Värden i folkhögskolevärlden : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

i Ä . .\\ .JK

VÄRDEN 1

FOLKHÖGSKOLE-

VÄRLDEN

I -=:øw.E§fW§2Å11hmsu-;$ .. Ragnhild Nitzler, Inger Lundström, Inger M. Andersson och Ulrika Eriksson .SOU 1995175 ,

xW

WW

.UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

s s k

:flat 4246251

Statens offentliga utredningar 2 WW 1996:75

w Utbildningsdepartementet

Värden i

folkhögskolevärlden

Ragnhild Nitzler

Landström

Inger

M.

Inger Andersson

Ulrika Eriksson

Delbetänkande av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. 1 En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. i - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 24 81

Illustration: Uggla med mus, Lasse Åberg

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-33-20273-5 Stockholm 1996 ISSN 0375-250x

Förord

Föreliggande studie har genomförts på uppdrag av den statliga utvärderingen folkbildningen, SUFO 96 Dir. 1994:12. Folkhögskolan, av studerar där, har stått i fokus. Vår studie bildar, tillsamoch de som med flera andra, underlag för departementets utvärdering. Förfatmans tarna dock själva för de resultat som här presenteras. ansvarar Vi har arbetat med detta projekt är fil. dr. Ragnhild Nitzler, som doktorand Inger Landström, fil. dr. Inger M. Andersson och högskoleadjunkt Ulrika Eriksson, alla pedagoger och verksamma vid pedagogiska institutionen Umeå universitet. Vi har delat arbetet följande sätt: Inger M. Andersson har ansvarat för policyanalysen i kapitel

Övriga har gemensamt ansvarat för datainsamling, bearbetning och

analys. Ragnhild Nitzler har varit projektledare, skrivit referensramen, avsnitten med rektorer och lärare samt det avslutande kapitlet. Allt det därutöver är har Inger Landström ansvarat för. som Vi har intervjuat ett stort antal elever, lärare och rektorer vid tio folkhögskolor spridda över hela landet. Många har välvilligt personer ställt sin tid till vårt förfogande och delgett oss av sina erfarenheter, sin på folkhögskolan och utbildningens betydelse. Ett varmt tack till er syn alla Vi vill också tacka SUFO 96 referensgrupp för konstruktiva synpunkter under arbetets gång, vilka vi har försökt ta tillvara på bästa sätt.

Umeå i april 1996

Ragnhild Nitzler Inger Landström

Inger M. Andersson Ulrika Eriksson

l1 r s

Innehållsförteckning

Förord

1 Bakgrund

2 Utvärderingens referensram 2.1 Folkhögskolans antagna funktion 2.2 Folkhögskolan fält 12 som 2.3 Folkhögskolan och det kulturella kapitalet 13 2.4 Folkhögskolans elever och habitus 15

2.5 Folkhögskolan kultur- och ideologiförmedlare 15

som 2.6 Utvärderingens tankemodell 16

3 Folkhögskolan och den statliga bidragsgivningen en polieyanalys 19 3.1 Mål- och resultatstyming i decentraliserad organisation 19 en 3.2 Demokrati vägledande princip för verksamheten 22 som

3.3 Folkhögskolan prioriterade verksamheter och prioriterade

- 25 grupper 3.4 Folkbildningen kulturförmedlare 26 som

3.5 Centrala aspekter och olika perspektiv i den genomförda

utvärderingen 28

4 Tillvägagångssätt 29

4.1 Urval och datainsamling 29

5 Folkhögskolefältet 31 5.1 Verksamheten vid folkhögskolorna 31 5.2 Skolformen 32 5.3 Folkhögskolan och proñlens betydelse 33

-

5.8 Att komma på besök intryck folkhögskolan 41

- av 5.9 Vilka är de arbetar inom folkhögskolan som 43 Vem är vår rektor 43 Vem är vår lärare 43 Elevernas bild rektor och lärare av 44

Rektorers och lärares på verksamheten 47

syn Rektorema 47 Om utbildningen 49

Om förmedling kultur 50

av

Om demokratin och folkhögskolan 51

Om folhögskolans mål 52 6.2 Lärarna 52

Om utbildningen 54

Hur förmedlas kultur 57 Om demokratin och folkhögskolan 57 Om folkhögskolans mål 59 6.3 Rektorer och lärare sammanfattning - en 59 Folkhögskolans elever vilka är de 63 7.1 Vem går på vilka kurser enligt statistiken 63 7.2 Prioriterade grupper 65 7.3 Vem är handikappad 65 7.4 Vem är invandrare 67 7.5 Vem är vår elev 68 7.6 Elevernas val skola har profilen någon betydelse 7l av - Eleverna och folkhögskolan 73 8.1 Skolornas huvudmän och de prioriterade 73 grupperna Landstinget- handikappade och invandrare 73

Stiftelser handikappade och invandrare 79

-

Arbetarrärelsen/Nykterhytetsrörelsen handikappade och

invandrare 81

Väckelserörelsen handikappade och invandrare 83

-

Övriga rörelser/idrottsrörelsen handikappade och

-

Bilagor Bilaga 1 Tabell 1 133 Bilaga 2 Tabell 2 135 Bilaga 3 Tabell 3 137 Bilaga 4 Tabell 4 139 Bilaga 5 Tabell 5 141 Bilaga 6 Olika typer av kurser 143 Bilaga 7 Arbetslösheten rangordnad länsvis 145 Bilaga 8 Intervjufrågor till lärare vid folkhögskolor 147 Bilaga 9 lntervjufrågor till rektor vid folkhögskola 149 Bilaga 10 Intervjufrågor till studerande vid folkhögskolor 151

sou 1996:75 Kapitel 1 7

1 Bakgrund

Folkhögskolan är sedan lång tid etablerad skolform i Sverige. Det en finns idag 136 folkhögskolor med olika inriktningar. Vilken inriktning den enskilda folkhögskolan har beror bland annat på vem som är som huvudman för skolan. Folkhögskolan del folkbildningen och är en av skall sådan erbjuda alternativ till det obligatoriska skolsystemet som alternativ delvis ska spegla de olika huvudmännens och organisasom tionemas mål med sin verksamhet. Man skulle med andra ord egna kunna säga att det ingår i uppdraget för folkhögskolomas verksamhet särskiljande och mångfacetterad. att vara Sedan den 1 juli 1991 gäller ett nytt bidragssystem för folkbildning- Verksamheten övergick då från regelstyrning till målstyrning. I det en. riksdagsbeslut fattades poängterades klar åtskillnad mellan som en folkbildningens mål med verksamheten och statens mål för att egna

bevilja bidrag.1 Samtidigt förutsattes att verksamheten ska följas upp och utvärderas med avseende bildningsarbetets grundläggande kännetecken och hur dessa förverk1igas.2 I riksdagsbeslutet ingår även

att staten ska göra nationell utvärdering vart tredje år, vilken i första en hand ska användningen de obundna, ordinarie statsbidragen avse av och gälla verksamheten efter den 1 juli 1994.3 Föreliggande studie är del i statens utvärdering folkbildningen en av SUFO 96, utförs inom Utbildningsdepartementets ram. Inom som denna företas ytterligare ett antal olika studier. Uppdraget till pedagogiska institutionen vid Umeå universitet att göra en delstudie, formulerades i enlighet med de övergripande direktiven den skulle ha ett deltagarperspektiv och belysa verksamhetens kvalitet i relation till de nationella målen. Studien påbörjades i januari 1995 och slutfördes som i januari 1996 är genomförd enligt så kallad teoriinriktad utvärde-

ring.4

l Prop. 1990/91 :82 Folkbildning s. 9-12, 29 ff. 2 A.a. s. 10-11, 40 ff. 3 SOU 1993:64 Frågor för folkbildningen s. 9-13; Kommittédirektiv 1994:12 från Utbildningsdepartementet s. 3 Förordningen 1991:977 om statsbidrag till folkbildningen. 4 Franke-Wikberg, Sigbrit Lundgren, Ulf 1980.

Kapitel 2 9

2 referensram

Utvärderingens

2.1 funktion

Folkhögskolans antagna

En utvärdering tar alltid form inom ett givet socialt sammanhang och företas med ett visst syfte. I detta fall har statsmakten initierat ett antal delstudier, ska ingå i nationell utvärdering. Det uttalade syftet som en med utvärderingen är att kontrollera hur folkbildningen svarar upp mot de nationella målen. Utvärderingen ska inriktas mot verksamhetens kvalitet och ha ett deltagarperspektiv. Mycket har sagts och skrivits utvärdering fenomen vid det om som

här laget.5 Många är också de ansatser som kan tillämpas vid en

utvärdering. Mångfalden ansatser har bland annat sin grund i att av olika antaganden görs den verksamhet som skall utvärderas och om därmed vad är värt att fokusera och i förlängningen vad som som räknas goda eller dåliga resultat. Om kort återvänder till syftet som med den nationella utvärderingen, kan vi konstatera att där ovan uttrycks tankar kan återföras till å ena sidan målmodellen och å som andra sidan brukarmodellen. Modellerna är i sina renodlade former oförenliga. Medan den första utvärderingsmodellen vilar på ett antagande att utvärderingen bör ta sin utgångspunkt i målen, bortses om helt från desamma i brukarmodellen. Såväl målmodellen som brukarmodellen ger en alltför begränsad bild av verksamhetens kvalitet. När det gäller utbildning är det dessutom så att de samhälleliga målen oftast är ett resultat kompromisser. De är därmed vida, otydliga och av svårmätbara. Sällan står det någonting i målen de dolda och mindre om önskvärda sidorna i verksamhet, faktorer som kanske kan vara nog en så viktiga att försöka fånga för att få ett grepp på verksamhetens kvalitet. På liknande sätt går det att ifrågasätta om brukaren/deltagaren, per definition, är den är bäst skickad att, i alla lägen, bedöma värdet som utbildningen och därmed verksamhetens kvalitet. I all statligt av understödd utbildning är det fler intressenter än brukarna involverade. Sådan utbildning har omfattande samhälleliga syften, som inte alltid behöver uppenbara för den enskilde deltagaren. De flesta utbildare vara

5 Franke-Wikberg, Sigbrit, 1992. Vedung, Evert, 1991. Rombach, Björn och Sahlin-Andersson, Kerstin, 1995.

10 Kapitel 2

skulle nog instämma i påståendet att utbildning med hög kvalitet, en ska påverka den studerande på djupet och helst få bestående effekter. Ibland kan utbildningens påverkan innebära studerande att man som också tar avstånd ifrån den. Verksamheten skulle mot bakgrund härav, sett ur ett annat perspektiv, mycket väl kunna uppvisa god kvalitet, även om många deltagare är kritiskaé Därmed är det sagt att det i utvärderingen inte heller helt går att bortse från syftet eller målet med verksamheten. Målen utgör en förutsättning bland andra påverkar som verksamheten. Som sådana är de viktiga att relatera sina resultat till. Målen kan i sig också utsättas för analys och reflexion. Den syn vi har på utvärdering innebär att varje pedagogisk utvärdering bör ta sin utgångspunkt i teorier och/eller vetenskapligt underbyggda antaganden och kunskaper om vad utbildning och undervisning är. Det innebär att utvärderingsarbetet genomförs inom explicitgjord en teoretisk referensram. Rerensramen omfattar såväl ideologiska uppfattningar och antaganden, som utvärderarens egen teoretiska förståelse av utvärderingsobjektet ifråga. Referensramen stöd och vägledning för ger de empiriska studierna och utgör det raster vilket data kan genom analyseras och tolkas. Detta är huvudinnebörden i det benämner

teoriinriktad utvärdering.7 Den referensram utvecklas i det följan-

som de, gör inte anspråk på någon fullt utvecklad sådan. Den skall att vara ses som ett ramverk där vi, med inspiration från bland andra den franske sociologen Pierre Bourdieu, försöker uttrycka våra antaganden

om folkhögskoleutbildning och dess effekter. l ett utbildningssociologiskt eller strukturellt perspektiv är det rele-

vant att tala om att skolan har socialt och kulturellt reproducerande en funktion. Vissa av de teorier som finns inom detta problemområde intresserar sig mer för skolans ekonomiska funktion och då de avser

kunskaper och färdigheter, som är nödvändiga för arbetslivets diffe-

rentierade kvalifikationskrav. Andra fokuserar den ideologiska funktionen och syftar på skolan överförare olika värderingsom av normer,

ar, tankar, idéer eller förhållningssätt Skolan med andra ord i

ses första hand som en tämligen konservativ institution och inte ett som instrument för ökad jämlikhet. Samtidigt är skolan inte någon direkt spegelbild av samhället. Den drivs också sin historia och sina av egen egna traditioner samt av de människor som verkar där. Ytterst är det

6 Rolf, Bertil m.fl. 1994. 7 Franke-Wikberg, Sigbrit, 1984. Karlsson, Ove, 1995. 3 För en genomgång av olika teorier om relationen mellan utbildning och samhälle, se Frykholm, Clas-Uno Nitzler, Ragnhild, 1989.

Kapitel 2 1 1

ändå sociala förhållanden är bestämmande för det handyttre som lingsutrymme finns i skolan och sätter gränser för vad som är som som möjligt att genomföra. Hur förhåller sig då folkhögskolan till ovanstående Har dessa tan-

kegångar överhuvudtaget någon relevans för folkhögskolan, som sägs

fri i meningen obunden skolform9 Det är i och för sig ytterst vara en empirisk fråga, vi antar att dessa tankegångar också på ett eller en men sätt inbegriper folkhögskolan, när betraktar den i ett samhälannat man leligt ljus. Folkhögskolan är del utbildningssystemet som helhet en av

och bidrar till den socialt och kulturellt reproducerande funktionen på

olika sätt. Den bidrar till den ekonomiska funktionen genom att förbereda för rad positioner i arbetslivet på mellannivå, fritids- och en som idrottsledare, dövtolk, hälsopedagog och inom sektorer kultur-, som

information och undervisning. Utbildning inriktad mot samhällets

teknisk/naturvetenskapliga och ekonomiska sektorer saknas däremot i

det på folkhögskolan. Allmänna linjer med inriktning närmaste naturkunskap finns, i den mån folkhögskolans allmänna utbildmen ning förbereder för arbetslivet handlar det dock socialisation mer om än kvalifikation. Folkhögskolan har också samhället tilldelats en tydlig kompensaav torisk funktion. Den ska människor, olika anledningar, har ge som av sållats bort eller aldrig tagit del det obligatoriska skolsystemet en av chans. Det innebär att den till flera kurser rekryterar elever efter

kriterier går stick i stäv med de flesta andra utbildningsinstitutio-

som Detta förutsättning antas få betydelse för såväl ner. utgör en som innehåll form i utbildningen. Den kompenserande tanken kan som komma till uttryck på olika att folkhögskolorna lyder under sätt genom olika huvudmannaskap och har olika inriktningar eller profiler. Sett

idéburen verksamhet förväntas den därmed föra ut både gemensom och olika budskap i utbildningen. Det är kanske främst i samma proñlerna tolkningen de övergripande målen kommer till som av uttryck.

9 Fri i förhållande till samhällets institutioner och utbildningsväsende med frihet bstämma; skolans inriktning, kurser och ämnen, kursplaner, arbetssätt att rekrytering elever och personal. Se Arvidson, Lars, Frihet till vad samt av En belysning folkhögskolans förutsättningar och utveckling. av O Jfr Sundgren, Gunnar, 1986 37-42. Från efterkrigstiden blev folkhögskola väg till yrken inom vård- och undervisningssektom men också en till tekniker, ingenjör, polis Även SOU 1953:24 F olkhögskolans m.m. ställning och uppgifter. 1946 års skolkommission. Stockholm 114.

12 Kapitel 2

2.2 Folkhögskolan som fält

Ett av Bourdieus nyckelbegrepp, är fáltbegreppet.

Ett socialt fält definieras och avgränsas gentemot andra fält genom dess placering i det sociala rummet samhället. Varje enskilt fält exempelvis det

ekonomiska fältet, det politiska fältet eller

utbildningsfältet har sin

egen historia och utvecklar sina regelsystem och sin logik. egna egen Detta återspeglas såväl i den praktik existerar inom fältet, i de som som

idéer och trosföreställningar existerar denna praktik. De idéer

som om och den praktik som dominerar inom ett socialt fält stämmer bättre

eller sämre överens med olika människors dispositioner och hand-

lingsmönster, vilket upphov till struktur makt och positioner. ger en av Inom varje fält förs kamp mellan olika individer och

en intressegrupper

om dessa positioner.

Ser man folkhögskolan i relation till andra skolformer insti-

- som tutioner som strider positionerna inom fält det universitet om ett är och högskolor innehar de dominerande positionerna och som som innehar rätten att bestämma vad är värdefull och som mer viktig

utbildning än annan. Universitetet har haft lång tid sig bygga

att upp ett överlägset kulturellt kapital att använda i kampen positionerna. om

Folkhögskolan har i relation till universiteten dominerad position.

en

Folkhögskoleelevema får söka sig till universitetet i särskild kvot,

en en kvot man har minskat. När det däremot gäller vissa speciallinjer,

som musik- och estetiska linjer, har några folkhögskolor lyckats uppnå hög status. Dessa linjer erkänns allmänt bra

som en rekryteringsbas för

högre musik- eller estetutbildningar.

I det sammanhanget kan naturligtvis också på folkhögskolan man se

i sig själv som ett fält, där de olika utbildningarna och dess lära-

re/elever sinsemellan strider rätten bestämma vad om att som är god

kunskap/utbildning. Även här tycks det innehavandet

som om av ett särskilt kulturellt kapital innebär fördel. Här det framför en är allt estet- och musiklinjernas elever, ofta gallrats i ganska hård som ut konkurrens, kan särskilja och hävda sig i kraft som av att inneha ett

större kulturellt kapital. Dessa utbildningar är inte bara utbildning

en om kultur, utan i kultur och formerar därmed troligen sina elevers

kulturella kapital under utbildningstiden.

Bourdieu använder begreppet symboliskt kapital i betydelsen det som igenkänns och erkänns värdefullt olika sociala grupper.

som av

Frykholm Nitzler, 1989 97. 12 Broady, Donald, 1985.

Kapitel 2 13

Det kan fin bil, fin examen eller en skola med hög vara en en status. Innebörden i det symboliska kapital folkhögskolan har som byggt och försöker vidmakthålla är att det i relation till andra upp skolformer är annorlunda. Folkhögskolan definierar sin särart med

avståndstagande från ett kontinuum, där universitet och högskolor

kommer högst i hierarkin. Folkhögskolan har sina kvaliteter som egna inte kan jämföras med andra skolformers. Den är fri i betydelsen obunden till centrala läroplaner. Betyg i vanlig mening ges ej, utan sammanfattande bedömning studiefönnågan. Folkhögman ger en av skolan strävar efter verksamheten till elevernas önskemål att anpassa och behov. Folkhögskolan erbjuder också pedagogik som sägs vara annoren lunda och särskiljande från andra skolformers pedagogik. På folkhögskolan vill bygga lärandet på individens villkor. Till skillnad man upp från andra skolformer sägs betrakta eleven en vuxen, tänkanman som de och ansvarskännande människa. Den kunskapssyn folkhögskolan företräder definierar sig bort från atomism och enkel mätbarhet till förmån for helhet och komplex bedömning. För att ett dylikt mer av symboliskt kapital skall kunna vidmakthållas eller förmeras, krävs att de sociala söker sig till och som andra sätt har grupper som

anknytning till folkhögskolan också är disponerade att känna igen

och erkänna det ett värde.

2.3 Folkhögskolan och det kulturella

kapitalet

Bourdieus kapitalbegrepp är vidsträckt och innefattar förutom ekonomiskt kapital, även kapital i form av de kunskaper och den kompetens

olika individer besitter for att praktiskt kunna behärska det liv som

som finns inom ett givet socialt fält. Kapitalbegreppet refererar således inte

enbart till ekonomiskt kapital i gängse mening, utan även till kulturellt

kapital och socialt kapital. Att ha tillgång till ekonomiskt kapital innebär inte bara att ha

pengar utan dessutom, och kanske viktigare, att vara involverad i

näringslivet och bankvärlden, och att ha tillägnat sig det språk, tänkande och den kompetens hör till den ekonomiska maktens fält. På som sätt innebär tillgång på kulturellt kapital att är involverad i samma man det kulturella livet, och har tillägnat sig det språk, tänkande att man och den kompetens hör till den kulturella elitens fält. Såväl som ekonomiskt kulturellt kapital kan ytterligare stärkas genom som

14 Kapitel 2

tillgång till socialt kapital, vilket helt enkelt innebär vet hur

att man man för sig och att har kontakter och förbindelser med man

betydelsefulla personer inom fälten.

Det kulturella kapitalet finns i ett objektiverat tillstånd i form av tavlor eller böcker erkända konstnärer/författare i ett institutionaliav serat tillstånd som utbildningsexamina från erkänd skola/utbildning en

eller en fm titel också i ett förkroppsligat tillstånd införlivat i

- men

habitus ett system dispositioner. Mer konkret anknutet till

som av

utbildning innebär det kulturella kapitalet slags allmänbildning att

en ha kunskap om vem/vad som är att räkna med, exempelvis vilken

utbildning man ska satsa på, samt förmåga att så virtuost

en som möjligt använda sig av språket både skriftligt och muntligt. l Frankrike, där Bourdieu gjort sina studier, byggs det kulturella kapitalet i relation till ñnkulturen. Det är inte giltigt sätt upp samma i Sverige, men även här kan man tala kulturellt kapital ett om som speciellt sätt att föra sig och att väl behärska språket. I folkhögskolan finns dock finkulturen ganska väl representerad. Man har biblioegna tek, konst på väggarna och olika musikinstrument. Ja, har till och man med utbildning i finkultur, estet-, musik- och teaterlinjer. Att som eleverna på dessa linjer förmerar sitt kulturella kapital under folkhögskoletiden verkar troligt. Broady 1985 diskuterar huruvida det finns ett svenskt kulturellt kapital, som formats underifrån i våra folkrörelser och ursprungligen var ett slags folkligt kapital. Detta representerade förmågan att omfatta och uttryck for vissa värden; medborgaranda, ordentlighet, ge punktlighet, hälsosamt leverne, Vetenskaps-, förnufts- och framstegstro, vilja till rationell planering livet, sitt eget privata likaväl av som samhällets. Innehav detta slag kapital pionjärerna och av av gav

deras efterföljare framskjutna positioner inom folkrörelse-Sverige. Vi

antar att detta också på ett eller annat sätt kan gälla folkhögskolan, att den förmedlar någon form folkligt kapital till sina elever. av Kanske kan också tala dimension i ett folkligt kapital man om en

som en slags rörelse- eller organisationskapital. För att erhålla tillträde till exempelvis vissa ledarutbildningar måste sedan

man

tidigare inneha ett visst mått organisationskapital. Att dessa elever

av

förmerar sitt organisationskapital under utbildningstiden troligt.

är

13 Broady, Donald, 1990 169, 181.

Kapitel 2 15

2.4 Folkhögskolans elever och habitus

Habitus kan förklaras ett system dispositioner fallenhet for,

som av anlag olika sätt att tänka, känna och handla hos männisom genererar skor. Dispositionssystemen är resultat de sociala erfarenheter som av människor gör och ristats i deras kroppar och sinnen. Det är som framför allt de erfarenheter gör i och familjens sociala man genom och de objektiva livsvillkor detta präglas Det är också ursprung av. de upplevelser är med i skola, arbetsliv och resten av livet som man om påverkar habitus. Individer delar likartade sociala villkor, ens som tenderar också att uppfatta, förstå och handla i den sociala världen på

likartade sätt. Den heterogena elevgrupp söker sig till folkhögskolan kännesom

tecknas bland de har olika habitus. Förutom lågutbildade,

annat av att äldre, handikappade, arbetslösa och etniska minoriteter har förtur som till vissa utbildningar, söker sig också elever med högre utbildningsbakgrund och lång och skiftande erfarenhet från arbetslivet till folkhögskolan. Det betyder att elevgruppen består av olika grupper, som

bättre eller sämre disponerade för att uppskatta och

antas vara anamma folkhögskolans ideologi och pedagogik. De medvetet har sökt sig som till någon särskild folkhögskola, for att de delar skolans ideologi, kan förutsättas särskilt bra. Det ligger nära till hands att tänka att, passa mindre kulturellt kapital man har tillgång till och mer smärtsamma erfarenheter är tidigare skolgång, desto mer uppskattar man ens av folkhögskolan. Och omvänt, större tillgång kulturellt kapital man har och bättre skolanpassad man varit, desto mer benägen är man att ifrågasätta folkhögskolans värdebas och pedagogik.

2.5 kultur- och

Folkhögskolan som ideologiförmedlare

Folkhögskolan har sagts rad olika funktioner. Vi skall i som ovan en vår studie närma folkhögskolan utifrån dess funktion som förmedoss lare kultur/ideologi. Vi förstår då ideologi i en mer generell betydelav såväl vardagliga föreställningar och erfarenheter som mer se som

genomarbetade intellektuella doktriner och sätten att tala diskurser i

14 Broady, Donald, 1990 s. 173, 177, 225.

16 Kapitel 2

olika samhällen. Ideologier kommer till uttryck i form olika av tankar, idéer och förhållningssätt hos olika individer. Det kan också vara så att vissa saker faktiskt gör i undervisningen eller som man folkhögskolan kan sägas uttryck för viss ideologi. Vi vill vara en

försöka spåra hur deltagarna uppfattar folkhögskoleutbildningen i dess

funktion som förmedlare kultur/ideologi. De olika tankar, idéer och av förhållningssätt, som kommer till uttryck, kan sedan på olika sätt kopplas till människo-, kunskaps- och samhällssyn. Av vad sagts elevers olika dispositioner för som ovan om att anamma folkhögskolans budskap torde framgå, vi skiljer mellan att

förmedling av budskapen och hur dessa mottas. Eleven för

är utsatt en mängd ideologiska budskap påverkar på olika sätt. Medvetandet som formas i där budskapen medvetet eller omedvetet relateras en process till tidigare erfarenheter och i vilken situation budskapen sänds Hur ut. de mottas beror också på individens relation till och uppfattning om avsändaren etc. Detta resulterar i att vissa budskap faller i god jord, medan andra faller på hälleberget. Vi den överföring pågår på ser som

folkhögskolan som resultatet av en i skolan och samhället ständigt

pågående kamp mellan motstridiga intressen. Innebörden i och effekterna av det som sker folkhögskolan kommer därför olika att vara för olika grupper elever. av

Utvärderingens tankemodell

Idealt bör en utvärdering enligt teoriinriktad försöka belysa ansats såväl förutsättningar, och resultat för det studerade som process fenomenet. Ambitionen att inte bara beskriva försöka förstå utan även och förklara varför det ut på ett visst sätt, medför alla leden ser att behöver belysas. När det gäller vår studie kan vi konstatera de att

förutsättningar som utvärderingen omfattats i form tid och

av, av personella resurser, har medfört att våra data tagits fram om processen i huvudsak på indirekt väg via olika dokument och via de inblandade personernas utsagor. Vi har närvarat vid några enstaka lektioner och tagit del av det liv pågår på skolan under kortare tid, för som en men att komma åt vad faktiskt sker i undervisningen och på skolan, som ger dessa data ändå begränsad bild. Resultaten vilar framför allt på en deltagarnas värderingar. Vi kan inte på något ingående sätt ställa mer resultaten mot den undervisning förevarit och de har som säga att

15 Frykholm Nitzler, 1989 126.

Kapitel 2 17

uppstått till följd undervisningen. Det skulle dessutom kräva att av hade samtalat med eleverna före de påbörjade sin utbildning. Vad kan säga är att eleverna uppvisar dessa värderingar i samband med att de befinner sig på folkhögskolan. Återstår så hur vi kan relatera resultaten till verksamhetens kvalitet. I idéburen verksamhet kan också själva idéerna sägas vara en del av en verksamhetens kvalitet. Det vi försöker fånga skulle kunna ses som en

slags värdemätare folkbildningsmässigheten i folkhögskolan. I

den inbegrips sådant att vända sig till prioriterade grupper, att som

tillämpa särskild pedagogik och att förmedla ett ideologiskt bud-

en

skap.

Sammanfattningsvis har vi försökt problematisera några de förav utsättningar under vilka folkhögskolan bedriver utbildning. Förutsättningar vi får betydelse för hur den kommer att lyckas med som menar sitt uppdrag. Vi har då inte alls berört ekonomin, som kanske är en av de viktigaste förutsättningarna för att bedriva god utbildning. Vi har inte heller berört fokhögskolans historia, på olika sätt finns som lagrad i institutionen sådan. Rent allmänt vet vi att förutsättsom ningarna har förändrats kraftigt under årens lopp. Den tidiga folkhögskolan bedrevs i det lilla fomiatet. Man kanske i huvudsak en gav lång vinterkurs och kortare sommarkurs. Såväl elever som rektor en och lärare bodde inom skolområdet, i den mån det fanns internat. Idag folkhögskolan rad olika utbildningar varierande längd och ger en av innehåll. Intematformen luckras upp allt mer och såväl rektor som lärare bor i större utsträckning utanför skolområdet. Sett ur ett sociali-

sationsperspektiv torde förutsättningarna för en mer djupgående

påverkan därmed sämre idag än tidigare. Till detta bidrar den vara heterogena elevsammansättningen. Arbetslösheten har bidragit till att

16 Jfr Höghielm, Robert: "Att nalkas folkhögskolans pedagogik. I Arvidson et al, 1988. Också Höghielm att folkhögskolemässigheten har en bredare menar framkommit i den moderna debatten. Två innebörd än som vanligtvis förhållningssätt ofta till stor del övertäcker varandra kan urskiljas i folksom högskolevärlden angående folkhögskolemässig undervisning: 1 Undervisningen är problemcentrerad, och 2 Undervisningen präglas av en mångfald arbetssätt. Folkhögskolan sägs utifrån en historisk granskning alltid ha karakteriserats allsidighet snarare än av en speciell metod som t.ex. projektav en arbete. Också folkhögskolemiljön, bl.a. intematfonnen, antas ha betydelse för folkhögskolemässigheten, liksom frånvaron av centrala kurs- eller timplaner. I och med folkhögskolans mindre bindande ramsystem antas att lärarna där har ett större handlingsutrymme generellt sett, än i t.ex. Komvux och ungdomsskolan.

18 Kapitel 2

det också kommer många elever till folkhögskolan, har gjort ett som negativt val. Sådana som hellre skulle ha valt någonting annat om

möjligheter hade funnits. Detta är också förutsättning påverkar

en som

folkhögskolan ett eller annat sätt.

När vi nu övergår till den empiriska delen vår studie är det fölav jande övergripande frågor vi skall försöka besvara: som

0 Under vilka förutsättningar arbetar folkhögskoloma idag Vad är det för slags kultur/ideologi folkhögskolan försöker förmedla

som

till eleverna Hur lyckas man Hur folkhögskolans företrädare

ser på utbildningen och framtiden

0 Under vilka förutsättningar söker sig eleverna till och studerar på

folkhögskolan idag Hur uppfattas och mottas folkhögskolans budskap och pedagogik av eleverna Hur de utbildningens värde ser och framtiden 0 På vilket sätt bidrar folkhögskolan till socialisation eleverna av Vad kan det tänkas få för konsekvenser för den enskilde eleven och för samhället i stort

Med det antagna som grund övergår vi så till analys det tänkta, en av det vill säga de funktioner och uppgifter folkhögskolan tilldelas i som samhället.

1996:75 Kapitel 3 19 SOU

3 och den statliga

Folkhögskolan bidragsgivningen - en policyanalys

Programutvärdering innebär att göra bedömning och uttala sig om

en resultaten given bestämd verksamhet. Den teoriinriktade utvärdeav en ringsansatsen inriktar arbetet på att beskriva den faktiska verksamherelatera den till den tänkta och att söka förstå och förklara ten, resultaten densamma i sitt kontextuella sammanhang. Strävan att av utvärdering inte bara beskriva också att förstå och förklara vid en utan ställer krav på uttalad referensram som klargör hur man som utvären betraktar sitt utvärderingsobjekt. I den tidigare redovisade derare referensramen klargörs utvärderamas utgångspunkter och antagande

vad gäller folkbildningens grundläggande funktioner.

detta avsnitt redovisas analys den policy kommer till I en av som uttryck i sådana officiella dokument att styra den statliga som avser bidragsgivningen till folkbildning. Avsikten är här att söka lyfta fram det idealt tänkta folkbildningsarbetet, eller med andra ord vad som förutsätts känneteckna detta arbete och vilken roll främst folkhögskoha i dagens svenska samhälle. Inledningsvis behandlas lan är avsedd att idag allmänt gäller för statlig styrning offentlig de principer som av verksamhet och därefter vad specifikt gäller for styrningen av som mer den statliga bidragsgivningen till den fria och frivilliga folkbildningen.

3.1 Mål- och resultatstyrning i en

decentraliserad organisation

Sedan 1 juli 1991 tillämpas principen målstyming statsbidragen om av till folkbildningen. Principen kan förknippas med den decentraliseringsprocess pågått under delen 1900-talet och som som senare av inneburit befogenheter och i ökad omfattning forts från den att ansvar centrala politiska och administrativa nivån till den kommunala och lokala verksamhetsnivån. Förskjutningen mot ett ökat lokalt inflytande och beskrivs i allmänna termer statlig avreglering, eller ansvar som en

övergång från regelstyrning till mål- och resultatstyrning.

som en Efter reformeringen 1991 gäller mål- och resultatstyrning som ge-

20 Kapitel 3

nerell princip för styrning den offentliga verksamheten, och med av denna styrprincip följer samtidigt ökade krav uppföljning och

utvärdering. Det kan också beskrivas så att förändringen det statliga

av styrsystemet ställer ökade krav på information den verksamhet om som bedrivs på olika nivåer i den offentliga verksamheten. Kunskap som erhålles uppföljning och utvärdering kan därvid tjäna genom som

informativa styrmedeL och den modellen för styrning beskrivas

nya som en nätverksorganisation. Med privata företag förebild har som också uttrycket en lärande organisation blivit allt vanligare en använd metafor för den offentliga sektorns organisationer.

Inom privata företag innebär den lärande organisationen fören

skjutning av styrningen från direktstyrning till målstyrning,

en en som bl.a. Saab visade. Arbetsledaren övergår från regler, att ge noggranna order och kontroll varje operation till mål och kontrollera av att ange resultat Vanligen gäller här mål i form kvantitativa av produktionsmått, exempelvis den mängd bilar producerats eller som som passerat den interna kvalitetskontrollen. Den avgörande bedömningen förutsätts ske den enskilde kundens fria val bland utbudet genom av varor och tjänster.

Det kan hävdas att övergången från regelstyrning till måloch resultatstyrning inom den offentliga sektorns organisationer betydär ett ligt komplext företag än produktion eller privata tjänster. mer av varor Här handlar det nämligen inte bara produktionsmål och kundernas om efterfrågan, utan framför allt mål fastlagts i politiska beom som slutsprocesser och sådana både abstrakta och mångtydiga. som När det exempelvis gäller skolväsendet innebär det förändrade ansvars- och styrsystemet att de nationella målen formuleras central

politisk nivå, medan på lokal nivå beslutar hur verksamheten skall man organiseras och bedrivas för att leda mot de uppställda målen. Svårigheterna ligger här både i att centralt formulera entydiga politiska mål och att på lokal nivå tolka de abstrakt formulerade målen, omsätta dem till en konkret verksamhet och samtidigt beakta elever och föräldrar att som brukare kan utöva inflytande innehållet i och utformningen

av den konkreta verksamheten. När det gäller skolväsendet kan också rollen arbetsledare sägas mångtydig. Staten här målen som vara anger för organisationen, medan rektor, skolledare, tilldelas särskilt som ansvar för ledningen verksamheten på den lokala skolan. Resultaten av kontrolleras den statliga myndigheten Skolverket tillsyn, av genom -

l7 Jfr Pettersson, Sten Wallin, Erik, 1995.

8 Arbetsmiljöfonden, 1988 94.

Kapitel 3 21

uppföljning och nationell utvärdering. Kommunerna föreskrivs samti-

digt bedriva egenkontroll verksamheten genom lokal uppföljning

en av och utvärdering. Principen mål- och resultatstyming, den här exemplifierats om som utifrån skolväsendet, har något annorlunda innebörd, när det gäller en

den organisation här är föremål för utvärdering, det vill säga folk-

som bildningen avgränsad till folkhögskolomas verksamhet. Det har länge hävdats att denna organisation skall präglas av frihet och frivillighet.

Denna principiella folkbildningen framhålls också som alltjämt

syn varande giltig i den proposition den socialdemokratiska regeringsom avlämnade den 14 februari 1991. I propositionstexten formuleras en det på följande sätt:

Folkbildningsverksamheten skall fri och frivillig, obunden av stat och vara marknad, skild från samhällets läroplansstyrda utbildning och arbetsgivarproduktionsanpassade personalutbildning. Den skall vara ett forum där nas deltagarna själva väljer ämne och arbetsformer och där de egna erfarenheoch behoven styr studierna. En nära relation till människors vardagliterna miljöer och gemenskaper av ideologisk och kulturell karaktär är naturga

lig.

Av den principiella folkbildningsverksamheten, formuleras

syn som

i den citerade propositionstexten, följer att staten som bidragsgivare

inte kan föreskriva mål och syften för folkbildningen. I motsats till vad gäller för skolväsendet skall målen för verksamheten formuleras som organisationen själv. Dessa mål skall i sin tur tydligt åtskiljas från av de mål fastställer för att bevilja bidrag. Statsbidraget skall som staten enligt förordningen fördelas folkbildningsrådet till studieförbund av och folkhögskolor. Och detta råd, som är folkbildningens eget organ, tilldelas även uppgiften att följa och utvärdera den verksamhet upp tilldelas statsbidrag. En fristående statlig utvärdering av den som statsbidragsstödda verksamheten skall dessutom genomföras vart tredje år. Avsikten med denna utvärdering är att underlag för bedömge en ning bidragen används i enlighet med de syften och villkor som om i målet för den statliga bidragsgivningen till folkbildningen. I anges

den tidigare citerade regeringspropositionen formuleras det på följande

sätt:

19 Prop. 1990/91: 82 8.

22 Kapitel 3

Målet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja verksamhet en som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen t.ex. poligenom tiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Verksamheter syftar till utjämsom att na utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksam-

mas. Handikappade utgör en annan viktig målgrupp. Den utbildning som bedrivs inom folkbildningen skall till både form och arbetssätt tydligt skilja sig från utbildning inom det offentliga skolväsendet och högskolan. Resurser från staten får inte användas till verksamhet med kommersiellt syfen term

Med utgångspunkt från citerade målskrivning skall den fortsatta

ovan analysen inriktas på att lyfta fram den tänkta verksamheten så som den kommer till uttryck i den aktuella propositionstexten. Som tidigare

påpekats är det vad tänkes känneteckna denna verksamhet här som som är det centrala.

