SOU

Cirkelsamhället : studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle : delbetänkande

Beteckning: SOU 1996:47
Typ: SOU

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

CIRKELSAMHÄLLET

i , ,W mmmømuazwü., .. Ä

Studiecirklars

lo/ealsamhälle

betydelser för individ och

@; WW

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

, .

JC Mi. f.

Statens offentliga utredningar

WE 1996:47

g Utbildningsdepartementet

Cirkelsamhället

Studiecirklars för

betydelser

individ och lokalsamhälle

Eva Andersson

Ann-Marie Laginder

Staffan Larsson

Gunnar Sundgren

Delbetänkande av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

Illustration: Uggla med Lasse Åberg

mus,

gotab ISBN 91-38-20227-1 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Förord

Folkbildningen innehåller många slags verksamheter vilka vi studerat av studieförbundens studieverksamhet närmare. I fokus har varit verksamhetens kärna, den lokala vardagen där folkets bildning odlas. Studien är en del i statens utvärdering folkbildningen SUFO 96, Utbildav en av

ningsdepartementet ledd verksamhet, som innehåller ett antal olika

projekt. Vår studie bildar, tillsammans med de andra projekten, underlag till departementets utvärdering, men är ett självständigt forskningsprojekt. De resultat här redovisas vi själva för. Vår redovisning och som svarar tolkning kan alltså inte uppfattas uttrycka Utbildningsdepartementets syn. Projektet påbörjades den 1 januari 1995 och avslutades i december samma år. Det har utförts fyra forskare från tre olika lärosäten: av Göteborgs och Linköpings universitet samt Lärarhögskolan i Stockholm. Forskarna ansvarar kollektivt för föreliggande text. I projektet har medarbetarna dock hañ olika ansvarsområden. Eva Andersson har studerat Gunnared, Ann-Marie Laginder Nyköping och Gunnar Sundgren Norberg. Var och en har sörjt för gestaltningen respektive lokalsamhälle, av från datainsamling till tolkning. Staffan Larsson har för projektets svarat design och igångsättning. Han har formellt det övergripande vetenskapliga ansvaret. Samtliga har via sammankomster i studiecirkelns anda deltagit i fonnandet av en helhetstolkning. Därutöver har elektronisk post varit ett ovärderligt medel att krympa de geografiska avstånden. Carl-Gustaf Andrén, Agneta Charpentier och Lars Göransson, som ansvarar for SUFO 96, vill vi tacka för gott samarbete. Åsa Mäkitalo gjorde oss en stor tjänst genom sin kritiska läsning vårt manuskript. av Vi har också haft stor nytta den kritiska granskning gjorts av som av den vuxenpedagogiska forskningsgruppen vid Linköpings universitet och SUF O 96 referensgrupp. Ett särskilt tack vill vi framföra till alla kvinnor och män som bidragit med sina erfarenheter och upplevelser i de intervjuer vi gjort med cirkeldeltagare och informanter.

Författarna

Förord

Författarna

Eva Andersson, 1957. Adjunkt och doktorand vid institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. Undervisar på det bam- och ungdomspedagogiska programmet. Har tidigare medarbetat som forskningsassis-

tent i två projekt och skrivit en rapport inom vardera projektet, Text och

bild i ett för datorstödd undervisning och Fem arbeten om program demokrati. Har sekreterare bidragit med två kapitel skolutvärsom om dering från Nordiska Ministerrådet. i en konferensrapport Ann-Marie Laginder, 1951. Utbildningsledare vid Linköpings universitet. Fil dr i Teknik och social förändring 1989. Avhandlingen är analys framtidsbilder och dessas värdeladdning i offentliga utreden av ningar utbildning och teknik. Laginder är beteendevetare och har om flerårig erfarenhet svensk och nordisk folkbildning. Arbetat med av

forskningsinformation. Publicerat flera skrifter om olika dialogförsök

mellan folkbildare och forskare. Redaktör för antologin Kvinnor och

pedagogisk praktik- erfarenheter inom universitet och folkbildning, som

kom 1993. Staffan Larsson, 1947. Professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet 1993. Forskare och lärare vid Göteborgs universitet

1975-1993. Fil dr i pedagogik 1983. Gästforskare vid Stanford Universi-

1987-1988. Publicerat drygt 70 skrifter, huvudsakligen inom om-

rådena vuxenpedagogik, forskning lärare och kvalitativ forsknings-

om metod. Redaktör för antologiema F olkbildningens innebörder, som kom förra året och Livslångt lärande, som utkommer våren 1996. Larsson är vetenskapligt ansvarig for det här redovisade projektet.

Gunnar Sundgren, 1943. Universitetslektor i pedagogik, ansvarar

för MIMER, ett nationellt nätverk för folkbildningsforskning vid Lin-

köpings universitet. Folkhögskollärare 1973. Fil dr i pedagogik 1986 med avhandlingen Folkhögskolepedagogik mellan myndighet och med-

borgare. Har undervisat, utvärderat och forskat vid Stockholms universi-

tet och Lärarhögskolan i Stockholm sedan 1968 och i ett fyrtiotal artiklar och rapporter analyserat frågor med reformpedagogisk anknytning.

Utkommer våren 1996 med boken Kunskap och demokrati.

Innehållsförteckning 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord

1 Bakgrund 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Forskningsstrategi 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Design 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Konkret uppläggning 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Datainsamling 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Den kvalitativa analysen 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Resultatens räckvidd 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Disposition 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Sex deltagarporträtt 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Sofia 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Tolkning: Cirkeln, individen och lokalsamhället 31 . . . . .

Intresseföraüupning på väg mot framtida yrke 31

. . . . . . .

Pedagogisk praktik och demokratiskt ledarskap 32

. . . . . .

Social och erfarenhetsutbyte 32

samvaro . . . . . . . . . . . . .

En genusaspekt komplementär verklighet och

självkänsla 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . hobby och näring 33 Travet som - . . . . . . . . . . . . . . . . .

Cirkeln alternativ utbildning och fortbildning 34

som . . . .

Idrott och naturintresse -fritid i glesbygd 34

. . . . . . . . . 3.2 Jennifer 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Tolkning: Cirkeln, individen och lokalsamhället 38 . . . . . Att fördjupa sin kristna tro tillsammans med andra 38 . . . Cirkeln mötesplats och stöd i vardagen 39 som . . . . . . . .

Möjlighet till eftertanke, självinsikt och ökat självförtroende 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Identitet och tillhörighet om bevarat medborgarskap 39

- .

Medmänniska i vardagen ökat socialt 40

- engagemang . . 3.3 Mia 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Tolkning: Cirkeln, individen och lokalsamhället 44 . . . . .

Intressebevakning och självkänsla 44

. . . . . . . . . . . . . . .

Forum för erfarenhetsutbyte och åsiktsbildning 45

. . . . . .

Rikare och kvalificerad fritid 45

mer . . . . . . . . . . . . . . . Komplementär verklighet 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Innehållsförteckning

Bidrag till lokalsamhällets omvandling 46 . . . . . . . . . . . .

Arbetsfred och samförstånd 46

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Juhani 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Tolkning: Cirkeln, individen och lokalsamhället 50 . . . . . Fördjupar yrkeskompetensen och förhindrar

kompetensbortfall 50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nya utmaningar stärker självförtroendet och ger

tillvaron en helhet 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att odla sin särart ett kollektivt projekt för att -

bevara sin identitet och stärka den finska kulturen 51

. . . .

.Självdisczplinering av den egna finska gruppen 52

. . . . . .

Att bli en grupp fullvärdiga samhällsmedborgare 53

. . . . . 3.5 Rolf 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 Tolkning: Cirkeln, individen och lokalsamhället 56 . . . . . Cirkeln som guldkant i tillvaron 56 . . . . . . . . . . . . . . . . Att lära för vardagen 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kompetensutveckling för egna företagare 57

. . . . . . . . . . Cirkeln mötesplats 57 som . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Britt 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.1 Tolkning: Cirkeln, individen och lokalsamhället 61 . . . . . Kunskaper förenklar vardagslivet och minskar

beroendet av andra 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cirkeln som diskussionsforum, uppövar förmågan

att uttrycka sig 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frivilliga studier och frånvaro tvång 62 av . . . . . . . . . . . Gemenskap med likasinnade trygghet 63 ger . . . . . . . . . . Cirkeln som friskvård 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Cirkelvärden 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Intresse 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Intressefördjupning 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Att pröva olika typer studier 68 av . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Lärande 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Att fortbilda och meritera sig 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . I arbetslivet 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . För vidare utbildning 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Som komplement till tidigare utbildning 71

. . . . . . . . . . .

föreningslivet 72

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . För att upprätthålla den kunskap gång skajfat 73 man en . 4.2.2 Att hålla sig ajour med vad händer i världen som

och hänga med i den tekniska utvecklingen 73

. . . . . . . . 4.2.3 Att påverka och bevaka sina intressen 74 . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning 5

4.2.4 Att klara vardagslivet 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.5 Att berika sin fritid 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.6 Att bli del i gänget 78 en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.7 Att förstå sig själv och andra 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.8 Att bli del historien 80 en av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Gemenskap 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 ...störst är att vi kommer ihop 81 nog . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Kravlös gemenskap 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Vänner för livet 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.4 Att förstärka gemenskap som redan finns 83

en . . . . . . . Att göra något ihop med sina vänner 83 . . . . . . . . . . . . . Att träffa sina landsmän 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vidgadföreningsgemenskap 84

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.5 Att träffa andra och komma ut 85 . . . . . . . . . . . . . . . .

Att trafa människor 85

nya . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avbrott i vardagen 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ett eget frirum 86

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att få struktur på dagen 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förhindrar isolering 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.6 Gemenskap med andra i situation 89 samma . . . . . . . . . 4.3.7 Gemenskap med människor med bakgrund 90 annan . . . Gemenskap över kulturgränser 90 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Gemenskap över sociala och yrkesgränser 91

. . . . . . . . . Gemenskap över generationsgränser 92 . . . . . . . . . . . . . 4.4 Att växa människa 92 som . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.1 Förbättrat självförtroende och möjlighet till eftertanke och självinsikt 93

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Att hitta personlig uttrycksform 95 en . . . . . . . . . . . . . .

4.4.3 Att uppskattas andra 97

av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Medborgarvärden 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.1 Att våga uttrycka sig och kunna argumentera 98 . . . . . . 4.5.2 och fatta kollektiva beslut 99 Att ta ansvar . . . . . . . . . . 4.5.3 Ett forum för erfarenhetsutbyte och åsiktsbildning 100 . . 4.6 Studieformen 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.1 Fritt och frivilligt. Lärande utan krav och tvång 103 . . . 4.6.2 Att slippa bli bedömd 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.3 Ger studieverksamheter kontinuitet och struktur 105 . . . . . 4.6.4 Tillgång till material, utrustning, lokaler och

106 arrangemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6.5 Studiecirkeln, självklar organisationsform eller en

verksamhet vilken helst 108 som som annan . . . . . . . . . .

6 Innehållsförteckning

5 Glesbygd, stad, förort 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Norberg från järnberg och industriort till servicesamhälle och kulturbygd 112 . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Gruvsamhälle och landsbygd 112 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Flyktingmottagning och invandring 115

. . . . . . . . . . . . .

5.1.2 Servicesamhälle, småforetagande och arbetspendling 116

. Barnomsorg, skola och äldrevård 116 . . . . . . . . . . . . . . Småföretagsamhet och pendling 117 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Den expansiva fritiden idrotten, kulturprojekten och Studiecirkelverksamheten 118 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Idrott, jritidsverksamhet och allmänt föreningsliv 118

. . . .

"Strejkspelsföreningen " 119

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

"Norbergare minns" 120

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Musikliv och "visprojekt" 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

"Nya Lapphyttan" 121

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studiecirkelverksamheten 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övrigt 123

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Norbergsanda" och framtidsvilja 124 . . . . . . . . . . . . . .

5.1.4 Tolkning: Cirklamas betydelse för lokalsamhället 125

. . . Kunskap som livsmening, för handling och som

yrkesorientering 125

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

En till kropp och själ välfungerande samhällsmedlem

hälsoaspekten 126 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gemenskaper, samförstånd och allmän vilja

samhällets integrering 128 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mötesplats och forum för åsiktsbildning

lokal demokrati 130 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kulturtradition och kulturförnyelse lokal identitet 131 som 5.2 Nyköping kommunen vid Sörmlandskusten 132 - . . . . . 5.2.1 Gästabudsstaden historien hålls levande 133 - . . . . . . . . . 5.2.2 Från industristad till tjänstemannastad 133 . . . . . . . . . . . Arbetslösheten ökar på tjänstemannasidan 134 . . . . . . . .

Blandade bostadsområden och låg andel utländska

medborgare 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Socialdemokraterna åter vid makten i ekonomiskt

kärva tider 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Utbildning och kommunikation strategiska frågor 137 - . . 5.2.5 Skynda långsamt småstadsidyllen utmanas 138 . . . . . . .

5.2.6 Folkbildning och föreningsliv med djupa historiska

rötter 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Det finns föreningar för precis allt... och lite till 139

. . . .

Studieförbunden bedriver en omfattande verksamhet 140

Innehållsförteckning 7

ABF, TBV och LO driver Nyköpings folhögskola 142

. . . . 5.2.7 Ett rikt kulturliv med växande teaterintresse 142 . . . . . . . 5.2.8 Tolkning: Cirklamas betydelse för Iokalsamhället 143 . . . Pensionärernas Hus centrum för lärande och gemenskap 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ett friskare liv och medinflytande för pensionärer 146

. . . i arbetslöshetstider 147

TjänstemannaResursen

. . . . . . . .

Arbetslösa får kraften tillbaka bevarat och

- om

förstärkt medborgarskap 147

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mångkulturella Nyköping att motverka

främlingsfientlighet 148

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ungdomskultur och fritt spelrum 150

. . . . . . . . . . . . . . . Medmänniska i vardagen socialt 151 - om engagemang . .

Politiskt arbete och påverkan 152

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Föreningsaktivitet och ledarskolning 152

. . . . . . . . . . . .

På färd mot framtiden utveckling i arbetslivet 153

- om . .

Medborgarlärande ringar på vattnet 153

- som . . . . . . . . Cirkeln mötesplats 154 som . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ökad allmänbildning och kompetensutveckling 155

. . . . . 5.3 Gunnared modern arbetarstadsdel 156 - en . . . . . . . . . 5.3.1 En modern arbetarstadsdel 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3.2 Människor från jordens alla hörn 161

. . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 En röd stadsdel med ansträngd ekonomi 163 . . . . . . . . . . 5.3.4 Sovstaden försöker locka till sig nya som arbetstillfällen 164 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.5 Låg fritidsbudget många föreningar 166 men . . . . . . . . . . 5.3.6 Vilka deltar och vilka står utanför 169 . . . . . . . . . . . . . 5.3.7 Tolkning: Cirklamas betydelse för Iokalsamhället 170 . . .

C irklar mot förändringar i Iokalsamhället 170

som svarar Att stärka sin särart eller verka för integrering 171 . . . . . skötsamhet och 173 Att värna om ansvar . . . . . . . . . . . .

Sociala nätverk och trygghet i bostadsområdet 175

. . . . .

Att förvalta subkulturer och införliva ungdomskultur 176

. Utbildningskomplement andra ämnen och en väg in iKomvux 177 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att uppöva demokratiska färdigheter 177

. . . . . . . . . . . .

6 Cirkelsamhället 179 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Cirklar och lärandets innebörder 180 . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Ideal och förväntningar från deltagare och

lokalsamhälle 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Innehållsförteckning

6.2 Cirkelns grammatik 184 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.1 Fritt och frivilligt 185

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.2 Sakorientering 186

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 Social gemenskap och behärskad intimitet 187 . . . . . . . . 6.2.4 Tid och 189 rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Cirklar som kultur- och samhällsbärare 191 . . . . . . . .

6.3.1 Kulturbevarande och kulturfömyande 194

. . . . . . . . . . . . En del i lokalsamhällets självförståelse och

förändringsprocess 195

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nya kulturella uttryck 197

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Cirklar som formare identiteter 198 av . . . . . . . . . . . . 6.4.1 Livserfarenhet 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Invandrare och kulturell identitet 202 . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.3 Arbetslösa i cirklarna 204 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4.4 Medborgerlig identitet 205

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mångkunniga och allmänbildade medborgare 206

. . . . . .

Målmedvetna och samförståndsberedda medborgare 206

Medborgare som identifierar sig med sin lokala miljö 207

6.5 Skötsamhet, nätverk och självreglering 207

. . . . . . . . . 6.5.1 Skötsamhetsidealet 208 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Föreningsliv och cirklar som sociala nätverk 212

. . . . . .

.Självreglering 213

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Cirkeln som livsvärld och system 215 . . . . . . . . . . . . . 6.7 En diskurs om demokratiteori 220 . . . . . . . . . . . . . . . .

6.7.1 En individcentrerad demokratitolkning 221

. . . . . . . . . . .

6.7.2 En samhällscentrerad demokratitolkning 223

. . . . . . . . . .

6.7.3 En kommunikativ demokratitolkning 226

. . . . . . . . . . . . 6.7.4 Aktuell demokratidiskussion 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.8 Studiecirkeln och statens folkbildningsmål 230

. . . . . . .

6.8.1 Erfarenhetsutbyte och ömsesidig förståelse

- men

kritisk dialog 232

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.8.2 Jämlikhet ifråga om möjligheter

- men

kompensatorisk 233

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.8.3 Medborgarkompetens ökad delaktighet och

- men

samhällsförändring 236

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Cirkelns mångsidighet 239

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.1 Olika arenor olika på cirklarna 239

- syn . . . . . . . . . . 7.2 Den stora variationen i betydelser 241 . . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Porträtten 241 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.2 Deltagarna som grupp 242

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.3 Lokalsamhällena 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Innehållsförteckning 9

7.2.4 Flexibilitet ligger bakom den stora variationen 244 . . . . . 7.2.5 Folkbildningen och statsbidraget 247 . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.6 Folkbildningens legitimitet 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Referenser 253 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Källor till lokalsamhällena 261 . . . .g . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Norberg 261 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nyköping 263 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gunnared 264 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 Förteckning över deltagarintervjuer 267

. . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Förteckning över informanter 269 . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 3 Frågor till studiecirkeldeltagare 271 . . . . . . . . . . . . . . . .

1996:47 ll SOU

1 Bakgrund

Den nordiska folkbildningen är ett fenomen, i ett internationellt som

perspektiv verkligt intressant. Den representerar studieform, som

är en i andra länder uppfattas utopi än realitet. Ett centralt stråk i mer som 1900-talets skolhistoria är de försök gjorts för att förändra de som

grundläggande mönster undervisning formas efter. Vi har den prog-

som ressivistiska vågen under mellankrigstiden och vi har ny liknande våg en

på 1970-talet. Det har med utgångspunkt i amerikanska data konstaterats de grundläggande mönstren bara rubbats tillfälligt för att snart återta

att

sin ursprungliga form Mot sådan bakgrund framstår folkbildningen

en i skarp relief. I denna har ett annorlunda grundmönster etablerats, mest tydligt genom studiecirkeln. Redan i början detta sekel formades studiecirkelverksamav genom

heten praxis, avvek från gängse former av utbildning Det

en som

verkligt intressanta är att denna avvikelse från etablerad praxis inte blev

ett randfenomen, utan att studiecirklar blev ett nytt etablerat mönster,

motstått tidens tand Detta mönster inte ensartat utan hade

som var

formmässiga variationer inom samma grundstruktur. Gemensamt var dock de avvek från den gängse skolmässigheten. Dagens verksamhet

att har fortfarande i viss utsträckning kvar detta drag att avvika från av

etablerad praxis i skolor olika slagf I hur stor utsträckning återstår

av undersöka. Sedan början seklet har mycket hänt i såväl samhället att av

i i folkbildningsvärlden. Frågan är folkbildningen fort-

stort som om farande har någon betydelse. Frågan är helt enkelt: Vad betyder folk-

bildning i vår tid Denna studie söker besvara sådan fråga, den handlar om studieen

cirklamas betydelse för det lokala livet. En grundläggande utgångspunkt

är att vi undersöker cirkelstudiemas betydelse för såväl individernas som

Tyack Tobin 1994. 2 Detta gällde såväl kommunikationsformen samtal styrforrnema självsom bildning. Det gällde även såväl i teori Arvidson, 1991 som i praktik.

3 Se Larssons artikel i Bergstedt Larsson 1995.

Waldén 1994.

12 Kapitel 1

samhällets liv. Fokus ligger i vad deltagarna får ut att delta i verkav samheten och hur deltagandet kan relateras till samhällets liv. Enligt vår mening handlar det inte bara att medborgarna om hämtar olika värden från studierna for att användas i andra sammanhang, vare sig det är politik, kultur, fritid, arbete eller det sociala livet. Själva studieverksamheten är också i sig själv del i samhällslivet. en Studierna används för att fylla olika behov hos deltagarna. De fyller också samhälleliga funktioner. Frågan studiecirkeln formar unika är om drag i samhällslivet Inte minst är dess demokratiska form ett särdrag .

i jämförelse med andra utbildningstraditioner Icke-auktoritär utbildning

har varit en ofta framställd utopi. Bidrar verkligen studieverksamheten

till att forma ett särskilt slags samhälle Hur detta cirkelsamhälle

ser ut Vad skulle vi mista om vi inte hade det Sådana frågor utgör allen män bas för vår studie. Studien är avgränsad till den studieverksamhet som bedrivs i studieförbundens regi, i praktiken har det blivit studiecirklar. Folkbildning sker en mängd olika sätt, såväl i organiserad oorganiserad fonn. som Man kan även diskutera om all verksamhet sker i studieförbundens som motsvarar vad begreppet folkbildning kan stå för I detta namn sam-

manhang gör vi inga värderingar folkbildningsmässigheten utan

av studerar studieförbundens lokala studieverksamhet, sådan den som faktiskt ser ut.

Våra huvudfrågor kan således formuleras enligt följande:

Vilka betydelser tilldelas studieverksamheten individer deltar av som Vilken roll har studieverksamheten i lokalt samhällsliv

Det projekt som här redovisas är ett flera inom för Statens av ramen

utvärdering av folkbildningen 1996 SUFO 96. Genom att studera

växelspelet mellan individ och lokalsamhälle skall denna studie bidra till förståelsen av hur kunskap och kulturell delaktighet uppstår och sprids i ett högutvecklat och modernt samhälle.7 Vår utgångspunkt är att olika studier, som ingår i SUFO 96 kompletterar varandra. Ett särskilt viktigt komplement till vårt projekt är den undersökning görs ett som av repre-

5 Se Larsson l993a. ° Senast: Bergstedt Larsson 1995. Den långa svenska debatten om vad folkbildning kan vara har studerats i flera avhandlingar: Arvidson 1985, 1991, Ginner 1988, Gustavsson 1991. 7 SOU l993:64, s 13.

Kapitel 1 13

sentativt urval av befolkningens Denna kan ge en representativ beskriv-

ning befolkningens på folkbildningen, medan vår studie avser ge av syn fylligare bild av folkbildning när det placeras i ett konkret sammanen lokalsamhällen.° Vi kan inte uttala utbredhang; tre specifika oss om ningen eller orsaken till studiecirklama, men vi kan söka besvara om

frågan: Vad betyder studiecirkeln

8 SOU 1995:141.

9 Se Geertz 1991 begreppet "thick description. om ° Detta parafras på Johan Asplunds 1971 försök att fånga poängen med är en tolkande ansatser i boken Om undran inför samhället.

2 Forskningsstrategi

En tanke låg till grund för uppläggningen arbetet var att studie-

som av cirklamas betydelse bäst kunde studeras att granska verksamgenom heten i några lokalsamhällen." Det blev tre olika orter som valdes:

Gunnared, Norberg och Nyköping. De empiriska källor som vi öste ur

mångahanda slag. Vi gjorde intervjuer med cirkeldeltagare. Vi

var av

intervjuade med särskild god kännedom de tre orterna och

personer om deras cirkelvärld. Vi samlade statistik, beskrivningar och annan dokumentation dem och vi drog nytta vad vi kunde observera när vi om av besökte ortema. Genom att relatera studieverksamheten till den lokala situationen,

demografi, utbildning, näringsliv och politiska och kulturella

t.ex. ortens liv, borde kunna få fördjupad förståelse inte bara för cirkeldeltaman en utan även för cirkelsamhällefi Vad betyder studiecirklarna för gama,

dem deltar Vad skulle de lokala miljöerna förlora studiecirk-

som om larna inte fanns

Studieverksamhet i studieförbundens regi belyser spelet mellan

individ och samhälle. Verksamheten bärs individer som deltar upp av

fritt och frivilligt, består alltid gruppaktiviteter. Cirkeln finns

men av

i gränslandet mellan samhälleligt och individuellt liv. Ofta formas

kunskapen samhandling och bygger på interaktionen mellan genom en

individer. Denna mötesplats är särskilt intressant. Spänningen mellan

individ och samhälle är fråga är fundamental när söker förstå en som

" Se Ekman 1991 och Larsson Thång 1993.

2 Se bilaga l förteckning över deltagarintervjuer. - 3 Se bilaga 2 förteckning över informanter. - En förteckning över dessa källor för respektive ort, finns direkt efter referenslistan. 5 Begreppet bör uppfattas symbolisk bild av all verksamhet som är som en relaterad till studiecirklarna eller berörs av dem. Begrepp som låter samhälle föregås ett bestämningsord kan benämnas symboliska bilder. De är rika, av mångtydiga och spänningsfyllda i sina betydelser. De har dessutom en diffus och kan starkt värdeladdade. För vidare diskussion se Lagin-

âvgränsning

vara er 1989.

16 Kapitel 2

vår värld. När vi samlat data har därför såväl velat fånga cirkeldeltagamas perspektiv, som sökt placera detta i den bestämda lokalmiljö, där de lever. Med ett likartat resonemang kan man urskilja tre aspekter, när man önskar belysa värdet i studieförbundens verksamhet. Värdet för individen har redan berörts. Den andra aspekten är att verksamheten påverkar samhället. Den tredje är att studiecirklama faktiskt själva utgör en del av samhället de är en byggsten i samhällets vardag. -

2.1 Design

I enlighet med vårt syfte har undersökt de betydelser och innebörder

som folkbildning har för deltagare och lokalsamhällen. Medlet att nå

detta var att göra en kvalitativ analys. En sådan analys handlar om att

vill beskriva egenskaperna hos något- hur något är beskaffat. man Analysen handlade i vårt fall om att gestalta beskaffenheten i cirklarnas betydelser. Kvalitativa studier kan olika slag, från tolkningar vara av av historiska skeenden till gestaltandet av individers upplevelser. De kan också ha sin grund i olika tanketraditioner, t.ex. hermeneutik eller feno-

menologi. I vårt fall inspirerades vi av dessa riktningar, men inte minst

har vi tagit intryck av en s.k etnografisk forskningsstrategi. I vårt fall var avsikten att förstå vilken betydelse studiecirklama har för deltagare och det lokala livet. Den kvalitativa forskningsstrategins

styrka ligger i att på ett fylligt sätt ge inblick i företeelser eller feno-

men. En god analys skall fylliga och väl strukturerade gestaltge

ningar. En annan kvalitet ligger i att man på ett nyanserat sätt kan

fånga komplexiteten i ett fenomen, eftersom man undviker att via val av

variabler utestänga de aspekter av verksamheten som forskarna på förhand inte tror är relevanta. En tidig företrädare för kvalitativ forskningstradition, Blumer, bedrev stark polem ik mot andra ansatser för

6 Det har skrivits uppsjö litteratur kvalitativ forskningsmetod det en av om senaste decenniet. Två översiktsverk kan nämnas: Denzin Lincoln 1994 och LeCompte, Millroy Preissle 1992. Larsson l993b har gjort en översikt över kvalitetskriterier för kvalitativa studier. 7 Larsson 1986, s 7. "i Geertz 1991 argumenterar för att presentationen av ett sammanhang måste vara konkret det skall var "thick descriptions. - 9 Larsson l993b.

Kapitel 2 17

att de arbetade med konstruktioner som inte hörde hemma i

vardagsverkligheten. Han menade istället att hela forskningsarbetet

skulle underordnat den studerade verklighetens ordning. vara Möjligheten att göra detta kan diskuteras, men andan i ansatsen är att beskriva verkligheten den faktiskt framstår. som I vårt fall betyder det att vi åtminstone tillfälligtvis sökt bortse från våra fördomar folkbildning, sig det handlar vad som är om vare om folkbildningsmässigt, "demokrati eller andra föreställningar, som

egentligen är formulerade utanför de sammanhang som vi faktiskt stude-

rar. Genom vår medvetenhet dessa föreställningar söker frigöra om från dem. Istället söker vi fånga de reellt existerande betydelser, som oss framträtt i våra data. på verksamheten inte alltid följer mallen Att synen behöver inte innebära att den är utan mening. Den kan fylla viktiga funktioner ändå för såväl samhälle individer. Vad som är legitim som verksamhet i termer statsbidragsberättigande etc. är något som kan av diskuteras, när har god bild av de betydelser som verksamheten man en faktiskt har. För vårt sätt att arbeta är det då viktigt att vi inte låser oss till bestämd betydelse från början utan att vi är öppna för vad som en faktiskt förekommer. Det öppna tillvägagångssättet i studien innebar för det första att förståelsen tolkningen studiecirklamas betydelse för individ och av samhällsliv fick växa fram i växelverkan mellan teori och empiri. Med

hjälp flera teoretiska perspektiv kunde nya infallsvinklar prövas och

av analysen insamlade data fördjupas. Följaktligen var det inte vår av avsikt att låsa ett teoretiskt perspektiv utgångspunkt och ram för som

studiet den empiriska verkligheten. I stället sökte vi upprätthålla en

av dialog med teori när tolkade data. Våra olika teoretiska insikter har säkert haft betydelse för vad vi de har bidragit till kreatisett, men mer

viteten än till att låsa perspektivet.

Inte heller ville vi låsa till de målsättningar som riksdagen fattat oss beslut En öppen undersökning den konkreta verksamhetens om. av

betydelser och funktioner innebar istället att de grundläggande mål som

staten formulerat rollen att något vi återvände till när vår gavs vara empiriska analys i stora drag slutförd. De blev något som kunde var diskuteras i relation till vad vi fann.

2° Blumer 1969.

2 Bergstedt Larsson 1995.

18 Kapitel 2

2.2 Konkret

uppläggning

De tre lokalsamhällen vi valde kan sägas representera storstadsförort, mellanstor stad och glesbygd. Gunnared, en stadsdel i Göteborg valdes som förort. Residensstaden Nyköping valdes som mellanstor stad och som representant för glesbygden kom vi fram till att Norberg skulle vara lämplig. Praktiska skäl avgjorde att just dessa orter valdes. Utgångspunkten var att fånga några lokalsamhällen som kunde antas vara så olika att vår analys skulle stor bredd i betydelser. Å andra sidan ge en handlar det om fall som var och en har sin förhand okända särart. Representativitet i tenner av slumpvist urval ur en population är meningslöst vid fallstudier.

2.2.1 Datainsamling

Ett centralt drag i en etnografisk strategi är att man gör en successiv

planering. Detta innebär att man inte låser hela uppläggningen från början, utan låter resultaten de inledande undersökningarna bilda av

grund för den fortsatta planeringen, en s.k. theoretical sampling" I

vårt fall betydde detta att inte förhand valde ut alla informanter som skulle uppsökas eller vilka dokument som skulle studeras istället sökte vi oss successivt fram till relevanta källor. På förhand hade vi bestämt oss för att vända oss till kommunalpolitiker och förvaltningstjänstemän. Vi samtalade även med representanter för studieförbunden. Därutöver intervjuade vi sådana vi så småningom förstod personer, som hade särskilt viktiga insikter, t.ex. företrädare för stora föreningar och

eldsjälar i kulturprojekt.

Frågorna till informanterna konstruerades så att vi skulle få en så fyllig och tydlig bild lokalsamhället möjligt. Vi bad inforav som var

manterna beskriva sin ort och byggde sedan upp intervjun kring följd-

frågor framför allt på sådana områden som inte penetrerats i deras inledande beskrivning. Exempel på sådana områden var: bostäder, arbetsmarknad, politik, förenings-, kultur- och fritidsliv. Ett annat viktigt område var naturligtvis studieförbundens verksamhet. Intervjuerna forrnades i hög grad av vem vi talade med, t.ex. fick vi via studieförbundsföreträdare en djupare kunskap om studieförbundens lokala verksamhet. Slutligen utnyttjade vi informanterna som personer som fick

22Glaser Strauss 1967 myntade begreppet.

Kapitel 2 19

kommentera varandras påståenden, dvs. prövade efter hand våra pre-

liminära tolkningar informanterna. Intervjuer med deltagare fick särställning i vår analys. 63 interen vjuer, 20 från varje ort, bildade bas för en inblick i hur studierna ca

tedde sig deltagarnas perspektiv. Urvalet individer för deltagarin-

ur av tervjuer har inte skett via slump utan successivt för att få fram en variation åldrar och kön, också cirkelämnen och studieförbund. Vill av men ha kvantitativ bild hur studiecirkeldeltagama fördelar sig man en av

olika variabler vill hänvisa till en surveyundersökning som genom-

förts i SUFOs regi. Våra intervjuer med cirkeldeltagare avser istället

fyllig inblick i vad studier i cirkel betyder fokus ligger i att att ge en förstå enskilda deltagares upplevelser cirklar genom att de framför av allt relaterar dem till sin livssituation. Avsikten var att kunna förstå cirkeldeltagandet bricka i det större livsmönstret. som en

Inför intervjuerna med deltagarna gjordes en del provintervjuer, som

skrevs ut och utgjorde underlag för beslut om intervjuemas slutliga utformning. Intervjuerna hade bestämd struktur, men inom denna fören

des samtalet på ett följsamt sätt via följdfrågor och utredande attityd.

en Intervjuerna bokades i allmänhet över telefon och utfördes oftast i något studieförbunds lokaler eller i hemmen. Intervjuerna tog mellan 45 och 90 minuter och skrevs ut ordagrannt. I ett fall antecknade intervjuaren

och fick sedan godkännande intervjupersonen på renskrivningen.

av Cirkeldeltagama blev ombedda att inledningsvis berätta något om sig själva för att få bakgrund till de följande frågorna cirkeldeltaganen om det." Sedan fick de frågor hur det kom sig att de börjat just i denna om

cirkel och ombads beskriva cirkeln, dess innehåll och uppläggning. Därefter kom vi på vad cirkeln betydde för dem just då. Vi frågade också erfarenheter andra cirklar, både sådana de deltog i parallellt och

om av

de cirklar de deltagit i tidigare. Slutligen uppmanades de beskriva lokalsamhället. Varje intervju analyserades systematiskt ur två aspekter. Dels beskrevs vad studierna betydde för individen, dels vilken betydelse detta

deltagande kunde ha för lokalsamhällets liv. En viktig del vår forskningsstrategi att kombinera olika slags

av var information i beskrivningen lokalsamhällena. Detta nödvändigt av var

dels för att bygga välbelagd tolkning, dels för att kunna jämföra

upp en olika datakällor för att bedöma tolkningens trovärdighet. I det senare

23 SOU 1995:141. 24 Se bilaga 3 övergripande struktur frågeområden som anpassades till - av varje intervju.

20 Kapitel 2

fallet handlade det om triangulering. En annan form för validering av

lokalsamhällesbeskrivningen var att några informanter fick läsa och rea-

gera på det dokument, slutligen formats lokalsamhället. När som om intervjun med informanterna bokades bad vi skriftlig information om som var relevant. Det som kom fram vid intervjun kunde sedan relateras till denna eller skriftlig dokumentation liksom lokal och nationell annan statistik. Andra källor var verksamhetsplaner och dito berättelser från studieförbunden och andra verksamheter. Vi läste även lokaltidningar under datainsamlingsperioden. Här handlade det om att skapa en bild av

lokalsamhällets aktiviteter; föreningar, politisk och facklig verksamhet,

arbetsliv, kultur och nöjesliv. En ytterligare källa för lokalsamhälles-

beskrivningama var vistelsen i lokalmiljön: promenader i bostadsområ-

den, köpcentra, bussturer, luncher och kafferaster restauranger och kaféer, besök i bibliotek etc. Genom detta fick informantemas beskrivning av orten konkret motsvarighet. en Slutsteget i denna del av arbetet var att utnyttja beskrivningen av

lokalsamhällena tolkningskontext för de 63 deltagarinter-

som en

vjuema. Genom att relatera deltagarnas cirkeldeltagande till det lokala

sammanhanget utredde vi cirklamas samhälleliga betydelse. Detta sked-

de i två steg: l alla 63 porträtten tolkades dels individuell, dels

ur en ur en samhällelig synvinkel, och 2 den tolkningen utgjorde senare sedan basen för att teckna studiecirklamas betydelse för lokalsamhället.

2.2.2 Den kvalitativa

analysen

Tolkningen av data inleds i princip så fort forskaren möter fältet eller intervjupersonen. När det gäller våra semi-strukturerade intervjuer innebar detta att de pâ de inledande frågorna genererade svar som gavs

följdfrågor, som baserades på tolkningar i situationen.

Ser man till vår gestaltning av cirkelvärlden kan faktiskt hur man se olika delar resultaten präglats olika traditioner kvalitativ analys. av av av

Den första typen av tolkning finner vi i kapitel där sex porträtt av cirkeldeltagare presenteras. Detta slags porträtt gjordes av samtliga 63 intervjuade deltagare. Porträtten formades till en beskrivande och en

tolkande del. Med tolkning här att cirkeldeltagandet placeras menas

25 Med triangulering menas en jämförelse av olika slags data som beskriver samma företeelse eller händelser för att pröva samstämmigheten. Det kan handla om jämförelse mellan intervjudata och observationsdata eller om jämförelse mellan olika observatörers data. 26 Detta brukar i engelsk litteratur betecknas respondent Validation. som

Kapitel 2 21

in i varje livssituation. Det blir det sammanhang, i vilken cirkelpersons deltagandet förstås som en del i en helhet. Livssituationen har i sin tur två aspekter. För det första individens

upplevelse vad cirkeln betyder för honom eller henne. För det

egen av

andra vad cirkeldeltagande i den specifika livssituationen innebär ur en samhällelig synvinkel. I denna tolkning finner vi typiska drag från en hermeneutisk tradition. Förståelsen av det enskilda fallet grundas på att

delen cirkeldeltagandet relateras till helheten livssituationen för att forma en tolkning.

I kapitel 4 presenteras samtliga uppfattningar av vad cirkeldeltagandet betytt för de deltagare, vi intervjuat. Denna presentation har for-

som

utfallsrum, där varje uppfattning betydelse vi funnit

men av ett av som

presenteras. På så sätt visas hur uppfattningarna betydelsema av cir-

keldeltagande varierar i hela deltagarintervjumaterialet, frigjorda från

varje specifik persons livssituation.

Utfallsrummet konstruerades i tvåstegsprocess. Det första ledet var en

de 63 porträtten. Därefter urskiljdes betydelsema för individerna och sammanfördes på så sätt att varje typ av betydelse blev en kategori. Det är viktigt att lägga märke till att vägen till kategorierna gått via de betydelser utkristalliserats i varje persons livssituation i porträt-

som - Kategorierna i utfallsrummet är således väl förankrade i de konkreta ten.

sammanhangen. Den totala variationen i uppfattningar utgör utfalls-

rummet. På detta sätt kan vi få föreställning om vilka olika sätt att en

finna mening i cirkeldeltagande, som uttrycktes i intervjuerna.

Centralt är att utfallsrummet uttrycker de intervjuades förståelse av

meningen med sitt deltagande, de förmedlat i intervjun. "Sannings-

som

värdet ligger i att det är deras självförstâelse. Om man lägger ett annat utifrån-perspektiv på vad de säger i intervjun, t.ex. tolkar det med någon tolkningsteori, kan komma till ett annat resultat, vilket vi

man

alltså inte gör i detta kapitel. Den som är förtrogen med den fenome-

tanken utfallsrum.

nografiska forskningstraditionen känner igen om ett

27 Ödman 1979 har ett förtjänstfullt sätt bidragit till att göra traditionen känd på svenska språket. 2 Utgångspunkten i individens självförståelse har i en etnografisk tradition betecknats emic till skillnad från ett etic ett där forskarens förståelse står som i förgrunden. Motsvarande beteckningar i fenomenografisk tradition är första en

etic och andra emic ordningens perspektiv.

29 Marton 1981 gör programförklaring till synsättet. Larsson 1986 preen senterar ansatsens praktiska forskningsstrategi.

22 Kapitel 2

I analysen av vad cirkeldeltagandet betyder för lokalsamhället i

kapitel 5 har vi inspirerats av en etnograñsk forskningstradition. Här

måste vi påpeka att tiden för vistelse på fältet varit långt mer begränsad än vad en renodlad etnograñsk studie skulle kräva. Snarare har vi in-

spirerats av andra drag i denna ansats. Ett sådant drag är att tolkningen

vilar på kombinationen data som härrör från flera datainsamlingsmeav toder. I vårt fall handlar det för det första om att vi intervjuade informanter, dvs. i lokalmiljön som har en särskild insikt i det personer sammanhang studeras. Vi hade samtal med såväl olika studieförsom bunds lokala företrädare, som lokalpolitiker, förvaltningstjänstemän och lokalredaktörer. Vi kombinerade sedan dessa data med skriftlig dokumentation och statistik för att forma bild det lokala sammanhanget en av som sedan kunde bilda bas för en tolkning av deltagarintervjuema. Därigenom formade vi tolkning cirkeldeltagandets samhälleliga en av betydelse.

Man kan således se att samma beskrivning av cirkeldeltagande givit upphov till olika slags tolkningar genom att de relaterats till olika sam-

manhang. Tolkningskontexten har varit olika. Här tydliggörs att samma enskilda tolkdata kan ges olika tolkning beroende på vilken helhet

ningskontext den relateras till. I en hermeneutisk tradition är detta

logiskt eftersom delens betydelse avgörs relationen till helheten. Om av man sätter detta i system kan man tala om att man väljer tolkningskon-

texter. Ett litterärt exempel kan vara tolkningen av en bestämd text,

Hemsöboma. För att förstå dess innebörd kan relatera den till man Strindbergs liv. Man kan även tolka text uttryck för det dåsamma som varande samhällets tillstånd. En tredje tolkningskontext skulle vara att

texten avspegling ett litterärt ideal. Vi kan fortsätta att

se som en av rada upp ytterligare tänkbara tolkningskontexter för samma text, men exemplen bör räcka som illustration av principen. I kapitel 6 tar vi ytterligare ett steg, när vi introducerar teori som tolkningskontext till de redan gjorda analyserna. De tolkningar som därigenom formas bidra till att ytterligare dimensioner i cirkelsamavses hället blir synliga, friare diskussion som går utöver vårt empigenom en

3° Ett utmärkt arbete representerar traditionen är Hammersley Atkinson som 1987. En tidig portalñgur för traditionen var Malinowski 1961, som 20talet tydligt ritade konturerna för hur ett "tältarbete skulle formas. I den s.k. Chicago-skolan utvecklades under mellankrigstiden tanken att studera det egna samhället med sådana metoder Faris, 1967. En sådan studie av ett svenskt lokalsamhälle, Mullsjö, gjordes av Allwood Ranemark 1943. 3 Med informant vi är särskilt förtrogen med menar en person som ett sammanhang: i vårt fall lokalsamhället eller studieförbundens verksamhet.

Kapitel 2 23

riska material. Teoriemas begrepp har egenskapen att visa på möjliga sätt att se de fenomen vi har omkring oss. I detta kapitel söker vi utnyttteorier som bidrar till ytterligare tolkningsmöjligheter. I det avslutande kapitlet är ambitionen att forma en helhetsbild, som är säkert förankrad i de empiriska resultaten. Här ligger analysen ett övergripande plan i förhållande till porträtten, utfallsrummet och lokalsamhällesbeskrivningama. Finns det något drag som resultaten på de

olika nivåerna har gemensamt Här bör erkännas att den fenomenologis-

ka tanken om att finna det som förenar alla de skilda varianterna varit en metafor som inspirerat.

2.3 Resultatens räckvidd

Alla forskningsresultat har en rad begränsningar när det gäller teore-

tiska perspektiv, metodiska perspektiv, vald design, urval av situationer och etc. För att rätt kunna värdera resultatens räckvidd bör personer reflexionen över detta redovisas.

Valet av fallstudie som metod ger möjligheten att relatera delen till

den helhet som den ingår t.ex. att relatera den enskildes svar till särdrag i lokalsamhället. En annan sida är möjligheten att ge individer röst och därmed låta dem framföra sitt perspektiv. Begränsningama i en

fallstudie ligger i att man inte kan generalisera på samma sätt som är fallet vid stickprovsundersökningar. Generalisering kommer ett annat sätt i fallstudie. Det sker så att säga via läsaren: Kunskapstill-

en skottet genom fallbeskrivningen sker genom att de som tagit del av resultaten kan ha fallbeskrivningen i åtanke, när man tänker andra fall och då eventuellt upptäcka relevansen av den gestaltning, som den

kvalitativa analysen resulterat Stake kallar detta naturalistic generali-

sation. I relation till värdering studiecirkelverksamheten måste en av man vara klar över att studiens resultat beskriver enbart vad studiecirklar sagts betyda för de vi intervjuat, dvs. deras självförståelse. Slutsatsema måste därför dras med hänsyn tagen till detta. Designen själva uppläggningen av studien har också stor be- - tydelse för vilka slutsatser som kan dras. Vi har valt att intervjua de som faktiskt deltar i studiecirklar. Icke-deltagares syn är därmed inte studerad. Detta torde betyda att de som fått röst genom vår studie ansett

32 Begreppet reflexivitet är här centralt. Se t.ex. Hammersley Atkinson 1987 och Ehn Klein 1994. 33 Stake 1986. Se även Larsson 1993, 205. s

24 Kapitel 2

verksamheten tillräckligt meningsfull för att välja att delta. Inte minst med tanke på att de ofta betalat en hel del. Vårt bidrag handlar därför inte så mycket om det överhuvudtaget är en meningsfull verksamhet, utan framförallt om på vilket sätt den är meningsfull. Konsekvensen av designen torde bli att starkt kritiska röster knappast kan förväntas vara representerade. En ytterligare avgränsning av resultatens räckvidd har att göra med de valda datainsamlingsmetodema. Vi har samlat data av många slag,

men systematiskt analyserade observationer av studiecirklar har vi inte

gjort. Detta innebär att vi saknar möjlighet att analysera processerna i cirklarna utan att göra det via enskilda deltagares beskrivning. Detta får följd att inte deltagarna är uppmärksamma på undgår som processer som även vår uppmärksamhet. Detta blir en viktig fråga när man diskuterar t.ex. demokratins plats i cirkelverksamheten. Processer som i forskares

analys kan beskrivas som demokratiska behöver inte uppfattas så av de

deltagare och informanter som intervjuats. Av detta följer att demokratiska värden kan finnas trots att de inte blir tydliga i vad de intervjuade säger. Å andra sidan är denna studie flera. Varje studie kan inte en av ge hela bilden. Olika studier måste läggas bredvid varandra, när man skall forma ett omdöme helheten. När det gäller studieförbundens verkom samhet har vi dels de andra studier som sker inom ramen för SUFO 96, dels andra forskningsprojekt ägnats studieforbunden. Utöver dessa som insikter av forskningsmässig karaktär, får man inte glömma betydelsen den kunskap finns hos de är förtrogna med studieförbunav som som dens verksamhet, när ett helhetsomdöme skall formas.

2.4 Disposition

De kapitel följer utgör delar i en större plan. Vi inleder med sex som porträtt studiecirkeldeltagare. Porträtten skall ge en bild av några delav tagare i helfigur, kan visa komplexiteten i de värden cirkeln har för som enskilda Här framkommer tydligt hur verksamheten kommer personer. i levnadsmönstret. Varje porträtt tolkas sedan ur såväl ett individ-

perspektiv ett samhällsperspektiv. I kapitel 4 redovisas individbe-

som tydelsema i hela materialet. Här lägger vi oss på en högre abstraktionsnivå genom att själva betydelsema skapar den överordnade strukturen. Poängen är att hela bredden av betydelser som studieverksamheten kan

ha för individerna klart skall framstå. Kapitel 5 presenterar vi de tre

lokalsamhällena och fokuserar samhällsbetydelsema. I det följande kapitlet, söker vi placera våra resultat i några olika teoretiska

Kapitel 2 25

sammanhang och diskutera några av de funderingar som vått empiriska

material gett upphov till. Slutligen sammanfattar vi våra huvudkonklusioner i sista kapitlet och diskuterar hur studiecirkelverksamheten legitimeras av deltagare, lokalsamhälle och stat.

3 Sex

deltagarporträtt

En stor del svenska folket har redan deltagit eller kommer någon av gång att delta i studiecirkel. Skälen till att de väljer att delta i en en studiecirkel kan väldigt olika. Det kan handla om att fördjupa ett vara

intresse sedan länge haft, viljan att lära sig något nytt och

som man möjligheten till social gemenskap. Det kan också ett sätt att få vara

använda andra sidor sin personlighet än de som tas i bruk i familjeliv

av och arbetsliv. För några är det helt enkelt ett alternativ till reguljär utbildning, förberedelse för formella studier eller en möjlighet att en pröva ett tänkbart fält for framtida yrke.

Våra porträtt av cirkeldeltagare representerar bara sig själva. De

sex

är valda ur hela vårt intervjumaterial om 63 deltagare för att visa

bredden, den stora variationen, vilka innebörder studiecirkeln kan ha för individ och lokalsamhälle. Meningen är också att de ska illustrera hur livssituation, lokalsamhällets struktur och deltagarnas uttalade intentioner och upplevelser flätas i varandra. Allt detta utgör den varp vilken cirkelaktiviteten sedan vävs. Frågor vi ställt i intervjuerna har gällt som

deltagarnas bakgrunder, deras erfarenheter och upplevelser cirkeln

av och deras orientering till lokalsamhället. De deltagare läsaren här får möta är"

Sofia, 20-årig barnskötare och hästintresserad deltagare i studieciren kel i Norberg travsport, anordnad Svenska Idrottsrörelsens Stuom av dieforbund SISU. Jennifer, 30-årig kvinna arbetar inom skolan och troende delta- - som i bibelstudiecirkel anordnad KFUK/KFUMs studieförbund i gare en av Nyköping.

Mia, undersköterska i 40-årsåldem som deltar i en facklig kampanj-

cirkel i Norberg i Arbetarnas Bildningsförbunds ABF regi. Juhani, finsk byggnadssnickare i 50-årsåldem bygger in- - en som strument i en ABF-cirkel i Gunnared. Rolf, arkitekt i 50-årsåldem läser tyska i Folkuniversi- - en som en av tetets FU cirklar i Nyköping.

34 Namnen i porträtten är fmgerade, har tagit del av beskrivningen. personerna

28 Kapitel 3

Britt, nybliven pensionär som deltar i en av Studieförbundet Vuxen- skolans SV cirklar i engelska, liksom i landskapscirkel anordnad av en Sveriges Kyrkliga Studieförbund SKS i Gunnared.

3.1 Sofia

Sofia bor i Kärrgruvan, Norbergs närmaste förort. Hon har nyligen flyttat i ett hus där tillsammans med sin pojkvän, har ännu sin men lägenhet kvar i Norberg. Hon är 21 år, barnskötare i kommunen på

kontinuerliga vikariat de senaste tre åren. Pojkvännen är inflyttad till

och har fast jobb i Norberg. Sofias familj kommer från Norberg. Föräldrarna är tjänstemän. En sjuttonårig syster bor kvar hos föräldrarna. Sofia ägnar så gott all sin fritid hästarna. För fjorton år sedan, som Sjuåring, började hon rida. Efter åtta års ridning sökte hon efter nya som utmaningar och sökte sig till travet.

Ju man rider där så då kommer man inge längre, man känner bara att mer står och stampar på stället. Och så började jag vara i ett privatstall... man och då blev det bara, att till slut så satt jag där och körde. Det var, det var något nytt och spärmande...

I Norbergs Rid- och travklubb har hon varit med sedan starten för tolv

år sedan. Hon har sen något år egen häst som är uppstallad hos en av

cirkelledama. Klubben består flera sektioner, rid- och en travsekav en tion, har också särskild sektion för dem som har islandshästar. men en Sektionsindelningen gjorde för att få bättre fart på verksamheten. man Travsektionen är de aktiva. Sofia är sekreterare i den och nu en av mer dess representant i klubbstyrelsen. Hon med och tog initiativet till var studiecirkel och tipsade sina kamrater möjligheten att få hjälp en om från SISU. Cirkeln startade i april och den femte cirkelträffen ska äga

kväll intervjun genomförs. Innehållet i cirkelstudiema

rum samma som har medlemmarna i sektionen planerat tillsammans. Förslagen som kom fram gällde sånt som:

Hovvård, och lyssna på tränare, hur dom tränar, och hästens anatomi, ja, en sådana där grejor hästägare intresserade själva av. Vi har tagit upp som var licenser, hur får körlicens, för man måste ha sånt för att få köra lopp man och sådant. ... Hur är det med travhästar och ägare och så där, regler och sådant. Det måldomare... hit då... Och så har dom fått prova var en som var

35 Tecknet ... innebär att delar i intervjutexten hoppats över.

Kapitel 3 29

på att sela på en häst någon gång, och kört några gånger och så där, och känna på hur det är.

Tidigare har haft man en:

Hovslagare, utbildad, som har varit och visat och berättat, får vi ställa frågor till honom och så där. Och så har tittat på en video om den kända Sören Nordin som finns i Italien... hur han tänker och så att diskutera kring det då, sådana saker.

Den här kvällen ska lyssna på travtränare kommer och man en som

föreläser hur han tränar hästar och... hur han förebygger skador... . I

anslutning till föreläsningen får också ställa frågor. Cirkeln fungeman rar både som grundkurs för de nya och som fortbildning for de mer erfarna. En stor del av sektionens ca trettio medlemmar deltar. Det är ungefär tjugofem anmälda till cirkeln. För det mesta håller till i den man

egna klubbstugan, men man är också ute på travbanan och som nu, i

samband med föreläsningar, i en skolas matsal eller i Folkets Hus. Annars är det till stor del praktiska saker sysslar med. man

Dom har fått det här med att köra och träna och sela och sådant. Då hade lånat några hästar då, och alla är olika att köra. Och då fick dom prova på alla. ... Det har vi tagit hand om. Vi som kan då. Så har dom fått ställa frågor till oss, och jobbar mycket gruppvis och liksom hjälper varandra. ... Det är mycket så här frågor, och genom att någon frågar något så spinner dom vidare och liksom, det ena bygger det andra... ... Alla kommer dit med frågor och så, som man diskuterar tillsammans.

Sofia och några av de andra erfarna fungerar som hjälpledare till de två officiella cirkelledama. En del har hästar andra är delägare i travegna hästar som de inte får köra själva. Cirkeln är for dem en möjlighet att få en insikt i hur hästen fungerar. Travsporten är mansdominerad, säger Sofia, och ungefär åttio procent deltagarna i cirkeln är också män i av trettio- till trettiofemårsåldem. Samtalen gäller så gott som alltid hästarna och travet, man talar inte om samhället eller om familjen. Men för Sofia är mötet med likasinnade lika viktigt som den ökade hästkunskap cirkeln kan ge.

Först och främst så är det det här sociala, träffa folk som håller på med samma sak. ... Få nya idéer och så där. Och så få lära mig och ta hand om, hur jag tar hand om, min egen häst.

30 Kapitel 3

Sofia har gått hästskötarutbildning på några veckor för två år sedan. en Ibland funderar hon på att börja jobba med djur på heltid. Hon har visserligen gott hopp att kunna få fortsatt jobb på orten efter de tre om årens kontinuerliga vikarierande bamsköterska, men har samtidigt som lust göra något nytt, jobba med djur, kanske på djurpark, säger att en

hon. Hon den här cirkeln påfyllning. Den ger henne nya

ser som en

idéer och aha-upplevelser ja så funkade det jul. Deltagarna

- men betalar tjugo kronor för varje gång de är med. Det är avgift som ska en täcka allt, material, föreläsare och lokal. En gång tidigare har Sofia gått

studiecirkel, då i ridklubbens regi. Det cirkel i distansritt, en var en

också den organiserad SISU. Det gällde att utbilda funktionärer till

den nystartade Engelbrektsritten. Någon cirkel har Sofia inte haft

mer tid med. Inte heller har hon några planer på att någon annan just nu. Möjligen kommer att ha fortsättningscirkel till hösten. Om man en

travcirkeln inte funnits tror hon att hade gjort ungefär detsam-

nog man ma ändå.

För att det är sånt... brinnande intresse och glöd och det där, så att det ha gjort ändå. skulle vi nog

Hästarna och klubben/sektionen är det allt uppslukande intresset. Som sektionssekreterare kallar hon till möten, skriver protokoll och är sektiokontakt utåt. Just är det planeringen av bygde- och propaganda-

nens nu

upptar henne. Men har också nyligen startat gubb- och

travet som man

gumridning för äldre vill på att rida. Hästintresset är inne-

som prova hållsrikt, menar Sofia.

sådant spritt intresse. Det är trav, och så hjälper till på Hästar är ett man hopptåvlingar, och det är, aktivitet överallt. Distansritt och lite mer i den

stilen.

Sofias hästintresse är det fyller hennes fritid. Om saknar ett som man fritidsintresse är det svårt att bo i Norberg, tror Sofia. nog

Då blir det väldigt tråkigt. Det är därför jag tycker så bra om Norberg nog for jag har haft så mycket att göra, och trivts, och haft det kring att... Norberg. Naturen och allting kring här, att jag varit ute så mycket genom i osådär med hästar oså, så har sett så mycket kring Norberg, att natur man det är så vackert. Sådant där kan inte hitta i större städer. ... Jag man tycker Norberg. Det är så pittoreskt och mysigt på något vis. Det är om alldeles lagomt. Inte alltför långt ifrån stora städer heller.

Kapitel 3 31

Den kommunala servicen menar hon är nog bra. Vore det inte för ned-

dragningarna kunde väl barnomsorgen vara bättre, men den är i alla fall

mycket efterfrågad, konstaterar hon. Politik intresserar henne annars inte

särskilt, men hon håller sig informerad både om det politiska och det

fackliga livet i Norberg. Kultursatsningama i kommunen, teaterföreningen, musikprojekten eller de historiska projekten har hon ingen kontakt med. Och även om det ofta är inflyttade som satt igång de stora

kulturprojekten så menar hon att är det en idé, då vaknar dom Nor-

bergama på en gång... dom är inte sen att haka på."

Tolkning: Cirkeln, individen och

lokalsamhället

Intressefördjupning på väg mot framtida yrke

Vad betyder nu en cirkel som den här for Sofia Det första vi bör

konstatera är att den ingår i hennes stora fritidsintresse, hästar. Hon har

börjat med att rida och efterhand sökt efter en ny utmaning och blivit intresserad av trav. Cirkeln är en möjlighet till fördjupning det intres-

av set. En gång tidigare har hon deltagit i en cirkel. Då för att kunna vara funktionär vid en tävling i distansritt som anordnades iNorberg. Hennes intresse är så starkt att hon av och till funderar på att byta jobb, från barnskötare till djurskötare. Hon har gått en längre hästskötarkurs och ser cirkeln som en förlängning av den, som en möjlighet att repetera tidigare kunskaper och som vidareutbildning. Sofia är ännu bara 21 ung, år, och det är inte osannolikt att hon förr eller gör sin hobby och senare sitt stora intresse för hästar och djur till arbetsinnehåll om hon får tillfälle till det. För henne är hästintresset inte smalt utan brett och rikt på innehåll: hästar är ett sådant spritt intresse, det är, aktivitet överallt". Intresset är intensivt, så intensivt att hon och hennes kamrater egentligen inte är beroende deras studieaktiviteter ordnas i studiecirkelav om form eller inte. Såtillvida kan vi fråga oss vad cirkeln tillför. Hon säger:

det är sånt... brinnande intresse och glöd och det där, så att det skulle

vi ha gjort ändå". Ändå är det rimligt att tänka sig att cirkeldeltanog

gandet, framförallt för de deltagarna, kan fungera studie- och

yngre som yrkesorientering.

32 Kapitel 3

Pedagogisk praktik och demokratiskt ledarskap

Sofia tar aktiv del i sektionens arbete och fungerar i själva verket som hjälpledare. Det är inte bara det att hon är sekreterare och kontaktkvin- Hon hjälper också novisema i cirkeln när de t.ex. för första gången na. ska köra travhäst. Cirkeln har varit indelad i mindre grupper och där en har hon svarat frågor och lett diskussionen förefall det. Sofia blir er

här pedagog och förefaller road av uppgiñen. Hon talar om att deltagarska få insikt i hur hästen fungerar, inte att de ska lära sig fakta

na en travet. Hon framhåller flera gånger hur viktigt det är att man ställer om

frågor det själv erfarit och upplevt, att det är kring dem dis-

om man kussionen kretsar. Just att cirkeln är strukturerad, förhållandevis genom

jämlik till sin uppbyggnad och är kontinuerlig skapar den ett utrymme

för deltagarnas erfarenheter och frågor. Att ta fullt ansvar för, eller som här ett delansvar för, studiecirkel innebär samtidigt träning i ett en en demokratiskt ledarskap.

Social samvaro och erfarenhetsutbyte

Sett i ljuset folkbildningens tradition är cirkeln i travsport en nykomav

ling. Det kan vi också märka uppläggningen. Här blandas två cirklar,

det hålls regelrätta föreläsningar och aktiviteterna går inte alltid att skilja från studierna. Dialogen är strängt inriktad själva sakintresset. Något

för vad vi skulle kunna kalla medborgerlig dialog och

stort utrymme

meningsutbyte förefaller inte finnas. Ändå upprätthålls dialogen,

allmänt än alltså bara kring hästarna och travet. Det kan naturligtvis disom kuteras på vilket sätt de här aktiviteterna specifikt avviker ifrån de mer skulle ägt inom för den ordinarie klubb- och som annars rum ramen sektionsverksamheten. Tillför cirkelarrangemanget något Vetskapen om

vad studiecirkel är och ungefär hur den bedrivs är sannolikt en bred

medborgerlig kunskap hos svenska folket och kan anta att den kun-

skapen påverkar beteendet både hos de leder cirkeln och de som som deltar. För Sofia är den sociala viktig, först och främst så är det samvaron det här sociala. Men lika viktigt är erfarenhetsutbytet, att träffa folk håller på med sak. Samvaro och erfarenhetsutbyte ryms som samma

givetvis inom föreningens ordinarie aktiviteter, även cirkeln förutan,

vi kan anta att cirkeln bidrar till att göra den mer strukturerad, mer men koncentrerad på ett bestämt, förhand planerat, innehåll. Frågan är om inte detta att både strukturera och rikta deltagarnas energi mot ett ge-

Kapitel 3 33

mensamt mål och samtidigt tillåta, uppmuntra till, erfarenhetsutbyte utgör något av studiecirkelns kärna.

En genusaspekt komplementär verklighet och självkänsla -

Till vardags arbetar Sofia inom barnomsorgen, med små barn i ett

typiskt kvinnoyrke där antalet män är försvinnande litet. Hon möter alltså här, i sektionen och cirkeln, en annan, huvudsakligen manlig värld. En värld där hon, kvinna, sin kunskap hästaren yngre genom om

na har ett försprång och ett övertag. Det är hon som hjälper, upplyser

och instruerar männen, inte tvärtom. Män som är tio till femton år äldre än hon själv. Hon är mer erfaren och kunnig än de flesta när det gäller hästar och trav. Sannolikt har det en betydelse för henne på flera plan.

Travsektionen och cirkeln gör hennes värld mer komplett. Den kommer att innehålla inte bara småbarn och jämnårig sambo utan också hästar och äldre män. Vidare ger det henne säkert en ökad självkänsla att

kunna vara expert, trots att hon är ung och kvinna. Sammantaget innebär föreningsverksamheten och cirkelarbetet en möjlighet att pröva och utveckla en större del av personligheten än den ryms inom som familjeliv och arbete.

Travet som hobby och näring - Sofias studiecirkel kan förstås som ett led i en hobby, en del av ett fritidsintresse, men också som ett led i att utveckla hästsporten näring. som Kanske är det betecknande att Sofia både talar om sitt hästintresse som

ett fritidsengagemang och som en tänkbar grund för att välja ett nytt

yrke. I en ort som Norberg där de gamla industriema har lagts ner och kommunen är den största arbetsgivaren är näringslivet beroende av att det finns andra verksamheter. Småföretagandet framhålls både av kommunens officiella företrädare och dess invånare viktigt för Norbergs som överlevnad och framtid. Travet är kanske inte det man i första hand associerar till småföretagande och näringsliv, men det kan uppenbarligen också ha en sådan betydelse vid sidan om dess fritidsaspekter. I Norberg anordnas nu regelbundet "bygde- och propagandatrav för att sprida intresset för travet och sektionen tillhör de aktiva och uppmärksammer mande. Till det kommer att Norberg, både genom sin natur och historia lämpar sig väl för hästhållning. Här finns stall, ridanläggningar och travbana. Ända fram till vår tid har hästar och hästhållning hört till näringsfånget i Norberg. Hästarna användes i arbetsdjur gruvoma som

34 Kapitel 3

och till de gamla gruvarrendena hörde skyldigheten att mila kol, hålla

häst och att leverera kolet till Ridsporten och travet kan vi gruvoma. därför vidareutveckling av hästen som näringsfång, inte bara se som en ett fritidsintresse vilket helst. Cirkeln har kanske både för som som individ och samhälle en dubbel innebörd, är både en hobby och ett möjligt näringsfång.

Cirkeln som alternativ utbildning och fortbildning

Om fritiden i allt högre grad får betydelse grund för och utvecken som landet näringar blir också gränsen mellan den fria och frivilliga av

folkbildningen och den målinriktade utbildningen uppluckrad. För Sofia

existerar heller inga sådana tydliga gränser. Cirkeln utgör mellanform en mellan fri folkbildning i föreningsregi, fortbildning och utbildning. Dels jämför hon cirkeln med den hästskötarkurs hon gått några år tidigare och cirkeln möjlighet att repetera tidigare kunskaper och som ser som en möjlighet att fylla på, att fortbilda sig. Dels kan cirkeldeltagandet ses en

tänkbar förberedelse för ett kommande yrkesbyte. Får hon

som en chansen att arbeta med djur orten så tar hon den, att döma av hennes kommentarer. Cirkeln henne chansen att orten fördjupa sitt ger intresse och sina kunskaper djur på ett sätt hon annars bara om som

kunnat göra genom att gå t.ex. gymnasieskolans jordbruksprogram, men

då hade hon fått lämna orten och det nuvarande arbetet. Cirkeln erbjuder alltså i det avseendet möjlighet att känna sig för, fördjupa sina kunen

skaper och förbereda sig för en eventuellt framtida yrkesutbildning och

byte av sysselsättning.

Vi kan också betrakta Sofias cirkeldeltagande som ett led i föreningens, rörelsens kvalificering funktionärer. Hon är redan förtroenav

devald i sektionsstyrelsen och tar uppenbarligen ett pedagogiskt ansvar

för de andra deltagarna i cirkeln. Om Sofia väljer att ha travet som fritidsintresse är det inte osannolikt att cirklar av den här sorten kommer att utgöra steg på vägen i intern karriär inom föreningen. Cirkeln en kan då ett led i intern funktionärsutbildning. ses som

Idrott och naturintresse fritid i glesbygd -

Det återkommande intryck att idrotten och friluftslivet, vid sidan är ett andra aktiviteter är det gör livet värt att leva i Norberg. Utan av som något detta blir det väldigt tråkigt, som Sofia säger. Gemenav nog skapen får hon i rid- och travklubben. Naturen tillhandahåller både goda

Kapitel 3 35

möjligheter att utöva hästintresset och ger henne en skönhetsupplevelse. Ett intresse for ridning och trav kan ses som ett idrottsintresse men också som en del av en meningsfull fritid. Det odlar fysiken hos ryttare, kusk och häst, liksom det formar ett eget språk och en egen tillhörighet, subkultur bestående de hästintresserade I vilket fall en av erbjuder den både en social tillhörighet och en möjlighet att närma sig den relativt stränga naturen i Norberg inte bara accepterande utan be-

jakande, se den en tillgång. En cirkel som den här erbjuder möjlig-

som

heten att utveckla ett intresse som både skapar en tillhörighet till be-

stämd subkultur och medför att naturen i Norberg får en speciell en kvalitet. Att kunna leva i glesbygd med hög livskvalitet förutsätter både tillgång till kulturell gemenskap och förmågan att se den relativt karga naturen som ett värde, estetiskt och funktionellt.

3.2 Jennifer

Jennifer är 30 år och arbetar en skola i Nyköping. Hon är uppväxt i staden och har bott där i hela sitt liv, utom under tre års universitetsstudier. Hon beskriver Nyköping som en småstadsidyll där det inte händer så mycket jämfört med universitetsstaden. Småstadskaraktären kan också innebära viss inskränkthet. en

Fördelen med större stad som jag ser det, det är att där träffas fler och en där får man, så att säga konfronteras med olika människor och det blir naturligt på ett annat sätt än här. -

Det betyder, enligt Jennifer, att det kan svårare att vara annorlunda, vara sig det gäller hudfarg, handikapp eller något annat, i mindre vare en

stad eftersom väcker uppmärksamhet. Å andra sidan kan uppmärk-

man samheten inrymma Hon är själv rörelsehindrad sedan födseln omsorg. och menar att omsorgen ibland kan övergå till att bli för krävande. Jennifer är med i ett handikappföreningar, så aktiv. par utan att vara Hon berättar att handikappet betytt att det alltid varit lättast för henne att göra saker som man inte behöver röra sig så mycket i och då har det blivit språkcirklar och annat där man pratar och umgås. En fördel med studiecirklar är enligt henne att hon möter människor med olika yrken och bakgrund.

36 Vi återkommer till begreppen kultur och subkultur i avsnitt 6.3 Cirklar som kultur- och samhällsbärare.

36 Kapitel 3

Under en arbetslöshetsperiod efter gymnasiet deltog Jennifer i språk-

cirklar i franska och spanska på Medborgarskolan Mbsk. Hon berättar att det språkintresset gjorde att hon anmälde sig till cirklama. var som Samtidigt gav cirkeldeltagandet en viss struktur tillvaron.

Det var hemskt jobbigt att inte ha ramar för dagen, tyckte jag. Det minns jag väl, så jag höll på att klättra på väggarna till slut. Och då tänkte jag att nu måste jag göra nånting.

Jennifer att det är skillnad mellan gymnasie- och universitetsstuanser dier respektive cirkelstudier. Det är rätt fritt att studera på universitetet

eftersom man får lägga upp studierna själv. Men samtidigt ställs krav på

både gymnasiet och universitetet att man skall läsa viss litteratur och redovisa den i vissa former till skillnad från cirkelstudiema.

I eirkelstudiema behöver man inte läsa vissa böcker eller vissa läxor till nästa gång utan det år mera så där att du kommer om du vill och deltar fritt. Och det är ganska skönt, det finns inte sådana direkta krav och ramar.

Konfmnandundervisningen väckte hennes intresse för livsåskådningsfrå- Hon berättar att det inte är ett intresse som hon bär med sig från gor. sin uppväxt. I mitten 80-talet deltog hon för första gången i en av livsåskådningscirkel. Därefter har hon deltagit i flera studiecirklar om livsåskådningsfrågor inom olika studieförbund. Numera är hon engagerad i församling tillhör EFS. Hon har nyligen blivit förtroendeen som

vald inom KFUK/KFUMs studieförbund lokalt i Nyköping. Hon är

också aktiv i diakonigrupp inom kyrkan. Gruppen arbetar just nu en med att få igång verksamhet för utvecklingsstörda.

Vid intervjutillfállet deltar Jennifer i en cirkel i livsåskådningsfrågor

inom KFUK/KFUMs studieförbund. Cirkeln har pågått i flera år och när Jennifer kom med hade bytt ledare. Ledarbytet innebar att uppgruppen läggningen av samtalen blev annorlunda. I stället för att utgå från kommande söndagstext utgår deltagarna från sina egna erfarenheter och använder Bibeln och olika uppslagsböcker vid behov. Cirkeln träffas varonsdagkväll efter mässan. Den inledande mässan ger tid att varva annan ner. Gruppen består tio deltagare. Det är viktigt att gruppen är ganska av liten for då vågar säga mer. Jennifer är yngst i cirkeln men man alla deltagarna är i yrkesaktiv ålder. Mötet med andra människor,

delandet av både erfarenhet och ord alltså evangelium är delar av

den helhet Jennifer söker genom sitt cirkeldeltagande.

Kapitel 3 37

Det är min förväntan då cirkeln att det skall skapa ett pussel så jag hittar en bit i taget och förhoppningsvis blir förändras som person och fram- förallt bli mera ödmjuk och lyssna. Det är vad jag hoppas när jag går i cirkeln.

Hon utvecklar sina tankar och beskriver hur livsåskådningscirkeln berör

hela hennes liv.

Det blir en regelbundenhet liksom ett igenkännande i det här. Man blir kompisar också den sociala gemenskapen, som är viktig. Jag lever ensam, så jag har ingen och komma hem till då kan jag dela bekymmer där litegrarm, från min vardag och så, och få hjälp och stöttning i den här gruppen. ... Och sen tycker jag framförallt att jag lär mej mera av det jag tror på att jag helt enkelt får kunskap om evangeliet... hur man kan använda det, så det inte blir så avskilt från veckan i övrigt. Att det inte bara blir söndagsreligion utan att det faktiskt går och se hur jag kan växa som märmiska och hur jag kan använda Gud i vardan...

Jennifer beskriver sig själv som en ganska hetsig, envis människa.

Hon menar att hon blivit envis gott och ont genom den kamp hon tvingats till på grund av sitt handikapp. Hon berättar att livsåskådnings-

cirklama har hjälpt henne att bli mer lyssnande och ödmjuk i mötet med

andra människor:

För det är så lätt när man kämpat med nånting själv att det blir hela ens tillvaro att man liksom får skygglappar. ... Förhoppningsvis så har det här livsåskådningscirkeln öppnat mej litet mot och se medmänniskan också, och det använder jag i dag förstås hoppas jag i alla fall... i mitt möte här på skolan med elever och med föräldrar... i mitt möte med myndigheter också, jag ofta har blivit besviken på. Även där så fick jag liksom som strida för min sak att komma vidare. Och det var bra då att jag var litet kaxig även om det inte räckte utan hjälp osv. men nu hoppas jag att jag kan hitta lösningar utan en sån här diskussion som det oña blir, att man kanske når människan ändå, utan att höja rösten och börja säga att jag ska ha. -

Deltagandet i livsåskådningscirklar och engagemanget i församlingen har

betytt att Jennifer står mer för den hon Tidigare skulle hon t.ex.

aldrig gå omkring med ett kors i halsen eller talat att hon med om var i kyrkan.

Så att visst man blir modigare, man står för den man är så att säga. På det sättet får man mer självförtroende och törs tala om att jag tycker så här liksom. Det är helt klart.

38 Kapitel 3

Numera är det viktigt för henne att det är KFUK/KFUMs studieförbund som arrangerar studiecirkeln. Hon tycker att lekmannatanken, som är central inom EFS, blir synlig i cirkelverksamheten. Hon hoppas få diskutera ideologi och grundsyn inom Studieförbundet nu när hon är

förtroendevald. J ennifers förhoppning är att studieförbundets cirkelverk-

samhet skall vara en inkörsport till det övriga församlingslivet och en möjlighet att upptäcka vad kristen tro är. Hon betonar samtidigt att det

viktiga med studiecirklar är att människor möts och får göra det som

intresserar dem.

Oavsett i vilken cirkel eller vilken förening dom befinner sig att de jaa, att man möts och delar och att man ger nånting vidare från den.

Lokalsamhället skulle förändras om inte studieförbunden och studiecirkelverksamheten fanns. Jennifer att då blir idrottsrörelsen kvar menar och det blir ett manssamhälle.

Jag tror faktiskt det allvarligt att då skulle det inte finnas så mycket för tjejer. Eftersom det är så många tjejer som går cirklar av olika slag och som spelar eller sjunger eller så.

Det skulle överhuvudtaget bli svårare för människor att aktivera sig tillsammans och finna mötesplatser.

Jag menar vi har en tendens i dag tyvärr och stänga oss var och en i sin lägenhet. Och inte automatiskt släppa framförallt inte nya människor men kanske inte alltid har tid med våra egna heller så att säga. Så jag tror att det skulle bli mera då att människor satt mera var och en på sitt håll och försökte aktivera sig hemma. Kanske mer passivt framför TV:n... Så försvann studiecirkelverksamheten så skulle människor bli mer ensamma och mer ledsna tror jag.

3.2.1 Tolkning: Cirkeln, individen och

lokalsamhället

Att fördjupa sin kristna tro tillsammans med andra

För Jennifer är samtalet och mötet med människor i fokus när hon berättar om varför hon deltar i livsåskådningscirklar. Det ger henne möjlighet att fördjupa sin kristna tro tillsammans med andra. Hon beskriver en upplevelse helhet där både att dela erfarenhet och ord dvs. av

Kapitel 3 39

kunskap evangeliet ingår. Hon är angelägen att hennes tro inte om om skall bli en söndagsreligion utan att den också ska påverka henne i vardagen.

Cirkeln som mötesplats och stöd i vardagen

Jennifer berättar att hon lever och därför är cirkeln också viktig. ensam Deltagarna i gruppen ger stöd och hon kan dela del sina vardaglien av ga bekymmer med dem. Denna vardagsnära gemenskap stärks mer sannolikt av att gruppen träffas kontinuerligt varannan onsdagkväll. Under en arbetslöshetsperiod efter gymnasiet deltog Jennifer i språkcirklar. Det var viktigt för henne att få struktur på dagen. Mötet med människor med olika yrken och bakgrund viktig del i cirkeldeltaär en gandet för henne. Jennifers tankar hur lokalsamhället skulle förändras inte egna om om studiecirklar fanns visar också vilken vikt hon lägger vid studiecirkelns

betydelse, inte minst för tjejer att utveckla sina intressen. Människors

behov av att aktivera sig tillsammans och finna mötesplatser är centralt och utan studiecirklar skulle människor blir mer och ledsna. ensamma

Möjlighet till eftertanke, självinsikt och ökat självförtroende

Jennifer är rörelsehindrad sedan födseln vilket betytt att hon fått kämpa med både sjukvård och myndigheter. Idag har hon både högskoleutbildning och ett kvalificerat arbete. Hon konstaterar att hon behövt vara

kaxig och att hon blivit envis på både gott och ont. Livsåskådningscirklama har gett henne ett igenkännande och möjlighet till både eftertanke och självinsikt. Hon menar själv att livsåskådningscirklama bidra-

git till att hon blivit ödmjuk i mötet med andra människor och mer mer

lyssnande. Jennifer bekräftar att hennes deltagande i livsåskådnings-

cirklar och engagemang i församlingsarbetet betytt att hon står för mer den hon är, för sina åsikter och öppet vågar visa att hon är kristen. På ett övergripande plan ger livsåskådningscirkeln individen möjlighet att bearbeta sitt liv och sin situation.

Identitet och tillhörighet bevarat medborgarskap - om Jennifers deltagande i livsåskådningscirkeln henne möjlighet att ger en

stärka sin identitet som kristen. Hennes självförtroende och självkännedom har ökat. Samtalen i cirkeln har indirekt hjälpt Jennifer att få

per-

40 Kapitel 3

spektiv på sitt handikapp. Hennes identitet bottnar inte i att hon är

handikappad och annorlunda. I stället bygger den gemenskap och till-

hörighet. Jennifers berättelse illustrerar hur livsåskådningscirklama stärkt både inre tillhörighet i förhållande till Gud och yttre tillhörighet en en i relation till församling och medmänniskor. Ur ett samhällsperspektiv

skulle kunna tala om ett bevarat medborgarskap. Individen över-

man skrider sin egen individuella utsatthet och känner sig delaktig i ett större sammanhang t.ex. i en församling. Det kan i sin tur vara en grund för känslan att delaktig i lokalsamhället och i samhället i en vidare av vara betydelse.

Medmänniska i vardagen ökat socialt engagemang - Cirkeldeltagama utvecklar en tolkningsgemenskap som sannolikt har be-

tydelse för församlingslivet helhet. Jennifer uttryck för en öns-

som ger

kan om att hennes deltagande i livsåskådningscirkeln också ska ha bety-

delse utanför cirkeln. I hennes möte med människor i arbetet, i mötet med sjukvård och myndigheter. Hon medlem i EFS-församling och har nyligen blivit är numera en förtroendevald inom KFUK/KFUMs studieförbund i Nyköping. Hon hoppas att studieförbundets cirkelverksamhet ska fungera som en inkörs-

port till det övriga forsamlingslivet. Hennes eget allt större och mer förpliktigande sociala engagemang i församlingsarbetet visar att livs-

åskådningscirklar kan fungera så. Hon är aktiv i en diakonigrupp som

arbetar för att få igång verksamhet för utvecklingsstörda. Det visar att det finns potentiell möjlighet att livsåskådningscirklar kan bidra till

en att öka deltagarnas engagemang och vilja att stödja människor även utanför cirkelgemenskapen.

