Vuxenpedagogik i teori och praktik kunskapslyftet i fokus : en antologi från Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Vuxen

pedagogik

i teori och

praktik

Kunskapsiyftet i fokus

antologi från

i

Kommittén om ett för

nationellt kuns psiyft vuxna

Stockholm

S.OU,

1997:158

Men

Statens offentliga utredningar

WW 1997:158

PÅ

Utbildningsdepartementet

Yuxenpedagogik

i teori och

praktik

Kunskapslyftet i fokus

Redaktörer: Åsa Mäkitalo

Lars-Erik Olsson

En antologi från

Kommittén ett nationellt kunskapslyft for

om vuxna

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Omslaget:Ann-Christin Reybekiel Illustrationer: SusanDunthome

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-31623-4 Stockholm 1998 ISSN O375-250X

Förord

1juli 1995 bemyndigade regeringen statsrådet Ylva Johansson att tillkalla parlamentarisk kommitté for att utreda mål för ett nationellt

en kunskapslyft och hur det skulle kunna genomföras del i det

som en livslånga lärandet. Kommittén har antagit namnet Kunskapslyftskommittén. I februari 1996 överlämnade den sitt första delbetänkande En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande SOU 1996:27.

I och med riksdagens beslut i anledning den s.k. sysselsättnings-

av propositionen prop. 1995/961222 om en särskild satsning på vuxenutbildning, som skall pågå i fem år från och med l juli 1997, har Kunskapslyftskommittén fått tilläggsdirektiv. Kommittén skall följa den särskilda utbildningssatsningen och ha ett samordningsansvar för dess utvärdering på nationell nivå. Senast den 1 år 2000 skall Kunskapslyfts-

mars kommittén lämna sitt slutbetänkande.

De nya förutsättningar som förändringarna i samhället och arbetslivet innebär, ställer krav på vuxenutbildningen, på dess elever, lärare,

nya rektorer och övrig personal. Eleverna måste aktivt leda och forma sitt eget lärande. Skolan måste alltmer bistå med handledning och inspiration till eleverna i deras eget arbete. Arbetsmetoder, pedagogik och organisation måste utvecklas för att motsvara dagens krav.

Kunskapslyftskommittén har i sina direktiv att överväga åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem för en pedagogisk utveckling skall kommittén lämna förslag på lämpliga förändringar. Kunskapslyftskommittén har därför bland annat intresserat sig för Vuxenutbildningens organisatoriska och pedagogiska frågor olika slag. Vuxenutbildare på sig

av ser själva SOU 1996: 188 heter den rapport Kunskapslyftskommittén

som i februari 1997 överlämnade till Utbildningsdepartementet. Det är i första hand 200 komvuxenheter och statens skolor för vuxna SSV

men också folkhögskolor och studieförbund via Folkbildningsrådet be-

som svarat en stor enkät med organisatoriska och pedagogiska frågor.

Kunskapslyftskommittén har också via Linköpings universitet, in-

stitutionen för pedagogik och psykologi under våren 1997 låtit ta fram

en kartläggning Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning och utveckling SOU 1997: 120.

Kunskapslyftskommitténs syfte med föreliggande vuxenpedagogiska antologi Vuxenpedagogik i teori och praktik Kunskapslyftet i fokus

-

är att ge perspektiv på Kunskapslyftet, att väcka reflexion och skapa dialog kring vuxenpedagogiska utmaningar och Vuxenutbildningens framtida roll. Kommittén är därför angelägen att få respons från olika vuxenutbildare på de tankar som förs fram i antologin.

Den vuxenpedagogiska antologin har tagits fram vid institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet. Redaktörer har varit Åsa Mäkitalo och Lars-Erik Olsson. Författarna själva ansvarar dock för innehållet i sina respektiva artiklar.

Vid Kunskapskommitténs sekretariat har projektet letts Thorbjörn

av Levin.

Det är Kunskapslyftskommitténs förhoppning att denna

vuxenpedagogiska antologi skall fördjupa både de pedagogiska överläggningar som förs hos olika vuxenutbildare och inspirera till utveckling av verksamheten, speciellt under den särskilda vuxenutbildningssatsning som startade 1juli 1997.

Stockholm i december 1997

Anders Arneson

/ Åsa Sohlman

Thorbjörn Levin

Eva Johannesson

Marjut Torpo

Innehållsförteckning

Introduktion till läsaren 9

Kunskapslyft, livslångt lärande och den särskilda vuxenutbildningssatsningen Thorbjörn Levin 13

Bildning, lärande och samhällsförändring 23 Vad skall utbildning till

vara Bernt Gustavsson 25 Livslångt och livsvitt lärande Staffan Larsson 41 Arbetsmarknadens förändring, arbetslöshet och det livslånga lärandet

Per-Olofllzång 55

Nödvändiga basfärdigheter för i

vuxna kunskapssamhället Albert Tuijnman 71

Demokrati, jämställdhet och mångfald 81 Demokrati och jämlikhet Inge Johansson 83 Vad lever vi för Om jämställdhet frihet eller

som begränsning Eva Gannerud Inga Wernersson 103 Det mångkulturella samhället Charles Westin 115 Hur passar den svenska kunskapsdebattens idéer lågutbildade invandrare Att på kunskap och

se utbildning ett sociokulturellt perspektiv

ur Marie Carlson 131

SOU 1997; 158 innehållsförteckning 5

Den vuxenpedagogiska praktiken 147

Vuxenstudier som kommunikativt handlande

Margreth Hill 149

Utbildning för en förändrad arbetsvardag

Tre intervjuer av Emma- Gunilla Lundborg Vuxenutbildningspolitiska erfarenheter från Danmark Bjarne Wahlgren 203

Rekrytering, vägledning och lokal samverkan 217 Nya vägar i relcryteringsarbetet exempel från

- Örnsköldsvik Curt Ahrell 219 Yrkesvägledning och samhällsförändring

Två intervjuer av Emma-Gunilla Lundborg

Ett kunskapslyft för övertaliga Om ett

utbildningsprogram för Volvoarbetare Margareta Carlén Urban Herlitz 253

SSVH i samverkan med skogsindustrin

distansutbildning för lågutbildade Margareta Sundberg Carl-Öije Segerlund 269

Validering 281 Validering kunskap och kompetens för

av livslångt lärande Danielle Colardyn 283

Från reell kompetens till formella betyg Thorbjörn Levin 301

6 innehållsförteckning

Utbildningsanordnare särart och pedagogiska

-

utgångspunkter 311

Studieförbunden och Kunskapslyftet. Hur påverkas den pedagogiska verksamheten Bengt-Inge Bengtsson 313 Centrala drag i studiecirklar Eva Andersson 329

Om behovet folkhögskolepedagogik

av

Björn Garefelt 343

Folkhögskolans särart och pedagogik Ragnhild Nitzler 361 Komvux särart och pedagogiska utgångspunkter Robert Höghielm 375

Efterskrift till Kunskapslyftskommitténs antologi Thorbjörn Levin 387

F örfattarpresentation 391

Samlade referenser 397

innehållsförteckning 7

Introduktion till läsaren

Denna bok är vad man brukar kalla antologi. Syftet med de olika en textbidragen är att de skall perspektiv på och väcka reflexion

ge kring

vuxenpedagogiska frågor i relation till Kunskapslyftet. Den vänder sig till såväl lärare, skolledare, utbildningsadministratörer till politiker som och andra beslutsfattare. Vi hoppas även att boken skall stimulera till

diskussion bland de vuxenutbildningsanordnare arbetar

som med Kunskapslyftet på det lokala planet. En antologi är i våra ögon bok i vilken skall kunna en man se ett övergripande huvudtema, där delarna ändå kan läsas fristående men utifrån läsarens huvudintresse. Antologin innehåller reflexioner kring hur Kunskapslyftet kan betraktas och vad det kan betyda för den pedagogiska praktiken. För att förhålla sig till Kunskapslyftet

som utbildnings-

satsning, så menar vi att det är viktigt att sätta in det i sitt samhälleliga sammanhang. Vad är lyftet tänkt att uppnå Av för och vem, vem varför Vad är nytt i Kunskapslyftet till skillnad från tidigare

utbildnings-

satsningar på vuxenutbildningsområdet Vad sker i den pedagogiska praktiken i samband med expansion Vuxenutbildningen och hur en av resonerar man om pedagogiska idéer och metoder

I det 1:a kapitlet bjuder Bernt Gustavsson på idéhistorisk betraktelse en som sätter utbildningsoptimismen under luppen. Kapitlet bär titeln som Bildning, lärande och samhällsförändring innehåller olika på sätt att se utbildning, vilka traditioner finns och hur vi kan relatera till som oss dessa i dagens samhälle. Innebörden i begreppet lärande diskuteras av bl.a. Staffan Larsson och Per-OlofThång och ställs i relation till aktuella beskrivningar samhällsförändring och framtid. Kapitlet avslutas med av en text av Albert Tuijnman som beskriver aktuella policyfrågor inom utbildning utifrån ett europeiskt och internationellt perspektiv.

Det 2:a kapitlet Demokrati, jämställdhet och mångfald, innehåller tre klassiska problemområden i relation till pedagogiska refonnarbeten som länge har varit aktuella på tid inte fått så mycket men som senare utrymme i den dominerande diskussionen utbildning. om Dessa ornråden kan diskuteras problem i den praktiska pedagogiska vardagen, som

SOU 1997: 158 introduktion

även som ett mer övergripande samhälleligt sammanhang i vilket men den vuxenpedagogiska verksamheten bedrivs. Kapitlet syftar till att problematisera aspekter dagens samhällssituation inom dessa områ-

av den och relatera dem till vuxenutbildning. Här behandlas demokratifrågor bl.a. Inge Johansson, som relaterar till bildningsarbetet i

av studieförbundsverksamheten och frågar sig hur jämlikhet i dagens samhälle skall kunna åstadkommas. Inga Wernersson och Eva Gannerud tar

jämställdhetsproblematiken och frågar sig om traditionellt "kvinnupp liga kunskapsområden hotas bli utdeñnierade inom utbildningssystemet. Charles Westin tar sedan mångkulturaliteten ett samhällsperspektiv

upp ur och problematiserar begrepp assimilation och integration. Kapitlet

som avslutas med Marie Carlsons text som tar upp viktiga sociokulturella frågor i anslutning till lågutbildade invandrares möte med det svenska utbildningssystemet.

I kapitel Den vuxenpedagogiska praktiken, närmar vi oss den konkreta, praktiska verksamheten. Här beskrivs några exempel på vuxenpedagogiska verksamheter syftar till att lyfta fram angelägna

sorn områden är aktuella just nu och som eventuellt kan inspirera det

som pedagogiska tänkandet. Kapitlet inleds med en text om ett laddat möte mellan lärare och med dåliga skolerfarenheter vilka försöker

vuxna bättra på sin gmndskolekompetens. Denna text av Margreth Hill sätter

lärande i ett socialt sammanhang, där kommunikation står i vuxnas centrum. Den beskrivning hur lärande ur detta perspektiv kan

ger en av te sig och utvecklas för med dåliga studieerfarenheter. I nästa text

vuxna beskriver privat utbildningsanordnare hur med modern datortek-

en man nik kan hjälpa med stora läs- och skrivproblem. Datorsatsningar

personer i undervisningssammanhang har ofta visat sig ha störst effekt för de elever och studerande som har behov av extra stöd och hjälp menar Birgitta Frejhagen och Anna Holmgren.

I kapitlet även några exempel i form intervjuer med personer

ges av

arbetar praktiskt med olika pedagogiska verksamheter. Projektet som

arbetsfonn utgör det första exemplet. Detta sätt att arbeta växte som fram redan i början seklet och införlivades i den progressiva pedago-

av gik i dag bl.a. diskuteras under s.k. problembaserat lärande. Här

som görs gruppintervju bedriver projektarbete på

en av personer som Kvinnofolkhögskolan samt på komvux i Göteborgsområdet inom områdena byggteknik, kommunikativa ämnen och virtual reality.

lO introduktion

"Cooperative leaming beskriver ett arbetssätt visat sig fungera som väl i språkligt och kunskapsmässigt heterogena Mångkulturågrupper. litet finns också dimension i metoden.

som en Södertäljeprojektets

utgångspunkter och arbetsätt beskrivs konkreta exempel genom på övningar och smågruppsaktiviteter.

En anställningsbar person kännetecknas att flexibel, självav vara ständig och kunna förstå andra människor. En sådan person har också ett gott självförtroende och rätt utbildning. Kursen hjälper den som person som inte motsvarar denna idealtyp beskrivs i exemplet från Malmö under rubriken "Vägen till ökad anställningsbarhet".

Kapitlet avslutas med text Bjarne Wahlgren, god en av som ger en inblick i danska erfarenheter utbildningssatsningar av för arbetslösa. Vår förhoppning är att detta kan distans till den svenska ge vuxenutbildningspraktiken och politiken. Han god inblick i vad ger en som gjorts, hur argumenterat och vilka konsekvenser olika man utbildningspolitiska satsningar haft. Ett exempel är samverkan mellan olika utbildningsanordnare på det lokala planet, någonting som även knyter an till nästa kapitel.

I kapitel 4 Rekrytering, vägledning och lokal samverkan, samlas texter som rör den organisatoriska aspekten vuxenutbildning.

av Rekryterings-

och vägledningsproblematiken förväntas bli accentuerad mer genom ambitionerna bakom Kunskapslyftet. I inledande text diskuterar Lars en

Ingvardsson hur yrkesvägledningen på arbetsförmedlingen påverkas

av samhällsförändringar. I intervju diskuteras även svårigheterna för en studie- och yrkesorienteringen att nå prioriterade till grupper Kunskapslyftet. Intervjun från Dalarna presenterar därefter kreativa idéer kring uppsökande verksamhet fungerat på det lokala planet. som Lokal samverkan mellan olika utbildningsanordnare sedan tas upp med några exempel. Samverkan sker allt oftare med näringslivet nu när utbildning anordnas. SSVH är ett exempel beskrivs, där distanssom utbildning för lågutbildade arbetare bedrivs i samverkan med företag

inom skogsindustrin. Därefter presenteras det s.k. Övervintringsprojektet

av Margareta Carlén och Urban Herlitz, diskuterar frågan i som om vems intresse utbildning anordnas när flera aktörer är inblandade.

Kapitel 5 behandlar frågan Validering, dvs. hur kunskaper och om färdigheter som förvärvat utanför traditionella utbildningsman sammanhang kan värderas meriter. Detta är för Sveriges del som en relativt ny företeelse. Danielle Colardyn några exempel på hur ger man

introduktion

kan på begreppet i ett europeiskt och internationellt perspektiv. se Thorbjörn Levin diskuterar sedan hur man i Sverige skulle kunna valideringsfrågor. Avsnittet är tänkt att fungera som en resonera om bland flera startpunkter för en svensk diskussion.

Kapitel Utbildningsanordnare särart och pedagogiska utgångs- punkter, beskriver några Kunskapslyftets viktigare aktörer. Bengtav Inge Bengtsson och Eva Andersson berör i sina texter vad som är utmärkande för studieförbundens praktik. Björn Garefelt och Ragnhild Nitzler betraktar folkhögskolornas tradition och pedagogik, medan Robert Höghielm skriver hur komvux verksamhet förändrats över tid. om Syftet är att bild de etablerade utbildningstraditioner som finns ge en av inom respektive verksamhet och möjligheter till diskussion om hur ge en möten och samverkan dem emellan skulle kunna se ut.

Till slut...

En bok ett så stort och vitt fält vuxenpedagogik kan aldrig vara om som heltäckande innehållsli Vi hoppas ändå att antologin kan väcka frågor och stimulera till diskussion vuxenpedagogikens framtida roll. Arom betet med antologin och kontakterna med författarna har varit mycket stimulerande och roligt. Under tiden vi arbetat med den så har innehållet i den förändrats och ibland har det verkat den levt sitt eget liv. som Texter kan heller aldrig betraktas färdiga i innehållslig mening, som även de till slut kommer i tryck. Nu är det Din tur att som läsare och om vuxenpedagog bearbeta texterna.

God läsning

Redaktörerna

12 introduktion SOU 1997; 15 8

Kunskapslyft, livslångt lärande och den

särskilda

vuxenutbildningssatsningen

Thorbjörn Levin

1990-talets början har inneburit stora omvälvningar för svensk vuxenutbildning. För folkbildningen har förändringarna mål- och resultatmot styming samt utbildningsinsatsema for arbetslösa inneburit utökning en av verksamheter som ställt stora och ibland krav på såväl - nya organisation som pedagogik. För den kommunala vuxenutbildningen

har omställningen och decentraliseringen varit omfattande: ännu mer Införandet av rnål- och resultatstyming i stället för regelstyrning, kom-

munalisering av all skolpersonal, läroplan, kursplaner och ny nya nytt betygssystem samt extra utbildningsinsatser mot arbetslösheten. Detta

gäller till stor del även statens skolor för SSV. Därtill har för vuxna såväl folkhögskolor den kommunala vuxenutbildningen som och SSV väntan på nya behörighets- och urvalsregler för högskolestudier ytterli-

gare stört en redan komplicerad verksamhet. Det har då naturliga skäl av visat sig att organisationsfrâgor har fått styra verksamheterna i större utsträckning än vad tidigare varit fallet. Den pedagogiska diskussom sionen har fått stå tillbaka.

Kunskapslyftskommitténs syfte med föreliggande vuxenpedagogiska antologi Vuxenpedagogik i teori och praktik-

Kunskapslyftet i fokus

SOU 1997: 158 är att perspektiv på Kunskapslyftet, väcka ge att reflexion och skapa dialog kring vuxenpedagogiska utmaningar och

Vuxenutbildningens framtida roll. Kommittén är därför angelägen få att respons från olika vuxenutbildare på de tankar förs fram i antolosom gin. I detta inledande avsnitt i antologin redovisas först mycket kortfattat

de nya krav kunskapstillväxt, teknikutveckling och som globalisering

ställer samt Sveriges möjligheter att kunna utvecklas till

ett kunskaps-

samhälle. Utifrån detta återges sedan också det kortfattat- Kunskaps- lyftskommitténs strategi för kunskapslyft och livslångt lärande, som redovisats i kommitténs delbetänkande med SOU 1996:27. samma namn Därefter beskrivs den stora vuxenutbildningssatsningen, startade l som juli 1997. Slutligen redovisas utifrån kommitténs betänkande Livslångt

inledning 13

lärande i arbetslivet steg på väg mot ett kunskapssamhälle SOU

- 1996: 164 resultat från vissa studier som behandlar utbildning och dess effekter på arbetslöshet och produktivitet.

Kunskapstillväxt, teknikutveckling och

globalisering ställer krav

nya

.Väldiga ekonomiska förändringar har ägt rum sedan mitten av 1980talet, och det sociala landskapet har som en följd därav ändrats. Dessa förändringar har tvingats fram av ett antal utvecklingsströmningar så

det snabba genombrottet informations- och kommunikationsteksom av nologin, avreglering och finansmarknaden eliminering av

av varuhinder mot internationell handel samt globalisering och utlokalisering

tillverkningsindustrier. Dessa förändringar sker samtidigt som värlav dens befolkning åldras, postrnodema värderingar skapas, inställningen till familj, arbete och fritid förändras och växer över hur välstånd

oron skall skapas och distribueras. Den tekno-ekonomiska situationen för

nya med sig möjligheter också många problem olika slag.

nya men av

Det bästa sättet att möta denna ovissa utmaning är att förstärka

genom kompetensen på arbetsmarknaden, hos företag och individer i syfte att möjliggöra anpassning till förändringar, förbättrad produktivitet och investeringar i teknik OECD, 1994. Flexibilitet är slagordet, men

ny det hänger med många faktorer malcroekonomiska, struktu-

samman rella och sociala. Förmågan att sig till och utnyttja nya möjlig-

anpassa heter beror dock först och främst på den vuxna befolkningens kunskaper och kompetens. En tillräckligt utvecklad bas kunskaper och färdighe-

av ter är absolut förutsättning för att nå ett högteknologiskt och hög-

en produktivt samhälle, där arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd kan skapas.

De länder snabbast ställer om till kunskapssamhället kommer att

som ha de bästa förutsättningarna att uppnå ekonomiskt välstånd och undvika miljöproblem. En viktig faktor för att lyckas med denna omställning är kompetensutveckling och livslångt lärande. Andra viktiga faktorer är forskning och ett dynamiskt näringsliv.

14 inledning

Sveriges läge

Arbetslösheten har stigit i Sverige. Vi har halkat efter ekonomiskt och många jobb har försvunnit. Jämfört med andra länder har genomsnitts-

produktiviteten sjunkit. Bruttonationalprodukten

per capita har minskat inte bara i förhållande till OECD-ländema utan även till vissa länder i Asien. I ett internationellt perspektiv har strukturomvandlingen det av svenska näringslivet gått långsamt. En anpassning produktionsstrukturen av till de nya konkurrensvillkoren med därtill hörande organisations- förändringar och kompetensutveckling tycks dock på gång inom - vara företag och förvaltningar ännu finns mycket kvar men att göra.

Utbildningsmässigt är Sveriges utgångsläge hyggligt.

Vi har en ge-

nomsnittlig placering när det gäller befollmingens utbildning jämfört

med OECD-ländema OECD, 1996. Många länder i Asien, Centraloch Östeuropa och Latinamerika satsar hårt på utbildning men har ännu inte kommit ikapp. Utbildningsexpansionen kom dock igång relativt sent i Sverige. I äldre åldersgrupper finns det därför jämfört med OECD-ländema relativt många som inte har mer formell utbildning än folk- eller grundskola. Till detta kommer att bland de är det jämfört med andra OECDyngre länder många som inte går vidare till högskoleutbildning. De få internationella jämförelser finns att tillgå när det gäller som befolkningens kompetens visar ändå på ett mycket bra utgångsläge för Sverige. När det gäller befolkningens läsförståelse skulle Sverige ligga bäst till bland de sju länder undersökts OECD, 1995. En studie som av befolkningens naturvetenskapliga och tekniska kunskaper liknande gav resultat för Sverige jämfört med EU-ländema och USA.

Kunskapslyftet en del i det livslånga lärandet

-

Med anledning de ökade krav dagens och framtidens samhälle av som ställer på enskilda individer såväl på arbetsplatser privat, finns det som ett behov av en generell kompetenshöjning hos den svenska befolkningen. Sverige måste satsa på snabb utveckling kunskapssamhället en av för att hävda sig i den allt hårdare internationella konkurrensen. Kunskapslyftskommittén presenterade i sitt första delbetänkande övergripande mål för en strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. Strategin vilar

på tre hömpelare: ungdomsutbildning, kunskapslyft för och livs- Vuxna

SOU 1997: 158 inledning l5

långt lärande. Satsningar inom dessa områden får inte betraktas var för sig utan måste som en helhet. ses

Ungdomsutbildning ett avstamp för framtida lärande - Ungdomsutbildningen, med början i grundskolan och fortsättning i gymnasieskolan samt för allt fler i högskolan, skall lägga en grund för det livslånga lärandet. Ungdomsutbildningen skall öppna möjligheter för vidare studier och personlig utveckling i såväl medborgar- som yrkesrollen. Detta kräver fortsatt reformering av hela ungdomsen utbildningen så att skolan, förutom att ämneskunskaper, även stärker ge individens älvtillit, sociala kompetens, problemlösningsförmåga, kreativitet och förmåga att lära nya saker.

Kunskapslyftet utifrån enskilda individers behov - Kunskapslyftet skall till för de som nu och i framtiden vara grupper kommer sakna de förutsättningar krävs för att delta i det att som livslånga lärandet. Kunskapslyftet skall utgå från enskilda individers behov och kommer således olika ut för olika människor. Vad det att se

handlar är att utöver gmndskolekompetens erbjuda gymnasiala

om kurser eller motsvarande den enskilda individen behöver för att bli som anställningsbar och delaktig i samhällsutvecklingen eller för att kunna vidare till högre studier.

Livslångt lärande för alla Det ständigt föränderliga samhället ställer och högre krav på sina nya medborgare. Den avancerade informationsteknologin har fört med sig ett komplext sätt att använda sig kunskaper i såväl arbetet som mer av det dagliga livet. Utvecklingen mot allt plattare organisationer i företainnebär bredare arbetsuppgifter för de anställda, följt av mer ansvar. gen Detta ställer ökade krav på förmågan att sig och att lära nytt anpassa under hela livet.

Infrastruktur Statens och kommunernas insatser skall garantera rättvisan i systemet med kunskapslyft och livslångt lärande och till att det blir en välavse vägd och sammanhängande helhet. Dessutom skall staten och kommugarantera god infrastruktur. Till infrastrukturen hör: nerna en

information, rådgivning, uppsökande verksamhet och individuella utbildningsplaner

inledning SOU 1997: 158

system för validering kunskaper och kompetens oberoende

- av av var

de erhållits

tillgång till ett brett utbildningsutbud god kvalitet

- av

uppföljning, utvärdering och forskning för systemets långsiktiga

-

vidareutveckling

ett sammanhängande finansieringssystem.

-

Den särskilda vuxenUtbildningssatsningen ett nationellt

-

kunskapslyft

Mot bakgrund av bland annat Kunskapslyftskommitténs delbetänkande beslöt riksdagen i juli 1996 att genomföra femårig satsning på

en vuxenutbildning med början 1 juli 1997. Utbildningssatsningen riktar sig i första hand till arbetslösa och därutöver till anställda helt eller

som delvis saknar treårig gymnasiekompetens och syftar till öka syssel-

att sättningen och tillväxten. Satsningen skall också bidra till att utveckla nya former för att möta utbildningsbehov i framtiden och där-

vuxnas med efter femårsperioden kunna avlösas ett nytt vuxenutbildnings-

av system.

Riksdagsbeslutet 1996 innebar att staten lämnar ett särskilt bidrag

som motsvarar 100 OOO helårsplatser år. I enlighet med regeringens

per förslag i 1997 års vårproposition beslutade riksdagen l juni 1997 därutöver om ytterligare 10 OOOutbildningsplatser år fram till år 2000

per med start redan från hösten 1997. Det innebär sammanlagd utökning

en på 40 000 platser -totalt 140 000 platser år 2000. Utöver de platser

som avsätts för folkhögskolan och för kvalificerad yrkesutbildning, skall kommunerna för genomförandet satsningen. Samtliga lan-

ansvara av dets kommuner och statens skolor för deltar i denna utbildnings-

vuxna satsning.

För att prioritera en kompetensförstärkning för arbetslösa och dem i arbetslivet som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning införs inom för vuxenutbildningssatsningen särskilt utbild-

ramen ett ningsbidrag på a-kasse/KAS-nivå. Detta bidrag kan erhållas under

ett studieår. Efter detta möjlighet att studera inom för ordinarie

ges ramen swdiestöd. I riksdagens beslut i anledning den tidigare nämnda

av Vårpropositionen ingick också att det särskilda utbildningsbidraget behålls under hela femårssatsningen och att de studerat på det

som särskilda utbildningsbidraget skall få förtur till SVUXA, de efter det

om första året med särskilt utbildningsbidrag vill fortsätta sina studier på gmndskole- eller gymnasienivå. Av de tillkommande platserna från

inledning

hösten 1997 skall ett begränsat antal kommuner kunna få bidrag för vuxenutbildning på grundskolenivå, det visar sig nödvändigt för att

om uppfylla målen för Kunskapslyftet.

Individemas behov, önskemål och förutsättningar skall styrande

vara och prägla verksamhetens utformning och innehåll. Även den lokala arbetsmarknadens behov skall beaktas. Statsbidraget fördelas utifrån inkomna proj ektansökningar där kommunen/kommunema redovisar

en plan för genomförandet denna satsning. Planen kan exempel på

av ge målgrupper man vill prioritera, hur man avser att samverka med det lokala arbetslivet, arbetsmarknadens parter, arbetsfönnedling, folkbildning, privata utbildningsanordnare mil. samt hur tänker sig att

man arbeta med information och vägledning samt andra rekryteringsåtgärder.

Den särskilda vuxenutbildningssatsningen riktar sig alltså främst till kortutbildade. Det ställer stora krav på genomtänkta insatser vad gäller information, rådgivning, uppsökande verksamhet och individuella utbildningsplaner. Det ställer också stora krav på att de kortutbildades reella kompetens tas till vara oberoende de erhållits. Den måste

av var synliggöras, beaktas vid ansökan till kurs nivåplacering och forrnaliseras i betyg. Detta kräver tillgång till ett brett utbildningsutbud god

av kvalitet, där olika utbildningsanordnare dels erbjuder sådan utbildning som efterfrågas, dels samarbetar med varandra.

För att förbereda och leda satsningen har regeringen inrättat Delegationen för kunskapslyftet. Den skall inledningsvis för dialog

svara en med kommunerna, lämna förslag till regeringen fördelning med-

om av len samt följa verksamheten. Delegationen skall även samverka med Kunskapslyftskommittén.

Lönar det

sig

Frågan om lönsamhet av god utbildning i ungdomsåren, kunskapslyft och livslångt lärande kan diskuteras utifrån tre perspektiv, individens, företagets och samhällets. I Kunskapslyftskommitténs betänkande Livslångt lärande i arbetslivet- steg på väg mot ett kunskapssamhälle SOU 1996: 164 diskuteras effekterna av livslångt lärande i arbetslivet.

Individen När det gäller effekter av utbildning i arbetslivet på lönen för

yngre arbetskraft i olika länder visar OECD 1996a och Stern 1995 på följ ande resultat:

inledning

formell utbildning hos den nuvarande arbetsgivaren avkast-

- ger en ning på mellan 7 och ll procent,

utbildning hos tidigare arbetsgivare ingen löneeffekt alls,

en ger tidigare extemutbildning ger en avkastning på 5 procent och

lärlingsutbildning ger en avkastning på 13 procent.

I dessa länder deltar de anställda oftast i finansiering utbildning i

av arbetslivet genom lägre löner under utbildningsperioden. Så är förhållandena vanligtvis inte i Sverige, där de anställda oftast inte heller får del i avkastningen i form av exempelvis ökade löner Björklund Regnér, 1993; Regnér, 1995.

Vad gäller ungdomsutbildning visar studier över förhållandena i Sverige exempelvis SCB, 1996 på klara samband mellan arbete och studier. Sambandet mellan hög utbildningsbakgrund och arbete samt låg utbildningsbakgmnd och arbetslöshet är tydligt. Att tidigt skaffa sig god

en utbildning kan alltså vara mycket lönsamt. Senare studier Lövgren, 1997 har också visat att även sent införskaffad utbildning på högre nivå under vissa förutsättningar kan vara en lönsam affär för den enskilde.

Även sambandet mellan dålig utbildning och hög arbetslöshet

om är tydligt, så finns inte entydighet mellan utbildning och arbete för

samma dem som redan är arbetslösa. I studie från Institutet för social

en forskning Thoursie, 1997 redovisas att gymnasienivån -jämfört med lägre utbildningsnivåer -inte ökar chansen att ett heltidsarbete. För kvinnorna minskar paradoxalt dessa möjligheter. Däremot ökar

nog kvinnornas möjligheter att få deltidsarbete. Studier på universitetsnivå ökar däremot chansen för såväl män kvinnor att få arbete, även

som om studierna bara omfattar 20 universitetspoäng. En viktig faktor för att få positiva effekter av utbildning att öka de arbetslösas chanser till arbete

-

är utbildningens inriktning SACO, 1997. -

Företaget

NUTEK gjorde år 1995 en större undersökning produktivitetseffekter

av av formell utbildning i privata företag med än 50 anställda NUTEK,

mer l996a och b. Företagen klassificerades flexibla eller inte efter två

som kriterier: decentraliserat beslutsfattande och organiserad personalutveckling. Resultaten från undersökningen visade att 27 procent

av företagen befanns ha en flexibel arbetsorganisation. De flexibla arbets-

SOU 1997: 158 inledning

platserna återfanns oftare i större företag än i mindre, i företag

som tillhörde koncern och i befolkningstäta regioner. Utbildningsnivån

en var högre i de flexibla företagen än i de andra företagen och de flexibla företagen hade fler tekniker än andra. De flexibla organisationerna

var allt annat lika mer produktiva och hade en lägre personalomsättning

och sjukfrånvaro. I tabell l nedan redovisas det direkta utfallet.

Den flexibla arbetsorganisationens effekter på produktivitet, personalomsättning och sjukfrånvaro i procent NUTEK, 96

-

Avgörande faktorer för företagens produktivitetsutveckling skulle enligt denna rapport vara utbildning, arbetsorganisation och tillgång till information i olika nätverk.

typer av

Samhället Att sambandet mellan hög utbildningsbakgrund och högt arbetslivsdeltagande inte bara är lönsamt för individen utan också för samhället är uppenbart. För samhällets liksom för individernas del tillkommer utöver de rent ekonomiska effekterna positiva effekter individernas ökade

av delaktighet i samhället, föräldrarnas ökade engagemang i barnens utbildning och bättre hälsa OECD, 1997.

Att satsa på god utbildning i ungdomsåren, på kunskapslyft för dem som inte tidigare kunnat utnyttja möjligheterna till studier fullt ut och på livslångt lärande är under vissa förutsättningar i huvudsak alltså

- - en lönsam affär för såväl individ som företag och samhälle.

20 inledning

lärande

Bildning,

och samhällsförändring

Vad skall till

utbildning vara

Bernt Gustavsson

Den engelske kometpolitikem Tony Blair har lanserat tre saker som skall lösa Storbritanniens arbetslöshetsproblem

"utbildning, utbild-

ning och utbildning. För denna insikt vad framtiden kräver kom han om säkert också till makten. Liknande uttalanden kan höras i olika varianter

av politiker världen över. Vad är det då hoppas på och vilka man är avsiktema bakom dessa uttalanden

Insikten om utbildning för ett framtida yrkesliv har funnits ända sedan

det moderna samhällets tillkomst. Så är det inget sett nytt som nu lanseras. Nu sätts utbildning i samband med vad uppfattas som som ett nytt skede i det moderna samhällets utveckling den tekniska revolution som utgör slutet på den industriella epoken och början till Denna en ny.

har många namn: bl.a. informationssamhälle, högteknologiskt samhälle,

kunskapssamhälle, mediasamhälle. Konkurrensen på världsmarknaden

avgörs enligt dessa bedömningar inte längre sig jordbruk av vare eller

industri, utan kunskapsintensiva och högteknologiska näringar:

data-, media-, tele- och bioteknik.

Så får bakgrunden utläsas till den retorik flödar, samfällt som nu från företrädare för nationella och marknader gemensamma om utbildningens nödvändighet. Enda chansen för Europa, säger man, är att satsa på utbildning för arbetskraftens omställning från skede till ett ett annat. I ett

sådant sammanhang får man se lanseringen begrepp livslångt

av som

lärande och utbildningssatsningar "det som stora kunskapslyftet.

I denna utbildningsoptimism och tekniktro kan det yra av vara på sin plats att backa tillbaka smula och stillsamt betrakta en vad som sker.

Vilka föreställningar utbildning, kunskap och lärande

om ligger bakom den högstämda retoriken Vilka är alternativen i debatten om utbildning Hur skall man på utbildningens funktion, kunskapens fonner se och lärandets villkor I den här artikeln skall de vanligaste

föreställning-

arna om utbildning synas i fogarna. Jag skall två de presentera av dominerande synsätten, kritisera dem och därefter antyda ett tredje alternativ.

SOUl997:158 bildning, lärande och samhällsförändring

Utbildningsretoriken

Den norske forskaren Alfred Telhaug har visat hur utbildningsretoriken hastigt förändras någon gång vid 1980-talets mitt, snart sagt över hela världen. Länge har de bärande orden för utbildningspolitiken varit demokrati, personlig utveckling", medborgarfostran etc. Nu byts de ut mot 0rd som konkurrens, kvalitet, utvärdering och kompetens". Att detta sker samtidigt över stora delar av världen är i sig inte så märkligt. Det är samma ledande experter på utbildning och ekonomi lanserar detta koncept via flygande kurser, sälj ande utbildningssom nya paket och modern kommunikationsteknik. I t.ex. Sydafrika lanserades begreppet livslångt lärande ungefär samtidigt EU återknöt till begreppet i början av 1990-talet. Begreppet som fick helt skilda innebörder i de båda sammanhangen. I Sydafrika tog medlemmar den sydafrikanska fackföreningsrörelsen till sig begrepav redskap för att åstadkomma jämställdhet mellan praktiska och pet som teoretiska utbildningar efter apartheid. Man hämtade det från FN:s kultur- och utbildningsutskott. Där lanserades begreppet livslångt lärande med humanistiskt innehåll på 1970-talet. 2 När EU åter lanserat livslångt lärande på 1990-talet sker det med helt andra förtecken. Bakom finns en teori om utbildning som oftast kallas utbildning investering i humankapital, i den internationella littesom raturen förekommande med namnet human capital. Grundtanken är att motivera utbildning investering i samhället. Utbildning skall som en alltså inte betraktas konsumtion. Denna tanke började växa fram som redan på 1950-talet, har först nu slagit igenom som den dominemen rande på utbildning. Detta sker i samband med det postindustriella synen samhället, där den främsta investeringskällan inte längre och är gruvor fabriker, utan det mänskliga kapitalet. Denna teori kan användas både inom forskning utbildning och som ett policyinstrument för att ge om politiska skäl för satsningar utbildning. Inte sällan finns koalitioner och unioner mellan dessa fält, dvs. experter samma skola lanserar av detta ideologi och policy. Utbildningssatsningama utvärderas sesom dan efter samma mått. Detta synsätt står dock inte ensamt i debatten utbildning. I USA om och England konkurrerar det huvudsakligen med en utbildningspolitik ställer det klassiska västerländska kulturarvet i centrum. Låt oss ta som ett exempel från engelsk utbildningspolitik. Under Margret Thachers befolkades utbildningsministeriet experter som företrädde en era av

26 bildning, lärande och samhällsförändring SOU 1997: 158

riktning kallas vocational progressivism. Lite förenklat som innebär det att utbildning skall yrkesanpassas och ligga så nära näringslivets behov som möjligt. Progressivismen i detta

är att utbildningen skall

tjäna det ekonomiska framsteget och praktiskt nyttoinriktad. vara Det brukar sägas att politikerna är i experternas händer, men också det omvända gäller. När John Major tillträdde minister kastades som var-

enda utbildningsexpert foreträtt denna uppfattning från

som ut Ministry of Education och in trädde skara med helt en en annan syn på utbildning. Nu gällde inte längre yrkesanpassad progressivism i nyliberal anda, utan det klassiska kulturarvet i traditionalistisk och konservativ anda Man skulle länge kunna fundera över dessa

tvära kast i utbildnings-

politiken, denna villrådighet, där diametralt

motsatta uppfattningar hela

tiden finns och konkurrerar utrymme och tolkningsföreträde. om En förklaring till det klassiska kulturarvets återkomst det är att som Thatcher sökte avskaffa, nämligen samhället There no such thing as a society, var hennes mest berömda slogans ändå finns där. en av Sönderfallet i ett antal atomära individer skapade socialt kaos det ett i engelska samhället, som Maj hänvisad att ha för, också i

or var recept utbildnings-

politiken. Det mångkulturella samhälle England måste ha som är, ett sammanhållande kitt för att inte sönderfalla i kaos. Detta kitt blev det klassiska västerländska kulturarvet. Den läroplan som denna politik gav upphov till har kallats de dödas läroplan, the curriculum of the dead.

Det ginge att ägna åtskilliga sidor att visa hur den här typen av motsättning tar sig olika uttryck i olika länders utbildningssystem. Ifrån detta kunde den inte alltför vågade slutsatsen dras, att den djupaste och

genomgående motsättningen i diskussionen utbildning i dag återom finns mellan olika former humankapitaltänkande och humanism. Det av finns försök t.ex. i norsk utbildningspolitik att få dessa två att harmoniera men de tycks sällsynta. Den svåraste konfliktpunkten mellan dem rör människans och kunskapens värde. För humanisten har de ett värde i sig, oberoende av allt annat. För humankapitalet är människa och kunskap investeringsobjekt och alltså ett instrument för värde: ett annat det ekonomiska. Sociologer kallar sådan utveckling en för människans och kunskapens instrumentalisering, fortgående en tendens i samhällets modernisering.

Vi får så här långt inte glömma att denna diskussion sig på rör ett allmänt och abstrakt plan, i form teori,

av policymaking, utbildning-

politik och allmänna synsätt på utbildning. Mitt antagande är att denna diskussion inte är betydelselös för hur lärande, och

kunskap utbildning

ter sig för människor på vardagsplanet och för samhället i stort.

SOU1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 27

I Sverige kan de här skilda synsätten på utbildning avläsas i fonn av olika utredningar och policyskrifter. För några år sedan publicerades t.ex. slcrift den framtida utbildningen, Agenda 2000, Kunskap en om och kompetens för nästa århundrade. Här används alla fina ord som "bildning, kompetens, livslångt lärande och folkbildning, men i ett sammanhang där orden blir till intet förpliktande retorik. Skriften en genomsyrad humankapitaltänkande. Året innan publicerades den är av s.k. Lindbeckkommissionens betänkande Nya villkor för ekonomi och politik, där ekonomer sin på utbildning, kontra det omdiskuteger syn rade betänkandet Skola för bildning. Humankapital kontra humanism och bildning klassiskt märke. av

Tanken om ett "humankapital"

Teorin det humana kapitalet är avskalad på allt meningsfullt som kan om sägas lärande och kunskap. Den saknar helt enkelt en genomtänkt om idé för det. I vetenskapliga sammanhang brukar sägas att sådana synsätt är reduktionistiska. Det betyder att de bortser från väsentli ga aspekter av den företeelse studeras. Det kan uttryckas som, i det här fallet om som utbildning: att den är ingenting annat än investering i humanen kapital. Utbildning och kunskap reducerad till ekonomi. Bakom alla teorier rör det human- och samhällsvetenskapliga som forskningsområdet finns ett antagande om den mänskliga naturen. I det här fallet gäller antagandet att människan är en ekonomisk varelse, i debatten kallat antingen det engelska Economic Man", eller det latinska Homo Oeconomicus". Det innebär att människan är en egennyttig varelse i livets alla skiften kalkylerar med sin egen fördel. Mera rått som uttryckt är alla egoister. Denna människosyn kan avläsas i ekonomemas skrifter från Adam Smith "Nationemas välstånd, till skrifter publicerade vår tids Nobelpristagare i ekonomi, Milton Friedman och Gary av Becker. Det uppseendeväckande med de senares skrifter är att de redualla mänskliga företeelser till egennytta. Det kanske mest omdiscerar kuterade är deras på kärlek och valet av äktenskapspartner, som syn också analyseras i termer kalkylerad egennytta. av Det den här typen nyliberala teorier vägledde Thathers var av som politik varit vägledande för svensk politik under 1990-talet. och som Teorin det humana kapitalet har på så sätt också ideologiskt lcnutits om till utbildningens värld. Det synsättet ligger också till grund för den svenska utbildningssatsningen "Det stora kunskapslyftet". Vid den iscen-

28 bildning, lärande och samhällsförändring SOUl997:158

sättande vuxenutbildningskonferensen i Stockholm våren 1996 dominerade detta synsätt ekonomers och politikers inlägg. OECD:s svenske forskningschef Jarl Bengtsson uttryckte det klarast i sitt inlägg han när sade att när vi nu står inför det stora kunskapslyftet måste vi göra oss av

med all överflödig och onödig kunskap.

Frågan blir vilken kunskap skall betraktas onödig. Den som som stora satsningen av utbildning är inriktad på naturvetenskap och teknik. Den kan utesluten. Kunskapslyftet är inriktat på anses gymnasiets kärnämnen. Dessa kan också uteslutas, med undantaget religion, krav som var ett från kristdemokraterna. Är det humaniora, dvs. litteratur, konst och filosofi som avses Min tolkning är denna egen att syn på utbildning ligger nära Margret Thatchers. Det är den i ekonomiska termer och på arbetsmarknaden direkt omsättningsbara kunskapen som skall prioriteras.

Traditionell bildning

Den förhärskande motiveringen för utbildning fram till 1980-talets slut var en blandning av humanistiska och demokratiska Det argument.

rörde sådant personlighetsutveckling och som medborgerlig skolning.

Från och med den pedagogiska progressivismens uppkomst och genombrott i de svenska läroplanema från andra världskriget har detta dominerat utbildningens politik. Progressivismen är i sina

kL1nskapsteoretiska

rötter pragmatisk och framtidsinriktad. Men den har, i relation till välfárdsstaten, varit knuten till medborgerliga och personlighetsutvecklande funktioner. Dess mål lanserades via läroplaner och centralt placerade experter på förutvarande Skolöverstyrelsen. Från och med SÖ:s nedläggning och skolsystemets

decentralisering

finns ingen sammanhållen och centralt styrd utbildningspolitik. I betänkandet Skola för bildning SOU 1992:94 lanserades ånyo bildningsbegreppet. Ansvarig för försöket att återinföra bildning i skoldebatten pedagogen Donald Broady. Han hade själv var varit en av talesmännen för den pedagogiska progressivismen i radikal mening under 1970-talet. Den radikala progressivismens talan fördes främst i tidskriften Krut, Kritisk utbildningstidskrift. Broady var en av redaktörema. 1984 publicerades ett dubbelnummer bildning, där han om radikaliserade bildningstanken i uppgörelse en med pedagogikens amerikanisering och förvandling till "skoladministrationens hjälpreda.

SOU1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 29

Den väsentliga förändringen i behandlingen bildning är att detta inte av går ut på att efterapa givna förebilder, utan att fritt skapa nytt, utan givna förebilder och mål. Denna artikel ligger till grund för det bildningsbegrepp skrevs in i Skola för bildning. som Samma år Kruts bildning publicerades började jag som nummer om själv från ett helt annat håll intressera mig för bildningstraditionen. Jag hade arbetat folkhögkollärare ett antal år och studerade samtidigt som idéhistoria på forskarnivå. Det alltså ingen tillfällighet att ämnet för var min avhandling blev de idéhistoriska rötterna till den svenska folkbild-

ningstraditionen. Resultatet blev boken Bildningens väg, där jag bygger på en analys begreppet bildning och urskiljer ett antal skilda bildningsideal som av bärande för den svenska folkbildningen under dess klassiska skede. var Den publicerades 1991, år folkbildningen gick in i en ny samma som historisk fas, då begreppet folkbildning lanserades som ledande för folkhögskolors och studieförbunds verksamhet. skett inom utbildningens och kulturens områden under 1990- Vad som talet är alltså att bildning och humanism har återetablerats på ett nytt och annorlunda sätt. Det finns dock ett problem med detta. Det mesta som skrivits och utforskats bildning har haft en historisk karaktär. Det är om naturligen så i ett expansivt omvandlingsskede att många griper tillbaka på olika historiska traditioner för att finna orientering. Men dessa en ny traditioner går inte automatiskt att föra över till vår egen tid. Låt mig ta exempel från området folkbildning. Lärare och skolledare kan låta ett sig inspireras vad skrivits den tradition i vilken de själva av som om befinner sig. Men det går inte att programmatiskt att överföra de bildningsideal och synsätt verkade hundra eller tvåhundra år bakåt i som tiden. . Denna svaghet gäller hela receptionen bildningstraditionen. I Sverige av kan vi alldeles tydligt avläsa det i "Skola för bildning och i de måloch utvärderingar gjorts hitintills under l990-talet. Vänprogram som der vi därtill blicken ut till andra länder igen finns den traditionalistiska tendens uttalad mål och Den salufördes av John Majors som program. utbildningspolitiska rådgivare, och den torgförs än mer aggressivt av amerikanska konservativa humanister i den mångkulturella striden om utbildningen. I USA strider företrädare för minoritetsgrupperna för att kultur representerad i läroplanerna, alltmedan författare och sin egen forskare ut tjocka kataloger över de nödvändiga verken i den västerger ländska kulturen. Verk Homeros, Platon, Dante och Shakespeare, till av

30 bildning, lärande och samhällsförändring

vår tids stora klassiker, räknas det allmänmänskli som ga och är då något som alla människor bör ta del av. Dessa två alternativ framstår de dominerande som när det gäller synen på utbildning i stort och dess funktion i samhället. Det första alternativet, teorin om humankapitalet, kan endast uttala sig

om utbildningens eko-

nomiska funktioner. Men utbildning, kunskap och lärande kan inte reduceras till enbart ekonomi. Ingen kan förneka

att utbildning har en

ekonomisk funktion, reduceras men den till bara detta, återstår inget att säga om vad som skall hända när människor väl sitter i sina bänkar och investerar. Det andra alternativet, det traditionellt humanistiska, hänför

lösningen av dagens problem till bildningstradition

en som vuxit fram och verkat under andra förhållanden än de som nu råder. Detta är inte

heller tillräckligt. Idealiseringen av bildningstraditionen är vanligt före-

kommande. Detta leder lätt till tillbakablickande en hållning som inte vågar se dagens problem och blicka framåt. Att förhålla sig till en tradition på ett konstruktivt sätt betyder inte att kopiera den eller nostalgiskt betrakta den guldålder. Hur skall som en svunnen man då vända sig Det förekommer två existerande alternativ. Det ena reducerar allt till ekonomi och får därmed inget att säga om kunskapens och lärandets väsentliga innebörder. Det andra förlägger uppmärksamheten bakåt i tiden, till tradition. I resten den här artikeln en av skall jag beskriva mitt eget alternativ, såsom jag utförligt mer lagt fram det i min bok Bildning i vår tid: bildningens möjligheter och villkor om i det moderna samhället.

Ett tredje alternativ

Bildning är en tradition varifrån kan hämta stoff man till att forma ett synsätt på lärande, kunskap och pedagogik. Bildning finns också rikligt förekommande i moderna utläggningar om kunskapens natur och förhållandet mellan kunskap och människa. Dessa

utläggningar är också de

delar av kunskapstraditioner med lång historia bakom en sig. En av de rikligast företrädda är den tolkande kunskapstraditionen, kallad hermeneutik, ett märkligt ord betyder tolkningslära och slätt. som rätt En annan är den tidigare nämnda pragmatismen, den betonar

som handling.

I dessa skrifter kan utläsa samtliga komponenter man som hör till en god utbildning och därtill i mina ögon överskrider och för som den pedagogiska debatten vidare.

SOU 1997; 158 bildning, lärande och samhällsförändring 3l

Låt börja med själva lärandets natur. 9 Enligt ett bildningssynsätt oss lär sig något nytt med utgångspunkt från det man tidigare känner man till. Vi möter och förstår det obekanta med hjälp av det redan bekanta. I vuxenutbildande pedagogik har det sagts sedan länge att det typiska för sätt att lära sig är att bygger undervisningen på deltagarnas vuxnas man tidigare erfarenheter. Likaså brukar detta vara ett signum för folkbildande pedagogik. Det ett ideal, att god undervisning bör anges som ske på detta sätt. Flertalet undersökningar visar dock att den sällan gör så

i praktiken. Enligt det synsätt på lärande vi här talar den tolkande kunskapens, om, ligger tolkandet i själva vårt sätt att uppfatta verkligheten, i perceptionoch språkets natur. God pedagogik betyder i det hänseendet att man ens bygger undervisningen så att det finns möjlighet för deltagarna att göra tolkningar och knyta det stoff serveras till den referensram egna som tidigare har. Detta har att göra med älva på kunskap. man synen Kunskap kan ett givet stoff ligger och flödar i medier, eller ses som som står att läsa i lärobok. Detta stoff skall sedan förmedlas in i huvudet på en deltagarna och sedan på ett för att resultera i ett betyg rapas upp prov, eller i Utbildningens resultat blir att ha inhöstat kursplanen en examen. eller läroboken tillfälligt i huvudet. Alla vet samtidigt att denna kunskap försvinner lika fort den lärts in. Det blir vad som brukar kallas som papegojkunskaper. Kunskap i bildande mening är införlivad med personligheten. Det betyder att deltagarna gjort kunskapen till sin kunskap, de tolkat den på sitt sätt och införlivat den i sitt eget medvetande. att eget På det sättet blir den användbar, både för sätt att tänka och att handla. ens

Vardag och kunskap

Sett i vidare sammanhang tolkar människor kunskaper utifrån vad de ett möter i sitt vardagliga liv. I vardagen möter vi en mängd kunskap, i våra göromål, i vårt eget arbete, i hemmet, via massmedia, i föreningen. egna Allt detta lägger grunden för vad skulle kunna kallas vår vardagliga som livsförståelse. Detta vardagsliv är ett annat sätt att uttrycka det som är bekant. I vardagen förefaller det mesta invant, naturligt och lättoss förståeligt. Alla människor behöver leva och lever faktiskt ett sådant vardagsliv. I annat fall skulle vi gå under, tillvaron skulle inte vara

begriplig för oss. Men vardagen kan å andra sidan bli alltför invand och införstådd. Vi hamnar lätt i rutiner och slentrian. Om allt är sig ständigt likt får vi lätt en

32 bildning, lärande och samhällsförändring SOUl997:l58

bild av världen fylld med förutfattade meningar allt ligger

om som utanför Vår egen vardagssfär. Vi blir begränsade och fördomsfulla. Alla människor bär på fördomar i den meningen att de är utgångspunkten för vidare kunskap, det bekanta. För att utvecklas och lära nytt behöver vi redskap för att ifrågasätta de fördomar vi faktiskt har, det är

som oss bekant. Vi behöver utmanas och få möjligheter att finna distans till våra alltför invanda uppfattningar. Ett led i en god pedagogik är därför att ifrågasätta de idéer som utgör hinder för att lära något nytt. För problemet i att lära något nytt består då närmast i att vi tror att vi redan vet, inte i att vi inte vet.

Att distansera sig innebär att få möta och annorlunda perspektiv

nya på tillvaron. Det kan ske på många olika sätt. I vidaste mening händer det när vi möter något vi inte tidigare känner till, eller när vi möter andra kulturer och andra historiska skeden. Det kan också åstadkommas genom konsten och filosofin. Upptäckten av något tidigare främ-

oss mande och annorlunda kan i sin tur få oss att på nytt undersöka vår

egen vardag och där upptäcka något nytt. God pedagogik i denna mening innebär att utgå från, knyta till och söka samband med det är

an som bekant och vardagligt, men också att utmana, distansera och öppna för annorlunda perspektiv. Bildning brukar beskrivas i tenner

som en resa, av utfárd och återkomst. Det innebär att man utgår från sig själv, bryter upp från sig själv och sina invanda tolkningar för att möta det främmande och annorlunda. Hemkomsten är att införliva det med sin

nya tidigare bild och förståelse av världen.

Det finns en utbredd syn på kunskap färdiga små paket kan

som man lösa ut med utbildning, ungefär när går till posten. Kunskap

som man som hårdvaluta på marknad, utbildning liktydigt med att lösa in

en växlar på banken. Eller kunskap att stoppa in i små lådor. Den på

syn kunskap och lärande vi här talar om inbegriper det personliga. Till syvende och sist kan man inte skilja sin tolkning världen från

av tolkningen av sig själv, ens älvuppfattning. De hänger Kun-

samman. skap innehas av människor och utbyts mellan människor. För i kunskapens tolkande natur ingår att den är behäftad med osäkerhet. Vi tolkar, men tolkar vi rätt Tolkningar kan också villfarelser. Sättet att

vara komma tillrätta med detta är att föra dialog och kommunicera med andra.

SOU1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 33

2 19-1820

Dialog

I dialogen anger jag min tolkning för andra. När jag gör det sätter

egen jag min egen tolkning på spel. Spelet och leken är vanliga metaforer för tolkande kunskap och förståelsens natur. I dialog finns den sak

en sann som skall diskuteras i centrum. När och lägger ut sin tolkning

var en av själva saken, utlämnar de den for prövning genom andras tolkningar. I undervisning betyder det att man som lärare har sin tolkning ämnet

av eller saken. När jag delger andra min tolkning utlämnar jag den för deltagarnas tolkningar. Vågar jag i dialog utsätter jag min

egen tolkning för ifrågasättande och kritik. Genom att lyssna till andras tolkningar av saken kan jag förändra min Det handlar lärandets

egen. om och kunskapens dialogiska natur. Flertalet sysslar med kunskaps-

som teori i avancerad form i dag delar en sådan på kunskap,

syn som dialogisk eller kommunicerbar.

Sedan finns det olika uppfattningar om dialog. Grovt går det att urskilja en uppfattning som lägger tonvikten vid närvaron av människor i ett gemensamt rum, en dialog ansikte mot ansikte". En annan lägger tonvikten vid distansen och behovet att föra kommunikation över

av långa avstånd i tid och Det är dock insikten att det

rum. gemensamma inte finns en given sanning, en absolut sann kunskap, fäst i ett mänskligt medvetande. Kunskapen är alltid kommunicerad genom språket och prövbar genom dialogen. Vi uppfattar den komplexa verklighet vi lever i på olika sätt. Det vi kan göra för att utveckla den är att kommunicera över alla mellan olika kulturer, kunskapsformer och uppfatt-

gränser ningar.

Traditioner

En annan insikt som ligger i den tolkande kunskapssynen är att vår förståelse av verkligheten är beroende de traditioner vi växt med.

av upp Redan från vår födelse på en viss plats vid viss tid inpräglas vi i ett

en viss mönster för hur verkligheten uppfattas. Uppfostran, skolning och utbildning går till stor del ut på att införliva dessa traditioner i nya och uppväxande individer i det mänskliga släktet. Detta kan ske på de mest olikartade sätt. Beroendet traditioner gäller också älva kunskapen.

av Såväl vetenskaplig som konstnärlig kunskap kan studeras i sin framväxt och i hur de förhåller sig till sina traditioner. De samlade mänskliga erfarenheterna, avsatta i berättelser, texter och föremål, brukar kallas för

34 bildning, lärande och samhällsförändring SOUl997:l58

kulturarvet. Detta vida och vidlyftiga begrepp kan användas och tolkas på en mängd olika sätt. I det här sammanhanget tar vi fasta på sida

en av det, nämligen det förflutnas förhållande till vår nutid och framtid.

Vi tolkar nuet med hjälp våra traditioner. Vid vissa tidpunkter i

av historien kan man lägga stor tonvikt vid studiet hallstämplade tradi-

av tioner. Man blickar bakåt, de lärdomar kan dra det förflut-

men man av nas erfarenheter kopplas loss från våra erfarenheter här och Traditio-

nu. nen blir något för sig, som studerande inte kan och inte heller skall

se nyttan avi de problem som man befinner sig mitt Så betraktar jag

uppe de amerikanska och engelska ivrama för studier i det västerländska klassiska kulturarvet.

Så här vill jag i stället se det. Vi tolkar verkligheten med traditioner, med det erfarenhetsutrymme som finns i människans historia. I nuet begränsas vi av de horisonter som anger vår möjliga förståelse våra

av problem här och nu. Vi tar då hjälp av erfarenheterna bakåt för att bättre förstå dem. I en tid som vår, av dynamiska förändringar och häftiga omkastningar, finns en stark inriktning på framtiden. Vi riktar hela

oss tiden framåt, både som individer och kollektiv, men glömmer det

var hela kommer ifrån och har utvecklats. Detta får till följd att våra horisonter och förhoppningar mot framtiden krymper. Men även våra tolkningar av nuet tunnas ut. För att bättre förstå verkligheten och handla på ett riktigt sätt här och nu, måste vi alltså ta hjälp erfarenheterna

av bakåt. När erfarenhetsutrymmet vidgas, öppnas också fler horisonter mot framtiden. Nuet kan betraktas inte enbart ett tillstånd i kris, utan

som

också bärande på framtidamöjligheter.

Allsidig utveckling

Det som motiverat bildningstankens återkomst i talet utbildning i ett

om flertal skrifter är tanken om allsidig utveckling. Denna tanke förekommer i ett flertal varandra motsägande bedömningar vilken slags

av utbildning och kunskap människor behöver för framtiden. Detta är alltid vanskliga bedömningar som ofta visar sig slå fel. En huvudfråga är allsidiga kunskaper kontra specialiserade kunskaper riktade mot ett yrke. Med andra ord, skall utbildningen främst ge grundläggande kunskaper och bereda för ett fortsatt lärande, eller skall den direkt leda till ett yrke Arbetsmarknaden efterfrågar båda. Specialiserad arbetskraft har det furmits behov utav under den industriella epoken. Nu finns emeller-

SOUl997:l58 bildning, lärande och samhällsförändring 35

tid en tendens att alltmer tala allsidigt utvecklad och flexibel arbets-

om kraft som besitter egenskaper kreativitet, förmåga att lösa problem

som och samarbeta. Det är ett led i taylorsystemets tillbakagång, vilket innebär att organiseringen det industriella arbetet går från ensidigt

av tempoarbete till gruppinriktade och mer flexibla arbetsuppgifter.

Det förekommer två andra argument för allsidig utveckling och bildning. Det ena rör informationsöverflödet och det andra den hastiga förändringen av produktion och samhällsutveckling. Ifråga det för-

om sta, talet om infonnationssamhälle förknippas med föreställningen att kunskapsöverflödet är så stort att ingen människa kan omfatta det.

Man behöver dock inte vara särskilt historiskt bevandrad för att kunna se att detta är långt ifrån något nytt under solen. De historiska tidpunkterna för när kunskapsmängden blir för stor för en människa att sätta sig in i kan dateras till boktiyckarkonsten. Nu används argumentet för att tillgängligheten till information ökat i och med data- och teletelcnik. Utbildning blir fråga att söka information än att traditio-

mer en om nellt förmedla kunskaper. Det räcker dock att tillbaka till 1960-talets teknikoptimistiska undervisningsteknologiska trend för att stilla den ivem en smula. De mest optimistiska trodde faktiskt att kunde

man avskaffa läraren och låta TV-skännar sköta undervisningen.

Det andra argumentet, att hastigheten i produktion och samhällsförändringar ökar har kanske talar för sig. Det är i samband

mer som med detta som talet om återkommande utbildning och livslångt lärande blir mest relevant. Vi vet dock vid det här laget att den har stabil

som en kunskapsgrund att stå på och besitter färdigheter i att läsa, skriva och räkna har större utsikter att klara dessa omställningar. Häri ligger utbildningssatsningar Kunskapslyftets väsentliga styrka, enär denna

som möjlighet kan komma fler människor till del. Bildning blir i detta sammanhang att allsidigt öka individens

resurser.

Kompetens

Låt oss för en stund ägna en smula uppmärksamhet ett annat vanligt förekommande begrepp i talet utbildning, nämligen kompetens. Ofta

om är det så att ett begrepp kommer att dominera inom en sektor av utbildning och lärande. Bildning är reserverat för skolväsendet, folkbildning för folkhögskolor och studieförbund och kompetens för arbetslivet. Kompetens kommer då mestadels att förknippas med en höjning

36 bildning, lärande och samhällsförändring

av arbetskraftens ökade kompetens när det gäller specialiserade yrkeskunskaper. Det förekommer å andra sidan definitioner betonar

som allsidig utveckling och kopplar kompetens till bildning. Då kan

som man tala om fyra olika kompetenser, nämligen historisk, kommunikativ, kreativ och kritisk. °

I den klassiska bildningstanken bildning lika med historisk kom-

var petens. Att vara bildad betydde då att tradera eller på annat sätt tillägna sig den historiska traditionen. Det då, påpekats frikopplat

var som ovan, från individens egna erfarenheter. Meningen att göra individen

var oberoende av det egna intresset, för att hon skulle tjäna allmänintresset. I stycket om kulturarvet har jag givit en annan mening det kulturella arvets betydelse, vilket gör den historiska kompetensen till nödvän-

en dig beståndsdel av modern utbildning.

Den kommunikativa kompetensen har omtalats i anslutning till dialog. Men att bara tala om kommunikation kan taget för sig urvattnas till tom teknokrati, om den inte sätts i samband med de andra kompetensema. Man sitter där och trycker på lcnappar, för vilket syfte och med

men vilket innehåll Man talar i grupper, men om vad

Den kreativa kompetensen rör individens förmåga att skapa nytt och inte bara överta och kopiera gamla mönster. Den kan i utbildning ta sig varjehanda uttryck. Det kan ske i form skrift, bild eller musik. Det

av finns t.ex. goda exempel från det danska experimentet med arbetsrotation att lägga in skapande moment för människor länge suttit med

som enahanda arbetsuppgifter. Det frigör individerna för eget kunskapssökande och egna ställningstaganden. Men också den kreativa kompetensen kan tagen för sig och isolerad från andra bli till ett ktnepande och knåpande. Att vara kreativ betyder också att kunna finna oväntade och överraskande lösningar på problem man står inför. Det leder över till den fjärde kompetensen, den kritiska.

Att vara kritisk betyder att kunna tänka sig ett sakernas tillstånd

som går utöver det som föreligger framför våra ögon här och På det sättet

nu. ligger det den kreativa fantasin nära. Att tänka och handla annorlunda än vad makten och de givna lösningamas talesmän föreskriver innefattar dock också mod. Det enklaste är att gå i ledband och lydig. Men

var en kritisk ståndpunkt kan också den tagen för sig urvattnas till gnälligt

en förkastande hållning som inte godkänner något de villkor före-

av som ligger. Detta leder inte sällan till uppgivenhet och verklighetsflykt. Verkligheten motsvarade inte mina drömmar. Det är verklighetens fel. Man flyr in i det privata eller det esoteriska.

SOU1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 37

Bildning blir i detta sammanhang dessa fyra kompetenser sammantagna och integrerade med varandra. En god utbildning och ett konstruktivt lärande kan inte vara utan någon av dem.

Människosyn

Människor blir föremål för utbildningssatsningar. När man läser policydokument och utredningar som föregår dessa satsningar, är det som om dessa människor inte fanns. De blir objekt för de mål som andra ställer upp. Du skall bli och så, du skall lyftas, du måste höja dina kunskaper och färdigheter. Sådana satsningar som inte tar sin utgångspunkt där männskor själva befinner sig är dömda att misslyckas. Eller så kan de fortsätta att släpa fram individerna till de färdiga mål står uppställda

som utan att det som de blivit utsatta för avsatt något påtagligt eller mer långvarigt resultat. En av bildningstankens väsentliga ingredienser är att kunskap och lärande tar sin utgångspunkt i de förutsättningar och villkor människor själva befinner sig, i alla avseenden. Att finna den punkt som sätter igång en egen kunskapsprocess är mer väsentlig än att inmänga ett visst färdigt gods i huvudet på deltagarna. Bildning är i detta hänseende en fri process, som förutsätter en frihet för individen att få utvecklas utifrån sina egna villkor. Det kallas motivation förutsätter detta. Vi

som vet att detta blir allt viktigare sämre ingângsförutsättningama är. Människor som varit arbetslösa och presterat dåligt i skolan har svårt att se meningen med utbildning. Man skall inte underskatta de pedagogiska svårigheter som ligger i älva motivationsarbetet. Jag talar delvis här av egen erfarenhet och det är många som har den erfarenheten av vuxenutbildning.

Men vi vet också att om människor bemöts som människor, dvs. som fullvärdiga individer och om de successivt får beredas att ta eget ansvar och inte bara känna, utan också djupt erfara delaktighet, så kan stora saker ske. I detta hänseende är vi långt från alla storslagna teorier och policydokument om utbildningens välsignelser. Det handlar om att möta människor och förstå deras villkor och förutsättningar för lärande

socialt, kulturellt och psykologiskt. Denna pedagogikens konst har uttryckts så här:

Den pedagog jag åsyftar lever i värld individer,

en av av vilka en grupp allt emellanåt är anförtrodd hans beskydd. I var och en av dessa unika individer lär han känna anlaget till en unik, denna enda gång existerande person. Han ser varje

38 bildning, lärande och samhällsförändring

individ som bärare ett speciellt uppdrag i tillvaron, av fullföljbart genom just den människan, och endast genom henne. Varje personligt väsen visar sig för honom såsom inbegripet i aktualisering Han har lärt sig en process av att förstå sig själv som medhjälpare till de aktualiserande krafterna. "

NOTER Telhaug, A.O. Den nye utdanningspolitiske retorikken Oslo 1990. Gustavsson, B. Lifelong learning reconsidered, i Social Change and Adult Education Research Göteborg 1995. Ball, S. Majorism and the curriculum of the dead", i Curriculum Studies, Volume l nr. 1992. 4 Agenda 2000: kunskap och kompetens for nästa århundrade. Stockholm 1994. 5 SOU 1993:16. ° SOU 1992:94. 7 Smith, A. 1776 Wealth of Nations. 8 Broady, D. 1984. Om bildning och konsten att ärva. Krut 1984. 3-4. Gustavsson, B. Bildning i vår tid: bildningens möjligheter och villkor i om det moderna samhället Stockholm 1996 ° Jensen, F. 1987 Det tredje: den postmoderne udfordring Valby 1987. Buber, M. Det mellanmänskliga Ludvika 1990.

SOUl997:158 bildning, lärande och samhällsförändring 39

och Iivsvitt lärande

Livslångt

Stajfan Larsson

Ett centralt begrepp som har fått förnyad aktualitet är livslångt lärande. Begreppet är gammalt och har diskuterats förr I diskussionen

om begreppet livslångt lärande har urskiljts två dimensioner Den

ena handlar om att lärandet är en process som fyller hela livsspannet- från vaggan till graven. Den andra dimensionen det livsvida lärandet

- avser inställningen att lärandet inte skall omfatta snäv sektor livet,

en av utan omfatta livet i dess fulla vidd. Innebörden i dessa begrepp står i fokus för denna betraktelse.

Livsvitt lärande

I min uppväxt stod allmänbildning högt. En orsak att mitt hem

var präglades av folkbildning, men det var säkert också del tidsandan.

en av En allmänbildad människa det självklara idealet. För mig innebar

var allmänbildning skulle orienterad alla slags företeelser.

att man vara om Dispyter vid middagsbordet kunde avgöras att konsultera

genom uppslagsboken. Respekt för kunskap och saklig argumentation ett

var grundläggande värde. Som hyllning till kunskap är detta ideal värt respekt. Det håller nog fortfarande. En sida detta ideal föreställ-

av var ningen att man skulle kunna så många fakta möjligt. Vi känner igen

som det i frågesportema, där minnesatleter som vet allt Elvis eller

om Napoleon blir ryktbara. Kunskapssynen kan bakom denna

som anas utveckling har kritiserats.

En sådan kritik har varit att samlandet fakta är begränsat, halvt

av som ambition. För att det skall bli helt då att fakta måste sättas in

menar man i ett sammanhang delen sättas in i helheten. Alla fakta blir oanvänd-

bara, när man skall ta ställning till något då behövs överblick och

sammanhang.

En annan kritik som kan formuleras mot det faktasamlande idealet är att det så att säga är bokligt och att det bortser från praktiskt förvärvad kunskap. Det gäller för övrigt även andra bildningsideal. Vardagskunskaper som potatisodling eller konsten att få ledsen människa att

en känna sig på bättre humör värderas inte lika högt.

bildning, lärande och samhällsförändring 4l

En tredje typ av kritik skulle kunna vara att det inte räcker med att kunna saker en människa som är full av kunskap kan trots detta

- vara en ensidig människa. Allsidighet innehåller sinnlig aspekt. Blick-

även en ens upplevelse av naturens skiftningar, av fárgemas spel i rummet och kroppens upplevelse av musikens rytm blir viktiga dimensioner hos

en allsidig människa.

Den bild som successivt tecknas här bygger på humanistisk tradi-

en tion, där lärande och studier siktar på att befordra en allsidigt utvecklad människa I själva verket var det nog detta som var min uppväxtrniljös bildningsideal, fast det inte var så tydligt för mig som bam. Den allmänbildade blir således den för vilket intet är främmande; varken intellektuellt eller sinnligt, varken högt eller lågt, varken praktik eller teori. Detta kan framstå som övermänskliga krav, vision är det viktigt

men som för det ger kontrast åt det sätt att tala och skriva utbildning

om som alltmer dominerar på den offentliga arenan. Föreställningen om vad det hela går ut på är utomordentligt betydelsefull eftersom den påverkar de visioner som lägger grunden till att forma den faktiskt existerande bildningen och utbildningen i samhället. Indirekt bidrar detta till att forma människan och hennes villkor. Att sedan visionen den allsi-

om digt utvecklade människan inte fullt ut kan förverkligas är mänskligt4.

Detta ambitiösa ideal utmanas i vår tid av ett tänkande där utbildning ses som en möjlighet till större ekonomisk avkastning från arbetskraften. Tar man del av den offentliga diskussionen i press och andra dokument blir det tydligt att en sådan ekonomisk syn på utbildningens mening dominerar när det andra årtusendet går mot sitt slut. Denna kantring i synen på utbildning har skett under det senaste decenniet

Dessa och andra synsätt på kunskap eller meningen med studier får stor betydelse genom att de lägger grunden för beslut på såväl lokalt, nationellt som internationellt plan. De är också betydelsefulla att

genom de kan vara för-givet-tagna i studievardagen alla bär mer eller mindre

medvetet på föreställningar om vad studier går ut på. De grundläggande frågorna är lätt att förlora ur sikte, när utbildningar formas i vardagen och de konkreta detaljerna lätt träder i förgrunden. Medvetandet

om dessa övergripande perspektiv blir särskilt viktigt, former

när nya av utbildningar utvecklas. I det konkreta bestäms nämligen vilka bildningsperspektiv som kommer att prägla vårt samhälle i framtiden därför är

den konkreta utformningen ytterst intressant.

Vuxnas studier och utfominingen av dem handlar å ena sidan om de behov som vuxna har och bär med sig i mötet med vuxenutbildningen. Behoven är relaterade till nuet, men inte bara att studera handlar också

-

42 bildning, lärande och samhällsförändring SOU 1997; 158

om en föreställning om framtiden På utbildningspolitisk är

en arena problemet detsamma studiernas värde handlar inte bara nuet utan

- om också om hur de relaterar sig till framtiden. I hög utsträckning handlar utbildning om framtiden den bidrar till att forma framtiden

- genom att prägla människor socialt och kunskapsmässigt. Samhället formar utbildningen, utbildningen påverkar även samhällets framtid. Pro-

men blemet med framtiden är att den är svårfångad och spekulationer den

om kan lätt bli pinsamma med facit i hand. I hög utsträckning avspeglar framtidsprognoser bilden samtiden. Icke desto mindre måste alla

av som är med i fonnandet av utbildning arbeta med någon föreställning den.

av

Den motsägelsefulla framtiden

Skall söka sammanfatta bilden framtiden i samhällsdiagnos

man av en blir den motsägelsefull. Man kan teckna två tendenser, vilka slutsat-

ur ser om framtiden skulle kunna dras. Hur förhåller sig till spän-

man ningen mellan dessa olika bilder visar sig kanske avgörande för hållbarheten i de vuxenstudier formas beslut på olika nivåer.

som nu genom

Den ena bilden fokuserar på arbete den typ vi känner hittills. Inte

av minst bottnar detta i nuvarande arbetslöshet och behovet att lösa denna samhällskris. Med anledning av detta inriktas även utbildningspolitiken på detta förhållande och utbildningens förmåga att skapa arbete blir avgörande för om utbildning uppfattas meningsfull. Detta tar sig

som direkta uttryck genom att utbildningar arbete prioriteras,

som ger men också indirekt genom att föreställningar utbildning ett medel att

om som utveckla näringslivets potential placerar sig centralt i diskussionen

om utbildningspolitiken. Detta förefaller åtföljas tendens från t.ex.

av en statsmakterna att styra utbildningen bestämda håll mot sådant

- som man antar vara nyttiga ämnen naturvetenskap, teknik, moderna språk.

- Under detta finnes en föreställning att studier primärt moti-

om vuxnas veras av ekonomiska skäl och att denna framtid är ekonomisk tävlan

en mellan olika storrnakter7. En planmässig satsning på nyttiga kunskaper framför allt för varuproduktion och tekniskt inriktade tjänster blir då receptet. Inte minst stryks detta under av företrädare för näringslivet: Utbildning bör i första rummet inriktas på behov inom informationsteknologi, elektronik och exportindustri. Fokus ligger på högskoleutbildningar. Lite karikatyrrnässigt kan säga att fler ingenjörer framstår

man som lösningen på framtidens problem.

bildning, lärande och samhällsförändring 43

En alternativ bild framtiden tecknas dem ett annat

av av som anar samhälle än det samhälle vi levt i- de talar ett senmodemt eller ett

om postmodemt samhälle, som har helt andra karaktärsdrag Här pekar man på mångfald i form av många kulturer som verkar vid sidan

av varandra, att lokala initiativ och verksamheter blir allt viktigare medan central styrning blir alltmer mer komplicerad, att design blir lika viktigt som funktion i produkter, att upplevelser och kultur fyller tiden och alltmer utgör grunden för den ekonomiska utvecklingen. Människors verksamhet präglas mer av sociala förmågor, som vårdande, säljande eller undervisande, än av att producera varor. Förändringar samhället

av går fort och kulturella och tekniska innovationerpåverkar stora delar av mänskligheten snabbt och utan pardon. Gränser mellan arbete och fritid blir flytande. Ett rörligt eller t.o.m. rörigt samhälle framstår där flexibilitet samt sociala och kulturella kvalifikationer står i förgrunden.

I förlängningen av dessa samhällsdiagnoser ligger olika slags utbildningar när det gäller framför allt innehåll, rimligtsvis även

men fonn. Å sidan handlar det att skall få bestämda kvalifika-

ena om vuxna tioner, helst de tekniska, naturvetenskapliga och språkliga vilka förefaller vara viktiga i ett samhälle vars framtid stakas ut av dess förmåga att konkurrera tekniskt på världsmarknad. Med olika medel gäller det att

en locka de studerande bestämd väg. Å andra sidan handlar det

att ta en om lokalt förankrat innehåll, kultur och estetik, för att inte tala om möjligheter för specifika kulturer att utveckla sina egna traditioner eller möjligheten att korsbefrukta varandra. Här blir vidare mänskliga relationer viktiga både för arbete och samhällsvardag. Flexibiliteten leder till att det inte går att peka ut en speciell yrkesgrupp det år mångfalden som

måste gälla.

Svensk vuxenutbildningstradition är i förvånande utsträckning rikt varierad framför allt när det gäller såväl innehåll som former. Detta torde ha sin bakgrund i att olika samhällssektorer utvecklat sina egna studieforrner. På så sätt har verksamheter utvecklats där olika intressen i samhället format utbildningar för vuxna med mycket olika innehåll, former och funktioner. Via komvux, arbetsmarknadsutbildning, folkhögskola, studiecirklar och personalutbildning har de ekonomiska och statliga styrsystemen format utbildningar, liksom krafter i det civila samhället Denna brist på enhetlighet kan uppfattas på olika

sätt, men det är viktigt att betänka i relation till framtidsperspektiven.

Hela problematiken kring mångfald, decentralisering, marknadsanpassning har visat sig vara komplicerad och ofta paradoxal. Decentralisering av beslutsfattande på grund- och gymnasienivå har t.ex. åtföljts

44 bildning, lärande och samhällsförändring

av starkt central kontroll innehåll t.ex. i den engelska skolan. I

av som samma land tycks införandet av kvasimarknader på dessa områden ha lett till minskade skillnader i form och innehåll. I Sverige tycks

en kraftfull statlig politik på vuxenutbildningsområdet ha lett till stor

en mångfald. En sida av detta tycks vara att såväl vuxenutbildning olika

av former som vuxenstuderande fått ekonomiska villkor gjort att

som verksamheten har fått en betydande omfattning på gång de

samma som lokalt ansvariga fått relativt stor frihet när det gäller innehåll och former. Folkbildningsverksamheten utgör det mest framträdande exemplet på en verksamhet, där en relativ autonomi visavi staten, trots statligt bidrag till verksamheten, lett till stor mångfald i innehåll och funktion".

En slutsats kan dras är att de specifika utformningarna och de

som specifika materiella och ideologiska intressen styr fonnandet

som av verksamheten har betydelse för konsekvensen. Därför blir det centralt att granska den faktiska konsekvensen olika utformning: den reellt

av existerande verksamheten.

En diskussion om framtidens vuxenutbildning måste under alla förhållanden beakta spänning mellan mycket olika samhällsdiagnoser och i förlängningen framtidsscenarior. Det allvarlig fråga där högmod

är en går före fall. Skall mångfalden befrämj eller skall vuxenstudier dirige-

as ras mot en bestämd brännpunkt Skall lägga alla ägg i korg eller

man en är det klokare att fördela dem på flera

Det blir viktigt att både begreppet livslångt och livsvitt lärande finns med i tankarna när villkoren för vuxnas lärande formas. Begreppet livsvitt har bäring på vårt problem med den motsägelsefulla framtiden. Denna senare dimension handlar just att lärandet skall allsidigt.

om vara I Vår tid när begreppet livslångt lärande fått förnyad aktualitet är det viktigt att det livsvida lärandet inte blir åsidosatt. I själva verket är det särskilt viktigt att utveckla en diskussion kring detta när den offentliga diskussionen om utbildning alltmer förs i ekonomiska termer med påföljd att ett vidare synsätt blir marginaliserat. Att utbildning har betydelser för det ekonomiska livet kan inte betvivlas. Problemet ligger

snarare i att denna aspekt blir en överideologi utesluter allt annat. Pâ ett

som konkret beslutsplan handlar det om vem som styr fonnandet studi-

av ema. Är utbildningar uteslutande beställda för att tillfredställa ekonomiska behov torde det livsvida perspektivet svårt att hävda sig. De materiella perspektiven blir helt dominerande eller med ett språkbruk som användes i en debatt startade för än lOO år sedan: Mag-

som mer frågan, dvs. de materiella behoven undantränger kulturfrågan. Man

bildning, lärande och samhällsförändring 45

debatterade då om det är meningsfullt för arbetare att ägna sig kultur, innan de materiella behoven tillfredsställts. Behovet sådan debatt

av en i vår tid är påfallande.

lärande

Livslångt

Den andra dimensionen vi bör ha i åtanke är att lärandet är livslångt. Här handlar det om en dimension där fokus ligger i hur lärandet över åren hos någon hänger ihop eller kanske rättare: ett ställningstagande för att det borde hänga ihop. Ur organiserade studiers perspektiv handlar det inte minst om vad man lärt i livet innan och hur detta hanteras i utbildningar. Men det handlar också om synen på vad organiserade studier kan ha för betydelse för livet och lärandet efter studierna. En diskussion vuxenstudiers mening har därför mycket att vinna på att

om börja med att fundera kring det lärande som sker i vardagen. Människors kunskap vilar inte bara på studier, utan även på den kunskap som skapas i vardagen. Organiserade vuxenstudier måste i ljuset

ses av de kunskaper som vuxna på så sätt redan har. En annan sida av samma mynt är att vuxenstudier inte bara bör bygga på de kunskaper som de studerande redan har, utan studierna bör även leda till utvecklat

ett mer vardagslärande. På detta sätt kan man närma sig Vuxenutbildningens mening, när det överordnade perspektivet är livslångt lärande: att de organiserade studierna samspelar med lärandet i vardagen.

Den offentliga diskussionen om utbildning är ofta snäv även genom att den negligerar lärandet i vardagen utbildningspolitiken handlar

ofta uteslutande om verksamheten i skolor och andra utbildningsinstitutioner. Ett annat perspektiv skulle vara att den utbildningspolitiska diskussionen även skulle handla om villkoren för lärande i samhället generellt. I ett sådant perspektiv kommer vardagslärandets villkor och innehåll i fokus. Detta innebär att arbetslivet, massmedia och fritidsverksamheter kan granskas som källor till lärande och verksamhe-

som ter vars utformning har betydelse för befolkningens kunskaper och färdigheter. Med denna bakgrund kan man sedan diskutera

vuxenutbildningens bidrag till helheten, dvs. folkets verkliga bildning.

Vad kan då detta vardagslärande vara För att få perspektiv på frågan behöver vi teoretisera en smula, för att ge det en fyllig innebörd. Detta underlättas av att den vetenskapliga diskussionen om lärandet och kunskapens natur varit livlig. Inspirationen har kommit från flera olika teoretiska perspektiv I dessa har vardagslärandet kommit i fokus.

46 bildning, lärande och samhällsförändring SOU 1997; 158

Inledningsvis bör vi då med alla fördomar lärande

göra oss av om som en organiserad aktivitet. I stället bör vi tänka på vardagen i dess mest grundläggande betydelse att vi bara finns mitt i verkligheten. Detta

betyder att vi upplever saker kring att vi har mängd intryck. Det

oss - en är inte så mycket en fråga om avsiktlighet, utan nödvändig del

mera en av livet. Dessutom fylls dagarna med minnen, fantasier och drömmar. Den bestämda plats vi har i tillvaron präglar eftersom den förser vårt

oss, medvetande med det innehåll, det har. Om lärande handlar

som om förändring uppstår här förändring såtillvida att vi gör upplevel-

en nya ser och erfarenheter.

Nästa steg i resonemanget kan vi göra genom att införa begreppet tolkning. Våra upplevelser stannar inte vid samling enskild-

att vara en heter, som hopade faktan, utan fogas in i vår gamla kunskap. Man kan säga att våra intryck får bestämda innebörder redan när vi upplever dem. Inför en människa upplever vi inte färger och former utan bestämd

en person. Vår tolkning är där från början. I älva verket vet de försökt

som måla porträtt hur svårt det färger och former eftersom vi har så

är att se betämda föreställningar om hur människor ut: barnteckningar de-

ser monstrerar detta tydligt. Likaså "vet vi vad föremålen kring kan

oss användas till trots att yxan hänger på väggen är dess användning del

- en i hur vi uppfattar även denna yxa. Vi lägger till innebörder inte är

som närvarande i situationen. Detta ständiga tolkande sker utan att vi nödvändigtvis har en sådan avsikt det sker automatiskt. Det är

- genom tolkningama som vi känner den värld vi befinner Någon

oss annan tillvaro finns inte för oss. När vi umgås med föremålen eller människorna kring oss upptäcker vi att våra tolkningar inte stämmer eller att man kan se saken på ett annat sätt än vi först trodde. Då kan vi säga att det handlar om lärande: vi har utvecklat tolkning. Vi kan definera

en ny lärande som förändringar tolkningar.

av

I vardagen, i alla möjliga situationer, uppstår på så sätt ett lärande, där vi justerar eller bygger på de tolkningar vi redan har. En viktig sida

av detta perspektiv är att vi alltid har s.k. "förförståelse" när vi närmar

en oss en situation, text eller människa. Denna förförståelse formar delvis resultatet. Vi är inga oskrivna blad. Bakom ligger all vår erfarenhet,

oss som har format våra tolkningar och med dessa i bagaget möter vi omvärlden. I klartext betyder detta allt det vi lärt via studier och i vardagen. Eftersom detta ständigt pågående byggs våra

är en process tolkningar på i mötet mellan förförståelsen och de erfarenheter som tvingar sig på oss.

bildning, lärande och samhällsförändring 47

En central del av vardagen vi möter är alla de tolkningar som presenteras för oss via andra människor vi talar med, också i TV, i

men dagstidningen och i böcker vi läser. Ofta finns flera olika tolkningar; vi lever inte längre i en avgränsad kultur, som behärskas enda

av en världsbild.

En avgörande fråga ur lärandeperspektiv blir då hur denna vardag

ser ut som vi befinner oss Vårt liv kan vara sådant att våra intryck och tolkningar sällan förändras, eftersom de aldrig utmanas. Arbete och fritid kan vara så rutiniserad att lärandet blir mycket begränsat. Denna vardags plats, historiskt, geografiskt och socialt har utomordentlig stor betydelse för de villkor för lärande som vi lever under, eftersom vårt lärande i hög grad beror på vilka utmaningar som utsätts för. Det handlar dock om ett samspel mellan de krav som tillvaron ställer på oss och våra egna val att söka oss vidare och söka upp kunskap. Under alla förhållanden tolkar vi världen olika beroende på vi har hamnat i

var tillvaron. Var i tid och rum våra liv utspelar sig får då avgörande betydelse för vad vi upplever och hur vi tolkar vår omvärld och vad vi

lär.

Motsvarande resonemang kan föras om våra handlingar. På samma sätt växer vår handlingskompetens genom att vi deltar i nya verksamheter eller bara genom att vi finner nya sätt att göra något. Det kan handla om att vi tänkt ut detta nya, dvs. att reflektionen blir medlet att förändra. Men det kan också handla att utveckla skicklighet blir

om en som omedveten, rutiniserad som en slalomåkare som inte kan reda ut varför

det går fortare än förut. Även här lär vi att de redan existerande

genom färdigheterna utgår från basen för att utveckla nytt.

Sammantaget är det genom vårt medvetande och våra handlingar som vi har en relation till omvärlden. Vi lever i en upplevd, uppfattad värld som vi handlar fenomenologer kallar denna livsvärld. Lärandet handlar om förändringar av denna livsvärld: att vi tolkar något annorlunda eller handlar skickligare.

Det livslånga lärandet blir, om man lägger detta perspektiv, en ständigt närvarande möjlighet- det sker inte bara i organiserad form utan var som helst. En enskild människas lärande kan inte beskrivas på något fullständigt sätt eftersom det är för komplext och svårfångat: vi kan kan bara resonera allmänt om det. Vi kan anta att vardagslärandet är oerhört viktigt. Det är viktigt för att det har så omfattande konsekvenser: Vissa som befinner sig i förmånliga omständigheter lär sig praktiskt taget hela tiden nytt, bara genom vad man upplever. Andra som har en annan

48 bildning, lärande och samhällsförändring SOU 1997; 158

verklighet kan vinna föga kunskap av vardagen den kan bestå

- av en ständig upprepning. Vardagslärandet blir även viktigt av kvantitativa skäl: i förhållande till den tid vi befinner oss i vuxenstudier utgör vardagslivet en väldig tidsrymd.

Det är då inte konstigt att kunskapsklyftor mellan människor ständigt breddas i vardagslivet har man ett arbete som bjuder ständigt nya

utmaningar och läser man tidningar och böcker på fritiden drar man snart ifrån dem som har arbeten som bygger på snäva rutiner eller

som inte använder fritiden till utmaningar. Ännu tydligare blir detta när

nya en del kan förlänga sin kunskap med tillgång till teknologi, inte minst datorerna är apparat där kunskap byggts in, så att vi faktiskt har tillgång till mer än vad vi lärt oss.

En central slutsats man kan dra av resonemanget blir att folkets kunskap i hög grad är avhängig samhällets kunskapsmässiga kvalitet om uttrycket förlåts. Om massmedia har en god kvalitet och når många med denna kvalitet så har det stor betydelse för medborgarens kunskaper. Om lokalsamhällena drar in många i kulturella aktiviteter har det en stor betydelse för bildningen. Om en stor del av de arbeten människor lever på ger stora kunskapsmässi ga utmaningar betyder detta mycket för kunskapen hos individerna. Det är t.o.m. så att arbetets krav i hög grad är avgörande för så grundläggande färdigheter som läsförståelse. Mycket av detta handlar om politiska beslut men också andra initiativ som utvecklar samhället. Vardagslärandets villkor borde vara en del i utbildningspolitiken.

Vuxenstudiers mening

Det perspektiv som här tecknats kan vara utgångspunkt för ett annat slags resonemang. Vardagslärandet kan inte ses isolerat från organiserad utbildning. I älva verket samspelar utbildning och vardagslärande utomordentligt starkt. De individer som har de bästa villkoren för vardagslärande har nästan alltid fått dessa goda villkor via formell utbildning. Ser man till arbetslivets sammanhang betyder i allmänhet högre utbildning att arbetet är varierat och att det bjuder på större utmaningar både kunskapsmässigt och handlingsmässigt. På samma sätt ger bättre utbildning en bas för kulturella aktiviteter och användning av massmedia som är fruktbart för lärandet. Avsaknad av utbildning utesluter ofta människor från ett arbetsliv som innehåller goda villkor för

bildning, lärande och samhällsförändring 49

lärande. På samma sätt kort utbildning sämre möjligheter dra ger att nytta av massmedia som kunskapskälla för att inte tala att utbildning om inte bara ger kunskaper utan också handlar att utveckla intressen och om smak. Formell utbildning och vardagslärandet samspelar alltså. Om man funderar över den roll vuxenstudier kan spela, kan vi fokusera på som denna punkt: hur organiserade studier påverkar vardagslärandet. Vi kan också rikta blickarna på ett annat förhållande, nämligen vardagslärandets resultat: De studerandes sätt att tolka och handla är vad skall som förändras för att utbildningen kan sägas lära de studerande något. Vi kan också dra slutsatsen att vuxenstudier bäst behövs för dem har dåliga som villkor för vardagslärande. Man skulle kunna säga att det handlar om att bryta de mönster, som gör att vardagslärandet blir begränsat. Utgångspunkten för denna syn på vuxenstudiers mening är ett humanistiskt perspektiv: Att lärandet avser människans och inte bara systemens behov. På en samhällsnivå blir det hela komplicerat. Utbildningssystemet mer bidrar också genom att sortera individer på olika karriärvägar, som leder till olika materiella villkor. Även vuxenstudier bidrar till klyftan, eftersom de med högre utbildning är överrepresenterade. Det är enbart genom att satsa på dem som har sämst kunskaper vuxenstudier är ett som j ämlikhetsprojekt. I detta sammanhang skall dock inte detta i fokus vara utan fastmer fokuseras utbildningens betydelse kraft att bryta som en individers mönster för lärande i vardagen. Organisering av vuxenutbildning bör alltså handla att bryta de om mönster som karaktäriseras att lärandet i vardagen blir föga dynamiskt. av Vad krävs då I ett annat sammanhang har jag urskiljt fyra slags konsekvenser av en verkningsfull utbildning, perspektivet är livsom långt och livsvitt:

För det första handlar det om nya kunskaper, dvs. annorlunda tolkningar än de går in i studierna med. Genom att studera och som man lära kan få kunskaper, gör det möjligt att på sätt man nya som ett nytt tolka det man träffar på. Genom den kunskap fått kan på ett man man djupare sätt förstå det t.ex. rapporteras i media: budskap som samma kan tolkas på ett annat sätt får en fylligare eller annorlunda innebörd. Man kan placera in budskapen i större sammanhang teorier och av fakta. Då öppnar sig möjligheterna att bygga vidare i vardagen: ekonomisidoma i tidningen blir källa till att bygga allt bättre en kunskaper efter studier i ekonomi eller datorns möjligheter kan utforskas på arbetet efter studier datorer. om

50 bildning, lärande och samhällsförändring SOU 1997; 158

Studierna kan även ha en avgörande betydelse genom att de skapar grund för annorlunda intressen. Intressen är grundläggande för vilka val man gör och dänned för vilken livsvärld man bygger upp. Genom att man Välj er på ett annat sätt bygger man upp en ny kunskap via den uppsjö av möjligheter till kunskap som finns i vardagen. Efter studierna väljer man att läsa andra texter och att göra andra saker och därmed bygger man i vardagen andra kunskaper. Studiemas verkan handlar i båda dessa fall alltså inte bara om att man lär något viktigt i studierna utan att kunskapen och nya intressen dessutom leder till att man lär sig mer av och i vardagen. Man har i bästa fall växlat in på ett spår, där studierna förändrat livsvärlden så att kunskaper växer ur vardagen. Den yttre verkligheten behöver nödvändigtvis inte ha ändrats på något väsentligt sätt.

Utbildningar leder dock ofta till yttre förändringar. Framför allt brukar man få ett förändrat arbetsliv, där arbetsuppgifterna ställer mer krav på kunskap. Men det betyder också att vuxna får möjlighet att använda de förmågor de har. Då blir villkoren för vardagslärandet annorlunda genom att personen får en ny plats i tillvaron som utmanar gamla tolkningsmönster.

En de bäst belagda effekterna av vuxenutbildning är att delta-

av garna rapporterar ett bättre självförtroende. Ju sämre utbildning man hade vid starten desto större upplevd effekt. I förhållande till lärande har detta av naturliga skäl en stor allmän betydelse, genom att

därigenom öppnar sig för att delta inya sammanhang. Ett viktigt man synsätt på lärande är just att lärande i hög grad är just deltagande i aktiviteter. Brister i självförtroende tar sig ofta uttryck i att man undviker nya sammanhang; att man krymper sin livsvärld. Värdet av vuxnas studier måste ses i det större perspektivet av hur kunskaper och färdigheter samspelar med vardagslivet. Ur ett sådant perspektiv blir det viktigt att odla nya intressen. Vuxenutbildning bör ses som ett mycket viktigt led i en större helhet, där vardagslärandets bidrag också inryms. Vuxenutbildningens bidrag till vardagslärandet kommer då i fokus. För att återkomma till inledningen: man kan anta att allsidigt utvecklad människa lever i ett samhälle där denna allsidighet en har plats det betyder att människan inte bara kan utföra ett kompetent

arbete, utan även kan vara en myndig medborgare, som kan ta ställning till viktiga frågor i livet och om samhället. Detta är kärnan i den demokratiska utopin. Det innebär dessutom att samhället är så kulturellt

bildning, lärande och samhällsförändring 51

rikt att den sinnliga aspekten får grogrund. Saknar samhället dessa

en kvaliteter blir utbildningen eller fonnalitet. Å andra sidan:

en oas en odlar inte utbildningen dessa kvaliteter utarmas samhället i längden. Det livslånga lärandet måste både livslångt och livsvitt.

vara

NOTER

1 Enligt Borgström 1988 användes begreppet redan 1929 Yeaxlee

av som titeln på en bok och den valdes ibörjan 60-talet UNESCO för

av av att beteckna deras utbildningssyn. Rubenson, 1996.

Se senast Gustavsson, 1996. Jfr. uttrycket intet mänskligt är mig främmande Enl. Holm 1976: efter latin: homo sum; humani nil a me alienum puto. Terentius, Heautontimorumenos 1,25; eg. syftande förståelse för och medkänsla med mänskliga svagheter ytterst efter grekiska Menander 216. Oftedahl-Thelhaug 1990 analyserade tidigt detta skifte i utbildningspolitikens retorik. Iett forskningsprojekt har vi for detta använt begreppet bildningsprojekf

att studierna har en mening som bottnar i historien och den samtida situationen, men att avsikten riktar sig mot framtiden. Gustavsson Larsson, 1994. Detta blir t.ex. tydligt i skrivningen när dåvarande

regering lancerar extra medel för utbildning av arbetslösa, kunskapslyftets" föregångare. Prop. 1992/932150 och Andersson m.fl.,1995. Hargreaves 1996 skiljer mellan postmodemism filosofi

som och postmodemitet som samhällstillstånd här används begreppet i den

- senare betydelsen. Habennas, 1991. Whitty, 1997. Se Larsson 1995 och Andersson, Laginder, Larsson Sundgren 1996 Assarsson Norling, 1995. Furuland, 1996. Resonemanget i fortsättningen av denna artikel redovisas utförligt i

mer en artikel i antologin Livslångt lärande Ellström, Gustavsson Larsson, 1996.

