Civilsamhället

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMUKRATI

lfiradnmgen

Bennich-Björkman Axel Hadenius Ulla Herlitz Eva Jeppsson Grassman Staffan Larsson Lena Lindgren Klas Sandell Ylva Stubbergaard Gunnar Sundgren Lars Svedberg Håkan Thörn Lars Trägårdh Emil Uddhammar

Redaktör Erik Amnå

Civilsamhället

AAAl

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

Civilsamhället

Bennich-Björkman Y/va Stubbergaard

Axel Hadenius Gunnar Sundgren

U//.a Herlitz Lars

Svedberg

Eva Jeppsson Grassman Håkan Thörn

Staffan Larsson Lars Trägårdh

Lena Lindgren Emil Uddhammar Klas Sandell

Redaktör Erik Amnå

Deamokratiutredningens forskaruolym VIII

§45ma

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 OO, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-883-X Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN O375-25OX

Förord

Ett av Demokratiutredningens uppdrag är och värdera

att summera

de senaste årens demokratiutredningar och demokratiforskning,

ett annat att stimulera det offentliga samtalet demokratin. Av de om skälen har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat våra

temaseminarier i landet liksom i flera våra debattorienruntom av terade småskrifter. Av de skälen har också den här boken kommit till.

Den här boken är i serie böcker där en en av tretton drygt ett hundra forskare inom samhällsvetenskap och humaniora kommer

att belysa olika aspekter den svenska

av folkstyrelsens utveckling.

Författarna är verksamma inom drygt tio vetenskapliga ämnesområden. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet har säkerställts

vanligtvis

författarnas kollegor granskat dem inom för genom att ramen institutionernas forskarseminarier.

Forskarvolymerna har tillkommit efter genomgång den en av

demokratirelevanta forskning pågår universitet och hög-

som skolor. En del forskare har ombetts redovisa

att forskningsläget

jämte sina pågående eller nyligen avslutade studier. Andra har egna, fått uppdraget genomföra studier inom områden forskatt som

ningen eftersatt Demokratiutredningen behöver men som kunskap

Tack nästan alla blivit ombedda också lämnat om. vare att som ett bidrag har denna breda, ån långt ifrån

om fullständiga exponering av

vår nationella kunskap demokratin blivit möjlig. Att forskarna om det del sin yrkesroll leverera underlag för det ser som en av att offentliga samtalet är värt med tillfredsställelse. Inte för att notera att forskarna skulle sitta inne med alla Men för deras svaren. att olika teoretiska infallsvinklar och Verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet insiktsfullt. mer Förhoppningen är att dessa ska kunna läsas med behållnu texter ning även utanför forskarsamhället. Det betyder inte författarna att förenklat svåra orsakssammanhang. Men bad dem skriva jag så att blir läsbar för inte bara forskare inom andra ämnesområden texten utan även för allmänbildad medborgare. Detta kan kräva viss en återhållsamhet med inomvetenskapliga jargonger. Särskilt svåra och

komplicerade tankegångar kan behöva något större pedagogisk

en

FÖRORD

än Vanligt. Av skäl har Eva Dahlström biträtt med omsorg samma

språklig granskning nära alla texter i den här volymen.

en av nog

Civilsamhället

Civilsamhället och det sociala kapitalet blev två nittiotalets mest

av använda begrepp inom samhällsforskningen. Båda refererar till hur och någonstans demokratins grundläggande värden, förhåll-

var

ningssätt och färdigheter utvecklas medborgare emellan. Det bygger

insikt demokrater demokratin. Mot med-

en om att utan stannar

varken kan eller vill det folkstyrelsen kräver borgare som ta ansvar förslår institutionsbyggen. Begreppen rör vid demokratins allra

inga

rottrådar. När i synnerhet begreppet civilsamhället imgrannaste

porterades till Sverige blev det emellertid ideologiskt så exploaterat

och med tiden så oklart, det nära föreföll otjänligt för

att nog vetenskapligt bruk, vilket Lars Trägårdh också påpekar i sitt inledande kapitel. Han börjar med lokalisera debatten civil-samhället i

att om den internationella samtiden. Det för honom bland annat till öst-

och latinamerikanska dissidentmiljöer också till den

europeiska men

svenska vänster/höger-debatten. Därifrån försöker han historiskt förklara hur det svenska både stark och ett brett

arvet av en stat

deltagande i sockenstugans angelägenheter smält i ett stats-

samman bärande parti. svenska civilsamhället har därigenom, han,

Det anser

mycket starkgkopplingtill nationellt och nationalstatligt

en ett

I jämförelse med det tyska civilsamhället har däför det

projekt. t.ex.

svenska betydligt svårare utvecklas transnationell, civil

att mot en

Somliga ekonomins globalisering kan matchas ett arena. menar att av

civilsamhälle. Men, Trägårdh, den svenska

globaliserat menar

nationalstatscentrerade traditionen hämmar sådan utvidgning

en av

folkstyrelsens territorium. Den något motsägelsefulla slutsatsen

skulle alltså starkt svenskt civilsamhälle motverkar

vara, att ett

folkstyrelsens utbredning.

Utifrån sina jämförande studier demokratiska statsskick be-

av

Axel Hadenius hur beroende demokratierna demokrater tonar är av med särskilda färdigheter och kvaliteter. Demokratin behöver

humankapital, dvs. individer med särskilda attityder, kunskaper och

kontakter också tid och ekonomi. Men det räcker inte. Det är

men också beroende socialt kapital, tillitsfullt samarbete mellan

av ett ett

medborgare. Det betyder ingalunda att institutionerna är oviktiga. Vi ganska väl demokratin uthålliga

vet t.ex. numera att gynnas av former pluralism och medverkan, regelstyrd statsapparat och

av en

FÖRORD

decentralisering. Hadenius dock de gamla betingelserna för

ser att

medborgerlig medverkan i Sverige inte längre gäller i

samma utsträckning. Hans slutsatser handlar dels öka de politiska och om att administrativa kontrollinstitutionerna, dels former för ökat

skapa

deltagande bl.a. rätt till folkinitiativ för folkomröstningar, genom direkt medborgarmedverkan och mindre kommuner.

Deltagandet är ett centralt demokrativärde även för Emil Uddhammar. Han ifrågasätter hur och

ansvaret, finansieringen

produktionen i det svenska välfärdssamhället fördelats mellan

staten, företagen, den ideella sektorn och familjen. Hans utgångs-

punkt är att civilsamhället är värdefull injektionskälla för den en

politiska demokratin och den enskildes möjligheter påverka

att att sin vardag har ett egenvärde. Uddhammar hävdar det mycket väl att skulle alla medborgare lika välfärdsservice att ge genom arrangeutanför den statliga och kommunala produktionen. Han river mang därmed loss civilsamhället från dess tämligen fasta i och

förankring

relation till den offentliga sektorn. Genom skattefinansierade

Checker eller socialförsäkringar han kan lämna menar att man öppet för olika producenter verka i olika samarbetsmönster för olika att tjänsteområden. På det sättet skulle bl.a. lokalt deltagande och ett en självförvaltning kunna förstärkas. Genom låta brukarna medatt verka och dem större valfrihet, skulle legitimitetshöjande ge en en

pluralism kunna skapas i den svenska folkstyrelsen, han.

anser Vad medborgarna redan gör för varandra i och utanför förnu eningslivet har Eva Jeppsson Gmssman och Lars Svedberg undersökt

i två stora befolkningsstudier, 1992 och 1998. Tidpunkterna innebär

att jämförelser kan göras inte minst bakgrund de betydande mot av förändringar skedde inom den offentliga sektorn mellan de som åren. Glädjande forskarna inga tecken det svenska nog ser att sociala kapitalet håller förfalla. Deras resultat visar

att nämligen

det frivilliga arbetet fortfarande är omfattande och att t.o.m. svagt ökande, särskilt inom de socialt inriktade Det

organisationerna. är

framför allt kvinnorna ökar sina insatser. Det märk-

som är mycket

bart inom Svenska kyrkan även inom idrotten. Mönstret men t.ex. är också att de har tillgång till olika slags informella nätverk som är mer engagerade i frivilligt arbete än andra. Den redan gör som mycket tenderar göra nu mer.

Det frivilliga föreningsengagemanget är dock inte sätt för

ett medborgarna att kompensera för bristande i andra resurser samman-

hang. Det finns slags kumulativitet i medborgarskapet. De ett hög-

utbildade arbetar än andra med frivilligarbete. Varannan medmer borgare har tillgång till minst varaktigt nätverk där de träffas och ett

FÖRORD

saker tillsammans. För första gången har också de äldres 75 till gör aktiviteter mätts. Mer än några andra medborgare

84-åringarnas

gäller deras frivilligarbete socialt inriktade verksamheter inom penhumanistiska organisationer och kristna tros-

sionärsorganisationer,

samfund. klassmönster innebär dock fjärde svensk

Föreningslivets att var

inte alls engagerad i den här sociala aktiviteter och inte är typen av heller tillhör något nätverk. Dessa medborgare återfinns mestadels

bland storstadens lågutbildade låginkomsttagare utan någon familje-

tradition Däremot finner författarna inga belägg för

av föreningsliv.

skulle utmärkas skillnader mellan olika

att föreningslivet av stora

etniska grupper. Civilsamhället har tid fått konkurrens kanal för senare som

Ylva Stubbergaard analyserar vad brukarmedborgerligt inflytande.

råden och liknande politiska innebär för medborgarskap nya arenor

och föreningsliv. Med hjälp olika medborgarideal granskar

av tre hon vad brukarråden har för inom skolorl. För

betydelse några egen del betraktar hon dem tämligen självklara inslag i förvaltning

som en har hand allt fler de frågor medborgarna ansom numera om av som

viktiga tidigare avgjordes av representativt-demo-

ser vara men som kratiska styrelser och nämnder. Hennes resultat föranleder viss till-

till de Även inte förvaltningschefernas makt

tro nya arenorna. om minskar, kan deltagandet ändå utveckla viktiga med-

nödvändigtvis

borgarskapsvärden. Hon är dock bekymrad över civilsamhällets att

organisationer löper risk att urholkas när myndigheterna

egna

ombesörjer deltagandet. För inte representativiteten skall

även att bli behövs vitalt föreningsliv. Att kund är inte svag ett vara

detsamma medborgare.

som att vara

I skärningspunkt mellan organisationer och civil-

samma statens samhällets iakttar Lena Lindgren nationell nivå risker samma som Stubbergaard gör den lokala. Den "fria och frivilliga" folk-

bildningens pluralistiska idéer kontrasteras den korporativism,

mot och form för kolonisation utmärker

kooptering brittiska som

de 2,4 miljarder kronor årligen anslås till statens styrning av som

Folkbildningsrådet, folkbildningens eget självförvaltningsorgan. Hon för följderna vad folkbildningens demokratiska

varnar avser

legitimitet. Det paradoxala är dock samtidigt folkbildningens

att som inlemmas alltmer i verkar studiecirklarnas

organisationer staten,

l I forskarvolym VI Det folkstyret analyseras fler erfarenheter av föräldraunga och elevinflytande inom skolan.

FÖRORD

verksamheter bli alltmer fjärmade från sina folkrörelser. De lämnar

därmed inte direkta bidrag till samhällsutvecklingen förr

samma som och det kan frestande skruva ned de demokratiska förväntvara att ningarna dem. Men Staffan Larsson deras funkmenar att en av tioner alltjämt "mänskligt humanistiskt vattenhål för är att vara ett civilt samhälle än inte för de politiskt marginaliserade medett - om borgarna. Det skulle alltså inte tack ihärdiga vara vare utan trots försök från såväl folkrörelserna förmå dem staten som att att vara nyttiga instrument i ett samordnat nationellt projekt de spelar som civilisatorisk roll. Folkbildningen skulle alltså ha seglivad en en

resistensförmåga värna och vårda fritt och frivilligt

att ett

bildningsideal.

Med vad är det bestämt för värden folkbildningen mer som befordrar Kanske den svenska folkbildningens främsta demokratibidrag kan liknas vid fri lek, ehuru allvarsam, än mer en en

disciplinerad medborgarträning Även Gunnar studier Szmdgrens av

cirkelverksamheter visar, folkbildningens breda, humanistiska att

bildningsideal övervintrat. Uppenbarligen har cirklarna för sig

annat än att implementera kollektivistiska samhällsprogram. De utvecklar

demokrativärde tydligt präglas deltagarna är

ett som av att vetgiriga,

nyfikna gemenskapssubjekt i frihetligt orienterad verksamhet.

en Inte minst i jämförelse med andra utbildningsformer framstå denna särart särskilt demokratiskt värdefull. som

Så kanske inte steget mellan folkbildningens och populärkultu-

rens demokratibidrag är så stort termerna antyder De bearsom betar olika sätt makten över känslan. De utgör platser för en kollektiv normbildning. De skapar kitt identifikation och utleav velse. Men onekligen finns det också klara kontraster. När Li

Bennicb-Björ/eman avtäcker populärkulturens medborgardygder

träffar hon visserligen centrala demokrativärden mångfald, av öppenhet och tolerans. Men i pratshowernas och dokumenarenan tärsåpornas värld är privat. Och de gestaltar demokratiideal om ett är det ideal varken den kollektiva problemlösningen ett som gynnar eller den kollektiva självförståelsen. Snarare breder de ut en post-

modern medborgardygd där det är integritets-kränkande

att för lösningar andras problem. När "känslomakarna propagera ställer intimsfären i centrum, blir partipolitik närmast övergrepp. ett Klas Sandell och Ulla Herlitz analyserar vad platserna där bor

och vistas har spelat och alltjämt spelar för roll för vårt medborgarskap. Samtidigt de har betydelse för vår identitet

som en stor urskiljer Sandell historiskt något han kallar "fritidens maktlösa platsidentitet". Han den del civilsamhället utmärks ser att av som av

FÖRORD

friluftsaktiviteter blir alltmer individualistiskt, aktivistiskt och

platsoberoende. Han uppmärksammar vad de platser där

tillbringar vår fritid spelar för roll för individer, kultur-

oss som bärare och medborgare. Han den etniska

menar att nya, samman-

påkallar medvetet förhållningssätt till

sättningen ett nytt, mer

platsens betydelse för medborgarskapets utveckling. Miljöprobleglobalisering påkallar också analys landskapsidentitetens

mens en

Går det skapa global-kosmisk hemskalförskjutningar. t.ex. att en

känsla i tid växthuseffekter och ozonuttunning

en av

Att identifieringen med plats, bygd får alldeles tydliga poli-

en en tiska effekter, visar Ulla Herlitz. Hennes studier hur tiotusentals

av

sig i lokala utvecklingsgrupper innehåller medborgare nu organiserar tydliga motsättningar mellan civilsamhälle och representativt-

ett en

demokratiskt styrd offentlig sektor. Partipolitiken står i regel inte

högt i kurs hos den nygamla bygderörelsen. Ibland är det inte

ens

förtroendevald. Här skyltar ingen med sina partirumsrent att vara

En nyorganiserad kärlek till byn, häradet och andra

sympatier.

territoriella enheter knappt kan till längre tvingar också

stava partipolitiska idelogier retirera. I deras ställe Herlitz hur

att ser

platsideologief utvecklas i deras ställe för att vägleda det politiska handlandet. Häri hon embryo till självstyrelsemodell där

ser ett en

kommunens politiker och tjänstemän omskolas till specialister

stor

åt samhällsföreningarna.

Herlitz empiriska studier illustrerar väl hur sociala rörelser

nya

ofta med global, civil karaktär yrkar omprövning av

- en - en demokratins former och traditionella begrepp. Håkan Thörn hävdar

de inte sällan, kanske något paradoxalt, samtidigt tvingar fram att en utvidgning demokratins gränser: De vill ha fler och andra

av upp

frågor den politiska dagordningen. Det rör sig alltså inte

typer av bara rörelser inom befintliga politiska fält försök

om nya utan om

etablera politik. Vänster/ höger-skalan bryts. Nationalstaten att ny

den politiska bottenplattan ersätts global universalism.

som av en Thörn är, liksom för övrigt Trägårdh, övertygad att civilsam-

om hället just försöka överskrida nationalstatens inte bara

genom att territoriella begränsningar kan innebära både problem och lösningar

i den svenska folkstyrelsens utveckling. Med sin betoning

av nya kollektiva och individuella politiska dimensioner kan de sociala

nya

rörelserna innebära nytändning folkstyrelsen. De utnyttjar

en av medvetet det mediarummet i symboliska civila olydnads-

nya aktioner. De för fram demokratiska anspråk ifrågasätter

nya som såväl formerna innehållet i demokratiskt fattade beslut. De gör

som det politiskt när de politiserar identiteter i olika slag livs-

privata av

FÖRORD

politik. Men till skillnad från populärkulturen sker detta

utan att individualisera. Snarare vill dessa rörelser omförhandla relationen mellan individen och kollektivet. Men deras relation till folkstyrel-

är inte enbart progressiv. Somliga de sociala rörelserna, sen av nya ofta organiserade i nätverk, innehåller också anstötliga drag. Beroende bl.a. hur de bemöts det rättsliga och politiska

av etablissemanget kan de utveckla antidemokratisk, sekteristisk

en fundamentalism.

Thörn slår därmed brygga inte bara mellan många bidragen

en av i den här volymen också till flera andra våra forskarvolymer.

utan av

Det gäller exempelvis Demokrati och medborgarskap, där

nummer de demokratiteoretiska alternativen, ekologins demokratiteoretiska

utmaningar och den feministiska demokratiforskningen behandlas

närmare. Det gäller även flera de kommande volymerna,

av t.ex. Globalisering IX, Demo/eratins estetik IV och Politikens

medialisering III. Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till de

olika uppsatsernas innehåll. Varje författare själv för inne-

ansvarar hållet i sitt bidrag.

Erik Amnå Huvudsekreterare

INNEHÅLL

BYGDENS ORGANISERING 381

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ulla Her/itz

NYA SOCIALA RÖRELSER OCH POLITIKENS GLOBALISERING. DEMOKRATI UTANFÖR PARLAMENTET 425 Håkan Thörn

FÖRFATTARPRESENTATIONER 469

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . ... .

Det civila samhället

som

analytiskt begrepp och

politisk slogan

Lars Trägårdh

Civilt samhälle kontra sektor

offentlig

Så 1992 framstod begreppet det civila

sent som sommaren samhället" tämligen främmande för de flesta svenskar, inklusive

som politiskt initierade debattörer När det sedan lanserades med viss

polemisk frejd forskare stod Timbrohögern nära, reagerade

av som inte oväntat många skribenter hemmahörande den politiska

vänsterkanten med misstänksamhet. Man uppfattade begreppet

stor

diskursivt led i strategi, syfte mindre som ett en vars var ingenting

ån nedmontera den offentliga sektorn; "ett systemskifte

att som bara kan jämföras med 30-talets, debattör uttryckte det

som en

I dag framstår denna teckning det civila samhället del

av som av

ett nytt språk kusligt omladdade politiska begrepp" över-

av som

driven Snarare entydigt förknippas med nyliberal eller

än att en socialkonservativ kritik välfärdsstaten, har begreppet kommit

av att användas mycket odramatiskt samtidigt diffust

mera men sätt. Sålunda kunde forskare, Karin Busch Zetterberg, bara år

en ett par efter debatterna 92/93 skriva "det kallar civilsamhället be-

att tecknar något självklart för vanliga människor. Nu kan

man kanske bestrida i vilken utsträckning detta ord verkligen har kommit

att omfattas vanliga människor det används betydligt

av men att oftare i massmedia och inom den akademiska forskningen

är

obestridligt. Denna integrering begreppet i alldagligt språkbruk

av ett mera har dock medfört inte alltid är det klara med exakt vad

att man det syftar på. Framför allt inte i vilket teoretiskt det

sammanhang ingår. Sålunda till exempel Busch Zetterberg i prak-

menar att man tiken lättast definierar civilsamhället uppräkning. Det

genom en

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

vill säga, det civila samhället består livsvärlden mellan stat och

av

marknad: "familjeliv, grannskapets gemenskapsliv, sällskapsliv, föreningsliv, religionsliv och kulturliv. Detta är också uppfattning i utsträckning faktiskt

en som stor kommit etablera sig i det svenska offentliga samtalet. Men

att samtidigt står det klart denna deskriptiva definition dels implicerar

att

rad antaganden teoretisk och politisk betydelse, dels att

en av stor den intet "självklar inom för internationell idé-

sätt är ramen en

historisk analys. Emfas organiska gemenskapsformer och med-

mänsklighet står, till exempel, i skarp kontrast till andra visioner

av det civila samhället där marknaden, politiken och rättsväsendet står i

och med detta konflikter och maktkamper, om än ibland centrum under civiliserade och civiliserande former.

Till detta ska återkomma nedan; för ögonblicket ombeds läsa-

endast mjuka sina "självklara föreställningar vad det

ren att upp om civila samhället omfattar och betyder. I den föreliggande essän kom-

jag först kort igenom civilsamhällebegreppets historia

mer att utanför Sverige det handlar importprodukt i stor ut-

ty om en

-

sträckning -för sedan analysera den specifikt svenska debatten

att och hur begreppet kom användas här. Därefter följer ett avsnitt

att där jag försöker förstå civilsamhällediskursen inom för

ramen

svensk politisk kultur. Slutligen vänder jag mig till frågan hur

om

begreppet och företeelsen kan begripas utifrån alleuropeiskt

ett

makt- och demokratiperspektiv.

Det internationella sammanhanget:

Från Solidaritet till Robert Putnam

Det civila samhället: En lång eller kort historia

Begreppet "det civila samhället har samtidigt mycket lång och

en en tämligen kort historia. Det är fullt möjligt skriva begrepps-

att en historia för tillbaka till Aristoteles och Cicero, via Thomas

som oss Hobbes och John Locke, till Adam Ferguson och den skotska

upp-

lysningen, med viktiga andra milstolpar Alexis de Tocquevilles

som

analys föreningslivets betydelse för den amerikanska demokratin,

av Hegels diskussion relationen mellan och det "borgerliga

av staten samfundet och Antonio Gramscis analys civilsamhällets be-

av tydelse det där revolutionär praxis kunde utvecklas.7

som rum en Och kommer också återkomma till vissa dessa tänkare,

att av om

bara för handskas med avgränsade frågor än det civila än att mer

LARS TRÄGÅRDH

samhällets allmänna historia. Problemet med denna idé-

typ av historisk är lätt riskerar koppla ihop tankegods

ansats att man att

inte har mycket än ordet civilt samhälle Ty som mer gemensamt vad till exempel Ferguson eller Locke med detta begrepp har

menar

inte så mycket med Hegels begreppsapparat göra. Dessa filoso-

att fers relevans för de idéer lanserats i under civilsam-

som Sverige

hällets flagg de decennierna är allt än självklar.

senaste annat

Mera meningsfullt är då spåra begreppet i sitt samtids-

att historiska sammanhang, faktum är det civila samhället"

ty att som politisk och vetenskaplig användes så sällan under det gångna

term seklet med fog kan tala nymyntande

att man om ett av ett nästan

dött begrepp. Utgångspunkten måste i detta fall bli medborgarrätts-

rörelserna i Östeuropa, där tankefiguren utvecklades inom

ramen för kritik den totalitära kommunistiska Latin-

en av staten, samt amerika där kampen militärdiktaturerna liknande sätt

mot ett korn förknippas med det civila samhället den källa varifrån

att som det demokratiska motståndet springer.

Det Östeuropeiska medborgarsamhället

Det engelskan härledda civilt samhälle" fördunklar här vad

ur som är tydligare de slaviska språken där begreppet bäst översätts

som "medborgarsamhället. Med tanke det civila samhället i väst-

att världen efterhand kommit bli associerat med romantisk vision

att en

av en närmast opolitisk idyll är det viktigt understryka för de

att att Östeuropeiska och latinamerikanska dissidenterna handlade det civila

samhället i betydelsen medborgarrättsrörelse det rakt

- - om mot-

demokratisera maktutövningen, störta diktaturen och satta: att att

skapa folklig politisk kultur.

en

Denna impuls blir tydlig när läser artikel skriven 1978

man en av den ungerske dissidenten Mihály Vajda: "I live the world of real

existing socialism, inleder han sin inflytelserika essä, "The State

and Socialism, "a world where the which calls itself socialist,

state,

the only real power. Vajda fortsätter sedan med

att göra upp med vad han Marx falska teorier and politiken.

ser som om staten Endast och samhälle och han använder "civil

när stat - termen

society är kan pluralism och maktdelning existera. För

- separata Vajda handlar alltså inte det civila samhället community

om

gemenskap pluralism of power. Tvärtom påpekar han

utan om

det just är de politiska rörelser i gemenskapens

att som agerat namn

socialisterna och nationalisterna med nödvändighet skapat - - som

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

Å andra sidan han inte för

totalitära politiska regimer. pläderade ett

helt fritt för det civila samhällets krafter; roll dess

spelrum statens

enda roll- fungera motvikt till maktkoncentration inom

var att som det civila samhället, framför allt de företagens strävan efter

stora

monopol.

Vad Vajda fruktade alltså all makt skulle hamna i händerna

var att

statsbyråkrati. Här inflytande inte bara från Max

en anar ett Weber, Vajda citerar direkt,1° även från ledande

som utan en annan dissident intellektuell från Östeuropa: Milovan Djilas. I sin berömda bok, Den klassen 1957, analyserade Djilas framväxten

nya av en ny härskarklass i de klasslösa kommunistiska samhällena, "nomen-

klaturan, privilegierad, och maktfullkomlig elit parti-

en arrogant av

i den allmänna viljans styrde över folket. Djilas män som namn tankefigur har, ska tagits även kritiker de väster-

som se, upp av av ländska demokratierna.

Om slogan det civila samhället" i Östeuropa Latin-

om och

uttryck för vilja till demokratisera det politiska amerika gav en att

skymtade dock drömmen politisk ordning

systemet, snart om en ny

skulle kunna undfly det ordinära politiska livets smutsiga spel som mellan partier och intressegrupper. Likt de franska och amerikanska 1700-tals revolutionärerna uppfattade de idealistiska dissidenterna ofta "faktionerna" politiska partierna och andra intresse-

de

organisationer suspekta och inte tillräckligt dygdefulla och

som osjälviska. Fallet för polska Solidaritet och liknande i andra

grupper länder blev också långt och hårt. Ett tiotal år efter det magiska året 1989 finner förutom Havel, är det dissidenter ännu

man att som spelar ledande roller i det politiska livet. Då hade även Havel i mitten åttiotalet skrivit lidelsefullt behovet "anti-politisk

av om av politik, politik underifrån byggde folkets humanitet i

en som

till partipolitikernas professionalism och propaganda:

motsats "Politics from below’. Politics of people, of the apparatus.

not Politics growing from the heart, from thesis. Denna

not a syn det civila samhället varm sfär bortom konflikter och

som en

maktkamper är illusion ständigt återkommer, utopisk

en som en

föreställning dessutom minskar begreppets hårda analytiska

som värde för handfast politisk teori.

en mera

Välfärdsstaten och "koloniseringen" av det civila samhället

Det associationen stat/ diktatur kontra civilsamhälle/ frihet

var som

kom starkt påverka det politiska mottagandet civilsamhälle-

att av

LARS TRÄGÅRDH

begreppet i Sverige. Eftersom det civila samhället definierades just

gentemot den totalitära sig här naturlig logik,

staten, gav en en anti-statlig liberala och konservativa kritiker mobiliserade

ton som

den välfärdsstaten förband med

mot socialdemokratiska som man

byråkratiska tendenser, förmynderi och intrång i den privata

sfären.

I ett internationellt perspektiv är det däremot långt ifrån självklart att det blev högern först anammade civilsamhälle-

som diskursen. Ty även i andra länder Tyskland, Frankrike, Stor-

britannien, USA utvecklades tidigt kritik välfärdsstaten

- en av

kom utnyttja teorin det civila samhällets potential som snart att om för förnyelse demokratin. Men i till i Sverige de

en av motsats var allra flesta de forskare betytt för lanseringen be-

av som mest av

greppet vänsterintellektuella; Jürgen Habermas, John Keane,

Michael Walzer, Claus Offe, Jean Cohen och Andrew Arato, för

att

nämna några de betydande.

av mest

För dessa tänkare ideén det civila samhället nära för-

var om knippad med entusiasm för de så kallande social movements

en new de folkrörelserna kontrasterades med vad Habermas be-

nya - som skrev kolonisering samhällets levnadsvärld. Tanken

som statens av

att framväxten oraganisationer inom det civila var av autonoma samhället skulle skapa bättre möjligheter dekolonisera de sektorer

att där trängt in för långt. Denna kritik från vänster handlade

staten

inte att avpolitisera i betydelsen att statpolitisering och civilt

om

samhälleavpolitisering, förstärka demokratin

utan snarare om att

att decentralisera den och fler medborgare i genom engagera ett aktivt politiskt liv.

En radikal kritik kombinerad med närmast

mera av staten ett populistiskt svärmeri för den lokala politiska och sociala

gemenskapen utmärkande för den amerikanska gamla New

var numera Left-kretsen kring Christopher Lasch, Paul Piccone och tidskriften Telos. Även Habermas och Arato skrev under åttiotalet för

Telos,

under det decenniet har Telos radikaliserats ytterligare men senaste och rört sig bort från sina rötter i Frankfurt-skolans neo-marxism. Nu pläderar i stället för vad uppfattas den

man som som ursprungliga amerikanska demokratin, den direkta, lokala demokratin, vilken jämförs med den franska demokratin och dess centralistiska etatism hela tiden strävar det totalitära hållet. Piccone

som mot tar, inspirerad Lasch, avstånd från vad han fördärvlig indi-

av ser som en

vidualism undergräver lokala gemenskaper och befrämjar fram-

som växten vad han, direkt inspirerade Djilas, kallar Nya Klassen"

av av bestående elit byråkrater, akademiker och

av en av experter,

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

politiker. Piccone och Telos använder dock inte "civil

termen

society, talar hellre i community och populism,

utan termer av och driver det finns bas för slags historisk kompro-

tesen att en en miss mellan den högern och den vänstern grundad denna

nya nya

anti-etatism. Alla, Piccone, borde kunna gemensamma menar nu

varje allvarligt försök bygga politisk

enas om att menat att upp en ny vision måste grundas tanken den lokala gemenskapens

om

primat.

Stat kontra lokal gemenskap

Den politiska begreppsapparat vilken Piccone och Lasch bygger

sina visioner är rotad i vad den inflytelserika idehistorikern John Pocock kallar den atlantiska republikanska traditionen I denna tradition har sina rötter i den florentinska polititiska kultu-

- som

och engelska kallas Civic humanism är idealet den ren, som -

medborgaren, ivrigt och ständigt sysselsatt med att för-

autonome

sig själv och sin dygdens republik från att överväldigas den

svara av ständigt närvarande och frestande korruptionen. Lika utmärkande är misstänksamheten och all form centraliserad

mot staten mot av makt. Men även egoismen och kommersen framstod hot; det

som

egentliga idealet den oberoende, självägande, jordbrukande,

var

gentlemannen politiska och moraliska integritet garanterad

vars var

hans ekonomiska oberoende, personliga heder, och solida förav

ankring i jorden och den lokala gemenskapen.

I dessa idéer har inte svårt att känna igen den jeffersonska tradition har spelat och ännu spelar så roll i USA:s poli-

som stor tiska liv. Från revolutionen och Jefferson själv, via sekelskiftets populister, till dagens modernitetskritiker Lasch och kommuni-

som tärer Charles Murray återkommer ständigt denna för och

som oro kritik både marknadens och statsmaktens korrumperande effek-

av

Under år har strid ström böcker skrivits skiftanter. senare en av ur de perspektiv detta bland dem Alan Wolfe’s Whose Keeper

tema, 1989, Robert Bellahs Habits Heart 1985 och The Good

ofthe

Society 1991, Amitai Etzioni°s The Spirit Community

samt

1993.

Putnam och det försvinnande "sociala kapitalet"

Det är också just till Pococks analys den atlantiska republikanska

av traditionen, med dess rötter i de italienska stadsrepublikerna,

som

Robert Putnam knyter i sin i Sverige så uppmärksammade bok

an

LARS TRÄGÅRDH

Den fungerande demokratin: Medborgarandans rötter i Italien. 16 Vad Putnam har tillfört debatten är begreppet socialt kapital", vilket

tid kommit alltmer dominera litteraturen civilsamsenare att om hållet. Enligt Putnam bygger och beror vital demokrati

en en livaktig civic culture, med Vilket han framför allt rikt

menar ett

föreningsliv. Genom ett dagligt deltagande i dessa skapas och

vanor

känslor ömsesidig tillit generaliseras till gälla samfundet i

av som att stort. Genom att betona just föreningslivet har Putnam och hans

efterföljare ofta beskrivits neo-Tocquevilleans, då just

som Tocquevilles den först förknippade den amerikanska demo-

var som

kratins styrka med föreningslivets omfång och bredd.

Fördelen med Putnams teori kan utföra kvantita-

är att man rent

tiva undersökningar kan mäta olika samhällens civilsamhälleliga

som hälsa. Genom räkna medlemskap i olika föreningar mäta

att samt graden av engagemang vilket visserligen är svårare kan det diffusa

kultur-begreppet reduceras till mätbar variabel, detta till de

en kvantitativt inriktade tillfredsställelse. Å andra

statsvetarnas stora sidan tenderar denna emfas socialt kapital sällskapande och

som

sällskaplighet i sig teorin hur, exakt, socialt kapital

att urvattna om leder till mer demokratif vilket är kärnan i Putnams I

tes.

Putnams tappning tycks medlemskap i körer och bowlingklubbar

stundtals lika relevanta deltagande i direkt politiska

vara som

sammanslutningar och rörelser.

Vi ska återkomma till frågan civilsamhällets relation till det

om politiska livet, låt först vända till den svenska debatten och

men oss forskningen civilsamhället, gemenskaperna, och det sociala

om

kapitalet.

Den svenska debatten om det civila

samhället

Mardröm för de eller befrielse från förmynderi

svaga

Begreppet det civila samhället introducerades allvar i den

svenska debatten 1992 då Dagens Nyheter och

sommaren Aftonbladet

stort utrymme för fyra debatter löpte fram till våren 1993. gav som De rubriker under vilka debatterna samlades i bokform väl vad

anger

stod spel: "Civila samhället utopi, "Folkrörelser som vems

— ett bra från VänSterP", Folkhemmet förmynderi eller

svar

befrielse jämlikhet eller Överklassens revolt‘9

samt -

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

I dessa debatter drabbade debattörer från skilda delar det poli-

av

tiska spektrumet för reda betydelsen det be-

samman att ut av nya

och, framför allt, för diskutera dess politiska innebörd i greppet att förhållande till den starka den offentliga sektorn och folk-

staten, hemsmodellen. Sett etatistiskt vänsterperspektiv handlade det

ur ett

vad Göran Greider beskrev en mardröm för de svaga, om som emedan andra, likt Agneta Pleijel, betonade staten inte

att var en

garanti för godhet. Andra åter, Philip Johnsson, tyckte att

som byråkratistaten gjort sitt och det den starka statens

att nu var försvarare blivit sin tids reaktionärerf Hans Zetterberg

som som

uttryckte det. Bland deltagarna företrädde vänsterperspektiv fanns det

som

dessutom tydliga spänningar mellan de benägna i

som var att se

det civila samhället ord för nya folkrörelser" termen ett annat och de uppfattade i detta begrepp endast täckmantel för

som en nyliberala folkhemmet. Peter Antman och Göran

angrepp Greider varnade för "det livsfarliga föreningslivet och anade

en nedmontering välfärden skulle betyda tack och hej till

av som

Rolf Alsing Leif Linde och Tomas Eneroth, å andra

jämlikhet

, sidan, menade "folkrörelserna lever eller "nu föds de

att att nya folkrörelserna.22 Som Alsing noterade i ledare i Aftonbladet, är

en detta spänning som alltid funnits inom socialdemokratin mellan

en statssocialister ’kommunalister’ och folkrörelsedemokrater."23 Och, forstätter Alsing insiktsfullt, vänsterns debatt folk-

om rörelserna, den offentliga sektorn och det civila samhället blir

begriplig känner till den.2

bara om man

Timbros civila samhälle: Staten, marknaden och den lilla

vänden

Vi ska återvända till denna debatt inom vänstern, låt först

men oss

tvivel riktigt den svenska versionen benotera att det är utan att av

introducerades Timbro närstående skribenter, forskare greppet av och politiker. Det användes Håkan Arvidsson, Lennart Berntson

av och Maciej Zaremba redan under det tidiga åttiotalet, till exempel i

Arvidsson och Berntsons bok Makten, Socialismen och Demo/emtin

från 1980.25 Genombrottet för begreppet kom dock ett decennium

med skrifter utgivna Timbros förlag. senare ett par av

PJ. Anders Linders sin essä Demo/emtins små plattformar

gav ut 1988, i vilken han använde rad för Timbro alltmer

en av senare cen-

trala begrepp "nätverk, "gemenskapf "det frivilliga samhällen

som

LARS TRÄGÅHDH

även fast emfas det civila samhället Ännu samt - utan viktiga- — antologin Det Civila samhället 1990, i vilken de gamla re var marxisterna Arvidsson och Berntson fick tillfälle introducera att nytt begreppet, denna gång inom för Timbro Idé-seminaramen ett rium.

Denna kombination visade sig inte minst efter det potent, att civilsamhället blev nyckelbegrepp för Hans Zetterberg, först i ett hans arbete med Moderaternas från 1990, Idéer för vår program framtid, och sedan det Zetterberg ledda Socialstatsgenom av projekt vid det Timbro närstående City Universitetet .27 Även

Arvidsson och Berntson kom deltaga i Socialstatsprojektet, vilket att resulterade i bok, utgiven 1994 tillsammans med Lars Dencik. I en denna utvecklade de ytterligare sina idéer det civila samhället. om

Socialstatsprojektet resulterade till slut i sammanlagt

15 rapporter, bland dem den tidigare citerade boken Det civila samhället i

socialstaten Karin Busch Zetterberg. av Tittar närmare Timbros utveckling man ser man snart att Timbro och City Universitetets ledande förespråkare det civila av samhällets många dygder knappast kan beskrivas

ett speciellt uttömmande sätt i nyliberalen Det är visserligen

termer av sant att civilsamhället definieras "förmyndarstaten. Genom betona mot att statens uppslukande det civila samhället, peka byråav genom att krati och planekonomi inom den offentliga sektorn, har man associativt velat förknippa svensk socialdemokrati med den totalitära kommunismen i Östeuropa.

Den avgörande skillnaden, Sverige är och länge har varit

att en demokrati, är i det här hänseendet sällan diskuterad. Detta mera skulle blotta mindre användbar tolkningsmöjlighet: en att sammansmältningen och samhälle i Sverige lika väl kan av stat ses som ett

bevis för demokratisering samhällets förstatligande.

statens som Om det är så de klassiska svenska folkrörelserna, just nu att som var

oppositionella och uttalat politiska, inte längre finns,

hur bör man tolka detta Som tecken har koloniserat samhället ett att staten

Eller bevis medborgarna har så många fredliga,

som ett att nu alldagliga och lite tråkiga kanaler för delta i den demokratiska att

att inte längre har behov desperata åtgärder

processen man av

Det civila samhället i betydelsen oppositionella

gentemot staten och/eller oberoende associationer, föreställning vilken har en

stött i analysen de östeuropeiska dissidenternas kamp

av mot

kommunismen, glider emellertid i Timbrotolkningen över i

en väsentligt annorlunda tanke, nämligen den "den lilla världenf om det organiska närsamhället där gemenskap råder. Idéen civilom

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

samhället källan för uppstudsiga folkrörelser tjänar för högern

som egentligen bara politiskt syfte: underminera den socialdemo-

ett att kratiska välfärdsstatens legitimitet. Men bortom detta är högerns

definition civilsamhället närmst anti-politisk. Det är anti-

av snarare etatismen har varit den centrala punkten. Och här kan

som man urskilja två tendenser fruktbart än instabilt

motsatta som ett om sätt samexisterat.

Å sidan finner bland de klassiskt liberala liber-

ena man eller

principiellt och långtgående avståndstagande från

tarianska ett

kombinerad med lika kompromisslös tilltro till markstaten en nadens förmåga bäst tillfredsställa alla behov. I sin attrak-

att mest tiva skepnad finns här hälsosam skepsis delad många inom

en - av den frihetliga vänstern maktkoncentration och för-

—gentemot

mynderi, innerlig passion för pluralism och individuell

samt en frihet. I sin mindre glamourösa form instrumentaliseras detta tanke-

gods de är rika och framgångsrika kallt kunna räkna

av som nog att med tjäna radikal privatisering den socialiserade

att en av om-

skolan och vården. sor en,

den andra sidan har socialkonservativt färgad längtan

en efter inte bara mindre dyrt framför allt humant

ett men mer samhälle. Man vill återskapa förlorat paradis där det råder mänskliga

ett relationer, och där kärleksfullt, villkorslöst och betalning tar

utan hand varandra. Här kritiseras inte främst de ekonomiska konse-

om kvenserna socialstatens ekonomiska regim, det handlar i

av utan första över de sociala följderna den

rummet om en oro av opersonliga, institutionaliserade Utopin det civilsamhällets

omsorgen. om

primat alltså två olika håll, mot hypermodernistisk

vetter en liberal värld befolkad starka, oberoende individualister där privata

av

till syvende sidst marknadsstyrda krafter råder, samt mot

og - en helt närmast anti-modernistisk värld präglad social

annan, av gemenskap och kristen etik.

Gemenskapideologin

Denna spänning inom högerintellektuella kretsar tycks under

senare år ha löst sig Timbro och City Universitet rört sig bort

genom att från den marknadsorienterade nyliberalism så stort ut-

som gavs

under åttiotalet. Ett tecken denna utveckling temat rymme var för "Timbrodagen" 1994, den så kallade "nya reformationen. Med

detta menades, enligt programbladstexten, positiv agenda för

en att begränsa den offentliga sektorn och ersätta den med syntes

en av

LARS TRÄGÅRDH

marknad, egenmakt och gemenskap. Mot välfärdsstatens kollektivism ställdes det civila samhället och de så kallade gemenskaparna.3°

Det är betoningen gemenskap är symptomatisk här.

som Man behöver inte ha någon speciell insikt i Timbros interna debatt för att inse detta begrepp inte är helt oproblematiskt för de att klassiska liberalerna inom högern. Visserligen det tvekan ny är utan så liberaler och gemenskapare31 står enade i sin fientlighet att den Å andra sidan kännetecknas de gentemot stora staten. senare samtidigt nästan lika skepsis marknaden och av en stor gentemot dess nedbrytande effekter det civila samhället. Som Zetterberg har uttryckt det: "man bör gardera sig marknaden inte mot att blir gökunge tränger allt i det civila samhället en som ut annat Om, ofta påpekas, ekonomistiska marknadsliberaler finner sina som

naturligaste bundsförvanter bland betongsossarna, så "gemen-

vetter skaparna det klassiskt socialkonservativa, kristdemokrasnarast tiska hållet med sin betoning etik och den lilla världens primat.

Denna framtoning är desto anmärkningsvärd, eftersom

nya mer Timbro till början för de flesta framstod språkrör för en som ett

SAF i dess kamp med vänstern "problemformulerings-

om

privilegietf kamp handlade frigöra marknaden

en som mer om att läs: SAF från Staten och LO, än utveckla vad framom att som nu står lite hårdraget närmast anti-liberalt perspektiv. Icke som ett desto mindre har Timbro och City Universitetet

genom Zetterbergs ambitiöst upplagda Socialstatsprojekt kommit framstå de i

att som USA senare år så omtalade kommunitära idéernas viktigaste hemort i Sverige. Denna glidning i riktning socialkonservatism har mot

andra, speciellt efter den nämnda Timbrodagen

noterats av ovan

1994 gick i "gemenskapsideologinf tecken och bland

som annat gav stort utrymme Oxfordprofessorn John Grays våldsamma attack

nyliberalismens misslyckade framfart, särskilt i Östeuropa. Så-

lunda rapporterade Svenska Dagbladet Timbros dåvarande chef, att Mats Johansson, bekräftat Timbro väg konatt var mot en mer servativ framtoning, vilket "bland följd det konserannat var en av

vativa samhällsprojekt drivs professor Hans Zetterberg

som av

Zetterbergs tre sfärer

Hur Zetterbergs ut Låt börja med den centrala ser argument oss

frågan varför bör begränsa den offentliga sektorn. Det

om man uppenbara svaret är att den kostar för mycket, den är till att roten

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

vår tillväxt, växande budgetunderskott, försämrade företags-

dåliga

klimat och den gigantiska statsskulden. Men detta ekonomiska är ändå inte kärnan i den vision Timbro kommit argument som nu stå för. Snarare är det så denna i grunden är moraliskt inspireatt att rad och endast sekundärt är underbyggd med strikt ekonomiska

argument. Hellre än ensidigt plädera för marknadens fördel gentemot att förutsätter Zetterberg samhällets pelare marknad, staten att är tre: och civilsamhälle.34 Det civila samhället syftar i detta stat sammande institutioner där, Zetterberg skriver, kärleksbudet

hang som råder. Inom familjen och de frivilliga föreningarna lever enligt

andra regler, där söker skydd från den dagliga konkurrensen marknaden, där finner den autentiska kärlek och gemenskap som aldrig kan ersättas med välfärdsstatens hjärtlösa vård. Problemet, och marknaden har invaderat det menar Zetterberg, är att staten civila samhällets sfär. Som Mats Dahlkvist har observerat, representerar statsvetaren de sfärerna innovation i teorin det civila tesen om tre en om samhället. Det enligt Dahlkvist, först med bidrag Nils var, ett av Karlsson, knuten till City Universitetet, i antologin en statsvetare Det civila samhället från 1990, den tidigare tanken två sfärer som om och civilt samhälle utvecklades till i stället omfatta tre: stat att - marknad och civilsamhälle. Och även hos Karlsson denna stat, var tanke enbart preliminär, hans schema omfattade ännu grundty en läggande uppdelning mellan och civilt samhälle där det civila stat samhället sedan i sin delades i marknader och "gementur upp Det först när dels Arvidsson, Berntson och Dencik, dels

skaper. är

Zetterberg skriver sina respektive verk ett år senare 1994 par - - Karlssons gemenskaper kom tituleras "det civila som att samhället i den tre-sfärs teorin.36 nya

Zetterbergs betoning av gemenskapstanken påminner en om en

konservativ tänkare, Charles Murray, för vilken högerannan ekonomismen framstår hot det Goda Samhällets som ett nytt mot i det postsocialistiska tidevarvet. Murray i sin bok, In

grundvalar tar

Pursuit: Happiness and Good Government, i Maslows avsats behovspyramid och Edmund Burkes metafor de små plutonerna. Hans radikala frihetlighet och hans konsekventa antietatism är hela tiden förankrad i intresse för den lille och kvinnans ett mannen utomekonomiska liv. Hans fokus begrepp lycka, värdighet, som och delaktighet är så starkt det ibland sig aning don att ter en quijotskt värld, där jakten ekonomisk tillväxt till varje pris i en

dominerar det politiska landskapet.

LARS TRÄGÅRDH

Här ansluter sig Murray till andra modernitetskritiker till

som

exempel Christopher Lasch, böcker den liberala ideologins

vars om konsekvenser för det civila samhället och inte minst familjen

- väckt stor debatt i USA. Vad ställs hypermodernistisk

som emot ett samhälle kännetecknat storföretag, egendomslösa arbetare och

av en alienerande individualism är utopin decentraliserad

om en egendomsägardemokrati i vilken människorna förhåller sig skeptiska till förbättringar och "tillväxt.33

I det perspektivet är det inte så konstigt Zetterberg med

att ser viss skepsis den tämligen etatistiska och ekonomistiska höger

ledare är Carl Bildt. Under Bildt tenderar Zetterbergs vision vars av det civila samhällets centrala roll i "dygdens republik märkbart

att

krympa. Bildt tycks i denna tankefigur för

se mer ett argument att

skära i budgeten än uppmaning aggressivt leda förnyelse

en att en och utveckling det civila samhället. Sänkta skatter dominerar

av ännu moderaternas vision framtiden.

av

Detta är ett problem då det inte finns någon anledning

att tro att det civila samhället automatiskt över den offentliga sektorn

tar om bantas I USA talar all erfarenhet för det är fullt möjligt

ner. att att

samtidigt misslyckas med både statliga och privata initiativ. Därför

det naivt det civila samhället är naturligt tillstånd vore att tro att ett

automatiskt lever och när statsmakten lättar. Tanken som upp om

"spontana ordningar till är det civila samhället, likaväl om trots som staten och marknaden, historiskt och kulturellt betingat

ett fenomen, vilket också är Putnams poäng i hans analys varför de

av demokratiska institutionerna i starka i

är svaga Syd-Italien men

Nord-Italien. Paradoxalt är det kanske så och politi-

nog att staten kerna måste barnmorskor vid det civila samhällets pånytt-

agera födelse; endast lägga statliga initiativ och tillförseln

att ner strypa av statliga lär inte räcka. Som Zetterberg dystert noterade år

pengar ett efter Bildts tillträde statsminister, denne intresserad

som var mer av ekonomisk politik och utrikespolitik civilsamhällets väl och

än av ve. I stället kom de "mot ökad roll för det civila

steg som togs en samhället tas under trycket den ekonomiska krisen

att av

Frågan relationen mellan civilt samhälle, civila dygder och

om socialt kapital har efter det Zetterberg avslutade Socialstats-

att projektet förts vidare vid City Universitet inom för det

ramen

tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Etik, dygder och socialt

kapital, lett Emil Uddhammar. I nyligen utkom-

av statsvetaren en

antologi presenteras de första resultaten detta projekt, där men av

betoningen ligger frågan de individuella och sociala dygdernas

om uppkomst, innehåll och framtid. Putnams det sociala

tes om

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

kapitalets nedgång och vad detta kan komma ha för politiska och

att sociala konsekvenser har inspirerat ett flertal bidrag, bland dem Li

Bennich-Björkmans analys medborgardygdernaf dystra öde i

av en tid då narcissistisk "lustetik kommit dominera allt mer.

en att

Civilsamhället: Högerns eller vänsterns utopi

Timbro framgångsrikt i sitt försök hand begreppet och

var att ta om

definiera det enligt politiska delvis grund

sitt eget program av att inflytelserika vänsterdebattörer Greider, Antman, och Tomas

som

Lappalainen accepterade Timbros definition begreppet

av genom att främst uppfatta det lömsk kritik den starka Deras i

som en av staten. och för sig hätska reaktion utgick därför ifrån konsensus

en om

begreppets innebörd.