3.3 Mia

Mia har bott i Norberg i sjutton år. Hon är 41 år gammal och född i Avesta. Hon har gått ut folkskola, sen kompletterat till grundskolekompetens, därefter gått tvåårig fackskola och till sist vårdlinjen på gymnasiet. Hon bosatte sig i Norberg därför att det låg nära sjukhusen i Avesta och i Fagersta där hon ville jobba. I Norberg träffade hon sin partner och bor med honom och hundarna i eget hus. För fjorton år nu sedan fick hon jobb som undersköterska ett sjukhem i Norberg. Idag

sköter vikarie del arbetsledande uppgifter. Sjukhem-

hon också som en met har nyligen övergått från landsting till kommun och blev i samband

Kapitel 3 41

med det ett servicehem med gästen istället för ett sjukhem med patienter. Tjänsterna förvandlades därmed från sjukvårdtjänster till kommunala servicetjänster. Mias arbetsplats är, till skillnad från ett närbelägget nybyggt servicehem, byggt för den äldre typen av institutionsvård. Inredningen svarar inte alls mot de krav det serviceboendet ställer eget och nya rum toalett. Det gör arbetet tungt och det är inte så lätt att leva upp till de nya målen. De boende på servicehemmet kan inte alltid klara sig själva i den utsträckning som var tänkt.

Här fanns mycket dom här rullstolsbundna, dom här svårt sjuka, handikappade som har gett upp sina hem en gång tack vare att dom inte har kunnat klara sig. Ja, det har blivit väldigt, väldigt annorlunda... ... Det här med eget rum och att man ska, man ska helst ha eget rum och egen toalett då. Sjukhemmet är inte byggt för den delen utan vi försöker komma så närma som möjligt så som det egentligen ska vara. Sen är det besparingar och det har varit väldigt rörigt här.

Mia menar att kommunen inte riktigt förstår vilka villkor de arbetar under. Kritiken gäller inte bara att patientema, hon alltjämt föredrar som att kalla de boende på hemmet, är mer vårdkrävande än gruppboendet

förutsätter, utan gäller också utformningen av de egna tjänsterna. Man

har mer, inte mindre, vårdansvar for de boende än vad man tidigare haft, t.ex. ger man medicin delegation från sjuksköterskorna, men har inget tillägg på lönen för det ökade ansvaret. De har rullande schema

och tjänstgör helg och det, säger Mia, är de ensamma om

varannan bland kommunens anställda. Det finns dessutom betydande skillnader i villkor mellan personal med samma typ av tjänst och lön. Till det kommer att flera fått undersköterskeutbildning av landstinget och blivit utlovad tjänst och lön efter det. Löften som kommunen inte infriat när det övertagit Ökad kompetens huvudmannaskapet. och ökat ansvar bör ge högre lön, menar Mia och hennes kamrater. Bytet av huvudman och tjänsternas omvandling har väckt en rädsla for att de ska kunna beordras att utföra vilka arbeten som helst.

Egentligen kan dom sätta oss på precis vad som helst. Det finns ingenting som säger att det behöver inte du göra... ... Det finns bara någonting som heter egentligen omvårdnad, och det är ett väldigt stort begrepp...

Studiecirkeln Mia deltagit i rikstäckande facklig kampanjcirkel På

är en färd mot framtiden SKAF och ABF. Fackets forsom arrangeras av troendevalda är cirkelledare. Det finns ett färdigproducerat studiecirkel-

42 Kapitel 3

material och det uttalade syftet är att utarbeta kriterier för den individuella lönesättning som arbetsgivarna beslutat införa och som de fackliga organisationerna accepterat.

Facket skulle ha en studiecirkel för att kunna ta reda på, vad heter det, vilka kriterier man ska efter i och med att vi har en annorlunda lönesättning nu än vad vi hade tidigare.

Ett genomgående bekymmer har varit hur det personliga godtycket ska

kunna undvikas vid individuell lönsesättning. När jag frågar Mia om cirkeln betytt något för henne personligt svarar hon med ett skratt:

Ja, hur vansinnigt det är egentligen... ... ...när det inte finns fasta saker att gå efter då är den individuella lönesättningen vansinnig. Men hade man fasta saker att gå efter. Alla tror jag innerst inne är lite rädda för att det ska bli... godtycke, det är det som man är rädd för...

Egentligen tycker hon att det är fel tid att ta upp lönefrågor, nu när det är besparingstider och hon är emot tanken på individuell lönesättning eftersom vi jobbar i en form av gruppvård. Men hon hoppas ändå:

...att vi då som jobbar med det hela ska kunna ta fram kanske vissa saker som tycker är värda att i så fall premiera... ... Det är vissa saker som har kommit tydligen upp i alla cirklama. Och det är det här med ansvar, erfarenhet.

Men cirklarna har inte bara behandlat frågan om lönekriterier utan tagit

upp en rad centrala frågor om arbetets innehåll och villkor. Framförallt har det just gällt konsekvenserna av det förändrade huvudmannaskapet.

Ja vi visste egentligen inte vad det skulle gå ut på utan såg det mer som en diskussionscirkel, om man säger så då. I o m att det här är nytt för oss allihopa då, även ganska nytt för dom här från fackliga om jag fattar det här rätt... ... Ja, och det var därför vi också skulle ta det som en ja, lite samvaro...

Studiecirklama har varit organiserade så att man haft två parallella cirk-

lar två kvällar i veckan. Deltagarna har kunnat altemera mellan cirklarna alltefter vad deras tjänstgöringsschema tillåtit. Det har visserligen inneburit att man inte haft samma gruppsammansättning gång från gång men också medfört att kunnat träffa anställda från den egna arbetsplatman sen som gått på andra scheman och från andra servicehem. Antalet deltagare har växlat mellan fem till sju och Mia har varit med drygt

Kapitel 3 43

hälften av de tio gånger som cirkelsammankomstema varit. Hon har hållit sig informerad arbetskamrater när hon inte kunnat gå. Vid genom den sista cirkelträffen mötte deltagarna från tre cirklar socialchefen i kommunen för att ställa de frågor till henne som man förberett i cirklama. Mia är nöjd med formen den:

...har varit väldigt bra tack vare att man arbetar på det sätt som man gör. Och sen har det varit intressant att höra vad andra grupper tycker också när det gäller det här med löneanspråk och sånt. ...man diskuterar med sin egen grupp om man säger så på jobbet. Då kan man diskutera de här sakerna samtidigt så vet man inte vad dom andra grupperna ute på men sina arbetsplatser tycker ... Att man kan sitta och ha en öppen diskussion med folk som man normalt sett inte sitter och diskuterar öppet med ... Ja, frivilligheten i det och... att man har en valmöjlighet när det gäller dagar.

Mia är inte någon cirkelmänniska menar hon, vill helst komma hem ifrån arbetet. Den här arbetsplatscirkeln har varit ett undantag. Men hon har gått hel del vanliga fritidscirklar. Första gången för tio år sedan. en Det är innehållet i cirklama som är det viktiga för henne. Vem som artycker hon är ointressant. Det visar sig att hon trots sina oregelrangerar bundna arbetstider lyckats pussla med helger, kompledigheter och semesterdagar så att hon kunnat följa cirklar på fasta tider när hon har velat det. Sina båda hundar har hon t.ex. fostrat och tränat i studiecirklar anordnande Studiefrämjandet Sfr. I samband med att hon lärt sig av skjuta och tagit jägarexamen har hon deltagit i flera olika kurser som gått cirklar. Jakten är ett intresse hon har efter sin far. Nu är hon som

och kvinna till bland idel män i jaktskytteklubben och

en ensamma tävlar på lika villkor med dem. Förutom att hundarna, jakten och skyttet är ett stort intresse för henne hon också att hon får ut en hel del menar av samvaron.

Nya vänner då, för jag har liksom inte i och för sig min far har varit jägare. Det är väl på det sättet man har börjat, men nu det är ganska kul, man träffar väldigt mycket folk. Den här jaktstigen och uppskjutningar och... Det är annorlunda folk än träffar annars... Och det tycker jag man också är viktigt. Jag vårdar i mitt jobb och sen kan man göra något helt annat på sin fritid. ... Det är väldigt roligt faktiskt.

Om möjligheten att gå i studiecirkel inte funnits för Mia skulle hon nu nog, tror hon, ändå haft sina intressen men de hade inte varit lika utvecklade, t.ex. hade hon varit med på jakten men kanske inte med egen bössa och:

44 Kapitel 3

...jag kanske inte hañ så duktiga hundar. När det gäller lydnad och sånt här. Vissa cirklar kan göra att det blir av att göra saker. Som man vet med sig själv att man borde göra men inte tar tag Annars hade jag nog hatt det mycket lugnare på min fritid tror jag, setat mycket och tittat på TV, kanske suttit och sytt, stickat, städat. Så jag har fått det mycket roligare.

Samhället är ganska statiskt en gång Norbergare alltid Norbergare, säger Mia. Men själv trivs hon bra lugnt och fridfullt, nära till arbetet.

Hon intresserar sig inte särskilt for det kommunala livet och inte för det fackliga eller politiska arbetet. Kulturutbudet tycker hon inte heller berör henne. Däremot kan hon tänka sig att gå fler kurser och cirklar i anslutning till sina intressen men då får de inte vara för dyra och inte vara för långt hemifrån. Hennes stora intresse är skog och mark och kanske, hon, måste ha något sådant intresse för att trivas i Norberg. menar man

Det finns inte mycket att göra, om vi säger så, om man inte är intresserad av cirklar. Då är man nog ganska låst...

3.3.1 Tolkning: Cirkeln, individen och

lokalsamhället

Intressebevakning och självkänsla

Deltagandet i fackets kampanjcirkel fyller den uppenbara funktionen för Mia att hålla sig ajour med förändringarna i arbetsgivarens lönepolitik

och på det sättet kunna vara med och bevaka sina egna intressen. Egentligen är Mia emot individuell lönestättning men har ändå gått med i cirkeln eftersom hon riskerar att inte få sina synpunkter beaktade, annars vilket på sikt skulle kunna leda till att hon fick sämre lön än kollegorna. Hennes rädsla för att den individuella lönesättningen ska leda till att

godtycke och personliga preferenser ska bli avgörande är påtaglig. Hon

hoppas nu istället att det hon och hennes arbetskamrater gemensamt kommit fram till i cirklarna ska bli grunden för den framtida lönesättningen. Främst menar de ska de avgörande kriterierna vara graden av i arbetet och tidigare erfarenhet. Även hon deltar i cirkeln ansvar om nu delvis därför att hon känner sig tvingad till det har diskussionerna med kollegorna om arbetets innehåll och värde varit värdefulla, menar Mia. Vi kan också på goda grunder anta att de bidragit till att stärka hennes självkänsla.

Kapitel 3 45

Forum för erfarenhetsutbyte och åsiktsbildning

Det är tydligt att cirklama, genom att vara öppna, fungerar som mötesplats för personal som jobbar både olika servicehem och som jobbar samma plats men går olika tider dygnet. I cirkeldiskussionema har man kunnat jämföra sina villkor och kunnat identifiera vad som skiljer

de olika arbetsplatserna och uppgifterna åt. Man har också kunnat

identifiera likheter och olikheter i arbetsvillkoren och, sist men inte minst, kunnat formulera sina uppfattningar om de övergripande förändringar som har ägt till följd det förändrade huvudmannaskapet rurn av

från landsting till kommun. Det har, menar Mia, varit intressant att

höra vad andra grupper tycker, att kunna möta de andra i en öppen diskussion.

Rikare och mer kvalificerad fritid

Ser vi till Mias tidigare cirkelerfarenheter säger hon att de gett henne en

rikare fritid, inte minst därför att det bidragit till att hon verkligen

kommit sig för att göra saker som hon varit intresserad av. Hade hon inte haft jakt- och hundcirklama skulle hennes fritid ha blivit lugnare

men också tråkigare. Hon hade då mest suttit framför TV:n, sytt, stickat

och städat, säger hon. Men cirklarna har inte bara berikat hennes fritid de har också bidragit till att kvalificera den. Om inte cirklarna funnits,

hade hon kanske inte haft så duktiga hundar och inte heller är det

säkert att hon kunnat delta i jakten med egen bössa.

Komplementär verklighet

Jakten var faderns stora intresse, säger hon, och vi kan ana att Mia fick följa honom i skogen ibland och att hennes intresseinriktning grundlades

där. Mia arbetar inom vården, i ett typiskt kvinnoyrke, men på sin fritid,

med hundarna och i jakten, umgås hon nästan uteslutande med män. Hon tävlar med dem lika villkor. Där, i skogen med hundarna, träffar hon mycket folk, annorlunda folk och det tycker hon både är viktigt och roligt. F ritidsintresset, och cirklarna som en del av det, kompletterar därmed det förhållandevis enkönade vårdj obbet, breddar hennes erfaren-

hetsbas och ger henne möjlighet att odla andra sidor sin personlighet.

46 Kapitel 3

Bidrag till lokalsamhällets omvandling

Fackets kampanjcirklar om den individuella lönesättningen sammanfaller med dynamiskt förändringsskede i det kommunala livet. Äldrevården

ett

överflyttas från landsting till kommunen, vårdinstitutioner omvandlas till servicehem. Samtidigt pågår förändringen av styrsystemen från sträng

regelstyming till mål- och resultatstyming. Cirklama kommer därför inte bara att handla kriterier för individuell lönesättning utan kanske i om

lika hög grad konsekvenserna, för både personal och boende,

om av samhällsomvandlingen. Redan dessa förändringar, huvudmannaskap av och styrsystem är omfattande nog att skapa oro och konflikter. Kanav ske bidrar och bristande kunskap om vårdbehovet från kommuovana sida och viss konservatism ifrån vårdpersonalen också till det. nens en

Personalens gäller både att arbetets innehåll ska förflackas och att

oro

godtycket ska träda i regleringamas ställe. Om den oron är berättigad

eller inte kan vi inte avgöra men vi kan se att cirklama lyfter fram och kanaliserar den Här, i studiecirklama, kan synpunktema luftas och oron.

det är illustrativt att cirklama avslutas med en "hearing med den högste

chefen för servicehemmen i kommunen, socialchefen. Där kan kritiken formuleras och bemötas. Dialogen mellan arbetstagare och arbetsgivare

vidmakthålls därmed. Grunden för en dialog av det slaget läggs här i

cirklama. Tänker vi bort dem skulle det inte bara svårare för de vara enskilda deltagarna att komma till tals. De skulle inte heller på samma sätt kunna formulera sig gemensamt över arbetsplats- och arbetstids-

gränser. I cirklama får de möjlighet att överlägga, både med sig själva

och med varandra, vad de tycker är centrala krav i förhållande till om sitt arbete, sina arbetsvillkor och sin situation. Därmed skapas en av förutsättningarna för demokratisk dialog. Möjligheten att tillsammans en med sina gelikar formulera sig.

Arbetsfred och samförstånd

För såväl lokalsamhälle storsamhälle är det givetvis av stor be-

som

tydelse att det råder arbetsfred, inte minst som här när arbetsgivaren är kommunen själv. Cirklama har kommit till som en följd av att arbetsgi-

beslutat följa de signalerna på arbetsmarknaden med indivivaren nya duell lönesättning. Facket har, delvis motvilligt, gått med på det. Här försöker de anställdas intresseorganisation skapa ett visst inflytande över vad ska gälla vid lönesättningen, framförallt utarbeta som att genom att förslag till kriterier. Kriterier ska förhindra att godtycke och personsom

liga preferenser blir avgörande. Utan samförstånd kring frågor som den

Kapitel 3 47

här hotas arbetsfreden och, i det här fallet, den kommunala servicen.

Fackcirklama medverkar till samhällets integration att de får

genom deltagarna, om än motvilligt, att acceptera den individuella lönesätt-

ningen. Cirklarna bidrar därmed till att forma det medborgarskap som

varit så betecknande för det svenska samhället sedan gång Saltsjöen

badsavtalet undertecknades arbetsmarknadens partner. Ett medborgar-

av skap präglat av arbetsfred och samförstånd.

3.4 Juhani

Juhani kom, liksom så många av hans landsmän, från Finland till Sverige i början av 1970-talet. Familjen flyttade direkt till Göteborg och fick en lägenhet i Hammarkullen, en av de nybyggda förorterna i norra delen av staden. Området var inte ens färdigbyggt när de flyttade in. Standarden på lägenheterna var hög och området var barnvänligt med fin natur runt omkring.

Det var ett nytt bostadsområde och det fanns massor med lediga lägenheter, och just 70-talet var det gott om arbete också, så det var helt naturligt att jag valde ett natumåra område. På den tiden hade jag fyra småbarn och det betydde mycket att det var natumåra och ganska lätt att gå från skolan. De behövde inte gå över stora vägar och sånt. Allt var inom bostadsområdet om man säger så.

Förra året flyttade Juhani med sin familj till Gårdsten. Det hade blivit lite stökigt i den trappuppgång där de bodde. Det kom en massa invandrare och dom har lite annan kultur än vi är vid. Det blev en vana massa nattspring i trappuppgångama, så vi tyckte att vi skulle flytta. Juhani är i 50-årsåldem, byggnadssnickare. Fritiden ägnar han åt den finska kulturföreningen Finngötar. F öreningsintresset hade han med sig från Finland. Då var han engagerad som fotbollstränare i en idrottsklubb. Finngötar bildades 1971. Juhani med från början och det var första man gjorde var att ordna bastu. Vi fick medlemmar en en massa när anförde att vi hade en bastu, säger Juhani. Nästan varenda kväll är han upptagen med föreningsarbetet, antingen med själva verksamheten eller med olika förtroendeuppdrag han haft åren. Det som genom är framförallt i motorsektionen och i musikverksamheten Juhani är som aktiv. Förutom att han bastar förstås, men det är inte ett intresse, det är naturligt, en livsform. I motorsektionen håller Juhani på med folkrace och även sönerna är intresserade och har tävlingslicens. Vid tillfällen har han själv ett par

48 Kapitel 3

varit cirkelledare vid funktionärsutbildningar. Just nu arbetar man med att få motorbana och med att anordna elittävling som skall en egen en stapeln i höst. Men musiken är lika viktig som motorintresset, av säger Juhani. Han har gått flera studiecirklar inom musikområdet, dels i klassisk musik, dels i mandolinspel. Han sjunger också i kören och har tillsammans med den uppträtt vid olika folkmusikfestivaler runt om i landet. Kören är också organiserad som en cirkel. Nu går Juhani cirkel för att lära sig bygga det finska instrumentet en kantele. Cirkeln anordnas Finngötar i samarbete med ABF. Man är av tio deltagare, både män och kvinnor, träffas gång i veckan. som en flertal olika instrument hemma och detta är inte den första Juhani har ett kantelebyggarcirkeln han är med Tidigare har han byggt ett femsträngat instrument. Nu håller han med tiosträngare. Jag ville visa en finländare att vanliga snickare klarar finsnickeri. Och det gjorde jag av faktiskt, för jag gjorde sån där liten instrument två kvällar och det en

är rekordfort, säger han. Det är just finsnickeriet, de mjuka träslagen och de annorlunda sammanfogningsteknikema som är utmaningen,

förklarar Juhani.

Jag är byggnadssnickare. Det är lite skillnad faktiskt. Det år sällan man använder så fint material och så. Och alla material kommer faktiskt från Finland. Man lär sej hantera såna mjuka material som gran till exempel. Det år så mjukt att kan inte stoppa en nagel på det, det går igenom nästan man med gång. Så måste mycket försiktig. Plus att om jag limmar en man vara något på min arbetsplats, så sätter jag fast skruv eller spik varje gång en efter limningen. Men här måste man limma så noga att det håller. ... Det år spännande, det är det alltid när börjar bygga. Man år inte säker på, man innan den år färdig, det går att spela eller inte. Om det bara blir en liten om miss, ett litet hål någonstans eller lite luft någonstans, så kan man nästan kasta det.

Men det är inte bara för utmaningens och spänningens skull Juhani

som håller på med cirklama. Det han framförallt kommer att minnas är kamratskapet i föreningen. Vänskapen på klubben, det kommer jag hålla i minnet, säger han. Ja, det är viktigt, i alla fall finska föreningen,

att vi håller ihop. Det är ett sätt att umgås." Finngötama är en stor

förening. Det är olika i de olika cirklama, men Juhani bryr sig personer inte att deltagarna växlar. Egentligen jobbar han gärna själv. Jag är om jag jobbar helst ensam. en ensamvarg,

gick byggfirman där Juhani arbetade plötsligt i

För ett par år sedan konkurs, och Juhani blev arbetslös efter att ha jobbat i hela sitt liv. Jag

började tioåring och tjänade ihop till min första cykel, säger han.

som

Arbetslösheten fruktansvärd upplevelse. Mycket tid gick åt fram-

var en

Kapitel 3 49

för TV:n. Det nästan allt i mitt liv, när jag arbetslös. Då kollavar var de jag bara på TV. Risken att hamna utanför samhället är stor om man

inte har jobb, tror han. Speciellt för finländare, det ligger liksom i kultu-

ren.

Finländarna har en ganska dålig vana. Om vi blir arbetslösa eller får mycket fritid, då blir man... Man ser när man går på torget hur det går.

När man är arbetslös är det livsviktigt att kan fylla dagarna med man meningsfull sysselsättning, menar Juhani. Man måste ha något att syssla med, annars blir det fullt på Lillhagen. Efter tid fick Juhani en möjlighet att arbeta på heltid hos Finngötar ALU-arbetare. Nu ingår som det i hans arbetsuppgifter att rusta upp lokalerna, laga möbler, fixa och

dona. Detta var liksom, vad ska man säga En räddning för mej själv, att jag kunde börja med sysslor igen, säger han. Cirkeln och den övriga

verksamheten har fått betydelse sedan han blev arbetslös. I cirkeln en ny

kan han koppla från vardagslivets bekymmer, samtidigt han

av som träffar andra i en liknande situation och delar hans intressen. Det som finns flera arbetslösa i cirkeln. Juhani tror inte att de aktiviteter som nu drivs i studiecirkelform

skulle varit annorlunda upplagda om föreningen hade drivit dem själva.

Men han tror att det kan kännas lite viktigare att komma varje gång om man går i en studiecirkel. Kanske det att är tvungen att man mera komma hit då, skulle inte få sina strecken på Nä, annars man papper. jag vet inte, jag har aldrig tänkt på det. Däremot tror han att det är

skillnad på föreningsdriven verksamhet, och sådana aktiviteter

som

anordnas Stadsdelsförvaltningen. Exakt vari skillnaden består har han

av svårt att sätta fingret på. Jag känner det, och det viktig känsla, är en säger han.

Jag vet inte, men jag tror inte att man får samma. Det är sällan man hittar såna människor som Raimo lärare. Det kan säkert inte få via som man kommunen. Man känner att man kommer hem när kommer hit. Och man man vet att man får en kopp kaffe, och man är med gruppen och om man behöver hjälp, så kommer han och hjälper till.

Föreningen F inngötars studiecirklar organiseras enbart ABF. numera av Tidigare stod även Studiefrämjandet bakom några cirklama. Juhani av anser inte att det spelar så stor roll vilket förbund står bakom cirksom lama. Huvudsaken är att de har det rätta materialet behöver, som man menar han. Att ett studieförbund står bakom cirklama är också viktigt ekonomisk synvinkel. Även bidragen för varje cirkel inte så ur om är

50 Kapitel 3

stora, blir de tillsammans viktig inkomstkälla. En del av verktygen en

tror Juhani exempelvis har köpts för de pengar man får från ABF och får också hjälp med lokaler. Deltagarna bekostar själva materialet

man till sina instrument. Sexhundra kronor kostar det att vara med i cirkeln. Då ingår både material och ritningar. Juhani tycker det är väl använda Ja, det är helt okey. Om gör något fint så får det kosta lite pengar. man också.

3.4.1 Tolkning: Cirkeln, individen och

lokalsamhället

Juhani har två intressen här i livet, musik och motorsport. Båda stora bedrivs inom för föreningen Finngötars verksamhet. För Juhani ramen ingår cirkeln i kantelebygge alltså del i ett mycket vidare intressom en seområde, musiken. Han har deltagit i ett flertal musikcirklar under årens lopp för att fördjupa sig inom vissa delområden. En cirkel kan

alltså innebära dels personlig intressefördjupning för de individer

en deltar, dels fördjupning föreningens verksamhetsinnehåll. som en av För Juhani är cirkelinnehållet i fokus, inte cirkelfonnen. Hade föreningen haft liknande verksamhet utan att något studieförbund stått en

bakom, hade den förmodligen varit upplagd på ungefär samma sätt. Att

verksamheten bedrivs cirkel kanske gör det lite viktigare att som en komma varje gång, säger han. Cirkeln kan lite extra struktur ge studieverksamheten för dem deltar. För föreningen betyder cirkelsom formen eftersom den ett visst ekonomiskt bidrag till lokaler och mer, ger utrustning.

Fördjupar yrkeskompetensen och förhindrar kompetensbortfall

Juhani har arbetat mycket med trä, framförallt i sin yrkesutövning som byggnadssnickare, också på fritiden. Kanske kan man rent av säga

men ytterligare hans intressen. Cirkeln i kantelebygge betyder att trä är ett av han kan bredda och fördjupa sin yrkeskompetens mot allt finare att material hantverksmässiga tekniker. Arbetslöshet riskerar alltid och mer

innebära kompetensbortfall. För Juhani är cirkeln, tillsammans med

att

ALU-arbetet hos Finngötar, ett sätt att upprätthålla yrkeskompetensen

under arbetslösheten. Cirkeln låter honom också visa för sina vänner att han fortfarande kunnig yrkesman och han kan på så sätt behålla är en sin identitet snickare. Här fyller cirklama samhällsfunktion som en

Kapitel 3 51

genom att de dämpar verkningarna av arbetslösheten och upprätthåller arbetskraftens kompetens och värdighet.

Nya utmaningar stärker självförtroendet och tillvaron ger en helhet

Hantverket innebär, till skillnad från byggnadsarbetet, en utmaning för Juhani. Han sätter en del av sig själv på prov. "Man är inte säker på, in-

nan den är färdig, om det går att spela eller inte. Om det bara blir li-

en ten miss, ett litet hål någonstans eller lite luft någonstans, så kan man

nästan kasta det, säger han. Lyckas man, så som Juhani gjort, att skapa

ett instrument själv är nöjd med och stolt över, innebär det ett som man rejält lyft för självkänslan. Kantelecirkeln innebär för honom att yrkeskunnandet snickare och fritidsintresset musik binds till som samman en helhet. Cirkeln innehåller alltså ett förenande inslag och kan fundeman ra på om den flytande övergången mellan arbete och fritid har särskilt stor betydelse under perioder av arbetslöshet. Det finns många vittnesmål om att livet upplevs som meningslöst när yrkesidentiteten inte har något fäste. Cirkeln kan då bli den sammanhållande länken som ger livet något av en mening.

Att odla sin särart ett kollektivt projekt för att bevara sin identitet och stärka den finska kulturen

Juhani umgås nästan enbart med andra finländare på sin fritid. All sin fritid ägnar han åt föreningen Finngötar. Man kan tolka föreningens mycket starka dragningskraft finländarna i Gunnared som ett kollektivt försök att upprätthålla sin identitet i en hotad situation. Hoten kommer dels från den alltmer krympande arbetsmarknaden, dels från den större etniska spridningen inom stadsdelen. Finländama vill inte gärna bli betraktade som invandrare, utan uppfattar sig själva en minoritet som

i det svenska samhället. Denna uppfattning måste kämpa sig till

man och själva driva på. Genom en rad gemensamma aktioner har finländarna lyckats hålla fast vid sitt Det första kämpade för ursprung. man var en bastu i bostadsområdet, senare har man också öppnat en friskola och en finsk folkhögskola. De stora finska föreningarna i Gunnared, Finngötar, Karhu IF och Sportfiskeklubben Vapa, verkar alla som samlande mötes- och umgängesplatser. I flera av dem ingår studiecirklar som en naturlig del i verksamheten. Juhani lyfter fram kamratskapet i gruppen som speciellt betydelsefullt. Här bland likasinnade känner han sig som hemma och kan koppla

52 Kapitel 3

Känslan att del i en större gemenskap är mycket viktig av. av vara en han, speciellt i ett läge där han annars skulle riskera att bli isolemenar

rad med sig själv och sina vardagliga bekymmer. I cirkeln har han också

träffat människor han inte kände förut. De flesta finländare nya som bor i Gunnared lever under liknande sociala och ekonomiska försom hållanden. De kom under 1970-talet, lockade av möjligheten till arbete. Många dem fick jobb inom verkstadsindustrin, på Volvos monav teringsfabrik, eller som i J uhanis fall, inom byggnadsbranschen. Många dem hade också nyligen bildat familj och hade småbarn hemma. av Deras likartade situation bildar förståelse och erfarenhetmässig baken grund verkar förenande. som Finngötars verksamhet inom musikområdet går i stora stycken ut att bevara ett finskt kulturarv. Man har visserligen haft en cirkel i klas-

sisk musik och cirklar för att lära sig spela olika instrument. Men flera

cirklama är inriktade mot finsk kultur. Man spelar t.ex. finsk folkav musik, på finska instrument som man själva tillverkat av träslag som

köpt från Finland. Cirklama hjälper på så sätt till att reproducera

man det genuint finska. Genom de arrangemang som exempelvis kören deltar de stora folkmusikfestivalema, sprids också den finska kulturen och blir tillgänglig även för andra. På så sätt blir den också en del av och

tillför någonting nytt till den svenska kulturen. Finngötar bidrar också med hantverk och uppträdanden vid de särskilda kulturdagar som ibland

anordnas i Gunnared.

Självdisciplinering av den egna finska gruppen

Juhani beskriver cirkelledaren Raimo med stort socialt som en man Säkert skulle han ringa Juhani uteblev upprepade engagemang. om gånger från cirkeln. Att ingå i en gemenskap och ha sysselsättningar

känns meningsfulla förhindrar deltagarna från att flippa ur, isole-

som

sig framför TV:n, börja eller hamna Lillhagen, Juhani

ra supa som formulerar det. Så länge är skötsam, ren, hel och nykter är man en man del norrnaliteten. Men gränsen mot förfallet är hårfin och en del av faller Det är dem på torget, menar Juhani. För Juhani och ur. man ser förmodligen även för alla andra föreningens medlemmar är det av

viktigt att framstå som en pålitlig, ansvarstagande, duglig yrkesarbetare. Studiecirklama inom Finngötar, liksom föreningsverksamheten i stort, kan alltså ses som en sorts Självdisciplinering av den egna finska grup-

Finländama har fått stå ut med en dubbel bild av av sig själva. De pen. framstår rejäla arbetare, också benägna att ta till flaskan som men som

i kämpiga situationer. För dem är det viktigt att visa att man är antingen

Kapitel 3 53

eller och inte både och. Man vill inte bli sammanblandade med den stökiga gruppen på torget. Föreningarna håller koll på sina medlemmar. Det går inte an att uppföra sig hursomhelst. Samtidigt utgör de ett starkt socialt nätverk som värnar om de egna och verkar stabiliserande i lokalsamhället.

Att bli en grupp fullvärdiga samhällsmedborgare

Så länge man lyckas upprätthålla en kulturell identitet och yrkesidenen titet och känner trygghet i det vardagliga livet i bostadsområdet är det också lättare att uppfatta sig fullvärdig samhällsmedborgare. Att som en vara en del av en förening, genom vilken man kan vara med och driva gruppens olika krav, gör att man uppfattar sig ha ett visst inflytande i alla fall som grupp. Att man lyckats med detta är bastun, den finska folkhögskolan, den svensk-finska friskolan och de stora föreningarna ett bevis på. Juhani har haft flera förtroendeuppdrag i Finngötar. Genom dessa har han sannolikt haft en chans att träna mötesteknik och uppöva sin förmåga att lyssna och argumentera. De verksamheter finländarna i som Gunnared bedriver kan alla sägas förstärka de kunskaper som krävs för att man skall ha en möjlighet att ta tillvara de demokratiska rättigheter som man som grupp besitter. Alla verksamheterna, inte minst bastun, är naturliga fora för samtal om vardagslivet och dess förutsättningar. Folkhögskolans kurser och studiecirklarna studievana och kanske ger en också ett språk som behövs för att man skall tas på allvar i samhället.

3.5 Rolf

Rolf flyttade från Stockholm till Nyköping i slutet av 70-talet grund av sitt arbete. Då hade hade han egentligen ingen avsikt att bli Nyköpingsbo. Idag har han emellertid eget företag och ett uppbyggt kundnät och har därför inga planer på att lämna staden. Rolf är högutbildad och i SO-årsåldem. Han har inga hemmavarande barn längre. Han och hans fru bor i en lägenhet i stadens centrum. Den mindre stadens fördelar är att det är nära till allt och när man rör sig inne i stan träffar man ständigt personer som man hejar på. Till Rolfs fritidsintressen hör gymnastik. Han lyssnar dessutom gärna musik och läser böcker, både skönlitteratur och facklitteratur. Däremot deltar han inte i föreningslivet i Nyköping. För cirka 20 år sedan deltog Rolf i politiska cirklar och var

54 Kapitel 3

också cirkelledare for någon av dem. Han hade emellertid inte så stort utbyte av att vara cirkelledare.

Det fanns ett cirkelmaterial då som man hade som underlag och det fanns väl en del som fungerade bra och mycket som var lite för mycket av politiskt program i det, mitt intresse svalnade lite.

Rolf är arkitekt och i början av Nyköpingstiden var de en grupp arkitek-

ter som tillsammans startade en cirkel i kroki. De höll i två terminer och hade en konstnär ledare. Rolf minns däremot inte vilket studiesom förbund de samarbetade med. Han berättar att cirkeln hade betydelse för hans arbete.

Jag skissa: i mitt jobb och det hade en mera handfast betydelse för mej att förkovra mej i tecknandet. Det räcker inte med det man gör i skolan, det upprätthålls inte för äldre man blir mera administratör blir man som regel, och desto mindre tid får man till de gestaltningsuppgiftema som har mera med skissandet frihandsskissandet att göra. -

För drygt tio år sedan i samband med att Rolf skilde sig gick han en matlagningscirkel på ABF i två terminer.

Jag hade egentligen aldrig lagat mat tidigare än att grädda plättar och kokat soppor. Jag hade innan jag gick cirkeln haft sån respekt för matlagning och sen märkte jag att det var inte så svårt. Och, jag började baka bröd och så där. Jag lagar mat nu också.

När han får frågan om det påverkade självkänslan att kunna laga mat skrattar Rolf stort och säger att det tror han inte. Det var ett tiotal deltagare i cirkeln och Rolf berättar att det var kul för de var så olika. En äldre man som nyligen blivit änkling fanns bland deltagarna liksom flera unga flickor i 18-årsåldem. De hade också en kunnig och intresserad

kvinnlig cirkelledare. Det betyder mycket att det är ordning och reda,

litet förberett och man känner att det är en engagerad kvinna. Vid intervjutillfället deltar Rolf i cirkel i tyska Folkuniversiteen tet. Rolf hade funderat i många år på att förkovra sig i tyska. En bidragande orsak till att det blev av var att han sökte kontakter för uppdrag i Tyskland. Skoltyskan räckte inte för att kunna arbeta och vistas utomlands. Cirkelstudiema har också inspirerats av att han brevväxlar på

tyska med sin bror bor i Österrike och är gift med österrikiska.

som en Rolf har läst tyska fyra terminer. Han ringde runt till flera studieförbund innan han bestämde sig för att anmäla sig till Folkuniversitetet. Avgörande för hans val var att de hade kanske det mest genomtänkta

Kapitel 3 55

upplägget för cirkelverksamhet. Däremot spelade inte tid och plats särskilt stor roll. Cirkelavgiften hade ingen betydelse. Det är flera deltagare i cirkeln som liksom Rolf varit med fyra terminer. De träffas en kväll i veckan. Det senaste året har gruppen bestått av nio deltagare och medelåldern ligger kring 50 år. Han tycker att det är bra att gruppen inte är så stor eftersom cirkeldeltagamas aktivitet är grunden for att man skall upprätthålla intresset och känna att man lär sig. Kunskapsnivån är relativt jämn och det anser Rolf vara en annan av hömstenama för att cirkelverksamhet skall fungera. Deltagarna stimulerar varandra till att arbeta hemma mellan cirkeltillfällena. Troligtvis ägnar man betydligt mer tid i dag åt läxoma än när började. Rolf man säger att han aldrig varit nån stjärna i språk i skolan och vidare att en

av grunderna för att utveckla språkfárdigheten är att tvingas formulera

sig muntligt. Han önskar ännu mer utrymme i cirkeln for uppgifter där man formulerar sig fritt. Deltagarnas eget ansvar och engagemang står i centrum for Rolfs bild av studiecirkeln.

Det beror på en själv också hur cirkelarbetet fungerar alltså att man själv är aktiv, att man inte går dit passiv och inte anstränger sig. Jag tror egentligen att alla känner själva meningen med det är att man är aktiv för man ger även andra genom att vara aktiv och engagerad. Det är väldigt olikt katederundervisning.

Han betonar även ledarens roll, samspelet i gruppen och gemenskapens betydelse för att stimulera lärandet. Det betyder mycket for Rolf att det är en lättsam, litet skämtsam atmosfär i cirkeln.

Humom är oerhört viktig också för lärandet. Det är väldigt kul, jag känner mig klart stimulerad både av och gå dit och delta på lektionerna. Det här gemensamma målet att lära sig nånting och prata runt det här. Jag tror just rasten att den är nyttig just där och är litet avkopplande.

Rolf umgås inte privat med övriga cirkeldeltagare. Han känner dom bara till förnamn men det finns delar personligheten jag känner av som ganska väl. Det är inte alldeles lätt att komma till cirkeln. ny

Vi har alltid märkt när det kommit nya startat ny termin, så är det litet trögt då det är att alla känner liksom varann lite grann.

Rolf berättar att en ung flicka i 20-årsåldem som börjat i cirkeln varit borta några gånger. Han tror att hon kanske har svårt att finna sig tillrätta i gruppen. Det kan, enligt honom, bero på att hon är blyg, har

56 Kapitel 3

något sämre kunskaper, men också på att åldersskillnaden är så stor

mellan henne och övriga deltagare.

Komvux eller privata företags intensivkurser i språk ser inte Rolf som något alternativ for hans del att lära tyska. Han tror att intensivkurser kan vara bra om man bestämt sig för att jobba utomlands och absolut måste förkovra sig. Det bestående värdet med cirkelstudiema är att det är stimulerande att kunna lite språk säger Rolf men också att mera det är roligt och kul i största allmänhet. Han tycker att cirkelverksamheten bra samhällsföreteelse. är en

Dom som lever utanför det här, som aldrig kommit i kontakt med cirklar, har nog ingen aning om att det kan vara så stimulerande.

Rolf tror att cirkelmöjlighetema har stor betydelse just for att samhälls-

livet skall handla om annat än jobbet. Det blir väldigt lätt så att

stannar vid antingen det banala eller jobbet.

3.5.1 Tolkning: Cirkeln, individen och

lokalsamhället

Cirkeln som guldkant i tillvaron

För Rolf betyder studiecirklar ett stimulerande sätt att lära mer om olika ämnen han har konkret behov av. Intressegemenskapen är viktig som

dvs. det målet i att lära sig någonting. Det bety-

gemensamma gruppen der mycket för Rolf att det är lättsam, lite skämtsam atmosfär i ciren keln. Han tycker att cirkelverksamheten är en bra samhällsföreteelse dom lever utanför det här, som aldrig kommit i kontakt med cirksom lar, har ingen aning att det kan så stimulerande. Cirkeldelnog om vara

tagandet blir på så vis extra stimulans eller kanske guldkant i livet.

Det är inte en integrerad del i ett större sammanhang som präglar hela

tillvaron.

Att lära för vardagen

I samband med sin skilsmässa gick Rolf i en matlagningscirkel. Det var

ett enkelt och stimulerande sätt för honom att upptäcka att matlagning inte var så svårt och på så vis underlätta sin vardag. Matlagningscirklar erbjuder med andra ord en möjlighet för vuxna, inte minst män, att

minska sitt beroende av hjälp och service från andra.

Kapitel 3 57

Kompetensutveckling för egna företagare

Rolf är högutbildad och företagare. Han hade funderat länge på att egen förkovra sig i tyska innan han började i en studiecirkel. Nu har han gått fyra terminer. En bidragande orsak till att det blev av var att han sökte

kontakter för uppdrag i Tyskland. Cirkelstudiema i tyska ökar Rolfs

möjligheter att arbeta utomlands. På så vis kan de ses som en fortbildning för arbetet. Han såg varken Komvux eller privata företags intensivkurser i språk som något alternativ för hans egen del. Rolf är arkitekt och när han nyss flyttat till Nyköping tog han och en grupp arkitekter initiativ till en cirkel i kroki. Den hade en uttalad betydelse för hans arbete. För små- och egna företagare som inte har tillgång till den personalutbildning som finns på större företag kan studiecirklar öppna möjligheter till fortbildning.

Cirkeln som mötesplats

Enligt Rolf har cirklama stor betydelse just för att samhällslivet skall

handla om annat än jobbet. Det blir väldigt lätt så att vi stannar vid antingen det banala eller jobbet. Fritidscirklar ger med andra ord människor möjlighet att mötas, samtala och att lära mer kring gemensamma intressen. Cirklama i tyska och matlagning har Rolf funnit i studieförbundens utbud till allmänheten. Hans cirkeldeltagande är ett exempel på att studiecirklar öppnar arenor för möten mellan människor som inte känner varandra men som har ett gemensamt intresse att lära mer om ett visst ämne. Detta har sannolikt betydelse for att stärka och utvidga det lokala nätet av kontak-

ter mellan människor med vitt skilda erfarenheter och livsomständig-

heter.

3.6 Britt

Britt är nybliven pensionär och bor med sin sambo i en äldre villa i utkanten av Gunnared. Hon kommer ursprungligen från Värmland, men har bott här sedan 50-talet, alltså långt innan de stora föroitsområdena byggdes. Då var det bara skog och ängar, berättar hon. Barnen är gifta

och har flyttat utomlands, till England och till Spanien. Hon åker

en en gärna dit och hälsar på, inte minst för att träffa bambamen. Britt har varit hemmafru under långa perioder i sitt liv, aktiv men en

sådan. Bl.a. har hon suttit med i Skolstyrelsen och i ungdomsrådet.

58 Kapitel 3

Dessutom har hon varit styrelseledamot i en fritidsförening. Britt har också startat och lett flera grupper i motionsgymnastik. I samband med det har hon både gått kurser själv och varit ledare i en cirkel som Kursverksamheten anordnade, Må bättre äldre dar. Britt tycker om att väva och har tidigare hyrt en vävstol på Blå ställets kulturhus. Nu är Britt med i två studiecirklar, en cirkel i engelska Vuxenskolan och en landskapscirkel som SKS anordnar. Hon dansar också gammaldans och deltar i Röda Korsets symöten. Hon är fortfarande aktiv i gymnastiken, leder en pensionärsgrupp och deltar själv i en annan. Britt har ingen utbildning utöver folkskolan, men har läst engelska och spanska på British Institute, Vuxengymnasiet och Statens skola för vuxna. Hon har också följt några kurser på TV. Eftersom Britts båda söner har bosatt sig utomlands har Britt ägnat mycket tid att lära sig språk. Hon beskriver vilken fantastisk känsla det är att behärska språken själv.

Det har berikat livet på något sätt att jag har kunnat lärt mig det. Och att jag kan prata med andra människor då. Och att jag kan ringa ner till Spanien och prata med de spanska kontorsflickoma där. Jag kan prata med dem och fråga och få reda på var mina pojkar är om jag vill ha tag på dem och framföra någonting. Och jag tycker det känns lika befriande som den dan jag tog körkort. Precis kan jag jämföra det med det, tycker jag.

Cirkeln i engelska utgår från en bok där man läser ett stycke varje gång med läxa emellan. Mycket tid ägnas också samtal kring vardagliga

ämnen som vad man har gjort under den gångna veckan, eller

semestern om det har varit ett längre uppehåll. Det är väldigt bra att vi får prata själva. Många gånger så använder vi hela första timmen där till att prata om olika saker, säger Britt. Cirkelledaren har tidigare arbetat som lärare på högstadiet vilket Britt tycker är bra. Hon är väldigt kunnig och vet var problemen ligger för oss. Så hon förklarar mycket och skriver på svarta tavlan. Sånt som inte är i boken då precis, säger hon. Britt fick information om cirkeln via Vuxenskolans studieprogram. Efter en tid drog hon med sig ett par grannar i bostadsområdet till cirkeln. De åker tillsammans i bilen och är med på ungefär samma aktiviteter. Det är inte enbart för att lära sig språket som Britt är med nu för tiden. Hon kan såpass att hon klarar sig. Men gemenskapen är trevlig

och värd att bevara, anser hon. Gruppen har hängt ihop länge och Britt

har varit med i sju tenniner. Vi ses varje vecka och vi dricker kaffe, vi träffas... Landskapscirkeln kom Britt med i genom sin sambo, som redan varit med några terminer. Det är mycket, mycket trevligt. Ibland så kommer

Kapitel 3 59

vi på gamla saker. Hur det då. De handlar ofta om de gamla var landskapen säger, det gamla livet mycket. Och det nya också om man

naturligtvis. Alla deltagarna är svenskar, gamla Angeredsbor som

Britt uttrycker det.

Det är nämligen så att de hade en studiecirkel för att göra den här boken om "Så var det då i Angered, med de här gamla medlemmarna. Sen när jag kom då hade de slutat med den, men då läste de om gamla ting. Och sen sa de att vad skall vi göra nu, vi kan inte bara sluta. Och så blev det, för vi tyckte det var roligt att läsa. Så vi har läst om Västergötland och då åkte vi till Kinnekulle. Sen läste om Bohuslän och då åkte vi en sån där resa med buss. Så har vi läst Dalsland och nu håller vi på med Småland.

Studiecirklar har den fördelen att man tvingas prata inför en grupp, me- Britt. Hon har själv träffat på många människor som hellre skulle nar dö än ställa sig och tacka för någonting offentligt. Själv tycker hon upp också att hon har blivit djärvare med åren.

Innan jag började här, man var inte så van att yttra sig i några allmänna sammanhang säger. Utan det är det som har gett mig vana att om man kunna prata. Jag skulle nu kunna ställa mig upp och prata. Någonting jag behärskar skulle jag kunna ställa mig upp och prata varsomhelst, som utan att känna mig varken darrig eller nervös. Just att kunna yttra sig vanan när andra människor är närvarande.

Britt tror att det kanske är generationsfråga. Hon tror att det är bättre en idag när ungdomarna får höras och synas mer i skolan. Men i våran generation, det att fick läsa innantill högt och så där, det var man det längsta kom. Britt att det är en fördel att man är var man anser någorlunda jämnåriga i cirklama.

Och det märker jag att vi är väldigt jämställda allihopa här. För vi har inte någon högre utbildning ifrån början. Man förstår varann på ett annat sätt. Man kan säga sak så där bara, så vet alla vad det betyder, baken grunden och alltihop.

Britt att studiecirkelformen ger stor frihet och flexibilitet vad det anser gäller innehållet och uppläggningen. När läser språk är det viktigt man med en fast struktur, men i landskapscirkeln kan man förhålla sig mera fri i uppläggningen, menar hon.

60 Kapitel 3

Jag tycker att det är väldigt roligt med en sån här cirkel där vi själva deltar och skaffar fram material och gör lite som vi själva vill, än att någon skall tala om för oss allting. Så som det är nödvändigt när går en språkkurs t.ex.. Vi är inte styrda utav någonting sådär, utan är det någon som kommer ihåg någonting så kan de berätta hur det var då. Det år väldigt trevligt.

I studiecirklama avgör deltagarna själva hur mycket tid och kraft de vill lägga ner på studierna, menar Britt. I förhållande till Statens skola för vuxna är cirklama mycket friare.

Man fick skicka in uppgifter för att komma upp till nästa nivå. Så att det var ett tvång. Jag fick ha ett bord hemma. Jag kunde aldrig plocka bort det där utan jag var tvungen att ha det framme, så att jag kunde sätta mig minsta stund och läsa och skriva. Så det var liksom en annan utbildning. Det här är inte så tvunget att jag kan skriva och stava rätt på engelska utantill. Utan det är mera att man lär sig i sin egen takt. Inte det här väldigt inrutade. Med studiecirkeln är det väl så att man lär sig för att man tycker om att gå att lära sig det ämnet. Men man har inte all tid i världen och sätta av till det här. Medan det här, Statens skola för vuxna, då får jag gå in för precis bara det.

Stämningen i cirkeln är viktig, menar Britt. Hon anser att det är var och ens ansvar att gruppen fungerar. Det betyder väldigt mycket hur den

gruppen är. Så att det inte är någon som är lite stöddig, och tycker att

de kan förstå mera, eller lite överlägsna. Fungerar inte samspelet i gruppen finns det anledning att sluta eller byta grupp, säger Britt. Det

måste vara en kombination inlärning och social

av samvaro. Britt tycker inte att det spelar så stor roll vilket studieförbund som står bakom cirklama hon går Studieförbundens ideologi lyser sällan igenom, varken på cirkelträffama eller i det materialet man använder. "Jag tror att alla studieförbund är lika måna att lära ut det de lär ut. om Alla studieförbund är väl måna att få så många deltagare möjom som ligt för sin ekonomi, säger hon. Det är positivt cirkeln ligger i om närheten av bostaden och att det passar med tiden. Men det viktigaste är att det finns ett bra material och en kunnig ledare. Britt tror att cirklama betyder väldigt mycket for de gamla i Gunnared. Hade inte cirklama och andra pensionärsverksamheter funnits skulle många äldre suttit mest ensamma hemma, menar hon. Att gå ut på någon aktivitet innebär att man måste hålla sig själv fräsch och alert. På tal om att man planerar att stänga många verksamheter för äldre, säger hon:

Kapitel 3 61

Det skulle bli nästan som ett slag för många människor. Som är vana att skynda sig och göra sig snygga. Bara detta att, om du är över åttio år till exempel, om du inte ska någonstans så kanske det är lätt att slöa till. Men ska de iväg någonstans, så måste de duscha och klä på sig. Det är samma för dig och mig. Den dan man inte skall någonstans så blir man faktiskt lite törsoffad, bryr sig inte så mycket. Åtminstone gör inte jag det. man Men då måste de se till att de är snygga och och fixa sig i håret och...

Britt att det är mycket upp till Stadsdelsförvaltningen hur umanser gänget i stadsdel blir. Vill att de gamla skall vara aktiva så en man måste man erbjuda dem lokaler att träffas säger hon. Likadant när det gäller integreringen av invandrarna. Tar man vävstolama från kulturhuset Blå stället och flyttar dem till ett speciellt invandrarprojekt i Lövgärdet, så som man nyligen gjort, så får man aldrig någon integrering. Så jag det hade varit bättre att de här invandrarkvinnormenar, na hade kommit till Blå stället. Då hade vi kunnat varit tillsammans alla.

3.6.1 Tolkning: Cirkeln, individen och

lokalsamhället

För Britt tycks det finnas speciell drivkraft i att alltid ha någonting en på gång och hela tiden lära sig nya saker. Britt har sett deltagit som i flera studiecirklar och andra kurser, varit medlem i olika föreningar och innehaft ett antal förtroendeuppdrag. Karaktären på verksamheterna har varierat, från fysisk motion till kognitiva aktiviteter, från strukturerade undervisningssituationer till informella bildningsmöten. De flesta aktiviteterna sker ihop med andra pensionärer, mest svenskar, men i den gymnastikgruppen och när hon hade vävstol Blå stället mötte ena hon kvinnor och invandrare. även yngre

Kunskaper förenklar vardagslivet och minskar beroendet av andra

Britt motiverar de stora ansträngningar hon gjort för att lära sig engelska

och spanska med att hon behöver kunskaper i dessa språk när hon besöker barnen som flyttat utomlands och skall umgås med sina svär-

döttrar och barnbarn. Språkkunskapema förenklar hennes vardagsliv

eftersom hon slipper be om hjälp for att komma i kontakt med dem. "Det har berikat livet..., säger hon och jämför med den dagen hon tog

62 Kapitel 3

körkort, också det en färdighet som underlättat hennes vardag. Efter många års språkstudier behöver man inte längre arbeta så mycket med

att lära sig grunderna i språket, istället handlar det mera om att inte

tappa det man lärt sig. Studiecirkelns otvungna samtalsform tillåter deltagarna att på ett kravlöst sätt upprätthålla de kunskaper de en gång skaffat. Att fortlöpande delta i en studiecirkel är ett sätt att hålla det man kan vid liv och lära sig ett och annat nytt uttryck.

Cirkeln som diskussionsforum, uppövar förmågan att uttrycka sig

Samtalen är en viktig del av innehållet, både i engelskan och i land-

skapscirkeln. Mest talar man om vardagliga saker, men man får ändå en

möjlighet att stämma av sina åsikter i förhållande till gruppens. Britt har träffat många människor som har svårt att uttrycka sig i grupp, men efter ett tag i en cirkel brukar det lossna lite. Själv tycker hon också att hon har blivit mer djärv med åren. Nu kan hon hålla ett litet tal på en fest utan att känna sig nervös och osäker. Hon har också använt sin förmåga att tala, t.ex. genom att försöka driva på så att pensionärerna i området skall få behålla sina lokaler. självförtroendet ökar när man känner behärskar något och när märker att tas på att man man man allvar av dem som lyssnar. Genom att delta i många olika verksamheter får man övning i flera typer av samtalssituationer, formella såväl som informella. Varje situation kräver sitt språk. Växlar mellan att vara man ledare, deltagare, nämndledamot osv. uppövas förmågan att kunna uttrycka sig på ett adekvat sätt i olika situationer, vilket är en viktig förutsättning för att man skall kunna ta tillvara sina medborgerliga rättigheter.

Frivilliga studier och frånvaro av tvång

De utbildningsforrner Britt deltagit i när det gäller språkstudier, Vuxen-

gymnasiet som det hette när Britt gick där, Statens skola för vuxna,

British institute och de olika språkcirklama, kan alla sägas utgöra ett

komplement till den sexåriga folkskolan. Här är det möjligt att studera

precis de ämnen man anser sig vara i behov av. Skillnaden mellan studieformema ligger främst i hur mycket tid man behöver avsätta för studierna och graden av tvång i form av examinationer. Just möjligheten att själv välja ämne och lägga upp studierna, gör cirkelformen till någonting speciellt i förhållande till andra utbildningar. I cirkeln har man inte samma krav på sig att prestera och man blir inte betygsatt, vilket

Kapitel 3 63

kan kännas skönt. Friheten, frivilligheten och flexibiliteten vad gäller innehållet, uppläggningen och studiematerialet blir förstås störst i deltagarledda föreningscirklar, där landskapscirklama är ett exempel.

Gemenskap med likasinnade ger trygghet

Britt flyttade till Gunnared på 50-talet och har alltså sett de nya förorterna växa fram. För henne har det inneburit invand miljö förändatt en

rats. Från att ha bott i ett villaområde landsbygden med skogen inpå

knutama, har hon kommit att bo invid en modern betongförort. Nya grupper av människor, barnfamiljer, ungdomar och invandrare har tagit plats i de nya områdena. Det är lätt att tänka sig att tryggheten börjar vaja. Har man sin släkt långt från Göteborg och barnen utomlands blir man också mer beroende av att ha vänner i bostadsområdet. Pensionärema i Gunnared utgörs av en liten men mycket homogen grupp. Nästan alla är svenskar och kommer från arbetarklassen. Att man är någorlunda jämnåriga och dessutom har ungefär samma sociala bakgrund gör att samtalen flyter lätt eftersom man refererar till samma händelser och si-

tuationer. I landskapscirkeln har man blivit en så sammansvetsad grupp

att man hela tiden hittar nya ämnen att studera tillsammans. Genom att

hålla ihop, och som i landskapscirkeln dessutom innehållsmässigt stude-

ra det gamla livet med dess föremål och traditioner, bevaras tryggheten för pensionärerna i stadsdelen. Även mycket runt omkring förändom rats, så ñnns det någonting som består. Pensionärema utgör sätt och vis en subkultur i lokalsamhället, en liten minoritet, som på olika sätt odlar sin kulturella identitet. Cirkeln blir lite av en fristad. Miljön är välkänd. Samtalsämnen saknas inte och bullarna finns på bordet vid varje kaffepaus. Cirklama och föreningarna är ett viktigt socialt nätverk för dem som deltar och har ofta ett socialt engagemang som sträcker sig även utanför den egna gruppen. Man håller reda på varandra, ringer om någon är sjuk etc.

Cirkeln som friskvård

Britt tror att cirklama och andra pensionärsverksamheter betyder mycket för de gamla i området. Cirklama håller dem uppe. Känslan av att vara pigg och fräsch ökar när man klär upp sig lite och fixar håret. Det är viktigt att hela tiden hålla igång. När skall iväg någonstans man måste man hålla sig fräsch och alert. Motionsgymnastikgruppema har kanske en ännu tydligare sådan här karaktär. De pensionärer deltar som

64 Kapitel 3

i olika aktiviteter uppfattar sig förmodligen också som piggare än

andra, även när de är hemma. Man kan fundera på i vilken utsträckning behovet vårdinsatser från samhällets sida minskar genom den självav hjälp och den anda av att klara sig själv som cirklama och andra verksamheter innebär. Som vi har sett kan en studiecirkel betyda en rad olika saker för en och samma person. För dem som deltar eller har deltagit i olika cirklar kan ett komplext mönster av betydelser uppstå. Vi har också visat att cirklamas betydelser är intimt förknippade med de enskilda individemas livssituation.

4 Cirkelvärden

I det föregående kapitlet fick ta del av några deltagares egna berättel-

ser om sina cirkelerfarenheter, hur de resonerade innan de sökte sig till

cirkeln, vad cirkeln betydde för dem medan de gick där och vad de trodde att cirkeln skulle komma att betyda i ett längre perspektiv. I den

efterföljande tolkningen försökte vi dels sätta cirklarna i deltagarnas

livssammanhang, dels resonera om cirklamas betydelse utifrån ett lokalsamhällesperspektiv. Här skall vi gå något annorlunda tillväga. Vi

kommer i detta kapitel att frigöra betydelsema från enskilda individer

för att kunna skapa bild vad studiecirklar sammantaget kan betyda

en av

ur ett individperspektiv. Alla våra sextiotre deltagarintervjuer ligger som

grund för denna analys, och finns med exempel i texten. Samma som

person kan återkomma flera gånger eftersom cirklarna kan ha betytt

olika saker för samma individ vilket framgick porträtten. En del

individer deltar i flera cirklar eller har tidigare erfarenhet cirkeldelta-

av gande. Hela spektrat av erfarenheter ingår i analysen. Flera personer kan också ha gett uttryck för samma typ betydelse. I sådana fall har vi av valt en eller ett par individers utsagor för att illustrera innebörden i betydelsen.

Presentationen som följer har formen ett utfallsrum. Uppfattning-

ama av cirkeldeltagandets betydelser har sammanförts i sex huvudkate-

gorier. Dessa är intresse, lärande, gemenskap, att växa människa, som medborgarvärden samt studieformen. Kategorierna är inte varandra

uteslutande. Varje huvudkategori inrymmer dessutom ett komplext mönster av betydelser. Detta tydliggörs underrubriker. Analysen

genom

av individemas utsagor exempelvis gemenskap återspeglas i under-

rubriker som t.ex. kravlös gemenskap, vänner för livet, gemenskap med

andra i samma situation och gemenskap med människor med annan bakgrund. Ofta finns ett mycket starkt intresse för cirkelinnehållet i botten. Så gott som alla vi intervjuat lyfter också fram lärandet centralt för som

deltagandet, de önskar tillägna sig kunskaper i det ämne de valt.

nya Cirklama innebär dessutom för de allra flesta social gemenskap i någon form. Ibland kan det huvudmotivet till att sökt sig till cirkeln. vara man

För några av deltagarna har cirklarna haft djupare betydelse. De har

66 Kapitel 4

fått ett förbättrat självförtroende, känt sig nyttiga och växt som män-

niskor. Inte sällan cirklama även indirekt färdigheter som man kan ger beteckna medborgarvärden. Exempel sådana är att våga uttrycka som

sig inför kunna argumentera och fatta kollektiva beslut. Stu-

en grupp, dieformen, och dess speciella karaktär, är också av betydelse för en mycket stor del av deltagarna.

1 Intresse

Cirklama innebär ofta möjlighet till intressefördjupning. I några fall en har deltagarna med cirkelns hjälp lyckats förverkliga en gammal dröm. Ibland gäller intresset själva studierna mer än det faktiska innehållet. Inte sällan använder intervjupersonerna själva ordet intresse när de motiverar sitt deltagande i cirklama. För Sofia i Norberg är hästar och travsport t.ex. ett sånt brinnande intresse och glöd. Men intresset kan

också uttryckas genom formuleringar som att man tycker det är roligt,

ett nöje att hålla på med det gör i cirkeln. Jag älskar att som man

sjunga, säger t.ex. en kvinna som är med i en körcirkel No1737 och

kille i rockbandscirkel menar att musik är hela livet i princip

en en NW- För ett fåtal av de intervjuade finns inte intresset för ämnet lika tydligt i botten. Det gäller t.ex. de personer som går cirklar för att meritera sig för vidare utbildning, ämnesvalet är då avhängigt av vad som krävs för att komma in. Kampanjcirklama är en annan typ av

cirklar där intresset för ämnet inte självklart föreligger hos alla deltaga-

re. Cirklama ligger ibland på arbetstid och alla anställda på arbetsplatsen deltar. Cirklama upplevs kanske snarare som en nödvändighet, för att hålla sig ajour med vad som händer. Kanske finns det personer som deltar framförallt av lojalitet mot kollegorna eller arbetsgivaren. Här handlar det också om att bevaka sina egna intressen. Bland dem som intervjuats finns några personer som varit pådrivande för att få till stånd den cirkel de går även om de inte själva fungerar som cirkelledare. Man har då haft en mer utarbetad idé om vad man vill ge de andra, man har velat dela med sig av erfarenheter som man

själv gjort och upplevt som positiva. Ett exempel detta är en finsk

kvinna som gått en folkhögskolekurs, där hon upptäckte hur mycket

37Beteckningen inom parantes visar vilken ort och vilket intervjunummer citatet

eller beskrivningen är hämtat från. "N01" står för t.ex. för intervju nummer l

1 Norberg, "Ny2" för intervju 2 iNyköping och "Gu3" för intervju 3 i Gunnared.

Kapitel 4 67

kan få ut och hur mycket roligare den blir, om man först man av en resa

har satt sig i landets historia, natur, kultur, ekonomi, politik etc. Detta ville hon visa sina kamrater i den idrottsförening där hon är aktiv och

startade därför studiecirkel upplagd efter det mönster hon lärt man en

sig på folkhögskolan Gul 1.

1.1 Intressefördj upning

För ett stort antal deltagare ingår cirkeln som en del i ett större intresseområde. Man deltar kanske i ett flertal cirklar av samma art. För Juhani är cirkeln i instrumentbygge t.ex. del ett stort musikintresen av se. Han är med i en sångkör, har tidigare gått cirklar i klassisk musik och spelat olika instrument. Cirklar i konsthantverk har ofta en liknande karaktär och samma person kan exempelvis delta i flera olika Slöjdcirklar. För kvinna, som går en cir kel i konstsömnad, innebär cirkeln en

t.ex. utveckling ett handarbete hon ägnat sig större delen av

en av livet. Hon har alltid sytt, stickat, virkat och broderat N03. Intresset för natur och naturvård är ett annat område där cirklar i allt från trädgårdsskötsel till fågelskådning och sportfiske kan ingå. I vissa fall kan intresset ganska djupgående, som att förstå sin kulturella bakgrund och vara historia. Som exempel kan nämnas en deltar i cirkel om man som en olika mineraler. Intresset för mineraler bottnar med säkerhet i att hans

släkt i flera generationer bakåt arbetat i Norbergs gruvor. Han är dess-

utom med i uppbyggnaden av den medeltida Lapphyttan N05. Cirkeln kan också vara en möjlighet att kombinera flera intresseområden. En kvinna i Norberg deltar i en cirkel i Medeltida sång och dans. Både

historieintresset och musikintresset fanns från början Noll.

Nästan alla föreningscirklar har tillkommit för att man vill fördjupa sitt intresseområde i något avseende. Intresset gäller då i första hand föreningens verksamhet och cirkeln kommer som en del i denna. Inom idrottsföreningarna är t.ex. själva idrottsutövandet i fokus för

intresset, medan studiecirkeln är möjlighet att fördjupa sig och lära

en sig mer om fysionomi, skador eller vad det nu kan vara. Likaså används

cirklama inom församlingar ett sätt att fördjupa sig i bibeltolkning

som eller livsåskådningsfrågor. För en del personer innebär cirkeln möjlighet att förverkliga en en gammal dröm. För dem är ämnet outbytbart. Kanske har intresset funnits under lång tid, men de har inte haft tid och möjligheter att utöva det. Vävning tycks ha sådan dragningskraft. En kvinna beskriver t.ex. en hur hon gjort stora ansträngningar för att hitta en vävcirkel i sitt bostadsområde. När hon inte fann någon sådan valde hon att åka till en

68 Kapitel 4

annan stadsdel och en cirkel där. Hon hade inga funderingar på att välja någon annan typ av cirkel utan det var vävning, säger hon med eftertryck.

Det har varit en dröm det här att få väva och sen torra våren var det en liten annons i tidningen och jag kasta mej telefon direkt och kom med då. Ny19

4.1.2 Att pröva olika typer studier

För några av de intervjuade personerna finns en speciell drivkraft i att hela tiden lära sig saker. Till denna grupp hör framförallt de som nya deltagit i flera studiecirklar, ofta i vitt skilda ämnen. Att ständigt lära sig någonting nytt blir nästan som en livsstil, man måste hela tiden ha något på gång. Detta uttrycks ibland som att man är intresserad av att studera, eller att man gillar att pröva olika saker. Ett par av de intervjuade pensionärerna hamnar i denna grupp. Förutom att de går i minst en cirkel varje termin har de även andra verksamheter på gång, antingen som deltagare eller som förtroendevalda i t.ex. en förening. I dessa fall förefaller intresset gälla själva studierna, mer än det faktiska ämnesinnehållet. En arbetslös kvinna i Gunnared säger t.ex.:

Jag är sån att jag vill gärna pröva på. Jag gillar att utbilda mig med. Jag är en sån här liten hoppjerka. Innan var det fult, men det är det inte nu, att man kan mycket, om många olika saker. Jag tycker det är jätteroligt att få utbildning alltså. Och lära mig nya grejer hela tiden. Gu4

4.2 Lärande

Nästan alla de intervjuade säger att de har tillägnat sig kunskaper nya och/eller färdigheter cirkeldeltagandet. Det är lärandet och de genom

förväntade kunskaperna som gjort att man sökt sig till cirkeln och som

också lyfts fram viktig del det får ut att delta. Detta som en av man av uttrycks på lite olika sätt, t.ex. att man vill veta, "kunna, skaffa sig fakta, känna till, eller mera allmänt lära sig om någonting. mer De kunskaper man hoppas erövra i cirkeln kommer ofta i ett speciellt sammanhang, som kan variera från individ till individ. Det kan gälla att fortbilda sig i arbetslivet, meritera sig till vidare utbildning eller komplettera sina tidigare studier. Föreningarna använder också ofta studiecirklar i sin interna ledarutbildning. Att gå cirkel kan dessutom en

Kapitel 4 69

vara ett sätt att upprätthålla kunskaper som man en gång skaffat sig. För en del personer betyder cirklarna att man håller sig ajour med vad som händer i världen och kan hänga med i den tekniska utvecklingen. Andra menar att cirklarna hjälper dem att påverka och bevaka sina intressen. Man kan också behöva nya kunskaper för att klara sin vardag. Det ligger en stor frihet i att slippa be andra om hjälp när någonting skall uträttas. Cirklama kan också ge kunskaper som berikar fritiden. Kanske har man sedan länge en hobby som man vill fâ ut av. Att besitta mera någon lite speciell färdighet kan dessutom ge en viss status i vänskapskretsen eller kamratgruppen. Cirklama kan också innebära en personlig utveckling, man kanske får bättre förståelse sig själv och andra en av och lär känna sin egen och bygdens historia. Ett litet fåtal av de intervjuade säger uttryckligen att de inte lärt sig någonting nytt i cirklarna. Dethandlar i dessa fall om personer som är lite "överkvaliñcerade i sina respektive ämnen. Trots detta är de mycket nöjda med cirklarna. Att få vara lite bättre än andra i något sammanhang kan vara en betydelsefull upplevelse Gu5.

4.2.1 Att fortbilda och meritera

sig

Studiecirklar används ofta som en form av fortbildning. Ibland är cirklama formellt meriterande, men ofta är meriteringen mera informell. Cirklama är ett sätt att fördjupa kunskaperna inom ett specifikt område, i yrkeslivet, för vidare utbildning eller för att kunna verka i en förening. En av våra intervjupersoner har använt cirklarna för alla dessa behov.

Ja, val av studiecirkel, det är ett behov som man just då har. När jag försökte gå i språkcirkel och lära mej franska så var det för att jag började på posten. Och jag gick också på en cirkel där vi hade finska när jag arbetade på posten här i Angered. Jag har gått studiecirkel i engelska också, det var faktiskt för att kunna gå gymnasiet. Och jag har gått studiecirkel i frågor kring HSB och det var en förberedelse för styrelsen... Gu15

I arbetslivet

Ibland används studiecirklar olika arbetsgivare för fortbildning av av personalen. En kvinna som arbetar på lantmäteriet i Nyköping beskriver t.ex. hur arbetet med kartritning har datoriserats och att de är på väg att införa datorprogram. Hon tyckte att hon hade missat grunderna i nya datahanteringen och tog upp det med sin chef. Därför undersökte man det

om fanns någon studiecirkel som var lämplig och på så vis anmälde

70 Kapitel 4

hon sig till en datacirkel på Tjänstemännens Bildningsverksamhet TBV. Cirkeln går på kvällstid, men arbetsgivaren betalar cirkelavgiften. Deltagarna kommer antingen från olika arbetsplatser eller deltar av privat intresse Ny21. Har man en egen firma kan studiecirklar också vara ett sätt att skaffa

sig arbetsrelaterade kunskaper på. Rolf är exempel detta. Han driver

som vi minns ett eget företag och tillsammans med en grupp andra arkitekter startade han en cirkel i kroki. Nu deltar han dessutom i en cirkel i tyska. En annan yrkesgrupp som använder studiecirklar som fortbildning är bönderna. En bonde i Nyköping har gått tre cirklar, en om

mjölkkor, en om viltjakt och viltvård för att kunna ta vapenlicens och

en om att starta eget Ny22. En annan bonde går SV-cirkeln Min

gård i EU för att få hjälp att klara ut det som har med jordbrukets

regelverk att göra, t.ex. kvotema inom EU och nya brukningsmetoder.

Det var väldigt invecklat, blanketter och kartor och elände... för åkeranvändningar och... sen ska det fyllas i med blanketter för djurhållning och öronmärkningar och... journaler ska sitta i lagåm. Är man sen så dum som dom flesta av oss är, då må man ha hjälp med alla de här blanketterna. Det är mycket förändringar där, med priser och nya lagar. N04

Cirklar används också i yrkesförberedande syfte. Sofia har ett stort som hästintresse funderar t.ex. att söka ett arbete med den inriktningen. Hon har gått en längre hästskötarkurs och ser SISU-cirkeln trav-

hästen/travsport som en förlängning av den och som och en möjlighet att repetera tidigare kunskaper. Ett annat exempel är en arbetslös kvinna med ett djupt engagemang i kyrkan. Nu gör hon praktik i församlingen

och när hon talar om sin framtid är det tydligt att hon när del egen en

förhoppningar om att utbildningsbidraget skall kunna övergå till någon

form av anställning i församlingen. Så fort hon kan för barnen vill hon gå kyrkans egen grundkurs, och som en förberedelse deltar hon i en SKS-cirkel i bibeltolkning. Genom cirkeln blir hon upptagen i kretsen

av äldre församlingsarbetare, bland dem några har arbetet i kyrkan

som både som kall och som utkomst N015.

Cirklama kan också kunskaper är bra att ha när skall ta

ge som man

sig in på arbetsmarknaden. De ganska vanliga söka-j obb-cirklar-

numera na är exempel på det. En arbetslös kvinna som gått sådan cirkel hos en Vuxenskolan säger att hon nu klarar att formulera ansökan själv och en

hon vet hur man ställer meritförteckning. Nu slipper hon

upp en använda arbetsförmedlingens tråkiga förtryckta blanketter. Hon visar stolt upp en ansökan som hon formulerat efter att ha gått kursen Gu4.

Kapitel 4 71

För vidare utbildning

Om man av någon anledning kommit efter i den grundläggande skolut-

bildningen, kan studiecirklar vara ett sätt att meritera sig. En del invandrare saknar t.ex. viktiga baskunskaper. En ung kvinna från Iran berättar att hon flyttat från det ena landet till det andra. När hon kommit till ett nytt land har hon först och främst varit tvungen att lära sig det landets språk och någon annan utbildning har hon därför inte hunnit skaffa sig.

I och med att hon knappast har någon skolgång bakom sig har hon svårt

att komma in på utbildningar i Sverige. Nu läser hon tjugoveckors en vårdförberedande kurs, och planerar att senare söka till Komvux. Samtidigt gär hon en studiecirkel i engelska. Engelska ingår inte i den förberedande kursen, men krävs för att komma på Komvux. Att gå andra cirklar, t.ex. i konsthantverk, är hon just inte intresserad Det är nu av. inte det som hon behöver nu, anser hon. Nej, jag har bara funderat på att jag måste utbilda mig. Gu8 Först måste hon komma i det svenska samhället, lära sig hur det fungerar och skaffa sig utbildning. en På liknande sätt resonerar en man från Somalia. Han går också en studiecirkel i engelska. Allra helst skulle han vilja ha ett jobb, han men är medveten om hur svårt det är att få jobb i Sverige. Inte heller för honom är det aktuellt att gå fritidsbetonade cirklar. Också han mera hoppas på Komvux framöver och då är vissa ämnen viktigare än andra. Om inte engelska, jag väljer data eller matte eller svenska, säger han och motiverar med att dessa ämnen krävs skall ha någon framom man tid här Gu7.

Som komplement till tidigare utbildning

Flera av de äldre deltagarna poängterar att de har kort skolutbildning

en bakom sig, kanske enbart sexårig folkskola. Cirklama har inneburit att de kunnat komplettera med ämnen som inte fanns på deras tid", nya t.ex. språk och data. En pensionerad kvinna, under flera år sin som av

yrkesverksamma tid var mycket fackligt aktiv, berättar:

Då hade inte vanliga medlemmar och inte dom fackligt aktiva heller fått så mycket utbildning. Det är genom studiecirklar och kurser och så, som dom fått sin skolning. För det börjades även liksom fackligt att man skulle lära sej, att man skulle engelskacirklar där skulle lära sej man språk och matematik och så det där med data började också komma in sista åren, att även facket med och stötta på gällde skulle var som att man lära sej förstå det. Ny3

72 Kapitel 4

Hon tror att den här sortens cirklar, "dom här vanliga studieförbundens cirklar, kommer att minska framöver, eftersom ungdomarna idag har en längre grundutbildning.

I föreningslivet

Inom föreningslivet finns ofta meriteringsgång där studiecirkelformen en används för att ledarutbilda de aktiva medlemmarna. Ibland är meriteringen ganska formell, det krävs helt enkelt ett intyg för att man skall få ett ledaruppdrag.

Det är väl de flesta väldigt intresserade av, intyget. Det år ett diplom, eller inte ett diplom, det är ett intyg att man har gjort det här, en arbetskompetens. Och det smäller väl inom idrottsrörelsen ganska bra att det är SISU som anordnar det hela. Du kan badet i din meritförteckning, helt klart. Att du är motionsledare. Gu18

Just inom idrotten verkar detta vara speciellt vanligt och vi har flera

exempel i vårt material. En fjortonårig flicka går t.ex. en domarcirkel som SISU anordnar tillsammans med Norbergs bollklubb N016, och en kvinna går en cirkel som bygger på ett material som framtagits av

Svenska Orienteringsförbundet. Det är för att jag har jobbat med ungdomar och skulle hålla i den här nybörjargruppen,

så då måste man ha den här utbildningen, säger hon Ny15. Ibland kan en cirkel bli en lyckad kombination av yrkesfördjupning och fritidsintresse. En undersköterska inom sjuk- och missbruksvården har gått cirkeln Friskare idrott som handlar om kroppens fysiologi och

omvårdnad. Cirkeln anknyter både till hennes yrkesutbildning och yrkeserfarenhet, samtidigt som den möjliggör ett problemfriare utövande av den idrott hon ägnar sin fritid åt. Det är framförallt den större förmågan

att diagnosticera skador som hon tillägnat sig. Så har jag lärt mig var jag har mina muskler, det finns muskler som jag inte visste fanns, säger hon No13. Även Juhani är ett exempel på hur cirkel kan bilda en en helhet mellan ett yrke och ett fritidsintresse.

Inom församlingarna utnyttjar man också möjligheten att starta

cirklar för att utbilda sina medlemmar. Cirkeln Vännen hjälper startades t.ex. i samband med skulle börja Väntjänst inom den att man en

finska församlingen i Nyköping. Det är eller mindre ett krav att

mer man har gått cirkeln om man vill delta i väntjänsten.

Det ville både prästen och diakonissan att man måste ha nån sorts utbildning om man skall kurma hjälpa och gå på besök. Man känner sig lite

Kapitel 4 73

säkrare, just att möta människor som kanske... ja, t.ex. i fängelse och träffa människor där och sen om man skall träffa mårmiskor som har haft dödsfall. Man vet lite hur man skall bemöta och varför dom reagerar så och så. Och en massa etiska saker, vad man skall säga, vad man inte får säga. Så man inte gör sakerna värre än dom är med sin dumhet. Så kunskap är alltid bra. Ny8

Även inom fackförbunden och de politiska föreningarna är det praxis

att studieverksamheten bedrivs i cirkelforrn genom något studieförbund.

För att upprätthålla den kunskap gång skaffat

man en

En del av dem vi intervjuat bedriver någon sorts privat fortbildning, även om de inte själva uttrycker det så. Juhani är ett exempel även på

detta. För honom var det en utmaning att han kunde klara att se om

bygga ett instrument det gick att spela på, cirkeln hjälper

som men

honom också att upprätthålla sin kompetens snickare när han är

som nu

arbetslös och inte har någon möjlighet att utöva sitt yrke annat än

som

fritidssysselsättning. Ett annat exempel pensionär har funde-

är en som

ringar på att börja en cirkel i konstsmide. Det tillfredsställelse

ger

att arbeta med händerna, det har jag gjort hela mitt liv. Jag är plåtslagare på yrket, så det skulle nog passa mig bra tror jag, säger han Gul. Språk är ett annat område ständigt måste hållas aktuellt. Man lär

som

sig inte ett språk en gång för alla. En pensionär, har gått studie-

som cirklar i engelska i åtta terminer, säger att det handlar att hålla det om

jag kan vid liv. Gul Detsamma kvinna

säger en i Nyköping:

Engelskan den blir aldrig färdig. Det kommer jag nog gå så länge jag... den satsar jag på alltså. Man glömmer så fort när man blir äldre det lär man sig, så det måste man hålla på med jämt. Det är klart jag kan läsa engelska böcker kanske och så, hålla det vid liv. Men jag gärna tror att man tappar, om man inte går på cirkeln då måste man läsa alltså. Ny15

4.2.2 Att hålla

sig ajour med vad som händer i

världen och

hänga med i den tekniska utvecklingen

Världen omkring förändras hela tiden och det är lätt att känna

oss att man inte räcker till för att hålla sig ajour med allt händer. Att som

en studiecirkel kan vara ett sätt att uppdatera sig i något ämne. Som

kvinnlig pensionär uttrycker det: Allting förändrar sig och måste

man

74 Kapitel 4

försöka blir gammal, tycker jag. Hon deltar hänga med även när man i tre olika cirklar, "Vår i markema", träslöjd samt engelska. Det vidgar vyema, hon och betonar vikten att fortsätta lära sig och hålla anser av sig ajour.

Den här "Vår i markema", det låter ingenting men jag menar, det är mycket om fåglars liv och idag läste vi t.ex om oljeutsläppet och alfågeln. Det är inte så dumt. Om man hör på TV så vet man litegrarm vad det rör sig om. Nyl

Ett har deltagit i datacirklar för att de vill hänga med i par personer den tekniska utvecklingen". En av dessa, en man i Nyköping, säger så här:

Data, det är inne med data. Det skall alla människor kunna. Och då är det lite pinsamt om man inte ens kan komma in i ett program själv. Då kärmer man sig lite handikappad, så tänkte jag det är väl lika bra att man lär upp sig på det där nu. Så gjorde jag det. Jag har gått fyra datakurser. Nyl3

4.2.3 Att och bevaka sina intressen

påverka

För att kunna påverka någonting krävs ingående kunskaper, både inom det område man vill påverka och i t.ex. olika mötesprocedurer. Hur man skall göra då man trycker på kommungubbama och politikerna alltså, säger pensionär som går en cirkel i inflytandefrågor Ny2. en Andra exempel på cirklar som syftar till att deltagarna skall få större möjligheter att påverka är de fackliga cirklama om en ny lönepolitik och Kommunals löneavtal-94 som Svenska kommunalarbetareförbundet tagit

fram. Studiehäftet På färd mot framtiden den nya arbetsplatsen,

- används runtom i landet. Tanken är att deltagarna ska kunna påverka sina egna löner, men också påverka cheferna så att de får vidareutbildning och utveckling i arbetet. Det sådan här cirkel Mia deltar och är en en man som också går en likadan cirkel berättar att de diskuterar lönesystemet, olika sätt att utveckla den egna arbetsplatsen, rationaliseringsmöjligheter och arbetsvärdering.

Det är om nytt lönesystem för alla kommunalare. Det handlar om hur det är tänkt och uppbyggt. Det år ett nytt sätt att tänka för oss. Vi tog hem först och läste genom avtalet och så att alla visste litegrann. Lite vad som stod i det, och sen så resonerade vi igenom olika sätt. Ny20

Kapitel 4 75

Han tror att cirkeln har betydelse för att skapa förståelse för det nya, hur det skall fungera, hur det är tänkt och varför. Ytterligare en kvinna resonerar på liknande sätt. Sen gick väl snacket att skulle väl försöka man sätta sig i det här, för nu ska man försöka kunna påverka själv hur dom får, menar hon N02. Även s-politikema använder studiecirkelfonnen för utbilda sina att ledamöter i hur man påverkar. Förutom att cirkeln gör att ledamöterna lär känna varandra lite bättre, så skaffar man sig också handfasta kunskaper inom olika områden.

