Frågor för folkbildningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

FRÅGOR FOR O L K B N I E N U m m m w m, M

99 Statens offentliga utredningar . WW 1993:64

w Utbildningsdepartementet

Frågor

för

folkbildningen

Betänkande

av Utredningen om utvärdering

av folkbildningen Stockholm 1993

i

SOU och Ds från Allmänna l kan köpas Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna

Förlaget ombesörjer också, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, l

remissutsändningar SOU och Ds. 4 av

i

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13396-2 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Beatrice Ask

Regeringen bemyndigade den 22 oktober 1992 statsrådet Ask att tillkalla en utredare med uppdrag att föreslå principer för utvärdering av folkbildningen m.m. Den 29 oktober utsågs generaldi rektören Christina Rogestam att vara utredare.

Sekreterare utredaren har varit departementsrådet Lars Gö-

ransson. Jag får härmed överlämna betänkandet Frågor för folkbildningen.

Stockholm i juni 1993

Christina Rogestam

Lars Göransson

Innehållsförteckning

SOU 199 64

Bakgrunden 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.l Folkbildningen blir målstyrd 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkbildningen skall utvärderas 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Förslagens räckvidd. Vissa avgränsningar 9 . . . . . . . . . . 2.1 Den statliga nationella utvärderingen av folkbildningen 9 . . 2.2 Förslagen avser perioden 199495-199697 9 . . . . . . . . . . . . 2.3 Utvärderingen bör avse användningen av de obundna

statsbidragen 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Utvärderingen bör inriktas på verksamhetens kvalitet 12 . . .

3 Kvalitetsutvärdering. Principförslag 15 . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Från mål till mål l5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Olika modeller för utvärdering. Förslag till val modell l6 av 3.3 Utvärderingens kostnader 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Andra aktuella utvärderingar och uppföljningar 21 . . . . 4.1 Existerande, pågående och planerade utvärderingar 21 . . . . 4.2 Bedömning 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Den statliga utvärderingen av folkbildningen förslaget 25 - 5.1 Utvärderingen bör sammanfattas i en rapport 25 . . . . . . . . . 5.2 Befintlig statistik bör utnyttjas 25 mera . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3 Rapporten bör inledas med en introduktion 25 . . . . . . . . . . . 5.4 Studieförbundens studiecirklar 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Inledning 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Studieförbunden arbete med målfomiuleringar 28 . . . 5.4.3 Studiecirklarna: ämnen, nivåer, tillgänglighet 29 . . . . 5.4.4 Rekrytering, deltagare 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4.5 Åtgärder för att nå de prioriterade 39

grupperna . . . . . 5.4.6 Deltagarnas erfarenheter studiecirklarna 40 av . . . . . . 5.4.7 Allmänhetens uppfattning studiecirklarna 42 om . . . . 5.4.8 Deltagarkostnaderna 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 5.5 Studieförbundens kulturprogram 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Folkhögskolorna 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6.1 Inledning 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.6.2 Folkhögskolornas arbete med mål formuleringar 44 . . 5.6.3 Folkhögskolekurserna: inriktning, nivåer 45 . . . . . . . . 5.6.4 Rekrytering, deltagare 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.6.5 Åtgärder för att nå de prioriterade 47

grupperna . . . . . 5.6.6 Elevernas erfarenhet av folkhögskolan 47 . . . . . . . . . . 5.7 Folkbildningsrâdet 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8 Sammanfattande förslag 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13-0648

6 Genomförande 53 SOU 1993: 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Kostnadsramen 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Utvärderingsorganisationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Bakgrunden SOU 1993: 64

Kapitel I

1.1 Folkbildningen blir målstyrd

Våren 1991 beslutade riksdagen efter förslag i folkbildningspropositionen prop. 199091:82, UbUl8, rskr. 358 bestämmelser för statsbiom nya dragen till folkbildningen, dvs. till studieförbunden och folkhögskolorna. Det principiellt viktigaste i beslutet dels att den statliga detaljregle var ringen av villkoren för statsbidragen upphörde och ersattes att staten av lade fast mål för statsbidragen, dels att fördelningen det statliga bidra av get till de enskilda studieförbunden och folkhögskoloma skulle skötas av ett folkbildningens eget organ, Folkbildningsrádet. Därmed övergick från statens synpunkt verksamheten inom studieförbund och folkhög- skolor från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. I riksdagsbeslutet understryks mycket klart skillnaden mellan folkbildningens egna mål och målen för statsbidragen. Det ankommer på studieförbund och folkhögskolor att själva besluta sina Verksamhetsmål, om och det anges vara en särskild kvalitet hos folkbildningen att dessa mål skiljer sig åt, att de avspeglar skillnader i ideologi mellan de olika huvud männen. Staten har däremot angivit målen för statsbidragen till folkbildningen, och dessa mål gäller i samspel med studieförbundens och folkhögskolornas egna mål för all verksamhet får del bidragen. - som av Statsbidragen till folkbildningen omfattas den normala treårscykeln av för statliga anslag. Folkbildningsrådet skall sålunda vart tredje år lämna en fördjupad anslagsframställning. Utan att det uttryckligen sägs i det statliga beslutet har det varit underförstått att de i beslutet fastlagda målen för statsbidragen till folkbildningen också skulle gälla i princip under en treårsperiod, dvs. från juli 1991 till juni 1994. Senast under våren 1994 skall regering och riksdag på nytt ta ställning till storleken på bidragen och målen för dem inför en ny treårsperiod. ställningstagandet skall bl.a. grunda sig på en utvärdering av verksamheten under den pågående treårsperioden.

1.2 Folkbildningen skall utvärderas

Övergången till målstyrning förutsätter verksamhet följs

att en upp och utvärderas. Dessa frågor behandlas tämligen utförligt i folkbildningspropositionen. Riksdagsbeslutet om det bidragssystemet för folkbildnya ningen innebär att utvärderingen skall ske på två från varandra fristående sätt. Folkbildningsrádet skall årligen i sin förenklade anslagsframställning redovisa en samlad uppföljning av verksamheten under det gångna itret. Vart tredje år skall rådet i sin fördjupade anslagsframställning komplettera uppföljningen med en samlad utvärdering.

Dessutom skall staten skall vart tredje år göra fristående utvärder- SOU 1993: 64 en Kapitel 1 ing av folkbildningen. Folkbildningsrådets och statens utvärderingar avses utgöra underlag för det statliga beslutet bidragen till folkbildningen under nästkommande om treårsperiod och eventuell revidering av målen för den statliga biom dragsgivningen. I princip skall utvärderingarna avse hur folkbildningen lever upp till målen För statsbidraget. Emellertid grundar sig riksdagsbeslutet om statsbidragen också pä att folkbildningen ha vissa egenskaper, som motiverar att verksamheanses skall stödjas med statsbidrag. Utvärderingarna bör därför också avse ten folkbildningen motsvarar den beskrivning av den som anges som m0om tiv för statsbidraget. Slutligen är det staten som själv bestämmer vilka motiv som skall ligga till grund för ett nytt beslut om statsbidrag och vilka mål som skall gälla för fortsatta bidrag. Utvärderingarna bör därför också innefatta andra omständigheter betydelse för det kommande som kan bedömas vara av statliga beslutet även de ligger vid sidan av de motiv och mål som om gäller för de nuvarande bidragsreglerna. De nationella utvärderingar folkbildningen varom hittills talats avav alltsä ligga till grund för ett förnyat statligt beslut om statsbidrag till ses verksamheten. Det finns emellertid anledning att allmänt framhålla att uppföljningar och utvärderingar med andra syften bör äga rum kontinuerligt. Folkbildningsrädets utvärderingsuppgifter begränsas sålunda inte till att förse staten med underlag för framtida beslut om statsbidrag. Med riksdagens beslut att till Folkbildningsrådet överlämna förvaltningsuppgiften att fördela statsbidragen till folkbildningen följer naturligen också uppgiften för rådet att granska och utvärdera vad de olika studieförbunden och folkhögskolorna presterar och hur deras verksamhet svarar mot målen för statsbidraget. Vidare är det en naturlig uppgift för rådet att verka för att de olika utbildningsanordnarna följer upp och utvärderar den verksamheten som ett led i sitt utvecklingsarbete. egna

2 räckvidd. Vissa SOU 1993: 64

Förslagens

Kapitel 2

avgränsningar

2.1 Den statliga nationella utvärderingen av folkbildningen

Som framgått av föregående kapitel sker en utvärdering av folkbildningen på flera plan. Förslagen i detta betänkande avser principerna för och inriktningen av den statliga nationella utvärderingen av folkbildningen. Den statliga utvärderingen skall vara fristående från de utvärderingar som görs av Folkbildningsrådet eller av de olika studieförbunden och folkhögskolorna. Det innebär att det inte vore principiellt fel om de olika utvärderingarna kom att omfatta delvis samma saker. Tvärtom skulle det kunna ses som en fördel om samma företeelser blev belysta från skilda perspektiv och med flera metoder. Emellertid är de ekonomiska resurserna knappa, och det är därför angeläget att dubbla utvärderingar görs endast medvetet och på goda grunder. Det är därför viktigt att ha kunskap om de utvärderingsinsatser som görs på andra håll, framför allt av Folkbildningsrådet. Kontakter har tagits med Folkbildningsrådet och diskussionerna har lett till att förslagen i detta betänkande i huvudsak avser områden som inte utvärderas av F olkbildningsrádet. I anslutning till detta bör en ytterligare precisering göras. Syftet med den statliga nationella utvärderingen av folkbildningen är i första hand att den skall ligga till grund för framtida beslut om statens stöd till folkbildningen. Med den beslutsordning som gäller tilldelar staten Folkbildningsrådet bidrag, som rådet sedan fördelar på studieförbund och folkhögskolor. Statens intresse ligger därför främst i att bedöma hur folkbildningen som helhet fungerar och vilka effekter den har. Den statliga utvärderingen bör därför avse folkbildningen som helhet och mindre de olika anordnarnas enskilda prestationer, och förslagen i det följande har denna inriktning. Ansvaret för att var och en de olika anordnarna fullgör sitt uppdrag för att tillsammans åstadkomma en bra helhet ligger med den gällande beslutsordningen i första hand hos Folkbildningsrådet, och det bör därför också vara rådets uppgift att utvärdera verksamheten hos de enskilda anordnarna.

2.2 Förslagen avser perioden 199495-199697

I beslutet om det nya statsbidragssystemet för folkbildningen ingick, att såväl Folkbildningsrådets som statens utvärdering skulle göras vart tredje år för att ligga till grund för förnyade statliga beslut om statsbidragen. Folkbildningsrådets utvärdering av innevarande treårsperiod kommer

att överlämnas till utbildningsdepartementet i anslutning till den fördju- SOU 1993: 64 pade anslagsfratttställningen i september 1993. Kapitel 2 Egentligen borde också en statlig utvärdering av folkbildningen föreligga vid samma tidpunkt för att kunna beaktas i budgetarbetet hösten 1993 inför proposition och riksdagsbeslut våren 1994. Det kommer emellertid inte att vara möjligt av tidsmässiga skäl. Den utvärdering som föreslås i det följande innehåller ett flertal delprojekt av i stor utsträckning forskningskaraktär. Sådana projekt kräver noggrann planering och relativt lång tid för sitt genomförande. Under förutsättning av att systemet med treåriga budgetperioder för folkbildningen kommer att tillämpas i framtiden och under förutsättning av att anslagsbesluten skall grunda sig på en utvärdering som genomförs vart tredje år bör den lämpliga rytmen vara följande:

År O: Riksdagen beslutar om anslagsnivå och mål för statsbidragen till folkbildningen för den kommande treårsperioden. Beslut fattas om riktlinjerna för utvärdering av verksamheten. Utvärderingsplanen och planer för delprojekt beslutas.

År Detta år är det första verksamhetsåret i treårsperioden. Utvärderingen som avser år l och möjligen delar av påföljande år - pågår.

År Utvärderingen fullföljs och avslutas. Resultaten sammanfattas, analyseras och överlämnas i slutet av året till utbildningsdepartementet.

År Resultaten utvärderingen bedöms regeringen och ligger av av till grund för proposition och riksdagsbeslut inför nästkommande treårsperiod år 3 utgör tillika år 0 i den följande treårsperiov den.

Hösten 1993 befinner vi oss i år 3 i den nu pågående treärsperioden, som alltså omfattar budgetåren 199192-199394, och alltså i år 0 av den därefter följande treårsperioden. Då befinner oss alltså vid den tidpunkt då det enligt schemat ovan är lämpligt att utbildningsdepartementet - börjar förbereda utvärderingen av nästa treärsperiod. Följaktligen avser Förslagen i detta betänkande i första hand den utvärdering som bör göras av perioden 199495-199697, och resultaten av utvärderingen bör ligga till grund för beslut om statsbidrag till folkbildningen för tiden därefter.

2.3 Utvärderingen bör avse användningen de obundna

av

statsbidragen

Som framgått av det inledande kapitlet har staten gjort klar skillnad en mellan folkbildningens egna mål och statens mål för statsbidragen.

