Krock eller möte : om den mångkulturella skolan : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

möte

Krock eller

Om den mångkulturella skolan

Delbetänkande av Skolkommittén 0 SOU 1996 :143

Å

j 30.41/

FCC 355-

min

ut Statens

offentliga utredningar

WW 1996:143

lg Utbildningsdepartementet

Krock eller möte -

Om den mångkulturella skolan

Delbetänkande av Skolkommittén

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets forvaltningskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den skall svara remiss. som som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Lena Aulin-Grâhamn

ISBN 91-33-20386-3 NORSTEDTS TRYCKERI AB 1996 ISSN O375-25OX Stockholm

SOU 1996: 143

Till statsrådet Ylva Johansson

Genom beslut den 9 1995 bemyndigade regeringen

mars statsrådet Ylva Johansson att tillsätta kommitté med uppdrag en att belysa det inre arbe-

tet i det offentliga skolväsendet

för barn och ungdom och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen dir. 1995: 19. Direktiven bifogas, se bilaga Kommittén antog namnet Skolkommittén. Till leda kommitténs att

arbete utsågs utbildningsledaren Olle Holmberg. I arbetet

deltar som

ledamöter högskoleadjunkten Kerstin Bergöö, rektorn

Börje Ehrstrand, adjunkten Katarina Eklind, mellanstadieläraren Pia-Lotta Fellke, organi-

sationspedagogen Lennart Kågström, utvecklingsledaren Elisabet

Nihlfors, adjunkten Lennart Nilsson, biträdande rektorn Peder Sandahl,

fritidspedagogen Anneli Springe och teknologen Marika Östman.

Slöjd-

läraren Lisbeth Andersson entledigades den 25 augusti

1995 från sitt

uppdrag som ledamot och högskoleadjunkten Lena

Aulin-Gråhamn utsågs till ny ledamot. Adjunkten Göran Mohn entledigades den 1 mars

1996 från sitt uppdrag som ledamot i kommittén och högskoleadjunkten

Anders Olsson utsågs till ledamot den 15 maj 1996. ny

Som sakkimniga förordnades kanslirådet Eva-Stina Hultinger, skolrådet Berit Hörnqvist, professorn Henning Johansson och

sekreteraren

Ingrid Lindskog. Eva-Stina Hultinger entledigades som sakkunnig den 7

augusti 1995 och kanslirådet Anne Charlotte

Norborg förordnades som ny sakkunnig den 30 oktober 1995. Skolrådet Berit Hörnqvist entledigades den 30 oktober 1995 och undervisningsrådet Gunilla Zackari

utsågs

samma dag till ny sakkunnig.

Som sekreterare arbetade syo-konsulenten Mikaela Sigander fram till

den 31 juli 1995 och föredraganden Görel Sävborg-Lundgren fram

till den 4 september 1995. Som sekreterare förordnades därefter kanslirådet Eva-Stina Hultinger den 7 augusti 1995 och Christer Wallentin den 21 augusti 1995.

Kommittén har till sig knutit två referensgrupper, med parlamen-

en tariker och med företrädare för centrala

en intresseorganisationer. En förteckning över ledamöterna i referensgmpperna finns i bilaga

Kommittéassistent och ansvarig för produktionen

av heloriginal är

Rauni Westin.

Efter föredragning inför regeringen statsrådet Ylva Johansson av fastställdes den 12 oktober 1995 tidsramar for Skolkommittén. nya Skolkommittén ber härmed att få överlämna sitt tredje delbetänkande,

Krock eller Om den mångkulturella skolan.

möte -

Stockholm den 12 november 1996

Olle Holmberg

Kerstin Bergöö Börje Ehrstrand Lena Aulin-Gråhamn

Eklind Pia-Lotta F ellke Lennart Kågström Katarina Lennart Nilsson Anders Olsson

Elisabet Nihlfors

Anneli Springe Marika Östman Peder Sandahl

/Eva-Stina Hultinger /Christer Wallentin

SOU 1996: 143

Innehållsförteckning

Inriktning 6

Diskussion 16 "Det är väl den som får ett möte som ska väja 16 Det är vi som är normen om "främmande" religioner 26 -

Hur klarar sig elever med invandrarbakgrund i skolan 34

Att arbeta i en mångkulturell skola 41 - Kulturmönster i förskolan 51 Vad händer i skolan efter klockan 16.00 57 Att använda elevernas erfarenheter 64 Svenska och andra språk 71 En dialog i klassrummet om svåra och kontroversiella frågor 83 En ny lärarroll 91 Det behövs flera vuxna med invandrarbakgrund i skolan 101 Invandrarrektor och kvinnlig chef 105 Det gemensamma kittet 108

Dialog 116

Bakgrund 130

Några vanliga begrepp invandring 130 om m.m.

