Tre rapporter om studiecirklar

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

T RE RAPPORTER

oM

STUDIECIRKLAR

..-Mwxwmwm m...

Stndieförbnndens roll i vuxenutbildningen

av Kjell Rubensson

"man lär

sig

än

träffas

tror att "

mer man genom

av Petros Gougoulczkis.

. . . . . . .

Rockmusik som folkbildning

Thomas Öhlund

av

x®

WW

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

., Statens offentliga utredningar WW 1996: 154

§7 Utbildningsdepartementet

Tre rapporter om

studiecirklar

Studieförbundens roll i

vuxenutbildningen

Reflektioner i anslutning till en analys ULF-data av Kjell Rubenson

man lär sig mer än man tror att träffas

genom

En studie av samhällsinriktade studiecirklar Petros Gougoulakis

Rockmusik som folkbildning

En kvalitativ undersökning studieförbundens av musikverksamhet Thomas Öhlund

Betänkande av Utredningen för statlig

utvärdering av folkbildningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, pâ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress : Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Illustration: Uggla och Lasse Åberg

mus,

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20400-2 Stockholm 1996 ISSN 0375250X

Studieförbundens Roll I

Vuxenutbildningen

Reflektioner i anslutning till en

ULF-data

analys av

Kjell Rubenson

SOU 1996: 154

Förord

Föreliggande studie är utförd inom ramen för den statliga utvärderingen av folkbildningen, SUFO 96 Dir. 1994: 12. Studien bidrar, tillsammans med de andra projekten, underlag till departementets utvärdering, är men ett självständigt forskningsprojekt. De resultat här redovisas som svarar författaren själv för. Studiens syfte är att med hjälp av SCB:s Undersökning levnadsförav hållanden ULF analysera hur rekryteringen till studieförbundens cirkelverksamhet och annan vuxenutbildning gestaltat sig sedan mitten av 1970-talet. Jämförelser mellan ULF-data och andra källor visar på viss underen rapportering i ULF för vissa kursarrangörer, främst studieförbund. Frågans utformning i ULF är sådan karaktär att det är högst troligt av att personer som deltagit i t.ex. ett studieförbunds körsångsaktivitet eller en föreningskurs inte uppfattat att han/hon i själva verket varit registrerad som cirkeldeltagare. Det finns anledning att anta att underrapporteringen ser relativt likartad ut vid de olika mättillfällena och att det därför är möjligt att göra jämförelser över tid, är ett syftena med föreliggande som av studie. Det är emellertid viktigt att uppmärksamma att ULF främst fångar upp dem som uppfattat sig ha deltagit i någon form utbildning, kurs av och/eller studiecirkel. Deltagarsiffroma i denna studie är därför inte direkt jämförbara med dem tidigare redovisats Jonsson och Gähler som av

i Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering omfattning och erfarenheter

SOU 1995:141. Jag vill framföra ett stort tack till Carl-Gustaf Andrén, Agneta Charpentier och Lars Göransson, som ansvarar för SUFO 96, för ett mycket gott samarbete.

Linköping i september 1996

Kjell Rubenson

SOU 1996: 154

Författaren

Kjell Rubenson, 1944. Professor i vuxenpedagogik vid University of British Columbia, Kanada och adjungerad professor vid Linköpings universitet, där han tidigare innehade professuren i vuxenpedagogik. Under år har hans forskning främst berört frågor kring vuxenutbildning senare och jämlikhet, kopplingen mellan arbetsliv och utbildning samt forskningens utnyttjande i policyprocessen.

SOU 1996: 154

Innehållsförteckning

Förord

Ålder utbildningsnivå 28 -

Deltagande i förhållande till politisk, facklig och foreningsaktivitet 35 J ämlikhet i ett återkommande utbildningsperspektiv 39 Form av vuxenstudier och benägenhet att återkomma

Tabellbilagor

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 9

Folkbildningens särart och målsättning

Den tidiga utvecklingen av folkbildningen i Sverige visar påtagliga likheter med skeendet i andra europeiska länder. Efter hand uppstod emellertid former av folkbildning inte minst studiecirkelverksamhet - - som avviker från motsvarigheter i andra länder. Resultatet denna utveckling av blev en jämförelsevis unik bildningsverksamhet för starkt kopplad vuxna, till folkrörelser och med frihet och frivillighet utmärkande kriterier som trots betydande bidrag från stat och kommun. Som bl.a. Inge Johansson 1991 hävdat skapade folkrörelsema funen gerande demokrati mitt i förrnyndarsamhället. Nästan varje förening startade vid sekelskiftet ñera studiecirklar och många dem grundade av egna bibliotek, ofta i anslutning till studiecirklama. Denna form bildning av och organisatorisk träning blev av stor praktisk betydelse för folkrörelsemas parlamentariska insats. Riksdagsledamoten och folkskolläraren Hemfrid Bark Nerrnan, 1952, 82 berättar exempelvis hur han fick sitt s första offentliga uppdrag i studiecirkel: att revisorsuppleant läsa en som upp revisionsberättelsen, och jag minns att jag hade våldsam rampfeber. Rörelsemas fokusering bildningsfrågan byggde motvikt till den upp en etablerade eliten. Vissa av folkbildningens ideal och särdrag återfinns helt naturligt också i den internationella litteraturen men då i anslutning till andra begrepp. Personlighetsidealet och folklig kultur nämns i olika europeiska länder ofta i anslutning till socio-kulturella former vuxenutbildning. Enligt av Van Gent 1992 har det ofta rört sig att förmedla neutral form om en av socio-kulturell utbildning. Vad saknas idéplanet i litteraturen som kring den socio-kulturella vuxenutbildningen är den nära kopplingen till folkrörelserna, som framkommer så tydligt när svensk folkbildning behandlas. En intressant företeelse i litteraturen är föreställningen att vuxenutbildningen i sig kan ses som en folkrörelse. I Sverige betraktas den i stället som en gren inom respektive folkrörelse. En aspekt, annan som kommer fram i litteraturen, har att göra med hur urskiljbara och strukturerade folkrörelsemas bildningsinsatser är. Vad karakteriserar den som svenska situationen är att det inom rörelsen skapats särskild organisaen tion för folkbildningen. De ansträngningar som görs olika kvinnoorav ganisationer, miljörörelser, fredsrörelser och andra i länder t.ex. som Tyskland och USA innehåller i sig viktig bildningskomponent. en Skillnaden är att denna inte skiljs ut och organiseras fristående aksom en tivitet utan ingår som en integrerad del i rörelsens praktik. Det rör sig här

Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

inte allmän medborgerlig bildning utan bildningsprocessema, som beom står självstudier, seminarier, allmän informationsspridning etc., som är av direkt knutna till förverkligandet rörelsens mål. Denna verksamhet är av också tydlig i politiska frihetsrörelser. Charta 77 i dåvarande Tjecko-

slovakien kan tjäna ett gott exempel. När rörelsen bildades genomsom fördes bildningsinsatser. Inledningsvis insamlades, analyserades stora och sammanställdes information förhållandena i samhället. Dessa om undervisningsmaterial förmedlades senare i seminarier, föreläsningar, studiecirklar och fria Det finns också otaliga exempel på teatergrupper. motsvarande verksamhet bland frihetsrörelser i Latinamerika och Afrika.

Vi ñnner också liknande i anslutning till demokratiseringssträprocesser vanden i flera europeiska länder under slutet av förra århundradet. Den speciella situationen i Sverige och Norden hänger samman med att staerkännande och ekonomiska satsning har lett till bildandet av studitens eförbund med betydande administrativa resurser. Bildningsarbetet har därigenom skilts självständig aktivitet och getts tre roller: folkut som en rörelseorgan, vuxenutbildare och kulturbärare. I och med 1947 års folkbildningsreform och införandet av statsbidrag

för studiecirkelverksamheten kom förhållandet mellan studieförbundens samhälls- och rörelseroll förändras och folkbildningen blev ett av inatt för förverkligandet statens mål. 1944 års folkbildningsutstrumenten av redning framhöll behovet åtgärder för att göra det fria och frivilliga av folkbildningsarbetet allmänt och såg huvuduppgift för folkbildmer som

ningen personlighetsbildning, medborgerlig bildning, elementär

att ge bildning och fackbildning. I 1947 års reform betonas neutraliteten i folkbildningsarbetet och rörelseproñleringen Utredningen behandtonas ner. lar folkbildningen inom för utbildningssituationen i Sverige. Så ramen

länge skolväsendet i vårt land inte nått sin fulla utveckling kommer be-

en

tydande del det bildningsarbete, måste fattas skolans uppgift

av som som ligga inom det frivilliga bildningsarbetets råmärke SOU 1946:68, s att 8. Kopplingen mellan skola och folkbildningsverksamheten framhölls också i skoldebatten. Enligt Arvidson 1985 lägger man under 1940-talets omfattande utredningsarbete märke till ett klart samband mellan skooch folkbildning. Så framhöll t.ex. 1940 års Skolutredning skolans uppgift förbereda och stimulera för deltagande i det fria och frivilliga att bildningsarbetet. 1960 års folkbildningsutredning närmast en teknisk översyn av var

statsbidragen till folkbildning och ungdomsverksamhet. Översynen moti-

kunskapsstoffet omsätts allt snabbare och den stigande levveras av att nadsstandarden tillät alltfler människor ur skilda samhällsgrupper att som odla intressen vid sidan förvärvsarbetet SOU 1961:44. Direktiven av inget stärka folkrörelseförankringen och betänkandet går nämner om att

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 11

inte närmare in denna fråga. Det är emellertid intressant att notera att

1963 års proposition betonade folkrörelseförankringen betydligt kraftiga-

re än betänkandet. Statsrådet framhöll anknytning till folkröatt genom relsema kan folkbildningsarbetet bidra till att stärka demokratin. Propositionen var emellertid försiktig angående hur långt folkrörelseförankringen skulle sträcka sig och betonade att folkbildningsarbetet även skulle vara oberoende medlemsorganisationema. Arvidson 1985, 200 av s anför i anslutning till proposition 1963:36 Med begreppet

fritt och fri-

villigt" nämligen att folkbildningsarbetet skall helt oberoenavses vara de av direktiv från stat och kommun, organisationer och enskilda och att

det fritt skall kunna utvecklas och efter behov och förutsätt-

anpassas ningar hos de människor de vänder sig till Enligt propositionen bör det statliga stödet inriktas kvalitetsbetonande verksamhetsformer och verksamhetsområden.

Proposition 1967:85 angående vissa åtgärder inom Vuxenutbildningens

område utgör startpunkten för grundläggande omdaning en av vuxenutbildningsfältet och markerar att vuxenutbildningen blivit central fråga en i utbildningspolitiken. De två stora nyheterna i reformen inrättandet var av en kommunal vuxenutbildning och skapandet fast organisation av en

för televisions- och radioprogram för utbildningsändamål. Målgruppen för reformen den s.k. begåvningsreserven. Propositionen innehöll

var också förslag allmän höjning bidragen till studieförbunden. om en av Mycket snart svängde emellertid opinionen och begåvningsreserven sköts i bakgrunden och istället inriktades uppmärksamheten på de resurssvaga. Under den fördelningspolitiska reformperioden 1970-76 låg, förutom vuxenstudiesociala åtgärder, tyngdpunkten i ett kraftigt ökat stöd till folkbildningen som ansågs ha särskilt stora förutsättningar nå dessa att grup-

per. Genom deltagande i folkbildning och vuxenutbildning skulle

annan de svaga gruppernas stärkas varigenom de bättre skulle kunna resurser kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor. Satsning folkbildningen kan ses som ett uttryck för statsmaktemas tolkning vilken form av av utbildning som hade störst möjlighet att verka resursskapande för de aktuella gruppema. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla den koppling som gjordes mellan arbetslivets demokratisering och folkbildningen. Ökad ekonomisk demokrati förväntades verka motiverande för individens efterfrågan vuxenutbildning medan folkbildningen i sig

också var ett viktigt instrument i demokratiseringsprocessen.

Trots den stora ökningen och införandet bidrag har bidragsförav nya ändringarna inom 1970-talet emellertid närmast karaktären justeringar av och sker i stort inom de fastlades vid 1947 års reform. I disramar som kussionerna framfördes emellertid krav starkare folkrörelseföranken

ring och direktiven till 1975 års folkbildningsutredning framhöll förutom

12 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

den fördelningspolitiska ambitionen att folkrörelsekaraktären borde beoch förstärkas SOU 1979:85. I de tilläggsdirektiv som den borvaras gerliga regeringen utfärdade efter regimskiftet 1976 tonas den folkrörelseanknutna verksamheten ned. Enligt statsstödet var det inte önskvärt att denna verksamhet skulle breda ut sig bekostnad av det studiearbete vänder sig till bredare allmänhet. I stället angavs, som riktlinje för som en utredningens fortsatta arbete, att de fördelar som ett folkrörelseanknutet studiearbete skulle tillvaratas och utvecklas, utan att det studiearbete gav har förankring för den skull ñck ersättas. I 1981 års proposom en annan sition konstateras att de övergripande målen i stor utsträckning är gemenför folkbildningen och andra delar av vuxenutbildningen. Vidare samma har den nära kopplingen mellan å sidan reformeringen och demokraena tiseringen arbetslivet och å den andra sidan utbyggnaden av folkbildav ningen kraftigt tonats ned. Trots dessa förändringar behålls den fördelningspolitiska målsättningen för vuxenutbildning och folkbildning i propositionstexten. I enlighet med propositionen infördes ett radikalt förändrat och kraftigt förenklat bidragssystem. Det är först med proposition 1990/91 :82, som innebär en brytning mellan folkbildning och vuxenutbildning och inrättandet av en ideell förening med myndighetsansvar, Folkbildningsrådet, situationen radikalt som förändras och folkrörelseförankringen kommer i förgrunden. Folkbild-

ningsrådet 1993, 5 beskriver folkbildningens uppdrag enligt följande:

s Enligt den proposition 1990/91:82 låg till grund för 1991 års som riksdagsbeslut skall folkbildningen vara fri, frivillig och självstyrande. De grundläggande skälen till att stödja folkbildningen är att den bidrar demokratisk grundsyn och utveckling i samhället. till en Folkbildningens anordnare skall själva lägga fast målen för verksam- . heten medan riksdag och regering fastställer målen för bidragsgivningen. Statsbidrag till folkbildning motiveras viljan att stödja en av verksamhet syftar till att göra det möjligt för människor att påsom verka sin livssituation och skapa att delta i samhällsutengagemang vecklingen.

Utbildningsklyftoma skall utjämnas och utbildningsnivån i samhället

. skall höjas. Socialt och kulturellt missgynnade grupper skall priorite- Särskilt invandrare och handikappade ska uppmärksammas. Statsras.

bidraget får inte användas för uppdragsutbildning eller kommersiell

verksamhet. Statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor skall utgå i form av . ett gemensamt bidrag uttryckt i kronor med en årlig uppräkning som hänsyn till löne- och prisutvecklingen. Bidraget fördelas sedan tar mellan folkhögskolor och studieförbund Folkbildningsrådet som av även för uppföljning och utvärdering verksamheten. Regesvarar av

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 13

ringens utvärdering ska bygga dels på underlag som Folkbildegen

ningsrådet lämnar årligen, dels en fördjupad utvärdering fristående från den som Folkbildningsrådet utför.

Parallellt med en förstärkt folkrörelseanknytning har, kanske något paradoxalt, samhällsrollen också förstärkts. Folkbildningen har kommit att engageras i uppdragsutbildningen och utnyttjas vidare som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument. Härigenom har dess roll för höjandet av

bildningsnivån bland de stora grupperna också blivit mer central och

kopplingen till stat och andra intressen än folkrörelseorganisationema starkare. Från den korta presentationen utvecklingen från 1947 går att dra nåav gra slutsatser för den empiriska analysen: ° betoningen av rörelseanknytning har förstärkts ° trots ökad betoning av rörelseanknytning har folkbildningen också i ökad utsträckning utnyttjats för att nå allmänna politiska mål och påverkas härmed naturligtvis av intressen utanför folkrörelsema 0 situationen inom det allmänna skolväsendet har starkt påverkat statsmaktemas syn folkbildningens uppgift 0 folkbildningens fördelningspolitiska ambition betonas i policydokument trots nedtoning av vissa av instrumenten för att förverkliga dessa mål ° kopplingen till arbetslivets utveckling har setts som central i den fördelningspolitiska ambitionen.

Mot bakgrund av hur synen på folkbildningens särart och målsättning utvecklats skall vi med hjälp av SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden analysera hur rekryteringen till studieförbundens cirkelverksamhet och annan vuxenutbildning gestaltat sig sedan mitten av 1970-talet. Befolkningens stigande utbildningsnivå och betoningen av humankapitalet diskuteras i relation till rekryteringen till studiecirklar och andra former av vuxenutbildning. Kopplingen mellan deltagande i studiecirkelverksamhet och engagemang i folkrörelser, föreningar och politiken berörs kortfattat. Ett försök görs också att beakta rekryteringen utifrån ett longitudinellt perspektiv. Vår diskussion börjar med anslagsutvecklingen till folkbildningen och då särskilt studiecirkelverksamheten.

14 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Generella anslag till folkbildning och vuxenutbildning

De statliga anslagens utveckling sedan 1970 redovisas i Figur Linjen beskriver det totala anslaget till vuxenutbildning stannar vid 89/90 som beroende att uppgifter saknas för 1990/91. Under den fördelningspolitiska perioden var folkbildningen liksom annan vuxenutbildning, jämfört med andra utbildningsformer, mycket gynnad. Medan de reella resurserför vuxenutbildning och studieförbund ökade med 112 respektive 114 na procent ökningarna inom den obligatoriska skolan och högre utbildvar ning små; 29 och 27 procent under det att gymnasieskolan minskade med 24 procent. Under de borgerliga mandatperiodema mellan 1976/77 till 1981/82 fortsatte ökningen för folkbildningen och vuxenutbildningen fram till den ekonomiska krisen och den s.k. besparingspropositionen proposition 1980/81:20. I relation till andra utbildningsfonner var folkbildning och vuxenutbildning fortfarande gynnade, dock inte i annan

utsträckning som tidigare. Under den följande femårsperioden

samma minskade stödet till folkbildning och vuxenutbildning i allmänhet för att därefter stiga något. Av Figur 1 framgår att när ökningen kom under slutet av 1980-talet steg anslagen till studieförbunden mindre än vuxenutbildningsanslaget i sin helhet.

Figur 1: Ökning statliga anslag till olika utbildningsformer med basen 1970/71 0 av 200

I 00 -o- Obligatoriska skolan -I- Gymnasie skolan Högre utbildning -N- , Vuxenutbildning -nr- Studieförbund -0- Folkhögskola

-50

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 15

I stället var det den kommunala vuxenutbildningen, som allt sedan det borgerliga regeringsinnehavet varit relativt sett mer gynnad än studieförbunden, som expanderade snabbast. Det kan här vara av intresse att se närmare relationen mellan anslagen till kommunal vuxenutbildning och studieförbunden. Första året, 1970/71, av den fördelningspolitiska eran erhöll KOMVUX 92 procent av vad som anslogs till studieförbunden. 1975/76 hade andelen sjunkit till 51 procent för att därefter gradvis stiga. 1976/77 var den 61 procent för att 1981/82 uppgå till 83 procent. I mitten av 1980-talet hade den relativa ökningen till KOMVUX nått en sådan nivå att de två anslagen nu vari stort identiska. Den relativa ökningen fortsatte och 1990/91 erhöll KOMVUX 20 procent mer än studieförbunden. Om 1970-talet var Vuxenutbildningens och studieförbundens årtionde har ökningen under de senaste tio åren främst skett inom skolväsendet och den högre utbildningen. En av hömstenarna i den fördelningspolitiska strategin är det 1976 införda särskilda vuxenutbildningsstödet, som finansieras av en särskild vuxenutbildningsavgift, vilken tas ut som viss andel av lönesumman. Erfarenheterna hade visat att det främst var de resursstarka grupperna som utnyttjade möjligheterna till vuxenutbildning. De särskilda anslagen omfattade ursprungligen vuxenstudiebidrag för längre utbildningar på grund- och gymnasieskolenivå främst i KOMVUX, tim- och dagstudiestöd för deltagare i studiecirklar och korta ämneskurser i folkhögskola samt bidrag till uppsökande verksamhet arbetsplatsen. Till de rekryteringsstödjande åtgärderna vill vi också föra den särskilda timersättningen för Grundvux-studerande. Genom dessa riktade åtgärder ville man försöka utjämna de reella förutsättningarna för att kunna delta. Särskilt grundläggande för strategin var den uppsökande verksamheten, skulle tjäsom na som ett instrument för att åstadkomma den nödvändiga attitydförändringen. Förutsatt att man nådde framgång härvidlag skulle vuxenstudiestöden tillförsäkra målgruppen verkliga möjligheter att genomföra studierna. I Figur 2 redovisas de riktade anslagens utveckling under den aktuella perioden. De statliga anslagen till uppsökande verksamhet och timstödet för Grundvux-studerande upphörde i början av 1990-talet. Uppgifterna är hämtade från Statsliggaren för respektive år.

16 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Figur 2: Ökning statliga anslag till olika vuxenstudiestöd med basen 1976/77 0 av 400 350 i 300 Ö

:Tim-dag stöd I Vuxenstudiebidrzg n Timersättning grundvux I Uppsökandeverks. arb.

Utifrån ett studieförbundsperspektiv är debfrämst utvecklingen av de korta studiestöden och anslaget till uppsökande verksamhet som är av intres- Av Figur 2 framgår att de korta stöden byggdes ut kraftigt under slutet se. 1970-talet och 1980/81 var de i det närmaste 2,5 gånger högre än av 1976/77. Under 1980-talets första del minskade anslagen för att sedan öka något. Under 1990-talet skedde kraftig reduktion och 1995/96 var en statsbidragen 40 procent lägre än vid dess införande 1976/77. Anslaget till uppsökande verksamhet fram till att det upphör 1991/92 följde i stort samma mönster även om variationema var något mindre. Timersättningen till Grundvux-studerande avviker i den mening att anslagsposten ökade dramatiskt under 1980-talets första hälft för att därefter kraftigt reduceras. Studiebidragen följde den generella utvecklingen men drabbades inte lika hårda nedskärningar under 1990-talet som de korta stöden. I av och med de stora utbildningssatsningama i anslutning till den dramatiskt ökade arbetslösheten har vuxenstudiestöden kraftigt förändrats. I början l980-talet infördes ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Från av 1985/86, då det uppgick till 50 miljoner, ökade det nominellt gradvis till 75 miljoner 1992/93 för att året därefter stiga till hela 2 856 miljoner. Som jämförelse kan nämnas att anslaget till vuxenstudiebidragen detta år 950 miljoner. Resultaten i föreliggande studie berörs emellertid invar

te den pågående dramatiska utvecklingen då data tyvärr inte täcker

av nu denna period. En av slutsatserna inför den fortsatta analysen är att studieförbunden förlorade sin prioriterade ställning i början av l980-talet. Vidare kan konstateras att satsningen rekiyteringsstödjande åtgärder, som gynnsamt

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 17

bör ha påverkat utvecklingen av studiecirkeldeltagandet under 1970-talet, gradvis har försvagats. Följden härav är att möjligheterna att förverkliga de fördelningspolitiska målen liksom studieförbundens roll i detta arbete försvagats. Uttryckt annat sätt, klyftan mellan den ambition utsom trycks i officiella dokument och resursallokeringen har vidgats.

18 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Beskrivning av utnyttjat källmaterial

Underlaget till avsnittet om rekrytering till och effekter av folkbildning

och annan vuxenutbildning bygger på specialbearbetningar av den s.k.

ULF-statistiken SCB:s undersökningar levnadsförhållanden. av

Sedan början av 1970-talet pågår inom SCB en kartläggning av den

svenska välfärdens innehåll, utveckling och fördelning. Arbetet inom ULF går bl.a. ut att rapportera löpande statistik inom olika välfärdskomponenter. Fr.o.m. 1979 tillämpas i ULF en indelning i fyra huvudteman som återkommer med viss periodicitet. 0 Sociala relationer politiska trygghet, sociala relationer, familj resurser, ° Arbetsliv sysselsättning och arbetsmiljö, ekonomi, utbildning. ° Hälsa och omsorg. ° "Fysisk miljö boende, transporter, fritid.

I varje ULF-omgång finns ett antal centrala indikatorer från varje komponent med. Urvalet 1975-1979 omfattade i åldrarna 16-74 år. Fr.o.m. personer 1980 är den övre åldersgränsen 84 år. Undersökningen är riksomfattande och urvalet som ursprungligen bestod av 12-14 tusen personer uppgår sedan 1980 till 7-8 tusen individer. Varje intervju omfattar ett stort antal

frågor och tar ungefär en timma i anspråk. Från och med 1986 ingår en

paneldel i undersökningen. Härigenom har det blivit möjligt att följa sam-

ma individ över tid. Panelen uppgår till ca 40 procent av den ursprungli-

Urvalet till ULF-undersökningarna som är riksomfattande ga gruppen. torde likvärdigt med ett obundet slumpmässigt från hela populatiovara omfattar i princip alla stadigvarande bosatta i Sverige i åldrarna nen, som 16-74 år. Detta innebär att vi betraktar ULF-statistiken som giltig för hebefolkningen. De specialbearbetningar som utförts i anslutning till denna studie omfattar åren 1975, 1979, 1986/87, 1990/91 samt 1992/93. Vidare utnyttjas

panelen 79-86/87 samma individer intervjuades vid de två tillfällena.

Studien koncentreras naturliga skäl folkbildningen, främst studiav eförbundens cirkelverksamhet. I syfte att få ett övergripande perspektiv vuxenutbildningen i Sverige redovisas det totala deltagandet i vuxenutbildning. Vidare uppmärksammas utbildning anordnad av arbetsgivaren kommit att inta alltmer central roll inom den totala vuxenutbildsom en ningen.

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 19

Vem är vuxenstuderande

I litteraturen är det vanligt att man med vuxenstuderande menar en person som börjat studera efter några års förvärvsarbete och/eller hemarbete. Vidare förekommer att vuxenstuderande definieras med hänvisning till vissa utbildningsforrner. I ULF-statistiken används inte dessa definitioner utan undersökningarna ger en enkel redovisning av studieaktiviteten för personer i åldrarna 16-74 84 från 1980. Att inkludera traditionella ungdomsstuderande i statistiken över deltagande i vuxenutbildning är vilse-

ledande. Vi har därför inte tagit med dem vilka åldersmässigt kan betraktas som traditionella heltidsstuderande i grundskola under 17 år, gymnasieskola under 20 år och universitet under 25 år. Då

det är av intresse att också uppmärksamma ungdomars deltagande i folkbildning

kommer vissa beräkningar att göras på samtliga ingår i ULF-studien.

som Eftersom en stor del av deltagandet i vuxenutbildning kortare avser kurser ger en kartläggning som begränsas till vid intervjutillfallet pågående kurser en felaktig bild. I ULF kartläggs därför deltagandet under den

senaste 12-månadersperioden. Såsom studiedeltagare räknas personer som svarat frågan: Deltog du i någon utbildning eller kurs under... Räkna även med kurser och ut-

bildningar arbetstid samt kortare kurser, hobbykurser och liknande. För att stimulera intervjupersonemas minne erhöll de i samband med frågan ett svarskort som angav de vanligaste kursarrangörema: Fackföreningen Studieförbund ABF, Vuxenskolan, Medborgarskolan, TBV, Kurs-

verksamheten, Studiefrämjandet, etc

3 Korrespondensinstitut . 4 Arbetsgivaren . 5 AMU-center . 6 AMS Arbetsmarknadsstyrelsen .

7 Radio/T V och skaffat kursboken

. 8 Folkhögskola . 9 Kommunal vuxenutbildning . 10. Statens skolor för vuxna Norrköping, Härnösand ll Grundskolan . 12 Gymnasieskolan . 13 Universitet eller högskola . 14. Annan

Vid redovisning av kursarrangör ingår den intervjuade endast en gång. Statistiken ger information om antalet personer som deltagit t.ex. i studieförbundens cirklar under mätperioden och inte antalet kursdeltagare. I

20 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

ULF insamlas för varje person uppgift om högst fyra kursarrangörer.

Jämförelser mellan ULF-data och andra källor visar på en viss under-

rapportering i ULF för vissa kursarrangörer, främst studieförbund. Enligt SCB torde underrapporteringen främst avse SCB, 1991: 34f:

° kortare, kompetensgivande kurser t.ex. hobbybetonade kurser

° studiecirklar som är löpande föreningsaktiviteter ° personer, som under perioden deltagit i fler än fyra utbildningsformer ° personer med studieavbrott.

Härtill bör läggas dem som inte uppfattar den aktivitet som de deltagit i som kurs eller utbildning. Frågans utformning i ULF är av sådan karaktär att det är högst troligt att personer som deltagit i t.ex. ett studieförbunds

körsångsaktivitet eller en föreningskurs inte uppfattat att han/hon i själva

verket varit registrerad som cirkeldeltagare. Under åren 1978-1989 innehöll listan över kursarrangörer även klubb/förening Av den vuxna befolkningen" var det 4,1 procent som under året deltagit i denna verksamhet. Det är högst sannolikt att större delen av dessa kurser i formell mening arrangerats av ett studieförbund. Betraktas samtliga ha varit stu-

diecirklar stiger deltagandet för 1986 från 13,9 till 17,5 procent personer

som deltagit i båda formerna räknas enbart en gång. Våra beräkningar

ger anledning att anta att de personer som rapporterat att de följt en kurscirkel anordnad av klubb och/eller förening delvis skiljer sig från dem som rapporterat att arrangören varit ett studieförbund. De förra var yngre och hade något högre utbildning och vidare var könsfördelningen jämnare än blandstudiecirkeldeltagarna. Om man, som SCB, antar att underrapporteringen eller glömskan främst drabbar dem som deltagit i många kurser bör gruppskillnadema vara något större än vad ULF-data visar SCB, 1991. Eftersom det primära i ULF inte är att skatta den exakta omfattningen av enskilda kursarrangörers verksamhet utan främst ge en bild ur ett fördelningspolitiskt perspektiv är underskattningen mindre problematisk. Det är emellertid

viktigt att, som diskuterats ovan, uppmärksamma att ULF främst fångar

dem uppfattat sig ha deltagit i någon form av utbildning och/e1upp som ler kurs och kan missa kulturaktiviteter som formellt registreras som stu-

diecirkel se Jonsson och Gähler, 1996. Det finns anledning att anta att

underrapporteringen ser relativt likartad ut vid de olika mättillfällena och att det därför är möjligt att göra jämförelser över tid, som är ett av syftena med föreliggande studie. Vår diskussion börjar med folkbildningens samhörighet med folkrörelsema.

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 21

samhörighet med folkbildningsrörelsen

ULF-92 innehöll frågan: I det svenska samhället finns det olika slags

sammanslutningar och rörelsen Hur stor samhörighet känner du pass personligen med... Listan, som upptog 11 sammanslutningar/ rörelser, innehöll bl.a. alternativet folkbildningsrörelsen, t.ex. studieförbund som ABF och vuxenskolan. Svaret angavs i form av en skattning enligt skalan O till 10, där 0 betyder känner ingen alls samhörighet med och 10 känner mycket stark samhörighet med. Av Tabell l framgår i vilken grad de tillfrågade kände samhörighet med de olika rörelserna. I tabellen har svaren grupperats enligt följande, 0 inte alls, 1-5 viss och 6-l0 hög och vidare redovisas medelvärdet dels totalt och dels för män respektive kvinnor.

Tabell 1: samhörighet med olika folkrörelser/sammanslutningar enligt ULF-92. Procent och medelvärde n 4959.

Internal. hjälprörelsen 37,2 33,0 29,8 3.69 3.36 4.01 6.47 Fackförenings-rörelsen 36,7 41,6 21,7 3.20 3.35 3.05 3.31 Fredsrörelsen 46,2 28,4 25,4 3.14 2.83 3.45 l2 Folkbildnings-rörelsen 46,6 32,2 21,2 2.82 2.66 2.99 3.57 Svenskakyrkan 43,1 43,8 13,1 2.44 2.03 2.86 l0.32 Konsument-koperativet 49,1 36,6 19,3 2.35 2.26 2.41 2.07

p0.0l p0.05 Det är också intresse att vilket samband som finns mellan samhöav se righet med folkbildningsrörelsen och övriga rörelser, vilket finns redovisat i Tabellbilaga A.

Nästan hälften sade sig inte känna någon gemenskap alls med folk-

bildningsrörelsen medan ungefär en femtedel personer som angivit vär-

dena 6-l0 upplevde mycket stark samhörighet. Vid en jämförelse mellan de olika rörelserna hamnar folkbildningsrörelsen i mitten. Svenska folket kände samhörighet med i första hand idrottsrörelsen, miljörörelsen och

22 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

internationella hjälprörelsen och i viss mån också fackföreningsrörelsen och fredsrörelsen. Däremot var man förhållandevis ljummare till frikyrko-, nykterhets- och kvinnorörelsen. Med undantag för idrotts- och fackföreningsrörelsen kände kvinnorna större gemenskap med de listade rörelserna. Av korrelationskoefñcientema i Tabell A21 framgår att folkbildningsrörelsen uppvisade relativt höga samband med freds-, kvinno-, internationella hjälp- samt miljörörelsen. Detta innebär att närhet till folkbildningsrörelsen kan ses som del ett större omfattande av engagemang också dessa andra rörelser. Sambanden med idrottsrörelsen, frikyrkan och svenska kyrkan var relativt låga. Med tanke på folkbildningens framtid är det oroande att samhörighetskänslan förefaller sämre utvecklad bland yngre än äldre I personer. gruppen under 30 år var det bara omkring 14 procent sig ha hög som uppgav gemenskap med folkbildningsrörelsen medan 60 procent helt saknade samhörighet. Folkbildningsrörelsen tycks ha ett mycket starkt stöd bland de politiskt aktiva av vilka hälften kände stor samhörighet. Bland dem som inte var medlem i något politiskt parti var det något mindre än en femtedel som var av motsvarande uppfattning. Det förelåg inga säkerställda skillnader med avseende region.

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 23

Folkbildningens roll i vuxenutbildningen

I Sverige var vuxenutbildning länge synonymt med folkbildning. Det är inte förrän under 1960-talet i och med tillkomsten av kommunal vuxenutbildning som begreppet vuxenutbildning blir allmänt. Inrättandet av en x i kommunal vuxenutbildning och skapandet fast organisation för av en te-

i levision och radioprogram för utbildningsändamål innebar en differentie-

l

ring av vuxenutbildningen, där folkbildningen inte korn att inta samma särställning som tidigare utan ryms, som en av flera utbildningsformer,

i

under paraplyet vuxenutbildning. Inom den statliga byråkratin, departeg ment och Skolöverstyrelsen inrättas särskilda avdelningar för vuxenutbildning och vuxenutbildningen får en särskild post i budgeten under vilken folkbildningen ingår. Folkbildningsbegreppet behåller emellertid en stark ställning och folkbildningens företrädare håller fast vid språkbruket folkbildning och vuxenutbildning för att markera den egna verksamhetens särart. I och med 1991 års vuxenutbildningsrefonn upphör vuxenutbildningen samlingsnamn och ett enhetligt policyområde. Den att vara kommunala vuxenutbildningen förs till det kommunala skolsystemet och blir en integrerad del av skolan. AMU hade redan tidigare blivit en enskild myndighet och folkbildningen kom att ledas av en ideell förening med myndighetsansvar. Trots den differentiering som skedde i och med 1967 års reform kom, som framgår av Tabell 2 och studieförbunden att förbli en dominerande kursarrangör. Den explosionsartade utvecklingen av personalutbildningen sedan mitten av 1980-talet orsakade emellertid en dramatisk förändring av vuxenutbildningens struktur. Utvecklingen mot den s.k. informationsekonomin med ökade krav på arbetskraftens kompetens återspeglas i siffrorna över deltagandet i olika former av vuxenutbildning. Den kraftiga ökningen av personalutbildningen framgår delvis av tabellerna 2 och 3 samt Figur som visar en ökning av kurser anordnade av arbetsgivaren från 5,1 procent av befolkningen 16-74 år 1975 till 14,8 procent 1993 5,5 respektive 15,7 procent av den vuxna befolkningen.

24 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154 Tabell 2: Studiedeltagande under 1975, 1979, 1986, 1990, 1993 efter kursarrangör. Hela befolkningen 16-74 år, procent.

Kommunal vuxenut-

Tabell 3: Studiedeltagande under 1975, 1979, 1986, 1990, 1993 efter kursarrangör. Vuxna befolkningen" 16-74 år, procent.

Kommunal vuxenut-

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 25

Under motsvarande period skedde först en uppgång i deltagandet i studieförbundens verksamhet fram till slutet av 1970-talet när den uppgick till 15,4 procent och därefter en kraftig nedgång till 9,8 procent 1993 l5,6 och 10,1 av den vuxna befolkningen. Som följd härav minskade studieförbundens andel av den totala verksamhet från 41 procent 1975 till 25 procent 1993, se Figur Under samma period ökade andelen kurser av anordnade av arbetsgivaren från 16 till 40 procent.

Figur 3: Deltagande i kurser arrangerade av studieförbund och arbetsgivare totalt och i procent av totala deltagandet, 1975-1993 45 40 . 35 30

0 1975 1979 1986 1993 År Förändringarna i Vuxenutbildningens struktur med alltmer dominerande en roll för personalutbildningen har inneburit att en allt större del vuxenutav bildningen ligger utanför statens direkta inflytande och andra mål, styrs av i detta fall produktions- och lönsamhetskriterier. Vidare har utvecklingen av uppdragsutbildning och utnyttjande av folkbildning och allmän vuxenutbildning i arbetsmarknadspolitiska syften inneburit att den av samhället till-

handahållna vuxenutbildningen knutits närmare arbetslivet. Vi återkom-

mer till denna utveckling i den avslutande diskussionen se sidan 35.

Vad gäller övriga former av vuxenutbildning, har utifrån ett befolkningsperspektiv inga dramatiska förändringar inträffat under perioden 1975-1993. Andelen i befolkningen, som studerat vid KOMVUX och eller högskola, har successivt ökat något. Det totala deltagandet steg från 32,1 procent 1975 till 38,7 procent 1990 för att sedan sjunka något till 37,6 procent 1993. Dessa siffror är lägre än vad som framkommit i SU- FO-enkäten och det internationella projektet läsfärdigheter, om vuxnas där man rapporterar ett deltagande på cirka 50 procent befolkningen av

26 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Jonsson och Gähler, 1995; OECD, 1995. Skillnaden kan till viss del beatt ULF-data gäller året 1992 och de två andra studierna rapporterar ro läget 1994. Den viktigaste orsaken torde emellertid bero olikheter i undersökningamas uppläggning. Det finns därför anledning att tro att siffi Tabell 2 och 3 representerar strikt och traditionell deñnirorna en mer tion begreppet studier än de undersökningar som rapporterat ett av betydligt högre deltagande. Det intressanta är emellertid att se hur deltagandet utvecklats över tid. Härvidlag kan konstateras att den totala ökningen tycks ha planat ut efter den kraftiga expansionen under senare delen av 1970-ta1et. Folkbildningen skiljer sig i flera väsentliga avseenden från andra forvuxenutbildning. Till skillnad från kurser anordnade av arbetsgimer av och kompetensinriktade utbildningar ses inte studierna som ett led varen i yrkeskvaliñkationen utan bedrivs för nöjes skull, se Tabell Komvuxstuderande liksom i andra längre utbildningar såg nästan utepersoner slutande studierna ett led i yrkeskvaliñkationen. Däremot angav fysom

fem studiecirkeldeltagare motivet hobby/kurs för nöjes skull. Som

ra av tidigare diskuterats är det troligt att personer som uppgivit klubb som arrangör i formell mening troligen varit registrerad som cirkeldeltagare. Motiven för dessa deltagare överensstämmer i stort med dem som studiecirkeldeltagarna De följt kurser arrangerade av fackföreangav. som ningen betydligt oftare än andra annat skäl". Med tanke på studiangav eförbundens dubbla roll, medborgarutbildning och kurser för rörelsens medlemmar är det möjligen något förvånande att inte en större andel av studieförbundens cirkeldeltagare angivit "annat skäl." Antingen var det få deltog andra än nöjes- och i viss mån också yrkesskäl eller så har som av inkluderat rörelserelaterade skäl under nöjes/hobby kategorin. Det man faktum att en så stor andel av fackföreningsdeltagama och i viss utsträckning också folkhögskolans elever utnyttjat möjligheten att ange "annat skäl kan möjligen tala för att få studiecirkeldeltagare ansåg sig ha andra än de angivna motiven.

1 AMU 01:94 1 89 10 i Arbetsgivaren n1087 99 1

Nedgången i cirkelverksamheten, liksom motiven för att söka sig dit, kan

ses som en utveckling från kollektivistisk kunskapsinhämtning i rikt-

en ning mot mer individuella former och från självbildning till utbildning

och yrkesutbildning se Arvidson, 1993.

28 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Förändringar i deltagarstrukturen

1975-1993

I detta avsnitt redovisas hur deltagandet gestaltat sig med avseende på ålder, utbildning, kön, hemort och nationalitet under den aktuella perioden. Beräkningarna är utförda med s.k. logistisk regression och anger benä-

genheten oddset för att viss skall delta i förhållande till benä-

en grupp genheten för deltagandet i referensgrupp oddskvot sätts till En en vars lägre oddskvot än l att benägenheten för att i fråga deltaanger gruppen git är lägre än benägenheten för referensgruppen medan en kvot över 1 den är större. En att skillnaden är statistiskt säkerställd i anger att anger 95 fall hundra och markerar att skillnaden är sann i 99 fall av av hundra. Oddskvoterna har beräknats utan kontroll u. k. och med kontroll m. k.. I det fallet hur sambandet t.ex. mellan deltasenare anges gandet i studiecirklar och ålder ut håller andra variabler under ser om man kontroll ålder, utbildningsbakgrund, samhällsklass, kön och hemort. t ex För att inte tynga läsningen med sida upp och sida ner med tabeller har huvuddelen dessa samlats i en tabellbilaga. av

Ålder utbildningsnivå

-

Tabellema B.1-B.4 visar hur deltagandet i studieförbundens verksamhet,

kompetensgivande utbildning KOMVUX, högskola, Grundvux, gymnasieskola, statens skolor för vuxna, korrespondensutbildning och även

folkhögskola, kurser anordnade arbetsgivaren samt det totala deltaav

gandet fördelar sig med avseende ålder och utbildningsnivå.

Innan analyserna redovisas skall nämnas att under perioden 197 5-1993 har befolkningens utbildningsbakgrund förändrats dramatiskt. 1975 hade befolkningen i åldrarna 16-74 mindre än 9-årig förgymna- 42 procent av sial utbildning. 1993 hade deras andel sjunkit till 17 procent. Inkluderas

samtliga saknar någon form gymnasial utbildning har andelen un-

som av der den aktuella perioden sjunkit från 54 till 29 procent, se Figur Under period steg andelen med högre utbildning från 12 procent till 25 samma

Med stigande utbildningsnivå har uppfattningen om vad som

procent. skall betraktas korttidsutbildad förändrats. Nivån mindre än 9 års som förgymnasial utbildning relevant i slutet 1960-talet när diskussiovar överbryggande utbildning initierades. Redan vid denna tidpunkt nen om stod det emellertid klart att allt eftersom så gott som alla ungdomar utöver

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 29

grundskola också genomgår gymnasieskola borde begreppet korttidsut-

bildad vidgas. De saknade tvåårig gymnasieskolutbildning borde

som därför få del av satsningen på överbryggande utbildning SOU 1971:80. Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för återkommer till den vuxna fråga och föreslår att individernas rätt till vuxenutbildning utsträcks till

att omfatta utbildning på gymnasial nivå SOU 1996:27, 10. Kommit-

s. tén föreslår att rättigheten skall omfatta tillägnandet kunskaper via av kurser i gymnasieskolans kärnämnen och karaktärsämnen eller motsvarande en nivå motsvarande fyra terminer i gymnasieskolan. I detta perspektiv kan det vara av särskilt intresse att observera eventuella skillnader i studiecirkel- liksom vuxenutbildningsbeteende i allmänhet mellan dem

i som genomgått längre och kortare gymnasieutbildningar.

i

i

7 Figur 4 Befolkningens utbildningsnivå, : 16-74 år, 1975-1993.

i

50 ,

i I förgymnasial utbildning IGymnasiaI kortare3år än i D Gymnasial utbildning 3år u Högre utbildning

1975 1979 1985 1993 År Vid jämförelsema har vi valt att låta "24 år och yngre, liksom gruppen de med en förgymnasial utbildning utgöra referensgrupp varför benägenheten för deras deltagande genomgående till l i tabellerna. anges Under perioden har det skett en dramatisk förändring i riktning mot ett allt högre relativt deltagande bland 60 år och äldre i studiecirklar personer

se Tabell B.1 i bilaga B. 1975 var benägenheten att de skulle delta 33

procent lägre än för under 25 år. Efter gradvis, och under gruppen en senare år accelererande, relativ uppgång bland de äldre rollerna ombytvar

ta. 1975, 1979 och 1986 uppvisade 25-49-åringar den största benägenheten att delta medan det 1993 inte fanns någon skillnad mellan ålders-

grupperna 25-49, 50-59 och 60-. De äldre befinner sig i ett läge på livscykeln där utbildningar, som främst syftar till yrkeskvaliñkation, saknar

30 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

relevans. Det är därför helt naturligt att de i mycket liten utsträckning deli kompetensgivande former vuxenutbildning. Som framgår av tar av Tabell B.2 domineras denna form vuxenutbildning av personer under av 25 år. Situationen härvidlag har inte ändrats under den aktuella perioden. Däremot är åldersstrukturen jämnare för kurser anordnade av arbetsgiva- Tabell B.3. I tabellen deltagandet dels för hela den vuxna poren, anges pulationen dels för de anställda. Härigenom underlättas jämförelse med former vuxenutbildning. Åldersskillnaden för denna form andra av av vuxenutbildning har gradvis ökat under perioden och 25-59 år gruppen har i förhållande till de fått allt större del kakan. Det är något yngre en av förvånande att deltagandet bland 60 och över som fortfarande personer befann sig i arbetslivet så högt det I ULF-93 rapporterade var som var. nästan fem i denna att de året innan deltagit i en kurs anorden av grupp nad arbetsgivaren. Bland dem under 25 år var det bara 12,1 procent av som deltagit i en sådan kurs. Hur vuxenutbildning totalt fördelar sig över livscykeln visas i Tabell B.4. Av denna framgår att deltagandet under den aktuella perioden flyttats i åldrarna och att den markerade skiljelinje, tidigare gick mellan upp som 25-49 och 50-59 förskjutits 10 år uppåt i åldrarna och går grupperna nu mellan åldrarna 50-59 och 60-. Vi måste emellertid vara uppmärksamma på att det totala deltagandet består mycket olika former av vuxenutav bildningar, vilket framgått uppvisar helt olika åldersstrukturen som, ovan, Att slå ihop dessa till ett totalmått, vanligen görs, är därför ganska som tveksamt och kan försvåra diskussion om hur olika typer av vuxenuten bildning kan spela olika roller i en övergripande vuxenutbildningsstrate-

gi.

Helt i enlighet med vad som genomgående rapporterats i litteraturen är deltagandet högst bland de högskoleutbildade och lägst bland dem med

endast en förgymnasial utbildning. Det emellertid intressant att notera att skillnaden med avseende på är utbildningsnivå är betydligt mindre för studieförbundens verksamhet än för kompetensgivande utbildningar, kurser anordnade av arbetsgivaren eller vuxenutbildning totalt. Ser vi t.ex. ULF-75 var oddskvotema utan kontroll vid jämförelse mellan de högst och lägst utbildade 1.98 för studieförbund, 7.54 för kompetensgivande utbildning, 5.61 för kurser anordnade arbetsgivaren vi till dem hade anställning och

av om ser som

4.85 för vuxenutbildning totalt. Vad gäller kurser anordnade av arbetsgiförsvinner skillnaden mellan de högst och lägst utbildade när vi tar varen

hänsyn till samhällsklass, vilket inte är fallet för övriga utbildningar se

Tabell B l-B4 under kolumn "oddskvoter med kontroll. Skillnaden mellan de högst och lägst utbildade har, med undantag för kompetensgivande utbildning, avtagit något och vid 1993 års mätning var

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 31

den mindre än vid någon de tre föregående insamlingstillfällena. Vad av gäller studieförbundens verksamhet innebär detta att nedgången i deltagande inte varit lika dramatisk bland de korttidsutbildade bland dem som med högre utbildning. 1979, då deltagandet högst, hade 21,1 var som procent av dem med högre utbildning gått i en cirkel medan endast 11,8 procent deltagit 1993. Motsvarande siffror för dem med förgymnasial utbildning 12,9 procent och 7,6 Med tanke på tids var procent. senaste diskussioner kring nödvändigheten ett kunskapslyft bland dem av som saknar gymnasial utbildning inger siffrorna över deltagande i kompetensgivande utbildning delvis nedslående läsning. Trenden bland dem med en bara en förgymnasial utbildning tycks ha varit minskande deltagande ett snarare än ett ökat. Detta hänger naturligtvis med alltfler samman att genomgår gymnasiet ungdomsstuderande. De valt inte fortsätsom som att ta är ofta negativa till utbildning medan de kommit i åldrarna i som upp allmänhet saknar anledning att genomgå längre fonnell utbildning. en Det är därför inte underligt att dessa är svåra rekrytera till dengrupper att na form av utbildning. En aspekt är intresse i anslutning till annan som av kunskapslyftet är förhållandet mellan med korta och långa personer gymnasieutbildningar. Med undantag för studieförbundens cirkelverksamhet uppvisar de med långa gymnasieutbildningar ett något högre deltagande än de med korta utbildningar. Skillnaden är emellertid mindre än den mellan personer med förgymnasial utbildning och de genomgått en som en kortare gymnasieutbildning.

Samhällsklass

Resultaten i Tabell B.8 bekräftar återigen att möjligheterna

att genom arbetet få del av utbildning är olikt fördelade. 1993 genomgick 45,2 procent av högre tjänstemän en kurs eller utbildning anordnad arbetsgivaren av medan motsvarande siffra för icke facklärda bara uppgick till 16,4 procent. Sedan 1979 har skillnaden mellan dessa två i legat grupper stort kvar på samma höga nivå. 1975 och 1979 det tjänstemän på mellanvar nivå som oftast fick del utbildning anordnad arbetsgivaren. Sedan av av 1980-talet har det främst varit högre tjänstemän följt som denna typ av utbildning. Samtidigt utbildning kommit att få central roll i den som en mer ekonomiska debatten tycks deltagandet i utbildning anordnad arbetsav givaren få allt tydligare hierarkisk fördelning. Skillnaderna kvarstår, en

om än på något lägre nivå, när vi kontrollerar för utbildning, ålder, kön

en och hemort. Jämför vi oddskvotema i Tabell B.8 och Tabell B.3 framgår,

som förväntat, att möjligheten att få tillgång till utbildning anordnad

av arbetsgivaren i högre grad beror i yrkeshierarkien befinner sig var man

Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

än utbildningsnivå. en persons Vad gäller studieförbunden är bilden Anslutningen till studien annan.

ecirklar har genomgående varit högst bland lantbrukare vars benägenhet

delta 1993 i det närmaste fyra gånger så hög som icke facklärdas. att var Efter hand har skillnaden mellan tjänstemän och arbetare avtagit och 1993 förelåg inga signifikanta skillnader.

Kön

Skillnaden mellan kvinnor och män har, som framgår av Tabell B.5 män utgör referenskategorin, kommit att bli mest påtaglig vad gäller deltagande i studieförbundens verksamhet. Benägenheten för kvinnor att söka sig till denna verksamhet har varit två gånger högre än männens. I ca samband med det sjunkande deltagandet i cirkelverksamheten drabbades kvinnorna Det har sålunda skett viss utjämning vilken har komvärst. en mit till stånd inte männen ökat sitt deltagande utan grund av genom att kvinnornas minskning varit betydligt kraftigare. Kvinnorna överväger att också något i kompetensgivande utbildning även om de absoluta skillnaderna varit relativt små. Mer intressant är utvecklingen inom kurser anordnade arbetsgivaren. 1975 förhållandet mellan könen i stort sett av var det omvända till deltagande i studiecirklar dvs. två gånger högre bland Efter successiv utjämning förelåg det 1993 inte längre någon männen. en statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna. Detta faktum gäller oavvi till i arbetslivet eller befolkningen i stort. sett om ser personer

Ortstyp

Nordhaug 199l:94 diskuterar, med anknytning till vuxenutbildningen i Norge, social kontra regional jämlikhet. Hans utgångspunkt är att det är det kan föreligga viss motsättning mellan dessa två rimligt att anta att en ambitioner. Anledningen är att lägre socialgrupper dominerar landsbygden medan ansträngningama att nå de utbildningsmässigt eftersatta främst sker i städerna. I detta perspektiv är det intressant att grupperna skillnaderna i deltagarstruktur mellan skilda regioner i Sverige notera att varit relativt små, särskilt jämfört med de sociala olikheterna. Som fram-

går Tabell B.6 Stockholm utgör referenskategori har skillnaderna,

av de i vissa fall varit statistiskt säkerställda, varit mycket måttliga. även om

För studieförbunden gäller att Södra mellanbygden genomgående tycks

uppvisa högt deltagande och Stockholm tenderar att ligga något lägre. ett

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 33

Etnisk bakgrund

Senaste årtiondens stora invandring har inneburit övergång från ett i en hög grad homogent samhälle till ett mångkulturellt. Enligt ULF-93 hade

sammanlagt 15,7 procent av befolkningen i åldrarna 16-74 år någon form

av invandrarbakgrund. Detta är kraftig ökning sedan 1975 då deras en andel av befolkningen uppgick till 11,7 procent. Ungefär två tredjedelar hade själva invandrat medan övriga s.k. andra generationens invandrare. var Allteftersom invandrarnas andel vuxit har deras situation i det svenska samhället väckt ökat intresse i samhällsdebatten. Maktutredningens med-

borgamndersökning visar att det föreligger, om inte dramatiska, så i alla

fall signifikanta skillnader mellan invandrare och övriga. Invandrarna ansåg sig, i jämförelse med dem som är födda i Sverige, ha mindre möjlig-

heter att påverka sin situation och svagare samhörighet med organiserade

rörelser. Dessutom kände de sig mer politiskt utanförstående Petterson, Westholm och Blomberg, 1989. Invandrarnas situation uppmärksammades tidigt av folkbildningen, ursprungligen svarade för SFI-undersom visningen och inom för försöksverksamheten med uppsökande ramen verksamhet i början 1970-talet ingick invandrarna målav som en av gruppema SOU 1974: 54. Hur väl man lyckats framgår delvis Tabell av B.7, som visar sambandet mellan nationalitet och deltagande. Trots att andel invandrare är relativt stor är det endast ett begränsat antal komsom

mer med i stickprovsundersökningar typ ULF. Det går därför inte att

av närmare studera speciella undergrupper, t.ex. vilket land härpersonen stammar från.

Ser vi till andel deltagare i studiecirklar Tabell B.7 förelåg det inga

säkerställda skillnader 1975, 1979 eller 1986. Vid senaste mätningen, 1993, ökade skillnaden och utländska medborgare från icke nordiska länder var mindre benägna att delta än svenskfödda. Denna negativa utveckling kan möjligen förklaras att det under år är andra av senare grupper som invandrat till Sverige och vidare kan det minskade statsanslaget ha . påverkat rekryteringen till studiecirklar. När vi kontrollerar för utbildningsbakgrund, socioekonomisk grupptillhörighet och ålder är skillnaden inte längre statistiskt säkerställd. Situationen ser något annorlunda ut för den kompetensgivande utbildningen där medborgare från icke nordiska länder 1993 deltog i högre grad än övriga nationella Detta torde grupper. förklaras av att SFI-utbildningen i allmänhet bedrivs vid KOMVUX, att Grundvux samlar ett betydande antal invandrare och vidare de att

grund av högre arbetslöshet oftare kommer i åtnjutande kompetensgi-

av vande utbildning. Det visar sig också att när hänsyn tas till yrkessituationen så försvinner skillnaden.

34 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Läget inom kurser anordnade arbetsgivaren liknar i stort det för stuav diecirklar. Ser vi till de anställda det endast 1993 som det förelåg stavar tistiskt säkerställda skillnader då utomnordiska medborgare uppvisade ett lägre deltagande.

En viktig förutsättning för invandrares möjlighet att aktivt påverka sin situation och bidra till ett civilt mångkulturellt samhälle är att de någor-

lunda behärskar svenska. Personer, födda utomlands som var 6 eller äldre när de kom till Sverige fick frågan; Hur skulle Ni själv bedöma Er förmåga att läsa svenska. Tycker Ni att Ni läser svenska mycket bra, egen ganska bra, ganska dåligt eller mycket dåligt Enligt ULF-data var det

mycket få, knappt 2 procent, av de tillfrågade som ansåg sig läsa svenska ganska eller mycket dåligt. Med tanke det begränsade antalet invan-

kommer med vid varje intervjutillfálle och problemet med att drare som få de inte kan svenska att ställa är siffran troligen en underskattsom upp ning. Inte förvånande deltar denna grupp sällan i vuxenutbildning. 1992-93 hade bara 3,8 procent följt en studiecirkel, jämfört med 9,9 procent dem hade svenska som modersmål. Situationen för denna, av som visserligen lilla, troligen mycket utsatta grupp har inte förbättrats unmen der den aktuella ZO-årsperioden. Att situationen vad gäller medverkan i studiecirkelverksamheten för invandrare generellt kan ha försämrats bekräftas i dessa analyser. 1992-93 uppvisade, till skillnad från tidigare år, de invandrare ansåg sig läsa svenska bra signifikant lägre deltagande som än de hade svenska modersmål. Samma utveckling gäller för utsom som bildning anordnad arbetsgivaren och vuxenutbildning totalt. av

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 35

Deltagande i förhållande till politisk, facklig och föreningsaktivitet

I ULF ingår frågor om medlemskap och aktivitetsgrad i olika organisationer och föreningar samt politiska partier. Tyvärr finns samtliga frågor bara vissa år vilket gör att det inte är möjligt att jämföra utvecklingen under hela perioden 1975 till 1993. Vår diskussion tar inledningsvis upp relationen mellan grad politisk av och facklig aktivitet och deltagande i studiecirklar och annan vuxenutbildning 1979 och 1993. Utifrån de olika frågorna har befolkningen indelats i fyra grupper efter politisk respektive facklig aktivitetsgrad: ° medlem i politiskt parti respektive fackförening ° medlem ° medlem och går möten ° medlem som går på möten och deltar aktivt i verksamheten

Inledningsvis skall framhållas att endast mindre del befolkningen en av överhuvudtaget har något samröre med ett politiskt parti. 1979 det bavar ra 15,2 procent som på något sätt knutna till ett politisk parti och 1993 var hade andelen sjunkit till 11,6 procent. Som framgår Tabell föreligger av ett tydligt samband mellan politisk aktivitetsgrad och deltagande i studieförbundens cirklar. Ju aktiv, enligt den skala använts här, mer som större benägenhet för att delta i en cirkel. De medlemmar och som var deltog aktivt i ett politiskt parti hade, i jämförelse med icke medlemmar, ungefär tre och en halv gång så stor benägenhet att delta i cirkel. en Däremot fanns inte samma tydliga relation mellan politisk aktivitetsgrad och deltagande vad gäller andra former vuxenutbildning. av

36 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Tabell 5: Deltagande i olika former vuxenutbildning, totalt efter facklig och politisk aktivitetsgr: av procent och oddskvoter.

Variabel Kategori Studieförbund Arbetsgivaren Vuxenutb. totalt Oddskvot Oddskvot Oddskvot n % u. m. k. % u. k. m. % u. m.

Fackligt Deltagitaktivt 22,2 1.5l 1.35 22,5 3.32 2.77 61,5 2.73 2.51 7 aktiva Gått möte 17,5 1.12 1.03 19,0 2.67 2.37 44,0 l.34 l.27 16 anställda -79 Medlem 13,7 0.83 0.80 12,4 l.61 1.56 33,3 0.86 0.85 21 medlem 15,9 l l 8,1 1 1 36,9 l 1 10 Fackligt Deltagit aktivt 14,2 1.97 1.90 33,8 2.22 1.92 61,4 2.56 2.68 3 aktiva Gått möte 10,7 1.43 1.41 29,9 l.85 l.67 44,6 1.30 1.37 anställda -93 Medlem 10,0 1.33 1.32 25,0 1.44 1.40 42,0 1.16 1.26 1 medlem 7,7 l l 18,7 1 l 32,3 1 l Politiskt Deltagit aktivt 33,6 3.08 3.05 20,9 1.57 l.48 55,7 2.64 2.73 aktiva -79 Gått möte 23,5 l.88 l.85 18,2 1.33 1.28 47,3 1.88 1.93 Medlem 16,4 1.20 1.20 14,5 1.01 1.01 33,5 1.06 1 1 medlem 14,1 1 1 14,4 1 1 32,3 1 l 7 Politiskt Deltagit aktivt 26,7 3.63 3.49 30,4 1.22 1.10 48,9 l.86 2.13 aktiva -93 Gått möte 18,5 2.26 2.2l 25,0 0.93 0.87 42,0 1.41 1.66 Medlem 13,5 1.55 1.53 28,7 1.13 1.14 32,9 0.95 1.19 medlem 9,1 l 1 26,3 1 l 34,0 l 1 4

p0.0l "Utbildning och ålder p0.05

Det kan här intresse att knyta till Johansson 1991 som diskuvara av an terar huruvida studieförbundens verksamhet står i bättre överensstämmelse med den elitistiska än den radikala demokratiuppfattningen. Det finns enligt författaren tecken, som skulle kunna tolkas som att verksamheten den elitistiska demokratiuppfattningen. Sålunda tycks, mestyrs av Johansson, studieförbundens samhällssektor utbilda en elit för uppnar drag i olika samhälleliga besluts- och ledningsfunktioner. Resultaten i Tabell 5 skulle kunna bekräftelse denna tes. Det finns emelses som en lertid, framhåller Johansson, bild än den som folkbildningsoren annan ganisationemas inforrnationsskrifter förmedlar. Oavsett hur studieplaner och läromedel är utformade och hur verksamheten presenteras i inforrnationsskrifterna utgör, enligt denna bild, arbetsforrnen i sig en träning i enlighet med den radikala demokratiuppfattningen. Vestlunds enkät till studiecirkeldeltagare visst stöd för denna tolkning, då även deltagare i ger

praktisk-estetiska och språkcirklar ansåg att de genom cirkeln fått ökad

förståelse för demokrati och blivit politiskt aktiva Vestlund, 1985. mer Vi måste naturligtvis komma ihåg det här rör sig deltagarnas ä att om uppfattning och att Vestlunds undersökning inte följt upp huruvida deltagar-

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 37

na blivit mer politiskt aktiva. Tyvärr saknar ULF information det slag, av som krävs för att direkt pröva antagandet att verksamhetsformema i sig

bidrar till politisk träning. Vidare kan påståendet om elitism i den mening

Johansson använder det ifrågasättas. Det faktum med olika att personer utbildningsbakgrund inte skiljer sig i politisk aktivitet enligt våra analyser av ULF-93 skulle kunna ses som att vissa delar studieförbundens av cirkelverksamhet förser breda grupper med de kunskaper och färdigheter som krävs för att medverka i det politiska livet. Härigenom bidrar de till

att möjliggöra en alternativ kanal till makten se Maktutredningen SOU

1990:44, s 400. Facklig aktivitetsgrad har grupperats enligt samma skala politisk som aktivitetsgrad. Som Tabell 6 visar, fanns det tydligaste sambandet mellan facklig aktivitetsgrad och deltagande i kurser anordnade av arbetsgivaren. Ju högre aktivitetsgrad -ju större benägenhet att ha deltagit i en kurs anordnad av arbetsgivaren. Däremot var det enbart de mest fackligt aktiva som, jämfört med icke medlemmar, uppvisade ett något högre deltagande i cirkelverksamheten. 1992 och 1993 innehöll ULF frågor om medlemskap och förtroendeuppdrag i föreningar och organisationer. Utifrån dessa har vi skapat ett aktivitetsindex med tre skalsteg: ° medlem i någon förening och/eller organisation ° medlem men har inget förtroendeuppdrag ° har förtroendeuppdrag i någon eller några föreningar

Tabell 6: Deltagande i olika former av vuxenutbildning 1992 efter medverkan i förening och organisationer, procent och oddskvoter.

Studieförbund Arbetsgivare Vuxenutbildning totalt Delt. Oddskvoter Delt. Oddskovter Delt. Oddskvoter % u. m. k." % u. m. % u. m. k.

medlem n40 l 3 6,7 1 1 20,5 l l 28,1 1 l Medlem n49l7 10,9 l.70 l.65 27,5 l.47 1.32 36,2 l.52 l.54 Styrelseuppdrag n2l92 15,7 2.60 2.50 31,6 l.79 l.50 46,1 2.28 2.02

p0.0l Utbildning och ålder p0.05 Resultaten i Tabell 6 visar att personer, som var medlemmar i föreningar också hade större benägenhet att komma med i någon studiecirkel, särskilt de som hade styrelseuppdrag. Samma relation gällde för kurser an-

38 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

ordnade arbetsgivaren, även om olikhetema var något mindre. Det av tycks sålunda personer som var allmänt aktiva också i högre grad som om sökte sig till vuxenutbildning. Detta visar sig också när vi ser olika forfritidsaktiviteter. Personer som ofta deltog i körsång, slöjd eller mer av sömnad samt läste böcker och tidskrifter hade ungefär dubbelt så stor benägenhet att söka sig till en studiecirkel jämfört med dem som aldrig ägsig dessa och liknande aktiviteter. nar

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 39

Jämlikhet i ett återkommande

utbildningsperspektiv

Analysema hitintills har, med hjälp av olika årgångar ULF, beskrivit

av hur deltagande gestaltat sig under perioden 1975-1993. Vi byter fokus nu och riktar intresset mot hur utvecklingen över tid gestaltat sig för den enskilde individen. Härvidlag utnyttjas panelen, består drygt 4000 som av individer. Dessa intervjuades först i anslutning till ULF-79 och sedan åter i ULF-86/87. Härigenom kan vi följa dessa deltagande under personers

perioden 1979-86/87. I ULF-86/87 ingick, förutom den vanliga frågan

om deltagande under det senaste året också fråga rörande vuxenuten bildningsaktiviteter under perioden mellan de två ULF-enkätema: Deltog Du i någon utbildning eller kurs under åren 1980-1984 I Tabell 7 redovisas hur panelens deltagande i vuxenutbildning sett ut under de tre aktuella perioderna, 1979, 1980-84/85, 1986/87.

Tabell 7: Longitudinell redovisning av deltagande 1979, 1980-84 och 86/87 efter ålder 1979, procent, n3840.

Deltagande Ålder 1979

liga tillfällen medan 35,3 procent aldrig deltagit. Vidare kan vi att 22,7 se procent deltog under två av de tre perioderna medan 36,2 procent stude-

rade under en av perioderna. Av dem som 1979 sade sig ha följt någon form av vuxenutbildning under de föregående året deltog drygt 40

pro-

cent också 80-84 och 85/86 medan bara knappt en fjärdedel aldrig åter-

kom till studier. Detta understryker den allmänna uppfattningen att när

någon väl kommit med i vuxenutbildning är benägenheten hög

att personen återkommer för ytterligare studier.

40 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Styrkan med de tvärsnittsstudier som redovisats ovan är att de ger en bild hur selektionen sett ut vid olika tidpunkter. Däremot missar de en av väsentlig aspekt nämligen att belysa i vilken utsträckning skillnaden mellan olika ackumuleras över tid. Ur perspektivet livslångt lärande grupper vill vi veta i vilken grad ojämlikheten med avseende t.ex. utbildningsbakgrund utvecklas som ett resultat av att de mer utbildningsbenägna kontinuerligt frivilligt och/eller ofrivilligt söker sig till utbildning. Det longitudinella materialet viss möjlighet att komma denna aspekt. ger

Tabell 8: Olika deltagande i vuxenutbildning över tid samt benägenhet att a delta vid samtli gruppers tillfällen och b att aldrig delta, procent och oddskvoter.

Utbi1dning/Ålder/ Aldrig Deltagit Deltagit Deltagit Oddskvoter Samhällsklass deltagit l period 2 perio- 3 perio- Delt. vid samt Aldrig deltagit der der liga tillfäll. % % % % u. k. m. k." u. m.