3.2 Demokrati

som vägledande princip

för verksam heten

Som framgår av det redovisade citatet är målet med statsbidrag ovan

till folkbildningen att stödja verksamhet syftar till både

en som att göra det möjligt for människor att påverka sin livssituation och att egen

skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen politiskt,

genom fackligt och kulturellt arbete. Vad verksamheten således förknippas

med kan sammanfattas i ett uttryck som en levande demokrati och

vad som kännetecknar sådan utvecklas följande sätt: en

Folkbildning har, i ett historiskt perspektiv, fungerat hävstång för som en de demokratiska strävandena. Människor, inte skulle fått möjsom annars lighet att göra sig gällande eller saknat tilltro till den förmågan, har egna aktiverats i samhällslivet och inte minst i det politiska och fackliga arbetet. Samtidigt har folkbildningen inneburit frihet for den enskilda männien skan att söka sina kunskaper eller tillsammans med andra skaffa sig egna nya insikter för att påverka och förändra. Folkbildningen handlar i all enkelhet om folkets fria kunskapssökande. Den demokratiska kunskapssyn,

20 Prop. 1990/91 :82 s. 12.

Kapitel 3 23

fått sitt uttryck i det fria bildningsarbetet, är en omistlig del i vårt som samhälle. förutsättning för yttrandefrihet och för de enskilda Den är en

medborgarnas möjligheter att bilda opinionen

Att Sverige betraktas demokrati är ett vedertaget faktum, vilket som en inte behöver betyda att begreppet demokrati har en entydig innebörd sig över tid, hos samtliga politiska partier eller bland medborgarvare Ordet demokrati, i betydelsen folkstyre, präglades av Aristoteles na. 384-322 Kr. satte folkväldet i motsatsställning till fåtalets som välde eller med andra ord, folkets styrelse i motsats till den aristokratiska elitens eller den enväldige kungens styrelse. I Sverige avskaffades

formellt den enväldige kungen genom representationsreformen år

1809. När det gäller innebörd går skiljelinje mellan demokrati i betyen

delsen representativ och demokrati avseende direkt inflytande. En

representativ demokrati i betydelsen folkstyre infördes i Sverige först med den rösträttsreform trädde i kraft år 1921 och som innebar att som alla medborgare, med vissa undantag, tilldelades politisk rösträtt från 23 års ålder. Idag sätts denna gräns vid 18 år. Den enskilde individen kan då i ordets egentliga mening sägas ha uppnått det fulla medborgarskapet med vilket är förenat såväl medinflytande som medansvar. Direktdemokrati tillämpas i de fall, när medborgarna ombeds att uttrycka sin vilja exempelvis vid folkomröstning. Decentralisering, en berörts tidigare i detta avsnitt och innebär att befogenheter som som och i ökad utsträckning överförts från central till lokal nivå, ansvar förknippas med möjligheter till en ökad direktdemokrati. Medborgama förutsätts härigenom få större möjligheter att ha inflytande i politiska frågor rör deras omedelbara verklighet, det vill säga utöva som egen egenmakt. Liksom för den representativa demokratin gäller även vid den direkta formen demokrati att majoritetens vilja sätts framför av minoritetens. Som konsekvens principen att majoritetens vilja skall vara en av om bestämmande för styrelsen stat och kommun följer kravet på vissa av medborgerliga fri- och rättigheter. På det politiska området gäller således sådana grundläggande principer som yttrande- och tryckfrihet liksom församlings- och föreningsfrihet. Dessa principer förutsätts garantera att ett politiskt parti eller gruppering, under demokratissom ka former nått maktposition, inte söker vidmakthålla denna en senare

position att undertrycka eller förbjuda oppositionella yttringar

genom

21 Prop. 1990/91:82 6.

24 Kapitel 3

och krav på politisk förändring. Den fria folkbildningen förutsätts här fylla en minst lika viktig funktion den fria I propositions-

som pressen. texten formuleras det på följande sätt:

Likaväl som en fri press med plats för olika röster och opinioner är nödvändiga för demokratin, behövs en fri obunden folkbildningsverksamhet, som ger möjligheter att utveckla kunskaper och kulturell aktivitet på folklig och ideell grund. Liksom pressen har en kritisk funktion har också folkbildningen en uppgift att fungera som en kritisk och ifrågasättande motkraft.

I begreppet demokrati inryms såväl principen personlig valfrihet

om

som principen om en solidarisk gemenskap går utöver den

som egna

familjen, intressegruppen eller klassen. I dagens marknadsekonomiskt

orienterade värld tenderar den individuella valfriheten att stå i förgrunden samtidigt som medborgarna uppvisar både ökad grad misstro en av till politikerna och minskad tolerans för andra människors fri- och en

rättigheter. Individen i centrum och rätten till individens självför-

verkligande ställs före kollektivet och solidariteten med andra.

I den aktuella regeringspropositionen framhålls folkrörelsemas

förmåga att förena individualitet och solidaritet. Det hävdas också att

en försvagad aktivitet i form av ideella folkrörelser och i de politiska partierna betyder försvagning vår demokrati. De tecken på

en av

medborgerlig vanmakt och bristande tolerans idag kommer till

som uttryck i det svenska samhället innebär utmaning både för de en ny politiska partierna och många andra folkrörelser tradition utgör som av

en bas för medborgarnas demokratiska skolning. I propositionstexten

formulerar föredragande statsrådet Göran Persson följande strategi för en demokratisk förnyelse:

Ökad valfrihet för den enskilda människan och decentralisering befoav genheter och ansvar blir en naturlig strategi för att bana väg för sådan en demokratisk förnyelse. För folkrörelsema blir i detta perspektiv den lokalt förankrade verksamheten viktigare samtidigt det gäller att lyssna, lysom hört och öppet, på de nya krav människor ställer delaktighet och som

22 Prop. 1990/91 :82 9. 23 Uppgifter från Demokratirådet redovisade i två artiklar i Dagens Nyheter den 5 november 1995. Den artikeln har rubriken Demokratin i kris och ena den andra "Svenskama ett intolerant folk.

Kapitel 3 25

social gemenskap. Jag är övertygad om att det fria bildningsarbetet återigen kan bli en kraftkälla i strävandena att fördjupa och ge liv och innehåll åt vår demokrati. 24

3.3 Folkhögskolan prioriterade

-

verksamheter och prioriterade grupper

Att på lika villkor ge alla bam möjligheter till högre utbildning har sedan länge varit en demokratisk rättvisefråga, och beslutet 1962 om grundskolan kan här milstolpe i kampen för demokratisk ses som en en skola. Med denna reform infördes en nioårig sammanhållen grundutbildning för alla blivande medborgare i det svenska samhället. Senare har skolgången förlängts ytterligare i omfattning gör att praken som tiskt taget alla ungdomar idag fortsätter i den frivilliga gymnasieskolan i den senaste skolreformen förlängts till att omfatta tre år för alla som elever oavsett program. Trots den omfattande utbyggnaden ungdomsutbildningen och av den övriga vuxenbildning som samhället bedriver föreligger det dock alltjämt behov utbildning grund- och gymnasienivå. Den aktuella av propositionen redovisar en bild av behovet av fortsatt utbildning på dessa utbildningsnivåer och föreskriver som särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolorna att: Allmänna kurser skall utgöra basen i folkhögskolomas verksamhet. Den totala omfattningen av allmänna kurser vid en folkhögskola skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Den allmänna kursen skall vara

avsedd främst för saknar grundskole- eller gymnasieutbildning.

dem som

Av propositionstexten framgår, att de allmänna kurserna bör inriktas på att ge kunskaper och färdigheter i ett brett urval av allmänna ämnen. I den allmänna kursens innehåll bör det samtidigt finnas utrymme för ämnesområden. För att ge möjlighet till profilerad verknya en mer samhet sägs det samtidigt vara motiverat att öka friheten att disponera resurserna. Som exempel på nya angelägna kunskapsområden att introducera i folkbildningen nämns miljöförstöringen, den europeiska

integrationen och den ökade invandringen. Som övergripande princip

24 Prop. 1990/9132 s. 7-8. 25 A.a. s. 21. 26 A.a. s. 15.

26 Kapitel 3

för hur de tilldelade skall disponeras gäller dock främst att resurserna prioritera vissa eftersatta grupper. I propositionstexten preciseras det på följande sätt:

Jag anser därför att riksdag och regering, ännu tydligare än hittills, skall markera att de resurser samhället ställer till förfogande för studieförbundens och folkhögskolomas verksamhet främst skall användas för att nå ut och aktivera grupper, som av olika skäl har begränsade möjligheter att delta i studier och kulturverksamhet. Verksamheter som riktas mot grupper som är utbildningsmässigt eller kulturellt missgynnade skall prioriteras. Människor med funktionshinder och invandrare som tillhör de tidigare nämnda grupperna är, i sammanhanget, särskilt viktiga målgrupper. Det är också angeläget att de som bor i glesbygdsområden ges möjlighet att delta i

olika folkbildningsaktiviteter.27

Som framgår i den tidigare citerade målskrivningen för den statliga bidragsgivningen not 20 skall folkbildningen till såväl form

som arbetssätt tydligt skilja sig från den utbildning bedrivs inom det som

offentliga skolväsendet och högskolan. Det pedagogiska folkbildnings-

arbetet förknippas av tradition med studiecirkelformen, det öppna samtalet och den fria diskussionen. De resurser tilldelas folkhögsom skolor och studieförbund får inte heller användas för verksamhet en med kommersiellt syfte.

3.4 Folkbildningen som kulturförmedlare

I direktiven för den statliga utvärderingen betonas särskilt folkbild-

ningsorganisationemas roll att föra ut kultur till olika miljöer I

detta sammanhang hänvisas till den parlamentariska kommitté om kulturpolitikens inriktning den dåvarande borgerliga regeringen som tillsatte år 1993. I denna utrednings slutbetänkande, avlämnades i som augusti 1995, används kultur som ett sammanfattande begrepp för konstartema, medierna, bildningssträvandena och kulturarven. Utgångspunkten är här att kulturen förutsätts ge människan glädje, insikter, många uttrycksmöjligheter och ett rikare liv. Som mål för kulturpolitiken föreslås i betänkandet att den skall:

0 värna yttrandefriheten och reella yttrandemöjligheter,

0 verka för delaktighet och stimulera eget skapande,

27 Prop. 1990/91:82 s. 13. 28 Dir. 1994:12 s. 2.

Kapitel 3 27

främja konstnärlig och kulturell Förnyelse och kvalitet, ta ansvar för kulturarven och främja positivt bruk av dem, kulturens förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället.

I den regeringsproposition om folkbildning, som här är föremål för analys, prioriteras grupper som bland annat i kulturellt avseende är missgynnade. I direktiven sägs också att folkbildningsorganisationema skall föra ut kultur till olika miljöer, vilket kan tolkas så att vissa grupper är fattiga i detta avseende. Med Pierre Bourdieus begrepp kan de missgynnade grupperna sägas sakna eller ha ett begränsat kulturellt kapital. I regeringspropositionen sägs följande kännetecken vara giltiga för folkbildningen som kulturförmedlare och därför motivera den statliga bidragsgivningen: I folkbildningen integreras utbildning, kunskapssökande och kulturverksamhet. Folkbildningens karaktär av fritt och frivilligt arbete har givit utrymme för studier inom kulturområdet. Sådana studier är för många viktiga som grund för att utveckla självkänsla, identitet och kreativitet även om inget samband finns med den egna yrkesrollen. studieförbunden och folkhögskoloma har också kommit att inta en framträdande roll i kulturlivet. Det är inom folkbildningen som amatörverksamheten inom kulturområdet har kunnat utvecklas bäst. Amatörteater och folkdans, körer och musikgrupper, konst- och skrivarcirklar ger inte bara kunskaper utan också nya uttrycksmedel. Mot denna bakgrund kan det främsta kulturpolitiska motivet för stödet till folkbildningen sammanfattas med att den skall bredda kulturintresset i samhället och vidga deltagandet i kulturlivet. Denna uppgift förutsätter bl.a. uppmärksamhet de grupper i samhället som inte på ett naturligt eller självklart sätt ägnar sig eget konstnärligt skapande eller tar del kulturutbudet.3° av

I propositionen uppmärksammas den betydelse som studieförbunden och folkhögskoloma har för amatöremas kulturverksamheter. Då det är angeläget att höja kvaliteten i dessa verksamheter bör folkbildningen verka för en ökad samverkan mellan amatörer och yrkesverksamma kulturarbetare, mellan amatörer och kulturinstitutioner respektive organisationer.

29 sou 1995:84 85. 30 Prop. 1990/91:82 15.

28 Kapitel 3

3.5 Centrala

aspekter och olika perspektiv i den genomförda

utvärderingen

De förslag till riktlinjer, som redovisas i den aktuella propositionen, skall enligt föredragande statsrådet Göran Persson styrande för vara

den statliga bidragsgivningen till folkbildningen. I den policyanalys,

som här redovisats, fokuseras vissa aspekter den verksamhet som

sägs känneteckna verksamheten i folkbildningens organisationer,

studieförbund och folkhögskolor. Dessa aspekter kan sammanfattas med begreppen demokrati, utbildning och kultur. I en policyanalys lyfts, som påpekats, den tänkta verksamheten fram. I den följande

framställningen redovisas den faktiska verksamheten den

som

beskrivs genom intervjuer med deltagare och aktörer i folkbildningen,

här avgränsad till att gälla ett representativt urval folkhögskolor. I av direktiven för den statliga utvärderingen betonas deltagarperspektivet. Detta kan tolkas så att utvärderingen främst skall grundas de så kallade brukamas värderingar den verksamhet de deltar av som deras förväntningar och kvalitetsbedömningar. I enlighet med de krav på triangulering som ställs på kvalitativa studier har vi valt att belysa verksamheten utifrån även lärarnas och skolledningens perspektiv. Att olika perspektiv skall avspeglas i utvärderingen understryks också i den aktuella regeringspropositionen, där följande synpunkter på en kvalitativ utvärdering av folkbildningen redovisas:

Eftersom uppgiften att få fram kvalitativa data är resurskrävande, har jag

beräknat särskilda medel för detta ändamål se avsnitt 8. Härigenom skall

det vara möjligt att genomföra en mer djupgående kvalitativ studie. En sådan studie bör kunna ge information om deltagarnas verksamhet och om hur verksamheten fungerar. För denna typ av utvärdering är det angeläget att skilja mellan rollen som anordnare/beställare å ena sidan och rollen som utvärderare å den andra. Dessa studier bör därför vara så objektiva att de inte företräde för någon särintressen. ger grupps

31 Prop 1990/91 :82 s. 42.

Kapitel 4 29

4 Tillvägagångssätt

4.1 Urval och

datainsamling

För att inte tynga texten i onödan, återger vi här huvudprincipema kring vårt urval av skolor och det metodiska arbetet. Sammanställningar över urval av skolor, intervjupersoner och kurser återfinns i bilaga

1-6. I folkhögskolesverige finns som sagt 136 folkhögskolor med

olika inriktning, beroende bland annat på vem är huvudman för som

skolan. Med ambition att försöka fånga något helheten och mång-

av falden, försökte vi välja ut skolor på olika sätt kunde sägas som representera denna mångfald. Strategin kan närmast karakteriseras som en

multipel-fall-design.32 Urvalet bygger principer om vilka som är

huvudmän, den geografiska belägenheten, arbetsmarknadsfaktorer, utbildning och studietradition, ortens näringsstruktur och kulturarv

samt vilka målgrupper man vänder sig till. De olika fallen är således

valda med omsorg för att de genom sina olikheter ska kunna ge större

förståelse för vad utbildning kan innebära både för

dem som deltar och arbetar med den. Sammanlagt 10 folkhögskolor valdes ut för studium. Datainsamlingen genomfördes under vårtenninen 1995. Vid var och en av de utvalda skolorna gjorde vi besök vid minst ett tillfälle. Med ett par undantag varade besöken fyra dagar. Tanken att vi då också var skulle bo på skolan. I några fall kunde vi olika skäl inte göra detta, i av ett fall helt enkelt därför att skolan saknade internat. Det ibland var svårt att hinna träffa personer i alla pågående utbildningar, därför att olika grupper ofta är frånvarande på grund studieresor, praktik eller av liknande.

För flertalet skolor hade vi i förväg fått tillgång till allmän infonna-

tion om skolan, kurser och studieplaner. Vi kunde således skaffa oss en viss förförståelse redan innan vi kom till respektive skola. Som datainsamlingsmetod använde vi halvstrukturerade inoss av

tervjuer. Våra frågeteman har vi triangulering33 belyst tre

genom ur

32 Merriam, Sharan, 1988. Yin, Robert, K, 1990. Stake, Robert, et al, 1991. 33 Om datatriangulering datainsamling från olika källor se t.ex. Kjaer Jensen, - Mogens 1995 95, 101. Starrin, Bengt m.fl. 1991 13, 34 Triangulering genom att blanda olika metoder är också många gånger ändamålsenligt för att få så stor förståelse som möjligt det studeras. av som

30 Kapitel 4

perspektiv; elever, lärare och skolledare. Elevintervjuema representerar kurser av olika karaktär, merparten av eleverna återfinns dock på allmänna- och speciallinjer. Urvalet av intervjupersoner gjordes med mer eller mindre hjälp av någon på skolan. Särskilt när det gäller invandrare frågade efter intervjupersoner som hade god förmåga att uttrycka sig. Vårt intresse är att belysa hur elevernas föreställningar om kunskap, människa och samhälle i vid mening påverkas i samband med folkhögskolestudier. Våra intervjufrågor utgick från några olika teman formulär, se bilaga: tidigare erfarenheter val av skola, studiemotiv och Förväntningar undervisningen/pedagogiken folkbildningens särdrag kultur i samhället och på folkhögskolan demokrati i vårt samhälle och på skolan utbildningens värde fritid/studier/arbete framtiden samhället/arbetsmarknaden - Frågorna var i stort desamma för rektorer och lärare med den skillnaden att de fick ge sin egen självforståelse av folkbildningen och den egna professionen samt uttrycka hur de försöker leva upp till folk- bildningens mål och vad de hoppas uppnå hos eleverna. Sammanlagt gjordes 112 intervjuer, varav 86 med elever, 16 med lärare och 10 med rektorer. Varje intervju, som spelades på band, tog ungefär en timme i anspråk. Samtliga intervjuer skrevs ut i sin helhet före analys och tolkning. Textmaterialet omfattar cirka 2000 maskinskrivna sidor. Intervjusvaren har sammanställts och bildar underlag för den mer målande helhetsbeskrivning följer. Därefter görs sammanfattningsom en i form tolkande och reflekterande analys 34 där resultaten av en , relateras till det tänkta och "det antagna, det vill säga såväl till målen som till de mer övergripande teoretiska resonemangen.

34 Alvesson, Mats, Sköldberg, Kaj, 1994.

Kapitel 5 31

5 Folkhögskolefältet

5.1 Verksamheten vid

folkhögskolorna

Den långkursverksamhet som finansieras av det ordinarie anslaget är basen i folkhögskolomas verksamhet. Det är i huvudsak den verksamheten som den här rapporten handlar om. Verksamhetsåret 1993/94 utgjorde långkurserna 57 procent av totala antalet deltagarveckor. Kortkursverksamheten avsevärt mindre mätt i andel deltagarveckvar or, bara 9 procent, men engagerade många gånger fler studerande. Resten av verksamheten, alltså 34 procent, utgjordes av långa kurser via de särskilda arbetsmarknadsmedlen. Under verksamhetsåret 1994/95 utgjorde de speciella arbetsmarknadsanpassade utbildningarna/studieplatsema ungefär 28 procent den totala utbildningsverkav samheten.

Förutom den ordinarie verksamheten ges också uppdragsutbildning-

finansieras via statsbidrag. Men också de är en del av, och ar som medverkar till att forma folkhögskolans totalmiljö. 1993/94 omfattade uppdragsutbildningen 5 procent av den totala verksamheten. Hemkommunerna betalar för hundra elever går ett individuellt ett par som gymnasieprogram på folkhögskolans långa kurser. Arbetsförmedlingarna finansierar vissa kompetenshöjande kurser grundskole- och gymnasienivå. Kommunerna bekostar ibland kurser i svenska för invandrare via kommunala statsbidrag eller i samverkan med regionkontor för Statens Invandrarverk SIV. Därutöver finns också andra uppdragsutbildningar för kommuner, landsting, organisationer och

föreningar.

35 Folkbildningsrådet FBR: Anslagsfamställning för budgetperioden 1/ 7 1995 31/12 1996, Stencil 4. - 36 F olkbildningsnytt. Information från Folkbildningsrådet 6 1995, Bilaga nr s. 7. 37 FBR: Anslagsfkamställning s. 6. ,

2 16-0745

32 Kapitel 5

5.2 Skolformen

År 1868 startades de tre första folkhögskoloma oberoende varandra. av

Skolformen växte fram ett behov utbildning för de självägande

ur av böndernas söner, och även döttrar. När diskuterade vad senare man

Skolformen skulle kallas så ett förslagen just bondeskolan.

var av

Landsbygdsanknytningen har dock successivt minskat under 1900-talet och nya grupper av elever har sökt sig till skolan. Befolkningen bor

och arbetar i städer och tätorter idag. Annat det vid sekelskiftet då var

ungefär 80 procent av befolkningen bodde på landsbygden.

Avgörande för skolornas existens var dock då som nu avhängigt ekonomin i form av bland annat statliga bidrag. Vid sekelskiftet

byggde statsbidragets konstruktion att staten skulle bidra med lika

mycket som skolan själv kunde skaffa fram i medel. Dessa medel

kunde komma både från insamlingar och från landstinget. Många

av de tidigaste folkhögskoloma startades genom att folkhögskoleföreen ning bildades som sedan stod som ägare och huvudman för skolan. Ibland övertogs ägarskapet landstinget, emellertid också av som startade skolor på eget initiativ. Bondeskoloma och landstingen har alltså sedan länge en gemensam historia. Först 30 år efter de första bondeskolomas tillkomst öppnades 1896

den första folkhögskolan även för arbetarungdom. Dagens folkbildning

är till stor del förknippad med de folkliga rörelser uppstod som som

svar på behov som uppstod i samband med industrialiseringen. Först

kom frikyrkorörelsen, sen nykterhetsrörelsen och sist arbetarrörelsen. Alla tre rörelserna har gemensamma drag och hade när de uppstod protestkaraktär en protest i relation till det bestående samhället och överheten. Under de första årtiondena 1900-talet nykterhetsrövar relsen och arbetarrörelsen starkt förbundna med varandra. Bildningssträvandena växte fram ur behovet att söka efter identitet och en egen försöken att förstå det växte fram. Förbättrade kunskaper nya som var ett av målen ett annat var att ingjuta framåtanda hos folkflertaletf -

Den tid vi lever i idag utmärks liksom tiden för industrialiseringen

av en övergång från en produktionsform till en annan med den osäkerhet

38 Se t.ex. Hartman, Per, 1993 12,31. 39 A.a. 41. 40 A.a. 73. 41 Gustavsson, Bernt, 1991 67-68, 85.

Kapitel 5 33

detta medför bland annat för vilka kunskaper som kommer att vara nödvändiga i framtiden. Som del i den svenska folkhögskoleideologin har medborgaren bildning och praktisk bildning funnits sida vid sida i folkhögskolans historia. Det praktiska bildningsmålet vid sidan personlighetsav

bildning och medborgarbildning hade ursprungligen anknytning till

jordbruket. Småningom kom man att vända sig även till industriarbe-

tarungdom. Ett problem som man i den interna folkhögskoledebatten

på 1920-talet lyfte fram att eleverna inte i utsträckning som var samma tidigare återvände till sina tidigare arbeten efter studierna på folkhögskolaf Även folkhögskolan helhet varken har varit eller idag om som

är direkt yrkesförberedande, finns skolorna också ett antal kurser

och linjer som är yrkesutbildningar och också kurser som kan sägas

vara av fortbildningskaraktär om man redan har ett yrke. Folkhögskolornas antal har successivt ökat sedan de tre första startades. Vid sekelskiftet år 1900 fanns 29 skolor, år 1918 hade de ökat till 50, i början 1950-talet till 75 och vid höstterminen 1960 till 95 av skolor. Också under senare tid har skolornas antal ökat. Verksamhetsåret 1994/95 fanns 136 skolor att jämföra med 132 året innan.

5.3 Folkhögskolan och profilens betydelse

Både de yttre och inre förutsättningarna för utbildningen vid respektive skola, och elevens erfarenheter och habitus torde påverka hur hon eller han förhåller sig till utbildningens budskap och bedömer värdet av densamma. Statens målskrivningar omsatta till skolans mål med den

verksamheten, och den egna skolans 131011146, är några förutsätt-

egna ningar påverkar utbildningens innehåll och form. Skolans, och som kanske också huvudmannens, tradition och historia utgör någon form kulturarv skapar viss miljö, vari utbildning och undervisning av som en tar plats. Vi ville försöka utröna vilken betydelse profilen kan tänkas ha för vad skolan vill och kan förmedla. Hur kommer olika idéinnehåll och

42 Se t.ex. Ekstedt, Eskil, 1988. 43 Arvidson. I Arvidson m.f1. 1988, 25 ff. 44 Hartman, 1993 s. 77. 45 A.a. 12, 25, 73, 132, 145. 46 Rätten för rörelsefolkhögskoloma att profilera sig skrevs inte i folkhögskoleförordningen förrän år 1977. Se Sundgren, 1986, s. 47, 49.

34 Kapitel 5

förhållningssätt till uttryck Hur mottar eleverna dessa är det någon

skillnad delar huvudmannens värderingar eller ej Hur stämom man mer skolans tradition och historia ihop med elevernas

Folkhögskolan och betydelsen av

geografisk spridning

Det har visat sig i tidigare undersökningar att skolans geografiska läge tycks vara mer betydelsefullt än skolideologin när eleverna väljer folk-

högskola- De flesta väljer skola i närheten där de bor. Därut-

en av över är de yttre villkoren för utbildningen eller mindre bundna till mer

förutsättningarna i det omgivande lokalsamhället, både för elevernas

och skolans del. De undersökta folkhögskolorna är spridda över landet, några men ligger också av olika skäl relativt nära varandra. Våra skolor återfinns överallt i storstaden och på landsbygden, i tätort och i glesbygd, kustland och inland, och söder, öster och väster. Orterna är sinsenorr mellan olika i många avseenden. Några viktiga faktorer är knutna som till skolans geografiska läge är bland annat kultur- och utbildningsutbud samt studietraditionen på orten och regionens kulturarv och inte minst näringslivsstrukturen och arbetsmarknadssituationen. Bland de studerade folkhögskolorna finns skolor på orter saksom nar andra utbildningsmöjligheter, och skolor orter med många andra

utbildningsalternativ och närhet till högre utbildning. Vem som är

lågutbildad bestäms bland annat utifrån detta och påverkar också rekryteringen. Närheten till universitet och högskolor innebär att den generella utbildningsnivån är högre i området, vilket ökar konkurrensen om både arbete och utbildningsplatser och betyder att fler i grupper

praktiken blir lågutbildade. På orter där utbildningsnivån inte är lika

hög generellt sett är ofta den med 3-årigt gymnasium relativt välutbildad. Också regionens och bygdens näringslivsstruktur är varierande såväl dagens gårdagens. En del uttryck för bygdens kulturarv i som en mer allmän mening har också hittat i mångfalden skolor och av

utbildningarfls Vi har sökt matcha de regionala kulturella särdragen

47 Se t.ex. Hartman, 1993 207 och DsU 1975:17 s. 67 ff. Folkhögskoleutredningen. F olkhögskoleelever 1973. 48 Kulturutredningen ger uttryck en vidgad syn på kulturarven utifrån en större helhetssyn än tidigare. I den internationella diskussionen används idag

Kapitel 5 35

då vi hittat sådana mot innehållet i de kurser och utbildningar som skolorna väljer att erbjuda. Att arbetsmarknadsfaktorer är viktiga beror arbetets centrala betydelse i vårt samhälle både för människors självförtroende och identitet. När det gäller det ordinarie statsanslaget, så finns inget klart uttalat syfte att utbildningen skall göra eleverna bättre rustade för arbetsmarknaden, däremot att ge människor möjlighet att påverka sin livssituation. Eftersom expansioneni folkhögskolans verksamhet beror på den höga arbetslösheten så går det inte att bortse från detta. Därför har valt att lägga ett perspektiv vår undersökning där vi också tar hänsyn till arbetsmarknadsläget och de utbildningsbehov som detta skapar. Omständigheter i folkhögskolans omvärld med koppling till arbetsmarknaden, är en del av det sammanhang i vilket utbildningen ges vilket måste påverka utbildningssituationen. Om arbetslösheten är hög på orten eller i regionen, så är många i skolans rekryteringsområde i behov av utbildning. De kommer till som folkhögskolan är personer med mycket skiftande utbildnings- och yrkeserfarenheter. Vilka utbildningar som erbjuds, och hur utbildningen anordnas, beror bland annat på den kunskapssyn och den syn på folkhögskolans samhällsroll som respektive folkhögskola har. Häri ingår exempelvis synen på vilken slags kompetens som eleverna behöver tillägna sig vilket hör samman med utbildningens samhällsroll. Ur folkhögskoleelevens synvinkel kan detta ha att göra med vad arbetsmarknaden signalerar att de arbetssökande behöver kunna. Arbetslöshetsnivån i regionen påverkar också på annat sätt. Är arbetslösheten av tradition hög, så har både eleverna och skolans lärare och rektorer under en längre period sett och upplevt arbetslöshetens konsekvenser och kanske också försökt handskas med situationen olika sätt. Om problematiken får viktig informaär nyare man annan tion. För många av folkhögskolans elever som är arbetslösa eller riskerar att bli det kan man anta att bedömningen av hur lätt eller svårt det är att få ett arbete efter utbildningen är en viktig referenspunkt när de värde

begreppet Cultural Heritage". Kulturarv är ett mångfasetterat begrepp som tar sig både immateriella och fysiska uttryck. Utredningen nämner bl.a. språk, historia, och livsforrner likaväl som konst, byggnader och kulturlandskapet. SOU 1995:84 295

36 Kapitel 5

rar utbildningen. Att få möjlighet att studera vidare för att i framtiden

få ett yrke, kan for andra vara viktigt.

De skolor som undersökts ligger i län som är spridda över hela

skalan när det gäller arbetslöshetsnivå från högsta till lägsta. Fyra

folkhögskolor ligger i län från den övre halvan av rangordningen och har alltså högre arbetslöshet. Sex skolor ligger i län där arbetslösheten är lägre. I stort sett kan man säga att det handlar nord och syd, det om är nästan alla norrlandslänen som finns i den övre delen skalan av tillsammans med Gotland. Alla storstadslänen finns i den undre delen av rangordningen och har inte lika hög arbetslöshetsnivå som i övriga landet. Folkmängden och antalet skolor är dock större i dessa län varför vi studerat fler skolor där.

5.5 Huvudmännens olika

målgrupper

Vilka målgrupper som skolorna vänder sig till är delvis knutet till huvudmannen. Ibland är rekrytering bland rörelsens medlemmar aktiv från skolans sida stipendier eller information rörelsen. genom genom Oftare sker den kanske passivt genom att medlemmar rekommenderar skolan för sina vänner och bekanta. Vi har hittat skolor/utbildningar som vänder sig specifikt till de prioriterade grupperna olika grupper resurssvaga, kulturellt och utbildningsmässigt eftersatta men också de som formellt sett är mer gynnade och resursstarka. Ungdomar, äldre, kvinnor, handikappade och invandrare är några vanligt förekommande målgrupper. En del personer är formellt lågutbildade eftersom de saknar fullständig grundskola eller gymnasieutbildning. Andra har en utbildning inte leder till något arbete därför att den är alltför som allmänteoretisk eller inte stämmer överens med de individuella förutsättningarna.

49 Redan vid en kartläggning kring folkhögskolans arbetsförhållanden som skolkommissionens folkhögskoledelegation gjorde läsåret 1946/47 visade det sig att närmare hälften av eleverna angav att möjligheten att övergå till annat arbete eller förberedelse for annan utbildning var huvudmotivet för studierna. Hartman, 1993 s. 133 samt SOU 1953:24 110. Även i 1973 års folkhögskoleutredning fick man liknande resultat. Huvuddelen av eleverna angav meritering för vidare studier som motiv att på folkhögskola. Hartman, 1993 s. 207 och DsU 1975:17 s. 67 ft. 50 Jfr Nitzler, Ragnhild Landström, Inger, 1994.

Kapitel 5 37

5.6 Våra

folkhögskolor

Offentliga Landstinget

- Ettlunda folkhögskola ligger i Mittenlän där arbetslösheten är och

länge varit hög. Skolan som är handikappanpassad ligger i inlandets

glesbygd och har ett relativt stort internat. Den ort där skolan är belägen ligger långt från EU i dubbel bemärkelse. Det brukar sägas att det finns en speciell kulturell folksjäl i regionen innebär stor som självständighet i förhållande till landet i övrigt. Skolan anordnar förutom allmänna kurser också behandlingsassistentkurs, fritidsledarutbildning och musiklinje. Tvålunda folkhögskola ligger i Sydostlän också är ett område som med hög arbetslöshet. Också denna skola är handikappanpassad och i internatform. Skolan ligger i närheten av en hamn- och fabriksstad och i en region med småbrukar- och småföretagartradition. Förutom allmänna kurser anordnas kurser i språk, miljö- och naturvetenskap, en idrotts- och fritidsledarlinje samt en textillinje. Också utbildning i kulturhistoria och museifrågor har ibland funnits på programmet. Trelunda folkhögskola ligger i Sydvästlän, i en region där arbetslösheten inte är så hög som i många andra delar landet, och där av problemet är ganska nytt. Lokalsamhället där skolan ligger är dock idag hårt drabbat industrinedläggelser och arbetslösheten är därför av större än i regionen. Orten ligger i fabriksbygd som länge haft många kvinnoindustrier. Skolan är en intematskola men de flesta bor utanför skolan idag. Byggnaderna är handikappanpassade, även för syn- och hörselhandikapp. Vid rekryteringen vänder sig till korttidsutbildaman de, man har särskilt många platser på allmänna kurser. Skolans intresseområden är miljö- och natur, kultur- och samhällsfrågor, freds-,

invandrar- och minoritetsfrågor. Skolan anordnar tvåspråkig linje i

en svenska och finska som vänder sig till den stora finska invandragrupp re som finns i närområdet. Här ges också rehabiliteringskurser för vissa

handikappgrupper. Även estetiska ämnen finns schemat och

en särskild vävkurs anordnas varje termin.

Stiftelser/stödföreningar

Fyralunda folkhögskola ligger i Nordlän där arbetslösheten länge varit den högsta i landet. Också i förhållande till länet i övrigt är skolans

38 Kapitel 5

närkommuner mycket hårt drabbade. Skolans styrelse är politiskt tillsatt. Skolan de minsta med avseende på statsbidragets är en av storlek. Lokalerna är handikappanpassade speciellt för och hörselsynskadade. Skolan som har ett i förhållande till sin storlek relativt stort internat, ligger i glesbygd och i gränsområdet till ett av våra grannländer. Här sker kulturrnöten mellan språk och miljö. Allmänna kurser är basen för utbildningen och ges med olika inriktning; data, naturvetenskap, teater/drama samt närområdets kultur över landsgränserna. En allmän kurs för förståndshandikappade anordnas också. Femlunda folkhögskola ligger i Centrumlän där arbetslösheten är och varit den lägsta i landet. Skolan är en av de största folkhögskoloma mätt i statsbidrag. Storstaden och dess kulturutbud är skolans omgivning och skolan drivs också i externatform. Huvudman för skolan är Folkuniversitetet, den stiftelse vid universitetet som är den akademiska folkbildningens organisation, och som därför också bärs upp av en akademikerkultur. Huvudmannens verksamhet bygger att vara en brygga till högre utbildning genom att sprida information universiom

tetsutbildning och forskning universitetens tredje uppgift. Verk-

samheten har en utpräglat internationell inriktning som ger tillfälle till olika kulturmöten. Allmänna kurser är basen för verksamheten, en del engelska, andra speciellt för invandrare. På skolan finns också estetiska kurser av olika slag, drama, sång, teater, bild och vävning.

Arbetarrörelsen och Nykterhetsrörelsen

Sexlunda folkhögskola är en traditionsrik äldre arbetarrörelseskola som ligger i inlandet och i Medellän. Arbetslösheten är stor i regionen och området saknar studietraditioner. Skolan har internat. Skolbyggnaden är anpassad för handikappade medan området i stort inte är det. Skolan anordnar allmänna kurser där man kan välja intresseinriktning mot samhällsfrågor och politik eller naturvetenskap. Det finns även möjlighet att välja rörelseanknutna ämnen som fackföreningskunskap. Kurser anordnas i ekonomi, media, information, bild, video, teater/drama och en folkbildningslinje. Sjulunda folkhögskola som är nykterhetsrörelsens skola ligger i Storstad i Sörvästlän där arbetslöshetsnivån ligger någonstans medelnivå. Skolan har internat och är delvis handikappanpassad. Folkrörelseanknytningen är stark och huvudmannen tydlig idérörelen se. Arbete med kultur- och samhällsfrågor står på dagordningen, bland annat engagemang i sociala frågor och däribland droger. Arbetet

Kapitel 5 39

bedrivs studier bland annat i litteratur och teater. Skolan anordgenom allmänna kurser, teaterlinjer främst amatörteater och fritidslenar darutbildning.

Religiösa skolor- Väckelserörelsen

Åttalunda folkhögskola ligger i Nordöstlän har arbetslöshetsnisom en

vå ungefär i mitten rangordningen. Skolan har internat och är

av

anpassad for hörselskadade. Geografiskt är skolan belägen i närheten

större stad med tillgång till kulturevenemang och högre utbildav en ning. Förutom allmänna kurser anordnas bibellinje, estetisk linje,

datakurs för funktionshindrade, invandrarlinje, teckenspråkslinje,

teckenspråkstolklinje och joumalistlinje. Niolunda folkhögskola är belägen i Sörlän. Arbetslöshetsnivån är

nästintill densamma i Nordöstlän. Skolan har internat och är som

anpassad för hörselskadade. Verksamhetsåret 1993/94 fick skolan stort

statsbidrag för anordnande extra utbildningsplatser. Allmänna av kurser, med datainriktning, musiklinje, estetisk linje, bibellinvarav en med drama och musik, och kurs för med afasi är en yngre personer de utbildningar anordnas här. som

Övriga rörelserñntresseföreningar

Tiolunda folkhögskola hittar i Centrumlän har landets lägsta man som arbetslöshetsnivå. Skolan har ett stort internat men är bara delvis anpassad för handikappade. Idrottsrörelsen kan modern som ses som en folkrörelse är huvudman för skolan. En ganska stor andel av skolans statsbidrag gäller extra utbildningsplatser. Det extra bidraget för

handikappade är dock litet. Skolan har specialiserat sig olika typer

ledarutbildningar inom gymnastik, idrott och friluftsliv. Här anordav bland annat allmän kurs med idrottsledarutbildning, nordisk nas en en idrottsledarutbildning, fritidsledarutbildning, samt hälsopedaen gogutbildning med inriktning mot friskvård.

40 Kapitel 5

5.7 Våra

folkhögskolor karakteristika i

-

sammandrag

De studerade skolorna är allt från mycket små till mycket stora med statsbidragen som måttstock. Här finns de har stora och små som ordinarie anslag, och de har stor och liten andel handikapp- och som extra utbildningsplatser. Några skolor vänder sig särskilt till lågutbil-

dade resurssvaga. Dessa faktorer påverkar rekryteringen och alltså

vilka elever kommer till skolan. som Andra har profil vänder sig till dem är intresserade mer en som som av och verksamma inom huvudmannens intresseområden. Några skolor

har stark folkrörelse- och organisationsanknytning till nykterhets-,

arbetar- och idrottsrörelsema. De religiösa skolorna har valts med tanke den speciella inställningen till existentiella frågor, livs- och trosfrågor. En landstingsskola har inriktat sig på många frågor som också de nya alternativa folkrörelsema sig i fredsfrågor, engagerar miljö och natur, invandrar- och minoritetsfrågor. Också sådant får betydelse för söker sig till respektive skola. vem som Här finns också skolor erbjuder ämnen något sätt som som synes

ha starkare koppling till huvudmannens intresseområden. Det gäller exempelvis idrottsrörelsens idrotts- och fritidsledarutbildning med inriktning mot friskvård. Det gäller nykterhetsrörelsens samhälls- och drogfrågor och arbetarrörelsens inriktning mot ekonomi, media och

information. Det gäller naturligtvis de religiösa skolorna och deras

bibellinjer. Att folkuniversitetet med sin inriktning olika

språk ger

utbildning för invandrare verkar logiskt. Landstinget och deras rehabiliteringskurser ser också ut att ha nära koppling. Kanske är det

en också naturligt att det är just landstinget som ibland erbjuder kurser i kulturhistoria och museifrågor, eftersom dessa frågor hör till kulturpolitikens område. Vissa skolor representerar vad skulle kunna kalla ett kulturman arvsperspektiv. Ett par ligger närmare våra grannländer än de övriga och man kan anta att det sker kulturmöten ett särskilt slag just där av språkligt, historiskt och kulturellt. Inställningen till intemationaliseringens olika aspekter och EU-frågan torde kunna få genomslag både i verksamheten och i attityder. Vi har också besökt skolor som

5 Folkbildningsrådet FBR, 1994: Verksamheten 1993/94. Bilaga 2 s. 26- 28: Utbetalt statsbidrag till folkhögskolomas verksamhet budgetåret 1993/94.