Denna närmast reflexmässiga motvilja mot marknadskrafter och borgerliga associationer har sin historiska och kulturella förklaring. I

till den amerikanska och tyska vänstertradition vilken till motsats ur exempel Piccone och Telos-gruppen eller Habermas och Offe

- har växt fram är den svenska vänstern likt tills alldeles nyligen den

svenska högern -i grunden etatistisk. Det vill säga i Sverige saknas i

stycken den frihetliga vänster så utmärkande för den stora som var amerikanska och tyska sextio- och sjuttiotalsvänstern, i

som

McCarthyerans och Vietnamkrigets skugga slogs för civil rights

och free speech, och för vilken just ofta den

staten var stora busen. I Sverige har i stället vänstern den

sett socialdemokratiska

staten sin bundsförvant; partier, fackföreningar, till och med

som feminister har sökt förverkliga sina mål inte den.

genom staten, mot Demoniseringen marknad och civilsamhälle, å sidan, och för-

av ena härligandet och offentlig sektor, å den andra, gör det svårt för

av stat många inom den svenska vänstern uppfatta det civila samhället

att

sfär i vilken makt kan samlas, sociala experiment organiseras, som en och demokratin utövasf

I detta perspektiv det ironiskt Hans Zetterberg, alla,

var nog av

i debatten påpekade att utopin det civila samhället är både som om högerns och vänsterns. Zetterberg själv har också insiktsfullt, och

kanske profetiskt, det mycket väl kan bli så precis

noterat att att

högern förlorade folkhemmet utopi till vänstern under som som den tid förflöt mellan Kjellén och Per Albin, kan sak

som samma hända med civilsamhället. Ur denna synvinkel är det inte förvånande till exempel socialdemokraten Eva Marcusdotter, sekre-

att

i den analysgrupp utsågs efter SAP:s nederlag i valet terare som

LARS TRÄGÅRDH

1991, vintern -94 varnade för faran Timbro är väg stjäla

att att fler vänster Hon menade det civila samhället grunden

att är ett vänsterprojektf och att socialdemokraterna måste slå

nu vakt likaså socialdemokratiska begrepp egenmakf och

om som

gemenskap.44

Folkrörelsevänstern och det civila samhället som "de

nya

folkrörelserna"

Marcusdotter inte detta synsätt. Som noterade

var ensam om tidigare har det länge funnits tendens inom socialdemokratin och

en vänstern i föredragit folkrörelseidealet framför den starka

stort som

för den livaktiga demokratins fortlevnad. Det staten som garant

senaste uttrycket för denna tendens begreppet "egenmakt"

var att under år blossade favorituttryck bland de så

ett par upp som ett kallade förnyarna inom SAP och SSU. Introducerat skrift från

i en

1993, knöt egenmaktsbegreppet till kooperativ, syndikalistisk

an en tradition företrädare menade det starka samhället drevs

vars att för långa medborgaren blev klient i stället för myndig,

att samt

"närheten till makten försvann i kommunhusens Kafkakorridoatt rer, för citera Karl-Petter Thorwaldsson, dåvarande ledare för

att SSU.4"

Denna Övertro att samhället/staten ska människors

garantera frigörelse Thorwaldsson ledde enligt SSU:aren Tomas Eneroth till att de gamla lojalitetsbanden mellan människor i social

sam-

verkan ersattes generella trygghetssystem där avläggandet

av av

skatten blev kvittot delaktigheten i samhällsbygget. Lösningen

"vanmaktsproblemet" är, enligt Eneroth revitalisera vad han

att kallar "den sektorn.47 Precis denna sektor står i

gemensamma var termer stat kontra civilsamhälle är oklart, Jan Olsson från

av men Kooperativa institutet bidrog med ett avsnitt i skrift, är

som samma tydligare denna punkt. Enligt honom utgör demokratin inte enbart politiskt valda institutioner såsom parlament och kommunfullmäktige utan även organisationer tar initiativ för att

som egna hävda medborgarnas intressen

Olsson att detta är kärnan i det civila samhället det

menar rum där enskilda medborgare tar initiativ och sluter sig i demo-

samman kratiska former för lösa samhällsproblem Likt Putnam

att oroar sig Olsson för denna tradition, med rötter i de klassiska folk-

att rörelserna, sakta bort under 1970- och SO-talen i Sverige

tynat

Svenskarna är visserligen världens föreningsengagerade

mest

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

medborgare skenet bedrar då heltidsanställda administra-

men törer tagit över allt arbetsuppgifterna För Olsson är detta

mer av

skäl fördubbla ansträngningarna till utveckla vad han kallar ett att att

social ekonomi, inte minst då krympande ekonomiska en resurser innebär välfärdsstaten inte i framtiden kommer att

att

kunna möta alla de krav generationer medborgare

som nya ställer

För dessa socialdemokrater är huvudsyftet med ökad egenmakt,

social ekonomi, och livaktigare sektor/civilsamhälle

en gemensam

råda bot vanmakten Här lutar sig Maktutredatt man

ningens medborgarnas upplevelser vanmakt och

rapporter om av maktlöshet i umgänget med den offentliga sektorns institutioner

-

skola, dagis, sjukvård undersökningar visar att

- samt som engagemanget i folkrörelserna är lågt, trots att organisationsgraden är fortsatt hög. Resultaten från den ursprungliga utredningen bekräftas

i uppföljande SNS-studie 1998, i vilken Olof Petersson och nu en hans medhjälpare målar ännu dystrare bild med

upp en ett ytter-

ligare krympande det sociala kapitalet i ett livaktigt

av termer av

föreningsliv. Problemet, visade dessa undersökningar, den

är att överväldigande delen medlemskapet koncentrerat till facket,

av var Konsum och idrottsrörelsen. Därutöverf noterade fanns det

man,

antal endast kom i sporadisk kontakt med föreningsett stort som livet, vilket till del beroende ett fåtal eldsjälars stora

stor var

engagemang

Föreningslivet: Demokratiskt socialt kapital eller elitismens

högborg

Hur ska förstå denna utveckling är dock kontroversiellt. Som

man Michele Micheletti och andra har spelade den första

argumenterat, vågen folkrörelser, inte minst arbetarrörelsen, roll för

av en stor skapandet det starka samhällen dels oppositio-

av genom att som

nella organisationer påskynda demokratiseringen det politiska

av

dels samverkan mellan medborgarsammansystemet, genom att en slutningarna uppstod snabbt. Resultatet blev,

och staten menar Micheletti, det civila samhället och smälte och

att staten samman skapade det starka samhället

Det är alltså denna föreställning har tagits utgångs-

som som

punkt för såväl Timbrohögerns egenmaktsvänsterns kritik.

som Men enligt Peter Antman kan läsa Maktutredningens resultat

man

Vis. Enligt honom är föreningslivet framför allt

ett annat en

LARS TRÄGÅRDH

borgarklassens lekstuga, där redan resursstarka ytterligare kan stärka sin position skapa socialt kapital. Föreningslivetf

genom att nytt skriver han, "är starkt elitistiskt till sin karaktärf och arbetarna

är

underrepresenterade. Dessutom handlar det inte längre politiska

om

rörelser i någon större utsträckning, föreningar där

utan om man kan utlopp för individuellt livsprojekt, alltså idrott, friluftsliv

ett och hobbyorganisaionerfüö De så kallade folkrörelserna

nya miljörörelsen, kvinno- och fredsrörelserna är försvinnande små,

—

noterar Antman med stöd i Maktutredningens undersökningar.

Endast ett sig ha arbetat aktivt, siffror

par procent anger menar Antman, är förintande små.

som

Detta leder Antman till uppfatta vad han idealise-

att ser som en

ring folkrörelserna direkt farlig vänsterperspektiv. I

av som ur ett stället borde inse det skapandet den

man att var av korporativa

Staten, statsvetaren Bo Rothstein beskriver den svenska

som modellen i sina böcker, bildat förutsättningarna för jim-

en av som likhet och maktspridning i Sverige. Myten det folkrörelsedrivna

om civila samhället är, Antman, en återvändsgränd därför

anser att

detta i praktiken kommer handla underminering

att om en av arbetarrörelsens roll kontraktspartner med och

tunga som staten

arbetsgivarna.

Detta beror det just är de har vinna

att svaga som mest att centralisering; enligt Antman och Greider handlar civilsamhällediskursen naiv romantisering det lokala självstyret, vilket i

om en av själva verket kommer leda till ökad ojämlikhet och godtyck-

att mer lighet. Här riktar de sig två olika tendenser: hyllandet civil-

av samhället, förskjutningen makten till kommunnivå. Vad

samt av ner

det gäller civilsamhället-som-folkrörelse, Antman

myten om menar

fakta visar offentliga satsningar minskar klyftorna i

att att samhället, privata eller föreningsdrivna ökar eller bekräftar de klyftor

redan finns som

Och Antman är inte mindre oroad över vad han beskriver

som

"den förmodligen största förändringen skett i som Sverige"

tid, nämligen "en reel förskjutning makten, från till senare av staten kommunerna Det må låta demokratiskt och bra med lokalt själv-

styre, så är i själva verket inte alls fallet enligt Antman. Ty

men

kommunerna arbetar inom ramlagar har de fått begenom att nu en tydande frihet eller mindre godtyckligt fördela

att mer resurserna, beslut dessutom ofta fattas tjänstemän inte är demokra-

som av som tiskt valda. Detta innebär, skriver Antman, "den lokala närheten

att till ökade alltså avståndet till väljare, och citerar sedan

trots Rothsteins slutsats modellen är således raka till

att motsatsen

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

demokratisering förvaltningen Lägg till detta införandet

av av

avgiftsfinansiering och betoning effektivitets- och mark-

en ny nadstänkande och slutsatserna blir än deprimerande

- mer ur

Antmans perspektiv. Man har skapat "trestegsraketz" först inför

en

köp-sälj-tänkande inom den offentliga sektorn, sedan

man ett öppnar dörren för konkurrens från privata producenter

man som jobbar entreprenad, och till slut "inför så kallade service-

man

checkar varje medborgare möjlighet att köpa tjänster var

som ger hon vill. Detta leder enligt Antman till en eller mindre full-

mer

ständigt genomförd avkommunalisering och privatisering och vad

han kallar adjö folkhem."1

ett

Inte oväntat fick Antman hel del mothugg efter detta

en angrepp

den socialdemokratiska folkrörelseidealismen. Leif Linde, till exempel, insisterade dessa rörelsers viktiga roll: Vi inom ABF utvecklar vår roll och verksamheter Enligt honom

nu nya tog tyvärr samhället dvs. staten över många folkrörelsernas

av uppgifter under 1960- och 70-talen, tyckte Linde sig kunna

men nu se

väg till förnyelse för folkrörelser att bygga en ny genom en lösligt aktionsinriktad struktur bestående studiecirklar, kultur-

av

klubbar och liknande.63 Han beklagade vad han upplevde grupper,

Antmans "uppgivenhetslinje" och manade i stället till fortsatt som offensiv kamp för aktiv, folkrörelsebaserad demokrati. Att bara

en kräva socialdemokratin ska bygga och värna det starka

att ut om samhället är bortse från den uppfordrande och positiva kritik

att som har riktats bristerna i där "det alltid är någon

mot ett system annan

tar hand."’4 som om

Krymper det sociala kapitalet i Sverige

Tesen förenings-Sverige skulle befinna sig i kris har ifrågasatts

att av

Bo Rothstein. Inom för jämförande understatsvetaren ramen en sökning under Robert Putnams ledarskap, har Rothstein dels frågat sig det sociala kapitalet i Sverige har minskat, dels sådan

om om en utveckling i så fall kan relateras till kris i det politiska systemet.

en

Vad gäller det sociala kapitalet är Rothsteins slutsats den, att det inte råder någon kris i Sverige likt den Putnam säger sig ha identifie-

i USA. Icke desto mindre står det klart förtroendet för politirat att ker och myndigheter har minskat. Anledningen till detta är enligt Rothstein dock inte det civila samhället har underminerats, utan

att

den svenska modellen övergavs LO och SAP. Han att att av anser socialdemokraterna storhetsvansinne under de glada

greps av

LARS TRÄGÅRDH

dagarna 70-talet och övergav principen de om att stora frågorna

måste lösas samförstånd mellan de genom organiserade intressena i

samhället. I stället trodde kunna använda man sig statsmakten

direkt, väg ledde till alltför

en som löntagarfonderna, en stor

expan-

sion den offentliga sektorn, för

av nya regelverk arbetsmarknadens

parter i den ekonomiska demokratins den aktiva arbetsnamn,

marknadspolitiken, med mera.

Resultatet denna politik vad han kallar "det

av var att organise-

rade sociala kapitalet LO, SAF och andra nationella stora, och tunga organisationer bar den korporativa blev som upp staten -

lidande. Saltsjöbadsandan och LO och

kollapsade SAF hamnade i

krigsställning, vilket i sin påverkade i med-

tur statens legitimitet borgarnas ögon. Allt började där och se ut som ett spel politikernas

organisationernas egenintresse styrde allt förtroendet till

mer staten och politikerna för det allmännas som representanter goda

bröts ned.

Det slående i denna analys är vårt Rothsteins

ur perspektiv slut-

sats att det svenska civila samhället i mår bra, det stort sett att sociala kapitalet i till det motsats organiserade sociala kapitalet är - intakt. Detta är uppseendeväckande inte minst med tanke Makt-

utredningens resultat, inklusive den uppföljande studien från 1998,

som diskuterade och vilka uppmuntrade till

ovan en långt mer

pessimistisk syn saken. Hur kan förklara denna

diskrepans

Till börja med kan Rothstein sedan att notera att länge varit

skeptiskt inställd till idén i Habermas skulle om att staten termer ha

koloniserat det civila samhället. I verk har han hävdat

ett tidigare att

de konstruerar mellan den

som en motsättning offentliga sektorn

och det civila samhället är offer för

ideologiska skygglappar. Någon sådan motsättning finns han,

menar snarare är det så det civila att samhället i Västeuropa började blomstra

just genom uppkomsten

av en stat."" Det gäller speciellt i den svenska välfärdsstatens

fall, ty

där har socialpolitiken syftat till minimera det att slags beroende och

tvång kännetecknar relationen mellan individ och i de som stat

länder där

behovsprövade socialpolitiska dominerar.

program Universella åtgärdsprogram, skriver Rothstein, stärker med-

borgarnas autonomi och utgör således inget hot civiliteten i det mot civila samhället

Rothstein är, med andra ord, likt Antman

en anhängare den

av starka lika staten som garanterar medborgarna omtanke, respekt och

grundläggande resurser. Skillnaden är han, i till Antman, att motsats ändå något positivt i det civila samhällets civilitet ser och därför

ogärna accepterar tanken den goda underminerar det att staten

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

civila samhället. Detta leder honom till kanske alltför lätt-

goda att

Putnams mycket yviga definition vad det civila vindigt acceptera samhället egentligen består Likt Putnam inkluderar han stor av. en

mängd föreningar och organisationer, de har politisk

oavsett om en eller endast pysslar med körsång, och

anknytning sport annan hobbyverksamhet. Säkert har även deltagande i dylika aktiviteter ett

värde det utformandet socialt kompetent individ när gäller av en med lita sin nästa. Men frågan är ändå inte förmåga att om man

bör skilja mellan direkt politiska och opolitiska organisationer,

med tanke den centrala frågan, för såväl Rothstein

speciellt att

Putnam, allt handlar den demokratiska politiska som trots om

kulturens förutsättningar.

Som Rothstein själv sekelskiftets folkrörelser uttalat noterar var

oppositionella proteströrelser, emedan dagens rörelsen

stora som Antman knappast går fånga i dessa termer. argumenterar, att Rothstein själv tycks hålla med detta, när han noterar att dagens om

fackföreningsrörelse bygger sin position inte medlemsaktivism de kontrollerar arbetslöshetsförsäkringarna, en grundbult

utan att i det kontrakt han själv så väl beskrivit.

korporativa som

Detta förebehåll i linje med det problem Eneroth,

ligger som

Antman och många andra har satt fingret på. Det är visserligen sant svenska folket aldrig tidigare varit så aktiva i föreningar att som nu."8 Men tittar närmare vilka föreningar svenskar är man som aktiva inom visar det sig inte bara redan har noterat, att, som och fackföreningar dominerar motiven för medlemsport- utan att

dubiösa demokratiperspektiv. Enligt Eneroth handlar

skap är ur ett det i dag nästan tvingas medlem i för om föreningar som man vara

träningstider, alternativt fackliga rättigheter Den traditio-

att nella folkrörelsetraditionen är, däremot, han "på väg att helt menar försvinna. Vad han kallar de "idéburna organisationerna lider dessa

ständigt krympande medlemstal, emedan de precis

av ett som idrottsföreningarna växer är kännetecknade han skriver, av att, som interndemokratin oftast usel. Detta är viktig observation då de är en flesta svenska historiker och samhällsvetare, inklusive Rothstein, brukar uppfatta de klassiska svenska folkrörelserna "demokratisom skolor, dels för de hade uttalat politiska och oppositionella ‘ att

målsättningar, dels för de internt fungerade enligt förenings-

att demokratiska modeller.

LAR s TRÄGÅHDH

Civilsamhället, politiken och makten

Den Putnamska tendensen uppfatta socialt kapital i kvantitativa

att

än kvalitativa har uppmärksammats andra forskare snarare termer av

har kritiserat den alltför hypotesen sällskaplighet i som vaga att sig skulle leda till demokratisk kultur." Den centrala frågan hur,

en om exakt och konkret, individernas självorganisering inom det civila samhället får effekter bortom den sociala sfären och även får

rent politiska konsekvenser förblir oftast obesvarad. Tvärtom ligger ofta emfasen hos Putnam och hans gelikar gemenskap och

snarare gemytlighet än politisk kamp, vilket har fått andra forskare likt

Bob Edwards och Michael Foley undra det sociala

att om tesen om

kapitalets förträfflighet inte även handlar flykt från

om en

politiken7°

Kritiker Putnam i stället civilsamhället måste analy-

av menar att

i det institutionella, maktpolitiska sammanhanget. I vilken mån seras förbättras individernas möjligheter samla och utöva makt I

att

vilken utsträckning sällskapligheten inte bara i allmän

utmynnar en trevlighet och tillit till den andre, i institutioner tillåter

utan som möjligheter att civiliserat sätt uttrycka och handskas med

ett konflikter mellan individer, mellan mellan individer och

grupper,

offentliga myndigheter och privata företag

Intressant betonade Tocqueville analys det vitala

nog - vars av amerikanska associationslivet och dess betydelse för demokratin i

Amerika inspirerat Putnam och andra skriver det sociala

som om

kapitalets vikt just kopplingen mellan politiska institutioner och

-

medborgardygderna. I detta perspektiv är det ironiskt

att Tocqueville har utnyttjats till stöd för analyser demokratins

av förutsättningar och villkor företräde åt diffusa kulturella

som ger faktorer "socialt kapital". I själva verket han i sin

som var egen

analys Amerika speciellt lyhörd för det faktum det

av att var specifika politiska institutioner speciellt domstolsväsendet till

vilket strax ska återkomma fungerade skolor i vilka

- som som medborgarna lärde sig att tänka, känna och handla "ett demokratiskt vis. Som Keith Whittington sammanfattar:

statsvetaren

Well-designed political institutions crucial to sustaining

were

democratic values. Tocqueville himself singled the American legal

out

exemplary of the of governing that

system as type structure were

to making democracy work."

necessary

Det är talande Tocqueville sätter konflikten i I

att centrum. motsats till de i det civila samhället vill sfär bortom marknadens

som se en

DET CIVlLA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

och tuffa klimat med konkurrens och maktkamper, fram-

politikens

står det civila samhället i Tocquevilles analys Amerika av som en där konflikter kan under civiliserade former. Här går också scen tas mellan vänsterns och högerns socialt

en skarp skiljelinje syn

och det civila samhället. De tenderar betona det kapital senare att civila samhällets karaktär, de förra i det civila

opolitiska ser sam-

hället folkrörelser och de stora företagen nya som utmanar staten och individer kräver sina och utnyttjar rättsväsendet

som rättigheter

samla och utöva makt, både juridisk och politisk, som ett sätt att och dessutom ofta har ekonomiska effekter för såväl som staten

som privata företag.

Edwards och Foley sig denna skillnad i hur olika

Enligt yttrar

författare och debattörer definierar det civila samhället, i deras syn

vilka och organisationer ingår i denna

grupper, föreningar som

sfär:

Although the conservative embrace of civil society tends to exclude of organizations and activities associated with advocacy and those sorts olitical action, both the ositionist tion of civil societ P o PP conce P Y develo ed Eastern Euro and Latin America and the Euro ean- P 1n p e

inspired have labeled the pluralism put particular

conceptions we new

the representative political function of civil society.

stress on or

Detta medför högerns och vänsterns versioner civilsamäven att av hället fundamentalt i hur relationen mellan skiljer sig man anser att och civilsamhälle bör Hos de kommunitärt orienterade stat se ut. civilsamhället alternativ till det stats-

förespråkarna av som ett

samhället optimistisk fram

dominerade skymtar en ganska syn

hur civilsamhällets ordning egentligen Putnam, till spontana ser ut. uppfattar inte det sociala kapitalet enbart resurs

exempel, som en

individer och kan investera, och spendera för

grupper utnyttja

som sina intressen. Han det sociala kapitalet att befrämja egna ser som i skapar gemenskap och harmoni i samfundet i stort.

något som sig

Det sociala kapitalet han, "features of social organization är, menar that facilitates coordination and cooperation for mutual

benefit.73 denna det civila samhället etatisterna från Det är syn som har riktat De det är naivt att allt vänster sig på. menar att att tro kommer från fenomen rasism, homofobi förtryck staten, att som eller våld kvinnor bara skulle inom det manligt mot vara avarter civila samhället och något mirakulöst sätt skulle försvinna som

LARS TRÄGÅRDH

människorna befriades från förmyndarstaten. Tvärtom, om menar

kritiker likt Ellen Meiksins Wood, är det så en statsvetaren att:

the relations of exploitation and domination irreducibly constitute civil

society, not just alien and correctable disorder but its

as some as very essence, the particular structure of domination and coercion that

specific to capitalism systematic totality. 74

as a

Ur detta perspektiv är givetvis i själva verket instrument

staten ett för befrielse från inte bara ekonomiska ojämlikheter, även från

utan just de fenomen Wood beskriver: sexism, rasism, homofobi,

som

etc. I förlängningen leder sådan analys till starkt negativ

en en syn

det civila samhället tankefigur och politisk slogan, i

som en syn som Sverige är den dominerande inom vänstern.

Alternativet från vänster betydligt mycket vanligt i USA

- mera och Tyskland än i Sverige den svenska folkrörelsevänstern

även om är besläktad med det i stället definiera civilsamhället så,

- är att att

det knyts analytiskt till politisk aktivism, social och kulturell plura-

lism till frågan konfliktresolution. Detta innebär

samt om att man dels accepterar statens roll medlande instans, knippe

som en som ett institutioner till vilka stridande i pluralistiskt samhälle

grupper ett kan vända sig för lösa problem och konflikter, för den

att utan att skull underkasta sig Staten med För det andra betyder det

stort att det moderna samhället är kännetecknat just

man accepterar att av konflikter, konkurrerande uppfattning hur det Goda Sam-

av en om hället bör och handfasta, neutrala institutioner krävs för

se ut, att att medla och, döma även alla inser den dömande makten

ytterst, om att

inte är perfekt eller besitter den eviga sanningen.

Rättssväsendet: mellan stat och civilsamhälle

Inte minst gäller detta rättsväsendet enligt Tocqueville

som var centralt för varje förståelse hur de demokratiska värderingarna i

av

USA dagligen omsattes i handling. Han uppfattade domstolarnas rätt att underkänna lagar viktigt skydd det ständigt

som ett mot

hotande majoritetstyranniet. furyfdrfamndet lovordade

han som centralt för det aktiva medborgarskapet, och advokaterna,

numera offer för så mycket kritik och förakt i både USA och Europa, be-

skrev han den viktigaste samhéillsklassen, den utgjorde

som som länken mellan de folkliga och aristokratiska klasserna och i samband därmed ingöt republiken med anda." Än till

en juridisk mer än exempel de återkommande valen, utgjorde enligt Tocqueville dom-

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

stolarna den där medborgarna sitt handlande blev del

arena genom

och förkroppsligade demokratin. Här kom de i kontakt med och av deltog i utformandet och verkställandet lagen, den demokratiska

av rättsstatens ryggrad.

I detta sammanhang är det symptomatiskt rättsväsendets rela-

att tion till och det civila samhället intet Är

staten sätt är självklar. rättsväsendet del eller bör det hellre uppfattas

en av statsapparaten

del det civila samhället Eller möjligtvis länk som en av som en mellan statsmakten och det civila samhället Vi påminns här att

om Hegel i sin analys såg marknaden och rättsväsendet delar det

som av civila samhället." I Hegels analys framstår både marknaden och

rättsväsendet regelsystem vilka medborgarna utnyttjar för att

som tillfredsställa sina behov och förhandla med andra medborgare i konfliktsituationer. I båda fallen krävs handlande

ett autonomt individuell eller kollektiv nivå i mening kan plats

som en sägas taga inom det civila samhället. Samtidigt sker detta handlande inom

för kan del statsapparaten. ramen ett system som ses som en av Dessutom kan uppfatta medborgarnas handlande ett

man som uttryck för förtroende för vilket detta vis i sin

ett systemet tur

legitimeras medborgarnas användande det.

genom av

Sålunda kan individer och i USA utnyttja domstolarna

grupper och rättsväsendet dels för tillämpningen, tolkningen och

att utmana till och med konstitutionaliteten existerande lagar och förord-

av ningar, dels för föra konflikter och krav dagord-

att upp nya ningen. Domstolsväsendet i USA är öppet politiserat och

utrustat

med så genomgripande maktbefogenheter det stundtals tycks

att

mäktigare än både kongressen och presidenten. Det juridiska

vara

har kommit utgöra central för maktkamper rummet att en arena

mellan individer, organisationer, företag och myndigheter.

Att de amerikanska domstolarna har fått denna centrala position

beror det politiska historiskt

att systemet är genomsyrat av en såväl filosofiskt grundad misstänksamhet gentemot maktkon-

som centration. Den konstitutionella ordningen är uttryckligen utformad

i syfte dela och distribuera makten mellan individer, civil-

att samhällets institutioner, delstaterna och de statsmakterna. Enligt

tre James Madison, huvudmännen bakom den amerikanska kon-

en av stitutionen, skapar dylikt checks and balances bättre

ett system av förutsättningar för fritt och samhälle, "a public voice

ett gott

.

the public good than pronounced the

more consonant to people themselves, convened for that purpose.

Denna praxis skiljer sig radikalt från vad är brukligt i

som

Europa. Där slog aldrig maktdelningsprincipen igenom allvar,

LARS TRÄGÅRDH

utan gick direkt från kungligt till parlamentariskt envälde.

man Parlamenten fick monopol den lagstiftande makten och domstolarna kom fungera administrativa uppgift det att som organ vars

blev att applicera den skrivna, positiva lagtexten. I europeiska

ögon framstår därför de amerikanska domstolarnas makt inte sällan

godtycklig och stridande principen folksuveränitet,

som mot om som en maktberusad, politiserad amerikansk juridikokratif som en skribent uttrycker det.

Detta är inte obegriplig reaktion, tvärtom, den amerien ty ett av kanska konstitutionens klart uttalade syften just begränsa var att demokratin med denna majoritetens rätt om menar att styra över minoriteterna, eller rätt går före individens frihet. Det är att statens

denna begränsning demokratin gjort USA i så mycket

av som att högre grad har kännetecknats emfas negativa fri- och rättigav en heter i till Europa, där den allmänna viljan och de positiva, motsats sociala rättigheterna kommit dominera. Med andra ord, USA att kom bli liberalismens hemland, Europa den

att nationalstatliga

demokratins.

Ingenstans är tanken bevara demokratin beom att genom att gränsa dess tydligare än i de amerikanska domstolarnas excesser

befogenhet överpröva och ogiltigförklara lagar

att som man anser strida konstitutionen. Ytterst vilar denna makt konstitutiomot nens status "the law of the land, dokument som Supreme ett vars juridiska auktoritet övertrumfar kongressens. Här ställs naturrätt

mot folkstyre, med den högsta domstolen för som yttersta garant

de "självklara mänskliga fri- och rättigheterna inte

att trampas under fötterna i demokratins namn. Vad kanske är mindre bekant är juridifieringen det som att av amerikanska politiska även kommit tjäna de har systemet att som

kämpat för positiva rättigheter, det vill säga rättigheter till

resurser som rösträtt, utbildning, sjukvård och arbete. Med början i den en svarta medborgarrättsrörelserna under femtio- och sextiotalen, utvecklade amerikanska gräsrotsrörelser, speciellt efter andra världs-

kriget, sinnrik strategi inriktad mobilisera stöd hos såväl en att

domstolarna, kongressen och presidenten, hos den allmänna

som opinionen via massmedia. Resultatet dessa rörelser har kunnat omforma och använda är att

det juridiskt-politiska sätt fram

systemet ett som tvingat många kollektiva fördelar via knutit till den individuella argument som an

rättighetstraditionen. Den springande punkten här är inte dom-

att stolarna alltid dömer rätt eller och rättighets-

att konstitutionen

katalogen i alla fall rättvisa skipas. Det är garanterar att sant att

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

sympatiskt inställda domare och konstitutionellt förankrade prin-

ciper har varit och är viktiga. Men den avgörande faktorn har varit framväxten stödstrukturer inom civilsamhället, det vill säga gräs-

av rotsorganisationer folkrörelser så vill- inklusive dess

- om man advokater och andra juridiska och rådgivare. Konsekvensen

experter

denna utveckling är vad har betecknats demokratiseav som som en

den juridiska professionen och intressegruppssystemet, och

ring av

därmed tillgången till den Högsta Domstolen. Det är detta i

av som USA benämns the rights revolution och avgörande sätt

som bemäktigat individer, ofta organiserade klassiskt folkrörelsemanér: kvinnor, homosexuella, funktionshindrade, patienter.

svarta,

Denna historiska erfarenhet kan tyckas irrelevant för Sverige.

Det påpekas ofta jämfört med USA åtnjuter i Sverige både ett

att

valdeltagande och hög organisationsgradso Speciellt fackförehögt

starka ställning brukar framhållas. Men med högt valdel-

ningarnas

tagande och formell anslutning till facket följer inte automatiskt

en vital medborgaranda, visar det sig.81Tvärtom, den svenska

som

maktutredningen och otal opinionsundersökningar har visat,

ett existerar det i dag i Sverige växande politikerförakt, å sidan,

ett ena och utbredd känsla brist personligt upplevd makt och in-

en av flytande, å den andra.

Detta är vad har kallats den svenska vanmakten. En

som tysta, central förklaring till detta i den svenska politiska kulturens

tomrum hjärta är just rättsväsendets ställning inom det politiska syste-

svaga

Svenska individer saknar ofta formellt och nästan alltid i prakmet. tiken tillgång till juridiskt utkrävbara rättigheter för inte tala

att om

den juridiska praxis och civilsamhälleliga stödstruktur krävs för

som

omsätta abstrakta rättigheter i konkret verklighet. Annorlunda att uttryckt är svenskar inte bemäktigade individer utan tvingas att

som söka vägen till makt indirekt via politiska partier och föreningarnas

remissyttranden, vilket inte sällan leder rakt in ivad statsvetare

en har kallat "demokratins hål."83

svarta

Det är därför inte förvånande aktivister inom den svenska

att handikapprörelsen ADA, Americans with Disabilities Act,

ser som

inspirationskälla. Historien ADA är i vårt perspektiv

en stor om mycket instruktiv.84 Inte bara ADA resultat många års

var ett av kamp ledd Center for Independent Living och

av grupper som ADAPT Disabled for Accessable Public Transit, förd via

America

massmedia, civil olydnad, lobbing i kongressen och vita huset. ADA utformades dessutom så, den funktionshindrade rätten till

att gav att

själva använda lagen för tvinga myndigheter och privata företag

att

bland förbättra tillgänglighet till byggnader och transportatt annat

LARS THÄGÅRDH

medel. Snarare än, vilket det naturliga i Sverige, skapa

vore att en

myndighet med ett "ansvar" gentemot målgruppen, skapades rättig-

heter realisering både medger och kräver ständig medverkan

vars och övervakning från de funktionshindrades sida. Sålunda

egen

fungerar DREDF Disability Rights Education 8C

grupper som

Defense explicit vakthundsorganisationer, ständigt

Fund som

jakt efter förbrytare ADA:s lagar, vilka de kan hota med

mot stämning och kännbara straff.

Detta strategi svenska Independent Livingrörel-

är en som en av

ledare, Adolf Ratzka, gärna skulle vilja överföra till Sverige. sens Han att Sverige behöver ADA-lik lag omfattar sank-

menar an som tioner och sanktionsmekanismer så de som bryter lagen

att mot döms till mycket kännbara böter."85 En lag, med andra ord,

som ger makten direkt till de funktionshindrade än till myndigheter

snarare

som Socialstyrelsen.

Den mobiliserande effekt dylika rättsliga instrument kan

som bör inte underskattas. Det är betecknande Lars Lindberg,

att en

ledande gestalt inom svensk handikapprörelse, han be-

trots att traktar sig själv hemmahörande i socialdemokratins vänster-

som flygel, och han avstånd ifrån tanken införa

trots att tar att ett amerikanskt skadeståndstänkandef efter studiebesök i USA

ett korn till slutsatsen att: "Ser till agerande och så

man engagemang

överstiger den amerikanska handikapprörelsen vida den

svenska. Gräsrötterna är involverade helt sätt i det poli-

ett annat

tiska påtryckningsarbetet. Jag kan funk-

garantera att man som tionshindrad känner bra mycket större jävlar-anamma efter ha

att deltagit i ett möte i USA än i Sverige. Men, tillägger han, så är

också "det politiska klimatet generellt livaktigt i USA.8"

mer

Kritiken Ökad politisering domstolsväsendet är inte

av en av orimlig." Ett sådant kommer aldrig lyckas med finna

system att att den "rätta" balansen mellan de många konkurrerande intressen

som slåss makten och i ett komplext och pluralistiska

om resurserna samhälle. Systemet är stökigt och kaotiskt, det erbjuder inget hopp för de söker totala eller slutgiltiga lösningar. Inte minst kan det

som tyckas till konflikt, där det skulle kunna tänkas kom-

uppmana att promisser och samförstånd föredra. Men det politiska spelet

vore att i den moderna demokratin är till sitt väsen stökigt och kaotiskt, och frågan är ett system klarar handskas med konflikter

om som av att mellan lång rad olika och individer inte är realistiskt,

en grupper mer

bygger flyende utopi konsensus.

än ett som en om

Vi ska återkomma till hur civilsamhället kan uppfattas

i termer av makt och demokrati, låt först vända till frågan

men oss oss om var-

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

för det ibland tycks civilsamhällediskursen, och inte minst

som om tanken juridifierad politik, hör hemma inom för

om en ramen svensk politisk kultur. Som jag tidigare noterade slås idén

man av att

det civila samhället i utsträckning är importprodukt,

om stor en

från den och tyska världen. Är detta

speciellt angloamerikanska en

tillfällighet, eller finns det, analysen det amerikanska

som av

juridico-politiska antyder, drag i de svenska, angloameri-

systemet kanska och tyska politiska traditionerna gör dem eller

som mer mindre öppna för de idéer torgförs i det civila samhällets namn

som

Det civila samhället och svensk politisk

kultur88

De amerikanska friheterna och dygdens republik

I USA kan den utpräglade emfasen maktdelning och frihet härledas politiska först användes i samband med

ur argument som maktkamperna mellan kung och aristokrati mellan och

samt stat kyrka. fick avgörande konsekvenser för hur kon-

Dessa argument stitutionen kom utformas och därmed för hur de framtida rela-

att tionerna mellan samhälle och individ kom att gestalta sig.

stat,

Sålunda hade den engelska koloniseringen Amerika sina rötter

av i revolt den engelska kronans försök undertrycka

en mot att religiösa minoriteter och fritänkare. Från Pennsylvanias kväkare till Utahs har den amerikanska historien kännetecknats

mormoner av

kamp för religiös frihet först riktades den engelska en som mot

och statskyrkan och sedan stadfästes i politisk ordning,

staten en vilken begränsade makt över de religiösa institutionerna.

statens

Lika viktig den parallella striden inom den ekonomisk-politiska

var

sfären, konflikt symboliskt fångad i den mytologiserade skatte-

en revolten, The Boston Tea Party.

Denna fejd mellan kung och aristokrati hade längre historia i

en England delvis sammanföll med liberalismens tidiga utveckling;

som i Lockes och Montesqieus anda kom också den amerikanska stats-

ordningen maktdelningsprincipen och vilja att

att genomsyras av en

beskära makt i allmänhet. Denna klassiskt liberala noggrant statens idéströmning, vilken utgick från teorier individens och ägandets

om primat, sammanflätades med den andra politiska huvudtraditionen, dvs. civic humanism. Den utgick visserligen likt den förra

senare

ifrån egendomsägandet, betonade det medborgerliga och det

men

LARS TRÄGÅRDH

sociala; egendomsägandet uppfattades karaktärsdanande

som snarare än ekonomiskt mål och den överordnande tankefiguren

som ett var den socialt konstituerade individen verkade för andra i den så

som

kallade dygdens republik."

Newt Gingrichs revolution i detta perspektiv endast det

var

senaste kapitlet i lång och högst respektabel strävan efter att

en decentralisera makten, skydda familjen och den lokala gemenskapen

från statligt intrång, försvara de lokalt förankrade religiösa dygderna

de världsliga statsmakternas korrumperade reformer mot teman

—

lätt känns igen från tidigare epoker i amerikansk historia. som Denna tradition handlar framför allt delstaternas och de lokala

om gemenskapernas rätt till frihet i förhållande till Washington. Den amerikanska rugged individualism till har indivi-

myten om trots dualismen i USA inte i första handlat oberoende i för-

rummet om hållande till andra människor i stället förhållandet till

utan om

regeringsmakten. Betoningen den privata sfärens okränkbarhet

har sålunda i omfattande frihet för individen i för-

mynnat ut en hållande till i individuella negativa fri- och rättig-

staten termer av heter. Samtidigt har den även lett till individernas beroende andra

av kollektiva former: familj, lokala eller mindre institutionaliserade

mer

gemenskaper i privat eller offentlig regi, delstatliga

organ, etc.

Tyskland och subsidiaritetsprincipen

I Tyskland kan leda dagens federala och pluralistiska

man system

dominerat subsidiaritetsprincipen tillbaka till Trettioåriga kriget.

av I den efterföljande fredsöverenskommelsen fastställdes det Det

att Heliga Romerska Riket" framöver skulle präglas central-

av svag

makt, federalism, utbrett lokalt självbestämmande och religiös

splittring. På grund att nationalstaten efter fransk och engelsk

av -

modell kommit bli den idealtyp historieskrivningen

- att som styrt har det Rikets negativa sidor ofta framhävts. Hellre

Tysk-Romerska

än att studera Tyskland" dess villkor har historiker envisats

egna med låta sig den klassiska frågan: Varför inte

att styras av var Tyskland Frankrike eller England9° Det står dock klart

som att

inte kan förstå dagens betoning subsidiaritets- och federaman av

tionsprinciperna i Tyskland längre historiskt perspektiv.

utan ett

Efter Tysklands enande 1871 försökte Bismarck och hans nationalliberala bundsförvanter nationalisera Tyskland i religiöst såväl

att

i ekonomiskt hänseende. Men Bismarcks hårda politik som trots

överlevde de tyska katolikerna "kulturkampen" med sina rättigheter

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

i behåll. Tysk inrikespolitik har även i fortsättningen bestämts

av denna spänning mellan centralmakten och de lokala, delstatliga,

kyrkliga och privata intressena. Myten den tyska underdånig-

om heten och det feodala system faktiskt härskade lands-

—— som bygden har dolt den pluralism och lokala frihetstradition

- som kännetecknar den politiska kulturen i Tyskland, framför allt i städerna. Det kan sin plats att påminna att Hitlers tolv år

vara om är den enda historiska period under vilka Tyskland organiserades

enhetlig, centralistisk stat å France eller Sverige. som en

Denna tradition har i ännu mindre utsträckning än den amerikanska göra med individens rätt till frihet. I stället står familjen

att och kyrkan i förgrunden. till den svenska välfärdsstaten

I motsats har det sociala kontraktet i Tyskland dominerats civilsamhällets

av korporativa medlemmar: familjen legal och ekonomisk enhet;

som

frivilliga organisationer inklusive kyrkor; privata försäkringsbolag; företagen utbildningsorgan det berömda tyska lärlingssyste-

som met. Individerna uppfattas alltså hela tiden medlemmar i

som existerande kollektiva enheter olika slag. Statens relation till dem

av är indirekt, förmedlad via mellanliggande, ofta privata institutioner. Välfärden ombesörjas dessa det civila samhällets

antas av organ; endast i sista hand allt misslyckats kan individerna

- om annat närma sig ofta med tiggarskål i handen.

staten, en

Svenska bönder, svenska kungar

Om dessa maktkamper mellan kyrka och gentlemän sålunda har

stat, varit centrala för de frihetliga tendenserna i tysk och amerikansk politisk kultur, kom adeln och borgerligheten aldrig att dominera

sätt i Sverige. I stället kom alliansen mellan bondeklassen samma och kungamakten att spela helt central roll i den svenska politiska

en kulturens historia. Det så kallade enväldet i Sverige

var ytterst grundat böndernas misstro till och fruktan för den

gemensamma fienden: adeln. Resultatet denna historiska kompromiss att

av var

svensk politisk kultur tidigt kom att utmärkas utomordentligt

av en stark centralmakt understödd effektiv i sig maktlös

av en men ämbetsmannaadel, bondeklass undslapp livegenskap

samt av en som och därmed kunde bibehålla sin rätt till politiskt deltagandet såväl lokal- riksnivå. Det kungliga enväldef med andra ord

som var paradoxalt i vad vi, med viss överdrift, kan kalla "proto-

nog rotat en

demokratisk politisk ordning.

LARS TRÄGÅHDH

En avgörande konsekvens enväldet den svenska rättig-

av var att hetstraditionen förblev utvecklad. I den anglosaxiska världen,

svagt

där gentlemannen fungerat idealtyp, har målet varit att upphöja

som

folket till gentlemannens nivå alla de rättigheter

genom att ge som tidigare varit reserverade för fåtalet; sålunda har vad kallas de

som nu

mänskliga rättigheterna sina rötter i gentlemannens privilegier. I Sverige gick i stället demokratiseringen jämställa adeln med

ut att folket avskaffa alla privilegier och speciella

i stort genom att

rättigheter; James lag, än civilitet och värdighet, kom

snarare att gälla värdemåttstock. Följdriktigt är det också så just

som att

rättighetstänkandet är dåligt underbyggt i svensk tradition;

skriver visserligen under FN:s olika deklarationer, något sätt

men rör de ändå inte Det är förhållande de åren

oss. ett som senaste

fram grävande journalism djupt misstänksam

provocerat en ny,

den statliga byråkratin och fingret just denna

mot som satt svaga punkt i den svenska rättsstaten.95

Om den svenska adeln civilitets- och maktdelningsprincipens

klassiska bärare sålunda sig tämligen påver, den andra

- ter var

potentiella maktmotpolens öde möjligt dystert. Kronans

om än mer

snabba och framgångsrika erövring kyrkan med Luthers

ytterst av reformation nödtorftigt skyddstäcke innebar den svenska

som att kyrkan efter Gustav Vasa i stort förvandlades till ett statens instrument. Om kyrkan i de katolska länderna och till viss del även i England fortsatt fungera makt i alla fall delvis och

som en som

stundtals kunde spelas dylik maktkamp inte

ut mot staten, var en aktuell i Sverige. heller existerade den religiösa och världsliga

splittring i Tyskland för kyrkliga ledare

som gav stort utrymme att

spela betydande politisk roll och värna lokala rättigheter och

en om kyrkans relativa autonomi inom det civila samhället

Den svenska politiska kulturen kom sålunda kännetecknas

att av maktkoncentration och likriktning, likaväl urgammal

som av

demokratisk tradition; den erbjöd sockenstugans breda deltagande

likväl den trångt för individuella avvikelser

som gav ett utrymme från den högst konkreta "allmänna viljan. tvåhundra

De senaste

årens moderniseringsprocess har sedan skapat mångfald

en nya

möjligheter för byråkratisk maktfullkomlighet kunna blomstra

att och sprida sig i rättvisans, solidaritetens och jämlikhetens

namn. Med andra ord, friheten kom i Sverige bli positiv

att extremt

Detta dubbla stark å sidan, och sockenstugans

arv — stat, ena demokratiuppfattning, å den andra axlades i moderniserad form

- av den svenska socialdemokratin; dess historiska styrka har legat just i dess politiskt kluvenhet. Det socialdemokraternas

pregnanta var

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

lycka att kunna göra anspråk tradition byggde

en som en allians mellan "folkrörelser underifrån" och "statsbärande parti

ett ovanifrån: SAP både Kung och Allmoge. Det traditionella

som "aristokratifördömandet kunde under socialdemokraterna

transformeras och förvandlas till den klassiska folkhemspolitiken med jämlikhet och solidaritet de ledande tankefigurerna.

sorn

Den svenska statsindividualismen

Ironiskt förde dock denna "socialistiska" politik till radikal

nog en

individualisering det svenska samhället; då alla mellanliggande

av

institutioner familjer, privata välgörenhetsorgan, kyrkor

- associerades med privilegier, ojämlikhet, till och med förnedring,

kom den socialpolitiska utvecklingen drivas logik i

att av en som slutändan ledde till svensken stod där, perfekt oberoende sina

att av medmänniskor, i direkt, oförmedlad relation till den goda och

en opartiska staten. Detta är filosofiska anfader kan

en process vars

Rousseau. ISzzmbällsfördraget sammanfattar han sålunda sägas vara kärnfullt vad kan kalla den svenska modellens modus operandi:

V arje medborgare ska och gång perfekt oberoende

en samma vara

alla sina medmedborgare och till ytterlighet beroende

av av staten -

detta resultat blir alltid uppnått sätt då endast makt

samma statens

kan skänka medborgarna frihet.

Detta de formuleringar blivit ökända bland Rousseau’s

är en av som

liberalt orienterade läsare; Rousseau här uttryck för sin mer ger

emfas den positiva friheten och allmänviljans primat,

synpunkter lett till att han kommit att uppfattas för-

som som en grundsgestalt för både totalitarism och demokratism. Denna kritik utgår ifrån den starka makt Rousseau och allmänn-

som ger staten

viljan; sett ett liberalt perspektiv, enligt vilken maktdelning och

ur individuella och minoritetsrättigheter står i är detta

centrum, en djupt illavarslande ideologi. Uppfattad inifrån den svenska traditionen, vilken är betrakta demokratisk än liberal,

att som snarare ser det inte alls lika illa Snarare är det så inte bara jämlikheten,

ut. att utan även oberoendet ter sig i grunden positiva konsekvenser,

som väl värda priset eller mindre abstrakt beroendeförhållande

av ett mer till Moder Svea.

Man kan inte underskatta attraktionsvärdet just oberoendet i

av det svenska kulturella sammanhanget, även det inte är just denna

om aspekt det sociala kontraktet vanligen betonas i det offent-

av som

LARS TRÄGÅRDH

liga samtalet. Men solidariteten och jämlikheten dominerar i att debatten beror främst dessa är värderingar kan nog att som man stoltsera med risk för kritik. Med lusten till oberoende förutan håller det sig annorlunda, då detta värde ligger oroväckanär ett som de nära moraliskt tveksamma drifter själviskhet, egoism, och som individualism. Därmed inte kampen och känslan för solidarisagt att

och jämlikhet inte kan innerlig och genuin; lyckligtvis står

tet vara individuellt oberoende-solidariet i välfärdsstatens regi i paret ett

synnerligen symbiotiskt och ömsesidigt förstärkande förhållande.

Dock lär det finnas gränser för hur långt viljan till solidaritet förklarar den väl belagda entusiasmen för professionell omsorg. I den moderna välfärdsstaten är detta radikala individuella obe-

roende institutionaliserat i kontrakt mellan landets individer, å ett sidan, och staten, å den andra, vad jag plats har kallat ena annan den svenska 5tatsindividualismen.98 Som Peter Antman, en av

vältaliga försvarare uttrycker det:

systemets mest

Få välfärdsstater är lika konsekvent uppbyggda idén indiviom duell autonomi Sverige. Nästan alla våra välfärdssystem är kopplade som till den enskilda inte till familjen eller till arbetet är så personen, som vanligt i andra västländer. Både kampen för full sysselsättning och för

hög sysselsättningsfrekvens bygger huvudtanken varje ska

att person ha makten över sitt liv. V älfärdstjänster utförda i den eget offentliga sektorn i stället för inom familjen har inneburit frien görelseprocess familjelivet har avlastats Beroendet av varandra har minskat när de många gånger instrumentella tjänsterna

lagts utanför familjelivet.