Utbildn Förgymnasial nl730 51,8 25,0 15,5 7,7 l l 7.70 3.04 1979 Gymnasie3 år nll9l 26,7 28,7 26,8 17,8 2.60 l.89 4.26 1.58 Gymnasie3år n372 20,2 26,6 30,4 22,8 3.56 2.35 2.96 1.14 Högskola n547 12,2 24,1 31,3 32,4 5.74 2.64 1 l Ålder -24 år n537 19,7 32,4 33,0 14,9 4.63 3.37 1 l 1979 25-49 n1953 23,8 26,7 27,5 22,0 7.47 4.07 3.30 1.75 50-59 n636 43,2 28,5 17,1 11,2 3.32 2.32 8.06 3.34 60- 74 n714 71,6 18,1 6,7 3,6 1 1 l0.23 8.22 Kön Man nl852 37,0 26,9 21,3 14,7 l 1 1.15 1.47 1979 Kvinna nl988 33,8 25,5 23,9 16,8 1.17 1.34 l 1 Samhkl Högr. tjä, akad. n275 12,7 28,0 30,2 29,1 2.11 1.9l l l 1979 Tjä. mellan nivå n441 12,0 24.7 30.8 32.4 0.24 2.47 0.94 0.84 Lägre tjänstemän n472 15,9 26,1 33,5 24,6 O.22 1.9l 1.29 1.01 Företagare n185 45,4 28,6 15,1 10,8 0.30 0.95 5.70 3.22 Lantbrukare n1l5 49,6 " 22,6 13,0 14,8 1.34 1.88 6.73 2.47 Facklärda n462 33,3 28,6 25,5 12,6 1.58 1.00 3.42 2.44 facklärda n942 38,3 29,7 20,7 11,3 1 1 4.26 2.85 i arbetsliv. n948 56,8 21,6 14,6 7,1 0.80 0.90 8.99 3.09

p0.01 " Utbildning, ålder, kön, samhällsklass, nationalitet och ortstyp p0.05

Hur deltagandet fördelar sig med avseende utbildningsnivå, samhälls- g klass och ålder 1979 redovisas i Tabell Vid dessa analyser skiljer vi mellan aldrig deltagit, deltagit under en, två respektive personer som samtliga perioder. Det kan fruktbart att först ° extremgruppema dvs de som al- 1 vara se pa drig deltog och de vid varje period engagerade i någon form av som var

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 41

vuxenutbildning. Resultaten i Tabell 8 visar att det förelåg ett klart samband med utbildning, ålder och samhällsklass. Endast 7,7 procent dem av med en förgymnasial utbildning hade deltagit vid samtliga tillfällen medan drygt 50 procent aldrig sökt sig till vuxenutbildning. Motsvarande siffror för gruppen högskoleutbildade var 32,4 och 12,2 procent. Uttryckt på annat sätt, högskoleutbildade hade, jämfört med med förpersoner en gymnasial utbildning, nästan sex gånger högre 5.74 benägenhet att ha deltagit vid varje tillfälle. Ser vi till den andra extremen, gruppen alsom drig deltagit gällde det omvända. Benägenheten för dem med förgymen nasial utbildning att tillhöra denna grupp var nästan åtta gånger högre 7,70 än för de högskoleutbildade. Tjänstemän, särskilt mellannivå, återkom i hög grad till studier medan det omvända gällde för arbetare och lantbrukare samt egna företagare. Som framgår oddskvotema kvarstår av klasskillnadema när utbildningsnivå konstanthålles. Helt enligt förväntan återkom de 1979 redan hade kommit i som upp sextioårsåldem endast i liten utsträckning till vuxenutbildning. I denna grupp var det drygt 70 procent som aldrig deltagit. Det främst var persoi åldrarna 25-49 år studerade vid samtliga tillfällen. Det tycks ner som förhålla sig så att deltagandet är något lägre i de yngsta åldrarna för att därefter öka. Sålunda var det något färre bland de yngsta jämfört med 25-49-åringar som aldrig deltagit. Könsskillnadema signifikanta med var större benägenhet bland kvinnor att återkomma. Dessa var emellertid mindre uttalade än de ålders-, utbildnings- och socioekonomiska olikheter som förelåg. I ett försök att longitudinellt, och med utnyttjande statistiska av samma metod som vid tvärsnittsanalysen logistisk regression, fånga benägenheten att delta vid de tre perioderna låter vi i Tabell 9 tidigare deltagande ingå som oberoende variabel. Frågan ställs är, givet deltagande 1979, som vad är oddset att delta 1980-84 För deltagandet 86/87 vill vi veta oddset givit deltagandet vid de två föregående perioderna. Mycket förenklat bekräftar oddskvotema i Tabell 9 att deltagande föder senare deltagande. Vidare framgår att även när tidigare deltagande beaktas slår ålder, utbildningsbakgrund och samhällsklass igenom senare deltagande. Benägenheten att söka sig till vuxenutbildning 1986/87 bland dem som studerat under perioden 80-84 var ungefär gånger hösex gre än för icke studerande. När hänsyn tas till skillnader i ålder, utbildning, samhällsklass, kön och ortstyp föreligger fortfarande betydande en

skillnad i benägenhet oddskvoten m.k. 3.55. Ser vi till utbildningsbak-

grund och klass visar resultaten att de sociala skillnaderna förstärks under livscykeln. Givet tidigare deltagande kvarstår sålunda klass och utbildningsskillnader.

42 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Tabell 9: Ojämlikhet och deltagande över tid, Oddskvoter.

Kategori Oddskvoter Oddskvoter Oddskvoter Deltagit 79 Deltagit 80-84 Deltagit 86/87 u. m. k." u. m. k. u. m. kf

Ålder-79 -24 å: 1 1 1 1 1 1 25-49 3.0l 2.33 9.38 7.l1 6.70 3.06 50-59 3.45 2.l5 8.49 4.75 7.81 3.23 60- 74 2.l5 1.66 3.72 2.69 3.l7 l.77 Utbildning-79 Förgymnasial l 1 1 l 1 l Gymnasie3 år 2.l3 l.65 2.48 l.50 2.40 1.44 Gymnasie3 2.31 l.70 3.60 2.23 3.48 1.86 Högskola 3.79 2.l2 6.18 2.60 4.08 1.35 Samhkl.-79 Högt. tjä, akad. 2.18 1.52 3.64 2.l7 2.47 1.49 Tjä. mellan nivå 3.0l 2.30 3.22 l.96 2.73 l.59 Lägre tjänstmän 2.25 l.82 2.7l 2.0l 2.l6 1.37 Företagare 0.80 0.87 0.77 0.90 0.88 0.99 Lantbrukare 1.00 1.35 0.71 1.11 0.83 1.45 Facklärda 1.07 1.03 1.49 1.44 1.05 0.81 facklärda l 1 l 1 l 1 i arbetsliv. 0.68 0.92 0.55 1.04 0.53 0.88 Kön-79 Man l l l l l l Kvinna 1.23 1.35 1.12 l.29 1.11 1.13 H-reg.-79 Stockholm l l l l l 1 Gbg.-Malmö 0.80 0.88 0.94 1.14 1.01 1.18 Större. st. O.65 0.81 0.67 0.95 0.82 1.17 Södramel. 0.66 0.87 0.72 1.15 0.80 1.15 Norra tät. 0.90 1.07 1.05 1.43 1.22 1.48 Norra gles. 0.54 0.73 O.58 0.94 0.75 1.24 Deltagande-79 Ja 3.93 2.76 3.26 l.87 Nej l l l l Deltag. 80-85 Ja 6.l3 3.55 Nej 1 1

p0.0l Utbildning, ålder, samhällsklass, kön, och onstyp p0.05 1 Faktorema under plus deltagande 1979, 3 Sammasom plus deltagande1979och deltagande 1980-84.

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 43

Form vuxenutbildning och

av benägen-

het att återkomma till studier

Vi har tidigare berört vuxenutbildningens förändrade struktur med allt en större dominans av kurser anordnade arbetsgivaren. I ett perspektiv av av

livslångt lärande är det av intresse att fråga huruvida benägenheten att återkomma till studier påverkas vilken form vuxenutbildning

av av man

bedrivit. I ett försök att besvara frågan utgår vi från dem vuxenstu-

som derade 1979 och jämför benägenheten bland personer som enbart följt en studiecirkel, en kurs anordnad arbetsgivaren eller kompetensgivanav en

de vuxenutbildning och övriga vuxenstuderande andra former och/eller

deltagit i Hera former vuxenutbildning. Resultaten framgår Tabell av av 10. I analysen av deltagandet 86/87 har hänsyn tagits inte bara till deltagande 1979 utan också till deltagande 80-84. Det har skett senare genom

att låta deltagande 80-84 ingå som oberoende variabel.

Tabell 10: Benägenhet att återkomma till vuxenutbildning efter olika former av vuxenstudier 1979.

Deltagandei Deltagande80-84 Deltagande86-87 vuxenutbildning 1979 Andel Oddskvoter Andel Oddskvoter Delt. Delt. % u. m. k. % u. m. k.

Enbart studieförbund n483 69,6 l l 47,4 l l Enbart arbetsgivare n264 68,6 1.30 .77 53,0 1.25 .89 Enbart kompetensgivande n l 70 73,5 1.65 .93 54,7 1.34 .95 Övrig vuxenutbildning n507 71,6 1.50 .94 52,7 1.23 .87

p0.0l utbildning-79, ålder, samhällsklass,kön, onstyp och deltagande80-84 p0.05

Det förelåg en liten om än statistiskt säkerställd skillnad med avseende på

benägenhet att återkomma till utbildning. Personer enbart deltagit i som kompetensgivande vuxenutbildning 1979 samt övriga vuxenstugruppen

derande uppvisade ett något högre deltagande för perioden 80-84 än de

som 1979 enbart deltog i en studiecirkel Detta kan hänföras till olikhet i ål-

der, utbildningsbakgrund och samhällsklass och när dessa faktorer hölls

under kontroll fanns inga säkerställda skillnader. För deltagande 1986/87

förelåg överhuvudtaget inga olikheter med avseende vilken form

av vuxenutbildning man deltagit i 1979. Detta visar åter att det mindre rör sig

44 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

vilken form vuxenutbildning man ursprungligen rekryteras till och om av att de flesta former vuxenutbildning tycks stimulera till senare delmer av tagande. Sålunda återkom de enbart följt en kurs anordnad av arbetssom givaren till studier i minst lika hög grad de vilka valt att söka sig till som studieförbund. Vidare kan i detta sammanhang nämnas att benägenheett återkomma till studier bland dem 1979 enbart gått i en studieten att som cirkel ungefär lika hög i åldersgrupperna 30-39, 40-49 och 50-59 år. var I samband med satsningen studieförbundens cirkelverksamhet under l970-talets fördelningspolitiska reformperiod hävdades emellanåt att rekryteras till studiecirklar ökar deras benägenhet att senare om personer söka sig till längre kompetensinriktade utbildningar. Panelen ger oss viss möjlighet pröva detta antagande. Analysen utgår från dem som 1979 att rapporterade att de gått studiecirkel och försöker belysa i vilken uten sträckning bedrivit kompetensgivande studier. Tyvärr saknas dessa senare uppgift vilken form utbildning de tillfrågade bedrev under perioom av den 1980-84. I stället har vi fått utgå från utbildningens samlade längd. I de fall studierna omfattat minst ett års heltidsutbildning har de förts till kategorin kompetensgivande utbildning. Vid analysen, som återfinns i Tabell 11 har de 1979 bedrev andra former av vuxenutbildning utesom slutits. Beräkningarna visar att personer, vars enda vuxenutbildningsaktivitet 1979 att i studiecirkel, återkom till kompetensgivande utvar en bildning i högre grad än som överhuvudtaget inte personer vuxenstuderade. Vidare framgår att denna skillnad kvarstår när vi kontrollerar för ålder.

Tabell 11: Deltagande i kompetensgivande vuxenutbildning 1980-1986/87 med avseende på ålder och studiecirkeldeltagande 1979.

Total Ålder -29 30419 40-59 Stud.c vux. Stud.c. vux. Stud.c. vux. Stud.c. vux. 79 79 79 7 9 79 79 79 79

Delt. i kompetensgivande utb. % 13,0 5,5 19,0 12,1 14,8 5,5 7,2 1,7

483 2416 160 571 216 838 167 1007 n Chi 2 36.9 3.57 21.8 l8.0

p0.01 p0.05

Hitintills har enbart berörts hur förhållandet mellan tidigare vuxenstudier deltagande i kompetensgivande utbildning gestaltar sig med och senare avseende studiecirkeldeltagande. Det är emellertid också nödvändigt

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 45

att beakta hur motsvarande förhållande ser ut för andra former av vuxenutbildning. Vi har därför jämfört benägenheten för att någon som gick i en studiecirkel skall återkomma till kompetensgivande utbildning med motsvarande benägenhet för andra former av vuxenstudier, se Tabell 12.

Tabell 12: Deltagande i kompetensgivande utbildning 1980-86/87 med avseende på typ av vuxenstudier 1979, procent och oddskvot.

Typ av vuxenstudier Delt. kompe- Oddskvot tensgiv. utb. u. m. k." n 1980-86/87

Enbart studiecirklar 13,0 1 1 483 Enbart kurser anordnade av arbetsgivaren 8,0 0.57 0.47 264 Enbart kompetensgivande

p0.0l " Utbildning-79 och ålder p0.05 Det förelåg betydande skillnader mellan deltagande i olika former av vuxenutbildning och senare kompetensgivande studier. De som 1979 bedrev kompetensgivande studier återkom oftare än övriga. Detta är relativt självklart då många yngre som studerade 1979 fortsatte och avslutade sistudier nästföljande år. Av oddskvotema i Tabell 12 framgår också att na denna skillnad försvinner då ålder och utbildningsnivå hålls under kontroll. Det är intressant att notera att de som enbart deltagit i studieförbundens verksamhet i jämförelse med dem som 1979 enbart gick en kurs anordnad av arbetsgivaren, hade dubbelt så hög benägenhet att senare bedriva kompetensgivande utbildning. Som väntat var det mer sällan som personer vilka överhuvudtaget inte vuxenstuderade 1979 kom att ägna sig denna form av studier. Enligt den fördelningspolitiska ambitionen skall de utbildningsmässigt svagaste genom att delta i vuxenutbildning kunna överbrygga klyftorna. För att detta skall ske bör det samband vi konstaterat mellan deltagande i studiecirkel och senare längre studier omfatta de utbildningsmässigt svagaste grupperna. Detta tycks emellertid inte vara fallet. Bland dem med. För att detta skall ske bör det samband vi konstaterat mellan deltagande i studiecirkel och senare kortare gymnasial utbildning och universitetsutbildning uppvisade de som 1979 följt en studiecirkel högre senare deltagande i kompetensgivande studier medan så inte var fallet bland dem med en förgymnasial utbildning.

46 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Leder uttalat intresse till deltagande

I rekryteringsstudier ingår vanligen någon fråga eventuellt intresse för om att senare ägna sig vuxenstudier. ULF-75, 79 och 87 utgör härvidlag inget undantag utan tar också upp denna aspekt. Genom panelen kan vi studera i vilken utsträckning personer som 1979 sade sig vara intresserade verkligen kom att påbörja några studier. Våra resultat bekräftar svårigheten att förutsäga hur människor kommer att bete sig, Tabell 13. Inte se oväntat var det vanligare att intresserade än ointresserade kom att delta. Däremot är det anmärkningsvärt att nästan hälften, som 1979 uppgav att det inte fanns någon kurs eller utbildning de skulle vilja delta faktiskt kom att ägna sig någon form av studier. Vidare kan noteras att närmare en av tre som ville delta aldrig kom att studera. Härtill kommer att skillnaden i utbildningsintensitet mellan intresserade och ointresserade, om än statistiskt säkerställd, var ganska obetydlig.

Tabell 13: Samband mellan intresse för att delta och faktiskt deltagande, procent.

Tidigare erfarenheter från vuxenutbildning, se Tabell 14, förutsåg bättre senare deltagande än uttalat intresse för vuxenstudier. Av dem som deltagit men angav sig sakna intresse för att återkomma till studier korn hela 70,6 procent att senare ägna sig vuxenutbildning. Motsvarande siffra för intresserade icke-deltagare var 58,6 procent.

Tabell 14: Samband mellan tidigare deltagande, intresse att delta och senare deltagande, procent och oddskvoter.

Att personer som deltagit och sagt sig ha intresse av fortsatta studier hade drygt åtta gånger så hög benägenhet att senare studera jämfört med

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 47

icke-deltagare som var ointresserade är föga förvånande. Däremot är det överraskande att en tredjedel av de senare faktiskt kom att ägna sig

vuxenstudier. Med hjälp av tillgängligt material har vi så långt möjligt försökt utreda om deras studiemönster påtagligt avviker från andra vux-

enstuderandes. För perioden 1980-84/85 finns enbart information om utbildningens längd. Mönstret i Tabell 14 upprepar sig vad gäller utbildningens omfattning dvs de som deltog 1979 och sade sig vilja återkomma kom att bedriva längre studier än övriga grupper. Skillnaderna, som är

statistiskt säkerställda, var relativt måttliga. Vad gäller personer som be-

drev vuxenstudier 1986/87 fanns inga skillnader beträffande deltagande i studiecirklar och/eller kurser anordnade av arbetsgivaren. Däremot var det sällsynt att de som oväntat återkom till studier sökte sig till kommer petensgivande utbildning. Detta kan förklaras av att gruppen var äldre än övriga vuxenstuderande. Sammanfattningsvis kan konstateras att när personer som tidigare inte deltagit och som sagt sig sakna intresse faktiskt kom att delta, skilde sig deras deltagarmönster inte markant från andra vuxenstuderandes.

48 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Slutsatser och diskussion

I det föregående har ett stort antal siffror, inte alltid överskådliga och lättolkade, presenterats. I detta avsnitt görs ett försök att diskutera dessa i anslutning till den inledande beskrivningen av folkbildningens målsättning och särart. Härvidlag berörs naturligtvis frågan studieförbundens roll om i en övergripande vuxenutbildningsstrategi bl a i anslutning till det s.k. kunskapslyftet. Inledningsvis anknyts till studieförbundens fördelningspolitiska ambition.

Fördelningspolitik - hur har rekryteringen

utvecklats

Utifrån ett övergripande perspektiv kan noteras att skillnaderna med avseende tidigare utbildning, den faktor som generellt bäst förklarar deltagande, något mindre 1993 jämfört med 1975. Detta beror främst var den utjämning som skett i anslutning till expansionen av kurser anordnade av arbetsgivaren. För studieförbunden gäller att situationen i stort förblivit oförändrad. Skillnaderna, som är mindre än inom andra former av vuxenutbildning, har sålunda förblivit ungefär samma nivå. Däremot är det viktigt att beakta att andelen av befolkningen som nås av studieförbundens cirkelverksamhet, enligt ULF-data, minskat med 50 procent. Detta innebär att även om den relativa andelen korttidsutbildade som nås av cirklar förblivit oförändrad är det i absoluta tal betydligt färre som kommer i åtnjutande av studiecirklar. Samtidigt är det ett allt större antal korttidsutbildade som berörs av kurser anordnade av arbetsgivaren. 1979 nåddes 11,5 procent av de med en förgymnasial utbildning av ett studieförbund men bara 4,9 procent av en kurs anordnad av arbetsgivaren. 1993 talen 7,6 respektive 7,1 Än allvarligare framstår situationen var procent. på korttidsutbildade i åldrarna 40-59 år. I denna när man ser grupp var det 50 procent fler som fick del av en kurs anordnad av arbetsgivaren. Av diskussionen kan kanske förledas tro att de två utbildningsformerna man skall ses som konkurrerande. Så är naturligtvis inte fallet. Avsikten har varit att visa vuxenutbildningens allt starkare knytning till arbetslivet samt initiera en diskussion om vad detta innebär med avseende den av staten uttalade målsättningen. I ett perspektiv av livslångt lärande riktas fokus mot vad man lärt snarare än var man lärt sig detta. Det är naturligtvis positivt att alltfler kommer i åtnjutande av personal-

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 49

utbildning. Utvecklingen rymmer emellertid flera problem och det är viktigt att närma beakta vilken roll dessa två utbildningsforrner har och kan ha. Här skall bara kort nämnas att medan den ena, studiecirkel, utgår från principen fritt och frivilligt, styrs den andra, personalutbildning, av företagets behov och intressen. Folkbildningen däremot skall bl a, som anges i motiveringen för statsanslag proposition 1990/91:82, möjliggöra för människor att påverka sina livsvillkor och skapa att delta i engagemang samhällsutvecklingen. Vidare skall den bidra till att utjämna utbildningsklyftorna i samhället. En viktig skillnad är att variationema inom personalutbildningen är stora och positionen på arbetsplatsen styr vem som får delta, under vilka former detta sker och vilken typ av utbildning som kan komma ifråga. Ju högre position desto större möjlighet att vidga vyerna och höja kompetensen Rubenson, 1996. Engeström 1995 pekar i sin genomgång av yrkesutbildning att denna ofta är upplagd så att den istället för att stimulera till självständigt tänkande förstärker invanda mönster och existerande hierarkier. Däremot finns anledning att förmoda att studiecirklarna ser mer lika ut och att eventuella olikheter inte samma sätt är knutna till klasstillhörighet. Här öppnar sig intressanta forskningsuppgifter inte minst i kopplingen mellan studier kring lärande i studiecirklar och forskning om lärande i arbetslivet.

I regeringens stora vuxenutbildningssatsning se proposition 1995/96:

150 är det varken personalutbildning eller studieförbundens cirkelverksamhet som står i förgrunden. I strävan att åstadkomma ett kunskapslyft avses kommunerna erhålla 90.000 av de föreslagna 100.000 nya studieplatserna. Dessa förväntas huvudsakligen till KOMVUX. Enligt vårt ULF-material bedrev 1993 en procent av korttidsutbildade i åldrarna 40-59 studier vid KOMVUX. Att acceptera idén om livslångt lärande borde i konsekvensens namn innebära att jämlikhet behandlas i ett livscykelperspektiv. Denna aspekt har ytligt kunnat beröras i panelansatsen. Resultaten visar att deltagande föder senare deltagande och att den sociala selektionen förstärks över tid. Utöver dessa analyser är det viktigt att konstatera att ojämlikheter i rekrytering till organiserade former av kunskapsinhämtande bara utgör toppen av ett isberg. Väl så viktigt är de klyftor som finns vad gäller att i vardagssituationen lära och framför allt använda vad som har lärts Larsson, 1996, OECD, 1995, Rubenson, 1996.

50 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Folkrörelseanknytning och det civila samhället

Vi måste nämna att ULF-data endast en övergripande nivå kommer denna aspekt. Vi kunde sålunda, liksom andra, konstatera att de som var aktiva i föreningslivet också var mer involverade i studieförbundens verksamhet. Möjligen är det en poäng att dessa samband och då främst det politiska, framkom tydligare för folkbildningen än för andra typer av vuxenstudier. Den stora frågan är naturligtvis vad som är orsak och vad är verkan. I anslutning till panelen har vissa försök gjorts att på indisom vidnivå se efter om deltagandet resulterat i högre politisk aktivitet.

Frågomas utformning i ULF-79 och 86/87 lämpar sig emellertid dåligt

för denna typ av analys. I ett övergripande perspektiv är det, som bl a Maktutredningen SOU 1990:44 rapporterat, få som är partipolitiskt aktiva. Jämförelsema mellan ULF-79 och ULF-93 visar att trenden varit sjunkande. Demokratirådet konstaterar i sin rapport Demokrati som dialog Rothstein, 1995 att folkrörelsernas betydelse för det demokratiska tillståndet har minskat. I anslutning härtill bör noteras det tydliga samband som framkom vid våra bearbetningar mellan att känna samhörighet med å ena sidan folkbildningsrörelsen och å den andra freds-, kvinno-, intemationella hjälp- samt miljörörelsen. Detta antyder en koppling till det demokratiska projektet inte enbart i form av kommunikativ demokrati som ut-

vecklas i det dagliga cirkelarbetet se Andersson, Laginder, Larsson och

Sundgren, 1996; Johansson, 1991 utan också genom idémässig koppling till folkrörelserna. I detta sammanhang är det, som nämnts ovan, oroande att samhörighetskänslan med, vad som i ULF benämnts folkbildningsrörelsen, var då-

ligt utvecklad bland gruppen under 30 år. Vill man vara optimistisk kan

förklara detta med att samhörighetskänsla är något som utvecklas man över tid. De inställning bör emellertid också ses i skenet av vad yngres som kommit att betecknas som organisations-Sveriges problem och de

traditionella folkrörelsernas försvagade ställning se SOU 1990:44.

En av de mest dramatiska utvecklingama i deltagarstrukturen under den studerade perioden måste vara de relativa åldersförskjutningama bland cirkelstuderande. Innan några långtgående slutsatser görs angående de äldres medverkan i samhällsdebatten och deras inflytande över sin

egen situation, måste vi komma ihåg att den relativa utjämningen skett i

tider kraftigt sjunkande rekrytering. Sålunda steg deltagandet i studieav cirklar bland personer 60 år och äldre från 8,5 procent 1975 till 12,5 procent 1986 för att därefter falla till 10,2 procent. Vad som har skett är helt enkelt att raset varit betydligt större bland yngre personer.

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 51

Folkbildningen och skolan

I inledningsavsnittet berördes kortfattat kopplingen mellan folkbildningen och skolan. Utbildningsväsendets utveckling och befolkningens snabbt stigande utbildningsnivå föranleder en närmare granskning av denna fråga. För folkbildningens pionjärer stod det klart att rörelsens folkbildning tvingades utgöra ett komplement till skolan och ta sig uppgiften att meddela elementära kunskaper och hålla dessa vid liv Arvidson, 1985:71. Sålunda innehöll Arbetarnas studiehandbok studiehandledningar i skolämnen som historia, svenska, geografi, fysik, kemi År 1930 hade nio tio Sveriges befolkning i åldrarna 16-59 år etc. av av en högsta utbildning motsvarande folkskola/grundskola SCB, 1995: 14. Det är därför föga förvånande 1930-talet inom arbetarrörelsen att man ansåg att ett folkbildningens mål att komplettera skolan då det allav var männa utbildningsväsendet inte vari stånd att ta sig an detta. Fortfarande under 1970-talet, då andelen med folkskola/grundskola sjunkit till 60 procent, fanns den komplementerande funktionen klart uttalad. I syfte att uppmuntra till deltagande i studiecirkelverksamhet, som har till syfte att

utjämna utbildningsklyftan, infördes 1970 ett tilläggsbidrag det k prio-

s bidraget för cirklar i svenska, matematik, engelska och samhällskunskap motsvarande grundskolans nivå. Detta kan tolkas som att kunskaper, liksom utbildningsklyftan, deñnierades i termer av skolkunskaper, och att det var det formella skolsystemet som utgjorde riktpunkten. Detta bidrag försvann i samband med 1981 års folkbildningsreform då ett nytt statsbidragssystem infördes proposition 1980/81 : 127. 1994 hade andelen med folkskola/grundskola i de aktuella åldrarna sjunkit till 25 procent och är under snabbt avtagande. I detta läge föreligger inte längre ett behov att vara ett komplement till det formella utbildningsväsendet, i alla fall inte med grundskolenivå som riktmärke. På 1930-talet argumenterade Oscar Olsson för införandet av en gemensam enhetsskola vilken skulle utgöra en stabil grund för ett fritt och frivilligt folkbildningsarbete Olsson, l930z25f. Siffrorna över befolkningens utbildningsstruktur skulle kunna ses som ett uttryck för att vi idag skulle ha den grund som Olsson talade om. Problemet är bara att ribban nu flyttats upp och kvalifikationsgränsen satts till lägst två års gymnasial utbildning. I enlighet med det kompletteringsperspektiv som kunnat spåras från seklets början och fram till 1970-talet skulle man kunna argumentera att behovet fortsatt kvarstår men att ambitionen höjts. Det förslag som nu lagts för att åstadkomma kunskapslyftet bygger helt ett utnyttjande av det formella utbildningsväsendet och har valt att inte se folkbildningen som ett komplement till skolan. Om vi istället för formell kunskap utgår från

52 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

reell kunskap och tillåter att cirkelns längd får variera beroende på kunskapskravet skulle det flera skäl rimligt att roll också för av vara se en folkbildningen även när ribban höjts. Utifrån resultaten i panelanalysen finns det däremot inget stöd för tesen att studiecirkeln kan ses som en inkörsport för korttidsutbildade bedriva längre kompetensgivanatt senare de studier vid t ex KOMVUX. Deras bidrag till kunskapslyftet bör därför bedömas utifrån tillskottet i reell kompetens.

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 53

Referenser

Anderson, E., Laginder, A-M., Larsson, S. och Sundgren, G. 1996. Cirkelsamhället. SOU 1996:47. Stockholm: Fritzes. Arvidson, L. 1985. Folkbildning i rörelse. Pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900-talet en jämförelse. Malmö: Liber. Arvidson, L. 1993. Folkbildning folkets bildning eller bildning fol- ket I V. Haugerud Red.. F olkeopplysning Voksenpedagogikk - - Kompetanse. Tre sider av samma sak Trondheim: NVI.

Engeström, Y. 1995. Training for change: New approaches to instruc-

tion and learning in working life. Geneve: ILO. Folkbildningsrådet. Sammanfattning av folkbildningen. Folkbildningsrådets fördjupade anslagsframställning för budgetperioden 1994/95, 1995/96 och 1996/97. Stockholm: 1993. Johansson, 1991. Folket makten och bildningen Ett debattinlägg. - Stockholm: ABF. Jonsson, och Gähler, M. 1995. Folkbildning och vuxenstudier.

Rekrytering, omfattning och erfarenheter SOU1995:141. Stock-

holm: Fritzes. Larsson, 1996. Vardagslärande och vuxenstudier. I P-E. Ellström, B. Gustavsson och S. Larsson Red.. Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur. Nerrnan, T. 1952. Studiecirkeln. Historik kring ett halvsekelminne. Stockholm: Oskar Eklunds bokförlag. Nordhaug, O. 1991. The shadow educational system. Adult resource development. Oslo: Norwegian University Press. OECD 1995. Literacy, and society. Paris: OECD. economy Petterson, O., Westholm, A. och Blomberg, G. 1989. Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons. Proposition 1963:36. Proposition 1967:85. Proposition 1980/81 :20. Proposition 1990/82. Rubenson, K. 1996. Livslångt lärande: mellan ekonomi och utopi. I P- E. Ellström, B. Gustavsson och S. Larsson Red.. Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur. SCB 1991. Vuxnas studiedeltagande 1975-1989. Stockholm: SCB. SCB 1995. Utbildningsstatistisk årsbok 1995. Stockholm: SCB. SOU 1946:68. SOU 1961:44.

54 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

SOU 1971:80. SOU 1979:85. SOU 1990:44. SOU 1996:27. Van Gent, B. 1992. Netherlands. I Jarvis Red. Perspectives on adult education in Europe. Leicester: NIAE.

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 55

Tabellbilagor

Tabell A.1: Samband mellan inställning till olika folkrörelser/sammanslutningar Pearsons r n4959.

ldrottnMiljönFrikyr. Sv. Ny- Fack- K0nsu.F0lkb. Fredsr. Kvin- In. . f Kyr. kt. för. no. Hjä.

Idrottr. 1.00 Miljr. .30 1.00 Frikyrk. .03 .13 1.00 Sv. Kyr. .10 .24 .35 1.00 Nykt. .l6 .34 .37 .40 1.00 i Fackfr. .23 .35 .11 .l8 .29 1.00 i Konsu. .14 .29 .12 .2l .29 .44l.0O Folkb. .2l .48 .20 .27 .38 .39 .401.00 Fredsr. .22 .63 .l8 .25 .44 .37 .33 .571.00 Kvinno. .17 .53 .17 .25 .43 .37 .35 .54 .70l.00 ln.Hjä. .2l .58 .23 .32 .4l .33 .31 .53 .72 .62l.0O

p0.01 p0.05

56 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154 Tabell B.1: Deltagande i studieförbundens cirkelverksamhet efter ålder och utbildning. Procent samt oddskvoter.

5 p0.01 " Utbildning, ålder, kön, samhällsklass,nationalitet och ortstyp p0.05

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 57 Tabell B.2: Deltagande i kompetensgivande utbildning efter ålder och utbildning. Procent samt oddskvoter.

p0.01 Utbildning, ålder, kön, samhällsklass,nationalitet och ortstyp p0.05

58 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

Tabell 8.3: Deltagande i kurser anordnade av arbetsgivaren efter ålder och utbildning. Procent samt oddskvoter.

Variabel Kategori n Andel Andel Oddskvoter deltaga- deltaga- anställda re % re av an- u. m. k." m. ställda %

Ålder 75 -24 1340 5,3 6,4 1 1 1 -

-

- 25-49 2725 22,7 28,6 3.35 2.00 2.68 50-59 836 22,0 28,5 3.22 3.25 2.94 60-74 1117 2,7 19,2 0.45 0.51 1.86 Utbildning -75 Förgym. 5689 2,4 3,8 1 1 1 Gymnasie3år 2731 6,3 8,0 2.70 2.29 2.13 Gymnasie 3år 1101 11,2 13,1 5.04 4.08 3.64 Högreutb. 1278 12,3 14,4 5.6l 4.42 4.0l Utbildning -79 Förgym. 4199 4,9 9,4 1 1 1 Gymnasie3år 2560 10,9 14,9 2.37 2.02 1.76 Gymnasie 3år 793 18,3 24,0 4.34 3.52 3.05 Högreutb. 1197 18,2 21,5 4.29 3.28 2.53 Utbildning -86 Förgym. 1402 6,6 14,5 l 1 l Gymnasie3år 1356 15,5 21,1 2.23 1.88 1.70 Gymnasie 3år 423 23,9 32,5 3.77 3.25 3.12 Högreutb. 800 28,7 34,3 4.84 3.59 3.02 Utbildning -93 Förgym. 1339 7,1 18,1 1 1 1 Gymnasie3år 1867 14,9 23,5 l .93 1.49 1.42 Gymnasie 3år 654 18,0 27,7 2.41 1.96 1.86 Högreutb. 1303 26,1 34,8 3.86 2.65 2.31

p0.0l " Utbildning, ålder, kön, samhällsklass,nationalitet och ottstyp p0.05

SOU 1996: 154 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen 59 Tabell B.4: Deltagande i vuxenutbildning totalt efter ålder och utbildning. Procent samt oddskvoter.

ä 60-74 2000 16,7 0.31 0.37 Ålder -86

y

p0.01 l Utbildning, ålder, kön, samhällsklass,nationalitet och ortstyp p0.05

60 Studieförbundens roll i vuxenutbildningen SOU 1996: 154

ö

E 3

E

o

3 m, m

m

o

N

m 3 å . i

SOU 1996: 154 S .m,m m .m ,m.um .m 6 1 t u u m s m Vm n u n 8 en

o

a

u

a 5 .

a .

å

i

v

a N

å ä 0 m E m

6 2 S t m d .m m d U t Ud .m e SOU 1996 : 154

u n m S m V m n u n n

a

.m m

a

E E

a

d

m

a W I

å a

o

a 3 ä å Z .

a . m E

å m

.

ä

SOU 1996 :154 S m :m .m

m w u m S m U Vum n m M n .m 8 6n 6 3

i J m m. .N .

I a v

d d

.N .

å

u. m d . . . . u.. u, a . d

å å . ä

a .n m d .m

u .

S E ä 3 å

u

v . .N

a .

ä å

m 3

.

m .m m .m a m m vn i a.

man lär sig mer än tror man att träffas genom

- en studie av

samhällsinriktade

studiecirklar

Petros Gougoulakis

Förord

Föreliggande studie är utförd inom för den statliga utvärderingen ramen av folkbildningen, SUFO 96 Dir. 1994: 12. Studiens övergripande syfte är att ur ett deltagarperspektiv söka belysa och förstå studieförbundens samhällsinriktade cirkelverksamhet med fokus bl.a. motiv för deltagande, lärandeprocess och effekter. Det formella ansvaret för uppdraget har vilat Robert Höghielm och Lena Borgström. Arbetet har delegerats till Petros Gougoulakis som genomfört datainsamling, sammanställningar och analyser resultat. Med av

utgångspunkt från gemensamma diskussioner har Petros Gougoulakis

slutligen sammanställt föreliggande rapport. Vi vill särskilt framföra ett stort tack till alla de intervjupersoner stu- -

diecirkelledare, studiecirkeldeltagare samt studieförbundsansvariga

som vänligt ställt upp och delat med sig sina tankar, upplevelser och av erfarenheter. Utan deras medverkan hade denna rapport inte blivit möjlig. Slutligen vill vi tacka Agneta Charpentier och Lars Göransson SUFO 96 för ett mycket gott samarbete.

Stockholm i mars 1996

Robert Höghielm Lena Borgström

Petros Gougoulakis

Petros Gougoulakis, 1958. Universitetsadjunkt och doktorand vid institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Stockholm. Undervisar i pedagogik lärarutbildningen. Har tidigare arbetat som hemspråkslärare Knutbyskolan i Rinkeby, som cirkelledare i olika studieförbund och projektledare inom Kommunförbundet Stockholms Läns KSL utsom bildningsavdelning. Under några år arbetat som journalist inom bl a riksradions invandraredaktion RINVA och som programledare Sveriges Televisions invandrarsändningar. För närvarande deltar Petros Gougoulakis forskningsassistent i projektet Lärande i studiecirkel, som ñsom nansieras Folkbildningsrådet. av Docent Robert Höghielm och ñl. dr Lena Borgström, som varit ansvariga för projektet, är båda universitetslektorer vid Lärarhögskolan i Stockholm och verksamma inom den vuxenpedagogiska forskningsgrupvid institutionen för pedagogik. pen Robert Höghielm disputerade 1985 avhandlingen Undervisning i Komvux -ideal och verklighet i grundskolekurser och har under åren publicerat rad rapporter rörande vuxenpedagogik. en Lena Borgström disputerade 1988 avhandlingen "Vuxnas kunskapssökande en studie av självstyrt lärande. -

SOU 1996: 154

InnehåH

Studiens bakgrund och metodologiska ansats

1 Om projektets bakgrund och syfte 75 Bakgrund 75 Samhällsinriktade studiecirklar 76 Deltagare i samhällsinriktade cirklar 80 Undersökningens syfte 81 2 Teoretisk ansats och genomförande 83 Teoretisk ansats 83 Urval 84 Genomförande 87 Studiecirklar i undersökningen 88

"Kulturkunskap/Sarnhällskunskap 88

"Datakunskap 88 Samhällskunskap/ABF-skolan" 89 Antikviteter 89 Friidrott Gemenskap 90

Sätt framtiden på dagordningen 91

socialdemokratisk ideologi 91 Kommunalpolitisk ideologi 92 "Din gård i EU 92

Del II Analys av undersökningsmaterialet 93

3 Studieförbundens samhällsinriktade studiecirklar 95

A Redovisning av enkäten 95

Deltagarporträtt

SOU 1996: 154

Del III Diskussion

9 Avslutande diskussion och slutsatser Slutord Referenser Bilaga

I

Del

Studiens bakgrund och

metodologiska

ansats

SOU 1996: 154 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats 75

Om projektets bakgrund och syfte

Bakgrund

En ny ansvarsfördelning mellan staten och den organiserade folkbildningen trädde i kraft från och med budgetåret 1991/92. Den nya ordningen möjliggör en ökad självförvaltning av tilldelade och resurser en

större pedagogisk frihet än tidigare. Regelstyming ersattes av målstyr-

ning. Numera är det folkbildningen själv som ansvarar för verksamhetens mål och inriktning, fördelning av statsbidrag, organisation, administration samt uppföljning och utvärdering. Statens roll begränsas till att fastställa övergripande mål och motiv som ligger till grund för att bevilja statsbidrag samt till att följa upp och utvärdera hur dessa bidrag används.

I regeringens proposition om folkbildning anger föredragande minister

att syftet med den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av folkbildningsverksamheten skall vara att belysa dess grundläggande kännetecken och hur dessa förverkligas prop. 1990/91 182, bet. 1990/91:UbU 18, rskr. 1990/91 :358. Bildningsarbetets grundläggande kännetecken uppges vara dess frihet och frivillighet, dess oberoende stat och markav nad och dess avgränsning mot läroplansstyrda eller marknadsanpassade utbildningar. Folkbildningens allra viktigaste kännemärke antas vara dess demokratiska bildningssyn. Denna får sitt uttryck i ett fritt och gemensamt kunskapssökande där deltagarnas erfarenheter och behov styr studieinnehållet och arbetsformema. Det är framför allt det brukar som uppfattas som folkbildningsarbetets väsen och som kodifieras i begreppet folkbildningsmässighet.

Den statliga målstymingen faställer samtidigt en vidare inom vil-

ram ken verksamheten förväntas få konkret gestaltning och inriktning. Verksamhet som t ex syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. Även verksamhet riktas som till personer som är socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas. Samhällets principiella grundinställning får sitt uttryck inom folkbildningen i den målformulering som fastslår att den fria och frivilliga folkbildningen främjar demokrati, jämlikhet, jämställdhet samt internationell och kulturell förståelse och utveckling prop. 1990/91:82, 6. s. När folkbildningens uppgifter diskuteras och analyseras görs det mot bakgrund av de aktuella problem som samhällsutvecklingen medför. En

76 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats SOU 1996: 154

av dess viktiga uppgifter blir då att uppmärksamma de nya frågeställningar som förändringarna i samhället medför, att belysa uppkomna problem och att introducera nya kunskapsområden. Det genomgående syftet med folkbildningsverksamheten skall vara att stärka människors möjligheter att påverka sina egna livsvillkor och skapa engagemang för aktivt socialt deltagande. Ett av de områden som av hävd anses allmänt prioriterade inom den fria och frivilliga folkbildningen är de samhällsinriktade ämnena jmf SOU 1993:64. Dessa förutsätts stärka människors möjligheter att påverka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållandena enligt egna värderingar och idéer prop. 1990/91:82, s 6. Som en del av bakgrunden för denna studie kommer nedan en orientering i den samhällsinriktade studiecirkelverksamheten att ske med hjälp av tillgängliga statistiska data.

Samhällsinriktade studiecirklar

I detta avsnitt görs en översiklig presentation av några statistiska data rörande bildningsförbundens samhällsinriktade studiecirkelverksamhet.

Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyråns årliga samman-

ställning

Med samhällsinriktade menas här alla de ämnen som ingår i huvudämnesgruppen Samhällsvetenskap, information som är beteckningen på en av nio statistiska kategorier för redovisning av studiecirkelverksamheten. Löpande i texten kommer benämningar som samhällsinriktade eller samhällscirklar att användas för att beteckna en och samma cirkelfamilj, nämligen cirklar i huvudämnesguppen Samhällsvetenskap, information. 2 Uppgifterna är hämtade från SCB:s Statistiska meddelanden om "studieförbund". Redovisningen av studieförbundens verksamhet sker från och med l juli 1991 genom Folkbildningsrådet. Verksamhetsformer som redovisas är studiecirklar, kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet. För att underlätta studieförbundens redovisningsrutiner har Folkbildningsförbundet utfärdat följande riktgivande karakteristik av studiecirkeln: "I studiecirkeln bygger arbetet deltagarnas eget kunskapssökande utifrån upplevda behov och intressen. Arbetsforrnerna ska präglas av demokratiska värderingar och där människors erfarenhetsutbyte och egna analyser sätts i förgrunden. Studierna förutsätter deltagarnas aktiva insats i planering och genomförande. Organisatoriskt är studiecirkeln en liten grupp människor, som under en längre tid återkommande träffas och planmässigt bedriver studier eller utövar kulturverksamhet under ledning av godkänd ledare".

SOU 1996: 154 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats 77

Huvudämnesområdet Samhällsvetenskap, information

Studieförbundens studiecirkelverksamhet sammanförs i statistiken i nio olika sk huvudämnesgrupper. Dessa huvudämnesgrupper i sin tur inrymmer olika ämnesgrupper.

Huvudämnesområdet Samhällsvetenskap, information omfattar ett 30-

tal ämnesinriktningar tex arbetsmiljö, föreningskunskap, samhällssom kunskap, info-kommunikation-media samt internationella frågor. För en detaljerad orientering i studiecirkelstatistiken hänvisas läsaren till mera SCB:s årligen publicerade sammanställningar3. Nedan presenteras i några tabeller och ñgurer huvudämnesområdet

Samhällsvetenskap, information för de senaste tre verksamhetsperio-

1993/94 och 1994/95. dema, d v s 1992/93,

Tabell Huvudämnesområdet Samhällsvetenskap, information. Cirklarnas fördelning över studieförbund 1992/93, 1993/94, 1994/95Källa: SCB

Initialförkortningarna i tabellen betecknar följande studieförbund: Arbetarnas bildningsförbund ABF, F rikyrkliga studieförbundetFS, Folkuniversitetet FU, KF UK-KF UMzs studieförbund KFUK-KFUM, Studieförbundet Vuxenskolan SV, Nykterhetsrörelsensbildningsverksamhet NBV, Svenska idrottsrörelsens studieförbund SISU, Medborgarskolan Mbsk, Sveriges Kyrkliga StudieförbundSKS, Tjänstemännens bildningsverksamhetTBV.

Följande figur 1 visar sak tabell 1 uttryckt i form av ett samma som men histogram.

3 Statistiska Centralbyrån: Statistiska meddelanden Ku 10 SM 9501, Ku 10 SM 9401, Ku 10 SM 9301.

78 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats SOU 1996: 154

Figur Huvudämnesområdet Samhällsvetenskap, information. Cirklarnas fördelning över studieförbund 1992/93, 1993/94, 1994/95Procent 40 35 -1992/93 Il993/94 l 30 Il994/95 4 ln w 25 li s l i 20 i 15 lO 5

o i l

u L D

ä u u. u å m ä g å å

: LL s:

Av tabell 1 framgår att den samhällsinriktade studiecirkelverksamheten minskar med 4 procent mellan verksamhetsperiodema 1992/93 och 1993/94. Minskningen verkar emellertid tillfällig och vänds till vara en markant ökning mellan 1993/94 och 1994/95 med nästan 21 procent. Ökningen kan delvis förklaras av att statistikredovisningen över huvudämnesområdet efter 1993/94 även inräknat de arbetsmarknadsanpassade utbildningarna vilka genomförs med stöd särskilda anslag. av

För att åskådliggöra det samhällsinriktade ämnesområdets position in-

om bildningsförbundens totala studiecirkelverksamhet under perioden 1992/93-1994/95 presenteras i tabell 2 antalet studiecirklar efter huvudämnesgrupp.

SOU 1996: 154 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats 79

Tabell 2. Studiecirklar efter huvudämnesgrupp 1992193,1993/94, 1994/95 KällazsCB

Huvudämnesgrupp 1992/93 1993/94 1994/95 Cirklar Procent Cirklar Procent Cirklar Procent

Beteendevetenskap, humaniora 30 083 9 32 107 10 31 531 9 Estetiska ämnen 125 008 39 131 833 40 135 266 40 Företagsekonomi, handel, kontor 3 311 1 3 997 1 3 269 1 Matematik, naturvetenskap 24 400 8 26 421 8 26 223 8 Medicin, hälsooch sjukvård 7 827 2 8 364 3 8 661 3 Samhällsvetenskap,

Andra ämnesgrupper 20 168 6 21 227 6 19 633 6

Summa 316 850 100 329 696 100 342 387 100

I figur 2 redovisas i histogramform samma värden som i tabell

Figur 2. Studiecirklar efter huvudämnesgrupp 1992/93, 1993/94, 1994/95 Procent.

40 35 u 1992/93 u 1993/94 30 u 1994/95

o i og-t. u -w av g - CL .: -c x i: I- g å: rv :arg img -g c Eüå 2:2 w-c 5% ö° vara Q ä .en ägg 95 §3 ä 82% .. âgê . F så §3: INN WC .. §3 :ga 345,9 0 §3 HJ 207, - ;ggg gg 5 g

2 Eg n

Av tabell 2 framgår att cirka femtedel av den totala studiecirkelverk-

en samheten utgörs cirklar i Samhällsvetenskap, information. Cirkelav verksamheten inom detta huvudämnesområde är sålunda den näst största medan tätpositionen innehas av den estetiska ämnesgruppen. I tabell 3

80 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats SOU 1996: 154

presenteras studieförbundens samlade cirkelverksamhet vilka ställs mot de samhällsinriktade cirklama med avseende på antal deltagare cirkel, per fördelade efter kön och antal timmar per studiecirkel.

Tabell 3. Total studiecirkelverksamhet i jämförelse med den samhällsinriktade med avseende på antal deltagare och studietimmar i genomsnitt under 1992/93, 1993/94 och 1994/95

Total cirkelverksamhet Samhällsvetenskap,information 1992/93 1993/94 1994/95 1992/93 1993/94 1994/95

Antal cirklar 316 850 329 696 342 387 62 012 59 501 71 961 Deltagaretotalt 2 723 473 2 795 076 2 887 976 518 501 490 563 596 803 Därav kvinnor i % 57 57 58 51 50 51 Deltagare per cirkel 8,6 8,5 8,4 8,4 8,2 8,3 Timmar per cirkel 34,3 35,4 35,6 29,1 30,8 30,5

Av tabell 3 framgår att under perioden 1992/93-1994/95 hade studien ecirkel i allmänhet 8,5 deltagare i genomsnitt och omfattade 35 studieca timmar. Deltagargenomsnittet i det studerade huvudämnesområdets cirklar under samma period avviker inte från det allmänna genomsnittet och fördelas lika mellan könen. Antalet timmar cirkel i de samhällsinrikper tade studiecirklarna var däremot konstant lägre med ungefär fem timmar jämfört med motsvarande allmänna genomsnittet. Uppenbarligen hade denna skillnad blivit ännu större den samhällsinriktade huvudämnesom området hade inräknats i det allmänna genomsnittet. När det gäller antalet deltagare som under ett år deltar i någon cirkel med samhällsinriktning är det värt att notera den kraftiga ökningen som ägde rum mellan 1993/94 och 1994/95 med över hundra tusen deltagare. I

Ökningen förmodas vara ett utslag det starka medborgarengagemang-

av

et inför folkomröstningen om landets EU-anslutning samt det tidigare

nämnda inslaget i statistikredovisningen de s.k. marknadsanpassade av utbildningarna.

Deltagare i samhällsinriktade cirklar

Alvar Svenssons 1994 undersökning deltagare i studieförbundens av cirkelverksamhet 1992 har visat att

o Yngre väljer samhällsvetenskapliga ämnen i påtagligt mindre utsträck-

ning jämfört med alla deltagare. Bara tio jämfört med nästan - en av var femte deltagare totalt.

SOU 1996: 154 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats 81

Fördelningen mellan män och kvinnor i samhällscirklama är ojämn till o männens fördel. Deltagare med enbart folkskola väljer något oftare en samhällscirkel än o deltagare med utbildning från högskola eller universitet. . En lägre andel studerande och hemarbetande studerar i samhällsinrik- 0 tade cirklar jämfört med andra grupper. För deltagare med utländsk bakgrund dominerar det samhällsveten- 0 skapliga ämnesvalet. Nästan var tredje väljer en samhällcirkel. -

Ovannämnda uppgifter utgår från analys det statistiska huvudäm-

t

en av nesområdet samhällsvetenskap, information. Jonsson Gähler 1995 väljer i en nyligen presenterad undersökning, som omfattar ett representativt urval hela populationen, att underordna detta huvudämnesområav de i en för folkbildningen övergripande funktion: att bibringa allmän medborgerlig bildning. Med denna avses kunskaper och färdigheter som å antas stärka individen i sin medborgarroll. Enligt nämnda utvidgade definition, konstaterar Jonsson Gähler, att 36 procent av befolkningen har någon gång följt studiecirkel de hänför till allmän medborgerlig en som bildning. Deras analys pekar samtidigt en snedrekrytering till denna typ av cirklar som förutom samhällsvetenskapliga ämnen även inkluderar ekonomi och konsumentfrågor, språk, litteratur, matematik, naturvetenskap, arbetsmiljö och arbetsliv samt juridik. Med tanke att folkbildningens främsta uppgift är att aktivera de grupper som av olika skäl har begränsade möjligheter att studera och stärka deras kompetens och förmåga att tillvarata sina intressen i samhället, ñnner de i stället att tjänstemän och jordbrukare deltar i högre utsträckning än så kallade resurssvaga individer. Statistiken ger oss utan tvivel en viss uppfattning om fenomenet studiecirkel, tusentals människor i hela landet året runt. som engagerar Men dessa statistiska mått säger oss inte något om fenomenets inre kraft och innebörd för den enskilde deltagaren. Det är just detta mikroperspektiv studiecirkeln vi med denna studie avser att utforska och förstå. som

Undersökningens syfte

Syftet med denna studie är att söka nå en ökad förståelse av den samhällsinriktade studieverksamheten, dess pedagogiska gestaltning samt dess betydelse för deltagarnas lärande. Mer precist är avsikten att belysa följande frågor: Vilka mål och vilka kriterier uppställer studieförbunden för sin samhällsinriktade cirkelverksamhet

82 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats SOU 1996: 154

Vilka deltar i de samhällsinriktade studiecirklarna, hur rekryteras de

och hur förhåller de sig till de k prioriterade grupperna

s På vems initiativ arrangeras kurser med samhällsinriktat innehåll 4. Vad, hur och varför lär sig i de samhällsinriktade studiecirklarman na På vilket sätt och i vilka avseenden har de aktuella studiecirklarna påverkat deltagarna

I studien uppmärksammas särskilt invandrarna i de samhällsinriktade studiecirklarna.

SOU 1996: 154 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats 83

2 Teoretisk ansats och genom-

förande

Teoretisk ansats

I Studiens syfte och inriktning anger ett kunskapsintresse som bedömdes

g

kräva dels kvantitativ bearbetning av i huvudsak befintlig statistik, dels en kvalitativ forskningsansats med hjälp av observationsbesök, intervjuer en i samtalsform med ett urval informanter, som i denna studie bestod av cirkelledare och studiecirkeldeltagare samt ett frågeformulär med öppna svarsalternativ. Datainsamlingen kompletterades efter hand med skriftlig dokumentation studieförbundsavdelningarna producerar, som tex som kurskataloger och verksamhetsberättelser. Eftersom huvudsyftet med studien är att få ökad förståelse av den en samhällsinriktade studiecirkelverksamheten, dess pedagogiska gestaltning samt dess betydelse för deltagarnas lärande har tyngdpunkten legat den kvalitativa analysen av intervjuer. När kvalitativ metod används förläggs undersökningen i regel till miljöer som är inbördes olika varandra. Logiken i detta förfaringssätt är att ett fenomen synliggörs lättare när kontraster kan iakttas i undersökningsmaterialet. Syftet med denna ansats är inte att kunna uttala sig om hur vanliga t.ex. vissa förhållningssätt är, utan att förstå deras innebörder. Vår forskningsambition är inspirerad av dels den s.k. Grounded Theory-traditionen5 där avsikten med analysen av undersökningsmaterialet är att producera upptäckter eller begrepp eller hypoteser°, dels ett hermeneutisk arbetssättl med dess betoning av tolkning och förståelse. å Framställningen den empiriska studien kommer att spinnas kring av två teman: ett beskrivande och ett tolkande, vilka båda är relaterade till de é grundläggande frågeställningarna vad, hur och varför.

4Av tidsskäl har bearbetningen av cirkelledarintervjuema uteblivit i denna rapport. Vår avsikt är emellertid att vid ett senare tillfälle publicera en rapport med cirkelledarnas uppfattningar relaterade till de resultat som presenteras här. 5Se t ex Glaser Strauss, l967; Alvesson Sköldberg, 1994, Svensson Starrin, 1996. ° Jmf Svensson Starrin, 1996, s. 118. 7 Se tex Ödman, P-J, 1979.

84 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats SOU 1996: 154

Genom vad- och hur-frågan syftar undersökningen till att presentera verkligheten utifrån olika aktörers perspektiv. Genom vaiför-frågan strävar vi efter att nå ökad förståelse kring det pedagogiska fenomenet en studiecirkel uppfattat som ett offentligt rum eller kollektiv där del arena av det offentliga samtalet upprätthålls. Vår ansats har varit explorativ och upptäckande studiefenomenets av otaliga uttrycksformer såsom dessa uppfattas och återges några feav av nomenets omedelbara aktörer. Intervjuformen som användes i undersökningen vilar antagandet att människors sätt att vara, tänka och värdera är sammanhangsbundna. Detta betyder att intervjupersonemas måste förstås och tolkas i relasvar tion till deras livssituation. Vi har därmed ansträngt att bereda de in- l oss tervjuade möjligheter att avge svar som de anser vara de mest relevanta och väsentliga i olika sammanhang. Den intervjuansats som använts innebär att intervjuaren driver intervjun genom att täcka av ett antal teman. Denna metod, stundom kallad kvalitativ forskningsintervju Thång, 1984; Naeslund, 1991 innebär inte proceduren är standardiserad eller följer given p att en sekvens. Den kan tvärtom likna ett naturligt samtal där intervjuaren ett följsamt sätt tar i upp ledtrådar i direkt anslutning till intervjupersonens berättelse. Det är emellertid meningen att intervjuaren under intervjuns gång ska täcka av samtliga nyñkenhetsområden som ingår i intervjuplanen även men erhålla viktig information sådant inte kunnat förutses. annan om som Avsikten med ett sådant arbetssätt är att finna eventuella mönster som tillåter osatatt dra slutsatser studiefenomenets kvaliteter. om För att få en så fullständig bild möjligt hur lärandeprocessen i som av de samhällsinriktade cirklarna har gestaltats och vilket innebörd cirkeldeltagarna tillmäter denna har deltagarna intervjuats vid två tillfällen.

Urval

Urvalet av studieförbund, ort, studiecirklar och deltagare skedde inte slumpmässigt utan styrdes strategiskt för att största möjliga variation i materialet skulle uppnås. Undersökningen förlades till fyra olika orter, nämligen: 0 en storstadsförort 0 en medelstor stadskommun 0 en centralort i glesbygd, samt o en norrlandskommun

Valet av kommuntyper har skett med hänsyn till olikheter i geografisk be-

SOU 1996: 154 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats 85

lägenhet, folkmängd, befolknings- och näringslivsstruktur samt utbildningsutbud. Styrande principer för valet studieförbund var bildningsförbundens av profil i fråga deltagare, relation till medlemsorganisationer samt ämom nesinriktning jmf. Svensson, 1994. Med hänsyn till ovannämnda kriterier bedömdes följande tre studieförbund intressanta att ingå i stuvara dien, nämligen SISU, Medborgarskolan och ABF. Dessa tre studieförbund skulle idealt sett representerade var och en av de fyra orvara tema. samråd avdelningarna. Cirkeln skul-

l

studiecirkel skedde i med Valet av l le nybörjarcirkel och rapporteras samhällsinriktad av studievara en som

i

förbundet. Där flera än ett cirkelaltemativ fanns att tillgå försökte vi sty- § ra valet utifrån den övergripande principen att åstadkomma en så stor variation i materialet möjligt. Eftersom ett av syftena var att särskilt som uppmärksamma invandrare och ungdomar tillämpades ytterligare en urvalsprincip. Detta innebar att så fort någon av dessa grupper var representerade bland deltagarna valdes dessa ut automatiskt för inpersoner tervjuer. I materialet finns också överrepresentation av arbetslösa. en Detta är dock oavsiktligt. När vi hade valt ut nystartade samhällsinriktade studiecirklar visade sig att det var en övervikt av cirklar som var inriktade mot arbetslösa. Under ett observationsbesök i respektive studiecirkel bestämdes slutli-

vilka deltagare kunde bli aktuella se kriterier ovan för inter-

gen som medverkan frivillig. Högst tre deltagare per cirkel kom att uer, men var bli intervjuade. Sammanlagt tjugofem cirkeldeltagare och nio cirkelledare intervjuades I tabell 4 presenteras sammanställning de nio studiecirklar, vilka en av representerar lika många studiefördundsavdelningar, som utgör underlaget för denna studie med hänsyn tagen till målgrupp och förbund samt an-

tal deltagare exklusive cirkelledarna. I tabellen redovisas också de in-

tervjuades kön och ålder. En utförligare presentation av de cirklar som ligger till grund för undersökningen kommer att ske i nästa avsnitt.

86 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats SOU 1996: 154

Tabell Studiecirklar i denna undersökning fördelade efter målgrupp och studieförbund samt antal intervjuade deltagare per cirkel fördelade efter kön och ålder. N25

Studiecirkel Målgrupp Studie- Inter- Män Kvin- Ålder förbund vjudelt nor

"Kulturkram" Arbetslösa Mbsk-storstads- 3 3 30/50/54 kvinnor förort Datakunskap Arbetslösa ABF-st0rstads- 3 l 2 45, 25/59 förort Samhälls- Arbetslösa ABF-medelstor 3 2 1 20/40, 26 kunskap stadskommun Antikviteter "Allmän" Mbsk-medelstor 3 2 1 17/58,32 stadskommun

Friidrott- Föreningsledare SISU-medelstor 2 2 29/34 t Gemenskap stadskommun

Ledarutveckling Styrelsemed- SISU-centralort 3 l 2 45, 35/48 lemmar l i glesbygd Socialdemo- Ungdomsför- ABF-centralort 3 1 2 18, 16/17 kratisk ideologi bundsmedl. i glesbygd

Kommunal- Förtroendevalda ABF-norrlands 3 1 2 40, 48/50 politik kommun

"Din gård i EU" Lantbrukare SV-norrlands- 2 1 1 60, 25 kommun

Endast ett studieförbund ABF är representerat samtliga de fyra - - utvalda orterna. Att inte alla tre studieförbund är representerade på varje à ort beror på att det vid tiden för undersökningen inte fanns någon samhällscirkel som fyllde det uppställda kriteriet att cirkeln skulle ; vara en ny- Startad nybörjarcirkel. Studieförbundet Vuxenskolan SV utgör ett undantag från den ursprungliga avgränsningen vad gäller urval av studieförbund. Skälet till att SV kom att ingå i denna studie att två ovannämnda studieförvar av

bund vid den aktuella orten norrlandskommun inte hade någon nystar-

tad samhällsinriktad cirkelverksamhet när undersökningen ägde rum under våren 1995. På grund denna omständighet kontaktades Vuxenav skolan och ett samarbete inleddes kring cirkeln "Din gård i EU" vilken bedömdes komplettera urvalet och den eftersträvade variationen i ge materialet. . Ingen av de tillfrågade cirkelledama hade någon invändning mot att

SOU 1996: 154 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats 87

delta i projektet. Man önskade naturligtvis diskutera frågan med sina respektive cirkeldeltagare.

Genomförande

Förutom intervjuerna har informationsdata erhållits via observationsbe-

sök minst observation i varje cirkel, ett frågeformulär samt skriftlig

en dokumentation från studieförbundsavdelningarna, tex kurskataloger och verksamhetsberättelser. Cirkeldeltagama intervjuades vid två tillfällen. Första intervjun gjordes vid cirkelns start, i regel efter den första sammankomsten. Denna hade fokus deltagarnas bakgrund, förväntningar, motiv och delaktighet i cirkelplaneringen. Andra intervjun genomfördes när cirkeln hade avslutats eller nära att avslutas och inriktade sig på deltagarnas uppfattningar var och reñexioner cirkelsammankomstema samt den betydelse cirkeln om hade för den enskilde deltagaren. Observationsbesöket föregick alltid intervjuerna och inföll vid andra eller tredje sammankomsten. Första sammankomsten undveks för att inte skapa onödig nervositet hos gruppen eller störa den pedagogiska processen. Tidsskillnaden mellan första och andra intervjun var aldrig mindre än två månader. Samtliga intervjuer spelades in på band. Platsen för intervjuinspelningen oftast studielokalen eller en lokal i närheten, utom i var några få fall, beroende rent praktiska skäl. Två deltagare föll bort" vid andra intervjun och kunde inte nås. Anledningen att de vid tiden då andra intervjun skulle göras vistades var på ort. Tre cirkeldeltagama intervjuades andra gång, trots att annan av en de hade avbrutitsina studier i cirkeln grund av att de fick annan sysselsättning tidsmässigt kolliderade med studiecirkeln de deltog Det som totala antalet cirkeldeltagarintervjuer uppgår sålunda till fyrtioåtta. Varje intervju varade i genomsnitt drygt en timme. Till varje studieförbundsavdelning skickades ett frågeformulär med frågor kring avdelningens mål, rekryteringsprocedurer och innehåll för sin samhällsinriktade cirkelverksamhet under den senaste treårsperioden. Genom att rikta formuläret till avdelningen och inte till viss funktioen när inom den ville vi markera en önskan om svar som var representativa

3 Ursprungligen det tänkt att göra intervju med avdelningarnas funktiovar en närer. Efterhand skrinlades detta beslut eftersom en enkät bedömdes ge den information eftersökte.

88 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats SOU 1996: 154

för hela avdelningen. Enkäten till avdelningarna skickades i början av sommaren 1995 när de flesta studiecirklar i vår undersökning hade fullföljts. Av totalt nio avdelningar har endast underlåtit att besvara enkäen ten trots upprepade påminnelser och erhållna löften att den skulle beom svaras.

Övrigt insamlat skriftligt material från avdelningarna

har använts som kompletterande informationskälla i redovisningen dessas verksamhet. av

Studiecirklar i undersökningen

Studiecirklama i urvalet företräder olika ämnen enligt studiearsom rangören tillhör huvudämnesområdet Samhällsvetenskap, information. Nedan presenteras studiecirklama i den ordning de är uppställda i tasom bell

"Kulturkunskap/Samhällskunskap"

Studiecirkeln kulturkunskap/samhällskunskap arrangerades

som av Medborgarskolan i en storstadsförort beskrivs utförligare i kapitel Kulturkunskapscirkeln var en bland flera studiecirklar som erbjöds i form av ett ALU-projekt finansierat av länsarbetsnämnden. Den vände sig till dels invandrarkvinnor dels svenska kvinnor, arbetssökande, för som var att de förra skall bli insatta i svenskt arbets-, samhälls- och kulturliv och de senare skall lära sig mer om olika länders samhälls- och kulturliv samt invandringens orsaker och effekter. Deltagarna i projektets studiecirkelverksamhet förutsattes ha en positiv inställning till invandrarfrågor". Cirkeln var avgiftsfri för deltagarna och pågick liksom hela projektet en hel termin. Varje enskild cirkelsammankomst varade i tre studietimmar.

"Datakunskap"

Det andra Studieförbundet i storstadsförorten ABF. Studiecirkeln var som valdes ut för denna studie datakurs för nybörjare. Målet för cirkeln var en formulerades cirkelledaren på följande sätt: av

Deltagarna ska kunna våga trycka knapparna och göra någonting.

9 Citaten är hämtade ur ett flygblad avdelningen har delat ut. som

SOU 1996: 154 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats 89

Det är inte så svårt som man tror ...°. Deltagarna ska känna att jag kan också göra det, att det är inte något bara för specialister utan även för

vanligt folk Cirkelledaren i datakunskap.

Cirkeln erbjöds till arbetssökande avgiftsfritt och omfattade tolv tretimmars sammankomster.

"SamhäIlskunskap/ABF-skolan"

Studiecirkeln i ämnet samhällskunskap, som ABF i en medelstor stadskommun anordnade, ett fem olika ämnen som ingick i kursplanen var av för l2-veckors sammanhållen utbildning vilken går under betecken ningen ABF-skolan. Enligt avdelningens föreståndare samt cirkelledaren för den aktuella cirkeln kunde namnet uppfattas som vilseledande. Men det intygades att hela utbildningen bedrevs i studiecirkelforrn. Enligt cirkelledaren var målet för samhällskunskap följande: Det är att bli uppkäftig ... Att lyfta sig själv och våga engagera sig i saker och ting händer. ... Många de här människorna de ñesta som av i gnistan. ... Man börjar diskutera, börjar känär arbetslösa tappar man igen myndighetema. ... Kunskaper om hur samhället fungerar na

Cirkelledaren i samhällskunskap.

ABF-skolans studieverksamhet genomfördes i samarbete med LOsektionen även ansvarat för rekryteringen av deltagare till denna som bland sina arbetslösa medlemmar. Inga deltagaravgifter förekom.

"Antikviteter"

Medborgarskolan var det andra av de tre studieförbund som vi har kunnat studera i den medelstora stadskommunen. Avdelningskonsulenten föreslog för studiens ändamål en studiecirkel i antikviteter. Cirkeln rapporterades, utifrån dess innehåll och inriktning, som samhällsinriktad. Cirkeln annonserades öppet och vände sig till alla med intresse för antikviteter. Deltagandet avgiftsbelagt. Målet för cirkeln var enligt var cirkelledaren att deltagarna skulle

° Tecknet ... används i citaten för att markera att del ar från ett samman-

hängande svar hoppats över. I citaten används också tecknet /.../ som markerar att delar av samtalet i intervjun utelämnats. Konstpaus inom ett citat betecknas med tre bara punkter.

90 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats SOU 1996: 154

lära sig att känna igen olika stilar så att om de stol i antikafser en en fär kunna bedöma ungefär när den är gjord eller vilken stil den tillhör. /.../ Deltagarna skall också veta vilken tid det och vad hände. När var som industrialismen kom och hur man inredde och vilka ideal fanns. ... som Man ska kunna se vilka olika klasser i samhället som har de olika stilar-

na. ... Det brukar jag ta upp lite grann Cirkelledaren i antikviteter.

Antikvitetscirkelns omfattning var fem sammankomster, tre timmar varje vecka.

"Friidrott Gemenskap"

Det tredje Studieförbundet i medelstor stadskommun SISU, nästvar som an uteslutande opererar inom idrottsrörelsen. Studiecirkeln valdes som för denna undersökning genomfördes inom ramen för ett pågående större projekt som delvis finansieras av SIDA. Projektets övergripande tema är "Idrott Invandrare och syftar till att skapa mötesplatser för goda rela- tioner mellan nya flyktingar och ortsbefolkningen i kommunema med idrottsföreningarnas hjälp. Projektets precisa mål är bl mer a "- att underlätta invandrarnas delaktighet i det svenska föreningslivet att skapa tolerans och förståelse mellan olika befolkningsgrupper att främja goda etniska relationer att öka antalet invandrare i vår föreningsverksamhet" -

Initiativtagare till projektet var ortens ledande friidrottsförening tillsom ika är medlem i SISU-avdelningen. Studiecirkeln F riidrott-Gemenskap tillkom med anledning ett komav munalt initiativ att erbjuda meningsfull sysselsättning, under åtta sommarveckor, för ett stort antal ungdomar med invandrarbakgrund. Nämnda friidrottsförening kontaktades och ombads att bidra med aktiviteter för dessa ungdomar genom att ställa upp med bl ledare. Föra eningens engagemang i sommaraktiviteten beskrivs invandrarprojekav tets ledare och därjämte cirkelledare på följande sätt i vårt samtal: Vi ska då från SISU:s sida det här och jobba i stötta upp en cirkel. Vi ska försöka att så många möjligt dem jobbar med det här är som av som invandrare. Blanda svenska ledare och invandrare, så att de känner att de får göra någonting under den tiden de inte läser svenska. De går snart sommarlov och vill ha nånting att göra och hjälpa till med i före-

" Citatetet är hämtat ur projektbeskrivningen. Pga anonimitetsskyddet anges inga flera uppgifter.

SOU 1996: 154 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats 91

ningen. I studiecirkeln ska vi diskutera och planera olika aktiviteter för ungdomarna, men även fördela ansvaret hos deltagande ledare.

"Sätt framtiden på dagordningen"

SISU-avdelningen en centralort i glesbygd representeras i materialet

med studiecirkeln Sätt framtiden på dagordningen som en handikapsför-

ening anordnade för sin styrelse. Sätt framtiden på dagordningen är ock-

så rubriken en stor satsning från Riksidrottsförbundet och SISU med

ambition att inspirera till ett brett utvecklingsarbete i hela idrottsrörelsen" Riksidrottsförbundet SISU, 1994. - Mot bakgrund av hela idrottsrörelsens prioritering av utvecklingsarbete med sikte framtiden har ovannämnda lokala handikappsförening fattat ett beslut att diskutera konkreta förändringar i föreningens omgivning, t.ex. bidragsminskningar och medlemstillströmning, i syfte att höja beredskapen inför framtida utmaningar. Målsättningen", berättar förek ningens ordförande och tillika cirkelledare, är få folk titta framåt. att att i Inget omöjligt och måste titta framåt hela tiden. Världen förändras är man och måste följa med. Ungdomarna blir mer upplysta ... Och det är man viktigt att styrelsen är på alerten. Den ska helst ligga lite före alla andra. Studiecirkelns sammankomster ägde rum i nära anslutning till styrelsens ordinarie sammanträden. t

"socialdemokratisk ideologi"

Den socialdemokratiska ungdomsklubben centralorten i glesbygd anordnade i ABF:s socialderegi en studiecirkel för sina medlemmar kring mokratins idéer. Cirkelledaren beskriver cirkelns innehåll och bakgrund i i l följande ordalag: Den heter Sosse och den handlar om socialdemokratin, grundidéer och tankar, solidaritet och jämlikhet. Men grundidén med cirkeln i sig är v väl går den ska lära sig lite hur SSU-klubb fungerar och att de som om en hur en styrelse fungerar. Det fungerar inte riktigt som det ska i vår klubb, så vi håller oss inte

strikt till boken Cirkelledaren i Socialdemokratisk ideologi.