52 bildning, lärande och samhällsförändring

Det har handlat om fenomenologi, hermeneutik, situated cognition, aktivitetsteori samt pragmatisk och wittgensteiniansk filosofi. Se Larsson 1996 för närmare beskrivning. Elbro, Möller, Munk Nielsen, 1991

. Utifrån ett icke-humanistiskt perspektiv är människors utveckling inte ett självständigt värde utan blir enbart viktigt om det leder till problem för det värde som ansesöverordnat människan: statsnyttan, ekonomin eller fademeslandet. En konsekvens blir t.ex. att utbildning av kortutbildade som inte ger lika hög avkastning som utbildning av högutbildade inte kan motiveras. Det blir i ett icke-humanistiskt perspektiv irrationellt. I ett humanistiskt perspektiv måste utgångspunkten ligga i huruvida lärandet befordrar människans värdighet och hela utveckling. Se Höghielm 1987 och Lundqvist 1989. 199Livsvärld är ett begrepp som används av fenomenologer, men också av Habermas 1991 med innebörden av en värld som människor upplever och handlar inom efter sina egna normer och föreställningar om sanning, till skillnad från systemet", som formar handlandet oberoende av människornas eget upplevda fömuft. 20 Kant 1989 gör väl här en åtskillnad mellan roll som yrkesmänniska och privatmänniska: i den senare aspekten måste du ta ställning; vara myndig: "Upplysning är människans utträde ur hennes självförvållande omyndighet. Omyndighet är oförrnågan att göra bruk av sitt förstånd utan någon annans ledning. .Självförvållad är denna omyndighet om orsaken till densamma inte ligger i brist på förstånd, utan i brist på beslutsamhet och mod att göra bruk av det utan någon annans ledning. Sapere aude Hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd lyder alltså upplysningens valspråk.

I antologin Livslångt lärande utvecklas temat djupare, men också vidare genom att diskutera vilka kvaliteter som vuxenutbildningen borde fokusera

for att den skulle kunna fylla sin roll som en utbildning som har konsekvenser for vardagslärandet utanför och efter studierna: Larsson 1996.

bildning, lärande och samhällsförändring 53

Arbetsmarknadens förändring,

arbetslöshet och det lärandet

livslånga

Per-Olof Thång

Att vi lever i en tid av stora förändringar hör vi till leda. Det handlar

om hur teknik, informations- och kommunikationsteknologi på olika sätt, och mer eller mindre dramatiskt, påverkar såväl arbetsliv som vardagsliv. Den nya industriella och postindustriella revolutionen flyttar obönhörligen fram sina positioner.

Den revolution vi sannolikt bara befinner i början är vida större

oss av än den revolution vårt samhälle genomgick då de stora strömmama av landbygdens folk drog sina flyttlass till städerna och industriarbetet. År 1860 var cirka 80 procent av landets arbetskraft bönder, medan 10 procent var arbetare. 70 år senare var andelen bönder respektive arbetare lika stor, nämligen runt 40 procent vardera. Under 1960-talets goda ekonomiska år med strukturomvandling, familj ordbruk och arbetskraftsinvandring var andelen bönder nere i 15 procent, medan andelen arbetare utgjorde hälften av arbetskraften. I dag utgör andelen industriarbetare ca 18 procent av arbetskraften, och Sverige är i den bemärkel-

inte längre någon industrination. År 20 0 beräknasl andelen jordbrusen kare utgöra 2 procent av arbetskraften och andelen arbetare 8 procent. Frågor man osökt ställer sig är: Vad gör de andra 90-procenten och vad betyder förändringen för skola, utbildningssystem och det livslånga lärandet

Den informationsteknologiska revolutionen förutses få vittgående konsekvenser för arbetsorganisation, arbetsinnehåll och krav på människors kompetens och kvalifikationer. Informationsteknologin och informationsekonomin kommer på ett genomgripande sätt att påverka hela samhället alltifrån övergripande strukturer till privatlivets innersta sfárer. Omstrukturering, förändring och flexibilitet. Visst har vi hört orden många gånger, och kommer så att få höra länge än.

Den omställning det västerländska industrisamhället befinner sig i handlar i hög grad också om det ekonomiska och finansiella systemets globalisering. Kapital flödar över nationalstatemas gränser, utan några egentliga restriktioner. Starka beroenden skapas mellan olika markna-

SOU1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 55

der. Företag, organisationer och enskilda människor utsätts för beslut och händelseförlopp över vilka de vare sig har inflytande eller kontroll. Fler länder industrialiseras och konkurrenter uppenbarar sig, och

nya som visar sig ha bättre förmåga att exploatera de senaste teknologiska landvinningama än vad vi älva har.

För att behålla sin relativa position i denna världsvida kapplöpning, måste varje nation, liksom varje enskilt företag visa sin förmåga att införliva de teknologiska framstegen bättre än de flesta andra. Varje enskild människa måste ha förmåga och vilja till anpassning

genom flexibilitet och livslångt lärande; inte anpassning kapitulation

genom och underkastelse, utan genom att ständigt öka och förnya sin yrkesmässiga och personliga kompetens. Det livslånga lärandet måste

vara en ständig följeslagare. Visst känns argumentationen igen. Men i tider

av hög arbetslöshet och genomgripande samhällsförändringar får människor inte bli passiva åskådare; oavsett om det gäller teknologiska, ekonomiska eller arbetsmarknadsmässi förändringar. Det är inga gudomliga

ga eller ödesbestämda krafter påverkar våra liv, utan skapelser

som av människor.

Arbetslivet förändras

I hela den industrialiserade världen förändras arbetslivet på ett

nu djupgående sätt. Samtidigt börserna slår rekord på många håll i

som världen stiger arbetslösheten. Det historiska sambandet mellan ekonomisk tillväxt och antalet sysselsatta i arbetskraften har brutits. Tillväxt i ekonomin leder inte längre till ökad sysselsättning. Samtidigt

som arbetslösheten i Europa stigit under de senaste två decennierna, har den totala förmögenhetstillväxen varit 80 procent. Den sammanlagda

sysselsättningen har under period endast stigit med 9 procent

samma

Globaliseringen och kapitalets rörelsefrihet över nationsgränser och kontinenter medför ökad konkurrens och omvärldstryck på enskilda företag till fortlöpande rationaliserings- och utvecklingsåtgärder. Det är emellertid inte bara den tekniska utvecklingen är drivfjäder i

som sammanhanget. Sannolikt är tids- och kapitalrationalisering

än mer drivande förändringsfaktorer. Till detta kommer inslag downsizing2,

av dvs. reduktion av kostnader personalminslcningar. De människor

genom som blir kvar får arbeta hårdare, intensivare och längre. Hård arbetsbelastning på grund av bristande personaltillgång kan bli ett psykosocialt

56 bildning, lärande och samhällsförändring SOU1997;158

problem, vilket knappast befrämjar den lärande organisationen och det livslånga lärandet.

Arbetet håller verkligen på att förändras. Industrisamhället är på väg att försvinna i den meningen att allt färre är sysselsatta inom industrin vilket inte innebär att industrins betydelse för välfärd och välstånd reduceras. Snart är de industrianställda exklusiv minoritet.

en

Med skämtsam träffsäkerhet säger man ibland att förr i tiden levde människorna på landet och brukade sin jord. Sedan flyttade de till staden och började arbeta på fabrik. Nu lever vi på nätet och ägnar åt att

oss skicka prat. Arbetet håller på att bli prat", säger inforrnatikprofessom Bo Dahlbom vid Göteborgs universitet och tillägger Är jag bonde, tänker jag fabrik eller är det bara snack som gäller

Den framträdande arbetsformen på fabriken i det moderna industrisamhället är antingen maskinpassning eller någon enklare form

av monteringsarbete. Fabriken kräver byråkratisk organisation. Det

en ställs krav på arbetsdisciplin, lydnad och punktlighet. Det är vad tyska arbetslivsforskare kallar processoberoende kvalifikationer;

sådana som inte har så mycket med själva arbetsinnehållet att göra. På fabriken håller man strikt isär arbete och fritid. Om arbetet börjar klockan 06.32 och slutar 15.12 så är det det som gäller. När arbetaren lämnar jobbet på fredag eftenniddag klockan 15.12, så har han inte tillträde dit igen förrän måndag morgon klockan 06.32. Det inte är arbetstid, utgör

som per definition fritid. I industrisamhället har skolan vikti funktion

en g genom att disciplinera eleverna; att komma hela och till skolan, räcka

rena upp handen och vänta på sin tur etc. Arbete och skola är förlagda till därför avsedda platser på fastställda tider. Gränserna är klara och tydliga.

I det framväxande IT-samhället luckras gränserna mellan arbete och fritid upp; ja, kanske de till och med upplöses. Arbetstider är inte den mest framträdande styrfaktom; det är arbetsuppgifterna att skicka prat. IT-samhället portförbjuder oss inte från arbetsplatsen gäller

oss som har jobb, bara för att det råkar var helg eller semestertid. Vi har,

som en god vän sade till mig för ett tag sedan, förmånen att få arbeta även under helgerna. Vill vi inte på arbetsplatsen, kan vi ta med vår bärbara

vara dator med inbyggt modem och mobiltelefon till hemmets lugna vrå eller till stugan på landet eller varhelst vi nu föredrar att förlägga arbetet.

Människor kan underordna sig såväl egna som andras avsikter. På fabriken måste underordna sig andras avsikter; inte för att vill,

man man utan därför att måste. IT-samhällets undersåtar måste även under-

man

SOU1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 57

ordna sig sina egna avsikter och ta för sitt livslånga lärande.

ansvar Kompetensutvecklingens grundläggande pedagogiska fundament är att människor älva äger syftet med denf Så förutsätter också IT-samhället att eleverna i skolan, deltagarna i vuxenutbildningen, studenterna på universitet och högskolor, själva äger avsikten med sitt lärande, att de tolkar och begriper studiesituationens innebörd och att de att utbild-

ser ningen kan berika deras liv både för stunden och senare i livet; lärande är en meningsskapande aktivitet. Den av industrisamhället präglade skolsynen innebär att lärandet är resultat av Överförd kunskap. Läraren talar och eleverna lyssnar. Läraren ställer frågor och eleverna besvarar dem. IT-eleven liten som stor mäste lära-sig-lära, att själv

- - genom formulera frågorna och söka svaren, och själv äga avsikten med sitt lärande, sin utveckling och sin förnyelse kompetens.

av

All knowledge aquisition based the question: WHY

on

Learning a conscious act, and only then that the questions

WHAT and HOW arise.5

Tanken att vi själva skall formulera frågorna och problematisera verkligheten, som det viktiga steget mot kunskap, innebär ett trendbrott mot 100 års skollårande. Det är människors frågor skall öppna

som verkligheten; verkligheten öppnas genom frågor och och de

svar genom begrepp som gör den, i bästa fall, begriplig. På så sätt kan vi alltid lära oss att ställa bättre frågor, att bättre, tänka bättre och handla kunnig-

se are. Skall vi skolas för det livslånga lärandet i IT- och Intemetsamhället behöver vi, hi gher order thinking skills, eller meta-kognitiva färdigheter som det svenska uttrycket lyder. Detta innebär:

Att avgöra vilket faktaunderlag och vilka angreppssätt och vilka metoder som krävs för att lösa problemet.

Att veta när ytterligare infomiation behövs och och hur kan

- var man skaffa fram dem. Att hantera osäkra situationer där det inte finns en given väg till målet. Att utföra mer komplexa uppgifter ställer krav på planering, - som arbetsorganisation och helhetstänkande.

Att utanför invanda rutiner for att möta oväntade situationer och

-

fånga tillfällen i flykten

I en av sina vitböcker diskuterar även EU-kommissionen betydelsen av att människor tillägnar sig metakognitiva färdigheter.

58 bildning, lärande och samhällsförändring SOU1997;158

...the ability to grasp the meaning of things, to comprehend and

to make judgements, the first factor in adopting and

economy

labour market change.

Den agrara ekonomin har vi sedan länge lämnat bakom Med

oss. kompetens- och kunskapssamhället närmar sig också den industriella

nu ekonomins epok sitt slut. I stället får vi kunskapsekonomi.

en

Arbetslösheten

Inom EU är drygt ll procent arbetskraften utan lönearbete. Detta

av motsvarar nästan 19 miljoner människor. Uppskattningsvis hälften utgörs av långtidsarbetslösa, vilket betyder att varit utan arbete under

man minst 12 månader i Sverige räknas man som långtidsarbetslös efter 6 månader. Trots politikers högtidliga tal och vällovliga avsikter

om åtgärder som skall halvera arbetslösheten, pekar utvecklingen i

snarare motsatt riktning. De insatser hittills gjorts för att möta den höga

som arbetslösheten har visat sig helt otillräckliga. Men vilka möjligheter

vara har egentligen det politiska etablissemanget att med politiska medel skapa sysselsättning Är det ändå inte så att sysselsättning uppkommer då någon är villig att betala för att behov tillgodosedda och tillfredsställda Förutsättningen är dels att behov kommer till uttryck antingen det nu är genuina mänskliga eller skapade behov, dels att det finns någon med rätt kompetens, förmåga och vilja att tillgodose dem. Det föreligger två sidor: utbud och efterfrågan. Utbud och efterfrågan kan ses som två slags marknaderi otakt: The two speed labour market.8 På en arbetsmarknad i omdaning försvinner efterfrågan på vissa och

varor tjänster, medan efterfrågan på andra uppstår. Frågan blir då hur arbetskraften förmår att följa den successiva förändringen

I verkligheten är arbetslösheten väsentligt högre än vad framgår

som av den officiella statistiken. Många, såväl äldre förtidspensio-

som yngre, neras. Andra låter bli att söka arbete då de det utsiktslöst att få

anser något. Uppskattningsvis nio miljoner människor inom EU avstår från att söka arbete i övertygelsen om att det inte lönar sig. Ungdomar håller sig kvar inom utbildningssystemet allt högre i åldrarna i brist på

upp alternativ sysselsättning. Invandrare och flyktingar är många gånger chanslösa på den västeuropeiska arbetsmarknaden. Erfarenheten visar att invandrare, oavsett utbildningsnivå, har svårt att jobb i den fram-

SOU 1997: 158 bildning, lärande och samhällsförändring 59

växande kunskapsekonomin. För stora grupper av invandrare finns överhuvudtaget inte någon öppen arbetsmarknad. Det kan räcka med namnet, så läggs deras ansökningshandlingar sidan. Uppskattningsvis 50 miljoner människor lever i Europa under existensminimum Det finns ett oändligt hav av mänskliga behov som söker tillfredsställelse. Detta borde väl skapa sysselsättning

Arbetslösheten har ökat stadigt i Europa sedan början av 1970-talet, med undantag för 1980-talets andra hälft. Sverige, liksom bl.a. Tyskland, utgjorde undantag. Mot slutet av 1980-talet var den svenska arbetslösheten extremt låg, och på sina håll höj des röster för arbetskraftsinvandring. Det ligger utanför ramen för den här artikeln att analysera orsakerna till den dramatiska förändringen på arbetsmarknanden i början på 1990-talet, men flera faktorer samverkade.En var att man tidigare försummat att investera. Varför skulle man investera i produktutveckling och kompetens, då det gick att surfa behagligt på devalveringsvågen under ett antal glada 80-tals år; årtiondet då ñnansvalp blev en ny vokabulär i svenska språket och då banker med självakting skulle växa genom att låna ut pengar till vidlyftiga fastighetsspekulationer. Det var inte bara en kraftig underinvestering i teknologi och produktutveckling, utan också i kompetens.

Underlåtenheten att investera, antingen det handlar om produktionsutrustning, produktutveckling, tjänster eller kompetens och kvalifikationer, straffar sig alltid i längden. En ekonomi präglad av snabba klipp, förlorar förmågan till långsiktighet och uthållighet. Redan under 1970talet började emellertid europeiska företag att tappa i lönsamhet. Inte bara mot de amerikanska och japanska drakama, utan även mot de nya industrialiserade länderna; den sydost-asiatiska gerekonomin. Investeringar måste vara långsiktiga projekt. Under 1970-talet lades emellertid också grunden till den underrninering av välfärdsstaten, som vi nu bevittnar, genom kostnadskrävande välfárdsrefonner.

Det ligger utanför mitt kompetensområde att diskutera arbetslöshetens mekanismer och orsaker. Men ett sätt att förstå den är som en effekt

av de inbördes relationerna mellan tre storheter: l tillväxt i ekonomin, 2 förändring i sysselsättningen och 3 tillgång till arbetskraft. För att illustrera sambanden utgår jag från EU-kommissionens beskrivning av arbetslösheten inom EU under de 30 åren mellan 1960 och 1990.

60 bildning, lärande och samhällsförändring SOU1997;158

Tillväxt

Perioden från 1960 och till oljechocken 1973

var den genomsnittliga årliga BNP-tillväxen 4,8 procent. Det mycket god tillväxt,

var en men den motsvarades inte alls lika stor tillväxt vad gäller sysselsätt-

av en ningen, som endast ökade med 0,3 procent i genomsnitt år. Men

per eftersom tillgången till arbetskraft inte heller ökade med än 0,3

mer procent, så innebar det inte något problem. Arbetslösheten låg, i

var genomsnitt 2,6 procent per år. Under den därpå följande perioden mellan 1974 och 1985 än halverades den årliga genomsnittliga

mer tillväxttakten till endast 2,0 procent. sysselsättningen ökade lika blygsamt som under den föregående perioden 0,3 procent, eftersom

men tillgången på arbetskraft steg med 0,7 procent, Ökade arbetslösheten dramatiskt till hela 10,8 procent 1985. Under den tredje perioden fram till 1990 steg BNP med i genomsnitt 3,2 Tillgången på arbets-

procent. kraft låg kvar på 0,7 procent, medan sysselsättningen ökade med 1,3 procent årligen, vilket resulterade i att arbetslösheten sjönk till 8,3 procent år 1990. BNP-tillväxten i sig är således inte någon lösning på problemet.

Om produktionen ökar behövs fler människor, produktivite-

men om ten ökar kan antalet anställda minskas. Inom industriell tillverkning går dessa företeelser ofta hand i hand. Problemet med den industriella ekonomiska tillväxten, oavsett på vilken nivå den ligger, den inte

är att skapar ökad sysselsättning.

Förändring i sysselsättningen

Då det gäller tjänster, antingen de är privata eller offentligt finansierade, har produktionen inom många områden ökat. Så samtliga

gott som ungdomar genomgår i dag gymnasieskolan, fler ungdomar vill in på högskolan, är i behov fortbildning och kompetens, alltfler

vuxna av ny äldre behöver vård och etc. Vad däremot inte skett i till

omsorg som närrnelsevis lika hög grad, t.ex. inom industrin, är produktivitets-

som höjning. När jag pojke under 1950-talet gick till frisören det

som tog ungefär en halvtimma att bli klippt, och det tar ungefär lika lång tid i dag. Skall vi vårda våra åldrande anhöriga på ett sätt utmärker god

som omsorg och omtanke, så är det inte möjligt att reducera tidsåtgången. Det är förmodligen inte mycket vunnet läraren i klassrummet ökar

om talhastigheten därmed inte alls sagt att det inte går att förbättra under-

SOU 1997: 158 bildning, lärande och samhällsförändring 61

visningens effektivitet och kvalitet, vilket det självklart gör. Med sjukvård förhåller det sig delvis annorlunda. Titthålskirurgin ger produktivitetsvinster genom bl.a. lägre kostnader för sjukskrivning och sjukhusvistelse.

Teknologin slår ut jobb, hävdar en del, medan andra påstår motsatsen. Man hänvisar till att det just är de högteknologiska branscherna som skapar ökad sysselsättning. En förutsättning för att teknologin skall skapa ny sysselsättning är att den baseras på FoU-verksamhet. Det är så den svenska högteknologiska industrin skapar ökad sysselsättning. Man rekryterar allt fler till forskning, design och produktutveckling, men allt färre till den direkta produktionen. Om man enbart ersätter gammal beprövad teknologi med fleroperationsmaskiner, robotar och FMS Flexible Management System, så leder detta obönhörli gen till minskad sysselsättning. Detta kallar man inom EU för teknologisk arbetslöshet till skillnad från cyklisk respektive strukturell arbetslöshet. Den skattefinansierade offentliga verksamheten kan sällan rationaliseras genom tekniska lösningar. I stället minskar man sina utgifter och kostnader

personalreduktion, mindre verksamhet eventuellt i kombination genom med ökade avgifter för den som vill ta tjänsterna i anspråk.

Tillgång till arbetskraft

Förändringen av arbetsmarknaden inom EU har en entydig inriktning. Antalet arbeten inom traditionella basnäringar som industri, jordbruk,

och skogsbruk blir allt färre, medan änste- och servicej obben blir gruvfler. Jämförelser mellan Europa, USA och Japan visar att de båda industriella konkurrenterna inte skapat särskilt många fler arbetstillfällen. Förklaringen till den högre europeiska arbetslösheten anses i stället

större förlust gamla arbeten. Särskilt inom jordbruk och vara av industri. Inom EU försvinner cirka l0 procent av jobben varje år. Detta motsvarar 15 miljoner arbetstillfällen, måste ersättas med minst lika

som många under loppet av ett enda år för att inte arbetslösheten

- ytterligare skall förvärras."

En ekonomi som baseras på skapande, spridande och använ-

dande kunskap kommer att bli av dominerande betydelse i det

av

ugoförsta århundradet, och mot sådan bakgrund kommer en

en

rad av dessa konkurrensfaktorer vetenskap, tekniskt know-

how, välutbildad arbetskraft, social konsensus etc. att spela en

62 bildning, lärande och samhällsförändring SOU1997;158

avgörande roll då det gäller att återhämtning tillväxgenerera av

ten och en ökning sysselsättningen

av

Under decenniet 1995-2005 bedöms att dagens teknomerparten av logi kommer att bytas ut. Hur skall vi kunna överbrygga klyftan mellan ny teknologi och gammal kunskap Och hur skall vi kunna överbrygga denna klyfta på arbetsmarknad där 80 arbetskraften en ca procent av kommer att vara verksam även år 2005 Endast omkring 2 procent ny kompetens tillförs arbetsmarknaden varje år, de ungdomar genom som lämnar utbildningssystemet och träder in i arbetslivet. Dessutom tyder bedömningar inom EU och OECD på att färre välutbildade yngre kommer ut på arbetsmarknaden under de närmaste åren, samtidigt som de äldre med lång arbetslivserfarenhet, med relativt låg utbildning, men blir fler. Hur skall den ekvationen lösas

Inom EU gör arbetsmarknadens bristande flexibilitet i hög man grad ansvarig för den strukturella arbetslösheten; bristande flexibilitet en som man menar kan spåras tillbaka till särskilda institutionella, rättsliga och

kontraktsgrundande omständigheter i varje land. EU föreslår rad en prioriteringar åtgärder för att skapa arbetstillfällen: som nya

under hela livet återkommande allmän utbildning och yrkesutbild- ning

större flexibilitet i företagen, både internt - och externt

större förväntningar på decentralisering och initiativkraft

minskning av den relativa kostnaden för lågkvalificerat arbete en grundlig genomgång sysselsättningspolitiska åtgärder - av insatser för att tillfredsställa behov. - nya

Med kunskap och kompetens erövras världen

Det är med kunskap och kompetens det svenska näringslivet skall som hävda sig i den allt hårdare internationella konkurrensen, säger våra politiker. Eller för att citera statsminister Göran Persson: Sverige skall

konkurrera med hög kompetens, inte med låga löner. Idén om det livslånga lärandet skall förverkligas." Den tidigare borgliga regeringen

var inte sämre den, som proklamerade att Sverige skall få världens en av bästa skolor. Trollfonnler och besvärj elser. Den officiella ideologin och högtidstalens retoriska slagdängor skiftar sig färg eller skepnad. vare Fast ibland vill verkligheten något annat, då kommunerna fick som t.ex.

bildning, lärande och samhällsförändring 63

för sig att de skulle marknadsanpassa grundskolans lokalhyror. Under hela 90-talet har grundskolan åderlåtits på Är det inte där

pengar. som lusten och glädjen till det det livslånga lärandet skall grundläggas

"De slutsatser vi dragit i denna studie är att utbildningens

som kvalitet har de största ekonomiska och sociala konsekvenserna för individen i grundskolan, mycket större än vid universitet och högskolor. Det är därför på denna grundläggande nivå vikti att beslut fattas där den rätta kompetensen finns

Om vi i Sverige skall kunna dra denna kompetens och dessa

nytta av kvalifikationer förutsätts att vi får allt fler högproduktiva arbeten. Under 1980-talet visade utredning från Svenska metallindustriarbetare-

en förbundet att det inom tillverkningsindustrin snarare var andelen lågt kvalificerade arbeten relativt sett ökade mest. En betydande andel

som

dessa arbeten har bortrationaliserats under de senaste åren. Men vad av har vi fått i stället

Utbildningsoptimismen framstår i dag som stark, precis som mot slutet l960-talet. Då skulle utbildningen vara en spjutspets mot

av framtiden. Men är egentligen denna optimism och tilltro särskilt stark idag Är det inte så att det är den enda möjliga framtidsvägen vi och

ser,

skall bidra till att reducera den höga arbetslösheten på såväl kort som

på längre sikt. På kort sikt att arbetslösa som deltar i som genom utbildning inte registreras arbetslösa. Genom att utöka antalet

som utbildningsplatser inom universitet, högskolor och annan vuxenutbildningen skall den öppna arbetslösheten reduceras i motsvarande grad. Det är bl.a. detta konststycke regeringen tror sig kunna

genom som halvera arbetslösheten till år 2000. På längre sikt är det en förhoppning att investeringarna i utbildning och kompetensförnyelse skall bidra till omställning, flexibilitet och sysselsättning. Sverige skall utvecklas till ett kunskapssamhälle, som vilar på tre hörnpelare; ungdomsutbildning, kunskapslyft för vuxna och livslångt lärande.

"Kunskapslyftet är till för de som av olika skäl i sin

grupper ungdom inte kommit till tillräckligt hög grundläggande

upp en utbildningsnivå för att kunna delta i det livslånga lärandet. Lärandet i arbetslivet består i stor utsträckning av informellt lärande på arbetsplatsen. Arbetsrotation och erfarenhetsutbyte i samspel med arbetskamrater, arbetsledare, kunder/brukare/ klienter/patienter och leverantörer den anställde tillfälle att

ger vidga sin kompetens

64 bildning, lärande och samhällsförändring SOU1997;158

Informellt lärande huvudsaklig form och metod för introduktion,

som utbildning och lärande är anpassat till traditionsstyrda organisationer med långsamma förändringar. Om vi håller fast vid föreställningen

om allt snabbare förändringar inom arbetslivet, framstår det nödvän-

som digt med andra insatser och åtgärder för att främja lärandet, än vad

som hittills varit förhärskande. Det handlar då inte bara kompetens-

om utveckling, utan i lika hög grad om att förnya kompetens och att skapa förutsättningar och villkor för kontinuerligt lärande, för att kunna möta nya situationer. Genom det livslånga lärandet skall människor

vara ständigt anställningsbara, som den nya EU-anpassade termen lyder. Individuell flexibilitet förutsätter inte bara goda kunskaper och förmåga till ständigt lärande, utan också viljan att lära och förändras. På

en arbetsmarknad i omstöpning och en välfärdsstat i utförsbacke, framstår som den enda tryggheten att vara flexibel i betydelsen att ha vilja och förmåga till livslångt lärande. Men vad händer då människor förlorar förmågan och/eller viljan

Från återkommande till

utbildning livslångt

lärande

Återkommande utbildning EU-kommissionens prioriterade

är en av åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen. Man avser såväl allmänutbildning, dvs. i kärnämnen, yrkesutbildning. Återkommande ut-

som bildning lanserades som en idé mot slutet 1960-talet för distribution

av av utbildning under människors livscykel, istället för att endast koncentrera utbildningen till barn- och ungdomsåren. Återkommande utbildning var för OECD vad Lifelong Education" för UNESCO och

var Permanent Education var för dåvarande EG.

Recurrent education a comprehensive educational strategy for all post-compulsory post-basic education, the essential

or characteristic of which the distribution of education the

over total life-span of the individual in a recurring way, i.e. in alternation with other activities, principally with work, but also with leisure and retirement.

I en inledande rapport till Agenda 200018 fastslog utbildningsministem

i den tidigare borgerliga regeringen bl.a. måste tillförsäkras

att vuxna rätt till kunskapskomplettering i princip motsvarande gymnasieskolans

SOU1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 65

3 I9-lX20

kärnämnen, och att och måste finansiella möjligheter att själv

var en ges skaffa sig ytterligare utbildning efter ungdomsutbildningen. Detta,

menade man, skulle kunna ske genom individuella och skattefria utbildningskonton.

I Sverige har den samhällsfmansierade vuxenutbildningen under

senare år fått ökad tyngd på allmän inriktning och mindre på yrkesinriktad utbildning. Detta visade sig bland annat i resultaten satsningen på

av extra utbildningsplatser för arbetslösa i komvux, som regeringen anslagit medel för sedan 1993. Satsningen har dels inneburit att medel indirekt förts över från arbetsmarlcnadsutbildningen AMU till komvux, dels att man inom komvux i huvudsak expanderat ordinarie kursutbud av allmänna ämnen.

"Återkommande utbildning därför det allmänna mål till vilket

är de nationella utbildningsinstitutionema själva kan bidra. Svåra val kommer att behöva göras, mellan att öka volymen eller kvaliteten på den högre utbildningen och forskningen, mellan den högre utbildningen och yrkesutbildningen, samt mellan traditionella kurser och sådana kombinerar studier och

som arbete s.k. sandwich-kurser. Men varje land bör sikta mot avancerad yrkesutbildning som är tillgänglig för alla

Tillgången till återkommande yrkesutbildning inom EU

ser man som en väsentlig förutsättning för människors och organisationers flexibilitet. Mot denna bakgrund framstår den minskade tillgången till yrkesinriktad utbildning för vuxna i Sverige något oroande. Försök pågår

som visserligen på en del håll i landet med kvalificerad yrkesutbildning vilken skall förena praktisk inriktning med teoretiska kunskaper, delvis ha formen av lärande i arbete och på arbetsplatsen samt integrera teori och praktisk tillämpning i projekt och problembaserad inlärning. Uppfattningen att minskningen av yrkesinriktad utbildning är besvärande delas av Kunskapslyftskommittén:

"Det är beklagligt att den yrkesinriktade utbildningen i komvux

minskat avsevärt i omfattning. Där finns många möjligheter till

utveckling och många möjligheter till flexibilitet och kreativitet

när det gäller att pröva utbildningsformer, exempelvis i nära

nya

samarbete med det näringsliv finns i kommunerna. Yrkes-

som

inriktad utbildning behöver inte vara skolförlagd. Det kan tvärtom

finnas mycket att vinna med att förlägga utbildningarna ute i

arbetslivet. Det kräver mer av planering och utläggning, det

men

66 bildning, lärande och samhällsförändring SOU1997;158

skall inte behöva vara våldsamt betungande. Det är angeläget att

den yrkesinriktade utbildningen för vuxna lågutbildade ånyo

utvecklas och förstärks i kommunerna. Detta sker bäst på lokal

nivå.

Kunskapslyftskommittén argumenterar inte bara för möjlighe-

vuxnas ter till yrkesinriktad vuxenutbildning, utan också för reformering

av utbildningsforrner och undervisningsmetoder inom vuxenutbildningen. Om arbetslösheten och arbetsmarknadens förändring från industri- till IT-samhälle skall länkas till idén om det livslånga lärandet, måste vuxenutbildningen refonnera sina pedagogiska former. Skall vuxenutbildningen kunna vara ett redskap i kampen mot arbetslösheten måste den kunna skrida över gränser. Skall vuxenutbildningen kunna bidra till nyskapande av arbetstillfällen, vilket är en from förhoppning hos såväl den svenska regeringen som inom EU-kommissionen, måste den befrämja rörlighet och flexibilitet. Olika vuxenutbildningsarrangörer måste samverka och konkurrera på en och samma gång, och därtill samverka med den lokala och regionala arbetsmarknaden där man har sin verksamhet. Vuxenutbildningens primära uppgift, liksom hela utbildningssystemets, är att öka människors generella förutsättningar för att lära på jobbet, på fritiden och varhelst vi befinner oss. All utbildning måste ses som ett led i och en förberedelse för det livslånga lärandet. All utbildning har således till uppgift att lära-att-lära och främja förändringsberedskap och förändringsbenägenhet.

Livslångt lärande är inte bara en idé. Livslångt lärande är en filosofi, ett sätt att leva och ett sätt att se på livet, arbetet och fritiden. Inte minst de arbetslösa, och som kanske gett upp hoppet om att någonsin få ett arbete, måste omfattas av denna filosofi och denna livssyn. Det är ett sätt att befrämja social rörlighet och mental flexibilitet; ett sätt att berika livet.

Det livslånga lärandet är interaktivt ett aktivt tillägnande av kunskap

i en öppen process. Det livslånga lärandet är individcentrerat man

måste kunna reflektera över sina erfarenheter och sitt lärande. Det livslånga lärandet är processorienterat man måste lära-sig-lära. Det

livslånga lärandet är kommunikativt det gäller att kunna arbeta i

grupper tillsammans med andra människor. Det livslånga lärandet sker i fonnella utbildningssituationer, men äger långt oftare rum i alla de informella situationer då livet pågår som bäst. Det livslånga lärandet är kontextuellt det är beroende av sitt sammanhang. Det livslånga läran-

det är självstyrt min motivation, vilja och förmåga att lära är har

-

SOU1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 67

avgörande betydelse. Men också den miljö där människor befinner sig, spelar utomordentligt stor roll. Vad hjälper det om människor verkli

gen vill och kan lära och förändras om miljön tuktar till återhållsamhet och initiativlöshet. Om det livslånga lärandet i kunskapsekonomin skall bli den möjlighet till flexibilitet och trygghet många politiker, företa-

som gare och andra beslutsfattare hoppas på, måste människor leva och verka i en miljö där de tillåts göra bruk sin kompetens och sina

av kvalifikationer.

NOTER

Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utmaningarna och vägarna in i 2000-talet. Vitbok. Kommissionen för de europeiska gemenskapema. Finansdepartementet, 1994, s. 15. 2 Aronsson 1997.

Föreläsning den 6 mars 1997. Horisont 97. Trender och möjligheter mångfaldens arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen, Göteborg 1997. 4 Lyttkens 1994. 5 Sapp 1992.

Den nationella utvärderingen grundskolan. Skolverket 1994.

av Teaching and Learning. Towards the learning society. Vitbok. Kommissionen för de europeiska gemenskapema. 1995. Kommissionär Allan Larsson, Generaldirektorat

Föreläsning den 6 mars 1997. Horisont 97. Trender och möjligheter på mångfaldens arbetsmarknad. Arbetsfönnedlingen, Göteborg 1997. Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utmaningarna och vägarna in i 2000-talet. Vitbok. Kommissionen for de europeiska gemenskapema. Finansdepartementet, l 993

. ° Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utmaningarna och vägarna in i 2000-talet. Vitbok. Kommissionen för de europeiska gemenskapema. Finansdepartementet, 1993

. Lundqvist 1997. 2 Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utmaningarna och vägarna in i 2000-talet. Vitbok. Kommissionen for de europeiska gemenskapema. Finansdepartementet, 1993, 70.

68 bildning, lärande och samhällsförändring SOU 1997: 158

3 Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utmaningarna och vägarna

in i 2000-talet. Vitbok. Kommissionen för de europeiska gemenskaperna.

Finansdepartementet, 1993, 24.

Eliasson, G. Skola, kunskap och framtida kompetensbehov. SOU 1994:45.

Expertbilaga 15Svenska Metallindustriarbetareförbundet 1989. 16SOU 1996:164 7-8. 7 OECD/CERI 1973 16. 8 Agenda 2000. Kunskap och kompetens för nästa århundrade. Ds 1994:35.

Utbildningsdepartementet. 1994. 9 Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utmaningarna och vägarna

in i 2000-talet. Vitbok. Kommissionen for de europeiska gemenskaperna.

Finansdepartementet, 1993. 25 2°SOU 1995:38. 2 SOU 1996:188 20.

SOU1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 69

för vuxna

Nödvändiga basfärdigheter i kunskapssamhället

Albert T uzjnman

Syftet med denna artikel är att ge en internationell överblick gängse

av sätt att identifiera och mäta vuxnas basfärdigheter. Frågan inled-

som ningsvis ställs är vilka färdigheter som är att betrakta som nödvändiga basfärdigheter för kunskapssamhället. Artikeln avslutas med en beskrivning av problemen med allmänt utbredda och vedertagna mättekniker och den forskning som krävs inom området basfärdigheter för att kunna vidareutveckla vuxenpedagogiken.

Vilka behövs

basfärdigheter

Många av de uppgifter, som skolan fyllt under den industriella eran, kommer även i ett kunskapssamhälle att vara aktuella. Det handlar då om att utveckla en nationell identitet, basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna, omvärldskunskap och medborgaransvar lika väl som en vidare förståelse för samhällen över nationsgränserna. Olika utbildningsanordnare tas emellertid allt mer och mer i anspråk för att utveckla andra väsentliga färdigheter och personliga egenskaper egenskaper är

- som mer relevanta i ett livslångt lärande men svårare att definiera och beskriva som en del i ett formellt lärande. Exempel på sådana nya egenskaper är självförtroende, kritiskt tänkande samt fönnåga att tänka kreativt och konstruktivt. Andra exempel är förmåga att arbeta självständigt och ändå kunna samarbeta med sina kollegor än att tävla

snarare med dem, att hantera information och i ett vidare perspektiv utöva

- sina demokratiska rättigheter och skyldigheter samt ha förståelse för andra samhällen och kulturer än den egna.

Att förvärva ett såväl allmänt som tvärvetenskapligt kunnande, som skär tvärs över läroplanernas ämnesspecifika gränser, och som betonar relevans för inlärning, kommer troligtvis att bli allt viktigare.

senare Detta gäller under förutsättning att utbildningsmålen sätts i relation inte bara till att människan skall skaffa sig kunskaper utan också till att hon skall lära för att lära och framför allt- bli motiverad för ett fortsatt

-

SOU 1997; 158 bildning, lärande och samhällsförändring 7l

lärande livet ut. Fokus på älvinitierad och egenplanerad inlärning förutsätter att tonvikten vid lärande läggs på att allmänna eller tvärgående kunskaper och färdigheter utvecklas I ett ekonomiskt osäkert klimat är sådana kunskaper och färdigheter inte bara ämneskunskaper eller upp giftsspecifika kunskaper utan också sådana kunskaper kan

som definieras som lära-för-att-lära, problemlösningsfönnåga, förmåga att hitta och kunna analysera information, förmåga till kritiskt tänkande och social kompetens.

Samhället liksom och regelverket i sig självt måste ha

- ram- - en öppen och flexibel inställning till eget lärande i arbetslivet. Man måste även formellt kunna värdera resultatet ett sådant lärande i betyg

av motsvarande. Så är det inte för närvarande. Om utbildningsanordnarna använder skolliknande mätinstrument med stark knytning till respektive ämnesområde för att fastställa prestationer eller de belönar

vuxnas - om kvalifikationer som är meningsfulla huvudsakligen för det omodema, industriella samhällets krav på undervisning och för sysselsättning så

kan det slutliga resultatet bli tvärtemot det förväntade: ojämlikt och

mer stelbent på arbetsmarknaden, betygsfixering i utbildningsväsendet

mer och fler kriser på den ekonomiska marknaden. Utmaningen går kort sagt ut på att hitta ett kompetensbaserat angreppssätt för värdering lika väl som för ram- och regelverk, vilka skall vara framtidsorienterade

snarare än baserade på snäva kvalifikationer från det allt föråldrade industri-

mer samhället. Svårigheten att utarbeta lämplig begreppsapparat förklarar

en intresset i många länder för att använda allmänna begrepp kan

som tillämpas på mycket breda sysselsättnings- och industrikategorier.

Ett flertal listor över sådana basfärdigheter har presenterats såväl

av statsmakter, vetenskapli ga arbetsgrupper, affärs- och industrikommittéer som enskilda forskare. De flesta listorna är inte annat än enkla beskrivningar av en mångfald av kunskaper, färdigheter och egenskaper utan

tydliga definitioner eller underliggande teoretiska visar hur

ramar - som olika yrkesområden skulle kunna relateras till varandra. Vissa undantag finns, bland annat i ett antal rapporter, vilka härrör från fem kunskapsprojekt utarbetade i tre engelsktalande länder. I dessa rapporter används olika begrepp även för väldigt likartade baskunskaper och

grupper av färdigheter:

l Kämkunskaper Core skills2 2 Nyckelkompetenser Key competencies3 3 Anställningsbarhet Employability skills4 4 Nödvändiga kunskaper Necessary skills5

5 Arbetslivsfärdigheter Work keys°

72 bildning, lärande och samhällsförändring

Dessa fem projekt betonar gemensamt vikten att identifiera sådana

av grundläggande färdigheter som stöder andra kimskaper, färdigheter och egenskaper exempelvis en grundläggande färdighet förmåga att

- som använda och tillämpa, inte bara känna till I en policy-rapport, har

som publicerats av Australian Educational Council omsorgsfull

ges en mer definition av baskunskaper eller nyckelkompetenser", de kallas

- som i den australiensiska kontexten:

Key competencies are competencies essential for effective participation in the emerging patterns of work and work organisation. The focus the capacity to apply knowledge and skills

on in an integrated way in work situations. Key competencies

are generic in that they apply to work generally rather than being specific to work in particular occupations industries. This

or characteristic that the key competencies not only

means are essential for effective participation in work, but also essential for effective participation in further education and in adult life more generally

Australian Educational Council föreslog också kriterier för att

sex

identifiera nyckelkompetenser. Dessa måste

vara väsentliga för anställning, vara allmängiltiga för olika arbeten och arbetsorganisationer, utrusta individer för att -i så stor utsträckning som möjligt aktivt

kunna delta i samhällsliv och i vuxenliv över huvud taget, medverka till att människor kan se och tillgodogöra sig samband mellan kunskaper och färdigheter, kunna läras in och vara möjliga att värdera.

En lovande be greppsram för att identifiera nödvändiga färdigheter har

utarbetats av SCANS Deras rapport överlämnades till USA:s förre arbetsmarknadsminister Robert Reich. I sin rapport hävdade kommissionen bestämt att nya typer av arbetsorganisationer och sätt att

nya organisera arbetet, exempelvis delegering lagarbete och

av ansvar, ny teknik både kräver nya färdigheter och uppgradering existerande

av nu kompetensnivåer hos anställda inom en mycket stor del av den tekniskt industriella sektorns olika yrkesområden. SCAN S fick i uppgift att dels söka beskriva de krav som morgondagens arbetsplatser kan förväntas ställa, dels bedöma i vilken utsträckning amerikaner på väg in på

unga

SOU1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 73

arbetsmarknaden kan uppfylla dessa krav. Den mål- och resultatinriktade arbetsplatsen karaktäriserades i SCANS nya rapport att ha hög

- - av kunskapsnivå, ha höga löner och kräva höga prestationer. Höga prestationer betecknades med ord "ovillkorligen kopplade till yrkes-

som skicklighet, arbetskvalitet och nöjda kunder". Fem nödvändiga kompetenser definierades av SCANS del de krav morgondagens

som en av arbetsplatser kan förväntas ställa:

Resurser; Man vet hur man fördelar tid, material, lokaler

pengar,

och personal.

Arbetstagamas olika kunskaper och färdigheter; Man kan arbeta i

lag, lära andra, betjäna kunder, leda, förhandla och arbeta tillsammans med människor från olika kulturer.

Information; Man kan hämta in och värdera data, upprätta och

underhålla dokumentationssystem, tolka och kommunicera samt

använda datorer för att framställa information. 4. System; Man förstår sociala, organisatoriska och tekniska principer. Man kan handleda kollegor och rätta till utförda uppgifter. Man kan utveckla eller förbättra system. Teknologi. Man kan välja utrustning och verktyg, tillämpa teknologi för specifika uppgifter samt underhålla, felsöka och reparera utrustning. Det är värt att notera att ovan beskrivna fem nödvändiga kompeten-

ser i viss utsträckning är oberoende av de ämnen som nonnalt lärs ut enligt den formella skolans läroplan. Kompetens är i någon bemärkelse "tvärgående"; den kan förvärvas många olika sätt och är inte beroende av något bestämt utbildningsprogram. Dessa fem nödvändiga kompetenser vilade enligt rapporten på en tre-parts-bas

av personliga kunskaper och färdigheter, vilka utvecklats i hemmet, lärts in i skolan och som utgör länken mellan skola och arbetsplats:

Baskunskaper; läsa, skriva, rälcna, tala och lyssna.

-

Förmåga att tänka logiskt; förmåga att lära sig, att diskutera och dra

-

slutsatser, att tänka kreativt, att fatta beslut och att lösa problem.

Personlig förmåga; individuellt ansvar, självkänsla och att kunna

-

fatta egna beslut, social kompetens och integritet.

Dessa personliga kunskaper och färdigheter tenderar att definieras som färdigheter, vilka utvecklas det formella skolväsendet. Att läsa,

av

74 bildning, lärande och samhällsförändring

skriva, räkna, kommunicera och utveckla logiskt tänkande är något

som sedan förväntas bli värderat i utbildningssystemet test och

genom examinationer. Av de tre ovan beskrivna grupperingarna personliga

av kunskaper och färdigheter är den tredje den personliga förmågan

- svårast att fastställa, känna igen och styrka. Att lära ut allmänna värden och etik är en svår men ofta försummad uppgift, speciellt i moderna mångkulturella samhällen.

SCANS utförde i huvudsak analys de krav morgondagens

en av arbetsplatser kan förväntas ställa med utgångspunkt i den amerikanska ekonomin som helhet. Man tog fram uppsättning baskompetenser

en som skulle kunna tillämpas på praktiskt taget alla uppgifter på

en arbetsplats. Få av de hittills nämnda projekten har inkluderat

en utvärderingsfas med syfte att faktiskt mäta det centrala karaktäristiska i de identifierade färdigheterna. Den allmänna inställningen har i stället varit att lita på kunskaper, erfarenheter och personliga bedömningar som utförts av grupper av experter, professionella utbildare, affärsmän, vetenskapsmän och policyskaparc. Capelli och Rogovsky genomförde studie amerikanska företag för att undersöka

en av om arbetsgivarna hade likartade uppfattningar betydelsen färdigheter

om av och kompetensområden och för att få reda på deras uppfattning i

om vilken utsträckning vissa anställningsgrupper hade brister inom dessa områden. Man fann en anmärkningsvärd överensstämmelse i arbetsgivarnas uppfattning. Ytterligare empiriskt arbete krävs dock för att kunna pröva olika hypoteser speciell hierarki eller taxonomi bestående

om en av grundläggande färdigheter och yrkesspecifika kompetenser.

mer Arbetsgivarna rangordnade förmågan att arbeta med andra den

som viktigaste arbetsplatskompetensen. Därefter följde förmågan att tänka självständigt och att kunna kommunicera. När det gällde upplevda brister angav arbetsgivarna oförmåga att hushålla med den

resurser som viktigaste bristen, följd oförmåga att arbeta tillsammans med andra.

av

I USA pågår nu ett forskningsarbete med uppgift att utveckla bedömningsmallar som innefattar inte bara färdigheter i att läsa och skriva utvecklade för International Adult Literacy Survey IALS

- utan också SCAN S hierarki grundläggande färdigheter och yrkes-

av specifika kompetenser. Denna bedömningsmall skall länkas inte bara till National of Educational Progress NAEP drivs

- som av Center for Education Statistics sedan 1971 utan också till ett

nationellt system för mål och standards för utbildning och yrken och till

en mall för erkännande och certifiering färdigheter och kompeten-

av ser.

SOU 1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 75

Jones sammanställeri en rapport framtagen för Statistics Canada och Human Resources Development Canada ett antal förteckningar över olika färdigheter som har tagits fram av expertgrupper i Canada och andra länder. Han beskriver grunddragen i tänkt bedömningsmall och

en lägger fram ett förslag till hur man skall kunna mäta nödvändiga basfärdigheter. Detta skulle han kunna ske ett led i den

- menar - som föreslagna kanadensiska kartläggningen vilka kunskaper och färdig-

av heter som krävs för att kunna anställas Canadian Survey of Employability Skills. För var och en av de åtta områdena tillhandahåller Jones definitioner, en operationalisering i termer av beståndsdelar och nivåer samt tankar om hur man kan mäta dem:

Problemlösning

Läsning

Rakning

I

Skrivning

Muntlig kommunikation

Infonnationsteknologi

samarbetsförmåga

Livslångt lärande.

l

Mätteknik en Iägesbeskrivning

International Standard Classification of Occupations ISCO är baserat på en föreställning av kompetens som "förmågan att klara ett speciellt

av arbetes uppgifter och åligganden.l4 Begreppet "förmåga" karaktäriseras genom dess krav på komplexitet och specialiseringsgrad. På grund av uppkomna svårigheter när det gäller att fastställa de kompetenser som krävs för ett specifikt arbete, och på grund att objektiva mått för

av arbetsuppgiftemas komplexitet inte finns tillgängliga åtminstone inte

internationellt- är emellertid ISCO-systemet beroende av International Standard Classification of Education ISCED för sin operationalisering. Det är i praktiken ändå så att utbildningskriterier i samverkan

med en beskrivning av utbildningsprogrammets innehåll och längd

utgör de enda operationella termer och den enda måttstock som finns för att man skall kunna fastställa ett yrkes plats i en hierarki. Detta gäller

än så länge även om kompetens ses som en färdighet som kan uppnås

oberoende av utbildningsprogram. Det här exemplet visar, att även

om färdigheter och kompetenser är kunnande, människor skaffar sig på

som

76 bildning, lärande och samhällsförändring SOU1997;158

många olika sätt, och som flexibla arbetsmarknader borde kunna identifiera och värdera oberoende av utbildningsanordnamas olika utbildningsprogram, så har i praktiken dessa utbildningsanordnare i många länder nära nog behållit sitt monopol på att beskriva kvalifikationer för arbetsmarknaden. Detta monopol visar på ett inslag stelbenthet på

av arbetsmarknaden; det är också orsakerna till att marknaden miss-

en av lyckas med såväl högskoleförberedande utbildning yrkesutbild-

som ning.

Slutsatsen är klar: Varken ISCO:s eller ISCED:s system, vilka

används allmänt i många länder och internationella organisationer,

av tillfredsställer sådana krav på fardighetsbedömning och värdering

som följeri kölvattnet på skiftet till kunskapssamhället. UNESCO, OECD och EUROSTAT, den statistiska grenen i EU-kommissionen, påbörjade 1995 en revidering av ISCED-systemet. En huvudlinje i arbetet går ut på att tillhandahålla en bättre förankring mellan teoretisk utbildning och yrkesutbildning för vuxna. Frukten av detta arbete ligger dock än så länge i framtiden. Det kommer inte bara att ta lång tid innan denna revidering av ISCED är avslutad och arbetet med ISCO kan påbörjas. Internationella standardiseringar förutsätter med nödvändighet omfattande förhandlingar och kompromisser för att rymma de talrika olikheter som finns när det gäller vuxenutbildning i olika länder. Det är därför nödvändigt att komplettera och fördjupa de ansträngningar gjorts

som på det internationella planet med ett mer koncentrerat för

program forskning och politiska analyser inom de enskilda länderna.

Nyckeln till problemet är svaret på frågan hur man skall kunna bedöma och mäta basfárdigheter på ett säkert, tillförlitligt, tidsmässigt rimligt och kostnadseffektivt sätt. Bedömningama kan bli aktuella

av olika skäl, exempelvis för diagnostisering, urval och ansvarpositioner. Det är därför nödvändigt att tydligt klargöra avsikten med mätningarna. Den kognitiva teori som ligger till grund för användningen

av statistiska modeller och teknik vid utförandet tester måste också

av klarläggas. Ytterligare ett besvärligt problem rör identifiering och nytta av prestationsnivåer.

De deltagande länderna i IALS läs- och skrivkunnighetsprojekt har redovisat sin inställning till mått och mätmetoder när det gäller några begreppsliga ramar för mätmetoder nödvändiga färdigheter. Helt i

av överensstämmelse med denna inställning fastslog dessa länder också att nödvändiga färdigheter eller basfärdigheter inte är någonting den

som ene eller den andre har eller inte har. Varje färdighet återfinns längs ett

SOU1997;158 bildning, lärande och samhällsförändring 77

kontinuum från väldigt låga till väldigt höga prestationer. Det är till exempel inte meningsfullt att särskilja illiterata från litterata, dels därför att en sådan uppdelning riskerar att fastna i föreställningen att alla

vuxna har läs- och skrivfönnåga till en viss grad, dels därför att enskild

en brytpunkt inte kan sättas på skalan. Också av det skälet ökar svårigheten att mäta mängden kunnande i nödvändiga färdighetsområden.

Man har sedan mitten av 1980-talet gjort stora framsteg när det gäller att utveckla en syntetisk begreppsram med utgångspunkt i kognition och inlämingsteori. Framstegen i bedömningstekniker och förfining sta-

av tistiska Verktyg har också varit påtagliga. Synpunkter på detta arbete och på luckor som ännu existerar har lämnats av författare Biggs, Linn

som m.fl., Murray, Royer m.fl. samt Stern och Tuijnman.9. Trots alla framsteg till dags dato, återstår ännu uppgiften att genomföra en befolkriingsundersökning med avseende på basfärdigheter.

Slutsatser

Att få igång det livslånga lärandet är ett viktigt inslag i politik

en som syftar till att underlätta övergången till kunskapssamhället. Vidgade möjligheter till utbildning och kompetensutveckling gör övergången till kunskapssamhället mer lätthanterligt för samhällen och enskilda individer. Marknadens misslyckande är ett hinder på vägen till kunskapssamhället. Brist på information av olika slag är roten till marknadens misslyckanden. Regeringarna har därför ett intresse att stärka

av vuxenutbildningens infrastruktur och kunskapsbas, så kan göra

att man bättre investeringar och utbildningsval. Att fastställa, identifiera och värdera nödvändiga färdigheter inhämtats utanför skolsystemen är

som också en del i strategin för att förbättra informationen. Mycket arbete har under det senaste decenniet lagts forslcningsgiupper i olika

ner av länder på att definiera begrepp och mätmetoder för basfärdigheter. Än så länge har emellertid framstegen Varit otillräckliga för att tillfredsställa behoven.

Forskningsarbete kring vuxnas basfärdigheter måste ges ett starkt stöd. En annan fråga är inte forskarnas ansträngningar inom detta

om område behöver fokuseras bättre. Ett sätt att åstadkomma detta kan

vara genom att initiera en internationell undersökning av vilka basfárdigheter individerna behöver för att kunna fungera i arbete och i samhällsliv. Fördelarna med ett sådant storskaligt projekt är troligtvis Det

enonria.

78 bildning, lärande och samhällsförändring

kan vara ett sätt att få till stånd samordning mellan olika intressenters forskningsprogram, förbättra samarbetet mellan

de grupper som nu arbetar med likartade problem i olika länder, underlätta möjlighe-

men terna att utveckla en teori i tvärkulturell tappning och lägga fast den relativa betydelsen av nödvändiga basfárdigheter i olika miljöer. Sist men inte minst skulle ett sådant internationellt projekt producera

nya kunskaper och insikter, vilka är nödvändiga för en vuxenutbildning

som skall anpassas till kunskapssamhället.

NOTER

Smith, 1992. 2 National Council for Vocational Qualifications, Storbritannien Oats, 1992. 3 Australian Education Council, 1993. 4 Conference Board Canada, McLaughlin, 1992. 5 US Secretarys Commission on Achieving Necessary Skills SCANS, 1991. 6 American College Testing Board, 1993. 7 Jones, 1993. 8 Australian Education Council, 1993. 9 Secretarys Commission on Achieving Necessary Skills, 1992. ° SCANS, 1992. " Capelli och Rogovsky, 1997. Z Husén och Tuijnman, 1994. 13Jones, 1995. 14ILO, 1990 s. 5 Baker, ONeil och Linn, 1993. 6 Berliner 1993. 17OECD och Statistics Canada, 1995. s Atkinson, Spilsbury och Williams 1993. 9 Biggs 1996, Linn, Baker och Dunbar 1991, Murray 1996, Royer, Cisero

och Carlo 1993 samt Stern och Tuijnman 1997.

SOU 1997; 58 bildning, lärande och samhällsförändring 79

Demokrati, jämställdhet och mångfald

Demokrati och jämlikhet

i Inge Johansson

Demokratin är det dyrbaraste vi äger. Därför måste på den.

vi spara

Den gamla lustigheten om att spara på demokratin är en elak men samtidigt också ganska träffsäker bild ett allvarligt samhällsproblem.

av

antydan hur högt vi värderar våra demokratiska ideal Den ger en om men också hur svårt det är att leva upp till dem.

Demokrati är ett dessa många positivt värdeladdade 0rd, som vi

av dagligen rör med utan att tänka närmare på vad de betyder. Begrep-

oss pet är vagt, mångtydigt och kontroversiellt. Uppfattningarna om vad det egentligen står för, varierar mellan olika individer och grupper i samhället, vanligtvis beroende på vilka politiska och ideologiska premisser

grundar sin samhällsåskådning på. Det finns emellertid en kärna, man

det tycks råda allmän enighet eller som i varje fall ingen som om, normalt funtad människa öppet tar avstånd ifrån: idén om alla medbor-

lika rätt till personlig utveckling och lika rätt att påverka samhälgares lets gemensamma angelägenheter. Demokrati är alltså i grunden en form maktdelning. Alla medborgare har makt ingen har mer makt

av än någon Jämlikhetstanken är grundstenen för våra demokratiska

annan. ideal. Men ideal och verklighet stämmer som bekant inte alltid överens. Även vi i ett internationellt perspektiv kan glädja åt att Sverige

om oss kommit ganska långt i strävandena mot ett jämlikt, demokratiskt samhälle, finns det fortfarande allvarliga brister. Demokratins ideal är endast ofullständigt förverkligat, konstaterade den svenska Maktutredningen i sitt huvudbetänkande 1990. De reella maktskillnadema mellan olika medborgargrupper är stora. Olikheter ifråga om inkomst, utbildning och yrkestillhörighet har ofta starkt genomslag när det gäller möjligheterna att hävda sin rätt och att utöva inflytande. Sverige präglas fortfarande av stora sociala skillnader.

SOU 1997: 158 demokrati, jämställdhet och mångfald 83

Klassamhället är en realitet

alltjämt

I ett historiskt perspektiv kan det gamla klassamhället kanske tyckas antikverat. Världen har förändrats och många gamla kategoriseringar har blivit inaktuella och föråldrade. Trots detta finns det alltjämt klart ett samband mellan de sociala skillnaderna i samhället och den traditionella uppdelningen i en arbetarklass och medelklass. Maktstrukturen i en arbetslivet har varit i stort sett oförändrad åren och fungerat genom som en bromskloss för den demokratiska utvecklingen också inom andra delar av samhällslivet. Arbetarnas underordnade ställning i produktionslivet är en av de viktigaste orsakerna till maktklyftoma i samhället. Men det finns fler:

Kravet på j ämställdhet mellan kvinnor och män har under de - senaste åren visserligen lett till betydande förändringar till kvinnornas fördel, skillnaderna är fortfarande mycket och utvecklingen men stora har dessutom skapat former könssegregering både på arbetsnya av marknaden och i politiken.

Segregeringen i en del bostadsområden, främst i storstadsregio- nema, kännetecknas av bristfälliga boendemiljöer, politisk passivitet, social isolering och vanmakt.

Invandrarna är i flera avseenden utsatt Deras förmåga - en grupp. att göra sig gällande i sitt nya hemland är ofta begränsad. Klyftan mellan deras formella rättigheter och deras faktiska möjligheter att utnyttja dem är många gånger mycket djup.

Det finns med andra ord ett påtagligt samband mellan social position och politiskt deltagande. De bättre ställda är aktiva än lågavlönade mera och lågutbildade. De politiskt talföra är oftast välutbildade i tjänstemän mannayrken. Kvinnor, lågutbildade och anställda inom LO-kollektivet deltar i allmänhet betydligt mindre i det politiska livet. Hur allvarliga är då klassklyftoma i vårt land Vid internationell en jämförelse kan man konstatera att den ekonomiska jämlikheten i Sverige kommit ganska långt. Fram till början 1980-talet gick utvecklingen av mot ökad utjämning, men sedan stagnerade den och började gå i motsatt riktning. Maktutredningen, som lämnade sin huvudrapport 1990, hävdade emellertid då, att Sverige inte kunde beskrivas ett två tredjedelssom samhällezz Bilden ett polariserat samhälle med skarp klyfta av en

84 demokrati, jämställdhet och mångfald

mellan en tredjedel fattiga och två tredjedelar välbeställda stämmer inte med verkligheten. Sedan dess har den ekonomiska krisen fördjupats, arbetslösheten har ökat kraftigt och välfärdssamhället har rustats ned. Med all sannolikt har vi under dessa år kommit ett bra stycke närmare det skräckscenario vi kallar två tredjedelssamhället. Hur mycket är svårt att bedöma.

Demokrati och arbetsliv

I tidiga radikala visioner om det demokratiska samhället fanns också tanken att arbetslivet skulle fungera som en demokrati Arbetet är en av de allra viktigaste faktorerna i en människas tillvaro, det upptar en väsentlig del av hennes tid och har stor betydelse för hennes möjligheter att forma och påverka sin livssituation. Att de anställda skulle ha ett reellt inflytande över sitt eget arbete och sina arbetsvillkor ansågs därför

en självklarhet. Demokratin i arbetet betraktades också som som inkörsporten till ett aktivt medborgarskap. Samhällets demokratiska funktioner och politiska liv känns ofta avlägsna och abstrakta för många människor, medan deras arbete och arbetsvillkor är nära och påtagliga

något man lever och verkar i varj e dag. I arbetet skulle demokrati, medinflytande och medansvar vara en del av vardagen och därmed också lägga grunden till den kunskap och förtrogenhet med de demokratiska arbetsformer och beslutsprocesser, som krävs för ett aktivt engage-

i politiskt och samhälleligt arbete. mang

Men så blev det inte. Arbetslivet fortsatte att fungera enligt gamla auktoritära mönster, i stort sett opåverkat av den demokratiska utvecklingen. Försök från de anställdas sida att skapa ett mera demokratiskt arbetsliv har alltid motarbetats arbetsgivarna konsekvent och fram-

av gångsrikt. Först på år har den gamla auktoritära produktions-

senare ordningen börjat ifrågasättas också av arbetsgivare Gamla tayloristiska rutiner och löpande bandsmodeller har nu börjat ersättas av en produktionsordning som bygger på decentralisering och målstyming. Företag delas i självständiga enheter och dessa i arbetslag, som får ett

upp betydande inflytande över sina egna arbetsuppgifter. Medinflytande och medansvar har plötsligt blivit kriterier på effektivitet och lönsamhet och därmed salongsfahiga också i företagskretsar.

Denna nya produktionsordning kan förbättra de anställdas arbetssituation på många sätt. Arbetet kan bli omväxlande och intressant, det

mera kan känsla självförtroende och trygghet, och på sikt stimulera

ge en av

demokrati, jämställdhet och mångfald 85

till ett bredare socialt i samhället. Det kan också främja och engagemang vidareutveckla yrkeskunnandet och skapa förutsättningar för trivsel och gemenskap i arbetet. Medaljens baksida är ökad risk för att arbetsmarknaden så småningom skiktas i A, B och C-lag. Det finns risk för ökad utslagning av arbetare som inte håller måttet, också för sämre och men mera osäkra arbetsvillkor för kvinnor, handikappade och invandrareF Den nya produktionsordningen utger sig inte heller för demoatt vara kratisk i egentlig mening. Avsikten är inte att de anställda skall få inflytande över företaget, bara inflytande och for det arbetsansvar egna laget, för att detta i konkurrens med andra arbetslag skall uppnå största möjliga produktivitet.

Kvinnor och män

Den bristande jämlikheten mellan kvinnor och män har sedan lång tid tillbaka varit en av de mest uppmärksammade och kritiserade orättvisorna i vårt samhälle. Det är svårt att finna trovärdig förklaring till det en hårdnackade motståndet mot kvinnornas fullt legitima krav på levnadsbetingelser, är likvärdiga med männens. Tage Erlander har gång som en sagt, att vår historia inte känner till något exempel på privilegierad att en människa frivilligt avstått från sina privilegier. I vår västerländska kultur har mannen alltid varit den privilegierade. Förklaringen är kanske bara den, att männen känt sina positioner i samhället och arbetslivet hotade, när kvinnorna ställt krav på sociala och ekonomiska samma status och samma möjligheter till växt och utveckling männen. som Under senare år har kvinnorna emellertid gjort viktiga framsteg i kampen för jämställdhet mellan könenf I dag har kvinnorna 41 procent av platserna i den svenska riksdagen, vilket är den högsta andelen i någon västerländsk demokrati. På talmansstolen sitter kvinna, riksdaen sex av gens utskott har kvinnor ordförande och i regeringen har statsrådssom posterna delats lika mellan kvinnor och män. Könsrollsmönstret finns emellertid fortfarande kvar. Kvinnor tilldelas politiska uppdrag inom områden hävd betraktas kvinnliga, som av som till exempel vård, omsorg och kultur, medan männen lägger beslag på tyngre och mera prestigefyllda uppgifter ekonomi, samhällsplanering. - Kvinnor har mestadels också fått ta det politiska ansvaret för jämställdhetsfrågan, den skulle angelägenhet bara för som om vara en kvinnor. Självklart skall den fråga också för män. Jämställdhetsvara en ideologins första budord lyder: kvinnor och män tillsammans

86 demokrati, jämställdhet och mångfald SOU 1997; 158

Men debatten och opinionsbildningen om jämställdhetsfrågan har mestadels fokuserats på kampen om topptjänstema i samhället, som riksdags- och regeringsledamöter, landshövdingar, biskopar, generaldirektörer, institutionschefer, professorer och lilmande. Man får lätt en känsla att det är på dessa nivåer och bara där, som jämställdheten är

av ett problem. Försöken att skapa jämställdhet ute i arbetslivet: industrin, handeln, den offentliga sektorn, tycks ha stannat upp och tenderar nu att gå tillbaka. Löneskillnadema mellan män och kvinnor är här alltjämt mycket stora och har ökat ytterligare under senare år. Arbetsmarknaden är liksom förr uppdelad efter gamla traditionella mans- respektive kvinnoyrken. Och de förvärvsarbetande kvinnorna använder fortfarande i genomsnitt tre gånger så lång tid till hushållsarbete som männen.

LO:s rättviseutredning konstaterar att LO-kvinnoma oftare än män-

arbetar i lågbetalda yrken. Arbetet leder ofta till ohälsa och nen utslagningen bland dem är större än bland männen. De har mindre frihet i arbetet och de har också mindre att säga till om i facket. LO-kvinnoma har haft svårt att komma till tals. I klassfrågan är det män, som fört deras talan och i könsfrågan har de representerats välutbildade medelklass-

av kvinnor. Sällan har de fått företräda sig själva. Jämställdhetsfrågan är fortfarande långt ifrån sin lösning.

De svenskarna nya

På 1960-talet när invandringen tog fart på allvar var det främst möjligheterna att få ett arbete, lockade folk från andra länder att söka sig till

som Sverige. Industrin gick på högvarv och bristen på arbetskraft var besvärande stor. Svenska företag gjorde stora ansträngningar för att rekrytera arbetskraft från andra länder i första hand från de nordiska länderna

men ganska snart också från andra delar av Europa. Invandringen var den gången ett värdefullt tillskott till den svenska produktionskapaciteten, till för landets välståndsutveckling och ekonomiska växt. I dag

gagn har arbetskraftsinvandringen upphört. Nu är det flyktingar som söker sig till vårt land, och de kommer för att rädda sig undan nöd, terror, krig och förföljelse. De kommer huvudsakligen från utomeuropeiska länder. Sedan 1983 har än 160 000 beviljats uppehållstillstånd

mer personer

flyktingar Sverige har på några decennier förvandlats från ett som relativt homogent till ett pluralistiskt, mångkulturellt samhälle med allt vad det innebär stimulans, kulturell förnyelse och vidgade intematio-

av

demokrati, jämställdhet och mångfald 87

nella perspektiv, också sociala problem, segregering, men av ökad brottslighet, social och främlingsfientlighet. oro

Målet för svensk invandringspolitik är integrering. Invandrare

skall ges möjlighet att växa in och finna sig tillrätta i det svenska samhället utan att för den skull behöva avkall på sin kultur och etniska ge egen särart. Våra ansträngningar att leva till målen för vår invandringspoupp litik har emellertid inte varit särskilt framgångsrika. Invandrarnas bedörrming av sina möjligheter att påverka sin levnadssituation ligger egen genomgående lägre än för övriga svenskars. De känner sig politisk utanförstående, har svagare intresse för politik, känner sig inte hemma i svenska folkrörelser och organisationer. Invandrare som haft permanent uppehållstillstånd i tre år har rätt att delta i kommunala val. Deltagandet är emellertid lågt och vad värre är, det har minskat kraftigt sedan rätten infördes. Vid valet 1976, som var det första med rösträtt för invandrare, deltagandet 60 Vid var procent. valet 1991 hade det minskat till 41 procent. Vi inte i dag varför vet invandrarnas politiska är så svagt. Uppenbarligen har de engagemang ännu inte som grupp integrerats i det svenska samhället. I Demokratirådets rapport "Demokrati dialog konstateras "invandrama som att utgör en kämgrupp bland de politiskt fattiga i Sverige". 76

Utbildningen och det sociala kapitalet

Kunskap är makt, förklarade den engelske filosofen och statsmannen Francis Bacon redan i början 1600-talet. Han avsåg då inte makt i av politisk mening makt att styra nationer och människor. Det - var naturen och naturens han intresserad Med kunskap kunde resurser var av. man utforska naturen, ta på dess rikedomar och utnyttja dem för vara att skapa bättre levnadsbetingelser för människorna. Men makt har framför allt kommit att betyda rätt och förmåga att och leda nationer, styra samhällen och företag, och för den enskilda människan - att hävda sin -

rätt och påverka samhällsutvecklingen. Att kunskap och utbildning är

vägen till makt och inflytande är ett de bäst belagda sambanden i av internationell politisk sociologi. Det politiska deltagandet står i direkt samband med nivån på människas medborgerliga Utbilden resurser. ning är en av de viktigaste förutsättningarna i det sammanhanget. Men kunskaper och utbildning är ojämnt fördelade. Skillnaderna är särskilt stora i fråga sådant politiskt deltagande, om som ställer krav på

88 demokrati, jämställdhet och mångfald

individuella initiativ. De politiskt talföra är oftast högutbildade män i

änstemannayrken. Kvinnor, lågutbildade och arbetare med rutinmässi

ga arbetsuppgifter deltar betydligt mindre i det politiska livet. Det råder

en oerhörd spännvidd mellan å ena sidan de högutbildade tjänstemännens förmåga att göra sig gällande verbalt och å andra sidan de medelålders och äldre kvinnornas främlingskänsla inför det politiska livet, konstaterar Maktutredningen. Klyftan fördjupas och permanentas på grund

av bristande självförtroende hos de lågutbildade. Tror sig inte att

man om kunna, så anpassar man sig, drar sig undan, blir passiv.

Vanligen tänker man sig nog att det är de fattiga, de lågavlönade och lågutbildade som klagar och är missnöjda med sin lott i och för sig

en logisk slutsats. Men så är det inte. Tvärtom, missnöjet finns hos de välutbildade. Missnöje är fonn social energi, brukar säga

en av man - en betingelse för handlandet. "De krav alstras missnöjet med sin

som ur situation är själva bränslet i det sociala livet. Ett samhälle utan missnöje vore ett statiskt samhälle. Otillfredsställda krav är ett samhälles dynamiska element. 40 Det hävdar Maktutredningen och det är naturligtvis riktigt. Men frågan inte just dessa dynamiska krafter allt för

är om ofta bidrar till att öka klyftorna. Den avgörande frågan är nämligen vad de missnöjda är missnöjd med: det är bristen på j ämlikhet i samhället

om

dvs. de missgynnades levnadsvillkor eller om det är de missnöjdas. - -

En tredjedel av befolkningen har folk- eller grundskola högsta

som utbildningsnivå. Ytterligare en tredjedel har högst tvåårig gymnasie-

en utbildning. En fjärdedel av befolkningen nådde inte till gmndskole-

upp nivå i läsförståelse. Läsförståelsen var lägst bland invandrare och äldre människor. Det finns också andra data som är intressanta i

sammanhanget. Så har exempelvis från socialgrupp I i genomsnitt

personer flera års längre utbildning än motsvarande från socialgrupp III. I

grupp den eftergymnasiala utbildningen är de högre klassernas barn kraftigt överrepresenterade, även om man håller studieförutsättningama konstanta. Förklaringen till att studiebegåvade barn socialgrupp III i så

ur liten utsträckning söker sig till högre utbildning får antagligen sökas i deras hem- och uppväxtmiljö. Man bör alltså välja sina föräldrar med omsorg. Utbildning är ett viktigt instrument för att skapa medborgerliga resurser, men möjligheterna att använda sig av det är inte lika för alla medborgare.

demokrati, jämställdhet och mångfald 89

Föreningslivet skola för demokrati och

-

allmänanda

Sverige karaktäriseras ibland som en folkrörelsedemolqati. Begreppet har en historisk förklaring. När riksdagen 1918 tog det avgörande beslutet att införa ett demokratiskt styrelseskick i landet, hade de s.k. sociala folkrörelsema redan varit i verksamhet några decennier och hunnit befästa sin ställning dynamisk kraft i svenskt samhällsliv.

som Frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen samlade i slutet av förra århundradet stora grupper av de människor, cirka 80 procent av den vuxna befolkningen, som ännu saknade medborgerliga rättigheter. De bildade egna, demokratiskt fungerande organisationer, lade grunden till ett socialt trygghetsnät genom att kollektivt ta ansvar för sjukkassor, arbetslöshetskassor och begravningskassor och starta kooperativa handelsföreningar för att pressa livsmedelsprisema och hjälpa medlemmarna att klara sina ekonomiska problem.

upp

Folkrörelseorganisationema byggde samlingslokaler när andra möjligheter inte stod till buds för deras mötesliv och kultur. De utvecklade en egen fn och självständig bildningsverksamhet med bibliotek, föreläsningar och studiecirklar. Folkrörelserna skapade med andra ord ett eget demokratiskt fungerande samhälle, mitt i fönnyndarstaten Sverige, flera decennier innan det demokratiska styrelseskicket infördes i vårt land. Som förberedelse och skolning för den politiska demokratins genombrott och utveckling kan denna epok knappast överskattas. Folkrörelsernas organisationer blev mötesplatser för breda medborgargrupper i landet. Där fick människor tillfälle att delta i en demokratisk dialog om samhället och om sina levnadsvillkor: där kunde de skaffa sig kunskaper och där stärktes deras självförtroende och beredskap för att ta ansvar för gemensamma angelägenheter, men också för solidariteten och sammanhållningen kring gemensamma idéer och värderingar allt det som nu

brukar kallas socialt kapital. decennier in på 1900-talet beräknas

Ett par var fjärde vuxen svensk medlem i någon de tre stora follqörel-

vara av Sema. Med tiden växte det fram en rik och varierande flora av frivilliga organisationer och sammanslutningar fackliga och politiska organisa-

tioner, intresseorganisationer, fritidstöreningar och aktionsgruppen dvs. allt det som gav Sverige karaktären av folkrörelsedemokrati. I dag är praktiskt taget varje svensk medlem i åtminstone någon förening eller sammanslutning.

Det har länge varit en utbredd uppfattning att organisationsmedlemskap och föreningsengagemang främst gynnar de lägre socialgruppema i

90 demokrati, jämställdhet och mångfald

samhället- en uppfattning som också haft stöd i den samhällsvetenskapliga forskningen. Maktutredningen visade emellertid sina studier

genom att detta numera endast delvis är riktigt. Det stämmer i ett viktigt fall, nämligen för fackföreningsrörelsen. Där är andelen organiserade lika stor bland arbetare som bland tjänstemän. Andra organisationer har emellertid i de flesta fall en socialt snedvriden medlemssammansättning. Kulturorganisationer, friluftsorganisationer, humana hjälporganisationer, aktieägarorganisationer, ordenssällskap, föräldraföreningar, boendeorganisationer och idrottsorganisationer hämtar alla proportionellt fler medlemmar från medelklassen än från arbetarklassen. Andelen

som antingen är helt föreningslösa eller endast med i någon enda förening är dubbelt så stor i arbetarklassen i medelklassen. Sammantaget är

som organisationsresursema klart större bland högre socialgrupper än bland lägre.

Nyare undersökningar visar också att medborgarnas känsla samhö-

av righet med de frivilliga organisationerna är relativt och i avtagande.

svag Många känner samhörighet med idrottsrörelsen, miljörörelsen, humanitära hjälporganisationer och fredsrörelsen. De gamla folkrörelseorganisationema och en del nyare sammanslutningar från 60- och 70-talen är däremot relativt svagt förankrade bland medborgarna. Tesen det

om jämlika Folkrörelsesverige har begränsad räckvidd, konstaterar Maktutredningen:

Det stämmer på en del i och för sig viktiga organisationstyper,

däribland fackföreningsrörelsen: Men beskrivning hela

som av

organisationsväsendets sociala underlag är denna bild missvis-

ande. Organisationsmedlemskapet är en viktig typ av kollektiv

resurs. Tillgången till denna resurs är klart större bland högre

socialgrupper än bland lägre.s. 176.

Det är något av en ödets ironi, att det folkliga föreningslivet vid

sekelskiftet en arbetarklassens kultur domineras medel-

egen - nu av klassen. Arbetama är vanligtvis inte med.

Kultur som politisk resurs

Kultur och bildning är, enligt den franske sociologen Pierre Bourdieu, inte bara oskyldiga glädjeämnen, som alla mår lika bra av att ägna

oss åt. I älva verket är den respekterade och före givet universella kulturen

SOU 1997: 158 demokrati, jämställdhet och mångfald 9l

inte bara allt annat än universell, utan också ett av de viktigaste instrumenten när de högre samhällsklassema kämpar för att hålla sina ställningar gentemot de lägre.

Bourdieu har granskat kulturlivet i Frankrike. Hans slutsatser är inte utan vidare representativa för vårt land. Visserligen är Sverige liksom Frankrike en västerländsk kultur, det finns ändå betydande skillna-

men der. En annan i Sverige välkänd och i svenskt kulturliv väl bevandrad fransk vetenskapsman Jean-Francois Battail menar att man inte kan

- undgå att märka skillnaderna mellan Frankrike, en republik där intelligentian tenderar att återuppliva ett adelsstånd, och Sverige,

en konstitutionell monarki, som bättre närmar sig de av Strindberg prisade republikanska idealen:

För den utomstående betraktaren blottas inga ytterligheter, ingen dramatisk klyfta mellan folkkultur och mera intellektuella yttringar. Skrapar man på ytan upptäcker man överensstämmelsen mellan det lärda och folkliga, vissa gemensamma drag

som gör att svenskheten kan spåras lika väl hos Linné eller Broström som hos Karl-Erik Forsslund eller Vilhelm Moberg.

Men även om det finns betydande skillnader mellan franskt och svenskt kulturliv, finns det skäl att fundera över i vilken utsträckning Bourdieus respektlösa analyser också är giltiga i vårt land. Att kultur har en politisk och selekterande funktion också i Sverige ger nämligen Peterson mil. tydliga belägg för.

Intressant i det här sammanhanget är vilket samband det kan finnas mellan olika slag av kultur- och fritidssysselsättningar och medborgarskapets dimensioner, dvs. medborgarnas möjligheter att påverka sin egen livssituation och samhällets framtid. Utredningens undersökningar gav ett mycket klart utslag: "De aspekter på medborgarskapet som har att göra med personliga initiativ, politisk kommunikation och politiskt deltagande har ett genomgående och starkt samband med kulturliv och bildningsverksamhet. 245.

Det betyder emellertid inte att människor med andra intressen än kultur i mera traditionell mening skulle vara politiskt ointresserade och passiva. Utelivets och den aktiva idrottens människor har hög administrativ kompetens och försöker aktivt hävda sina intressen, men de tycks sakna en djupare känsla för solidaritet med samhällets etablerade partier och organisationer.

92 demokrati, jämställdhet och mångfald

Det finns alltså ett positivt samband mellan olika slag fritidsintresav sen och medborgerligt Men det finns också motsatsen. engagemang. Förströelser som bingo och veckotidningsläsning, visar negativt utslag. De mest aktiva på det området låg under genomsnittet i fråga om administrativ kompetens, politiskt intresse, politiskt deltagande och

föreningsengagemang.

De känner sig mer maktlösa än medborgare i allmänhet. Den typ av masskultur som här är aktuell, sammanhänger med politisk apati och vanmakt 247.

Kulturellt intresserade och engagerade människor är politiskt intresserade och verksamma. Sambandet är särskilt starkt i fråga initiativ för om att påverka administrativ kompetens, politiska kontakter, politiska manifestationer, intresse för politik och föreningsmedlemskap. Peterson m.fl. konstaterar lakoniskt: "Det politiska livet uppbärs i stor utsträckning av den bildade medelklassen. " 245

Studiecirkeln mötesplats för och

- gemenskap

demokratisk dialog

Studiecirkeln är enligt den statliga utvärderingen folkbildningen av SUFO, den form av vuxenstudier, samlar det största antalet som deltagare. Det årliga antalet cirkeldeltagande svenskar har uppskattats till mellan 1,2 och 1,3 miljoner, utredningen misstänker att beräkmen ningen ligger i underkant. 75 procent svenskarna i åldern 18-75 år av har någon gång deltagit i en studiecirkel och närmare 40 procent har deltagit i minst en studiecirkel under den senaste treårsperioden. Studiecirkeln har sina rötter i de sociala rörelser, växte fram som under decennierna kring sekelskiftet. Men medan dessa traditionella medborgarsammanslutningama folkrörelseorganisationer, politiska partier och andra idébärande sammanslutningar förlorat mycket sitt av folkliga stöd, har studiecirkelverksamheten gått kraftigt framåt. Ökningen Var störst under 60- och 70-talen. Trots att samhällsstödet bantats kraftigt sedan dess, har verksamheten fortfarande starka ställsamma ning som under dessa år. Studiecirklar och studieförbund har speciell plats i den svenska en demokratin, hävdar Demokratirådet i sin rapport. De möjlighet ger en för medborgare från olika samhällsgrupper att sammanträffa och är på

demokrati, jämställdhet och mångfald 93

det hela taget viktiga för att stärka medborgarnas samhällsanda. Huvuddelen av studiecirklama ägnas åt andra ämnen än samhällsfrågor och politik, men även exempelvis estetiskt orienterade cirklar är viktiga för att stärka det sociala kapitalet. Studiecirklama är mötesplatser, som på sitt speciella sätt underlättar den demokratiska dialogen.

Studiecirklama skiljer sig i flera olika avseenden från andra typer av social samvaro. De finns i glesbygder där andra former av mötesplatser saknas. Alla åldersgrupper deltar. Ingen åldersgrupp framstår som särskilt dominerande. I cirklama deltar också medborgare med begränsad utbildningsbakgrund. Nästan var fjärde deltagare kommer från denna grupp, som annars är svagt representerad i det civila samhällets sammanslutningar. Andelen som söker sig till studiecirklarna av sociala skäl, dvs. söker gemenskap och meningsfull med andra män-

samvaro niskor, är särskilt hög bland de äldre medborgarna, vilket är ytterligare ett positivt tecken för svensk demokrati. Studiecirklama har emellertid svårt att nå vissa marginaliserade samhällsgrupper exempelvis arbetslösa och invandrare.

Förhoppningarna om att samhällets satsningar på vuxenutbildning skall bidra till en utjämning av utbildningsklyftoma har inte infriats, konstaterar SUFO i sitt slutbetänkande. Mönstret är det gamla vanliga. Det är de välutbildade, ofta eftergymnasialt utbildade, samt högre änstemän och tjänstemän på mellannivå, i första hand söker sig till

som vuxenutbildningen. Lägre tjänstemän och arbetare är klart underrepresenterade. Så är det också i studiecirklama, även om skillnaderna mellan de olika grupperna är betydligt mindre där. Studiecirklama har lyckats bra med att rekrytera dem har kort utbildning,

relativt som

hävdar SUFO, konstaterar samtidigt "att varken vuxenutbildningen

men i stort eller studiecirklarna bidrar till att utjämna utbildningsklyftorna i samhället. Bilden tycks vara att de snarare fortsätter att vidgas. " 118.

Det är svårt att finna några utbildningspolitiska åtgärder som skulle kunna bredda rekryteringen till vuxenutbildningen. Någon generell åtgärd som kan nå dem som står utanför finns knappast. Uppsökande verksamhet och riktade aktioner är sannolikt en mer rimlig metod, även om den kan vara komplicerad, dyr och tidskrävande, konstaterar utredningen och hänvisar till 70-talets FÖVUX-reformer. 22

FÖVUX statlig försöksverksamhet syftade till

var en som att genom olika riktade åtgärder rekrytera lågutbildade och kulturellt efter-

slag av satta grupper till vuxenutbildning, i första hand, i form av studiecirkel-

94 demokrati, jämställdhet och mångfald

arbete. Idéerna kom från LOVUX, LO:s utredning Fackföreningsrörelsen och vuxenutbildningen Försöken ledde så småningom till att väsentliga delar dessa riktade åtgärder pennanentades. Verksamheav ten gav påtagliga resultat. Flera forskare, bl.a. Lars-Erik Olofsson och Kjell Rubenson, visade i sina undersökningar att satsningama väl motsvarade förväntningarna, trots att de statliga insatserna förhållandevar vis blygsamma." Men FÖVUX-reformen skrotades helt när den ekonomiska krisen drog in över landet. Det förhåller sig tydligen med jämlikheten med den dyrbara demokratin, vi måste på den. som spara I dag är studieförbunden inne i period radikal förändring. en av Samhällsstödet har skurits ned med i runda tal halv miljard sedan en mitten av 80-talet, och förbunden måste börja sig efter andra nu se om inkomstkällor. Några förbunden har anpassat sig till den situatioav nya nen genom att satsa på uppdragsutbildning, I övrigt blir de och mer mer hänvisade till att arbeta på marknadens villkor. Tendensen högre att tjänstemän och tjänstemän på mellannivå dominerar bland cirkeldeltagarna förstärks ytterligare. Studiecirklarnas traditionella roll som

de breda medborgargmppemas och de kulturellt och utbildningsmässigt

eftersatta människornas studiemöj lighet är allvarligt hotad.

Medborgarskapets innebörd och möjligheter

Kärt barn har många Medborgerliga social kompetens, namn. resurser, socialt kapital, kulturellt kapital är med smärre skiftningar i och nyanser betoning samma sak. De handlar alla människans förmåga att hävda om sin rätt, påverka sina livsvillkor och kunna fungera i ett demokraegen tiskt samhälle. För att kunna hävda sin rätt måste ha kunskaper och man färdigheter. Man måste veta att det finns möjligheter att påverka, veta vem man skall vända sig till och veta hur man skall lägga fram sin sak. Maktutredningen kallar det administrativ kompetens". Det kan röra sig om att överklaga ett myndighetsbeslut, skriva insändare i tidningen, tala vid möten och sammankomster, delta i diskussioner, ta kontakt med pressen, med förtroendevalda, myndigheter och inflytelserika personer, skapa opinion. Medborgarskapet är alltså inte bara en fråga politik. Det om avser också medborgaren som konsument, förälder till barn på dagis och som i skolan, det gäller kontakter med vårdinstitutioner och sociala myndigheter, med banker och kreditinstitut, rättsliga kort alla de sagt organ -

demokrati, jämställdhet och mångfald 95

vardagssituationer som vi hamnar i som medborgare i det moderna samhället och som vi på olika sätt är beroende av. Men medborgerliga resurser är inte bara kunskaper och färdigheter. Det handlar också om medvetenhet, självförtroende, mod och förmåga att ta initiativ, förmåga att kritiskt granska, värdera och ifrågasätta. Här spelar de sociala klyftorna en avgörande roll. Högt utbildade män i tjänstemannayrken har lättast för att göra sig gällande. Kvinnor, lågutbildade, arbetare och framför allt invandrare och arbetslösa ungdomar har svårast för att hävda sin rätt och vinna gehör för sina åsikter.

Olikhetema i fråga medborgerliga resurser har alltså ett starkt samband med utbildning, organisationserfarenheter och kulturengagemang och det förstärks av ojämlika förhållanden i arbetslivet. Politiskt starka, självständiga och aktiva människor, är i allmänhet samma personer, som har självständiga och ledande positioner i företag, myndigheter och organisationer. De som har osjälvständiga, rutinmässiga arbeten har oftast också bristfälliga medborgerliga resurser. Vanmakten i arbetslivet innebär också vanmakt i det politiska livet. Passivitet förstärker känslan

maktlöshet och utvecklas till en vanmaktens negativa spiral man av vill inte göra bort sig, man drar sig tillbaka, håller sig tyst, bråkar inte.

Detta är givetvis inte någon ödesbestämd utveckling. Historien kan Visa många exempel på hur sådana mönster av passivitet och

upp vanmakt brutits upp och förvandlats till aktivt motstånd med radikala förändringar i samhällsstrukturen som följd. Men framför allt är de en bekräftelse på att medborgerligt deltagande i politiken och samhällsutvecklingen inte iförsta hand avgörs av personlighetsegenskaper utan av samhällets organisation.

Demokrati som åskådarsport

Demokratin måste erövras på nytt varje dag. Bakom denna gamla sanning finns erfarenheterna av den maktkamp som ända sedan slutet av 1700-talet följt demokratiseringssträvandena i spåren. Frågan om hur demokratins ideal skall tolkas och omvandlas till principer och former för medborgerligt inflytande har ofta utlöst allvarliga konflikter och djupa intressemotsättningar. Förespråkare för demokratins ideal har ofta betraktats som blåögda idealister och drömmare utan kontakt med verkligheten. Under denna process har demokratibegreppet förlorat mycket sin ursprungliga karaktär ideal och för mänsklig

av av norm

96 demokrati, jämställdhet och mångfald SOU 1997: 158

samlevnad. Demokratins "kritiska funktion dynamisk kraft och

som vägledning för politiska reformer, har urholkats. Idealbilden har trängts tillbaka av en mera realistisk och verklighetsnära" politik. I den svenska demokratidebatten har det funnits stark tendens att identifiera demo-

en kratins princip med de förhandenvarande institutionerna, konstaterar Maktutredningen." Medel har blivit mål, mål har blivit medel.

De förändringar som under de senaste decennierna präglat de svenska kommunerna kan ses som exempel på denna utveckling. I början av 50talet fanns det 2 500 kommuner i vårt land. Under loppet av ett par decennier reducerades antalet genom sammanslagningar till 284. Antalet medborgare med kommunala uppdrag minskade under tiden 1950- 1988 från 225 000 till 40 000 och antalet ledamöter i kommunfullmäktige från 40 000 till 14 000. 1970-talets kommunindelningsreforrner innebar det slutgiltiga steget från direktdemokrati till ett funktionsuppdelat representativt system. Politikerrollen professionaliserades. Den kommunala förvaltningen utvecklades till en stor och mäktig byråkrati. Politiska beslutsprocesser effektiviserades. Administrationen blev mera rationell och professionell. Men refonnema innebar samtidigt att avståndet mellan medborgare och kommunledning ökade. Tjänstemännen tog över kontakterna med allmänheten. En helt ny elitstruktur växte fram i ett relationsnät som tidigare präglats av närhet och personliga kontakter. Det var inte som förr möjligt att träffa kommunfullmäktiges ordförande på jobbet eller hemma i köket för en pratstund över en kopp kaffe. En viktig stimulans till politiska och samhälleliga kontakter mellan väljare och valda gick förlorad. Inforrnella, avspända samtal ersattes av opersonliga, strikt formella uppvaktningar.

Det fanns naturligtvis en utbredd misstänksamhet och ett motstånd mot dessa storskaliga förändringar, främst för att de skulle komma att försvaga demokratin och det medborgerliga inflytandet, men utvecklingen gick obönhörligen vidare. Antalet kommunala förtroendeuppdrag fortsatte att minska och hade vid 90-talets början sjunkit till 25 000. Makten övergick allt mer från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen. Det blev allt vanligare att fullmäktigesammanträden inställdes på grund av brist på ärenden. Flertalet av de kommunala nämnderna avskaffades och ersattes av en beställamämnd. Verksamhet privatiserades och bolagiserades med påföljd att allt fler beslut fattades i slutna sammanträdesrum och bakom lykta dörrar utan möjlighet till medborgerlig insyn och långt mindre till medborgerligt inflytande. Demokratin har och

mer mer blivit en åskådarsport med en alltmer blaserad och cynisk publik, skriver Demokratirådet i sin rapport:

demokrati, jämställdhet och mångfald 97

4 19-1820

"Politikens professionalisering har medfört att dagens svenska kommuner knappast kan betecknas för samhälleligt

som organ självstyrelse." 126.

"Politik är i dag aktivitet sköts professionella ställfö-

en som av reträdare, som främst kommunicerar med folket via massmediema. Demokratin kan bara vitaliseras publiken kommer

om ner från läktama. 133

Så småningom har kommunpolitikema emellertid blivit medvetna

om att de har förlorat kontakten med sina väljare och att medborgarnas möjligheter till inflytande mellan valen praktiskt taget har upphört. Man har därför börjat experimentera med olika former kommundels-

av nämnder och stadsdelsnämnder. Försöken har hittills inte varit särskilt framgångsrika. De har haft vissa administrativa fördelar, ingen-

men ting tyder på att medborgarna känt sig delaktiga i kommunens

mera angelägenheter. Det är knappast överraskande, eftersom de inte själva fått utse sina representanter i nämnderna. Hittills har dessa förändringar uppenbarligen inte varit tillräckligt långtgående för att tillfredsställa medborgarnas krav på insyn och inflytande.

Vägar till folkstyre

Vardagsmakt och egenmakt är begrepp diskuterats flitigt på

ett par som senare tid. Man kan se dem som ett tidens tecken protest eller rent

- en av revolt mot institutionell byråkrati och maktfullkomlighet. Vad

som mera exakt döljer sig bakom dessa begrepp är inte alldeles klart. Som exempel har nämnts föräldrastyre på dagis och elev- och föräldrainflytande i skolan. Men Vardagsmakt kan naturligtvis betydligt

ges en vidare innebörd exempelvis människors möjligheter att själva

- som påverka och ta ansvar för angelägenheter i det

gemensamma egna "närsamhället och då inte bara skola och dagis utan också boende-

miljö, ungdomsverksamhet, kultur, vård, trafik och andra näraliggande samhällsfunktioner. Konkret innebär det att kommunen delegerar vissa uppgifter till institutionsstyrelser eller nämnder där representanter för berörda grupper får ansvaret för den löpande verksamheten. Det kan också handla att överlämna sådana angelägenheter till

om gemensamma ideella föreningar och till kooperativ utan privata vinstintressen. Man måste emellertid vara medveten att det då inte är fråga demokra-

om om tisering i egentlig mening, delegering vissa administrativa

utan om av

98 demokrati, jämställdhet och mångfald

och verkställande funktioner, s.k. brukar- och konsumentinflytande. Brukarinflytande är inte detsamma som folkstyre. Demokratisering handlar om medborgarinflytande, inte konsumentinflytande.

Det innebär emellertid inte att dessa former av vardagsmakf skulle sakna betydelse för det demokratiska klimatet i landet. De fyller utan tvivel en viktig pedagogisk funktion. Fler människor i aktivt

engageras samhälleligt arbete. De får kunskaper och erfarenheter, t.ex. i fråga

om demokratins arbetsformer och beslutsprocesser, att ta initiativ, dis-

om kutera och argumentera för sina åsikter. Det stärker självförtroendet, och mycket talar också för att det kan stimulera intresset för

mera övergripande samhällsfrågor och för politiskt arbete i allmänhet.

Men förmodligen krävs det betydligt mera långtgående reformer för att skapa förutsättningar för folkstyre i egentlig mening. Dagens kommuner befinner sig långt ifrån idealet för lokal förvaltning, baserad på

en den medborgerliga självstyrelsens principer, skriver Demokratirådet i sin rapport. Kommunalpolitiken domineras allt mer och allt för mycket av yrkespolitiker. För att vända utvecklingen i positiv riktning måste antalet kommunala förtroendeuppdrag ökas dramatiskt:

"Vår tanke är att införa i storleksordningen 150 000 nya förtroendeposter. Skolor, daghem, vårdinrättningar och andra kommunala institutioner skulle kunna styras av direktvalda ñitidspolitiker.

Med en rimlig omsättning på dessa poster skulle uppemot hälften av alla kommunmedlemmar någon gång under sitt liv innehaft ett förtroendeuppdrag. Den vanlige medborgaren skulle därmed ha fått en direkt erfarenhet av vad det innebär att sköta en betydelsefull samhällsuppgift med ansvar inför sina väljare.

En sådan dramatisk breddning av de kommunala uppdragen skulle kunna bidra till att bryta politikens segregering. Kvinnor, invandrare och ungdomar skulle kunna lättare att ta sig över maktens tröskel. Klyftan mellan väljare och valda skulle överbryggas det normala vore att envar har åtminstone några

politiker i den egna bekantskapskretsen." 67 ff. Tankarna bakom begreppen vardagsmakt och Demokratirådets motiv

för en mycket kraftig ökning av antalet fritidspolitiker blir till en vision om ett fungerande folkstyre och demokratiskt samhällsklimat. Klyftan mellan väljare och valda minskar. De politiska partierna får nya viktiga arbetsuppgifter. Intresset för samhällsfrågor ökar. De lokala parti-

demokrati, jämställdhet och mångfald 99

organisationerna blir på nytt centra för politisk idédebatt och mellanvalsdemokrati. Frivilliga organisationer vitaliseras. Förståelsen för demokratins arbetsformer breddas och fördjupas. Kommunalpolitiken blir en angelägenhet för hela folket.

Men visioner är luftiga och osäkra. Realistiskt och rationellt tänkande människor säger naturligtvis att vi måste anpassa oss till verkligheten. Fast egentligen borde det väl vara tvärtom. Verkligheten skulle

anpassa till våra visioner om ett bättre och mänskligare samhälle.

NOTER

l Demokrati och makti Sverige, s. 394.

2 Demokrati och makt i Sverige, s. 394.

3 Pery, s. 195.

4 Brulin, s. 69.

5 Brulin, s. 47.

5 Rothstein, s. 69.

7 Demokrati och makt i Sverige, s. 109.

8 LO, Rättvisa, s. 233.

9 Rothstein, s. 73.

° Peterson, Westholm, Blomberg, 190.

s.

Demokrati och makt i Sverige, s. 219.

Z SOU 1996:27, s. 48.

3 Janne Jonsson, s. 191.

Ambjörnsson, s. 235.