Kapitel 5 41

ligger i områden med ett stort utbud av kulturevenemang och andra där det inte är så stort. Detta kan också prägla skolorna på vissa sätt och vad eleverna menar sig få ut av utbildningen. Teaterutbildning som erbjuds i en frireligiös trakt utan sådan kulturtradition, är en annan för utbildningens regionala betydelaspekt som kan vara bestämmande

se. Några skolor hör hemma i delar av landet där människor i någon mening är kända for att oberoende det handlar då om kynne och vara sinnelag och där näringslivet karakteriseras småskalighet. Andra - av ligger på orter länge utmärkt sig speciella näringsgrenar i som genom området- fabriken, småbruket, småföretaget, kvinnoindustrin. Här har också sökt hitta kopplingar till ämnesinnehållet skolan om de stämmer med de traditioner finns på orten. De textila ämnena och som deras relation både till bondetraditionen och till konfektionsindustrin har varit en sådan.

5.8 Att komma på besök - intryck av

folkhögskolan

Många våra folkhögskolor utgör ett kulturarv, minner om av som tider. De ligger vackert belägna, ibland med en vidunderlig svunna utsikt över vatten ibland över våra svenska fjäll ibland över böljan- - de fält beroende på i landet det är. Vid många skolor infinner sig en var känsla harmoni inför landskapet, någon gång med kor som betar av alldeles intill årstiden är den rätta. Även det inte alltid är lika om om storslaget runtomkring och omgivningen i stället visar upp mer av det moderna samhällets industri- eller stadsbebyggelse, så uppenbarar sig ibland något annat när vi kommer skolområdet. Ibland påminner landet. skolan om en gammal byskola på Många folkhögskolor ligger lite högre än den närmaste omgivning- Byggnaderna minner inte sällan svunna tiders storhet. Det kan en. om ha varit fabriksdirektöm lät bygga huset med dåtidens alla besom kvämligheter och uttryck for rikedom. Ibland påminner skolan om mindre slott eller herresäten med vacker park omkring. Det som förr var någons enskilda boning har nu blivit kunskapens. Här samsas nu många kring något annat än det enskilda stora hushållet med personer tjänstefolk. Historien känns ibland helt påtaglig, och en känsla av att tidens gång oundvikligen medför förändringar infinner sig lätt. Skolan består också ofta av ett antal byggnader, inte sällan grupperade by, eller ett litet samhälle ibland med ett kapell mitt som en -

42 Kapitel 5

Ofta är husen byggda trä, sten eller tegel alltefter vad är karakav som teristiskt för landsändan. Inte sällan är husen röda med vita knutar det svenskaste av svenskt. Ibland får känslan det patriarkala man av mönstersamhället uppbyggt kring Bruket med välordnade vägar, gångar och gräsmattor, oavsett om marken är platt eller husen klättrar på sluttningen. Många av de olika husens ingångar kan vända mot vara det som uppfattas väldigt centralt i skolans inre liv; samlingssalen, som teaterlokalen eller kapellet. Det händer också får känsla att man en av i disciplin och välordning inför anblicken skolområdet och byggnaav derna. Det är då inte helt omöjligt att Kronan haft sitt finger med i spelet. Kanske befinner sig skola för länge sedan man en som inrymde ett regemente. Ibland påminns den osynliga sociala man om kontroll som finns inbyggd i området, rektors och lärares genom bostäders strategiska placering med utsikt över hela skolområdet. Det gällde kanske mera förr än nu, när fler bor utanför skolområdet. Ibland är skolan mer anonym och placerad mitt ibland beannan

byggelse i moderna lokaler. Det gäller då företrädesvis storstadsskolor.

Också på mindre orter är det rätt vanligt att filialer är inrymda i lokaler som hyrs för speciella kurser i del fall gäller det uppdragsutbild- - en ningar och i del fall handlar det kurser anordnas inom en om som ramen för de särskilda arbetslöshetsmedlen. Det kan många mil vara till sådana filialer och och skola kan också ha ett flertal - en samma filialer på flera orter runtomkring. En del nybyggda skolor ger genom

handikappanpassning och praktiska lokaler ett ändamålsenligt intryck

ett intryck av pedagogiska överväganden och tankar undervisningsom effektivitet. Foucault i sin bok52 att ett medlen för att disciplinera och menar av fostra människor är arkitekturen och dess utformning. Arkitekturen kan vara gjord för att de praktfulla palatsen eller för att behärska synas som det yttre rummet som befästningar. Men arkitekturen kan också utfor-

mas så att den kan främja individernas förvandling, inverka på dem,

göra dem till föremål för kunskap, förändra dem. Undervisningslokaler ser dock tämligen lika ut, oavsett befinner sig i folkhögskolan om man eller i någon annan skolform. En skrivtavla längst fram med ett skrivbord, en overheadprojektor och bänkar i rader.

52 Foucault, Michel, 1974, 1993 199 ff.

Kapitel 5 43

5.9 Vilka är de som arbetar inom

folkhögskolan

Vem är vår rektor

Vår rektor man53 någonstans plus minus några och femtio år. Han är en är inte sällan utbildad lärare eller akademiker med olika ämneskombi-

nationer humanist, samhällsvetare eller naturvetare.54 Han har ofta ett förflutet lärare på skolan, och ibland också erfarenhet som som

lärare på grund- eller gymnasieskolan. Har han inte ovanstående

bakgrund så kan han ha kommit till skolan rektor efter lång och som

gedigen erfarenhet arbete i någon av huvudmannens organisationer.

av

Vem är vår lärare

Vår lärare är eller kvinna med ungefär bakgrund som vår man samma alla har någon lärarutbildning. Är alltså oftast rektor, nästan typ av välutbildad på universitet eller högskola, både innan han eller hon kom

till folkhögskolan och fortbildning under tiden skolan. En genom del har liksom rektorn tidigare varit lärare inom det offentliga skolsys-

Många har erfarenhet från andra yrkesområden under kortare

temet. eller längre perioder. Somliga har rekryterats till folkhögskolan genom

sina ämneskunskaper andra på grund av sitt pedagogiska intresse

eller i rörelsen står bakom skolan. engagemang som Det verkar inte alltid finnas några formella krav att man som anställd lärare eller rektor vid viss skola måste bekänna sig till vissa en

53 Enligt FBR:s. adressregister över folkhögskolor, rektorer och styrelseordföranden har 20 procent eller 29 de 136 skolorna en kvinnlig rektor. Av ca av dessa är rektorskapet delat två skolor, i ena fallet mellan två kvinnor, i det andra mellan och kvinna. I vårt urval av skolor hade ursprunglien man en med kvinnlig rektor hon hade efterträtts av en man vid vårt besök. gen en men Folkbildningsrådet FBR, Adressregister 1995 Stencil. . 54 Jfr Arvidson i Arvidson m.fl. 1988 45 ff. År 1875 7 13 rektorer var av filosofie doktorer och ñlosoñe licentiat. 1946/47 var de flesta rektorer en var

och lärare universitetsutbildade, 1986 hade övervägande del någon slags

en lärarutbildning vanligast ämneslärare, 10 procent av rektorema och 20 - var ca lärarna hade genomgått folkhögskollärarutbildning. Rektorers och procent av lärares socialgruppstillhörighet 1947 indelning efter faderns yrke de flesta kom från socialgrupp I eller medan socialgrupp III var starkt underrepresenterad, endast ca 5 procent.

44 Kapitel 5

värderingar och en viss tro eller ideologi, inte vid rörelseskoloma.

ens Däremot förefaller det samstämmigheten ändå är mycket som om stor och att man har en likartad värdegrund. Som några påpekar är det inte alltför troligt att söker sig till skola lärare inte man en som om man

delar åtminstone vissa grundläggande värderingar. Detta gäller kanske

framför allt skolor med tydlig profil bygger på idéer och en som

värderingar som nykterhet, politik eller religion. I och med alla

nya speciallinjer och arbetslöshetskurser har det dock kommit fler lärare

i verksamheten i större utsträckning har förankring främst i sina

som

ämnen, samtidigt som de delar folkhögskolans pedagogiska grundsyn.

Elevernas bild av rektor och lärare

I många elevers ögon är det kännetecknande för folkhögskolans lärare i

allmänhet att de är allmänbildade än vanligt. Detta bero på mer anses

att de är tvungna att hålla sig å jour i och med att de undervisar

vuxna men också undervisar i många olika ämnen och flera olika nivåer i samma ämne. Bilden skolans lärare är att de är socialt av

kompetenta, samtidigt som de är personliga och som kompis

en nästan. De flesta verkar uppfatta detta mycket positivt, det finns men också och tycks uppleva att den myckna känns en annan som omsorgen lite daltig. Man antyder då att man varken vill eller behöver uppfost-

ras, oavsett om det gäller att motionera eller att ta del vissa mera av kulturforrner.

Elever också bilder lärarna familjära i än bemär-

ger av som mer en

kelse. Även lärare och rektor inte längre bor i direkt anslutning till

om skolan i utsträckning tidigare, så är det oftast åtminstone samma som

några som gör det. Ibland är de många och folkhögskolan beskrivs

som en "familjeskola, där alla som arbetar skolan är släkt med varandra och har känt varandra hela livet att skolan nästan verkar i - arv: ...det skulle inte förvåna mig rektoms farfar också varit rektor. om Eftersom detta inte är vanligt i andra skolformer så väcks del tankar en hos somliga elever:

är lite konstigt, dom bor runtom skolan nästan allihopa, ja, alla har gått på skolan också. Och sen så är dom ideologiska med livsstil samma allihopa och medlemmar i rörelsen men jag vet inte dom måste - om vara det för att arbeta på skolan, jag tror nästan det, jag vet inte hur det men fungerar. Man brukar tänka men hur kan det ha blivit så att det liksom är dom rädda for att ta nån utifrån så här det är det undrar lite Det - man finns folk som kommer utifrån också, alla har gått på skolan men som är lärare här på linjen.

Kapitel 5 45

Trots allt de har gemensamt sägs ändock olika lärare ha mycket som olika syn på det ämne de undervisar

Kapitel 6 47

6 Rektorers och lärares syn på

verksamheten

6.1 Rektorerna

Den bild rektorerna vad det innebär att vara rektor på en som ger av folkhögskola idag är tämligen likartad. Rektor är den som har det övergripande ansvaret, med många järn i elden, en en man tiokampare är lagledare för vilken ingenting är främmande. Han som allt från administratör till psykolog, driva utvecklingsarbetet skall vara pedagogisk ledare vid skolan. Han har heller inte så mycket och vara krav på slips och kostym. Med viss beklagan konstaterar rektor ibland att det administrativa arbetet upptar och tid, vilket gör att det mer mer blir svårare att bedriva egen undervisning. Vad gäller huvudmannen for folkhögskolan tycks deras inflytande över folkhögskolorna variera väsentligt. För landstingsskoloma finns ibland önskemål att det specifika huvudmannen står för ska slå om som igenom, dels konkret i kurser, dels en allmän övergripande målsom sättning för skolan. De ska driva friskvårdsfrågor och Förebyggande verksamheter, exempelvis kring rökning och alkoholanvändning, och kurser för handikappade eller sjuka människor. Vid EFSskolan ge handlar det att föra ut det kristna budskapet tillsammans med mer om allmänna humanistiska mål, konkret det finns ett andaktssamt mer att liv själavårdare på skolan. När det gäller utbildningen är det och en framför allt skolans bibellinje företräder huvudmannens inriktsom ning. Men det kan också så att huvudmannen visar så litet intresse vara att rektor frågar sig de själva vet varför de driver en folkhögskola. I om ett fall är Folkuniversitet huvudman och i ett annat den stora idrotts- rörelsen vill minska samröret med den idrottsfolkhögskola som som företräder folklig och hälsoinriktad idrott, for att i stället en mer satsa på den elitinriktade idrotten. Det kan också handla om en mer

stiftelse, där politiskt tillsatta inte är aktiva och engagerade

personer utan sitter där bara för att dom ska få sitt arvode och traktamente. Exempel på det motsatta finns emellertid också att tidigare - man upplevt sig oviktig verksamhet för huvudmannen landstinget, som en idag får både ekonomiskt och moraliskt stöd. men

48 Kapitel 6

Sin lärarkår beskriver rektor vanligtvis blandning idealissom en av ter, där läraryrket är en del livet själv, och traditionalister av som ser läraryrket som ett yrke bland andra. Någon rektor i det menar sammanhanget att det finns for mycket självgodhet inom folkhögskolan och ställer sig kritisk till del lärare sig att en ser som en förädlad sorts människa.

Rektor tycker att det finns vissa skillnader mellan den statsbidrags-

stödda utbildningen och övrig utbildning. Till den första söker typen

elever frivilligt, ibland i konkurrens med andra till vissa special-

som

linjer. Uppdragsutbildningen får däremot elever

ta emot som är mer

eller mindre dittvingade för att få någon form försörjning under sin

av arbetslöshet. Rektor har dock lite svårt att direkt redogöra för det om

finns några skillnader mellan elever, framför allt könsmässiga sådana.

De skillnader trots allt nämns sägs inte påverka skolan i någon som större utsträckning, annat än att det är berikande med människor med olika erfarenheter och perspektiv, från skolans sida får samt att man

anpassa studietakten för olika elever. Oro uttrycks dock över det

försämrade studiestödet och socialförsäkringama påverkar skolan

som negativt. Redan att elever måste avbryta sina studier på nu ser man

grund av problem med försörjning. Ett sänkt bamtillägg drabba

tros särskilt kvinnor vilka utgör större andel eleverna. en av Den omvärld som idag folkhögskolan sig till känna framomger ger

för allt genom det rådande arbetsmarknadsläget, vilket har medfört

en

väldig ökning av antalet elever och ökad efterfrågan på kompetens-

en givande utbildning. Även statliga styrinstrument och andra samhälleli-

ga behov sägs påverka folkhögskolans utbildning, till exempel dator-

/informationsteknikens utveckling och större intresse for omvärldsett frågor. Som rektor och ytterst ansvarig för skolans utveckling försöker

han hänga med i datorutvecklingen. Vissa rektorer informations-

ser tekniken möjlighet att åstadkomma ökad samverkan med som en universitet och högskolor även internationellt. Rektor i glesbygd - är

något kluven inför informationsteknologin, är bra och nödvändig,

som

men som i värsta fall kan leda till ytterligare isolering och ensamhet.

Några större problem med ekonomin på den skolan tycker sig egna rektor i allmänhet inte ha, frånsett vissa bekymmer för den skola där huvudmannen meddelat att ett tidigare ekonomiskt stöd 1 miljon

kronor kommer att dras in. Problem finns det däremot i något fall med att fylla den allmänna linjen med lågutbildade. Gymnasieskolans

utbyggnad anses bidra till att denna minskar alltmer. Samtidigt grupp

Kapitel 6 49

har alla gymnasielinjer blivit treåriga vilket innebär att många behöver

komplettera for att få fullständig gymnasieutbildning. Många skolor

startar ytterligare årskurs for att möta den efterfrågan. en

Om utbildningen

Vad skulle slags medborgerlig utbildning idag kunna bestå och en av, vilken skolform är i så fall bäst lämpad for att ge en sådan Medborgerlig bildning är förvisso ett begrepp kan missförstås och i något som fall värjer sig rektor, när han tolkat in den medborgerliga bildningens liberala hemvist. Här begreppet allmän mening, det vill ges en mer säga det finns några medborgerliga kunskaper är viktiga om mer som att föra ut idag. Svaren på är bäst skickad att ge sådan utbildvem som ning blir, inte helt oväntat, folkbildningen. Det handlar om att ge medborgaren sådana kunskaper gör kan orientera sig i som att man samhället och ta på sina intressen, och att man får en slags beredvara skap for att möta samhället och framtiden. Matte, svenska och

engelska, även praktisk gå-på-posten-kunskap, anses i det

men sammanhanget viktiga kunskapsbitar. En och rektor hävdar som annan att informationsteknologi, miljövård, naturvetenskap, eller att skaffa sig behörighet är viktig kunskap idag. Någon rektor framhåller att utbildning och bildning gör människan till en kulturvarelse att man lär sig regler för hur ska leva och lär sig nyttig for ett kollekman vara tiv.

Behörighetsutbildning är för övrigt en fråga som rektorer, och även

lärare, tycks mycket kluvna inför. De frågar sig ofta i vilken vara utsträckning de ska syssla med sådant. Farhågorna handlar om svårig-

heter värna den särskilda pedagogiken, och då infinner sig känsla

att en

av att bli mer och mer gymnasielika mer behörighetsutbildning som

Å andra sidan de utbildande inslagen balanseras av de ges. anses bildande de arbetsmetoder används och den särskilda genom som pedagogiken vilket gör att kan behörighet samtidigt som - man ge elevernas erfarenheter bearbetas. Det viktiga är hur och vad som

55 Jfr låginkomstutredningens definition politiska resurser, som Höghielm av redogör for och innefattar: valdeltagande deltagande i utformningen av som politiska alternativ, individens möjlighet att skydda sig mot administrativa beslut och andra beslut skadar hans intressen. Definitionen ansluter som sig nära till demokratimålet, förväntas stärkas av att man deltar i vuxsom enutbildning. Höghielm, Robert, 1985, s. 61. Utifrån Johansson, Sten , l 97 1 .

50 Kapitel 6

studeras. Det framhålls att det är viktigare eleverna verktyg för att ge att kunna söka den kunskap hon eller han behöver i framtiden som än att ge kunskaper som i sig snabbt blir föråldrade.

Hur uppfattar då rektor elevernas chanser att efter avslutad utbildning konkurrera andra utbildningsplatser och arbeten När det om gäller de allmänna linjernas elever, rektor att de har vissa anser problem att konkurrera, eftersom behörigheten och då ifrågasätts nu av

högskolan.56 Speciallinjernas elever klarar sig många gånger bättre.

Till exempel musiklinjens elever söker ofta till högre musikutbildning

på inträdesprov. När det däremot gäller den yrkesinriktade utbildmer ningen, anser rektor att den i allmänhet är bra förberedelse för en arbetslivet, inte minst beroende att eleverna har vuxit männisom skor. Samtidigt ska vi påminna att rektor tidigare har givit uttryck om för hur arbetslösheten påtagligt påverkar folkhögskolans verksamhet idag. Arbetslösheten anses förödande för de enskilda människorna och

den utgör också ett hot mot demokratin. Någon gör reflektionen vi att kanske tvingas omdefiniera arbetets roll och då kan folkbildningen

bidra till att skapa mänsklig, medborgerlig identitet. Det finns

en också farhågor om att äldre elever kommer att ha alltför svårt hinna att

med att skaffa sig tillräckligt bra utbildning för klara sig i

en att konkurrensen. De är studiemotiverade yngre som och har god studie-

förmåga anses kunna klara sig så bra elever från gymnasiet.

nog som

Om förmedling av kultur

Om folkhögskolan betraktas ett antropologiskt perspektiv är det ur mer liv som levs på folkhögskolan och allt vad görs där form som en av kultur, talar till de studerande på olika sätt. Den utbildning som som ges kan också slags kultur, där innebörden i kultur relateras ses som en till olika tankar, idéer eller förhållningssätt den enskilda folkhögsom skolan vill förmedla. I den bemärkelsen kan hela vår studie ses som ett försök att fånga något folkhögskolans kultur. Vi ställde emellertid av

också några direkta frågor om hur folkhögskolan bidrar till att förmed-

kultur, där hänger med vilken innebörd läggs i svaren samman som

begreppet kultur. Vi konstaterar då att rektor oftast relaterar kultur till det vidare antropologiska °levnadssättsbegreppefà Hur detta sig

tar

56 Folkhögskoleelevema fick 1966 för första gången tillträde till viss

högskoleutbildning Kompetenskungörelsen SFS 1966:2. Samtidigt utfärdade SÖ anvisningar för en relativ skala vid omdömesgivningen. Se Sundgren,

1986 41.

Kapitel 6 51

uttryck i form vad skolan har för slags utbildningar, vilka de vänder av sig till, vad utbildningen skall resultera i etc., framgår den redovisav följer längre fram. ning som Samtidigt framförs också tankar att förmedla kultur till eleverom kultur då ligger mer i linje med ett fmkulturellt begrepp. na, en som Även det finns åsikter att alla skolan i princip kan vara med om om och producera kultur, så det viktigt att eleverna ändå har fått ta anses del den professionella kulturen. Det är, som det sägs, viktigt att av öppna ögonen på folk är obevandrade. Först därefter uppfattas som

den studerande vara mogen att ta ställning till och ha rätten att

bestämma vad är bättre eller sämre kultur. som

Om demokratin och folkhögskolan

När det gäller själva begreppet demokrati lägger rektorerna lite olika innebörder i detta. Den vanligaste föreställningen uttrycker den representativa demokratitanken; en medvetenhet att jag kan vara med om och påverka i ett demokratiskt sammanhang, då är den representativa demokratin viktig. En innebörd anknyter till direktdemokrasom mer tin den rektor att demokrati är att beslut tas på den ges av som menar nivå, där de ska verkställas och att alla berörda är med och säger sitt och tycker till. Rektorerna är överens om att demokratin också måste genomsyra skolan och eleverna uppmuntras till att aktiva i elevråd och delta i vara olika möten. Det dagliga arbetet ska bygga på demokratisk organien sation. Demokratifrågan emellertid ett större eller mindre uppges vara bekymmer på folkhögskolorna idag, främst för att eleverna är tämligen ointresserade och inte sällan elevrådsarbetet som ett onödigt tjafs. ser Särskilt påtagligt detta i den invandrartäta skolan i storstaden. var Rektor frågade sig här vad lärarna på skolan skulle kunna göra för att få demokratifrågorna att ta sig utanför klassrummet. En annan rektor sökte förklaringama utanför skolan och menade att det är förståeligt att eleverna inte sig, det avspegling hur det i samhälengagerar är en av är let idag.

Det är inte så angeläget för så väldigt många att delta i samhällsutvecklingen. Då är det svårt för oss att argumentera för att du måste bry dig om, du måste ta ställning, du måste arbeta, inte bara sitta hemma och prata.

Samtidigt är rektorerna rätt ense om att inte heller folkrörelsema spelar

någon viktig roll längre. Dom finns bara när det högtidstalas. Här

52 Kapitel 6

pekas på deras funktion som hobbyrörelser, att de har fastnat i ekonomi

och byråkrati och ägnar sig för lite åt visioner och behov i samhället.

Man är inga kanaler for människors åsikter längre, det uttrycks. som

Däremot menar en och rektor att tillfälliga folkliga rörelser,

annan knutna till speciella projekt, kan ha stor betydelse för lokalområdet.

Om folkhögskolans mål

Frågan om vad de samhälleliga politiska målen innebär for skolan och hur de omsätts i konkret verksamhet, relaterar rektor vanligtvis till

folkhögskolans kompensatoriska funktion. Att bidra till att utjämna utbildningsklyftor är en demokratifråga, och då det eller

anses mer mindre självklart att använda sig alternativa pedagogiska metoder. av Att anpassa sig till de prioriterade kan ibland uttryckas grupperna som att man ska lyfta dom här människorna. Att människor träffas och lär känna varandra och utbyter erfarenheter viktiga allmänmänskses som liga behov, kan tillfredsställas på folkhögskolan. som Huruvida skolan lever till målen har rektor svårt att bedöma. upp Visst görs det hel del utvärderingar, där eleverna får uttrycka sin en mening, men samtidigt måste rektor tillstå att det är svårt något att veta om de mer svårfångade målen, eleverna blir bättre demokrater. om Än svårare att veta något det i så fall är skolans förtjänst. om

6.2 Lärarna

Läraren vid folkhögskolan är ofta lite idealist håller folkav en som

bildningens fana högt. Det är med breda kunskaper och olika

en person erfarenheter, sig och har vilja förändra. En folksom engagerar en att högskollärare är potatis, han går använda till allt. som peran att Folkhögskolläraren bryr sig eleverna, det är vill om en person som leva och verka tillsammans med elever. Som lärare vara, har han

eller hon viktig roll att fylla i folkbildningen. Dels handlar det

en om

att markera vad just folkbildning står for, dels anpassningsbar

att vara och försöka varje människa och vilka se behov hon har. Folkhögskolläraren är kanske som en kustlots: "Nej, kustlots och kapten men en en dom har när dom ska ta båten på samma ansvar ut öppet vatten. Men

lotsen han har kunskapen, han kan i dimma och han känner till

skären.

När läraren ska karakterisera den skolans utbildning kommer egna

Kapitel 6 53

mångfalden i folkhögskolan till uttryck. Där vissa lärare framhåller den

allmänna linjen hjärtat på skolan, är det speciallinjema som är

som hjärtat på andra skolor. En tydlig profil kan innebära att speciella människor kommer till skolan, och omvänt kan avsaknaden av tydlighet innebära upplevelse att skolan är alltför traditionell och en av saknar något. Oftast beskrivs utbildningen med den annorlunda pedagogik tillämpas, innebär ett friare sätt att arbeta på. som som Den omvärld läraren i likhet med rektor påverkar folksom menar högskolan, handlar till stor del omvärld med hög arbetslöshet. om en - Den större mängd elever kommer till skolan i och med den, som upplevs ibland lite hotande. Både för att ett antal elever är mer som eller mindre dittvingade och mindre intresserade, och för att elevantalet uppfattas närma sig gränsen för vad är hanterbart. Med detta följer som rädsla för att folkhögskolan håller på att överge sin ideologi och för en mycket börjar likna andra utbildningsinstitutioner. Arbetslösheten innebär också att lärare får syssla allt mer med problem kring man som elevernas livssituation, både praktiska och psykologiska. En lärare i en särskilt arbetslöshetsdrabbad region att deppig och tröstlös menar en stämning lagt sig över trakten, och att hennes arbete till viss del handlar att försöka få eleverna att tro på utbildningen och framtiden. om Arbetslösheten mycket bekymmersam och särskilt farlig för ses som ungdomar enligt vad läraren tror, kanske känner ännu större som, hopplöshet än andra över att inte känna sig behövda. Liksom rektor upplever läraren att folkhögskolan ifrågasätts av högskolan, och att elevernas behörighet sjunker i värde. Vissa lärare finner det konfliktfyllt att allt tvingas styra undervisningen efter elevermer önskemål särskild behörighet. Detta anses inkräkta på exemnas om pelvis muntlig och skriftlig framställning. Konflikten kan också ta sig uttryck i att läraren själv känner sig ifrågasatt och utpekad för att syssla med flumpedagogik. Det hävdas att det är lätt att bli misstänkliggjord inte har någon akademisk examen att falla tillbaka på, om man och somliga andra lärare uppfattas ha övergett idealen och anslutit sig till upphöjandet de mätbara kunskaperna och akademiskt av ett mer förhållningssätt. Omvärlden i form ett krympande välfärdssamhälle och en värld av i allt snabbare takt, oroar också läraren. Dagens samhälle som snurrar kan upplevas alltför kommersialiserat och ibland fördummande som för ungdomar, tittar på sport dygnet runt eller fan som helst som va va. I ett sådant samhälle kan folkhögskolan utgöra ett alternativ. Där kan andra värden lyftas fram, där går det att satsa på mänsklig gemenskap och utrymme för existentiella frågor, utan att bli vare sig ge

54 Kapitel 6

samhällsfrånvänd eller vända kappan efter vinden.

Omvärlden kan också sig till känna krav från allmänheten i ge som lokalområdet att attraktiva utbildningar och profilera skolan utifrån ge närområdets natur-, eller andra tillgångar. I andra fall kan det handla

om att huvudmannen ställer krav på att skolan ska inrikta sig i mer enlighet med huvudmannens önskemål i form exempelvis av mera

vårdutbildning. Skillnaderna mellan statsbidragstödd utbildning och uppdragsutbildning menar läraren främst ligger i att uppdragsutbild-

ningen är styrd och ganska kort. Folkhögskolelivet hinns helt mer

enkelt inte med för uppdragsutbildningens elever. Det finns också

en stor spännvidd mellan kortkursemas elever. Vi har folk lever på som bullar och saft och har folk lever på och bröd... Till de som vatten förra hör måhända de välsituerade medelålders damerna mer som alltid går på språkkurser och de utgörs kanske de lågutbilsenare av dade, äldre kvinnorna i glesbygdsområdet rekryteras till som upp-

dragsutbildningama. Visserligen hävdas att det kan roligt med

vara en viss ruljans på elever i kortkursema, det är negativt de ofta blir men att isolerade grupper, inte riktigt uppfattas höra till skolan. De elever som som går på de längre linjerna är oftare kommer yngre personer, som direkt från grundskola eller gymnasium. En del lärare uppfattar dessa

elever som alltför skolsocialiserade. De förväntar sig bli tillsagda att om vad de ska göra hela tiden, har svårt ibland med det egna ansvaret

och tycker då att det är skolan är flummig.

som Omvärlden gör sig även påmind krav till sig den insom att ta nya

formationsteknologin på olika sätt. En del lärare är kritiskt inställda

och lite misstänksamma mot IT-vågen, och vill inte den se mer än

som ett hjälpmedel bland andra. Andra är betydligt entusiastiska

mer och tycker att undervisningen blir bättre med självaktivitet hos mer

eleverna. Det också viktigt att folkbildningen spelar roll i

anses vara en

inforrnationssamhället, eftersom teknologin redan idag

är segregerad till vissa privilegierade grupper.

Om utbildningen

Folkbildning uttrycks ibland lärarna ett ideologiskt ställnings-

av som

tagande för att sprida kunskap till missgynnade i samhället.

grupper

Samtidigt kan det svårt att definiera vad folkbildning egentligen

vara

är: Folkbildningl Det är det pratar Det är ungefär

om. som att prata om Jesus... alla pratar honom, ingen har honom. om sett

Som folkhögskollärare är det inte utbildning i termer eller

av mer

Kapitel 6 55

mindre nödvändiga verktyg för att klara sig i dagens samhälle man

först talar Folkhögskoleutbildning handlar framför allt om att

om.

förmedla självtillit, självförtroende och ett demokratiskt tänkande med

öppenhet och respekt för andra människor. Det förhållningssätt man

vill föra handlar också att tänka självständigt och kritiskt, att

ut om våga tänka och tycka, ärlig mot sig själv och samhället, att ta att vara så kan. Som lärare vill också förmedla ansvar och göra gott man man respekt för kunskapen och dess möjligheter. I de fall skolan har en en särskild ideologisk profil handlar det också att förmedla sådant som om den kristna eller livskvalitet i ett sunt leveme. På nykterhetsrötron relsens skola vill förmedla vikten att arbeta för fred och jämman av likhet både internationellt och nationellt och samtidigt visa på ett socialt att arbeta mot alkohol och narkotika. Genom att ansvar genom peka på vilka orättvisor finns i samhället och samtidigt förmedla som

medborgarna i demokrati har både rättigheter och skyldigheter

att en vill arbetarrörelsen få eleverna att engagera sig i samhället. Själva undervisningen bedrivs olika beroende på läraren underom

visar på allmänna linjen eller yrkesutbildning. Som lärare i

en vanliga ämnen exempelvis svenska, engelska, historia, tycks man i mångt och mycket sorts handledare som introducerar ämnen, vara en vilka eleverna sedan på olika sätt övar sig De kan få arbeta med stenciler, ha skrivövningar, ibland få läxor, göra eller projektargruppbeten ska redovisas, eller läsa bok tas upp till diskussion. som en som

Detsamma tycks även gälla för mer färdighetsinriktade utbildningar,

där det också handlar att öva vissa saker och på. Men vad är om prova

då skillnaden, det specifika med folkbildningens undervisning Det är

svårt riktigt fånga detta. Kanske ligger det något i det som en lärare att uttrycker: Vill ha rabbelkunskap, så är kanske inte folkhögskoman lan den mest effektiva skolformen. Utbildningen tillskrivs i allmänhet ett värde för den enskilda indivi-

den i form utvecklas människa att ge känsla av att

av att som - en

växa och livet. Att få självförtroende och att våga, vilket

ge sug på

uppfattas leda till säkerhet och trygghet. Utbildning sägs ge möjlighevärldar, vidga och bryta isolering, vilket ter att möta nya vyema innebär individen får ett rikare liv. Vad folkbildningen bidrar med i att det sammanhanget tycks lättare att beskriva att jämföra sig vara genom med Komvux. På folkhögskolan är tempot lugnare, här finns inte

57 Jfr Höghielm, Robert, 1992. Höghielm har bl.a. intervjuat folkhögskollärare innebörden i begreppet °folkhögskolemässighef, där personlighetsutom veckling, social gemenskap, arbetsformer och betingelser utgör viktiga inslag.

56 Kapitel 6

samma effektivitetskrav och nyttoinriktning. Här jobbar med

man mer att förbättra självförtroendet hos eleverna än Komvux. Folkhögsko-

lan sägs bygga på människo- och kunskapssyn både en annan än

Komvux och ungdomsskolan. Vid folkhögskolan kan också

man mer konkret erbjuda eleverna erfarenheter eftersom den inte så styrd, nya är utan har möjligheter att bjuda på sådana när det Folkbildning passar.

uppfattas dessutom innebära ett ideologiskt ställningstagande för

att

arbeta med, och sprida kunskaper till, missgynnade sociala

grupper.

Till de resurssvaga hör, läraren, lågutbildade först

menar och främst de med folkskola, grundskola, eller med misslyckad eller

avbruten skolgång, arbetslösa, handikappade, invandrare och ekono-

miskt Till den sista hör exempelvis svaga. gruppen ensamstående mammor som studerar. Någon räknar också ungdomar är som förvirrade och sökande bland de bland andra skilsmässoresurssvaga, bam flyttat omkring mycket. Att som möta alla dessa grupper innebär att utvecklas som lärare, någon säger: som

Jag har haft klasser ibland på högstadiet har varit jäkligt välartade. Vi som har kunnat tuta och köra. Det blir ganska tråkigt. Det går bara. runt, runt Men att ha dom här, det är berg och dalbana. Man mår fan så mycket sämre mellan varven, men man kommer ibland också och får lite. upp se

Som folkhögskollärare sig få lyhörd inför dessa

menar man vara extra grupper, och tänka ett steg längre och försöka förstå, vilket ibland ses som en utmaning.

När läraren talar utbildning i allmänna medborgerliga

om mer termer handlar det, på liknande sätt för rektorn, baskunskaper som om som behövs för att klara sig i samhället. Dit räknas sådant som att känna till sina rättigheter och skyldigheter, ha

kunskaper i svenska,

engelska och matematik, att kunna fylla i blankett, en veta hur en kommun fungerar och i vilka instanser man kan påverka. Att folkhögskolan är bättre på att förmedla detta än andra skolformer, anses bero på den särskilda pedagogik används där. som Lärarens syn på elevernas chanser att efter avslutad

utbildning konkurrera andra utbildningsplatser och arbeten,

om skiljer sig inte nämn-

värt från rektors Även lärarens intryck

syn. är att den ifrågasatta

behörigheten kan ett problem att de elever har

vara - men som stärkt sin självkänsla och mognat och utvecklats människor, som också är de som är bäst förberedda för arbetslivet. Läraren har också ofta ett allmänt intryck att eleverna allt tycks få arbete. av trots

Kapitel 6 57

Hur förmedlas kultur

När lärarna på frågan hur det går till att förmedla kultur i svarar om undervisningen relaterar del till det finns inbyggt i de estet-, en som musik och teaterutbildningar skolan har. Andra gånger handlar det som att i undervisningen knyta till lokal- eller kulturhistorien eller om an till kulturer i andra länder. Kultur kan också, på den invandrartäta som skolan, handla att särskilt betona och förmedla den svenska kultuom Idrott uppfattas däremot skilt från kulturbegreppet i allmänren. vara het. Kroppskulturen har lägre status och elever ägnar sig för som mycket åt idrott och kroppskultur bli för ensidiga och behöva anses

odla sin själ med mera andlig kultur. Att skapa något själv, oavsett vad

värdefullt och viktigt. som skapas, ses som

Om demokratin och folkhögskolan

Demokrati verkar lärarna ganska överens vad det innebär. Det vara om handlar att alla får med och tänka, tycka och planera. Att alla om vara är lika värda, att har rättigheter och skyldigheter. Alla ska man samma också bli sedda och kunna göra sin röst hörd utan att bli förtryckt på något sätt. Hur går då detta till i praktiken Det handlar om att låta eleverna med och tycka till och planera vad undervisningen ska innehålla vara och hur den bör genomföras. Det handlar om att försöka anpassa undervisningen till individens och gruppens kunskapsmässiga nivå, i dialog präglas av samförstånd, men där läraren har ett huvuden som Det ska alltså inte envägskommunikation. Och därför ansvar: vara måste alltså försöka höja eller sänka nivån. Det kan också man innebära att relationen mellan lärare och elev utvecklas efter de behov läraren hos eleven. För läraren innebär det att ha olika roller, vid ser olika tidpunkter, till olika elever att vara kompis, morsa/farsa, polis, medlevare, den drivande eller entusiastiska, när så behövs. I det här sammanhanget tas den förändrade relationen mellan elev och lärare Läraren större auktoritet förr än vad hon/han är idag. upp. var en Det är på så sätt förtroligt idag, något som kan missförstås av mer yngre elever som uppfattar att de mest har rättigheter och inga eller få skyldigheter. Att innebörden i begreppet deltagarens perspektiv har förändrats finns det också en del lärare som menar. En lärare antar ett långt tidsperspektiv och menar, att grundskolans och gymnasieskolans

58 Kapitel 6

utbyggnad och förbättring innebär idag får sänka nivån

att man grund av att begåvningsreserven är mindre. Folkhögskolans arbetssätt försvåras de allt fler och elever kommer till skolan, och av yngre som som inte har så mycket livserfarenhet. Grupperna blir större och det

blir svårare att individualisera i undervisningen.

I liknande ordalag rektorn talar läraren svårigheter som om stora att arbeta med demokratin på skolan idag. Läraren försöker få eleverna

aktiva och intresserade i elevfackligt arbete får dåligt

men gensvar.

Särskilt försvårande förutsättningar på den invandrartäta skolan

uppges där många invandrarkvinnor med små barn går. Kvinnorna tvingas att snabbt lämna skolan efter lektionerna, på grund de har av att pro-

blem med barnpassningen följd bland dagisavgif-

som en av att annat tema höjts kraftigt. Att folkrörelser är viktiga olika skäl tycks lärarna också av vara överens om. De människor som är med i olika rörelser kan exempelvis känna samhörighet och gemenskap i Men rollen gruppen. som samhällsförändrare folkrörelsema överlag ha De har anses tappat. somnat in, är farligt nära att försvinna och bara begränsa sig till fråga. anses en Folkrörelser uppfattas ibland ha missbrukats och blivit till medel för enskilda karriärklättrande, och samtidigt klubbar för inbörpersoners des beundran. De många medlemmarna har inte heller lust jobba att

ideellt. Det hävdas exempel att när kan köpa sig fri från

som man ansvar och engagemang medlemsavgift och funktionärer, så genom tappar rörelsen sin grundtanke. Folk har det kanske för bra idag, menar en och annan lärare. Kanske folkrörelsema måste sig till hur anpassa samhället ser ut idag, hitta former för kampen är inte slut nya att ta större plats lektionerna idag än de tidigare gjorde, vilket kan ses som att människor nu kanske börjar sig engagera mera. Trots att det finns exempel på rörelser är aktiva och starka som idag, exempelvis kvinnorörelsen och fredsrörelsen, så bristen ses engagemang i folkrörelsema ett hot demokratin. Det hävdas som mot att det inte går att påverka samhället rörelsen är och liten. om svag Någon lärare att skolan fyller motsägelsefull roll i samhället: menar en

Vi får pengar utav statsmakterna för att ska låta eleverna eller deltagarna bli medvema. Tänk om dom verkligen bleve det Hu, vad hemskt, då kanske dom stogo och gjorde revolution upp Vet dom hur farligt det är egentligen

Kapitel 6 59

Hon fortsätter med att röst statsmakterna: Okej, hit men inte ge längre. Nej, nej, nej inte för fritt Inte för agitativt Inte för farligt Då

får vi dra bidragen58

Om folkhögskolans mål

När det gäller folkhögskolans generella mål tycks de flesta lärare ha svårt att konkret formulera dessa. Lite vagt nämns det viktiga med att lågutbildade chansen att vidareutbilda sig och den strävan efter ge demokrati skolan har, kan så svårt att uppnå. som men som vara nog Vad de samhälleliga målen betyder för planeringen verksamheten, av dels på skolan även för den enskilde lärarens arbete, har läraren i men allmänhet också svårt att på. Däremot framkommer det av svaren svara i övrigt att döma att lärarna olika sätt försöker arbeta för folkbildningens ideal och demokratin.