F olkbildningen är självständig SOU 1993: 64 Kapitel 2 De olika anordnarna av folkbildning studieförbunden och deras lokal- avdelningar samt folkhögskolorna är inte offentliga organ. Undantag utgör dock de landstingsägdtt folkhögskolorna. Formellt sett har anordnarna alltså en i förhållande till staten självständig ställning, och staten har därmed varken möjlighet eller anledning att gripa i deras verksamhet utöver vad som följer av allmänna lagar och bestämmelser. Däremot kan och det är vad som sedan många år har skett, av olika omfattning och med skiftande innebörd staten ställa upp regler, villkor och mål för de statsbidrag som ställs till folkbildningens förfogande. Studieförbunden och folkhögskolorna är alltså självständiga gentemot staten, och de kan därför bedriva vilken verksamhet de vill. De kan bedriva kommersiell uppdragsverksamhet och personalutbildning, de kan uppträda som utbildningskonsulter eller fungera som kursgårdar utan att samhället vare sig kan eller har anledning att inskrida mot detta. Men staten har rätt att kräva att statsbidragen inte används för sådan verksamhet, och det kravet har staten också ställt. Statsbidragen får inte användas för verksamhet med kommersiellt syfte. Den utvärdering som föreslås i det följande bör alltså inte all verkavse samhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Utvärderingen bör i princip endast avse sådan verksamhet bedrivs med använsom dande av statsbidrag. En nyansering bör dock göras. Såsom understryks i folkbildningspropositionen bygger bidragen på förtroende för folkbildningens aktörer: Om folkhögskolor och studieförbund skall åtnjuta det förtroende som är en förutsättning för bidragsgivningen är därför främst beroende av dem själva. Endast genom att hävda det fria bildningsarbetets värden och ideal och verksamhetens obundenhet och oberoende kan folkhögskolor och studieförbund skapa förtroende och respekt för sig själva och för sin roll i samhället. En verksamhet som utförs på uppdrag och som finansieras på kommersiell bas får en annan karaktär än den bärs fri och som upp av en frivillig folkbildning och stödjs av samhälleliga bidrag. sid. 10. Detta uttalande bör tolkas så, att det oavsett om statsbidrag används eller inte någonstans går en gräns för vad studieförbund och folkhög- skolor kan göra för att inte förtroendet för deras roll som delar av folkbildningen skall rubbas. Och om förtroendet rubbas minskar motiven för att stödja verksamheten med statsbidrag.

Skilda statsbidrag

I verkligheten får folkbildningen statsbidrag i olika form, främst som följd av beslut att tilldela framför allt folkhögskolorna men också studieförbunden medel för insatser för arbetsliâsa. Dessa medel uppgår till avsevärda belopp. Dessutom förekommer vissa andra statliga bidrag, exempelvis för EG-information.

Därför uppstår frågan all verksamhet som får del av bidrag från sta- SOU 1993: 64 om ten skall omfattas av den aktuella utvärderingen. Kapitel 2 Det är uppenbart att riksdagens beslut om regelbunden utvärdering av folkbildningen är knutet till 1991 års beslut om nytt statsbidragssystem. Detta beslut har sedan konkretiserats i förordningen 1991:977 om statsbidrag till folkbildningen. För innevarande budgetår, 199293, utbetalas nära två miljarder kr. i enlighet med de mål och villkor som anges i denna förordning. Karakteristiskt för bidraget är att folkbildningsanordnarna har stor frihet vid användningen av det. Ett av de relativt få villkoren är dock att ingen utom utbildningsanordnaren eller deltagarna får besluta om utbildningens innehåll och inriktning. Det är därför rimligt att benämna detta det obundna statsbidraget. Det är lika uppenbart att det i första hand är effekterna av detta obundna statsbidrag som skall utvärderas. Om andra bidrag från staten är förknippade med andra regler exempelvis beträffande vilka som skall delta i verksamheten, vad som skall studeras eller hur utbildningen skall organiseras så handlar det om verksamheter som inte skall omfattas av den- na utvärdering. Förslagen i det följande avser därför endast folkbildning som stöds av statsbidrag enligt reglerna i SFS 1991:977. Folkbildningsrådet har utfärdat anvisningar till studieförbund och folkhögskolor om att verksamheter som får del av de obundna statsbidragen skall hållas skilda från annan verksamhet för att vid behov kunna särredovisas. Det bör därför vara möjligt att i praktiken begränsa utvärderingen till att avse den verksamhet som får del av de obundna statsbidragen. I klarhetens intresse bör också regering och riksdag i framtida beslut om särskilda anslag till folkbildningen ange om bidragen skall användas i enlighet med reglerna i SFS 1991:977.

2.4 Utvärderingen bör inriktas på verksamhetens

kvalitet

Insamlandet av statistiska uppgifter om folkbildningen är förhållandevis omfattande, och det finns ett ston material som lämnar uppgift om verksamhetsvolymer och deltagarantal i olika verksamheter. Det statistiska material som föreligger skall naturligtvis användas vid den statliga utvärderingen. Vad som tidigare saknats är en kvalitativ utvärdering av folkbildningen, och det är främst en sådan utvärdering som efterlyses i såväl folkbildningspropositionen som i utbildningsutskottets betänkande och i direktiven till utredningen. Förslagen i det följande avser främst att åstadkomma en kvalitativ utvärdering av folkbildningen, alltså av prestationernas effekter och kvalitet. Det mäste understrykas, att metoderna för en kvalitativt inriktad utvärdering av målstyrda verksamheter befinner sig i ett tidigt stadium av sin utveckling. Förslagen i detta betänkande gör inte anspråk på att leda till

fullständig kunskap folkbildningen i Sverige. Metodutvecklingen SOU 1993: 64 om inom området måste i stället ses som en kontinuerlig process, där kun- Kapitel 2 ny skap ständigt leder till nya frågor. Förslagen gör däremot anspråk på att innehålla ett antal relevanta frågor som kan leda till en bättre grund för kommande beslut om statsbidrag till folkbildningen. Förhoppningen är också att frågeställningarna skall leda till ett ökat intresse hos forskarsamhället för den roll folkbildningsom en spelar. Folkbildningen i Sverige och i Norden är en unik företeelse, och ökad kunskap om dess förutsättningar och effekter skulle kunna utgöra ett viktigt svenskt och nordiskt bidrag till förståelsen av hur kunskap och kulturell delaktighet uppstår och sprids i högutvecklade moderna samhällen.

Sammanfattande förslag:

Den statliga nationella utvärderingen bör i första hand avse folkbildningen i dess helhet, inte de enskilda delarna Utvärderingen bör avse treårsperioden 199495-199697 och ligga till grund för statens beslut om bidrag till folkbildningen för tid därefter. Utvärderingen bör planeras och beslutas under budgetåret 199394. Utvärderingen bör avse verksamhet som får del statsbidrag i enligav het med förordningen 1991:977 om statsbidrag till folkbildningen. Utvärderingen bör i första hand vara kvalitativt inriktad.

3 Kvalitetsutvärdering. Principförslag

SOU 1993: 64 Kapitel 3

3.1 Från mål till mål

Statsbidragen till folkbildningen var tidigare förenade med ett betydande antal regler för när de fick användas. Nästan alla dessa regler är numer avskaffade. I stället har staten fastställt ett antal mål för bidragen, och dessa mål är i huvudsak av kvalitativ art. En naturlig följd av förändringen är att det inte längre är troheten mot reglerna som skall kontrolleras. I stället skall graden måluppfyllelse av utvärderas. Resultatet av utvärderingen ligger därefter till grund för framtida beslut om bidragen. Den ideala cirkeln för utvärdering av en målstyrd verksamhet är mål tolkning planering verksamhet utvärdering mål. I verklig- - - - - nya heten och beroende av olika omständigheter kan i cirkeln komprocessen ma att starta vid någon annan punkt än målformuleringen. Just i fallet folkbildningen gäller exempelvis, att den fanns innan staten började formulera mål för bidragen. Det kan diskuteras om inte de sedan 1991 gällande målen för bidragen i själva verket har sin utgångspunkt i den verksamhet som studieförbund och folkhögskolor har bedrivit i decennier. F ormuleringen av mål för verksamhet sker inte i ett vakuum. Meden vetet eller omedvetet bestäms målen inom en referensram bl.a. kan som bestå av dels uppfattningar om hur samhällsförhållandena är, dels hur om de borde vara. Om en verksamhet skall samhällets stöd så bör det motiveras med ges att den bedöms kunna göra nytta i någon mening, att den fyller syfte i ett ett samhälleligt sammanhang. Målen fomiuleras sedan med utgångspunkt i å ena sidan de förutsättningar och egenskaper verksamheten besom döms ha och å andra sidan de syften man vill uppnå. Allmänt sett gäller att målen bör vara tydliga och realistiska. Är de mycket otydliga har de ingen styrande effekt, och är de mycket orealistiska kan de inte uppnås. Om möjligt bör graden av måluppfyllelse vara möjlig att mäta. De som bedriver den verksamhet för vilken målen formulerats måste tolka målen och sedan översätta tolkningen till konkreta verksamhetsplaner. Otydliga mål skapar oklarheter vid tolkning och planering. Orealistiska mål verkar demoraliserande. Å andra sidan: mycket entydiga mål kan motverka kreativitet och föränderlighet, och mål är mycket som lätta att uppnå innebär ingen utmaning till anspänning krafterna. av Planerna skall i sin tur omvandlas till verksamhet är genomsyrad som av målen. Skall det lyckas krävs ett omfattande arbete med att förklara mål och planer för dem som har det slutliga ansvaret för verksamhetens genomförande. De som har att förverkliga målen måste förstå deras innebörd och de bör vara övertygade målens rimlighet och realismen i om om dem. Den näst sista stationen i cirkeln är utvärderingen, har till främsta som syfte att bedöma i vilken utsträckning verksamheten motsvarar de ur-

sprungliga målen. Men utvärderingen kan i princip omfatta alla stationer- SOU 1993: 64 i cirkeln: Var målen formulerade på ett bra sätt Var tolkningen av Kapitel 3 na målen korrekt Var verksamhetsplaneringen i överensstämmelse med målen Stämde verksamheten med målen och fick den avsedda effekter Dessutom kan utvärderingen gälla förhållanden som ligger utanför de ursprungliga målen: har förändringar skett i omgivningen som motiverar förändrade mål Slutligen skall utvärderingen ligga till grund för slutsatser som leder till ett beslut. Skall verksamheten överhuvudtaget få fortsatt samhällsstöd Skall stödet ökas eller minskas Eller skall verksamheten få nya mål

3.2 Olika modeller för utvärdering. Förslag till val av

modell

Övergången från regelstyrning till målstyrning gäller för allt flera sam-

hällsområden. Förändringen leder till ett ökat behov av att utvärdera verksamheterna. Det har påpekats, att metoderna för utvärdering av mälstyrda nyss verksamheter befinner sig i ett tidigt stadium av sin utveckling, åtminstone i Sverige och åtminstone om målet inte i första hand avser att uppnå lönsamhet. Förslagen i detta betänkande handlar i första hand om att söka utvärdekvaliteten i folkbildningen. Erfarenheterna visar att det i all kvalitetsra utvärdering är viktigt att närmare bestämma sina utgångspunkter. I det följande exemplifieras några modeller hämtade från litteraturen kvalitetsutvärdering målstyrda verksamheter. Det skall från början om av understrykas, att de olika modellerna vid tillämpningen inte behöver eller ens bör vara renodlade utan att de kan förekomma i olika kombinationer.

Vad

Allra först bör man göra klart för sig vad det egentligen är som skall utvärderas. Vid närmare eftertanke finner man då att det inte räcker med att säga, att det i det aktuella fallet är folkbildningen som skall vara föremålet för utvärderingen. Vad är det närmare bestämt som man vill veta mera det exempelvis behovet av folkbildning, är det förutsättningama om för att bedriva verksamheten, är det verksamheten som sådan processinriktad modell eller är det resultatet av verksamheten produktinriktad modell Ett studium av de mål som staten har angivit för statsbidragen pekar mot att intresset närmast är inriktat på sådana saker som vilka grupper deltar i verksamheten, vad deltagarna studerar, hur verksamheten som planeras och hur den sedan genomförs. Detta talar för att utvärderingen i första hand bör avse verksamheten.

Dä det gäller verksamhetens resultat sägs uttryckligen i folkbildnings SOU 1993: 64 propositionen att det inte kan bli aktuellt att göra en bedömning av hur Kapitel 3 mycket deltagarna har lärt sig. I den fria folkbildningen är prov och kunskapstest främmande företeelser. Värdet av aktiviteterna skall bedömas i en öppen debatt bland deltagarna och denna skall ge vägledning för den vidare utvecklingen av verksamheten. sid. 16. Citatet pekar alltså närmast mot att utvärderingen också bör avse deltagarnas uppfattning om verksamheten och det värde som de tillmäter den. I det aktuella fallet bör preciseringen gå ett steg längre. I avsnittet beskrevs processen från mål till mäl som en cirkel. Det är nu inte alla steg i cirkeln som bör omfattas av utvärderingen, utan endast de för vilka folkbildningen har ansvaret, nämligen tolkningen av målen, verksamhetsplaneringen och genomförandet av verksamheten.

Perspektivet

En utvärdering kan göras från flera olika perspektiv. Utgångspunkten kan vara t.ex. samhällets makroperspektivet, anordnarnas eller individens mikroperspektivet. Det naturliga perspektivet för en statlig utvärdering kunde tyckas vara szunhâillets, alltså nännast vilket värde folkbildningen har för samhället. Men mälfortnuleringarna för bidragen till folkbildningen lägger sä stor vikt vid att den skall tillgodose individens behov och önskemål att huvudperspektivet ändå bör vara den enskilde deltagarens, alltså individens.

Användaren

Det är inte alltid självklart att det är den som beställer och betalar uten värdering som är den tilltänkte huvudanvändaren. Utvärderingen av folkbildningen skall ske pä initiativ staten, staten har många roller. Är av men den egentlige mottagaren allmänheten, är det folkbildningsorganisationerna, det de olika huvudmännen för folkbildningen eller är det staten I det här fallet är det tydligt att det är beställaren, dvs. staten som är huvudmottagaren av utvärderingen.

Syftet

En av de allra viktigaste punkterna att avgöra är syftet med utvärderen ing. Ett tänkbart syfte kan vara att utöva kontroll i någon mening. Ett annat syfte kan vara att främja eller legitimera en verksamhet. Ett tredje syfte kan helt enkelt vara att öka kunskapen om verksamheten, att göra den mera känd. Ett fjärde syfte kan vara att förbättra verksamheten. I det aktuella fallet är det tydligt att förstahandssyftet närmast är att utöva kontroll staten vill veta om statsbidragen till folkbildningen an- -

vänds i enlighet med målen för dem och vill ha underlag för beslut om SOU 1993: 64 eventuella förändringar av målen eller av anslagsnivån. En helt annan Kapitel 3 sak är att resultatet av en utvärdering kan få effekter som går utöver det egentliga syftet. Om utvärderingen ger en positiv bild av verksamheten kan det gynna dess utveckling. Om utvärderingen pekar på brister kan det leda till att de ansvariga rättar till dessa.