5 Demokrati och makt i Sverige, 169.

s.

lOO demokrati, jämställdhet och mångfald

6 Broady, 1986, s. 30. 7 Battail, s. 126. s Peterson, Westholm, Blomberg, s. 241. 9 Jonsson/Gähler, s. 99. 2°Rothstein, s. 58. 2 SOU 1996:159, s. 117. 22SOU 1996:159, s. 38. 23Fackföreningsrörelsen och vuxenutbildningen, LOVUX. 2" Olofsson/Rubenson s. 68, s. 97. 25Demokrati och makt i Sverige, s. 219. 25Demokrati och makt i Sverige s. 222. 27Demokrati och makt i Sverige s. 17. 28Rothstein s. 66. 22Benny Hjem iKommunaktue1lt. 3°Rothstein, s. 67.

SOU 1997: 158 demokrati, jämställdhet och mångfald 101

Vad lever för Om

jämställdhet som

frihet eller

begränsning

Eva Gannerud Inga Wernersson

Ekonomisk kris, arbetslöshet, ökad global konkurrens och systernförändring är några de förhållande sätter sin prägel på 1990-talet

av som och kräver insatser inom utbildningens område. Det blir allt svårare att hävda sina intressen för den inte har utbildning utöver den obligato-

som riska. Under drygt ett och ett halvt sekel har vårt svenska systern för hela folkets utbildning byggts och byggts ett flertal gånger efter

upp om ritningar som formats av olika ideologier och olika realiteter. Utbildningens lika eller olika innehåll och funktion till kvinnor och män hör till de frågor som funnits med hela tiden, dock ofta utan att stå i centrum. De senaste decennierna har utbildning ofta setts väg mot ökad

som en jämställdhet i samhället. Nedan hävdar vi att strävan efter jämställdhet i huvudsak och för det mesta inneburit en anpassning kvinnor till mäns

av värld och en marginalisering av den kvinnliga erfarenheten". Arbetslivet och "det offentliga har alltmer kommit att dominera människors liv

åtminstone förefaller det ofta så i debatter om den önskvärda inrikt- ningen på politiska åtgärder inom bl.a. utbildningens område. Det betalda arbetet ställs mot fritid i t.ex. diskussioner arbetstidens

om längd, medan det obetalda arbetet blivit allt osynligt. Mot denna

mera bakgrund diskuterar vi nedan olika tolkningar vad jämställdhet mel-

av lan könen bör vara och exempel på hur samhället och olika delar

ger av utbildningssystemet styrts alltmer i manlig riktning. Vi ställer också frågan om denna utveckling är den mest önskvärda för samhällets utveckling och individens livskvalitet.

Vi använder ibland begreppet "genus eller genusstruktur. Från och med 80-talet har detta begrepp kommit att användas alltmer frekvent för att markera det sociala och strukturella ursprunget till kvinnors och mäns olika villkor.

demokrati, jämställdhet och mångfald l03

Vad ärjämställdhet

Jämställdhet har diskuterats livligt under flera decennier och for närvarande förefaller det vara få som i den offentliga debatten ifrågasätter att kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter är ett legitimt

samhällsmål. Trots detta är det inte självklart vad jämställdhet innebär och hur det jämställda samhället bör ut. I detta sammanhang skall några

se olika sätt att se på de yttersta jämställdhetsmålen ställas mot varandra och relateras till utbildning. De olika synsätten är inte utan har ofta

nya diskuterats i såväl jämställdhets- jämlikhetsdebatten. Två principer

som ställs mot varandra, å ena sidan möjligheten att nå goda positioner inom en given struktur, å andra sidan friheten att skapa sin struktur.

egen

Det första sättet är att beskriva jämställdhetens mål är så vi gjorde

som i inledningen: Kvinnor och män skall ha lika rättigheter och möjligheter. Problemet är bara att det inte är alls självklart vilka de centrala rättigheterna och möjligheterna är. Den existerande samhällsordningen och dess genusstrukturer har betydelse för vilka mål och positioner som anses eftersträvansvärda. Kvinnors rätt till ett eget betalt arbete har t.ex. betonats mer än mäns rätt att ta lika del i barnens fostran. Detta vi

ser som ett uttryck för att det betalda arbetet värderas högre än arbetet att fostra barnen. Låt ta detta exempel utgångspunkt för diskus-

oss som en sion om problemen med equality of opportunity".

I 1960-talets könsrollsdebatt betonades kvinnors och mäns lika starka intresse av förändrade attityder och rollmönster. Roten till det onda förlades till ett föråldrat samhällsmönster, utvecklat i och anpassat till

en försvunnen produktionsordning. Mäns och kvinnors villkor i familj, arbetsliv och samhälle ansågs lika viktiga att förändra. Ur programmet för grupp 222", som på 60-talet ett viktigt nätverk för diskussion

var av könsrollsfrågor och som påverkade jämställdhetspolitiken, kan följande citeras:

Vi är motståndare till alla former av könsdiskriminering. Full jämställdhet bör råda mellan könen. Individens möjligheter till utbildning, hem- och förvärvsarbete och personlig utveckling i övrigt måste bli oberoende av könstillhörighet. För detta syfte måste de traditionella könsrollema ändras, så att hem och familj blir i lika hög grad mannens och kvinnans angelägenhet, och så att försörjning och samhällsansvar blir i samma mån mäns och kvinnors uppgift. Vi att stat, kommuner, utbildningsväsen,

anser näringsliv, organisationer och massmedia bör arbeta för dessa mål.

104 demokrati, jämställdhet och mångfald SOU 1997: 158

Bland de reformer man arbetade för fanns utbyggnad bamtillsyn,

av familjevänligare arbetstider för båda könen och bostadsplanering för nya former hemservice. Både tidigare och har betoningen för

av senare det mesta legat på kvinnors situation och kvinnors intresse, och jämställdhet har mer och definierats ett "kvinnoproblem". Detta

mer som kan ses som ett uttryck för motstånd mot grundläggande föränd-

mer ringar.

Hur kommer då detta sig Den gängse förklaringen handlar makt.

om Mån har haft den största delen makten och jämställdhet handlar

av om att kvinnor tar sin rättmätiga del därav. Ser makten i sig

man som könsneutral behöver den inte problematiseras. När kvinnorna har tagit sin del av denna neutrala makt kan de använda den för sina syften

egna och delta på lika villkor i forrnandet samhället. Om kvinnor utgör

av en grupp som har gemensamma intressen och värderingar kan dessa värderingar få mer utrymme och en feminisering av samhället kan ske. Om å andra sidan kvinnor har olika intressen är makten individuell och eventuella förändringar kan kanske inte förstås som effekter maktha-

av varnas könstillhörighet.

Betoningen av jämställdhet som primärt ett kvinnointresse kan emellertid, paradoxalt nog, ha sin grund i att män genom sin maktposition bestämmer vad som är viktigt och värdefullt; män har ett tolkningsföreträde. Jämställdhet definieras som lika möjligheter i den existerande manliga strukturen. En sådan jämställdhet innebär inte rättvisa i ett könsblint/könsneutralt samhälle, utan leder till en förändring av kvinnors livsstil på mäns villkor, och med ett manligt mönster förebild.

som Männens livsmönster ses som en generell könsneutral Ett

norm. exempel på en generell norm som kan ses som grundad i manliga strukturer är: Du skall till varje pris sträva uppåt Att komma så högt som möjligt i den sociala och ekonomiska hierarkin blir ett mål för alla och inte bara ett bland flera medel för ett gott liv.

Formella hinder för individen att forma sitt liv, såsom lagar och bestämmelser, kan förändras genom politiska beslut och därmed

ge formellt lika möjligheter alla. Informella stynnekanismer såsom värderingar, förebilder, bemötanden, mellanmänskliga reaktioner och/eller sanktioner spelar en avgörande roll för det individuella valet. I

en samhällsforrn där den dominerande ideologin är manligt präglad har "det manliga ett högre värde. Detta innebär att en ökning av den individuella jämställdheten kan leda till en ökning av den strukturella manliga dominansen. I stället för förändring av traditionella genus-

demokrati, jämställdhet och mångfald lO5

strukturer kan konsekvensen bli att traditionella, stereotypa mönster finns kvar, men nu framstår som en följd av individens fria val Kvinnor åläggs inte uppgifter med lägre statusvärde, utan förefaller välja dem frivilligt. Enskilda kvinnor får tillträde till männens värld, samtidigt

men försvagas kvinnokulturen och allt färre individer gör de erfarenheter på vilka denna vilar. Uttryckt i 60-talstermer så har hem och familj i mindre grad blivit mannens angelägenhet, än vad försörjning och

samhällsansvar blivit kvinnors uppgift. En fråga då måste ställas är: Är

som detta en önskvärd utveckling eller går något väsentligt förlorat

Jämställdhet equality of opportunity innebär betoning indi-

som av videns möjligheter att sträva uppåt inom den existerande samhällsordningens ram. Ingen kan väl förneka att det, för både kvinnor och män, är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk. Under antagande att det finns ett samband mellan utbildningsnivå och ett gott liv så torde på motsvarande sätt en högre utbildning, ett innehållsrikare och

som ger bättre betalt arbete vara absolut bättre för båda könen än låg utbildning, om denna är förknippad med låg lön och trista arbetsuppgifter. Men

leder detta nödvändigtvis till ökad jämställdhet Och vad är det

som innefattas i begrepp som högre utbildning och "innehållsrikare

arbete

Utbildningens inriktning och innehåll är alltså intresse jämställd-

av ur hetsperspektiv. Under långt tid har det funnits en stark betoning

av utbildning, helst teknisk eller naturvetenskaplig, för att möta industrins och näringslivets behov. Mycket har också satsats på att över-

resurser tyga flickor och kvinnor att de skall välja utbildning

unga om otraditionellf. Sådana kampanjer beskrivs jämställdhetsbefräm-

som jande. Samtidigt har en lång rad andra kompetenser, där kvinnor traditionellt dominerat, inte betraktas som värdefulla nog att satsa på utbildningsmässigt. Inte heller har i lika hög grad utformat kampanjer

man som syftar till att få pojkar att välja otraditionellt. De uttryck strävan

som efter equality of opportunity" fått under 80- och 90-talen leder till att man frestas till travesti på Orwells berömda sentens från Animal

en farm: All human equals but equal than others.

are men are more

Ett annat sätt är att arbeta för att de olika livsmönstren betraktas

som olika men lika värda", dvs. att det "kvinnliga" värderas lika högt och får lika tungt samhällsinflytande det manliga. Detta sätt att

som definiera målet leder dock också till problem. Hur går det t.ex. med individens frihet, rätt att välja livsstil och att kunna bestämma

vem man vill vara När särart lyfts fram och det kvinnliga beskrivs något

som

106 demokrati, jämställdhet och mångfald

radikalt annorlunda än det "manliga" finns risk för att den enskilda kvinnan eller den enskilde åter låses i stereotypa könsroller.

mannen

Ytterligare ett sätt att se på jämställdhetsmålet är att det i första hand handlar individens frihet och rätt att välja livsstil och att definiera sig

om

älv. Varken kön eller andra karaktäristika t.ex. etnisk eller social

som bakgrund skall sätta gränser för den enskilda människans val livsstil.

av Detta synsätt förutsätter att det i samhället finns värderingsmönster

som är föränderliga, mångfacetterade och likvärdiga. En effekt ett sådant

av samhälle är att genusstrukturen upplöses eller åtminstone försvagas både med avseende på maktförhållanden och rollfördelning. Den individuella könstillhörigheten skulle då inte bli lika avgörande för hur människans levnad utformas. Värderingen olika verksamheter och livs-

av stilar skulle därmed inte heller vara förknippade med kvinnligt

respektive "manligt". Detta skulle kunna innebära utveckling mot köns-

en neutralt och mindre hierarkiskt samhälle kanske ett i djupare mening

jämställt samhälle

Ett sådant jämställdhetsmål innebär alltså grundläggande förändringar av samhällets strukturer, förändringar leder till att den maskulina

som dominansen och tollcningsföreträdet i samhället mångfald

ersätts av en alternativa värderings- och livsmönster. Det finns förstås kostnader och problem även med detta innehåll i jämställdhet. Blir t.ex. värderingsoch livsmönster som utvecklas på andra grunder än kön mindre stereotypa och begränsande Eller: Är det utopi eller skräckscenario

en ett med individer som är sig själva nog och helt saknar identifikation med sociala kategorier

Vad är kunskap

I detektivromanen "Gycklarens nådatid Ellis Peters utspelar sig

av handlingen på medeltiden. Mordgåtan inträffar i familj, där det

en uppstår en konflikt mellan den nyligen ingifta sonhustrun och den

vuxna hemmadottem, är ansvarig för hushållet. Susanna, dottern i huset,

som har sedan länge varit husmodem i hemmet, nycklarna hennes,

- var förråden i handkammaren hennes, det hon lugn och kompe-

var var som tent var hushållets stöttepelare. Efter bitter maktkamp avgörs tvis-

en ten av den gamla farrnodem. Hon ger den unga hustrun rätt, även hon

om ännu inte är lika kompetent som Susanna, och denna tvingas att lämna ifrån sig nycklarna, symbolen för den husli makten. Fannodern avslu-

ga

demokrati, jämställdhet och mångfald l07

tar sitt beslut med orden "Det krävs mycket möda och kunskap för att sköta ett hushåll.

Episoden illustrerar den viktiga position, innebärande både ekonomiskt ansvar, makt och kontroll över resurser, som hushållsföreståndarinnan hade under denna tid. Hög prioritet fästes vid kvalitet och kompetens i utförandet av hushållsarbetets alla olika moment. Kvinnorna skolades redan tidigt omsorgsfullt in i detta arbete eftersom denna mångsidiga kunskap tog lång tid att utveckla.

I det begynnande industrisamhället ingick en målinriktad skolning för uppgiften som god moder och representativ maka även i den unga medelklassflickans fostran. När flickskolan fonnades under senare delen av l800-talet° ställdes krav på nyttiga kvinnokunskaper. Dessa innefattade så småningom såväl medborgerliga som naturvetenskapliga kunskaper. Vardagslivets kemi, biologi med hälsolära, huslig ekonomi är exempel på kunskaper som ansågs viktiga för hennes arbete för hemmets och familjens bästa, och historiska kunskaper och litterär bildning var vikti för att de blivande mödrarna skulle kunna fostra sina söner. Även kunskaperna nyttiga även för den kvinna,

om var som var tvungen att försörja sig själv, framgår tydligt, att de i första hand borde få sin tillämpning inom hemmets väggar och inte på arbetsmarlmaden.

Detta kan sättas i relation till 1990-talets pigdebatf där det tas för givet att vem som helst utan vare sig erfarenhet eller utbildning klarar att utföra de arbetsuppgifter som finns i hemmiljön. Detta kan ses som ett uttryck för en nedvärdering och marginalisering eller rent av utplåning

de kunskapsområden utgjort stor del "kvinnors erfarenheav som en av ter. Detta har också fört med sig att dessa erfarenheter inte ses som värdefulla eller ens kunskaper i den meningen att det krävs faktakunskaper, tänkande, planering, uppmärksamhet, bedömning och beslutsfattande för att genomföra dem med effektivitet och kvalitet. Är det så att kvinnans traditionella verksamhet och kompetens blivit så förknippad med hennes underordning att den ses som ointressant att bevara

Maskulinisering av utbildningen

Ovan har vi hävdat att kampanjer i jämställdhetens namn försöker

som förmå flickor att välja mansdominerade utbildningar och yrken är ett uttryck för en maskulinisering av samhället. Hur är situationen i övrigt inom utbildningssystemet i dag sedd från jämställdhetsperspektiv Är

108 demokrati, jämställdhet och mångfald

kvinnliga kunskapsområden" på väg att marginaliseras och utplånas inom såväl det formella informella utbildningsvägar Vi har valt

som några illustrativa exempel på att så kanske är fallet. Exemplen kommer från olika delar av utbildningssystemet, och det är slående hur genomgående en sådan tendens verkar vara. Den finns redan i förskolan.

Vallberg Roth jämför hur könsrelaterade frågor har behandlats i förskolepedagogiska texter, ur ett historiskt perspektiv. Hon att ett

menar särartstänkande tidigare tydligt och exemplifierar bl.a. med handbo-

var ken Bamträdgården, skriven Sandels och Moberg 1947. Där be-

av skrivs barnen som kraftfulla byggare och själfulla husmödrar, och det som då kallades husliga sysslor utvecklades ett eget innehålls-

som område i ett helt kapitel i handboken. I moderna texter har särartstänkandet ersatts med ett könsneutralt uttryckssätt. I Lära i förskolan, utgiven som Socialstyrelsen allmänna råd 1990, är det husliga innehållsområdet nästan försvunnet. Snickarrum, lekhall och målarrum ock kök nämns i beskrivning av innemiljön. Dockvrån finns kvar nämns i

men samband med utvecklandet av matematiska begrepp, och relations- och omsorgsteman berörs nästan inte alls. Vård har blivit naturvård. Vallberg Roth menar att detta kan tolkas som att traditionellt kvinnliga innehållsområden maskuliniseras, framställning i natur-

genom en en orienterad kontext.

I den läroplan för grundskolan som fastställdes 1969, LGR 69, hade jämställdhetsfrågoma en framträdande plats. Skolan skulle förbereda både flickor och pojkar på ett vuxenliv som innehöll roller i hem,

samma arbete och samhälle. Ett nytt ämne, barnkunskap, blev obligatoriskt för alla elever på högstadiet. I grundskolans läroplan LPO 1994 har

nya ämnet barnkunskap försvunnit timplanerna för högstadiet, och andra

ur praktiska, hushållsrelaterade ämnen fått minskat utrymme under hela skoltiden. Utrymmet för estetiska ämnen liksom för Idrott och hälsa har likaså skurits ner. Detta trots att kunskaper om barns utveckling och behov, konsumentkunskap, kunskaper i näringslära och matlagning samt hälsokunskap borde viktiga grundkunskaper, inte bara för

ses som den privata sfären utan också för stora delar arbetsmarknaden, för

av yrken inom vård, skola och omsorg, för storkök och restaurang och kanske även för arbeten inom livsmedelsindustrin, ofta yrkesområden med kvinnlig dominans. Att alla ungdomar får möjlighet att förvärva kunskaper inom dessa områden kan också ett sätt att impulser

ses som ge mot ett mindre könssegregerat yrkesval. Istället har naturvetenskapliga och tekniska ämnen fått större utrymme.

demokrati, jämställdhet och mångfald 109

I gymnasieskolan har man satsat kraftigt på utökning tekniska och

av naturvetenskapliga utbildningar. I detta sammanhang har starka påtryckningar riktats mot flickor att välja sådana pojkdominerade

- utbildningar Man har t.ex. riktat kompensatoriska åtgärder mot flickor för att undanröja brister som dåligt självförtroende eller bristande erfarenhet av tekniska ting°. I dessa försök att påverka flickor har den högre värderingen av mansdominerade verksamheter ofta gjorts mycket tydliga. Detta kan exemplifieras" med föraktfulla uttalanden flickor på

av tekniskt program om andra flickors val av barn- och fritidsprogrammet. I samband med en utvärdering lokalt jämställdhetsarbete sade t.ex.

av en flicka om valet barn- och fritidsprogrammet: Det är raka vägen till

av ingenting Det är troligt att detta synsätt också används argument

som för att rekrytera flickor till tekniska/naturvetenskapliga utbildningar. Det bör framhållas att man också använder andra argument handlar

som om att kvinnors specifika erfarenheter behövs.

På liknande sätt förhåller det sig inom högre utbildning där områden som lärarutbildning, hushållsvetenskap och vårdvetenskap samtliga

starkt kvinnodominerade inte ges resurser eller organisatoriska möj-

ligheter att bygga ut forskning och forskarutbildning motsvarande dem som finns inom t.ex. tekniska, medicinska eller ekonomiska discipliner. Detta kan ses som exempel på att kunskapen inom kvinnodominerade verksamheter tillmäts lägre värde också inom universitetsvärlden. Kvinnors kunskap inom kvinnliga områden har ofta setts som intuitiv och "naturli g, och inte, liksom kunskap, förvärvad utbildning

annan genom och personlig erfarenhet.

Även inom bildningsverksamhet vid sidan det formella utbildnings-

av systemet finns liknande tendenser och synsätt. Louise Walden har studerat praktisk-estetisk verksamhet hos studieförbund, och

ett par särskilt intresserat sig för hur den textila studiecirkeln har uppfattats och behandlats. Hon menar att det råder ömsesidig bristande förståelse

en mellan studieförbunden och de textila cirklama. Cirklarna uppfattas som någon form av tidsfördriv, medan de i själva verket förmedlar ett kulturarv, byggt på mångsidig kunskap och praktisk skicklighet. Textilt hantverk är och har länge varit- ett legitimt område där kvinnor funnit

en utrymme där de kunnat förena teknisk och praktiskt begåvning med estetik och kvinnlig samvaro.

Tekniken och matematiken, räkningen och mekaniken,

geo-

metrin och spatialseendet benämndes naturligtvis inte så. Det

llO demokrati, jämställdhet och mångfald

ingick helt enkelt i hantverkskunskapen. Jag med att

var om en kvinna snabbt räknade ut i mina ögon mycket komplicerad

en vävnota för att halvtimme under kaffestunden, i

en senare, förbigående säga jag kan inte räkna.

De textila studiecirklama har enligt Louise Waldén ingen hög status i studieförbunden, och senare tiders officiella texter folkbildningen

om saknas en problematisering av kunskapsbegreppet liksom manliga/

av kvinnliga perspektiv. Politiker talar hobbycirklar, studieförbunden

om drar ner på utbudet textila cirklar och att hantverkscirklar, till

av menar skillnad från andra typer cirklar, skall självbärande. Det finns

av vara risk för att ett kulturarv går förlorat.

Vilka konsekvenser skulle de olika

jämställdhetsmodellerna kunna leda till

om de realiseras fullt ut

Det har inte funnits särskilt stort gensvar på krav på grundläggande strukturella förändringar av samhället som ett led att skapa jämställdhet. Det är framför allt den form jämställdhet, strävar efter lika

av som möjligheter inom det existerande samhällets är accepterad i

ram som nu det offentliga samtalet. Även kvinnors livsfonner och levnadsbanor

om förändrats i stor utsträckning under de senaste decennierna, så

ser männens livsöden ungefär likadana under femtiotalet. Motstån-

ut som det mot att förändra dessa har varit, och är, stort.

Frågan är emellertid vilket av dessa förhållningssätt är mest

som gynnsamt för såväl män kvinnor. Är det så för såväl män

som att som kvinnor leder detta sätt att se på jämställdhet till sämre möjligheter och ökad konkurrens Om samhället, utbildningen, värderingsmönstxen maskuliniseras, och kvinnors krav och önskemål och liknar

mer mer mäns, så snävas mångfalden i möjligheterna in. Allt fler människor konkurrerar på samma tävlingsbana och konkurrensen hårdnar, och därmed blir risken att slås ut från arenan större för den enskilde

mannen. För kvinnor blir situationen snarlik. Genom att kvinnliga kunskapsområden marginaliseras eller utplånas, försvinner stor del de möjlig-

en av heter som tidigare stått öppna för dem, och de hänvisas till att konkurrera med männen på en snävare marknad. Argument bygger på rädsla

som för ökad konkurrens om arbetstillfällena har tidigt funnits med i mot-

demokrati, jämställdhet och mångfald lll

ståndet mot denna form av j ämställdhet. Kvinnors deltagande och inflytande har accepterats på yrkesbanor varit parallella till männens,

som men motarbetats när de krävde tillträde till yrken männen.

samma som Ett exempel är den långa och hårda striden kvinnors rätt att inneha

om lärartj änster på läroverken under början av nittonhundratalet.

Med det andra sättet att se på jämställdhet förändras levnadsmönstren för såväl kvinnor män. När genusstrukturen försvagas, såväl i

som avseende på arbetsfördelningen mellan könen som det asymmetriska maktförhållandet, utvecklas många alternativa möjligheter för individer att skapa sina egna livsöden; bredden i möjligheterna växer i stället för att snävas in. Olika typer kunskaper och kompetenser lika

av ses som viktiga för att ett gott samhälle skall kunna utvecklas. Samhällets satsningar på utbildning inkluderar då utveckling kunskap och kompe-

av tens på många av delområden, som med den nuvarande genusstrukturen förbises eller undervärderas. Samtidigt är det uppenbart, att dessa kunskaps- och arbetsområden alltid kommer att vara nödvändiga i varje samhälle, oavsett produktionens organisering, även de yttre villko-

om ren förändras i det hemmet eller i betalt arbete, i privat, koopera-

- egna tiv eller offentlig regi.

Slutsatser

I vår rubrik ställer vi frågan "Vad lever vi för Vi har valt denna rubrik som en markering av att målet för all organisering av samhället, inklusive dess utbildningssystem, måste vara ett gott liv för medborgarna. I den tid vi nu lever har lönsamhet och konkurrens och andra "ekonomistiska begrepp kommit alltmer i förgrunden. Materiella är

resurser givetvis väsentliga som medel för ett gott liv, men tycks i alltför hög grad ha förvandlats till mål i sig. Därigenom kommer andra värden i livet i bakgrunden. Utbildningsinsatser olika slag motiveras följ aktli-

av gen oftast med den effekt de kan ha på vår nationella konkurrenskraft, snarare än med personlig utveckling och tillfredsställelse, eller med den effekt de kan ha på arbetet inom områden som inte är "lönsamma" t.ex.

vård och omsorg. Denna tidsanda får också konsekvenser för vilken innebörd man lägger i jämställdhetsbegreppet. Den slutsats vi drar är att genusstrukturen i många avseenden förändrats i riktning mot ökad j ämställdhet. Förändringen är dock inte i alla stycken oproblematisk.

Vi har hävdat att jämställdhetsdiskussionen förytligats att den

genom under de senaste decennierna mer och kommit att problematisera

mer

H2 demokrati, jämställdhet och mångfald

enbart kvinnors situation. Kvinnors deltagande i olika sammanhang

det må vara inom teknisk utbildning eller beslutsfattande församlingar

har ofta dominerat debatten. Att vara med" är givetvis en nödvändig förutsättning för att kunna påverka, men inte tillräckligt, och de grundläggande sociala strukturerna har inte förändrats i riktning mot "kvinnliga värden. Kvinnors ökade deltagande har gjort det svårt att se att det

vissa perspektiv handlar "maskulinisering" av samhället. ur om en Kvinnor har gått in i det som en gång var en uteslutande manlig sfär, in i det offentliga livet. Mäns liv har inte på motsvarande sätt påverkats

vidgade erfarenheter av kvinnliga områden. Därför blir det allt genom färre individer kvinnor eller män som har erfarenheter, kunskap och

- kompetens inom områden där kvinnor tradition verkat. Samtidigt

av som individuella kvinnors position förbättrats har kvinnors kunskapsområden försvagats eller försvunnit. Detta innebär inte enbart en ökad frihet för individen att utforma sitt liv, vilket varit en välkommen utveckling, inskränkning för alla.

utan snarare en

Det offentliga livets värderingar har övertagit alltmer av våra liv på det privata livets bekostnad. Vi har ovan beskrivit detta som en maskulinisering dvs. en förändring av värderingar och livsvillkor som gynnat mäns och förringat kvinnors erfarenheter och värderingar. Innebörden i detta behöver dock klargöras tydligare. Eftersom det offentliga livet i ett tidigare skede nästan uteslutande manlig värld framstår det som

var en manligt och dess värderingar som maskulina. På motsvarande sätt var det privata livet kvinnligt eftersom kvinnors hela verksamhet fanns här. Ur denna arbets- och maktfördelning efter kön följ föreställningar och

er praktiker beskriver vad som är kvinnligt och vad som är manligt.

som Kvinnligt och manligt är, åtminstone i detta sammanhang, mer en följd av än en orsak till arbetsfördelningen. Detta innebär bland annat att när det inte längre finns individer av någotdera könet som gör de erfarenheter och utvecklar de kompetenser som betecknas som "kvinnliga så kommer detta kvinnliga att försvinna. Om det "kvinnliga" enbart varit ett förtiyckande ok är detta givetvis inget att sörja över. Vi har dock sökt peka på att så kanske inte helt och hållet är fallet.

ovan Kanske är det till och med så att mycket av de handgripliga kompetenser och värderingar som fanns hos husmodern och som ofta beskrivits som omodemt, smått löjligt och definitivt förspilld kvinnokraft, redan har fått förnyad aktualitet. Hoten mot milj ön kräver hushållning i smått och stort. Om den höga arbetslösheten permanentas under längre tid ges utrymme för en utveckling av det privata, obetalda arbetet- både det

demokrati, jämställdhet och mångfald ll3

kvinnliga" och det manliga". Att lägga alla ägg i enda korg flätad

en av ekonomi, industri och teknologi kan kanske komma att Visa sig ödesdigert. Ett kunskapslyft borde alltså inte enbart handla att människor skall

om formas för att öka vår internationella ekonomiska konkurrenskraft,

utan i minst lika hög grad inriktas mot att öka individens möjligheter att på ett rikt och kompetent sätt hantera alla delar sitt liv, sin privata

av även värld, och därmed utveckla högre livskvalitet.

NOTER

Baude, 1992, s. 22. 2 Weiner, 1994. 3 Orwell, 1945. 4 Peters 1983, svensk översättning 1996, s. 37. 5 Peters 1983, svensk översättning 1996, s. 162. 6 Kyle, 1972, Florin och Johansson, 1993. 7 Vallberg Roth, 1997, s. 11. 8 Vallberg Roth, 1997, s. 21. 9 set.ex. Fürst, 1990. l° Wernersson, 1991. " Hägglund, Johnsson, Wernersson och Öhrn, 1997. z Rose, 1994. 3 Rose, 1994. "l Waldén, 1994, s. 120.

Florin-Johansson, 1992.

l 14 demokrati, jämställdhet och mångfald

Det samhället

mångkulturella

Charles Westin

Vi möter allt oftare begrepp som mångetnicitet, kulturell pluralism och mångkultur i samband med samhällsanalyser och framtidsutblickar. I vissa sammanhang förknippas mångkultur med förklaringar till krig och kris på olika håll i världen. Det figurerar exempelvis i samband med svårigheterna att finna hållbara lösningar på konflikterna i Bosnien. Vi möter det också i beskrivningar av förhållanden i dagens Sverige. Sverige har blivit ett mångetniskt och mångkulturellt samhälle, framhålls det.

Sveriges befolkning består i dag av cirka 7 900 000 personer födda i Sverige och cirka 900 000 födda utrikesl. Omkring 500 000 av de senare har svenskt medborgarskap. Av de 900 000 utrikes födda är knappt en tredjedel från de nordiska länderna, de flesta från Finland. Omkring 300 000 personer är födda i Europa utanför Norden. Mer än 100 000 kommer från f.d. Jugoslavien. De europeiska invandrarna består dels

de som kom till Sverige under arbetskraftsinvandringens av grupper dagar, dels de flyktingar som sökt skydd i Sverige sedan 1940-talet

av från Baltikum, Ungern, Tjeckoslovakien, Polen, Rumänien och f.d. Jugoslavien. Något än 300 000 personer har fötts i utomeuropeiska

mer länder. Iran är det största enskilda sändarlandet, men stora grupper har också ursprung i Irak, Libanon, Turkiet och Chile.

Den invandrade befolkningen representerar en stor kulturell, religiös, social och inte minst utbildningsmässig heterogenitet från välutbil-

dade akademiker till analfabeter. Denna heterogenitet ställer stora krav på utbildningssystemet. Utbildningsmässigt eftersatta grupper måste få

chans till grundutbildning, inte bara rättviseskäl utan framför allt en av för att de skall ha möjlighet att klara sig på arbetsmarknaden. Bland

en många invandrargrupper är det framför allt kvinnor som är utbildningsmässigt eftersatta. På nivå handlar det om att utländska exa-

en annan mina genom lämplig komplettering skall äga giltighet i Sverige. För samtliga invandrare är det helt centralt att få god utbildning i det

vuxna svenska språket efter sina skilda förutsättningar och villkor. Eftersom det handlar om vuxna personer har därför vuxenutbildningen en mycket

demokrati, jämställdhet och mångfald ll5

stor roll att spela. Här finns mycket att göra när det gäller att utveckla pedagogiken. Elsie Franzén visar i sin doktorsavhandling från 19902 att vuxenutbildningen på sent l980-tal inte hade antagit denna utmaning. Läromedlen var inte anpassade efter människors intressen, livserfarenvuxna heter och kunskaper. Till stor del användes läromedel utvecklats för som den svenska grundskolans behov. Många lärare såg sin uppgift som att förmedla abstrakt kunskap t.ex. grammatik utan att relatera den pedagogiska uppgiften till frågan motivationen att lära hos om vuxna personer som saknat nämnare anknytning till utbildningstradition. För en åtskilliga vuxna invandrat till Sverige från utomeuropersoner som peiska kulturer kan det förnedrande att placeras på skolbänken. vara Stolthet och yrkesidentitet är knutna till andra slags prestationer. När läromedel och lärarattityder dessutom innebär infantilisering blir en undervisningsresultaten inte särskilt lysande. Franzén visar att det knappast är de mest framstående och hängivna pedagogerna anlitas som som lärare inom grundvux för invandrare grundläggande numera vuxenutbildning, utan lärare inte lyckats så väl yrkesmässigt inom snarare som ungdomsundervisningen. Karriärmöjlighetema inom grundvux för invandrare är närmast obefintliga och arbetstillfredsställelsen liten. Den mest förödande kritiken i Franzéns studie är att för de kursdeltagare som av arbetsmarknadsskäl anvisats plats inom grundvux för invandrare tycks ingen utgång eller fortsättning finnas. När man genomgått en kurs börjar på nytt, t.o.m. på kurs. Det finns man om samma ingen given väg in till arbetsmarknaden inte heller till någon men fortsättning inom utbildningssystemet. I detta slcräckscenario fungerar grundvux för invandrare slags slutförvaring inte som en av personer som passar in. Jag tror att det har blivit fel därför att modeller för vuxenutbildning som utvecklats i svensk kontext okritiskt tagits över och en tillämpats i ett sammanhang där helt andra förutsättningar råder. Kursanordnama har inte förstått invandringens eller mångkulturalitetens villkor. Här finns alltså stora pedagogiska uppgifter.

86 Modern invandring till Sverige kan delas in i fyra stadier:

Flyktinginvandring under krigsåren och åren närmast efter kriget 1940-47.

ll6 demokrati, jämställdhet och mångfald

Arbetskraftsinvandring från Finland och Sydeuropa 1948-1972.

Flyktinginvandring från tredje världen 1973-1989.

Minskad flyktinginvandring från tredje världen sedan 1990 men tillfälligtvis stor tillströmning av flyktingar från Bosnien- Hercegovina och Balkan.

Den moderna invandringen till Sverige började med andra världskrigets flyktingar från grannländer och Baltikum. Efter kriget tog Sverige emot tiotusentals överlevande från förintelselägren. Under återuppbyggnaden Europa efter kriget hade Sverige inledningsvis en stor av fördel av att ha fått behålla en intakt produktionsapparat. Under en 25årig närmast ihållande högkonj unktur expanderade svensk industri oavbrutet. Behovet arbetskraft kunde inte täckas inom landet trots kvinav inträde på arbetsmarknaden. Under beredskapsåren hade flyktingar nors arbetat inom industrin eftersom många svenskar låg inkallade. Erfarenheterna goda. Därför föll det sig naturligt att rekrytera utländsk var arbetskraft när behov uppstod. Den finska invandringen täckte stor del av behovet av arbetskraft en på 1950- och l960-talen. Även från Sydeuropa rekryterades arbetskraft. Först 1972 hejdades denna invandring. Ungefär samtidigt inleddes en flyktinginvandring från tredje världen. Till början antalet flyken var tingar litet efterhand etablerades familj enätverk mellan invandrare men i Sverige och deras familj i skilda sändarländer. Nyanlända lockade till er sig landsmän bland annat för att trygga en minoritetsgemenskap i det landet. Eftersom arbete inte längre accepterades som skäl för uppenya hållstillstånd blev det kunde åberopa flyktingskäl och personer som familjeanlmytning kom. Under många år vägleddes de svenska som invandringsmyndighetema av en generös inställning. I allmänhet godtogs humanitära skäl grund för uppehållstillstånd. som Vid slutet 1980-talet hade emellertid denna invandring vuxit i av sådan omfattning att regeringen fann sig föranlåten att införa begränsningar. År 1989 beslutades att s.k. de facto flyktingar inte längre accepterades. Humanitära skäl räckte inte längre grund för uppehållstillsom stånd. Årtalet 1989 vattendelare även med tanke på de ändrade utgör en maktförhållandena i Öst- och Centraleuropa efter Berlinmurens fall. Förhoppningen ett öppet, demokratiskt och fredligt Europa grusades om tyvärr snart konflikterna i dåvarande Jugoslavien som ledde till öppet av krig mellan Serbien och Kroatien. Kriget spreds till Bosnien-Hercegovina

SOU 1997: 158 demokrati, jämställdhet och mångfald ll7

med egen dynamik och förödande konsekvenser. Flyktingströmmama från Bosnien är de största i Europa sedan andra världskriget. Dels på grund av ryktet Sveriges generositet mot flyktingar, dels på grund om av de nätverk som redan etablerats mellan jugoslaver i Sverige och deras familjer i f.d. Jugoslavien, fann många asylsökande vägen till Sverige. Bara Tyskland har tagit emot flera Bosnien-flyktingar. Den stora tillströmningen av asylsökande ledde till ytterligare inskränkningar av asylrätten, bland annat kravet på visum för inresande från Bosnien- Hercegovina. Invandring är en stark samhällslcraft. Den driver på social och kulturell förändring. Invandring aktualiserar frågan samhällelig integration. om Inom invandrarpolitiken och bland debattörer har det närmast blivit en till intet förpliktigande deklaration att tala att invandrare behöver om eller måste integreras i samhället. Assimilation korn att få negativ en klang i debatten på l960-talet. Det sågs närmast uttrycka brist på en respekt för invandrares identiteter och kulturella bakgrunder. I det sammanhanget lanserades begreppet integration ett humanare altersom nativ. I huvuddrag uppfattades integration fråga invandrares som en om deltagande och delaktighet i samhällslivet på arbetsplatser, inom utbildningen, i det politiska livet och på andra centrala arenor. Sedan dess har en ständig fråga varit hur invandrare bör och kan integreras i samhället. Egentligen är dock frågan felställd. Det beror på oklarhet om innebörden begreppet integration. Alla de stora klassiska av sociologema sysslade med frågan samhällets integration. En flora om av begrepp vittnar om dessa ansträngningar: Borgarklass och arbetarklass Marx, Gemeinschaft och Gesellschaft Tönnies, organisk och mekanisk solidaritet Durkheim, formell och informell organisation Weber. Det centrala är att integration är systemegenskap. Samhället är en mer eller mindre integrerat. Däremot kan individen inte integrerad. vara Känneteclcnande för ett integrerat samhälle är förekomsten vissa av övergripande mål och strävanden vilka det i princip råder konsensus. om Det kan t.ex. handla förhållandet till andra makter neutralitetspoliom tik, politiskt system demokrati, former för samhällsförändring reformism och så vidare. Invandring innebär injektion människor och inte en av grupper som automatiskt eller självklart delar alla de övergripande samhällsmålen främst kanske därför att de inte helt klart känner till innebörden dem. av Och den mottagande befolkningen känner inte självklart till olika invandrargrupper. Det är i viss mån kunskapsfråga, inte bara det. en men

H8 demokrati, jämställdhet och mångfald

Invandring aktiverar djupt liggande stereotypa föreställningar om den andre. Invandring av människor med annan religion och kulturella värderingar kan vara starkt vitaliserande. Historien visar hur kulturell förändring och nydaning uppstår i situationer där samhällelig integration ställs på prov. Kontinuerlig invandring kan alltså medföra positiva impulser.

Men den måste med nödvändighet också påverka samhället

i en desintegrerande riktning. Till detta finns flera förklaringar. En är att relationen mellan invandrade och infödda inte är symmetrisk. Den mest centrala skillnaden är att den invandrade personen inte initialt har medborgarskap i invandringslandet med allt vad det betyder ifråga om politisk deltagande, rösträtt och påverkansmöjligheter. I än

mer en bemärkelse är medborgarskapet exklusivt. Många har från början inte tillgång till landets språk eller kännedom om hur saker och ting går till, exempelvis i kontakter med myndigheter, arbetsgivare, organisationer och skolor. Inte sällan drabbas invandrade personer av dislqiminering, förödmjukande behandling och social exkludering. I flera avseenden har invandraren en sämre ställning i samhället än den infodde. Varje form ojämlikhet i samhället kan betecknas som en asymmetri i fråga

av om makt och humankapital.

Det finns emellertid asymmetri. Invandraren får del av

även en annan det mottagande samhället, helt eller delvis, stadigvarande eller mera tillfálligtvis. Efter ett stipulerat antal år gives rätt att söka medborgarskap i det nya landet. Efter någon tid, det varierar förstås individuellt, behärskar han i allmänhet språket tillräckligt väl för att fungera i samhället, och med tiden skaffar han sig kunskap om relevanta samhällsförhållanden. Uteslutningsprocesser som diskriminering kan han däremot knappast påverka själv. Efter hand får han en alltmer differentierad kunskap om det mottagande samhället. Befolkningen i det mottagande samhället har emellertid inget motsvarande tillträde till invandrarens ursprungssamhälle och ursprungskultur. Denna obalans kan inte i grunden ändras, men dess konsekvenser kan mildras genom utbildning. Utbildningsinsatser i det mångkulturella samhällets namn vänder sig emellertid praktiskt taget uteslutande till invandrarna i enlighet med föreställningen att det är invandrarna som behöver integreras inte

samhället. Det är rimligt i perspektiv av det mångkulturella samhällets framväxt och konsolidering att se livslångt lärande som en process att stärka alla individers mångkulturella kompetens att omvandla extern

segregering till intern kompetens, att transformera hinder för männis-

demokrati, jämställdhet och mångfald H9

kors möjligheter att förverkliga egna planer och idéer till tillgångar för samhället.

86 Mångkulturalitet har formulerats strategi att möta samhällets som en behov integration. Frågan måste därför ställas vad vi med av menar mångkulturellt samhälle. En oklarhet med begreppet mångkulturalitet är att det ibland används deskriptivt som en beskrivning samhällets tillstånd medan det i andra av sammanhang används nonnativt med inriktning på samlevnadsregler som måste gälla i ett kulturellt blandat samhälle. Ofta används begreppet både desknptivt och nonnativt samtidigt utan att den avsedda innebörden anges. Mångkulturalism betecknar alltså både ett tillstånd hos samhället respektive mål för samhällsutvecklingen. Grunden för vår förståelse begreppet mångkultur måste sökas i av begreppet kultur, ett begrepp som har ett flertal betydelser och användningar. Jag skall inte räkna dem. En nämnare är upp gemensam dock odling av naturen lika väl som av människan, marken lika väl - av som av tanken. Enligt en rådande uppfattning inom antropologin står kultur för sätt på vilka vardagligt liv organiseras. Språk, kate goriseringar, myter, traditioner, riter, självförståelse och relationer delas och som upprätthålls av ett kollektiv är alla inslag i kultur. En väsentlig bestämning i den antropologiska definitionen är kultur grundläggande som perspektiv och förståelseform. Kulturer har utbredning i tid och De utvecklas och förändras över rum. tid. Samtidigt existerande kulturer påverkar varandra. Den klassiska kulturantropologin har givit oss begrepp som diffusion, ackulturation och assimilation. Deskriptivt betyder mångkultur helt enkelt samexistens av flera kulturer i tiden, och dessutom -och det är viktigt inom ramen för någon politiskt eller administrativt avgränsad territoriell enhet. Det sista villkoret är centralt eftersom maktdimension därigenom en introduceras. I ett mångkulturellt samhälle konkurrerar flera perspektiv och förståelsefonner med varandra. De står i förbindelse med varandra, lånar drag av varandra, men utvecklas även mot varandra. Ett mångkulturellt samhälle låter sig inte oproblematiskt förenas med nationalstaten övergripande mål. Med viss förenkling kan som en nationalstaten sägas syfta till att hantera politisk mångfald

demokrati

120 demokrati, jämställdhet och mångfald

inom ramen för kulturell och nationell enhetlighet. En alternativ styrform som har haft och alltjämt har sina förespråkare på olika håll i världen är att hantera kulturell och etnisk mångfald inom för

ramen en politisk enhetlighet enpartisystem. Det är betecknande att när den kommunistiska diktaturen försvagades i f.d. Jugoslavien, Kaukasus och på andra håll i det forna Sovjetblocket blossade etniska och nationella stridigheter upp.

I den globaliserade världen utgör marknaden synnerligen viktig

en aktör. För marknaden fungerar en långt driven kulturell och nationell enhetlighet begränsande, nästan lika mycket politiska enpartisys-

som tem. Varje form av påtvingad enhetlighet genererar gränser, och för marknaden utgör administrativa och politiska gränser oftast hinder

som skapar kostnader. Långt gången kulturell och nationell enhetlighet utgör en grogrund för diskriminering. Att upprätthålla diskriminering är

en kostnad för samhället. Marknaden fungerar bäst där mångfald frodas.

Filosofen Agnes Heller 19963 urskiljer tre slags mångkulturella i den deskriptiva meningen samhällen:

Den traditionella modellen. Etniska och kulturella grupper lever nära men separerade från varandra inom samma territorium. I omfång kan området ifråga sträcka sig från regioner till byar eller t.o.m. kvarter inom byar och städer. Mångkultur enligt den här modellen råder i stora delar av Östeuropa, Asien och Afrika. Etnisk och kulturell mångfald har uppstått genom folkomflyttningar, ofta till följd av krig, ockupation, gränsförändringar och kolonisation förhållandevis långt tillbaka i tiden.

Den nya världen. Det handlar om stater som uppstått genom interkontinental massinvandring. Ursprungsbefolkningar har trängts undan och decimerats. Exempel är USA, Canada, Australien, Argentina m.fl.

Den västeuropeiska modellen. Mångkulturella miljöer har upp- stått till följd av senare tiders invandring till stater som formats historiskt av en dominerande nationell grupp. Sverige ses som ett typiskt exempel på en nationalstat som berikats med mångkulturella miljöer invandring. Äkta nationalstater i den stränga bety-

genom delsen av starkt monokulturella samhällen finns knappast utanför Västeuropa, och även där finns åtskilliga undantag från modellen, till exempel Belgien, Finland, Schweiz och Spanien.

SOU 1997: 158 demokrati, jämställdhet och mångfald l2l

Villkor och förutsättningar skiljer sig i fråga vilken nivå den

om mångkulturella praktiken utspelas och hur den hanteras politiskt. Till exempel i Schweiz definieras den historiskt givna mångspråkigheten kantonsvis. Varje enskild kanton rymmer i sig ingen historiskt given mångkulturalitet. Exemplet Schweiz kontrasterar mot förhållanden i den bosniska småstaden där serber, kroater och muslimer åtminstone före kriget hade sina särskilda kvarter.

Enligt den traditionella modellen återfinns mångkulturaliteten

på en mellannivå i det samhälleliga rummet. Främst manifesteras den i

segregerade byar och småstäder. Kriget i Bosnien-Hercegovina har visat den traditionella modellens sårbarhet när totalitära regimer stöder sig på populistisk nationalism. Risken för etnisk rensning är störst i mång-

en kulturell modell av traditionellt snitt där kollektiva identiteter är starkt förankrade i jorden.

Agnes Heller är kritisk mot den amerikanska modellen. Det mångkulturella USA, hävdar hon, blir liktydigt med minsta

en gemensamma nämnare den amerikanska konsumtions- och mediakulturen, vilken

enligt Heller leder till kulturens förflackning och utamuning. Förutsättningarna för en dynamisk mångkulturell utveckling är större i Canada och Australien. Båda stater har övergivit den tidigare invandringspolitiken som utestängde migranter från icke-europeiska länder, och antagit en politik vars syfte är att främja uppbyggnaden av ett mångkulturellt samhälle. Målet är uppblandning. Den mångkulturellt kompetente individen blir en person som i likhet med den flerspråkige behärskar skilda kulturella koder. Om vi tänker oss ett samhälle där mångkulturaliteten har flyttats in i individen upphör den att existera ett desintegrations-

som problem i yttervärlden. Den har blivit kompetens. Slutresultatet kan bli kulturell förändring, kulturell utveckling, nyskapande perspektiv och förståelsefonner. I nyutkommen bok skildrar Aleksandra Ålund hur

en nya ungdomskulturer utvecklas i Stockholms segregerade bostadsområden. Men slutresultatet av satsningen på mångkulturalitet kan också bli assimilation och minoritetskulturers undergång. Det mångkulturella

samhället i västerländsk modell kan med andra ord ses som en assimilationsmekanism när den kombineras med invandringsstopp.

Den västeuropeiska mångkulturaliteten är en sentida företeelse, dels därför att nationalstaten är historiskt dels därför att den uppkommit

ung, genom sentida invandring i spåren av kommunikationemas globalisering. I den europeiska diskursen tilldelas mångkulturalitet

ofta en normativ innebörd. Avgörande för ett mångkulturellt samhälle av västeuro-

l22 demokrati, jämställdhet och mångfald

peiskt snitt är demokrati, rättvisa, jämlikhet och lika möjligheter. I den traditionella modellen för mångkulturalism är förhållandena de

snarare omvända. Där utgår mångkulturalism från territoriell segregering, och i spåren därav följ er olikhet, patriarkat och tillsloivna roller. Den behöver inte vara öppet intolerant, varje form segregering hyser latenta

men av konfliktmöjlighetenVi är inte som dom vi är bättre. Under normala

förhållanden råder ingen eller mycket liten geografisk mobilitet. Följaktligen är också social mobilitet liten.

Det viktigaste måttet på uppblandning i ett mångkulturellt samhälle är exogami, giftermål eller parbildning över gruppgränser. I ett modernt västerländskt samhälle där parbildning är de båda kontrahenternas

ensak finns ingen formell begränsning människors möjligheter att gifta

av sig utanför den egna etniska eller kulturella Förekomsten

gruppen. av bostadssegregering minskar naturligtvis sannolikheten för-

att exogama hållanden skall komma till stånd men behöver i sig inte avgörande

vara hinder. Inom den moderna mångkulturaliteten utgör negativa attityder och xenofobi främlingsfientlighet hinder för exogami, inte traditionella regler.

Nathan Glaser5 uppger att bland ättlingar till europeiska invandrare i USA är giftennålsfrekvensen utanför den etniska fötts

grupp man inom närmare 70 procent. Inom traditionellt segmenterade samhällen är den avsevärt mycket lägre. På den bosniska landsbygden är den i det närmaste obefintlig. Glaser noterar emellertid att inom USA är giftennålsfrekvensen mellan afroamerikaner och ättlingar till europeiska invandrare bara några procent. Exogami bland Spansktalande invandrare från Latinamerika är ovanlig. Bland invandrare med asiatiskt är den

ursprung ytterst ovanlig. Om dessa trender består kommer allt tydligare

en segmentering av det amerikanska samhället att ske efter stereotypa ras kategoriseringar.

åö

Dagens mångkultur i Sverige hör med modernisering och

samman globalisering. I det moderna projektet är gränsöverskridande kommunikationer ett centralt inslag. Varor, idéer, föreställningar och människor rör sig över gränser som aldrig förr. Satellitbaserade TV-sändningar och Internet förmedlar bilder över hela världen och till hela världen. Främst skildras västerländska förhållanden och synsätt. Kommunikationernas

demokrati, jämställdhet och mångfald l23

utveckling gör det möjligt att ta sig från vilken plats som helst på jorden till vilken annan plats inom loppet av högst några dagar. I dag bor i princip hela jordens befollming nästgårds.

Mångkulturalitet inom det moderna projektet handlar om kontakter mellan olika kulturer i en skala som aldrig tidigare förekommit. Internationalisering och globalisering innebär att den moderna mångkulturaliteten inte självklart låter sig inpassas inom de historiskt givna statsgränsema. Den svämmar över nationalstatens breddar. Ekonomiska, sociala och personliga nätverk bygger samman flera samhällen. Allt fler får dubbelt medborgarskap.

En ofta framförd uppfattning är att Sverige fore efterkrigstidens arbetskraftsinvandring var etniskt och kulturellt homogent. Det är dock en sanning med modifikationer. Somliga regionala dialekter gutniskan

är ett exempel är så pass särpräglade att de kan klassificeras som egna

språk. Etableringen av ett svenskt riksspråk är en relativt sen företeelse. Under mer än sex hundra år fram till 1809 utgjorde nuvarande Finland rikets östradel. Påstår man att Sverige historiskt sett har varit etniskt och kulturellt homogent hävdar man att Kalevala är en svensk kulturyttring. Man bortser från att cirka en tredjedel allmogen var finsktalande.

av Talar man om en lång svensk kulturell och etnisk enhetlighet bortser man också från samemas närvaro, från Hansans betydelse och från det faktum att Sverige införlivade danska och norska landskap under 1600talet. Lunds universitet grundades 1682 som ett led i en effektiv försvenslcningsprocess. Möjligen kan Sverige efter 1809 uppfattas som mer eller mindre etniskt homogent. Då förbiser man emellertid att Sverige och Norge bildade union 1814-1905. I religiöst hänseende har dock Sverige varit enhetligt under lång tid. Framför allt har maktutövningen alltid varit starkt centralistisk. Talet om homogenitet hämtar också näring ur det förhållandet att Sverige aldrig har lytt under eller ockuperats av främmande makt.

Vad historien vittnar om är egentligen inte etnisk och kulturell enhetlighet utan snarare att regionala kulturskillnader inom statens gränser inte har fått särskilt stort genomslag i den nationella politiken. Segregering, marginalisering och assimilation har varit inslag i denna politik långt innan nationalism fonnulerades ideologi. Ända in i vår

som egen tid har de tornedalsfinska och samiska minoritetema konsekvent utsatts för en hård och obevekli g statligt sanktionerad diskriminering. Talet om historisk enhetlighet i kulturell bemärkelse har förväxlats, tror jag, med centralism och maktkoncentration. Den nutida föreställningen om en

124 demokrati, jämställdhet och mångfald

historisk svensk homogenitet bottnar i att dagens kulturella och etniska mångfald har andra uppkomstbetingelser ån gårdagens invandring i

stället för territoriell inkorporering.

Varje invandringssamhälle ställs inför uppgiften att hantera den olikhet som manifesteras i det offentliga rummet, på arbetsplatser och i skolor genom invandring talar annat språk, har

av personer som annan kulturell identitet, och även annat fenotypiskt° utseende. Språkliga och kulturella skillnader kan försvinna assimilation över några

genom generationer, och tidigare var fenotypiska skillnader i Sverige inte större än att även de försvann efter någon tid. En strategi att hantera

annan skillnad är segregering, alltså extemalisering skillnader.

genom en av Segregering kan tvingas på etnisk eller kulturell minoritet

en genom direkta tvångsåtgärder eller indirekt marknadskraftemas spel i

genom ett samhälle där etnocentriska och främlingsfientliga attityder florerar. Men Segregering kan också vara älvvald från minoritetens sida ett

som sätt att hantera de påfrestningar skillnaden kan betyda för den. En

som internalisering av skillnader kan möjligen sägas förekomma i form

av marginalisering. Det handlar inte kollektiv utan individer

om snarare om som varken har tillgång till ursprungskulturens trygghet och nätverk men heller inte har kunnat inlemma sig i majoritetskulturen. Marginalisering har visst släktskap med det begrepp på språkområdet

som debatterades intensivt för tjugo år sedan, nämligen halvspråkighet.

I Sverige uppmärksammades inte invandringsfrågorna förrän vid mitten av l960-talet. Då hade redan invandringen pågått i nämnare tjugo år. Någon specifik invandrarpolitik fanns inte. Den oreflekterade meningen var att folk skulle ta seden dit de kom. Det handlade kort sagt att

om assimilera sig. Begreppet invandrare infördes vid denna tid. Det ersatte ordet utlänning då hade negativ klang. Det förde tanken till

som en utanförskap, utgrupp och utböling. Ordet invandrare hade på den tiden en neutral klang. Man kunde tänka på innanförskap och ingrupp. Invandrarutredningen föreslog 1974 omvälvande politik. Den sammanfatta-

en des i termer tre mål: jämlikhet, valfrihet och samverkan. Jämlikhet är

av det övergripande målet. Det handlar icke-diskriminerande politik.

om en Invandrare skall tillerkännas rättigheter och skyldigheter

samma som svenskar på alla samhällsområden. Bara i fråga rikets säkerhet,

om försvaret och liknande kan vissa inskränkningar förekomma. För att säkra jämlikhet behövs vissa särskilda insatser utbildning i svenska

som och grundläggande samhällskunskap, samt tillgång till tolkservice i samband med myndighetskontakter, inom sjuk- och hälsovården, och

demokrati, jämställdhet och mångfald 125

inom vissa andra sektorer som på olika sätt rör individens integritet. Valfrihet rör målet att invandrade personer individuellt får utforma sin identitet svensk eller behålla sin ursprungskulturs identitet.

som Valfrihetsmålet syftar inte på kollektiva rättigheter. Det är inte fråga om att forma särskilda subkulturer. Det handlar om individens rättigheter.

Medan jämlikhet i huvudsak skall uppnås med generell politik, handlar valfrihet om riktade åtgärder som till exempel hemspråksundervisning för skolbarn med utrikes födda föräldrar. Innebörden av målet samverkan har varit något svårare att förstå. Det har tolkats som en tillämpning de två andra målen på politikområdet. Stöd till uppbygg-

av naden av invandrargruppers organisationer, liksom rätten att rösta i kommunfullmäktige- och landstingsval för bofasta utländska medborgare är exempel på sådana tillämpningar. Den svenska invandrarpolitiska modellen handlar alltså om att invandrare har rättigheter som svenskar inom arbetsliv, socialpolitik och utbildning. Sverige hade redan tidigt tagit avstånd från den gästarbetarpolitik som fördes av flera andra västeuropeiska invandringsländer som Tyskland, Schweiz och Belgien. Utomlands har denna modell setts som en förebild. Dess svaghet är emellertid att den i vissa avseenden varit allt för beroende av resurser från den offentliga sektorn. Tyvärr kan vi i dag konstatera att stora insatser behövs för att få den att fungera bättre i tider då den offentliga sektorn tvingas banta sina utgifter och då nationalistiska strömningar

missnöjespartier har förskjutit det politiska mittfältet som fångats upp av åt det chauvinistiska hållet.

mera

Politik syftande till mångkulturalism infördes något senare av Canada och Australien stater som uppbyggts genom invandring. Det unika

med det svenska exemplet är att en nationalstat sökt fonna en mångkulturell politik for att inlemma sina invandrare i samhällsgemenskapen. Det kan finnas flera förklaringar till det svenska Vägvalet. Socialdemokraterna hade styrt landet sedan l930-talet. Under kriget var det samlingsregering och under tid därefter regerade socialdemokraterna i

en koalition med dåvarande bondeförbundet. Välfärdssamhällets framväxt

dock alltigenom ett socialdemokratiskt verk. Här hade det statsbävar rande partiet funnit en väg att integrera samhället genom att väsentligt reducera klassamhällets skadeverkningar.

Det fanns givetvis flera hörnstenar i denna politik för samhällsomvandling. Utbildningspolitiken Det är rimligt att gissa att den

var en. svenska mångkulturalismen handlade om en förlängning av denna integrationspolitik, eller om man så vill, en tillämpning av den på ett nytt

126 demokrati, jämställdhet och mångfald

område. För socialdemokraterna representerade arbetskraftsinvandrama på 1970-talet en icke oväsentli del arbetarklassen, och kunde på g av man ganska goda grunder utgå från att merparten invandrarna utgjorde av stödtrupper till socialdemolqatema. Det är delvis mot denna bakgrund som rätten för utländska medborgare varit bosatta i som permanent Sverige under ett visst antal år att rösta vid kommunalval, de samt jämförelsevis generösa villkoren att erhålla svenskt medborgarskap måste ses. Samtidigt förklarar detta det oerhört starka motståndet hos socialdemokraterna mot olika invandrade önskemål att inrätta gruppers minoritetsskolor. Skolpolitiken kan sägas utgöra indikator på hur långt staten under en socialdemokratisk ledning har varit beredd att i att verkligen utveckla en dynamisk mångkulturalism. Ett mångkulturellt samhälle ställer stora och nya krav på skolan. I skolans roll finns inbyggd motsättning en mellan uppdraget att fostra barn till landets värde- och nonrrsystem integrera samhället enhetsskola och att utveckla den månggenom kulturella potentialen pluralistisk skolpolitik. För socialdemolcratema var det fullt möjligt att utveckla mångkulturalism inom för den ramen allmänna grundskolan, de kunde inte generell möjlighet men som en godta privata minoritetsskolor med vissa få undantag på etnisk, religiös, språklig eller grund. annan

85 Den moderna samhällsutvecklingen uttryck för trender och tendenger ser som går mot varandra därigenom också stärker varandra. Å men som ena sidan opererar marknaden globalt. På handelns, företagsamhetens, forskningens och utbildningens områden finns starka intressen att av

befrämja internationaliseringsprocesser. Ett sätt att möta de krav

som den ekonomiska, teknologiska och miljömässiga utvecklingen ställer är intemationalism. Vissa frågor är sådan art att de endast kan lösas av genom samordnade internationella satsningar exempelvis miljöförstö- ring, ekonomisk utveckling i den fattiga delen världen, befolkningsav utvecklingen, den globala resursfördelningen, energiförsörjningen och flyktingfrågoma. En helt annan samtidigt pågående utveckling är nationsmen uppbyggandeprocesser som långt ifrån är avslutade i Afrika, stora delar av Asien, inom det forna Sovjetblocket och på Balkan. FN:s flyktingkommissariat räknar med att det i dag finns cirka 27 miljoner flyktingar

demokrati, jämställdhet och mångfald 127

i världen, och minst lika många fördrivna och tvångsförflyttade inom den egna statens gränser. De allra flesta flyktingar i dag är offer för inbördeskrig och etnisk rensning. Dessa konflikter som utspelas mellan olika folkgrupper inom staten måste mot bakgrund av nations-

ses byggandeprocesser. Nationalism har vuxit fram som en stark politisk kraft i det forna Sovjetblocket. Även i Västeuropa har nationalistiska partier vunnit stora valframgångar. Nynazistiska grupper växer även i Sverige och har på flera håll i landet haft framgångar i val till kommunfullmäktige. Den politiska utvecklingen låter sig alltså diskuteras i termer spänningen intemationalism nationalism.

av -

På det kulturella området finns motsvarande spänning mellan

en mångkulturalism och fundamentalism. Begreppet fundamentalism myntades ursprungligen för att beteckna den bokstavstrogna bibelsyn som predikas vissa protestantiska sekter i Nordamerika. Abortmotstånd är

av ett centralt inslag. Sedan den islamska revolutionen i Iran har begreppet fundamentalism i det allmänna medvetandet alltmera kommit att förknippas med muslimsk extremism. Dödsdomen mot Salman Rushdie

sinnebilden för fundamentalism. I sitt förhållningssätt till står som fredsprocessen mellan Israel och Palestina uppvisar judiska bosättare på Västbanken klart fundamentalistiska drag. Alla religioner tycks kunna uppvisa grupper med fundamentalistisk orientering. Kännetecknande för sådana rörelser är att de föreskriver levnadsregler som sägs vara uttryckta i de heliga skrifterna. Rörelserna är starkt auktoritära och patriarkaliska. Fundamentalism är emellertid mer än en extrem religiös rörelse. Den har samtidigt klart politiska drag. I Iran är den statsbärande. Dess främsta mål är att motarbeta kulturyttringar som hör samman med det moderna samhällslivet. Mot denna bakgrund finns det all anledning att räkna nynazistiska rörelser till den fundamentalistiska familjen. Gemensamt för olika slags fundamentalismer är föreställningen om renhet. Rasister och nynazister vill skapa ett ur rassynpunkt rent samhälle.

Att möta och bemöta de här tendensema i samhällsutvecklingen ställer stora krav på anpassning hos individen. samhällsutvecklingen går nu-

väldigt fort. Kulturell förändring har fram till vår egen tid huvudmera sakligen förklarats genom tillkomsten av nya ålderskohorter som socialiserats under gradvis förändrade samhällsförhållanden. Varje ålderskohort har dock i huvudsak hållit fast vid sina grundvärderingar. Detta förklarar kontinuiteter och mentaliteters långa varaktighet. I den moderna samhällsutvecklingen är emellertid skillnaderna stora mellan de

128 demokrati, jämställdhet och mångfald

förhållanden under vilka olika kohorter socialiseras. Livslångt lärande är såvitt jag förstår centralt om vi vill intemationalism och mångkulturalism tillmötes. Det är ett helt nödvändigt inslag i motståndet mot odemokratiska reaktioner på den moderna samhällsutvecklingen i termer av extremnationalism och fundamentalism.

Vuxenutbildningen har en central roll att spela när det gäller att skapa förutsättningar för jämlikhet. Invandrarbefolkningen är utbildningsmässigt mycket heterogen. Det handlar att förse dem har varit

om som utestängda från utbildning, mycket ofta kvinnor, med grundkompetens för att klara sig i det moderna samhället att läsa, skriva, räkna och

grundläggande kunskaper i det svenska språket. Samtidigt gäller det att finna former för hur examina och kvalifikationer från andra länder på ett mera rättvisande sätt ska kunna ekvivaleras och genom lämpliga tilläggskurser i Sverige vara meriterande och kvalificerande på den svenska arbets- och utbildningsmarknaden. Detta är ett grundläggande rättvisekrav. När idén om livslångt lärande slår igenom och ett naturligt

ses som inslag i alla människors liv, kan vuxenutbildning som är specialdestinerad för invandrare få större mening och inte fungera stigmatiserande som den har haft en viss tendens att göra.

Utbildningen i ett mångkulturellt samhälle måste omfatta samtliga medlemmar av samhället. Mångkulturell kompetens är något som gäller alla. Hittills har uppfattningen varit att invandrare behöver integreras i samhället, bland annat genom utbildningssatsningar. För att uppnå

samhällelig integration är det centralt att också den etniskt svenska befolkningen, den helt dominerande majoriteten, genom livslångt lärande förbereds för det oundvikliga mångkulturella samhällslivet.

Problemen med den svenska mångkulturella modellen från 1970talets mitt var att den ensidigt koncentrerade sig på integration

av invandrare. Jag anser att mångkulturalismen är värd att satsa på. En mångkulturalism förenad med respekt för människors identiteter, jämlikhet och samexistens är den enda anständiga framtidsvisionen för ett invandringssamhälle. Detta fordrar emellertid att den svenska sidan också tas med i diskussionen. Vilka visioner har vi för svensk kultur Vad kan mångkulturalismen ge Sverige Vilka kompetenser vill vi stärka Hur skall vi hantera spänningar och motsättningar som uppstår i ett mångkulturellt samhälle

Vuxenutbildningens roll i ett mångkulturellt samhälle kan inte vara ensidigt kunskapsförrnedlande i den traditionella meningen. När det gäller vuxna människor i en utbildningssituation är det givetvis också fel

demokrati, jämställdhet och mångfald 129

5 19-1820

att tala om fostrande, socialiserande eller resocialiserande mål. Snarare handlar vuxenutbildningen i det mångkulturella samhällets tjänst

om att aktivera och reaktivera potentialer människor har. Vuxenut-

som vuxna bildningen kan fungera mötesplats där förståelse och respekt för

som en olikhet främjas. Detta ställer stora krav på utbildaren. Jag tror att vi behöver tänka på vuxenutbildningens uppgifter i termer ett vidgat

av medborgarskapsbegrepp med allt vad detta innebär i fråga respekt

om för olikhet och ömsesidighet, samspel och delaktighet i samhällsprocessen. Ett mångkulturellt samhälle måste baseras på organisk solidaritet för att anknyta till Durkheims terminologi.

Frågorna är många och vi har inte på dem än. En sak är dock

svar säker. I alla modeller där vi är beredda att pröva och ompröva målen för svensk mångkulturalitet måste livslångt lärande ett helt centralt

vara inslag.

NOTER

Befolkningsstatistik 1995. Folkmängden efter kön, ålder och medborgar-

skap m.m. Statistiska centralbyrån, Stockholm.

2 Franzén, 1990.

3 Heller, 1996.

4 Ålund, 1997.

5 Glaser, 1996.

6 Fenotyp, individens egenskaper, de arvsanlag förverkligats eller blivit

som utvecklade i motsats till individens totala anlagsuppsättning genotypen vilken innehåller anlag som kan förverkligas först hos avkomman.

130 demokrati, jämställdhet och mångfald

Hur passar

den svenska kunskapsdebattens idéer

lågutbildade invandrare

Att se på kunskap och utbildning

ur ett sociokultureilt perspektiv

Marie Carlson

Att leva i ett kunskapssamhälle som vårt svenska innebär ofta att

- man på ett självklart sätt måste kunna hantera en högteknologisk skriñspråklighet. Information och kunskap får man i ökande omfattning själv söka efter i skriftliga källor, böcker, tidskrifter, infoblad etc. Att sikta mot en hög utbildning ses av många som viktigt, både ur individoch samhällsperspektiv. Men i Sverige lever i dag många människor som har sitt ursprung i miljöer där läs- och skrivkunnighet har varit mindre utbredd. Följaktligen kan deras syn på kunskap och kunskapsöverföring också vara annorlunda. I samhällen där kimskapsinhämtning

det talade språket, kanske lika ofta genom vardagssker mer genom umgänge som på skolbänken, är möten mellan människor viktiga. Inte minst kan kunskapsstilar och praktiker av läsande och slqivande, både i och utanför skolmiljö, skilja sig markant från praktiker i högteknologiska industrisamhällen.

Det är människor från sådana kunskapsmiljöer som följande artikel kommer att uppmärksamma, alltså deltagare från kulturkretsar med en inte sällan annorlunda utbildningstradition än det svenska samhällets. Rent allmänt föreligger det inom svensk invandrarforskning ytterst få utbildnings- eller språkstudier, där man på ett djupgående och lctitiskt granskande sätt uppmärksammar också sociala och kulturella perspektiv särskilt gäller detta vuxenundervisningenJ En brist som påpekades

redan i början av 80-talet av den amerikanske lingvisten Christina Bratt- Paulston i en rapport för Skolöverstyrelsen 1983. Trots att Bratt- Paulstons grundläggande perspektiv var lingvistiskt, framhöll hon vikten att i språkstudier även söka kunskap med hjälp av andra discipliner

av som t.ex. pedagogik, sociologi och antropologi för att kunna få en mer sammansatt och nyanserad förståelse av språkinlärning ibidzl l.

SOU 1997: 15 8 demokrati, jämställdhet och mångfald l3l

Mötet med det svenska ett

utbildningssystemet

-

statusbyte nedåt

Att genom migration inlemmas i ett svenskt utbildningssystem, där en viss kunskapssyn liksom bruk läsande och skrivande tas för givna, av kan inte helt förvånande något problematiskt. För lågutbildade vara migranter innebär mötet med det svenska kunskapssystemet ofta tillkortakommanden. Det sociala och kulturella bagage som man som invandrare bär med sig tas sällan till i det svenska undervisningsvara systemet. Resan till Sverige innebär således i många fall ett statusbyte nedåt vad gäller kompetens. I det gamla hemlandet kunde det så att den vara formellt lågutbildade migranten hade hög praktisk och status genom en social kompetens I Sverige väntar däremot ett kunskapssystem där kunskap från formella utbildningar värderas högre. Följaktligen mer kommer den lågutbildade invandraren att betraktas i som en person avsaknad ett antal önskvärda egenskaper, vilka svensk förav genom sorg skall ges till i fråga ett synsätt dominerar i olika personen - som skoldokument. Denna inställning förekommer även i skilda sammanhang där man diskuterar utbildning för invandrare, inte minst då också i det betänkande som förra året skrevs Kunskapslyftskommittén, "En av strategi för kunskapslyft och livslångt lärande SOU 1996: 27. Vilken skrivning görs och vilka begrepp används i aktuell som som debatt är enligt min mening viktiga att uppmärksamma på så sätt kan man tydliggöra vilket eller vilka synsätt är rådande Inte minst som angeläget är detta med tanke på kommande diskussioner En om ny vuxenutbildning år 2002. Generellt sett vill i det svenska man utbildningssystemet utifrån en i grunden västerländsk idétradition skapa "en kritiskt reflekterande individ och tillika duglig samhällsmedlem. Liknande uppfattningar finner också i de direktiv riktats till man som Kunskapslyftskommittén då det gäller pedagogisk utveckling och nya krav att ställa på vuxenutbildningen Dir. 1995: 67. En skrivning som följer vårt utbildningssystems och värderingar, där vi så tydligt normer ställer individen i centrum; en individ bör hålla sig kritiskt reflektesom rande och deltaga individuellt och samhälleligt på ett för aktivt sätt. oss Mot detta synsätt har jag i tidigare arbeten ställt ett annorlunda kognitivt ideal med exempel hämtade från turkisk traditionell bygemenskap en

Carlson 1995.

132 demokrati, jämställdhet och mångfald SOU 1997; 158

Olika kunskapsstilar olika ideal

- För den turkiska gruppen kunde till exempel minnesteknisk kunskap innebära hög status på så sätt att en repetitiv utantillinläming i avsaknad av kritik och kommentarer prioriterades, vilken också ofta underströks med en tämligen auktoritär disciplin. Den viktigaste boken man läste

ur var Koranen och till vardags användes läsande och skrivande inte i någon större omfattning. Bruket att läsa och skriva är snarare ofta ett val bland flera för att uppnå ett kommunicerande mål. Förmodligen finner man i den turkiska bygemenskapen ett betydligt mindre sammanhängande bruk av litteralitet5 jämfört med vårt eget samhälle.

Nyheter i det turkiska bylivet förmedlas för det mesta genom hörsägen. Män och kvinnor får delvis olika slag av information, då de till stora delar lever i starkt åtskilda sfärer. Männen har mer kontakt med yttervärlden genom ett större deltagande utanför hushållet och bysamfålligheten. De träffas regelbundet på tehus och caféer och alltid är det någon som läser tidningar eller har fått brev eller nyheter utifrån. Information från den stora världen når kvinnorna via männen. Kvinnornas

egna nyheter rör i första hand familjerelationer; händelser giftermål och

som barnatödslar, händelser som framför allt ligger nära den egna erfarenheten. Att få brev i byn är en stor, snarast kollektiv händelse. Ett brev läses tillsammans många gånger, det blir ett slags upprepning. Till slut kan även den som inte är läs- och slcrivkunnig läsa brevet högt tillsammans med de andra och på så sätt förmedla nyheten vidare.

Byborna intar olika roller inför skilda aktiviteter. Det är sällan fråga om göromål, där individer handlar enskilt, utan olika nätverk aktiveras. Förmågan att läsa och skriva och andra färdigheter kan på detta sätt bli ömsesidiga delar i en utbytesprocess och därmed behöver inte alla individer bli skickliga vad gäller varje färdighet. Det inte älv kan,

man går att byta till sig från någon annan.

Mångsidigt bruk av läsande och skrivande också i

vårt eget samhälle

Ett mångsidigt bruk av litteralitet är en tematik som behandlas på ett intressant sätt i antologin Writing in community 1991, där ges många exempel på hur förmågan att läsa och skriva kan användas i dagligt samhällsliv och detta faktiskt också i högteknologiska samhällen:

SOU 1997; 158 demokrati, jämställdhet och mångfald l33

A person without highly developed literacy skills get

may down all of the literacy tasks required of him or her in modern urban America by passing the tasks of filling out fonns, writing letters, and the like to another member of

on the community in exchange for, skills at mending

say, car engines or managing transport arrangements. Street Street 1991:148

Viktigt att notera är att det inom ett nätverk inte alls är förknippat med skam om man inte behärskar läs- och skrivfárdigheter; det är inte

mer anmärkningsvärt än att någon inte kan laga motorer ibid. Väl

annan inlemmad i ett bra fungerande nätverk, kan ordna hygglig

man en livssituation utan de färdigheter eftersträvas i skolans värld

som

När det gäller läsande och skrivande kan alltså konstatera att

man denna förmåga används på många skilda sätt och framför allt att litteraliteten i vardaglig tillämpning är mycket mindre enhetlig än vad

man vanligen tänker sig från t.ex. skolans värld ett faktum alltså även

- som gäller vårt eget samhälle Inte minst har socialantropologiska närstudier visat på hur läs- och slcrivkunnighet överlag ingår i komplex och

en mångförgrenad social miljö t.ex. Barton Ivanic 1991, Bloch 1989,

se

Heath 1983, Kulick Stroud 1993, Street 1993, 1995.

Om man nu använder läsande och skrivande många skilda sätt är det högst troligt att också synen på denna förmåga varierar världen över. När vi i svenska utbildningsdiskussioner talar t.ex. läsförståelse

om som ett centralt mått på kunskap är det möjligt att detta mått egentligen är diskutabelt slags generell måttstock också för lågutbildade

som en invandrare med icke-europeisk bakgrund. I det tidigare nämnda betänkandet En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande ingår just läsförståelse ett värde relaterar kunskap till och

som man man anger att denna förmåga har testats enligt tre skalor med fem färdighetsnivâer SOU 1996:27, s. 67-68. Författarna jämför testningen läsförståelse

av med ett material från sju länder: Kanada, Nederländerna, Polen, Sverige, Schweiz, Tyskland och USA ibid: 35-3 9. Att testet är utformat enligt en specifik västerländsk kunskapsmodell och i specifik västerländsk

en kontext, berörs inte. Inom västerländsk läsforslcning har emellertid

man återkommande påpekat att de skoltest allmänt används inte kan

som betraktas som kultumeutrala. Kritik har riktats från många håll mot att man tenderar att se läs- och skrivkunnighet autonom teknik

som en frikopplad från den sociokulturella miljön. I internationella

samman-

134 demokrati, jämställdhet och mångfald SOU 1997; 158

hang har det under decennier pågått livaktig forskning

senare en om litteralitet och kunskap med hänsyn tagen till den sociokulturella kontexten i och utanför utbildningsinstitutioner. Inom ett antal discipliner t.ex.

som

pedagogik, sociolingvistik, kultursociologi och socialantropologi har

man alltmer kommit att intaga en kritisk inställning till tidigare eller

mer mindre evolutionistiska synsätt inriktat på kognitivt mätbara konsekvenser av läs- och skrivkunnighet. I stället har man utifrån ett tvärkulturellt perspektiv i ökad utsträckning kommit att betrakta litteralitet som socialt och kulturellt konstruerade praktiker, där aktörer av olika slag agerar bl.a. Cook-Gumperz 1986, Bourdieu 1984, 1991, Street 1984, 1993, 1995. Enligt detta synsätt kan således språkundervisning liksom läsande och skrivande inte betraktas som någon neutral teknik avskild från normer, värderingar och attityder uppfattningar om språk

och lärande vilar alltid på en kulturbunden social konstruktion. Som vi tidigare konstaterade hörde kunskap i den turkiska bysamfälligheten på ett intrikat sätt samman med kollektivet än med individen och

snarare eftersom nu individen så ofta och alltmer betonas i svensk kunskapsdebatt förtjänar detta begrepp ett särskilt avsnitt.

Individen, kollektivet och det kritiska tänkandet...

Rent allmänt kan man säga att vår starka individfokusering tycks

vara ganska främmande för den turkiska inställning jag

gruppen; en som också mötte förra hösten då jag inom för mitt pågående projekt

ramen genomförde en mindre intervjustudie på några vuxenutbildningscentra i Istanbul. Fokus i intervjuerna var inriktat på uppfattningar och strategier kring kunskap och både utbildare och kursdeltagare intervjuades. Inter-

uema genomfördes tillsammans med två forskarstuderande från pedagogiska institutionen på Bogaziçi-universitetet. Samtliga kursdeltagare i

intervjuerna var lågutbildade kvinnor inflyttade från landsbygden. Det

visade sig genomgående att dessa kvinnor tycktes ha liten att

vana reflektera över den egna studiesituationen eller över vad t.ex. kunde

som anses som viktig kunskap utanför det omedelbara livsrummet.

egna Samtliga angav också på ett nästan självklart sätt att det var läraren som även i en kurs för skulle bestämma vad relevant kunskap

vuxna som var och hur denna kunskap skulle tillägnas. Inte heller verkade kvinnorna vana vid att yttra sig och reflektera individuellt, de tycktes benägna

mer att söka stöd hos varandra. En av mina assistenter kom själv att

SOU 1997 ;1158 demokrati, jämställdhet och mångfald 135

kommentera varför kvinnorna i vissa avseenden inte alltid hade så många synpunkter, bl a uttryckte hon sina funderingar så här: "Elever tänker inte kreativt i Turkiet. Om du individuellt i klass,

svarar en betraktas du som en outsider° du är inte på den vägen".

- gemensamma

Studenten funderade här i termer kreativt tänkande och menade

av att man i det turkiska klassrummet inte uppmuntras till ett självständigt förhållningssätt eller kritisk reflektion. Vad egentligen med

som avses att tänka kreativt kan förstås diskuteras, att det finns olika kognitiva

men stilar att beakta tycks vara tydligt. Enkelt uttryckt kan säga att de

man forna landsbygdskvinnorna också i denna storstadsmiljö tycktes

hysa en stark tilltro till en fixerad skriven kunskap möjlig att lära sig utantill. Läs- och skrivkunnighet såg inte heller i första hand ett lcritiskt

man som och användbart redskap i läroprocess. Det muntliga kunnandet och

en en repetitiv inlämingsfönnåga kom att framhävas när kvinnorna beskrev lärande. För egen del blev det tydligt under intervjuerna att uttalad

en distinktion mellan individ och kollektiv närmast är att uppfatta ett

som tankegods från den egna idétraditionen.

Att ett gängse västerländskt individbegrepp kan te sig främmande för många människor i traditionell landsbygdsmiljö har

uppvuxna man sedan länge också uppmärksammat i socialantropologiska studier. Så har t.ex. antropologen Le Vine och sociologen White diskuterat begreppet identitet och identitetsuppfattningar inom skilda kulturkretsar i Human Conditions: the cultural basis of educational developments. Dessa forskare t.ex. att vi västerlänningar ofta misstar när vi uppfat-

menar oss tar konstruktionen identitet fråga ett individuellt val

av en som en om

det är inte så agrara bybor vanligtvis föreställer sig sin identitets- utveckling Le Vine White 1986: 36-43. Enligt Le Vine White begår vi våra misstag på grund att vi tillskriver andra våra

av egna uppfattningar och inte älva kan tänka i alternativ. I ett agrart samhälle är de vanligaste avsikterna med att beskriva just att placera

en person hans eller hennes position i förhållande till andra i det lokala samhället

det är alltså en social identitet i förhållande till andra är det viktiga,

som inte en individcentrerad privat uppfattning ibid: 38.

Antropologiska fältarbetare har också länge rapporterat att många icke-västerländska folk inte gör skarp åtskillnad mellan individen och

en gruppen som vi i västvärlden. När t.ex. en ung kvinna blir tillfrågad

om sin åsikt, kan hon ofta referera till någon inom släkten.

annan person Denna inställning kan j ämföras med vår ideale kursdeltagare i kunskaps-

136 demokrati, jämställdhet och mångfald SOU 1997; 158

samhället, en person som skall kritisk, aktiv och självständig. I

vara traditionellt agrara kontexter är det också vanligt att moral och intelligens blandas samman konceptuellt. Att vara intelligent innebär framför allt att man uppför sig enligt rådande moraliska normer i förhållande till alla andra i den gemenskap som man ingår Att emot skulle uppfattas som om man blivit förryckt, eftersom ingen vuxen intelligent människa handlar på ett sådant sätt ibid.

Sociala identiteter hos agrara folk synes sålunda vara konstruerade på ett sätt som tycks vara svårfångat med en utpräglat individualiserad psykologisk terminologi. Social identitet baseras snarare på personens placering i ett nätverk av sociala band än på personliga kvaliteter definierade oberoende av förbindelser. För att erhålla hög status i vuxenlivet är det viktigare att leva i överensstämmelse med sociala konventioner i bygemenskapen än att utmärka sig individuellt med någon tillägnad färdighet. Den sociala karriären hör också med

samman ålder och kön gammal går före ung och man fore kvinna. Men

åldrandet i sig garanterar inte hög status, utan man måste visa sin mognad enligt de lokala måtten. Vad som rälcnas här är för det första en reproducerande kapacitet, men också en moralisk liksom en ekonomisk mognad ibid: 41. Här finns alltså mängd centrala värderingar att

en följa vilka tillsammans skapar en till stora delar annorlunda känsla av

vad som är viktigt att eftersträva i livet om man jämför med västvärlden. Det är således inte alls säkert att en migrant från en icke-europeisk landsbygdsmiljö i första hand önskar prioriterar en formaliserad utbildning med tanke på de normer som gäller för reproduktion och moralisk och ekonomisk mognad". Vad beträffar landsbygdsturkar som kommit till Sverige från kulutrakten har forskaren Ingrid Lundberg påpekat att motiveringen till utvandring snarast hört samman med möjlighet till arbete än med utbildning. Studier i hemlandet har i flera fall valts bort till fönnån for emigration och materiella ambitioner Lundberg: 1991: 124f, l32f. Sociologen Reza Eyrumlu har i göteborgsstudie

en av turkiska ungdomars skolgång visat på att Turkiet fortfarande utgör källan till rådande värderingar. Eyrumlu fann t.ex. att studier utöver den obligatoriska skolgången inte värderades särskilt högt:

De flesta eleverna i årskurs åtta eller nio ansåg att den som äger en egen affarsrörelse, eller har möjlighet att göra det, inte behöver studera vidare för dem räcker den obligatoriska utbildningen

för att klara jobbet. Föräldrar och vuxna bekräftar den inställ-

SOU 1997: l 5 8 demokrati, jämställdhet och mångfald l37

ningen. Det heter att Den har saknar utbildning

som pengar men klarar sig, aldrig den har utbildning saknar pengar."

men som men Eyrumlu 1992: 28

När det gäller progression social identitet i landsbygdsmiljöer sker

av denna sålunda ofta längs en utstakad väg i ett tätt förgrenat

gemensam socialt nätverk med reproduktion, moralisk och ekonomisk framgång som centrala värden. Den turkiske studenten i min intervjustudie hänvisade till en klassrumssituation när hon talade att tänka lcreativt

om och eventuellt lämna den vägen och jag uppfattade

gemensamma som det tycktes hon framför allt olika kognitiva stilar lär sig i

avse som man en undervisningssituation. Men kanske det lika mycket kunde

vara en fråga om ett traditionellt tänkande bestämt sociala positioner, åtmins-

av tone för de lågutbildade med ett förflutet på landsbygden.

Om det nu är så att den enskilde individen kan uppfattas på radikalt olika sätt borde det vara av vikt att också på den svenska utbildnings-

arenan för invandrare mer problematisera själva individbegreppet, särskilt i möte med lågutbildade människor från icke-europeiska länder. Denna problematisering borde inte framstå mindre angelägen med

som tanke på att vi också inom svenskundervisning for invandrare under senare år alltmer kommit att betona kursdeltagares eget för

ansvar studievanor och studieuppläggning. Med allt detta individ-

sagt om kollektiv vill jag också påpeka, för att undvika eventuella missförstånd, att jag nu inte menar att enskilda personer inom migrantgruppen skulle avstå från enskilda val i sina livssituationer. Enskilda val förekommer självklart också här, men med andra referenspunkter än i ett utpräglat individualistiskt inriktat samhälle.

Övertro och det västerländska

på utbildning bildningsarvet

Eftersom det ofta framhålles att vi lever i ett mångkulturellt land

numera borde det också dags att fokusera olika sätt att på och hantera

vara se kunskap. Som etnologen Annick Sjögren påpekar i antologin En bra svenska Om språk, kultur och makt, är det inte lika självklart för den

vuxne invandraren som det är i svensk utbildningsdiskussion att

man måste studera för att lära sig ett nytt språk Sjögren 1996:27. För många som upplever den nya kunskapssituationen hör skollärandet barndomen

138 demokrati, jämställdhet och mångfald SOU 1997; 158

till och de akademiska studierna ungdomen, medan vuxenåldem medför privilegiet att inte behöva underordna sig undervisning. Även flerta-

om let informanter i Sjögrens studie har bedömt utbudet undervisnings-

av möjligheter i Sverige mycket generöst, har ändå många upplevt

som svårigheter att anpassa sig till den svenska vuxenutbildningstraditionen ibid.

Det bör också påpekas att inte så få av Sveriges samhällsmedlem-

nya mar kanske rent av har varit vana vid att i sina tidigare liv ha behärskat flera språk parallellt. Det må så vara att varje språk inte behärskats till fullo, men språkkompetensen har ändå fungerat för ändamålet. Många människor är alltså vana vid att använda olika språk för skilda funktioner och språktillägnandet har oftast skett utanför formaliserad

en utbildningsinstitution. I Sverige möter migranter undervisningsformen sfi, svenska för invandrare; en undervisningsform syftar till att

som deltagarna skall uppnå en viss "nivå" eller betyg i sina språkkunskaper. Här kan vara värt att uppmärksamma att skilda uppfattningar om vad som kan vara tillfredsställande svenska också speglar skillnad

en som forskare funnit mellan så kallade kommunikativa språk och ett akademiskt skolspråk se t.ex. Cummins 1996. Vad t.ex. för migranten

som kan vara ett funktionellt språk, kan i skolans värld dömas ut

som en bristfälli g variant av maj oritetsspråkets akademiska skolform I

synnerhet lägger man i den fonnaliserade svenskundervisningen för invandrare också stor vikt vid den skriftliga utuycksformen; något som alltså kan te sig främmande för många korttidsutbildade migranter. Om

man nu i skolans värld talar om "sñ-nivå" eller "godkänd-nivå", talar i

man det offentliga samtalet mer om så kallad "bra svenska". På vilka grunder definieras då egentligen "bra svenska Och vilken tolerans har vi på hemmaplan mot avvikelser från standardsvenska Mycket mindre toleranta än vid tillfällen då svenskar i internationella sammanhang talar engelska, skulle jag våga påstå. Det är också möjligt att den enspråkighet som länge varit dominerande i Sverige sänker vår tolerans för språklig mångfald på hemmafronten

Enligt min uppfattning bör man överlag ställa sig frågan om vi i Sverige hyser en övertro på formell utbildning vid skolbänken Som

en det är i dag tycks denna tilltro starkt förknippad med

ännu vara en västerländsk specifik kunskapssyn och hittills saknar den svenska kunskapsdebatten en initierad diskussion kring kulturspeciñka sätt att se på och överföra kunskap. Om vi nu ska göra anspråk på att leva i ett samhälle med mångkulturella ambitioner borde sådan diskussion

en

SOU 1997: 15 8 demokrati, jämställdhet och mångfald 139

snarast föras in i de sammanhang där håller på att forma framtida

man vuxenundervisningsformer. När det gäller innehållet i Kunskaps-

t ex lyftskommitténs "En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande" och dess direktiv förutsätts för alla utbildningssyn och

en gemensam utbildningsoptimism och skulle så inte fallet, skall från

vara man utbildningshåll för framtida deltagagare uppmuntra och motivera till vuxenstudier genom olika aktiviteter informations- och nätverks-

av karaktär SOU 1996:27, 57. Målgrupper för utredningen är de i

s. som dagsläget saknar grundskola och den angivna gymnasienivån; många utav dem vi kallar lågutbildade invandrare hamnar i denna

grupp. Universalmedicinen tycks vara utbildning och åter utbildning, det

men förekommer inte någon diskussion olika sätt att på kunskap och

om se lärande eller att se utbildning i ett vidare kulturellt och socialt

sammanhang. Som forskaren Jan Thavenius påpekar i sin textanalys Skola

av för bildning kan alltför ensidiga kunskapsperspektiv leda till problem:

"...det uppstår problem och konflikter homogeniteten och

om enhetligheten drivs mot det totala: när det gemensamma framställs som universellt, utesluts andra kulturer; när det

gemensamma uppfattas som allomfattande, utesluts olikheterna inom det vi kallar en kultur; när det gemensamma görs till något essentiellt eller väsensbestämt, utesluts det relativa och skapade i all kultur. Om man försöker göra omfånget på de gemensamma kulturella föreställningarna och värderingarna alltför stort, föds konflikter och ofrihet Thavenius 1995: 14.

Menar jag nu att man inte alls ska lära sig svenska, om man tänker sig en framtid i Sverige Absolut inte, vad jag efterlyser är

men en mer nyanserad kunskapsdiskussion och kanske fler alternativa utbildningsformer, där kursdeltagares egna behov och förutsättningar kommer

mer till sin rätt. Som jag har påpekat tycks t.ex. svenskundervisningen för invandrare ännu alltför mycket knuten till utpräglat teoretisk

vara en västerländsk idétradition kopplad till ett svenskt synsätt är både

som normerande och legitimerande. Med en lågutbildad turkisk migrantgrupp som exempel har jag visat på en inlärning som mer hade karaktären av lärlingsskap, kunskap i handling. Mötet med den svenska undervisningssituationen skulle kunna uttryckas att det tycks före-

som ligga svårigheter för teoretiker och praktiker att förstå varandra. I det svenska samhället torde många undervisare, skolpolitiker och fors-

140 demokrati, jämställdhet och mångfald SOU 1997; 158

kare befinna sig på ett tämligen stort avstånd från många lågutbildade invandrares vardagspraktik.

Med mångkulturella ambitioner är det viktigt att föra upp nya frågor på den politiska agendan. Frågor som i ett kort tidsperspektiv kräver svar är exempelvis: Hur skall man kunna åstadkomma mindre teoretisk undervisning till förmån for mer kommunikativa/praktiska undervisningsformer Hur "bra svenska skall en invandrare egentligen kunna för att bli accepterad samhällsmedlem Är det rimligt att samtliga

som en ny kursdeltagare inom stl-undervisningen bedöms utifrån samma slags bedömningsinstrument ett nationellt prov som har samma godkänd-

nivå för såväl högutbildade lågutbildade migranter Överhuvud-

som taget anser jag att den grupp människor som vi i det svenska kunskapssamhället kallar lågutbildade invandrare behöver synliggöras mera och framför allt mer på sina egna villkor. Detta ser jag som en viktig framtida utmaning för vårt svenska utbildningssamhälle. Inte minst finns här också angelägna Vuxenpedagogiska frågor att diskutera ur ett tvärkulturellt perspektiv. Når det gäller min inledande fråga hur

om den svenska kunskapsdebattens för lågutbildade invand-

idéer passar rare, menar jag alltså att det ännu återstår mycket arbete att göra. Det är dock glädjande att en mer allmän kunskapsdiskussion trots allt har börjat ta form; nu återstår att den förankras och utvecklas i konkreta forskningsoch utbildningssammanhang.

NOTER

l Ett par undantag kan dock nämnas, dels en pedagogisk avhandling 1990

av Elsie Söderlindh Franzén, dels en mindre översiktsstudie om analfabe-

tism av antropologen Lisbeth Sachs 1986.

När man svensk botten studerar invandrares sociala kompetenser och

praktiker utanför skolmiljö är det inte ovanligt att man finner varianter som inte får fullt erkännande varken i skolans värld eller i det övriga majoritetssamhället. Ibland används i svenska invandrarstudier begreppet

etnisk nisch för ett visst verksamhets område ett exempel en sådan

-

nisch är egenföretagande. Den etniska nischen kan ofta betraktas som ett liv

vid sidan av samhället, dit man inte egentligen bör sträva se t.ex. Runfors

1993: 32-35. Vad aktörerna själva anser om sin sociala och kulturella

praktik borde vara av intresse att ytterligare utforska for att erhålla en mer

nyanserad bild.

SOU 1997: 158 demokrati, jämställdhet och mångfald l4l

w När det gäller t.ex. års svenska skoldirektiv har det gjorts innehåll-

senare sanalyser av såväl pedagoger som etnologer, litteraturvetare och filosofer se bl.a. Guadalupe 1995, Sjögren 1996, Bringlöv 1996, Thavenius 1995 och Molander 1996. En lågutbildad invandrargrupp från Turkiet ingår också exempel i ett

som pågående projekt om kunskapstraditioner i ett tvärkulturellt perspektiv. I projektet uppmärksammas sociala och kulturella praktikers betydelse vad gäller syn på kunskap och utbildning. Fokus riktas det kunskapsmöte som äger rum mellan den lågutbildade invandrargruppen och det svenska utbildningssystemet vad gäller form och innehåll i svenskundervisning for invandrare, sfi. Den utbildningsform det är fråga om är grundläggande vuxenutbildning, kallat gruv sedan skolreformen 1992. I studien läggs särskild tonvikt vid olika aktörers perspektiv, föreställningar och strategier med hänsyn till den sociokulturella kontexten. Projektet diskuteras

mer utförligt i en artikel i Pedagogisk Forskning nr 3/ 1996. Litteralitet är en forsvenskad form av literacy. Detta är också viktig slutsats i Ålunds studie jugoslaviska kvinnor i

en om Sverige; i "Lilla Juga " Etnicitet, familj och kvinnliga nätverk betonas just

kvinnliga nätverk, utbyten av tjänster och medvetandeproduktion 1991 127-

: 152 Jag vill passa att här nämna ett par svenska studier, där uppmärk-

man sammar variationer och synsätt att hantera kunskap m det svenska samhället. Jag tänker bl.a. på Kunskapens vägar av sociologen Boel Berner 1989 och filosofen Bengt Molanders diskussion i Kunskap i handling 1993. Intressanta skillnader vad gäller svensk glesbygd och storstadsmiljö behandlas av etnologen Kjell Hansen i Skola i glesbygd livsformer,

fält ambitioner 1990. När det gäller att uppmärksamma den sociala praktikens betydelse för språk användning visar sociologen Pierre Bourdieu ett intressant sätt i sin språkanalys hur folkliga bruk, dialekter och olika sociala gruppers användning av det ofñcella språket kan utsättas för en systematisk nedvärdering. De dominerande i ett samhälle kan via officiellt erkänd språknorm

en härska över dem som domineras, se t.ex. Language ana Symbolic Power 1991. o En principiellt mycket intressant diskussion kring denna problematik for etnologen Annick Sjögren i artikeln "Språket nykomlingens nyckel till

samhället, men också en svensk försvarsmekanism i den tidigare nämnda antologin En "bra "svenska -Om språk, kultur och makt Sjögren mil. 1996.

142 demokrati, jämställdhet och mångfald SOU 1997; 158

När jag så gott som skrivit färdigt detta bidrag, kom jag att deltaga i en debattdag kallad Den mångkulturella skolan med Skolkommitténs ordförande Olle Holmberg inbjuden som huvudtalare. Dagen ägde rum 20 februari ute i göteborgsförorten Angered i samarbete mellan Invandrarpedagogiskt centrum och Centrum för interkulturella studier. Olle Holmberg talade bl.a. om Krock eller möte Om den mångkulturella skolan, ett

delbetänkande om ungdomsskolan SOU 1996: 143. Den kunskapssyn som här lyftes fram ser jag som en nyanserad kontrast till Kunskapslyftskommitténs skrivning i den meningen att man tar hänsyn till tvärkulturella faktorer och faktiskt existerande variationer Hur kan det vara

.

det viset Kanske finns en viktig förklaring att söka i det faktum att flertalet av Skolkommitténs ledamöter har egen erfarenhet från skolans värld och lärarutbildning och att man inför uppdraget dels har varit ute på fältet i olika sammanhang, dels tagit del av olika slags relevant forskning. Ett arbetssätt som jag inte har kunnat finna hos Kunskapslyftskomrnittén

en parlamentarisk kommitté som huvudsakligen har bestått av politiskt sakkunniga.