Konservativa kritiker den svenska välfärdsstaten finner detta av system upprörande flera skäl. Antingen för det av att av staten ges för mycket makt, eller för det individuella oberoendet leder till att välfärdsstatsnarcissism undergräver det sociala för en som ansvaret familjen, eller för att kontraktet är skrivet bekostnad de av mellanliggande institutionerna inom det civila samhället. Välfärdsstatens försvarare har, å andra sidan, betonat den emancipatoriska

dimensionen; hur den traditionella, patriarkala familjen och många andra institutioner inom det civila samhället ingalunda enbart kon-

stituerade sfär kännetecknad kärlek en av och värme, utan snarare en plats där kvinnor, barn, och fattiga för odemokratisk, utsattes en ibland våldsam, och oftast manlig maktutövningÅoo

Vad är avgörande för debatten och forskningen det som om civila samhällen det sociala kapitalet och demokratins villkor är

det svenska sociala kontraktet institutionaliserat i välfärdsatt -

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

-framstår speciellt knutet till national-etatistisk staten som en tradition. Den svenska statsindividualismen bygger konsekvent

allians mellan och individ. Å sidan den och

en stat ena är ideologiskt

värdemässigt formulerad solidaritet, jämlikhet och

i termer av individuellt oberoende. Å den andra den institutionellt förankrad

är i den svenska modellens socialpolitiska struktur. I detta perspektiv

är utopin civilsamhällets primat mycket problematisk; det skulle

om inte bara fordra omvälvande förändringar det institutionella planet, det förutsätter även radikala förändringar den kulturella, begreppsliga och moraliska nivån.

Bortom nationalstaten mot ett

-

internationellt civilsamhälle

1989 avslutade Eric Hobsbawm sin banbrytande bok nationalis-

om

historia med spekulera hur framtida historiker skulle mens att om komma skriva det nittonhundratalenm Det inte

att om sena var

speciellt troligt, menade han, de självklara sätt de

att samma som historiker behandlat Europa mellan den franska revolutionen

som och det andra världskrigets slut skulle nationalstaten den

ta som

grundläggande analysenheten. Och läser Berkeley-sociologen

man Manuel Castells nyligen utgivna, magnifika trebandsverk det

om framväxande globala nätverkssamhälletf med dess samtidigt spän-

nande och ångestframkallande analys de politiska, sociala och

av ekonomiska formernas fundamentala omvandling, att

ser man Hobsbawms förutsägelse redan hunnit bli infriad.1°2

att

Castells och Hobsbawm är inte heller att spekulera

ensamma om i nationalstatens underminering eller i hur de politiska struktu-

nya

kommer Globalisering ord ligger

rerna att se ut. är ett som många forskares läppar. Det gäller inte minst de studerar

som Europa, där integrationen de gamla nationalstaterna inom

av ramen för EU-projektet har lett den danske freds- och konfliktforskaren Ole Wxver till slutsatsen Västeuropa troligen är den del

att av världen utgör the advanced of border fluidity and

som most case

transgression of sovereignty.1°3 Detta är utveckling den

en som

ledande John Ruggie kallar "the unbundling of

statsvetaren terrioriality, det vill säga nationalstatens förlust sitt monopol

av suveränitet, vilken han uppfattar "nothing less than the

som

of the first truly postmodern international form. 104 emergence

Vad dessa forskare frammanar är visionen politisk ord-

av en ny ning kännetecknad överlappande anspråk suveränitet med

av nya

LARS TRÄGÅRDH

och komplexa relationer mellan individer, och andra

stater politiska

former subnationell och nivå. Den nationellt definierade

regional medborgaren får tävla med det /eosmopolitis/ea juridiska subjektet om

titeln den paradigmatiska formen för individuellt och kollektivt som politiskt handlande. Detta subjekt existerar redan i EU,

dagens ett

projekt till del handlat skapa som stor om att ett gemensamt juri-

diskt reglerar den marknaden,

system som gemensamma men även allt bestämmer för hur nationalstaterna bör, kan och mer ramarna måste förhålla sig till sina medborgare. Eller från individens

uttryckt

perspektiv, vilka rättigheter individerna har i förhållande till de som

nationalstatliga regimerna.

Detta innebär redan kan tala framväxten allatt man nu om av ett

europeiskt civilsamhälle, där individer kan utnyttja det

gemensamma lag- och regelsystemet för samla och makt, för förhandatt utöva att med varandra och hävda sig i förhållande till företag och

myndig-

heter på alla olika nivåer. Ur denna synvinkel blir det

avgörande

de i dag i Sverige och andra gamla "det om som stater oroar sig över demokratiska underskottet kan lösgöra från traditionella före-

sig

ställningar hur demokrati fungerar. Det är inte former, till om en

exempel riksdag, röstning, politiska partier, är det primära,

som utan huruvida alla, och inte minst de och kan svaga utsatta, koppla upp sig ett effektivt sätt det långt decentraliserade nätverk mot mer inom vilket makten i dag flyter.

Historien hur folkhemsideologin institutionaliserades i väl-

om färdsstaten är bekant, den intrikata

men sammansmältning av

nation, stat och ekonomi utmärkt folkhemsnationalismen försom tjänar extra betoning. Om det dess styrka under krisernas var trettiotal, så är det dess svaghet i dag. Den svenska debatten EU om och demokratin behöver rak diskussion i vilken

en om utsträckning

vill och kan försvara beror den svenska ett system som ytterst nationalstatens integritet och suveränitet. Denna diskussion måste

konfrontera det faktum det svenska sociala kontraktet

att byggd

väldigt tät och ohållbar föreställning nationell

en nu om gemenskap,

hårda institutionella välfärdsstaten. Det svenska vars stomme var folkhemmet ett än till största delen sympatiskt dock var om än fundamentalt nationellt projekt, beroende utåt och homoav gränser genitet inåt. I länder Tyskland där relationen stat/ samhälle

som såg

annorlunda är det betydligt lättare allut, att röra sig mot en europeisk federal ordning, i vilken det transnationella civila samhället blir den där behov tillfredsställs och makt och arena utövas förhandlas. I Sverige, å andra sidan, med dess etatistiska tradition

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

framstår denna utveckling inte oväntat betydligt mycket

som mera oroväckande och skriven i ängslans och förlustens tecken.

Givet nationalstatens fortsatt starka ställning i gamla nationella demokratier Sverige, England eller Frankrike är det kanske inte

som så förvånande det är ledare i Östeuropeiskt land talar

att en ett som

lidelsefullt för vad han kallar nationalstatens slut. Jag talar mest om Václav Havel. Låt avsluta denna essä med citat från honom i

oss ett

reflektion kring Kosovo, de mänskliga rättigheterna och det

en globala civilsamhället.

Human rights superior the rights of Human freedoms

are to states.

higher value than sovereignty. International law

represent a state

protecting the unique human being must be ranked higher than

international law protecting the state.

modern democratic usually defined qualities such

states are as

for human rights and liberties, the equality their citizens

their respect

enjoy, and the existence of civil society, then the condition toward

a

which humanity will, and in the interest of its survival

own must, move

will probably be characterized universal global respect for

a or

human rights, universal civic equality and the rule of law, and

a

global civil society.’°5

Noter

l Såkunde till exempel undertecknad inleda artikel från denna tid med orden:

en

begrepp har introducerats i den svenska politiska debatten: det civila "Ett nytt samhället Trägårdh 1992: 35. 2Denna debatt finns lätt tillgänglig i bokform under titeln Systemskifte

nu Peter Antman 1993. Citaten är från sidorna 9 Antman och 23 Greider och Lappalainen

. 3Greider och Lappalainen 1992. Omtryckt i Antman 1993. 4 Busch Zetterberg 1996: 5 Ibid: 6 Ibid: 7För exempel detta, Seligman 1992, Cohen 8CArato 1992

ett par se samt Keane 1988a and 1988b. 8För lidelsefull kritisk analys denna tendens till begreppsförvirring,

en av se Dahlkvist 1995. 9 Vajda 1978: 844.

LARS TRÄGÅRDH

lo "The state bureaucracy would rule alone private capitalism eliminated.

were The private and public bureaucracies which at least according

now, to possibility, work against each other and thus hold each other in relative check, would be merged into single hierarchy. Weber citerad Vajda 1978: 864-65.

a av " Havel 1988: 398.

12För längre kring denna utveckling,

ett resonemang se Lars Trägårdh strid med de tio budorden" i Amman 1993. 13Cohen och Arato 1992, Keane 1988a, Keane 1988b, Walzer 1991. För

en kritisk analys delvis påminner den svenska vänsterskribenter

som om som utvecklat, seWood 1990. M Sedet decenniets Telos.

senaste nummer av Ett annat exempel är den konferens Piccone anordnade den 2-4 december 1994 Newi York

som temat Why populism now Syftet uttrycks klart i paneltitlarna: "New

ett par av Political Configurations: Beyond Left and Right, Populist Prospects: The Revitalization of Direct Democracy, Localism and Communitarianism. För kritisk, filosofisk analys de etiska och politiska konsekvenserna

av av "communitarianism" se Rasmusson 1990, antologi med bidrag rad

en av en framstående filosofer och inklusive Habermas och Cohen.

statsvetare, 15Pocock 1975. Se även Pocock 1971, Almond 8£Verba 1963, Bellah

samt et 1985, Bellah et 1991, Alexis de Tocquevilles klassiska verk, Om

samt demokratin iAmerika Tocqueville 1997. Se Putnam 1993: 86-7 där han refererar till Pocock och fotnot

i en sammanfattar literaturen "liberalism civic humanism not 10, 87.

om vs. s. 7 Begreppet hämtade Putnam från Coleman,

James se Coleman

1988 samt Coleman 1990. Seäven Putnam’s inflytelserika artikel "Bowling alone: Americas Declining Social Capital Putnam 1995. 8 För kritisk analys Putnam, Tocqueville

en av och begreppen "civil society och social capital två specialnummer American Behavarial Scientist

se av redigerade Bob Edwards och Michael Foley: vol 49, 5 mars/april 1997

av no samt vol 42, no 1 september 1998. lg Antman 1993.

20Setitlar i Antman

1993. 2 Antman och Greider i Antman 1993.

22Alsing, Linde, Eneroth i Antman 1993.

23Alsing 1993; 95.

24Ibid: 96

25Arvidsson 8CBerntson 1980.

26Linder 1998. 27

För överblick och presentation detta projekt, Zetterberg 1992

en av se samt Zetterberg 1997. 28Arvidsson et al. 1994

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

29"Den reformationen, Inbjudan och Program till Timbrodagen, den 15 nya november 1994. Texten jag refererar till skriven Mats Johansson, som var av dåvarande VD för Timbro.

30Detta utrryck gemenskaparna Timbros översättning det engelska är av - communities. Det klingar konstigt i svenska öron; samhällen naturligt. vore mer Men poängen som jag förstår den är just att betona Tönnies klassiska - särskiljande mellan Gemeinscbaftgemenskap och Gesellschaftsamhälle.

3 Det finns heller ingen god svensk översättning för det engelska

communitariansf Jag har därför valt att i konsekvensens använda namn gemenskapare beteckning för de förespråkar gemenskapsideologin. som som 32Zetterberg 1993: 66.

33Selander 1994.

34Zetterberg 1994.

35Dahlkvist 1995.

36Zetterberg framför dock liknande uppdelning redan i moderaternas en programskrift Idéer för vår framtid från 1990, i vilken han beskriver det civila samhället "den lilla världen familj, grannskap, hembygd, nätverk, försom eningar samt vissa delar den stora världen" kyrkor, universitet, företag, av fria yrken, etc.. Han skriver sedan: vi säger inte nyliberalerna att föresom tagen och marknaden skall över allt, säger det civila samhället skall ta att ta över där det går."

37För analys Murray och hans båda böcker Losing Ground och In Pursuit: en av Happiness and Good Government, seTrägårdh 1992. 38SeLasch 1991. Lasch betonar liksom Piccone populismen specifikt som en amerikansk tradition. Med andra ord: populism, civic humanism, gemenskap och den lokalt förankrade demokratin ställs emot den liberala traditionen med dess kult tillväxt, urbanism och storskalighet i både de privata och statliga av sektorerna.

Zetterberg 1993: 69.

40Asper 8CUddhammar 1999 Bennich-Björkman 1999. samt 4 Ett jag kommer utveckla nedan i avsnittet det civila tema som att om samhället och den svenska politiska traditionen. 42Zetterberg 1993: 65.

43Ibid: 69. Zetterberg skriver: I striden om välfärdsstatens utopi förlorade

högern mot vänstern trots att högerns statsman Bismarck lanserat välfärdsstaten. Detsamma kan naturligtvis hända också med utopin om civilsamhället.

44Marcusdotter 1994. 45Egenma/et och social ekonomi publicerades av SSU i samarbete med

Kooperativa institutet KOOPI. 46Thorwaldsson i Antman 1994.

47Eneroth 8COlsson 1993.

LARS TRÄGÅRDH

‘5 Ibid: 31. 49Olsson anknyter dessutom här till närhetsprincip" enligt vilken

EU: s "beslut ska fattas så nära medborgarna möjligt, dvs. för Olsson

som av föreningar, folkrörelser och kommuner. Eneroth 8COlsson 1993: 30-31. 5° Ibid: 31. S Ibid: 31. 52Ibid: 31 53Petersson al. 1998: 62.

et 54Citat från Petersson al. 1998: 63. Se Petersson 8CWesterholm 8C

et även Blomberg 1989. 55Micheletti 1994: 85. 55Antman 1993b: 86-87. 57Ibid: 9o. 55Ibid: 90. 59Antman 1993c: 126. 60Ibid: 128. Här bör notera aspekt kommunaliseringen, näm-

man en annan ligen att individerna står sig tämligen maktlösa inte bara grund av att staten har delegerat bort sin makt till kommunerna dessutom grund att

men av individerna ofta saknar egentliga, utkrävbara rättigheter gentemot kommunerna eller staten. I ett läge då kommunerna av finansiella skäl måste dra svångremmarna, hamnar av denna anledning speciellt utsatta minoriteter i ett mycket prekärt läge. För ett vidare de individuella rättig-

resonemang om heterna, staten och kommunerna i Sverige, Trägårdh 1999.

se 61Ibid: 129-130. Citat från Petersson Antman.

1992 av 62Linde 1993; 115. 55Ib1d; 115. 5 Ibid: 111. 65Rothstein 1998. 66Rohstein 1994: 224-225 57Ibid: 218. 55Eneroth 1993b: 107. 55Ibid: 107. 70Edwards 8CFoley 1998. Seäven Edwards 8CFoley 1997. 7 Whittington 1998: 28. 72Edwards se Foley 1998: 13-14. 73Putnam 1993b: 35. 75Wood 1990: 74. 75Jämför Edwards 8CFoley 1997: 557 76För analys domstolarna, lagen och de individuella rättigheterna detta

av ur perspektiv, Trägårdh 1999.

se

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

77Hegel 1972 1321. 78Diskussionen rättsväsendet är hämtat från Trägårdh 1999.

om 79Nycander 1998. 80Nycander 1999. 81Petersson, Westholm 8CBlomberg 1989, Petersson al. 1998, Trägårdh och

et Delli Carpini 1999. 82Till exempel Petersson et al. 1989: 57 samt Thorwaldsson 1994: 36. 33Rothstein 1994:239.

84För ADA:s historia, Shapiro 1993 Berkowitz 1987 och

se samt även Mayerson 1994. 5 Ratzka 1998. 86Lindberg 1996: 54. 87Setill exempel Barry Holmström 1998.

88Detta avsnitt omarbetad version sidor tidigare artikel

är en av ett par ur en Trägårdh 1996: 98 ff. 89Jag använder här aristokrati vilken delvis missvisande. Vi har här

termen är att göra med ett språkligt, begreppsmässigt problem. Det engelska gentry

— och det därmed förknippade gentleman har annorlunda konnotation än

- en adel Det antyder en sammansmältning av adel och högre borgerlighet som

typisk för England och därmed USA under den tid då den moderna var agraroch industrikapitalismen började växa fram. gojagär inte helt rättvis här. För lysande bok rik bild hur det

en som ger en av Heliga Romerska Riket fungerade dess villkor, Walker 1971.

egna se 9‘ Den svenska politiska kulturens historia och speciellt böndernas roll i

denna är relativt dåligt utforskad. De viktigaste bidragen har kommit från Eva

- Osterberg och Peter Aronsson, till exempel den Bönder gör politik

senares 1992. Seäven Trägårdh 1993. 92Jag överdriver här och de följande sidorna den svenska adelns svaghet

om

i gammal fin svensk tradition aristokratifördömande". Som Michael än en av Roberts, Nils Runeby och andra har den svenska adeln stundtals

visat var mycket stark. Under tiden innan Karl XI:s reduktion tendensen mot en

var stark adel feodalt system ganska klar. Och under Frihetstiden

om inte ett rent kan inte enkelt avfärda ämbetsmannaadeln maktlös även bönderna

man som om samtidigt klarade sig tämligen bra, speciellt vad det gällde ägorätt till jordbruksland. Min poäng är dock att i stora drag och i ett jämförande perspektiv är de svenska böndernas starka maktposition både unik och i sig remarkabel. 93För klargörande analys denna utveckling, Taylor 1995.

en av se 94Jämför, Maciej Zaremba 1987. 95Till exempel, Maciej Zaremba, Minken i folkhemmet 1992, samt den debatt om det svenska rättsväsendet som pågått under se senaste åren i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Moderna Tider, delvis till

i respons uppmärksamheten kring tvångssteriliseringarna.

LARS TRÄGÅRDH

96Jag förenklar här den svenska historien kanske väl lättvindigt

även ett sätt. Det fanns visserligen ingen kamp mellan katoliker och heller

protestanter, ingen självständig stadskyrka, frikyrkorörelsen under det

men att sena artonhundratalet spelade roll för de svenska folkrörelserna med andra ord:

en stor den svenska civila samhället i viss mening står bortom allt tvivel. Dock vittnar den både snabba och genomgripande integrationen de svenska folkrörelserna

av i Folkhemmet just styrkan i den etatistiska traditionen i Sverige.

om 97Rousseau 1919:99. 98SeTrägårdh Trägårdh

1997a, samt 8CBerggren 1997c, 1997d. 99Peter Antman 1994:16.

10°Till exempel Trägårdh 1994. O Hobsbawm 1989.

102Castells 1998. ‘°3 Wzver 1995:1. 104Ruggie 1993:171.

105Havel 1999:4 and

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

Referenser

Almond, Gabriel 8C Sidney Verba 1963 The Civic Culture: Political Attitudes and Democracy in Five Nations. Princeton: Princeton

University Press

Alsing, Rolf 1993 Folkr6relserna lever i Antman, Peter Red. 1993. Systems/ezfte.Stockholm: Carlssons Antman, Peter red. 1993 Systemskifte. Stockholm: Carlssons

Antman, Peter 1993b "Det livsfarliga föreninglivet" i Antman,

Peter red. Systemskifte. Stockholm: Carlssons Antman, Peter 1993c När folkhemmet drömdes bort i Antman, Peter red. Systemskifte. Stockholm: Carlssons Antman, Peter 1994 Inte jämlikhet i Peter Antman och utan Karl-Petter Thorwaldsson, Hur förena jämlikhet med individens

frihet. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan

Aronsson, Peter 1992 Bönder gör politik. Lund: Lund University Press Arvidsson, Håkan 8C Lennart Berntson 1980 Makten, Socialismen och Demokratin. Om det förstatligade samhället. Lund: Zenit Arvidsson, Håkan 8C Lennart Berntson m.fl. 1990 Det civila samhallet. Stockholm: Timbro Arvidsson, Håkan 8C Lennart Berntson 8C Lars Dencik 1994

Modernisering och välfärd. Stockholm: City University Press

Aspers, Patrik 8CEmil Uddhammar red. 1999 Framtidens Dygder. Stockholm: City University Press Bellah Robert, 1985 Habits the Heart. Berkeley: University et of California Press Bellah Robert, 1991 The Good Society. New York: Knopf et

Bennich-Björkman, Li 1999 Dr Spock och medborgardygderna i

Patrik Aspers 8C Emil Uddhammar red. 1998 Framtidens

Dygder. Stockholm: City University Press

Busch Zetterberg, Karin 1996 Det civila samhället i socialstaten. Stockholm: City University Press

Carroll, Eero, Torkel Kjellman 8C Svante Skoglund red. 1995 In

Search New Social Democracy. Stockholm: SSU a Castells, Manuel 1998 The Age. New York: Blackwell

Information

LARS TRÄGÅRDH

Cohen, Jean 8CAndrew Arato 1992 Civil Society and Political

Theory. Cambridge, Mass: Harvard University Press

Coleman, James 1988 Social Capital in the Creation of Human

Capital in American journal Sociology, vol 94

Coleman, James 1990 Foundations Social Theory. Cambridge:

Belknap

Dahlkvist, Mats 1995 Det civila samhället i samhällsteori och

samhällssdebatt. En kritisk analys i Lars Trägårdh 1995 Civilt

samhälle kontra offentlig sektor. Stockholm: SNS Djilas, Milovan 1957 Den klassen

nya Edwards, Bob 8CMichael Foley 1997 "Escape from Politics Social

Theory and the Social Capital Debate in American Behavioral Scientist, vol 40, 5

no

Edwards, Bob 8CMichael Foley 1998 "Beyond Tocqueville: Civil Society and Social Capital Comparative Perspective"

American Behavioral Scientist, vol 40, 5

no Eneroth, Tomas 8CJan Olsson 1993 Egenmakt och social ekonomi.

Stockholm: SSU och KOOPI Eneroth, Tomas 1993b "Nu föds de folkrörelserna i Antman,

nya

Peter red. 1993. Systemskifte. Stockholm: Carlssons Greider, Göran 8CTor Wennerberg 1995 Förnyarna inom i

s

otakt med opinionen, Svenska Dagbladet Brannpunkt, 25/11

Havel, Václav 1988 Anti-Political Politics iJohn Keane ed.

Civil Society and the State. London: Verso Havel, Václav 1999 Kosovo and the End of the Nation-State."

New York Review Books, vol XLVI, 10 10 juni, 1999

no Hegel, G.W.F. 1821 Grundlinien der Philosophie des Rechts.

Frankfurt Main: Ullstein 1972

am Hobsbawm, Eric 1989 Nations and Nationalism. Cambridge:

Cambridge University Press

Holmström, Barry 1998 Domstolar och demokrati: Den tredje

statsmaktens politiska roll i England, Frankrike och Tyskland.

Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis

Keane, John 1988 Democrcay and Civil Society. London: Verso Keane, John Red. 1988 Civil Society and the State. London:

Verso

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

Klemme Nielsen, Morten 1995 "Lagskyddad rätt till patientstatus

i Läkartidningen 94, 34: 2799-2801

no Lasch, Christopher 1991 The True and Only Heaven: Progress and

Its Critics. New York: Norton Linde, Leif 1993 Folkrörelserna lever i Antman, Peter red.

1993. Systemskifte. Stockholm: Carlssons Linder, P Anders 1988 Demo/eratins små plattformar. Stockholm:

Timbro Marcusdotter, Eva 1994 Låt inte Timbro stjäla fler vänster-

projekt" i Broders/eap 94-41

nr Michelletti, Michele 1994 Det civila samhallet oc/9 staten.

Stockholm: Fritzes Murray, Charles 1984 Losing Ground: American Social Policy

1950-1980. New York: Basic Books Murray, Charles 1988 In Pursuit: of Happiness and Good

Government. New York: Simon and Schuster

Nordström, Niklas 1995 "Egenmakt är ett véinsterprojekt, Dagens Nyheter DN Debatt, 13/7

Petersson, Olof 8C Anders Westholm 8C Göran Blomberg 1989

Medborgarnas Malet. Stockholm: Carlssons Petersson, Olof 8CJörgen Hermansson, Michele Micheletti, Jan

Teorell 8C Anders Westholm 1998 Demokrati och

medborgarskap. Stockholm: SNS

Pocock, .G.A. 1971 Politics, Language and Time. New York:

Atheneum Pocock,.G.A. 1975 TleMac/oiavellian Moment. Princeton:

Princeton University Press Putnam, Robert 1993 Making Democracy War/e: Civic Traditions

in Modern Italy. Princeton: Princeton University Press Putnam, Robert 1993b The Prosperous Community; Social

Capital and Public Life. Tbe American Prospect I3 Putnam, Robert 1995 Bowling Alone: Americas Declining Social

Capital. journal Democracy, vol 1

no Rasmusson, David red 1990 Universalism Comrnunitarianisrn.

vs.

Cambridge: MIT Press

LARS TRÄGÅRDH

Rothstein, Bo 1992 Den korporative staten. Stockholm: Nordstedts Rothstein, Bo 1994 Vad hör staten göra Stockholm: SNS Rothstein, Bo 1998 Social Capital the Social Democratic State: the Swedish Model and Civil Society" forthcoming Robert Putnam ed A decline Social Capital Political Culture

as a Precondition Democracy. Under publicering

for

Rousseau, Jean-Jacques 1919 Om samhallsfördraget eller Statsrattens grandsatser. Stockholm: Bonniers

Ruggie, John 1993 Terrioriality and Beyond: Problematizing

Modernity International Relations i International

Organization, vol 47, 1

no Selander, Johan 1994 Svenska Dagbladet, 16/11/1994 Seligman, Adam 1992 The Idea Society. New York: Free

ofCivil

Press

SSU 1995 Nar viljan finns: Egenmakt, exemplesamling.

en Stockholm: SSU Taylor, Charles 1995 Det mångkulturella samhallet och

erkannandets politik. Stockholm: Daidalos Thorwaldsson, Karl-Petter 1994 "Att bryta vanmakten i Peter Antman och Karl-Petter Thorwaldsson, H förena jämlikhet

ar

med individens frihet. Stockholm: Utbildningsförlaget

Brevskolan Tocqueville, Alexis de 1997 Om demokratin iAmerika. Lund: Atlantis Trägårdh, Lars 1992 "Amerikansk konservatism söker sin själ i

Dagens Nyheter Tredje sidan 12/5 1992

Trägårdh, Lars 1993 "Bönder, bönder, svenska bönder" iDagens

Nyheter Tredje sidan, 20/8 1993

Trägårdh, Lars 1994 Vem skyddar från familjen" i Antman,

oss Peter 1994 Systemskifte. Stockholm: Carlssons Trägårdh, Lars red. 1995 Civilt samhälle kontra offentlig sektor. Stockholm: SNS

Trägårdh, Lars 1996 Egenmaktens betingelser i Sverige i

Valfrihet och jämlikhet i vården, redigerad Anders Anell ö: Per

av Rosén. Stockholm: SNS

DET CIVILA SAMHÄLLET SOM ANALYTISKT BEGREPP OCH POLITISK SLOGAN

Trägårdh, Lars 1997a Statist Individualism: On the Culturality of the Nordic Welfare State i øystein Sørensen och Bo Stråth, The Cultural Construction Norden. Oslo: Scandinavian University Press

Trägårdh, Lars 1997b European Integration and the Question of

National Sovereignty: Germany and Sweden, 1945-1995. European Political Relations and Institutions, Working Paper Series, 2.50, Berkeley: Center for German and European

no. Studies Trägårdh, Lars 8C Henrik Berggren 1997c Stolta och blyga

gång i Dagens Nyheter, 30/ 12

samma Trägårdh, Lars 8C Henrik Berggren 1997d Statens makt ökar individens frihet iDagens Nyheter, 31/12 Trägårdh, Lars 1999 Berna’/etigaindividerna: Om domstolarna, lagen och de individuella rättigheterna i Sverige. Stockholm: SOU 1998: 103 Vajda, Mihály 1978 "The State and Socialism, i Social Research 45, no 4

Waever, Ole 1995 "Identity, Integration and Security: Solving the

Sovereignty Puzzle in EU Studies i journal International Aflairs, vol 48, no 2 Walker, Mack 1971 German Home Towns. Ithaca: Cornell

University Press

Walzer, Michael 1991 "The idea of Civil Society i Dissent Spring

1991 Whittington, Keith E. 1998 Revisiting Tocqueville’s America:

Society, Politics, and Association in the Nineteenth Century in American Behavioral Scientist, vol 40, 5

no Wood, Ellen Meiksins 1990 "The Uses and Abuses of ‘Civil Society’ i Ralph Miliband och Leo Panitch red., The Socialist Register 1990. London: The Merlin Press Zaremba, Maciej 1987 Byalagets diskreta charm eller folkhemmets demokratiuppfattning i Sekretariatet för framtidsstudier, Du sköna gamla värld. Stockholm: Liber Förlag Zaremba, Maciej 1992 Minken i folkhemmet. Stockholm: Timbro. Zetterberg, Hans 1992. Den svenska socialstaten ett forsknings-

-

projekt. Stockholm: City University Press

LARS TRÄGÅRDH

Zetterberg, Hans 1993 "Var tid har sina reaktionärer" i Peter

Antman red, Systemskifte. Stockholm: Carlssons Zetterberg, Hans 1995 Civila samhället, demokratin och

välfärdsstaten i Lars Trägårdh, red, Civilt samhälle kontra offentlig sektor. Stockholm: SNS

Zetterberg, Hans 8C Carl Johan Ljungberg 1997 Vårt land- den

svenska socialstaten. Stockholm: City University Press

Medborgarskap, social

kontext och institutioner

Perspektiv på svensk demokrati

Axel Hadenius

Demokratiskt medborgarskap

Vad är det gör demokratin levande, vital och hållbar På den

som frågan kan det förvisso många Men det jag är själva

ges svar. tror

grundförutsättningen för demokratins del och inbegriper

som

många de vanliga är medborgarna de

av svaren att som utgör

-

styrelsens primära subjekt har den anda och de krävs

- resurser som för fungera. Demokratins

att systemet att vara är en fråga om medborgarskapets styrka eller icke. Demokratin förutsätter

existensen demokrater, människor både vill och kan axla

av av som det den folkliga styrelseformen fordrar. Demokratin

ansvar som kräver medborgare särskild färdighet och kvalitet; dessa

av en om egenskaper saknas blir dess utövande därefter.

Vad är det då närmare bestämt för egenskaper åsyftas All-

som mänt sett förutsätter demokratin två kvaliteter för fungera väl.

att För det första förutsätter den mobiliseromde kapacitet i samhället:

en

förmåga bland vanligt folk göra sin röst hörd och underen att att ifrån driva sina krav olika makthavare såväl i

gentemot i staten som samhället i övrigt. Det är således fråga och den

en om gensvaret

faktiska öppenheten i i vad mån vanliga medborgare

systemet, om kan blanda sig i och kan utöva påverkan i den politiska

processen. Men demokratin handlar inte bara ställa krav, mobili-

om att om att

intressen. Den handlar också kunna hantera och väga sera om att

de ibland mycket divergerande opinioner i

samman som exponeras det politiska livet. Demokratin förutsätter meningsskiljaktig-

att heter och konflikter löses under fredliga och ordnade former. Den

kräver förmåga leva med människor och dito

en att samman uppfattningar du själv är eller mindre främmande för -ja, du

som mer som

MEDBORGARSKAP, SOCIAL KONTEXT OCH INSTITUTIONER

kraftigt ogillar. Demokratin innebär åskitsspridning och

rent av politisk konkurrens, den förutsätter också förmåga att

men en interagera med motståndare och antagonister. Vid sidan den

ens av

mobiliserande kapaciteten måste det också finnas be-

expressiva, en tydande kompromissinriktad kapacitet förmåga leva

- en att samman med andra och finna medelvägar och samlande lösningar i skiljande

frågor. Samtidigt driver våra åsikter och intressen måste

som också ha benägenhet till moderation och samverkan. Annorlunda

en uttryckt är det frågan kunna utveckla både vertikal och

om att en en horisontell kapacitet i det politiska livet. Den vertikala handlar

om

effektivt kunna kanalisera medborgarnas krav uppåt i det att

Den horisontella härrör det faktum politiska systemet. ur att medborgarnas krav och önskemål kan mycket olika; här handlar

vara det kunna bemästra det politiska livets plurala sida

om att - att kunna samverka och finna lösningar ihop med andra.

Detta är utgångspunkten, åtskilligt finns att säga. Då

men mer

söker klarlägga de egenskaper den demokratiske mednärmare som borgaren bör i besittning är det skål göra distinktion

vara av att en mellan två dimensioner: mellan egenskaper har och

som var en,

individer, och sådana har ihop med något slag kolleksom som av

tiv där ingår. I forskningen politiska attityder och

om resurser brukar för rubricera denna skillnad tala egenskaper som

man att om är "individual-based" och sådana är group-based", Ett annat,

som

populärt, uttryckssätt tala det humankapital

numera är att om respektive det socialkapital demokratin kräver. Tanken är helt

som kort demokratin har göra med hur enskilt och är

att att var en utrustade politiska varelser, den har också göra med de

som men att

gruppvisa kapaciteterna i samhället.

På den individuella nivån då talar demokratins human-

— om kapital är det för det första vissa attityder utmärker det aktiva

- som medborgarskapet. Hit hör utvecklat intresse för politik,

ett en önskan medverka och vilja öva inflytande. Människor bör

att en att vidare känna tilltro till sin förmåga sin röst hörd och att

egen att

kunna påverka. I sin politiska grundattityd är öppenhet och tolerans

viktiga egenskaper och vidare rationellt och prövande förhåll-

ett

Men attityder är förstås inte allt. Det måste också finnas

ningssätt.

faktiska På det individuella planet har det göra med

möjligheter. att kompetens vid mening i politiska frågor: väl informe-

i om att vara rad och kunna de initiativ och de kontakter behövs för att

att ta som utöva påverkan. Vidare handlar det ha tid och ekonomiska

om att

resurser.

AXEL HADENIUS

Från den opinions- och under

beteendeforskning, som pågått

lång tid och i många länder, de medborgerliga kvaliteter, vet att

har med det demokratiska humankapitalet i

som att göra, hög grad är knutna till utbildning och socio-ekonomisk Personer

position. med längre skolbildning och högre ställning samhällsstegen är

vanligen bättre utrustade demokratiskt än andra. Samma mönster framkommer då jämför hela nationer med varandra: i länder med

hög ekonomisk utvecklingsnivå och med hög folkbildning

en är

medborgarnas attityder och vanligen bättre till resurser anpassade

demokratins krav.

När det handlar det sociala

om kapitalet, medborgarskapets

kollektiva dimension, är det inte enskilda individer riktar mot intresset utan relationerna mellan individer. Också här det mot är anledning att skilja mellan attityder och faktiska I det förra resurser. fallet handlar det vår känsla förtroende och med

om av samhörighet

viss cirkel människor. Det är fråga band,

en av en om känslomässiga

identifikation med större enhet och känsla solidaritet om en en av och densamma. Dä det faktiska ansvar gentemot gäller resurser är det frågan de medel utvecklats för koordinerat om som att utöva kollektivt handlande. Det handlar existensen rutiniserade om av mönster samverkan mellan människor. Dessa kan olika av vara av slag. Det kan handla lösa, informella nätverk, det kan också om men

vara fråga fasta, väl uppbyggda organisationer. Vidare kan den

om interna strukturen liksom de kontakterna olika yttre vara av natur. Hur dessa mönster skiftar -inom samhälle, mellan samhällen ett och över tid har betydelse för demokratins — stor sätt att fungera. Det är därför skäl göra närmare inventering i ämnet. att en

Att sammanhållning och organisering spelar roll är uppenbart.

Kollektivt agerande styrka, den enskilde individen ger en som många gånger har svårt uppnå. Organisering har traditionellt varit det att

främsta politiska för underpriviligierade och Vapnet marginaliserade samhällsgrupper. Organisering är emellertid inte bara medel för

ett kollektivt handlande inom viss

en grupp med en given identitet.

Genom organisering, och därmed reguljär samverkan med andra en människor, förstärks ofta identiteten och sammanhållningen inom kretsen ifråga. Organiserad samverkan inte bara till

ger oss möjlighet

starkare påverkan utåt för enskilda ändamål; den bidrar också till en att långsiktigt "k0nstruera de band solidaritet och förtroende av som hör till det sociala kapitalets känslomässiga sida. rör mer oss inom och desto identifierade och lojala blir en samma grupp mer som regel med densamma. Mer fasta och välordnade nätverk mer

kan då byggas

upp.

MEDBORGARSKAP, SOCIAL KONTEXT OCH INSTITUTIONER

Förmågan bygga varaktiga och effektiva organisationer på-

att verkas också andra förhållanden. Bland annat vet för att av några viktiga samverkan lättast uppstår inom

nämna faktorer att

små, stabila grupperingar, där interaktionen blir tät och långvarig.

Tillgången till mötesplatser för reguljär kontakt spelar

arenor

vidare roll. Sålunda har det inom arbetslivet i regel varit en stor betydligt lättare organisera arbetare i och fabriker än att gruvor arbetare inom jordbruket ofta bor och arbetar utspritt

vilka mera

och därmed kommer sällan. Vissa viktiga politiska samman mera kommer också i bilden. Till börja med underlättas parametrar att

den är politiskt accepterad och effektivt skyddad organiseringen om i lag. Om inte är fallet blir den organisatoriska utvecklingen normalt handikappad är här exempel: där rådde

påtagligt Frankrike ett

under hundra år, fram till början 1900-talet, organisationsförbud av inom del samhällslivet. Spåren därav ännu i dag en stor av ser ~

landet utmärks påfallande låg organisering. Givet funge-

av en en rande är det vidare betydelse det i den

organisationsrätt av om politiska sfären erbjuds uppmuntrar till organisatorisk

arenor, som

uppbyggnad. Existensen parlament, och genomförandet val till

av av dessa, har i många länder givit stark stimulans till partiorganisering. På har Alexis de Tocqueville framhåller i sin studie samma sätt som det USA starkt lokalt självstyre brukat bidra till utav unga ett en

vecklad lokal organisering.

En stark förutsätter omfattande medlemsanslut-

organisering en ning någorlunda stabilt slag och vidare, för goda möjlig-

av att ge heter till inflytande, det finns organisatoriska strukturer att som sammanbinder enskilda, lokala till nationella kanske grupper och

även övernationella nätverk. Men dessa tämligen uppenbara

- kvaliteter är inte allt. För tjäna medel för folklig påverkan att som krävs det vidare sammanslutningarna ifråga besitter autonomi att

den makt skall påverkas, dvs. i det politiska livet:

gentemot som De skall och ägas sina medlemmar. Organisastaten. styras av tioner kontrolleras eller för sin existens är starkt beroende som av statsmakten kan knappast tjäna kanaler för genuint insom ett

flytande för de samhällsgrupper de är att representera. Organi-

satta sationer bör stå fria i sitt val inriktning och i sitt val föreav av trädare, och de bör även hand kunna uppbringa de egen resurser är nödvändiga för hålla verksamheten gående. som att Autonomi bör alltså gälla. Men det betyder förstås inte att samska undgå ha beröring och kontakt med

manslutningarna att stats-

makten. Det skall de givetvis ha i fall åtskilliga dem. Med - vart av en

mångfald välutvecklade, självständiga organisationer som

av

AXEL HADENIUS

företräder sina medlemmar kan demokratin onek-

gentemot staten

ligen bli vital i synnerhet olika samhällsgrupper är någor-

mer om lunda likartat utrustade därvidlag. Den dag då betydande

grupperingar i samhället vänder sig bort från det politiska livet, och inte vill ha med det göra, har förtroende- och legitimitetsproblem

att ett av

allvarligt slag uppstått.

Vi konstaterade långvariga och täta förbindelser inom

ovan att en

bidrar till stark identitet och sammanhållning i synnerhet grupp —

kontakterna utåt samtidigt är mycket Sådana förom sparsamma. hållanden underlättar organisering och stärker allmänt den mobiliserande förmågan. Men lätt inses kan sådan social inkapsling

som en ha konsekvenser för demokratins andra sida: förmågan samverka

att

med andra. Typen konfliktlinjer, organiseringen bygger på,

av som har här betydelse. Allmänt gälla vissa identiteter är

en stor synes att svårare att hantera, från samarbetssynpunkt, än andra. Det brukar kalla askriptiva identiteter sådana eller mindre föds in

som mer

har med etnicitet, religion och liknande göra, är vanligen

som att svårare handha politiskt än sådana konflikter har med klass

att som och dithörande ekonomiska intressen göra. Den klassmässiga

att formen för segmentering är regel rörlig och det är här ofta

som mer

lättare finna kompromisser mellan olika intresseriktningar.

att Givet, hur helst, svåra spänningar finns inom befolkning

som att en är det fördel från demokratisk synpunkt människor inte är

en om inkapslade i vissa slutna organisatoriska mönster. I stället är det då

föredra människor ingår i många och skiftande organisatoatt att riska sammanhang, och så vis influeras mångfald identi-

av en av teter. Organiseringen blir därmed förstås från mobilise-

svagare, sett

ringssynpunkt, det gör konfliktlösningen lättare, då människor

men därmed blir öppna och toleranta i sina attityder.

mer

fråga har med det inre organisatoriska livets gestaltning

En annan

göra. Spelar det någon roll hur det är ordnat Som medel att ett blott för påverkan skulle det internt kunna hur helst,

yttre se ut som

kunde tycka. Det Viktiga är ledningen gör bra jobb och

man att ett gör den inte det får byta organisation eller Att

man starta en ny. följa det alternativet är emellertid oftast lättare än

senare exit sagt

gjort. Existerande organisationer har vanligen betydande trumf

hand i form etablerade rättigheter med mera.

av resurser, Nyetablering har många gånger effektivt kunnat På

stoppas. åtskilliga samhällsområden, i vårt land liksom i många andra länder,

råder i praktiken organisationsmonopol. medlemmar skall

För att kunna försäkra sig att deras organisationer inte missköts bör det

om finnas reguljära kanaler för insyn och ansvarsutkrävande. Det

argu-

MEDBORGARSKAP, SOCIAL KONTEXT OCH INSTITUTIONER

kunde skäl det är inte det enda. Organisamentet vara nog - men tioner, har konstaterat, är inte bara medel för kanalisera

ett att vissa preferenser hos människor. Verksamheten inom

en grupp

organisationen bidrar även till att påverka och forma de preferenser

medlemmarna inom organisationen omfattar. Det från som var

denna utgångspunkt Tocqueville så högt värde den

som satte demokratiska vitalitet rådde inom associationsväsendet i det

som

Amerika. Häri fanns, menade han, viktig skola i demokratiunga en de attityder och den erfarenhet så vis odlades kunde folk

som ta med sig in i det politiska livet.

Institutionernas roll

Som kan den sociala kontexten ha betydande inverkan det

sett demokratiska medborgarskapets kollektiva sida för uppammandet

-

organisatorisk förmåga inom också för kon-

av en grupp, men sekvenserna konflikter mellan olika Härjämte

i termer av grupper. kan den institutionella kontext, tillhandahåller, ha

som staten en

inverkan. Det är framförallt institutionella förhållanden, stor tre

avgörande sätt visat sig kunna stärka den demokratiska som ett

potentialen samhälle, nämligen dessa:

i ett

1 Långvarigt upprätthållna former för politisk pluralism och

medverkan

2 En statsapparat präglad regelstyre

av

3 Ett väsentligt inslag av decentralisering

Demokratin är kollektivt spel komplicerad art. Den invol-

ett av

många aktörer och ställer dessutom krav förmåga till verar stora koordinering bland dem deltar. Det handlar dels bygga

som om att

nätverk för kollektivt agerande inom olika samhällssegment, upp dels utveckla strategier för fredlig samverkan mellan de olika

om att

politiska grupperingarna. Som lätt inses finns latent spänning

en mellan utvecklingen dessa kollektiva kapaciteter då sammanslut-

av ning inom ofta tenderar skapa starkare motsättningar

en grupp att utåt. Det kan därför bli mödosam -i synnerhet gäller

en process det i samhällen där förtroendet mellan olika samhällsgrupper

av tradition varit lågt; här kan begynnande organisering bidra till

en en

stark skärpning rådande konflikter. Uppbyggnadsperioden kan

av

därför bli långvarig och innebära många motgångar och misslyckan-

den. Det är fråga "trial and error. Demokratin är lär-

en om en

AXEL HADENIUS

det kan generationer nödigt igång. Det är

process, som ta att därför bra så tidigt Även

om processen startas som möjligt. om motgångar och konflikter hopar sig är det regel fördel

som en att

spelet i form genomförande val och upprätthållande rättig-

av av av heter kan hållas gående. Vid långa auktoritära avbrott den

stoppas nödvändiga organiseringen och den interaktiva För

processen upp.

demokratins utveckling bristfälligt fungerande demokrati

är en bättre, allt, än ingen demokrati alls3.

trots

Det är också viktigt inse de demokratiska attityder och

att att den förmåga till kollektivt handlande, utgör grund-

som systemets förutsättningar, är kvaliteter ständigt måste uppövas för

som att hållas levande. Lärprocessen blir aldrig, gång för alltid, färdig eller

en avslutad. För demokratins bestånd och vitalitet behöver den ständigt upprätthållas. För den skull måste det finnas institutioner, i form

av rättigheter och stimulerar till folkligt intresse och

arenor, som medverkan i den politiska beslutsprocessen. Formerna härför måste

kontinuerligt kunna till de skiftningar skeri

anpassas som samhällslivet.

En statsapparat fungerande enligt rättsstatens regler är stöd

ett

för demokratisk utveckling. Det är de regelsystem upprätthålls

som

till del utgör för den interaktion av staten som stor parametrarna

sker i samhällslivet. Existensen opartiskt tillämpade, förutsesom av bara regelsystem minskar kostnaderna för social transaktion och underlättar så sätt interaktion och samarbete mellan olika

sam-

hällsgrupper. En rättslig och administrativ ordning präglad rätts-

av

statens principer lägger grunden för den fredliga konfliktlösning

demokratin förutsätter. som

Där brist regelmässighet föreligger betecknar den s.k.

vilket

mjuka Staten påverkas också formerna för folklig organisering.

Då utvecklas vanligen politiska samverkansmönster byggda kontakter partikulär, personlig art: du får din rätt" och tillgång till

av fördelar endast du har de nödvändiga förbindelserna. Har du

om inte det är du utlämnad och maktlös. Under sådana omständigheter frodas politisk slutenhet och dominans de insiders kon-

av som trollerar den politiska De nätvek byggs är

processen. som upp som

regel klientilistisk präglade påfallande bossvälde

av art, av ett i USA, där sådana nätverk länge förhärskande, särskilt i de

var stora städerna, går företeelsen under benämningen maskinpolitik. Det är

från demokratisk synpunkt form organisering, då den en svag av ger ringa för kontroll och inflytande underifrån.

utrymme

MEDBORGARSKAP, SOCIAL KONTEXT OCH INSTITUTIONER

En konsekvens är försämrad politisk legitimitet. Bristen

annan en

regelstyre, fungerande legal och administrativ kontroll,

en ger

betydande för svågerpolitk, korruption och allmän offent-

utrymme

misskötsel. Det bidrar till offentlig prestationsförmåga.

en svag Likaså till, är det väl känt, låg tilltro till den politiskt-administra-

en tiva beslutsprocessen. Resultatet blir sviktande förtroende för

ett det offentliga livets institutioner och minskande intresse bland med-

borgarna i att involveras i den reguljära politiska verksam-

gemen heten. Utanförskap, icke-medverkan och blir i ökad

protest ut-

sträckning den politiska uttrycksformen. Särskilt starkt brukar

denna tendens sig bland politiskt engagerade och välutbildade

yttra grupper.

Demokrati befordras ett betydande inslag politisk decentra-

av av lisering. Tillgången till lokala beslutsarenor gör det lättare med-

att verka i den politiska Lokala beslut rör frågor "hemma-

processen. av karaktär, vilka erbjuder naturliga incitament och ofta också bättre

-

möjligheter öva inflytande. Det i offentliga

- att engagemang angelägenheter därigenom kan befordras Ökar intresset, liksom för-

som mågan, utöva aktivt, demokratiskt medborgarskap. En kapa-

att ett

citet framföds kan betydande kringeffekter: det

som ger som

Tocqueville uppmärksammade återverkningar det

gynnsamma

lokala organisationslivet, och det skapar bättre utrustning

även en

för utöva påverkan uppåt i den politiska

att processen.

Decentralisering bidrar också till större maktspridning inom det

offentliga livet. Politisk monopolisering kan därmed motverkas. Det blir lättare för minoritetsgrupper och för politiska rörelser

nya att tillträde till offentliga ämbeten. Ett politiskt system med betydande decentralistiska inslag blir helhet öppet och mindre pola-

som mera riserat.

Den svenska demokratin; en bakgrund

Givet de omständigheter både sociala, ekonomiska och institutio-

nella har nämnts för demokratin, är det

- som ovan som gynnsamma ingen tvekan det i vårt land har funnits utomordentliga för-

om att

utsättningar. Sverige har parlamentarisk tradition går tillbaka

en som till medeltiden och närmast obruten, har bibehållits fram till i

- som, dag. jämte Sverige är det bara England och Nederländerna kan

som uppvisa liknande meriter. Och viktigt avseende har svenskar

i ett varit helt unika. Vårt land är det enda från begynnelsen inrymt

som

AXEL HADENIUS

representation för bondebefolkningen. Under många hundra år,

därför, Sverige det i representationshänseende tvekan

var utan mest demokratiska landet i Europa4.

Sverige har mycket lång rättsstatlig tradition. Civilrätts-

även en liga regler innebärande likhet inför lagen fastlades än i embryo-

om

nal form redan i slutet medeltiden. Samtidigt började kon-

av en stitutionell sedvana etableras. Den innebar maktdelning mellan kung

och riksdag och inbegrep också respekt för vissa medborgerliga

rättigheter. I sin relation till sina undersåtar stod, basal princip,

som även kronan under lagen. Ett administrativt regelsystem introducerades i internationell jämförelse skedde det ändå

senare men tidigt. Genom reformer med början 1600-

av statsapparaten, talet, introducerades fast och för sin tid påfallande effektiv

en - administrativ ordning.