Flyttning till och från Sverige 136 Människor med invandrarbakgrund 139

Invandrarpolitiken och dess framväxt 143 segregation i boende och skola 145 Utbildning och arbete 151 Hemspråk 155 Svenska som andraspråk 162 Tvåspråkighet i förskolan 164 Särskilda insatser i vissa förorter 166

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 169 Bilaga2 Referensgrupper 178

.våga å

SOU 1996: 143 6 Inriktning

Inriktning

Skolkommittén fortsätter den dialog med skolan som påbörjades i

nu

Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och Inflytande på riktigt

- Dialogen har syfte att underlag för de förslag som hösansvar. som ge 1997 ska läggas i huvudbetänkandet. I våra tidigare betänkanden ten

vi betraktat skolan i ett inflytandeperspektiv. De har handlat om

har elevers och föräldrars inflytande.

eller har vi mångkulturell aspekt på skolan och un-

I Krock möte en Betänkandet är utformat diskussion möjlighedervisningen. som en om

i den mångkulturella skolan och vilka förändringar ter och problem om den pedagogiska utvecklingen. Däremot innehåller det

som kan gynna konkreta förslag till åtgärder. Förslag ska vi återkomma till i huinga vudbetänkandet. Krock eller möte har fyra kapitel:

detta inledningskapitel diskuterar vi vad vi vill med

Inriktning I

betänkandet, vilka utgångspunkter vi har och hur vi tänker

betänkandet kan komma att användas. oss att

Detta kapitel är betänkandets huvudtext. I ett antal från

Diskussion varandra skilda avsnitt tar vi centrala frågor inom upp

området mångkulturalitet och skola. Varje avsnitt kan

för sig. Vår avsikt har varit att ta frågor som i läsas upp

sin förlängning leder in i grundläggande diskussion om

en undervisning och demokrati.

Dialog Här flaggar vi för förslag vi kan komma att lägga som fram i vårt huvudbetänkande nästa år. Vi har utformat

kapitlet i korta avsnitt med efterföljande frågor och anger

läsaren kan vända sig med synpunkter till kommittén.

att

har lagt bakgrunden sist. I den finns faktiska upplys-

Bakgrund Vi

ningar betydelse för diskussionen den mångkultuav om

rella skolan samt genomgång begrepp.

en av

Betänkandet ska tillsammans med antologin Den mångkulturella

ses samtidigt. I den boken skriver sju lärare och sju skolan, som ges ut

forskare etnicitet och skola, och en från sitt perspektiv men

om var med varandra. I betänkandetexten hänvisar vi ofta till också i dialog

denna antologi.

Inriktning 7

I Genom irrtemationaliseringen och en stor rörlighet över gränserna ställs stora krav på förmågan att leva med kulturell mångfald och den se som en positiv kraft. Skolan har som social och kulturell mötesplats möjlighet en och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla arbetar där. som Skola för bildning

Kulturell mångfald är inget nytt fenomen, ökad invandring även om en har gjort att det framträder tydligare. De skillnader funnits och som finns mellan stad och land, mellan olika kön och olika sociala klasser, mellan olika generationer, mellan människor med olika livserfarenheter och värdesystem är uttryck för kulturell mångfald. samhällsutvecklingen kräver av alla människor en ökad förmåga att leva med kulturell mångfald. Skolan har ett särskilt för att stäransvar ka denna förmåga. De kulturella mötena ser olika ut på olika skolor. I detta betänkande har vi hämtat flera exempel från skolor i invandrartäta områden. Det har varit bra, därför att exemplen är tydliga. Men den diskussion vi för om skolan i mångfalden begränsar sig inte till vissa skolor i vissa områden. Den rör hela skolan. De skolor som nästan enbart har elever med invandrarbakgrund har också särskilda möjligheter och problem, och en del av problemen kräver förmodligen särskilda lösningar. Att diskutera detta är dock ingen huvudsak i detta betänkande. Vi har i stället velat det mångkulturella se som en dimension i all undervisning, och våra överväganden gäller hur vi alla ska kunna lära oss någonting av denna dimension. Vi tycker att man så långt som möjligt bör undvika särlösningar, eftersom särlösningar har en tendens att flytta problemen till några utpekade grupper som behöver stöd eller hjälp. Vi behöver alla stöd och hjälp. Detta betänkande riktar sig därför inte i första hand till dem arbetar på som skolor i invandrartäta områden. Där har lång erfarenhet att man av arbeta med de frågor vi tar upp, och där har vi kanske inte så mycket nytt att komma med.