När det gäller att föra in ett mångkulturellt perspektiv också det vuxenpedagogiska forskningsfältet har denna diskussion så smått börjat ta form även på svensk botten, se t.ex. Bernt Gustavssons och Ali Osmans bidrag Kulturers lärande av varandra i antologin Livslångt lärande Red Ellström, Gustavsson Larsson 1996. På pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet bedriver Joyce Kemuma ett intressant projekt, där hon studerar ett antal afrikanska kvinnors strategier i mötet med den svenska vuxenutbildningstraditionen. Redan i Riksrevisionsverkets rapport Grundvux styrning och resursut-

nyttjande 1990 riktades stark kritik mot en alltför teoretiskt inriktad undervisning på grundvux. En kritik som också återfinns i den nationella utvärderingen Vem älskar sfi Utvärdering av svenskundervisningen för invandrare en utbildning mellan två stolar 1997, Skolverkets rapport nr

- 131 Det nationella provet i sfi blev färdigt hösten 1996. Centrum för tvåspråkighetsforskning i Stockholm har från Skolverket haft i uppdrag att utveckla och konstruera detta prov. Vad jag har förstått har man i uppdraget inte särskilt uppmärksammat att det kan vara problematiskt att ha samma slags språkprov för t.ex. en högutbildad ingenjör som for en bonde med sporadisk skolgång inte minst gäller detta den skriftliga

kommunikationsförmågan. Många lågutbildade kommer sannolikt aldrig någonsin att uppnå nuvarande godkänd-nivå, eftersom den är konstruerad utifrån högutbildade invandrare. En mer differentierad bedömningsskala borde kunna utarbetas såhar t.ex. skett Holland,i där man uppger att man

-

demokrati, jämställdhet och mångfald 143

utgår från EU-konventioner muntlig uppgift vid Centrum Innovatie

voor van Opleidingen i Hertogenbosch. En slutsats som också kommer fram i den nationella stl-utvärderingen. Utvärderama från Centrum for tvåspråkighetsforskning föreslår t.o.m. i

en egen bilaga att en särskild utredning bör företas för just de lågutbildade 1997, Skolverkets 131.

rapport nr I den redan nämnda rapporten från Riksrevisionsverket uppmärksammades just bristen vuxenpedagogiskt kunnande hos lärare. Den behörighet som länge krävts för lärare for lågutbildade invandrare har nämligen varit låg- eller mellanstadielärarexamen 1990:22. Liknande kritiska tankegångar återfinns i den nationella stl-utvärderingen 1997, Skolverkets 131.

rapport nr

144 demokrati, jämställdhet och mångfald SOU 1997; 158

Den vuxenpedagogiska praktiken

Vuxenstudier som kommunikativt

handlande

Margreth Hill

Inger är klädd i välskuren grön dräkt, vit knytblus och gröna sandaletter med hög klack. Hon har håret i stram svinrygg och är välsminkad. Hon sitter rak och avvaktande, Chefssekreterare eller bankkassörska på en utflykt i främmande omgivning. Hon säker händerna en ser ut, men plockar oroligt med handväskan som ligger på bordet framför henne. Conny har jeans, svart uppknäppt skinnväst och mycket åtsittande en vit T-shirt. Ärmarna är avklippta över svällande, tatuerade biceps omslutna guldringar. Hans långa, lockiga hår är blankt och väldofav tande. Han har pannband och ett litet ansat skägg. Han sitter långt från bordet, bakåtlutad, med benen utsträckta framför sig. Då och då ruskar han på sina lockar. Vad har dessa gemensamt Ingenting, personer ansåg de förmodligen älva i det ögonblick jag minns så tydligt. En som hel del skulle det visa sig efter några veckors komvuxstudier. Det första tillfället med vuxenstuderande är alltid laddat. en ny grupp Jag tänker främst på med som läser in grundskolegrupper personer kurser och gör det som heltidsstuderande i en sammansom vuxna som hållen Dessa har på eller andra sättet dåliga skolgrupp. vuxna ena erfarenheter. De sig inte ha, eller andra inte ha, tillräckanser anses av liga kunskaper för ett i alla avseenden väl fungerande vuxenliv. Något har hänt fått dem att anmäla sig till studier. För de flesta är det ett som stort och avgörande beslut efter mycket grubblande. När de väl sitter i klassrummet för första gången, och uppklädd enligt sin klädnorm, var en är de mycket spända på vad som väntar dem. Hur möter lärare denna situation Ja, vanligt är väl att man man som kommer med långa listor med information som ska förmedlas och det kan väl ljudkuliss så god som någon, under förutsättning att vara en informationen går att komma senare, också. Det är nämligen inte mycket fastnar vid detta första tillfälle. Medan läraren talar är de som blivande klasskamratema upptagna med att iaktta varandra och kanske framför allt med att försöka läsa vilket intryck de själva gör på de av

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken 149

andra. De flesta brukar berätta efteråt att de kände sig udda, att alla andra såg så konstiga ut, att de nästan efter första dagen. gav upp Vad är det de talar när de berättar sina första intryck Jo, de om om att definierar situationen socialt i första hand. De studerar individuella av skäl och de har individuella mål, de hamnar i situation i hög men en som grad kommer att präglas Detta de intuitivt och de av gruppen. vet satsar sin energi därefter. Hur definierar läraren situationen Ja, det beror på i vilken utbildningskultur den äger rum.

Läraren kan namnlös hon eller han ska förmedla - se en grupp som ett kursinnehåll till.

Läraren kan ett antal namngivna individer för sig ska - se som var lotsas på olika sätt mot ett kursmål.

Läraren kan se en grupp individer ska tillsammans under - som agera

lärarens handledning i kunskapsprocess och

en som ger var en möjligheter att utvecklas och nå kursmålen, på lite olika sätt.

Jag vill hävda att det särskilt för med låg utbildningsnivå och personer negativa erfarenheter av tidigare utbildnin är vikti att läraren har den tredje attityden. Jag ska i den följ ande texten argumentera för denna min uppfattning. Som grund för mina argument har jag femton års undervisning och skolledarskap i komvux, men också doktorandstudier i pedagogik och erfarenheter från egen och andras forskning.

Livsvärlden vidgas

Att lära sig något nytt är att i någon mån förändras. Ny kunskap läggs inte bara ihop med den gamla. Ny kunskap omstrukturerar det man tidigare har lärt sig, ibland på ett så omvälvande den gamla sätt att kunskapen inte går att känna igen. Nya tankar väcks, frågor ställs, nya av en person som inte förblir riktigt densamma. Den lär sig något som socialiseras in i del världen och lär sig det språk, de och en ny av normer den kultur som hör dit. socialisation är en kommunikativ Georg Herbert Mead, process. amerikansk filosof, verksam inom den så kallade Chicagoskolan beskrev på 20-talet hur vi blir människor och får tankar och språk i kommunikaen tiv interaktion med för betydelsefulla Denna Meads på oss personer. syn människan som en i första hand social varelse, ligger till grund för

150 den vuxenpedagogiska praktiken

många de teorier som diskuteras i dag. Det är inte en slump att flera av

av Chicagoskolans namnkunniga har fått förnyad aktualitet under senare år. John Dewey, som ibland kallas för den progressiva pedagogikens fader, har fortfarande något att tillföra den moderna debatten. Visserligen kom hans idéer tidigt till Sverige och omsattes i försöksverksamhet, både inom förskolan och skolan. Deweys tankar spelade en viktig roll i byggandet enhetsskolan som föregick den nioåriga grundskolan.

av Men i inledningen till Deweys pedagogiska credo, där han lägger fram hela den grundsyn på kunskaper och lärande som han bygger sin pedagogik på finns en kunskap som vi, enligt mitt förrnenande, är på väg att tappa bort:

Jag tror att all utbildning innebär att individen får ta del av

mänsklighetens sociala medvetenhet. Denna process börjar omed-

vetet, nästan vid födelsen, och formar individens begåvning.

Medvetandet genomsyras, vanor bildas, begrepp lärs in och

känslor och emotioner väcks. Genom denna omedvetna utbild-

ning blir man gradvis delaktig av de intellektuella och moraliska

tillgångar, mänskligheten lyckats samla ihop. Individen blir

som

arvtagare till civilisationens sparade kapital. Inte ens den mest

formella och tekniska utbildning i världen kan utan risk avvika

från denna allmänna process. Den kan bara organiseras eller

ledas vidare bestämd riktning. 38

i en

Att utbildning i vilken utvecklar sin sociala

se som en process man medvetenhet fâr extra spännande dimension i relation till livslångt

en lärande. Dewey det institutionaliserade lärandet, antingen det äger

ser

i skollokal eller i ett studierum på arbetsplatsen, som en process rum en

bör likna det informella lärandet vardagen, det lärande som får oss som att växa och människor. Det är tankar som är lika tänkvärda

mogna som i dag när de skrevs och fortfarande sparsamt omsatta i vuxenutbild-

som ningen.

Chicagoskolans filosofer, sociologer och pedagoger hade ett gemensamt proj ekt: att arbeta fram förutsättningar för en fungerade demokrati. Chicago på 20-talet var en stad full av motsättningar. Förhoppningsfulla immigranter från jordens alla hörn kämpade, var grupp enligt sin strategi, för livsrum och utvecklingsmöjligheter. De diskussioner som fördes i media och i politiska forum påminde hel del om de diskussioner

en som förs i Sverige i dag.

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken l5l

Kan olika kulturer samsas och utvecklas sida vid sida eller ska alla anpassa sig till majoritetskultur Är det värdefullt med levande

en flera

språk i ett samhälle Kan tolerera varianter majoritetsspråket man av som är färgade " av 0rd och uttal från andra språk Problemen var stora inom Chicagoskolan valde i första men man att hand se dem som möjligheter: djupt kända motsättningar bäddar för engagerade samtal. William Thomas, ytterligare företrädare för en Chicagoskolan, förklarade att konflikterna konstruktiva under förutvar sättning att de kunde lösas i demokratisk anda. Samtalen medförde en interaktion mellan människor, det samspel enligt Mead, leder till som utveckling för de inblandade, både individer och sociala varelser. som Thomas har myntat ett teorem är viktigt hålla i minnet som att när man deltar i demokratiska framför allt försöker analysera processer, om man situationen för inte själv tillhör, vilket ofta lärarens grupper som man är situation: 3 "Om människor upplever sin situation verklig blir konsekvensom serna av den verklig". Så om man upplever att omvärlden är fientlig spelar det ingen roll om andra säger att den inte är det, kommer ändå att leva med hotet man hängande över huvudet. Thomas studerade polska immigranter i Chicago och försökte i görligaste mån att deras livsmöjligheter på se samma sätt som de själva gjorde. Det är god utgångspunkt även för pedagoen gen att försöka utbildningssituationen den studerandes perspektiv. se ur

Teorin om kommunikativt handlande

Chicagoskolans tradition är, som sagt, levande i modern samhällsteori, trots att den hade sin storhetstid för 70 år sedan och aldrig fann nyckeln till den idealiskt fungerande demolqatin. Jag ska i den fortsatta framställningen framför allt hämta argument från Jürgen Habermas texter om kommunikativt handlande. Habermas försöker i sitt livsverk forma en samhällelig helhetsteori. Han kallas ibland för den siste "systembyggaren, när alla andra har givit drömmen försöka finna upp om att en teoretisk modell för det mänskliga livets alla dimensioner. Habermas har genomfört ett rekonstmktionsarbete samhällsteorin av genom att läsa,"diskutera med och kritisera lång rad föregångare och samtida en filosofer och sociologer. Utfrån denna läsning har han format sin egen teori. Det är en kritisk teori kommunikativ rationalitet, fömuftets om om utveckling i vår tid.

152 den vuxenpedagogiska praktiken

Habermas har lagt fram sina tankar i ett tungt verk i två volymer: Theorie des kommunikativen Handels från 1981. Den text jag fortsättningsvis kommer att hänvisa till är ett förberedande material till det stora verket, som jag hämtat ur boken Kommunikativt handlande, texter om språk, rationalitet och samhälle. 5

Habermas försöker forma en handlingsteori som beskriver vilka villkor som gäller för social ordning. Han använder ofta begreppen kommunikativ handling och livsvärld. Handling är vårt sociala agerande, när vi klarar av och känner oss hemma i en given situation, och i den kommunikativa handlingen försöker vi genomföra en handlingsplan i par med någon eller i en större grupp, så att handlingen fungerar bra, kommunikativt. De inblandade måste uppfatta det som händer på samma sätt. Då kan de nå fram till samförstånd vilket de upplever tillfredställande. Det är viktigt för oss som sociala varelser att ständigt undvika två risker: dels risken att inte förstå eller att inte bli förstådda, dels risken för att vår handlingsplan ska misslyckas.

Vår livsvärld är den värld i vilken vi arbetar och har vår familj och våra vänner, men också våra samlade erfarenheter, upplevelser och kunskaper. När vi befinner oss i kommunikativ handling aktiverar vi en avgränsad del av vår livsvärld, de kunskaper och erfarenheter som vi behöver

referenser för tillfället. Livsvärlden är, skriver Habennas det som kommunikativa handlandets bakgrund. När vi står inför ett problem och försöker genomföra en handling, har vi det mest giltiga utsnittet ur livsvärlden aktuellt för oss, men samtidigt resten av vår livsvärld som stöd i ryggen.

Det bakgrundsvetande som är förankrat i vår livsvärld har, skriver Habermas "vissa märkvärdiga egenskaper". Det är ett vetande som vi har tillgång till, som ett tyst vetande, men som vi inte omedelbart kan uttrycka. Det är konstruerat som en organisk helhet med delar som på olika sätt hänger ihop med varandra och är beroende av varandra. Vi vet att vi vet, men på ett så självklart och samtidigt komplicerat sätt att vi inte kan plocka sönder vetandet i smådelar som lätt kan fonnuleras. Vetandet glider gärna undan för oss. Livsvärlden är så för givet tagen att man, när man kommunicerar och handlar tillsammans med andra, i regel inte ens tänker sig att det man säger och gör skulle kunna ifrågasättas. Men vi inte kan uppleva hela vår omfattande livsvärld fullt

även om medvetet, samtidigt, kan vi i varje bestämd situation plocka fram för stunden relevanta erfarenheter att använda oss av, jämföra med, hämta åsikter från, och eventuellt till sist förändra, beroende på den kommunikativa handlingens utfall.

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken 153

Livsvärlden, som delvis är unik för och och det för

var en av oss, tillfället överenskomna temat denna, är alltså den ständigt närvarande

ur ramen runt vårt kommunikativa handlande. Varför är då dessa handlingar så centrala Habermas lyfter fram fyra aspekter det

av kommunikativa handlandets betydelse:

Man kan se det kommunikativa handlandet förståelseprocess

som en

som har till uppgift att vidareföra kulturellt vetande och förnya det.

Man kan se det kommunikativa handlandet ett sätt att koordi-

som nera handlingar så att de sker på ett socialt tryggt sätt och möjliggör för alla att känna delaktighet och solidaritet.

Man kan se det kommunikativa handlandet sorts socialisation

som en

som gör det möjligt för de inblandade att utveckla personlig iden-

en

titet.

Inom ramen för en delad livsvärlds symboliska strukturer kan alla

sorters vetande föras vidare i samtidigt fostrar goda

grupper som

aktörer för samhället.

Vidareföring av vetande, social integration, etablering solidaritet

av och utvecklande personlig identitet, skulle kunna formulera

av man utbildningsmål bättre

Att spela "skolspelet"

Är då en utbildningssituation primärt social, ett kommunikativt hand-

lande Vi går tillbaka till den jag beskrev i inledningen och det

scen som sociala samspel som tog kursdeltagamas uppmärksamhet och energi. Vilka föreställningar och förväntningar fanns där förutom behovet att

av göra rätt intryck på klasskarnratema

Någon uppfattning om lärande fanns förstås hos och Har

var en. man misslyckats med skolgången har flest erfarenheter att inte lära

man av sig och det ligger nära till hands försöker spegelvända sina

att man erfarenheter. Om man upplevt att problem berott på haft svårt

ens man att sitta stilla och lyssna, är det just det tänker att ska bli bra på.

man man Om man aldrig gjorde sina läxor eller sällan skrev det läraren skrev på

av tavlan, då inriktar sig på det. Man bereder sig på att ta emot det

man som läraren och läromedlen ska förmedla och tänker tugga och

man svälja duktigt för att så småningom bli mätt och nöjd. Problemet är bara

154 den vuxenpedagogiska praktiken

att när den första entusiasmen lagt sig möter sina gamla spöken.

man Den som hade svårt att lyssna koncentrerat i timmar har fortfarande svårt för just detta. Den som inte klarar att lyssna och skriva samtidigt och sedan dessutom få ut något vettigt anteckningarna på hand,

av egen finner sig snart i samma sits igen. Skolsituationen är sorts spel"

en som kan ge god utdelning till den som lår sig turerna ordentligt. Men har

man upplevt i nio år eller mer hur detta spel spelats och bara lyckats få någon enstaka poäng då och då, kanske mest av en slump eftersom man aldrig kunnat, eller velat lära sig reglerna, då är man inne i ett mönster som man har svårt att bryta på egen hand.

I en klass med uåringar är många väl förberedda för skolspelet. De har positiva förväntningar med sig hemifrån, de har ett språk som passar skolans krav och de är tämligen säkra på att få utdelning på sina insatser. Så finns där några som är rädda, som inte riktigt vet vad förväntas

som av dem och vad det hela ska gå ut på. Ytterligare andra är ledsna, arga, trötta eller på annat sätt upptagna med tankar och emotioner som stör deras möjligheter till aktivt spelande. När den stora gruppen, anförda av fröken, drar iväg på nio års expedition över kunskapens fält,

en utvecklar de övriga olika överlevnadsstrategier: de bråkar, blir sjukliga, går in i tapeten, ligger hemma och drömmer eller förlägger sin aktivitet utanför skolan. Några "straffar ut sig tidigt och har rätt goda chanser att "bli åtgärdade på något sätt. Värst är det kanske för dem bara

som överlever, halvt osynliga, i en bedövande passivitet.

De som kommer till komvux som vuxna för att läsa på grundskolenivå har tillhört någon av de grupper som aldrig kom med i skolspelet", som var en kommunikativ akt om än med mycket strikta regler och förutsättningar. De har sällan känt att läraren eller läromedlen talat till dem, kommit dem på något sätt, och de har aldrig upplevt att "skolspelet" till sist går ut på att den studerande älv ska formulera både frågor och svar.

Andra delar av skolans sociala struktur har dock berört dem. Deras självförtroende är ofta dåligt, åtminstone när det gäller sådant

som anknyter till skolfärdigheter. Deras möjlighetshorisonter är begränsade eftersom de saknar både formell och faktisk kompetens de flesta

som andra vuxna har. Ofta är de också så fixerade vid att det är vad

man skulle ha lärt sig i skolan som räknas att de varken kan eller vill värdera kunskaper de skaffat sig på annat sätt.

Här har vi alltså dem som inte korn med i spelet och vad gör vi med dem Ja, vi sätter dem inte i en räcka med föreläsningar och förväntar

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken l55

oss att de ska anteckna duktigt och sedan gå hem och läsa på. Den sortens undervisning kan de kanske så småningom ta del när, och

av om, de lär sig att ha utvecklande skolspel med sig älva. Innan de når dit måste de få både fråga och svara i äkta kommunikativa situationer och uppleva att både de själva och deras livsvärld förändras

i processen. Läraren måste använda den sociala kompetens finns hos alla

som vuxna och se till att få igång givande kommunikation mellan kursdelta-

en garna.

Det är både lätt och svårt. Att dela ut gruppuppgifter är lätt. Att få grupperna att fungera, särskilt med dåliga skolerfarenheter i minne, är svårt. Dels har dessa studerande, sagt, svårt att aktiva i

som vara skolarbetet, dels blir en i sammanhanget väl fungerande lärarroll

annorlunda i jämförelse med den invanda. Inte med att måste finna

nog man ett nytt sätt att vara lärare på, man måste ofta göra det inför misstroende kursdeltagare som, i sina försök att sig till den tradition de växt

anpassa upp är synnerligen skeptiska mot allt nytt.

I dag finns det dock många lärare arbetar på ett för deltagarna

som utvecklande sätt. Det finns också hel del texter att hämta inspiration

en från: om problembaserad inlärning och arbete i projektgrupper till

om exempel. Erfarenheterna är inte så ofta hämtade från vuxenundervisning men idéerna kan ändå vara generaliserbara. Den i grunden vill

som ändra sitt arbete lärare hittar fram till inspirationsgivande idéer.

som nog Den som inte kan, eller vill, bryta sina invanda arbetsvanor kan ändå pröva att få in aktivitet och kommunikation på ett enkelt sätt. Jag ska strax ge några exempel från en duktig pedagog som var verksam inom folkhögskolan.

Jag vill i sammanhanget också nämna liten bok dansk

en av en författare, Sven Borgen. Den heter Vuxenundervisning korn ut i Danmark 1981 och är en teoretisk, mot praktiken inriktad, bok

men om hur man kan arbeta kommunikativt i undervisningen. Borgen

ger exempel från Sokrates erfarenhetspedagogik till Oskar Negts exemplariska principer. Den är en bra utgångspunkt för tankarna.

Men låt oss först återvända till Habermas och läsa vad han skriver

om förutsättningarna för att kommunikativt handlande ska utvecklande

vara för alla deltagare.

156 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997; 15 8

Handlingsteorier och systemvärld

Habermas diskuterar olika sociologiska handlingsteorier. Han skriver att de alla utgår från aktörernas perspektiv, att vissa handlings-

men teorier förutsätter ett samförstånd, eller ett gemensamt vetande hos aktörerna, medan andra bara förutsätter yttre påverkan.

en gemensam samförstånd och påverkan utesluter varandra mekanismer för

som samordning av aktörernas handlingar, Habennas. Man kan inte utöva

anser inflytande på någon och samtidigt nå ett verkligt samförstånd. Ur delta-

perspektiv kan samförstånd inte påtvingas. Även blir garnas om man överens har aktionen förlorat sin handlingskoordinerande verkan. Den som agerar för att vinna något eller nå ett eget mål med handlingen kommer att se de medagerandes handlingar hinder eller medel för

som sig själv. En framgångsorienterad handling isolerar de agerande från varandra medan förståelseorienterad handling gör deltagarna bero-

en ende av varandra.

Detta gäller samspelet inom den kommunikativa och kan

processen till exempel stå för kommunikationen mellan lärare och kursdeltagare. Att arbeta tillsammans för att förstå något alla, även läraren, har

som frågor inför, borde då skapa förutsättningar för kommunikativt handlande, medan gruppens besvärande frågor läraren redan vet

av som svaret på, blir en instrumentell handling gör deltagarna till objekt

som för varandra.

Sedan kan förstås hela gruppens handlande utåt målorienterat,

vara beroende på det problem behandlas. Det finns ett samhälle runtom-

som kring den interagerande och det är hela det system

gruppen om som samhället och dess människor utgör Habermas skriver. Jag har valt

som ut de delar i en mycket omfattande och komplex teori jag

som anser beskriver förutsättningarna närmast individerna. Det är naturligtvis min tolkning och jag är medveten att den är både förenklad och ofullstän-

om dig. Samtidigt har Habennas tagit tillvara i flera viktiga tänka-

essensen res arbeten och sammanfogat en teori under konstruktion som faktiskt handlar om den enskilda människan också. Det han särskilt lyft fram, språkets roll, är centralt för alla som intresserar sig för undervisning.

livsvärlden ställer Habermas mot systemvärlden, de målinriktade handlingamas värld styr med och makt. Hotet i vår tid är att

som pengar systemvärlden, som uppstod när livsvärlden blev alltmer systematiserad och strukturerad, nu hotar att kolonisera livsvärlden totalt. Hittills har livsvärlden hållits samman kultur och traditioner. Det har funnits

av

SOU 1997; 158 den vuxenpedagogiska praktiken 157

traditionellt vedertagna tolkningar att tillgå som varit immuna för kritik. Nu tar de rationella förklaringama över, auktoriteter spelar

en mindre roll, pengar och makt styr även i vardagsvälden. Det konkreta och överblickbara, i till exempel arbetslivet, tas över det abstrakta,

av långt borta från människan. Vi ställs mer och mer utanför kommunikationen. I stället förs samtalen mellan experter som har tolkningsföreträde i det mesta som rör mänskligt liv, och som gäma demonstrerar detta i pratshower och soffprogram.

En slutsats efter sådana måste bli att det är viktigare än

resonemang någonsin att människor tränar upp sin argumentations- och reflexionsskicklighet till försvar för livsvärlden. Skolan kan och bör erbjuda ett rikt utbud av träningsmöjligheter, särskilt som den sortens träning också for med sig goda läroprocesser.

Vad kan man då göra för att igång samtalen i klassrummen inom ramen för en traditionell undervisning

Gruppen som resurs för språk- och

tankeutveckling

För en del år sedan träffade jag en folkhögskollärare och lärarutbildare, Kurt Vinthagen, som tyvärr hann gå ur tiden innan han fick sina pedagogiska erfarenheter på pränt. Han undervisade främst i matematik och hade upptäckt hur mycket bättre hans elever blev på att hantera matematik; till vardags, i arbetslivet och i samhällsdebatten, om de systematiskt arbetade i grupper med täta samtal. Matematik verkligheten har sällan något facit, vilket gör att den avviker från skolmatematiken. Samtalen, de logiska resonemangen och argumentationen, fick ersätta lärobokens decimaler som rimlighetslcriterier.

Kurt Vinthagen hade arbetat med Arne Sjölund på 60-talet, psykologen som utformade ett antal övningar kring samarbete i grupper som var mycket populära under en period, inte minst på lärarhögskoloma. Ur det arbetet hade Vinthagen tagit med sig erfarenheten att inläggen fördelar sig ojämnt mellan deltagarna i ett samtal och att fördelningen är beroende av gruppens storlek. Vid så pass små grupper som åtta personer talar den som talar mest tio gånger mer än den som talar minst. Detta gäller grupper där alla teoretiskt skulle kunna ha möjligheter att

samma ta ordet. Tänker man sig i stället klass med lärare, visar andra

en en

158 den vuxenpedagogiska praktiken

undersökningar att läraren lägger beslag på ordet för del i hög grad. egen Om läraren lämnar ifrån sig så mycket hälften 40-minuterssom av en lektion till sina 25 elever och ett tre talföra tar onparten par, personer av tiden, blir det inte mycket över för de övriga. Om man anser att det är viktigt att så många möjligt får chansen som att formulera tankar, och om man inte vill tysta läraren helt, finns bara en sak att göra: arbeta i små grupper under del tiden. I en av grupper om fyra personer fördelar sig ordet jämnt. mera Kurt Vinthagen skrev ett kompendium med exempel på i vilka situationer man kan stärka kommunikationen i undervisningen. Exemplen är, som många bra exempel, enkla, kanske triviala, jag vill ändå men förmedla några dem här, inspiration till skolverksamma. Låt av som gärna tanken gå vidare till andra demokratiska fora som föräldramöten,

fackliga möten och bostadsföreningar.

Arbetsmodellen bygger på att klassen lätt kan dela sig i grupper om fyra. Om det ska fasta eller tillfälliga får pröva sig vara grupper man fram till. Ett lektionspass kan innehålla flera korta giuppsamtal. Arbetssättet, väl förvaltat och även det reflekterat, blir nödvänsnart en dig vana.

Exempel 1 Under en lektionsgenomgång är det alltid vissa saker är som viktigare eller svårare än andra. I stället för att fråga klassen som helhet: "Förstod ni dethär" och få svar från någon enstaka, säger läraren: "Gå igenom min förklaring i och försök förgrupperna klara för varandra. Efter några minuter kan läraren fråga alla om förstått och räkna med att få är representativa för det svar som stora flertalet av deltagarna. Dessutom har gruppsamtalen i sig varit viktiga inlärningstillfallen.

Exempel 2

När en ny lektion påbörjas är det bra att börja med ett frågor par från föregående lektion. Dessa frågor besvaras samtal i genom smågruppema, med anvisningen: Förklara för varandra". Frågorna anses inte besvarade förrän alla i har förstått. gruppen Kanske finns det några oklarheter att reda ut. Allt detta behöver inte ta mer än tio minuter och har fått god grund att man nu en bygga den nya lektionen på.

SOU 1997; 158 den vuxenpedagogiska praktiken 159

Exempel 3 När läraren ställer övergripande frågor, till exempel under

som en lektion om ekologi: Vad betyder skogen för människan händer det ofta att någon kunnig deltagare ett uttömmande innan

ger svar majoriteten av deltagarna har hunnit börja fundera. Resultatet blir då utan poänger. Om frågan i stället går ut för behandling i grupperna, får den det resultat som gjorde att den var viktig att ställa. Alla får tillfälle att reflektera och formulera sig. Exempel 4 Efter en större repetition, då flera frågor ställs som ska besvaras skriftligt, kan läraren dela ut frågorna till Efter samtal,

grupperna. då deltagarna försöker hjälpa varandra fram till förståelse, skriver var och en ner svaren. När alla frågorna är besvarade gör

man tvärgrupper där svaren jämförs och diskuteras. Till sist kan läraren gå in och utreda kvarvarande oklarheter. De brukar inte vara många Exempel 5 När ett beslut ska fattas i en klass eller på ett föräldramöte, i idrottsföreningen, på fackmötet diskuteras frågan först i den lilla gruppen. Alla har då goda möjligheter att formulera en åsikt, även den blir tyst när det sitter många omkring. Åsiktema blir fler

som och domineras inte av de mest talföras tankar, vilket annars lätt blir fallet i en församling. Sedan kan en talesman för varje liten grupp framföra gruppens beslut. Då kanske den vanligtvis tysta vågar göra detta, eftersom hon/han inte bara talar för sig älv utan har gruppen i ryggen. Exempel 6 Att utvärdera undervisningen är viktigt, inte bara i slutet av en kurs. Flera små utvärderingar under kursens gång, när innehåll och arbetsformer fortfarande kan ändras, är betydelsefulla. Frågan ställs till grupperna: Har studierna hitintills fungerat bra eller är det något vi ska ändra på Några minuters diskussion följs mycket kort redovisning. Det hela kan klart på 7-

av en vara 8 minuter. Ingen, som inte vill, behöver träda fram personligen med lcritiska synpunkter, utan kan hänvisa till gruppen.

man

160 den vuxenpedagogiska praktiken

Hur det för och

gick Inger Conny

Ja, Inger lärde sig stava, blev rätt bra på att skriva och fortsatte på gymnasiet efter att hon skilt sig och skapat en ny tillvaro för sig själv och sina två döttrar. Hon berättade att det framför allt var ett dåligt äktenskap med en dominerande man som fått henne att börja läsa igen. Hon ville pröva om hon verkligen var så värdelös som hennes man sade, och som han fått de båda döttrarna att nästan tro på. Hon ville se om hon kunde få några vänner, om hon kunde vinna respekt och självtillit. När hon lyckades med detta skilde hon sig, läste ett par teminer på gyrrmasienivå och gick sedan tillbaka till sitt jobb i vården, men i en förmansposition som hon inte vågat ta förut.

Conny satt inne ett par månader för rattfylleri och lite annat och fortsatte sedan läsa. Jag tror att han fortfarande studerar. Sist mötte jag honom på cykel på väg upp till Humanisten, i grön vindtygsjacka, ganska kortklippt, utan skägg men med pannband.

NOTER

l Berg, L.-E. 1989 Den sociala människan. I Moderna samhällsteorier, P.

Månson red. Stockholm: Prisma. s. 155-184. 2 Dewey, 1980 Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur. 3 Thomas, W. 1928 The child in America. New York: Alfred Knopf.

Månsson, P. 1989 Jürgen Habennas och modemiteten. I Moderna sam-

hällsteorier, P. Månson red. Stockholm: Prisma. s. 287-319. 5 Habennas, 1988 Kommunikativt handlande. Göteborg: Daidalos. ° Borgen, 1983 Vuxenundervisning. Stockholm: Natur och Kultur.

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken l6l

6 19-1820

för förändrad

Utbildning en arbetsvardag

Birgitta F rejhagen Anna Holmgren

Paradigmskiftet

Varför behövs Kunskapslyftet Behovet har uppstått på grund av det paradigmskifte som skett i arbetslivet på senare år. Datorn är 50 år gammal. Sedan början 70-talet har vi talat om IT och data, om

av storebrorsamhället, det papperslösa kontoret och vilka förändringar det kunde medföra på arbetsplatsema. Men det har inte hänt så mycket i praktiken förrän nu. Nu händer allt det som vi har pratat om i alla dessa år. LO t.ex. har haft en organiserad samverkan med sina förbund om datafrågan sedan 1976. Bakom detta ligger många människors engage-

och insikt om att datorerna och IT kommer att förändra mang arbetsvardagen, både vad gäller jobben och innehållet i arbete.

John Olle Persson tyckte man skulle köpa en dator till alla skolbarn. När Ingvar Carlsson var framtidsminister i början på 80-talet gjorde regeringen stora satsningar på breddata. Göran Johansson, kommunalrådet i Göteborg, lärde säga att vi ska hata den gamla tekniken som

oss

arbetsskador och ohälsa och i stället ta till den nya informationsger oss teknologin. Vi var många på arenan som diskuterade detta, men mycket

det vi då pratade om fanns inte i verkligheten i folks vardag. Nu börjar av dock förändringarna få full genomslagskraft på arbetsplatserna.

Förr räckte det att vara snabb och

noggrann

Det betyder att det finns allt färre arbeten för den som inte är självständig och kan kommunicera med andra. För tjugo år sedan utmärktes arbetsorganisationen av hierarki och specialisering i svensk industri och på svenska kontor. Arbetama i industrin skulle göra exakt det man var tillsagd och ingenting annat. Planering, problemlösning och initiativ ingick inte i deras arbetsuppgifter. MTM-ingenjörer mätte och dokumenterade och förbättrade effektiviteten i varje enskild rörelse och

SOU 1997; 158 den vuxenpedagogiska praktiken 163

arbetsuppgift. I större företag fanns det särskilda avdelningar för t.ex. löner, order, bokföring och skatter. Befattnings- och arbetsbeskrivningar reglerade vars och arbetsuppgifter. Den perfekte kontoristen

ens var kunnig, lojal, noggrann och snabb. Han eller hon vände sig direkt till sin chef om det uppstod några komplikationer i arbetet. Han eller hon förväntades inte på eget initiativ ta kontakt med myndigheter eller andra avdelningar för att reda ut oklarheter.

Fördelen med detta arbetssätt att det endast krävde specificerbar

var en och avgränsad kunskap hos varje individ. Den enskilde behövde mycket få allmänna baskunskaper och bara begränsad kunskap kund och

en om omvärld. Detta innebar att företagen kunde byggas kortutbildade

upp av arbetare och lägre tjänstemän från barndomen och skolans inskol-

som ning i gudsfruktan och ett auktoritärt familj emönster inställda på att

var lyssna och lyda. Industriella produkter producerades på detta sätt i långa serier med relativt få varianter. På samma sätt producerades många tjänster i den privata näringslivet- t.ex. bank och försäkringstjänster

men också i den offentliga förvaltningen t.ex. skatter, bygglov, fastig-

hetsregister och studiemedel.

Nya mönster i näringslivet

Sedan början av sextiotalet har Taylors död och därmed slutet på ett arbetsliv baserat på löpande band och långtgående specialisering

en utropats många gånger. I dag har de materiella förutsättningarna ändrats så mycket att de företag vill konkurrenskraftiga är tvungna att

som vara organisera sig annorlunda. Ökad konkurrens

från Japan och allt större delar av Asien med välutbildad arbetskraft har inneburit ett ökat tempo vad gäller produktutvecklingen. Japans satsning på kvalitet och varje enskild medarbetares ansvar för denna har lett till produkter och tjänster till lägre pris och högre kvalitet.

Tillgång till mer information måste med paras

ökad professionalism

Informationsteknologin innebär att fakta kan göras tillgängliga för alla i en organisation. Det som tidigare fanns i kontorens register, pärmar och arkiv kan nu göras tillgänglig för varje arbetsteam och till varje enskild

164 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997: 158

medarbetare. För att utnyttja detta måste företagen kräva att även de traditionellt hårt styrda grupperna av anställda agerar mer självständigt. Ingen ledning kan längre göra urvalet och mata varje medarbetare med rätt information i rätt ögonblick. Medarbetaren måste skaffa sig den information han eller hon behöver ur informationsflödet. Han eller hon måste utnyttja tillgängliga fakta om tider, kvalitet, kunder, produkter och policies och ta beslut tillsammans med sina arbetskamrater. Ökad användning av IT i företagen medför krav på att alla medarbetare kan utnyttja information mer professionellt. De ska kunna arbeta med det skrivna ordet. Vara källkritiska. Ha mer baskunskaper för att sätta in informationen i rätt sammanhang. Ta initiativ för att komplettera ofullständig information. Våga och kunna ta beslut. För att företagen ska få lönsamheten i sina IT-investeringar måste medarbetarna på alla nivåer fungera mer professionellt.

Kvalitet och kundorientering

Det innebär att kvaliteten i produkterna avgörs av varje enskild medarbetare. Alla ska ta initiativ i ett ständigt förbättringsarbete. Man ska plocka fram information om arbetet, slcriva felrapporter, jobba fram förslag till lösningar på problem. Alla ska arbeta kundorienterat. I Ericssons verkstad i Kista ska metallarbetama prioritera

och lägga upp sitt eget arbete inom arbetslaget utifrån den aktuella kundens behov. Ingen tillåts jobba för sig själv. På Posten Brev ska de kontorister som är kvar, efter att organisationen plattats till, arbeta efterfrågestyrt. Arbetsuppgifter enligt förutbestämda arbetsbeskrivningar ska uppta högst en tredjedel av tiden, resten ska utgöra svar på frågeställningar och behov från brevbärarlagen. I SJ :s verkstad ska den dagliga arbetsledningen klaras inom arbetslaget. Informationssystemen ska byggas om, så att lagen får de uppgifter de behöver för sitt eget arbete och för sitt samarbete med andra enheter.

Korta jobb och nya anställningsformer

Läget på arbetsmarknaden har också medfört en helt ny flora av arbetsfonner med provanställningar, nätverk, proj ektanställningar, ALU-j obb och entreprenader. Många av dessa arbetsformer är ett resultat både av

SOU 1997: 15 8 den vuxenpedagogiska praktiken 165

att arbetsgivarna inte vågar anställa i lågkonjunktur och ökad

en av en konkurrens mellan arbetslösa. Andra anställningsförhållanden

kan ses som en förlängning och spegling det arbetsinnehållet inom de

av nya större företagen. Det är inte längre stabil värld och stabil kunskap

en en som behövs i en verksamhet. Kunskapens förnyelse, det livslånga lärandet, fönnåga att samspela med andra för att nå resultat, det vill säga social kompetens, och att finna och upprätthålla nätverk blir allt

mer avgörande i ett allt snabbare och mer dynamiskt arbetsliv.

Arbetslivets utveckling måste påverka metodik i

Kunskapslyftet

I det här läget på arbetsmarknaden behövs det en kraftfull insats

som Kunskapslyftet från regeringens sida. Det behövs IT-politik inte

en som bara handlar att ha kompetens på högskolorna och forskning. Det

om handlar också om att se till att alla arbetsföra medborgare är kompetenta, förberedda och med förmåga att utnyttja och delta i det informations-

nya samhället. När det gäller vuxenutbildning har vi lång tradition i

en Sverige med en av världens mest omfattande vuxenutbildningar. Men det går inte bara att öka volymen på vuxenutbildningen med de 100 000 nya utbildningsplatser som regeringen beslutat inom Kunskapslyftet.

om Det som hänt i arbetslivet måste också påverka både insatser och metodik i vuxenutbildningen.

Ett livslångt lärande

Den metodik som nu behövs innebär att läraren blir mer av en arbetsledare eller handledare som vägleder kursdeltagarna när de på olika sätt

älva ska arbeta med sin inlärning. Det handlar om att ta de första stegen på ett livslångt lärande. Då får läraren en helt roll i att motivera

ny arbetsuppgiften och att hitta kopplingen till det redan finns i

som kursdeltagarens världsbild. En har med sig många tidigare erfa-

vuxen renheter. För att kunna lära sig måste särskilt när det gäller

man vuxna bygga på det man redan kan. Det är lärarens uppgift att förklara det

nya i förhållande till den världsbilden. Lärarens uppgift är också att avgränsa ämnet och hjälpa till att bestämma ordningsföljden och takten i utbildningen. Läraren bidrar också med modeller, analyser, leder diskussio-

l66 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997 158

:

ner, och föreslår bearbetning av det stoff som ska läras in utifrån sin

mer omfattande kunskap.

Lärandet som arbete

Den här förändringen av metodiken har enkel grund. När arbetsplat-

en serna förändras måste också skolan förändras. Precis på modern

som en arbetsplats får gruppen en arbetsuppgift. Det sker målstyming och

en gruppen söker själv information både via klassbiblioteket och läro-

böcker och genom att lyssna på läraren. Men också via Internet,

genom att gå ut och intervjua och att hämta information från verklighe-

genom ten och tidningar. Sedan bearbetar stoffet på skolan. Man lär sig

gruppen bli en inforrnationsarbetare. Deltagarna väljer ut det de tycker är angeläget, sammanställer det och presenterar det. Denna pedagogik medför att också klassrummet måste ändras från att ha varit kateder och bänkar och läroböcker och kanske ett klassbibliotek. Det behövs utrymme för ett samtal med alla i klass och läraren. Det behövs också

en utrymme för grupperna som jobbar tillsammans i sin inlärning. Och det behövs utrymme för datorer där deltagarna kan bearbeta det stoff de

som lär in. Klassrummet i traditionell bemärkelse behövs inte längre. Man kommer också att använda elevens hem på ett annat sätt. Eleverna kommer att jobba hemma på distans.

Skolan blir ett publikt vardagsrum

Det räcker inte att bara sitta hemma och distansarbeta. När arbetar

man med sin egen inlärning måste man träffas. Man måste få samtala och bearbeta de intryck som man fått och göra en analys där artikulerar

man sina intryck. Man måste ha en dialog. Både i sin arbetsgrupp och

egen tillsammans med läraren och kanske hela klassen. Den bör ske i det publika vardagsrummet som är i skolan.

Utbildningsföretaget InfoKomp

InfoKomp startade 1993 med en affärsidé bottnar i den här

som förändringsprocessen. Vi har vi utvecklat en undervisningsmetodik

som

SOU 1997; 15 8 den vuxenpedagogiska praktiken 167

vi anser behövs i dagens arbetsliv. lnfoKomp erbjuder långa utbildningsinsatser för dem ska klara den medarbetarrollens krav. Genom

som nya vår pedagogik tar vi vara på kursdeltagarnas erfarenheter och bygger vidare på dem med nya kunskaper. Alla våra insatser är skräddarsydda för anställda, övertaliga och arbetslösa. Vi är inte organisations- eller datakonsulter utan vi går in i företagen efter att konsulterna varit där

efter att man har plattat till organisationerna, infört efterfrågestyrd administration, byggt upp datasystem och fått informationen att flöda i företaget på det nya sättet. Därefter har upptäckt att medarbetarna

man tar inte för sig, tar inte initiativ, samarbetar inte, tar inte beslut i

grupperna på det sätt som man väntat sig. lnfoKomp arbetar inte med kortkurser, utan det är långa insatser. Det behövs eftersom det handlar om att utveckla ett nytt beteende hos kursdeltagarna. Det gör inte

man genom att sitta och lyssna en eftermiddag på ett seminarium. Vi har funnit att det arbetslösa korttidsutbildade behöver är det kallas för

som social kompetens. Deltagarna behöver också att lära sig använda IT men det är det lilla steget. Det stora steget är att ska lära sig arbeta

man självständigt med hjälp av tillgång till mer information bli professio-

nella medarbetare i stället för styrda "tempojobbare/kontorsslavar". Deltagarna får lära sig att göra prioriteringar, skicka vidare information, fördela jobb, följa upp osv.

Vår utbildning syftar till att deltagarna blir informationsarbetare. Förr utbildade man sådana på högskolenivå. Där fick lära sig att jobba

man självständigt, presentera saker i grupp och klara att hantera kritik. I folkskolan och realskolan hade modellsvarspedagogik. Så här är

man en det, lär dig det. Den pedagogiken gick ut på upprepning. Nu helt plötsligt ska den gammaldags vanliga folkskoleutbildade eller grundskoleutbildade medarbetaren arbeta som om han eller hon hade gått på högskolan i det gamla skolsystemet, det vill motiverad, kompetent och initia-

säga vara tivrik. Detta måste man få träna sig i och det tar tid. Ett minimum är 40 dagar utspritt över ett kalenderår så att vi också får kalendertiden till hjälp i utvecklingen. Denna utbildning är företagen i dag beredda att betala för. ICA, Pripps, Ericsson, Huddinge kommun, landstinget, länsstyrelsen, post och TV stora företag, myndigheter och organisationer

inser i dag att det krävs investeringar i medarbetarnas förmåga att arbeta mer självständigt.

168 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997: 158

det måste finnas ett val

Rekrytering -

Även företagen är medvetna att det behövs utbildning är min

om om erfarenhet att vi aldrig har motiverade kursdeltagare. Detta är vår utgångspunkt och ingår därför också i vår affärsidé. Är anställd då är

man man orolig att förlora jobbet i den omvandling som sker, är man arbetslös så tvivlar man på att en kurs kan ge ett jobb. Dessutom är ordet skola inte något positivt för dessa deltagare. De flesta var bland den sämre halvan i klassen. De har inga minnen av att det var roligt att få betygen. Ändra sitt beteende är inte heller något människa

som en vuxen traktar efter. Både de som är arbetslösa eller de som är anställda är alltså tvingade av omständigheterna att komma till oss. Detta måste både rekrytering och undervisningsmetodik bygga på. Då har det visat sig att det som sker i samband med rekryteringen är oerhört viktigt för den fortsatta motivationen. Vi har mycket positiva erfarenheter av att arbetsförmedlingen kallar potentiella kursdeltagare. Där finns ett tvång. När arbetsfönnedlingen kallar så måste man komma, annars blir man avstängd från a-kassan. Men det fria valet är av avgörande betydelse för motivationen. Därför samarbetar vi med arbetsförmedlingen

så att ansvaret går över på oss när deltagarna väl är kallade. Då ordnar vi ett förutsättningslöst informationsmöte där vi berättar om kursen, om våra arbetsmetoder, tider, lärare osv. Därefter får de blivande deltagarna själva välja om de vill gå vidare genom att begära ett enskilt samtal med

Då är det kursdeltagaren själv väljer och arbetsförmedlingen oss. som har inget krav på att man ska begära detta samtal. Det kan synas som en liten nyans men det är oerhört viktigt. Det är ett val som man faktiskt har gjort älv. Det gör att man överhuvudtaget kan bli motiverad att delta.

Det här berör också Kunskapslyftet och de hundra tusen nya vuxenutbildningsplatserna. Dessa människor som ska fylla dessa platser har inte varit förhindrade att gå på utbildning tidigare. Men den här gruppen som man vill nå kommer inte av sig älv, de är inte motiverade. Därför kommer att krävas ganska tuffa rekryteringsinsatser. Då är det viktigt att man ändå har kvar det fria valet. Rekryteringsinsatsen kan vara tuff då det gäller att få deltagarna till ett informationsmöte

- men sedan måste man lämna över beslutet till individen för att få en kvalitet i resultatet.

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken l 69

Metodik för att lära ut social

kompetens

Social kompetens definieras förmågan att samarbeta med andra för

som att nå resultat i arbetslivet. Deltagarna kommer till våra kurser

som behöver både teori, tillämpning och träning för att bli effektiva i

en arbetsfonn som bygger på delaktighet och eget Vi brukar tala

ansvar. om tre Tzn, alltså teori, träning och tillämpning.

T Teori

-

Under teorin går vi igenom hur man kan planera sitt arbete effektivt både för sig älv och i Hur lägger och genomför

gruppen. man upp ett projektarbete, tidsplanering, hantering stress och konflikter, priori-

av teringar och hur man pratar inför andra i och inför klassen. Det

en grupp handlar om att förmedla insikt de förändrade mönstren i arbetsli-

en om vet. Deltagarna lär sig att det är inte något bara påverkar själv

se som en på ABB eller på ICA, utan det sker överallt. Syftet med teorin

är att ge en insikt om att det finns något generellt i de här förändringarna. Det är inte man älv som inte längre klarar jobbet, utan det är faktiskt krav. Det

nya är inte mitt privata problem utan världen har förändrats. När får den

man insikten kan man börja förändra sig älv i förhållande till de kraven.

nya

T

- Träning

Därefter tränar vi det deltagarna lärt sig teoretiskt. Under träningen gör vi olika övningar och enkla rollspel. Det kan till exempel gälla ett litet rollspel om en stressituation. Efter rollspelet går vi igenom teorin

om stress, hur man hanterar stress Därefter får deltagarna göra

osv. om rollspelet. Det är roligt och det blir oftast mycket tydligt har

att man förbättrat sitt sätt att samspela. En träning är att i projekt jobba

annan ihop med andra under korta, avgränsade perioder. Ett sådant projekt kan vara att några tillsammans gör flagga. Vi bestämmer är

en vem som arbetsledare, hur lång tid vi har och flaggan ska sitta innan vi börjar

var göra den. Vi tränar också samarbete och att ta beslut. Det finns t.ex. vildmarksövningar som de flesta pedagoger känner till. En övning kan handla om att du är på ett skepp forliser. Nu ska du bestämma vilka

som saker som du ska ta med. I vilken ordning är de vikti är det sextanten

ga eller whiskyflaskan, eller repet eller nätet Det är intressant då

som är att se hur beslutsfattandet gick till Varför tog beslut att

man om

l7O den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997; 15 8

whiskeyflaskan var mindre viktig än nätet Rollspelen insikt att

ger en man faktiskt kan prioritera och att man kan hantera olika situationer.

T Tillämpning

- Under den avslutande tillämpningen övar deltagarna i realistiska former det vi arbetat med under teori och träning. Denna tillämpning är nödvändig för att det ska uppstå en ny kunskap, kompetens. Vid tillämp-

en ny ningsövningarna siktar vi in oss på det arbetsgivaren och kursdeltagarna tycker är viktigt, alltså faktainlämingen. Då jobbar vi med att lära svenska eller samhällskunskap eller engelska. samtidigt utnyttjar vi alla lektioner för att tillämpa det som vi har tränat och haft teori om. Och det betyder i sin tur att all undervisning är upplagd precis som arbetet på en modern arbetsplats. Vi arbetar med förutsättningen att medarbetarna är motiverade, kompetenta, initiativrika och självständiga måste man kanske lägga till. väldigt effektiv inlärning och dessutom lär man

Det ger en sig att faktiskt jobba med sin egen inlärning. Man lär sig de första stegen i livslångt lärande och man ökar sin sociala kompetens.

Det behövs en datorskolbänk

ny

För att det ska bli en effektiv inlärning där man arbetar med att söka information behöver kursdeltagarna ha tillgång till datorer. Vi har i dag sexhundra datorer och 60 lärare. Det betyder att alla kursdeltagare oberoende av om de lär sig programmering, samhällskunskap eller företagsekonomi har de tillgång till en egen dator. Det är ett kraftfullt verktyg. Man kan visserligen använda muntlig tradition men det är ett ineffektivt sätt att lära sig. Datorer ingår också i förutsättningarna i arbetslivet, därför måste man ha tekniken också i skolan. Det är inte bara fråga om datakunskap. Den ska man självklart ha likaväl som man som barn en gång lärde sig bokstäverna i alfabetet. Men det är inte för att träna alfabetet som man använder papper och penna i skolan. Det är för att arbeta med sin inlärning. På samma sätt måste man ha en del datakunskap för att man sedan ska kunna använda datorn som verktyg. Det finns tyvärr många skolor där det är datalärare som har hand om datorerna, de används inte av de andra lärarna i undervisningen. Ska den bli effektiv måste alla lärarna använda datorerna som redskap för eleverna i alla ämnen.

SOU 1997 58 den vuxenpedagogiska praktiken l7l

för att befästa

Kulturprojekt kunskaperna

Utbildning handlar mycket att förändra sin världsbild, dvs. att

om man måste ta till sig något. Men det räcker inte. Man måste också presentera det man lärt sig. Det är ett moment många ofta glömmer bort i

som undervisningen. Man bara öser på infonnation, inte utrymme

men ger för eleverna att befästa de nya kunskaperna. Vi har börjat arbeta med kultur som ett verktyg för detta moment och har stora förhoppningar på att det ska effektivt.

vara

Vi låter eleverna välja att presentera det de jobbat med i sina slutprojekt i någon kulturell form. Det kan multimediaproduktion,

var en väggutställning, en tidning, en köruppsättning, ett teaterstycke Vi

osv. samspelar med proffs som ger stöd och lyfter elevernas presentationer. Scenografer kan t.ex. utforma rummet så att det stödjer de olika presentationema.

Arbetsmetodema till att utnyttja kultur som ett pedagogiskt verktyg i utbildningsinsatser för vanliga har vi hämtat bl.a. från Enskede-

vuxna spelet i Stockholm. Föreningen för Enskedespelet har varit verksamt i 16 år med en allt större och differentierad verksamhet. Vartannat år

mer spelar man teater i ett stort cirkustält med 150 på Det

personer scenen. första spelet var ett folkteaterspel som beskrev hembygden Enskede.

- Sedan dess har man spelat både uppsättningar, Dickens och Brecht.

egna Alla sorters människor deltar och det enda för dem är att

gemensamma ett teaterspel har de aldrig tidigare gjort. Alla får lämna sina gamla yrkesroller och gå in i projektet på lika villkor. Ingen har bestäm-

mer manderätt än andra utan det personliga engagemanget, initiativrikedom och vilj an till konstruktivt tänkande är det räknas.

som

Kulturprojekten inom för kämämnesutbildning i Kunskapslyftet

ramen kan vara av många slag. Det kan gälla produktion fri text, att rita och

av måla, teater, utställningar, kör, tidningsproduktion Syftet är både

m.m. att ge möjlighet för deltagarna att bearbeta och befästa sina kunska-

nya per och att öka ambitionsnivån vad gäller samspelet i projekten. Kulturprojekten ger deltagarna möjlighet att testa och öva arbetslivets krav på problemlösning, initiativ och kreativitet också på disciplin,

men samarbete, tidshållning och uthållighet. Vi använder kulturen ett verktyg

som för att åstadkomma inlärning. Det är inte alls fråga att ska bli

om man kulturarbetare, utan det är fråga att få inlärning år effektiv.

om en som

172 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997: 15 8

Lärarnas näring

egen

Detta nya arbetssätt ställer stora krav också på lärarna. Läraren måste vara väldigt bred och up i sin kompetens för att kunna levandegöra och motivera. Det är inte längre läraren som vet vad som ska hända de närmaste två timmarna, utan helt plötsligt öppnar man ok av kunskapsinhämtande där olika deltagare kanske prioriterar olika saker. Det ställer helt nya krav på läraren också vad gäller hans eller hennes faktakompetens. Läraren måste också känna till olika informationskällor för att kunna handleda eleverna när de söker infonnation. Det kräver bred faktakunskap och mångårig erfarenhet från det ska lära

ämne som man ut. Dessutom ökar kraven på läraren att använda sin egen personlighet och sin förmåga att motivera och att levandegöra det som man jobbar med. Läraren måste väcka deltagarnas nyfikenhet och kunna konsten att hitta kopplingen till den enskilda kursdeltagarens referensramar. Utan den kopplingen åstadkommer man ingen inlärning.

De personliga kraven på läraren ökar också eftersom det i någon mening gör ont att lära sig. Att ändra sitt eget beteende gör ofta mycket ont. Och då är det i många fall läraren som deltagarna projicerar sin smärta på. Som deltagare blir man ledsen och frustrerad, sur och gnällig. Man efterfrågar den gamla skolan. Är det någon ordning här Vad ska jag läsa Kan jag inte få ett prov så jag får visa vad jag kan. Det blir också ofta konflikter i grupperna som jobbar med sin inlärning. Deltagarna uteblir från undervisningen och beter på en arbets-

sig precis som plats där man inte har eget ansvar. Då måste läraren klara detta utan att ta över kommandot från deltagarna. Det kan gälla att vänta ut skeendet. Läraren får inte ta över och börja att hjälpa deltagarna att göra upp tidplaner och arbetsfördelningar. I stället måste läraren låta deltagarna känna av konflikten och sedan hjälpa dem att återvända till den tidigare teorin: vad var det vi sa på teoripasset, vad var det vi gjorde på träningen. På så sätt kan man en ny insikt om vad som händer i gruppen.

Detta arbetssätt kräver en mognad hos läraren. Det gäller att se att man har ett professionellt yrke och att det inte är som privatperson man agerar. Lärarna måste också få en utveckling och utbildning. De måste också få diskutera mjuka problemställningar med sina kollegor, svåra situationer, besvärliga elever. Därför har vi varannan vecka en arbetskväll på fyra timmar som ingår i ordinarie arbetstid. Då träffas alla anställda,

inga kursdeltagare. Är det då konflikter vilket det är kan men - - man

SOU 1997: 15 8 den vuxenpedagogiska praktiken l73

få bearbeta dem. Vi använder många olika metoder

för det både genom att samtala med varandra internt och genom att bjuda in externa föreläsare som tar upp olika ämnen berör det yrket, till exempel

som egna krishantering som teori. Hela det här året har vi till exempel strävat efter att öka kursdeltagarnas delaktighet i uppläggningen kurserna.

av

Tre arbetsexempel

Dyslektikerskolan

Dyslektikerskolan vänder sig till arbetslösa dyslektiker och utbild-

är en ning inom Kunskapslyftet. I dag erbjuder vi denna utbildning i Stockholm, Haninge och Malmö. I den utveckling pågår i arbetslivet är

som det skrivna ordet oerhört viktigt för alla medarbetare. Vare sig är

man byggnadsarbetare eller chaufför på ICA måste både skriva och visa

man andra vad man har skrivit. Därför blir dyslektiker ofta hårt drabbade

av strukturomvandlingen. Den s.k. Oskarshamnsstudien visade 17

att ca procent av de unga arbetssökande hade sådana läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi att det var ett hinder för dem på arbetsmarknaden David Ingvar, May Lindgren et al, Arbetslöshet och dyslexi i Arbetsmarknad och Arbetsliv 1995. Vi började vår första dyslexiundervisning för verkstadsarbetare på Ericsson. Där valde arbetsledama ut folk från verkstaden som de upplevde duktiga yrkesarbetare

som men som var produktivitetstjuvar. Med det jag att de inte ville använda datore-

menar ma för att inte visa sina bristande kunskaper. De ville inte använda memosystemet och de interna styrsystemen. För att slippa kom med

man undanflykter och bad andra skriva sig. Senare har vi haft dyslexikurser för AMI, och gymnasieutbildning för Stockholms Skolförvaltning.

Våra metoder i undervisningen dyslektiker har vi utvecklat tillsam-

av mans med en gymnasieinspektör i Stockholm, Anita Kruckenberg. Hon har en omfattande erfarenhet att arbeta med svenska på gymnasiet för

av dyslektiker. När vi startade våra kurser det väldigt vikti att betygen

var till exempel i Svenska A för våra dyslektiska kursdeltagare skulle ha samma värde på betygsskalan betygen på alla andra skolor. Därför

som var det vikti att Anita Kruckenberg deltog i kursen med sin erfarenhet. Vi har också arbetat tillsammans med forskargrupp består

en som av David Ingvar, Sten Levander, Maj Lindgren och Jimmy

Jensen. Det som är viktigt i kurserna för dyslektiker är att arbeta både med språket och med utveckling av den sociala fönnågan. För att få ett arbete och/eller

174 den vuxenpedagogiska praktiken

studera vidare behöver de både språklig och social kompetens. Vårt mål är att ge deltagarna en förmåga och tilltro till att de kan fungera på

en en framtida arbetsplats.

Hur vi arbetar för att nå detta har jag beskrivit i de tidigare avsnitten. I Dyslektikerskolan krävs det stor integritet och personlig styrka hos lärarna, utöver förmåga att arbeta med datorer och alla

typer av programvaror. Lärarna måste klara att hantera elevernas negativa känslor gentemot skola och lärare. De har alla minnen från när de dagligen när de var mellan sju och tio år fick uppleva att de misslyckades med exakt det som lärarna ansåg viktigast, nämligen att de lärde sig läsa och skriva. Det är känslor av frustration, förnedring och misslyckande som kommer tillbaka när de som vuxna åter börjar arbeta med skrivprocessen.

Vi börjar arbetet i Dyslektikerskolan med att skapa trygga arbetsgrupper. Därefter blir det vikti att var och en av eleverna komma igång med sin skrivprocess. Dvs. att de får uppleva glädjen av att kunna förmedla erfarenheter och känslor via det skrivna ordet. Först därefter kommer stavning och kompensatoriska hjälpmedel i centrum. Eleverna har en egen dator hela tiden och utifrån deras förutsättningar lägger vi upp individuella träningsprogram.

Det väsentligaste är slcrivprocessen och kompensatoriska hjälpmedel. På en termin på heltid kan en nonnalbegåvad elev med låg läs och skrivförmåga med denna metodik tillgodogöra sig Svenska A. Det betyder att de får ett funktionellt språk, nyfikenhet och erfarenhet av att tillägna sig litteratur, verktyg för att studera vidare och fungera som fullvärdiga medborgare För de flesta av våra elever är denna termin fullständigt revolutionerade i deras liv.

Vägen till jobb Vägen till jobb är ett invandrarprogram som egentligen bygger på samma sak som dyslektikerutbildningen. Det handlar om att lära ut social kompetens tillsammans med faktabitar som i deras fall är svenska, yrkessvenska, samhällskunskap och arbetsmarknadskimskap.

Det ingår två praktikperioder i utbildningen. Första praktiken handlar om att få insikt i hur dagens arbetsliv fungerar. Man är på arbetsplatsen några dagar i veckan och har med sig en frågeställning. Det kan gälla att ta reda på hur stresshantering går till på just denna arbetsplats, eller hur stort utrymmet för egna initiativ är. Man tittar på något som har hänt den veckan som belyser just den här aspekten. På skolan skriver man sedan

SOU 1997 58 den vuxenpedagogiska praktiken 175

ner sina erfarenheter och presenterar dem för sina klasskamrater. Man får alltså samla in och bearbeta information mycket systematiskt. När man gjort det och dessutom befást den kunskapen via presentatio-

nya nen upplever vi att vi dessutom får ytterligare insikt när hör att

en man flera, ofta från samma språkområde älv har upplevt

som man samma sak. Det ger insikt att det kanske faktiskt förhåller sig på detta sätt

en om i dag i en svensk arbetsgrupp. Den insikten gör att kan och vågar

man vara starkare och tydligare i sitt eget agerande i Vilket i sin tur

gruppen. i mycket hög grad bidrar till etablerar sig och får erbjudande

att man om anställning.

Den andra praktiken är därför längre och syftar till att få anställ-

en ning. Då ska man redan ha byggt den sociala kompetensen och

upp man har fått insikt hur det tysta språket på arbetsplatsen fungerar. Det

om som är oerhört stimulerande för är att vår metodik faktiskt leder till

oss att många får jobb.

Kvinnliga administratörer Den här kursen vänder sig till kvinnliga administratörer har jobbat

som som lönebiträden, ekonomibiträden och kontorister, yrken med ganska styrda arbetsuppgifter. Det finns mycket litet utrymme för dem idag i de stora företagen och organisationerna. Deras arbetsuppgifter försvinner. Dessa kvinnor har grundkompetens i att arbeta på kontor, med

en pännar, med flikar, med noggrannhet, med verifikationsnummer och de trivs med det. Vi har upptäckt att det finns jobb för dessa kvinnor på de mindre arbetsplatserna också ska ta till sig IT. Vad kvinnorna då

som behöver är att få bredd i sitt yrkeskunnande och förståelse för

en en mönstren i den lilla arbetsplatsen. Där är det väldigt annorlunda jämfört med en stor industri eller statlig administration. Det finns inget vaktmästeri, det är helt andra förutsättningar. Många dessa kvinnor är att

av vana vara en kugge i ett maskineri och så ska de plötsligt klara hela apparaten själv.

I början tycker de ofta att de fysiska förutsättningarna på det

nya jobbet är alldeles undermåliga, vilket de ofta är. Men det är

som intressant är att det finns ett jobb. Man behövs, blir sedd, har

man man helhetsgreppet, man vet allt lönerna och kunderna. I den situa-

om nya tionen gäller det för kvinnorna att gå från sin inlärda passivitet. De kan till exempel inte kräva befattningsbeskrivning sin arbetsgi-

en av nya vare. Han klarar inte att göra sådan eftersom han inte vet vad hon

av en ska göra. Och det är mycket omväxlande uppgifter. Hon måste klara

176 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997; 158

bokföring, löner, order, hålla kontakt med kunderna, ringa revisorn och skattemyndigheten. Hon får ett roligt omväxlande jobb, men det inte roligt i början, eftersom man lärt sig i kanske tjugo år att inte ta några initiativ. Vi använder då i vår metodik av att dessa kvinnor har egna oss mycket erfarenheter från att ta hand om barnen och att ta ansvar för familj en. De är vana att få en grupp att fungera, att se behov. För män är det svårare. De har ofta låtit sin fru sköta allt detta. Därför blir de oerhört nakna när de mister sina jobb. När kvinnorna väl tar fatt i dessa erfarenheter klarar de mycket det krävs dem på det nya jobbet på av som nu av det lilla eller medelstora företaget.

för

Några frågeställningar Kunskapslyftet:

Utifrån våra erfarenheter vill vi nedan peka ut vissa saker som vi tror är väsentliga för att Kunskapslyftet ska lyckas.

Det behövs fortbildning för lärarna Vi måste ge alla lärare större möjligheter att utnyttja sina kunskaper i en ny verklighet. Läraren måste få förändra sin yrkesroll- från fönnedlatill vägledaren. Vad är då viktigt för att skolan ska kunna förbereda ren eleverna för det moderna samhället Fler datorer till skolan. Javisst. Pengar för uppdatering av de datorer och program som redan finns i skolorna. Javisst. Dataundervisning for lärarna. Ja visst. Men allt detta räcker inte. Det tar kanske fjorton dagar för lärare att lära sig använda datorer, en och nätet. Men sedan behöver de tid för att hitta en ny syn på sin program roll. Att hitta lust och mod att pröva. Det är stor skillnad i att genomföra lektioner där man gör det som man själv planerat inledning, gruppar- bete, avrapportering än att introducera, motivera, paketera, vägleda, släppa kontrollen och sedan stötta när varje elev utifrån okänt material kommer med ofta svåra och kluriga funderingar. Att lära och tänka om kräver tid och kraft. Ska lärarna skola in sig i en ny yrkesroll och återerövra yrkesstoltheten måste det få ta tid och kraft, vilket kostar skattepengar. Den enskilde kommunen är ansvarig for skolan pengar, och lärarnas fortbildning. Men kommunerna klarar inte den engångsinsats behövs nu när nya krav ställs på skolan på grund av övergången som från industrisamhällets till kunskapssamhällets kunskapsbehov.

SOU 1997; 158 den vuxenpedagogiska praktiken l77

Lärarna behöver fortbildning. Den skulle innehålla ett obligatoriskt moment- fjorton dagars datakurs. Efter kursen skulle läraren få diplom, modem, abonnemang på nätet och tillgång till dator i skolan

en egen eller hemma.

Med denna startplatta behöver lärarna sedan rejält med tid

för att kunna ta för sin fortbildning i varje enskild skola och

ansvar egen kommun. Organisera sig ämnesvis och i tvärgrupper i lärarlag och utforska och pröva de möjligheterna. Lägga studieplaner

nya upp nya och förkovra sig. Få livslust och arbetslust. Detta kräver mångdubbelt mer än de första fjorton dagarna. Att ha god skola för barn, ungdomar

en och vuxna är den viktigaste framtidsinvestering Sverige kan

som göra. Och den enskilde läraren är avgörande och kommer avgörande

att vara för kvaliteten i skolan.

Det behövs en modern läromedelsproduktion

Det behövs också moderna läromedel. De gamla böcker fortfarande

som används är oftast strukturerade för typ inlärning, att portione-

en av man rar ut korta texter och fakta.

Det behövs en koppling till arbetsplatserna

Kunskapslyftet är fantastiskt. De hundra tusen platserna motsvarar fakiskt en hel extra årskull i utbildningssystemet. Men jag inte att

anser det ska vara ett krav att man är arbetslös för att få delta i Kunskapslyftet. Det gäller att hitta och kanske kreativa former för att kunna lägga

nya större utbildningsresurser än de 10 procent avsatts i regelverket för

som anställda. Det är oerhört mycket effektivt att höja människors

mer kompetens när de är kvar i anställning och på så sätt undvika att de halkar ut än att vänta på att de blir arbetslösa och då göra insatsen. Det måste finnas stort utrymme för att höja kompetensen både fakta,

kompetens och den sociala förmågan att samspela med andra för nå

att resultat- för anställda och samtidigt utnyttja arbetslösa vikarier.

som

Det behövs en tydlig inriktning

Det är också viktigt att man i Kunskapslyftet blir tydlig på vad det är

som ska läras ut. Det handlar social kompetens, att det inte i första hand är

om fakta som man ska lära sig, utan det är mycket att ska lära sig ett

mer man nytt arbetssätt. Det borde kommuner och andra ut med när de

178 den vuxenpedagogiska praktiken

SOU 1997; 15 8

informerar Kunskapslyftet. Det handlar att lära sig att lära sig för

om om att börja det livslånga lärandet.

Skapa utrymme för dyslektikerna att delta i

Kunskapslyftet

Det är kanske så mycket som 17 procent av alla arbetslösa som är dyslektiker, personer med läs- och skrivsvårigheter. Det är en oerhörd siffra. Om ska nå dessa människor med Kunskapslyftet krävs det

man speciella former för det. Det går inte att tro att dyslektiker läser svenska A på tid andra. Det räcker inte med 80 timmar Svenska A

samma som samtidigt de läser annat för att komma upp till heltidsstudier. De

som måste få koncentrera sig en hel termin på Svenska A och t.ex. Datalcunskap. Vi klarar Svenska A på 300 timmar för dyslektiker. Det är inte orimligt och dyslektikerna måste få sin studieñnansiering ordnad för detta. CSN måste kunna bevilja dyslektiker studiepoäng för förslagsvis 300 timmar för Svenska A. Det bör dessutom fattas ett beslut om att dyslektiker ska behandlas med förtur i tilldelningen av det särskilda utbildningsbidraget för att de oerhört positiva målen och visionerna i Kunskapslyftet ska förverkligas.

SOU 1997; 158 den vuxenpedagogiska praktiken 179

Cooperative Learning i Södertälje

Intervju av Emma-Gunilla Lundborg

Måste man arbeta efter en strikt pedagogisk modell när man undervisar Ja, menar grupp lärare som arbetar med invandrare inom Sfr och

en grundläggande vuxenutbildning på komvux i Södertälje. Sedan i januari prövar man där ett arbetssätt som kallas Cooperative Learning, en metod att hantera språkligt och kunskapsmässigt heterogena, mångkulturella klasser. Cooperative Learning, eller Complex Instruction som modellen ofta kallas i engelskspråkig litteratur, har utvecklats vid Stanforduniversitetet i USA sedan 1978. Just nu praktiserar man Cooperative Learning i flera skolor i USA och Europa inom ramen för ett internationellt utvecklingsprojekt. Samordnare för projektet är en s.k. Non Govemmental Organisation NGO med förankring i Europarådet, International Association for Intercultural Education IAIE. Denna organisations generalsekretariat har för övrigt nyligen flyttat från Amsterdam till Södertälje.

De sju komvuxlärama i Södertälje är först i Sverige med att praktisera arbetssättet på elever, tidigare har det enbart använts inom grund-

vuxna skolan. Cooperative Learning stöder sig på pedagogisk forskning om hur vikti interaktionen är vid inlärningen. Elever som aktivt medverkar

g i klassrumsinteraktionen får inte bara ökad språksäkerhet utan lär sig också lättare. För att skapa så stor interaktion som möjligt bör man arbeta med eleverna i smågrupper.

I Södertälje är det bl.a. Ingrid Skeppstedt, Julia Quick, Inga-Maja Sandberg, Karin Johansson och Inger Moberg som praktiserar Cooperative Learning. Samtidigt går de fempoängskurs i ämnet vid

en institutionen för lärarutbildning i Uppsala, en kurs som Södertälje kom-

köpt och där också grundskollärare deltar. Både universitetskursen mun och komvux-projektet pågår till årets slut, då en utvärdering ska göras. Men redan försäkrar Södertäljelärama att de tänker fortsätta med

nu arbetssättet.

Det känns fördjupning av det sätt vi arbetat på förut,

- mera som en med den skillnaden att vi tittar på och de olika

nu mera gruppens rollemas betydelse för inlärningen, menar Ingrid Skeppstedt och hennes

SOU 1997; 15 8 den vuxenpedagogiska praktiken l8l

kollegor, som samlats för att berätta i ett lärarrummen i det gamla av flervåningshuset med asfalterad gård och utsikt över staden. Pâ komvux i Södertälje har tidigare arbetat med språkutveckman ett lingsprojekt, där man använt sig smågruppsaktiviteter i undervisav ningen under handledning docent Inger Lindberg från Centrum för av tvåspråkighet. Det klara förbättringar i inlärningen tyckte lärarna, gav och visade sig vara en bra bakgrund när de gick vidare med senare Cooperative Learning. Både när det gäller smågruppsaktiviteter och Cooperative Learning ska övningarna så bra gjorda att det uppstår vara naturliga diskussioner där diskuterar det behöver diskutera, man man ingenting uppkonstruerat, och eleverna på så sätt får anledning att prata mer svenska. Skillnaden mellan Cooperative Learning och smågruppsaktiviteter är, förutom att de olika rollerna i poängteras, att den s.k. gruppen statusbearbetningen är viktig varje elev får roll och därmed också höjd - en status och ett eget ansvarsområde. I varje gruppbildning, vare sig det handlar om familj, dagis, skola eller arbete, tar människor på sig, eller tilldelar omedvetet varandra, olika roller någon är passiv, dominant, del samarbetar, andra - en annan en inte. Somliga tar alltid på sig ansvaret, andra gör det aldrig. Inom Cooperative Learning används fem fasta roller: samordnare, en som ser till att alla i gruppen förstår uppgiften och är med, och som också är den enda som får be läraren hjälp; materialansvarig; om en en sekreterare; redovisningsansvarig, inte är den enda redovien som som sar, men som ska se till att det görs, samt tidtagare, planerar en som tidsåtgången och ser till att håller tiden. gruppen De fem rollerna delas alltid ut läraren, och de ska cirkulera- ingen av ska fastna i en roll. Och läraren ska bara gå in i samordnaren gruppen om ber om hjälp, eller att det går helt snett. om man ser Innan en klass eller kurs kan arbeta enligt Cooperative Learningen modellen i sitt riktiga arbete, krävs ordentlig inskolningstid med en många olika förberedande samarbetsövningar. Sådana övningar ska återkomma då och då även för att alla ska påminnas senare, om sättet att arbeta. Det ställs många krav på de här samarbetsövningama: Det ska vara övningar tydliggör att vi har olika förmågor och - som att alla dessa förmågor kan användas i säger Karin Johansson. gruppen, Övningen ska visa att heterogenitet är bra och kanske till och med

behövs.

182 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997; 15 8

De här kraven ställs på en bra övning:

Övningen ska innehålla öppna frågeställningar I Övningen ska innehålla flera lösningar Övningen ska kräva kreativitet | Övningen ska kräva samarbete

Det här är ett exempel på en förberedande samarbetsövning med syfte att eleverna ska upptäcka fördelarna med att samarbeta. Övningen kallas Lustiga huset.

Genomförande:

Instruktion A Eleverna får veta att en bild kommer att visas i 10 sekunder och att de ska försöka minnas så mycket möjligt den, eftersom de ska rita av

som av bilden efteråt.

Varje elev får ett l rutat papper

2. Overheadbilden visas i 10 sekunder

Eleverna får enskilt försöka rita av bilden under cirka 3 minu-

ter

4. Papperen samlas in Instruktion B Eleverna får veta att de tillsammans ska göra samma uppgift igen. De får först diskutera i 3-4 minuter hur de ska hjälpas för att klara uppgiften bra.

Varje grupp får ett l rutat papper

Overheadbilden visasi 10 sekunder

Gruppen får rita och diskutera i 10-15 minuter

4. De enskilda teckningama i gruppen jämförs med gruppens

gemensamma teckning

Utvärdering:

Frågor

a Varför gjorde vi den här övningen

b Hur diskuterade ni när ni bestämde hur ni skulle samarbeta När sådan här övning utvärderas formulerar eleverna samtidigt nor-

en

vad är det gör att samarbete blir bättre än individuellt arbete mer - som

SOU 1997; 158 den vuxenpedagogiska praktiken l 83

Det krävs flera sådana övningar för själv ska komma fram att gruppen till normer för vad gör ett grupparbete lyckat, exempelvis som att man från början måste ha en strategi för hur ska göra och ska man vem som göra vad. Cooperative Learning har tidigare och andra håll prövats i klasser

som varit både kunskapsmässigt och fárdighetsmässigt heterogena, och

man har funnit att det fungerar bra, berättar Södertäljelärama. Olika förmågor i intelligens utnyttjas, och har lyckats stärka osv. man svaga elever. I och med att och får roll, blir den passive automatiskt var en en mer aktiv och risken för att enda elev dominerar hela en gruppen minskar. Det har tagit en termin att komma igång och förbereda för grupperna Cooperative Learning. Nu har de sju lärarna termin på sig att riktigt en praktisera arbetssättet. Fast inte riktigt. Ett problem inom Vuxenutbildningen och inte minst inom undervisningen i sfi är att många går grupper så pass kort tid. Man hinner inte än förbereda för Cooperative mer Learning förrän kursen är slut och skingras. grupperna Förhoppningsvis tar de något med sig ut i andra inom - grupper, utbildning eller arbetsliv, tror lärarna optimistiskt: Och för varje startar får in det snabbare, för vi älva - grupp som man blir mer och mer vana. Det är t.ex. vikti att tänka sig för när sätter man ihop smågruppema i den stora Varje elev ska få känna att han/ gruppen. hon får använda sin bästa sida. Man ser en svag läsare och så sätter man en stark läsare också i gruppen, säger Inger Moberg. Och så kanske man inte alltid använder läsövningar utan även övningar där den lässvaga eleven får bra. Men det är svårt att vara om hitta någon övning där den svaga eleven inte alltid är sist, långsammast osv Det har man inte råkat ut för hittills. Och och övningarna grupperna ska skifta hela tiden. Därmed ska alla få en chans att komma till sin rätt. Man kan också kringgå ett problem med udda elev att t.ex. en genom lära ut något till honom, bara han kan, och som som han sedan ska lära ut i sin tur, for att han någon gång ska få ha ledarrollen. Litet grann som en bra lärare alltid har fungerat, alltså... Det är lättare att ta fram det i liten än i stor, Inga- - en grupp en menar Maja Sandberg. Får även de snabbare eleverna och de kan känna att de får som mer, använda sin bästa sida Eller måste de lägga band på sin kunskap och sin snabbtänkthet hela tiden

184 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997; 15 8

Nej, det tycker inte Södertäljelärama. Eleverna jobbar inte statiskt i samma grupp hela tiden, gruppen gäller bara för just det temat och det är de medvetna om. Eleverna hinner arbeta tillsammans med nästan alla på kursen, de måste t.ex. byta platser var tredje eller fjärde vecka. Små grupper på bara tre eller fyra elever, korta pass och material att arbeta med så de verkligen har fullt upp hela tiden gör att risken för problem minskar.

Det har gått bättre tänkte, med hänsynstagandet, inflikar

- än man Karin Johansson.

Och man försöker se till att grupperna inte blir alltför heterogena när det gäller studievana där går en gräns. Det år roligt att arbeta med den

här metoden, tycker Julia Quick och får medhåll av sina kollegor. Man blir mer medveten om hur eleverna samarbetar. Det har varit arbetsamt

många färdiga övningar har t.ex. arbetas om eftersom de varit gjorda för barn och inte för Man har stöttat varandra och lärt sig genom

vuxna. att gå in till varandra i klassrummen och vara observatörer. Efteråt har man slagit sina kloka huvuden ihop och kanske gjort ändringar. De tycker att det är väldigt roligt att vara en grupp från samma skola som både går kursen och vidareutvecklar ett arbetssätt i praktiken, det ger mycket mer än att göra det ensam.

Det svåraste ur lärarsynpunkt har nog varit att inte lägga sig i för

mycket, säger Ingrid Skeppstedt. Att inte gå in för snabbt när något inte går som man tänkt sig, utan lita på att eleverna klarar upp det- eller våga låta dem misslyckas. Men då är det extra viktigt med uppföljning efteråt, att diskutera om det t.ex. berodde på att gruppens normer inte fungerade.

Blir det riktigt galet i gruppen kan läraren in och ställa några frågor eller kanske sitta med stund tills det har framför allt ska

en löst sig, men läraren vara en iakttagare.

Cooperative Leaming-modellen ska inte användas alltid- den ska ses som ett komplement till annan undervisning. Arbetssättet används när man har stora teman, några stycken per termin, och inte heller då vid varje lektion hela dagarna. Eleverna behöver jobba individuellt också, t.ex. för sig själva summera intrycken efter arbete med ett stort tema och redovisning inför storgrupp. I övrigt arbetar de ofta två och två.

Vad tycker eleverna då

Det blir mer ordning, vi vet vad som förväntas av oss, har någon sagt. - En annan tycker det är en fördel att inte behöva blanda in läraren så mycket:

SOU 1997: 15 8 den vuxenpedagogiska praktiken 185

Vi behöver inte fråga dig vad vi ska göra, vi frågar varandra. - Vi tar

ansvaret själva, känner sig nästan lärare En kvinna

man som ung sa:

En hand kan inte klappa händerna, många händer klappar bäst -

Inger Moberg avrundar:

Vinsten med smågmppsaktiviteter har vi sett. PBL problembaserat

lärande har vi smakat på litet. När så Cooperative learning blev

en verklighet stämmer allt, allt är på plats, det blir syntes.

en

LÄSTIPS

Lindberg, Inger 1996 Språka Om samtal och samarbete i språkun-

samman. dervisning. Ingår i serien "Lärare lär". Natur och Kultur.

Coelho, Elizabeth 1996 Learning Together in the Multicultural Classroom. Pippin Publishing.

Gröning, Inger red. 1996 Att läsa i samarbete grupparbete iförskola och

skola. Rapporter från institutionen for lärarutbildning, nr Uppsala universitet.

Cohen, Elizabeth G. 1994 Designing Groupwork. Strategies for the Heterogeneous Classroom. Teachers College Press.

Gardner, Howard 1994 De sju intelligenserna. Brain Books AB.

186 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997: 158

Projektet som arbetsform

Intervju av Emma-Gunilla Lundborg

I pedagogiska sammanhang började begreppet projekt användas i USA efter första världskriget. Skolbarn skulle inte stängas in i skolorna, avstängda från samhället, utan kvalificera sig både teoretiskt och praktiskt genom att arbeta med s.k. projekt, där problem skulle tas från

upp den verklighet de levde i och som angick dem. I dag är det ett flitigt använt ord i både skola och arbetsliv, och det har tolkats på många olika sätt. På Hisingens vuxengymnasium i Göteborg samlades några

representanter från dels vuxengymnasiet dels Kvinnofolkhögskolan i Göteborg, och berättade om hur de arbetar med projekt i sin undervisning. De gav några exempel på hur olika projekt" kan vara utformade i praktiken.

Från Hisingens vuxengymnasium deltog Sven Hallström, ansvarig lärare för Byggteknik, Lena Johannesson, projektledare vid Kommunikations-Centrum och Leif Jacobsson, projektledare vid VR-Centrum där VR står för Virtual Reality. Från Kvinnofolkhögskolan deltog Lilian Hultin, folkhögskolelärare och projektledare.

På Byggtekniker har vi verklighetsorienterade projekt, säger Sven Hallström. Eleverna får simulera olika byggnadsföretag som räknar på kostnaderna för att bygga exempelvis nya parkeringshuset vid Sahlgrenska. De får all bakgrundsinformation, alla ritningar och dylikt, precis som i verkligheten. Sen får de mäta och göra mängduppskattningar, göra upp en tidsplan, göra en kostnadsberäkning och lämna in ett anbud vi

- "fejkar" hela processen.

Vid utvärderingen efteråt jämför deltagarna och lärarna gruppemas anbud med anbudet från det företag som fick jobbet i verkligheten. Man tittar på vilken grupp som korn närmast när det gäller tidsplan, kostnadsberäkning osv. Sedan får alla elever genomföra kontraktsskrivning för att lära sig det. Så här har man arbetat med de blivande byggteknikerna i många år, och de tycker det är väldigt roligt, säger Sven Hallström.

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken 187

Projektet dokumenteras

Man dokumenterar också projektet rent praktiskt. Varje kull

ny som startar börjar med att gå igenom ett projektarbete från tidigare kurs,

en för hur man går tillväga.

att se

Oftast välj er lärarna ett parkeringshus att arbeta med, därför att det då handlar om rena mängder cement osv. och eleverna slipper drunkna i detaljer. Om man t.ex. skulle välja skolbyggnad så skulle få gå

en man ner till Friggebod-storlek på den för att få det att fungera.

Parkeringsbolaget har ställt upp med gratiskopior på ritningar för

tusentals kronor, berättar Sven Hallström och påpekar

att man som lärare får lägga ner mycket jobb i början. Sedan har igen det fem år

man framåt, eftersom kan använda övningsmaterial flera gånger,

man samma innan det är dags att kasta sig över nästa parkeringshus.

Deltagarna välj er älva vilka de vill arbeta tillsammans med. Det

vore bra om det gick att blanda dem, säger Sven Hallström, de har

men som erfarenhet vill helst arbeta tillsammans for sig. Det är viss spridning på både ålder och bakgrund bland eleverna del har varit byggj obbare i

- en fem år, andra kommer direkt från någon gynmasielinje. Byggjobbama har erfarenhet medan de som kommer direkt från skolan är mer tafatta, de är inte vana vid att det inte finns något facit:

De som varit ute kan se om resultatet de räknat fram är rimligt, det

kan inte de som kommer från gymnasiet.

Resultatinriktat projekt

Varje grupp väljer en arbetsledare och sedan får de jobba var de vill, hemma eller i skolan. Men vid ett visst klockslag ett visst datum ska de vara färdiga och anbuden inne, förseglade och allt precis i verklig-

som heten. Då finns det inget att be för, då ska jobbet klart. Hafsigt får

vara det inte vara heller gruppen får poäng för prydlighet och korrekt

formulerad ansökningshandling. Det händer, det är ovanligt, att

men någon elev smiter undan, kommenterar Sven Hallström:

Men den enes resultat hänger på den andres, så alla måste jobba i

gruppen. Det blir en kedja, alla måste göra sitt. Men projektet brukar skapa gruppkänsla hos eleverna. Utvärderingen sedan, som alltså tar upp det konkreta resultatet, ska vara en ordentlig genomgång, säger Sven Hallström:

188 den vuxenpedagogiska praktiken

Lägger de ner så mycket jobb på projektet, måste jag lägga jobb

- ner på deras resultat. Det är mycket viktigt eleverna feedback.

att ge

Där sätter du tummen på ögat, inflikar Leif Jacobsson. Att bara

- producera en bibba papper och få signatur på framsidan den lärare

sen en som låter det gå till så ska låta bli den arbetsfonnen, tror jag.

Sven Hallström berättar om en lärare hittade checklista någon-

som en stans, en lista som gjorde att han kunde ett omdöme snabbt, han

ge prickade bara av vissa punkter. Det gick för fort, det togs inte väl

upp av eleverna. Det här är ett exempel på projekt framför allt inriktar sig

som på resultatet.

Grupprocessen viktig

Vid Kommunikations-Centrum koncentrerar sig på själva

man gruppprocessen också. Två av utbildningarna där är KoMedi kommunikation och media och GrafIT grafisk formgivning på Internet, båda ettåriga. Alla projekt är verklighetsanknutna också där, berättar Lena Johannesson. Ibland tar man på sig ett riktigt uppdrag, just när KoMedi-

som nu, elevema gör en tidning ungdom för med hjälp EU-pengar.

om vuxna av Tidigare har man bl.a. gjort tidning och broschyr för Världsmusikfestivalen och en monter för Mediemässan.

Utvärderingen av ett projekt går till så att varje elev skriftligt på

svarar enkätfrågor samt intervjuas. Dessutom har varje vecka skriftlig,

man en individuell utvärdering av den gångna veckan, vad tyckt under-

man om visningen och lärarna. Lärarna, som är 5-6 stycken utbildning,

per arbetar i lag och lärarlaget går gemensamt igenom utvärderingama. Därefter går man tillbaka till och feedback på kommenta-

gruppen ger rema, berättar Lena Johannesson.

Ämnena glider i varandra och det finns i elev

grupper grupperna - en kan ingå i mer än en grupp samtidigt, vilket bäddar för konflikter. Kriser och konflikter tas speciellt i ämnet proj En gång har

upp elever från Kommunikations-Centrum varit på Volvo och berättat för företagets trainees och chefer hur det är att jobba i projektform,

om om olika faser i arbetsprocessen som kärleksfasen och uppbrottsfasen och om kriser.

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken 189

Medveten pedagogik

Att arbeta i proj ektform är en medveten pedagogisk idé, och det går åt mycket tid till möten, även för lärarna, säger Lena Johannesson och tillägger att hon inte kan se hur man skulle ha kunnat arbeta på något annat sätt. Just nu går för övrigt alla lärare på Hisingens vuxengymnasium på en ettårig fortbildningskurs i att arbeta med proj ekt.Idén till att arbeta på det här sättet kom när vuxengymnasiet för några år sedan skulle ordna utbildning för en grupp arbetslösa inte så lätta ungdomar. Inspiration fick de av Frontlöpama i Danmark, där de också gjorde studiebesök.

Affärsinriktade projekt

De projekt vi arbetar med på VR-Centrum är ett mellanting mellan - Svens och Lenas, säger Leif Jacobsson. På VR-Centnun består halva utbildningstiden av traditionella kurser och halva av projektarbeten. I grupper om fyra gör eleverna ett projekt för ett företag eller institu-

en tion. Det kan t.ex. vara att handikappanpassa en gata i Gamlestaden för Gatubolagets räkning. På Gatukontoret kan man då testköra med rullstol och pröva olika gatubeläggningar, allt i Virtual Reality-teknik. Det är ganska affársinriktat, ibland arbetar man vidare med projekten, och diskussionerna på VR-Centrum kan ibland sådant som

gå höga om upphovsrätt.

Även eleverna skaffar projekt är det viktigt att vi till att

- om egna ser företaget som lämnar ut det klart vet vad de vill ha och ställer upp å sin sida. Det är viktigt att det står i kontraktet att det är ett elevarbete, och att man har avtalat innan om upphovsmannarätten. Vem ska ha den

företaget som ger uppdraget, handledama eller de fyra eleverna i projektgruppen, och ska de i så fall ha den enskilt eller i grupp

Skapar man något som är användbart kan det bli problem om man

inte har diskuterat igenom det här innan, säger Leif Jacobsson och får medhåll Lena Johannesson. Även på Kommunikations-Centrum kan

av ett verkligt uppdrag leda till sådana här diskussioner:

Men ett elevarbete kostar en tiondel av ett proffsjobb. Det kan inte

bli lika hög kvalitet på t.ex. färg då. Och det ska stå inskrivet i kontraktet att betalningen går till skolan, till kursen, så vi kan köpa in finare tryckfárger eller dyrare referenslitteratur.

190 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997: 158

Projekt- ett sätt att få folk

igång

På Kvinnofolkhögskolan har man elever mellan 20 och 60 år och med de mest skilda bakgrunder både vad gäller kultur och studievana. Då gäller det att hitta något gemensamt, säger Lilian Hultin. På - Kvinnofolkhögskolan har extra dimension i sina projekt jämfört man en med komvux grunden är alltid att stärka eleverna i på sina - att ta vara rättigheter i samhället. Projekten ska vara verklighetsorienterade och problembaserade, men behöver inte alls börja med teori, kan börja med att gå ut på fältet man direkt. Det kanske del elever bättre. passar en För mig är proj ektarbetet ett sätt att få igång människor, att få dem att inse poängen med att göra något. Som lärare är det underbart att jobba proj Men det krävs vilja hos hela lärarlaget. Varje en projekt utvärderas via en enkät plus ett samtal där bl.a. talar vad man om som hände i under arbetets gång. På Kvinnofolkhögskolan gruppen lagar man mat och städar tillsammans också: Det är i en miljö man lär sig något, säger Lilian Hultin och berättar att det har de gjort sedan de för många år sedan besökte en dansk folkhögskola med fjorton- och femtonåringar från Svarta Triangeln i Köpenhamn, "inte så lätt ungdom den heller. Men de klarade att sköta det mesta på skolan: Vi åkte hem, tänkte "men herre Gud, då kan väl vi" Vi jobbar fortfarande på det sättet. Eleverna på Kvinnofolkhögskolan får från början lära sig att de ska ut och dela med sig också av det de lär sig rapportera, skriva dagböcker, ordna utställningar, inte behålla kunskapen för sig själv. Gammal genuin Tvind-kunskap, säger Lilian Hultin. Ni åkte till - - Frontlöpama, vi åkte till Tvind. Kan utbildningsanordnarna få sitt kunskapslyft också nu - De som administrerar program måste också förstå. Skicka dem till Århus

Två olika skolkulturer

Kan man tänka sig ett tätare samarbete komvux-fokhögskola-studieförbund nu inför Kunskapslyftet Vi har normalt ett samarbete med studieförbunden, säger Lilian - Hultin.

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken l9l

Men komvux, det känns väldigt långt borta Det är två olika skol-

kulturer Men lärardiskussioner, att träffas och diskutera pedagogiken som i dag, ja.

Jag tror att folkhögskolan har en starkare social prägel, ni tar hand

om avhoppama t.ex., menar Leif Jacobsson. Komvux är hårt, vi stoppar in 30-40 elever i kursen och takten är hög. Folkhögskolan tar ett ansvar för eleven, särskilt det är internat. Det skulle eleverna här aldrig

om acceptera. Vi går inte in i det som ligger utanför utbildningsdelen. Han

att målinriktningen ligger litet längre bort på folkhögskolan än på anser komvux, även bland eleverna. På komvux börjar de fråga direkt efter jobb efteråt. Lena Johannesson tror att alla tre formerna kan lära sig mycket mer av och om varandra men säger också:

Vi sitter här och känner någon slags konkurrens inför Kunskapslyftet.

- Inte speciellt underligt, man tänker "Vad kan de ge som inte vi kan Inom komvux har vi så mycket, alltifrån analfabeter på gruv, och de lärarna måste bli allting -tolk, kurator... till lärarna som undervisar på VR-Centrum där eleverna kan vara Chalmers-utbildade. Vi är tusenden. Jag måste fatta vad ska jag ha ett samarbete med folkhögskolan till, när jag kan få det jag behöver inom den här skolan

STUDIEBESÖK

Know House Frontlöbemes kursusafdeling Frontlöbeme Mejlgade 35 B DK-8000 Århus C. Tlf. +458613 5466 Fax +458618 4854

LÄSTI PS

Lvux 82. Bedömning och betygssättning. Kommentarrnaterial. Läroplaner

1987: SÖ/IJtbildningsförlaget 1987.

Briner, W. mil. 1993 Projektledaren. Svenska Dagbladet.

192 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997; 158

Kjellgren. K., Ahlner, Dahlgren, L.O. och Haglund, L. red. 1993 Problembaserad inlärning erfarenheter från Hälsouniversitetet. Studentlitteratur.

- Kommunikation och projektkunskap kunna och våga leda projekt. Infonna-

tionsblad SV520. Göteborgs stad/Utbildning. Heide, Thomas 1995 Navigation för projektledare. En handbok i gott sjömansskap på land. Dafolo förlag. En översättning av danska Frontlöpamas "Den Lille Projektleder gjord av elever vid Kommunikations-Centrum, Hisingens vuxengymnasium.

ÄLDRE LITTERATU R I ÄMN ET

Askeland, Kjell 1979 Pedagogiskt poem. Omprojektorientering ipedagogiken. Liber UtbildningsFörlaget. Illeris, Knud 1976 Problemorienterad och deltagarstyrd undervisning

förutsättningar, planering och genomförande. Wahlström Widstrand. Berthelsen, J., Illeris, K. och Poulsen, S.C. 1979 Projektarbete. Erfarenheter och praktisk handledning. Wahlström Widstrand.

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken 193

7 19-1820

till ökad

Vägen anställningsbarhet

Intervju av Emma-Gunilla Lundborg

Om man är flexibel men samtidigt självständig, kan förstå andra människor, har ett gott självförtroende, kan arbeta i team och dessutom har rätt utbildning, vad blir man då Jo, man blir anställningsbar, om man nu inte redan har jobb. Men om man inte har alla de här kvaliñkationerna då, eller bara delar dem Ja, då gäller det att komma med på någon

av kurs där lärarna eller utbildningsledama arbetar med att stärka de här egenskaperna. Metoderna kan vara många självförtroendeövningar,

förbättrad Studieteknik, affirmationer eller hjälp till ett förändringsperspektiv till exempel.