Som sist här nu så hade vi mötesteknik. Och, det kanske låter banalt, men det finns både gamla och nya ledamöter och hur det än är i mötesreformen så är det en viss teknik som man kanske måste kunna eller veta om åtminstone. Ny17

Bostadsorganisationema anordnar också cirklar för att få de boende mer aktiva när det gäller att påverka olika frågor i bostadsområdet. Riksbyggen anordnar t.ex. cirkel som heter Mer än bostad. En deltaen en av

garna säger att den som har deltagit har fått reda hur Riksbyggen

jobbar. Det är vårat boende som vi själva kan påverka. Ny3

4.2.4 Att klara

vardagslivet

Att lära sig någonting nytt innebär ofta ett minskat beroende andra. av Det ger en känsla av frihet att kunna klara av olika situationer själv. Det kan handla det om praktiska färdigheter av varierande slag, t.ex. sömnad och matlagning. Men det kan också gälla grundläggande ämnen som engelska och matematik. En pensionerad änkeman, som har gått en FU-

cirkel i sömnad, säger att nu slipper han be grannfrun hjälp när

om någonting behöver lagas och han har kunnat fixa enklare textil heminredning själv.

Jag har gått där, och lappat byxor och sy upp byxor och sånt, sy dragkedjor. Jag hade en symaskin stående hemma, och då tänkte jag att i stället för att springa och krusa för fruntimmer så gör jag det själv. Jag har sytt en massa kuddar hemma och överkast och det går jättebra. Gu6

Matlagning är också en sådan vardagsnära färdighet som alla inte själv-

klart behärskar. Har flyttat hemifrån eller Rolf i Nyköman nyss som

ping, skilt sig, kan en cirkel kunskaper inom kokkonsten. För Britt

ge blev kunskaper i engelska och spanska nödvändighet för att hon en

76 Kapitel 4

skulle klara sin vardag när sönerna flyttade utomlands. Men det kan

också har upplevt sig ha problem med någonting

vara så att man länge

i vardagslivet. En medelålders man har under många år haft problem när han skall handla, på grund för dåliga matematikkunskaper. Därför har

av han också varit tvungen att utesluta jobb som har med pengar att göra.

Att behärska den grundläggande matematiken skulle innebära stor frihet och trygghet för honom och därmed underlätta hans vardag GuS.

4.2.5 Att berika sin fritid

Många deltagare har anmält sig till cirklar i ämnesområden som de tidihaft ett stort intresse for. Ofta handlar det olika typer av hobgare om bies, sådant de ägnat eller planerar att ägna sin fritid åt. För att få som ut denna hobby de att de behöver handfasta kunmer av anser mer skaper. Det kan gälla olika tekniker, som hur man binder flugor, blandar akvarellfárger eller håller i såg. Men det kan också vara sådant som en att kunna ett språk när man skall ut och resa. En tolvårig pojke berättar att han fiskat mycket på somrarna i samband med familjens båtsemes-

trar. Nu har han börjat i en fiskecirkel som Studiefrämjandet anordnar.

Nu ville jag köpa ett flugfiskespö då. Men man måste lära sig hur fiskar. Så är det roligt att göra flugor och fiska med också, man egna förklarar han Gu12. Att teckna och måla är en hobby som är möjlig att ägna sig åt hem-

Men för att komma igång och få ut mera av måleriet kan det kän-

ma. stimulerande med cirkel där lär sig olika tekniker och färgnas en man kompositioner.

Det är lättare om man har nån och prata med. För jag tror det är svårt och läsa sej till sånt där. l alla fall såna hår tekniska grejer som fårgema, hur dom bär sig med varandra, även om det går att pröva sig fram. Det måste många ha gjort också, men jag tycker det är bra med en kurs. Ny5

Liknande synpunkter har också en ung man i en rockcirkel.

Det är bra det, man har lite material som man lär sig och blir bättre, än om man bara står själv och spelar och inte har nånting och lära sig efter. Då utvecklas man ingenting. Nol0

För en kvinna som går en cirkel i träslöjd betyder cirkeln stor trygghet, eftersom hon får vägledning i arbetet med verktygen och materialen.

Kapitel 4 77

Det är härlig trygghetskånsla. Åtminstone när det gäller träslöjden, för en det måste man liksom ha nån som talar om att jag kan fråga. "Skall jag ta den sågen För det finns olika sågar, och han har ett visst ansvar. För det är lite farligt det där också. Det har mycket med det att göra, för man får inte sticka fram fingrarna hur som helst. Nyl

Cirklar i exempelvis navigation och gitarrspel är också exempel på

detta. "Jag skaffade båt en tid och då kan det vara bra och lära sig hitta

lite uti skärgården här, läsa sjökort och lära sig de grundläggande regler-

na", säger man. "Jag har hållt på över 20 år och spelat gitarr. Jag har en aldrig kunnat nånting. Så tänkte jag "jaha, nu skall jag gå en gitarrkurs", fortsätter han Ny13. De deltagare vi intervjuat som går cirklar med naturinriktning lyfter också fram att cirklama berikar deras fritid. En har gått cirkel man en

i fågelskådning Fåglar i vår närhet tillsammans med sin fru. Han

berättar att de numera sällan går ut utan kikare "för alltid nåt. ser man

Sen så känner man skillnad på dom, sen lyssnar man mer. Det går och lyssna sig fram, även om man inte ser dom. Det är mycket roligt faktiskt. Det ger lite innehåll promenaden. Man går inte så fort numera. Man stannar upp lite oftare och det är kul. Ny5

En bonde har gått en cirkel i träd- och buskbeskäming. Familjen har fruktträd på gården, men de är mera en hobby.

Det bestående värdet, det måste vara om man vill förnya sin trädgård. Jag ser bara till den här kursen då, att när man planterar träd, det är inte bara att plantera för planterandets skull, utan man måste veta hur skall man göra för det första. Och sen ser man på själva trädet hur det kommer att växa, hur grenarna sitter. Det är väldigt viktigt, det har jag lärt mej. Att veta hur man skall plantera och hur man skall gödsla t.ex. just vid olika träd och buskar. Ny22

Idag kan många människor på ett sätt inte möjligt for resa som var

några decennier sen. språkkunskaper är då en viktig förutsättning för att

man skall få ut någonting av resorna. En korn till Sverige från man som Finland för många år sen berättar att han nyligen börjat läsa engelska

i en nybörjarcirkel hos TBV. Cirkeln är hans första studier i engelska

överhuvudtaget. Det är inte minst tanken på framtida motiveresor som rar honom. Man kan inte komma med svenska och finska. Finska det klarar man sig inte långt heller, menar han. Men han tycker också att han märker att han har lärt sig av cirkeln när han ser på TV, t.ex. på

78 Kapitel 4

Discoverykanalen och lyssnar på engelska nyheter. Han förstår mer och har blivit intresserad av språket än förut No14. mer Som pensionär riskerar att få tillbringa mycket tid inom hemman mets fyra väggar. Det är då värde att ha något utvecklat intresse. Ett av

pensionärer säger uttryckligen att måste planera inför framtiden,

par man även de är aktiva just Det lär sig i cirkeln kan fortsätta om nu. man man med och bygga vidare på hemma. En dem har gått cirklar i teckning av och gitarrspel bl.a.

Man funderar när kommer hem och ritar lite grann hemma och man spelar hemma. Man får inte bara den här ett par timmar, det lär man sej inget på, utan det är det mesta det får man göra hemma. Det är roligt, det kan hålla på med när man blir äldre. Om det skulle bli så man att inte kan gå så mycket, så kan man göra sånt. Gu6 man

Har hund, kan det så viktigt att få information om hur man vara nog den bäst bör skötas, hur den uppträder i olika åldrar En flicka i osv. Norberg säger:

Jag tycker det är bra bok den där. Man tänker, kan kolla på hunden nu, en där inte kan kolla ungefär hur den beter sig och då kan man man vet, man liksom gå olika avsnitt i boken och kolla liksom hur, hur han är i den åldern. No12

4.2.6 Att bli en del i gänget

Att kunna någonting lite udda, någonting inte alla kan, ger en viss som status i vänskapskretsen. En tolvårig flicka går t.ex. cirkel i hip-hopen dans. Hon har ett stort intresse för motion och rörelse och så gott som varje kväll i veckan har hon någon idrottsaktivitet på gång. Men hip-

hop-dansen erbjuder inte bara motion. Hip-hop är inne just nu, och det

imponerar på kompisarna att kunna dansa. De inte kan löper risken som att hamna vid sidan Om någon säger: Kom med och dansa nu, om. Emine, så kanske inte vet hur man ska dansa. Gul7 man I Nyköping har Studiefrämjandet startat ett nytt musikhus. En av de män deltar i rockbandscirkel att musik är kravlöst, unga som en anser alla kan med och det har blivit innegrej bland ungdomen. vara en

Sen så blir alla i extas så snart dom lärt sig sitt första "ryck på gitarren". Oj, jag kan spela gitarr Och sen fortsätter dom. Det är så enkelt liksom, det behöver inte kosta så mycket och skaffa sig en gitarr eller nånting. Det är kul Det är innegrej också, att alla spelar och man spelar hård musik, en

Kapitel 4 79

man spelar ganska enkel musik som är väldigt lätt att ta till sig och då vill alla spela. Det år inte samma konkurrens i musiken som det är i idrotten t.ex. Ny6

4.2.7 Att förstå

sig själv och andra

Att skaffa sig mera kunskaper i ett ämne kan göra att får insik-

man nya

ter och nya perspektiv på sitt eget liv. Deltagarna framhäver ofta kunskaper om någonting som ett viktigt inslag i förståelsen av sig själv och

andra. Kunskaperna kan då vara i form av fakta och vetande om hur

någonting förhåller sig. Jennifer deltar vi vet i cirkel i livsåskåd-

som en ning. Hon behöver veta vad står i evangeliet för att kunna tillämsom

pa det på sig själv, anser hon. Ett annat exempel är en flicka på 19 år som har deltagit i ett ALUprojekt på Mångkulturella Nyköping. Nu deltar hon i cirkel

en om

kulturmöten i Sverige som anordnas i samarbete med Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet NBV. Målgruppen är dels de personer som är med i ALU-projektet och dels invandrare från Nyköping och flyktingförläggningen i Oxelösund. Flickan betonar den ökade och ömsesidiga

förståelsen mellan deltagarna som utvecklas i cirkeln när vet man mera om varandras traditioner.

Man kanske har tagit reda lite mer om, dels deras och mitt eget. Så jag kan lägga fram det och berätta. Ja, fakta om man säger. Och inte bara sitta och tjabbla att Sverige är bra liksom, men varför är det bra Det måste man kunna säga om man talar om det. Och sen kanske man har tagit reda på mer hur det har varit i deras länder, inte bara att dom år flyktingar och har kommit hit. ... Sen har jag fått mer förståelse för vissa saker dom gör som också, hur dom reagerar och varför dom är rädda och så där när dom kommer hit. Det har jag kanske inte reflekterat så mycket över förut. Nylö

Det betyder mycket träffas så kontinuerligt och under

att gruppen pass ganska lång tid, tror hon, för då hinner fundera liksom. Cirkelman

arbetet har inneburit att hon lärt sig andra kulturer, också

mer om men mer om Sverige. Hon därför att hon kan bidra med viktiga fakta menar

och förklaringar också i samtal med människor utanför cirkeln.

80 Kapitel 4

4.2.8 Att bli del av historien

Landskapscirklar är vanliga, speciellt bland pensionärsföreningama.

Flera studieförbund har egna material till cirklar av denna typ. Ofta bör-

jar med det landskapet man bor för att sedan gå vidare till land-

man

skapen runt omkring. I cirklama studeras allt från bygdens kultur och historia till dess nuvarande ekonomi och näringa i form av industri,

r administration och jordbruk. Landskapens naturtyper tas också upp, van-

liga och växter, djur och bergarter, allt blir föremål för diskussion.

rara

I de flesta fall företar man också resor till de bygder man studerar. En kvinna går cirkeln Bygd och miljö. Del 1 handlar om stadsmiljön i Nyköping och del kulturhistoria

2 om kommunens byggnads- och Ny3. Cirklama kan i positiva fall leda till att deltagarna får en bättre helhetsbild över hur saker och ting hänger i ett samhälle. Britts

samman

cirkel började med Så var det då i Angered och en annan pensionär har varit med i cirkel naturområdet Vättleüäll ligger i anslut-

en om som

ning till Gunnared.

Och vi säger t.ex. Västergötland, som då tog upp väldigt mycket om

allt sådant där... Och lite historia. Och sedan försöker vi också då att låna annan litteratur också just om det landskapet. Det går vi då till biblioteket och det kan vara många främmande ord som inte vet vad de betyder. Så tar vi reda på det, vad de ordena betyder. Gu20

Släktforskning är också ett sådant ämne där man får följa släkten och bygdens historia och även konsthantverkscirklar kan ha sådan histo-

en risk förankring. En kvinna i Norberg som är mycket historiskt intresse-

rad har både släktforskat och deltagit i Nya Lapphyttan-projektet som går ännu längre tillbaks i tiden. Nu går hon en FU-cirkel i brickbandsvävning, som är ett gammalt hantverk med anor ända till vikingatiden.

Cirkeln anknyter på det sättet till hennes historieintresse.

Det är intressant, det tycker vi alla. Och då går dom och skryter att det här år, sådant här kanske Vikingarna hade en gång skratt. Det är roligt att karma på hur dom gamla gjorde. Det är alltid roligt att kunna lite mer. No2l

Kapitel 4 81

4.3 Gemenskap

I en studiecirkel träffas människor med liknande intressen. Att cirklama

fyller en social funktion, ibland en mycket viktig sådan, nämns av alla de intervjuade deltagarna. Vad denna sociala funktion egentligen innebär kan dock variera. Cirklarna kan vara ett sätt att göra någonting meningsfullt ihop med sina vänner eller en väg att träffa märmiskor. Det går

nya bra att förhålla sig relativt anonym i en cirkel cirkeldeltagande kan men

också betyda en mycket djup gemenskap. För den som vill komma hemifrån några timmar kan cirkeldeltagande ett välkommet avbrott

i ett inrutat vardags- och arbetsliv. För människor i livssitua-

en annan

tion kan studiecirkeldeltagande grunden för att få struktur

vara var-

dagen. Vissa typer av studiecirklar kan fylla en integrerande funktion då människor med olika bakgrunder möts. Det kan människor med

vara olika etnisk. bakgrund och/eller människor från olika sociala förhållan-

den. Det kan också möten över yrkes- och generationsgränser.

vara

4.3.1 ...störst är vi kommer

nog att ihop

Första gången man börjar i en ny cirkel är det oftast ämnet lockar.

som

När cirkeln har varit igång ett tag kan den bilda ett eget liv och deltagarna ser till att föda cirkeln med innehållsliga områden. Successivt

nya

tillkommer och deltagare och någon slutar kärnan är den-

en annan men

samma. Det är särskilt pensionärsgäng bildas på detta sätt. Cirkeln

som

blir en ljuspunkt i tillvaron, något fram emot och väntar på,

man ser en delad upplevelse när "man blir uppryckt och får skratta för det gör man man sällan hemma själv. N09

Britt från Gunnared berättade i porträtten den landskapscir-

ett av om

kel hon deltar När hon kom med i läste de gamla ting,

gruppen om och sen sa de att vad skall vi göra vi kan inte bara sluta. Så nu,

gruppen fortsatte att läsa om olika landskap. När blivit

man en sammansvetsad grupp kan det svårt att sluta. En pensionär berättar att de vara

läst om EU i flera år och läser Inflytandefrågor for pensio-

nu man om narer.

Så vi var liksom inarbetade så de dök på mej här ett i ett... Det var grupptrycket från dom alltså. För vi hade varit hela det så bara jag gänget hoppa dän och dom undrade varför. Därför hoppade jag in, då den andra cirkeln tog slut så att säga. Ny2

82 Kapitel 4

En äldre handikappad bonde i Norberg som bor lite avsides deltar sedan flera år i studiecirklar inom LRFs lokalavdelning tillsammans med

gäng bönder i trakten. Nu går de en cirkel om Min gård i EU.

samma

Han att i hans ålder är inte lärandet det viktigaste Det mesta, är

menar gemenskapen i alla fall ...störst är nog att vi kommer ihop. N04 nog

4.3.2 Kravlös gemenskap

Cirkeldeltagandet kan innebära att träffar människor på ett mer man

socialt kravlöst sätt än de vänner umgås med. Man behöver

man annars inte känna sig tvungen att bjuda hem varandra, eller bjuda tillbaka som vi svenskar har kravet att göra. Det är med andra 0rd annars oss endast i cirkeln umgås. Rolf i ett porträtten berättar att han man som av läser tyska umgås inte privat med övriga cirkeldeltagare. Han känner dom bara till förnamn det finns delar av personligheten som jag men känner ganska väl. Han betonar den gemenskap växer fram ur ett som gemensamt intresse av att lära mer. Gemenskapen är för vissa deltagare helt beroende av cirkelträffama

och skulle upphöra cirkeln avslutades. En arbetslös äldre man som

deltagit i cirkel i akvarell menar att det viktiga för honom var att ta

en sig för, att komma iväg till cirkeln.

Det kan hända att kvinnor uppfattar det på nåt annat sätt. Kanske behöver de mer sån gemenskap men, det är det att man träffas några gånger, på stan några gånger då känner man dom i alla fall så man sen ses man hälsar på dom. Men, man sitter där med varsitt litet arbete när man är kursen och så. Men inte så att jag tror att man bryr sig så nånting sen inte. Ny5

Det är i cirkeln umgås blir någon sjuk hör man av sig till varman men andra och kan ringa varandra det är något särskilt man vill man om prata berättar kvinna deltar i en cirkel i brickbandsvävning om, en som N021.

4.3.3 Vänner för livet

Cirkeldeltagandet kan emellertid också betyda mycket starka band både i cirkeln och utanför den. En ung kille i en rockbandscirkel säger att "man blir familj umgås även i andra sammanhang nästan som en som och hjälper varandra med det mesta.

Kapitel 4 83

Om jag hade haft svårigheter då med om man säger ekonomiskt eller vad som helst då. Då går man automatiskt till sina bandmedlemmar, tycker jag själv. Gu3

Flera deltagare berättar att de träffat vänner för livet i studiecirkeln. En kvinna som ursprungligen kommer från Finland deltar sedan ett par år i en forfattarcirkel: vi säger att vi skall hålla på och skriva ålderdomshemmet tillsammans Gul6. På liknande sätt berättar en kvinna i Norberg om cirkeln i körsång som pågått många år och blivit en viktig del i hennes liv.

Det blir som ett slags systerskap. Vi har fått våra barn tillsammans, tjugo år är en lång tid, och varenda vecka träffas vi. Musiken är naturligtvis viktigast men det är så mycket annat. Om jag ser på mitt liv, så är det det enda som är fast, och som inte förändrar sig. Det är kören. Ja, har man börjat i kören, då är man kvar. Det är tills döden skiljer oss åt. No17

Det kan alltså vara helt olika cirklar som ger denna djupa gemenskap.

En ensamstående tonårsmamma, som under långa perioder varit sjuk-

skriven och arbetslös, går en studiecirkel i livsåskådningsfrågor. Deltagarna som inte kände varandra innan är alla kvinnor i ungefär samma

ålder. De har fått en mycket djup relation till varandra och flera umgås

även utanför cirkeln det blir liksom att man fördjupar kontakten mer

och mer... så det betyder väldigt mycket Gul4. Jennifer, som vi mötte i ett av porträtten beskrev hur cirkeln i livsåskådning berörde hela hennes liv. Den betydde kontinuitet och igenkännande, man blir kom-

pisar också. Den sociala gemenskapen och ett mer vardagligt stöd var

särskilt viktig för henne eftersom hon lever ensam.

4.3.4 Att förstärka finns

en gemenskap som redan

Att göra något ihop med sina vänner

För en grupp vänner kan det kännas meningsfullt att göra något tillsammans. Britt berättar, vi minns, studiecirkel i engelska som om en som hon deltar i tillsammans med några grannar i bostadsområdet. Ibland handlar det om att träffas kring och fördjupa ett redan gemensamt intresse. En annan kvinna i Gunnared berättar att de är väninen grupp

nor inom frikyrkoförsamlingen under flera år haft sycirklar ihop

som eftersom de har handarbete som sitt gemensamma intresse. Det har mycket en sån här social funktion också. Gu10

84 Kapitel 4

Att träffa sina landsmän

För invandrarföreningama handlar det ofta om att göra någonting ihop med sina landsmän. Det handlar både om gemenskapen mellan människor med samma bakgrund, och att kunna bevara sin kultur i det nya landet. Juhani ägnar t.ex. mycket tid åt den finska kulturforeningen Finngötar. En deltagare i en musikcirkel för bosniska zigenare i Gunna-

red menar att hans folk alltid har tagit till musiken under svåra perioder.

Musiken tilllåter människorna att leva ut starka känslor, men också att för en stund glömma vardagens bekymmer.

För länge sen när zigenama reste runt och myndigheterna skickade dem iväg... de tog sitt dragspel och sin gitarr och spelade och sjungde, istället för att de pratade. De spelade och sjungde och det sättet överlevde zigenama. De som kommit nyligen från Bosnien, de kan inte lyssna på någon helt annan musik, utan den musik som de har tagit med... Det sitter någonstans i själen och i kroppen. Gul9

Vidgad fdreningsgemenskap

För människor som är föreningsaktiva kan studiecirkeln betyda möjen lighet att lära känna varandra ett nytt sätt. De socialdemokratiska ledamöterna i nämnden för Äldre och handikapp i Nyköpings kommun träffas i cirkelform for att diskutera politik och utarbeta ett gemensamt handlingsprogram. Samtidigt får de möjlighet att lära känna varandra bakom politikerrollen. De träffas utanför stadshuset och sammanträdeslokalen genom att förlägga cirkelträffama hemma hos varandra. Den deltagare som vi intervjuat säger spontant att det bestående värdet av

cirkeln är gemenskapen, det är väl ja, det är skojigt Ny17. En

att kvinna som är aktiv i en orienteringsklubb uttryck för liknande ger en erfarenhet när hon berättar att cirkelverksamheten stärker gemenskapen i klubbverksamheten. För det blir lite annorlunda bara än när man springer och träffas så. Nyl5 I en del fall kan till och med huvudsyftet med cirkeln att vara gruppen skall lära känna varandra bättre. EN TBV-cirkel arbetsmiljön inom om

barnomsorgen är ett sådant exempel Gu9. På liknade sätt bestämde sig

en pensionärsförening i Gunnared för att starta en landskapscirkel för att komma tillsammans och att det skulle bli gemenskap på något sätt.

Samhörigheten har växt och man har också gjort utflykter

gemensamma Gu20.

sou 1996:47 Kapitel 4 85

4.3.5 Att träffa andra och komma ut

Att träffa nya människor

I vissa situationer i livet kan det vara viktigt att vidga sin umgänge-

skrets, att helt enkelt träffa nya människor. En kvinna som är nyskild

att studiecirklar är ett enkelt sätt att byta umgängeskrets så att menar säga och komma med i helt grupp med helt andra intressen, än en ny den kanske tidigare varit aktiv i. Hon deltar i en vävcirkel och man

att det är väldigt bra form det här att jobba ihop och göra

menar en saker tillsammans. De vävar tillsammans vilket bidrar till att sätter upp "man lär känna lite bättre sitter där och håller på och varann när man trär trådar hel kväll, måste prata också. De träffas och väver en man mellan cirkelträffama också Ny19. Om jag inte har kompisar när jag börjar studiecirkel, så när studiecirkeln är slut kan jag ha fått kompien sar säger medelålders ensamstående och fortsätter man träffar en man

människor ett normalt sätt om man träffas så, det tror jag"

mera Gu5.

När är nyinflyttad i stadsdel eller ort kan studiecirkeln

man en en ett sätt att lära känna människor. Speciellt när börjar bli äldre vara man och riskerar att få tillbringa mycket tid hemma kan anonymiteten bli besvärande. "Nu ska jag hemma, och ingen jag är och ingen vet vem bryr sig. Den pensionerade kvinna som berättade om dessa tankar är sambo och politiskt aktiv men hade nyligen flyttat till ett nytt bostadsområde. Hon började i vävcirkel i sin HSB-förening for att lära en känna några av de boende i området.

Cirkeln har varit ingångsport för mej. Alla här är utan nätverk och det en lilla nätverket dom kan ha, är kanske dom här fem, sex personerna som sitter och väver. Det är svagt, men ändå något. Det kan hända att dom känner att kommer inte jag efter två gånger, så är det någon som frågar efter mej. Gul5

En man i 30-årsåldem, nyinflyttad i Norberg, gick systematiskt igenom

utbudet av studiecirklar och anmälde sig till flera, jag måste lära känna lite människor på olika vis då. Han söker någon att dela erfarenheter och upplevelser med, en eller flera vänner, inte en kärleksrelation bara. Det har emellertid inte varit alldeles lätt att finna nya vänner och han säger apropå de kontakter han haft i en keramikcirkel:

Jag hade tyckt det varit bättre om man hade varit lite mer lika mig så man hade gjort lite andra grejer tillsammans med. Nol8

86 Kapitel 4

Avbrott i vardagen

Det är inte bara möjligheten att lära sig något andra fått i skolan och

skapa bättre förutsättningar för eget resande gör att medelålders

som en man och hans hustru i Norberg sökt sig till en studiecirkel i engelska. Det är också avbrottet från vardagen man kommer ut säger han, man får se lite folk, lite anna Och gör bara det då känner inte se man man av tröttheten efter arbetet. Det är någonting att göra långa vinterkvällar Nol4. En bonde i Nyköping berättar att han inte träffar så mycket

människor på dagarna så för honom innebär cirkeldeltagandet möjlig-

en het att träffa människor med olika bakgrund och komma ifrån litegrann" Ny22. Cirklar för föräldrar och små barn kan betyda ett välkommet avbrott i hemmatillvaron. En ung kvinna deltar i Babysång berättar att som det är trevligt att prata med andra föräldrar och andra bam och så se och komma ut Man blir ganska låst också med barnet rör sig - man inte fritt Ny12. En deltar i cirkel säger att han ung man som samma

känner sig uppfylld av positiv energi när han går därifrån. Cirkeln betyder att han fått vänner och förhoppningsvis att dottern har nån-

nya ting med sig i livet, just vad gäller sång och musik och rytmer och att våga eller just kunna umgås med andra barn under dom här fonnema Ny13.

Ett eget frirum

Flera kvinnor som vi intervjuat berättar att studiecirkeln varit deras sätt att komma hemifrån och få en egen stund mitt i ett liv fyllt familj, av barn och kanske yrkesarbete. En kvinna berättar att hon deltog i språkcirklar när hon var yngre och hade småbarn. Då var det nästan ett sätt att komma hemifrån ett tag ett timmar på kvällen och komma ut och par

träffa andra människor, det nästan avkoppling Ny8. En kvinna

var en som under många år deltagit i körcirkel såg cirkeln ett en som andningshål för henne i vardagen under den mest intensiva familjeperioden.

Att vi får den här kvällen i veckan Jag har inte tjugo år gjort nånting annat för mig själv. Ja har varit, ja, jag har varit giñ i och för sig, jag men har varit ensam om allting barn, mat, städning, kläder oså allt om om ansvar har vilat på mig. Och att jag har fått gått bort en gång i veckan. No17

Kapitel 4 87

Å andra sidan kan det när barnen blir större kvinnor låter vara som engagemang i föreningsliv och studiecirklar ta större plats i deras liv. En kvinna i Nyköping berättar hur hennes fackliga engagemang började med att någon påverkade henne att gå på fackmöten. Hon kom ganska snart med i en studiecirkel och sen växte engagemanget alltmer. Hon berättar att det blev som ett kamratskap också ett gäng som man lärde känna.

Och då hade man varit hemma här, då var jag hemma hos mina barn så många år, så det var nog lite av det också, dom växte upp och blev större, så dom klara sej utan nån mamma precis runt ikring sig alltid. Och min make hade inget det heller utan jag fick vara med och göra vad jag ville. Ny3

Att få struktur på dagen

Att ha ett schema med återkommmande aktiviteter gör att dagarna inte

flyter ihop till en enda ström. Studiecirklama blir speciellt viktiga i detta

avseende for människor som inte har denna regelbundenhet i sitt övriga liv, t.ex. arbetslösa och pensionärer. En ung arbetslös kvinna i Gunnared gör ett försök att förklara:

Ja som när jag var arbetslös innan och gick på Träffpunkten då. För då skulle jag tisdag och torsdag gå på kurserna, det var inriktat... och i samband med kurserna gjorde jag kanske något mer större ärende till arbetsförmedligen eller så. Om jag inte hade kurserna vissa dagar då kanske jag satt hemma och tittade på TV:n eller något. Gu4

Jennifer beskriver en liknande situation från en arbetslöshetsperiod i

hennes liv. Hon tyckte att det var hemskt jobbigt att inte ha ramar för dagen och berättar att hon höll på att klättra på väggarna till slut. Hennes lösning blev att anmäla sig till språkcirklar i franska och spanska. En äldre kvinna i Norberg började för några år sedan i konsthantverkscirkeln Japansk sömnad i samband med sin pensionering. Cirkeln ger hennes vardag struktur och mening, "är man ensam och kanske inte kan prata om vad som helst med vem som helst är cirkelträffama viktiga enligt henne. De talar om vad som hänt, vad som varit på TV, stått i tidningarna eller om mer privata händelser N03. Att ut på någon cirkel innebär också måste hålla sig att man igång. Britt, som vi mötte i ett av portätten, betonade vikten verkav samhet för pensionärer för t.ex. är över åttio år och inte ska om man någonstans så kanske det är lätt att slöa till. En äldre i Norberg man

88 Kapitel 4

går cirkel för demenspatienter tycker att "den är bra den och

som en han väntar tills det blir dags", "man väntar när det blir onsdag, säger han N020. Cirkelns betydelse som någonting man ser fram emot bekräftas också arbetslös invandrare går studiecirkel i av en som en matlagning tillsammans med sin fru.

Goda eller glada några dagar man kan säga, ex om det finns ingen kurs vi sitter hemma och tittar på TV. Den är mycket bra den här, moraliskt. De här tjugofem år jag jobbade föreningslivet såhär, min fru har tröttat i föreningslivet skratt. Hon klagar mycket: du har mycket möten, men den här kursen, nästan varje vecka hon blir glad, när vi ska gå, hon väntar det här tisdagar därför att det är mycket bra det här. N08

Förhindrar isolering

Vad är det då som gör att vardagen hängs upp på cirklar av olika slag En arbetslös kvinna ger en målande beskrivning av hur tillvaron yngre arbetslös handlar att hålla sig själv igång, komma ut och träffa som om

människor och känna att man gör någonting meningsfullt. Risken att

isolera sig hemma är överhängande och det blir allt svårare att ta sig ut längre tiden går.

Man vet aldrig hur det är att vara arbetslös förrän man själv har varit det. För att en del tror att man har semester. Men så enkelt är det inte faktiskt. Så roligt är det faktiskt inte. Efter två veckor så kommer man fel, man vänder på dygnet t.ex. man sitter och tittar på TV till sent och så sover man halva dan och förstör hela dan nästan på det viset. Det är fruktansvärt. Men det är därför jag har klarat mig. För innan jag kom hit så gick jag på Träffpunkten på deras kursverksamhet där. Och där klarade jag mig. Gu4

Man måste försöka göra nånting. Jag vill absolut inte sitta och titta på Bingolotto själv kvällarna. Det här med kurser det är nästan det enda man kan hålla med här, säger en annan No18.

Kommer man ensam, utan släktingar, som invandrare till Sverige blir

man också mycket lätt isolerad. En ung kvinna från Iran säger att hon blir nästan galen av att bara gå hemma. Hon har varit flykt under

en stor del av sitt liv och har periodvis mått väldigt dåligt. Under ett par

månader deltog hon varken i arbete eller utbildning.

För att jag slutade SFI skolan, två månader jag blev arbetslös, och jag var bara hemma och hemma, och vi... och också det är svårt med att vara ensam. Jag hade ingen fritid, att vad skall jag... ibland jag gick till bibliote-

Kapitel 4 89

ket och satt och läste böcker, svenska... tränade hemma... ingen, hade ingenstans att gå. Man blir... man får psykiska problem. Gu8

4.3.6 Gemenskap med andra i samma situation

När människor hamnar i svår livssituation betyder mötet med andra en

i situation oerhört mycket. Studiecirklar ger möjlighet till sådana

samma möten. I våra intervjuer har särskilt personer som deltagit i studiecirklar för arbetslösa berättat om en djup gemenskap, ömsesidigt stöd och vänskap som går utanför cirkelgränsen. Det är viktigt att känna igen sig och dela erfarenheter. En ung arbetslös kvinna i Nyköping ger uttryck för just detta:

Det mest positiva som jag tänkte efteråt. Det är när vi satt där och snacka så oavsett hur gamla vi var och vilka kön vi var eller nånting sånt där så upplevde alla ungefär samma sak i sin arbetslöshet. Ny4

En annan kvinna säger att det är så fantastiskt med den här skrivar- Verkstan också därför att alla är arbetslösa alla har vi våra problem - jämsides vi sitter i samma båt så att säga. Hon berättar vidare att de stöttar och lär av varandra, inte minst om lagar och regler som gäller arbetslöshetssituationen. Det blir väldigt mycket skratt men väldigt mycket allvar också... Man har kontakt med varann och man ringer hem till någon om man funderar över något. Nyl 1 En pensionerad kvinna framhåller både hur viktigt det är att man kommer sig ut och att cirkeln innebär en viss omsorg om varandra.

Så fort det är nån borta då hör man efter om det är nåt större fel. N06

Deltagande i studiecirklar kan också hjälpa anhöriga till svårt sjuka människor att orka vidare. En kvinna deltar i en anhöriggrupp för demenssjuka inom Vuxenskolan. Hon betonar vikten att möta andra av människor i samma situation, att bli igenkänd och att i en liten grupp kunna prata om allt det svåra man går igenom.

I och med att man gått igenom det själv, då förstår man känslomässigt mer än den som går raka spåret och inte har nån sjuk kring sig för det här är bland det svåraste man råkar ut för, när det käraste man har bara försvinner och inte vet vem man är och man kan inte föra samtal och inte nånting det är en främling. NylO -

90 Kapitel 4

Stödet inom betyder även att de rent praktiskt ökar varandras gruppen möjligheter till socialt liv: Det är fruama då hon som har syen av -

kurs. Det är hennes man som jag varit hos varje måndagseftermiddag.

Hon berättar också med värme om det fortsatta stöd som gruppen är nu när hon blivit både pensionär och änka. Gruppen träffas även under sommartid, det är så tokigt det där att allt ställs sommarn, for det är då vi ensamma har behov av nånting. Ny10

4.3.7 Gemenskap med människor med annan bakgrund

Gemenskap över kulturgränser

Vid ALU-centret i Gunnared består verksamheten huvudsakligen av studiecirklar och man har en policy att försöka göra så blandade grupper som möjligt. En ung arbetslös kvinna som deltagit i ett par av centrets studiecirklar berättar att det har gett henne fruktansvärt mycket, inte minst mötet med människor från så många olika länder.

Här är det invandrare som har varit här ett tag, men de träffar svenskar också och vi... vi ger varandra jättemycket. De kommer till oss med liksom ...hur fungerar detta liksom, kan du hjälpa oss med det här". Det kan vara fackligt eller... Så det har gett många mycket också. På ett helt annat sätt. För det är det man alltid pratar om att integrera flyktingar och invandrare. Och här är en jättestor möjlighet att göra det. Gu4

En 19-årig flicka som deltar i en cirkel inom projektet Mångkulturella Nyköping om kulturmöten i Sverige ger uttryck för liknande erfaren-

heter när hon säger att dom flyktingar och andra invandrare tycker väl det är kul att kunna berätta hur det är. Samtidigt som vi tycker det

är kul att berätta hur vi svenskar har det. För denna flicka har cirkeln

också varit betydelsefull eftersom svenskar och invandrare mötts som jämlikar.

Och, sen kanske att dom känner att dom har mer gemenskap med svenskarna om man säger för nu känner dom oss häruppe då... För det är största problemet for dom att dom inte har svenska värmer så där tror jag att dom käxmer lite mer samhörighet. Nyl6

Ambitionen att få så blandade grupper som möjligt med avseende på etnisk tillhörighet i vanliga språkcirklar, har däremot inte varit utan

Kapitel 4 91

problem. En iranska läser engelska i Gunnared anser att det är ung som svårt för deltagarna att förstå varandra när man har så olika ursprung. Tiden för samvaro är dessutom kort, några raster ca tio minuter är allt hinner med. Efter cirkelns slut går var och en hem till sig. man Samtidigt ser hon en risk att det utvecklas en jante-situation i grupper där alla kommer från samma land. "De pratar hela tiden sitt eget språk... jag har pratat, bara svenska, och de göra lite mobbning: man kan säga aha, är du svensk nu. Gu8

Gemenskap över sociala och yrkesgränser

Även svenskar har olika bakgrund. Stadsdelen Gunnared beskrivs t.ex. segregerad i det avseendet att människor med ungefär lika livsvillsom kor umgås med varandra. Att få lära känna männsiskor som kommer från andra förhållanden än själv gör kan upplevas som stimulerande man och utmanande. En välutbildad kvinna, aktiv i kyrkan, berättar att hon deltar i cirkel i bibeltolkning för att det ger henne möjlighet att en diskutera "de här frågorna med alla möjliga olika människor som har olika bakgrund.

Det blir lätt så i kyrkliga sammanhang att man sitter liksom med de som har, som tycker och tänker ungefär som man själv. Och det är det jag tycker är så spännande med den här cirkeln, att det är inte samma sätt... en del har vuxit upp i kristna hem och många har inte gjort det. Och kommer från trasiga respektive hela familjer... och det gör att man närmar sig frågorna på olika sätt. Gul0

En ung Verkstadsmekaniker i Nyköping går studiecirklar sin fritid om han inte har något speciellt för sig Vad det handlar om det tycker jag . inte är så egentligen... En studiecirkel när kommer dit och noga man

man skall läsa nånting det kan vara 4-5 direktörer och några sopåkare

och det är kul när det är olika folk. Ny20. Men vanligare är kanske att man får möjlighet att träffa och samtala med gelikar som man kanske annars inte skulle möta om det inte vore för den möjlighet studiecirkeln erbjuder. En kvinna kommenterar sin arbetsplatsförlagda cirkel med orden:

Man kan sitta och ha en öppen diskussion med folk som man normalt sett inte sitter och diskuterar öppet med. Nol

92 Kapitel 4

Gemenskap över generationsgränser

En kvinna i Nyköping som är mycket politiskt aktiv berättar om en stu-.

diecirkel i framtidsfrågor inom det socialdemokratiska partiet. I denna har man medvetet försökt blanda olika generationer.

Pensionärema som är med har så väldigt mycket att berätta men sen också ja, 40-talistema känner jag själv igen eftersom jag är en utav dom. Dom här ungdomarna dom har faktiskt väldigt mycket vettiga idéer... Ny17

En cirkel i Babysång inom Frikyrkliga Studieförbundet FS vänder sig till småbarnsföräldrar och bam kring ett år. Föräldrarna, tillsammans

med sina barn, lär sig nya och gamla sånger, ramsor och rytmik. Vid det timmeslånga fikat efteråt pratar man "om ALLT mycket bam. En och kvinna deltar berättar att de håller till i en friung man en ung som

kyrka men de är inte själva medlemmar. Däremot hjälper flera av för-

samlingens pensionärer till vid fikat och deltar i samtalen. På så vis betyder cirkeln också att både föräldrar och barn möter äldre människor.

Våra intervjupersoner säger att detta är en viktig sida av cirkeln ettersom de vanligtvis umgås med andra barnfamiljer och den ene inte

känner några gamla människor släkoch den andre endast har en äldre ting. Ny12-13

4.4 Att växa som människa

För några av dem vi intervjuat har cirklarna betytt att de växt som män-

niskor. Deras självförtroende har förbättrats, de har fått möjlighet till eftertanke och självinsikt, kanske hittat en personlig uttrycksform och

känt sig nyttiga, även i andras ögon.

Kapitel 4 93

4.4.1 Förbättrat

självförtroende och möjlighet till

eftertanke och självinsikt

Att försöka lära sig någonting som man inte är säker på att klarar man av innebär en stor personlig utmaning. Många av konsthantverkscirklarna tycks innehålla ett sådant inslag. Det var nog lite nyfikenhet, mera om man skulle klara av att göra någonting. Jag gjorde ett stegbord bland annat, deltagit både i keramikcirkel och cirkel säger en man som en en i möbelsnickeri. De, både snickeri och keramiken, det var liksom mer eller mindre en utmaning. Gu20

Juhani har till skillnad från mannen i exemplet ovan arbetat med snickeri, närmare bestämt som byggnadssnickare. För honom är det

fmsnickeriet och de annorlunda träslagen som är utmaningen. Jag ville

visa finländare att vanliga snickare klarar av finsnickeri. En finsk

kvinna berättar att hon för snart 20 år sedan läste navigation för att pröva om hon skulle klara av att studera på svenska Ny8. En annan kvinna har deltagit i en vävcirkel för att hon skulle klara att se om av lära sig hantverket.

Jag har inte jobbat med hantverk sen jag gick i skolan överhuvudtaget, inte nån slöjd eller nånting sånt. Så jag anser mig egentligen ganska opraktisk. Det har varit skojigt att känna klarar det. Ny19 att man

För personer som av en eller annan anledning har fått sitt självförtroende knäckt, kan studiecirklarna upplevelse att klarar ge en av man av någonting. En pensionerad kvinna lyfter fram den lite överbeskyddade inställning som ibland förekommer gentemot pensionärer. I studieciren

kel tas man på allvar och blir respekterad för sina synpunkter,

menar hon.

I och med att man är pensionär, då åker man ner litegrann på stegen. T.o.m. av barnen när jag cyklar hem, "ta det försiktigt nu mamma. Man blir lite beskyddad. Och det tycker jag faktiskt inte om. Utan då känner man, jag har inte så svårt och prata så här. Jag tycker nog det är härligt att komma ut och diskutera och så. ... Man blir starkare, får ett bättre självförman troende tror jag. När man är ute mycket så här och diskuterar, visst stärks det. Nyl

En arbetslös kvinna att ALU-jobbet kurssamordnare och de menar som studiecirklar hon gått förbättrat hennes självförtroende avsevärt.

94 Kapitel 4

När är arbetslös och söker tio-tjugo jobb och får nej och nej och man man aldrig kommer ut på intervju och sånt, man känner sig liksom... mindre och mindre. Så att här har jag växt alltså, jag vet att jag klarar... Gu4

Hon berättar också hur cirkelledama medvetet arbetat med att bygga om

självförtroendet hos deltagarna i den söka-jobb-cirkel hon har gått.

upp

Bl.a. har med hjälp tio ord fått försöka beskriva sig själv och

man av hur uppfattar de andra deltagarna. Det nyttig övning som man var en insikter, hon. En arbetslös kvinna att cirgav nya menar annan menar keln gett henne och andra arbetslösa kraften tillbaka att våga ta itu med sina liv. Cirkeln har hjälpt henne att komma till insikt om vad hon vill med sitt liv.

Man skall diskutera och så, vad man är bra på. Det år det som det handlar Det skall gå för själv, vad man har för resurser, vill ha för om. upp en jobb, vad vill med sitt liv egentligen. Det är inte bara det här med jobb man utan vad vill göra, vill man förändra... Den fick mej och erkänna att man måste göra nånting själv. Man måste ta itu med saker för det är ingen man kommer och erbjuder dej nånting. Man kan inte bara och vänta. som Ny4

Har utsatt position i arbets- eller föreningslivet, kan man också man en behöva bygga sitt självförtroende. Att ha en speciell kompetens, gör upp att känner sig värd och dessutom blir mera trovärdig i konman mera takten med andra. Idrottsledare är grupp som måste veta vad de en talar om för att bli tagna allvar. En idrottsledare som varit initiativ-

tagare till cirkel i styrka och rörlighet, att deltagarna efter

en menar cirkelns slut kommer att känna sig säkrare när de skall instruera andra.

Det har gett dem en inre... De känner sig alltså, vad skall man säga, mera blir säkrare i sig själv. De vågade helt plötsligt värda absolut. Så man och säga till folk stod där inne, kanske hade tränat en längre tid, som som att det där är inte så speciellt bra, det vet du om va". Och det är en inre styrka, för då vet man vad man pratar om. Gul8

I vissa studiecirklar ingår det till viss del att lämna ut sig själv. Där har individen eller möjligheter att bearbeta sitt liv och sin situation. gruppen I författarcirkel arbetar man med att producera olika typer av böcker. en Bl.a. har givit ut diktsamling med personliga dikter. Författarna man en

har fått arbeta med sig själva för att våga ut sina verk och sina liv.

Kapitel 4 95

Att ge ut den biten av sej själv, det känns... Många gånger har man gråtit når man har läst sina dikter, för det har varit många jobbiga saker, men i den här slutna kretsen... det är bra att man år så pass trygg att man kan vara ledsen, och man kan vara deppad och man kan vara förbannad och man kan gråta. Gu16

Också Jennifer lyfter fram cirkelns möjlighet till eftertanke och självin-

sikt. Kanske jag har lärt mej att bli mer lyssnande förhoppningsvis.

Och lite mer ödmjuk så där i mitt möte med människor, säger hon.

4.4.2 Att hitta en personlig uttrycksform

Vissa typer av cirklar innehåller ett större moment av kreativitet och eget skapande än andra. Skapandet kan antingen ske individuellt eller som ett gemensamt cirkelprojekt. Hit hör en del av konsthantverkscirklama, men också exempelvis rockbanden och författarcirklama. I vilken

utsträckning konsthantverkscirklama uppmuntrar till eget skapande varierar, allt från att hantverket betonas som någonting som kan läras

ut, till att deltagarna själva hittar vad de vill försöka åstadkomma med cirkelledama som handledare. Skapandet handlar alltså till viss del om att hitta en personlig uttrycksform. Det kan hända att man får pröva sig fram i olika cirklar som en man i Norberg gjort.

Provat måla lite grann, och det har inte gått så bra tycker jag, känner att jag inte har dom anlagen. Det är jag dålig så därför, dreja liksom var en annan utrycksform då som kanske skulle passa mig bättre. N018

Den kantelecirkel Juhani deltar i har främsta syfte att lära ut som som hantverket. Hur bra instrumentet låter är ett resultat av deltagarens skicklighet när det gäller att utföra detta. Det kreativa momentet ingår främst i utsmyckningen instrumenten, där och får utmana sin av var en

kreativa förmåga. En kvinna deltar i vävcirkel berättar att denna

som en är upplagd på så sätt att man turas om att väva olika typer vävar vid av de olika vävstolama. Men det finns också ett visst utrymme för eget skapande i t.ex. färgval och material.

Jag känner att jag har väldigt brist i att sätta samman färger. Men här gör vi det kollektivt. Det är därför, det hänger inte så mycket mej själv. Jag övar upp mej så att jag inte är så rädd. För jag att hur jag än sätter ihop, ser så kan det bli snyggt i alla fall. Gu15

96 Kapitel 4

l och med vävkurs så har man fått ett bestående värden i det man en har gjort, säger hon. Det skapande arbetet är, när det är som bäst, ett personligt uttryck, materialisering En kvinna som går en av personen. träslöjdcirkel i Nyköping beskriver denna process. en

Jag tycker trä är vackert och så tycker jag om att arbeta med händerna och få fram någonting. Får jag ut hur jag vill ha det, ritar det och limmar ihop och sågar på maskinsåg, som jag aldrig har gjort förut... Nyl

Men det kan också så att tror sig besitta en speciell talang. vara man Sen har jag brorsa är duktig och måla med allt möjligt och då en som tänkte jag att jag skulle kolla jag kunde göra nåt. Och min far var om också duktig och måla", berättar har gått en akvarellcirkel en man som för att pröva han också hade en konstnärlig ådra Ny5. om Det skapande arbetet målinriktad handling, inte sällan utförd i är en stark koncentration, att likna vid allt kreativt arbetes flow. Skapandet har alltså några viktiga karakteristika, det personliga uttrycket och den starka koncentrationen, knytningen till förverkligandet egna intentioav Ett citat pekar på ytterligare komponent i skapandet, den konner. en templativa sinnesstämning det kan medföra när skapandet också innehåller moment rutiniserad handling knyppling, bandvävning etc. av som Koncentrationen är inte mindre de återkommande momenten kan men ge rytm, lugn och tankero.

Nu har jag kommit fram till att det är ganska lugnande. Man kan inte göra det fort, det går långsamt, långsamt. Så man tårta sig tid och sitta och, fundera eller lyssna på musik eller något sådant där medans man håller på med det... No 21

Hur motsägelsefullt det än kan låta kan koncentration ibland upplevas avkoppling. Att få släppa allting i vardagen för att koncentrera sig som på ett hantverk kan kännas sorts terapi. Så har det varit för en som en kvinna som gått en vävcirkel.

Det har fungerat som nån typ av terapiverksamhet att ha nånstans där man kan släppa allting annat. Vi har haft det väldigt jobbigt i mitt arbetsliv. Jag har haft det hemskt stökigt de sista två åren. Så det har varit som nån typ av terapi att sitta och göra det här. Det monotona jobbet där man bara sitter och koncentrerar sig vad man håller på med, så man kan inte låta tankarna jobba med problem tör då blir det inte bra vad man gör med händerna heller utan man är tvungen och släppa de och det har varit jättebra. Nyl9

Kapitel 4 97

En del cirklar innebär en form skapande inte kan utöva på av som man egen hand. Exempel på den här typen verksamhet är de rockbandsav

cirklar drivs med hjälp studieförbunden. Lärandet i den här

som av sortens cirklar är avhängig av hela gruppen, dess aktivitet och engagemang. Det ligger en speciell kvalitet i själva samspelet med de andra i

gruppen och lärandet sker som en form av självbildning där undan

man för undan prövar saker. En deltar i rockbandscirkel nya ung man som en

i Nyköping försöker beskriva hur lärandet går till.

Det är en demokratisk grupp som spelar musik och försöker lära sig lite och komma nån vart. Man skriver låtar för det mesta. Har idé egna man en så tar man den till replokalen och så spelar det och hjälps man sen man allihopa då och försöka sätta ihop nånting annat är bra. Få det till som en helhet liksom. Det år väldigt utvecklande. Ny6

Ett annat exempel på gemensamt skapande är en författarcirkel i Gunna-

red. Den intervjuade kvinnan i denna cirkel trodde först och

att var en

skrev för sig och att man skulle bli undervisad i skrivprocessen. Men

cirkeln visade sig innebära att deltagarna skrev böcker tillsammans.

När jag hamnade mitt i handlingen av den här boken, då fick jag chock, en för då förstod jag att var och en skrev inte för sej, utan här skulle jag krävas då att jag skulle skriva tillsammans med dom. De andra skrivartöreningarna som fungerar, som jag har hört talas om, de skriver individuellt. Och därför tror jag också att det skulle väldigt svårt att komma in i vara en annan. För då får man ändra tankeställningen igen. För här tänker vi kollektivt och där skulle enbart bli betraktad individ... Gul6 man som

4.4.3 Att

uppskattas av andra

Hur vi tror att andra uppfattar och deras uppskattning har också stor

oss

betydelse för vår känsla välbefinnande. De värderingar domine-

av som rar i samhället idag, lägger stor vikt vid att det vi gör skall vara

nyttigt. Om vi uppfattar det vi gör som nyttigt och därmed meningsfullt så värderar vi själva högre. Om folk frågar ja, jag går på

oss en kurs i det och det. Det kanske verkar lite strukturerat, säger mer en arbetslös deltagare Gu4. En deltar i rockbandscirkel ung man som en

i Nyköping menar att musik är hela livet i princip". I musiklivet har

han en uppgift där han lägger stor energi på att ordna för sitt och ner andra band. Fast jag aldrig varit särskilt duktig själv på spela så har att jag alltid varit med och spelat och engagerat mej och fixat spelningar åt både våran och många andra grupper, berättar han Ny6. grupp

98 Kapitel 4

Folkuniversitetet i Göteborg har ett projekt i Gunnared där man

försöker återföra människor med tidigare psykiska problem till arbets-

livet. Man har bl.a. satt igång arbetsgrupper vars tjänster säljs på den öppna marknaden. Deltagarna driver ett tryckeri och ett café i ett servicehus. Man skall också göra ett försök att starta flyttfirma. Att delta en

i arbetsgrupp uppfattas som en nyttig sysselsättning, till skillnad från

en att bara sitta och dricka kaffe. Att med i studiecirkel kanske vara en

kan fylla en liknande funktion Jo, det gör man nog ja. Att man deltar

i något liksom..., deltagarna Gu5. säger en av

4.5 Medborgarvärden

För att kunna ta aktiv del i den demokratiska beslutsprocessen krävs att

medborgare besitter hel del kunskaper, färdigheter och inre

man som en säkerhet. Exempel på sådant är att våga tala inför en grupp, kunna argumentera, fatta kollektiva beslut och ta ansvar. Det är sällan deltagarna

självmant tar sådana här medborgarvärden som studiecirklama

upp

skulle kunna på köpet. När direkt frågar detta menar dock

ge man om många att cirklama olika positiva bieffekter. Cirklama tjänar ger också i vissa fall forum för samtal kring sådant som är viktigt i som

vardagslivet, i närmiljön och i det större perspektivet.

4.5.1 Att våga uttrycka sig och kunna argumentera

Britt deltar i flera studiecirklar och föreningar, har frågan om som vad hon får ut cirklama tagit upp intresset för ämnet, befrielsen att av kunna t.ex. ett språk och den fina gemenskapen cirklama kan ge som upphov till. Något kommer hon inte på. På direkt ledande fråga mer en ställer hon dock helhjärtat att cirklama ger sådana effekter som upp att får lättare för att uttrycka sig inför En författarcirkel man en grupp. i Gunnared arbetar också med att deltagarna skall våga uttrycka sig själva.

Att våga skriva och framför allt att jag vågade skriva den här diktboken, det ser jag själv som ett väldigt stort steg. ... Det var precis som att öppna en port då, och så kommer det vad komma skall. Det kommer bara ut då. Och så såg jag ett visst samband i det arbetet som jag gjorde med mej själv och med det arbetet som vi gjorde tillsammans i cirkeln då. ... Jag tror att det största har nog varit det att det har gett mej mod helt enkelt, att fortsätta

Kapitel 4 99

skriva. Och våga tala om för andra människor att jag skriver, för det vågade jag inte göra förut. Gul6

En kvinna i Nyköping som deltagit i en skrivarverkstad berättade om sitt intresse för svenska språket, ord och bevarande av 0rd när hon be-

sökte arbetsförmedlingen. På så vis kom hon i kontakt med Medborgar-

skolans ALU-projekt och skrivarverkstad. Hon berättar inlevelsefullt om hur deltagandet i skrivarverkstädema berikat och förändrat hennes liv och att det lett till att hon tillsammans med sin sambo skriver och regisserar bygdespel.

Det har varit otroligt mycket som har hänt, som jag hade ingen aning om att man bara skulle våga skriva. Så för mig har det betytt oerhört mycket. Jag tror aldrig att jag hade kommit i det här om jag inte börjat skrivarverkstan faktiskt. Nyl 1

För de invandrare som deltar i cirklar av olika slag leder förstås träningen i svenska till att man känner sig säkrare och därför vågar uttrycka sig mera. Den lilla gruppen är också av betydelse, liksom den inte alltför skollika uppläggningen.

Det är många som har berättat när dom sitter mitt emot läraren dom kan inte prata, dom är lite blyg, dom är lite spännande spända. Men den här kursen. Vi är glad, vi skojar, vi diskuterar, vi skrattar. Det är mycket bra. Dom pratar mycket, mycket bättre... N08

För en cirkel i bibeltolkning i Gunnared utgör själva argumentationen cirkelns fokus. Syftet med cirkeln är visserligen att belysa och visa på olika tolkningar av bibeln, detta sker argumentation mellan men genom deltagarna. En till två veckor innan man möts erhåller tolv frågor man att fundera kring. Tre svarsalternativ finns att välja på till varje fråga. Svaren är varken rätt eller fel utan är beroende hur tolkar av man texterna. Vid cirkelträffen delar först sig i smågrupper och man diskuterar frågorna. Därefter samlas man i hela och går igenom gruppen hur man svarat. Det gäller då att kunna argumentera för det svar man

fastnat för. GuIO

4.5.2 Att ta och fatta kollektiva beslut

ansvar

Att delta i en cirkel i förening innebär ofta att ställer och en man upp tar ansvar även för föreningens övriga verksamhet. Ibland krävs att man

100 Kapitel 4

är med i en förening för att kunna starta en cirkel. Så är det t.ex. för de beskrivna rockbandscirklama i Gunnared.

Det är den här studion som vi skall ha uppe i Gårdsten. Då skall jag vara aktiv i det då. Sen om man säger då, de här lokalerna som år nybyggda och allting, så ñck alla vara med och hjälpa till och snygga upp det och så hår då. Städa och allting ja... Då måste man gå på mötena. Förra året satt jag med i styrelsen. Eller inte i styrelsen, men jag var med i styrelsen, så att jag tittade då så man hade ordning på prylar och den biten. Gu3

En kille i ett rockband i Nyköping betonar den kollektiva aspekten, demokratin i gruppen och det gemensamma skapandet.

Det som år bra med dom här grupperna är att det år fullständig demokrati i princip i alla grupper. Man får rösta om allting liksom. Om nån inte tycker nånting är bra jomen, jag tycker det är bra. Då får man se till att alla får säga sitt. Och det funkar så i de flesta grupper. Ny6

4.5.3 Ett forum for och

erfarenhetsutbyte åsiktsbildning

Vissa cirklar har tydligare än andra själva samtalet som innehållslig ut-

gångspunkt. Det gäller exempelvis cirklar i politiska frågor och i livs-

âskådningsfrågor. En kvinna i Nyköping, som sedan flera år deltar i en cirkel i s-föreningen betonar att deltagandet är politiskt viktigt för henne man vill påverka. Trots att gruppen valt att läsa en naturcirkel ihop vid intervjutillfállet fortsätter man att arbeta politiskt parallellt med cirkeln.

Egentligen skulle vi försökt få färdigt den hår nu Sommar i markema" men att det har kommit en del annat. Nu torsdag skall ha en remiss på Barn- och ungdomsplanen som skall svara på. Och då får det gå först. Ny9

En förtroendevald kvinna i nämnden för Äldre och handikapp i Nyköping deltar i en studiecirkel varit med och utarbetat socialdemokrasom ternas handlingsprogram Nyköping kan. Bättre

Och det är det som känns så skönt också att man varit med påverkat nånting, fast man inte är heltidspolitiker. Nyl7

Kapitel 4 101

Två kvinnor som går livsåskådningscirklar på sina respektive orter menar att man inte kan skilja religiösa frågor och samhällsfrågor, det

går i vartannat. Cirklarna leder också till att man pratar mer med varandra om sitt bostadsområde, menar de.

Nånting som vi har diskuterat mycket var självklart då kvinnor och män, konfrontationer eller gemenskap. Det är i vardagslivet. Hur det skulle bli exempelvis om kvinnorna hade makten, om det vore bättre eller sämre. ... Jag tror att det är väldigt viktigt med studiecirklar, för att bli mer hemma i sin miljö. Vi diskuterar lite olika problem, rent allmänt i området och i affären så får vi såga till att det ska vara så och så. Gu14

Vi diskuterar väl väldigt mycket och hur det kanske har förändrats i samhället. Att mycket härur är kanske väldigt långt tillbaka. Nu sist här när vi hade kursen då kom det upp det här om kvinnopräster. Det har vi nog kunnat diskutera länge. ... Jag kan uppfatta en text ett vis, och hon som sitter bredvid mig hon tycker inte alls det år så, nej hon ser det ett helt annat vis. Så det är väldigt bra att få diskutera igenom det där. Man har läst texten och det har kommit på barnuppfostran och det grenar ut sig. N 015

När det pratas om samhällsfrågor är det mest det lokala kommer

som

upp, t.ex. stadsdelen. Hur man kan förbättra den, med ungdomen och

allt detta då." säger en kille i ett rockband i Gunnared Gu3 och en rockbandskille i Nyköping berättar att de skriver låtar med egna samhällskritiska texter.

I våran grupp år det mycket samhällsfrågor. Det är väldigt mycket sånt i den här punk-stilen, som det år bland de flesta ungdomsgmpper. Det år mycket gnäll på samhället verkar det, mycket. Ganska mycket miljöfrågor kan det också vara. Ny6

Samtalen i cirklama kan också komma att spela roll konflikten som

undvikare. En gått cirkel för att lära sig det löne-

man som en om nya systemet med individuella löner att det finns rädsla för att menar en skillnader i lön skall splittra arbetsgruppen. Han tror att cirkeln har bety-

delse för att skapa förståelse för det hur det skall fungera, hur det

nya, är tänkt och varför. I cirkeldiskussionema har kunnat diskutera man

både rädslan och möjligheterna i det vilket betytt att många har

nya

tänkt om och spänningama minskar. Ja, utan den här cirkeln så skulle det aldrig ha börjat fungera överhuvudtaget, säger han Ny20. På liknande sätt resonerar en kvinna i Gunnared deltagit i TBVs och

som

Lärarförbundets cirkel om arbetsmiljön i förskolan Gu9.

102 Kapitel 4

Cirklama är for många, men speciellt för dem som inte har så många

andra personer i sin närhet, ett tillfälle att få diskutera vardagliga saker

som t.ex. vad man läst i tidningen.

Vad som har hänt, vad som har varit på TV, om det är nånting. Program och vad som står i tidningar och ibland kan det väl komma in på lite skvaller, då brukar jag avkorta det. Är så kanske inte kan men man ensam man prata om vad som helst med vem som helst. Vi kan tala om... om det har hänt nå hemma eller så här och om det är nåt speciellt. Den gör så och den gör så. Det kan vi prata om också. N03

Speciellt under vissa perioder av livet, t.ex. under ofrivillig arbetslöshet

kan samtalet kännas berikande. En kvinna menar att den cirkeln i akva-

rellmålning som hon deltar i har den dubbla betydelsen att man dels kan

samtala, dels får ut en del av sina känslor.

Just det här att man kan framförallt sitta och diskutera då, varandras målningar eller om vardagen. Det kan vara intensivt man pratar om allt nästan. Så det är just det här och få använda känslor. Det tror jag är viktigt att man får göra, för det är ändå mycket som är inom sej när man hamnar i en sån här situation tycker jag. Ny14

Men det finns också hinder i vägen när det gäller att få till stånd samtal

om lokalsamhället. En kvinna som själv är politiskt mycket aktiv säger att hon försöker ha låg profil när det gäller politiska diskussioner.

Ibland kommer människor som känner till hennes politiska engagemang fram till henne i bostadsområdet och vill diskutera någonting. Men i cir-

keln är det svårt att föra sådana samtal. Det blir frågor som man har

läst i tidningen. Men här är det ingen politisk samstämmighet, så det

blir inte sådana diskussioner. Gu15

4.6 Studieformen

Studiecirkelns friare form ger unika möjligheter jämfört med annan utbildningsverksamhet. Studieförbunden erbjuder deltagarna att studera i stort sett vad som helst. Det finns också färdiga cirklar i många ämnen som man annars fått söka sig till privata utbildningsanordnare for att

studera, t.ex. i musik och olika hantverk. I vissa cirklar har deltagarna

dessutom stort inflytande över uppläggningen av cirkeln. Ambitionsnivån kan läggas på den nivå deltagarna själva bestämmer. Cirkeldeltagandet blir på så vis fritt från krav och tvång och man slipper bli bedömd. Trots friheten i val av ämne och uppläggning är cirklama strukture-

Kapitel 4 103

rad form av studieverksamhet såtillvida att man oftast träffas regelbundet och utgår från någon typ av studiematerial. Cirklama ger också

tillgång till lokaler, material, utrustning och arrangemang. För en del

personer med anknytning till folkrörelser är det närmast självklart att bilda en studiecirkel om man skall starta någon form av studieverksamhet. För andra betyder själva cirkelfonnen ingenting, verksamheten hade sett likadan ut även om man inte haft den som en cirkel.

4.6.1 Fritt och frivilligt. Lärande utan krav och tvång

Studiecirklarna ger stora möjligheter till valfrihet vad gäller ämnesvalet. I förhållande till den grundläggande skolan eller andra utbildningar kan man läsa precis det man vill. Man kan läsa enbart ett ämne och slipper ta en hel utbildning. Studieförbunden erbjuder också cirklar i många

ämnen som inte finns it.ex. den kommunala vuxenutbildningen. Hit hör

konsthantverkscirklama. En kvinna som går i en vävcirkel säger:

Ja, då är man mera motiverad och så i en studiecirkel, det tycker jag. Jag väljer att själv gå en studiecirkel på ett annat sätt. Och det är så med alla utbildningar så att säga, att där väljer man inte enstaka ämnen kanske, utan man väljer utbildningen i stort. Men här är det ett sätt lättare med studiecirkeln då kanske, för att den är en väldigt precis, exakt sak som jag väljer... ett ämne då. Gu10

Det är tydligt att uttryck som det fria och frivilliga bildningsarbetet

faktiskt har en innebörd för många av deltagarna. Det säger något betydelsefullt om hur de menar att den situation ska utformad som de vara möter i studiecirkelformen. Hit hör t.ex. möjligheten att avbryta deltagandet och frånvaron av yttre krav och sanktioner om man avbryter.

Sen känner jag också att om jag av någon anledning inte skulle tycka om det så är det bara att hoppa av liksom. Man är inte tvungen, om man absolut inte känner att det är rätt så kan man hoppa av, man behöver inte. Noll

Man går där för att man själv vill, ingen har egentligen att göra med om

man fullföljer eller inte, uteblir gång eller alltid närvarar. Friheten, en

frivilligheten och flexibiliteten vad gäller innehållet, uppläggningen och studiematerialet blir förstås störst i deltagarledda föreningscirklar.

Cirkelledarens informella roll, ledare och inte lärare, och deltasom

104 Kapitel 4

garnas eget ansvar för innehåll och uppläggning, är någonting som kännetecknar cirklarna enligt några av de intervjuade.

Cirkelledaren år inspiratör, det är sen deltagarna själva som ska vidare och leta material. Det år kanske lite modem pedagogik i det. Han har väl vissa stolpar, att vi ska titta det och det, undan för undan säger han. Sen det sig spontant när vi träffas. På en cirkel vet du, det ska flyta ut lite, ger måste spåra ut lite. Sen ska man dricka en kopp kaffe och en bulle till det. N07

De uppgifter cirkelledaren upplevs heller inte alltid så uppford-

som ger

rande av deltagarna. Man gör det man vill och klarar av. En pensionär som deltagit i flera olika cirklar, bl.a. teckning och sömnad säger:

Man får ta det hobby, man får inte ställa för stora fordringar som en på sej själv. Den siste konstnären han slängde upp en fisk på bordet som vi skulle rita av. En gammel tisk hade han, men jag ritade inte det, då ritade jag nåt annat. Han lite när man inte ritade precis det han ville, var sur men... Gu6

Avsaknaden av krävande läxor och andra hemuppgifter gör att även yr-

kesarbetande har möjlighet att delta. En kvinna som läst på personer folkhögskola och Komvux och dessutom gått ett flertal studiecirklar

säger om de senare: "Det är lättare med studiecirklar. Om man jämför

med annan typ av utbildning så det är lättare. Man är inte tvungen att

göra nånting, utan man har eget intresse. Gul 1

4.6.2 Att bedömd

slippa bli

Har dåliga erfarenheter från sin skoltid, kan studiecirkelformen

man

upplevas som positiv. Det är inte fler deltagare än att ledaren har möj-

lighet att hjälpa alla och han eller hon kan lättare utgå från varje delta-

gares behov. Man slipper också bli bedömd och få ett betyg som visar

att man ingenting klarar. "Man skall inte poängsätta personer så alltså va, och säga att den är mindre bra och den är bättre eller så va, säger

en man som i tidigare sammanhang, både i skolan och på arbetsplatser,

har fått erfara stora besvikelser över att inte bedömas som tillräckligt

bra. Han har också en negativ bild av Komvux eftersom läraren där brydde sig bara om de eleverna som det gick bra för. Nu går han en cirkel om sextio- och sjuttiotalsmusik. Han kan redan det mesta om det

som tas upp, säger han. Kanske stärker det hans självförtroende att vara lite överkvalificerad GuS.

sou 1996:47 Kapitel 4 105

En man som deltar i en idrottscirkel menar att fördelen med cirkel-

formen är att man hjälps och ingen behöver känna sig dummare än någon annan. Förutsättningarna för det ligger bl.a. i det faktum att man

inte har några teoretiska prov.

Fördelen med SISU då är att de har inga teoretiska prov överhuvudtaget. Så att den som kanske känner sig osmart, ointelligent... kanske inte kan som skriva ner på pappret och sammanfatta det här, får alltså hjälp av gruppen. Det innebär att då slipper man få de här sociala utslagningarna. Du vet att en människa som kanske inte kan läsa sig till det här, det innebär inte att han är dummare för det. Gul8

Även kvinna i Norberg lyfter fram denna aspekt. Det positiva med

en den sångkör hon är med i är att man inte måste vara duktig och bli satt på prov.

Det ska inte behöva vara nåt- det är också en sån där viss att klarar ram man inte av den där uppsjungningen kanske inför gruppen, eller körgruppen och körledaren så får man inte vara med ungefär, så kätms det och då tycker jag då får det hellre vara för min del. Då är jag hellre med här för

vi är inga toppsjungare nån av oss, men vi älskar att sjunga. Noll

4.6.3 Ger studieverksamheter kontinuitet och

struktur

Studieverksamheter får viss struktur de sker i form studiecirken om av

lar. Man känner större krav på sig att träffas regelbundet och hålla sig till ämnet". En viss planering krävs också, kanske inte i detalj, i

men

övergripande form. Utan cirkeln rinner verksamheten lätt ut i sanden eller kommer aldrig till stånd. Jag tror att det är det att har

om man nån viss tid, att man kommer och samlas och pratar. Jag tycker att man måste ha en viss... inte schema, trådar att efter, säger kvinna men en

Gull och en annan kvinna som går en vävcirkel säger: Det blev

också en struktur kring dom samtalen. Jag tror måste ha det, så det

man

inte bara blir kafferepsprat. Gul5

På liknande sätt resonerar invandrare deltar i folkmuen som en

sikcirkel. Att det är organisation utanför den föreningen

en egna som

står bakom verksamheten i detta fallet SKS gör att det upplevs

som

mera betydelsefullt att komma varje gång.

106 Kapitel 4

Vi vet att driver den här som en studiecirkel, så därför det blir mycket roligare eller viktigare att de kan träna, att de kommer på rätt tid, och att de kommer överens. ... Och det är mera allvarligt då detta. Om man bara bestämmer att man skall spela för att det är roligt, kanske det är någon som "jag struntar i det idag, jag kommer imorgon och så. Men när det finns en bestämd tid, då kommer folket, då kommer de hit mera. Eller mera organiserat. Gul9

4.6.4 till material, lokaler och

Tillgång utrustning,

arrangemang

Studieförbunden erbjuder kamratcirklar och föreningscirklar, en del förmåner privatpersoner annars skulle ha svårt att få tillgång

som en grupp till. Vanligast är att man bidrar med lokaler, antingen i form av att man lånar ut förbundets lokaler eller att man bidrar ekonomiskt till cirkegna lamas lokalhyra. Man hjälper också till med material olika slag, både av studiematerial i form av böcker, filmer etc och dyrare utrustning. Studieförbundens kontaktnät kan också innebära att cirklama får visa upp sin verksamhet vid olika arrangemang. För många av deltagarna i dessa cirklar betyder cirkeln att man har möjlighet att utöva en verksamhet som man annars inte skulle ha kunnat genomföra. För de rockband som driver sin verksamhet som studiecirklar är tillgången till själva replokalen ett viktigt inslag. Privata replokaler är ofta dyra, dåligt underhållna och hyresgästerna får själva hålla sig med försäkringar. Studieförbunden stödjer t.ex. lokalmässigt musikföreningar rockbanden organiserar sig som cirklar. En kille säger att förmånerom na med cirkeln är flera.

Det är billigare och spela så här än om man skall ha en helt egen lokal och betala hyra för och köpa egna grejor och så. Det skulle vara svårare. Jag skulle antagligen spela musik ändå, man skulle få gå ihop några stycken och ta ett lån eller nånting och köpa grejer för och hyra lokal. Nej, det skulle va mycket svårare. För det finns inte så mycket små lokaler som går att använda till sånt här. Ny6

Till de mycket vanliga landskapscirklama finns färdigt studiematerial hos flera förbund. En pensionär går sådan cirkel hos ABF säger: som en "De har då olika landskapsböcker, de har boklådor så att säga va. Vi får låna tio böcker va. Gu20. Vissa typer av cirklar arbetar med sådan utrustning som inte brukar finnas i var mans hem. Det kan vara datorer,

vävstolar, framkallningstillbehör och förstoringsapparater eller musikinstrument och inspelningsutrustning. Den finska förening som Juhani

Kapitel 4 107

är medlem i har bl.a. använt en del av ABF-pengama till att utrusta en av sina lokaler med verktyg som används vid studiecirklama. En annan fördel med cirklama är att deltagarna får lättare att komma ut och visa upp vad de håller med. Rockbandscirklama bjuds exempelvis ofta för att uppträda vid olika lokala arrangemang. Speciellt om man spelar musik som man komponerat själv kan det vara svårt att få spelningar på de etablerade dansställena och klubbarna. De lokala

arrangemangen ger därför banden en möjlighet att pröva hur andra uppfattar deras musik och den egna förmågan.

Lövgårdets dagar har vi vart med. Om man säger jag tycker själv att det är en rolig grej. Att få komma ut och visa vad gör och allt detta då. Man reaktionerna på folket utanför, skall man såga utanför de här ramarna här. Om man säger om man går ut i stan, då är det för det mesta att man skall lira covers. Om du kommer med egna prylar då tittar de dig att "ja, det lät bra, men det är ingen som känner igen det". Gu3

En bandmedlem i Nyköping säger: Det är väldigt roligt att uppträda.

Det är därför man spelar mest, därför att det är så otroligt kul och stå framför en publik och spela och sjunga. Ny6 Några tonårsflickor som deltar i en hip-hop-cirkel har också förhoppningar om att cirkeln skall leda till möjligheter att få uppträda. Redan i vår skall de dansa skolavslutningen, vilket de ser fram emot med stor glädje.

Nästan varje vecka lär oss nya steg, så håller på med en dans då, så ska vi uppträda i olika discon och avslutningar där nere. Alla träffas och har jättekul. Hela Angered kommer dit och så sätter man musik och har det jättekul, håller på alltså jättelånge, i flera timmar. Gu17

Deltagarna i en författarcirkel i Gunnared tror att det kan vara lättare att

få egna alster accepterade hos olika bokförlag om man har gett ut böc-

ker tidigare. Hittills har deltagarna själva lämnat de böcker man skrivit till ett tryckeri. Detta har man haft möjlighet till genom de ekonomiska bidrag man fått från ABF och de pengar man fått genom försäljningen av tidigare böcker. Det sporrar verkligen att veta det att nu har

vi satt det målet, då och då ska det va färdigt, säger en av dem. Hon

har dessutom skrivit en egen bok om sitt liv, vid sidan den diktbok av man producerat i cirkel. "Och för min egen del så... tanken att ge ut en bok, det är ju... det har kommit tillsammans med diktboken då. Gul6 En kvinna i Norberg beskriver hur man genom cirkeln fått möjlighet att visa upp de handarbeten och andra hantverk gjort i cirklama vid man

108 Kapitel 4

lokala hembygdsdagar. Eventuellt kan man sitta med på en hembygds-

dag och visa upp någonting, för det är vi många som brukar göra." No21 Det gör väldigt mycket just det här att man vet att det är ett uppträdande och det. Så att man verkligen har nånting att jobba fram mot. Annars tror jag det är lätt att man liksom bara släpper det, säger

en annan norbergskvinna Nol l.

4.6.5 Studiecirkeln, en självklar Organisationsform

eller en verksamhet som vilken som helst

annan

För en del personer eller verksamheter som har en nära anknytning till

något speciellt studieförbund känns det naturligt att genom detta om

man skall starta någon typ av studieaktivitet. Ofta finns kontakten med Studieförbundet redan innan. En pensionär tidigare har varit engagesom rad i ABF säger att för honom var det självklart att bilda en cirkel

genom detta förbund: Jag talade väl om att jag har tillhört ABF-styrel-

sen i åtskilliga år va. Så jag har det i blodet. Gu20 Också för idrottscirklama är valet av studieförbund ofta självklart. Det var ganska normalt för mig att ta kontakt med SISU, eftersom det är det organet

som vi brukar jobba med va, säger en man som varit med och tagit

initiativ till en cirkel i styrka och rörlighet Gu18.

För andra cirkeldeltagare betyder det tvärtom ingenting särskilt att

den verksamhet man är med i är organiserad som en studiecirkel. Det kan däremot ha stor betydelse för den förening eller församling som har cirkeln. En kvinna som deltar i en cirkel om bibeltolkning tror att man

hade startat någonting liknande i hennes församling även om man inte

fått stöd från FS. Man har helt enkelt känt ett behov att i organiserad av form få diskutera den här typen av frågor.

Nej det var inte cirkeln som var det viktiga i första hand så att säga. Utan mer hur man får kontakt med märmiskor i området då och prata om det som känns viktigt. Vi hade nog hañ det även om inte hade haft en cirkel. Det var inte det att det var en cirkel ett sätt, som var det viktiga. Det kan jag säga. Gul0

Egentligen så är det bara den vanliga rullande verksamheten som man fortsätter med. Men gör den lite annorlunda, Sofia och en anser tolvårig flicka som dansar hip-hop känner inte ens till att hon deltar i en studiecirkel. Hon har fått information om verksamheten genom en

Kapitel 4 109

ungdomsförening som startats på initiativ av fritidsgården i det område där hon bor Gu17. I detta kapitel har vi visat på den stora variationen betydelser av som cirkeldeltagandet tilldelats av våra intervjupersoner, vilket vi återkom-

mer till i kapitel

lll

5 stad, förort

Glesbygd,

Vi har skildrat hur sex människor som befinner sig i olika skeden av livet med olika bakgrund och i varierande ålder upplever sitt studie-

cirkeldeltagande. Därefter har vi sökt spegla hela spektrat av innebörder en studiecirkel kan ha för deltagarna. Vi grundar den analysen på inter-

vjuer med sextiotre deltagare från olika typer av cirklar som hållits i våra tre samhällen. Vi har återgett betydelsema såsom deltagarna själva upplevt och presenterat dem. Nu ska vi undersöka i vilket förhållande

studiecirklarna står till de tre lokala kontexter vi valt, ett glesbygds-

samhälle, en traditionsrik mellanstor stad och miljonprogrammets en av förorter i en storstad. Utgångsantagandet är att studiecirkelverksamheten,

dess inriktning och karaktär, färgas såväl av det omgivande samhällets

villkor, dess historia som av lokalsamhällets framtidsscenario. Med begreppet lokalsamhälle brukar vi vanligen inte bara mena en geografiskt eller politiskt sammanhållen enhet. Först när det också finns en sammanhållande och gemensam mentalitet hos en grupp människor som befolkar ett givet territorium är det befogat att tala om ett lokalsam-

hälle i egentlig mening. Det är troligt att människor som bor och bott

länge i Norberg också upplever sig som Norbergare. I Gunnared är man

sannolikt både Gunnaredsbo, Angeredsbo och Göteborgare. I Nyköping

är tillhörigheten troligen kopplad till staden Nyköping. Därför är det

också svårare för oss att utläsa cirkeldeltagamas och cirklamas relation till Nyköping som lokalsamhälle. I kapitlet presenterar de tre lokal-

samhällena i ordningsföljden glesbygd, mellanstor stad och storstadsför-

ort. I viss mån tänker vi oss att det speglar en pågående förändringspro-

3 Margareta Bäck-Wiklund och Hans Lindfors 1974 diskuterar detta i sin avhandling Lokalsamhället som livsform. Idé och verklighet. De menar att lokalsamhället har karaktär av Gemeinschaft, där släktskap, grannskap och vänskap utgör gemensamhetens grund snarare än storsamhället som har Gesellschaftsprägel. Vi återkommer till begreppen längre fram i texten. Lokalsamhället definieras ofta som en geografiskt avgränsat yta där människor interagerar med varandra och där dessa också har någon form av gemensamma bindningar menar författarna. Gunnel Testad 1988, vars arbete om Norberg vi refererar till i Norbergsbeskrivningen, anknyter till den diskussionen och framhåller mentalitetens betydelse för lokalsamhället.