Genomföraren

Normalt bör man bestämma sig för vem som skall utföra en utvärdering först när man har tagit ställning till de föregående punkterna. Skall beställaren utföra utvärderingen i egen regi eller skall den överlåtas till någon annan exempelvis till den som ansvarar för den verksamhet som skall utvärderas Då det gäller folkbildningen har i själva verket den som ansvarar för verksamheten i form av Folkbildningsrådet fått i uppdrag att göra - en utvärdering och att överlämna den till staten. Folkbildningsrådet har dessutom tagit initiativ till att studieförbunden och folkhögskolorna skall genomföra systematiska självutvärderingar, närmast med syftet att förbättra och utveckla de egna verksamheterna. I det aktuella fallet bör det vara lämpligast att staten själv genomför utvärderingen genom en kommitté eller genom en enmansutredare som har tillgång till en referensgrupp. Kommittén bör få i uppdrag att planera och låta genomföra utvärderingen. Arbetet kan lämpligen delas upp i ett antal projekt, som läggs ut på olika forskningsinstitutioner.

Metoder

En viktig fråga gäller också metod eller metoder för att insamla data samt för att analysera och värdera dem. Bland tänkbara metoder kan nämnas utnyttjande av olika administrativa data, enkäter, test, intervjuer och fallstudier. Olika typer av data kräver olika analysmetoder. Den aktuella utvärderingen av folkbildningen bör utföras med hjälp av ett flertal olika metoder, vilka diskuteras mera i ett följande kapitel.

3.3 Utvärderingens kostnader

En sista central fråga, som är avgörande för utvärderingens ambitionsnivä, gäller storleken på de ekonomiska resurser som bör avsättas för en utvärdering. I det föreliggande fallet bör det vara motiverat att utvärderingen till sitt förfogande fär en kostnadsram om 5-6 milj.kr. Beloppet motsvarar ungefär en promille av det statliga bidraget under en treårsperiod under förutsättning av att nuvarande anslagsnivä bibehålls.

SOU 1993: 64 Kapitel 3

Sammanfattande förslag:

Den statliga kvalitetsutvärderingen av folkbildningen bör i första hand avse verksamheten och deltagarnas uppfattningar om denna utgå från deltagarens perspektiv syfta till att ge staten underlag för ett framtida beslut om stödet till folkbildningen och till att kontrollera att målen för stödet uppfylls

av verksamheten genomföras av en statlig kommitté eller enmansutredare till sitt förfogande en kostnadsram om 5-6 miljkr., motsvarande en promille av anslagen till statsbidragen under en treärsperiod

4 Andra aktuella

utvärderingar och

ågláelff

p

uppföljningar

4.1 Existerande, pågående och

planerade utvärderingar

Redan av beslutet om nytt statsbidragssystem för folkbildningen framgår, att statens utvärdering skall vara fristående från den som folkbildningen själv skall svara för. I detta ligger att den statliga utvärderingen mycket väl kan omfatta samma saker som Folkbildningsrådets utvärdering. Emellertid bör dubbla utvärderingar göras bara medvetet och på goda grunder. Därför är det viktigt att ha kunskap de utvärderingsinsatser om som görs på annat håll. Framför allt är det viktigt att veta vilka projekt som genomförts, påbörjats eller planerats av Folkbildningsrådet. Statistiska Centralbyrån SCB publicerar regelbundet, bl.a. i Utbildningsstatistisk årsbok, grunddata om folkbildningen. De data ligger som till grund för statistiken bör efter bearbetning och analyser kunna ytge terligare värdefull infonnation om folkbildningen. Vad gäller studiecirklarna insamlade data uppgifter antalet avser om cirklar, studietimmar, fördelning på ämnen och ämnesgrupper samt på kommuner och studieförbund. Om deltagarna insamlas uppgifter om antal i olika cirklar och om könsfördelningen. Vad gäller kulturarrangemang finns i tillämpliga delar motsvarande uppgifter. Då det gäller folkhögskolorna insamlas från och de 130 var en av ca skolorna uppgifter om antalet kurser, elevveckor, kurslängd, kurstyp allmän eller särskild, inriktning samt om fördelning studierna på hel- elav ler deltid. Om deltagarna insamlas uppgifter om antal i olika kurser, åldersfiürdelning, könsfördelning, etnisk bakgrund handikapp. I samt om fråga om långa kurser insamlas dessutom uppgifter elevernas utbildom ningsbakgrund. I sammanhanget är det också väsentligt att peka på den kartläggning av den svenska befolkningens utbildning som gjorts SCB och av som presenteras närmare i Uppskattad utbildning, Information från SCB, nr Ljanuari 1993. Folkbildningsrådet har numera en samordnande roll då det gäller det statistiska underlag om folkbildningen lämnas till SCB. Rådet publisom cerar vidare självt statistiska uppgifter mera omfattande än SCB:s -i si- na årliga verksamhetsredovisningar. Vid sidan denna reguljära verkav samhet genomför rådet ett antal särskilda undersökningar och utvärderingar och tar initiativ till att studieförbund och folkhögskolor såväl centralt som lokalt engagerar sig i ett alltmera omfattande utvärderingsarbete. En viktig roll i sammanhanget spelas av rådets FoU-delegation. Studieförbundens och folkhögskolornas utvärderingar är främst att se som instrument för att utveckla och förbättra den verksamheten. egna De faller i huvudsak inom kategorin egenutvärdering och är av betydelse för utvecklandet av Verksamhetsmål och arbetsmetoder. Flera projekt pågår, många av dem med stöd från Folkbildningsrådet. Bland medverkande kan särskilt nämnas Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet

T3 13-0648

samt Institutionen för pedagogik och psykologi och Vuxenutbildarcent- SOU 1993: 64 vid universitetet i Linköping. Kapitel 4 rum Som szimordnzire och som ansvarig för folkbildningens egen nationella utvärdering har Folkbildningsrådet ett klart intresse av att kunna ta del av och sammanställer de lokala erfarenheterna. De blir därmed ett inslag i den nationella utvärderingen av folkbildningen. Som ett led i den nationella utvärderingen av folkbildningen kommer Folkbildningsrådet i samband med den fördjupade anslagsframställninghösten I993 att, utöver sedvanliga statistiska uppgifter, kunna redovisa en bl.a. följande material: Exempel och tendenser ur lokala måldokuntent och utvärderingsplaner 1992 Bilder av bildningen, Ulla-Britt Tornberg, februari 1993. Exempel hämtade ur lokala utvärderings- och projektrzipporter. Redovisning av demokratiproiektet inom folkhögskolan. En undersökning av ca 6 500 deltagare i studiecirklar. Undersökningen utförs SCB på rådets uppdrag och kommer att ge uppgifter om bl.a. av deltagarnas ålder, kön, utbildning, sysselsättning, etniska bakgrund, familjesituzition, föreningsengagetnzing, tidigare erfarenheter av studiecirklar samt erfarenheter av den aktuella cirkeln våren 1993. Preliminära slutsatser från ett utvärderingsprojekt som genomförs vid Högskolan i Jönköping under ledning av ñLdr. Mohammed Chaib. Ett viktigt syfte med projektet är att utveckla utvärderingsmetoder inom folie bildningen. En utvärdering av arbetsmarknadsutbildning vid folkhögskolor och studieförbund. Vidare planerar Folkbildningsrådet att i särskilda projekt utvärdera folkbildningens insatser inom handikappområdet samt vidare kulturverksamheten hos studieförbund och folkhögskolor. Ytterligare ett projekt om demokrati och folkbildning planeras. Folkbildningsrådet ser det slutligen som en viktig uppgift att rent allmänt främja folkbildningsforskning vid universitet och högskolor och att bidra till att ge spridning forskningsresultaten. Som ett led i detta kart lägger rådet kontinuerligt pågående forskning.

4.2 Bedömning

Det existerande statistiska materialet om verksamheten i form av studiecirklar, kulturarrangemang och folkhögskolor är så omfattande och så- vitt kan bedömas av sådan kvalitet att det inte förefaller motiverat att ytterligare material av det slaget samlas in inom ramen för den statliga utvärderingen. Däremot finns det givetvis anledning att utnyttja det befintliga materialet, att ytterligare analysera det och att dra slutsatser av det. Bedömningen är likartad då det gäller det statistiska materialet om deltagarna. Den reguljära statistik som samlas om deltagarna i folkhögskolekurser får bedömas tillräcklig för att dra generella slutsatser. I fråga om deltagarna i studiecirklar gör, som nämnts, Folkbildningsrådet en stor

undersökning som får bedömas ge tillräckliga uppgifter för utvärder- SOU 1993: 64 en ing. Kapitel 4 Det existerande statistiska materialet om folkbildningen är således relativt omfattande. Slutsatsen blir, att den statliga utvärderingen i huvudsak bör inriktas på ett antal fördjupningsstudier bör syfta som till att belysa ett antal kvalitativa aspekter hos olika delar folkav bildningen. Om inte särskilda skäl föreligger bör dessa fördjupningsstudier avse andra objekt än de studier som Folkbildningsrädet låter utföra och som redovisats ovan. Utvärderingen bör utmynna i ett sammanfattande dokument, innesom häller en samlad analys och bedömning det statistiska materialet, av som alltså i huvudsak redan finns, och resultaten av de fördjupningsstudier som i det följande föreslås bli utförda inom för den statliga utvärramen deringen.

statliga

SOU 1993: 64

Den utvärderingen av

Kapitel 5

folkbildningen - förslaget

5.1 Utvärderingen bör sammanfattas i en rapport

I det följande lämnas ett antal konkreta förslag om vad den statliga utvärderingen av folkbildningen bör innehålla. Utvärderingen bör mynna ut i en sammanfattande rapport som kan fungera självständigt även för den som inte är så väl bekant med verksamheten det bör alltså inte förutsättas att läsaren skall ha några mera omfat- tande förkunskaper eller ha tillgång till några kompletterande beskrivningar av folkbildningens olika företeelser. Sin viktigaste utgångspunkt bör utvärderingen ha i målen för den statliga bidragsgivningen. Därför anges i det följande vilka punkter i de statliga beslutsdokumenten till vilka förslagen hänför sig. Huvuddokumenten är folkbildningspropositionen prop. 199091:82 och utbildningsutskottets betänkande 19909l:UbUl8. Riksdagen antog propositionen i sin helhet, och utskottsbetänkandet citeras endast i de fall det innehåller någon särskild markering.

5.2 Befintlig statistik bör utnyttjas mera

Det har framgått tidigare, att det statistiska materialet folkbildningen om redan nu är omfattande. Vid sidan av de utvärderingar som bl.a. Folkbildningsrådet utför eller tar initiativ till har materialet i huvudsak karaktären av relativt obearbetade siffermässiga redovisningar av olika verksamheter. Det bör vara möjligt att genom analyser utvinna väsentligt mera kunskap ur detta material. Samtidigt är uppgiftslämnandet en omfattande och också betungande verksamhet för folkbildningens anordnare. Detta är ett ytterligare skäl till att förslagen i det följande inte innebär krav på att den reguljära totalstatistiken skall utökas med ytterligare uppgifter. Förslagen har i huvudsak karaktären av ett antal fördjupningsstudier gjorda hos ett urval anordnare i syfte att belysa olika kvalitativa aspekter som inte är åtkomliga enbart via det redan föreliggande statistiska materialet. När resultatet av utvärderingen sammanställs bör naturligtvis det föreliggande statistiska materialet utnyttjas och analyseras, trots att det inte insamlats inom ramen för den statliga utvärderingen.

5.3 Rapporten bör inledas med en introduktion

Utvärderingsrapporten bör inledas med en koncis beskrivning folkav bildningen och av dess struktur, en introduktion av ämnet.

Den inledande beskrivningen bör emellertid inte vara så koncentrerad SOU 1993: 64 att den bild som ges är att folkbildningen skulle vara en enhetlig företeel- Kapitel 5 se. Det är tvärtom viktigt att läsaren från början å ena sida får klart för sig mångfalden av olika verksamheter och ä andra sidan görs medveten om vad det är som förenar de olika verksamheterna och förklarar varför de trots mångfalden samlas under begreppet folkbildning. En utmärkt förebild för en sådan beskrivning finns i SCB:s publikation Utbildningsstatistisk årsbok 1988. Introduktionen bör ha ungefär följande innehåll:

Studieförbunden

En beskrivning av de viktigaste verksamhetsformerna bör lämnas: studiecirklar, annan studieverksamhet, olika slag av kulturverksamheter. En presentation bör ges av de olika studieförbunden och mycket översiktligt av deras struktur och med]emsorganisationer. - Uppgifter bör lämnas om de olika studieförbundens verksamhet i siffror antal deltagare, antal studietimmar, grupper och arrangemang, deras geografiska spridning och fördelning på olika ämnen. Vidare bör ekonomin beskrivas översiktligt: inkomsternas fördelning på statsbidrag, olika kommunala bidrag, deltagaravgifter och andra inkomster; vidare bör en grov fördelning göras av utgifterna på de viktigaste posterna.

F olkhögskolo rna

De viktigaste kurstyperna och andra verksamheter bör beskrivas: internat- och dagkurser, korta och långa kurser, allmänna kurser, kurser med olika specialinriktning. De olika typerna av folkhögskolor bör fördelas efter huvudman: landstingsskolor och rörelseskolor och för de senare olika grupper. Uppgifter bör lämnas om verksamheten i siffror: deltagarantal i olika slag av kurser, den geografiska spridningen såväl beträffande skoloma som eleverna.

Översiktlig beskrivning bör ekonomin med isärhållande ut-

ges av av bildnings- och internatkostnader: inkomsternas och utgiftemas fördelning på de viktigaste posterna. Underlag för en sådan beskrivning finns i betänkandet SOU 1993:23 Kunskapens krona, som bygger på en undersökning som utförts av Folkbildningsrådet.