I Malmö finns New Deal sedan hösten 1996. Det är ett projekt som Limhamns arbetsförmedling driver tillsammans med bl.a. länsarbetsnämnden, för EU-pengar och med hjälp av ett utbildningsföretag. Till kurserna, som är sex eller åtta månader långa, tas bara kvinnliga arbetslösa kontorister, sekreterare och administratörer in. Syftet är att de under kurstiden ska öka sin anställningsbarhet och kunna gå ut på arbetsmarknaden igen, antingen för att de hittat ett nytt yrkesområde eller för att de lagt till något värdefullt till sina tidigare yrkeskunskaper. Det är en utsatt

än 100 000 kontorsarbeten försvann under åren 1990-1994. grupp - mer

Lennart Holm, en av de arbetsvägledare som lånats ut av arbetsförmedlingen för att fungera som gruppledare, berättar att varje kurs inleds med åtta veckor lång period, som delas lika mellan Vägledning och

en IT, data saint orientering i teknik och naturorienterande ämnen NO. Mot slutet perioden måste varje kursdeltagare göra upp ett handlings-

av program för sig själv, och tillsammans med kurspersonalen omsätts sedan handlingsprogrammet i en utbildningsplan. Det är framför allt inom IT och data, miljö och starta-eget-kunskap kvinnorna ska

som bygga på sin formella kompetens, men det finns vissa möjligheter att köpa även utbildning, någon kommer fram till en annan

upp annan om inriktning under vägledningsperioden. En del har svårt att göra ett handlingsprogram, att besluta om sin framtid:

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken 195

Förändring är ett stort steg för många. Men det är viktigt att de fattar ett eget beslut, säger Lennart Holm. Men den informella kompetenmer sen då, det här med självförtroende, flexibilitet hur hjälper osv., man kursdeltagarna att höja den Många kan ha tappat tilltron till sig älva som yrkesmänniskor när arbetsuppgifterna plötsligt obehövanses som liga och bara försvinner. Då använder sig flera olika metoder, man av berättar Lennart Holm. Målbilder år sak kvinnorna får en lära sig att visualisera något för sig själva, sig på ett nytt arbete till exempel. se Affirmationer är metod, där lär sig något inom en annan man upprepa sig, t.ex. jag kan klara det här". Stresshantering tredje komponent är en i personlighetsträningen. I grupper fem och fem diskuterar kursdeltagarna hur de upplever stress och hur de hanterar den. Avslappningsövningar är också viktigt, och där har tagit hjälp speciallärare man av en från Nydalaskolan, Inger Knutsson, lär ut något hon praktiserat som som på sina grundskoleelever med gott resultat, något hon kallar pedasom gogiska rörelsemönster. Det är enkel gymnastik, hjämgymnastik", som ska göra det lättare att koordinera de båda ämhalvorna och uppnå både större lugn och energi. mer Vi visar på vissa metoder, sedan är det upp till och att fortsätta - var en själv, säger Lennart Holm. Man har också enkla älvförtroendeövningar och motivationshöj ande övningar. En älvförtroendeövning kan t.ex. innebära först, hela kursen att man tillsammans, diskuterar vad det finns för allmänt kvinnostarka sidor och därefter i smågrupper tittar på sina starka sidor, skriver det och egna ner läser upp det för varandra. En annan jag-stärkande övning kan att alla går igenom sitt vara tidigare arbete: Då ser de ofta att de gjort väldigt många arbetsmoment. En del - av dessa är fortfarande fullt användbara. De att de faktiskt har något ser med sig i bagaget. Som motivationshöj ande träning pratar på man kursen mycket förändring, vad förändring innebär och vad den får om för konsekvenser. Deltagarna måste lära sig att nödvändigheten att se av

ha ett förändringsperspektiv.

Man diskuterar framtiden hur den ut Det är det ingen vet, - ser som bara att det är slut med livslånga arbeten, krävs det andra saker både nu personlighetsmässigt och när det gäller yrkeskompetens. Nu gäller det att öka kompetensen inom båda områdena, för att öka möjligheten att gå ut på arbetsmarknaden igen. Ibland bjuder in externa föreläsare man

196 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997: 15 8

också, t.ex. historikern Mats Greiff som gav ett historiskt perspektiv på just kontoristers arbetsmarknad. Överhuvudtaget försöker man sätta in samhällsförändringar i ett historiskt sammanhang det är ingenting

nytt" och speciellt tittar man på kvinnors arbetsmarknad.

-

Första kursen, 30 stycken, gick uti april 1997. Av dem har några fått arbete, några är fortfarande i maj månad ute på sina praktikplatser och några är arbetslösa. Ett litet fåtal fick arbete redan under kurstiden

p. g.a. den ganska avancerade datautbildning de hade påbörjat. Hur de här metoderna fungerar utvärderas i en delrapport vid årsskiftet 97/98

av en forskare från sociologiska institutionen vid Lunds universitet, följt

som projektet ända från starten. Margareta Nilsson-Lindström har fått utvärderingsuppdraget från Arbetsförmedlingen, vill ha det

som som underlag för metodutveckling. Slutrapporten kommer först när New Deal-projektet är avslutat. Det ska pågå i tre år.

Den utvärdering Margareta Nilsson-Lindström gör kommer inte att vara av den traditionella typen, med enbart mål och resultat. Det kommer i stället att bli en processutvärdering koncentrerar sig på den

som svarta lådan, varför det gick som det gick. För att kunna svara på de frågorna deltar hon regelbundet i olika övningar och samtal under kursen. Inom arbetslivsforslmingen har man sysslat en del med den här typen av utvärderingar på senare tid, och en grupp forskare vid sociologiska institutionen i Lund har utarbetat en s.k. participatorisk modell, vilket innebär att olika parter arbetar tillsammans med utvärderingen, som här när det gäller New Deal-projektet i Limhamn. Det här är ett exempel på hur man kan försöka öka en grupp människors anställningsbarhet. Men man kan också behöva starta på ett tidigare stadium, innan människor står så nära klivet ut på arbetsmarknaden på yrkesut-

som en bildning eller liknande.

Det gör man t.ex. på Kompetensskolan, som också finns i Malmö, sedan 1992. Den startade med uppdragsutbildning Länsarbetsnämnden och Malmö kommuns socialforvaltning men förs nu över till komvux. Bakom en röd tegelfasad på Västra Rönneholmsvägen, i gamla .Vlalmö Mekaniska Trikåfabriks lokaler, tillhandahålls grundläggande vuxenutbildning respektive grundläggande gymnasial utbildning. Sedan starten är lärarna vana vid att parallellt med undervisningen arbeta mycket med att stärka självförtroendet hos eleverna många

- som kommer dit har ett stort behov av det.

Susan Almgren, som framför allt undervisar i samhällskunskap, och Doris Norrgård, som undervisar i svenska och svenska andraspråk,

som

SOU1997;158 den vuxenpedagogiska praktiken 197

berättar hur det kan gå till när exempelvis ska hjälpa människor

om man att både våga skriva uppsats och hålla föredrag, fast de aldrig hade trott att de skulle klara det.

av

Något jag använder mycket för att de ska lära sig skriva är att skriva

dikter. Det kan börja med att vi läser dikt tillsammans. Sedan ber jag

en dem stryka under ord som de själva tycker ger dem något. Och sedan ska de baka in de orden i något sammanhang och uttrycka något sig

om själva eller sin syn på livet, säger Doris Norrgård och riktigt knyter handen mot bröstet för att visa att det är elevernas känslor hon vill ha fram.

Sedan läser jag själv upp diktema, med stor teaterinlevelse

- som om det skulle höras i radio, så de verkligen kan höra hur fantastiskt bra det är Det är bra att läraren är den som läser upp det skrivna, säger Susan Almgren. Man kan betona rätt och läsa det med sina rättningar så att det verkligen låter fint. Den klassiska reaktionen är att jag tycker min dikt/ uppsats lät mycket bättre nu när du läste den

Susan publicerar ofta elevdikter i skolans tidning "KS-magasinet", Doris gör små häftade diktsamlingar och delar ut i andra klasser, och så gör flera lärare.

Detta faktum, att går från att inte ha skrivit dikter alls till att

- man vara med i små diktsamlingar stärker självförtroendet mycket. Men jag

ger mycket hjälp och stöd i början. Längre fram blir det små vinkar och mycket fria händer.

Doris låter sina elever skriva sagor också och andra små stycken innan

går till uppsatsskrivning. Ämnena ska alltid positiva och man vara sagoma ska alltid ha ett lyckligt slut. En liten uppsats kan ha ämnet Mina glädjeämnen i livet till exempel:

Jag väljer inte ämnen som "Det värsta jag varit med om", för det

hinner jag inte bearbeta med dem, så kort tid de är här, säger Doris

som vidare. Nej, det gäller att plocka fram det är bra i livet, liksom det

som som är bra hos eleverna. Därför kan övning bestå i att alla anonymt

en får skriva en komplimang till bestämd i klassen. Sedan samlar

en person jag in alla lapparna i ett kuvert och överlämnar till den utvalde eller utvalda. Ja, vem skulle inte bli glad över att få ett helt kuvert med

komplimanger

Kanske har vi kombinerat det med adjektivövning innan, letat

- en efter positiva adjektiv och diskuterat envis är positiv egenskap

om en eller inte. Susan Almgren berättar elev hade svårt att hitta

om en som

198 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997 158

;

något positivt om en kompis, men löste det med att skriva du har alltid så snygga skor. Det gäller att inte trycka ner någon, varken sig själv eller andra.

En annan övning kan vara att beskriva någon i klassen, göra värdeomdömen, träna att skilja subjektivt från objektivt Någon kan bli

osv. glad för att hon upplevs som "lugn och inte bara "blyg, en annan för att han får omdömet fart och fläkt och inte stökig som han alltid hörde under sin tidigare skoltid. För de flesta elever räcker det att man i början av en kurs gör klart vad som gäller: närvaro, prestation, samarbete, ambition. Men när någon ändå glider undan är det det enskilda samtalet som gäller:

Är eleven inte motiverad att anstränga sig mera, är det svårt. Finns

motivationen så går det, och brist på motivation beror ofta på dåligt självförtroende. Därför är det viktigt att läraren i samtalet också tar fram allt det positiva hon kunnat upptäcka hos eleven under kurstiden. Men det måste vara välgrundat beröm, inget tomt smicker.

Hur många elever har inte sagt: Man lär sig inte genom att ständigt

kritik utan genom att ständigt få uppmuntran, säger Susan Almgren. Hon hade en elev som hatade att skriva uppsats men till slut klämde fram några rader. Hon använde semikolon. Det är jag väldigt förtjust och

jag berömde henne och sa kul att du använde semikolon just här, det passar så bra. Nästa gång hade hon skrivit tre sidor. Det ska inte mycket till

Men ibland ska det mycket till, säger Doris Norrgård och minns en

elev som hade mycket svårt att skriva ner något på ett Jag hade

papper. prövat allt innan samtal, diskussion, beröring, hemuppgifter... Då får

man lita på sin intuition i stället för färdiga modeller. Jag satte mig bredvid honom. Jag sa: "J ag ser inte vad du skriver, jag bara sitter här för att påminna dig om att du inte hela tiden ska censurera dina egna tankar. Och det fungerade.

Det här med självförtroende, eller bristen på självförtroende,

är grunden för om utbildningen ska bra eller inte, menar lärarna. Målet är att få alla igenom till godkänt, så de studerande har en möjlighet att gå vidare på någon yrkesinriktad kurs sedan. Små steg gången och mycket uppmuntran och lyhördhet behövs.

Det kan hjälpa om man pratar med eleverna det. De får reflektera

- om över det, höra att andra också har svettiga händer, berätta sina knep för varandra, hur man bemästrar rädslan och vågar, i stället för att låta

den vuxenpedagogiska praktiken 199

pratet inne i huvudet ta över, det säger att inte kan, säger

som man Doris Norrgård. Och det är bara bra läraren visar att hon eller han

om inte kan allt, inte kan på alla frågor:

svara

De frågorna ska man använda för att visa att kunskapen är oändlig

- Inför all den kunskap som finns i världen är människan mycket liten. Den litenheten delar vi med alla, professorer också. Vi går till biblioteket och där finns miljoner böcker, men det ska inte kännas börda, det

som en är inte meningen att vi ska kunna eller hinna läsa alla

Läraren har bara kommit en liten bit längre i vissa saker. Det finns

annat som hon inte kan, men som de kan.

Carina Hjelm, en annan lärare på Kompetensskolan, har just utarbetat ett häfte med goda råd om studietelmik, "Studiestrategi eller hur du ska gå till väga när du studerar".

Jag poängterar i häftet hur viktigt det fyller sig med

- är att man positiva tankar, säger hon.

När man får in människor befinner sig i down-period och

- som en som dessutom inte har studerat på länge är det viktigt att få dem att tro på sig älva, få dem att upptäcka att de verkligen vill och få dem att att

se de klarar av det här. Hon gjorde häftet därför att hon tycker att samhället kräver så mycket teoretiska kunskaper av sina medborgare i dag, och därför att hon vet att de ska klara det så hänger mycket på att de har

om en bra studiestrategi, att de vet hur man ska till väga. För många människor är det alls ingen självklarhet, de har ingen studievana och inga förebilder.

Carina Hjelm börjar med att definiera ordet studiestrategi ett sätt att

bete sig i sin studiesituation för att kunna studera med framgång. Hon påpekar att det gäller för var och en att komma underfund med sig själv och vad som fungerar bäst, att det kan bra att ha några goda råd

men vara fram till dess. Efter en del allmänna råd bra belysning etc. tar hon

om upp anteckningsteknik, hur man går igenom lärobok skillnaden

en mellan översiktsläsning och lokaliseringsläsning.

Tankebanorna är viktiga absolut inte tänker "jag klarar inte

- att man dethär" utan "om en timme kan jag det här -litet affirmationer, alltså. Häftet tipsar också om musik som hjälper hjärnan att fungera bra, t.ex. Beethovens konsert för piano och orkester, 5 i Ess-dur, 73, eller

nr opus Chopins valser eller musik av Corelli och Bach. Det har hon hämtat hos den bulgariske forskaren Georgi Lozanov, som hävdat att hjärnan arbetar bäst i avslappnat tillstånd.

200 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997; 158

Carina Hjelm tar också upp Barbara Prashnigs teorier "Leaming

om Styles", att en del kan behöva sitta instängda i absolut tyst skrubb och

en läsa medan andra läser bäst på en bänk på stationen med liv och rörelse omkring sig; några behöver äta mycket, andra vill inte äta alls när de läser osv. Sedan går hon in på lästeknik och läshastighet, och vikten

av att repetera det man läst, särskilt i början. Hon avslutar med att det finns några oskrivna regler i klassrummet, som man bör följa både för sin egen och andras skull att komma i tid till exempel, eftersom det är ont

om tid och man ska hinna med mycket.

LÄSTIPS

Greiff, Mats 1992 Kontoristen. Från chefens högra hand till proletär. Doktorsavhandling, Lunds universitet. Heard, Georgia 1993 Allt gott på jorden och i solen. Om dikt och diktskrivning. Daidalos. Madison, Sigrid 1992 Läkande läsning och skrivning. En handbok dys-

om lexi. Tiden/Folksam. Ostrander, Sheila och Schroeder, Lyrm 1979 Superlearning. Sphere Books Ltd. Prashnig, Barbara 1995 Våra arbetsstilar. Hur du är avgör hur du lär. Brain Books AB.

den vuxenpedagogiska praktiken 201

.

. - ...pa LåÃtIá" un .eg- .

.

Vuxenutbildningspolitiska erfarenheter

från Danmark

Bjarne Wahlgren

Sedan mitten av 1980-talet har den danska vuxenutbildningspolitiken med dit hörande vuxenutbildningsforskning ägnat sig åt ett antal väsentliga områden. Ett dessa områden är den kunskapsdiskussion tar

av som hänsyn till hur förhållandet mellan allmänna kunskaper och yrkeskunskaper har påverkat vuxenutbildningsområdet. Ett annat område är deltagarrekrytering och diskussionen om utbildningshinder. Ett tredje område handlar samspelet mellan utbildningssystemet och arbetsli-

om vet. Ett fjärde område är folkbildningens förhållande till samhällsut- Vecklingen, i detta sammanhang förhållandet mellan folkbildning och demokrati.

Det är emellertid tre andra områden som är mest framträdande under de sista tio årens vuxenutbildningspolitiska debatt och samtidigt är

som ganska omfattande belysta i forskningen. Det handlar

för det första om undervisning och utbildning för arbetslösa. För det andra handlar

det om de kortutbildade. Och för det tredje handlar det hur de olika

om vuxenutbildningsanordnama på bästa sätt skall klara att arbeta tvärs

samman över institutionella gränser.

Utbildningsmöjligheter för arbetslösa

Den 1 januari 1989 trädde en förordning i kraft avseende utbildningsoch arbetsmöjligheter för långtidsarbetslösa. Ett viktigt inslag i förordningen var att de långtidsarbetslösa skulle få ett utbildningserbjudande som ett led i den samlade aktiveringen.

Bakgrunden till åtgärden ganska hög arbetslöshet på litet över

var en 10 procent och en tilltro till att utbildning kunde bidra till att minska arbetslösheten. Problemet förstärktes att ökande andel arbetslösa

av en var långtidsarbetslösa. I cirkuläret riktlinjer för utbildningserbj udandet

om hette det bland annat: Det viktigaste målet för utbildningsåtgärden är

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken 203

att förebygga långtidsarbetslöshet och säkra den arbetslöses anknytning till arbetsmarknaden. Det betyder att information, Vägledning, utbildning och övriga åtgärder inte är mål i sig själva, utan medel att uppnå målet- sysselsättning

Utbildningserbjudandet skulle riktas till den enskilde arbetslöse och det skulle samtidigt ha sin utgångspunkt i arbetsmarknadens behov. "Utbildningserbjudandet skall inriktas mot den arbetslöses önskemål och förutsättningar samt arbetsmarknadens behov, hette det i cirkuläref.

Förordningen hade således ett klart mål, nämligen att de långtidsarbetslösa skulle komma i arbete och att utbildning "bara ett

- var medel för detta. Utbildningserbjudandena skulle därför inriktas mot arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft. Samtidigt framhölls det som tidigare sagts att utbildningsutbudet skulle ha sin utgångspunkt i de arbetslösas förutsättningar.

Förordningen möjliggj orde en mycket stor satsning i syfte att använda utbildning för att reducera långtidsarbetslöshet. I anknytning till satsningen etablerades en omfattande forskning, i vilken ett antal forskningsinstitutioner och enskilda forskare följde och utvärderade åtgärden. Det föreligger alltså ett ganska omfattande dokumentationsmaterial som belyser de danska erfarenheterna av undervisning

av arbetslösa.

Forskningsmässiga svårigheter

Inledningsvis är det på sin plats att peka på några grundläggande forslcningsmässiga svårigheter i samband med att värdera åtgärd

en av detta slag. Svårighetema består i att värdera "resultatet de olika

av utbildningarna.

Man kan konstatera att mellan tio och femton procent de långtids-

av arbetslösa har fått arbete efter att ha deltagit i utbildningserbjudandena. Är då detta bra eller dåligt resultat Frågan svår besvara,

ett är att eftersom det inte existerar någon kontrollgrupp. Vi vet alltså inte hur stor andel av de arbetslösa i alla fall skulle ha fått arbete.

som

På motsvarande sätt är tidsfaktom också en parameter är svår att

som kontrollera. I en situation med stor och stigande arbetslöshet kan

man inte förvänta sig att en stor andel av de långtidsarbetslösa skall få arbete omedelbart efter det att de avslutat sin utbildning. Det är mera troligt att

204 den vuxenpedagogiska praktiken

utbildningsinsatsen allmänt motiverar den arbetslöse att aktivt söka sig tillbaka till arbetsmarknaden eventuellt efter period med utbildning.

en Frågan är därför hur lång tid efter utbildningsinsatsen kan eller

som man skall mäta effekten.

Slutligen är det också svårt att jämföra olika utbildningsutbud. När man exempelvis kan konstatera att vissa utbildningar ger större sysselsättningseffekter än andra, hur kan då kompensera sig för

man faktorer som deltagares egna val utbildningar, skillnaderi utbildnings-

av anordnamas antagningsregler, skillnader i regionala arbetsmarknadsförhållanden och skillnad i resurser som används i de olika verksamheterna.

Sett mot bakgrund av dessa faktorer blev det vedertaget i forskargrupperna att inte enbart målet sysselsättningsgrad skulle betraktas som effektmål vid utvärderingen utbildningsförordningens resultat. Man

av måste också ta hänsyn till ett antal långsiktiga deltagarmål", nämligen fortsatt utbildning, förbättrade kvalifikationer, förbättrade personliga förutsättningar och ökat arbetssökande. Sådana effektmål är också mindre känsliga för bristande kontrollmöjligheter.

Som en konsekvens av de beskrivna metodiska bristerna har

man under åren efter de stora utvärderingarna genomfört försök att kontrol-

lera variabler och mäta effekter gjorda utbildningsinsatser

av genom undersökningar av s.k. experiment-design. Dessa försök har emellertid visat sig vara ganska svåra att genomföra i praktiken.

Erfarenheter av utbildningsförordningen

Medan det av bland annat beskrivna orsaker är svårt att tala

ovan om direkta sysselsättningseffekter utbildningserbjudandena, är det lät-

av tare att Visa på stora indirekta effekter. De indirekta effekterna kan beskrivas på följande sätt:

En tredjedel av kursdeltagarna har fått ökad motivation för studier - Två tredjedelar de arbetslösa har utbildat sig inom yrkesom- - av nya råden eller fördjupat sig inom sitt gamla yrkesområde

De flesta har förbättrat sin personliga och sociala kompetens -

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken 205

Flertalet av deltagarna har efter avslutad utbildning ökat sina - ansträngningar att söka arbete

Deltagarna är allmänt mycket nöjda med utbildningarna 9 10 är - av nöjda också de som från början skeptiska eller direkt negativa - var till att delta. En dryg tredjedel deltagarna kände sig tvingade att av delta i kurserna.

Man kan således sammanfatta de danska erfarenheterna på följande sätt: Det är svårt att peka på direkta, det vill säga omedelbara, sysselsättningseffekter bland metodmässiga skäl. Omvänt tycks annat av resultaten klart peka på stora långsiktiga utbildningseffekter, exempelvis att ursprungligen lågmotiverade långtidsarbetslösa får ökad motien vation för utbildning och arbete får stärkt personlig samt att gruppen kompetens och ökat socialt nätverk. Utbildningsinsatserna skapar naturligtvis inte arbete, de bidrar till att de svagaste de arbetslösa men av stärks i förhållande till arbetsmarknaden både på kort och lång sikt. Med hänsyn till hur utbildningarna tillrättalades för de arbetslösa, undersökte man om man kunde urskilja särskilda faktorer förbättsom rade de kortsiktiga och långsiktiga effekterna. Med få undantag det var svårt att peka på sådana faktorer. Det alltså inte omedelbart möjligt var att konstatera någon skillnad med avseende på:

om studiegången innehöll praktik och inskolning i arbetslivet eller

om man etablerade samarbete mellan olika utbildningsanordnare eller genomförde utbildningen hos en och anordnare samma

om det var en homogen eller heterogen sammansättning av delta- gare

om innehållet var specifikt eller allmänt i förhållande till arbets- marknadens behov.

Resultatet kan verka överraskande får tills vidare men anses som giltigt, eftersom det konstaterades i flera undersölcningar3. Det är inte minst intressant att undersökningarna visar på att studieinriktningar med mer generellt och allmänt innehåll hade lika stora mätbara effekter som studieinriktningar med specifikt yrkesinriktat innehåll. Vid mer första påseende kan det tas uttryck för att det under givna som sysselsättningsvillkor -inte är väsentligt, om kursen riktar sig specifikt

206 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997: 158

mot ett yrkesområde eller det i större utsträckning siktar mot att

om ge deltagarna allmänt bättre kvalifikationer.

Det kan finnas ett visst samband mellan storleken på effekten

av kurser och kursdeltagamas positiva förväntningar på kursen. På motsvarande sätt kan det finnas ett visst samband mellan effektens storlek och graden av engagemang hos den givna gruppen. Grupper med ett högt engagemang uppnådde således ett antal långsiktiga mål. Det fanns också ett visst samband mellan sysselsättningseffekter och kursens längd. Detta senare samband framkom endast, när kursen varade en längre tid, där gränsen verkar ligga mellan ett halvt till ett år.

Även således kan peka på faktorer främjar effekten

om man som av utbildningsinsatser för arbetslösa, så kan det vara frestande att ställa följande hypotes. Det väsentliga är inte vilken form undervisning och utbildning av de arbetslösa har, utan istället om ett utbildningserbjudande överhuvudtaget kommer till stånd. Detta innebär då ett konstaterande att det väsentliga i samband med ett utbildningserbjudande för långtidsarbetslösa är att de får ett erbjudande. Det mindre betydelse hur

är av detta erbjudande utformas under förutsättning att det- där det

genomföres sker i vuxenpedagogisk anda.

-

Job-rotation som en framåt

väg

Undersökningsresultaten från 90-talets början visade att arbetslösa hellre tog erbjudande om arbete än om utbildning. Mot bland annat denna bakgrund, men också utifrån utbildningspolitiska perspektiv, har jobrotation i stor utsträckning ersatt egentliga utbildningserbjudanden till långtidsarbetslösa/l

Job-rotation betyder i detta sammanhang, att arbetslösa och anställda "roterar", och att det till denna rotation knyts kompletterande utbildning. Sådan kompletterande utbildning dels till de anställda med syfte att

ges möjliggöra for dem att tillägna sig nya kompetenser, dels till de arbetslösa med syfte att kvalificera dessa för vikariat, när de anställda är på kompletterande utbildning.

Erfarenheterna från de danska j ob-rotations-projekten varit

- som nu igång i fem år synes utomordentligt goda. Detta gäller både syftet till

vidarekvalificering av arbetskraften och syftet att säkra

en mer permanent sysselsättning för de arbetslösa. svårigheterna ligger bland annat i att kvalificera vikarierna på en tillräckligt hög nivå, så att de i verklighe-

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken 207

ten kan klara de i några fall mycket kompetenskrävande arbeten, i

- vilka de skall vikariera.

De kortutbildade

På samma sätt som det utbildningspolitiskt har varit ett stort intresse för utbildning av arbetslösa, så har under period ett antal initiativ

samma tagits med inriktning mot kortutbildade. Det viktigaste är antagning

av "Lov om voksenuddannelsesstötte, trädde i kraft oktober 1989.

som Lagen har till syfte att tilldelning stöd till vuxenutbildning

- genom av skapa ekonomisk grund för med kort utbildning skall kunna få

att vuxna möjlighet att delta i utbildning på arbetstid.

Före beslut av VUS-lagen hade i Danmark tagit ett antal initiativ

man till försöksverksamheter med syfte att stärka de kortutbildade

vuxnas deltagande i utbildning. Initiativen, på flera sätt hade hämtat sin

som modell från Sverige, handlade bland olika former för

annat om uppsökande verksamhet i bostadsområden och på arbetsplatser.

Den uppsökande verksamheten följdes också med ett antal pedagogiska

upp initiativ, återigen inspirerade från Sverige, till exempel "vardagslärande" och den så kallade Falumodellen med studiecirklar på arbetsplatsen. Men det fanns också danska varianter, exempelvis holdledeme, där aktiva och utbildningsintresserade medarbetare utgjorde den organisatoriska basen för att stärka den arbetsplatsförlagda utbildningen. Det var emellertid inte någon av dessa former på allvar slog igenom.

som

Först i och med antagandet av VUS-lagen och med motsvarande

en massiv uppbackning från stora delar av fackföreningsrörelsen och arbetsgivarorganisationema slog utbildningsidén på allvar igenom för de kortutbildade.

Lag om vuxenutbildningsstöd

VUS-lagen är på många sätt de mest lyckade lagarna på

en av vuxenutbildningsområdet.

Huvudprincipen i lagen har varit att kortutbildade skall erhålla ekonomiskt stöd för deltagande i sådan utbildning, den enskilde själv

som välj er. Det kan gälla allmänna ämnen eller yrkesinriktade ämnen eller

en kombination av båda. Enligt Bekendtgörelsen kom 1995 kan

som

208 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997: l 58

vuxenutbildningsstöd ges till utbildning i sammanlagt minst en vecka och högst 80 veckor på heltid.5

Förordningen innebär inte rätt till ledighet eller rätt till återgång till

arbete. Den gäller endast ekonomiskt stöd. Rättigheterna skall samma förhandlas med arbetsgivaren. Ofta är det den lokala fackföreningen

går in och förhandlar på den anställdes vägnar. som

Antalet VUS-deltagande har hela tiden ökat från etableringen 1989 fram till 1993, då antalet-bland annat i samband med etableringen av en förordning om generell ledighet för utbildning stabiliserade sig på

knappt 10 000 deltagare per år.

Det som speciellt gör att förordningen kan betecknas som en succé är, att den formellt och reellt vänder sig till de kortutbildade. Kriterierna för tilldelning av vuxenutbildningsstöd anges i lagen. Huvudprincipen är att vuxenutbildningsstödet tilldelas personer som antingen har mycket kort grundskoleutbildning 7 till 8 år eller till personer som inte har någon yrkesutbildning och som högst har tio års skolgång.

På grund av de restriktiva tilldelningskriteriema nås reellt de kortutbildade. VUS-mottagama är i allmänhet äldre anställda, eftersom

mellan 45 och 55 år utgör 40 procent av deltagarna. personer

VUS-förordningen var från början tänkt som en individuell förordning. Men andelen så kallade "kollektiva kurser, det vill säga kurser

av där deltagarna kommer från arbetsplats, har ökat i antal sedan

samma starten och de omfattar hälften samtliga deltagare. I anknytning till

nu av dessa kollektiva kurser utvecklades så kallade skräddarsydda utbildningspaket, alltså paket som till form och innehåll passade de olika gruppernas önskemål och behov.

Det är svårt att mer exakt säga vad som har gjort att förordningen blev den succé den är. En förklaringarna är, som tidigare nämnts,

som nu av att stora delar fackföreningsrörelsen backade förordningen från

av upp begynnelsen. En annan förklaring är att det har skett en attitydförändring till vuxenutbildning bland befolkningen som helhet också bland de

kortutbildade. Det har blivit allmänt accepterat att det finns behov av livslångt lärande" för alla. En väsentlig del förklaringen till succén

- av är den stora andelen kollektiva kurser, där utbildningen ingår som en naturlig del i lärandet på arbetsplatsen.

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken 209

Erfarenheter av VUS-förordningen

På samma sätt som vi tidigare beskrev i samband med utbildningserbjudanden till arbetslösa, så är de kortutbildades behov och inte minst VUS-förordningen synnerligen omfattande belyst forsk- - genom ning.

I alla undersökningar visar resultaten att det finns mycket massiv en tillfredsställelse med utbildningen. Mer än 90% deltagarna av anger att de har varit nöjda eller mycket nöjda. En motsvarande andel att anger kursen varit givande eller mycket givande. Man är allmänt också mycket nöjd med lärarna, ämnesutbudet och undervisningsforrnema.

Utöver denna allmänna tillfredsställelse hos kursdeltagarna dokumen-

terar forskningen ytterligare ett antal resultat på kort och lång sikt av VUS-utbildningar. VUS-deltagarna uppfattar exempelvis att de är bättre

i stånd att handha sina arbetsuppgifter och att delta i samhällslivet. Fyra femtedelar VUS-deltagarna också tre år efter utbildningen av menar - att den har varit till nytta för deras arbetsplats. Mer femtedel än en av VUS-deltagarna säger att de har blivit aktiva i föreningsarbete. mer Det har ofta framförts som en hypotes att deltagande i utbildning

motiverar till mer utbildning. Detta har också utgjort del skälen till en av uppsökande verksamhet kortutbildade. Ett de viktigaste resultaten av av i samband med VUS-utbildningar, har dokumenterats, de som nu är att har en utbildningsmotiverande effekt hos de kortutbildade.

I en av undersökningarna VUS-förordningen jämförs alltså hur av aktiv VUS-deltagare har varit innan kursen påbörjades 1991 gruppen med hur aktiv samma grupp är tre år efter deltagandet 1994. I båda fall

undersöktes andelen har deltagit i utbildning året före undersökningssom tidpunkten. Man kan konstatera mycket stor ökning utbildningsen av aktivitetema. Medan således 40 procent hade varit utbildningsaktiva

året innan VUS-deltagande har motsvarande andel stigit till 65 procent tre år efter. Samtidigt har omfattningen den utbildning, den av som enskilde deltagit genomsnittligt stigit.

Sett i perspektivet aktivering kortutbildade är det ytterst intresav av sant att notera, att det relativt sett har skett större ökning andelen en av utbildningsaktiva med 7-8 års skolutbildning jämfört med dem har som

9-10 års skolutbildning.

210 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997: 158

Samarbete mellan utbildningsanordnare

Det tredje området har prioriterats högt i dansk utbildningspolitik är

som det tvärsektoriella samarbetet mellan utbildningsanordnare. Tankarna

ett sådant samarbete har bland annat utformats i utbildningsom ministeriets tiopunktsplan för återkommande utbildning, som sattes på pränt under år 1995. I punkt sju i denna plan sägs det bland annat att Målet är att skall kunna skräddarsy ett utbildningsinnehåll som

vuxna går tvärs över de enskilda utbildningsanordnarnas utbud, alltså kunna kombinera utbildningsdelar från folkbildningen, allmän utbildning och yrkesutbildning. Motsvarande sägs det: Detta betyder att man måste satsa på att stärka det lokala utbildningssamarbetet och utbildningsanordnarnas profilering efter deras speciella kompetens, ämnesmässigt och pedagogiskt.7

Grundtanken med att uppmärksamma samarbetet är att utbildningsanordnama är och skall olika. De skall ha sin egen profil. De skall

vara genomföra den typ utbildning, de är bäst på. Samtidigt skall det

av som

möjligt med utbildningssamverkan. Såväl i den enskildes utbildvara ningsplan som i hela vuxenutbildningssystemet. Samtidigt är det ett väsentligt drag i dessa idéer att särskilt samarbetet mellan den mer yrkesinriktade allmänna vuxenutbildningen skall stärkas.

och den mer

Vuxenutbildningspotten

Under år 1993 avsattes således 200 miljoner kronor till att stärka samarbetet mellan olika utbildningsinstitutioner i den så kallade Vuxenutbildningspotten. Syftet var enligt "Bekendtgørelsen om voksenuddannelsespuljen att stärka den allmänna vuxenutbildningen med avseende på kombinationer utbildningsvägar med både allmänna

av nya och yrkesinriktade delar. Konkret skall de enskilda utbildningsväga-

innehålla minst tredjedel allmänna och minst tredjedel yrkesinma en en riktade delar och i detta samarbete skall ingå såväl yrkesinriktade som allmänna utbildningsinstitutioner.

Det är intressant, att potten och det tvärsektoriella samarbetet- ses

-

ett bidrag till lösningen arbetslöshetsbekämpningen och som som av möjligheter för de kortutbildade. Potten kan nämligen användas både till insatser för anställda till arbetslösa, och som det framgick av

som Bekendtgørelsen" till insatser särskilt för kortutbildade. Eftersom

den vuxenpedagogiska praktiken 2ll

vuxenutbildningspotten speciellt skulle riktas mot kortutbildade fanns det en föreställning att bättre koppling mellan det allmänna om en och ofta bokliga och det yrkesinriktade och ofta praktiska skulle det göra lättare för vuxna med kort skolbakgrund att tillägna sig bägge områdena. Det yrkesinriktade utbildningsinslaget skulle öppningen och vara motivationen och den funktionella placeringen det bokliga skulle av underlätta inlärning och användning. Utöver de syften som tidigare nämnts är intentionerna med det tvärsektoriella samarbetet följande: Att sålda jämnare könsfördelning, eftersom det är övervikt en en av män på de yrkesinriktade utbildningarna och övervikt kvinnor på en av de allmänna. Det tvärsektoriella samarbetet skall säkra bättre koppling mellan en den yrkesinriktade och den allmänna inlärningen, på så de två sätt att områdena skulle hänga ihop i undervisningen och i de studerandes inlärning. Det tvärinstitutionella samarbetet skall säkra att de studerande informeras om ett bättre utbildningsutbud. I anknytning till samarbetet mellan de olika utbildningsinstitutionema har man etablerat en lärarutbildning, där lärare lär sig att gemensam arbeta tillsamman med lärare från andra utbildningsinstitutioner och från andra ämnesområden.

Erfarenheter av vuxenutbildningspotten

I linje med de två föregående områdena, utbildning arbetslösa och av av kortutbildade, har man också i samband med det tvärsektoriella samarbetet i allmänhet och vuxenutbildningspotten i synnerhet genomfört en mycket omfattande forskning och utvärdering. Mot den bakgrunden kan följande sägas: Generellt är erfarenheterna det tvärsektoriella samarbetet goda av men samtidigt kan man också peka på ett antal svårigheter och begränsningar. En av svårigheterna är de kultur- och ämnesskillnader finns som mellan olika utbildningsinstitutioner. Samarbetet och utbildningsnorrnema skall läras och tillägnas bland annat det begenom ovan skrivna lärarutbildningssamarbetet. Det kräver tid och bland resurser annat till planläggning av samarbetet. Ofta krävs planläggning än mer man har avsatt tid för.

212 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997: l 58

En annan svårighet är att ämnessamverkan är svår att etablera. I några fall finns inte någon koppling mellan de allmänna ämnena och yrkesämnena. I andra fall är allt integrerat, vilket resulterar i att överblick och struktur i det enskilda ämnesområdet försvinner. Vid ett antal tillfällen får några funktionell och mer "redskapsmässig ämnen en roll i förhållanden till andra ämnesområden. Särskilt de allmänna ämnena får erfarenhetsmässigt en mer redskapsmässig placering i samarbetet, vilket uppfattas som ett stort didaktiskt problem av lärarna i dessa ämnen. En tredje svårighet är, att lärarna inte har de nödvändiga förutsättningarna för att samarbeta. Det är anmärkningsvärt att erfarenheterna visar att planerare och projektledare efter försökens slut har blivit mindre övertygade att lärarna har de nödvändiga också de om nödvändiga ämnesmässiga kvalifikationer som krävs för ett tvär- institutionellt samarbete. Man kan säga, att ett tvärsektoriellt projekt kräva omfattande lärarkvalifikationer än vad man först synes mer antog. Det tvärsektoriella samarbetet har genomförts med stöd av olika modeller. Modulmodellen, där undervisningen avseende de allmänna och de yrkesinriktade delarna försiggår i moduler, som tidsmässigt ligger efter varandra

Parallellmodellen, där undervisningen försiggår parallellt, där till exempel den allmänna undervisningen förläggs till fönniddagama och den yrkesinriktade förläggs till eftermiddagarna, eller det allmänna till tisdag och torsdag och det yrkesinriktade måndag, onsdag och fredag.

Integrationsmodellen, där undervisningen försiggår på ett sådant sätt att det samtidigt undervisas i det allmänna och det yrkesinriktade. De två ämnesområdena integreras. Ett utvärderingens resultat är att det icke a priori är givet vilken av av modellerna som är mest ändamålsenlig med avseende på att uppnå ett sammanhang i undervisningen. Det ut det är önskvärt ser som om mer att ämnesområdena sammankopplas än att de integreras. Under alla omständigheter avgörs valet modell deltagarnas förutsättningar, av av de ämnen skall sammankopplas och de aktuella lärarnas som ämnesmässi ga kvalifikationer

SOU 1997: 158 den vuxenpedagogiska praktiken 21 3

Sammanfattning

I det föregående har vi visat på tre aktuella och centrala områden i dansk

utbildningspolitik. Det rör sig utbildning arbetslösa och utbildom av ning av kortutbildade och samarbete mellan allmäna och yrkesinrikom tade vuxenutbildningsinstitutioner. De tre områdena har alla följts i upp omfattande forskning och utvärdering. Även de områdena i det föregående om tre har blivit beskrivna för var sig, finns det samband dem emellan. För det första är det koppling en tät mellan utbildning arbetslösa och utbildning kortutbildade i relaav av

tion till job-rotation-projekt, där VUS-förordningen spelar central

en roll. På motsvarande sätt är en mycket stor del utbildningsmöjligheteav ma för de arbetslösa nämligen omkring hälften och VUS-projekten

genomförda i ett institutionellt samarbete mellan allmänna utbildnings-

institutioner och yrkesinriktade.

I den danska vuxenutbildningspolitiken har utbildning varit och är fortfarande ett viktigt medel för att bekämpa de negativa verkningarna

av långtidsarbetslöshet. Medan de ursprungliga motiven for arbetslöshets-

undervisningen baserade sig på en föreställning att det relativt om var en nära koppling mellan arbetsmarknadens kvaliñkationskrav och de arbets-

lösas utbildningsinnehåll är utbildningspolitiken nyanserad i den nu mer bemärkelsen. Dels finns exempel på ganska täta kopplingar mellan nu arbetsmarknadskrav och utbildningsinnehåll, t.ex. i job-rotations projekten som nämndes tidigare. Dels förs fram bredare utbildningsnu politiska motiv i form att utbildning i allmänhet nästan av oavsett innehåll- ger, inte minst till de kortutbildade arbetslösa, bättre förutsätt-

ningar att komma ut på arbetsmarknaden.

De fördelningspolitiska problem knyts till kortutbildade som gruppen ser ut att ha fått god lösning i förordningen vuxenutbildningsstöd, en om inte minst i de kollektiva och arbetsplatsförlagda projekten.

Det tvärsektoriella samarbetet mellan utbildningsinstitutioner såger väl den enskilde som hela vuxenutbildningssystemet möjlighet att skapa

större sammanhang i lärandeprocessen sett i perspektiv ett livslångt av lärande. Det finns dock fortfarande hel del olösta problem en ämnesmässigt såväl som institutionellt kring samspelet mellan de -

olika utbildningsinstitutionema.

214 den vuxenpedagogiska praktiken SOU 1997: 158

NOTER l Cirkuläre om retningslinjer for den regionale administration af uddannelsetilbud UTB, 14. December 1989, s. Op.sit. s. De oven beskrivna resultaten beskrivs framförallt i Aarkrog m. fl., 1991 och iMzerkedahl mfl., 1992. Se Bekendtgørelse om jobrotation og orlovsydelse til uddannelse, 20 Maj 1993. Bekendtgørelse af lov om støtte til voksenuddannelse, 20 december 1995, s. Erfarenheterna i detta avsnitt bygger i väsentlig utsträckning på Larson, 1994. 10-punktsplan om tilbagevendende uddannelse, Undervisningsministeriet, 1995, s. 19. Bekendtgørelse om voksenuddannelsepuljen, 17 Maj 1993, s. Erfarenheterna från det tvärsektoriella arbetet baserar sig i huvudsak Aarkrog mfl., 1995.

den vuxenpedagogiska praktiken 215

Rekrytering, vägledning och lokal

samverkan

W .mMM

.

Nya vägar i rekryteringsarbetet

-

från Örnsköldsvik

exempel

Curt Ahrell

Nya tider vision och verklighet

- Vuxenutbildningen står inför stora förändringar där flera aktörer skall medverka till att nya målgrupper kan lockas till utbildning. Nya okonventionella lösningar skall prövas och komvux ansett sig

som vara en flexibel, förändringsbenägen skolform har förmodligen de största förändringarna framför sig Jag avser att i ett historiskt perspektiv belysa hur rekryteringsarbetet och utbildningens genomförande påverkas och förändras. Jag skall bl.a. reflektera kring de möjligheter och svårigheter som jag ser att Kunskapslyftet ger. Vi måste vara medvetna om att målgrupperna liksom synen på vuxenpedagogiken ändras över tiden. Det påverkar självfallet metoderna för rekrytering. Vi måste alltså lära oss av historien. Gamla insatser kan mycket väl bli aktuella igen, i

men nya skepnader. Tidigare gjordes en tydlig åtskillnad mellan utbildningspolitiken och arbetsmarknadsåtgärdema. I dag finns ett nära samspel mellan arbetsförmedlingen och komvux. Samarbetet mellan utbildningsanordnama bärande idé i utformandet den reformerade

är en av vuxenutbildningen. Den ansökan som kommunen lämnat till Delegationen för Kunskapslyftet, är också ett viktigt styrinstrument i reforrnerings- och rekryteringsarbetet. Här återfinns bl.a. visioner som skall vara bärande för att kommunen och dess innevånare skall kunna möta framtiden.

Expansion som drivkraft

Utbildningsnivån bland de vuxna kommuninnevånama är fortfarande förhållandevis låg trots stora satsningar genom åren. Komvux hade sin första stora expansionsperiod från mitten av sjuttiotalet till mitten av åttiotalet. Det övergripande målet att växa och därmed att nå så

var många människor som möjligt. Som studierektor på den tiden, kunde man t.o.m. ha ett slags ackordslönesystem påverkades hur

som av många kurser man fick i gång

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 219

Några diskussioner om kvalitet förekom inte, deltagarna i

men var allmänhet mycket nöjda och framför allt tacksamma för att de fick studera. Stora satsningar gjordes på kommunens glesbygd. Så fort

en person från en by kom med förfrågan utbildning, fick själv

om personen en förfrågan om hon ofta var det kvinnor kunde ställa

upp som kontaktperson för byn. De kunde på detta enkla sätt hjälpa till med rekryteringen och vi hade som mest utbildning på 12 platser utanför centralorten. Enkel affischering, besök på föräldramöten och munmot-mun-kontakter var deras framgångsrika metoder. Självfallet kunde inte grupperna bli så stora alla gånger, men när regelstyrningen medgav grupper på fem personer, räckte detta för att lugna skolledamas samvete. Samarbetet med andra vuxenutbildningsanordnare begränsat till

var formella årliga träffar.

Kontakter med näringslivet och

arbetsförmedlingen

Under samma expansionsperiod som nämns ovan, utvecklades även uppdragsutbildningen starkt och det har banat väg för ett gott samarbetsklimat, främst med industriföretagen. Dessa kontakter har kommit att bli mycket värdefulla, både när det gäller synpunkter på innehållet i olika reguljära utbildningar och när det gäller rekrytering till dessa. För många personer har en uppdragsutbildning fungerat som en motivationsskapande insats inför fortsatta studier. Däremot har de rent yrkesinriktade inslagen blivit färre, dels beroende på att företagen sköter dessa

mer i egen regi, dels för att högskolan i större utsträckning börjat satsa på grundläggande yrkesutbildning. Arbetsförmedlingen köpte också kurser, men samarbetet kring den reguljära utbildningen begränsades till de personer som fick utbildningsbidrag. Det centrala i utvärderingama var att kursdeltagarna skulle nöjda och några större krav på individuali-

vara sering hade inte uppdragsgivama.

fas 1

Vuxenpedagogikens

Vuxenutbildningens arbetssätt har haft stor påverkan på rekryterings-

en arbetet. Under den expansionsfas beskrivits sammanhål-

som ovan, var

220 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

len undervisning en viktig förutsättning. Utbildningsbakgrunden

var också jämn och grupperna blev förhållandevis homogena eftersom många saknade nioårig grundskola.

I de fall man saknade gymnasiekompetens, satsade komvux på tvåårig social linje bred allmänkompetens både i centralorten och i

som gav en byarna. Trygga den viktigaste förutsättningen, både för

grupper var rekrytering och undervisning. De hade förkunskaper för att kunna

som läsa på högre nivå i något eller några ämnen, följde ändå den

sammanhållna utbildningen och kunde i stället hjälpa sina kurskarnrater.

fas 2

Vuxenpedagogikens

De sammanhållna grupperna blev allt heterogena. Från mitten

mer av åttiotalet efterfrågade allt fler individuella lösningar. Komvux

egna läroplan, Lvux -82, hade sjösatts och den innebar bl.a. att kursutformningen blev tydlig. Komvux kunde erbjuda kurser på många nivåer, både inom grundläggande vuxenutbildning och framför allt på gymnasienivå. Grupperna kunde åter bli homogena, eftersom det alltid fanns en nivå som passade. Rekryteringsarbetet kom i större utsträckning att handla marknadsföring de olika kurserna och glesbygds-

om av verksamheten minskade kraftigt, både på grund behovet homo-

av av gena grupper och kravet på större grupper.

Ett blockschema där schematiderna för de olika kurserna används i marknadsföringen, växte fram. Detta i kombination med längre undervisningspass, upp till 3,5 timmar, möjligheter för individen att

gav nya planera sina studier. Bl.a. skedde kraftig ökning deltidsstudier.

en av Studie- och yrkesvägledamas roll förändrades också; från rekryte-

en rande till en mer stödjande roll.

Expansion trots minskat rekryteringsarbete en

-

självrannsakan

Från mitten av åttio- till mitten nittiotalet har alltså stora förändringar

av skett i rekryteringsarbetet. Vi satsade på att undanröja studiehinder

mer än på att nå nya grupper. Den gymnasiala utbildningen har ändå

expanderat kraftigt sedan arbetslöshetskurserna infördes. Mycket kraft har

SOU 1997; 158 rekrytering, vägledning och lokal samverkan 221

gått till att hitta praktiska lösningar för att kunna ta emot så många som möjligt. Tyvärr korn införandet den nya läroplanen för såväl gymna-

av sieskola som komvux, LPF-94, att bromsa utvecklingen mot en ökad flexibilitet och fick komvux att närma sig gymnasieskolan i stället för andra vuxenutbildningsanordnare.

Mycket av utvecklingsarbetet kom att handla om det inre arbetet

utformandet lokala arbetsplaner och betygskriterier. Procesgenom av

ändå nödvändig och svetsade samman lärare och skolledare i sen var konstruktiva diskussioner kursernas innehåll. Elevinflytandet ökade

om också påtagligt, både på den direkta undervisningen och i de övergripande frågorna.

Antalet arbetslösa under 25 år har ökat kraftigt och det har fått ett tydligt genomslag i många undervisningsgrupper. Samtidigt har de studiefinansiella hindren varit oöverskådliga för många vuxna. Medan SVUX särskilt vuxenstudiestöd var en motor i rekryteringsarbetet under tidigare expansionsfas, har det varit betydligt svårare att få liknande draghjälp SVUXA SVUX för arbetslösa eftersom detta var

av betydligt sämre än ersättningen från a-kassan. Sfi svenska för invand-

hade ökat kraftigt och många gick vidare till studier på grundskole-

rare

nivå, medan andelen svenskar inom den grundläggande vuxenutbildningen minskade.

Vuxenpedagogikens fas 3

Från mitten 90-talet har intresset för vuxenpedagogiken ökat. Natur-

av ligtvis bidrar också statens satsning på Kunskapslyftet, där vill

man uppnå både volymmål och reformerad vuxenutbildning, till ett ökat

en intresse för vuxenpedagogiken. I början 90-talet tog vi bort de

av nivågrupperade, sammanhållna kurserna inom den grundläggande vuxenutbildningen. Alla deltagarna tas emot av ett lärarlag som tillsammmans med varje deltagare formar studieupplägget. Det innebär också att intagningen är kontinuerlig och studierna går dessutom att förena med studier på gymnasienivå. Ett väl utbyggt samarbete med bl.a. arbetsförmedlingen och de sociala myndigheterna minimerar väntetiderna till grundläggande vuxenutbildning. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen genomförs for närvarande försöksverksamhet med individuellt upplagda studier med individuella studiemål och delvis kontinuerlig intagning. Ett tydligt resultat av de utvärderingar som är genomförda, är

222 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

att avhoppen blir betydligt färre. Ett viktigt led i rekryteringen icke av studiemotiverade är, att kunna erbjuda dem trygghet personer en i studiemiljön. För dessa är blockschemat inget bra alternativ i början. personer Därför utvecklar vi fler sammanhållna där och får arbeta grupper, var en i sin egen takt och utifrån sina förutsättningar. Den förändrade egna lärarrollen, med läraren handledare, kommer därmed få mer som en att en positiv inverkan på rekryteringsarbetet. Tyvärr upplevs poängsystemet för studiefrnansieringen som ett klart hinder i strävandena att ytterligare öka flexibiliteten

Samarbetet med arbetsförmedlingen

En viktig del i dagens rekryteringsarbete är ett nära samarbete med

arbetsförmedlingen. Årligen träffar vi arbetsförmedlingens vägledare

för att diskutera samarbetsformer och för att gå igenom kursutbudet och i Kunskapslyftets ledningsgrupp finns också företrädare för arbetsförmedlingen. Att föreslå reguljära utbildningsinsatser till de arbetssökande, har blivit allt vanligare i takt med att antalet arbetsmarknadsutbildningar minskar. I infoteket, som bemannas vägledare anställda dels arbetsförav av medlingen, dels av komvux kan kommuninnevånarna få vägledning om studier och arbetsmarknad. Den centrala placeringen i Örnsköldsvik, kombinerad med utåtriktade insatser mot kommundelar och företag, gör infoteket till ett i den samlade satsning på kompetensutveckling nav som görs i kommunen. I och med att Kunskapslyftet genomförs, kommer infoteket att byggas ut ytterligare. Samtidigt kommer alla utbildningsanordnare att kunna nyttja infotekets i sin vägledning och resurser marknadsföring. Även kommunens datortek, ett aktivitetscentrurn där vägledning, prövapå-aktiviteter och datastudier kombineras, drivs i nära samarbete mellan komvux och arbetsförmedlingen. Vid årsskiftet 96/97 utökades och intensifierades arbetet ytterligare med hjälp EU-medel. Vägledningsav insatserna har ökats och aktivitetsdel, datordel och vägledning har blivit en helhet för deltagarna. Var fjärde vecka tas 48 deltagare och nya emot när datorteket är fullt utbyggt, kommer nämnare 150 deltagare att vara igång samtidigt. Av dem är inskrivna i datorteket, skall 1/3 som vara över 25 år. Intresset för att satsa på fortsatta studier är stort. Fr.0.m.

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 223

årsskiftet 96/97 finns infotek, datortek och arbetsförmedling samlade i samma byggnad. Den nyskapade miljön är både tilltalande och inbjudande.

De arbetssökande har tillgång till många hjälpmedel i sitt kunskapssökande. En intensiv kraftsamling är gjord för att stötta, vägleda och förmå de arbetssökande att älva försöka hitta nya lösningar. För olika inforrnationsinsatser, t.ex. om läs- och skrivsvårigheter, har vi lätt att nå personalen.

Språkverkstán

Olika grader av läs- och skrivsvårigheter är en viktig orsak till att många

inte söker sig till vuxenutbildning. Man har kanske en misslyckad vuxna skolgång bakom sig och många har med viss framgång lyckats dölja sitt handikapp. Av naturliga skäl tvekar inför utbildning, där handi-

man en kappet skulle avslöjas. I komvux Språkverkstá arbetar lärare med specialkompetens läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Varje deltagare har en

om individuell handlingsplan utifrån sina förutsättningar och mål. Den viktigaste delen i rekryteringsarbetet sköter lärarna genom att söka upp myndigheter som socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen for att informera läs- och skrivsvårigheter/dyslexi så att de

om kan upptäcka problemen hos sina "kunder och rekommendera dem att ta kontakt med skolan. Samarbete har också inletts med folkbildningen, bl.a. med syfte att informera deras handledare.

Distansutbildning

För folkbildningen är decentraliserad utbildning ett naturligt inslag. Komvux inledde distansutbildning redan i mitten av åttiotalet, när antalet utlokaliserade utbildningar minskade. Grundskolekompetens kunde erbjudas att eleverna arbetade i smågrupper om två, tre personer

genom

stod i kontakt med läraren via telefon och telefax. Hela gruppen som samlades tillsammans med läraren endast en gång per vecka.

I kommunens ytterornråden håller regionala IT-centra på att byggas upp. Där kan mindre grupper träffas och stå i direktkontakt med läraren och de andra kursdeltagarna med hjälp datorer försedda med modern

av och kameror. För närvarande bedriver komvux sådan utbildning i engel-

224 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

ska. Under hösten inleds ett distansutbildningsprojekt i samarbete med folkhögskolor och studieförbund, inom ramen för Kunskapslyftet. En ny syn på distansutbildning har också vuxit fram;

Distansutbildning är främst ett medel för ökad tillgänglighet.

-

Tekniken får inte upplevas som hinder.

-

Man måste inte bo långt ifrån skolan för att delta.

-

De olika utbildningsanordnama måste profilera sig.

-

Lärarna måste ha fortbildning.

-

Kunskapslyftet i startgroparna

Ett massivt rekryteringsarbete till Kunskapslyftets utbildningar har inletts. Ledstjärnoma i detta arbete är samarbete och mångfald; många aktörer är inblandade och samarbetsklimatet är gott. En arbetsgrupp som arbetat sedan hösten 1996, träffas kontinuerligt. Den består av en projektledare från kommunens Utbildningscentrum och representanter för kommunen, arbetsförmedlingen, komvux, folkhögskoloma, AmuGruppen, studieförbunden och näringslivet. Den har som mål :

Att arbeta fram en meny av utbildningar.

-

Att initiera en intensifierad yrkesvägledning.

-

Att initiera insatser för marknadsföring av utbildningsutbud.

-

Att finna nya arbets- och samverkansforrner för reforrnering av

-

Vuxenutbildningen.

Till arbetsgruppen är knuten en referensgrupp, som skall:

Medverka i uppsökande aktiviteter för att nå nya målgrupper som

-

behöver kompetensutveckling.

Till arbetsgruppen lägga förslag på utbildningar.

-

Medverka i marknadsföringen Kunskapslyftet.

- av

I referensgruppen finns representanter för aktivitetsproj ekt för arbetslösa inom LO- och TCO-kollektiven LOTSA respektive änstemannapoolen, datorteket, Barn- och utbildningsnämnden, LRF och SAP:s sysselsättningsgrupper. De åtta branschsammansatta sysselsättningsgrupperna har påbörjat ett omfattande arbete med kartläggning och information. Deras insats för att skapa motivation för individen att satsa på utbildning är mycket viktig. I samtalen med sysselsättningsgruppema

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 225

8 19-1820

framgår två viktiga förutsättningar för att medlemmarna skall kunna motiveras till studier:

Man måste kunna börja "studera på prov. Många är osäkra de - om klarar av studier och de har svårt att avgöra vilken nivå de skall börja på. Orienteringskurser kan med fördel skötas studieförbunden. av

Yrkesinriktade kurser inom yrkesområdet trygghet i studierna. - ger Allmänna ämnen bör kombineras med yrkesinriktade kurser.

Kunskapslyftet möjligheter och svårigheter

-

Kunskapslyftet som begrepp har på kort tid fått ett mycket starkt genomslag i kommunen. Detta har vi till stor del de fackliga organisationerna och arbetsförmedlingens personal att tacka för. Men den stora pedagogiska utmaningen för alla som sysslar med vägledning, är att ett bra ge svar på den ständigt återkommande frågan: "F år j arbete efter utbildag ningen Här blir det viktigt att kommuninnevånama börjar positiva se effekter även av andra sysselsättningsskapande åtgärder, bl.a. de som aktualiseras genom vårpropositionen. Reguljär komvux och Kunskapslyftet har delvis olika mål, vår men ambition är att se till helheten och jag hoppas att styrdokumenten både på lokal nivå och på riksnivå snart blir samstämmiga. Regulj är komvux har till stor del varit högskoleförberedande. I enkät vi gjort en som framgår att över 90 procent våra elever att fortsätta på högskoav avser lan. Komvux har anpassats därefter känner vi ett ökat krav att men nu anordna utbildningar, där yrkesinriktade inslag med erfarenhetsvarvas teori och allmänna ärrmen. Vi måste alltså öka samarbetet med företag och utbildningsanordnare har att genomföra yrkesutbildsom resurser ningar. För både reguljär komvux och Kunskapslyftet gäller förstås att individen har frihet att välja mellan passiv arbetslöshet och aktivt kunskapslyft. Därvid kommer studiestödssystemets utformning att få avgöen rande betydelse. För många dem vi rekryterar, kommer två av som nu terminers studier inte att räcka till och det är tveksamt de är villiga att om fortsätta med andra studiestöd efter att ha haft det särskilda utbildningsbidraget under ett år. Dessutom motverkas ambitionen att öka flexibiliteten när det gäller termins- och läsårstänkande delvis ansökningstidema av

till det särskilda utbildningsbidraget.

226 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

Den enskilde individens önskemål skall till stor del styra verksamhetens inriktning. Vi har valt den modellen att vi presenterar ett rikt smörgåsbord med utbildningar samtidigt som alla som arbetar med rekryteringsinsatser försöker fånga önskemål. Via orienterings-

upp kurserna kommer vi förmedlingen att få bra indikationer på vilka kurser som efterfrågas. Kommer då de efterfrågade utbildningarna att leda till arbete Ett exempel belyser problematiken:

Undersköterskeutbildningar inom Kunskapslyftet har väckt mycket stort intresse. Till ca 70 utbildningsplatser finns långt över hundra sökande. Åtminstone på kort sikt, är arbetsmarknaden för undersköterskor lcrympande och vi upptäcker att tidigare arbetslösa undersköterskor dyker som sökande till andra utbildningar inom Kunskapslyftet,

upp t.ex. floristutbildning som kanske inte heller leder till arbete.

Ett annat exempel får belysa svårigheter och möjligheter när det gäller pedagogik och metodik:

Fortlöpande under hösten 1997 beräknas ca 60 personer som har egna affärsidéer få ALU-platser inom änstemannapoolen, där de får hjälp att utveckla sina idéer. De behöver också kunskapstillskott inom främst IT, företagsekonomi och marknadsföring och de är inte villiga att vänta till efterföljande terminsstart for att påbörja studierna. Här diskuterar vi i stället modulindelade, rullande kurser med intagning en gång per månad. Samma typ av uppläggning kommer att prövas för gymnasiesvenskan under kommande läsår.

Redan yrkesverksamma är också målgrupp för Kunskapslyftet, om

en arbetsgivaren anställer en långtidsarbetslös som vikarie. Vi har noterat ett överraskande stort intresse från denna grupp.

Vad händer med komvux

En förutsättning för att det skall vara motiverat att ge komvux resurser är att vi lyckas rekrytera de prioriterade grupperna. Det kräver ett stort engagemang hos alla anställda och processen har redan börjat genom att vi försöker forma en gemensam värdegrund. Denna skall bl.a. ligga till grund för det kollektivavtal som vi arbetar fram tillsammans med lärarfacken. En politisk utvecklings- och utvärderingsgmpp är tillsatt och bland personalen arbetar utvecklingsgrupp för att ta fram nya

en strategier. Mer öppna verksamheter kommer att erbjudas för att minska rädslan och motståndet mot vuxenutbildningen. All personal är engage-

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 227

rad och bl.a. kan intresserade när helst under veckan få hjälp med

som rundvandring och information administrationspersonalen.

av

Tillgänglighet kommer att vara ett nyckelbegrepp i utvecklingen;

Läsårstänkandet kommer att minskad betydelse. Man skall inte

-

behöva vänta flera månader på att få börja studera och lokalerna

skall inte behöva stå outnyttjade under veckoslut och tolv årets

av

veckor.

-Distansutbildningen kommer att öka och stor del skolans

en av

kurser kommer att vara tillgängliga den vägen.

Ett framgångsrikt rekryteringsarbete kräver också pedagogisk mång-

en fald där lärarna arbetar i arbetslag. Både sammanhållna där

grupper deltagarna har individuella studieplaner och modulindelade kurser, medger studiestarter flera gånger år.

per

Arbetspassen förläggs i stor utsträckning till hela for- eller eftermiddagar, bl.a. för att underlätta för deltidsstudier. Denna pedagogiska mångfald får bli vuxenpedagogikens fas 4

Vi måste också se till så att vi erbjuder undervisningslokaler

som verkligen är arbetsplatser för vuxna och inte skolsalar. En större andel av utbildningarna kommer att förläggas ute på företag.

I samarbete med CSN hoppas jag att vi kan hitta lokala lösningar

som underlättar för studier och relqytering. Det är i dag svårt att hantera CSN:s regler om man vill genomföra modulindelade kurser, parallelläsning av kurser inom samma ämne och kontinuerlig intagning.

Nya möjligheter måste skapas för ungdomarna efter gymnasiet. Att de går direkt till komvux är ingen bra lösning sig för ungdomarna eller

vare för vuxenutbildningen.

Samarbetet med andra utbildningsanordnare kommer att öka,

men en viss konkurrens behövs for att säkerställa kvalitet och kostnadseffektivitet. Elev- och lärarutbyte kommer att bli vanligare utbildningsanordnare emellan. T.ex. blir ett viktigt inslag i rekryteringsarbetet, att dra

nytta av folkbildningens kontaktnät. Samarbetet med arbetsförmedlingen kommer ytterligare att förstärkas, men våra deltagare skall alltid uppmuntras att själva ta initiativ till studier.

Komvux skall inte enbart betraktas arbetsmarknadspolitisk

som en åtgärd. Möjlighet till fritidsstudier är fortfarande en bärande idé med komvux och säkert blir det så att vissa som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden ändå får en rikare tillvaro tack vare sina vuxenstudier.

228 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

Kursutbudet kommer att bli än relaterat till efterfrågan. Det ställer

mer stora krav på flexibiliteten, inte minst vad gäller utnyttj andet av lärarna. Möjligheten att även få anordna upplevelserelaterade kurser i t.ex. musik, tror jag skulle få motivationshöj ande effekter för vissa grupper. De yrkesinriktade utbildningarna för personer som inte vill satsa på högskolestudier kommer att öka. Vi kommer också att snart ha våra första deltagare i lärlingsutbildning.

Min förhoppning är att fler än 10 procent Kunskapslyftets deltagare

av skall vara anställda. Det kommer att ge många positiva effekter för både individer, företagen och samhället.

Nyckelorden i det framtida rekryteringsarbetet är alltså engagemang, motivation, tillgänglighet, pedagogisk mångfald, vuxenanpassning, samarbete och flexibilitet. Att ständi ställas inför utmaningar och få känna att man lyckas blir i än högre grad motorn inom vuxenutbildningen

SOU 1997; 158 rekrytering, vägledning och lokal samverkan 229

Yrkesvägledning och

samhällsförändring

Lars Ingvardsson

För inte så länge sedan var arbetslösheten och åtgärderna mot den lättare att begripa. Man blev arbetslös när efterfrågan sjönk och fick arbetet tillbaka när den steg. Oftast gick man tillbaka till samma arbetsgivare och samma arbetsplats. Man förstod att detta hade med konj unkturer att göra. Kurvan som ekonomer och politiker pekade på var begriplig, liksom att vissa yrken var mer än andra utsatta för dess svängningar. En svängning nedåt kunde för det mesta stoppas med hjälp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom till exempel beredskapsarbeten, fortbildning inom yrket och andra nyttiga saker. Ambitionen var att så gott det gick fylla en svacka med något som var värdefullt både för individen och samhället. Den politiska enigheten detta var stor.

om

Att det också fanns andra orsaker till att under en tid blev

man arbetslös var inte något som oroade. Att jobb försvann för att jordbruk och skogsbruk rationaliserades var något som pågick som en nödvändig modernisering av näringslivet och samhället. Arbetskraften behövdes inom industrin, där den i regel fick högre lön och bättre arbetsförhållanden. Visserligen pågick också där rationaliseringar, men de var inte snabbare och större än att fram till 1980-talet ökade antalet som jobbade i industrin. Redan i början på 1970-talet framträdde dock allt tydligare tecken på att de strukturella förändringarna innebar att antalet jobb i industrin trendmässigt skulle minska. I dag är det dessa stora och snabba förändringar i industrin och i andra näringsgrenar som är huvudorsaken till att möjligheterna för en arbetslös att få ett nytt jobb minskat dramatiskt.

Hundratusentals jobb för lågutbildade har försvunnit under 1990-talet. Flexiblare arbetsorganisationer förändrar arbetsuppgifterna och ställer

yrkeskrav och i alltfler jobb ställs specifika utbildnings- och kompenya tenskrav. Numera anses man enligt en offentlig utredning icke anställningsbar om man saknar kunskaper i grund- och gymnasieskolans kärnämnen. Sakligheten och synsättet i den bedömningen kan ifrågasät-

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 231

tas. Den så kallade icke anställningsbarheten kanske beror på att vi

mer t.ex. helt saknar en fungerande arbetsmarknad för ungdomar och invandrare. Ett oroande samband kanske här finns med den internationella vägledningsdebatten, där det på sina håll hävdas uppgift för

att en ny vägledningen är att lära människor att leva med arbetslöshet; att ställa in sitt liv på något annat än arbete. Den strukturella omdaningen arbets-

av marknaden gör att många arbetslösa måste räkna med att det gamla jobbet försvunnit för alltid. De behöver yrkesvägledning för att skaffa sig en ny yrkesutbildning och kunna byta yrke. Yrkesvägledningen skall vara grundad på analys av individens situation och förutsättningar samt professionella kunskaper om utbildning och arbetsmarknad. Utifrån detta skall vägledningsmetodiken anpassas till det enskilda fallet för att man skall bästa resultatet.

I Sverige har yrkesvägledningen alltid varit nära knuten till strukturella och trendmässiga förändringar på arbetsmarknaden. I stort sett är vägledning i Sverige, i jämförelse med andra länder, arbets-

mera marknads- än individorienterad, kanske därför att vägledningen här har sitt ursprung i arbetsförmedlingen för ungdomar. I andra länder är den mera grundad på beteendevetenskapliga teorier och planering indivi-

av duell yrkeskarriär. I Sverige har förändringarna på arbetsmarknaden utgjort grund för vilka resurser avsatts till vägledning, hur den

som organiserats och dess arbetsmetoder. Sålunda är yrkesvägledningen ett viktigt instrument för att utföra Arbetsmarknadsverkets arbetsmarknadspolitiska uppdrag, till exempel att minska vakanstider och långtidsarbetslöshet samt att främja arbetshandikappades möjligheter på arbetsmarknaden.

Yrkesvägledning kan också ett effektivt sätt att bereda väg för

vara önskvärda strukturella förändringar. Kunskapslyftet är ett sätt att försöka rätta till den trendmässigt ökande obalansen mellan kraven på arbetsmarknaden och de arbetslösas kompetens. Det innebär att Kunskapslyftet bör ha betydande effekt på arbetslcraftsutbudet på

en längre sikt, vilket också effektiv yrkesvägledning kan ha. Det är

en en stor och krävande uppgift men inte alls obekant för vägledningen. Redan i slutet av 1960-talet när den aktiva arbetsmarknadspolitiken började tillämpas del den ekonomiska politiken, och då landet befann

som en av sig en i en stor omställning for att hävda sig modern industrina-

som en tion, framhöll man att vägledningen ett viktigt instrument. Vägledar-

var na medverkade i mobiliseringen arbetskraft t.ex. att skaffa

av genom

232 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

utbildning och förvärvsarbete hemarbetande kvinnor. Den för moderniseringen nödvändiga geografiska och yrkesmässiga rörligheten hade knappast kommit till stånd utan vägledning om yrken och utbildningar. Framför allt hade vägledningen inom för det samhällsekono-

ramen miska intresset och det arbetsmarknadspolitiska uppdraget vikti roll

en g i planeringen av utbildningar. Nytillkomna på arbetsmarknaden behövde oftast både infonnation om arbetsmarknad och om utbildningar, liksom de som måste byta yrke.

Utbildningssatsningen under 1960- och 1970-talet var den i särklass största som någonsin gjorts för vuxna. Arbetsmarknadsutbildningen expanderade snabbt och komvux byggdes ut. Många hundratusen fick sin första riktiga yrkesutbildning inom arbetsmarknadsutbildningen. Det är tveksamt om ens konstruktörema bakom den aktiva arbetsmarknadspolitiken från början förstod vad de satte i rörelse. Satsningen underlättades av att deltagare i arbetsmarlmadsutbildning har utbildningsbidrag som man kan leva på utan att behöva sätta sig i skuld under utbildningstiden. Det hade säkert avgörande betydelse för att utbildningsinsatsema fick sådan omfattning och för att många vågade att

en senare fortsätta att studera med vanlig studiefinansiering i högre utbildning. Allra vikti gast var dock att deltagarna upplevde att utbildningen faktiskt ledde till arbete, ökad valfrihet på arbetsmaknaden och ett bättre liv. Inte minst gällde detta tidigare hemarbetande kvinnor och ensamstående kvinnor med barn, som det gjordes särskilda aktiverande insatser för. Det var ett kraftfullt försök att montera ner klasshinder.

Ett gott råd till dem som planerar hur man ska genomföra Kunskapslyftet är att lära sig av erfarenheterna från den tiden. Särskilt som det finns stora likheter i de bakomliggande strukturella orsakerna till "lyften". För att nå sina målgrupper måste även Kunskapslyftet attackera traditionella synsätt och värderingar som på grund tekniska och andra föränd-

av ringar blivit föråldrade men likväl dominerar i just de grupper som har mest att förlora på dem.

Vägledningen hade en gyllene tid på 1960-talet. Den gjorde insatser inom det samhällsekonomiska intresset men det fanns ingen motsättning mellan detta och de inividuella önskemålen hos vägledningssökande. Det fanns en allmän framstegsanda och det fanns jobb för arbetssökande samt en stor vilja att skaffa sig utbildning. Man kunde i stor utsträckning välja utbildning efter individuella preferenser och ändå vara ganska säker på att utbildningen skulle leda till att man fick jobb. Under senare

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 233

delen 1970-talet började strukturrationaliseringama få tydliga

av negativa effekter för vissa på arbetsmarknaden. Ungdomarnas

grupper arbetsmarknad blev sämre och det utveckling fortsatt sedan

är en som dess. Antalet långtidsarbetslösa ökade och det blev allt svårare för arbetshandikappade att få ett arbete. Vägledningen fick

större resurser och omorganiserades för att vända eller åtminstone stoppa detta. Yrkesvägledama och de som varit specialiserade på att hjälpa arbetshandikappade samt vissa andra arbetsformedlare bildade tillsammans

en ny grupp vägledare, nästan hela arbete inriktades på den uppgiften.

vars 1980 tillkom arbetsmarknadsinstituten, med sina arbetspsykologer

som och annan kvalificerad personal blev ett stort kvalitativt och kvantitativt tillskott på vägledningssidan. Bortsett från den datorstödda informationen om yrken och utbildningar så har under år det mesta

senare av metodutvecklingen inom den fördjupade vägledningen gjorts på arbetsmarknadsinstituten. På instituten har intensiv kontakt med

man den arbetssökande och större möjligheter att pröva väglednings-

nya teorier och arbetssätt. Där har också haft tid för enskild

man mer vägledning medan arbetsförmedlingen på grund det stora sökande-

av trycket under 1990-talet utvecklat metoder för att vägleda t.ex.

grupper, i samband med jobbsökaraktiviteter och datortek.

När syofunktionen tillkom i skolan innebar också den ett stort tillskott på vägledningssidan. Skolan fick uppföljningsansvar för ungdomars sysselsättning. Följden blev att nästan all vägledning för ungdomar under 20 år numera sker i skolan och syofunktionär. Utveck-

ges av lingen på arbetsmarknaden gjorde det nödvändigt att alltmer inrikta arbetsförmedlingens vägledningsresurser på att hjälpa har

vuxna som svårt att få ett arbete. Förr var drygt 40 procent de väglednings-

av sökande på arbetsförmedlingen under 20 år. I dag utgör den

gruppen en mycket liten del. För vägledningen på arbetsförmedlingen har detta säkert inneburit att man tappat kompetens när det gäller kunskaper

om utbildningar i gymnasieskolan och inom högre utbildning. Det har

man försökt att kompensera med att vägledama sedan 1989 haft tillgång till datorstödda informationssystem utbildningar och arbetsmarknad

om och som efterhand blivit allt bättre. Nu är den utvecklingen inriktad på att förse de arbetssökande med motsvarande redskap, vilket redan till

stor del skett inom platsförrnedlingen.

1990-talets arbetsmarknad kännetecknas hittills att arbetslösheten

av blivit det största problemet i landets ekonomi. Belastningen på arbetsförmedlingen har ökat mycket kraftigt. Antalet arbetssökande

vid ar-

234 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

betsfönnedlingama har än tredubblats, från i genomsnitt knappt

mer 300 000 till över 900 000 arbetssökande månad. En stor del behöver

per vägledning, vilket speglar den stora osäkerhet många känner för sina möjligheter på den framtida arbetsmarknaden. Behovet av individualiserad service är med andra 0rd mycket stort. För att få ekvationen med den stora arbetsbelastningen och krav på ökad personlig service att gå ihop måste vägledningen finna nya sätt att lösa sina uppgifter för att frigöra resurser till enskild vägledning. Ett sätt är att bygga ut självbetj äningen till arbetssökande som klarar sig med enbart information om jobb, yrkesval och utbildningar. Den nya informationstekniken, IT, gör det möjligt att med enkla medel påtagligt höja kvaliteten i informationen och strukturera den på ett sådant sätt att den blir lättare för de arbetssökandeatt överblicka och utnyttja. Med i bilden finns också att flertalet unga arbetssökande redan är vana att hantera den nya tekniken eller snabbt kan lära sig det, vilket gör det möjligt for alltfler arbetssökande att klara sig med det utbud av tjänster för Självservice som ställs till förfogande via intranät, Internet och annan informationsteknik.

Vägledningens betydelse för såväl den enskilde som för samhällsekonomin är i dag en självklarhet i utredningar om arbetsmarknadens funktionssätt och i utbildningssatsningar såsom Kunskapslyftet. Ibland finns dock en övertro, inte minst i vissa internationella officiella skrifter och i vissa vägledningsteorier, att vägledningen kan förändra arbetsmarknaden. Det heter att vägledningen skall anpassa arbetet till människorna, tillskapa jobb, jobbrotation m.m. Sådant tal svävar högt i det blå över den kalla verkligheten på arbetsmarknaden. Är det något vi

som bör ha lärt oss av utvecklingen på arbetsmarknaden så är det att den snarare går åt andra hållet, att människorna måste sig till jobben,

anpassa och att det är något som varken vägledningen eller annan arbetsmarknadsservice kan ändra på.

Allt fler människor har svårt att fylla de ökande kraven på såväl yrkeskompetens som social kompetens. Det är krav som innebär att förutom att man ska ha en klar yrkeskompetens så bör man också ha en viss ålder och vara flexibel för att kunna fungera i en flexibel arbetsorganisation och i ett arbetslag. I nästan allt industriarbete skall man kunna förstå komplexa tillverkningsprocesser. Skift- och deltidsarbete ökar. Strukturförändringama slår hårt mot enklare monteringsarbeten och andra arbeten som inte kräver någon längre yrkesutbildning. Många kvinnor har den sortens arbeten. Med nuvarande könsrelationer i yrkesvärlden är kvinnornas framtida möjligheter på arbetsmarknaden sämre

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 235

än männens, eftersom de bästa framtidsutsikterna finns i yrken

som domineras av män.

I dag bör valet av grundläggande utbildning och yrkesutbildning fokuseras mer på viktiga funktionskunskaper än på yrkesspeciñka kunskaper i traditionell mening. Vissa funktioner och de kunskaper

som dessa kräver är viktiga i många yrken. Hit hör t.ex. kunskaper i

processteknik, språk och IT. Det är vägledarnas uppgift råd hur

att ge om man effektivast bygger på sina kunskaper och när det gäller ungdomar, råd

ge om hur håller valmöjlighetema till fortsatt utbildning och ändrat

man yrkesval öppna så länge möjligt. En kunnig vägledare kan bedöma

som i vilken utsträckning olika funktioner, jobb och utbildningar ökar möjligheterna att komma vidare att de kvalificerar för valmöjlig-

genom nya heter på arbetsmarknaden. Det finns omhuldad mytbildning att det är

en nästan omöjligt att förutsäga utvecklingen för yrken, trots att vi med säkerhet kunnat peka ut yrken som minskar eller ökar antalet sysselsatta. Den trendmässiga utvecklingen för exempelvis yrkena i nedanstående tabell kunde kunniga vägledare väga in i sina bedömningar och informera om redan på l970-talet. Långsiktiga trender för antalet sysselsatta i yrken och hur ett yrkes arbetsuppgifter och krav utvecklas över tid är viktiga vägledningskunskaper.

Antal förvärvsarbetande över tid i några yrken, 1 000-tal

Källa: Folk- och bostadsräkningar. SCB

236 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

Det är klart att även i detta kärva arbetmarknadsläge så skall vägledningen svara mot individens behov och önskemål och hjälpa till att undanröja hinder för yrkesvalet. Dirigerande åtgärder för att styra den enskilde hör inte hemma i vägledningen. Vägledningens utformning och viktigaste insatser bör ändå i första hand riktas mot de grupper som har störst behov. Kraftfulla insatser behövs för utsatta grupper men de bör utformas inom ramen för den individuella servicen och vara ett individuellt stöd. Hit hör givetvis det enskilda vägledningssamtalet. För individen och samhället är det viktigt att fram de fönnågor som finns hos alla dem som av olika orsaker misskötte skolan och som fick betyg

som inte alls svarar mot deras kapacitet. Den frigörelsen av resurser kan påbörjas i vägledningen men kanske framför allt genom att de får tillgång till praktik och erfarenhet av arbetslivet. Människor utvecklas olika över tid. En ung människa behöver i regel pröva sig fram för att kunna välja ett yrke som tillgodoser varaktiga personliga behov. För många tar det en räcka år på krokig väg innan de är motiverade att utbilda sig. Något bättre sätt att välja yrke och utbildning än att få praktiska erfarenheter av arbetsuppgifter och arbetsmiljöer finns inte. Men företagen har stängt dörrarna för ungdomarna. De behöver en dyrk i form av personliga kontakter för att kunna ta sig in. Vägledama måste med sina kunskaper om arbetsmarknaden och ungdomarnas behov hjälpa till att dyrka dörrarna att få till stånd positiv attityd

upp genom en mer hos arbetsgivarna till lärlingsplatser och praktikplatser.

En annan uppgift för de samlade vägledningsresurserna i samhället är att knyta an till genomförandet av individuella handlingsplaner för arbetslösa, där utbildning ofta blir en viktig del. Vidare att mera systematiskt i förebyggande syfte ta reda på vad människor som arbetar i yrken där risken för arbetslöshet på sikt är stor har för kompetens och vilken de behöver för att behålla arbetet eller få ett nytt. En allmän erfarenhet är att hittills har detta tidigast gjorts i samband med att de blivit varslade om uppsägning. Och då har de inte lång tid på sig för att ställa om till ett annat arbete och ännu mindre till yrkesbyte innan de blir arbetslösa. Förebyggande yrkesvägledning på det här sättet bör kunna ske i samarbete med såväl arbetsgivare som fackliga organisationer. Kunskapslyftet aktualiserar i många avseenden frågan hur samverkan mellan olika parter skall utformas för att vara till störst nytta för de grupper som har de största behoven av kunskapslyft.

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 237

Syo och rekrytering

Intervju av Emma-Gunilla Lundborg

I Lunds kommun har man valt att inte i förväg göra någon kurskatalog inför Kunskapslyftets start. I stället har man inbjudit till två infonnationsmöten i Stadshallen och därefter bokat in alla intresserade på kvartssamtal med vägledare, för att utifrån de samtalen planera ytterligare kurser utöver den mer traditionella komvuxutbildning som redan bokats inför hösten. Det berättar Tilly Aj studie- och yrkesvägledare

ger, som nu engagerats för Kunskapslyftsprojektet i Lund. Där arbetar tre personer en projektledare samt två vägledare, den hon själv med

- ena - förankring i vuxenutbildningen, den andra med förankring i arbetsförmedlingen. De sorterar direkt under kommunens utbildningsförvaltning och är placerade på arbetsförmedlingen, vilket Tilly Aj ger anser vara en stor fördel:

Den täta kontakten med arbetsförmedlingen är viktig. När frågor

uppstår har vi raka kanaler till platsförrnedlare och arbetsvägledare. Inför inforrnationsmötena delade man ut flygblad på komvux och till handläggarna på arbetsförmedlingen, annonserade i dagspressen, satte upp affischer på försäkringskassan, socialförvaltningen och CSN samt hade en slinga hos Radio AF där AF inte står för arbetsförmedlingen utan för Akademiska föreningen. Nästan 500 intresserade kom, många invandrare och många svenskar, med mycket varierad bakgrund och mycket varierade önskemål. En liten del av dem hade massor av högskolepoäng. Men det kom mycket få som behövde reparera brister i grundläggande vuxenutbildning:

Varför vet vi inte har vi gått ut på fel sätt funderar Tilly Aj

- - ger.

På komvux i Lund har det tidigare varit i många andra storstad-

som sområden med goda utbildningsmöjligheter och många studiemedvetna människor man har aldrig behövt rekrytera aktivt till sina utbildningar,

man har dränkts i ansökningar ändå. Nu, inför Kunskapslyftet, ska de tre som arbetar med projektet först forcera puckeln intresseanmälningar

av från de 500 som kom till inforrnationsmötena. När hunnit med att

man ha samtal med alla ska man gå vidare med halvdagsinformation med gmppsamtal.

Det gäller att lyssna på vad de sökande vill och sedan bistå med sin

kunskap och hjälpa dem att välj menar Tilly ger. Det är också viktigt

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 239

att ta fasta på människors tidigare erfarenheter, översätta dem till motsvarande gymnasiekunskaper och till att de inte behöver börja från se början alltid, utan kan gå in i vidareutbildning på den nivå där de är. en Sedan får man börja fundera på hur ska hitta formen for att nå de - man andra, de som man vet finns även i Lund inte är så motiverade men som att de tar kontakt i första omgången. Då blir det extra viktigt att veta vad det är för kurser man erbjuder dem, vad de innehåller och vilken kompetens de kommer att ge, säger Tilly ger. Anders Lovén arbetar på lärarhögskolan i Malmö med att utbilda blivande studie- och yrkesvägledare. Han har själv flera års praktisk erfarenhet av att arbeta med och skrev för några år sedan syo en licentiatavhandling om hur det enskilda samtalet ut på arbetsfönnedser lingen. Nu bygger han vidare på den och tittar på hur det enskilda samtalet ser ut i grundskolans studie- och yrkesvägledning. Det ska bli en doktorsavhandling. Apropå Lunds nollbehov aktiv rekrytering till av komvux hittills, innan Kunskapslyftet, säger han att det inte är konstigt: Lund har en struktur som är välkänd med hög utbildningsnivå - en bland kommuninvånama. Att det bland de 500 korn till informationsmötena inför "1yftet som var många som redan var motiverade och t.o.m. hade ganska bra på fötterna tycker han inte heller är underligt: Problemet är och har alltid varit att nå den är mest utbild- - grupp som ningsstigmatiserad, alltså har dåliga erfarenheter skolan sedan tidiav gare. Ett motiveringsproblem som är gigantiskt. Det är situation en som inte på något sätt är unik för Lund och inte för Sverige heller. Det är likadant i många länder. Det handlar om att söka människorna där de finns och att - upp motivera dem för något de inte är motiverade för. För även om kvalifikationslcraven har höjts på arbetsmarknaden så finns del de en av lågkvaliñcerade jobben kvar, och i vissa fall skulle de här människorna klara jobben i alla fall. Ändå får de höra "det bra du skaffar dig att är om den här utbildningen osv. Det sägs investering inför framtiden, vara en men den här gruppen ser inte utbildning som någon investering investerar gör man i en bil eller andra konkreta ting. Och kan vi med emfas säga att de står bättre rustade arbetsmark- naden om de tar den här utbildningen Teoretiskt, det finns två huvudskäl till att utbilda sig och det är för att ska kunna öka sin man konkurrenskraft och stärka sin personliga utveckling. Men ett grundproblem är att vi inte kan säga till de här människorna att det väntar guld och

240 rekrytering, vägledning och lokal samverkan SOU 1997 ;158

gröna skogar, säger Anders Lovén. För det vet vi inte. Utbildning är i alla fall nycklarna till arbetsmarknaden och Kunskapslyftet är en av generellt bra satsning menar han: en Alldeles riktigt har också förstått att det handlar om pengar och - man underlättat den delen. Men gäller det att diskutera hur man ska nå nu fram till människor med utbildningskomplex. Det löser inte med broschyrer. Det finns en övertro på det här i - man landet. Jag är rädd för att man ofta förväxlar information och vägledning. Man inrättar infotek och olika institutioner, och så tror att folk man kommer dit. Men det gör inte alla Och ställer informationen i om man centrum går miste människors behov av att diskutera sina man om problem med en annan människa. Nej, här behövs uppsökande verksamhet. På lärarhögskolan finns en syojour vägledningscentnnn är öppen för allmänheten och helt som fristående från alla myndigheter. Hit kommer många människor. Men när gånger året flyttar ut hela verksamheten till exempelman ett par om vis ett affärscentrum Mobilia och fångar människor där de är, som upp märker ett klart lyft i besöksfrekvensen efteråt, berättar Anders man Lovén. Myndigheterna gör så när de ska "gå ut" till folk - stort nummer av - "nu är det Arbetsfönnedlingens Dag eller Försäkringskassans Dag. Det blir så jippobetonat. Stäng tillfälligt i stället om det behövs, och gå ut där folk är. Ställ dig i bankomatkö, dela ut litet papper och snacka en med folk medan de väntar I dag är det mycket populärt att framhålla Internet som en jättekanal för att nå människor så fort det handlar information. Men Anders om Lovén vill inte nämna Internet i det här sammanhanget. Han tror inte att den människor det handlar här har så stor tillgång till Internet. grupp om Nej, här handlar det i stället det personliga mötet och om att om avdramatisera utbildningen. Många har inte bara dåliga erfarenheter av skolan sedan tidigare, de lägger skulden på sig själva också, de kan inte hela systemet, att det den sociala bakgrunden t.ex., säger Anders se var Lovén. I Lovéns två rapporter arbetsvägledning i närbild berättar om t.ex. arbetslösa varför de avbröt sin skolgång en gång i tiden: vuxna om

Jag hade inte något foräldrastöd liksom tvingade mig in på som utbildning... Och när är då tonåring och på väg uppåt, så ser man en man som man här föräldrastödet. ...Jag är 40 i dag och har alltså ingen riktig

utbildning.

1997:158 rekrytering, vägledning och lokal samverkan 241 SOU

"Och så gjorde det då, for herregud är 15 år, så jag man man menar, man bryr sig inte. För man fattar inte, även alla säger det om till en att är det viktigt. Men bryr sig inte förrän kommer nu man man upp i ZO-årsåldem och tänker att fan... liksom har jag inte man nu kommit någonstans och det är mitt eget fel."

Hur viktigt mötet med vägledaren är, och hur viktigt det de är att som arbetar med det här verkligen kan lyssna och vet vad de gör och säger, avspeglas också i de arbetslösas berättelser: vuxna

... för varje människa har problem i och med de kommer till att arbetsförmedlingen. ...så det måste vara en viss sorts folk sitter som dar ,y..

Människor lägger skulden på sig själva för sin avbrutna skolgång, men det är inte detsamma att de vill tillbaka till skolan igen, som säger Anders Lovén. Kan ändå motivera dem till det man nu genom uppsökande verksamhet i samband med Kunskapslyftet, är det viktigt att ge lärarna för att kunna stödja de elever behöver det. resurser extra, som Armars blir det bara ett nytt misslyckande. Anders Lovén har ett par synpunkter till när det gäller Kunskapslyftet: Varför ska bara den här lyftas Ska kanske titta på fler - gruppen man grupper Människor har arbete och har skaffat sig treårig som gynmasiekompetens kanske skulle de behöva komplettera något Danskama t.ex. har sin möjlighet att oavsett studiebakgrund ta ledigt eller en ett par terminer för studier med ersättning motsvarande a-kassa, bara om någon annan sätts in på arbetsplatsen i deras ställe. Och är det alltigenom bra att Kunskapslyftet ska utformas lokalt Kan lita på kommuman nema Om komvux förlorar platser i kommun därför att de här - en nu resurserna i stället läggs på andra utbildningsanordnare så blir det

bara ett nollsummespel

I vissa lägen skulle jag vilja att drog hårdare - man snaran runt halsen på kommunerna och öronmärkte vissa Ylva Johansson resurser. säger att "vi måste lita på kommunema", det kan inte alltid, men man menar Anders Lovén och nämner t.ex. praktisk arbetslivsorientering, PRAO, som var garanterat i riksdagen urvattnats mycket i men som vissa kommuner, eller del kommuners metod att inte marknadssätta en skolhyroma utan lägga sig högre och ta vinsten till andra områden.

242 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

Men det här är minerad mark, och ett generellt problem varje gång genomför större reformer, säger Anders Lovén och försöker påman minna sig Maktutredningen funderat över det någon gång. Och så om återgår han till konkreta idéer runt Kunskapslyñet. När man väl nått mer fram till svârmotiverade, och eventuellt haft personliga samtal, gruppen kanske skulle kunna ordna vägledningsgrupper, där människor man med olika erfarenheter skulle kunna diskutera sin situation. De här måste små, skulle kunna fungera som en sorts grupperna, som vara referensgwpper också under den första studietiden, och därmed bli ett extra stöd. Tanken att de fackliga organisationerna själva ska försöka fånga dem är svånnotiverade till utbildning ställer han sig upp som tveksam till. Då är det bättre att vägledama kommer ut till arbetsplatserna, att man samarbetar: Jag vet från min första studie att det inte är självklart att man lyssnar bra bara därför att har viss typ av erfarenhet. Det är viktigt att man en kunna människors svårigheter och behov och det är inget som komse mer automatiskt.

LÄSTI PS

Lovén, Anders 1991 Arbetsvägledning i närbild. Trinom förlag AB.

Lovén, Anders: Arbetsvägledning i närbild vad hände sedan Utveck- lingsarbete 1994. Lunds universitet/lärarhögskolan i Malmö, Utvecknr lingsavdelningen.

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 243

Uppsökande verksamhet vid

komvux i Dalarna

Intervju av Emma-Gunilla Lundborg

Rekrytering till kommunal vuxenutbildning ska hanteras som marknadsföring vilken helst. Det tror man i alla fall i Gagnef: av vara som Egentligen borde man marknadsföra utbildning på samma sätt som marknadsför i snabbköpet göra handtextade skyltar med man Varor extraerbjudanden, säger John Quick, rektor vid komvux i Gagnefs kommun i Dalarna. Alla kommuner i landet borde också ihop om en gemensam marknadsföring av kommunal vuxenutbildning, något i stil med "Varför ska du läsa vidare Jo därför att...", tycker Gagnefrektom. Det skulle kunna bli en slagkraftig uppföljning till lokal och regional relcrytering, inte minst i Kunskapslyftet. Om 288 kommuner gick samman om förspel på biograferna, montrar på mässor och reklamsnuttar på TV och med proffs som utformade marknadsföringen skulle det visserligen kosta pengar, men det skulle få stor genomslagskraft. Dessutom skulle större och/eller rikare kommuner hjälpa till att dra lasset de mindre och fattigare. I små kommuner på landsbygden är det nämligen inte alls i vissa storstadsområden man dränks inte i som ansökningar till komvux. Hur motiverar man vuxna att utbilda sig i en liten landsbygdskommun med 16,5 procents arbetslöshet och där den traditionella sysselsättningen, allt som har med byggnadsindustri att göra, krympt till en bråkdel av vad den tidigare var En kommun med 64 byar men ingen riktig centralort där de flesta av de 10 000 invånarna bor i villa, de inte kan bli med, de trots allt skulle vilja flytta för som av om att få arbete på annat håll. Många faluröda trähus men också elementhus ligger årsringar runt byn och visar de olika modellerna genom som som elementhustillverkning i kommunen. När Boro, f.d. Elementhus, åren av gick i konkurs i början av 1990-talet slog det hårt. De hade 1 000 anställda när det gick som bäst och byggnation var något man av tradition kunde och levde på i bygden. Många som veckopendlat till Stockholm och Göteborg och arbetat i byggbranschen där har också

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 245

blivit arbetslösa. Och turisterna strömmar igenom kommunen non-stop på väg till de stora turistmålen Leksand, Sundborn, Orsa och skidortema i norra Dalarna. Hur hittar då kopplingen till arbetslivet, kan man som motivera till utbildning För det är framförallt möjligheten till arbete och en bra ekonomi kan få studieovan människa som en vuxen, att sätta sig på skolbänken igen. Insikten att kanske vinner om man både i personlig utveckling och ökat självförtroende kommer först och då ska senare, många hinder ha övervunnits.

Komvux i Gagnefs kommun håller till i Mocktjärdsskolan, i samma låga gula tegelbyggnader som kommunens grundskola. Mellan 200 och

300 vuxenstuderande går där på dagtid, några också på kvällstid, det

varierar från vecka till vecka. Där finns både grundläggande vuxenutbildning och grundläggande gymnasial utbildning i varierande ämnen. Var tredje vuxen kommuninvånare har någon gång studerat på komvux, en kortare eller längre tid. Från att på åttiotalet ha varit en av de kommuner i Sverige hade lägst utbildningsnivå som har Gagnefboma höjt sin nivå till något under riksgenomsnittet. Från komvux sida har

man lagt ner en hel del energi på den uppsökande verksamheten och dragit sina slutsatser utifrån det.

John Quick och Tomas Hellqvist, utbildningsledare för uppdrags-

utbildningen, berättar den externa marknadsföringen. Förutom det

om mer traditionella som tidningsartiklar och försök med Öppet hus, har

man prövat på sponsring och telemarketing. Sponsringen kan bestå t.ex. i att man bekostar hästtäcken till ridklubben får ha komvux mot att man namn väl synligt på täckena. Telemarketing harman gång använt en hittills, då engagerades för ringa samtliga en person att upp som gått ut tvåårigt gymnasium och erbjuda dem ett tredje år.

Något som slagit mycket väl ut är i lokalbladen annonserna annons- blad, ishockeyklubbens tidning m.fl. Tomas Hellqvist, som läst informationsteknik tidigare, är den gör texter och layout: som För det första gäller det att folk att verkligen läsa - annonserna, att skapa uppmärksamhet. Sen gäller det att dem att ta kontakt med oss, säger han.

De annonserar nästan aldrig i dagstidningama. Det annonsbladen är och klubbtidningama ligger kvar länge hemma på köksbordet och som verkligen blir lästa.

" Jag vill ha måne kan det stå, illustrerat en egen t.ex. av en streckgubbe kommer släpande på jättemånskära. "Tyvärr som en Där

rekrytering, vägledning och lokal samverkan

går gränsen. Däremot kan vi ge dig en stabil grund, ett gott självförtroende och en kikare där du kan se in i din framtid, fortsätter texten och spinner sedan vidare med mycket kort information om den eller de aktuella kurserna. Allt avslutas alltid med Hör av dig till... och så förnamnen på de fem som arbetar med den uppsökande verksamheten, från rektor till kanslist, och direktnummer. Man tar alltid med namnen på alla som sitter på expeditionen, alltid är det någon som känner någon, och då är chansen större att folk hör av sig. Det hör till fördelarna på en liten ort. Däremot är allt som luktar byråkrati tabui de här annonserna:

Vi tar aldrig med formaliteter förkunskapskrav och sånt, utom

- om vid mycket riktad annonsering. Och vi försöker undvika allt om rekvi-

ansökningsblankett Vi skriver bara hör av dig före det och rera osv. det datumet", berättar Tomas Hellqvist, som tycker det är väldigt roligt att få praktisera sina kunskaper i informationsteknik så här praktiskt och konlcret.

Det gäller att hitta en öppning på annonsen som folk tittar till på. Ledig men rastlös Kanske ett alternativ kan vara att läsa på komvux

i vår... eller, i för hockeybladet, Har du fått två minuter

en annons Sätt dig på bänken. Fundera på framtiden. Kanske komvux i Gagnef kan hjälpa dig nå målet... Allt illustrerat av enkla teckningar, lätta att snabbt ta till sig.

Störst uppmärksamhet väckte den annons som mitt i debatten om stationens eller inte löd: Sista tåget går i Mockfjärd Du som

vara vara har en tvåårig gymnasielinje ta chansen, hoppa på och läs tredje året på

komvux i vår Det var många som ringde och trodde att stationen skulle läggas ner. I stället fick de utbildningsinfonnation.