112 Kapitel 5

Sverige nation, förändring från ett samhälle med huvudcess av som en saklig bas i jordbruk och tung industri till ett samhälle där tjänste- och

servicesektor dominerar till ett mångkulturellt kunskapssamhälle där en

större andel befolkningen än hittills står utanför arbetslivet. Där "fri av tid både blir ett bekymmer och en möjlighet, vilket ger fritidsstudier en delvis innebörd än förr. annan Konkret har vi gått tillväga så att kapitlet består tre avsnitt, ett för av varje lokalsamhälle. Varje avsnitt inleds med en beskrivande presentavi uppfattat dem. Presentationertion av samhällenas huvuddrag, såsom

är grundade våra informatintervjuer och den dokumentation av

na lokalsamhällets aktiviteter fått tag på, också på information om men orterna vi fått i intervjuerna med studiecirkeldeltagama. Efter varje

presentation lokalsamhället följer tolkning vilken betydelse

av en av cirklama kan tänkas ha för lokalsamhället, bl.a. för dess integration, fortbestånd och förändringspotential. Varken beskrivningar eller tolk-

ningar är helt likadant genomförda. Skälet till det är dels att varje samhälles unika karaktär fått återspeglas i presentationer och tolkningar,

också det självklara att är tre forskare med olika bakgrund, men erfarenheter och intresse visserligen samordnat vårt arbete men som som

upplever och fokuserar verkligheter på delvis olika sätt. Det uppfat-

ser, tar vi dock inte ett problem i det här sammanhanget utan snarare som tillgång. Syftet har inte varit att så att säga lägga det ena samsom en hället på det andra för att exakt kunna peka ut likheter och skillnader utan att visa den möjliga variationsvidden och det tänkbara snarare samspelet mellan kontextuella faktorer och cirklamas samhälleliga innebörder.

från industriort

5.1 Norberg - jämberg och till servicesamhälle och kulturbygd

5.1.1 Gruvsamhälle och landsbygd

Norbergs historia är intimt förknippad med jämhanteringen. På 1300talet omnämns Norberg i bergsordning utfärdad av kung Magnus en

Eriksson Gamla berget och "Norebergh. Även

1354 som Berget, dessförinnan hade bygden varit föremål för riksintresse p.g.a. sina

Kapitel 5 113

malmrika berg. Hyttor, hamrar och masugnar anlades, utvecklades och

lades ner genom århundradena. Med industrialismens mekanisering och automatisering ökade uttag och förädlingsgrad. Befolkningen i Norbergs kommun har under det sista århundrandet pendlat mellan 5000 och 6500 invånare. Den har alltså varit relativt konstant trots växlande konjunkturer och successiva nedläggningar av gruvdrift och industri. Idag är antalet invånare 6500. ca De två största slagen mot industrin i Norberg kom 1967 då Norbergs

gruvförvaltning lades ner och 1981 då Spännarhyttan blåstes av. Vid bägge tillfällena hade omfattande investeringar i modem teknologi inom gruvdriften respektive jämhanteringen just gjorts. Stora materiella värden gick därför till spillo vid nedläggningama och befolkningen drabbades utan förvarning. Det är emellertid betecknande for Norberg

att man

redan samma år som den sista stora industrinedläggningen ägde bil-

rum dade en mängd mindre arbetsgrupper, samordnade kommun- och av näringslivsforeträdare. Tillsammans skapade dessa ett nytt näringslivs-

program för Norberg kom att kallas Norbergsmodellen. Perioden

som efter Spännarhyttans nedläggning 1981 betecknar kulturvetaren Gunnel Testad i sin rapport Spelet i kommunen början på en tid. som ny

Åren före den sista industrinedläggningen förebådas och formas

stora denna nya tid delvis av en stor amatörteatersatsning bl.a. 1977 som resulterar i den första av flera återkommande uppsättningar Spelet av

om Norbergsstrejken. Stora delar av Norbergs befolkning ett

var eller annat sätt involverade i spelen och de kan både uttryck för ses som och som en förstärkning av en karaktäristisk, och historiskt grundad,

självständighet och kollektiv orientering hos invånarna i Norberg. Den

mentaliteten, eller andan, är en betydelsefull faktor vi vill förstå om

Norberg som nutida lokalsamhälle, menar Testad. Kulturprojekt och

studiecirklar är, som vi ska uttryck för detta och bidrar till att forma se,

den tiden i Norberg.

nya

Geografiskt är Norberg beläget i Västmanlands län, vid gränsen till

Dalarna. Närbelägna orter är Fagersta, Skinnskatteberg, Ängelsberg och

Avesta. Landskapet är fullt av sjöar och vattendrag, rikt skog och,

förstås, på malmer. Det jordbruk förekommer består till överväsom

9 Se Harry Ståhl, Ortnamn i Norberg och Börje Justrell, Norberg under 500 år, båda i Norbergsbøken. En sockenbeskrivning. 1974, 35 ff 47 ff. s resp s "° Enligt länstyrelsens Befolkningsutvecklingen i Västmanlands län det var exakta antalet invånare i Norberg, vid årskiñet 1994/95, 6649. Ett år senare har befolkningsantalet, enligt Statistik info 1996-01-02 från länsstyrelsen, totalt sett minskat med 146 personer till 6503. 4 Gunnel Testad 1988, s 51 ft.

114 Kapitel 5

gande delen små familjejordbruk, ofta har något annat arbete vid av man sidan jordbruket. Skogen, förr försåg gmvoma med träkol, av som försörjer idag bl.a. den enda kvarvarande stora industrin, Karbennings såg, med råvara. Karbenning är beläget åtta kilometer syd om Norberg och är den enda ytterligare församling, utom tätorten Norbergs egen, ingår i Norbergs kommun. I Karbenning finns förutom kyrkan och som nyligen restaurerad och återinvigd, bamstuga, sågen, en järnvägsstation, låg- och mellanstadieskola. Under år har det också byggts nya senare bostäder där. Traditionellt är annars Karbenning jordbruksbygd och ett centerpartiets starkaste fästen i kommunen. av Kärrgruvan, den största enskilda samhällsbildningen inom Norbergs församling, är idag närmast förort i Norberg. Förr var Kärrgruvan bas en för den andra stora gruvindustrin i kommunen, Spännarhyttan. Här bodde främst arbetare i bostadsområdet Bolagshagen och i småstugor. Idag har byggt till ett egnahemsområde och de sociala och kulturelman skillnaderna mellan orterna är mindre. Utöver Kärrgruvan och Karbenning finns ett antal mindre byar och orter. Till de större av dessa hör Bjurfors, beläget vid länsgränsen till Dalarna nära Avesta. Centralorten Norberg är samlad kring torget, kyrkan och ån. Där ligger inom några minuters gångavstånd, post, bank, busstation och Folkets hus, Konsum och ICA-Gruvhallen, med det relativt nyöppnade Systembolaget intill. Vidare apotek, turistbyrå, hotell och Elsa Andersriksbekanta konditori från 1900-talets början. Vid torget finns en sons sportaffär, pappershandel med lotteri- och spelförsäljning och bokhandel. Intill hittar vi också försäkringskassan, arbetsförmedlingen, centrum kommunhuset med biblioteket och några mindre kiosker och matställen. Komvuxenheten med gymnasieprogram och svenska för invandrare finns där likaså. Flyktingmottagningen är inrymd i samma byggnad. Skolor och flera servicehem ligger något längre bort från centrum. Men inte än det från torget tar mellan fem och tio minuter att nå allt detta mer att till fots. Några kilometer längre ut har vi också Klackbergsgården, konferens- och motionsanläggning, slalombacken, hembygdsgården och Nya Lapphyttan. Bebyggelsen i Norbergs centralort är blandad. I de inre delarna är låghusen äldre och vid ån består bebyggelsen delvis av mycket nere gamla, pittoreska, trähus. Där finns också Abraharnsgården med pennahantverksutställning och återkommande vemissager. I de yttre nent delarna blandas låga hyreshus och bostadsrätter med villor. Andelen hushåll i hyresrätter, bostadsrätter och egna hem är ungefär lika. En viss, än mycket begränsad, bostadssegregation finns. Det kommunala om bostadsföretaget Norbergshem har stor del av flyktinggruppen boende en i sitt område där de också har ett hundratal outhyrda lägenheter. Mer

Kapitel 5 115

välbeställda egnahem och bostadsrättshushåll är koncentrerade till ett par andra delar av Norberg. Utbudet av lediga bostäder av alla slag är stort. Hyresgästföreningar och bostadsrättföreningar driver sin ordinarie verksamhet. Ett par intresseföreningar skilda bostadsorter, en större i Karbenning och en mindre i Bjurfors, har verksamhet i gång. Framförallt Karbennings, men också Bjurfors intresseförening svarar for en rad olika kultur- och fritidsaktiviteter, delvis understödda av kommunen. Befolkningsfördelningen i Norbergs kommun skiljer sig inte uppseendeväckande från riksgenomsnittet. Ett visst överskott finns i de allra yngsta åldersgruppema, upp t.o.m. 14 år och i de allra äldsta, mellan 70-79. På motsvarande vis kan avläsa ett visst underskott i åldrarna 20-34. Det kan, enligt informanterna, inte uteslutas att Norberg riskerar att tappa delar av ungdomsgenerationen. Ungdomarna tenderar att flytta ut när de ska studera och söka sig ett permanent arbete." Befolkningens genomsnittsålder stiger successivt om inte sysselsättningssituationen påtagligt förbättras. Enligt aktuell kommunstatistik var det ca trehundra

flyttade och lite fler flyttade ut från Norberg under 1994.

som som Förutom de bofasta invånarna i kommunen finns också något hundratal som har fritidshus och är sommarboende i kommunen.

Flyktingmottagning och invandring

Flyktingmottagningen är förlagd i samma hus som den kommunala vuxenutbildningen. Där ges också kurser i svenska för invandrare SFI

för de ca 150 flyktingar som kommunen har tagit emot. Största antalet

flyktingar är från Chile, Vietnam och Bosnien, men det finns också ett mindre antal familjer från andra länder t.ex. Turkiet. Antalet insom vandrare vid sidan om flyktingarna är litet, med undantag av de finlän-

dare som kom till Norberg åren efter andra världskriget och fram till

slutet av sjuttiotalet. När den invandringen störst var antalet var som finska medborgare i Norberg knappt tvåhundrafemtio. I grundskolan

utgjorde barnen av finsk härkomst då ca åtta procent av alla bamf Idag

är de finska invandrarna integrerade i samhället.

Z SCB 1993 Some facts about Norberg och intervjuer med Fagersta-Postens

lokalredaktör, rektorn för den kommunala vuxenutbilningen m.fl. 43 Kommunen hade 1993 nettoförlust på fyrtio invånare och 1994 hade en ca nettoförlusten stigit något till femtiofyra invånare. Enligt Statistik Årsbok 1995 och uppgifter från kommunkontorets statistikkontor. 44 Norbergs finska förening och Norbergs finskspråkiga socialdemokratiska förening 1987, s 11 och 25.

116 Kapitel 5

5.1.2 Servicesamhälle,

småföretagande och arbetspendling

Barnomsorg, skola och äldrevård

Så sent som -91 gjorde ett antal studerande undersökning "Attityen om der till Norbergs kommun. I allt väsentligt visar resultaten den att av kommuninvånama tillfreds med servicen. Situation har därefter förvar

sämrats något de nedskärningar skett. Ändå förefaller för-

p.g.a. som troendet för kommunen vara tämligen orubbat, att döma av vad cir-

keldeltagama uppger i intervjuerna. Detta trots att besparingsbetingen

givetvis är kännbara för invånarna och trots den politiska turbulens som rått i Norberg sedan valet -94.

I kommunen finns en utbyggd barnomsorg, så gott som utan köbildning. Det finns flera låg- och mellanstadieskolor, ett högstadium, kom-

munal musikskola och ett par yrkesinriktade gymnasieprogram, industrioch hantverk, som nu ges i samarbete med gymnasieskolan i Fagersta. Norberg har också några elever på det individuella programmet. Dock

alltså ingen fullständig gymnasieskola. Ungdomar som vill gå på andra

program får åka till Fagersta det samarbetet innebär att men nya ungdomar från Fagersta, som väljer de yrkesinriktade program man ger i Norberg, också får pendla dit. Kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare finns i Norberg. Pensionärema i Norberg är många och aktiva. PRO de är en av

dominerande aktörerna när det gäller fritidsarrangemang och studieverk-

samhet. Men även för dem är i behov äldreomsorg är behoven som av väl tillgodosedda. Det finns en medveten satsning från kommunen att göra den till en attraktiv bostadsort inte bara genom bevarandet den av relativa idyllen i centralortens kärna utan också att god social genom ge service också för de äldre. Så har inte mindre än tre servicehem man inom centralorten, varav ett är nybyggt och ett genomgår omfattande en

renovering. Tanken är att kunna erbjuda egna rum i gruppboende. Mål-

sättningen har, i samband med det nyligen förändrade huvudmannaskapet, från landsting till kommun, svängt från att i huvudsak gälla medicinsk vård till att också gälla boendeservice. Att den förändringen inte

45Maria Fors mfl. Attityder till Norbergs kommun. Utbildning i Marknads- och Telekommunikationsteknik. Kunskapens Hus, Norberg. 1991.

Kapitel 5 117

är helt lätt att genomföra har framgått av intervjuema3° Hindren före-

faller dels vara det relativt stora vårdbehov som många av de boende har, de ännu helt anpassade lokalerna och en kvardröjande medicinsk vårdtradition.

Småföretagsamhet och pendling

Den största arbetsgivaren är idag kommunen själv, med drygt sexhundra anställda, inräknat vikarier och korttidsanställda. Från 60-talet och till idag har Norberg och de, på en till två mils avstånd belägna kommunerna Fagersta och Avesta, förlorat uppskattningsvis ettusen arbetstillfällen genom nedläggningar av gruvor och jämindustri. Genom lokaliseringen av några ersättningsindustrier, men kanske framförallt genom kommu-

nernas eget agerande, har arbetslösheten hjälpligt kunnat hållas i schack.

Årskiftet 1994/95 den 14%, inräknat dem är föremål för var ca som

olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Sysselsättningssituationen har hållits uppe också genom egna aktiva satsningar för att få större och mindre företag att etablera sig på orten.

Efter Spännarhyttans nedläggning startade i kommunen ett

man samarbete kring detta som kommit att bli riksbekant under beteckningen

Norbergsmodellen. Någon stor industri som har kunnat ersätta de gamla

har inte nyetablerats. Däremot har Spännarhyttans industriområde omdis-

ponerats till ett företagshotell. Några mindre industriföretag har också etablerat sig där. De fåtaliga industriarbetsplatsema är, med undantag av

Karbennings såg, små och närmast av legokaraktär. Därutöver finns ett förhållandevis stort antal småföretag, ca 300, i kommunen. Många av dem är emellertid enmans- eller familjeföretag. Arbetspendlingen ut från Norberg är förhållandevis stor, nettopendlingen 800 dag, de allra flesta, knappt 600, pendlar till är ca per varav Fagersta. En mindre andel, ca 200, pendlar också till Avesta beläget på andra sidan länsgränsen. Till Västerås pendlar ett 70-tal invånare De

45 En betydande andel personalen inom äldreomsorgen deltar i ABF:s och av SKAF:s studiecirklar "På färd mot framtiden". Formellt behandlar den nya individuella lönesättningen och behovet av objektiva kriterier. Reellt gäller diskussionerna i lika hög grad arbetsvillkoren och konsekvenserna av äldreomsorgens omdaning. Arbetslösheten har i stort sett hållit sig, enligt ett Pressmeddelande 1996-01-08 från länsarbetsnämnden, kvar på samma nivå 1995/96. 48 Siffrorna hämtade från Fakta Norbergs kommun i Västmanlands län om 1995-11-08 och de gäller år 1993.

118 Kapitel 5

allmänna kommunikationerna består huvudsakligen, sedan järnvägen

lagts ner, av bussar med begränsad turtäthet, såväl inom kommunen som

till Fagersta och Avesta. I Karbenning stannar åter tåget, som trafikerar sträckan Örebro Gävle. -

5.1.3 Den expansiva fritiden idrotten,

kulturprojekten och studiecirkelverksamheten

Idrott, fritidsverksamhet och allmänt föreningsliv

Kultur- och fritidsaktivitetema i Norberg är betydande, inte minst med

tanke på ortens begränsade storlek. En Norbergare är i genomsnitt medlem i fyra föreningar. Framförallt idrottsföreningar engagerar många Norbergare. Den anrika Norbergs AIF" upplöstes 1981 och de olika

sektionerna bildade därefter självständiga föreningar. Fritidschefen i

kommunen, Rolf Carlsson, har under 1994 initierat en satsning på att dokumentera föreningarnas historia. Ser vi till ungdomsaktiviteten är Norbergs bollklubb och orienteringsklubben störst med ungefär trehundra medlemmar var. Mätt i antalet medlemmar kommer därefter Norbergs handbollsklubb med

cirka tvåhundra och Skogsgymnastikens IBS med i runda tal hundra-

femtio medlemmar. Närmast efter kommer tennis- och slalomklubbama med några tiotal medlemmar vardera. En lång rad andra föreningar är

aktiva på ungdomssidan ridklubben, scoutema, bordtennisklubben

som osv. Bilden föreningsverksamheten i sin helhet är mångfacetterad, allt av från de traditionella idrotts-, jaktskytte- fiskevårds- och motorklubmer

bar över bostadsrättsföreningar, fackliga organisationer med Kommunal

som det största facket till handikappföreningar och kulturföreningar,

hembygds- och hantverksföreningar samt politiska och religiösa organi-

sationer. Inte att förglömma företagsföreningar, pensionärsföreningar,

9 Intervju med Rolf Carlsson den 21/3 -95 samt Fagersta-Posten den 10/8 -94 i en artikel av lokalredaktören Lars-Erik Bärtilsson Idrottens rötter". 5°Uppgifterna år givna av kommunens fritidsintendent Rolf Carlsson i november 1995. Jfr vi med de siffror som redovisades i kommunens undersökning Intresseundersökning fritidsverksamhet. Ungdomsenkäten 1990 finner vi dels att de största föreningarna mer än fördubblat sitt medlemsantal och att orienteringsklubben är den som vuxit starkast.

Kapitel 5 119

Hem och skola, närradioförening etc. Totalt upptar kommunens för-

teckning över föreningar 182 olika sammanslutningar.

Två föreningar, den äldre finska föreningen och den relativt nystarta-

de internationella föreningen har sitt ursprung i invandring och flyktingmottagning. Den äldre finska föreningens syfte har framförallt varit att

bevara den finska kulturen under det att den internationella föreningen

mer har tagit till uppgift att skapa möten mellan de olika nationalitetema i Norberg. Det är den sista som nu är mest livaktiga, bl.a. har den anordnat matlagningscirklar och internationella aftnar i Folkets Hus.

Strejkspelsföreningew

Föreningen Spelet om Norbergsstrejken den s.k. strejkspelsföreningen

bildades för att uppföra det första arbetarspelet i Norberg 1977. Eldsjäl och regissör var Arne Andersson. Efter att ha satt upp det flera år i följd

övergick föreningen till att, med stor framgång, rad Brecht-före-

ge en ställningar på klassisk gruvmark i olika delar av Norberg. Så har man satt upp Heliga Johanna från slakthusen, Kritcirkeln och Galelei.

På senare år har man fått avbryta ett par stora satsningar eftersom varken resurser eller aktivitet riktigt räckt till. En rad andra verksam-

heter har emellertid spirat ur strejkspelsföreningens aktiviteter som t.ex. "Norbergare minns, Norbergs folkminnesarkiv och det s.k.

Visprojektet. Sannolikt har strejkspelsföreningen också betytt mycket för Norbergs intresse att medverka i Eko-museum Bergslagen. En av de stora satsningarna är uppbyggnaden av "Nya Lapphyttan. Att kom-

munen anställt en egen antikvarie kan kanske också en effekt ses som av det starka kulturhistoriska intresset strejkspelsföreningen givit som upphov till. Föreningens nye ordförande, Henry Lehto, vill idag satsa på mindre

produktioner och på bam- och ungdomsteater, för att den vägen bygga

upp en bas för den fortsatta amatörteaterverksamheten i bygden. Kommunen bidrar till detta att ordföranden tillsvidare har genom en projektanställning för detta. Som ett led i att vidga verksamheten har man

i år också arrangerat utomhusutställning, Konst i det gröna. Bygdens

en starka amatörteatersatsning har resulterat i att Amatörteatems riksför-

5 Då inkluderande åtta studieförbund, alla med förbundskontor i andra kommuner än Norberg. ABF har som enda studieförbund ett lokalkontor på orten. 52Se t.ex. Lars-Erik Lämemarks bidrag Orter och Ställen eller Jämfloden som blev en Stenbeck" i antologin Att fånga bonde. 16 essäer kultur i glesen om bygd.

120 Kapitel 5

bund ATR sin kongress, som för övrigt hölls just i Norberg, i november 1995 beslöt att förverkliga planerna att starta en amatörteaterfolkhögskola. Ett nedlagt vårdhem i tätorten Norberg skulle kunna användas för ändamålet.

"Norbergare minns"

Ett annat stort och långvarigt projekt som pågått och som alltjämt bidrar till ortens kulturella liv är "Norbergare minns. Initiativtagare och eldsjäl i föreningen har sedan än tio år varit pensionären Rudolf mer Mood. Han började tidigt med att dokumentera släktens och vännernas

erfarenheter att intervjua dem. Så småningom gick han utanför

genom den närmaste kretsen och fick med sig andra i dokumentationsarbetet. Att dokumentera äldre Norbergares minnen har varit föreningens huvudsakliga verksamhet. Man bildade inte mindre än femton studiecirklar och kartlade olika aspekter Norbergs historia framförallt från 1800av talet och framåt. Det gällde allt från skola, fattigvård till kommunikatio- Arbetet i cirklama dokumenterades i kompendier. En bok med ner. samma namn som föreningen, Norbergare minns, gavs ut 1993. För

urval och redigering svarade författaren Bemt-Olov Andersson, numera

bosatt på orten. Dokumentationen äldre Norbergares minnen har av

också utgjort underlag för en serie programinslag i närradion. Föreningen arrangerar idag huvudsakligen månadsmöten där någon äldre

Norbergare berättar sina minnen, också dokumenteras. Över 400 som Norbergsbor är medlemmar i föreningen och varje möte samlar mellan 60-100 deltagare. Föreningens verksamhet har starkt bidragit till det påtagliga intresset för bygdens kulturhistoria.

Musikliv och visprojekf

I kommunen finns flera musikföreningar och musikprojekt. Kyrkans körverksamhet för barn och vuxna är omfattande. Ett antal rockband är or-

ganiserade i föreningen RIOT. Visprojektet har, liksom F olkminnesarki-

vet och Norbergare minns, anknytning till strejkspelsföreningen. Till-

sammans med Skinnskattebergs folkhögskola ordnade den 1984 en ter-

minskurs i lokal historia. Under lång tid förvaltades visprojektet som idé främst av en av folkhögskolans lärare, Bertil Olsson, 1994 utgav som

53Andersson, B-O. 1993.

Kapitel 5 121

antologin Bergslagssånger. Lars-Erik Lämemark, kulturarbetare

en som flyttade till Norberg efter att ha deltagit på Olssons folkhögen av

skolekurser, har därefter med hjälp projektstöd från flera olika håll

av vidareutvecklat visprojektet och fört det i hamn. Radio Västmanland, länsstyrelsen, landstinget och kommunen har bidragit ekonomiskt till projektet. Mer eller mindre bortglömda visor från olika delar bygden av har spelats och givits nytt musikaliskt liv. En lång rad traktens av

musikaliska begåvningar har medverkat vid inspelningarna. Arbetet har

redovisats i serie på femtio i Västmanlands lokalradio. en program Våren 1996 två CD-skivor och bok ut på basis materialet. ges en av

"Nya Lapphyttan"

I ett annat kulturproj ekt, Nya Lapphyttan, rekonstrueras vad man anser Europas äldsta De äldsta fynden härrör från 1100-talet. vara masugn.

Återuppbyggnaden, sker nära hembygdsgården, har bedrivits med

som hjälp av ALU-arbeten men också i form kurser i kallmuming och av bygghantverk. En rad instanser förutom kommunens tjänstemän är egna inblandade i projektet, däribland riksantikvarien.

Studiecirkelverksamheten

Studiecirklar har betydande uppgifter i lokalsamhället Norberg, däremot

är studieförbunden organisationer sparsamt företrädda. Det är bara som ABF som har ett kontor öppet deltid. För tre år sedan flyttade man

större delen av administrationen till Fagerstakontoret. Övriga förbund

har också sina expeditioner i Fagersta, Västerås eller ännu längre håll från Norberg och har bara kontaktpersoner där. Av intervjuer med in-

formanterna har det framgått att förhållandet mellan kommunen och studieförbundsorganisationema inte är, eller i varje fall inte har varit, helt

54Olsson 1994.

55 Initiativtagare och projektledare är Lars-Erik Lämemark. Den illustrerade boken med noter, texter, kommentarer och CD-skivor har fått titeln "På mörön så kuta vi hája te gruva"efter gammal Norbergsvisa. Underrubriken lyder: en Klingande ticisbilder fån "Norbergs berslag". Under tryckning 56 Almevik m.f1. 1992 Nya Lapphyttan. En rekonstruerad medeltid 20. s Projektet har uppmärksammats också i rikstidningarna, senast i DN-artikel en den 20 maj 1995, "Medeltida järnslit kulturminne". En drivande kraft när det gällde att få i gång projektet var Eva Bergdahl Bulikin anställd vid Ekomunu seet

122 Kapitel 5

okomplicerat. Kommunens tjänstemän med ansvar för kultur- och fritidssektom pekar båda på att det funnits svårigheter därför att organisationerna inte varit, de det, tillräckligt rörliga, inte alltid kunnat som ser

mot behov och signaler så fort som man hoppats. Men det är

svara nya också så att Norbergs kommun för något år sedan sänkte bidragentill studieförbundens verksamhet. Därmed bröt man den trekommuns-

överenskommelse hade stödets storlek. Samtidigt har man

man om reserverat medel till flera kulturprojekt. Det verkar rimligt att se det som att därmed velat behålla kraftigare lokal styrning över hur man en medlen för kultur- och fritidssektom används. Av studieförbunden är det ABF har det klart största antalet som

cirklar i Norberg. Merparten, en dryg tredjedel, av dem är PRO-cirklar.

Flera är läsecirklar, t.ex. läser man tillsammans den historiska romanen Bergsmansgårdens Lina AnneMari Hellström. Där finns också av sång- och danscirklar liksom cirklar där man först studerar och sen reser till olika landskap. En stor andel ABFs cirklar utgörs Kommunalav av

arbetarförbundets kampanjcirklar På färd mot framtiden, som utgår ifrån ett centralt producerat material med samma namn och behandlar

införandet individuell lönesättning. Det officiella syftet är att arbeta av fram objektiva kriterier för den individuella lönesättningen. Enligt Kommunals sektionsordförande i Norberg har cirklama också inneburit vitalisering den fackliga diskussionen över huvud taget. Utöver en av

dessa cirklar finns, inom ABF, rad specialiserade som t.ex. i

en mer konstsömnad, medeltida sång och dans, mineralogi, teckenspråk, spanska och körsång. SKS är det studieförbund som näst efter ABF fram till förra verksamhetsåret hade den största verksamhetsvolymen i Norberg. Att volyvarit så relativt omfattande hänger med att kyrkans livaktimen samman körverksamhet varit organiserad i studiecirkelform. Under verksamga hetsåret 1994/95 har dessa inte i samma utsträckning bedrivits som stu-

diecirklar varför SKS andel av den totala cirkelverksamheten sjunkit.

Studiefrämjandet och Vuxenskolan ligger strax under SKS i redovisad

verksamhetsvolym.6° Typiska cirkar i Studiefrämjandets regi är t.ex.

rockcirklar, organiserade inom musikföreningen RIOT, Min Hund, och

57 Verksamheten omfattade 1994/ 1995 knappt 2000 studiecirkeltimmar. 58 Hellström 1990. 59 ABF hade 1993/94 1754 redovisade studietimmar och SKS 1115 så gott som alla inom de estetiska ämnenas ram. SCB 1993, 1994. °° Studiefrämjandet med 658 och Vuxenskolan med 472 redovisade studietimmar kommer i storlek efter ABF och SKS om vi utgår ifrån samma års siffror.

Kapitel 5 123

Matlagning. Vuxenskolan har en landsbygdsprofil och ett engagemang inom vården i Norberg. På dessa områden återfinner vi cirklar som "Min gård i EU, Alla tiders skog, "Trädgårdscirkeln och t.ex. cirklar inom vården kallade kort och gott Studiecirkeln där deltagarna är boende på servicehemmen. Flera cirklar riktar sig till anhöriga och personal. Många friska äldre driver också cirkelverksamhet i Vuxenskolans regi. Pensionärsföreningen SPF har t.ex. flera danscirklar i Norberg. En relativ nykomling, idrottsrörelsens studieförbund SISU, har en ex-

pansiv verksamhet i Norberg. Man anordnar en rad skilda studiecirklar

inom de olika klubbarna, t.ex. Friskare idrott, inom orienteringsklubben, Travhästen inom travklubben och Domarcirkeln inom fotbollsklubben. TBVs verksamhet i Norberg utgörs framförallt av språk- och hantverkscirklar. Engelska för nybörjare och Keramik är ett par exempel. Folkuniversitetet har, främst Husmoderföreningen, en rad genom cirklar, både estetiska som Brickbandsvävning och andra, i mer traditionell mening kunskapsorienterade. FS driver ett fåtal bibelcirklar och deltar aktivt i närradioverksamheten. Medborgarskolan och NBV har tidigare år haft cirklar i Norberg men har det inte våren -95 när vår studie genomförs. Det har inte heller Studieförbundet KFUK/KFUMs studieförbund.

Övrigt

Norberg har ett antal återkommande fritids- och kulturaktiviteter. Så t.ex. anordnar man en Vårsalong i Abrahamsgården där traktens amatöoch konstnärer kan ställa ut sina verk. Efter modell från Luleå driver rer

man kulturföreningen Tankamas trädgård. En annan aktivitet är den årliga Bamens kulturfestival i Karbenning.

Norbergs Folkets Hus används också av föreningarna för större tillställningar, t.ex. hade slalomklubben en stor fest i samband med ett föreningsmöte, och den tidigare nämnda internationella föreningen en Turkisk afton med ett hundra gäster. I Folkets Hus har man också par regelbundet dansaftnar och återkommande filmvisningar. Där finns, sedan ett par år tillbaks, även fritidsgården, öppen alla dagar i veckan. Till detta kommer att idrottsföreningama anordnar en rad tävlingar och motionslopp som t.ex. Engelbrektsloppet.

124 Kapitel 5

"Norbergsanda" och framtidsvilja

Det politiska livet i Norberg har sedan urminnes tider som en av informanterna uttryckte det, dominerats av socialdemokraterna. De har haft egen majoritet i kommunen och kunnat fatta de avgörande besluten

själva. Från valet -94 är situationen emellertid en annan. Oppositionen organiserade sig i en teknisk valsamverkan och nu är det nya kommu-

nalrådet vänsterpartistiskt och flera av de politiska posterna i övrigt besatta av moderater, folkpartister och miljöpartister. Kritiken mot den tidigare regimen tycks framförallt ha gällt den, som man säger, självtillräckliga attityden. Beslut har bl.a. fattats om köp och nybyggnation av ett par servicehem för mångmiljonbelopp utan sedvanlig parlamentarisk beredning, dessa kritikerf En fråga, menar annan som

för en utomstående kan förefalla perifer, haft central betydelse

men som i den politiska diskussionen inför valet är kvaliteten det kommunala vattnet. Frågan har diskuterats i kommunen under ett tiotal år. Möjligen

var det just detta, att frågan inte fått någon lösning och inte kvalitets-

frågan i sig, som gjorde vattnet till ett centralt tema i valet 1994. Det politiska livet i Norberg är särpräglat också det sättet att man har en tradition av relativ politisk öppenhet. Så avhåller man t.ex. fullmäktiges junisammanträde under bar himmel på stora torget. Det förefaller heller inte för en utomstående iakttagare motsättningarna, som om trots den delvis hätska valkampanjen, skulle förhindra ett samarbete över de politiska gränserna. Kanske är detta just ett utslag av en gemensam

mentalitet, det som några informanter omtalar Norbergsandan; en

som historiskt förankrad tradition att söka lösningar i utsatta gemensamma situationer En vilja att tillsammans lösa uppkomna problem, trots, eller kanske just p.g.a., yttre förändringstryck och svåra livsvillkor. I modern

tid utgör Norbergsmodellen" och Nya Norbergsmodellen, politiska handlingsprogram för bygdens överlevnad, två yttringar av Norbergsan-

dan. Kommunen befinner sig trots det, om inte i kris, så i varje fall i ett

ömtåligt skede. Tendensen finns att befolkningen blir äldre och situatio-

nen beskrivs av en informant som något av tidsinställd bomb. En hel del av de åtgärder som idag bidrar till att hålla kommunen gående är temporära. Utbildning och kommunal verksamhet kan i längden inte kompensera för bristen på stora industriarbetsplatser.

6 En stort uppslagen DN-artikel Här vänstern med moderaterna den regerar 31 december 1995 redovisar något av de politiska turerna i Norberg efter valet 1994.

Kapitel 5 125

Ser vi till den allmänna utvecklingen är det betecknande att kommunen fått ett antal nyinflyttade kulturarbetare till sig. Det gäller också flertalet av dem som hållit och håller i de stora kulturprojekten. Strejkspelen, amatörteaterföreningen, musikprojekten har alla haft drivande

personer som varit inflyttade. Infödda Norbergare har givetvis också

varit drivande och kanske har de burit projektens inre arbete. Ändå upp ser det ut som om en del av entreprenörskapet i kommunen har kommit utifrån. Det har emellertid inte inneburit några påtagliga svårigheter för arbetet. Tvärtom vittnar flertalet informanterna det fruktbara av om samarbetet mellan Norbergare och inflyttade. En fråga kan ställa man sig är om strukturförändringama i Norberg medför att orten förändras

från industriort till servicesamhälle och kulturbygd.

5.1.4 Tolkning: Cirklarnas för betydelse

lokalsamhället

Kunskap som livsmening, för handling och yrkesorientering som

En stor del av cirklama i Norberg erbjuder sina medborgare meningsen full fritid. För många är den meningsfulla fritiden detsamma att utsom

veckla sina intressen och kompetenser. Lärandet och utmaningen

att erövra nya kunskaper, insikter och horisonter får innebörd i sig. Det en

lärandet är frikopplat från omedelbar nytta, det ska tjäna sig individ

vare eller samhälle i något bestämt avseende, bara berika tillvaron. I ett mer samhälle som Norberg där fritiden, kanske både den frivilliga och den

ofrivilliga tenderar att öka, blir det en avgörande fråga för dess invånare

om de kan fylla den med något som de anser vara meningsfullt. Före-

ningslivet, kulturprojekten och studiecirklama skapar bas för lärandet

en som meningsinnehåll.

En klassisk bild studieverksamhet i folkrörelseregi är den att

studierna ska hjälpa medlemmarna så att de kan formulera sina behov och rikta sina handlingar och därmed påverka sina levnadsvillkor. I ett

demokratiskt samhälle är det viktig förmåga att på kunskapens och en fömuftets grund kunna jämka väl artikulerade ståndpunkter till samman

°2 T.ex. kom under våren -95 Riksteatern med en uppsättning till Norberg där både författare, regissör och en av de medverkande hör till de inflyttade Norbergama. Det gäller för övrigt också såväl visprojektet, arbetet med boken Norbergare minns och teaterföreningen att de delvis vilat på inflyttade kulturarbetares insatser.

126 Kapitel 5 sou 1996:47

politiska beslut. De många fackliga och de enstaka politiska studiecirk-

lama i Norberg, mest påtagligt mot det behovet. Kunskapen svarar fungerar grund för samförståndshandlingar. Norberg är, som vi som hävdat, ett samhälle med stor och relativt väl utbyggd service, vars en

uppgift också är att hålla medborgarna kvar i samhället. En strukturom-

vandling genomförs innebär både ett förändrat innehåll i servicen, som mindre och starkare betoning arbetskraftens individuella resurser en av

insatser för att stärka kvaliteten. Det ska brytas mot personalens försök

att i sina fackliga studiecirklar värna tryggheten men också tillom mötesgå arbetgivarens förändringssträvan. Cirklama förser både medborgare och lokalsamhällets ledning med nödvändig kunskap för genom-

förandet av de planerade handlingarna.

Ett samhälle Norberg kan orimligen erbjuda sina medborgare som fullständigt utbud utbildningar, kurser och studiefonner. Cirkeln ett av kan här fungera ett flexibelt instrument för att möta intressen som som kanske, på större ort, skulle ha lett till val av en reguljär utbildning. en Så kan vi tänka att ett de unga cirkeldeltagare som valt att oss par av fördjupa sitt stora intresse för djur och travsport, för sång och dans, i en

stad hade valt profilerade gymnasieutbildningar något slag. Nu går

av de allmänna utan profil fördjupar sina intressen i program men studiecirkeln. Kanske kommer de att längre fram omvandla sitt fritidsintresse till ett förvärvsintresse.

En till kropp och själ väl fungerande samhällsmedlem hälsoaspekten -

Den enskildes välbefinnande är inte enbart hans eller hennes ensak utan är i hög grad också ett samhällsintresse. För invånarna i ett samhälle

som Norberg är medborgarnas möjligheter till meningsfull fritid av-

görande för deras välbefinnande. En stor del den vuxna befolkningen av pendlar till närbelägna orter för att arbeta. De bor kvar i Norberg bl.a.

för att orten erbjuder bra boende, hygglig service och vacker natur.

Kanske skulle de trots det välja att flytta det inte också fanns möjom ligheter till meningsfull fritid i Norberg. I varje fall skulle flera av en

våra cirkeldeltagare föra ett långt passivare liv utan studiecirkeldeltagan-

det enligt vad de själva uppger. Utbudet av de nöjen som en större ort kan erbjuda, dans, bio, konserter och teater är starkt begränsat, men som i Norberg finns livaktig föreningsverksamhet, en stark idrottsrörelse en och rad kulturföreningar. Cirkeln är ofta ett integrerat moment i en föreningslivet, oavsett det gäller travsport, orientering, musik, sång om eller teater. Vid sidan de möjligheter föreningarna kan erbjuda ger av

Kapitel 5 127

cirkeln några av våra intervjuade deltagare en möjlighet att fördjupa ett intresse för bygdens historia och karaktär. Det kan gälla mineralogi, jämhantering och hantverk eller helt enkelt det historiska arv ur vilket både samhälle och individ är sprunget. För den arbetslöse, ung på väg mot något annat eller gammal och sannolikt utan möjlighet att komma tillbaka på arbetsmarknaden, och inte minst för den som både är arbetslös och invandrare, utgör cirkeln en möjlighet till nonnalitet. Så här formulerar sig t.ex. en man, omkring 60 år och arbetslös sen fyra år tillbaka:

Det är alltid roligt att komma ut någon gång. Man går arbetslös och går hemma hela dagarna så det kan vara hälsosamt att komma ut lite och se andra människor. N05

I cirkeln möts som jämlikar, den utgör något att till, en anledman

ning att lämna hemmet, att möta andra människor än familjens med-

lemmar. En möjlighet att uppleva att det egna ödet, arbetslösheten, invandrarstatusen, inte är en privat utan en delad och kollektiv erfarenhet.

Cirklama har också en själavårdande, andlig uppgift. Det gäller både

de relativt sekulariserade körema och de sant kristna bibelstudiecirklarna. Köremas repertoar påverkas av att de är kyrkokörer. Bibelcirklama utgör på sätt och vis en hjärtpunkt i kyrkans verksamhet. Där slipas och befästs den gemensamma trosuppfattning som utgör grunden för det kyrkliga arbetet, oavsett om vi nu talar om frikyrka eller statskyrka. I Norberg har prästen i statskyrkan studiecirklar med personal på vård-

institutioner och med pensionärer om frågor gäller livet och döden.

som De andliga cirklama, om vi kan kalla dem så, höjer samhällets kris-

beredskap, gör medborgarna bättre skickade att uthärda livets alla på-

frestningar, men förser också kadem av kristna församlingarbetare liksom vårdpersonalen med en bas för att vara bärare av det ställföreträdande hopp som ingår som ett bärande element i allt arbete med andra människor, oavsett om detta är socialt eller pedagogiskt.

Cirklar för arbetslösa och livsåskådningscirklar har med stor sanno-

likhet en positiv inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Så har också en rad andra cirklar, men då gäller det mer befolkningens fysiska än andliga välbefinnande, t.ex. cirklar som Friskare idrott också men en rad andra idrottscirklar. Vi kan anta att de bidrar till befolkningens hälsa genom att de utgör ett stöd för fysisk fostran och aktivitet. Också andra cirklar har en hälsoaspekt. Betydelsefullt för många äldre är det faktum att de med viss regelbundenhet kommer ut flera våra deltagare som av säger. Cirkeln förser dem inte bara med kunskaper utan, minst lika vik-

128 Kapitel 5

tigt, med struktur för tillvaron och meningsfull samvaro med likaen en sinnade. Till det kommer den träning färdigheter som många av cirkav

lama erbjuder. I några dem t.ex. den i Japansk sömnad in-

av som nebär cirkeldeltagande både möjlighet att utveckla ett hantverk och en att möta likasinnade samtidigt den utgör bas för social trygghet. som en Uteblir någon deltagarna tar de andra kontakt, inte sällan söker man av då varandra i hemmet. På det viset svarar medborgarna själva för upp att upprätthålla fysisk funktion och ta hand om varandra.

Gemenskaper, samförstånd och allmän vilja samhällets integrering

Internationella föreningen har cirkel i matlagning. Det uttalade syftet en är att åstadkomma möten mellan olika nationaliteter och kulturer. Det sker lagar och äter de olika ländernas mat tillsammans. genom att man Starka, kulturellt befästa, traditioner kan här demonstreras, diskuteras och förenas utan att det blir hotande.

Och den här kursen, den är mycket bra. Vi känner svenskarna, svenskarna känner invandrare, hur vi gör tillsammans, våran tradition, deras tradition, matkultur och såna där. Och mycket bra, exempelvis min fru, och de andra kvinnorna, bosniska kvinnorna, kan för exempel inte mycket svensk, men när dom kommer i kursen dom blir bättre och bättre. Dom praktiserar. N08

Matlagning är ett universellt intresse och kan förena över nationsoss och kulturgränser, också överbrygga könsbarriärer och återförena men och hustru i ett gemensamt fritidsintresse, liksom den kan lossa man språkhämningar. I ett andra cirklar innebär deltagandet för några av kvinnorna en par

möjlighet att överskrida den könssegregerade arbetsmarknadens tendens

att begränsa deras aktiviteter och intressen. I kontrast till sina vårdande yrken möter de, i cirklama knutna till travsporten och jakten, nästan bara män. De deltar i det ofta typiskt manliga som annars ser som aktiviteter och intressen. Cirkeln och föreningslivet bidrar det sättet

till att göra det möjligt för dem att överskrida begränsningar som sam-

hälle och arbetsliv skapar för dem. Erbjuder dem möten med annars människor de inte mött och erfarenheter de annars inte fått. De annars

blir därmed också delaktiga i gemenskaper bortom dem som arbets-

nya liv och hem formar. Ett samhälle vilket helst är beroende av att individerna kan som identifiera inte bara sin särart utan också sin tillhörighet till olika egen

Kapitel 5 129

gemenskaper, kollektiv. Ytterst måste individen överskrida sin individualitet och upptäcka att han också är delaktig i det stora kollektivet, samhälletf Först när vi har tillgång till sådan form blir det möjligt en att identifiera och acceptera uttrycken för den allmänna viljan, de i demokratisk ordning fattade besluten. Cirkeln representerar sannolikt just en sådan form där egennytta och allmännytta kan formas, konfronteras med varandra och formuleras en högre nivå. Flera cirklama i av Norberg är uppenbarligen av det slaget. Så är t.ex. cirklama På färd mot framtiden i fackets regi både ägnade att formulera den enskildes intresse och att moderera och omforma det intresset så allmän att en vilja kan identifieras. Så säger t.ex. en cirkelmedlem:

Det har varit mycket rundsnack om allt mellan himmel och jord. ... Mest då förstås arbetet. Den här förändringen som vi håller på med här nu. ... Men det är klart, i grund och botten är det här då att man ska försöka ta fram kriterier... och kunna ha någon mall också för arbetsgivare. N02

De fackliga kampanjcirklama, som officiellt behandlar införandet av

individuella löner, blir i praktiken ett led i att formulera ideologi en ny

för samhällets åldringsvård. Bort från den tidigare landstingspräglade

medicinska orienteringen av vården till en mer social och serviceinriktad. Det sker inte utan protester, men det faktum att cirkeln erbjuder möjligheter att ventilera de kritiska synpunktema underlättar förändringens genomförande. Den fackliga organisationen träder och tar ansvar både för att förändringen av huvudmannaskap och vårdideologi samt lönepolitik kan genomföras utan alltför mycket turbulens. Facket bidrar

till att moderera mötet mellan arbetstagare och arbetsgivare så att det

kan ske inte konfliktfritt så i varje fall i socialt godtagbara former. - om Identifieringen av det individuella och det kollektiva, det åtskiljande och det förenande sker förstås eller mindre kontinuerligt och i mer en mängd olika sammanhang. Cirkeln har ibland en tendens, förefaller det, att också vara åtskiljande, befästa specifika grupptillhörigheter och särintressen. Så kan t.ex. bondecirklama öppning utåt mot EU vara en och världen samtidigt de befäster och bevarar bondetradition och som identitet. En litteraturcirkel i PRO som år efter år bedrivs med samma

63Rousseau l762/ 1994 s 28 formulerar, i sin klassiska bok Om Samhällsfördraget eller Statsrättens grunder problemet på följande sätt: Hur ska man finna en form av sammanslutning med hela den styrkan som gemensamma försvarar och beskyddar varje enskild medlem till person och egendom, form en där var och en förenar sig med alla de övriga ändå bara lyder sig själv och men förblir lika fri som förut"

130 Kapitel 5

medlemmar kan både forma positiv grupptillhörighet och gemenskap

en och befästa avståndet till flyktinggruppen i Norberg. Cirkeln kan både

traditionsbevarande och utgöra grund för att identifiera ett

vara en

gemensamt förändringsbehov. Ledarskapet i cirkeln blir här en nyckelfaktor för identifieringen det särskiljande, intressege-

om av av gruppens

menskap, ska bli grund för ansträngning att överskrida den, rikta

energin mot identifieringen allmänviljan eller om den skall bli säte

av för motstånd mot förändring över huvud taget.

Mötesplats och forum för åsiktsbildning lokal demokrati -

Besläktad med tanken om cirkeln som skapare av samhällsgemenskap och formare allmänvilja är tanken att cirkeln utgör ett medborger-

av en

ligt forum. Det framträder tydligt i flera intervjuerna att cirkeln inte

av sällan erbjuder möten med människor inte skulle träffa som man annars eller umgås med. Det kan gälla möten med människor över köns- och

åldersgränser, också, än kanske sällan, över sociala grän-

men om mer

Trädgårdscirklama engagerar både högutbildade och formellt lågut-

ser. bildade. Körsången samlar deltagare olika åldrar, från olika ortsdelar av

och, kan vi gissa, både troende och de inte är religiösa.

engagerar som En könnedlem yttrar sig om mötet i cirkeln:

Och så dricker vi kaffe och pratar... Och vi lever i så olika världar, som de här flickorna har kommit in, de har andra världar och andra nya som värderingar... det är aldrig nåt skitsnack... utan det är alltid en nivå som gör att man blir glad när man går därifrån...Nol7

Det specifika med cirkeln är, tycks det, att den erbjuder en form av

social interaktion det är svårt att hitta på annat håll. En invandrad som cirkeldeltagare jämför cirkeln med caféet såsom det fungerar i Medelhavsländema för männen. Ett ställe där man kan tala om stort och smått, det privata och det offentliga, ett vänskapligt vis, utan krav om men och förpliktelser. Ser vi det demokratisynpunkt är förekomsten av ur sådana fora förutsättning för ett demokratiskt beslutsfattande. Aktuell en

demokratiteori betonar vikten av att inre och yttre överläggning måste föregå politiska beslut. I svensk debatt har detta kommit att kallas

64 Den engelska termen för detta är deliberation, som mer är i överensstämmelse med det vi kallar palaver eller överlägga än med begreppet dialog. Innebörden är den att ett sakförhållande vänds och vrids på under längre tid. Det kan också ske inre process, jag överlägger t.ex. med mig själv, men som en här är det den yttre överläggningen, dryftandet av något tillsammans med någon

Kapitel 5 131

Demokrati som dialog, men det är inte en dialog vilken som helst det gäller utan den vänder och vrider på ett och samma fenomen, som prövar det från olika håll. Där olika individers åsikter kan hjälpa till att belysa ett sakförhållande från många vinklar. Oavsett om sakförhållandet består problem i den familjen, med bambamen, med det komav egna munala styret eller något annat kan samtalet i cirkeln erbjuda sådana möjligheter. De kan finnas där, som en del av sakdiskussionen, som i fackcirklar och EU-cirklar cirkelträfeller, mer informellt före och efter

fen, i kaffepauser och under pågående verksamhet. Cirkeln bidrar på det

sättet sannolikt till att socialisera individer till medborgare i en fungerande demokrati.

Kulturtradition och kulturförnyelse som lokal identitet

En rad av cirklama vänder blicken bakåt mot historien, antingen det gäller samhällets lokala historia eller generellt ett hanverks egen - mer bevarande. Vi kan förstå dem både som konsekvens av samhällets

strukturella omvandling, nedläggningama av de stora gruvindustriema

och som ett offensivt sökande efter ny identitet. Tillbakablickandet finns där, inte förvånande, i flera av pensionärscirklama, t.ex. i PRO-cirkeln Bergsmansgårdens Lina. Denna litteraturcirkel, som handlar om tiden vid sekelskiftet, väcker många minnen hos deltagarna och det gör sanno-

likt också delar repertoaren som sjungs i "Norbergs sånggrupp.

av Men vi ser också andra exempel på hur tillbakablickandet kombineras med något nytt. Ortens historia studeras och blir grunden för en ny

samhällsidentitet, omvandling från identifikation med gruvindustri till

en äldre hantverkstradition och tiden före industrialismen. Exempel på det utgör cirklama Medeltida sång och dans, Brickbandsvävning och Mineraler. För dessa cirklar är det dansen, musiken, hantverket eller jämhanteringen från tiden när samhället Norberg bildades, långt före industrisamhällets kulmen, som står i centrum. Ett par av cirklama har

anknytning till Nya Lapphytteprojektet på så sätt, att den medeltida sången och dansen anknyter till tidsperiod och ska uppföras i

samma

den miljön, och att intresset för mineraler och deras hantering väckts i

samband med rekonstruktionsarbetet av hyttan. finner vi i de En annan aspekt av förnyelse på traditionens grund cirklar behandlar naturmiljön. Även i till framtidsorientesom en synes rad cirkel som Min gård i EU och Alla tiders skog är det naturvård

eller några andra vi syftar på, vilket vi återkommer till i kapitel

132 Kapitel 5

och bondetradition förvaltas samtidigt orienterar sig mot som som man det nya. Förr, säger en norbergsbonde, skulle det kalhuggas i skogen:

Det fick inte finnas ett lövträ i skogarna... men det har väl vi aldrig accepterat nån gång. Det blir väl inte så ett mindre jord- eller skogsbruk heller. ... Jag betraktar mitt jordbruk som en hobby, Det år ett sätt att leva det. Det finns många sätt och njuta på. Jag tycker det är njutsamt att sitta och harva på våren och se fåglar och grejer. N04

Intresset för jordbruket förefaller hos dessa äldre deltidsbönder vara långt mindre inriktat mot snäva näringsintressen än mot bibehållandet och utvecklandet djur och natur på orten. Lika tydligt är miljöintresav set i cirklar som Trädgårdscirkeln, i varje fall hos den deltagare som varit vår sagesman. Cirkeln ingår för honom som en del i ett långt mer omfattande engangemang för naturen. Flera av deltagarna i den cirkeln

är medlemmar i den lokala naturvårdsföreningen. Där har man startat ett

projekt ska inventera olika arters förekomst i Norberg med omnejd. som Föreningen vårdar också ett änge, en slåtteräng. Vad vi är alltså omvandling ortens identitet och självförser en av ståelse från att ha varit knuten till tung industri till att vara förknippad med avlägsen kulturhistoria och med naturen, inte i första hand en mer

som försörjningsresurs utan som egenvärde och fritidsintresse.

5.2 kommunen vid

Nyköping -

Sörmlandskusten

Den l januari 1992 delades dåvarande Nyköpings kommun i tre kommuner: Nyköpings kommun, Gnesta kommun samt Trosa kommun. Nyköpings kommun är idag en av nio kommuner i Södermanlands län. Skärgården sträcker sig längs nästan hela östra kommungränsen, båtoch friluftsliv är viktig del kommunens självbild. Kommunen har en av ca 48700 invånare. Nyköping är centralort med ca 30000 invånare. Den näststörsta tätorten i kommunen, Stigtomta, har ca 2000 invånare. I förhållande till riksgenomsnittet har Nyköpings kommun fler barn och ungdomar och relativt sett färre i åldrarna 20-60 år. Andelen åldringar lig-

ger under riksgenomsnittet.

65 Nyköping så mycket Service för Dig. Kommuninformation utgiven ger mer. av Information Nyköping, mars 1995.

Kapitel 5 133

5.2.1 Gästabudsstaden historien hålls levande

- Centralorten Nyköping Sveriges äldsta städer och firade under är en av

1987 sitt 800-års jubileum. Jubileumsfirandet innebar en pånyttfödelse

för staden. Det bekräftas gång på gång vid samtal med Nyköpingsbor. Staden öppnade sig under jubileumsåret, nu sjuder det mera av liv. I samband med jubileet började vi satsa, folket, politiker och näringsliv, vi började upptäcka att vi har en kulturskatt. Hamnen är numera ströget på med caféer, restauranger, småbutiker och arransommaren gemang. Ett levande kulturminnesmärke är Nyköpingshus, som räknar sina till 1200-talet. Efter Nyköpings gästabud 1317 storrnades och anor

förstördes Nyköpingshus. Ungefär 50 år senare åtemppfördes borgen.

Hertig Karl tillträdde sitt hertigdöme 1568. Han lät bygga ut Nyköpingshus till renässansslott med praktfull utsmyckning. År 1665 eldhärett jades staden och slottet.°° I modem tid har slottet till del restaurerats en och där finns idag bl.a. Södermanlands länsmuseum. På borggården spelas varje sommar i juli ett krönikerspel, som beskriver slottets mest dramatiska händelse, Nyköpings gästabud. Hertig Karl gynnade industrier och hantverk iNyköping. I augusti 1995 arranför tredje året hertig Karls marknad. Det marknad med geras är en tidstypiska produkter, tomerspel, gycklare, musik och dans. På så vis levandegörs historien i Nyköping Gästabudsspelet finanvarje sommar. sieras och administreras i kommunal regi. Det är en amatörteater men

en av rollerna görs av en professionell skådespelare. Övriga skådespela-

rekryteras från studieförbundens teatercirklar. Hertig Karls marknad re drivs av länsmuseet i samarbete med kommunens informationsavdelning. Under den första marknaden svarade studieförbunden for varsin programdel. Studieförbundet Vuxenskolan är fortfarande engagerade genom

folkdanslaget.

5.2.2 Från industristad till

tjänstemannastad

Nyköping är residensstad med bl.a. länsstyrelse och landstingets central-

förvaltning. Stadsbebyggelsen har behållit sin låga, väl sammanhållna

karaktär trots en hel del nybyggnation under senare årtionden. Nyköpingsån slingrar sig genom centrala Nyköping från hamnen till Stora Torget och vidare genom staden. Nyköpingsån delar staden i stadsdelar-

66 välstånd och aska Nyköping I 800 år. Jubileumsskrift utgiven av Kultumämnden i Nyköping, Södermanlands museum, 1987 samt Nationalencyklopedin. Band 14.

134 Kapitel 5

Öster och Väster. I den östra stadsdelen finns bl.a. den tidiga arbetarna

bebyggelsen och i den västra placerades bl.a. länsstyrelsen och lärover-

ket. Innerstaden har sju broar förbinder Öster med Väster. som Handel och hantverk har förekommit under Nyköpings hela historia. Vattenfall i Nyköpingsån gjorde det möjligt att anlägga industrier. Kring sekelskiftet kom särskilt tre branscher att dominera stadens näringsliv. Det textilindustrin, metall- och verkstadsindutrin samt träindustrin. var Näringslivsstrukturen har under 1900-talet förändrats helt. Industristaden Nyköping är historia, istället har den administrativa staden växt fram med kommun och landsting stora arbetsgivare. Många företag som med tillverkning har således lagts ned. Textilindustrin är exempel på en bransch helt försvunnit. Nyköping har relativt stor omgivande som landsbygd och har idag sysselsättning i jord- och skogsbruk som är en

något större än snittet i riket. Industriandelen är numera väsentligt lägre

än riksgenomsnittet. Kommunen har alltså relativt sett färre anställda inom tillverkningsindustrin och fler inom förvaltning än vad som är genomsnitt för landets kommuner. Nyköping är starkt integrerat med Oxelösund i en gemensam arbetsmarknad där Oxelösunds industridominans balanserar den tunga offentliga sektorn i Nyköping. Det är endast en dryg mil mellan torgen i de båda kommunerna. För boende i Öxelösund innebär detta i att man Nyköping får tillgång till arbetsplatser främst i tjänstesektom. För Nyköpingsbor utgör SSAB Oxelösunds jämverk den största industriarbetsplatsen den lokala arbetsmarknaden. Detta återspeglas också i stor inbördes pendling mellan kommunerna.

Arbetslösheten ökar på tjänstemannasidan

I tidigare lågkonjunkturer har Nyköping haft låga arbetslöshetssiffror

balanserad arbetsmarknad mellan tillverkande industri, handelp.g.a. en och affarssidan samt offentlig sektor. Nyköping har emellertid drabbats mycket hårt av rådande lågkonjunktur samt strukturomvandling. I samband med SAABs flyttning av huvudkontoret till Trollhättan försvann 500 jobb. Stängningen av Levers tvättmedelsfabrik har också inneburit stor förlust arbetstillfällen. Några positiva lokaliseringar under de en av senaste åren utgörs av ett större dataföretag och ett försäkringsföretag. Offentlig sektor förekommer genom kommunens verksamhet, landstingets centralförvaltning, vårdinrättningar, kulturinstitutioner och länstrafiken samt den statliga länsstyrelsen och affársverken i form av banverket, SJ, post och tele. Inom alla dessa områden pågår omstrukturering och nyorientering vilket tenderar att minska omfattningen av offentligt

Kapitel 5 135

anställda. Arbetslösheten har med andra 0rd ökat på änstemmannasidan

vilket är en ny situation i Nyköping."

I Nyköping antalet arbetslösa i mars 1995, 3773 personer eller var 12,7%. Under första kvartalet 1995 varslades ingen industrianställd i Södennanland. Majoriteten de varslade fanns inom den offentliga av sektorn 100 varslats på Nyköpings lasarett. Även länsstyrelvarav ca har drabbats nedskärningar och 26 personer förväntas mista sen av

jobben.

Blandade bostadsområden och låg andel utländska medborgare

I Nyköpings centralort bor 18% hushållen i hus de äger, ca 37% ca av

bor i bostadrätt och ca 46% bor i hyresrätt. Staden är inte utpräglat

segregerad enligt flera infonnanter. Det finns emellertid bostadsområden

med olika status och relativt nybyggda områden med mer problem än

äldre bostadsområden. Nyköping är ingen invandrartät stad. Kommunen tog emot 375 flyktingar under 1994 enligt avtal med Statens Invandrarverk. De allra flesta dessa flyktingar bosnier." Totalt fanns 2100 av var utländska medborgare bosatta i kommunen 1994.72 Nyköping ska ta

emot 125 flyktingar 1995. Enligt uppgifter i Södermanlands Nyheter vill

socialnämnden detta antal för flyktingar kommer till reservera som Nyköping för att återförenas med sina familjer och därmed inte ta emot

flyktingar direkt från förläggningar.

67 Underlag och fakta arbetsmarknad och arbetsliv baseras huvudsakligen om på följande källor: Länsstyrelsen: Södermanlands län och dess kommuner en beskrivning 1993. - Länsstyrelsen: Sysselsättningsprognos 1992-2010 for Södermanlands län baserat på en näringslivsanalys 93-06-14. Nyköping ger så mycket mer. Service för Dig. Kommuninformation utgiven av Information Nyköping, mars 1995. Södermanlands Nyheter SN. Intervjuer med informanter 68 SN 1995-04-13, 16. Med arbetslös de saknar fotfäste på arbetss menas som marknaden, enligt länsarbetsnämndens tenninologi. 69 SN 1995-03-16, s 7° Enligt beräknade uppgifter från kommunkontorets planeringsavdelning gällande 1994. 7 SN 1995-03-05, s 10. 72SN 1995-04-13, s 73SN 1995-01-27, s 11.

136 Kapitel 5

5.2.3 Socialdemokraterna åter vid makten i

ekonomiskt kärva tider

Valet 1994 innebar ett majoritetsskifte i Nyköping. Efter tre år med borgerligt styre återtog socialdemokraterna makten i kommunen. Handlingsprogrammet Nyköping kan. Bättre som man gick till val har arbetats fram av förtroendevalda i kommunala styrelser och nämnder i studiecirklar, vilket vi återkommer till. Kommunalskatten i Nyköpings kommun ligger relativt nära riksgenomsnittet. Budgeten för 1995 omsätter 1,5 miljarder kronor." I ca Nyköping finns endast en lokaltidning, centertidningen Södermanlands Nyheter SN. Lokaltidningen spelar en central roll i den offentliga debatten liksom för den lokala informationen om vad som händer i kommunen. I mitten maj 1995 publicerade Södermanlands Nyheter av uppgifter om att underskottet i kommunens budget förväntas bli betydligt större än väntat för innevarande år. Den 15 maj skriver lokaltidningen att skenande socialbidrag är tung orsak till att kommunens en

budget spricker. Arbetslösheten ligger bakom det växande behovet

socialbidrag. Inom området barnomsorg, skola och fritidsverksamhet

finns också svårigheter att hålla budgeten.77 Under våren 1995 har

kommunens förslag till barn- och ungdomsplan varit ute remiss. En het politisk fråga i Nyköping under våren har varit just framtidens skola."

74Nyköping ger så mycket mer. Service för Dig. Kommuninformation utgiven av Information Nyköping, mars 1995, s 25. 75Södennanlands Nyheters dominerande roll för informationsspridning, offentlig debatt och som gemensamt samtalsämne människor emellan har på olika sätt bekräftats i samtal med flera informanter. Södermanlands Nyheter har följts under perioden 1995-01-16--05-19. 76 SN 1995-05-12, första sidan samt s En intensiv debatt om kommunens budget och risken att underskottet skenar iväg förs på tidningens ledarsida och i flera artiklar påföljande dagar, SN 1995-05-13, 15 och 16. 77SN 1995-05-15, förstasidan samt s 7 Följande exempel på rubriker ur Södermanlands Nyheter kan illustrera detta "Sparchock Annu fler barn i klasser och dagisgrupper" 1995-05-17, "Värdslöst och odemokratiskt Lärare kräver besked om skolförändringar" 1995-03- - 18, "De ändrade sig inga skolor ska läggas ner" 1995-05-09. -

Kapitel 5 137

5.2.4 Utbildning och kommunikation strategiska

frågor

Planerna för de framtida bostäderna koncentreras runt stadsfjärden i Nyköping. Här ligger Amöområdet med ett varierat utbud av boendefor- Här ligger också Brandholmen bostäder är förberedda för mer. vars

modern IT-teknik. Under paroller Det intelligenta samhället i char-

som

mig småstadsmiljö startades 1989 projektet Nya Nyköping för att

lansera staden och Brandholmen som spjutspets för flexibelt arbete och som förebild för IT-samhället. Projektet har successivt bantats ner och i februari 1995 kunde man läsa i Södermanlands Nyheter att ledande tjänstemän i kommunen begär medel för att återerövra konceptet om

Nyköping som spjutspets i IT-utvecklingen.

Länsstyrelsen konstaterar i en regional problem- och framtidsbild

bl.a. att en svaghet i länet är kompetens- och utbildningsnivån samt att

övergångsfrekvensema till akademiska studier är extremt låg bland dagens gymnasister i länet. Nyköping ligger emellertid något bättre till än flera andra sörmlandskommuner när det gäller andel av befolkningen

med längre utbildningar. Enligt statistiska uppgifter från 1992-01-01

hade 49,2% av Nyköpings befolkning i åldern 20-64 år gymnasial

utbildning, 28,8% hade förgymnasial utbildning medan 20,8% hade eftergymnasial utbildning för 1,2% saknas uppgift. Utbildningsnivån är något högre än genomsnittet för medelstora städer.

Enligt länsstyrelsens beskrivning satsning goda kommunika-

är en

tioner samt utbildning strategiska utvecklingsfrågor för Nyköpings kommun. I denna satsning ligger tåg- och flygförbindelser, projektet Nya Nyköping samt utbyggnad av ett högskolecentrum och utveck-

7° SN 1995-02-20, ll Brandholmen lyckad satsning. En enkät s anses som en som gjorts bland de boende visar att 90% är nöjda eller mycket nöjda med boendet och fler och fler arbetar från bostaden med hjälp av "elektroniska motorvägar" och annan modern teknik. Enkäten genomfördes av projektledningen för Nya Nyköping i samarbete med Linköpings universitet. Enkäten kommer att följas upp för att ta reda på vad distansarbete innebär för telependlama själva, deras familjer och området de verkar SN 1995-04-20, s ° Länsstyrelsen i Södermanlands län, PM 1993-06-14 Regional problemframtidsbild av Södermanlands län en regional analys samt sysselsättnings- och befolkningsprognos fram till år 2010. 8 Levnadsförhållanden i Sveriges kommuner, Svenska Kommunförbundet 1994, Tabell 8 Utbildningsnivå 1992-01-01 Anm Gnesta kommun och Trosa kommun redovisas separat Procentsiffroma för medelstora städer var 48,9% gymnasial utbildning, 32,2% förgymnasial utbildning respektive 17,9% eñergymnasial utbildning för 1,1% saknas uppgift.

138 Kapitel 5 sou 1996:47

lingscentra såsom elbranschens utbildnings- och utvecklingsinstitut." I

Nyköping finns tillgång till högskoleutbildning genom Högskole-

centrum, anordnar utbildning inom ekonomi, språk, ADB, teknik, som pedagogik Vid Högskolecentrum finns även ett Lärarcentrum för m.m.

distansutbildning samt uppdragsutbildning inom olika områden. En

högskoleutbildning till Europaingenjör som omfattar 120 p planeras

inom elområdet i samarbete mellan Mitthögskolan i Härnösand, Högskolecentrum, Elbranschens Utvecklings- och utbildningscenter samt Nyköpings kommun.

5.2.5 Skynda långsamt småstadsidyllen utmanas

Informanter och cirkeldeltagare har genomgående fått frågan om vad

präglar Nyköping. Det är uppenbart att här inte finns något enkelt

som Den bild som framträder handlar om naturen, närheten till skärgård svar. och friluftsliv. Till bilden hör också den administrativa staden, tjänstemannastaden med ett rikt föreningsliv. Det organiserade umgänget byginte på bor utan utgår snarare från social och yrkesmässig ger var man status. Flera personer återkommer till uttryck som här skyndar man långsamt, det finns en försiktighet inför nyheter och förändringar både

i det lilla och i det stora. Det kan vara svårt att vara nyinflyttad eller att

annnorlunda, människor håller sig sin kant. Någon menar att vara det finns historisk förklaring i både statarmentalitet och den förfinade en

kulturborgarstaden. En intervj säger att det tar tid att lära känna

uperson Nyköpingsboma när väl gör det så har vän för livet. men man man en De sista åren "har inneburit chock för mängder industrier har en av lagts samtidigt den offentliga sektorn drabbats nedskämingner som av ar. Det är ett nytt fenomen rubbat tryggheten. Staden och dess som innevånare står inför den stora utmaningen att våga släppa taget om det välkända lilla formatet och svinga sig iväg på vägar, att trotsa nya småstadsmentalitetens jantelag och fortsätta satsa i 800-årsjubileets anda.

82 Länsstyrelsen i Södermanlands län rapport nr 3 1993 Södermanlands län och dess kommuner en beskrivning. - 33 Nyköping så mycket mer. Service for Dig. Kommuninformation utgiven ger av Information Nyköping, mars 1995. 84SN 1995-04-08, S

85Informant- och deltagarintervjuer

Kapitel 5 139

5.2.6 Folkbildning och föreningsliv med djupa

historiska rötter

Föreningslivet växte fram i stor omfattning under 1880-talet. Numerärt dominerade frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen under 1880- och

l890-talen, medan arbetarrörelsen senare kraftigt ökade sitt medlemsan-

tal. De första fackföreningama organiserades av hantverksarbetare. De

avdelningar tillkom vid 1890-talets slut och bestod framför som senare, allt industriarbetare. Sven Hedenskog som skrivit om folkrörelsemas av

historia i Nyköping under perioden 1880-1915 framhåller att dessa i hög

omvandlingsprocessen i demokratisk

grad var pådrivare i den politiska

riktning i Nyköping.

Bokutlåning förekom redan i mitten 1800-talet tack vare två av

sammanslutningar i Nyköping, nämligen Nyköpings bildningsförening samt Läsesällskapet. Senare blev det Nyköpings Arbetareförening som

bedrev den omfattande biblioteksverksamheten." Redan 1915 mest

bildades ABF i Nyköping. I april 1995 firade man sitt 80-årsjubileum.

Det första året hade fyra cirklar i ämnena amatörteater, astronomi, man

svenska och föreningskunskap

Det finns föreningar för precis allt... och lite till

I dagens Nyköping finns ett rikt förgrenat föreningsliv bestående av

cirka 500 föreningar. Det finns föreningar för precis allt och lite till som

informant uttryckte det. Det är ett sätt att umgås. Det finns t.ex. föreen

ningar inom idrott, politik, natur och miljö, hobby samt frivilliga för-

svarsorganisationer, freds- och solidaritetsorganisationer, humanitära

hjälporganisationer Röda Korset och Rädda Barnen samt hem-

som

bygdsföreningar. En rad föreningar vänder sig till olika grupper såsom invandrarföreningar, kvinnoföreningar, pensionärsorganisationer, handikapporganisationer och föreningar för barn- och ungdom. Vidare finns

kultur-, konst- dans-, musik- och teaterföreningar. 1994 fanns 40 körer

86 Hedenskog, Sven, "Folkrörelsema i Nyköping 1880-1915" i Nyköpings stads historia, red Stellan Dahlgren Nyköping, 1974, s 875. 37 Schnell, Ivar, Nyköpings historia, Södermanlands Hembygds- och museitörbund, 1963 "Bildningssträvanden och bibliotek" ss 159-160. s Kunskap Bildning Allvar Glädje ABF Nyköping 80 år 1915-1995. Jubileumskrift sammanställd av Rune Eriksson.

140 Kapitel 5

i Nyköping. Naturligtvis finns rad frireligiösa samfund och även en ung-

domsverksamhet inom statskyrkan och olika frikyrkor.

Studieförbunden bedriver en omfattande verksamhet

ABF är det dominerande Studieförbundet i Nyköping med 630 genomförda studiecirklar i kommunen 1993/94. I studietimmar räknat svarade ABF för 18247 studietimmar. Det motsvarar 33% av antalet studietim-

mar om 55241, som elva studieförbund i Nyköping totalt genomförde

läsåret 1993/94. En mycket uppskattning är att 1900 studiegrov ca cirklar genomfördes i Nyköping läsåret 1993/94.

Det är bredden som präglar ABFs verksamhet i Nyköping. Ungefär hälften av cirkelverksamheten riktar sig till allmänheten. Den andra

hälften bedrivs i samarbete med olika medlemsorganisationer. Under de senaste åren har den fackliga studieverksamheten minskat medan cirkelverksamheten för pensionärer och arbetslösa ökat. Inom Gör Nåtprojektet för arbetslösa som drivs i samarbete med LO-sektionen i Södra Sömiland, arbetsförmedlingen och Nyköpings kommun genomfördes 49 cirklar i olika ämnen under läsåret 93/94. Cirkelstudier i data har varit ett expansivt område de senaste tio åren. Tjänstemännens Bildningsverksamhet i Nyköping svarade 1993/94

för 16% 9000 studietimmar av antalet studietimmar vilket betyder att

de är det näststörsta Studieförbundet. I riket som helhet kommer TBV på femte plats. TBV i Nyköping har en stark estetisk profil 67% av verksamheten 93/94 och är känt för sitt musikhus och sin musikverksamhet bland ungdomar. De har klart uttalat att ungdomar och tjänste-

s Föreningskatalog, Nyköpings kommun januari 1994. °° Verksamhetsberättelse 1993-1994, ABF Nyköpingsorten. 9 SCB Bakgrundsmaterial om kultur 1994:1, cirkelverksamhet i kommunerna 1993/94 I statistiken över antalet studietimmar framfår att 46% 25436 st av det totala antalet registrerats inom det estetiska ämnesområdet. I riket som helhet är procentsiffran 47%. 92 ABFs verksamhet omfattade 630 studiecirklar vilket motsvarade 18247 studietimmar. Det ger en genomsnittscirkel om knappt 29 studietimmar. Med en genomsnittscirkel om 29 studietimmar blir det totala antalet studiecirklar 1905. Om 630 cirklar är ca en tredjedel så kan en annan väg att grovt uppskatta det totala antalet vara 3 x 630 dvs. 1890 studiecirklar. 93Information från ABF.

Kapitel 5 141

män är primära målgrupper för verksamheten. TBV samarbetar med medlemsförbunden och TCO i TjänstemannaResursen. Det är en verksamhet som riktar sig till arbetslösa tjänstemän, vilket vi återkommer till. Medborgarskolan svarar för 12% av cirkelverksamheten 6559 studietimmar 93/94. Medborgarskolan har också en stark estetisk profil 5 7% av verksamheten. Studieförbundets mål är att främja humanistisk bildning och kultur". Speciella satsningar inför verksamhetsåret 94/95 var ALU-projekt, pensionärsverksamhet inom Aktiva seniorer samt kurser inom EU, miljö och handikapp. Under hösten 1993 startade man sitt första ALU-projekt Skrivarverkstad Dokumentation av gamla arbets- -

platser i Nyköping

Folkuniversitet i Nyköping svarar för 11% av cirkelverksamheten 5860 studietimmar 93/94. FUs profil är både estetisk verksamhet och språk 43% respektive 42% av verksamheten. Studieförbundet skriver

själva att språk är den viktigaste ingrediensen i Nyköpings utbud

Studiefrämjandet genomförde 5565 studietimmar i Nyköping under

1993/94 vilket betyder 10% av den totala cirkelverksamheten. Studiefrämjandets profil ligger inom det estetiska området men också inom ämnesgruppen matematik/naturvetenskap 45% respektive 39%. Studieförbundet ger inte ut något program till allmänheten utan cirkelverksamheten vänder sig i första hand till medlemsorganisationema. De satsar dessutom invandrarverksamhet och ungdomsmusik. I mars 1995

invigdes Studiefrämjandets nya musikhus i Nyköping.

I riket som helhet är Studieförbundet Vuxenskolan det näst största Studieförbundet efter ABF. I Nyköping kommer SV först sjätte plats

med 5% 2564 studietimmar av det totala antalet studietimmar 1993/94.

Studieförbundets profil ligger inom ämnesgruppen samhällsvetenskap/information 3 8% verksamheten. Studieförbundet har medvetet satsat av på cirkelverksamhet inom det sociala området. Man samarbetar exem-

pelvis med Nämndemannaföreningen, Överförmyndaren och socialför-

valtningen. Under Demensåret 1994 arrangerade aktiviteter SV en rad och cirkelverksamhet i samarbete med Röda Korset och Demensföre-

° TBV Södennanland, Verksamhetsplan för TBV i Nyköpings kommun 1994/95. 95 Verksamhetsplan 1994/95 Medborgarskolan i Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta. °° Verksamhetsplan för Folkuniversitetet i Nyköping 1995-96. 97 Information från Studiefrämjandet.

142 Kapitel 5

ningen i Nyköping. NBV genomförde 1993/94 2716 studietimmar. De

mindre studieförbunden i Nyköping SKS 1919 studietimmar 93/94

SISU 1532 st, KFUK/KFUMs studieförbund 669 studietimmar samt FS 610 studietimmar har sina kanslier förlagda till andra orter och

verksamhetsföreträdare finns vissa tider i Nyköping. Nyköping genomförde studieförbunden läsåret 1993/94, 621 kultur- 452 arrangemang var offentliga. Föreläsningar, sång och program, varav musik dominerade utbudet. Studiefrämjandet var det studieförbund som

arrangerade flest närmare bestämt 175 av 621 kulturprogram.

program,

ABF, TBV och LO driver Nyköpings folkhögskola

Nyköpings Folkhögskola firade sitt 25-årsjubileum under våren l995.°°

Folkhögskolans huvudman är sedan tio år Stiftelsen Nyköpings Folkhög-

skola. I denna ingår Nyköpingsortens ABF-avdelning, TBV Söderman-

land samt LO-sektionen i Södra Sörmland. Nyköpings Folkhögskola är dagfolkhögskola belägen i centrala Nyköping. På skolan ges olika

1-2 åriga linjer t.ex. samhällslinje, miljölinje, konst och natur. Dessutom t.ex. ettårig invandrarkurs samt deltidskurser för pensionärer.

ges en Skolan har idag 240 elever. Medelåldern är 35 år och av skolans ca elever är majoritet kvinnor. En representant för skolan menar att det en behövs uppsökande verksamhet på arbetsplatserna för att nå dem som riskerar att bli arbetslösa, särskilt för att nå männen. Det krävs enligt honom en pånyttfödelse, folkbildningstlamma, för att upptäcka att en folkbildning är en genväg, inte en senväg, för människors kompetensutveckling, för att frigöra hela människans resurser.

5.2.7 Ett rikt kulturliv med växande teaterintresse

Ett kulturhus av gammalt datum är Nyköpings Teater, invigd 1884. Tea-

tern används både som scen för Riksteatern och för lokala teaterevene-

Teaterföreningen har arrangerat 30 gästspelsförestâllningar på

mang.

9 Information från Studieförbundet Vuxenskolan. 99 SCB Bakgrundsmaterial kultur 1994:2, kulturprogram i kommunerna om 1993/94. l°° Folkhögskolans framväxt och verksamhet under åren speglas i Nyköpings Folkhögskola 25 år 1970-1995. ° Information Nyköpings Folkhögskola bygger på skolans eget material om och infonnantintervju.

Kapitel 5 143

Nyköpings teater under det senaste spelåret. Under våren 1995 granska-

de Södermanlands Nyheter teaterlivet i Nyköping. Man fann att sedan stadens 800-årsjubileum 1987 har teaterlivet, särskilt på amatörsidan, slagit ut och börjat blomstra. Idag finns fem livaktiga stora grupper som verkar vid sidan av varandra i staden. Tillsammans har NAM- Teatem, Småfolket, NYMOS, Tystberga Dramatörer och Gästabudsgänget med sammanlagt 199 engagerade på och bakom scenen gett 262

föreställningar som setts av totalt 54330 åskådare under det gågna

teateråret. Till detta kommer bl.a. bygdespel och inte minst teatercirklar där alla från små barn till pensionärer agerar på scenen och all skolteater.°2 Flera informanter har understrukit musiklivets dominerande roll

i Nyköpings kulturliv, men de får nog se upp för teaterintresset växer,

som en av dem uttrycker det. Culturum med stadsbibliotek, konsertsal, hörsal, café m.m. invigdes

1989 och ligger mitt i Nyköpings innerstad. Den institutionella kulturen

med biblioteket och Culturum Program ligger under verksamhetsnämnden Utbildning och Kultur. På Culturum erbjuds ett brett utbud av aktiviteter Folkbild-

för både bam och vuxna. Varje höst arrangeras en

ningsvecka på Culturum. Då visar samtliga studieförbund upp sin verksamhet och arrangerar en rad program. Många på Culturum och på andra håll i staden sker i arrangemang samarbete mellan olika arrangörer såsom studieförbunden, Södermanlands Museum, Stiftelsen Kultur i Sörmland m.fl. Det finns också en rad

föreningar inom kulturområdet. Ett exempel är Nyköpings Kammarmusikförening som arrangerar flera konserter på Culturum varje säsong.

5.2.8 för

Tolkning: Cirklamas betydelse

lokalsamhället

Ett lokalsamhälle Nyköpings storlek skulle kunna studeras, beskrivas av och analyseras många perspektiv. Livet i lokalsamhället är naturligtur vis mångsidigt och komplext. En beskrivning några få sidor kan endast översiktligt belysa delar av lokalsamhället liksom delar av studieförbundens verksamhet. Av liknande skäl är det viktigt att hålla i minnet att den tolkning av cirklamas betydelse i lokalsamhället, som följer nedan, bygger på samtal med deltagare i 21 olika cirklar samt intervjuer med projektledare och företrädare för vissa verksamheter. Tolkningen ger sålunda exempel på vad studiecirklar kan betyda i ett lokalsamhälle.

m SN 1995-03-25, s 16.