Den svenska har vidare haft stark prägel decentrali-

staten en av sering, innebärande för folklig medverkan det

ett stort utrymme lokala planet. Sverige har sedan urminnes tid varit primärt

ett bondesamhälle. Här liksom många andra håll i Europa etablerade de bönder bröt jord och bosatte sig utvecklat självstyre. Byn

som ett och sedermera socknen efter kristendomens införande den

var

normala indelningsgrunden. Den lokala samhörigheten förstärktes

det faktum att jorden normalt ägdes kollektivt och förvaltades av gemensamt bönderna. Denna ordning kom emellertid i många

av att länder brytas med feodalismens införande. Ett skikt adelsmän

ner av

vilka kom bli den militärt och sedermera även ekonomiskt - att dominerande samhällsgruppen lade i många länder under sig det

administrativa och juridiska beslutsfattandet lokalplanet Danmark är ett nära exempel. Men så skedde inte i Sverige. Geografi och terräng och ofta mycket ekonomiskt underlag

- ett armt dessutom gjorde landet inte lämpat för feodal ordning. Ett adels-

skikt fanns förvisso. Men det litet och ekonomiskt tämligen

var obetydligt, mätt efter europeisk standard. Dess företrädare saknande

administrativ och juridisk överhöghet bondebefolkningen.

en mot De självägande bönderna bevarade sin autonomi och sitt självstyre. Även den svenska under stormaktstiden,

när statsapparaten senare, byggdes ut behölls till del denna ordning. Den svenska

stor stormaktsstaten stat där centralmakt och lokalmakt hade

var en olika roller och samtidigt nära samarbetade. Ett typiskt drag för Sverige också illustrerar detta den militär-

som samarbete var

ordning, Indelningsverket, etablerades. Detta folkför-

som var ett

unikt för sin tid uppburet bönderna. svar - - som var av

MEDBORGARSKAP, SOCIAL KONTEXT OCH INSTITUTIONER

Socialt och kulturellt har Sverige varit mycket homogent. Etniskt

och språkligt har samhörigheten varit stor och inga religionskon-

flikter betydelse har inträffat. De ekonomiska klyftorna har dess-

av

varit måttliga; de fria böndernas dominans, adelns relativt utom

ställning, och även städernas långvariga insignifikans har bi-

svaga dragit till detta.

Genom bibehållande i modern tid vitalt lokalt självstyre,

av ett

den tidiga etableringen rättsstatliga institutioner, och

genom av

långvarigt upprätthållande nationell ovanligt in-

genom ett av en —

begripen parlamentarisk praxis har politisk kultur fredlig

- en av samverkan innebärande strid med 0rd och än

en argument snarare

kunnat grundläggass. I denna kultur har efterhand

vapen nya

samhällsskikt kunnat involveras. Processen har förstås underlättats

den homogenitet rått i befolkningen. Ett övervägt och

av som re-

formistiskt förhållningssätt blev så vis tidigt grundlagt i Sverige.

Politiska rörelser med omstörtande appell har aldrig fått något

en

betydande gensvar.

I Sverige har samarbetskultur, byggd fredlig och ordnad

en interaktion mellan olika befolkningsskikt, kunnat förenas med

en

påfallande stark mobilisering inom olika samhällsgrupper. Givet de

politiska friheter tidigt etablerades och basis därtill ett

som - av sedan länge utvecklat socialt kapital det lokala planet och

av

representation nationell nivå kunde folkligt organisa-

- ett tionsarbete effektivt komma i gång. Redan vid 1900-talets ingång

hade organisationsväsende med jämförelsevis medlems-

ett stor anslutning och organisatorisk fasthet börjat formas. Ett välutvecklat partiväsende ofta med starka band till organisationerna växte

- därefter fram. Till sin interna karaktär sammanslutningarna

var liksom partierna regel demokratiskt uppbyggda. Förvisso

som framväxte vissa tydliga mönster politisk och social inkapsling

av -

till följd de relativt slutna parti- och organisationskluster

av som etablerades. Men grund den homogenitet, präglat befolk-

av som ningen, och den politiska tradition samverkan och kompromiss,

av

funnits i landet, har det inte alstrat några svårartade som mer konflikter.

Samtidigt skedde snabb ekonomisk utveckling. Från ha

en att

varit fattigt jordbruksland förvandlades Sverige inom loppet

ett av hundra år till 1970-talet världens allra rikaste länder. En

vid ett av

kraftigt höjd materiell standard för breda folklager, och samtidigt satsningar inom utbildningsområdet, kunde därmed möjlig-

stora göras. Detta inverkade den individuella demokratiska

gynnsamt

kapaciteten inom befolkningen.

AXEL HADENIUS

Både med hänsyn till det demokratiska humankapitalet och det

demokratiska socialkapitalet förutsättningarna med andra ord

var

goda i Sverige. Ekonomiska framsteg, landets sociala komposition

liksom det rådande institutionella hade samfällt bidragit till

systemet

sådan utveckling.

en

Förändrade förutsättningar

Den idylliska bild här skildrats har dock, måhända, inte längre

som

fog för sig Som har betydande förändringar skett i svenskt

vet samhällsliv under 1900-talets del. Har det allvarligt ändrat

senare förutsättningarna för demokratins del med kort-

Låt oss se en

fattad Överblick vad den tillgängliga forskningen det demokra-

om

tiska medborgarskapet rapporterab.

har att

På det individuella planet, till börja med, visar dagens med-

att borgare fortfarande relativt goda prestanda i flera viktiga avseenden. På de områden där förändring tid har kunnat skönjas,

en senare

har den i flera fall varit i positiv riktning än i måttlig grad.

en om

Sådana indikatorer tilltron till den förmågan öva in-

som egna att

flytande och systemets mottaglighet för påverkan visar uppåtgå-

en

ende trend. Detsamma gäller för medborgarnas politiska kunskaper.

Tendenser till ökande politisk alienation, eller till minskad

en en politisk kompetens, kan med andra ord inte spåras. Snarare är det

för medborgarna överlag gäller: kompetensen,

det motsatta som självtilliten och kunna spela roll har blivit bättre under

tron att en

år. Betydligt oftare än förr tar folk initiativ, och fler senare egna

deltar i opinionsbildning eller i politiska aktiviteter något slag.

av Vidare kan det stödet för demokratins principer, för

noteras att tolerans etc., har legat i stort sett konstant under tid. Lika-

senare dant är fallet med intresset för politiska frågor.

Då till klyftor i samhället har bekant den förändringen

ser som skett att Sverige under de senaste decennierna fått betydande

en

i befolkningen har invandrarbakgrund. Denna

grupp som grupp

avskiljer sig negativt ifråga politisk tilltro, förmåga Till

om etc. stor del sammanhänger det förhållandet med allt markant

en annan mer klyfta: mellan dem har arbete och inte. I betydligt högre grad

som än andra människor är de arbetslösa drabbade politisk alienering

av och marginalisering. Bland dem har arbete, å andra sidan,

som verkar inte klasskillnader ha ökad politisk betydelse, det-

i stort en

kan sägas könsskillnader minskar. Det är de samma om som

MEDBORGARSKAP, SOCIAL KONTEXT OCH INSTITUTIONER

arbetslösa, och därmed del invandrarna, blivit för-

en stor av som lorarna inte bara ekonomiskt och socialt också demokratiskt.

- utan

Trots något förändrad social komposition är det emellertid

en

inte mycket tyder att ökad politisk polarisering har in-

som en träffat. Förtroendet i samhället, mellan olika inte ha

grupper, synes

ändrats mycket. En invandrarfientlighet har förvisso givit sig till-

känna. Men den politisk rörelse begränsad till mycket små

är som

med ringa eller inget inflytande. Ifråga de horisontella grupper, om relationerna är situationen inte mycket förändrad med andra ord.

Om däremot till det politiska livets vertikala dimension

ser finner desto större förändringar har skett under år.

att senare Politisk aktivitet sker i ökad grad vid sidan det traditionella

av

organisations- och partiväsendet. De viktiga formerna för politiskt

deltagande inbegriper sådana aktiviteter skriva

numera som att

namninsamlingar, ekonomiska bidrag och att medverka i boj-

ge

kotter och annat. Organisationerna går samtidigt tillbaka.

av varor Medlemssiffrorna sjunker och aktiviteten minskar. Framförallt är det de väljer att stå utanför, med påföljd att det främst är

yngre som medelålders och äldre håller verksamheterna vid liv. Framtids-

som utsikterna blir förstås därefter. Särskilt drabbade är partierna,

som för allt tynande tillvaro. Siffrorna för medlemskap och

en mer aktivitet har blivit synnerligen låga. Därtill är allmänhetens tilltro till partierna mycket Partiernas minskade själarna

svag. grepp om yttrar sig också i konstant ökande rörlighet bland väljarna. I

en växande grad är det media, fria opinionsbildare och under val-

-

rörelserna reklambyråer sätter den politiska agendan. Ekono-

- som

miskt befinner sig partierna i skyddad ställning. Genom offent-

en

liga bidrag drabbas de endast marginellt minskad anslutning,

av en ty

medlemsavgifter bidrar enbart i begränsad grad till partiernas

verksamhet.

Folk är framgått inte mindre aktiva än förr. Verkligheten

som nu är den Men medverkan sker i allt lösare, mindre reguljära,

motsatta.

ad hoc-artade former. Vi och söker påverka så mera engagerar oss -

än förr det sker i individuell kapacitet. Och då vi mer - men mera går med andra är det fråga tillfälliga förbindelser.

samman om mer De "gamla kanalerna för inflytande tillvinner sig allt lägre intresse och förtroende. Folk i dag och självständigt,

agerar mera autonomt de det mindre förr i "orkestrerad form. Är detta nackdel

gör än en

för demokratin Är det bekymmer det organisatoriska kapi-

ett att talet i Sverige liksom i många andra utvecklade länder tydligt

håller att sjunka Sett utifrån medborgarnas självuppfattning är det knappast så. Tillbakagången för det reguljära organisationslivet

AXEL HADENIUS

har inte fört med sig politiskt oförmåga och känsla maktlöshet

av bland medborgarna i allmänhet Tendensen den

är snarast motsatta. För många har minskningen socialt kapital traditionell

av av art

kompenserats, det verkar, förstärkning det humana

som av en av kapitalet. Människor går mindre möten etc. de har i

- men

bättre sin sak i händer. Ökad

gengäld förmåga att ta egna

polarisering och konflikter vilket del teoretiker förutspått7 har

en för den skull inte blivit följden. Idyllen kvarstår i drag, än

stora om med funktionell ändrad komposition, skulle därmed kunna

en man säga.

Men så enkelt och så väl är det inte. Det finns samtidigt andra tendenser inger bekymmer. Förtroendet för valda

som represen-

och politiska institutioner befinner sig tydligt i utförsbacken. tanter Deltagandet i valen har under decennier visat nedåtgående

senare en trend; vid valet skedde markant försämring. Den

senaste en repre-

sentativa demokratins förankring och legitimitet är uppenbarligen

inte vad den har varit. Politisk misstro och utanförskap växer.

Behov av reform

Medborgarna framgått aktiva och politisk kompetenta.

är som mera Samtidigt vänder de sig i ökad grad bort från de traditionella demokratiska institutionerna. Det finns såtillvida ökande förtroende-

en klyfta och ett växande utanförskap i det svenska samhället. Hur skall denna situation förstås Vad är det utgör problemet och vad

som är det kan göras

som

Som analytisk utgångspunkt är det skäl att betrakta de olika

en former för styrning och kontroll tillämpas i demokratiska

som systems. Enkelt uttryckt finns det två metoder: utövande styrning

av och kontroll i förväg och i efterhand. I det första fallet söker i

den vanliga representativa påverka den politiska besluts-

formen

i förhand. Det handlar fram beslutsfattare processen om att som

bästa sätt kan företräda sina uppdragsgivare. Styrningens effek-

tiVitet är avhängig det tillämpade representationssystemets för-

av måga "gallra fram den lämpliga ombud. Mest säkra kan

att typen av

uppdragsgivare de ombud väljs har

som vara om som i stort sett

värderingar och sociala bakgrund och dessutom är samma som benägen att kontinuerligt kommunicera och dela information med

Dessutom bör vederbörande förstås dugliga i sitt värv och oss. vara personligt pålitliga. Givet så är förhållandet kan våra

att: ge representanter vidsträckt befogenhet fatta beslut å våra vägnar.

en att

MEDBOHGARSKAP, SOCIAL KONTEXT OCH INSTITUTIONER

System inriktade styrning och kontroll i efterhand bygger

logik. Här handlar det att upprätta spärrar och regler, en annan om

effektivt begränsar de valda ombudens beslutskompetens allt i som syfte förhindra misskötsel de ämbeten de fått. För den skull

att av finns institutioner för ingående prövning och revision besluts-

av fattarnas fögderi. Vidare finns det checks and balances inom själva

beslutsprocessen, i form i kompetensmässigt hänse-

av organ som ende balanserar varandra. På så sätt, är det tänkt, ökas genomlysningen och möjligheterna till effektivt ansvarsutkrävande.

ett

Det politiska systemet i USA utgör ett utrerat exempel den

formen logik. Den förra tillämpas eller mindre tydsenare av mer

ligt i flera Europas parlamentariska demokratier. Sverige

av är ett av dessa länder. Vårt land har i hög grad varit präglad denna modell

av

för representativ demokrati.

Hos är det den reguljära valprocessen och det uppdrag

oss som där är den primära formen för demokratisk styrning.

ges, som Denna tanke har starkt utformningen vårt folkstyre.

genomsyrat av Sålunda finns det eller inga inflytandekanaler vid sidan valen.

om Den direktdemokratiska metoden folkomröstning har

en svag konstitutionell ställning och tillämpas mycket sällan då endast

och

de valda initiativ. Det politiska beslutssättet är

representanternas i hög grad monolitiskt; det finns inga balanserande maktcentra inom

Den juridiska och administrativa kontrollen är i vårt land systemet. mycket Vi har ingen konstitutionssdomstol. Vanliga dom-

svag.. stolar har några gånger prövat politiska beslut framförallt kommunal nivå utslagen har i flera fall inte visat sig ha bindande

men verkanå. Vidare har de myndigheter utöva admini-

som är satta att strativ revision jämfört med många andra länder, tämligen osjälv-

en, ständig position. På kommunal nivå är denna tendens särskilt

markant; här tillämpas över huvud ingen politikerna oberoende

taget av revision. Den genomgående tanken är det är det folkliga

att mandatet, företrätt valda politiker, inskränkningar i sin

av som utan kompetens skall den offentliga verksamheten. Emellertid kan

styra kraften detta mandat alltmer ifrågasättas.

av

Representativ demokrati, i dess form, är uppbyggd efter

rena

principen sammanhållen styrning och kontroll i politikens

om en inflödessida. Den kräver, för fungera ändamålsenligt sätt,

att ett

representationsprocessen uppfyller vissa kvaliteter. Det måste

att finnas former för effektivt kunna utföra den sållning kandida-

att av

till offentliga ämbeten modellen förutsätter. Det handlar terna som

uppdragsgivare bra skall vilka väljer, både med

om att som veta

hänsyn till politisk inriktning, personlig kapacitet och Vandel. Det är

AXEL HADENIUS

naturligtvis inte lätt. I politiken i övriga livet finns det åt-

som

skilliga lovar runt håller tunt. Urvalet underlättas

som men om själva känner kandidaterna eller andra, omdöme litar på,

att vars

gör det. Involvering i organisatoriska nätverk kan här spela viktig

en roll. Dessa sammanslutningar fungerar länkar för information

som och kan tjänstgöra för granskning kandidater. De

som organ av som

utväljs är sådana åsikter och personliga egenskaper är

personer vars väl prövade medverkan i det interna arbetet. Långa karriär-

genom

vägar både i organisationer och partier liksom i det parlamenta-

riska arbetet är från denna synpunkt fördel: då blir prövnings-

- en

längre och tillförlitlig. Från denna synpunkt är det

processen mer vidare fördel det finns relativt liten rörlighet parti- och

om en valmarknaden. Systemet fungerar bäst då det råder långa och fasta förbindelser mellan partier och väljare, ty då har uppdrags-

som givare lättare inblickar i och möjlighet till styrning urvals-

att av

I detta perspektiv är viss inkapsling onekligen

processen. en att föredra.

Systemet förutsätter vidare den politiska dagordningen sätts,

att och till väsentlig del låses, i själva valprocessen. Ty förut-

systemet sätter uppdragsgivare i hög grad skall kunna förutse hur

att som våra ombud skall komma I beslutsprocess där ständigt

att agera. en

frågor ett okontrollerat sätt kommer blir vår förmåga att nya upp göra sådana förhandsbedömningar mindre. Krav snabbhet i beslutsfattandet har också inverkan: det mindre

ger representanterna möjligheter att dela information och att stämma av" med sina

uppdragsgivare.

Under lång tid fanns det i vårt land goda förutsättningar för

att

modellen skulle fungera ändamålsenligt vis. Betingelserna

var, kan säga, ovanligt goda. Emellertid är flera dessa förut-

man nog av sättningar inte längre för handen. Partiernas

grepp över processen

har kraftigt försvagats. Medlemstal och aktivitet sjunker det gäller

även för många de organisationer brukat knutna till

av som vara

partierna. Samtidigt har väljarna blivit allt rörliga. Karriär-

mer vägarna i nomineringsprocessen har också blivit snabbare och

mera öppna. Krav förbättrad ålders- och könsrepresentation har bi-

dragit till detta. Förmågan till effektiv förhandsgranskning

en vilket modellen förutsätter blir allt sämre. Andra omständigheter

bidrar dessutom till försvåra modellens tillämpbarhet: mediernas

att allt dominerande roll i samhällsdebatten och den ökade kom-

mer

plexiteten i beslutsprocessen och därmed lägre förutsebarhet

en

följer den ökade globaliseringen.

som av

MEDBORGARSKAP, SOCIAL KONTEXT OCH INSTITUTIONER

När omständigheterna ändras måste alternativa metoder övervägas. När förhandskontrollen lakas ökar skälen för inrätta

ur att större möjligheter för efterhandskontroll. Därtill är då anledning att

ifrågasätta den representativa vägens monopol inflödessidan

-

för direkta inflytandeformer blir allt starkare. argumenten mer

Givet den hittillsvarande tendensen i Sverige håller i sig bör

att det utvecklas former för överlag förstärka de politiska och

att administrativa kontrollinstitutionerna. läge där styrningen i

I ett förhand har försvagats och där legitimiteten hos allmänheten sjunker är det inte tillfredsställande ha där politikernas

att ett system fögderi i huvudsak kontrolleras dem själva. Inte minst gäller detta

av

kommunal nivå. De upprepade skandaler här har skett under

som

tid tyder det rådande för granskning och senare att systemet ansvarsutkrävande de krav, allmänheten helt

inte motsvarar som rimligt ställer.

Vidare bör det lokalt nationellt bli större möjlighet att

som

tillämpa folkomröstning. Detta viktig kanal för inflytande i

är en konkreta sakfrågor, och det kan också ha till effekt öka det

att politiska En rätt till folkinitiativ bör för den skull

engagemanget införas.

Över huvud är det värt framhålla värdet stimulera

taget att av att

folklig inblandning och medverkan i den offentliga beslutsproces- Demokratin är läroprocess, kontinuerligt måste hållas

sen. en som levande. Formerna härför måste vid varje tid kunna efter

anpassas rådande förhållanden. Den traditionella formen representativ

av demokrati, förenad med aktivt organisations- och partiväsende,

ett

och deltagande kanaliserats, har inte den vitalitet dit engagemang den gång haft. Medborgarens medverkan och demokratiska

en

skolning måste, komplement härtill, anda uttryck. Fram-

som ges förallt gäller det den lokala nivån. Här finns ofta, naturliga

av skäl, starkt latent intresse och för den offentliga

ett engagemang verksamhetens hantering. Men relativt kanaler och finns i

arenor regel till hands vid sidan den traditionella representativa

om pro-

Här bör nytänkande ske. Olika former för cessen. en nära, mer

direkt medborgarmedverkan måste skapas allt i syfte involvera

att

-

människor i den offentliga beslutsprocessen Endast så vis,

sanno-

likt, är det möjligt långsiktigt överbrygga den växande förtro-

att endeklyftan mellan folk och institutioner. Och endast den vägen,

vidare, är det skäl den vitalitet underifrån, partiväsen-

att tro att som det även många organisationer så väl behöver, skall kunna

och

återskapas. Engagemang och medverkan har spridnings-

som vet effekter. Utvecklingen är ofta kumulativ aktivitet ett

av art: om-

AXEL HADENIUS

råde drar med sig också Det värsta är passivitet och utanför-

annan.

skap.

De kommunala enheternas storlek bör beaktas i detta

sammanhang. Genom rad beslut fån 1950-talet fram till 1970-talet

en

genomfördes omfattande sammanslagning kommuner. Följden

en av har blivit i Sverige har geografiskt ovanligt lokala

att stora

enheter. Förändringen motiverades främst näringsgeografiska och

av

demografiska skäl. Det gällde att underlag för omfattande

en kommunal verksamhet. I den mån demokratiska synpunkter be-

aktades det huvudsakligen i servicedemokratisk" anda: de

var en

offentliga antogs legitimitet effektivt kunna

organen genom att leverera den service medborgarna efterfrågade. Detta synsätt

som kunde ha rimliga skäl för sig under den offentliga sektorns glans-

dagar, har det mindre i tid då den kommunala verksamheten

men en

drabbats kontinuerliga nedskärningar.

av

Andra legitimitetsgrunder, aktivt demokratiskt slag,

av ett mer behöver etableras. I det perspektivet är de nuvarande lokala

enheterna bekymmersamt Aktivitet och samverkan med andra

stora. går, är det känt, lättare stimulera i mindre enheter då möjlig-

att heterna till kontakt normalt är bättre och samhörigheten starkare.

För vitalisera den lokala demokratin bör kommunerna i många

att fall förminskas. Vissa projekt kan förvisso även framgent kräva

ett

större befolkningsunderlag. Erfarenheten från Våra grannländer visar

dock sådana verksamheter kan skötas ändamålsenligt sätt

att ett

samarbete mellan kommuner. genom

Här liksom eljest är det fråga vilken vikt vill lägga vid

en om man

befordran det demokratiska medborgarskapet. Detta värde, vill en av jag framhålla, är inte bara viktigt i sig för kvaliteten i vårt folkstyre.

-

Den är också viktig legitimitetskälla för de offentliga

som institutionerna och för den verksamhet de bedriver. Utan aktivt stöd och förtroende riskerar de offentliga institutionerna långsiktigt

att försvagas. Från dessa synpunkter är den nuvarande utveck-

lingstrenden inte lovande. För att ändra den krävs, jag

som tror, delvis koncept, innebärande dels ett införande effektivare

nya av instrument för ansvarsutkrävande för styrning i efterhand dels

- -

breddning möjligheterna till folklig medverkan inflödes-

en av sidan för förhandskontroll. Det handlar dels upprätta för-

- om att troendet för den offentliga sätt fungera, dels stimulera

apparatens att den demokratiska skolning aktiv medverkan kan

som en ge.

MEDBORGARSKAP, SOCIAL KONTEXT OCH INSTITUTIONER

Noter

1Denna rapport sammanfattar några argumenten i min kommande bok

av Institutions and Democratic Citizens/aip. För referenser ber jag, då sådana inte särskilt att hänvisa till detta arbete.

anges, 2Termen accomodativ är hämtad från Arend Lijphart 1977. Ordet syftar förmågan kunna sammanjämka och förhandla.

att anpassa, 3Denna insikt har inte alltid styrt vår inställning till demokratin i s.k. utvecklingsländer. Länge trodde auktoritära regimer att föredra. Dels för

man att var

hålla konflikterna i de ofta splittrade nationerna dels för att ett sådant att nere,

ansågs lättare kunna befordra ekonomiska framsteg. Demokrati, tänktes styre det, skulle komma med den ekonomiska utvecklingen. Denna tanke grundades i föreställningen det främst det demokratiska humankapitalet be-

att var som hövde stärkas vilket bekant underlättas ekonomiska framsteg.

som genom Men ekonomiska framsteg skedde sällan, då regimerna p.g.a. misskötsel, korruption etc. ofta oförmögna därtill. Därtill lade det auktoritära styret en

var hämsko utvecklingen de kollektiva kapaciteter demokratin för sin

av som existens kräver.

4Fram till mitten 1700-talet kan till och med betecknas det mest

av som demokratiska landet i världen. Vid denna tid kom emellertid att passeras av det koloniala Amerika, sedermera införde mycket vidsträckt

USA, som en rösträtt och dessutom inte tillämpade någon ståndsmässig uppdelning.

som 5Ett tecken värt att påminna är att Sverige till skillnad från England och

om Nederländerna som i flera avseenden liknar inte har haft något inbördeskrig i nationell skala. Ifråga långvarig politisk frihet förenad med fredlig

om samverkan är Sverige i särklass i Europa.

en ° Denna överblick grundar sig Petersson 1998; Holberg 8CEsaiasson 1998; Bäck 8CMöller 1995; Petersson, Westholm 8CBlomberg 1989

7Sesärskilt Kornhauser 1960. Enligt denne för minskad organisering med

en sig framväxten ett atomiserat massamhälle", präglat hög konflikt-

av av en potential.

8Den följande agumenteringen är inspirerad Strom 1997.

av 9Flera mål har gällt rättigheter till service för olika medborgargrupper exempelvis för handikappade vilka kommuner vägrat att efterleva trots att

— de fastlagts i lag och bekräftats i domstol.

1°Ahlbäck 1999 fyllig inblick i hur den svenska revisionsmodellen

ger en fungerar.

Häri är Sverige tämligen unikt, Rikrevisionsverket 1998

se Z Hur personvalsreformen inverkar är för tidigt att säga här pågår utvärdering. Troligt är att karriärvägarna härmed blir kortare och selektionsprocessen

mera öppen.

I sammanhanget är det skäl att ifrågasätta den rätt för politiskt valda att förvägra medborgare rättigheter de enligt lag skall åtnjuta se not 9. En sådan

som ordning innebärande faktisk rättslöshet för den berörde bidrar knappast till

en att stärka allmänhetens tilltro till den offentliga beslutsprocessen.

AXEL HADENIUS

15Här liksom i övrigt finns inte plats inventera olika tekniska lösningar

att

syftet är främst peka vissa möjliga reformområden. Låt mig dock

att säga att

folkinitativ kan tillämpas med högst skiftande regler för hur skall

många som

stå bakom. Det kan också förenas med krav viss minoritet parla-

att en av

mentariker motsvarande skall stödja förslaget så är exempelvis fallet i

Italien. För inte skall missbrukas bör kraven relativt högt

att systemet vara

ställda, visar erfarenheten..

MEDBORGAHSKAP, SOCIAL KONTEXT OCH INSTITUTIONER

Referenser

Ahlbäck, Shirin 1999 Att kontrollera staten. Den statliga revisionens

roll i den parlamentariska demokratin. Uppsala: Statsvetenskapliga föreningen

Bäck, Mats 8CMöller, Tommy 1995 Partier och organisationer.

Stockholm: Publica Hadenius, Axel 1999 Institutions and Democratic Citizenship.

Manuskript, Statsvetenskapliga institutionen. Uppsala

Holmberg, Sören 8CEsaiasson, Peter 1998 De folkvalda. En hole

den representativa demokratin i Sverige. Stocholm: Bonniers

om Kornhauser, William 1960 The Politics Mass Society. London:

Routledge

Lijphart, Arend 1977 Democracy in Plural Societies. New Haven:

Yale University Press

Petersson, Olof, Westholm, Anders 8C Blomberg, Göran 1989

Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons Petersson, Olof, Hermansson, Jörgen, Micheletti, Michele, Teorell,

Jan 8CWestholm, Anders 1998 Demokrati och medborgarskap.

Demokratirådets 1998. Stockholm: SNS

rapport Riksrevisionsverket 1998 Betänkandet Den kommunala revisionen

demokratiskt kontrollinstrament SOU 1998:71

ett

-

Remissyttrande

Ström, Kaare 1998 Delegtion Accountability in Parliamentary

an

Democracies. University of California, San Diego

Om civilsamhällets roll

för demokrati och välfärd

Emil Uddhammar

Problemställning

Sverige är föreningslivets hemland. Civilsamhällets olika organisationer har blomstrat hos och fortsätter verka väsentliga

oss, att områden. Antalet organisationer och medlemmar är lika stort eller större än i andra jämförbara länder. Andelen frivilliga kontanta bi-

drag är något mindre i Sverige, kompenseras än väl det

men mer av stora antalet frivilliga arbetstimmar tillförs sektorn

som Micheletti

1994, Jeppson Grassman 8C Svedberg 1995, Lundström 8CWijk-

ström 1997.

Under år har civilsamhällets betydelse för välfärden och

senare demokratin lyfts fram i samhällsforskningen. Ett huvudresultat

av forskningen är att har jämförelsevis liten frivillig sektor inom

en välfärdsproduktion, alltså inom det sociala områden Man har talat

det offentligas kolonisering den frivilliga sektorn och mark-

om av naden detta område.

Analyser välfärdspolitik har ofta slagsida, sig i

av en som yttrar

eller mindre uttalat antagande det optimala förhållandet ett mer att

är omfattande, generellt och generöst offentligt välfärdssystem. I

ett denna forskningstradition Esping Andersen 1990, Flora and Heidenheimer 1981, Offe 1984, Huber 1993, Rothstein 1994,

et Svallfors 1997 förbises ofta civilsamhällets insatser och möjligheter helt, eller så betraktas denna sektor ett hinder eller primitiv

som en

rest det gäller att undanröja

som

Mer generellt kännetecknas studier välfärds- och socialväsen-

av

det i hög grad "sektorsprotektionism. När forskare fokuserar

av en

de tre sektorerna marknaden, civilsamhället eller staten, en av underskattas, nedvärderas eller ignoreras vanligen de övriga sekto-

Esping Andersen 1990, Salonen 1993, Södersten 1992, rerna. Rothstein 1994, Cohen, G A 1995.

OM ClVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

Vad beror denna skevhet på En orsak är sannolikt ämnesrivali-

mellan sociologin, nationalekonomin och statsvetenskapen.

teten Jag hari sammanhang lyft fram den metodiska förbist-

ett annat

ringen mellan främst ekonomer och sociologer i välfärdsforskning-

Dessa två forskargrupper talar ofta förbi varandra En en. annan orsak statscentrerad forskningstradition i Sverige från 30-talet

är en och framåt. En tredje orsak, särskilt gäller välfärdsforskares

som syn

marknaden, kan hämtas från Max Weber. Han noterade de

att

befinner sig störst avstånd från marknadens verkgrupper som lighet ofta är dess kritiker. Det stämde väl in hans samtids

argaste

preussiska godsägare, kanske också många dagens svenska

men av akademiker.

Webers teori påvisar allmän risk inom välfärdsforskningen. De

en

har liten kontakt med civilsamhället t.ex. i form frikyrkor som av eller nykterhetsrörelse tenderar att kritiska denna sektor,

vara mot och de har liten kontakt med den offentliga sektorn t.ex. i

som form är ofta kritiska denna sektor. Distans och

av skolan mot

okunskap tycks också i den akademiska världen spela roll.

Beträffande civilsamhället, välfärden och demokratin har jag

tre

teser, bildar utgångspunkt för framställningen.

som

Tes Civilsamhällets demokratiska strukturer fortsatt

är en

värdefull injektionskälla för den politiska demokratin helhet.

som

Tes 2. Den enskildes möjlighet påverka sin vardag är värde

att ett

i sig. Det gäller inte bara möjligheten påverka inriktningen

att av

den producent valt, också den fundamentala möj-

man utan mer

ligheten kunna välja mellan olika producenter välfärds-

att av

tjänster.

Tes Välfärdssektorns produkter och tjänster bör så billiga

vara

och ha så hög kvalitet möjligt.

som

Vilken är den optimala fördelningen för, finansiering och

av ansvaret produktion välfärdstjänster mellan civilsamhället, marknaden och

av staten Varför är den frivilliga sektorn så liten inom det sociala området i Sverige i dag Vilken särskild förmåga för, fi-

att ansvara nansiera och producera välfärd finns i respektive sektor Och vilka

typiska begränsningar finns Det är de frågor jag skall söka besvara

här.

EMIL UDDHAMMAR

Vad är välfärd

Välstånd brukar användas samlingsterm för beskriva som att ett samhälles materiella utvecklingsnivå. Man glömmer då lätt den att levnadsnivå i vardagen åtnjuter kombination ekonomiska, är en av

tekniska, juridiska, politiska och sociala landvinningar.

En förhöjd levnadsnivå har sannolikt alltid varit mål för ett människor. Till början bör det ha omfattat och visst en mat, skydd ett mått trygghet eller säkerhet. Sociala relationer, närhet och av värme säkert väsentliga delar i livet. Det inte särskilt från dessa

var är långt

enkla behov, till de tänker i dag när talar levnadssom om standard och liv. ett gott Vi ställer i dag också kravet civiliserat samhälle skall inneatt ett fatta immateriella förmåner frihet från godtycklig maktutövsom ning, frihet från dråp, stöld och bedrägeri, kvinnofrid och hemfrid

samt rätt dömas opartisk domstol. Detta att av en är exempel allmänt värderade nyttigheter ofta för Välfärd i

som tar givna.

denna mening är emellertid historisk

en produkt av en speciell utveckling. Dessa nyttigheter är exempel kulturellt betingade

institutioner enligt North 1993 kvalitativt skiljer från de

som sig

storheter den neoklassiska ekonomiska teorin traditionellt som använt i sina modeller. Men välstånd kan också bestå värden.

av mer subjektivt upplevda I en undersökning Karin Busch-Zetterberg 1996 vad

av om som givit tillvaron mening, svarade 60 % de tillfrågade hemlivet, sällav

skapslivet och föreningslivet. 28 % svarade yrkeslivet.

Välfärd använder jag här snävt för beteckna viss mer att en

organisation, finansiering och produktion specifika sociala

av

tjänster har att göra med sjukvård, utbildning, barnomsorg,

som äldrevård och olika slags försäkringar skall för

som kompensera

plötsliga inkomstbortfall grund skada, sjukdom, arbetslöshet,

av ålderdom osv. Den väsentligaste faktorn bakom välstånd lång sikt är natur-

ligtvis den ekonomiska utvecklingen, med gradvis höjda reallöner,

byggd genom låga räntor, låg inflation och stabilt penningvärde. Den tekniska och den successivt fort-

vetenskapliga utvecklingen, gående specialiseringen, rationaliseringen och strukturomvandlingen

är viktiga faktorer. Introduktionen och av nya apparater hjälpmedel har starkt bidragit till höja levnadsnivån för alla svenskar att ett sätt som är svårt att överskatta. Listan kan lätt göras lång: bilen, radio 85 flyg, musikanläggning för hemmet, telefon, informationstv,

teknologi och datorer, dammsugare, kylskåp, mikrovågsugn,

stän-

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

digt bättre medicinska behandlingar och läkemedel, material för

nya kläder och skor Det ofta dramatiska prisfallet i reala

m.m. termer

dessa produkter, har ytterligare bidragit till deras spridning.

Det är lätt underskatta dessa vardagens välståndsfaktorer

att -

dem för givna. Marknadsekonomins centrala institutioner fri tar handel, entreprenörskap, fri prisbildning, fri konkurrens har varit

-

väsentliga faktorer bakom förvandlingen Sverige från ett mycket

av fattigt land för hundra år sedan, till världens rikaste i dag.

ett av Denna omvandling har successivt skapat ekonomiska vari-

resurser, från medel till olika slags välfärdsprogram hämtats. Men likväl är inte marknaden den enda producenten nyttigheter i samhället.

av

Staten bidrar flera sätt till välstånd och välfärd. En förutsätt-

ning för marknaden skall fungera är exempelvis väl avpassad

att en lagstiftning, och därutöver allmän anslutning till de

en normer som lagarna föreskriver. Lagar aktiebolag, konkurrens och konkurser

om har betydelse för marknadens funktion. Staten är alltså viktig

stor en faktor för att marknadens institutioner skall fungera.

Särskilt under efterkrigstiden har och kommunerna tagit

staten

sig allt större för olika välfärdsprogram, huvudsakligen

ett ansvar i form stöd till hushållen i olika former, såsom barnbidrag, ränte-

av bidrag och försäkringar inkomstbortfall. Kommu-

osv, genom mot

och landstingen har kraftigt utökat produktionen välfärds-

nerna av

tjänster, bland äldrevård, barnomsorg och sjukvård.

annat

I civilsamhällets primärgrupper, främst familjen, pågår dagligen

omvårdnad, och utvecklandet ömsesidiga relationer.

omsorg av Summerat innebär detta arbete, och värdet detta är

ett enormt av

uppskatta. Civilsamhället spelar också väsentlig roll

svårt att en ge-

verka förmedlande och fostrande länk mellan individen nom att som

och den offentliga maktens uttryckta lagstiftningen.

normer, genom

I redovisningen landets produktion normalt inte det arbete

av tas

årligen utförs inom civilsamhället med. Det produceras som som av

kommuner och företag redovisas, inte civilsamhällets stat, men produktion. Det bidrar till skev bild hur vårt samhälle fungerar.

en av

Interaktionen mellan de tre sektorerna, exempelvis

genom orga-

nisationer och professioner i skärningspunkten mellan två eller

tre sektorer, har studerats olika sätt. Forskningen har uppmärksam-

ömsesidiga fördelar, också negativa konsekvenser intermat men av aktionen mellan och företagen 8CTullock 1963,

staten Buchanan

Friedman 1962/1972, mellan organisationerna och företagen

1960, Zetterberg m.fl. 1983, Elvander 1988 och mellan

Coase

och organisationerna 1946, Olson 1984, Lewin

staten Heckscher

1992, Micheletti 1994, Rothstein 1994.

EMIL UDDHAMMAH

Hur arbetsfördelningen ut mellan civilsamhället, och

ser staten marknaden varierar mellan olika samhällstyper och historiska skeden. I primitivt jordbrukssamhälle är civilsamhället starkt domi-

ett nerande, med ganska marginell statsmakt och marknad. I våra

en moderna postindustriella välfärdsstater utgör marknaden och

staten betydligt större andelar den totala ekonomiska värden

av summan

produceras. Debatten välfärdsfrågorna i dag i Sverige hand-

som om lar i första hand vilken fördelning mellan de sektorerna

om tre som

det bästa långsiktiga utbytet för individen i hennes roll ger som medborgare i nationen, medlem civilsamhället och konsument

av marknaden.

Vissa informella institutioner i samhälle gör till exempel

ett att marknaden och politiken fungerar avsevärt smidigare. Dessa informella institutioner till exempel föreningsteknik, god affärssed och

idrottsregler kräver att viss kritisk medborgare normalt

- massa av

efterlever vissa handlingsnormer eller dygder. Olika gemenskaper i

civilsamhället kan då medverka till understödja och föra vidare

att dessa etiska regler så de efterlevs i praktisk handling. Vad sådana

att medborgardygder är och hur de fungerar har beskrivits Smith

av

1759 1984, MacIntyre 1985, Möller 1993, Wilson 1993 och

Etzioni 1994, 1996. En färsk svensk studie dygdernas betydelse

av för det moderna samhället understryker detta ytterligarefl North 1993251 framhåller att dessa informella institutioner minskar

transaktionskostnaderna, och därmed ökar produktiviteten i hela

den berörda ekonomin.

Välfärd i civilsamhället under tidigare

skeden

Social och vård organiserades i Sverige tidigt den katolska

omsorg av

kyrkan. Församlingarnas fattigarbete förblev sedan viktig del i

en

de sämre ställda. I bondesamhället låg huvudansvaret omsorgen av för den normalt ingår i livscykeln beträffande barn,

omsorg som -

gamla och sjuka storfamiljen.

-

Civilsamhällets organisationer, inte minst nykterhets-, fackför-

enings- och frikyrkorörelsen stod i för det frivilligt organi-

centrum serade sociala arbetet under slutet 1800-talet och början 1900-

av av talet. Hela den socialpolitiska diskursen i Sverige växte fram inom den frivilliga sektorn, Sven E Olsson visat Gerard Halfred

som von Koch i Centralförbundet för socialt arbete, Johan Bergman

samt

Peter och Sigfrid Wieselgren inom nykterhetsrörelsen, Axel Hirsch

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

inom folkbildningsrörelsen och Jacob Pettersson inom olika sociala verksamheter några förgrundsfigurer i det sociala arbetet de

var ur

frivilliga organisationernas led.

Olssons analys det fanns socialpolitiskt intressant

visar att en period under tiden från 1870 fram till 1930-talets statliga socialpoli-

ca tiska offensiv. Under denna epok formades och utvecklades sociala

och organisationsformer inom civilsamhället, och hysprogram man

från ledande håll ofta stark skepsis statsingripanden. te mot

Denna skepsis hade bl.a. sina rötter i ogillandet den Bis-

av

marckska socialpolitiken i Tyskland med dess tvångsinslag. Frånsett motviljan tvånget i sig, skulle också expansiv statlig social-

mot en politik konkurrera med de frivilliga rörelsernas verksamhet. Om

över det sociala initiativet, kunde anslutningen till de fristaten tog

villiga organisationerna minska. Detta är ännu i dag för

ett argument fackföreningsrörelsen administrera de allmänna arbetslöshetskas-

att sorna.

Ledande socialpolitiska ekonomer Eli Heckscher, Gustav

som

Cassel och Knut Wicksell vetenskapliga grunder skeptiska till

var statlig intervention det socialpolitiska området.

Inom frikyrkorörelsen, kooperationen, arbetarrörelsen,

egna-

hemsrörelsen, folkbildningsrörelsen och nykterhetsrörelsen förordades i första hand hjälp till Självhjälp. Man startade försäkringskassor

i regi. Klassiska och medborgerliga dygder skulle odlas, liksom

egen solidaritet och medborgaranda. Måttfullhet, arbetsamhet,

skötsamhet och sparsamhet stod högt dagordningen. Den

svenska diskurs utvecklades socialpolitikens område

som under 1870- och 80-talen jämförelse med den tyska och

var i en

gång mindre despotisk, mindre etatistisk och mindre elitissamma tisk, skriver Sven E Olsson, fortsätter: Man inom dessa

som var

organisationer påtagligt disciplinerad, att rötterna låg i ett

trots antal mot-kultur rörelser. De underströk alla individuellt

ansvar, studieflit och moralisk självuppfostran. Här fanns socialt

ett rum där ideologi och social kraft frodades, utmanade den be-

en en som stående ordningen altaret och svärdet samtidigt

- tron, - som man

predikade det goda uppförandets evangelium.

Genom organisera verksamhet inom det sociala området,

att

bidrog de frivilliga organisationerna till spontant ordningsska-

pande".7 Den arbetsdelning sker marknaden handel

som genom och specialisering, äger också inom civilsamhällets sfär

rum genom

varierat utbud olika frivilliga organisationer. Detta är

ett av en

mindre känd applikation "lagen komparativa fördelar Trots

av om de skillnader i livsstil och inriktning denna mångfald organi-

som av

EMIL UDDHAMMAR

sationer och i civilsamhället innebär, skapas normalt vad grupper sociologen Emile Durkheim kallat "organisk solidaritet" i samhället en helhet. Handel, kultur, media, kommunikation, kanske som men främst utvecklandet lokala demokratiska institutioner, hör till de av faktorer bidrar till skapa denna solidaritet. som att Ett exempel hur social organiserades i civilsamhällets omsorg är sjukförsäkringen. I Rafael Lindqvists studie med den talande ram

titeln Från folkrörelse till vdlfdrdsbyrå/erøti 1990 skildras hur det

svenska sjukförsäkringsväsendet utvecklats under 1900-talet. En brist i framställningen, jag emellertid inte skall dröja vid närmasom här, är författarens helt skeva beskrivning marknadens funkre av

tioner och konsekvenser, typexempel den sektorsprotektio-

ett

nism inom forskningen inledningsvis omtalades

som

Lindqvist dock värdefull beskrivning sjukkasseväsen-

ger en av dets framväxt och utveckling i Sverige. En mängd lokala sjukkassor för arbetare växte fram i landet i slutet 1800-talet. Många runtom av fackföreningar anordnade sjukkassor sätt locka till sig som ett att medlemmar: detta erbjöd omedelbar fördel med medlemskapet. en Under perioden 1850-1899 hade totalt 4203 sjuk- och begravningskassor bildats i landet. Under början 1900-talet skedde viss av en

konsolidering och sammanslagning, fram till det slutliga förstatli-

gandet i princip skedde 1946, i realiteten först som men genom ett

riksdagsbeslut 1953.10 Hur fungerade sjukkassorna innan förstatligandet Enligt Lind-

qvist sköttes de ofta obyråkratiskt och informellt. Större kassor hade expeditionslokaler, de mindre sköttes fritiden. Arbetet delades ofta mellan styrelseledamöterna. Den lokala kännedom om medlemmarna fanns innebar också effektiv sjukkontroll, som en en

nödvändighet för sjukförsäkringssystem skall fungera. På

att ett 1940-talet hade de större kassorna med sjukbesökare, ett system vilka utsågs bland kassans medlemmar och utförde sin uppgift fritiden. Inom Östra erkända centrala fanns såle-

Sveriges sjukkassa

des mot slutet 1940-talet 810 sjukbesökare fördelade 127 lokaav

sjukkassor. Så småningom blev professionellt och

systemet mer

tjänsterna kom innehas

att av experter.

Lindqvist skriver utvecklingen ökad professionalisering

om mot

och centralisering inom sjukkasseväsendet, omfattningen

att av

verksamheten och arbetsuppgifternas karaktär gjorde det omöjligt

med fortsatt folkrörelseförvaltning försäkringen." Om detta

en av skulle ha varit helt omöjligt, kan diskuteras. Ännu förvaltas arbets-

löshetsförsäkringen fackföreningarna, och skäl finns för det

av att

skulle omöjligt bedriva sjukkassorna i frivilligrörelsers regi.

vara att

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

Exempel områden expanderat kraftigt, där civilsam-

som men hället fortsätter spela roll har tvingats över,

att stor utan att staten ta är friluftsfrämjandet och idrottsrörelsen. Dessa verksamheter har haft betydelse för den förebyggande folkhälsan i landet. En

stor norsk forskare, Per Selle, har påpekat den organiserade idrotts-

att rörelsen i Sverige och Norge är mycket omfattande, och den

att bland mobiliserat andel kvinnor under decen-

annat en stor senare nier. Inom dessa organisationers utförs arbete och

ram ett enormt skapas mängd positiva värden. Vi vid detta, och växer ofta

en är vana

med någon idrottsaktivitet kopplad till vår fritid. Med Per Selles upp ord: "Detta har varit naturligt för de flesta det är

av oss, men sensationellt hänsyn till variationen och omfånget aktivi-

om tar av teterna.‘2 Dessa organisationer har också mångdub-

sammantaget blat sina medlemstal de åren.

senaste

Fördelar civilsamhället för välfärdsproduktion

med att tar ansvar är alltså det lokala deltagande och den sjaloförwaltning det

som normalt innebär; inom försäkringsverksamhet tillkommer social kontroll

värdefull faktor. som

Välfärd staten, marknaden och

genom

civilsamhället

I dag ifrågasätts och kommunernas roll både organisa-

statens som törer, finansiärer och producenter välfärd, särskilt i den mån det

av innefattar producentmonopol. Diskussionen förs internationellt och i Sverige. De brittiska forskarna Paul Hoggett 8C Simon Thompson talar således the associationist vision beträffande produktion

om

och för välfärdstjänster i framtiden." De skissar modell av ansvar en där civilsamhället har betydligt större för såväl organisation

ansvar

produktion välfärdstjänster. Ett huvudskäl de anför

som av är att

civilsamhällets organisationer har möjlighet till pluralistiskt

ett mer och diversifierat utbud: it could provide for immensely rich and

an divers of approaches for meeting human needs without undue

range fragmentation. De relationen mellan civilsamhället och

menar att det lokala politiska i sådan framtid skulle kunna präglas

styret en

ömsesidig än konkurrens. I boken mer av nytta av Before B everidge. the state David Gladstone

Welfarebefore welfare ger en

bred översikt olika välfärdstjänster i Storbritannien levererats

av som inom den frivilliga sektorn och marknaden före den statliga

av offensiven området.

EM|L UDDHAMMAR

I undersökning risken för oavsiktlig anpassning till regler

en om

för försäkringsersättningar i välfärdssystem moralisk risk, eller

mo-

ral hazard, kunde jag Visa detta är påtaglig verklighet beträf-

att en

fande socialbidrag och ersättningar från sjukförsäkringen." Detta

stämmer väl med den forskning bl.a. James Coleman 1990 som Elinor Ostrom 1990 och Robert Putnam 1993 tidigare utfört, och pekat samarbete och tillit i första hand uppstår i som mot att

miljöer präglas småskalighet, geografisk närhet, ömsesidig

som av kommunikation och informella relationer. Civilsamhällets olika kan bidra till skapa denna miljöer, vilket tenderar grupper att typ av

påverka både förutsättningarna för samarbete och ömsesidigt in-

att

flytande i positiv riktning.

Detsamma gäller ofta lokala företag, vilket för påprivatiseoss ringen, dess möjligheter och problem. john D Donahue framhåller i Den svåra konsten Privatisera 1992 välfärdsproduktion alltid att att i botten handlar nätverk relationer mellan individer och om av an-

svarig/aetsförbållanden mellan avnämare, producenter och eventuellt reglerande myndigheter. Han understryker också, öppenhet

att privatisering innebär inte något sätt förakt för den offentliga mot sektorn. Produktiv effektivitet är helt enkelt inte den offentliga or-

ganisationens kardinaldygd. Olika organisatoriska konstruktio-

har olika fördelar och nackdelar. Knepet hitta rätt konner är att struktion for uppgiften Ett betydelsefullt hos forskare Ian Culpitt i hans Weltema som

and Citizenship. Beyond the Crisis oft/ae Welfare State 1992

fare

och Ralph M Kramer, red. 1993 Privatization in four European

countries är forskningen privatisering och organisationen av

att om välfärdens sociala funktioner till slut måste bli pragmatisk fråga en — Hur och organiseras och produceras social välfärd bäst givet de var övergripande mål från politiskt håll ställer Särskilt för som man upp.

Culpitt, forskar Nya Zeeland, har de prestigepositioner som

som höger- respektive vänstersidan traditionellt intagit i debatten förändrats radikalt de omvälvande reformerna den Nya Zeegenom av ländska ekonomin och välfärdsstaten, initierades och som genom-

fördes Labourregering.

av en I detta skede har forskningen övergått till mindre fastlåsta att ur positioner överväga och utvärdera olika typer välfärdsanordningav

där privatiseringar till den frivilliga sektorn, till företag eller till

ar, hushåll är möjliga inslag. Denna diskussion är inte främst knuten till de årens dominerande välfärdsstatens kris. Tansenaste tema om självstyre och lokal demokratisk kontroll har länge framhålkar om

lits i den politiska filosofin i övertygelse att voluntary orga-

en om

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

nizations democatic society Också

are necessary to ensure a ur

allmän deltagandesyn finns skäl bejaka insatser för välfärd en att inom den frivilliga sektorn och i det civila samhället.