F olkbildningsrådet

En kort beskrivnin bör öras av befo enheter sammansättnin och g ora ganisation av verksamheten. En redovisning bör göras av antagna principer för verksamheten.

Fördelningsbeslut de närmast föregående åren bör redovisas och utvär- SOU 1993: 64 deringsverksamheten bör beskrivas. Kapitel 5

De följande avsnitten i utvärderingsrapporten bör innehålla den egentli ga utvärderingen. I det följande lämnas närmare förslag om vilka områden som bör omfattas av den utvärdering som bör lämnas till utbildningsdepzirtementet under våren 1996.

5.4 Studieförbundens studiecirklar

5.4.1 Inledning

Studieförbundens studiecirklar ett mycket stort antal deltagare. engagerar Under verksamhetsåret 199192 var antalet deltagare ca 2,8 miljoner, antalet studiecirklar ca 320 000 och antalet studietimmar ca 10,8 miljoner. I och med systembytet 199192 lades statistiken om något, men på ungefärligen denna nivå har verksamheten legat i åtskilliga år. Den genomsnittliga studiecirkeln har alltså 8-9 deltagare och innehåller 33-34 studietimmar. Deltagarna träffas vanligen en gång i veckan under höst eller vårterminen för att gemensamt studera ett ämne. Vanligen har de valt ämnet ur studieförbundens prospekt eller själva kommit överens om det. Varje vardag under de ca 30 veckor som de båda terminernzi vanligen omfattar under ett år samlas något sådant som 280 000 det motpersoner svarar ungefär var 20:e vuxen svensk invånare i 30 000 för att grupper genom diskussion, studier och övning lära sig något nytt. De allra flesta som bor i Sverige har, eller kommer att få, erfarenhet att delta en egen av i en studiecirkel. Vid utvärderingen av studiecirklarna skall den offentliga statistiken naturligtvis användas och i lämplig utsträckning återges i rapporten, och man bör också utnyttja uppgifter som samlas olika skäl inmen som av te publiceras löpande. Det bör vara möjligt att genom olika bearbetningar och analyser utvinna betydligt mera kunskap om studiecirklarna utan att man utökar insamlandet av data. Med den omfattning som studiecirkelverksamlteten har i Sverige är det lika motiverat att ställa frågan: vilka är det aldrig deltar i studiesom en cirkel som att ställa frågan: vilka är deltagarna På vad sätt skiljer sig deltagarna från dem som aldrig deltar Vad är det egentligen - man lär sig i de olika studiecirklarna, och vad spelar dessa studier för roll i vårt samhälle

5.4.2 Studieförbundens arbete med målformuleringar SOU 1993: 64 Kapitel 5 En förutsättning för att de mål som staten har angivit för statsbidragen till folkbildningen är att de olika aktörerna tar till sig dessa mål och bryter ner dem till mera konkreta Verksamhetsmål. Det är rimligt att en utvärdering av verksamheten börjar med en genomgång av hur studieförbunden och deras lokalavdelningar har översatt de statliga målen till mål för den egna verksamheten, centralt och lokalt.

Propositionen: Med färre regler och friare verksamhetsformer bör

folkbildningens anordnare bättre förutsättningar att nå de folkbildningsmål som eftersträvas och möjliggöra att verksamhetens mål och innehåll sätts i centrum. Den hittillsvarande fokuseringen på hur man uppfyller

de formella regler som styr statsbidraget måste ersät-

tas av en kontinuerlig mål- och innehållsdiskussion, som grundas på en fortlöpande lokal och central uppföljning och utvärdering av folkbildningsarbetet. sid. 30 På uppdrag av Folkbildningsrádet har i februari 1993 en rapport, Bilder av bildningen, fardigställts om studieförbundens och folkhögskolornas arbete med målfonnuleringar och verksamhetsplaner. Rapporten grundar sig på ett urval av måldokurttent, verksamhetsplaner och utvärderingsplaner som utarbetats centralt och lokalt. Att döma av rapporten har arbetet med att översätta statens mål för bidragen till konkreta mål för den statsbidragsstödda verksamheten fått en god start. Bl.a. framgår det, att de olika ntåldokumenten och planerna väl speglar såväl statens mål som skillnaderna mellan de olika organisationernas egna mål för verksamheten. Den statliga utvärderingen bör innehålla en uppföljning av Folkbildningsrådets rapport. Det blir därvid sannolikt nödvändigt att precis som i Folkbildningsrådets rapport göra ett urval bland studieförbundens lo- kalavdelningar. Syftet med utvärderingen av studieförbundens arbete med verksamhetsmålen bör vara att belysa dels ambitionsnivån hos de olika anordnarna, dels i vilka former arbetet med verksamhetsmålen bedrivs, dels hur de statliga målen översatts till mål för den egna verksamheten, dels att belysa hur mångfalden tar sig uttryck i måldokumenten, dels hur de olika organisationerna avser att säkerställa att de uppsatta målen nås. Beskrivningen bör innehålla analyser och jämförelser mellan de olika studieförbunden.

Efter den analyserande genomgången av studieförbundens arbete med att översätta de statliga och egna målen till mera konkreta handlingsplaner är det naturligt att övergå till att behandla frågan hur man lyckats med att förverkliga målen, dvs. hur verksamheten ser ut och hur man lyckas

rekrytera deltagare eller lyckas motsvara människors önskemål att SOU 1993: 64 - om öka sina kunskaper och att tillgodose sina bildningsbehov. Kapitel 5

5.4.3 studiecirklarna: ämnen, nivåer, tillgänglighet

Studiecirkeln är grunden för studieförbunden

Statsmakterna betraktar studiecirklarna den viktigaste verksamhetssom formen för studieförbunden:

Propositionen: viktigt att studiecirkelverksamheten i traditionell . mening med planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen i den verksamhet som studieförbunden bedriver med stöd av statsbidrag. sid. 18

Riksdagen: Utskottet konstaterar att förslaget i propositionen innebär att nuvarande uppdelning i statsbidragshänseende på studiecirkel- och kulturverksamhet kommer

att upphöra. Det bör därefter stå folkbildningen fritt

att bestämma proportioner på olika verksamheter. sid. 14

För närvarande dominerar studiecirkelverksamheten kraftigt, och tar i anspråk över 90 procent av statsbidragen. Det finns alltså knappast någon risk för att studiecirkeln skulle få en undanskymd plats i verksamheten. Skillnaderna är emellertid stora mellan de olika studieförbunden, och av rapporten bör framgå hur stor andel av statsbidragen som de olika studieförbunden använder för studiecirkelverksamhet.

Den offentliga statistiken över studiecirklarna redovisar verksamheten i omkring 150 ämnen, som är fördelade på åtta ämneshuvudgrupper med en uppsamlingsgrupp för ämnen som inte kunnat hänföras till någon av det åtta grupperna. Statistiken ger i och för sig god upplysning om mångfalden i verksamheten, men den ger inte tillräcklig bild vilken en av verksamhet som egentligen bedrivs det är svårt att få uppfattning - en om verkligheten bakom siffrorna.

Prioriterade ämnen

De statliga måldokumenten för bidragen till folkbildningen har med fem undantag -ingenting att säga om att vissa ämnen skulle viktigavara re än andra. Det finns därför inte i de dokumenten något stöd för den att statliga utvärderingen rent allmänt skulle lägga några synpunkter på vad människor väljer att studera i cirkel. De fem undantagen i propositionen framgår av följande citat:

Propositionen: angeläget att studieförbunden, liksom idag, anord- SOU 1993: 64 .. nar studiecirklar i hemspråk samt lägger särskild Kapitel 5 vikt vid studiecirklar i svenska, engelska, matematik och samhällsinriktade ämnen. sid. 18 Av utvärderingen bör översiktligt framgå hur stora andelar av det totala antalet cirklar som anordnas i de angivna ämnena och ämnesområdena. Uppgiften bör gå att få fram genom en bearbetning av den reguljära statistik som insamlas av Folkbildningsrådet.

Övriga ämnen

Det går knappast att på ett meningsfullt sätt utvärdera studieförbundens verksamhet utan att ägna uppmärksamhet åt vad man i allmänhet arbetar med i studiecirklama. Ämnesvalen viktig bild den allmänna ger en av roll som studiecirklarna spelar i vårt samhälle. Det finns också härvidlag stora skillnader mellan studieförbunden som också speglar deras olika profiler och organisationsanknytningar. Därför är det på sin plats att relativt utförligt redovisa hur studiecirklarna och deltagarna fördelar sig på olika ämnen och studieförbund.

Propositionen: Bidragsgivaren behöver också följa hur studieförbund och folkhögskolor profilerar sin verksamhet. Enligt min mening är det viktigt att varje studieförbund ger uttryck för en egen profil, som är präglad av t.ex. huvudmannens ideologiska och politiska värderingar. sid. 14

om frågor som bör besvaras i en utvärdering:

Vilka ämnesområden och aktiviteter har i första hand varit föremål för statligt städ sid. 41

Men vid sidan av och utöver denna mera beskrivande redovisning finns det anledning att utvärdera ett antal speciella områden. I det följande lämnas ett antal förslag med detta syfte. I den mån inte utvärderingarnzt kan göras genom bearbetningar av den offentliga statistiken eller med hjälp av uppgifter i underlaget för denna bör den grunda sig på särskilt utförda urvalsundersökningar.

Behov av förkunskaper

Bl.a. bör det vara av intresse att belyst är i vad mån deltagandet i en studiecirkel förutsätter förkunskaper. Denna fråga har viss bäring på ett av motiven för den statliga bidragsgivningen, nämligen studiecirkelns förmåga att engagera nya grupper i studieverksamhet.

Propositionen: Den fria och frivilliga folkbildningen: SOU 1993: 64

Kapitel 5 u medverkar till att ge alla, men i synnerhet dem med kortare utbildningserjfarenheter, goda kunskaper och stimulerar intresset för kunskapsområden. sid. 6 nya

Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. sid. 12

Å sidan: Om det deltagandet ena är så att i en studiecirkel i realiteten kräver förkunskaper i form av en eller flera tidigare cirklar eller i form av kunskaper från det allmänna utbildningsväsendet så utestängs de som inte har dessa förkunskaper, alltså främst de har kortare utbildsom ningserfarenheter. Detta är naturligtvis ett problem eftersom de med kort

utbildning utgör en av de statsbidragsstödda cirklarnas primära målgrup-

per. Å andra sidan: Om alla studiecirklar är inriktade på att låg svara mot en kunskapsnivå hos deltagarna så blir kanske stora delar verksamheten av ointressant för dem som redan har kunskaper över denna nivå. Dels skulstora grupper de mera avancerade kunna känna sig utestängda, dels - skulle ambitionen att i studiecirklarna samla människor med olika bakgrund motverkas, dels skulle det bli omöjligt att via deltagande i studiecirkel nä mera omfattande kunskaps- och bildningsntäl. Det är alltså av betydelse för en utvärdering studiecirkelverksamheav tens möjligheter att rekrytera skilda människor att kunskap grupper av om för vem olika delar av verksamheten faktiskt är anpassad. För få att svar på frågan krävs en bedömning av ett urval studiecirklar med hjälp av studieplanerna, sättet att presentera dem i studieförbundens prospekt och intervjuer med funktionärer hos studieförbundens lokalavdelningar.

Kompetensgivande cirklar

Sedan den 1 juli 1992 får studieförbunden, efter förslag i prop. 199192: 157, KrU3l, med statsbidrag bedriva undervisning både till som form och arbetssätt motsvarar den som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan. Beslutet fattades mot bakgrund propositioav nens konstaterande av att kursutbudet i studiecirklarna och det finns som inom komvux redan i vissa delar likartat. Vidare hänvisades till var studieförbundens stora geografiska spridning. Samtidigt underströks, att den kompetensinriktade verksamheten inte fick gå ut över den folkbildande.

Propositionen: Förutsättningen är dock sådan kompetensinriktad att utbildning som jag i det tidigare beskrivit och som ges

i studiecirkelform inte får vara av sådan omfattning

att

det går studieförbundens folkbildande verk- SOU 1993: 64

ut över samhet. Jag kommer att med särskild uppmärksamhet Kapitel 5 följa utvecklingen i detta avseende. 199192:157

Riksdagen: Utskottet vill dock understryka vad som anförs i propositionen att sådan kompetensinriktad utbildning om

i denna och som ges i studiecirkelform inte

som avses får sådan omfattning att det går ut över stuvara av

dieförbundens folkbildande verksamhet.

199192:KrU31

I samband med den statliga utvärderingen bör särskilt undersökas hur andel studiecirklarna är inriktade att ge kompetens i enligstor av som het med de kursplaner gäller för gymnasieskolan, komvux och högsom skolan. Det också i sammanhanget allmänt intresse att undersöka i vad vore av mån också andra studiecirklar är inriktade på att ge kompetens som motutomstående myndigheter eller organisationer. svarar krav som ställts av Ett exempel kan nämnas är den navigationsutbildning som förekomsom mer.

Tillgängligheten

med studiecirklarna brukar framhållas deras till- Som en särskild fördel gänglighet. Med detta kan avses både att verksamheten har stor geografisk spridning och att cirklarna förläggs till tider som passar stora grupper bl.a. dem förvärvsarbetar. Att studiecirklarna i stor utav vuxna, som sträckning är förlagda till kvällstid för att passa förvärvsarbetande vuxna behöver knappast undersökas. Här i stället den geografiska tillavses gängligheten, är en fråga med många aspekter. som

Propositionen: Det är också angeläget att de bor i glesbygdsomsom råden möjlighet att delta i olika folkbildningsaktiges viteter. sid. 13

Av särskilt intresse bör vara att analysera den geografiska spridningen studiecirklar hos de olika studieförbunden. av olika slag av Iden offentliga statistiken lämnas intressanta uppgifter om skillnaderna mellan olika län och kommuner då det gäller deltagande i studiecirklar. I Västerbottens län motsvarar antalet årliga deltagare mer än varannan invånare. I Kristianstads län är motsvarande siffra mindre än var vuxen tredje invånare. I några norrlandskommuner är siffran ca. 70 procent, i ett antal förortskommuner till Stockholm är siffran under 20 procent. Uppgifterna tyder i viss mån på att studiecirklarna faktiskt spelar störst roll i glesbygdsområden, men i utvärderingen bör ingå en utförligare analys av förhållandena och möjligt av orsakerna till skillnaderna. om

De grundläggande målen SOU 1993: 64 Kapitel 5 De statliga måldokumenten anger visserligen inte att vissa ämnen i studiecirklarna skulle vara mera angelägna än andra, men de berör på annat sätt innehållet i dem.