Z Cirkelledaren hänsyftar till studiematerialet SOSSE Ett idématerial för SSU-klubbarna som cirkeln använde som studiebok.

92 Del Studiens bakgrund och metodologiska ansats SOU 1996: 154

Studiecirkeln startade relativt sent våren och hade ett långt avbrott under sommaren. När andra intervjun gjordes med deltagarna, strax efter sommaren, pågick cirkeln fortfarande.

"Kommunalpolitisk ideologi"

Studiecirkeln i kommunalpolitisk ideologi i en norrlandskommun anordnades av de förtroendevalda socialdemokraterna i kommunens socialnämnd i ABF:s regi. Cirkelns mål är att diskutera frågor som har anknytning till socialnämnden. Det är också att ha tid att diskutera lite politik och såna frågor. Ofta är det så att i själva nämnden är det mycket sakfrågor och man har gruppmöten där det gäller att hinna med direkta sakfrågor, där man måste ta ställning. I den här studiecirkeln tror jag att vi har möjlighet att sitta och prata lite ideologi också. Och att man inte är så väldigt starkt styrd av sakfrågoma. Det är klart att man kan prata sakfrågor utifrån ideologisk bakgrund, men i alla fall att det finns tid för det mera allmänna, som man

inte har tid med annars" Cirkelledaren i kommunalpolitisk ideologi.

Som cirkelledare i cirkeln för de socialdemokratiska representanterna i socialnämnden fungerade ordföranden i socialnämnden som själv var socialdemokrat. Sammankomstema var inte faställda från början utan gruppen sammankallades av cirkelledaren allteftersom detta ansågs nödvändigt. När andra intervjun med deltagarna spelades in var cirkeln inte avslutad.

"Din gård i EU"

Initiativtagarna till studiecirkeln "Din gård i EU" var en grupp bönder norrlandskommunen. Cirkeln arrangerades i Vuxenskolans regi och omfattade sju sammankomster. Bakgrunden till denna cirkel var, enligt cirkelledaren, Sveriges EU-inträde vilket har medfört en stor del nya och ganska svåra frågor för lantbruket. I en strävan att bemöta den nya si-

tuationen, tillägger cirkelledaren, försöker vi lära ut allt som berör EU

inom lantbruket. Vilka möjligheter vi har att jobba och vad det krävs för

att vi ska få allt vad man kan få. Det är ändamålet Cirkelledaren i Din

gård i EU.

II

Del

undersök-

Analys av

ningsmaterialet

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 95

3 Studieförbundens samhällsinrikta-

de studiecirklar

I detta kapitel redovisas först svaren från samtliga enkäter som deltagande studieförbundsavdelningar lämnade in. I kapitlets andra del presenteras mera ingående i form av porträtt en av de avdelningar som omfattas av denna studie, nämligen Medborgarskolan i en storstadsförort.

A. enkäten

Redovisning av

Genom enkätförfarandet har vi velat tillförsäkra oss svar som uttryckte avdelningarnas syn på en rad aspekter vilka bedömdes kunna belysa de frågeställningar som ställdes inledningsvis i rapporten. Redogörelsen nedan koncentreras därmed kring avdelningarnas profil, mål och övervä-

ganden samt omfattning och målgruppsprioriteringar med avseende på

den samhällsinriktade studiecirkelverksamheten.

Mål och

överväganden

I enkäten ombads avdelningarna bl a att beskriva dels syftet med sin samhällsinriktade studiecirkelverksamhet dels presentera bakgrunden och tankarna som föregick planeringen av denna verksamhet.

Mål

Syftesbeskrivningama fokuserar på antingen individens eller medlemsorganisationens utveckling. Inriktningen på individen har olika innebörd hos de olika förbunden i materialet: a. Framträdande syfte för Medborgarskolan och Vuxenskolan är den personliga allmänbildningen som ett mål i sig:

3 Antalet enkäter denna redovisning bygger uppgår till åtta. En avdelning - ABF i norrlandskommun valde att inte besvara enkäten. -

96 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

"Att öka människors allmänbildning och kunskap" Mbsk i medelstor stadskommun

"Att ge deltagarna ökade kunskaper om samhället som hela tiden

förändras " S V i norrlandskommun

SISU och ABF avser med den samhällsinriktade cirkelverksamheten att öka den enskilde deltagares resurser för att underlätta aktiv delaktighet i det civila samhället: "Att stärka den enskilda individen i föreningslivet" SISU i medel-

stor stadskommun

"Att ge människor redskap för att påverka vardagen och ta del av samhällsdebatten och politik" ABF i storstadsförort c. Från syftesbeskrivningama med fokus på den enskilde har vi urskiljt ytterligare en kategori som avser det ökade självförtroendet för ett drägligare socialt liv eller vidare studier. Tre studieförbund SISU, ABF, SV ger underlag för denna syn: "Att människor stöd i förändrad livssituation, t ex vid arbetsge en

löshet " SV i norrlandskommun

"Att utveckla ökad självförtroende och skoja ökade kunskaper

för vidare studier och nya arbetsuppgifter" ABF centralort i glesbygd "Att utveckla deltagarnas kunskaper personligt och socialt" SISU centralort i glesbygd - Den samhällsinriktade cirkelverksamheten som led i föreningslivets organisatoriska och demokratiska utveckling uttrycks i SISU:s och ABF:s svar: "Att stärka föreningarna, dess organisation och demokrati" SISU

i medelstor stadskommun

"Att utbilda organisationernas medlemmar för uppgifter i före-

ningsliv, arbetsliv och samhälle" ABF i medelstor stadskommun

överväganden

Genom att fråga i enkäten om de överväganden som ligger bakom planeringen av avdelningamas samhällsinriktade verksamhet har vi velat bilda uppfattning de faktorer påverkar det faktiska cirkelutbuoss en om som det. Två mönster kan utläsas från svaren beronde på var tyngdpunkten ligger:

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 97

a. Det ena mönstret bildas av de svar som Medborgarskolan avger där principer som "allmänhetens intresse och tillgänglighet för alla lyfts fram. En möjlig konsekvens av detta kan vara att endast den verksamhet som efterfrågas blir intressant att organisera.

"Utifrån ett humanistisk ideal försöker vi fånga allmänhetens intresse för aktuella händelser i samhället" Medborgarskolan i storstadsförort Tyngdpunkten i det andra svarsmönstret utgår från mera uttalade moraliskt-ideologiska principer som jämställdhet och människovärde" medlemsorganisationemas behov. Enligt vår tolkning s samt omsorgen om i handlar det om att organisera studiecirklar som studieförbunden priorite- 2 rar utifrån ideologiska ställningstaganden. För den enskilde är det inte

I

ovanligt att en del av dessa cirklar uppfattas ha ett lågt nyttovärde och

i

därför sällan utgör ett prioriterat val. Det förekommer därför att studieförbunden försöker underlätta rekryteringen av deltagare till sådana cirklar genom att undanröja eventuella hinder som tros påverka deltagartillströmningen genom att tex minska eller helt avskaffa deltagaravgifterna.

"I verksamhetsplanen prioriterar vi inriktningar där t ex föreningsutveckling , jämställdhet och invandrarfrågor ingår" SISU centralort i glesbygd

"Att hålla det offentliga samtalet öppet och se till att verksam-

heten överensstämmer med ABF :s och medlemsorganisationernas

mål och värderingar" ABF i medelstor stadskommun

"14 tar lägre deltagaravgifter i de samhällsinriktade cirklarna "

ABF centralort i glesbygd -

Omfattning och prioritet

Från enkätsvaren framgår att huvuddelen av de arrangerade samhällsinriktade studiecirklama sker i samarbete med medlemsorganisationerna. Studieförbundet SISU avviker från alla andra studieförbund genom att nästan uteslutande bedriva sin verksamhet bland medlemsorganisationerna. Eftersom denna verksamhet handlar om föreningskunskap och föreningsutveckling i största allmänhet rapporteras den som samhällsinrik-

Endast två studiecirklar i denna studie var avgiftsbelagda, "Din gård i EU"- SV och Antikvitetef-Mbsk.

98 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

tad. Annorlunda uttryckt kan sägas att medlemsföreningamas primära studiecirkelverksamhet är samhällsinriktad och i princip genomförs med hjälp av det tillhörande studieförbundet. Därmed inte sagt att alla föreningar bedriver studieverksamhet. Som exempel kan nämnas att av 92 föreningar som är medlemmar iABF i medelstor stadskommun endast 52 bedriver studieverksamhet i aktivt samarbete med Studieförbundet, och motsvarande för SISU i samma stad är 28 av 69 föreningar.

Alla avdelningar som besvarat enkäten har uppgett att de sarnhälls-

inriktade ämnena har hög prioritet inom deras verksamhet. I en enkät saknades dock svar på den aktuella frågan:

"I diskussionerna med våra medlemsorganisationerframhåller samhällsstudierna " ABF centralort i glesbygd - "Samhällsfrågoma är ett av de mest prioriterade områden i vår

verksamhet som till 80% bedrivs med medlemsorganisationema "

SV i norrlandskommun

"Som studieförbund är det vår uppgift att öka människors allmänbildning och kunskap. Dessa cirklar har givetvis högsta prioritet"

Mbsk i medelstor stadskommun

"Ämnesgruppen har högsta prioritet vilket markeras med att vi

internt fördelar en högre andel statsbidrag till samhällsstudier än

till andra ämnesområden " ABF i medelstor stadskommun

I ett försök att presentera en bild över de studiecirklar som arrangeras lokalt de undersökningen förlagd till har avdelningarna fått orter som var fylla i ett särskilt formulär. I detta formulär ombads avdelningarna lämna uppgifter om de samhällsinriktade studiecirklar som genomfördes under de senaste tre verksamhetsperiodema dvs 1992/93, 1993/94 och 1994/95. Skälet till de efterfrågade uppgifterna var att skaffa oss en uppfattning om

cirklamas innehåll", deltagarmålgrupp och eventuella medarrangörer in-

nan dessa omvandlas till statistiska kategorier i den ordinarie rapporteringen. Eftersom dessa cirklars omfattning är stor har vi valt att redovisa

ett representativt axplock av dem i en bilaga se bilaga.

5 Vi känner å andra sidan inte till omdet förekommer studieverksamhet inom studieförbundsanslutna föreningar som inte förmedlas via studieförbunden.

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet 99 av

Profilverksamhet

Studieförbundens profilering har länge framhävts vara önskvärt och eftersträvansvärt. Inte minst bidragsgivaren framhåller detta i senaste propositionen Prop. 1990/91:82, s 14. I enkäten ombads avdelningarna att beskriva sin profil och den del av sin verksamhet som är uttryck för en egen proñl. De ombads även redogöra för vad som kännetecknar det egna förbundet från de övriga. Av svaren framkommer att en avdelnings särskiljande profil kan ha sin grund i 1 uttalade ideologiska premisser, 2 medlemsorganisationemas utvecklingsbehov, 3 närsamhällets utvecklingsbehov, eller 4 speciella cirkelärrmen. De studieförbund som motiverar sin profil utifrån ideologiska pre-

misser utgår antingen från en individualistisk bildningssyn, där individen

och dess bildningsbehov upphöjs till norm, eller från en kollektivistisk syn som underställer bildningsprocessen ett samhälleligt ideal. I vårt material är det Medborgarskolan som ger uttryck för en individualistisk bildningssyn medan ABF framhäver en mer samhällsengagerad bildningssyn i samklang med bestämda värderingar:

"Vi har humanismen som grundval. W ställer människan i centrum

och låter henne tänka fritt och beslut" Mbsk i storstads-

ta egna förort

"15 vill främja och själv deltaga i en samhällsomdaning i över-

ensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar"

ABF i medelstor stadskommun

Trots olika ideologiska utgångslägen och ägarbakgrund understryker

både Medborgarskolan och ABF sin karaktär av bildningsrörelser för alla. För Medborgarskolan har dock denna inriktning programmatisk ka-

raktär medan ABF-avdelningarna även lyfter fram prioriterade målgrup-

per som objekt för sin primära verksamhet:

"Målgruppema är allmänheten. Vem som helst är välkommen" Mbsk-centralort i glesbygd "Vi försöker ge mest till dem som fått minst " ABF i storstadsförort

Studie- och kulturverksamheten inom medlemsorganisationema verkar inta en framträdande ställning hos alla utom Medborgarskolans avdel- - -

ningar. Inriktningen medlemsorganisationema uppges samtidigt vara

dessa avdelningars kännetecken i jämförelse med andra studieförbund:

"W arbetar för ungdomar i framtiden eftersom idrotten

är en ung-

100 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

domsrörelse. Vi arbetar genom medlemsorganisationerna utifrån

deras behov" SISU i medelstor stadskommun

"Avdelningen har stor verksamhet bland medlemsorganisationer- PRO, handikappföreningar; politiska föreningar, LO-förna som bund. Mycket samhällsinriktad verksamhet erbjuds helt gratis eller till reducerade priser" ABF -centralort i glesbygd "Basen i Vuxenskolan är studie- och kulturverksamhet i våra egna grund-, medlems- och samverkande organisationer /.../ Handikappverksamheten är en viktig del av vårt arbete S Vi norrlands-

kommun

En avdelning har i enkätsvaren utmärkt sig från alla de övriga studieförbundsavdelningama genom att uppge som egen profil sin målmedvetna satsning närsamhällets behov:

"Verksamheten fokuserar kring områdena kultur, miljö och socialt. Studieförbundet Vuxenskolan i norrlandskommun skall utveckla

s

verksamheten i byarna i form cirkelverksamhet och utöka l

t ex av l utbudet kulturaktiviteter i byarna. Lokala kulturgrupper skall l av främjas. Lokala utvecklingsgrupper som bygdegårdar, byalag m l skall stödjas för att i gång landsbygdsutvecklingen" S Vi norr-

landskommun

4. En del avdelningar framhäver viss kursverksamhet som exklusiv. Det kan gälla speciella ämnen som avdelningen är ensam om att erbjuda i kombination med annan aktivitet som t ex föreläsningar vilka ges i nära l

l

anslutning till en studiecirkel. Nämnda verksamheter marknadsförs som avdelningens nisch i den öppna utbildningsmarknaden: i

l

"Det som Medborgarskolan är kanske mest kända för är Båt-

något l

ägarsk0landär vi utbildar i olika steg. Den finns inte hos annat förbund. Språk är också ett av våra kännetecken" Mbsk i me-

i

delstor stadskommun

"Vi satsar mest på grundutbildningar och baskunskaper" ABF i storstadsförort

Prioriterade målgrupper: exemplet invandrare

Från den tidigare redovisningen av enkätsvaren kunde avdelningarnas prioriterade målgrupper identifieras i grova drag. Förbundens ägarstruktur, inte minst, ger oss samtidigt en fingervisning om vilka de potentiella målgruppema kan vara. Det bör noteras att ingen av de avdel-

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet lOl

ningar som har besvarat enkäten har uppgett att deltagarnas bakgrund antecknas vilket föranleder tolkningen att det är utbudet som i första hand föreskriver målgruppen. En del avdelningar är dessutom angelägna om att understryka att deras studiecirklar är riktade till vem som helst. Invandrare är en av de grupper som bidragsgivaren särskilt utpekat

som prioriterad för folkbildningen. Det är just studiecirkelverksamheten

riktad till invandrare vi valt att belysa särskilda frågruppen som genom gor i formuläret. Det övergripande syftet med invandrarverksamheten anger avdelningarna vara att dels motverka främlingsfientligheten i samhället dels underlätta invandrarnas integration genom skapandet av mötesplatser där

svenskar och invandrare kan träffas, umgås och lära känna varandra. För

SISU-avdelningar gäller dessutom syftet att integrera invandrarna i den

svenska idrottsrörelsen. För övrigt bör det påpekas att långt ifrån alla avdelningar som undersökts bedriver verksamhet för målgruppen invandra-

re, men i svaren understryks ambitionen att snarast möjligt komma igång med just invandraraktiviteter.

Störst verksamhet bland invandrare uppvisar av naturliga skäl de studieförbundsavdelningar som har invandrarföreningar som medlemmar. I dessa fall arrangeras studieverksamheten huvudsakligen i samarbete med invandrarföreningama och är till övervägande del sarnhällsinriktad. Vi har från svaren angående invandrarverksamheten även kunnat konstatera en anmärkningsvärd omständighet, nämligen att nästan alla avdelningar som bedriver verksamhet för invandrare företrädesvis gör det i form av ad hoc projekt som finansieras i mindre eller större utsträckning av "extema bidragsgivare. Dessa kan t ex vara Länsarbetsnämnden, en organisation eller kommunen. Förutom ovannämnda omständighet har vi även kunnat konstatera att alla de projekt som vi haft möjlighet att närmare studera har uteslutande vänt sig till arbetslösa invandrare och i synnerhet till kortutbildade arbetslösa invandrarkvinnor.

I samband med presentationen av undersökningens studiecirklar hade vi möjlighet att beskriva innehållet i två invandrarprojekt För att ytterliga- . re komplettera beskrivningen av den invandrarverksamhet som förekommer i vårt material kommer nedan en översiktlig skildring göras av några aktiviteter som arrangerades under verksarnhetsperioden 1994/95.

° En avdelning, nämligen Mbsk i medelstor stadskommun, har i målgruppssammanhanget gett uttryck för en konñikt mellan statens mål avseende prioriterade målgrupper och avdelningens praxis eftersom man ogillar/vägrar att registrera deltagarna efter deras ursprung eller handikapp.

102 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

En avdelning startade under våren 95, enligt projektbeskrivningen, "en helt ny typ av verksamhet som vände sig till flyktingar och genomfördes uppdrag av det lokala invandrarkontoret. Deltagarna studerade varje dag under ca ett år olika ämnesområden med inriktning det svenska samhället och den svenska kulturen; allt från historia, geografi och samhällskunskap till svensk matlagning, traditioner och vardagsliv. Syftet var att orientera sig kring och bli delaktig i sitt nya hemland". Ett annat projekt för arbetslösa invandrarkvinnor, i annan avdelnings regi, hade det uttalade syftet att ge invandrare möjlighet till en bredare kunskaps- och erfarenhetsbas för att möta arbetsmarknadens förändrade krav och öka deras självförtroende. Verksamheten bestod av cirklar i hantverkstekniker och samhällsfrågor samt olika kulturaktiviteter som t ex föreläsningar, musikanangemang och studiebesök.

Övrig invandrarverksamhet i studiecirkelfonn med samhällsinnehåll

kunde huvudsakligen handla om svensk arbetslivs- och samhällsorientering, valen till riksdag och kommun, föreningskunskap, olika datakunskapskurser, cirklar kring religiösa livsåskådningar samt cirklar om aktuella internationella frågor, som t ex EU.

Sammanfattning

Svaren vi har erhållit genom frågefonnuläret deskriptiv bild ger oss en av hur ett studieförbund lokalt förhåller sig till en rad aspekter som frågorna har berört. Enkäten inbjöd till öppna svar för att ge ett tillfälle till något mer utvecklade och även nyanserade resonemang än det annars hade bli-

vit om endast fasta svarsalternativ fanns att tillgå. Den möjligheten verkar

inte ha utnyttjats tillräckligt utan många svar har varit ganska lakoniska i sin formulering och icke så innehållsrika medan andra har lämnats t o rn obesvarade. En viss försiktighet är därför befogad när svaren skall tolkas eftersom man inte är säker på om dessa uttrycker hela sanningen. En möjlig förklaring till varför vissa svar var torftiga innehåll kan vara i att studieförbunden har en viss svårighet i att redovisa för utomstående vad deras verksamhet går ut på. Särskilt märkbart är detta i de fall avdelningarna ombeds att förklara sin profilverksamhet. Antingen beskrivs den i generella termer eller inte alls. En annan förklaring till varför vissa saker exkluderas i enkätsvaren kan möjligen vara att studieförbunden lokalt saknar kunskaper och färdighet i att just hantera ett professionellt språk. I frågeforrnuläret ombads de undersökta studieförbunden beskriva dels syftet med sin samhällsinriktade studiecirkelverksamhet dels de faktorer,

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet 103 av

tankar och idéer som står bakom ämnesutbudet i dessa cirklar. Från målbeskrivningama kunde konstatera antingen en inriktning individens bildning eller medlemsorganisationens utveckling.

Inriktningen individen framhäver bildningen som a ett egenvärde, b en resurs för aktivt samhällsengagemang, c ett medel för ökat

självförtroende i det sociala livet. Inriktningen medlemsorganisationen har till syfte att främja utvecklingen av ett demokratiskt och aktivt föreningsliv i samhället.

De överväganden avdelningarna gör i samband med planeringen av sina samhällscirklar utgår från två skilda synsätt. Enligt det synsättet plaena

neras och erbjuds studiecirklar inklusive samhällsinriktade om och när

det existerar en marknad för dessas ämnesinnehåll. En underförstådd princip av tillgång och efterfrågan verkar styra det faktiska cirkelutbudet. Enligt det andra synsättet styrs planeringen av den samhällsinriktade cirkelverksamheten av mer uttalade moralisk-ideologiska ställningstaganden, som tex jämställdhet eller omsorgen medlemsorganisatioom nens behov.

Enkätsvaren tyder på att huvuddelen av de samhällsinriktade studiecirklarna genomförs i samarbete med de föreningar som är medlemmar i respektive studieförbundsavdelning. Därigenom svarar cirklamas studiein-

nehåll mot föreningarnas behov av utveckling och sammanhållning.

Vad avser lokalavdelningarnas profil framkom fyra olika varianter beroende uttalade ideologiska utgångspunkter, inriktning på bestämda

målgrupper, relation till närsamhället eller ämnesinnehåll i cirklama.

Utifrån ideologiska premisser är det Medborgarskolan och ABF som främst motiverar sin särart att betona individualistisk respektigenom en ve en kollektivistisk bildningssyn. Alla avdelningar, förutom Medborgarskolan, uppger som kännetecknande drag för den egna profilen inriktningen medlemsorganisationernas studiebehov. Endast en avdelning SV har beskrivit sin profil utifrån den målmed- - vetna satsning som avdelningen gör på lokalsamhällets kulturella och sociala utveckling. En del avdelningar framhäver i enkäten sin profil med att ange viss cirkelverksamhet som "exklusiv.

Avdelningamas potentiella målgrupper för den samhällsinriktade cirkel-

verksamheten återfinns bland de föreningar och organisationer är som medlemmar i respektive studieförbund. Indirekt kan avdelningamas målgrupper identiñeras genom cirklamas ämnesinnehåll. I frågeforrnuläret

104 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

koncentrerades vårt intresse kring en av de av staten utpekade som priori-

terade målgrupper, nämligen gruppen "invandrare". Det övergripande

syftet med invandrarverksamheten där den förekommer är att mot- - verka främlingsfientlighet samt underlätta invandrarnas integration i det svenska samhället. Studieverksamheten för invandrare är av naturliga skäl störst bland de studieförbund som har invandrarföreningar som medlemmar. En till omfattningen ganska stor studieverksamhet för invandrare tycks vara organiserad kring särskilda projekt vilka ñnansieras med "extema" bidrag i form av arbetsmarknadsanslag och diverse projektmedel. Dessa projekt inriktas nästan uteslutande till arbetslösa invandrare och består av cirklar i samhällsorientering, svenska och datakunskap. De övriga vanliga cirklama handlar mest om svensk arbetsliv och samhälle, föreningskunskap, datakunskap samt cirklar kring aktuella internationella frågor.

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 105

B. Bilder av en avdelnings samhällsinriktade

verksamhet

I denna del övergår presentationen av det insamlade materialet från en generell nivå till en individuell. Nedan avbildas en studieförbundsavdelnings samhällsinriktade verksamhet nämligen Medborgarskolan i en storstadsförort. Detta sker genom en detaljerad redovisning av svaren i i formuläret och genom en porträttering baserad intervjuer av delta- garna och cirkelledaren i den studiecirkel som ingick i undersökningen. Avsikten med detta tillvägagångssätt är att visa så komplett bild en så möjligt den valda avdelningens samhällsinriktade cirkelverksamhet. av Samtidigt, och mot bakgrund av den undersökta Studiecirkeln, vill vi med våra personbeskrivningar "levandegöra" de deltagande individerna geatt utgå från de bandade samtal som vi har genomfört. Alla tre mednom verkande deltagare samt ledaren i nämnda avdelnings studiecirkel porträtteras var för sig. Ytterligare ett syfte med porträttet är att för läsaren presentera ett smakprov av den information vi erhållit via enkäten och intervjuerna och som har legat till grund för analysarbetet och resultaten av denna studie.

"Kulturkram: Ett projekt för arbetslösa kvinnor mot främlingsfientlighet"

Studiecirkeln analyseras nedan ingår i ett större projekt- Projektet som Kulturkram som arrangerades av Medborgarskolan i en invandrartät storstadsförort i samarbete med Länsarbetsnämnden. Projektet bestod av en rad ämnen av allmänbildande och estetisk karaktär som studerades i form av studiecirklar. En av dessa studiecirklar definierades av lokalavdelningen som samhällsinriktad utifrån syftet att deltagarna skall bli insatta i svenskt och andra länders samhälls- och kulturliv. Projektet riktade sig till dels utomnordiska dels svenska kvinnor som skulle bilda en blandad multietnisk studiegrupp av totalt tio arbetslösa kvinnor hälften utländskor och hälften svenskor. Den styrda rekryteringen motiverades i avdelningens annonsering föjande sätt:

Valet avdelning och cirkeldeltagare skulle porträtteras är fullständigt

av som slumpmässigt. Med det menar vi att det lika gärna hade kunnat bli en annan vilken som helst av de sammanlagt nio avdelningar som ingår i undersökning- en.

106 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

"Vi vill använda invandrarkvinnors kulturarv och erfarenheter

samt tillvarata svenska kvinnors intresse och kunskaper för att öka förståelsen för ett mångkulturellt samhälle och för att förbättra integrationen. "

Villkoren för att delta i projektets verksamhet var att deltagarna skulle vara arbetssökande vid anmälningstillfállet och ha en positiv inställning till invandrarfrågor". På ett mer handfast plan syftet med verksamheten var att heltid och under fem månader 0 lära sig olika textila tekniker, t sömnad, mjuka dockor, lapptäckstekex nik och vävning 0 få utbildning i svenska, engelska, friskvård och att söka jobb

Genom den multietniska blandningen i studiegruppen ville åstadman komma ett erfarenhetsutbyte i avsikt att medvetandegöra invandrarkvinnoma om svenskt arbets-, samhälls- och kulturliv och ge en möjlighet svenskorna att lära sig mer om andra länders samhälls- och kulturliv. Det genomgående diskussionstemat skulle vara invandringens orsaker och effekter. Projektet var ett så kallad ALU-projekt vilket innebär att deltagarna var berättigade till A-kasseersättning under studietiden. Fullgod närvaro i projektets aktiviteter skulle i sin tur leda till en förnyad ersättningsperiod från A-kassan. Studiecirkeln i samhällskunskap ingick i vår undersökning. Cirkelledaren och tre deltagare intervjuades och avdelningen besvarade en enkät. En av de intervjuade deltagarna lämnade studierna kort efter den första intervjun grund av att hon blev antagen till attraktiv speciaen

listutbildning arrangerad av ett stort och framgångsrikt företag i

samarbete med Länsarbetsnämnden.

Avdelningens samhällsinriktade verksamhet

Redovisningen av avdelningens samhällsinriktade verksamhet bygger på

den information som avdelningen lämnade i frågeformuläret se 16.

s.

När intervjuerna genomfördes uppfattade jag det som om cirkeln i samhällskunskap kallades även "kulturkunskap och att det var en och samma. I efterhand och i samband med analysarbetet av intervjuutskriftema och frågeforrnulåret insåg jag att det handlade två, formellt sett, olika cirklar. Cirklama om ser dock ut att in i varandra och utgöra en helhet i fråga innehåll och arbetsom sätt. Deltagarna har definitivt inte varit medvetna om att det handlade om två avgränsade studiecirklar.

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 107

Enstaka svar förblir dock oredovisade här eftersom de bedömdes beröra frågor som sträcker sig utöver ramen för denna studie.

Från frågeformuläret avdelningen besvarade framgår de villkor som avdelningen ställer för att en studiecirkel skall betecknas och/eller rapi porteras som samhällsinriktad. Som samhällsinriktade karakteriseras

i

de studiecirklar som behandlar områden inom arbetsliv, information, kommunikation, media, juridik, samhällsplanering, samhällsekonomi,

i

statskunskap och sociala ämnen. Vad avser syftet med avdelningens samhällscirklar anges i enkäten att det är att öka deltagarnas kunskaper och insikter i aktuella ämnen.

På frågan om hur avdelningen resonerar i samband med planeringen av samhällsinriktade studiecirklar fick vi svaret att 1

l "Eftersom Medborgarskolan har humanismen grundval, så

som bygger hela vårt bildningsideal på vårt tänkande om humanismen. Vi följer upp de aktuella händelser som sker i samhället och försöker fånga allmänhetens intresse för dessa frågor". Avdelningen ställer inga krav att studiecirklama skall redovisa någon formell studieplan. Detta kan i och för sig vara ett uttryck för studiecirkelns "suveränitet vilket innebär att ledaren och deltagarna åtnjuter total handlingsfrihet i planeringen och genomförandet av studiecirkelarbetet.

På frågan om vilken prioritet samhällsinriktade ämnen har inom avdelningen erhöll vi inget svar.

En del frågor i frågeformuläret avsåg att kartlägga avdelningens

handläggning av de s.k. prioriterade målgrupperna. Särskilda frågor om relationen till målgruppen invandrare togs upp i enkäten. Av-

delningen var i sitt svar av den bestämda uppfattningen att ingen åtskillnad görs i fråga om olika grupper:

"All vår verksamhet är riktade till invandrare och svenskar. I alla våra verksamheter är alla lika välkomna

Inte heller förekommer, enligt enkäten, någon dokumentation eller regis-

trering av deltagarnas bakgrund. Denna hållning överensstämmer väl

med moderförbundets officiella hållning som "vägrar registrering av

108 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

deltagarnas bakgrund oavsett handikapp. Principen att inte urskilja någon eller några utifrån bakgrund ruckas delvis av det faktum att cirkeln, som var föremål för vår studie, riktade sig inte minst till gruppen utomnordiska invandrarkvinnor. Det övergripande målet för avdelningens invandrarverksamhet, när sådan bedrivs, är för övrigt att motverka främlingsñentlighet".

Avdelningen har endast två föreningar som medlemmar Moderata

samlingspartiets och Aktiv Ungdoms lokala föreningar med vilka det existerar ett samarbete kring olika verksamheter när de så önskar. 7. Marknadsföringen av verksamheten sker vanligtvis via kurskatalog, flygblad och annonser i den lokala pressen. Medlemsspeciñk kursverksamhet kommer till stånd föreningarnas initiativ.

Ett 40-tal cirkelledare är involverade i avdelningens verksamhet som objektsanställda. Ingen av dem är för närvarande tillsvidareanställd och ganska många av dem arbetar även andra studieförbund. Man undviker att kommentera detta förhållande. Vi får således inte veta avdelningens inställning till en principiellt viktig fråga om relationen mellan cirkelledama och studieförbundets profil. Det vi får veta är att avdelningens grundval är humanismen vilket förklaras föjande sätt:

"Vi ställer människan i centrum och låter henne tänka fritt och ta

egna beslut. Humanismens medel är också vårt mål

De krav som avdelningen ställer för att en cirkelledare skall bli anställd är vederbörandes pedagogiska förmåga och kunnighet i det ämne man kommer att undervisa. Alla cirkelledare erbjuds, enligt svaret, gedigna utvecklingsmöjligheter genom cirkelledarutbildning i olika ämnen. Avdelningen redovisade i frågefonnuläret de samhällsinriktade studiecirklar som arrangerades under de senaste tre verksamhetsperiodema genom att uppge cirkelns rubrik, målgrupp, antal deltagare fördelade

efter kön, arrangör och var cirkeln var förlagd i egen eller annan lo-

kal. Redovisningen illustreras i tabell 5 nedan.

9 Se artikel Studieförbund en kulturkraft i Medborgarskolans tidskrift TIDS- - SPEGEL, Nr 2/94, s. 6-8. 2°Förekommande ortsnamn ersätts med omskrivningar för att undvika identifieringen.

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet 109 av

Tabell 5. Avdelningens samhällsinriktade studiecirklar under verksamhetsperioderna 1992/93, 1993/94, 1994/95. Cirkelns Målgrupp Antal Män Kvinnor rubrik deltagare i 1992/93 i Paris Pensionärer 25 15 10

i

i

Minnesträning Senildementa 10 5 5

Kandidatskolan Moderata förtroendevalda 17 ll 6 5

l

Sverigei Europa Moderater i storstadsförort ll 6 5 3 1993/94

- 1994/95

- Samhällskunskap/ Invandrarkvinnor/ lnvandrarkunskap Svenska kvinnor 8 8 -

övervägande den samhällsinriktade verksamheten förefaller ske

delen av inom medlemsorganisationer och verkar i första hand uppfylla dessa 0r-

ganisationers behov av ökad representationskompetens.

En deltagare förekommer i redovisningen av den annan grupp som samhällsinriktade verksamheten är pensionärerna. Den studiecirkelverksamhet de deltar i dock ut att ett speciellt slag, t.ex. studier om ser vara av platser sedan besöker/reser till, där det personliga välbefinnandet unman der sällskapliga former verkar vara det primära motivet. Framträdande plats under perioden 1992-94 intar studiecirklar om Sverige och den Europeiska Unionen vilket förklaras frågans aktualiav tet under samma period. En fråga i frågeformuläret handlade studiecirklarna brukar äga om var Nästan alla studiecirklar består deltagare från medlemsorgarum. som av

110 Del II. Analys undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

av

nisationema har sina sammankomster i andra lokaler än studieförbundets egna studielokaler. Med avseende på cirkelverksamhetens omfattning tyder detta på en inbyggd flexibilitet i studieförbundens förmåga organiatt sera studier när behov föreligger.

Deltagarporträtt

"Sarah, 29 år

När första intervjun gjordes hade Sarah varit borta från arbetslivet i två och ett halvt år g.a. arbetslöshet eller föräldraledighet. Senast hon arbetade var hon anställd hos "storstädare" i fyra år. Dessförinnan hade en hon arbetat på olika ställen och har erfarenhet barnpassning, numera av Vaktmästeri, arbete i korvfabrik samt yrkesintroduktion vid skivaffär en och ett socialkontor. Vid 16 års ålder flyttade hon från medelstora

staden till storstad och bosatte sig så småningom i storstadsförorten A hos sin

bror. Sin första egna lägenhet fick hon i storstadsförort B när hon börja-

de arbeta en hamburgerrestaurang. Sedan mitten 80-talet flyttade

av hon tillbaka till storstadsförorten A igen där hon bor med sina två nu småbarn. Sarah har bara gått nio år i grundskolan och hon avbröt gymnasiet sen efter bara tre veckor har hon inte gått någon utbildning alls. Hon slutade studera för att hon inte orkade, för att hon skoltrött. Inte heller idag var kan hon tänka sig att studera något mera systematiskt sätt att t som ex ta igen grundskolekompetensen.

Då är det att plugga, plugga, plugga. Jag skulle inte orka, för - ens jag har två små barn hemma. Jag skulle inte kunna sätta mig och plugga förrän de har gått och lagt sig och då är jag så trött så då orkar jag inte. Jag är inte så mycket för att plugga på det här viset. Jag är en riktig arbetarkvinna. Jag vill jobba och jobba med kroppen, känna att jag gör nånting.

Eftersom Sarah inte hade någon barnomsorg kunde hon inte något

arbete direkt. Därför letade hon efter lämpliga ALU-projekt arbetsförmedlingen. Hon blev intresserad när hon ñck på projektet "Kultursyn kram och tog kontakt med Mbsk stod för Det som arrangemanget. som lockade hennes intresse för utbildningen att hon skulle var

2 De porträtterade individernas namn är fingerade. Ortsbenämningama ersattes med omskrivningar i parentes.

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet lll av

"lära sig olika tekniker i att och väva och träffa tjejer från ansy dra länder också, inte bara svenska kvinnor. Det är intressant att höra deras kulturer, vilket man inte vet så mycket om. Man växom te med olika kulturer och har fått lära sig olika saker".

Sarah har inte riktigt klart för sig vilken utbildning hennes föräldrar har. Hon tror att mamma har gått bamskötarutbildning och att pappa som sjöman så småningom arbetade sig till ingenjör. Att utbilda sig var upp det inget hon minns förekom i familjen. var som

Det fanns helt enkelt inte tid och rum för det. Jag tror att mamma

gick nånting när vi blev stora. Då klarade vi själva. Gjorde sen, oss keramik och såna saker

Erfarenhet studiecirklar saknar Sarah helt. Hennes fritidsintressen är av också obefintliga inte så mycket för att fritidsutbudet saknas att -

teater är hon inte så intresserad av utan för att hon är fullt upptagen

med sina bam. Socialt sett placerar hon sig inom arbetarklassen utifrån helt ekonomiska kriterier. Hon räknar sig inte bland de finare som, enligt henne, har råd att köpa kläder, åka i fina bilar, bor i fina villor. Hon tillägger att del dem är väldigt nedlåtande mot oss som bor i fören av orterna och inte har så mycket pengar". Cirkeln i samhällskunskap-kulturkunskap betraktar hon inte som oviktig för man vill veta saker och ting om sin kommun". Men hon föredrar att hålla med praktiska saker som roar henne som att sy, väva och liknande för att hon inte har "läshuvud. Fast i skolan tyckte hon om engelska och konst..

Innan du kom till den här cirkeln eller kursen, hur trodde du att arbetet skulle gå till

Det är svårt... Jag tänkte inte direkt på hur det skulle bli. Jag nog är sån att jag tar tag i saker när jag kommer dit. Då får jag reen da på saker och ting.

Men någon tanke hade du säkert. Förväntade du dig att det skulstå lärare där och undervisa, eller vad en Jag hade inga speciella förväntningar på hur det skulle bli. nog

Trots att allting planerat och bestämt i förväg tycker Sarah att de arvar betar efter ett bra schema.

Nu har du lite erfarenhet i studiecirkel. Försök att

av att vara en tänka ut hur det skulle kunna vara med själva arbetet i studiecirkeln. När träffas första gången, hur skulle man då gå till väman för att planera studiecirkeln Vilket vore det bästa sättet ga

112 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

Jag tycker inte att det är något fel det är Jag vet inte rik-

som nu. tig vad du menar.

F W pratade innan om att kanske Margot cirkelledaren hade be-

stämt schemat på något sätt...vad skulle tas i varje lektion. som upp Tycker du att det skall vara så

Jo, då händer ju hela tiden saker. Man får lära sig saker nya nya hela tiden, inte bara att tragglar på med sak, man samma utan man får lära sig saker; att det tas saker. Sen år det mycket nya upp nya det här att vi ska lära prata inför publik. Det är någonting oss som

jag alltid har haft svårt för: Jag blir kallsvett och tänker nej, gud,

skall jag prata inför alla de här Det ska komma över.

Cirkelledaren, enligt Sarahs övriga uttalanden, skall kunna lära ut saker så att förstår och lyssna på elevema. En cirkelledare skall hänsyn man ta till olika deltagares förutsättningar och kunna än deltagarna. Det är mer vad hon förväntar sig. Men när det gäller cirkelledaren i kulturkunskap, tillägger hon, kan inte begära att hon skall kunna hur mycket man som helst för hon bor inte ens här. I det fallet tycker hon att cirkelledaren skall lära från deltagarna hur det är att bo och leva i storstadsför0rom ten. Hennes uppfattning om Medborgarskolan är att det är skola en men ingen vanlig skola och hon tror att den finansieras med statliga bidrag. För övrigt har hon ingen aning vilka medlemsorganisationer står om som bakom Studieförbundet och att hon hade kunnat välja vilken studiannan eorganisatör som helst bara de erbjöd samma kurs. Men hade Sarah valt

cirkeln i samhällskunskap-kulturkunskap om hon inte beroende A-

var av kasseersättningen som det aktuella projektet berättigade till

Om jag hade gjort det jag hade arbetat Då hade jag inte om

haft behov av att studera så här. Förstår du vad jag menar I såfall skulle jag göra det efter arbetstid och då skulle jag inte behöva det.

Nu gör jag det för att jag har något att göra och jag har något bakom mig när det här är slut. Jag har vissa kunskaper jag har som fått här:

Men om du skulle få lära dig de här kunskaperna fast du hade

arbete

Jag hade inte orkat. Jag är så trött på kvällarna. Det räcker med att jag går och gympar för att hålla kroppen i gång. Man kan inte vara borta jämt.

Begreppet studiecirkel är för Sarah inte helt okänt. Studiecirklar, säger hon, finns överallt och man får hem reklamblad där kan läsa man om

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 113

dem. Hon tycker att studiecirkelverksamheten är bra och därför skall samhället fortsätta ge sitt ekonomiska stöd. Skall då samhället finansiera alla möjliga studiecirklar

Det är svårt att säga. Man vet ju inte allting som finns. I och med att jag inte har gått på någonting tidigare... Men det här är någonting bra. Är det inte bättre att de går hemma och är arbetslösa som får göra någonting, i stället för att bara gå och dra och tycka att livet är hopplöst för att inte får något jobb. Det mår ingen man bra av.

När hon utfrågas om sin inställning till studiecirkelavgifter svarar hon:

Det beron Vissa saker: kanske egentligen skulle vilja go- - som man kanske är för dyrt. Man sig inte ha råd. Du kanske ska bera, anser tala 600 plus studiematerial. Det är mycket pengar; beroende på är. Man kämpar för de pengar man har. vem man

Att delta i studiecirkel med deltagare från olika nationaliteter, tycker en Sarah, är kul för sådan kontakt får en att se saker olika sätt och lära om andra kulturer. Diskussionerna i en blandad grupp blir av en annan karaktär och får reda på mycket eftersom alla kommer från olika man kulturer och har åtskilliga åsikter. Sammanhållningen i gruppen har varit bra för att alla accepterade varandra med sina egenskaper. Det kan dock bli svårt, säger hon, för mig som är svensk att förstå en muslim och dereligion, att man trycker kvinnorna och så vidare. Men för övrigt, ras ner berättar Sarah har gruppen pratat mycket om fördomar. Sarah visste inte vad skulle hända innan hon började utbildningen. som Men nu när det hela närmar sig sitt slut anser hon att hon har lärt sig en del. Hon är lite osäker när det gäller speciellt samhällskunskapsdelen eftersom den omfattade en så liten bit av alltihopa". Och hon fortsätter

Vi har ju lärt att väva...och av oss har suttit i en vävstol - oss vem förut Jag trodde att det bara att gå dit och sätta igång och vavar det är det inte. Du ska sätta och alla trådar: va, men upp en varp Det är ju meningen skall ha grundkunskaperna i vävning, att man att ska veta hur gör och hur man räknar. W har fått lära man man att och brodera och förbättra engelskan lite. oss sy

Hon berättar också om att de har haft möjlighet att öva i att använda datorn för att bl a skriva meritförteckning och ett personligt brev. Deltagandet i studiecirkelverksamheten har för Sarah inte enbart gett henne kunskaper och färdigheter. På det rent personliga planet har nya kontakten med de andra deltagarna betytt att hon har fått nya vänner, fått bryta sig loss ifrån sin ensamhet och upplever sitt gamla jag igen.

114 Del II. Analys undersökningsmaterialet SOU 1996: 154 av

Jag började känna mig lite tillbakadragen i och med inte - att man

hade någon kontakt med folk längre. Man gick hemma

med ungarna. Nu är jag mitt gamla jag igen, pratar om allt med alla.

De lärdomar Sarah har fått från dessa studiecirklar, hon för första gång i sitt liv deltagit är att man lär sig utav varandra och att det är ett bra sätt för folk att träffas och umgås. Men samtidigt uttrycker hon viss en tvekan om i fall hon själv skulle vilja fortsätta att umgås i studiecirklar eller tänka sig fortsätta inom det område hon har studerat under våren. Men hon är intresserad av att en grundutbildning i data i hopp att om

"sen kanske ett bättre jobb än att gå och städa. Det sliter på kroppen. Jag menar att städjobb är ett jobb precis alla andra. som Jag jobbade med det i åtta år; jag orkade inte längre. Det är men väl mina framtidsutsikter". /.../

Kommer du att sakna någonting nu när utbildningen tar slut och

i så fall vad

Gemenskapen kommer jag nog att sakna. "

"Ludmilla, 50"

Jag är ett krigets barn", svarar Ludmilla, när hon ombeds att berätta om sin bakgrund. Hon föddes i Moskva vid andra världskrigets slut i en rysksegrarfamilj. När föräldrarna träffades var fadern officer i Röda armén och modern tjänstgjorde inom det militära sambandsenheten. Hon växte upp och uppfostrades i efterkrigets Sovjet som ett priviligierat bam utan "sådana problem kanske många andra har. Morfar desssom var utom domare. Efter gymnasiet fortsatte Ludmilla studera vid universitetet på kvällstid matematiklinjen med data som spetskurs, samtidigt hon som var tvungen att arbeta på dagarna. Anledning till kvällstidstudiema inte var en fråga om val utan politik studenterna födda på landet föom en som gav reträde att läsa på dagtid. Redan vid 20 årsåldem, när hon fortfarande var sitt tredje studieår, ñck hon undervisa matematik universitetet. Vid samma tid träffade Ludmilla den man som hon gifte sig med och senare fick tvillingar, en pojke och en ñicka. Han gäststudent, ditskickad var en av U-landets befrielseregering efter kolonialmaktens sammanbrott, för att praktisera på en charkfabrik under kort period. De gifte sig efter en fem år när hon var klar med sina studier. Efter ett halvt års kamp med den sovjetiska byråkratin lyckades hon utverka utresetillstånd och flyttade till U-landet. Där försörjde hon sig som lektor i Matematik på secondary school och ett Maritimt institut sjöfolksutbildning. Fem år klarade

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 115

Ludmilla att leva i U-landet, ett muslimskt land med seder och bruk av hon ibland haft svårt att rätta sig efter, som t ex omskärelse av flickor. När även det ekonomiska läget förvärrades bestämde hon sig att ñytta med barnen till Moskva utan sin man. Ludmillas man flydde efter tre och ett halvt år U-landet p g a regimskyfte och via Saudiarabien kom till Italien där han sökte och fick asyl i Sverige. Han tog kontakt med familjen och bad dem följa med honom till landet. Året 1980 och förläggningen hette Flen. det nya var Sin första utbildning i svenska fick hon redan förläggningen. Hon fortsatte inom AMU när hon flyttade till storstadsförort X. Sedan försökte hon skaffa sig ett arbete "men ingenstans tog de emot mig. Inte ens där -

i det inte behövdes någon utbildning alls. Kontakten med den svenska ar-

l

betsmarknaden blev för henne en chockartad upplevelse. Hon var med andra ord överkvalificerad.

l

Och för att komma på marknaden jag har utbildning för, - sen som det omöjligt. Jag kunde inte så bra svenska. Jag kunde inte unvar dervisa i matematik på svenska.

Hon rekommenderades därför att söka sig till KomVux för att få gymnasiekompetens.

Först jag så dämpad. Hur kunde de förolämpa mig och sätta - var mig på sån utbildning Jag har redan undervisat på högre nivå, en och jag måste göra så...

Ludmilla försökte det positiva i det och klarade sina kurser på se av gymnasienivå en termin Strax efter fick hon via arbetsförmedlingen ett . beredskapsarbete högskolan A med uppgift att korrigera facit en studenträknebok. Via annons i DN lyckades hon till slut hitta ett ny en fast arbete datakonsult ett företag. Och där har hon varit i 10 år som när hon arbetsbrist blev arbetslös förra året. p g a På arbetsfönnedligen frågade hon om någon lämplig utbildning. Hon erbjöds ingen, hon råkade bläddra i ett annonsblad från Medmen borgarskolan och fastnade för rubriken ALU-utbildning.

Det textilteknik det är min hobby. Då läste jag det. Va - var om - De ska lära mig väva. Och sen engelska och svenska och textilteknik... Jag trodde inte mina ögon. Jag ringde Margot cirkelledaren.

Samtidigt med detta fick hon information via Internationella ingenjörer 24 veckors PC-utbildning med praktik som ett framgångsrikt exom en portföretag inom elektronikbranschen var i färd med att arrangera. Av 50 erbjudna skulle 15 väljas. Ludmilla var ensam kvinna och bland dem som till sist valdes ut. Detta inträffade efter vår första intervju när hon fortfa-

116 Del II. Analys undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

av

rande deltog i Medborgarskolans kurser. Man kunde då ana en viss kluvenhet inför den nya utbildningen.

Jag kan inte ens förutspå vad som är bäst för mig. Jag kan bara gissa att det skulle vara bra om jag fortsätter här. Jag har så roligt och så jin miljö och jag lär mig. Det på dagis. Jag går på är som dagis. Jag har aldrig varit på dagis. Det år så roligt. Man lever faktiskt. Förut jobbade och jobbade idag lever jag. Jag man, men kan inte påstå att jag är glad jag får det, eller jag är inte glad om om jag inte får det.

Citatet ovan ger oss även en antydan vad hon lägger in i begreppet om studiecirkel och hur hon uppfattar den.

-Man höjer sin kunskapsnivå på ett ledigt, avslappnat och roligt sätt. /.../ Cirkeln ska vara ett sätt att umgås, ett sätt att utveckla sig själv. Hur kan man utveckla sig Jo, då måste lyssna på andra. man

Ludmilla har egen erfarenhet den svenska folkbildningen och har t av 0 m genomgått en cirkelledamtbildning iABF:s regi den lokala hyresgenom gästföreningen hon är kassör

Man måste ju på något sätt involvera folk runt omkring. Då

-

måste bilda dem på något sätt. Så fick vi möjlighet att studera

man och lära oss att vara kursledare.

När hon ombeds att reflektera kring folkbildningen i Sovjet och i Sverige berättar hon:

Folkbildning, som hyresgästföreningen eller studieförbunden har -

här, fanns inte. Man kan lära sig sticka eller det

sy, men var mera

kommersiellt än folkbildning. ... Egentligen vill i Sverige

man hålla traditionen i livet, eller hur Det är inte för att jag väver matta och det blir billigare än att köpa. Men där var det på så sätt att det var billigare att sy egna kläder än att köpa. Det på något var sätt ett ekonomiskt intresse./.../

Jag kommer ihåg att min mamma betalade för min utbildning, när jag ville sy.

Det Ludmilla förväntade sig kulturkrarn-projektet tillfredställa av var sin nyfikenhet på hur väver. "Jag ville väva, det är dyrt. För man men länge sen ville jag väva.

Du pratar ganska mycket om vävning och textil, det finns

men också en kurs i kulturkunskap

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 117

Ja, men det är lyx för mig.

F Vilken information fick ni kulturkunskapscirkeln Hur gick

om det till när ni träffades för att prata om kulturkunskap

Inte så mycket. Jag kan inte påstå att jag fick mycket information.

Okej Stostadsförortens kultur. Men det var inte preciserat. /.../ - F Så det på något sätt bestämt i förväg var Ja, måste ha något att börja med. Sen var det idé att det man bästa sätt är att gå och leta i bibliotek i Storstadsförort. Vad har

för information därifrån Det inte så att vi fick en bok att läsa.

var

Vi fick leta själva.

Att lära sig storstadsförorten tycker hon är bra för "vi bor här och om

vet ingenting. Vad gäller gruppsammansättningen anser hon att det är ut-

man detta ett sätt att umgås man i normala fall saknar. som

Jag kan inte påstå att jag umgås med svenskar, men jag stäng-

inte dörren. Jag kan inte påstå att jag har en svensk vännina som er kommer till mig varje dag och vi bakar bullar. Men bekanta har jag... Men problemet är att har inte tid. Man måste vara här man och går jag på komvux på kvällen. Jag har inte tid i dag för mitt sen barnbarn.

Cirkelledaren, tycker Ludmilla, skall vara snäll mot gruppen, intresserad sitt ämne, allmänbildad och inte uppleva sitt arbete som tvång baav för att tjäna Cirkelledarskapet uppfattar hon som en hobby och ra pengar. inte som ett yrke. Om Studieförbundet cirklama hon deltar i kan hon basom arrangerar gissa vilka står bakom: ra om som

Jag tycker namnet "Medborgarskolan", skolan för medbor- - om gare...

För övrigt spelar det för henne ingen roll om vem som gör kursen:

Men däremot spelar det roll vilken lärare får Kanske det är man viktigt, kanske de är fattiga inte har råd med bättre lärare. som en Jag vet inte...

När vi träffades för den andra intervjun gick Ludmilla på sin datautbildning vilken hon och de övriga i datagruppen är väldigt besvikna över. Praktiken däremot hade hon haft tur med eftersom hon fick göra den

inom ett dotterbolag till nämnda företag där det finns stort utvecklings-

potential kan leda till eventuell anställning. Kulturprojektet var hon som

118 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

tvungen att lämna efter att ha deltagit där i cirka månad. Där trivdes en

hon jättebra. Det hon hann med i samhällskunskap att jobba med

var en grupparbetsuppgift kring ämnet ungdom och arbetslöshet i storstadsförorten samt prata lite om hur man söker jobb och beter sig anställen

ningsintervju. Hennes omdöme om cirkelledaren är att hon kunnig

var och duktig diskussionsledare kunde "styra på ett smidigt sätt. Hon som

kan inte uttala sig på något mer konkret sätt kring hur saker och ting

utvecklades i cirkeln, men informerad höll hon sig framsteg om gruppens via sin ryska vännina som var kvar i cirkeln.

Ludmillas uppfattning vilket är det bästa sättet att lära sig är

om som när man kommer till en lärare som kan berätta för och hålla intresen ens

se vid liv. Det handlar för henne om en speciell sort förmedling

av

-Om du kan förmedla det jag inte kan läsa själv är det viktigt, som

för det är inte all information kan läsa själv.

man

Studiematerialet tycker hon också är viktigt under förutsättning att det är

genomtänkt och koncentrerat för inte alltid orkar gå till biblioteket man och rota i alla böckema. självstudier hon inte mycket för eftersom ger det förutsätter att

"Man måste utan familj och utan hobbies och allt sånt. Man vara måste vara galen på något sätt för att studera själv nånting. Eller

man kan kanske har ambitionen att skriva doktorsavhandling.

en Men för vanliga människor vill leva och uppleva då räcker som det på arbetstid. "

Gruppens betydelse för det lär sig värdesätter hon däremot högt efman tersom de andra i gruppen kan uppmärksamma på saker inte en man ser. Särskilt föredrar hon blandade med avseende kulturbakgrund. grupper För rena grupper skapar oskrivna regler medan i blandade grupper där såna regler inte existerar beter sig naturligt. man

Det blir lättare att leva i ett samhälle har kunskap - om man om hur det fungerar; vad det är för oskrivna regler Det jinns regler som

är oskrivna, som alla svenskar känner till. Men vi känner inte till

dem. Det är det som är viktigt med samhällskunskap.

F Har folkbildningen och studiecirkeln någon funktion här

S Ja. Inte bara folkbildningen har en funktion. Även stora tvättstu-

gor har en social funktion, idag avskaffas och i

som mer mer Sverige. ...

F Du menar att studiecirkelns funktion och även andra såna ojfent-

liga platsers ska att göra folk medvetna oskrivna lagar

vara om

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 119

S Ja. Jag tror svenskarna blev de blev på grund av sån verksom samhet i historien. Det misstänker jag. Varför har vi inte såna

verksamheter där borta Kanske på grund av det hade vi in-

te ett sånt system har skapats här. Det är min teori. som

Ludmilla ombads även att fundera över och ta ställning till eventuell social tillhörighet utifrån hur hon upplever sin situation. Hennes svar kom snabbt och var kategoriskt:

Ekonomiskt är jag arbetarklass. ... Utbildningsmässigt över- klass.

Ludmilla lämnar inga tvivel vilka värderingar hon bekänner sig till: om

Mina barn fick uppfostran arbetarklassbarn. Det är inte

- som överklassvärderingar, där utnyttjar andra och bara hittar på man sätt att leva bättre på andras bekostnad. Man kan inte leva bättre utan att utnyttja andra. Det går bara inte.

"Sirpa, 54"

Sirpa växte i Finland i familj med sju syskon, två pojkar och fem upp en ñickor. Hon var 23 år gammal och redan mor till ett litet barn när hon följde med sin man till 60-talets Sverige som ropade efter arbetskraft. Hennes började arbeta med detsamma han satte sin fot på svensk man mark. Hon tog hand om hemmet och ytterligare två bam som föddes i det landet. Efter tio år bestämde hon sig att ut arbetsmarknaden och nya fick under fyra år arbeta deltid som kassörska i en livsmedelsbutik. Sen trivdes hon inte längre så bra. Hon sa upp sig och gick till komvux för att skaffa sig grundskolekompetensen. Utbildningen hon hade med sig från Finland var kort, sju år i folkskolan och ett års kontorsutbildning. Var jätteduktig skrivmaskin och ñck så småningom jobb på en ingenjörs-

finna kontorist. Under tiden hon arbetade på kontoret i Finland för-

som sökte hon på kvällarna läsa bl a svenska och matematik. Det hon lärde sig svenskkursen i princip hennes enda språkkunskaper i det nya lanvar

dets tungomål. Svenska började hon läsa igen mer systematiskt mot slutet

av den tid hon var hemma. Första sommarlovet komvux fick hon ett vikariat som städerska SE-banken. Vikariatet utvecklades till fastare anställning för att efter nåen år upphöra g a omorganisering. Så småningom fick hon ett erbjudangra p de innebar uppflyttning till bankens huvudkassa. På två år lyckades som Sirpa arbeta sig till huvudkassörska med ansvar för kassettuppräkningupp och sedelbuntarna samt bankens mottagning och utskick av valuta från en

120 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

och till Sverige. Kort tid efter drabbades Sirpa av en ny omorganisering och arbetsplatsen lades ned. Hon flyttades till ett annat ställe inom banken som låg långt hemifrån där hon återigen räknade kassetter". upp

"Det var ganska tråkigt och jättelång. Man fick stå och

resan var vänta på bussar och tåg och tänkte jag att jag tar det där sen avgångsvederlaget. " Bortsett från en kort allmän introduktion erbjöds hon aldrig någon utbildning under alla sina år på banken, varken för de uppgifter hon arbetade med eller för att skolas in i nya. Sirpa verkar vara osäker om var hon bör placera sig rent socialt.

"Arbetarklass är i allafall de jobbar på verkstäder Överklass

som är såna där har fått mycket utbildning, tycker jag. Men i som F inland jobbade jag på kontor och här har jag jobbat i livsmedelsajfären och i banken. Jag vet inte riktigt jag hör till arbetarom klassen eller medelklassen. " Som arbetssökande besökte hon arbetsförmedlingen Finans och Ekonomi när hennes A-kasseperiod närmade sig sitt slut. Där, eller minmer dre, talade de om för henne att hennes chanser till arbete nästan obevar fintliga med tanke att många ñer i hennes situation hade bättre utbildning än hon själv. Hon hänvisades därför till sin lokala arbetsförmedling i storstadsförort:

"Och här blev det sen klart direkt. Hon visade den där blanketten - om ALU-projektet och jag tyckte att det var så trevligt... Jag känner mig lite osäker annars, att ta något riktigt jobb... Jag har redan varit borta ganska länge... och behöver ha data nästan jämt, man

fast vi hade ingen data där i huvudkassan...

Jag blev arbetslös på hösten och 10 januari började jag ordbehandling och bokföring, en snabbkurs på tre veckor vardera. Men jag är inte så... Jag gillar inte riktigt maskiner: Jag tycker att det där data...det går inte för mig. Om jag aldrig förut har använt data och sen på tre veckor gå igenom allt... Jag vågar bara inte. Om man går till en arbetsplats tycker jag att borde kunna man sen... Samma sak med bokföring... Men för det andra så verkar inte vara så mycket problem, för de vill inte ha när så gammal. Det en man spelar nästan ingen roll om man kan eller inte. " Sirpa blev glad när hon såg vad "kulturkram-projektet gick ut på. Det som lockade mest var handarbetsdelen hon tror kommer att till som vara nytta den dagen hon blir pensionär. Hon skulle också träffa och lära känna kvinnor från andra länder:

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet 121 av

" och de verkar ju alldeles vanliga och trevliga. Man tyckvara i TV ibland att de gillar inte varandra och kanske de bråkar... " er Att bilda studiecirklar med folk av olika bakgrund finner Sirpa vara en bra lösning inte minst för invandrarna som då lättare lär sig svenska.

"Det blir alltid på rasterna med varandra och smälatt man pratar ter ihop mycket bättre, när det har blivit så att det är mycket innu vandrare i Sverige. Det är bättre att man inte isolerar sig utan att man är ihop

Sirpa har aldrig själv deltagit i en studiecirkel tidigare. När hon ombeds att berätta vad är det första hon tänker när hon hör ordet studiecirkel svarar hon:

"Att går och... Att har lärare... Om läser engelska man man man nu eller svenska med läraren och brukar hemläxor och så sen man där."

Om Studieförbundet hon studerar på vet hon inte särskilt mycket, inte helliknade utbildningsanordnare. Men hon har för sig ler om det finns andra att hon har fått "några reklamlappar hem som hon nu inte kommer ihåg vad och Hon hade för övrigt kunnat studera samma ämnen hos av vem. arrangör bara det inte "hur långt bort som helst. Men skulen annan var Sirpa kunna alls tänka sig söka samma utbildning om det inte var ett ALU-projekt och hon inte var arbetslös

Om jag jobbade på heltid så ingen kurs för mig. Då är det ändå så mycket att göra. Men jag inte behövde jobba alls, om man om så rik, så visst skulle jag kunna lära mig att väva och de här anvar dra sakerna. Man ska kunna engelska och svenska. Men inte gå hela dagen, utan kortare... Jag tycker att allting är bra... Sen vet jag inte jag har någon nytta det hän..om jag får något arbete. om av Det här är inte precis sånt jag har nytta av då... Men jag gick som ju den där korta ordbehandlings- och bolqcöringskursenmmen det har inte hjälpt heller.

Sirpas inställning till studiecirklar är positiv, inte minst för de unga.

"Wsst är det bra att folk går på kurser och lär sig. Kanske många

inte går så mycket på kurser är där ute och klottrar och yngre som slår sönder och allt möjligt".

Positivt inställd är hon också i fråga deltagaravgifter, men endast om om det skulle handla om mindre summor.

"men det blir för dyrt är det inte många som går. De har ju inom te råd

122 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

I samhällskunskapscirkeln informerades hon om att de i första hand skullära känna storstadsförorten och sedan olika länder. Från början ñck de inte säga så mycket vad de skulle ta i cirkeln. Fast helt fastspiom upp kat", säger hon, är det heller inte utan möjligheten finns att göra även annat som kan vara intressant, t när de föreslog att göra ett studiebesom ex sök i storstadsförortens kyrka. Personligen är hon nöjd med innehållet och arbetssättet i kulturkunskapscirkeln. Hon tillägger samtidigt att hon är väldigt dålig att komma med önskemål och känner sig lite egna nervös och spänd inför redovisningen av de uppgifter som grupperna skall göra. Men å andra sidan anser hon att det är bra för dem alla att de skall lära sig uppträda framför andra och inte vara så spända. Att lära sig hur man söker arbete hör också till cirkelns mål. Kunskaper, anser Sirpa, kan man skaffa sig genom att själv aktiv vara men ibland skulle hon vilja veta hur man skall göra vill veta nånom man ting". Hon kan tänka sig att besöka de platser studerar och biblioteket man kan ge henne mer kunskap för "när själv söker kommer kanske man man ihåg det mycket bättre sen. Iden frågan uttrycker hon dock en viss skepsis i fall det är gångbart och praktiskt att alltid söka allting själv, särskilt när man har familj att ta hand om. Cirkelledaren, anser Sirpa, skall kunna det hon lär ut och även klara av att väcka deltagarnas intresse:

"Det är hon som liksom drar...0ch ordnar lite. Annars skulle det väl inte bli så mycket av. Hon leder det hela... lärare." som

Cirkelledaren skall också handledare till att ordet vara som en som ser fördelas till alla, även till sådana hon är mycket blyg och kanske som som inte alltid vågar säga vad hon tänker. Bilden av hur en cirkelledare skall vara, tycker Sirpa, stämmer ganska bra med cirkelledaren de har haft i samhällskunskap. Vid vårt andra samtal bad jag Sirpa tänka tillbaka hela den tid hon har varit med i samhällskunskapscirkeln och berätta om sina upplevelser och erfarenheter av att ha deltagit i denna studiecirkel. Det har varit trevligt att komma hit till sammankomsterna, säger hon. De har gett henne

chans att träffa andra kvinnor hon inte umgås med friti-

en som annars den, för det finns varken tid eller ork utöver familjelivet. Hon har också lärt sig att berätta inför andra om något hon har läst Om nyttan det om. av hon har lärt sig i arbetslivet låter hon osagt, tycker istället att vara men det är alltid trevligt om man vet lite att inte bara lever i mer, man som en glasburk. Hade Sirpa då valt samhällscirkel hon möjlighet en om gavs att välja bland de cirklar som omfattades i kulturkramsprojektet

" Jag skulle nog ha valt handarbete och vävningen. Jag tycker att jag nu har klarat mig hittills utan engelska... Det kanske är bra om

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 123

man vill resa att kunna engelska, men kulturen tror jag hade kommit i sista hand. Men visst är det intressant. Jag vet så lite om de

här sakerna. Jag har inte haft ork och tid att vara intresserad.

Många gånger har jag knappt tittat på nyheterna

"Margot, cirkelledare"

Det var av ren slump Margot blev cirkelledare. Det var också samma i slump avgjorde varför det blev Medborgarskolan kom att bli som som hennes arbetsplats under hela hennes verksamma liv.

i Margot läste på universitetet när hon såg en annons i tidningen om att

j Medborgarskolan i medelstor stad sökte personal till sin avdelning. På så

f

sätt började hon leda studiecirklar i engelska för att så småningom övergå till administration. Idag är hon chef för avdelningen i storstadsförort, men cirkelledarskapet har hon inte lagt sidan. Hon försöker kombinera arbetet som administratör med uppgiften som pedagog. Sin roll som cirkelledare uppfattar hon som en bisyssla, men en väldigt rolig bisyssla. Det är denna roll hon upplever som mest stimulerande och mest givande. Margot har alltid velat bli lärare, det hennes mål. Hennes första riktivar ga jobb direkt efter gymnasiet var ett helt årsvikariat som lärare. Den tidens höga intagningskrav till Lärarhögskolan avvisade henne från en lärarbana. Istället vände hon sig till universitetet och lyckades så småningom skaffa sig en f1l.mag. i språk och företagsekonomi. Drömmen om läraryrket ledde henne till folkbildningen. Sedan hon kom till Medborgarskolan har hon haft möjlighet att ständigt fortbilda sig och utvecklas i egenskap av dels administratör dels cirkelledare. Hon har även hunnit med att utbilda sig under ett helt år till friskvårdare. Båda Margots föräldrar kommer från jordbrukarfamiljer i Dalarna respektive Gästrikland. Pappa började som springschas en sportaffär för att så småningom öppna en egen sportaffär. Mamma har jobbat i den affären. Föräldrarna brukade inte delta i studiecirklar och kurser beroende mest att affären krävde mycket tid. Men mamma gör det nu när hon har mer tid som pensionär. När Margot tänker begreppet studiecirkel ser hon framför sig en grupp människor som sitter tillsammans för att lära sig någonting och som kanske har möjlighet att själva påverka sin situation, vilket man kanske inte har annars. Folkbildningen som en bildningsrörelse, fortsätter Margot, står för andra uppgifter idag än för kanske femtio år sedan, när Medborgarskolan bildades. Då handlade det om att erbjuda möjligheter att lära sig något

124 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

som man inte lärde sig i skolan direkt. Idag gäller det att göra folk medvetna om olika aktuella frågor t EU och försöka få dem att ta ställsom ex ning. Där tror Margot att folkbildningen fyller en viktig uppgift: "Att få den vanliga människan att engagera sig i stora frågor. Men vad är det som skiljer studiecirkeln som studieform från studier i mer skolmässiga sammanhang Margot utpekar som mest framträdande skillnad att studiecirkeln är en fri och frivillig studieform som inte har slutbetyg ytsom tersta mål. Men man söker sig till studiecirkeln, säger hon, inte enbart för att stilla sitt kunskapsbehov utan även för att delta i en social gemenskap. Det kanske mest framträdande med studier i studiecirklar, tänker Margot, är "att du har väldigt stor möjlighet att påverka inriktningen utbildningen", medan i det traditionella skolväsendet lärare är man som bunden av läroplan som anger när, hur och i vilken omfattning olika ämnesområden skall behandlas. En bra cirkelledare, säger Margot, skall ha någon form av utstrålning. Naturligt nog kan hon inte definiera mer exakt vad hon egentligen menar med det. Cirkelledaren måste också tycka om människor och ha viss pedagogisk insikt i hur folk reagerar och inte reagerar olika sätt. Men skall cirkelledaren ha någon särskild utbildning Det är avhängigt det ämne man undervisar svarar Margot, och tar som exempel upp en cirkel i vävning och en sk diskussionscirkel om EU. I vävningscirkeln, tillägger Margot, är det en stor fördel om ledaren vet hur vävning går till, annars är det hopplöst. När det gäller den andra cirkeln behöver Cirkelledaren inte vara den som vet mest alla områden. I sådana fall kommer deltagarnas kunnande och erfarenheter att utgöra en resurs. Ledaren omvandlas då till en diskussionsledare som kan dra fram det som är mest positivt hos varje deltagare Margots motiv att ställa upp som cirkelledare i ämnet samhällskunskap/kulturkunskap har varit själva ämnet som ligger henne väldigt varmt om hjärtat". Hon anser det vara mycket angeläget att arbeta mot främlingsfientlighet, särskilt i en kommun med många invandrare och , stora problem. Att hon har varit med om samma utbildning en gång tidigare och i kombination med ett material som är väldigt bra att jobba med just när det gäller de här frågorna gör att det är naturligt för henne att ta hand om just den delen av projektet. Margot är nästan lyrisk när hon pratar om sina erfarenheter från den tidigare gruppen.

Jag ser en så fantastisk skillnad när folk lär känna varandra,

- oavsett var man kommer ifrån. Det är människan som betyder och det är jättekul, man blir så lycklig.

Arbetssättet som Margot tillämpar i den aktuella cirkeln har sin utgångspunkt i målet att lära känna den kommunen. Deltagarna fick egna som

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 125

uppgift att besöka kommunalhuset och samla all den information som riktas till de boende i storstadsförorten. När deltagarna kom tillbaka satte de sig ner och delade upp informationsmaterialet på olika områden. Avsikten var att parvis välja ett ämne som de sen skulle jobba med och presentera för de övriga i gruppen.