6.3 Rektorer och lärare en

-

sammanfattning

Ett bestående intryck rektoremas och lärarnas på folkhögskoleav syn verksamheten och utbildningens kvalitet, är att detta beskrivs i tämlilikartade termer. Folkhögskolan vill vara ett ut-bildningscentrum gen där människor får utveckla sig såväl personligt som kunskapsmässigt. En plats där människor kan få en chans att börja att få en ny start om exempelvis efter sjukdom eller då någon av andra skäl förlorat sitt arbete. Däremot värjer sig folkhögskolans företrädare for att bli betraktade rehabiliteringsinstitution. De sig inte heller ha som en anser

58 Jfr Arvidson. I Arvidson m.fl. 1988 s. 31-34 att folkhögskolan som menar inte utgjort en radikal motkultur" och ett redskap för radikal samhällsomdaning med en kollektiv strävan efter strukturförändring. Snarare har det under en lång period funnits en förbindelse med filantropisk folkbildning, en form av välgörenhet. Ganska länge fanns samhörighet med de arbetarinstitut som med början under 1880-talet startades efter engelsk förebild, och vilkas verksamhet byggde på fullständiga och systematiska foreläsningsserier. Folkhögskolans koppling till den fria och frivilliga kunskapssökande folkbildningen kommer relativt sent i folkhögskolans historia. Anknytningen börjar då folkrörelsema startar folkhögskolor. Så sent som i början av 1950-talet slog 1946 års skolkommission fast, att folkhögskolan närmast hörde samman med den fria och frivilliga folkbildningen.

60 Kapitel 6

möjligheter att lösa arbetslöshetskrisen i samhället, däremot ha men goda möjligheter att lindra verkningarna den. av Den ideologi håller folkhögskolans Företrädare vilar som samman på en kunskapssyn innebär att den studerande är aktiv och skasom pande, en människosyn som uttrycker alla människors lika värde och

en samhällssyn, som bygger på att människor solidariskt ställer för upp varandra och tar sitt för samhällets fortbestånd och utveckling. ansvar Det är med andra ord harmonisyn kommer till uttryck. Måhänen som da bidrar denna harmonisyn till att både rektorer och lärare har svårt att

se om det finns några skillnader mellan olika elevgrupper och dessa

om

kan betyda något sett ur ett jämlikhetsperspektiv.

För en utomstående betraktare är det lätt att att det finns fler se kvinnor och äldre allmänna linjer, i de lägre årskurserna personer

och i arbetslöshetsutbildning. Att de eleverna oftast finns

yngre

speciallinjerna oftast kräver gymnasiekompetens för intagning.

som Att man exempelvis kan spåra ett kvinnligt intresse för förståelse och

livsåskådningsfrågor på bibellinjen och manlig fart och fläkt

i en

övervägande manligt dominerad naturguideutbildning. I ett enstaka fall

har kvinnlig lärare för teaterutbildning, kvinnodominerad en en utbildning, givit röst åt att pojkarnas verksamhet prioriteras på mer skolan än flickornas, och att hon inte får riktigt det stöd hon skulle vilja

ha från skolan för sin verksamhet.

Den problembild rektorer och lärare givit, handlar i mångt och som mycket om problem som uppfattas ligga utanför skolan. Demokratin beskrivs demokrati i kris i andra folkrörelser och i samhället i som en övrigt vilket kommer till uttryck i ungdomars ovilja delta i det - att demokratiska arbetet. I och med att problemen ligger utanför skolan,

tycks det heller inte det går att göra så mycket åt problemen inne i som skolan. Några omfattande explicita uttryck för omprövning eller mer

kursändring, har inte kommit till uttryck, annat än slags klu-

som en venhet inför den omvärld, på olika vägar transformeras i skolan. som Kollegiet tycks kämpa på i enlighet med sin övertygelse, det även om inte leder till önskade resultat.

Inte sällan brukar samhälleliga förändringar eller upplevda problem

leda till krav på eller önskemål kompetenser och fortbildning. om nya De kompetensbrister som folkhögskolans rektorer och lärare upplever

är bland annat relaterade till data- och informationsteknologins

ut-

veckling. Rektorerna upplever dessutom behov kunskaper i

av mer

pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utvärdering. Också behov

av

fortbildning i socialpedagogiskt arbete uppstår följd skol-

som en av

formens förändrade förutsättningar och samhällsförändringarna.

Kapitel 6 61

Överlag ser sig dock såväl rektorer som lärare ha goda möjligheter att

tillgodose sina fortbildningsbehov utifrån egna önskemål. Vi frågade rektorer och lärare i slutet av intervjun om de hade något som de ville förmedla till de politiker som ska besluta om folkhögskolan. Det tycktes vara en oväntad fråga och man hade svårt att direkt föreslå något. Såväl rektorer som lärare efterlyser politikers stöd kanske inte i första hand i fonn av mera pengar, undantaget glesbygdsskolan, utan snarare att få behålla det folkhögskolan har, att inte bli ifrågasatta, att tillerkännas ett värde som ger status. Försämra inte möjligheterna för svaga grupper att utbilda sig, avslutar en kvinnlig lärare. Samtidigt som statsmakten drar ner på bamtillägget för ensamstående lågutbildade, får skolorna en massa extra bidrag: Så på ena handen, ena hållet säger man att man ska satsa utbildning men med andra handen sparkar man undan för dom som bäst behöver det.

Kapitel 7 63

7 elever vilka är

Folkhögskolans

de

7.1 Vem går på vilka kurser enligt

statistiken

Folkhögskoloma hade ungefär 196 000 elever under verksamhetsåret

1993/94. Drygt 24 400 dessa gick på långa kurser varav 11 800 av allmänna och 12 600 särskilda kurser. Andelen deltagarveckor var dock något större for de allmänna kurserna än för de särskilda kurser-

Det största antalet elever återfinns korta kurser och uppgick

na. år till 150 000. Kortkursema står för ganska liten del av det samma en totala antalet deltagarveckor med enbart 9 procent, vilket också är en avsevärd minskning sedan 1980-talet då de svarade för 20-25 procent. På grund arbetsmarknadsläget fanns 17 000 extra elevplatser av 1993/9459 Verksamhetsåret 1994/95 uppgick dessa platser till ungefär 13 600.60

Folkhögskolans elever är i stor utsträckning kvinnor. På de långa

kurserna är minst 15 kursdagar, de kvinnliga eleverna i majorisom var tet då de utgjorde 60 procent deltagarna 1993/94. Av deltagarna på av kortkursema pågår 1-14 kursdagar utgjorde kvinnorna nästan lika som hög andel.61 Enligt uppgift kortkursverksamheten 1991/92 var en om det dock manlig dominans då endast 25 procent av deltagarna var

kvinnor62

På långkursema hade tionde elev något funktionshinder eller var handikapp 1993/94. Lika andel, alltså 10 procent invandrare stor var När det gäller de speciella arbetsmarknadsanpassade utbildningarna/extra studieplatsema under 1994/95 andelen invandrare större, var

59 FBR, Anslagsfamställning... 5. 60 F olkbildningsnytt 6 1995, Bilaga 7. nr s. 61 FBR, Anslagsfamställning... s. 5. 62 Folkbi1dningsrådetFBR, 1993 s. 8. Sammanfattning F olkbildningen. av Folkbildningsrådets fördjupade anslagsframställning för budgetperioden 1994/95, 1995/96 och 1996/97. 63 FBR, Anslagsfamställning 4-5.

3 16-0745

64 Kapitel 7

cirka 19 procent. Även i denna kvinnorna i majoritet.54

grupp var

Åldersfördelningen ser olika ut på olika typer kurser. På de all-

av männa kursema55 eleverna genomgående äldre än de särskilda var kursema66. Åldersstrukturen har förändrats främst på de allmänna kurserna genom att åldersgruppen 30-60 år ökat medan 18-24 gruppen år minskat i motsvarande grad. Endast mindre andel eleverna en av var under 18 år i båda typerna av kurser. Det inte heller någon stor var

andel som var över 60 år. På de arbetsmarknadsanpassade utbildning-

arna var medelåldern högre än på övriga långkurser, framför allt betydligt fler i gruppen 25-45 år. En tredjedel deltagarna eller 34 av procent under 25 år.57 var När det gäller tidigare utbildningsbakgrund så hade 1991/92 drygt två tredjedelar eller 68 procent på de allmänna kurserna inte avslutat

grundskolan eller gymnasietés Nästan 19 procent hade avslutat 2-

en årig gymnasieutbildning, 8 procent hade avslutat 3-årigt gymnasium, och knappt 5 procent hade högre utbildning något slag. På de av

särskilda kurserna där gymnasiekompetens ofta är ett antagningskrav

var det bara 22 procent som saknade grundskola eller gymnasium. Av

deltagarna de arbetsmarknadsanpassade utbildningarna 1994/95

saknade 52 procent grundskola eller gymnasium, 25 procent hade 2-

årig gymnasiekompetens, 18 procent hade 3-årigt gymnasium och 6

procent hade högre utbildning.69

Den höga arbetslöshetsnivån under de åren har det senare som ver-

kar något förändrat bilden går folkhögskola. Vissa

av vem som skolor har fått många fler äldre elever, andra att antalet ungdomar ser ökar på grund den höga ungdomsarbetslösheten. Den tidigare av

64 F olkbildningsnytt 6 1995, Bilaga nr s. 10. 65 Allmänna kurser: 4 procent under 18 år, 32 procent var 18-24 år, 15 procent var 25-29 år, 43 procent var 30-60 år och 6 procent över 60 år. Källa: FBR, Sammanfattning av Folkbildningen 1993 8. , 65 Särskilda kurser: 4 procent under 18 år, 49 procent 18-24 år, 17 procent var var 25-29 år, 25 procent var 30-60 år och 4 procent över 60 år. Källa: FBR, Sammanfattning av F olkbildningen, 1993 s. 8. 67 Folkbildningsnytt nr 6 1995, Bilaga s. 8. 68 Allmänna kurser: 24 procent saknade grundskolekompetens 30 procent hade grundskola 13 procent hade oavslutat gymnasium. Källa: FBR, Sam- manfattning av F olkbildningen, 1993 8. 69 F olkbildningsnytt 6 1995, Bilaga 8. nr s.

Kapitel 7 65

utbildningsnivån förefaller ha blivit högre. Det har också sökt sig fler män än tidigare till del skolor. Särskilt många invandrare och en funktionshindrade anordnas för särskilda medel. går på kurser som

7.2 Prioriterade grupper

Till de prioriterade grupperna hör äldre, lågutbildade, handikappade

och invandrare. Av den anledningen kommer de två senare grupperna att ägnas sina speciella avsnitt. Vi har inte haft för avsikt att särskilja dem på något annat sätt. En indelning av eleverna som skulle ha svarat mot vårt teoretiska tänkande skulle idealt ha utgått från principen om social klass, där kön, etnicitet, ålder och handikapp kan ses som olika specialfall social klass. Man kan vara både kvinna, äldre, invandrare av och handikappad, tillhöra olika sociala klasser. Vi har emellertid men inte haft möjlighet att positionsbestämma studerandegruppen, då det inte finns några sådana uppgifter insamlade på skolorna. Vi har i stället bett eleverna själva berätta sina tidigare erfarenheter och då fått om indikationer på i vilka sociala klasser de hör hemma. Det materialet håller klassbestämning. inte för någon mer objektiv

7.3 Vem är handikappad

I gruppen handikapp ingår många olika typer av funktionshinder. Inom

handikapprörelsen finns det fler än tjugo handikappförbund. Bemö-

tandet från andra beror bland annat förståelsen för det handikapp har. Hur andra på som person får betydelse inte minst i en man ser en utbildningssituation. En del handikapp är helt uppenbara även för

70 Andelen deltagare med funktionshinder och sociala handikapp på de ordinarie långkursema uppgick 1993/94 till 10 procent. Källa: FBR, Anslagsframställning 5. 1991/92 var andelen funktionshindrade på ..., långkursema ca 9 procent. Antalet deltagare hade då mer än fördubblats sedan 1988/89. Andelen deltagare med språkliga och sociala handikapp utgjorde ca 14 procent. Nästan var fjärde deltagare på långkursema hörde det året till denna kategori. Källa: FBR, Sammanfattning av F olkbildningen, 1993 s. 8. 7 1993/94 andelen invandrare på de ordinarie långkursema 10 procent. var Källa: FBR, Anslagsframställning s. 5. Andelen invandrare på de långa ..., kurserna var ca 14 procent under läsåret 1991/92. Källa: FBR, Sammanfattning av Folkbildningen, 1993 8. 72 Numhauser-Henning, Ann, 1988 s. 12.

66 Kapitel 7

utomstående, exempelvis då någon sitter i rullstol eller på grund av fysiska skador inte kan röra sig obehindrat. Det kan också ibland vara lätt att konstatera att någon möter är synskadad eller har vissa man andra fysiska problem. Alla handikapp dock inte kan ändå medföra svårigheter syns men både i arbetslivet och vid studier. Det krävs då att den har ett funksom tionshinder berättar detta det gäller både den slitit ut i - som ryggen förtid och den har konstaterats dyslektisk. Också psykiska som vara eller sociala funktionshinder är omöjliga att konstatera vid enstaka en

intervju om inte intervjupersonen själv talar sina problem. Alkohol-

om och drogproblem liksom kriminalitet är kanske inte något alla som berättar om utan vidare för den möter första gången. man Några, främst yngre, har på olika sätt gett uttryck åt särskilt stora

sociala anpassningssvårigheter samtidigt skolans personal uttryckt

som sig i samma riktning när det gällt dessa elever. Vi betraktar dem här som handikappade, även de kanske inte fått sådan diagnos i om en något annat sammanhang. Också berättat att de på grund personer som av sjukdom måste byta arbete och därför kan - som menar ses som

arbetshandikappade har vi placerat i denna kategori. Det finns många olika definitioner arbetshandikapp utgår

av som ifrån olika ändamål med rehabilitering. En allmän definition mer av

arbetshandikappad som forskaren Numhauser-Henning är miljöre-

ger laterat och får sin betydelse utifrån de krav eventuell arbetsgisom en vare ställer. Det handlar då om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som visar sig i förhållande till arbetslivets krav.73 Vad det innebär varierar med den tekniska utvecklingen och sysselsättningsläget, samt regionala förhållanden. I ett sådant perspektiv blir fler

med mindre arbetshinder i praktiken arbetshandikappade vid lågkon-

junktur eftersom då även mindre begränsningar i arbetsförmågan gör

det svårare att få arbete. I dagens arbetsmarknadsläge kan anta att

man detta också märks inom folkhögskolan, då många under högkonsom junktur hade kunnat byta arbete direkt idag inte har möjlig- - samma het.

Den ovanstående definitionen visar att handikapp också är relate-

rat till den sociala och kulturella miljö individen och är som omger därför inte enbart ett medicinskt problem. Utbildningen vid folkhög-

73 Numhauser-Henning 1988 12 Också Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, anger en liknande definition och menar att den är arbetshandikapsom pad är betingat arbetsför. Wibell/SAF, 1986 9. En genomgång av arbetslivsinriktad rehabilitering finns i Landström, Inger, 1995.

Kapitel 7 67

skolan kan för vissa en del av den utbildningsmässiga rehabilises som tering, så småningom förväntas kunna leda till ett nytt arbete. som Flertalet de handikappade vi mött har varit relativt unga, mellan av tjugo och fyrtio år. Det är också uppenbart att man kan vara arbetsskadad och arbetshandikappad redan i unga år, även om man inte i gängse mening klassificeras handikappad. Ungefär en sjättedel av som det totala antalet intervjuades hör till vår kategori handipersoner som kappade enligt det utvidgade innehåll vi givit begreppet.

7.4 Vem är invandrare

Invandrare är ingen homogen grupp. Vem som räknas som invandrare kan också variera i olika sammanhang. De kommer från de som nordiska länderna utmärker sig inte utseendemässigt och ibland inte heller vid ytligt betraktande i kulturellt avseende. Utomnordiska invandrare är ofta till det yttre påtagligt annorlunda. Barn som är mer födda i andra länder och adoption fått svenska föräldrar som genom kan till det yttre ut invandrare i övrigt uppfattas som se som men svenska, vilket gäller de intervjuade eleverna. Också personer en av själva är födda i Sverige, men vars ena eller båda föräldrar komsom från något annat land andra generationens invandrare torde mer - kunna ha annorlunda situation än vanliga svenskar. Finland, Ryssen land, Tyskland, Spanien, Turkiet, Iran, Korea, Somalia är några av de länder våra intervjupersoner har anknytning till. För de som inte är födda i Sverige varierar den tid de varit bosatta här från ett fåtal till närmare trettio år. Vi har i vår undersökning funnit det poängfullt vara att få med kan olika bilder utifrån de olika perspektipersoner som ge och har därför med dessa i vår invandrare. ven ovan grupp Det förefaller det i någon mening blir tradition att olika som om en skolor rekryterar elever viss nationalitet. Detta beror troligen av en mest på geografiska faktorer, att det finns vissa nationaliteter i närområdet. När det gäller flyktingar så har olika invandrargrupper placerats och tagits emot i olika kommuner. Den invandrade arbetskraften, exempelvis finländare, kom hit under industrins expansion i vissa som regioner, har bosatt sig där deras jobb har funnits. Vi har dock också träffat några få invandrare flyttat från sin hemort i Sverige till en som särskild skola på annan ort. En faktor för valet skola vid sidan geografisk närhet annan av av verkar för eleverna att blivit rekommenderad en viss skola av vara man de känner. Ofta umgås med sina landsmän. Profilens betydelman man

68 Kapitel 7

se för denna tradering har vi haft anledning att fundera över, har men inte data som går att dra några säkra slutsatser En skola skulle av. man mer än de övriga kunna beteckna som en pluggskola, både utifrån skolans självbild och utifrån vad eleverna sin skola. På denna säger om skola går många invandrare från Iran vilka ofta är mycket inriktade högskolestudier, och enligt skolledningen kanske oftare än andra som

folkhögskoleelever har ambitionen att plugga för att få bra betyg i

syfte att komma på högskolan senare. En del av den verksamhet vänder sig till invandrare vid folksom högskolorna ges inom för de särskilda arbetslöshetsmedlen eller ramen

som uppdragsutbildning i samarbete med länsarbetsnämnden och har

därför fallit utanför vår undersökning. På vissa skolor har det inte funnits många invandrare förutom de gått dessa specialkurser, som vilka för övrigt ofta varit lokaliserade till filialer Det har annan ort. inte heller alltid varit möjligt att göra intervju med någon de få en av som gått på vanliga kurser. Några vid del intervjuer är svårtolsvar en kade. Ibland har det berott på uppenbara språkproblem och ibland att de kulturella skillnaderna mellan hemlandet och Sverige gjorde det svårt att kommunicera kring vissa frågor. Vi har gjort intervjuer med invandrare vid hälften skolorna i vårt av urval. En skolorna valdes utifrån att det är invandrarskola, och av en just vid denna är det många utomnordiska invandrare deltagit i vår som undersökning. Här intervjuades bara någon enstaka svensk elev. En annan skola valdes utifrån att stor del verksamheten riktas till en av invandrare från Finland. Många intervjupersonerna finländskt av var av ursprung. Av det totala antalet elever intervjuades hade ungefär som en

fjärdedel invandrarbakgrund, tredjedel andra generatio-

varav en var nens invandrare. Vi har dock inte ett systematiskt sätt ställt frågor om familjeförhållanden. Därför är det inte otänkbart att fler än vi vet om har föräldrar med i något annat land. ursprung

7.5 Vem är vår elev

Det som är mest karakteristiskt för gruppen studerande vid folkhögskolan är att den är heterogen i flera avseenden. Här möts olika generatio-

ner, kulturer i meningen etnicitet och delkulturer. Olika delkulturer på folkhögskolan kan utgöras olika handikappgrupper utvecklar

av som sin egen kultur. Här finns ungdomar står för ungdomskultur som en allmänt sett, också punkare särskiljer sig i vissa avseenden men som från ungdomar i allmänhet. På särskilda linjer går teaterrnänniskor,

Kapitel 7 69

jazzmusiker, konstnärer... Genom kortkursverksamheten kommer många olika yrkesgrupper till skolorna för fortbildning landstings- anställda, omsorgspersonal, transportarbetare och fackliga företrädare. Hit kommer många som är aktiva i huvudmännens organisationer, exempelvis ledare och andra funktionärer. som Men det finns också karakteristika som förenar folkhögskolans elevkår och är relaterat till ovanstående. Målgruppen är som grupp som äldre det vill säga över 18 år de till 25 år i andra - - även om upp avseenden räknas till ungdomsgruppen. En hel del erfarenheter uppviockså drag. Många har inte klarat av att ta sig igenom sar gemensamma grundskolan eller gymnasiet olika skäl. För andra var det överhuvud av taget aldrig aktuellt, därför att de oavbrutet arbetat sedan de fick sitt första arbete direkt efter folkskolan eller grundskolan. Somliga har arbetat i uppemot trettio år innan de blev arbetslösa. Att söka sig till studier sägs ofta självvalt, men också ibland som mer eller mindre vara påtvingat. Annat är gemensamt är att flertalet elever idag är arbetslösa, som eller har lös förankring till arbetslivet. Somliga måste sluta eller har en blivit uppsagda från sina arbeten på grund av sjukdom eller skador. En del har varit sjukskrivna under flera år då de genomgått svåra operatioeller medicinsk rehabilitering. En del har begynnande arbetsskador ner begränsar möjligheten att stanna kvar i arbetet. Andra har arbetat, som eller arbetar de inte är arbetslösa, i yrken håller på att försvinom som eller där kompetenskraven ökar. Ytterligare andra har arbeten som na minskar drastiskt rationaliseringar och omorganisation det är genom kvinnors yrken inom vård och det är tjänstemannayrken inom omsorg, offentlig förvaltning, det är manliga yrken inom byggbranschen och industrin. En del de ända i trettioårsåldem, har aldrig haft av yngre upp ett riktigtjobb sedan de slutade skolan. Däremot har en del av dem fått erfarenheter från arbetslivet ungdomspraktikplatser, beredgenom

skapsarbete, arbetslivsutveckling ALU, eller andra arbetsmarknads-

politiska åtgärder. Många invandrare har aldrig haft ett arbete sedan de kom till Sverige. De som var mycket unga när de kom hit har inte heller arbetat i sitt hemland. Det också är gemensamt för flertalet är att de har en låg forsom mell utbildning, försvårar konkurrensen på dagens och framtidens som arbetsmarknad. När det gäller eleverna på de allmänna linjerna så

saknar många grundskola få har fullständig 3-årig gymnasieskola.

- Det innebär att flertalet också saknar behörighet att söka till vidareutbildning, antingen det gäller eftergymnasiala yrkesutbildningar hos

70 Kapitel 7

olika utbildningsanordnare, eller utbildning vid universitet och högskolor. Genom att alla gymnasieprogram är 3-åriga så har

numera

kraven på formell utbildning höjts. En utökad

ny grupp människor

som är unga idag är alltså formellt lågutbildade i relation till detta. Det torde gälla många som genomgått 2-årig gymnasieskola och är födda på 1950-, 60- och 70-talen.

På en del av folkhögskolans särskilda kurser/linjer och yrkesutbild-

ningar finns det dock elever skiljer ut sig att de är formellt som genom högutbildade. Det gäller exempelvis ungdomar redan genomgått som en utbildning vid universitet och högskolor. En utbildning de som sedan uppfattar värdelös på arbetsmarknaden därför att den är som

alltför generell. Det kan till exempel gälla utbildning inom kulturområ-

det som främst förbereder för den offentliga arbetsmarknaden, och där besparingskraven under de senaste åren har gjort det svårt för nyutbildade att få arbete. Någon har efter avslutade studier varit arbetslös

under lång period i likhet med de flesta sina

en av kurskamrater och

arbetat extra inom okvalificerade arbete före universitetssamma som

studierna. Att då komplettera med yrkesutbildning eller specialkurs

en på folkhögskola förväntas öka chanserna till ett arbete, där kan få man

användning även sin universitetsutbildning. I andra fall det

av var

tidigare valet av utbildningsinriktning inte rätt, och vill därför gå

man vidare med praktisk/konstnärlig utbildning. Då specien annan mer ger alkursen folkhögskolan behörighet att söka till denna högskoleutbildning. På de särskilda kursema/linjerna finns alltså del elever inte en som kan betecknas i egentlig mening eller missgynnade i som resurssvaga utbildningshänseende. Däremot kan de folkhögskolestudier genom

74 Redan idag krävs genomgången gymnasieskola också för tillträde till vissa av folkhögskolomas medie-/joumalistutbildningar, fritidsledarutbildningar m.fl. Jfr F olkbildningsnytz nr 6/ 1995 2-3. I betänkandet SOU 1995:38 Yrkeshögskolan. Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning, föreslås att en särskild organisation för yrkeshögskoleutbildning skapas. All yrkesinriktad utbildning inom gymnasieskolan och Komvux och vissa specialskolor, som bygger på en avslutad gymnasieutbildning och omfattar minst ett års som heltidsstudier skall föras över till denna. Vissa folkhögskolans utbildningar av kan definieras vara på "yrkesskolenivå utredaren att utbildningsmen menar anordnarna själva får diskutera eventuell överföring. För tillträde till yrkeshögskolan krävs ett treårigt gymnasieprogram eller motsvarande. En tredjedel av utbildningstiden skall förläggas till arbetsplats. en 75 Behörighet för högskolestudier -från och med höstterminen 1997. Broschyr från Svenska högskoleförbundet 1995.

Kapitel 7 71

komplettera sin utbildning, eller kompensera sig för tidigare felval i utbildningssystemet. I denna grupp finns också en del elever som inte vet vad de vill i livet. Några beskriver något skulle kunna som man beteckna ett kall för teatern eller annan konstnärlig verksamhet. som Men de vet inte om det bär och känner behov av att pröva på. Andra kan söka svar på existentiella frågor och har sökt sig till folkhögskolan för att finna sig själva, kanske på en bibellinje. Förutom dessa som ofta är under 25 år finns också på de olika yngre kurserna del äldre med både tidigare gymnasie- eller yrkesutbilden ning och lång arbetslivserfarenhet. En del har sökt sig till skolan utifrån ett behov att utveckla sig själva i något speciellt avseende, av vilket kan uttryckas orden: det här är något jag alltid drömt om genom att få göra. Somliga ger uttryck för att de genomgår någon slags livskris och tar folkhögskolan som en andningspaus ett avstamp för att vidare. Andra är där för att omskola sig till ett annat yrke, antingen det är helt nytt eller en vidareutveckling av det gamla yrket.

7.6 Elevernas val av skola har profilen

-

någon betydelse

Flertalet elever säger sig inte ha valt skola på grund av huvudmannens

profil. Skolan väljs i första hand därför att den ligger nära hemmet

för att de fick ekonomiska möjligheter stipendium för att de genom hört att det är bra skola har gott rykte eller för att det ger en en som merit för att komma på en annan skola efteråt. Svaren berättar om den verklighet eleverna lever Flertalet äldre har hunnit bilda som familj, vilket har betydelse för vilken skola de söker sig till. Arbetslöshet och/eller låg utbildning uppfattas ställa krav på för framtiden nyttiga studier i form yrkesutbildning eller behörighet för vidare av studier. Samtidigt finns det ändå de har kodats, de som är disponerasom de för att välja skola med en viss profil: en

Min pastor på en f0lkhögsk0la...; Jag hade hört av andra som pappa var

76 Jfr resultat från SUFO 96 Intervjuundersökning utförd SCB febr 1995 av svenska folkets deltagande i och syn på folkbildningen, studiecirklar och om folkhögskolekurser. Studieförbunden hävdar själva att de eftersträvar en klar ideologisk profil men endast 16 procent av deltagarna i studiecirklar angav att valet studieförbund var viktigt, ca 33 procent mindes inte vilket förbund av anordnat den senaste cirkeln de gått Charpentier, Agneta, 1995 28. som

72 Kapitel 7

gått här att det är en bra skola Jag mina föräldrar är med i en annan församling ibland med en annan trosinriktning; Mina föräldrar har alltid varit kommunpolitiskt aktiva.

Detsamma gäller de uppfattar sig ha slussats in till speciell som en skola antingen genom information från den rörelse de aktivt - som eller passivt är med i eller stipendier från rörelsen de genom utan att -

för den skull säger sig dela dess värderingar.

77 Jfr föregående not- kan det vara så att en del av de 33 procent som angav

att de inte mindes vilket studieförbund de deltagit hos senast också kodats eller slussats till att delta hos ett särskilt förbund och att det blir ett - snarare omedvetet än ett medvetet val och att det inte framkommer vid direkt - en fråga

Kapitel 8 73

8 Eleverna och

folkhögskolan

I elevavsnittet som följer utgår redovisningen från en indelning av skolorna i fem grupper; landstinget, stiftelser, arbetarrörelsen/nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och idrottsrörelsen som får representera gruppen övriga rörelser och organisationer. Mycket av det som eleverna berättar om sin utbildning är gemensamt, oavsett vem som är huvudman for respektive skola. Det finns givetvis också skillnader, varför eleverna särskiljs när så är befogat.

8.1 Skolornas huvudmän och de

prioriterade grupperna

Landstinget- handikappade och invandrare

Vid landstingets skolor prioriteras lågutbildade och då särskilt socialt och kulturellt eftersatta grupper, vid någon skola också med särskild betoning på äldre. Man vänder sig till de som behöver starta om nytt, då de missat den obligatoriska skolan eller blivit arbetslösa utan goda utsikter att få ett nytt jobb. Landstingsskolorna säger sig satsa livskvalitet, vilket förväntas motsvara de behov som kanske speciellt handikappade har. Eleverna erbjuds en miljö med fina lokaler och närhet till vacker natur, samt aktiviteter som är tänkta att stimulera både kropp och själ. Idrott eller kanske snarare fostran till sund - en

kroppskultur verkar vara viktigt. Inte alla men flertalet lokaler är

tillgängliga för fysiskt handikappade. Omgivningen utomhus är också många gånger handikappvänlig eller handikappanpassad. Det finns en uttalad vilja att tillmötesgå med olika handigrupper kapp, såväl fysiska som psykiska och sociala. Skolorna kan vara handikappanpassade på ett eller på flera sätt samtidigt för rörelse- hindrade, hörselskadade eller synskadade. Det är inte ovanligt att olika specialkurser riktas till förståndshandikappade, psykiskt sjuka eller till de som har någon form social problematik, ibland fore detta missav brukare. En del sådana kurser anordnas i samarbete med olika studieförbund och erbjuds bland andra hjärt- och lungsjuka. På en av skolorna där korta rehabiliteringskurser för synskadade

74 Kapitel 8

vuxna finns på programmet, poängterar dock rektor att skolan inte i

första hand ska ägna sig rehabilitering. Den elev ska antas

som

måste vara fárdigrehabiliterad och bildning det viktigaste syftet. En

elev tillåts inte börja på skolan bara för att denne behöver ha någon att prata med eller någonstans att bo utan som rektor säger:

Det är inte synskadan utan deras identitet som synskadade vi bearsom betar. För vi menar att det är del människas långa väg tillbaka till en av en ett eget människovärde att bli klar över sin identitet. -

Att bli handikappad innebär att tappa fotfästet i tillvaron, åtminstone för ett tag. Också att få cancersjukdom eller dödlig sjukdom en annan gör att livet blir omkullkastat oavsett ålder och vad har gjort man

tidigare. En kanske blir infektionskänslig och måste byta

yngre person arbete trots att sjukdomen i sig med sig. I det läget utbildning ger ses som ett medel för att komma vidare till ett annat yrke. Även för den som inte haft ett lönearbete blir de personliga följderna liknande. Följande exempel kan illustrera vad också andra handikappade ger uttryck för. En något äldre kvinna hemmafru berättar att hon fick som var om en hjärntumör och blev efter operationen tvungen att lära sig många saker på nytt. Hon säger sig fortfarande ha problem med balansen och finmotoriken samt långsam i tanken. Det krävs också att hon vara tränar minst tre gånger i veckan för att orka hålla igång. Hon upplevde inte att hon fick någon hjälp institutioner till exempel arbetsav som

förmedlingen.

Därför jag kände så här, att när jag inte kunde få någon hjälp alls, och jag kände, jag tyckte att det nånstans i livet eller nånstans i världen så måste det finnas en plats för mig också. Jag kunde liksom inte acceptera det här att jag var förbrukad, därför att jag känner att det är jag har nånnu ting att ge.

Via folkhögskolan blev hon antagen till terminskurs en annons om en skolans prova-på-tillfälle. Hon beskriver hur en värld öppnades, ny men efter att ha läst på heltid under period orkade hon dock inte en med sin skola, familj och träning samtidigt och tänkte därför avsluta

utbildningen. Lösningen blev istället att skolan anpassade sig till just hennes förutsättningar så att hon fick studera på halvtid, vilket

uppfattades som perfekt. Andra vittnar om att folkhögskolan är flexibel när det gäller att ordna alternativ för elever med särskilda behov. En rullstolsburen man som varit halvt förlamad sedan trafikolycka i 20-årsåldem berättar en

Kapitel 8 75

att han skall läsa sista årskursen under tvåårsperiod. Det var för hans en del alltför tufft att i skolan hela dagarna eftersom han har så svåra smärtor. En lång sjukskrivning och rehabilitering följde efter olyckan. Efter omskolning arbetade han i nästan femton år på jobb. samma

Svåra smärtor ledde återigen till operation och långvarig sjukskrivning

därefter omvandlats till förtidspension. som Han är inte unik i det att han under lågkonjunkturen förlorat jobbet. I likhet med många andra inom folkhögskolan har han också i denna situation gjort ett positivt val och tagit chansen att börja studera. Den tidigare arbetsgivaren erbjöd visserligen ett annat jobb.

...att sköta och sånt där men det är inget som intresserar mig utan papper jag visste direkt vad jag ville göra att börja folkhögskola och prova nåt nytt.

Ett annat exempel är den haft missbruksproblem, blivit unge man som arbetslös, och kände att kraven vid Komvux skulle alltför som vara höga för att han skulle kunna klara att få utbildning. Inte bara av en ny det lugnare tempot lockande utan också möjligheten att sporta och var skolans vackra läge viktigt i det här sammanhanget. Det ligger fint var och det är vackert liksom, jag har behov att det ska snyggt. av vara

Det är inte ovanligt att landstingsskolorna anordnar yrkesutbild-

ningar i linje med sin verksamhet, exempelvis behandlingsegen assistentutbildning för missbruksvården. Vid elevantagningen kan egen erfarenhet missbruk och vistelse på behandlingshem premieras. av Detta kan ett försök att tillvarata elevernas enskilda erfarenheses som ter även erfarenheterna i sig är negativt och destruktivt slag. - om av Bakom detta verkar ligga tanke att teoretiskt bearbeta elevernas en om tidigare problematik, för att dessa skall kunna hjälpa personer senare andra befinner sig i svåra situation som de själva en gång. som samma Utbildningen i sig ska dock varken vara terapi eller annan form av behandling.

Det tycks yrkesutbildning på folkhögskola väljs av många

som om äldre får arbetsskador och måste byta arbete. Man tänker sig olika som

kurser ett komplement till en eventuell tidigare yrkesutbildning

som och tidigare yrkeserfarenheter liksom till erfarenheter av livet självt. - För den är intresserad att arbeta med människor kan utbildsom av ningen till behandlingsassistent eller fritidsledarlinjen ligga nära till

hands. För andra kanske joumalistutbildning eller utbildning i infor-

mation och media passar bättre. Det är många människor idag har ryggproblem och riskerar som kroniska smärtor i ett slitsamt arbete. Att köra traktor eller travers eller

76 Kapitel 8 SOU 1996:75

att göra många tunga lyft varje dag brukar inte sällan leda till skador.

Manliga egenföretagare inom transportbranschen drabbas, kvinnliga

industriarbetare och kvinnor i vården likaså. Också och allerastma gier gör att människor blir tvungna att sluta på sina jobb. Unga perso-

ner som skaffat sig yrkesutbildning drabbas ibland efter relativt kort

en tid i yrket skador. En del dem kommer till folkhögskolan. av av För många framstår allmän linje eller mindre måste, medan mer som ett

andra söker sig till någon speciallinje. För den länge varit intresse-

som

rad av friluftsliv, natur och ungdomar kan funderingarna framtiden

om resultera i att man satsar utbildning till fritidsledare. en

För en yngre man slutade lantbruksutbildningen och lantbruksarbete på detta sätt. Genom arbetsprövning efter några års obeslutsamhet

menade han att han fick ögonen för det fritidsledare han upp att var

ville bli. Efter vad han hört verkade folkhögskolan skolform

vara en som passade honom att få med och bestämma och få ha visst - vara ett eget inflytande. Han beskriver hur han kommer från rätt bråkig en

uppväxt, vilket har gjort honom till hjälpare, bryr sig

en som om och värnar om andra människor. Det är också det han tänker sig med

sin utbildning att utifrån sin erfarenhet hjälpa bam och andra - egen som har problem.

Många vittnar hur elever utvecklas och förändras på högst om ett påtagligt sätt under tiden på folkhögskolan. Kamrater berättar om någon elev på skolan, lärare och rektor berättar ibland om samma person och ibland någon husmor kan berätta vad hon har om annan, sett, utomstående kan också ha gjort iakttagelser och vill berätta. Redan i taxin till skola fick vi höra talas elev en om en som utvecklats ett enastående sätt under tiden på skolan. Du måste tala med henne Den kvinnan hade i början varit mycket

unga tillbakadragen.

Senaste gången jag körde det helt människa jag var som en annan som

träffade, glad och positiv. Det visade sig långvarig

att en neurologisk sjukdom bröt ut i ZO-årsåldem, och depression som en när det blev tal

om förtidspension många år senare låg bakom problemen. Ett bestående handikapp efter sjukdomen är synrubbning i form

en av dubbelseende.

78 Ett problem för dem som känner av begynnande arbetsskador är att för-

säkringskassan inte kan ta tag i rehabiliteringsärenden inte i fråga om personen är sjukskriven. Detta gäller även har uppenbara problem i sitt om personen arbete. Det kan i sin tur medföra att man inte sig ha råd att börja studera anser förrän det gått så långt att skadan medför sjukskrivning. Landström, 1995 60.

ll Kapitel 8 77

l och med att jag varit hemma så många år så blev jag så rädd för allt och alla att jag knappt vågade mig ut. Och sen att börja i skolan var ett jättejättestort jag gick och tänkte på i två år innan jag slutligen vågade steg som börja.

Det just den här handikappade lyfter fram är folkhögskolans

som sociala funktion. Utbildningen vid folkhögskolan verkar också för många andra hjälp att ta sig ut efter mångårig isolering. vara en

En del ungdomar mellan 20-30 år berättar om sociala problem. De

har tidigare haft svårt sig till skolan och har knappt tagit sig att anpassa igenom grundskolan. Anpassad studiegång under sista året, arbete direkt efter grundskolan, påbörjade fullföljda studier vid men Komvux många är mycket vid studier. Att man hoppat av ovana -

Komvux förklaras ibland genom en jämförelse med grundskolan: Jag blev lite besviken på Komvux för det för likt vanliga grundskolan

var faktiskt och det kom jag inte överens med så ... - Det finns också de provat på att studera vid andra folkhögskosom

lor tidigare, eller påbörjat treåriga gymnasielinjer hoppat av för att

men det inte fungerat. Erfarenheter arbetsmarknaden har de till stor del av

ungdomspraktik, ungdomslag eller beredskapsjobb. En del

fått genom

har också haft städjobb, jobbat bageri eller haft olika ströjobb.