144 Kapitel 5

Däremot kan dessa exempel inte besvara frågor om cirkelverksamhetens betydelse som helhet i Nyköping eller om enskilda studieförbunds roll på orten. Studiecirklar ingår som en självklar och integrerad del i flera verk-

samheter. Pensionäremas Hus och TjänstemannaResursen är exempel på

verksamheter där studiecirklar viktig del i helheten. Två intervjuär en personer deltar i cirklar inom ABF som PRO arrangerar på Pensionärernas Hus och två personer deltar i TBVs cirklar för arbetslösa på TjänstemannaResursen. Bland intervjupersonerna finns ytterligare två som deltar i verksamhet riktad till arbetslösa. De deltar i två olika ALUprojekt inom Medborgarskolan med inriktning skrivande respektive konstnärligt skapande. Inom projektet Mångkulturella Nyköping används studiecirklar dels för att skapa möten mellan invandrare och svenskar, dels för att ge projektmedarbetare kompetens av olika slag för att knyta nya kontakter, skapa möten och infonnera. En intervjuperson deltar i NBV cirkeln Likt och olikt om kulturmöten i Sverige. Ibland konstituerar cirklar- na själva verksamheten. Det gäller t.ex. Studiefrämjandets nystartade musikhus. En av intervjupersonerna är engagerad i starten av musikhuset och deltar i en rockmusikcirkel. Vissa cirklar har till syfte att starta en ny ideell verksamhet såsom Väntjänst. En intervjuperson deltog i finska församlingens cirkel inom SKS för att bygga upp en Väntjänst för fmsktalande. Cirklar i församlingslivet om livsåskådning kan medverka till ett ökat församlingsengaoch ideellt arbete. Jennifer, som vi mötte i ett av porträtten, gemang berättar bl.a. om detta. Hon deltar i en cirkel inom EFS i samarbete med

KFUK/KFUMs studieförbund. Ömsesidigt stöd och praktisk hjälp för ett

ökat socialt liv kan också växa fram i studiecirklar för anhöriga till svårt sjuka. Det gäller t.ex. i Studieförbundet Vuxenskolans anhöriggrupp för demenssjuka där en deltagare har intervjuats. Studiecirklar kan vara ett instrument för att påverka den kommunala utvecklingen. Socialdemokraternas studiecirklar inom ABF där deltagarna utarbetade ett politiskt handlingsprogram och politiska cirklar inom s-föreningar är sådana exempel. Två intervjupersoner deltog i particirklar. Föreningscirklar och fackliga studiecirklar kan bidra till att utveckla den egna föreningen respektive den egna arbetsplatsen. Deltagare i en ledarcirkel inom Nyköpings Orienteringsklubb i samarbete med SISU samt i en facklig cirkel inom Kommunal i samarbete med ABF har intervjuats. En kvinna deltar i en boendecirkel inom Riksbygsom gen illustrerar hur hennes intresse för studier- och studiecirklar spridit sig till flera sammanhang och till många människor.

Kapitel 5 145

Fritidscirklar av olika slag kan ses som en arena för möten mellan människor med olika bakgrund och livssituation. Människor som inte känner varandra kan via studiecirkeln hitta andra med samma intresse. Cirklama skapar så vis olika nätverk och kitt mellan människor i lokalsamhället. Studiecirkeln lättillgänglig form för kontinuerligt är en lärande och erfarenhetsutbyte. Cirkeln som mötesplats speglas bl.a. av två intervjupersoner som deltar i Frikyrkliga Studieförbundets Babysång för föräldrar och små barn och en intervjuperson som deltar i vävning på Medborgarskolan. Cirkelutbudet kan också erbjuda möjligheter till fortbildning för

yrkesverksamma, inte minst för egenföretagare som inte har tillgång till

personalutbildning. Rolf, som deltar i tyska på Folkuniversitetet, ger exempel på detta liksom en ung bonde som deltar i studiecirklar inom Studieförbundet Vuxenskolan. Även för dem är anställda större som

arbetsplatser kan cirkeln vara ett led i fortbildningen, det gäller t.ex. en

kvinna som deltar i en TBV-cirkel om data.

Pensionärernas Hus centrum för lärande och gemenskap -

I centrala Nyköping ligger ett K-märkt gammalt bryggeri. Det renovera-

des kommunen och blev 1991 Pensionäremas Hus. Huset drivs av av Pensionärsalliansen, en ideell förening bestående av PRO Pensionärer- Riksorganisation, SPF Sveriges pensionärsförbund samt SPRF nas

Statspensionärema i Nyköping. I huset råder en sjudande aktivitet av medlemsmöten, musik, dans, bridge, gymnastik, vävning och olika stu-

diecirklar Ordföranden i Pensionärsalliansen berättar att huset är en mm. viktig del i pensionäremas fritid, ett andra hem för många. Det är ca 3000 besöker huset varje vecka. Verksamheten i Pensionäremas som

Hus vänder sig till de tre organisationemas medlemmar men cafeterian

är öppen för alla. PRO driver studiecirklar i samarbete med ABF i Pensionäremas Hus. Våren 1995 fanns landskaps- och litteraturcirklar på programmet, men även cirklar i språk, konsthantverk, inflytandefrågor för pensionärer m.m.1°3 SPF driver cirkelverksamhet i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och erbjuder litteraturcirklar, Läs och Res-cirklar, språk, aktiekunskap m.m.° Statspensionärema SPRF driver också kurser för

m3 PRO Nyköping studieprogram våren 1995. ° SPF Nyköpingstöreningen Program februari-september 1995.

146 Kapitel 5

sina medlemmar.°5 Pensionärsalliansens ordförande lägger stor vikt

vid cirkelverksamheten, det är lättare att få kontakt, gemenskap i cirkelverksamhet än stora möten med kanske 200 personer. Pensionärsorganisationema driver tillsammans med Röda Korset en

Väntjänst har sin expedition i pensionärshuset. Under 1994 har man som haft 5000 kontakter. Det kan gälla hjälp med olika ärenden, läsa tidca ningen, promenader m.m. Det fanns under 1994 ca 120 aktiva väntjänstare och verksamheten drivs ideellt.

Ett friskare liv och medintlytande för pensionärer

Pensionäremas viktig mötesplats för många pensionärer. Del-

Hus är en tagandet i studiecirklar kontinuitet i gemenskapen och möjligheter ger

att lära tillsammans. Flera pensionärsgäng har bildats som går cirkel

efter cirkel ihop. En kvinna berättar att det började med friskvårdscirklar och därefter fortsatte med naturcirklar. Ett fortsatt engagemang och lärande högt i åren där och gamla intressen odlas är utan tvekan upp nya värde för att främja pensionäremas livskvalitet och hälsotillstånd. av Man kommer ut, får struktur tillvaron och känner att man betyder nånting. En viktig sida studiecirkeln är att det inte ställs några krav av på den vill med, den sociala och möjligheten att lära som vara samvaron är öppen för den är intresserad. På så vis bidrar verksamheten i som Pensionäremas Hus och studiecirklama till en minskad isolering och ensamhet bland pensionärerna och därmed kan man förvänta att behovet

såväl sociala sjukvårdssinsatser också minskar.

av som En deltar i cirkel i inflytandefrågor för pensionärer man som en berättar att han är med i Landstingets pensionärsråd. Han menar att föreningsarbetet inom PRO och deltagandet i studiecirklar har haft en

avgörande betydelse för hans sociala självförtroende. Däremot är han inte särskilt hoppfull när det gäller att påverka olika frågor i lokalsam-

hället Ny2. Detta är inte rätta platsen för att utröna huruvida hans

något pessimistiska hållning är befogad eller inte. Däremot borde kunskaper för att kunna påverka och företräda pensionärsintressen vara en

första förutsättning och viktig för kvaliteten i de diskussioner som förs

i lokala pensionärsråd.

°5 Statspensionärema i Nyköping Program Februari 1995 september 1995. -

Kapitel 5 147

TjänstemannaResursen i arbetslöshetstider

TjänstemannaResursen startades i början av 1993 av TCO-distriktet i

Södermanland tillsammans med TBV. Samverkande parter är TCO-för-

bundens lokalavdelningar. Nyköpings kommun stöder verksamheten

ekonomiskt och står för lokalerna som ligger mitt i Nyköpings centrum.

På änstemannaResursen drivs ett ALU-projekt med uppsökande verk-

samhet bland arbetslösa medlemmar i olika änstemannaorganisationer. Man når även arbetslösa via sitt månadsprogram som bl.a. sprids på

Culturum. Verksamheten syftar till att skapa en meningsfull tillvaro för arbetslösa att bl.a. erbjuda studiecirklar i rad olika ämnen,

genom en föredrag och andra gemensamma aktiviteter. Avsikten är också att lokalerna skall fungera mötesplats där man i all enkelhet kan träffas som och dricka en kopp kaffe. Ruth Swing, verksamhetens eldsjäl och projektledare, har egen erfarenhet av arbetslöshet. Hon menar att den utanförkänsla får när arbetsplatsen försvinner är svår att beskriva man för någon inte upplevt det. som Studiecirklar på dagtid hjälper arbetslösa att hålla igång och strukturera dagen och deltagarna möjlighet att öka sin kompetens i t.ex. ger data och språk eller att utveckla olika intressen såsom t.ex. akvarellmålning. Cirklar Av kraft och i kroppsspråk syftar till att stärka som egen de arbetslösas inneboende krafter. Det är viktigt för arbetslösa egna oss att höja blicken och sträcka oss Ruth Swing formulerar det. som Hon fortsätter Vi är inte värdelösa för att vi är arbetslösa. Vi har också bestämt vi vill med. Vi vill inte stå utanför.°° oss, vara

Arbetslösa får kraften tillbaka om bevarat och förstärkt medborgarskap

Flera intervjupersonerna som är arbetslösa och deltar i cirkelverksamav het betonar värdet att möta andra i samma situation. De berättar om av

djup gemenskap, ömsesidigt stöd och vänskap går utanför cirkel-

som gränsen. Det är viktigt att ha någonstans att gå så att man inte blir sittande hemma och grubbla och bara må dåligt Ny14. Ur såväl ett hälso- ett samhällsperspektiv är det viktigt att medborgarna bryter som en hotande känsla av utanförskap. Deltagandet är en aktiv handling, man

°° Skrivelse till Kommunstyrelsen Rapport från vår verksamhet TjänstemannaResursen Från början av 1993 till februari 1995. Förutom denna rapport

bygger beskrivningen TjänstemannaResursen på en informantintervju med

av Ruth Swing samt månadsprogram mars, april och maj 1995.

148 Kapitel 5

gör något. Deltagandet innebär dessutom ett lärande för att t.ex. öka sin kompetens eller för att utveckla ett intresse. Cirkeldeltagandet kan med andra 0rd betyda ett bevarat eller t.o.m.

förstärkt medborgarskap. I cirklar som "Av egen kraft lär man sig både praktiskt hur man söker jobb men arbetar också med självkännedom. En

deltagare berättar att cirkeln givit henne ökat självförtroende och menar att cirkelstudiema ger arbetslösa kraften tillbaka att våga ta itu med sitt liv. Man måste ta itu med saker för det är ingen som kommer och erbjuder dig någonting. För hennes del skulle man även kunna tala om förstärkt medborgarskap. Hennes samhällsengagemang har vuxit. Tidiga-

re har hon nog varit mera den här som har tittat på. Nu berättar hon

att hon är på väg till Stadshuset för att hämta Barn- och ungdomsplanen. Även allmänheten kan lämna synpunkter den. Ny4

Att synliggöra det arbete och skapande som arbetslösa gör i cirkel-

verksamhet kan vara en annan väg till bevarat medborgarskap. I Medborgarskolans ALU-projekt Konsten i miljön utvecklar deltagarna bl.a.

sitt konstnärliga skapande. En deltagare berättar att projektet ska av-

slutas med en utställning för allmänheten. "Vi skall försöka marknadsföra det så att så många möjligt kommer och tittar sen. Och ser som vad vi har gjort, att även vi som är arbetssökande har arbetat med någonting under tiden som vi ändå har sökt jobb. Nyl4 En kvinna som deltar i en Skrivarverkstad, som också är ett ALUprojekt inom Medborgarskolan illustrerar ett annat sätt hur deltagandet betytt ett förstärkt medborgarskap, en ökad tillhörighet i bygden. Hon berättar inlevelsefullt om hur Skrivarverkstaden berikat och förändrat hennes liv och att det lett till att hon tillsammans med sin sambo skriver och regisserar bygdespel. På så vis har hennes deltagande fått betydelse även för människor på den ort hon bor. Flera studiecirklar har startats på olika sätt bidrar till bygdespelen. Verksamheten bedrivs som i samarbete med Vuxenskolan. En studiecirkel med ortsbor som bott på orten mycket länge arbetar med bygdens historia. De berättar om hur det

var förr, på så vis föds uppslag till repliker och inslag i bygdespelen.

Några deltagarna samt andra ortsbor deltar i teatercirkeln och uppav

sättningen bygdespelen. Vår intervjuperson berättar att f.d., kyrko-

gårdsvaktmästaren spelar mjölnare. Överhuvudtaget är det människor

som aldrig stått på scen tidigare som medverkar i spelen. Nyl 1

Mångkulturella Nyköping att motverka främlingsfientlighet

- Med ekonomiskt stöd från kommunen, arbetsförmedlingen och Statens

Ungdomsråd startade eldsjälen Karin Sohlgren Mångkulturella Nyköping

Kapitel 5 149

hösten 1993. Verksamheten drivs som ett ALU-projekt. Syftet är att motverka rasism och främlingsfientlighet bland nyköpingsbor i olika

åldrar, främst bland bam och ungdomar, genom aktiviteter av olika slag.

Projektet skall samtidigt ge deltagarna meningsfulla arbetsuppgiñer, kunskaper och intresse för ett mångkulturellt Nyköping. Varje månader och grupp om tio personer arbetar med projektet i sex

byts sedan ut mot tio De som deltagit och deltar är i olika åldrar, nya.

olika kön, nationalitet och med varierande yrkesbakgrund. Den första

gruppen deltog i en cirkelledarutbildning inom ABF för att kunna ansvara för delar av utbildningen av deltagarna i den andra projektorn-

gången. Grupperna har bl.a. arbetat med klassbesök i skolorna, filmvis-

ningar, mångkulturell matlagning i olika sammanhang, sagoberättande

och barnprogram samt temaprogram om olika Världsdelar, länder och

folk. Projektet har en rad samarbetspartners i utåtriktade arrangemang däribland studieförbunden. För andra året i rad planerar Mångkulturella Nyköping i samarbete med Nyköpings internationella kulturförening,

Statens Invandrarverk m.fl. Världens Fest med mat, hantverk och musik m.m. från hela världen. Den första festen besöktes av över 1000 personer.

Mångkulturella Nyköping Multi Cultura

har numera en egen lokal

fungerar träffpunkt för människor från olika länder. Här drivs

som som

också cirkelverksamhet. Cirklar öppnar möjligheter för möten säger

Karin Sohlgren, det är kravlöst och inte så stor apparat som att bjuda hem folk och kontakten kan växa fram under flera möten. I samarbete med NBV ordnas cirkeln Likt och olikt om kulturrnöten i Sverige". -

Målgruppen är dels de personer som är med i ALU-projektet, dels invandrare från Nyköping och flyktingförläggningen i Oxelösund

En flicka på 19 år som deltar i cirkeln berättar att samhörigheten ung och förståelsen mellan invandrare och svenskar ökat under cirkelns

gång. Dels har lärt sig varandras värderingar och beteende

man mer om kontinuerliga diskussioner, dels har man läst på mer både om sin genom

egen och övriga deltagares kultur. Ur ett samhällsperspektiv framstår cirkeln något ett ideal för att motverka rasism och främlings-

som av

fientlighet och dessutom verka för integration. Inte minst mot bakgrund av den vikt som intervjupersonen lägger vid det jämlika mötet. Hon jämför då med skolans många insatser hon tjatat ut ämnet.

som menar

°7 Informationen Mångkulturella Nyköping bygger på dels inforrnantinom en tervju med projektledaren Karin Sohlgren dels på hennes pm Mångkulturella Nyköping utvärdering av ett pågående proje -

150 Kapitel 5

På skolan var det så här -ja invandrare är snälla och säg inget annat för då ja, då är ni rasister. Och då blir man irriterad mer eller mindre och det slutade oftast med att man gick därifrån och var jättesur alla invandrare. Men här i cirkeln har vi faktiskt fått ett utbyte... Det år ingen som är mer eller mindre eller får några privilegier. Jag kan säga vad jag tycker utan att det händer något och dom kan säga vad dom tycker, så det är bra. Nyl6

Ungdomskultur och fritt spelrum

Musik har vuxit till ett stort ungdomsintresse, pojkintresse kanske man ska säga. Det finns en tjejgrupp bland de 30-tal grupper som kommer att hålla till i Studiefrämjandets nystartade musikhus. Musikhuset ligger i ett gammalt industriområde vilket ger ungdomarna fritt spelrum utan

att störa omkringboende. En av deltagarna i verksamheten berättar att det är en innegrej att spela med i ett band. Alla kan vara med och det

är inte samma konkurrens inom idrotten. Han betonar demokratin som i gruppen "man får rösta om allting och fortsätter det är många strulungdomar som t.ex. gått i musikcirkel och lärt sig det där med

demokrati- att man kanske inte får som man vill jämt och ständigt. De

flesta grupperna skriver egen text och musik. Ett viktigt mål för dem är att få spela in en CD eller skiva och få möjligheter att uppträda. Banden får spelningar genom kontakter med grupper i andra städer, Studiefrämjandet på olika orter och genom musikföreningar. För de band som är i 15-17- årsåldem är det inte så vanligt med spelningar utanför stan. Då blir det mest på kommunens fritidsgårdar, privata fester och på ungdomens hus Rox i centrala Nyköping. Ny6 Musikcirklar och musikhus ger ungdomarna stor frihet att odla en särskild musik- och ungdomskultur. Musikgruppema bidrar till att öka musikutbudet för andra ungdomar på orten. Den demokratiska skolningen förefaller också på ungdomarnas villkor. Cirkelledaren vara egna är en i gruppen som tar hand om det administrativa. Ungdomarna har med andra ord ett fritt spelrum ur flera perspektiv. Ur ett samhällsper-

spektiv kan det leda till en form av självdisciplinering. Ungdomarna får

utlopp för sin kreativitet och som intervjupersonen uttryckte det många

strulungdomar lär sig demokrati. Det är inte många vuxna som kom-

mer och lyssnar på spelningar och konserter, eller som intervjupersonen säger vuxna är inte särskilt intresserade av vad ungdomarna gör. Det är därför viktigt att även ställa frågan det finns gräns när om en ungdomskulturens fria spelrum blir för stort.

sou 1996:47 Kapitel 5 151

Medmänniska i vardagen om socialt engagemang -

En av byggstenama i den lokala gemenskapen är människors engage-

mang och vilja att stödja dem som har det sämre. Att vara medmänniska i vardagen kan betyda att stödja anhöriga och nära vänner. Det kan också betyda tid och till människor olika skäl står att ge omsorg som av utanför den sociala gemenskapen eller är i särskilt stort behov av andras hjälp. När man inom det finska församlingsarbetet i Nyköping skulle starta en Väntjänst började man med en studiecirkel. Syftet med cirkeln var att de som skulle ställa väntjänst-hjälpare skulle få utbildning för upp som att kunna hjälpa och gå på besök. De som deltog i cirkeln har fortsatt med vänbesök. dessutom En av kvinnorna som deltog i cirkeln har

fördjupat sina kunskaper genom temadagar om alkohol och missbruk,

psykisk ohälsa samt genom en cirkel om demens. Väntjänsten vänder sig till finsktalande och besöken sker helt på deras initiativ.

Det finns folk i fängelse, ålderdomshem och sjukhem, som inte kan svenska speciellt då dom som är psykiskt sjuka och dementa om man - har kunnat lite svenska så har man tappat det. Och då talar man bara finska. Jag fungerar oña som tolk till ett äkta par, mannen är från Finland och frun är från Sverige och när mannen blev demenssjuk så sluta han tala svenska, han kan inte tala med sin fm. Ny8

Väntjänst och diakoniarbete har betydelse i församlingslivet för såna

som behöver att kyrkan inte bara är att vara där och sjunga psalmer och samla kollekt och sånt och fromhet. Utan, det är att hjälpa andra - N y8. Jennifers berättelse i ett porträtten illustrerar också behovet av av

att den kristna tron inte bara blir en söndagsreligion. Livsåskâdnings-

cirklama har stärkt både hennes inre tillhörighet i förhållande till Gud och hennes yttre tillhörighet i relation till församling och medmänniskor. Hennes i församlingsarbetet är konkret. Hon är aktiv i en engagemang diakonigrupp som arbetar för att få igång verksamhet för utvecklingsstörda.

För anhöriga till svårt sjuka kan mötet med andra i situation

samma hjälpa dem att orka i vardagen. Studiecirkeln också ökade kunskaper ger om sjukdomen och information av mer praktisk natur. En kvinna som deltar i en anhöriggrupp för demensj uka berättar att stödet inom gruppen

även betyder att de rent praktiskt ökar varandras möjligheter till socialt

liv: Det är en av fruama då hon som har sykurs. Det är hennes man -

som jag varit hos varje måndagseftenniddag. Ny10.

152 Kapitel 5

Politiskt arbete och påverkan

Det lokala politiska arbetet bygger på aktiva medborgare. Studiecirklar inom det socialdemokratiska partiet i Nyköping har medvetet använts för att vitalisera den kommunala diskussionen och utarbeta ett kommunalt handlingsprogram. De socialdemokratiska ledamöterna i nämnden för Äldre och handikapp i Nyköpings kommun deltar sedan flera år i en cirkel där de förkovrar sig i mötesteknik, ekonomi och utvecklingen inom äldre- och handikappomsorg. Cirkeln har en treårig förhistoria. Då hette nämnden vuxennämnden och s-ledamötema träffades ett veckoslut och för att formulera vad de själva skulle vilja med äldre- och handikappomsorgen i framtiden. Även s-ledamöter i andra nämnder hade liknande samlingar och utifrån de anteckningar som fördes utvecklades ett material som gick ut på remiss. Remissen sändes till

företag och olika grupper i samhället och till partiets sidoorganisationer.

Studiecirklar med s-ledamöter från olika nämnder arbetade med remisssvaren och så småningom växte ett handlingsprogram fram, Nyköping kan. Bättrel. Programmet användes sedan i valarbetet. Efter valet har cirkelarbetet fortsatt med syfte att följa upp handlingsprogrammets förverkligande och diskutera framtiden. Ny17 Particirklar med ett uttalat syfte att påverka den kommunala politiken

öppnar möjligheter till kontinuerliga och fördjupade politiska diskussio-

som inte hinns med sammanträden. Cirklar inom lokala stadsner delsföreningar breddar den politiska diskussionen till vanliga medlemmar.

Föreningsaktivitet och ledarskolning

Föreningslivet är rikt förgrenat i Nyköping och har stor betydelse för den lokala gemenskapen, "det är ett sätt att umgås, som en av informanterna uttryckte det. Många föreningar driver studiecirklar tillsammans med olika studieförbund. På ett allmänt plan kan föreningscirklarförväntas bidra till kontinuitet och ökad kvalitet i den egna verksamna heten. Cirklama kan vara ett sätt att rekrytera och skola nya medlem- Utbildning i cirkelform för ledare och förtroendevalda mar. är en annan viktig del i föreningens utveckling och stabilitet. Inom SISU bedrivs bl.a. ledarutbildning i samarbete med olika idrottsföreningar. En kvinna som deltar iNyköpings orienteringsklubbs cirkel för ungdomsledare har jobbat med ungdomar i flera år men har cirkeln fått fördjupade kunskaper. Hon berättar att cirkeldeltagargenom nas nya kunskaper kommer till nytta i verksamheten. Deltagarna i

Kapitel 5 153

cirkeln "Orientering för barn och ungdom", särskilt en 18-årig flicka,

medverkar t.ex. i klubbens SOL-skola. Det är ett dagläger på sommaren för barn och ungdomar som vill börja orientera. Studiematerialet ger många tips hur kan lägga en SOL-skola. Man använder om man upp tips och idéer i aktiviteter med ungdomsgruppema. Deltagarna försöker också föra idéer och kunskaper vidare genom att informera och stimulera föräldrar till att bli mer aktiva i verksamheten. Nyl5

På färd mot framtiden om utveckling i arbetslivet -

Inom den offentliga sektorn har de fackliga organisationerna, inte minst i Nyköping, ställts inför ovana uppgifter. De förväntas medverka till nya förändringar som innebär dels att minska antalet anställda, dels till att förändra arbetssätt och arbetsinnehåll. Inom industrin och byggsektorn är det traditionell facklig uppgift att både bejaka, påskynda och en medverka i omstruktureringar. Svenska Kommunalarbetareförbundet riksomfattande har startat en

cirkelkampanj, På färd mot framtiden den arbetsplatsen. Cirkeln

- nya handlar dels ett nytt löneavtal innebär individuell lönesättning om som dels olika sätt att utveckla den arbetsplatsen. Syftet är bl.a. att om egna

deltagarna skall diskutera rationaliseringsmöjligheter och arbetsvärde-

ring. En deltagarna i cirkeln berättar att det finns en rädsla för att av skillnader i lön ska splittra Han konstaterar krasst att mycket gruppen. utav det här går ut på och spara skattepengar men menar samtidigt att cirkeln har betydelse för att skapa förståelse för det nya, hur det skall fungera, hur det är tänkt och varför. Utan den här cirkeln så skulle det aldrig ha börjat fungera överhuvudtaget. Ny20

Samtliga medlemmar i Kommunal i Nyköpings kommun får delta i

cirkeln på betald arbetstid. Cirkeln kan förmodligen å ena sidan betyda anpassning och sätt minska spänningar inför förändringar. Å ett att andra sidan cirkeln deltagarna möjlighet att fördjupa sina kunskaper ger om det nya löneavtalet, diskutera och påverka sin arbetssituation.

Medborgarlärande som ringar på vattnet

En pensionerad kvinna berättar lågmält och anspråkslöst sitt aktiva

liv. Hon är ett exempel på med 6 årig folkskola som kom ut

en person i arbetslivet vid 40-års ålder och via studiecirklar och fackligt engagemang skaffade sig ett omfattande kunnande. Vi skulle kunna kalla det för medborgarlärande, ett lärande betytt skolning men också som egen ett lärande som på olika sätt spridits vidare och kommit många andra

154 Kapitel 5 sou 1996:47

människor till del. Hon har omsatt sina erfarenheter genom att själv bli cirkelledare i fackliga cirklar. Hon har dessutom under många år varit studieorganisatör och på så vis verkat för att många medlemmar utbildat sig, inte bara i fackliga frågor utan även i matematik, språk, data och svenska för invandrare. Hennes engagemang för studier har också medfört att hon åtog sig uppdrag bostadsrättsbåde som cirkelledare och studieorganisatör inom föreningen. På ett konkret plan har cirkelverksamheten i bostadsrätts-

föreningen dels ökat medlemmarnas möjligheter att påverka sitt boende,

dels ökat boendegemenskapen i området. Det faktum att deltagarna kommer från samma bostadsrättsförening och har läst flera cirklar ihop har haft direkt betydelse för bostadsområdet och övriga lägenhetsinnehavare. Gruppen har skaffat fram bilder av hur området såg ut förr och gjort en bildskärm som ställdes ut i samband med att bostadsrättsföreningen firade 30-års jubileum. Cirkeldeltagama arrangerade tillsammans med bostadsrättsföreningens styrelse en jubileumsfest för alla föreningsmedlemmarna.

Begreppet medborgarlärande illustrerar hur studier och cirkelstudier

för kvinnan personligen blivit en integrerad och viktig del i hennes

arbets-, boende-, och fritidsliv. Det har betytt kunskaper och gemenskap

i allt vidare omfattning och i olika sammanhang. Det har betytt ett utåtriktat liv också att hennes fritid och vardag berikats. Hennes men stora fritidsintresse är kolonilotten. Nyligen har hon åtagit sig att bli studieledare inom koloniföreningen. Hon deltar själv i en studiecirkel om trädbeskäming. Ny3

Cirkeln som mötesplats

Fritidscirklama människor möjlighet att mötas, samtala och att lära ger kring intressen. Cirklarna i tyska och matlagning har mer gemensamma Rolf, som vi mötte i ett av porträtten, funnit i studieförbundens utbud till allmänheten. Hans cirkeldeltagande är ett exempel på att studiecirklar öppnar arenor för möten mellan människor som inte känner varandra har ett gemensamt intresse av att lära mer om ett visst ämne. men som Studiecirklar är också, intervjupersonerna uttryckte det, ett som en av enkelt sätt att byta umgängeskrets Ny19. Pâ så vis stärks och utvidgas det lokala kontakter mellan människor med vitt skilda erfarennätet av

heter och livsomständigheter. I cirkeln möts sopåkare och direktörer

manlig cirkeldeltagare uttrycker det. Ny20 som en yngre Flera intervjupersoner nämner TV-tittandet i ensamhet hemma som kontrast till studiecirklama. Jennifer, som vi mötte i ett av porträtten,

Kapitel 5 155

ger en målande beskrivning av en ökad ensamhet och isolering om inte studiecirklama fanns. Hon att det framför allt är tjejer som drabmenar bas, som vi minns säger hon att ett samhälle utan studiecirklar blir ett . manssamhälle, det blir idrottsrörelsen kvar. En intervj uperson tror att studiecirklar är ett sätt för människor annan att förverkliga små drömmar och fortsätter:

Det är få förunnat att få arbeta med det som är ens intresse. För där tror jag studiecirklama fyller en enorm social funktion tristessen skulle bli oerhört dom bara hade hemmet och arbetet och tänka på. Det är ett lyñ för stor om många och få komma ifrån allt det vardagliga. Nyl3

Rolf uttrycker en liknande tanke och tror att cirkelmöjlighetema har stor betydelse för att samhällslivet inte skall stanna vid det banala eller jobbet. Frikyrkliga studieförbundets cirklar i Babysång för föräldrar och barn

runt ett år ger ytterligare en bild av studiecirkelns betydelse som mötesplats i lokalsamhället. Babysången ger småbarnsföräldrar en möjlighet

att träffa varandra och byta erfarenheter. Samtidigt umgås de med sina barn och känner att babysången är utvecklande för barnen. Förenklat uttryckt stärker verksamheten föräldrarna i deras föräldraroll och stimulerar barnen i deras utveckling. Dessutom betyder verksamheten ett möte

mellan tre generationer. Cirkeln innebär ett möte mellan barn, föräldrar

och äldre församlingsmedlemmar. De senare hjälper till under fikat och deltar i då i samtal och erfarenhetsutbyte. Betydelsen för lokalsamhället kan sökas i den gemenskap, stöd och växande som kommer ur verksamheten. För att låna en av intervjupersonemas ord: "Det är svårt och ta på det här, för många kanske det är tramsigt men det är nåt som betyder mycket för människan sådan. Nyl3 som

Ökad allmänbildning och kompetensutveckling

Flera cirkeldeltagama studiecirkeln deras möjlighet att bilda av ser som och utbilda sig. En Verkstadsmekaniker menar att man kan inte ung sluta jobba och börja på skola i två år eller nånting så funkar det liksom inte. För vill man lära sig nånting då är det studiecirklar egentligen. Om inte studiecirklar funnits skulle det inte finnas många 50åringar kan engelska. Navigationscirklar är ett annat exempel det som skulle bli mycket mera olyckor på sjön Ny20.

En äldre kvinna anser att samhället skulle bli väldigt fattigt utan

studiecirklar och sorts elitsamhälle Hon fortsätter dom som har en

156 Kapitel 5

haft råd och möjligheter att gå i skola skulle veta mera och sen vanliga människor kanske inte har tillgång, så jag tycker det är bra för allmänbildningen Ny8.

För flera deltagare innebär cirkeldeltagandet att de ökar sin kompe-

tens i arbetslivet. Det kan gälla engelska eller data som är nytttigt att kunna både i jobbet och privat. Studiecirklar kan t.ex. fungera som

komplement till företags och myndigheters personalutbildning. För

egenföretagare är sannolikt studiecirklar av särskilt stor betydelse för möjligheterna till fortbildning. Motivet för Rolf att börja läsa tyska var delvis behovet av att kunna språket för att knyta internationella kontakter. Han såg inte Komvux eller privata företags intensivkurser i språk som något altemativ. För en ung bonde betydde cirkelmöjlighetema t.ex.

att han kunde fortbilda sig och utbyta erfarenheter med yrkeskollegor i så vitt skilda ämnen som t.ex. en cirkel om mjölkkor respektive att

starta eget. Den sistnämnda cirkeln handlade hur bönderna kunde om använda sina egna resurser till att få sidoinkomster. Cirkeln var ett resultat den osäkerhet som fanns för några år sedan om hur framtiden av

för jordbruket skulle bli. många exempel på den flexibilitet

Det är ett av och anpassning till behov hos individer och omständigheter i lokalsamhället som studiecirklama erbjuder.

5.3 Gunnared en modern arbetarstadsdel

Gunnared är en av Göteborgs 21 stadsdelar, belägen nordost om cent- Fyra förorter ingår i stadsdelen: Angereds centrum, Rannebergen, rum. Lövgärdet och Gårdsten. De flesta husen tillkom 1970-talet. Dessförinnan bestod området skog. Gunnared har alltså relativt kort mest av en historia. Det råder viss begreppsförvirring om stadsdelens namn, även en

bland Gunnaredsboma själva. Ofta kallar sig Angeredsbo. Angered

man

är ett samlingsnamn för hela nordöstra Göteborg. Gunnared är den ad-

ministrativa benämningen som tillkom i och med stadsdelsnämndsrefor- SDN 1990 och ännu inte har fått något riktigt fäste i folkmen som mun.

Gunnared gränsar till ett stort naturområde, Vättlefjäll. Området

karaktäriseras ett utbrett sammanhängande sjösystem, där Surtesjön av med badplats och kanotuthyming utgör kärnan. Mängder av markerade spår och vandringsleder finns i området. Trots tillgängligheten är Vätt-

° Till Angered brukar räknas stadsdelarna Gunnared och Lärjedalen, däremot inte Kortedala och Bergsjön också ligger nordost om Göteborgs centrum. som

Kapitel 5 157

lefjäll relativt ostört, ibland nästan ödsligt. Naturreservatet runt Lärjeåns dalgång, i den sydöstra delen av Gunnared, är också välkänd bland naturintresserade, både för sin skönhet och för det rika växt- och djurlivet. För dem som gillar trädgårdsskötsel finns gott odlingslotter om mellan bostadsområdena.

De fyra förorterna ligger öar i landskapet, avståndet mellan

som dem är två kilometer. Egentligen de stadsdelarna planerade ca var norra

för tre-fyra gånger fler invånare än vad det slutligen byggdes för. Gunnared kan därför inte färdigbyggt utan det projekteras hela tiden

anses för nya områden. Från början var det tänkt att stadsdelen skulle vara mer sammanhållen. De senast byggda områdena är därför försök att länka ihop förorterna. Bebyggelsen består främst av hyresrätter i flerfamilj shus, men det finns även bostadsrätter, och områden med radhus och fristående privatägda småhus. De flesta hushållen bor i allmännyttiga

bostadsbolag, 63%.°° Hyreshusen är förortstyp, långa åttavå-

ca av ningslängor med bruna eller beige stenfasader, blandade med liknande

hus i tre våningar. Husen ligger på höga berg och många lägenheter har

en vidunderlig utsikt. Från Rannebergen ser man ner över Göta älv och

ända till Vinga fyr om vädret är klart. Miljön är bamvänlig. Stora bilfria grönområden finns mellan husen där dagis, skolor, lekplatser är

m.m. samlat. Rörligheten mellan förorterna är inte särskilt stor. De flesta passerar Angereds centrum med jämna mellanrum, för att handla eller ta spårvagnen till Göteborgs centrum. Däremot åker sällan till de man andra förorterna, med undantag från badhuset i Rannebergen. Kommunikationema till Gunnared är relativt väl utbyggda. l Angereds centrum finns Spårvägens ändstation norrut. Det tar 15 minuter att åka från ca centrala Göteborg och dit. För att komma till de övriga förorterna måste man fortsätta med buss. Angereds centrum är kärnan i stadsdelen. Det stora inomhustorget innehåller ett köpcentrum där de flesta affärer återfinns, kläder, skor,

musik, foto, presentartiklar, tyger, guldsmed, uraffär Här ligger

m.m.

också Systembolaget, posten, ett par banker, en restaurant, en pizzeria och några cafeterior. I direkt anslutning till torget ligger stadsdelsförvaltningens hus, där ett stort antal sociala serviceinrättningar har sina

kontor. Precis invid torget ligger Blå ställets kulturhus med Angereds teater och Angereds bio. Blå stället satsar på kulturaktiviteter i form av

musik, lyrik och konstaftnar, seminarier, utställningar olika slag och

av ibland har man lördagsdans. Man har också textilverkstad och en en cafeteria. Blå stället anordnar dessutom del specialarrangemang, en som

m9Göteborgs stadskansli: Göteborgsbladet 95, primärområden.

158 Kapitel 5

exempelvis invandrardagar. Ett antal studiecirklar arrangerade av Studieförbundet Vuxenskolan är också förlagda dit. Från Blå stället finns en ingång till biblioteket och genom en gång kommer man vidare i det relativt nybyggda Angeredsgymnasiet. Gymnasiet har profilerat sig med ett estetiskt program och ett mediaprogram, som inte bara lockar ungdomar från Angered. Ett stycke därifrån har Norra vuxengymnasiet och Gunnareds ALU-center sina lokaler. Norra Vuxengymnasiet har ca 1800 elever, 900 från Gunnared. ALU-centret erbjuder ett antal aktivite-

varav schack, dart och bordtennis. Man har ett fik, utställningar och ter som ibland anordnas lunchkonserter. Dessutom ordnar ABF och SV studie-

cirklar här. I samma byggnad har Kvinnofolkhögskolan sin Angereds-

filial.

Det är bara Vuxenskolan som har delar av sitt studieprogram förlagt

till Gunnared. Programmet är digert, 57 cirklar finns att välja på, bl.a.

flera språkcirklar, hantverkscirklar varierande slag, cirklar i samhälls-

av frågor, i natur och miljö, samt i musik. Dessutom har man ett antal

övriga ämnen som foto, stenografi, video, matlagning, navigation mm. Man har också en speciell cirkel för kvinnor Vill du lära dig att sköta

din bil själv. De allra flesta cirklama går på Blå stället eller i SVs egna

lokaler i Angereds centrum. Alla cirklar blir naturligtvis inte av. Upp-

skattningsvis är det så många som två tredjedelar som aldrig startar, främst cirklar i natur och miljö och cirklar kring samhällsfrågor, något

som man på Vuxenskolan djupt beklagar SV ger också bidrag till s.k.

kamratcirklar, just är det endast ett fåtal sådana igång. Ibland men nu

anordnar olika specialarrangemang. En gång om året går den stora

man Hammarkullekamevalen av stapeln, och SV är en av arrangörerna. Många Gunnaredsbor deltar i förberedelserna. Ett annat projekt är Nyårsrevyn med amatörer från hela Angered. Man försöker också stödja

biblioteken, t.ex. att bjuda in författare och just är man med

genom nu

och finansierar ett bamteaterprojekt Lövgärdets bibliotek har anord-

som nat. På SV har förhoppningen att människor skall lära känna varman

andra i stadsdelen. Man understryker att man har ett gott samarbete med ABF. Hösten 1994 hade man t.ex. en gemensam föreläsningsserie som kallades Moteld och som tog upp invandrar- och flyktingfrågor, samt olika aspekter av rasism och främlingsfientlighet. ABF har också ett kontor i Angereds centrum, men man har ingen

färdig verksamhet. Däremot har samarbete med ett stort antal man föreningar bedriver sk ideella cirklar, vilket innebär att cirklama som

"° Det är svårt att uppskatta antalet studietimmar eftersom varken Vuxenskolan eller ABF har Gurmared ett speciellt distrikt. som

Kapitel 5 159

drivs inom föreningarna och att cirkelledama ställer upp ideellt. För

detta kan ABF stå för del av kostnaden när det gäller t.ex. studiemaen terial och lokalhyra. För närvarande är det tjugo föreningar som får

bidrag. Tre är pensionärsföreningar och två är boendeorganisationer.

Övriga föreningar är: Finngötar, Vänskapens bro, Sverige finska skolan,

Panos, Kika film, Persian artist, Viktor Jara föreningen, NKL-klubben, ALU-Centret, FIA Folkhögskolan i Angered, Västsvenska finska skrivareföreningen, Kvinnofolkhögskolan i Angered, Lövgärdets bokcafé, kolonistugeföreningen Lövkojan och Musikverkstan i Lövgärdet. Ca 500 meter från centrum ligger Växthuset Gunnareds gård, som från början var ett privat lantbruk. Växthuset Gunnareds gård startade som ett gemensamt projekt mellan Göteborgs sjukvård, Folkuniversitetet

FU och Stadsdelsförvaltningen. Målgruppen är personer med problem

av olika slag, socialt eller psykiskt. Syftet är att återföra besökarna till arbetslivet. Fyra arbetsgrupper är igång: Caféet, second-handbutiken, snickeriet och hantverkstillverkningen. I ett intilliggande radhus finns

förpackning och tryckeri. Det är inte krav på att vara med i en arbets-

Man kan komma in och bara ta en fika, samtala, spela spel osv. grupp. eller hjälpa till med reparationer och trädgârdsarbete. Varje vecka anordnas musikstunder och man firar födelsedagar och andra högtider som jul och midsommar. En mindre del av verksamheten bedrivs som studiecirklar ihop med FU. För närvarande har man cirklar i sömnad, musik, målning och snickeri.

5.3.1 En modern arbetarstadsdel

År i Gunnared. Folkmängden har varie- 1994 bodde det 19 897 personer rat åren. Ett tag stod ett stort antal lägenheter outhyrda, men genom sedan vände trenden och det fanns inte många tomma lägenheter kvar. Nu har andelen outhyrda lägenheter återigen ökat och uppgår till ett par hundra stycken, främst i Lövgärdet och Gårdsten. De som flyttar till Gunnared är ofta människor med små valmöjligheter. Det kan gälla

människor som t.ex. är nyinflyttade till Göteborg eller som skiljer sig

och måste få en bostad omgående. Människor som har ont om pengar lockas av de relativt sett låga hyrorna och husprisema och här finns också ett stort antal sociala hyreskontrakt. En och annan kanske bor här av ideologiska skäl eller har flyttat hit för de vackra omgivningarnas skull. Gunnared är en modern arbetarstadsdel. Medborgama har lägre

utbildning än vad Göteborgama i genomsnitt har index 42,7 och de har

160 Kapitel 5

också lägre inkomster index 84,l. Det bor mycket få höginkomstta-

här, dvs. tjänar mer än 220 000 kronor om året gare personer som

index 48,0. Ca 8% av Gunnareds befolkning i arbetsför ålder är an-

tingen arbetssökande eller föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Gunnared är de mest socialt belastade stadsdelarna i Göteborg. en av Kostnaderna för socialbidrag är mycket stora, hela 41 % av hushållen behövde bidrag någon gång under 1994, vilket var en ökning med 5% från året innan. Ohälsostatistiken visar ohälsotalet 72 i Gunnared

mot 50,5 i Göteborg totalt Här bor också fler barnfamiljer än genomsnittet i kommunen och antalet ensamstående föräldrar är mycket högt

index 226,0. Andelen förtidspensionärer ligger också över genomsnit-

tet. Pensionärema totalt sett är dock betydligt färre här än i övriga delar av staden. Göteborg är starkt segregerad kommun, men även inom Gunnared en

är segregationen påtaglig. Gårdsten och Lövgärdet är socialt tyngre än

Rannebergen och Angereds centrum. Fler lägenheter står tomma där och antalet människor med sociala problem och drogberoende är fler. Inkomst- och utbildningsnivåema ligger också lägre. En skiljelinje utgörs huruvida bor i hyresrätt eller i bostadsrätt. Hyresrättema byter av man

lägenhetsinnehavare ofta, i Gårdsten är omflyttningen så hög som 25%

år. Många gör boendekarriär inom stadsdelen, t.ex. flyttar från en per lägenhet i Lövgärdet till ett radhus i Angereds centrum. Det som förenar Gunnaredsboma känner sig lite internationell. De flesta har är att man dessutom likartad ekonomisk situation verkar förenande. En en som kvinna intervjuades beskriver människorna i stadsdelen som nakna som

och öppna, något som hon tycker är positivt:

Här liksom. Är jag fyllo, så går jag här och dricker är man som man är ett mina öl Är jag är trött på mina barn, så skriker jag och va. en mamma som

Göteborgs stadskansli: Göteborgsbladet 95, primärområden. Indextalet är ett jämförelsemâtt mellan de olika stadsdelarna och genomsnittet i Göteborg. Genomsnittet har alltid värdet 100. Ett lägre värde än 100 innebär att stadsdelen ligger under genomsnittet i någon aspekt, ett högre värde att man ligger över. Indextalen när det gäller inkomst beräknas på åldersgruppen 16-64 år, vilket påverkar statistiken för Gunnared eftersom man har många ungdomar som kanske ännu inte skaffat sig ett arbete. "z Göteborgs stad, Gunnared: Gunnared 1994, årsredovisning. "3 Göteborgs stad, stadskansliet: Ohälsostatistik 1993, Stadsdelsnämnden Ohälsotalet beräknas att tar antalet ersatta sjukpenningdagar p.g.a. genom man sjukdom, arbetsskada, rehabilitering och förtidspension/sjukbidrag och delar det med det antal personer mellan 16-64 år som uppgivit en årsinkomst på minst 6 000 kronor. De första 14 sjukdagama i varje sjukfall ingår inte i ohälsotalen.

Kapitel 5 161

gapar på dem för att jag är döless på dem. Och år jag jätteglad och kär, så visar jag det liksom. Den biten tycker jag är härlig här. Just det här att fasaderna är inte så vattentäta här på något sätt. Det är klart att jag tror det är jätteviktigt att man inte blundar för att visst finns det enorma problem, så det är jätteviktigt att man tar itu med dem nu. Men man måste också se det som är positivt. Och det år just nakenheten och öppenheten, tycker jag. Gu10

I samtal med personer från andra stadsdelar framhäver man gärna fördelarna med Gunnared, den friska luften, närheten till naturen och de

stora, relativt billiga lägenheterna. De som tillfrågats tror dock att man försöker undvika att tala om var man bor, stadsdelen har ingen hög

status.

5.3.2 Människor från

jordens alla hörn

Gunnared är också en invandrarstadsdel. Andelen utläska medborgare uppgår till nära 27,9 %, vilket ligger långt över genomsnittet i Göteborg

index 261,6. Betydligt fler har utländsk bakgrund, 48,4%. De flesta

invandrarna bor i Gårdsten 39,l % och Lövgärdet 24,l%. Andelen

invandrare har varit ganska stabil alltsedan stadsdelen yggdes. Däremot

har sammansättningen olika etniska skiftat och antalet flykav grupper

tingar ökat. Antalet nordiska medborgare har sjunkit, medan t.ex. olika

asiatiska och afrikanska nationaliteter, har flyttat dit. Detta gör att invandrarna syns tydligare. Det är fler färgade och mörkhyade idag som genom sitt utseende drar till sig uppmärksamhet. I och med kriget i det

forna Jugoslavien har också ett stort antal bosniska flyktingar kommit dit. Bland de utländska medborgarna är finländarna i majoritet, därefter

kommer jugoslaver inkl bosnier, övriga asiater, iranier, afrikaner främst somalier, nordbor, latinamerikaner och polacker. Trots den

stora andelen invandrare och de många olika folkgrupper som bor där,

har man varit förskonade från större konflikter. Vad som ligger under ytan vet man förstås inte och ofta är det småsaker reglerna i tvättsom stugan som ger upphov till irritation. Det förekommer också en del

Göteborgs stad, stadskansliet. 1995. F .d. utländska medborgare i Göteborg 1994- l 2-3 l . "5 Göteborgs stadskansli: Göteborgsbladet 95, primärområden.

162 Kapitel 5

munhuggningar i skolorna och fritidsgårdama. Ett allvarligt problem

är gårdstenssvenskan som börjat breda ut sig.°

segregationen är framförallt social, men även etnisk. Bland de socialbidragsberoende är det framförallt svenskar och finländare som har stora

sociala problem, t.ex. med missbruk alkohol och andra typer av droav

Även stor del invandrarna också lever socialbidrag och

ger. om en av

därmed befinner sig på samma låga ekonomiska nivå, finner man inte lika många utslagna i dessa grupper. Invandrama från en del nationaliteter, såsom iraniema och latinamerikanema, har ofta en ganska bra bakgrund till utbildning, tidigare yrke och ekonomi. De kom-

om man ser från social klass än den de hamnar i här och har därför mer en annan lite gemensamt med de socialt belastade bor i samma grupper som

område. I den mån de får möjlighet flyttar de också till andra områden när de blivit någorlunda etablerade. En av de mest utpräglat sammanhållna grupperna är finländarna. De

flesta bor i Gårdsten och flyttade dit på 1960-70 talen. Man har en egen

folkhögskola för de och en svensk-finsk friskola för barnen. Fin-

vuxna ländama vill inte gärna bli kallade invandrare utan anser sig vara en

minoritetsgrupp i det svenska samhället. Relativt få har sökt svenskt medborgarskap fast de flesta har bott många år i Sverige. Många är lågutbildade och arbetar inom verkstadsindustrin. Somaliema umgås också mest inom sin trots att de har en blandad bakgrund. Några

grupp,

kommer från storstäderna och har utbildning med sig, andra är anal-

en fabeter från ökenområdena. Somaliema beskrivs som en aktiv grupp av informanterna. Det finns flera somaliska föreningar i stadsdelen med aktiviteter olika slag. Iranierna kommer huvudsakligen från storstäder av

i sitt hemland och beskrivs som intellektuella. Många har hög utbildning

och har tidigare arbetat i väletablerade yrken. De har flytt från politiskt och religiöst förtryck och är inte särskilt ortodoxa i sina levnadsvanor.

Iranierna är därför har stora möjligheter att ta tillvara och

en grupp som

tillgodogöra sig de möjligheter erbjuds i form studier och annan

som av verksamhet. Under det sista året har det också kommit ett stort antal bosnier till Gunnared, bl.a. en relativt stor grupp zigenare. Många av

dessa är lågutbildade eller har ingen utbildning alls, och de äldre är i

flera fall analfabeter.

"6 Gårdstenssvenskan är lokal beteckning för det uttrycksmönster som en börjat utveckla sig framförallt bland barnen och ungdomarna i stadsdelen. Gårdstenssvenskan innehåller ord och fraser från olika språk i en och samma mening. Liknande företeelser har noterats i andra invandrartäta stadsdelar runt om i landet, t.ex. i Rinkeby i Stockholm och Rosengård i Mahnö.

Kapitel 5 163

Det finns ambitioner att öka möjligheterna för de olika nationaliteterna att mötas. Samtidigt är alla överens om att varje folkgrupp måste få skapa en trygghet i den egna kulturen, vilket har försvårats bl.a. genom att anslagen till hemspråksundervisningen skurits så kraftigt. Det tar ner lång tid att utveckla en identitet som inrymmer både det gamla och det nya, kanske flera generationer. Under 1994 öppnades två särskilda flyktingförskolor och biblioteken har gjort en satsning på utbudet av utländska tidningar och tidskrifter och böcker på olika språk. Invandrarförvaltningen nya invandrare att bilda föreningar för att stärka uppmanar det sociala nätverket inom gruppen. Just nu finns det en ansökan inne om att få starta en muslimsk friskola. Försöken att bryta och överbrygga nationsgränsema är många. Den årliga Hammarkullekamevalen är ett sånt evenemang. Man har också regelbundet återkommande invandrardagar, med försäljning av diverse produkter, hantverk, mat och dryck från olika länder.

5.3.3 En röd stadsdel med

ansträngd ekonomi

När Göteborg 1990 genomförde sin SDN-refonn fick varje stadsdel en egen stadsdelsnämnd SDN och en egen stadsdelsförvaltning SDF. I Gunnared är nämndens ordförande socialdemokrat. Valdeltagandet låg 1994 på 67,9%, vilket kan jämföras med valdeltagandet i hela Göteborgs kommun som uppgick till 81%. Socialdemokraterna och vänsterpartiet fick tillsammans 71,5% rösterna i stadsdelen. Den politiska av diskussionen i stadsdelen pågår framförallt i politiska föreningar, hyresgäströrelsen, Hem och skola, föräldraföreningar etc. Från övriga medborgare hörs inte mycket och blir det en diskussion uppstår den ofta i samband med specifika politiska beslut. Skrivelser, namninsamlingar odyl är sällsynta och har mest förekommit i samband med nedskäming- Det är då de stora organisationerna och politiska partierna som har arna. tagit initiativet. När enskilda kontaktar förvaltningarna är det oftast om sådant som att någon lampa i området varit trasig länge, att papperskorgama vid badplatsen är överfyllda, att man skall göra skidspår i skogen när det har snöat osv. Det finns dock en del som talar för att engagemanget finns under ytan även om det inte kommer till uttryck i vardagslag. När Angeredsgymnasiet hade inbjudit finansminister Göran Persson kom det så mycket frågor från eleverna att rektor hade fullt upp att hålla ordning talarlistan. På våren 1992, när de stora nedskärningarna slog igenom, anordnade Stadsdelsnämnden fyra stormöten. Mötena hade olika teman, barnomsorgen, skolan, fritiden och äldreomsorgen, och var förlagda ett i vardera förorten. Ett par av mötena var

164 Kapitel 5

mycket välbesökta, barnomsorgen drog ca 300 personer och till skolmötet kom 70-80 stycken. Gunnareds stadsdel har länge hañ en ansträngd ekonomi p.g.a. den sociala strukturen. Kostnaderna, främst för socialbidragen, har ökat kraftigt. Dessutom har en ny skola tagits i bruk. Gunnared har också stora kostnader för invandrarundervisningen eftersom man är resursnämnd även för andra stadsdelar. Stadsdelsnämnden beslutade ett par tidigt att koncentrera nedskärningarna till vissa områden, framförallt fick fritids- och kulturverksamhetema en betydligt mindre budget. Man har dessutom gjort stora satsningar för att minska kostnaderna för den köpta vården. Personalstyrkan har också minskat. 1993 försvann 78 årsarbeten

94 personer, främst inom skola och barnomsorg och 1994 togs ytterligare 43 tjänster bort. Personalomsättningen har ökat de senaste åren,

liksom antalet tidsbegränsat anställda och timanställda De stora nedskärningarna de sista åren har naturligtvis givit upphov till besvikelse.

Hösten 1994 inrättades speciella medborgarkontor i Angereds centrum, Gårdsten och Lövgärdet dit invånarna kan vända sig med frågor och

synpunkter rör den sociala servicen. Kontoren har dock inte fått in som

särskilt många klagomål. Människor har blivit uppgivna, de vet att det

inte lönar sig att klaga eftersom Stadsdelsnämnden ändå inte har några pengar.

5.3.4 Sovstaden som försöker locka till sig nya

arbetstillfällen

Gunnared är en sovstad, även om man senare år gjort mycket för att

få till stånd fler arbeten. Totalt finns det ca 5 900 arbetsplatser i stadsdelen. Den offentliga sektorn är den största arbetsgivaren med drygt

1700 anställda. I det privata näringslivet dominerar tjänstesektom.

Bostadsbolagen har också stora kontor. Industriema är få. Estrella, som tillhör de större med 320 anställda, har planer på att starta ytterligare ett skift. Tvättman är ett annat stort företag. Volvo har sina försäljningsbolag och Försäkringsbolaget Volvia här. De flesta män som har arbete återfinns i tillverkningsindustrin, 36,4%. 21,6% arbetar med samfårdsel, tele, post, bank etc. och 19,8% är anställda i den offentliga sektorn.

Kvinnorna arbetar framförallt inom den offentliga sektorn, 58,8%. En

mindre del arbetar inom tillverkningsindustrin, med samfárdsel, tele,

"7 Göteborgs stad, Gurmared: Gunnared 1994, årsredovisning. "a Göteborgs stad, Gurmared: Gunnared 1994, årsredovisning.

sou 1996:47 Kapitel 5 165

bank eller i varuhandeln. I den offentliga sektorn är det post, etc. främst de yrken kräver låg utbildning innehas av människor som som bor i Gunnared. Det gäller vårdbiträden, barnskötare, administrasom törer, vaktmästare etc. Chefstjänstema, liksom socialsekreterama, lärarna och andra liknande yrkesgrupper pendlar till sitt arbete i stadsdelen. Estrella och Tvättman har hañ som policy att anställa personer från Angered. Däremot är de flesta anställda Volvo bosatta i andra stadsdelar. En stor del Gunnareds medborgare står dock utanför arbetslivet. av Arbetslöshetssiffroma har inte påverkats så mycket av konjunkturen. Även under högkonjunkturen i slutet 80-talet hade stadsdelen många av arbetssökande. Invandrarna är arbetslösa i högre utsträckning än svenskarna.° Speciellt svårt har afrikanema, t.ex. somaliema, att få arbete. Det finns flera organisationer sig i de arbetslösa. Försom engagerar utom ALU-centret finns t.ex. FIA, Folkhögskoleföreningen i Angered, strävar efter att bli riktig folkhögskola. Man har en hel del som en ABF-cirklar igång, liksom en träffpunkt för arbetslösa. Dessutom har längre kurser för trettio veckor. FIA bedriver uppsökanman vuxna om de verksamhet. Deltagarna själva går runt och knackar dörr och försöker få med sig de arbetslösa. I Gårdstenshuset ligger föreningsslussen som också försöker hjälpa arbetslösa att hitta en meningsfull sysselsättning under tiden de går utan jobb. När Gunnared planerades var tanken att det skulle finnas betydligt fler arbetsplatser och det görs hela tiden ansträngningar för att få fler företag att etablera sig i området. Gunnared har vissa förutsättningar att dra till sig arbetstillfällen i form industrimark och välutbyggda nya av kommunikationer. Två projekt har dragits igång för att öka antalet arbetstillfällen: Arbete i Angered och Nordost 2000". Båda har haft mål att få företag att etablera sig i stadsdelen. Ett företagshotell har som startats där små företag kan hyra in sig och låna exempelvis kontorsutrustning och Nyföretagarcentrum i Göteborg har öppnat en filial i Angereds centrum. Nyföretagarcentrum ger gratis rådgivning och bedömning olika företagsidéer. Hittills har hatt över 600 besök av man och ett hundratal dessa har resulterat i nystartade verksamheter. av Oftast har det gällt företag som pizzerior, importfmnor, budbilar etc. För de flesta dessa har det gått bra, endast ett procent har lagt ner av par verksamheten igen. Glädjande nog är det många invandrare och likaså många kvinnor som kunnat starta eget på det här sättet. 1994 påbörjades

"9 Göteborgs stad, stadskansliet: Ohälsostatistik 1993, Stadsdelsnämnden m Göteborgs stadskansli: Göteborgsbladet 95, primärområden.

166 Kapitel 5

ett nytt projekt Arbete sysselsättning", skall försöka få de som arbetslösa tillbaka till arbetslivet, till studier eller till eget företagande. Huvudman är Stadsdelsförvaltningen och projektets budget har tagits från socialbidragskontot. TBV bedriver två typer av arbetsplatscirklar i Gunnared. Den ena är ett studieprogram om den psykosociala arbetsmiljön för anställda inom barnomsorgen Arbetsglädje i förskolanl, framtaget tillsammans med Lärarförbundet. Ca tjugofem sådana cirklar är just nu igång. Den andra är ett personalekonomiskt program för administratörer och verksamhetsansvariga i Stadsdelsförvaltningen.

5.3.5 Låg många fritidsbudget men föreningar

Stadsdelsanslagen till fritidsverksamhet har sjunkit drastiskt de senaste åren. I maj 1992 skar i ett enda slag bort halva budgeten. Bl.a. har man flera fältassistenttjänster tagits bort, föreningsanslagen skurits och ner man har också sparat på lokaler. Den fritidsverksamhet som finns kvar riktar sig främst till ungdomar. Den kommunala musikskolan har fortfarande en mycket aktiv verksamhet. Under 1993 deltog över tusen elever. Det finns en fritidsgård i varje förort, öppettidema och men utbudet varierar. Varje gård har ett s.k. brukarråd där ungdomarna själva har representanter. Sedan 1985 har man haft ett projekt som man kallar för Fixama. Projektet har ordnat sommarjobb för eleverna i årskurserna sju och åtta. I somras deltog hela 70% av ungdomarna i dessa årskurser i projektet. Arbetsuppgifterna har bl.a. varit att hjälpa till med skötseln fritidsgårdama och enklare reparationer. Man har också låtit av arbetslösa ungdomar, tillsammans med en arbetsledare, bygga upp ett basläger med knuttimrade vindskydd vid Stensjön i Vättleñäll. I Gunnared finns ett stort antal föreningar, ca 120 stycken, varav ett trettiotal idrotts- och friluñsföreningar, drygt tio invandrarföreningar, lika många kulturföreningar och ett tjugotal övriga organisationer Län-

ken, scoutgrupper, brukshundsklubb, fredskommitté etc..m Därutöver

tillkommer ca tjugo boendeorganisationer och åtta pensionärsföreningar. Nästan alla de etablerade politiska partierna har också verksamhet i Gunnared, liksom ett tiotal religiösa församlingar. Föreningarna kan ansöka om bidrag från Stadsdelsnämnden. Nämndens ordförande Frank Andersson anser att föreningarna fyller en mycket viktig och sammanhållande funktion. Men måste kunna kräva att föreningarna tar ett man socialt ansvar som motprestation för de medel de får, menar han. Det

z Gunnareds föreningskatalog, utgiven SDF Gurmared av

Kapitel 5 167

kan gälla att värna om ett gott kamratskap eller att uppmana till läxläsning och skötsamhet i skolan osv. Det är också viktigt att föreningarna aktivt arbetar att få föräldrarna i verksamheten. På liknande sätt resonerar de föreningsansvariga själva. Man motiverar sin verksamhet i tenner av vad den kan göra för människorna i lokalsamhället och vilken ekonomisk vinst det ger att arbeta förebyggande.

För föreningen så är det viktiga att kunna sysselsätta människor. Och aktivera ungdomar, hålla dem borta från gatan. Det gör att de får andra värderingar, nya kamrater och på så sätt kanske komma att klara sig ganska bra i livet. Kostnaden för en ungdom idag som är missanpassad i samhället är tjugofemtusen i månaden. Det är bara att tänka vilka pengar man alltså kan spara för samhället. Gul8

Idrottsrörelsen samlar många människor i sina föreningar. Wasaiterna

har t.ex. 16 pojklag och 13 flicklag igång i handboll. Karhu IF är en av

de stora finska idrottsföreningama, inte bara samlar finnar utan har som medlemmar från många olika länder. Karhu har fotboll, handboll, dragkamp, dart, bastu och ett stort antal innebandylag. Ett par av lagen är flicklag. Karhu IF har också studiecirkel i samarbete med SISU. rena en Cirkeln heter Ut i världen och handlar om Grekland, dit man planerar en resa till hösten. Angereds boxningsclub driver, förutom idrottsgrupett work-out, solarium, bastu, café med biljard etc. För ca pema, gym, ett år sedan tog man över Gårdstens motionscentral från stadsdelsförvaltningen. Studiecirkeln Styrka och rörlighet kom till på initiativ av föreståndaren som ville att anläggningen skulle få mer av hälsoprägel än elitidrott. Två föreläsare engagerades genom SISU som höll i cirkeln. invandrarna umgås mycket med sina landsmän på fritiden. Bland invandrarföreningama märks den mycket stora Utbildningscentrum Iran. Centret driver rad olika studiecirklar med stöd från ABF. Det en finns åtta finska föreningar i stadsdelen. Föreningen Finngötar har t.ex. betydande verksamhet, över 400 medlemmar och ett flertal studieen cirklar i samarbete med ABF. Sportfiskeklubben Vapa i Gårdsten är också ursprungligen finsk förening, har medlemmar från en men nu många olika länder. Vapa driver studiecirklar tillsammans med Studiefrämjandet inom natur-miljö området. Flugbindning, vinterfiskeskola och sommarfiskeskola finns på programmet, också cirklar i matlagmen ning och navigation. Cirklama har många ungdomar bland deltagarna, vilket är ovanligt. Även afrikaner, latinamerikaner, assyrier, annars t.ex. indier, iranier och bosnier har egna föreningar i stadsdelen. Bland kulturföreningama återfinns, förutom konstföreningar ett par och två hembygdsgillen, föreningen Gårdstensverkstan. Verkstaden

168 Kapitel 5

bedriver hantverk i alla former, t.ex. textilarbeten och smycketillverkning. Kulturföreningen G-punkten drivs av ungdomar, men har hjälp av

förvaltningens fritidsledare. Idén har varit att försöka få ungdomar att starta egna föreningar och lära ut hur man sköter en förening praktiskt.

G-punkten har fyra sektioner, dans, data, musik och disc-jockey. En del av verksamheten drivs som studiecirklar ihop med Nykterhetsrörelsens

Bildningsverksamhet. Just nu har man två danscirklar igång i hip-hop.

Kontinuiteten är det stora problemet för föreningar av det här slaget och fritid får ibland gå och hjälpa till att hålla det hela uppe tills man har fått fram nya medlemmar och ledare. Lövgärdets bokcafé driver för närvarande författarcirkel med stöd av ABF. Deltagarna skriver böcker en gemensamt, fyra stycken i olika genrer har redan givits ut. Nu arbetar med deckare. Lövgärdets musikförening består av ett antal rockman en bandscirklar, har också andra musikcirklar ihop med ABF. Planer men

finns inspelningsstudio.

på att starta en Sveriges kyrkliga studieförbund är just nu huvudman för studiecirklar i två församlingar i Gunnared. I Rannebergens kyrka arbetar man med ett material är framtaget tillsammans med utbildningsradion och som heter Vad tror Du på Cirklama i Gårdstenskyrkan anordnas ihop som med en zigensk förening som heter Romano Podo och som samlar zigenare från flera olika länder. Många kommer från Bosnien. Man har studiecirklar i svenska, i svensk kultur och i samhällskunskap. Dessutom har man cirklar i musik och planerar att starta en sycirkel där man skall tillverka dräkter till folkdanser. Cirklama är tänkta som en förberedelse

för SFI svenska för invandrare. Målgruppen är t.ex. äldre personer och

kvinnor med många barn som haft svårt att komma ut. En del av tiden ägnas åt att visa hur åker buss, handlar, fyller i blanketter, hittar en man ny bostad, ringer och beställer tid hos läkare osv. SKS har även haft studiecirklar i katolska kyrkan. Frikyrkliga Studieförbundet har också ett par cirklar igång. I Missionsförbundets lokaler i Lövgärdet Rosa huset pågår just t.ex. cirkel som kallas Bamfritt. Det är en diskusnu en sionscirkel om bibeltolkning som vänder sig enbart till de vuxna i för-

samlingen, eftersom den övriga verksamheten är inriktad mot bam.

KFUK-M har ingen studieverksamhet i Gunnared. Däremot har man

startat ett arbetslöshetsprojekt för somalier i en närliggande stadsdel, där också somalier från Gunnared deltar. Projektet heter Med somalier för

Somalia. Dels arbetar man med att samla material för att skicka ner till Somalia, samhällsdels har man studiecirklar i sömnad, svenska och kunskap. Medborgarskolan har ingen verksamhet alls i Gunnared.

Kapitel 5 169

5.3.6 Vilka deltar och vilka står utanför

De allra flesta barnfamiljer något sätt föreningslivet. passerar genom

Föräldrarna kör fram och tillbaka, tittar på, knyter skor och är med på

aktiviteter som korvgrillning Föreningarna blir på så sätt mm. en samlingsplats för människor som annars kanske inte skulle ha träffats, svenskar och invandrare, ensamstående föräldrar och familjer. Det finns också gott om aktiva Hem och skola-grupper, liksom föräldraföreningar daghemmen. I Gårdsten har det dock varit svårt att samla föräldrarna på grund av den stora omflyttningen. Barnen och ungdomarna umgås mer över nationsgränsema än vad de vuxna gör. De träffas dagis och i skolorna och är med i föreningar. Bortsett från idrotten är rocksamma musiken den stora grejen för tonåringarna, framförallt för killarna.

Rockmusiken samlar alla, oavsett ursprung. Tjejerna hänger med och tit-

tar på, men är inte själva så aktiva. Det är överhuvudtaget färre aktiviteter som direkt riktar sig till flickorna. Därför har stadsdelsnämnden dragit igång en typ av kulturskola, där man utökar den kommunala musikskolan till att omfatta fler estetiska ämnen som bild, dans mm. Även det finns mycket få ålderspensionärer i Gunnared så har om man

flera pensionärsföreningar med många aktiviteter såsom slöjd, caféverk-

samhet mm. Man ordnar också olika typer av studiecirklar, t.ex. de populära landskapscirklama. Det finns naturligtvis också en grupp människor som står utanför både fritids- och föreningslivet. Det kan har sitt vara personer som engagemang någon annanstans, det kan också vara personer som men lever isolerat och är mycket hemma. Framförallt den sista ensamma gruppen är svårfångad och det går inte att få något grepp om hur många människor det kan röra sig om. En grupp som pekas ut som särskilt utsatt och sårbar är de ensamstående föräldrarna, ofta mammor. Som ensamstående med barn har man inte mycket tid över till att engagera

sig i fritidsaktiviteter. Ofta har man dessutom dålig ekonomi. En konst-

hantverkscirkel kostar upp emot tusen kronor per termin, en stor summa om man har svårt att få pengarna att räcka till det allra nödvändigaste. De arbetslösa är en annan grupp är svår att nå ut till, även om man som har starkt subventionerade cirklar speciellt för dem, t.ex. på det nyöppnade ALU-centret. Genom Väntjänstföreningen Besöksvännen vet man också att det finns många gamla har svårt att komma hemifrån, som

liksom personer med olika handikapp. Ett annat problem har varit att få

ungdomarna att stanna i stadsdelen på sin fritid, istället för att åka ner till Östra Nordstan oroligt tillhåll kvällarna. Ett antal som är ett på försök med olika aktiviteter har gjorts fortfarande tror de flesta som men

intervjuats att det är många ungdomar som åker till city på kvällar

170 Kapitel 5

och helger. I en nyligen genomförd SCB-undersökning ser man att andelen personer som är medlemmar i en förening är lägre i Gunnared än i riket helhet Föreningsaktiviteten speglar människors sociala

som

ställning. De med låg utbildningsnivå och sämre ekonomisk situation

står utanför föreningslivet i högre utsträckning än dem med bättre förutsättningar.

5.3.7 för

Tolkning: Cirklamas betydelse

lokalsamhället

Cirklar som svarar mot förändringar i lokalsamhället

Gunnared kan beskrivas som en modem arbetarstadsdel med relativt kort

historia. Strukturen i Gunnared har sett ungefär likadan ut sedan stads-

delen byggdes. Man har t.ex. hela tiden haft en relativt hög andel barnfamiljer, invandrare och arbetslösa. Mindre förändringar sker dock hela

tiden, budgeten krymper och nya invandrargrupper flyttar in. Stadsdelen

lever i nuet, man har ingenting att se tillbaka och man har heller inga riktigt långsiktiga planer, även om det gjorts en hel del försök att

ordna fler sysselsättningstillfällen. Ansvariga på olika nivåer får lägga sin kraft på att åtgärda de situationer uppkommer. Även föreningar-

som och studieförbunden till viss del som svar på förändringar i na agerar

lokalsamhället. Många verksamheter är igång som riktar sig till arbetslösa och både stadsdelspolitikema och studieförbunden satsar på att försöka få invandrare och ungdomar att bilda föreningar och starta

studiecirklar. Man riktar sig alltså i ganska stor utsträckning till grupper som inte traditionellt varit några stora konsumenter av cirkelverksamhet.

Man skulle kanske kunna säga att cirklama används som en slags krisberedskap för att dessa medborgare, annars skulle ha riskerat att

ge som

hamna i marginalen av samhället, en meningsfull sysselsättning. Genom cirklar och föreningsverksamhet upprätthålls aktiviteten i lokalsamhället och det finns en stor optimism om att man på detta sätt skall få männi-

skor att lära känna och stödja varandra.

m SCB-undersökning gjorts i SUFOs regi, data från råmaterialet. som

Kapitel 5 171

Att stärka sin särart eller verka för integrering

Gunnared kan sägas bestå av många subkulturer, som och en arbetar var med att bygga upp sin egen kulturella identitet. Som subkulturer kan man betrakta de olika invandrargruppema, men också exempelvis ungdomar och pensionärer, liksom de religiösa samfunden. Utmärkande är att gruppens medlemmar har liknande, i vissa fall gemensamma erfarenheter. Likheten visar sig i vanor, traditioner, värderingar, språk etc. I uppbyggnadsskedet eller under hotfulla betingelser kan gruppen behöva markera sin kulturella tillhörighet på ett mer materiellt tydligt sätt, t.ex. genom yttre symboler, prylar och kläder. Studiecirklarna har sin upprinnelse i de stora folkrörelsema och frikyrkorörelsen i början av seklet. Då fanns också ett ideal om att drivkraften skulle komma inifrån gruppen själv. I Gunnared idag uppmuntrar stadsdelsföreträdama, politiker och tjänstemän, men också studieförbunden, aktivt bildandet av cirklar och föreningar. Man motiverar cirklama med socialpsykologiska resonemang av den typ som brukar användas vid argumentation för hemspråksundervisningen, dvs. att man som individ först måste känna trygghet i en grupp innan man kan vända sig utåt mot det övriga samhället. Men man kan anta att det också finns ett disciplinerande motiv bakom stadsdelsföreträdamas starka stöd, vilket vi återkommer till. Juhani vi porträtterade i inledningen tillhör subkultur, den som en

finländska minoriteten som är en förhållandevis stor grupp i Gunnared.

I porträttet såg vi hur man med hjälp av föreningar och studiecirklar i t.ex. kantelebygge arbetar med att bevara sin finska identitet. På liknande sätt används cirklama i flera av invandrarföreningama. Den bosniska zigenargruppen har musikcirklar i samarbete med SKS, där man sjunger sitt folks traditionella visor och man är på gång med att starta en cirkel för att sy folkdräkter. NBV ger bidrag till en matlagningscirkel som anordnas av en grupp muslimska kvinnor, för att bara nämna några exempel. Ungdomarna blir också aktivt uppmanade att bilda egna föreningar och starta cirklar. De två tydligaste exemplen är föreningen Gpunkten och Lövgärdets musikförening där alla band är organiserade som studiecirklar. Hip-hop och rockmusik är områden där ungdomarna känner sig hemma och kan odla sin speciella ungdomskultur. Pensionärema i Gunnared befinner sig också i minoritet. Porträttet av Britt illustrerade i viss mån den kamp som pensionärerna för i syfte att bevara sin särart. De flesta är som vi såg svenskar från arbetarklassen, varav en del har bott i området redan innan förorterna byggdes. Man har sina egna cirklar, motionsgrupper och föreningar. Här finns en del av de mer traditionella bildningscirklama, läsecirklama sig i där man förkovrar olika ämnen, men också hantverks- och språkcirklar. Verksamheten är

172 Kapitel 5

ofta förlagd till dagtid och samtalet är viktig del innehållet, liksom

en av kaffet och bullarna. Pensionärema är kanske den grupp som ligger när-

mast det gamla folkbildningsidealet och själva till stor del driver

som på för att få igång cirklar. Alla cirklar har dock inte karaktären av särartsodling. Det finns också cirklar med det uttalade motivet att få människor från olika länder att mötas och lära känna varandra. Tydligaste exemplet detta är de cirklar bedrivs vid det nystartade ALU-centret i ABF:s och Vuxensom

skolans regi, där man haft som policy att göra så blandade grupper

möjligt. Grunden finns därför lagd för möten människor emellan. som Hur genuina dessa möten blir är svårt att säga. Det finns många hinder i vägen. Bortsett från språksvårigheter och kulturella skillnader, är t.ex.

barnpassning ett problem. Föreningarna, kanske främst inom idrotten

och framförallt inom lagidrottema förefaller ha lättare än studieförbunden att samla olika nationers barn och ungdomar till gemensamma

aktiviteter. Däremot är idrottsföreningarna starkt åldersuppdelade. En

idrottsförening verkar ha lyckats ganska bra med sin studieverksom

samhet är sportfiskeklubben Vapa har ett tiotal cirklar igång ihop

som med Studiefrämjandet. I cirklama träffas människor från olika länder kring ett gemensamt intresse, vilket bör kunna leda till större fören ståelse för olika människors situation. Det görs också försök att få människor med olika social bakgrund att mötas. Folkuniversitetets cirklar i Växthuset Gunnareds gård är ett sådant exempel. Mest har man

arbetat med människor har eller har haft sociala och psykiska prob-

som lem, cirklama står öppna för alla. Till det allaktivitetshus där man men har sina lokaler kommer också del invandrare, även om de utgörs av en

fåtal. Även vissa församlingarna har mål att integrera männi-

ett av som skor med olika bakgrund. Det kan t.ex. gälla att försöka få med männi-

skor inte är så kyrkvana eller människor från trasiga familjer i

som verksamheten. Religiösa förbund, politiska partier och intresseorganisa-

tioner har det gemensamt att de samlas kring en ståndpunkt, en

annars idé vad med ett gott liv Det finns alltid risk att om som menas osv. en

sådana grupperingar blir dogmatiska och fastlåsta i sina positioner och

enbart odlar sin särart. Om välkomnar människor med olika bakman grund till organisation får olika perspektiv på köpet, menar en en man kvinna deltar i FS-cirkel i bibeltolkning i Missionsförbundets som en regi. Detta är viktigt för att diskussionen inte skall fastna och bli alltför konventionell, anser hon.

Kapitel 5 173

Att värna om skötsamhet och ansvar

Med disciplinering brukar man mena sådana strävanden går ut på

som

att få människor att anpassa sig till de krav och förväntningar

som samhället ställer på dem. Exempel på sådant som eftersträvas är allmän skötsamhet, nykterhet, hygien, arbetsvillighet, pålitlighet etc, liksom en vilja att inte enbart verka för sina egna intressen utan också ta ett kollektivt socialt ansvar. Disciplineringsförsöken är i första hand ett sätt att få samhället att bestå och inte sönderfalla i allmänt kaos. Strävandena

sker ofta i riktning från samhällets topp mot dess medborgare,

ner men

kan också aktivt stödjas olika medborgargrupper själva. Den stora

av satsningen på att få ungdomar, arbetslösa, invandrare etc. i cirklar och 5 andra verksamheter kan alltså ses som ett sätt att bevara ordningen i lokalsamhället. Från politiker och förvaltningshâll betonar man t.ex. vikten av att behålla människor i stadsdelen och ordna aktiviteter för dem där. Det gäller både de människor som har sociala problem av olika slag, men också de mer väletablerade grupper som kan utgöra stabiliserande en faktor i lokalsamhället. Ett stort problem är t.ex. att ungdomarna i stadsdelen åker till centrum där man inte har någon kontroll över

dem. Det gäller framförallt de ungdomar som befinner sig i den sociala

riskzonen. Ett lika stort problem är om alla ungdomar har det väl som förspänt dras till aktiviteter utanför stadsdelen så att bara de minst välbeställda blir kvar. Ett sätt att få ungdomarna i riskzonen att stanna är att ge dem positiva förebilder i de ungdomar förmår ordna sin som tillvaro på ett för samhället acceptabelt sätt. Satsningen på rockbandsföreningen är exempelvis ett led i detta, där ungdomar tillfälle att ges utöva sitt intresse i bostadsområdet, och på så vis kan vara ett föredöme

för andra ungdomar. Både musikföreningen och studieförbunden ställer

krav på att verksamheten skall ske regelbundet och under ordnade fonner. Alla förväntas med och ta för lokalerna och utrustvara ansvar ningen, och närvara vid de stormöten anordnas. Att instrumenten som

är dyra och många gånger hopsparade under lång tid, gör att man lär sig

att vara rädd om saker och ting. Medlemmarna i musikföreningen håller själva efter att ordningen består. Man är väg från en yttre till en inre

disciplineringsform.

Droger är ett stort problem i hela samhället, men kanske speciellt stort i sådana områden som Gunnared, där ungdomar på grund sociaav förhållanden riskerar att hamna utanför samhället, t.ex. i arbetslöshet. Idrotten har på senare år uppmärksammats för att den, i sämsta fall, gör

ungdomar positivt inställda till droger olika slag, inte bara till alkohol

utan också till olika dopingpreparat. Har ledarna en klar uppfattning om

;

174 Kapitel 5

hur man skall arbeta, inte bara fysiskt, utan också med ungdomarnas tankar sig själva och sin kropp, kan missbruk kanske förhindras. om Många kommer till idrottsföreningama med en längtan efter stora svällande muskler och tävlande på elitnivå. Risken är att man stjälper många ungdomar kanske offrar sin skola och sina kamrater för en försom hoppning de inte har några fysiska förutsättningar att realisera. som Eftersom vårdplatser för ungdomar som hamnat snett är mycket kostär det inte svårt att räkna ut hur mycket pengar man kan spara samma på att stödja positiva verksamheter som exempelvis motion för ungdomar. Så ledaren för en av motionscentralema i Gunnared. resonerar Idrottens interna ledarutbildning, där studiecirklar ingår, kan användas för att få morgondagens ledare att inse sitt samhällsansvar och den mycket viktiga roll de har som formare och förebilder för ungdomarna. De stora blandningen folkgrupper utgör också risk mot lokalav en samhällets stabilitet och även här satsar stadsdelsföreträdama på åtgärder i syfte att stärka ordningen. Kan få olika att bilda föreman grupper

ningar tar självdisciplineringen vid efter ett tag. Det kan vi t.ex. se i

föreningen Finngötar Juhani är medlem Föreningen ser det som som sin uppgift att hjälpa medlemmarna att förbli inom skötsamhetens ram

och verka för en ökad stabilitet i området. Övriga invandrarföreningar

på liknande sätt. De försöker på alla sätt hjälpa medlemmarna resonerar att på ett smidigt sätt komma i det svenska samhället. Zigenarföreningen Romado Podo har t.ex. utnyttjat studiecirkeln i detta syfte, för att lära ut hur fyller i svenska blanketter, handlar, åker buss, konman taktar myndigheter etc. Det är viktigt ur disciplineringssynpunkt att människor känner sig nyttiga, vilket bl.a. kan göra genom att delta i en studiecirkel. Att man känna att man gör någonting viktigt, gör att man har lättare för att uppfatta sig del i ett större sammanhang, samhällsmedborgare. som en som Det finns nedlåtande uttryck för dem hamnat utanför. Att gott om som ligga samhället till last är ett av dem. Det är lätt att bli betraktad som lat och odräglig. I skötsamheten ingår att "göra rätt för sig och bedömningen av vem som platsar kan ibland vara tuff, det har nog alla arbetslösa erfarit. Har man dessutom andra sociala, psykiska eller svårdefinierbara medicinska problem är det lätt att bli utstämplad. Utbildning är en socialt accepterad sysselsättning, låt att den är accepterad i vara mer medelklassen än bland arbetare. Studiecirklar har inte riktigt status av formell utbildning, men att delta i en cirkel innebär ändå att man visar att vill förkovra sig. Att intresserad av att bredda sitt kunman vara skaps- och färdighetsområde är någonting som värderas positivt, både i ögon och i samhällsföreträdamas. gemene mans

Kapitel 5 175

Studiecirklar kan även verka disciplinerande inom arbetslivet. Den stora TBV-kampanjen om arbetsmiljön inom barnomsorgen har tidsmässigt infallit samtidigt med stora nedskärningar många håll, inte minst i Gunnared. Det finns skäl att anta att cirklarna har fungerat som en ventil för upprörda känslor. Vad som hänt inte cirklarna funnits om är svårt att sia om. Kanske hade protestema mot nedskärningarna blivit

mer öppna och utåtriktade. Nu får de som drabbats uppsägningar

av eller av försämrade arbetsvillkor hjälp av sina kollegor att ta sig igenom sin bitterhet och besvikelse. De får möjlighet att uttrycka sin oro inför en eventuell arbetslöshet och sina känslomässiga reaktioner på att just de hamnat vid sidan av personalgruppen.