Baktanken jag har med det är att jag vill att de skall lära sig att tala inför andra människor utan att blyga, för det ingår också vara sen när de ska söka jobb. Att man inte ska få hjärtklappning när man ska sitta hos en arbetsgivare och berätta vem man är

Som cirkelledare är hennes uppfattning om deltagarna att de skall vara intresserade av det de har anmält sig till. Om de sen skall befinna sig

l samma kunskapsnivå eller inte avgörs av ämnet. I samhällskunskapscir-

i keln är det fördel deltagarna har olika bakgrund och erfat 0 m en om renheter för då får man liksom en annan insikt", som när de berättar om hur de har bott och levt i sina länder. Vad en del av tjejerna som är från andra länder beskriver är att de kanske har samma bakgrund som mina föräldrar De kommer li-

te efter på något vis, i bekvämlighet och utveckling Man hör

osv.

hur de hämtar vatten ute på gården det gjorde min morfar och

-

mormor fram till 1968.

Målet för cirkeln faställdes genom att Margot presenterade ett förslag till deltagarna angående uppläggning och arbetssätt. Dessa uppmanades att inkomma med eventuella synpunkter och önskemål till ändringar, under cirkelns gång. Studiecirkelns arbetsform är för Margot fantastisk att sig till uppkomna situationer. Detta kräver från cirkelledaren anpassa nya vis beredskap till flexibilitet. Och just sådan beredskap har Margot fått en utveckla under alla de cirklar hon har administrerat och framförallt - lett inom Medborgarskolan. Men kan hon tänka sig som cirkelledare att arbeta på något annat studieförbund

-Jag det kan jag göra. Det är sant. Som cirkelledare skulle jag kunna jobba för ett annat studieförbund. Den här cirkeln är inte bunden speciellt till Medborgarskolan. Nu har jag visst material som är Medborgarskolans, men uppläggningen och inriktningen kan vara likartad inom ett annat studieförbund. /.../ På vilket sätt märker en deltagare i en studiecirkel på Medborgarskolan att detta är Medborgarskolan Jag tror att det många gånger är så att en deltagare som anmäler -

sig till en kurs i engelska oftast i första hand anmäler sig till en bra

kväll, en lokal i närheten och kanske också tittar lite på priset.

126 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

Att betala avgifter för att delta i studiecirklar, tycker Margot, är ganska naturligt eftersom verksamheten inte bedrivs helt ideellt idag. Samhället säger Margot skall ekonomiskt stödja studiecirkelverksamheten och studieförbunden eftersom dessa

"fyller en viktig funktion för dem som är "resurssvaga", som går

på sån här verksamhet och som kanske vågar sig ut därför att det är just en studiecirkel... "

Rent generellt betraktar hon studiecirkelverksamheten som den

bildningsform som väldigt många människor vänder sig till som annars

"inte skulle gå ut och trafa andra människor och förkovra, utan de

skulle bara sitta hemma." Margot anser också att studiecirkelverksamheten bör tillgänglig för vara alla". Att man skall avsätta medel för insatser som är inriktade till behövande grupper.

"F Ska vissa grupper prioriteras mer än andra när det gäller folkbildning Vi vill inte rapportera hur många deltagare tillhör den ena eller den andra gruppen utan istället vill vi rapportera om verksamhetens innehåll och miljö varit tillgängligt för alla...Jag tycker att verksamheten skall vara integrerad, för det är roligast så när man är cirkelledare. "

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet 127 av

4 Cirkeldeltagarna och deras studie-

motiv

I detta och följande kapitel kommer resultaten intervjustudien att av presenteras. De intervjuade Cirkeldeltagarnas motiv för sitt deltagande samt deras uppfattningar om studiecirkeln som studieforrn redovisas i de två första kapitlen kap 4 och 5. I det därpå följande kapitlet 6 redovisar vi de resultat som rör det inre arbetet i studiecirkeln vad har hänt under sammankomstema, sett utifrån deltagarnas perspektiv. Deltagarnas uppfattningar om det egna lärandet presenteras i kapitel 7 och slutligen de effekter de intervjuade kan deltagandet har lett till eller

se att kommer att

medföra kapitel 8. 1 Tolkningsarbetet har inneburit att vi försökt att bryta utsagomas helhetliga naturalistiska" bildmotiv mot en kubistisk version där uppfattningarnas säregna drag tydligare fått ge sig till känna i distinkta mönster. Redovisningen av dessa mönster har formen av en framställning som samtidigt också är kommenterande och analyserande.

Cirkeldeltagarnas bakgrund

Av de sammanlagt 25 cirkeldeltagare som intervjuades i denna studie är 14 kvinnor och 11 män.

0 Åldersmässigt representerar deltagarna i vårt material en stor spridning

som täcker flera generationer. Den yngsta kvinnliga deltagaren är endast 16 år och den yngste manlige 17, medan de äldsta är 59 respektive 62 år gamla. j 3 0 När det gäller utbildningsbakgrund har fem av kvinnorna högst 9-årig grundskola och tre erfarenheter av studier högskolenivå. De övriga sex har minst 2 års utbildning på gymnasienivå. Fem av de manliga deltagarna har en utbildning som ligger på eftergymnasial nivå, huvudsakligen yrkesinriktad, som t ex lärarutbildning, fysioterapeututbildning eller idrottsinstruktörsutbildning. De öv-

riga sex har en utbildning som motsvarar antingen 2- eller 3-årigt

gymnasium. Att anmärka är att ingen av de manliga deltagarna i materialet tillhör kategorin lågutbildad. 0 Med avseende de intervjuades ställning arbetsmarknaden var fem kvinnor och tre män vid båda intervjutillfällena långtidsarbetslösa. - - En kvinnlig deltagare som var deltidsarbetslös när hon började i studie-

128 Del II. Analys undersökningsmaterialet SOU 1996: 154 av

cirkeln avbröt efter än halva tiden på grund av att hon erbjöds anmer ställning heltid. Så blev också fallet med en manlig deltagare som fick ett tidsbegränsat vikariat på en trädgårdsskola. Alla arbetslösa identifierade sig mer eller mindre med arbetarklassen fast två av de kvinnliga hade svårighet med placeringen eftersom de tror att de har inlett resa mot medelklassen. Generellt sett identifierar sig männen i en större utsträckning med arbetarklassen än vad kvinnorna gör även i de fall de har likvärdiga positioner arbetsmarknaden. Både männen och kvinnorna med undantag för gymnasieelevema uppvisar en omfattande meritlista av arbetslivserfarenhet från skilda sektorer. Sju de intervjuade fem kvinnor och två män hade ingen direkt 0 av - erfarenhet av studiecirklar innan de anmälde sig i den aktuella studiecirkeln. Bland dessa fanns två flickor och en pojke som fortfarande gick i gymnasiet. Den andre manlige deltagaren var nyinflyttad i landet. När vi betraktar deltagarnas bakgrund med avseende fritidsintresse och föreningsaktivitet finner vi två kvinnor som varken utövade ett fritidsintresse utanför familjen eller var medlemmar i en förening. Dessutom ingick dessa två kvinnor bland dem som inte tidigare hade deltagit i studiecirkel. Alla de övriga hade erfarenheter av både föreen ningssamfunds-, organisations-livet och studiecirkelverksamhet. Även de tre gymnasisterna utan tidigare studiecirkelerfarenhet var engagerade i föreningslivet. 0 Sammanlagt åtta deltagare, lika många kvinnor som män, har en utländsk bakgrund. Nästan alla kan dock anses vara väletablerade i Sverige med tanke att de har bott i landet länge eller till och med är födda här. Endast två dem har ett utomeuropeisk bakgrund. En är av i Sverige medan den andre kom som flykting för två år seuppvuxen dan.

Bilden som träder fram i urvalsmaterialet är alltså att deltagarna 0 har erfarenheter från många olika sysselsättningar huvudsakligen inom tjänstesektom 0 företräder en stor variation i fråga utbildnings- och etnisk bakgrund. 0 är engagerade i varierande fritidsaktiviteter, som även inbegriper deltagande i studiecirklar, samt 0 representerar olika åldersgrupper

Nära hälften av deltagarna i materialet är 40 år eller äldre; störst erfagymnasieutbildning eller högre studier. renhet av studiecirklar har de med Högt cirkeldeltagande uppvisas genomgående av alla som är aktiva medlemmar i olika föreningar idrottsliga, fackliga eller politiska, oavsett

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 129

formell utbildnings- eller etnisk bakgrund. I dessa fall avser deltagandet mest studiecirklar som föreningen erbjuder till sina medlemmar. Som resultat av det urvalsförfarande som tillämpats av intervjuobjekten uppvisar materialet en viss överrepresentation av ungdomar och personer med invandrarbakgrund jämfört med alla dem som studerar i samhällscirklar. Oavsiktligt korn också arbetslösa att bli en överrepresen-

terad grupp se under Urval i kapitel 2.

Motiv för deltagande

De motiv deltagarna har haft för att delta i en samhällsinriktad studiecirkel har i denna studie bedömts vara av stor betydelse eftersom dessa antas påverka cirkelarbetets uppläggning och genomförande. De utsagor som refererar till motiv har klassiñcerats i två huvudkategorier, dels motiv som kan ses som sammanhängande med någon form av yttre tryck, dels motiv som kan ses som uttryck för inre behov.

Yttre tryck

Som yttre tryck identiñerar vi alla de yttre omständigheter som fungerar motiverande för en viss handling. Det är omständigheter som individen inte riktigt har kontroll över eller möjlighet att styra och anpassa till sin fördel. Tvärtom är det individen som nödgas anpassa sig för att detta verkar vara det mest ändamålsenliga för hennes välbefinnande. Att söka sig till en studiecirkel är en av de strategier som individen kan utnyttja för att tackla omställningsbetingelser och för att skaffa sig resurser som kan möjliggöra en förändring av just de yttre förhållanden som man för tillfället inte bemästrar. Yttre tryck kan vara sådan påverkan som har med omstruktureringar arbetsmarknaden att göra, med en individs sociala förpliktelser, med övergripande förändringar i omvärlden eller ett tryck från den nära umgängeskretsen.

Arbetsmarknadsskäl sysse/sättningsåtgärd

-

Under denna kategori återfinns utsagor från deltagare som i stort sett var arbetssökande när de fick information om studiecirkeln. De primära motiven för deltagandet var att göra någonting istället för att gå sysslolös samt utveckla kvalifikationer för arbetslivet. Två av dessa studiecir-

130 Del II. Analys undersökningsmaterialet SOU 1996: 154 av

klar ingick dessutom i större "utbildningspaket" vilka kunde berättiga till förnyad A-kasseersättningsperiod. Det är viktigt att understryka att ingen av deltagarna ställdes inför en direkt tvångssituation från arbetsfönnedlingens sida. Snarare fungerade rätten till en förnyad A-kasseomgång som en sorts "morot.

"Jag gick upp och kollade efter ALU-projekt som fanns i och med

jag inte hade någon barnomsorg och inte Jick något jobb " Sarah

Under vårt samtal gav Sarah uttryck för andra motiv än själva "ersätt-

ningstvånget" när hon berättar att hon lockades av projektets innehåll för

att hon ville lära sig olika tekniker i att sy och väva och få träffa tjejer från andra länder också, inte bara svenska kvinnor. Det är motiv som har sin grund i behoven att lära sig nya färdigheter och utveckla sociala kontakter. Trots det kan hon absolut inte tänka sig att studera om hon inte får betalt för det.

Av intervjun framgår att Sarah är medveten om utbildningens betydel-

se arbetsmarknaden men hon kan ändå inte föreställa sig att egen hand utbilda sig eller offra tid och eventuellt pengar. Att studera i största allmänhet eller delta i studiecirklar i synnerhet är något som inte ingår i

hennes strategier för att påverka sin sociala situation. Hon uppfattar att

samhället är skyldigt för hennes situation och därför samhället måste stälupp och exempelvis finansiera hennes utbildning. Gör samhället det "då har jag nånting att söka när jag söker jobb", förklarar hon. En möjlig tolkning av detta är att utstötningen från arbetsmarknaden har lett till en förlamande uppgivenhet och passivitet. Att notera är att Sarah saknar tidigare erfarenhet av studiecirklar. Inte heller var cirkeldeltagande något naturligt inslag i föräldrahemmet. Mot bakgrund av detta blir det intressant att se vilken uppfattning hon ger uttryck för när det gäller studiecirkeln som studiefenomen. Av hennes svar

framgår att studiecirkeln är något man går till för att ha någonting att gö-

ra, istället för att bara och dra och tycka att livet är hopplöst för att

man inte får något jobb.

Ovanstående exempel illustrerar hur olika motiv kan komma att påverka en individs beslut att delta i en studiecirkel. Nedan presenteras några utsagor som enligt vårt förmenande hör till denna underkategori av motiv för studiecirkeldeltagandet, d v s motiv uppkomna av arbetsmarknads/ sysselsättningsskäl.

"Det var på grund av att arbetsförmedlingen inte kunde ge mig en kurs förrän i april. Då hade jag ingenting att göra och då frågade

jag om det fanns kurser De sa att det finns i vuxenutbildning och i

ABF, så jag kom till ABF och frågade om det fanns någon utbild-

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 131

ning för arbetslösa. Då sa de att de skulle börja med en 12-veckors

kurs i svenska, engelska, matte, samhälle och data " Donald

"F3 Hur har du fått information om den här kursen

S: Det var genom mitt fack, eftersom jag började på 70 procent, i

stället för heltid. Då ingår jag i något som heter arbetslöshetsprojektet. Då skickade de ut ett frågeformulär och frågade om man var intresserad av att läsa. Och nu när man har jobbat ett tag, så tyckte jag att det kunde vara roligt. . De har samarbete med ABE

och då tipsade de om den här 12-veckorskursen, där alla fem äm-

nena ingick: matte, svenska, engelska, data och samhällskunskap. Det är ju grunden i allafall, och det kan bra att fräscha vara upp minnet. Då nappade jag på det" Petra

"Hon på arbetsförmedlingen visade den där blanketten om

ALU -projektet och jag tyckte att det var så trevligt. Jag känner mig lite osäker annars att ta något riktigt jobb. Jag har varit borta ganska länge och man behöver ha data nästan jämt" Sirpa "Jag känner att datorn är ett komplement i alla arbeten i dag. /.../ Arbetena jag har sökt på sista tiden har frågat om jag har någon datavana. Så målet är att få det här som ett komplement till mitt

arbetssökande " Hans

De studiecirklar som ovannämnda personer deltar i har uppkommit som ad hoc-bet0nade utbildningsinsatser för arbetssökande. En annan skillnad mellan dessa cirklar och övriga öppna som riktar sig till allmänheten är att de förra är avgiftsfria. För övrigt skall det inte finnas några som

helst andra skillnader vad avser innehåll, arbetsätt och inriktning, något

som de inblandade avdelningarna framhållit. I realiteten kan dock individens ställning på arbetsmarknaden skapa speciella förhållanden när det gäller studiecirkelverksamhet som inte alltid överenstämmer med vad som är föreskrivet i de offentliga dokumenten i fråga om verksamhetens frihet och frivillighet. Som arbetssökande händer det att man blir erbjuden att delta i en utbildning bestående av flera studiecirklar i ett studieförbunds regi. Så har fallet varit i vår studie med t ex kulturkrams-projektet som även går under beteckningen ALU-projekt. De anställda i ett ALU-projekt är införstådda med de regler som kringgärdar denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd:

"Det är så att ALU-projekt är egentligen en slags sysselsättning för arbetslösa, men man måste söka jobb eller söka utbildning, så

hela tiden måste man vara i rörelse" Ludmilla

Utsagan ovan yttrades apropå frågan om varför personen i fråga avbröt

132 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

cirkelverksamheten. Följande svar, som föranleddes av frågan om någon deltagare hade lämnat cirkeln, illustrerar tydligt ALU-regelverkets obarmhärtiga intrång i studiecirkelns "integritet":

"Det är tre stycken, tycker jag som har lämnat cirkeln . En har fått

jobb och en fick inte gå längre, för hon hade haft ett ALU innan. Man får bara gå fem eller sex månader och då fick inte hon avsluta kursen. Det tyckte vi var synd" Sarah

Det faktum att den studiecirkelverksamhet som bedrivs i sysselsättningspolitiskt syfte arbetsmarknadsåtgärd är invecklad i ekonomiska aspekter kan komplicera dess relation till måldokumentens norrnativa formuleringar. Därmed inte sagt att detta är ett problem ur den enskildes perspektiv: "Jag hade kunnat tänka mig att välja samma utbildning om jag hade fått betalt, för jag har inte råd utan betalt. Samtidigt när jag går det här så får jag 300 nya dagars arbetslöshetsersättning Det framkommer också att i utbildningar som bestod av ett "paket studiecirklar kunde intresset för innehållet för en del deltagare vara koncentrerat primärt vissa cirklar. Om tex paketet bestod av både hantverkscirklar och samhällscirklar kunde de senare uppfattas som mindre

prioriterade eller uppfattas, som en deltagare har uttryckt det, som ren

"lyx. Möjlighet att välja bort en del studiecirklar från utbildningspaketet existerade inte.

Föreningsåtagande föreningsutveckling

-

Medlemskap i en förening/organisation innebär för medlemmarna vissa förpliktelser som inte sällan regleras formellt i stadgarna. Föreningenlorganisationen sörjer i sin tur för medlemmarnas skolning, vilken innefattar en socialisations- och en utvecklingsaspekt, och sin egen medlemsrekrytering. Att lära sig vissa kunskaper och spelregler som hör till ett specifikt åtagande år för en novis lika angeläget som att inlemmas i en gemenskap.

"Jag är ny inom politiken och då kom jag in i socialnämnden som ordinarie och då skulle vi ha en studiecirkel för att lära oss mer om de sociala områderna, alla paragraferna. Vi skulle lära känna

varandra också " Roland

har möte med klubben varje torsdag och då diskuterar vi olika saker som vi ska göra. Bland annat studiecirklar då. Vi kom

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 133

överens att vi skulle ha den här sossecirkeln. Den inriktar sig på att vi ska lära oss grunderna, vad socialdemokratin står för /.../ Det är viktigt att man gör det om man är med och vet vad de står

för. Och hur kan jobba i en klubb " Ann Margret

man Motivet för att ställa upp i en föreningsverksamhet som bedrivs i studiecirkelform kan vara direkt kopplat till själva syftet med att engagera sig i föreningen: "Det är för att komma närmare inpå handikappidrotten och försö-

ka hjälpa föreningen så kan, eftersom de ställde för

gott man upp mig när jag förstörde ryggen. Så försöker man att ge tillbaks

nu då, om man klarar av det..." Knut

Lojaliteten till föreningen och omsorgen om dess bästa framhävs för övrigt i utsagoma från deltagare i föreningscirklar.

" W skulle köra den här cirkeln för att vi behöver få igång klub-

ben mycket bättre. Det har inte gått så bra på ett tag " Tora

"Man vill föreningens bästa. Man kan ju komma på vill göatt man något för sin verksamhet. /.../ En inblick över vad ska göra ra man

i framtiden. Det är svårt att veta vad framtiden innebär för föreningen " Anna

" så att vi kan sitta tillsammans och diskutera kring friidrott, vad vi ska göra nästa år eller vad vi behöver göra till nästa år så

att klubben kan bli bättre i Sverige" Mafud

"Jag ser mig väl lite som hjälpledare till cirkelledaren, i och med att vi har drivit mycket av de här frågorna i klubben...att involvera de som är nya i klubbens verksamhet För min egen del är det att lära känna alla de här killarna. Lära mig förstå hur de tän-

ker och liksom ta tillvara deras erfarenheter så att vi kanske ytter-

ligare kan utveckla vår verksamhet" Jonas

Social representation

En särskild form av yttre tryck som framträder i intervjuerna har att göra med de krav och förväntningar som är behäftade med olika samhälleliga positioner och/eller förtroendeuppdrag en individ innehar. Deltagande i studiecirklar syftar till att stärka en individs förmåga och självförtroende, för att bättre lyckas leva upp till förväntningarna på sin sociala roll. Deltagare som ger uttryck för denna typ av motiv är nästan uteslutande

134 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

aktiva medlemmar i en organisation eller förening och agerar utåt i egenskap av företrädare för denna. En del av dessa medlemmars handlingar är inriktade förändringar som berör en mycket större krets av människor än enbart organisationens medlemmar. I sådana fall blir deltagandet i en studiecirkel ett sätt att stärka den egna handlingsinriktade kompetensen för att tillgodose faktiska förpliktelser gentemot omvärlden samtidigt som man får möjlighet att sarnköras" med sina medbröder/-systrar.

"Dels är det viktigt att vi lär känna varandra /.../ ännu bättre, för

på mötena har oftast inte chans och samma dialog som

man samma här /.../

Dels diskutera vårat partiprogram. Det är där vi har skrivit val-

löften, som gäller för valperioden i kommunen /.../ och hur vi ska förverkliga det. Vi är ju så många olika och många nya. Man kanske har ett program och man kan tolka det på olika sätt" Josefin

"Att få bättre insikt i det som vi ska besluta om i kommunfullmäktige " Lena

Omvärldsförändringar

Att leva i ett öppet samhälle som är under ständig utveckling ställer krav på individuell eller institutionell omställning. Behovet av anpassning till omgivningen accentueras inte minst av nya villkor orsakade av politiska beslut eller av strukturella förändringar som kan vara en följd av tilltagande internationalisering av näringslivet. Att söka sig till en studiecirkel

ingår i en individs eller organiserad grupps anpassningsstrategi för att ori-

entera sig i "det nya" och samtidigt få tillfälle att bearbeta och få struktur i omdaningsprocessen med andra i samma situation. "Det måste väl vara allt det här nya inom jordbruket som kommer i samband med EU . Man måste liksom följa med i utvecklingen. Det var mycket nytt inom lantbruket i samband med det"

Mats

"W spelar boccia. Det var SM förut men 1992-93 så tog de bort

det. De fick inte ha SM nå t men Så, så fort kursen började gick vi

igenom och kollade vad som stod i boken om vad man skulle säga och tala om vad man tyckte och så här...och så riv i om inte det passar./.../ Det största målet var ju att försöka SM tillbaks, i boccia "

Knut

" W försöker att få kommunen att dra tillbaka det här med ålders-

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 135

gränsen. För åldersgränsen för att få pengar från kommunen har varit över 25 år tidigare för handikappföreningar /.../ Det är mycket inom det kommunala som jag tycker att man måste engagera sig

lite mera i " Madelene

Umgängestryck

Att bli deltagare i en studiecirkel är inte alltid resultatet av en målmedveten individuell behovsanalys. Detta betyder intet sätt att intresset för studieämnet saknas men det primära är att sluta upp bakom den nära omgivningens gemensamma aktiviteter. "F Hur bestämde du dig för att gå på den cirkeln som du deltar i Ja...bestämde och bestämde... Det var mamma som hade sett en annons i tidningen och frågade mig om jag var intresserad av att

följa med då, eftersom de redan hade bestämt sig att de skulle gå med. Och eftersom jag har redan intresset hemifrån, lite innan då, och var ganska intresserad av ämnet själv så tyckte jag att det lät

intressant... " Claes

"Redan på ett tidigt stadium fick vi veta att den här kursen fanns

och att man rekommenderade oss att gå den. Eftersom jag också

satt med i klubbstyrelsen så gick vi också ut till våra medlemmar

och informerade dem om den här utbildningen och rekommenderade dem att ta den " Rolf

Inre behov

De motiv vi fört till denna kategori handlar om motiv som den enskilde individen styrs av och där syftet i första hand synes vara att tillfredställa egna upplevda behov av t ex social gemenskap eller personlig utveckling.

Socialt behov

Studiecirkeln är per definition ett rum för socialt umgänge. Resultaten i denna undersökning avviker inte från tidigare studier den här punkten.

"Att komma ut bland medmänniskorna "Anna

136 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

"Jag tyckte att det är väl trevligt att trajjfa lite kvinnor från andra

länder också, att lära känna dem närmare " Sirpa

Förutom att studiecirkeln i sig är ett sätt att umgås kan den också fungera som ett instrument för att utveckla den enskildes sociala kompetens för den privata och offentliga livssfären. "När jag jobbar som avbytare är jag hos olika bönder och sen har vi jordbruk hemma, så det är intressant att veta vad händer och som

utbyta erfarenheter och åsikter med andra bönder Det är ganska

trevligt" Vera

Allmänbildning: kunskaps-, färdighets- och personlighetsutveckling

Varför en individ söker kunskap verkar vara en företeelse som har såväl subjektiva som objektiva grunder. Den subjektiva utgår från existerande erfarenheter och intressen för ett visst ämne medan den objektiva handlar om att tillägna sig bildningsgods i form av omistliga kunskaper. Motivet bakom ett studiecirkelval är ibland uttryck för en instrumentell hållning till kunskap, där nyttoinriktningen är framträdande. Men det förekommer också utsagor från enstaka deltagare, vilka ger uttryck för både nyttan av studierna för exempelvis arbetslivet och ett person- - ligt/medborgerligt bildningsintresse där kunskapandet har ett värde i sig.

Kunskap som instrument

Till denna kategori har förts utsagor som enligt vårt förmenande tyder en instrumentell kunskapssyn, dv s syftet med cirkelstudiema är att få kunskaper och utveckla färdigheter som gör det möjligt för individen att hantera olika uppgifter nu eller i framtiden. Det kan t ex röra sig om kunskaper i datoranvändning för att minska beroendet av andras hjälp eller för att självständigt kunna orientera sig och ta ställning i olika angelägenheter: "Jag har tänkt länge att jag skulle vilja lära mig data. Både min bror och min pojkvän är duktiga och det är de som har lagt upp budget åt mig när jag skulle flytta hemifrån. Men sen också att man söker jobb och skriver ansökningar ... Men jag är inte egentligen intresserad av data Det är först nu jag kände att det var kul " Margareta

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 137

"Jag vill lära mig hur man snirklar sig... Hur man fyller i blanketter. Det är så mycket nytt nu så det är bra att man får lära sig" Vera

"Jag vill ha mer kunskap om antikviteter. Vad som är gammalt

och vad är nytt. Hur jag ska kunna förhoppningsvis fynda på som auktioner och sånt" Ingegärd En särskild typ av instrumentellt beteende är när studiecirkelstudiema utnyttjas i avsikt att sondera den egna förmågan att studera ett mera systematiskt sätt: "Jag vill jag tyckte att det var roligt att plugga igen, för se om att kanske sedan söka någon skola, när jag vet vad jag vill bli. Jag hade inga förväntningar eller någonting. Det blir som det blir -jag hade inget direkt mål. Jag ville gå klart den, för jag tyckte att det roligt att läsa i höstas. Jag tyckte att jag ville gå klart de här var

fem veckorna " Petra

"Mina motiv är att känna mig för hur det känns att studera teore-

tiska ämnen efter så lång tid, som det har gått för mig sedan jag

gick i skolan. I en vidareutveckling tänker jag mig att eventuellt

fortsätta studera" Roine

Kunskap som egenvärde

För del individer erbjuder studiecirkeln möjligheter att förkovra sig i en största allmänhet oavsett dess direkta nytta. Att veta mera är målet i sig och det som ger den stora tillfredsställelsen. Upplevelsen av att hänga med är den som skänker tilltro till den egna förmågan: "Man måste hänga med i utvecklingen. Det är personligt, att känna att man...ungefär som att kunna in historia eller lära sig samhällskunskap. Det tillhör allmänbildningen, att man inte känner sig outbildad Att man känner att man hänger med" Margareta "Jag ville veta mera om data, från grunden. /.../

Jag tycker att mina barn har haft väldig fördel när de har fått

en välja de vill studera eller inte. Man hade själv velat studera om , men man var för fattig. Jag kommer från en familj där vi var nio

barn. Sen fick man själv barn och då hade man inte heller råd att

studera och inte tid på kvällarna " Katie

138 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

Fritidssysselsättning - att förädla ett fritidsintresse

De utsagor som ryms under denna kategori härstammar från deltagare i en antikvitetscirkel. Cirkeln har uppfattats samhällsinriktad från såsom väl studieförbundsavdelningen som deltagarna" och även rapporterats som samhällsinriktad i avdelningens statistik. Intresset för antikviteter verkar prägla deltagarnas fritidsaktiviteter genom museibesök, auktionsvistelser och läsning av speciallitteratur. Antikviteter är för dessa deltagare en hobby som avspeglas i den egna hemmiljön. Följande citat belyser på ett elegant sätt motivet bakom det aktuella studiecirkelvalet:

"Min fru och jag sysslar med antikviteter. Vi har en prylmarknad,

kan man väl säga, som är ganska stor sådan som vi har i egen regi helt och hållet. Det är ganska stora lokaliteter och det måste då generera lite grann för att det ska vara försvarbart att ha en sådan fastighet ute på landet Och då har det blivit så lär sig att man undan för undan och vill ha reda på saker och ting. Det här ett var bra tillfälle att starta upp även om cirkeln är alldeles för kort för att man ska kunna komma på djupet. Men det var ett bra tillfälle, tyckte vi, att sätta av tid till att verkligen titta lite systematiserat på vad man håller på med " Göran

" Antikviteter är ju ett fritids intresse jag har" Ingegärd

Sammanfattning

De studiemotiv som framkommer har grovt kategoriserats som sammanhängande med yttre tryck eller inre behov. Detta är naturligtvis inte två helt skilda kategorier, inte heller kan deltagarna alltid klassificeras som

n Vid andra intervjutillfället med deltagarna i antikvitetscirkeln togs frågan om cirkelns samhällsinriktning upp. Följande sekvens ur intervjun med Göran är illustrativ för de intervjuade deltagarnas uppfattning: F Har du uppfattad denna cirkel som samhällsinriktad Ja...det tycker jag faktiskt. På något sätt så tycker jag att den här lördagsföreläsningen knöt ihop det hela väldigt fint därför att det gav ett perspektiv att vi är alldeles för vårdslösa med vårt kulturarv när det gäller möbler och såna delar. Om ser de här gamla möblerna typ utdragssoffor och byråar och sånt här de håller att försvinna ur Sverige. Det är grossister så köper upp det, det handlar om hundratal, det kan vara upp till tusen och sen så går det export i stora konteiners. Och i och med att vi har gått med i EU nu så finns det inget exportförbud längre de här delarna. Det kommer att tömmas...Göran

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 139

motiverade av antingen yttre tryck eller inre behov. Ofta motiveras cirkeldeltagaren av flera faktorer, både yttre och inre. Inte sällan har det dock varit möjligt att ur intervjusvaren uttolka en viss aspekt som mer betydelsefull än en annan. De samhällsinriktade studiecirklarna lockar deltagare utifrån vitt skilda utgångspunkter. Motiven att delta spänner över ett brett spektrum. Det handlar om behov av kompetens för arbetslivet, kompetens för förtroendeuppdrag, behov av kunskaper för att utveckla eller lösa problem i sin förening eller i sin vardag. Vidare handlar det om behov av att utvecklas själv, behov av gemenskap med andra människor och att göra något sin fritid. Motivbilden sammanhänger med studiecirkelns inriktning och ämne. I figur 3 visas i punktform de i analysen presenterade cirkeldeltagarmotiven.

Figur 3. Deltagarnas motiv för studier i samhällscirklar.

Motiv för cirkelstudier

Yttre tryck Inre behov

Arbetsmarknadsskäl Föreningsutveckling Socialt behov Social representation Allmänbildning Omvärdsförändringar Fritidsintresse Umgängestryck

Verksamheten med studiecirklar som riktar sig till arbetslösa innebär sannolikt att många människor för första gången upptäcker cirkeln som studieform och som annars inte skulle sökt sig till sådana studier. Samtidigt innebär denna verksamhet vissa problem genom att de speciella villkor som gäller inte alltid harmonierar med premissema om studiecirkelns frihet och frivillighet. Vad gäller föreningscirklar har vi under analysens gång kommit att fundera över relationen mellan en individs motiv för cirkeldeltagande och dennes motiv för medlemskap i föreningen. Från materialet kan vi inte direkt avläsa detta eftersom frågan inte avhandlades sådan under insom

140 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

tervjuema. I en del exempel har vi dock kunnat konstatera att motivet för en föreningsmedlem att delta i en studiecirkel som arrangeras inom ramen för en förenings ordinarie verksamhet synes vara underordnat det ursprungliga motivet att söka sig till det sociala sammanhang som föreningen i fråga konstituerar.

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet 141 av

5 Studiecirkeln som studieform

I detta avsnitt redovisas deltagarnas uppfattningar om studiecirkeln som studieform. Dessa uppfattningar bör i relation till deltagarnas motiv, ses eftersom det ofta tycks finnas distinkta samband mellan å ena sidan mo- 4 tiven och å andra sidan deras uppfattningar studieforrnen som sådan. om

l

I vissa fall kan deltagarnas resonemang om studiecirkeln tolkas som att J valet denna studieform har varit förutsättning, nästan ett motiv i sig, av en att studera det aktuella ämnet.

l

De olika uppfattningarna studiecikeln redovisas under rubrikerna om

kollektiv lärandemiljö, b informell utbildningssituation, c språngbräa

da för vidare fonnella studier, d arbetslivsanpassad bildningsform samt

e för samhällsorienterad kommunikation.

arena

En kollektiv lärandemiljö

Utsagor utmålar cirkeln miljö för lärande tillsammans med som som en andra tar fasta diskussionen/samtalet och dess centrala funktion för informationsflöde och bearbetning detsamma i studiegruppen. De andra av cirkelkamratemas kunskaper, erfarenheter och även konkreta stöd uppfattas "sine qua nom-förutsättning för det egna lärandet. som en

"Man kommer ju till studiecirkel för att lära sig någonting./.../ en Jag är i cirkeln och det är många saker måste lära sig ny nya man och läsa in. Då tycker jag att det är trevligare att genom att prata

och diskutera med andra människor information" Lena

" Man kommer till cirkel för att trajfa andra människor och en umgås med andra människor och höra hur de är och hur de lär sig. Man kan diskutera med varandra och hjälp varandra att stuav

dera" Katie

"Naturligtvis är studiecirkeln bra för alla har olika idéer...och efter att vi har presenterat dem kan vi komma fram till en bra idé och

nå goda resultat" Mafud

"När läser något själv blir det en annan sorts inlärning, en man tyst inlärning. Man får in det i hjärnan genom att läsa, men när är i studiecirkel får det lite muntligt. Man kan praman en man mer

ta lite det och kommunicera om själva ämnet" Donald

om

142 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

"Jag söker studiecirkel för att jag ska lära mig någonting inom en

det./.../ Det är inte betyg eller så utan gemenskapen med andra personer som har samma intresse jag " Roland

som

Flertalet intervjuade deltagare hade direkta erfarenheter cirkelstudier av sedan tidigare. En deltagare Margareta, som inte hade någon studiecirkelerfarenhet, berättade att hennes föreställning studiecirkeln att om var där ... sitter man tillsammans, i syjunta kanske, och stickar. Eller som en att man träffas mera för att ha trevligt anför att lära sig någonting socialt umgänge." Man kan dock inte utesluta att just denna föreställning har fått henne att vända sig till en studiecirkel med tanke den inställning och det otrygga förhållande hon hade till studieämnet "dator. Genom att gå en studiecirkel skulle hon slippa känna eventuella krav på prestation och konkurrens. Redan efter ett par sammankomster insåg hon stora fördelar med studiecirkeln genom att den har överträffat, hon beskriver det, som "mina förväntningar: Man lär sig än tror att träffas. " mer man genom

En informell studiesituation

Att studiecirkeln är en naturlig studiesituation, dit går för att lära man sig under ordnade former, alla intervjuade. Det unika och säruppges av skiljande med studiecirkeln gentemot andra lika naturliga studiesituationer säges vara dess informella, nästan lättsamma stämning, dess smidighet i uppläggning och arbetsformer samt frånvaron studiehets och av konkurrens mellan deltagarna.

"Gemenskap och att lära sig saker. En stunds avkoppling. Någonting som man har nytta av i framtiden. Och att göra något annat än det vardagliga och träffa folk. /.../

Det är att man får lära sig saker i sin takt och slipper stres-

egen sen. Och inte har hotet att ska lära sig på viss tid " man en

Madelene

"Det är väldigt smidigt, framförallt. Speciellt reformenu sen man

rade det hela. Det fnns inte så mycket formella krav för hur stu-

en diecirkel ska gå till. Just den smidigheten jag styrkan i ser som det hela" Jonas

"Man höjer sin kunskapsnivå på ett ledigt, avslappnat och roligt

sätt" Ludmilla

Under intervjusamtalen jämför deltagarna studiecirkeln med den formel-

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 143

la skolutbildningen i ett försök att framhäva cirkelns överlägsenhet och inte minst för att motivera varför de väljer att studera i studiecirkelfonn. Studiecirkeln är underlägsen skolan när det gäller studiernas intensitet för övrigt poängterar deltagarna cirkelns fördelar vilka är gemenmen skapen, den tvåsidiga kommunikationen, det gemensamma intresset och de otvungna", fria arbetsformema: "Jag uppskattar cirkelformen. Gärna lite intensivare studien /.../ Det är otvunget, lite lättsam stämmning på en studiecirmer mer kel./.../

Det är mycket lättsammare och friare former än när går på en

man

traditionell skola. Men det är frihet under ansvar" Rolf

"Något ska lära sig, kanske tillsammans med andra med som man intressen. Det är väl det tänker på, att man ska stusamma man dera tillsammans...lära sig någonting på ett roligare sätt än i sko-

lan" Vera

"Dels är det här frivilligt. Även fast komvux är frivilligt så märks

det att det här är en studiecirkel. Vi har mer kommunikation med varandra går i komvux eller i vanliga skolan. Det än när man ensidig kommunikation i den vanliga skolan" Margareta är mer "Jag söker studiecirkel för att jag ska lära mig någonting inom en den. Det är inte betyg eller så, utan det är för att jag är intres-

serad" Roland

Studiecirkelns överlägsenhet som träffpunkt för social samvaro och inforrnellt lärande framhävs även i jämförelse med den strikta föreningsmöteskulturen:

"1 studiecirkeln blir det mer frisläppt diskussion . Det är inte

så formellt och strikt./.../ Det blir bättre social samvaro mellan

en oss allihop./.../

Det blir strikt på ett möte. När är mindre folk så är det lät-

mer man tare att alla säger vad de tycker" Ann Margret

för studier

Träning vidare formella

En intressant aspekt är studiecirkelns betydelse för individer som har lite skola bakom sig eller som inte tyckte det var roligt att läsa i skolan". Den träder fram i några deltagares motivering för att föredra cirkeln som studieform. Studiecirkeln uppfattas då som en inkörsport till vidare forg mella studier:

144 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

"I studiecirkel kan du börja från grunden och ta bit i taget för en att den här grundkunskapen du behöver för att komma vidasom

re" Katie

"Jag vill se om jag tyckte att det roligt att plugga igen, för var att kanske sedan söka någon skola, när jag vet vad jag vill bli" Petra

En arbetslivsanpassad studieform

Ett typiskt mönster i deltagarnas berättelser kring studiecirkeln är att den uppfyller en rad funktioner samtidigt. Om detta vittnar alla de citat som presenteras i detta kapitel. Så är även fallet med citaten nedan; de framställer dessutom studiecirkeln som en studieform anpassad för yrkesverk-

samma:

"Att man kan jobba och gå studera på kvällarna. Jag kommer in-

te på något mer" Petra

"I en studiecirkel så kan man jobba samtidigt och komma ut bland andra människor Och lära det vill i sin takt. /.../ Man man egen får billigare studiematerial och så får kanske bättre lokaler än man

om man skulle samlas hemma hos någon " Anna

Arena för samhällsorienterad kommunikation

Det har redan framhållits i deltagarnas uppfattningar att navet i de samhällsinriktade cirklamas arbetssätt är det jämlika, symmetriska samtalet i vilket alla deltar och bidrar med sina specifika kunskaper och erfarenheter. I ett sådant samtal existerar inga hierarkier mellan de olika deltagarna oavsett vilken deras position är, antingen inom eller utanför studiegruppen. Samtalet/kommunikationen i studiegruppen uppfattas ett nödsom vändigt villkor att orientera sig i den sociala verklighet är del man en av. Studiecirkelsammanhanget är i det avseendet ännu fruktbart än till mera och med en förenings ordinarie träffar regleras stadgar och besom av stämmelser:

"Tanken var att när allting är så nytt, att borde kanske gå man en cirkel och större inblick i det. Och när är många blir det oliman ka... Jag har mina frågeställningar och någon kanske tänker annan

på sitt sätt. Man får bredare vyer" Mats

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 145

"På mötena har dagordning följer och så är det man en som man

mycket saker som inte har med politik att göra. Vi har ju haft myck-

et diskussioner om innebandy förut. Men på cirklarna är det mer politik och samhällsinriktat" Tora

Sammanfattning

Bilden träder fram av de intervjuade deltagarnas uppfattningar om som studiecirkeln är variationsrik och nästan oreserverat positiv. Uppfattningarna studiecirkeln oss en antydan om denna studieforrns om ger marknadsvärde och dess fördelar gentemot andra bildningsammanhang. Våra resultat ligger helt i linje med andra studier som också visar den stora variation i betydelser som studiecirkeln har. Tre karaktäristika hos cirkeln framträder särskilt väsentliga när det gäller att förstå den posom sitiva bild som våra intervjuade deltagare ger: den kollektiva lärandemiljön att man studerar tillsammans med andra som man hela tiden kommunicerar med, den informella karaktären hos studiesituationen den lättsamma stäm- ningen, frånvaron av stress, de fria arbetsfonnema, det gemensamma och genuina intresset för cirkelns ämne där finns varken betygshets eller meriteringsbehov.

Kombinationen av dessa karakteristika tycks skapa en studiefonn som svarar mot många människors skiftande behov och som också har pedagogiska fördelar genom att den möjliggör bearbetning av ett stoff utifrån flera olika vinklingar. Kanske ligger studiecirkelns särart i den balansering mellan målinriktat lärande och informell samvaro som är möjlig att åstadkomma i denna speciella studiefonn. Följande figur illustrerar deltagarnas uppfattningar om studiecirkeln som arbetsform:

23 Jmf Cirkelsamhället, SOU 1996:47.

146 Del II. Analys undersökningsmaterialet SOU 1996: 154 av

Figur Deltagarnas uppfattningar om studiecirkeln som studieform.

arbetslivsanpassad studieform / kollektiv lärandemiljö informell studiesituation

STUDIECIRKELN SOM STUDIEFORM

träning för vidare studier arena för samhäilsorienterad kommunikation

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 147

6 Studiecirkelns inre liv

Alla deltagare i undersökningen fick frågor avsåg deras upplevelser som av cirkelarbetets inre liv. I detta kapitel kommer deltagarnas medverkan i planeringen att belysas, hur de uppfattar genomförandet av studiecirkeln samt deras erfarenheter av arbetsformema/ studieaktivitetema under sammankomstema. Från intervjumaterialet har utsagor valts ut och bearbetats inom tre områden: initiering och planering av studiecirkeln, inlärningsfaktører samt arbetssätt.

Initiering och planering av studiecirkeln

Det allmänna intrycket från en första genomgång av samtliga cirkeldeltagares berättelser rörande deras medverkan i planering och genomförande av studiecirkeln är att deltagarna faktiskt upplever att de har varit med och uttryckt eller haft möjlighet att uttrycka sina synpunkter på cirkeln. Vid ett nogrannare studium framskymtar en avsevärt mer nyanserad bild över hur Cirklarna tillkommit och varför man valt att delta i dessa. Två skilda tillvägagångssätt tillämpas i planeringshänseende som synes bero på hur målet för cirkeln tas fram och ställs upp. Vi har valt att kalla dessa för probleminitierade respektive utbudsbaserade. De båda inriktningarna diskuteras med utgångspunkt i begreppet deltagarinñytande.

Probleminitierad

Cirklarna som kännetecknas av ett probleminitierat tillvägagångssätt upp-

kommer med anledning av ett upplevt behov hos medlemmar i en före-

ning eller organisation. Att göra något ett problem eller ett åtagande

blir cirkelns huvudsakliga mål kring vilket det inre arbetet formas. I denna kategori återfinns nästan alla de cirklar som genomförs inom förenings- och organisationslivet samt de som riktar sig till bestämda yrkesgrupper.

Deltagarinflytande

Cirklar som uppkommer på grund av ett reellt existerande problem är inriktade på förändring. Deltagarna är aktiva i cirkelarbetets alla faser och

148 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

det övergripande syftet är att komma till rätta med de problem eller faktorer som inverkar negativt föreningens ordinarie arbete. Det uppfattas också som självklart och till och med eftersträvansvärt att allas ord får uttryckas fritt och att cirkelns faktiska utformning blir ett resultat kolav lektivets gemensamma diskussion och behovsanalys. I utsagoma nedan kretsar diskussionen kring t ex vilka förhållningsregler som bör gälla inom en klubb eller relationen till det kringliggande samhället vars beslut kan påverka föreningen.

"Första kapitlet går mycket ut på att man skall en bättre sammanhållning i klubben och vad man skall jobba medför att klubben skall jobba bra. En fråga är om man är oense är det viktigt att man

håller sig till fakta och undviker känslor Då skall det

man svara om

är rått eller fel på den då. Och så gick vi igenom och diskuterade

hur stämningen var i klubben just nu för oss Och försökte komma

fram till hur man kunde göra den bättre och så " AnnMargret

" Om vi måste ändra eller det är kommunen måste oss om som

gå in och ändra sig för att vi ska må bra, så att säga" Madelene

Valet innehåll och aktiviteter under cirkelsammankomstema är inriktat av ett visst problem. Effektiviteten i studieverksamheten är beroende av att medlemmarnas resurser utnyttjas till fullo.

"W pratade med cirkelledaren om vad vi ville ta mjölk-

upp, som kvoter och djurmärkning och arealer och sånt där och blanketti-

fyllnad " Vera

"När vi trajfades diskuterade vi om vad var och en kan göra och på

vilket sätt han kan hjälpa" Mafud

Eftersom studiecirkeln är relaterad till konkret handlingsinriktad verken samhet upplevs den i många fall som en arena inom vilken avgörande beslut fattas. Icke-deltagande kan innebära automatisk uteslutning ur beslutsprocessen.

"Är inte med i diskussioner är det svårt komma igen sedan. man att Man går inte dit för att bara vara där, man går dit för att påverka och göra någonting bra. Även inte har lärt sig något så om man har man tillfört något i allafall" Josefin

Utbudsbaserad

En betydande del av bildningsförbundens verksamhet består studiecirav klar som de själva utvecklar. Dessa marknadsförs sedan på den fria mark-

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersäkningsmaterialet 149

naden färdiga produkter och riktar sig till den breda allmänheten. som Varje enskild medborgare ges då möjlighet att fritt ta ställning till om man

vill delta i de erbjudna cirklarna med utgångspunkt från den inne-

hållsbeskrivning i kurskatalogema eller annonserna i olika mesom ges dia. Målet är redan faställt när informationen når de presumtiva deltaöverenstämmer målet med kurskonsumentens behov anmäler man garna. sig till den aktuella kursen. Den enskilde fattar ett självständigt beslut och gör ett initialt val kursen som sådan. Däremot innebär detta naturav

ligtvis inte att deltagarna inte har möjlighet att påverka studiecirkelns ar-

betsform.

" ... Jag fick liten tankeställare när jag såg HTF-tidningen"

en

Hans

"Det hade sett i tidningen " Claes

var mamma som en annons "Det låg sån tidning ifrån Studieförbundet i deras föräldraren

nas kök när jag var och hälsade på. /.../

Jag hade tänkt länge att jag skulle vilja lära mig data " Margareta

Deltagarinflytande

När den enskilde blir deltagare i studiecirkeln vidtar nästa fas i individens beslutsfattande. Där får hon eller han i detalj veta vilket mål cirkeln mer har, vilket material kommer att användas, på vilket sätt studierna som kommer att bedrivas och eventuella krav deltagarnas aktivitet. Inte om minst känner av stämningen i cirkeln. Det är kutym och nästan man dikterat hövlighet mot deltagarna att fråga deltagarna om synpunkter av kring presentationen och den föreslagna ordningen. Diskussionen som eventuellt följer har syfte att antingen godkänna en redan faställd som kursplan eller i bästa fall justera vissa detaljer. Dess funktion torde vara hos deltagarna förankra viss kunskapsstruktur och legitimera de åtatt en följande handlingarna för förmedling och tillägnande av densamma.

"Vi har ju varit aktiva på det sättet att när cirkelledaren har frå-

så har vi Det blir ju alltid så att ledaren styr mest efgat oss svarat. tersom det är hon sitter inne med mest kunskap. /.../ som Man hade förväntningar att skulle lära sig mer Men själva hur man uppläggningen skulle det ganska nollställd på. Men vara var man

fick vi med och tala vad vi ville helst titta på, hur vi

nu vara om skulle lägga det" Ingegärd upp

150 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

"F. Fick ni komma med egna synpunkter på hur ni skulle jobba och

vad ni skulle ta upp

Nej, det gjorde vi inte" Katie

"Han frågade var och en om vad vi hade hållit på, hade stött om

på data tidigare, så att han fick bild hur många verkligen

en av som var nybörjare. Sen sa han att han hade tänkt sig att skulle lära oss det här från början, men kanske inte gå in så djupt på allting ..." Margareta

"Det var väl planerat i förväg, hur schemat skulle Det har invara. te vi varit med och bestämt, faktiskt. Men jag tycker att det är ett bra schema. /.../ Cirkeln är bestämd från början, att så och så ska vi göra. De som

anmäler sig de anmäler sig " Sarah

Varje deltagare i de utbudsbaserade cirklama förvisso möjlighet att ges komma med egna synpunkter angående utformningen dessa. Steget av över till att reellt utnyttja möjligheten att praktisera medinñytande i en främmande miljö bland okända personer kan dock stort, särskilt vara när man inte har erfarenhet av liknande situationer.

Fick ni under den första sammankomsten komma med föregna

slag om hur ni skulle arbeta och vilka ämnen ni skulle ta upp

Egentligen inte. Han sa att vi skulle läsa lite i samhällskun-

skapsboken och komma med förslag i efterhand och vad vi

egna se ska inrikta oss /.../ Den möjligheten jinns. Det gäller bara att med sig alla"

Donald

"Jag tror inte att jag skulle bli nedtryckt av de andra för att jag kommer med en åsikt om vad vi ska göra. Men vi är så pass många, så alla måste ju få säga sitt. Därför tror jag att det kan valite svårt att göra så. Är det lärare bestämmer ra en som att nu gör

vi så här då ska alla göra lika. Annars kanske det blir konflikter också" Sarah

Mot bakgrund av presentationen och miljön i cirkeln gör deltagaren ett sekundärt ställningstagande om sittt deltagande där över huvud taget.

Sammanfattning

De studiecirklar med samhällsinriktat innehåll som studerats kan sägas ha två framträdelsefonner:

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet 151 av

I cirklar där målet inte förhand är angivet är deltagamiedverkan vid utformning mål och innehåll självskriven. Denna probleminriktade anav sats har vi funnit i de samhällsinriktade cirklarna som arrangeras inom organisationslivet eller uppkommer initiativ av bestämda yrkeskollektiv. Bakgrunden för cirklamas initiering har varit ett för alla deltagare gemensamt problem eller åtagande i sin tur utgör basen för arbetet i som cirkeln. De probleminriktade cirklarna syftar till att bearbeta detta. Den andra framträdelsefonnen, den utbudsbaserade, har vi funnit kännetecknar studiecirklar som uppkommer initiativ av bildningsförbunden och riktar sig till öppen marknad. I dessa cirklar är målet redan en faställt i förväg. Det är den premissen den enskilde medborgaren fattar ett beslut att delta i sådana studiecirklar. Deltagarnas inflytande i den mån det förekommer är begränsat till perifera aspekter av cirkelarbetet som inte berör dess föreskrivna grundstruktur och inriktning. I den bemärkelsen har de förekommande planeringsdiskussionema en delvis skenbar karaktär. De utbudsbaserade cirklamas huvudsakliga inriktning är att förmedla viss kunskap eller information med hjälp av en ämneskunnig en och i förväg utsedd cirkelledare. De behandlade framträdelsefonnema illustreras i figur

Figur 5. Studiecirklarnas olika framträdelseformer

MÅLFORMULERING

PROBLEMlNlTIERAD UTBUDSBASERAD

inriktad på reellt inriktad mot begränsat förändring deltagar- kunskaps- deltagarinflytande förmedling inflytande

lnlärningsfaktorer

Som inlärningsfaktorer definieras här alla de omständigheter, som enligt deltagarna har betydelse för att ta till sig en viss information. De inlämingsfaktorer som i ovannämnda betydelse har kunnat identifii deltagarnas utsagor är cirkelledaren, det tryckta studiematerialet, eras

152 Del II. Analys undersökningsmaterialet SOU 1996: 154 av

studiekamraterna, föreläsningen, studiebesöket, biblioteket. Naturligtvis kan man tänka sig att det faktiskt finns andra faktorer betydelse, vilka av deltagarna inte uppmärksammat. Inlämingsfaktorema uppfattas i denna studie som nödvändiga förutsättningar för skapandet av en s.k.potentiell utvecklingszon, i Vygotskys mening, för att lärande" skall kunna äga rum. Under dessa betingelser kan allehanda aktiviteter äga rum. Genom att deltagarna bearbetar infonnationen integreras denna och blir till ny kunskap för individerna.

Cirkelledarrollen

Beträffande cirkelledarrollen framträder vissa skillnader mellan probleminitierade och utbudsbaserade cirklar. Cirkelledarens roll i de probleminitierade studiecirklarna är att vara animatör, diskussionssamordnare och kanal för gruppens förändringsvilja. "Det är han som ska sammankalla och till att cirkeln blir se av.

Annars är det lätt skiter i det" Anna

att man "Hon har varit lite som ordförande om det blir för mycket diskussioner så har hon delat ut lite vem som ska säga vad. Det behövs ibland att det är någon som går emellan Tora

"Han har inte haft den rollen som lärare utan som diskussionsle-

dare Madelene

"Han har varit sammankallande i det hela och att hålla i trådarna och att mellan trajfarna hålla kontakten och att projektet fortse skrider" Jonas

Ledaren åläggs ansvaret att hålla aktiviteterna inom vissa inneramar hålls- och tidsmässigt utifrån vad gruppen har resonerat sig fram till. - Det gemensamma sökandet efter kunskap och möjliga handlingsalternativ är verksamhetens grund. Ledaren har inte tolkningsföreträde när det gäller studiecirkelns "agenda".

"Cirkelledaren är där så att det inte spårar Men han ska in-

un..

te komma med några rätta lösningar" Roland

Ledaren i de probleminitierade cirklama grundar sin legitimitet och status vunna erfarenheter och "relevant" bakgrund denne delar eller har som

24 Det sätt på vilket lärandebegreppet uppfattas här är inspirerat de diskussioav ner som bl a förs i Mattsson1995; Mogensen 1994; Marton et.al. 1986 och 1995.

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 153

gemensam med övriga deltagare.

"Gruppen ville ha -- ledare för att han är äldst, han har som

erfarenhet och han arbetar med många...och sen är han andre

mer

i klubbens ledning. Han har också erfarenhet av att arbeta

mannen

med invandrare och det är väldigt viktigt" Mafud

"Nu är det så bra för cirkelledaren har själv djur så han har eget

intresse och vet själv vad han vill veta. Så det är fördel att alla en intresse"

har samma Vera

Ofta är cirkelledaren för denna kategori av studiecirklar en person som inom föreningen initierar cirkeln tycks vanligen inneha en framträsom dande position en demokratiskt vald ledare. I regel förutsätts att deras uppgift skall att ansvara för administrationen och inte sällan för vara - -

rekryteringen av deltagarna. Cirkelträffama uppfattas många gånger som

naturliga inslag i organisationemas löpande verksamhet. Gränserna mellan en studiecirkel och ett vanligt sammanträde under antagande att det handlar om olika ting kan då bli suddiga. Studiecirkeln löper en fara att omvandlas till förlängt sammanträde med redan inövade roller bland deltagarna. Om detta vittnar inte minst ordvalet i utsagoma:

"Vi med och bestämde dagordningen gemensamt. Annars är det var

ingen demokrati" Madelene

"Han cirkelledaren är nyvald ordförande ; hälsade oss väl-

komna och tyckte att det roligt att vi hade kunnat ställa upp på var så kort tid " Josefin

F Behövs han som ledare

Ja, han har kontakterna med studieförbundet. Men han ska också till att samlas, till att alla är aktiva och om se gruppen se

behöver mer kunskaper så ska han ta fram de kunskaperna"

man Josefin

"W har studiecirkeln stående punkt i dagordningen på

som en

styrelsesammanträdet. Det får vi inte glömma" Peder

I de utbudsbaserade cirklarna framträder en viss assymetri i samtalet mellan ledaren och deltagarna. Där har ledaren i högre grad en professionell status med därtill hörande krav på både ämneskunnighet och auktoritativt ledarskap. Cirkelledarfunktionen i dessa cirklar påminner om lärarens i ett institutionaliserad utbildningssammanhang. Deltagarna använder i siutsagor ofta ordet lärare när de berättar om sin cirkelledare och tillna skriver honom/henne rollen av pedagog med ansvar för utläming och styrning av studiearbetet.

154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

"Cirkelledaren måste...styra bestämd...men samtidigt på ett smi-

digt sätt. Annars blir det tyst och det är farligt. Om tystar man

gruppen blir det inget liv längre, cirkelledaren klarade det

men

perfekt" Ludmilla

"I alla fall måste hon kunna det som hon ska lära och göra

oss oss intresserade. Jag tycker att M. är ganska bra. /.../ Det är hon som liksom dran..0ch ordnar lite. Annars skulle det väl inte bli så mycket Hon leder det hela... ja, lärare" Sirpa av. som "Cirkelledaren har varit den har förmedlat baskunskapema. som För det är det det handlar Och har hon också tycker jag om. sen lyckats att följa det på ett trevligt sätt och vad vi kommer upp se ihag on Göran

"Han har haft rollen som utbildare och lärare. /.../

Jag tycker att han ska vara lite auktoritär också, för min del.

Alltså auktoritär inom citationstecken. Men det ska finnas

pon-

dus där också, att det är han som är kursledare" Hans

"Jag tycker det har varit bra. Bra lärare, kan lära ut i allafall. som Det är huvudsaken, att de är duktiga lärare, så lär sig nåatt man

gonting " Petra

Utan tvivel har ledaren en central ställning i studiecirkeln. Ledarens funktion däremot varierar beroende på om det är en probleminitierad eller en utbudsbaserad studiecirkel.

Det tryckta studiematerialet

Det fanns endast ett undantag beträffande användning av skrivet studiematerial i de undersökta cirklarna. Undantaget var en renodlad diskussionscirkel tillhörande de probleminitierade studiecirklama. Studiematerialet i de övriga cirklarna tillmättes stor vikt och användes på lite olika sätt beroende ändamålet. Studiematerialet har dock haft en

25Det kan verka egendomligt att endast det tryckta materialet förekommer som studiematerial i studiecirklama. Faktum i studiecirkel användes är att en som undervisningsmaterial utöver det tryckta bilder i form av diabilder och några - föremål. Följande citat var det enda i materialet som vittnar om en mer systematisk användning av andra informationsmedier i undervisningen än det tryckta. "Det har skett med hjälp av diabilder och föremål som cirkelledaren och deltagarna har haft med sig. Så vi har haft lite personligt anknutna föremål också

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 155

grundläggande funktion i alla de cirklar där man försett deltagarna med faktakunskaper. Det finns ingenting som tyder att boken har utnyttjats på ett medvetet reflekterande sätt som en text bland andra, som ett uttryck för bestämda uppfattningar om verkligheten. Inläsningen av materialet skedde individuellt antingen hemma eller under sammankomstema, eller kollektivt genom högläsning av ledaren, alternativt deltagarna. Följande utsagor belyser de olika metoder som har tillämpats för inläs- § ning aktuellt kursmaterial. av

"Men gick väl lite efter boken och kollade och diskuterade runt

där" Petra l Är det viktigt ni har böcker att S Ja, det tror jag. Även lär sig mycket på studiesammanom man

komsterna så är det bra att ha hemma att studera i lugn och ro" Claes

"Dels har vi bok de flesta har köpt, har vi beroende på

en som sen bakgrund då man har sysslat med det här tidigare har man - -

skaffat en del egen litteratur som vi också har kunnat använda oss utav. Sen har cirkelledaren gjort stencilmaterial med utgångs-

punkt ifrån böcker och liknande med egna kommentarer som vi har

fått vid varje tillfälle. Och sen har haft referenslitteratur när vi själva har försatts i situationen att identifiera möbler och föremål till tid och försöka att komma fram lite grann till prismässigt var

med sig då, hon hade en del egna böcker och så hade hon lånat lite på biblioteket. Med utgångspunkt från den litteraturen så hade

hon valt ut vissa...skåp, st0lar...s0m skulle försöka att identifiera

då tidsmässigt och prismässigt" Göran 3 "W skulle gå igenom boken men vi behövde inte ta det kapitel för

kapitel. För tog ett kapitel två gånger så fick det ta den tiden. Tills

det var färdigdiskuterat" Madelene

"En del har varit så att läraren har skaffat material och kopierat

någonting, som har handlat om Finland eller om de andra länderoch hur de har det där Vi har läst sin bit och har vi disna var sen kuterat det. Det har varit intressant" Sirpa

Studiekamraterna

Studiecirkeln som informell studiesituation är befriad från formella prestationskrav och utvärderingar i syfte att mäta deltagarnas kunskaper. Inte

156 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

heller avger cirkelledaren betygsliknande omdömen som skulle kunna ha

inflytande på deltagarnas studiebeteende och påverka deras relation till

varandra. Studiecirkelföreträdare har alltid framhållit den demokratiska deltagarinteraktionen och det gemensamma kunskapssökandet. Beträffande deltagarnas betydelse för varandra i studiearbetet har vi i materialet inte funnit annat än en bekräftelse att deltagarna faktiskt ut-

gör en värdefull bildningsresurs och tillgång när det gäller deltagargruppens måluppnåelse. Studiekamratemas erfarenheter och kunnande är i de

undersökta samhällsinriktade cirklarna en omistlig inlämingsfaktor för den enskilde deltagaren. Ur denna aspekt kan sägas att cirkelsammankomsterna konstituerar en offentlig arena för lärande, samtal och socialt umgänge. Det vittnar inte minst följande utsagor om: "Eleverna kan hjälpa varandra. Det är jättebra. Då får man själv tänka vad det var man gjorde Det är bra för en själv om man upprepar det man har gjort en gång till /.../ Man lär sig mer än man tror genom att trajjfas " Margareta "En del har väl kanske lite bättre svar än annan har och man lär

sig den vägen Mats

"Där i samhällskunskap var det mest att man försökte lära sig av

andra det de kunde " Donald

"Och var och en av kurskamratema rapporterar vad har

man gjort för sitt ansvarsområde. Så det typiska har ju varit att vi försö-

ker att hålla varandra informerade hur det framskrider" Jonas

om

"Framförallt så tycker jag väl kanske var det roligt med formen

som sådan, att man får träffa andra människor som har samma intressen. Det är någonting som är värdefullt. Att bara titta på bilder; lyssna på TVeller läsa det blir ju lite enkelriktat. Men just detta att man har möjligheten att kommunicera med andra, att diskutera lite grann och ha olika synpunkter och skratta ihop och

så där...det är väldigt viktigt. Så gruppgemenskapen, formen för det

hela har naturligtvis en stor betydelse. En slags gemenskap, som man kan skapa i gruppen" Göran

Studiebesök Föreläsningar samverkande cirklar

- -

Förutom den vanliga "traditionella sammankomsten förekommer att studiecirkeldeltagama gör studiebesök i t ex något företag eller myndighet

som varit föremål för diskussion vid något tillfälle, deltar i en föreläsning

i nära anslutning till ett ämne som har avhandlats eller samverkar med an-

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 157

dra studiecirklar kring ett gemensamt ärende. Det kan handla om att bjuda in en utomstående expert som skall föreläsa eller att behandla en aktuell fråga som är aktuell i samverkan med andra studiecirklar. "På något sätt så tycker jag att den här lördagsföreläsningen knät ihop det hela väldigt fint" Göran

"W har nästan haft varje gång sakkunniga ... W har haft två

stycken sammankomster som inte har varit tillsammans med de andra studiecirklarna runt om i byarna /.../

Det har gått ganska hett till. Vi pressade dem som har varit sak-

kunniga på så mycket information så möjligt W har diskuvad ska göra åt eländet" Vera

terat om man En upptäckt i materialet är att studiecirklar som är fixerade vid och uppbyggda kring ett studiematerial är mindre benägna att variera arbetsformema. Sammankomsttiden upptas av det innehåll som studiematerialet föreskriver som därmed begränsar aktiviteterna inom vissa ramar. Ju mindre styrd en studiecirkel är av en kursbok desto större blir flexibiliteten i planeringen av aktiviteterna och öppenheten för andra former för bildande verksamheter, som t ex att bjuda in föreläsare eller att göra studiebesök. I sådana cirklar utnyttjas också deltagarnas kreativitet i studiearbetet mera påtagligt.

"Vi kanske har dåligt med arbetsmaterial du såg ju att det inte var mer än några blad... Det var inga rena frågeställningar; utan man får kanske själv komma med olika synpunkter och frågor. /.../ Där kommer ju diskussionerna, det är som en annan uppläggning " Mats Inslaget av arbetsformer som föreläsningar, studiebesök och även biblioteksstudier som medveten komponent i cirkelns bildningsarbete är dock ett relativt sällsynt fenomen. En möjlig förklaring kan vara den begränsade tid en del deltagare har att disponera för studiecirkeln. En annan förklaring som nästan uteslutande gäller de utbudsbaserade cirklarna är att formerna för arbetet redan är bestämda när cirkeln marknadsförs. Vanligen planeras inte andra inslag än nödvändigt, vilket kan bero cirkelns budget.

2°I denna rapport kommer vi inte att beröra ekonomins dvs cirkelbudget, delta-

garavgifter osv betydelse för utformningen av arbetssättet. Under intervjuerna

har vi dock tagit upp denna aspekt och den kommer att redovisas vid ett senare tillfälle.

158 Del II. Analys undersökningsmaterialet SOU 1996: 154 av

"Sen var det en idé att det bästa sättet är att gå och leta i bibliote-

ket Det var inte så att vi fick en bok att läsa. Vi fick leta själva"

Ludmilla

"Så varenda gång har haft en föreläsare. Och nu var det plane-

rat till den 25:e att veterinären skulle komma. Det har behandlat det nya med EU med veterinär och från slakteriet och den delen. Vi hade en från lantmäteriet. Och hon från länsstyrelsen berättade ju

allt mjölkkvoter och arealer. Och olika stöd. Det har varit fakta

om hela tiden" Mats "Jag tycker att det har fungerat bra. Egentligen har vi slutat våran kurs men ikväll har vi en extra gång. Ett par av våra deltagare har prylmarknad...en sån liten antikvitets...som vi ska åka hem till en idag Och nästan alla ställer upp. Så det tycker jag är bra bevis på god sammanhållning" Ingegärd

Arbetssätt

Under detta avsnitt har vi behandlat utsagor som refererar till de aktiviteter som har tillämpats i de undersökta studiecirklama. Det skall understrykas att fokus läggs utsagor som berättar om hur deltagarna uppfattar att arbetssättet faktiskt har varit under cirkelns gång och inte om hur de skulle vilja ha det. Med beteckningen arbetssätt menas här de arbetsformer som en studiecirkel begagnat sig av i sin strategi för lärande. Man skulle också kunna betrakta arbetssätten som olika former av lärandeaktiviteter. Den mest typiska arbetsformen för studiecirkeln i denna studie har varit den tidsbestämda återkommande sammankomsten. sammankomsternas schemaläggning antingen föreskrivs redan i kursprogrammet eller fastställs vid första sammankomsten så att möjlighet ges till alla att planera sin fritid utan att riskera missa något tillfälle. Inom de probleminitierade cirklarna förekommer även en tredje variant nämligen att tiden för cirkelträffen bestäms från sammankomst till sammankomst eller överlåts

till en i gruppen vanligtvis cirkelledaren att bestämma.

Arbetssättet kan, som nämnts, ses som en form av olika lärandeaktiviteter. Det handlar om allt det som den enskilde gör själv eller i gruppen för att bearbeta den informationsmängd, som presenterats i cirkeln. Resultatet framträder i form av ny kunskap. Det bör erkännas att just denaspekt studiecirkelns arbete är ett oerhört komplicerat, mångtydigt na av och svårfångat händelseförlopp som i metaforisk bemärkelse kan liknas

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 159

vid ett scenarios förvecklingar i ett gammalt grekiskt drama i svensk tappning.

"Vi pratar och vi frågar och konfronterar dem som kommer så att

man verkligen får ut någonting /.../ Vi har ifrågasatt varför det ska vara si och varför det ska så. Mycket det här är så himla vara av dumt. Det är bara nerskrivet på pappret så här ska det vara..."

Vera

De arbetssätt i form av lärandeaktiviter som har kunnat urskiljas i de un-

dersökta studiecirklama är det fokuserade samtalet dvs den målinriktade,

tidsbestämda och strukturerade diskussionen, gruppuppgifter; individuel-

redovisningar, konfrontationen Upprinnelsen till dessa aktivitetsformer

är presentationen av ett specifikt ämne eller krav som betingas av gruppmedlemamas verksamhet i samhället. I en och samma cirkel kan en eller ñera former av lärandeaktiviter tillämpas. En av dessa är dock gemensam för alla studiecirklar i undersökningen nämligen olika former av diskussioner eller s.k. fokuserade samtal.

Det fokuserade samtalet

I motsats till den improviserade diskussionen betecknar termen fokuserat samtal den fas i studiecirkelns arbetssätt som följer efter ett informationspass kring ett visst ämne. Samtalet är strukturerat och tidsbestämt och syftar till att belysa ämnet utifrån deltagarnas olika synvinklar. Studiecirklar som var inriktade faktafönnedling kännetecknades av en interaktionsform som nästan uteslutande bestod av ett fråga/svar-mönster. Det pedagogiska förloppet skiljer sig kvalitativt sett beroende varifrån stoffunderlaget hämtas. Detta kan hämtas från ett kapitel i stuen diebok studiematerialbaserat samtal, en kort föreläsning/inledning kring ett ämne av cirkelledaren ledarbaserat samtal, ett faktiskt pro- blem eller aktuell fråga som gruppen upplever som angelägen problem- baserat samtal, samt deltagarnas egna erfarenheter deltagarbaserat samtal.

Studiematerialbaserat samtal

I nästan alla studiecirklar i studien förekommer någon form av skriftligt studiematerial. Det kan vara en för kursen specialproducerad bok att användas under cirkelsammankomstema, en text ur en tidningsartikel eller en sammanställning av fakta ur en bok eller böcker vanligen samman-

160 Del II. Analys undersökningsmaterialet SOU 1996: 154 av

ställd cirkelledaren. Genomgång av innehållet i dessa texter är samav mankomstens inledande sekvens. Orienteringen kring innehållet sker antingen kollektivt genom att ledaren eller deltagarna läser högt ur texten eller att ledaren, och ibland deltagarna själva, presenterar samma text ett översiktligt sätt. Därefter följer en diskussion kring innehållet och hur man har uppfattat det. I de studiecirklar är utbudsbaserade avslutas sammankomsten i som och med denna diskussionssekvens. I de cirklar däremot, som är probleminitierade, vidtar en tredje avrundningssekvens, där hänsyn tas till de framförda synpunktema. Detta utmynnar sedan i ett beslut om konkreta aktiviteter som gruppen skall utföra.