Vi som sitter i Skolkommittén har lärarerfarenhet från förskola, skola och lärarutbildning och vana vid att reflektera över vad sker i det som praktiska lärararbetet. Vi vet vilka villkor som gäller för undervisning och har viss överblick över vilka samhälleliga förhållanden påversom

kar dessa villkor. Genom att göra studieresor, ta del av forskningsrap-

porter och andra lärares reflexioner och genom möten och samtal med olika människor och med erfarenhet från området utbildning grupper

8 Inriktning j

l

l

och etnicitet har vi införlivat insikter kulturell mångfald med nya om

vår tidigare kunskap skola, elever och kunskapsprocesser. Vår text

om

ska inte något "expertutlåtande", utan som ett uttryck för våra

ses som erfarenheter och vår förståelse. Vi har försökt skriva på ett sätt som är

öppet och prövande och som visar ödmjukhet inför problemens komp-

lexitet.

III

Vi lever i dag i ett mångkulturellt samhälle. Vi måste se de många kultui samhällsarbetet. Förekomsten av ett mångkulturellt rema som resurser samhälle betyder också att vi måste förändra tänkesätt och handlingsmönster för att rätt kunna hantera den nya situationen.

Detta är inget riktigt citat. Det är konstruerat med hjälp av material

hämtat från flera måldokument det mångkulturella samhället. Men

om det skulle kunna riktigt. Det skulle kunna återfinnas i övergripanvara

de verksamhetsplaner från myndigheter och institutioner av olika slag. Det skulle kunna hämtat från skolplan. Det är tidstypiskt. Men

vara en vad betyder det Vilka är vi" ska kulturer som resurser Vad som se betyder resurs i sammanhanget Vem är resurs för vem Och när

välj ordet "hantera" så menar man väl att det ytterst handlar om

man er

problem måste hanteras Hur ska tolka påståendet att vi

som man

dag lever i ett mångkulturellt samhälle Gjorde vi inte det i går Vad

är egentligen ett "mångkulturellt samhälle" och hur lever skolan i det

Frågor dessa leder rakt in i centrum den diskussion som förs som av

det mångkulturella samhället och dess betydelse för utbildning och

om

skolarbete. De visar att området är mångdimensionellt och ideologiskt laddat. Det är lätt att uttala övergripande och välmenande mål, men det är svårt att i dessa mål undvika att skriva in etnocentriska uppfattningar verkar förtryckande. Arbetet med detta betänkande har lärt oss i

som Skolkommittén att misstro det tvärsäkra och att med det till syse upp

självklara i det sägs den mångkulturella skolan. Det pers-

nes som om pektiv vi älva har måste i varje situation prövas och omprövas. Vi har

eftersträvat ett så fördomsfritt perspektiv som möjligt. Men det finns ingen neutral mark, där det ena låter sig jämföras med det andra utan

förutfattade meningar. Alla är del kultur och det begränsar ibland av en

synfältet.

Ett är i varje fall säkert: För människor med invandrarbakgrund är

majoritetssamhällets etnocentrism förtryckande. Det gör det nödvändigt att vrida på varje viktig skolfråga och försöka se den också ur and-

perspektiv än det utgår från majoritetens strävanden.

ra som

SOU 1996: 143

Inriktning 9

IV

Det mångkulturella perspektivet frågor vad kultur reser om är och vad kulturell identitet är. Vilka rötter har kulturell identitet

en Hur avgrän-

sad är den kulturen från den andra Hur fast ena är den Stefan Jonsson har i boken Andra platser en essä om kulturell identitet diskuterat mångkulturalitet i det moderna samhället. Han pe-

kar på problem i samband med det tilltagande intresset för kulturell

identitet. Tidigare har det varit så hemmet och huset att har stått som sinnebilder för människans identitet. Människor har

längtat hem till sig

och sitt, när de har varit ute i världen. Sökandet efter jaget har ofta slutat därhemma. Odysseus längtan till Ithaka den klassiska är gestalt-

ningen av detta identitetsproblem.

Men i dag är tiden och världen Det finns en annan. inte längre

samma förutsättningar "att kulturell identitet något stabilt

se som och

oföränderligt. Identiteten har ingen adress med utsatt gatunummer.