Sociala nätverk och trygghet i bostadsområdet

För ett lokalsamhälle som Gunnared, med stor omflyttning och många

sociala problem är stabiliteten hela tiden i fara. Det är därför viktigt att

finna åtgärder som gör att stabila grupper av människor stannar kvar och trivs. De som själva valt att bosätta sig i Gunnared, och som funnit en gemenskap där de kan känna sig trygga, bidrar förmodligen också till att andra grupper av medborgare känner större trygghet. Det är viktigt för stabiliteten och tryggheten i ett bostadsområde att människor träffas t.ex. i studiecirklar av olika slag. Det behövs inte mycket mer än att man hälsar på varandra när man möts och skojar lite i affären. Att mötas kring ett gemensamt intresse underlättar kontakterna även i andra sammanhang. Behovet av sociala nätverk är stort. En aldrig så liten grupp kan bli den kontakt som skyddar mot anonymitet och isolering och här kan studiecirklama fylla en viktig funktion, som också kan innebära en ekonomisk vinst för samhället. Ett exempel detta arbetslös sjukskriär en ven kvinna som deltar i en livsåskådningscirkel. Arbetslösheten har lett till ekonomiska problem och den sociala situationen runt henne har förmodligen bidragit till att förvärra hennes sjukdom. Risken att bryta ihop och behöva dyrbar vård eller samtalsterapi är ganska överhängande. Cirkeln, och de kontakter med andra kvinnor i en liknande livssituation hon därigenom fått, har inneburit en sorts självhjälp. Många människor i Gunnared lever i en liknande situation. Som vi minns från porträttet

av Britt, nämner hon att cirklarna och andra pensionärsverksamheter

betyder mycket för att få de gamla i området att hålla sig igång både fysiskt och psykiskt, men cirklarna fyller för många av dem dessutom en viktig social funktion. Cirklama kan också göra att människor lär sig att behärska saker i sitt vardagsliv som de annars behövt samhällets

176 Kapitel 5

hjälp för att utföra. Att klara av enklare matlagning är t.ex. en förutsättning for eget boende.

Att förvalta subkulturer och införliva ungdomskultur

Studiecirklama i Gunnared bidrar till det lokala livet på olika sätt. De ingår på ett naturligt sätt i stadsdelens liv där de står för en inte försumbar del av aktivitetsutbudet. Cirklama är ibland kulturbevarande, vilket ofta hänger ihop med att man försöker finna sin identitet, sin särart, sin historia. Så är det för pensionärerna som läser om gamla ting, väver efter gamla mönster eller med hjälp av gamla tekniker. Så är det också med den kantelecirkel Juhani deltar i och även i andra invandrarföreningar. I sökandet efter sina rötter går man gärna tillbaka i tiden och letar efter tydliga uttryck, som kan finnas i gamla sånger, bruksföremål eller liknande. För invandrargruppema är det inte Gunnareds, utan deras egen kulturella tillhörighet, som står i fokus. Likaså är det endast ett fåtal pensionärer har sina rötter i Gunnared och då i den glesbygd som som fanns innan Gunnared som stadsdel växte fram.

Cirklama skapar också olika typer av kulturproduktenm Man skriver

böcker, komponerat och spelar musik, målar tavlor, väver etc. I Gunnared anordnas med jämna mellanrum olika aktiviteter där lokala grupper framträder och visar vad de håller på med. Inte sällan sker dessa eveneett samarbete mellan Stadsdelsförvaltningen och något studiemang som förbund. De böcker som författarcirkeln har gett ut, säljs t.ex. vid sådana tillfällen. Ungdomarnas intressen, som ofta är aktuella och lite trendiga, ger det lokala livet förnyelse. Exempel detta är hip-hop-cirkeln och rockbandscirklarna. Bandens repmöten och låtskrivande är i sig själva en del av detta. Genom att man framträder vid olika arrangemang i stadsdelen blir verksamheten synlig också for dem som inte annars är med. Synen på ungdomar stökiga och okontrollerade kan också försom bättras när de får möjligheter att visa vad de håller med. Kanske upp tas också ungdomarnas uttryckssätt på mer allvar när de visas offentligt.

23 Begreppet kultur används på olika sätt, ibland i vid antropologisk mening närmast liktydigt med levnadsmönster, ibland enbart for estetiska verksamheter som bildkonst, musik och teater utförda av professionella kulturarbetare. De kulturprodukter som blir till i studiecirklama kan sägas utgöra ett mellanting, en folklig kultur. De är skapade av lokalbefolkningen och har inte sällan ett innehåll som är präglat av de levnadsmönster och livsvillkor som finns på orten. Se vidare under rubriken 6.3 Cirklar som kultur- och samhällsbärare.

Kapitel 5 177

Utbildningskomplement andra ämnen och en väg in i Komvux - Studiecirklar har alltsedan de startade varit sorts komplement till det en allmänna utbildningsväsendet. I cirkelform kan man t.ex. studera ämnen

som inte återfinns inom det ordinarie utbildningsutbudet. I Gunnared har

studiecirklama också kommit att användas mer systematiskt av vissa grupper. Speciellt i invandrartäta områden samlas många människor som

av olika anledningar kommit efter med sin skolgång. När SFI-kursema

har gåtts igenom är Komvux den naturliga vägen för att få en svensk utbildning. Kommer man inte in på Komvux finns det inte många vägar som står till buds, bortsett från studiecirklar av olika slag. Man söker sig

då gärna till sådana cirklar som man tror kan ha ett meriteringsvärde för

att komma vidare i samhället, svenska, engelska, matematik och data. Detsamma gäller de arbetslösa oavsett nationalitet. På ALU-centret har man satsat hårt studiecirklar och har samarbete både med ABF och

Vuxenskolan. Det finns personer som fyller nästan hela dagarna med

cirklar. Vissa ämnen som exempelvis de speciella cirklama för arbetslösa i konsten att söka arbete, finns inte i så många andra former. Arbetsfönnedlingen har visserligen också haft liknande kurser, men inom det ordinarie utbildningsväsendet lyser de med sin frånvaro. För pensionärerna kan studiecirklama vara ett sätt att få tillgång till sådana ämnen som inte fanns när de gick i skolan. För Britt, som bara har folkskola

bakom sig har studiecirklama tillsammans med Vuxengymnasiet, statens

skola för vuxna och British Institute t.ex. inneburit möjligheter att lära sig främmande språk.

Att uppöva demokratiska färdigheter

Studiecirklama ger indirekt många tillfällen att uppöva sådana förmågor som krävs en demokratisk samhällsmedborgare. Cirklama är naturliga av mötesplatser för samtal lokalsamhället. Flera av cirkeldeltagama om nämner detta, inte minst de som deltar i cirklar som drivs av församlingarna, eftersom dessa cirklar ofta är av samtalskaraktär. Man hjälps åt att försöka hitta kopplingar människa-kyrka-samhälle diskuterar och man

sådant som maktfördelningen mellan könen. Cirklama ger perspektiv på

tillvaron dem som är med, men man kan förmoda att deltagarna också sprider sina insikter till människor som de träffar utanför cirkeln. Det blir inte lika enkelt att vara svart-vit i sina åsikter efter att man hört hur andra resonerar, anser de som deltar i den här typen av cirklar. Cirklama blir inte alltid de öppna diskussionsforum som man har tänkt sig. En del cirklar är upplagda ungefär som vilken undervisningssituation annan

178 Kapitel 5

helst och Vuxenskolan framkom att det är svårt att få deltagare som till samhällsinriktade cirklar.

Att arbeta med olika uttryckssätt, som att skriva, måla, spela etc är färdigheter kan användas i olika sammanhang. Att kunna kommuni-

som sina intressen och våga göra det, är grundläggande förutsättningar cera

för att skall kunna ta tillvara de möjligheter till inflytande som

man finns i ett demokratiskt samhälle. Flera cirklar arbetar med språk och andra uttrycksformer. I söka-jobb-cirklama lär sig exempelvis att man formulera ansökningshandlingar och meritförteckningar. Man arbetar också med att bygga deltagarnas självförtroende så att de skall våga upp

hävda sitt värde vid anställningsintervju. Likaså arbetar man i cirklar

en med många invandrare, inte bara med svenska och engelska språken, utan också ofta med sådant som att fylla i blanketter och andra hand-

lingar. Studiecirklar är i vissa fall inkörsport till föreningsverksamhet av

olika slag. Ett dem intervjuats, två arbetslösa kvinnor, har

par av som uttryckt att de efter cirkeln kan tänka sig att med i något politiskt nu parti. Speciellt för lite utsatta grupper kan det vara ett stort steg att ta sig till någon förening. Eftersom de flesta cirklar i Gunnared drivs inom för föreningar och församlingar, har dessa kommit att höra intimt ramen

För rockbanden gäller t.ex. att om de vill tillhöra musikföre-

samman. ningen så måste de bilda studiecirkel, och vill de med i någon av en musikcirklama så måste de tillhöra musikföreningen. Med ett förenings-

engagemang följer ofta efter en tid ledarskap, möteserfarenhet, ansökningar medel, kontakter med förvaltningarna kort sagt demo-

om osv., kratiska färdigheter.

Som vi har sett fyller studiecirklama mångfald funktioner i lokal-

en samhällena. Den stora flexibiliteten gör att cirklama kan ha en rad olika betydelser för individ och lokalsamhälle. Denna flexibilitet innebär också anpassningsfönnåga till omständigheter i den lokala milen nya jon.

6 Cirkelsamhället

I tre kapitel har vi porträtterat deltagare för att illustrera cirklamas skiftande karaktär och sammanhang, skildrat de uttalade betydelser cirkeln har för den enskilde och därefter undersökt cirklamas relationer till tre lokalsamhällen. Så långt har vi framförallt givit röst cirkeldeltagamas och i viss mån våra informanters upplevelse studiecirklamas betyav

delsem I allt väsentligt är den bild vi därmed fått fram positiv. I det här

kapitlet ska vi tillåta oss att problematisera bilden något. Vi gör det i

första hand inspirerade av teorier om bildning, kultur och identitet, men

stöder också på kritisk samhällsteori. Med dessas hjälp tolkar vi vårt

oss material och söker identifiera centrala sidor av studiecirkeln. Det är cirkeln samhällsfenomen vi undersöker. Här överskrider vi de betydelsom vi angett att den har för individ och lokalsamhälle och söker identiser fiera det territorium där vi menar att cirkeln rör sig, på en gång individuellt och samhälleligt. Vi menar att just detta, att cirkeln inrymmer olika strävanden både hos individen och i samhället, är dess främsta

karakteristika. De diskussioner som förs i kapitlet, bygger på uppslag vi fått när vi arbetat med vårt empiriska material. Materialet är inte

som av den karaktären att vi kan uttala oss om vad studiecirklar generellt sett

betyder för unga eller gamla, arbetslösa eller invandrare osv. Vi kan inte

heller uttala vad cirklar allmänt sett betyder för lokalsamhällen oss om ett visst slag. Men vi kan väcka frågor och funderingar som går av

utöver våra faktiska iakttagelser och reflektera över hur våra resultat skulle kunna tolkas i ett vidare perspektiv.

Kapitlet är uppbyggt så att vi först behandlar studiecirkeln ur de aspekter vi mött tidigare, som lärande och som formare av gemenskaper.

Lärandet diskuteras ett bildningsteoretiskt perspektiv och den sociala

ur gemenskapen analyseras i termer av cirkelns grammatik. Vad är det för underliggande strukturer reglerar interaktionen Vad är det för som

m Man kan jämföra med begreppet "voice" inom feministisk forskning. Se t.ex. Gilligan 1982. En annan forskare i denna tradition är Lather 1991.

180 Kapitel 6

möten och samspel där sker Därefter vi på cirkeln ett som ser ur kulturanalytiskt perspektiv, som kulturbevarare och kulturfömyare. Sedan kommer på cirkelns bidrag till skapandet av personliga och kulturella identiteter och efter det följer ett avsnitt om medborgarnas skötsamhet, nätverk och självreglering. Slutligen tar vi upp spännings-

förhållandet mellan individ och samhälle och försöker precisera cirkelns

relation till dessa båda. I samband med det för vi också en diskussion cirklarnas betydelse för den svenska demokratin. Till sist relaterar om

vi vårt material till de statliga målen för folkbildningen.

6.1 Cirklar och lärandets innebörder

Under rubriken lärandets innebörder kommer vi först att resonera om cirklar i förhållande till begreppen bildning, självbildning och medborgerlig bildning. Vi lyfter också fram olika ideal och föreställningar som finns om cirklar när det gäller lärandet, både ur deltagarnas och lokalsamhällets perspektiv. Ett problem uppstår när man försöker tolka en existerande som

verklighet med hjälp av samhällvetenskaplig teori är teorins reduktionistiska karaktär. Den kan sällan göra rättvisa ett empiriskt materials

komplexitet och mångfald. Så är det också här i vårt fall. Studiecirkeln,

om vi med det menar den verksamhet som idag är berättigad till statliga bidrag, består av en rad olika, till synes ganska disparata, studieverk-

samheter. Vi kan t.ex. fråga oss vad det finns för likheter, mellan funktionären i idrottsrörelsen går i cirkel för att bli effektivare föresom en ningsmänniska och pensionären som går i litteraturcirkel för att skapa mening och struktur i sitt liv. Båda cirkeldeltagama bedriver förstås studieaktiviteter utanför arbetslivet, båda sker i grupp, båda har en viss återkommande regelbundenhet i tiden och har en formell ledare, men därutöver Kan vi på ett meningsfullt sätt tala om pensionäremas läs-

ning om flydda tider som ett lärande, om föreningscirkeln som allmän-

bildning, eller vävkursen som en social och kollektiv lärandeprocess

25 Tyack Tobin 1994 har beskrivit hur amerikanska skolor sedan 1800-talet kännetecknades av en "grammar of schooling". Detta djupare mönster karakteriseras av kunskapens sönderdelning i "läxor, uppdelning av tiden i lektioner, prov och examinationer etc. Grammatiken har utmanats av olika refonnivrare, men alltid återtagit sin dominerande roll. I relation till denna empiriska studie är det anmärkningsvärt att studiecirklama lyckats etablera ett annat mönster en studiecirkelns grammatik, som faktiskt överlevt under mycket lång tid. Se Larssson i Bergstedt och Larsson 1995.

Kapitel 6 181

Studiecirkelverksamheten är en central del av svensk folkbildning. Den har sina rötter i den centraleuropeiska bildningsdiskussion där bildning, i humanistisk anda, var liktydigt med att bli en myndig människa, fri från övertro.° Inom svensk folkbildning utvecklades det tänkandet till en självbildningsideologi, folket skulle bilda sig själv, gärna genom att studera och samtala med varandra. Men svensk folkbildning har också

tydlig koppling till upplysningstiden, till formandet av ett demokra-

tiskt samhälle och en demokratisk medborgare I praktiken torde alla

tre källorna ha bidragit till att forma den folkbildningstradition som

präglat svenskt samhälle under än hundra år. Det har gällt både att mer

söka realisera idealet om den "myndiga, fria människan, att erbjuda henne möjlighet att själv söka sig kunskap och att finna en individuell

bas för solidaritet och samhällsgemenskap. Lärandet i vid mening är alltså såväl kopplat till nyhumanism och klassisk bildningssyn som till självstyrt lärande och medborgerlig fostran. Det är möjligt att iaktta spåren detta i cirkelverksamheten. Ser till bildningens innehåll av hämtades det dels från klassikerna, dels från politiken och den samtida vetenskapen. Idag är det populärvetenskapliga innehållet alltjämt centralt, klassikerstudiema få och politiken märkbar främst i samhälls- och rörelsecirklar. Den största andelen cirklar utgörs nu istället av de estetiska.128 Folkbildning i traditionell mening är ofta liktydig med att förse mer folket med kunskap hämtad från modern vetenskap. Det är den som ska göra det möjligt för oss att skapa en bättre värld. Viljan att informera aktuell forskning finns också idag hos de folkbildande institutioom

I vårt material har vi exempel hur medicinsk, fysiologisk,

nerna. geologisk, biologisk och psykologisk vetenskap i populär form utgör cirklamas studieinnehåll. Det kan gälla hur man sköter sin kropp, sin hund, sin trädgård eller bemöter sina medmänniskor. Råden är oftast

hämtade från forskning och vetenskap inte från den goda praktikens

fält, från vad yrkesmannen eller yrkeskvinnan har att säga. Inte heller från vad den erfarne vännen eller släktingen har att förtälja. En grannen,

folkupplysning hämtar sitt innehåll främst från akademiema riskerar

som

att få problem inte upplysningens innehåll hela tiden självständigt

12° Bildningsbegreppet har fått förnyad aktualitet inte minst i samband med läroplansbetänkandet Skola för bildning i vilken Donald Broady i en expertbilaga diskuterar begreppet. Diskussionen om olika tolkningar har sedan förts på flera håll. I Forskning om Utbildning nr 2-4 1993 återfinns inlägg i en debatt mellan Broady och Mac Murray. 27 Gustavsson 1991. 28 Svensson 1994, 36. s

182 Kapitel 6

prövas och omformas efter beprövad erfarenhet och specifika omständig-

heter. Vi kan fråga oss: i vilka avseenden är erfarenhetsutbyte och

folkbildning vetenskaplig grund förenliga och i vilka är de i konflikt med varandra Kanske är det just det den framgångsrika studiecirkeln

lyckas med, att bearbeta och omforma upplysningens innehåll så att det

blir möjligt att använda den i formandet det livet

av egna Ser vi till cirkelformen bedrivs arbetet i mindre grupper av människor som möts med viss regelbundenhet i bestämda, ofta starkt personligt förankrade, syften. När tänker oss cirkeln som ideal föreställer vi oss den gärna som en kamratcirkel, dvs. som bildad av en grupp människor med gemensamma erfarenheter och intressen som söker sig till varandra för att tillsammans förverkliga ett kunskaps- och/eller

handlingsmålm Till idealbilden hör att dessa människor i cirkelns form

sedan gemensamt söker den information och kunskap de kan behöva. I cirkelns form skingrar de tillsammans okunskapens mörker och ökar sin handlingsfönnåga. I realiteten förefaller det åtminstone idag för många vara ett långt mer individuellt projekt att delta i en cirkel. Anledningen till att man deltar kan vara högst personlig och det gemensamma kunskapsökandet inskränkt till att man läser en gemensam cirkelbok eller utövar sin verksamhet i närvaro av andra.

Vi kan undra över den starka innehâlls- och sakorientering som

verkar finnas hos de deltagare mött. Sannolikt finns förklaringen delvis i det faktum att söker cirkeln just för att utveckla ett man upp intresse eller lära sig något bestämt, men även så är den förhållandevis starka betoningen verksamheten/innehållet intressant. Kanske finns av det historisk förklaring Inom den svenska statskyrkan har traditionen en av textläsning och texttolkning varit stark. Luthers lilla katekes utgjorde i omkring tvåhundra år tillsammans med bibeln texten framför andra

Husfar, klockare och präst var kallade att kontrollera läs- och tolknings-

förmåga. Svenska folket var också bland de första att vara hyggligt läs-

29 Problemet med kunskapens akademisering och vardagens förvetenskapligande har uppmärksammats bl.a. av Habermas som menar att scientismen tränger i livsvärlden och tenderar att ersätta ett praktiskt fömuft med ett tekniskt-vetenskapligt. Han definierar begreppet scientism så här: "Scientism means science belief itself: that the conviction that we can no longer understand science as one form of possible knowledge, but rather must identify knowledge with science. Citatet efter Outhwaite 1994, s 29. ° Det är kanske inte detta vi i första hand förknippar med cirkelidealet som utan framförallt friheten, självbestämmande, gemenskapen och samtalet. Se t.ex. Hellblom 1985, s 314 ff om Idealbilden av studiecirkeln och Arvidson 1991, s 172 ff där han diskuterar Oscar Olssons syn på studiecirkeln. l Hartman 1995.

Kapitel 6 183

och skrivkunnigt, långt innan folkundervisningen genom skolan hade

nått ut till alla bam. Så har vi läsartraditionen och bibelstudiema inom frikyrkorörelsen. "Läseriet hade likheter med den form som studiecirkeln fått, bl.a. gäller det just den relativa jämlikheten mellan senare

deltagarna och diskussionerna kring en given texts innebörd. Bibelsam-

talen fördes inom frikyrkan utom räckhåll för systemen, i första hand representerade av statskyrkan. De tidiga folkrörelsema, arbetarrörelse

och nykterhetsrörelse, hade båda starka kopplingar till den frireligiösa

rörelsen och det är inte osannolikt att de förvaltat arvet därifrån.

6.1.1 Ideal och från och

förväntningar deltagare

lokalsamhälle

Aktiviteten i cirkeln kan betraktas som både en kollektiv och en enskild

läroprocess Det är utvecklandet av en kompetens eller vidgningen av

en kunskapshorisont som många deltagare i vårt material framhåller som

det centrala motivet för sitt cirkeldeltagande. Lärandet är också till viss

del självstyrt, reglerat eget intresse och inte formella läroplaner

av av

och kursplaner. För staten och organisationerna, folkrörelsema och studieförbunden är studiecirkeldeltagandet förknippat med målförverkligande. Cirklarna skall bidra till demokratin, underlätta organiserandet av verksamheten eller spegla studieförbundets profil. Lärandet i cirklama

är alltså inramat mål på flera olika nivåer av Ett annat grundläggande antagande om lärandet i studiecirkeln är att

det varken är privat eller offentligt, varken individuellt eller samhälleligt

till sin natur. Bilden autodidakten, sitter hemma eller på biblioav som teket och studerar de lärda skriñema, är oförenlig med den allmänna

uppfattningen om en studiecirkeldeltagare. Autodidakten ägnar sig en

läroprocess vi kan beteckna självstyrd, det är ett ickesom som men

socialt lärande. Deltagaren i en studiecirkel däremot ingår i en kollektiv, social läroprocess. Han eller hon är inte att forma sin kun-

ensam om

skapsprocess, den formas gemensamt cirkeldeltagare och cirkelledare.

av Målet må statligt, organisatoriskt eller individuellt formulerat, men vara makten över kunskapsprocessen delas av cirkeldeltagama.

z Vi kan utifrån våra intervjuer säga att det alltjämt är en bärande förväntan på studiecirkeln, även om vi ska se att just detta kan göras till föremål för diskussion i den sentida utvecklingen av cirkelverksamheten. m En rad läroprocesser i livet är oavsiktliga och slumpmässiga. Erfarenheten lär oss sådant vi inte på förhand tänkt oss om tillvaron.

184 Kapitel 6

Betraktar vi cirklama ur ett maktperspektiv och ett marknadsperspektiv är det uppenbart att en del av de cirklar vi studerat fyller viktiga funktioner, också för lokalsamhälle och storsamhälle. Å sidan kan ena

vi se att många cirklar utvecklar individuella kompetenser som också

har ett marknadsvärde. Det gäller uppenbarligen t.ex. de cirklar som på olika sätt förbereder arbetskraften för vidare studier eller en återkomst till arbetsmarknaden. Invandrare som förbereder sig för inträde till Komvux-studier, arbetslösa som går på arbetsmarknadsrelaterade cirklar och ungdomar som använder studiecirkeln till en slags studie- och yrkesorientering. Å andra sidan har vi rad cirklar underlättar olika en som typer av samhälls- och strukturförändringar. Hit kan vi räkna EU-cirklar, fackets kampanjcirklar, men också kulturmötescirklar och datacirklar. Alla fyller de funktionen att underlätta genomförandet av förändringar som är påkallade utifrån, av pågående strukturomvandling och av staten. sammanfattar vi detta är studiecirkeln som fenomen samhällelig en institution vars kännetecken är att den bärs upp av ett till största delen informellt, outtalat norm- och regelsystem som formar ett socialt inramat, individuellt och kollektivt, lärande. Den gör det utifrån mål, som

visserligen ett övergripande plan är formulerade av organisation och studieförbund, men på en näraliggande och konkret nivå formuleras av

den enskilde deltagaren själv. Dessutom är, med några undantag, deltagandet frivilligt. Ett avbrott åtföljs inte av sanktioner från samhällets sida. Det får heller inga andra drastiska konsekvenser för den enskildes framtid. Alltså kan studiecirkeln förstås som ett informellt och socialt

inramat, självstyrt och frivilligt lärande i vid mening.

6.2 Cirkelns grammatik

Som delar i cirkelns grammatik kommer vi här att lyfta fram det fria och frivilliga i studierna, liksom sakorienteringen. Därefter för vi en

diskussion om den sociala gemenskapens karaktär. Slutligen resonerar vi om cirklamas tids- och rumsmässiga struktur.

34 Detta sagt med reservation. En hel del studiecirklama för arbetslösa en av och för invandrare är knappast intressestyrda eller har att göra med självförverkligande i den mening vi vanligen tänker oss det. Vi vet att arbetslösa och invandrare kan förlora sina bidrag om de slutar en kurs, även när den går i studiecirkelform. Inte heller de oña arbetsplatsförlagda kampanjcirklama i organisationsregi är helt frivilliga och sanktionslösa. Att inte delta innebär risker för att de egna intressena inte bevakas. Här väljer vi att betrakta dem som avvikelser från cirkelns förväntade ideal.

Kapitel 6 185

Cirkeln som geometrisk figur och symbol har några karakteristika som också gäller studiecirkeln som ideal. Den är sluten, sammanhållen, dvs. man befinner sig i den eller utanför den. Den bestäms som figur av

att den omslutande linjen befinner sig på exakt samma avstånd från en

given mittpunkt. Triangeln använder för att symbolisera hierarkier, cirkeln för att framhäva allas lika värde. Den som studerar i en cirkel

är deltagare, inte elev, studerande eller student. Den som organiserar

arbetet är ledare inte lärare. Vi bär med andra 0rd med oss en hel del förväntningar på vad en studiecirkel skall vara och vad den inte skall vara.

6.2.1 Fritt och

frivilligt

Det finns hos våra intervjuade studiecirkeldeltagare en del påtagliga ut-

tryck för förväntningar Hit hör frampå vad en studiecirkel ska vara. förallt föreställningen om dess frivillighet och frihet från tvång och krav.

En studiecirkel går jag till bara när jag själv är intresserad och villig att

delta. Jag förväntar mig inga sanktioner om jag väljer att låta bli att gå en gång eller rentav om jag avbryter cirkeldeltagandet i förtid. Inte heller förväntar jag mig reprimander om det är så att jag inte läser i boken eller arbetar med mitt hantverk i den takt som studieplanen anger. Cirkelledaren förväntas inte bete sig auktoritärt. Det är inte bara det att han eller hon inte ska ställa formella krav mitt deltagande, han eller

hon bör också utrymme för samtal. Det finns exempel på deltagare

ge som gör kritiska påpekanden om sina cirkelledare när det inte getts utrymme till det, t.ex. när det inte funnits någon kaffepaus och heller

ingen samtalstidÃ Intrycket förstärks de många positiva kom-

annan av mentarerna cirkelns betydelse mötesplats och som social geom som menskap, inte minst just samlingen kring "kaffe och bullar. Här kan vi tala om cirkeldeltagandet som ritualiserat. Kaffestunden har en tydlig uppgift i cirkeln, befäster dess informella och frivilliga karaktär, samtidigt den erbjuder möjlighet till det den kanske är mest känd för, som en

öppet erfarenhetsutbyte.

35 Vi har också mött enstaka synpunkter på cirkeln och cirkelledarens kompetens som pekar i motsatt riktning, dvs. att man efterlyser mer kompetens och mindre prat. 6 Waldén 1994, 1995 diskuterar cirkelns karaktär på ett liknande sätt.

186 Kapitel 6

6.2.2 Sakorientering

Studiecirkeln som fenomen är kulturspecifik. Det finns helt enkelt, som en av våra deltagare från annat land konstaterar, få motsvarigheter i andra länder Visst kan det finnas kollektiva samverkanstraditioner

men oftast inte den kombination av studier och social gemenskap som

studiecirkeln erbjuder. Ser vi enbart till den sociala fonnen, umgänget

och den mötesplats som cirkeln erbjuder kan vi säga att t.ex. kvarters-

caféet i länderna kring Medelhavet motsvarighet. Där kan utgör en man både mötas relativt regelbundet, göra nya bekantskaper och dryfta aktualiteter under opreteniösa och kravlösa former. Jämförelsen haltar

emellertid på flera sätt. Cafélivet är huvudsakligen någonting för män, inte för kvinnor och män. Dessutom ser vi då bara till umgängesformen,

till den sociala interaktionen och erfarenhetsutbytet, och inte till cirkelns

innehållssida. Som social institution skiljer sig cirkeln från caféumgäng-

et just att det i cirkeln finns ett förutbestämt om än ofta ingenom dividuellt omfattat mål som gäller ämnet, verksamheten. Många cirk- lar utgår ännu från, eller kompletteras med, någon form av skriftligt material, kursbok, studeras deltagarna. Även när de inte en som av gör det är det kombinationen av socialt umgänge kring ett sakförhållande, som utgör ett av studiecirkelns mest grundläggande kännetecken. Våra deltagare förväntar sig inte bara social gemenskap i en tvångsfri

och demokratisk situation utan framförallt en fördjupning av sitt intresse

och sin möjlighet att lära sig något nytt. Förväntningarna på studiecirkeln gäller alltså inte bara friheten och den relativa jämlikheten utan i

lika hög grad sakorienteringen och det sociala umgängets karaktär. Det

sociala utbytet är inte vilket socialt utbyte som helst utan struktureras

och underordnas sakorienteringen. I cirklama fokuserar deltagarna

som vi sett på lärandet. De går till cirkeln därför att ämnet och verksamheten lockar. Vårt intryck är att få deltagare skulle bli kvar om social gemenskap på något sätt tilläts konkurrera ut sakorienteringen. Det

7 Studiecirkeln fenomen finns givetvis på andra håll i världen. I Slovenisom en har man t.ex. en utveckling av cirkelverksamhet gång, se Klemencic 1995. 1 I takt med att cirklama tillförs deltagare, invandrare och nya som unga arbetslösa t.ex. och i takt med att cirklama förändrar karaktär från mer traditio-

nell studieverksamhet till verksamheter som t.ex. hantverk och musik, blir dess

grammatik också mindre entydig. Andå vågar vi anta att traditionen är en betydelsefull och strukturerande faktor också för dessa cirklar.

Kapitel 6 187

förefaller alltså inriktingen cirkelns objekt är det som till som om stor del formar den interaktion och det samtal förekommer som

6.2.3 Social gemenskap och behärskad intimitet

De mest uppenbara regelbrotten mot cirkelns grammatik gäller sannolikt just det konstituerar förståelsen av studiecirkeln som sådan, dvs. som sakorienteringen, jämlikheten och frivilligheten. Flera av våra deltagare påpekar att samtalet i cirkeln inte får vara skvaller. Det är inte helt klart vad de med det vi kan anta att skvaller syftar på att menar men vi talar tredje och om person och ger detaljer om hans eller hennes liv livsföring inte är allmänt kända och som personen i fråga heller som

inte gärna skulle vilja att de blev. Enligt ordboksdeñnition är be-

en greppet skvaller besläktat med prata, sladdra, föra vidare, tala illa om, baktala och förråda hemligheter också med neutrala ord som men mera att meddela och infomiera.° I studiecirkeln finns det, i annat som institutionaliserat umgänge, en förväntan på att vi ska bete oss socialt korrekt. Till den korrektheten hör att inte skvallra, att inte utlämna tredje att inte tala denne i kritiska termer, att inte vidareföra person, om rykten och intimiteter. Det betyder inte att samtalet inte kan vara intimt, då ska det handla om mig själv, mitt privatliv, mina tillkortakommen

mande och framgånganm Kort sagt utbyte av egna livserfarenheter

tillhör det korrekta samspelet i cirkeln men knappas diskussionen av andra, icke närvarande personer och deras erfarenheter.

Den tidigare nämnda sakorienteringen utgör också en trygghet, ett

värn mot alltför överdriven intimitet. Vi kan, som deltagare, när som helst återföra samtalet till varpens utseende, idrottens skador eller järnhanteringens betydelse. Kanske skapar just detta ett av de mera centrala villkoren för den sociala i cirkeln. I relativt liten intim samvaron en krets människor som jag möter regelbundet kan jag själv med små av medel reglera interaktionens karaktär. Det kan jag inte samma sätt göra i familjen, i arbetslivet eller i skolan. Interaktionen i familjen är ofta gränsöverskridande, alla känslor och tilltalsformer är tillåtna och jag

9 Kanske förtjänar det att betonas särskilt att saken inte är detsamma som ett studieområde utan lika väl kan vara en verksamhet eller, men kanske mer sällan, också en delad upplevelse, som t.ex. när pensionärerna i läsecirkeln har högläsning tillsammans om tider om flytt. ° Våra 0rd 1993, 405. Stora synonymboken 1993, 532. s s m Jämför Walden 1994, 1995.

188 Kapitel 6

kan inte förutse när de ska uppträda. I arbetslivet och skolan är de mer

beräkneliga men kan lätt bli lite utarmade, rentav tråkiga och stereotypa.

I studiecirkeln kan jag själv välja, intimitet under kontrollerade former eller mer distanserad interaktion i skydd av ämnet, verksamheten. Några deltagare som vi intervjuat säger att de skiljer sin privata vänkrets och vännerna i cirkeln. De senare umgås man i regel bara med vid cirkelträffama under den tid cirkeln pågår. Umgänget är alltså rela-

tivt strikt reglerat i tid och rum, intimt men ändå strängt behärskat. Man pratar gärna om egna erfarenheter men man gör det på ett förhållandevis

neutralt sätt. Merparten samtalet utspinner sig kring det som är cir-

kelns föremål, engelskstudier, hundpsykologi eller bibeltexter. Visst

finns det cirkeldeltagare som knyter vänskapsband i cirkeln, men kanske gäller det främst dem som i en pressad social situation får chansen att

möta gelikar, som t.ex. arbetslösa eller medlemmar i en kulturell eller

religiös minoritet. En livskris, framkallad arbetslöshet, skilsmässa, av

förlust av make/maka, pensionering osv. kan också vara ett incitament till att söka sig till studier En människa som börjar en studiecirkel i sådan situation är antagligen ovanligt öppen för impulser och

en nya kontakter. Några deltagare i vårt material säger att de i cirkeln funnit vänner för livet. Utsattheten, att vara utanförställd, skapar kanske ett incitament till att överskrida den behärskade intimitet som annars tycks gälla som norm för interaktionen i många studiecirklar.

Generellt sett måste studiecirkeln nog betraktas som en ovanligt tillåtande social institution just genom frånvaron av formella krav och sanktioner, den är inte helt utan krav. Framförallt gäller det för

men deltagaren att kunna läsa av och delta i den specifika interaktionsform

som är cirkelns egen. Alltför stor självupptagenhet, bristande social responsivitet skulle socialpsykologen Asplund säga, är ett svårt handikapp i studiecirkelsituationf Än värre är det detta kombineras

en om

med en dominant personlighet och en oförmåga att lyssna till andra. En studiecirkel kan mer eller mindre haverera följd av att en deltagare

som ständigt tar ordet och varken ger cirkelledaren eller andra deltagare en

syl i vädret. Britt, som vi mötte inledningsvis, menar t.o.m. att detta skulle kunna anledning till att sluta i cirkeln. Alltså, höggradigt

vara en inåtvända och slutna, liksom mycket dominanta och socialt okänsliga,

42 Inte mindre än hälften alla folkhögskolestuderande från fem folkhögskolor av visade sig i undersökning genomgå någon form av livskris. Den hade bidraen git till att sökt sig till studierna och de såg studierna som ett led i en ny man livsorientering Sundgren, 1986. Johansson Ekerwald 1979 har också noterat ett existentiellt tema till att man söker sig till vuxenutbildning. 3 Asplund 1987.

Kapitel 6 189

personer verkar inte uppfattas som goda studiecirkeldeltagare. Vi kan kanske tolka det som att de hotar den välbalanserade interaktion som

tycks utgöra cirkelns karakteristika och ge den dess speciella karaktär. Cirkeln ingår varken i det privata livets sfär eller i det offentliga livets

system. Den ställer inte maktens och marknadens bestämda och avpersoniñerade krav på den enskilde. Den erbjuder helt enkelt väl avvägd en social samvaro på sina egna villkor, där det är lämpligt att uppträda med cirkeltakt. En social korrekthet som varken kan förknippas med um-

gänget med de nära vännerna eller familjen, eller med de neutraliserade umgängesfonnema som regleras av makten och marknaden.

6.2.4 Tid och

rum

Alltsedan cirklama startade har det pågått en diskussion inom studieförbunden om cirklarnas form och innehåll. Hur starka konturer skall de

ha, hur informella får de vara Ambjömsson beskriver den debatt som

fanns redan inom nykterhetsrörelsens loger om cirklarnas form och

innehåll, bl.a. i samband med att man diskuterade olika strategier för att rekrytera och behålla medlemmar. En falang stod för regelbundenhet

i tid, en fast lokal, ett omfattande ceremoniel och en mötesordning efter en viss mall som sällan ändrades, skriver Ambjömsson. En annan grupp betonade intimitet, familiaritet, gemenskap och samvaro. Mer offentlighet förespråkades också och man hade diskussioner, fester etc.

där man även inbjöd personer utanför logen. Lite av denna strid

förefaller pågå än idag. Kan en cirkel se ut hur som helst Tidens och rummets strukturering får ofta både avsiktliga och oav-

siktliga effekter. Till de avsiktliga eller officiella hör att den bidrar till

att möjliggöra möten mellan människor och organiserat handlande. Till

de oavsiktliga eller inofficiella att tidens och rummets utformning har

starkt disciplinerande effekter. En disciplinering vars resultat i sin förlängning utgör en av grunderna för fördelningen av sociala positioner.

I skoldebatten är vana vid att diskutera detta som resultat av den

dolda läroplanen. Centrala effekter av skolundervisningens organise-

Ambjömsson 1988. 1 1 "5 En amerikansk forskare tidigt diskuterar sådana effekter är Jackson som

i 1968. Det är framförallt det myckna väntandet och de ordningsskapande

inslagen i lärarnas undervisning han diskuterar. Några år senare lanserar Snyder 1971 begreppet den dolda läroplanen i en bok med titeln The hidden curriculum. I en serie artiklar i Kritisk utbildningstidskrüt under åren l977-80 diskuterar också Broady fenomenet sammanställda i Broady, 1981. Aven Gus-

190 Kapitel 6

ring är att eleven olika sätt lär sig att underordna sig, inte bara läraauktoritet utan också de ständiga tidsavbrotten, ämnesomkastningarrens na, kraven på att arbeta enskilt, att lyssna uppmärksamt, att tala enbart vid tilltal, motoriskt kontrollerad, att vänta t.ex. på att underatt vara visningen skall börja, på lärarens uppmärksamhet, att få svara på frågan och att rast eller till maten. Inte minst gäller det för eleven att prioritera skolkunskap framför den egna livserfarenheten som kunskapskälla. Den dolda läroplanen formar också elevernas syn sig själva som dugliga eller odugliga. Denna självbild blir inte bara till inom klassrummets fyra väggar utan fortgår på skolgården och vidareförs till andra

delar av elevernas vardag. I självbilden ingår att uppfatta sin position,

som under- eller överordnad. På så vis förbereds eleverna för att senare

inta olika positioner i arbetslivet. Eleverna ofta omedvetet, på

reagerar, den dolda läroplanen och antar ett instrumentellt förhållningssätt till sina studier, dvs. de läser för betygen och inte för att tillägna sig kunskaper i ämnet. Studiecirkeln befolkas idealt sett av jämbördiga individer, där

prestationer har liten betydelse. Flera våra intervjuade cirkeldeltagare

lyfter också fram detta drag hos studiecirklama speciellt betydelse-

som fullt. Några går t.o.m. så långt att de menar att de genom cirklama återfått det självförtroende den obligatoriska skolan tagit ifrån dem. I som

denna aspekt kan cirklama kanske betraktas kompensation för

som en den utslagning sker i skolan. Det kan också så att de som har som vara riktigt dålig erfarenhet från sin tidigare skolgång aldrig söker sig till cirklama. Studierna i cirkel har en annan inramning än studierna i skolan. en Tid och struktureras efter andra principer, dess dolda läroplan är rum Den framträder inte lika tydligt och förefaller heller inte i en annan. grad stå i motsättning till de officiellt uttalade målen. Skälet till samma det är sannolikt just att människor oftast fri vilja deltar i studieav egen

cirklar. Blir underkastelsen och disciplineringen alltför påtaglig kan de

välja att helt enkelt lämna verksamheten. Dessutom är egen och andras

erfarenhet, i många cirklar, lika viktig kunskapsgrund som ett på

en förhand bestämt stoff. Ändå finns där, i Studiecirkeln vissa disciplinerande inslag och effekter. Också cirkeln strukturerar tid och rum, deltagaren förväntas komma på bestämd tid och plats, inordna sig, vänta på lämpligt tillfälle för att säga något, kunna lägga band sig och visa allmän taktkänsla. Deltagande i studiecirklar har alltså disciplinerade

tafsson, Ljungvall Stigebrandt 1981 behandlar den dolda läroplanens implikationer.

Kapitel 6 191

effekter men dessa är, i långt högre grad än skolundervisningens, självvalda. Det är i stor utsträckning fråga om självdisciplinering eller, som vi längre fram skall hävda, en fråga om att deltagare och cirkelverksamhet bidrar till att förverkliga ett skötsamhetsideal. Tids- och rumsstrukturering lyfts ofta fram som någonting positivt av deltagarna, speciellt av dem som inte har någon sådan struktur i sitt övriga liv, t.ex. de arbetslösa. När strukturen inte längre finns naturligt i vardaglivet flyter dagarna ihop, säger en av våra arbetslösa intervjuade deltagare. Hela tillvaron börjar gunga. Vi är idag så invanda i att se på tillvaron som tidsmässigt strukturerad att vi inte tänker på detta som en form av disciplinering. Att ha någonstans att gå, vid speciella tidpunkter, ger nästan i sig en mening livet. Inte heller rumsligt är cirklarna lika tydligt avgränsade som annan utbildning. Cirklama kan vara förlagda nästan var som helst. De kan äga rum i en föreningslokal, i studieförbundens egna lokaler, i någon skola och ibland t.o.m. hemma hos någon av deltagarna. Inte heller rummet är alltså särskilt strukturerande för cirklarna totalt sett. Enskilda cirklar kan dock ha en mycket skollik inramning. Vad som tydligast skiljer cirklarna från skolan i disciplineringshänseende är att de knappast kan sägas sortera sina deltagare annat än att de markerar en gräns mot dem som inte deltar. Cirklama är befriade från bedömningssituationer i form av prov och betyg. Inte heller är man ålagd att utföra de uppgifter som ges. Disciplineringen är alltså inte lika fullständig när det gäller studieförbundens verksamhet som den är inom skolan, även om det finns vissa gemensamma drag i form tids- och lokalmässig regelbundenhet, liksom att man möter av en

samma grupp varje gång.

6.3 Cirklar som kultur- och samhällsbärare

Under denna rubrik skall vi ta upp hur cirklar kan betraktas som kulturoch samhällsbärare, som kulturbevarare och kulturfömyare, som delar i lokalsamhällets självförståelse och förändringsprocess samt som skapare av nya kulturella uttryck.

6 Det finns undantag från detta i vårt material, nämligen cirklarna På färd mot framtiden i Norberg, där man kan välja mellan flera tider att gå cirkeln på. Gruppen blir alltså olika från gång till gång.

192 Kapitel 6

Begreppet kultur har definierats på olika sätt. Man kan skilja mellan

ett antropologiskt och ett estetiskt kulturbegrepp. I vid antropologisk mening står kulturbegreppet för de ofta omedvetna vanor, traditioner,

värderingar, sätt att tänka om och se på världen, som genom materiella yttringar, liksom genom språket och andra symboler, markerar en grupp. Kultur blir då närmast liktydigt med vardagliga levnadsmönster som är beroende av samhällets historia och ekonomiska och sociala ordning. Det estetiska kulturbegreppet är snävare och står för uttrycksformer som bildkonst, musik, teater, dans, litteratur osv. Det antropologiska begreppet kan sägas överordnat det estetiska, så tillvida att estetiska vara uttryck är del de sätt att tänka om och se på världen som föreen av ligger i ett givet samhälle vid viss historisk tidpunkt. Gränsdragen ningen mellan de båda begreppen är alltså inte alls självklar. Vardagliga levnadsmönster är någonting som man socialiseras i ända från barndomen, medan den estetiska kulturen ofta skolas in, t.ex. genom undervisning. Kulturbegreppet har länge haft en tydlig värdeladdning. Under 1800talet och 1900-talets början stod kultur för någonting förfinat, den borgerliga kultiverade människan, i motsats till den okultiverade och råe arbetande vilden. Kultur stod då inte för levnadsmönster i vid bemärkelse, utan för ett visst levnadsmönster som visade sig i självkontroll, moral- och etikettsregler, språkbruk, inredningar, kläder etc. Kännedom om och tillträde till estetiska kulturforrner som konst, balett, musikteater och klassisk litteratur särskiljde också denna grupp. Den borgerliga kultursynen blev ett dominerande ideal i samhället och övertogs och inpräntades även i arbetarklassen någonting värt att sträva efter. som Kulturbegreppets värdeladdning har senare lösts upp och kultur har börjat användas suffix för olika typer av livsmönster, olika subsom kulturer eller delkulturer, såsom arbetarkulturen eller medelklasskulturen,

ungdomskulturen eller pensionärskulturen, kvinnokulturen eller manskulturen En subkultur utrnärks, liksom en kultur i antropologisk me-

osv.

7 Se t.ex. HSFR-rapporten Forskning kultur 1984 och Olsson 1993. I om vilken mån man inom humanvetenskapema har försökt sammanföra respektive hålla isär de båda kulturbegreppen har växlat över tid. Författarna till Forskning kultur att det kan finnas skäl att hålla isär dem, men samtidigt låta om menar begreppen befrukta varandra. De skriver: För forskningen är det uppenbart att företeelser som helt faller inom det estetiska kulturbegreppet och forskningsfältet kan fordra belysning utifrån det antropologiska fältet, och det framgår av modern forskning i hur hög grad förståelsen av kulturen ur antropologisk synpunkt befrämjas av insikter som förmedlas inom estetisk verksamhet och uttolkning. HSFR, 1984, s 17. s Frykman och Löfgren 1979, Hannerz, Liljeström och Löfgren 1983.

Kapitel 6 193

ning, av gemensamma värderingar, traditioner och symboler, ibland i form av ett eget språk. Amstberg menar att den starkaste kulturtillhörigheten är den etniska, att vara svensk, finsk, iranier, somalier, turk eller vad det kan vara. Därutöver tillhör varje människa eller flera nu en andra subkulturer. I början av studieförbundens verksamhetstid fanns en diskussion om huruvida cirklarna skulle syfta till att göra deltagarna delaktiga i det etablerade kulturlivet eller om de skulle lyfta fram deltagarnas levegna nadsvillkor och traditioner.° Det vi idag, i de studiecirklar vi underser sökt, är mer folkliga, lokalt förankrade kulturuttryck, t.ex. i de olika som hantverkscirklama. I dessa cirklar lyfts både och äldre kulturrnönster nya fram, ofta i estetisk form, och blir del den lokala självförstâelsen. en av Ehn Löfgren använder sig av ett antropologiskt kulturbegrepp och talar om kultur "... i tenner kollektivt medvetande eller system av av betydelser och symboler som de menar innebär att man intresserar sig för ...de erfarenheter, kunskaper och värden människor delar och som som de återskapar och förändrar i socialt handlande Kulturanalys är en metod att avtäcka och medvetandegöra dessa betydelser. De urskiljer tre analytiska perspektiv 1 att betrakta människor som kulturbärare, 2 att se människor som kulturskapande och 3 att se kultur som ett medel att skapa identitet och sammanhållning som grund för handling. Samtliga dessa analytiska perspektiv är relevanta när man vill diskutera studiecirklamas samhälleliga betydelse. Cirklama kulturbäkan ses som rare och används inte sällan i syfte att bevara ett kulturarv, t.ex. när det gäller att föra vidare en orts historia eller att lära sig att arbeta med gamla tekniker Men cirklarna är inte enbart kulturbevarande utan står också för en hel del kulturfömyelse, t.ex. i form av nya kulturprodukter som musik rockbanden, litteratur författarcirklama och konstnärliga

9 Amstberg 1993. ° Ambjömsson 1988. i Ehn Löfgren 1982. 52 Begreppet kulturarv har liksom begreppet kultur defmierats på olika sätt. Anshelm urskiljer tre olika typer av definitioner, en teknisk definition där kulturarv ses som "msumman av det kulturstoff som i en eller ett samgrupp hälle faktiskt överförs mellan generationer, en fimktionell definition där kulturarvet är "...den del av ett traderat kulturstoff som skapar kulturell självför-

stâelsq-kontinuitet, identitet och sammanhangsförstâelse" och en institutionell

definition där någonting blir kulturarv ...först när de betraktas och behandlas som ett kulturstoff som bör bevaras och föras vidare just därför att de tillhör kulturarvet Anshelrn, 1993, s 13-14. Här använder vi begreppet i dess funktionella mening.

194 Kapitel 6

verk målarcirklar, teatercirklar. Att cirklama används för att skapa identitet och sammanhållning i olika subkulturer återkommer vi till i nästa avsnitt. Vi kan också tala speciell cirkelkultur, cirklama om en inbegriper och för vidare vissa normer och värden vad gäller cirklama själva, deras form och innehåll, det här kallat cirkelns grammatik. En stor del av den kulturella förmågan är inte medveten. Kultur är någonting utomförstående ser, men som man inifrån har svårt att en upptäcka. För att studera på vilket vis cirklama bär på kulturkaraktäristiska drag krävs att man studerar samhället på lite avstånd, med en utanförståendes ögon.

Rätt handling på rätt plats i rätt sammanhang utförd av rätt person "syns" faktiskt inte och kan luras att tycka att vi inte "gör någonting särskilt när vi faktiskt följer ganska väl utrnejslade kollektiva vanor och tankebanor.

Det är dock inte bara symboler och värden i sig som är intressanta utan

också vilka känslor och följdhandlingar de framkallar

6.3.1 Kulturbevarande och kulturfömyande

I vårt material finns flera cirklar där studerar och på så sätt för man vidare den gamla ortens historia och kulturella karaktär i form av dess näringar, bruksföremål, dialektala uttryck, sånger och musik etc. En landskapscirkel i Gunnared startade t.ex. med en cirkel om Så var det då i Angered. Senare gick man över till att läsa om gamla ting. l Nyköping har haft cirkel Bygd och miljö som bl.a. behandman en om lade stadens byggnads- och kulturhistoria. Norberg har cirklar som Bergsmansgårdens Lina, Mineral i Sverige, Medeltida sång och dans och cirkel i brickbandsvävning. Dessa cirklar har alltså en en kulturbevarande innebörd. De sysslar olika sätt med företeelser som hör till ett förgånget samhälle, reproducerar sådant man minns från som förr och vidmakthåller hantverkskompetenser vars nytta i snäv mening för länge sedan är borta. Men det är inte bara nostalgi utan också ett positivt moment bevarande i många cirklama, ett förvaltarskap av av av lokal natur och kultur. Och det är inte bara pensionärer som blickar tillbaka, det gör också många de yngre som deltar i teatercirklar, av

53 Amstberg 1992, s 14. 154Amstberg 1993.

Kapitel 6 195

sång- och danscirklar och hantverkscirklar. Cirklama blir i en del fall

just länken mellan generationerna och en möjlighet att vidareföra äldre

kultunnönster till nyare tider. Kulturbevarandet hade inte lika tydlig plats i början studiefören av

bundens verksamhetsperiod. Då var studierna mer inriktade mot fram-

tiden, t.ex. fanns hel del vetenskaplig litteratur i folkbiblioteken, även

en det lånades framförallt var skildringar av samtiden och av de om som lägre samhällsklassemas livsvillkor. Alltså sådant som man får förmoda låg nära läsarna själva och deras erfarenheter och drömmar På vilket sätt cirklama är bärare också dagens kulturmönster är svårare att av säga. 1950-talet är redan kult och K-märkt, så hur skall man beskriva den cirkel 1960- och 70-talsmusik FU i Gunnared anordnat, om som historia eller nutidsorientering Det finns tecken som tyder på att som individuella värden får större plats i vårt medvetande bekostnad av de kollektiva värden, traditioner och symboler som kännetecknade det

svenska folkhemmetm Handlar cirkeldeltagandet idag mera om att

forma sig själv som individ, fila och slipa på det egna jaget, än att värna kollektiva intressen Det finns personer bland dem vi intervjuat som förefaller konsumera cirklar i högt tempo som alltid har någonting på gång. Om detta är ett uttryck för dagens kulturmönster kan vi bara spekulera Att cirklama har blivit och flexibla och öppna om. mer mer för innehåll och former kan kanske förstås en del i det nya nya som postmodema samhället, allting duger, eller är det bara konsekvens en av avregleringen inom folkbildningen

En del i lokalsamhällets självtörståelse och förändringsprocess

Ett samhälle, storsamhälle lokalsamhälle, måste för att fungera ha som någon form självförståelse. Kulturaktiviteter har en betyav gemensam

delse inte bara som de enskilda individemas förverkligande av egna

intentioner, känslor och tankar utan är också bärare sin samtid och av lokal identitet. Att tillägna sig och utöva hantverk av olika slag, att en måla tavlor, att skriva och sjunga sånger, spela rockmusik och teater är kulturuttryck oña är bärare såväl ortens historia av medsom av som borgarnas självförståelse och identifikation med lokalsamhället. I Nor-

55 Framförallt ville man förändra samhället och var på det sättet kulturfömyare, skriver Arvidson 1985. 56 Ambjömsson 1988.

57 Maktutredningen SOU 1990:44.

196 Kapitel 6

berg är det som tydligast. Som Norbergare är intresserad ortens man av ärorika historia och engagerar sig gärna i olika aktiviteter med mer eller mindre anknytning till den. Kulturbevarandet har fått betydelse en som

skapare av en ny lokal identitet nu när den gamla, som var förknippad med gruv- och järhanteringen, har gått i graven. Cirklama har fått lite

av museets karaktär, att dokumentera, kanske till och med att restaurera och lyfta fram delar av kulturarvet. Kulturbevarandet blir också något framåtriktat, strävan att skapa lokal identitet bygger på en en ny som den gamlas grund. I Gunnared tar den lokala självförståelsen ibland vägen över identifikationen med olika subkulturer och bidrar därför till att konstituera det mångkulturella lokalsamhället. För finländama i Gunnared, tillsom verkar folkmusikinstrumentet kantele, är det deras ursprungliga egen kulturella tillhörighet bevaras och hålls vid liv. Även här kanske som man kan se denna aktivitet som ett sätt att skapa en ny identitet ur askan av den gamla, då deras livssituation i och med flyttningen till Sverige förändrats. Samhällen har alltid förändrats, om inte annat så att yttre p.g.a. omständigheter har drivit fram förändringar. hundra år i Det tog ett par västvärlden innan urbaniseringen och industrialiseringen i grunden förändrade våra livsvillkor. Idag är det informationsteknologin som på några årtionden ser ut att skapa delvis andra villkor för hur vi kan leva våra liv. Våra tre lokalsamhällen speglar på olika sätt den relativt snabba strukturförändring som pågår i storsamhället. Gunnared är en modern

förort med en stor andel nya medborgare. Det är bl.a. där det mång-

kulturella Sverige skapas. Nyköping står mitt i omvandlingspro-

nu en cess från att vara en trygg stad med gamla anor och centralort i en rik jordbruks- och industribygd till att bli ett änstemannasamhälle. Norberg genomgår en smärtsam omvandling från att ha varit ett kraftfullt arbetarsamhälle med basen i gruvnäringen till att bli ett småföretagarsamhälle

i glesbygden med kulturproñl, god service och vacker natur

Studiecirklama bidrar på alla tre orterna på olika sätt till att under-

lätta omställningen. De tydligaste exemplen studiecirkeln som ett led

i en omvandlings- och anpassningsprocess, med både lokal och generell

betydelse, har vi kanske i de fackliga kampanjcirklama På färd mot framtiden i Norberg och Nyköping. Cirklama utgör dock inte, vi

som kunde föreställt oss, någon bas för kraftfull opposition, allehanda aktioner och uppvaktningar riktade mot centralmakten. Nej, snarare bidrar de

53 Det är dock inte cirklarna driver på eller tar initiativ till förändringarna. som Cirklama är inga lok i förändringsprocessen, släpvagnaf. utan snarare

Kapitel 6 197

till att utveckla de karakteristika som orterna är på väg att förvärva. nya I Norberg dominerar de historiska och kulturella cirklama som, i vår

tolkning, just bidrar till att omvandla gruvnäring till kulturell identitet och plattform för framtiden. I Nyköping är bilden otydligare och

en ny

allmännare, cirklama förstås fler och mångfalden större. Kanske är det också just avsaknaden av entydig tendens som är det specifika i Nyköpingsmaterialet. I Gunnared är cirklama olja i strukturförändring-

mer

och bidrar till att förebygga de sociala problem som förändringarna

en 1

l skapar. Det finns tydlig strävan hos studieförbundsföreträdama att

organisera de olika invandrargruppemas aktiviteter inom ramen för den

egna verksamheten.

Nya kulturella uttryck

Studieförbunden har återigen börjat intressera sig för ungdomarna och

deras speciella intressen. Ungdomarna har kommit i cirkelverksam-

heten på olika sätt, rockbandscirklar, teatercirklar etc, men också genom det relativt Studieförbundet SISU bl.a. använder studiegenom nya som ; cirklar i sin ledarutbildning.

Sverige har på senare år blivit alltmer mångkulturellt, åtminstone

i såtillvida vårt samhälle idag består många etniska Med

att av grupper. invandrarna och de cirklar bedrivs i invandrarföreningama har nya i som levnadsmönster kommit ingå i studieförbundens verksamhet. De

att

cirklar drivs invandrarföreningama är förstås del lokalsam-

som av en av hällenas liv, både att finnas till, men också genom att de visar genom

sig vid olika tillfällen och på så sätt gör sina särdrag tillgängliga

upp

även för andra medborgare. De speciella cirklar anordnas för ar-

som

betslösa har också invandrare bland deltagarna, vilket inte är så konstigt

då dessa är arbetslösa i större utsträckning än svenskarna. Man kan förmoda att inslaget av olika invandrargrupper i cirklama gör att man

i också får nya perspektiv innehållet, även om det är fråga om att studera engelska eller matematik. Inga ämnen är helt neutrala. Betydelsema

;

dem skapas i viss mån under lärandets gång. Exempel och frågor

l av

från olika länder uttryck för deras kulturella

som deltagare reser, är erfarenheter. På det sättet kommer kulturfömyelse även i traditionella

;

skolämnen. Kulturfömyelsen slår också igenom när man tar upp nya

ämnen exempelvis typer hantverk. Att tillverka kantele

som nya av en

59 Larsson 1995 påpekar att studieförbunden vid starten och åren därefter var delar ungdomsrörelsema och hade i mångt och mycket ett framtidsperspekav tiv.

198 Kapitel 6

eller sjunga zigenska folksånger är visserligen en gammal tradition, men står för någonting nytt i Sverige. En del cirklar har också direkt som syfte att sprida kulturella särdrag. Exempel på detta matlagningsär en cirkel i Norberg, där man bl.a. tar och diskuterar vilken basföda upp man använder i olika länder.

I studiecirklar skapas inte sällan estetiska kulturprodukter, i form

av teater, dans, musik, litteratur och konst. I vårt material finns exempel på cirklar av alla dessa olika slag. Det handlar då nyskapande kreaom en tiv process, där man skriver manus till och sätter upp en pjäs, hittar på nya danssteg, skriver egen musik med egna texter, författar böcker eller tecknar och målar tavlor. Kulturskapandet finns också i hantverkscirklama, även om det där ibland handlar att lära sig hantsnarare om en verksteknik och avbilda, än att skapa själv. Cirklama bidrar till att forma basen för lokal kulturell marknad. en Det kan vara teaterföreställningar, sång- och musikuppträdanden men också textilier och hantverk som säljs på de lokala marknaderna. För ett fåtal deltagare tycks cirkeln kunna utgöra ett led mellan ren amatörverksamhet och en framtid som professionell kulturproducent. Betydelsen av att det existerar sådan marknad mellan det kommersiella utbudet en rena och den enskildes produktion för hemmet och linneskåpet har en betydelsefull funktion. Just genom att de bidrar till att fylla lokala marknadsarrangemang, hantverksutställningar, vemissager och inte minst fes-

ter och högtider med ett meningsfullt innehåll fungerar de som kitt i lokalsamhället. Det man producerar blir något att samlas kring, samtala

om och något att smycka sig och sitt hem med också demonstrerar som den lokala tillhörigheten.

6.4 Cirklar som formare av identiteter

I detta avsnitt skall vi först diskutera vad cirkeldeltagandet kan betyda

för grupper av människor som befinner sig i olika sociala situationer, beroende på livserfarenhet, kulturell bakgrund och relation till arbetslivet. Därefter följer ett stycke om medborgerlig identitet, inkluderande ett resonemang om de medborgerliga dygder som cirklama befrämjar. En människas identitet grundläggs redan mycket tidigt i barndomen

och stärks sedan eller försvagas genom de erfarenheter och kriser hon

genomgår under sin livstid. Vi talar ibland de naturliga, åldersbeom tingade livskrisema. Kanske borde vi istället tala olika perioder eller om faser i livet, påverkas vårt växlande förhållande inte bara till som av

Kapitel 6 199

åldersfaktom utan också till arbete, partners, barn och arbetsmarknad.°° En identitetskris kan givetvis uppstå också av andra orsaker än ålder, som t.ex. sjukdom, olyckshändelse, skilsmässa eller arbetslöshet. En förändrad situation leder alltid till omställningsproblem, blir men speciellt akut i vissa situationer, t.ex. vid stora samhällsförändringar eller yttre hot. Vid övergången från ett feodalt till ett industrialiserat samhälle fanns en stor oro för den moralupplösning som man tyckte sig kunna skönja. Värden som förut varit för-givet-tagna började ersättas av nya som var svåra att se följderna av. De senaste årens arbetslöshet och in-

flyttning av människor som varit utsatta för krig och förföljelse har på

samma sätt lett till värderingsförändringar vars konsekvenser för männi-

skors identitet är svåra att förutsäga. Studiecirkeln är sannolikt möjlig

en väg att hantera sådana naturliga eller överraskande omställningar och kriser i livet. För människor hamnar i permanenta avvikelser som mer från det s.k. normala livet kan cirklar bli en möjlighet till en "nor-

malitet bortom den utsatta situationen För andra åter kan cirkeln

vara en möjlighet att bearbeta egna känslor av utsatthet och att få möjlighet att omvandla dem till ett socialt engagemang. Beroende på omständigheterna kan vi tänka oss att cirkeln kommer som ett led i självförverkligandet, upprättandet och bibehållandet av självkänsla. Flera av våra intervjupersoner som deltar i livsåskådningscirklar av skilda slag tycks t.ex. använda cirkeln just så.

6.4.1 Livserfarenhet

Deltagamas ålder och erfarenhet kan sätta sin prägel på studiecirkelns inriktning och karaktär. För de yngsta cirkeldeltagama är den egna fram-

tiden lång. Intentionema kan gälla utvecklingen av det egna jaget,

fysiken, färdigheten eller kompetensen. Ofta är gränsen oklar mellan fritidsengagemang och förberedelse för yrkesliv. Före trettio eller före

familjebildning, är livet ofta förknippat med sökandet efter framtid. Ett par av av våra unga intervjupersoner ser cirkeldeltagande närmast som ett sätt att pröva ett tänkbart område för framtida yrkesverksamhet.

Porträttet av Sofia illustrerar t.ex. detta. I cirkeln undersöker man om ens intresse och begåvning räcker för att göra hobbyn till yrke, oavsett

°° Se t.ex. Cullberg 1994 för beskrivning hur livskriser och traumatiska en av kriser påverkar människans identitet. Cullberg bygger sitt resonemang på psykoanalytisk teori, framförallt Erikson. 5 Se t.ex. rapporten Det genuina Sandin 1990 behandlar erfamötet av som renheter av studiecirkelverksamhet inom den öppna psykiatrin.

200 Kapitel 6

om nu intresset är historia, djur eller musik och dans. Cirkeln urskiljs

av dessa deltagare inte lika påtagligt från annan utbildningsverksamhet,

ofta omtalas den som kurs. Vi kan se exempel att yngre, kanske mest de unga arbetslösa och invandrarna, använder sig av cirkeln som en förberedelse för mer formaliserad utbildning, för att söka arbete eller helt enkelt för att vinna inträde i det svenska samhället. Den egna näraliggande framtiden är kanske det som främst upptar dessa deltagare, även om det också kan finnas ett samhällsengagemang bakom studiecirkeldeltagandet som i de kultur- och samtidskritiska inslagen i rockcirklama. Cirkeln kan för unga deltagare också vara ett kontaktforum. Som nyinflyttad på en ort eller om man inte vill, vågar eller har möjlighet att söka vänner och partners på pubar och dansställen kan cirkeln, kursen, framstå som ett alternativ. För de i yngre medelålder, ofta mitt i familjelivet, ser vi exempel på att cirkeln kan vara ett komplement, ett frirum, ett legitimt ställe att gå till regelbundet. Där erbjuds vila från barn och makes eller makas krav. Ett tillfälle att spegla och utveckla andra sidor personligheten av än de dominerar i familj och arbetsliv. Cirklarna ger också en som möjlighet att byta erfarenheter om barn, samliv och lokalsamhälle ett sätt om inte ryms inom det övriga sociala livet. Cirkeln förefaller då

vara ett led i att upprätthålla ett eget liv, vid sidan vardagslivets alla

av plikter. Det kan vara så att fördjupandet av den egna intresseinriktningen och upprättande meningssammanhang är cirkeldeltagandets essens i av medelåldern. Både barn, familjeliv och arbete mitt i livet är starkt meningsskapande. Vi behöver inte närmare fundera över existensen under de år vi är upptagna dessa. Åren därefter är for många tid begrundan och av en av omprövning av livet. Vad ska jag göra nu Vad är meningen med det hela Här kan odlandet av ett intresse eller en kompetens som man kanske haft tidigare i livet leda fram till ett studiecirkeldeltagande. Byggnadssnickaren blir arbetslös instrumentbyggare på fritit.ex. som

den, gruvarbetaren fördjupar sig i mineralemas uppbyggnad. Det kan

också vara möjligheten att vidga erfarenhets- och upplevelsevärlden som lockar, t.ex. språkstudier för att underlätta resande.

En stor grupp cirkeldeltagare är pensionärer. De båda riksorganisatio-

nema PRO och SPF anordnar genom studieförbunden en mängd cirklar av allehanda slag. Det kan vara hantverkscirklar, sång- och danscirklar, landskapscirklar och litteraturcirklar för att nämna några de vi stött av

62 Motiveringar av det slaget har vi mött hos deltagare på alla tre orterna. I Gunnared finns t.0.m. en cirkel som kallas "Bamfritt.

Kapitel 6 201

på. Cirkeldeltagama har alla lämnat arbetslivet och har oundvikligen merparten av sitt aktiva liv bakom sig. Många pensionärer har blivit

cirkeldeltagare på allvar först efter pensioneringenm Cirkeln blir ett sätt

att komma ut, att vidmakthålla och kanske utveckla kompetens en som att sy, bevara en språkfärdighet eller att tillsammans med andra dela reseupplevelser eller minnen från förr, återuppväckta av gemensam litteraturläsning. Cirkeln kan, som vi sett några exempel på, också ge den kvarvarande äldre en möjlighet att tillägna sig färdigheter som underlättar vardagen, som för den änkling vi intervjuat som i cirkeln lärde sig att sy och laga mat för att bibehålla sin självständighet och sitt oberoende. Cirkeldeltagandet kan också, inte minst för de många ensamma äldre kvinnorna, utgöra en social trygghet. De andra cirkeldeltagama blir människor frågar efter uteblir. Inte så få som en om man av pensionärscirklama tenderar att vara kontinuerliga, människor samma deltar år från år. För dem upphör sannolikt cirkelgemenskapen först när åldrandet förhindrar det sjukdom och död. Vidare är det rimligt genom att vi också tänker oss att det finns ett kulturbevarande intresse hos många av de äldre cirkeldeltagama. En vilja att föra ett kulturellt arv vidare, antingen det är en äldre hantverkstradition, sång och musik eller minnen av äldre tiders folkliv. Det kan, som vi sett flera exempel på, gälla att bevara natur och miljö åt en framtida generation. Den mest frekventa cirkeldeltagaren är, statistiskt kvinna i sett, en medelåldem. Vad är det gör att kvinnor i högre grad än män som använder sig av studiecirkeln som möjlighet I boken Handen och anden ses hantverkscirklama som en utveckling äldre tiders av

syjunta.°5 Hantverk alltså, men också ett legitimt forum för kvinnligt

erfarenhetsutbyte. Vad motsvaras det i så fall av i männens värld Kanske av lagidrotten och jakten Cirkeln kan erbjuda både meningsen full sysselsättning och utgör legitim plats att till där det är möjligt en att föra ett informellt samtal om hantverk och vardag. Kanske är det just detta, att cirkeln erbjuder möjlighet till utbyte privata erfarenheter en av och åsikter utan att man för den skull blir alltför intim som utgör något av cirkelns attraktionskraft för kvinnor Möjligen är det också något i cirkelns informella och jämlika karaktär generellt sett, kan som, passa kvinnor bättre än män. Vi tror oss veta att pojkar och män, ända från

63 Enligt Svensson 1994 deltar människor i åldersgruppen 65-75 år i högre grad i studiecirklar än andra åldersgrupper. 64 Kulturutredningens slutbetänkande SOU 1995:84. Kvinnodominansen i studiecirklar är högre än i vuxenutbildning i stort. SOU 1995:141. 65 Walden 1994, s 123.

202 Kapitel 6

förskoleåldem, i större utsträckning än kvinnor tenderar att skapa hierar-

kier, att under- eller överordna sig. Det är en social strategi som inte

lämpar sig särskilt väl i en cirkulär form som studiecirkelns. Palavem, fri överläggning, snarare än forrnaliserad samtalsordning, är betecknande för den. Kan det vara en del av förklaringen till att cirkeln i högre grad är en angelägenhet för kvinnor än för män Eller är det för att den just utgör ett frirum, en ventil Går man till cirkeln för att helt enkelt komma hemifrån ett tag och träffa någon annan än familjemedlemmarna

6.4.2 Invandrare och kulturell identitet

Kulturell identitet kan sägas vara ett maktmedel, såtillvida att en stark identitet är en förutsättning för att en grupp skall kunna forma och påverka sina villkor.67 Att studieförbundens verksamhet har stor egna

betydelse när det gäller att skapa sammanhållning och identitet i olika

grupper har vi många exempel på. Har cirklama också använts som medel för att uppnå en maktposition Vi har mött invandrare, dels i de cirklar som invandrarföreningama själva anordnar tillsammans med något studieförbund, dels i de cirklar som annonseras ut av studieförbunden i basämnen som svenska, engelska och matematik, eller i slöjdcirklar av olika slag. Invandrama är än så länge liten cirkeldeltagare, studieförbunden visar ett en grupp men intresse få fler invandrare i verksamheten. Många de för att av invandrargrupper kommit på senare år är flyktingar. Att fly från sitt som land t.ex. på grund politisk förföljelse innebär för de allra flesta en av

personlig kris, ett trauma, som tar tid att arbeta sig igenom.69 Som flyk-

ting bär man med sig sina tidigare erfarenheter av förföljelse, kanske tortyr och sin rädsla. Själva flykten är ofta dramatisk vilket gör att man kan känna viss lättnad i början kommit välhållen fram till en när man det nya landet. Denna lättnad förbyts dock ofta relativt snabbt till ett stadium desillusionering, hjälplöshet och tomhet. Man kanske har av

66 Se t.ex. Wernersson 1992. 67 Ehn Löfgren 1982. 66 Deltagandet i vuxenutbildning, såväl generellt i form studiecirklar, som av är märkbart lägre bland dem som har utomnordiskt medborgarskap. Det är emellertid intressant att notera att andelen invandrare med utomnordiskt medborgarskap som någon gång deltagit i en studiecirkel är minst 39,5% enligt den analys som gjorts. SOU 1995:141. 16°Angel Hjem 1992.

Kapitel 6 203

arbetat hårt med att driva sin grupps syften i hemlandet, här hamnar man i ofrivillig passivitet, blir nostalgisk eller fixerad vid det som gällde förut. I början är det inte ovanligt att man förbjuder allt som har med den nya kulturen att göra innan man kan börja försona sig med det nya landet och förhoppningsvis uppnå vad som brukar kallas kritisk integrering, dvs. att kunna älska sitt nya land utan att mista kärleken till det gamla. Eftersträvansvärt är att uppnå en bindestrecks-identitet, svensk-chilenare, svensk-muslim osv.° som som

Ett gemensamt drag för invandrare är att de lever på gränsen mellan två kulturer, de försätts i en situation där gamla vanor och föreställningar bryts, och invandrarna tvingas att leva i två kulturella sammanhang vilket lätt leder till stresstillstånd och instabilitetm

För invandrarna själva betyder cirkeldeltagandet förmodligen olika saker beroende på vilken relation man har till Sverige och huruvida man tänkt sig framtid här. Enligt Nyberg använder olika invandrare olika straen

tegier i mötet med det landet. Att fly eller flytta till ett nytt land

nya

innebär alltid ett uppbrott från en välkänd miljö även om den inte var så trygg i alla avseenden. Nyberg urskiljer tre olika uppbrottsstrategier; det definitiva uppbrottet, den vilande tillhörigheten och det uteblivna

uppbrottet. Ett definitivt uppbrott innebär att helt frånsäga sig banden med hemlandet. För de invandrare som bestämt sig för att de vill stanna i Sverige blir det viktigt att försöka komma i det svenska samhället och skaffa sig position här. Det gäller att lära sig språket, skaffa sig en en utbildning och ett varaktigt arbete. Flera av de invandrare vi intervjuat, speciellt bland de yngre, har just denna ambition. En viktig inkörsport till det svenska utbildningssystemet går via Komvux, men för att komma krävs grundkunskaper i vissa basämnen. Dessa försöker man förvärva genom att delta i studiecirklar. I Gunnared anordnas cirklar för arbetslösa av ALU-centren ihop med något studieförbund. Det är troligt att det för många invandrare är betydelsefullt att lära känna svenskar och andra invandrare och man söker sig till verksamheter där tror kan få sådana kontakter. Cirklama fyller man att man alltså här både anpassningsfunktion och överbryggande funktion. en en Exempel på sådana cirklar i vårt material är dels sådana som är speciellt skapade för detta ändamål, som internationella föreningens cirkel i

17°Se t.ex. Böhm 1993. 1" Szabo 1993, s 17. 72 Nyberg 1993.

204 Kapitel 6

matlagning i Norberg och Likt och olikt- kulturella möten i Sverige i Nyköping, dels de vanliga cirklar som har både svenskar och invandrare bland deltagarna. De flyktingar som kommit hit under en akut kris i det egna landet och hamnat i ofrivillig exil befinner sig i en helt annan situation. De kan sägas ha en vilande tillhörighet. De längtar oftast mycket starkt tillbaka och planerar för återvändandet till hemlandet. Ett sätt att bearbeta sin nya situation och de händelser man varit med om är att försöka upprätthålla närheten till ursprungslandet, söka information om dem man lämnat och kanske bilda en grupp för att fortsätta den kamp man tidigare bedrev i hemlandet. Det finns cirklar som vänder sig också till denna grupp, t.ex. inom de kyrkliga studieförbunden. Det kan då handla om att hjälpa till med kontakterna till det gamla landet. Ett sådant projekt är "Med Somalia för Somalia där bl.a. somalier från Gunnared arbetar med att samla förnödenheter av olika slag för att skicka till hemlandet. Detta är också exempel på en cirkel med ett handlingsorienterat syfte. Kanske fyller cirklar av den här typen en övervintringsfunktion. Även de bosniska flyktingar kommit hit kan tänkas tilllämpa denna som strategi och en del har redan börjat tala om att flytta tillbaka nu när ett fredsavtal faktiskt har undertecknats.

En del invandrare genomgår aldrig något egentligt uppbrott. Det ute-

blivna uppbrottet kännetecknar ofta dem som velat men av olika anledningar inte kunnat vända tillbaka hem. Istället har man bildat en koloni i Sverige där kämpat för att bevara sin kulturella särart. man Fler och fler från det egna landet, släktingar och vänner, bosätter sig i samma område och bildar en tät egen grupp. Cirklama fyller här en särartsfunktion. Finländama i Gunnared är ett exempel detta. De har bildat ett Finland i miniatyr och strävar efter att behålla sin gamla kultur, trots att de bott i Sverige i ett kvarts sekel.

6.4.3 Arbetslösa i cirklarna

De arbetslösa som vi mött i studiecirklama är förstås de haft kraft som nog att söka sig dit. Kraftigt subventionerade cirklar erbjuds t.ex. genom ALU i samarbete med olika studieförbund. Det finns även exempel på mer uppsökande verksamhet. FIA Folkhögskolan i Angered låter sina deltagare gå runt och knacka dörr för att på så sätt få fler att komma sig för att börja. Det finns många problem om man är arbetslös och skall börja studera. Den dåliga ekonomi som man ganska snart drabbas av lyfts fram av flera deltagare. Studieförbundens vanliga cirklar, i exempelvis olika hantverk, kan kosta upp till tusen kronor per termin, plus

Kapitel 6 205

plus materialkostnadema, vilket är en stor summa om man redan har svårt att få ekonomin att gå ihop. Ett annat problem är bampassningen, och det finns exempel i intervjuerna på hur par med småbarn springer mellan hemmet och cirkeln, kommer för sent eller uteblir, vilket inte alltid uppskattas av de övriga deltagarna. De cirklar som bedrivs speciellt för arbetslösa har ibland en annan inriktning än motsvarande cirklar som bjuds ut i studieförbundens kataloger, t.ex. arbetar man mer intensivt med att bygga deltagarnas upp självförtroende. En del cirklar är dessutom specialkomponerade för de arbetslösa, t.ex. cirklama i konsten att söka jobb. Deltagarna själva förefaller utnyttja cirklama på något olika sätt. En del arbetslösa väljer sådana cirklar där de kan skaffa sig kunskaper som de tror kan ha ett meriteringsvärde på arbetsmarknaden t.ex. data, språk, ekonomi och bokföring. En variant detta är att cirklar innebär att den av som kompetens man har från yrkeslivet bevaras.

De arbetslösa vi mött poängterar ofta att det är viktigt att överhuvud-

taget ha någonting att syssla med, att komma ut och träffa folk och undvika isolering. Studiecirklarna ger dagarna struktur och kontinuitet och man tvingas gå upp morgonen och hålla sig fräsch. Vi har hört flera berättelser om den överhängande risken att bli sittande ensam hemma framför TV:n med ett självförtroende som bara blir sämre. För att undvika att hamna i en ond cirkel fyller en del arbetslösa hela dagarna med cirklar av olika slag. Det blir nästan som att till jobbet eller delta i en reguljär utbildning. Flera deltagare uttalar dock att det är ett riktigt jobb eller en riktig utbildning som hägrar. Cirklarna är ett

sätt att sysselsätta sig med någonting som uppfattas som nyttigt.