"Det finns olika kapitel om olika fall och då har läraren strukit un-

der vad han tycker är viktigast. Så antingen läser han upp själv eller så får vi läsa det. Och sedan tar han upp det och skriver på tavlan de viktigaste punkterna och så får vi prata lite om det"

Donald

"Det bok det står grejer, i olika avsnitt. Då läser vi igeär en som den och så pratar vi igenom det när vi träffas i kommittén. Vad nom kan man göra så att det blir bättre..förhoppningsvis " Knut "Det står ju i början på boken hur sammanträden ska fungera och

vad som ska göras" Madelene

"Vi har blad olika kulturer, vi har suttit och läst. Alla har om som fått läsa ett stycke och vi har diskuterat vad vi tycker om det. var

/.../ En gång fick vi var sin tidning, bland annat, där alla fick läsa olika saken /.../ Vi fck presentera det där och läsa upp det. Alla hade sin bit" Sarah

Ledarbaserat samtal

Samtalet i studiecirklar som leds av en person med gediget ämneskunnande blir mera beroende av ledaren. Ledaren tillåts dominera sammankomstema, ges tolkningsföreträde och bestämmer diskussionsagendan. I kraft av sin position kan ledaren utöva makt genom att välja diskussionsämnen och avgöra när ett ämne är avslutat. Det ledarbaserade samtalet återfinns framför allt i de utbudsbaserade cirklarna, vilka ofta i första hand är inriktade på kunskapsförrnedling. Ledarbaserade studiecirklar är nästan uteslutande fakta- och kunskapsinriktade, delvis bildande, men sällan hanlingsinriktade. Handlingsinriktade ledarbaserade studiecirklar däremot återfinns i vårt

SÖU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 161

material inom organisationslivet, där cirkelledaren även är "bossen" för organisationen som arrangerar studiecirkeln ifråga. I sådana cirklar är risken stor att det råder och utövas samma beslutskultur som inom organisationen.

Han är väldigt vältalig och vill prata mycket, man får ju lyfta handen och begära ordet så att han lyssnar, han också. Han är god talare men en god talare också, tycker jag i allafall, till de här sammankomstema som vi har haft. Han styr inte, vi får ta det vi upp tycker och tänker" Josefin

Om cirkelledaren: "Hon delade ut fakta och sen försökte hon få

med oss att bearbeta materialet som hon hade tagit fram. Hon frågade 0ss hela tiden om vi förstår och ville gärna veta om vi för-

stått eller inte. Som central " Claes

en person "Läraren tog upp ämnet för dagen och talade om det. Sen vidtog

fria diskussioner" Ronny

"Ledaren är ju viktig för han har ju kunnandet i sig, som vi inte har: Så man lyssnar ju till honom mest plus ens egna anteckningar"

Hans

"Han visade på svarta tavlan för oss, vad vi skulle gå in på, vad

som händer. Vi fick steg för steg se vad som hände. Och så väntade

han alltid tills alla var inne i det innan vi fortsatte igen" Katie

Problembaserat samtal

Till skillnad från de övriga samtalstyper utgår det problembaserade samtalet från ett existerande och väldefinierat problem skall orisom gruppen entera sig kring och ta ställning till hur det skall behandlas. Problemet är antingen självskrivet och behöver ingen närmare presentation eftersom alla uppfattar det, eller också är det presenterat av någon som är inmera satt. Ett symmetriskt samtal och deltagarnas erfarenheter och uppfattningar är avgörande för hur nästa sekvens i cirkelarbetet skall utformas. Ledarens roll i ett sådant symmetriskt samtal är att fördela ordet och se till att alla säger sin mening. "Och då har vi träjfats kring ett bord ett möte nästan. Och gått som igenom vad det är som ska göras. Och var och en rapporterar vad man har gjort för sitt ansvarsområde. Så det typiska har ju varit att

vi försöker att hålla varandra informerade om hur det framskrider"

Jonas

162 Del II. Analys undersökningsmaterialet SOU 1996: 154 av

Deltagarbaserat samtal

Som studieform är studiecirkeln per definition mindre formell än andra institutionella studiesammanhang. Inga formella krav ställs för deltagande och inga betyg ges. Studiecirkeln utgör dock en slags offentlighet inom vilken samtalet förs i en skärningspunkt där det personliga möter det offentliga. I denna offentlighet dryftas angelägna frågor, kontaktnät skapas och meningsskapande aktiviteter äger rum. Ju större intimitet som utvecklas mellan deltagarna desto större utrymme skapas för den informella interaktionen som en bas för lärandet. Det personliga blir offentligt och därmed upplöses varje antydan från ledarens sida att utöva social kontroll. Cirkeln omvandlas till en gemytlig tillställning. Det personliga kan handla om deltagarnas vardagliga bekymmer eller utgöra speciella kunskaper och erfarenheter en deltagare besitter. Detta får status av diskussions- och lärandeunderlag som styr interaktionen i gruppen. I studiecirklar, i vår studie är uppbyggda kring ett fast ämnesinnehåll som som skall förmedlas och läras in, sker det informella samtalet under kafferasten, om tiden tillåter en kafferast. Denna bild framträder i de utbudsbaserade cirklama. Föreningscirklar eller probleminitierade cirklar samt cirklar där deltagarna redan känner varandra har lättare att över den gräns som håller åtskilt det personliga från det institutionella eller fonnella. Även gränsen mellan kafferastens informella samvaro och sammankomstens mera regelstyrda umgänge kan överträdas båda riktningarna. Vi har inte kunnat

identifiera någon speciell pedagogisk struktur i de sammankomster där

en deltagarstyrd samtalsform tillämpas. "Och då har vi pratat själva om vad vi vill göra, och prata lite så här vardagliga bekymmenom vad kan göra, för det är alltid man

någon som har några synpunkter" Vera

"Men när man börjar prata så kan man komma in på vad man har sett på TVoch så pratar man om det. Politikerdebatt som har varit och så. EU har vi pratat om mycket och om skolan och sjukdomar"

Tora

"Där i samhällskunskap var det mest att man försökte lära sig av andra det de kunde" Donald

Gruppuppgifter

Med tanke deltagarantalet är studiecirkelarbetet per definition ett grupparbete. I lärande sammanhang brukar grupparbetet uppfattas som en

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet 163 av

verksamhet, kännetecknad av att en konstellation av individer samarbetar kring ett gemensamt problem, t.ex. att skriva en uppsats eller undersöka ett fenomen huvudsakligen utanför ordinarie studietid, för att sedan redovisa resultatet. På grund av cirkelgruppemas storlek i snitt 7 till 8 delta- gare per cirkel har hela cirkeln fungerat som ett enda "grupparbete". - Det enda som egentligen krävdes av medlemmarna i dessa grupper var en disciplinerad närvaro och intresse för cirkelämnet. Inte i någon av de undersökta cirklarna har särskilda uppgifter tilldelats eller initierats av deltagarna för att besvaras i mindre grupper utanför studiesammankom- ;l sten. Mindre gruppkonstellationer har endast förekommit i en studiecirkel, x

l mest beroende att antalet deltagare översteg det vanliga ca 15. Dessa

f mindre grupper bildades under en viss sammankomst för att diskutera nå-

gon enstaka fråga. Men det är inte alla gånger entydigt vad deltagare en uppfattar som grupparbete. Följande utsagor från en och samma deltagare uttrycker diametralt olika uppfattningar om saken:

diskuterade i grupp. Det var oftast grupparbeten" Rolf

"F Har det hänt att ni fick någon särskild uppgift, individuellt eller

i grupp, som ni skulle utveckla vidare

Nej, inte i samhällskunskap" Rolf

individuella redovisningar

Ett vanligt inslag i våra undersökta studiecirklar är individuella redovisningar eller mindre inlägg av informativ eller reflekterande karaktär. Redovisningarna, med undantag för en cirkel, har aldrig dikterats av uppgifter som ingick i cirkelns uppläggning utan var självpåtagna. Redovisningarna, där de ingick som ett medvetet planerat inslag i studiecirkelns arbete, byggde på uppgifter deltagarna samlade in på egen hand eller efter handledning av ledaren. Syftet torde vara att utveckla deltagarnas kommunikativa förmåga samt öka självförtroendet för att kunna stå och prata inför en grupp.

"En del lektioner har varit så att vi har haft hemuppgifter; att be-

rätta om vårt land eller något annat, om Storstads kommun ... Sen har vi stått framför klassen eller suttit på plats och berättat. Andra har fått fråga och har diskuterat" Sirpa

För den enskilde förekom utforskande aktiviteter av det lärorika slaget.

fick tema för att samla information, tex om St0rstad.

164 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

Information som de egentligen kastar i brevlådorna, men man bru-

kar inte titta på den. Men däremot när man har en uppgift, då är det en annan femma. Då läser man det och jämför det och börjar

fundera. Så ung befolkning i Storstad och så hög arbetslöshet.

Jag tycker det är jättebra " Ludmilla

Konfrontationer

Med konfrontationer menas här alla de medvetna aktiviteter, utöver grup-

pens inre interaktion, som i pedagogisk syfte utnyttjas för ett konkret sammanförande med verkligheten. Denna verklighet kan vara sakkunniga personer, olika föremål ex. en byggnadsritning, eller en offentlig verksamhet eller institution. " Vi studerade först ritningarna som en tjänsteman presenterade för oss. Sen harjag själv varit där med studiekamraterna och tittat på de här lokaliteterna " Lena "Vi hade ett besök av en kille som kom från Uganda. Vem bjöd in honom Det var läraren. Han berättade om sig själv och sitt liv. /.../ väl fortsättningen på diskussion invandring och flyk- Det var en om

tingar" Rolf

"Det har skett med hjälp av diabilder och föremål som cirkelleda-

ren och deltagarna har haft med sig. Så vi har haft lite personligt

anknutna föremål också som vi har kunnat illustrera det vi håller på med då" Göran "Det har gått ganska hett till. Vi pressade dem som har varit sak-

kuniga på så mycket information så möjligt Vi har diskute-

vad ska göra åt eländet" Vera rat om man

självstudier

Självstudier i bemärkelsen inläsning av ett stycke ur studiematerialet inför en sammankomst lyser i stort sett med sin frånvaro i de studerade cirklarnas arbetsrutiner. Texten som står till grund för diskussionerna läses eller presenteras sammankomsten. Därmed inte sagt att självstudier inte förekommer överhuvudtaget. I sådana fall handlar det om frivilliga studier av eget intresse och inte dikterade av cirkelns studieuppläggning.

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 165

"Hon har bara talat vad vi ska ha nästa gång så själv om om man

ville forska vidare eller ta reda på mer så kunde man... Det är

främst diabilder och diskussioner som har varit runt om allt- hur

och vaiför" Claes

"Man tar ju en bok och lägger sig när man ska sova och då blir det ju alltid såna härfrån SISU" Knut

Sammanfattning Kommentarer

-

Sammanfattningsvis kan konstateras att i de probleminitierade cirklama inte förekommer någon förhand uppgjord studie- och arbetsplan vilken tenderar att låsa verksamheten. Förändringar och utmaningar i omgivningen bearbetas under sammankomstema. Det faktum att medlems- eller kamratcirklarnas deltagare ett ganska förutsättningslöst sätt är involverade i planeringen har troligen flera orsaker. En inte alltid uttalad funktion som studiecirkeln har kommit att fylär dess betydelse för föreningslivets självbevarelse och reproduktion. Här har studiecirkelns fria och informella samtalskultur kommit att tjäna ett sådant syfte. Eftersom cirklama har en direkt koppling till föreningarnas ordinarie verksamhet är det inte ovanligt att deltagandet uppfattas som något som ingår i medlemskapets rättigheter och skyldigheter vilka bl a föreskriver ett fritt, frivilligt och demokratiskt umgänge. Man kan också beskriva cirkeln som ett rum, där formella umgängesregler sätts ur spel och handlingsutrymme skapas. Här kan en bearbetning ske av eventuella spänningar mellan deltagarna, mellan deltagarna och ledningen, mellan föreningskollektivet och företrädare i maktställning som förknippas med ett visst problem. Studiecirkelledaren har en central ställning i studiecirkeln. Ledarens funktion varierar däremot beroende på om det är en probleminitierad eller en utbudsbaserad studiecirkel. Kombinationen av att vara ledare i en förening och samtidigt vara ledare för föreningens cirkel kan innebära vissa problem. Risken finns att de former för interaktion som råder i medlems- eller styrelsesammanträdena omplanteras till studiecirkeln. I sådana fall likställs studiecirkelns arbetsformer och pedagogik med sammanträdestekniken inom organisations- och föreningslivet. Ett rimligt antagande är att en levande organisation eller förening kännetecknas av hög grad av flexibilitet och professionell improvisation. Att utveckla omställningsberedskap” hos medlemmarna hör då till föreningens socialisationsstrategier. Är syftet dessutom att förbättra

166 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

klubben inriktas i regel uppmärksamheten de interpersonella relationerna eftersom välfungerade sådana anses vara en förutsättning för uppnående av klubbens mål. Studiecirkelns aktivitetsforrner utgör således ett inslag i föreningens utvecklingspotential. Ett ganska framträdande kännetecken för planeringssamtalet i de utbudsbaserade studiecirklama och för flertalet av de studerade studie- cirklama är att ledaren söker sammanjämka de enskilda deltagarnas ön- skemål och behov. Dessa försöker ledaren sedan att ta hänsyn till i uppläggningen av studiearbetet. Ledaren skall därutöver anpassa cirkelsammankomstema till en rad yttre faktorer som reglerar cirkelverksamheten. Det egentliga syftet är huvudsakligen att uppnå en sorts enighet kring fonnerna för den ytliga samvaron i gruppen och rollfördelningen i interaktionen men sällan för innehållet i samvaron. Denna uppgift överlämnas till ledarens "diskreta" hantering som därmed får ett tolkningsföreträde hela cirkeln igenom. I rollen som diskussionsledare, idégivare och intresseväckare har vi egentligen inte kunnat skönja någon skillnad hos de probleminitierade respektive utbudsbaserade cirklama. Förutom cirkelledaren har studiematerialet en viktig funktion vid inlärning. Den grundläggande funktionen är att förse deltagarna med faktakunskaper. Studiekarnratemas erfarenheter och kunnande har varit en omistlig inlärningsfaktor för den enskilde deltagaren. Sammankomstema utgör grunden för en offentlig arena där inte bara utbyte av tankar sker utan även ett socialt umgänge. Det framgår ganska tydligt att de probleminitierade cirklama uppvisar en större frihet och ñexibilitet i att variera arbetsformema jämfört med de utbudsbaserade cirklama. De senare förefaller större utsträckning ha en fastare struktur, grund av t ex tidsaspekten, vilken kan bl a sätta gränser för bruk av icke studielokalsbaserade arbetsformer. Arbetsättet låter sig bättre förstås om man betraktar det i termer av lä-

randeaktiviter. Vi har kunnat urskilja det fokuserade samtalet dvs den mål-

inriktade, tidsbestämda och strukturerade diskussionen, gruppuppgifter, individuella redovisningar, konfrontationer. I en och samma cirkel kan en eller flera former av lärandeaktiviter tillämpas. En av dessa är dock gemensam för alla studiecirklar i undersökningen och det är diskussionen. I studiecirkeln framträder detta som olika former av ett fokuserat samtal. Fokuserat samtal är den fas i studiecirkelns arbetssätt som följer efter ett faktainformationspass kring ett visst ämne. Samtalet är strukturerat och tidsbestämt och syftar till att belysa stoffet utifrån deltagarnas olika synvinklar. Studiecirklar som var inriktade faktaförmedling kännetecknades av en interaktionsfonn som nästan uteslutande bestod av ett fråga/svar-mönster. Fenomenet känns igen från andra pedagogiska sammanhang. Det pedagogiska förloppet skiljer sig dock kvalitativt sett be-

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 167

roende på varifrån stoffunderlaget hämtas. Detta kan hämtas från ett kapitel i en studiebok studiematerialbaserat samtal, en kort föreläsning och inledning kring ett ämne av cirkelledaren ledarbaserat samtal, ett fak- tiskt problem eller aktuell fråga som gruppen upplever angelägen som problembaserat samtal, samt deltagarnas egna erfarenheter deltagarba- serat samtal. Den pedagogiska aktiviteten synes således vara beroende av

vilken utgångspunkt man väljer för dessa samtal. Våra undersökta cirklar uppvisar sålunda en variation beträffande tillvägagångssätt för hur dessa

samtal genomförs. Detta gäller alla våra cirklar även om vissa sätt dominerar i enskilda studiecirklar. En rimlig tolkning är att cirkelledaren har stor betydelse vid valet av en samtalsforrn.

Övriga arbetsformer dvs gruppuppgifter, individuella redovisningar,

konfrontationer samt självstudier, har en mer varierande förekomst i vårt

material. Gruppuppgifter och självstudier i traditionell mening är något

som knappast förekommer. Arbetssätten är helt enkelt inte sanktionerade. När det förekommer är det mer en slump eller beroende av enskilda deltagares aktiviteter och skilt från cirkelns pedagogiska aktiviteter. Däremot är det vanligt att deltagarna får göra individuella inlägg eller presentationer både av informativ och reflekterande karaktär. Detta är något som upplevs som lärorikt eftersom man får träna sig att tala inför grupp, en viktig färdighet i ett demokratiskt samhälle. Konfrontationer är också något som förekommer i viss utsträckning, i en strävan att få närkontakt med "verkligheten". Följande figur 6 ger en översikt av de aspekter som konstituerar studiecirkelns inre liv.

Figur Studiecirkelns inre liv". STUDIE LNS INRE LIV

INLÄRNINGSFAKTORER AR SSÄTT

cirkelledarrollen Det Fokuserade Samtalet GFUPPUPPQWGI

det tryckta studiematerialbaserat individuella studiemateriaiet Redovisningar ledarbaserat studiekamraterna | Onfrontationer problembaserat föreläsningen | siälVstudief deltagarbaserat studiebesöket och samverkande cirklar

168 Del II. Analys av undersökningsmalerialet SOU 1996: 154

Figur 6 speglar de intervjusvar som återgivits rörande de pedagogiska aktiviteter som förekommit i cirkeln. Den tar inte upp den organisatoriska aspekten dvs huruvida mönstret får en annan karaktär om vi har att göra med probleminitierad eller utbudsbaserad studiecirkel. Det går en en dock att avläsa vissa preferenser beroende hur cirkeln kommit till. Men detta har göra med i vilket kontext cirkeln arbetar. Är det föratt en ening eller organisation som ligger bakom en cirkel är det antagligen en inte så oväntat att även strävar efter sk. konfrontationer med t ex. poman litiskt ansvariga i en kommun. Lärandeaktivitetema som förekommer i studiecirklarna är varierande, men med en tonvikt det fokuserade samtalet. Detta i sin tur kan ha olika framträdelsefonner.

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet 169 av

7 lärandet

Uppfattningar om

I det föregående har vi redovisat studiecirkelns inre liv såsom den framträder i deltagarnas berättelser. I detta kapitel uppmärksammas utsagor uttrycker deltagarnas uppfattningar kring lärandet i allmänhet. som Frågorna som ställdes under samtalet handlade om de sätt man begagnar sig när vill lära sig någonting. Genom att försöka utforska deltaav man

uppfattningar har vi velat se om det går att peka ut vissa "lärstilar

garnas hos deltagarna i de undersökta studiecirklarna. De individuella består vanligen av utsagor som anspelar ñer svaren än ett lärsätt kommer att behandlas var för sig under respektive men kategori. Följande två grundtyper kan urskiljas: kollektiv bearbetning; dvs att ingå i studiegmpp och utbyta erfa- - en renheter och konfronteras med olika ståndpunkter. självaktivitet; dvs lär sig om man får möjlighet att pröva själv an- - man tingen att söka information egen hand, sammanställa och regenom dovisa den för andra eller genom att göra saker med kroppen.

Ovannämnda grundfonner för tillägnande information och för kunav skapande, utesluter inte något vis kombinationsformer av både enskild och kollektiv lärstil. Det betydelsefulla är sammanhanget inom vilket lärandet äger rum.

Kollektiv bearbetning

Människan social varelse befinner sig i ständigt umgänge med andra. som Utmärkande drag i detta umgänge är kommunikationen i olika former. Den övervägande kommunikationsformen som deltagarna i denna undersökning säger sig föredraga är samtalet i mindre grupper kring bestämda ämnen. Samtalet utgör således grunden för den gemensamma kunskapsbearbetningen i cirkeln. Vi kunde särskilt urskilja två aspekter av den kol-

lektiva bearbetningen nämligen lära av andras erfarenheter samt lära av

målinriktat samarbete.

Lära av andras erfarenheter

En framträdande uppfattning i intervjuerna med avseende vilka aktiviteter främjar lärandet är när man aktivt får bearbeta ett ämne tillsom

170 Del Il. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

sammans med andra. Det är samtalet i den lilla gruppen som utgörs av studiecirkeln som är det betydelsefulla. Att ingå i en grupp för att studera någonting är omständighet behäfen tad med en del förväntningar sig själv och andra. I intervjuutsagoma består dessa förväntningar av att läsa text tillsammans, att delta aktivt en i diskussioner genom att lyssna andras synpunkter, att argumentera för egna ståndpunkter och att överhuvudtaget lära varandras kunskaper av och erfarenheter. Varje individ använder sig naturligtvis olika strategiav er.

" Man lär sig när vi läser tillsammans och diskuterar" Sirpa sen "Man lyssnar och iakttar i förhållande till bilderna och försöker man vara med i diskussionen har varit här och bidra med det som man tror att man kan " Göran

"Jag tycker att det är bra när sitter och pratar tillsammans. Varje deltagare har idéer För att prata min jag lyssnar om person, på alla när jag är med på ett möte och antecknar när jag fått höra något nytt. Jag tar det bästa från olika idéer och skapar sen en

egen uppfattning" Mafud

Det är inte alla deltagare som förmår att delta aktivt i studiecirkeln eller

gruppens gemensamma angelägenheter beroende exempelvis bris-

tande förkunskaper och/eller lågt självförtroende. I sådana fall söker man sig till en grupp för att lyssna till de kan och primärt till läraren. som

"Det kan man ha i början kurs, när kommer novis av en man som och inte kan någonting. Då kan ha lärare förmedlar man en som

baskunskaper. Alltefter förkovrar sig kan förändra

att man mer man

studieformen till mindre grupper och rena självstudier" Rolf

"Kanske när man diskuterar riktigt. Läraren gär frågor och är man med och tänker. Men också har att göra hemma, att sen om man man måste berätta något för klassen. Då blir det också att det kan-

ske fastnar i huvudet lite tänker att även när vi

mer men man läser tillsammans och diskuterar" Sirpa sen " Det bästa sättet att lära sig saker är inte att läsa. Det får vara praktiskt eller lyssna på folk. Jag kan läsa sak tio gånger och jag en

fattar ingenting. /.../ Eller om jag läser...att det finns någon förklarar jag inte

som om förstår Men jag gör det praktiskt så lär jag mig det på gång om en istället" Petra

Enligt deltagarnas uppfattningar ligger styrkan i gruppsamtalet, jämfört

med att studera enskilt, i den allsidiga belysningen frågeställning

av en

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 171

utifrån olika infallsvinklar, i det direkta kamratstödet, i den konstruktiva responsen från gruppen. "Gruppens betydelse är jättestor. Om du är du bara med ensam ser två ögon. Sen kanske någon annan säger något som du inte har sett.

Och sen diskussioner" Ludmilla

"Man lär sig än tror att trafas. Man har någon mer man genom leder, som kan mer än en själv, och sen att man tillsammans som

kommer fram till saker och lår sig och hjälper varandra. Jag tror

att det är väldigt bra form " Margareta

en ; "Det viktiga är vad man tycker och tänker i en studiecirkel. Har

l man en annan uppfattning så reagerar de och säger emot. Man lär

sig hela tiden, på grund att man kommunicerar" Donald

av

"Sedan tror jag att jag kommer att mycket erfarenhet för i och

med att de andra cirkeldeltagarna tycker på vissa sätt och man själv på vissa sätt så kommer man att lära sig otroligt mycket" Tor Att lära sig att samtala tillsammas med andra människor uppfattas genom somliga ett lämpligt arbetssätt för vuxna. Vuxnas livserfarenheav som ter tillmäts och tillerkänns stort värde.

"Diskussionsform, när det gäller vuxenutbildning. Man tar ett givet

ämne och har en diskussion om det" Rolf

"Men jag tycker att bland vuxna, som har ett halvt liv bakom sig, så är det att diskutera med andra. Dryfta sina tankar med andra tror jag är jätteviktigt" Lena " att träjfa nya människor för man lär sig alltid något. Folk har områden där de kan vara väldigt duktiga så man kan alltid lära sig något sina medmänniskor" Göran av

Lära målinriktat samarbete av

Som en speciell fonn av gemensamma gruppsaktiviteter betonar en del intervjuade samarbetet med andra för att undersöka en viss fråga, att skriuppsats ett ämne eller att utarbeta ett förslag om ett angeläget va en om problem. Gruppaktiviteten är här inriktad ett bestämd mål som kan vahandling, skriven produkt eller ett konkret resultat i en verkra en en samhet. "Det lär sig mycket det är att ett grupparbete. Med EU man av till exempel /.../ Så kan sätta sig i och skriva ner vad man grupper

172 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

man tycker. Sedan kan någon från varje grupp berätta vad hela den gruppen tycker och vad de andra tycker Och så kan man diskutera

det också och komma fram till en lösning" Tor

Självaktivitet

Ett antagande är att människor av naturen är aktiva, nyfikna och kunskapssökande. Självaktiviteten kan anta olika former hos olika individer i lärandesammanhang något som vi velat kartlägga i samtalen med studiecirkeldeltagama. Följande aktiviteter där den egna insatsen anses vara en förutsättning för det egna lärandet kan urskiljas från intervjuerna: att undersöka, att framföra muntligt samt att utföra något.

Undersöka och framföra muntligt

Ett av de mest överlägsna sätten att skaffa sig kunskap uppges vara det egna sökandet. Sökandet kan ha sin upprinnelse i olika behov, såväl inre som yttre. I studiesammanhang kan olika tillrättalagda problem användas för utvecklande genom ett undersökande förhållningssätt. Oavsett vilken bakgrunden är uppfattas det undersökande arbetssättet som en lärorik aktivitet. Undersökningsakten upplevs ofta som en tidskrävande lärandeform som innefattar en rad delaktiviteter vilka kräver olika förmågor, som t ex läsa, iaktta, anteckna och ta kontakt med människor. Stimulering av det egna tankearbetet är en annan form, vilket antas bidra till nytt lärande.

"- Men vi kanske får uppgifter att vi ska undersöka olika saken När man själv söker kommer man kanske ihåg det mycket bättre sen. /.../ Läraren gör frågor och man är med och tänker. /.../ - -Att man själv ska söka allting tar kanske så mycket tid att man inte hinner så mycket när har familj " Sirpa man "Om man får en uppgift själv och måste göra den, då lär sig man den i och med att man måste kunna presentera den för de andra"

Sarah

"Det är en viktig sak att kunna leta kunskaper själv Tor

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet 173 av

Att utföra något

En variant det kunskapssökandet vara när man får möjligav egna uppges het praktisera. När deltagarna talar att prova saker i praktiken lägatt om de huvudsakligen betoningen den fysiskt eller kroppsligt utförda ger verksamheten. Men gränsen mellan att göra något med kroppen eller med huvudet visar sig i de individuella utsagorna vara flytande.

" Det bästa sättet att lära sig saker är inte att läsa. /.../

Eller jag läser..att det finns någon förklarar om jag inte

om som förstår. Men jag gör det praktiskt så lär jag mig det på en gång om istället" Petra

"- I första steget kanske ledaren gör introduktion och lägger en en grundplatta. Ju och ju längre kommer så mer man avancerar man jag måste göra saker själv ta reda på själv, presentetror att man själv. Åtminstone inom idrotten. Allting handlar att göra ra om saker i praktiken /.../ Genom själv på och ha möjligheter att göra misstag. Att att prova -

på praktiskt arbete är oftast det bästa. Man kan lära sig en

prova hel i teorin, kan du inte utföra det rent praktiskt... " massa men Jonas

"En kombination praktik och teori. Sen egna idéer" Hans av

Av framgår att inte vill skilja relationen tanke och utsagorna man handling. Detta kanske inte heller är så märkligt eftersom sambandet i

normalfallet inte låter sig upplösas.

Sammanfattning

Svaren frågor hur lär sig och under vilka betingelser är relaom man terade till det faktum att intervjuerna genomfördes i studiecirkelmiljö. Man utgår vanligen från cirkeln i sina lärandet. Två huresonemang om vuddrag kunde urskiljas nämligen kollektiv bearbetning och självaktivi- Inom den kollektiva bearbetningen framhöll man betydelsen av att ta tet. del andras erfarenheter och ett samarbete som initierats av en gemenav målinriktning. Det fanns också deltagare som framhöll betydelsen av sam självaktivitet, begrepp enligt deltagarna betydde undersökande ett som aktiviteten att framföra något muntligt samt att utföra något. Det finns ett drag självbildning i svaren, ett välkänt begrepp inom av folkbildningsvärlden. Man är dock inte beredd att förorda det helt egna kunskapssökandet det lämpligaste sättet att lära sig. Man vill ha en som

174 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

möjlighet att pröva sin förmåga eller att diskutera tolkningen stoffet. av

Det förefaller som om många deltagare anser att lär sig bäst lä-

man om randet omfattar någon form av faktisk aktivitet. En intressant reflektion är att denna inställning till lärande har stöd från många didaktikexperter.

SOU 1996: 154 Del II. Analys undersökningsmaterialet 175 av

Effekter i samhälls-

8 av deltagandet

inriktade studiecirklar

Efter att ha gått igenom intervjuerna och valt ut alla de utsagor som bevilka effekter deltagarna upplever att cirkeldeltagandet lett till, rättar om finner vi dels ett samband mellan mål och resultat dels social effekt. en Nedan presenteras effekterna den studerade cirkelverksamheten i av fem kategorier individuell kompetens, medborgerlig kompetens, föreg ningskompetens, social kompetens, studiemedvetenhet samt ingen ejfekt. Med termen kompetens åsyftas den upplevda förmågan att utföra vissa ändamålsenliga handlingar.

Individuell kompetens

Med individuell kompetens den mentala, kunskapsmässiga och menas färdighetsmässiga utrustning med vilken individen klarar av att ta vara på sig själv, framhäva sin särart och sina önskemål, att syssla med sådant att ökar det individuella välbeñnnandet eller att hänga med i utvecksom lingen.

"Privat, definitivt. Man skriver ansökningar med hjälp av datorn .

Kanske brev också, bara för att det är roligt. Kanske gör ajman scher till bandetjag sjunger /.../ Man måste hänga med i utvecklingen. Det är personligt, att känna kan...ungefär att kunna in historia eller lära sig att man som samhällskunskap. Det tillhör allmänbildningen " Margareta

"Jag tycker att jag har lärt mig väldigt mycket. Mer än jag hade trott trots att jag tycker att det är för lite. Men ändå så märker man när de har datorer på TVatt hänger med på ett ett program om man sätt. Nu försöker att lyssna och förstår lite så annat man man grann känner sig nöjd. Jag tycker jag har lärt mig mycket. Mer än man

jag hade hoppats" Hans

Individuell kompetens också alla de erfarenheter individen berikas avser med och kan komma till nytta i ett mindre eller större socialt samsom manhang.

"Jag har hunnit att hjälpa gammal gubbe från Chile som har en

176 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

svårt med språket med hans dator Jag visade honom hur han skul-

göra " Donald

"F. När du är med din familj, med dina landsmän...händer det att

du berättar för de om dina erfarenheter från studiecirkeln och vad

ni gör här

Javisst. Varje gång vi träffas, och det är ofta, antingen hemma el-

ler på gatan pratar vi våra erfarenheten Vi gör alltid jämförel-

om ser mellan Land Y 27 och Sverige och säger det eller det att om

fanns i Land Y så hade vi kunnat göra eller så... skratt. T ex

säg att vi, samma grupp, återvänder till Land Y, och regimen för-

stås är bra, då tror jag att vi kan göra de bästa sakerna för vårt

land med vår erfarenhet från Sverige. Om du kunde överföra

sam-

ma situation som råder här till Land Y och med tanke på att

Land Y är ett rikt land skulle det bli mycket lättare för männis-

korna att bli bättre och bättre på alla områden" Mafud

Medborgerlig kompetens

Med medborgerlig kompetens uppfattas den totala beredskap individ en utvecklar genom social praktik, kunskaper och erfarenheter för att orientera sig i det offentliga livet och för att effektivt och självständigt tillvarata sina egna intressen. Detta inbegriper å sidan anpassningsaena en spekt till samhällets norm- och regelsystem och å andra sidan tendens en att förändra desamma.

" Jag har lärt mig hur viktigt det är att följa reglerna skratt. Jag har lärt mig massa alltså som tiden när en massa ska fyllas in, hur det ska göras...fast vad jag inte har lärt mig ån är varför, för det år

ingen som kan säga varför... " Vera

"För i början så visste ingenting. Då satte sig och man man ner

funderade över vad man skulle såga. Men nu vet man ju vad

man håller på med. Vi har ju i princip gjort plan. Så vet ju upp en man vad man ska diskutera när kommer dit. Det gjorde ju alman man drigförr/.n/ Nu kan man ju med det är nåt stort möte och avbryta och vara om tala om vad tycker år fel. Förut satt bara och lyssna och man man

titta" Knut

27Beteckningen Land Y används istället för det faktiska namnet för att undvika identifieringen.

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 177

"Jag tror ju att man ser arbetet på kommunen på ett annat sätt. Man får inblick i deras arbetssätt tror jag. Då kanske en annan man förstår mer vad som händer och sker. Att det inte blev som det blev. /.../ Ja vi kommer nog att fortsätta med att försöka bidragen. Och få

bort den här åldersgränsen" Madelene

"Det blir lättare att leva i ett samhälle om man har kunskap om hur

det fungerar, vad det är för oskrivna regler Det finns regler som är oskrivna, som alla svenskar känner till. Men vi invandrare känner

inte till dem. Det är det som är viktigt med samhällskunskap " Ludmilla

Föreningskompetens

Med föreningskompetens åsyftas socialt engagerad persons förmåga en att leva upp till de krav som ställs på en, antingen man är en vanlig medlem i en idrottsklubb eller en förtroendevald politiker. Individens referens i det här fallet är inte primärt den egna personliga vinningen utan utfallet gärningar för medlemskollektivet eller allmänheten. Effekter likav ens nande dessa påträffar vi av naturliga orsaker hos de probleminitierade cirklarnas deltagare.

"Det är väldigt viktigt att vi som politiker kan såna här saker och

har funderat kring dem. Vi ska informera våra väljare bland an-

nat...och det är inte alltid så väldigt enkla frågor faktiskt, utan man måste sätta sig in i dem så att man kan lämna riktig information. Det tycker jag är det allra viktigaste politiker; så vet jag insom sen te om jag personligen har någon nytta" Lena "Det största målet ju att försöka SM tillbaks, i boccia. Och var det lyckades med. Så nästa mål blir att försöka tillbaks SM nu i curling. De har tydligen tagit bort det också. F Har cirkeln betytt något mer för dig personligen Nej det vet jag inte. Man kanske har läst mer Det är vad man brukar göra. Man tar ju bok och lägger sig när man ska sova en och då blir det ju alltid såna här från SIS U " Knut Men studiecirkeln i förening kan också utnyttjas rent taktiskt i syfte att en skapa bättre socialisationsbetingelser för medlemmarna. Annorlunda uttryckt blir studiecirkeln ett instrument för föreningens/klubbens överlevnad:

178 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154

"Det var så att vi nästan skulle lägga eller gå över till vänstern ner för alla var så ledsna på Vi tyckte att allt blä. Men sossarna. var nu

har vi läst vad vi står för egentligen Tora

Social kompetens

En av de mest väldokumenterade effekter som studiecirkeln har för den enskilde deltagaren är det sociala umgänget, samhörighetskänslan och de sociala kontaktnäten som kan bildas eller kan ingå som man Studiecirkeln är ett socialt sammanhang där medborgarna får möjlighet att skapa eller utöka sitt sociala nätverk eller organisationskapital.

"Ja största nyttan för mig är det just att jag jobbade med de här människorna att jag känner dem och att jag kommer att ha nytta av det i andra sammanhang när jag kanske jobbar med annat. Men det viktiga är nog den utökade kontakten med andra idrottsle-

dare i andra sporter På hög nivå. Det fyller andra funktioner för

mig som cheftränare i Råby att ha det här kontaktnätet" Jonas "Möjligen är väl det då att man har fått ett antal nya kontakter, personer framförallt, som man naturligtvis kommer att träffa då och då. Sånt är alltid viktigt. Ens kontaktnät har ökats" Göran "Man får samhörighet och hittar kompisar. Och får prata nya man om sin situation" AnnMargret En samhällsinriktad studiecirkel kan i föreningssammanhang utnyttjas som ett mjukt inskolningsinstrument av nya medlemmar i kollektivets verksamhet genom skapandet av vi-anda:

är många inte känner varandra. Det har varit bra /.../ nya som man känner mer samhörighet. /.../ Kommit närmare dem som man ska jobba med i fyra år" Josefin

Studiemedvetenhet

Deltagande i en studiecirkel kan också stimulera nyfikenheten för vidare studier inom det aktuella ämnet eller något annat område. Möjligen kan detta vara ett utslag av en mognadsprocess och nyvunna positiva erfarenheter av att studera under annorlunda former än vad man är van vid. Det kan även vara så att studiecirkelns totala pedagogiska miljö erbjuder gynnsamma och av den enskilde uppskattade betingelser för lärande. Ett lärande som är motiverande i sig och till vidare studier. sporrar

SOU 1996: 154 Del II. Analys av undersökningsmaterialet 179

"Jag är nöjd. Den här kursen har fått en att vilja lära sig mer. När jag började så tyckte jag att jag kunde ingenting om data" Margareta "Nu tycker jag det är roligt att läsa för det tyckte jag aldrig i sko-

lan. Då tyckte jag att det var jättetråkigt" Petra

Ingen effekt

i Endast en deltagare har gett utryck för att deltagandet inte har gett någon

l effekt. Delvis kan det bero på att denne saknade motivation för ämnet känt sig tvingad att delta även i samhällskunskapscirkeln som inmen gick i ett större kurspaket. "Jag tror inte att jag kommer att ha så stor nytta av den rent per-

sonligt, eftersom jag är ganska engagerad i ämnet genom mitt fack-

liga engagemang. Det ger ingenting extra, men det är i allafall ett

intressant ämne. /.../

Jag har redan innan ett fast socialt liv, så jag har inte haft känslan eller behovet av att utöka mitt sociala liv" Rolf

Sammanfattning

Deltagamas berättelser ett intryck av att alla har haft stor behållning ger de samhällsinriktade studierna och att verksamheten ur deltagarnas av synvikel är en stor framgång. Det vi däremot inte känner till är om ökade kunskaper som upplevd effekt också får sitt uttryck i handling eller om de leder till ett konkret socialt engagemang. Av utsagoma att döma synes dock vissa probleminitierade studiecirklars aktiviteter ha lett till förändringar som är önskvärda för en viss förening.

III

Del

Diskussion

SOU 1996: 154 Del III. Diskussion 183

9 Avslutande diskussion och slut-

satser

Studieförbundens samhällsinriktade verksamhet skall ha som syfte att bl a stärka människors möjlighet att påverka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållandena enligt egna värderingar och idéer samt att ge stöd och stimulans till ett idéburet studiearbete i folkrörelser och föreningar Detta slås fast i folkbildningspropositionen. Innehållet i dessa fonnuleringar uttrycker samtidigt, i koncentrerad form, samhällets syn på folkbildningen och dess betydelse för den enskilde medborgaren och för demokratin i stort. Folkbildningen har historiskt sett alltid stått i en dialektisk relation till rådande politiska, ekonomiska och sociala förhållanden och verkat under inflytande av förekommande idéströmningar i samhället. En genomgång av tidigare offentliga utredningar vittnar om det frivilliga bildningsarbetets nära förbindelse med den folkliga självstyrelsens idé. Grundantagandet har alltid varit att upplysta medborgare garanti för välfungerande demokrati. är en en Den svenska folkbildningens historia är sammanflätad med de sociala rörelsemas historia. Utan överdrift kan folkbildningen uppfattas som rörelsemas bildningsrörelse; det civila samhällets pedagogiska instrument. Den bygger på och samverkar med frivilliga organisationer vilka har intagit en plats i den samhälleliga organisationsstrukturen. Samtidigt bidrar den till en effektivt fungerande samhällsförvaltning via ett mer eller mindre tydligt forrnulerat "socialt kontrakt från vilket dess uppgifter framgår. Verksamheter som därför inte inryms i vad som föreskrivs i detta sociala kontrakt åtnjuter heller inget statligt stöd. Folkbildningen präglas grund av sin folkrörelseförankring organisatoriskt och ideologiskt av de tillhörande folkrörelserna i fråga om kvaliteter som ideologi, demokratisk värdegrund samt oberoende gentemot myndigheter och kommersiella intressen. Folkbildningens huvuduppgift har alltsedan det demokratiska genombrottet varit att bibringa medborgerlig bildning. Den medborgerliga bildningen har alltid förmedlats med hjälp av inte minst samhällsinriktade ämnen. Englund 1981 har i sina studier av samhällskunskapsämnet konstaterat ett späningsfält mellan å ena sidan ämnets roll för den sociala ordningen och, å andra sidan, ämnets samhällsförändrande roll, i termer av medel för ökat medinñytande. Föremål för denna studie har varit de samhällsinriktade studiecirklarna studieförbunden och administrerar. Över 300 000 mänsom arrangerar

niskor eller fem deltar i studiecirklar studerar varje år

nästan en av som ett samhällsvetenskapligt ämne i studiecirkelform. I den officiella statisti-

184 Del III. Diskussion SOU 1996: 154

ken sammanförs dessa ämnen under ämnesgruppen Samhällsvetenskap, information. Att anordna studiecirklar i samhällsinriktade ämnen uppfattas vara en prioriterad verksamhet för folkbildningen. Syftet med vår undersökning har varit att utifrån några studieförbundsavdelningars samhällscirklar försöka nå en ökad förståelse för den pedagogiska processen i just dessa studiecirklar. i

Bland de intervjuade cirkeldeltagama i föreliggande studie finns flera arbetslösa, invandrare och ungdomar jämfört med alla dem som studerar ett samhällsämne i studiecirklar. Alla dessa grupper brukar räknas till kategorin resurssvaga" eftersom de många gånger saknar reella möjligheter att påverka sin utsatta situation. De statliga målen för folkbildningen utpekar just dessa grupper som prioriterade för den statligt finansierade bildningsverksamheten. Gruppen invandrare och hur studieförbundsavdelningarna förhåller sig till den har försökt att uppmärksamma mer ingående. Det vi kan konstatera är att långt ifrån alla avdelningar kunnnat för den undersökta perioden redovisa någon speciell verksamhet för denna grupp. Där sådan verksamhet äger framskymtar ett genomgående rum mönster som tyder att individer som tillhör någon av grupperna "ar-

betslösa eller invandrare eller både och deltar i samhällscirklar som

finansieras med särskilda medel. Ofta anordnas den aktuella cirkeln som en del i ett större studiepaket bestående av flera cirklar i olika ämnen. Cirklarna som i regel är avgiftsfria ingår inte i studieförbundens ordinarie cirkelutbud utan tillkommer som ad hoc-satsningar i samarbete med utomstående finansiärer. Dessa finansiärer kan arbetsmarknadst ex vara myndigheter, kommuner eller andra organisationer. Vi kan här inte uttala oss om fenomenets utbredning eller karaktär utöver det vi har haft möjlighet att studera. Behovet av bildningsinsatser bland exempelvis arbetslösa och invandrare existerar och växer i takt med de ökade kraven den svenska arbetsmarknaden. Uppgifter från Folkbildningsrådet visar att drygt 5 procent 18 769 cirklar av samtliga studiecirklar under 1994/95 anordna- des som arbetsmarknadsanpassade utbildningar för arbetslösa och finansierades med särskilda anslag. En annan omständighet är att Folkbildningsrådet i sin budget avsätter medel i form förstärkningsbidrag för av deltagare med funktionshinder och deltagare med språkliga och sociala handikapp. Vi ser en överhängande fara i förekomsten av tillfälliga anslag för specialinriktad studieverksamhet bland prioriterade grupper eftersom dessa anslag riskerar att påverka studieförbundens verksamhet vad gäller just dessa grupper. Detsamma gäller förstås de sk öronmärkta förstärkningsbidragen. Enligt vår uppfattning kan dessa resursposter på ett felak-

SOU 1996: 154 Del III. Diskussion 185

tigt sätt signalera att verksamhet inriktas till prioriterade grupper är som någonting annat än och skild från den övriga folkbildningsverksamheten

den kan upprätthållas endast när särskilda medel tillförs. Det kan

och att samtidigt tolkas att det nödvändigt att öronmärka resurser för som vore prioriterade trots att detta är ett uppdrag för folkbildningen. För grupper det har visat sig att studieförbunden nästan alltid lyckas rekrytera prioriterade till sin verksamhet när de har fått extra resurser. grupper Utan att ta ställning till huruvida öronmärkta anslag är att föredra eller vill vi avsluta detta vårt med följande fråga: Är det verkliresonemang nödvändigt att statsmakterna måste anslå särskilda medel för att stugen dieförbunden skall leva till sitt uppdrag att anordna verksamhet för upp

prioriterade grupper

Många invandrarföreningar samverkar med bildningsförbunden och anordnar bl studiecirklar för sina medlemmar. I denna undersökning har a vi inte haft möjlighet att närmare studera sådan cirkelverksamhet. Inte heller kan vi uttala denna verksamhets omfattning och innehåll. oss om Samtliga intervjuade deltagare med invandrarbakgrund underströk vikten att invandrare möjlighet att umgås med svenskar i olika sociala av ges sammanhang. Särskild blandade studiecirklar och svenska föreningnämndes utmärkta exempel mötesplatsef. Det samlade inar som trycket från samtalen med cirkeldeltagare med annan etnisk bakgrund är att dessa deltar i studiecirklar inte primärt av personliga skäl, personer dvs inneboende fritt intresse, utan av yttre nödvändighet. En befogad av fråga är dessa har hamnat i en åtgärdsspiraf. om Målgruppsdiskussionen är för övrigt behäftad med vissa problem av etisk natur gör dess praktiska hantering problematisk. Ett problem som när det gäller att belysa rekryteringen målgruppema är studieförbunav dens obenägenhet att registrera deltagarnas bakgrund. Ingen av de avdelningar besvarade vårt formulär har velat kännas vid någon som helst som formell registrering cirkeldeltagarnas bakgrund. av De ungdomar ingick i vår undersökning har antingen deltagit i cirsom klar för arbetslösa eller i cirkel arrangerades av föreningen de var en som aktiva medlemmar Utan att dra allför vittgående slutsatser av det begränsade underlaget verkar det ett sätt att få in ungdomar i folksom om bildningen är via föreningar bedriver stor del av sina aktiviteter i som en form av studiecirklar.

i

Ett spänningsfält mellan kunskap för anpassning och kunskap för förändring har vi kunnat identifiera i våra samtal med deltagarna när syftet med deltagandet i den aktuella samhällscirkeln togs upp. Studieförbundsavdelningamas enkätsvar rörande målet för den sam-

186 Del III. Diskussion SOU 1996: 154

hällsinriktade cirkelverksamheten innehåller dels profiV-inriktning en dels en gemensam kärna. Som proñlerat tolkas ett mål överensstämsom mer med de bakomliggande rörelsemas ideologiska profil och prioriteringar. Gemensamma är de mål alla avdelningar i sina som uppger svar och vilka uteslutande handlar att öka individens kunskaper om om samhället för en starkare medborgarroll. Medlems- och samverkande organisationers studieverksamhet består uteslutande studiecirklar med av samhällsvetenskapligt innehåll anpassat till dessa organisationers bildningsbehov och ideologiska inriktning. Just dessa studiecirklar står för majoriteten av de studerade avdelningamas redovisade samhällsinriktade cirklar medan resten riktas till allmänheten. Det typiska i sammanhanget är att Studieförbundet har rollen av samordnare av verksamheten utan något inflytande sig innehållet eller arbetssättet i dessa studiecirklar. vare Studieförbundet kan när det efterfrågas ställa med material och cirupp kelledarutbildning. För övrigt är det föreningen cirkeln, som arrangerar som definierar studiecirkelns pedagogiska praxis och verksamhetens profil. Detta bekräftas av både cirkeldeltagarnas och cirkelledamas svar. Den övervägande delen av de intervjuade att de inte kände till uppgav om det fanns någon skillnad mellan de olika studieförbunden. Ofta uppfattar deltagarna studieförbundens profil fråga visst ämnesutsom en om bud och aldrig som bärare viss ideologi. I bästa fall nöjde de sig med av att påpeka det aktuella bildningsförbundets organisatoriska anknytning till vissa rörelser. En annan omständighet vi kunnat konstatera med utgångspunkt från vårt material är att långt ifrån alla medlems- eller samverkande föreningar i ett visst studieförbund bedriver studiecirkelverksamhet förmedsom las via studieförbundet. Långt under hälften avdelnings föreningar av en har ett fungerande samarbete med studieförbundet i fråga. Ett antagande är att antingen existerar dessa föreningar som "stämpelföreningar" och därmed är inaktiva eller så existerar inget självklart samarbete mellan bildningsförbundet och de föreningar upptas i dess medlemsregister. som Om den organiserade folkbildningen skall lyckas leva till sitt upp uppdrag att "ge stöd och stimulans" föreningslivet återstår hel del en arbete att göra från folkbildningsorganisationernas sida i föreningslivet. Undantaget från ovanstående resonemang är studieförbundet SISU som nästan uteslutande bedriver sin bildningsverksamhet bland idrottsrörelsens organisationer. Vi har inte haft möjlighet att göra något djupare studium ämnesinneav hållet i de samhällsinriktade studiecirklarna avdelningarna har redosom visat i enkäten. En ytlig betraktelse ämnesbeteckningama samt målav grupperna tyder att det förekommer i princip tre slags samhällsvetenskapliga cirkelinriktningar.

SOU 1996: 154 Del III. Diskussion 187

Den första cirkeltypen utgörs av föreningscirklar och behandlar ämnen som direkt anknyter till föreningars behov av kunskaper och kompetens. Deltagarna i dessa cirklar är aktiva medlemmar i sin förening eller organisation och innehar ofta olika förtroendeuppdrag inom denna. Den andra typen består de k öppna cirklarna. Dessa vänder sig till av s den breda allmänheten och syftar till att uppfylla ett behov av orientering kring aktuella samhällsfrågor. Den tredje typen av samhällsinriktade studiecirklar syftar till att meddela grundläggande samhällsorientering och medborgerlig bildning till socialt, språkligt och kulturellt svaga personer. i

Det mest karakteristiska draget i all studiecirkelverksamhet är att den är fri och frivillig. Inte heller kan man föreskriva hur man skall studera i en studiecirkel. Intresset att utföra en handling, som i vårt fall är liktydigt med att delta i studiecirkel med samhällsinriktat innehåll, kan vara den en sammantagna effekten en rad faktorer som antingen kan ha sin upprinav nelse i viss social miljö eller också komma från inre behov och motiv en kan eller mindre medvetna, mer eller mindre artikulerade. som vara mer Ett motiv framträder nästan aldrig ensamt hos en och samma individ utan som en samling motiv för att tillfredställa olika behov. Denna bild har avtecknat sig i de intervjuade deltagarnas motivangivelser för att delta i en sarnhällsinriktad cirkel. Det är föga originellt att påstå att individen inte existerar i något "socialt vakuum. I kraft av sin egen personlighet och olika sociala och medborgerliga förpliktelser deltar varje individ i ett samspel som ställer ömsesidiga krav. Även reglerna för detta samspel är föremål för förändring. I normala tillstånd fungerar individens relationer till sin omgivning utifrån intemaliserade normsystem. Ett sådant nonnsystem föreskriver vad som är rätt och fel och vad som är, för att anknyta till studiecirkelverksamheten, fritt och frivilligt. Individen ställs dessutom inför ständiga valsituationer. I extrema fall påtvingar dock de yttre omständigheterna nödval. Med detta menas val som individen tvingas till av ren överlevnad trots att man gärna skulle vilja syssla med någonting annat. I situationer nödval kan arbetslösa riskera att hamna. Detta framav t ex kom tydligt i samtalen med de cirkeldeltagare som var arbetslösa. Om de hade en reell möjlighet att välja skulle de först och främst vilja arbeta. Mot bakgrund av denna omständighet får deltagandet i en studiecirkel en annorlunda karaktär och olika innebörd för olika individer. Studiecirkeln fungerar då i praktiken som en kompensation för icke självförvållad sysslolöshet, med allt vad det innebär för den egna självbilden. Om nödvalssituationen förvandlar cirkeln till en kompensatorisk sysselsätt-

188 Del III. Diskussion SOU 1996: 154

ning utesluter inte detta att samma cirkel kan upplevas som en möjlighet; en möjlighet till personlig utveckling, till nya kunskaper, insikter och färdigheter samt till nya sociala relationer och till nya intressen. Intervjuade deltagare, oavsett motiv, har med tydlig förtjusning framhävt de positiva erfarenheter som cirkelstudiema inneburit för deras vidkommande. För några av deltagarna som aldrig tidigare hade studerat i studiecirkelfonn har det visat sig att studiecirkeln har blivit ett lämpligt forum för fortsatt förkovran. Det sammantagna intrycket från analysen med utgångspunkt från deltagarnas motiv och upplevda effekter är att cirkelverksamheten kan anses vara en stor framgång. Vad vi inte vet är om de nyvunna erfarenheterna från studiecirkeln har stärkt individens förmåga att aktivt arbeta för att påverka sociala förhållanden till det bättre för sig själv och för andra. i

Ett av syftena med föreliggande undersökning har varit att studera de samhällsinriktade cirklamas inre liv" såsom det gestaltas i deltagarnas berättelser. Med avseende på hur involverade deltagarna är i studiecirkelns uppkomst, planering och genomförande framträder i renodlad form två skilda cirkeltyper/modeller: vi har valt att kalla - en som probleminitierad och en utbudsbaserad. Kännetecknande för den probleminitierade modellen är att den uppkommer med anledning av ett upplevt behov orsakat av ett faktiskt problem av vilket deltagarna berörs direkt eller indirekt. Utifrån det gemensamma problemet utformas cirkelarbetet och är inriktad förändring av de faktorer som orsakar problemet. Vanligen tillhör deltagarna ett organiserat kollektiv där studiecirkelformen används som en lämplig handlingstrategi. Det ligger därför i sakens natur att alla blir delaktiga i analysen av kollektivets behov och genomförandet av de beslut som fattas. Exempel sådana beslut är att faställa ett visst arbetssätt i studiearbetet eller välja kurslitteratur. Eftersom studiecirklarna ingår som en naturlig del i föreningarnas verksamhet uppfattas ofta deltagandet som ett medlemsåtagande. Att vara cirkelledare i en probleminitierad cirkel ställer krav på ledaregenskaper som bygger gedigna erfarenheter av visst verksamhetsområde, organisatorisk förmåga samt förmåga att kommunicera. Studiegruppen utser som regel en person, som innehar en ledande position, inom föreningen som initierat cirkeln. Dennes roll påminner ibland om en mötesordförandes. Eftersom det förekommer att cirkelsammankomstema äger rum i nära anslutning till ordinarie föreningsaktiviteter t stysom ex relsesammanträden kan det hända att gränserna mellan dem flyter in i varandra. Ett antagande rörande de probleminitierade cirklama med anknytning till föreningslivet kan vara att gällande former för interaktionen

SOU 1996: 154 Del III. Diskussion 189

inom föreningen omplanteras i cirkelsammankomstema. Men även det motsatta förhållandet kan vara giltigt; att studiecirkelns interaktionsmön-

ster och umgängeskultur omplanteras och påverkar föreningslivets ar-

betsformer. Om detta antagande vore sant ligger det nära till hands att sätta likhetstecken mellan studiecirkelpedagogik och föreningslivets sammanträdesteknik. Ett bevis att folkbildningens och föreningslivets arbetsformer ömsesidigt har inspirerat varandra finner vi i gemensamma traditioner som har kommit att utkristalliseras i en kod vilken föreskriver och reglerar ett fritt, frivilligt och demokratiskt umgänge. Kännetecknande för den utbudsbaserade cirkelmodellen är att den uppkommer på initiativ av studieförbunden. Cirkelutbudet är ett resultat av de analyser förbunden gör av de bildningsbehov som allmänheten eller bestämda grupper antas ha. studieförbunden spelar här en "ställföreträ-

dande roll och tolkar den enskildes bildningsönskemål genom att erbju-

da cirklar med olika innehåll och inriktningar. Varje enskild medborgare har i princip möjlighet att anmäla sig till en cirkel som studieförbunden marknadsför öppet. Individens beslut att delta bygger på ett redan fastställt mål som beskrivs i annonseringen av cirkeln. Som deltagare i den cirkel man har valt har individen olika förväntningar beroende på tidigare erfarenheter av studiecirklar eller studier överhuvudtaget. Förutom en fungerande social gemenskap ställs det krav på ledarens professionella status i fråga om ämneskunnighet och pedagogisk förmåga. Ledarens roll är central i de utbudsbaserade cirklarna, och då inte enbart som förmedlare av vissa kunskaper utan även som ambassadör för de ideal och förhållningssätt studieförbundet och folkbildningen överlag står för. Det handlar om cirkelledarens folkbildarkompetens" och studieförbundens profil vilket primärt är en angelägenhet för folkbildningens organisationer. Från intervjuerna med deltagare från utbudsbaserade cirklar framkom att deltagarinñytandet i cirkelns alla faser har varit begränsat till perifera aspekter och att samtalet mellan deltagare och ledare är assymetriskt. Ledaren är utsedd av studieförbundet och besitter formell makt som ofta uttrycks i termer av tolkningsföreträde och med rätt att fördela ordet i gruppen. Jämfört med den probleminitierade cirkelmodellen uppvisar den utbudsbaserade en mindre flexibilitet i planeringen av arbetsformema. Beträffande cirkelledarrollen kan konstateras en grundläggande skillnad som hänförs till dennes bakgrund och relation till deltagarna. För övrigt är den upplevda bilden av cirkelledarrollen samstämmig i de flesta deltagarnas berättelser. Ledaren har varit en diskussionssamordnare, idégivare och intresseväckare. Detta utesluter emellertid inte att interaktionsmönstret mellan ledaren och deltagarna har mycket gemensamt med den traditionella lärar-elev-interaktionen. Det kan inte förnekas att vissa män-

190 Del III. Diskussion SOU 1996: 154

niskor söker sig till studiecirklar för att de vill bli undervisade av någon som är specialist på ett område. Ö

Tiden fram till första sammankomsten präglas ett informellt samtaav lande genom vilket individen försöker förankra sitt beslut om deltagande i studiecirkeln till sin omedelbara privata livssfär. Denna aktivitet är gemensam för både dem i egenskap medlemmar skall delta i försom av en eningscirkel och dem som anmäler sig till en öppen cirkel helt privat. I cirkelsammankomsten förs samtalet i en mer eller mindre tydligt strukturerad offentlighet styrd av regler och konventioner i syfte att skapa och omskapa den sociala verkligheten. Den typiska arbetsformen för de samhällsinriktade studiecirklarna har visat sig vara den tidsbestämda återkommande sammankomsten. Analysen av arbetssättet har gjorts med utgångspunkt i dels inlärningsfaktorer, dvs faktorer kring vilka studiearbetet utformas, dels lärandeaktiviteter genom vilka det pedagogiska stoffet bearbetas och lärs in arbetssätt. Som inlämingsfaktorer har identifierats cirkelledaren, det tryckta studiematerialet, studiekamraterna, föreläsningen, studiebesöket samt biblioteket. Studiematerialet i form av kursbok förekommer i nästan alla studiecirklar och har haft funktionen av både faktafönnedlare och diskussionsunderlag. Det framkom inte klart i intervjuerna om "boken har använts ett medvetet reflekterande sätt som blott en text bland andra. Snarare verkar det som om kursboken uppfattas som normgivande för det den behandlar. I vissa fall utgör kursboken ett slags nav kring vilket sammankomstema utformas. Det är boken som definierar cirkelns kursplan, antal träffar och även föreskriver inlärningsaktiviteter. Ju mer pedagogiskt upplagt studiematerialet är desto större blir ñxeringen vid detta. Med pedagogiskt menas om innehållet organiseras i relation till sammankomstemas längd, om det innehåller instuderings- och diskussionsfrågor samt om det förutsätter bestämda arbetssätt. Ett sådant studiematerial står med andra ord för cirkelarbetets inramning. En skillnad tycker oss dock märka när deltagarinitierade och studieförbundsinitierade cirklar jämförs beträffande förhållandet till kursboken. De förra tycks vara mer ñexibla på så sätt att man i mindre utsträckning är bunden till ett visst studiernaterial. Flexibiliteten kan även uttryckas i större benägenhet att välja andra arbetsformer än de gängse. Som sådana identifierades i intervjumaterialet studiebesök, öppna föreläsningar samt samverkan med andra studiecir- j klar behandlar frågor. Detta förekommer dock i myck- i som gemensamma et begränsad omfattning. Ett konstaterande i sammanhanget är den totala frånvaron av elektroniska/audiovisuella läromedel i cirkelarbetet, med undantag, av naturliga skäl, för datacirklarna.

SOU 1996: 154 Del III. Diskussion 191

Vid en närmare betraktelse finner man att den konkreta utformningen av cirkelarbetet har varit underställd vissa ramfaktorer, som t ex antal studietimmar per sammankomst, tillgång till studielokal och även begränsade resurser, vilka minskar gruppens pedagogiska handlingsutrymme. Trots detta visar det sig att en av studiecirkelns fördelar ligger i dess självständighet gentemot den formella utbildningens centralt fastställda studieplaner och annat regelverk. Detta förhållande gör studiecirkeln mindre sårbar av yttre ramar men mer avhängig av studiegruppens samlade förmåga och kreativitet till fungerande alternativ. Studiekamraterna utgör för de flesta deltagarna en omistlig resurs och deras kunskaper och erfarenheter värderas högt. Frånvaron av konkurrens om betyg och kunskapskontroll skapar ett samarbetsklimat som har sin grund i ömsesidig respekt och mottaglighet för varandras bidrag till det gemensamma kunskapssökandet. Just på grund av detta får ledarens roll ett annorlunda innehåll än den traditionella kunskapsförmedlarens med ensamrätt till sanningen. Att deltagarna ger ledaren en medstuderanderoll en like bland likar kan gissningsvis vara ett särskilt framträdande drag - för de samhällsinriktade cirklama där ämnesinnehållet bygger olika antaganden om verkligheten vilket förutsätter personliga ställningstaganden. i

Människan är involverad i en lärandeprocess som varar hela livet igenom. Denna process är på grund av sin komplexitet en svårfångad företeelse. I

de undersökta studiecirklarna dominerar det fokuserade samtalet i form

av målinriktade, tidsbestämda och strukturerade diskussioner i studiegruppens interaktion. Men det förekommer, fast i mycket mindre utsträckning, också andra arbetssätt i lärandesyfte, som dock verkar vara mera beroende av vilken typ av studiecirkel det är fråga om. Detta är individuella redovisningar ett visst ämne, samarbete i små kring av grupper

en uppgift under cirkelsammankomsten men aldrig mellan samman-

komstema samt konfrontationer med verkligheten. Gruppen ställs

då inför verkliga situationer vanligen anknyter till behandlade frågor som under sammankomstema. De intervjuade uppger därutöver självstudier och besök på biblioteket som andra sätt att "kunskapa". självstudier i meningen inläsning av ett visst material hemma inför sammankomsten ingår inte i de undersökta deltagarnas studierutiner. Inte heller utnyttjas biblioteket i cirklama på ett medvetet sätt i lärandearbetet. Trots detta intar biblioteket en framträdande plats i deltagarnas föreställningsvärld som en självklar resurs för självbildning. Samtalet som lärandeaktivitet i de samhällsinriktade studiecirklarna är den förhärskande metoden. Dess dominerande ställning är troligen äm-

192 Del III. Diskussion SOU 1996: 154

nesbunden och har tydlig fokus en ofta gemensam fråga. När underlaget för samtalet är förmedling av fakta kännetecknas interaktionen av ett fråga-svarsmönster. I annat fall utgår samtalet från deltagarnas erfarenheter och uppfattningar och blir därmed reflekterande till både innehåll och struktur. Beroende det pedagogiska stoffunderlagets ursprung kan samtalet karakteriseras som studiematerialbaserat, ledarbaserat, problembaserat samt deltagarbaserat. Dessa samtalstyper skiljer sig från varandra i ytterligare ett avseende. I studiecirklar som är kunskapsinriktade handlar samtalet om att presentera och utbyta information. I de cirklar som är inriktade på handling avslutas samtalet alltid med en avrundningspass i avsikt att, utifrån framförda synpunkter, fatta beslut om konkreta åtgärder gruppen skall utföra.

Slutord

Vuxnas val att studera i en studiecirkel är en medveten handling som företas mot bakgrund av individens totala sociala situation och livserfarenheter. Detta anger inte enbart vilka behov individen har för att lära sig de kunskaper och färdigheter som bedöms utvecklande och ändamålsenliga i ett vidare samhälleligt sammanhang. De bestämmer handlingsutrymmet och de möjligheter som individen har till sitt förfogande för att agera. Valet av studiecirkeln som forum för lärandet torde vara avhängigt de motiv individen har med sina studier och de föreställningar man hyser om cirkelns arbetssätt. Arbetssättet förväntas motsvara den egna lärstilen. Deltagarnas berättelser utmålar studiecirkeln som en pedagogisk form med i vissa avseenden unika drag jämfört med andra institutionella former. Studiecirkeln är en, numerärt sett, liten social grupp som delar samma intresse. Dess fria och frivilliga karaktär, utan prestationstryck och betygshets, gör den mer lämpad att i praktiken utgå från deltagarnas förutsättningar och behov. Studiecirkeln sägs också i intervjuerna präglas av en "lättsam stämning och en smidighet i uppläggningen av studiearbetet. Där studiecirkeln uppges vara underlägsen kompetensgivande utbildningar är i studiernas intensitet vilket dock kompenseras av gruppgemenskapen och det demokratiska samtalsklimatet. För individer med kort l utbildning uppfattas cirkelns pedagogiska miljö som en inkörsport till vidare formella studier. Det är ett ontologiskt axiom att människan lär sig av dels anpassningen till miljön, dels av sin drivkraft att utveckla sig själv och förändra sina livsbetingelser. Hela denna process är en meningsskapande aktivitet som bygger på ständiga tolkningar av världen och av individens relation till denna. Studiecirkeln den samhällsinriktade studiecirkeln omvandlas - -

SOU 1996: 154 Del III. Diskussion 193

då till inom vilken meningsfull konstruktion den sociala en arena en av verkligheten äger Ty lärandet sker alltid inom en bestämd kontext rum. och i vissa sammanhang i interaktion med andra. Så ock i studiecirklar. Sammanfattningsvis kan den samhällsinriktade Studiecirkeln, såsom den framträder i denna studie, liknas vid ett offentligt torg där samtalet fokuserar frågor det offentliga livet betingar. Att delta i detta samsom tal lika villkor blir möjligt i studiecirkel. Studiecirkeln har kommit en delvis ersätta andra tiders offentliga mötesplatser. I mötet med andra att belyses och bearbetas kollektiva problem. Med hjälp av de erfarenheter, kunskaper och värdeperspektiv bryts mot varandra under samtalet som försöker människor orientera sig i tillvaron genom att skapa en mening och eventuellt finna former för problemlösningar. Mot bakgemensamma grund vårt material kan, avslutningsvis, sägas att studiecirkeln utgör av offentlighet inom vilken samtalet förs i skärningspunkt mellan en yttre en det personliga och det offentliga.

194 Referenser SOU 1996: 154

Referenser

Alvesson, Mats och Sköldberg, Kaj 1994: Tolkning och reflektion. Vetenskapsñlosoñ och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur Andersson, Eva; Laginder, Ann-Marie; Larsson, Staffan; Sundgren, Gunnar SOU 1996:47: Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Englund, Tomas 1981: Samhällskunskapsämnet och medborgarfostran

inför ekonomisk demokrati. I Lundgren U.P., Svingby, G., Wallin, E. red.: Innehållsrelaterad pedagogisk forskning, 55-90. Raps.

port 14 från forskningsgnippen för läroplansteori och kulturrepro-

duktion. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Institutionen för pedagogik.

Folkbildningsnytt, nr 2/96: Information från Folkbildningsrådet. Folk-

bildningsrådets anslagsframställning för budgetåret 1997 Delsamt rapport om 1995/96 års utbildningar för arbetslösa. Jonsson, Jan O. Gähler, Mats 1995: Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering, omfattning, erfarenheter. SOU 1995:141: Delbetän-

kande av Utredningen för statlig utvärdering folkbildningen.

av Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Marton-Dahlgren-Svensson-Säljö 1977: Inlärning och omvärldsupp-

fattning. Stockholm: Almqvist Wiksell Förlag AB. Marton-Hounsell-Entwistle 1995: Hur vi lär. Kristianstad: Rabén Pris-

ma andra upplagan Mattsson, Peter 1995:Generativt lärande. En miljöpedagogisk

studie av kunskapsintensiva industriföretag 1991-1993. Stockholm: Industrilitteratur. Naeslund, Lars 1991: Vuxnas liv och lärande. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik: Forskningsgruppen för vuxenpedagogik. Proposition 1990/91:82. Folkbildning. SOU 1993:64: Frågor folkbildningen. Betänkande Utredningen om av om utvärdering. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Statistik 1991/92 1992/93. Studieförbundens verksamhet. Folkbild- ningsrådet. Svensson, Alvar. 1994: Vilka deltar i studiecirklar Rapport från en . undersökning av deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet hösten 1992. Folkbildningsrådet. Svensson, Per-Gunnar Starrin, Bengt. red 1996: Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

SOU 1996: 154 Referenser 195

Thång, Per Olof 1984: Vuxenlärarens förhållningssätt till deltagarerfarenheter. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Göteborg Studies in Educational Sciences 47

TIDSSPEGEL Nr 2/94. Medborgarskolans tidskrift. Uppsala.

U 1994:03. Statens utvärdering folkbildningen 1996 SUFO 96. Staav tistiska uppgifter studieförbund och studiecirklar. om Årsbok folkbildning 1995: Forskning och Utveckling. Stockholm: om Föreningen för folkbildningsforskning. Ödman, Per Johan 1979: Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: AWE/Gebers.

196 Bilaga SOU 1996: 154

Bilaga

BILAGA. Sammanställning av undersökta avdelningars samhällsinriktade studiecirklar i urval efter rubrik, målgrupp, medarrangör och antal deltagare för perioden 1992-1995.