Propositionen: De grundläggande skälen till att stödja folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk grundsyn och utveckling i samhället.

Den fria och frivilliga folkbildningen:

-främjar demokrati, jämlikhet, jämställdhet samt internationell och kulturell förståelse och utveckling,

syftar till att stärka människors möjligheter att på- verka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållandena enligt egna värderingar och idéer,

medverkar till att utveckla en folklig kultur, -

ger stöd och stimulans till ett idéburet studiearbete i olkrörelser och örenin 8ar,

sid. 6 ---

Verksamheter som riktas mot grupper som är utbildningsmässigt och kulturellt missgynnade skall priorite-

ras. Människor med funktionshinder och invandrare

som tillhör de tidigare nämnda grupperna är, i sammanhanget, särskilt viktiga målgrupper. sid. 12

De här refererade skälen respektive målen för statsbidrag till folkbildningen tar i stor utsträckning sikte på hur arbetet bedrivs i studiecirklama och på deltagarnas inflytande över arbetet och dess inriktning. Hithörande frågor tas upp längre fram. Emellertid erbjuder varje ämne för studier större eller mindre möjligheter att behandla de ting som räknats upp i propositionen och att påverka deltagarna till exempelvis ökad tolerans och djupare förståelse av andra kulturer och värderingar. Det är därför av intresse att få belyst i vilken utsträckning cirklarna behandlar exempelvis demokratifrågor liksom frågor som rör jämlikhet mellan människor, jämställdheten mellan könen och frågor som kan leda till ökad internationell och kulturell förståelse. Likaså är det av intresse att få belyst i vilken utsträckning cirklarna genom sitt innehåll stärker

människors möjligheter att påverka sina livsvillkor och hur de stimulerar SOU 1993: 64 det idéburna föreningslivet. De studiecirklar som bidrar till att utveckla Kapitel 5 en folklig kultur återfinns sannolikt främst inom den estetiska ämnesgruppen, men en folklig kultur tar sig fler uttryck än vad som innefattas i estetisk verksamhet. I vilken utsträckning behandlas invandrarfrågor och handikappfrågor i studiecirklarna Frågor av detta slag besvaras inte av cirklarnas ämnesbeteckning. Det bör emellertid finnas flera möjligheter att belysa frågorna. Ett sätt kan vara att gå igenom ett representativt urval av den litteratur som används som kursmaterial. Genomgångar av studieplaner och intervjuer med ledare och deltagare kan också ge en god bild av hur verksamheten i studiecirklarna svarar mot den beskrivning som finns i propositionen och mot målen för statsbidragen. Det bör vara relativt lätt att redovisa hur stor andel av studiecirklarna som anordnas i samarbete med organisationer och folkrörelser och som kan betecknas som utbildning till stöd för dessa organisationers arbete. Den utbildning det här handlar om kan vara av skilda slag. Det kan handla om funktionärsutbildning eller om studier inom områden som de olika organisationerna betraktar som sina verksamhetsfalt. Ett svårare problem är att belysa i vilken utsträckning resultatet av stuv diecirklarna blir att deltagarna påverkas till ett mera positivt synsätt på frågor som demokrati, jämlikhet och jämställdhet eller att de blir stärkta i sina möjligheter att påverka sina livsvillkor. Det vore emellertid av väsentligt intresse om den statliga utvärderingen kunde lämna ett bidrag till kunskapen om detta.

I det följande behandlas nâgra områden för utvärdering som är relativt klart knutna till vissa ämnesgrupper.

Estetiska ämnen

Det största antalet deltagare, i runda tal 800 000-900 000, finner i de man studiecirklar som hänförs till huvudgruppen estetiska ämnen, som omfattar ca 35 olika ämnesområden, inom vilka i sin tur förekommer cirklar av många olika slag. I gruppen finner man cirklar som sysslar med musik, dans, teater, konsthantverk, konst och andra estetiska ämnen.

Propositionen: det främsta kulturpolitiska motivet för stödet till folkbildningen kan sammanfattas med att den skall bredda kulturintresset i samhället och vidga deltagandet i kulturlivet. --

Studieförbundens betydelse för amatärernas kulturverksamheter ger dem ett särskilt för utveckansvar lingen av den folkliga kulturen. sid. 15

l en utvärdering av denna omfattande verksamhet skulle behöva SOU 1993: 64 man komplettera den officiella statistiken med ett försök att tränga bakom äm- Kapitel 5 nesrubrikerna för att ett grepp om bl.a.

hur många cirklar som i huvudsak ägnar sig att ge kunskap om olika konstarter och konsühantverk,

hur många cirklar som i huvudsak innebär att deltagarna lär sig att själva använda och utveckla olika tekniker och uttrycksformer och

hur många cirklar som i huvudsak arbetar med att åstadkomma ett resultat, en produkt, i form av exempelvis konsthantverk, kåirfrzunträdzinden, konserter eller teziterföreställningar.

Uppgifter av det nämnda slaget kan man inte fram underlaget för ur den offentliga statistiken på annat sätt än genom skattningar med ledning av ämnesrubriker. Vill man nå djupare blir man alltsa hänvisad till att göra en granskning av enskilda cirklar. Det är uteslutet att göra sådan en granskning heltäckande, och det vore knappast heller meningsfullt. Granskningen bör i stället göras ett lämpligt och representativt urval av av cirklar och med koncentration till de ämnen är mest frekventa. som

Hobbyverkszimhet

Propositionen: Det är angeläget att höja kvaliteten i den amatörkulzurella verksamheten. Folkbildningen bör verka för att utveckla samverkan mellan amatörer och yrkesverksamma och mellan amatörer och kulturinstitutioner och -0rganisati0ner. sid. 15

Ett inte sällan förekommande påstående om särskilt studiecirklarna inom den estetiska ämnesgruppen är att de ofta har karaktären av hobbyverksamhet. Med hobby menar man då vanligen något förklenande, och påståendet förekommer gärna i förening med uppfattningen att det inte bör vara samhällets sak att genom särskilda bidrag subventionera vissa slag av hobbyverksamheter för vuxna. Om med hobby bara saker människor sysslar med på friman menar tiden utan att få ett direkt materiellt utbyte av det så är naturligtvis huvuddelen av allt deltagande i studiecirklar att beteckna som just h0bby. När man kritiserar vissa studiecirklar avser man troligen något annat - exem pelvis att verksamheten skulle sakna egentligt syfte eller att den i någon mening inte skulle vara utvecklande. Deltagarna i de kritiserade studiecirklarna och studieförbunden ser nog mera sällan saken på det sättet. Men eftersom delade meningar råder vore det av värde att frågan belyst i den statliga utvärderingen. Ett rimligt krav att ställa på alla studiecirklar får statsbidrag och som naturligtvis inte bara på dem tillhör det estetiska ämnesområdet är som -

att de inte bara skall innebära några timmars trevlig samvaro utan att de SOU 1993: 64 för deltagarna skall leda till något slag av förkovran, att de skall ge delta- Kapitel 5 ökade och fördjupade, eller kanske helt nya, kunskaper, vidgade garna vyer och ökad förståelse för sammanhang. Att mäta deltagarnas kunskaper före och efter cirkeln kunde naturligtvis vara en tänkbar metod att bedöma värdet av en studiecirkel. Skolans betyg har den funktionen. För folkbildningen är det emellertid främmande att mäta kunskaper. Däremot borde det vara möjligt att granska graden av målmedvetenhet i studiecirkelarbetet. Detta bör kunna göras bl.a. genom att man granskar om cirklarna arbetar efter en i förväg uppgjord plan som syftar till kunskapsutveckling och att de har kompetenta ledare som är medvetna om sin uppgift. Ett planmässigt samarbete med olika kulturinstitutioner och kulturorganisationer tyder också på medvetenhet om behovet av att ge ett högtstående kvalitativt innehåll åt cirklarnas arbete. Det är naturligtvis nöd- vändigt att en granskning också av detta slag begränsas till ett lämpligt urval av cirklar.

Kulturarbetare som cirkelledare

Engagerandet av cirkelledare bland utövande konstnärer och yrkesverksamma inom olika estetiska områden kan användas som ett slags kvalitetsmått på studiecirklarnas arbete. Men cirkelledararvodena utgör också en viktig inkomstkälla för utövande konstnärer och konsthantverkare. Det vore av värde att också denna fråga närmare belyst i utvärderingen.

Samhällsvetenskap, information

Det näst största antalet deltagare, i runda tal 550 000, finner man i de ämnen som hänförs till änmeshuvudgruppen Samhällsvetenskap, information. Inom gruppen förekommer ett 30-tal ämnen med beteckningar som Fackliga frågor, Informationsbehandling, Internationella frågor, Kommunala frågor, Socialpolitik, Deklaration-Beskattning och Miljövård.

Propositionen: Den fria och frivilliga folkbildningen:

syftar till att stärka människors möjligheter att på- verka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållandena enligt egna värderingar och idéer

ger städ och stimulans till ett idéburet studiearbete i folkrörelser och föreningar sid. 6

Målet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja SOU 1993: 64 en verksamhet som syftar till att göra det möjligt för Kapitel 5 människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. sid. 12

Som framgått tidigare utgör de szunhällsinriktade ämnena generellt ett prioriterat område. Det vore därför av värde att få en utförligare belysning av vilka olika verksamheter som ingår i det. Sannolikt det så, att det främst är inom detta område som studieförbundens medlems- eller samarbetsorganisationer påverkar verksamhetens innehåll. Detta väcker frågan om studiecirkelns betydelse för förenings- och organisationslivet i Sverige. Den aktuella utvärdenu ringen har i och för sig som primärt syfte att ge ökad kunskap om folkbildningen, men om dennas betydelse i det svenska samhället skall kunna bedömas så bör i vissa sammanhang utblickar göras mot områden utanför folkbildningens gränser i strikt mening. Detta bör vara ett sådant område. Den fråga som rent allmänt skulle behöva belysas närmare är i vilken utsträckning det svenska organisationslivet med dess folkrörelser, ideella föreningar och intresseorganisationer för sin verksamhet är beroende av folkbildningsorganisationerna, och i detta sammanhang av just studieförbunden. Antalet frågor som förtjänar en belysning är stort: I vilken utsträckning består de olika föreningarnas och organisationernas verksamhet av studier i cirkel och i vilken utsträckning utbildas förtroendemän och funktionärer i studiecirklar Hur stor andel av studiecirklarna inom främst det samhällsvetenskapliga området är interna och avsedda för den egna organisationernas medlemmar och hur stor andel är öppna för allmänheten Staten utnyttjar ofta studieförbunden för olika upplysningskampanjer. Ett aktuellt exempel är den kampanj som just nu pågår för att öka kunskapen om EG och Europasamarbetet. Hur många svenskar har under de senaste åren deltagit i den typen av studier och vad innebär det för svenskarnas kunskapsnivå och för opinionsbildningen i brännande samhällsfrågor

5.4.4 Rekrytering, deltagare

Folkbildningsrådet genomför under våren 1993 en omfattande undersökning av deltagarna i studiecirklarna. Undersökningen, som bygger på en enkät till ett urval av 6 500 personer och samtliga studieförbund, avser har förutsättningar att ge viktig kunskap dem faktiskt deltog i om som en eller flera studiecirklar under den aktuella tiden. Med tanke på omfattningen denna undersökning både vad av avser antalet tillfrågade personer och antalet frågor förefaller det tveksamt om den statliga utvärderingen skall låta genomföra en motsvarande enkät. Resultatet av undersökningen bör naturligtvis utnyttjas också i den statliga utvärderingen.

Däremot bör det finnas skäl att för den statliga utvärderingen göra en SOU 1993: 64 kompletterande undersökning med något annan inriktning för att ge en Kapitel 5 bredare belysning av studieförbundens förmåga att rekrytera skilda grup till sin verksamhet. Undersökningen bör i första hand inriktas på att per få fram uppgifter huruvida de deltar i en studiecirkel skiljer sig om som från en normalpopulation. Som tidigare nämnts hade studiecirklarna under det senast redovisade verksamhetsåret, 199192, ca 2,8 miljoner deltagare. Eftersom samma kan delta i flera cirklar under ett år exempelvis en under hösten person och under våren bör nettosiffran personer som deltar under ett år vaen avsevärt lägre. Enligt en kvalificerad gissning uppgår nettosiffran till ra storleksordningen l,5-2 miljoner personer. Den mera exakta uppgiften bör framkomma Folkbildningsrådets undersökning. ur Under alla förhållanden är deltagarsiffran så hög att det teoretiskt är fullt möjligt att alla Sveriges vuxna invånare efter få år har deltagit i åtminstone en studiecirkel. Så är inte det verkliga förhållandet, men trolihar en majoritet vuxna svenskar åtminstone någon egen erfarenhet av gen att delta i studiecirkel. Det vore av värde att denna fråga närmare belyst. En första fråga är alltså: hur stor del av den svenska befolkningen över t.ex. 20 år har någon gång deltagit i en studiecirkel

Propositionen: Verksamheter syftar till att utjämna utbildningssom klyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras.