I Östeuropa har situationen varit speciell, eftersom däri

man stort sett bara haft väg efter kommunismens fall. Utveck-

en att lingen har haft inbördes olika och ofta motsägelsefulla inslag,

men har inneburit att den offentliga sektorn minskats eller åtminstone

försvagats. Många offentliga och försäkringar är där miss-

system krediterade i befolkningens ögon. Den fasta kärna statsmakt

av

är ett minimikrav i varje demokratiskt rättssamhälle, tycks ha som svårt att etablera sig och finna sina former.

nya

Också socialantropologiskt perspektiv har forskare understru-

ur kit att välfärd kan förekomma i många olika sociala kon-

welfare

texter och sfärer." Brittiska samhällsvetare talar också "ny

nu om en

samhällen där ekonomi, civilsamhälle och välfärd typ av man ser

sätt. De framför sig utveckling där traditionella roller i

nya ser en

produktion och ansvarsfördelning för välfärd kommer föränd-

av att

i Europa."

ras

De tre sfärerna

Ansvaret för välfärdstjänst kan statligt och/ eller kommunalt,

en vara ordnas via marknaden eller skötas privat inom civilsamhällets olika

slags Finansieringen kan också ske i någon dessa sek-

grupper. av tre torer, liksom produktionen. En utvecklad modell skulle kunna

se ut

i följande tabell:

som

EMIL UDDHAMMAR

Tabell Schema för att analysera hur olika sfärer i varierande omfattning kan ansvara för, finansiera och/ eller producera

välfärdstjänster

Ansvar Finansiering Produktion

Staten

Kommunen

Företag

Ideella sektorn

Familjen andra primärgrupper

En tes hos Ljungberg 8CZetterberg 1996 är "en given välfärds-

att

population får optimalt utbyte viss arbetsfördelning mellan

av en stat, marknad och civilsamhälle, Välfärdspopulation mår

en annan

bäst arbetsfördelning" En välfärdspopulation kan i

av en annan typfallet småbarn eller skolbarn, studenter eller korttidssjuka,

vara

långvarigt sjuka eller handikappade, krigsinvalider eller åldringar.

Tabell 1 kan användas analytiskt schema för tydligare

som att se,

hur olika tjänster kan ordnas inom respektive välfärdspopulation.

Det kan användas för studera välfärdens organisering historiskt,

att hur det i dag, eller hur vill ha det i framtiden.

ser ut

I många andra länder domineras den frivilliga sektorn organi-

av sationer är verksamma inom välfärdsstatens kärnområden, dvs.

som vård, utbildning, och hälsovård. I USA utgör dessa verk-

omsorg samheter 87 °/o den totala omsättningen i den frivilliga sektorn, i

av Tyskland 70 % och i Storbritannien 58 %. I Sverige är motsvarande siffra 27 °/o eller dryg fjärdedel sektorns totala omsättning.

en av

En typologisering moderna industriländer efter välfärdspro-

av duktion, mätt antal anställda i den sociala sektorn i statlig

som respektive ideell sektor, har gjorts Salamon 8CAnheier 1998.2°

av

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

Tabell Typer länder efter totala sociala utgifter och andel anställda

av

i ideell välfärdsproduktion

Statliga och kommunala Omfattning av den ideella sociala utgifter relativt välfärdsproduktion anställda BNP

Läs Hög

Låg Statisk Liberal

Japan USA, Storbritannien

Hög socialdemokratisk Korporativ

Sverige Tyskland

Italien Frankrike

Beträffande andelen statligt anställda redovisar Ljungberg 8C Zetter-

berg 1997 detaljerad analys. Medan Tyskland, Italien och

en mer Frankrike har jämförelsevis låg andel anställda i den offentliga

en

produktionen av välfärdstjänster, uttryckt andel hela befolk-

som av

ningen mellan 15-64 år 5 respektive 7 har Sverige 20

- procent -

anställda i den offentliga vården. Sverige ligger högst i

procent Norden med denna siffra, kan jämföras med Finlands 9

som procent.

Kostnadsläget för offentlig produktion i Sverige är också högt.

På många områden har den varit det dubbla producerad enhet

per

också i nordisk jämförelse, till exempel beträffande barnomsorg, polis och arbetsförmedling. När det gäller sjukvård har haft lägre

totala kostnader uttryckt andel BNP än USA, ligger

som av som särklass högst, ungefär lika Schweiz och Kanada.

men som

Sverige befann sig i början 1900-talet i den högra kolumnen i

av tabellen, sannolikt i den övre högra med antal fack-

rutan, ett stort

ligt och ideellt organiserade välfärdsprogram. Det sjukkassor,

var arbetslöshetskassor, egnahemsföreningar

m.m.

Varför är då den frivilliga sociala sektorn så liten i Sverige i dag

jämfört med Övriga Europa

En historisk förklaring den offentliga sektorn i Sverige inte

är att

är komprometterad splittrande eller sätt mycket

genom annat laddade inrikes- eller utrikespolitiska händelser. I till exempel Tyskland har i vida kretsar kommit misstro och den

man att staten

offentliga sektorn producent "ideologiskt" känsliga välfärds-

som av tjänster barnomsorg. Under den nationalsocialistiska tiden,

som liksom under kommunisttiden i DDR, användes barnomsorgen

systematiskt i politiskt indoktrinerande syfte. Kaj Fölster,

som

EMIL UDDHAMMAR

arbetar Ministerium fiir Frauen, Arbeit :md Sozialordnung i delstaten Hessen, har beskrivit den tyska erfarenheten detta område. Inom barnomsorgen utanför familjen förbjöds under nazitiden alla icke statliga huvudmän och deras organisationer. Det är bl.a. dessa

erfarenheter ligger till grund för dagens barnomsorgen.

som syn

Allt socialt arbete är politiskt även i barnomsorgen, grundsats

är en

tyskar har lärt sig sina historiska erfarenheter. Familjen och mång-

av

falden ideellt förankrade institutioner får kanalisera de indivi-

av som

duella önskningarna garanterar den balans grundläggande för

som anses

demokratiskt styrelsesätt och den tyska välfärdsmodellen.

ett

Den skillnaden mellan den tyska och den svenska välfärdsmo-

stora dellen är alltså att det i Tyskland hvuvdsakligen är ideella eller fri-

villiga organisationer utför de sociala tjänsterna ofta

som upp-

drag delstaten eller kommunerna, medan denna produktion i

av Sverige mestadels utförs direkt kommuner och landsting.

av

En förklaring till att den frivilliga sektorn är jämförelsevis

annan liten inom det sociala området i Sverige det skett

är att en systematisk kolonisering den frivilliga sektorn och detta haft ideolo-

av att giska skäl Salomon 8C Anheier 1998. Ett exempel här är

sett

sjukförsäkringsväsendet. Denna förklaring tar sin utgångspunkt i att

skilda länder historiskt präglas viss ideologisk och politisk

av en

struktur, sekundärt påverkar den frivilliga sektorns utformning.

som

Under år har det emellertid skett expansion framför

senare en av allt föräldrakooperativa daghem och friskolor, vilket innebär att den frivilliga sektorn kommit växa inom välfärdens kärnområden.

att Egnahemsrörelsen har varit flera bidragande orsaker till att

en av en

stor majoritet Sveriges befolkning bor i privata boendeformer:

av egnahem, radhus eller bostadsrätter.

Statsvetaren Richard Rose har hävdat välfärden i samhälle

att ett

den välfärd skapas i familjerna, marknaden och är summan av som

Resonemanget bör vidgas så den speciella primär-

av staten. att

familjen ersätts det Vidare begreppet civilsamhället. gruppen av

"Det civila samhället är bättre samlingsterm än den fri-

som villiga sektorn, eftersom hel del gemenskaper i civilsamhället

en inte är frivilliga, åtminstone inte till början. Särskilt gäller det

en

funktionellt centrala primärgrupper familjen och betydelsefulla

som

identitetsskapande lekkamraterna i förskolegruppen,

grupper som eller klasskamraterna i skolan även skolan är offentligt

- om orga-

niserad och påbjuden, blir det civilsamhällesgrupp klass-

en av kamraterna med sina speciella regler. 29

rasterna,

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

Ibland är inte heller föreningsmedlemskap helt frivilligt. Det kan

finnas starka sociala påtryckningsmekanismer för förmå enskilda

att

ingå i gemenskaper i civilsamhället. Det förekommer också i att

Sverige i vissa sammanhang ett eller mindre tydligt tvång

mer att ansluta sig till organisationer arbetsmarknaden. Den frivilliga sek-

framstår speciell gemenskap eller sekuntorn snarare som en typ av därgrupp i det civila samhället. Man har talat utåtriktade och

om

inåtvända organisationer analysdimension. En är

som en annan om

organisationen får stark och betydelsefull ställning i den enskil-

en des liv, eller den är och förblir begränsad och svag.

om

Här använder jag sarsleiljande för de primär-

termerna spontana

i civilsamhället, familjen, vänkretsen eller ett ordensgrupperna som sällskap, och universella för de frivilliga De kan

grupperna. senare

inriktade på att hjälpa andra, Röda Korset och Noaks Ark, vara som eller att tillsammans med likasinnade lösa vissa problem eller in

för viss livsstil, till exempel Länkarna, frikyrkorna eller nyk-

en som terhetsrörelsen. Jag skall här kalla dessa kooperativa.

Formeln för den totala välfärden i samhället, utvecklat

som från Rose, skulle i modifierad form följer:

se ut som

VVc+Vm+Vo

där V står för välfärd, för civilsamhället, för marknaden, för

c rn o den offentliga sektorn. Denna formel kan dels tillämpas

aggregerad nivå, för sammanfatta till exempel regions eller lands

att en ett välfärdsnivå, är relevant också individnivå. Varje individ

men hämtar skilda delar sin välfärd från och de sektorer-

av var en av tre

Rätten i skola hämtar barnen i Danmark från na. att staten,

den tillhörande utbildningstjänsten kan levereras från koopemen

rativ, företag eller kommunen. Tjänsten pensionsförsäkring kan

staten eller marknaden tillhandahålla, premien betalas vanligen

men från marknaden, del den anställdes lön.

som en av

Vilken förmåga finns i respektive sektor

I Sverige har tradition fästat tilltro till och kom-

av stor statens

förmåga att rätt och rimligt förstå behovsnivå och ta munernas

för upprättandet medborgarnas välfärdstjänster, även

ansvar av men till förmågan finansiera och producera dessa tjänster.

att

Zetterberg 1994 har hävdat att de sektorerna marknaden,

tre staten och civilsamhället kan sägas betona sina särskilda

normsys-

sina specifika värden. Grovt kan säga de värden tem, man att som

EMIL UDDHAMMAR

Zetterberg vägleder de olika sektorerna är idealitet för civilanser samhället, vinst för marknaden, och ordning för statsmakten.

Staten

Nationalekonomen Eli Heckscher beskrev hur den rationella statsmakten under andra hälften 1800-talet blev den liberala av

marknadsekonomins bundsförvant:

Statsmakten skulle långt ifrån elimineras, den skulle stärkas och tvärtom blev också stärkt, framför allt för första gången fick genom att man en

hederlig och kunnig avlönad kår yrkesämbetsmän: skulle

av men staten samtidigt hållas inom trånga gränser, inskränkas till rättsordningens

skydd utåt och inåt, sålunda till rättskipning, polismakt, förvaltning och

försvar. Det blev slut med den pittoreska oordningen Så tog rationaliseringen herraväldet, där romantiken och anarkien förut hade härskat.

Med de offentliga tvångsmedlen, inte minst kan

beskattningsrätten,

staten åstadkomma rättsväsende, försvar och

ordningsmakt, grundläggande offentlig service.

Staten kan med beskattningsmakten finansiera

kapitalintensiva investeringar i dyrbar för infra-

men samhällsutvecklingen nyttig

struktur. Ljungberg 8CZetterberg 1996 beskriver motsvarande sätt hur den rationella statsmakten skapat vissa institutioner

positiva

inom det sociala området under 1900-talet: "Det värdefulla mest arv som perioden med den starka välfärdsstaten lämnar efter sig är ett universella Hjälp från det allmänna skall arv av normer. ges oavsett

den hjälptes relation till hjälparen.

Marknaden

Adam Smith framhöll människors för-

att egenintresse, strävan att

kovra sig själv och de sina, hand som genom en osynlig skapar ett nätverk ekonomiska relationer i samhälle tenderar av ett som att gradvis öka välståndet för hela samhället. Genom arbete, handel, specialisering, initiativ, studier, forskning, teknisk krea-

utveckling, tivitet, entreprenörskap, sparande, tenderar väl-

riskspridning osv.

ståndet för samtliga individer öka. Denna ekonomiska tillväxt att är grunden för allt välstånd.

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

Välfärdstjänster kan organiseras marknaden varje

som annan

produkt där efterfrågan finns.

Marknaden har generella Marknaden producerar och

normer.

försäljer tjänster med syfte vinst, och bryr sig i normal-

att generera fallet inte är kund. Här ligger ofta underskattad lik-

om vem som en hetsprincip. Hennes 8C Mauritz säljer billiga kläder till och

var en

vill köpa. Trafikförsäkringar säljs de flesta försäkringsbolag.

som av

På sätt kunde sjukförsäkringar och sjukvårdsförsäkringar

samma

säljas privata försäkringsbolag kompletterande sjukförsäkringar

av

är redan produkt den privata försäkringsmarknaden. I den

en

privata sjukvårdsförsäkringen kunde ersättningen vid sjukdom nyttjas för köp sjukvårdstjänster valfri sjukvårdsinrättning:

av av

privat, ideell eller offentlig. Beträffande högriskgrupper, se nedan. Som bl.a. Aspers 1999 och Bennich-Björkman 1999 fram-

hållit, skapas ofta dygder och socialt kapital inom dagens moderna, mindre hierarkiska arbetsorganisation. Aspers är dessa

tes att nyttigheter med hem och till fritiden, alltså till civilsamhället

sedan tas

och den frivilliga sektorn.

Socialt kapital i form dygder och i den ekonomiska

av normer genereras

sfären, människors interaktioner arbetsplatsen. Det är viktigt

genom

tydliggöra detta inte handlar passiv socialisering, det är

att att om en

praktiken gör människan benägen tillägna sig de

snarare som mer att

dygderna i de arbetsorganisationer i dag tycks tillämpas alltmer.

som

Detta är hävda Durkheims tes, d.v.s. att det blir överspillnings-

som att

effekter, att de i detta fall är positiva, då socialt kapital genereras.

men

Detta sociala kapital kommer många tillgodo, kan därför säga att

man

positiva effekter skapas.

externa

Tilläggas kan Aspers själv och bl.a. Fukuyama

som noterar, som

och Putnam utvecklingen kan i omvänd riktning:

beskrivit att

socialt kapital i civilsamhället kan tillgodogöras i

som genereras

näringslivet. Bennich-Björkman framhåller också, det sociala

att

kapital skapas arbetsplatserna i dag sällan kommer det de-

som

mokratiska politiska deltagandet tillgodo.

Jag nämnde friluftsfrämjandet och idrottsrörelsen

ovan som

frivilligrörelser inte förstatligats, och fortsätter exempel som som

spela väsentlig roll för välfärden indirekt sätt. De bidrar att en ett inte minst förebyggande hälsovård. Här har emellertid

genom marknaden under år gjort stark och uppenbarligen väl-

senare en

fungerande inbrytning med populära motionsföretag Friskis oc/9

som Svettis, Kic/eøms m.fl.

gym

EMIL UDDHAMMAR

Civilsamhäl/et

Särskiljande grupper

Inom civilsamhällets särskiljande primärgrupper mycken hjälp:

ges inom familjen, släkten och vänkretsen. Det sker inte efter de

generella ideal bör vägleda och kommunerna. Här bygger

som staten relationerna osjälvisk ömsesidighet, och är ofta förbundna

snarare med löften långsiktiga åtaganden. Detta innebär det ipri-

om att

mårgriippernas ömsesidiga hjälp finns stark och värdefull drivkraft

en till omvårdnad och stöd, drivkraft sällan uppmärksammas.

en som

Dels gäller det naturligtvis all den hjälp i form tid, arbete och

av

går till medlemmar i familjen, släkten och vänner. Här pengar som produceras mängd värdefullt arbete, vilket Karin Busch-Zetter-

en

berg visat. En femtedel den befolkningen i Sverige hjälper

av vuxna

regelbundet någon sjuk, handikappad eller äldre. till

Fem procent ser någon dessa kategorier bor hemma, går bort

av som arton procent till någon för hjälpa till.

att

Den ömsesidiga relation utvecklas mellan föräldrar och barn

som

stark drivkraft, emellertid också kan komma andra barn än är en som de till godo. Alla de föräldrar ställer lagtränare

egna som upp som för barn i ålder deras pojke eller flicka, får 1 den

samma som egen

specifika och glädjen organisera meningsfull

nyttan av att en aktivitet med sitt barn, 2 glädjen kunna sitt barn

eget av att ge eget fördelen att kunna träna tillsammans med 10-15 jämnåriga i lag,

ett och 3 tränar samtidigt 10-15 andra barn. Andra föräldrar hjälper till med skjutsar, material

osv.

Universella grupper

Som tidigare konstaterat är den frivilliga sektorn specialfall

ett av, eller särskild organisation civilsamhället. I studie har

en typ av en Erik Amnå 1995 identifierat åtta tydliga fördelar med denna sektor. Här markeras kommentarerna till Amnås punkter kursivt.

Den förser samhället med brokig samling sociala innovationer 0 en

Organisationen Noaks Ark således först i Sverige med att kunna

var

erbjuda hjålp och kvalificerad till HI V-smittade personer.

omsorg

Landstingssjiøkvården stod handfallen, och visste inte har de skalle

hantera den vårdsitiiationen, medan helt ideell

nya en ny,

organisation direkt skred till verket.

Det tycks alltså entreprenörsmekanism, stark driv-

finnas en en

kraft hos människor att ta initiativ inom den frivilliga sektorn. Den

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

tar initiativ belönas den uppmuntran och det beröm som genom

positiva likasinnad omgivning Detta

sanktioner som en ger. sportill insatser,

rar fortsatta osv.

Den spelar huvudroll för välfärden tillhandahålla en genom att en

mångfald sociala tjänster

av

här direkta hjälporganisationer exempelvis Frälsningsarmén,

som Röda korset och olika kvinnojouren också förebyggande men

hälsovärdsarbete friluftsfrämjandet, naturskyddsföreningar,

genom nykterhetsrörelsen och idrottsrörelsen.

Den backar ett samhälles ekonomiska system upp

Vit och svart ekonomi tycks existera parallellt, inte minst i nät-

ofta

verkstäta områden med fig arbetslöshet. Den svarta ekonomin producerar mängd tjänster, inte minst i den sociala sektorn. en Under 1970- och 80-talen uppmanade kommunerna medborgaratt skaffa kvart barntillsyn. Detta sker fortfarande i stor utna

sträckning, med gra°zon hjälpande släktingar. Gränsen mellan

en av svart D grått" och vitt arbete är svär att dra.

ofta

,

Den skapar forum för motverkande uppfattningar hur ett av samhället ut/bör ser se ut

I många är detta positivt, och kan leda till att politiken lokalt

fall

eller nationellt fär inriktning bättre överensstämmer med en ny som medborgarnas krav. En rörelse till exempel Solidaritet i Polen som under 1980-talet kan till och med utmana stats legitima rättsliga en

och politiska grundvalar.

Sådana rörelser är dock inte alltid lätta att bedöma, vilket visas Balkan. Är det antal etniska minoriteter av exemplet positivt att ett

gär i frontalställning mot varandra och kämpar för den

egna gruppens suveränitet Hos kan djurrättsaktivister och

oss fanatiska vege-

tarianer bli ett svärt demokratiskt dilemma och inspirera till våldsövergrepp mot enskilda och den allmänna ordningen. personer

Den för aktivt vidare ett antal äldre idéer

Religiösa samfund, naturskyddsföreningar, frimurare, godtemplar-

ordnar, arbetarrörelsen m.

EMIL UDDHAMMAR

Den tillför samhället andra slags värden såsom mysterium, helig- 0

het, lek och rekreation

Den försöker frigöra människor, och tillåta dem utveckla sina

0 att

personliga drag och förmågor i i övrigt återhållsam

mest en omgivning

0 Den betyder mycket för den sociala integrationen i samhället

Beträffande välfärdstjänster visar forskning kring brukarinflytande i Sverige att daghem drivs föräldrakooperativ är den

som som om-

sorgsform, där föräldrarna har avgjort störst inflytande i jämförelse med kommunala tillsynsformer.

Coleman 1990 har sökt beskriva logiken bakom de häpnadsväckande uppoffringar individer ofta gör rent ideella skäl.

som av Han att drivkraften bakom ideellt ledarskap och entrepre-

menar nörskap kan positiva sanktioner från likasinnade. Man får

vara beröm, möter respekt, kan bli någon räkna med"

man att genom denna insatser. Man kan också visa för sig själv, kan

typ av att man göra insats. Man bör självfallet inte bortse från de rent osjälviska

en motiven för bidra med frivilligt arbete.

att

Vilka är begränsningarna

Var går gränsen för och kommunernas förmåga Och går

statens var gränsen för civilsamhällets respektive marknadens förmåga Jag skall

här tala marknadsmisslyckanden, statliga och kommunala

om

misslyckanden samt om civilsambállesmisslyckanden.

Staten

Under år har skarp kritik riktats mot statligt och kommunalt

senare

företagande och monopol. En omfattande korruption har avslöjats i

politiska kretsar i flera kommuner. Detta är exempel statliga och

kommunala misslyckanden government

failures

.

Offentliga monopol inom transportväsendet, apoteksverksamhet,

telekommunikation och utbildningsväsendet med flera områden har inte visat sig kunna möta konsumenternas efterfrågan låga priser och effektivitet. Många hävdar detta också gäller för de

att

monopolbildningar i dag praktikeni finns inom sjukvård och

som

utbildning. Många offentliga misslyckanden har sin grund i statens

och kommunens bristande kapacitet till relevant hantering, den

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

specifika typ information krävs för effektivt bedriva in-

av som att köp och produktion. Detta visar sig särskilt i jämförelse med marknadens mycket effektiva informationskanal, marknadspriset

von

Mises 1932/1981, Hayek 1945/1978.

Staten och kommunerna har haft tendens att ta sig allt fler

en

åtaganden. Det har resulterat i försvagning den offentliga

en av

makten, eftersom den nödvändiga kunskapen för producera

att tjänster god kvalitet till låga priser inte kunnat uppbådas. Fors-

av kare har också varnat för att expansionen är långsiktigt negativ för den ekonomiska utvecklingen. Detta gäller inte minst beträffande

offentliga monopol. I SNS Konjunkturrapport 1999 framhålls således

att konsumentskyddet beträffande livsmedel privat

en marknad

vida överstiger konsumentskyddet för sjukvård praktiken

i ett

offentligt monopol.39 Konsumentskyddet är motsvarande sätt mycket dåligt utvecklat för de offentliga monopolen i skola, äldre-

och polis, jämfört med privat dominerade och konkurrensomsorg utsatta sektorer.

En aspekt konsumentens skydd är förutsägbarhet i leverans

av

utlovade tjänster. Denna förutsägbarhet är mindre i offentliga

system än vad i allmänhet Villkoren för statliga och kom-

som antas.

munala försäkringar, ersättningsnivåer kan ändras med enkla

etc.

majoriteter i riksdagen. I SNS Konjunkturrapport 1999 framhålls

att konsumenterna förlorat ATP, och kommer fortsätta

stort att att förlora det pensionssystemet. Med fonderat

genom nya ett system skulle konsumenten kunna emot dubbla pensionen.

upp

Stora kontraktsförändringar har genomförts med retroaktiv

verkan för hela kohorter för ATP gäller det födda 1953 och

senare

och välfärdspopulationer änkor. De politiska riskerna är ofta små,

eftersom ändringarna blir kännbara för väljargrupperna tiotals

år se-

nare.

Statliga och kommunala insatser för välfärd behöver alltså inte

skapa optimala välfärdslösningar. Välfärdsstaten fördelar viss del

en

välståndet, det är mindre klart hur träffsäkert det sker, och av men ofta är det förknippat med oförutsedda och oönskade effekter.

Informationsproblemet Hayek 1945/1978 och byråkratins tendens sin maktposition Myrdal 1961 är bestå-

att permanenta egen ende problem för varje statsmakt centraldirigerar ekonomi och

som samhälle. Priset får ofta betalas medborgarna och konsumenterna.

av

Den demokratiska vinsten att staten och/eller kommunen

av

producerar välfärdstjänster är tvivelaktig. Hur demokratiskt är ett

besök å landstin sdrivet sjukhus En köla ift, vän-

P ett g l PP en av g en

,

EMIL UDDHAMMAR

behandling. Vari ligger det demokratiska elementet Rimlitan, en

skiljer sig detta inte påtagligt mellan olika producenter.

gen typer av

Medborgarens krav själv välja mellan olika producenter

att också sociala tjänster, minst lika väsentligt krav. Då kan

av är ett köerna bli kortare, väntan likaså, och internationella erfarenheter sä-

att behandlingen blir likvärdig eller bättre. Det är också fråga ger en

värdighet: du kan själv välja mellan olika alternativ, du är inte om ut-

lämnad. Studier Möller 1996 visar också medborgarna uppfattar

att

sina möjligheter till påverkan större inom service producerad i den frivilliga sektorn, jämfört med kommunalt producerad service.

Marknaden

Inom ekonomisk teori brukar tala mar/enadsmisslyckanden

man om market Redan Adam Smith nämnde exempel brobyg-

failures som

.

hamnar och vägar. Det rör alltså större, mycket kapitalintensiva gen, investeringar där vinsten fördelas över lång tid och har karaktären

av offentliga nyttigheter. Gemensamma, skattefinansierade insatser kan krävas för vissa verksamheter har karaktären infrastruktur,

som av

goda effekter först lång sikt. som ger

Observera såväl civilsamhället marknaden kan stå för

att som

produktionen, även finansiering och organisation är statlig eller

om

kommunal. Broar, vägar och byggnader i offentlig regi produceras

vanligen privata entreprenörer. Produktion offentliga verk-

av av samheter det sociala området kan många exempel i dag

- som visar utföras inom civilsamhället eller privata företag.

- av

Det är svårt att skapa marknadsmässiga försäkringar för in-

komstbortfall för tillhör högriskgrupper, till exempel

personer som

har ärftliga sjukdomar eller medfödda handikapp. Där tycks

om man inte marknaden kunna direkt stöd gör det indirekt

ge men genom

vid real tillväxt allmänt välstånd. att generera

Civilsamhället

Man kan i linje med också tänka sig över-

resonemanget ovan en driven optimism beträffande möjligheten bedriva verksamhet

att inom civilsamhället, och talar då civilsamhällesmisslyckanden

om

civil society failures

.

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

Särskiljande grupper

Misslyckanden inom civilsamhället kan, då talar familjen och

om primärgrupperna, missbrukande föräldrar inte kan nöd-

vara som ge torftig omvårdnad och trygghet till sina barn, och där det offentliga därför måste träda in. Mobbing inom kamratgrupper kan kräva in-

åtminstone från skolpersonal, och i fall från sociasats, mer extrema

myndigheter. Gemenskaper i civilsamhället Cosa Nostra, Outlawklubbar kan utveckla motverkar medborgarskapets

normer som dygder, eller blir direkt kriminella.

som

Civilsamhällets olika stödsystem är ofta partikulära, dvs. riktade

speciell ofta familjen, släktingar eller vänkretsen.

mot en grupp,

Universella grupper

Salomon och Anheier talar specifikt "voluntary failure, vil-

mer om ket de definierar inherent limitations of the voluntary sector

som as

mechanism for meeting public needs 8CAnheier 1998.

a Salamon

Exempel saknas inte heller eller mindre skumma eller kri-

mer minella gemenskaper i civilsamhället, där visserligen ett omhänder-

tagande och social gemenskap finns, där grunderna för

en men ge-

menskapen i Övrigt tvivelaktiga. Filip Wijkström har foku-

är ytterst serat detta problem:

Civilsamhället får karaktären frizon mellan marknad och stat. Frizo-

av

erbjuder svängrum för olika organisationer och sociala rörelser vilka

nen inte nödvändigtvis är positiva för det omgivande samhället eller ett representativt demokratiskt system.

civilsamhället och de frivilliga organisationerna utifrån vilka Ser man mål de verkar för, vilka medel de använder, får mall för

samt en att tolka olika slags rörelser där. Under år har forskningen, i

senare Putnams efterföljd, och även traditionellt i folkrörelsesverige, ideali-

civilsamhällets föreningar och gemenskaper hel del. Men serat en målen är inte alltid acceptabla, inte heller medlen. Som exempel

organisationer faller utanför båda punkter lyfter Wijkström

som fram de s.k. Outlawklubbarna, alltså de kriminella motorcykelgängen. Andra exempel är militanta politiska extremiströrelser.

Vissa organisationer inom den ideella sektorn är föga demo-

nya

kratiska det lokala planet. De fungerar beställarorgani-

mer som sationer för specifika ideella intressen. Exempel är Greenpeace,

som

EMIL UDDHAMMAR

helt saknar lokala Man kan betrakta dessa organisationer

grupper.

a-demokratiska, ungefär privata företag eller myndigheter.

som som

Det mindre företaget, i lokal kontext, bidrar till att

som agerar en skapa lokalt nätverk socialt kapital, kan också dra

ett av men nytta

detta. En organisation Greenpeace är emellertid helt skild av som från medborgarnas lokala nätverk. Relationen är centraliserad. Den aktivitet organisationen genomför äger elitnivå, och

som rum involverar bara medlemmen via media, är huvudsaklig avnämare

som vid sidan centrala politiker.

av

Andra bakgrundsfaktorer

Institutional bakgrund

Det kan inte uteslutas förmågan organisera olika verksam-

att att heter effektivt inom respektive sektor till viss del kan variera med hänseende till historia och kultur. Ett lands institutioner, både de

formella och informella, påverkar starkt förutsättningarna för dess framtida utveckling North, 1990. I de protestantiska nordeuro-

peiska länderna tycks medborgarna hysa större förtroende till

varandra och till de offentliga myndigheterna än i andra kulturer jfr Ingelhardt, 1997, 172-178. Detta kan spåras till att huvud-

s en sakligen universalistisk byråkratisk etik och rationalitet dominerat i dessa länder sedan reformationen jfr Weber, med ytterligare accentuering de rationella elementen under inflytande indu-

av av

strialisering och demokratisering.

Stabil och långvarig demokrati kännetecknar flertalet de nord-

av europeiska länderna. Det är därför rimligt hysa större förtroende

att för myndighetsutövning i dessa länder än i kulturer präglas

som mer

särskiljande klientelism och paternalism jfr Myrdal

av grupper,

1968 "the soft state.

I kulturer domineras särskiljande tillhandahålls

som av grupper ofta välfärdsfunktioner i högre grad inom civilsamhällets Tan-

ram. ken de länder där eller kommunen för välfärden

att staten ansvarar

utgör den högsta utvecklingsnivån, kan inte vidare för gi-

utan tas ven.

I Nordeuropas disciplinerade" länder, för att använda Norbert Elias är det rimligt också andra organisationer än

term, att anta att

staten fungerar väl, med hög grad professionalism och kvalitet.

av Dessa värden brukar till exempel förknippa med svenska

produkter från företag Volvo, Ericsson, Astra och IKEA. Också

som

svenska frivilliga organisationer kännetecknas god organisation

av

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

och kvalitet. Det är därför inte rimligt att anföra låg kvalitet och

dålig organisation skäl Välfärdsproduktion i högre grad

som mot att

skulle anförtros företag eller frivilliga organisationer.

Socialt kapital inte bara i civiIsamhäI/et

Den teori socialt kapital formulerats bl.a. James Coleman

om som av 1990 samarbete mellan minst två individer fortgår

säger att som

under längre tidsperiod, och bygger ömsesidig hjälp,

en som skapar socialt kapital. I huvudsak Etzioni 1993, m.fl. har bildandet

detta sociala kapital förlagts till civilsamhällets sfär. Som framgått av

bl.a. Aspers kan naturligtvis detta sociala kapital också av ovan ge-

inom företag, eller i interaktionen mellan individer nereras ett en statlig myndighet. Det kan också i fotbollsklubb eller i

genereras en

lokal naturskyddsförening mellan individer har sitt yrkesen som verksamma liv i och de sektorerna,

var en av tre osv.

Socialt kapital är alltså social produkt ömsesidiga relationer

en av mellan minst två individer längre tidsperiod. Det kan skapas

över en inom och de sektorerna civilsamhället, marknaden och

var en av tre

eller i olika utbyte emellan dem. Fastän socialt kapistaten, typer av tal till sin karaktär kräver ett inslag ömsesidig hjälp, eller reci-

av

prok altruism du hjälper mig, hjälper jag dig, i princip är

: om som

positivt värde, kan det nätverk därmed skapas sekundärt ett som användas för såväl goda destruktiva syften.

som

Sammanfattning

Typiska mekanismer för vä/färdsproduktion i respektive sektor

Civilsamhället

Särskiljande drivkrafter kan komma många till godo. Exempel: 1 0

En förälder blir tränare till sitt barn, tränar också 10-15

som eget

andra barn. 2 Den tar i styrelsen för bostadsrätts-

som ansvar en

förening, gör det kanske i första hand för se sitt

att om eget

hus, bidrar därmed också till till alla medlemmars

men att ta vara

intresse bo i välskött fastighet.

att en

Positiva sanktioner, alltså från likasinnade i de lokala 0 uppmuntran

nätverken, väsentlig drivkraft civilsamhällets

är en som sporrar entreprenörer.

EMIL UDDHAMMAR

Marknaden

vinstintresset är skäl sig i ett företag 0 ett att engagera

entreprenörens strävan Schumpeter 1994 att bygga sitt eget I

kungarike", förverkliga idé

att en egen

Staten

Att makt över samhällsutvecklingen, leda

0 att

Att välfungerande byråkrati kunna åstadkomma goda

0 genom en

lösningar för bästa

det gemensamma Pliktkänslan för det till goda insatser

0 gemensamma sporrar

Olika lösningar för olika välfärdspopulationer

Det är dags vårt och de resultat

nu att summera resonemang kommit fram till. Jag skall också komma med några konkreta förslag till hur civilsamhället och marknaden skulle kunna ökat för

ansvar vissa delar välfärdsproduktionen i samhället.

av

Civilsamhället och marknaden har i dag faktisk produktion

en av välfärd är mycket omfattande, ännu tyvärr underskattad i

som men

forskning och debatt i Sverige. Det produceras kom-

som av stat,

och företag redovisas regelbundet i offentlig statistik,

muner men sällan civilsamhällets produktion. Dessa förhållanden bidrar till

en skev bild hur vårt samhälle egentligen fungerar. Detta kan också

av delvis förklara den misstro civilsamhällets förmåga skapa

mot att välfärd ännu är vida spridd.

som

Inom civilsamhället, marknaden respektive staten används,

som

har olika mekanismer för åstadkomma produktion Väl-

sett, att av

färdstjänster. I enlighet med Ljungberg 8C Zetterberg 1996 har talat att

om

olika välfärdspopulationer kan i behov olika lösningar, och

vara av att

finansiering, organisation och produktion kan variera mellan dessa

populationer och deras behov, och även efter välfärdstjänst.

Låt mig också påminna de bildade utgångspunkt

om tre teser som

för denna framställning:

Tes Civilsamhällets demokratiska strukturer fortsatt

är en

värdefull injektionskälla för den politiska demokratin helhet.

som

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

Tes 2. Den enskildes möjlighet påverka sin vardag är Värde att ett

i sig. Det gäller inte bara möjligheten påverka inriktningen

att av den producent valt, också den fundamentala möjman utan mer ligheten kunna välja mellan olika producenter välfärdsatt av

tjänster.

Tes Välfärdssektorns produkter och tjänster bör så billiga vara och ha så hög kvalitet möjligt. som

Mot bakgrund den analys genomförts här skulle jag vilja

av som

lägga till ytterligare här:

en tes

Tes Lika service för alla inom välfärdsområdet behöver inte innebära statlig eller kommunal produktion. Det kan åstadkomett skattefinansierat checksystem och erhåller mas genom var en check visst värde, och kan användas en som motsvarar ett som för köpa viss service t.ex. barnomsorg, skola, äldreatt upp en

vård eller reglering, gör viss social försäkring

genom en som en

obligatorisk, lämnar öppet till valfri producent.

men

Specialiseringen i olika inom civilsamhället är värdefull grupper en tillgång i ett samhälle, eftersom det ökar individernas möjligheter att kunna söka sig till organisation just hennes eller en som motsvarar hans intressen. En större lokal variation och fler möjliga egna pro-

ducenter att välja bland, skapar förutsättningar för bättre anpassade

lösningar inom den sociala sektorn. Det ökar den enskildes chans att välja mellan olika välfärdsproducenter efter behov. Vi kan också nå ökad kostnadseffektivitet, främst det genom att uppstår fler producenter och aktörer det sociala området. Detta kan också förväntas skapa fler innovationer, och därmed sikt öka

den allmänna kompetensnivån.

Tilldelningen skattesubventioner kan ske stöd till den av som enskilde konsumenten eller till producenten eller tjänster. av varor Stöd till konsumenten kan ske kontant barnbidrag, sjukpenning,

bostadsbidrag, eller in skolcheckar. Produktionsstöd kan

natura till ett obestämt antal producenter uppfyller vissa minimi-

ges som

krav eller till producent. Producentstödet kan utformas en som subvention räntor till ägare hyreshus, eller direkt av en av genom driftbidrag för verksamhet under privat eller offentligt huvudman-

naskap sjukvård i privat- eller landstingsregi. Ett specialfall är lagstadgat monopol som vanligen är offentligt rättsväsende, polis också i princip kan privat tidigare hade exempelvis

men som vara ofta sotare och apotekare lokalt privat monopol.

EMIL UDDHAMMAR

Min grad frihet konsument själv bestämma vil-

av som att genom ken producent jag skall tillgodogöra mig viss subvention, är

en störst vid kontant konsumtionsstöd träffar då inte alltid den

men

avsedda tjänsten, vilket får skälet för stödet, ganska stor i

antas vara

checksystem barnomsorgscheckar, skolcheckar osv., mindre

ett vid stöd till antal producenter och minst vid stöd till produ-

ett en

jag då bara kan välja den gynnade producenten för

cent eftersom att

tillgodogöra mig subventionen. Tilldelningsformen är alltså

av-

görande för den offentliga politikens grad paternalism givet att

av —

verksamhet erhåller skattefinansierad subvention. en

En möjlig framtida fördelning för och produktion

av ansvar av

välfärdstjänster, i högre grad än dagens situation skulle till-

som ta

de särskilda drivkrafterna i respektive sektor, och även vara som skulle tillåta konkurrens mellan olika producenter välfärdstjäns-

av

i tabell Raderna är indelade efter antal exempel ter, ser ett

olika välfärdspopulationer. I tabell 4 fyra detaljerade

ser mer

exempel hur vissa välfärdstjänster kan organiseras, finansieras och produceras för några bestämda välfärdspopulationer.

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖFlDEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

Tabell Framtida möjlig fördelning för och produktion

av ansvar av

välfärdstjänster inom olika välfärdspopulationer

Välfärdspopulation Civilsamhälletsorganisationer Marknaden StafI kommun

Särsldljande Universella

Familjen Hjälpaandra Kooperativ

Samtligagrupper Hjälpochstöd, Allmänvaru-och Rättsskydd,skyddav gemenskap tjänsteproduktion fri-ochrättigheter

Socialbidragvidnöd

Småbarn Försörjning, Omfamiljen Barnomsorg Barnomsorg Hälsokontroll omsorg, klararuppgiften lärande pgasociala Stödtillensam- övervakarombarnfar p.-omem ståendeföräldrar illa

Skolbarn Försörjning Praktik Skolor,praktik Skolor,praktik Skolplikt,skolor ochomsorg, hjälpmedläxor Fritidshem Fritidshem Skolcheckar

Studenter Ev.försörjning, intresseförening Låntillutbildning Universitet uppmuntran ochuppehälle Studentnationer gersocialservice, Universitet nätverk, ochroar uppmuntrar

Korttidssjuka Huvudansvar Stödtillforskning Hälsobevarande Sjukvârdsför- Försäkringsorganisationer säkring obligatorium HBO Försäkringmot Betalarpremietilldem inkomstboniall utanförarbetslivet

Lángvarigtsjuka Huvudansvar Stödtillforskning Hålsobevarande Sjukvárdsför- Försäkringsorganisationer säkring obligatorium HBO Försäkringmot Betalarpremietilldem inkomstbortfall utanförarbetslivet

Korttidsarbetslösa Gemensamtstöd, Arbetsförmedling uppmuntran

Lángtidsarbetslösa Gemensamtstöd, Arbetsbevarande uppmuntran organisationer, ABO

Handikappade Frivillig Stödtillforskning,Gemenskap, Huvudansvarför hemvårdom vårdoch rekreation omsorgochförsörjning möjligt rekreation

Friskapensionärer Boende.service Boende,service Boende,service

Gemenskap. Pensionsför- Obligatoriskförsäkring rekreation säkring tidigarei livet.

Sjukapensionärer Frivillig Hjälpochstöd Boende,service Boende,service Boende,service hemvårdom möjligt Ledsagareföratt Gemenskap, Pensionsiörsäk- Obligatoriskförsäkring kunnahandla rekreation ring tidigarei livet.

EMIL UDDHAMMAR

Tabell Olika välfärdstjänster kan organiseras olika sätt för olika

välfärdspopulationer

Småbarn Barntillsyn

-

Ansvar Finansiering Produktion Staten Kommunen Lika för alla Checksystem Minskad roll Företag Ökad roll Ideella sektorn Ökad roll Familjen andra Skatteavdrag primärgrupper om kommunalt

finansierad

tillsyn nyttjas

Skolbarn 5/eolzmdervisning

-

Ansvar Finansiering Produktion Staten Kommunen Lika för alla Checksystem Minskad roll Företag Ökad roll Ideella sektorn Ökad roll Familjer/ primärgrupper

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

Korttidsjuka sjukvård

-

Ansvar Finansiering Produktion

Staten Tillsyn och Betalar premie

kvalitetskontroll för dem utan

arbetsgivare

Obligatorisk

sjukvårdsför-

säkring

Kommunen Sjukvårdsför- Avskaffas

säkringspremie

för anställd

Företag Sjukvårdsför- Sjukvårdsför-

säkringspremie säkring

för anställd

Ökad roll

Hälso-

bevarande

organisationer

Ideella sektorn Ökad roll

Familjer/ Självriskpremie primärgrupper avgift vid

sjukbesök

Kort- oc/9 långtidssjuka sjukförsäkring

-

Ansvar Finansiering Produktion

Staten Obligatorisk Betalar premie

försäkring för anställda

Kommunen Betalar anställds Minskad roll

premie

Företag Betalar anställds Ökad roll

premie

Ideella sektorn Ökad roll

Familjer/ Betalar självrisk primärgrupper

EMIL UDDHAMMAR

De särskiljande har ofta dåligt rykte producenter

grupperna som av välfärd, eftersom de inte är universella inriktade den

utan mot egna familjen eller Då bortser från de mäktiga drivkrafter

gruppen. man

finns i dessa och de positiva sekundära effekter för som grupper samhället i de innebär.

stort som

Två exempel: En förälder blir tränare till sitt barn, trä-

som eget

också 10-15 andra barn. Den i styrelsen för nar som tar ansvar en bostadsrättsförening, gör det kanske i första hand för se sitt

att om eget hus, bidrar därmed också till alla medlemmars intresse

men att

att bo i välskött fastighet förverkligas.

en

Positiva sanktioner, alltså från likasinnade i de lokala

uppmuntran nätverken, väsentlig drivkraft civilsamhällets

är en som sporrar

entreprenörer.

Den demokratiska vinsten viss välfärdstjänst produceras

av att en

staten och/ eller kommunen särskilt det sker i monopolav om en

situation är ytterst tvivelaktig. En kölapp, avgift, väntan,

en en en behandling vari ligger det demokratiska elementet

-

En fördel med civilsamhället för välfärdsproduktion

att tar ansvar är det lokala deltagande och den sjalvförvaltning det normalt

som innebär.

Det är därför demokratisk vinst för samhället helhet

en som om produktion välfärd i allt högre grad kan skötas civilsamhällets

av av närdemokratiska institutioner eller lokalt förankrade före-

av privata

tag.

Detta är också i linje med subsidiaritetsprincipen, eller närhets-

principen, grundidéerna bakom den Europeiska Gemenskapen.

en av

Finansieringen och ansvaret för olika välfärdstjänster kan även fortsatt ske beskattning och generella bidrag lika för alla. För

genom

att skapa pluralism i produktionen är det dock ofta fördelaktigt med ett checksystem barnomsorg, eller obligatorisk för-

skolor en

säkring sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring.

Det är fullt möjligt driva också omfattande försäkringssystem

att inom den frivilliga sektorn så sker i dag i många arbetsmark-

nadsorganisationer eller privata företag så sker bekant

av som

sedan länge andra områden. Förutsägbarheten beträffande välfärdstjänster, produceras

som av staten och/ eller kommunen, är betydligt mindre än vad allmänt

som

Villkoren för statliga och kommunala försäkringar, antas. er-

sättningsnivåer kan ändras med enkla majoriteter i riksdagen,

etc. och så har ofta skett beträffande ATP, änkepension m.fl.

system.

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

Civilsamhället har under vårt århundrade fått flera centrala väl-

se färdsfunktioner över eller kommunen i Sverige. Detta

tas av staten

har inte varit nödvändig utveckling, och knappast till medborgar-

en

bästa. Det finns många goda egenskaper i civilsamhällets organinas

sationer inte minst aktivt deltagande och medlemsinflytande

ett -

-

gör de skulle berika samhället ytterligare att överta som att genom

viss välfärdsproduktion. Det demokratiska inflytandet över välfär-

den kan stärkas dels att den tredje sektorn producent

genom som är öppen för påverkan från brukarna, också den

mer men genom

ökade möjlighet välja mellan olika producenter frivilliga

att -

organisationer, företag och eventuella kommunala producenter

-

denna pluralism skulle innebära. Och det minst lika legisom är ett

timt värde för medborgaren.

Noter

1Setill exempe1eppson Grassman 8CSvedberg 1995, Wijkström 1996 samt Salamon 8CAnheier 1998.

2Salamon 8CAnheier 1998 s. 223-224.

3 Uddhammar 1997, s. 127-190.

4Aspers 8CUddhammar 1999.

5 Olsson 1993 s. 47

6 Olsson 1993 85. Förf:s övers. från engelskan.

s. 7Dessa organisationer bidrog till att promote social order a spontaneous way"

Nils Karlson uttrycker det i teoretisk analys av relationerna som statsvetaren en mellan civilsamhället och staten. Karlson 1993 102.

s. 8 Karlson 1993 s. 102.

9 Avsnittet 3.4. Försörjningsform och sjukkassor", inleds således följande sätt: Marknadens hantera den mänskliga arbetskraften medförde förödande

sätt att sociala och ekonomiska följdverkningar för de inblandade: barnarbete, oreglerade arbetstider och yrkesskador, ofta med lemlästning eller dödlig utgång följd".

som Som generell beskrivning konsekvenserna för arbetskraften av marknadens

av funktion och sätt att hantera den mänskliga arbetskraften är detta naturligtvis en

förenkling och nidbild. I själva verket bidrog marknaden generellt sett till grov en enastående ekonomisk utveckling, vilken mångdubblade lönerna, inte minst för de till städerna inflyttande arbetarna. Det också därför flyttade till städerna

var man och övergav jordbruket. De problem Lindqvist fokuserar fanns naturligtvis,

men knappast i den omfattning beskrivs. "Lemlästning eller dödlig utgång"

som är en helt orimlig beskrivning vad ofta blev följden för arbetskraften. Beskriv-

av som ningen kan i linje med Webers anförda teori tolkas parallell till de

ovan som en konservativa lantjunkrarnas kritik mot industrialiseringen.

EMIL UDDHAMMAR

1°Uddhammar 1993 437.

s. l Lindqvist 1990 121.

s. z Selle 1995, s. 340. 3 Cit. i Bennich-Björkman 1999 230.

s.

Hogget 8CThompson 1998. 5 Hoggett 8CSimpson, 1998, 250.

s. 6 Gladstone 1999. 7 Uddhammar 1997, s. 169-189. 8 Donahue 1992 209. Privatisering i komparativt perspektiv är temat också i

s. Johnsson 1995, Kiss 1994, Pestoff 1995, Schwartz 1994. 19Kramer 1993

s. 2°Om situationen i Ungern rapporteras till exempel att "Because of the previous monopoly of the State Insurance Company, there anti insurance attitude,

was an Vilken även varit kännbar för den gryende privata försäkringsvmarknaden. Oroz 1995. 21Jfr Elgar 8CRussell 1998. 22Mullard 8CSpicker 1998. Jfr Kramer 1992. Z‘ Ljungberg 8CZetterberg 1996 s. 279. För kritik begreppet "civilt

en av samhälle", se Ahrne 1994. 25Wijkström 1996 45-46.

s. 2°Salamon 8CAnheier 1998 240.

s. 27Bengtsson, Lönnberg och Reizenstein 1994 18-21.

s. 28Fölster 1996 s. 84. 29Skolklassen kan bekant bestå både vin och vatten. I Filmen

som grupp som av Utomjordingen Thomas Danielsson Johanna mörk beskrivning hennes

av ger en av

år i låg- och mellanstadiet: — Alla klasser är ett eget land, där utser sex som man en drottning eller kung. I mitt fall det drottning. Hon sitter i mitten, och runt

var en omkring sig har hon sina vicedrottningar och lakejer och sådana. Och alla lyder drottningen blint, gör allt för henne till lags. Men Johanna vägrade, hon

att vara gick sin väg. Straffet blev utfrysning. Ingen såg henne, alla undvek henne.

egen Johanna gjorde allt för att utan resultat. SvD 11/1 1999, 23.

synas, men s. 3°Lundström 8CSvedberg 1998 117.

s. 31Zetterberg 1994 s. 65-66 32Heckscher 1936 s. 79. 33Aspers 1999 s. 193. 34Bennich-Björkman 1999 260.

s. 35Busch-Zetterberg 1996. 36Amnå 1995 119-171.

s. 37Möller 1996 295.

s.