6.4.4 identitet

Medborgerlig

Vi kan kanske säga att studiecirkeln utgör en del av bindestrecket mellan individ stat. Det har den gemensamt med många statsunderstödda pedagogiska verksamheter. Som samhällsprojekt betraktat är pedagogis-

ka verksamheter nära förknippade med den dubbla uppgiften att utveck-

människornas individualitet och autonomi, samtidigt som de ska svara

för att det upprättas en fungerande samhällsgemenskap och stat. Be-

greppet allmän medborgerlig bildning är av tradition ett honnörsord

inom folkbildningen och det kanske del bindestreckets in-

ger en av nebörd. Medborgarskapet utgörs just av den väl avvägda balansen mellan egenintresse och allmänintresse som en modern demokrati kräver. Studiecirkeln bidrar till den medborgerliga identiteten dels genom

206 Kapitel 6

att värna om ett skötsamhetsideal, dels genom att bidra till ett antal

medborgerliga dygder.3

Mångkunniga och allmänbildade medborgare

I vårt material har vi åtskilliga exempel på deltagare som gör en poäng att söka utmaningar, som söker sig till nya kunskapsområden av nya eller vidareutvecklar sin yrkeskompetens till ett komplicerat hantverk så Juhani gjort. Som individuellt projekt handlar det kanske om att som vidga sina horisonter och att utveckla sitt själv. Ur ett samhällsperspektiv är det potentiell att medborgarna behärskar fler områden en resurs än ett, att deras kompetens är bred. Det gör henne eller honom rörligare, lättare att omskola och placera nya uppgifter och mer mottaglig för

information och argumentation. Hon eller han har ett bredare spektrum att utgå ifrån när det gäller att ta ställning till samhällspolitiska frågor

och större förutsättningar att identifiera sig med andra. Studiecirkeldeltabidrar också till att upprätthålla hantverk, tekniker och vetskap garen kanske skulle gå förlorade. som annars

Målmedvetna och samtörståndsberedda medborgare

En studiecirkel består ett antal människor som kommer samman for av att förverkliga ett individuellt, också ett gemensamt mål. På sätt men och vis kan vi säga att cirkeln utgör sinnebilden för hur människor i alla tider lyckats uträtta än vad de själva är förmögna till, nämligen just mer att samordna sina handlingar mot ett gemensamt mål. Visserligen genom kan vi säga att handlingarna i många cirklar är rätt individuella, hantverket utför deltagaren i regel själv och läser kanske också helst gör man hand. Men kvar står det faktum att cirkeln som aktivitet inte egen skulle kommit till stånd det inte varit fler samlats för att förom som verkliga ett i huvudsak gemensamt intresse, än individuellt utfört. om

Cirklarna utgör ibland goda mötesplatser för människor som varken

känner varandra eller delar andra intressen än just det som gäller cirkelverksamheten. Mötet i cirkeln blir ett tillfälle att ventilera åsikter och att

lära sig inte uppfatta världen i svart och vitt. Den funk-

att nyansera, tionen har troligen kampanjcirklar t.ex. bonderörelsens Min gård som i EU och fackets På färd mot framtiden. Argumentationen för och

73 Skötsamhetsidealet återkommer vi till under rubriken "6.5 Skötsamhet, nätverk och självreglering".

Kapitel 6 207

emot inträde i EU upptog t.ex. en stor del av tiden i den EU-cirkel en bonde i Norberg berättat Den individuella lönesättningen, om. som

facket från början ställt sig helt avvisande till, blir i cirklama föremål

för ett nyanserat och sofistikerat resonemang om tänkbara kriterier för hur lönesättningen skall ske. Det är troligt att de flesta var emot den

individuella lönesättningens införande överhuvudtaget. Ändå deltog de

i cirklama och arbetade fram förslag till kriterier. Kommunikationen mellan deltagarna präglades av vilja till förståelse och samförstånd på fömuftsmässig grund, men agerade de i överenstämmelse med sin övertygelse

Medborgare som identifierar sig med sin lokala miljö

Fenomenet, att vara identifierad med sin hembygd, är känt inom etnologin och sannolikt fyller det en viktig funktion både ur individens och

samhällets synvinkell" För individen blir det en tillhörighet och en

orienteringspunkt att utgå från. För samhället blir den lokala identiteten en del av det som håller samhället samman. Visst kan det uppstå konflikter mellan det övergripande medborgarskapet och den lokala identiteten som t.ex. när nationen vill göra av med kämkraftsavfall eller när lokal rasism sätter käppar i hjulet för en solidarisk flyktingpolitik. Men i det stora hela är nog upplevelsen av lokal identifikation och nationell

tillhörighet båda viktiga komponenter i ett fungerande medborgarskap.

Många av de cirklar vi mött, men kanske framförallt de i det mest hotade av våra tre lokalsamhällen, Norberg, odlar någon form av hem-

bygdskultur och hembygdskänsla, en lokal medborgerlig identitet.

6.5 Skötsamhet, nätverk och

självreglering

Vi kommer i detta avsnitt först att belysa studiecirklama ur ett skötsamhetsperspektiv. Därefter går vi på cirklamas inflätning i föreningar av olika slag och hur de på olika sätt erbjuder deltagarna sociala nätverk.

Slutligen tar vi upp hur cirklama bidrar till att forma en självreglerande

medborgare, bl.a. genom att de främjar fysisk hälsa och psykiskt välbefinnande.

74 Se t.ex. Rosengren 1992.

208 Kapitel 6

6.5.1 Skötsamhetsidealet

Samhällets grundläggande organisering kan ses som resultatet av den

kamp mellan olika ideologier och intressen som hela tiden pågår. För

att behålla maktposition används olika medel, varav social kontroll

en är ett sådant. Den kan antingen bedrivas från samhällets topp ner mot

dess medborgare, eller som ett projekt bland olika grupper av medborgasjälva i utbyte mot ett visst mått av frihet och inflytande. Den sociala

kontrollen kan öppen, vid straff och sanktioner av olika slag,

vara som eller dold. Dold kontroll, brukar gå under beteckningen den dolda som

disciplineringen, är svårare att upptäcka då den är vardaglig och svår

att avgränsa. Studiecirklar är kanske inte det man först kommer att

tänka på ett kontrollinstrument och någon öppen kontroll är det som

förstås inte fråga om. Däremot finns drag hos studiecirklama som gör att de kan tolkas som disciplinerande.

I framförallt Gunnared kunde vi hur studiecirklar och föreningar se uppfattades ett medel för att skapa stabilitet i lokalsamhället, ett som sätt att behålla kontrollen och ordningen genom att aktivera medborgar-

na och inordna dem i allmänt accepterade verksamheter. Att uppmuntra

olika invånare att starta studiecirklar och föreningar är en del grupper av strävandena i stadsdelen att behålla den sociala kontrollen. Kontrollen

tar sig bl.a. uttryck i att värnar om ett skötsamhetsideal som odlats

man i de folkrörelser växte fram under industrialiseringen i början av som detta århundradetf Som vi såg medverkar föreningarna själva till att

sprida detta ideal. Man kan säga att de bidrar till en sorts kollektiv självdisciplinering bland de egna medlemmarna. Begreppet skötsamhet har lyfts fram av idéhistoriken Ronny Am-

bjömsson. Skötsamhetsbegreppet inkluderar en rad disciplinerande

aspekter. Ått skötsam bidrar till att strukturera människors vardag vara

75 Denna ståndpunkt är i sig ett uttryck för en bestämd ideologi, ett sätt att se på relationen individ-samhälle och dess förändringar, som återfinns inom en kritisk historiematerialistisk tradition. 76 Se t.ex. Foucaults 1974 beskrivning av förändringen från synlig disciplinering i form stränga kroppsstraff till mer dold men ständigt pågående själslig av disciplinering i form kontroll över människors tid och rumsliga rörelser. av Denna process pågår inte bara inom fängelsema och andra disciplineringsanstalter, utan även på arbetsplatser, sjukhus, militärtörläggningar och inte minst inom utbildningsväsendet. Se även Lindgren 1988. 7 Elias 1989 visar i sin historiska genomgång att det vilda i människan disciplinerats ända sedan medeltiden. m Ambjömsson 1988.

Kapitel 6 209

och skapar en gemensam värdebas för att sortera människor och avgöra vem som ingår och vem som står utanför de skötsammas släkte, liksom vem som är hygienisk, nykter, arbetsvillig, ordningssam och har ett int-

resse för att bilda sig. Ambjömsson ser skötsamheten som en del

den arbetarkultur som växte fram i början av seklet, speciellt i mindre,

unga industrisamhällen. Det samhälle han undersöker, Holmsund, är ett samhälle i förändring och skötsamheten skall förstås i ljuset den av mo-

dernisering och industrialisering som höll på att ta fart, menar han.

Ambjömsson beskriver den rädsla fanns för allt föreföll okontsom som rollerat, både hos bolagsledningen och bland medborgare i grupper av det lilla samhället. Det var kombinationen alkohol och okontrollerade av

folksamlingar som oroade, menar han.

Det var svårt för bolagsledningama att ha ett fast grepp om situationen, särskilt som samhället via hamnen var öppet för andra och tänkesätt. vanor Hamnplanen var svår att inhägna med några bolagsinstruktioner. Det var arbetarbefolkningens offentliga rum där ord kunde bytas mot handling. Och arbetarna gick inte alltid i ledband.°

Kanske kan hamnplanen jämföras med dagens moderna förorter. Det är här andra vanor och tänkesätt först möter det svenska samhället. Nu i form av ungdomskultur och nya invandrargrupper. Rädslan för oord-

ning och okontrollerbarhet är även här påtaglig. Kan skötsamhetsidealet

bli speciellt betydelsefullt att värna om i en stadsdel Gunnared, där som de flesta invånarna inte bara kommer från olika länder utan också tillhör arbetarklassen Läget på arbetsmarknaden har hårdnat de senaste åren. Många har hamnat vid sidan om och fått personliga ekonomiska och so-

ciala problem."" Både ur samhällets och de skötsamma arbetarnas per-

9 Ett stort antal andra studier har också gjorts inom denna på olika genre som sätt visar hur vardagliga för-givet-tagna vården är en del av en disciplinerande strategi. Som exempel kan nämnas två relativt aktuella avhandlingar. Den ena tar upp medicinen som samhällslära och visar hur föreställningar och påbud om hygien och hälsa ingick i byggandet av det moderna samhället Palmblad, 1989. Den andra behandlar hur hotfullt alla former av njutning tedde sig under slutet av 1800-talet. Under en period upptogs t.o.m. kaffet som ett stort samhällsproblem, då det kunde leda till dåliga vanor i form bristande arbetsdisav ciplin m.m. Lindgren, 1993. ° Ambjömsson 1988, 45. s s Studiecirklama kan också sägas fylla en förvarande funktion, i regel uttryckt i termer av att de ger människor någonting meningsfullt att syssla med. Förvaringen har fått ökad aktualitet genom att så många människor på senare år blivit av med sina arbeten. Både från kommunalt håll och från studieförbundens sida, uppmanar man grupper som annars skulle varit utan sysselsättning arbetslösa,

210 Kapitel 6

spektiv blir det viktigt att markera var gränsen går mellan ett ordnat och ett oordnat liv, mellan skötsamma förenings- och samhällsmedlemmar och de utslagna alkoholiserade individer som man med Juhanis 0rd ser torget. För de står utanför arbetsmarknaden kan delgrupper som tagandet i studiecirklar markera ett innanförskap, vilket är viktigt både för de enskilda individerna och samhällets kontrollsynpunkt. ur

Ambjömsson beskriver det gamla samhället som patriarkaliskt. Med

det han att bolagen inte enbart kontrollerade, utan också gav menar skydd åt befolkningen. Bostäder och läkarvård subventionerades, man affären och ställde lokaler till förfogande hade hand om skolan och när föreningarna behövde mötesplatser. Bolagen tog alltså efter hand ansvar

för allt fler välfärdsinrättningar, som senare har kommit att bli statens

och kommunernas och stadsdelsnämndemas ansvarsområden.

Arbetarnas motprestation för alla dessa omsorger var skötsamhet. Arbetarna måste inför bolagsledningen lova att iaktta ett nyktert, stilla och ordentligt lefveme, ett löfte var inskrivet i kontraktet och gällde såväl i arbetet som eljest. 82 som

Tanken alltså att den anda och de värderingar som förordades i folkvar

rörelsema skulle smitta sig och därmed råda även i vardagslivet

av På bolaget i Holmsund ställde mötesplatser till församma sätt som fogande för folkrörelsemas aktiviteter, ställer kommunförvaltningama och studieförbunden idag med lokaler eller lokalbidrag till föreupp ningar och studiecirklar. På så vis skaffar man sig ett grepp om situatiovet vilka träffas, när och var och ett ungefär vad de nen, man som sysslar med. Man kan säga att studiecirklar har karaktären av kontrollerad mätesplats. Ambjömsson att det gamla patriarkala vertikala menar samhället allteftersom kom att upplösas till förmån för ett mer horisontellt ordnat samhälle där de folkrörelsema fick ersätta bolaget som nya social kontrollant. Idag har staten och kommunerna, men också före-

ningar och studiecirklar, påtagit sig rollen att både kontrollera och be-

invandrare, ungdomar och pensionärer att delta i cirkelverksamheten. Förvaringen är dock inte lika påtvingad som inom det allmänna skolväsendet efterstudiecirklama är frivilliga att delta i och när som helst kan avbrytas. som Skolans förvarande funktion har bl.a. lyfts fram av Abrahamsson 1974.

82 Ambjömsson 1988, s 48. m Mathiesen 1977 använder begreppet dold disciplinering för denna form av allomfattande, svårgripbar kontroll. Han skiljer ut och beskriver fem karakteristika drag för den dolda disciplineringen. Den är l strukturell, 2 vardaglig, 3 oavgränsbar, 4 tyst eller lågmäld och 5 har en dynamisk karaktär, dvs. den får ett allt mer omfattande och starkare grepp över vardagslivet.

Kapitel 6 211

skydda medborgarna. Citatet kan jämföras med SDN-ordförande ovan

Frank Anderssons i Gunnared uttalande om de motprestationer i form av socialt ansvar och vämande om kamratskap, läxläsning och sköt-

samhet föreningar och studiecirklar förväntas ge. Exempel på detta som

finner vi t.ex. i idrottsförening, där utgångspunkten för den studiecir-

kel man bedriver är att ledarna skall se det som sin uppgift att förmedla insikt värdet att idrotta ett för kroppen positivt sätt och att få

om av

ungdomar att förstå t.ex. farorna med droger och olika prestationshöjande preparat. Dessa motprestationer accepteras av föreningarna själva och

avkrävs medlemmarna en form av självdisciplinering, på samma som sätt de tidiga folkrörelsema blev medvetna och arbetade för att som om

framhålla sin värdighetm

Skötsamheten visar sig också i en mängd mer eller mindre informella

vardagliga regler. Att lära sig tvättstugereglema och liknande texter utantill kan liknas vid vår tids katekesläsning, utan vars innehåll man klarar sig dåligt i det svenska samhället. Flera etnologer har påpekat vikten att påläst när det gäller liknande saker man vill bli

av vara om

betraktad samhällsmedlem Nybildade invandrarföreningar arbetar

som

också med detta, ibland i form studiecirklar. Man hjälper till med

myndighetskontakter, ifyllande av blanketter och praktiska saker som

hur man sköter tvättstugan. Till skötsamhetsidealet hör också, enligt Ambjömsson, att vara

intresserad att söka bildning. Studiecirklama var just en uppfinning

för att kunna tillgodose den längtan efter att förkovra sig som man ansåg att de skötsamma borde besitta. Detta ideal är i allra högsta grad

närvarande även idag. Alla former studier, inklusive studieförbundens av

verksamhet, meningsfull sysselsättning både av deltagarna

anses som och samhällsföreträdama. Man strävar efter att hänga med i den av

vetenskapliga och tekniska utvecklingen t.ex. visar sig i miljö- och

som

datacirklar, men också att främja vardagsnära "händighet som en hjälp

34 "Vi ett medvetande ta form. I detta kan urskiljas olika element. Vi har ser här särskilt framhållit värdighet och solidaritet. Den fackligt organiserade har värdighet arbetare, värdighet tar sig uttryck i bestämda attityder, en som en som dels gentemot arbetsgivarna, dels gentemot de andra arbetarna. I denna värdighet ingår den form skötsamhet som omhuldas i nykterhetslogema, nykteav rism, disciplinerat uppträdande, bildningens värde. Fackföreningen sökte, på sätt logema, forma ett beteende som omfattade hela arbetarens samma som värld, inte endast arbetsplatsen utan också livet där utanför." Ambjömsson, 1988, s 112 35 Se t.ex. Trankell 1973 för beskrivning av det allmänna kaos som de en skötsamma blir följden att någon bryter mot reglerna i tvättstugan. anser av Liknande beskrivningar finns också i flera artiklarna i Daun Ehn 1993. av

212 Kapitel 6

att klara av livets alla sidor cirklar i trädgårdsskötsel, sömnad, träslöjd

och matlagning etc. Till det ska läggas ett stort mått av bildning i form av musik-, hantverks-, konst-, och litteraturcirklar.

Föreningsliv och cirklar som sociala nätverk

Cirkeldeltagama på våra tre orter är i stor utsträckning, i och utanför

cirkelsammanhanget, organiserade i föreningar. Som vi tidigare påpekat

gör deltagarna inte alltid någon större åtskillnad på vad som är reguljär föreningsverksamhet och vad som är cirkelaktivitet. Det är naturligtvis en följd av den avreglering som skett inom folkbildningen, såväl som inom många andra sektorer av samhället. Svårigheten är att decentraliseringen och avregleringen inte lika självklart kan följas av mål- och resultatstyming inom folkbildningsvärlden. Studiecirkeln t.ex., skulle förlora några sina mest grundläggande karakteristika, friheten, frivilav

ligheten, tvångsfriheten och möjligheten att i kollektiv form möta

en individuella behov, om vi påtvingade den fasta mål och utvärderade dess resultat utifrån på förhand uppställda mål. Här hjälper det inte om vi säger att det inom rörelserna och föreningarna ska vara deras mål som ska gälla. Resultatet av en bestämd mål- och resultatstyming skulle sannolikt bli detsamma, nämligen att cirkelns karaktär skulle gå förlorad. Det är alltså inte målförverkligande i snäv mening som kan vara

cirkelns bidrag till föreningar och organisationer, utan snarare ett mo-

ment av kontinuerligt fasthållande och reflekterande kring bestämda aspekter verksamheten. Så förefaller det vara i flera av de cirklar vi av stiftat bekantskap med. Det studiecirkeln tillför, utöver ordinarie verksamhet, är i bästa fall kontinuitet, systematik, ett fasthållande en en kring någon central verksamhetsfråga. Kring den kretsar man, studerar något, diskuterar och ibland prövar också att handla utifrån den man nyvunna kunskapen direkt i anslutning till cirkeln. Den karaktären har t.ex. flera av de SISU-cirklar vi mött. Cirklama kan därmed tillföra verksamheterna kvalitet de annars skulle ha haft svårt att utveckla. en

Det kan uppstå ett moment av överläggning och eftertanke i en för

övrigt handlingsinriktad och målstyrd organisation eller förening. Ytterligare innebörd studiecirklama har för förenings- och en som organisationslivet, är att den skolar funktionärer och är rekryteringsbas

för deras ledning. Föreningsverksamheten behöver liksom arbetslivet en viss form av professionalitet. Vanligen definierar vi det begreppet som

att man har gemensam referensram, ofta just utvecklad i utbildning en och studier, ett gemensamt språk, etik och en genom en gemensam

Kapitel 6 213

identifierbar självständig uppgift. I vårt material kan ana att studiecirkeln faktiskt också bidrar just till detta, att den medverkar till att utveckla verksamhetens språk, dess etik och mål. Cirkeln erbjuder en på vilken medlemmar kan synliggöra sig och framträda, men

arena också ett övningsfält där kan utveckla sin föreningskompetens. I man

cirkeln prövar t.ex. att bistå äldre föreningsfunktionärer, man

man

utvecklar en ledarstil och ett organisations- och föreningsspråk. Ur

lokalsamhällets perspektiv, är förenings- och organisationslivet centralt.

Det inte bara mening åt medborgarnas fritid, det bygger också ger

fungerande sociala nätverk, inte sällan tvärsöver generations- och ibland

också över genusgränser och mellan olika sociala skikt. Vi kan säga att cirklama på det sättet bidrar till att människor inordnas i samhällsen

gemenskap.

Självreglering

Ända från förskoleåldrama, strävar vi såväl inom familj som skola till

att göra våra barn till självständiga individer, människor kan sköta

som

sig själva och ta för sina liv. Oberoendet har upphöjts till

ansvar egna ideal. Jämför vi med hur det förhöll sig i äldre samhällen är skillnaden

stor. Beroendet familj och lokalsamhälle var stort, den självupplevda

av identiteten kollektiv än individuell. I studiecirklama ser vi inslag snarare

självständighetsträning, änklingen går och lär sig och laga

av som sy mat, kvinnor lär sig laga bilen, hästägaren som lär sig sköta sin som häst, också tydligt som i cirkeln Friskare idrott där egen men mer

målsättningen att själv kunna ta hand om sina skador, både för att

var

snabbare bli frisk och för att inte belasta akutsjukvården i onödan. Studiecirklar har ibland ett innehåll som anknyter till förebyggande

hälsovård. Dit kan vi räkna del idrottscirklama som både bidrar en av till att bygga enskilda individers fysiska hälsa, också ökar upp men

befolkningens allmänna medvetande vad en god fysik och hälsa

innebär. Studiecirklar har också på flera indirekt betydelse för

sätt en folkhälsan. Vi har t.ex. alla de cirklar som på ett eller annat sätt engakroppen i olika aktiviteter, i allt från fmmotorik i sömnad, till gerar

grovmotorik i sång och dans. Dessa verksamheters betydelse för det fysiska välbefinnandet och den fysiska funktionen ska inte underskattas.

36 Dencik 1989 talar t.ex. dagisrelevant autonomi. Detta kan man jämom föra med Brembeck 1992 undersökt tankar om uppfostran i olika sociala som och att självständighetsträning kännetecknar medelklassen, grupper, som menar medan arbetarklassen istället poängterar sådant som t.ex. lydnad.

214 Kapitel 6

Störst betydelse har de kanske därvidlag för de äldre deltagarna. Med tanke på att samhället erbjuder allt färre tillfällen till fysisk aktivitet i såväl stort som smått erbjuder de sannolikt en värdefull möjlighet till fysisk aktivitet även för andra.

Vi har också andra hälsoeffekter cirkeldeltagandet både det sät-

av tet att en del cirklar direkt syftar till omvårdnad t.ex. Vännen som hjälper i Nyköping och att det anordnas cirklar inom vården genom med såväl anhöriga och personal som med t.ex. boende på servicehemmen. Cirklamas nätverksfunktion träder alltså i kraft när någon av deltagarna insjuknar eller får problem på annat sätt. Även här är den kanske mest uttalad i pensionärscirklama men den förekommer också i cirklar där deltagarna gått tillsammans i många år, antingen det nu gäller körsång eller mer läsbetonade aktiviteter. Många cirklar har en betydelse för det psykiska välbefinnandet. För människor som befinner sig i uppbrottssituationer eller rentav i olika kriser, ålders- eller situationsframkallade, kan cirkeln utgöra en möjlighet till en stunds vardagligt socialt fungerande tillsammans med andra. Dessutom erbjuder den ibland en möjlighet att utbyta livserfarenheter och därmed också en möjlighet att pröva det egna förhållningssättet och finna ett nytt perspektiv, en ny orientering i livet. Porträttet Jennifer av illustrerar bl.a. detta.

Såväl familjeliv som arbetsliv, liksom utanförskap g.a. sjukdom, ar-

betslöshet eller invandrarstatus skapar emellanåt påfrestningar den enskilde. Vardagen kan bli tråkig, ostimulerande eller rentav outhärdlig. För att bryta tristessen, passiviteten, ett hotande sammanbrott eller utbrott behövs en möjlighet till variation, andra impulser, nya människor och sammanhang. Cirkeln utgör för flera av våra deltagare just en sådan ventil. Det behöver inte vara mer dramatiskt än att pensionärsparet som ständigt går hemma med varandra får en möjlighet att träffa andra eller att kvinnan som är överlupen med arbete och barn får chans att gå en till kören och sjunga och andas. Det kan också, som t.ex. för den arbetslöse, vara så att cirkeln erbjuder ett reellt alternativ till förfall, till en vegeterande tillvaro framför TV:n eller till missbruk. Den välfungerande medborgaren, den skötsamme och självreglerande, förmår själv identifiera sina hotande depressioner och gör något för att förebygga eller hantera dem. Han eller hon söker sig kanske till en studiecirkel. Självreglering innebär också att kunna artikulera sina behov i socialt accepterade former. Många studiecirklar, både kulturcirklar och t.ex. arbetsmiljöcirklar, bidrar till att skapa sådana mer legitima uttryck och kanalisera frustrationer. Studiecirkelns bidrag till folkhälsan är, förefaller det oss, underskattat men betydelsefull, sett samhällets perspektiv. Utan cirkelverksamur

Kapitel 6 215

heten skulle med all sannolikhet befolkningens fysiska och mentala välbefinnande bli sämre och dess aktivitetsnivå allmänt sett sjunka.

6.6 Cirkeln livsvärld och som system

I det här avsnittet är det cirklamas relation till människors livsvärld och till de bärande systemen för fördelning av makt och ekonomi vi vill diskutera. Förhållandet mellan individen, samhället och staten är ett centralt problemområde både inom samhällsvetenskap och humaniora, behandlat såväl av filosofer, sociologer och pedagoger som av litteraturvetare. Ett centralt tema är på vilken grund ett samhälle över huvud taget formas.

För Asplund är människan i grunden socialt responsivt varelse"

en Hon invecklar sig för det första gärna i responsiva situationer, dvs. situationer där det finns ett interaktivt element För det andra är hon socialt responsiv, dvs. hon interagerar företrädesvis med andra människor om tillfälle till det gives. I själva verket är vardagen fylld av situationer där den sociala responsiviteten situationen innebörd Att ger

inte delta i en socialt förväntade interaktion väcker en mängd spekulatio-

ner och aversioner hos de som blir utsatta för undandragandet. På liknande sätt kan vi anta att det förhåller sig om vi deltar i en socialt strukturerad interaktion, som den i studiecirkeln, men gör det ett sätt som är avvikande och förvirrande. Cirkeln har, som vi tidigare diskuterat, sin bestämda grammatik och utgör därmed också en del av samhällets sammanhållande kraft. Tönnies identifierade samhällets växande

integrationsproblem som en övergång från invändig gemenskap till

87 Asplund 1987. För begreppsdefmition 29 ff särskilt bestämningen en se s

av responsiviteten som en allmän svarsbenägenhet s 33 och socialitet förstått som människans benägenhet till sällskaplighet" s 29, men också det

viktiga påpekandet att indivudialiteten till stor del formas genom inskränkningar av den sociala responsiviteten. Asplund menar att dessa ger upphov till en social roll när inskränkningama är pålagda utifrån och en karaktär när vi själva,

inifrån, formar styr och begränsar vår sociala responsivitet s 32. En studie-

cirkeldeltagares sociala responsivitet inskränks givetvis också både av yttre villkor, cirkelns inramning och de andra deltagarnas agerande, och av de självpålagda restriktioner deltagaren sätter upp. 33 Det interaktiva elementet behöver i sig inte socialt, ett Asplunds mer vara av kända exempel på responsivitet är drakflygaren som med hjälp av en lina interagerar med sin drake. Asplund 1987. 13° Ett exempel hos Asplund illustrerar också vad händer när vi av någon som anledning väljer att inte socialt responsiva, t.ex. om vi som nyinflyttade vara vägrar att hälsa på grannen, vilket han benämner asocial responslöshet. A. a. s 36 ff.

216 Kapitel 6

utvändig sammanhållning, från Gemeinschaft till Gesellschaft.°° Asplund kommenterar skillnaderna mellan kommunikationens karaktär i de båda samhällsformema. I Gemeinschaft är det sammanhållande

momentet de täta relationerna mellan människor och värdegemenskapen.

I Gesellschaft är det de differentierade opersonliga rollerna till följd av den långt gångna arbetsdelningen som utgör samhällets kitt. Det karakteristiska för relationerna i Gesellschaft kommenterar Asplund följ ande vis:

Behöver det påpekas att blicken och mötet, bejakandet, det ömsesidiga verkliggörandet, det oförbehållsamma, direkta och helhjärtade gensvaret är ovidkommande, störande och pinsamma i Gesellschaft

Går vi till Habermas, myntar han i kulturkritisk anda begreppen livsvärld och system, kan ses som en utveckling av begreppen Gesom

meinschaft och Gesellschaft Livsvärlden bärs av erfarenhet och

upp

personliga relationer systemen principer, officiella regler och

men av opersonliga relationer, såsom i politik, statsbyråkrati och penningmarknad. I livsvärlden är relationerna känslomässigt laddade, personliga, unika och autentiska. I systemen däremot är de neutrala, opersonliga, utbytbara och icke-autentiska. Individens socialisering, samhällets in-

tegration och kulturens reproduktion påverkas systemens uppgift och

av karaktär. Socialiseringen blir till stor del inriktad att forma en autoindivid, kan fungera som ett rörligt objekt marknaden och nom som som är utbytbar. Integrationen av samhället åstadkoms främst genom etablerandet hierarkier genom vilka makten fördelas. Den kulturella av reproduktionen sker i första hand med hjälp av fysisk och mental dis-

ciplinering.°3

Fokuserar vi studiecirkeln framstår den intressant som varken nog möjlig att identifiera enbart som en del av människors livsvärld eller uteslutande del av de system om har att fördela makten och försom en valta marknaden. Cirkeln överskrider livsvärldens horisonter formade av

19° Asplund 1991. Durkheim diskuterar samma problem, men gör det med omvända förtecken. Han menar att den äldre samhällsformen vilade en mekanisk solidaritet, som kännetecknades av en gemensam moral och gemenvärderingar, medan det sentida samhället hålls samman av en organisk samma solidaritet, där arbetsdelningen utgör den sociala sammanhållningen. Boglind, Lindskoug Månsson 1981. 91 Asplund 1991, s 87. 192 Habermas 1981/1984, 1981/1992 och 1990. 93 Haberrnas a. a.

Kapitel 6 217

personlig erfarenhet och nära relationer men kan heller inte förstås uteslutande som fördelare av social position, makt och ekonomisk

framgångsmöjlighet. Studiecirkeln är i sig ett fenomen som inkluderar

både livsvärld och system. De analytiska begreppen livsvärld och system kan, i det här sammanhanget, bara åtskiljas på ett teoretiskt plan. Vi kan

bara relatera dem till cirkeln som fenomen om vi väljer att betrakta dem som Asplund betraktar begreppen Gemeinschafi och Gesellschaft. Han

liknar deras relation till varandra vid den som finns mellan ñgurema i en fixeringsbild. Beroende på var vi lägger fokus framträder än den ena än den andra bilden. Fokuserar vi studiecirkeln kan vi, beroende var

vi lägger fokus, läsa den endera som en del av livsvärlden eller som

en del av systemen

Just så, som ett fenomen vars karaktär bestäms både av Gemeinschaft

och Gesellschaft tycks för övrigt Tönnies ha uppfattat den kooperativa rörelsen. Gör vi det inte alltför djärva antagandet att studiecirkeln kan ses som ett fenomen nära besläktat med kooperationen och som en produkt av samma bakomliggande förhållanden, kan vi säga att studiecirkeln, historiskt sett, liksom den kooperativa rörelsen är ett försök att inom ramen för Gesellschaft återuppliva Gemeinscha . Cirkeln, liksom kooperationen, ingår både i livsvärlden och överskrider den, tjänar individens personliga intressen och behov, präglas också de mer

men av

officiella och avpersonifierade system som har att förvalta makten i samhället och att upprätthålla marknaden

Ett grundbegrepp i Habermas samhällsteori är koordinerade handlingar. Handlingar samordnas endera utifrån kommande krafter, av emanerande från system för maktens fördelning eller från system för

arbets- och penningmarknadens reglering, eller inifrån av övertygelse

och samförstånd mellan handlande subjekt i delad livsvärld. De kooren

dinerade handlingarna i livsvärlden baseras ömsesidig förståelse och syftar till att förändra de delade villkoren. Det upprättade samförståndet

94 Asplund 1991, 42. En tolkning mycket snarlik vår har Louise Walden s 1994, 1995. I sin bok Handen och anden 1994 diskuterar hon cirkeln just som ett fenomen mellan individ och samhälle. I ett konferenspaper Välfärd och välbefinnande 1995 återkommer hon till detta och diskuterar Asplunds tolkning av Tönnies begrepp under sin egen rubrik Gemenskap och samhälle. Våra slutsatser om cirkelns karaktär är alltså likartade även om vi här försöker göra en poäng av att cirkeln inkluderar både Gemeinschafts- och Gesellschañsaspekter. 95 En följdfråga kan då formuleras. Tönnies ställer den kooperationen, tio om år efter den första formuleringen. Finns det en risk att studiecirkeln, liksom "kooperationen kan förfalla till ren kommers och bli en del av marknaden Tönnies 1912 och 1922 efter Asplund a. a. s 65.

218 Kapitel 6

kan emellertid inte förenas med att en part försöker påverka en annan,

utan kräver en jämlik relation. Det är också så att den enskildes oriente-

ring avgör om den relationen ska kunna utvecklas i samspelet. En fram-

gångsorienterad, strategisk och instrumentell hållning förhindrar samspeförståelseorienterad hållning möjliggör samspelet och

let under det att en

dess resultat, den i livsvärlden koordinerade handlingen. Den framgångs-

orienterade hållningen är förknippad med de övergripande sociala syste-

men för maktutövning och penningmarknad. Den förståelseorienterade

hållningen däremot livsvärlden. Å har sitt ursprung i ena sidan handlar man på ett särskilt sätt för att man är brickor i system, som vilar eller makt Å samordnar

pengar ekonomi eller politik. andra sidan man handlandet via tvångsfria samtal, vid vilka man kan utröna vad som är

sant, etiskt gott, trovärdigt och språkligt korrekt. Habennas hävdar att

man vid sådana tvångsfria möten kan utveckla en rationalitet, som inte

är instrumentell utan kommunikativ. En rationalitet med en given värde-

bas både föreställningar hur världen bör vara beskaffad som rymmer om och hur den i verkligheten Därmed gör den kommunikativa rationali-

teten det möjligt att också diskutera samhället kritiskt och att utveckla

ett autentiskt handlande fotat i livsvärlden. Kommunikationen bör alltså vara utformad så att den kan bidra till samförstånd på fömuftsmässig grund, erbjuda bekräftelsemöjligheter, vara konsekvent med min överty-

gelse, vara sann och syfta till ömsesidig förståelse mellan jämlikar

Grunden i teorin om det kommunikativa handlandet är att människor i

språkligt samspel begripliggör sin omvärld och samordnar sina handlingar. Handlingar kan medföra förändringar både den enskilde

som av

individen och de omständigheter under vilka han eller hon lever.

av Nu förstår vi Habermas teori om koordinerade handlingar i livsvärlden närmast som ett uttryck för ett ideal. Som sådant kan det bidra till att belysa såväl interaktionen i cirkeln den relation cirkeln har till som

96 Här kommer Habennas nära såväl Tönnies ursprungliga formuleringar om språkets uppgift att tjäna förståelsen i Gemeinschaft och dess intrumentella

karaktär i Gesellschaft se Asplund 1991, s 6 ff. men också nära etnometodo-

logins formuleringar. Habennas menar emellertid att den senare i alltför hög grad sysslar med omvärldens språkliga representation, tolkningen av den och hur tolkningen kommuniceras mellan människor. Det perspektivet måste, menar Habennas, därför kompletteras med ett intresse för vilken relation de enskilda märmiskorna har till omvärlden, hur de orienterar sig i den aktuella situationen och hur de kommunicerar om den samt för hur deras kommunikativa handlingar bidrar till att upprätthålla och återskapa livsvärlden. 97 Livsvärlden, säger Habennas också, bestäms av strukturer och processer på tre nivåer: kultur och kulturell reproduktion, samhälle och social integration, person och socialisation. Habennas 1990, s 192 och 193.

Kapitel 6 219

samhället. Parallellen till studiecirkelns ideal är tydlig. Studiecirkeln förstår vi vanligtvis tvångsfri, den är fri och frivillig, människor som kan i cirklama forma åsikter vad som är rätt och riktigt. I egna om studiecirkeln är relationen mellan deltagarna relativt jämlik och i regel -inriktad förståelse snarare än på konkurrens och framgång. - Förhåller det sig så bidrar studiecirkeln till demokratin genom att skapa bas för folklig offentlighet inrymmer livsvärldspräglad en en som en kommunikation och rationalitet. En kvardröjande fråga är emellertid den koordinerade handom lingen gäller samhällets förändring. En del våra samhällscirklar av behandlar förstås sådana frågor men handlingskonsekvensema förefaller ofta individuella inte och samordnade. I själva vara - gemensamma verket är bristen på koordinerade handlingar i samhällsförändrande riktning i vårt material intressant i sig. De fackliga cirklama skulle kunna den karaktären, men de vi mött är varken tillkomna på vara av deltagarnas initiativ eller utgör rena uttryck för deltagarnas vilja. Cirklarna På färd mot framtiden i vårt material behandlar t.ex. den individuella lönesättningen knappast mot medlemsopinionens egen men svarar förståelse vad är rätt och fel. De representerar en kompromiss av som där arbetsgivarens och arbetstagarens värderingar blandas. Cirklar som dessa kan därför förstås cirklar för arbetsfred och samförsnarare som stånd än för koordinerad handling i syfte att åstadkomma förändring. Tar vi bort kravet på att den koordinerade handlingen skall vara inriktad på samhällsförändring hittar vi fler exempel i vårt material på cirklar riktar människors energi mot ett gemensamt mål. Kultursom cirklar syftar till någon form estetisk produktion eller framträsom av dande leder till koordinerad handling, liksom del av de idrottsliga en cirklama. Ska vi i övrigt finna koordinerade handlingar måste vi sätta

likhetstecken mellan dessa och koordinerade språkhandlingar utan yttre

konsekvenser, vilket knappast är vad teorin avser.

93 Habermas relaterar sin teori dels till sociologisk handlingsteori, dels till teorin den symboliska interaktionismen. Han menar att båda behöver om överskridas, sociologisk teori därför att den i alltför hög grad tenderar att beskriva män- niskans handlingar produkter av omständigheterna och den som symboliska interaktionismen därför att den omvänt i allt för hög grad framställer människan produkt det språkliga samspelet, av socialisation som en av och rollövertagande. Teorin det kommunikativa handlandet gör anspråk på om att överskrida dessa begränsningar, av att vara dialektisk till sin karaktär, ta hänsyn både till omständighetemas och det språkliga samspelets betydelse för formandet av människan.

220 Kapitel 6

6.7 En diskurs om demokratiteori

Nedan görs ett försök att diskutera vårt material i förhållande till olika

tolkningar av demokratibegreppet; en individcentrerad-, sarnhällscent-

rerad- och en kommunikativ demokratitolkning Vi kommer därefter

återigen att ta upp cirklarnas âsiktsbildande och handlingsförberedande

möjligheter.

Demokratibegreppet är inte entydigt. Förutom när det gäller de grundläggande principerna om alla människors lika värde, allmän röst-

rätt, rättssäkerhet och vissa friheter som yttrande- och åsiktsfrihet, går meningarna isär om vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att ett samhälle skall anses demokratiskt, liksom hur demokratin bäst kan

främjas och hur man skall tolka politisk passivitet. Huvudskillnaden kan sägas ligga i vilken betydelse tillmäter medborgarnas samhällsenga-

man gemang och direkta deltagande i de politiska besluten.

Den svenska maktutredningen skiljer i sitt huvudbetänkande Demokrati och makt i Sverige mellan en samhällscentrerad och en individ-

centrerad demokratitolkning7°° Deras slutsats är att det har skett en

förskjutning mot en mer individcentrerad tolkning där medborgarnas integritet och personliga valfrihet har fått större betydelse. Människor deltar idag mer i politiken än tidigare och deras självförtroende i kontakten med myndigheter har stärkts. Men förutsättningarna för ett aktivt

deltagandet i samhällslivet är fortfarande mycket olika för olika sociala

grupper. Manliga tjänstemän har t.ex. väsentligt bättre utgångspunkter för deltagandet än kvinnliga arbetare En viss könsskillnad föreligger också i hur deltagandet gestaltar sig såtillvida att män oftare än kvinnor

deltar i politiska möten, medan kvinnorna oftare demonstrerar, gör

99 Begreppen individ- respektive samhällscentrerad demokratitolkning är hämtade ñån maktutredningens demokratidiskussion, se Olsen 1990. Begreppen torde svara ganska bra mot en liberal- respektive en socialistisk tolkning av demokrati, se t.ex. Fredriksson 1972. Lewin 1970 använder begreppen funktionalistisk respektive participatorisk för att skilja de olika demokratitolkningarna åt. Bobbio 1988 har diskuterat begreppet demokrati i förhållande till liberalismen som ideologi. För en diskussion av olika demokratitolkningar, se t.ex. Andersson 1993. 2°° SOU 1990:44. 2° Bland de manliga tjänstemännen mellan 31 och 50 år är det t.ex. bara 7 % som uppger att de inte kan författa en skrivelse till en myndighet, medan det bland kvinnor med arbetaxyrken i samma åldergrupper är hela 46 % som säger att de inte klarar detta. 10 % av de manliga tjänstemännen anser att det är svårt att förstå politik, medan motsvarande siffra för de kvinnliga arbetarna är 53 %. SOU 1990:44.

Kapitel 6 221

namninsamlingar och deltar i olika bojkottningsaktioner. Kvinnorna visar ett större engagemang i kontakterna med barnomsorgen och skolan Staten legitimerar studieförbundens verksamhet bl.a. genom att hävda cirklamas värde för demokratin Studieförbunden har sin bas i folkrörelser med skilda ideologiska utgångspunkter och man skulle kunna tänka sig att detta också präglade förbundens studiecirklar något mer påtagligt sätt. Så förefaller det emellertid inte vi till vad vara om ser våra deltagare säger. Tvärtom anser de flesta av dem intervjuat att det är förhållandevis ointressant i vilket förbunds regi cirkeln genomförs. Det centrala för dem är de möjligheter cirkeln erbjuder dem, framförallt till intressefördjupning, lärande och gemenskap. Detta betyder inte att förbunden och cirklama saknar betydelse för demokratin, men kanske att deras funktion är mer gemensam än åtskiljande, mer handlar om den övergripande betydelsen för individ och samhälle förbundsideoän om logi. Studiecirklama fyller, ett allmänt plan, demokratiuppgift när en de skolar deltagarna i förenings- och rörelsedemokrati; i t.ex. hur man genomför ett möte, organiserar en verksamhet, utövar ett demokratiskt ledarskap och formulerar sig i kontakten med myndigheter.

6.7.1 En individcentrerad demokratitolkning

En individcentrerad tolkning av demokratibegreppet, utgår från att människan i grunden är fri att utforma sitt liv, fri att yttra sig och fri att tänka. Det innebär att den enskilde individen själv väljer om han eller hon vill sig i samhällslivet eller ägna sig någonting annat. engagera l representativ demokrati, det slag vi har idag, är medborgarnas en av huvudsakliga uppgift att, med hjälp sina kunskaper och ideal, rösta av fram politiska ledare som kan tillvarata deras intressen. En sådan syn på demokratin kallas ibland för elitdemokrati, eftersom den förutsätter en

m för maktutredningens sk medborgarundersökning intervjuade Inom ramen SCB drygt 2000 slumpvis utvalda svenskar, med hjälp av ett mycket omfattande frågeformulär Peterson, Westholm Blomberg, 1989. 69% av de tillfrågade har t.ex. antingen deltagit i någon demonstration, talat ett föreningsmöte eller medverkat i en tidning eller tidskrift. SOU 1990:44. 2°3 Det framgår kanske framförallt diskussionen i den s.k. folkbildningsav propositionen 1990/91282 till vilken vi återkommer. u Ambjömsson 1988 t.ex. att nykterhetsrörelsen hela tiden haft menar en individuell prägel medan arbetarrörelsen haft en mer kollektiv utgångspunkt. Man skulle väl också kunna uttrycka denna skillnad i tenner av liberalism och socialism, även om Ambjömsson inte formulerar det så.

222 Kapitel 6

elit, som visserligen måste konkurrera om väljarnas röster och därför är lyhörda för vad dessa önskar sig, men som ändå kan agera relativt fritt utifrån ett allmänt mandat. Politisk passivitet ses som ett tecken på att medborgarna är nöjda med den politik som ledarna bedriver. För att den representativa demokratin skall fungera krävs att medborgarna är tillräckligt insatta i de olika partiernas och i olika sakfrågor för program att kunna ta ställning till dem. Detta görs inte till något problem av företrädarna, utan är underförstått. I och med att vi idag har allmän rösträtt, har medborgarna formella möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter, menar man. Vilken roll kan studiecirklama spela utifrån det här sättet att se på demokrati Cirklama erbjuder för det första en möjlighet för den som så önskar, att fördjupa sig i någon fråga som man är intresserad av. I cirklarna kan olika valaltemativ presenteras för den som skall välja. Cirklama ger kunskaper om alternativen. Enskilda frågor, som nu senast

EU-frågan, lämpar sig väl som innehåll i en sådan tradition, och var

också föremål for många cirklar i samband med folkomröstningen. Cirklama kan sägas öka den allmänna bildnings- och kunskapsnivån. De ger t.ex. äldre personer, som Britt i de inledande porträtten, möjlighet att komplettera folkskolan. Med högre bildningsnivå blir medborgaren nas val mer genomtänkta. En aspekt av den individcentrerade demokratitolkningen är annan önskan ett pluralistiskt samhälle, där olika korporationer och grupom visserligen hävdar sina intressen, också balanserar varandra per, men och håller samhället i jämvikt. Själva mångfalden av mindre grupper verkar garanti för att samhället inte skall kantra något håll, som en

enligt detta sätt att se på tillvaron. Det pluralistiska samhället är öppet

för alla grupperingar, men bygger på att ingen grupp växer sig alltför

stark. Konkurrens inom alla områden, också inom politiken, är ett sätt

att värna alla gruppers och minoriteters intressen. Studiecirklama är

just sådana rörelser och kan, som vi har sett i fallet med sprungna ur fmländama i Gunnared, vara ett medel för en subkultur eller en grupp med ett speciellt särintresse att stärka den egna identiteten och sammanhållningen. Så kan vi också förstå del de politiska Cirklama, t.ex. en av i Nyköping där socialdemokrater arbetar med att formulera ett politiskt handlingsprogram. Enligt den individcentrerade demokratitolkningen är också människors valfrihet ett viktigt kriterium för ett demokratiskt samhälle. Själva valfriheten är del den individuella välfärd som en demokrati kan en av erbjuda sina medborgare. De studiecirkelprogram och verksamhetsberättelser från studieförbunden vi har tagit del visar på ett brett som av, spektrum cirklar på alla våra tre orter. Studiecirklama med sin inav

Kapitel 6 223

nehållsliga mångfald kan ses som ett led i strävan att uppnå ett gott samhälle där varje individ kan finna aktiviteter och verksamheter som svarar mot hans eller hennes egna behov och intressen. Studiecirklama erbjuder ett mycket brett utbud av ämnen och en flexibilitet som andra utbildningar saknar. Genom cirklarnas smidiga form riskerar heller inte cirkels införande att gå ut över någon annan, eftersom verksamheten, en

i alla fall inte i de ideella föreningscirklama, kräver några stora resurser.

6.7.2 En samhällscentrerad

demokratitolkning

En samhällscentrerad tolkning av demokratibegreppet, utgår från att mer

alla människor måste ha någorlunda lika ekonomiska, sociala och kul-

turella förutsättningar, för att fritt kunna välja och ta ställning till olika alternativ. Förutsättningen för att ett samhälle skall kunna betecknas som demokratiskt enligt detta synsätt, är att samhällets är någorlunda resurser jämt fördelade så att det inte uppstår en ojämlik maktsituation, där en

part t.ex. stark propaganda, tillgång till media etc, kan få sitt

genom alternativ att framstå det enda tänkbara. Huruvida ett samhälle kan som demokratiskt får avgöras i efterhand, när eller vilka anses man ser vem haft inflytande över de beslut som faktiskt kom att fattas. En viktig som del demokratin blir då att hela tiden förhålla sig kritisk till det som av sker för att upptäcka ojämlika maktsituationer och strukturella hinder för

medborgarnas inflytande och fria val. Exempel sådana hinder är för-

givet-tagna-sanningar där den underliggande ideologin inte tydligt

framträder. Den dolda disciplineringen i form av hierarkier med en uppdelad tids- och rumsuppfattning är exempel på hur ett sätt att organi-

arbetslivet blivit dominerande även för människors vardagsliv. En sera viktig förutsättning för att människor skall kunna ta tillvara sina medborgerliga rättigheter, detta perspektiv, är att de har kunskaper sett ur hur samhällets faktiskt är fördelade och har en möjlighet att om resurser kollektivt formulera sig och mobilisera sina handlingsresurser. I vilken mån har studiecirklar mött varit ett medel för att komma till insikt position i samhället Har studiecirklama haft om en grupps den kritiska potential krävs för att de skall bli ett demokratiskt som redskap, sett detta perspektiv Det går inte att svara entydigt på den ur frågan. En del cirklar i vårt material har kritisk utgångspunkt. Som en exempel kan nämnas de rockbandscirklar skriver samhällskrisom egna tiska texter. Andra cirklar, de fackliga löne- och arbetsmiljöcirklarsom verkar snarast i motsatt riktning, konfliktdämpare och socialina, som sationsinstrument. De samtal som förekommer i cirklama skulle kunna lägga grund för allmänpolitisk debatt, men vad vi har kunnat en en

224 Kapitel 6

förstå utifrån våra intervjuer är de diskussioner som förekommer ofta av mycket vardagligt slag. Själva idén om cirkeln harmonisk plats, där ingen får framsom en träda eller göra sig till tolk för någon annan, kan motverka att en kritisk diskussion kommer tillstånd. Argumentationen kan hindras konav en fliktundvikande inställning, att cirkeln är plats för i en samvaro gemenskapens tecken. En kvinna i Gunnared säger t.ex. explicit undviatt man ker att prata politik i cirkeln eftersom vet att har olika ideoman man

logiska utgångspunkter. Andra uttrycker sig mer försiktigt, och konstate-

rar att man bara undantagsvis kommer frågor av politisk karaktär. Eftersom cirkeldeltagama ofta är ganska homogena till bakgrund och erfarenhet, skulle det t.o.m. kunna finnas en risk att man förstärker fördomar och sprider ogrundade hörsägnef om förhållandena i samhället. Något sådant har dock inte sett något tecken i vår undersökning. Något diskussionsutbyte mellan olika cirklar har vi å andra sidan inte mer än undantagsvis stött på. Cirklama förfaller vara lika slutna som sin geometriska form. Inom ramen för ett samhällscentrerat demokratibegrepp har deltagarnas egen aktivitet poängterats. Detta har benämnts ett deltagardemokratiskt synsätt, vilket innebär att man utgått från att människor genom sitt aktiva deltagande i olika verksamheter utvecklar sitt tänkande och sina

kunskaper om det demokratiska samhället och dess beslutsprocesser

Ett stort inslag av direkt deltagande folkomröstningar, lokalt beslutsfattande etc är då viktigt för att verklig demokrati skall kunna uppnås.

Det är också av stor betydelse att det finns forum där medborgarna kan diskutera angelägna samhällsfrågor, sina demokratiska färdigträna upp heter och kollektivt ta ställning till olika frågor. Med en deltagardemokratisk utgångspunkt är passivitet ett tecken på att demokratin inte fungerar tillfredsställande. Hur skulle man se på studiecirklar och deras funktion för samhället om man utgick från en deltagardemokratisk tolkning av demokratibegreppet I vilken mån har deltagarna i vår undersökning haft möjlighet att genom cirkeln träna beslutsfattande Om studiecirklama inom sig

tillämpar en demokratisk form, vilket många av dem gör, är detta ett

sätt att uppöva deltagarnas demokratiska förmåga. Man lär sig ett sätt att arbeta och fatta beslut som sedan kan användas i andra sammanhang. Problemet är bara att den form av informell direkt demokrati som

2 Dewey 1966 är kanske den främst poängterat vikten elevernas som av direkta deltagande i valet av innehåll och utformningen av undervisningen som ett demokratibefrämjande inslag.

Kapitel 6 225

förekommer i en del cirklar, inte är tillämpbar i större sammanhang. Så

fort kommer utanför cirkeln, även i mindre organisationer t.ex. man som

i en föreningsstyrelse, krävs ett större inslag av formell mötesform. Besluten skall kunna granskas i efterhand och ha gått rätt tillväga". Att denna typ av grundkunskaper i mötesteknik och inflytande uppövas i en del cirklar finns det exempel på i vårt material, det är inte många

men

av våra intervjuade deltagare som säger sig ha fått formell träning i den

här typen av beslutsfattande.

Eftersom utifrån denna demokratitolkning också lägger stor vikt

man vid en jämlik resursfördelning, liksom vid alla människors deltagande

i och inflytande över de politiska besluten, måste cirklama för att fylla

en demokratiserande samhällsfunktion arbeta med dessa frågor. Cirklar-

na måste i så fall bli en mötesplats där handlingar koordineras i syfte att

verka för ett mer rättvist samhälle. Studiecirklarna i vårt material ger

endast ett fåtal exempel på koordinerade handlingar i den meningen

som bidrar till att stärka den svenska demokratin.

Mot dessa två huvudtyper av demokratitolkningar har uppställts

modeller som försöker ta tillvara tankegångar från båda synsätten7°°

Man menar då att medborgarnas deltagande i politiken är av stor betydelse för en demokrati, men att det är omöjligt att tillämpa direkt

demokrati i praktiken i ett komplext modernt samhälle. Man måste

därför åstadkomma en bättre interaktion mellan eliten och folket, och

komplettera den representativa demokratin på nationell nivå med direkt

demokrati på lokal nivå. Studiecirklar skulle då för att stärka demokratin behöva förbereda deltagarna både för att kunna göra kloka val mellan

olika alternativa program, men också för att själva aktivt försöka påverka och delta i lokalpolitiska beslut. Som vi visade i kapitel fyra under rubrikerna att växa som människa och medborgarvärden" har cirklama i flera fall betytt att deltagarna stärkt sitt självförtroende och hittat ett personligt uttryckssätt, viktiga förutsättningar för att man skall

kunna med och påverka sina livsvillkor. Cirklamas demovara roll som kratiförberedande förefaller dock inte, sett utifrån vårt material, vara det

som deltagarna ser som deras främsta syfte eller värde. I vår undersökning finns bara enstaka exempel på cirklar där man föreberett politiska

aktioner eller ägnat sig åt att formulera gemensamma ståndpunkter som förberedelse för politisk handling.

2 T.ex. Lewin 1970 talar interaktionistisk modell. Andra som om en som förespråkat blandforrner av direkt och indirekt demokrati år t.ex. Macpherson 1969, Poulantzas 1970 och Held 1990.

226 Kapitel 6

6.7.3 En kommunikativ demokratitolkning

På senare år kan tilltron till dialogen och samtalet som instrument för uppnå konsensus kring olika frågor, sägas ha ökat Tanken är då att

att deltagarna samordnar sig, pratar ihop sig, gemensamt kommer fram till vilket alternativ är det mest förnuftiga, sett ur alla medborgares

som perspektiv. Det är sådan tanke ligger till grund för Habennas been som koordinerad handling och kommunikativ rationalitet. Målet är grepp

att utifrån grundläggande gemensamma behov komma fram till hand-

lingsaltemativ som gagnar alla i samhället. Habermas tankegångar har

rönt stort intresse och inom demokratiforskningen har det förts en lik-

nande diskussion av förespråkare för deliberative democracy

I artikel diskuterar t.ex. fransk forskare, Bernard Manin, samen en bandet mellan legitimitet och möjligheterna att överväga och samtala

kring samhället och de politiska besluten, alltså deliberative demo-

cracy.2°9 Manin menar att ett samhällskontrakt, en legitimitet som de

enskilda individerna staten, är förutsättning för en demokrati. ger en Han kritiserar dock Rousseaus teori det sociala kontraktet för att om förutsätta att medborgarna redan har färdiga och konsistenta åsikter om samhället och att de på något enkelt sätt skulle kunna gemensamt ge uttryck för allmänviljan. Rousseaus medborgare har inget behov av att överlägga, varken med sig själva eller varandra, förefaller det. I själva verket är det just detta, hur allmänviljan formeras, som är det avgörande för demokrati, hävdar Manin. Därför är det: en

to alter radically the perspective to both liberal theorinecessary common and democratic thought: the source of legitimacy not the predeterrnees ned will of individuals, but rather the process of its formation, that deliberation itself... ... legitimate decision does not represent the will of all, ...a

but that results from the deliberation of all.

one

2°7 Utgångspunkten har varit Habermas teori om kommunikativt handlande. Habermas 1991. Ett arbete i denna anda är Demokratirådets rapport Rothstein, 1995. m Se Manin 1987, Miller 1992. ex. 2°9Manin a. a.

2° A. 351-352 kurs. i orig. På liknande sätt definieras begreppet deliberatia. s democracy Miller: The deliberative ideal also starts from the premise ve av that political preferences will conflict and that the purpose of democratic institutions must be to resolve this conflict but envisages this occurring through and uncoerced discussion of the issue at stake with the aim of an open arriving at agreed judgement. The of reaching a decision will also an process be whereby initial preferences transformed to take account of the a process are

Kapitel 6 227

Begreppet deliberation har både en individuell och en kollektiv innebörd, säger han. Individuell genom att var och en överlägger med sig själv, söker argument och värderar dem. Kollektiv i det att dessa argument och värderingar diskuteras och omformuleras tillsammans med

andra. Strävan är inte bara att komma fram till enkla majoritetsbeslut

genom röstning utan att kartlägga och utreda alla tänkbara värderingar och argument, kunna väga dem mot varandra och kunna förändra sina ståndpunkter i kontinuerlig process. Beslut fattas och omsätts, men en diskussionen, det politiska samtalet, får aldrig upphöra demokratin om skall bestå. I dialogen mellan medborgarna erövras och befásts den stän-

digt på nytt

6.7.4 Aktuell demokratidiskussion

I det nystartade Demokratirådets första rapport, Demokrati dialog, som diskuterar ett antal statsvetare tillståndet i den svenska demokratin. Deras huvudkriterier på fungerande demokrati är att det finns möjligen heter till medborgarstyrelse, fungerande rättsstat och handlingskraft, en dvs. att politiska beslut också verkställs. Det är inte svårt att förstå att dessa tre kriterier är delvis varandra motsägande. Medborgarstyrelsen

vilar, i varje fall hos oss på majoritetsbeslut i representativt valda för-

samlingar. Minoritetens och den enskildes intressen kommer då med nödvändighet att behöva ställas eller mindre åt sidan. Rättsstaten mer

ska garantera att detta sker utan att det inkränktar grundläggande frioch rättigheter. Dessutom skall det finnas fungerande besvärsinstitut och

än ett maktcentra. Maximal handlingskraft skulle däremot innebära mer att majoriteten enkelt och utan hänsyn till minoriteter och individer kunde disponera och fullfölja beslut, författarna. Alltså resurser menar medborgarstyrelse, rättsstat och handlingskraft kan bara samtidigt förverkligas att vi upprättar balans emellan dem. Vi måste söka genom en

optimala kompromisser än maximalt förverkligande varje en-

snarare av skilt kriterium. Det är utarbetandet av dessa kompromisser som kräver offentlig, aldrig upphörande medborgerlig dialog, bara genom den en kan det sociala kontraktet utformas och dess innebörd komma att efterlevas.

views of others. Miller, 1992, s 55. 2" Diskussionen Manin och citatet efter Sundgren 1996. om 2 Rothstein fl. 1995. m.

228 Kapitel 6

Ser vi närmare till innehållsbestämningama av de tre kriterierna i Demokratirådets rapport och koncentrerar oss det som är av störst

intresse i vårt sammanhang, medborgarstyrelsen, definieras den som att ha kontroll över den politiska dagordningen, att det finns en upplyst

förståelse hos medborgarna, att valdeltagande är effektivt, att det finns ett välfungerande föreningsliv och möjligheter till lokalt självstyrelse. Intressant för är också att man pekar på vikten att olika medoss av borgargmpper har lika möjlighet att delta i de politiska besluten, men också att man betonar toleransens betydelse för demokratin. Så länge det råder ojämlikhet i möjligheterna att delta i besluten och så länge intoleransen till oliktänkande är stor har vi också allvarliga brister i medborgarstyrelsen, menar författama. Ojämlikheten kommer idag främst till uttryck genom att kvinnor, ungdomar och invandrare alltjämt har sämre

möjligheter att delta i det politiska beslutsfattandet, sämre livsvillkor och

lägre löner. Intoleransen visar sig, i den intervjuundersökning man

genomfört, som negativa attityder mot invandrare, mot homosexuellas fri- och rättigheter och som en oförsonlighet gentemot brottslingar.

Vissa brott, menar många, borde bestraffas med döden. Författarna definierar begreppet medborgarstyrelse på följande sätt:

Demokrati som medborgarstyrelse är den politiska metod enligt vilken självständigt reflekterande människor under jämlika villkor först för en diskussion och sedan fattar beslut i de frågor som de själva fastställer som

gemensamma angelägenheter

Som vi ser utelämnar författarna här den aspekt av demokratin som gäl-

ler det faktiska deltagandet, handlingen, och nöjer sig med att diskutera

hur kan komma fram till en gemensam åsikt. Det senare menar man kan ske att det pågår kontinuerlig dialog mellan medman genom en borgarna. Om den dialogens karaktär och syfte säger man:

Konflikten mellan ex. "särintressen" och "allmänintressen" kan inte lösas genom mekaniskt utformade institutioner. I stället är lösningen att demokratin måste vara så arrangerad att vi genom att lyssna till och delta i den politiska dialogen förmår att inte bara se till våra snäva egoistiska intressen av besluten, utan tvingas lyña oss till att begrunda frågorna i ett mer allmänorienterat perspektiv. Dialogens funktion är att vi skall bli mera toleranta och upplysta och att detta skall leda till bättre i betydelsen mera allmänorienterade politiska beslut -

2 A. 13. a. s 2 A. 22. a. s

Kapitel 6 229

De påpekar vidare att media tenderar att dominera den offentliga de-

batten och att folkrörelsema inte längre har samma betydelse som förr för den demokratiska dialogen. Svensk demokrati behöver fler institu-

tioner för reflekterande eftertanke", konstaterar de

Frågan är då om svensk folkbildning och studiecirkeln kan anses utgöra en resurs för demokratin i det här avseendet, som en möjlighet att utveckla och upprätthålla en demokratisk dialog Cirklamas slutenhet gör att de knappast kan anses som ett öppet offentligt forum i stil med t.ex. massmedierna. I vilken mån kan studiecirklar antas vara åtminstone ett semioffentligt forum för diskussioner, argumentation och kritik av det slag som skulle kunna gagna den svenska demokratin Enbart det faktum att människor möts är naturligtvis ett steg på vägen, men kommer samtalet, dialogen tillstånd Och, om så är fallet, leder dialogen

vidare i form av kollektiva följdhandlingar som främjar demokratin,

eller stannar den vid samtalet En tilläggsfråga vi kan ställa är: Kan vi vara säkra på att fri åsiktsbildning i en grupp alltid främjar demokratin I tolkningama av lokalsamhällena använde begreppet subkultur. Här skall vi också föra begreppet särintresse, som har en snävare innebörd och som tydligare än kulturbegreppet fokuserar en handlingsaspekt. Begreppet särintresse står då för en konstellation individer som

bildat en grupp för att värna om sina materiella ekonomiska och

politiska intressen. En subkulturell grupp kan naturligtvis också driva sina krav som ett särintresse. Den subkulturella gruppen utmärks dock inte enbart av att den hålls samman av materiella och politiska intressen. Den hålls också samman av sin historia, sitt språk och sina symboler, sina traditioner och sina livsvillkor i vid bemärkelse. Studieförbunden har som vi vet sin grund i folkrörelsema, som tillkom för att stärka sina respektive särintressen, arbetarfrågan, nykterheten, frikyrkorna etc. Cirklama i början instrumentella i förhållande till rörelsemas mål var Idag används inte bara rörelsecirklama, utan även de cirklar som drivs av föreningar olika slag, för att stärka sammanhållningen bland av

2 A. a. s 50. 2 För att ta ett exempel. De handikappade betraktas i vissa avseende som en grupp med speciella särintressen. Genom sina handikapporganisationer arbetar man med att driva krav på ett mer handikappvänligt samhälle, på handikappanpassade arbeten och kompensation för de utlägg man har på grund av sitt handikapp i form av ekonomiska bidrag. Men som individer kan de handikappade tillhöra olika subkulturer, de kan tillhöra arbetar- eller medelklassen, vara svenskar eller greker osv. 2 Arvidson 1985.

230 Kapitel 6

medlemmarna. På detta sätt kan cirklama sägas vara ett medel för att lägga grunden för framtida handlingar i syfte att stärka gruppens intressen på ett mera handfast sätt. Om man tar finländarna i Gunnared som

exempel är det tydligt hur man med hjälp av de stora föreningarna, där studiecirklar är ett viktigt inslag, lyckats få till stånd förändringar i lokalsamhället t.ex. i form av egna skolor Vilka förutsättningar har

då dessa föreningscirklar och rörelsecirklar att omformulera gruppe-

goism till samhällssolidaritet och egennytta till allmännytta Cirklama blir inslag i demokratin först när de har förening eller en rörelse

bakom sig som medvetet ansluter sig till demokratins värderingar och där cirkelledarna och cirkeldeltagama tar ett ansvar för att gmppegoism

och egennytta överskrids.

Nu kan vi givetvis ha liberal, individcentrerad, på demo-

en mer syn kratin som inte lika starkt betonar vikten av att identifiera allmännyttan

utan den som en produkt av många olika gruppers vilja att

som ser balansera varandra. I så fall kan vi se cirklama som led i just detta att

formulera särintressen och uttrycka intressegruppers vilja som, först när det är gjort, vägs i ett demokratiskt beslutsfattande. Studiecir-

samman

keln utgör otvivelaktigt en möjlighet för olika särintressen att på ett legitimt sätt kunna formera sig och uttrycka sin mening. På det sättet kan den ha viktig demokratifunktion. Utan dem återstod kanske bara

torget och gatan. Det är ändå svårt att hävda att dessa cirklar i sig utgör

mötesplats där mötet mellan olika medborgare skulle äga rum och en

därmed befrämja den demokratiska dialogen. Snarare är det typiska att

de är mötesplats för gelikar, och att cirkeln utgör en möjlighet för en dessa särintressen att formera och formulera sig. Om detta sen leder till upplyst förståelse och demokrati, måste betraktas öppen fråga. som en

6.8 Studiecirkeln och statens

folkbildningsmål

Vi kommer här att ta upp de statliga målen för folkbildningen och rela-

tera dem till några demokratibegreppets olika innebörder, framförallt av

de gäller möjligheten att förverkliga värdena jämlikhet, frihet och

som delaktighet. Hösten 1991 avreglerades folkbildningen i likhet med vad

skett med många andra offentliga verksamheter. Den statliga regel-

som

stymingen ersattes med målstyming. För folkbildningens del innebär det

2 Studiecirklar-na del i det finska nätverket föreningar och bidrar till

är en av att stärka gruppidentiteten oavsett vilket innehåll man har i cirklama.

Kapitel 6 231

att den själv skall för hur de övergripande målen förverkligas, dvs. svara för hur dessa mål tolkas på verksamhetsnivå och hur de omsätts. Regering och riksdag fastställer alltså en övergripande nivå statsbidragets

storlek och på vilken principiell grund det ska utgå. För fördelningen mellan folkbildningsorganisationema svarar emellertid Folkbildningsrådet, som har till uppgift att återkommande utvärdera verksamheten. De

övergripande målen för folkbildningen, som de formuleras i den gällan-

de förordningstexten lyder:

Statens stöd till folkbildningen skall syfta till att möjliggöra för människor att påverka sin livssituation och till att skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen.

Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamheter som anord-

för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta grupper.

nas

I proposition Om folkbildning, föregick förordningen, formulerar

som

sig statsrådet Göran Persson mer utförligt om relationen mellan demo-

kratin och folkbildningen. Skälen till att stödja den fria och frivilliga folkbildningen är främst, han, att den bidrar till demokratisk menar en grundsyn och utveckling i samhället, därigenom att den:

Främjar demokrati, jämlikhet, jämställdhet samt internationell och kulturell förståelse och utveckling, Bygger på människors fria och frivilliga kunskapssökande, Präglas av demokratiska värderingar och samarbete, 4. Syftar till att stärka människors möjligheter att påverka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållanden enligt egna värderingar och idéer, Medverkar till att utveckla en folklig kultur,

m SFS 1991:977, § 2 lydelsen är densamma efter ändringarna i SFS 1992:737. En delvis annan aspekt av folkbildningen är dess betydelse som en del statens kulturpolitik. I den aktuella kulturutredningen Kulturpolitikens av inriktning diskuteras folkbildningens uppgifter utifrån dess officiella mål. Där sägs att: Folkbildningen och särskilt studieförbunden... ... ...behöver spela en stor, aktiv och fömyande roll i framtiden om kulturpolitikens inriktning mot ökad delaktighet, reella yttrandemöjligheter, kulturell förnyelse, positivt bruk kulturarven och kulturen som en obunden, utmanande och dynamisk kraft av i samhället ska bli verklighet. En kritisk självprövning är viktig som utgångspunkt för att ta aktiv del i och forma verksamheten i enlighet med de många stmkturforändringar sker i det omgivande samhället. SOU 1995:84, som s 221-222.

232 Kapitel 6

Ger stöd och stimulans till idéburet studiearbete i folkrörelser och föreningar, Medverkar till att ge alla, men i synnerhet dem med kortare utbildningserfarenhet, goda grundkunskaper och stimulerar intresset för nya kunskapsområdenm

Jämför vi våra deltagares upplevelser cirklamas betydelser och den av uppgift vi menar att de har i lokalsamhället med de målformuleringar som gäller cirkelns frihet och frivillighet, dess inre demokrati, dess möjligheter att bidra till en folklig kultur och att stimulera folkrörelser och

föreningar 2,3,5,6 förefaller dessa förhållandevis oproblematiska.

Verksamheten, som den kommer till synes i vårt material förefaller svara väl mot dessa mål. Det kan emellertid finnas anledning att problematisera cirklamas möjlighet att bidra till förverkligandet de av tre andra målen l,4,7. På vilket sätt främjar de demokratin genom ökad jämlikhet, jämställdhet och interkulturell förståelse Ger studiecir-

klarna stöd och stimulans till eftersatta grupper Kan cirkeldeltagandet

bidra till att människor i högre grad kan påverka sin livssituation och tillsammans med andra förändra sina livsvillkor

6.8.1 Erfarenhetsutbyte och förståelse ömsesidig men kritisk dialog

Studiecirkeln kan troligen erbjuda relativt goda möjligheter till erfaren-

hetsutbyte och ökad förståelse, även om erfarenhetsutbytet oftast tycks

gälla studiecirkelns föremål, ämnet, verksamheten, sakförhållandet. Det kan t.ex. gälla erfarenheter av att sjunga, erfarenheter av ett hantverk,

erfarenheter av att tillhöra en speciell befolkningsgrupp eller erfarenheter

hämtade från ett yrkeslivet. En stor del av den fria interaktionen handlar om ämnet och verksamheten saken. Men, och här förefaller variatio- nema vara stora, en del av cirklamas erfarenhetsutbyte kan också gälla livssituation och lokalsamhälle. Uttalanden från våra deltagare tyder på att samtalet vinner på att deltagarna är olika, i ålder, bakgrund och inriktning. Flera av våra intervjuade talar om värdet av att möta människor med andra erfarenheter än de egna. När cirkeln kan erbjuda det

tycks den bidra till att vidga den enskilde deltagarens livshorisont och

tillföra nya perspektiv på tillvaron. I synnerhet gäller det de rena intressecirklama. Här möts sannolikt i högre grad människor från olika

22°Proposition l990/9l:82, s 6. Numreringen vår.

Kapitel 6 233

sammanhang och cirklama blir det sättet gränsöverskridande. Dessa kan erbjuda en mötesplats för människor som är olika i mycket men inte ifråga om det gemensamma intresset. På det sättet bidrar de till den demokratiska dialogens upprätthållande. De samhällsintegrerande cirklama förefaller ha en liknande demokratifunktion. Det kan t.ex. vara cirklar som förbereder för en övergång till mer formella studier, som kommunal vuxenutbildning eller cirklar som ger ökad kompetens för ett återinträde till arbetslivet. I dessa cirklar kan arbetslösa och kortutbildade möta invandrare såväl svenskar. som En speciell demokratiuppgift har de cirklar vars uttalade syfte är att åstadkomma möten mellan olika befolkningsgrupper. I cirklar som dessa sker sannolikt ett erfarenhetsutbyte och en åsiktsbildning med bestående värde för demokratin i så måtto att förståelsen för skilda sätt att leva ökar och att ett samtal kommer till stånd som annars kanske uteblivit. Hur välartikulerade, analyserande och kritiska dessa dialoger är kan vi däremot inte med någon säkerhet uttala oss om. Ska vi emellertid döma av vad våra deltagare själva säger om samtalen i cirklama är de ofta rätt långt från det ideal av medborgerlig dialog och överläggning som vi tidigare diskuterat.

6.8.2 Jämlikhet ifråga möjligheter

om - men

kompensatorisk

Det faktum att det i regel inte är de som bäst behöver vuxenutbildning som använder sig av den diskuteras relativt utförligt i propositionstexten.

Det framhålls att folkbildningen har ett särskilt ansvar för grupper som

är utbildningsmässigt eller kulturellt missgynnade. Det gäller t.ex. människor "med funktionshinder och invandrare men också att de som bor

i glesbygdsområdena ska möjlighet att delta i olika folkbildnings-

ges aktiviteter Det är inte svårt att se att det är några av demokratins mest grundläggande värden, frihet och jämlikhet, staten vill att folkbildningen som

22 Tidigare i propositionstexten har också Folkhögskolekommittén citerats, med avseende på vilka uppgifter det fria folkbildningsarbetet bör ha. ge utrymme studier som växer fram ur deltagarnas intressen och behov, främja ett studiearbete som uppmuntrar till ställningstagande och besluts- fattande, förmedla kunskap och stimulera debatt om ideologier och livsåskådningar och bredda kulturintresset och skapa förutsättningar för en folklig kultur. A.a. s 12-13.

234 Kapitel 6

skall bidra till att förverkliga Ser vi till hur begreppen här används

är det både en negativ frihet, dvs. en frihet från krav och restriktioner

och en positiv frihet, dvs. en frihet till något som diskuteras. Dels skall folkbildningen inte vara inordnad i det vanliga utbildningsväsendets

struktur där det ställs krav på prestation, dels skall tillgänglig den vara för alla. Detta gäller särskilt för dem som av sociala eller fysiska skäl

annars har svårigheter att tillgodogöra sig utbildningssamhällets utbud.

På motsvarande sätt förhåller det sig med det sätt på vilket man använder sig av jämlikhetsbegreppet. Vi kan förstå det både som att det ska finnas möjlighet att delta oavsett utgångsläge och att det ska finnas

någon form av riktad, kompensatorisk, resurs till dem som bäst behöver.

Jämlikheten tolkas alltså inte bara som lika möjlighet att få del av

utbudet utan också som stöd för att kunna tillgodogöra sig det. De deltagare och cirklar vi kommit i kontakt med ger oss anledning att tro att studiecirklar-na för många deltagare innebär ett förverkligande

av frihet, förstått som möjlighet. Det finns ett stort utbud av cirklar av allehanda slag på alla tre orterna. Våra cirkeldeltagare betonar, med

några undantag, att det är det personliga intresset som fört dem till cirkeln För de flesta är deltagandet frivilligt och tvångsfritt, att lämna

cirkeln får inga kännbara konsekvenser. Friheten från tvång och restriktioner och friheten förstådd som ett brett utbud är alltså till stor del tillgodosett. I vårt material finns emellertid få exempel på frihetens positiva förverkligande i form av riktade insatser för grupper som inte

själva spontant tar del av utbudet. Nu kan vi, som vi tidigare påpekat, inte göra anspråk på att kunna uttala oss om våra orters totala utbud. Den ort där det tydligt framgår att det funnits en sådan riktad verksam-

het är, vi sett, Gunnared. I de båda andra orterna finns i vår studie som bara enstaka exempel på cirklar som riktats till grupper med särskilda behov, t.ex. gäller det de interkulturella cirklama i Norberg och Nyköping, liksom en del vård- och anhörigcirklar. Ser vi till andra typer av cirklar av kompensatorisk karaktär, som

t.ex. särskilda hemspråkscirklar, cirklar som prioriterar basfárdigheter i t.ex. matematik, språk och samhällsorientering för lågutbildade, är de få i vår undersökning. Inte heller har handikapprörelsens omfattande verk-

m För intressant diskussion frihetens och jämlikhetens innebörd i uten av bildningsamhället se t.ex. Hadenius 1990 och Bergström 1993. m För del cirkeldeltagare i t.ex. de fackliga kampanjcirklama, i cirklar för en arbetslösa och i vissa studieförberedande cirklar för invandrare är det inte främst det personliga intresset för cirkelns ämne och innehåll som fört dem dit utan det personliga behovet av att t.ex. bevaka arbetsgivarens lönesättning, sysselsättning och kvalificering för vidare studier.

Kapitel 6 235

samhet blivit särskilt framträdande i vårt material. Det kan bero på att dessa organisationer inte är så aktiva just på våra orter eller helt enkelt på att de, genom vår strävan att få med så många olika cirklar som möjligt, kommit att bli underrepresenterade. Men vi har mött ett antal studiecirkeldeltagare i den reguljära verksamheten som är handikappade på ett eller annat sätt och för vilka studiecirklama varit ett betydelsefullt inslag i deras liv. Detsamma gäller för många andra i utsatta situationer, som t.ex. invandrare och arbetslösa. Såtillvida tyder vårt material att

cirkeldeltagandet i varje fall indirekt har kompensatoriska effekter

Det visar sig också i den statistiska undersökning som gjorts inom SUFO 96 att t.ex. handikapp inte leder till lägre studieaktivitet. Inte heller finner några skillnader mellan arbetslösa och förvärvsaktiva man

i benägenhet att delta i studiecirklar eller vuxenutbildning i stort när

hänsyn tas till socioekonomiska och demografiska skillnader. En viss reservation görs emellertid för att de arbetslösa som ingått i undersökningen inte varit utan arbete särskilt länge. Utomnordiska medborgare

deltar i lägre grad än svenska och nordiska medborgare Vi vet emel-

lertid inte mycket de står ännu utanför den sociala om grupper som mer gemenskapen, t.ex. missbrukare, psykiskt sjuka och ensamstående mödrar från lägre samhällsskikt.

Det finns ett inbyggt spänningsfált i de frihets- och jämlikhetsmål i någon mening är kompensatoriska och utjämnande. Om själva

som grundidén för den fria och frivilliga folkbildningen är just dess frihet

och frivillighet kan varje kompensatorisk ansats också komma att upple-

strävan till påverkan och frihetsinskränkning. Det problemet vas som en

diskuteras också i slutkapitlet till SUFO:s statistiska studie folkbild-

av ningen och vuxenutbildningen där det konstateras att det finns en grupp utanförstående, icke-aktiva och att de kan ha personliga och respektabla

skäl för att detta Ändå är det svårt att förstå hur statsunder-

vara en stödd folkbildning skulle kunna avhända sig ansvaret för människor som olika skäl blir utanförställda. Vad händer t.ex. med dem som helt blir av ställda informationssamhällets explosiva utveckling Ändå vid sidan av

kan vi, åtminstone delvis, instämma i den optimism dialogdemokratins

m Mot bakgrund resultaten i den statistiska undersökningen inom SUFO 96 av diskuteras sambandet mellan vuxenutbildning och deltagande i samhällslivet. Analysen de statistiska resultaten ger inget entydigt svar men slutsatsen är av att visst stöd till tanken att vuxenstudier stärker individers politiska resurser. ges SOU 1995:141, s 75 ff. 225 SOU 1995:141. 22°A. a.

236 Kapitel 6

företrädare ger uttryck för när det gäller cirkelns möjligheter att bidra

till demokratin

Studiecirklama måste sägas vara viktiga när det gäller att skapa socialt kapital. Studieförbunden år mer inkluderande än andra typer av frivilliga sammanslutningar

6.8.3 Medborgarkompetens ökad delaktighet

- men

och samhällsförändring

Folkbildningspropositionen diskuterar demokratifrågan också ur ett

deltagardemokratiskt perspektiv. Utöver vad den tidigare citerade målformuleringen uttalar sägs att folkbildningen skall:

Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete

Statsrådet hänvisar till maktutredningens resultat, att medborgarna förefaller ha blivit alltmer förmögna att delta i demokratin, men att möjligheterna till faktiskt deltagande tenderar att minska. Man återger i propositionstexten ett citat från maktutredningen:

Medborgarnas förväntningar personligt inflytande stiger snabbare än det faktiska handlingsutrymmet. samhällsutvecklingen kännetecknas därför också medborgerlig vanmakt av

Ser vi till cirkelns möjlighet att överbrygga gapet mellan ökad med-

borgarkompetens och delaktighet i samhället förefaller den begränsad.

Nu bör det sägas att det inte behöver vara cirkelns fel. Har ett samhälle som erbjuder få möjligheter till direktinflytande är det naturligt att medborgarna inte ägnar sin tid att söka formulera och formera sig för den sortens demokratisk handling. Först när det finns reella möjligheter till påverkan blir det rimlig och sannolik strategi. Intrycket från våra en

227Rothstein m. 1995. m A. a. s 59. 22°Proposition 1990/9l:82, s 12. 23°A. a. s

Kapitel 6 237

intervjuer är att cirkeln i första hand bidrar till att forma individualiteten

och i mindre grad bidrar till att forma gemenskapen, kollektivet.