Den består i stället våra möten med andra, våra olika av av rutter genom världen och historien.

Om man fortfarande kulturell identitet hus eller ser som ett en plats, kan det leda till att man vill förskansa sig snarare än att mötas, säger Stefan Jonsson. Det uppstår problem skruvar igen fönsterluckom man orna och betraktar kulturen sin ägodel. som Då ökar risken för främ-

lingsfientlighet eller rentav rasism.

Man kan inte undvika sin kulturella identitet. Men lika litet kan man acceptera den. I stället får man försöka flytta på sig och lära sig något under fär-

den

I denna paradoxala formulering ligger insikt det kulturella

en om mötets gränsöverskridande karaktär. Det är mötet är det viktiga, inte som huset och ägodelar-na". Och i mötet med den andres kultur utmanas

den kulturen, de föreställningarna och

egna egna trossatsema, och förändras. Man flyttar på sig och lär sig.

Ömsesidighet är grunden för kultumiötena i skolan. Den förutsätter

ömsesidig respekt och ömsesidig vilja överskrida att gränser och låta sig påverkas för att tillsammans utveckla kulturell - ny mening. Det vore idealistiskt i överkant att inte svårigheterna se i detta. Det är risk för att "vi, majoritetskulturen, får representera normen medan

"de, minoritetskulturema, representerar undantagen. Det är lätt att de

"främmande kulturema uppfattas hot, och som ett att kulturarbetet

1Jonsson, Stefan 1995: Andra platser essä kulturell identitet, Stockholm, - en om Norstedts, s. ll.

SOU 1996: 143 10 Inriktning

på restaurera den kulturen, bygga förvarskommer att ut att egna och diskriminera det är utanför. Det är också lätt att verk runt den som reducera kulturmötets förändrande kraft att låta invandrarkultugenom

bli tillägg till det svenska, garneringar på ytan, som i sig är sym-

rema och intressanta, saknar betydelse i djupare mening patiska men som en

och inte förändrar det egentliga innehållet i majoritetskulturen.

som

Invandrarkulturerna kan också utifrån ett etnocentriskt perspektiv bli

hanteras. Ett sådant svenskt", rationellt

till problem som måste proså här: Invandrarbarnen finns i våra klasser. blemperspektiv kan se ut

har andra föreställningar och än de barn som tidigare utgjort De normer

majoriteten. Det gör att problem uppstår. Det är därför angeläget att

lösningar kan få undervisningen att flyta så smidigt som finna som

möjligt. lätt svårigheterna. Men får inte låta dem skymma Det är att se man där barn från olika kulturer är nödvändiga för varandmålet: En skola på sig själv och på världen omkring är nödra, där den enes sätt att se

redskap för den andre. Ur perspektivbytena föds nya insikter.

vändiga bara så samhället har förändrats. Det förändras hela Det är inte att förmågan leva med kulturell mångfald också tiden. Det betyder att att förmåga att leva i det osäkra och föränderliga. måste vara en

V

skolan och undervisningen måste att alla elever bejakar Målet för vara medborgare i ett samhälle där de har rätt till delaktigsin identitet som och deras utveckling och utbildning ger dem

het och inflytande att

möjligheter att utnyttja denna rätt.

med invandrarbakgrund betyder detta att de måste kunna

För elever etniska tillhörighet, att de inte för den skull varken behålla sin men kultur eller den svenska kultur de

stannar i sin ursprungliga anammat

skolan. De går vidare och utvecklar på sina villkor en kultur för möter i

den tid som kommer. sig i möten med det är annorlunda är att lämna trygg- Att ge ut som invanda. Det ställer krav på skolan att elever möjheten i det stora ge sig mellan det och det andra, att både få känna lighet att röra ena trygghet i sin kultur och och med det som bas kunna möta egen grupp det är olikt. som därför barn med i andra kulturer än den Målet är inte att ursprung assimileras i den svenska kulturen. "Den svenska kultusvenska ska heller ingen given storhet kan uppgå den förändras ren är som man de människor bär den, bl a. genom dem hela tiden genom som upp gång invandrat till Sverige. som en

Inriktning l l

VI Att vi lever i ett mångkulturellt samhälle har inte enbart att göra med att var sjätte invånare i dag har invandrarbakgrund. Vi har under lång tid levat i ett mångkulturellt samhälle kanske alltid. Det beror på hur -

mångkulturalitet definieras. Däremot har fiktionen enhetskultur

om en kunnat upprätthållas tidigare. Det fanns ett svenskt familjeprogram på

1960-talet som hette Hylands hörna. Det understödde föreställningen

om en gemensam kultur i vilken hela folket ingick. Alla såg på samma program, och alla kunde delta i diskussionen om programmet dagen efter. När skådespelaren Per Oscarsson talade om sexualitet och tog av sig kalsonger i rutan förfasade sig stora delar av nationen. Han bröt mot vad som ansågs vara en gemensam moralisk norm och han gjorde det i den gemensamma kanalen. TV-studion fungerade som ett utvidgat vardagsrum och som en spegling av det genuint svenska.