Mest gensvar tycker man sig på annonser som börjar med enkla fråge-påståenden kan bli självsäker. Största floppen

som t.ex. att man var en annons med klippkupong tog folk med sig kupongen till

- Mockij ärdsskolan kunde de få gratis lunch i skolmatsalen mot att komvux fick infonnera. Det gick inte alls bra.

Vi kör konsekvent så här, och det ringer mycket folk i förhållande till

kommunstorleken och vill boka in sig för samtal, säger Tomas Hellqvist.

För det är det som är tanken, att annonsläsama när de väl lyft luren ska gå med på ett sammanträffande. Vid det personliga samtalet med någon från komvux lägger man sedan upp en individuell studieplan för just den människan, och går igenom vad som gäller studietakt, hemuppgifter

-

I bästa fall kan den vuxenstuderanden ett schema redan då, m.m. nya och sedan i gång.

SOU 1997; 158 rekrytering, vägledning och lokal samverkan 247

Det finns en intern marknadsföring också är betydelsefull, påpesom kar John Quick. Det är sådant att personalen har arbetsplatser som egna och datorer, får på sina idéer, bra fortbildning och sist inte gensvar men minst är stolta över sin verksamhet och gärna sticker sitt visitkort i

handen på presumtiva elever de möter på "byn".

Eva-Lisa Rogström, speciallärare arbetar med grundutbildning som för vuxna, berättar hur arbetar med rekryteringen dit i Gagnefs om man kommun. Det är människor är betydligt svårare nå en grupp som att än de som kan tänkas behöva gymnasial utbildning, eftersom det fortfa-

rande är skambelagt för människa inte kunna läsa och en vuxen att skriva ordentligt. Inte så få i den här har också handikapp gruppen ett av något slag, till exempel dyslexi.

Tidigare har man bl.a. prövat att fånga kvinnor via upp unga bamavårdscentralen och att gå ut på industrierna och informera under

kafferastema. Bättre resultat har det gett att samarbeta med företags-

sköterskan på större industri, eftersom datoriseringen jobben en av gör läs- och skrivsvårigheter tydliga. En del går till sköterskan och klagar

över värk i en axel t.ex. och tillsammans kan reda problemet man ut var egentligen ligger och erbjuda den utbildning fattas. som Nu är Eva-Lisa med i s.k. började arbeta i höstas en resursgrupp som och håller på att utvärderas just I ingår förutom nu. resursgruppen komvuxrepresentanten också tre från grundskolan sfipersoner en lärare, en mattelärare och specialpedagog. Dessutom finns en en person

med från arbetsförmedlingen, och han sitter också på försäkringskassan

en dag i veckan. Försäkringskassan har dessutom särskild telefontid

varje vecka hos både specialpedagog och komvux. Gruppen konfererar

en gång i veckan och har säkert fångat ett tiotal elever hittills via det upp här samarbetet, tror Eva-Lisa Rogström. De människor skulle man tror ha nytta av att gå på komvux erbjuds kontakt. Specialpedagogen en gör utredningsarbetet, sedan tar komvux vid. Det är viktigt att första mötet

med vuxenutbildningen inte blir något testtillfálle. Många sig oroar också för att de inte ska orka med studietakten, och därför ska man försöka få Grundutbildningen förlängd med fjärde termin. en Öppet hus i Mockfjärdsskolan har inte fungerat så bra när det gällt att nå den här delvis därför att skolan fortfarande är så belastande gruppen, för många. Vem vill gå tillbaka till ett ställe där påminns sina man om

begränsningar

Men det finns ett kafé Slink in i Mockfjärd drivs kyrkan - som av och som drogs igång när Boro lades och många blev arbetslösa och ner

248 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

behövde en träffpunkt, berättar Eva-Lisa Rogström. Slink in har redan hunnit bli en naturlig samlingspunkt och till hösten vill komvux börja samarbeta med kyrkan och ha representant där gång i veckan

en en som kan berätta om vilka möjligheter som finns.

En annan svåmådd grupp som man lyckats nå det senaste året är människor med långvarig psykisk sjukdom, framförallt schizofreni. Det har man gjort inom ramen för Prisma-proj ektet, ett projekt för rehabilitering av psykiskt långtidssjuka som Dalarnas landsting driver i Gagnef just nu Med hjälp av en proj ektanställd arbetsterapeut har den s.k.

. "Onsdagsklubben" successivt slussats över till komvux lokaler, där också Eva-Lisa Rogström och en personal från arbetsförmedlingen deltar. Så småningom har gruppdeltagama börjat pröva på att använda datorer enligt en amerikansk modell, The Learning Center, som slagit mycket väl ut i både Brooklyn och i Gagnef. Det verkar som om den här gruppen människor som armars förhåller sig ganska undvikande till det som gäller undervisning blir motiverade när de får kombinera undervisningen med övningar på dator:

Två eller tre av dem ska en särskild kurs i höst i svenska, data och

matte. Det ska bli en bro över till en redan etablerad kurs senare, berättar Eva-Lisa Rogström, som hoppas att någon av de här personerna så småningom kan bli kontaktman för andra när det gäller utbildningen. Det skulle ge mycket. Till rekryteringen hör också sådant service,

som tillgänglighet och kvalitet på undervisningen menar Gagnefrektom John Quick. Service kan t.ex. vara att hjälpa till att fylla i ansökningsblanketter:

Jag tror inte att det är att skämma bort dem, utan att hjälpa till att ta

bort oväsentligheter. De människor som tar kontakt med komvux ska få litet mer tillbaka än de väntar sig. Tillgänglighet kan vara att ge undervisning även på kvällstid eller t.o.m. på helger ibland, om det passar eleverna bättre. Koncentrationsläsning är en annan bra sak. För en vuxen studieovan kan ett år eller tre terminer kännas som en oändlighet att binda upp sig för då är det skönt med klart avgränsade uppdelningar.

- Det kan vara en fördel också i de fall eleven skulle ändra sig, alltid är det något eller några avsnitt som är avslutade. För visst blir det avhopp ibland. Inte minst när a-kassan sänktes, då minskade elevantalet med 30 procent. Ekonomin under studietiden spelar stor roll.

Att arbeta mer otraditionellt kan också fungera som en sorts rekrytering. Det gör t.ex. Ove Östberg, lärare på grundläggande vuxenutbildningen vid komvux i grannkommunen Leksand. Till hösten tänker han och kollegan Birgitta Dalin klara av all undervisning i alla ämnen på

SOU 1997: 158 rekrytering, vägledning och lokal samverkan 249

grundläggande vuxenutbildning själva och integrera ämnen och nivåer mera. Man har redan börjat. Leksand är liten kommun och Ove Östberg har all undervisning på en Gruv i matte och svenska. Det tycker han är idealiskt han har e överblicken och kan lätt placera in elev på rätt nivå. Och han gör en ny det inte utifrån tester utan utifrån med eleven. Birgitta Dalin resonemang kommer fr.o.m. hösten att undervisa i engelska på enbart grundnivå. Redan nu samarbetar de, två eftermiddagar i veckan har alla Gruvelever något kallas Mix på schemat. Inget nytt gås igenom då som utan var och en väljer själv om man vill jobba med matte, svenska eller engelska och lärarna finns till hands hela tiden. När det gäller ickekärnämnen som historia, geografi, religion, samhällskunskap har osv. man hittills engagerat ärnneslärare till den undervisningen, med klart avgränsade lektioner: Men vi når inte alla elever då, bara en tredjedel, eftersom de ämnena inte behövs för att ge poäng, säger Ove Östberg, är gammal som folkskollärare och tycker att det handlar allmänbildning att känna till om även dessa områden. I höst kommer därför de här ämnena att integreras i svenskan, matten och engelskan, i projektform.

Vi kommer inte i alla avseenden att nå till de här ämnesläramas - upp nivå, men vi har andra vinster att hämta, Ove Östberg. I vår har menar man provat med ett par projekt i svenska tagit sin utgångspunkt i som Kaffe respektive Brott och straff Flera icke-kämämnen har på det viset blandats in, allt utifrån elevernas önskemål. En del elever är mycket entusiastiska, andra tycker att det är jobbigt att välj älv och ta a större ansvar. Ove Östberg har också sedan flera år lagt in kurs en egen i "Omvärldsorientering i grundutbildningen. Så länge jag jobbat med vuxenutbildningen, sedan 1982, har jag märkt att en hel del elever har dåligt begrepp kartor och vuxna om geografiska lägen. Det hindrar dem mycket, de kan inte med i vara resonemangen om det som händer. De vet inte i vilken världsdel Zaire ligger. Därför kör Ove Östberg kurs i "Omvärldsorientering tredje en var termin, så alla har chansen att söka till den någon gång under grundutbildningen. Han gallrar eleverna negativt vid intagningen han tar inte in dem redan kan det och kan sitta där och briljera de som utan som verkligen behöver det. Sedan tar med sig kartor och kompass man och går upp på ett berg och jämför kartan med verkligheten. Dalälven var kommer den ifrån Ja, det har de inte tänkt på. Och vart tar den

250 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

vägen Man börjar lokalt och vidgar sedan sina vyer vad innebär

östkusten respektive västkusten osv. Ove Östberg ordnar en liknande kurs i religion för dem som vill:

Den här flexibiliteten och lokala variationen tycker vi att vi kan

tillåta oss på grundutbildningen. Det ska vi inte fråga i Stockholm, vi

om får köra.

LÄSTIPS

Brieff, Robert Ed. D. Personal Computers in Psychiatric Rehabilitation: A New Approach to Skills Training. Hospital and Community Psychiatry, No 3 V01. 45 1994.

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 251

Ett för

kunskapslyft övertaliga

Om ett utbildningsprogram för

Volvoarbetare

Margareta Carlén Urban Herlitz

Till diskussionen om Kunskapslyftet vill vi bidra med några erfarenheter från en utbildningssatsning vi följt. Exemplet är uppdragsutbildning

en för bilbyggare på Volvo som arrangerades under 1993-1994. Att vi valt att ta vår utgångspunkt i den utbildningen beror dels på att många

som gick den tillhör just den Kunskapslyftet riktar sig mot i

gruppen som första hand de lågutbildade. Utbildningen ett där

- var arrangemang lokala aktörer samverkade, helt i linje med de satsningar Kunskaps-

som lyftskommittén förordar. Ytterligare beröringspunkt är att den utbild-

en ning vi här skall beskriva riktade sig till människor just då hade

som en osäker ställning på arbetsmarknaden.

Vi har medvetet valt att lyfta fram lqitiska punkter när vi beskriver utbildningen, vilket kan uppfattas orättvist. Men vi tror att det är

som framför allt dessa som kan tillföra något inför det stora kunskapslyftet.

Men vi tar vårt avstamp i en annan fråga, också präglar

som Kunskapslyftet. Vad kommer det sig att så ofta förväntar sig att just

man utbildning skall vara lösningen på problemen med ekonomiskt stillastående och ojämlikhet

Utbildning, ekonomisk tillväxt och jämlikhet

Utbildning spelar central roll för att stimulera den ekonomiska

en tillväxten". Så står det i kommittédirektiven för ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Att människornas kunskap och lärande är avgörande för ekonomisk utveckling är inte någon tanke. Redan i det samhällseko-

ny nomiska tänkandets barndom öppnade Adam Smith på första sidan i sin bok om Nationemas välstånd med konstaterandet att ett lands välmåga främst är betingat å sidan de arbetandes skicklighet, färdigheter

av ena och omdöme och å andra sidan hög sysselsättning och först

av en

därefter av dess naturförutsättningar

SOU 1997: 158 rekrytering, vägledning och lokal samverkan 253

Hela idén om det samhälleliga framsteget vilar på Föreställningen

om människornas kollektiva lärande. För att förklara framsteg behövs inga antaganden om den mänskliga utveckling och förädlande. Det är

rasens tillräckligt att anta att människor är förmögna att lära gångna misstag

av och att kommunicera dessa resultat av sitt lärande till andra människor. Kan detta antagande godtas kommer varje ny generation att komma längre än den föregående. Inte därför att den är mer intelligent utan därför att dess lärande startar från ett bättre utgångsläge

Men även om man accepterar en sådan allmän formulering om framstegets grund i lärandet är det ändock ett steg till föreställningen att

om utbildning gagnar ekonomisk tillväxt. Lärande och erfarenhetsfömiedling kan anta många former i både yrkes- och vardagsliv medan de institutionaliserade former av lärande som kallas utbildning kan vara mer eller mindre effektiva och kan associeras med olika slags oavsedda inlämingseffekter. Inte heller kan man sätta likhetstecken mellan framsteg och ekonomisk tillväxt. Det finns framsteg som inte visar sig i form av tillväxt lika väl som det finns det som vi uppmäter som ekonomisk växt men som inte direkt kan sägas representera ett framsteg.

Föreställningen om utbildningens roll för den industriella omvandlingen i Sverige hade nästan common-sense-karaktär i det sena 60-talets ekonomisk-historiska föreställningsvärld. vanlig föreställ-

Det var en ning att Sverige under mycket kort tid hade rest sig från att ha varit ett av de fattigaste länderna i Europa till att bli ett av de rikaste och det tack vare tre faktorer:

de svenska råvarorna,

de svenska snilleindustriema såsom t.ex. AGA, LM Eriksson och

SKF,

den svenska folkskolan vilken försåg industrin med arbetare som

kunde läsa, räkna och skrivaf

Sambandet mellan utbildningsrefonnema och den långsiktiga ekonomiska tillväxten under efterkrigstiden fick tidigt ett kraftfullt stöd i en numera nästan glömd studie av den ungerske ekonomen Ference Janossy Han menade att den kraftigt förlängda utbildningen av arbetskraften var en av de viktigaste källorna till den ekonomiska tillväxten. Dess effekt var också varaktig då det var grundutbildningen som var viktig. Det tar lång tid innan nya högutbildade generationer fullt ut ersatt gamla lågutbildade. Arbetskraften präglades av sin grundutbildning vilken satte gränser och ramar för framtida inlärning. På så vis kunde samma

254 rekrytering, vägledning och lokal samverkan SOU 1997 ;158

utgångspunkter senare användas for att förklara den avstannande ekonomiska tillväxten med att effekterna den förlängda utbildningen ebbat

av ut.° Medan Janossy och Brody betonar utbildningens betydelse för rekordåren har de ändock Villkorlig på det generella sambandet

en syn mellan utbildning och ekonomisk tillväxt. Då grundutbildningen är deras utgångspunkt sätter den också gränser för människors möjligheter att lära.

Betydligt större genomslag fick den s.k. humankapital-teorin vilken ingick i ett mycket mer entydigt utvecklingsoptimistiskt teorisammanhang. Dess enkla länkar mellan utbildning och ekonomisk avkastning förutsätter dock ett cirkelresonemang: Utbildningens nivå

mäts genom sin avkastning. Humankapitalteorin kan förleda att förenkla

oss sambandet. Det förefaller oss därför problematiskt att närmare precisera hur utbildning bidrar till ekonomisk tillväxt och under vilka omständigheter. Farhågoma för att samhällets ökade utbildningskrav på medborgarna får negativa konsekvenser för jämlikhet och demokrati har också då och då ventilerats i de senaste decenniemas samhällsdebatt. Mest spektakulärt formulerades det kanske i den engelske sociologen Michael Youngs

nu snart 40 år gamla framtidsprofetia. För honom den stora paradoxen

var att närmare samhället kom idealet lika möjligheter, desto lägre

om klingade anspråken på lika fördelning välfärd. Rationellt urval

av garanterade hög status åt dem som hade hög intelligens, bäst utbildning och presterade mest medan skyddsnäten för alla andra fick ett allt sämre försvar av de styrande och vittrade sönder. Den härskande klassen

var den välutbildade, meritokratin, och dess välde skapade till slut sådana klyftor att det ledde till en folklig resning

Under senare år har också utbildningars devalverade värde, dvs det förhållande att ett givet arbete kräver högre formell utbildning, på arbetsmarknaden kommit att observeras källa till växande ojämlik-

som het. För att inte hamna efter de utbildade måste utbilda sig

senare man men

Om det är så att utbildningssysternet i sig alstrar ojämlikhet finns det fog att ställa frågan på vilket sätt ytterligare utbildning kan motverka jämlikhet. De senaste tjugo åren har det blivit allt vanligare att beskriva sysselsättningsutvecklingen i samhället som postindustriell där den industriella sysselsättningen kommer att spela successivt allt mindre

en roll. Förändringar i det industriella arbetet, till följd den tekniken,

av nya blir också ett argument för ökade behov kvalifikationer. De inte

av som

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 255

"hänger med i utvecklingen blir arbetsmarknadens stora förlorare. Slagordsmässigt brukar utvecklingen sammanfattas så att det för arbetarna gäller att get smarter or get poorer.° I det sammanhanget brukar det lyftas fram att en arbetskraft, brett skolad i informations- och

ny kommunikationsteknologi är ett villkor såväl för internationell konkurrenskraft som för en relativt jämn ekonomisk fördelning inom landet. I viss mån är säkert dessa krav reella. Men kan de inte också ingå i en suddig framtidsbeskrivning där en konsekvens av själva retoriken blir att gamla kvalifikationer degraderas Föreställningen om att vi lever i ett trendbrott där kunskapssamhället ersätter industrisamhället kan diskuteras. Huruvida kunskapen kommer att hållas högre i det samhället vi går mot kommer att avslöjas först i efterhand.

Lika fullt varierar villkoren för att uppnå målen utifrån den givna samhällsutvecklingen mellan olika länder. Det beror bland annat på hur sambandet mellan arbetsmarknadens institutioner och regelsystemverkar och hur de utbildningsmöjligheter som finns för arbetskraften ser ut. I en amerikansk studie har det hävdats att den europeiska välfárdsstatsregimen med en korporativ samverkan mellan fack, företag och stat har större förutsättningar att ge industriarbetama den breda utbildning och kompetensutveckling som den nya tekniken inom verkstadsindustrin kräver. Där rekommenderas, för amerikanskt vidkommande, lagstiftningsåtgärder för att stärka de arbetandes inflytande över personalutvecklingsprojekt inom företagen samtidigt som det föreslås statliga subventioner för företag som investerar i personalutbildning. Det är alltså det triangulära samarbetet mellan statliga myndigheter, fack och företag som anses eftersträvansvärt utifrån detta perspektiv. Detta korporativa samarbete präglade också det projektet som vi skulle följ varför dessa frågor blev viktiga för oss när vi kom i kontakt med de åtgärder som blev aktuella när övertalighet uppstod vid Volvo Torslandaverken i Göteborg 1993 . Vi kommer här att beskriva Övervintringsprojektet utifrån de olika intressentemas perspektiv. Alltså Volvo, utbildningsförvaltningen, länsarbetsnämnden och, sist men inte minst, de som deltog i utbildningen.

Övervintringsprojektet ur ett anordnarperspektiv

Våren 1993 lade Volvo ner tillverkningen av 240-serien, en modellserie som närmast blivit klassisk. I tiden sammanföll det med stora personal-

256 rekrytering, vägledning och lokal samverkan SOU 1997; 158

inskränkningar vid Volvo Kalmarverken och nedläggningen den

av omdiskuterade Uddevallafabriken. Härigenom ställdes ett stort antal Volvoanställda utan arbetsuppgifter i Göteborg, Uddevalla och Kalmar.

Samtidigt bestämde företagsledningen att ett år senare starta tillverkning av de nya 900- och 800-seriema vid Torslandaverken i Göteborg. Åtskilliga av dem som ställdes utan arbete i Göteborg skulle alltså komma att behövas ett år senare. Vad skulle då den övertaliga

personalen göra under tiden Skulle de varslas om uppsägning eller fanns det några andra alternativ Genom att Volvo sedan lång tid haft

en samarbete med utbildningsförvaltningen i Göteborg fördes diskussioner om olika utbildningsaltemativ för personalen. Diskussionerna ledde fram till ett förslag om en utbildningslösning som innebar att de anställda skulle erbjudas en ettårig utbildning i såväl allmänna kärnämnen som specialkurser inriktade mot deras framtida arbetsuppgifter. Deltagamas anställning skulle kvarstå med full lön. Utbildningen, som fick namnet Övervintringsprojektet, skulle vara individuellt nivåanpassad och leda fram till allmänna skolbetyg. Detta erbjudande riktades till

dem som man på Volvo bedömde ha behov av i den framtida produktionen. Övriga övertaliga erbjöds andra kortare utbildningsprogram. Orienterings- och vägledningskurser OVL hade redan tidigare använts för att åtgärda övertalighetsproblem. Syftet var då i första hand att deltagarna skulle omplaceras eller sysselsättas utanför Volvo.

Volvos intresse bestod i att kunna behålla personalen och samtidigt utbilda den, framför allt dem som skulle börja jobba i den nya karossfabriken. De med arbetsplats i monteringsfabriken bedömdes inte ha det behovet av en speciellt inriktad utbildning för arbetet varför de huvudsakligen läste kärnämnen. Projektet var också viktigt för Volvo

ur PR-synpunkt. Företaget hade under den här tiden vid flera tillfällen varit föremål för affárer i massmedia, bland annat Renault-affären och striden om ledarskapsfrågan. Att i det skedet avskeda ett stort antal människor skulle knappast betraktas som god publicitet. Man skall kanske erinra sig tidssammanhanget. Det svenska samhället hade vid denna tid genomlevt en arbetslöshetschock. På mindre än två år hade Sverige utvecklats från ett samhälle med extremt låg arbetslöshet till ett samhälle kännetecknat av massarbetslöshet. Att i Göteborg späda på den redan rekordhöga arbetslösheten med bortemot 1 000 Volvoarbetare måste ha tett sig som en mardröm för länsarbetsnämnden.

Det var alltså huvudsakligen tre starka aktörer gjorde att

som Övervintringsprojektet gick av stapeln. Utbildningsförvaltningen, läns-

SOU1997;158 rekrytering, vägledning och lokal samverkan 257

9 19-1820

arbetsnämnden och Volvo. Därför är det också svårt att karakterisera Övervintringsprojektet på det sätt vi vanligen beskriver vuxenutbillning. Det är vare sig en renodlad arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning eller personalutbildning. Däremot har utbildningen inslag av samtliga utbildningsformer. Och på ett sätt skulle projektet kunna beskrivas kamp mellan olika aktörer definitionen

som en om av vad utbildningen faktiskt skulle innebära. En skräddarsydd och företagsanpassad utbildning, en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, möjlighet för

en deltagarna att tillgodoräkna sig betyg från komvux. Eller kanske något helt annat

Övervintringsprojektet var ett stort projekt. Dess kostnad uppgick totalt till ca 200 miljoner kronor varav Volvo stod för hälften och den andra hälften bekostades länsarbetsnämnden och trygghetsfondcn

av LO-SAF. Projektet omfattade sammanlagt drygt l 000 Volvoarbetare och det var ursprungligen upplagt för att ta emot del också från

en Uddevallafabriken. Det skulle löpa under ett års tid från våren 1993 till våren 1994. Emellertid ser de verkliga proportionerna ut på ett något annorlunda sätt. Av de ursprungligt övertaliga l 050 250

personerna var långtidsfrånvarande och 130 fick jobb i monteringsfabriken. Ändå

var det hela 760 personer som skickades till olika utbildningsprogram i

son. huvudsak anordnades utbildningsförvaltningen. Alla ingick inte i

av övervintringsprojektet, dit kom 400 Åtskilliga hamnade

ca personer. de kortare OVL-kursema. Under projektets gång tillkom ytterligare

ca 200 personer från Volvo till OVL-kurser. Hur det gick för alla har vi inte lyckats utröna. Siffrorna ter sig ibland förvillande. Men de

av ursprungliga 760 som skickades till olika kurser har enligt de uppgifter

senare fått 566 återvänt till olika arbeten på Volvo.

Övervintringsprojektets utbildning bestod dels kämämneskurser i

av ordinarie skolämnen, dels i ett antal baskurser i Verkstadsteknik, miljökunskap, data, arbete i lag och slutligen inriktningskurser

m.m. som syftade till att vara direkt yrkesrelaterade till framtida uppgifter. Innehåll och inriktning berodde på var på Volvo de skulle börja arbeta efter utbildningen. De yrkesrelaterade inriktningskursema utvecklades

i samverkan mellan Volvo och lärare på utbildningsförvaltningen. Man kan kanske förvånas över att så mycket utbildningen kom att handla

pass av om allmänna ämnen. Men det har bestämda förklaringar. Såvitt förstått har det knappast rått någon oenighet detta. Från Volvos sida

om fanns det ett positivt intresse för att de allmänna skolämnena skulle

ges ett ordentligt utrymme även det utbildningsförvaltningen

om nog var och länsarbetsnänmden som var pådrivande för sådan inriktning.

en

258 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

Till det yttre ter sig följaktligen bilden av Övervintringsprojektet som en ganska lyckad satsning. Den uppfyllde tre till angelägna mål.

synes För det första var det en generellt inriktad utbildning i kombination med specialisering. För det andra innebar den ett utvecklingssamarbete mellan utbildningsförvaltningen och Volvo vilket bidrog till att göra utbildningen aktuell. För det tredje måste det anses ligga i linje med de politiska intentioner som betonar vikten av att satsa på allmän kompetenshöjning av relativt lågutbildade.

Entusiasmen från de medverkande organisationerna var också påtaglig. För länsarbetsnämnden var vinsten uppenbar i den meningen att den öppna arbetslösheten hölls nere. För utbildningsförvaltningen

var projektet värdefullt av flera skäl. För det första fick de gehör för sina ambitioner till generell kompetensutveckling av de arbetslöshetshotade. För det andra förstärkte de sin egen kompetens på det tekniska utbildningsornrådet genom den gemensamma kursutvecklingen tillsammans med personal från Volvo. Dessutom hade komvux i takt med neddragningar gjort sig allt mer beroende av den delen av verksamheten som sälj utbildningar. Övervintringsproj ektet blev därmed ett utvecklings-

er projekt för den egna organisationen för att öka förmågan att tillhandahålla skräddarsydd utbildning på en växande utbildningsmarlcnad. Att Övervintringsprojektet var viktigt för de inblandade organisationerna står klart. Frågan är snarast om det kan ses som en otillbörlig subventionering av Volvo och de uppsägningshotade volvoarbetama, vilket var en känslig fråga för länsarbetsnämnden. Alltså, hade pengarna kunnat användas annorlunda som skulle stärka näringslivsstruktur och arbetsmarknadsläget i regionen på ett bättre sätt

De frågor vi kom att ställa under arbetets gång grundar sig i hög grad på de upprepade intervjuer med de studerande som vi utförde och på en del skeenden som kom i dagen under projektets genomförande. När det gäller det senare var det framför allt Volvos agerande i samband med start och avveckling av utbildningsprogrammet som gör att Volvos intentioner med utbildningen inte framstår som helt entydiga. Vid projektets början då utbildningsförvaltningen ville att de studerande skulle genomgå omfattande tester för att nivåplaceras var Volvo inte intresserade av att låta tiden gå" som man sa. Det överordnade intresset var att de studerande skulle direkt från bandet till skolbänken.Då gick våra tankar till E. P. Thompsons l800-talsstudie och arbetsgivamas rädsla för disciplinlöshet i händelse av sysslolöshet. Under tiden projektet pågick Ökade orderingången på Volvo. Volvo kom därmed att behöva de

SOU 1997;158 rekrytering, vägledning och lokal samverkan 259

studerande åtskilliga månader tidigare än beräknat. Situationen var naturligtvis inte problemfri för sig de studerande eller för Volvo. vare Men genom att Volvo eller mindre kommenderade tillbaka sina mer anställda till monteringsfabriken betydde det att Övervintringsprojektet

helt enkelt fick avbrytas för 250 de studerande. Intresset för av att fullborda studieprogrammen då inte tillräckligt starkt för hindra var att att projektet i realiteten korn att upphöra för i stort sett alla dem korn som att jobba vid monteringsfabriken.

Konflikten mellan utbildningens och arbetslivets krav kommer med

all sannolikhet att bli aktuell i många de satsningar Kunskapslyftet av som utgör. När intentionerna beskrivs i kommittédirektiven lyfter fram man vikten av att undvika oönskade inlåsningseffekter innebär som att lediga platser står tomma i näringslivet medan de kan fylla dessa som vakanser befinner sig i utbildning. 3 Frågan är bara den lösning om frågan fick på Torslandaverken kan betecknas särskilt lycklig. som

Övervintringsprojektet ur ett deltagarperspektiv

Vi intervjuade 75 stycken av deltagarna vid tre tillfällen. När de just börjat utbildningen, strax innan de avslutade den och när de tillbaka var på Volvo. Vid dessa intervjuer utkristalliserade sig två bilder projekav tet. Den ena bilden av utbildningen känns igen. Det är den bild som präglar samhällsdebatten och arbetsmarknadens tycks eniga som parter om. Att det är viktigt med kompetensutveckling och ett lärande arbete.

Utbildning är gott och lösningen på såväl arbetslöshet utannande som ett arbetsliv. De som beskriver Övervintringsprojektet i de här termema talar om hur viktigt det med utbildningen. Den betydde mycket för var deras självkänsla, också för att de fick lära sig de men en massa som sedan kunde tillämpa i sina arbeten. Huvuddelen dem beskrev av som Övervintringsprojektet i de här termema skulle efter utbildningen börja

arbeta på karossfabriken.

Men där fanns också de som beskrev utbildningen på ett annat och mer kritiskt sätt. De jobbade huvudsakligen på monteringsfabriken. Deras

arbetsuppgifter hade inte förändrats något nämnvärt när de kom tillbaka.

Det var få av dem som uppfattade att de kunde tillämpa något det de av lärt sig.

260 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

Vi väljer att lyfta fram de mer kritiska bilderna i det här

sammanhanget. Det gör vi för att belysa riskerna med den här typen stora

av utbildningssatsningar, med all säkerhet har många beröringspunk-

som ter med de som kommer att inom för Kunskapslyftet.

arrangeras ramen Så i stället för att texten ska uppfattas ensidig kritik

som en av Övervintringsproj ektet, skall den snarare ses som ett försök att stämma i bäcken inför det stora Kunskapslyftet.

Givetvis var det många som betonade värdet Övervintringsproj ektet

av genom att lyfta fram allt de lärt sig under tiden. Men det påfallande

var många som lyfte fram andra funktioner med utbildningen än den

som handlar om kunskap och lärande. Vi tar här fasta på dessa, kritiska

mer röster, och låter de utbildningsfunktionema formuleras deltagarna

av själva under rubrikerna som följer.

Utan koppling till arbetslivet

Det var många som påpekade att de hade svårt att koppla utbildningen till arbetet eller livet i övrigt. En intervjuperson jämför sin utbildning med en kamrat som åkt i väg till USA pair. Både han själv och

som au hon som åkte som au pair flicka hade under begränsad tid fått tillfälle

en att se en annan kultur, miljöombyte och komma ifrån ett tag och göra något annat. Men när tiden var slut och de kom tillbaka, han från utbildningen och hon från USA, så vardagen på sätt när

var samma som de lämnat den, och det enda fanns kvar ett minne i och för

som var som sig varit angenämt. En annan sa:

Vifick väldigt mycket bra kunskap alltså. Mycket egentligen

som man

skulle kunna använda. Men nu får man ju inte glömma att vi står alltså

vid bandet och jobbar och man får liksom inte användning för allt det vi

lärde oss här. Inte när jag jobbar på bandet i allafall. Skulle jag jobba

på kontoret kanske, då skulle jag få användning utav det.

När vi vid sista intervjutillfállet frågade om vad de haft för nytta

av utbildningen, var det många av intervjupersonerna blev närmast

som ralj erande. En säger t.ex. att den enda nyttan han möjligen haft är att han blivit något bättre på Jeopardy.

Flera tyckte att det svårt att förstå hur den utbildning skulle ut

var se som skulle vara relaterad till deras arbete:

Montera bilar på ett löpande band, det lär man sig inte i nå n skolbänk.

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 261

En anledning till att de hade svårt att att utbildningen skulle dem

se ge något vad gäller livet utanför Volvo att de blivit lovade att få betyg

var motsvarande komvux. Men eftersom många tvingades avbryta utbildningen i förtid för att gå tillbaka till arbetet innebar det dubbla besvikelser. De fick inte de betyg som de blivit lovade, och många såg det också som bevis på att Volvo egentligen inte brydde sig vad de lärt sig.

om Jag tror att de skiter i det vi har läst här. Det har varit mycket snack

om det här, då att det är jättebra, när ni kommer till Volvo så kan ni sköta en massa grejer. De kommer att använda er hur mycket helst. Det

som är så mycket skitsnack, så det liknar inte något. Vi är ju bara arbetskraji Det spelar ingen roll vad vi har läst, om vi gjort någonting. När vi kommer tillbaka; "där år de som ska montera höger bakdäck". Det är ju så. Så att det hjälper inte mig någonting tror jag.

Att sortera människor En del lyfter också fram utbildningens sorteringsfunktion. I samband med Övervintringsprojektet skedde en ombyggnad fabriken. Flera

av slutade och det blev en turbulens och omflyttning personal på Tors-

av landaverken.

1 och med att det här är en förflyttning folk så behöver de inte gå

av efter anställningstid och sådana grejer. Utan det är bara att flytta folk de väljer ut.

För att fylla tid/tidsfördriv, förvaring l samband med produktionsomläggningar eller tillfälliga produktionssvackor beskrivs utbildning som något att fylla tiden med. I väntan på att den riktiga verksamheten kommer i gång.

Det är klart vi skulle lära oss under den tiden. Det skulle vi. Men jag tror det var ett tidsfördriv. Bara för det att Volvo ville ha kvar de gubbarna som gick här. I stället för att bara köra ut dem samhälleti och säga

va, till dem att: Kom tillbaks ett år Då kanske de hade blivit med

om av en massa bra killar och tjejer som inte hade kommit tillbaka Gick

va. man då hemma tio månader utan lön, då kanske sökte sig någon

man annanstans. Såjag tror det, att det var ett sätt att hålla folk kvar. Så det var det som projektet betydde för Volvo då Ja, för det var ingen som sa till oss att du måste kunna det här och det här om du ska ha det här jobbet. Så var det ingen som sa.

262 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

Placera hopplösa personer En intervjuperson berättar om en arbetsledare som han och hans arbetskamrater var missbelåtna med. Efter många och så lycka-

om men des de med att bli av med honom, och få en annan. På frågan vad

som hände med den gamla arbetsledaren svarade han lite föraktfullt:

Honom satte de väl på en utbildning.

-

Skruva upp förväntningar som inte infrias För vissa bidrog utbildningen till att de började hoppas på att deras arbetssituation skulle förbättras. En del säger att de också kände sig lurade efter utbildningen.

Jag vet inte om man kanske hadeför stora förväntningar när man kom

tillbaka då. Allting var nytt och det var så här... det skulle bli så bra

allting. Man trodde ju på det här med utbildningen då. Att skulle

man

jobba med lite sådana grejer då. Men det har inte skett något. Man gör

precis samma arbete. Man säger att det ska komma så småningom. Det

tar så lång tid och det är bara strul och... Jag har tröttnat lite.

Oro kris

- För många har utbildning blivit något hör i hop med kris. När det

som börjar talas om utbildning blir det därför ett tecken på att allt inte är

som det ska. Situationen blir osäker för alla när det blir aktuellt med utbildning. Och för en del av de som blev uttagna till Övervintringsproj ektet så ledde det till en oro av att hamna på utsidan, utanför grindarna på Volvo.

Man kan ju inte vara säker när man hamnat på utsidan. Man kanske inte kommer in igen och det gör mig fruktansvärt besviken.

Den här oron påverkade naturligtvis hur många såg på utbildningen de gick. På frågan om vad Övervintringsprojelçtet betytt svarade en intervjuperson så här:

Oro För man har inte vetat om man får tillbaka sitt jobb. Därför har

jag liksom inte kunnat slappna av och vara positiv till den här kursen.

Tack vare att man liksom inte har vetat om man får komma tillbaka

över huvud taget.

Utbildning blir något som kommer att höra med kris och hot.

samman Hot om arbetslöshet. Det här kom upp vid olika tillfällen i intervjuerna.

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 263

På frågan om vilken roll utbildningen haft när det gäller att påverka arbetet svarar en:

Vi har väl blivit mer krismedvetna allihopa.

Ett svar som närmast kan betraktas karaktären goddag som av yxskaft", men som ändå speglar den känsla många hade under tiden de som gick i utbildningen. Men de kritiska rösterna lyfte inte bara fram andra funktioner med utbildningen, utan de ställde också frågan utbildning är till för. om vem

Utbildning för vem

I kommittédirektiven för kunskapslyñet står:

"Vuxenutbildningen skall mot mycket skilda behov och erbjudas svara på de studerandes villkor

Att en utbildning skall ske på de studerandes villkor torde vara en självklarhet för att utbildningssatsning ska bli lyckad oavsett den en vem riktar sig mot. Kanske är det kravet extra svårt att uppfylla när det gäller utbildning som riktar sig mot den Kunskapslyñet Det grupp som avser. är människor som ofta har en dålig erfarenhet från tidigare skolgång, och kanske ser sin egen utbildningskarriär ett enda stort misslycksom ande. Att då ordna en utbildning på de studerandes vilkor ställer naturligtvis stora krav på utbildningsarrangören. Den absolut vanligaste kritiken Övervintringsproj ektet deltaav som gama framförde var den att de inte kunde styra utbildningen. De var missbelåtna med att de aldrig blev tillfrågade vad de ville lära sig: om

Det var ingen som lyssnade på vad vi ville med utbildningen.

Otaliga gånger när vi frågade vad Övervintringsproj ektet betytt för om dem själva korn de helt automatiskt in på vad det betytt för Volvo. Det var som om det inte ingick i deras förståelse av utbildningen att den kunde vara bra för dem. Eller det verkade så främmande för många att relatera utbildningen till sina behov. Den frågan är elementär egna som och som de flesta ställer sig när de börjar utbildning nämligen: en Varför går jag den här utbildningen och vad ska den leda till, den frågan hängde i luften och den fick Volvoarbetarna aldrig tillfälle att ställa

264 rekrytering, vägledning och lokal samverkan SOU 1997; 158

älva. Vår förhoppning är att de som blir föremål för Kunskapslyftet får tillfälle att ställa den.

Föremål för

Kunskapslyft

Det är de lågutbildade som i första hand ska erbjudas utbildning inom ramen för kunskapslyftet. En grupp som ofta fokuseras i den vuxenpedagogiska forskningen. Deras negativa utbildningssyn har bland annat beskrivits av Larsson mfl. som instrumentell eller snäv:

Korttidsutbildade saknar utbildning, därför får de arbeten som inte kräver en yrkeskunskap. Arbetena är därför ofta sådana, att någon kunskap inte kan vinnas ur dessa och inte heller något behov av kunskap. Då de korttidsutbildade har en snäv och instrumentell syn på utbildning anser de sig inte behöva yrkesutbildning om inte arbetet kräver det. 7

Det här beskrivs som den onda cirkeln. Den låter sig brytas genom

att antingen förändra arbetssituationen, så att den kräver utbildning av instrumentella skäl eller att de lågutbildade bereds plats i utbildning eftersom utbildning i sig förmår bryta den onda cirkeln.

Ett syfte med Kunskapslyftet skulle kunna beskrivas som att förmå bryta den onda cirkeln och ge individerna de kunskapsmässiga och andra nödvändiga förutsättningar de behöver för att kunna delta i det livslånga lärandet Utifrån de beskrivningar av utbildning som vi här valt att lyfta fram blir det knappast fruktbart att beskriva deltagarnas utbildningssyn som snäv eller instrumentell. Det är också svårt att föreställa sig vilka onda cirklar som skulle brytas upp tack vare utbildningen. Kanske är det så att människor får den utbildningssyn som utbildningen förtjänar

Den fråga som det finns anledning att ställa är vilken syn på utbildning som genereras när människor i så hög utsträckning lyfter fram andra funktioner än den att utbildning ska generera kunskap. Hur påverkar det deras vilja till det livslånga lärandet Och är det konstigt att de är negativa när de inte uppfattar utbildning som något som är kopplat till deras egna intressen

Utan att göra några generaliseringar eller påstå att den bild vi här valt att belysa är dominerande så vill vi ändå hävda att den här beskrivningen är viktig att lyfta fram. Vad händer med det, så omtalade, kunskaps-

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 265

samhället utbildningens syfte och kommer att förknippas

om mer mer med oro och kris i stället för att uppfattas ett medel för kunskaps-

som utveckling

Våra erfarenheter Volvoundersökningen gör att vi vill betona till

av synes självklara krav som måste ställas på utbildningsprogram för vuxna men som tenderar att falla bort när företag och institutioners intressen dominerar och inte nödvändigtvis sammanfaller med deltagar-

nas.

Det borde självklart att människor ska ha rätt att välja sin

vara vuxna utbildning utifrån egna erfarenheter, intressen och önskemål. Det torde vara vikti för motivationen. När det gäller uppdragsutbildning, då flera aktörer är inblandade, måste det också viktigt att syften och mål

vara klargörs med ett utbildningsprogram, för att den inte skall leda till besvikelser såväl hos utbildningsdeltagama beställare och utförare.

som Det här är kanske inte så enkelt det låter. Det handlar inte bara

som om informationens tydlighet utan lika mycket att den går fram och är

om trovärdig.

Utbildning under hot är nog alltid problematisk då den kommer att associeras med annat än lärande vilket våra exempel visar.

ovan Följdema av detta kan knappast bedömas annat än negativa. Ett

som kunskapslyft som inte beaktar dessa synpunkter befarar vi ha stor risk att missa målet.

NOTER

Dir. 1995:67

2 Smith, A., Wealth of nations, vol

s. 3 Pasinetti, L.L., Structural change and economic growth, s. 22.

4 En annan beskrivning av motiven till folkskolans framväxt är att den ersatte

kykans roll att social fostran. Rappe, Från katekes till

ge massorna en

social fostran. Häften för kritiska studier 5-6 1973.

nr 5 Janossy F. 1968 Das Ende der Wirtschaftswunder.

6 Brody, A. 1985 Slowdown: Global economic maladies, London.

266 rekrytering, vägledning och lokal samverkan SOU 1997 ;158

Young, M. 1965 Intelligentian som överklass. Stockholm. Bluestone, B., The inequality express, TheAmerican prospect, no 20 winter 1995, s. 81-93. Freeman, C./Soete, L., Work for all or mass unemployment. Wever/Berg, Human resource development in the US and Germany, International contributions to labour studies 3 1993. Carlén, M./Herlitz, U., I väntan på nästa modell. En studie Övervintrings-

av projektet för Volvoanställda vid Torslandaverken, Göteborg 1996. Det som under 70- och 80-talen korn att kallas labour-hoarding dvs det förhållandet att industriföretag under lågkonjunkturer försöker behålla delar av arbetarna i väntan på bättre tider då det är förenat med stora kostnader att skaffa ny arbetskraft har ibland associerats med att företagen värnar om arbetarnas kvalifikationer. Detta är nu ingen ny företeelse i svensk ekonomisk historia. Redan under den s.k. bomullshungem under det amerikanska inbördeskriget då de svenska bomullsspinnerierna stod stilla p.g.a. råbomullsbrist var det många spinnerier som lät sina spinnerskor kvartill starkt reducerad lön och städa, laga och reparera i fabrikerna just för

att de inte ville bli av med sina spinnerskor. Se T Gårdlund, Industrialismens samhälle, 1942, s. 362 I regel har vi associerat det med Edward Thompsons studier och förklarat det med att spinnerskor som tog jobb som piga fick sin industriella arbetsmoral fördärvad E. P. Thompson, Herremakt och folklig kultur. Stockholm 1983 Dir. 1995:67. Här blir det tydligt att den flexibilitet i utbildningen som efterfrågas i Kunskapslyftets kommittédirektiv om att undvika oönskade inlåsningsefekter" av dem som går utbildningen står i strid med deltagarnas och utbildningsarrangörens krav om kontinuitet och planering av utbildning. Dir. 1995:67. Larsson, S mfl.: Arbetsupplevelse och utbildningssyn hos icke facklärda. Larsson, S m.fl.: 1988. En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. SOU 1996:27. s. 10 jämför användandet av termen kriminalvård där vård kommer att uppfattas som straff av "vårdtagaren.

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 267

SSVH i samverkan med

skogsindustrin

för

- distansutbildning Iågutbildade

Margareta Sundberg Carl-Öije Segerlund

Sedan augusti 1996 genomför Statens skola för vuxna i Härnösand SSVH ett projekt tillsammans med skogsindustrin, vilket huvudsakli-

finansieras Stiftelsen för Kunskap- och Kompetensutveckling gen av KK-stiftelsen. Investeringar i teknisk utrustning bekostas av deltagande företag.

Här nedan beskrivs projektets idé och upplägg samt hittills gjorda erfarenheter. Utifrån detta ges avslutningsvis några mer generella synpunkter på distansutbildningens möjligheter i företagens interna kompetenshöjning.

Bakgrund

Med skogsindustrins tekniska och organisatoriska utveckling och allt-

decentraliserade arbetsformer ökar kraven på såväl ansvar och mer kreativitet som bredd- och spetskompetens. Medarbetarkompetens är en mycket viktig förutsättning för det totala kvalitetsarbetet. Anpassning till den teknologiska utvecklingsprocessen är liksom förståelse för det alltmer betydelsefulla miljöarbetet viktiga motiv. Den fort- och vidareutbildning som i dag bedrivs i branschen förutsätter i huvudsak att de anställda har gymnasial utbildning. Brister i baskunskaper medför

en svårigheter för dem att tillgodogöra sig vidareutbildning och därmed kompetenshöjande åtgärder. Många inom skogsindustrin, vilka i dag

för kvalificerad datorstödd övervakning av tillverkningsansvarar processer, har endast grundskoleutbildning.

En lärande organisation och Livslångt lärande är redan begrepp som omfattas av de flesta företagsledare och fackliga organisationer. Problemet är att organisera utbildnings- och utvecklingsinsatsema så, att de tillsammans med omfattande motivationsprocess skapar förut-

en sättning för detta lärande i direkt anslutning till och som en naturlig del

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 269

av arbetsinnehållet. För detta krävs Studieformer bland

nya som annat innebär distansutbildning med hjälp modern informationsteknik.

av

Idén till det projekt som beskrivs föddes redan i slutet 1980-talet, då

av SSVH anordnade utbildning i Drift och underhåll för Skiftgående

en personal i Husumfabriken MoDo. Medarrangör Skogsindustrins

var Utbildning AB i Markaryd. Resultatet blev lyckat och kursdeltagarnas vilja att fortsätta studera väcktes. Många kursdeltagarna upptäckte då

av också att de skulle ha klarat kursen med betydligt bättre resultat, de

om

haft bättre grundkunskaper.

Skiftgående personal borde alltså erbjudas möjlighet att studera kärnämnen för att de därmed bättre skulle kunna tillgodogöra sig framtida vidareutbildning och fortbildning. Svårigheten för denna kategori att studera traditionellt och är fortfarande framför allt att de på

var - grund av sin arbetstid utestängs från Studieformer med schemalagd återkommande lärarledd undervisning. Detta tillsammans med det faktum att SSVH alltsedan början av 1960-talet arbetat med distansutbildning ledde till att projektet utformades så att utbildningen skulle till-

vara gänglig för den studerande och anpassad efter individens behov och kunskapsnivå.

Projektmål och projektidé

Projektets övergripande mål är att utfonna och utvärdera IT-pedagogiska arbetssätt och arbetsformer för utbildning Skiftgående personal

av inom processindustrin via distansutbildning. I målet ingår delta-

att ge garna kunskaper på gymnasienivå i ett antal allmäna ämnen, i första hand matematik, kemi, fysik, engelska och svenska. Det gäller Akursnivå i samtliga kärnämnen.

I projektet ingår tretton och pappersmassebruk i Sverige.

pappers- Bruken är geografiskt spridda från Husum MoDo Paper AB i till

norr Nättraby SCA Hygiene Paper AB i söder och är representativa för branschen beträffande kapacitet och antal anställda. Tio till femton deltagare ämne och arbetsplats tillfälle att inom projektets

per ges ram delta i utbildningen. Kursdeltagarna nivåplaceras ämnesvis med hjälp av tester. Samtliga deltagare studerar på sin fritid.

För att nå målet om en i tid tillgänglig utbildning anpassad efter individens behov och kunskapsnivå kan användande teknik ett

av vara sätt. Med teknik avses här dator och hjälpmedel till denna, video- och

270 rekrytering, vägledning och lokal samverkan SOU 1997 ;158

telefonkonferenser m.m. För SSVH:s del är denna studieforrn en utveckling den studieforrn skolan använt i sin distansutbildning.

av som SSVH har under senare år utvecklat studiefonner baserade på datorkommunikation.

I samband med kursstart ges kursdeltagarna en grundläggande kurs i datoranvändning med huvudsaklig inriktning på kommunikation. Det är då viktigt att markera att uppbyggnaden grundkompetens i dator-

av användning inte är något kan ske enbart via en eller flera korta

som kurser utan är med nödvändighet måste ta en viss tid.

en process som Individemas olika livssituationer omöjliggör alltför lång bortavaro från arbete och familj. Skiftgående personal har dessutom sådana arbetstider att traditionell utbildning vid bestämda tidpunkter varje vecka är omöjlig.

För att realisera största möjliga inlärning på arbetsplats eller bostadsort sker större delen inlärningen med hjälp av ny teknik i kombination

av med handledning. Därmed vi lärarrollen en ny innebörd. Med hjälp

ger

teknik och "lärcentrum kan också inlärning och studieinsatser ske av med stort tidsoberoende. Tekniken är framför allt avsedd för kommunikation mellan kursdeltagare och handledare mellan de återkommande träffarna. Dessa träffar sker förutom första personlig kontakt på

- en arbetsplatsen mellan kursdeltagare och lärare med hjälp av video-

konferensuppkopplingar.

Projektet leds styrgrupp består representanter for Skogs-

av en som av industrins Utbildning AB i Markaryd, SSVH, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet och arbetsgivareorganisationen ARBIO.

Förutsättningar för en bra distansutbildning

Eftersom användning teknik proj är det intres-

av ny är ett av sant att det finns olika tekniklösningar inom projektets ram. De flesta bruk har byggt lärcentra där kursdeltagarna har tillgång till datorer,

upp videokonferensutrustning, fax osv. Men på något bruk har man inte byggt ett lärcentrum utan i stället sett till att de studerande har dator

upp i hemmet. På flera ställen kan kursdeltagarna också studera från sin arbetsplats i manöverrummen vid exempelvis låg arbetsbelastning. Företaget har då installerat särskilda utbildningsdatorer för detta ändamål.

SOU 1997; 158 rekrytering, vägledning och lokal samverkan 271

Lärcentrum Teknik och tekniklösningar spelar vid sidan arbetssätt och arbetsforav mer en betydelsfull roll i distansutbildning överhuvudtaget och speciellt i detta projekt. Pappers- och pappersmassebruken är ansvariga för

anskaffningen nödvändig utrustning, dvs. videokonferensutrustning,

av multimediaförsedda datorer, fax och telefon samt intemetabonnemang med bl.a. First Class. Beslutet att lägga ansvaret för anskaffning av teknik på företagen grundar sig på tanken att det bör företagens vara uppgift att skapa de yttre förutsättningarna för positiv attityd till en livslångt lärande hos sina anställda. Av den anledningen har därför företagen tillsammans med SSVH skapat ett lärcentrum där utrustningen placerats. Många talar i dag lärcentrum och tillmäter dem med rätta om stor betydelse i det nationella kunskapslyftet. Genom att bygga lärcentra upp ökar tillgängligheten för vuxna att genom modern teknik få tillgång till utbildning. Det är särkilt viktigt för alla idag står utanför arbetssom marknaden. Men även för dem har arbete och då i synnerhet för som dem oregelbundna arbetstider har svårt hitta passande som genom att utbildningsfonner utgör närheten till ett lärcentrum och stimuleen ny rande möjlighet. SSVH har sett stora fördelar med att inreda ett lärcentrum på ett trivsamt och studiemotiverande sätt, med miljö så många en som passar som möjligt. Geografiskt har vi i detta projekt försökt lägga lärcentret i direkt anslutning till fabriksområdet, så att de anställda har tillgång till lokal, utrustning och övriga läromedel i princip dygnet Eftersom runt. deltagarna studerar på sin fritid, är det ett ytterligare argument för att lärcentret bör lokaliseras så nära arbetsplatsen möjligt, så den som att anställde kan gå dit på väg till eller från sitt arbete. Elva av tretton bruk har iordningsställt lärcentra uppfyller dessa som krav. Det har dock inte varit helt lätt att företagen i tänka på engagera att den inre miljön, det vill säga betydelsen att och av ge rummen en varm avkopplande färg, passande gardiner, ändamålsenliga möbler och kanske till och med en kaffeautomat i närheten Det kan tyckas trivialt m.m. att påpeka detta, det finns klara belägg för att motivation och men resultat höjs i trivsam miljö. Det är alltför lätt att invagga sig i en tron att "nu har vi ordnat det bra med datorer och allting" och därmed nått målet att skapa ett lärcentrum. Så enkelt är det inte Hur var det då med det tolfte bruket Där har valt att utnyttja i man ett kommunen redan befintligt lärcentrum, ligger på gångavstånd från som

272 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

fabriken och därmed uppfyller kravet på lättillgänglighet. Där har man också funnit miljö stimulerar till lärande. Ytterligare en fördel en som med att använda ett redan etablerat lärcentrum är att därigenom får man tillgång till kunnig och serviceinriktad personal.

Hemmet och arbetsplatsen

bruken hade sedan tidigare låtit sina anställda hyra datorer för Ett av studier i hemmet. Denna lösning utnyttjas nu även för detta projekt. Det ställer vissa andra krav på studieupplägg och lärarroll. Anledningen är att större delen kommunikationen sker virtuellt och att antalet fyav siska träffar kraftigt reduceras. Denna studievariant ställer också större krav på individen i och med att det traditionella stödet i klassrummet inte längre finns. Å andra sidan medför studievarianten större flexibilitet och anpassning till individens förutsättningar och livssituation. Eftersom arbetsbelastningen i manöverrummen kan vara mycket intensiv under långa perioder, måste den utbildningsdator som placerats där, kompletteras med datorer i antingen lärcentret eller i hemmet för att eleven skall kunna genomföra sina studier.

Kontaktperson, handledare och IT-assistent För att förhindra att tekniken ska upplevas som ett hinder och störningsmoment för inlärning i stället för hjälpmedel, utser företagen en eller flera kontaktpersoner blir SSVH:s förlängda på företaget. som arm Dessa känner kursdeltagarna i deras arbetsroller och är angepersoner lägna att företagens satsning på utbildning skall bli så bra och om effektiv möjligt. Till sin hjälp har de en tekniker, som dels kan vara som behjälplig vid introduktionsutbildningen, dels åtgärda eventuella tekniska fel. Kommunikationen mellan å sidan projektledare och konena taktperson och å andra sidan mellan lärare/handledare och kontaktperson är oerhört viktig. Undervisningen bygger i huvudsak på att deltagarna studerar på hemorten med hjälp handledare lärare från SSVH. Det gör handledarens av uppgift annorlunda jämfört med den vanlige lärarens. Handledama arbetar till nästan hundra procent på distans via videokonferenser, kommunikation via datornät, datorstöd och elektronisk post. De struktukursen och förbereder kursdeltagarna inför studierna. De hjälper rerar kursdeltagarna att bearbeta stoffet, att via olika databaser söka kunskap, att via exempelvis insändningsuppgiftema kursdeltagarna återkoppge ling i deras arbete och värderar till slut resultatet i form av betyg.

SOU 1997; 158 rekrytering, vägledning och lokal samverkan 273

Inom ramen för projektet har SSVH anställt särskild en IT-assistent vars huvudsakliga uppgift är att på respektive lärcentrum stödja kursdeltagaren i användandet IT-tekniken. Det många

av är grundläggande

användarfrågor som möter IT-assistenten; exempelvis Hur skickar jag en e-post Hur bifogar jag ett dokument Var hittar jag webbkursen Anledningen till att SSVH anställt IT-assistent behovet en är att av användarstöd är mycket stort och att bruken inte har personal som alltid hinner ge detta stöd till kursdeltagaren.

Genomförande

Rekrytering

Tillvägagångssättet vid rekryteringen har varierat

från bruk till bruk. Tio till femton anställda kan delta och per ämne arbetsplats. Några bruk har valt att informera artikel i personaltidningen och genom en har i samband med detta skickat blankett för intresseanmälan till all en personal. Andra har valt att ligga lågt dvs. enbart riktat informationen till fackliga organisationer, arbetsledare, gruppledare och skiftledare. Avsikten har då varit att dessa skall sprida informationen vidare till sina medarbetare. På så sätt har nått den man målgrupp som projektet riktat sig till, Skiftgående personal i processen. Vissa bruk har dock fått ett oerhört medan andra fått tillgripa gensvar, lock och pock för att få ihop femton deltagare. Vi kan dock redan nu ana att de bruk redan före kursstart givit möjlighet till som omfattande information från projektledningens sida har fått intresserade kursdeltagare med positiv attityd till att använda tekniska hjälpmedel. I övrigt återstår många frågor att besvara just vad gäller

rekryteringsprocessen

och dess påverkan på det slutliga studieresultatet.

Utbud

Styrgruppen har valt att i första hand erbjuda vissa kärnämnen. Det beror helt enkelt på att det är i dessa ämnen de anställdas som grund-

kunskaper är dåliga. Goda matematikkunskaper ofta

är till exempel en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kemi och fysik. Båda dessa

ämnen ingår i de flesta branschspeciñka fortbildningsprogram.

Intresset för studier i matematik blev också mycket

stort. En förklaring

till detta är att pappers- och pappersmassaindustrin i sig är naturveten-

rekrytering, vägledning och lokal samverkan

skapligt inriktad och traditionellt fokuserad på "hårdvara. En annan förklaring kan det faktum att cirka 85 procent av målgruppen är vara män, vilka tradition hellre valt naturvetenskapliga ämnen än humaav nistiska. Det vanligaste argumentet för att välja matematik är dock att arbetsuppgifterna kräver goda matematikkunskaper. Engelska och svenska väljer kursdeltagarna ofta också för sin egen utvecklings skull. Det är roligt att förbättra sina kunskaper i engelska inför utlandsresor de har också ett behov att kunna uttrycka sig men av enkelt och vårdat i rapporter, protokoll, instruktioner m.m. Utbildning i kemi och fysik erbjuds också. Eftersom dessa ämnen, tidigare nämnts, förutsätter goda matematikkunskaper så har inte som den undervisningen kommit igång förrän under hösten 1997. De flesta kursdeltagare studerat matematik har antytt att de har för avsikt att som fortsätta med just dessa ärrmen.

Undervisningen

Här är några exempel på hur den konkreta undervisningen bedrivs i olika ärrmen. Kursupplägg och studiefonn varierar naturligtvis men är i huvudsak överförbara till andra närbesläktade ämnesområden. I exempelvis matematik används förutom lärobok och lösningskompendium även webburen undervisning. Webben innehåller älvrättande övningar och tester, förklarande texter, studieanvisningar, elektroniska postsystem, konferenssystem, Dessutom sker regelbundna m.m. lektioner via videokonferenssystemet. I ämnet svenska har vi sökt anpassa kursens innehåll till den verklighet målgruppen arbetar Kursdeltagarna har själva tagit fram relevant som material speglar deras vardag. Detta material används i stället för som den traditionella läroboken. Läraren och kursdeltagarna använder konferenssystemet First Class där hela deras gemensamma kursmaterial återfinns. I engelska används traditionella läroböcker grundstomme i kursom Dessa kompletteras med självrättande övningar samt frågor och sen. diskussioner via dator. Av stor vikt är de länkar till extra webbar som lärarna tagit fram särskilt för denna kurs. I språk spelar den muntliga kommunikationen mycket viktig roll. Det behovet tillgodoses genom en video- och telefonkonferenser samt genombesök läraren på respekav tive bruk. Som framgår ovanstående förändras lärarrollen i denna form av av distansutbildning från styrande och aktiv till att bli handledande att vara och flexibel.

SOU 1997; 158 rekrytering, vägledning och lokal samverkan 275

Hittills vunna erfarenheter

SS VH

Vårt projekt är ett pilotprojekt i så måtto det första att är gången som SSVH samverkar med så många företrädare och arbetsplatser inom skogsindustrin. Det är också första gången SSVH med hjälp som av avancerad IT distansutbildar anställda i samarbete med företag.

Ett projekt av detta slag är därför mycket stort för SSVH dels därför att vi får möjlighet att utforma, dels utvärdera arbetssätt och metoder som är lämpade för utbildning till största delen sker distans. en som per Det är en studieform uppmuntrar och kursdeltagaren som uppmanar att själv ta ett större ansvar för studierna med stöd läraren, och där kommuniav kationen sker via datornät och med flertalet lärarträffar på videokonferens.

SSVH är naturligtvis också intresserad denna utbildav att veta om ningsform är effektiv och studieresultatet skiljer från om sig SSVH:s andra studieforrner. En jämförelse mellan varvade studier och projektet kommer givetvis att ske. Andra frågor vi vill ha som svar på är:

Är datorn ett hinder eller möjlighet - en Hur skapa bra lokal motivationsprocess på respektive bruk - en

Hur kan teknikimplementeringen ske på bra sätt

- ett Vilka grundläggande datakunskaper måste kursdeltagaren ha för att klara denna studiefonn

Hur kan läraren stödja den virtuella gruppen - I vilka moment behövs lärarkontakt i realtid - Kostar denna studieforrn än den smakar - mer Passar studieforrnen alla kategorier studerande - Finns det ämnen som fungerar bättre/sämre med detta upplägg -

Många andra liknande frågor väcks också vid användandet av ny teknik i utbildningen. För att få ett systematiskt på dessa frågor mer svar görs en löpande utvärdering projektet. av Redan nu kan vi konstatera att projekt den här med många av typen olika parter inblandade är mycket spännande och intressanta. Trots att alla företag här är inom bransch med många liknande förutsättsamma ningar är inställningen till utbildning i hög grad unik bruk. för varje Anledningen till detta är troligen att företagen har olika traditioner och seder vad gäller utbildning och övrig personalvård.

276 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

Företagen Det deltagande bruken har givetvis också egna intressen av att delta i ett projekt det här slaget. Många företag tydliggör i samband med av projektstarten hur denna satsning kommer in i företagets kompetenspolicy och i företagets utbildningsplan överhuvudtaget. De allra flesta företagen kräver godkänd gymnasiebehörighet vid nyanställning, nu vilket ytterligare markerar behovet kompletterande utbildning för de av redan anställda. De flesta inom produktionen saknar nämligen helt eller delvis gymnasiekompetens. Företagens huvudsakliga mål med satsningen är att de anställda skall höja sin kompetensnivå i de olika ämnena så snabbt som möjligt och med minsta möjliga kostnad för företaget. Företagen är därför intresserade att få bekräftat denna studiefonn är effektivare och billigare av om än den traditionella. Naturligtvis inser på företagen också vikten av man att de anställda får positiv attityd till utbildning och att det livslånga en lärandet blir naturlig del i den anställdes personliga utveckling. en

Kursdeltagarna Den tredje och viktigaste parten i detta projekt kursdeltagaren har i - hittills gjorda utvärderingar angivit flera olika skäl till varför man påbörjat utbildning. En vanlig anledning är att man ofta funderat på att fräscha kunskaperna och att man tidigare påbörjat någon kurs men upp inte kunnat fullfölja på grund den oregelbundna arbetstiden. Möjligav heterna att fullfölja studierna bedöms större med den studieforrn som används inom projektet. En annan anledning till att börja studera är som att därigenom vill skaffa sig förutsättningar att hjälpa de egna man barnen i deras studier i högstadiet och/eller på gymnasiet. Det är naturligtvis också så att de allra flesta kursdeltagarna vet att företaget tid har höjt kraven i samband med nyanställningar på senare och de känner att företaget förväntar sig att de ska ta chansen, när den nu På pappersbruken pågår samtidigt certiñeringsutbildningar för vissa ges. funktioner, bland annat sodapannsoperatörer och operatörer på blekeriet. Dessa utbildningar är anpassade till arbetsuppgifterna och förutsätter goda kunskaper i både kemi och fysik. De argument tilltalar kursdeltagarna allra mest är dock möjlighesom ten att studera när det henne/honom bäst, där det passar bäst passar hemma vid det köksbordet eller i lärcentrat och att kunna välja egna sätt att kommunicera med läraren/handledaren. Samtidigt som denna

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 277

frihet är tilltalande, är den också ganska svår att hantera, vilket de flesta snabbt inser. Vi har hittills dock haft ganska avbrott. Dessa har i de flesta fall berott på ändrade förhållanden antingen på arbetet eller privat. Redan nu visar erfarenheterna att mycket viktig ingrediens för en en lyckad utbildningssatsning för såväl företag anställda föresom är, att tagsledningen på olika sätt i ord och handling visar att utbildning är - viktig för företaget. Handlingen i det här sammanhanget behöver inte vara något annat än en fråga hur det går med studierna. Vikten om av ett seriöst engagemang från företagets sida kan inte poängteras. Vi nog skall komma ihåg att medelåldern för denna målgrupp är 46 år

i

studiegruppen något lägre, cirka 38 år. För de allra flesta har det gått 20-30 år sedan de senast satt på skolbänken". De har eller en mer mindre negativ minnesbild skolan, läxor och lärare. av Det är dessutom ett skolminne som inte alls stämmer överens med den skola de nu har gått in Från att tidigare ha varit passiva åhörare förväntas de nu spela aktiv roll och själva ta initiativ till och en ansvar för studierna.

Framtiden

Vid de bruk som varit med sedan starten vill vi hävda att projektet varit lyckat. Detta bygger vi på det mycket stora intresse kursdeltagarna som visat för fortsatta studier när studierna inom projektets avslutats. ramar Sålunda har 70 procent de i projektet genomfört studier i av som matematik A med betyget godkänt/väl godkänt, inlett studier nu i matematik B och/eller kärnämnen. Dessa fortsatta studier genomförs som ren uppdragsutbildning och betalas av företaget. Dessutom har intresset för A-kursema spridits till allt fler anställda inom dessa företag som var med i projektet på ett tidigt stadium. SSVH har därför startat ett flertal A-kurser inom de berörda företagen. De nya anställdas intresse för helt andra ämnen har också väckts projektgenom arbetet. Det gäller exempelvis företagsekonomi och fördjupad datakunskap. Även implementeringen projektet inte alltid om av varit så enkel, menar vi dock att den inletts vid bruken är ett mycket process som positivt exempel på hur individer, företag och utbildningsanordnare i samverkan skapar bra grund för det livslånga lärandet. en

278 rekrytering, vägledning och lokal samverkan

Vi menar också att många av våra erfarenheter är applicerbara på företag inom andra branscher. Detta har vi redan fått erfara genom alla de nya förfrågningar som vi fått.

På utbildningsområdet pågår f.n. en utveckling av nya flexibla och individanpassade studiefonner och metoder, där IT spelar en stor roll. Vi att våra proj ekterfarenheter kan vara ett positivt tillskott i denna

anser utveckling.

rekrytering, vägledning och lokal samverkan 279

Validering

Validering av kunskap och kompetens

för lärande

livslångt

Danielle Colardyn

inledning

Sverige spelade viktig roll i den tidiga utvecklingen vuxenutbild-

en av ningen vidareutbildning och återkommande utbildning. Från början av

- 1970-talet kan nämnas de många debatter om återkommande utbildning

Sverige livligt bidrog till OECD, l977a,b. Under närmare tre som decennier spreds återkommande utbildning till många länder. Resultaten varierade beroende på ländernas olika utgångsläge och manifesterade sig i allt från modeller byggde på lagstiftning i Frankrike

som som där lag från 1971 tvingade företagen att använda en viss procent av

en lönesumman till utbildning; Delors, 1991 och i Australien med en utbildningsgaranti under åren 1990 till 1994 till oreglerade eller decentraliserade marknadsmodeller som i USA W ills, 1994. Sverige utveck-

specialiteter OECD, l993a och under decennier citeralade sina egna des landet som ett föredöme när det gällde kompensatorisk vuxnenutbildningspolitik.

Inledningsvis hade den återkommande utbildningen både i teorin och i praktiken tydliga drag en andra chansens utbildning. Den repre-

av senterade en möjlighet för individerna att återvända till det formella utbildningssystemet eller tillträde till motsvarande icke-forrnella/

gav informella utbildning. Med tiden började dock målen för återkommande utbildning förändras. Livslångt lärande dök upp som en ny etapp i utvecklingen mot ett generellt synsätt vad gäller utbildning

mer och lärande. Det livslånga lärandet bygger på grundläggande utbildning i det formella utbildningssystemet kompletterad med återkommande formell utbildning senare i livet. Men nu erkänner man att därutöver inträffar också lärande inte bara efter tiden i ungdomsutbildning

grundskola, gymnasieskola och högskola utan även i mängder av

andra sammanhang. Detta lärande leder också till utbildningsresultaf även om de inte alltid dokumenteras i formella utbildningsbevis, examina eller diplom.

validering 283

1996 var året för livslångt lärande inom den Europeiska Unionen White Paper, 1996. Samma år träffades OECD:s utbildningsministrar för att diskutera hur en strategi för livslångt lärande skulle ut. Den

se strategi man kom fram till vilar på tre hömpelare: bättre grundutbild-

en ning som bas för det livslånga lärandet, större möjligheter att söka sig fram mellan utbildning och arbete under det livslånga lärandet samt tydligare roller och klarare ansvarsfördelning mellan de olika inblan-

en dade parterna OECD, l996a. Även livslångt lärande fokuserar

om individen, innebär den nya strategin förändringar för statens del

enorma om den verkligen skall göra det möjligt för individen att fortsätta att lära under hela livet. Regeringarna måste spela en mycket strategisk roll

mer än tidigare. Utbildningspolitiken kan inte bedrivas isolerad

från annan sektorpolitik. Partnerskap måste utvecklas och förstärkas att

genom sätta upp tydliga mål för utbildningssystemet och standards,

normer

genom att utveckla yrkesvägledning och rådgivning i synnerhet för vuxenstuderande och genom att skapa system för validering bedöm-

ning och erkännande av färdigheter och kompetenser uppnåtts

- som utanför det formella utbildningssystemet.

Livslångt lärande behövs för att kunna möta kunskapssamhällets utmaningar, globaliseringen och förändringarna i teknik och arbetsorganisation OECD, l996a. Dessa faktorer styr statsmakter, företag och individer i riktning mot ett livslångt lärande. Det innebär inte bara

mer utbildning för individerna, utan framför allt fördelning

en annan av utbildningsaktivitetema över livstiden: basen för det livslånga lärandet måste läggas i ungdomen i den grundläggande utbildningen

- - men därutöver krävs ytterligare möjligheter till kompletterande utbildning och kompetensutveckling i takt med att förändringar inträffar i arbetslivet och i individemas sociala och kulturella situation. Ett dylikt scenario reser frågor principiell natur såväl utbildningens innehåll, dess

av om organisation och finansiering som om dess resultat och hur det skall valideras bedömas och vinna erkännande.

-

Validering och erkännande:

- bedömning

nyckelfrågor och drivkrafter

Mycke/frågor: Statens roll för bättre kompetensutveckling

I det här avsnittet diskuteras tre områden inom vilka staten kan för

agera att stimulera kompetensutveckling: garantera kvaliteten i validering

av

284 Validering SOU 1997: 158

kompetens; fastställa nationella ram- och regelverk särskilt att

genom ställa upp nationella kvalitetsnonner; länka politiken när det

samman gäller validering av kunskap och kompetens för och männis-

vuxna unga kor.

Garantera kvaliteten i validering kunskap och kompetens. - av Staten kan spela en viktig roll genom att ta fram hjälpmedel för att mäta, värdera och godkänna vad lärts in under olika omständighe-

som ter och därigenom göra det möjligt för enskilda individer att få

en kontinuitet i sitt livslånga lärande. En viktig roll är att garantera

annan kvaliteten i både den grundläggande utbildningen och i det livslånga lärandet. I det senare kan ligga differentiering när det gäller att

en hantera validering och människors kunskaper och

av vuxna unga kompetens jämför nedan. Den tekniska frågan bedömning och

om den politiska frågan erkännande kunskap och kompetens har

om av dykt upp som nyckelfrågor för den stora majoriteten OECD-

av ländernas regeringar när de nu skall ta itu med de praktiska problemen att förverkliga det livslånga lärandet. Bedömning innebär att definiera utbildningsresultat och standards mot vilka resultaten skall mätas i

en bedömningsprocedur med hjälp exempelvis olika typer tester.

av av När väl resultaten definierats, måste bedömningen mot

svara upp godtagbara kriterier för tillförlitlighet och validitet för skall

att man vara säker på att man mäter det som skall mätas och att mätresultaten är reproducerbara. I OECD-ländema har producerats betydande

en mängd psykologisk, vetenskaplig litteratur om design sådana mät-

av ningar och mycket av detta har också tillämpats inom industrin.

Det andra avgörande inslaget rör det erkännande som bedömningen röner i praktiken; vilket är det sociala och yrkesmässiga värdet

som samhället och dess olika aktörer tillskriver bedömningen Kommer arbetsgivare att ta hänsyn till den "etikettering" som bedömningen resulterar kommer samhället att skapa utbildningsbevis blir

som portabla, dvs. gångbara över större delar arbetsmarknaden Dessa

av frågor är båda mycket viktiga och inbördes relaterade. De kan inte ignoreras om det livslånga lärandet skall kunna utvecklas. Ju

mer yrkesutbildning, vidareutbildning och återkommande utbildning växer i betydelse, desto tydligare blir det att det måste finnas former för validering av vuxnas färdigheter och kompetenser och att de inte längre kan vara av samma natur för människor. Det handlar

som unga inte bara om "en andra chans för att skaffa sig den utbildning

vuxna

SOU 1997: 158 validering 285

som ungdomar får och därmed förse sig med betyg på samma sätt som de. Dessutom är det inte möjligt att utveckla det livslånga lärandet

om det inte finns ett nationellt och regelverk. I annat fall riskerar det

ramoändliga antalet lärsituationer att generera ett oräkneli antal erkännandeprocesser med certifikat, delar av certifikat och diplom, arbetsgivarintyg etc. som sammantaget kommer att resultera i minskad trovärdighet för utbildningsbevisen på grund av oklarhet och brist på samordning. För både individer och arbetsgivare skulle det i sin tur att leda till en fragmentisering av lärandet och brist på kontinuitet i lärprocesserna. Klargöra det nationella och regelverket. - ram- Det nuvarande intresset för kvalitet i utbildning och brådskan att etablera kvalitetsnonner reflekterar explicita eller implicita beslut om att etablera nationella ram- och regelverk för bedömning och beskrivning av kompetens OECD, 1995b; OECD, l996a. De betydande satsningar som gjorts på dessa områden i ett antal OECD länder belyser detta fenomen. Exempelvis inrättade Storbritannien år 1986 ett nationellt råd för yrkeskvaliñkationer, the National Council for Vocational Qualzfications som hanterar auktorisering av nationella yrkeskvalifikationer, National Vocational Qualzfications. Dessa NVQ:s är kompetens- och fárdighetsenheter som används för att definiera olika yrkesstandards. Respektive yrkesstandard baserade på NVQ:s

-

fastställs i sin tur av de s.k. Industry Lead Bodies ILBs - som representerar arbetsgivarintressen. Med hjälp av NVQ:s kan alla teoretiskt sett mäta kompetens på samma sätt oberoende av var den erhållits. Även detta tillvägagångssätt från början avsett att

om var användas för alla kvalifikationsnivåer inklusive nivåer motsvarande högskoleutbildning har det mest tillämpats på lägre kvalifikationsnivåer. Trots kompetensenhetemas nationella karaktär återstår många problem att lösa definitionsproblem en arbetsgivarfråga, problem

med bedömningama vem bedömer vad och efter vilka kriterier och med den yrkesmässiga trovärdigheten.

I Nya Zeeland har man vid dess kvalifikationsmyndighet, the New Zeeland Qualifications Authority och mer nyligen i USA vid dess nationella motsvarighet, the National Skills and Standards Board NSSB, drivit liknande projekt. Huvudsyftet med dem har varit att försöka få till stånd något slags nationellt ram- och regelverk som gör det möjligt for individerna att samla på sig och föra med sig utbildningsresultat från olika inlämingstillfällen både skol- och erfarenhets-

286 validering

baserade och att åstadkomma en tillväxt i valideringssystemet på frivillig bas bland inblandade intressenter och aktörer i landet.

Validering- bedömning och erkännande kunskap och kompetens - av för vuxna och unga människor. Kravet på bättre samordning, samtidigt det måste bli lättare att

som länka ihop olika lärosteg i det livslånga lärandet, kan leda till att regeringarna välj er att skilja på validering kunskap och kompetens

av for vuxna och människor. Det livslånga lärandet och utveck-

unga lingen av de mänskliga är å sidan beroende kvalite-

resurserna ena av ten i den grundläggande utbildningen unga människor och å andra sidan beroende av flexibiliteten och mångfalden i omskolning, vidareutbildning och alla andra former lärande för den befolk-

av vuxna ningen arbetande såväl som arbetslösa. Dessa båda kompletterande dimensioner belyser vilka stora skillnader det finns i valideringsfrågorna för och människor. Som Colardyn och Durand-

vuxna unga Drouhin 1995 påpekat är validering av tidigare uppnådda resultat ett sätt för vuxna att sortera och tydliggöra sina erfarenheter

upp av både utbildningsmässig, praktisk, kulturell och social natur. Behoven för unga människor ser helt annorlunda ut. Till problemen för

unga människor hör att de ställs inför utbildningsval utan att ha någon klar bild av deras innebörd. Att främst utforma det grundläggande utbildningssystemet for flexibilitet kan till skada för ungdomars

vara möjligheter till fortsatt lärande och leda till att de avbryter eller lämnar skolan med ofullständig grund. Klientema" i utbildningssystemet riskerar att ensamma bli ansvariga för kvaliteten i utbildningen och dess samhälleliga relevans och därmed skulle för dessa

statens ansvar frågor ha upphävts.

Sammanfattningsvis, för vuxna är frågan deras position i rela-

om tion till det formella utbildningssystemet underordnad betydelse.

av För dem, för företag, regioner och länder blir validering kittet

som länkar samman de olika delarna i det livslånga lärandet. Hur dessa länkar kommer att ut beror på olika förhållanden i varje land.

se Arbetsmarknadens parter och deras inblandning i olika förhandlingsprocesser varierar t.ex. väldigt mycket från ett land till ett annat och t.o.m. mellan regioner inom ett givet land. För människor

unga ser problemen helt annorlunda ut. Att bygga människas

upp en ung sociala och yrkesmässiga identitet tar lång tid. Det långsam

är en process som behöver struktureras for att baskunskaper, färdigheter och kompetens skall kunna och utvecklas. För människor

mogna unga

validering 287

och för övergången från skola till arbete, är det centrala överblickbar-

het och allmänt accepterade utbildningsbevis: otydlighet, for mycket

flexibilitet och variation i den grundläggande utbildningen skapar

svårigheter för ungdomarna att välja utbildning och för arbetsgivarna

att identifiera ungdomars utbildning, färdigheter och kompetens. För

unga människor, företag och samhällen, är det avgörande att

unga

erhåller bra baskunskaper under den grundläggande utbildningen

vare

sig den är av teoretiskt eller yrkesinriktat slag.

Drivkrafter inom utbildningssektom

Det nyvaknade intresset för validering bedömning och erkännande

- av kunskaper och kompetens är relaterat till förändringar i företag,

arbetsorganisation, teknisk utveckling och metoder för utveckling

av mänskliga resurser. Men det finns även specifika orsaker inom utbildningssektom som förklarar intresset. Till dem hör utvecklingen

av det livslånga lärandet och dess mångfald; begränsade utbyggnadsmöjligheter för den formella utbildningssektom och den icke-fonnella/ informella utbildningssektoms expansion.

Utvecklingen av det livslånga lärandet

Anställda eller arbetslösa, allt fler berörs utbildning, omskol-

vuxna av ning eller någon annan form av det livslånga lärandet. Lärandet är inte längre enbart hänvisat till klassrummet: det har blivit allt accepterat

mer att lärande äger rum i många olika miljöer på företag och i arbetet, i

studiecirklar och hos privata utbildningsanordnare, i socialt umgänge och i privatlivet. Detta har konsekvenser för val tidpunkt för lärandet

av och lärandets tidsutdräkt. Å sidan, är lärande inte längre huvudsak-

ena ligen begränsat till formell grundutbildning i obligatorisk skolålder:

lär sig när helst i livet. Å andra sidan, utbildningens tidsutvuxna som dräkt, den tid det tar att förvärva kunskaper och kompetenser, den har inte samma betydelse längre. Det finns ingen på förhand given tidsram inom vilken en viss färdighet eller kompetens måste uppnås. Ofta är det bara resultatet den bevisade kompetensen räknas och ingen bryr

som sig om ifall den vuxne har förvärvat viss kompetens på två månader

en eller två år.

Det livslånga lärandets mångfald

Arbetskraftens rörlighet är en annan anledning till både utvecklingen

av och mångfalden i det livslånga lärandet: perioder med anställning avlö-

288 Validering SOU 1997: 158

ser perioder av arbetslöshet liksom perioder med utbildning; byten av arbeten inom och mellan företag blir allt vanligare. För att vara till nytta vid anpassningen till tekniska och organisatoriska förändringar i arbetslivet måste det livslånga lärandet accepteras i all sin mångfald. Det behöver inte automatiskt betyda större offentliga utgifter. Utvecklingen av de mänskliga resurserna måste snarare betraktas som ett samarbetsprojekt. I det sammanhanget blir politik för livslångt lärande såväl utbildning och vidareutbildning som möjligheter att lära i både den formella och den icke-formella/informella sektorn och riktar sig till hela befolkningen. Genom att fokusera möjligheterna till lärande och det livslånga lärandet framträder tydligt behovet av en sammanhängande politisk nationell och regional ram inom vilken ungdomars och

- vuxnas kunskaper och kompetens kan växa till sig OECD, 1996a. Givet denna syn på det livslånga lärandet blir många aktörer tillsammans ansvariga för utvecklingen av de mänskliga resurserna och den icke-formella/ informella sektorn kommer antagligen att få stå för en stor del av länders, regioners, företags och individers efterfrågan på lärande och ansvara för att deras behov och lcrav blir tillgodosedda.

Begränsade utbyggnadsmöjligheter för den formella utbildningssektorn

I nästan alla länder har gymnasieutbildningen expanderat kraftigt. Trots att den inte är helt fárdigutbyggd OECD, l994a går redan nu så stora skaror över från gymnasieskolan till de olika eftergymnasiala institutionerna att de ställts inför stora problem på grund av den växande tillströmningen. Den offentliga finansieringen utsätts för allvarliga påfrestningar och den gymnasiala och eftergymnasiala utbildningen pressas allt ofta att skärpa sina urvalskriterier eller att söka alternativa finansieringskällor. Den formella utbildningssektorn förväntas successivt förbättra kvaliteten i den grundläggande utbildningen och då behovet av nya kunskaper, färdigheter, kompetenser och uppgradering av arbetskraften ökar kan den icke-fonnella/infonnella sektorn

spela en betydelsefull roll och ta ett stort ansvar.

Den icke-formella/informella sektorns expansion Den icke-formella/informella sektorn består av företag, fackföreningar, professionella organisationer, andra vinstdrivande eller icke vinstdrivande företag och föreningar, kyrkor etc. samt allt övrigt lärande i arbete och vardagsliv. I alla dessa sammanhang äger lärande rum och utvecklas

Validering 289

10 l°-l820

kunskap och kompetens. I många länder tillhandahåller den formella sektorn kurser för vuxna. Inte desto mindre börjar det bli

numera allmänt accepterat att det även i andra situationer sker ett betydande lärande. Det är i huvudsak den icke-fonnella/informella sektorn

som försörjer individerna med mindre välkodad, tyst kunskap och internutbildning. Mindre forrnaliserat lärande behövs inte minst för att hålla jämna steg med den snabba föråldringen färdigheter och kompeten-

som ser utsätts för.

Eftersom den icke-fonnella/informella sektorn tillhandahåller

mer av den senare typen av lärande påverkar det utbildningens finansiering: den offentliga sektorn betalar mindre, nationella och delstatliga regeringar minskar sina andel; för andra aktörer, främst för lokala instanser, företag och individer ökar det finansiella ansvaret. När fördelningen ansvaret

av förändras blir valideringen erkännandet kunskap och kompetens

- av en nyckelfråga samtidigt som validering blir ett instrument kan

som spegla kunskapernas ekonomiska värde. För offentliga myndigheter, arbetsmarknadens parter och individer är det viktigt att kunskaper, färdigheter och kompetenser erhållits utanför skolan bli erkända

som och beviljas en officiell status. Detta erkännande måste

vara av en annan art än det som gäller för grundläggande utbildning och det måste

vara användbart för individer och företag.

I många länder de tysktalande länderna, Frankrike och Danmark är arbetsmarknadens parter, fack, arbetsgivare och professionella organisationer redan inblandade i den yrkesförberedande utbildningen. Dessa aktörer medverkar i den formella utbildningssektom till exempel då det gäller utformning av mål, riktlinjer och utbildningarnas inne-

normer, håll, struktur, organisation och examination/bedömningsprocedurer. Detta är alltså fallet i länder där den yrkesförberedande utbildningen del

är en av gymnasieskolan. Då emellertid allt den i kunskapssamhället

mer av efterfrågade inlärningen och det livslånga lärandet återfinns i den ickeformella/infonnella sektorn börjar arbetsmarknadens parter och andra aktuella aktörer att organisera sig för att utveckla partnerskap vilket behövs för att kunna utveckla de mänskliga inom den icke-

resurser formella/informella sektorn på lokal, regional och nationell nivå.

Bevarad och förbättrad "transparens"

Dessa olika utvecklingstendenser ställer krav på ett förtydligande

av politiken beträffande validering bedömning och erkännande kun-

- av

290 validering

l

skap och kompetens blir allt viktigare i takt med utvecklingen av - som det livslånga lärandet. Det finns redan tecken som tyder på att validering inriktad på unga människor måste skilja sig från validering för Vuxna för att politiken skall bli långsiktigt hållbar Colardyn, 1994; OECD, 1995a; OECD l996b. De båda typerna av validering måste dock vara koordinerade. Givet dessa krav blir valideringspolitiken den länk som binder ihop de olika delarna inlärning som en individ kan samla på sig i de av formella, icke-formella och informella sektorerna. Detta reser omedelbart frågan transparens i valideringspolitiken och hur den å ena sidan om relaterar till omvärldsförhållandena och å andra sidan hur den med hjälp olika kriterier bedrivs. av

Transparens: ett omvärldsberoende begrepp Då möjligheterna att lära blir allt varierade ökar och diversifieras mer valideringsmekanismema. Väldigt snabbt får frågan om systemets transhögsta prioritet på den politiska dagordningen Colardyn, 1996. parens För måste relationerna mellan olika validering klargöras vuxna typer av och frågor av följande slag måste besvaras: Om ett slags kompetens bedömts arbetsgivare har den då också ett värde hos en annan av en arbetsgivare Erkänns erfarenhetsbaserade kompetenser Vilket, om något, är deras värde I det formella utbildningssystemet Vad är värdet ett certifikat som relaterar till en modul i ett diplom på en högre av utbildningsnivå Dessutom har transparens att göra med länkarna mellan ungdoms- och vuxenutbildning. Till de problem som uppstår på grund bristande transparens hör att individen inte kan bära med sig av valideringen ut på arbetsmarknaden den blir inte "portabel, att den inte görs synlig för arbetsgivarna och att den inte blir överförbar eller inte tillräckligt överförbar inom utbildningssystemet. Förbättrad transparens för validering bedömning och erkännande av kunskaper och kompetens är ett mål delas av många länder och - som ligger i linje med slutsatserna i OECD:s Job study OECD, l994a. Förbättringama kommer emellertid att innebära olika politiska åtgärder i olika länder. Till exempel i Förenta staterna, Kanada, Australien och Nya Zeeland betyder det att man måste skapa en referensram ett nationellt och regelverk; i andra länder exempelvis Tyskland rarn- som och Frankrike behövs smidigare övergångsmöjligheter mellan olika utbildningsinriktningar och utbildningsnivåer. De politiska åtgärderna för förbättrad transparens har antingen fokuserat ökad flexibilitet eller ökad samordning. I det senare fallet kommer förbättrad transparens i

SOU 1997: 158 Validering 291

valideringen att innebära bättre samordning av ett flexibelt och dynamiskt system. I det förra fallet handlar det om att öka flexibilitet i ett redan tidigare samordnat system. Transparens är huvudmålet åtgärderna

men skiljer sig åt.

Kriterier för förbättrad transparens Tre kriterier har föreslagits för att bedöma framsteg när det gäller transparens i valideringssystemen Colardyn, 1996. Dessa kriterier gör det möjligt att för det första beskriva utgångsläget vad gäller transparens och för det andra kan de hjälpa till att identifiera prioriterade områden där förbättringsåtgärder kan sättas in. Kriterierna siktar in sig på att valideringsresultaten skall överförbara, synliga och portabla. De

vara kan definieras enligt följande:

Överförbara

- Här handlar det om det formella utbildningssystemet och vilken betydelse olika färdigheter och kompetenser tillmäts, vilket bl.a. avslöjar sig i de övergångar mellan teoretiska och yrkesförberedande utbildningar och mellan gymnasienivå och högskolenivå står

som öppna. Det handlar också om möjligheterna att få tillträde till speciella utbildningsprogram delvis baserat på validering sociala erfarenhe-

av ter eller arbetslivserfarenheter.

Synliga - Här är det frågan om vilket socialt värde valideringen åtnjuter och hur valideringen kan bli mer allmänt accepterad att till exempel

genom arbetsmarknadens parter involveras i utformningen kursplaner och

av valideringspolitik.

Portabla - Det ekonomiska värdet av kunskap och kompetens är beroende

av möjligheter för individerna att bära dem med sig till olika arbetsgivare och få dem sig tillgodoräknade vid anställning, befordran och lönesättning.

Dessa kriterier kan användas på olika sätt. De kan användas

ensamma eller i kombination för att värdera innovationer i transparenshänseende. Överförbarheten inom det formella utbildningssystemet och

av kunskap

kompetens varierar med bredden i utbildningspolitiken och existensen av nationella standards. Hur synlig kunskapen och kompetensen är

pass

292 Validering

varierar bl.a. med förekomsten offentlig grundläggande yrkesin-

av en riktad utbildning och en utbildningstradition av samarbete. Kunskap och kompetens kan i viss utsträckning bli portabla genom kollektivavtal

men även på andra sätt. Några exempel från ett par länder kan att hjälpa till att illustrera olika försök att på politisk väg förbättra transparensen.

Nya politiska initiativ i vissa länder

Kanada och Förenta staterna Till att börja med kan konstateras utbildningssystemen i Kanada och Förenta staterna är mycket flexibla vilket bl.a. hänger samman med en extrem decentralisering och en -i enlighet med deras respektive konstitution avsaknad av nationella/federala och standards. Delsta-

- normer tema och provinsema är olika och skillnader i institutioner bidrar till olikheten i kvalitet och standards. I båda länderna kan förflyttning från en delstat eller provins till orsaka stora svårigheter även

en annan om man genom vissa initiativ, såsom Red Seal programmet för lärlingsutbildning i Kanada, försökt få till stånd viss samstämmighet i frågor

en om erkännande.

Vissa betydelsefulla förändringar har på senare tid introducerats i de båda länderna. De har flera gemensamma drag:

i partnerskap med arbetsgivarna vilket kan illustrerats av the Sectoral Partnership Iinitiative i Kanada från 1992. Syftet är att stimulera utvecklingen av en utbildningskultur i den privata sektorn och livslångt lärande samt att till stånd sektorvisa branschråd som skall arbeta fram utbildningsstandards. I Förenta staterna harthe Sch00l-t0- Work Transition Act antagen 1994 gjort det möjligt att få räkna in arbetslivserfarenheter som en del av skolundervisning och i betygssättningen. Att på detta sätt bokföra på individuella arbetslivserfarenheter inte bara

gagnar unga människor utan också arbetsgivare. Dessa betyg kan förväntas bli

accepterade och både erkända, portabla och synliga.

resultatbaserad bedömning av kompetens återfinns hos National Skills and Standards Board NSSB i Förenta staterna, och i Prior Learning Assessment PLA i Kanada. PLA bedömning av tidigare inlärning har utvecklats för att öka effektiviteten i utbildningssystemen i tenner av tidsåtgång, för att reducera kostnaderna och eliminera onödig repetitionsutbildning. PLA innebär att för varje individ portfölj

tas en fram. Den dokumenterar och beskriver kunskaper och kompetenser en

validering 293

person besitter. Portfölj görs efter bestämda kriterier och bedöm-

en upp ningarna görs av en ämnesspecialist. Den kan användas för att identifiera vilka färdigheter och vilken inlärning individ uppnått och peka

en ut vad som saknas och vilken ytterligare utbildning kan behövas.

som

iii tonvikt på utveckling nationella och standards. För det

av normer första görs försök att förbättra den grundläggande utbildningen till exempel i the Basic Skills Research Project i Kanada och

genom lagstiftningen the Goals 2000 Standards f0rAll i Förenta staterna från

- 1993. För det andra illustrerar både the Sectoral Partnership Initiative i Kanada och the NSSB i Förenta staterna denna utveckling. NSSB skapades för att vara katalysatorn i konsultationsprocess där delta-

en garna skulle komma överens frivilliga nationella standards. Man

om utgick från antagandet att identifieringen dessa standards måste

av bygga på konsensus om en allmän referensram för de inblandade deltagarna vare sig de befann sig i den offentliga eller i den privata sektorn. Detta konsensusbyggande är en långsiktig politisk innebär

process som årslånga förhandlingar med de olika involverade parterna. Vad det handlar om är att hitta ett gemensamt språk och metoder

gemensamma som skapar förtroende både mellan den offentliga och privata sektorn, och mellan de olika aktörerna och deltagarna, olika politiska nivåer och utbildningsanordnare, olika offentliga organ och federala myndigheter. Om det skall bli några bestående resultat måste emellertid arbetsgivarna stödja processen att specificera sina behov och delta i bestäm-

genom ningen av standards. Utbildningsbevis kommer att baseras på definitioner av kompetens. En grundförutsättning for alla de standards

som man nu arbetar med är att man uppnår bred konsensus. Det är nödvändigt

om de skall kunna användas med framgång.

Dessa förändringar understryker behovet roll för federala

av en ny eller nationella myndigheter: att sorts verka för

genom en ny program en bättre samordning på nationell nivå utbildningssystemet och

av av utvecklingen mänskliga

av resurser.

Frankrike och Tyskland Ett annat exempel är Frankrike och Tyskland. Båda länderna

har en nationell utbildningspolitik och både och standards och meka-

normer nismer för validering även om de båda länderna har olika strukturer när det gäller relationerna mellan centrala myndigheter statliga och federala och regioner regioner och delstater. Båda länderna har också förberedande yrkesutbildningssystem för ungdomar vilka kräver

ett mer

294 Validering SOU 1997: 158

eller mindre omfattande deltagande av arbetsmarknadens parter. Båda länderna har fått diagnosen att stelbenthet i det nationella ram- och regelverket leder till problem både inom den formella utbildningssektorn och mellan de formella och icke-forrnella/inforrnella sektorema. På senare tid har vissa förändringar genomförts för att tillåta mer flexibilitet:

dijferentiering valideringsmekanismerna. I Frankrike är det

z av nyligen introducerade certifikatet för yrkeskvalifikation, CQP Certificat de Qualification Professionnelle, 1990 ett utbildningsbevis som används för studier inom ett yrkesområde där studieplanen fastställts av arbetsmarknadens parter. Även certifikatet erkänns i hela landet är

om dess användningsområde begränsat till den berörda arbetsmarknadssektom. Sedan juli 1992 finns CQPs även på högskoleområdet. Den bedömning av kompetens som tillhandahålls för arbetslösa av arbetsförmedlingen ANPE individuellt baserad bedömning av yrkes-

är en kompetensen. Liknande bedömningar görs även vid de Valideringscentra Centres de bilans de compétences som tillkom under senare delen av 80-talet. Ny lagstiftning 1985 och 1992 gör det också möjligt att beakta arbetslivserfarenhet, kunskaper och färdigheter som erhållits utanför det formella utbildningssystemet och med hänsyn till sådan erfarenhet bevilja vuxna åtminstone viss befrielse från examinationskrav när de söker till offentliga utbildningar. I Tyskland dokumenterar det frivilliga passet introducerades 1974 i Förbundsrepubliken de

som kurser som passets ägare deltagit i anslutning till sitt arbete. Förhoppningen är att med denna ansats skall åstadkomma transparens och

man

viss enhetlighet i det livslånga lärandet. Dylika experiment är viktiga en med tanke på att inte all utbildning, omskolning och påbyggnadsutbildning leder till någon form av nationell certifiering. Utbildningens värde blir då ofta beroende av utbildningsprogrammets popularitet antalet deltagare och begränsas i allmänhet till det företag som står för utbildningen.

framväxten efteñrågestyrd ansats då det gäller utbildning för

av en

I Frankrike är validering baserad på individuella kunskaper och vuxna. färdigheter erhållna genom arbetslivserfarenhet ett första försök att definiera livslångt lärande utifrån individemas och arbetsgivarnas efterfrågan på utbildning i stället för utbildningsanordnarnas utbud av utbildning. I Tyskland är uppkomsten av en vidareutbildningssektor skild från den offentliga utbildningen ett steg i samma riktning. Denna typ av vidareutbildning skall inte sammanblandas med de arrangemang som

validering 295

offentliga institutioner erbjuder vill komplettera sin utbild-

vuxna som ning för att få ett diplom inom det offentliga utbildningssystemet. Den senare typen av utbildning är statligt reglerad. I förra fallet- "vidareutbildning och livslångt lärande är det marknaden bestämmer

- som utbildningsstrukturen. Vidareutbildning i denna bemärkelse leder inte till några nationella certifikat. Den är baserad på efterfrågan från företag och/eller bransch- och yrkessektorer.

Slutsatser: lärdomar för framtiden

Tre lärdomar kan dras från denna beskrivning den senaste tidens

av åtgärder inom valideringsområdet i vissa OECD-länder: behovet ett

av nationellt överenskommet och regelverk framträder allt tydli-

ram- som gare; nödvändigheten av samarbete mellan offentliga myndigheter och den privata sektorn och den icke-formella/informella utbildningssektom och slutligen ett uttalat behov att bygga på kompletterande insatser då ett mer efterfrågestyrt behov av kompetensutveckling växer fram.