Cirkelns rubrik Målgrupp Antal Män Kvin- Studie deltagare nor förbund

1992/93 Paris Pensionärer 25 15 10 Mbsk storstadsförort Minnesträning Senildementa 10 5 5 J- Din kommun är Din Moderater 6 6 -"- - EG Jaeller Nej Personalen 4 4 -- - - Kandidatskolan Moderataförtroendevalda 17 11 6 -- Sverige i Europa Moderater i Storstadsföron 10 4 -"- Föreningskunskap Kören 12 12 Mbsk- medelstor stadskommun Gör en tidning Uppgift saknas 4 4 -"- - Ja till EU Moderaterna 17 9 8 -"- Kommunikationsteknik Allmänheten 12 9 3 -- Datautbildning Allmänheten 8 8 -"- - Jägarskolan Allmänheten 10 8 2 -"- Bättre tider Idrottsklubbsaktiva 12 9 3 SISUcentralort i glesbygd Temakvällar Idrottsklubbsfunktionärer 10 9 1 -"- Samla laget Fottbollsaktiva 7 l 6 -- Utveckla ungdoms-

centralort i glesbygd

- Kommunal avd.-

SOU 1996: 154 Bilaga 197

Cirkelns rubrik Målgrupp Antal Män Kvin- Studie deltagare nor förbund

5 5 SV- Komposteramera Bybor norrlandskommun

medelstor stadskommun Föreningskunskap Kören 6 6 -"- - Det kommunala nämndearbetet Moderaterna 20 12 8 J- Landskap/Småland Röda Korset 10 5 5 -- Datautbildning Lärare 9 3 6 -- Kustskeppare Allmänheten 16 l 3 3 -- Datautbildning Arbetslösa 12 8 4 -"- Aktiekunskap Allmänheten 16 13 3 -"- "Planering" Ledare 12 10 2 SISUcentralort i glesbygd

ledare Föräldrar till U-spelare 6 5 l En cup

198 Bilaga SOU 1996: 154

norrlandskommun

- Invandrarkunskap Svenskakvinnor

Föreningskunskap Kören 10 10 Mbsk- medelstor

stads-

kommun

Konsthistoria Allmänheten 10 10 J- - Landskap/Åland Vävcirkeldeltagarna 5 5 J- - Guideutbildning Guideföreningen 8 8 -"- - Kina Allmänheten 14 7 7 -"-

Datautbildning Allmänheten 8 5 3 -"-

Yrkesskeppare Allmänheten 5 3 2 -"-

Föreningsutveckling Ishockeyklubbsstyrelse 10 9 1 SISU-

centralen

i glesbygd

Sponsorboken Marknadsföringsboken 4 4 J - Att arrangera alpina AK:s arrangörsgrupp 6 6 -"- tävlingar

Sätt framtiden på SK:s styrelse 7 7 - dagordningen"

Idé blir verklighet DK:s musikutvgrupp 5 2 3 --

Generation 2000 Balettföreningensdansråd 10 10 -"- - Idrotten och skatten Balettföreningens 4 4 -- ekonomisektion

Att fånga buskryttare Ridklubbens U-sektions- 4 4 -"- medlemmar

Korpen mot 20-hundra Styrelsen 7 4 3 -"-

SOU 1996: 154 Bilaga 199

Cirkelns rubrik Målgrupp Antal Män Kvin- Studie deltagare nor förbund

Arbetsglädje Kommunalanställda 15 15 ABFoch effektivitet centralort i glesbygd EG och maten Koop.medlemmar Konsum Utvärdering av kom- S-lokalpolitiker munens Skolplan Löneavtalet Kommunalanställda Föreningskunskap LO-styrelse DATA steg 1 Allmänheten Praktisk samhälls- Allmänheten kunskap Styrelsenssamordnade ABFzs styrelse arbetsuppgifter Styrelsen arbete i HSB:s styrelse - Föreningskunskap SPF:sstyrelse SVnorrlandskommun Presentera politiken Centerpartister ll Synen äldre dar SPF:sstyrelse 15 Alla tiders skog Skogsägare LRF 10 Byns utveckling Bybor Att stödja människor Brottsofferjourens i kris medlemmar Din gård i EU Lantbrukare Känslor Arbetslösa kvinnor

Tyvärr har inte alla avdelningar lämnat de uppgifter som efterfrågades frågeformulär i B". Istället för en detaljeradcirkelvis framställning valde en del att redovisa sin samhällsinriktade cirkelverksamhet ämnesvis. Utan att utesluta ett eventuellt missförstånd om vad formuläret efterlyste antar jag att orsakentill den uteblivna informationen har varit det tidskrävande arbetet i att leta bland gamla listor i avdelningarnasarkiv. ABF-avdelningarna i storstadsförortoch i medelstor stadskommunredovisadesina samhällscirklar för de aktuella perioderna i ämnesgrupper, dock utan att ange målgrupper. I tabellen nedanvisas, som ett exempel, en sammanställning av de samhällscirklar som ABF-avdelningen i storstadsförorthar angivit.

200 Bilaga SOU 1996: 154

Sammanställning av ABF-avdelningens i storstadsförort samhällscirklar under perioden

1992-1995.

Antal cirklar Ämne 92/93 93/94 94/95

Arbetsmiljö 2 3 3

Avtalsfrågor 1 16 - Fackliga frågor 10 6 3

Arbetsliv l l - Företagsdemokrati 4 - - Info, media 6 2 - Juridik 1 - - Folkrörelser l 2 - Föreningskunskap 10 10 9 lnternat. frågoLEU 49 27 19

Kommunala frågor 5 6 6

Politiska ideologier 6 5 - Invandrarna och valet 7 - - Handikappfrågor 3 2 1 Övr. sociala ämnen 5 10 13

Samhällskunskap 2 3 4

Miljövård 14 12 14

Arbetslivsorientering 5 1 -

En annan avdelning SISU i medelstorstadskommun valde, istället för den begärdadetalj- - redovisningen av sina samhällscirklar under de senaste verksamhetsåren, att skicka endast en sammanställning av studiecirklar riktade till gruppen invandrare under 94/95. Dessacirklar arrangerades av en endaidrottsförening och en antydan om vad de innehöll kan man exempelvis få av följande rubriker: "Att vara ñykting", Svenska sederoch bruk", "Att leva med islam, Tillsammans i det svenskasamhället".

Rockmusik som

folkbildning

studie-

en kvalitativ undersökning av

förbundens musikverksamhet

Thomas Öhlund av

SOU 1996: 154

Förord

Denna rapport är en redovisning av en studie utförd inom ramen för den

statliga utvärderingen av folkbildningen SUFO 96 Dir 1994: 12. Studien

är kvalitativ undersökning av studieförbundens öppna verksamhet för en populärmusik. Studien syftar till att fördjupa kunskapen om vilka läroprocesser som ingår i rockspelandet beroende av hur studieförbunden har organiserat musikverksamheten och hur deltagarna, rockbanden, upplever musicerandet i en studiecirkel i studieförbundens regi. Projektet är en självständig del i statens utvärdering av folkbildningen . och utgör tillsammans med övriga projekt ett underlag till Utbildningsdepartementets utvärdering. Projektet påbörjades l februari 1995 och avslutades i augusti 1996. Jag vill ge ett stort tack till Agneta Charpentier och Lars Göransson för deras insatser och stöd. Jag vill även tacka referensgruppen för de lärorika diskussioner och synpunkter som de har gett under studiens gång och då speciellt professor Roger Säljö för en aldrig sinande intellektuell skärpa.

Stockholm, augusti 1996. Thomas Öhlund

204 SOU 1996: 154

Författaren

Thomas Öhlund, 1959. Fil. Lic och doktorand vid institutionen för

Socialt arbete, Umeå Universitet. Innehavare HSFRs doktorandtjänst i av ungdomskultur 1990-1993. Ungdomsforskare, utredare och sakkunnig vid Ungdomsstyrelsen fd. Statens ungdomsråd 1993-1996. Arbetar som konsult och håller att slutföra sin avhandling ungdomar med sociom ala problem, deras kulturer och möte med socialarbetare i boken Normaliseringspraktiker i det moderna samhället. Har sedan mitten 1980-taav

let forskat om ungdomar med inriktning på ungdomskultur, rockmusik

och sociala problem. Publicerat rad artiklar inom dessa forskningsfält. en 1988 publicerades Rockbandet kultur och läroprocess hos kamrat- - en grupp i yngre tonåren lic. avh.. Fungerat redaktör för antologierna som

Ungdomsforskning kritik, reflektioner och framtida möjligheter 1994

-

och Krokig väg till vuxen F yra forskare fritid, massmedia, skola och

- om arbete 1996. Projektledare och utredare för ett regeringsuppdrag redovisat i rapporten Svensk ungdomsforskning inriktning, organisation och -

finansiering Dnr 39-284/95.

SOU 1996: 154

Innehållsförteckning

Förord

Del I Ungdomars uppväxt i det moderna samhället 207

1 Inledning 209

ungdomstiden i det moderna samhället 209 ungdomskulturernas framväxt 210 ungdomars identitetsarbete 211 fritidens betydelse under ungdomars uppväxt 212 -

Undersökningen 215

syfte 215 -

Del II Forskning rockmusik 217

om

Rockmusik adolescens och modernitet 219 perspektiv på samhällets modernisering 219 ett rockmusikens funktion i ungdomars identitetsarbete 222 läroprocesser i rockmusiken 223 olika lärande 224 - typer av

Rockmusik alternativ läroprocess och komsom munikation 227

kultur 227 - gruppens repetitionerna 229 relation till ungdomskulturen 230 relation till föräldrar och skola 231 alternativt lärande 232 -

Del III Studieförbundens musikverksamhet 233

5 Folkbildningsperspektivet och organiseringen av

ABF

SOU 1996: 154

Musikverksamhetens utformning Medborgarskolan Studiefrämjandet, musikhuset Tryckeriet i Sundbyberg ABFs musikverksamhet i Fryshuset Musikverksamheten i Fryshuset Rockgruppen WOOD

Del IV Avslutande diskussion

7 Rockmusik folkbildning som Referenser

Bilaga 1

Del 1 i

Ungdomars uppväxt

samhället det moderna

SOU 1996: 154 Del Ungdomars uppväxt i det moderna samhället 209

Inledning

Populärmusik spelar viktig roll i ungdomars vardagsliv. Studier visar en att över 90 procent i åldersgruppen 16-25 år har ett starkt eller mycket starkt musikintresse Bjurström 1993. Detta kan ställas emot de 71 proungdomarna i åldersgrupp svarade att de var mycket cent av samma som eller ganska intresserade idrott och sport. Musikintresset särskiljer sig av även från idrottsintresset att vara jämnt fördelat mellan könen. genom Idottsintresset, inklusive medlemskap i idrottsföreningar domineras alltjämt pojkar Nilsson, 1994. av När det gäller ungdomars musikutövande är även detta relativt jämnt fördelat mellan könen. I Bjurström 1993 svarade 19 procent av flickoroch 20 procent pojkarna att de spelade något instrument. I en annan na av studie utförd Trondman 1989 svarade 56 procent av flickoma mot 44 av pojkarna att de spelade ett instrument. Skillnaderna vad gäller procent av ungdomars musikutövande är emellertid större när man tar hänsyn till socio-ekonomisk bakgrund, vad spelas och hur spelandet är organisesom rat. Den största andelen musikutövare är barn till tjänstemän och akademiker Nilsson, 1994. Flickor utövar även musik i större utsträckning under organiserade former, tex i musikskolans regi. Pojkar, främst från arbetarklass, spelar i högre utsträckning under spontana former Nilsson,1994. Även valet instrument är könsspecifikt eftersom trumav och gitarr främst attraherar pojkar medan piano föredras av flickor. mor Sångintresset bland ungdomar ska inte glömmas bort i detta sammanhang. Andelen ungdomar är med i kör eller sånggrupp har en del som en viktiga karakteristika. För det första är sångutövning en ñickaktivitet, hefem gånger fler flickor än pojkar deltar i kontinuerlig sångaktivitet. en För det andra verkar det organiserade sångintresset främst attrahera ung-

domar flickor under år för att avta från l5-års åldern SCB, 1993.

unga

ungdomstiden i det moderna samhället

Ungdomstiden har förändrats dramatiskt sedan mitten 1800-talet till av l990-talet. Genom rad skolreformer, tex folkskolans genomförande en 1842, grundskolans genomförande 1962 till dagens skola där 98 procent alla elever går t.o.rn. gymnasiet, har ungdomars uppväxt institutionaav liserats samtidigt ungdomars direkta kontakt med arbetsmarknaden som har gått förlorad. Denna förändring har lett till att ungdomar kan ses som

210 Del Ungdomars uppväxt i det moderna samhället SOU 1996: 154

en egen social kategori som en strukturell nivå delar hel rad livsen villkor i det moderna samhället. Ungdomstidens ihopkoppling med skoltid och barndomens parallella ihopkoppling med förskola har även lett till en pedagogisering och formalisering människors uppväxt. Nya av unga yrkesgrupper har under 1900-talet vuxit fram för att arbeta med ungdomar, till exempel lärare, fritidsledare, kvarterspoliser och socialkurativa yrkesgrupper. I och med dessa intåg i fostrandet mängruppers av unga niskor har tidigare traditionella fostringspraktiker ersatts ett professioav nellt och vetenskapligt närmande till fostran. Under hela 1900-talet har en socialisationskunskap sammankopplats med vetenskapliga teorier och metoder från en rad akademiska discipliner t.ex. psykologi, social-psykologi och sociologi samt från mera pragmatiska discipliner pedagogik som och socialt arbete. I och med att ett vetenskapligt tänkande har kommit att genomsyra arbetet med ungdomar kan man även hävda att ungdomstiden har vetenskapliggjorts.

ungdomskulturernas framväxt

Ungdomskulturer har funnits så länge begreppet ungdom använts. I som bondesamhället utvecklades ungdomskulturer bland drängar och pigor och generationsskillnaden synliggjordes bl.a. under lördagsdansen. De pojkar från den borgerliga klassen fick studera utvecklade likaså som ungdomskulturer och då utifrån deras specifika sociala position. Allteftersom fler ungdomar omfattades av skolsystemet blev detta viktig socien bas för utvecklandet av ungdomskulturer. Det är emellertid först under 1950-talet ungdomstiden blev allmän som för unga människor oavsett kön och social-klass skoltidens förgenom längning och att levnadsförhållandena förbättrades. I och med dessa förändringar uppstod även vad brukar betecknas de moderna som som ungdomskulturema. Kännetecken för dessa ungdomskulturer den starka var bindningen till olika populännusikaliska och expressiva stilexpegenrer riment. I de olika ungdomskulturema har ungdomar symbolisk nien vå bearbetat förändringar i det moderna samhället. Förändrade relationer mellan könen, vissa ungdomars sociala utsatthet och missgynnade gruppers position i skolan har blivit föremål för ritualiserade bearbetningar inom ungdomskulturema

Internationell forskning som behandlat ungdomskulturers eller subkulturers tillkomst är tex Cohen 1972/ 1980 Willis 1977/ 1983, 1990 och Hebdige 1979, 1988 samt Hall Jefferson 1976.

SOU 1996: 154 Del Ungdomars uppväxt i det moderna samhället 211

I och med 1950-talet växte en speciell tonårsmarknad fram över hela västvärlden. Genom att det ungdomliga kommersialiserades hade även ett annat system, marknadens, trätt in på ungdomarnas område och förän-

drade livsvillkor och uppväxtförhållanden. Populärkulturens betydelse

för ungdomar har sedan ytterligare stärkts genom skivindustrins och etermediemas expansion, här spelar inte minst digital-teknik och kabel- och satellit-TV en viktig roll. För att förstå ungdomars uppväxt i det moderna samhället måste man idag analysera statens och marknadens påverkan och inflytande ungdomars uppväxtvillkor. I Sverige har staten allierat sig med föreningsoch organisationslivet mot den kommersiella tonårskulturen. En allians mellan föreningsaktiva och föreningslösa som har skapat en uppdelning ungdomar. Denna uppdelning ungdomsgruppen har sedan under 1900av utgångspunkt för det förebyggande ungdomsarbetet. talet varit en viktig Organisationer, idrottsrörelsen och folkbildning har riktat sig mot som ungdomar har verkat för att den fria tid förut fanns utanför de fossom trande institutionerna har organiserats och blivit till fritid.

ungdomars identitetsarbete

Ungdomars sökande efter identitet kan beskrivas en problemfylld en som och komplex där krav och intentioner från å ena sidan föräldrar, process, skola och föreningsliv och å andra sidan populärkulturen och tonårsmarknaden existerar samtidigt. Många forskare bland annat Ziehe, 1986, Fomäs, 1988, Öhlund, 1988 att ungdomars uppväxtvillkor i det menar moderna samhället måste förstås mot bakgrund av en kulturell friställningsprocess. Kulturell friställning innebär att tidigare traditioner erodeoch försvinner inom livets alla områden. Med detta följer en individurar aliseringsprocess där den enskilda individen blir personligt ansvarig för sitt liv. Den kulturella modemiseringen har lett till att ungdomars identitetsarbete kan karakteriseras komplex och föränderlig process. som en Att växa i kultur där inga givna svar ges eller där traditionens upp en trygghet inte längre existerar skapar nya slags problem som den enskilda individen måste lösa. Men det uppkommer samtidigt nya möjligheter geatt livsprojektet inte längre är förutbestämt. Denna känsla av "görnom barhet upplevs individuellt subjektiv nivå och är lättare att fören verkliga för vissa ungdomar än andra beroende vilken socialgrupp man tillhör. Massmedia har fått betydelsefull roll i den moderna kulturen. Massen media kan sägas utgöra kulturell arena som impulsgivare och symbolen förmedlare när föräldrars erfarenheter och traditioner inte längre uppfat-

212 Del Ungdomars uppväxt i det moderna samhället SOU 1996: 154

tas som giltiga eller relevanta. Den moderna kulturen erbjuder människan en rad "element" som används för att tematisera och kommentera den egna identiteten. Mediernas roll förmedlare omvärldskunskap har som av lett till att vi drar större mängd erfarenheter ett förmedlat och en sekundärt sätt. Individer har genom dessa skapat ett reflexivt förprocesser hållningssätt gentemot den identiteten, relationer och i förhållande egna till omgivningen. Vi kan alla genom självreferenser problematisera, tematisera och förändra allt fler livsområden. Olika områden kropsom pen, utseendet, och kommunikation samt relationer har blivit disponibla och därigenom möjliga att förändra. Dessa kulturella leder processer dels till en möjlighet att förändra olika livsområden att inget genom upplevs ödesbestämt längre, och dels till svårighet för en genom att ansvaret olika förändringar har lagts den enskilda individen.

fritidens betydelse under ungdomars uppväxt

Fritidens betydelse för ungdomars identitet har ökat i takt med att ungdomstiden har förlängts. Den har samtidigt differentierats så att fritidsstilarna har kommit att bli individualiserade samtidigt olika som grupper av ungdomar använder sina fritidsvanor till att särskilja sig från andra grupper. Olika fritidsvanor skapar olika livsstilar och livsprojekt hos olika grupper av ungdomar. Fritiden har därmed blivit en arena där olika gruppers kulturella inriktningar får betydelse för deras kommande vuxenidentiteterf I dagens moderna samhället kan särskilt tre olika fritidsvanor typer av utkristalliseras. Den traditionella formen fritid för ungdomar har under av 1900-talet varit inriktad mot fysisk aktivitet inom idrottsrörelsen. Ungdomars aktiva medlemskap inom idottsrörelsen ökade till i början av 1990-talet för att sedan minska Sedan 1970-talet har ungdomars intresse och utövande av estetiska verksamheter ökat markant. Det är till denna grupp av ungdomar studieförbundens verksamhet riktar sig. Den senaste utvecklingen av fritidsvanor kan sägas utgöra ett ökat intresse för

symboliska fritidsaktiviteter. Denna form fritidssysselsättning har ökat

av sedan 1980-talet och utgörs datorintresserade ungdomar mestadels av pojkar och ungdomar under fritiden skapar symboliska världar som som de kan kontrollera och uttrycka till exempel att spela fritidsrollgenom spelt

2Nilsson 1996. 3Nilsson 1993. 4 Fine 1983, Nissen 1993.

SOU 1996: 154 Del Ungdomars uppväxt i det moderna samhället 213

Fritidens utveckling organiserad och rationellt planerad verkmot en samhet har varit stark sedan 1960-talet. Det är dock bara den ena sidan av dess utveckling. Parallellt med att fritiden har organiserats, har ungdomar i ungdomskulturer haft ökad samvaro utanför vuxensamhällets konen troll där populärkulturens symboler används i identitetsarbetet. Dessa ungdomar är de brukar kallas för de föreningslösa och som brukar som väcka vuxenvärldens eller avsky. En stor del de ungdomar som inoro av går i studieförbundens musikverksamhet kommer från denna grupp. Ungdomars musikintresse handlar bland annat om det ökade intresset för icke-verbala symboler och tecken där autenticitet och emotioner kan uttryckas och bli språkliggjorda.

SOU 1996: 154 Del Ungdomars uppväxt i det moderna samhället 215

2 Undersökningen

För att kunna analysera studieförbundens musikverksamhet gjordes en empirisk undersökning under 1995. Den baseras bland annat intervjuer, skriftliga dokument och utvärderingar från de tre studieförbunden, Studiefrämjandet, Medborgarskolan och ABF. De intervjuade har varit ansvariga för musik- eller kulturverksamheten riks- och distriktsnivå samt ansvariga musikhandläggare på musikhusen Tryckeriet och Frys-

huset se bilaga l. Intervjuerna har bandats för att sedan skrivas ut, de

har varit tematiska, det vill säga de har utvecklats som samtal kring de olika teman som undersökningens frågeställningar bildar. I rapporten presenteras även forskning om rockmusik och dess läro- Ett perspektiv på ungdomars uppväxtvillkor och ungdomskulprocesser. turer presenteras för att ge en bakgrund över fritidens och musikens betydelse i det moderna samhället. Det empiriska urvalet är tänkt att exemplifiera hur verksamheten bedrivs och utgör dessutom ambition att fånga studieförbundens egen en bild av musikverksarnhetens inriktning. Studien ska därmed inte ses som utvärdering musikverksamhetema i studieförbundens regi, utan en av kvalitativ analys av hur mötet mellan de rockspelande ungdomarsom en och studieförbunden kan se ut, vilka folkbildningsmässiga inslag som na finns samt hur de läroprocesser finns i rockspelandet kan förstås. Jag som har därför medvetet lyft fram, illustrerat och tydliggjort de läroprocesser ingår i spelandet och dess organisering. Rapporten koncentreras därsom med ungdomarnas och de inblandades läroprocesser, vilka problem och möjligheter följer med den nuvarande organiseringen snarare än som att i detalj försöka beskriva verksamhetens omfång.

syfte

Studien syftar till att kvalitativt undersöka och analysera folkbildningsförbundens studiecirkelverksamhet avseende improviserad populärmusik, de läroprocesser ingår i rockspelandet samt hur deltagarna utvärderar som sin egen hobby i form av banddagböcker etc. I studien undersöks studieförbundens folkbildningsideologiska perspektiv, det vill säga vilka fostrande och bildningsmässiga mål som finns i verksamheten. Det är även vikt att beskriva de pedagogiska metoder som används i musikcirklarav

samt hur de påverkar läroprocesserna hos cirkeldeltagama. Jag har

na

216 Del Ungdomars uppväxt i det moderna samhället SOU 1996: 154

även valt att belysa de musikansvarigas relation till rockbanden och vilken funktion cirkelledaren har för cirkelns arbete. Slutligen syftar undersökningen till att tydliggöra den organiserade rockmusikens läroprocesser och hur dessa ingår i ungdomars identitetsskapande processer.

Del 2

Forskning om

rockmusik

SOU 1996: 154 Del II. Forskning om rockmusik 219

3 Rockmusik adolescens och

-

modernitet

I boken Under Rocken Musikens roll i 3 unga band 1988 undersöks tre olika rockband av forskarna Fomäs, Semhede och Lindberg. Fokus i denna studie är att söka efter och analysera senmodema uttryck och behov som synliggörs i musikutövandet och ungdomarnas gemenskap i tre informella grupper. De olika gruppemas estetiska uttryck i musik och texter analyseras i förhållande till socio-ekonomisk bakgrund och som subjektiva uttryck för narcissistiska behov under adolescensen i en senmodem kultur. Jag kommer dock i min framställning att presentera undersökningens teoretiska utgångspunkter om det moderna samhället och läroprocesser som är kopplade till musikutövandet.

ett perspektiv på samhällets modernisering

Det moderna samhället kan indelas i olika fält som bildar yttre villkor och griper in i våra livsvillkor. I fältet mellan stat och kapital och människors

vardagsliv familj, karnratgrupp, etc verkar en rad olika institutioner.

Institutionema, till exempel arbete, media, fritidsorganisationer och skoskapar olika handlingsutrymmen för individer i relation till de regler och former, gränser och möjligheter, krav och resurser som existerar. I en annan dimension återfinns olika kommunikativa verksamheter eller praktiker som också har differentierats genom modemiseringen. De kommunikativa huvudaspekterna handlar om den yttre objektiva världen, frågor som har med sanningen att göra, och den sociala världen, frågor om normativ riktighet och rättfärdighet, samt den subjektiva världen, frågor om autenticitet och uppriktighet. Det existerar en dynamik mellan de olika fälten i det moderna samhället. Ett problem är statens och kapitalets stora inflytande över andra områden. Tillvaron riskerar att inriktas mot effektivitet utifrån en tendens till teknokratisering och ensidig målrationalitet. Risken finns därmed att kommunikativt handlande, som är nödvändigt för kulturens, samhällets och individernas fortbestånd, hotas det instrumentella fömuftets doav minans. Från staten utgår krav, regler och styrformer hotar att byråsom kratisera olika handlingsfält och livsområden. Från marknaden utgår tendenser till kommersialisering av allt ñer livsområden. Ett exempel på

220 Del II. Forskning om rockmusik SOU 1996: 154

detta inom denna rapports område är den moderna populärkulturen och populärmusiken. Det uppstår därmed friktion och konflikter mellan det moderna samhällets system, olika fält och individers och mikrogruppers vardagsliv och mellan den instrumentella målrationaliteten och de olika kommunikativa behov individer har i sitt vardagsliv. Ungdomar växer upp och lär sig att hantera dessa dynamiska och många gånger motstridiga livsvillkor. Det har utvecklats en rad institutioner i det moderna samhället som har till uppgift att fostra och förbereda den unga människan inför vuxenlivet, skola, det organiserade föreningslivet, och exempelvis arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar. Ungdomar träder in i de olika institutionella fälten som handlande subjekt, som pojke eller flicka, någon som lär sig att läsa eller som spelar ett instrument. Ungdomarna fungerar dock samtidigt som objekt för olika yrkesgruppers rationalitet, som elever, konsumenter eller som cirkeldeltagare. Den förlängda skolgången som inbegrep ungdomar från alla sociala skikt tillsammans med den framväxande masskulturen under 1950- och 60-talen bildar grunden för den moderna ungdomskulturen. Det är i olika ungdomskulturer som ungdomar kan bearbeta, svara och/eller försvara olika sociala och kulturella förändringar i samhället. Ungdomskulturema kan ses som symboliska försök till att bearbeta en utsatt social position, förändringar i könsrelationer eller förändringar inom skola och arbetsmarknad. Ungdomskulturema ritualiserar, ett symboliskt plan, kulturella och klassmässiga motsättningar som skär igenom ungdomsgenerationen och har därmed ett starkt inflytande hur ungdomars gängkonstellationer ser ut. Gruppen mikrokulturen utgör en väsentlig del - av den unges sociala värld. I kamratgruppen umgås man med dem som man har valt och vill tillhöra och många gånger i större utsträckning än med sina föräldrar. Det är under fritiden och många gånger utan vuxeninblandning som gänglivet levs. Gänget och de jämnåriga kamraterna får därmed en stor emotionell betydelse för individen. I gänglivet experimenterar individerna med olika identiteter, attityder och värderingar. Gruppen har i det senmodema samhället blivit ett övergångsmedium där mycket av frigörelsearbetet från barndom och föräldrar och identitetsbildningen äger rum. Gruppen ger även trygghet och fungerar som ett skydd gentemot krav från föräldrar och skola. Gruppen har därmed två sociala funktioner, dels som en plattform för sökande, ifrågasättande och kritik, dels som en gränssättande instans där medlemskapet kräver olika former av inordning och till och med begränsar individens utrymme. Ungdomars identitetsprocesser kännetecknas i det senmodema samhället av en föreställning om görbarhet, när identitet inte är av naturen gi-

SOU 1996: 154 Del II. Forskning rockmusik 221 om

vet utan något som måste erövras. Det inte är givet är görbart och att som detta sker är den enskilda individens Görbarhetshorisonten täcker ansvar. in de allra flesta livsområden i det senmoderna samhället, det är möjligt att tänka sig att förändra karrär och ubildningsaltemativ, relationer eller den egna personen och identiteten. I det senmodema samhället har det samhälleliga vetandet trängt in i människors vardagsliv och på så sätt ökat tillgången till distanserande självreferenser vilket har lett till ökad en reflexivitet. Det kulturella tvånget till reñexivitet har å sidan lett till ena nya former för självförståelse och å andra sidan minskat möjligheterna att göra primära erfarenheter världen är redan känd innan den upplevs. - Utbudet av livsstilar media och populärkultur samt de identigenom tetsförslag som föräldrar och skola levererar gör att ungdomar ställs inför ett svårt val. De måste ñnna balans i sitt identitetsarbete mellan bilden explosionerna i det inre och den sociala världens realiteter. Det ñnns därmed en tendens till individualisering, ett uppbrott från familjens livsstil, och till att individen blir personligt ansvarig för sina och tillresurser kortakommanden. De tre olika kulturella tendensema görbarhet, reflexivitet och individualisering bildar och utgångspunkt för de villkor identitetsen ram en som arbetet har att verka under när inte tidigare handlingsmönster längre är giltiga. Hur svarar och försvarar sig då ungdomar mot de senmodema villkoren Ungdomar men även för den delen söker efter - vuxna - en närhet och intimitet som balans till de olika systemens och institutionernas anonyma rationalitet. Denna orientering mot autentiska uttryck och intimicitet kallas av den tyske ungdomsforskaren Thomas Ziehe för subjektiveringf I ett annat orienteringsförsök försöker hantera det man moderna samhällets snabba och föränderliga karaktär att orientera sig genom mot visshet och då många gånger ahistorisk sådan försvar till - en - som den meningsförlust som kan upplevas då allting förändras. Detta kulturella orienteringsförsök kallas av Ziehe för ontologisering och gäller famförallt nyandliga och fundamentalistiska grupperingarf Ett tredje orienteringsförsök som kanske framförallt inkluderar ungdomar i estetiska

verksamheter, kallar Ziehe för pOtensieringF Här eftersträvas laddning

en av vardagen med intensitet, estetiserande självframställning och ett intresse för datorteknikens symboliska universum

5Ziehe 1986. ° Ziehe 1986. 7Ziehe 1986. 3 Jfr. Nissen 1993.

222 Del II. Forskning rockmusik SOU 1996: 154 om

rockmusikens funktion i ungdomars identitetsarbete

Ungdomars identitetsprocess kan beskrivas utifrån tre olika källor eller

råmaterial, objektiva, språkligt-sociala och subjektiva. Dessa råmaterial

möts och används i varje gångs aktivitet så att sökandets form och resultat bestäms av den totala kombinationen. Detta gör att varje gäng är en mer eller mindre unik förutsättning för identitetsprocessema. Gängen, eller kamratgruppema lever under olika geografiska och socio-ekonomiska livsvillkor. Livsvillkor sätter en gräns för vad som är görbart samtidigt som de förser ungdomarna med handlingsmöjligheter. Objektiva villkor när det gäller gäng som spelar rockmusik handlar till exempel tillgång till rep-lokaler, utrustning och musikalisk handledom ning organiserat spelande samt möjligheter att uppträda inför en publik. Det finns därmed objektiva skillnader mellan olika ungdomar, vilka gör att vissa har lättare än andra större möjligheter att förverkliga sina in- - tressen och tillfredställa sina behov. Studier visar att ungdomar från medelklassen utnyttjar olika kommunala och organiserade fritidsaktiviteter i större utsträckning än barn till föräldrar med arbetaryrkenf Studieförbundens musikverksamhet verkar dock spela en viktig roll genom att de har gjort det möjligt för ungdomar som vanligtvis inte blir aktiva i det organiserade föreningslivet att ha en fritidssyssla. De språkligt- sociala källor som är resurser i ungdomars identitetsarbete verkar två nivåer, dels de normer och handlingsdispositioner som vi bär med oss, dels den teckenvärld, det symbolsystem och det språk och används oss. Jag kommer nedan att koncentrera framsom omger av ställningen till de aspekter som kan relateras till rockens teckensystem.

Det finns en skillnad mellan de språkliga symboler som är diskursiva,

talet påtvingar våra föreställningar en linearitet som inskränsom genom ker det betecknade. Å andra sidan är konstnärliga symboler presentativa, de artikulerar sådana upplevelser som är otillgängliga för det diskursiva språket. I det moderna samhället dominerar det verbala språket som står i förbindelse med makt, offentlighet och rationalitet vilket leder till att visupplevelser bortträngs eller aldrig blir symboliserade. Symboler innesa fattar både kommunikativa och expressiva, rationella och driftsmässiga, innehållsliga och formella aspekter. Rockmusiken har i det moderna sam-

hället blivit ett medierande fält där sådana symboler av icke-språklig

-

° Detta ojämlika förhållande diskuteras tex i Nilsson 1993. ° Se i Öhlund 1992 för diskussion hur sociologiskt förankrad språken om en filosofi kan utgöra en grund för förståelsen av identitet och makt.

SOU 1996: 154 Del II. Forskning rockmusik 223 om

karaktär kan komma till uttryck. Symbolerna inom rockmusiken bygger dock på "ofullbordade symboler vilket skänker musikspråket grunden läggande ambivalens. Detta tycks dock underlätta kontakten med djupare och underliggande känslonivåer. Rockens symboler är i denna mening något annat än det verbala språkets linjära rationalitet. Rockmusik trots att det är frågan om en massproducerad kan därmed uttrycka vara - gemensamma behov hos människor och samtidigt kritisera härskande rationalitets- och socialisationsforrner. Detta möjliggörs rockens förmåga av att föra samman livsområden splittras i det moderna vardagslivet, de som

individuella och känslomässiga samt det sociala och fömuftsmässiga. Musikens olika nivåer beat, sound, komp och sång soloprestatio-

- samt ner bildar ett komplext nätverk på ett symboliskt plan sammanför - som och bearbetar olika erfarenheter gjorda i den moderna kulturen. Rockmusik är därmed en form kollektiv kommunikation för av som samman människor och den utgör plattform för konstnärlig kommunikaen tion i större utsträckning än andra konstarter för ungdomar arbetarur klassen, för de ungdomar saknar ñnkulturellt kapital och som är orienterade mot kollektiva sociala relationer och kulturer.

läroprocesser i rockmusiken

Läroprocessema i rockbandet skiljer sig starkt från skolans pedagogiska aktiviteter. I rockbandet bearbetas och förändras den individuella och den kollektiva identiteten skapandet och sökandet i musiken. Rockgenom bandet likväl som skolan är ett fält där individer socialiseras in i vis- - sa färdigheter och kunskaper, och livsstilar uttryckssätt. normer samt Socialisationen, den dels leder till socialitet förmågan process som att klara av sociala relationer och kompetenser tillhör vuxenlivet, dels som

leder till individualitet en unik identitet baseras på olika läropro-

som cesser." Det är ingen särskild typ verksamhet utan aspekt av snarare en av mänskligt liv i vardagen. Läroprocesser är alltid individuella och kollektiva, individer lär sig något att ingå i eller att tillhöra De kan av en grupp.

vidare antingen vara obligatoriska i skola eller frivilliga baserade på fritidsintressen och dessutom antingen vara institutionaliserade eller

spontana och infonnella. Att spela rockmusik kan frivillig och inses som en formell fonn för lärande, medan skolan exempliñerar det institutionaliserade och formaliserade lärandet. Vidare kan läroprocesser slutna vara

" I nästa kapitel kommer jag att koncentrera mig att beskriva olika läroprocesser som kan finnas i ett rockbands informella kultur.

224 Del II. Forskning rockmusik SOU 1996: 154 om

eller öppna, inriktade mot ett specifikt mål med angivna läromål och vara studieplaner slutna, eller gängens lärande är, föränderliga och utan som ett angivet slutmål öppna. Rockspelandet i en kamratgrupp har därmed

annorlunda läroprocesser än skolan.

olika typer av lärande

Att spela rockmusik i leder till en rad olika typer av lärande. En typ grupp är lärande den världen. Aspekter lärandet riktar sig från inett om yttre av dividerna och mot de objektiva livsvillkoren och de samhälleligruppen institutionerna. Lärande handlar införlivning, där något yttre görs ga om till inre kunskaper och färdigheter, denna första typ av läroaspekt men handlar inte i första hand införlivning utan snarare om ett lärande om om bilder och förhållningssätt gentemot den yttre världen. Specifikt för mu-

sicerandet handlar denna aspekt att begripa och hantera instrument om och uttrycksmedel, att få kunskaper aktiviteter runt musiken, kunskaom i elekronik, att hantera studiecirkelekonomi, etc. per Denna första lärotyp kan indelas i tre delaspekter. Genom att spela musik får praktiska färdigheter, att spela ett instrument, spela in och man sköta ljudteknik. Att spela musik, och då speciellt under organiserade forleder även till administrativa förmågor. Man lär sig att sköta bandets mer, ekonomi, marknadsföring och kontakter för spelningar. Man får även

kunskapsmässiga insikter; utvecklar och får medvetna, kognitiva beman för saker och ting. Denna aspekt leder till kunskaper något snagrepp om än ett kunnande, det är skillnad att lära sig begrepp om föreningsrare en arbete och att ha ett praktiskt eller administrativt kunnande om

Studieförbundet. Ett ständigt lyssnande och skrivande av texter ger en omvärldskunskap där olika angelägna aspekter den sociala verklighe-

ten beskrivs. Vissa läroprocesser är beroende och förutsätter ett intersubjektivt av förhållande, något måste bli både yttre och inre, ett område som desom las de lärande själva. Denna del av läroprocessema handlar om den geav

sociala världen och återfinns en gruppnivå och mot om-

mensamma givningen och publiken. Även denna nivå läroprocesser riktar av som den delade världen, delar Fomäs, Lindberg och Semhede in i tre sig mot aspekter. Rockspelandet språkliga färdigheter när de symboler, teckger och gruppmedlemmama använder sig av får en intersuben genrer som

2 I nästa kapitel komer jag att diskutera begreppet alternativa läroprocesser till

skillnad mot annorlunda läroprocesser.

SOU 1996: 154 Del II. Forskning om rockmusik 225

jektiv giltighet. Varje kommunikativ handling både språklig och konstnärligt symbolisk förutsätter eller mindre gemensamt referensett mer Språkliga symboler kan bara fungera om de är giltiga i den socisystem. världen och i individernas inre. Det är den intersubjektiva nivån, ala förmågan tolka och uttrycka olika symboler, språksystem föratt som verkligas. Språken internaliseras i individer och i från kulturens gruppen totala utbud stilar och uttrycksformer. Lärandet består ofta av ett s.k. av bricolage, dvs rockbanden tillägnar sig och lär sig olika musikaliska gendär olika symboler blandas för att skapa nya betydelser. Den inforrer mella skapar ett behov av att förhandla om vilket normsystem gruppen ska gälla. Läroprocessen leder därmed till normativa förmågor. De som regler och utvecklas i rockbandet måste delas av dess mednormer som lemmar. Genom interaktion visar eller tydliggör de hur man ska hantera konflikter eller hur samarbete ska utföras. Gruppgemenskapen, som i ett rockband ofta förefaller symbiotisk karaktär, att gruppen är vikvara av tigare än den enskilda individen, leder till relationsförmågor. Det handlar inte, i denna aspekt, att lära sig vad är rätt eller fel utan att lära om som relaterar till andra individer. sig hur man Den tredje aspekten i läroprocessen handlar ett lärande i den inre om världen, ett lärande privata känslor, behov och drivkrafter. Genom att om dela den sociala världen med individer får man reflexiva insikter en grupp den identiteten. Man får självkännedom om sin sociala position, om egna könets betydelse, ålder, ort, etnicitet och tid. Genom att i en grupp pröva ideal och åsikter och att släppa fram känslor, lär man känna genom egna

sig älv. Självkännedom riktar sig inte enbart till den verbalt språkliga ni-

också visuella stilen, vilken ungdomskulturs symboler vån utan till den använder och uttolkar. Musiken handlar även om att skapa mening man och betydelser säger något medlemmarnas subjektiva identiteter. som om Grupprocessen även för idealbildningsförmåga, man skager utrymme en önskeföreställningar och mål för den egna identiteten genom att anpar

vända sig sociokulturella bilder och språk, via idoler. Genom ett idol-

av skap uttrycker och/eller projicerar individer sina egna ideal. Genom att känslor uttrycks i musicerandet, utvecklas även individens expressiegna förmåga. Expressiviten riktar sig dock både social nivå med ett va mot en socialt språk och subjektiv identitet, där individen upplever gemensamt en inre tillstånd och impulser. Rockbandet kan i detta avseende fungera som social trygghet där individerna kan utforska subjektiva känslor via muen

sikens symboler för att de skall en språklig form och därmed uppnå ett

ges socialt erkännande. De musikaliska aspekter som relaterar sig till dessa ex-

pressiva handlingar är volym, puls beat och klangfärg sound. Genom

olika sång- och spelsätt utforskas olika expressiva uttrycksformer vilka är

föremål för reñexiva processer inom bandet.

226 Del II. Forskning rockmusik SOU om 1996: 154

Lärandets olika aspekter sammanfattas i Fomäs 1988 på följande sätt:

Modell över lärandets olika aspekter: Världar Beståndsdelar Typer lärande av Objektiv Natur Praktiskt färdig-

yttre heter

Samhälle Administrativt organisation Begrepp Kognitivt kunskaper

Social Språk Språkligt stil delad Normer N onnativt moral

Grupper Relationellt tillhörighet Subj ektiv Identitet Reflexivt själv-

inre kännedom

Ideal Idealbildande

motivation

Drifter Expressivt ut-

levelse

I den sociala praktiken är alla aspekter läroprocessen eller mindre av mer inbegripna i varandra och kan inte särskiljas från varandra. Rockspe-

landet berör därmed många livsområden och knyter dem i

samman en verksamhetsfonn där yttre, delad och inre värld, tanke och känsla, kun-

skapsinläming och utlevelse tillsammans bidrar till läroprocessema.

Rockspelandet ger därmed följande kvalifikationer: Det ger kompetenser både för musiklivets fält och för livet i övrigt. Musicerandet för in i musikfältet, regler och grupperna vars processer, krav och resurser, leder till läroprocesser förmedlar mellan som individerna och samhället i övrigt. Att lära sig kompromissa, hänta syn till andra, hantera grupprelationer, uppskjuta behovstillfredställelse, leva ut känslor, leka med olika stilar och språk, utveckla sin flexibilitet och identitet allt detta förbereder för personliga

osv, a re-

lationer i en framtida familj den familjebaserade intim- och

repro-

duktionssfären, b utbildning och framtida yrkesval den skol- och

arbetsbaserade sfären, och kulturliv,

c skapande och rekreation

den fritids- och mediebaserade sfären för konsumtion och este-

tik."3

3 Fomäs mñ. 1988 Citat 256.

1996: 154 Del II. Forskning rockmusik 227 SOU om

4 Rockmusik som alternativ Iäroprocess och kommunikation

I boken, Rockbandet, 1988 studerar Öhlund ett heavy-metal band be-

stående fem pojkar i åldern 14-17 år. Fokus för studien är att beskriav och analysera de läroprocesser är inbegripna i den informella va som rockspelande. Läroprocessema återfinns en rad olika nivåer gruppens i det projektet. De är kognitiva, pojkarna lär sig en musigemensamma kalisk och får generella kunskaper kan användas utanför själgenre som spelandet. Genom pojkarna spelar inom heavy-metal genren i va att gränstraktema mot speed-metal, kan de inplaceras i hårdrock-kulturen. Med detta följer ett aktivt användande just denna specifika kulturs av symboler och stilelement. Användandet massmedier, exempelvis skiav och rockvideos, är intimt ihopkopplat med utvecklandet av en ungvor domskulturell stil. På detta sätt utvecklar pojkarna i rockbandet en gruppidentitet är annorlunda än den tillskrivs dem av både föräldrar som som och skola. Läroprocessema är dessutom sociala, genom samvaron i den

informella kulturen gruppen tvingas pojkarna utan formella regler eller

ledare samarbeta samt hantera och lösa konñikter. Dessa sociala läroatt beskrivs och analyseras alternativa läroprocesser i förhålprocesser som lande till skolan och den äldre föräldragenerationen.

gruppens kultur

I fritidsgårdens återfinns bandets replokal. Rummet är unge-

ett av rum fär 4 X 5 meter. På väggarna finns bilder tagna vid bandets tidigare uppträdanden, äggkartonger fungerar akustikplattor och en stor röd som som affisch föreställande IRON MAIDEN, bandets favoritgrupp. Rummet är fullt instrument, trummor och liten sånganläggning. På golvet ligav en gitarrerna tillsammans med sönderspelade strängar, textblad och tomger

Följande kapitel baseras sammanfattning av Rockbandstudien. en 5 I Economou 1994 utforskas hur fritidsgårdens kultur påverkar två band med olika projekt ett olikartat sätt. Medan Rockbandsstudien fokuseras den infonnella läroprocesser under rockspelandet är perspektivet utökat i gruppens Economous studie till beskriva och analysera fritidsgårdens lokala socialisaatt tionsprocess ett utförligt sätt.

228 Del II. Forskning rockmusik om SOU 1996: 154

ma coca-cola burkar. I denna miljö tillbringar de 10 till 15 timmar ca av sin fritid varje vecka. Stämningen under repetitionema på något är sätt ordnat kaotisk. Det är alltid något på gång, antingen diskuterar man vilka låtar ska spelas, den föreslagna låten bra eller dålig. som om är Kommunikationen är ofta skrikig och fragmentariserad någon genom att i bandet alltid spelar sitt intrument mellan låtarna.

Gruppens informella kultur kan beskrivas rad olika genom en teman. En första iakttagelse är att den är kamratorienterad och i enköstort sett nad. Det är bara en bandmedlem har fast förhållande. Gruppen kan i som den meningen ses som ett grabbprojekf med förberedande men en funktion inför mötet med det andra könet.

Repetitionema kan beskrivas helhet där själva spelandet blansom en das med snack om vad som har hänt under skoldagen, vilka tjejer som var på helgens diskotek och drömmar kommande framtid musiom en som ker. Samvaron i den informella kulturen skiljer sig starkt från verksam-

heter där träffas för att utföra ett väldeñnierat arbete ska leda man som till ett i förväg bestämt mål. Samtidigt skapar sin musik, i som gruppen en

melodiös heavy-metal stil, fungerar repen sammanfattning

som en av motstridiga sociala erfarenheter gjorda under dagens lopp. Detta gör att lärandet hela tiden pendlar mellan att lära sig saker, låt, gå nya en ny att tillbaka till minnen och "slappa". Läroprocessen i bangemensamma att

det bygger å sidan på progressionsprincip, den enskilde

ena en att och gruppen som helhet ska bli bättre musiker. Å andra sidan existerar som en regressionsprincip, att de enskilda individerna kan vila psykiskt ut genom att tillbaka till tidigare och positiva minnen. gemensamma Själva spelandet bygger demokratisk princip, den för tillfälen som let har något att komma med utrymme fungera ledare. ges att som Ledarskapet kan med andra ord karakteriseras tillfälligt auktoritetssom grundat.

Att det är möjligt för bandet att ha sådan kulturell profil beror på en att samvaron och spelandet är en företeelse i nuet. Den är värderationell i den meningen att spelandet främst har värde i sig. Givetvis existerar ett drömmen om att bandet ska slå igenom i framtiden. Men Målet tillåts inte att strypa upplevelsen här och nu. Det finns två kulturella drag som är värda att särskilt belysas. För det

första kan spelandet sägas alternativ traditionell karriärväg vara en men för grabbar från arbetarklassen. Kulturellt innebär den omformuatt man lerar samhällets ideologi om att lyckas. Istället för att satsa skolan, satsar man på musiken eller idrotten. För det andra utgör bandkulturen ett forum där rad viktiga frågor gällande ungdomarnas framtid bearbetas. en Ska de i framtiden göra som andra vill, eventuella skivbolag, eller ska de

bestämma själva vad de ska spela Denna frågeställning handlar

på ett

SOU 1996: 154 Del II. Forskning rockmusik 229 om

underliggande plan skall svika sina rötter eller Ska de som om man arbetskraft arbeta för andra eller sig själva vuxen Rockgruppen är ett kollektivt projekt. Gruppen som helhet är viktigast. Det finns med andra 0rd inte någon formell ledare att spela för, man spelar för bandet. Avsaknandet formell ledare innebär att samtliga i av en bandet är med vid skapelseprocessen låt. Givetvis ñnns det medav en lemmar i bandet har mer auktoritet än andra men den anses som som självklar, medlemmarna accepterar varandras musikaliska ojämlikheter därför de alla efter förmåga tillåts dra sitt strå till stacken. Detta möjatt liggörs säkert att medlem i ett band är en viktig del för genom man som helheten. Bandet har haft medlemmar i ett och ett halvt år när undersöksamma ningen gjordes, ganska lång tid för att vara ett ungt rockband. En troen lig orsak till det är att bandets medlemmar har valt varandra. Medlemskapet i bandet har bestämts kamratskap och inte av musikaliskt genom kunnande. Denna urvalsprincip kommer säkert att skapa problem om

spelskickligheten kommer att variera mer i framtiden.

repetitionerna

När i bandet ska repa in" en ny låt, startar en lång och intensiv pro-

man Oftast är det någon bandets två gitarrister har kommit på ett cess. av som nytt verskomp. Först presenteras det nya temat för de övriga i bandet, sedan försöker spela igenom låten tillsammans, med alla fel och man tveksamheter. Efter gånger börjar låtens struktur att ta form. Då ett par börjar den verkliga tillblivande Alla är med och diskuterar hur processen. det ska låta i olika partier och när det ska vara refräng eller eventuella "stick. Under den här fasen kan det bli mycket kritik och bråk om hur spelar eller borde spela. Bandmedlemmama berättar att det är sällan man de allvar blir förbannade varandra. När det händer, glöms det

ganska snart bort. Konñikthanteringen i grupppen tyder att de använder sig traditionellt manlig fonn att handskas med konflikter. Först av en blir de sedan glömmer de för att till sist omformulera händelsen till arga, ett gammalt roligt minne. När bandet har ett sound för låten repeteras den varje kväll enats om under kanske till fyra veckors tid. Under den tiden är det endast sångtre hela tiden förändrar både melodistämma och text. Denna föränaren som dring är oftast i samklang med hur han mår just den speciella dagen. Om han är glad eller kanske trött eller Texterna behandlar centrala motiv arg. från rocklyriken, manlighet, frihet och kärlek. Min tolkning är att bandet

texterna ett indirekt plan behandlar och uttrycker viktiga känsgenom

230 Del II. Forskning rockmusik SOU 1996: 154 om

lomässiga funderingar som pojkar i den här åldern har svårt uttrycka i att 0rd. Sångemas innehåll kan alltid försvaras de är just bara genom att

sånger.

Efter det att bandet har gjort ett uppträdande med sin brukar repertoar, de "spola" de flesta låtarna för att göra till nästa uppträdande av nya om kanske sex månader. Uppträdandet har emellertid viktig funktion för en gruppens informella kultur. Det är att spela för publik bandet får genom en chans att bedöma den individuella och gruppmässiga utvecklingen genom publikens feedback. Uppträdandena fungerar ritualiseäven som en

ring av kulturen. Tidigare uppträdanden blir hållpunkter i bandets histo-

ria. För det är genom spcglingen i andra, i det här fallet publiken, bandet erhåller kollektiv kunskap sin förändring och utveckling. en om

relation till ungdomskulturen

Det flitiga spelandet och den ständiga med de övriga i samvaron gruppen

skapar och återskapar en social identitet hårdrockare. Till det

som yttre syns detta den klädstil gruppmedlemmarna använder sig De som av.

har samtliga långt hår, som ibland "våfilas. Slitna jeans, högskaftade

gymnastikskor, t-shirt-linnen och ibland tajta byxdressar hör också till. Bandmedlemmama använder sig även symboler från det kvinnliga av

området, kajal-penna vid uppträdanden, är måna sitt utseende. Detta

om kan förstås som ett försök bandet att bredda de symboler ingår i av som en manlig könsidentitet. Stilen är emellertid inte given, den förändras och stiliseras allt eftersom nya impulser och idéer dyker Viktiga idégivare är andra hårdrockaupp.

re på skolan, rockvideos, skivomslag och olika afñscher. Med andra 0rd kan man säga att bandets hårdrockstil ständigt skapas och återskapas. Det

här förhållandet tyder att hårdrocken har förmedlats via diffusionsen process genom medier och andra ungdomar. Denna innebär process att hårdrockkulturen har nått bandet efter del ursprungliga betydelser att en har avskalats. Bandet avkodar istället hårdrocken utifrån de symboler

som de upplever svara mot deras verklighet. Dessa kulturella inslag omforrnuleras sedan i sin tur till kommentarer och kommunikation med andra betydelsefulla punkter i pojkarnas tillvaro. Skolan kritiseras indirekt via hårdrockskulturen i flera avseenden, bandmedlemmarna är kritiska mot de elever vill duktiga i skolan. De är änglama, de som vara som är mammas lilla pojke, de som inte har några kompisar för de att alltid studerar på fritiden.

Gruppen har en nära relation till den kommersiella ungdomskulturen. Olika symboler och produkter används för att förstärka och utveckla

SOU 1996: 154 Del II. Forskning rockmusik 231 om

hårdrocksidentiteten. Bandet använder sig av skivor och hårdrocksvideos för att lära sig att spela olika låtar. Förutom den kognitiva sidan av lärandet används de även för rad subjektiva syften. Genom den visuella inen formationen kan lära sig hur de kan se ut och hur de ska agera gruppen under uppträdanden. Även attityder och hårdrockens livsstil kan avkodas detta sätt. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att det inte är fråga passiv manipulation av ungdomarna. Tvärtom skapar ungdomarna om en betydelser svar på och försvar mot sin lokala verklighet, skolan. egna som

relation till föräldrar och skola

Bandmedlemmarnas förhållande till föräldrarna visar inte några konñikter. Den mest tydliga aspekten är att ungdomarna och deras musikval synliggör generationskonñikten. Föräldrarna tycker att det är bra att ungdomarna har något att göra fritiden", men samtidigt förstår de inte musiken. Hårdrock är för dem mest skrik. Musiken visar i det avseendet

hur frigörelsen möjliggörs, ungdomarna kan något och förstår något som

inte föräldrarna förstår. Det finns flera saker i relationen ungdomarna föräldrarna som är värda att notera. Flera av föräldrarna har själva spelat

eller spelar i band oftast papporna. I den meningen kan valet att uttrycka

sig musiken del av identiñkationen med pojkarnas pappor. genom vara en Den döljs bakom upplevelse att de spelar sorts musik. På en av en annan nivå kan fråga sig om inte föräldrarnas betydelse som kulen annan man turella identiñkationsobjekt minskar. Bandets medlemmar har introducerats till ungdomskulturen först punken och sedan hårdrocken av sina - äldre bröder, kompisar och media. Genom att skolan tillhör bandmedlemmarnas vardag är det inte så konstigt att den blir kritiserad: Skolan är inte som rockbandet och rockbandet är inte skolan. Läroprocessen i skolan skiljer sig starkt från som

det är läraren som bestämmer och påverkar vad som ska läras.

gruppens, Den läroformen har svårt att konkurrera med rockbandets, där läropro-

hela tiden utgår från de enskilda grabbarna i bandet. Skolans

cessen grupparbeten skiljer sig också från bandets grupparbeten. I rockbandet del i helheten. har alla en självklar Det finns dock ytterligare aspekt bandmedlemmamas kritik av en av skolan är långt allvarligare. Den bild av samhället som skolan presom senterar överenstämmer dåligt med de erfarenheter grabbarna har från siliv. Hårdrockskulturen med dess uppror, manlighet och aggressivitet na blir till dold kritik lärarnas medelklasskultur. Denna konflikt uten av i återkommande konñikter där grabbarna slöar under lektionerna mynnar och där lärarna försöker få grabbarna att t.ex. och klippa sig.

232 Del II. Forskning rockmusik SOU 1996: 154 om

Hårdrockskulturen, är informell kultur, har naturligtvis små som en möjligheter att göra intrång i skolans formella kultur. Det är under rasterna som hårdrocksmusiken ekar i uppehållsrummets högtalare, som en symbol för det som bara tillfälligt går att kuva. Musiken, eller snarare de positiva värden rockbandet de enskilda ger ungdomarna påverkar dem mycket i deras åsikter kommande yrkesom val. Alla i bandet drömmer att bli professionella musiker. Om inte det om lyckas vill de arbeta inom yrken som ingår i musikens område. El-tele linjen gymnasiet kan sådana arbeten. Som sista alternativ finns de ge vanliga yrkena, de yrken bandets medlemmar försöker komma ifrån. Deras tankar om det kommande yrkeslivet visar hur viktig musikkulturen är för deras identitet. Samtidigt visar det på vad grabbarna indirekt försöker kritisera, att de är den kommande arbetarklassen.

alternativt lärande

Rockbandets kultur utgör viktig komponent i ungdomarnas socialisaen tionsprocess. Bandets kultur utgör därmed ett alternativt lärande om samhället och därigenom ett lärande dem själva. Det alternativa inslaget i om läroprocessen utgörs av det faktum att medlemmarna tar sig ett utrymme att göra en självständig tolkning samhället. En tolkning är av som annorlunda än vad skola, föräldrar även musikindustrin tillskriver dem. men Att starta ett band innebär samtidigt att starta ett projekt: vi är ett band. Den kollektiva gemenskapen och de enskilda individernas behov i detta projekt inrymmer både trygghet och förutsättning för reñexiva och en en tematiserande möjligheter i ungdomarnas identitetsarbete. Den informella kulturen ger en viktig plattform för den enskilda individens kunskapsinhämtning om sig själv.

Del 3

Studieförbundens

musikverksamhet

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 235

5 och

FolkbiIdningsperspektivet

musikverk-

organiseringen av

samheten

I detta kapitel kommer de tre studieförbunden förbundsnivå och deras perspektiv rockmusik att presenteras. Här redovisas även hur verksamheten är utformad och vilka folkbildande och pedagogiska metoder som används.

Medborgarskolan

Totte Freidenfelt har arbetat musikansvarig i än fyra år rikssom mer nivå. I arbetet ingår att marknadsföra musikverksamheten avdelningsoch distriktsnivå genom att bl.a. försöka visa samhällsnyttan genom att Medborgarskolan satsar ungdomars musikutövning. Han kan också erbjuda deltagande i Medborgarskolans återkommande rocktävling och utgivning samlingsskivor. av Medborgarskolans musikverksamhet ser olika ut beroende om den bedrivs i större eller mindre avdelningar, landsorten eller i större städer. Musikverksamheten är dock beroende av att konsulenterna och handläggarna är intresserade av ungdomar i allmänhet och av musik i synnerhet samt att ekonomiska resurser för den relativit dyra musikverksamheten finns:

"Det finns handläggare som ser förbi sina egna intressen och ser

samhällsnyttan med musikverksamheten i vår organisation

Medborgarskolan har kö till de ñesta rep-lokalema i hela landet. Detta kan vara beroende av att Medborgarskolan inte har ökat volymen under de senaste åren. Freidenfelt menar att dagens musikverksamhet är mer kontrollerad och att de pedagogiska kraven är en mer adekvat nivå idag jämfört med tidigare då det var betydligt slappare. Orsaken till detta är de ekonomiska nedskärningar som har drabbat musiken: tar inte mot och ansluter band i lika stor utsträckning som tidioch det beror på de stramare ekonomiska villkoren." gare Under 1980-talet krävdes det att varje deltagare hade ett eget exemplar av

236 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

studiematerialet. Nuförtiden krävs att varje grupp har tillgång till ett studiematerial. Denna tendens, att studiematerial blir mer sällsynt, kommer att fortsätta:

"Man kan inte tvinga folk att läsa. "

Dagens studiecirklar baseras på deltagarnas behov, vilket gör att musikverksamheten måste ñexibel. Ett exempel detta är att har vara man producerat en sånginstruktionsvideo som har sålt i 700 exemplar och som är flitigt efterfrågad. Produktionen baserade sig på ett iakttaget behov hos bandens sångare att få hjälp med att utveckla sången. När ett band startar en musikcirkel ger Medborgarskolan ett bidrag till rep-lokalens hyra och ibland till en resa så att banden får en möjlighet att uppträda annan ort. Friedenfelt anser att det är viktigt att uppmuntra banden att resa för att uppträda och möta andra musikspelande ungdomar. Medborgarskolan anordnar en rikstäckande rocktävling och en festival vartannat år. Motivet till rocktävlingen är att uppmuntra banden:

"Viktigt att uppmuntra helhet, eget material och skapande".

Det är en ypperlig och viktig form av folkbildning när några 17-åringar sätter igång och spelar tillsammans, säger Freidenfelt:

"Stödet kan hjälpa en att gå vidare. Vi hjälper många att komma förbi de svåra åren. De får nåt att hänga upp sitt liv på. Folkbildning är att ta lärdom av varandra att testa idéer att utveckla med andra Musikindustrin tar många gånger sig äran när det går bra för svenskt musikliv. Det är dock studieförbunden som har grundlagt detta sigenom na resurser, lokaler och bidrag till musikinstrument. De flesta av de kända musikerna har något slags relation till något studieförbund. Mötet med musikbranschen kan dock vara hårt och kyligt för ungdomarna:

"Ungdomarna kritiserar ofta skivbranschen för dess bristande in-

tresse att ge positiva eller negativa svar på inskickade demos. Personliga omdömen saknas Freidenfelt tycker därför att det är viktigt att studieförbunden förbereder banden hur musikbranschen fungerar. Medborgarskolan har en endagarskurs om musikbranschen som behandlar avtal och rättigheter etc:

"Genom att branschen blir mer och mer professionell och vi står för folkbildningen, måste ungdomarna vara redo att möta den verkligheten. Där har det förändrats, tidigare var rockspelandet mer av en lek, idag är många band men givetvis inte alla inriktade mot att - -

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 237

bll nåt. Vart det leder vet aldrig, det viktiga är dock att man har man kul under vägen. Det är det viktigaste. Jag tycker att jag märker att dagens J 7-åringar är inriktade så, tror jag, att lyckas nog mer

Musikbranschen är idag så bred att ungdomarna som deltar i musikverksamheten i framtiden kan komma att använda sina kunskaper inom olika arbetsfält är inriktade mot kultur, medier eller ungdomskultur. På så som sätt kan deltagandet i musikcirkel bli grunden till ett kommande yren kesval.

folkbildning och musik

Freidenfelt att folkbildningstanken varierar från ämne till ämne menar och bland olika åldersgrupper. När det gäller rockmusik handlar det om att kunna fungera tillsammans i att samverka och skapa i grupp, en grupp, skapa nåt gemensamt. Och att jobba mot ett mål. Att utvecklas som inatt divider. Ett exempel från utbildning när inte gruppsamarbetet fungeraen de och ledarna indirekt kunde hjälpa några ungdomar att vidare för att finna ett nytt sammanhang där de kunde utveckla ett fungerande samarbete är följande:

"Vid kurs såg jag att bandets medlemmar inte medvetna om en var de roller de hade, olika idéer om musiken etc. De var som ett som

samhälle i miniatyr Efter första kursdagen hade de unga männis-

korna suttit och diskutera bandet under natten, vilka personer de vad dom ville, vilka mål de hade. F ramtidsvision. De kom var; som

fram till att de inte skulle fortsätta tillsammans. Jag tyckte att det var

bra för sedan hittade de konstellationer som fungerade bättre nya

Freidenfelt har många exempel på hur han i sitt arbete Medborgarskolan kunnat hur ungdomar växer i och genom sitt musikengagese Nedan är ett exempel handlar om de sociala vinster som kan mang. som fås att lära sig att uttrycka känslor via musiken: genom

"På de fyra och halvt åren jag har jobbat har jag märkt hur ett som många band har utvecklats enormt både som grupp och individen I

fanns det kille, han verkligen ingenting första gång-

en grupp en sa

jag träffade dem. Efter fyra år och då hans pappa att den

erna sa här har varit guds gåva till han har lärt sig att komgruppen oss, municera, uttrycka sina känslor. Vad han vill, hans känsloregisatt har berikats. Via sin gitarr kunde han uttrycka sig. Och det kanter ske hjälpte till det sociala uttrycket. En sådan utveckling måste ge en samhällsvinst".

238 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

rockbandsutbildningarna

Utbildningama bygger att ledarna hellre ska kunna nå ungdomarna, att ha kontakt med ungdomsvärlden, än att främst kända musiker. vara Utbildningen börjar med att ungdomarna får presentation vilka ge en av de är, vilka musikstilar de gillar. Detta utbildningsledarna möjlighet ger att stämma av vilka som går kursen och bedöma vad de kan tänkas vara intresserade av att lära sig. Utbildningamas röda tråd är dock gmppemas egna material och låtar. Detta med sångpass, ett musikvarvas pass om branschen avtal, rättigheter, STIM och skivbolagsrelationer. Kunskap om hur man gör demo-inspelningar är också ett viktigt och efterfrågat inslag i utbildningarna. Under spelmomenten går ledarna in och synpunkter när banden ger spelar sina egna låtar, hur de kan prova ett alternativt spelsätt, kan basen spela med trummorna detta sätt Banden brukar låta mycket bättre efter den andra dagen. Utbildningama ökar dessutom bandens aktivitet efteråt, de fungerar som en injektion. Som mest har det varit omkring 40-45 personer utbildningarna. De två utbildningsdagama avslutas med en konsert som videofilmas så att banden kan sig själva när de se agerar på Scenframställan är ett viktigt inslag i dagens musikspescenen. lande. Medborgarskolan har även bandledarutbildning, där ledaren i startat en ett rockband får utbildning i hur leder ett band, sätter mål, jobman upp bar med rep-tider och hur för bandet framåt, både musikaliskt och man organisatoriskt. Deltagare i musikcirklama värvas många gånger Medborgarskolan av som instrumentlärare och till och med som datalärare att idag genom man arbetar med datorer vid inspelningar och därigenom lär sig att hantera

dessa. Efter en flerårig kontakt känner Studieförbundet till killarna och de-

ras kunskaper.

musikverksamhetens låga status

Freidenfelt menar att musikverksamheten klarar sig i konkurrens med an-

dra ämnen om man utgår från folkbildningsmässiga aspekter. Musikens

låga status handlar dels att rockmusiken förändras snabbt, dels är det om en generationsfråga:

F ördomarna jinns kvar okunskap och det är fortfarangenom nog de en generationsfråga: poulärmusikens snabba förändringgenom ar. n

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 239

Medborgarskolan har språk som ett prioriterat ämne, vilket musiken skulha svårt att bli. Detta trots musikverksamhetens förebyggande inslag att ungdomarna erbjuds möjlighet till en konstruktiv fritid. Att genom en ungdomar i konstruktiv fritid ger även positiva effekter engagera en samhället:

"Genom studieförbunden får samhället utbildningsgaranti, stuen dieförbunden tar sig uppgiften att medverka till utveckling. Det an handlar inte bara musik utan också antidrog-projekt och till om om och med miljökunskap

Arbetet med ungdomars musicerande och utvecklandet av ett kulturellt språk måste uppvärderas i det folkbildande arbetet. De förändrade bidragsreglema vad gäller deltagartimmar missgynnar rockmusiken:

"En stor läser språk ger ett högre antal deltagartimmar grupp som

än rockgrupp på fem personer. Det har missgynnar ungdomsmu-

en siken

Den ökning ekonomiska rockmusiken gav studieförbunav resurser som den under 70- och 80-talen har dock inte inneburit att dessa medel har tillkommit musikverksamheten. Rockmusiken fungerade, enligt Freidenfelt:

"Som mjölkkossa utan att den status i organisationerna som den borde ha

Medborgarskolan har sin verksamhet i olika musikhus i landet samtidigt del band spelar i lokaler och har sin studiecirkel registrerad som en egna hos Studieförbundet. I Kungälv samarbetar Medborgarskolan med ABF för att få kostnaderna i ett musikhus och samarbetet och verksamhener ten fungerar bra. Kommuner inser musikens stora betydelse för ungdomar har medsom verkat till att stödja verksamheten. Ett sådant exempel är musikhuset i Täby är ombyggd ñyghangar som drivs av Medborgarskolan, som en medan kommunen subventionerar hyran upp till 80 procent.

ungdomskultur och rockmusik

Freidenfelt även att studieförbunden måste bli mer flexibla och menar försöka hänga med musikbranschens utveckling vad gäller genre och sättet att spela och producera populärmusik:

"Systemet med deltagartimmar uppmuntrar inte nya ungdomskuloch musikgenrer; till exempel techno där arbetar med daturer man

240 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

torer och midi-projekt och kanske är eller två partners. Dessa en ungdomar kan på sin höjd gå olika midi-kurser hos studieförbunden n . Ungdomarnas uppväxt har även förändrats genom att det idag finns ett flertal ungdomskulturer med sin speciella populärrnusikaliska genre. Under spelandet i rep-lokalema möts dock inte ungdomar från olika ungdomskultulturer så ofta. Bandutbildningama medverkar dock till att starta en dialog mellan ungdomar som tillhör olika ungdomskulturer:

"När banden håller på och spelar för sig själva så är det ganska vattentäta skott mellan dem om de spelar i olika Under utgenres. bildningarna blir det att de lyssnar på varandra och utbyter erfarenheter. Det förekommer också att ungdomar spelar i olika som band även spelar olika genres

musikhandläggarnas arbetsuppgifter

Musikhandläggama har två funktioner. De ska stämma av med banden vad de själva vill göra och därmed ge förutsättningar för banden att kunna spela och utvecklas. Den andra funktionen är att erbjuda banden utbildningar. Bandutvecklingskursen återkommande kurs föränär en som

dras efter de behov som deltagarna har. Den innehåller sångpass och

undervisning hur man gör låtar. Medborgarskolan har idag inom sin organisation en stor kunskap om hur bedriver musikcirklar och utbildman ningar. Freidenfelt att det är hans uppgift att ta till musikmenar vara handläggarnas kunskaper och att sprida dessa vidare.

rocktävlingen

Rocktävlingen, On Stage, där Medborgarskolan samarbetar med SIDA är ett bra projekt, enligt Freidenfelt. I anslutning till tävlingen anordnas tillställningar där andra teman kan lyftas fram:

"Där vi kör rocktävlingen har vi innan haft rock-caféer där vi dis-

kuteratfrämlingsskap och motsättningar i samhället och vad andra folkslag kan tillföra både musikaliskt och socialt".