Personer är utbildningsmässigt, socialt eller kulsom turellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas. Handikapviktig målgrupp. sid. 12 pade utgör en annan

Finns det typiska skillnader mellan å ena sidan dem som regelbundet deltar i studiecirklar, å andra sidan dem som bara deltagit någon enstaka gång och å tredje sida dem aldrig deltagit Är deltagarna ständigt en som skiftande eller de i verkligheten begränsad aktiv grupp Är utgör en men de vanliga medborgare eller utgör de en elit i samhället, präglad av många föreningsengagemang och förtroendeuppdrag I den mån det inte kommer att framgå av Folkbildningsförbundets undersökning bör den statliga undersökningen också belysa om det finns några typiska skillnader i deltagarnas bakgrund mellan olika slag av studiecirklar. Syftet med detta är bl.a. att kunskap om huruvida vissa ämnen är mera attraktiva än andra för dem som har kort tidigare formell utbildning. Förslaget är alltså, att det inom ramen för den statliga utvärderingen skall göras en relativt bred enkät till ett slumpvist urval av den vuxna befolkningen. Frågorna bör inriktas på att kartlägga olika gruppers relation till studiecirkelverksamheten. Utvärderingen bör i detta avseende sträcka sig över en längre tid och ge uppgifter också om personer som inte alls eller bara sällan deltagit i en studiecirkel.

Förutom sedvanliga demografiska data som kön, ålder, bostadsort, et- SOU 1993: 64 nisk bakgrund, etc. bör enkätundersökningen uppgifter utbildning, Kapitel 5 ge om sysselsättning, föreningsengagemang, politiskt och inkomsengagemang ter. Vidare bör den innehålla uppgifter om eventuella handikapp. En undersökning av detta slag bör värdefulla uppgifter bl.a. i ge om vilken utsträckning studiecirklar-na når sina primära målgrupper, alltså dem som har kort tidigare utbildningserfarenhet, är invandrare eller handikappade. Om en enkätundersökning av här föreslagen omfattning görs bör tillfället utnyttjas till att också belysa studiecirkelns roll i förhållande till andra utbildningar. Grundfrågan gäller vad det är styr valet den elsom av ena ler andra utbildningsfonnen. Vad är karakteristisk för den väljer att som delta i en studiecirkel Vilka föredrar i stället komvux, folkhögskola eller högskolan Är det egenskaper hos avgörande eller personerna som är är det skillnader i studiemålet

Könsfördelning

I studiecirklarna dominerar sedan länge kvinnorna. De utgör nära 60 procent av studiecirkeldeltagarna. Skillnaderna är stora mellan olika slag av cirklar. I cirklar som handlar ett antal textila ämnen och porslinsom om målning deltar nästan bara kvinnor. I ämnen som fiske och jakt utgör de mindre än tio procent. Såvitt kan bedömas föreligger ett tillräckligt statistiskt underlag för att bilden skall vara klar. Det finns knappast någon anledning att för den statliga utvärderingen insamla något ytterligare material.

5.4.5 Åtgärder för att nå de prioriterade

grupperna

Det föregående avsnittet handlade om vilka som deltar i studiecirklar och vilka som inte gör det, alltså om resultatet rekryteringen till verksamav heten. Detta avsnitt handlar om utvärdering vad studieförbunden vidav tar för aktiva åtgärder för att nå de prioriterade grupperna.

Propositionen: Sedan mitten av 1970-talet har riksdag och regering

vid flera tillfällen fastslagit att det är de har fått

som minst av samhällets insatser för utbildning och kultur som i första hand skall komma i åtnjutande de av resurser som staten ställer till förfogande för detta ändamål. En av huvuduppgifterna för den samhället av stödda vuxenutbildningen är att utjämna skillnader i utbildning mellan olika grupper i samhället. Detta mål har ännu inte uppnåtts.

SOU 1993: 64 Kapitel 5 Möjligheter till perspektiv, engagemang, kritisk skolning och skapande verksamhet måste komma så många som möjligt till del. Riskerna för utanförskap och för att klyftorna ökar mellan svaga och starka är i dag påtagliga. För att åstadkomma grupper ---

en positiv utveckling fordras stora ansträngningar på

skilda håll. Studieförbunden och folkhögskolorna har goda förutsättningar att påverka utvecklingen positivt. sid. 13

Med tanke på den vikt som läggs vid att studiecirklarna rekryterar dem har kort tidigare utbildning är det väsentligt att den statliga utvärdersom ingen också omfattar den planering som utförs och de åtgärder som vidtas för att uppnå rekryteringsmålen. Utvärderingen bör göras på grundval av en urvalsundersökning. I denbör granskas hur de olika studieförbunden och deras avdelningar hanna terar rekryteringsfrågorna i sin verksamhetsplanering, vilka konkreta åtgärder vidtas för att nå de prioriterade målgrupperna och hur de går som tillväga för att själva utvärdera resultatet av sina ansträngningar.

5.4.6 Deltagarnas erfarenheter av studiecirklarna

Avsnittet handlar dels om hur deltagarna ser på arbetet i studiecirklarna, dels de anser att resultatet motsvarar deras förväntningar. Det tar ockom så frågan det finns någon skillnad mellan deltagarnas förväntupp om ningar och de övergripande mål som staten har fastställt för bidragen.

Propositionen: Den fria och frivilliga folkbildningen:

bygger på människors fria och frivilliga kunskapssö-

kande,

-präglas demokratiska värderingar och samarbete, av sid. 6 ---

Målet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja verksamhet som syftar till att göra det möjligt för en människor att påverka sin livssituation och skapa enatt delta i samhällsutvecklingen sid. gagemang --- 12

För riksdag och regering är det av stor vikt att underlag kan ligga till grund för bedömningar av som måluppfyllelsen statsbidraget. Det kan däremot inte av bli aktuellt att t.ex. göra bedömning av hur mycket en

deltagarna lärt sig. I den fria folkbildningen är prov SOU 1993: 64

och kunskapstest främmande företeelser. sid. 16 Kapitel 5

Man vågar nog anta, att de enskilda människornas bevekelsegrunder bakom beslutet att delta i en studiecirkel är ganska konkreta och jordnära. Man väljer att läsa språk därför att man tror att man har nytta eller glädje av det eller för att hålla gamla kunskaper vid liv. Eller man väljer att lära sig grunderna i ett konsthantverk för att man gärna själv skulle vilja kunna knyppla eller slöjda eller vad det kan röra sig om. Eller man skulle gärna vilja kunna skriva berättelser, spela ett instrument eller spela teater därför att man har ett behov av att uttrycka sig. Vad det handlar om är just människors fria och frivilliga kunskapssökande. Eftersom deltagandet för de allra flesta rör sig om en fritt vald fritidsverksamhet finns det knappast anledning att utvärdera detta närmare. Det får anses handla om ett fritt val också om föreningar och organisationer anlitar studieförbunden för att genomföra utbildningar som ligger i linje med den egna verksamheten. Däremot är det svårare att skapa sig en uppfattning om hur studiecirklarna motsvarar de övriga motiven bakom och målen för statsbidragen. Att en studieverksamhet präglas av demokratiska värderingar kan ta sig uttryck såväl i ämnet för studierna som i arbetsformerna. Folkbildningens syfte att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och att skapa samhällsengagemang har den gemensam med hela det svenska utbildningsväsendet och det antas mer eller mindre av sig själv uppnås genom att studier leder till ökade kunskaper kunskap är makt. Men det handlar också här om arbetssättet som typiskt för studiecirkeln brukar anges att deltagarna genom samverkan och diskussion når fram till gemensam kunskap, inte att man passivt tar emot den från en kateder. Undertexten skall vara, att alla deltagare har något värdefullt att bidra med. Det bör vara möjligt att genom en lämpligt konstruerad intervjuundersökning få fram en bild av deltagarnas egna erfarenheter. Följande utgör exempel: Gav studiecirkeln värdefulla kunskaper och erfarenheter Mer än förväntat eller mindre . Har erfarenheterna och kunskaperna påverkat din livssituation På vad sätt används de nya kunskaperna för arbetet, för föreningen, för fritiden Har ditt intresse ökat för det ämne som studiecirkeln arbetade nted Tänker du fortsätta att förkovra dig i ämnet Hur arbetade studiecirkeln blev ni undervisade eller lärde ni av var- andra Bestämde deltagarna själva hur arbetet skulle ske Kom studiecirkeln in på frågor om värderingar, ideologier och livsåskådningar Gav cirkeln ökat intresse för samhällsfrågor Tänker du delta i någon mera studiecirkel Vad tycker du var särskilt bra eller dåligt med studiecirkeln

5.4.7 Allmänhetens uppfattning om studiecirklarna SOU 1993: 64 Kapitel 5 Med tanke på att ett av målen för statsbidragen till studiecirklarna är att nå ett breddat deltagande bör det vara av intresse inte bara att en bild av erfarenheterna hos dem som faktiskt varit deltagare utan också en bild av hur de som aldrig deltagit ser på studieförbundens verksamhet. Om enligt förslagen ovan en undersökning görs av dem som aldrig - deltar i en studiecirkel bör man också undersöka om orsakerna till det har att göra med hur studieförbunden uppfattas av dessa. Är orsaken helt enkelt bristande kunskap om studieförbundens verksamhet Eller handlar det om dåligt självförtroende och bristande tilltro till den egna förmågan att lära sig något nytt eller att konstruktivt bidra till en diskussion rädsla för att göra bort sig - Eller är orsaken att man inte har intresse av att studera Eller är uppfattningen att studierna ligger fel nivå

5.4.8 Deltagarkostnaderna

Ovan har föreslagits, att det redan i en inledande beskrivning folkbildav ningen skall anges ett antal översiktliga grunddata om verksamhetens ekonomi. Studiecirklarna delfmansieras genom avgifter från deltagarna. Det är naturligtvis av betydelse för cirklarnas förutsättningar att svara mot bl.a. rekryteringsmålet att deltagaravgifterna blir överkomliga för de allra flesta.

Propositionen: De bidrag som kommuner och landsting till studieger förbund och folkhögskolor viktig del finanutgör en i sieringen av verksamheterna. Jag förutsätter att den

definition som kommuner och landsting gör av folk-

bildningen som helhet inte kommer att skilja sig på väsentliga punkter från den som regering och riksdag fbreslás ställa sig bakom. Jag utgår också från att bidragen från kommuner och landsting skall minst vara av den omfattning de har idag, och att de förändringar som nu föreslås i den statliga bidragsgivningen inte skall medföra negativa ejfekter inom detta område. sid. 16-17

I utvärderingen bör ingå en redovisning av deltagarnas kostnader för att studera i ett antal vanliga typer av studiecirklar. I redovisningen bör också ingå om större förändringar i avgifterna har inträffat under år. senare - Underlaget för redovisningen bör kunna utgöras uppgifter från ett relaav tivt begränsat urval av lokalavdelningar av studieförbund.

5.5 Studieförbundens kulturprogram SOU 1993: 64

Kapitel 5 Studiecirkeln är studieförbundens viktigaste verksamhetsform. De övriga verksamheterna samsas under begreppet kulturprogram. De kan bestå av exempelvis kulturinslag vid föreningsmöten, av offentliga artistframträdanden och teaterföreställningar, av utställningar, av författaraftnar eller av föreläsningar. Under 199192 var antalet arrangemang nästan 90 000 och deltagarantalet eller publiken beräknades till ca 10 milj. Ca 20 procent av kulturprogrammen äger rum i glesbygd, och de är framför allt där ett viktigt inslag i det lokala kulturlivet. Av-statsbidragen till studieförbunden användes 199192 ca 70 milj. kr. till kulturprogram. En stor del av beloppet gär till medverkande kulturarbetare och utgör en väsentlig del av deras inkomster. I den statliga utvärderingen av statsbidragen till studieförbunden bör också kulturprogrammen redovisas för att ge den fullständiga bilden. I huvudsak bör redovisningen kunna bygga på den statistik som årligen insamlas. Kulturprogrammen blir i övrigt föremål för en utvärdering från Folkbildningsrádets sida. I den statliga utvärderingen bör det emellertid vara väsentligt att förståka belysa särskilt en aspekt av verksamheten. Troligen spelar kulturpro- grammen störst roll i glesbygd. Det vore därför av intresse att den statliga utvärderingen också innefattar en undersökning av kulturutbudet i ett antal glesbygdskommuner och därvid särskilt redovisar de kulturprogram som genomförs av studieförbundsavdelningarnai kommunerna.

5.6 Folkhögskolorna

5.6.1 Inledning

I avsnittet ovan om studiecirklarna har relativt utförligt behandlats flera utvärderingsonträden som också bör gälla för folkhögskoloma. I de fall frågeställningarna är gemensamma kan därför behandlingen i detta avsnitt göras kortfattad. Om studiecirkeln typiskt sett är en fritidsverksamhet, oftast förlagd till vardagskvällar och nära hemmet eller arbetet, så är det karakteristiska för folkhögskolan heltidsstudier i internat och att eleverna kommer från ett mycket stort geografiskt område. Om studiecirkeln kan sägas sträva efter att vara ett naturligt inslag i vardagsmiljön sä innebär studier vid Sveriges ca 130 folkhögskolor att eleverna under längre eller kortare tid lämnar sin vardag och blir delaktiga i en helt annan totalmiljö. Resursbegreppet i folkhögskolan är elevvecka, dvs. undervisningstiden omvandlas till veckor. Det totala antalet elevveckor finansierade med det obundna statsbidraget har under en följd av år legat omkring 700 000. Enligt betänkandet Kunskapens krona SOU 1993:23, avgivet Utav redningen om effektivare vuxenutbildning, uppgick folkhögskolornas genomsnittliga kostnad 199192 för en elevvecka till l 960 kr. Kostnaden

täcks med bidrag främst från stat och landsting. Det är ett statsbidrags- SOU 1993: 64 villkor att inga elevavgifter utgår for undervisningen. Kapitel 5 Flertalet kurser vid folkhögskolan, ca 65 procent, varar bara l-3 dagar, och endast ca nio procent varar längre tid än 15 veckor dvs. en termin eller mer. De längre kurserna motsvarar emellertid ca 75 procent av antalet elevveckor. Följande tabell illustrerar situationen siffrorna gäller verksamhetsåret 198990, som är det senaste i som redovisas i Utbildningsstatistisk årsbok 1992:

Elevveckor Kurser Elever deltagare Totalt antal 198990 709 255 11 188 235 464 Procentuell fördelning:

procent procent procent Kurser 1-3 dagar 10 64 64

Kurser 4 dagar-IS veckor 14 27 28 Kurser 15 veckor - 76 9 8 100 100 100

Redan dessa siffror visar, att verksamheten vid folkhögskolorna är mycket skiftande. Totalt deltar under ett år nära l4 miljon människor i kurser vid folkhögskolorna, men av dessa är mindre än 20 000 elever under minst en termin. Det genomsnittliga antalet eleverdeltagare per kurs är drygt 20. Den statistik som insamlas reguljärt om folkhögskolorna är relativt omfattande. Den innehåller uppgifter om deltagarnas fördelning på olika slag av kurser och vidare åtskilliga personuppgifter, bl.a. avseende utbildningsbakgrund. Bearbetningar av dessa uppgifter bör kunna ge ytterligare väsentlig information av betydelse för den statliga utvärderingen. Vidare har det på senare år gjorts några särskilda undersökningar som delvis har kvar sin aktualitet, delvis bör kunna användas som referensmaterial för förnyade undersökningar. Sålunda gjorde SCB 1987 en undersökning av nybörjarna 1982 vid folkhögskolans långa kurser bl.a. i syfte att få fram uppgifter om vilka förändringar som studierna lett till. I betänkandet SOU 1990:65 Folkhögskolan i framtidsperspektiv redovisade folkhögskolekommittén också viktiga uppgifter. Rent allmänt finns alltså ett förhållandevis fylligt grundmaterial om folkhögskolan. Insamlandet av ytterligare underlag bör därför kunna göras jämförelsevis begränsat.