Många blev arbetslösa någon gång i början av 90-talet och har därefter gått arbetslösa flera år. Allvarlig sjukdom under lång tid gör att den aldrig dessförinnan haft fast anställning riskerar att permanent som en ställas utanför arbetsmarknaden. Gemensamt för flera dessa ungdomar är att de kommer från arav betarklass och är andra generationens invandrare. Ena eller båda föräldrarna är invandrare från Norden eller övriga Europa Finland, - Ryssland, Spanien, Tyskland. Somliga har flera nationaliteter i släkten att också tidigare generationer kommit till landet invandragenom som Flertalet klart uttryck att de kommer från splittrade familjer. re. ger Någon går på skolan bland annat för att lära sig finska bättre. De flesta har emellertid inte två modersmål svenska är deras språk med färg av dialekten där de vuxit exempelvis Stockholm och Göteborg. Det upp,

var inte viktigt med hemspråksundervisningen i skolan man snarare

skämdes. Någon säger sig inte kunna mycket den invandrade av förälderns språk, några få ord bara mest fula ord, det är väl - men nästan sånt alla kan. De verkar med något undantag inte ha haft som särskilt mycket kontakt med föräldems/föräldramas hemland. Det berättas uttryckligen dålig hemmiljö alkoholmissbruk, utsatthet om och försummelse. Hemforhållandena berörs också indirekt i samband

med skola och studietradition: .

78 Kapitel 8

I dom här lite högre samhällsklassema, där finns studietradition än mer det kanske gör i våra hem och kanske fler har kunnat ta sig dom - som an personerna efter skolan och hela den sociala biten där med. - Jag menar jag var inte klassens geni, långt därifrån och jag fick väl kanske inte alltid den hjälp jag behövde när jag gick i skolan, och jag hade inga betyg att komma med. Inte en chans. Men det kanske inte beror att jag dålig i var skolan direkt. Det var väl att jag var helt oengagerad och inte brydde mig

om nånting. Jag var nästan aldrig där den sista tiden.

Studier har alltså inte varit någonting självklart tidigare, men gör nu folkhögskolan särskilt värdefull någon uttrycker det: som

Vi som behöver folkhögskolan, har kämpat lite med olika saker som sagt innan och det kanske är vanligt förekommande för folkhögskole- - en g elev. Det har inte varit spikrakt spår gymnasie högskola och så jobba, - jobba, jobba utan det har varit både det och det andra vägen. ena

På en skolorna pågick kurs for förståndshandikappade. De hade

av en sina klassrum mitt i skolan nära biblioteket och elevernas cafeteria.

Somliga är mycket alerta och diskussionsvilliga, när de samhällskunskapslektionen ett nyhetsprogram och diskuterar aktuella

ser händelser. Andra har inte lika lätt att uttrycka sig och verkar också mer

blyga och tillbakadragna. Datorn i denna ett hjälpmedel och

var grupp

verktyg som eleverna fick använda mycket i arbetet, bland annat för

att redovisa vad de tagit reda på olika länder. Flera uppenbart om var stolta över de små skrifter som de kunde presentera.

Kurser denna karaktär bekostas ofta utanför de ordinarie anslaav

gen genom de öronmärkta pengar utgår för dessa elever i form

som

av K-anslag och förstärkningsbidrag för handikappade. Bland

annat av denna anledning har vi inte gjort några intervjuer med elever på sådana

kurser.

Många landstingsskolor är bygdeskolor79 och del bygder

en är mer invandrartäta än andra. På del orter lever idag många andra en generationens invandrare är födda och här i landet. som uppvuxna En del av

dem har andra handikapp än främst språkliga/kulturella de

som nyanlända invandrarna, vilket redan berörts. Man kan ändå anta att många har fått vissa erfarenheter liknande slag, de är födda och av som som helt eller delvis uppvuxna i ett annat land. På andra orter finns få eller

nästan inga invandrare och därmed heller inte på folkhögskolan.

79Även rörelseskoloma rekryterar en stor del sina elever i närområdet. av

Kapitel 8 79

Vid landstingsskoloma finns många invandrare både nylien av anlända och många bott och arbetat större delen av sitt vuxna gen som liv i Sverige. Det finns färgade elever i nästan varje klass och av i elevkatalogen kan slutsatsen dras att många fler än dessa namnen har anknytning till något annat land. Framför allt finns här personer många från Finland eftersom skolan vänder sig till invandrare som är förankrade i bygden.

Vid rekryteringen gör skolan klar prioritering äldre. Här finns

en av

tvåspråkig allmän linje ger grundskole- eller gymnasiebehörig-

en som het. Trots att många bott och arbetat länge i Sverige har de svårt med

svenska språket, samtidigt som de är formellt lågutbildade. De har

aldrig behövt lära sig språket eftersom de haft sina landsmän omkring sig på fabriken. En lång tid har också förflutit sedan flertalet gick i

skolan. En preparandkurs där man läser allmänna ämnen har startats

för invandrare. Alla skall ha läst Svenska för invandrare°°3° och

nya

klara språket hjälpligt, det är stora variationer i gruppen. Denna

men kurs vänder sig till invandrare inte varit i Sverige så länge. Alla som har exotiska och för svensk svåmttalade Kursen är tänkt att en namn. förbereda för fortsatta studier på allmän linje för de som blir intresserade och klarar av detta. Landstingets skolor vänder sig alltså till är förankrade grupper som i bygden, och prioriterar de är äldre. Även invandrare hör till de som prioriteras. Det vilar ett socialt patos över verksamheten, grupper som vilket även stämmer överens med huvudmannens verksamhet i övrigt.

Stiftelser handikappade och invandrare

-

Stiftelserna är huvudmän till det yttre anonyma och kan i

som mer vissa fall svårare att karakterisera och gruppera ideologiskt än vara andra. Då styrelserna är politiskt tillsatta så torde skolorna ha rätt mycket likheter med landstingsskoloma. Är det någon rörelse bakom så torde det det släktskapet står för det idémässiga. Är det en vara som förening eller intresseorganisation så kan tänka sig att skolan en man ideologiskt står för respektive organisations intressen.

Ingen av de stiftelseskolor vi besökt har haft någon utpräglad han-

dikappverksamhet. Vid den skola som har Folkuniversitetet som huvudman, träffade vi ingen handikappad men däremot många invand- Den stiftelseskola har politiskt tillsatt styrelse har med rare. som

80 Svenska för invandrare förkortas fortsättningsvis SFI. -

80 Kapitel 8

hänvisning till ovanstående rätt mycket gemensamt med beskrivningen av landstingsskolorna i föregående avsnitt. Skolan försöker tillmötesgå grupper med såväl fysiska psykiska handikapp. Här bland

som ges

annat en allmän kurs för förståndshandikappade, vilka också kan ha fysiska handikapp. Målsättningen med kursen är att försöka skapa

möjligheter för elevernas personliga utveckling och kunskaper ge som behövs i det dagliga livet. Vid ett enstaka kort samtal med en av eleverna framgick hur det påskpynt hon gjort precis det hon som var ansåg behövas i sin lägenhet. På den här aktuella stiftelseskolan tar vanligtvis också emot man en eller två före detta missbrukare med väldokumenterad drogfrihet. En av de intervjuade eleverna har varit narkoman i tio år och försöker r.u

skapa sig ett nytt liv. Han har sökt sig till folkhögskolans allmänna

linje för att så småningom kunna gå vidare till skolans naturguideutbildning.

Ja, jag har tillhört dom svaga eftersom jag ställde mig utanför samhället. Jag har fått en chans att börja Det tycker jag är... ja, jag är inte om. otacksam för den chansen. Jag vet inte hur det kommer sig det är inom byggt, men det har alltid legat mig nära att ute och fiska och gå i skovara gen och plocka svamp och bär och -jag mår bra när jag är i naturen.

På en av de stiftelseägda skolorna fanns endast några få elever som,

enligt vad namnen berättar, kunde antas ha invandrarbakgrund. Vid

en av de andra var däremot än hälften invandrare, och antalet sökande mer

med invandrarbakgrund ökar. Inför nästkommande läsår kommenterade en av lärarna det med att vi drunknar i ansökningar, och nästan

inga svenskar. Inte lätt... Den invandrartätaste av våra undersökta skolor är stiftelseskcsom till det yttre kanske inte lika ideologisk flera våra andra som av skolor. Skolan är lokaliserad till fyra olika ställen, varav ett utgörs av före detta kontorslokaler. Det innebär att är tämligen rummen, som små, är dåligt anpassade för att bedriva skolverksamhet På skolai pågår dessutom vävkurs med utrymme för vävstolar och speciel en en

fárgavdelning, där alla garner hemfärgas på plats. Den kursen har

gott anseende och lockar till sig lärare från andra vävutbildningar. Pi skolan finns också utbildning i drama, teater, bild, sång och teater som i likhet med vävkursen, är ett från tidigare då skolan löd under arv et

annat huvudmannaskap. Det går dock inga invandrare på någon

av dessa kurser, och vi gjorde intervjuer med så enbart invandra gott som re vid denna skola.

Kapitel 8 81

Arbetarrörelsen/Nykterhetsrörelsen handikappade och

invandrare

Vid arbetarrörelsens folkhögskola finns inga elever med allvarliga fysiska handikapp. En orsak sägs vara att de fysiska förutsättningarna vid skolan troligen inte lockar handikappade elever även om skolbyggnaden är anpassad for rörelsehindrade. Inga med pågående personer drogproblem är välkomna till skolan, ska vara drogfri for att få man börja. Det finns en och annan som är lite speciell i kamraternas ögon blir accepterade ändå. En del elever har begynnande eller men konstaterade arbetsskador. Det kan också gälla ungdomar så tidigt som

i 20-årsåldem. Exempelvis berättar någon att ryggen gått sönder i in-

dustrin, och att omskolning till annat yrke därför är nödvändig. Kurser vid folkhögskola somliga som ett bra alternativ för att känna anses av sig för" när det gäller studier i framtiden. Skolan startade höstterminen 1994 ett dyslexicenter. Här kan de har särskilt stora problem med att läsa och skriva få extra hjälp som och stöd. Vid starten centret fick alla elever på skolan genomgå ett av test. För ett antal visade testen på dyslexi och någon menade att om par centret hade startat tidigare så hade hjälpen blivit ännu större.

Jag tror att vi är åtta stycken som går uppe på dyslexicentret. Och det visar att vi är svag grupp, och vi behöver maximalt stöd for att -jag en jag har det mycket lättare än kanske någon annan i min klass. Vi har menar faktiskt en som har det väldigt jobbigt

Att arbetarrörelsens skola satsar på just denna handikappgrupp synes stämma med den kultur- och kunskapssyn arbetarrörelsen står for som nämligen vikten den kunskap som förmedlas via det talade och - av skrivna ordet via boken Folkbildningen har också traditionellt för folkrörelsema varit ett instrument for samhällsforändring, ett sätt att ge folket demokratisk fostran. Kunskaper i exempelvis svenska, samhällskunskap och matematik var något som tidigt ansågs vara av största

31 Jfr Waldén, Louise, 1994 s. 14 Walden kallar detta att boken står i centrum for boklighetens kultur. Det var handens arbetare, först i jordbruket och sedan i industrin, som behövde bildas med bokens hjälp. Man efterinte ägde och den bokliga kunskapen fick stå i strävade den kunskap som man förgrunden när de första folkhögskoloma och studieforbunden startades. Den kunskap man själv ägde, handens kunskap, värdesattes inte: den var självklar 18. Under 1800-talet var den bokliga bildningen svåråtkomlig for de som inte tillhörde de bildade klasserna. 82 Se t.ex. Svensson, Alvar, 1995.

82 Kapitel 8

vikt för att få aktiva och engagerade samhällsmedborgare.

Så gott som alla svenska ut på arbetarrörelsens folkhögskola. ser Flertalet bär också svenska Skolan genomför varje år enstaka namn. kurser för invandrare för vilka K-anslag utgår. Dessa år liksom andra särskilda kurser för vilka speciella medel erhålles, inte lokaliserade till skolan utan ges i andra lokaler på andra orter. Att skolan har så få invandrare på de allmänna kurserna förklaras av rektor bero på att skolan tradition inte haft många invandrare av kanske genom sitt geografiska läge kanske också därför att så få - men invandrare gått där och just den anledningen inte heller rekommenav

derat skolan till andra. En alternativ förklaring skulle kanske kunna

vara att rekryteringen sker i samarbete med huvudmannens organisationer och att invandrare kanske inte år så aktiva just i dessa Många som antas till skolan har varit eller mindre aktiva i fackföreningsmer

rörelsen och får ofta stipendier för sina studier sina fackliga

genom

organisationer Det gäller också den skolans få invandrare

av som intervjuades. Vid nykterhetsrörelsens skola består de prioriterade grupperna av människor som har haft problem med alkohol och narkotika. Skolan

samarbetar med rörelsens behandlingshem, och det finns också filial

en för de jobbar där. När någon är färdigbehandlad har denne också som möjlighet att börja på skolan. Även har eller har haft personer som andra sociala problem är prioriterade, det kan handla någon om som kommit på kant med kompisar i arbetslivet eller i bostadsområdet och därför rektor säger behöver skapa sig plattform stå på. som en ny att Bland de elever vi intervjuade finns inga kategoriserats som som som handikappade. Kanske gjorde slumpen att vi inte råkade träffa någon som haft dessa typer problem eller så det så de interav - var att som vjuades inte såg någon anledning att berätta detta. Vi ställde inga om uttryckliga frågor för att utröna någon haft just dessa typer om av svårigheter.

33 A.a. 131 Svensson menar utifrån sin undersökning i olika studieförbund att det dominerande perspektivet på folkbildning inom ABF är samhällsinriktat och kollektivt. Det finns också tydliga uttryck för individrelaen terad syn på bildning. När man talar människors personliga utveckling om är detta dock ofta kopplat till individens samhällsroll medborgarbildning. 84 Vid rekryteringen prioriteras 1 Äldre : med arbetslivs- och organisationserfarenhet 2 Yngre med arbetslivs- och organisationserfarenhet 3 Äldre utan organisationserfarenhet.

Kapitel 8 83

Ungefär femtedel eleverna vid nykterhetsrörelsens skola är

en av enligt skolans studierektor invandrare.

Vi har tyckt att det varit ganska bra därför att då smälter dom eller jag då bildar dom inte små öar att det har varit liksom ett medvetet val menar där vi medvetet försökt styra detta.

Varje invandrare får genomgå ett språktest för att se att de klarar

undervisningen. De måste ha läst grund-SFI och påbyggnads-SFI innan

de får börja på allmänna linjen. För det väl nånting vi kanske var som inte gjorde från början och då såg vi att dom föll ifrån."

I mitten 80-talet startade skolan uppdragsutbildning i samband

av med att kommunen bestämde sig för att ta emot iranska flyktingar. Också är det många iranier söker sig till skolan. ... det är nu som säkert tradition att dom känner andra iranier bor här och kanske av som har gått här. Skolan vänder sig inte aktivt till denna grupp, även om studierektor också att det kanske omedvetet kan vara lättare att menar ta iranska elever därför att de under åren lärt känna iranier och den iranska kulturen. De flesta invandrarna går på allmän linje, vilket någon av lärarna sätter i samband med att skolan rekryterar många iranier, som mer än

andra uppfattas inriktade på högskole- och universitetsstudier.

vara Skolan karakteriseras också mer intellektuellt inriktad än som

flertalet folkhögskolor. Nykterhetsrörelsen står bakom skolan och historiskt det intellektuell rörelse då jobbade mycket med

var en man litteraturen, konsten och kulturen. Skolan är också inriktad att ge formell kompetens. Närheten till universitet och högskola sägs bidra

till att eleverna i större utsträckning än andra folkhögskolors elever vill

skaffa sig längre utbildning, även det inte är plugghästama som en om brukar söka sig till folkhögskolan. Skolan har alltså invandrare integrerade i den ordinarie verksamheten speciellt på de allmänna linjerna. Det verkar också vara så att det är särskild invandrargrupp söker sig till skolan kanske just för en som att skolans profil stämmer överens med de mål och syften som dessa invandrarelever har med sina studier.

Väckelserörelsen handikappade och invandrare

-

Väckelserörelsens skolor har specialiserat sig på kurser för handikappade med och hörselskador, ibland döva. Afatiker är en annan synerbjuds kurser. Även elever med andra handikapp tas dock grupp som

84 Kapitel 8

emot och går på olika linjer. Många kurser handlar att återerövra om språket i dess olika former utifrån varje deltagares förmåga. För döva

kan det handla om att med hjälp teckenspråket och tekniska hjälpav medel kommunicera och använda språket på olika sätt.

Vid en av väckelserörelsens skolor poängterar rektor kommuniatt kation är ett huvudord för den verksamhet bedrivs. På skolan finns som en linje för teckenspråk och linje för dem vill bli teckenspråksen som tolkar. De går dessa utbildningar är inte döva själva skall i sin som utan verksamhet hjälpa andra, det är alltså yrkesinriktade kurser. Ibland ges också kortkurser för dem blivit döva i ålder. som vuxen Huvudordet kommunikation gäller också den utbildning som an-

ordnas särskilt för handikappade. Skolan anordnar ettårig datakurs,

en till vilken elever med olika slags funktionshinder in. En eleverna tas av

som är i fyrtioårsåldern har afasi efter hjärnblödning fyra år tidigare

en och gör nu sin praktikperiod skolan. Studierna är inne på andra

terminen och flertalet är ute olika andra arbetsplatser och sin gör praktik, ett är kvar på skolan. Läkarna säger det kommer par att att ta ytterligare några år att bli återställd. För den drabbade känns det som

mödosamma år. Hjärnblödningen föregicks för denna rörligt

man av ett arbete buss- och långtradarchaufför under många år. består som Nu arbetet av att återerövra språket och att träna sig gå stöd. Under utan intervjun blir det ibland uppenbart hur stressande det inte få fram är att det han vill ha sagt. l likhet med de flesta på de allmänna linjerna är också utbildningsnivån låg enbart 9-årig grundskola så därför det - är -

också utbildningsmässigt mycket att hämta igen. Det med andra ord

tar många år att komma igen. Även på skolans andra linjer finns handikappade elever, bland dem en som blev synskadad i tioårsåldern och levt med sitt handikapp i som ett 20-tal år. Under föregående läsår påbörjades studierna skolan

genom studier på datalinjen och har därefter fortsatt på estetiska linjen.

Studiearbetet går ut att sätta musikal eller pjäs från början upp en till slut inläsning och drama, kläder och rekvisita - gruppen arbetar med allt själva. Skolan har ordnat personlig assistent fungerar en som som ett extra öga i arbetet eftersom synskadan har medfört endast att ledsyn finns kvar. Assistenten är också förtrogen med utbildningen eftersom hon tidigare gått linje skolan. samma Den unga kvinna det här handlar blev i likhet med många som om andra i vår undersökning arbetslös i början 90-talet, i hennes av fall i samband med byte bostadsort. Efter

av en arbetsmarknadsutbildning

som slutade 1991 blev hon åter arbetslös tills hon började på folkhög-

skolan 1993. Hon har tidigare haft många olika arbeten inom vården

Kapitel 8 85

och dagis, fritids, bibliotek, Synskadades riksförbund mm. I likhet

med många andra kvinnliga folkhögskoleelever har hon arbetat inom

offentliga sektorn. Arbetsmarknaden därmed i hennes ögon inte ser särskilt ljus ut i dagens läge då nedskärningar görs överallt och även fullt friska blir arbetslösa. Efter grundskolan gick hon vårdskolan och utbildad undersköterska/mentalsköterska och hör alltså inte till de är lägst utbildade, hon saknar 3-årig gymnasiekompetens. Olika även om kortkurser säger somliga har gett dem en kick så att de därefter sökt vidare till den allmänna linjen. En kvinna i fyrtioårsåldem, bland som på grund arbetsskada sig från sitt arbete vårdbiträannat av sa upp som

de, hamnade på sexton-veckors kurs med kompetenshöjande ämnen.

en Och innan det så kan jag säga att jag faktiskt rädd för att hoppa på var skola eftersom jag inte har läst många år. För denna kvinna med en åttaårig folkskola bakom sig, är folkhögskolans utbildning ett sätt att vägama bär. Men enligt henne själv har även andra effekpröva om utbildningen uppnåtts. ter av

Jag har fått kunskap inför mig själv. Det är det viktigaste. Att man får tillbaka självförtroendet hela jag har blivit påverkad. Jag hör många som säger att jag har blivit så förändrad. Vågar säga ifrån. Och stå for det jag

säger.

Även väckelserörelsens skolor anordnar utbildningar för handikappade

stämmer med skolans profil i övrigt. Funktionshindrade har en som

plats på skolan och försöker ordna det på ett meningsfullt sätt för

man dem går utbildning. I matsalen och på andra ställen där det som en finns sysslor är lätta att klara där får de praktisera, där får de tid som av och utrymme att göra insats. Rektors filosofi är att folkhögskolan en skall vara ett minisamhälle.

Och då är det olyckligt det är rent fel tycker jag om det skulle bara finnas människor här utan här finns nästan alla människor en grupp av finns ute i det vanliga samhället. som

Många både och äldre har aldrig varit i kontakt med handikapyngre pade och det därför stor uppgift för skolan att skapa möjligses som en heter till sådan kontakt. Även väckelserörelsens skolor uppvisar liknande regionala skillnader de övriga huvudmännens, när det gäller andel invandrare på som skolan. Vid skola invandrarna vara få av deras namn och en synes utseende att döma. I intervjuerna framkom dock att det finns muslimer vid skolan, också hade orsakat ett visst tumult då de inte lunsom chen vid ramadan. Lärarna tyckte att det ett problem i undervisvar

86 Kapitel 8

ningen, eftersom eleverna i fråga blev trötta när de inte under dagen. Vid skola finns, i likhet med många andra, invandraren annan en linje som finansieras med särskilda medel, och inte är lokaliserad som till skolan utan belägen nästan två mil därifrån. Invandrarlinjen är för

vissa startpunkten för längre behörighetsgivande utbildning

en annan

på folkhögskolan eller kanske Komvux. På skolan finns också invand-

rare i den ordinarie verksamheten främst de allmänna linjerna. I vilken årskurs invandrareleven ska börja, bedöms i varje enskilt fall

och beror bland annat på den tidigare utbildningen i hemlandet. På skolan finns invandrare kommit hit flyktingar från krig för

som som bara några år sedan men också invandrare kommit från Finland - som för att arbeta och varit här 15-20 år. Äldre från de nordiska som länderna har ofta sin skoltid långt bakom sig och då endast sjuårig folkskola. Yngre utomnordiska och utomeuropeiska invandrare kan å sin sida ha motsvarande två eller tre år gymnasium i sitt hemland men kommer ändå till korta här, eftersom de inte kan språket och inte känner den svenska kulturen. Vid intervjuerna förefaller det det inte bara är tiden för vistelsom sen i landet som avgör hur bra lärt sig svenska. Vid ytligt man ett betraktande verkar det den varit här bara fyra år kan klara som om som språket nästintill lika bra den varit här i nästan 20 år. Eller som som är det också så att ett bra språkligt uttal förvillar så lyssnaren att tror att

språkförrnågan även ordförråd och ordförståelse är bättre än den är

och i andra fall att ett kanske rikt latent ordförråd inte gör att men en person kommer till sin rätt på grund ett sämre uttal En del de av av

intervjuade invandrarna förefaller mycket måna att rätt och

om svara vad de tror att intervjuaren vill höra. Bland skolans lärare finns internationell erfarenhet hos somliga som har varit utsända rörelsen och arbetat i utvecklingsländer. av Detta

tycks för övrigt inte helt ovanligt inom folkhögskolevärlden.

vara Det förefaller rent allmänt det finns humanistiskt förhållningssom om ett sätt på skolan, vilket också inbegriper invandrarna och deras utbildning. Huvudmannens profil och skolans verksamhet för invandrare stämmer även här överens med varandra.

Övriga rörelser/Idrottsrörelsen handikappade och

-

invandrare

Idrottsrörelsen kan på olika sätt modern folkrörelse. ses som en Idrottsverksamheten samlar många människor i hela landet och får också

Kapitel 8 87

statliga bidrag. Vid vår idrottsfolkhögskola gäller relativt

stora en andel statsbidraget extra utbildningsplatser, medan bidraget för stor av handikapp ganska litet i förhållande till verksamheten Här finns är idrotts- och fritidsledarutbildning, idrottsledarlinje med nordisk en

inriktning och tämligen nystartad utbildning till hälsopedagog.

en Gemensamt för de olika utbildningarna vid skolan är inriktningen på ledarskap samt den helhetssyn finns på hälsa och livsbetingelser, som där kroppsrörelsen utgör ett viktigt inslag. Elitidrottens inriktning mot prestationer och utslagning tar skolan avstånd ifrån till förmån för upplevelsen och anammandet bredare kroppskultur med inslag av av en rytmik, tai chi, aerobics etc. yoga, Vid vårt besök fanns två rullstolsbundna elever skolan. Rektor konstaterade dock att rekryteringen prioriterade grupper till skolan av inte så stor. Med ett söktal runt 800 elever och ett intag 130 var finns många elever att välja emellan. Förkunskapskravet viss erfarenhet ledarskap och att vissa utbildningarna är eftergymnaav av siala, bidrar också till att de sökande i sig är försedda med ett visst kulturellt kapital, när de tas på skolan. Det betyder med andra ord att invandrare är sällsynta, vilket fallet vid vårt besök. En blick på var klasslistorna visar på, det tycks, nästan uteslutande svenska namn, som dessutom att de flesta eleverna är relativt unga.

Mer folkbildningsmässiga är däremot de människor som befinner

sig på skolan i köpt uppdragsutbildning, enligt rektor. Det är en människor med olika positioner, allt från direktören till städerskan, olika anledningar slitit ut sig i sina arbeten eller på annat sätt som av misskött sin hälsa. Här möts de för att lära sig hur de kan bygga upp sin hälsa, de bildar matlag och utbyter erfarenheter och sägs dessutom bli allmänt uppiggade att ha unga och aktiva människor runt omav kring sig. Tanken är att de blivande idrottsledama ska få större förståelse för de människor de ska arbeta med, genom att mötas i som senare tränings- och andra lokaler på skolan.

8.2 Eleverna och folkhögskolekulturen

Om kultur används i allmän antropologisk mening, dvs. hur en mer livet levs på folkhögskolan, beskriver många elever det som en stor omställning att börja studera folkhögskolan. Blandningen av män-

85 Se t.ex. Micheletti, Michelle, 1994 75, Bilaga 4 234. s. 86 FBR, Verksamheten 1993/94, Bilaga 2 26-28. s.

88 Kapitel 8

niskor, åldrar och erfarenheter, i sig uppskattas, innebär också som

påfrestningar. Många, framför allt på de allmänna linjerna, kommer till skolan med negativa studieerfarenheter i bagaget och med förväntning-

ar att få ta studierna i en takt som de klarar Samtidigt finns det

av. andra elever att det går alltför långsamt och att undervissom menar

ningen är flummig. Att ta för sina studier och sitt lärande utan

ansvar vare sig piska eller morot uppfattas av många svårt. som Det kan också vara socialt omvälvande att komma till folkhögskolan. En del varit arbetslösa länge, eller sjukskrivna under som en

längre period, beskriver hur de varit i nästan total avsaknad sociala

av kontakter. Det kan då kännas besvärande att behöva med så samsas många andra individer under samma tak.

Jaa, för mig blev det en väldig omställning för när jag är hemma är det bara jag jag är bara själv dag ut och dag och att komma till ett - sen sånt här ställe där det sitter gamla tanter i alla hörn och vrår det kan vara väldigt jobbigt framåt eftenniddan.

Den sociala kontroll som finns på skolan står i kontrast till det ensamma kanske osynliga liv man levt innan man började på skolan. För den som lever ensam, står utanför arbetslivet och kanske även utan andra

slags sociala åtaganden så ges inte särskilt många tillfällen till

bekräftelse och feedback om den egna personen. Att bo på folkhögskolans internat beskrivs av många social som en anpassningsprocess en rätt så tuff och hård skolning i att leva med andra. Att samverka, ta hänsyn och sig till människor inte anpassa man valt och som man knappast aktivt skulle ha sökt sig till, medverkar ofta till att man upplever sig växa människa och få större förståelse för som andra.

Jag har blivit mycket mer diplomatisk tror jag och mycket ärlig. Det är mer svårt här kan man inte omkring i 30 veckor och låtsas att - som man tycker om folk om man inte gör det. Utan här krävs det nån slags ärlighet. Det har jag lärt mig, det har jag. Man har aldrig riktigt haft behov det av tidigare for hemma behöver man bara låta bli att umgås med dom man inte gillar. Här måste jag umgås med alla hela tiden och då krävs det ärlighet. -

En annan sida detta kan att del uttrycker det, av vara man, som en

plötsligt måste börja agera amatörpsykolog för kamrater mår

som dåligt. Att ta för kamrater kanske har alkoholproblem eller ansvar som liknande kan kännas svårt och alltför ansvarsfullt. Också elever är som drabbade av svårigheter oavsett det är någonting de bär med - om som sig i sin historia eller någonting händer under tiden skolan om -

Kapitel 8 89

att det inte alltid finns tillräcklig kompetens på skolan, när det menar gäller psykologiska och sociala problem. Lärarnas i övrigt goda sociala kompetens anses då inte räcka till, när de också ibland får ställa upp som amatörpsykologer. De skolor rekryterar invandrare uppfattas ofta av sina elever som förmedla ett mångkulturellt värde. Den innebörd läggs i mångsom kulturell är att många invandrare på skolan bidrar till att flera andra språk än svenska hörs på skolan. Det kan också finnas utländska specialiteter i kiosken. Vid del skolor finns en U-landsbod med en från länder där skolorna har någon form av biståndsengagemang. varor Bland svenska elever hävdas att det är positivt att få tillfälle att möta människor från andra länder möten de inte vore möjliga - som menar någon annanstans. De kanske aldrig förr talat med någon invandrare, och tror att de knappast skulle göra det om de endast sågs på stan. Att vissa skolor firar olika högtidsdagar med sina invandrare uppfattas också berikande, liksom att ta del hur man lever i andra länder. som av När det specifikt gäller skolans förmedling kultur finns en mer av utbredd positiv inställning till att folkhögskolan så uppenbart satsar mycket på kultur, både estetiska ämnen på schemat och genom genom olika kulturevenemang i form av kulturkvällar, en poesiafton, en

lunchkonsert, ett författarbesök eller måndagsfilmenL genom olika

möten med utövande konstnärer eller med konsten i form av tavlor eller de traditionella klassikerna. Inte sällan är eleverna stolta över sina bibliotek på skolan. Tillgången på böcker uppskattas och att de kan till biblioteket när de vill. Någon konstaterar att kultur är:

kryddan i tillvaron egentligen klarar sig utan teater och bibliotek man det är det som gör livet lite lättare och roligare att leva ändå. - men

Den vördnad inför finkulturen Bourdieu87 konstaterat hos dominesom rade i samhället finns också bland våra folkhögskoleelever. Att grupper få ögonen för sådant inte alls förstått sig på tidigare, att upp som man andra filmer än tidigare, att börja upptäcka tavlor, gå på teater och se se vad biblioteket kan är exempel på kulturens betydelse som många ge, vittnar Skolan sägs ha hjälpt till att upptäcka mästerverk och om. vissa har börjat skriva dikter själva. De går på estetiska linjer med som olika inriktningar teater, musik, konst eller konsthantverk menar som att de utvecklar sig specifikt inom sitt eget intresseområde, vilket uppfattas särskilt inspirerande och utvecklande. Besvikelse uppstår vid den skola, där skolans lokaler och även biblioteket är låsta och larmade

87 Broady, Donald,l985.

90 Kapitel

efter en viss tid på kvällen. Det är inte lika fritt på andra ställen som som de känner till där eleverna har nyckel och tillgång till - egen exempelvis musikrum, datarum och fotolabb alla tider på dygnet.

Idrottsfolkhögskolans elever tycks vara mera kallsinniga till kultur,

de har idrotten, varför biblioteket och andra kulturella evenemang får stå tillbaka.

Handikappade och kultur

Något som för flertalet elever verkar viktigt, kanske särskilt vara men

för handikappade, är att folkhögskolan förmedlar alla människors lika

värde. Det sägs ibland leda till ökad förståelse för att jag är jag och du

är du eller att det känns så fruktansvärt familjärt här med vilket

menas att det finns mer vanlig hyfs och öppenhet och tanke om att en vara snälla mot varandra, än vad är vanligt vid andra skolor. mer som Något som också framhålls är att man från skolans sida försöker ingjuta mod i och ge eleverna ökat självförtroende. Eleverna uppmuntras att prata inför en större grupp, vilket kan upplevas svårt. som Möjligheter att också testa sin förmåga på andra oprövade sätt sägs bidra till att självkänslan ökar.

I mitt liv har jag alltid fått höra att man kan inte göra och man kan inte göra så när man inte ser. Jag har varit intresserad av teater och musik och bild och form så då sökte jag och så då fick jag då besked att - om jag kom och då fick jag jätteångest. Men det löste sig ganska bra redan från början eftersom jag då hade gått här ett år så visste dom lite grand om mig och hur jag fungerade och så det har funkat jättebra. -

Invandrare och kultur

Om många av de svenska eleverna i första hand associerar kultur till teater, musik, konst, litteratur och liknande, så lägger invandrareleverna större tonvikt vid kulturens betydelse som olika sätt att leva. Det kan vara en drivkraft att få veta så mycket möjligt min kultur som om

och min bakgrund den svenska historien är inte min. Kultur för

invandrareleven betyder att man är olika och det märks mycket, som någon säger den invandrartäta skolan. Särskilt den invandrartäta skolans elever beskriver hur de kulturella skillnaderna skapar rädsla mellan olika även det kanske grupper, om inte ser ut så, som någon säger. Samtliga beskriver också hur rädslan gör att de söker sig till sin egen grupp, kurder för sig, iranier för sig

SOU 1996: 75 Kapitel 8 91

och svenskar för sig, för då känner man sig inte så ensam. Likadant i klassen, där är det språket som förenar. Fast alla vill lära sig svenska, men pratar inte svenska. Det gör man förvisso, men här beskrivs man också att gruppbildningen inte bara handlar om rädsla och ensamhet, utan också hur tröttsamt det kan att vistas i miljö, där det om vara en talas många olika språk, när man inte förstår. Det kan dessutom vara:

...jobbigt att försöka känna sig som svensk, men jag vet inte varfor. Det är for att man vet att man inte är svensk. Jag tror det är för att man vet att man tillhör något annat.

Samtidigt sägs det svårt att få kontakt med svenskar, beskrivs vara som stela och ointresserade. En kvinna berättar att under de år hon bott som här har aldrig någon svensk sig lett mot eller sagt hej till hennes vare bam. Det finns också sådant invandrare poängterar att skolan försom medlar skiljer sig från övriga elever och kan relateras till som som invandrares utanförskap exempelvis att de får/måste lära sig hur det svenska samhället fungerar, bland annat genom att umgås med svens-

kar i större utsträckning än När det uppfattas positivt, kan det

annars. leda till vågar använda språket i större utsträckning. I negativa att man fall kan det också förstärka utanförskapet, att svenskar genom motsvarande sätt inte förväntas lära sig något om invandrarnas kultur. När det gäller vad invandrare tycker sig få ut av studierna folkhögskolan, så uttrycker de sig i termer av anpassning:

kontakt med andra människor från andra länder det är bra att man får veta alla. Man kan lära sig när man lever här eller bor i Sverige om - måste göra på samma sätt som dom gör, jag kan till exempel ändra man mig och göra likadant.

Även nordiska invandrare har bott här under mycket lång tid -till som och med i än 25 år poängterar att de hela sitt liv är invandrare mer det märker i samhället och överallt spelar ingen roll hur länge man man varit i landet. Motsatsen finns också:

näe, det känner jag inte som invandrare det har jag aldrig gjort riktigt- därför man har liksom kommit hit och börjat jobba och jobba och jobba...

Acceptansen sätts i samband med arbetet, det tycks om det är som arbetet avgör man betraktas som invandrare eller inte. Andra som om generationens invandrare och de som är adopterade kan ha ganska

92 Kapitel 8

skiftande erfarenheter någon att sig invandra- - menar om man ser som re eller svensk det handlar mycket hur smält i samhället - om man och utifrån vad kompisarna tycker. Ett annat perspektiv för tolkning skillnaderna mellan svenska av och invandrade elevers på kultur och frågor har med kultur att syn som göra, skulle kunna språkligt. I vissa andra språk exempelvis vara som persiskan är inte kulturbegreppets olika svenska betydelser förenade i ett begrepp. Detta torde kunna färga ett samtal med någon är från som Iran även om samtalet sker på svenskaÅg En del av andra generationens invandrare uttryck ett intresse ger för sina rötter i ett annat land. De betonar, liksom de själva insom vandrat, den bredare antropologiska betydelsen kultur och vad av skolan förmedlar i detta avseende. För någon är det ett nyvaknat intresse. Andra tycks se sig helt som svenskar och betonar betymer delsen av de kulturella uttryckssätten och konstartema eller det - som ibland kallas finkultur. Det framkommer också besvikelse över ämnesinnehåll i en utbild-

ning som anordnas för en särskild invandrargrupp. I finns

gruppen både de som själva invandrat i sin ungdom, också barn till invandmen rare. Den tvåspråkiga uppläggningen och de båda språken är viktiga. Det är på ett sätt svenskan är viktigast för invandrargenerationen som och föräldrarnas modersmål är viktigt för deras bam. En del går som här för att de vill lära sig mer om sina rötter föräldrarnas land och - om kulturen där. Andra anser dock att det är alltför mycket gammal historia jag tycker inte jag har nån nytta utav det när jag bor här. - Det skulle vara bättre att få läsa exempelvis flera språk istället menar de som inte är nöjda, eftersom språk uppfattas ha större meritvärde på arbetsmarknaden. De tycker så också att inte heller demosom menar kratin på skolan fungerat med avseende detta, eftersom de inte fått gehör för att ändra på schemat. Rektor på skolan bekräftar detta ett problem och att det i någon som mening är ett område under förändring. I och med att åren går så minskar föräldragenerationen och andelen födda i Sverige ökar samtidigt. En följd av detta är att de olika generationerna önskar få ut olika saker av utbildningen. I och med att många i den andra generationen helt identifierar sig som svenskar och del i den svenska kultusom en

38 Det har i intervjuerna varit mer eller mindre svårt att bringa klarhet i del en frågor just grund av språkbarriärerl Dock har vi inte anledning att tro att det är detta som är orsak till skillnaderna i våra resultat eftersom vi förklarat och samtalat omkring det som varit svårt att förstå.