En tentativ slutsats beträffande studiecirklamas förhållande till demokratin är, mot den här bakgrunden, att de bidrar till deltagarnas åsikts-

bildning och individuella handlingsfönnåga vi tidigare på-

men, som

pekat, att det kan finnas frågetecknen kring studiecirkelns funktion

som

en instans för kollektiv och samordnad handling i samhällsförändrande

syfte. Dessutom kan det finnas anledning att, statsrådet gör, ställa som frågan dagens samhälle verkligen erbjuder sådana möjligheter till ett om

aktivt deltagande i samhällslivet"

2 En nyligen avslutad utvärdering studieförbundens och folkhögskolomas av verksamhet som Lena Lindgren genomfört, förstärker dessa frågor. Lindgren i 1995, 148 manus. s

7 Cirkelns

mångsidighet

Efter lång vandring cirkelvärlden är det dags att betrakta en genom verksamheten i sin helhet. Hur ser den storskaliga bilden egentligen ut Här anmäler sig invändning finns det egentligen en enda bild Som en -

framgår våra resultat ter sig betydelsen av studiecirklarnas existens

olika den ur individens perspektiv eller ur samhällsperspek-

om man ser tivet. Konklusionen blir då att det finns flera bilder. Bygger vi ut detta kan vi faktiskt urskilja tre olika arenor, där betydelsen av resonemang studier i cirkel framträder olika sätt. Vi har redan nämnt den individuelle cirkeldeltagarens sätt att värdet i att delta, som finns analyserat se i våra porträtt och i utfallsrummet av betydelser. Det samhälleliga perspektivet bild betydelsema, som vi kan se i porträtten ger en annan av och i belysningen lokalsamhällena. Den tredje arenan som kan urav

skiljas är statens, som tar gestalt i målen för folkbildningen

7.1 Olika arenor olika syn på cirklarna

Det är inte så konstigt att verksamheten ter sig olika beroende på vem definierar den. Det är i själva verket i samklang med den syn på som hur organisationer fungerar som alltmer gjort sig gällande. Denna syn bottnar i kritik föreställningen att beslutsfattande kan förstås som en av målrationell Istället har man funnit att beslut fattas via andra en process. t.ex. att beslut fattas efter vad som är enklast vid ett givet tillprocesser fälle på basis tillfälligheter och mer bestämda förhållanden. Den av målrationella modellen visar sig vara en dålig beskrivning av verklighe-

m Vid sidan framträder också forskare, folkbildningsideologer av dessa arenor och företrädare för studieförbund som formulerar sin mening om folkbildning och studiecirklar. De senare och staten kan sägas utgöra den grupp som har särskild makt över tanken i kraft att deras tankar publiceras: de har makten av att defmera. Foucault 1993. Ett galleri av sådana historiska personer och deras synsätt presenteras i Arvidson 1991, Ginner 1988, Gustavsson 1991. Andra samtida forskare framträder i Bergstedt Larsson 1995.

240 Kapitel 7

ten Samma tendens finns i tanken att beslutsfattande antar politisk karaktär på alla nivåer att man bedriver "mikropolitik i vardagens lokala planering av cirkelverksamheten eller i sättet att forma under-

visningen i utbildningar En konsekvens av detta synsätt blir vad Lin-

densjö och Lundgren har noterat: att formuleringsarenan t.ex. staten, Folkbildningsrådet eller studieförbundens centrala ledningar och realise-

ringsarenan t.ex. det som händer i studiecirklama är löst kopplade till

varandra Man skulle kunna säga att man på olika arenor har olika problem, lösningarna kan relateras till olika verkligheter. På formuleringsarenan handlar det t.ex. om politiska problem. Hur kan en acceptabel kompromiss mellan olika politiska intressen åstadkommas På realiseringsarenan formas handlandet på helt andra grunder. Det kan t.ex. gälla att skapa så mycket verksamhet som möjligt, för att de anställda inte ska

bli arbetslösa lokala administratörer eller att fylla livet med ett me-

ningsfullt innehåll cirkeldeltagama. Vi har alltså valt att i detta kapitel belysa verksamheten ur tre perspektiv: ett individperspektiv, ett lokalsamhällsperspektiv och ett statligt perspektiv. I själva verket är det en följd av vår forskningsstrategi att inte stänga ute olika perspektiv, utan bygga vad som framträder när alla får definera studiecirklamas betydelse efter eget huvud, vare sig det handlar om deltagare eller informanter. Sedan har naturligtvis vi som forskare satt vår prägel på tolkningama ytterst är texten vår kon- struktion. Genom vår forskningsdesign har vi velat öppna for en allsidig belysning av studiecirklama. Fler perspektiv kan urskiljas, t.ex. är Folkbildningsrådet och studieförbundens centrala ledningar viktiga arenor där man formulerar mål eller på annat sätt uttrycker sig om meningen med verksamheten Läsaren har redan tagit del av våra tämligen komplexa empiriska resultat. Vi vill här ge en översikt. Finns det någon minsta gemensam-

ma nämnare för våra empiriska fynd Om frågar oss vad som är

m Cohen, March Olsen 1972 bidrog tidigt till denna svängning i synen via introduktionen av den s.k. Garbage can-modellen. 23 Ball 1987, Beach 1995. 2 Lindensjö Lundgren 1986. 2 I folkbildningspropositionen skriver "En tydlig åtskillnad bör därför man: göras mellan folkbildningens egna mål och dem som bidragsgivaren fastställer för att bevilja bidrag" Proposition 1990/91 :82, s 9. Man skiljer ut statens skäl att ge statsbidrag från folkbildningen egna mål med verksamheten. 2 I fenomenologisk tradition talar "essensen, det är en man om som som gemensamt för alla varianter av ett fenomen.

Kapitel 7 241

allmängiltigt detta sätt så vill vi framhäva ett centralt drag i våra resultat: Den stora variationen i betydelser som cirkelverksamheten har.

7.2 Den variationen i

stora betydelser

I vårt arbete har vi arbetat med frågorna: Vilka betydelser tilldelas studieverksamheten av individer som deltar Vilken roll har studieverksamheten i lokalt samhällsliv Karaktäristiskt nog ställde vi den andra frågan i singularis, vilken roll. Nu kan vi se att detta var ett misstag. Studiecirklamas samlade betydelse på det lokala planet kan inte fångas under en betydelse, utan snarare är det variationen är det slående som draget. Vi skall visa hur detta uttrycks olika nivåer i våra resultat.

7.2.1 Porträtten

Redan i våra porträtt blir det tydligt att varje enskild person diskuterar

betydelsen av cirklama utefter flera dimensioner. I vetenskapliga utläggningar om bildningssyner kan olika synsätt urskiljas ett nyhumanistiskt

bildningsideal med fokus i forrnandet av personligheten ställs mot upp-

lysningens vision om en medborgarbildning eller den folkrörelsepräglade

tanken om självbildning Dessa distinktioner hänför sig till olika ideal

som grund för arrangemangen för lärande. Ser man till porträtten finner vi att cirklama hos enskilda deltagare skär över dessa bestämningar. För Juhani utgör cirkeln en del av ett fritidsintresse, musiken, en vidare-

utveckling av yrkeskompetensen och ett förbättrat självförtroende. Cirkeln är dessutom en del i det finska kollektivets självverksamhet.

Denna mångfald av betydelser redan hos den enskilda deltagaren är svår att förutsäga genom att betrakta den enskilda cirkelns rubrik. I fallet ovan handlade det om en cirkel där musikinstrumentet kantele tillverkades. Det är i mötet mellan individens unika liv, den speciella cirkeln och samhällstillståndet som meningen med verksamheten kan förstås. Detta är naturligtvis ett aber, om man söker utläsa studiecirklarnas innebörd via t.ex. statistiken över innehållets spridning på ämnesom-

2 Gustavsson 1991.

242 Kapitel 7

råden eller när söker reda ut var gränsen går mellan legitimt och man illegitimt innehåll

7.2.2 Deltagarna som

grupp

Nästa nivå är vårt s.k. utfallsrum, de samlade cirkelvärdena som individema angivit. Här finner vi också mycket bred variation. I själva en

verket har vi identifierat inte mindre än ett fyrtiotal olika varianter av

betydelser under huvudrubrikema Intresse, Lärande, Gemenskap, Att växa som människa, Medborgarvärden och Studieformen. Som synes spänner dessa över vida områden. I den vida variationen kan vi notera en betydelse som är svagt uttalad deltagarna, nämligen cirkelns betydelse för demokratin. Några av framhåller betydelsen och fatta kollektiva beslut respekav att ta ansvar tive cirkelns funktion forum for erfarenhetsutbyte och åsiktsbildsom

ning. I stort är det dock helt andra värden dominerar. Framför allt

som är det kombinationen lärande och gemenskap som framstår som det av centrala för deltagarna. Med tanke på hur dominerande demokratitemat

är, i såväl den staten uttalade målsättningen som i annan legitimering

av verksamheten, finner det anmärkningsvärt att detta tema är så av

undanskymt i deltagarnas egen beskrivning.

Här måste reservation angående vår studies karaktär. Efter-

göras en

det kvalitativ studie kan vi inte bortse från möjligheten att

som är en

våra deltagare inte är representativa. Å andra sidan är det ett

genomgående mönster i alla intervjuer att andra värden lyfts fram, medan demokrativärdena saknas eller uttrycks på ett indirekt sätt. Kan tolka det man att demokratiaspekten är ointressant för deltagarna Vi vill hävda som att det inte nödvändigtvis följer att deltagarna tar upp temat i så liten av utsträckning. En tolkningsmöjlighet är att lärandet och den sociala gemenskapen blir centralt i deltagarnas medvetande medan kommunikationens karaktär och cirkeln ett tänkbar plats för demokratifostran som är undanskymt. Det skulle faktiskt oväntat deltagarna såg sig vara om ett föremål för demokratifostran eller att de skulle fokusera arbetssom formerna när deltagandet trots allt bottnar i ett sakintresse for ett -

2 Walden 1994 har med helt annan ansats kommit fram till liknande en slutsatser. Hon citerar Rickard Sandler 1937: "Om det kommer någon och säger just så här ska en cirkel se ut, och just så skall den arbeta svara er: honom då mitt i ansiktet: are a humbug, sir. En riktig äkta humbug, herre you 24° Inte minst har forskare och utvärderare utgått från demokratitemat. Jfr Lindgren 1995.

Kapitel 7 243

innehåll. I så fall skulle deltagarna tänkas "ta-för-givet vissa demokratiska värden och reagera om cirkeln på ett påfallande sätt var odemokratisk. Några deltagare kommenterar också just detta. Man understryker t.ex. att alla bör komma till tals och att ingen bör hävda sig på andras bekostnad. Under alla förhållanden bör man ta det ad notam att våra deltagares utsagor om verksamhetens betydelse fokuserar andra värden än de som är centrala i statens mål, dvs. de gäller mer lärande och gemenskap än bidraget till demokratin.

7.2.3 Lokalsamhällena

Hur ter sig den stora variationen i våra tre lokalsamhällen Två aspekter kan urskiljas dels kan vi se variationen ur ett allmänt samhälleligt perspektiv, dels kan vi vilken betydelse den stora variationen har för se de specifika orterna.

Utbildningar kan inordnas i olika samhälleliga sammanhang De

kan t.ex bidra till förnyelse av arbetslivets kompetenser, vara ett led i det civila samhällets politiska orientering, bevara och utveckla kulturen

eller rentav vara ett medel att forma och förändra de materiella och kulturella möjligheterna för olika i samhället I våra resultat grupper blir det påfallande att studiecirklama har hel mängd olika funktioner i samhället. Vi har också sett hur de fyller olika uppgifter under olika faser i deltagarnas liv. Cirklama bidrar såväl direkt till kompetensutveckling i arbetslivet, särskilt för småföretagare, som till inskolning

till framtida arbeten. För arbetslösa spelar cirklama en mångfacetterad

roll. En annan central uppgift är att bevara den folkliga kulturen cirklama framträder ibland som ett slags levande museum. Studieförbunden har även uppgiften att biträda den samtida folkliga kulturen. Som

kulturbärare förefaller studiecirklama särskilt lämpad att axla en

vara roll i förhållande till subkulturer. Vi har sett hur cirklama i det mång-

m Med begreppet utbildning menas här alla former av organiserat lärande, där man med avsikt arrangerat en verksamhet för att någon skall lära något. Ibland används termen utbildning med en snävare innebörd, men avser man tala om alla arrangemang för att lära någon något så finns ingen arman term som kommer nära vardagens språkbruk. I vår text blir följaktligen folkbildning i

betydelsen arrangemang en variant av utbildning. Folkbildning kan dessutom

referera till folkets bildning, dvs. folkets insikter, kunskaper eller omdöme. m Med andra tenner: politisk bildning, kvaliñkation samt kulturell och social reproduktion.

244 Kapitel 7

kulturella samhället används av såväl religiösa, etniska som åldersbaserade subkulturer för att odla den kulturella identiteten. På ett övergri-

pande plan inkluderas människor och subkulturer i ett skötsamhetens

rike. Cirklama och föreningarna fungerar som ett socialt kitt, som före-

bygger motsättningar. De två tendensema står inte nödvändigtvis i

någon motsättning till varandra. Vi kan anta att skötsamheten odlas

inom varje subkulturs cirkelvärld.

En sida denna cirkelvärld är att arbetsformen, trots sin variation, av

tycks bäras deltagarna som en förväntan. Denna förväntan cirkelns

grammatik fokuserar i första hand på sakorientering, frivillighet och avsaknad av bedömningar. På detta sätt återföds formen inte bara via

cirkelledarutbildning utan kanske framför allt genom sin egen praktik.

En central samhällsproblematik är makten över hur verksamheten skall formas och även vem som definerar sanningen inom ramen för en

utbildningsverksamhet. Här blir studiecirklama intressant fall. Är de ett

plats för folklig makt över kunskapen eller för andras definitioner

en en vad folket bör intressera sig för av

Vi har sett hur den stora variationen av betydelser faktiskt är det dominerande intrycket även på ett samhälleligt plan. Vi kan också ana

vilken funktion cirklama har i lokalsamhället. I Gunnared kan vi notera hur cirklama spelar roll ett medel att hantera de sociala svårigen som

heter, följer i spåren ett nybyggarsamhälle. Studiecirklar kan ses

som av

ett bidrag till att inrangera individer och grupper i en större gemen-

som

skap, med betoning på lokalsamhällets stabilitet. I Norberg genomgår

samhället stor förändring från ett brukssamhälle med stark arbetaren en

klass till ett servicesamhälle befolkat av offentliganställda, småföretagare och kulturarbetare. Här kan vi skönja hur studiecirklama bildar bas för

identitet med förankring i historien, också med förankring i det en men

samhällets värden i natur och kultur. Nyköping är större och mer

nya

svårtolkat. Man får intrycket att cirkelverksamheten är en naturlig av del ortens liv, det har varit svårt att urskilja en särskild användning

men av cirklama.

7.2.4 Flexibilitet ligger bakom den stora variationen

Hur kan vi förstå detta drag av variation i betydelser Resonemanget

här följer bygger delvis på vad vi anser vara rimliga för-santsom

taganden verkligheten. Om vi relaterar studieförbundens verksam-

2 Larsson 1995a.

Kapitel 7 245

het till andra utbildningsinstitutioner finner vi att den haft en stor förmåga att snabbare förändra innehåll än t.ex. grundskola och gymnasium. En sida av detta är att man på ett hårdhänt sätt varit utsatt för skift-

ningar i folkets intressen genom att deltagande i allmänhet har byggt på sakinriktning, dvs. intresse för innehållet.

I andra institutioner har förändringstrycket varit att svagare genom

deltagande byggt på tvång obligatorisk skola eller på att värdet av stu-

dierna även kunnat relateras till meriter, som man inte kunnat finna på

andra vägar gymnasieskola, universitet. Stor energi har där ägnats åt att välja innehåll, som ansetts som legitimt. Via kursplaner, läromedel

och innehåll i centrala prov har innehållet, som utvalts legitimt för som

skolan, hållits på plats inom relativt snäva gränser. Därigenom har viss

litteratur utpekats som legitim, viss musik utsetts som lämplig Via

kamper om vad som betraktats som legitimt har gränserna ändrats och kursplaner, läromedel och prov ändrats. Sådana förändringar har i all-

mänhet varit mycket långsamma.

Studiecirklama har också motsvarande processer även inom studie- förbunden har man haft diskussioner om vad som anses som legitimt innehåll i cirklarna. Länge odlades t.ex. en elitistisk kultursyn av många folkbildare, som den enda legitima grunden för vad som ofta

blev en smakuppfostran. Ett mer folkligt kulturbegrepp har även i

folkbildningsvärlden fått kämpa för att bli accepterat. Likheten är dock begränsad. Kontrollapparaten som vakar över det legitima innehållet är

inom studiecirklarna andlig. Det handlar om föreställningar bland beslutsfattare framför allt på lokal nivå om vad som är rimligt och anstän-

digt dvs. vad faller inom normaliteten

- som

På formell nivå finns inga centrala beslut om vad som är ett legitimt innehåll. Dessutom saknas även de andra leden i kedjan från kursplan

via läromedel till provinnehåll. Därmed torde trögheten i förändringarna av vad som betraktas som legitimt innehåll minska. Den stora makt, som centrala beslutsfattare i skolan har över definitionen av innehållet

finner man därför inte när det gäller Studiecirklama.

4 Hartman 1989 har visat hur folkhögskolan på 20-talet ändrat innehåll i jakt elever. 2 Stålhammar 1995 pekar på hur musikundervisningen i skolan länge var avgränsad till vad Olsson 1993 kallat en snäv och avgränsad kultursyn. 24° Goodson 1988 påpekar att skolämnena i England slutet 1980-talet av i stort sett var desamma som vid seklets början. 7 Ambjömsson 1988, Ginner 1988, Hartman 1989. m Foucault 1993 analyserar hur definitioner normalitet" växlar över tid. av

246 Kapitel 7

Ett skäl till flexibiliteten är att stor del av cirklama är relaterade en till andra organisationer de är inflätade i verksamhet. Det är - en annan

inget nytt tema. Studiecirklar uppstod som avknoppningar från

folkrörelsema vid seklets inledning. I hög grad var deras verksamhet

instrumentellt relaterad till rörelsemas verksamhet Vad vi ser i våra

data från seklets slut är att detta mönster finns kvar, men i delvis omstöpt fonn. Inflätningen handlar inte bara den mellan de klassiska om folkrörelsema och studieförbunden, utan även om en rad andra verksam-

heter, såsom bygdespel, kamevaler, arbetsplatser, ALU-projekt, musikprojekt etc. En sida av denna inflätning är den samhällsrelevans som

uppstår i verksamheten. Här uppstår en motkraft till den avskildhet från

verkligheten ofta kan i utbildningssammanhang. Man kan

som man se säga att stor del verksamheten är starkt kontextualiserad, dvs. den en av

är nära anpassad till andra specifika företeelser än sig själv. Detta be-

tyder att innehållet ständigt förändras de direkta förhandlingar p.g.a. eller krav organisationer idrottsklubbar, teaterföreningar eller som som fackklubbar kan ha. Flexibiliteten tycks även gälla de cirklar, som är mer autonoma cirklar där människor anmäler sig individuellt till cirkelutbud. Även ett här kan det faktiskt existerande innehållet som resultatet av ett man se

slags förhandling mellan tänkbara deltagare och lokala verksamhetsle-

dare. I sitt cirkelutbud prövar sig fram med olika innehåll och i man vissa fall blir det tillräckligt för cirkel. Det slags trial and en är en error.25° Man kan säga att värdet deltagande i studiecirklar oftast fallit av tillbaka på att utbytet varit relaterat till livsvärlden. Annorlunda uttryckt:

Det finns sällan något bytesvärde i deltagandet- kan inte växla

man deltagandet i meriter i sin tur kan bytas mot materiella värden som som högre lön. Det leder till att människor deltar även i de fall där senare de är ointresserade innehållet. Studiecirkelverksamheten lever således av under villkoret att innehållet måste upplevas relevant för individer som eller En konsekvens dessa villkor blir att risken att grupper. annan av

lärandet får karaktären ett pluggande minskar till förmån för ett

av genuint lärande

g Arvidson 1985 har studerat denna aspekt och pekar på denna relation mellan rörelse och studieverksamhet. 25° Preliminära, publicerade, resultat från ett projekt Assarsson Norling, 1996, studerar hur vuxenutbildningen formas på lokalt plan Larsson som Thång, 1994. 25 Om relevans och autenticitet: Se Larsson 1995.

Kapitel 7 247

En jämförelse med personalutbildning skulle ge vid handen att man

även här har nära relation till verksamhet utanför utbildningen, en en där är det inte frågan relevans för individer eller grupper av men om

fritt väljande individer, utan här är det relevansen för produktionen som

avgörs inom den interna hierarkin. Sammantaget betyder det att innehål-

let blir mycket snävt i förhållande till ingående individers totala intres-

sen i livsvärlden. Tvånget relevant för individerna kan antas ha skapat den att vara stora flexibilitet kännetecknar studieförbundens verksamhet. Det som innebär också att format verksamhet försummats av andra man som institutioner t.ex. befolkningens estetiska behov. En mycket stor del av

cirklama klassifieras estetiska. På sätt har man erbjudit

som samma

olika subkulturer, vare sig de är fackligt, religiöst eller intressemässigt

baserade möjlighet att odla sina studieintressen. Andra utbildningsen institutioner föga plats åt subkulturers innehållsliga intressen. Det ger

kan t.o.m. gälla yrkeskompetens porträttet Sofia visar kunskap

som av skötsel hästar torde svårt att få via ortens övriga utbildningsom av vara utbud. Ser till samhället helhet betyder detta att studiecirkelman som verksamheten via sin flexibilitet fyller de tomrum som uppstår av olika

skäl.

7.2.5 Folkbildningen och statsbidraget

på folkbildningen kommer till uttryck såväl i folkbildnings- Statens syn

propositionen i förordningen. Den förra vidare inblick i

som ger en folkbildningens statliga legitimitet. Den reglerar statsbidraget till senare folkbildningen, dvs. den utsäger formellt vad statens kräver i motpresta-

tion för att folkbildningen skall få statsbidrag Båda utgör centrala

dokument för diskussion folkbildningen. En för det vidare resoen om

viktig utgångspunkt är att folkbildningsvärlden också kan ha

nemanget ytterligare mål. Mål sammanfaller med eller skiljer sig från statens. som

Förordning och proposition uttrycker endast verksamhetens legitimitet

sett ur statens synvinkel.

I förordningen att syftet är att möjliggöra för människor att anges påverka sin livssituation. Som framgår porträtten använder deltagarav

cirklama på mängd olika sätt. Ofta handlar det att lösa prob-

na en om lem eller utveckla sidor livet. Hur deltagarna använder cirklama nya av

för att påverka sin livssituation behöver inte på ett enkelt sätt vara

252 Proposition 1990/9l:82 respektive SFS 1992:737.

248 Kapitel 7

relaterat till valet innehåll. Det kan bibelstudier för att utveckla av vara sin personlighet eller en travcirkel tänkbar grund för ett nytt yrke. som En liknande funktion har de även för pensionärer och arbetslösa som bryter sin isolering den gemenskap de finner i cirklama oavsett genom vilket ämne de valt att studera. Cirklama deras vardag mening och ger struktur. Exemplen visar att cirklama inte bara påverkar livssituationen

utan också ingår i den. När cirklama ingår i föreningsverksamhet förefaller de få en betydelse för gemensamma handlingar i föreningen. Föreningsverksamheten och cirklama som är invävda i den, framstår

dessutom som en viktig del av medborgarnas liv.

Att cirklama skulle skapa för att delta i samhälls-

engagemang

utvecklingen är svårt att utläsa av deltagarnas utsagor om cirklamas

betydelser. Ett analytiskt problem är att reda ut vad deltagande i sam-

hällsutvecklingen innebär. Om vi tolkar detta som ett led i att stärka

demokratin så skulle det handla att göra medborgaren myndig, om mer förmögen att forma åsikter och handla för att förverkliga dessa. Deltagarnas upplevelse av cirklamas betydelser, som vi avläst dem här, innehåller emellertid sällan detta perspektiv. Givetvis kan det ändå vara

så att demokratiaspekten har en betydelse för deltagarna. Den kan

vara underförstådd, finnas där utan att den torgförs. Waldéns resultat från deltagande observationer av estetiska cirklar visar t.ex. att studiecirkeln också kan fungera plats för formandet åsikter som en av Man kan också se studiecirklama del i samhällsutvecklingen, som en dvs. att de bidrar till den på andra sätt än att skapa genom engagemang. Vi har i vår analys pekat på att studiecirklama, i den process som gjort vårt samhälle mångkulturellt, erbjudit olika bas för grupper en gemenskap och en möjlighet att odla sin särart, vare sig den är religiös, klassbunden eller bunden till vissa länder. Här har inte bara opinioner bildats utan studiecirklama förefaller också ha bidragit till såväl självdisciplinering som formandet identiteter. Cirklama kan tänkas lösa eller mildra av problem som samhällsutvecklingen skapar.

J ämlikhetsmålet i förordningstexten, utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället har två sidor: dels om deltagandet är

så fördelat att det bidrar till jämlikhet i utbildningshänseende, dels om

cirkelstudier ger kunskaper höjer utbildningsnivån. I deltagarnas

som ögon är inriktningen på lärande fundamental, liksom det intressestyrda valet av studieinnehåll. En allmän uppfattning är att genuint intresse är en god grund för lärande. Som vi redan konstaterat inordnas studierna i olika livsprojekt, vilket borgar för att studierna är relevanta den ur

2 Waldén 1994.

Kapitel 7 249

enskilda individens perspektiv. När cirklama är invävda i föreningsverksamhet torde motsvarande relevans uppstå. Å andra sidan är det

svårt att säga något bestämt om cirklamas bidrag till utbildningsnivån, eftersom det är en oerhört komplex fråga att reda ut. Utjämning av

utbildningsklyftor handlar bl.a. om vem som deltar. Här bör nämnas att

cirkelverksamheten inte i samma grad som andra utbildningsfonner är hierarkiskt organiserad och konkurrenspräglad utan är mer jämlik och inkluderande. Skötsarnhetsidealet ställer emellertid krav på deltagarnas

uppträdande, som kan verka främmande för en del och kan på så vis

verka uteslutande. Frågan studieförbunden lever upp till kraven på

prioritering av grupper i termer av vilka som faktiskt deltar är i grunden fråga kvantiteter, bättre kan besvaras av andra insatser i

en om som SUFO 96 än vår

Om vi återvänder till propositionen noterar vi att den är tydligare än förordningen ifråga demokratimâlet: De grundläggande skälen till

att stödja folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk grundsyn och utveckling i samhället Det framgår klart texten att denna

målsättning ses som övergripande. Den uttrycker statens syn vad som

är folkbildningens huvudsakliga bidrag till samhället. Det vi på goda

grunder uppfattar som statens primära mål med folkbildningens stämmer inte särskilt väl med den bild fått av vad som är primärt för deltagar-

själva eller med cirklamas mångsidiga funktioner i våra lokalsamna hällen. Andra värden dominerar på dessa Som vi redan noterat arenor.

betyder det inte nödvändigtvis att cirklama saknar betydelse för demokratin, det avspeglas inte i deltagarnas egen uppfattning om vilka

men cirkelvärden är centrala för dem. I analysen av cirklamas betydelse som

i lokalsamhällena urskiljer vi visserligen flera viktiga demokratifunktio-

där finns också en rad andra. En slutsats är alltså att statens ner men mål för folkbildningen och därmed också för studiecirklarna inte alltid

omfattas dem befolkar studiecirkelns vardag, i varje fall inte på

av som medveten och uttalad nivå. En annan slutsats är att statens mål inte en är heltäckande, och kanske heller inte kan eller ska det. vara

Utöver de övergripande demokrativärdena tar man i folkbildningspropositionen rad konkreta påståenden vad den fria och

upp en mer om

frivilliga folkbildningen främjar. Granskar vi dessa på en mer detalje-

rad nivå finner vi större samstämmighet. Utvecklingen av folklig en

kultur är punkt vi funnit i våra analyser lokalsamhällena.

en som av

Anknytningen till idéburet studiearbete i folkrörelser och föreningar

254SOU 1995:141. 2 Proposition 1990/91182.

250 Kapitel 7

är påtagligt närvarande i våra resultat. Det framgår att inflätningen mellan dessa verksamheter och studiecirkelverksamheten är tydlig.

Däremot är uttrycken för ett mer handlingsorienterat demokratiper-

spektiv, att stärka människors möjligheter att påverka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållanden enligt egna värderingar och idéer, svårare att återfinna i våra data. Vi har bara enstaka exempel på att cirkeldeltagande bidrar till handlingar vars syfte är att förändra egna villkor eller samhället i stort eller smått. Inte heller framgår det i våra data mer än undantagsvis att cirklama skulle vara handlingsförberedande i den meningen att människor använder cirkeldeltagandet som ett forum för åsiktsbildning och formandet av en kollektiv vilja. Emellertid riktar en del cirklar, främst de som leder fram mot

något kulturprojekt, människors energi och handlingar mot ett gemen-

samt omfattat mål. Det är naturligtvis inte ett oväsentligt bidrag till samhällsdemokrati och lokal kultur, men avviker ifrån mer traditioen

nell uppfattning om studiecirkelns demokratiska roll. Vår slutsats blir

därför att cirklama kan bidra till deltagarnas demokratiska kompetens,

men att det oftast är en indirekt och oavsiktlig effekt snarare än en

direkt och avsiktlig. I propositionens uppräkning av mål står avslutningsvis att folkbildningen medverkar till att ge alla, men i synnerhet dem med kortare

utbildningserfarenheter, goda grundkunskaper och stimulerar intresset för nya kunskapsområden. Här finns en jämlikhetsaspekt som vi redan

tidigare diskuterat men också ett perspektiv lärande och kunskap. Här betonas grundläggande kunskaper och inte vidareutbildning. Det senare upplever emellertid deltagarna i cirklama som betydelsefullt. Stimulansen av att komma i kontakt med nya kunskapsområden talar många deltagare om och en viktig sida av verksamheten i lokalsamhällena är den långsiktiga uppbyggnaden av nya kunskapsområden. I de statliga motiven för att ge stadsbidrag till folkbildningen framträder inte de värden i cirkelverksamheten som framhållits av deltagare och som vi menar att den har för lokalsamhället. Ett dominerande tema i deltagarnas utsagor om cirklama var värdet stimulans och gemenav

skap. Gemenskapsvärdet tycker vi oss finna på ett annat plan i våra

analyser av cirklamas betydelser i lokalsamhället. Cirklama kan ses som en resurs som bidrar till samhällets integration och stabilitet, verkar som ett medel att behålla människor och grupper inom en basal samhällsgemenskap präglad av skötsamhet och fredlig konfliktlösning. En socialisering till medborgare och ett samförstånd som i förlängningen också motverkar utslagning. Ett näraliggande tema, som inte heller framträder i statens mål, är studiecirklamas bidrag till att skapa sociala nätverk, vilka har betydelse för befolkningens hälsa och allmänna livskvalitet.

sou 1996:47 Kapitel 7 251

7.2.6 Folkbildningens legitimitet

Diskussioner om folkbildningens legitimitet förs med hänvisning till

olika värdemätare. Ibland refereras till folkbildningsmässigheten som

kriterium. Ibland används folkbildningens tidiga historia som förebild och då blir folkrörelseförankringen det centrala. Målen de uttrycks som i folkbildningsproposition och i förordningen bidrar också till diskussiovad är en legitim verksamhet, även om de endast är relatenen om som

rade till vad folkbildningen måste åstadkomma som motprestation för

att få statsbidrag. I samtliga fall handlar det i huvudsak om att inskränka variationen i innehåll eller i fonner. Av våra resultat framgår att värdet studiecirklama är ytterst komav plext och att variationen i sig kan ha ett värde. Vi menar att diskussiolegitimiteten i olika verksamheter bör föras men att värdet av ner om variationen bör vägas in. Att studiecirklama ändå fått sådana betydelser för deltagare och lokalsamhälle torde hänga samman med flexibiliteten och den lösa kopplingen mellan den centrala och den lokala nivån. Studiecirklama har på så sätt kunnat fylla behov hos deltagare och funktioner i lokalsamhället, där andra möjligheter saknats. Vi menar att statens utvärdering folkbildningen bör väga detta i sin analys av av verksamhetens betydelse. I själva verket har vi funnit att mångsidigheten i studiecirkelverksamheten är central egenskap. En viktig sida av en denna mångsidighet är att folkbildningens verksamhet utvecklas över tid för att mot varje tids behov. Flexibiliteten blir ett centralt svara nya värde, när verksamhetens utveckling över en längre tid det man ser skapar förutsättningar för att verksamheten kan behålla sin relevans i ett föränderligt samhälle. artikel reflekterar ABFs studieledare Rickard Sandler, den förste l en

ledaren ett studieförbund någonsin i Sverige, över verksamheten

av under det första kvartseklet. Han förespråkar där öppenhet som en överensstämmer väl med den bild vi fått studiecirklama och deras av betydelser för deltagare och lokalsamhälle:

Då planta sättes i jord, kan ingen veta, vad därav månde varda. Växtkraft en och vård, jordmån och klimat samverka till ett resultat, som icke är i förväg bestämbart

25° Sandler 1937, 247. s

Referenser 253

Referenser

Abrahamsson, B. 1974. Utbildning och samhälle. Några problemområden. I Skolan arbetsplats SIA del 1974:1. Stockholm: Utsom

bildningsdepartementet.

Allwood, M.S. Ranemark, I-B. 1943. Medelby. En sociologisk studie. Stockholm: Bonniers. Almevik, G., Eriksson, P. Pawlak, E. 1992. Nya Lapphyttan. En re-

konstruerad medeltid Rapport 22. Göteborgs universitet: Institutio-

nen för kulturvård. Ambjömsson, B. 1988. Den skötsamme arbetaren. Stockholm: Carlssons. Andersson, E. 1993. Fem arbeten demokrati. Ett teoretiskt underom lag till tolkningen av svaren på elevfrågorna demokrati i S0om

delen det nationella utvärderingsprogrammet. Rapport 1993:01.

Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik.

Andersson, B-O. Red.. 1993. Norbergare minns. Berättelser fån Bergslagen. Hedemora: Gidlunds förlag. Angel, B. Hjem, A. 1992. Att möta flyktingbarn och deras familjer. Lund: Studentlitteratur. Anshelm, Red.. 1993. Modernisering och kulturarv. Stockholm: Symposion.

Amstberg, K-O. Red.. 1992. Etnologisk samhällsforskning. Lund:

Studentlitteratur. Amstberg, K-O. 1993. Kultur och kulturvariation. I Å. Daun B. Ehn Red.. Blandsverige. Kulturskillnader och kulturmöten. 71-87.

Stockholm: Carlssons.

Arvidson, L. 1985. Folkbildning i rörelse. Pedagogisk i folkbild-

syn

ning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900-talet

en jämförelse. Malmö: Liber. -

Arvidsson, L. 1991. Folkbildning och självuppfostran. En analys

av Oscar Olssons idéer och bildningssyn. Eskilstuna: Tiden. Asplund, 1971. Om undran inför samhället. Stockholm: Argos. Asplund, 1987. Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen. Asplund, 1991. Essä om gemeinschaft och gesellschaft. Göteborg: Korpen. Assarsson, L. Norling, C. 1996. Opublicerat manus.

254 Referenser

Assarsson, L. Norling, C. 1995. Hur formas egentligen personalut-

bildning En studie i lokalt beslutsfattande. Liu-PEK-R-185. Lin-

köpings universitet: Institutionen för pedagogik och psykologi.

Ball, S. 1987. The Micro-politics of the school. London: Methuen. Beach, D. 1995. Making of the problems of change: An ethno-

sense graphic study teacher education reform. Göteborg: Acta Univer-

of a

sitatis Gothoburgensis.

Bergstedt, B. Larsson, S. Red.. 1995. Om folkbildningens innebör-

der. Linköping: Mimer. Berner, B., Callewaert, S. Silberbrandt, H. 1977. Skola, ideologi och samhälle. Stockholm: Wahlström Widstrand. Bergström, G. 1993. Jämlikhet och kunskap. Debatter och reformstra-

tegier i socialdemokratisk skolpolitik 1975-1990. Stockholm: Sympo-

sion. Blumer, H. 1969. Symbolic interactionism, perspective and method.

Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.

Bobbio, N. 1988. Liberalism and democracy. London: Verso. Boglind, A., Lindskoug, K. Månsson, P. 1981. Kapital, rationalitet och social sammanhållning. En introduktion till Karl Marx , Max Webers och Emile Durkheims samhällsteorier. Stockholm: Wahlström Widstrand.

Brembeck, H. 1992. Efter Spock. Göteborg: Etnologiska föreningen i

Västsverige.

Broady, D. 1981. Den dolda läroplanen. Stockholm: Symposion. Broady, D. 1992. Bildningstraditioner och läroplaner. I Skola för

bildning. SOU 1992:94, bilaga 5. Stockholm: Allmänna förlaget.

Broady, D. 1993. Bildningstankens aktualitet. Replik till Mac Mur-

ray. Forskning om utbildning, 3/4, 41-49. Bourdieu, P. Passeron, J-C. 1977. Utbildningssystemets ideologiska funktion. I B. Berner, S. Callewaert H. Silberbrandt Red.. Skola, ideologi och samhälle. 47-76. Stockholm: Wahlström Wid-

strand. Bäck-Wiklund, M. Lindfors, H. 1974. Lokalsamhället som livsform.

Idé och verklighet. Göteborg: Göteborgs universitet. Böhm, T. 1993. Inte vi Psykologiska aspekter på främlingsfient-

som lighet och rasism. Stockholm: Natur och kultur. Cohen, M. D., March, G. Olsen, P. 1972. A garbage can model

of organizational choice. Administrative Science Quarterly, 1 l-25.

Cullberg, 1994. Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur. Å. Ehn, B. Red.. 1993. Blandsverige. Kulturskillnader och Daun, kulturmöten. Stockholm: Carlssons.

Referenser 255

Dencik, L. m. fl. 1989. Barnens två världar. Stockholm: Esselte Studium.

Denzin, N. K. Lincoln, Y. Red.. 1994. Handbook of qualitative

research. Thousand Oaks: Sage. Dewey, 1916/ l 966. Democracy and education. New York: The Free press. DN-artikel den 20 maj 1995, "Medeltida järnslit kulturminne DN-artikel den 31 december 1995, Här regerar vänstern med moderaterna. Ehn, B. Löfgren, O. 1982. Kulturanalys. Stockholm: Liber.

Ehn, B. Klein, B. 1994. Från erfarenhet till text. Om kulturveten-

skaplig reflexivitet. Stockholm: Carlssons. Ekman, B. 1992. Livsvillkor, livsformer, utbildning. En kommunstudie i pedagogiskt perspektiv. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Elias, N. 1989. Sedernas historia. Stockholm: Atlantis. Faris, R. E. L. 1967. Chicago Sociologz 1920 32. Chicago: Univer- sity of Chicago Press. Fors, M. fl. 1991. Attityder till Norbergs kommun. Utbildning i m marknads- telekommunikationsteknik. Norberg: Kunskapens Hus. Forskning kultur. 1984. HSFR-rapport i serien Brytpunkt. Stockom holm: Forskningsrådens förlagstjänst. Fredriksson, B. 1972. Demokratidebatten. IN. Åkerman Red.. Demo-

kratibegreppet. Stockholm: Prisma.

Frykman, Löfgren, O. 1979. Den kultiverade människan. Lund: Liber.

Foucault, M. 1974. Övervakning och strajf Lund: Arkiv.

Foucault, M. 1993. Diskursens ordning. Stockholm: Symposion. Geertz, C. 1991. Tjock beskrivning. För tolkande kulturteori. Hafen ten för kritiska studier, 13-33.

Gilligan, C. 1982. In diferent voice. Cambridge: Harvard university

a press.

Glaser B. G. Strauss, A. L. 1967. The discovery grounded theo-

Strategies for qualitative research. New York: Aldine.

ry: Ginner, T. 1988. Den bildade arbetaren. Debatten teknik, samhälle om och bildning inom Arbetarnas bildningsförbund 1945 1970. Lin- köping: Studies Arts and Science.

Goodson, 1988. The making of curriculum. Collected essays. Trow-

bridge: The Farrner Press.

Gustavsson, B. 1991. Bildningens väg: Tre bildningsideal i svensk

arbetarrörelse 1880 1930. Stockholm: Wahlström Widstrand. -

256 Referenser sou 1996:47

Gustafsson, B., Ljungvall, R. Stigebrandt, E. 1981. "Den dolda

läroplanen " en bok om hur samhällets ordning överförs till barnen

genom skolans dagliga verksamhet. Södertälje: Liber.

Habennas, 1981/ 1984/1991. The theory of communicative action. Vol Reason and rationalization of society. Boston: Beacon Press

och Cambridge: Polity Press.

Habennas, 198l/ 1991/ 1992. The theory of communicative action. Vol The critic of functionalist reason. Cambridge: Polity Press.

Habermas, 1990. Kommunikativt handlande. Texter om språk, ratio-

nalitet och samhälle. Göteborg: Daidalos. Hadenius, K. 1990. Jämlikhet och jiihet. Politiska mål för den svenska

grundskolan. Stockholm: Almqvist Wiksell.

Hammersley, M. Atkinson, P. 1987. F eltmetodikk. Oslo: Gyldendal. Hannerz, U., Liljeström, R. Löfgren, O. Red.. 1983. Kultur och medvetande. En tvärvetenskaplig analys. Angered: Akademilitteratur. Hartman, P. 1989. Förädlad och sedlig. En studie kring de praktiskt

estetiska ämnena i sekelskiftets och 1920-talets folkhögskola. LiU-

PEK-R-145. Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi.

Hartman, S. 1995. Lärares kunskap. Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Linköpings universitet: Skapande vetande. Hedenskog, S. 1973. Folkrörelsema i Nyköping 1880-1915.I Dahl-

Red.. Nyköpings stads historia. Band s 705-920. Uppsala:

gren Almqvist Wiksell.

Held, D. 1990. Models of democracy. Cambridge: Polity Press.

Hellblom, L. 1985. Från primitiv till organiserad demokrati. En studie några ofentligheter inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen av

med utgångspunkt i 1970-talets studiecirklar i Vikmanshyttan och

Söderfors. Stockholm: Salamanders förlag. Hellström, A. 1990. Bergsmansgårdens Lina. Örebro: Libris.

Jackson, P. 1968. Life in classrooms. New York: Teachers College

Press.

Johansson, 1985. För folket och genom folket. Stockholm: Liber.

Johansson, L. Ekerwald, H. 1976. Vuxenstudier och livssituation. En intervjuundersökning med studerande och icke-studerande vuxna. Stockholm: Prisma. Justrell, B. 1974. Norberg under 500 år. I Norbergsboken. En sockenbeskrivning. Norbergs kommun. Klemencic, S. 1995. Evaluation research of study circles as agents for the development of local communities Slovenia. Ljubljana: Counselling avd Development Service Slovene Adult Education Centre. stencil.

Referenser 257

Laginder, A-M. 1989. Framtidsbilder i ofentligt utredande teknik, utbildning och samhällsutveckling. Linköping: Linköping Studies Arts and Science.

Larsson, 1986. Kvalitativ analys exemplet fenomenografi. Lund:

- Studentlitteratur. Larsson, 1993a. Initial encounters formal adult education. Inter-

national Journal for Qualitative Studies in Education, 49-65.

Larsson, 1993b. Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedago-

gik, 194-211.

Larsson, 1995a. Folkbildningen och vuxenpedagogiken. I B. Berg-

stedt Larsson Red.. Om folkbildningens innebörden s 35-57.

Linköping: Skapande vetande. 1995b. Om lärandets möjligheter i folkbildningen. IÅrs-

Larsson, Stockholm: Förening for folkbildnings-

bok om folkbildning 1995.

forskning.

Larsson, 1996. Vardagslärande och vuxenstudier. I P-E. Ellström,

B. Gustavsson Larsson Red.. Livslångt lärande. Lund:

Studentlitteratur. Under tryckning.

Larsson, Thång, P.O. 1994. Principles behind the generation of

adult education local I R. Benn R. Fieldhouse Red.. arenas.

Training and professional development in adult and continuing

education. University of Exeter: Centre for Research Continuing Education. Lather, P. 1991. Getting smart. Feminist research and pedagogy

whit/in the postmodern. New York: Routledge.

LeCompte, M. D., Millroy, W. L. Preissle, Red.. 1992. The

handbook Qqualitative research in education. San Diego: Acade-

mic Press.

Levnadsförhållanden iSveriges kommuner. 1994. Stockholm: Svenska

Kommunförbundet.

Lewin, L. 1970. Folket och eliterna. Stockholm: Almqvist Wiksell. Lindensjö, B. Lundgren, U. P. 1986. Politisk styrning och utbild-

ningsreformer. B 86:3. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

Lindgren, L. 1995. Kan ñlhatt stärka demokratin Om mål och en

ideal i folkbildningssammanhang. Jönköping: Högskolan för lärarut-

bildning Kommunikation. manus

Lindgren, S-Å. 1989. Michel Foucault och sanningens historia. I P. Månsson Red.. Moderna samhällsteorier. Traditioner riktningar teoretiker. 320-345. Stockholm: Prisma.

Lindgren, S-Å. 1993. Den hotfulla njutningen. Att etablera drogbruk

samhällsproblem 1890-1970. Stockholm: Symposion graduale.

som

258 Referenser

Lämemark, L-E. 1994. Orter och Ställen eller Jämfloden blev som en Stenbeck. I Att fånga bonde. 16 essäer kultur i glesbygd. en om

Östersund: Glesbygdsmyndigheten.

Lämemark, L-E. 1996. På mörön så kuta vi håja Klingande

te gruva.

tidsbilder från "Norbergs berslag". Under tryckning.

Macpherson, C. B. 1969. Den mångtydiga demokratin. Stockholm: Aldus.

Malinowski, B. 1961/ 1922. Argonauts of the Western Pacific. London:

Rotledge Kegan Paul. Manin, B. 1987. On legitimacy and political deliberation. Political

Theory, 15, 338-368. March, G. Olsen, P. 1976. Ambiguity and choice in organiza-

tions. Bergen: Universitetsforlaget.

Marton, F. 1981. Phenomenography describing conceptions of the

world around us. Instructional Science, 10, 177-200.

Mathiesen, T. 1978. Den dolda disciplineringen. Göteborg: Korpen.

Miller, D. 1992. Deliberative democracy and social choice. Political Studies, XL, 54-67. Murray. M. 1993. Bildning, skola och demokrati. Forskning utom

bildning, 3/4, 30-40.

Månsson, P. Red.. 1988. Moderna samhällsteorier. Traditioner riktningar teoretiker. Stockholm: Prisma.

Norbergs finska förening och Norbergs finskspråkiga socialdemokratiska förening. 1987. Berättelser om finländarna i Norberg 1944-1986.

Norbergs kommun.

Norbergs kommun. 1990. Intresseundersökning -fritidsverksamhet

Ungdomsenkäten 1990. Nyberg, E. 1993. Barnfamiljers migration. Familjers relationer i en

förändrad livssituation. Edsbruk: Akademitryck.

OECD Statistics canada. 1995. Literacy, and society. economy

Results of the first international adult literacy Paris: OECD

survey.

publications. Olsen, 1990. Demokrati på svenska. Helsingborg: Carlssons. Olsson, B. 1993. SÄMUS musikutbildning i kulturpolitikens tjänst

En studie om en musikutbildning på 1970-talet. Göteborg: Musikve-

tenskapliga institutionen. Olsson, B. Red.. 1994. Bergslagssånger. Från rimsmedja och spel-

hus. Riddarhyttan: Grufvan.

Outhwaite, W. 1994. Habermas. A critical introduction. Cambridge: Polity Press. Palmblad, E. 1989. Medicinen samhällslära. Göteborg: Daidalos. som

Referenser 259

Petersson, O., Westholm, A. Blomberg, G. 1989. Medborgarnas

makt. Helsingborg: Carlssons. Phillips, D. C. 1995. The good, the bad, and the ugly: The faces many of constructivism. Educational Researcher, 24, 5-12. Poulantzas, N. 1970. Politisk makt och sociala klasser. Mölndal: Partisan.

Proposition 1990/91:82 Om folkbildning.

Rosengren, A. 1992. Två barn och eget hus. Stockholm: Carlssons. Rothstein, B. Red.. 1995. Demokrati dialog. Stockholm: SNS som

förlag. Rousseau, J-J. 1762/ 1994. Om samhällsfördraget eller statsrättens

grunder. Stockholm: Natur och Kultur. Sandin, G. 1990. Det genuina mötet. Stockholm: Brevskolan. Sandler, R. 1937. Mångfald eller enfald. Tal och artiklar utgivna till Arbetarnes Bildningsförbunds 25-årshögtid Stockholm: Tiden. SCB 1993. Some facts about Norberg. SCB 1994a. Bakgrundsmaterial om kultur 1994: cirkelverksamhet i kommunerna 1993/94. SCB 1994b. Bakgrundsmaterial kultur 1994:2, kulturprogram i om kommunerna 1993/94.

Schnell, 1963. Nyköpings historia. Nyköping: Södermanlands Hem-

bygds- och museiförbund. SFS 1991:977. SFS 1992:737. Snyder, B. R. 1971. The hidden curriculum. New York: Knopf. SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige. SOU 1992:94 Skola för bildning. Betänkande läroplanskommittén. av

SOU 1993:64 Frågor för folkbildningen.

SOU 1995:84 Kulturpolitikens inriktning. SOU 1995: 141 Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering, omfattning, erfarenheter. Stake, R. E. 1986. An evolutionary view of educational improvement. I E.R. House Red.. New directions in educational evaluation.

pp 89-102. London: The Falmer Press.

Statistisk årsbok 1995. Statistisk årsbok för Göteborg 1994. Stora Synonymordboken. 1993. Stockholm: Strömbergs. Ståhl, H. 1974. Ortnamn iNorberg. I Norbergsboken. En sockenbe-

skrivning. Norbergs kommun.

Stålhammar, B. 1995. Samspel. Grundskola Musikskola i samverkan. -

Skrifter från musikvetenskapliga avdelningen, nr 41. Göteborg:

Musikhögskolan i Göteborg.

260 Referenser

Sundgren, G. 1986a. Folkhögskolepedagogik mellan myndighet och medborgare. En studie av ett forsknings- och utvecklingsarbete på

fem folkhögskolor 1975 1978. Stockholms universitet: Pedagogiska

institutionen.

Sundgren, G. 1986b. Att bilda folket. Folkhögskolan, 12-14. Sundgren, G. 1995. Demokratins skola Om elevers tolkningsföreträde

och rätt till kunskapsprocess. Studies Educational Scien-

en egen

Research bulletin 1:95. Stockholm: Lärarhögskolan.

ces. Sundgren, G. 1996. Kunskap och demokrati. Om elevers rätt till en kunskapsprocess. Lund: Studentlitteratur. egen Svensson, A. 1994. Vilka deltar i studiecirklar Stockholm: Folkbildningsrådet.

Szabo, M. 1993. Vägen till medborgarskap. I Å. Daun B. Ehn

Red.. Blandsverige. Kulturskillnader och kulturmöten. s 17-42.

Stockholm: Carlssons.

Testad, G. 1988. Spelet i kommunen. Betydelsen av en kultursatsning

Spelet Norbergsstrejken". Kulturens roll i Bergslagen. Ett

- om projekt med forskning, utbildning och kulturverksamhet. 1987/88,

11. Uppsala: Styrelsen för Uppsala högskoleregion.

Trankell, A. 1973. Kvarteret Flisan: Om en kris och dess övervinnan-

de i ett svenskt förortssamhälle. Stockholm: Norstedt.

Tyack, D. Tobin, W. 1994. The Grammar of Schooling: Why Has Been Hard to Change American Educational Research Journal, as 31, 453-479. Våra ord. Deras uttal och 1993. Stockholm: Norstedts. ursprung. Waldén, L. 1994. Handen och Anden. De textila studiecirklarnas hemligheter. Stockholm: Carlssons.

Waldén, L. 1995. Välfärd och välbefinnande. Reflektioner om ordens

betydelse. Konferenspapper, Mimers forskarkonferens, Runö folkhög-

skola, 951204-05.

Wernersson, 1992. Könsdifferentiering och socialisation i grundsko-

lan. I R. Åberg Red.. Social bakgrund, utbildning, livschanser.

89-108. Stockholm: Carlssons.

Ödman, P-J. 1979. Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori

och praktik Halmstad: AWE/Gebers.

Referenser 261

Källor till lokalsamhällena

Norberg Almevik m 1992. Nya Lapphyttan. En rekonstruerad medeltid. Rapport 22. Institutionen for kulturvård. Göteborgs universitet.

Andersson, B-O. Red.. 1993. Norbergare minns. Berättelser från

Bergslagen. Hedemora: Gidlunds förlag. Barnens kulturfestival. Informationsbroschyr. Karbennings intresseförening 1995. Diverse broschyrer om Norberg, sevärdheter, evenemang etc. från Turistbyrån och biblioteket. DN-artikel den 20 maj 1995, "Medeltida jämslit kulturminne". DN-artikel den 31 december 1995, Här regerar vänstern med moderaterna.

Ekomuseum Bergslagen. 1995. Människa, miljö landskap. Guide-

bok. Smedjebacken.

Ekomuseum Bergslagen. 1995. Människa, miljö landskap. Öppetti-

der och evenemang 1995. Smedjebacken.

Fagersta-Posten våren 1995.

FINO-projektet 1991. Flyktingar i Norberg en utvärdering av det

kommunala jlyktingmottagandet. Norbergs kommmun.

Fors, M. m.fl. 1991. Attityder till Norbergs kommun. Utbildning i Marknads- Telekommunikationsteknik. Kunskapens Hus. Norberg. Framtiden i Norberg en enkät om hur ungdomen i Norberg ser fri- tid, bostad och yrkesval. LO-sektionens forskarcirkel 1985/86. LOsektionen i Norberg. 1986.

Hellstrand, M. Peltonen, H. 1992. F lyktingmottagandet i fem Berg-

slagskommuner. Mål, metoder och samverkan. Forum för invandring och kultur. Institutionen för samhällsvetenskap. Högskolan i Örebro. Justrell, B. 1974. Norberg under 500 år i Norbergsboken. En soc-

kenbeskrivning. Norbergs kommun. Karbennings bygdeblad. Intresseföreningens medlemsblad. 1995.

Kommunstatistik i utdrag från kommunens statistikansvarige. Kultur och fritid i Norberg. .Versamhetsberättelse 1994. Norbergs kommun. Lämemark, L-E. 1994. Orter och Ställen eller Jämfloden som blev en

Stenbeck. I Att fånga en bonde. 16 essäer om kultur i glesbygd.

Glesbygdsmyndigheten. Östersund. Lämemark, L-E. 1996. På morän så kuta vi häja te gruva. Klingande

tidsbilder från "Norbergs berslag". Under tryckning.

262 Referenser

Länstyrelsen. 1995. Befolkningsutvecklingen i Västmanlands län. Re-

gionalekonomi/näringsliv 1992:2. Västerås: Länstyrelsen.

Länsstyrelsen. 1995. Fakta om Norbergs kommun i Västmanlands län 1995-11-08. Västerås: Länsstyrelsen.

Länstyrelsen. 1996. Statistik info 1996-01-02. Västerås: Länstyrelsen.

Länstyrelsen. 1996. Pressmeddelande 1996-01-08. Länsstyrelsen: Länsarbetsnämnden. Norbergs finska förening och Norbergs finskspråkiga socialdemokratiska

förening 1987. Berättelser om finländarna iNorberg 1944 1986.

- Norbergs kommun.

Norbergs kommun. 1990. Intresseundersökning -fritidsverksamhet

Ungdomsenkäten 1990. Norbergs kommun 1991. Norberg 1991. Biten du behöver. Kommuninformation. Moberg, M. fl. Norbergsmodellen ett gräsrotsprojekt. Exempel på m. -

medborgardeltagandeprojekt krisdrabbad bruksort. C-uppsats i

i en socialt arbete. Högskolan i Östersund. Olsson, B. Red.. 1994. Bergslagssånger. Från rimsmedja och spelhus. Riddarhyttan: Grufvan.

Omsorg om människan. Äldreomsorgen i Norbergs kommun. Odaterad.

Pensionärema har sin folkrörelse. Program våren 1995 i Norberg. egen På gång. Norberg. Turistbyrån. 1995.

Rekonstruktion Lapphyttan. Utredning och förslag. Planeringsavdel-

av ningen / Länsantikvariennr 12 1985. Länsstyrelsen i Västmanlands län.

SCB 1993. Some facts about Norberg.

SCB Bakgrundsmaterial om kultur 1994: cirkelverksamhet i kommunerna 1993/94.

SCB Bakgrundsmaterial om kultur 1994:2, kulturprogram i kommunerna

1993/94. Statistik årskbok 1995.

Ståhl, H. 1974. Ortnamn i Norberg i Norbergsboken. En sockenbe-

skrivning. Norbergs kommun. Testad, G. 1988. Spelet i kommunen. Betydelsen av en kultursatsning

Spelet Norbergsstrejken Kulturens roll i Bergslagen. Ett

- om projekt med forskning, utbildning och kulturverksamhet. 1987/88, 11. Uppsala: Styrelsen för Uppsala högskoleregion. Verksamhetsberättelser och studieprogram från studieförbunden förs 1993/94 och1994/95.

Referenser 263

Nyköping Handbok för researrangörer Nyköping 1995. Välkommen till Gästabuds-

staden. Kommuninformation utgiven av Information Nyköping, 1995. Hedenskog, 1973. Folkrörelsema i Nyköping 1880-1915. I Dahl-

gren Red.. Nyköpings stads historia. Band s 705-920. Uppsala:

Almqvist Wiksell.

Kulturnämnden iNyköping, Södermanlands museum. 1987. I välstånd

och aska Nyköping 800 år. Jubileumsskrift. Kunskap Bildning Allvar Glädje ABF Nyköping 80 år 1915-1995. Jubileumskrift sammanställd av Rune Eriksson. Levnadsförhållanden iSveriges kommuner. 1994. Stockholm: Svenska Kommunförbundet. Länsstyrelsen 1993. PM 1993-06- 14 Regional problem- framtidsbild

av Södermanlands län en regional analys samt sysselsättnings- och

befolkningsprognos fram till år 2010.

Länsstyrelsen 1993. Rapport nr 3 1993 Södermanlands län och dess

kommuner en beskrivning.

Länsstyrelsen 1993. Sysselsättningsprognos 1992-2010 för Söderman-

lands län baserat näringslivsanalys Stencil, 93-06-14. på en

Mångkulturella Nyköping utvärdering av ett pågående projekt. Sten-

cil, Karin Sohlgren Nationalencyklopedin. Band 14 Nyköping plats att leva. Att och uppleva. Kommuninformation en se

utgiven av Information Nyköping, 1995.

Nyköping ger så mycket mer. Service för Dig. Kommuninformation utgiven av Information Nyköping, mars 1995. Nyköpings kommun 1995, Bam- och ungdomsplan Remissversion. Nyköpings kommun, Föreningskatalog januari 1994. Nyköpings Folkhögskola, Informationsfolder. Nyköpings Folkhögskola 25 år 1970-1995 stencil. Nyköping kan. Bättre Socialdemokraternas kommunala program för valet 1994. PRO Nyköping, Studieprogram våren 1995.

SCB 1994a. Bakgrundsmaterial kultur 1994: cirkelverksamhet i

om kommunerna 1993/94. SCB 1994b. Bakgrundsmaterial om kultur 1994:2, kulturprogram i kommunerna 1993/94.

Schnell, 1963. Nyköpings historia. Nyköping: Södermanlands Hem-

bygds- och museiförbund. SPF Nyköpingsföreningen, Program februari-september 1995. Statspensionärema i Nyköping, Program Februari 1995 september - 1995.

264 Referenser

Studieförbunden: Verksamhetsberättelser 1993/94, verksamhetsplaner,

studieprogram och annat informationsmaterial från samtliga studie-

förbund verksamma på orten.

Södermanlands Nyheter SN under perioden 1995-01-16--05-19

TjänstemannaResursen. Rapport från vår verksamhet på Tjänstemanna-

Resursen Från början 1993 till februari 1995. Skrivelse till kom-

munstyrelsen, Rut Swing.

Gunnared

ABF. 1994. Studieprogram 1994- 1 995. Gruppförsändelse till hushåll.

Diverse broschyrer kring olika arrangemang i Gunnared våren 1995.

Folkuniversitetet. 1994. Kursprogram i Göteborg våren 1995. Grupp-

försändelse till hushåll. Folkuniversitetet. 1994. Årsberättelse 1993-1994. Göteborg: Novum Grafiska AB. Folkuniversitetet. Folkuniversitetets verksamhetsidé och bildningssyn. Stockholm: Förbundskansliet. Broschyr.

GP Nordost/Angered. Samtliga mellan 1994-12--1995-05

nummer

Göteborgs stad, ADB-enheten. 1994. Elevstatistik for grundskolan per

1993-10-15, del Utdrag om Gunnared. Göteborgs stad, Gunnared. 1992. Stadsdelsnämnden Gunnared. Politiker, förvaltning, service, adresser. Broschyr till allmänheten.

Göteborgs stad, Gunnared. 1993. 1993 Årsredovisning. Göteborg:

Framåt 1994.

Göteborgs stad. 1993. Företagsamma Angered -framtidens stadsdel

i Göteborg Göteborg: ARE Annonsbyrå.

Göteborgs stad, Gunnared. 1994. 1994 Årsredovisning. Göteborg:

Framåt 1995. Göteborgs stad, Gunnared. 1994. Stadsdelsplan 1995-97. Del Budget

1995, Flerårsplan 1996-97, Konsekvensbeskrivning.

Göteborgs stad, stadskansliet. 1994 Ohälsostatistik 1993, stadsdelsnämnder. Ekonomisk analys och statistik. Göteborgs stad, stadskansliet. 1995. Utländska medborgare i Göteborg 1994-12-3 Ekonomisk analys och statistik. Göteborgs stad, stadskansliet. 1995. Fd utländska medborgare i Göteborg 1994-l2-3l. Ekonomisk analys och statistik.

Göteborgs stad, utbildning. 1994. Norra vuxengymnasiet, årsredovis-

ning 1994.

Socialdemokraterna Göteborgs partidistrikt. 1994. Kommunvalet 1994. Göteborgs stadsbyggnadskontor. 1995. Förslag till program för Ange-

reds centrum. Skrivelse.

Referenser 265

Isaksson, P-O. Tengberg, C. 1995. Arbete i Angered. Rapport

januari 1992 december 1994. Projektrapport.

Nordost 2000. Rapport juni 1993-1994. Projektrapport.

SCB:s råmaterial från projektet Fritid och fritidsstudier, 1995. SDF Gunnared. 1992. Gunnareds föreningskatalog. Broschyr. SDF Gunnared, Psykiatriska kliniken Östra sjukhuset, Folkuniversitetet. 1994. Växthuset Gunnareds gård ett samverkansprojekt mellan - SDF Gunnared, Psykiatrin i Angered och Folkuniversitetet. Verk-

samhetsberättelse 1993/ 1994 författad av projektledare Beatrice Toll.

SKS, Göteborg. 1994. Verksamhetsberättelse för SKS avdelning i

Göteborg 1993/94. Internt material. Statistisk årsbok för Göteborg 1994. 1995. Utdrag ur Göteborgsbladet 95, primärområden.

Statistiska centralbyrån. 1994. Statistik över studieförbundens verksamhet. Råtabell 99.

Studieförbundet Vuxenskolan, Angered. 1994. Studieprogram våren

1995. Gruppförsändelse till hushåll. Studieförbundet Vuxenskolan. 1994. Verksamhetsplan 1994/95. Internt material. Studieförbundet Vuxenskolan. 1994. Verksamhetsberättelse 1993/94.

Internt material.

Telefonkontakter med samtliga studieförbund i Göteborg. TBV, Göteborgsregionen. 1994. Programmet med höstens och vårens

roligaste studiecirklar och kurser 94/95. Gruppförsändelse till hus-

håll.

TBV Lärarförbundet. Diverse material om cirklama Arbetsglädje i

förskolan.

Bilaga 1 267

Förteckning

över

deltagarintervjuer

Norberg

N01 ABF, På färd mot framtiden, medelålders kvinna N02 ABF, På färd mot framtiden, kvinna i övre medelåldern N03 ABF, Japansk sömnad/konstsömnad, kvinna, pensionär N04 SV, Min gård i EU, man, sjukpensionär

N05 ABF, Mineral i Sverige, arbetslös man i övre medelåldern N06 ABF, Sjung svenska folk, kvinna, pensionär N07 SV, T rädgårdscirkeln, man i övre medelåldern N08 Sfr, Matlagning, turkisk invandrad man i medelåldern som är arbetslös

N09 ABF, Bergsmansgårdens Lina, litteraturcirkel, kvinna, pensio-

när N010 Sfr, Rockmusik, yngre man N01 1 ABF, Medeltida sång och dans, ung arbetslös men studerande kvinna N012 Sfr, Din hund, man i yngre medelåldern N013 SISU, Friskare idrott, kvinna i yngre medelåldern

No14 TBV, Nybörjarengelska, naturaliserad finländsk man i yngre

medelåldern N015 SKS, Bibelstudium, kvinna i yngre medelåldern N016 SISU, Domarcirkel foboll, ung skolflicka N017 ABF, Körsång, medelålders kvinna N018 TBV, Keramik, ung man

N019 SISU, T ravhästen/travsport, ung kvinna

N020 SV, Studiecirkeln dementa äldre på servicehem, man, äldre

pensionär N021 FU, Brickbandsvävning, kvinna, pensionär

Nyköping

Nyl ABF, Vår i markerna, pensionerad kvinna Ny2 ABF, Inflytandejrågor för pensionärer, pensionerad man Ny3 ABF, Bygd och miljö del II, pensionerad kvinna

Ny4 TBV, Av kraft, yngre arbetslös kvinna egen Ny5 TBV, Akvarell, arbetslös man i övre medelåldern Ny6 Sfr, Rockmusik, yngre man

Ny7 KFUK-KFUM, Samtal kring livet, yngre kvinna Jennifer

Ny8 SKS, Vännen hjälper, finsk kvinna i övre medelåldern

268 Bilaga 1

Ny9 ABF, Sommar i markerna, medelålders kvinna Ny10 SV, Demens-anhörigcirkel, pensionerad kvinna Nyll Mbsk, Skrivarverkstad, arbetslös kvinna i yngre medelåldern

Ny12- FS, Babysång, yngre kvinna intervjuades samtidigt med

Ny13

Ny13 FS, Babysång, intervjuades samtidigt med Ny12

yngre man Ny14 Mbsk, Miljön i konsten, arbetslös kvinna i yngre medelåldern Ny15 SISU, Orientering för barn och ungdom, kvinna i övre medelåldern Ny16 NBV, Likt och olikt kulturella möten iSverige, yngre kvinna - Ny17 ABF, Nyköping kan bättre, medelålders kvinna

Ny18 FU, Tyska, medelålders man Rolf

Ny19 Mbsk, Vävning, kvinna i yngre medelåldern

Ny20 ABF, På färd mot framtiden, yngre man

Ny21 TBV, Data, kvinna i yngre medelåldern Ny22 SV, Träd- och buskbeskärning, yngre man

Gunnared

Gul SV, Engelska, pensionerad man Gu2 SV, Engelska, SKS, landskapscirkel, pensionerad kvinna

Britt

Gu3 ABF, Rockmusik, yngre man

Gu4 SV, Jobbjakten, yngre arbetslös kvinna

Gu5 FU, Musik, medelålders arbetslös man

Gu6 FU, Musik, pensionerad man

Gu7 ABF, Engelska, yngre arbetslös somalisk man

Gu8 ABF, Engelska, yngre arbetslös iransk kvinna

Gu9 TBV, Arbetsglädje i förskolan, medelålders polsk kvinna Gu10 FS, Bibeltolkning och Mbsk, vävning, medelålders kvinna Gull SISU, Grekland, medelålders finsk kvinna

Gu12 Sfr, Fiske, ung pojke

Gu13 ABF, Instrumentbygge, medelålders arbetslös finsk man Juhani

Gu14 SKS, Vad tror du på, medelålders kvinna Gu15 ABF, Vävning, pensionerad kvinna Gu16 ABF, Författarcirkel, medelålders finsk kvinna

Gu17 NBV, Hip-hop, invandrad flicka ung Gu18 SISU, Styrka och rörlighet, yngre man Gu19 SKS, Musik, medelålders zigensk man

Gu20 ABF, Landskapscirkel, pensionerad man

Bilaga 2 269

Förteckning över informanterl

Norberg Folke Back, cirkelledare, tidigare knuten till gruvförvaltningen. Linnea Berglind, Vuxenskolan Fagersta/Norberg. Lars-Erik Bärtilson, lokalredaktör i Norberg för Fagersta-Posten. Rolf Carlsson, fritidschef. Kjell Engström, rektor för kommunala vuxenutbildningen. Erik Hjelm, pensionär, studiesekreterare i pensionäremas riksförbund PRO. Henry Lehto, ordförande i teaterföreningen, teaterpedagog, projektanställd av kommunen. Lisbeth Lind, ABF Norberg. Lars-Erik Lännermark, kulturarbetare, projektanställd av kommunen för

att slutföra visprojektet.

Rudolf Mood, pensionär, upphovsman till och eldsjäl i kulturprojektet Norbergare minns. Staffan Mood, kanslichef i kommunförvalmingen. Kent Persson, kommunalråd v. Anita Pettersson, ordförande i Norbergssektionen av Sveriges Kommunalarbetarförbund SKAF. Arne Pettersson, f.d. kommunalråd s, ordförande i kultur- och fritidsnämnden. Bengt Raatamaa, kulturchef.

Nyköping Peter Eklund, Länsstyrelsens strukturenhet.

Gudrun Engquist, verksamhetschef, Studieförbundet Vuxenskolan Nykö-

ping-Oxelösund. Göran Forssberg, kommunalråd s.

Åke Gustafsson, lärare vid Nyköpings folkhögskola sedan starten 1970.

Ola Haglund, verksamhetsledare, Studiefrämjandet i Nyköping med omnejd. Olle Hallberg, kommunens kulturchef 1974-1994. Kurt Nilsson, ordförande i Pensionärsalliansen.

I bokstavsordning, med den titel var och en hade vid intervjutillfället.

270 Bilaga 2

Roger Ohlsson, ombudsman, Nyköpingsortens ABF-avdelning. Karin Sohlgren, projektledare Mångkulturella Nyköping. Rut Swing, projektledare TjänstemannaResursen.

Eva Thunér-Ohlsson, ordförande i nämnden för Utbildning och Kultur

Nyköping.

Gunnared Frank Andersson, SDN-ordförande s, studiesekreterare ABF Göteborgsavdelningen stadsdelarna. norra Ulla-Maj Andersson, sektionschef för Studieförbundet Vuxenskolan, Nordost.

Claes Forsberg, verksamhetschef för hemspråksenheten, kultur och

invandrarfrågor, Gunnared SDF. Mikko Heikka, ordförande i Lövgärdets Musikverkstad. Per-Olof Isaksson, verksamhetschef för arbetsmarknad och sysselsättning, planfrågor, områdesansvarig för Angereds centrum, Gunnared

SDF.

Alf Isemo, journalist, GP Nordost/Angered. Kurt Johansson, Angereds PRO-förening, studieorganisatör norra kret-

sen. Anna-Lena Johnsson, ALU-arbete administratör för FIA i Gårdsten. som

Lars-Erik Olsson, fd SDN-ledamot s, ordförande i Angereds centrums

socialdemokratiska förening. Henry Tell, SDN-ledamot fp, ledamot av styrelsen för Gunnareds-

liberalema Folkpartiet. Fd ordförande i styrgruppen för projektet

Arbete i Angered.

Beatrice Toll, föreståndare för Växthuset Gunnareds gård.

Bengt-Olof Westerberg, rektor på Norra vuxengymnasiet.

Monica Wallin, cirkelledare i TBV-cirkel Arbetsglädje i förskolan

en Leif Wikner, enhetschef fritid, Gunnared SDF.

Anna Åkesson, föreståndare, Gunnared ALU-center.

Bilaga 3 271

Frågor till studiecirkeldeltagare

Bakgrund Anknytning till orten Hur länge har Du bott här

Hur kom det sig att Du flyttade hit Kan Du säga någonting om Dig själv Fritidsintressen Medlemskap i föreningar Förtroendeuppdrag Huvudsaklig sysselsättning just nu

Hur hamnade Du här Hur kom det sig att Du började i denna studiecirkeln Hur fick Du information om studiecirkeln

Hur resonerade Du när Du bestämde Dig för att börja

Vilka saker är av betydelse för val av studiecirkel

Hur tänker Du när Du väljer ämne Hur tänker Du när Du väljer vilken cirkel Du skall gå Spelar det någon roll vilket studieförbund som står bakom cirkeln

Vet Du hur cirkeln kom till Vem som tog initiativet Ett studieför-

bund, en enskild person, en förening etc.

Vad hoppades Du att Du skulle få ut av studiecirkeln när Du började

Något om den cirkel Du går i nu Hur många deltagare ingår i studiecirkeln Spelar deltagarantalet någon roll när Du bestämmer Dig för att börja i en cirkel

Hur ofta träffas ni i cirkeln

Var träffas ni någonstans lokal

Spelar tiden och platsen någon roll för Du börjar i en cirkel eller

om inte

Kostar det någonting att delta i cirkeln Spelar avgiften någon roll för

huruvida Du kommer att börja i en cirkel

studiecirkeln upplagd Hur går cirkelträffama till Är det viktigt

Hur är

hur studiecirkeln är upplagd

Använder ni något studiematerial Vad heter materialet Typ av material Är cirkelledaren anställd Studieförbundet eller är ledaren deltaav en av Är det viktigt ni har ledare

garna vem som

272 Bilaga 3

Cirkelns betydelse för Dig just nu Vad får Du ut av att gå i studiecirkeln just nu Beskriv så noga som möjligt Spelar cirkeln en betydelsefull roll i Ditt liv just nu Vad skulle Du ha gjort istället cirkeln inte funnits om

Cirkelns betydelse i Ditt framtida liv När studiecirkeln är färdig, vad tror Du att den då kommer att ha gett Dig Vad kommer att vara det bestående värdet erfarenheten, kunskapen,

minnet från cirkeln

Skulle Du ha kunnat fått liknande kunskaper och erfarenheter någon annanstans

Deltagande i andra cirklar eller i annan utbildning Har Du gått i några studiecirklar tidigare Typ av cirklar, när, hur ofta etc. Vad har Du deltagit i för annan typ av utbildning Om Du jämför studiecirklar med annan typ av utbildning, finns det några skillnader Fördelar nackdelar - Finns det någonting som är unikt med studiecirklar

Studiecirklar i Lokalsamhället Vad tycker Du präglar Ditt lokalsamhälle Vad tycker Du att studiecirklar fyller för funktion i Lokalsamhället

Skulle man förlora någonting om möjligheten att starta studiecirklar

försvann Är det någon skillnad mellan studieförbundens verksamhet och kommunens fritidsverksamhet Behöver föreningarna studieförbunden, eller hade de kunnat bedriva samma typ av verksamhet ändå

Checkningsfråga

Kontrollera informantbilden.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. . Den nya - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. . finansiering. U. U. . 3. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapet i Norden Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmer vad EU:s interna spelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområdenunder lupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 31. Attityder och lagstiftning i samverkan Ett år medEU. Svenskastatstjärtstemäns + bilagedel.C. erfarenheterav arbetet EU. i UD. 32. Möss och människor. Exempel bra 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och IT-anvåndningbland barn och ungdomar.SB. säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.A. - Om järnvägens trañkledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister 10.Forskning för vår vardag.C. DNA-register. Ju. ILEU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36. Högskola i Malmö. U. två- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkan FN:s i familjeår. S. 12.Kommuner och landsting medbetalnings- 38. NationalstadsparkenM. svärigheter.Fi. 39. Rapport från klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelaterad forskning. M. regeringensbefogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. 14.Budgetlagfmansmaktens område.Fi. 41. Statens maritima verksamhet.Fö. 15. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet. Om folkvaldaparlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheter i EU. UD. Reformerat förhandsbesked. Fi. 17.Bättre trafik med väginfonnatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen.Ju. l8.Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklars betydelser för försäkringar. Fo. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. UD. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. U. 21. Reform och förändring. Organisationoch verksamhetvid universitetoch högskolor efter 1993 års universitets-och högskolereform.U. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till inflytande, delaktighetoch ansvar. U. 23.Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan.N. 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrund och övriga EU-ländersförslagoch debattinför regeringskonferensen 1996. UD. 25.Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Banverkets myndighetsroll m.m. 33

Enskilda vägar. 46 Möss och människor. Exempel bra

lT-användningblandbarn och ungdomar. 32 Finansdepartementet

Justitiedepartementet Kommuner och landstingmed betalnings-

svårigheter.12 Kriminalunderrättelseregister Budgetlag regeringens befogenheter DNA-register. 35 ñnansmaktens område.14 Elektronisk dokumenthantering.40 Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. Presumtionsregeln iexpropriations1agen.45 brottsbalken. 30

Översyn av skatteflyktslagen.

Utrikesdepartementet

Reformerat förhandsbesked.44 Vem bestämmer vad EU:s interna spelreglerinför

regeringskonferensen 1996.4 Utbildningsdepartementet

Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första Den nya gymnasieskolan hur går det l pelare inför regeringskonferensen 1996.5 - Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering.2 Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 20 erfarenheterav arbeteti EU. 6 Reform och förändring.Organisation och verksamhet Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och vid universitetoch högskolorefter 1993års säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 universitets- och högskolereform.21 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Inflytande riktigt Om elevers rätt till och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 utvidgning. 15 En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, Det forskningspolitiskalandskapet i Norden utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga 1990-talet.28 rättigheter EU. 16 Forskningoch Pengar. 29 Sverige,EU och framtiden.EU 96k0mmitténs Högskolai Malmö. 36 bedömningarinfor regeringskonferensen 1996. 19 Cirkelsamhället.Studiecirklars betydelserför Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga individ och lokalsamhälle.47 EU-ländersförslagoch debatt inför

regeringskonferensen 1996. 24 Jordbruksdepartementet Demokratiochöppenhet.Om folkvaldaparlament i 42 Offentlig djurskyddstillsyn.13 och offentlighet EU.

Jämställdheten i EU. Spelregleroch Arbetsmarknadsdepartementet verklighetsbilder.43 Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. 34

Försvarsdepartementet Kulturdepartementet Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Från massmediatill multimedia försäkringar. 18 att digitaliserasvensktelevision.25

Statensmaritimaverksamhet.41

Näringsdepartementet Socialdepartementet Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns

Sverigesmedverkani FN familjeår. 37 upphandling av varor och tjänstermed :s miljöpåverkan.23

Kommunikationsdepartementet

Omjärnvägenstrafikledning m.m. 9 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför

två- och trehjuligamotorfordon.l l

Bättretrafik medväginformatik.17

Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 Forskningför vår vardag. 10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet

Batterierna en laddad fråga. 8 - Nationalstadsparker. 38 Rapportfrån klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. 39

FRITZES

Bcsrâillningnr: Frir/.cs kundtjänst, 106 47 Smckhnhn F;1x8-25()ZI, Telefon 08-690 9 90

Hänvisat till av

Ur KB:s samlingar

4 Innehållsförteckning

4.3.4 Att förstärka gemenskap som redan finns 83

4.4.1 Förbättrat självförtroende och möjlighet till eftertanke och självinsikt 93

4.4.3 Att uppskattas andra 97

4.6.5 Studiecirkeln, självklar organisationsform eller en

6 Innehållsförteckning

5.1.2 Servicesamhälle, småforetagande och arbetspendling 116

5.1.4 Tolkning: Cirklamas betydelse för lokalsamhället 125

5.2.6 Folkbildning och föreningsliv med djupa historiska

5.3.2 Människor från jordens alla hörn 161

8 Innehållsförteckning

6.2.1 Fritt och frivilligt 185

6.2.2 Sakorientering 186

6.3.1 Kulturbevarande och kulturfömyande 194

6.4.4 Medborgerlig identitet 205

6.5 Skötsamhet, nätverk och självreglering 207

6.7.1 En individcentrerad demokratitolkning 221

6.7.2 En samhällscentrerad demokratitolkning 223

6.7.3 En kommunikativ demokratitolkning 226

6.8 Studiecirkeln och statens folkbildningsmål 230

6.8.1 Erfarenhetsutbyte och ömsesidig förståelse

6.8.2 Jämlikhet ifråga om möjligheter

6.8.3 Medborgarkompetens ökad delaktighet och

7 Cirkelns mångsidighet 239

7.1 Olika arenor olika på cirklarna 239

7.2.2 Deltagarna som grupp 242

1 Bakgrund

2 Forskningsstrategi

2.1 Design

2.2 Konkret

2.2.1 Datainsamling

2.2.2 Den kvalitativa

2.3 Resultatens räckvidd

2.4 Disposition

3 Sex

3.1 Sofia

3.2 Jennifer

3.2.1 Tolkning: Cirkeln, individen och

3.3 Mia

3.3.1 Tolkning: Cirkeln, individen och

3.4 Juhani

3.4.1 Tolkning: Cirkeln, individen och

3.5 Rolf

3.5.1 Tolkning: Cirkeln, individen och

3.6 Britt

3.6.1 Tolkning: Cirkeln, individen och

4 Cirkelvärden

1 Intresse

1.1 Intressefördj upning

4.1.2 Att pröva olika typer studier

4.2 Lärande

4.2.1 Att fortbilda och meritera

4.2.2 Att hålla

4.2.3 Att och bevaka sina intressen

4.2.4 Att klara

4.2.5 Att berika sin fritid

4.2.6 Att bli en del i gänget

4.2.7 Att förstå

4.2.8 Att bli del av historien

4.3 Gemenskap

4.3.1 ...störst är vi kommer

4.3.2 Kravlös gemenskap

4.3.3 Vänner för livet

4.3.4 Att förstärka finns

4.3.5 Att träffa andra och komma ut

4.3.6 Gemenskap med andra i samma situation

4.3.7 Gemenskap med människor med annan bakgrund

4.4 Att växa som människa

4.4.2 Att hitta en personlig uttrycksform

4.4.3 Att

4.5 Medborgarvärden

4.5.1 Att våga uttrycka sig och kunna argumentera

4.5.2 Att ta och fatta kollektiva beslut

4.5.3 Ett forum for och

102 Kapitel 4

4.6 Studieformen

4.6.1 Fritt och frivilligt. Lärande utan krav och tvång

4.6.2 Att bedömd