OM CIV|LSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCHVÄLFÄRD

38Coleman 1990 s. 273-275. Jacobsson 1999 86~89.

s. ‘° Wijkström 1999 274.

s.

EMIL UDDHAMMAH

Referenser

Ahrne, Göran 1994 Organiseringen det civila samhället" i

av

Sociologisk Forskning, nr 2 1994, s. 38-45

, Amnå, Erik 1995 "Det mångtydiga mellanrummet, i Amnå, Erik,

red. Medmans/elighet hyra Åtta ideell verksamhet.

att forskare om

Stockholm: Libris 119-171

s. Arvidsson, Claes, red. 1996 Demokratins utmaning. Politikens

gränser och det civila samhällets möjligheter. Stockholm: Ekerlids

förlag

Arvidsson, Berntsson, Dencik 1993 Modernisering och välfärd.

Stockholm: City University Press

Aspers, Patrik 8C Uddhammar, Emil, red. 1999 Framtidens dygder

etik ipraktiken. Stockholm: City University Press

- om Aspers, Patrik 1999 "Socialt kapital och dygder i det

postindustriella samhället" i Aspers 8C Uddhammar 1999 Bengtsson, Lönnberg och Reizenstein 1994 Etik och ekonomi i

vården. Stockholm: SNS

Bennich-Björkman, Li 1999 Dr Spock och medborgardygderna, i

Aspers 8C Uddhammar 1999, 224-270

s. Buchanan, James M. och Tullock, Gordon 1962 The Calculus

Consent. Ann Arbor: The University of Michigan Press Busch-Zetterberg, Karin 1996 Det civila samhället i socialstaten.

Inkomstkällor, privata transfereringar och omsorgsvård.

Stockholm: City University Press

Carter, John, red. 1998 Postmodernity and the Fragmentation

Welfare. London: Routledge

Coase, R H 1960 "The problem of social cost ifournal ofLaw

and Economics, vol. 1-44

s. Cohen, G A 1995 "The Pareto argument for inequality, i Social

Philosophy G Policy, vol. 12, 160-187

nr s. Coleman, James S 1990 Foundations ofSocial Theory. Cambridge:

Belknap

Culpitt, Ian 1992 Welfareand Citizenship. Beyond the Crisis the

WelfareState Sage

Donahue, John D 1992 Den svåra konsten att privatisera.

Stockholm: SNS

OM CIVILSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRATI OCH VÄLFÄRD

Elgar, Ian R 8C Russell, Andrew, ed. 1998 The Anthropology

Welfare. London: Routledge

Elvander, Nils 1988 Den Svens/ca modellen: Löneförhandlingar och in/eomstpoliti/e 1982-1986. Stockholm Publica

: Esping—Andersen, Gösta 1990 The three worlds capita—

ofwelfare

lism. Oxford: Polity

press Etzioni, Amitai 1994 The Spirit ofCommunity. New York: Basic Books Etzioni, Amitai 1996 The New Golden Rule. Community And Morality In A Democratic Society. New York: Basic Books Flora, P 8c Heidenheimer, A, red. 1981 The development

ofwelfare

states in Europe and America. Transaction Friedman, Milton 1962/1972 Kapitalism ochfrihet. Stockholm: Aldus

Fölster, Kaj 1996 Barn och aldreomsorgi Tyskland och Sverige. Tys/elandsdelen. Välfärdsprojektets skriftserie Fakta/kunskaper

nr

Stockholm: Norstedts Gladstone, David, red. 1999 Beveridge. beforethe

Before Welfare

state. London: IEA Health and Welfare Unit. Choice

welfare

welfare series

Hayek, Friedrich A 1945/1978 The of knowledge society

use i Individualism and Economic Order. Chicago: Henry Regnery Heckscher, Gunnar 1946 Staten och organisationerna. Stockholm:

Kooperativa förbundets bokförlag

Heckscher, Eli 1936 Ekonomisk-historiska stadier. Stockholm: Bonniers Hogget, Paul 8CThompson, Simon 1998 "The delivery of welfare. The associationist vision i Carter, John, red. 1998 237-251

s.

Huber, E 8C Ragin, C 8C Stephens, 1993 Social democracy,

Christian Democracy, constitutional and the welfare

structures state iAmerican journal ofSociology, vol 99, 711-749

nr s.

Jacobsson, Ulf 1999 Vägen till välstånd. Konjun/eturra’dets

rapport I999. Stockholm: SNS Jeppson Grassman, Eva 8C Svedberg, Lars 1995 "Frivilligt socialt arbete i Sverige både och mindre. i Amnå, Erik, red.

- mer

EMIL UDDHAMMAR

Johnsson, Norman, red. 1995 Private Markets in Health and

Welfare. An international perspective. Berg

Karlson, Nils 1993 The State ofState. An inquiry Concerning the

Role oflnvisihle Hands in Politics and Civil Society. Uppsala:

Almqvist 8CWicksell international Kiss, Yudith 1994 "Privatization Paradoxes East Central

Europe i East European Politics and Societies, vol. 122-

no s.

152 Kramer, Ralph M, red. 1993 Privatization in four European

countries. Sharpe Lewin, Leif 1992 Samhället och de organiserade intressena.

Stockholm: Norstedts

Lindqvist, Rafael 1990 Från folkrörelse till valfárdshyråkrati: det svenska sju/eforsa/eringssystemetsutveckling 1900-1990. Lund:

Arkiv Ljungberg 8C Zetterberg 1996 Vårt land. Den svenska socialstaten.

Stockholm: City University Press

Lundström 8CWijkström 1997 The nonprofit sector in Sweden.

Manchester: Manchester University Press Lundström, Tommy 8C Svedberg, Lars 1998 "Svensk frivillighet i

internationell belysning inledning i Socialvetenskaplig

- en

tidskrift, vol. 106-127

s. MacIntyre, Alasdair 1985 After Virtue, 2:a uppl. Duckworth Micheletti, Michele 1994 Det civila samhallet och state: medborgar-

sammanslutningarnas roll i svensk politik. Stockholm: Fritzes

Mises, Ludwig 1932/1981 Socialism. Indianapolis: Liberty

von

Classics Mullard, Maurice 8C Spicker, Paul 1998 Social Policy in Changing

a

Society. London: Routledge

Myrdal, Gunnar 1961 Planhushållning i valfardsstaten. Stockholm: Tidens förlag

Myrdal, Gunnar 1968 Asian Drama. An inquiry into the poverty

nations. Vol. 1-3. Harmondsworth: Pelican Books Möller, Göran 1993 Etikens landskap; etik och kristen livstolkning.

Arena, Stockholm

OM CIV|LSAMHÄLLETS ROLL FÖR DEMOKRAT OCH VÄLFÄRD

Möller, Tommy 1996 Bra/care och klienter i va‘lfa‘rdsstaten. Om

och pa’ver/eansmojligheter inom harn- och äldreomsorg.

missnöje

Stockholm: Publica North, E Institationerna, tillväxten och valståndet.

Douglass 1993

Stockholm: SNS Förlag Offe, Claus Contradictions of the welfare Cambridge, 1984 state. Mass: MIT Press Olson, Mancur 1984 Nationers uppgång och fall. Stockholm: Ratio Olsson, Sven E Social Policy and State in Sweden. 2d,

1993 Welfare

enlarged red. Lund: Arkiv

Oroz, Eva 1995 Hungary ijohnson 1995

Elinor the The evolution of Ostrom, 1990 Governing Commons: institutions for collective action. Cambridge: Cambridge

University Press

Pestoff, Victor A, red. 1995 Reforming social services in Central and Eastern Europe eleven nation overview. Krakow —an Putnam, Robert D 1993 Making democracy work. Civic traditions in modern Italy. Princeton: Princeton University Press Rothstein, Bo 1994 Vad hör staten göra Stockholm: SNS Salamon, Lester M 8C Anheier, Helmut K 1998 Social origins of

civil the nonprofit cross-nationally i society. Explaining sector Volantas. International journal voluntary and nonprofit

organizations. Vol. 1998, 213-248 no s. Salonen, welfare. Hällestad: Hällestad Press

Tapio 1993 Margins

1994 Schumpeter skapandeförstörelse och Schumpeter, Joseph om

i urval och med inledning Richard Smedberg

entreprenörskap av

Stockholm: Ratio Schwartz, Herman 1994 Small in big trouble. State states reorganization in Australia, Denmark, New Zealand and Sweden then 1908s i World Politics 1994, vol. 46, 527-555 s. Selle, Per "Idretten det offentlege: ein familie, i Selle 8c

1995 og

Klausen 1995 336-353 s. Selle, Per och Klaudi Klausen, Kurt, red. 1995 Frivillig organisering iNorden. Oslo: TANO Smith, Adam 1759 1984 The Theory Moral Sentiments. Liberty Classics

EMIL UDDHAMMAR

Södersten, Bo, red. 1992 Den offentliga sektorn. Stockholm: SNS

Förlag

Uddhammar, Emil 1993 Partierna och den En stora staten. analys statsteorier och svensk politik under 1900-talet. Stockholm:

av City University Press

Uddhammar, Emil 1997 Arbete, välfärd, bidrag. En

dynamisk ana-

folkets välstånd och valfárdsforskningens missförstånd.

om

Stockholm: City University Press

Wijkström, Filip 1996 "Den ideella sektorns roll i välfärdssam-

häller i Arvidsson, Claes, red. 1996

Wijkström, Filip 1999 Svarta änglar och vita dygder i Aspers och

Uddhammar 1999 Wilson, James Q 1993 The Moral Sense. New York: Free Press Zetterberg, Hans L 1994 "Samhällssfärerna i historiens ljus i

Sociologisk Forskning, 1994, 63-85

s. Zetterberg, Hans m.fl. 1983 Det osynliga kontraktet. En stndiei 80-talets arbetsliv. Stockholm: SIFO

Medborgarskapets gestaltningar

Insatser i och utanför

föreningslivet

Eva Jeppsson Grassman och Lars Svedberg

De frågor vill kritisk granskning och diskutera i detta

som ge en

kapitel kan sammanfattas följande vis: Har medborgarnas

engagemang i föreningslivet förändrats, till omfattning och karaktär, under

1990-talet Vilka uttrycksformer i och vid sidan föreningslivet

om tar sig medborgarskapet tröskeln till år 2000 Hur kan förstå

man

dessa former Vad betyder de uttryck för medborgarskap

som kartlagt och vad säger de tillståndet i Sverige när det gäller

om

medborgerlighet Syftet diskutera medborgarskapet såsom

är att det kommer till uttryck deltagande och frivilligt arbete i för-

genom

eningslivet. Med stöd resultat från bred befolkningsunder-

av en sökning diskuterar också några andra former medborgardel-

av tagande utanför det traditionella föreningslivet, såsom informella

insatser i närmiljön, deltagande i informella nätverk och tillfälliga

sammanslutningar.

Medborgarskap är ett begrepp kommit att allt vidare

som ges en tolkning och investerats med olika betydelser går långt utöver

- som den innebörd har göra med individens förhållande till

som att staten

uttryckt i formaliserade rättigheter och skyldigheter för proble-

en

matiserande genomgång, Janoski, 1998; Rees, 1996. Medborgar-

se skapet i vidare tolkning inkluderar antal olika roller och

en ett identiteter individen hari förhållande till samhället, inte minst i

som det betecknas det civila samhallet. Aktivt medborgarskap

som som kan sålunda sig antal olika uttryck och gestaltningar. Det har

ta ett blivit allt vanligare här också inkludera socialt inriktat med-

att

borgarengagemang, något också varit betydelsefullt för vår

som

befolkningsundersökning. Föreningsliv, grannskap och andra delar

lokalsamhället är där aktivt medborgarskap kan utövas och av arenor

förverkligas. De innebörder medborgarskapsbegreppet till-

som

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

skrivs tycks emellertid i viss utsträckning tidsbundna både ut-

- som

tryck för konkreta samhällsförändringar och för ideologiskt relaterade diskursförskjutningar. Sverige har stark föreningstradition. Detta har forskning

en under de talande bevis för Häll, 1997; SOU

senaste åren gett 1993:82. Internationella studier genomförts under 1990-talet

som

till exempel Jeppsson Grassman 8C Svedberg, 1995; Lundström

se

8CWijkström, 1997 har bekräftat bilden "Föreningssverige.

av

Med sina omkring 200 000 föreningar i befolkning 8.8 miljo-

en

invånare och sina drygt 3 föreningsmedlemskap capita fram-

ner per

står Sverige vid internationell jämförelse föreningstätt

en som mer än flertalet andra länder. Den svenska folkrörelsetraditionen,

som

utgör den svenska självförståelsens stoltare komponenter, har i

en av internationell belysning också faktiskt visat sig unik till sin

vara karaktär till exempel Salamon 8C Anheier, 1997. Ett utmärkande

se

drag för folkrörelser och det svenska föreningslivet dess verk-

är att

samheter i mycket stor utsträckning bygger medlemsinflytande

och ideella insatser.

Perspektiv på medborgaraktivitet i

föreningslivet

Människors i föreningslivet har tradition

engagemang av setts som

grundläggande inslag i och förutsättning för fungerande

ett en en demokrati i Dess betydelse har uppfattats direkt

Sverige. vara av ett slag. Via föreningslivets medierande funktion får individen kanal

en

för utöva politiskt medborgarskap. Samtidigt är föreningslivet en

att demokratiskola där demokratiska värderingar och arbetssätt lärs in

och reproduceras, något kommer demokratin i sin helhet till

som

SOU 1987:33 Inflytande- och demokratiaspekterna har

nytta sålunda framför allt betonats när betydelsen föreningsliv lyfts

av fram. Det är också de politiskt inriktade föreningarna oftast

som stått i fokus för intresset. Föreningsengagemang och rätten till

föreningsdeltagande har i Sverige tradition ofta uppfattats och

av beskrivits vilka individen kan påverka sin

som resurser genom egen och andras situation och den demokratiska Dessa med-

processen. borgerliga är ojämnt fördelade bland människor i samhället

resurser

och de tycks därigenom olika möjligheter delta i påverkans-

att

Resursperspektivet har tillämpats Statistiska Central-

processen. av

byråns mätningar Levnadsförhållanden till exempel 1997 och i

av

Medborgarundersökningen 1987 för Maktutredningen Petersson,

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

Westholm 8C Blomberg, 1989. Detta synsätt diskuteras också i

Jeppsson Grassman 1993. De resultat diskuteras längre fram i

som

detta kapitel anledning ställa frågor utifrån

ger oss att ett resursperspektiv: har skillnaderna mellan olika när det gäller med-

grupper

borgarengagemang i föreningslivet ökat eller minskat under 1990-

talet, sådan fråga.

är en

Medborgarengagemang kan såväl uttryck för

generera som vara socialt kapital, enligt synsätt olika författare, med något vari-

som

erande utgångspunkter utvecklat. Föreningslivet individen möj-

ger lighet att delta och med bygga nätverk vilka, beroende

vara att upp

karaktär och innehåll, kan komma utgöra slags kapital

att ett av relationer. Socialt kapital skapas när relationer mellan individer får

sådan karaktär handlingskraft och agerande underlättas. Detta en att hävdar Coleman 1994 även det sociala kapitalet

som ser som ett relationskapital vilket enskilda individer kan ha större eller mindre

tillgång till också Bourdieu, 1980, för likartat

se som ett resone-

mang.

Ett något annorlunda använda socialt kapital metafor

sätt att som

tillämpas av Putnam 1993 när han belyser föreningslivets betydelse

för demokratin. I sin berömda bok politik och med-

numera om borgerlighet i Italien analyserar han varför vissa italienska regioner

tycks utveckla effektivt näringsliv och välfungerande lokal

mer demokrati än andra, efter decentraliseringsreform. Han fann

en att det det sociala kapitalet och den varierande tillgången detta

var

hade central betydelse, liksom den medborgaranda

som som ett

starkt socialt kapital sig uttryck Hur skapas detta Avgörande

tog för utvecklandet starkt socialt kapital, hävdar Putnam, är till-

av ett gången ett tätt och vitalt föreningsliv. Genom detta uppstår

ett sammanhållande kitt i form starka sociala förtroende

av normer om och ömsesidighet vilket möjliggör samarbete och vidmakthållande

av ett slags grundläggande social tillit. Det är inte föreningsaktivitetens brobyggande betydelse eller dess betydelse direkt demo-

som

kratiskola ställs i förgrunden. Föreningslivets betydelse för

som demokratin blir med detta synsätt indirekt karaktär. För-

av mer

eningens inriktning och målsättning blir underordnad betydelse.

av

Inget föreningsengagemang blir viktigare för demokratin än något

annat: deltagande i sångkörer, frimärksklubbar eller studiecirklar

blir lika viktiga för skapa medborgaranda och socialt

arenor att

kapital politiskt inriktade föreningstyper, med detta

som mer syn-

sätt. Medborgarskapet kan sig brokig mångfald gestalt-

ta en av

ningar och kan ändå lika betydelsefullt. Men den medborgar-

vara anda hävdar Putnam, kommer hela samhällets

som genereras,

M EDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

demokrati till del. Bidrar verkligen allt föreningsdeltagande detta sätt Det är fråga det finns anledning att kritiskt studera,

en som vilket till exempel Wijkström 1998 gjort. Gundelach SCTorpe

1997 i klargörande analys för betydelsen att

argumenterar en av

distinktion mellan föreningsdeltagande och demokratisk göra en

integration, mellan socialt kapital och politiskt kapital. Medborgarskapet handlar också tillhörighet

om - om vem som tillhör och inte tillhör och hur rättigheter och skyldigheter är

om fördelade i samhället 8C Rees, 1996. Tillhörighetsaspekten

Bulmer

har under det decenniet tydligt betonats i Sverige i takt med

senaste

samhället blivit mångkulturellt. Integrationsbegreppet har fått

att ny

aktualitet. Kring föreningslivets potential för integration

av grupper och individer med varierande kulturella och sociala villkor och bakgrund har starka förhoppningar knutits. Dessa har kommit till uttryck i officiella dokument SOU 1996:55. De antaganden

som

dessa förhoppningar bygger har dock också problematiserats

av

flertal forskare Forssell, 1999; Taylor, 1994 bland annat ett som

pekat de komplikationer föreningsdeltagande uttryck

som som för särintressen och särtillhörighet medför. hörnsten i till-

Som en

hörighetsskapandet dock det frivilliga engagemanget. Genom

ses aktivt medborgarskap deltar individen inte bara för skull

sin egen

kan också med och skapa tillhörighet för andra. utan vara

Om föreningsdeltagande i allmänhet i många fall beskrivits uti-

från resursperspektiv och med anknytning till medborgarskapets

ett

rättigheter i vårt land, så har ideellt föreningsarbete specifikt

mer oftare beskrivits från ett förpliktelseperspektiv. Detta gäller ett särskilt tydligt sätt för den offentliga diskursen under 1990-talet i

Sverige. Den frivilliga insatsen har fått moraliska inslag. Kunskaps-

intresset kommer vid denna tidpunkt också knyta till

att an en

anglosaxisk tradition för forskning frivillig verksamhet Del-

om

tagande i föreningslivet eller uttryck för

må ge resurser ses som

till handling och inflytande. Icke desto mindre krävs att den resurser

är frivilligt aktiv sin tid, oavlönat, inte bara för sin som ger av egen skull även för andras skull. Kanske är det just därför följdriktigt

utan

intresset för studera det frivilliga medborgarengagemangets

att att motiv ökat påtagligt i Norden under de senaste åren exempelvis

se

Habermann, 1999; Jeppsson Grassman, 1997. Plikten

att vara

engagerad medborgare i föreningslivet har från olika håll tydligare

artikulerats.

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

Informella insatser som en del av

medborgarskapet

I Sverige har tradition varken beaktat eller betraktat informan av

mella insatser medborgarskapsperspektiv. Det har in-

ur ett gällt

satser både inom och familjen. Under de decennierna utom senaste har emellertid de här slagen aktiviteter kommit bli alltmer av att

uppmärksammade i anslutning till diskussioner det utvidgade

om

medborgarskapet.

Ett sätt att försöka dela olika slag arbete/ insatser har varit upp av

att göra indelning i olika grundtyper. Ett en vanligt tillvägagångssätt

är då skilja informella insatser från förvärvsarbete att ut mot ersättning, hushållsarbete och organiserat frivilligarbete till

se exempel Tilly 8C Tilly, 1994. De informella insatserna kan i utsträckning

stor antas ta sin startpunkt och delvis andra sociala genereras arenor, utformas under andra premisser och till dels ha andra

målsättningar än organiserade frivilliginsatser. När det gäller informella insatser

brukar ännu tydligare än beträffande

man, frivilliga föreningsinsatser, peka förpliktelsers grundläggande betydelse, liksom

att givare och ofta har stabil relation med mottagare en en specifik historia till exempel Wilson 8C Musick, 1997;

se Szebehely, 1994;

Lingsom, 1998. Naturligtvis finns det också likheter med andra

typer av verksamheter, inte minst hushållsarbete i det hemmet. egna Busch Zetterberg 1996 emellertid data presenterar empiriska som styrker vikten betona de skillnader

av att grundläggande principiella

verkar föreligga mellan till

som exempel organiserade frivilliginsatser

och informella insatser. Vi det olika för

ser som sätt medborgarna

att uttrycka sig och utgår från de aktivitet att typer av som benämner informella insatser i icke har andra

ringa utsträckning utgångspunkter och mål socialt

samt genererar ett annat slags kapital

än organiserade frivilliginsatser. Det är vidare principiellt viktig

en skillnad mellan informella insatser görs utanför det som egna hemmet och sådana görs för bor tillsammans med. som någon man Vi utgår också från informella insatser varken är eller

att utbytbara

jämförbara i någon enkel mening med andra aktiviteter.

Det finns lite kunskaper den svenska infor-

om befolkningens

mella insatser, inte minst övergripande nivå dock

empirisk se

Johansson 1991. Vi ställde också några frågor i befolkvår egen ningsstudie från 1992. Huvuddelen den ändå finns

av kunskap som har tagit sin utgångspunkt i och inte i ett mottagarperspektiv ett givarperspektiv till exempel Daatland red., 1998; Szebehely,

se

1998. Statistiska Centralbyrån 1992 har dock i en

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

tidsanvändningstudie området och Busch Zetterberg 1995

tangerat

relativt ingående den här frågeställningar. Sist-

tar upp typen av nämnde författare visar, liksom vår studie denna fråga egen av Jeppsson Grassman, 1993 befolkningens informella insatser är att omfattande. I den samtida diskussionen medborgarskapet har familjens om roll liksom insatser i det hushållet länge haft undanskymd egna en till Rees, 1996 Under de årtiondena har

plats se exempel senaste

emellertid omfattande internationell feministisk forskning och en utifrån könsperspektiv kommit intressera sig för dessa

forskning att frågor. Vidare pekar forskning familjerelationer fortsätter

ny mot att

ha betydelse i samhällen. Samtidigt tycks inte

att stor våra typer av

centrala förpliktelser och rättigheter ha längre begrepp som ansvar,

några självklara eller absoluta innebörder, varken för givare eller

informella insatser i västvärldens länder till exempel mottagare av se Finch 1996. I diskussionen socialt kapital har däremot den om citerade Coleman a.a. betonat familjens roll för

inledningsvis att skapa sådant kapital. I aktuell genomgång anhörigas betingelser i Sverige speci-

en av fikt anhöriga till äldre konstaterar Genell Andrén 8CJohansson -

anhöriginsatser totalt är mycket liten

1998 att kunskapen om sett

och den sin utgångspunkt i situation och inte i att tar mottagarens Genell Andrén 8CJohansson konstaterar också den be-

givarens. att

gränsade diskussion förekommit anhöriginsatser i huvudsak som om

utgått från den offentliga vårdens och premisser.

omsorgens

Svensken som medborgare en ständig

-

källa till bekymmer

Redan under 1980-talet varnade forskarna för de traditionella att

formerna för medborgarengagemang tillbakagång Engberg,

var 1986; SOU 1990:49. Mycket tyder också under de senaste 20 att åren har politiska partier och traditionella folkrörelser fått allt svårare behålla legitimitet bland medborgarna Bäck 8C Möller, att se 1997; Montin, 1998. Man har i stället pekat tendenser visar som

medborgarna väljer mindre förpliktande former för deltagande

att

eller nya uttrycksformer" för deltagande Petersson et 1998.

Det sammanfattande intrycket sedan 1980-talet och i ännu är att högra grad under hela 1990-talet har det offentliga samtalet i hög präglats och bekymmer för svenskarnas vikande direkta grad av oro

politiska minskande medborgaraktivitet, eller ett

engagemang,

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

engagemang som tar sigfel uttryck. Konsekvensen denna minskav ning för demokrati, det civila samhällets vitalitet, "det lilla sam-

hällets" omsorgspotential och för samhällets till

förmåga integration

har diskuterats i pågående liksom diskussioner

uppblossande över

decenniet.

I denna bekymrade anda korn under 1990-talets för-

början

eningarna och deras verksamheter lyftas fram, när de för att svenskt vidkommande artikulerades från helt och

- nya perspektiv

med ideologiska förtecken. Intresset utvecklade i interna-

nya sig

tionell riktning fokus välfärdsfrågor. Detta innebar bland mot

annat att föreningarnas frivilligorganisationernas potentiella för-

- -

måga till serviceproduktion efterfrågades, inte minst med förvänt-

ningar deras möjligheter mobilisera till oavlönat arbete. Medatt

borgarskapets förpliktelser när det gäller hjälp och kom

omsorg ett helt sätt än tidigare i fokus i denna diskurs och det skedde annat

en ideologisk förskjutning från aktivt medlemskap" till frivilligt

arbete det oavlönade i allmänhet och det sociala - engagemanget

frivilligarbetet i synnerhet. Medborgarens kapacitet för och plikt att

bidra och välfärdsresurser kom i fokus. Målet ge var ett mer omhändertagande civilt samhälle. Välfärdssamhällets kris", med krav

offentliga nedskärningar, ett nyliberalt klimat med intensifierad

kritik den svenska välfärdsstaten och vissa

av kulturkonservativa

inslag i samhällsdebatten, utgjorde bakgrund till denna samhälls-

en situation. Det bland väl välfärdssamhälle antogs annat att ett utbyggt

av skandinavisk modell skulle tendera förkväva det civila att

samhället Zetterberg, 1995; Zetterberg 8C Ljungberg, 1997.

Frivilligt arbete lyftes fram i debatten och behovet det

av på-

talades sådant sätt kunde förledas det ett att man att tro att var något för vår kultur och främmande. Kontinuiteten bakåt till nytt

föreställningarna om folkrörelseengagemang och aktivt medlemskap

tycktes bruten. När hjälpaspekten be-

av medborgarengagemanget

tonades tycktes det finnas fog för ifrån de svenska medatt utgå att

borgarna, passiviserade av sitt välfärdssamhälle, i mycket liten

ut-

sträckning var engagerade i frivilligt arbete.

År 1992 inledde

ett stort forskningsprojekt den frivilliga

om sektorns roll i Sverige. Inom för och

ramen projektet just när

diskussionen det sociala frivilliga

om engagemanget var som livligast,

genomförde vi, ett riksrepresentativt urval befolkningen,

av en

undersökning av medborgarnas frivilliga insatser i föreningslivet

Ieppsson Grassman, 1993. Tvärtemot vad hade kunnat man förvänta sig utifrån den debatt fördes, visade resultaten som att frivilliga insatser i föreningslivet hade omfattande i

utbredning

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

i 1990-talets början. Det sociala frivilligarbetet hade förvisso

Sverige

inte någon dominerande roll eller särskilt framträdande plats ens ibland medborgarnas frivilliga insatser, där frivilligt arbete i idrotts-

föreningar den vanligaste formen för Det var

var engagemang. emellertid svårt undersökningens resultat stämma med att att bilden land med dramatiskt minskande föreningsav Sverige som ett Sverige föreföll inte särskilt "passiviserat vid engagemang. ens en

internationell jämförelse. Deltagande i komparativ studie

en omfattande 10 europeiska kinder} 8C Davis Smith, 1995;

Gaskin

Grassman 8C Svedberg, 1995 visade Sverige, till-

Jeppsson att

med Nederländerna, de länder där frivilligt arbete var sammans Var

utbrett i befolkningen. Det sociala frivilligarbetet dock

mest var i flertalet andra länder. Men missnöjet fortsatte. Utifrån

vanligare fått viss utbredning det fel frivilligarbete

ett synsätt som nu var engagerade sig Det inom den sociala sfären

som medborgarna var

det frivilliga arbetet behövt, inte inom idrotten. som var mest Missnöjet med medborgaren och det alltmer avtagande samhällshar fortsatt under hela 1990-talet, åter med beengagemanget nu demokratiaspekterna och det underskott i denna

toning som

blir konsekvensen sviktande medborgarmedverkan. Oron formuav fortsättningsvis med moraliska förtecken. Svenskarna leras även

tycks allt mindre benägna göra någonting själva. De ser sig mer

att konsumenter politiska medaktörer. "Den svenska som än som

demokratitolkningen tenderar medborgarskapets inne-

att urvattna börd reducera individens samhällsroll. Betoningen ligger genom att vad samhället kan göra för individen inte vad individen kan göra för samhället, konstaterar Demokratirådet vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle SNS i sin summering av utvecklingen av

politiska deltagande under 1990-talet et medborgarnas Petersson

1998, 17. Enligt deras mätningar fanns det all anledning till I s. oro. flertal avseenden visade det sig medborgarnas politiska delett att hade minskat eller Samma alarmerande situation tagande stagnerat. finner rådet beträffande föreningslivet. Aktivitetsnivån har gått ned skrämmande enhetligt sätt" 67. En nedgång i forett närmast mella konstaterades, denna befanns dock

medlemskap men vara relativt måttlig. förändringarna gällde i stället det aktiva

De stora

föreningsdeltagandet och förtroendeuppdragen där fann

man en relativ 10 år. Utvecklingen när det

tillbakagång ca 20 procent

överensstämmer med stagnationen och

gäller föreningsengagemang i politiskt deltagande, särskilt inom de politiska partiernedgången

na", konstaterades i "Den lilla bär rapporten. grupp som upp organisationslivet har blivit ännu mindre. Nedgången aktualiserar

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

frågan den nedre gräns går för det folkrörelseideal om var som

bygger att många medborgare frivilligt sig i organisato-

engagerar risk samverkan. knaka i

Föreningssverige börjar fogarna... Erosio-

nen av det sociala kapitalet kan oanade konsekvenser 68.

En

ny befolkningsstudie

1998 genomförde undersökning en ny av medborgarnas frivilliga

aktiviteter. Det är resultaten från denna dis-

undersökning som

kussionen i det här kapitlet baserar sig. Undersökningen omfattar

även studier medborgarnas informella insatser utanför

av förenings-

livet och insatser för någon i det hemmet handiegna som är sjuk, kappad eller gammal. Dessutom har förekomsten in-

kartlagt av

formella nätverk.

Navet i undersökningen utgörs uppföljning 1992-års

av en av

undersökning och den bygger frågor de i

samma som som ingick den första undersökningen. Det från sammantagna intrycket utvecklingen frivilligt arbete över 1990-talet, baserat resultaten av från de två mättillfällena, är det i huvudsak stabila att är fråga om

mönster när det gäller omfattningen och inriktningen medborgarnas frivilliga engagemang. De förändringar iakttar är

som

ganska marginella. Resultaten diskuteras utförligare i kommande

avsnitt. Den bild svenskt i

av medborgarengagemang föreningslivet

dessa resultat tycks stick i med den bild utvecksom ger stäv av lingen i svenskt föreningsengagemang författarna till den som refererade SNS-rapporten målar Sannolikt beror olikheterna upp. både det sätt Vilket och tid-

medborgarengagemanget mätts

punkterna för datainsamlingen i respektive Men undersökning.

olikheterna beror också olika synsätt beträffande de fenomen nog ska kartläggas och vad det är för

som slags medborgarengage-

mang vill fatt som

Bred ansats

Utgångspunkten för vår studie har varit avstå från att att göra normativa bestämningar vad ska räknas bra

av som som frivilligarbete

för demokratin, social hjälpinsats, etc. och mindre bra". som som Med pragmatisk har i stället försökt allt

ansats fånga upp frivillig-

arbete utförs i föreningslivet utifrån tanken det kan som att ses som

olika uttryck för gestaltningar lit av medborgarskap vara av

— mycket Varierande karaktär och med varierande konsekvenser. Att

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

frivilligt arbete fyller olika funktioner för individer har våra tidigare

studier visat Jeppsson Grassman, 1997. Individer kan också ha olika till föreningslivet. Kanske är de skillnader i

slags anknytning

resultat konstaterat jämfört med andra studier också illustrasom tioner till föreningslivet faktiskt har förändras. Ideellt föreningsatt låter sig endast delvis fångas i formaliserad engagemang upp en såsom förtroendeuppdrag", vilken ofta används Häll,

kategori se

1997; Petersson 1998, sig delvis andra, mindre struket utan tar turerade former. Föreningslivet kanske inte bara omistlig är en demokratiskola" för medborgarna också mångtydigt utan ett mellanrum i samhället mellan marknad och familj där indistat, - viden medborgarskapet många olika sätt och där för-

gestaltar

sker 1995. Ett syfte med studien att kartlägga

ändringar Amnå, var

dessa olika former. Sålunda har vi, i våra undersökningar 1992 och 1998, inte använt den i detta sammanhang gängse folkrörelseansatsen, där den inter-

vjuade i tillfrågas medlemskap, aktivt deltagande respek-

tre steg om

tive förtroendeuppdrag i föreningstyp. Vi har i stället utgått

en direkt från det frivilliga arbetet vilket i undersökningarna opera-

tionaliserades följande vis:

intresserade kartlägga det brukar kallas för frivilligt Vi är av att som arbete, det vill säga sådant arbete och sådana insatser utförts som

frivillig grund, oavlönat eller symbolisk arvode och fritiden. I

mot vissa sammanhang kallas det för ideellt arbete. Det kan fråga vara om många olika slags insatser, till exempel hjälpinsatser, utbildning,

styrelseuppdrag, kaffekokning, med

mera.

Därefter fick de under de 12

intervjupersonerna svara om senaste

månaderna utfört sådant arbete inom någon eller några de 32 förav

i och ordning presenterades för dem eningstyper som tur se en

uppställning dessa i tabell 3. Dessa är i huvudsak desamma av som förekommer i andra, motsvarande undersökningar Häll, 1994;

se

Petersson 1998. I del undersökningen frågade

et en senare av också den intervjuade medlem i den förening för vilken om var frivilliga insatser utfördes.

baserade sig representativt urval be- Undersökningarna ett av

folkningen 16-74 år, både 1992 1045 ip och 1998 1104 ip.4 Ut-

detta, fick vi, vid undersökningen 1998, också möjlighet att över inkludera äldre människor 75-84 år. Ett för hela riket genom-

snittligt urval i dessa åldrar intervjuades Om inget

ZOO personer

tabellredovisningarna i texten åldersgruppen 16-

annat anges, avser 74 år.

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

Den följande presentationen huvudtyper med-

tar upp tre av borgarengagemang och är disponerad följande vis: Först kommer

en beskrivning och analys frivilliga insatser i föreningslivet, lik-

av som av medborgarnas tillhörighet till informella nätverk. Därpå följer ett avsnitt informella insatser utanför föreningslivet och om utanför det hushållet. Till sist diskuteras insatser för i

egna någon

det hushållet. Detta innebär låter socialt inriktat medegna att borgarengagemang ett avsevärt utrymme i vår analys. Kapitlet avslutas med sammanfattande diskussion. en

Medborgarengagemang i form av

frivilligt

arbete mönster under 1990-talet

-

Befolkningens värdering av frivilligarbetets moraliska och demo-

kratiskapande betydelse för samhället kan betraktas

som en aspekt

samhällets sociala kapital. I den komparativa Eurovol-studien av

mättes attityder till frivilligarbetets roll och betydelse i samhället.

Svenskarna utmärkte sig de folk betonade som ett av som tydligast det frivilliga arbetet självständig kraft i samhället och dess som moraliska och demokratiskapande dimensioner Grassman

Jeppsson

8C Svedberg, 1995. Samma attitydfrågor ställdes till svenska befolk-

ningen i den befolkningsundersökning genomfördes 1998.

som

Svaren visar att befolkningens värdering det frivilliga arbetets

av

egenvärde, moralisk förpliktelse och demokratiskapande kraft

som påtagligt förstärkts under 1990-talets dd." senare Hur är det då med befolkningens faktiska frivilliga insatser I detta första resultatavsnitt diskuteras det arbetets utbred-

frivilliga

ning och karaktär de förändringar kan iakttas samt som över 1990talet. Detta gör jämföra resultaten från 1992-års begenom att folkningsundersökning med resultaten från den befolkningsundersökning genomfördes i slutet år 1998. De första och centrala som av

frågorna blir: Hur vanligt är det med frivilligt arbete

Vilka

ringar kan iakttas Resultaten i tabell nedan, två som presenteras pekar mot tydliga mönster: 1 det är andel befolkningen utfört frien stor av som villiga insatser 1998 såväl 1992. 2 Det ha

- som tycks härvidlag

skett liten förändring under 1990-talet och den en pekar mot en liten ökning. Skillnaden är statistiskt

signifikant.

Män är i större utsträckning frivilligt aktiva än kvinnor. Men det är intressant i huvudsak är det kvinnorna står för att notera att som den ökning skett mellan mättillfällena. som

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

Tabell Det frivilliga arbetets omfattning år 1992 samt år 1998. Andel °/o utfört frivilligt arbete. Totalt samt efter kön som

1992 1998

Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor

Frivilligt arbete 48 52 44 52 53 50

BAS 1045 524 521 1 104 568 536

Åldersmönstret har i det hela likartat utseende 1998, jämfört stora med 1992. Det medel;‘ilders människor oftast är är vuxna, som

i frivilligt föreningsarbete. Det finns tendens engagerade en mot en

något högre genomsnittlig ålder för den mesta aktiva gruppen 1998 jämfört med 1992. Då det människor i åldrarna 30-44 år i var som frivilligt aktiva. Nu är det bland människor i

störst utsträckning var

åldern 45-59 år den frivilliga aktiviteten är utbredd. Det är som mest i denna åldersgrupp och bland de är äldre ökningen framsom som för allt skett. Delvis har sannolikt göra med ett kohortatt fenomen, det vill säga den åldersgrupp mest aktivt i början som var 1990-talet har blivit år äldre. I åldersgruppen 16-29 år kan av nu sex ökning konstateras dock inte är statistiskt signifikant. en svag som Andra indikatorer omfattningen i det frivilliga engagemanget

är hur många timmar medborgarna i genomsnitt ägnar sig

som

frivilligarbete, liksom hur många föreningstyper de gör insatser för.

Även här tyder resultaten stabilitet: medborgarna utförde ungefär timmars frivilligarbete månad, 1992 såväl 1998, beräknat sex per som hela befolkningen. Med enbart de frivilligt aktiva bas, innesom bär det genomsnitt 12 timmar månad. Det är ungefär ett ca per genomsnittliga siffra uppmättes 1992. Antalet församma som de frivilligt aktiva utförde insatser för hade ökat något

eningar som -

från 1.7 i genomsnitt till 1.8 vid mätningen 1998. Kan det då rimligt hälften svenska befolkningen vara att tro att av utför i föreningslivet. Vi blev överraskade över

någon frivilliginsats

de siffrorna 1992 och viss förvåning kvarstår även över de

höga en

resultaten. Detta mellan de två mätningarna, senaste trots att

såsom påpekats, också haft möjlighet belysa frågan i

att en studie i vilken Sverige, vid jämförelse med nio andra

komparativ

länder, framstod land med mycket omfattande

europeiska som ett

frivilligarbete 8CDavis Smith, 1995; Jeppsson Grassman 8C

Gaskin

Svedberg, 1995. Levnadsnivåundersökningar och SNS medborgarundersökning, fokuserar förtroendeuppdrag när de mäter

som

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

medborgarengagemang, redovisar betydlig lägre nivåer Häll,

se

1997; Petersson et 1998. Såsom redan kommenterats, torde vår

ansats dels ha betydligt omfattande träffyta, dels kunna

en mer fånga upp "gränsfenomen, lösliga och kopplingar till

mer engagemang föreningslivet än vad den traditionella folkrörelseansatsen gör, där

medlemskap, aktivt deltagande och förtroendeuppdrag, i nämnd

ordning förväntas nära kopplade till varandra. Av befolkningen vara

hade enligt Häll 1997 29 förtroendeuppdrag i procent förenings-

livet. Detta kan jämföras med i vår undersökning 1998 fann att

att 25 procent hade styrelseuppdrag i någon förening Med vår

ca .

blir styrelseuppdraget bara flera olika frivilliga

ansats en av typer av

insatser genomförs i föreningsliveng

som

Kanske är de olika i undersökningar förenings-

ansatserna om inte bara förklaring till olika resultat i omfattning engagemang en detta också förklaring till olikheterna i de iaktengagemang utan en

tagna förändringsmönstren. Vi liten ökning i

ser en engagemanget,

medan exempelvis Petersson 1998 minskning

et rapporterar en

av medlemskap, deltagande och förtroendeuppdrag i föreningar. En

intressant fråga för vår undersökning blev sålunda de traditioom

nella folkrörelseinspirerade formerna för frivilligt arbete också

minskar allmänt i föreningslivet, till förmån för former för sett nya engagemang Vi finner inte stöd i vår undersökning för några att betydande förändringar skett det här området. Den internatio-

nella jämförelsen visade, vidare, det exceptionellt hög

att var en andel de svenska frivilligt aktiva också medlemmar i den av som var förening där de gjorde sin omfattande insats så mest mycket som - 85 procent Denna siffra har inte sjunkit under 1990-talet, visar

resultaten från den genomförda undersökningen, vilket pekar

nu mot att det fortfarande finns stark koppling mellan medlemskap en och frivillig insats det vill säga det traditionella "folkrörelsesättet. - Kanske ökar icke desto mindre några mindre traditionella insats-

typer när det gäller frivilligt arbete Om så är fallet bör detta bättre

fångas med vår breda än med traditionell upp ansats en mer ansats. Låt oss titta vad människor gör i föreningslivet vad består de frivilliga insatserna av Vilka förändringar kan iaktta man

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

Tabell Den frivilliga insatsens karaktär 1992 och 1998. Andel %

som ägnat sig olika typer av insatser

I tabellen redovisas fördelningen insatser i den föreningstyp

av som respondenten ägnat mest tid. Tabellen visar traditionella typer

att av

föreningsinsatser såsom styrelseuppdrag och administration, informations/opinionsarbete och utbildning/ ledarskap är ungefär lika vanliga 1992. Samma sak gäller för hjälpinsatser. Andelen

1998 som

samlar in förefaller ha minskat något. Andelen som pengar som

de gör andra insatser" oklassificerat slag har, å andra uppger att av sidan, ökat från till 16 procent. Svaren i denna kategori,

3 procent

redovisades in visar del dem vid närmare påsom extenso, att en av seende går hänföra till övriga svarskategorier. Men det finns

att också del bildar mönster den icke-traditionella

en svar som ett av

tidigare det handlar föga formaliserade insatstyp som antytts om

former: barn eller pensionärer, underhåll-

skjutsning av att arrangera

ning, tvätta kläder ishockeylag, och tillfälligt frivilligarbete

etc.,

går karaktärisera insatser i det formaliseradeföreningssom att som livers utkanten Man bör sannolikt försiktig med slutsatser från

vara dessa iakttagelser. Men denna ökning kan ändå ett spår att följa

vara

förstå förändringsmönster i föreningslivet.

upp för att

Engagemang och föreningstyp

Vilka föreningstyper är det samlar flest frivilliga vid slutet

som av 1990-talet Har inriktningen härvidlag förändrats under de gångna

åren Frågan identiskt formulerad när den ställdes 1992. sex var Svaren sålunda underlag för utröna inom vilka delar

gav ett att av

föreningslivet frivilliga insatser utförs och vilka förändringar

som

skett. Det är dock viktigt rörelser mellan olika som att notera att föreningar inom och organisationstyp kan ha förekommit.

en samma Detta kan inte säga någonting utifrån våra data.

om

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

Tabell Andel °/o utfört frivilliga insatser inom olika

som organisationstyper 1992 samt 1998

Frivilliga insatser 1992 1998

1 Humanitär hjälporganisation 2 Föräldraförening 3 Handikapp/patientförening 4 Invandrarorganisation 5 Kvinnoorganisation 6 Pensionärsorganisation 7 Församling Svi Kyrkan 8 Annan kyrka/kristet samfund 9 Annat religiöst samfund 10 Nykterhets/antidrogförening 11 Lokal sammanslutning för social fråga 12 Gruppför internationell fråga 13 Ordenssällskap 14 Frivilliga insatser inom offentlig sektor 15 Annan org. med hum/soc inriktning 16 Idrottsförening 17 Friluftsförening 1B Miljöorganisation 19 Kultur/musik/dans/teater 20 Annan hobbyförening 21 Fredsorganisation 22 Motororganisation 23 Förening för boende 24 Aktieägarförening 25 Frivillig försvarsorganisation 26 Konsumentkooperativ 27 Annat kooperativ 28 Lokal aktionsgrupp 29 Fackförening 30 Politiskt parti 31 Studentförening 32 Annan förening 0 4 BAS 1045 1104

Av tabell 3 framgår 1998 liksom 1992 är de medborgare

att som utför frivilliga insatser verksamma inom brett spektrum för-

ett av eningstyper, olika både till mål och inriktning verksamheten. Nu liksom i början 1990-talet är det idrottsföreningarna samlar

av som flest frivilliga. Här finns även liten tendens till ökning: från 16

en

till 19 befolkningen i åldern 16-74 år procent procent av som var

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

engagerade i sådan föreningstyp. Både mäns och kvinnors fri-

en villiga insatser inom idrotten har ökat, visar fördjupad analys.

en

Även i andra europeiska länder är idrottsföreningar viktig

en arena för frivilligt Visar internationella jämförelser Gaskin 8C

engagemang, Davis Smith, 1995; Davis Smith, 1998; Jeppsson Grassman 8C Svedberg, 1995. Men den har inte lika framskjuten roll i

en som

Sverige.

I övrigt är det värt de små tendenserna till ökning

att notera

bland de första 15 organisationstyperna de vi, med mycket vid

- en definition kallat socialt inriktade organisationer. Föreningslivet allmänt kan sägas ha social funktion. Vissa organisationstyper

sett en har emellertid uttalad social målsättning för sin verksamhet eller

en delar denna. De verkar för välfärd och för

av utsatta gruppers att lösa sociala problem. Man kan de har primär välfärdsin-

säga att en riktning Blennberger, 1993. Vad är "socialt" i svenskt för-

som eningsliv är dock oftast svårt avgränsa. Organisationer enbart

att inriktade social service saknas nästan helt Jeppsson

att ge Grassman 8C Svedberg, 1995. Detta i beaktande och med den

taget vida definitionen för social inriktning utgörs de 15 första

som av

organisationstyperna, kunde vid mätningen 1992 konstatera att 20 befolkningen gjort frivillig insats inom minst sådan

procent av en en organisation. 1998 hade motsvarande siffra ökat till 22 procent. Andelen bland de frivilliga ägnat mest tid socialt inriktad

som organisation hade stigit från 29 till 33 procent. Den detalje-

procent rade genomgången i tabell 3 visar humanitära organisationer är

att en

de organisationstyper ökat relativt

av som mest sett, statistiskt signifikant. Svenska kyrkans olika verksamheter har också dragit till

sig ökat frivilligt medborgarengagemang under 1990-talet. Det är i

huvudsak kvinnorna talar Det är de står för ökningen i

om. som dessa organisationer. De lägger också dubbelt så ofta männen

som ned tia frivilliga inom socialt inriktade organisationer. Det

mest som

mönster något förstärkts under 1990-talet. Mycket tyder är ett som sålunda det framför allt är just bland kvinnorna det skett

att som förändringar under 1990-talet. Efter idrotten är det de humanitära organisationerna samlar flest frivilliga bland kvinnorna. Den

som nu

sociala gestaltningen medborgarskapet tycks ha fått något

av en mer framträdande plats i föreningslivet under 1990-talet och denna står kvinnorna för. Det svenska föreningslivets relativt manliga framtoning håller eventuellt modifieras något.

att

Bland övriga organisationstyper 16-32 tycks exempelvis motorföreningar och hobbyföreningar ha tappat frivilliga. Petersson et

1998 redovisar tendenser. Bland föreningstyper

samma som

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

vunnit frivilliga finns exempelvis aktieägarföreningar och boendeföreningar. Det finns uppfattning frivilligt i

en att engagemang

aktionsgrupper och tillfälliga enfråge-sammanslutningar Ökar

mer och detta skulle kunna en form" för deltagande. Det att vara ny finns emellertid inget stöd för sådant mönster. Det är slutsats ett en

kan dra från vår undersökning. Samtidigt bör med-

man man vara sådan eventuell förändring inte heller låter sig fångas veten oin att en upp genom vår typ av undersökning särskilt väl. Resultaten från våra

undersökningar visar det 1 gjortfrivilliga

att var procent som

insatser i aktionsgrupper 1992 och andel medborgarna

samma av var det 1998 tabell 3. Vi ställde emellertid också särskild fråga i

se en

vår undersökning överhuvudtaget deltagit i

1998 om man

aktionsgrupper och olika former för tillfälliga sammanslutningar

dvs. oavsett gjort frivilliga insatser eller i dessa. Svaren om man

visade 19 medborgarna under året föregick

att procent av som

mättillfället deltagit i sådana sammanhang. Vanligast det i den

var

yngsta åldersgruppen 16-24 år. När bad respondenterna bedöma

-

deras deltagande i denna sammanslutningar ändrat

om typ av sig under 1990-talet, visade dock överväldigande majoritet en av svaren

att deltagandets omfattning inte förändrats.