Kapitel 8 93

ren, så förefaller intresset för kulturen i antropologisk mening få minskad betydelse. För somliga är det dock fortfarande viktigt att lära känna sina rötter. Invandrare talar även om religion i samband med kultur att den kulturen vilar på religion oavsett om man är kristen eller muslim egna eller någonting annat. Det är då inte heller någon avgörande betyav delse går på skola med religiös huvudman eller Valfrihet om man en finns det gör ingenting att skolan har en religiös huvudman som inte stämmer överens med den religion den kulturen vilar på, ... som egna

gårju till kyrkan ibland du gårju dit om du vill själv.

man - men För invandrare är det också stor vikt det som förmedlas om av människovärdet att inte på andra utan istället förstå och ta vara - se ner på varandra måste hjälpa varandra. Någon formulerar sig så - att man här: Att vi är lika i alla fall oavsett vilket land vi kommer ifrån och om

8.3 Eleverna och demokrati

Demokrati uppfattas handla om frihet under ansvar och att det handlar rättvisa, att det ska lika för alla. Det handlar också om att få om vara med och påverka och bestämma. Många demokrati som vara ser liktydigt med någon form direktdemokrati, där och en har en av var röst är lika mycket värd. Det ska inte vara så att någon annan kan som fatta andra beslut än de de olika kommittéema redan fattat beslut som det är så har inrättat olika råd och kommittéer på om om att man skolan. I så fall uppfattas det skendemokrati. På flera skolor är det som också detta ske. Många menar att det är rektorn som besom synes stämmer. Eleverna säger sig ha inflytande i undervisningen, även om det också där ofta uppfattas som att det är lärarna som bestämmer schemat och kursinnehållet. Det finnas emellertid en kluven inställning bland eleverna till att delta i skolans inre arbete och beslut. Å sidan är det många ena som

vill med och bestämma, eller åtminstone kunna påverka så att det

vara sker förändringar utifrån upplevda behov. Å andra sidan är det rätt en vanlig inställning att man inte vet vad alla elevråd, kursråd, lärarråd och kommittéer ska bra för. Mycket studietid faller bort i rent vara flum alltså på dom här mötena. Kommittéema upplevs endast som tvång ändå är det många som inte går dit utan istället åker hem, som om skolan är slut för dagen. Vid en av landstingsskoloma uppges exempelvis att kanske tredjedel till hälften kommer till mötena i en upp

94 Kapitel 8

en av de olika kommittéerna. På den invandrartäta skolan finns inget fungerande elevråd. En demonstration där flera skolor i landet skulle samla sig kring viktiga elevfrågor fick inställas på grund for dålig av uppslutning. Kritik framkommer i form av att skolan har schabblat bort meningen med kommittéerna att man ska lära sig hur sammanträden går till och hur man upprättar protokoll eller med andra ord hur man rent praktiskt arbetar i demokratiska arbetsformer. Det går inte när de personer som har de viktiga funktionerna som exempelvis ordföranden eller sekreteraren inte kommer till mötena I vissa kommittéer sägs det dock att man inte överhuvudtaget arbetar i sådana former. Det finns också de som framhåller att det där med demokrati inte är helt lätt i ett system med många individer som har olika preferenser. Den inbyggda fördröjningen i den demokratiska processen gör att man inte ser något resultat av försöken att påverka till det bättre särskilt i större frågor eftersom de förändringar en grupp arbetar för inte kommer till stånd förrän de hunnit sluta.

Man känner nästan att man får jobba för att andra ska få det bättre som kommer efter och som förra året då ville ha mer teoretiska ämnen och det har dom infört nu till dom som går i år och då tycker dom i sin tur att man har för mycket teori så det är svårt det där. -

Samarbete kan också uppfattas gå till överdrift. Vid en av landstingsskolorna berättar några elever att de till och med måste göra styrketräning i grupp, vilket känns fel. Annorlunda är det med lagsporter.

Så om inte jag är med och värmer upp med dom andra och håller och hoppar kring i ring då hette det det att då sviker jag gruppen då, men alla kan inte trivas med samma sak det är lite skillnad att göra ett grupparbete om Sydafrika, det går ju.

Som helhet menar flertalet att det i det näraliggande finns utrymme för demokrati i undervisningen och på lektionerna ges stort utrymme for eleverna själva och gruppen att vara med och påverka och bestämma. Sämre ställt är det med den demokrati som gäller hela skolan och de villkor som de som studerande i samhället har. När det gäller dessa frågor är det de med makt rektorn respektive politikerna som anses bestämma. De stora viktiga besluten har alltså inte så mycket att man säga till om. Häri ligger de olika ekonomiska frågor som är betydelav se för studiesituationen. På skolorna gäller det exempelvis matfrågan huruvida det är obligatoriskt att äta och betala för lunch varje dag och i samhället hur studiestödet är utformat som är bestämmande för om

f sou 1996:75 Kapitel 8 95

överhuvudtaget har möjlighet att utbilda sig. Individualiseringen i man samhället och marknadens makt av en del som hot mot demokratin ses i stort.

Handikappade och demokrati

Handikappade demokrati som eleverna i allmänhet, något resonerar om annat hade inte heller förväntat. Om däremot utgår ifrån vad man eleverna uttalar sig det sätt på vilket skolorna utgår från deltaom perspektiv så är det just de handikappade som mest lyfter garnas fram det positiva i att få studera i sin takt. Orkar bara studera egen man halvtid, så går det att ordna. Det är också möjligt att ifrån och det. vila för den som behöver En del de handikappade är också med i olika intresseföreningar, av organiserar med den typ av handikapp de har. Medlemsom personer skapet är dock inte följd utbildningen, de kunskaper en av men genom erhålles vilka rättigheter och skyldigheter man har som som om samhällsmedborgare, sig ha lättare att medverka i den typen tror man verksamhet längre fram. av

Invandrare och demokrati

Något invandrare uttrycker är att skolan förmedlar demokrati och som att demokratin är del den svenska kulturen: en av

Det är demokrati finns här, vi har inte så mycket i våran kultur i Iran som kanske det finns i familjer inte i skolor och sånt så det är nånting men jag lärt att det är svensk kultur att det är viktigt att man vet vad dom som andra tycker.

Den svenska kulturen förmedlas genom att man i utbildningen behandlar det svenska samhället och hur det är uppbyggt, det handlar ganska

mycket om politik. För invandrare betyder demokrati ofta att bli förstådd och att bli lyssnad till. Jag tycker att det är mycket bra att dom förstår oss. Det finns inte såna här saker i andra skolor, säger någon om det faktum att skolan firar nyår med sina invandrare vid tidpunkt än då vårt nya annan år börjar. Också relationen mellan lärare och elever beskrivs som att man förstår och så. Även att ibland behöva och få hjälp varann mer än andra uppskattas. Demokrati sägs också betyda yttrandefrihet, att få säga vad man vill

4 15-0745

96 Kapitel 8

och att beslut fattas gemensamt, att inte tvingas till något inte vill man göra är en dimension det hela. Kanske har detta särskild betydelav en se för den som kommer från ett land där det råder krig.

Demokratin på skolan sägs oftast fungera bra. Kursråd och kommit-

téer finns och uppfattas då så att det är bara att säga till det som om är något vill påverka. Det finns dock också i denna del man grupp en som menar att det är lärarna och rektorn bestämmer, samtidigt som

som man ofta tillägger att dom tar hänsyn till också. Alla

- oss håller dock inte med om det.

Det finns ingen demokrati skolan för många gånger när vi vill sak så en säger dom nej. Dom bestämmer själva. Demokrati är att kan prata, man men dom bestämmer själv. Schema, ordning och allt. Är vi inte nöjda med en lärare så inte byter dom. Samma, dom bestämmer själv. Jag tycker inte det är demokrati. Vi får inte bestämma om nåt i undervisningen. Men jämför jag med andra länder, då har ni demokrati.

Två olika synsätt på demokrati kommer till uttryck hos eleverna. Det ena som vi tidigare kallat direktdemokrati som är vanligt bland ungdomarna och då också andra generationens invandrare. De har ett upplevt behov som de vill få tillgodosett, eller åsikt de vill med en som vara och bestämma i enlighet med. Det andra synsättet handlar att få om vara med och påverka och säga sitt, vilket flera de äldre och de av flesta invandrarna på ett tydligare sätt uttrycker. I detta synsätt synes kompromisser och representativitet ligga närmare.

8.4 Eleverna

- utbildningen och framtiden

Elevernas förväntningar på utbildningen vid folkhögskolan har ofta

motsvarats, ibland till och med över förväntan. Trots det finns en utbredd och kluven inställning bland eleverna till både sig själva och den utbildning de genomgår. Å sidan uttryck allt det positiva ena ges

som folkhögskolan ger och det självförtroende får där. Å

som man

andra sidan framskymtar mer eller mindre tydligt hos olika personer att folkhögskolan inte är lika mycket värd som andra bättre utbildningar

och inte har så hög status i samhället- och därmed kanske inte de som går där heller.

Jag visste inte så mycket om folkhögskolor från början och ska du gå där, det var precis som att det hade en stämpel då att dom gick där som hade mycket problem och såna som lite mer utstötta människor men -jag tror att det var mer så förr inte nu. Jag tycker det är jättebra form en av

Kapitel 8 97

studier faktiskt. Ja, samhället såg det på ett sämre sätt men det har blivit bättre dom tar tillvara på såna som har gått på folkhögskola dom - mer har lärt sig bättre fast på ett annat vis.

I samhället uttrycks dock inte statusskillnader bara när det gäller olika utbildningsformer.

Som i höstas då innan jag började här så började jag även på Chalmers nu och gick här parallellt, jag visste inte vad jag skulle välja. Och det man möter mest det är väl att människors åsikter om att man har valt en folkhögskola och då tycker dom väl oftast att man har slängt bort sina möjligheter lite grand. Därför att inte satsat på det här som är tryggt och på man det här ekonomiska liksom. Att gå en teaterlinje det ärju egentligen inte nån framtidsgrej. Och det kan man väl säga att man har märkt att utbildningen spelar roll för vad blir klassad som på nåt vis av en del männiman skor.

I de fall eleverna har saknat något i utbildningen handlar det om fler ämnen och tid. Det är inte ovanligt att man skulle velat lära sig fler mer språk, fått undervisning i data eller fått läsa beteendevetenskapliga mer ämnen psykologi, sociologi eller pedagogik. Det är knappast som någon att det skulle varit möjligt att få schemat, så som anser mer alternativet i så fall en längre utbildning. vore Nästan alla att de skulle behöva lära sig mer data for att ha anser någon chans på arbetsmarknaden, oavsett är intresserad eller om man ointresserad ämnet. Någon menar till och med att klasskillnadema av börjar återuppstå på ett helt annat plan än tidigare och att det då handlar mycket tekniken, datoriseringen och informationsom teknologin att det år där kommer att få de nya klasserna. - Ibland hävdas att folkbildningen är till just för den samhällsgrupp de själva tillhör nämligen arbetarklassen. Samtidigt ger de dock som motbild till detta, när de uttrycker tvivel angående sin plats i en egen samhället ... frågan är om samhället vill ha utbildade arbemen tarungar. Då protesterar kanske för mycket- när vi får reda på allt. De att de ibland får för sig att arbetarklassens barn inte skall menar utbilda sig utan att:

...dom ska ställa sig på verkstadsgolvet direkt- det skulle bli på fabrik och inom fyra väggar. Jag klarar inte av att stå där inte en chans jag blir - hypernervös.

Fortsatta studier möjlighet är vad många elever tänker sig efter om ges, folkhögskolan. Möjligen söka till högskolan, men medvetenheten finns att det då behövs ett gott resultat på högskoleprovet för att ha om

98 Kapitel 8

någon chans. Att omdömet från folkhögskolan inte klassas på samma sätt som betyget från gymnasiet eller Komvux står klart för många. Kanske allra mest för dem verkar mest målmedvetna och har som vara informerat sig skolsystemet och vilka olika vägar finns att gå. om som Ambitionen kan att uppnå maximal poäng högskoleprovet, vara vilket hör till undantagen.

Säkert det som kallas allmänbildning men att man har lite koll på alla områden och så. Det är jättelätt för mig har akademikerföräldrar som som är uppfödd med att man diskuterar DN hemma och som har fått, som har läst böcker sen jag var fem år, har det mycket lättare än mina invandrarklasskamrater som inte alls har ordförråd och så. Det är ett väldigt samma segregerande system. Väldigt bra sätt att få bort dom här som vi kanske inte anser oss ha råd att utbilda.

Arbetslösheten är skrämmande för de flesta både samhällsproblem som och för egen del, vilket gäller även dem som har ett arbete de är som tjänstlediga ifrån. Framtiden ser mörk ut och möjligheterna att erhålla arbete uppfattas inte stora, det ut idag. Det finns ingenting som som ser för ungdomar, menar man då. Situationen upplevs densamma för vara

äldre. Trots allt hoppas och utbildningen ett ljus i mörk-

man ser som ret. Samtidigt är det tråkigt både för de som måste sluta hösten 1995 och för deras kamrater blir kvar när de försämrade bidragen som tvingar många att hoppa Det gäller särskilt kvinnor har barn av. som eftersom det är barntilläggen som då försvinner. För de är över 45 som år finns heller inte stora möjligheter att fortsätta studera eftersom de inte kan få studielån. Någon rektor förutspår för övrigt att eleverna överlag kommer att bli när barntilläggen tas bort, eftersom de yngre äldre inte kommer att ha möjlighet att studera. De som ser med större tillförsikt på framtidens arbetsmarknad för

sin egen del och dit hör bland andra idrottsfolkhögskolans elever

- menar att utbildning är bättre än ingen alls. Att ha skaffat sig utbildning måste i alla fall underlätta situationen. Somliga uttrycker ett gott självförtroende och menar sig ha goda personliga förutsättningar att få arbete. De ungdomar som arbetat idrottsledare tidigare, är tämlisom gen säkra på att det kommer att ordna sig, det har det gjort tidigare också. Fler ungdomar än äldre också åtminstone möjlighet att ser en fortsätta studera även efter folkhögskolan. För många innebär studierna att man får gymnasiekompetens och kan söka till högskolan. En del har klart formulerade mål, medan andra fortfarande är ganska sökande.

Överlag verkar det de går yrkesutbildningar ljusare

som om som ser på sina möjligheter än de går allmänna linjer. Det finns också som en

j Kapitel 8 99 sou 1996:75

och inte skulle vilja gå tillbaka till det arbete man är tjänstannan som ledig ifrån, sig tvungen på grund arbetsmarknadsmen ser av situationen. Möjligheten att använda de nyvunna kunskaperna i det gamla jobbet små. För den utbildar sig i samarbete med ses som som sin arbetsgivare det däremot mycket ljusare ut, eftersom man i ser någon mening får utbildning är mera anpassad for nya arbetsen som uppgifter. Även på speciallinjema i övrigt, är det ganska många som

positivt på sina framtida möjligheter. För del beror det att de ser en

får möjlighet att söka till en eftertraktad högskoleutbildning. För

nu andra beror det att de haft möjlighet att prova ett särskilt ämnesområde för detta är något de ska satsa på för framtiden. att se om som För elever på estetiska linjer och bibellinjer betyder tiden skolan att

de blivit klara över sig själva och sina liv. mer Det finns också några klart uttryck för att det som de får i som ger utbildningen skulle kunna hjälpa dem att överleva de senare blir om arbetslösa.

Jag själv att jag skulle bli arbetslös längre tid så kan jag syssla vet om en med detta på min fritid ändå jag har detta jag brinner for ändå och - som det kan rädda mig.

Eller:

Om jag blir arbetslös så jag väl inte det som en katastrof heller utan nu ser då får jag försöka göra något bra det, kanske försöka väva så mycket av det går och kan hålla kvällskurser i vävning till exempel som sen man försöka hanka sig fram, det kommer inte att bli nån dans på rosor men

Det är inte särskilt många de aldrig tidigare varit intresserade av som

forenings- och organisationsarbete att de i och med

av som menar

utbildningen fått ett större intresse att delta i sådant för att påverka

av

förhållandena i samhället. Men med ett bättre självförtroende tror en

del de framöver kommer att ha lättare att säga ifrån och engagera att

sig i olika frågor. Bland dem redan tidigare varit engagerade i

som samhällsarbete något slag, inte utbildningen leda till att av anses engagemanget ökar. Det gäller oavsett de tillhör de mer traditiom

onella rörelserna arbetarrörelsen eller nykterhetsrörelsen eller

som någon till exempel invandrarförening. Däremot tror del ny som en en dem att de kunskaperna kan användas verktyg i det av nyvunna som fortsatta föreningsarbetet oavsett det gäller att samla handi- - om

kapphjälpmedel till barn i fattiga länder eller ungdomsarbete hemor-

ten.

100 Kapitel 8 SOU 1996:75

Även inte med i någon politisk om man är eller annan föreningsverksamhet, och inte heller säger sig kunna särskilt mycket politik, om så är det många som ändå formulerar tankar kan klart som ses som

samhällspolitiska. Någon menar att för att lösa arbetslöshetsproblematiken borde utgå ifrån att det är demokratifråga. Ett förslag är

man en att samla alla vise män och politiker och börja med att studera ordet demokrati.

och kolla det där ordet flera månader och inte göra någonting annat utan bara kolla vad det betyder. Har vi demokrati Varför säger vi demokrati om vi inte har det i alla fall Vad kan det bero på Vad kan vi göra det där Och börja om igen, vända hela samhället och börja igen och om dela kakan som lite på annat sätt och upptäcka det kanske är möjligt i om alla fall att vi bestämmer inte marknaden. -

Flertalet elever uttryck för att de inte har särskilt mycket att tillföra ger samhällsdebatten, inte kan väl jag, när inte heller politikerna kan som svar på frågan om hur arbetslösheten skulle kunna lösas. Rätten att tala uppfattar inte eleverna att de har, inte heller att det har någon betydelse vad de anser.

Handikappade utbildningen och framtiden

-

Bland de handikappade uttrycks stor osäkerhet inför framtiden, bero-

ende på hur det ser ut i samhället och arbetsmarknaden. Någon säger att framtiden det är skrämmande det är första gången - - som jag inte har några idéer eller planer. ALU-jobb nämns möjlig som en utväg. Andra är tveksamma till just denna arbetsmarknadsåtgärd, eftersom de har personlig erfarenhet att ha blivit uppsagd, varefter av arbetsgivaren sedan fått gratis arbetskraft gjort jobb. som samma

Någon ser dock folkhögskoleutbildningen, framför allt de förvärvade språk- och datakunskapema, merit för att fortsätta

som en senare inom det tidigare yrkesområdet. Just på den orten expanderar i dagsläget denna bransch vilket hopp för framtiden. Men eftersom handiger kappet bara medger arbete på halvtid grumlas dock framtidstron något.

Det som en av de handikappade menar är det mest genomgripande i

samhället idag och många fler på olika sätt uttryck för är - som ger att:

Man får veta att man är så värdelös. För det görs besparingar jag tycksom er är helt felaktiga på barn och äldre och inom sjukvården. -

Kapitel 8 101

Flera räknar, i likhet med eleverna i allmänhet, med studier i ett eller

flera år ytterligare för att uppnå två- eller treårig gymnasiekompetens,

medan väntar och hoppas att arbetsmarknaden ska ljusna. man

Invandrare utbildningen och framtiden

-

För del invandrare är Sverige det hemlandet och de har inte för en nya avsikt, eller kanske inte heller möjlighet, att återvända till det land de

lämnat. Andra tänker sig att så snart möjligt tillbaka hem som resa och insats där. Detta får ibland betydelse för hur på göra en man ser

utbildningen och framtiden. Andra generationens invandrare måste i

detta avseende betraktas svenskar somliga har inte haft någon som -

kontakt alls med föräldrarnas ursprungsland.

. För den kommit till Sverige från ett land i krig kan utbildning som mycket värdefullt och kriget följd av okunskap. ses som som en

Om vi hade många utbildade i Somalia hade vi inte krigat heller liksom skulle inte vi är idag det är viktigt. Jag funderar på att åka vara som u tillbaks jag måste lära mig nånting så att jag kan hjälpa till så att - men Om du inte kan nånting då kan du inte jobba eller göra nånting säga sen. för samhället. Du måste kunna nånting för att hjälpa andra.

vissa de invandrarna är tiden på folkhögskolan väg till För av yngre en högre studier, till exempel för de tänker flytta hem igen när det som

blir möjligt. ganska bra utbildning, kan fortsätta läsa högre

Det är en

studier jag. Tvivlet beror på tanke att det vore bättre att

sen tror en om gå på Komvux därför att betygen därifrån är bättre att konkurrera med. Många invandrarna att fördelen med att läsa allmänna linav anser

jer vid folkhögskola jämfört med Komvux är att får mer hjälp. Det

man viktigt de har lektionstid och lärare kan förklara som är är att mer som och de får lära sig att diskutera och samarbeta med sina klasskamatt - I blandade klasser diskussionerna och samarbetet förutom rater. ger språkträning också kunskap hur svenskar fungerar och tänker. om I klasser med både svenskar och invandrare kan det ibland vara så,

att invandrarna i klassen kan än de svenska klasskamratema, mer

exempelvis i de naturvetenskapliga ämnena. Somliga invandrare har

gått gymnasiet i sitt hemland innan de kom hit. Många av de svenska

eleverna har aldrig påbörjat eller i vissa fall hoppat av gymnasiet. I någon mening kan det då repetition för invandrareleven samtidigt

vara problemet i stället är att sätta nya ord på allting. som

102 Kapitel 8

Men det kan hända att det här med språket blir lite problem, har att man lite svårt att lära sig eller missförstår frågorna i så missar man provet man poäng när man har kunskapen men man kan inte.

I invandrarklassema upplevs det ibland ett problem att somliga som kan svenska alltför dåligt, och önskemål framförs att måste ha om man

lärt sig bra svenska genom SFI, innan börjar folkhögskolan. En

man

alltför stor kunskapsspridning i gör det svårt också för dem

en grupp som kan lite mer. Med för få lärare blir situationen inte bra for någon. I en klass med bara invandrare kan det ofta många olika nationalitevara ter och språk representerade vilket gör att inte heller de förstår varandra. Det innebär att invandrare kan känna sig mycket isolerade också i en sådan klass. Detsamma gäller ibland svenska elever de i om en grupp med invandrare blir ensamma om att ha svenska moderssom mål. Integreringen fungerar inte alltid bra trots mycket goda intentio-

ner. En viss uppgivenhet tycks finnas hos de äldre måste byta arbesom te och som dessutom är lågutbildade. Att studera vidare är inte att fundera på för den är äldre än fyrtiofem år eftersom inte får som man studielån. Måste man dessutom på grund sjukdom söka sig ett av fysiskt lättare arbete än de tidigare haft, så inte möjligheterna man ser att få ett arbete alltför ljusa ut. Att dessutom invandrare gör inte vara saken bättre. Det är klart jag hade hetat Svensson då hade jag att om lättare fått jobb i dagens läge, konstaterar aldrig varit mannen som arbetslös tidigare under sina snart trettio år i Sverige. Utbildningen vid folkhögskolan ses dock ändå öka möjligheterna

till arbete om man uppnått minst tvåårig gymnasiekompetens, vilket

somliga anser är det minsta som krävs på arbetsmarknaden idag. En del av invandrarna poängterar att det är viktigt, och speciellt

viktigt för unga personer, att vara med i en förening. Föreningarna anses bygga på demokrati, därför är det viktigt med erfarenheter hur

av

det går till att arbeta tillsammans. Några också att utbildningen

menar

ger bättre förutsättningar för att delta i framtiden, även det är få

om som är aktiva idag. Som invandrare tror det skulle bra att gå man vara

med i en förening för att lära känna och få svenska vänner och lära

känna den svenska kulturen bättre. Dock de språksvårigheanses egna terna än så länge vara ett hinder för att delta. För den ensamstående mamman tillkommer ytterligare hinder att det saknas tid eller genom att det finns andra praktiska svårigheter. Samtidigt finns det emellertid också många säger att de inte är intresserade föreningsliv och som av andra som klart deklarerar ett ointresse för politik.

Kapitel 8 103

För den invandrare som i likhet med svenska elever redan innan tiden på skolan var aktiv i olika föreningar och olika typer av samhällsverksamhet, sägs de kunskaperna komma att få positiv nyvunna betydelse för det fortsatta föreningsarbetet. Engagemanget kan bland annat handla att fånga invandrarungdomar och få dem i om upp

aktiviteter och gemenskap så att de inte drar ut på stan och begår

brott eller ägnar sig åt annat destruktivt. Drivkraften sägs vara en vilja

att försvara sin grupp därför att media ofta förstorar upp vissa händel-

och utpekar invandrare i större utsträckning än vad som är befogat. ser

Måhända är den invandrartäta skolans elever särskilt påverkade av

sin storstadsmiljö, de bilder de denna och framtiden i Sverige är ger av genomgående väldigt negativa. Kvinnorna berättar om sin kluvenhet

och inför familjens och särskilt barnens framtid i Sverige. De

oro berättar den omöjliga drömmen att återvända hem, om vänner om

är förtvivlade för att de inte kan hantera sina ungdomar, på grund

som att föräldrar och barn inte förstår varandra. Men även som ung man av kan det upplevas svårt att befinna sig i dagens Sverige:

När jag i mitt hemland och ser Sverige, så tror jag att Sverige har gått var väldigt långt. Har utvecklat väldigt mycket och svenskarna inom Europa har hög nivå förstående av olika folk. Men nu tror jag det blir lite en av katastrof när det gäller samhällsförståelsen för olika folk. Samhället blir hårdare mot folk annorlunda ut och det har jag märkt. Det kanske som ser beror på socioekonomiska och politiska förhållanden. Det har påverkat mig på sätt och vis. Jag har upplevt väldigt mycket diskriminering. Ibland trivs jag med att gå ut nån gång på helgen och gå på pub och vara med folk och ha kul. Jag blev vägrad att komma många ställen och den respons jag får är inte så himla bra så går jag inte ut. Jag bor i förorten och jag stannu där. Här finns inga platser kan gå till, så socialt har det påvernar som man kat mig. Ju aggressivitet också, mer man undviker för om mer man ser du ska undvika brott ibland måste du reservera dig.

8.5 Eleverna och folkhögskolan en

-

sammanfattning

Studievalet

Något är gemensamt för merparten våra elever är att de har som av

blivit eller mindre självskrivna folkhögskoleelever på grund av

mer deras individhistorier med dålig förankring på arbetsmarknaden, låg

104 Kapitel 8

utbildning, inte sällan sjukdom och sociala problem. Några fria val

har inte de här eleverna haft. När det gäller studier har det för de flesta handlat att välja mellan folkhögskolan och Komvux. Vissa dem om av menar också att de hellre skulle ha studerat vid Komvux, del sökte en men kom inte in. Andra hävdar att Komvux skulle alldeles för vara svårt för dem. Några har försökt förr men misslyckats. Komvux visade sig alltför lik den grundskola, som man tidigare inte funnit sig tillrätta

Somliga invandrare har inte tillräckligt goda kunskaper i svenska för

att klara av så mycket självstudier Komvux innebär. Ensamsom stående mammor menar att de inte skulle ha chans på Komvux en

därför att den höga studietakten inte går att kombinera med ansvaret

för familjen. Komvux beskrivs ofta som i någon mening ouppnåeligt, något som de av olika skäl är utestängda från. Samtidigt är det inte ovanligt att i

negativa ordalag likna den utbildning där vid korvstoppning

som ges att man bara får rabbelkunskaper, lär sig för stunden och för proven. I motsats till detta sägs man folkhögskolan lära sig ett annat

djupare sätt att man får förståelsekunskap och lär sig för livet.

- Elevernas val kan i Bourdieus termer att de gör dygd ses som en av nödvändigheten, dvs. de förkastar det som förvägrats dem och säger sig tycka om det de får. som

Det är påfallande hur eleverna i stor utsträckning individualiserar

sin situation. Att de är arbetslösa menar de beror på att de har för dålig

utbildning och för dålig utbildning har de för att de inte är tillräckligt

begåvade de klarade bara av grundskolan och ibland knappt det - -

och var i alla fall inte tillräckligt begåvade för att klara gymnasiet.

av Det finns också många som hävdar att arbetslösheten inte idag ens skulle så hög om folk tog de jobb finns. Ändå vittnar andra vara som om att de mest okvalificerade jobb de kan tänka sig ofta går till numera högutbildade.

En traditionell förklaring är att elever väljer studieinriktning efter den begåvning de har. Även ungdomar har föreställningar det är

om att skillnader i begåvning, som leder till att väljer olika utbildningsman

vägar, och därefter vilken position man får i arbetslivet. Både framgångar och misslyckanden beror med ett sådant synsätt på individens

egna förutsättningar och på att det är ett självständigt val man gör. - Amman Jönsson ger i stället begreppet begåvning sociala innebörder. De har visat att elever från olika sociala skikt i den obligatoris-

ka grundskolan går skilda utbildningsvägar inom den skola avsågs

som vara jämlik och ge samma möjligheter till alla. Förutsättningarna att få bra betyg och betraktas som begåvade är annorlunda och mer gynn-

Kapitel 8 105

för barn och ungdomar i de högre sociala skikten än de är för samma arbetarklassens bam. Sociala skillnader leder därför också till utbildningsmässiga skillnader. En studie har visat hur den börjar redan lågsenare process som

stadiet fortsätter inom den icke-obligatoriska gymnasieskolan. Gym-

nasiet har till skillnad från grundskolan ett från samhället uttalat syfte olika elever olika utbildning beroende på vilken linje de går. att ge Skolformen har öppet sorterande funktion varför innehållet i uten bildningen på de olika linjerna bestäms av arbetsdelningen i samhället.9° Folkhögskolan är i likhet med gymnasiet en frivillig icke-

obligatorisk skolfonn. Om gymnasieskolan egentligen är frivillig kan

diskuteras 1984 gick 85 procent grundskolans elever direkt till av -

gymnasiet. Med den ökade ungdomsarbetslösheten så har andelen ökat

ytterligare 1991 var det 90 procent. För folkhögskolans del så är

frihet och frivillighet del de bärande idéerna. Med den ökade en av arbetslösheten har dock också folkhögskoloma fått nya elevgrupper, inte skulle börjat studera de inte förlorat jobbet eller hade haft som om arbete. I den meningen är kanske inte utbildningen för deras del ett frivillig. Däremot har de lierat sig med skolsystemet oavsett vilka nu -

deras motiv har varit; kompetensutvecklingsbehov, att skaffa sig behörighet för vidare studier eller yrkesutbildning, att ha någonting

en

att göra eller försörjningsmotiv. Flertalet folkhögskolans elever har gått i grundskolan de har

av alltså socialiserats i den skola Amman Jönsson beskriver som

resultatet De äldre elever har sjuårig folkskola eller liknande

av. som

bakom sig har kanske delvis andra erfarenheter av en delvis annan

skola. De kommer från det gamla parallellskolesystemet som på ett sorterande. Även grundskolan visar sig enligt helt öppet sätt var socialt

89 Amman, Göran Jönsson, Ingrid, 1983. Se även Bisseret, Noêlle 1977 sambandet mellan social bakgrund och avbrutna studier; Åsemar, Carl, om 1985, Att välja studie- och yrkesväg. Några empiriska studier med tonvikt på högstadieelevers valsituation. Åsemar menar att en traditionell förklaring i samhället är att eleverna väljer studieinriktning efter den begåvning de har. Även ungdomar har föreställningar om att det är skillnader i begåvning, som väljer olika utbildningsvägar, och därefter vilken position leder till att man får i arbetslivet. Både framgångar och misslyckanden beror alltså med ett man sådant synsätt individens egna förutsättningar och på att det är ett självständigt val man gör. 90 Amman, Göran Jönsson, Ingrid ,l986. 91 Statistiska Centralbyrån 1991.

106 Kapitel 8

Amman Jönsson vara socialt sorterande ett dolt sätt. Där- - men för torde dessa två grupper vara jämförbara i vissa avseenden. De äldre som bara har folkskola och de endast har grundskola eller yngre som någon kortare gymnasieutbildning tillhör förmodligen ofta samma sociala skikt. Vilka av grundskolans elever kommer till folkhögskolan En del av dem valde att sluta efter grundskolan för att börja jobba direkt. Andra gick någon kortare praktisk linje gymnasiet och därefter ut i arbetslivet. Många har när de blivit arbetslösa eller riskerat att bli sökt sig - till folkhögskolan för att komplettera sin utbildning. I Amman Jönssons studie 1981 sker avhoppen från gymnasieskolan i samtliga socialgrupper. Det är dock vanligast bland eleverna i socialgrupp III och bland dem som är svåra att placera socialgruppsmässigt. Det är vanligare att flickor hoppar än att pojkar gör det. Det är också av mest kvinnor som går folkhögskola och av dem vi intervjuat har flertalet varit arbetare eller lägre tjänstemän innan de påbörjade studimånga hade blivit arbetslösa. Det verkar även de erna - som om manliga eleverna, framför allt allmänna linjer, tillhör samhällets lägre sociala skikt. Det är inte sällan elever i synnerhet allmän linje har haft arbeten som brukar betecknas okvalificerade.

Den sociala bakgrunden

Vi har inte systematiskt ställt frågor om föräldrarnas yrken. Många av de ungdomar intervjuat har emellertid berättat att de har arbetarbak-

92 Amman Jönsson, 1986 35. 93 Vi har inte funnit uppgifter om socialgruppstillhörighet eller yrkestillhörighet enligt SBI-kodning för folkhögskolans elever. enkätuppföljning I en som SCB gjorde 1987 var det ungefär 50 procent som hade arbetat, och 50

procent som gjort annat varav 9 procent var arbetslösa och knappt 28

procent studerade innan de 1982 började sina folkhögskolestudier. Ungefär 37 procent var ensamstående och bodde hos sina föräldrar, vilket förmodligen var ungdomar som får sin socialgruppstillhörighet sina föräldrar. Av genom samtliga nybörjare 1982 var det en tredjedel som arbetade både före studierna och vid uppföljningen 1987 majoriteten var arbetare och lägre tjänstemän. - Yrkestillhörigheten hade dock förändrats före studierna andelen - var facklärda arbetare högre men fem år efteråt hade andelama i mellan och högre tjänstemannayrken ökat. Uppgifter hämtade från: Statistiska centralbyrån SCB Nybörjare på långa kurser i folkhögskola hösten 1982. Enkätuppföljning våren 1987. Statistiska meddelanden. SCB, enheten för utbildnings- och kulturstatistik, 1988 13, 25, 27.

Kapitel 8 107

grund. En och kommer från andra Förhållanden och har talat om annan att de har föräldrar är akademiker. En del elever, framför allt på som speciallinjer där konkurrerar platser, har treårig teoretisk man om en

utbildning från gymnasieskolan bakom sig. Somliga utmärker sig

mycket målmedvetna när det gäller utbildningen vid genom att vara folkhögskolan, och vad ska hända efteråt. Ibland har de sökt och som kommit därför att de har stark förankring i rörelsen bakom en skolan. Deras habitus innefattar att de vet vad de vill och kan uttrycka det på ett självklart sätt, skvallrar att de tillhör socialt högre skikt. om Många uttryck åt valmöjligheter på ett annat sätt än flertalet ger egna på de allmänna linjerna. Detta gäller också de som är mer obeunga stämda och sökt till folkhögskolan valet kan exempelvis stå mellan -

att fortsätta med teater eller att studera vid tekniska högskolan.

Profilens betydelse

När det gäller profilens betydelse för val skola finns en viss tvek-

av samhet inför att söka sig till bestämd skola, om man inte delar dess en värderingar. Denna tveksamhet är större tydligare ideologi huvudstår för i fallet med religiösa skolor. Detsamma gäller en mannen som

politisk eller facklig profil. Några uttryck för att det

skola med en klar

skulle ha uppstått problem föranledda att skolan har en viss profil,

av har vi inte noterat. Kursinnehållet och arbetsformema uppfattas vanligtvis inte så färgade ett särskilt förhållningssätt, man befarat. av som Frivilligheten innebär dessutom att vissa aktiviteter kan väljas bort. Sådant från början känns främmande kan ibland rent av få ett som

positivt värde vare sig det gäller gruppsamlingar med sånger som

inte tidigare sjungit, eller att gå ut och demonstrera mot olika man samhällsbeslut.

Förväntningar och relationer

Förväntningarna att undervisningen ska bedrivas i en takt som man om

klarar har infriats för de flesta, de handikappade eleverna lyfter

av särskilt fram folkhögskolans flexibilitet härvidlag. De är mindre som

nöjda är de tycker sig klara och vill ha ett högre tempo i under-

som av visningen. Det kan ibland fallet i invandrargrupper om det är stora vara skillnader i svenskkunskaper. Överhuvud tycks det hos många elever

94 Jfr Bourdieus begrepp habitus" och kulturellt kapital".

108 Kapitel 8

finnas en bild att hunnit med viss mängd av om man en stoff, så har man också fått kunskaper, vilket är oproblematisk på vad en syn

kunskap är.

När det gäller de sociala relationerna beskriver eleverna dessa som annorlunda och för det mesta bättre än i andra skolformer. Kamratlig och förtroendefull, förståelse och respekt är används för termer som att beskriva vad det handlar Relationen lärare-elev torde dessutom om.

gynnas av att ramfaktorema är annorlunda på folkhögskolan; lärarna

slipper bland annat poäng- och betygsätta sina elever i någon större

utsträckning.

Skolans kulturutbud

Vissa skillnader tycks finnas mellan eleverna på olika kurser typer av intresset att delta i kulturella verkar ibland mindre på evenemang vara linjer, särskilt idrott, och kortare kurser med praktiskt innehåll ett mer än på de allmänna linjerna. Ett elever frågan varför de svar som ger inte deltagit är många gånger att de inte har tid, därför att de måste göra färdigt något praktiskt arbete. Intrycket är ofta att de är mycket ambitiösa och har mål att hinna med maximalt under den korta tid som som kursen pågår eller under den tid de har tillgång till särskild - en lokal. De väljer då bort sådant de inte har direkt for som nytta av

utbildningen. Elever på estetiska linjer har också i sin utbildning

många bildande inslag i sina ämnen vilket påverka detta. egna synes Samtidigt verkar det också det de håller på med är så tillsom om fredsställande i sig att de kanske inte upplever behov hämta av att andlig näring på annat håll just då. Vissa arrangemang på kvällstid verkar nästan förutsätta att eleven bor på skolan, och det blir således mest internateleverna deltar. som Speciellt de äldre eleverna med familj kan ha svårt att komma ifrån for att återigen bege sig till skolan kvällen. Detta gäller också del en yngre som pendlar, där en del har flera timmars restid varje dag. Andra väljer bort vissa aktiviteter eftersom de inte delar de värderingar som de bygger på, exempelvis när det gäller andakter och liknande. Det kan handla om någon inte är religiös, ändå har valt kristen som men en skola. De däremot delar dessa värderingar finner

som gemenskap och

mycket av det de söker i sådana vilket fallet för de arrangemang, är

95 Rubensson menar att ramfaktorema nästan helt bortsetts ifrån i den vuxenpedagogiska forskningslitteraturen. Rubensson, Kjell 1988.

Kapitel 8 109

sökt sig till bibellinje. En del kvällsarrangemang är inte heller

som en avsedda enbart för skolans elever utan även för folk som bor i närområdet skolan samlingspunkt, ibland kulturellt hjärta på - är en ett orten, försöker skapa kontakter med samhället utanför. som

Demokratin på skolan

Vad gäller demokratin på skolan eleverna en bild av att det på ger skolan ofta fungerar bra, när det gäller undervisningen och förhållandena människor emellan. Däremot det inte fungera lika bra, när anses

det gäller de övergripande studievillkoren. Det gäller då beslut som

fattas över huvudet på eleverna antingen skolledningen eller av - av politiker och andra beslutsfattare i samhället. Många gånger tycks det beslut kring ekonomiska frågor är kritisk punkt för om demosom en kratin till fullo upplevs fungera eller beslut innebär en för- - som

delning och status. Det gäller tillträde till högskolan,

av resurser studiestödsfrågor, matkostnader på skolan, bokinköp till biblioteket,

schemaläggning och kursinnehåll.