Intresset för att medverka i rocktävlingen varierar dock över tid, vid vistider är det hett medverka, få komma och spela och Året sa att ut synas. efteråt kan det vara svalt. Genom rocktävlingen försöker dock Medborgarskolan medverka till att olika lokala band ska få chans att komen

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 241

ut och spela. Det är dock intressant att notera att just tävlingsfonnen ma har kopplats ihop med möjligheten att få spela inför publik.

rockfestival

Vartannat år anordnar Medborgarskolan festival där band från hela en landet kommer och spelar. Den senaste festivalen anordnades i Vasaparken i Stockholm och kulturfestival med 30 band. var en Freidenfelt kan dock tycka att det ibland blir fel att studieförbunden ordnar speltillfállen. De band har blivit lite äldre behöver hjälp med som att komma vidare för att inte fastna på studiecirkelnivån:

"De skulle hellre komma ut på befintliga ställen. Få hjälp med att marknadsföra sig. W ska ut samlingsskiva jag har tänkt ge en som skicka runt för att försöka ordna spelningar, försöka hjälpa dem att

komma vidare. Jag tror att många band tyvärr fastnar och inte

kommer längre än till studieförbunden

medborgarskolans skivbolag

Medborgarskolan och Aktiv Ungdom har ett gemensamt skivbolag. Under 1980-talet främst ut etablerad musik, men den ursprunggav man liga tanken att hjälpa band att göra billiga produktioner och hjälpa var dem med distributionen utan att de behövde ha ett skivbolagsavtal. Man skivbolaget och dess studio finns i Örebro. försöker nu aktivera som Freidenfelt är, framgick i färd med att producera en samlingssom ovan, skiva bolaget:

"Jag gick ut till 1200 bana och fick in 200 kassetter till en sam-

lingsskiva

Demo-inspelningar har blivit allt viktigare att göra för banden om de skall bli uppmärksammade eller komma ut och spela på kommersiella ställen. Det är därför fler band kommer igång och går inspelningscirklar som

idag. De är ett komplement till bandcirkeln. Inspelningscirkeln innefattar

både analog och digitalinspelning:

"De lär sig följa ljudkedja, hur musik och att en man arrangerar musik". hur man blandar

242 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

framtidens musikverksamhet

De erfarenheter som Freidenfelt har gjort verksam vid Medborgarsom skolans musikverksamhet har gett honom rad åsikter vad been om som höver förändras i framtiden. Dessa förändringar gäller generellt för musikverksamheten i alla studieförbund. Han tycker att populärmusiken borde den status som den förtjänar inom studieförbunden.

"Man borde inse dess värde

Freidenfelt anser att studiecirkeln har anpassats bra efter musicerandets specifika karaktär. Problemet handlar att statsmakterna tillsammer om mans med studieförbunden borde prioritera ungdomsarbetet:

"Inse att ungdomsuttryck, känslor och upplevelser borde få högre status som företeelse. Lägga till och prioritera mer resurser

Rockmusik är dock intimt förknippad med och larm vilket bara är uppror den ena sidan av varför ungdomar väljer att spela i band. Om fler vuxna förstod att ungdomar också spelar för melodiemas och harrnoniernas skull kunde många fördomar motverkas:

"Jag brukar ta ett band låter bra med melodier och körer, och som spela i stereon på jobbet när det kanske sitter 20-25 handläggare.

Lyssna på den här låten, Så sitter folk och diggar till. Fan, det skul-

ju kunna vara radiomusik, det är ju bra Fan, låter banden så här Nä inte alla men en del låter så här. Jag försöker skapa ett bättre klimat".

Morgondagens musikverksamhet borde också ta hänsyn till hur tjejers musicerande särskiljer sig från pojkars för att kunna öka i framtiden:

"Det vore önskvärt att få in tjejband till verksamheten. mer Skillnaden är att gruppen är inte det primära för tjejer. Tjejer verkar dock kunna, när de fungerar i skapa rikare uttryck en grupp, ett

än pojkar Killar satsar ofta på att bli bra på sitt instrument och att

briljera, att kunna spela snabbt".

Freidenfelt uttrycker rädsla för att musikverksamheten inte en anses vara

en lika viktig fritidssysselsättning idrotten::

som

" Dagens bidragssystem är inte lyckat idrottsrörelsen får om mer resurser Omfördelningen försvårar studieförbundens viktiga roll för ungdomar inte idrottar. Vi skulle kunna band som ta emot mer

om vi hade fler resurser Vi skulle kunna hjälpa dem på ett helt

annat sätt. Men alla skriker om mer pengar. Det handlar omförom

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 243

delningar och prioriteringar inom studieförbunden också. Kanske större tryck från makthavarna i dessa arbetslöshetstider. Det är ett bra livförsäkring för samhället på den här tyen att satsa resurser pen av verksamhet

Det är därför önskvärt att folkbildningsrådet prioriterar ungdomsmusik inom studieförbunden för att öka dess status.

"Statsmakterna kan ju bestämma att ungdomskultur och ungdomsmusik ska ha större del kakan inom studieförbunden en av

Friedenfelt är rädd att Medborgarskolan och Aktiv Ungdom kommer att få minskade med det bidragssystemet och genom att de till resurser nya skillnad från andra studieförbund inte har ökat musikverksamhetens volym. Det ekonomiska läget har dock gjort att man har tvingats arbeta nya med projekt och under nya former vilket kan vara av godo: mer

"Nytt arbeta i projekt, festivaler, viss typ utbildningar är att en av

att ta fram speciella läromaterial. I ett projekt gick vi ut i skolor för att fler tjejer att spela och erbjöd replokaler och stöd

I framtiden borde musikverksamheten organisatoriskt skötas av en resurskan ansvara för musikverksamheten och därigenom avlasta person som konsulentema på avdelnings- och distriktsnivå

"Jag har haft ett önskemål att på varje distrikt skulle ha en re-

man kan musik. Och tog hand alla rockgrupper. sursperson som som om Då får dels kompetensen och kontinuitet samtidigt som vi inte man skulle behöva att ut ett lexikon om musikslang". ge

Studiefrämjandet

Musik är det största enskilda ämnet inom Studiefrämjandets verksamhet. Vid undersökningens genomförande arbetade Mirja Eräpuro som musikansvarig på Studiefrämjandet, riksförbundet, och Karin Ekerman som kulturansvarig. Under verksamhetsår 1991/92 svarade musik för drygt 30 verksamhetsvolymen. Musikcirklama också som förenliga procent av ses med de folkbildningsriktlinjer och kriterier som används. Musikcirklamas deltagare består ungdomar i åldersgruppen 14-30 år. Inom visav distrikt startar även rockcirklar för ännu yngre deltagare 10-13 sa man år, handleds kunniga musikledare. Genom rockcirklama får som av Studiefrämjandet kontakt med ungdomar normalt inte engagerar sig som organiserad fritidssyssla eller i studieförbundens verksamheter. i en

244 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

Deltagarna i musikverksamheten är till stor del pojkar och män med unga föräldrar i arbetaryrken. Genom rockspelandet dessa ungdomar, dels ges en meningsfylld fritid, dels möjlighet att utveckla sig att kan genom man använda sig av sina erfarenheter och kunskaper i den grupprocess som skapas i musikspelandet. Studiefrämjandet lyfter även fram att rockcirkelns arbetsmetoder är demokratiska, att alla medlemmarnas kungenom skaper behövs för att skapa ett bra slutresultat för helhet. gruppen som Rockmusikens influenser från olika kulturer och olika från oligenrer ka ungdoms- och subkulturer medverkar till att skapa kulturell förståen else genom att de integreras i musiken. Enligt Studiefrämjandet söker sig även deltagarna i musikcirklama vidare till andra kulturella verksamheter, till exempel till videoproduktion och teater. Musikbanden sig engagerar också många gånger i lokala kulturföreningar och deltar eller anordnar lokala kulturarrangemang. Inom Studiefrämjandet har det gjorts speciella projekt för att underlätta för flickor och ungdomar med invandrarbakgrund att delta i förbundets musikverksamhet.

De musikansvarigas/musikhandläggamas anställningsformer varierar

från fasta anställningar, till projektanställningar och timanställningar. Enligt Studiefrämjandet är kunskapsnivån hos de musikansvariga hög, genom att de ofta är eller har varit musiker samtidigt som de fungerar som folkbildare. De musikansvariga har oregelbundna tider i sitt arbete

med musikcirklar, cirkelledareutbildningar och seminarier. Även arbets-

uppgifter som ligger utanför tjänstebeskrivningen kan sägas ingå, genom att de också fungerar som vuxenförebilder för ungdomarna. Viktiga inslag i den. musikansvariges arbetsuppgifter är att finnas till hands och fånga rockbandens behov, förse dem med studiematerial upp samt att ge tips och inspiration till ett vidare kunskapssökande. Musikverksamhetens grund utgörs av musikhandläggarnas kontakter med och lyhördhet för musikcirklarnas behov som uppkommer i det pågående samarbetet. De musikansvarigas arbetsuppgifter kan ibland innefatta rad olika delen uppgifter, de kan fungera som musikaliska handledare även sekmen som tionsledare och administratörer. En alltför hög grad olika arbetsuppav gifter kan ibland verka uppsplittrande och fjärma musikhandläggaren från den handledande kontakten med musikcirkläma.

musikcirkeln

Musikcirklama ges ett stöd utifrån deras behov till utveckling som uppstår i spelandet, samtidigt som Studiefrämjandet har studiematerial som kan användas vid behov. Kraven på musikcirklarna handlar dels att ta om ansvar för lånade instrument och hålla snyggt i lokalen, dels att musikcir-

1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 245 SOU

kelns kontakter gentemot Studieförbundet fungerar, att cirkelrapporten sköts och att främst cirkelledaren håller kontakt med studieorganisatören. Rockbandens önskemål till Studieförbundet handlar nästan alltid om att få möjlighet att repetera i lokal och att kunna få chans till speltillfällen en inför publik. Studiefrämjandet anordnar lokala och regionala kulturarranför kunna erbjuda speltillfällen och tillgodose detta behov. Ett gemang att llertal musiksektioner samarbetar även med att arrangera utbytesspelningar så banden får chans att spela på andra orter. I Studiefrämatt en jandets regi också musikfestivaler samordnas mellan oliarrangeras som ka lokalavdelningar och distrikt. Studiefrämjandet har ett par gånger även rikstäckande musikfestival, Rock till 1000, vilken ger rockarrangerat en banden chans att uppträda under professionella förhållanden med till mer exempel ett bra ljud och ljus. Användandet studiematerial har sjunkit kraftigt sedan 1980-talet av

och speciellt sedan gmndmaterialregeln togs bort. Studiematerial återan-

vänds även i större utsträckning i besparingssyfte. Samtidigt som boken studiematerial har minskat kraftigt, har musikinstruktionsvideor ökat som i omfattning. Det är möjligt att videon studiematerial har en form som rockcirklarna och deltagarna bättre. Studiematerial används som passar

ofta komplement när speciella kunskapsbehov uppstår. Det har under

som 1990-talet skett ökning använda sig speciallitteratur från en av att av främst USA och England och i första hand inte är studiematerial. I som framtiden kommer studiematerial till musikcirklarna behöva vara flexibla för möta olika rockbands behov avseende musikalisk utveckling och att inriktning. Ett studiematerial som även handlar om gruppens gemensamutveckling behövs inför framtiden komplement till de mer tradima som tionella baseras på kunskapsutveckling på enskilda instrument. De som musikansvariga har tillsammans med Naturia utarbetat ett studiematerial baserar sig de erfarenheter som finns från musikcirklarna. som Det finns möjlighet att göra inspelningar för deltagarna i musikcirklari de allra flesta Studiefrämjandets musiksektioner. Inspelningsna av

tekniken varierar från professionella studios till porta-bandspelare porta-

bel inspelningsbandspelare. I Studiefrämjandets regi ges det även ut samlingsskivor, kassetter och CD-skivor med från musikverkgrupper samheten. Studiefrämjandet att möjligheten att kunna dokumentera anser sin musik är viktig källa till lärande och en sporre för rockgruppema. en Det har blivit allt vanligare för rockband att göra sin egen rockvideo. Ett stort antal avdelningar erbjuder därför sina band möjlighet att starta videocirklar där skriver bildmanus och ñlmar under handledman egna ning i videostudios.

246 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

musikcirkelledarutbildningar

Studiefrämjandet har obligatoriska musikcirkelledarutbildningar.

De utgörs antingen av endagarsträffar eller helgkurser. Ansvariga för utbildningarna och kursledare är musikhandläggarna. Några musikavdelningar erbjuder även en fördjupande fortsättningskurs. Det är dock vanligare att

cirkelledarutbildningen kompletteras med workshops, seminarier och instrument-clinics demonstration av olika speltekniker. Cirkelledarutbild-

ningen kan vara relativt olika vad gäller kvalité och inriktning, vilket gör att Studiefrämjandet diskuterar att skapa generell modell för ciren mer

kelledarutbildningarna. Jag har hämtat ett exempel musikcirkelledarutbildning

en som genomfördes i Laxå. Utbildningens består inledningsvis program av presentationer, gruppövningar och diskussioner. Efter att deltagarna har presenterat sig för varandra startar en gruppövning om hur kan få man en

grupp att arbeta bra. Under nästa programpunkt diskuteras folkbildning

där deltagarna får skriva sina tankar följande begrepp: förkovran, ner om demokratisk och folkbildning samt studiecirkel för sedan diskutera att och byta åsikter med varandra. Nästföljande uppgift är ett grupparbete där deltagarna ska fingera att de är medlemmar i ett band och ska välja ut en ny basist bland fem sökande. En av de ñngerade basistema kan komma i fråga utifrån de kriterier ingår i uppgifterna bandets behov. som om Utbildningen avslutas med ett ingående spelpass rytmik där afrikansk om rytm och olika spelsätt lärs ut.

Det anordnas ett årligt musikforum riksnivå för musikhandläggama.

Men även utbildningar lokal och regional nivå Musikhandarrangeras. läggama att de har ett starkt behov vidareutveckling och uppger av av att få möta andra inom verksamhetsområdet för kunna dela med sig och att lära sig av varandras erfarenheter. Ett exempel på rikstäckande musiken träff genomfördes i Umeå under hösten 1995. Under 2,5 dagar träffades 26 musikhandläggare från hela landet för att dels studera musikverksam-

heten orten, dels förkovra sig inom sitt verksamhetsområde. Frågor

om etik och folkbildning bildade en viktig grund under träffen för förhoppningen om att kunna utarbeta musikhandläggamas en gemensam syn dagliga arbete. Under dagarna även möjligheter till konkret gavs ett mer

lärande om hårddiskinspelningar. Kee Marcello tidigare medlem i

Europe berättade även hur det är att leva och med musiken. av

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 247

musik- och kulturföreningarnas samarbetsorganisation

MKS

MKS, musik- och kulturföreningarnas samarbetsorganisation, är en ideell riksorganisation bildades år 1990. Organisationen är i första hand som kulturorganisation huvudsakliga inriktning är att stödja levande en vars musik där olika föreningar samarbetar om tuméer och utbytesspelningar. MKS arbetar för att stödja den frivilliga folkbildningen och är en medlemsorganisation i Studiefrämjandet. Organisationen erbjuder tillsammed Studiefrämjandet kurser i PA-teknik och clinics i gitarr och mans trummor. De hjälper även föreningar att söka bidrag, med myndighetskontakter, etc.

kulturdebatten inom förbundet

Under 1995 pågick det intensiv debatt om musik- och kulturverksamen heten inom Studiefrämjandet. En viktig fråga har rört de estetiska ämnestatus inom förbundet. Det estetiska området svarar för cirka hälften nas verksamheten inom Studieförbundet, och musikverksamheten svarar av för än tredjedel. Inom Studiefrämjandet anser man också att de esmer en tetiska cirklama är viktiga genom att många ungdomar söker sig till dem:

"Det är stora existentiella frågor ligger bakom, det handlar som personlig utveckling, det är ju hel social rörelse". om en

Inom förbundet att detta intresse kommer att öka och att därmed tror man tillströmningen till studieförbundens estetiska ämnen också fortsättningsvis kommer att öka. Och det är studieförbunden som klarar av att ta emot ungdomarna inom detta område. Inom Studiefrämjandet diskuteras även hur organisationen skall ut när det gäller musikverksamheten. Man se upplever att det finns stora variationer mellan lokalavdelningama samtidigt samordnings- och utbildningsresurser saknas. Musikhandsom läggarna arbetar utan att få feedback på det arbete som utförs. Man ser dock musikhandläggama och deras musikkunskaper stor tillgång som en för Studiefrämjandet. Möjlighet för banden att repetera, att kunna göra video- och studioinspelningar verksamheten en hög kvalitet. ger Studiefrämjandet har även gjort natur och kultur till proñlämnen i sitt idéprogam. Från distrikt kommer det även motioner till förbundsett par stämman skall göra 1997 till Kulturens år i Studiefrämjandet. att man Motiven till att fokusera kultur under ett helt år är enligt

Studiefrämjandet i Stockholm ett av många distrikt som är inne på sam-

ma linje:

248 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

"Även kulturverksamheten både i form cirkelverksamhet

om - av inom det sk estetområdet och kulturprogram olika slag sedan av -

länge haft en mycket stor omfattning i Studiefrämjandet har de

nya styrdokumenten enligt mångas uppfattning gett en efterlängtad legitimitet åt den kulturverksamhet man bedriver vi att anser det nu är dags att också i handling visa vad detta innebär

Studiefrämjandet kan genom ett kulturens år också visa vilket viktigt kultur- och tillika folkbildningsarbete som görs inom förbundet:

"På lokala, regionala och centrala årsmöten och konferenser kan

kulturinslag läggas in, gärna från den verksamheten. Man egna

kan också lokalt, regionalt eller centralt ordna kulturaftnar och kul-

turdebatter och därigenom visa på den roll kulturverksamheten spelar inte bara för Studiefrämjandet, utan för hela folkbildningen och i vårt samhälle

Förbundsstyrelsens yttrande över motionen positiv. De lyfte även var fram idéprogrammet "Natur och kultur i förening, utgör bas för som en studieförbundets verksamhet. Förbundsstyrelsen tror även att ett kulturens år kan bli en mäktig manifestation hela Studiefrämjandet ställer om upp. Man vill därför förankra idén inom organisationen innan något beslutas. Förbundsstyrelsen föreslår dock följande till förbundstämman att besluta om:

"att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda förutsättningarna för att låta år 1997 bli ett "Kulturens år" för hela Studiefrämjandet.

Förbundsstyrelsen föreslår även ett tillägg till förbundets stategiska plan efter att ett par motioner inför förbundstämman behandlat ungdomars kulturverksamhet:

"Studiefrämjandet har en omfattande kulturverksamhet ofta

- av hög kvalitet med musik, också med teater media, konsthant- - men verk. Speciellt i mötet mellan ungdomar och kultur har Studiefrämjandet ett gott och stor erfarenhet; detta område har namn en med åren också blivit något specialitet för många avdelningar. av en På två områden behöver Studiefrämjandet stärka verksamheten: dels så att alla avdelningar kan arbeta med ungdomar och kultur,

Citat ur motion från Studiefrämjandet i Stockholm till förbundsstämman 9-10 december 1995. 7 Citat ur motion från Studiefrämjandet i Stockholm till förbundstämman 9-10 december 1995.

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 249

dels så att vi ökar bredden på verksamheten musik, teater; media etc. En tillräckligt bred kulturverksamhet är angeläget, dels för att markera vår helhetssyn på begreppet kultur, som i första hand handlar om människors levnadssätt, dels för att inte bara ska tillfredsställa de mest välartikulerades behov". Med detta tillägg som grund vill förbundsstyrelsen att Studiefrämjandet ska ha som mål att varje enskild avdelning ska ha kompetens att erbjuda ungdomar en bred kulturverksamhet eller att börja bygga upp sådan verksamhet från och med år 1998. Förbundstämman beslutade under sitt möte 1995 att kultur i fortsättningen ska vara ett proñlämne inom Studiefrämjandet. Detta innebär att Studiefrämjandet lyfter fram att kultur tillhör en av de viktiga verksamhetsforrnema inom förbundet. Man har även tillsatt en arbetsgrupp för att planera kulturens år under 1997.

ABF

ABF har organiserat alla estetiska områden under samma tak vilket gör att rockmusiken tillhör samma ansvarsområde som knypplingen och porslinsmålningen. Marianne Högmark är nytillsatt under 1995 som ansvarig för kulturområdet inom ABF på förbundet. De estetiska verksamheterna är mycket stora inom ABF, och då inte enbart genom cirkelverksamhet. Man är även kulturarrangör i en vidare mening. ABF ser sig själva inte enbart som ett studieförbund utan också som ett bildningsförbund och arbetarrörelsens kulturorganisation. Kultur är och har varit en viktig del av ABFs arbete. Det finns dock en tudelad kultursyn inom ABF. Det finns ett perspektiv som utgår från arbetarrörelsens kamp för lika villkor och ett mer uttrycksbaserat synsätt som har sett:

"Betydelsen av berättelser och sånger om människor; alltså uttryck för människor om människors situationer". ABF vill fungera som en organisation som ger unga människor möjligheter att uttrycka sig för att på detta sätt få en kunskap om sig själva och samhället, enligt Högmark: "Att man som ung människa har rätt att tillföra, nånting att ge och att har rättighet att uttrycka sig att visa sin tillit och sin man en

tilltro till att en människa faktiskt har nåt att ge oss andra och fak-

tiskt är värdiga att uttrycka sig själv

Det är en viktig folkbildningsuppgift att kunna erbjuda ungdomar möj-

250 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

ligheter att få uttrycka sig och då speciellt de som är missgynnade oliav ka anledningar. Det är under ungdomstiden behovet att formulera sig är stort: "Är mellan 15-20 år så har oerhört behov våga man man ett av att prata och se sig själv som person, uttrycka sig, välja väg i livet, att ta ställning

På konkret nivå handlar folkbildning att kunna utvecklas tillsamen om mans i en grupp vilket i synnerhet passar in rockspelandet:

"Att vara en grupp tillsammans och att bära det ansvaret, att utvecklas tillsammans, lära sig att spela, komponera. Det är ju själva folkbildningstanken, att är ett människor går man par som samman och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och utifrån sin egen nyfikenhet och vilja att ta till sig ytterligare kunskaper och kanske

omforma sin bila

ABFs grundideologi, hämtad från arbetarrörelsens grundsyn ska att man kämpa för rättvisa, jämlikhet och solidaritet, är direkt tillämplig unga män från missgynnade hem vill uttrycka sig rockmusik: som genom "Även arbetargrabbar ska uttrycka sig. Få stå och uttrycka vad som händer dem i vardagen. För ojämlikheten på det kulturella området är stor, den är mycket stor och framförallt det man får med sig från hemmet har enorm betydelse. "

Studieförbundens verksamhet måste dock grunda sig i ett genuint intresse för ungdomars rockspelande. Att använda sig kultur för några andra av syften, att rockbandens medlemmar ska slussas in i riktiga cirksenare lar", är inte försvarbart. Det finns ett självklart mål i sig att nå pojkar och unga män från en social bakgrund som gör att de inte så lätt låter sig aktiveras i organiserade verksamheter. Rockmusik kan också anses utgöra en manlig form av expressiv kommunikation säger Marianne:

"Det är viktigt att nå de unga männen och att det finns in-

en

gångsväg i ett bildningsförbund. Det är bra att det finns ett ut-

tryck som är manligt, grabbigt. Och jag hoppas att skall kunman

na utveckla det och kunna just nå fram till berättelserna

om människor som annars kanske inte blir uttryckta

Unga män deltar inte i lika stor utsträckning som välutbildade kvinnor i kulturlivet. Men rockmusiken att både spela och lyssna är deras kul- - turella språk. Det har även tidigare funnits motstånd och fördomar mot rockspelandet:

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 251

"Det har ju funnits mycket fördomar kring rockmusik, att den inte

har varit bra, att det inte varit jint. Det är viktigt att slå vakt om det

rockmusiken

Det har även förts en debatt om rockmusikens plats inom folkbildningen i tidskriften Fönstret. Diskussionen handlade om ifall banden bara var ute efter ABFs pengar och resurser och ifall ABF var ute efter de resurser som tillkommer genom verksamhetens omfattning. Det framlades dock i debatten en rad starka skäl för att räkna musikcirklarna som folkbildning och som en ovanligt dynamisk och demokratisk sådan. I diskussionen beskrevs även hur ABF kan fungera som pedagogisk resurs för rockbandens spelande, så att de folkbildningsmässiga målen får genomslag i verksamheten. Tidigare och på vissa håll även idag anses inte rockmusik som lika - bra eller fint som andra kulturella uttrycksmedel, menar Högmark:

"Det är exempelvis högre status att publicera en bok än en skiva och poesi anses som bättre litteratur än bra rocklyrik. Det handlar om olika sätt att uttrycka sig på

spelandet som utgångspunkt för lärandet

ABF utgår från spelandet i musikverksamheten istället för att börja med timplaner och cirkeltid. Den pedagogiska hållningen omnämns att som utgå från "verklighetsprincipen. Att spela musik handlar om kvalitet, att vilja uppnå något, och inte kvantiteter: om "Vad vill jag åstadkomma och sedan göra någon slags utvärdering.

Vad åstadkom vi, vad hände framtiden så kan jag mycket väl

se att man får ta en ännu större hänsyn till den process som uppstår i ett rockband eller i en teatergrupp, om det som sker mellan deltagarna. Ett pedagogiskt arbete kan ju se helt annorlunda ut än att man kommer med ett gäng böcker Det kan vara att man erbjuder andra tillfällen till förkovran, till möjligheter att fördjupa sig i sitt ämne, till utrustning".

ABFs kulturansvarige tycker att verksamheten i Göteborg är ett bra exempel bland många andra. De musikansvariga ser sig som en resurs som ska hjälpa banden att utvecklas. Man utgår inte i första hand från att vara kontrollant eller att bandens cirklar måste uppfylla vissa byråkratiska kriterier:

"Utan ta vara på det som bor i bandet och på det själv som man kan ge. För i de här rockbanden så måste ta hänsyn att dom man

252 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

vill göra sin pryl, sin grej, och i bästa fall så hittar man en bra vux-

människa kan göra detta, man kan kontakt med någon en som De unga banden drömmer om att slå igenom. Ett studieförbund kan dock inte stödja detta genom att se musikverksamheten som en plantskola till musikindustrin. Studieförbunden kan å andra sidan heller inte förstöra ungdomarnas drömmar: "Den drömmen som man har när man är ung, om vad man ska gomed sitt liv och vad det ska bli av det. Man behöver inte som vuxra envärld stå och peka på ungdomen och tjafsa med dom och säga att det där kommer aldrig att gå i uppfyllelse. Det är sanslöst viktigt att få ha drömmar, man kan inte kräva att människors drömmar ska vara korrekta eller rätlinjiga".

Musikindustrin, och för den delen institutionsteatrama, skulle aldrig ha sådan hög kvalitet om det inte vore för kommunala musikskolan och studieförbundens kulturverksamhet. Amatörspelandet både musik och tea- ter är en viktig grund, dels för människors kulturaktivitet, dels som en grund för den seriösare och professionella delen av kulturen. Ett studieförbund är dock till för de som vill uttrycka sig och lära sig om sig själva samtidigt de lär sig att samarbeta och spela i ett rockband. Att man som inte slår igenom när man blir äldre kan användas i ett pedagogiskt sammanhang: "Det viktiga är alla dom 99 procent som inte blev stjärnor, men har fått med sig nånting och som förhoppningsvis kan känna som

att det finns en möjlighet för mig att uttrycka mig och att det finns en större tillit att kunna ta del av andras kulturella uttryck".

ABF vill dock framhålla att det finns ideologiska skillnader mellan de olika studieförbunden, vilket visar sig i bildningsarbetet. Skillnaderna kan och gör det svårt att samarbeta genom att starta gemensamma musikhus. Det är de mindre lokalavdelningama har för små resurser till att kunsom na bedriva resurskrävande verksamheter. Landsorten kan därigenom bli tvingade till att vara kreativa och nyskapande. Den tekniska utvecklingen och kravet på att alltid kunna erbjuda det allra senaste får dock inte ta bort verksamhetens grundelement att ha en lokal för att kunna spela tillsammans. Musikverksamhet handlar idag inte enbart om att spela musik. Inspelningar i studios, både analogt och digitalt, videoinspelningar är likaså viktiga inslag. Hos vissa distrikt har band även fått spela in CD-skivor. Den tekniska utvecklingen inom musiken har gjort att musik idag i stor utsträckning är fråga multi-media verksamhet. Genom musiken får om en

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 253

därmed ungdomar som normalt inte kommer i kontakt med data chans en att leka sig fram till sådana kunskaper. Högmark ett exempel: ger

"Jag pratade med ABF -tant i Sala. Och hon berättade att dom en

rockbanden brukade komma upp då och då på eftermiddagen och

låna hennes dator för att skriva in sina texter Det är ju ett alldeles ypperligt sätt att avdramatisera datorer".

I Stockholm har ABF förutom stor musikverksamhet även inspelen ningsmöjligheter i en studio på Fryshuset. I anslutning till den musikverksamheten finns ett nära samarbete med musiklinje folkhögen en skola vilket gör att musikspelandet kan leda till utbildning inom en folkrörelsens regi. Istället för att som idag bygga särskilda musikhus eller replokaler så att rockmusiken isoleras från övriga verksamheter, borde i framtiden man skapa kulturhus där man har samlat alla estetiska verksamheter:

"Det skulle vara fruktbart hade ett hus med olika ABF-

om man

verksamheter, att det inte bara fanns rockmusik, utan att det också

fanns teater, foto, måleri, skrivarverkstäder. Så att man fick komma

i kontakt med andra uttryckssätt"

Framtidens informationssamhälle kommer att kräva stor språkförståen else och kunskap om olika kulturer. Kunskaper bl.a. kan fås som genom musiken:

"Oavsett hur framtiden kommer att bli så kommer det

att vara oerhört viktigt hur man kan uttrycka sig, så att den språkliga övningen och att hitta nyanser och uttryck för det det är otroligt man menar, viktigt".

Kopplat till musikverksamheten finns bandens behov till spelningar. Att bara repetera utan chans till att få möta publik, kan inverka menligt en bandets möjligheter att utvecklas, både musikaliskt och samarbesom ett tande kollektiv. De olika studieförbunden och ABF har försökt att anordna spelningar och även rockbandstävlingar för banden i musikverksamheterna:

"ABF har tidigare haft rockstafetten, har haft rocktävlingar,

man det har man lokalt också. Det är ju inte själva tävlandet är det som viktigaste. Det ska hellre kunna ett ställe där kan prövara man va på, där också förhoppningsvis kan få möta publik även man en om man är amatörrockare

Förbundsexpeditionen kan likaså fungera spindel i ett nät där olisom en ka avdelningar och distrikt kan ha utbyte mellan olika rockband:

254 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

"Det är bra för banden och för dom som leder musikverksamheten n . Inför framtiden är det viktigt att musikledama arbetar med musiksom verksamheten möjlighet till utveckling så att de orkar att inspirera och ges ta till de ungdomar vill uttrycka sig genom musik: vara som

"Att det finns möjlighet till pedagogisk och musikalisk utveckling

för dom håller i det och leder rockmusikverksamheten och ocksom så diskussion vad vi från vår sida tycker är viktigt att uppen om mantra".

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet

6 Musikverksamhetens utformning

I förra kapitlet presenterades studieförbundens folkbildningsideologiska

perspektiv på och organisering rockmusiken. Arbetet med rockbanden av utförs av musikansvariga inom de olika studieförbunden. De är sammantaget en yrkesgrupp med en stor kunskap rockspelandets specifika om processer. Hur har då rockspelandet organiserats i studieförbundens regi Jag kommer nedan att presentera Studiefrämjandets musikhus, Tryckeriet, och ABF och Fryshusets musikverksamhet. Dessa verksamheter ger en bra bild av hur rockmusikverksamheten har kommit bli att en genom-

tänkt Verksamhetsinriktning hos de olika studieförbunden. Det samti-

är digt exempel på att större distrikt och avdelningar har de resurser som

krävs för att bedriva seriös och folkbildningsmässig musikverksamhet,

en något som mindre och därmed ofta resursfattigare avdelningar på små orter har svårt att åstadkomma. Som ett exempel hur det kan se ut landsorten fungerar exemplet från Medborgarskolan i centrala Umeå.

Medborgarskolan

För att få ett exempel på hur musikverksamheten kan utanför vara storstadsområdet har Medborgarskolan i Umeå undersökts. Materialet visar

att förutsättningarna och Verksamhetsinriktning kan skilja sig mellan

mindre avdelningars prioriteringar och de större i storstäderna. Till skill-

nad från Studiefrämjandet

som har en stor verksamhet i Umeå har

Medborgarskolan idag inte någon speciellt omfattande musikverksamhet. Verksamheten har minskat till att inkludera 3 musikgrupper under verksamhetsåret 1995/96, från att under tidigare år ha varit betydligt större. Under verksamhetsåret 1991/92 hade 33 musikcirklar, verksamhetsman året 1992/93 fanns det 12 musikgrupper, under år 1993/94 20 grupper och under år 1994/95 återfinns det 10 band i musikcirkelverksamheten. Variationen och den nedgången beror på Medborgarskolan senare att har varit tvungen att skära ned på verksamheten kostnadsskäl samtidigt av som man har prioriterat verksamhet och då speciellt språkkurser. annan Medborgarskolan hade tidigare ett musikhus i område i Umeå och ett

en anställd musikhandläggare arbetade med musikcirklama, skötte

som huset och administrerade verksamheten. I musikhuset fans det plats för omkring 10 rockband. Varje medlem betalade 100 kronor månad i loper kalhyra. Verksamhetens kostnader ökade dock grund hyresökningav

256 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

och inköp utrustning. När behövde renovera och isolera lokaar av man lerna lägga ned verksamheten i musikhuset. Man sålvar man tvungen att

de även inspelningsutrustningen när huset lades ner. De rockband som

har haft musikcirklar efter nedläggningen har själva ordnat sina rep-lokaler. Detta är ett skäl till att de inte är så många. Erfarenheterna är dock att stora musikhus med Hera band som delar lokal samtidigt innebär organisatoriska problem. Schemaläggning och att dela utrustning visar sig svårt att planera inte banden t.ex. håller sig till om de planerade tiderna. När musikhuset igång satsade man på att vidarevar utbilda musikhandläggama. Möten med studiecirkelledama och ibland med banden hölls också med jämna mellanrum för att tala om vilka krav ställs musikcirklama och vad de kan kräva av studieförbundet. som Helgkurser för cirkelledama är även ett inslag i cirkelverksamheten. De rockband vill starta studiecirkel ges klara instruktioner om som en vad krävs dem, säger Lillemor, konsulent, centrala distriktet i som av Umeå:

"De får instruktioner vad studiecirkel är för nåt och sedan om en

får de information att verksamheten utvärderas och att det kan

om komma och kontrollera verksamheten en

Målet med musikcirkeln är dock kopplat till gruppens utveckling:

"Målet med musikcirkel är att det händer något med gruppen, en att dom utvecklas

Musikhandläggarna är under cirkelns gång beredda att komma in och hjälpa banden när de behöver hjälp:

"Ett band bad att hjälp med mikrofonteknik för de hade läst om

det i ett studiematerial

Det finns styrning innebär att banden skall använda sig av det stuen som diematerial finns så att de även förkovrar sig och inte enbart träffas som för att spela tillsammans:

"Man ska ha ett material så att de hela tiden kan förkovra sig.

Det finns bara vill spela, och då tror jag inte att vi är

grupper som rätt forum, inte något studieförbund

Musikhandläggama, själva spelar musik, är de håller i kontaksom som med banden och följer deras utveckling samt ger dem teorilektioner ten eller hjälp, exempelvis tips studiematerial. Yngre grupper beannan om höver naturliga skäl deras hjälp i större utsträckning än rockband som av har äldre medlemmar. Banden gör inspelningar på porta-studios eller i nåinspelningsstudio i staden för att redovisa sina musikcirklar. gon

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 257

Det anses dock angeläget att ta emot ungdomar, och då företrädelsevis pojkar och unga män, när de vill starta cirkelverksamhet. En anledning är att musikspelandet kan ses som en förebyggande verksamhet. När ungdomar bereds möjlighet att syssla med något konstruktivt på fritiden minskar deras behov av att vara ute på stan på kvällar och helger. Det brottsförebyggande rådet i Umeå brukar sammankalla studieförbunden och politiker vid möten för att diskutera ungdomarnas situation. Att ungdomar ska kunna erbjudas en konstruktiv fritid är ett framträdande mål med verksamheten. Det finns planer på att återigen försöka hitta ett hus som skulle kunna fungera som bas för musikverksamheten. Ett problem med att finna nya lokaler för musikverksamheten är att de måste vara i avskildhet så att musiken inte stör omgivningen. Anledningen till att man skulle vilja bygga upp musikverksamheten igen är att de som spelar rockmusik är en viktig målgrupp för studieförbunden:

"Det är ju ofta pojkar som inte har någon föreningsvana som spe-

lar rockmusik".

Under tidigare år när musikverksamheten var betydligt större anordnade man spelningar för rockbanden. Under konserterna kunde fyra till fem lokala band få chans att spela inför publik. De fungerade under kvällen som förband till ett professionellt och känt band som på detta sätt drog publik till spelningen. I en tidigare rocktävling, där banden fick skicka in bandinspelningar till jury, fick från Umeå med ett tjejband senare en man som vann Sverigeñnalen och fick åka på turné i England samt spela in skien va.

Från det att studieförbunden fick "en påse med pengar och ñck större

frihet att prioritera olika verksamheter, har man i större utsträckning behövt argumentera för de estetiska verksamheternas betydelse. Det är dock de mer traditionellt kvinnliga cirklarna, exempelvis knyppling som man har behövt argumentera för. Musikverksamheten har inte kritiserats riktigt samma sätt.

intervjuformulär och arbetsplan

Medborgarskolan i Umeå använder sig av ett intervjufonnulär för musikcirklar och en arbetsplan. Studiecirkeln utvärderas utifrån de uppställda mål som angavs av bandet. Intervjuformuläret är relativt omfattande och innehåller 32 olika frågor. Formuläret kan indelas i olika teman. Det första temat handlar om rockbandets historia, hur det bildades, utbyte av medlemmar och hur länge det

258 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

har funnits, hur många gånger i veckan medlemmarna träffas samt hur man tycker att gruppen fungerar. Det andra temat behandlar frågor rörande relationen mellan rockbandet och Medborgarskolan, hur det kom sig att de började som musikcirkel hos Medborgarskolan, hur man upplevt kontakten med Studieförbundet och om den borde vara annorlunda. Under det tredje temat ställs frågor om hur repetitionema och musicerandet ser ut i bandet, om man gör egna låtar, vem eller vilka som gör vad

och om man använder något studiematerial. Det fjärde temat behandlar

rockbandets framtidsplaner, vilka mål man har med sin verksamhet, om

man har ett budskap med musiken och om bandet tillhör någon speciell

genre samt om medlemmarna har speciella idoler eller favoriter. Det femte och sista temat i intervjuformuläret behandlar graden professionaav lism och vilka utvecklingsplaner banden har, om och i så fall hur ofta man spelar ute, vilka slags spelningar man har haft och hur man vill arbeta vi-

dare samt vad man skulle vilja ändra på.

Alla band som startar en musikcirkel skriver en arbetsplan. Den är utformad så att rockbandet tvingas reflektera över vilket syfte och mål man

vill uppnå under den aktuella cirkeln. På så sätt kan arbetsplanen använ-

das till att i efterhand utvärdera de processer och det lärande som skett

under cirkelns gång. Arbetsplanen delas in i mål/syfte, cirkelns innehåll

teori/praktik, material böcker/övrigt, samverkan med andra cirklar, fö-

reläsare etc. inom Medborgarskolan/Övriga, miljö lokal samt om stu-

diebesök eller annan verksamhet är till gagn för cirkeln. När studiecirkeln är slut är det meningen att banden skall utvärdera denna utifrån den arbetsplan de skrev vid dess början. Ett av banden utvärderade sin cirkel följande sätt:

"Vi har lyckats bra och speciellt med det musikaliska samspelet mål/syftel. W har hittat en ambitionsnivå som passar alla i gruppen. Det kan vara viktigt för att hålla ihop en musikgrupp samspel och kommunikation mellan deltagarna . Det material vi använder

oss av är våra egna skrivna låtar som vi tycker är mkt. bra an-

vändande av material På övrig fritid har vi i mån tid skrivit

av vårt material för att under vår cirkeltid få ägna åt att spela beoss skrivning av arbetet i cirkeln . Vi vill gärna fortsätta att arbeta som

vi gör nu diskuterat hur vi vill fortsätta arbetet i cirkeln .

En preliminär tolkning när studieförbunden använder sig en arbetsplan av som utgår från studiecirkeln snarare än bandens egna utveckling är att det finns en risk att bandens reñexiva lärande sin utveckling komom egen mer i skymundan.

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 259

Studiefrämjandet, musikhuset Tryckeriet i

Sundbyberg

Tryckeriet är Studiefrämjandets musikhus i Sundbyberg. När Tryckeriet byggdes för tio år sedan gick Sundbybergs kommun i borgen för lånen. De delñnansierade verksamheten ett tag. Idag är lånen betalda och Studiefrämjandet står för hela verksamheten och alla kostnader. I huset finns 14 rep-lokaler och ett fyrtiotal band. Musikhuset är öppet kl. 10.00-22.30 varje dag. Banden får en nyckel till sin rep-lokal och kan ha sina privata instrument kvar i lokalen. Lokalyran subventioneras gestudiecirkeln och är 850:-/månad. nom Lokalerna stängs med tidlås eftersom tryckeriet inte är bemannat varje kväll. På tryckeriet arbetar två musikhandläggare, Mats Lodén och Fredrik Bergström. Tryckeriet brokig samling band i olika åldrar. I lokalerna finns hyser en tonåringar företrädelsevis spelar speed-, trash- och deathmetal, säger som Fredrik:

"De är ganska intressanta. Man brukar tala om musik som en geföreteelse. De står nästan utanför det och är nästan en mensam subkultur i musikvärlden. Dom är inte intresserade av nåt annat. När det anordnas clinics och workshops och vi tar hit någon bra musiker är de inte intresserade. De gör sin egen grej. "

Dessa band, representerar den senaste utvecklingen inom hårdrocksom kan sägas utgöra musikalisk subkultur som har börjat omdeñniera en en populärmusiken:

"I trash talar egentligen inte takt och rytm och harmonier, man om

det handlar olika former kraft och energier De sa-

snarare om av ju att de får ut så mycket de har inom sig, ett utlopp". ger som Denna form växer snabbt bland ungdomar och när tryckeriet anordnya trash-metal galor kommer det många åhörare. Fredrik tycker att det nar mycket att möta ungdomarna inom hårdrockkulturen och tycker att ger det går bra att möta dem vågar se förbi hårdrockkulturens uppom man seendeväckande stilattribut:

"Det är det roligaste att göra att anordna trashgalor. När man tittar på dem de livsfarliga ut. De värsta snubbama, men de är ser så djävla snälla. Man kan säga till dem som en djävla pappa; Ja, vi dricker ingen öl i lokalerna, så dom tar jag. Javisst säger dom. Här får ni stage-diva och gör vad ni vill men vi röjer och river ingenting

260 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154 i

En annan grupp band spelar och medlemmarna är i åldern 18-30 covers år. Dessa band kan ibland bestå av ett kamratgäng som fortsätter att träffas när de har blivit äldre för gång i veckan sociala skäl fast att repa en av de har yrkeskarriärer och familjer som tar upp det mesta av deras tid. Man har från Tryckeriets sida gjort försök att stödja invandrarband,

bland annat afrikanska, vilka många gånger inte har instrument och

egna därför kräver extra resurser. Genom ett speciellt tjejprojekt har idag också flickor och kvinnor man

i åldern 15-40 år spelar i olika band se nedan.

som Fredrik Bergström har arbetat sammanlagt under nio år med att lära ut musik till ungdomar. Han arbetar som musikalisk fackman på halvtid. Fredrik är trumslagare och är också musiker och är ofta ute och spelar. Under intervjun berättar han att sättet att arbeta med ungdomarna och musikcirklama har förändrats mycket under årens lopp:

"När jag började på Studiefrämjandet hade vi olika obligatoriska studiematerial som deltagarna jick välja att använda i sin studiecirkel. Det var obligatoriskt till alla deltagarna i cirkeln och till

varje bok fanns det en kassett. Det var ju enorma Och det

summor

var ju inte speciellt många som använde sig det. Det fanns

av egentligen ingen pedagogik i det, bara tjusig tanke." en Idag baseras studiecirklama på bandens eget sökande efter musikalisk kunskap och frivillighet. Musikhandläggarens uppgift är enligt Fredrik:

"Vår uppgift är att uppmuntra och stimulera banden att själva ta

reda på vad de vill lära sig. Grupperna kan även skaffa eget mate-

rial de tycker är bra och så betalar Studiefrämsom genom oss jandet för det. En annan skillnad är att vi förr i större utsträckning gick in och hjälpte banden rent praktiskt i rep-lokalerna. Idag arbetar banden självständigt. Arbetet idag bygger mycket på att man har en personlig relation med banden Det ekonomiska läget är idag annorlunda mot tidigare, dels ñnns det rr1indre pengar; dels har statsbidragen förändrats: "På nio år har det hänt mycket för studieförbunden generellt. Om

man tittar på det idag, då kunde man tälja guld med kniv, det fanns

jättemycket pengar Statsbidragen är annorlunda. Nu blir stödet mindre för varje år medan många saker blir dyrare Den ekonomiska situationen gör att personalen försöker få verksamheten att fungera så bra som möjligt men utan tid och att försöka utresurser veckla densamma:

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 261

"Vad ska göra, vårt musikhus har funnits i tio år. Ska vi bara

man

låta det jinnas i den form vi har eller ska vi ha visioner att gå

som vidare med och hitta på nya projekt

tjej-projektet

Tryckeriet startade för ett och ett halvt år sedan ett tjej-projekt som byggde på att det bara skulle tjejer spelade och fungerade som handvara som ledare, dels för att få ñer flickor intresserade av att spela, dels för att bredda valet av funktion i ett band som ofta är att fungera som vokalist. Projektets ledstjäma var att få flickor att börja spela ett instrument för att sedan börja spela i grupp. Projektet tilldelades Tryckeriets största lokal och skulle vara för ñickor som var nybörjare. "Det är variant på vad tidigare hade på frysen och kallade en man

för Electra. Vi gick ut till skolor; främst då på gymnasiet. W har haft

kurser under ett och ett halvt år på alla instrument. Tjejerna bildade sedan egna band när de började lära sig att spela Skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller musikspelandet är, enligt Fredrik, att spelandet fungerar mera socialt för flickor samtidigt som de lyssnar till helheten. Genom tjejprojektet har det bildats band som remer par på Tryckeiiet.

läroprocesser i rockmusiken

Musikens läroprocesser måste förstås utifrån enskilda individers olikheter och vad spelandet betyder för dem. Musik handlar dock om att alla är viktiga för slutresultatet. Varje låt som spelas är beroende av en helhet där varje medlem bidrar med sitt kunnande. Det är därför speciellt viktigt i musikcirklar att samarbetet i gruppen fungerar: "Att fungera i har en stor betydelse. Det handlar om att gogrupp sin lilla grej i bandet för att det ska fungera. Olika ambitioner; ra förutsättningar och inställningar gör att musiken betyder olika för

olika människor och därmed ger olika former av lärande".

262 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

att ge stöd och uppmuntran till banden

Fredriks arbetsuppgifter består av att ge olika slags service till banden på Tryckeriet. Han har även individuella lektioner i trurn- och slagverksteknik. En servicefunktion är att hjälpa nybörjare musikaliskt, en annan att hjälpa och lära ut hur man gör inspelningar en porta-studio. Fredrik håller koll på att den lånade utrustningen är hel och fungerar även som vaktmästare i lokalerna:

"Det handlar mycket om att vara tillgänglig. Det kan nästan vara vad som helst".

Fredrik menar också att det ingår i hans roll trots att det är utanför hans arbetsuppgifter att gå och lyssna när något band spelar ute: - "Jag bor själv i Sundbyberg och utan att jag har gett ut mitt tele-

fonnummer så vet alla det. Och det är på gott och ont. Ibland känns

det som om man har 24-timmars jour".

Fredrik har märkt att han även blir förebild för vissa av ungdomarna:

"Som musikhandläggare får man olika slags relationer till de yngre killarna, en del är reserverade medan hos andra får man en god kontakt. Det händer att man sitter och pratar med dessa om saker som rör arbete och livet allmänt sett". Personalen på Tryckeriet vill att banden ska sköta både studiecirkeln och samarbetet med de andra banden i rep-lokalen självständigt. De är dock beredda att in och medverka till att konflikter löses när detta behövs:

"Huset är öppet sju dagar i veckan och de tre banden får komma överens om hur de ska fördela rep-tillfällena. Jag lägger mig bara i om det skulle råka bli nåt bråk". Fredrik märker också när det börjar gnissla i ett band och går då in och försöker hjälpa till. Genom personalens närhet till banden upptäcks ogentligheter snabbt och kan åtgärdas innan de har hunnit bli allvarliga:

"En gång hade vi ett band som hängde Svenska flaggor med upp nåt djävla hakkors. Jag kastade inte ut dem direkt. Jag alla rev ner grejerna och förklarade vad som gällde här. Det är nog enda gången jag har blivit arg på nån". En gång blev det exempelvis en konflikt när två svenska band delade replokal med ett afrikanskt band nästan inte pratade svenska. För som Fredrik handlade det att försöka få två olika kulturer att mötas:

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 263

"Det lite gnissel. Det var rätt bra. Man kunde gå in och jag bevar hövde bara där. Jag det bästa är ju ni kan lösa det här. vara sa, om

Jag satt där och så kunde de snacka sig fram till lösning på pro-

en blemet".

Det nära arbetet med banden i musikhuset gör att personalen fungerar och musikaliska förebilder samtidigt som de kan behålla en som vuxna insyn i ungdomsvärlden. Fredrik använder sig av de erfarenheter som han har gjort som musiker under årens lopp, dels i det konkreta arbetet med banden, dels genom den insyn och de kontakter han har i musikbranschen. De ñesta banden repar en till tre gånger i veckan. Det finns en mindre kö till rep-lokalema men den är inte speciellt lång genom att det finns en naturlig omsättning i systemet. Dessutom har inte ett band som inte är aktivt råd att betala för en tom lokal:

"Hur ofta spricker inte ett band Hyran gör också att man inte be-

håller lokalen om den inte behövs

work-shops och utbildningar

Tryckeriet anordnar med jämna mellanrum clinics och work-shops samt ett bransch-seminarium. Seminariet består av föreläsningar om musikbranschen och handlar om allt från generella frågor till juridiska frågor om skivkontrakt. Utbildningar genomförs efter behov. Det tillhör personalens arbetsuppgifter att göra bandmedlemmama intresserade av att olika utbildningar. Tryckeriet brukar använda sig av Janne Bark, en gitarrist som bla spelar med Ulf Lundell, i sina musikseminarier. Genom hans långa erfarenhet inom musikbranschen kan han förutom att lära ut musik, svara på frågor om musikbranschen. Det är vanligt att seminarieledarna brukar lyssna på banden och ge synpunkter och vad de tycker om låtarna. Banden uppskattar att de får råd och tips erfarna musiker hur de ska spela och arav sina låtar. rangera På Tryckeriet ñnns också videokameror som lånas ut till banden vid behov. Man hade även tänkt installera en redigeringsstudio men det föll av ekonomiska skäl. Videokameroma används till att filma banden när de uppträder. De olika seminarierna ñlmas för att kunna ses och användas som läromedel av den som så önskar. Tryckeriet har periodvis ett samarbete med Tre Backar i Stockholm för att ordna speltillfällen. Enligt Fredrik har musikspelandets kultur föränd-

264 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

rats så pass mycket att dagens band kräver än att spela på galor unga mer anordnade av studieförbunden och som inte attraherar någon publik i större utsträckning:

"Det funkar inte längre att ha klassiska studieförbundsspelningar, att man hyr folketshus och ett PA sånganläggningl Det är ju ing-

en som går dit och lyssnar Man kan inte göra spelning för en sakens skull och för att döva sitt dåliga samvete

Ett bra exempel ett lyckat arrangemang var när man i maj 1996 anordnade en jubileumsspelning för tolv av Tryckeriets band på krogen Lorry i Sundbyberg:

"Varje band fick spela var sin låt. Vi ordnade ett bra PA och ljus

och tejpade med en 16-kanals mobil studio. I september kommer

det ut på CD dokumentation i fem hundra till tusen

som en exemplar. Det är djävligt kul

Musikhuset har en social funktion för de spelande ungdomarna att genom de kan mötas och lära känna varandra i cafeterian. Medlemmar från olika band kan lära känna varandra i cafeterian men genom gemensamma spelningar skapas ett tillfälle för dem att stå och och höra på de övriga banse den. De band som repar på olika dagar chans att träffa varandra. ges en Tryckeriet har ingen egen inspelningsstudio. Studiefrämjandets andra musikhus på Roslagsgatan har dock satsat på att bygga studio. en Tryckeriets band kan boka tid i den och för ett bra pris. Tryckeriet kan emellertid erbjuda porta-inspelningar för demos. Fredrik kan också hjälpa band att hitta studios för inspelningar genom sina branschkontakter. Tryckeriet anordnar seminarier ibland med andra distrikt och byter band, så att de lokala banden får en chans att spela i andra städer.

material till musikcirklarna

Det finns en beredskap och studiematerial till de band är i behov som av detta. På Tryckeriet finns ett tjugotal instruktionsvideos banden kan som låna. Studiefrämjandet stödjer även ekonomiskt de band som hittar böcker som de har användning för. Det kan då röra sig om allt från studiematerial till att köpa låt- och harmoniböcker med kända band. De allra flesta banden gör dock sin egen musik och är mer intresserade semiav narier i första hand. Andra band är intresserade att personalen sina av ger synpunkter på hur det låter:

"En del band vill kommer in och lyssnar och feedatt man ger back".

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 265

Under läsåret 1995/96 har man anordnat en rad seminarier bland om annat slagverk:

"Själv har jag som är skolad i funk, jazz och fusion tagit hit

en trumslagare, en brutaltrummis för att visa att kan spela på man ett annorlunda sätt än mig. Han läser inga noter men är en bra trumslagare

Sångseminariema är populära och vänder sig till alla som spelar. På sång-

seminarierna kommer därmed alla från bandet till skillnad från gitarrseminariema, då bara de spelar gitarr kommer: som "Det kan då bli lite gitarr-tävling under seminariet".

Det som är bra med musikverksamheten är att den är självklar och att den är tillgänglig för vem som helst. Det blev tydligt för Fredrik när han studerade och spelade musik i New York:

"När jag berättade om hur vårt musikhus fungerade var det som en utopisk dröm för dom. I det perspektivet är ju vårt musikhus bra, vi har lokaler och utrustning och alla som vill kan komma hit. Förr eller senare kommer man in här". På Tryckeriet anordnas en musikledarutbildningen som är obligatorisk. Mats håller i den och den handlar inte bara vilka skyldigheter banden om har när man har studiecirkel utan också om vilka rättigheter man har till olika stöd i form av studiematerial, spelstöd och annan hjälp.

utbildning för musikhandläggarna

Musikhandläggama erbjuds vidarutbildning, dels inom gemensamma Studiefrämjandet som dock inte rör Fredriks arbete speciellt mycket, dels kurser som kan ses som fortbildande vad gäller att handleda band i musikcirklar. Alla musikhandläggarna från hela landet inom Studiefrämjandet brukar träffas en gång per år:

"Musiktrafama är lärorika, man får se hur andra distrikt och mu-

sikhus har ordnat sin verksamhet och se vilka som har bra resurser 7 .

266 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

inför framtiden

Fredrik anser att det borde utvecklas ñer alternativ för band som har kommit så pass långt i sin utveckling att de kan behöva teoretisk förståmera else av sitt spelande:

"Att lära sig i mer organiserad form borde utvecklas för de som har behov av det, en slags friskola för musik vore kul att utveckla. En

utbildning som har lärare som själva spelar ute

Han menar också att det är dags att beslutsfattarna inser att musikspelandet har blivit ett vanligt och stort fritidsintresse hos ungdomar. Det borde ges ytterligare resurser grund av dess stora betydelse under uppväxtåren: "Ungdomars musikintresse är ingen fluga utan har kommit för att

stanna. Samtidigt satsas det fortfarande på traditionella fritidsva-

nor t.ex. idrotten, man har inte hängt med i ungdomarnas förändrade fritidsvanor".

ABFs musikverksamhet i Fryshuset

Hans Lindgren är rockmusikansvarig för ABF, Stockholm och studierektor rockmusikerlinjen som är ett samarbete mellan ABF, Fryshuset och Birka folkhögskola. Han ansvarar för det samarbete mellan Fryshuset, där han är medlem i dess styrelse, och ABF som har funnits sedan 1984. Dessutom är han direktör för ABFs och Fryshusets gemensamma bolag, Heatwave recording, som äger teknik och studio och som producerar en del material. Utöver detta är han för tillfället ordförande i Scan-bit, ett

nordiskt samarbete se nedan.

ABF och Fryshuset har en väl fungerande musikverksamhet som har funnit en väl avvägd form under årens lopp. Verksamheten gynnas dessutom av att Fryshuset har förstått musikens vikt under ungdomsåren och därför stödjer den med 1,5 miljoner årligen. Trots att studieförbundens musikverksamheter har utvecklats både volym- och kvalitetsmässigt borde musiken stödjas ett bättre sätt. ABF i Stockholm har skurit på bidragen till rockbanden säger Hasse Lindgren:

"Man satsar fortfarande lite på rockmusiken inom studieförbunden.

Man använder rockmusiken som en mjölkko Ungdomars musikspelande missgynnas även starkt av att reglerna för studiecirklar har ändrats till att utgå från deltagartimmar, menar Hasse:

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 267

"Rockmusiken får ta stryk när man har börjat att räkna deltagartimmar att det är i varje cirkel. Det är återgång till det genom en

tänkande hade när SÖ ansvarade för det. Det fina

man när man gick ifrån SÖ och till folkbildningsrådet sån här kvalitavar att en

tiv och kunskapsinlärande verksamhet, faktiskt kunde komma till

stånd när man inte räknade deltagare utan resultat, vad det betyder för människan Det nuvarande bidragssystemet riskerar att studieförbunden i större utsträckning inriktar sig mot verksamheter som kan utföras i stora grupper:

är idag tillbaka till att man vill ha datacirklar eller språkcirklar där man får plats 20 deltagare därför att det ger mer i konkurrensen mellan studieförbunden

verklighetsprincipen

I samband med att bidragssystemet förändrades och avreglerades och folkbildningsrâdet övertog från SÖ, började iABFs musikansvaret man verksamhet att utgå utifrån ett helhetsperspektiv läroprocessen hos en grupp människor i en studiecirkel. Ett lärande som även finns utanför replokalen och själva studiecirkeltiden. Cirkeldeltagama har möjlighet att skriva när antingen repeterar eller träffas för att nåt sätt göra upp man något i anknytning till studiecirkeln för att föra processen vidare. Genom att läroprocessen även existerar utanför cirkelsituationen och att musikens kreativa och skapande process inte kan styras till att gälla under lektionstid togs begränsningarna bort att man bara får repa två kvällar i veckan under tre lektionsstimmar:

"Vi försöker hela tiden göra ungdomarna medvetna om att det är en läroprocess som de går igenom och att det här år något som man måste göra hela livet. Lärandeprocessen för att bli musiker pågår hela livet".

Denna form för musikcirklarna som utgår ifrån vad deltagarna vill lära sig gör, att ungdomarna själva styr och leder kunskapsprocessen samtidigt som ABF kan kontrollera att cirkeln sköts utifrån bandens planering:

fick ungdomarna att sätta sig ner och försöka bli medvetna om

och uttrycka vad de ville lära sig och vad de skulle utveckla. När banden lämnar in bandplaneringen kan de få tillbaka den för att ut-

veckla den, så att de måste tänka och formulera sig en gång till

Fryshuset saknar idag en scen, vilket gör att scenframställan inte är en na-

268 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

turlig del i cirkeln. Detta kommer dock att förändras när de nya lokalerna blir färdiga. Hans Lindgren hoppas då att ABF kan samla alla band som finns i innerstaden för att skapa en reell mötesplats. Han planerar att starta en rockklubb när det nya huset är klart för att ge musikerna möjligheter att mötas efter repen:

"Att vi skapar ett ställe där man kan trajfas efter repen. På det stäl-

let ska ABFs egna band, band från landet men även internationella band kunna uppträda. Där både amatörer, semi-professionella och professionella musiker ska kunna mötas

Hans arbetar för att uppvärdera rockmusiken tillsammans med den kvinnliga musikhandläggaren som träffar de olika banden kontinuerligt. I detta arbete ingår att få studieförbunden att inse vikten av denna typ av verksamhet och att man har ett långsiktigt perspektiv på vad man vill åstadkomma. Ett skäl till att dessa frågor är viktiga, är att musikens funktion i dagens mediesamhälle blir allt viktigare. Studieförbunden måste också i allt större utsträckning utbilda de unga musikerna till att klara av mötet med den hårda musikbranschen:

"Jag är ABF -are genom att jag tycker vi gör ett bra jobb med musiken men jag delar inte ideologin att man inte ska låta ungdomarna sikta mot att slå igenom. Branschen år hård. Ungdomarna måste lära sig genom att känna på verkligheten. Branschen måste även lära sig att betala tillbaka till musikerna och varför inte till studieförbunden

musikcirkelutbildningarna

ABF har som krav att banden ska delta i de musikcirkel- och bandutbildningar som erbjuds. Man erbjuder idag tre olika sorters utbildningar. Steg l är för bandets cirkelledare eller någon utvald i bandet som tar ansvar för att föra informationen tillbaka till övriga bandmedlemmar. Under kursen får de träffa andra musiker, vilket ofta injektion. Deltagarna får är en en även lära sig hur man gör porta-inspelningar och undervisas om hörselskador. Ett ytterligare moment är att sätta ihop en låt med okända musiker. I steg 2 är hela bandet med och då fokuseras utbildningen på gruppprocessen. Gruppen ska då vara förberedd att in i en studio och spela in: står för en kunnig tekniker som jobbar och producerar Och det gäller att vara färdig eller inte färdig, man lär sig att man inte hin-

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 269

än kanske två låtar på åtta timmar. Och göra det bra och ner mer hinna med att mixa Steg 3 bygger på föreläsningsform där ABF försöker rikta utbildningen, tex till de som är intresserade av PA-kunskap, eller de som är intresseramarknadsföringsfrågor. de av sångteknik eller ABF håller även på att producera ett nytt ensamblematerial utifrån erfarenheterna är gjorda rockmusikerlinjen istället för det gamla som studiematerialet, Rockskolan.

musik och ungdomskultur

Genom att delta i musikverksamheten och möta andra ungdomar tillhörande andra kulturer Fryshuset kan ungdomarna bli medvetna om sin ungdomskulturella tillhörighet och vad den står för. Denna insikt och kunskap måste dock ungdomarna själva dra, den kan inte studieförbunden bestämma över utan bara bidra till:

måste bli medvetna om behovet att definiera sig själv och sin

grupptillhörighet för att man ska kunna relatera till gruppen egen

och sedan kunna lämna den. Ungdomar behöver den fasen

folkbildning och rockmusik

Lindgren anser att det folkbildningsmässiga med musikcirklama är att man går tillbaka till ursprunget, man samlas för att söka kunskap och man gör det tillsammans oavsett om man har en bok eller inte. Det är grundläggande, det behövs resurser för att träffas. Musikcirklamas starka betoning av gehörsspel är en viktig folkbildande aspekt: "Jag har den åsikten att lära sig musik på gehör är ett sätt som skamusiker har större kontakt med sitt instrument än de som par som går via noter. Det handlar inte om genre, gehörsmässig musik oavår den nutida folkmusiken. Och därmed är det folkbildsett genre ningsmässigt, Det är framsprunget från människors behov av att musicera och uttrycka sig". En ytterligare folkbildningsaspekt är att spelandet organiseras av ungdosjälva. Rockmusiken står därigenom för något traditionellt inom marna folkbildningen. I framtiden måste man lämna genreindelningen och ansvara för all mu-

270 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

sik genom att det populärmusikaliska fältet förändras så snabbt, anser Hasse. Technomusiker spelar till exempel inte i band utan jobbar i projekt:

måste bli flexibla i framtiden. Vi måste inse att det händer

mer mycket nya saker med rockmusiken

scan-bit

SCAN-BIT har funnits som ett samnordiskt projekt under sju år. Genom projektet har musiker från de nordiska länderna fått repa ihop under en vecka för att sedan uppträda under Roskilde-festivalen. Samarbetet med Roskildefestivalen varade under 4-5 år. Idag har man förändrat denna idé till att man skickar nordiska musiker till olika länder varje år. Under 1996 spelar man på Island under en veckas tid. Målet är att skapa ett möte mellan nordiska musiker och skapa ett kontaktnät.

Musikcirkelverksamheten i Fryshuset

Musikverksamheten har integrerats efter sina villkor, exempelvis används i liten utsträckning påtvingad litteratur. Läroprocessen är kopplad till musikspelandet och ses utifrån ett helhetsperspektiv där bandet får planera och redovisa sin aktivitet och utveckling terminsvis. ABF i Stockholm

använder sig av så kallade banddagböcker för detta ändamål se nedan.

ABF utvärderade sin musikverksamhet under verksamhetsåret 1992/93. Totalt spelade då 310 personer från 15 år och uppåt i 66 olica ka band. De allra flesta var i åldern 22-25 år, medan de riktigt de i unga, åldern 15-18 år bara utgjorde ett fåtal. Männen dominerar musikverksamheten stort. Av det totala antalet deltagare var 260 män och 50 kvinnor. Beräknat i procent var männens andel 84 och kvinnornas andel 16.

Att så många rockspelare är äldre kan tolkas att studieförbundens

som verksamhet dels upplevs så positiv att väljer att fortsätta sitt man engagemang inom dess regi, dels att banden genom studieförbundens verksamhet ges en möjlighet att kunna fortsätta med sitt spelande och utveckla detta som en kontinuerlig fritidssyssla och hobby.

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 271

Figur Ãldrar hos deltagarna i musikverksamheten

136 140 120 100 80 60 40 26 20 O 15-18 19-21 22-25 31-35 35- Ålder Källa: ABFs utvärdering 1992/93.

Rockverksamhet kräver en rad resurser, i form av instrument och utrustning. Det viktigaste är dock att ha en lokal där man kan repetera. Nästan alla band inom ABFs verksamhet delar rep-lokal med ett, två eller tre andra band. Detta skapar givetvis en del problem. De problem som uppges är följande: städningen, lån av grejor utan lov förstörelse. Problem med reptider, kommunikationen mellan banden, etc." Jag tolkar de uppräknade problemen som en del av bandens sociala lärande. Att dela replokal innebär att tvingad till att lära sig att samarbeta om rep-tider vara och all den utrustning finns i lokalen, att respektera andra bands oliksom heter vad gäller och ungdomskulturell stil. Banden uppger också att genre samarbetet mellan banden fungerar bra, 270 av 310 personer svarade i utvärderingen att samarbetet är bra. De flesta cirkeldeltagarna delar lokal med minst 2 andra band, 185 peratt de ingår i ett band som delar lokal med två andra band. soner uppger 95 personer uppgav att de delade replokal med ett annat band.

272 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

Figur Antal personer som ingår i band som delar lokal

200 180 160 140 A 120 n t 100 a 80 I 60 40 20 0 inget band 1 band 2 band 3 band

Källa: ABFs utvärdering 1992/93.

De ñesta, 181 personer, att de spelade i ett band repeterar uppgav som ungefär två gånger per vecka. Medan 72 spelade i band personer som repeterar en gång per vecka och 43 personer ingick i band som repeterade tre gånger vecka. per

Figur Antal medlemmar i band och antalet repetioner per vecka

200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1/mán. var 1 /vecka 2/vecka 3/vecka 4/vecka 14:e dag 5 Källa: ABFs utvärdering 1992/93.

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 273

Cirkeldeltagarnas synpunkter på verksamheten kan delas in i två olika Synpunkter rör musikverksamheten är nästan odelat positigrupper. som va medan lokalerna som används kritiseras. Att lokalerna är och kan vara ett problem för musikverksamhet är ganska vanligt. Musikverksamhet ställer speciella krav de lokaler som används. Ett första och oavhängigt krav är att musikvolymen inte stör grannhusen. Ett annat är att rum och faciliteter är så stora att utrustning, PA-anläggning och förstärkare ryms. Hur många musikhus är inte placerade i olika industriområden eller i nedlagda fabriker Dessa lokaler paså sidan för musikverksamhet på grund av sin avskildhet från bosar ena endehus. Å andra sidan är de sällan utrustade med tillräckliga toaletter eller med ordentlig värme. Om musikhusen även är belägna avsides, ökar dessutom inbrottsrisken. Bandens synpunkter på ABFs information är nästan odelat positiv, 266 tycker att den är bra medan 31 personer tycker att den är dålig. personer Hur kan då de olika bandens deltagande i ABFs musikverksamhet beskrivas De representerar rad musikstilar, allt från rock och blues, en soul/funk afro och latin till hårdrock och death- och trashöver reggae, metal. Alla utom 48 personer spelade inför publik från ganska sällan till

gång vecka. Spelningama är många gånger inte speciellt inkomst-

en per bringande utan ett sätt för att överhuvudtaget få komma ut. 227 personer svarade att de skulle vilja ha hjälp av ett produktionsbolag då de bokar spelningar och tuméer etc. Av de inte hade ett behov av en sådan som hjälp själva fanns band antingen menade att de var bra att ordna som spelningar eller inte hade ett behov av hjälp därför att de inte spelar ute. Omkring 50 personer uppgav att de aldrig uppträder inför publik. Det finns dock ambition eller dröm hos många av bandens medlemmar att en lyckas, att slå igenom. Av de 161 personer som betraktade sig som amatörer, svarade omkring 100 personer att de hade en målsättning att bli semiprofessionella eller professionella. Nedan visas i figur 4 hur bandmedlemmama sin status och vilken målsättning de har inför ser egen framtiden.

274 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

Figur Medlemmars syn på om bandet är amatörer, semi-professionella eller professionella och vilken målsättning man har

180 , I Vi betraktar oss som: 160 IV: har målsättningen att 140 4 120 100 80 60 40 20 0 amatörer semi- professionella professionella Källa: ABFs utvärdering 1992/93.