Ett nationellt överenskommet ram- och regelverk Idén att etablera ett nationellt och regelverk för att bestämma

ramstandards, normer och valideringskriterier börjar bli alltmer populär Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Kanada och Förenta Staterna där det inte redan finns ett sådant regelverk de flesta de kontinental-

av europeiska länderna. För att garantera effektivitet, flexibilitet och transparens har det blivit alltmer allmänt accepterat att utbildning inlärning bör äga rum inom ett nationellt och regelverk. Utan detta är det

ramsvårt att sätta ett "värde" på kurser både i utbildnings- och

arbetsmarknadsterrner. Värdet på kurs är dock inte något givet. Det

en får sin fulla innebörd först på arbetsmarknaden och i kollektivavtal. Ett viktigt steg kan dock vara att lokalisera existerande och framtida utbildningskrav och placera in dem inom det givna och regelverket. När

raminte något ramverk existerar är ofta avsikten med att introducera ett att få till stånd sammanhang och ordning i utbidningssystemet. När och

rarnregelverket existerar försöker ofta valideringsmekanis-

man genom nya mer att göra det mer flexibelt.

I båda fallen är det nationella och regelverket ett instrument

ram- som gynnar transparens. Det tydliggör förhållandena mellan det formella utbildningssystemet och andra utbildningsanordnare. Ett nationellt

ramoch regelverk är inte synonymt med rigid, centraliserad, byråkratisk och

296 validering

inflexibel styrning. Det riktlinjer för hur den grundläggande

anger utbildning för unga människor skall utvecklas för att kunna länkas

med vuxnas livslånga lärande. Ett nationellt ram- och regelverk samman är oumbärligt. Det skall ha en flexibel utformning och göra det möjligt att gå mellan olika slags utbildningar och mellan grundläggande utbildning och livslångt lärande. Det skall göra det lättare att förse individer och arbetsgivare med relevant information och kunna fungera som vägledning när det gäller val av utbildning och yrke.

Samarbete inom utbildningssektorn

Samarbete behövs mellan alla utbildningsanordnare. En dialog måste föras. Genom en dialog kan de formella och de icke-formella/informella utbildningssektorerna länkas sammanvilket resulterar i strategisk överblick. samförstånd och förhandlingar där alla intressenter deltar gör att alla kan få del i den strategiska överblicken utan att själva behöva bli inblandade i centraliserat beslutsfattande. Denna typ av dialog är också ett sätt att implementera ömsesidig validering.

Mångfacetterade arrangemang för validering

I flera länder finns Råd eller Kommissioner arbetar med

som valideringsfrågor. Dessa Råd är en potentiell tillgång då det gäller att vidta både kompletterande och integrerande åtgärder. De har flera attraktiva egenskaper: de är Öppna för olika aktörer och de är oberoende

utbildningsministrar och utbildningsdepartement. Ansvariga för av formell utbildning, för icke-formell, informell och kommersiell utbildning avgör tillsammans hur validering bedömning och erkännande

-

kunskaper och kompetenser skall till och hur förslagen skall av implementeras t.ex. i ett förhandlat system baserat på nätverk av kompletterande organ. Några av Råden och Kommissionerna arbetar med att ackreditera utbildningsinstitutioner N SSB i Förenta Staterna och i Australien; det tidigare Council for National Academic Awards CNAA i Storbritannien liksom det nuvarande National Council for Vocational Qualifications medan andra arbetar med godkännande av kurser och utbildningsutbud Frankrike och Australien.

Det livslånga lärandet äger i så många olika inlämings-

som rum situationer både inom och utanför skolan gör att valideringen måste vara mångfacetterad. Olika ansatser kommer att utvecklas bl.a. för att alla

utbildningsanordnare skall kunna inrymmas. Mer allmänt gältyper av ler att denna mångfald ansatser har potential att kunna tillgodose

av en

SOU 1997: 158 validering 297

Validering både utifrån behov på efterfrågesidan på uppnådda

baserade

resultat och på utbudssidan centrerad kring nationella och normer standards för insatser hos utbildningsanordnaren. Ju mer det livslånga lärandet utvecklas och diversiñeras desto starkare kommer behovet av Kommissioner eller andra typer "struktur" av som är kapabla att arbeta fram valideringssystem för individuella kompetenser baserade på yrkesmässiga, sociala och kulturella erfarenheter att bli. Detta kommer att ställa frågor samarbete mellan utbildningsom anordnare för livslångt lärande på sin spets. Liksom frågor vilken om kunskap och kompetens varje land vill lyfta fram validering för genom att säkerställa det livslånga lärandet. Under alla omständigheter kan inte samhället längre acceptera att miste nyttan individuella kompeom av tenser förvärvade genom arbete, social, personlig och kulturell erfarenhet. I Sverige syftar det s.k. Kunskapslyftet till substantiell, systematisk en och permanent investering i vuxenutbildning för arbetslösa och anställda som saknar eller bara har ofullständig gymnasieutbildning. Denna satsning reser omedelbart två frågor angående validering bedömning och erkännande kunskaper och kompetens. Den handlar av ena om behovet att säkerställa att studerar på gymnasienivå inte av vuxna som behöver repetera vad de redan kan utifrån praktisk erfarenhet. Detta kommer att kräva andra bedömningsmetoder än dem traditionellt som används för att bedöma kunskaper i gymnasieämnen. Den andra vuxnas frågan är relaterad till yrkesmässiga och professionella erfarenvuxnas het och utveckling. Hur skall säkerställa att den uppgradering man av arbetskraften bygger på ämnes- och praktikbaserad utbildning som svarar mot de organisatoriska och tekniska förändringar sker i som ekonomin. Omfattande vuxenutbildning och omskolning kommer att leda till behov bedömningsverktyg och sätt att koppla ihop de nya av nya olika bedömningarna för att främja det livslånga lärandet. De svenska erfarenheterna kan illustrera vilka kollektiva ansträngningar besom hövs i dagens samhälle om man vill dra fördel alla möjligheter till av lärande som unga och vuxna kommer att ställas inför.

298 Validering SOU 1997: 158

NOTER

Den formella sektorn är här definierad som den utbildning som de statliga myndigheterna ansvarar för. Så ansvarar exempelvis utbildningsministrarna för den grundläggande skolutbildningen och i vissa länder även för den yrkesförberedande utbildningen. Den icke-formella/infonnella sektorn definieras grovt som den utbildning som ligger utanför utbildningsministramas ansvarsområde. Faktum är att det ges många dylika utbildningstillfällen både på nationell och regional nivå inom t.ex. företag, fackföreningar, professionella organisationer, vinstdrivande och icke vinstdrivande företag och föreningar t.ex. studieförbund och folkhögskolor och inom arbetsmarknadspolitiken OECD, 1995a.

validering 299

Från reell

kompetens

till formella betyg

Thorbjörn Levin

Denna artikel diskuterar vikten människors reella kunska-

av att vuxna per tas till vara även i utbildningssammanhang Resonemangen utgör

då samtidigt på en av Danielle Colardyns avslutande frågor i hennes

svar artikel tidigare i denna antologi. Där ställs frågan om hur man i Kunskapslyftet kan säkerställa att vuxna som studerar på gymnasienivå inte skall behöva repetera vad de redan kan utifrån praktisk erfarenhet.

I artikeln behandlas valideringsperspektivet i relation till vad man i dagligt tal brukar kalla den samhällsstödda vuxenutbildningen folkbildning, komvux och statens skola för vuxna, SSV samt universitet och högskolor. Det bör dock understrykas att det också finns andra privata och offentliga utbildningsanordnare som arbetar med att ta vara på och värdera erhållna yrkeskunskaper. Som ett av flera exempel kan nämnas Arbetslivstjänster, som med sina drygt 350 konsulter är en självständig organisation under Arbetsmarknadsverket. De arbetar bland annat med skräddarsydda test för att få fram personliga förutsättningar och Ett annat exempel är AM UGruppen AB som genom olika

resurser. diagnostiska prov tar reda på vad den studerande kan inom sitt yrkesområde för att sedan via ett utvecklat modulsystem låta den studerande komplettera sin kompetens på bredden eller djupet.

Utbildningsbevis, värdering och erkännande av yrkesutbildning Frågan om utbildningsbevis och erkännande av yrkeskompetens är stor betydelse när det gäller arbetskraftens fria rörlighet

av inom unionen. Flertalet av EU:s medlemsländer har en starkt reglerad arbetsmarknad där utbildnings- och kompetensbevis är

förutsättning för att kunna utöva ett visst yrke. I Sverige är en det förhållandevis få yrken som är reglerade i den meningen att det enligt lag och förordning krävs ett visst kompetensbevis för att få tillträde till yrket. Utbildningsbevisen har dock ett stort värde för att informera en blivande arbetsgivare om vilken

Validering 301

kompetens man har också för att kunna bli behörig till

men en högre utbildningsnivå. Möjligheterna för enskilda att kunna få tillgodoräkna sig kunskaper de tillägnat sig på sätt än

som annat genom formell utbildning är fråga tilldrar sig ett väx-

en som ande intresse. En sådan vidare tillämpning kompetens-

av begreppet utgör bl.a. viktig förutsättning för utveckling

en av den lärande organisationen.

Citat ur en rapport från Arbetsmarknads- och Utbildnings-

departementet Genomförande yrkesutbildningsprogrammet

av Leonardo da Vinci i Sverige

Utgångspunkter

Ur ett europeiskt perspektiv är Sverige de få länder betonar

ett av som lärande i arbetet Docherty 1996. Lärprocessen kopplas till

mer arbetsorganisationen än till företagens utbildningspolitik. Till skillnad från andra europeiska länder är forrnalisering lärande i arbetet, till

av exempel genom diplom eller certifikat, inte viktig fråga i Sverige.

en

Lärande kan ske på många olika sätt i vardagslivet, i skolan och i arbetslivet. I vissa fall sker lärandet helt informellt i andra fall

mer formellt genom organiserad utbildning. I ett livslångt perspektiv sker merparten av all inlärning i vardagsliv och arbetsliv.

Den grundläggande utbildningen såväl basutbildning grundläg-

- som gande yrkesutbildning sker vanligtvis i skolformsordnade

- sammanhang, i huvudsak i grundskola och gymnasieskola. Komvux, SSV och i viss mån folkhögskolan fyller i det sammanhanget kompensatorisk

en roll. En formaliserad vidareutbildning inom vissa yrkesområden

mer ges i den nyligen inrättade försöksverksamheten med Kvalificerad

yrkesutbildning KY. På universitet och i högskola i huvudsak all

ges eftergymnasial yrkesutbildning. Vid sidan dessa offentliga

om vuxenutbildare finns ett stort antal privata vuxenutbildare i huvudsak inom yrkesinriktade områden.

Förr skedde all inlärning till praktiska yrken i arbetslivet.

Den unge fick gå bredvid och successivt lära sig ett yrkeskunnande / skaffa sig

en yrkesskicklighet. Arbetsplatsen utgjorde då inlärningsmiljön. Slcråväsendet ger oss ett tydligt exempel på detta: Från lärling via gesäll till mäster. Även den grundläggande

om yrkesutbildningen i viss utsträckning idag sker i skolmiljö, så sker i stort sett allt vidare lärande i arbetslivet.

302 Validering SOU 1997: 158

Många människor har reell kompetens utan att för den skull inneha formella meriter betyg. Ofta är inte heller de formella meriterna särskilt intressanta. Man vet vad man kan och det vet också de andra på arbetsplatsen. Inte heller det blir aktuellt med byte av arbetsplats är

om det viktigt med formella meriter. Betyget från arbetsplatsen väger tyngre.

Ibland kan det dock vara viktigt att kunna visa upp formella meriter, exempelvis för den som vill fördjupa eller bredda sina yrkeskunskaper på högskolenivå, för den som vill byta till en arbetsplats i ett annat land eller där formella meriter är ett krav eller för den som på grund av skador, allergier etc. måste byta yrke. Det vore slöseri med både individens och samhällets resurser om man skulle behöva kurser, vars kunskapsstoff man redan behärskar eller om man inte skulle kunna tillgodoräkna sig sina kunskaper olika former av diagnostisering

genom och prövning.

När en vuxen människa vill börja studera på grundskole- eller gymnasienivå är det sällan betyg som avgör om hon tas in till en kurs eller ej. Vid antagning bedöms istället hennes behov av utbildning och hennes förmåga att kunna fullfölja kursen ifråga. Genom olika former av diagnostisering samtal, test etc. ser utbildningsanordnaren till att hon kan börja sina studier på rätt nivå. Det är alltså de faktiska kunskaperna -inte de formella meriterna som avgör om hon skall börja på

grundläggande nivå trots tidigare gymnasiala studier eller om hon kan börja en kurs på gymnasial nivå trots att hon formellt sett endast har avslutade folkskolestudier.

Det finns också redan i dag möjlighet att i såväl komvux och SS Vsom på universitet och högskolor genom prövning värdera reell kompetens till formella meriter. Det är emellertid viktigt att vidareutveckla dessa former och göra denna service tillgänglig för så många som möjligt. Vuxna människor som har ett långt arbetsliv bakom sig har lärt sig det mesta utanför skolan.

F olkhögskolans möjligheter i detta avseende är i realiteten begränsade till diagnostisering nivåbestämning inför antagning till kurs. För att få ett studieomdöme från en folkhögskola motsvarighet till betyg som ger grundläggande behörighet till högskolestudier måste man ha deltagit i

folkhögskolekurs minst ett år, vanligen i allmän kurs. Man kan en en alltså inte pröva på en kurs och på så sätt få ett studieomdöme.

validering 303

Nivåbestämning inför kursstart

Såväl komvux, SSV och folkhögskolor liksom universitet och högskolor har lång erfarenhet av att diagnostisera och bedöma blivande kursdeltagares kunskapsnivåer i olika ämnen. Studievägledning och/eller skolledning arbetar i samarbete med lärarna inför varj termin med e människor som på olika sätt skaffat sig eller mindre djupa kunskamer per i sådana ämnen de att ytterligare fördjupa sina kunskaper. som avser Några sådana exempel ges i det följande.

Eva, 25 år, flyttade till England för tre år sedan. Hennes kunskaper i engelska då var inte särskilt goda allmän kurs i grundskola. Eftersom hon arbetat i en engelsk familj har hon successivt förbättrat sina kunskaper i förstå att och tala engelska. Hennes skrivförmåga är dock inte lika välutvecklad. Efter samtal med studievägledning och lärare i engelska kom en man överens om att hon ändå hade sådana kunskaper i engelska att hon kunde hoppa över A-kursen och börja studera direkt i engelska, kurs B och efter avslutad kurs få betyg på kurs B.

Harald, 45 år, började arbeta så fort han slutade folkskolan och har arbetat på och en samma mekaniska verkstad i tjugo år. Han har varit fackligt aktiv och de senaste åren ordförande i fackklubben. För ett år sedan gjorde företaget konkurs och han blev arbetslös. Tillsammans med studievägen av ledarna på komvux och lärare på gymnasieskolan kom överens en man om att Harald hade grundläggande kunskaper inom områdena svetsteknik och Verkstadsteknik. Dessa kunde direkt betygsättas via prövning. Harald ville gärna utöka sin yrkeskompetens med vissa grundkurser inom elektronik och elkunskap samt vissa spetsutbildningar inom NC-området, kurser fanns i gymnasieskolan och där han kunde som delta som komvuxelev. Samtidigt bedömdes Haralds kunskaper i svenska, engelska och matematik sådana att han borde börja på grundlägvara gande nivå i samtliga dessa ämnen. När dessa studier väl var genomförda samt kämämneskurserna gymnasial nivå och de tidigare nämnda yrkeskursema inlästa skulle han kunna ett slutbetyg från gymnasial nivå.

Saara, 28 år, har studerat samhällsvetenskapliga ämnen i sitt hemland. Hennes meriter prövas endera av den enskilda högskolan eller VHS för

av Verket

304 Validering

kan då få tillgodoräkna sig vissa meriter och

Högskoleservice. Saara

kan påbörja sina studier på en lämplig nivå.

Prövning och betyg

SSV och folkhögskolor universitet och högsko- För såväl komvux, som självklarhet diagnosticera och bedöma kunskapslor är det alltså en att blivande kursdeltagare. Det är också mycket vanligt att man nivån hos och SSV rekommenderar dem inte har formella inom komvux som ekonomiskt ämne, bedöms ha de betyg i ett allmänt eller men som krävs, genomgå prövning på kursen och på så kunskaper i kursen som att inte någon anledning att den redan har sätt få betyg. Det finns som skall sitta kurs för att få betyg. Samma förhållanden kunskaperna av en och högskolor. Ett sådana exempel ges i det gäller för universitet par följande.

Peter, 22 år, verkstadstekniska linje för fyra år sedan. Hans

gick ur gymnasieskolans

och han fick arbete resemontör. Efter två år sökte betyg var hyfsade som på företagets olika installationer i och fick han arbete som resemontör blev i princip endast engelska. All tryckt material utlandet. Språket nu på engelska. Hans skriftliga rapporter skulle instruktioner, etc. var engelska. Engelska blev också det enda språk han kunde göra avfattas på har läst mycket på sin fritid såväl teknisk litteratur sig förstådd på. Han vill läsa vidare och så småningom söka in på skönlitteratur. Peter nu som Efter samtal med engelsklärare kompletterar teknisk högskola. ett en handledning sina kunskaper och går i prövning i Peter med Viss upp kurs A kurs B. Hans betyg blev över det godkända. såväl engelska som

Ahmed, 35 år, Han har fått sina betyg värderade några är utbildad läkare från Iran. och kompletterar sin utbildning med vissa kurser på prövning genom har också inhämtat kunskaper i svenska motmedicinsk högskola. Han lcravnivå. Han kan arbeta läkare i Sverige. svarande en viss nu som och gymnasial nivå på kurser i

För prövningar på grundläggande

och ekonomiska ämnen har komvuxenhetema vanligtvis egna allmäna Där så är fallet kan lärare från exempellärare med god kompetens. en anställas antal timmar för att pröva och betyg-

vis en gymnasieskola ett sätta den prövande.

validering 305

En annan form prövning, sker i högskolans av som regi, kan högskole-

provet sägas utgöra. Genom detta prövas antal ett stort människor, varvid deras kunskaper inom vissa områden bedöms. Ett godkänt resul-

tat vid detta grundläggande prov ger behörighet för högskolestudier oavsett tidigare skolbakgrund.

Reell kompetens och

formella betyg

Om man kan säga att den samhällsstödda

vuxenutbildningen är duktig

på att placera in sina kursdeltagare på rätt nivå och när det gäller komvux och SSV samt universitet och högskolor att föreslå och genomföra prövningar i så kallade klassiska ämnen, så måste man med beklagande konstatera att kreativiteten inte sträcker sig längre. Låt oss igen ta några exempel.

Hans, 38 år,

är arbetslös sedan fyra månader tillbaka. Han har arbetat i restaurangkök

sedan han slutade grundskolan. I början fick han skala potatis mest och hålla rent efter de andra, han har men mer och mer arbetat sig in i branschen och är rätt duktig kock. nu en Han kommer till komvux i kunskapslyftstider och inser att han behöver

en grundutbildning och att

han måste läsa in i hel gymnasial utbildning, exempelvis med ekono-

misk inriktning.

Varför inte Hans möjlighet pröva ges att " och få betyg på alla kurser, där han har kunskaper Kurserna inom restaurangprogrammet är ju också gymnasiala/

Soi/i, 34 år,

är friställd från hemtjänsten, där hon arbetat de senaste åtta åren. Hon

har gått många så kallade fortbildningskurser, som hennes arbetsgivare anordnat men har i botten enbart grundskola finsk. Hon talar dålig svenska. Hon har blivit rekommenderad att läsa svenska andra som språk, svenska och engelska på gnindskolenivå, innan hon börjar läsa in

en hel gymnasial utbildning med

samhällsvetenskaplig inriktning för att

sedan kunna fortsätta på vårdhögskola. en

Varför inte Soili möjlighet pröva ges att " och betyg på alla kurser, där hon har kunskaper Kurserna inom

Omvårdnadsprogrammet är ju

också gymnasiala/

306 validering

Att människor blivande kursdeltagare eller skulle kunna få sina - reella yrkeskunskaper dokumenterade i formella betyg tycks vara mycket ovanligt för inte säga overkligt Ändå har flertalet arbetslösa att av söker till komvux och SSV erfarenhet- ibland gedigen erfarenhetsom arbetsområden mot vilka flertalet karaktärsämnen i gymnasial utbildav ning lutar sig. Ett skäl till att prövningar reell yrkeskompetens i praktiken inte av förekommer i komvux och SSV är givetvis att lärarkompetens inom yrkesområdena oftast saknas. Det finns dock anledning att något litet lyfta blicken från plogfåran. Att timanställa en yrkeslärare från gymnasieskolan är givetvis möjlighet det finns en gymnasieskola i en - om kommunen. Det är möjligt att så har skett någonstans. Ett annat alternativ skulle kunna att timanställa yrkeskunnig person för att pröva vara en och värdera betygsätta prövandes yrkeskompetens. Det senare en fallet ställer givetvis stora krav på enheten när det gäller att ge den prövningsförrättande goda förutsättningar i form exempelvis kunskaav i kursens mål och betygskriteriemas krav. Kvalitetskraven får inte per åsidosättas. Två negativa resultat erhålls att bortse från det faktum att genom många sökande till olika samhällsstödda vuxenutbildare redan har kun-

skaper i gymnasiala yrkesämnen.

Den sökande får inte tillgodoräkna sig sina verkliga kunskaper inom det gymnasiala området. Det kan innebära förseningar studivilket får såväl samhällsekonomiska som privatekonomiska erna, konsekvenser av negativt slag.

I stället för att den sökande skulle kunna bli stimulerad av att i vägledningssamtal bli upplyst att han/hon redan har delar i en om gymnasial utbildning emellertid måste formaliseras i betyg - som blir resultatet det motsatta: älvförtroendet minskar man snarare måste börja från början i ämnen, där troligen tidigare inte om man lyckats särskilt väl.

Självfallet måste den samhällsstödda vuxenutbildningen ge alla såväl blivande kursdeltagare andra möjlighet att överföra sina som reella kompetenser till formella betyg. På grundläggande och gymnasial nivå sker detta oftast i komvux och SSV. På eftergymnasial nivå sker det

på universitet och högskolor.

Validering 307 SOU 1997: 158

Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

Den reella kunskap man bär med sig från samhälls- och arbetsliv skall

kunna beaktas när vill utbilda sig vidare och man när man vill skaffa sig

formella meriter. Än bättre det de vore om åtminstone i vissa fall - utan diagnostisering och prövning skulle kunna betyg. Det fick ge då kanske inskränkas till två betygssteg, Godkänd eller Icke godkänd.

Ett av flera områden där det skulle kunna - - vara möjligt att samverka

är inom olika statliga förvaltningar och/eller myndigheter

aktiebolag.

Ett exempel skulle kunna avse Banverkets utbildningar i Banskolan, där

många förberedande utbildningar kunskaper

ger som är fullt jämförbara

med kurser inom det gymnasiala området. Ett annat exempel skulle

försvarsmakten kunna utgöra, där vissa

utbildningar kan ges civil

användning. Några exempel på sådana utbildningar skulle kunna vara

utbildning för värnpliktiga placeras hos Vattenfall, Banverket som och

Luftfartsverket. Vissa särskilda utbildningar skulle till och med kunna

ge högskolepoäng eller certifikat för behörighet. Det handlar dock inte i

huvudsak kurser på högskolenivå om utan om olika former av gymnasiala

och postgymnasiala utbildningar.

I vissa fall skulle kanske utbildningar hos statliga

förvaltningar och/

eller myndigheter aktiebolag behöva

kompletteras, exempelvis på

kvällstid, för att kursinnehållet skall bli jämförbart fullt ut.

Avslutande kommentarer

Att värdera reell kompetens till formella betyg måste vara möjligt. I extremfall kan denna möjlighet dock ha vissa

begränsningar.

Att gå en kurs/cirkel förhoppningsvis inte bara ger kunskaper inom ett

eller flera ämnen. Om utbildningen genomförs i måldokumentens anda

ges också deltagarna möjlighet att utveckla sin sociala

kompetens, sin

flexibilitet och kreativitet. Så blir inte fallet

i ett renodlat valideringssystem, där utbildningsanordnarna enbart

ansvarar för prövningar av

reella kompetenser. Det torde dock i framtiden även vara ovanligt att en vuxen enbart skulle behöva dokumentera reella kompetenser. Det skall

väl snarare del i ett

ses som en utbildningssammanhang, där deltagarna

via prövningar skaffar sig formella betyg på reella kompetenser inom

vissa ämnesområden och via studier i kurser/cirklar i andra ämnesområ-

den.

308 Validering SOU 1997: 158

valideringssystem inte heller tillfälle att skaffa sig I ett renodlat ges lära, vilket väl ändå i flertalet studiesammanhang ingår förmågan att detta kan individen i viss utsträckning ändå som ett delmål. Mot sägas att inhämtat denna förmåga, eftersom vederbörande faktiskt redan måste ha skaffat sig kunskaper och färdigheter skall valideras. som

För att kunskapslyftet skall bli framgångsrikt:

Se den inte bara tillgång i undervis-

vuxnes erfarenheter som en

reella teoretiska kunskaper och/eller yrkesningen utan som kunskaper kan och bör värderas också iformella meriter som betyg Alla reell kompetens Validerad prövad och sätt att är bra så länge utbildningens kvalitet ändock garan-

betygsatt

den enskilde, det samhället och det teras. Det gagnar gagnar stärker Vuxenutbildningens goda rykte.

avslutade sin artikel tidigare i denna antologi med Danielle Colardyn vi kan säkerställa att den uppgradering arbetsatt ställa frågan hur av exempelvis sker i Kunskapslyftet och bygger på kraften som som utbildning mot de organisatoriska och ärnnes- och praktikbaserad svarar förändringar sker i samhället. Det är spännande fråga tekniska som en egentligen också bör i perspektivet Albert Tuijnmans artikel som ses av basfardigheter Life Skills av olika slag. om Det finns utan tvekan risker med ett renodlat valideringssystem att deltagarna inte möjlighet hämta in sådana kompetenser som svarar ges organisatoriska och tekniska förändringar i arbetslivet och som mot nya beskrivas i social kompetens, kreativitet, flexibilitet, etc. kan tenner av viktigt är observant på detta, så att om så skulle vara Det är att man motåtgärder snabbt kan sättas in. Det är också vikti att bevaka falletsamverkan mellan utbildningsanordnare och näringsliv, som att den till stånd i kunskapslyftet, verkligen blir en realitet. Det skall komma det bästa säkerställa den uppgradering av arbetskraftorde vara sättet att Danielle Colardyn efterlyser. ten som

Validering 309 SOU 1997: 158

särart

Utbildningsanordnare -

och pedagogiska utgångspunkter

Studieförbunden och Kunskapslyftet

Hur påverkas den pedagogiska

verksamheten

Bengt-Inge Bengtsson

I Studieförbunden har vi på olika sätt och i olika grad arbetat med vuxenutbildning under år. Men vi har slagit vakt om den traditiosenare nella verksamheten folkbildningen och kanske i onödan tackat nej - till att också arbeta med och utveckla vuxenutbildningen. Nu, då Kunskapslyftet inbjuder att medverka i den största satsoss ningen på vuxenutbildning någonsin, inställer sig ett antal frågor som dels rör våra möjligheter att med hjälp folkbildningserfarenheter av påverka den framtida vuxenutbildningen i Sverige, dels har att göra med hur våra studieförbund kan komma att förändras och utvecklas i detta arbete. Följande frågor försöker jag här beröra än besvara; snarare någon självklar lösning har frågorna oftast inte. Vilka skillnader finns mellan den traditionella folkbildningen och den vuxenutbildning som Kunskapslyftet ger upphov till På vilka sätt kan folkbildningen bidra till att ett nytt vuxenutbildnings- system kommer till stånd På vilka sätt måste studieförbunden utvecklas och förändras för att kunna bidra till att Kunskapslyftet blir basen för ett nytt vuxenutbildningssystem

Skillnader mellan traditionell folkbildning och

vuxenutbildning

Folkbildningens heliga principer

Folkbildningen i Sverige är ordentligt genomforskad vad gäller dess bakgrund och historia. Några de mest framstående hjältama från av folkbildningens historia är fortfarande mycket aktiva som debattörer och föreläsare och i högsta grad värda att läsas och lyssna på, men ibland

utbildningsanordnare 313

verkar folkbildare känna vördnad kanske yngre en som är mer respektfull än nyttig.

När Oscar Olsson 1902 formulerade sin idé studiecirkeln, hans om var avsikt att ersätta de s.k. studiekurserna bedrevs inom nykterhetsrösom relsen. Dessa studiekurser egentligen föreläsningsserier med inslag var av klassundervisning. De hade en kunnig lärare och ett stort antal deltagare, ibland mot etthundratal. Oscar Olssons lcritik studieupp av kurserna grundade sig främst på att det sådan brist på kunniga var en lärare att verksamheten inte fick tillräcklig omfattning. Dessutom var studiekurserna svåra att förena med föreningsarbete och resultatet blev

ofta ett så stort bortfall att många kurser inte kunde genomföras.

Det vi, enligt min mening, främst kan lära Oscar Olsson är inte hur av han organiserade studierna i början 1900-talet, utan hur han av snarare anpassade metoder och arbetssätt efter den tidens förutsättningar. När vi nu i slutet seklet skall folkbildningen efter vår tids förutsättav anpassa ningar, kan vi inte använda Oscar Olssons metoder; han hämtade oss av inte sina idéer från 1809 års förutsättningar. Folkbildningens rötter är

ungefär samtidiga med folkrörelsemas och några folkrörelsemas av kännetecken kan också åtminstone delvis karakterisera folkbild- - ningen.

Idégemenskapen/-fdrankringen där motsatsen är neutralitet. Det är inte bara möjligt att låta en folkrörelses ideologi prägla de egna

studierna; det är också förutsättning för folkbildningen.

en

Kollektivtanken där motsatsen kan kallas för individualism och ytterligheten för egoism. Tillsammans är medlemmarna starka med hjälp sin organisation och detta präglar också folkbildningen. av Samarbete och hjälp kan i folkbildningen aldrig kallas fusk i utan är stället en av de pedagogiska förutsättningama.

Integriteten/självständigheten där motsatsen är styrning eller

påverkan.På samma sätt folkrörelse själv bestämmer sina som en mål och vägen dit, måste folkbildningen själv avgöra innehåll och arbetsfonner. Påverkan sker allra starkast och

genom utbildning

därför är det viktigt för bildningsverksamheten. vem som ansvarar "För folket och genom folket är inte bara ett slagkraftigt uttryck förutom att det är titeln på ovärderlig historiebok, en som Inge Johansson skrivit folkbildningen utan också genuint påståom ett

ende den svenska folkbildningen.

om

314 utbildningsanordnare

F örändringsmotivet där motsatsen kan benämnas anpassning. Driv-

-

kraften i en folkrörelse är visionen om ett annorlunda samhälle, där

rörelsens hjärtefrågor har vunnit allmän förståelse. Folkbildningen

skall också vara ett instrument för att förändra och ifrågasätta det

etablerade. .Självverksamhet är i motsats till undervisning follcrörelsemas egen -

metod helt överensstämmer med folkbildningens. Det fanns

som

historiskt inga andra än folkrörelserna själva som kunde svara för

medlemmarnas och rörelsens utbildning och utveckling. Även

om

det i dag finns pedagogiska och kunskapsmässiga resurser lite var-

stans i samhället, måste follcrörelsema älva ansvara för sin utveck-

ling och undvika att bli undervisade.

Vuxenutbildning istudieförbunden inget nytt Någon undrar säkert hur studieförbunden i dag lever upp till ovanstående kriterier för folkbildningen. Hur är det t.ex. med den öppna verksamhet där studieförbunden i sina studieprogram vänder sig till allmänheten, och med den verksamhet som just nu engagerar ganska många arbetslösa på uppdrag arbetsförmedlingarna Svaret på frågorna

av är, enligt min mening, att dessa exempel till stor del utgör vuxenutbildning och inte traditionell folkbildning. Detta är alls inget nytt; så länge vi i studieförbunden haft samhällsbidrag efter folkbildningsutredningen 1944 också för att ge människor utanför medlemsorganisationerna möjlighet att studera t.ex. språk i studiecirkel, har vi också bedrivit vuxenutbildning, låt vara inte i samma former som komvux.

Skillnaderna mellan folkbildning och vuxenutbildning i studieförbund-

verksamhet handlar, enligt min mening, inte i första hand om de ens folkbildningskriterier som beskrivs ovan. Dessa kännetecken framträder i olika grad också i vuxenutbildningen och bidrar till att särskilja studieförbundens utbildningsverksamhet från t.ex. komvux. Skillnaden ligger i bakgrunden till verksamheten; rekryteringen, deltagar-

snarare

motivation och mål samt lcursformen större grupper än i studiecirkeln nas påverkar helt naturligt genomförandet.

Studieförbundens arbete i Kunskapslyftet innebär därför i grunden inget nytt, förutom det faktum att samhället för första gången formellt

i studieförbunden ett "vuxenutbildningsuppdrag" och därutöver gett oss möjlighet att under femårsperioden visa att vi kan ingå i det vuxenutbildningssystem avlöser Kunskapslyftet.

som

utbildningsanordnare 315

Hur kan bidra till ett

folkbildningen nytt vuxenutbildningssystem

Några erfarenheter av vuxenutbildning

Det finns skillnad mellan utbildningsönskningar och utbilden vuxnas ningsbehov. Många kortutbildade önskar inte någon ytterligare utbildning, men det är rimligt att tro att de likväl har sådana behov.

Utbildning

är i sig motivationsskapande; den ändrar ofta deltagarnas inställning till utbildning och till deras behov den. Många egna av vuxna, som är främmande för utbildning, behöver ofta knuff, t.ex. i form en av uppsökande verksamhet, för att kunna att utbildning också är något se för dem. Grundproblemen med den uppsökande verksamheten har varit att den är resurslqävande, att det ofta saknats organisatoriska och ekonomiska ramar och att de utbildningsaktiviteter igång har varit som satts svåra att upprätthålla. Socialt stödjande aktiviteter, vägledning och rådgivning har visat som sig ha positiva effekter under utbildningen, liksom olika former av

uppföljningsarbete, som kan stödja utbildningssvaga vidare

gruppers utveckling. I den vuxenutbildning vi i studieförbunden kommer som att genomföra inom Kunskapslyftets bör vi därför betona följ ande: ramar

En utbildningssituation som skapar sammanhang i tillvaron, dvs. ett sammanhang i utbildningen också mellan innehållet och deltamen garnas vardag. Innehållet och metoden i utbildningen skall kunna användas i deltagarnas livssituation.

Utgångspunkterna för utbildningen bör tas i praktiska arbetsmeto- der, i handens arbete. Det blir då pedagogisk uppgift att finna en metoder där praktik/arbete och utbildning kan integreras.

Utbildning måste omfatta hela människan, dvs. den skapande för- mågan måste få möjlighet att sammanlänkas med den intellektuella sidan i utbildningen. Detta är speciellt viktigt för kortutbildade.

Utbildning är en social Inlämingsmilj öerna måste därför - process. se helt annorlunda ut än de som de kortutbildade har tidigare erfarenheter ifrån. Trygghet och social säkerhet är nyckelord och

utbildningssituationen måste avmystifieras.

Samverkan med andra utbildningsanordnare blir nödvändig. Detta kräver också att vi har överblick över vuxenutbildningen en i stort.

316 utbildningsanordnare SOU 1997 158 g

Utvärderingar på kort och lång sikt måste ingå som naturliga inslag.

-

I utvärderingen är det viktigt att urskilja dels bakgrunden med t.ex.

förutsättningar, mål, innehåll och organisation, dels själva utbild-

ningsprocessen med inlärning, undervisning, arbetssätt och även

utfallet i form av resultat och effekter för deltagarna.

Vår syn på pedagogik och kunskap Pedagogik står enligt uppslagsboken för: "vetenskapen om uppfostran och undervisning". I den allmänna debatten betecknar pedagogik det

pågår i ett klassrum, eller snarare det som borde pågå, det önsksom värda. Den franske sociologen Durkheim hävdar att pedagogik inte enbart är en vetenskap i traditionell mening utan en praktisk teori Vetenskaper vill förklara fenomen medan pedagogiken enligt Durkheim

vägledning för handling En praktisk teori befinner sig mellan är en konst och vetenskap. Det är alltså inte så tokigt att tala om "konsten att vara lärare eller cirkelledare

Pedagogik ibland också inom folkbildningen mera som admi-

ses - nistration av studier och distribution av ämnen, studiematerial, kampanjer osv. Men det viktigaste i pedagogiken måste vara att inlärning och kunskapsbildning sker.

Om vi ser lite kritiskt på vår verksamhet är det inte fel att påstå att vi lägger mycket arbete på att organisera studier, ordna ledare, studie-

ner material, lokaler, marknadsföring, administration osv. När sedan studiecirkeln/kursen/utbildningen startar, lämnar vi ofta över en stor del av ansvaret till cirkelledaren. Vi måste se till att ansträngningama är lika

eller till och med större när älva kunskapsprocessen har startat stora - och pågår.

För oss i studieförbunden har tidigare pedagogik varit ett ovant be-

Det har huvudsakligen använts i den akademiska världen; folkgrepp. bildningen har hämtat sina ursprungliga ideal från andra platser än universitet och högskolor. Trots detta behöver vi som arbetar med folkbildning och vuxenutbildning ett begrepp pedagogik för att

som komma åt kvaliteten i vår verksamhet.

Kunskap är mot bakgrund av alla definitioner ett minst lika besvärligt ord som pedagogik. När vi inom folkbildningen skall beskriva vår kunskapssyn är det därför frestande att förenkla och upprätta motsatspar där den positiva ytterligheten självklart står för den egna synen. Folkbildningens kunskapssyn skulle mycket kortfattat kunna beskrivas så här:

utbildningsanordnare 317

Kunskap är sådant hjälper att förstå och vi kan använda

- som oss som

för att agera, förändra

osv.

Kunskap uppstår i växling mellan teori och praktik.

-

Kunskap är kontroversiell, därför att den kan användas i föränd-

-

ringar och utveckling.

Bildningsbegreppet i Kunskapslyftet

Filosofen Georg Henrik Wright beskriver bildning före-

von som en ning av tre element: filosofi, vetenskap och konst. Den vetenskapliga delen innehåller bl.a. logik, objektivitet och specialisering medan filosofi och konst präglas subjektivitet, förklaring och förståelse. På

av senare tid har vetenskapen dominerat såväl bildningen utbild-

som ningen, menar von Wright. Någon har elakt uttryckt detta att "vi

som informeras om allt mer men förstår allt mindre". Detta kan leda till att vår intuitiva känsla för överblick och sammanhang försummas. Trots detta tvingas vi ständigt göra rationella val där vi behöver denna överblick och förståelse.

von Wrights definition av begreppet bildning utgör enligt min mening ett av de starkaste argumenten för att folkbildningssyn skall få ett

en inflytande i vuxenutbildningen. Folkbildningens huvudmål -jämlikhet, demokrati och kulturdelaktighet bör såväl i form innehåll ett

- som vara rättesnöre också för vuxenutbildningen.

En demokrati förutsätter aktiva, tänkande och skapande människor. Till basfärdigheterna brukar vi bl.a. föra att kunna tala, skriva, läsa. Dessa kunskaper är inte enbart tekniska utan har mycket med mänskliga kvaliteter att göra självförtroende, fantasi, humor, lugn, rytm.

som

Just denna helhetssyn eller förening filosofi, vetenskap och konst

av kan bli folkbildningens viktigaste bidrag i Kunskapslyftet och i den vuxenutbildning som så småningom avlöser lyftet". Förutsättningen är att studieförbunden är medvetna om problemet och till att det inte

ser löses med hjälp luddiga eller "flummiga metoder utan så att

av - effektivitet och andra högt ställda krav uppfylls i utvärderingama.

Ytstmktur cijupstruktur. Målen för vuxengymnasiet presenteras dels

som fakta och dels i form av strukturer eller problemområden

som deltagarna skall behärska eller förstå. Det är viktigt att mål utgörs

som av enbart fakta också kan placeras i ett hanterbart sammanhang, så att de kan användas för att få överblick i fråga eller för att kunna vidare

en i studierna. I annat fall riskerar inlärningen att inskränka sig till ytan.

318 utbildningsanordnare

Ibland uppfattas inlärning inte minst av studieovana vuxna som om

- man staplar kunskaper ovanpå varandra, ungefär varor. Denna

som syn brukar beskrivas som en kvantitativ syn på inlärning och kunskaper. Sådana kunskaper blir då "frågesport-kunskaper", som namn och årtal. Sällan rör det sig om kunskaper som förklarar t.ex. varför något hände. Svårighetsgraden ökar mer perifera kunskaperna är. Denna typ av kunskaper leder sällan till att nya kunskaper utvecklas under studiernas gång.

Den kvalitativa synen bygger på insikten att all mänsklig inlärning är beroende av innebörd och meningsfullhet. I stället för att intressera sig för hur mycket som lärs, är den kvalitativa synen intresserad av vad som lärs.

Självförtroende grunden för att gå vidare

- Per Ebbe Persson skrev på 70-talet:

Jag vill med vuxenundervisning att människor med sina rika erfarenheter av arbetsliv och av sitt dagliga, vanliga, äkta, riktiga liv skall kunna självförtroende så att de sätter sina dagliga upplevelser i samband med hur man kan förändra vardagen. Per-Ebbe Persson ville med ovanstående citat betona att vuxenutbild-

ning inte enbart handlar om att tillägna sig nya och fler faktakunskaper. Dels måste det ingå arbetsformer som ger erfarenheter av att arbeta tillsammans med andra, dels måste själva utbildningen utgå från och ta hänsyn till de erfarenheter som deltagarna har med sig från tidigare skola, från yrkesliv och kanske t.0.m. från andra delar av världen. Det är bl.a. detta som såväl handlingsplanema som de personliga studieplanerna måste ta hänsyn till.

Kunskaper kan bli bristfälliga om möjligheten att lära har varit dålig eller den personliga bearbetningen otillräcklig. Har människan tidigare lärt sig att underskatta sin egen förmåga och också fått sin nyfikenhet hämmad, så får detta starkt negativa effekter på lärandet och kunskapsbildningen.

SOU 1997; 158 utbildningsanordnare 3l9

Hur kommer studieförbunden att utvecklas

och förändras för att bidra till ett

nytt

vuxenutbildningssystem

Folkbildningens pedagogik i Kunskapslyftet

I alla typer av utbildning finns ett antal funktioner att ta ställning till. Funktionen finns där oavsett utbildningsanordnaren medvetet beom stämt sig för en viss linje eller inte; att inte ta ställning betyder inte att man kan undkomma ansvaret. Funktionerna kan beskrivas så här:

Gruppen. Hur många deltagare Hur arbetar i förhållande till - man varandra

Styrningen. Är det ledaren/läraren eller deltagarna själva - som anfor den Är den planerad eller oplanerad svarar

F örmedlingen. Sker den via ledaren/läraren, självstudier, laboratio- ner eller via deltagarna

Bearbetningen. Bearbetar deltagaren själv utbildningens innehåll, används samtal/diskussioner, tas rapporter fram eller . . .

Utvärderingen återkopplingen. Hur fungerar utbildningens

- - arbetssätt Hur görs förbättringar

Cirkelledarens/lärarens funktioner har lika stor betydelse. Det gäller bl.a. följande:

Planering med t.ex. tid, innehåll, arbetsformer och tillämpning - Ledarskap med introduktion, organisation, stimulans, handledning -

Kunskapsförmedling

- Social funktion som skapar är ett föredöme, är lyhörd - engagemang, osv.

Kontroll/utvärdering med kunskapsprov och ständig anpassning - en till deltagarnas förutsättningar.

Ibland beskrivs studiecirkeln endast samling regler för som en samhällsbidrag; studiecirkeln som pedagogisk idé är något helt annat, där bl.a. ovanstående funktioner spelar den stora rollen. Som tidigare nämnts måste vi se till vår tids förutsättningar när vi skall använda oss av folkbildningsmetoder i vuxenutbildningen. Vi måste

320 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

utnyttja våra kunskaper om hur studieovana i dagens Sverige kan motiveras och introduceras i studier så att de så småningom själva kan ta ansvar för sin utveckling. I detta arbete måste vi troligen slakta en del heliga kor, som under åren varit i det närmaste omöjliga att ifrågasätta. Med följande diskussion avser jag inte att ge upp några ståndpunkter som vi i studieförbunden hållit fast vid. Syftet är i stället att skärskåda förhållanden och principer som vi tidigare och helt riktigt utnyttjat i ett annorlunda samhälle.

Behörighetsgivning. Tidigare har vi i studieförbunden principiellt och mycket bestämt sagt nej till att ge behörighet, när vi

men nu ger oss in i Kunskapslyftet, bör vi undersöka möjligheterna att ta fram lqiterier för en studieförbundens behörighet". Våra deltagare i vuxenutbildning behöver också kunna visa vad de lärt sig. Viktigt är att en sådan behörighet i kontakter med t.ex. högskolorna blir minst lika mycket värd som "Komvuxbehörigheten.

Prov. Eftersom vi i studieförbunden inte lämnat behörighet har vi inte heller tyckt oss ha behov av några prov för att mäta kunskaper. Vi är förtrogna med alla de risker och begränsningar är för-

som bundna med kunskapsprov också i vuxenutbildningen men utifrån deltagarnas utgångspunkt kan vi enligt min mening inte längre vägra att diskutera frågan. Prov är inte enbart till för den som skall ge behörighet; för den enskilde deltagaren är det värdefullt att få reda på vad och hur mycket han/hon lärt sig. Dessutom behöver

ett prov inte utgöras av kunskapsmätning under någon eller några timmar vid ett bestämt tillfälle. För studieförbunden skulle provet likaväl kunna bestå av en redovisning av utfört arbete i grupp eller enskilt.

- Folkbildningens syn på pedagogik och kunskap måste överföras också till detta område.

Personliga studieplaner. Lika lite som de flesta andra utbildningsanordnare har studieförbunden någon större erfarenhet att indivi-

av dualisera med hjälp av personliga studieplaner. I folkbildningens natur ligger begreppen fritt och frivilligt och detta tar sig bl.a. uttryck i att studiecirkeln själv bestämmer med vad och hur

man skall arbeta. Den arbetsplan studiecirkeln använder bygger på

som gruppens samlade behov. I Kunskapslyftet måste vi gå ett steg

SOU 1997: 158 utbildningsanordnare 321

19-1820

längre och tillsammans med varj e deltagare och utifrån hans/hennes behov och möjligheter ta fram personliga studieplaner. I de personliga studieplanema är det viktigt att beskriva målen så att de blir tydliga. Helst skall de uttryckas i beteenden

kunna

göra, kunna genomföra, kunna âstadkomma hellre än kunna, veta. De måste vara exakt formulerade t.ex. självständigt och realistiska. En förutsättning är också att deltagarna själva förstår studieplanens betydelse och behärskar metoden. På programmet måste därför ämnet pedagogik eller något användbart begrepp ingå. Det - mera är angeläget att varje deltagare inte bara får studieplan utan lika en viktigt är att deltagaren lär sig att alltmer behärska och självständigt arbeta med sin studieplan. I "livet efter Kunskapslyftet" har man inte ständigt tillgång till lärare kan hjälpa till. en som Den personliga studieplanen bör bygga på deltagarens egen bakgrund skola, yrkesutbildning, yrkesliv, osv. önskemål, förutsättningar och möjligheter på arbetsmarknaden behov av att komplettera/lära sig för att få det arbete han/hon - mer önskar samt hur han/hon kan skaffa sig de kunskaper och erfarenheter som krävs. Kopplat till arbetet med själva studieplanen kan följande delämnen ingå:

Studieteknik med avsnitt erfarenheter tidigare studier/ skola, som: av hur lär t.ex. läsa, sammanfatta, anteckna, använda teknik vuxna ny samt teori/praktik, gruppsamverkan t.ex. samarbete, ansvar, kvinnligt/manligt.

Arbetsmarknaden t min region/ Vägar till ett nytt arbete med t.ex. följande avsnitt: Arbetsförmedlingen den arbetar och hur den

hur

kan användas, facket och A-kassan, att söka arbete intyg, betyg, referenser, skriva ansökan, intervju, olika branscher och deras framtid i hemregionen och i övriga delar Sverige och i EU, - av anställningskrav och utbildningar kopplade till dessa.

Utbildningsvägar för vuxna med olika utbildningsanordnares krav för intagning, arbetssätt, betyg/behörighet, studiefmansiering.

322 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

Utbildningsmål. "Fritt och frivilligt folkbildningens princi- - en av betyder b1.a. att ingen utanför studiecirkeln kan föreskriva vad per skall studera. I Kunskapslyftet skall vi arbeta mot komvux gruppen programmål detta utgör enligt min mening inget dilemma; i den men öppna verksamheten rekryterar vi deltagare ungefär utifrån samma principer; i våra årliga studieprogram, där vi vänder oss till allmänheten, framgår det vad man lär sig i olika ämnen.

Hur skall se på våra ledare/lärare i Kunskapslyftet Vi har åtminstone i några studieförbunden envist hållit fast vid en av terminologi för att beteckna pedagogiska och organisatoriska föreegen teelser främst i studiecirklama. För att inte låta orden styra tanken mot traditionell klassrumssituation, talar vi i stället för lektion, lärare och en lärobok studietimme, ledare och studiematerial. Detta kan kanske om tyckas ett tecken på att vi inte riktigt tror att våra verksamhetsvara forrner i sig är tillräckligt stabila. Eller kanske ett uttryck för att våra verksamhetsfonner är annorlunda än traditionell utbildning. Det må hur helst med detta; det viktigaste är att vi i vara som studieförbunden inför och i Kunskapslyftet klart uttrycker hur vi tänker arbeta pedagogiskt och då blir vår hållning till våra ledare/lärare i praktiken oerhört betydelsefull. Vi måste tydligt beskriva vilka krav vi skall ställa på dem, hur de skall rekryteras och förberedas för sin uppgift, hur vi fortlöpande skall stödja dem i en utveckling, som är synkroniserad med den utveckling och förändring vi kan genomföra i vuxenutsom bildningen. För djupinlärning i studierna skall komma till stånd, måste att en ledarna/ lärarna kunna stimulera sådan inriktning och det blir en viktig en uppgift att kontinuerligt stödja dem i detta arbete. Detta att med lärarna ständigt upprätthålla pedagogisk diskussion hur studieförbundens en om arbete i Kunskapslyftet skall utvecklas bör tas på allvar. Som nämns har det ibland funnits tendenser inte bara i studieförbunden -till ovan att inför studiesatsning lägga mycket arbete på förberedelser, en ner såväl pedagogiska organisatoriska, för att när väl studierna kommit som igång lämna deltagare och ledare eller mindre åt sitt öde. I mer Kunskapslyftet måste vi under de fem åren tillsammans med ledarna/ lärarna fortlöpande pröva nytt, utvärdera, förändra och utveckla.

1997: 158 utbildningsanordnare 323 SOU

Rädslan för institutiona/isering

I folkbildningens grundsyn ligger rädslan för institutionalisering, sche-

man och modeller. Rickard Sandler initiativtagarna till en av ABF skrev följande i folkbildningens barndom:

Mångfald eller enfald Om det kommer någon och säger just så här skall cirkel er: en se ut, och just så skall den arbeta" honom då mitt i - svara ansiktet: You are a humbug, sir. En riktig äkta humbug, herre

Patent är det gott i våra dar. Patenterade lösningar bjudas om ut även på bildningsarbetets marknad. Pröva gärna och behåll vad gott kan Men misstro patentinnehavarnas marknadsvara. rop.

Schablon är döden för bildningsarbetet.

Arbetsformer äro icke likgiltiga ting. Ett mål nås lika snabbt på vilken väg som helst. Tag lärdom andras

av erfarenheter som

av egna. Men icke med apans härmning utan med människans anpassning och omsmältning. Det är bildning det gäller. er Därhän leder blott väg. er

Rickard Sandlers sunda tveksamhet inför ideala" metoder kan sägas vara grundläggande för studieförbundens arbete också i Kunskapslyftet. Men detta får inte hindra från att redogöra för vad vi betydeloss anser sefullt i vår på vuxenutbildning; vi måste beskriva efter vilka syn principer vi skall arbeta i Kunskapslyftet. Hur skall vi på motivationsse skapande aktiviteter, antalet deltagare, studielokaler och -miljöer, utbildningsmaterial och övriga metoder för att bearbeta information resurser, och fakta, uppföljning, utvärdering osv. Precis i folkbildningen som måste vi här utgå från vår grundläggande syn på människa, samhälle, kunskap, inlärning, ledare/lärare osv. Utvecklingen inom samtliga skolformer går från lärarstyrd till deltagarstyrd inlärning. Det betyder inte att deltagarna bestämmer innehåll och arbetsformer det betyder att arbetsfonnerna fasta på men tar deltagarnas inlämingsprocess, dvs. att inlämingsmetodema blir viktigare än undervisningsmetodema. Om vi tar fasta på detta i Kunskapslyftet skulle det bland annat innebära att deltagarna får användning för sin nyfikenhet, älva får undersöka, tänka, dra sina slutsatser utifrån egna målet att senare fortsätta att lära på hand. egen

324 utbildningsanordnare

De pedagogiska skolorna De pedagogiska idéer som på olika sätt och i olika tidsepoker slagit rot brukar benämnas pedagogiska skolor". Dessa skolor brukar jämföras med varandra utifrån olika bedömningsgrunder. Skolforskaren Åke Isling beskrev för några år sedan de pedagogiska skolorna utifrån:

målet för studierna är tydligt för deltagarna eller och om

- om

studierna är fast eller löst organiserade,

om arbetsformerna är aktiva lära genom att göra eller mera

-

intellektuella läsning.

Om vi använder Åke Islings kriterier skulle studieförbundens arbete i Kunskapslyftet domineras aktiva arbetssätt understödjer en fast

av som organisation.

Inlärning förutsätter både mångfald och aktivitet. Detta kräver att studierna måste innehålla omväxlande uppgifter så att deltagaren kan utnyttja och utveckla alla sina resurser och älv bestämma hur uppgifter skall lösas. Det kräver också att utbildningsanordnaren/läraren ställer krav på deltagarnas skapande förmåga, på deras kunnande, initiativkraft, ansvarstagande, självständighet och samarbetsförmåga. Inlärning förutsätter dessutom att nyfikenhet och frågande stimuleras och är beroende av deltagarens reella möjligheter att undersöka sin omgivning, se sin funktion insatt i en helhet, använda och pröva sina kunskaper.

Organiserad utbildning är till skillnad från vardagsinläming vanligtvis ganska hårt styrd; deltagarna har små möjligheter till verkligt inflytande över utbildningens innehåll och genomförande. I Kunskapslyftet måste vi till att studieförbundens arbete leder till undervisning som:

se en

är demokratisk, med ett samspel mellan deltagare och omgivning

där varken lärare eller utbildningsmaterial är de enda styrande

bygger på samverkan och inte på konkurrens

stimulerar till att ta ansvar i gruppen

-

också innehåller kunskaper handlingsberedskap för att

som ger en

även lösa problem och klara situationer, som ingen i dag kan

förutse.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

Det pedagogiska utvecklingsarbetet måste organiseras lika noggrant som utbildningarna och bedrivas i projektform dvs:

utgå från klara och tydliga mål

-

SOU 1997: 158 utbildningsanordnare 325

ha karaktären av försöksverksamhet och därför kunna ifrågasätta etablerade eller heliga arbetsformer vara begränsat i tiden innefatta grupper och enskilda kommer att beröras projekt- - som av resultaten kunna följas, dokumenteras och utvärderas efter plan tagits - en som fram inför starten kunna överföras och permanentas i studieförbundens ordinarie - Vuxenutbildning.

Vad är kvalitet i vuxenutbildningen

Deltagarnas behov skall tillfredsställas. Varje deltagare känner om studiearbetet bygger på de behov han/hon har och studierna leder om mot de mål som motiverar honom/henne att studera. Deltagarna skall bli aktiva, engagerade och reflekterande. Självförtroendet stärks, vågar pröva nytt och kan därmed utveckla sina man anlag.

Undervisningen får inte bara bli kunskapsförmedling via ledare och

utbildningsmaterial. Inlärning ibland enbart ett kognitivt ses som problem, dvs. det är bara fråga ett intellektuellt arbete i den studerandes om huvud. I folkbildningen och i studieförbundens arbete i Kunskapslyftet måste se inlärning också som ett socialt begrepp, dvs. den förutsätter samverkan med andra. Kvalitet i vuxenutbildningen hör också samman med utveckling. Det är oerhört viktigt att läraren, ytterst ansvarig som för utbildningens resultat, är öppen för deltagarnas kreativitet och idéer.

Sammanfattning

När vuxenutbildningen befinner sig i stöpsleven och vi inom studieförbunden med vår folkbildningserfarenhet också fär möjlighet att påverka och utveckla denna förändrade vuxenutbildning, inställer sig bl.a. de frågor som här har berörts. Frågorna har för mig sin grund inte i någon självklar övertygelse utan i osäkerhet. övertygelsen rör snarare en enbart detta att vi i studieförbunden också gentemot de olika målgrupper vi prioriterar har ett vuxenutbildningsansvar. Det är hur vi skall ta om detta ansvar som frågorna handlar.

326 utbildningsanordnare SOU 1997: 158

Om inte min osäkerhet framgår av texten, beror det på en otålighet när det gäller att få till stånd en debatt om hur folkbildningen kan befrukta framtidens vuxenutbildning och faktiskt också om hur vår folkbild-

ning kan utvecklas med hjälp insatserna i Kunskapslyftet. I en sådan

av debatt måste vi som arbetar i studieförbunden kunna ifrågasätta och förändra det etablerade men enbart utifrån vår grundläggande syn på folkbildning och utifrån behoven hos de målgrupper vi prioriterar.

utbildningsanordnare 327

Centrala drag i studiecirklar

Eva Andersson

Studiecirklar är populära. Det märks inte minst i statistiken över omfattningen av vuxenutbildningen i Sverige, där studieförbundens cirklar och kurser olika slag ansenlig del. I en SCB-undersökning som

av utgör en gjordes 1995 skattas att ca 1,3 miljoner svenskar i åldrarna 18-75 år, årligen deltar i någon studiecirkel, vilket motsvarar ca 20 procent av befolkningen Detta gör studiecirkelverksamheten till den dominerande formen av svensk vuxenutbildning. Så många som 75 procent av de tillfrågade att de någon gång har deltagit i en studiecirkel,

uppger vilket kan jämföras med att ca 25 procent någon gång har gått en facklig kurs, 20 procent har gått på komvux, 15,4 procent har deltagit i

ca arbetsmarknadsutbildning, knappt 12 procent har gått på folkhögskola och 11,7 procent har bedrivit högskolestudier. Frågan är vad studiecirklamas popularitet grundar sig i Skiljer sig studieförbundens cirkelverksamhet på något avgörande sätt från utbildning som arrangeras av andra vuxenutbildningsanordnare

De tankar och resonemang som denna text bygger på, har framförallt sitt ursprung i två studier som jag medverkade i under 1995 och 1996.

Cirkelsamhället, behandlar studiecirklars betydelser för delta- Den ena,

och tör de lokalsamhällen som de ingår i Den andra studien, som garna vi kan kalla Trollhättestudien, är en del av ett skolverksñnansierat forskningsprojekt med syfte att belysa hur vuxenutbildning formas på det lokala planet. Trollhättestudien inkluderar såväl högskola, komvux, folkhögskola, studieförbund och privata utbildningsföretag, som personalutbildning inom kommunen, landstinget och näringslivet Denna artikel är tänkt att visa på några centrala drag i studieförbundens cirkelverksamhet, den framstår i jämförelse med andra vuxenutbild-

så som ningsformer

Artikeln är upplagd så att den först diskuterar studiecirklar som utbildningsalternativ, därefter cirklamas betydelser för deltagarna och slutligen cirklama i relation till samhället. Studiecirklar kan sägas utgöra ett alternativ till det ordinarie utbildningsväsendet, både vad det gäller verksamhetens innehåll och fonn, samt de deltagargrupper som studieförbunden riktar sig till. Men den avgörande skillnaden kanske ligger i

utbildningsanordnare 329

att studiecirklar betyder någonting annat för deltagarna än vad andra former av studier gör, nämligen kombination

en av intressefördjupning,

lärande och gemenskapf Cirkelverksamheten fyller också andra funktioner i lokalsamhället, dels att den på naturligt ingår i genom ett sätt ortens kulturliv, både i dess skapande och bevarande, dels den genom att

verkar identitetsuppbyggande, samt främjar självdisciplinering och folk-

hälsa. Indirekt har cirklama också ett värde för demokratin. De erbjuder

en mötesplats för erfarenhetsutbyte och åsiktsbildning, samt stärker

deltagarnas självförtroende och uttrycksmöjligheter.

Utbildningsalternativ

Ett varierat utbud, med kopplingar till föreningslivet och människors vardag och intressen Studieförbundens cirkelverksamhet är inte bara unik sin omfattgenom ning. Den har också ett ämnesinnehåll till vissa delar är både unikt som och populärt. Det gäller t.ex. fritidscirklar olika slag, hantverksav cirklar, cirklar i estetiska ämnen musik, teater, bildskapande och

dans

och hembygdscirklar. Flera dessa cirkelämnen återfinns inte inom det av ordinarie utbildningsväsendet och cirklama kan på så vis sägas vara ett alternativ till detta På ort Trollhättan, där vuxenutbildningen en som är starkt inriktad mot teknik, är det t.ex. tydligt att studieförbunden utmärker sig genom att satsa på ett annat innehåll. Samtidigt finns tendens en till att cirklar inom tekniknära områden, t.ex. i data/IT, slår andra ut utrustningskrävande ämnen vävning, foto och keramik, ämnen som som är svåra att finna någon annanstans. Studieförbundens satsningar på data/IT motiveras med att stora befolkningen riskerar grupper av att komma på efterkälken i kunskapssamhället de inte erbjuds grundom

läggande datautbildning.

Det närmaste man kan komma studieförbundens fritidscirklar de är aktiviteter med ett liknande innehåll, anordnas inom för som t.ex. ramen kommunernas fritidsverksamhet, där ligger betoningen oftast på men älva aktiviteten och inte påstudierna denna. Vad studier och av som är vad som är utövande är inte alltid helt lätt avgöra, för studieförav ens bunden själva. Det finns krav på att cirklama inte bara skall lära deltagarna tekniker för att arbeta med olika material. Deltagarna skall också bli delaktiga i det kulturhistoriska sammanhang verksamheten som ingår if

330 utbildningsanordnare

Många studiecirklar är innehållsli unika genom sin nära koppling till föreningar och organisationer av olika slag. De flesta av studieförbunden är grundade i någon folkrörelse, politiskt ideologisk rörelse eller större intresseorganisation t.ex. arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, idrottsrörelsen, naturvårdsorganisation. En del av studiecirklama är därför specifikt inriktade mot de egna medlemsorganisationemas verksamhet. Dessa profilcirklar är viktiga för att bygga rörelsen och de ingående föreningarnas identitet. Genom föreningupp bedrivs också många cirklar i t.ex. mötesteknik, föreningsekonomi arna och ledarskapsträning. För föreningarna betyder möjligheterna att starta studiecirklar att de kan kan koncentrera sig kring någon viktig fråga, vilket är förutsättning för att en förening skall kunna behålla och en stärka sin profil. Det gäller såväl invandrarföreningar, idrottsföreningar politiska och religösa föreningar, pensionärsorganisationer etc. Till som skillnad från det ordinarie utbildningsväsendet, som bygger på neutralitet i förhållande till politiskt ideologiska, etniskt kulturella eller religiösa ställningstaganden, tillåter studieförbunden ett ideologiskt färgat innehåll så länge det sker inom ramen för demokratiska värderingar. Denna hållning ligger också nära folkbildningens mål bl.a. är "matt stärka som människors möjligheter att påverka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållanden enligt egna värderingar och idéer.° älva förändringsaspekten, handlingsaspekten, kan svår att finna i vara cirklarna, återfinns istället i föreningarnas verksamhet. Cirklarna men lägger grund att de erbjuder deltagarna en möjlighet att en genom svetsa sig samman" i för dem viktiga frågor. Ytterligare ett centralt drag i studiecirklarnas innehåll är den nära kopplingen till deltagarnas erfarenheter, deras vardag och intressen. studieförbunden har, allt sedan sin tillkomst vid sekelskiftet, verkat för att få människor att själva vilja ta del och lära från vetenskapliga av rön. Medlet har varit att erbjuda ett innehåll som gjorts lättillgängligt att det kopplats till deltagarnas vardag. Det finns fortfarande en genom klar ambition hos studieförbunden att anknyta studieinnehållet till deltaerfarenheter och det läggs stor vikt vid detta i exempelvis handgarnas ledningar för studiecirkelledarefll cirklar om trädgårdsskötsel, husbyggnation, vård husdjur etc., kan deltagarna få del av vetenskapligt av underbyggda råd för vardagslivet. Studiecirklama ingick i det moderna projektet präglades framtidsoptimism och en längtan efter skötsom av samhet och ordning. Det är möjligt att det härvidlag har skett en förskjutning och att cirklama idag används för mer individuella projekt

utbildningsanordnare 331

där det handlar utveckla snarare om att sig själv och tillgodose sina egna

behov av fritidssysselsättning än

ett samhällsbygge, åtminstone

om man

ser på cirkelverksamheten ett deltagarperspektiv.

ur

Studiecirklarna har till viss del ändrat innehåll genom åren. Studie-

förbundens flexibilitet i fråga cirklamas om innehåll har gjort att de

kunnat förändra sitt utbud allteftersom nya ämnen fått aktualitet och

efterfrågats av deltagarna. Cirkelverksamheten startade som läsecirklar,

och fortfarande är exempelvis landskapscirklar populära, speciellt inom

pensionärsorganisationema. Tanken från

var början att göra böcker

tillgängliga för en bredare publik låta dem genom att cirkulera mellan

deltagarna. studieförbunden arbetade också aktivt, tillsammans med

sina medlemsorganisationer, för bygga

att upp små bibliotek på mindre

orter. Denna funktion blev mindre viktig folkbiblioteken när infördes

och studieförbunden började istället inrikta sig på att framställa studie-

material i olika ämnen, med bl.a

diskussionsfrågor och tips på bred-

vidläsningslitteratur. På senare år har ämnen som data och IT blivit

populära och flera studieförbund har investerat i datasalar och utrust-

ning. Inom musikverksamheten har det också kommit in nytt innehåll,

t.ex. i form rockcirklar. Miljömedvetandet av har stärkts och flera

studieförbund har cirklar i milj ämnen. Tyvärr verkar dessa

cirklar ha varit svåra att rekrytera deltagare till. I takt med att arbetslös-

heten har ökat har också speciella cirkelämnen kommit till i form

av Söka-jobb-cirklar och cirklar Av kraft som egen där syftet är att

höja deltagarnas självförtroende och initiativförrnåga. Nya ämnen har

dessutom kommit in i bilden genom att flera studieförbund, i tider nu av sjunkande stats- och kommunbidrag, på

satsar uppdragsutbildning. Det handlar framförallt arbetsmarknadsrelaterade

om områden t.ex. som gruppsykologi, "att arbeta i arbetslag", kvalitets- och

arbetsmiljöfrågor

etc.

Alla cirkelämnen är förstås inte unika. En hel del ämnen på studie-

förbundens återfinns hos program även andra anordnare och här får

studieförbunden konkurrera om deltagarna. Kärnämnen svenska, som engelska, matematik och samhällskunskap, liksom t.ex. data, finns såväl

hos komvux, på folkhögskolor, i distanskurser som hos privata institut.

När det gäller dessa ämnen är det formen snarare än innehållet som

skiljer olika anordnare åt. Studieförbunden har här en lång utbildnings-

tradition, speciellt på grundläggande en nivå. Bland deltagarna finns

bl.a. många pensionärer som inte läst engelska i folkskolan, invandrare

som vill förbereda sig för vidare studier på komvux och arbetslösa som

332 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

i subventionerade cirklar prövar på att studera, kanske efter flera års uppehåll och med dåliga skolerfarenheter bakom sig. Möjligheten att i cirkelforrn studera lite udda ämnen används ibland ungdomar sorts yrkesvägledning. Drömmar om yrken som av som en ligger utanför de stora stråken på arbetsmarknaden, kanske gammaldags hantverksyrken, yrken inom musik- eller underhållningsbranschen, skapande yrken konstnär eller författare eller yrken som hänger samsom med något annat speciellt intresse, kan kännas omöjliga att realiman Studiecirklarna möjlighet att känna sig för och pröva på sera. ger en olika ämnen på ett relativt billigt och kravlöst sätt. Det är ett mer avgörande steg att t.ex. välja ett estetiskt program på gymnasieskolan, musikinriktad kurs på folkhögskola eller kanske någon privaten en utbildning och det kan kännas förödande att misslyckas med en sådan lång, och ibland dessutom dyr, utbildning. Hur kommer studieförbundens innehåll att ut i framtiden En se diskussion relationen till övrig vuxenutbildning och till arbetsmarkom naden har påbörjats inom flera studieförbund, inte minst i förhållande till de strategier för ett kunskapslyft och livslångt lärande som Kunskapslyftskommittén formulerat. Trollhättestudien visar att vuxenutbildningen alltmer efter arbetsmarknadens behov och har fått en anpassas delvis arbetsförrnedlande, roll. Att ha goda kontakter med arbetsginy, olika slag och kunna erbjuda utbildning med arbetsplatsförlagd vare av praktik, flera anordnare betydelsefullt. Studieförbundens ses av som cirklar har än så länge inte haft denna karaktär. Frågan är om de orkar behålla mångfalden och det utbildningsaltemativ som de hittills vara varit

En studieform byggd på små grupper, där samtalet har stor plats och avsaknaden av prov och betyg är viktigt för deltagarna Det finns ganska tydliga ideal för hur studieförbunden anser att en studiecirkel utformad. Idealet framträder i handledningar för bör vara cirkelledare och innebär att cirklama skall utgå från deltagarnas erfarenheter och bygga på balanserad sammansättning av samtal, övningar en och föreläsningar, samt ett undersökande arbetssätt. Cirklama bör inte ställa högre krav än att alla kan känna sig deltagare i ordets rätta som bemärkelse, skall samtidigt utmana deras tidigare förståelse av men För detta skall möjligt är cirklama organiserade i mindre ämnet. att vara fem till högst femton personer. I Cirkelsamhället lyfter grupper om deltagarna också fram den lilla betydelsefull vid valet gruppen som

utbildningsanordnare 333 SOU 1997: 158

mellan studiecirklar och andra utbildningsformer. I den lilla gruppen förväntas alla uppträda demokratiskt och ingen tillåtas att dominera samtalet. Avsaknaden och betyg värderas av prov ofta positivt när det gäller cirkelstudier, inte enbart med dåliga erfarenheter från av personer sin tidigare skolgång. I cirkelstudier handlar det om att frivilligt söka sig till studier utifrån ett intresse för ämnet och inte i första hand för att meritera sig. Men avsaknaden betyg kan också hinder av vara ett vid rekryteringen av deltagare. De vill meritera sig för högre studier som

väljer istället behörighetsgivande utbildningar. Jämfört

med annan utbildning framstår cirkelstudiema mindre rangordnande och det som blir inte lika viktigt för deltagarna att hävda sig i förhållande till varandra.

Andra formmässiga karakteristika studieförbunden själva som lyfter fram är friheten och frivilligheten. Alla skall ha tillträde till verksamhe-

ten, men ingen skall tvingas dit. Vuxenstudier är i allmänhet frivilliga bortsett från en del personalutbildning det kan ändå svårare men vara att avbryta studier har investerat mycket tid och som man pengar kanske genom att ta tjänstledigt och studielån. Kraven på

att fullfölja

påbörjade studier har ökat att Centrala studiemedelsnämnden genom CSN har ändrat sina regler så att det krävs heltidsstudier med godkända resultat för att få lån. En studiecirkel är lättare avbryta, nya att eller avstå från vid enstaka tillfällen, så skulle behövas. om Det skall dock sägas att det finns studiecirklar där frivilligheten kan ifrågasättas, t.ex. cirklar som går på arbetstid eller cirklar ingår i speciella som program för arbetslösa med medel från länsarbetsnämnden.

Homogena och heterogena deltagargrupper

Cirkeldeltagare återfinns i så gott alla samhällsskikt. Studieförbunsom den riktar också sin verksamhet till breda lager

av befolkningen, även

om några av dem speciellt har profilerat sig vissa

mot deltagargrupper

t.ex. ABF mot lågutbildade och TBV mot tjänstemän. I studieförbundens cirklar deltar också inte så ofta deltar i utbildgrupper som annan ning. Det gäller exempelvis pensionärerna, både går cirklar riktade som till allmänheten och cirklar inom för

ramen pensionärsorganisationer och föreningar. Andra deltagargrupper,

som inte har någon självklar anordnare förutom studieförbunden att vända sig till, småföretagare är och bönder. För dessa handlar det fortbildning i arbetslivet. Småföom retagama ses av flera studieförbund även del privata men av en

334 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

utbildningsanordnare ny marknad, speciellt när det gäller som en

uppdragsutbildningen.

På år har det kommit in i studieförbundens verksenare nya grupper samhet. Studiecirklar under period utpräglad vuxenutbildningsvar en en fonn. Nu finns återigen hel del ungdomar i verksamheten, bl.a. en musik, teater och data/IT-cirklama. En del förbund satsar till och genom med på cirklar för barn. I och med att arbetslösheten har stigit kraftigt har många cirklar och även längre kurser eller cirkelprogram riktats speciellt till arbetslösa. Dessa cirklar har ofta subventionerade deltagaravgifter, antingen studieförbunden älva, någon facklig medlemsav av organisation eller med hjälp stöd från länsarbetsnämnden. Alltfler av invandrare hittar också till cirklarna, både att det har startats flera genom samarbetsprojekt mellan studieförbunden och invandrarföreningama och de speciella cirklar för arbetslösa som bland annat t.ex. genom erbjuds på ALU-centren. Grupper, studieförbunden svåra att nå ut med infonnasom av anses tion till, bl.a. ensamstående och med missbruksär mammor personer eller andra sociala problem. Detta är lätt blir isolerade grupper som hemma, eftersom de praktiska eller sociala skäl har svårt att komma av I den tidigare refererade SCB-undersökningen fann man att det är fler ut. icke-aktiva i vuxenutbildningssammanhang bland äldre och bland permed okvaliñcerade arbetaryrken än vad det är i andra grupper. soner Likaså är fler ensamstående icke-aktiva. Det finns exempel på att cirkeldeltagare i cirklar för arbetslösa gått runt och knackat dörr för att få t.ex. med sig deltagare. Detta är förmodligen ganska ovanlig strategi, nya en den har varit framgångsrik där den prövats. men Deltagarsammansättningen i cirklarna kan både homogen och vara heterogen. l cirklar inom för föreningar har deltagarna alltid ramen någon utgångspunkt. I älva verket finns ingen annan anordgemensam där studier kan förekomma i så homogena grupper som hos studienare förbunden. Det har förstås både fördelar och nackdelar. Medlemmarna i homogen förstår varandra utifrån sin erfarenhetsen grupp gemensamma bakgrund och kan utveckla identitet. Å andra sidan kan dialogen en egen i sådan bli snäv eftersom synpunkter går på tvärs mot en grupp som inte har någon företrädare. Detta medför i sin tur en risk för att gruppen den kritiska potentialen i cirkeln går förlorad. Men det finns också många cirklar med heterogen sammansättning deltagare. I de en av fritidscirklar riktar sig till allmänheten kan deltagarna ibland ha som

utbildningsanordnare 335

väldigt olika bakgrunder och erfarenheter även om man har ett gemensamt intresse för ämnet, antingen det handlar om ett språk, om navigering eller akvarellmålning. Det finns om dessutom cirklar där själva ämnet är kultunnöten, t.ex. mellan olika invandrargrupper och svenskar. Etniskt blandade cirklar finns även i kämämnena, vilket inte alltid varit så lätt att hantera för deltagarna kommer från länder som med olika utbildningstraditioner och olika sätt att på värdet

se av utbildning.

Intressefördjupning, lärande och

gemenskap

Studiecirklar kan ha hel rad olika betydelser en för enskilda deltagare. En del av dessa betydelser är för många gemensamma typer av vuxenutbildning, andra är mer unika för studieförbundens verksamhet. Betoningen på lärandet och sakorienteringen finns i cirklar, liksom i all utbildningsverksamhet. Men cirkelstudier innehåller dessutom ofta ett

inslag av vardaglighet och intresseförankring

som kanske särskiljer cirkelstudiema från utbildning. Likaså annan poängterar deltagarna den sociala gemenskapen betydelsefull. Ur

som deltagarperspektiv förefal-

ler just denna kombination intressefördjupning, lärande och av gemenskap som cirklamas kännetecken. Försvinner någon av delarna har cirklarna mist mycket sin karaktär. av Att kopplingen till vardagslivet, liksom möjligheten till intressefördjupning, är viktig för deltagarna finns det många exempel på i Cirkelsamhället. Vi har lantbrukaren går cirkel som en om "min gård i EU, en pensionerad kvinna går demens-anhörig-cirkel, som en en ung hästintresserad flicka går cirkel som en om travsport osv. Men vardagsanknytningen finns för många deltagarna också i de cirklar av som har mer skollika ämnen. De läser t.ex. engelska för klara att sig bättre resor, för att barnen flyttat utomlands eller för förstå filmer att på TV. I valet mellan flera anordnare kan tänka sig man att deltagarna väljer cirkelformen just när studiemotivet vardagsnära

är och intresseförankrat,

medan de välj er behörighetsgivande utbildningar för sin meritering om det finns sådana att tillgå."

Deltagarna lyfter också fram den gemenskap som utvecklas i cirklarna som betydelsefull. Cirkelgemenskapen har speciell karaktär, en som utmärks av att kraven på umgänge är begränsade. Man umgås i cirkeln och har t.ex. inte något krav på sig bjuda att hem de andra deltagarna eller träffas utanför cirklarna. För några av dem ligger det dessutom ett

336 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

komma hemifrån några timmar under legitima förhållanden, värde i att samtidigt de kommer ut och träffar andra. Gemenskapen förstärks som det intresset för ämnet också verkar vara det som av gemensamma som huvudsakligen präglar samtalen i cirklama. Man kan fundera på om deltagarnas förväntningar på gemenskap inverkar begränsande på cirkelsamtalen. Av rädsla för att störa gemenskapen väljer kanske "neuman trala samtalsämnen och cirkelämnet är då ofta ett sådant.

Del i kulturlivet, identitetsbyggande, främjande av

och folkhälsa, samt indirekt

självdisciplinering

stärkande av demokratin

Kulturskapande och kulturbevarande Studieförbunden har rad kulturarrangemang på sina program och en en del dessa är grundade i studiecirklar. Det kan vara körer som uppträav der, teatercirklar föreställningar, cirkeldeltagare i oljemålning som ger och akvarell ställer ut sina konstverk Eftersom det är fråga om som osv. amatörverksamhet har dessa kulturyttringar ofta folklig karaktär och en sig till människor på orten. Man skulle kunna säga att det vänder nog för del rockbandscirklama skriver texter och gäller även en av som avspeglar deltagarnas uppväxtmiljö, drömmar och fundemusik som tillvaron. En cirklar med ett stort samhälleligt värde är ringar över grupp olika slag där deltagarna inte bara ägnar sig åt att

de hembygdscirklar av

också dokumentera och föra ut, delar av den svenska studera, utan att kulturhistorien. På liknande sätt arbetar ibland naturcirklar som kartlägoch djurarter inom något område. Cirklar kan således sägas ger växter fylla både kulturskapande och kulturbevarande funktion. Denna en en ambitionen, utåtriktad, finns hos de flesta utbildningsanordnare att vara arbetar med estetiska och kulturvetenskapliga ämnen. På mindre som dock studieförbunden ofta ensamma om att ha den här typen av orter är

utbildningsinnehåll.

identitetsbyggande, självdisciplinering och folkhälsa

i industrialiserade samhällen nära förknippad med positio- Identiteten är arbetslivet och utbildningsväsendet är inriktat mot att kvalificera nen i studerande för inträde på arbetsmarknaden. De arbetslösa lever de ett situation där deras identitet lätt blir hotad, vilket gäller även därför i en pensionärer och ungdomar. Cirkelstudier kan ett sätt att bygga för vara

utbildningsanordnare 337

upp en identitet på andra grunder än arbetslivets. För pensionärerna kan cirkeln hjälpa till att hålla gamla traditioner och umgängesforiner vid liv,

samtidigt som man håller sig med vad händer i samhället. our som För ungdomar, är i identitetsdanande period, kan som en cirkelstudier vara en väg att pröva sig fram till och verksamheter grupper som passar de egna idéerna och livsstilen.

Det ordinarie skolsystemet innehåller rad disciplinerande en drag som brukar gå under beteckningen den dolda läroplanen I denna ingår en tids-, och ämnesmässig uppdelning rums- av studierna, liksom ett bedömningssystem för att sortera de studerande i hierarki en av dugliga och mindre dugliga individer. De studerande reagerar, ofta omedvetet, så att de antar ett instrumentellt förhållningssätt till studierna. Betygen blir vikti gare än att tillägna sig kunskaper i ämnet. Studiecirklar innehål-

ler också disciplinerande moment, inte karaktär men av samma som i annan utbildning. Den dolda läroplanen är Deltagandet en annan. i en studiecirkel ställer visserligen krav på deltagarna. Det handlar om att passa tider, komma hel, och nykter, begära ordet och på ren vänta sin tur i diskussionerna, engagerad och bidra med vara egna erfarenheter till

gruppen osv. Denna disciplinering är dock älvpåtagen och kontrolleras

av den egna gruppen. Man kan säga studiecirklar fortfarande att präglas av samma skötsamhetsideal framträdande redan som var vid starten i början av århundradet. Alla samhällen strävar efter bevara att en ordning och för detta krävs ett visst mått kontroll över medborgarna. av Behovet är störst när det gäller de människor riskerar hamna vid sidan som att om i samhället, som exempelvis de arbetslösa. Medlemmar i

föreningar har

själva tagit på sig denna kontroll, en sorts självdisciplinering, ofta som bedöms positiv de involverade. Studiecirklama som av fungerar också ofta på det viset. Deltagarna ringer t.ex. varandra någon är borta och om dessa små sociala nätverk ger en trygghet andra Studieformer lätt som kan förlora då lärarna där har betydligt fler studerande att "hålla reda på"

och där den sociala gemenskapen inte betonas betydelsefull på som samma sätt.

Ur ett samhällsperspektiv är det värde medborgarna känner av att trygghet och delaktighet i olika grupper av slag. Att hålla sig igång,

fysiskt och psykiskt, är ett viktigt förebyggande inslag för folkhälsan. Trivsel, gemenskap och lagom svåra utmaningar är också betydelsefullt

ur hälsosynpunkt. Många deltagare talar också cirkeln avkoppom som ling, miljö fri från stress. Speciellt för som en människor som har

338 utbildningsanordnare SOU 1997 3158

tillfällen till aktiviteter, t många pensionärer, kan cirklama vara andra ex

komma hemifrån till meningsfull sysselsättning. De

en möjlighet att en

liknande betydelser. Det är lätt att bli sittande arbetslösa pekar på

med försämrade mat- och följ om hemma framför TV:n, sovvanor som

finns någonting strukturerar dagarna. Cirkelstudier, även det inte som

eller två gånger vecka, kan medverka till det bara rör sig om en per om

sådan struktur i tillvaron. att ge en

Indirekt stärkande av demokratin

tenderar lätt att bli isolerade från samhället runt Utbildningsinstitutioner

Studieförbundens övergripande målsättning poängterar att omkring.

skall ...möjliggöra för människor att påverka sin livssiverksamheten

skapa för att delta i samhällsutvecktuation och till att engagemang

pekar alltså i riktning mot handling och deltagande i

lingen." 25Målen

hur skall tolka denna formulering Trycker samhällslivet. Frågan är man

lägger ansvaret för deltagandet hos indivi-

på möjliggörandet, man

man utanför cirklama. Men kan också läsa målen så att det är derna, dvs. man

kollektivet skall aktiva i samhällslivet. cirklama gruppen, som vara

på värden cirklama gett dem i form av ett Deltagarna pekar som

självförtroende och eller nyanserade uttrycksmedel.

förbättrat nya mer

mötesplatser för dialog samhället där Cirklama är dessutom en om

åsikter och erfarenheter. Dessa indirekta värden deltagarna kan utbyta

förutsättningar för människor att kunna ta tillvara sina medborgerger samhällsutvecklingen. Även liga rättigheter och bli aktiva subjekt i

dessa möjligheter, kanske är studieförandra utbildningsformer ger men

på stärka självförtroendet för dem som inte bunden speciellt bra att

i sina tidigare studier. studieförbunden är också bättre värderats så högt

utbildningsanordnare på att rekrytera k0rtutbil.dade personer, än andra

överrepresentation högutbildade i studie-

trots detta finns en av men

förbundens verksamhet.

också på direkt sätt involverade i samhället. En del cirklar är ett mer

vissa cirklar inom för fackför- Det gäller t.ex. arbetsmilj ramen

och partier, också exempelvis cirklar som har som eningar politiska men

eller andra verksamheter i lokalsamhället. Hur mål att starta väntj änster

kravet på kollektivt deltagande i samhällslivet inom hårt man skall ställa

för cirklama och vad vill lägga i demokratibegreppet är en ramen man

fråga för studieförbunden att ständigt hålla vid liv.

utbildningsanordnare 339 SOU 1997; 158

NOTER

Med studiecirklar här den verksamhet menas där ett antal personer, vanligen mellan fem och femton stycken, möts under några timmar, till en två gånger per vecka för att studera något ämne. Cirklama har en ledare och oftast något studiematerial att utgå från. En del av studieförbunden anordnar också kurser, skiljer sig från studiecirklama som genom att de är mer sammanhållna, t.ex. att de går på heltid under några dagar eller sträcker sig över en hel termin och inkluderar flera änmen. Vissa studieförbund bedriver också uppdragsutbildning, exempelvis i form av personalutbildning för näringslivet. Då studiecirklar tydligare skiljer sig från andra typer av utbildning än vad kurser och uppdragsutbildning gör, är det främst cirklar som kommer att behandlas här.

Jonsson, Gähler, M. 1995. Studien bygger telefonintervjuer utifrån ett omfattande frågeformulär till ett riksrepresentativt urval av 3 000 personer i åldrarna 18-75 år och ett tilläggsurval om 1 000 individer från tre orter i Sverige.

Andersson, E., Laginder, A-M., Larsson, Sundgren, G. 1996. Studien

ingår som ett delprojekt i statens utvärdering folkbildningen av SUFO 96.

Andersson, E. Larsson, 1997.

Synpunkterna här bygger främst på det empiriska material som ligger till

grund för Cirkelsamhället och Trollhättestudien. Ett teoretiskt mer resonemang kring folkbildningens särart i förhållande till annan vuxenutbildning finns Larsson, S. 1995.

Kombinationen intressefördjupning, lärande och gemenskap kan förvisso ha en betydelse även for deltagare i andra utbildningsforrner än studiecirklar. I cirkelstudier framstår dock denna kombination som den tydligaste gemensamma betydelsen, dvs. så gott alla deltagare lyfte fram samtliga som dessa tre aspekter.

På orter med folkhögskola kan liknande en ämnen finnas, men då i form av längre sammanhållna utbildningar, t.ex. över en termin. Detsamma gäller de estetiska programmen på ungdomsgymnasiema. Det finns också privata utbildningsforetag undervisning i instrumentspel, som ger dans etc.

Skolöverstyrelsen 1982. Enligt den aktuella propositionen 1990/9 l 282 skall studieförbunden medverka till att utveckla folklig kultur. en

Proposition 1990/91:82, 6. s.

Ambjörnsson, R. 1988. Frågan studiecirklamas om populärvetenskapliga innehåll diskuteras också i Sundgren 19960.

340 utbildningsanordnare

1947 startades Folkuniversitetet FU, tidigare hade varit en samarbetssom organisation för Kursverksamheten vid universiteten. Folkuniversitetet har särskilt inriktat sig på att göra vetenskapliga resultat tillgängliga för den breda allmänheten. Denna ambition finns dock även hos flera andra studie-

förbund. Se t.ex. Johansson, 1985.

Se t.ex. Christersson, R. Levihn, U. 1991.

Detta skötsamhetsideal beskrivs i Ambjömsson, R. 1988.

SOU 199627.

Anpassningen till arbetsmarknaden har blivit alltmer tydlig sedan arbetsförmedlingarna den 1januari 1996 fick direktiv innebär att de nu har nya som krav sig att hålla ett visst antal i åtgärder per månad. Eftersom personer utbildning förhållandevis dyr åtgärd köper arbetsförmedlingarna nuär en enbart in korta arbetsmarknadsanpassade kurser för personer som är mera eller mindre garanterade arbeten efter utbildningen. mer Svantesson 1979, Byström 1983 och Christersson Levihn Se t.ex. 1991.

Det finns även större är registrerade som cirklar. Som exempel grupper som kan körer och cirklar ingår i speciella program för arbetslösa. nämnas som

Larsson diskuterar i folkbildningens grammatik betydelsen av tenner av frivilligheten i cirkelstudiema. Inom folkbildningen, speciellt studiecirklama, har etablerat andra i sättet att använda tiden, vad som utgör man vanor innehåll, avsaknaden och examinationer, en delvis mer jämlik av prov relation mellan deltagare och ledare etc. Larsson menar att kombinationen frivillighet och avsaknad bytesvärde i studiecirklama, gör att relatioav av mellan deltagarna inte präglas systernrationalitet som den nen av samma obligatoriska skolan gör. Istället kännetecknas ordningen av att ...människor tillsammans fram till vad är sant, riktigt och anständigt resonerar som och baserar koordinationen handlingarna detta. Larsson 1995, av s. 46.

Vissa studieförbund, TBV i Trollhättan, har löst detta problem genom som samarbete med Statens skola för dit de deltagare som så önskar ett vuxna vända sig för bli examinerade efter genomgången cirkel i t.ex. något kan att språk. finns också exempel att studieförbunden certiñerande Det ger utbildningar där examinationen sker externt, t.ex. via Cambridge som ger

certifikat i engelska.

Gunnared, i Cirkelsamhället, användes dörrknack- 20 I som var en av orterna ning rekryteringsmetod folkhögskoleföreningen FIA som anordsom av nade cirklar för arbetslösa i samarbete med ABF.

utbildningsanordnare 341

Larsson 1996 diskuterar vardagslärandet och dess förhållande till vuxenstudier. För att vuxenutbildningen skall kunna utmana vardagsföreställningarna måste den vara autentisk och relevant, dvs. den måste vara förankrad i människors genuina intresse for ämnet och på ett naturligt sätt vara kopplad till deras livssammanhang. Frivilligheten i studiecirkeldeltagandet, liksom avsaknaden av prov och betyg, bäddar for båda dessa kvaliteter, Larsson. menar

22 Sundgren l 996a, l996b diskuterar i två den begränsade intimiteten papers i cirklama.

23 Det finns också exempel på deltagare som funnit vänner för livet i cirklama, även om de utgörs av ett fåtal.

24 Snyder, B. R. 1971, Broady, D. 1981.

SFS l991:977 §2.

26 Svensson, A. 1994.

342 utbildningsanordnare

Om behovet av

folkhögskolepedagogik

Björn Garefelt

seklets början fick eleverna på Hola folkhögskola vara med om att I skolan för tid omvandlades till kommunalstämma. Eleverna tilldeen en roller och fick tillämpa sina kunskaper kommunen i detta lades olika om experiment. Man kan tänka sig att skolans grundare och

pedagogiska

rektor Johan Sandler och hans lärare hade flera syften med denna i kommunalkunskap, också förekom på andra praktiska lektion som folkhögskolor. Säkert ville förbereda eleverna för framtid som man en kunniga samhällsmedborgare, kanske även med kommunala aktiva, förtroendeuppdrag. Kampen för demokrati central fråga vid var en denna tid. Det är också troligt att detta ärva metodiska grepp var ett sätt skapa den pedagogiska profil folkhögskolans. Teorin och att som var fördes Elevernas älvverksamhet vari centrum. För

praktiken samman.

eleverna måste kontrasten mot den auktoritära katekesskola de tidigare varit hissnande. Här folkhögskolan förväntades de ta aktiv mött ha skolans verksamhet och fick kunskaper de kunde använda del i som även senare i livet. kommer i den här artikeln att ta fasta på fyra faktorer i folkhög- Jag alla har historisk förankring i folkhögskolan,

skolepedagogiken som

minst lika stor betydelse idag i den samhällsmen som jag menar är av förändring pågår. Det handlar om som

problemorienterade studier

personlig utveckling a sambandet mellan teori och praktik demokrati och medborgaranda -

Vilka utmaningar innebär tillämpningen av dessa grundläggande värfolkhögskolan under de kommande åren och vad innebär den för utifrån detta perspektiv Dessa frågor tas i den kunskapslyftet upp delen av artikeln. senare

utbildningsanordnare 343 SOU 1997: l 5 8

Problemorienterade studier

När jag började arbeta på Hola folkhögskola 1979 var det i tid när en gamla pedagogiska modeller ifrågasätta. var Sedan några år den var traditionella ämnesuppdelningen borta,

med undantag för färdighets-

ämnen. En modell som baserades på problemorienterade studier hade

införts efter långvariga diskussioner. Vad var bakgrunden Om man vidgar perspektivet till hela den svenska

folkhögskolevärlden, hade

fram till 1970-talet den pedagogiska praxisen på

folkhögskolorna enligt

Robert Höghielm Folkhögskolans pedagogiska praxis, 1992 känne-

tecknats av

föreläsningar,

samtalslektioner fråga-svar förhörande

- av karaktär,

diskussionslektioner utveckling

- en av samtalslektionema,

betoning elevernas älvverksamhet innehåller

- av biblioteksstudier,

problemlösning i grupp, projektarbete dvs. studiearbete som är

ämnesindelat etc.,

informella diskussions- och föredragsaftnar. -

Folkhögskolans pedagogik hade i högsta grad varit varierande.

Skolforrnens pedagogiska frihet innebar att betoningen i ovanstående

arbetsformer varierade från skola till skola, vilket också var något man själv förordade inom folkhögskolan. Men Höghielm talar om en "real-

skoleisering" av folkhögskolan på 1940- och 50-talet under det yttre

trycket att studierna skulle

av vara behörighetsgivande. Ämnesindelning

och kunskapskontroll accentuerades. Elevernas självverksamhet bör-

j ade komma i skymundan på flera håll. mer

I början av 1970-talet växte det fram rörelse bland

en folkhögskolelä-

rare och elever som ville återlcnyta till äldre

en folkbildningstradition.

De problemorienterade studierna lyftes också fram av den statliga folk-

högskoleutredningen SOU 1976: 16. Skolöverstyrelsen startade däref-

ter ett utvecklingsprojekt på flera folkhögskolor baserat på detta arbets-

sätt, vilket har beskrivits Gunnar Sundgren

av Folkhögskolepedagogik

mellan myndighet och medborgare, 1986. Enligt Höghielm präglades

tyvärr utredningen och försöksverksamhetens

uppläggning av ett

ohistoriskt synsätt. Man tog inte sin utgångspunkt i att folkhögskolan

alltid kännetecknats av problemorienterade studier

oberoende av terrni-

nologi och ständigt varit sysselsatt med elevernas sjålvverksamhet.

Holas kommunalstämma jag nämnde inledningsvis som är ett exempel

344 utbildningsanordnare SOU 1997: 158

på detta. Dessa brister bidrog kanske till problemorienterade att ge studier prägel modefluga hos en del skeptiker. av Men när jag började på Hola folkhögskola lärare i samhällssom orienterande alltså nyordningen genomförd sedan några år. ämnen var Modellen med problemorienterade studier baserades på att eleverna själva skulle söka sig till den kunskap de hade användning för. Elevereget intresse och motivation förutsättningen för att de skulle nas var komma rätt. Ämnes- och årskursindelningen borta, studierna bevar drevs i projekt i 5-15 elever varade i 4-6 veckor. grupper om som Lärarna skulle uppmuntra eleverna att formulera frågor kring olika företeelser och hjälpa eleverna att söka svaren, som inte alltid kunde finnas i böcker. Metoderna också väldigt skiftande i proj ektarbetena var beroende på ämnesområden och frågeställningar. Några exempel från Hola under 1980-talet får illustrera. I ett projekt kunde det handla att söka förstå bakgrund och nuläge i Palestina om - Israelkonflikten, där elevernas frågor ledde dem jakt efter uppgifter inom flera traditionella ämnesgrupperingar som religionskunskap, historia och samhällskunskap parallellt, inte åtskilt. I ett annat - men projekt vuxenstudier, gjorde deltagarna bland annat en rätt omfatom tande enkätundersökning för att få fram de svar de sökte i fråga om sambandet mellan deltagande i korta kurser vid folkhögskola och rekrytering till långa kurser. Uppgifter detta fanns helt enkelt inte att få om på, och deltagarna gjorde därför enkät, gav ett faktamaterial tag en som analysera och dra slutsatser utifrån. I ett tredje projekt sökte man att besvara frågor vilken betydelse skolan har för bygdens utveckling, om mot bakgrund strid i kommunen om nedläggning av mindre av en byskolor på landsbygden. Det arbetet förde till läsning oclh analys av

vetenskapliga avhandlingar, regionalpolitiska utredningar och tidnings-

artiklar. En debatt i frågan genomfördes med inbjudna politiker och

tjänstemän. Det är kanske inte förvånande att det här studiesättet blev en utmaning för både lärare och elever genom den rollförändring och perspektivförskjutning det innebar. Att finna svagheter och problem i arbetssättet är därför inte heller svårt. Om det i studiegrupp finns brist på motivation en och nyfikenhet rubbas modellens grundval, bygger på drivkraften som hos eleverna att söka kunskap. Inre motsättningar i gruppen mellan mer motiverade och mindre motiverade elever kan då lätt uppstå, Vilket försämrar klimatet för lärande. Ett annat problem gäller innehållet i studierna, eller precist hur när elever uttrycker sina behov mer processen

1997;158 utbildningsanordnare 345 SOU

går till. Ovana vid att ställa frågor inför företeelser i tillvaron kan

egna leda till att eleverna välj projektornråden inspirerade till exempel

er av tillfälliga teman medierna fokuserar på under period,

som en utan djupare relevans för deras liv. Avvägningen mellan bredd och djup

egna är också ett problem. Hur får eleverna överblick och sammanhang och inte enbart kunskap inom ett fåtal specialområden Hur fritt ska elevernas val vara Vilka ramar behöver finnas

Listan över svårigheter och problem med ett problemorienterat arbetssätt kan göras längre. Men principerna i arbetssättet väl in i såväl

passar folkbildningstraditionen i dagens situation med ökande krav på

som individemas förmåga att självständigt söka och värdera information och förmåga att lära nytt. Jag tycker det finns skäl att allvarligt reflektera över hur folkbildningen och även övrig vuxenutbildning kan utveckla pedagogiken med utgångspunkt i principerna för problemorienterade studier. Jag tänker på detta:

att utgå från de behov de studerande uttrycker

-

att ta fasta på de studerandes erfarenheter och utgå från det kända till

-

det okända, från delen till helheten

att bejaka människors upptäckarglädje och behov att förstå

- av

sammanhang

Till detta återkommer jag längre fram.