Utbildningens värde och framtiden

Elevernas på vad utbildningen kommer att tillföra dem beror på ur syn

vilket perspektiv de betraktar den. När den i relation till den egna

ses konstateras utbildningen har tillfört rad sociala kvalipersonen, att en

ñkationer. Ofta upplever man sig ha stärkt självförtroendet genom att

har fått känsla att duga och ha plats i man vågar man en av en gruppen,

säga upplever sig ta hänsyn till andra. Men detta uppfat-

mer, man mer inte ha så mycket med kunskaper att göra. Då handlar det i stället tas språk, IT, matematik etc. och där utbildningen komma till om anses korta, särskilt när den i ljuset vad väntar efter avslutad ses av som utbildning. I konkurrensen studieplatser och på arbetsmarknaden om uppfattas de sociala kvalifikationema väga lätt. Framtiden beskrivs ofta i dystra ordalag. Ökande våld, nedskämingi välfärden och arbetslöshet är vad framför sig. De flesta ar man ser elever klara uttryck för att de vill ha arbete och göra nytta i samhälger

let. Många de varit arbetslösa innan de påbörjade sina studier

av som uttrycker i protest att de har mycket att och del av de som ge - en äldre inte alltid är fyllda 40 år att de aldrig haft så mycket som ens att då de har erfarenhet både arbetslivet och livet i sig. ge som nu, av Flertalet de blivit ställda utanför arbetsmarknaden har känt av av som

110 Kapitel 8 sou 1996:75

hur mycket självuppfattningen och den identiteten

av egna som är knutet till arbetet och den statusförlust det innebär förlora jobbet. att Det är ett ytterst litet fåtal ungdomar under 30 år uttryck åt som ger en annan syn arbetets värde och säger att de helst inte tar ett arbete, eftersom de ändå inte kan få något de skulle trivas med. De i som ger detta avseende snarast uttryck för att de inte duger och inte efterfrågas. En del har hamnat i flera onda cirklar när de varit arbetslösa länge, levt

på socialbidrag och varit mycket socialt isolerade. De tycks inte ha haft

en chans att ta varken ekonomiskt eller socialt för sig själva och ansvar

sin situation. I skolsegregationsprojektet visades att de arbetslösa

ungdomarna vänjs vid låg levnadsstandard och allmosor från en föräldrar och samhälle. På så vis befordras uppkomsten underav en

dånig attityd och underkastelse.95 Arbetarklassungdomama

har en mer utsatt position än andra ungdomar, även när det gäller arbetslöshet. De är oftare utan arbete mellan olika åtgärder och när de söker ett nytt arbete. Arbetets betydelse för lyckad socialisation till samhället framen hålls ofta. Genom arbetet får förutom bekräftelse är man vem man

också struktur på tiden liksom känsla meningsfullhet.97 Många

en av

av folkhögskolans elever bekräftar att självkänslan snabbt förlorats,

genom att de hamnat utanför arbetsgemenskapen. Det har visats att

sannolikheten för en mer permanent lösning för ungdomar efter arbetslöshet, är att det finns någon slags utvecklingsplan bakom de insatser som görs, exempelvis när det gäller rekryteringsstöd och tillfälligt arbete. Studier visar även på ett sämre hälsobeteende hos ungdomar som är arbetslösa jämfört med dem arbetar eller studerar. Det som gäller framför allt ett visat samband mellan arbetslöshet och ett ökat alkohol- och narkotikabruk. Risken för ungdomar att bli rökare är också större under arbetslöshet. Av arbetslöshetens konsekvenser är psykisk ohälsa den mest påtagliga och den uppträder först. som

96 Amman Jönsson, 1986 och Fasth, Eva, 1985 62-63. 97 Se t.ex. Jahoda, Marie, 1982. 98 Schröder 1991. 99 Se t.ex. Hammarström, Anne, 1996, 257 ff. Även Hammarström, Anne, Ungdomsarbetslöshet försämrar hälsan och ökar missbruk. Läkartidningen l99l;88 39 : 3181-3187.

sou 1996:75 Kapitel 8 111

8.6 Folkhögskolan en demokratiskt

-

förändrande kraft

Folkbildningen har traditionellt ansetts bidra till en demokratisk grundsyn och utveckling, bland annat genom att ge stöd och stimulans till idébuma studier i folkrörelser och föreningar. Ett av folkbildningens syften är att stärka de resurser som ger människor möjlig-

heter att påverka sina livsvillkor och tillsammans med andra

egna arbeta för att förändra förhållanden enligt egna värderingar. Begreppet demokrati i betydelsen folkstyrelse bygger på grundtanken att alla ska ha lika stort inflytande över de gemensamma besluten,

och innebär att den yttersta makten tillhör alla medborgare i före-

ning.1°° Detta är också lagfäst i grundlagen, liksom att all offentlig

makt skall utövas med respekt för alla människors lika värde och den

enskildes frihet och värdighet.1°1 Demokratibegreppet används inte

enbart på ett konstitutionellt sätt utan också i vidare tolkningssammanhang, det skall inte utredas här. Vi utgår ifrån att demokratin som men form inte kan fungera det inte finns gynnsamma förutsättningar för om

den. Människor måste ha kunskaper om samhället och andra personliga

för att ha reella möjligheter att delta i den demokratiska resurser på jämlika villkor.1°2 processen

För folkhögskolans rektorer och lärare verkar det självskrivet att se

sin roll i utbildningen någon form demokratisk fostran. som att ge av Denna kommer till uttryck genom att eleverna får arbeta i kursråd/kommittéarbete, grupparbeten, träning i att prata inför grupp och att utgå ifrån deltagarens perspektiv. Elevernas eget ansvar genom poängteras i studiearbetet och arbetar för att eleverna ska våga man

prata och skriva framför allt de som tidigare tystnat. Eleverna

att aktiva i samhällsdebatten, ringa eller skriva till sina uppmanas vara politiker. Man visar på möjligheter och vägar att påverka och vill vara

föredömen för att det går. Samtidigt ges dock en tämligen pessimistisk

bild av en demokratins kris i samhället i stort, vilket också negativt påverkar skolans möjligheter att nå ut med denna fostran till eleverna. I allmän mening menar många elever att det vore bra att en mer delta i olika samhällsaktiviteter och föreningar, därför att de ser det som en del av demokratin i samhället, detta gäller inte minst invandra-

10° Bra Böckers Lexikon, del 1984. 101 Regeringsformen 1 kap 1-2§§. 102 Lindgren, Lena, 1995 s. 25 ft.

l 12 Kapitel 8

re. Trots detta är det förhållandevis få är annat än passiva medlemsom mar i facket eller i någon intresseförening. Genom medlemskapet får man en medlemstidning och information. Det är inte alltid säger man sig dela organisationens värderingar. Ganska många elever är med i någon idrottsförening och deltar mer eller mindre aktivt i verksamheten, antingen som utövare av någon idrott eller supporter. Vid som rörelseskoloma verkar det emellertid vara fler som är aktiva medlem-

mar i någon förening eller organiserad verksamhet del har också

- en varit anställda inom någon rörelsens organisationer. Det är vanligt av att eleverna på väckelserörelsens skolor är med i någon församling, även om de inte alltid tillhör samma kyrka som huvudmannen. Däremot är det inte lika många som har förtroendeuppdrag och på så sätt arbetar aktivt i församlingen. Att eleverna med Bourdieus begrepp bär med sig olika kulturella kapital när de kommer till folkhögskolan, visar sig mycket tydligt beroende på om de är föreningsaktiva eller På rörelseskoloma är det överlag fler av eleverna än på de övriga, som har med sig ett rörelseeller organisationskapital i bagaget. Detta går också i linje med hur rekryteringen går till, eftersom skolorna ofta specifikt vänder sig till rörelsens medlemmar, även om man också aktivt vänder sig utåt. Det är sällan något krav på att som elev måste tillhöra rörelsen. På man landstingsskoloma finns dock också elever som har vana från olika typer av samhällsarbete som politisk verksamhet och annat frivilligt engagemang. Den som själv har haft arbete inom rörelsen, varit engagerad i partipolitiskt arbete eller i andra intressegrupper eller har föräldrar och vänner som är politiskt aktiva, uttrycker ett stort självförtroende när det gäller möjligheter att påverka i samhället. De känner till arbetsformerna och vilka personer som man kan ta kontakt med. De idéer som skolan förmedlar är ofta på ett tydligt sätt sammankopplat till den

föreningsvana, och det rörelsekapital man har eller till det habitus

man tillägnat sig.

Det är ofta väldigt politiska budskap, solidaritet, kamp nåt vis, allas kamp att inte bara sätta sig ner och tystna. Världen går att förändra, det är nog en röd tråd som går igenom väldigt mycket beroende hur man väljer att lyssna givetvis men jag är skolad -jag är gammal SSU:are. Jag är van att höra sånt där kan tolka vad som helst till klasskamp och arbetarrörelse.

En åsikt som ibland framkommer är att möjligheten att påverka är alltför stor på skolan att det inte finns anledning att alla ska säga sitt i -

Kapitel 8 l 13

alla små frågor.

Demokrati in absurdum brukar inte speciellt bra liksom det blir allvara tid märkligt när alla ska tycka om allting. Det blir och det är det som är risken på sån här skola där pratar väldigt mycket om demokrati en man det blir väldigt fånigt att alla ska med och tycka till om färgen på omvara slagssidan.

Andra på skola kan kritiska till hur demokratin på skolan samma vara fungerar och inte särskilt stora möjligheter att påverka, men det ser beror kanske på mig att jag inte säger nåt i stor inte säger vad - grupp jag tycker, samtidigt inte riktigt verkar ha accepterat de som man arbetsformer används: Vi har for mycket grupparbeten. Jag har som

alltid tyckt att det varit pest att redovisa och prata inför många. Elevers olika habitus illustrerar att de är disponerade för demo-

kratin på skolan på olika sätt.

Det är så djupt rotat i mig det här med att man kan påverka genom foreningsaktiviteter. Det är många däremot som aldrig har varit aktiva som nu har börjat sig lite, det gör varken till eller ifrån om jag engagerar engagera mig i till förening medans dom här aldrig har varit aktiva det är en som - det som är viktigt.

Elevernas utsagor demokratin kan sättas i relation till hur det ser ut om i samhället i övrigt när det gäller deltar, och hur man deltar i vem som den demokratiska föreningsarbete. Folkhögskolans processen genom elever torde tidigare sagts ofta tillhöra det kan kallas samhälsom som lets lägre sociala skikt. Särskilt på allmänna kurser är det många som

tillhör arbetarklassen, medan vårt intryck är att fler särskilda kurser

tillhör medelklassen.°3 Invandrare aldrig arbetat i Sverige har som

aldrig fått någon sådan positionsbestämning, kan väl ändå med få

men undantag höra till de lägre skikten sitt utanförskap. anses genom En del studier folkrörelsema och deras betydelse i samhället och om for demokratin har gjorts under år. Blomdahl att mycket senare menar talar för att det aldrig varit så många medlemmar i föreningslivet som idag, ungefär två tredjedelar är passiva medlemmar. Det är inte men att idérörelsema drar till sig intresset, utan istället idrottsrörelsen, som

103 I kortkursverksamheten, vi inte studerat, kan man förmoda finns större som spridning, och kanske fler från högre samhällsskikt. Kurser ges för olika intressegrupper i högre utsträckning kan tänkas gå på tvärs genom som samhället- fackliga kurser och andra arbetsrelaterade fortbildningskurser, organisations- och rörelserelaterade kurser, kurser for handikappade och

pensionärer m.m.

1 14 Kapitel 8 SOU 1996:75

fackföreningsrörelsen och olika specialföreningar.l°4 Det överens-

stämmer med vår bild folkhögskolan. Han konstaterar att föreav ningslivet inte har en jämn social rekrytering det ibland brukar som påstås och hänvisar till studier som visar att det är större andel i - en högre socio-ekonomiska är aktiva i föreningslivet än i de grupper som lägre, vilket gäller både barn och Detta är heller inte någon vuxna. ny

företeelse utan känt sedan länge.l°5

Man kan med stöd av ovanstående anta att flertalet folkhögskoleelever, med undantag av rörelsemänniskorna, inte kommer från förhål-

landen där det är vanligt att man är aktiv i föreningsarbete. De har

alltså inte heller tidigare socialiserats till att delta på denna arena. Blomdahl visar också att föreningsaktivitet bland ungdomar inte självklart medför sig i freds-, miljöatt man engagerar eller andra samhällsfrågor. Det är bara de är med i politiska ungdomsförbund är som som mer intresserade av sådana frågor än andra. De flesta är med i idrottsrörelser och andra specialföreningar. Eftersom det är få barn och ungdomar som anser sig regelbundet varit med att besluta i sin om förening så ställer han sig också frågande till föreningslivet skolar om till demokrati. De flesta tränas till att bli bra i sin idrottsgren eller sysselsätts i någon fritidsaktivitet och få har styrelse- och kommittéuppdrag och är med och bestämmer.l°6 För föreningsaktivitet vuxnas eller snarare bristande aktivitet- är mönstret detsamma. Folkhögsko- leeleverna torde i det sammanhanget inte utgöra något undantag. De viktiga frågorna för idérörelsema för hundra år sedan; fattigdo-

men, de dåliga bostäderna, den öppna exploateringen arbetskraften

av och det omfattande alkoholmissbruket frågor uppenbara var som var för var och och kunde därför samla människor till gemensamt arbete en i olika folkrörelser. Förändringskraften stark de livsvillkor var - som delades många underlättade att gå och kämpa för någonting av samman bättre. Idag känns sådant främmande för många också på folkhögskolan. Detta kommer till uttryck både vid valet skola då det finns av större motstånd mot att söka sig till skolor med de tydligaste idéprofi-

104Definition idérörelser: Politiska föreningar, frikyrkan, nykterhetsrörelsen och miljörörelsen. Blomdahl, Ulf, 1990 29, 141. 105Blomdahl, 1990. 166 och SOU 1944:31 29. Stöd åt ungdomens föreningsliv. Redan 1939 års ungdomsutredning konstaterade att välartade" barn var överrepresenterade i föreningslivet, och menade att de ungdomar som framför andra skulle vara i behov foreningslivets stöd i så hög grad av synes stå utanför 106Blomdahl, 1990 142.

Kapitel 8 1 15

lema och väl går där ett visst motstånd mot att delta i vissa - om man aktiviteter, exempelvis demonstrationer, politiska sångstunder och som andakter. Ibland verkar främlingskapet kanske snarare gälla retorik, former och metoder än budskapets innehåll. Någon rektor framhåller att det är hoppingivande att lektioner än tidigare går till att mer nu försöka fånga det sker framför våra ögon i samhället idag. Den som höga arbetslösheten, den minskade solidariteten kanske kommer det att leda till att människor blir mer benägna att engagera sig

I den aktuella intervjuundersökningen folkbildningen utförd av

om statistiska centralbyrån, ansåg majoritet att vuxenutbildning skulle en till för dem i arbetslivet och att arbetet också skulle kunna vara nytta bli intressantare. Majoriteten ansåg att vuxenutbildning skulle ge bättre kunskaper samhälls- och miljöfrågor. Endast minoritet trodde att om en det skulle leda till ökat politiskt eller rikare fritid.l°7 engagemang en Blomdahl nämner anledning till att människor i samhället inte att en på arbeta i föreningslivet, kan att människor inte upplesatsar att vara de kan påverka sin förening eller driva de frågor som de själva ver att är mest intresserade Man tycker att det inte tjänar något till därför av. det viktigaste, ändå bestäms antingen av några få eller av högre att instanser i det komplexa samhälletJog Vi kan somligt av det som se sker på folkhögskolan direkta paralleller till detta. Det gäller bland som den kluvna inställning många elever verkar ha till att delta i olika annat arbetsgrupper och kommittéer. Även rektorer och lärare ger i stor utsträckning uttryck för samhällets demokratikris, även om de själva en fortsätter att arbeta i enlighet med sina demokratiska ideal. del den positiva påverkan eleverna tillskriver utbild- En stor av

ningen, kan sägas ha med personlig utveckling att göra. Många förmed-

lar att de under tiden på skolan fått bland annat ökad tolerans och förståelse för andra samt också sådant kan beskrivas som ökad som flexibilitet, ökad ansvarskänsla samt i vissa avseenden ökat engage-

i olika samhällsfrågor. Kanske är det så att folkhögskolan bidrar

mang till forma med Goulds begrepp demokratisk personligatt en mer het1°9 Trots detta är det mycket få de inte redan är rörelseav som människor säger sig ha blivit intresserade sådant än de som mer av tidigare var. I har Frankenberg försökt utveckla Goulds modell och en uppsats drar slutsatsen att det är först när människor har förtroende för det

107 Charpentier, Fritidsstudier och folkbildning. I Dialog, nr 2/95 28. 108 Blomdahl, 1990 154. 109 Lindgren, Lena 1995 28 och Gould, Carol, 1988 s. 289-298.

l l 6 Kapitel 8

politiska systemets legitimitet, och när de känner att systemet kan hjälpa dem att forma och förbättra de livsvillkoren, de egna som

engagerar sig."° De studerande som det här är frågan känner sig

om måhända inte respekterade i sådana sammanhang. Genom sina tidigare sociala erfarenheter har de ett "habitus, gör att de inte är disponesom rade för att delta i beslutande församlingar.

O Lindgren, 1995 s. 29 och Frankenberg Nina, 1994.

Kapitel 9 117

säcken

9 Att knyta ihop

Folkhögskolan har staten tilldelats vissa uppgifter som den kan av fullgöra bättre eller sämre, beroende hur förutsättningarna för

verksamheten Det är tämligen självklart att dålig ekonomi, ser ut. bristande kompetens hos personalen, icke ändamålsenliga lokaler etc.,

det eller mindre omöjligt för folkhögskolan att genomföra sitt

gör mer samhällsuppdrag. Mindre självklart är däremot att det även finns dolda

förutsättningar, i form människors olika mentala kartor eller av föreställningar, också väsentligt bidrar till verksamhetens utformsom ning och vad blir resultatet densamma. Det är om detta vår som av studie i hög grad har handlat och det är dags att sammanfatta och nu reflektera innebörderna i de samtal vi har fört med elever, lärare över och rektorer. Rektorers och lärares bilder vilka förutsättningar är styrande av som för folkhögskolans verksamhet idag, visar att arbetslösheten, samhällets krav på viss typ utbildning, IT-samhället och ifrågaatt ge av sättandet skolformen sådan, är betydelsefulla faktorer i det av som

sammanhanget. Arbetslösheten har medfört att verksamheten expande-

rejält, vilket fått till följd att ekonomin, frånsett något undantag, rat inte något större problem. Expansionen i sig ses däremot inte ses som med enbart positiva ögon. Med arbetslösheten följer ett ökat tryck på

verksamheten, framför allt elever, som inte är disponerade för

men

folkhögskolestudier. Oavsett det gäller storstads- eller en glesbygdsfolkhögskola

om en uppstår problem i undervisningen när elever är där, inte för att de i

första hand vill bedriva studier just folkhögskola, utan för att de

en måste ha något göra. Många dessa elever skulle hellre ha arbetat att av möjligheter hade funnits. Dessa elever, som ofta är yngre, utmanar om kollegiet för de uppfattas alltför skolsocialiserade, de tar inte att vara tillräckligt för sina studier och de ifrågasätter inte sällan folkansvar högskolans arbetsformer. De varit särskilt drabbade arbetslössom av het, sig de är äldre eller för också med sig erfarenheter som vare yngre, kan deprimerande och besvärliga att hantera i undervisningen. vara

Det beskrivna problemet är för övrigt inget är specifikt för

som folkhögskolan. Förflyttar cirka tio år tillbaka i tiden var det oss

gymnasieskolans lärare som klagade på att de fick ta emot högstadie-

elever inte tillräckligt studiemotiverade. Med en gymnasom var

118 Kapitel 9

sieskola som har blivit i det närmaste obligatorisk, är det högskolans

lärare som är missnöjda över att de får elever är dåligt förberedda som

för högskolestudier. Med det följer för gymnasiflering och

oro

kvalitetssänkning. Något liknande tycks också inträffa, när folkhögsko-

lans lärare möter elever är dåligt förberedda för folkhögskolestusom dier. Ett annat sätt att uttrycka saken är att säga att folkhögskolans förvarande funktion har stärkts, vilket brukar ske i tider hög arbetslöshet. av Det är för övrigt en funktion kan antas gälla för hela skolsystemet som idag.

Samhällets efterfrågan på utvidgad uppdragsutbildning, liksom önskemålen från elever att erhålla särskild behörighetsutbildning, är

om krav som både rektorer och lärare är kluvna inför. De försöker leva i

enlighet med sin ideologi, säger att dessa typer utbildning inte

som av är riktigt rumsrena och därför inte får ta över folkhögskolan.

Samtidigt kan de inte bortse från elevernas krav deltagarperspekti-

om vet ska tas på allvar. Lösningen är att försöka balansera de olika kraven mot varandra i syfte att hålla någon slags jämvikt. Alla lärare är dock inte lika kluvna. De inte är det har måhända som

anpassat sin ideologi efter förutsättningarna, då

men ses av mer

rättrogna lärare som avvikare, vilka har börjat hylla andra och

ibland mer akademiska värden. Komvux, något sätt tycks stå som

som sinnebild för en mer eller mindre förhatlig "utbildningsfabrik, är

ofta det kriterium särarten prövas mot. Så länge avståndet kan som hållas till Komvux, går särartstanken att upprätthålla.

Frågor om demokratin

Ett problem som såväl rektorer lärare har behandlat, är svårigheten som

att arbeta med demokratifrågoma skolorna, framför allt få dem

att

att ta sig utanför klassrummetl Detta antas hänga med

samman en hela samhällets demokratikris, även folkrörelserna omfattas som av.

l I Veckans Affärer, nr 1996 redovisas resultat från intervjuer som genomförts inom ramen för Ungdomsbarometem/Universum. Det hävdas att gymnasieelevema visar oroväckande uppgivenhet och brist på politiskt en engagemang. En ordinär gymnasist fäster liten vikt vid att påverka samhället, det hamnar näst sist på listan. Kompisar och skolarbete däretoppar mot. Gymnasieeleverna bedömer sin möjlighet att påverka mycket egen som liten.

Kapitel 9 1 19

Mot den bakgrunden är det svårt att få eleverna intresserade. Det är en dyster bild rektorer och lärare tecknar av folkrörelsema. De som arbetar under förstelnade former, tänker bara på ekonomi och har blivit för byråkratiska, de har inga visioner och är knappast några språkrör för vanliga människor. Några fömyelsepotentialer tillskrivs de inte heller. Men vad kan då folkhögskolan göra Kan inte den kritik som riktas mot folkrörelserna också ställas frågor till folkhögskolans företräsom dare Finns här ingen förstelning Kan folkhögskolans demokratiska arbetsformer behöva någon förnyelse för att väcka elevernas intresse

9.2 Effekter av utbildning

När eleverna värderar utbildningen är de i allmänhet mycket positiva, de relaterar betydelsen den till den Ökad självnär av egna personen. känsla och höjt självförtroende, känsla av att man utvecklats som en är vad de flesta vittnar om. Vad som bidragit till detta är person, framför allt de förtroendefulla relationerna mellan lärare och elev och i förekommande fall intematboendet, som fostrat till ökat hänsyns- och ansvarstagande. På frågan vad eleverna lärt sig tveksamma och om är svaren mer utsagor utbildningens tillkortakommanden fler. Att reflektera över om vad har lärt sig tycks ovant, och osäkerheten späds på när man man tycker sig sakna tydliga kriterier framgång och misslyckanden. Inte sällan önskar sig då att det skulle finnas traditionella framman mer av gångsmått på folkhögskolan. När eleverna betraktar utbildningen i den närmaste framtidens ljus, tvivlar de starkt på utbildningens värde och status. Livet utanför skolan kräver meriter och därmed andra kunskaper, tycks de mena. I den mån de tillägnat sig en social kompetens under folkhögskoletiden, antas denna ändå väga lätt i konkurrensen tillträde till högre utbildning om och arbete, där kraven på mer av hårdvaluta uppfattas vara större. I statushänseende märks en skillnad mellan den allmänna linjens och speciallinjens elever. På speciallinjema finns eleverna med ett större kulturellt kapital. De uppfattas av andra vara kreativa och färgstarka, de och hörs ute på skoloma.2 Speciallinjens elever har syns oftast högre ambitioner, är mer färdighetsinriktade och vill inte alls se folkhögskolan som en skola för missgynnade grupper. Sådant uppfattas

Z Larsson, Katarzyna, 1994.

120 Kapitel 9

enbart sänka statusen och de är måna att utbildningen har så hög om status som möjligt. De prioriterar också gärna bort gemensamma aktiviteter, som inte har med deras specialintresse att göra. En annan skillnad mellan eleverna är att de hade någon form som av rörelse- eller organisationskapital när de kom till folkhögskolan bryr sig mindre om meritvärdet utbildningen. De har knäckt koden och av säger sig veta hur man använder sina kontakter för att ordna det för sig. De är med andra ord tämligen säkra på att de kommer att ordna sig på ett eller annat sätt för dem efter avslutad utbildning. Folkhögskolor är olika i många avseenden, trots det ger skolornas olikheter i de undersökta avseendena inte så stora utslag i intervjuutsagoma. Det kan bero frågornas övergripande karaktär, också men att likheter i elevernas sociala villkor och erfarenheter likartad syn ger på utbildningen och dess betydelse.

9.3 och målen

Folkhögskolan de statliga

Målet som handlar om folkbildningens bidrag till demokratisk en grundsyn och utveckling behandlades särskilt i föregående avsnitt under rubriken Folkhögskolan en demokratiskt förändrande kraft. - Där fördes ett resonemang om hur folkhögskolan försöker bidra till att utveckla en demokratisk personlighet, men att detta inte verkar leda till något i förenings- eller politiskt arbete. större engagemang

I målskrivningarna sägs att personer är utbildningsmässigt,

som socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas. Handikappade utgör en annan viktig målgrupp. Hur ser det då ut de folkhögskolor vi som har besökt Dessa finns vid våra folkhögskolor, än i lite grupper om olika omfattning på olika skolor, bland annat beroende på att inriktning och förkunskapskrav blir bestämmande för vilka kan söka. Vi kan som konstatera att invandrarna tenderar att dominera över svenskarna på vår

storstadsfolkhögskola, medan det arbetarrörelsens folkhögskola och

idrottsrörelsens folkhögskola knappast finns några invandrare och endast enstaka handikappade. Vår invandrartäta skola är skola uppmärksammats i media en som som ett positivt exempel på en mångkulturell folkhögskola. Våra elever är dock inte lika positiva och avfärdar allt tal mångkulturaliom tet, som anses vara något utav det svåraste som finns att uppnå. Detta har dock inte i första hand med skolan och dess lärare att göra. De beskriver i stället sina känslor utanförskap inför ett hårdnande av

Kapitel 9 121

samhällsklimat med ökad främlingsfientlighet som följd. Ett tecken på detta är också att svenskarna söker sig bort från de invandrartäta områdena. Det är för övrigt en tendens som kunde iakttas i den rapport som Skolverket presenterade för några år sedan, beträffande föräldrars rätt att välja skola för sina barn.l 3 I målen talas också om att studier inom kulturområdet är för många viktiga som grund för att utveckla självkänsla, identitet och kreativitet och att det är viktigt att bredda kulturintresset i samhället och vidga deltagandet i kulturlivet. Om fråntar de särskilda utbildningar som är inriktade mot kulturområdet, kan inte se annat än att våra folkhögskolor verkar för detta mål i mindre eller högre grad. I utbudet av olika kulturaktiviteter på skolorna kommer också huvudmannens budskap och ideologi till uttryck. Intresset för att delta i skolans utbud av kulturaktiviteter är dock inte alltid så stort. Ibland har det med praktiska svårigheter att göra. Ibland med budskapet. Elever söker sig, som tidigare nämnts, till skolor även om de inte delar huvudmannens budskap och ideologi. När det ideologiska budskapet i vissa aktiviteter blir för tydligt, avstår man från att delta. I så motto sker ingen breddning av kulturintresset.

9.4 Förmedlade värden

Att studera vid folkhögskola innebär, som inledningsvis nämndes, att också bli föremål för påverkan av olika värden, som skolan och dess personal förmedlar, antingen det sker explicit i undervisning och andra aktiviteter eller mera dolt och underförstått. Detta behöver dock inte alltid vara något som man som är elev är medveten än mindre hur om, eller i vilka avseenden man har påverkats. Rektorer och lärare har berättat om de tankar, idéer och förhållningssätt som de försöker förmedla till eleverna och de hoppas att som eleverna skall ta till sig. Det handlar då om ett demokratiskt tänkande som inbegriper att man vågar tänka och tycka, att man är öppen och visar respekt för andra, att man är ärlig mot sig själv och samhället, att man tar sitt ansvar och gör så gott man kan, att man visar respekt för kunskap, att man tar socialt ansvar genom att arbeta mot alkohol och narkotika, att man skapar livskvalitet genom ett sunt leverne, att man vet om sina rättigheter och skyldigheter, att är engagerad i samhälman

3 Skolverket, 1993. Val skola. Rapport valfrihet inom skolpliktens av om ram läsåret 1992/93. Nr 40.

122 Kapitel

let, att man är nyttig för kollektivet, att utmärks prestigelöshet man av och har kompromissvilja. Det folkliga kapitalet ovan uttrycker allmänna humanistiska värden och tankar samarbete och samförstånd, även orden i sig om om inte säger så mycket förrän de sätts in i ett sammanhang. I en mer allmän mening kan det sammanhanget utgöras att sociala frågor av med tankar om det sunda levernets betydelse är vanliga på landstingsskolor och nykterhetsrörelsens skolor; samhällsfrågor med politisk mer inriktning och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter vid arbetarrörelsens; humanitär verksamhet och internationell solidaritet vid Väckelserörelsens skolor eller vid skolor som drivs stiftelser och särskilda av organisationer som exempelvis idrottsrörelsen. Den folkliga idrotten står för övrigt i motsats till huvudorganisationens elitinriktning. I en avhandling om hur innehållet i gymnasieskolan bidrar till att socialisera eleverna inför arbetslivet visas hur undervisningen, trots målskrivningamas uttalanden motsatsen, skilde sig åt4" På de om

längre teoretiska utbildningarna förmedlades kunskaper och teorier

om hur samhället fungerar medan det på de kortare yrkesinriktade linjerna handlade om arbetslivsorientering och vilka rättigheter och skyldigheter man har som arbetstagare. Till elever på de teoretiska linjerna förmedlades en individuell och egoistisk på arbete och syn arbetets värde, som har stöd i en meritokratisk ideologi. Till eleverna på de yrkesinriktade linjerna förmedlades istället en mer idealistisk

föreställning med en central tanke om samförstånd och att ett gott

samarbete gynnar alla. Idealistiska föreställningar och tankar om samförstånd och samarbete karakteriserar också hela folkhögskolan. Vid arbetarrörelsens skola betonas t.ex. den praktiska vardagssolidariteten människor emellan. Det framhålls att det givetvis står dig själv fritt att välja du kommer till lektionerna eller så länge det om bara drabbar dig själv den uteblir från grupparbeten - men som anses förstöra också för de övriga i Här är tider och raster viktiga gruppen. att hålla. Skoldagama är relativt långa med många bundna lektioner. Här tycks man mena att viss disciplin och träning i att följa regler är viktigt. Jämfört med villkoren för den arbetslöse, disciplinen ger en tydlig struktur för dagen. Måhända förmedlar skolan i någon mening värderingar som liknar arbetslivets och kanske bidrar denna fostran till att eleven lär sig arbetslivets krav. Även vid de övriga huvudmännens skolor betonas också i en mer allmän mening betydelse gruppens och vikten av att inte svika gruppen.

4 Frykholm Nitzler, 1989 326.

Kapitel 9 123

Våra intryck innehållet i samhällskunskap på folkhögskolans av allmänna linje är att den ofta är av liknande karaktär, som den som formedlades på de yrkesinriktade linjerna i gymnasiet. Vid folkhögskolan handlar det nutidsorientering och om sådant som förutsätts vara om särskilt viktigt att kunna i det dagliga livet som samhällsmedborgare. Innehållet färgas också huvudmannens intresseområden arbetsliav vet, sociala problem i samhället och drogproblem, andra länder och kulturer. Det verkar innehållet ofta utgår från elevernas nära som om liv och verklighet, med utblickar i världen. Det är vanligt att man diskuterar det händer i samhället utifrån hur det beskrivs i masssom media. Däremot förefaller det inte lika vanligt att gå bakom rubrikerna och kritiskt undersöka till exempel vilka olika ideologier som ligger bakom olika utsagor arbetslöshetsproblematiken eller nedskärom ningarna i samhället. Huvudmannens budskap och ideologi kan också komma till uttryck de olika kulturaktivitetema, så vis att arbetarrörelsens skola genom väljer att låta arbetarförfattare och trubadurer ge sin röst de förtryckta och sjunga solidaritet mellan olika grupper av människor. På om EFS-skolan får kristna budskap och livsfrågor ventileras av musikaliska ungdomar eller i form av en teaterforeställning. Det som är gemensamt är att innehållet ofta har humanistisk prägel oavsett vem som en är huvudman för skolan. Om vi återvänder till Pierre Bourdieus tankar att kunskaper och om föreställningar om samhället ingår i det kulturella kapitalet och att

innehavare av olika kulturella kapital hamnar i olika positioner i

samhället vad förmedlar då folkhögskolan Amman Jönsson när det gäller gymnasieskolans undervisning i arbetsmenar livsorientering och samhällskunskap att den bidrar till dispositioner hos eleverna i de skilda linjegruppema att inta positioner som antingen manuella yrkesarbetare eller för arbeten intellektuell art.5 av mer Frykholm Nitzlers slutsatser angående gymnasieskolans undervisning är att den dessutom hade en tydlig koppling till de olika sektorer gymnasieskolan idealt förbereder för 15 som När det gäller de allmänna linjerna på folkhögskolan verkar samhällskunskapsämnet snarast kunna bidra till disposition för den en allmänna medborgarrollen och det nära livet, som inte har någon direkt koppling till arbetslivet. Ett undantag är kanske arbetarrörelsens skolor som i likhet med de yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan har ett

5 Amman Jönsson, 1986 49. Se även Broady, Donald, 1983 s. 30. 116 Frykholm Nitzler, 1989 327.

124 Kapitel 9

intresse av arbetslivsorientering och de olika rättigheter och skyldig- heter som ankommer på de olika parterna fastän det här blir med tonvikt mot rörelsen. På de olika skolornas allmänna linjer torde alltså undervisningsinnehållet och de olika huvudmännens intresseområden också bidra till reproduktion ideologier disponerar för olika sätt av som att handla i skilda situationer. Yrkesutbildningama och andra särskilda kurser vid de olika folkhögskolorna förefaller disponera sina elever för relativt handfast arbete med människor på lägre eller mellannivå inom de organisati- - typer av oner som de förbereder för inom fritidssektom, inom idrottsrörelsen, inom media och kommunikationsområdet, inom handikapprörelsen, inom arbetarrörelsen osv. Mycket av sådan verksamhet bedrivs i offentlig regi eller till största delen med stöd offentliga bidrag till av olika organisationer. De estetiska linjerna verkar därutöver disponera eleverna för sättet att vara och handla inom ett särskilt kulturområde, exempelvis teaterlivet eller musiklivets olika Det konstnärliga arbetets karaktär genrer. och de hårda villkoren inom kultursektom göder måhända ett förhållningssätt som bygger på tankar om idealitet, utvaldhet och särskilda gåvor Inom folkhögskolans estetiska linjer blir antagen efter man mer eller mindre hårda uttagningsprov, vilket ibland ger dessa elever en positiv särställning skolan. Man är någon till skillnad från sina mindre begåvade kamrater på den allmänna linjen. Hur den ideologi som olika vägar förmedlas till eleverna mottas är svårt att uttala sig säkert Mer djupgående effekter utbildning om. av kan vara långsiktiga och svåra att fånga i anslutning till eller strax före utbildningens slut. Våra elever anser sig mycket sällan ha märkt av några särskilda budskap i utbildningen, är relaterade till skolans som profil. Det som i hög grad har nått fram är budskapet alla männiom skors lika värde, ibland med tillägget att alla får komma till tals och säga sitt, samtidigt det är viktigt att visa solidaritet och att alla som hjälps åt. Vissa säger sig också omfatta detta budskap, särskilt de som enligt målskrivningama tillhör de missgynnade dvs. handigrupperna, kappade och invandrare. Även den studerande inte är medveten det, kan utbildningen om om fostra och påverka i riktning är i enlighet med folkhögskolans en som mål. Den som har gått nykterhetsrörelsens skola behöver inte nödvändigtvis bli nykterist han eller hon har kanske istället fått ökad förstå- else för människor hamnat snett i samhället eller ett ökat intresse som för sociala frågor. Man har kanske inte blivit religiös på den kristna skolan, men mer ödmjuk och fått förståelse för sina medmänen annan

Kapitel 9 125

niskor. På arbetarrörelsens skola kanske man inte har ändrat uppfattning om fackets roll och betydelse. Men man kanske har lärt sig vikten att hålla sig till vissa spelregler. På landstingets skola har av kanske lärt sig att leva lite sundare, både i relation till miljön man och sig själv man har skaffat sig andra vänner och intressen som förväntas högre livskvalitet. På idrottsfolkhögskolan avtar kanske ge intresset för individuella idrottsprestationer till förmån för lagsport och kamratanda. Folkhögskolans bidrag till den kulturella och sociala reproduktionen, kanske kan sammanfattas som ett försök att upprätthålla tanken det goda folkhemmet i mer allmän mening. Men denna om en föreställning verkar lärarnas än elevernas. Den verklighet mer vara eleverna beskriver utanför skolan är ett hårt samhälle med Ökat som våld, arbetslöshet och oro för fortsatta nedskärningar i välfärdssystemet. I den verkligheten konkurrerar folkhögskolans ideal med andra ideologier företräds andra grupper och ett massmediadån, som av som också pockar på elevernas uppmärksamhet. Ideologi eller ej, men när marknaden och informationsteknologin europeiseringen och internationaliseringen med krav höjda utbildningsnivåer och kompetensutveckling är vad som dominerar samhällsdebatten och politiken idag, är det förståeligt om de som hotar att marginaliseras, tar till sig budskapet om vikten av utbildning och dess kvalificerande roll. Utbildning är naturligtvis ingen garanti för att erhålla arbete, men öppnar fler möjligheter. För en utomstående betraktare är det svårt att förstå varför folkhögskolan känner sig kluven inför uppgiften att rusta dem vill komma vidare i utbildsom ningssystemet. Är inte det kompensatorisk uppgift så god en som någon för folkhögskolan

Referenslista 127

Referenser

Alvesson, Mats, Sköldberg, Kaj 1994. Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Arbetsmiljöfonden 1988. På väg mot lärande organisation. en Stockholm: Arbetsmiljöfonden. Amman, Göran Jönsson, Ingrid 1983. Segregation och svensk skola. En studie utbildning, klass och boende. Lund: Arkiv Förav lag. Amman, Göran Jönsson, Ingrid 1986. Olika för olika. Lund: Arkiv Förlag. Arvidson Lars, Frihet till vad En belysning av folkhögskolans förutsättningar och utveckling.. I Arvidson Lars m.fl. 1988. Folkhög-

skolans pedagogiska miljö några teoretiska aspekter på formella

-

och informella bildningsprocesser. Rapport. Linköpings Universi-

tet: Institutionenen för pedagogik och psykologi. Vuxenpedagogiska forskningsgruppen. Arvidson Lars, Höghielm Robert, Rubensson Kjell Svanberg-Hård

Helene 1988. F olkhögskolans pedagogiska miljö några teoretis-

-

ka aspekter på formella och informella bildningsprocesser. Rap-

port. Linköpings universitet: Institutionenen för pedagogik och

psykologi. Vuxenpedagogiska forskningsgruppen. Behörighet för högskolestudier från och med höstterminen 1997.

-

Broschyr från Svenska högskoleförbundet 1995. Uppsala: Sveriges

Lantbruksuniversitet. Bisseret, Noêlle, Sambandet mellan social bakgrund och avbrutna studier. I Berner, B. Callewaert, Silberbrandt, H. 1977. Utbildning och arbetsdelning. Stockholm: Wahlström Widstrand. Blomdahl, Ulf 1990. Folkrörelserna och folket. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Bra Böckers Lexikon, del 5 1984. Broady, Donald 1983. Dispositioner och positioner. Ett ledmotiv i Pierre Bourdieus sociologi. Stockholm: Institutionen for pedago-

gik. Lärarhögskolan i Stockholm.

Broady, Donald red. 1985. Kultur och utbildning. Stockholm: UHÄ. 1985:4. Broady, Donald 1990. Sociologi och epistemologi: Om Pierre

Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, korr

uppl. Stockholm: HLS förlag.