Den oro som många människor känner inför samhällsutvecklingen

kan ha att göra med att denna enhetskultur nu tycks upplöst. Var är de gamla goda gemensamma värdena frågar människor, och invandser rarna som en del av förklaringen till att Sverige är förändrat. Man känner hemlängtan och drömmer om återgång. Men det finns ingen väg tillbaka till det som varit, och dessutom har det som varit i ett efterhandsperspektiv fått allt flera sprickor i fasaden. Det svenska samhället hade förändrats även utan invandrare. De unga människor som växer upp i dag har andra sätt att se på sig själva, på världen och framtiden än vad deras farföräldrar och morföräldrar hade. Att vara svensk är någonting annat i dag. Olika kulturer har delat upp den hylandska TV-publiken; ungdomskulturer, musikkulturer osv. När bilden av den gemensamma och enhetliga svenska kulturen som ibland fungerat förtryckande mot det som bedömts vara utanför nu börjar lösas upp kan det uppstå nya förutsättningar för ett samtal över kulturgränsema.

VII Den undervisning som är bra för alla barn är också bra för de barn som har invandrarbakgrund. En mångkulturell undervisning har att göra med grundläggande krav på all undervisning. I varje klassrum finns elever från många kulturer. Det behöver inte betyda har många olika invandraratt man i klassen. Även i klasser tycks förhållandevis homogena grupper som har var och en av eleverna en alldeles egen kulturell bakgrund, med särskild familjehistoria, särskilda vanor och tänkesätt som skiljer sig från kamratemas. När man för samman skillnader mellan eleverna till

12 Inriktning

större helheter med utgångspunkt i sådant som kön, social tillhörighet,

hemland kan man diskutera mångkulturalitet på en mer strukturell osv. nivå. Men grunden har i utbildningssammanhang att göra med det alldeles konkreta att erkänna och synliggöra den personliga historien hos och eleverna. All undervisning måste ha sina rötter i elevar en av kulturer, i det mångkulturella. vernas

VIII

Det är svårt att undervisa i klasser karaktäriseras en allt större som av kulturell heterogenitet. Man kan inte luta sig mot sådant man gjort tiditraditionen är inte lika giltig längre. Alla lärares undervisning är gare, därför stadd i förändring. Vi tror att det finns två huvudvägar i detta förändringsarbete. Några dem skriver i vår antologi Den mångav som kulturella skolan har slagit in på den dessa vägar. De arbetar på ena av skolor domineras elever med invandrarbakgrund. De utgår från som av de olika kulturema i klassrummet, elevernas skiftande erfarenheter ser och uppfattningar redskap i arbetet med att bättre förstå den gesom verkligheten och låter kulturema tala med varandra. De mensamma praktiserar vad kan kalla interkulturell undervisning. Men en man en tilltagande kulturell heterogenitet kan också leda lärare in på en annan väg. Man kan svensk kultur och svenska vanor som det enda kitt se kan hålla den heterogena undervisningsgruppen. Denna som samman svenska nämnare också legitimitet att alla elever gemensamma ges av är bosatta i ett svenskt samhälle och behöver ha gemensamma referensramar for livet där. En etnolog pekar i antologin på den nya lärarroll som tycks växa fram i de mångkulturella skolornas rörliga, sökande och experimenterande miljö. Det är lärarroll på många sätt ihop med nya en som passar socialisationsmönster och modernt liv. Han ser lärare som är långt mer personliga och ibland privata i sin hållning till eleverna än vad äldre tiders lärare har varit. Förmågan att förstå andra människor, reflexivitet, flexibilitet och öppenhet, blir utmärkande drag i yrkesrollen. Många lärare beskriver sin skola talar också oftare om möten med som enskilda elever undervisningsuppläggning i större elevgrupper. än om

Är inte risken att skolan blir "för kvasifamiljär och innehåller för litet

kyla, den kyla skärper och koncentrerar sinnena frågar etnolosom Det blir inte riktigt tydligt vad ligger i denna kyla, men gen. som diskussionen undervisningen och lärarrollen tycks ändå ha att göra om

med motsatspar närhet-distans, privat-offentligt, individuellt-

som kollektivt, frihet-tvång Att avväga mellan dessa ting hör till kärnosv. frågorna i all undervisning.