Det frivilliga arbetets bestämningsfaktorer

Samtidigt konstaterar fler är frivilligt aktiva i dag än 1992, som att är det större skillnader mellan frivilligt aktiva och de är som aktiva. Med andra ord, framstår några det frivilliga arbetets beav

stämningsfaktorer tydligt framträdande än tidigare. För

som mer nu att närmare vilka faktorer vid kontroll för andra grepp om som, förhållanden, ökar sannolikheten för ska ägna sig att en person

frivilligt arbete, genomfördes i undersökningen diskrimi-

1992 en nantanalys i vilken variabler inom följande områden inkluderades:

ålder, kön, socioekonomiska förhållanden, familjesitaation, bo-

samt

endeför/øållanden och ortstyp. Dessutom prövades betydelsen

av att individen utförde informella insatser utanför föreningslivet. Samma

modell prövades i undersökningen 1998. I andra analysera-

ett steg des något utökad modell, där ytterligare några variabler inkludeen

rades: invandrarbakgrund fråga föräldrarnas förenings-

samt en om engagemang. I tabell 4 redovisas endast förekomst signifikanta av samband.

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

Tabell Bestämningsfaktorer för deltagande i frivilligt arbete 1998. Totalt, för

män, för kvinnor samt för 25-65 år

gruppen

Utbildning Inkomst Boendeort informella Fldzs

insatser engag.

Samtliga . . .

m Män

. . Kvinnor n: . . .

Pers. 25-65 år ti

rn: .

o,o1...po,o5 "o,oo1 ...po,o1 """p0,001

Vid mätningen 1992 framträdde både kön och ålder i sig signi-

som fikanta förklaringsfaktorer till det frivilliga engagemanget. Så är inte fallet denna gång, vid kontroll för andra variabler och utgår

om man från allt frivilligarbete. Som sett har det skett viss utjämning

en mellan och kvinnor. Åldersmönstret där de och de

män yngsta

äldsta minst ofta är aktiva finns fortfarande blir inte signifi-

- men kant i denna modell. emellertid enbart till de organisations-

Ser man

här definierats icke socialt inriktade 16-32 i tabell 3 typer som som och där idrotten dominerar, är åldersmönstret mycket tydligt: det är de 16-40 år, frivilligt aktiva. En analys

yngre grupperna, som är mest baserad enbart frivilligt arbete inom socialt inriktade organisationer uppvisar också specifikt köns- och åldersmönster. Detta

ett diskuteras i ett kommande avsnitt.

Resursmönstret är desto tydligare och visar sig här i utbildningsfa/etornz högre utbildning, desto större sannolikhet för indivi-

att den är frivilligt aktiv. Inget samband är så starkt. Detta

annat mönster mindre framträdande vid 1992-års mätning. Då fann

var

betydligt samband till socioekonomiska förhållanden, ett - svagare -

specifikt kopplat till individens fackliga tillhörighet bland de

mer

i åldern 25-65 år. Det sambandet framträder inte, som var senare vid kontroll för andra variabler, i den genomförda analysen.

nu

Totalt föreligger dock, till facklig tillhörighet, be-

sett, om man ser tydande skillnader. Det är dessutom främst bland medlemmar i SACO- förbund ökning frivilligt aktiva skett. Precis

som en av som 1992 är utbildningsmönstret starkast för kvinnorna. För männen är

även inkomsten förklaringsfaktor går i riktning:

en som samma

högre familjeinkomst desto oftare frivilligt aktiv.

Skillnaderna i utbildning och andra socioekonomiska förhållanden mellan frivilligt aktiva och övriga ännu större i andra länder

var

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

än i Sverige, det visade den komparativa Eurovol-undersökningen

Gaskin 8C Davis Smith, 1995; Jeppsson Grassman 8C Svedberg,

1995. I Sverige förefaller dock betydelsen utbildning ha för-

av stärkts under 1990-talet, när det gäller frivilliga insatser i föreningslivet. En flera förklaringar till dessa förhållanden kan ligga

av i att

det ställs allt större krav de frivilligas kompetens i föreningslivet. Den "meritokratisering frivilligengagemanget påtalats

av som av utländska forskare 8CDavis Smith, 1995; Davis Smith,

Gaskin

1998 har sannolikt också betydelse för svenska förhållanden. Det krävs allt oftare särskild kompetens för frivilliga uppdrag. Men för att heltäckande bild varför vissa och inte

en mer av engageras andra måste självfallet andra faktorers betydelse också vägas in.

Regionerna i Sverige skiljer sig också åt: frivilligt är

engagemang vanligast förekommande i södra och Gotland och Öland.

Sverige

Har och bor kan indikator både socioekono-

var man ses som miska och komplexa förhållanden hänger

resurser mer som samman med grannskapsrelationer, sociala och livsstil. I den här

arenor

undersökningen faller för boendet mycket be-

ortstypen ut som

tydelsefull för frivilligengagemanget och med starkare samband än i

1992-års mätning. Människor i storstäder är i betydligt mindre

utsträckning frivilligt aktiva än människor i andra tätortstyper och framför allt än de bor landet. Kombinerar detta mönster

som man

med utbildning visar det sig det totalt är de lågutbildade i

att sett storstäderna i minst utsträckning är frivilligt aktiva. Det

som är ett resultat med direkt relevans för de frågor medborgarskap och

om socialt kapital är detta kapitels centrala

som teman.

Totalt har invandrarbakgrund, både första och andra

sett generationens, betydelse för att förklara skillnader mellan olika

grupper när det gäller frivilligt Invandrare är mindre ofta fri-

engagemang. villigt aktiva än övriga. Skillnaderna är emellertid måttliga och de gäller i huvudsak för kvinnorna. Av den diskriminantanalys

som

genomfördes framgår dock att invandrarskapet i sig i liten utsträckning utgör förklaringen. Det handlar komplext

snarare om ett samspel och livsstilsförhållanden. Vid kontroll för andra

av resursfaktorer, främst ortstyp där bor, också för arbetsrelaterade

man men faktorer, försvinner skillnaderna mellan invandrare och andra

när det gäller frivilligfengagemang.

grupper

Hur mycket har det frivilliga rötter i värderingar

engagemanget

bibringats i barndomen och i livsstil under uppväxtåren, som man en

där föreningsengagemang ingår något socialiserats i En

som man

barndomsmiljö präglad av ett föreningsengagemang från föräldrarna

kan tänkas slags kulturellt kapital individen har med sig

vara ett som

MEDBOHGAHSKAPETS GESTALTNINGAR

i sitt liv. I 1998-års mätning ville ta reda vilken be-

vuxna tydelse föräldrarnas eventuella föreningsengagemang har för

sanno-

likheten själv ska engagerad i frivilligt arbete

att man vara som

En intressant fråga härvidlag är vilken betydelse åldersvuxen. faktorn har, både indikator kohorttillhörighet och

som som ett uttryck för tidsavståndet till barndom och uppväxtmiljö. Det

framgår tabell 4 det finns samband mellan föräldrarnas

av att ett

föreningsengagemang och eget frivilligengagemang: de frivilligt

aktiva har i större utsträckning än övriga också haft föräldrar

som varit aktiva i föreningslivet. Det är bland pensionärerna

som sambandet är starkast. Sambandet gäller främst för dem är aktiva

som

inom föreningstyperna 16-32 i tabell där idrottsföreningar dominerar också, fackföreningar, kulturföreningar, politiska

men partier, det vill säga i viss utsträckning typiska folkrörelser.

etc. - Det är intressant konstatera vid analyser för kön,

att att, separata visar sig sambandet gälla endast för kvinnorna. För åldersgruppen 25-65 år mönstret något speciellt det är de har/ haft för-

ser ut: som äldrar i viss utsträckning i stor utsträckning varit för-

som inte

eningsaktiva själva i större utsträckning är frivilligt aktiva än

som andra Det måttliga engagemanget har i detta fall tydligen

grupper.

haft slags inspirerande betydelse medan intensivt

ett engagemang från föräldrarna inte haft det utsträckning.

i samma

Ett mönster inte signifikanta samband i modellen,

som gav men där skillnaderna ändå är påtagligt gäller följande förhållanden:

stora, människor kan antas redan ha mycket att göra gör mer".

som -

Förvärvsarbetande är i större utsträckning engagerade i frivilligt

arbete än förvärvsarbetande, heltidsarbetande än alla övriga

mer

arbetslösa är dock inte i mindre utsträckning aktiva än grupper andra inte förvärvsarbetar. Till detta kommer att

grupper som människor med hemmavarande barn i åldern 7-19 år oftare är

engagerade i frivilligt arbete än andra

grupper.

När det gäller variabeln insatser betyder sambandet i

informella

tabellen människor regelbundet hjälper vänner, eller

att som grannar anhöriga de inte sammanbor med, i större utsträckning än

som

andra också är engagerade i organisationsanknutet frivilligt arbete.

Vid kontroll för kön visade sig sambandet endast gälla för kvinnor,

och tydligast framträda i åldrarna 25-65 år. Sambandet till denna

form arbete till största delen visade sig utföras för anhöriga

av - som

individen inte sammanbor med kan naturligtvis i två riktsom -

ningar: det oavlönade hjälparbetet leder till frivilligt föreningsan-

knutet arbete eller tvärtom. Oavsett hur det är, tycks mönstret

tyda de som gör mycket gör mer". Ett sätt förstå

att annat att

EVA JEPPSSON GHASSMAN OCH LARS SVEDBERG

det är det sociala hjälparbetet indikator personliga nät-

att se som verk: för kunna hjälpa någon måste ha nätverk i vilka det

att man finns några att hjälpa. Ur det perspektivet blir det oavlönade arbetet

både ett uttryck för personlig och handling. På

en resurs en mot-

svarande sätt kan de organisationsanknutna frivilliginsatserna be-

traktas. Petersson, Westholm och Blomberg 1987 fann också

ett generellt samband mellan det informella nätverkets styrka och

medborgerligt och inflytande.

engagemang

Till skillnad mot i studien från 1992 ställde i 1998-års under-

sökning också några frågor kring nätverk. Vi gjorde det

informella

bland bakgrund dessa visats allt större intresse

annat mot av att under år, inte minst i forskning kring det civila samhället.

senare Vårt intresse gällde omfattning informella nätverk viss i

av av en typ

befolkningen, också deras specifika betydelse

men mer ur resurs-

perpektiv.

Informella nätverk

Det har funnits relativt spridda föreställningar den svenska

om att befolkningen skulle ha bräckliga eller informella nätverk.

svaga Detta har tidigare kopplats till specifika idéer svenskarnas

om nationalkaraktär för presentation denna tradition, till

en av se

exempel Trägårdh 1996. Under hela efterkrigstiden har i stället

starka kopplingar gjorts mellan de skandinaviska välfärdsstaternas utformning och våra medborgares förment nätverk till

svaga se exempel Austin 1970; Wolfe 1989. Bekymret har varit, vilket bland

annat Rothstein 1998 påpekat, knappast alls kopplat ihop

att man

dessa argumentation med empiriska belägg. Till detta

typer av kommer begreppet informellt nätverk är brett och mångtydigt

att

och olika betydelser i olika sammanhang.

ges

Vår mätning är, så vitt vet, den första i sitt slag gjorts i

som Sverige. Vår ambition har varit kartlägga förekomsten infor-

att av mella nätverk viss typ: informella nätverk med någon kontinui-

av en

och där detta innebär minst regelbundet tet att tre personer gör något tillsammans. Detta betyder familjerelationer och enskilda

att vänskapsrelationer inte innefattas i vår definition. Vår avsikt med

frågan var att grundläggande bild i vilken utsträckning be-

en av folkningen deltar i sådana informella nätverk här Till

som avses.

skillnad i de tidigare frågeställningarna här inte utgångs-

mot tog punkt i insatser, försökte endast reda regelbun-

utan om man det ingår och deltar i eller flera sådana här nätverk. På vår fråga:

ett

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

Nuförtiden talar mycket människor ingår i olika

man om att nätverk. Här sådana sammanhang där minst tre personer

avses träffas regelbundet, för olika syften utan att det för den skull är fråga aktiviteter inom förening. Det kan fråga

om en vara om syjunta, bridgegrupp, arbetskamrater tillsammans

grupp av som och regelbundet motionerar fritiden, fiskar

grupp som tillsammans etc.

fick de redovisas i tabell

svar som

Tabell Andel °/o att de ingår i ett eller flera

som uppger informella nätverk. Totalt samt efter kön

Totalt Män Kvinnor

Ingåri ettnätverk 35 34 36

Ingår tvåi eller flera nätverk 13 13 14

BAS 1 104 568 536

Vi knappt hälften befolkningen tillhör eller flera sådana

ser att av ett här nätverk. Det är små skillnader mellan könen, med något

en större andel kvinnor än män. Analysen data visar också jämn

av en fördelning bland olika åldersgrupper. Bara de allra har något

yngsta färre nätverk än övriga.

Från forskning vi, både antalet vänskapsrelationer

annan vet att och umgänget med vänner och bekanta allmänt verkar ha ökat

sett under efterkrigstiden i sin helhet också under de allra senaste

men decennierna till exempel Statistiska Centralbyrån SCB 1997;

se

Perlinski 1990. Någon fråga informella nätverk den

om av typ som här ställdes inte i 1992-års undersökning. I 1998-års undersök-

avses

ning ställde därför fråga, där bad respondenterna själva göra

en

bedömning hur deras deltagande i informella nätverk eventuen av ellt förändrats under 1990-talet. Ungefär hälften svarade ingen

att förändring skett. Ungefär 25 svarade de ingår i färre nät-

procent att verk än tidigare, medan övriga 25 svarade de ingick i

nu procent att fler nätverk än i början 1990-talet. I den yngsta 16-

nu av gruppen, 24-åringarna, har naturligt blivit involverad i fler nätverk,

man nog medan likaledes 25-34-åringarna blivit involverade i färre. De intervjuade ombads kort och med ord beskriva vad deras

att egna nätverk har för inriktning och syfte. Man kan dela aktiviteterna i några huvudgrupper: Det handlar motionera, odla något

om att att

fritidsintresse tillsammans, eller umgås lite annat att mer

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

regelbunden basis. Detta mönster gällde ålder och oavsett

utbildning.

Vad kan då förklara skillnader mellan olika när det gäller grupper tillgång till och deltagande i informella nätverk En diskriminantanalys genomfördes där variabler inkluderades i modellen samma

för analys det frivilliga arbetets bestämningsfaktorer. Endast

som av signifikanta samband redovisas.

Tabell Bestämningsfaktorer för deltagande i informella nätverk. Totalt samt efter kön

Utbildning Inkomst Invandrare FId:s eng

Totalt

Män

Kvinnor

0,01p0,05 "0,001p0,01 "p0.001

Återigen ett mönster där både faktorer har karaktär ser som av och sådana verkar ha med traditioner göra får resurser som att ett

genomslag. Utbildningsfaktorn slår igenom liksom inkomst. När det gäller betydelse invandrarbakgrund är det framför allt första-

av generationen invandrare i mindre utsträckning än övriga verkar som ha tillgång till informella nätverk. Mönstret gäller i mindre för

grad

andra generationens invandrare.

I fördjupad statistisk analys genomfördes framträdde

en som

emellertid också tydlig och signifikant koppling mellan frivilligt

en engagemang i föreningslivet och tillgången till nätverk. Det bör tolkas så tid ägnar frivilliga insatser, i att mer man högre utsträckning har också tillgång till informella nätverk den man av

regelbundna här Det tidigare iakttagna mönstret

typ som avses. bekräftas sålunda: medborgarnas olika aktiviteter inte bara

tycks

kopplade till varandra såsom uttrycksformer betraktat. Tillgång till informella nätverk utgör också och personligt socialt en resurs ett kapital och sådant ökar det sannolikheten för medborgerligt som

föreningsengagemang i frivilligt arbete, precis andra

som resurser

exempelvis utbildning. Omvänt kan föreningslivet utgöra

en arena utifrån vilken nätverk skapas individen kan delta Hur som man än

det, tycks medborgerliga handlingar och uttrycks-

ser resurser,

former kopplade till varandra mångfacetterat

ett sätt.

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

En första sammanfattning

de resultat redovisats i detta avsnitt är det

Sammanfattar som

framför allt vissa mönster framträder tydligt och Viktiga att

som som

när det gäller utvecklingen medborgarnas frivilliga

notera av

föreningsengagemang sedan 1992:

O Vi har konstaterat i huvudsak stabilt mönster beträffande med-

ett

borgarnas frivilliga över 1990-talet.

engagemang Det frivilliga arbetet omfattande 1992 och har sedan fortsatt

var att

det. En liten ökning det frivilliga arbetets omfattning har

vara av emellertid skett.

Denna ökning står i huvudsak kvinnorna för. De har både ökat sitt

deltagande inom traditionellt kvinnliga organisationstyper, såsom

humanitära föreningar, också inom typiskt manliga områden

men mer såsom inom idrotten.

Det tycks finnas fog för att hävda att det skett viss femininisering

en

medborgarskapet såsom det gestaltar sig i föreningsengagemang.

av

Den ökning i frivilliga insatser uppmärksammat har i utsträck-

stor

ning anknytning till traditionella föreningstyper.

Insatser informell karaktär med lös koppling till föreningen

av en verkar ha blivit något vanligare sedan 1992.

Knappt hälften medborgarna har tillgång till informella nätverk

av av

viss kontinuitet. De har tillgång till informella nätverk är också en som

i större utsträckning än övriga engagerade i frivilligt arbete.

Högutbildade är i större utsträckning än människor med lägre utbild-

ning engagerade i frivilligt arbete. Detta mönster är tydligare 1998 än

det 1992.

var

Två mönster

Två övergripande mönster framträdde centrala vid analysen

som av

det frivilliga arbetets bestämningsfaktorer i 1992-års undersökning.

Dessa har central relevans också 1998, med något olika förtecken och Ett mönster hade göra med tillgång sociala

tyngd. att arenor och den betydelse detta har för frivilligt och med-

engagemang

borgarskapets gestaltningar. Människor samhälleligt expo-

som var nerade olika förvärvsarbete, hade barn i

arenor - genom som olika åldrar gick dagis, i skola, oftare frivilligt aktiva

som etc., var

än andra. De gjorde frivilliga insatser hade till övervägande

som delen blivit ombedda göra insatsen, visade resultaten. Det här

att

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

mönstret finns också i resultaten från 1998-års undersökning. För kvinnor framträder också sambandet mellan informella insatser till anhöriga inte sammanbor med, och vänner och

som man grannar frivilligt arbete. Det beskrivs exponering och anknytning

som som till sociala kan också tolkas har tillgång till

arenor som att om man

personligt nätverk ökar sannolikheten för också ska ett att man vara

frivilligt aktiv i föreningslivet.

Tydligare än 1992 framträdde i 1998-års studie också betydelsen

"ortstyp och boendeförhållande" kan indikatorer av som ses som inte bara geografiska även sociala, kulturella och andra livs-

utan stilsförhållanden. Ortstypen skapar olika slags sociala Inne-

arenor. vånare i storstäder är sällan frivilligt aktiva än de bor i

mer som övriga och aktiva är de bor landet. På lands-

ortstyper mest som

bygden har inte heller utbildningen genomslagskraft och

samma betydelse den visar sig ha i storstäderna för medborgarnas

som

i frivilligt arbete.

engagemang

Annars är det just utbildningsfaktorn tydligast slår igenom i

som 1998-års resultat det finns ett starkt samband mellan utbildning

-

och frivilligt arbete lägre utbildning har desto mindre

- man troligt är det är engagerad i frivilligt arbete. Det socioekono-

att man mis/ea mönstret visar dessutom inkomsten har betydelse för

att en männens och det går i riktning. Det andra över-

engagemang samma gripande mönster framträdde i 1992-års resultat just det

som var socioekonomiska mönstret. Nu ligger tyngdpunkten tydligare än

1992 utbildningens betydelse.

De olika mönstren går i visst sammanfatta

motto att som att

medborgarskapets gestaltning i form frivilligt arbete ofta inte är i

av stället för" andra och aktiviteter, har karak-

resurser utan snarare tären både och" både förvärvsarbete och frivilligt arbete, både

av — andra åtaganden och frivilligt Motsvarande mönster är

engagemang. också tydligt i andra europeiska länder Jeppsson Grassman, 1998. Det finns sålunda slags /eumulativitet i medborgarskapet, något

ett

våra resultat belyser. Omvänt, tycks frivilligt föreningsengage-

som

inte sätt kompensera för bristande Detta mang vara ett att resurser.

mönster, är tydligare i den undersökningen än i 1992-

som senaste års undersökning, bör följas Om det visar sig bli permanent

upp. ger

det anledning till

oro.

De övergripande rön presenterat insatser inom frivillig-

om

organisationernas anledning här försöka fördjupa

ramar ger oss att diskussionen inom områden. Här följer därför ett avsnitt

ett par om insatser inom de socialt inriktade organisationerna. I anslutning till detta diskuteras också de äldres frivilliga insatser.

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

De socialt inriktade frivilliginsatserna

Inledningsvis presenteras del grundläggande uppgifter dels för de

en aktiva inom de socialt inriktade organisationerna i sin helhet och dels för de aktiva i några olika specifika organisationstyper inom detta område. Därefter försöker hitta bestämningsfaktorer kan som förklara skillnader mellan när det gäller sådana här slags grupper insatser. Slutligen försöker i detta avsnitt lite tydligare bild ge en de äldres insatser i utsträckning verkar ha social av - som stor en

inriktning.

Vår och andras forskning visar bör skilja olika egen att man typer socialt inriktat frivilligarbete. Man kan göra indelav en grov ning mellan å sidan verksamheter och insatser sin ena som tar ut-

gångspunkt iegenorganisering och Självhjälp, alltså sådant arbete

som till och Å

springer ur exempel handikapp- pensionärsorganisationer.

andra sidan i sådana aktiviteter och insatser i första hand är insom riktade att göra insatserför andra och i sin till som tur genereras ur

exempel humanitära organisationer och kyrkornas församlingsarbete.

I tredje hand har också frivilliga aktiviteter och insatser sin som tar

startpunkt i offentliga verksamheter, exempelvis kontaktmannaskap och övervakning. Att skiljer denna tredje gruppering beror i

ut

första hand grundläggande betingelser organisation,

att som

huvudmannaskap, medlemskap och så Vidare skiljer sig mellan

denna och andra frivillig social organisering för översikt typer av se

till exempel Svedberg 1993; Lundström 8C Svedberg 1998.

Vidare är det både från ett medborgarskapsperspektiv och utifrån

diskussion socialt kapital viktigt skilja frågor med-

en om att om lemskap, deltagande/aktivitet, att allmänt göra insatser samt att utföra direkta sociala insatser. Vi här i huvudsak uppmärkavser att

de två sistnämnda

samma Mot bakgrund det ovanstående och insatserna i det av av att här kallat sociala organisationer förefaller öka vill försöka ge en

något fördjupad bild medborgaraktiviteter i organisationer med

av

tydlig social inriktning.

en

Tabell Andel % utfört frivilligt arbete i socialt inriktade som organisationer. Totalt, samt efter kön

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

Det redovisar i ovanstående tabell är den andel befolkningen

av som gör någon insats i minst socialt inriktad organisation. Som

en redan tidigare angivit är andelen kvinnor betydligt fler än män. När

för mått den totala insatsen slår ihop andelen aktiva i

att ett

befolkningen med det genomsnittliga antalet timmar för män

respektive kvinnor finner dock förhållandet mellan män och

att kvinnor är knappt 3 till Mätt detta sätt finner med andra ord

påtaglig, inte drastisk, skillnad mellan mäns och kvinnors inen men

De flesta 75 gör insats för social satser. - procent som en en

organisation är också medlem i densamma. Det något lägre

år en andel än för de frivilliga i allmänhet. De är engagerade inom det

som sociala området är det med andra ord lite lösare anknutna till den organisation inom vilken den enskildes insats utformas.

Även med till den brist

hänsyn tagen ofrånkomliga precision

vidlåder frågor till de aktiva insatsernas omfattning vågar som om påstå det är skillnader den mängd tid de aktiva gör

att stora som insatser i olika slags organisationer. I de humanitära och kristna organisationerna gör de aktiva i genomsnitt 9 timmars insats

per månad, lika fördelat män och kvinnor. I organisationer

som

bygger egenorganisering, till exempel pensionärs- och handikapp-

organisationerna, är insatsen i genomsnitt bara hälften så stor, 4 timmar. Kvinnorna gör lite större insats i tid än männen. Bland

en

de gör frivilliginsatser i anslutning till offentlig organisation

som en

verkar könsfördelningen någorlunda jämn kvinnorna gör i

vara men genomsnitt 22 timmar månad, medan männen gör mycket

per en liten insats i tid räknat. Det här antyder de frivilligas insatser i

att olika socialt inriktade organisationer sker under rätt olik-

typer av artade betingelser och Verkar åtaganden vitt skilda slag.

vara av

Vi har också försökt att lite närmare skärskåda vilka slags insatser de aktiva säger sig göra inom för sitt Med

ramen engagemang. ut-

gångspunkt i den indelning socialt inriktad organisering

av som

gjordes i inledningen till detta avsnitt har genomfört

en gruppe-

ring efter organisationstillhörighet. Till insatser för andra

gruppen har vi fört de i första hand är aktiva i humanitär organisation,

som en Svenska kyrkans frivilligarbete och andra kristna samfund. Andelen

utfört insatser i detta slags organisationer uppgår till 12 som procent

befolkningen. Till "egenorganisering" har fört de

av gruppen

aktiva i handikapp/ patientföreningar, invandrar- och pensionärsorganisationer, kvinnoorganisationer samt föräldraföreningar.

Denna utgör 9 befolkningen. Till sist har skilt

grupp procent av ut de gör insatser i det offentligas hägn och dessa utgör 2

som procent

av befolkningen.

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

Tabell De frivilliga insatsernas karaktär inom några olika sociala organisationstyper. Andel °/o ägnat sig åt olika typer insatser.

som av Totalt, samt efter organisationstyp

Aktiv soc. Aktiv Aktiv Aktiv

- - - -

organisation, "insats för "egenorganise- "offentlig

I ovanstående tabell redovisas fördelningen insatser inom den

av

organisationstyp vilken respondenterna givit tid. De aktiva

mest kunde fler än insats och därför kommer procenttalen

ange en att överstiga 100 procent. Det interna föreningsarbetet i form

av styrelsearbete och administrativa uppgifter dominerar helt bland de insatser utförs, liksom det gör i frivilligsektorn i sin helhet.

som

Därefter kommer penninginsamling. Först tredje plats kommer

direkta hjälpinsatser. Knappt femte aktiv har gjort

var person en sådan insats under föregående år. Vi finner inga skillnader bland de aktiva inom de två olika traditionella sociala organisationstyperna. Andelen gör sådana insatser bland de aktiva i offentligt organi-

som serat frivilligarbete är däremot än dubbelt så Som förväntat

mer stor. är andelen samlar in betydligt större i humanitära

som pengar organisationer och kristna samfund än bland sådana bygger

som egenorganisering och förekommer inte alls inom den offentliga sektorn. Aningen förvånande är kanske informations- och opinions-

att bildande arbete förekommer så sällan bland de aktiva inom till

exempel handikapp- och patientorganisationer. understryka

Låt oss att här endast beskriver förekomst insats och inte alls kan

av en uttala omfattningen den enskilda insatsen eller för-

oss om om hållandet mellan olika slags insatser. Vi kan konstatera de aktivas

att insatser fördelar sig någorlunda jämnt bland de olika organisationstyperna, med undantag för de är aktiva i offentlig verksamhet.

som De sistnämnda Visar ett helt mönster, där det slåen-

upp annat mest

de är de direkta hjälpinsatsernas omfattning.

stora

EVA JEPPSSON GHASSMAN OCH LARS SVEDBERG

När jämför de här uppgifterna med motsvarande data från Vår undersökning 1992 framstår likheterna tydligt. Andelen är

som

engagerade i styrelsearbete och gör administrativa uppgifter verkar

emellertid ha ökat, samtidigt andelen gör direkta hjälpin-

som som

tycks ha minskat. Det verkar också gälla för dem gör insatser som

det offentliga. Möjligen finner paradoxal förkla-

satser genom en ring till detta i att ekonomiskt stöd från och kommun i allt

stat större utsträckning är förknippat med krav relevanta" ansök-

ningar, utvärderingar och redovisningar. Med all önskvärd tydlighet åskådliggörs här också något belagt i tidigare forskning,

som nämligen att de socialt inriktade delarna den frivilliga sektorn

av knappast karaktäriseras massiva och målinriktade insatser,

av men inte heller strikt organiserade egenaktiviteter. Det socialt inrikta-

av

de frivilligarbetets kanske avgörande betydelse återfinns i de

mest

lösligt strukturerade, eller till och med informellt baserade, mer

sociala frivilligarbete uppstår inom föreningslivets Det

som ramar. sociala stödet eller den ömsesidiga hjälpen verkar eller

vara mer

mindre integrerad i övriga föreningsaktiviteter Jeppsson Grassman 8CSvedberg 1995; Svedberg 1996.

Vad finns det då för bestämningsfa/etorer kan förklara

som att vissa i större utsträckning än andra gör insatser i socialt

grupper en inriktad organisation Vi har med utgångspunkt från

de data som

finns tillgängliga och med tidigare angivna variabler genomfört

en

prövning med hjälp diskriminantanalys. Avsikten här, liksom i

av var

tidigare diskriminantanalyser genomfört i detta kapitel, att kunna

faktorer vid kontroll för andra förhållanden, ökar ange som, sannolikheten för någon skall ägna sig göra insatser i dessa

att att

typer av organisationer.

Resultaten visar tydligt mönster liknar de uppgifter

ett som

tidigare redovisats. Utbildningsmönstret slår emellertid igenom

som ännu hårdare bland de aktiva i de här slagen organisationer. Kön

av och ålder också upphov till klara signifikanta skillnader. De

ger aktiva bistår också med informella insatser i högre utsträckning än andra. Däremot varken familjesituation eller inkomst något

ger

utslag. De är frivilligt aktiva i socialt inriktad organisation

som en återfinns med andra ord i högre utsträckning bland välutbildade, bland kvinnor än bland män med undantag första generationens

- av invandrade män och bland äldre än bland människor. Vid

- yngre en närmare granskning fann de invandrade männen framförallt

att

gör insatser i invandrarorganisationer, humanitära organisationer

och kristna samfund.

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

Vi gick vidare och genomförde diskriminantanalys med

en

uppsättning variabler i det ovanstående för samma som men nu var

och de undergrupperingar tidigare redovisat. Det blir

en av tre inga större skillnader i resultaten mellan de är aktiva i organisa-

som tioner här givit beteckningen insats för andra och för de

som

förs till kategorin "egenorganisering. Resultaten skiljer sig inte

heller särskilt mycket från den ovanstående övergripande analysen. Detta är värt understryka och innebär det finns likheter

att stora grundläggande betingelser bland de människor gör insatser inom

som

de mycket olika slag socialt inriktade organisationstyper

av som här diskuterat. För den begränsade gör insatser i det

grupp som offentliga kan emellertid inte dra dessa slutsatser. Vår analys

man pekar i stället mot att det är med delvis andra betingelser

en grupp

och villkor så till exempel i högre utsträckning än andra

— är man

LO-medlemmar och offentliganställda.

De är aktiva i sådana här sammanhang verkar i större ut-

som

sträckning än andra ha tillgång till personliga och

resurser, erfarenheter

traditioner tycks betydelse för förklara förekomst

som att av sådana här insatser. Detta ligger i linje med vår tidigare allmänna analys, fastän här är förhållandena än accentuerade. Samtidigt

mer har det finns slående likheter mellan de gör insatser,

sett att som oberoende de till exempel arbetar i humanitära och kristna

av om

organisationer sidan eller i handikapp- och kvinnoorganisa-

å ena tioner å den andra. Prototypen kan resursstark fastän

sägas vara en inte ekonomiskt privilegierad lite äldre kvinna är aktiv både i

— som sådana här sammanhang och i andra. Vår analys pekar också

mot att

inom socialt inriktade organisationer, sett från ett medengagemang borgarperspektiv fyller fler och delvis andra funktioner än vad

man

kan för givet.

ta

Det blir angeläget för för ögonblick påminna nöd-

oss att ett om vändigheten inte endast beakta individuella resursperspektiv

av att

också betona vikten att ha tillgång till sociala utan av arenor.

I vilken utsträckning insatser springer socialt inriktade

som ur organisationer bidrar till minska, eller till och med

att permanenta förstärka klyftor mellan de utsatta får del dessa in-

grupper som av

och de övriga medborgarna får inget besked med den satser om här typen av ansats.

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

Äldres frivilliga insatser och sociala

engagemang

En jämförelse resultaten från 1992-års undersökning med 1998-

av års resultat beträffande i åldern 60-74 år visar andelen

personer att

är aktiv ökat under 1990-talet. Både män och kvinnor har ökat som sitt frivilligarbete. År 1992 totalt i den här ålders-

gjorde 37 procent

frivilliga insatser och 1998 har denna siffra ökat till 44 gruppen procent.

Tabell Det frivilliga arbetets omfattning i åldersgruppen 60-74 år. Andel °/o som utfört frivilliga insatser 1992 och 1998. Totalt samt efter kön

1992 1998

Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor

Frivilligt arbete 37 40 35 44 47 42

BAS 21 1 99 112 253 120 133

Antalet timmar de frivilligt aktiva i medeltal gör insatser visade

som sig dock ha sjunkit från 17 timmar månad till 13 timmar, vilket

per innebär att de äldre frivilligt aktiva utför insatser under ungefär

nu lika många timmar gäller för de frivilligt aktiva i allmänhet.

som

De relativt största 0/eningarmz bar skett inom socialt inriktade

sett organisationer. Det gäller humanitärt inriktade organisationer,

pensionärsorganisationer och Svenska kyrkan eller andra kristna

samfund. 1992 det totalt 12 befolkningen i åldern 60-74

var procent av

år frivilligt engagerade inom någon dessa organisations-

som var av typer. 1998 motsvarande siffra 22 Detta är betydan-

var procent. en

de ökning. Det mönster tidigare påtalats att det finns

som — en tendens i resultaten tyder ökat i socialt inrik-

som engagemang

tade organisationer sig här ännu starkare uttryck. Ser

- tar ett man

till övriga typer organisationer, har också inte oväsentlig

av en

ökning frivilliga i denna åldersgrupp skett inom idrottsföre-

av

ningar. För ögonblick vill lite ingående granska

ett mer gruppen av

pensionärer mellan 75-84 år. Vår undersökning frivilligt arbete

av 1992 omfattade inte åldersgruppen 75-84 år, vilket innebär inte

att kan göra några jämförelser över 1990-talet. Denna får inte

grupp ofta komma med i mätningar gäller aktörer och aktiviteter

som av olika slag. En anledning är sannolikt att tenderar betrakta

att denna först och främst brukare eller olika

grupp som mottagare av

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

insatser och i andra hand aktiva, agerande medborgare. En

mer som

antagligen lika viktig anledning är det är undersöknings-

annan att

tekniskt genomföra datainsamling med denna åldersgrupp.

svårt att

Bortfallet blir regel betydande. För den delundersökning

som som genomförde och omfattade 75-84-åringar blev Svarsfrekvensen

som endast 50 vilket är lågt. Detta innebär de friska och

procent, att aktiva bland denna äldre pensionärer kommer att

grupp av vara överrepresenterade och att resultaten därför måste tolkas med

försiktighet.

Likväl människor i denna åldersgrupp är påfallande

noterar att aktiva. Den slutsatsen torde kunna dra, även i beaktande den

man av låga svarsfrekvensens snedvridande konsekvenser. I den här ålders-

är det vanligare bland kvinnorna än bland männen med frigruppen villigt å andra sidan tycks männen göra större insatser

engagemang,

räknat i tid. —

De äldre pensionärerna gestaltar i större utsträckning än någon åldersgrupp sitt medborgarskap frivilligt arbete med

annan genom sociala förtecken. Insatser tycks ofta göras i pensionärsorganisationer, humanitära organisationer, inom Svenska kyrkan eller andra kristna samfund.

Bland de bestämningsfaktorer tidigare har diskuterats

som förhållanden förklarar varför vissa är engagerade i

som grupper frivilligt arbete och inte andra är det ganska har någon

- som

genomslagskraft i diskriminantanalys för de är frivilligt

en som aktiva bland de mellan 60-74 år. Ortstyp har förklaringsvärde: de äldre pensionärerna i storstäderna verkar i betydligt mindre

ut-

aktiva andra Även

sträckning vara frivilligt än grupper. bostadstyp betydelsefull enskild förklaringsfaktor: människor

synes vara som

bor i hyreslägenhet är sällan frivilligt aktiva än människor som mer

bor i andra bostadstyper eller äger sin bostad. Bostaden som som kan både indikator livsstil och sociala och

ses som en arenor som uttryck för ekonomiska Det finns socioe/eonomis/et

resurser. ett mönster även för denna där framför allt utbildningsnivå,

grupp, men också inkomstnivå, är förhållanden förklarar varför vissa

som

bland de äldre pensionärerna är aktiva och andra inte. grupper

Mönstret går i riktning för befolkningen i övrigt.

samma som

Resultaten från den komparativa studien frivilligt arbete

av —

Eurovol-undersökningen visade i flertalet länder pensio-

- att var närerna i mindre utsträckning frivilligt aktiva än människor i sin förvärvsaktiva ålder. jämförde å andra sidan länderna framstod

man ett tydligt mönster där länder generellt sett hade stor andel

som en

befolkningen frivilligt aktiva också hade hög andel

av som var en

EvA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

aktiva pensionärer. Sverige och Nederländerna sålunda de länder var

där störst andel pensionärerna engagerade i frivilligt arbete

av var Jeppsson Grassman 8CSvedberg 1995. Men även i Danmark t.ex. återfinner relativt andel engagerade Anker 8C Koch man en stor se Nielsen 1995; Andersson 1993.

Att motta i stället för att bistå

Svenskt föreningsliv präglas i stor utsträckning av flytande gränser mellan givande och mottagande. Flera de studier genomfört

av under 1990-talet visar det aktiva medborgarskapets mångtydighet i detta avseende till exempel Jeppsson Grassman 8CSvedberg

se

1993; 1995. Därför har vi, till skillnad mot i tidigare befolkningsstudier frivilligarbete, i 1998-års undersökning försökt reda i av ta

vilken utsträckning befolkningen fått del insatser eller fått stöd

av

från någon förening, organisation eller Svenska kyrkan under det

året. En så andel den svenska befolksenaste stor som 12 procent av mellan 16-74 år så varit fallet. Ser endast till de ningen svarar att man äldre är andelen något mindre. I mellan 16-74 år har 8 gruppen profått hjälp från det här kallar social organisation och de restecent

rande från fackförening eller intresseorganisation. Omkring

annan tredjedel har fått ekonomiskt stöd eller hjälp till något slag uten av rustning, lika andel har fått rådgivning eller information en stor av något bestämt slag. Relativt många har också fått hjälp med mer

stödsamtal, hembesök eller ledsagartjänster. Omkring ‘/2 miljon

människor har därmed fått något slags stöd från socialt inriktad en under föregående år. Det visar med all önskvärd tydlig-

organisation

het frivilliginsatser spelar roll både i välfärdens konkreta att en

utformning och för medborgarnas välfärd.

Informella insatser utanför föreningslivet

Vid sidan fånga insatser och aktiviteter görs i av att upp som anknytning till har velat ringa in några andra

frivilli

gestaltningar medborgarskapet. Därför görs här lite

av en mer om-

fattande presentation informella insatser utförs på regelbunden

av som basis utanför det hemmet, vid sidan föreningslivet och egna av utan betalt arbete. Vi betraktar detta medborgaratt vara som ett av

skapets uttrycksformer. Därpå gör kortare presentation av

en regelbundna insatser görs för någon sammanbor med. Vi som man skiljer därmed och i likhet med de flesta andra insatser görs som

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

inom och utom det hushållet. Avsikten i denna del är dels

egna att

fånga hela vidden och omfattningen de regelbundna informella

av insatser görs, dels jämföra dessa aktiviteter med de andra

som att typer av insatser diskuteras i detta kapitel.

som

Det finns tradition i internationella befolkningsstudier fri-

en av villigaktiviteter att också ställa frågor informella insatser

om som medborgarna gör för människor utanför det hushållet. Ofta är

egna det ett intresse för insatser utförs någorlunda regelbundet. I vår

som

undersökning ställde frågan utfört regelbundet

egen om man oavlönat arbete för anhöriga, vänner eller arbetskamrater

grannar, som

inte bor med. Vi bl.a. matinköp, skjutsning, trädgårds-

man angav arbete och städning exempel aktiviteter. Det visar sig 30

som att procent den befolkningen gör sådana insatser. Det är

av vuxna en

påfallande hög andel och dessutom något högre än vad befolkningen

när ställde fråga 1992, då 28 svarade Av uppgav samma procent samtliga utför informella insatser regelbunden basis är det

som

drygt 75 procent hjälper anhöriga. Samtidigt är det 34

som procent

hjälper andra än anhöriga. Mer konkret uttryckt betyder det

som att drygt 20 procent den befolkningen mellan 16-74 år gör

av vuxna regelbundna insatser för någon anhörig inte bor tillsammans

man med och ytterligare 10 gör regelbundna insatser för någon

procent annan än en anhörig.

Tabell 10. Omfattningen informella insatser 1992 och 1998. Totalt

samt efter kön

insatser %

Antal timmar/ 12 9 15 12 11 13

månad

BAS 1045 524 521 1 104 568 536

Vi den totala mängden informella insatser är och stabil.

ser att stor När tittar den genomsnittliga tid de aktiva lägger

som ner sådana insatser finner så inga skillnader mellan början

gott som och slutet 1990-talet. De engagerade gör i genomsnitt 12 timmar

månad. Det är för övrigt exakt lika många timmar de friper som

villigt aktiva uppgivit.

EVA JEPPSSON GHASSMAN OCH LARS SVEDBERG

förändringar Verkar emellertid ha inträffat under Två typer av 1990-talet. Andelen kvinnor gör insatser tycks ha ökat, medan som

andelen män tycks ligga kvar nivå tidigare. Samtidigt

samma som verkar de bistår med insatser göra något fler timmar i män som medan kvinnorna tycks göra något färre i jämförelse

genomsnitt,

med i början 1990-talet. Den totala effekten blir dock att ett något större antal insatser görs än tidigare. nu När för ännu gång mått den totala insatsen slår att en ett

ihop andelen aktiva i befolkningen med det genomsnittliga antalet

timmar för och gör regelbunden insats finner att var en som en man förhållandet mellan mäns och kvinnors insatser verkar nu vara om-

kring 3 till Det är värt understryka män i så hög grad

att pass tycks engagerade i den här insatser. typen av Informella insatser det slag studerat skall uttryck av ses som

för såväl förpliktelser. Det blir speciellt viktigt

resurser som att uppmärksamma den sistnämnda aspekten då det funnits farhågor för att redan insatser skulle bli uppfordrade eller grupper som gör stora göra ännu när de offentliga insatserna stramats åt.

tvingas" att mer

Andelen befolkningen insatser i tid räknat har av som gör stora emellertid inte ökat under decenniet, varken bland män eller kvin-

Detta är värt understryka. Att de åtstramningar skett i

nor. som offentliga åtaganden under 1990-talet skulle leda till de svenska att kvinnorna bred front tvingades till omfattande åtaganden mer det här slaget våra data inte stöd för. av ger Både Statistiska Centralbyrån SCB 1992; bearbetat samt av

Rydenstam 8CWadeskog 1997 och Busch Zetterberg 1995 data ligger i linje med våra uppgifter

presenterar som egna men redovisar något lägre andelar säger sig utföra informella insom Detta kan kanske förklaras med de informella insatserna satser. att ringades in utifrån andra frågeställningar i SCB:s studie, att ansatsen restriktiv i Busch Zetterbergs undersökning och/ eller var mer att insatserna kan ha ökat. Busch Zetterberg har också undersökt vilka får del den här insatser och finner för 4 5 som av typen av att av handlar det är över 60 år. om personer som

Vad det då för beståmningsfaktorer kan förklara före-

finns som

komsten regelbundna insatser Vi har med utgångs-

av informella

punkt från tillgängliga data genomfört prövning med hjälp

en av

diskriminantanalys. I denna prövning har variabler inom

samma områden vid tidigare inkluderats, nämligen: ålder, kön, som test

familjesitnation, socioekonomiska förhållanden, boendeförbållanden, frivilliginsatser samt invandrarskap och föräldrars föreningsengage-

Endast signifikanta samband redovisas. mang.

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

Tabell 11. Bestämningsfaktorer för att regelbundet göra informella insatser. Totalt samt för män och kvinnor

Kön Ålder Utbildning Inkomst Arb.lös Friv.ins

Samtliga

Män

Kvinnor "

"0,01p0,05 "0,001p0,01 p 0,001

Vi finner, signifikanta skillnader de är inte så starka, som synes, men med undantag för inkomst. Innebörden detta med av är att personer högre inkomster i större utsträckning gör informella insatser än andra. Det gäller speciellt för kvinnor. Vidare är insatser den här av typen, redan sett, något vanligare bland kvinnor än bland som män, bland äldre än bland bland de med högre utbildning än yngre, bland de med lägre, bland arbetslösa kvinnor i relation till de med

arbete och bland de gör frivilliginsatser i jämförelse med de

som inaktiva. I fördjupad statistisk analys finner också detta i

en linje

med tidigare presenterade resultat starkt samband mellan ett att bistå med informella insatser och frivilligt aktiv. För att vara Övrigt kan konstatera det är påfallande små skillnader mellan till att exempel människor i olika bostadsort, mellan typer av personer som arbetar eller inte, mellan människor med olika

facklig tillhörighet

mellan första och andra generationens invandrare å sidan samt ena och etniska svenskar å den andra, när det gäller göra insatser. att Med den här analys kommer bara bit väg för typen av man en förklara varför vissa gör insatser och andra inte. Det framstår att

med all önskvärd tydlighet betingelserna är

att ytterligt sammansatta. Vi utgår från sådana insatser sällan är uttryck för fritt att ett val. Vi i stället insatserna delar i komplexa sociala och ser som

kulturella sammanhang, där förväntningar, förpliktelser och tradi-

tioner kan tänkas utgöra centrala faktorer. Dessutom är engage-

manget invävt i mångfacetterat psykologiskt sammanhang, där

ett vänskap, kärlek, respekt, skuld och återgäldande kan förväntas ha

stor betydelse. Icke desto mindre framträder relativt tydligt ett mönster Visar att individer med i form högre som mer resurser av utbildning och inkomster insatser än andra. Detta

-görfZer är ett

oväntat resultat går tidigare rön, visat det som mot som snarare att inte funnits några klassmässiga skillnader för genomgång en av forskning till exempel Sundström 1994. Våra data är emellertid se

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

relativt entydiga och ligger dessutom i linje med den enda

mer om-

fattande primärempiriska studie Busch Zetterberg 1996

se som genomförts under 1990-talet och haft fokus vår

som samma som

egen undersökning.

Det är naturligtvis också viktigt påpeka dessa aktiviteter

att att och insatser inte lever sitt liv uppstår och utformas i

eget utan ett direkt eller indirekt samspel med till exempel avlönade insatser från det offentliga eller med insatser från andra i den enskildes nätverk.

När det gäller sambanden mellan formaliserade frivilligin-

mer

och informella insatser har till exempel Wuthnow 1991 satser

föreslagit frivilligengagemang skulle minska benägenheten

att ett att göra informella insatser. Data från föreliggande studie -liksom från

våra tidigare befolkningsstudier visar i stället positivt

- ett samband. H

Om vill sätta dessa data informella insatser i relation till

om uppgifter från andra länder, finner del studier haft lik-

man en som

artade utgångspunkter och frågeställningar. Av alla danskar

vuxna verkar till exempel 1/3 göra regelbundna insatser för någon utanför det hushållet och hälften dessa i sin göra insatser för

egna av tur någon inte är släkt med Anker 8c Koch Nielsen 1995. En

man se lika stor andel den brittiska befolkningen verkar göra sistnämnda

av

insatser och regelbunden basis Davis Smith 1998. typ av se Busch Zetterberg 1996 har emellertid med jämförbara data

- visat britterna totalt verkar göra mindre informella insatser

att sett än svenskarna. Ett helt annat mönster finner för den amerikanska

befolkningen, där överväldigande andel verkar göra något slags

en insatser för andra Wilson 8C Musick 1997. Sammanfattningsvis verkar den svenska befolkningen göra informella insatser i ungefär

lika stor utsträckning gör i andra någorlunda likvärdiga

som man europeiska länder, medan det annorlunda till exempel

ser ut om jämför med land USA.

ett som

De äldres informella insatser

Engagemang i informellt arbete ökar med stigande ålder för plana

att

ut påfallande hög nivå bland de äldre. När granskar den

en

är mellan 60-74 år finner följande. grupp som

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

Tabell 12. Andel % i 60-74 år utför regelbundna informella

gruppen som insatser. Totalt samt efter kön

som procent informella insatser. Det är betydligt större andel än för resten

en av befolkningen och dessutom är det genomsnittliga antalet insatstimmar 18, i stället för 12. Det är något fler kvinnor än mån gör

som insatser och förhållandet mellan den totala mängd insatser män

som och kvinnor gör är likadant för den övriga befolkningen, det vill

som säga 3 till Vilka gör informella insatser för skiljer sig däremot

man åt. Bland de äldre görs större andel insatserna omkring

en av hälften för inte är släkt med, än vad gäller för

- personer man som övriga befolkningsgrupper. När tittar vårt selektiva urval de

av allra äldsta, det vill säga 75-84-åringarna, finner att de informella insatserna är fortsatt höga och lika bland män kvinnor.

stora som

Hur skall då förklara och tolka denna höggradiga aktivitet bland de äldre i den svenska befolkningen Vi utgår från att förpliktelserna den närmaste släkten har blivit mindre, vilket också

mot

våra data antyder. Samtidigt de äldres betingelser har för-

vet att bättrats många områden. De har fått bättre hälsa, bättre ekonomiska har kontakter med andra och umgås

resurser samt mer mer med sin släkt. Den är helt oberoende hjälp eller stöd

grupp som av verkar också växa, samtidigt andra har fortsatt

som grupper stora

hjälpbehov Skjöld 1997; Daatland 8C Szebehely 1997. I

se t.ex. detta sammanhang bör kanske också tillgång till tid och ökad tillgång till bil förbättrade allmänna kommunikationer näm-

egen samt

Många tycks med andra ord ha dela med sig och nas. resurser att av möjligheter att bistå andra, vilket bland annat verkar ta sig uttryck i informella insatser.