Av alla cirkeldeltagare, 310 stycken, tyckte bara 5 personer att ABFs införande av verklighetsprincipen var mycket sämre ån den tidigare regelprincipen. Banden är också mycket positiva till kraven att de ska göra en skriftlig och musikalisk redovisning och utvärdering sina en av cirklar. ABFs krav att cirkelledaren ska gå ledarutbildning uppleven des också positivt. De ungdomar som har hunnit cirkelledarutbildningen, har spridit sina nya kunskaperna tillbaka till de egna bandmedlemmarna. Ett konkret resultat är att ledaren utbildats på att spela in en porta-studio, vilket kommer det egna bandet tillgodo.

banddagboken banden om sitt lärande

-

Alla band får skriva i en sk banddagbok där bandets olika aktiviteter under en vecka beskrivs. De banddagböcker som redovisas nedan är ett urval från ABFs musikverksamhet på Fryshuset under verksamhetsåret 1994/1995. Genom böckerna ges en översiktlig bild över bandets terminsvisa lärande samtidigt som medlemmarna tvingas reflektera över läroprocessen. Det är givetvis skiftande kvalite på dessa banddagböcker, från att vissa skrivs av bandets cirkelledare, till att de diskuteras igenom av bandmedlemmarna. En del är skrivna för hand och kanske fåordiga

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 275

medan andra är skrivna dator och har laserutskrifter. Många dagböckhar bärande tema vad som görs under bandens repetioner, antinger som redovisas vart och ett av varje repetionstillfälle eller vad som sker en veckovis eller under en månad. Repetionernas grund är, med en viss självklarhet att på olika sätt spela tillsammans, att lära sig nya låtar, antingen egenkomponerade eller andras. En del av banden ägnar dessutom mycket tid till att träna in olika detaljer i olika låtar, andra försöker kanske träna körsången eller utprova i vilken genre, eller i vilket grooupp ve särskild låt ska spelas Vidare ägnas tid att repetera in en reen

pertoar till kommande spelningar antingen man spelar ute sällan kanske

gång år eller termin eller ofta, gång i veckan eller i måen per ex, en naden. Att döma de språkliga skillnader som finns i banddagböckema av kan olika sociala bakgrunder hos de som ingår i verksamheten. I man ana böckerna beskrivs hur spelandet är intimt förknippad med andra kringliggande aktiviteter där banden utvecklar kringkunskaper, till exempel olika slags inspelningar, både med kassettbandspelare och i en inspelningsstudio. Genom studieo-inspelningar introduceras digitala inspelningstekniker vilket gör att datorn blir ett redskap. En del provar även att spela in rockvideos, andra videos för att inhämta kunskap medan andra ser band läser i musikböcker för att få en ökad teoretisk förståelse för musicerandet. Studieförbundens verksamhet med inriktning mot populärmusik sina utövare en rad viktiga multimediala kunskaper som kan anger vändas inom andra områden.

studiecirkeln och bandens utvärderingar

Att repetera repa är ingen homogen process. Repetitionernas art skiftar

mellan olika band och även mellan olika repetitioner. Spelandets process skiftar mellan progression, strävan mot att lära sig något nytt, och regression, behovet att vila ut i psykologisk mening och få känna trygghet. en Ett band började terminens spelande på följande rationella sätt:

"Planeringstraf hemma hos Mats: terminens låtar och lite snack vilket stuk det hela skall ha om

Efter den första planeringsträffen började bandet sina repetitioner:

"Ett första med mycket improvisationer och upptåg. Pass the rep Peas prövades bland annat i långsammare tempo. Svårt att om, riktigt gang, men idén är nog riktigt bra

Bandet spelar i där man använder blåsinstrument, vilket gör att en genre de repetitioner med att skriva ned blåsarrangemangen noter varvar

276 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

samt att lyssna på potentiella låtar att kunna ta med i repertoaren. Under terminen varvar sedan bandet med repetitioner och notskrivning. Instrumenteringen förändras, man provar dragspel på en del låtar i sökandet efter rätt sound. Under terminen slutar medlemen av gruppens mar, vilket gör att bandet mer eller mindre tvingas arrangera om låtarna:

"Peters avhopp gör att vi måste tänka på att få ett fylligt sound hela tiden. När bandet skriver ner sin utvärdering av studiecirkeln har bandet lyckats

vända en medlems avhopp till något positivt för sin utveckling:

"Terminen var lite svår i början, vilket berodde på att Peter hoppade av. Det var rätt svårt att tänka i spelandet, han lämnade ett om

viss tomrum efter sig, tycker jag. Samtidigt när det väl tog fart, så

fick hela bandet lite nytt liv efter detta. Det gällde att satsa lite ext-

ra och det tyckte jag att vi gjorde

Bandet tar även i utvärderingen upp hur repetitionema har fungerat "arbetsmässigt och hur de sociala relationerna har utvecklats. De skriver även om vad de vill bli bättre på till nästa studiecirkel: "Våra möten hemma hos varandra har varit bra, både socialt och arbetsmässigt; vi har fått gjort en hel del kring notskrivandet och

arrangemanget överhuvud taget. W har inte haft några egentliga spelningar; och detta måste vi fixa till nästa termin, det

sporrar trots allt rätt så mycket på repen

Hos ett annat band i en annan genre fungerar repetitionema som delmål mot en spelning som de ska ha längre fram under terminen:

"F eb: Repade in nytt material inför en spelning som skulle ske under mars. Mars: repade och samlade allt material under ett tak. Försökte att

hitta någon gemensam nämnare för att få lugn efektjizll

en men klang inför spelningen.

April: Efter spelningen brukar alltid luften gå bandet.

ur Maj: Skillnaden är att vissa känslor börjat att ta form. Börjar bli en del så att säga av oss

Redovisningen av terminen tyder på att spelningen inför publik att

- en chans att exponera sig är mycket laddad. Syftet med repetitionema är att förbereda spelningen. Efter denna nästan känsla att det kolges en av lektiva projektet, bandet, inleder en depressiv fas. Självkänslan och den egna förståelsen bandets musik har dock stärkts och musikens emotioav

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 277

nella innehåll förtydligats. Musicerandets process att vara ett kollektivt projekt, att utvecklas både tekniskt och musikaliskt samt emotionellt är tydligt när bandets utvärdering av studiecirkelterminen skrivs:

"Det känns att utvecklas hela tiden. Naturligt går det som gruppen

konjunktur, alltid känsla av en rörelse framåt".

som en men en Ytterligare ett band har lämnat hobbyspelandet, spelar ute kommersiella spelningar och får även ett skivkontrakt under terminen. På den här nivån ñnns seriositet gör att spelandet nästan uttrycks som ett aren som bete:

"Man kan säga att det har lossnat denna vårtermin, vi har haft en

del spelningar och fått skivkontrakt. Därför har repandet hela tiden anpassats till näraliggande projekt. Vi har blivit mer ejfektiva, del-

vis beroende på från spelningar måste funka

pressen som Repetitionema försöker man få så effektiva som möjligt och bygger en helhetsprincip, någon medlem får förhinder ställer man in repetitioom nen. I Banddagboken räknas alla speltillfällen och skivinspelningar upp ett bevis bandets begynnande inträde i den mer professionella desom len musikbranschen. De har också lyckats skapa en begynnande puav blik. Utvärderingen av terminen ser ut på följande sätt:

"Vi är fantastiskt nöjda med terminen gått Vi har inte bara fått

som igång ett intresse för vår musik utan också blivit bättre att spela, vi lärde i studion skivinspelningen. Framtiden ser ljus oss massor ut, närmast spelar in vår andra ER och inriktar oss på diverse

festivaler under sommaren

Det vanligaste är dock att bandet består av amatörer och att spelandet funhobby. Ett av banden följer det mer traditionella studiecirgerar som en kelspråket och skriver om de arton träffar de har haft. Den första handlar om upplägget: gick igenom kursplaneringen och diskuterade upplägget och det musikaliska materialet". Under de olika studiecirkelträffama blandas musicerandet med analytiska diskussioner om hur man ska spela varje specifik låt. Bandet använder sig även av inspelningar för att bedöma de olika låtarna och för att höra vissa delar och/eller partier borde bytas ut. Användandet av andra meom dia, främst band- men även studioinspelningar, är ett viktigt komplement. Läroprocessen kan därmed pendla mellan låts olika delar och dess helen het. Här är ett exempel hur ett band utgår från det låtmaterial de har när terminen börjar för att sedan arbeta mer analytiskt:

278 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

började att spela ihop med hjälp bejintligt material. oss av

Provade olika "groover" och arrangemang

Utifrån denna första inventering används bandinspelningar för fördju-

att pa kunskapen och för att prova olika alternativa lösningar hur låtarna ska spelas:

"Vi spelade in olika varianter låtarna på DAT digital inspelav

ningsteknik med två mickar i taket, lyssnade, diskuterade fram

oss till de bästa versionerna

När bandet hade diskuterat fram en lämplig version låten, används av en

portastudio för att ånyo spela in:

"Spelade in på portastudiontrajj9. Gjorde pålägg på inspelningenhräjj 10. Lyssnade igenom inspelningen bit för bit, och noga, diskuterade resultatet vad vi borde ändra på tráijjfll om

När bandet har sin artonde och sista träff diskuterar de terminen gått som och skriver i sin utvärdering följande:

"Vi tycker att vi i stort sett har funnit bra form att jobba på,

en men en del kan göras effektivare. Framförallt vill vi jobba ännu mer

med bandspelare, eftersom det är lättare analysera diskutera

att musiken när lyssnar på den utan att spela samtidigt. Vi bör man också jobba med kompositioner Vi bör också studera mer nya körarrangemang mer".

Bandets inställning till spelandet kan analyseras inriktat som mot en analytiskt diskuterande process där försöker utvecklas effekman genom att tivisera musicerandet dels via hjälpmedel och dels utvecklas genom att musikaliskt.

De band som spelar covers, spelar andra bands låtar ofta kända så- dana har delvis annorlunda läroprocess än de skapar sin - en som egen musik. Cover-banden är dock inte så många, troligen beroende att de lite äldre studiecirkelmedlemmama har blivit så bra att de finner tillmer fredsställelse i att utpröva möjligheten att skapa sin musik. Att egen speandras musik innebär dock ett konkret lärande hur olika om genrer spelas och hur låtar kan byggas Det är därför inte ovanligt i princip upp. att alla band spelar covers någon gång än bara för att träna eller att ha - om kul. Band har satsat på att bygga sin har som upp repertoar covers dock möjligheter att spela på fester och dansmusiker. Att agera som speegen musik kan i motsats till innebära större osäkerhet. Ãr låcovers en ten bra Hur ska den låta när den är färdig Läroprocessen när man spe-

lar eget material blir därmed både öppnare och osäkrare gång:

samma

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 279

" Februari har vi nosat på lite nytt material där vår gitarrist har skrivit några låtar som har försökt att repetera in, men det är alltid känsligt när håller på med eget, det är många viljor, alla man vill med att bestämma. Men det är väldigt spännande att se vara

vad det blir det. Här har ju inget original att gå efter utan

av man måste verkligen tänka till och bestämma sig vad det ska vara man för sound etc. När musik komponeras, kan låtar antingen växa fram genom improegen visationer jamm eller, i citat ovan, genom att någon i bandet presom senterar en mer eller mindre klar låt som sedan omvandlas i ett mer eller mindre strukturerat arbete. Det är detta som är det vanligaste tillvägagångssättet. Låtskrivningsprocessen kan därmed liknas vid ett tagande och givande under grupparbetsliknande former. Valet instrument är prövande när börjar att spela musik. av mer man Pojkar börjar ofta med gitarr för att sedan kanske byta om bandet behöver en basist. När banden blir äldre har de flesta, trots att de till en del har lärt sig vissa knep på andra instrument, hittat ett instrument som känns rätt. Det kan dock vara viktigt att prova andra slags instrument för att bredda den musikaliska förståelsen. Sången kan dock vara en käpphäst och då främst hos yngre band. Att sjunga är en nästan privat och skyddad form exponering gör att vissa undviker detta. Att våga prova av som att sjunga är dock ett viktigt individuellt och bandmässigt inslag i läroprocessen:

"Nu är vissa i bandet så tuffa så börjar nosa på andra instru-

man ment. Gitarristen sjunger en lead-sång, sångerskan testar att spela gitarr ... Här gäller det att resten av gänget hänger på och "stöttar" oj så pedagogiskt det lät När ett band repar minst två kvällar per vecka eller mer under en termin, kan det starta en process som utvecklar musiken helt andra håll än vad bandmedlemmarna har planerat: "Första delen denna termin ägnades åt att försöka repa in låtar av Ålund gjort på sin Låtarna i funk-latin stil som sequenser. var I detta första försök bestämmer sig bandet för att låta sångerskorna och trumslagaren bli vilande tills grunderna för låtarna har repeterats in:

"Desvärre fungerade inte konceptet eftersom kravet på bandet blev att efterlikna maskin. Men istället stack musiken iväg och börja-

en de utvecklas till groove-jam". Bandets pendlande mellan att försöka definiera och bestämma musiken

280 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

och att låta improviserandet föra musiken dit den vill är föremål för reñektion vid bandets utvärdering av terminen:

Vi har hela tiden pendlat mellan improvisation och fastare

arrangemang. För att undvika ett oändligt trevande eller "rätt" metod att möta musiken har vi bestämt att försöka bejaka jammandet

Dessa groove gjorde på sequenser får sedan "upptäcka sig själv"

i mötet med alla andra bandmedlemmar och improvisationer. Målet är att skapa en pendling mellan en stadig svängande puls och ett universum utan lag. När den balansen fungerar går vi in i studion Repertoaren bildar ett sammanhållande kitt för ett band. Det innebär att nystartade band måste satsa all energi att skapa denna gemensamma erfarenhetsbas. Att bandet byter ut låtar och rent hela repertoaren kan av tolkas som att det gemensamma projektet har utvecklats till något annat som behöver uttryckas annorlunda. Musicerandet är en process som hela tiden strävar mot ett gemensamt sound där repetitioner och nytänkande blandas. När detta första huvudmål har uppfyllts förvandlas det till ett delmål när de musikaliska processerna fortsätter att utvecklas och bandet vill försöka inkorperera nya eller annorlunda uttrycksätt i spelandet. Nedan följer ett citat från ett nystartat band i början arbetar intensivt som för att etablera ett gemensamt uttryckssätt, en egen repertoar: "Mars Vi repar in de två första låtarna. April Vi och arrangerar repar in ytterligare 7 låtar, alla skapade av ovanstående musikal:ter. Vi gör en del opretantiösa inspelningar på vanlig bandspelare i replokalen. Maj Ytterligare 3 låtar uppstår. Våra låtar spelas på en 4-kanalig bandspelare i replokalen. Dessa är relativt "välar-

rangerade " dvs vi är nöjda med dem. Och fram emot att fin-

ser na spelningar för att få ventilera dem".

Bandet konstitueras, blir till på riktigt, först när man uppträder inför publik genom att de enskilda individerna, gruppen och den gemensamma musiken exponeras och bedöms vid publikkontakten. I dagens cirkelverksamhet används inte teoriböcker i samma utsträckning som under 1980-talet, då kursmaterialet kom som ett brev på posten. Dock var det inte ovanligt att det kastades in i ett hörn för att samla

damm eller i bästa fall användas som uppslagsböcker för specifika frågor

och behov. Borttagandet av de obligatoriska studieböckema" har gjort att musikspelandet inte längre är så skolliknande som förut och att bar;dens läroprocesser och utveckling utgår från det konkreta spelandet. En del band har dock ett behov att kunna ett ytterligare steg att genom sig till dels en musikteoretisk förståelse sitt eget musicerande. Studieav

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 281

förbunden har idag beredskap att kunna stödja dessa band genom den en kompetens som finns bland de musikansvariga. Nedan följer några utdrag banddagbok där återigen blir konur en man funderad över den rationella inställning till sitt eget musikaliska lärande som finns bland många Hobby-band:

har pratat hur vi ska kunna gå vidare med våra låtar och efom

kom vi fram till att vi behöver teoretisk

ter ett tag en gemensam grund. Det är därför har bestämt för att använda en bok av oss Sten Ingelf heter "Jazz popharmonik Kjell ville följa som bokens uppläggning och Magnus tyckte att skulle repa som vi har brukat göra och bara använda boken när vi stötte på problem. Till

slut kom vi fram till att vi skulle ta en låt i taget och se vad vi kun-

de hitta i boken kunde hjälpa oss att förstå hur låten är uppsom byggd harmoniskt. "

Bandet att och i bandet får läsa det den är intresserad av enas om var en och sedan kommentera låten utifrån detta. Bandet märker ganska snart att de både tillämpar hel del harmonilära även avviker från en av popens men standardlösningama utan att medvetna det. En del påfund vara om egna används i låtarna kunde även bandet återfinna omskrivna i boken: som

"Peter spelar mycket ledtoner och väljer ofta andra toner än

grundtonen i basen. Vi funderade hur det påverkar den harmoniska

upplevelsen och hittade ett avsnitt om trinusgångar i Ingelfs bok s. 108. Det kul att vi kunde tillämpa boken så direkt på vårt mavar terial

Bandets lärande formaliseras också när man beslutar att en av medlemär mest intresserad av harmonilära, ska fungera som "studiemarna, som cirkelledare" under några repetitioner:

"Eftersom Kjell den mest intresserad att läsa boken

var som var av och förstå vad det är gör rent harmoniskt så tyckte vi att Kjell kunde lite studiecirkelledare. Följande gånger repeterade vi vara våra låtar och Kjell kommentarer utifrån vad han hade läst. gav Det blev lite diskussioner hur användbar boken egentligen var om

eftersom vi ju inte spelar varken jazz eller pop, men Kjell visade ganska bra att den gick att använda. Efter några sammankomster

det rätt uppenbart att det harmoniska förloppet hade med dravar matiken i musiken att göra och att även trummorna/slagverket påverkades av detta

Bandet skriver också vid utvärderingen av den gågna terminen att boken har hjälpt dem att få ökad förståelse för musikspelandet: en

282 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

"På det hela taget är vi nöjda med det vi har gjort. Det märks mest på repen när någon fäller kommentar att skulle kimen om na byta ett ackord eller lägga sekvens för att höja dramatiom en ken eller skapa stämning en

Band kan även identifiera sig med idolband tillhörande specifik en genre eller subkultur. En dimension i denna process är att skriva in sig i gerirens eller subkulturens språk. Ett vanligt tillvägagångssätt är att försöka få fram samma sound och attityd som idolerna, att låta sig influeras. De band som är tydligt eller subkulturellt inriktade har strävan mot genre en att uppleva sig och att upplevas autentiska inom sin genre eller kultur :

repar 2w3 dagar/vecka. W spelar någon form punkindierock,

av och vår främsta inspirationskälla är väl Dinosaur JR. Vi spelar bara eget material, inga covers. Vi kanske har 15-20 låtar säg j5 som vi kan spela på begäran, färdiggjorda

Alla band har inte råd att köpa de instrument och den utrustning de som behöver. De kan då låna och samsas med det band de delar replokal som med:

lånar det mesta av vår utrustning våra vänner, vår replokals av

andra band. Våra kompisar kompisbandet i lokalen har fbr-

tat ut, ack ack Vi har inga grejer Vi väntar på nästa band elegna ler egna grejer. Och vi ska städa replokalen snart".

Rockgruppen WOOD

Jag har valt att presentera hur rockgruppen WOOD ser sitt rockspclande och musikcirklama. De spelar på Fryshuset och har studiecirkel en iABFs regi. Genom att bandets medlemmar är i åldern 24-28 år har de en kunskap och erfarenhet som de ñesta band inte har. De har därmed yngre kommit lite längre karriärstegen och kan bild hur det är att ge en av vara semi-professionell musiker. Intervjun gjordes med bandets gitarrist, Emil, och klaviaturspelaren, Jocke, i deras replokal på Fryshuset sommaren 1996 samtidigt som de höll på att färdigställa en demo-inspelning istället för att lediga och ute i sommarvärmen. vara Rockgruppen WOOD spelar en rockbaserad musik med många influenser som påverkar dem i olika riktningar. Inñuenserna är främst från 70talet och namn som nämns är Beatles, Jimi Hendrix, Frank Marino, Yes och Queen. Bandet har fem medlemmar. Sättningen är trummor, bas, klaviatur och gitarr samt sång. Bandet är nystartat i nuvarande sättning och har funnits under sju månader. Medlemmarna har erfarenhet att ha av spe-

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 283

lat i många band förr eller har självdött. I detta band har man som senare tänkt att gå mer grundligt tillväga genom att arbeta fram en egen repertoalla i bandet kan stå för innan börjar spela offentligt. ar som man Grundidéen är att bandet skall fungera efter demokratiska principer och någon formell ledare. Rockgruppen inriktar sig även på att spela in utan demo-kassetter ska skickas till olika skivbolag för ett eventuellt som framtida skivkontrakt. Bandmedlemmarna tydlig bild om det allvar som finns när man ger en i demokratisk ska komma fram till repertoar som alla kan stå en grupp en för:

"Det är mycket bättre att oerhört grundlig i uppbyggnaden av vara repertoaren. Så att verkligen kan stå för allt vad man gör. man Oavsett det gäller det musikaliska eller textmässigt". om Genom att WOOD satsar all energi att göra egna låtar har den första tiden tillsammans varit kreativ samtidigt det är viktigt att alla är med som i skapelseprocessen:

Det är intressant hur idé kan utvecklas till något helt annat i en slutskedet".

Genom att bandets medlemmar har olika influenser är det speciellt viktigt att alla är öppna och inte låser sig för hur det ska låta. Slutprodukten har därmed med något från alla i bandet vilket gör att bandets gemensamma projekt förtydligas och fördjupas. WOOD repeterar ungefär 3 gånger/vecka i fryshusets lokaler. Bandet repeterar ofta under dagtid då medlemmarna saknar heltidsjobb och då kan repetitionema bli upp till 10 timmar långa. Jocke kan i framtiden tänka sig att klara sig på ett halvtidsarbete så att han får tillräckligt med fritid att spela musik på:

"För det är musiken som gäller".

Rockbandet delar replokalen med två andra band vilket de tycker fungerar bra:

"Det funkar bra att dela lokal, det är viktigt att man känner dom

delar med så att kan samsas om tider och vågar lämsom man man na grejerna

284 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

att börja spela musik

Under högstadiet började Emil att spela gitarr och bilda olika band med kamraterna. Han kommer ursprungligen från Lycksele och det menar att inte fanns så mycket att göra där inte idrottade. Han minns fortom man farande första gången han försökte spela ett instrument:

"Det år egentligen svårt att säga när egentligen började att man

spela musik. Jag satt och spelade akustisk gitarr redan på fritids

utan att kunna spela

Jocke som kommer från Stockholm och spelar klaviatur i bandet berättar om sin musikaliska bakgrund:

"Jag tog ut Gubben Noah på ett piano när jag fyra eller fem år;

var men det var inte min grej, jag ville spela trummor, det lite tujâfavar re. Så jag höll på med det till jag 15-16 år". var

Spelandet minskade under tonåren att han dansade klassisk balett genom vid Operan:

"Det tog stor del av min tid så jag hade inte så mycket tid till att spela. Samtidigt kände jag. Jag måste spela. Det känns inte rätt att

hålla på så här Jag började med keyboard eftersom jag ville skriva

musik, göra låtar".

Jocke spelade för sig själv hemma i sin lägenhet. Han sökte sedan in till rockmusikerlinjen som drivs i samarbete med Fryshuset och Birka folkhögskola. Han gick den ett-åriga utbildningen under läsåret 1994-95. Emil och Jocke har börjat att etablera musikeridentitet än en snarare en ungdomskulturell eller genrebetonad sådan. De talar gärna att det är om viktigt att få uttrycka sig genom musik:

"Det finns inget som är bättre ån musik. Vi har glidit in på rocksidan eftersom det är närmast själv. "

en

repet att spela tillsammans

-

Varje repetition börjar med uppvärmning, ett uppvärmningsjam, genom att trumslagam startar med ett "groove. Tillkomsten av låtar startar för det mesta med att någon i bandet oftast gitarristen har en första idé som presenteras under repetition och - en som övriga i bandet hjälper till att utveckla. När sedan detaljer ska repeteras in, spelas och upprepas ett fåtal takter i låt för att sedan diskuteen

ISOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 285

ras. Det är dock sällan att bandet bara repar och nöter in olika låtar ge-

nom att de fortfarande är i en kreativ och låtskapande process. Därför

koncentreras repetitionema på att arrangera och få ihop olika delar i en

låt. Som hjälpmedel används inspelningar på bandkassett flitigt:

"Då kan vi höra arrangemangen och man tar även hem bandet för att lyssna igenom det". Inspelningar används kontinuerligt av bandet som hjälpmedel när de gör sina låtar för att få klart texter, bestämma sig för olika arrangemang och vilken instrumentering som fungerar bäst. Medlemmarna spelar även in sina nya idéer i hemmet som spelas upp för de övriga medlemmarna under repetitionema. Genom att spela in idéer, glöms inte dessa och de kan ibland plockas fram vid ett senare tillfälle. Målet med WOOD uttrycks via ett autenticitetskriterium, dvs bandets medlemmar vill kunna stå för låtarna innan de är mogna att komma ut och spela. De siktar även längre genom att de drömmer om ett framtida skivkontrakt: "Första målet är att känna sig nöjd själv och kunna stå för det vi gör och förhoppningsvis kunna uttrycka nånting. På längre sikt är det att komma ut och spela, spela in en skiva. Bandet håller att spela in en demokassett som man ska skicka till olika skivbolag. De arbetar intensivt med denna och försöker vara så nogranna som möjligt. Bandet vet att chanserna är små att få ett skivbolag

att nappa en demo. De vet också att deras 70-tals rock inte är något för

hitlistoma, men de tror på den stil som de håller att utveckla. Rockbandet har idag 10 låtar som är klara eller som kommer att bli det under den närmaste tiden: "Och så har vi jäkla idéer nästan är låtar, ändå en massa som men inte. Det är ibland svårt när det blir för mycket idéer. Man vet inte hur man ska pussla ihop det. De låtar som blir bäst är de som bara tar en eftermiddag att göra klara

Engelska som uttrycksmedel upplevs som naturligt av bandets medlemmar genom att de är uppvuxna med anglosaxisk rockmusik och att de

tycker att engelska passar deras musikstil bättre än svenska. Att sjunga på

engelska innebär också håller drömmen internationell karatt man om en riär vid liv:

"Texterna sjöngs på engelska och skrivs till största delen av Göran som sjunger i bandet. W har i och för sig inga jätteambitioner med våra texter: Bara de är originella och kommer ifrån de värsta cha-

286 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOL 1996: 154

blonerna för att fånga en stämning. Men det är jättesvårt med texter. Om man sjunger på svenska är man begränsad. Sjunger man på engelska kan man nå vilket land som helst"

fryshusets musikverksamhet

Fryshuset erbjuder möjligheter till kontakter med andra musiker. Det hinder även att de blir inbjudna till att "jamma" med andra band i deras lokaler. Jocke spelar tex förutom med WOOD i två andra grupper eller projekt som han uttrycker sig. I dessa andra grupper spelar man covers, kända låtar från andra band. Cover-band har mycket lättare att få spelningar än band som spelar eget material. Replokalen kostar 750z-lmånad, vilket överkomlig för är en summa bandet. Om de skulle ha råd med en egen lokal skulle fördelen vara att de kan spela när de vill och att de skulle kunna inreda den helt efter egen smak. Bandet anser dock att det fungerar bra på frysen på grund av den goda stämningen och genom att de har fria händer, vilket de tycker fungerar bra. Genom att lokalerna inte är speciellt ljudisolerade, händer det att man störs av andra band eller av sågverket som är granne med Fryshuset: "Det kan vara lite störande ibland. Detjinns band som matar trum-

mor till förbannelse. Man kan störas och man stör väl folk också. "

Fryshusets rep-lokaler kritiseras också genom att de inte är speciellt renoverade:

"Att huset är nedgånget motverkar kreativ process

en Trots att nästan alla populärmusikaliska genres finns representerade på Fryshuset, blir det att bandets medlemmar umgås med dem som är ner eller mindre likasinnade i sitt musikval. Det har utvecklats ett nätverk av musiker med ungefär likadant musikintresse och musikstil. Att Fryshuset ligger centralt uppges också vara en stor fördel. Bandet ser Fryshusets flyttning till nya lokaler positivt och då särskilt om det blir en scen där band ges en chans att uppträda på. Jocke och Emil tycker också att studieförbunden borde kunna hjälpa band i deras situation att komma ut och få en chans att ordna mera riktiga spelningar på klubbar, restauranger och olika festivaler.

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 287

rockmusikerlinjen

Emil började att på Fryshuset utan att ha någon rep-lokal för tre år sedan. Han började lära känna olika personer och så sätt blev han kvar. Emil började på rockmusikerlinjen året efter. Antagningen till rockmusikerlinjen sker genom en skriñig anmälan och av uppspelning. Man får välja en egen låt och kompas av egna kompisar eller av linjens fjolårselever. Alla ska även spela en blueslåt, oavsett instrument, vid uppspelningen samt göra ett teori-prov. Teori-provet är dock inte avgörande för antagning. Utbildningen består sedan av att spela i grupp, teorilektioner samt att lära sig spela piano för bruks-behov. Till detta kommer instrumentundervisning samt en del övriga saker som midi-kunskap och scenframställan. Varje år utbildas tjugo elever, fyra personer per instrumentering, vilket kan spela i olika konstellationer. Utbildningens två terminer gör att man utgörs av att gå igenom rockhistorien från 1950-talet och fram till nutid. Man kan antingen bli tilldelad eller själv få välja låtar från 1950-talet och repetera in dessa. Blocket examineras sedan genom att man gör en spelning Fryshuset där man försöker låta så autentiskt som möjligt för att man ska lära sig genren. Sedan ges eleverna möjlighet att uppträda med de inrepeterade låtarna ute på stan. Under dessa uppträdanden eleverges na möjlighet att lägga till sin egen stil i de olika låtarna. Utbildningens sista block är att man gör eget material som man repeterar in:

"Genom att vi fick chans att utveckla vår egen stil har vi kunnat ut-

veckla våra musikaliska personligheten Annars blir det bara plagiat och då utvecklas inte, säger Jocke man Det musikaliska uttrycket är samtidigt ett uttryck för personligheten:

"Jag har svårt att förklara varför musik är så viktigt, det handlar om att uttrycka sin personlighet". Huvuddelen av undervisningen vid rockmusikerlinjen går ut att spela tillsammans i grupp: "Det är också nog den enda vägen att lära sig att spela rockmusik på, säger Emil

På rockmusikerlinjen undervisas även eleverna om hur musikbranschen fungerar. De har idag en bättre kunskap om hur STIM fungerar samt vad man ska tänka på ifall man skriver under ett skivkontrakt. Rockmusikerlinjen anordnar även work-shops och clinics.

" Det är lärorikt att se hur olika band och kända musiker bygger

288 Del III. Studieförbundens musikverksamhet SOU 1996: 154

upp sina låtar. Vilken individuell stil de har. Alla har sina knep, sager Jocke Genom Fryshusets storlek finns det olika stämningar och möjligheter att möta andra musiker. Emil och Jocke har dock sin bas bland dem som har gått rockmusikerlinjen som finns Fryshuset, vilket gör att de trivs mycket bra och inte vill lämna verksamheten än ett tag.

musikcirkeln

Bandmedlemmama beskriver musikcirkeln i ett praktiskt perspektiv när de berättar hur den startades:

"Cirkeln startas genom att man besöker musikavdelningen på Fryshuset och anmäler att man söker rep-lokal, de kollar om det

finns plats någonstans. Vi fyllde sedan i personuppgifter på alla i

studiecirkeln Så fort de fick rep-lokal började rockbandets arbete med att spela ihop och göra sina egna låtar. Spelar det någon roll för bandet att de har studiecirkeln hos ABF

"Nej, någon sån koll har man inte direkt. Jag vet inte hur stor skillnad det är hos olika studieförbund. Man ser ganska krasst på det där Den stora fördelen är att man har subventionerad hyra, liksom. Det år inga speciella studiematerial, säger Emil

För rockbandet fungerar studiecirkeln som en möjlighet främst genom att den ger dem tillgång till en överkomlig hyra i rep-lokal. Både Jocke en och Emil har en seriös attityd och konkreta drömmar hur de ska kunna komma ut och spela med bandet.

jobbar som djur för att komma ut och spela och utan att ha pengar Vi är oerhört glada att det är så pass billig hyra. Det kostar 1500:- att hyra plats i en rep-lokal per månad om man inte är med i en studiecirkel och halva priset om man har en. Vi har också tillgång till en porta-studio genom att har musikcirkel och repar på Fryshuset".

Jocke är bandets cirkelledare och lämnar in en rapport en gång i halvåret om hur mycket de har utnyttjat lokalen samt antal timmar per reptillfälle för att visa att studiecirkeln fungerar. Studiecirklarna brukar även redovisas i form av en bandinspelning. Bandet skriver också banddagbok som cirkelredovisning:

SOU 1996: 154 Del III. Studieförbundens musikverksamhet 289

"Det är svårt, det blir i stora drag. Det blir lite att man skriver därför att man ska

Grunden för bandets intresse för att ha en musikcirkel är att det ger möjlighet att spela genom att man får en plats i en rep-lokal:

"Replokalen är själva grunden, för att kunna spela. På samma sätt att behöver lägenhet för att ha nånstans att bo och känsom man en na sig trygg".

Emil och Jocke har haft musikcirklar under flera års tid och tycker att dastudiecirklar i mindre utsträckning använder sig av skriñigt materigens al. Vilket båda tycker är bra. Emil undervisar också som gitarrlärare hos ABF:

"I den cirkeln används tex studiematerialet, Rockskolan, som elemåste köpa. Jag tycker det är lite värdelöst. Dels att man ska verna bunden till ett material och och dels därför att bokens känns vara förlegad att den börjat bli gammal. Jag är lite skeptisk. Det genom ska frivilligt, vill ha ett studiematerial ska man kunna vara om man välja

Emil avslutar sina cirklar med att visa musikvideos till skillnad mot det tråkiga studiematerialet:

"Det är ett ganska roligt studiemedel

om spelningar

Bandet vet att det är lättare för cover-band att få spelningar om man inte har gett ut skiva med eget material. Det finns heller inte speciellt en många spelställen i Stockholm för oetablerade band. En möjlighet är att försöka ordna speltillfällen i andra städer i Stockholms närhet. Bandmedlemmama beskriver hur viktigt det är att spela inför publik. Rockspelandet skulle inte attrahera så mycket om det inte vore för pass möjligheten att få uppträda inför publik:

"Det är obeskrivbart, allting funkar. Det är toppen, det primäom målet stå på och lira för folk. Det är ganska sjukt ra att scenen egentligen, all den tid läggs ned i replokalen, allt roddande som med utrustning för att spela kanske en timma och så får man ett par hundralappar. Och så tillbaka med all utrustning mitt i natten. Ett sånt djävla slit i förhållande till de man får. Men det är värt pengar det tycker både Jocke och Emil

Del 4

Avslutande diskussion

SOU 1996: 154 Del IV Avslutande diskussion 293

7 Rockmusik som folkbildning

Ungdomars uppväxtvillkor har förändrats under det moderna samhällets framväxt. I dagens samhälle ingår medier och populärkultur i vardagskulturen, och ungdomar tillbringar mycket tid antingen med att lyssna eller själva spela musik. Under de senaste årtiondena har även ungdomars fritidsvanor förändrats. Till den traditionella fritidssysslan inriktad mer mot idrott har också estetiska och symboliska verksamheter vuxit sig starka. Studieförbunden är den institution i samhället som i stor utsträckning har engagerat de ungdomar som har en estetiskt inriktad fritid, detta gäller i synnerhet för de musikintresserade pojkama/ungdomama. Rockmusikverksamheten har blivit en stor och integrerad del i studieförbundens arbete. Undersökningen visar dock att musikverksamheten har tillåtits växa sig större hos Studiefrämjandet och ABF än hos Medborgarskolan. De tre studieförbunden säger att verksamheten skulle kunväxa ytterligare ñer resurser fanns, eftersom de har köer till de allna om ra flesta musikhusen i landet. Studieförbundens förståelse och pedagogiska arbete med rockmusiken kan även idag sägas ingå en naturlig och folkbildande del i verksamsom heterna efter de inledande årens överdrivna pedagogisering med obligatoriska studiematerial. De i studien ingående studieförbunden visar idag upp en kvalitativt annorlunda musikverksamhet, som bygger på en pedagogisk tanke om att stödja och fungera i bandens kunskapssökande. Musikcirsom en resurs keln kan idag sägas utgå från bandens egna behov och intressen. De musikansvariga fungerar därmed som resurspersoner som ett nära sätt följer bandens utveckling och hela tiden är beredda att stödja och hjälpa till för att deltagarnas läroprocess en skjuts i rätt riktning. Det studiematege rial finns används efter bandens behov och intresse för att få en ökad som teoretisk förståelse för musicerandet. Studiematerial kan därmed sägas utgöra ett komplement än ett tvång. Minskningen av det obligatosnarare riska studiematerialet får även stöd i Erikssons undersökning 1989 enligt vilken alltför teoretisk och teknisk musikcirkel riskerar att förstöra en populärmusikens muntliga tradition och autodidaktiska karaktär till skillnad från den tradition jazzmusiker och de metoder som skolade musom siker använder sig Studiematerial används dock som uppslagsverk av. och bredvidläsningsmaterial när banden finner ett behov till detta. Studiecirkelns tradition och form ger utrymme för ungdomars musikverksamhet på ett sätt som annan institutionaliserad undervisning inte gör.

294 Del IV Avslutande diskussion SOU 1996: 154

Genom rockmusiken har studieförbunden även kommit i kontakt med ungdomar, företrädelsevis pojkar och unga män från arbetarhem, som många gånger saknar en naturlig relation till organiserade fritidssysselsättningar eller till studieförbundens verksamheter. Inom studieförbunden finns det en stor kompetens hos musikhandläggama att ta emot dessa ungdomar, att tjäna som vuxenförebilder, de har även pedagogisk kunen skap om hur rockspelandets folkbildande inslag ska tas tillvara och utnyttjas. Det har också under 1990-talet startats rad tjejprojekt för att öka en flickors deltagande i musikverksamheten. Detta arbete bör fortsättningsvis ges ett stöd och intensifieras för att göra verksamheten jämställd. mer Flickors behov av att uttrycka sig musikaliskt kan dock delvis vara annorlunda och kräver därför en rad andra kompetenser hos studieförbunden i allmänhet och bland musikansvariga i synnerhet. Inför framtiden kommer det att vara viktigt att i större utsträckning utnyttja äldre kvinnliga musiker som handledare för de yngre ñickoma. Estetiska verksamheter blir då och då föremål för debatt där deras en nytta ifrågasätts. Att spela rockmusik i en grupp ger individer rad kornen petenser och färdigheter som de kan använda sig av utanför spelandet och i sitt framtida liv. Både svensk och internationell ungdomskulturforsknirg har sedan 1980-talet utforskat och intresserat sig för de läroprocesser sorn existerar i ungdomskulturer och även specifikt i musikspelandet. Kopplingen mellan adolescens, modemitet och socialt vuxenblivande hos rockgrupper är utforskat Öhlund 1988, Fomäs m.fl. 1988. I Econoav mou 1994 speglas två olika bands socialisationsprocess utifrån bandets interna projekt och den kontext fritidsgårdens kultur skapar. I Sernhece 1984 beskrivs de positiva erfarenheter erhölls när inom som man soc;altjänsten använde sig av rockmusikspelande social metodik för som ungdomar med sociala problem. Studieförbundens organisering musikav spelande visar dock att rockmusik kan organiseras till viss grad uten en att den musikaliska kvaliteten behöver gå förlorad. Detta skrivs som en kritik mot den tidigare forskningens tendens att autenticitetsstämpla roclispelandet utifrån idealiserande utgångspunkter. Ungdomskulturforslningens inriktning mot rockspelandets läroprocesser är ännu i sin linda och man kan därför inte med säkerhet säga vilket det livslånga lärandet är. Studierna visar dock att rockspelandet inte sker på för individen en ytlig nivå. Läroprocessen sker på djupt subjektiv nivå. Det är även en av

8 I Fomäs mfl. 1990 diskuteras emellertid vilka reflexiva processer som skapades i mötet mellan ungdomarna i rockbanden och forskarna i samband med undersökningen.

Del IV. Avslutande diskussion 295

vikt att notera att adolescenta pojkar verkar ha ett behov av att få uttrycka autenticitet och subjektivitet i en informell grupp som kan sägas fungera social livmoder Musicerandet ger viktiga sociala färdigheter som en inför vuxenblivandet och inte minst kunskaper om massmedier. Dessa kunskaper är viktiga och blir allt viktigare i vår medialiserade moderna

kultur. Att ingå i ett rockband innebär att tillägna sig ett subkulturellt och universiellt språk samtidigt, samt att lära sig att språkliggöra emotioner och subjektivitet på ett sätt som möjliggör interaktion.

Genom att spela rockmusik lär sig ungdomar att hantera relationer och relationsproblem och att lösa dessa. Musicerandet leder även till en ökad

möjlighet att möta och förstå främmande kulturella språk och människor

från skilda etniska grupper och sociala klasser. Musicerandet medverkar därmed till att generella identitetsprocesser under tonåren kan komma till uttryck och bearbetas mot en vuxenidentitet. Ungdomars behov att kunna reflektera över sig själva och sin omav värld estetiska verksamheter har ökat i och med de samhällsförgenom ändringar har inträffat. I det moderna samhället har fritiden och de som aktiviteter utförs kommit att bli viktiga identitetsskapande processer. som I dagens samhälle är fritid, tillsammans med skola, arbete och familj, ett område där identitet, livsstilar och livssprojekt stakas ut. Att ha möjlighet till att få uttrycka sig, att vara expressiv, är viktiga processer i detta identitetsarbete. Rockverksamheten i studieförbunden existerar i skämingspunkt där en stat och studieförbund försöker åstadkomma en organiserad fritid, det handlar ett förebyggande arbete bland ungdomar och en självklar rätt om

att få uttrycka sig genom populärmusikens språk. Det verkar dock som

de enbart förebyggande tankarna idag har fått en stark konkurrens av om genuin förståelse för musikens roll under uppväxttiden hos de musien kansvariga. Att organisera musikspelandet och samtidigt erbjuda en konstruktiv fritid är något i sig har ett positivt värde. Det verkar ocksom

cirklarna i utsträckning utgår från

så som om verksamheten i större rockbandens läropocesser och inte från studieförbundens behov av att kontrollera. Undantag finns säkert, även i studiecirklar som redovimen i traditionell mening deltagarna utrymme för ett reflexivt sas en mer ges lärande om den egna utvecklingen.

Musikcirklarna utgår till stor del från bandens läroprocesser, vilket hos

ABF benämns verklighetsprincipen. Denna pedagogiska inriktning som

har utvecklat musikcirklama på rad punkter. För det första har tvånget

en använda sig studiematerial minskat avsevärt. Idag används studieatt av

Jfr. med Ziehe 1984.

296 Del IV Avslutande diskussion SOU 1996: 154

material främst som extraresurser till de band efterfrågar kunskaper som av antingen specifik karaktär eller där man vill få ökad teoretisk fören ståelse för musikutövandet. Minskningen boken studiematerial av som har säkerligen underlättat andra former för att inhämta kunskap från video och specialtidsskrifter. Genom att bandets spelande står i fokus för cirkelns genomförande har olika former banddagböcker införts. I desav sa får banden skriva ned vad som händer under repetitionema och utvärdera cirkeln utifrån de mål som de satte upp vid dess början. Dessa former för att dokumentera musikcirkeln har lett till att idag har infört man en helhetsprincip för musikcirklamas läroprocess. Det är hel termins en läroprocess som är fokus för utvärderingen. Dokumentationen det av eg-

na spelandet och de olika skeenden som inträffar under cirkelns gång

hjälper även deltagarna till att kunna få en reflexiv kunskap sitt eget om lärande. Andra medier, porta-inspelningar, studieoinspelningar och videoinspelningar samt datoranvändning har kommit att bli viktiga inslag i studiecirklama. Musikcirklama kan därför eller mindre multises som mer mediala Deltagarna får därmed kunskaper utöver de musikaliska. Deltagare i musikcirklar har även påbörjat cirklar inom andra områden av ett behov att lära sig nya områden i anslutning till musiken. Rockspelandet ger inte bara musikaliska kunskaper. Man får praktiska färdigheter såsom att spela ett instrument och sköta studiecirkel samt en administrativa färdigheter. Språket både det verbala och expressiva - utvecklas. Att samarbeta i en informell ökad relationskomgrupp ger en petens och att hantera normer och konflikter i den sociala samvaron. Bandmedlemmarna får även på social nivå möjligheter att möta en ungdomar i andra kulturer och kan därmed bli medvetna den kultuom egna rens uttryck och vad andra ungdomars kulturella inriktning står för. Möten mellan ungdomar i olika kulturer kan ökad förståelse för ge en människor utanför den egna kulturens gränser. Musikspelandet ger även positiva konsekvenser för identiteten, genom de reñexiva inslag som finns i musicerandet. Motivation och idealbildning ñnns som aspekter i lärandet där idoler och t.ex. musikhandläggare kan fungera som förebilder och därmed medverka till utveckling. Musikspelandet leder även till att individers förmåga till expressivitet utvecklas, en förmåga som är viktig i identitetsarbetet. Genom språklig ex-

pressivitet ej endast verbal kan ungdomar reflektera över sin

egen

2 I Kulturutredningen saknas tyvärr en diskussion om hur studieförbundens musikcirklar även har inslag av multimedia och massmedier vilket borde göra dem intressanta för de särskilda satsningar som utredningen föreslår.

Del I Avslutande diskussion 297

identitet för uppleva autenticitet, äkthet inför de sätt de har valt att att en uttrycka sig på. Låt mig skriva det återigen, rockmusik ger ungdomar möjligheter till skapa identitet underlättar vuxenblivandet. att en som ansvariga för musikverksamhetema i de tre studieförbunden har al- De eller mindre uttryckt sitt missnöje över hur det förändrade bila mer dragssystemet missgynnar ungdomsmusiken. Genom att rockbanden har fåtal medlemmar, oftast 4 till får dessa studiecirklar ett färre antal ett deltagartimmar än vad språkcirklar kan generera. Det är viktigt att statsmakten och Folkbildningsrådet uppmärksammar detta problem inför framtiden. Folkbildande studiecirklar ska helst inte liknas vid en skolsi-

tuation och lektionsundervisning utan bygga en mindre grupps gekunskapsinhämtning. Rockmusikcirklama utövas även till mensamma delen ungdomar och till 25-årsåldem. Därmed största av unga vuxna upp har cirklarna viktigt socialiserande och förebyggande syfte. Kanske ett borde studiecirklar riktar sig mot ungdomar viktas och anses vara som betydelsefulla för studieförbundens arbete än de cirklar som riktar mer och ekonomiskt stark deltagargrupp. Rockmusikens sig mot en vuxen position och låga inte bara i samhället utan också hos studisvaga status, eförbunden, ligger säkerligen till grund för att inte erfoderliga resurser

har tilldelats denna aktivitetsform. Mycket tyder på musikverksamheten fungerar olika landsorten att och i storstäderna bland större och mindre avdelningar respektive samt distrikt. De musikhus ingår i denna undersökning tillhör båda storsom stadsregionen och har därmed relativt bra med ABFs musikresurser. verksamhet stöds med från Fryshuset. Det finns givett.ex. extraresurser vis bra och väl fungerande musikhus i mindre städer. Att ordna musikverksamheten i större musikhus har rad fördelar genom de kulen

turella möten och kontakter som möjliggörs. Detta tillvägagångssätt är

dock svårare förverkliga på landsorten kostnadskäl. Det borde kanatt av möjligt för olika studieförbund i mindre städer att samarbeta i ett ske vara musikhus eller skapa s.k. kulturhus där den estetiska verksamheten att och samarbetar. ryms verkar även så att rockbanden har pragmatisk inställning Det vara en till vilket studieförbund de väljer att starta sin musikcirkel hos. Det som studieförbund kan erbjuda bandet möjligheter att spela i form av en som replokal det eftersöks. För ungdomar är möjligheten att kunna få är som plats i replokal största vikt eftersom de sällan har de resurser eller en av ekonomiska förutsättningar krävs att ordna detta egen hand. Detta som innebär studieförbundens arbete med rockbanden är oväsentligt. inte att Förhållandet tvärtom, att erbjuda rockbanden möjligheär snarare genom

spela musik möjliggörs indirekt ett pedagogiskt kvalificerat arbete

ter att

det stöd och den påverkan musikhandläggare kan ge banden.

genom

298 Del IV Avslutande diskussion SOU 1996: 154.

De kurser som erbjuds till banden, både de är obligatoriska och de som som syftar till förkovran på olika områden inom musiken, innehåller viktiga lärostoff för rockspelande ungdomar. Förutom ungdomarna att ges möjligheter att lära sig att bättre och/eller djupare nivå spela sin en musik ges även kunskap musikbranschen till kursdeltagarna. Dagens om musikområde har idag så till den grad både professionaliserats och kommersialiserats att studieförbunden borde det sitt självklara se som ansvar att förbereda och insikt hur musikbranschen fungerar för ge om att underlätta ungdomars kontakter med densamma. Genom att studieförbunden erbjuder ungdomar och möjunga vuxna

ligheten att uttrycka sig via musiken för att språldiggöra samtiden sker

dels ett viktigt socialiserande arbete och dels ett viktigt kulturellt arbete. Musicerandet är ett kulturellt skapande särskild vikt för de ungdomar av som växer upp i dagens medialiserade moderna kultur.

Referenser 299

SOU 1996: 154

Referenser

Bremmers Per, Sivenberg Keith. Rockcirklar är folkbildning. Arvidsson Fönstret nr. 3/1995

Bjurström E. Spelar rocken någon roll Statens ungdomsråd. Gotab,

Stockholm, 1993

Folk Devils and moral panics: the creation of the mods and

Cohen S. rockers. Basil Blackwell, Oxford, 1972/1980 Making Music Work Culturing youth in institutional Economou, K. an setting. Universitetet i Linköping, 1994 Jan. Musiklärande i rockcirklar. Avdelningen för Musikveten- Eriksson skap, stencil, 1989 G. A. Shared Fantasy Role-Playing Social Worlds. The Fine games as - University of Chicago Press, Chicago and London, 1983

mñ. Under Rocken Musikens roll i band. Symposion. Fornäs - tre unga Stockholm/Lund, 1988 Speglad Ungdom. Forskningsreception i tre rockband. Symposion, - Stockholm/Stehag, 1990 mñ. Unga Stilar och Uttrycksformer. FUS-Rapport 4. Sym- Fomäs posion, Stockholm/Stehag, 1992 Habennas The Theory of Communicative Action, 2 volymer. Beacon

Boston 1984,1987 press, Hall S. Jefferson T. Resistance through rituals. Youth subculture in

Britain. Hutchinson, London, 1976 post-war Hebdige D. Subculture. The meaning Style. Methuen, London, 1979

Hiding the Light. On Images and Things. Routledge, London, 1988 in - Lodén Mats. Rockmusik En rapport och ett diskussionsunderlag. Sten- cil, Studiefrämjandet.

Den allvarsamma fritiden. Statens ungdomsråd. Ekblads tryc-

Nilsson keri Västervik, 1994 Fritiden Tidsfördriv eller investering Artikel i Krokig väg mot vuxen - - Fyra fritid, massmedia, skola och arbete.

del 2 forskare om

- Ungdomsstyrelsen, Västervik, 1996 Pojkarna vid datorn entusiaster i datateknikens värld. Nissen unga - Symposion Graduale, Stockholrn/Stehag, 1993

Fritid 1976-1991. Levnadsförhållanden. Rapport nr. 85. Stock-

SCB, holm, 1993 Semhede O. Av drömmar väver Om ungdomskultur socialisaman...

tion och ungdomsarbete. Socialstyrelsen/Utbildningsproduktionen.

Stockholm/Malmö, 1984 Modernitet adolescens kulturella uttryck. Kompendiet, Göteborg, - 1995

300 Referenser 154

SOU 1996:

Trondman M. Rocksmaken. Om rock symboliskt kapital. som En studie av ungdomars musiksmak och musikutövande. eget Högskolan i Växjö, 1989 Uppväxtvillkor. Musik, dans och ungdomsrörelser nya Statens ungdomsråd, Stockholm Nr 2/1991

Willis Fostran till länearbete. Röda Bokförlaget, Göteborg, 1977/1983

Common Culture. Symbolic work play in the everyday cultures - at the young. Open University Press, Milton Keynes, 1990 Ziehe T. Ny Ungdom om ovanliga läroprocesser Norstedts, Stockholm, - 1986 Ziehe T. Kulturanalyser: Ungdom, utbildning, modemitet. Stockholm/

Stehag: Symposion, 1989

Öhlund T. Rockbandet kultur

och läroprocess hos kamratgrupp i

- en yngre tonåren. Umeå universitet, 1988 Från Rockrijj till Samhällskritik. Artikel i Uppväxtvillkor Nr 4/1989 - Identitet, text och makt. Ett poststrukturalistiskt perspektiv - på identitet. Artikel i Bortom all förenkling Människan och - som väsen oväsen. Mether Nygren red. Daidalos, 1992

Diskurser i svensk ungdomskultutforskning. I antologin:

- Ungdoms-

forskning kritik, reflektioner och Öh-

- framtida möjligheter Red:

lund/Bolin, Ungdomskultur vid Stockholms universitet. Akademitryck,l994 Politik och föreningsliv. I årsbok Ungdom. - om Ungdomstid. Ungdomsstyrelsen, Stockholm, 1994

SOU 1996: 154 Bilaga 1 301

Bilaga 1

Personer har blivit intervjuade hos de tre studieförbunden: som

Riksnivâ

Medborgarskolan: Totte Freidenfelt, musikansvarig

Studiefrämjandet: Mirja Eräpuro, musikansvarig Karin Ekennan, kulturansvarig Magnus Nilsson, infonnationsansvarig

ABF: Marianne Högmark, kulturansvarig

Distriktsnivâ och musikhus

Medborgarskolan: Lillemor Olsson, Umeå

Studiefrämjandet: Fredrik Bergström, musikhuset Tryckeriet

ABF Kurt Stern, Stockholm Hans Lindgren Fryshuset 2 intervjuer , Rockgruppen WOOD, Fryshuset, och de band som medverkade i ABFs utvärdering verksamheten vid Fryshuset 1992/93 samt ett urval av av banddagböcker från ABF, Fryshuset, från verksamhetsåret 1994/95.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26.Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapeti Nordenpå . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. l990-talet. U. Vem bestämmer vad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar. U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996. UD. 31. Attityder och lagstiftning i samverkan Ett är medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Mössoch människor. Exempel bra Av vitalt intresse. EU:s utrikes-och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddad fråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A. + . - Om järnvägenstrafikledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför var vardag.C. DNA-register. Ju. 11. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. tvä- och trehjuligamotorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FNzsfamiljeâr. S. 12.Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svárigheter.Fi. 39. Rapport från klimatdelegationen1995. 13. Offentlig djurslryddstillsyn. Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. finansmaktensomrâde.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö. 15. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte ochoffentlighet i EU, UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch Förankringochrättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. . utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen. Ju. 18. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19. Sverige, EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNational Report for HabitatII. N, UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen på allmänplats m.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2 .Reform och förändring.Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamâlet i detaljplan.M. 1993árs universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheter i storstadsomráden. - "inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23. Kartläggningochanalys av denoffentliga sektorns 55. Pá väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige. A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor ochmän - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57.Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58.Finansieringen av det civila försvaret.Fö. 25. Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgrimd. 86. Utveckladsamordning inom det civila försvaret

En principdiskussion utifrân och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

EU 96-kommitténs erfarenheter.UD. överväganden och förslag. Fö.

60. Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och 87. Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

utvidgningens effekter på den gemensamma 88. Kameraövervakning.Ju.

jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkanmellan högskolanoch de smâoch 6l.Olika länder olika takt. Om flexibel integration medelstora företagen.N. och förhållandetmellan stora och små stater i EU. 90. Sammanhálletstudiestöd.U.

UD. 91. Den privatavårdens omfattningoch framtida

62. EU, konsumenterna och maten ersättningsformer En översynav de nationella - Förväntningaroch verklighet. Jo. taxorna för läkareoch sjukgymnaster. S. - 63. Medicinska undersökningari arbetslivet. A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av yrkestrafiklagstiftning.K. - 93. Ny Socialförsäkringens administration. S. 94. Nationell teleadresskatalog. K.

65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan.K.

i Sverige.Jo. 96. Strukturförändringoch besparing.

66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning av genomfördaförändringar 67. Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. inom försvarsmaktens ledningsorganisation.Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter

68. Några folkbokföringsfrágor. Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69.Kompetens och kapital + bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av 70. Samverkan mellanhögskolan och näringslivet. N. effekternaav LEMO-reformen. Fö. 71. Lokal demokrati och delaktighet i Sverigesstäder 99. Aweckling med inlärning. Erfarenheter från

och landsbygd. In. LEMO-reformensavveckling personal. Fö. av 72. Rättspsykiatriskt forskningsregister.S. 100. Ett för skattebetalningar. Del A. nytt system 73. Svensk kämteknisk tillsynsverksamhet. Ett för skattebetalningar.Del B. nytt system Volym l En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer - 73. SwedishNuclearRegulatory Activities. ochbilagor. Fi.

Volume l An Assessment. M. 101. Kämavfall teknik och platsval. KASAMs - - 74. Svensk kämteknisk tillsynsverksamhet. yttrandeöver SKBsFUD-Program 95. M.

Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspráksutbildningför föräldrar. U. - - 74. SwedishNuclear Regulatory Activities. 103. Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftning för en hållbar utveckling. - 75. Värden i folkhögskolevärlden.U. Del l och2. M.

76. EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer, 104. Konsumentskydd elmarknaden.C. formalia. Sammanfattning av ett seminarium i 105.Att främja donationertill universitet

april 1996.UD. och högskolor. U. 77. Utländska försäkringsgivare med verksamheti 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sverige.Fi. Sammanfattning av fyra regionala möten 78. Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. 107.Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, - 79. Översyn av revisionsreglerna. Fi. problem. Sammanfattning seminarium i av ett 80. Viktigt meddelande. november1995.UD.

Radio och TV i Kris och Krig. Ku. 108.Konsumenterna och miljön. C.

81. Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109. Från ákerlotter till Paradis ett delbetänkande - 82. En översyn av luft- sjö- och spårtrafikens från Utredningenom universitetsfastigheter m.m. tillsynsmyndigheter. K. angåendeöverlätelser och tomträttsupplâtelser av 83.Allmänt pensionssparande. S. vissa högskolefastigheter.Fi.

84. Ekobrottsforskning.Ju. ll0. Inför ett Svensktlculturnät IT och framtiden - 85. Egon Jönsson en kartläggning av lokala sam- inom kulturomrádet.Ku. verkansprojektinom rehabiliteringsomrádet.S.

Statens offentliga 1996 utredningar

Kronologisk förteckning

lll. Bevakad övergång. Åldersgrånser för ungaupp 137.Kommunalförbundoch gemensam nämnd till 30 år. C två former för kommunalsamverkan.In. 112.Integrering av miljöhänsyninom den statliga 138 Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens . förvaltningen. M. område m.m. S. 113.En allmän och aktiv försäkringvid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi. rehabilitering. Del l och2. S. 140.KO:s biträde enskilda.ln. 114.En körkortsreform. K. 141.Vårdavgiftervid rättspsykiatrisk vård, S. m.m. 115. Barnkonventionen ochutlänningslagen.S. 142.Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen. K. 116.Artikel 6 Europakonventionenoch skatte i 143.Krock eller möte- Om denmångkulturella utredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén. Fi. 144. Ökad konkurrensi handeln med livsmedel. N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid 119.Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av längdförläggning och inflytande + bilagedel.A. inkomster. Fi. 146.Att återerövravardagen. 120.Högskolani Malmö Slutbetärtlcande. U. 147. Övergångsbestämmelser till miljöbalken.M. - 121. Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. 148. Översyn förvärvslagen och hyreslagen av .Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenoch pant. Ju. och hantverksutövande. U. 149.Elberedskapen. Författningsfrâgor.N. 123.iakttagelseroch förslagefter omstruktureringen av 150 En allmänochsammanhållen arbetslöshets- . försvaretsledningochstöd. Fö. försäkring.A. 124. Miljö för en hållbar hälsoutveckling. 151.Bidrag genom arbete En antologi. S. - Betänkande. Förslagtill nationellthandlingsprogram. 152.Gruvornaochframtiden.N. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. 153 Hållbar utvecklingi Sverigesskärgárdsområden. . Bilaga Aktörer ochverktygi miljöhälsoarbetet.S. M. Environmentfor Sustainable HealthDevelopment 154.Tre rapporterom studiecirklar.U. an Action Planfor Sweden.S. 125. Droger i trafiken. Ju. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A ochDel B. S. 127. Folkbildningens institutioner.U. 128.Skyddet av kulturmiljön.En översyn av kulturrninneslagens bestämmelser byggnader om ochkulturmiljöer, prästgárdar,kyrkstäderoch ortnamn. Ku. 129. Den kommunala självstyrelsen ochgrundlagen.ln. 130. De två kulturema. Rapporter KlausRichard av Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 13 Externvärdering av hotoch förmåga.Bilagormed . underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 132.Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reformens metoderoch resultat.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 133.jämställdvård. Olika värd lika villkor. S. 134. Jämställd vård. Möteni vården ett ur tvärvetenskapligt perspektiv.S. 135. Fibromyalgi och Duchennes muskeldystroñ. Kunskapsläge ochbehov av framtidaFoU. S. 136. Effekter av EU:sjordbrukspolitik.Jo.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminarium i Möss och människor. Exempel bra april 1996. 76 IT-användning bland barn och ungdomar. 32 EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sammanfattningav fyra regionalamöten Justitiedepartementet 1995-96. 106 Kriminalunderrâttelseregister Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, DNA-register. 35 problem. Sammanfattning av ett seminarium i Elektronisk dokumenthantering.40 november1995. 107 Presumtionsregeln iexpropriationslagen.45

Förbud mot vapen allmän plats m.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderat personval.66 Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier Ekobrottsforskning. 84 efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, Tredimensionell fastighetsindelning. 87 försäkringar. 18 Kameraövervakning. 88 Statens maritima verksamhet. 41 Droger i trafiken. 125 Finansieringenav det civila försvaret. 58 Översyn av förvärvslagen och hyreslagen Utvecklad samordning inom det civila försvaret Borgen och pant. 148 och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändringoch besparing. Vem bestämmer vad EU:s internaspelregler inför En uppföljning av genomförda förändringar regeringskonferensen 1996. 4 inom försvarsmaktens ledningsorganisation.96 Politikområden underlupp. Frågor om EU:s första Effektivare försvarsfastigheterl pelare inför regeringskonferensen 1996. 5 Utvärdering av en reform. 97 Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns Vem styr försvaret Utvärdering av erfarenheterav arbetet i EU. 6 effekternaav LEMO-reformen. 98 Av vitalt intresse. EU:s utrikes och från Avveckling med inlärning. Erfarenheter säkerhetspolitik inför regeringskonferensen.7 LEMO-reformens avveckling av personal.99 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga iakttagelser och förslag efter omstruktureringen av och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte försvarets ledning och stöd. 123 utvidgning. 15 Klaus Richard De två kulturerna.Rapporter av Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, Böhme, Bo Huldt, Carl-Einar Stâlvant samt Kent utträdesrâitt, medborgarskapoch mänskliga Zetterberg.Bilagor med underlagsmaterial till rättigheter i EU. 16 UTFöRzs slutbetänkande SOU 1996:123. 130 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Extern värdering av hot och förmåga.Bilagor med bedömningar inför regeringskonferensen 1996. 19 underlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkande Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga SOU 1996:123.131 EU-länders förslag och debatt inför Det stora och snabba greppet. Om LEMOref0rmens regeringskonferensen 1996. 24 metoderoch resultat. Bilagor med underlagsmaterial Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament UTFÖR:s till slutbetänkande SOU 1996:123. 132 och offentlighet i EU. 42

Jämställdheten i EU. Spelregleroch Socialdepartementet

verklighetsbilder. 43 Sveriges medverkani FN:s familjeár. 37 Europapolitikens kunskapsgrund. Kooperativa möjligheteri storstadsomrâden. 54 En principdiskussion utifrån Försäkringskassan Sverige Översyn av EU 96-kommitténs erfarenheter. 59 - Socialförsäkringens administration. 64 Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och Rättspsykiatriskt forskningsregister. 72 utvidgningens effekter den gemensamma Allmänt pensionssparande. 83 jordbrukspolitiken. 60 EgonJönsson en kartläggning av lokala flexibel integration - Olika länderolika takt. Om samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet.85 och förhållandet mellan stora och små stater i EU.

Statens

offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Den privata vårdensomfattningoch framtida Pensionssamordning för svenskari EU-tjânst.57 ersättningsformer En översyn - av de nationella Medborgerlig insyn i kommunalaentreprenader.67 taxorna för läkareochsjukgymnaster.91 Några folkbokföringsfrägor. 68 En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch Utländskaförsäkringsgivaremedverksarrheti rehabilitering. Del och 1 113 Sverige. 77 Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 Översyn revisionsreglema.79 Miljö för hållbarhälsoutveckling. av en Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. 81 Betänkande. Förslagtill nationellthandlingsprogram. 124 Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124 Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Bilaga 2. Aktörer ochverktygi miljöhälsoarbetet.124 Författningsförslag,författningskommentarer Environmentfor Sustainable HealthDevelopment an - och bilagor. 100 Action Plan for Sweden.124 Från âkerlottertill Paradis ett delbetänkande Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. 126 från Utredningen om universitetsfastighetcr m.m. Jämställdvård. Olikavård lika villkor. 133 angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplátelser av Jämställdvård. Möteni värden ett ur vissahögskolefastigheter.109 tvärvetenskapligperspektiv.134 Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- Fibromyalgioch Duchennes muskeldystrofi. utredningen.116 Kunskapsläge ochbehov framtidaFoU. 135 av Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén. 117 Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens Lättnadi dubbelbeskattningen mindreföretags av område m.m. 138 inkomster. 119 Vårdavgiftervid rättspsykiatrisk vård, m.m. 141 Skatt avfall. 139 Att återerövravardagen.146

Bidrag genom arbete En antologi,151

- Utbildningsdepartementet Kommunikationsdepartementet Den nya gymnasieskolan hur gár det" l

- Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering. Omjärnvägenstrafikledning m.m. 9 Ålders- 2 EU-mopeden. ochbehörighetskravför Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. tvá- och trehjuliga motorfordon.11 20 Bättretrafik medväginformatik.17 Reform och förändring. Organisationochverksamhet Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 vid universitetoch högskolorefter 1993års Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 universitets-och högskolereform.21 Enskilda vägar. 46 Inflytande riktigt Om elevers rätt lill En översyn av luft- sjö- ochspårtrafikens inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 tillsynsmyndigheter.82 En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande.27 Ny yrkestrafiklagstiftning.93 Det forskningspolitiskalandskapeti Ncrdenpå Nationell teleadresskatalog. 94 1990-talet.28 Botniabanan.95 Forskningoch Pengar. 29 En körkortsreform114 Högskolai Malmö. 36 StationStockholmNord. 118 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121 individ och lokalsamhälle.47 Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. 142 Värden i folkhögskolevärlden.75

Finansdepartementet Sammanhålletstudiestöd.90

TUFF Teckensprâksutbildningför föräldrar. 102 Kommuneroch landstingmedbetalnings- - Att främja donationertill universitet svårigheter.12 och högskolor. 105 Budgetlag regeringensbefogenheterpå - Högskolani Malmö Slutbetänkande.120 finansmaktensomrâde.14 - Kunskapssynoch samhällsnyttai hantvcrkscirklar Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. - och hantverksutövande.122 brottsbalken.30 Folkbildningensinstitutioner.127 Översyn skatteflyktslagen. av Krock eller möte Om - denmángkulturelaskolan.143 Reformeratförhandsbesked. 44 Tre rapporterom studiecirklar.154

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Närings- och handelsdepartementet Offentlig djurskyddstillsyn.13 Ökad konkurrensi handelnmed livsmedel. 144 EU, konsumenterna och maten Elberedskapen. Författningsfrâgor. 149 Förväntningar och verklighet. 62 Gruvomaoch framtiden.152 - Administrationenav EU:s jordbrukspolitik Civildepartementet i Sverige. 65 Effekter av EU:s jordbrukspolitik. 136 Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 Arbetsmarknadsdepartementet Forskning för vâr vardag. 10 Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.34 Attityder och lagstiftningi samverkan Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring + bilagedel. 31 alternativ och förslag.51 Konsumentskydd elmarknaden.104 Sverige, framtidenoch mångfalden.55 Konsumenterna och miljön. 108 Páväg mot egenföretagande. 55 Bevakadövergång. Åldersgränserför ungaupp till Vägar in i Sverige. 55 30 är. 111 Hälften vore nog om kvinnor och män pä arbetsmarknad. 56 Inrikesdepartementet 90-talets Medicinska undersökningari arbetslivet. 63 Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch Arbetstid landsbygd.71 längdförläggning och inflytande + bilagedel. 145 Den kommunalasjälvstyrelsen och grundlagen.129 En allmän och sammanhållen arbetslöshets- Kommunalförbundoch gemensam nämnd försäkring. 150 tvâ former för kommunalsamverkan. 137 KO:s biträde enskilda.140 Kulturdepartementet Från massmediatill multimedia Miljödepartementet att digitalisera svensktelevision. 25 Batterierna en laddadfraga. 8 - Viktigt meddelande. Nationalstadsparker.38 Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Rapport från klimatdelegationen 1995. Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden Klimatrelateradforskning. 39 inom kulturomrádet. 110 Preciseringav handelsändamâlet i detaljplan. 52 Skyddet av kulturmiljön. En översyn av Kalkning av sjöar och vattendrag53 kulturrninneslagens bestämmelser om byggnader Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. och kulturmiljöer, prästgárdar, kyrkstâderoch Volym En granskning.73 l ortnamn. 128 SwedishNuclear Regulatory Activities. Volume 1 An Assessment. 73 - Näringsdepartementet kärnteknisk tillsynsverksamhet. Svensk Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns Volym 2 Faktaredogörelser. 74 upphandling av varor och tjänster med Swedish NuclearRegulatory Activities. miljöpåverkan.23 Volume 2 Descriptions.74 - Shaping SustainableHomes in an Urbanizing IT i miljöarbetet. 92 World. SwedishNationalReport for Habitat II. 48 Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs - Regler för handel medel. 49 yttrande över SKBsFUB-Program 95. 101 Kompetens och kapital + bilaga. 69 Miljöbalken. En skärptoch samordnad Samverkan mellan högskolanoch näringslivet. 70 miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och Del l och2. 103 finansiering. 78 Integrering av miljöhänsyninom den statliga Samverkan mellan högskolanoch de småoch förvaltningen. 112 medelstora företagen.89 Övergångsbestämmelser till miljöbalken. 147 Hållbar utvecklingi Sveriges skärgârdsorruâden. 153