5.6.2 Folkhögskolornas arbete med målformuleringar

I avsnitt föreslogs, att studieförbundens arbete med att översätta målen för statsbidrag till egna Verksamhetsmål skulle utvärderas. Motsva-

rande utvärdering bör göras för folkhögskolornas del, och även den bör SOU 1993: 64 begränsa sig till att avse ett urval skolor. Kapitel 5

5.6.3 F olkhögskolekurserna: inriktning, nivåer

Såvitt kan bedömas är den reguljära statistiken över de ämnen som studeras i folkhögskolorna så omfattande att det inte är motiverat att det för den statliga utvärderingen samlas in ytterligare uppgifter dessa. Däreom mot bör utvärderingsrapporten med utnyttjande av befintligt statistiskt underlag beskriva verksamheten inom folkhögskolorna.

Allmän kurs

Propositionen: Allmänna kurser skall utgöra basen folkhögskolornas i verksamhet. Den totala omfattningen allmänna kurav ser vid en folkhögskola skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten.

Förekomsten av allmänna kurser framgår den reguljära statistiken, av och av underlaget för den går att bedöma om den vid varje skola uppgår till minst 15 procent. Något ytterligare underlag bör inte vara behövligt för att fastställa förhållandet.

Nivåer

För folkhögskolorna gäller, liksom för studiecirklarna, att målen for statsbidragen innebär att de med kort tidigare utbildningserfarenhet skall prioriteras. Det är därför intresse att undersöka i vad mån kurserna vid av folkhögskolorna ställer krav på förkunskaper. Undersökningen bör kunna göras vid ett representativt urval av skolor.

De grundläggande målen

Som påpekades inledningsvis i detta avsnitt skiljer sig studiesituationen vid folkhögskolorna väsentligt från den som gäller för studiecirklarna, i synnerhet då det gäller de s.k. långa kurserna. Dessa innehåller flera ämnen som samverkar till en helhet, som dessutom innefattar den totalmiljö som folkhögskolan representerar. Därmed bör en utvärdering av hur folkhögskolorna förverkligar folkbildningens grundläggande mål alltså bl.a. att främja demokrati, jämlik- het, jämställdhet samt internationell och kulturell förståelse, stärka att människors möjligheter att påverka sin livssituation och att utveckla en folklig kultur ha fomien av en granskning inte enskilda ämnen - av utan

hela kurser. Utvärderingen bör göras på grundval av ett urval av skolor SOU 1993: 64 av såväl korta långa kurser. Kapitel 5 och avse som

Profilering

Flertalet folkhögskolor är s.k. rörelseskolor, dvs. de har en eller flera

folkrörelser huvudman. Övriga folkhögskolor har landsting eller pri-

som märkommun som huvudman. Det är allmänt känt att det finns skillnader mellan de olika folkhögskolor beroende bl.a. på de olika huvudmännen. Det vore emellertid av intresse att få närmare belyst vari dessa skillnader består och hur stora de egentligen Antagligen framgår de mindre av änmesrubriker än av en undersökning av hur undervisningen i verkligheten bedrivs. Eftersom undersökningen kräver en förhållandevis ingående granskning av verksamheten vid den enskilda skolan kan den av resursskäl inte göras heltäckande. i stället bör också denna undersökning grunda sig på ett urval av skolor, representerande ett antal skilda huvudmän.

Samverkanskurser

Ovan har föreslagits en undersökning av studiecirkelns betydelse för förenings- och organisationslivet i Sverige. Denna undersökning bör också omfatta folkhögskolorna, och den bör bl.a. belysa i vilken utsträckning kurser tillkommer i samarbete med olika föreningar och folkrörelser.

5.6.4 Rekrytering, deltagare

Huvuddelen av folkhögskolans verksamhet har formen av inter-nat. Därmed minskar betydelsen av avståndet mellan hemmet och skolan. I detta ligger också förklaringen till att så många skolor är förlagda till mindre orter och till landsbygden. I princip är alla skolorna riksrekryterande. Internatformen och skolornas geografiska placering får flera konsekvenser. En av dem består i att eleverna måste kunna helt lämna sin hemmiljö under en längre tid. Det är inte alltid så lätt för den som har försörjnings- och vårdnadsansvar för en familj. Antagligen är det detta som är förklaringen till att eleverna vid de långa kurserna är så unga: medelåldern för nybörjare är omkring 22 år. Som nämnts tidigare finns gott om statistiska data om eleverna vid folkhögskoloma, och ytterligare sådana data bedöms inte behöva samlas in som grund för den statliga utvärderingen. Däremot bör tillgängliga data användas som en av komponenterna i utvärderingen. Därvid bör det vara av särskilt intresse att granska uppgifterna om hur stor andel av eleverna vid olika skolor som har olika slag av funktionshinder och i vilken utsträckning särskilda kurser anordnas för olika grupper av handikappade.

Den enkätundersökning, riktad till ett urval landets befolk- SOU 1993: 64 av vuxna ning, som i det föregående föreslagits för att undersöka det finns ty- Kapitel 5 om piska skillnader mellan en svensk normalpopulation och deltagarna i studiecirklar bör också användas för att göra jämförelser mellan normalbefolkningen och folkhögskoleeleverntt.

5.6.5 Åtgärder för att nå de prioriterade

grupperna

Propositionen: Den allmänna kursen skall avsedd främst för dem vara som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning. sid. 21

1 mina övergripande motiv för statsbidrag till det fria bildningsarbetet har jag bl.a. betonat vikten folkav bildningen i utbildningspolitiskt avseende. För folkhögskolans del innebär den allmänna kursen en viktig förutsättning för att leva till detta mål. upp

Riksdagen: Utskottet vill dock betona folkhögskolan främst har att en viktig uppgift att fylla för korttidsutbildade vuxna. sid. 16, i anslutning till diskussion om åldersgränser

De statliga måldokumenten för statsbidragen till folkhögskolorna framhåller alltså starkt skolornas utbildningspolitiska betydelse instrusom ment för att nå de korttidsutbildade vuxna. Det är därför viktigt att granska inte bara resultatet i form av den faktiska elevsammansältningen, som behandlades i föregående avsnitt utan också de åtgärder som folk- högskolorna vidtar för att nå sina målgrupper. Även denna undersökning bör utföras på representativt ett urval av folkhögskolor. Undersökningen bör belysa såväl de aktiva rekryteringsåtgärder som vidtas för att nå målgrupperna de passiva, vilka som består i urval bland de sökande. Förhållandet är nämligen sedan antal ett är, att antalet sökande till åtminstone de långa kurserna väsentligen överstiger antalet elevplatser.

5.6.6 Elevernas erfarenhet folkhögskolan av

SCB undersökte 1987 dem som var nybörjare som elever vid folkhögskolornas långa kurser hösten 1982. Undersökningen omfattade bl.a. personernas motiv för att börja studierna och förändringarna i sysselsättning från tidpunkten för studiernas början och till undersökningstidpunkten. Bland resultaten kan nämnas, att det vanligaste motivet fortsatta stuvar dier 36 procent, följt av personlig utveckling 32 procent. En tydlig förändring sysselsättningen kunde i form bl.a. övergång av noteras av en från arbetaryrken till tjänstemannayrken.

Det finns skäl efter ett decennium, SCB:s under- SOU 1993: 64 att nu, snart upprepa sökning. En undersökning kan visa några väsentliga förändringar Kapitel 5 ny om inträffat då det gäller rekryteringen och resultaten av studierna. Undersökningen bör också innehålla frågor om hur de tidigare eleverna själva på sina folkhögskolestudier och vilket värde de tillmäter dem. ser Frågorna bör kunna vara i stort desamma som dem som tidigare föreslagits för deltagarna i studiecirklar jfr avsnittet 4. 6..

5.7 Folkbildningsrådet

Folkbildningsrådet tillskapades i samband med 1991 års folkbildningsreform Folkbildningsförbundet, vilket har studieförbunden som medav lemmar, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och av Landav stingsförbundet, vilket företräder de landstings- och kommunägda folkhögskolorna. Folkbildningsrådets viktigaste uppgift är att fördela statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor. Denna uppgift regleras genom bestämmelse i lagen 1976:1046 om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Reglerna om handlingsoffentlighet gäller för sådana beslut. Vidare svarar Folkbildningsrådet för de årliga anslagsframställningama för den samlade folkbildningen och lämnar de uppgifter som krävs i anslutning till detta. En av uppgifterna är att vart tredje år lämna en samlad utvärdering av folkbildningen. Folkbildningsrädet arbetar även i övrigt med en rad olika frågor som rör utvärdering av och inom den samlade folkbildningen, såsom har belysts tidigare. Med uppgiften att fördela bidragen mellan studieförbund och folkhögskolor följer också ansvaret att övervaka att bidragen används i enlighet med statens mål för dem. Folkbildningsrådets roll som både ett mellanled mellan folkbildningen och staten, som övervakare av folkbildningen och som företrädare för folkbildningen är komplicerad. I den statliga utvärderingen av statsbidragen till folkbildningen måste Folkbildningsrâdets sätt att fullgöra sina uppgifter inta en central plats. Vad därvid i första hand bör granskas är de principer som rådet tillsom ämpar vid fördelningen statsbidragen och de åtgärder som rådet vidtar av för att de slutliga bidragsmottagama tillsammans skall uppfylla målen för bidragen. Utvärderingen av Folkbildningsrådets verksamhet bör grunda sig en genomgång av de beslut som rådet har fattat och av underlagen för besluten. Vidare bör intevjuer göras med rådets styrelse och med de ledande tjänstemännen hos rådet.

5.8 Sammanfattande förslag SOU 1993: 64

Kapitel 5 Ovan har ett stort antal förslag lämnats om delar av folkbildningen som bör undersökas som ett led i den statliga utvärderingen av statsbidragen. Vidare har förslag lämnats om metoder för insamling av data i de olika fallen. Förslagen kan också ses som ett försök att upprätta en katalog över angelägna ämnen för forskning om folkbildningen. Om de medel som ställs till den statliga utvärderingens förfogande inte räcker för att genomföra samtliga här föreslagna undersökningar så bör katalogen kunna ge uppslag till på annat sätt finansierade forskningsinsatser inom olika vetenskapliga institutioner. I det följande sammanfattas och angelägenhetsgraderas de olika förslagen. Dessutom lämnas förslag om vilka delprojekt som lämpligen kan sammanföras. Angelägenhetsgraderingen görs i en tregradig skala, där l betecknar de mest angelägna projekten och 3 de projekt som bedömts som de ansetts ha lägst prioritet. Det bör emellertid understrykas, att prioritetsgraden 3 ingalunda innebär att projektet i sig skulle vara av ringa intresse. Samtliga förslag om utvärderingsobjekt är starkt motiverade, och förslaget i sin helhet representerar bara ett urval av frågor som är värda en närmare undersökning.

Prioritet l

Inom denna grupp finns i huvudsak frågor som i de statliga dokumenten har angivits som de viktigaste målen för statsbidragen till folkbildningen.