I

Vilka variabler kan då bidra till karaktärisera de äldre I

typer av att

informella insatser En diskriminantanalys genomförd med I

som gör I

variabler tidigare redovisat signifikanta I

samma som ger samband. De gör insatser har något bättre ekonomiska förutsätt- I

som I

ningar än genomsnittet. Ortstyp slår också igenom, så sätt

att I

I

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

människor bor i mindre eller landsbygd i större

som orter utsträckning än andra gör insatser.

Det blir ännu svårare, än i föregående analys, ringa

som ser att

faktorer karaktäriserar de äldre utför infor-

som grupper av som mella insatser. Det informella arbetet bland äldre verkar vitt

vara ett

förgrenat och mycket fenomen.

sammansatt

I jämförelse med andra länder Verkar det finnas likheter med till

exempel den äldre brittiska befolkningen, också är påfallande

som aktiv. Å andra sidan denna aktivitet de äldre

skiljer höggradiga ut

svenskarna från motsvarande i till exempel Danmark och

grupper

USA. Utan uppgifterna är riktigt jämförbara kan kan ändå

att konstatera de äldre i de sistnämnda länderna gör både informella

att

insatser och organiserade frivilliginsatser i mycket mindre utsträckning än andra befolkningsgrupper Davis Smith 1997

se a.a; National Survey of Voluntary Activity, Technical Report; Anker 8C Koch Nielsen Independent Sector a.a..

a.a;

Att bistå med informella insatser handlar naturligtvis inte endast

dela med sig i utsträckning också något

om att utan stor om att tillbaka, bland i form bli delaktig i olika sammanhang,

annat av att kontakter och erkänsla. Å andra sidan skulle del

en av de här stora insatserna också kunna uttryck för icke önskvärd situation,

vara en där tycker sig böra eller till och med måste göra insatser,

man trots

kanske själv inte har särskilt mycket Kanske rör att man resurser. det sig för de äldre vid slutet detta sekel komplext samspel

av om ett mellan resursstark äldre med tradition i

att vara en grupp en ryggen,

vilja att göra insatser å sidan och att å andra sidan utsättas för en ena ett visst ökande tryck hjälpa andra, till exempel förvärvsarbetan-

att de barn är pressade i arbetslivet och jämnåriga inte får den

som som hjälp och det stöd egentligen behöver.

man

En andra sammanfattning

Från denna presentation kan dra några tydliga slutsatser.

O Att göra regelbundna informella insatser för någon inte

man

sammanbor med har bred och stabil förankring befolk-

en i stora

ningsskikt.

O Det finns liten inte statistiskt signifikant ökning befolk-

en men av ningens informella insatser, både vad gäller antalet involverade och

insatsernas omfattning.

MEDBORGAHSKAPETS GESTALTNINGAR

O Dessa insatser verkar inte något snabbt eller enkelt sätt påverkas

av

1990-talets förändringar i välfärdsstatens utformning.

0 Huvuddelen insatserna utförs för någon anhörig, ansenlig

av men en

del riktas till någon inte är släkt med.

man 0 Det finns kvinnomönster, såtillvida att fler kvinnor gör

ett mer men

skillnaderna är inte särskilt stora.

O De äldre mellan 60-74 gör, relativt de flesta och

sett, mest om-

fattande uppgifterna.

0 Människor med i form större inkomster och högre

mer resurser av

utbildning gör i högre utsträckning insatser än andra.

Bland dem inte utfört frivilliga insatser i någon organisation

som var det dryg fjärdedel utfört informellt arbete. Sammantaget

en som

visar detta att omkring två tredjedelar den befolkningen

av vuxna i åldern 16-74 år har utfört oavlönade insatser i någon form utanför det hushållet. Svenskarna är med andra ord påfallande aktiva och

egna gör omfattande insatser, både i organiserad och informell form utanför det hemmet. Vi kan konstatera i land

egna att ett som Sverige med relativt väl utbyggd välfärdsstat görs det här

en, sett, sättet insatser och skapas socialt kapital i utsträckning inte

en som verkar ligga efter andra jämförbara länder.

Insatser för någon i det hushållet

egna

I den här studien ville också uppmärksamma i vilken utsträckning medborgarna gör regelbundna insatser för någon i sitt hem.

eget Detta gjordes inte i 1992-års undersökning. Avsikten är dels att för-

söka fånga hela vidden och omfattningen de regelbundna in-

av formella insatser görs, dels jämföra sådana uppgifter med de

som att andra insatser diskuteras i detta kapitel.

typer av som

Förutom skilja obetalda från betalda insatser och organise-

att ut

rade frivilligaktiviteter från informella insatser har i befolknings-

studierna skilt informella insatser görs inom och utanför det

som

hushållet. Det sistnämnda görs både teoretiska och empirisegna ka grunder. Vid diskussioner hur socialt kapital uppstår och

om

finns det anledning att uppmärksamma de viktiga prin-

genereras cipiella skillnader kan antas föreligga mellan att göra insatser

som för någon i eller utanför det hemmet, liksom mellan göra

egna att insatser för någon är släkt med eller inte. Vi utgår också från

man -

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

med stöd i forskning de två sistnämnda typerna inannan - att av till del har olika utgångspunkter. De bedrivs under olika satser en villkor och är förknippade med delvis olika mål och drivkrafter

se

till exempel Busch Zetterberg 1996; Twigg 8L Atkin 1993; Parker

1993.

På vår direkta fråga regelbundet hjälpt någon gammal,

om man sjuk eller handikappad är i behov särskilda insatser i det —som av hushållet, svarade 7 de är mellan 16-74 år. egna procent av som Bland de äldsta, det vill säga 75-84 år, andelen 9 gruppen var pro- Lite konkret uttryckt verkar omkring miljon människor cent. mer göra regelbundna informella insatser för någon bor tillsom man med. sammans I Busch Zetterbergs refererade studie från 1996 5 procent uppgav

befolkningen, respektive 8 bland de äldsta, att de gör

av procent regelbundna insatser. Att det blir viss skillnad mellan resultaten i en hennes studie skulle, redan tidigare påtalat, och vår egen som kunna bero eventuell anhöriginsats ringas och avgränsas att en något annorlunda sätt i den förstnämnda studien. En ett annan förklaring skulle kunna andelen gör sådana här insatser vara att som faktiskt vuxit under de allra åren, vilket i sin skall mot senaste tur ses bakgrund andelen gifta bland de äldsta ökar. av att

I vår studie fördelar sig anhöriginsatserna följande sätt i befolkningen.

Tabell 13. Andel °/o i befolkningen utfört anhöriginsatser i det som egna hushållet. Totalt samt för män och kvinnor

Totalt Män Kvinnor

Anhörigstöd 7 6 7

BAS 1 104 577 527

Det är i lika många män kvinnor gör den här stort sett som som insatser. Men kvinnorna gör räknat i tid. När för att typen av mer, mått den totala insatsen slår ihop andelen aktiva i befolkett ningen med det genomsnittligaantalet timmar för och var en som gör regelbunden insats, finner att förhållandet mellan mäns och en kvinnors totala insatser i form tid blir 7 till 10. Ännu

av ungefär en

gång är det värt understryka männen utför ansenlig del att en av

uppgifterna. Drygt 30 de gör insatser ett mycket

procent av som ger omfattande stöd, klar majoritet är kvinnor. varav en

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

prövning med hjälp diskriminantanalys och baserad

En ny av

variabler i föregående avsnitt nedanstående resultat. samma som ger Endast signifikanta samband redovisas.

Tabell 14. Bestämningsfaktorer för de utför anhöriginsatser i det

som egna hushållet. Totalt samt för män och kvinnor

Utbildning Boendeon Invandrare

Samtliga v: n. w

Män

Kvinnor

0,01p0,05

"o,oo1 p0,01

p 0,001

Vi utbildning slår igenom också detta område. Det sker i

ser att oväntat hög utsträckning och möjligen med omvända förtecken

en mot vad kunde förvänta sig. De verkar nämligen de

man vara mer

resursstarka i påfallande högre grad bistår med anhöriginsatser.

som Vi finner vidare det är betydligt färre bland de bor i

att som storstäder gör insatser sådant här slag. Av analysen framgår

som av också invandrare, i framförallt första också andra generatio-

att men

i högre grad bistår med anhöriga än resten befolkningen. I

nen, av

första generationen verkar könsfördelningen jämn, i den

vara men andra tycks kvinnorna bli dominerande.

När försöker finna faktorer kan bidra till förklara

som att anhöriginsatsernas omfattning i tid, i stället för i ovanstående

att som stycke fästa uppmärksamheten faktorer kan förklara skill-

som nader i förekomst, visar det sig det finns signifikant positivt

att ett samband mellan ålder och insatser. De med högre ålder

gör mer omfattande insatser.

Eftersom inte frågade anhöriginsatser i det hushållet i

om egna

1992-års befolkningsundersökning ställde i anslutning till

nu

detta spörsmål fråga med följande lydelse: "Om Du jämför

en situationen med hur det i början 1990-talet tycker Du då

nu var att Dina insatser det här slaget har ökat eller minskat eller är det

av ingen skillnad Med hänsyn till de problem finns med

tagen som det här slaget tillbakablickande frågor pekar ändå pekar

av svaren mot stabil situation där för de flesta insatsernas omfattning inte

en verkar ha förändrats. För mindre tycks det emellertid ha

en grupp skett förändringar. I denna lika andel de ökat

grupp anger en stor att

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

sina insatser de minskat sitt bistånd. Det finns inga köns-

som att

skillnader i medborgarnas

svar.

När tittar lite närmare de äldres insatser för anhöriga i det

man

hemmet, det vill säga 60-74-åringarnas visar sig egna engagemang, andelen något större än för befolkningen. Framförallt

vara resten av gör i genomsnitt mycket större insats mätt i tid. Det är

man en - en lika andel män kvinnor är involverade i dessa aktivite-

stor som som

något också forskning visat på. Kvinnorna gör dock ter, som annan

tidsmässigt omfattande insats. Också här tycks det ett en mer vara mångfacetterat fenomen försöker ringa in, vilket också andra

som forskare pekat till exempel Parker 1993. Vi finner även här

se

förstagenerationens invandrare gör betydligt omfattande in-

att mer satser för anhöriga i det hushållet än resten befolkningen. Ju

egna av

större omfattning anhöriginsatsen har, mindre omfattning verkar

de informella insatserna utanför det hushållet få, liksom mäng-

egna den frivilliginsatser. Dessa förhållanden verkar också påverka i vilken utsträckning ingår i informella nätverk, så till vida

man att

omfattande den enskildes insats är desto färre nätverk tycks mer hon/ han ingå. Vi vill understryka dessa samband endast återfinns

att bland de äldre.

Både Genell Andrén 8CJohansson 1998 och Szebehely 1994, 1999 poängterar att det under 1990-talet skett informalisering

en av

bland de sammanboende äldre, i det avseendet omsorgen att en något större andel de anhöriga själva får göra alla insatser; Om

av detta lett till större andel befolkningen gör regelbundna

att en av anhöriginsatser, vet ingenting Vad kan säga är att huvuddelen

om.

de äldre sammanboende gör insatser vid intervjutillfället säger av som

de inte utökat sitt stöd under 1990-talet. En mindre att eget grupp omkring 20 procent tycks emellertid ha ökat sina insatser. Det är

-

värt understryka att i befolkningsundersökningar riskerar sådana här förändringar för delgrupp inte något genomslag.

en att

En tredje sammanfattning

Detta avsnitt har handlat informella insatser för någon i det

om egna hemmet. Det verkar viktigt att i detta sammanhang skilja

vara mellan insatser bland befolkningen i sin helhet och insatser från

specifika de äldre. När anlägger vid befolknings-

grupper som en

och försöker fånga hela bredden regelbundna insatser ansats upp av

görs för någon i det hemmet framträder mönster har som egna som vissa likheter med de funnit för andra slag insatser i denna

av

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

undersökning. Återigen Verkar tillgång till samt tradi-

egna resurser tioner och kulturella betingelser kunna bidra till förklara före-

att komsten insatser. Vi vill påminna för de flesta aktiva är det

av om att

i tid avgränsad insats görs. Detta utgör kanske förutsätten som en ning för skall kunna/vilja använda sin tid och sina

att man resurser.

Att inte bo i storstad och ha invandrarbakgrund i samspel

att med att ha tillgång till vissa med omfattande

resurser - grupper mer

utbildning gör i högre grad anhöriginsatser än andra

grupper verkar leda både till fler och omfattande insatser i tid. Vi har

mer inte funnit belägg för de här slagen rön i nordisk forskning.

av annan Sundström 1993 har i genomgång internationella

en av

forskningsresultat visat att anhöriginsatser varken verkar visa några klassmässiga kopplingar eller kopplingar till olika typer

av boendeort. Våra resultat kring de äldres insatser ligger i linje

mer med detta. Icke desto mindre framstår knappast våra resultat för

hela befolkningen orimliga, i ljuset de andra uppgifter

som av

i denna undersökning. Möjligen finns det två olika presenterat typer

förklaringar till de skillnader uppstår. En övervägande del

av som av forskningen kring informella insatser verkar ha utgått från och rört äldre. Kanske har tenderar överföra slutsatser rör dessa

man att som till hela den i befolkningen gör regelbundna insatser för

grupp som någon i det hemmet. Detta låter sig inte göras, då bara drygt

egna hälften alla anhöriginsatser verkar riktas äldre Busch

av mot se

Zetterberg 1996. En typ förklaring skulle kunna att

annan av vara

vid tidpunkt och med bred medborgaransats här fångat

en senare en

delvis och andra fenomen. upp nya

Våra data tyder att det "sociala kontrakt finns mellan

som anhöriga inte har genomgått några större förändringar under 1990talet. Om det funnits försök skriva det kontrakt vuxit

att om som fram mellan anhöriga och staten här i form kommun och lands-

- av tingskommuner kan konstatera detta inte verkar ha fått

- att

något tydligt utslag befolkningsnivå. Våra data pekar stabila

förhållanden, framförallt när det gäller förekomst och omfattning

av

informella insatser utanför det hemmet också för in-

egna men

i det hushållet. Dessa resultat ligger också i linje med satser egna

forskning vuxit fram under 1990-talet och annan som som visar att

anhöriginsatser och anhörigomsorg inte något enkelt sätt verkar hopkopplade, varken med "omsorgspolicy" eller med omfatt-

ens ningen välfärdsstatens satsningar. Lingsom 1998 visar till exempel i Norge verkar inte medborgarnas insatser för sina

att anhöriga ha gått när välfärdsstatens satsningar ökade, inte

ner men

heller har de gått när nedskärningar genomförts under

upp senare

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

tid. De tycks i stället påfallande stabila. Våra studier sträcker sig

vara emellertid relativt kort tidsperiod, varför eventuella föränd-

över en

ringar långsiktigt och djupgående slag inte kan uteslutas.

av mer

Om slår ihop insatserna för anhöriga i det och utanför

man egna

det hushållet finner omkring fjärdedel befolkningen

egna att en av

gör anhöriginsatser regelbunden basis. Det är ansenlig

en mer en

del medborgarna utför mycket insatser,

av som sammantaget stora

vilket sätt än räknar. Genom ensidig fokusering välfärds-

en statens har det varit lätt att förbise de insatser gjorts

ansvar som utanför detta till exempel sekretariatet för fram-

system, trots att tidsstudier redan i början 1980-talet lade fast anhörigom-

av att

totalt betydligt större än de offentliga insatserna sorgen sett var se

Tid för 1983. Vid övergripande beskrivningar och forsk-

omsorg av ning de skandinaviska välfärdsstaterna har det varit påfallande

om hur förbigått både informella och frivilliga insatser

man se t.ex. Esping Andersen 1990; Esping Andersen 8C Korpi 1987. Det finns också skäl att informella insatser inte sällan bara har tagits för

anta givna, inte minst därför att de ofta utförts kvinnor. Att den

av moderna välfärdsstaten hela tiden i avgörande utsträckning har varit beroende dessa insatser råder det emellertid ingen tvekan Att

av om. den här aktiviteter också fyller roll för skapa och

typen av en att upprätthålla socialt kapital kan det heller knappast råda något tvivel

om.

Avslutande diskussion om medborgarskapets olika uttrycksformer

Vilka uttrycksformer i och vid sidan föreningslivet sig med-

av tar borgarskapet tröskeln till år 2000 Det är den fråga till

som en del försökt utforska i vår undersökning och belysa i detta kapitel.

Det har med all tydlighet framgått att det är fråga mängd

nog om en

olika uttrycksformer, brokig mångfald insatser och

en av engage-

Frivilliga insatser i föreningslivet är uttrycksform för med-

mang. en

borgarskap. Informella insatser och hjälparbete för anhöriga

som

inte sammanbor med, för och vänner, är man grannar en annan ut-

trycksform för medborgarskap och inom det civila

engagemang samhället. Insatser för gamla, sjuka eller funktionshindrade anhöriga som individen sammanbor med är också uttryck för

engagemang,

med delvis andra villkor och drivkrafter. men

Av kapitlet framgår givit medborgarskap vid tolkning,

att en

går utöver den direkta politiska innebörd utgjort som som

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

utgångspunkten för all svensk forskning det aktiva

så gott som om

medborgarskapet. Det perspektiv medborgarskap, som anlagt

har tidigare varit nästan helt obeaktat och det andra bilder

ger av Sverige än den pessimistiska bild målats under år.

som upp senare Det samlade intrycket våra resultat är att är påfallande aktiv

av en och engagerad befolkning. Det här står emellertid inte i motsättning till de problem gäller minskat för direkt politiskt

som engagemang arbete, konstaterats i andra sammanhang, och naturligtvis

som som får konsekvenser för medborgarskap och demokrati.

I såväl denna, i de tidigare befolkningsstudier genomfört,

som har insatser utgjort utgångspunkten för Vårt intresse. Vi har dess-

lagt vinn att fånga ett brett spektrum dessa utom oss om upp av insatser. Ansatsen är vid, icke desto mindre har den "nytto-

men en inriktad" slagsida i den bemärkelsen i första hand fångar

att upp

målinriktad aktivitet och inte deltagande i allmänhet. Det blir en

ofrånkomligen och endast fragmentarisk bild kan

en presentera av ett komplext och sammansatt fenomen. Den här typen under-

av

sökning möjlighet fastställa omfattning och förändringar

ger att

belysa samband mellan olika faktorer när det gäller frivilliga samt och informella insatser. Men grundläggande antagande är

ett att dessa aktiviteter får vidare betydelse utöver den enskilda insatsen

en och dess omedelbara effekter.

Vår inriktning utgör delvis än vad varit

en annan ansats som vanligt i den gängse svenska traditionen. Vi dock att vår under-

tror

sökning fångar väsentliga stråk i det aktiva medborgarskapet.

upp

Dessutom anknyter vi, med den inriktning vår befolkningsstudie

har, till internationell forskningstradition där det sociala

en engage-

hos medborgarna tydligare fokuseras än i svensk forsknings-

manget tradition.

Engagemanget är omfattande och knappast i avtagande

Låt slå fast att den svenska befolkningens medborgerliga

oss engage-

är stort och relativt stabilt när det gäller de slags uttrycksmang former här undersökt. Det är stort, både i absoluta och rela-

som tiva I internationellt jämförande perspektiv framstår

termer. ett svenskarna mycket aktiva, både när det gäller frivilliga och

som informella insatser. På befolkningsnivå framstår medborgarnas

också stabilt under 1990-talet, framförallt när det engagemang som

gäller omfattning också utsträckning vad gäller inrikt-

men i stor

ning.

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

Vi finner med andra 0rd inga belägg för att frivilliga insatser

-

uttrycksform för medborgarskapet skulle väg att

som en - vara erodera i det senmoderna Sverige. Vår forskning pekar i stället

att det finns fortsatt hög nivå traditionella aktiviteter, samtidigt

en av

tendenser till uttryck. Bättre än andra kanske med som ser nya

fångar accentuerande rörelse med flera tendenvår typ av ansats en

där verkar frivilliga gör avgränsad insats,

ser - en vara att en utan att ha bredare i sin förening.

ett engagemang

Vi har sett hur 52 procent befolkningen i åldern 16-74 år hade

av utfört frivilliga insatser i föreningslivet under året före mättillfället och 30 hade utfört informella insatser regelbunden

att procent basis för någon inte bodde med. Det innebär att 2/3 alla

man av medborgare utför oavlönade insatser utanför det hushållet. Det är

egna

mycket hög andel, också i internationell jämförelse. Frågan är en emellertid hur stabil denna situation kan Internationell

antas vara. och svensk forskning visar människor i västvärlden får

att mer individualistiska värderingar. Det gäller också för Sverige och de frivilligt aktiva. Våra resultat visar sådan utveckling inte verkar

att en

stå i motsättning till beredvillighet göra frivilliga eller

en att informella insatser.

Resultaten från våra befolkningsstudier pekar i linje med

- annan forskning medelåldern ökar bland dem görfrivillig-

—mot att som

insatser. En viktig förklaringsfaktor skulle kunna

vara ett generations- eller kohortfenomen, såtillvida äldre och medelålders

att

generationer medborgare där många fostrats i plikt- och

av - en folkrörelsetradition fortsätter aktiva och gör insatser långt

- att vara

i åldrarna. Det finns dock risk denna beredskap och dessa upp en att slags handlingsmönster inte kommer att återfinnas bland de

yngre. De insatserna verkar öka med stigande ålder. Detta kanske

informella

förklaras med livsloppets villkor. snarare

Hur förhåller sig då de insatser studerat till varandra och hur

är de Vi kan föreställning förhållandet

pass omfattande en om

mellan insatserna slå ihop den totala mängden frivilligt

genom att arbete med det informella arbetet. Vi finner då att andelen frivilligt arbete utgör 50 andelen informella insatser utanför det

procent,

hushållet och andelen insatser i det husegna 39 procent att egna hållet utgör 11 den totala insatsvolymen. Man kan vidare

procent av

bild omfattningen sådana här insatser att räkna

en av genom

det totala antalet timmar utförs till helårsarbeten. Med om som en sådan beräkningsgrund finner det obetalda frivilliga arbete och

att de informella insatser utförs lågt räknat drygt

som motsvarar 200 OOOhelårsarbeten för och insatstyperna. Detta visar

var en av

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

omfattande aktivitet, hur än väljer betrakta dessa uppgifter en att och vilka värden än vill tillskriva dem.

Vilka är de aktiva

I vilken utsträckning skiljer sig då de frivilligt aktiva och de gör

som informella insatser från andra grupper Om först granskar defrivilligt aktiva, finner skillnaderna mellan dessa och de inte

att som är aktiva är större i dag än i början 1990-talet, fler är

trots att nu

frivilligt aktiva. Utbildningen slår tydligare igenom, för att förklara

varför någon utför frivilligt arbete 1998, än vad den gjorde 1992.

Högutbildade är betydligt oftare frivilligt aktiva än lågutbildade. Det

är också de högutbildade främst ökat sitt inte

som engagemang, minst gäller det för kvinnorna. Bland de i förvärvsaktiv ålder har

en

betydligt markant ökning frivilligt aktiva skett bland

mer av grupper

har sin fackliga tillhörighet i SACO-förbund, än bland som ett

med facklig tillhörighet.

grupper annan

Tydligare än 1992 framträder också i 1998-års undersökning betydelsen hur och bor. Boendet är uttryck för ekonomiska

av var man såväl sociala och kulturella förhållanden. Klyftan tycks större

som mellan storstad och mindre mellan stad och landsbygd än vid

orter, mätningen 1992. Innevånare i storstäder är mindre ofta frivilligt aktiva än de bor i andra ortstyper. Mest aktiva är de bor

som som

landsbygden. I allra minst utsträckning är lågutbildade i storstäder frivilligt aktiva i föreningslivet.

Vad gäller de grupper utför informella insatser kan först och

som främst konstatera de finns brett och stabilt representerade

att i stora befolkningsskikt. Det gäller både för dem gör insatser för

som någon inom och utanför det hushållet. Utbildningen slår

egna emellertid, något oväntat, igenom bland båda Liksom

grupperna. bland de frivilligt aktiva gör människor med högre utbildning be-

tydligt oftare insatser lågutbildade. Ålder också

än är en gemensam förklaringsfaktor, insatserna ökar med stigande ålder. Bland de

så att äldre i befolkningen 60-74 år är andelen utför informella

- - som insatser inom och utanför det hushållet betydligt större än för

egna

Övriga åldersgrupper.

För de gör insatser för någon inte sammanbor med ut-

som man gör dessutom in/eomstens storlek klar och tydlig förklaringsfaktor.

en

högre inkomst någon har, i större utsträckning verkar be-

man nägen att göra sådana här slag insatser. Detta tycks i synnerhet

av gälla för kvinnor.

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

För de gör stödinsatser för någon i det hushållet utgör som egna

också förklaringsfaktor. Liksom för de frivilligt aktiva gör

ortstyp en de bor i storstäder betydligt mindre insatser än andra. Invandsom bistår dessutom i högre utsträckning än andra någon rare grupper anhörig i det hemmet. egna

Sammanfattningsvis har det finns grundläggande lik-

sett att heter, i det avseendet det delvis är faktorer har beatt samma som för förklara förekomst såväl frivilliga informella tydelse att av som insatser. Det finns emellertid också del olikheter, både mellan de en gör frivilliga insatser respektive informella insatser och mellan som dem gör informella insatser utanför hemmet, å sidan, och som ena de bistår med insatser i det hemmet, å den andra. Det är som egna angeläget betona att det är stora av medborgare som är att grupper involverade i dessa olika slags aktiviteter, vilket gör att det är svårt

hitta enkla och entydiga mönster fångar och fullödigt

att som

förklarar och dess bestämningsfaktorer.

engagemanget Den bredd i insatserna påtalats har dock motbild, som en som också bör Det finns tydliga kopplingar mellan olika former noteras.

för De frivilligt aktiva i föreningslivet är i högre grad

engagemang. andra engagerade i utföra informella insatser för än grupper att ande inte sammanbor med, och vänner. Människor höriga som grannar utför frivilligarbete eller informella insatser är i större utsträcksom än andra också delaktiga i informella nätverk har någon

ning som

kontinuitet. Från detta mönster avviker de äldre medborgare som

gör anhöriginsatser i det hushållet de är i mindre utsträckning

egna frivilligt aktiva än andra i ålder. Blir insatserna samma mer omfattande tenderar också nätverken glesare, liksom övriga att vara informella insatser bli mindre. Vi har anledning att tro att inatt här kan bli så omfattande och betungande det försvårar satserna att

möjligheterna vända sig utåt och söka tillhörighet i andra

att sammanhang, än i det hemmet. egna

Förändringar under 1990-talet

Trots fast, det finns övergripande stabilitet i det friatt lagt att en har central fråga för vår undersökning och villiga engagemanget en

diskuterat i detta kapitel varit följande: har medborgarnas

som i föreningslivet förändrats till omfattning och inriktengagemang under 1990-talet Vi har i denna undersökning visat när det

ning att

gäller frivilliga insatser har dessa inte minskat i omfattning under

1990-talet, finner i stället mindre ökning. utan en

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

Det är rimligt anta att förändringar i någon form har ägt rum.

Föreningslivet och medborgarnas i detta kan

engagemang ses som dynamiska fenomen torde förändra sig, i takt med samhället som att förändras i Å andra sidan, kan hävda, de övrigt. man att år sex som förflutit mellan våra två mättillfällen är väl kort tid för studera en att förändringar den här karaktären. Dessutom behövs med all av sannolikhet metodologisk än traditionell en annan ansats en survey-

undersökning för djupet fatt i förändringsmönster inom

att

föreningslivet. En stabilitet i befolkningens föreningsengagemang

över 1990-talet har emellertid även konstaterats forskare i andra av länder.

Hur föreningslivets utveckling hänger ihop med förändringsi samhället i övrigt är komplicerad frågeställning,

processer en som

vår undersökning inte några på. Men så mycket kan

ger svar man ändå konstatera förändringar i Sverige under 1990-talet såsom att -

hög arbetslöshet och betydande nedskärningar inom många

områden -inte lämnat några spår efter sig i form det frivilliga av att arbetet minskat i omfattning. En minskning hade kunnat tolkas som

uttryck för medborgarna i förändringstider med

att reagerat upp-

givenhet och tillbakadragande. Ökningen blir, med tolk-

samma

ningsperspektiv, uttryck för den svenska medborgaren

ett att trots

allt väljer fortsättningsvis också uttrycka sig i form utåtriktade

att av aktiviteter den här Svenskens tilltro till det frivilliga av typen. arbetets egenvärde och ökade värdering detta demokratiav som skapande kraft under 1990-talet, konstaterat, stöd för som ger en

tolkning i denna riktning. Men med helt tolkning skulle

en annan kunna det omfattande frivilligarbetet, och inte minst den man se

ökning iakttagit, ett uttryck för kompensatoriska insatser

som

från medborgarnas sida för nedskärningar i offentlig service. Sådana

mönster har kunnat identifieras i andra europeiska länder.

Kan den ökning konstaterat i det frivilliga arbetets omfattning,

och ännu den förändring ändå skett beträffande inriktmer som ningen, ses som ett tecken att håller att ett mer nytto-

inriktat frivilligt arbete och kompensation för offentlig service

som Det främst tänker är den ökning de frivilliga insatsersett av inom socialt inriktade organisationer. Vi inte det är fråga na tror att om en tillfällighet. Under 1990-talet har betydelsen de socialt av inriktade organisationernas verksamheter kommit i fokus ett

mycket tydligare sätt än tidigare, både i massmedia och lokalpolitik.

Detta kan del bakgrunden till fler än tidigare väljer vara en av att nu

att gestalta sitt medborgerliga inom till exempel

engagemang humanitära organisationer. Vår forskning visar hel del egen att en

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

organisationer det här slaget hittat former för sina verksamav nya heter, vilket kanske gör dem tilltalande för den moderna medmer Å andra sidan, finns det kritiska för borgaren. röster som varnar att det ökande intresset för socialt inriktat frivilligarbete skulle kunna

uttryck för ny välfärden i Sverige och i förläng-

vara en syn ningen skulle kunna leda till välgörenheten åter blir legitim. att

Eftersom forskning visat att medlemskapen sjunker inom många

organisationstyper är rimlig tolkning också bland dem

en att, som faktiskt fortsätter medlemmar, ökar andelen inte bara är att vara som medlemmar också gör aktiv insats. Kanske är det fråga utan en om ökat tryck i föreningslivet medlemmarna ska göra aktiva ett mot att

insatser. Om kravet kompetens hos de frivilliga samtidigt ökar,

såsom tidigare diskuterats, kan fundera den kravlösa man om

tillhörighet bara medlemskap inte längre blir

som representerar gångbar. Vilka blir konsekvenserna detta för utvecklingen det av av

svenska föreningslivet

Det är kvinnorna i huvudsak står för den ökning i det frisom villiga arbetet skett under 1990-talet. Socialt inriktat frivilligsom arbete förekommer mycket oftare bland kvinnor än bland män. När

den sociala gestaltningen medborgarskapet tycks ha fått

av nu en framträdande plats i föreningslivet under 1990-talet, beror det i mer

hög grad kvinnorna uttrycker sig i föreningslivet i ökande

att ett antal. Kvinnorna har också ökat sitt deltagande inom typiskt mer manliga områden, idrotten. Det tycks finnas fog för hävda som att

det skett viss feminisering" medborgarskapet såsom det

att en av

gestaltar sig i föreningsengagemang, under 1990-talet.

Pensionärerna är anmärkningsvärt aktiv vilket en grupp, ur väljer betrakta saken. Det är också den enskilda

perspektiv än att

inom vilket andelen frivilliga ökar relativt sedan grupp mest, sett, 1992. Ökningen markant när det gäller socialt inriktade är mest organisationer, vilket förstärker bilden det socialt inriktade friav

villigengagemangets ökade betydelse.

När i denna studie undersökt informella insatser både i och utanför det hushållet finner de är påfallande stabila och egna att verkar genomgå relativt små förändringar under 1990-talet. Vi

finner därför inga empiriska belägg, varken för någon påtaglig

ökning eller för någon förändrad inriktning. Våra resultat pekar i

stället informella insatser inte något enkelt att sätt är av-

speglingar eller direkt ihopkopplade med, övergripande

av, ens

välfärdspolitik eller omsorgspolitikens konkreta utformning.

Kompensatoriska insatser för offentlig service antog snarare skulle Visa sig i form tydlig ökning de informella insatserna av en av

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

än i ökning frivilligt föreningsengagemang. Vi återfinner

en av emellertid bara små ökningar inom några områden rör inforsom mella insatser. Vad emellertid har förändrats under 1990-talet är som informella insatser. Fastän den här insatser hela synen typen av tiden utförts i skala har de först slutet 1990-talet fått stor mot av en något större uppmärksamhet. Detta kan förklaras med det att ensidig fokusering välfärdsstatens har varit lätt genom en ansvar förbise eller negligera insatser gjorts utanför detta att som system, liksom forskningen svensk välfärd och dess utformning att om förbigått informella insatser. Detta har haft både med ideologiska

ställningstaganden och forskningens inriktning göra.

att

Att ha resurser och få tillhörighet

När i denna undersökning försöker anlägga bred befolkatt en

ningsansats och fånga flertal uttrycksformer för det

upp ett

moderna utvidgade medborgarskapet framträder några tydliga

mönster. Det råder ingen helst tvekan tillgång till som om att egna och sociala å sidan och å andra sidan traditioner resurser arenor ena och kulturella betingelser i avsevärd utsträckning kan bidra till att förklara förekomsten insatser olika slag. av av Tydligt framträder dock bilden /eurnulativt medborgarskap, av ett

där den gör mycket verkar göra Medborgarskapets gestalt-

som mer. ning i form frivilligt arbete och informella insatser verkar inte av i stället för några andra aktiviteter, tycks ofta ha vara utan snarare karaktären både och; både ingå i informella nätverk och ha av ett att

ett frivilligengagemang, både göra informella och frivilliga in-

att helt enkelt ha eller skaffa sig tillgång till fler där satser, att arenor,

finner olika uttrycksformer för medborgarskap i vår tid. Vi

man ett

finner ansenlig del befolkningen har aktivt

att en av ett engagemang omfattar flera de områden undersökt. I andra änden som av av ett kontinuum finner 23 befolkningen inte är procent av som engagerade inom någon de former för aktiviteter här undersökt och av heller tillhör något nätverk. Vad karaktäriserar då denna

grupp

Mönstret är det förväntade bakgrund våra tidigare resultat, mot av får här ännu större tydlighet: domineras lågutmen en gruppen av bildade, låginkomsttagare i storstäder, dessutom haft föräldrar som

inte själva varit föreningsaktiva.

som Eftersom de fenomen studerat har bred folklig förankring, en hittar också komplexa och ibland överraskande mönster. Vi har

till exempel det inte finns några skillnader mellan sett att stora

EVA JEPPSSON GHASSMAN OCH LARS SVEDBERG

invandrare och etniska svenskar eller mellan arbetslösa och de

som

arbetar, vad gäller omfattningen i de här slagen medborgerligt

av

Det finns med andra 0rd inget enkelt miserabilitetsengageman

. mönster. andra sidan, utbildningens tydliga och ökande

ser betydelse. Våra resultat visar gång gång att de medborgare är

som aktiva och gör insatser har högre utbildning än andra. Det finns anledning till detta mönster visar sig bli Detta är

oro om permanent.

angeläget område för fortsatt forskning.

ett

Det engagerade medborgarskapet -i den betydelse här studedet är förknippat med något slags tillhörighet. Denna kan ta sig

rat -

olika uttryck. Föreningslivet kan sådan tillhörighet. Kontakter

ge en och nätverk i närmiljön kan också tillhörighet. I Vår undersök-

ge ning studerade utbredningen beträffande viss typ nätverk.

en av

Det visar sig ungefär hälften befolkningen har tillgång till

att av minst informellt nätverk någon kontinuitet, där människor

ett av regelbundet träffas och gör något tillsammans. Här har påbörjat

forskning kring viktigt område betydelse inte tidigare

ett vars uppmärksammats i den svenska forskningstraditionen.

I vår undersökning har framför allt analyserat olika typer

av insatser och kopplingarna mellan dessa. De samband urskilt visar

insats ofta tycks förutsättningen för eller effekten att en typ av vara

Detta viktigt resultat tidigare

av ett annat engagemang. är ett som inte uppmärksammats. I övrigt har inte studerat effekterna de

av uttrycksformer och den vitalitet diskuterats. Internationell

som forskning har dock visat det inte finns några entydiga kopp-

att lingar mellan frivilligt å sidan och, demokratiska

engagemang ena och solidaritetsinriktade värderingar å andra sidan. Det finns därför

anledning fortsätta och fördjupa det arbete påbörjat, med

att nu inriktning effekter, både individ- och

mot engagemangets samhällsnivå. Avslutningsvis kan dock konstatera de svenska med-

att borgarna i hög grad är aktiva i det civila samhället och utgår tills vidare ifrån detta har avsevärd positiv betydelse.

att

Noter

För fördjupad diskussion också Lorentzen, 1999; Selle 8CÖymyr 1995.

en se 3 För översikt denna, Van Til, 1988; för komparativ analys av med-

en av se en borgarskap och föreningsengagemang, Janoski, 1998.

se 3Länderna förutom Sverige, Danmark, Storbritannien, Belgien, Frankrike,

var, Tyskland, Irland, Bulgarien, Slovakien och Nederländerna.

MEDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

4Datainsamlingen har genomförts i form personliga intervjuer inom för de

av ramen besöksomnibusundersökningar genomförs SIFO Research 8CConsulting AB.

som av Datainsamlingsperioden pågick mellan december 1998 och januari 1999. Svarsfrekvensen 70%.

Var 5Urval och datainsamlingen för denna åldersgrupp har gjorts enligt principer

samma som för standardurvalet Men Svarsfrekvensen är betydligt lägre varför resultat för denna åldersgrupp redovisas med stor försiktighet.

Datainsamling för Eurovol-undersökningen genomfördes 1994.

7Frivilliga insatser inom Svenska kyrkan och offentlig sektor inkluderades också.

Enligt Häll 1997 hade dock 52% av befolkningen "deltagit aktivt" i föreningslivet. Viss oklarhet råder när det gäller hur de begreppsligt olika aktivt

ansatserna deltagande" och vårt "frivilligt arbete förhåller sig till varandra, de torde i stor

men utsträckning sak.

mäta samma

"Dena framgår resultaten från Eurovol-undersökningen.

av ° Styrelseuppdrag och administration mättes i kategori i undersökningen 1992. I

en 1998-års undersökning mättes styrelseuppdrag och administration 29% de

separat. av frivilligt aktiva hade haft styrelseuppdrag i den föreningstyp de ägnade tid

som mest

och 36% hade utfört administrativa uppgifter i motsvarande föreningstyp. Det fanns ett tydligt könsmönster: män hade oftare styrelseuppdrag än kvinnor, i sin

som tur i större omfattning utförde administrativa frivilliguppgifter än män.

" Respondenterna kunde flera typer insatser. Summan andelarna blir

uppge av av sålunda 100%

Vi vill göra läsaren uppmärksam enskilda individer kan aktiva inom

att vara flera socialt inriktade organisationstyper samtidigt varför

den totala andelen som gjort frivilliga insatser inom socialt inriktade organisationer fram

inte går att

att addera andelarna gjort frivilligt arbete inom de 15 organisationesgenom som typerna. 3 Dessa två variabler visade sig vid jämförelse, i mycket liten utsträckning påverka

, värdena de samband konstaterats i den första modellen. De två modellerna

som har därefter tillämpats för att analysera bestämningsfaktorer för informella stödinsatser samt tillgång informella nätverk. Dessa analyser redovisas i kommande

avsnitt. Vi kan inte utifrån de data har uttala riktningen. Man har emellertid i

oss om en longitudinell undersökning den amerikanska befolkningen kunnat visa att ett Ökat

av frivilligengagemang verkar leda till ökade informella insatser, medan däremot inte ökade informella insatser tycks leda till något utökat frivilligengagemang Wilson 8C Musick 1997.

‘5Författaren försöker klargöra vilken anhöriggrupp med följande formu-

som avses lering: Det finns har ett särskilt eftersom de till någon

personer som stort ansvar ser som är sjuk, handikappad eller gammal." Denna formulering leder möjligen till

att en lite mindre andel säger sig utföra anhörigstöd.

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

Referenser

Amnå, E. 1995 Det mångtydiga mellanrummet. I Amnå, E.

red,

M Åtta ideell verksamhet. Orebro:

edmans/elighetatt hyra forskareom

Libris

Anker, 8C Koch Nielsen, 1995 Det frivillige arhejde. Köpenhamn: Socialforskningsinstituttet

Andersson, L. 1993 Äldre i och Europa. Resultat från

Sverige en

Euroharometer. Stockholm: Adelutvärderingen 93:4, Socialstyrelsen

Blennberger, E. 1993 Begrepp och modeller. I SOU 1993:82 Britten Austin, P. 1970 The Swedes: How They Live and Wor/e.

Newton Abbot, David 8CCharles Bulmer, M. och Rees, A.M. red 1996 Citizenship Today. The

Contemporary Relevance TH. Marshall. London: UCL Press Bourdieu, P. 1980 Le capital social. Notes provisoires. Actes de

recherche sciences sociales, 31, 2-3

en nr Busch Zetterberg, K. 1996 Det civila samhället i socialstaten. Inkomst-

leallor, privata transfereringar, omsorgsvdrd. Stockholm: City University Press

Bäck, M. 8CMöller, T. 1997 Partier och organisationer. Stockholm:

Publica Coleman, 1994 Foundations Social Theory. Cambridge: The

Belknap Press of Harvard University Press Daatland, O. red. 1997 De sista årene. Eldreomsorgen i S/eandinavia

1960-1995. Oslo: NOVA

Daatland, O. 8C Szebehely, M. 1997 Tjenestene utviklingen i

og

sammenheng. I Daatland O. red. De sista a’rene. Eldreomsorgen i

Sleandinavia 1960- 1995.0slo: NOVA

Davis Smith, 1998 1997 National Survey Voluntary Activity.

London: The National Centre for Volunteering Engberg, 1986 Folkrörelserna ivalfardssamhallet. Umeå: Diss. Umeå

universitet, Statsvetenskapliga institutionen Esping Andersen, G. 1990 The Three Worlds WelfareCapitalism.

Cambridge: The Polity Press

Esping Andersen, G. 8CKorpi, W. 1987 From Poor Relief

to

Institutional Welfare States. I Eriksson R. m.fl. The Scandinavian

Model: States and Research. New York: M. E. Sharpe

Welfare Welfare

M EDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

Finch, 1993 The Concept of Caring: Feminist and Other

Perspectives. ITwigg red. Care Europe. York: The

Informal

Social Policy Research Unit, The University of York

Finch, 1996 Family Repsonsibilities and Rights. I Bulmer M 8CRees, A. M. red. Citizenship Today. The Contemporary Relevance H.

Marshall. London: UCL Press

Forssell, E. 1999 Frivilligse/etorn och /eulturpluralism några reflexioner

—

kring ett terna. Opublicerat Stockholms Universitet:

paper,

Institutionen för socialt arbete

Fritzell, 8C Lundberg, O. 1994 Välfärdsförändringar 1968-1991. I

Fritzell, 8CLundberg, O. red, Vardagens villkor. Stockholm:

Bromberg

Gaskin, K. och Davis Smith, 1995 A New Civic Europe London:

Volunteer Centre UK Genell Andrén, K. 8CJohansson, L. 1998 Att utveckla anhörigstöd.

Stockholm: Socialstyrelsen, SoS-rapport 1998:9

Gundelach, P. 8CTorpe, L. 1997 Social reflexivity and of

new types

citizen involvement Denmark. I Van Deth, W. red, Private

Groups and Public Life. Social Participation, Voluntary Associations

and Political Involvement. London: Routledge Habermann, U. 1999 M otives Volunteering: Hahits the Heart

for

Paper presenterat vid konferensen Civil Society between Market and State, Lidingö, 10-12 februari 1999

Häll, L. 1997 Politiska och aktiviteter. I Välfärd och oja"mli/ehet

resurser

i 20—a’rsperspe/etiv1975-1995, Levnadsförhållanden, Rapport 91.

Stockholm: Statistiska Centralbyrån

Independent Sector 1993 Giving and Volunteering in the United States.

Washington: Independent Sector

Janoski, T. 1998 Citizenship and Civil Society. Cambridge: Cambridge University Press

Jeppsson Grassman, E. 1993 Frivilliga insatser i Sverige

- en

befolkningsstudie. I SOU 1993:82, Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och /euns/eapsoversi/et

Jeppsson Grassman, E. 1997 För andra och för mig. Det frivilliga

arbetets innehörder. Sköndalsinstitutets skriftserie Stockholm:

nr

Sköndalsinstitutet

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

Jeppsson Grassman, E. 1998 Full sysselsättning Frivilligt arbete och

arbete i Sverige och några andra europeiska länder. I annat

socialvetenskaplig tidskrift, 2-3, 128-146

Jeppsson Grassman E. och Svedberg L. 1993 Frivillig verksamhet fältet närstudie sju organisationer. I S OU I993:82, Frivilligt

- en av

socialt arbete. Kartläggning och kanskapsöversikt

Jeppsson Grassman, E. och Svedberg, L. 1995 Frivilligt socialt arbete i

Sverige både och mindre. I Amnå, red, M edrnans/elighetatt

— mer

Åtta ideell verksamhet. Orebro: Libris

hyra forskareom

Johansson L. 1991 Caring the Next Kin. Diss. Socialmedicinska

for

institutionen, Uppsala universitet Lingsom, 1998 The Substitution Issue. Care Policies and Their

for Family Care. Diss. Oslo: NOVA C onsequenses Lorentzen, H. 1999 Civil Associations and Social Integration. Paper

vid konferensen Civil Society between Market and presenterat State, Lidingö, 10-12 februari 1999 Lundström, T. 8CSvedberg, L. 1998 Svensk frivillighet i internationell

belysning en inledning. I Socialvetenskaplig tidskrift temanurnmer

- -

social fiivillighet, 2-3, 106-127 om Lundström, T. och Wijkström, F. 1997 The Nonprofit Sector Sweden. Johns Hopkins Nonprofit Sector Series 11. Manchester 8C New York: Manchester University Press.

Montin, 1998 Lokala demoleratiexperiment exempeloch analyser.

— Skrift 9 från Demokratiutredningen. SOU 1998:155

nr Petersson, O., Westholm, A. och Blomberg, G. 1987 Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons Parker, G. 1993 Informal Care of Older People Great Britain: The 1985 General Household Survey. ITWigg red. Informal Care in Europe. Yorkz: The Social Policy Research Unit, The University of York Petersson, O., Hermansson, Micheletti, M., Teorell, och Westholm, A. 1998 Demokrati och medborgarskap. Demokratirådets

rapport. Stockholm: SNS förlag Perlinski, M. 1990 Livet utanför fabriksgrunden och kontorsdörren. I ÅbergR. red. Industrisamhälle i omvandling. Stockholm: Carlssons Putnam, R.D. 1993 Making Democracy Work. Civic Traditions in Modems Italy. Princeton: Princeton University Press

M EDBORGARSKAPETS GESTALTNINGAR

Rees, A. M. 1996 T.H. Marshall and the of citizenship. I process Bulmer, M. och Rees, A.M. red, Citizens/aip Today. London: UCL Press Rothstein, B. 1998 Social Capital in the Social Democratic State. The Swedish Model and Civil Society. Paper vid The Paris presenterat Group Political Theory and Social Policy, Paris, 8-10/ 5 1998 on Salamon, M. 8CAnheier, H. K. 1997 Defining the Nonprofit Sector. A

Cross-national Analysis Johns Hopkins Nonprofit Sector Series

Manchester 8CNew York: Manchester University Press. Selle, 1997 Women and the transformation of the Norwegian voluntary sector. I Van Deth, W., red, Private Groups and Public Life. Social Participation, Voluntary Associations and Political Involvement in Representative Democracies. London: Routledge Selle, P. 8CÖyrnyr, B. 1995 Frivillig organisering demokrati. Oslo: og Det Norske Samlaget Skjöld, C. 1997 Pensionärernas situation. I Välfärd och ojämlikhet i 20-

årsperspektiv 1975-1995, Levnadsförhållanden, rapport 91, Statistiska Centralbyrån

SOU 1987:33u vi är tillsammans. Betänkande från 1986-års mer

folkrörelseutredning

SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens

huvudrapport

SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och knnskapsöversikt. Rapport av Socialtjänstkommittén

SOU 1996:55 Sverige och mångfalden. Slutbetänkande från

framtiden

Invandrarpolitiska kommittén

Statistiska Centralbyrån 1986 Politiska Preliminära resultat resurser. från 1984-års mätning Levnadsförhållanden av Statistiska Centralbyrån 1992 I tid och otid. En undersökning om

kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91. Levnadsförhållanden,

Rapport 79

Statistiska Centralbyrån 1997. Välfärd och ojämlikhet i ZO-årsperspektiv 1975-1995. Levnadsförhållanden, Rapport 91

Sundström, G. 1994 Care families: An Overview of Trends. I Caring for Frail Elderly People,Social Policy Studies No 14, OECD. Paris

.178

EVA JEPPSSON GRASSMAN OCH LARS SVEDBERG

Svedberg, L. 1993 Socialt inriktade frivilligorganisationer Några

—

grundläggande karaktäristika. I SOU 1993:82

Svedberg, L. 1996 Frivillighet ideologiskt slagträ och faktisk

som

verksamhet. I Ojamlikhetfnån till på vag i 2/3-

vaggan graven -

samha"llet. Stockholm: FKF Fakta Szebehely, M. 1994 Ger minskad offentlig relationer

omsorg Varmare

I Socialvetenskaplig tidskrift, 326-346

Szebehely, M. 1998 Hjälp i hemmet i nedskärningstid hemtjänstens

-

och anhörigas insatser för gamla kvinnor och män. I Sandquist A.-M.

red. Åt och behov. Stockholm: Svenska kommun-

var en efter