5 16-0745

128 Referenslista

Broady, Donald Palme, Mikael 1986. Kultursociologiska texter. Stockholm: Salamander. Charpentier, Agneta 1995. Fritidsstudier och folkbildning. Dialog,

i nordisk folkbildning och vuxenundervisning 2, 28. Tidskrift

som utges av Styrningsgruppen för nordisk folkeoplysningsog

voksenundervisningsarbejde FOFU och Nordens folkliga akademi

NFA. Demokratirådet: Demokratin i kris", Dagens Nyheter, november 1995. Demokratirådet: Svenskarna ett intolerant folk", Dagens Nyheter, november 1995. Dir 1994:12. Statlig utvärdering folkbildningen. Kommittédirektiv av Utbildningsdepartementet.

DsU 1975:17. "Folkhögskoleutredningen. Folkhögskoleelever 1973.

Ekstedt Eskil 1988. Humankapital i brytningstid Kunskapsuppbygg-

nad och förnyelse for företag. Stockholm: Allmänna Förlaget.

Fasth, Eva 1985. Ingenting har hänt. En studie ungdomsarbetslosav heten i 1980-talets Sverige. Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet.

Folkbildningsrådet FBR, 1993. Sammanfattning Folkbildningen.

av

Folkbildningsrådets fördjupade anslagsframställning för budgetpe-

rioden 1994/95, 1995/96 och 1996/97. Stockholm: Skrift från Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet FBR, 1994. Verksamheten 1993/94. Stockholm: Skrift från Folkbildningsrådet.

Folkbildningsrådet FBR: Anslagsframställning for budgetperioden

1/7 1995 31/12 1996. Stencil. - Folkbildningsrådet FBR: Adressregister 1995. Folkhögskolor, rektorer och styrelseordföranden. Stencil. Folkhögskolornas informationstjänst FIN, FOLKHÖGSKOLOR 1994/95. Kurskatalog.

Folkbildningsrådet FBR: Folkbildningsnytt Information från Folk-

bildningsrådet nr 6/1995.

Foucault, Michel 1974, 1993. Övervakning och strajf Lund: Student-

litteratur.

Franke-Wikberg, Sigbrit 1984. Spridda reflexioner utvärdering á

om la teoriinriktad ansats. Umeå universitet: Pedagogiska institutionen. Franke-Wikberg, Sigbrit 1992. Utvärderingens mångfald några -

ledtrådar for vilsna utbildare. UHÄ/FOU 1992:4.

Referenslista 129

Franke-Wikberg, Sigbrit Lundgren, Ulf P. 1980. Att värdera utbildning. Del Stockholm: Wahlström Widstrand.

Frankenberg, Nina, 1994. Where to Look for Democratization

Uppsats, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Frykholm, Clas-Uno Nitzler, Ragnhild 1989. Blå dunster korn av

-

sanning: En studie gymnasieskolans undervisning arbetsli-

av om

vet. Umeå universitet: Pedagogiska institutionen.

Förordningen 1991:977 om statsbidrag till folkbildningen. Gould, Carol C. 1988. Rethinking Democracy. Freedom and social cooperation in politics, and society. Cambridge Universieconomy, Press.

Gustavsson, Bernt 1991. Bildningens väg. Tre bildningsideal i svensk

arbetarrörelse 1880-1930. Stockholm: Wahlström Widstrand.

Hammarström, Anne 1996. Arbetslöshet och ohälsa om ungdomars

livsvillkor. Lund: Studentlitteratur. Hartman, Per 1993. Skola för ande och hand. En studie av folkhög-

skolans praktisk-estetiska verksamhet. Avhandling, Linköping Studies in Education and Psychology No.38. Linköpings Universitet. Höghielm, Robert 1988. Att nalkas folkhögskolans pedagogik. I Arvidson m.fl. 1988, Folkhögskolans pedagogiska miljö några

-

teoretiska aspekter på formella och informella bildningsprocesser.

Rapport. Linköpings Universitet: Institutionen för pedagogik och

psykologi. Vuxenpedagogiska forskningsgruppen.

Höghielm Robert 1985. Undervisning i Komvux. Ideal och verklighet

i grundskolekurser. Avhandling. Stockholms universitet: Institutio-

för Pedagogik, Högskolan för lärarutbildning.

nen Höghielm, Roberg 1992. Folkhögskolans pedagogiska praxis. En

studie pedagogiska arbetsformer på långa kurser. Forsknings-

av

för vuxenpedagogik, HLS, Stockholm, 1992:

gruppen Johansson Sten 1971. Politiska Om den vuxna befolkningresurser.

deltagande i de politiska beslutsprocesserna. Utkast till kapitel

ens 10 i betänkande svenska folkets levnadsförhållanden. Stockom holm: Allmänna Förlaget. Jahoda Marie 1982. Employment and unemployment: A social

psychological analysis. New York: Cambridge University Press.

Karlsson, Ove 1995. Om kriterieproblemet vid intressentutvärdering. Stockholm: HLS Förlag. Landström, Inger 1995. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar nya -

för försörjningsmojligheterna för den får

reformens efekter som

rehabilitering. Uppsats 20 C/D-nivå, Umeå Universitet, behov av Rättsvetenskapliga institutionen.

130 Referenslista

Larsson, Katarzyna 1994. En höst på Strömbäck. En etnologisk studie av en folkhögskola. C-uppsats, Etnologiska institutionen, Umeå universitet. Lindberg, Rafaela 1996. "De missnöjda moralisterna" Veckans Affärer, 1996, nr 36-37. s

Lindgren, Lena 1995. Kan filthatt stärka demokratin Om mål och

en

ideal i folkbildningssammanhang. Jönköping: Högskolan for lärarutbildning kommunikation. Manus 950915.

Merriam, Sharan 1988. Case Study Research in Education. A

Qualitative Approach. San Fransisco: Jossey-Bass Publishers.

Micheletti, Michelle 1994. Det civila samhället och Medborstaten: garsammanslutningarnas roll i svensk politik. Stockholm: Publica. Kjaer Jensen, Mogens 1995. Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Nitzler, Ragnhild Landström, Inger 1994. Folkbildning för arbets-

marknaden: Från baskurs och rockskola till starta deltagaeget rens upplevelse utbildningen. Arbetsrapport Nr 105, Umeå Uniav

versitet: Pedagogiska Institutionen. Numhauser-Henning, Ann 1988. Arbetshandikappad med rätt till

arbete Stockholm: Norstedts Förlag. Pettersson, Sten Wallin, Erik Utvärderingsmakt. I Rombach, Björn Sahlin-Andersson, Kerstin red. 1995. Från sanningssökande

till styrmedel: Moderna utvärderingar i ofentlig sektor. Stockholm:

Nerenius Santérus Förlag.

l

Prop 1990/91: 82 Folkbildning. Regeringsformen l kap 1-2§§.

l

Rombach, Björn Sahlin-Andersson, Kerstin 1995. Från sanningssökande till styrmedel: Moderna utvärderingar i ofentlig sektor. i Stockholm: Nerenius Santérus Förlag. Rolf, Bertil, Barnett, Ronald, Ekstedt, Eskil 1994. Kvalitet och kunskapsprocesser i högre utbildning. Stockholm: Nya Doxa. Rubensson, Kjell 1988. Folkhögskolan forskningsområde. I som Arvidsson, Lars et 1988 Folkhögskolans pedagogiska miljö -

några teoretiska aspekter på formella och informella bildningspro-

cesser. Institutionen for pedagogik och psykologi. Vuxen-

pedagogiska forskningsgruppen. Linköpings universitet.

Schröder, Lena 1991. Springpojkar och språngbrädor. Om orsaker till och åtgärder mot ungdomarsarbetslöshet. Stockholm: Institutet för social forskning. Skolverket 1993. Val skola. Rapport valfrihet inom skolplikav om tens ram läsåret 1992/93. Nr 40.

Referenslista 131

SOU 1944:31. Stöd åt ungdomens föreningsliv. SOU 1953:24. Folkhögskolans ställning och uppgifter. 1946 års skolkommission.

SOU 1993:64. Frågor för folkbildningen.

SOU 1995:38. Yrkeshögskolan: Kvalificerad eftergymnasial yrkesut-

bildning. Betänkande.

SOU 1995:84. Kulturpolitikens inriktning. Kulturutredningens slutbe-

tänkande. Starrin, Bengt m.fl. 1991. Från upptäckt till presentaion: Om kvalitativ metod och teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. Stake Robert et 1991. Custom Cherishing. Illinois: Urbana- Champaign. Statistiska centralbyrån SCB, 1988. Nybörjare på långa kurser i folkhögskola hösten 1982. Enkätuppföljning våren 1987. Statistiska meddelanden. Enheten för utbildnings- och kulturstatistik.

Sundgren, Gunnar 1986. Folkhögskolepedagogik mellan myndighet

och medborgare: En studie ett forsknings- och utvecklingsproav jekt på folkhögskolor 1975-1978. Forskningsgruppen för ut-

fem

vecklings- och miljöfrågor Umil, Rapport 22. Stockholms uninr versitet: Pedagogiska institutionen. Svensson, Alvar 1995. Att på folkbildning. Om vad folkbildare se

att det är. I Bergstedt, Bosse Larsson, Staffan, 1995.

menar Om folkbildningens innebörder. Linköping: Mimer.

Vedung, Evert 1991. Utvärdering i politik och förvaltning. Lund:

Studentlitteratur Waldén, Louise 1994. Handen och anden. De textila studiecirklarnas hemligheter. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Wibell, Ingrid SAF 1986. Arbetshandikapp ett relativt begrepp. - En redovisning enskilda företags insatser för anställda och arav

betssökande med olika arbetshinder: erfarenheter, praktikfall, åt-

gärder i samarbete, policy och regelsystem. Stockholm: SAF:s Förlag. Yin, Robert K., 1990. Case Study Research. Designs and Methods. Sage Publications.

Åsemar, Carl 1985. Att välja studie- och yrkesväg. Några empiriska studier med tonvikt på högstadieelevers valsituation. Umeå Uni-

versitet: Pedagogiska Institutionen.

Bilaga 1 133

Tabell 1: Folkhögskolorna indelade efter olika typer av huvud män verksamhetsåret 1994/95 samt fördelning i urvalet.

Olika kategorier Antal skolor: Antal skolor skolor huvudman i urvalet: av

Religiösa 35 2 frikyrkliga /kyrkliga 14+21 -

landsting/ kommuner 46+2 -

136 10

Verksamhetsåret 1994/ 95 har antalet skolor ökat till 136 från 132 året innan. Det är rörelse- organisations- / och stödföreningsskolornas antal som har ökat.

H Båda är sammantaget 34 skolor. I FBR:s indelning av statsbidragsstödda grupperna skolor sammanförs alla dessaskolor i en grupp.

1 Indelningen utifrån Folkbildningsrådet FBR: Anslagsframställning for budgetperioden 1/7 1995 31/12 1996. Bilaga Statsbidragsberättigade folkhögskolor, stencil. För vår kategoriindelning som skiljer sig från FBR:s jfr Nitzler Ragnhild Landström Inger, Folkbildning for arbetsmarknaden. Från baskurs och rockskola till starta eget deltagarnas upplevelse av utbildningen. Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen Umeå universitet, Nr 105 1994 s. 5-6. I Folkbildningsrâdets sammanställning särskiljer man frikyrkoröreloch kyrkliga folkhögskolor, samt landstingsfolkhögskolor och kommunsens folkhögskolor från varandra medan vi sammanför dessa till två grupper religiösa respektive offentliga huvudmän. FBR har en grupp för övriga rörelseoch organisationsfolkhögskolor medan vi delar dessa skolor i två grupper. 2 FBR: Anslagsframställning s. 9.

Bilaga2 135

Tabell 2: Sammanställning av de tio utvalda folkhögskoloma

samt kriterier för urvalet av dessa.

Folkhögskola /län3- Huvudman Kriterier för urval rangordnad arbetslöshet4 Ämnen internat/extemat

Ettlunda fhsk Landstinget En speciell kulturell "folksjäl" i regionen Mittenlän 6 Glesbygd/ inland långt från EU - Internat, Fritidsledarutbildning, musik handikappanpassat

Tvålunda fhsk Landstinget Nära hamn- och fabriksstad, småbrukar- och småföretagartradition i regi- Sydostlän 8 omm Internat, Miljö- och naturvetenskap, språk, handikappanpassat kulturhistoria och museifrågor, textilidrotts-, och fritidsledarlinje

3. Trelunda fhsk Landstinget Fabriksbygd kvinnoindustri - Utbildning främst för korttidsutbil- Sydvästlän 18 dade behörighet gr sk / gy sk lnternat, Miljö- och natur, kultur- och och samhällsfrågor, invandrar- och synhörselanpassat minoritetsfrågor, fredsfrågor Tvåspråkig linje svenska och ett stort invandrarspråk Europa, medier, estetiska ämnen, rehabiliteringskurser för vissa handikappgrupper

4. Fyralunda fhsk Stiftelse Kulturmöte grannländer språk/ miljö - Glesbygd Nordlän l En av de minsta skolorna med avseende på statsbidragets storlek5 Internat, handikappanpassat Data, naturvetenskap, teater/ drama

3 FOLKHÖGSKOLOR 1994/95. Kurskatalog från Folkhögskolomas infonnationstjänst FIN.

4 Rangordning arbetslösheten i länen 1993 04 06 från högsta l till

av lägsta 24. Bearbetning av statistik från AMS. Se Nitzler Landström Folkbildning för arbetsmarknaden. Från baskurs och rockskola till starta eget deltagarnas upplevelse utbildningen. Arbetsrapporter från Pedagogiska - av institutionen Umeå universitet, Nr 105, 1994. 5 Folkbildningsrådet FBR, Verksamheten 1993/94. Bilaga 2 s. 26-28: Utbetalt statsbidrag till folkhögskolomas verksamhet budgetåret 1993/94.

136 Bilaga 2

5. Femlunda fhsk Folkuniversitetet Bryggan till högre utbildning "uni- - fem stiftelser versitetens tredje uppgift" forsk- Centrumlän 24" vid universiteten ningsinformation, akademikerkultur Externat Storstad/ kulturstad En av de största folkhögskolan mätt i statsbidragö Internationell inriktning / kulturmöten

Sexlunda fhsk Arbetarrörelsen Traditionsrik äldre rörelseskola Inland Medellän 5 Ekonomi, media, information, Internat, teater/ drama handikappanpassat

7. Sjulunda fhsk IOGT-NTO Huvudmannen idérörelse som bygger sina mål på "ickemateriella element"7 Sörvästlän 13 Stark folkrörelseanknytning. Internat, delvis Arbete med kultur- och samhällshandikappanpassat frågor, bl drogfrågor t a ex genom litteratur och teater Allmänna kurser, teater.

Åttalunda fhsk EFS Närhet till större stad, kulturevenemang och högre utbildning Nordöstlän 14 Bibel, data, media/ information, Internat, musik/ teater/ drama, bild och form, hörselanpassat teckenspråk

9. Niolunda fhsk EFS Stort statsbidrag för extra utbildningsplatser 1993/ 948 Sörlän 15 Bibel, data, musik, estetisk. Internat, hörselanpassat

10. Tiolunda fhsk Idrottsrörelsen Den omfattande idrottsverksamheten och dessbetydelse som folkrörelse i Centrumlän 24 samhället stora statliga bidrag9 Internat, Relativt stor andel av statsbidraget viss handikapp- gäller extra utbildningsplatser, litet anpassning bidrag för handikappm ldrotts- / fritidsledarutbildning, friskvård

5 FBR, Verksamheten 1993/94. Bilaga s. 26-28. 7 Jfr Micheletti Michelle, 1994 72, Det civila samhället och staten. Medborgarsammanslutningarnas roll isvensk politik Stockholm: Publica. 8 FBR, Verksamheten 1993/94. Bilaga 26-28. 9 Se t.ex. Micheletti, 1994 75, Bilaga s. 234. 10 FBR, Verksamheten 1993/94. Bilaga 26-28. s.

Bilaga 3 137 Tabell 3. lntervjuschema folkhögskolorna. Antal intervjupersoner Totalt

En av intervjuerna utfördes som parintervju Inklusive en extraintervju med en artist som inbjöds för ett kulturevenemang och som föreläsare på allmänna linjen

Eleverna fördelar sig ett urval av skolans kurser. Antalet kurser som eleverna representerar på skolorna varierar mellan 3-6 beroende bl.a. på hur undervisningen är organiserad och hur stort kursutbud respektive skola har. Våra intervjupersoner hörde dock hemma i 4-9 olika grupper på respektive skola. Allmän kurs är ofta indelad i ett antal olika inriktningar som eleverna kan välja mellan utifrån sitt eget intresse.

Bilaga 4 139

Tabell 4: Sammanställning elevintervjuer fördelat efter kön och ålder.

Antal intervjupersoner Totalt Folkhögskola: Kvinnor: Män: Antal:

Ettlunda Antal: 4 4 8 Ålder: 20/ 20/ 27/ 50 år 20/ 23/ 27/ 42 år Tvålunda Antal: 4 3 7 Ålder: 22/ 22/ 31/ 32 år 24/ 24/ 44 år Trelunda Antal: 6 5 11 Ålder: 24/ 26/ 30/31/ 38/ 53 år 22/ 27/ 27/ 43/ 50 år 4. Fyralunda Antal: 2 3 5 Ålder: 19/ 19 år 25/ 25/ 28 år Femlunda Antal: 6 2 8 Ålder: 25/ 32/ 33/ 34/ 35/ 35 år 25/ 27 år 6. Sexlunda Antal: 7 4 11 Ålder: 18/ 22/ 24/ 26/ 37/ 45/ 55 år 31, 37, 38, 47 Sjulunda Antal: 6 4 10 Alder: 21/25/ 26/ 38/ 39/ 45 år 22/ 23/ 25/ 40 år Åttalunda Antal: 5 5 10

Bilaga 5 141

Tabell 5: Sammanställning elevintervjuer utifrån olika typer av kurser samt antal handikappade och invandrare. Antal intervjuade elever

- .

Totalt antal:

Hhandikappade/linvandrare/Total=totalt antal intervjuade elever/ skola. ingår fysiska och sociala handikapp, arbetsskador samt dyslexi. I gruppen H I finns både första och andra generationens invandrare. I gruppen adopterades och kom från Asien till Sverige som liten. Den ena

Bilaga 143

Olika typer av kurser

På varje skola valdes ett antal kurser med olika inriktning med avsikt att spegla skolans verksamhet anordnad inom för det ordinarie ramen

statsanslaget. För varje kurs eller grupper med olika inriktningar

deltog ett skiftande antal elever beroende på hur undervisningen organiseras på respektive skola. De olika typer av kurser som studerats

är av tre olika typer indelade utifrån ämnesinnehåll och omfattning.

Flertalet kurser längre än 15 veckor: var I Allmän kurs/linje som ger höjning av baskunskapsnivån

grundskolekompetens/gymnasiekompetens. Kan behörighet för

ge fortsatta studier. II Speciallinje kan praktisk/estetisk linje, vävlinje, bibellin- - vara je, teckenspråkslinje, data för funktionshindrade Är ibland m.m.

förenad med vissa förkunskapskrav om den är yrkesförberedande eller

förbereder för eller mindre professionell verksamhet inom något mer estetiskt och kulturellt område; fritidsledarutbildning, idrottsledarut-

bildning, joumalistutbildning, utbildning till amatörteaterpedagog,

behandlingsassistent, teaterlinjer, musiklinjer o.s.v. Kan då ses som

arbetsmarknadsinriktad antingen direkt yrkesutbildning eller

- som att behörighet för högre utbildning, vilken i sin tur leder till genom ge ett yrke exempelvis bildlärare, textillärare, musiklärare eller högre

12 Jfr Statistiska Centralbyrån SCB, Statistiska meddelanden, 1988 4. Nybörjare på långa kurser i folkhögskola hösten 1982. Enkätuppföljning våren 1987. Olika typer av folkhögskolekurser längre kurser minst 15 veckor: - Allmän kurs: Ett brett utbud olika ämnen samhällsvetenskap, beteende- - av vetenskap, språk Allmän kurs med särskild inriktning: Hälften av tiden kan ägnas åt särskilda musik, drama/teater, färg och form ämnen - Särskild linje: Minst 25 procent av tiden skall ägnas allmänna ämnen - återstående tid ägnas specialämnen av typen textil, teater, eller journalistutbildning För genomgång av ämnesinnehåll i folkhögskolans kurser jämfört över tid en - 1906, 1950. 1970 och 1988 Arvidson Lars, Frihet till vad En belysning se: , folkhögskolans förutsättningar och utveckling. Arvidson Lars mil., av 1988 s. 41f Folkhögskolans pedagogiska miljö några teoretiska aspekter -

på formella och informella bildningsprocesser. Universitetet i Linköping:

Institutionen för pedagogik och psykologi.

144 Bilaga 6

konstnärlig utbildning inom dessa områden.

III Särskild kurs som kan variera mycket både i innehåll och

omfattning kan vara mycket allmänna eller av fortbildningskaraktär

och ger i övrigt ingen formell kompetens flera de övriga. som av Teoretiskt, praktiskt eller estetiskt innehåll. Ämneskurser kortare 15 än veckor, eller preparandkurser for invandrare.

Bilaga 7 145

Bilaga 7 från tidigare rapportn

Arbetslösheten rangordnad länsvis. Egen bearbetning statistik från AMS 1993 04 06 av - Högsta arbetslösheten länsvis:

LÄN rangordnade Totalt utanför öppna Öppet

i fallande skala arbetsmarknaden arbetslösa Norrbotten 19,80% 7,64% "

13 Nitzler Ragnhild Landström Inger "Folkbildning för arbetsmarknaden.

Från baskurs och rockskola till starta eget deltagarnas upplevelse av utbildningen". Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen Umeå univer-

sitet, Nr 105 1994 Bilaga 1. , 14 Arbetsmarknadsstyrelsen, Utredningsenheten/Inger Norén, 1993-04-06.

Stencil.

146 Bilaga 7

Andel sökande totalt och andel arbetslösa relativt befolkningen i landet, mars 1990 1993: -

År Andel sökande Andel arbetslösa

Bilaga8 147

UMEÅ UNIVERSITET Bilaga 8 Pedagogiska institutionen RN 1995-01-08

Intervjufrågor till lärare vid folkhögskolor

Bakgrund hur skulle du vilja beskriva en folkhögskollärare Hur länge har du arbetat här Tidigare erfarenheter Hur kommer det sig att du har hamnat just på den här folkhögskolan Vad är det allmänt kännetecknar utbildningen vid din folksom högskola Vilka faktorer i omvärlden är det allmänt påverkar som folkhögskolan och dess inriktning Har det skett några viktiga förändringar de senaste åren, påverkat folkhögskolan i några mer som avgörande avseenden Finns det något särskiljer den del av som utbildningen är statligt understödd jämfört med övrig utbildning som Är det några skillnader mellan de omfattas statligrupper som av medel och övriga Sociala/könsmässiga skillnader Vad betyder det ga i så fall för folkhögskolan helhet och för undervisningen som Hur du på de samhälleliga målen för folkhögskolan Något ser är särskilt viktigt eller något saknas Vad betyder målen för som som planering här på skolan och för dig som lärare er

I målen talas vikten av att utgå från deltagarens perspektiv

om vad innebär det Har det här med deltagarperspektivet förändrats över tid Hur går det att leva till målen Hur vet du ni är på rätt upp om spår Undervisningen hur bedrivs den Ger det den bästa inlärning- en Har undervisningen förändrats något avgörande sätt under mer de åren Vad är det i så fall har åstadkommit förändringsenaste som

arna relationen lärare-elev ut Har den förändrats över tid

Hur ser Hur du allmänt på utbildning Vad kan utbildning ge den ser enskilde individen Betyder folkbildning något annat i det sammanhanget Vad kan du lärare betyda för folkbildningens värde som Vad betyder folkbildningen för samhället lokalt och i stort I målen sägs bl.a. att statsbidraget skall användas till grupper. Vilka är svagare dessa Påverkar det din lärroll på något sätt Hur är det med

grupper

konkurrensen platser finns det någon sådan och hur resonerar ni i om så fall när ni väljer ut studerande Vilka är det som blir bortsorterade Skillnad mellan kvinnor/män, ålder/utbildning Vad

innebär det i så fall för jämlikheten

148 Bilaga

Kultur är ett vittomfattande begrepp vad har ordet för innebörd -

för dig Är det någon särskild kultur förmedlas

som vid den här folkhögskolan Utbildning brukar ibland liknas vid kultur vad lägger du i det Finns det några särskilda tankar, idéer eller förhållningssätt som du önskar förmedla till dina studerande

Vet du hur ni lyckas

Medborgerlig bildning är ett begrepp framför allt kanske

som

förknippas med den tidiga folkhögskolan Hur du på innebörden i

ser

begreppet idag Har förändrats över tid Är det några kunskaper eller

kvaliteter som du tycker är särskilt angelägna att de studerande har, när de lämnar skolan Vet du hur ni lyckas

Demokrati är ett annat begrepp används vilken innebörd

som -

vill du ge det I de samhälleliga målen uttrycks förhoppning

en om att de studerande ska bli mer benägna att delta i samhällslivet efter

avslutad utbildning hur du på detVad görs Kan skolan påverka

- ser i den riktningen Kan du som lärare Vad är det påverkar annars som Hur ser du på folkrörelsema idag Vad kan de betyda för samhällsutvecklingen

Samhället sägs förändras väldigt snabbt och genomgripande idag vilka förändringar tycker du är de mest genomgripande Hur du - ser

på dessa förändringar hot eller möjlighet Informationsteknologin

Vad innebär de för skolan För dig lärare Några förändringar som avseende form och innehåll Medför det något för rekrytering såväl av studerande personal Kompetensbehov vid skolan Egna kompesom tenssbehov

10. Hur ser du på dina studerandes möjligheter när det gäller att

konkurrera om utbildningsplatser och arbete i framtiden Hur du på ser arbetslösheten Vad beror den på Går den att lösa Några idéer om hur

11. Avslutningsvis Vilka förändringar skulle du vilja föreslå - en

politiker, som ska besluta den framtida folkbildningens mål

om Något du vill tillägga i sammanhanget jag inte har frågat om som

Bilaga 9 149

UMEÅ UNIVERSITET Bilaga 9 Pedagogiska institutionen RN 1995-01-08

Intervjufrågor till rektor vid folkhögskola

Bakgrund hur skulle du vilja karakterisera en rektor en folkhögskola

- Skiljer sig han/hon från rektorer på andra skolformer Hur länge har du arbetat här Tidigare erfarenheter Hur kommer det sig att du har hamnat just den här folkhögskolan Vad är det allmänt kännetecknar utbildningen vid din folkhögsom skola Finns det något som särskiljer den del av utbildningen som är

statligt understödd jämfört med övrig utbildning Vilka faktorer i omvärlden är det allmänt påverkar folkhögskolan och dess inriktning Har

som det skett några viktiga förändringar de senaste åren Vad beror dessa på Finns det något särskiljer den del av utbildningen som är statligt som

understödd jämfört med övrig utbildning

Något särskilt kännetecknar dina lärare Skiljer sig studerandesom åt beroende på om statsbidrag utgår eller för kursen Könsgrupperna

skillnader statsbidragsunderstödd andra kurser Vad betyder det i så

resp

fall för folkhögskolan som helhet Hur du på de samhälleliga politiska mål som folkhögskolan

ser

omfattas av Vilken funktion fyller de för verksamhetens planering, genomförande och resultat Något som du tycker är särskilt bra i målen

Saknas något Är de möjliga att leva till Hur vet ni ni lyckas upp om I målen sägs också att statsbidraget bl.a. skall användas till svagare Vilka är det på din skola Vad betyder det för verksamheten vid grupper. din skola Görs några aktiva rekryteringsinsatser för att nå svaga grup-

perVänder ni speciellt till kvinnor resp män i någon av de statsbi-

er

dragsstödda kurserna Hur är det med konkurrensen finns det någon

sådan och hur ni i så fall när ni väljer ut studerande Vilka är det resonerar blir bortsorterade Vad innebär det i så fall för jämlikheten som

I målen talas om vikten av att utgå från deltagarens perspektiv hur

har det översatts till verksamheten här på skolan Hur ser relationen lärare-elev ut Hur du allmänt på utbildning Vad kan utbildning ge den enskilser de individen Vad betyder just folkbildningen i det sammanhanget Vad betyder folkbildningen för samhället lokalt och i stort

150 Bilaga 9

Kultur är ett vittomfattande begrepp vad har ordet för innebörd för dig Är det någon särskild kultur förmedlas som vid den här folkhögskolan Utbildning brukar ibland liknas vid kultur vad lägger du i det -

Finns det några särskilda tankar, idéer eller förhållningssätt du önskar

som att din skola skall förmedla Regional betydelse Vet du hur ni lyckas Medborgerlig bildning är ett begrepp framför allt kanske som

förknippas med den tidiga folkhögskolan Vilken innebör lägger du in i

begreppet medborgerlig bildning Hur är det idag Har innebörden förändrats Är det folkhögskolan står för medborgerlig utbildning som idag Vem annars Är det några kunskaper eller andra kvaliteter, du som tycker är särskilt angelägna att de studerande har, när de lämnar skolan Vet du hur ni lyckas

Demokrati är ett annat flitigt använt begrepp vilken innebörd vill

du ge det I de samhälleliga målen uttrycks förhoppning att de en om studerande ska bli mer benägna att delta i samhällslivet efter avslutad utbildning hur du på det Vad görs Kan skolan påverka i den - ser riktningen Vad är det annars som påverkar Hur du på folkrörelsernas ser samhällsroll idag Finns det några idéer dina huvudmän har På som vilket sätt sätt kan ni föra ut det på skolan Vad kan de betyda för samhällsutvecklingen 10. Samhället sägs förändras väldigt snabbt och genomgripande idag vilka förändringar tycker du är de mest genomgripande Informationstek-

nologin Hur ser du på dessa förändringar hot eller möjlighet Vad innebär förändringarna för skolan Några förändringar avseende form och

innehåll Medför det något för rekrytering såväl studerande av som personal Kompetensbehov vid skolan Egna kompetensbehov 11. Hur ser du på dina studerandes möjligheter när det gäller att konkurrera om utbildningsplatser och arbete i framtiden Hur du på ser arbetslösheten Vad beror den på Går den att lösa Några idéer hur om

12. Avslutningsvis Vilka förändringar skulle du vilja föreslå poli-

- en

tiker, som ska besluta den framtida folkbildningens mål

om Något du vill tillägga i sammanhanget som jag inte har frågat om

Bilaga 10 151

UMEÅ UNIVERSITET Bilaga 10 Pedagogiska institutionen RN 1995-0 1-08

Intervjufrågor till studerande vid folkhögskolor

Bakgrund ålder, tidigare studier, arbetslivserfarenhet - Hur kommer det sig att du går här på folkhögskolan och inte i någon annan utbildning Varför just den här folkhögskolan profilens betydel-

se Har du nu eller tidigare haft några särskilda intressen Har de haft

betydelse för att du går på den här skolan Vad tror du det är har som

påverkat dig till intresserad just xx Var får sina intressen

att vara av man ifrån Hade du några bestämda mål eller andra planer för dina studier Försörjning under studietiden Vad hade du för förväntningar på utbildningen Har de infriats Vad är det som kännetecknar utbildningen vid folkhögskola en Undervisningen hur bedrivs den Ger det den bästa inlärningen - Läser du mycket Vad Är det något särskilt kännetecknar lärare folkhögskola som en Kvinnliga kontra manliga lärare Är det något särskilt kännetecknar som studerande Kvinnliga/manliga studerande Hur ser relationen lärare-elev ut Känner du till målen för folkhögskolan År det viktigt att känna till dessa Om inte vem är målen till för I målen talas om vikten av att utgå från deltagarens perspektiv vad innebär det för dig Stämmer det överens med hur det är här på skolan I folkbildningsmålen talas också om att svaga grupper skall ges företräde till folkhögskolan hur ser du på det Är det bra målsättning Finns det några här på en svaga grupper skolan Vad kännetecknar i så fall dessa Hur ser du allmänt på utbildning vad kan den ge den enskilde in- dividen Vad kan folkhögskolan inte andra utbildningar kan Vad ge som betyder utbildning för samhället lokalt och i stort Betyder folkbildningen något särskilt i det sammanhanget Man brukar ibland förknippa folkhögskolan med sådana begrepp som medborgerlig bildning vilken innebörd har dessa begrepp för dig - Vem/vilka tycker du ska förmedla medborgerlig bildning Folkhögskolan Annan skolform

152 Bilaga 10

Kultur är ett vittomfattande begrepp vad har ordet för innebörd för dig Är det någon särskild kultur förmedlas vid den här folkhögsom skolan Utbildning brukar ibland liknas vid kultur tycker du det ligger någonting i det Vad Finns det några särskilda tankar, idéer eller förhållningssätt den här skolan förmedlar som Vad kommer den här utbildningen att medföra för dig Har du påverkats i några viktiga avseenden under utbildningens gång Har du fått några kunskaper eller som du anser är särskilt viktiga Har du utvecklats på något annat sätt Är det något du saknar i din utbildning 10. Samhället sägs förändras väldigt snabbt och genomgripande idag vilka förändringar tycker du är de mest genomgripande Informationstek-

nologin Hur ser du dessa förändringar hot eller möjlighet Kommer

dessa förändringar att betyda något särskilt för din framtid För folkhögskolans framtid och innehållet i utbildningen 11. Demokrati är ett aktuellt ord i många olika sammanhang vad betyder det för dig Hur är det med demokratin här på skolan Inflytande i undervisningen Är du medlem i någon förening eller typ annan av samhällelig verksamhet Är det viktigt att delta i sådana aktiviteter Tror du att utbildningen kommer att påverka dig i sådan riktning en 12. Vad har du för planer för framtiden Har du tänkt fortsätta studera Hur ser du på dina möjligheter att erhålla ett arbete efter avslutad utbildning Hur du på arbetslösheten Vad beror den på Går den att lösa ser Några idéer om hur 13. Avslutningsvis Vilka förändringar skulle du vilja föreslå en poli- tiker, ska besluta den framtida folkbildningen Något du vill som om tillägga som jag inte har frågat om som du tycker är väsentligt i det här sammanhanget

Sååå

Öocliåøvé

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26 .Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27.En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. . finansiering.U. U. Fritid förändring. i 28 .Det forskningspolitiska landskapeti Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. 1990-talet.U. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 3l. Attityder och lagstiftning i samverkan Ert âr medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. .Möss och människor. Exempel bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. .Banverketsmyndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddad fråga. M. .Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A. + . - Omjärnvägenstrafikledning m.m. K. Kriminalunderrättelseregister . . 10.Forskning för vår vardag.C. DNA-register. Ju. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför .Högskolai Malmö. U.

tvá- och trehjuliga motorfordon.K. .Sverigesmedverkani FN:s familjeár. S. .Kommuneroch landstingmedbetalnings- Nationalstadsparker.M. . svårigheter.Fi. .Rapport från klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. ñnansmaktensområde.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament . och ekonomiska aspekter av EUzssjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregler och Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. . utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen.

rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17 .Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46.Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainable Homes in an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNational Report for Habitat lI. N. UD. 49. Regler för handelmedel. N. 20.Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2 .Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytandepå riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. S. inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtiden och mångfalden.A. 23.Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns 55. På väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige. A. miljöpåverkan.N. 56 Hälften vore nog om kvinnor och män . - 24.Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslag och debattinför 57.Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58 Finansieringen av det civila försvaret. Fö. . 25. Frånmassmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens lcunskapsgnmd. En principdiskussionutifrån EU 96-kommitténserfarenheter.UD. 60.Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter den gemensamma jordbrukspolitiken.UD. 6l.Medlemsstateroch medborgare.Förhållandet mellan stora och smáländeri EU. Rättsliga och inrikes frågor. UD. 62. EU, konsumenterna och maten Förväntningaroch verklighet. Jo. - 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av socialförsäkringens administration.S. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige. Jo. 66. Utvärderatpersonval.Ju. 67. Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader. Fi. 68. Någrafolkbokföringsfrâgor.Fi. 69.Kompetensoch kapital + bilaga. N. 70. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.N. 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder och landsbygd. In. 72 .Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 73. SwedishNuclearRegulatory Activities. Volume l An Assessment. M. - 74. SwedishNuclearRegulatory Activities. Volume 2 Descriptions.M. - 75. Värden i folkhögskolevärlden.U.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Statensmaritimaverksamhet.41

Finansieringen av det civila försvaret. 58 Mössoch människor.Exempel bra IT-användningblandbarnoch ungdomar.32

Socialdepartementet

Justitiedepartementet Sverigesmedverkani FN:s farniljeår. 37 Kooperativamöjligheteri storstadsområden. 54 Kriminalunderrättelseregister Försäkringskassan Sverige Översyn av DNA-register. 35 socialförsäkringensadministration.64 Elektroniskdokumenthantering.40 Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Presumtionsregelni expropriationslagen.45 Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50 Kommunikationsdepartementet Utvärderat personval. 66 Omjärnvägenstrafikledning m.m. 9 Utrikesdepartementet EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför

tvâ- och trehjuligamotorfordon. 11 Vem bestämmervad EU:s interna spelreglerinför Bättretrafik medväginforrnatik.17 regeringskonferensen 1996.4 Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 Politikomrâdenunderlupp. Frågor om EU:s första Banverkets myndighetsroll m.m. 33 pelareinför regeringskonferensen 1996.5 Enskilda vägar. 46 Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns erfarenheter av arbeteti EU. 6 Finansdepartementet Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 Kommuner och landsting med betalnings- Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga svårigheter.12 och ekonomiska aspekter EU:s sjätte Budgetlag regeringensbefogenheter av utvidgning. 15 fmansmaktensområde.14 Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga brottsbalken.30 Översyn av skatteflyktslagen. rättigheteri EU. 16 Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs Reformeratförhandsbesked.44 bedömningarinför regeringskonferensen Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 1996.19 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 EU-ländersförslag och debattinför Några folkbokföringsfrägor. 68

regeringskonferensen 1996. 24 Utbildningsdepartementet Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament och offentlighet i EU. 42 Den nya gymnasieskolan hur går det l - JämställdhetenEU. i Spelregler och Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering.2 verklighetsbilder.43 Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 20 Europapolitikenskunskapsgrund. Reform och förändring. Organisationoch verksamhet En principdiskussionutifrån vid universitetoch högskolorefter 1993års EU 96-k0mmitténserfarenheter.59 universitets-och högskolereform.21 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Inflytande riktigt Om elevers rätt till utvidgningenseffekter den inflytande,delaktighetoch ansvar. 22 gemensamma jordbrukspolitiken. 60 En strategiför ktmskapslyft och livslångt lärande.27 Medlemsstateroch medborgare.Förhållandet Det forskningspolitiska landskapeti Norden mellan stora och små länderi EU. Rättsligaoch 1990-talet.28 inrikes frågor. 61 Forskningoch Pengar.29 Högskolai Malmö. 36

Försvarsdepartementet Cirkelsamhället.StudiecirklarsbetydelserFör

Totalförsvarspliktigam95. Förslag jobb/studier individ och lokalsamhälle.47 om Värden i folkhögskolevärlden.75 efter muck, bostadsbidrag,dagpcnning, försäkringar. 18

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet lvliljödepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Batterierna en laddad fråga. 8 - EU, konsumenterna och maten Nationalstadsparken38 Förväntningaroch verklighet. 62 Rapport från klimatdelegationen1995. - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Klimatrelaterad forskning. 39 i Sverige. 65 Precisering av handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53

Arbetsmarknadsdepartementet SwedishNuclearRegulatoryActivities.

Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Volume 1 An Assessment.73 - Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring SwedishNuclearRegulatoryActivities. alternativoch förslag.51 Volume 2 Descriptions.74 - Sverige,framtidenoch mångfalden.55 På väg mot egenföretagande. 55 Vägar in Sverige.55 i Hälften vore nog om kvinnor och män på - 90-taletsarbetsmarknad.56 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63

Kulturdepartementet Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.25

Näringsdepartementet Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan.23 ShapingSustainableHomesin an Urbanizing World. SwedishNationalReport for HabitatII. 48 Reglerför handelmedel. 49 Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.70

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 Forskningför vår vardag. 10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31

Inrikesdepartementet Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch landsbygd.71

FRITZES

Beställningar: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 Zl, Telefon 08-690 9l 90