Personlig utveckling

Ett annat centralt inslag i folkhögskolans pedagogik har varit betoningen av den personliga utvecklingen hos den studerande. Utvecklingen

av elevernas självförtroende, samarbetsfömiåga, kreativitet och flexibilitet står inte i motsats till utvecklingen kunskaper och färdigheter

av

tvärtom finns ett ömsesidigt samband.

Ett exempel: Eleven M kom till folkbildningslinj på Hola i slutet

en av 1980-talet. Hon var i medelåldern. Efter period hemmafru hade

en som hon kommit ut på arbetsmarknaden och arbetat bland annat inom industrin. Där ådrog hon sig förslitningsskada gjorde att hon inte

en som kunde fortsätta sitt arbete. M hade under de senaste åren varit klubbordförande på arbetsplatsen, präglades arbetsmiljöproblem

som av av både fysisk och psyko-social art. sammanhållningen bland de anställda

346 utbildningsanordnare

SOU 1997; 158

M kände sig pressad både av arbetsledningen och av vissa var svag. arbetskamrater, ville göra henne ansvarig för missförhållandena. som När M korn till Hola hon präglad av sina erfarenheter. Hon var tyst var och sluten och visade närmast avvisande attityd mot omgivningen. en Hennes självförtroende, berättade hon i botten. Hon kände senare, var sig gammal och värdelös. Den studiegrupp hon kom att tillhöra var

blandad både i fråga ålder och erfarenheter, den gemensamma om nämnaren folkbildningsintresset. En annan medelålders kvinna, som var tagit år ledigt från sitt vårdarbete för att utveckla sitt intresse för ett folkbildning och föreningsliv, blev M:s första kontakt i gruppen. Efter-

hand löstes fler och fler knutar i M: relationer till gruppmedlemmama upp s lärare, och hon blev alltmer aktiv och framgångsrik i studierna. och oss Efter ytterligare tid hade hon utvecklats till något av en ledargestalt i en där hon accepterad och kände sig trygg. Under praktikgruppen, var perioden i utbildningen fick hon tillfälle att komma till en folkbildnings-

verksamhet intresserade henne mycket. Efter en tid kunde hon som meddela att hon blivit erbjuden fast tjänst där, och efter gruppen en utbildningens slut började hon sitt nya arbete. Varför berätta sådan solskenshistoria Jo, för att den är så tydlig en Ibland möter jag den uttalade eller outtalade attityden att personlig

utveckling på folkhögskola är något lyxbetonat, något "flummigt" snöegentligen inte betyder något. Därför tycker jag att historien mos som M är viktig det samspelet mellan studierna och den personliga om - var utvecklingen gjorde att hon kunde få fast mark under fötterna och som vidare självständig individ. Den utveckling hon genomgick som gjorde det också möjligt för henne att ta sig in på arbetsmarknaden. Och

hon är inte unik, även hennes utveckling var ovanligt snabb och om

genomgripande.

Därför är det glädjande att konstatera att den studie av folkhögskolan

gjorts inom för den statliga utvärderingen av folkbildningen som ramen SUFO funnit att folkhögskoleeleverna i undersökningen i allmänhet

att de fått ökad självkänsla och höjt självförtroende efter att anser deltagit i folkhögskoleutbildning. M är alltså inte unik i det avseendet.

Är detta faktum något är intressant även utanför folkhögskolans som värld

1997:158 utbildningsanordnare 347 SOU

Teori och praktik

Så något sambandet mellan teori och praktik.

om Tar folkhögskolan

vara på och utvecklar arvet från de pedagogiska experimenten med kommunalstämmorna jag nämnde inledningsvis Jag tror att folkhögskoloma ofta varit bra på att finna vägar för utveckla kurser att där teoretiska och praktiska moment vävts Här finns samman. en stor samlad erfarenhet inte minst i dag borde intressant som vara långt utanför folkhögskolomas väggar. Fördelarna med en sådan pedagogisk inriktning är flera:

elevernas älvverksamhet utvecklas förståelsen det område - av man arbetar med blir djupare och mångsidigare

ofta kan fruktbara samarbetsformer växa fram både i studiegruppen och även i kontakter utanför skolan

älvständighet, kreativitet och problemlösningsförmåga - tränas. Min erfarenhet är att de praktiska har betydelse momenten stor för utvecklingen av elevernas älvkännedom och självförtroende.

Det finns jag det all anledning sig för som ser att anstränga att finna sätt att binda samman teori och praktik. Behovet blir ännu större när de studerande saknar goda studieerfarenheter från tidigare skolgång och har svårt att se värdet teoretiska studier. Till denna

av pedagogiska

utmaning återkommer jag. En viktig aspekt frågan teori och praktik i verksamheten av om är hur eleverna uppfattar betydelsen de praktiska inslagen. Bibringas av deltagarna känslan att praktiken är något löst påklistrat, egentlig utan betydelse för någon i något djupare avseende, är det dags att tänka Det om. svåra, och samtidigt en viktig förutsättning för framgångsrik brygd en där teori och praktik blandas, är att praktiken och uppfattas är som meningsfull av deltagarna. Meningsfullhet hänger ofta samman med upplevelsen "nytta; det gör ingår i sammanhang av man ett och motsvarar existerande behov också utanför den Uppfylls dessa egna gruppen. förutsättningar kan praktikinslagen bli något lyfter de studerande som och ger energi till hela utbildningen.

För att bara några exempel på vad jag kan jag ge menar, nämna hur kursmomentet pedagogik och metodik på Holas

folkbildningslinje ut-

vecklades när vi fann ett bra tillämpningsområde för de teoretiska delarna. Vad vi gjorde att knyta pedagogikvar samman och metodik-

348 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

delen av kursen med det folkbildningsprojekt i Estland just hade

som kommit igång. Holas engagemang i Estland handlade om att stödja uppbyggnaden av en folkhögskola nordisk typ, hade estlands-

av som svenskarnas kulturförening i Estland som huvudman. Intresset från estnisk sida var stort att ta del av kunskaper och erfarenheter från svensk folkbildning, inte minst inom områdena pedagogik och metodik. Studiecirkeln som studieforrn var ett exempel på detta. Holas studerande på folkbildningslinjen fick tillfälle att lära sig mer om Estland och förutsättningarna för folkbildningsverksamhet där. De fick träffa de blivande samarbetspartnerna och presumtiva kursdeltagare och ta del vilka

av behov de uttryckte inför kommande kurser och cirklar.

gemensamma Därefter växte det så småningom fram modeller för kurser och studiecirklar, där Holas folkbildningselever skulle fungera som ledare. Eleverna fick utarbeta lämpligt studiematerial, planera uppläggning, söka

ny kontakt med de estniska partnema med mera, för att sedan slutligen möta de estniska kurs- eller cirkeldeltagarna på plats i Estland och tillsammans med dem genomföra det planerat. Ett inte helt okom-

man plicerat åtagande alla gånger, men många av eleverna har vuxit med uppgiften, som de upplevt som meningsfull i och med att den svarat emot verkliga behov.

Samma framgångsrecept har använts av Holas data- och fotolinje. Datalinjens andraårselever har genomfört olika projekt med dataanknytning, som efterfrågats av institutioner och företag i området, projekt som alltså motsvarar verkliga behov. Vissa i denna elevkategori har också varit indragna i ett projekt för att skapa sina egna jobb. På fotolinjen, som har dokumentär inriktning, har eleverna anlitats

av länsmuseerna i Västerbotten och Västernorrland för att medverka i projekt som syftar till att dokumentera samtiden. På många andra folkhögskolor finns intressanta exempel på kurser där teori och praktik integrerats på ett naturligt sätt. Vi har mycket att lära av varandra för att utveckla denna integration ytterligare.

Demokrati och medborgaranda

Jag vill lägga ytterligare en aspekt på folkhögskolepedagogiken genom att ta upp frågan om demokratin. Sambandet mellan folkbildning och demokrati är en fundamental fråga ur flera synvinklar. Det är sedan lång tid så att statens stöd till folkbildningen ytterst motiveras av den bety-

utbildningsanordnare 349

delse folkbildningsverksamheten anses ha för att utveckla demokratin i det svenska samhället, vilket också påpekas i slutbetänkandet från den statliga utvärderingen folkbildningen, SUFO SOU 1996:159. Ut-

av värderingen syftar till att belysa samhällets förväntningar på folk-

om bildningen infrias i verkligheten och därmed underlag för beslut

ge om framtida samhällsstöd till verksamheten. Kommittén allmänna slutsats är att "verksamheten inom både studieförbund och folkhögskola måste anses ha den betydelse för demokratins befástande och utveckling i Sverige och för deltagarnas personliga utveckling i de stat-

som anges liga måldokumenten SOU 1996: 159, s. 13. Detta är förstås mycket

en viktig slutsats, liksom att kommittén funnit att nästan samtliga intervjuade som hade deltagit i folkhögskolestudier nöjda med studie-

var formen och de förvärvade kunskaperna. Eleverna nämner särskilt att folkhögskolan skiljer sig från den vanliga skolan bland

annat genom att eleverna får vara mer aktiva och genom lärarnas attityder och

personliga engagemang. Folkhögskoloma tycks på ett annat sätt än vanliga skolor utgöra en lärande miljö med ett starkt engagemang, skriver kommittén ll. Många elever i undersökningama att tiden på

anger folkhögskolan medfört att de fått ökad tolerans och förståelse för andra, liksom ökad ansvarskänsla och i vissa avseenden ett ökat i

engagemang samhällsfrågor. Men allt är inte rosenrött: SUFO också

uppmanar folkhögskolorna att pröva nya vägar för att ge eleverna möjligheter att utöva ett verkligt inflytande över kursemas innehåll och uppläggning, eftersom man funnit tendenser till förstelning i dessa avseenden.

Om slutsatserna som de statliga utvärderama drar är korrekta innebär det att folkhögskolans pedagogik har varit framgångsrik när det gäller att uppnå effekter av betydelse för den fortsatta utvecklingen ett

av demokratiskt samhälle. En reflektion blir då: det är så att de

om som lämnar folkhögskolan ofta har förbättrat sitt självförtroende, har blivit mer aktiva och lärt sig väsentliga saker, ofta blivit samhälls-

mer engagerade, då finns det kanske skäl för flera att reflektera över hur det kan ske, varför folkhögskolan lyckas så väl i de här avseendena.

Dessutom är det så att folkhögskolan och studieförbunden når fler människor med kort utbildning vuxenutbildning, enligt SUFO.

än annan I de långa folkhögskolekursema, särskilt de allmänna och behörighetsgivande samt i de extra utbildningsplatsema, är andelen kortutbildade särskilt stor. Folkhögskolan når också i hög grad invandrare och handikappade. De arbetslösa, som är viktig för vuxenutbild-

en grupp ningen, är en stor grupp i folkhögskolan. Ofta är de också kortutbildade.

350 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

Men samtidigt som vi konstaterar folkhögskolans framgångar måste vi se de mörka moln som också finns. Jag tänker på de tendenser i samhällsutvecklingen som kommer att ställa den svenska traditionella folkrörelsedemokratin på svåra prov framöver. Parallellt med den höga arbetslösheten och de svåra ekonomiska omställningar pågår, sker

som en försvagning av den traditionella demokratins organisatoriska bas. De politiska partierna och folkrörelserna, vars styrka bland annat varit den stora utbredningen och den folkliga förankringen, har stora svårigheter idag att fungera som medborgarnas språkrör. En oroväckande tendens i sammanhanget är det minskande intresset bland människor att

unga engagera sig i de politiska ungdomsförbunden, vilket sätter tydliga spår i form av sjunkande medlemstal.

Som folkhögskola befinner vi oss nära denna problematik bland annat genom den kortkursverksamhet vi genomför med olika folkrörelseorganisationer. Vi tar aktiv del i den omställningsprocess pågår till

som exempel inom fackföreningsrörelsen, där på många håll omprövar

man tidigare arbetssätt och organisationsfonner. Innehållet i de utbildningar vi genomför i samverkan med olika fackliga organisationer är väldigt annorlunda jämfört med tidigare, i och med den omorientering

som pågår. Medvetenheten är större om att även det som kallats världens starkaste fackföreningsrörelse ytterst baserar sin styrka på den förankring och legitimitet organisationen har bland medlemmarna. De traditionella folkrörelseidéema får tydligare genomslag i den fackliga utbildningen än tidigare, vilket är ett positivt tecken.

Sedan tjugo år tillbaka har det funnits en politikerutbildning för kommun- och landstingspolitiker på Hola folkhögskola, där fritidspolitiker och ibland också heltidspolitiker -i Västernorrland kunnat

mötas över partigränserna kring olika teman. Den utbildningen är på väg att gå i graven, främst på grund av bristande intresse från partiernas sida att ha den kvar. Orsakerna till detta kan förstås vara flera, men jag tror att partiernas hållning väsentligen återspeglar bristen på vitalitet i partiernas basorganisationer. Och detta är verkligen inget specifikt problem bara i vår region.

Men andra typer av folklig organisering växer fram. En tydlig tendens under 1990-talet har varit byarörelsens framväxt. Det finns nu enligt Folkrörelserådet cirka 3 500 lokala utvecklingsgrupper runt om i landet, där människor på frivillig basis över partigränserna arbetar för sin bygds utveckling på en mängd olika sätt. Här finns på många håll impone-

en rande kreativitet och handlingskraft. En koppling finns mellan byrörelsen

utbildningsanordnare 351

och vissa folkhögskolor och studieförbund. Hola de folkhög-

är en av skolor som försöker arbeta med frågor lokal och regional utveckling

om på olika sätt bland annat i samarbete med byarörelsen. Mycket detta

av är ännu i sin linda, men samarbetet har förutsättningar att utvecklas, och kan kanske komma att omfatta även andra aktörer inom vuxenutbildningen beroende på studiebehov och lokala förutsättningar. Mer det

om lite längre fram.

När det gäller den inre demokratin på folkhögskolan delar jag de statliga utvärderamas uppfattning att det finns anledning att arbeta

om med nya grepp för att intressera eleverna för i synnerhet allmänna

mer skolfrågor. Engagemanget bland elever för att ha inflytande över verksamheten på den egna kursen tror jag däremot inte i allmänhet är något problem. Problemet är snarare att vidga det engagemanget till att

omfatta hela skolsarnhället, när "utdelningen" sådana insatser kanske

av ligger långt fram i tiden själv slutat elev. Hur den minsta

när man som enheten, den egna kursen, fungerar är det ändå det sätter störst

nog som spår hos eleverna ifråga om attityder till demokrati.

Jag har hittills fört ett resonemang där jag försökt ett perspektiv på

ge fyra för folkhögskolan centrala områden:

det problemorienterade lärandet

-

förhållandet mellan teori och praktik

-

personlig utveckling

-

demokrati

-

Det har varit en delvis återblickande framställning med förankring i egna folkhögskoleerfarenheter. I det följ ande kommer jag att ta med mig de punkter jag berört och sätta fokus på de utmaningar vi

som som folkbildare och vuxenutbildare ställs inför i dagens situation. Resonemangen kommer att kopplas till målen för kunskapslyftet.

Folkhögskolan och Kunskapslyftet

Först en allmän reflektion när det gäller folkhögskolan och Kunskapslyftet. Folkhögskolan är som jag nämnt den vuxenutbildningsforrn som når störst andel kortutbildade, alltså målgruppen för Kunskapslyftet. Det ligger uttryckligen i folkhögskolans uppdrag från regering och riksdag att prioritera de kortutbildade och verka för en utjämning av utbildningsklyftorna prop. 1990/91:82 och SFS 1991:997. När det för Kunskapslyftets del framhålls att utbildningen ska syfta till att stärka individernas

352 utbildningsanordnare SOU 1997 158

:

delaktighet i samhället och ställning på arbetsmarknaden och därigenom minska risken för utslagning. SOU 1996:27, s. 65 låter det påfallande likt skrivningama i den förordningstext för folkhögskolan som riksdagen antog 1991. Med det vill jag säga att de allmänna förutsättningarna för folkkögskoloma att medverka i Kunskapslyftet borde vara mycket goda med tanke på den stora samlade erfarenhet som finns inom skolforrnen att arbeta med denna inriktning.

av

Men bilden är inte helt enkel när det gäller den stora vuxenutbildningssatsningen som helhet. Det hänger samman med att verkligheten förändrats så dramatiskt på så kort tid. Jag har tidigare något berört arbetslösheten, som inte bara är högre utan också av delvis annan karaktär än tidigare, och den förtroendekris som den traditionella demolcratin genomgår. Trots att människor i allmänhet vet att risken för arbetslöshet och utslagning från arbetsmarknaden är större for kortutbildade, så är det för den skull inte alls självklart att folk ställer upp sig på led för att gå

gymnasiekurs. För vem kan säga vad den leder till Varför ska jag gå en just den här kursen och inte en annan Finns det något synligt och trovärdigt samband mellan den utbildningen jag förväntas och mina framtida chanser på arbetsmarknaden

Vem vågar ge tvärsäkra svar idag på sådana frågor Dessutom har samhället tidigare signalerat till de arbetslösa genom utformningen av studiestödssystemet att vill du som vuxen skaffa dig en allmän gymnasiekompetens, trots det ovissa i vad den i praktiken kan leda till, får du under studietiden en påtagligt sämre ekonomisk situation än den som är arbetslös men avstår från att studera. Med de knappa ekonomiska marginaler som särskilt många barnfamiljer har idag kan detta vara tillräckligt för att avstå från en utbildning man egentligen har intresse för, i synnerhet om det arbetsmarknadsmässiga utfallet är ovisst. Den här situationen förbättras nu något genom att arbetslösa kan studera under ett år på a-kassenivå, men det är fortfarande otillräckligt enligt min mening.

Samtidigt vet vi att studier under vissa förutsättningar kan vara

- en oerhört värdefull investering både för den enskilde och för samhället. En utmaning som folkhögskolor och andra vuxenutbildare står inför är därför dels att motivera kortutbildade att överhuvudtaget börja studera, dels att ge möjlighet till studier som svarar mot deras behov. Detta låter sig lätt sägas, men jag tror personligen att en avgörande fråga för Kunskapslyftets framgång denna studiesatsning förankras hos de

är om presumtiva deltagarna, om de får möjlighet att bygga upp sina individu-

SOU 1997158 utbildningsanordnare 353

12 19-1820

ella utbildningsplaner utifrån behov de själva uttrycker. Blir de kort-

utbildade klienten ordineras åtgärd", kanske kämämnesdiet som en på gymnasienivå under viss tid, utan att detta finns förankrat hos de

berörda individerna, är risken uppenbar att studietiden upplevs som förvaring om man överhuvud taget börjar studera. Det handlar - om ett grundläggande förhållningssätt till människor, dem fullt att se som kapabla att ta ansvar för sina framtid. egen När kommittén för kunskapslyftet skriver att den offentliga utbild-

ningen bör på ett helt annat sätt än tidigare mobilisera individerna deras engagemang och och involvera arbetsmarknadens ansvar - partner SOU 1996:27 53, och att det ska göras individuella utbildningss. planer, som mot individernas behov och efter svarar som anpassas individuella förutsättningar, framgår det att är medveten man om att detta synsätt där tar utgångspunkten i människors behov i - man samt deras och -inte tillämpas idag på önskvärt engagemang ansvar ett sätt. Om man för resonemanget de kortutbildade kunskapsom vuxnas behov vidare, kan man som kommittén för kunskapslyftet gör konstatera

att utbildningsbehoven olika ut. För vissa individer är den formella ser kompetensen i form betyg/studieomdöme på gymnasienivå för av att kunna söka till högre utbildningar viktig. Den är i allmänhet gruppen studiemotiverad och den typ utbildning det blir fråga finns redan av om idag. Betydligt viktigare är det att diskutera vilka utbildningslösningar

som står till buds för den, som jag tror, större där reell kompetens grupp uppfattas viktigare än formell. I den finns också de med som gruppen en allmän skepsis till utbildning överhuvud taget. Vill vi ha framgång i arbetet med att finna bra fungerande studielösningar för i den personer senare gruppen måste vi lite till också inom folkhögskolan, mans, vara beredda på att tänka i delvis banor. nya Jag tror att om det blir så att Kunskapslyftet i praktiken kommer att innebära en fixering vid främst gymnasiala kurser i kärnämnen, kom-

mer satsningen inte att klara att ta fasta på de behov människor som kommer att ställa. Den starka betoningen kämämnena kan också av skapa onödigt stela ramar, som i praktiken riskera att motverka en behövlig pedagogisk förnyelse. Självfallet finns ett uppenbart behov av förbättrade kunskaper hos kortutbildade i exempelvis svenska, engelska och matematik, men jag tror att det är onödigt och olyckligt att låsa sig

till en skarp ämnesinriktning baserad på gymnasieskolans kärnämnen,

om vi menar allvar med att skapa utbildningar ska som svara mot individuella behov och att göra individuella studieplaner. upp

354 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

Kommittén för kunskapslyftet skriver om den reella kompetensen: Det handlar dels att tillägna sig ämneskunskaper dels om att om utveckla den sociala, kommunikativa och kreativa kompetensen liksom förmågan att lära nytt och att kunna hantera förändringar i arbetsliv och vardag" SOU 1996:27, s. 55 Det är väl utifrån detta perspektiv vi borde försöka utveckla pedagogiskt fungerande modeller, där både ämneskompetens och personlig utveckling kan rymmas. Men varför ta gymnasieskolans kärnämnen utgångspunkt även för den grupp som inte kommer att satsa på högskoleutbildningar Risken blir vuxna som då snarast att vi får tomma studieplatser på samma sätt som skedde se med de 20 000 extra studieplatser på komvux som man inte lyckades fylla förra året. Jag hoppas i stället att vi får mångfald utbildningar, se en av där självfallet också kämämneskunskaper ingår, men där man inte i onödan låser fast eleverna i strukturer anpassade efter studerande med formell behörighetsinriktning. Vilka beståndsdelar skulle då kunna ingå pedagogisk modell för kortutbildade med sikte på reell kompetens i en

Utnyttja de starka sidorna med problemorienterade studier, nämli-

gen att utgå från de frågor som människor ställer ta fasta på människors erfarenheter, börja i det konkreta, det kända lägga vikt vid människors strävan efter att förstå sammanhang, stimulera nyfikenhet arbeta ämnesövergripande. - Det finns på sina håll bland annat i högskolevärlden ett nyvaknat intresse för problemorienterad eller problembaserad inlärning. Detta är positivt, behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Det här men man handlar ett beprövat arbetssätt inom folkbildningen, som det går om att ta lärdom och kanske också tillämpa i annan vuxenutbildning. av

Ta tillvara möjligheterna att binda teori och praktik i samman studiema.Det har stora fördelar inte minst i arbetet med studieovana deltagare. Här borde finnas plats för experiment i denna studiesatsning för vuxna. Kommer vi kanske att få se nya kooperativ som ett resultat av studier inom kunskapslyftets ram

Ta tillvara människors aktivitet och engagemang i vuxenutbildningen och motverka attityder passivitet och cynism, som kan finnas hos av deltagare med negativa skolerfarenheter och/eller pressad livssien

utbildningsanordnare 355

tuation, kanske en lång tid arbetslöshet. Detta har betydelse för av hela den demokratiska utvecklingen i samhället. Motverka den människosyn som gör människor till klienter" utsätts för olika som åtgärder, utan eget för sitt lärande. Satsa medvetet på ansvar arbetssätt enligt stimulerar den personliga utvecklingen ovan som och självförtroendet. Utnyttja folkhögskolomas erfarenheter och undersök vad kan tillämpas i andra former vuxenutbildning. som av

Det här jag alltså är allmän inriktning kan användmenar en som vara bar inte bara i folkbildningen. Det ökade intresset för folkbildningens pedagogik och arbetsformer, kommer till uttryck i exempelvis den som nya läroplanen för gymnasiet, är positiv. Vågar utbildningsanordnare och beställare verkligen satsa på utbildningar där tillvara folkman tar högskolornas pedagogiska landvinningar Tänk Kunskapslyftet verkom ligen kunde bli startpunkt för experiment med kurstyper och en nya större grad av deltagarinflytande Kan tänka sig att det växer fram man nya samarbetsfonner mellan olika vuxenutbildningsanordnare, där man tar fasta på varandras starka sidor och där kanske deltagare kan en deltaga i flera typer vuxenutbildning, delvis kanske till och med av parallellt Vad kan vi lära de danska erfarenheterna flexibel av av en

Vuxenutbildning

Att ta tillvara människors kunskapsbehov

Jag har tidigare varit inne på demokratins problem och därvid pekat på byarörelsen som en vital kraft på många håll i landet. Även i stadsmiljö finns likartade samverkansformer, exempelvis bland de boende i nackstaområdet i Sundsvall. Nätverken mellan människor i olika former av föreningsliv är fundamental betydelse för demokratin och det av forskaren Robert Putnam kallar medborgaranda i samhället

Den

fungerande demokratin, 1996. Det finns i dag nämnts kopplingar som mellan folkbildningen och byarörelsen. Det samarbetet tror jag skulle kunna utvecklas ytterligare och innefatta även andra

utbildnings-

anordnare. Ett bra exempel både på efterfrågebaserad utbildning och samarbete mellan bygrupper och folkbildning är det samarbete Storumans folkhögskola har med en aktiv byutvecklingsförening i Storsele i Vilhelmina kommun, vilket bygger på att utbildningsinsatser görs utifrån de behov som byföreningens medlemmar uttrycker. När kunskapsbehoven for-

356 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

mulerats diskuteras tänkbara utbildningslösningar tillsammans med folkhögskolans lärare. I vissa fall klarar folkhögskolans lärare att tillgodose bybomas utbildningsbehov, i andra fall får andra utbildare anlitas. Jag tycker att denna modell är mycket intressant dels eftersom utbildningarna läggs upp på deltagarnas villkor, dels för att den är ett exempel på att även ett kollektiv kan göra utbildningsplan, som inte heller behöver

en vara identisk för de enskilda medlemmarna i gruppen. Modellen är också intressant för att utbildningen blir en naturlig del i en gemensam verksamhet som stärker banden mellan människor på lokalplanet. En liknande uppläggning skulle kunna göras på en arbetsplats, där lämpli-

de fackliga organisationerna kan fungera som sammanhållande gen kraft. För att detta ska kunna genomföras i större skala krävs säkerligen inslag uppsökande verksamhet, där utbildningsbehoven inventeras

av och blir föremål för gemensam diskussion i den grupp som berörs. Jag kan tänka mig att de utbildningar som efterfrågas delvis kan ligga inom ramen för mer traditionella ämnen av baskaraktär, till exempel främmande språk, men att spektrat ofta kan bli betydligt bredare än så, och kanske omfatta behov kunskaper låt säga IT-hantering av olika

av oss slag, marknadsföring och layout, kooperation som företagsfonn, gruppsykologi och ledarskap, för att bara nämna några tänkta exempel. Kanske leder inventeringen och efterföljande diskussion till att man kommer fram till att flera utbildningsanordnare ombeds samverka och

för olika delar utbildningsinsatsema för medlemmarna i ansvara av byutvecklingsgruppen, fackföreningen eller vilken grupp det nu handlar

Jag att det är utmaning för folkhögskoloma att utveckla om. menar en formerna och innehållet i samarbetet med olika organisationer som exempelvis byutvecklingsgrupper och fackföreningar, och därmed vara med om att höja kunskapsnivån och också stärka nätverken mellan människor.

Man kan också tänka sig att en viktig del av en känn dig för- eller "pröva på"-kurs på en folkhögskola består i att inventera deltagarnas utbildningsbehov på motsvarande sätt, det vill säga att det blir både en individuell och kollektiv process.

Folkhögskolan och flexibla studier med datorstöd

En annan utmaning för folkhögskoloma, som delvis hänger samman med det jag nämnt här är hanteringen av IT-frågoma. Det handlar

ovan, dels att bredda och fördjupa datakunskaperna bland folkbildningens

om

SOU 1997;158 utbildningsanordnare 357

målgrupper, en verklig folkbildningsuppgift så samhället utveck-

som las. För Hola folkhögskolas del innebär det fortsatt satsning på långa

en och korta kurser med datainriktning, något vi arbetat med sedan mitten av l980-talet. Kursdeltagama kan parallellt med datafördjupningen förbättra sina baskunskaper i allmänna ämnen och även få behörighet för högskolestudier.

De förbättrade möjligheterna till datorkommunikation via databaser och Internet innebär en verklig utmaning inte minst för folkbil-

oss som dare. De möjliggör på ett helt annat sätt än tidigare flexibla utbildningar med distansinslag, vilket kan göra det möjligt att nå för studier

grupper som annars inte skulle kunnat delta, på grund svårigheter att lämna

av hemorten för längre perioder. Sedan några år har vi på vår skola genomfört en allmän kurs på distans, behörighetsgivande kurs på

en motsvarande gymnasienivå. Deltagarna finns på olika orter i framför allt mellersta Norrland och kommunicerar via eller utlånade datorer

egna med skolans lärare och med varandra. Vart femte veckoslut träffas gruppen på folkhögskolan för intensivstudier och grupparbeten i olika ämnen.

Utöver denna kurs genomför Hola för närvarande ytterligare längre

en kurs på distans, en tre terminers distanskurs för folkbildare. Kursen

syftar till kompetenshöjning och verksamhetsutveckling, och rekryterar

yrkesverksamma folkbildare i Västernorrland och Jämtland i samverkan med Bildningsförbundet Mittnorrland. Även här använder

vi oss av datorkommunikation mellan samlingarna. Den här är också

gruppen med i ett DUKOM-proj ekt syftar till att utbilda IT-utvecklare inom

som folkbildningen. I projektet strävar vi bland annat efter att finna bra ITlösningar som passar folkbildningsverksamheten. Att utveckla IT-användningen med bevarande av folkbildningens deltagarinflytande och samarbetstradition är verkligen utmaning. Här återstår mycket ännu,

en bland annat när det gäller metodutveckling utbildning med datorstöd.

av Jag menar att utbildningar med distansinslag har sin plats också i folkhögskolan, studieformen är fortfarande relativt sällsynt inom

men den svenska folkhögskolan. Jag kan förstå den skepsis till distansstudier i folkhögskola jag ibland möter hos kollegor, jag delar den inte. Jag

men ser fler möjligheter än problem med flexibla kurser med datorstöd. De är ett komplement till de traditionella folkhögskolekurserna och innebär möjligheter att nå framför allt lokalt bundna vuxenstuderande

och personer som vill förena studier med arbete, som exempelvis folkbildama i vår kurs. Alternativet till distansstudier för dessa blir i värsta fall

grupper

358 utbildningsanordnare

inga studier alls. Studier på distans behöver inte heller betyda en ensam tillvaro framför datorn. Via olika kanaler kan fortlöpande kontakter ske mellan lärare och studerande och mellan studerande inbördes. Distansstuderande på olika orter kan dessutom mellan träffarna på folkhögskolan studera gemensamt i cirkelfonn, om avstånden möjliggör det. Möjligheten till flexibla studieuppläggningar ökar när bra kommunikationsmöjligheter blir tillgängliga för allt flera. Ett exempel på det är de IT-centra är under uppbyggnad på mindre orter runt om i som nu Västernorrlands län, och ska tjäna lokalbefolkning, föreningsliv som och småföretag. En stor del av deras verksamhet kommer sannolikt att ägnas utbildning skilda slag. Ett framtida samarbete med sådana av centra ställer krav på folkhögskolan att kunna på de kunskapsnya svara behov som finns bland människor med begränsade möjligheter att vistas längre perioder på skolan. Förhoppningsvis kommer det att växa fram fungerande organisatoriska och pedagogiska modeller utifrån de behov finns, ibland kanske samarbetslösningar mellan olika anordnare av som vuxenutbildning. Den tradition av samverkan mellan studieförbund och folkhögskola i fråga om cirkelstudier i kombination med folkhögskolekurser kan exempelvis behöva utvecklas när det gäller användningen av IT-lösningar för olika slag av utbildningar.

Skapa sina jobb

egna

När det gäller betoningen deltagarnas älvverksamhet liksom koppav lingen mellan teori och praktik, jag tidigare påtalat vikten har vi som av, tagit ytterligare ett steg i och med skapandet proj ektledarlinj en ur den av tidigare folkbildningslinjen. Liksom tidigare är det en ettårig kurs, med möjlighet till påbyggnad. Vi vill ännu förstärka de inslag som Vetter mer mot skapandet projektidéer med anknytning till folkbildning, av egna folkrörelser och demolcrati. Förhoppningen är att deltagarna ska få möjlighet att lära sig arbeta med projekt och utvecklas till entreprenörer med projektplaner, de också kommer att få starthjälp med i egna som form handledning och övrigt stöd från folkhögskolan. Tanken är av också att dessa entreprenörer efter tiden på folkhögskolan kan bli en och injektion för olika föreningar och studieförbund, som vill resurs en pröva vägar i form ett projekt. Det kan innebära att för del nya av en deltagare blir sida proj att de skapar sina egna jobb en annan av

utbildningsanordnare 359

Till Slut

Jag anser att om folkhögskolan klarar att sina beprövade

av anpassa pedagogiska idéer till de delvis förutsättningar de snabba

nya som samhällsförändringama innebär, kommer skolforrnen att fortsätta

vara en viktig kraftkälla för lärande och personliga utveckling. Däri-

vuxnas genom bidrar folkhögskoloma också till att stärka demokratisk

en utveckling baserad på vanliga människors möjlighet och förmåga

att samverka med andra i studier och föreningsliv. Folkhögskolans pedagogik med dess betoning av deltagarperspektivet och elevernas älvverksamhet, är en pedagogik i ett snabbt föränderligt samhälle

som passar där lärandet ständigt pågående

är en process.

Det ökade intresset för folkhögskolans pedagogik hoppas jag ska leda till studiesatsningar, också inom andra delar Vuxenutbildningen, där

av deltagarnas behov tydligt sätts i centrum och uppläggningen studi-

av erna blir flexibel och baserad på de studerandes kunskapsmässiga och andra förutsättningar. Förhoppningsvis kan det också inom Kunskapslyftets ram växa fram nya samarbetslösningar och peda-

gemensamma gogiska experiment med olika vuxenutbildningsaktörer, tar fasta på

som de starka sidorna hos de deltagande parterna i förhållande till de utbildningsbehov finns. I vilken utsträckning ett deltagarorienterat

som synsätt får genomslag i de aktiviteter som genomförs tror j kommer att ha

ag stor betydelse för om kunskapslyftet i verkligheten ska bli ett lyft i alla bemärkelser för de människor satsningen vänder sig till.

-

februari 1997

360 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

särart och

Folkhögskolans

pedagogiska utgångspunkter

Ragnhild Nitzler

Jag var inte klassens geni, långt därifrån, och jag fick väl

kanske inte alltid den hjälp jag behövde när jag gick i skolan.

Jag hade inga betyg att komma med, inte en chans. Men det

kanske inte beror på att jag dålig i skolan direkt. Det

var var

väl att jag var helt oengagerad och inte brydde mig om någon-

ting. Jag ju nästan aldrig där den sista tiden. Vi som

var

behöver folkhögskolan, vi har ju kämpat med lite olika saker

innan, och det är kanske vanligt förekommande för en folkhög-

skoleelev. Det har inte varit spikrakt spår gymnasie-, högskola

och så jobba, jobba, utan det har varit både det ena och andra

på vägen.

Så här kan det låta frågar en folkhögskoleelev på allmän linje

när man varför han eller hon valde att studera på folkhögskola. Samma studerande kan också beskriva den vända som fanns inför skolstarten, en vånda som försvunnit efter mötet med folkhögskolan. Tiden på folkhö skolan har också ofta väckt ett intresse för fortsatta studier. Vad är det

har åstadkommer denna positiva inställning till studier och lärande som Vad har folkhögskolan som inte andra skolformer har Vanligtvis förknippas folkhögskolan med internatforrnen kan den positiva inställ-

ningen ha med den att göra Lärarna Pedagogiken Eller fungerar relationerna mellan den blandning personer, som arbetar och studerar

av på folkhögskolan, på något särskilt sätt

Jag skall fortsättningsvis försöka besvara dessa frågor och använder mig då företrädesvis resultat från olika studier, jag älv har varit

av som delaktig Det betyder att den bild framträder av folkhögskolan till

som stor del bygger på intervjuer och enkäter med studerande och lärare

SOU 1997; 158 utbildningsanordnare 36l

Folkhögskolan något om skolformen

-

Folkhögskolan är sedan lång tid etablerad skolform i Sverige. Ofta en talas det om folkhögskolan den något enhetligt, när det i som om vore stället handlar om en verksamhet är mycket mångfacetterad. År som 1996 fanns det 136 folkhögskolor, med olika inriktningar, spridda över hela landet. De återfinns såväl i storstäder på landsbygden, i tätort som och glesbygd, i kustland och inland. Det geografi ska läget innebär att det finns viss näringslivsstruktur och arbetsmarknadssituation på en orten som i sin tur påverkar studiemönster. På vissa orter finns inga andra utbildningsmöjligheter utöver folkhögskolan och på andra är folkhögskolan ett alternativ bland andra. En folkhögskolas närhet till universitet och högskolor innebär generellt högre utbildningsnivå i området. en Folkhögskolor har olika profiler beroende på är huvudman vem som

för skolan. Det finns landstingsfolkhögskolor, rörelsefolkhögskolor,

som omfattar arbetar-, frikyrko-, nykterhetsrörelsen, kyrkliga samt övriga rörelse- och organisationsfolkhögskolor. En folkhögskola har som arbetarrörelsen till huvudman har ofta inriktning mot samhällsfrågor en och politik, skola med idrottsrörelsen huvudman har inrikten som en ning mot ledarutbildningar inom gymnastik, idrott och friluftsliv och på en kyrklig folkhögskola finns det ofta bibellinje. en i Trots det varierade utbudet har det visat sig att den geografiska närheten till skolan, har större betydelse än profilen när den studerande välj er skola. En förklaring till detta är att folkhögskolan vänder sig till vuxenstuderande som ofta har familj och därför är eller mindre som mer bundna till viss 011.2 en Den tidiga folkhögskolan bedrevs i det lilla fonnatet. Man i gav huvudsak lång vinterkurs och kortare sommarkurs. Såväl elever en en som rektor och lärare bodde inom skolområdet, i den mån det fanns internat. Internatformen luckras allt och såväl rektor nu upp mer som lärare bor i större utsträckning utanför skolområdet. Något som är utmärkande för folkhögskolor är att de ofta ligger påfallande vackert belägna. Ibland påminner de om en herrgård eller gammal byskola på en landet. Storstadsskoloma är däremot oftast och placerade mer anonyma i moderna lokaler. Långkursverksamheten är i dag basen i folkhögskolornas verksamhet. Från statsmakternas sida finns ett önskemål att dessa bör inriktas på om att ge kunskaper och färdigheter i ett brett utval allmänna ämnen av som ger utrymme för nya ämnesområden. Som exempel på angelägna nya

362 utbildningsanordnare

kunskapsområden nämns milj den europeiska integrationen och den ökade invandringen Allmän kurs/linje är inriktad på att höja baskunskapsnivån för de saknar sådan, dvs. till grundskolesom och gymnasienivå som kan ge behörighet för fortsatta studier. Folkhögskolornas kortkursverksamhet är avsevärt mindre, mätt i andel deltagarveckor, engagerar många fler studerande. Resterande verksamhet men utgörs långa kurser via de särskilda arbetsmarknadsmedlenf Förav utom den ordinarie verksamheten ges också uppdragsutbildningar som finansieras via statsbidrag.

Vem är folkhögskolan till för

Folkhögskolan vänder sig till olika grupper av vuxenstuderande. Efterden är statsunderstödd framgår det regeringspropositionen vad som av folkhögskolan har för uppdrag och vilka grupper i samhället den främst är till för:

Folkhögskolan är en del av folkbildningen och som sådan skall den bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa att delta i samhällsutveckengagemang lingen t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Verkgenom samheter syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja som utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärk- Handikappade viktig målgrupp. sammas. utgör en annan Vilka målgrupper skolorna vänder sig till är delvis också knutet som till huvdmannen. Ibland försöker man aktivt påverka rekryteringen. t.ex. bland rörelsens medlemmar genom att ge bidrag i form av stipendier. Vissa skolor eller utbildningar vänder sig specifikt till de prioriterade Målgrupper kan vara ungdomar, äldre, kvinnor, handikapgrupperna. pade och invandrare. Men till folkhögskolan söker sig också elever med högre utbildningsbakgrund, det gäller t.ex. de estetiska kurserna. Många kommer till folkhögskolan med både lång och skiftande erfarenhet från arbetslivet. Det således är mest karakteristiskt för gruppen studerande vid som folkhögskolan, är att den är heterogen i rad olika avseenden. Här möts en olika generationer, olika kulturer och människor av olika kön. Genom

utbildningsanordnare 363

kortkursverksamheten kommer många olika yrkesgrupper till skolorna för fortbildning landstingsanställda, omsorgspersonal, transportarbe- tare och fackliga företrädare. Hit kommer också många aktiva i som är huvudmännens organisationer ledare och andra funktionärer. som

Några fakta om folkhögskolan

I årsredovisningen för 1995/96 finns folkhögskolans verksamhet beskriven i siffror.° Där visas t.ex. att de allmänna behörighetsgivande kurserna, dvs. kurser på grundskole- och gymnasienivå, svarade för drygt 53 procent av verksamheten. De yrkesinriktade kurserna för cirka 12 procent. Till dessa hör kurser på eftergymnasial/högskolenivå, exem-

pelvis fiitidsledarutbildningar, inforrnationsutbildningar, data- och ekono-

miutbildningar. De estetiska kurserna, exempelvis musiklinjer, bild- och formlinjer, svarade för 13 procent. Övriga kurser: bibel- och livsåskådningskurser, miljökurser, idrottskurser m.fl. för 12 procent. Den höga arbetslöshetsnivån under år tycks ha förändrat bilden senare något av vem som går på folkhögskola. Vissa skolor har fått fler äldre elever, på andra ökar antalet ungdomar på grund den höga ungdomsav arbetslösheten. Den tidigare utbildningsnivån förefaller ha blivit högre. Det har också sökt sig fler män än tidigare till del skolor. Särskilt en många invandrare och funktionshindrade går på kurser anordnas som för särskilda medel. Det finns numera också siffror visar på folkhögskolans viktiga som roll som kulturförmedlare. Under budgetåret genomfördes 2 376 utåtriktade program med sammanlagt 227 000 deltagare.

Något om dem som undervisar i folkhögskolan

Rektor på skolan är ofta man7 i femtioårsåldem. Han är inte sällan en utbildad lärare eller akademiker, humanist, samhällsvetare eller naturvetare, med olika ämneskombinationer Han har ofta ett förflutet som lärare på skolan, och ibland också erfarenhet som lärare på gmnd- eller gymnasieskolan. Har han inte ovanstående bakgrund, så kan han ha kommit till skolan rektor efter lång tjänstgöringstid i någon som en av huvudmannens organisationer.

364 utbildningsanordnare

Läraren på folkhögskolan har ofta en liknande bakgrund, någon typ av lärarutbildning och ofta högskoleutbildning. En del har liksom rektorn tidigare varit lärare inom det offentliga skolsystemet. Många har erfarenhet från andra yrkesområden under kortare eller längre perioder. Somliga har rekryterats till folkhögskolan sina ämneskunskaper genom andra på grund sitt pedagogiska intresse eller engagemang i den - av rörelse som står bakom skolan. Några formella krav på att man som anställd lärare eller rektor vid en viss skola, måste bekänna sig till vissa värderingar eller en viss tro finns inte, inte ens vid rörelseskolorna. Däremot förefaller det som om samstämmigheten i lärarkåren är stor kring vissa värden. Det är inte alltför troligt att man söker sig som lärare till en viss skola, om man inte delar åtminstone vissa grundläggande värderingar. Detta gäller kanske framför allt skolor med tydlig profil bygger på idéer och en som värderingar nykterhet, politik eller religion. I och med alla nya som speciallinj och arbetslöshetskurser har det dock kommit in fler lärare i er verksamheten som i större utsträckning har förankring främst i sina ämnen, samtidigt de delar folkhögskolans pedagogiska grundsyn. som

Lärarnas pä folkhögskolan

syn

När folkhögskolelärare talar vad de vill med sin lärargäming, kan det om uttryckas att de vill hålla folkbildningens fana högt. Folkhögskolesom läraren vill leva och verka tillsammans med sina elever. Han eller hon att det är viktigt att visa vad folkbildning står for, men menar också anser att det handlar att anpassningsbar. I undervisningen är det om vara viktigt att försöka till varje människas behov. se Den ägnar sig åt folkbildning har ofta gjort ett ideologiskt ställsom ningstagande, för att sprida kunskap till missgynnade i samhälgrupper let. Som folkbildare har ett reflekterande förhållningssätt i sin man undervisning. Folkhögskoleläraren vill att eleverna under sin studietid framför allt skall få självtillit, ökat självförtroende och ett demokratiskt tänkande, präglas öppenhet och respekt för andra människor. som av Samtidigt är det önskvärt att eleverna tillägnar sig ett självständigt och kritiskt tänkande, att de är ärliga mot sig älva och samhället samt att de och gör så gott de kan tar ansvar

SOU 1997: 158 utbildningsanordnare 365

Folkhögskoleläraren säger sig också ha respekt för kunskapen och dess möjligheter. Överfört till undervisarrollen vill helst man se sig älv i en handledarroll, där lärandets möjligheter till största delen ligger i elevernas självaktivitet. I det sammanhanget har den informationsnya teknologin en särskild roll att spela. Här vill många lärare folkbildatt ningen skall spela en större roll, för att minska den segregation ITsom samhället skapar.

Folkhögskolan vill vara en demokratisk skola

Folkbildning har, i ett historiskt perspektiv, haft stor funktion att fylla en för demokratins framväxt. Människor, inte skulle ha fått som annars möjlighet att göra sig gällande eller har saknat tilltro till den som egna förmågan, har aktiverats i samhällslivet och inte minst i det politiska och fackliga arbetet. Även för dagens folkhögskolelärare är frågor som har med demokrati att göra viktiga. Hos folkhögskoleläraren finns tanken alla männisom kors lika värde, med rättigheter och skyldigheter. Ett sådant samma synsätt kommer till uttryck i undervisningen att läraren genom anpassar innehållet till individens och kunskapsmässiga nivå. Han eller gruppens hon vill uppnå samförstånd i dialogen med eleverna. Att till männisse kors lika värde kan också innebära att vara särskilt uppmärksam på hur elevens behov utvecklas över tid. Det förefaller det är eller mindre älvskrivet för läraren, som mer att lärargämingen skall bidra till demokratisk fostran. Konkreta uttryck för detta är att eleverna arbetar i olika kursråd och kommittéer, också men att grupparbeten är vanligt förekommande. Man tränar eleverna i att prata inför grupp med utgångspunkt ifrån deltagarens perspektiv. Deltagarperspektivet innebär att ta hänsyn till den studerandes egna behov och erfarenheter. Som folkhögskolelärare arbetar medvetet man med att eleverna skall våga prata och skriva, särskilt de tystnat. som Lärarna uppmanar eleverna att aktiva i samhällsdebatten, ringa vara eller skriva till sina politiker. Man visar på möjligheter och vägar att påverka, och föredömen att visa på framkomliga agerar som genom vägar. För att sammanfatta: rektor och lärare har ofta tämligen likartad en syn på folkhögskolan, som de vill skall ett utbildningscentrum där vara människor får utveckla sig såväl personligt kunskapsmässigt. En som

366 utbildningsanordnare SOU 1997; 158 J

plats där människor kan få chans att börja Samtidigt värjer man en om. sig inför tanken att omgivningen skall uppfatta folkhögskolan som en rehabiliteringsinstitution. I tider av arbetslöshet, när fler och fler människor söker sig till utbildning, pekar man på att folkhögskolan inte kan lösa samhällets arbetslöshetskris, däremot att den har goda möjligheter att lindra dess verkningar. Den ideologi håller folkhögskolans företrädare samman, vilar på som kunskapssyn bygger på att kunskap skapas genom kontinuerligt en som och aktivt sökande i dialog och möten människor emellan. Den människosyn som kommer till uttryck framhåller alla människors lika värde och samhällssynen bygger på att människor solidariskt ställer för varandra och tar sitt för samhällets fortbestånd och upp ansvar utveckling. Till frågan folkhögskolans bidrag till demokratin kan läggas den om övergripande och tilldelade samhällsuppgiften. Att bidra till att utjämna utbildningsklyftor är i sig viktig demolcratifråga och blott det faktum en att folkhögskolan finns, har ett stort symboliskt demokratiskt värde.

Elevers syn på folkhögskolan

Alla fina ord står att läsa folkhögskolan i broschyrer, i prosom om positioner och utredningstexter, i målslqivningar och i det som lärare säger vad har de för motsvarighet hos dem som folkhögskolan ytterst är till för Är det mest fagert tal inte har någon relevans i den vardag som eleverna befinner sig i I inledningen antyddes att så inte var fallet, som visst riktas också kritik till ett och annat på folkhögskolan. Någonmen ting annat väl otänkbart för institution med den omfattning och vore en inriktning folkhögskolan har. De positiva omdömena om folkhögsom skolan är dock betydligt fler än de negativa, låt ta del av vad men oss nu eleverna folkhögskolan. anser om Känneteclcnande påbörjar sina studier på den allmänna för många som linjen, är att de kommer till skolan med negativa studieerfarenheter i bagaget, och med förväntningar på att folkhögskolan skall vara något radikalt annorlunda än den skola de tidigare har misslyckats i på ett eller annat sätt. Särskilt viktigt för denna är att studierna skall bedrivas grupp i takt de klarar Det är viktigt att inte bli efter. Tidigare en som av. misslyckanden sätts nämligen ofta i samband med att undervisningen har gått för fort fram.

utbildningsanordnare 367 SOU 1997: l 5 8

L

gym

Som studerande har också viss föreställning man en om vad det innebär att studerande. Den har sökt sig till vara som en frivillig utbildning, som utlovar frihet och inflytande även över studierna, förväntar sig också att möta reell frihet. Det är då lätt glömma en att att med all frihet följer också och for sina ansvar, att ta ansvar studier och sitt lärande utan tydliga "piskor eller morötter, kan ibland vara svårt. Det ligger då nära till hands att önska sig styrning och mer av test av olika slag, det är så minns den tidigare skolgången. man När elever betraktar folkhögskolans lärare de framför sig ser en allmänbildad lärare håller sig å jour med vad som som händer i världen. Det tycker också eleverna att läraren skall för klara vara, att av att undervisa i många olika ämnen och på flera olika nivåer vuxna samma ärrme. Folkhögskoleläraren är socialt kompetent, personlig, till och med

nästan som en kompis. Relationen lärare-studerande skiljer sig från andra skolformer och då är det framför allt den kamratliga och förtroen-

defulla andan eleverna uppskattar. Som studerande blir bemött som man med förståelse och respekt, heter det. Inflytandet över undervisningen

och på lektionerna fungerar, det är ett allmänt omdöme att man ges stort utrymme att vara med och påverka och bestämma. Vad däremot som fungerar mindre bra är de ekonomiska och studiesociala villkor som omfattar studerande generellt.

Folkhögskolan har ett unikt särdrag i intematfonnen, den även om luckras upp allt eftersom. Fortfarande är det dock många studerande

som bor på en folkhögskola under ett eller flera år sitt liv. Boendet av blir på så sätt del utbildningen och kan förstärka skolans demokratien av fostran. Begreppet "levd demokrati får här särskilt

ett folkhögskole-

innehåll, Vars förutsättningar bygger på att under viss tid lever man en nära människor som man inte har valt, och knappast aktivt som man skulle ha sökt sig till under andra omständigheter. Internatet kan, när det

betraktas i förväg, ett löfte att livet på skolan kommer ses som om att erbjuda en vann social gemenskap och resultera i "vänskap för livet".

Samtidigt ställer också boendet krav på jämkning och anpassning de av egna intressena och behoven. Med den blandning människor med av olika erfarenheter, åldrar och kön finns vid folkhögskola som en sätts "demokratin" på ibland. prov När man möter elever vid slutet utbildningen eller efter, av strax är det slående hur ofta förväntningarna på utbildningen vid folkhögskolan har

infriats, ibland har de till och med överträffats. Utbildningens påverkan

368 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

sig till känna i vad sammanfattande kan beskrivas som personger som ghetsutveckling och social kompetens; ökad självkänsla och höjt älvförtroende, känsla att utvecklats Den förvärvade en av man som person. kompetensen uttrycks vidare ökad tolerans, ökad flexibilitet, ökad som ansvarskänsla och ökat engagemang i olika samhällsfrågor. Vistas på folkhögskola har dessutom rika möjligheter till man en man kulturupplevelser, i form poesiafton, lunchkonsert, ett fört.ex. av en en fattarbesök eller filmvisning. Denna sida utbildningen uppfattar en av elever möjlighet att möta världar, vidgar vyerna och som en nya som berikar på olika sätt. Sammantaget bidrar allt det sker under vistelsom på folkhögskola till att de studerande påverkas. Den riktning sen en påverkan är givetvis beroende på tidigare erfarenheter, tar personens allmänt konstaterar studerande att de känner att de växer som men människor under folkhögskoletiden och får större förståelse för andra

människor och deras behov. .

Folkhögskolans pedagogik

I den tidigare citerade målskrivningen för den statliga bidragsgivningen folkbildningen till såväl form arbetssätt tydligt skall skilja sägs att som sig från den utbildning bedrivs inom det offentliga skolväsendet som och högskolan. Folkhögskolans särdrag har förhoppningsvis framgått. Men vad är då för slags pedagogik som tillämpas Det finns många benämningar på pedagogik; exempelvis förrnedlingspedagogik, aktivitetspedagogik, dialogpedagogik för att nämna några. Den traditionella förrnedlingspedagogiken förknippas ofta med den gamla skolan", med teknisk och instrumentell syn på hur lärande går en till. En vanlig metafor för förrnedlingspedagogiken är fabriken med det löpande bandet. Kunskap betraktas förpackningsvara som lärasom en packar och sprider ut i lagom doser till den passivt mottagande ren upp eleven, i sin tur återger den i ett kunskapsprov och därigenom får ett som "mått på vad har lärt sig. En sådan pedagogik tar folkhögskolan man avstånd ifrån. En vardagsföreställning många nybörj arstuderande i pedagogik som har, pedagogik handlar metoder för hur skall lära ut är att om man någonting. Man läser pedagogik för att det kan vara bra att ha, man tror sig få tips på vad fungerar i undervisningen, hur man informerar, som

utbildningsanordnare 369 SOU 1997; 158

använder tavla, overhead etc. Det är en begränsad och instrumentell syn

på vad pedagogik är. Det pedagogiska folkbildningsarbetet

förknippas av tradition med

studiecirkelfonnen, det öppna samtalet

och den fria diskussionen. Un-

dervisningen skall utgå från deltagarnas

egna behov och intressen och

förutsätter deras aktiva deltagande. Stor vikt läggs vid det inre pedago-

giska arbetet, i allt väsentligt skall som genomsyras av en humanistisk

bildningssyn. Formen för kunskapssökandet gestaltas den lilla

av gruppen, som idealt möts kring ett intresse gemensamt och där dialogen är

viktig. Folkhögskolans pedagogik kanske kan beskrivas som en kom-

bination dialog- och aktivitetspedagogik.

av

Undervisningsforrnema, lärarnas bemötande, deltagarperspektivet,

inflytandet över studiema, frånvaron av hets och hård konkurrens i de

flesta fall, den sociala gemenskapen och

kulturyttringama allt detta

sammantaget kan olika uttryck för den humanistiska

ses som bildnings-

syn som folkhögskolan omfattas av. I all undervisning överförs även vissa normer, värderingar, föreställ-

ningar och förhållningssätt, påverkar

som den studerande på olika sätt.

En sådan påverkan torde ha större förutsättningar bli att mer bestående

på en folkhögskola, där vistas under man en längre tid, i mindre och i

sammanhållna grupper. Vissa idéer, värden och förhållningssätt är också

viktiga för att hålla bilden samman av folkhögskolan, alla olikheter till

trots. I samtal med både lärare och elever kommer denna

folkbildnings-

anda till uttryck. Ibland kan den svår vara att "ta på", den sitter liksom

i väggarna.

Pedagogiken tar också gestalt i viss

en utbildningsmiljö, där byggna-

ders och lokalers utformning kan verka fostrande och stimulerande.

Värdet av detta är svårare att "fånga", eftersom den studerande inte

behöver medveten hur han eller hon har vara om påverkats i sina studier.

Effekter av utbildning kan också uppstå först på sikt. Därmed är det sagt

att effekter utbildning också är sida av en av pedagogiken en sida - som brukar större intresse för statsmakter vara av och myndigheter att "mäta",

än vad det är för lärare och studerande, som är mer upptagna av själva

processen och lärandets olika sidor.

Den pedagogik som folkhögskolan tillämpar resulterar i att eleverna

framför allt lyfter fram de sociala sidorna den

av kompetens, som man

anser sig ha fått under studietiden. Här framträder folkhögskolans särdrag. Naturligtvis har studierna även resulterat i att den studerande

tillägnat sig andra och faktabetonade kunskaper och

mer färdigheter.

370 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

Men i skola lägger större vikt vid att lära för livet än att tillgodose en som kortsiktig kan det ibland uppfattas att man inte lär sig nytta, som tillräckligt mycket i folkhögskolan. Ett sådant påstående kan avslöja

vilken kunskapssyn den har fäller utlåtandet, än det har att mer om som göra med faktiska förhållanden.

Folkhögskolan i relation till andra

utbildningsorganisationer

för den strategi Kommittén ett nationellt

En utgångspunkt som om

för lyfter fram, är att utveckla Sverige såväl ekono-

kunskapslyft vuxna

miskt kunskapsmässigt." Syftet med kimskapslyftet är att indivisom derna skall erhålla den kimskap, och andra nödvändiga förutsättningar,

de skall kunna delta i det livslånga lärandet. Målet är delaktighet i så att samhällsutvecklingen, anställningsbarhet och möjlighet till vidare stu-

i dag saknar grund- och gymnasiekompetens skall

dier. De grupper som erbjudas utbildning i kunskapslyftet. Kommittén rangordnar utbildnings-

behoven till först gälla utbildning på grundskolenivå, därefter att och därefter övrig utbildning på gymnasienivå för vidare

gymnasienivå

studier och arbete. Kommittén också att möjligheterna att lyckas menar med kunskapslyftet beror på samspelet mellan olika aktörer indivi- derna, utbildningsplanerama och utbildningsanordnama. De målgrupper kommittén framför sig är i stort sett desamma som ser folkhögskolans. I ett framtidsperspektiv är det nyanlända invandsom ungdomar lämnar skolan i förtid och grupper med svag rare, som förankring till arbetsmarknaden utbildningen riktar sig till. En som till utvecklingsstörda och funktionshindrade

anpassning grupper som

förutsätts också ske. I arbetet med att förverkliga kunskapslyftet har

folkhögskolan med andra 0rd en given plats. Kan skolform har ett samhälleli uppdrag att profilera sig som en som ha något skulle kunna förena den med andra skolfor-

särskiljande, som

mer Folkhögskolan är del folkbildningen och vuxenutbildningen. en av Som sådan bidrar den tillsammans med rad andra utbildningsanordnare en

till kompetensutveckling. Kompetensutveckling är ett vitt be-

vuxnas och inrymmer utbildning och kurser inom komvux, vid grepp som ges studieförbund och högskolor, liksom olika typer arbetsmarlcnadsutav och den informella utbildning i arbetslivet. Såväl bildning mer som ges

utbildningsanordnare 37l SOU 1997: 158

komvux, arbetsmarknadsutbildningen

som studieförbunden och folkhögskolan riktar sig i större eller mindre utsträckning till s.k. missgynnade grupper. Men människorna i dessa grupper är olika och har olika behov. Både komvux och folkhögskolan ger t.ex. utbildning som leder till grundläggande och särskild behörighet för högskolestudier.

De många utbildningsformema kan olika försök ses som att möta både individens och samhällets behov utbildning. Den ekvationen av brukar vara svår att lösa. Den studerande gör många gånger sitt studieval utifrån hur livssituationen i stort ser ut. överväganden grundade i

utbildningsorganisationens pedagogik och bildningssyn,

torde vara mindre vanligt förekommande. Det vittnar många studerande om som har gjort "felval och fått börja igen. Bland de om som söker till komvux finns många som säkert skulle klara sig bättre på

folkhögskolan med sitt

lugnare tempo. Det omvända gäller förstås också. En del invandrare som redan har en grundutbildning från sitt hemland, har berättat att de skulle föredra utbildning där går snabbt fram. en man Den kompetens kommittén är viktig tillägna som menar att sig inför "det livslånga lärandet är förmåga samarbeta, att att kunna kommunicera, att kunna och vilja lära nytt och lösa problem. att Med god kännedom om individemas behov och olika utbildningsanordnares om utbud och pedagogik finns chans till den en att se att studerande kan hamna i rätt utbildningsform, så studierna att bli meningsfulla och utvecklande. Någon enda pedagogik alla finns som passar inte. Den bästa pedagogiken är den individens behov som tar på allvar och anpassar sina medel och metoder på ett sätt som gagnar denne bästoavsett vilken utbildningsform eleverna väljer.

NOTER

Se Nitzler, R. Landström, 1994. Folkbildning för arbetsmarknaden. Umeå universitet: Pedagogiska institutionen; Nitzler, R. fl. 1996. m. Värden folkhögskolevärlden.i SOU 1996:75.

2 Hartman, S. 1993. DsU 1975:17. Folkhögskoleutredningen. F olkhögskoleelever 1973.

3 Prop. l990/91:82, 15. s.

4 Folkbildningsrådet FBR: Anslagsframställning för budgetperioden 1/7 1995-31/12 1996. Stencil.

372 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

5 Prop. 1990/91:82 12. 6 Siffrorna i faktaavsnittett är hämtade ur Årsredovisning 1995-1996. Folkbildningnytt nr 1997.

Enligt F BR:s adressregister över folkhögskolor, rektorer och styrelseordföranden har ca 20% eller 29 av de 136 skolorna en kvinnlig rektor. Av dessa är rektorskapet delat två skolor, i ena fallet mellan två kvinnor, i det andra mellan och en kvinna. Folkbildningsrådet FBR, Adressregis-

en man ter 1995. Stencil.

År 1875 7 13 rektorer filosofie doktorer och en var ñlosoñe licentiat.

var av 1946/47 de flesta rektorer och lärare universitetsutbildade, 1986 hade en

var övervägande del någon slags lärarutbildning vanligast var ämneslärare,

-

10 % rektorerna och 20 % lärarna hade genomgått folkhögskollca av av ärarutbildning. Rektorers och lärares socialgruppstillhörighet 1947 indelning efter faderns yrke de flesta korn från socialgrupp I eller medan

socialgrupp III starkt underrepresenterad, endast ca 5 %. Arvidson

var Arvidson, L. m.fl, 1988 Folkhögskolans pedagogiska miljö några teore-

tiska aspekter på formella och informella bildningsprocesser. Rapport

45 ff. Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Linköping.

Jmf. Höghielm, R. 1992 F olkhögskolans pedagogiska praxis. En studie av pedagogiska arbetsformer på långa kurser. Forskningsgruppen for vuxenpedagogik, HLS, Stockholm, 1992: Höghielm har bla intervjuat folkhögskollärare innebörden i begreppet folkhögskolemässigheñ där person-

om lighetsutveckling, social gemenskap, arbetsformer och betingelser utgör viktiga inslag.

Byström, 1983 Studecirkelns pedagogik. Brevskolan.

SOU 1996:27. Utbildningsdepartementet: En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande.

utbildningsanordnare 373

Komvux särart och pedagogiska

utgångspunkter

Robert Höghielm

Komvux har förändrats över tid och har som institution sin egen historia där äldre förhållanden och ideal lever kvar parallellt med nya förutsättningar. För att bättre förstå komvux särart och pedagogiska framtoning görs inledningsvis genomgång av bakgrunden till komvux tillkomst. en De ideal finns kvar inom komvux har till stor del präglats av detta. som Den formellt kompetensgivande vuxenutbildningen har en kortare historia än den fria folkbildningsverksamheten. Det dröjde till 1938 innan staten på ett aktivt sätt intresserade sig för kompetensgivande mer vuxenutbildning. Fr.o.m. läsåret 193 8/39 inrättades Statens aftonskola vid Högre allmänna läroverket på Kungsholmen i Stockholm. Syftet med skolan äldre elever med utpräglad studiebegåvangavs vara att ge ning och studiehåg tillfälle att avlägga bl.a. studentexamen. Det vanligaste sättet att skaffa sig studentexamenskompetens vuxen hade som dittills Varit korrespondensstudier och den vägen fortfor även genom länge att dominera. Brevskolestipendier tillkom 1945 efter förslag av 1940 års Skolutredning SOU 1944:22. Perioden fram till andra världskriget karakteriserades dock att staten i mycket liten utsträckning av aktivt engagerade sig i kompetensgivande vuxenutbildning. Perioden efter krigets slut 1945 blev emellertid annorlunda beträffande statens roll. Det började redan 1946, då Skolkommissionen uttalade sitt ogillande över "att hänvisade till de vanliga gymnavuxna var siema för ungdom. Man ansåg att Statens aftonskola och vissa privata läroverk samt korrespondensinstitutens verksamhet inte tillräckligt var när det gällde att erbjuda lämpliga möjligheter för vuxna att skaffa sig gymnasial utbildning. "Det torde inte lämpligt, att personer i vara åldrarna 25 till 30 år, vilka varit ute i förvärvsarbete och måhända bildat familj, skall hänvisas till att genomgå de vanliga gymnasiema, som är avsedda för ungdom SOU 1948:27, 341. Man ansåg att de s. vuxenstuderandes större mognad och självständighet bör göra det möjligt för dem att i snabbare takt och under friare och för den vuxne lämpade Studieformer inhämta gymnasiets kurser a.a. s 341. 1946 års

SOU 1997: 158 utbildningsanordnare 375

skolkommission föreslog dock tillsvidare att man skulle inrätta ett fåtal

gymnasier för vuxna. Någon anknytning till folkbildningens verksamhet i detta sammanhang gjordes emellertid inte. Däremot utgick man ifrån att man metodiskt måste arbeta på ett annat sätt vid undervisning av vuxna.

Som ett resultat skolkommissionens förslag tillkom av år 1953 det första statliga läroverket för med rikstäckning kombivuxna genom en nation av korrespondensstudier och lärarledd undervisning. 1954 inrätta-

des statens kompletteringsgymnasium på förslag

av utredningen om vidgat tillträde till högre studier, den s.k. Schmidtska utredningen SOU 1952:29. Utredningen föreslog att studentexamen i ett begränsat antal ämnen skulle rätt till universitetstudier vid de filosofiska ge fakultetema. Förslaget gick igenom Våren 1953. Redan hösten 1953 startade Kursverksamheten KV i Stockholm det första

kvällsgymnasiet. Som förebild KV:s kompletteringskurser.

tog man

Verksamheten hade stark betoning på självstudier, där lektionsen sammankomstema främst avsedda för handledning. Vidare var var undervisningstiden avsevärt nedkortad l-3 jämfört med den

tenniner

vanliga ungdomsskolan. Lärarna för verksamheten handplockades av ledningen för KV intervju med Peter Hammarberg, f.d. rektor vid KV, 1983. Reaktionen från övriga studieförbund uteblev inte. De flesta intog en mycket kritisk hållning. Huvudargumentet var att ett studieförbund inte skulle sig i kompetensgivande

engagera vuxenutbildning.

Endast Medborgarskolan och TBV följde KV:s exempel och startade också de kvällsgynmasier. Stockholms stad ställde sig till en början helt avvisande. Först under 1950-talets slut tillkom ett antal kommunala

kvällsgymnasiet.

När kompletteringsgymnasiet startade, hade till början man en ambitionen att erbjuda ett eget kursutbud, efter men ett par år inleddes en samverkan med KV. Det fanns dock inte några direktiv om hur många ämnen som kompletteringsgymnasiet skulle finansiera för varje stude-

rande antogs, flertalet läste mellan som men tre och fem ämnen. Intagningsnämnden kunde dock medge bidrag till studier också för en

komplett studentexamen. I nämnden förutom satt rektorn för kompletteringsgymnasiet representant från vardera SÖ, dåvarande en UKÄ

Universitetskanslersämbetet samt arbetsförmedlingen i Stock-

holm. Dessutom tillkom läroverkslärare SÖ senare en som utsåg. Intagningsnämden tog ställning till ansökningar från hela landet och

376 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

dess arbete kännetecknades av ett inforrnellt förhållningssätt intervju med Stig Gunnarskog f.d. rektor vid kompletteringsgymnasiet, våren 1984. Kompletterings gymnasiet var från början tänkt att ha högst ett hundratal studerande, men efterhand som verksamheten växte 1960 hade man cirka 2 000 studerande blev det naturligt att inleda ett samarbete med kvällsgymnasiema. Rektorn från kompletteringsgymnasiets start och nio år framåt Stig Gunnarskog. En stor del Gunnarskogs arbetsvar av uppgifter kom att utgöra inspektionsresor till det växande antalet kvällsgymnasier i landet. 1962 fanns det t.ex. 35 kvällsgymnasier. Syftet var att till att kvaliteten på undervisningen upprätthölls för de kursdeltase tillhörde kompletteringsgymnasiet. På sätt och vis påminde gare som Gunnarskogs den verksamhet som gymnasieinspektörerna resor om långt företog. Gymnasieinspektörstj inrättades på SÖ när senare änstema studentexamen avskaffades 1968. Skillnaden var dock att Gunnarskog bl.a. hade större formella möjligheter att påverka verksamheten vid de enskilda kvällsgymnasiema. Den undervisning Gunnarskog bevittnade karakteriserades av att som lärarna gjorde övergripande principiella föreläsningar, där undvek man betoning detaljkunskaper. Man förde diskussioner om det stoff som av kursdeltagarna själva hade inhämtat. Genomgångama blandades vanlimed uppcheclcningsfrågor till kursdeltagarna. Dessa förväntades gen självstudier inhämta alla detaljkunskaper. Typiskt var att kursgenom deltagarna spontant reagerade negativt när någon lärare allt för mycket i sin framställning uppehöll sig vid detaljer. Ibland resulterade detta i skrivelser direkt till Gunnarskog. Enligt Gunnarskog kunde detta vara ett skäl till att ville avbryta studierna i ett visst ämne. De underman visningsideal hade var således att lärarna skulle kunna ge fina man Översikter, blandade med ett mindre antal frågor av övergripande typ. Kursdeltagama fick sedan älva inhämta detaljkunskaper och därefter diskutera med läraren det inhämtat. Lärare inte hade ett sådant man som förhållningssätt till sitt ämne ansågs mindre lämpliga intervju med som Stig Gunnarskog, våren 1984 Eftersom denna inställning delades av kompletteringsgymnasiets rektor, kom synsättet att slå igenom på de flesta kvällsgymnasierna. Lärarna rekryterades oftast infonnellt, och undvek särskilt lärare hade problem i ungdomsskolan. Den man som undervisning Gunnarskog observerade i slutet på 1950-talet hade som förmodligen mycket gemensamt med de s.k. andragogiska undervisningsidealen. Därmed menas att:

SOU 1997: 158 utbildningsanordnare 377

undervisningen skall utgå från kursdeltagamas livserfarenheter, undervisningen skall utveckla individerna socialt, undervisningen skall vara problemorienterad, man skall använda sig av tekniker som baserar sig på erfarenhets- utbyte,

kursdeltagarna skall ha ett påtagligt inflytande på kursplanering och -

genomförande undervisningen,

av utvärderingen skall utgöras ömsesidig lärare-kursdeltagare - av en mätning av kursinnehåll och uppläggning.

Kompletteringsgyrrmasiet kom i praktiken att bli stipendieorgani-

en sation i stället för en självständig utbildningsorganisation.

Via Statens kompletteringsgymnasium finansierade staten ett stigande

antal studieplatser, vilket medförde att intresset för denna studieform

växte även från kommunernas sida. Som följd detta började en av kommunerna i ökande utsträckning ta över denna verksamhet som hittills till största delen drivits studieförbunden och enskilda kvällsav gymnasier. De statsinterventionistiska strävandena framkom slutligen

helt i och med att 1959 års studiesociala utredning förordade att kommu-

nerna skulle ta över ansvaret för den kompetensinriktade vuxenutbildningen. 1960 års gymnasieutredning förordade också att kommunerna

skulle ta över ansvaret. I detta sammanhang kan noteras 1963 års att

yrkesutbildningsberedning föreslog lösning för den kompe-

en annan tensgivande vuxenutbildningen. Man föreslog nämligen inrättandet av särskilda vuxenutbildningsinstitut. Detta beaktades dock i propositio-

nen 1967:85. Där fastslås endast att kommunerna skulle ta över ansvaret för komvux vilket också skedde från och med 1 juli 1968. Det var även nu som man i officiella utredningar på ett systematiskt sätt m.m. mer började knyta an till de äldre folkbildningsidealen. Vid denna tidpunkt hade dessa blivit nästan synonyma med viss typ pedagogik. en av Till att börja med fungerade komvux utan större problem och i överensstämmelse med den tidens mål för Vuxenutbildningen nämligen att tillhandahålla välutbildad arbetskraft för den svenska arbetsmarknaden.

Samtidigt tillgodosåg individuella önskemål vuxenutbildning. man om Verksamheten vari stort sett utvidgning kvällsgymnasiema. Man en av fortsatte helt enkelt att rekrytera gräddan den s.k. begåvningsreserven. av De servicepolitiska målen lät sig väl förenas med ungdomsskolans

kurskrav. Molnen började dock toma sig i och med att målen upp ändrades 1970. Från att ha varit servicepolitiska blev de fördelnings-

politiska. Nu skulle man i första hand rekrytera de korttidsutbildade och

378 utbildningsanordnare SOU 1997; 158

resurssvaga i samhället. Detta nya mål lades dock till de andra, som fortfarande fanns kvar utan att några speciella organisatoriska förändringar genomfördes. Undervisningens utformning korn däremot i blickpunkten, och de andragogiska undervisingsidealen blev från och med 1970 officiellt rekommenderade proposition 1970:35. Pådrivande krafter till denna kursändring var de största fackliga organisationerna i landet, LO och TCO även Studieförbundet ABF deltog aktivt. men Genom att lärarna inom komvux mer vuxenpedagogisk fortbildge ning hoppades att de skulle bli bättre skickade att undervisa i man enlighet med idealen. Hur det skulle till överlåts till skolöverstyrel- Intresset från politikerhåll kom sedan att koncentreras på studiesen. finansieringen och resulterade i proposition 1975:23. Under hela 1970talet hävdades dock från officiellt håll vikten av att undervisningen av skulle utformas på rätt sätt, varvid man menade i överensstämvuxna melse med de andragogiska undervisningsidealen. I början 1980-talet kan säga att komvux som utbildningsav man anordnare vilar på följande grund:

l Undervisningsidealen har artikulerats av andragogikföreträdare. . Dessa har ibland sökt eller fått stöd argument från den differentialav psykologiska forskningen.

Folkbildningen med dess betoning det kulturella och sociala av arvet. Det kulturella och pedagogiska arvet med rötter i folkbildningen har åberopats föredöme inte minst från fackföresom ningsrörelsen. Företrädare for folkbildningen har i takt med dess expansion under1950- ochl960-talen i ökande grad betonat de särskilda undervisningsmetoder använder sig På så sätt har man av. andragogikidealen vunnit fäste inom folkbildningen men denna står även för mycket än vissa undervisningsmetoder. Under mer det senaste decenniet har emellertid ofta satt likhetstecken man mellan folkbildning och viss typ utbildningsverksamhet, dvs. en av den verksamhet skett studiecirklar och folkhögskolesom genom kurser. Går till äldre tiders folkbildningsverksamhet, framman kommer emellertid tydligare det synsättet att förekomsten av undervisning endast skall ses som ett naturligt men begränsat inslag i verksamheten Arvidsson, 1985. När vuxenutbildningen utöka-

se

des och blev ett begrepp överfördes de s.k. folkbildningsidealen till komvux. Höghielm, 1985.

utbildningsanordnare 379

Kurskrav och kunskapsideal har hämtats från den traditionella ungdomsutbildningen med dess koppling till de gamla läroverkens elitistiska syn på utbildning. Det i första hand gyrrmasieutvar bildning som diskuterades i samband med komvux tillkomst. Från det sistnämnda området har komvux även lånat såväl organisation som lärare.

Något förenklat kan man säga att komvux ärvt ideologin från folkbildningen och regelsystemet från ungdomsskolan.

Alla dessa ideal enligt återfanns f.ö. i den läroplanen för ovan nya komvux, Lvux 82, gällde fram till 1994 då Lpf 94 Läroplan som för de frivilliga skolforrnema började gälla. Komvux grundläg-

inklusive

gande vuxenutbildning fick då läroplan en gemensam med gymnasieskolan. Under 1980-talet genomfördes flera studier undervisningen i komav vux se t.ex. Höghielm 1985, 1987, 1990 och Larsson mfl. 1990. Gemensamt för dessa resultat är att lärarna de studerande begrängav ett sat inflytande på undervisningens planering och genomförande. Vad beror det då på att deltagarna till har så ringa inflytande på synes planeringen En rimlig förklaring kan att vuxenelevema är så vara medvetna om t.ex. de prestationsvillkor gäller, för som att man att vara på den säkra sidan gärna låter läraren sköta de viktigaste besluten. En kompletterande förklaring är att tiden för undervisning och hemarbete är knapp, vilket innebär att det ställs höga "effektivitetskrav på undervisningen. Från de bandupptagningar Höghielm genomförde i den som studie som redovisades 1985, samt intervjuerna med samtliga de av lärare ingick i denna studie, bekräftas relativt tydligt förklasom att en ring kan sökas i det förhållandet att olika former effektivitetskriterier av ligger bakom. Av dessa intervjuer framgick rätt klart att lärarna ansåg vuxenelevema ointresserade grupparbete. Det handlar mycket av om att kursdeltagarna vill ha fakta i så stor utsträckning möjligt, och det som säkraste sättet för dem att det är att låta läraren redovisa dessa fakta sa fort och så effektivt som möjligt. Man skulle kunna säga att kursdeltagarna på det sättet har ett stort inflytande på undervisningens allmänna inriktning. Lärarna försökte inte heller samplanera med de studerande i någon större utsträckning. Larsson, Fransson Alexandersson 1990 framhåller det att särpräglande för komvux undervisning är att lärarna är mindre benägna att förhöra vuxna och ägnar tid genomgångar. De konstaterar mer

380 utbildningsanordnare SOU 1997 158;

dock att det finns en stor variation mellan enskilda klassrum vilket kan tolkas som att det finns goda möjligheter att utforma undervisningen på olika sätt. Ramama utövar inte någon ämhård styrning. Det är således inte omöjligt att välja arbetsformer på ett annat sätt än det genomsnittliga. Denna möjlighet används av ett fåtal komvuxlärare i Larssons, Franssons och Alexanderssons studie. Lärarna i undersökningen uppfattar vuxna som mer seriösa, att de har yrkeserfarenheter och andra vuxenerfarenheter, som påverkar kurserna i viss mån, men endast när ämneskunskapen gör dessa relevanta. Vuxna ges vanligen ett större "frirum" något som t.ex. innebär att de inte förhörs i samma utsträckning som ungdomar. Författarna konstaterar också att komvuxstuderande sällan får någon möjlighet att på allvar påverka innehåll och arbetsformer. Intressant är också att de anser att om man gav lärarna mer tid skulle de antagligen inte undervisa på ett annorlunda sätt.

Det här kan verka vara en något problematisk bild som framträder ur ovan relaterade undersökningar. Det måste dock fastslås att ovan beskrivna undervisningsmönster inte gäller alla lärare. Vid de uppföljningsstudier av komvuxstuderande som Höghielm gjorde 1987 och 1990 framkom att det fanns en grupp lärare som uppgav sig att arbeta på ett mer varierande sätt. I detta sammanhang torde de andragogiska undervisningsidealen spela en stor roll för komvuxlärare att söka sig fram till en från ungdomsskolan särpräglad pedagogik. De uttalade målen för komvux har till skillnad från folkrörelsernas kollektivistiska mål varit mer individualistiska i sin framtoning. En annan sak är att de fördelningspolitiska målen för komvux förhoppningsvis skall leda till kollektiva förändringar. För den enskilde individen torde de dock inte uppfattats på det sättet utan snarare som instrument för individuell meritering.

En viktig utgångspunkt är också att komvux alltid erbjudit en individuell studieplan som innebär att de studerande har kunnat välja att läsa just de ämnen som de anser sig ha behov av att fördjupa sig Timplanerna är inte heller centralt fastställda utan det är upp till utbildningsanordnaren att i bästa fall i samråd med den studeranden fastställa detta. Detta är något som kanske tydligast särskiljer komvux verksamhet från den ordinarie ungdomsskolan. Vidare fastslås i Lpf 94 följande: Kunskapsmålen är desamma för ungdomar och vuxna, kursernas innehåll, omfattning och tyngdpunkter behöver identiska Lpf 94,

inte vara s. 28.

utbildningsanordnare 381

Efter att under våren mars 1997 tagit del 20 komvuxlärares

av beskrivningar av hur man rent pedagogiskt arbetar kan hävdas att

nog komvux som pedagogisk företeelse är stadd i ständig utveckling. Lärarna i fråga arbetar vid en komvuxenhet belägen i en provinshuvudstad.

Vidare har författaren genomfört några intervjuer 1997 med

mars

skolledare ansvariga för komvux. Resultaten, naturligtvis inte säger

som något om hur situationen är i hela landet, pekar på att undervisningen fortfarande har en stark dominans av s.k. traditionell katedenmdervisning. Emellertid har skolledama i större utsträckning noterat att lärarna låter de studerande ett faktiskt inflytande på undervisningens planering och genomförande.

Vad kännetecknar då komvux

vuxenutbildningsprofil

En utgångspunkt är att analysera var den pedagogiska utvecklingen inom komvux har sin bas. Att döma nämnda komvuxlärares

av ovan pedagogiska aktiviteter utgår man nästan alltid ifrån att har att göra

man med vuxna deltagare. Dessa anses också ofta mycket motiverade.

vara Det samma gäller de studerande som av arbetsmarknadsskäl blivit arbetslösa.

Man måste helt enkelt behandla de studerande på ett mer jämlikt sätt eftersom man har att göra med samhällsmedborgare som kanske länge utnyttjat t.ex. sin rätt att rösta i politiska val, som har arbetslivserfarenheter etc. En studerande som i många fall har barn och/eller familj

egna blir svårare att behandla som om denne inte har några livserfarenheter. Hur sedan komvuxlärarna hanterar detta förhållande kan dock variera i hög grad. Resonemanget får stöd resultat från ett nyligen presenterat

av lärarexamensarbete Bodinson, 1997. De elever helt nyligen gått

som på gymnasiet upplevde en skillnad mellan ungdomsgymnasiet och komvux. "De ansåg att de möts med större respekt samt att lärare och elever är mer jämlika på komvux a.a. s. 15

Om vi sammanfattar komvux pedagogiska profil kan följ ande hävdas:

komvux har sina ideologiska rötter inom folkbildningen

de pedagogiska idealen betonar särskilt att

undervisningen skall utgå från kursdeltagamas livserfarenheter,

-

undervisningen skall utveckla individerna socialt,

-

382 utbildningsanordnare SOU 1997 158

;

undervisningen skall vara problemorienterad

-

kursdeltagarna skall ha ett påtagligt inflytande på kursplanering

-

och genomförande av undervisningen

man arbetar alltid med individuella studieplaner för den enskilde

-

kan detta ibland innebära att denne får jämka in sig i det basutbud

som

komvuxanordnaren erbjuder

man läser normalt alltid i kursfonn.

-

timtalet för gymnasiekursema är centralt fastlagt det till

- är upp

varje anordnare att fastställa detta

Avgörande för att undervisningen i komvux får särprägel är att de

en studerande ofta frivilligt har gjort ett strategiskt val som i deras egen livscykel kan få stora konsekvenser.

Man kan nog säga att framhävandet dessa pedagogiska ideal varit

av så framgångsrika att man i förarbetet till regeringens proposition

om en ny läroplan för gymnasieskola och vuxenutbildning anför att erfarenheterna från den pedagogiska praxisen inom komvux bör komma ungdomsutbildningen till godo. I regeringens proposition 1992/93:250 rörande en ny läroplan för bl.a. gymnasieskola och komvux framhålls att man vid införandet av en kursutformad gymnasieskola får "möjlighet att utnyttja komvux erfarenheter av kursutfonnning, både vad gäller

organisation och pedagogik".

Samarbete med andra organisationer

Komvux har t.ex. under åren 1968-1988 utbildat ca 1,8 miljoner vuxna individer. En imponerande siffra. Under 1970-talet kom i konflikt

man med folkbildningen på grund av oklara gränsdragningar beträffande ämnesområden. När detta slutgiltigt reglerades i och med särskild

en läroplan för komvux, Lvux 82, möjliggjorde detta en ökad expansion

av bl.a. uppdragsutbildning. Omfattningen av denna utbildning varierar kraftigt beroende på var i landet verksamheten bedrivs. Vi vet också att Vuxenutbildningens olika aktörer har olika dominans beroende på i vilken region man är verksam För komvux del finns del berörings-

en punkter både med AmuGruppens och folkhögskolans verksamheter: man arbetar med uppdragsutbildning, man har möjligheter att "skräddarsy" kursplaner.

Som framgått ovan kan man nog hävda att det finns klara beröringspunkter beträffande pedagogiska ideal mellan komvux och folkbild-

SOU 1997: 158 utbildningsanordnare 383

ningen. Många folkhögskolor har också uppdrag länsarbetsnämnav dema vilket också är fallet för komvux. Även vissa studieförbund anordnar studiecirklar för arbetslösa i samråd med länsarbetsnämndema. Verksamhetemas karaktär växlar beroende på målgrupp, vilket antagligen gör det svårt för staten att utfärda särskilj ande riktlinjer. Samarbetet mellan studieförbund och folkhögskolor har gamla traditioner som går tillbaka till detta århundrades början. Däremot kan hävda - man nog att komvux och folkhögskolan alltid intagit avvaktande hållning till en varandras verksamheter. Det finns naturligtvis många förklaringar till detta. Den främsta är kanske att komvux följ ungdomsskolans läroplan er och att de studerande komvux erhåller betyg till skillnad från folkhögskolan som i stället utfärdar studieomdömen och står fria från ungdomsskolans läroplaner. Om samhället skulle önska större en samverkan mellan alla vuxenutbildaranordnare bör förmodlingen satsa man på att premiera ett samarbete. Detta skulle kunna ske att ställa genom upp vissa mål åtföljt av ett frnansieringssystem lokalt skulle undersom lätta detta. Tillsammans skulle också kunna utnyttja de kontakter redan man som nu finns på lokal nivå. I den mån detta redan sker beror det, enligt min nu uppfattning, i de flesta fall på enskilda Intressant att notera är personer. att samtliga vuxenutbildningsanordnare redan i dag har ett varierande samarbete med arbetsgivare olika slag, något skulle kunna av som användas i tänkta samarbetsprojekt rörande vuxenutbildning. Det finns självklart många hinder för att faktiskt skulle kunna få till stånd man samverkansprojekt mellan alla vuxenutbildningsanordnare och olika arbetsgivare. Det största hindret för detta är antagligen ideologisk av karaktär. Förklaringen blir ganska enkel beaktar hur skilda om man betingelsema olika bakgrundshistoria, olika målgrupper varit för de olika vuxenutbildningsanordnama. Av denna anledning bör inte man satsa på någon central lösning utan i stället stimulera förutsättningarna på lokal nivå. Man kan mycket väl tänka sig att den presumtive studerande erbjuds möjligheten att kombinera kurser hämtas från de olika vuxenutbildsom ningsanordnama. Utgångspunkten individuell studieplan är att en upprättas för Varje studerande. En sådan tänkt utbildning skulle kunna ut se enligt figur på sidan 385. Den kan också generell kompetensses som en utvecklingsmodell.

384 utbildningsanordnare

Studieförbund Komvux tillhandahåller används som olika kompetensgivande introduktion kurser. Kan variera beroende gäller kanske den studerande i första hand kortutbildade och invandrare Kursanordnare

som med dåliga tillhandahåller svenskkun- skräddarsydda skaper kurser

Samarbete med lokala Individu- arbetsgivare form

i ell studie- arbetsplatsförlagd

av plan utbildning

BASGRUPP SOM TRÄFFAS REGELBUNDET

Ansvaret för denna verksamhet kan ligga hos

-

komvux och/ eller folkhögskola beroende lokala i

förhållanden

Folkhögskola tillhandahåller

vissa kurser täcker

som

särskilda behov den

som

studerande har.

Generell kampetenrutz/ecklingrmødel/

Modellen kan naturligtvis varieras hur mycket som helst. Det grundläggande är dock att etablera fungerande basgrupp där de studerande,

en oberoende sitt individuella program, träffas regelbundet. Dessa träf-

av far kan mycket väl organiseras som ett slags medborgarseminarier som kommer till stånd gånger i månaden. Träffarna kan användas till

ett par att presentera t.ex. projektarbeten. Det övergripande syftet skall vara att träna de studerande till självständigt arbete och förbereda dem inte bara för ett lönearbete utan lika mycket för att bli egna företagare.

utbildningsanordnare 385

l3 19-1820

Ansvaret för basgruppen bör ligga hos komvux eller folkhögskola. Det kanske i många fall kan naturligt komvux

vara att tar ett lokalt ansvar för dessa utbildningar med tanke på det handlar formell

att om en

kompetensutveckling. Emellertid skall inte kompetensutveckling

man se enbart i form skolbetyg utan det handlar också mycket hur

av om den enskilde har tränats att förvalta både tidigare och kunskap.

ny Med ett sådant synsätt kan folkhögskolan mycket väl inta

samma roll som komvux. De lokala betingelsema bör bli utslagsgivande.

I modellen har jag inte specifikt satt in AmuGruppens verksamhet vilket naturligtvis inte utesluter att de eller andra utbildningsföretag kopplas in beroende på den studerandes individuella studieprogram. Sådana tänkta kurser kan lämpligen inordnas under det i figuren betecknas

som ovan "skräddarsydda" kurser.

386 utbildningsanordnare

Efterskrift till

Kunskapslyftskommitténs antologi

Det finns inte någon allmängiltig pedagogisk metod, eftersom vuxenutbildningen är extremt varierad och det är svårt att dra skarpa gränser mellan vad som är lämplig metodik för barn och ungdomar respektive vad som är lämplig metodik för vuxna och vuxna med olika utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter.

Det finns många olika sätt att beskriva vad påverkar en individs som inlärning. Två ytterligheter är

att betrakta individerna passiva mottagare av kunskap som - som förmedlas någon, exempelvis lärare eller cirkelledare. av en att lärandet en följd av att individen är aktiv i relation till sin - se som omgivning.

Vuxenutbildningen försöker alltid stå den senare ytterligheten nära.

Vuxenpedagogisk metodik är bland annat beroende av den nationella Vuxenutbildningens kultur och traditioner, deltagarnas rätt att aktivt få delta i planering av innehåll, arbetssätt och arbetsformer, utveckling och livssituation liksom om vuxenstudiernas - vuxnas samspel med vuxenlivet i övrigt, olika vuxenutbildningsorganisationers filosofi baserad på Grundtvig, - Freire, amerikansk andragogik, studiecirkeltradition, PBL, problembaserat lärande etc. samt lärarens/ cirkelledarens uppgifter lärande för studiesvaga, for experter, på distans, i samspel med arbetsförmedling etc.

Under årens lopp har olika pedagogiska-metodiska diskussioner förts. Olika metoder har kommit och gått. En del har bara blivit stjärnskott på den pedagogiska himlen, blossat och slocknat, andra har under upp längre tid stillsamt lyst tillvaron för deltagare och lärare/ mer upp cirkelledare. Ett problem har varit den tilltro till en speciell pedagogisk

SOU 1997: 15 8 efterskrift 387

metod många administratörer, lärarutbildare och för den som delen också lärare/cirkelledare haft från tid till En period annan. var grupparbete enbart grupparbete saliggörande, period - - en annan var i läsinlämingsarbetet LTG-metoden läsinlärning på talets grund och Freires alfabetiseringsmetod det enda acceptabla etc.

Den enda sanningen inom detta område är den att det inte finns någon unik metod med stort M, möjligen unik metod för speciell individ en en vid ett givet tillfälle. I detta sammanhang bör verkligen mångfald vara ett honnörsord. Kanske är det mot den bakgrunden skall de man se nu aktuella strömningarna med utgångspunkt i olika lärstilar som bygger på varj e deltagares unika inlärningsfönnåga.

I en mål- och resultatstyrd verksamhet fokuseras intresset och mer mer på verksamhetens innehåll mindre och mindre på regelkontroll. - Kvalitetsfrågoma får ökad aktualitet. Det blir då också angeläget visa att upp en god pedagogik/metodik. Intresset hos olika utbildningsanordnare för att profilera inte bara sitt utbud utan också sina arbetssätt och

arbetsformer har också ökat de senaste åren.

I samband med Kunskapslyftet gäller det än än tidigare för olika mer utbildningsanordnare att profilera sig exempelvis med speciellt - ett utbud eller en speciell metodik. Vissa utbildningsanordnare profilerar

sig med upplevelsepedagogik och äventyrsmetodik, andra framhåller ett lärande som leder till vishet och åter andra upphöj de sju intelligensema er och suggestopedin till sin ledstjäma. Det är bra att lärare/cirkelledare

prövar olika metoder för att underlätta kunskapssökandet för så många

individer som möjligt. Det är bra under förutsättning att prövandet följs

upp, utvärderas och metoderna utvecklas/förfmas i samspel med pedagogisk forskning. Den särskilda vuxenutbildningssatsningen skall

kännetecknas utbildare prövar pedagogiska-metodiska möjav som nya ligheter, som vill öka sitt kunnande lärandet och lärandets villkor om och som vill utveckla vuxenutbildningen.

Det skulle vara spännande att i antologi kunna alla en presentera förekommande metodiska nyheter. Det låter sig dock inte de göras är allt för många och inte alltid väl kända varför vi har stannat för i - att antologin visa på några exempel. För alla intresserade läsare vill vi dock

utöver sådana exempel på litteratur givits efter intervjuerna och i - som anslutning till artiklarna på de följande sidorna förmedla ytterligare lästips om olika metoder, idéer och tankar olika slag. Dessa lästips av gör inte på något sätt anspråk på att uttömmande och urvalet beror vara

388 efterskrift SOU 1997: 15 8

på vad kommit i vår väg än på ett systematiskt letande. Vi snarare som hoppas ändå att alla ni arbetar med vuxenutbildning regulj ärt eller i som den särskilda vuxenutbildningssatsningen skall finna något som underlättar för att komma vidare i arbetet med att pedagogiskt-metodiskt er utveckla vuxenutbildningen.

Lycka till i prövandet

Kunskapslyftskommitténs sekretariat Thorbjörn Levin

RS. Det är ytterst sannolikt att Du läsare denna efterskrift har som av kunskap och erfarenhet ytterligare andra metoder än dem som om av redovisats i antologin eller i lästipsen. Kan Du inte förmedla dessa tips till Dina kollegor exempelvis via olika nätverk, erfarenhetsutbyte enheemellan och Kunskapslyftskommitténs hemsida Där har vi bland ter öppen diskussionsplats för alla vuxenutbildare. Adressen är annat en www/kunskapslyftetgovse

D.

LÄSTIPS FÖR DEN VETGIRIGE

Abrahamsson, K red. 1992 Hela vuxenutbildningen En framtidsbild ihistoriens ljus. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan. Abrahamsson, K. red. 1982 Vad är den goda erfarenheten värd Stockholm: Liber. Utbildningsförlaget. Borgström, Lena Vuxnas kunskapssökande. En studie av självstyrt lärande. Stockholm: HLS förlag, Brevskolan. Christerson, Rolf Levihn, Ulf 1991 Nya cirkelboken. Idéer och metoder för studiecirklar. Malmö: C.W.K. Glerups förlag. Dryden, Gordon Vos, Jeanette 1994 Inlärningsrevolutiønen. Jönköping: Brain Books.

efterskrift 389

Edward, Betty 1983 Teckna med högra hjärnhalvan. Stockholm: Forum. Gardner, Howard 1983 De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books. Hill, M. Att skriva, ett sätt att tänka, Kollegiet för vuxenutbildning." Studiesteg för vuxna. Publikation från institutionen för pedagogik, 1990:03, Göteborgs universitet. Hill, M. Att skriva, ett sätt att tänka processinriktad

skrivning och

personlig utveckling. I Kollegiet för vuxenutbildning, för

: Studiesteg

vuxna. Publikationer från institutionen för pedagogik 1990:03, Göteborgs universitet, 53-74. s. Hård af Segerstad, Helene m.fl. Att iscensätta lärande. Lund: vuxnas Studentlitteratur 1996. Ingelman, Rutger 1996 Upplevelsepedagogik och äventyrsmetodik. Solna: Ekelunds förlag. Kjellgren, K red. 1993 Problembaserad inlärning. Lund: Studentlitteratur. Lozanov, G. 1978 Suggestology and outlines suggestopedia London:

of

Gordon Breach. Prashnig, Barbara 1996 Våra arbetsstilar. Hur Du avgör hur Du lär. Jönköping: Brain Books AB. Revans, Reginald 1980 Action learning. London: Blond Briggs. Rose, Collin 1985 Accelerated learning. Jönköping: Brain Books 1985. Marckwort, Auvo och Raija 1995 Ett nytt m0de i undervisningen. Uppsala: Mermerus. SOU 1996:27 En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. Delbetänkande Kommittén ett nationellt kunskapslyft för av om vuxna. SOU 1996:188 Vuxenutbildare på sig själva. Delbetänkande ser av Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. SOU 1997:120 Vuxenpedagogik i Sverige Forskning, utveckling, utbildning. Delbetänkande Kommittén ett nationellt

av om kunskapslyft

för vuxna. Steinberg, John M.1988 Läxläsning mindmapping. Solna: Ekelunds förlag. Steinberg, John M. 1994 Den Nya inlärningen Solna: Ekelunds förlag. Sundgren, Gunnar 1986 Folkhögskolepedagogik mellan myndighet och medborgare. Stockholm: Stockholms Universitet. Forskargruppen för utvecklings- och miljöfrågor. Their, Siv 1994 Det pedagogiska ledarskapet. Uppsala: Merrnerus. Tornberg, Ulrika 1997 Språkdidaktik. Malmö: C.W.K. Glerups.

390 efterskrift SOU 1997: 158