Objekt Kommentar Avsnitt ovan

Prioriterade Andelen cirklar som ägnas hemämnen i språk, svenska, engelska, matematik studiecirklar och samhällskunskap bör kunna framgå genom bearbetning av befintlig statistik 5.4.3

Cirklar i Antalet cirklar i olika ämnen i glesbygd glesbygd bör kunna framgå genom bearbetning av befintlig statistik 5.4.3

Folkbildningens Undersökningen kräver en detaljgrundläggande granskning av studieplaner och mål i studie- litteratur samt intervjuer med funkcirklar tionärer och deltagare. Urvalsundersökning. 5.4.3

4. Samverkan med Undersökningen bör kunna genom- SOU 1993: 64 föreningar stué- föras genom intervjuer med funktio- Kapitel 5 diecirklzir nâirer. Urvalsundersökning. Bör kunna samordnas med 5.4.3

5. Innehållet i Kräver en genomgång av studiecirklar sam- litteratur och intervjuer med hiillsinriktzide funktionärer. Urvalsundersiäkämnen ning som bör kunna samordnas med och 4. 5.4.3

6. Deltagande i Enkätundersökning befolkom studiecirklar, ningens deltagande i folkbildning särskilt bland samt analyserande jämförelser med de primära SCB:s statistik befolkningens om mal grupperna utbildningsnivå och Folkbildningsförbundets undersökningar om deltagande i studiecirklar och folkhögs Se nedan. 5.4.4

7. Folkbildningens Undersökning av kursplaner, litteragrundläggande tur samt intervjuer med elever och mal i folkhög- lärare. Urvalsundersåâkning. 5.6.3 skolan

Folkhö skolornas Kartlä min samverkan åh r v av samverkan med mellan folkhögskolor, organisationer

folkhögskolekurser

Folkbildnings- Genomgång av dokumentation av rädets verksam beslut, intervjuer med styrelse och het funktionärer. 5.7

Prioritet 2

l Studieför- Genomgång dokumentation av samt bundens arbete intervjuer. Urvalsundersåikning. med mal form u- Kan samordnas med 5.4.2 lering och planering

12. Profileringen I huvudsak analys av befintlig SOU 1993: 64 hos studieför- statistik. Bör samordnas med 11. 5.4.3 Kapitel 5 bunden

13. Krav på för- Genomgång av studieplaner samt kunskaper i intervj uer. Kan samordnas med studiecirklar l l-l 5.4.3

14. Kompetens gi- Genomgång av studieplaner, invande studie- tervjuer. Kan samordnas med cirklar 11-13. 5.4.3

15. Innehållet i Analys av underlaget för becirklar i este- fintlig statistik, intervjuer med tiska ämnen ledare och deltagare. Urvalsundersökning. 5.4.3

16. Studieförbun- Undersökning av planeringsdens arbete för dokument och av konkreta åtatt rekrytera gärder. Genomgång av dokuprioriterade ment samt intervjuer. Urvalsgrupper undersökning. Kan samordnas med ll. 5.4.5

17. Kostnader för Genomgång av dokument och att delta i stu- budgetar. Urvalsundersökning. 5.4.8 diecirkel

18. Betydelsen i Enkätundersökning i glesbygdsglesbygd av stu- kommuner. Har samband med 5.5 diecirklar och kulturprogram

19. Folkhögskolor- Genomgång av dokumentation nas arbete med samt intervjuer. Urvalsundermålformulering sökning. Kan samordnas med 7. 5.6.2 och planering

20. Protileringen hos Genomgång av befintlig stafolkhögskolorna tistik samt intervjuer med skolledning och lärare. Urvalsundersökning. Bör samordnas med 18. 5.6.3

21. Folkhögskolor- Genomgång av dokument samt SOU 1993: 64 nas arbete för intervjuer. Urvals undersökning. Kapitel 5 att rekrytera de Bör samordnas med 18. 5.6.5 primära målgrupperna

Prioritet 3

22. Andelen kultur- Bearbetning av befintlig program; skill- statistik. 5.4.1 nader mellan studieförbunden

23. Kvaliteten hos Undersökning av studiecirklars studiecirklar i arbetssätt. Genomgång av studieestetiska ämnen planer samt intervjuer med ledare och deltagare. Urvalsundersökning. Kan samordnas med 15. 5.4.3

24. Kulturarbetare Undersökning av dokument, insom cirkelledare tervjuer med ledare. Urvalsundersökning. Bör samordnas med 22. 5.4.3

25. Erfarenheter intervjuundersökning av urval. 5.4.6 från deltagare i studiecirklar 26. Allmänhetens Enkätundersökning. Bör ingå uppfattning om som del av 5.4.7 studiecirklama

27. Erfarenheter Intervjuundersökning av urval. från tidigare Kan samordnas med 24. 5.6.6 folkhögskoleelever

28. Allmänhetens Enkätundersökning. Bör ingå uppfattning om som del av 5.6.7 folkhögskolan

SOU 1993: 64

6 Genomförande

Kapitel 6

6.1 Kostnadsramen

I det föregående kapitlet har lämnats förslag om ett stort antal delprojekt inom ramen för utvärderingen av statsbidragen till folkbildningen. Ett flertal av delprojekten är av forskningskaraktär. I tidigare kapitel har vidare föreslagits en kostnadsram för den statliga utvärderingen om 5-6 milj. kr. for treårsperioden. Beloppet motsvarar ca en promille av anslaget till statsbidragen under perioden. Det föreslagna beloppet har bedömts som rimligt på mera allmänna grunder. Om det inom ramen för beloppet är möjligt att genomföra samtliga förslag är i första hand en fråga om ambitionsnivån för vart och ett av delprojekten, vilka för övrigt i stor utsträckning kan samordnas med varandra. Kostnaderna för de olika delprojekten är alltså något som måste diskuteras med de organisationer som får i uppdrag att utföra dem. De avvägningar som då måste göras innebär bl.a. att ambitions- och kostnadsnivån för vart och ett av delprojekten måste ställas mot det antal undersökningar som är möjliga att genomföra inom den föreslagna kostnadsramen. Det år bl. a. i detta syfte som förslaget till prioriteringsordning upprättats.

6.2 Utvärderingsorganisationen

Framtagandet av underlaget alltså genomförandet av de olika delprojek- ten bör i huvudsak göras av fristående forskare och institutioner. De oli- ka projekten måste emellertid hållas samman, och kontinuerliga diskussioner måste föras med dem som åtar sig genomförandet av delprojekten för att så långt möjligt säkerställa att underlaget blir relevant för utvärderingen. Vidare måste resultaten från de olika projekten sammanställas och sammanvägas för att utmynna i en helhetsbedömning av folkbildningens förhållande till målen för statsbidragen. För detta behövs en organisation. Det bör vara lämpligt att låta en kommitté, alternativt en enmansutredning med tillgång till en referensgrupp, få ansvaret för utvärderingen. I uppdraget bör ingå att inom en anvisad kostnadsram anlita personer eller institutioner för genomförandet av olika delprojekt. Det bör överlåtas åt kommittén att avgöra i vilken utsträckning kvaliteten i de enskilda projekten skall ges större vikt än antalet projekt men det bör då också av direktiv framgå vilka områden inom folkbildningen som är särskilt viktiga för utvärderingen. Resultatet av den statliga utvärderingen av folkbildningen är av stort intresse också för landstingen och kommunerna i deras egenskap av stora offentliga bidragsgivare. Därför bör företrädare för landstingen och kommunerna möjlighet att delta i eller få insyn i arbetet med utvärderingen. 53

Statens offentliga 1993 utredningar

Kronologisk förteckning

Stymings-och samarbetsformeribiståndet.UD 36.Lag om totalförsvarsplikt. Fö. Kursplanerför gnmdskolan.U. 37. Justitiekanslem. En översynav .lKzs arbetsuppgifter Ersättningför kvalitet ocheffektivitet. m.m. Ju. Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för 38.Hälso-ochsjukvårdeni framtiden tre modeller. S. - grundläggandehögskoleutbildning.U. 39.En gräns för ñlmcensuren.Ku. 4. Statligtstödtill rehabilitering av tortyrskadade 40.Fri- ochrättighetsfrágor.Del A och B. Ju. flyktingar m. fl. S. 4l.Folk- ochbostadsräkning år 1990 och i framtiden. 5.Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- Fi. maka.S. 42.Försvaretshögskolor.Fö. 6. Livsmedelshygien och småskaliglivsmedelsproduk- 43. Politik mot arbetslöshet.A. tion. Jo. 44.Översyn tjänsteirtkomstbeskatmingen. Fi. av 7.Löneskillnaderoch lönediskriminering. 45.Trosabryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins Om kvinnor och män arbetsmarknaden. Ku. räddning.C. Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om kvinnor 46. Vissakyrkofrågor. C. och män arbetsmarknaden. Bilagedel.Ku. 47.Konsekvenser valmöjligheterinom skola, av 9. Postlag.K. barnomsorg,äldreomsorgochprimärvård. C. 10.En ny datalag.Ju. 48.Kommunalaverksamheteri egen förvaltning och i l Socialförsäkringsregister.S. kommunalaaktiebilag.Enjämförandestudie.C. 12.Várdhögskolor 49.Ett år medbetalningsansvar.S. kvalitet utveckling huvudmannaskap. U. 50.Serveringsbestämmelser. S. - - l3.Ökad konkurrens järnvägen.K. 51.Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. l4.EG och varagrundlagar.Ju. M. 15. Svenskaregler för internationellomfördelning av 52.Ersättningvid arbetslöshet.A. olja vid en oljekris. N. 53.Kostnadsutjämning mellankommuner.Fi. 16. Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 54.Utvisning grund av brott. Ku. kommissionensförslag. Fi. 55. Det allmännasskadeståndsansvar. Ju. 16. Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi 56.Kontrollen över exportav strategisktkänsliga varor. kommissionensforslag. Bilagor. Fi. UD. 17. Ägandet av radio och televisioni allmänhetens 57.Beskattning fastigheter,del l av tjänst.Ku. Schablonintäkteller fastighetsskattFi. - 18. Acceptans Tolerans Delaktighet.M. 58. Effektivare ledningi statligamyndigheter.Fi. 19.Kommunernaoch miljöarbetet.M. 59. Ny marknadsföringslag. C. 20.Riksbankenochprisstabiliteten.Fi. 60.Polisensrättsligabefogenheter.Ju. 21 Ökat personval.Ju. 61 Överföring HIV-smitta läkemedlet . . av genom 22.Vad är ett statsrådsarbetevärt Fi. Preconativ.S. 23.Kunskapenskrona. U. 62.Rättssäkerheten vid beskattningen.Fi. 24.Utlänningslagen en partiell översyn. Ku. 63.Personochparti Studieri anslutning till - - 25. Socialaåtgärderfor jordbmkare. Jo. Personvalskommitténs betänkande 26. Handläggningen vissasäkerhetsfrågor. av Ju. Ökat personvalSOU 1993:21. Ju. 27.Miljöbalk. Del 1 och M. 64.Frågorför folkbildningen.U. 28.Bankstödsnämnden. Fi. 29. Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del Fi. 30.Rätten till biståndinom socialtjänsten. S. 31.Kommunemasroll alkoholområdetoch inom missbmkarvården.S. 32.Ny anställningsskyddslag. A. 33. Åtgärderför att förbereda Sverigesjordbruk och livsmedelsindustriför EG. Jo. 34.Förarprövare.K. 35.Reaktion mot ungdomsbrott.Del A och B. Ju.

u-.z-ø-uau-n--Qwm KiJi Sååå. LEEBL.

Statens offentliga utredningar 1993

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bankstödsnämnden. [28]

Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. En ny datalag.[10] Del [29] EG och våragrundlagar.[14] Ökat Folk- och bostadsräkning år 1990och i framtiden. [41] personral. [21] Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. [44] Handläggningen vissasäkerhetsfrågor.[26] av av Kostnadsutjämning mellankommuner.[53] Reaktion mot tmgdomsbrott.Del A och B. [35] Beskattning fastigheter,del I av Justitiekanslern, En översynav JK:s arbetsuppgifter Schablonintäkteller fastighetsskatt[57] mm [37] -- Effektivareledningi statligamyndigheter.[58] Friv och rättighetsfrâgor. Del A och B. [40] Rättssäkerheten vid beskattningen.[62] Det allmännasskadeståndsansvar. [55]

Polisensrättsligabefogenheter.[60] Utbildningsdepartementet Person och parti Studieri anslutningtill -r Personvalskomrnitténs betänkande Kursplanerför grundskolan.[2]

Ökat personval[sou 1993:21. [63] Ersättningför kvalitet ocheffektivitet.

Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för - Utrikesdepartementet grundläggande högskoleutbildning.[3]

Vårdhögskolor Styrnings- och samarbetsformeri biståndet. [1] kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] Kontrollen över exportav strategisktkänsliga varor. [56] - - - Kunskapenskrona. [23]

Försvarsdepartementet Frågor för folkbildningen. [64]

Lag om totalförsvarsplikt.[36] Jordbruksdepartementet

Försvaretshögskolor. [42] Livsmedelshygienoch småskaliglivsmedelsproduktion.

Socialdepartementet 161

Socialaåtgärderför jordbrukare. [25] Statligt stödtill rehabilitering av tortyrskadade Atgärderför att förberedaSverigesjordbruk och flyktingar m. fl. [4] livsmedelsindustriför EG. [33] Bensodiazepizier beroendeframkallande psykofarmaka. - 151 Arbetsmarknadsdepartementet

Socialtorsäkringsregister. Ny anställningsskyddslag. [32] Rätten till bistånd inom socialtjänsten.[30] Politik mot arbetslöshet.[43] Kommunernasroll alkoholområdetoch inom Ersättning vid arbetslöshet.[53] missbiukarvården.[31]

Håilst och sjukvårdeni framtiden tre modeller. [38] - Kulturdepartementet Ett år medhetalningsansvar.[49] Serveringsbestämmelscr. [50] Löneskillnaderoch lönediskriminering.

Överföring HIVsmitta läkemedlet Om kvinnor och män pâ arbetsmarknaden. [7] av genom Preconativ.[61] Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om kvinnor

och män på arbetsmarknaden. Bilagedel. [8] Kommunikationsdepartementet Ägandet radio och televisioni allmänhetenstjänst. av 1171 Postlag.[9] Ökad Utlänningslagen en partiell översyn. [24] konkurrens järnvägen,[13] - En gräns för ftlmcensuren.[39] Förarprövare.[34] Utvisning grund av brott. [54]

Finansdepartementet

Näringsdepartementet Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- - Svenskaregler för internationellomfördelning olja kommisionensförslag. [16] av vid en oljekris. [15] Nya villkor för ekonomioch politik ekon0mi v kommisionensförslag. Bilagor. [16]

Riksbankenoch prisstabiliteten.[20]

Vad är ett statsrådsarbetevärt [22]

Statens 1993

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Civildepartementet Trosa bryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins räddning. [45] Vissakyrkofrågor. [46] Konsekvenser valmöjligheterinom skola, av barnomsorg, äldreomsorgochprimärvård. [47] Kommunalaverksamheteri egen förvaltningoch i kommunalaaktiebilag. En jämförandestudie. [48] Ny marknadsföringslag.[59]

Miljö- och naturresursdepartementet Acceptans Tolerans Delaktighet.[18] Kommunernaoch miljöarbetet. [19] Miljöbalk. Del l och 2. [27] Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. - [51]

o m f m Im o z w L

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINCAR: FRITZES KUNDTjÄNST, 47 106 STOCKHOLM FAX 08-20 50u, TELEFON 08-690 9090