SOU 1996: 143

Inriktning 13

Förändringen av undervisningen och lärarrollen i områden

som

domineras elever med invandrarbakgrund är del

av en av generella ut-

vecklingstendenser i den svenska skolan. Utvecklingen har

samma riktning i skolor har få invandrarelever. Tendensema tydlisom syns gast i invandrartäta områden, och det gör livet och verksamheten där intressant för alla skolor i Sverige.

IX

Det finns motstridiga meningar skolor har många elever med om som invandrarbakgrund. Man hör ofta: Det är skola där kan lära en man

sig de sociala och kulturella kompetenser eller koder kommer

som att behövas i det moderna samhället. Men hör lika ofta: Det man är en skola som begränsar invandrares livschanser, eftersom de inte får t.ex. den övning i det svenska språket är biljett till det svenska som en samhället. Om det är framtidens skola finns i dessa miljöer som och det är mycket som talar för det så måste samtidigt fråga sig varför - man ungdomarna har svårt att få jobb när de lämnat skolan I diskussionen om detta intar språkfrågan dominerande plats. Eleverna lär sig inte en

det svenska språket ordentligt, säger många. Det är därför de har svå-

righeter på arbetsmarlcnaden. Är det verkligen därför I detta betänkande diskuterar vi språkfrågan ordentligt, samtidigt för men vamar en

språkdiskussion som kan slå över i främlingsfientlighet: Kravet på

fläckfri svenska blir till slut ett krav på svensk. att vara

X

Arbetet med detta betänkande har lärt att det är svårt för inte oss att säga omöjligt att skilja ut etnicitet från annat också har med som människors erfarenheter och situation i samhälle och skola att göra. Varje

gång vi har närmat fråga med etniska kulturglasögon

oss en har vi hamnat i diskussion inbegriper klass, kön, ålder Den disen som osv. kussionen handlar ytterst makt och vanmakt, synlighet och om om erkännande eller så vill demokrati. - om man om -

XI

En betänkandetext som denna rör sig mellan retorik och praktik. Det är viktigt att retoriken har markkontakt, förbindelse med den praktiska

verklighet som finns i skolan. Men det är lika viktigt att beskrivningen

av praktiken innefattar mål och strävanden. Vi har valt att tala möjligheter än hinder. Det finns mer om om en

ökande rasism och främlingsfientlighet i samhället och i skolan. Vi

försöker identifiera skolans möjligheter att överbrygga motsättningar

14 Inriktning

och underlätta perspektivbyten. Segregationen har tilltagit och klass-

klyftorna har vidgats i takt med att de ekonomiska problemen i samhälhar förvärrats. Detta påverkar självklart skolan. Även huvudorlet om sakerna till problemen ligger utanför skolan, bör allt göras för att skolorganisation och innehåll planeras så att den negativa utvecklingen ans motverkas. Vi diskuterar vad som kan göras i skolan. Vårt mål är skola utan förlorare. Det är skola där elever uten en vecklar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ger dem försom måga att leva i ett mångkulturellt samhälle. Det är också en skola där eleverna utvecklar beredskap att skapa ett samhälle utan förlorare. en

sicâctáñi

qgdégsiñlåkgástidlag

imkemnczán se s

âkøiøråâ A

% %

16 Diskussion SOU 1996: 143

Skolan tar emot alla barn i Sverige och är därigenom en mycket viktig mötesplats. Kulturmöten och kulturkrockar har alltid - förekommit i skolan. Här har barn och ungdomar med olika kön, olika klassbakgrund och ibland från olika delar av landet umgåtts och undervisats tillsammans. Det ökade antalet invandrare hari ännu högre grad fokuserat skolan som en mötesplats över kuItur-, klass- och etnicitetsgränser. l detta avsnitt vill ge en bild av möjligheter och problem i den mångkulturella skolan, eller i den skola som ska förbereda sina elever för det mångkulturella samhället.

"Det är väl den som får ett möte som

ska väja"

Det är i mötet mellan människor det händer någonting. I mötet förändras atmosfären, förutsättningarna för kontakt eller grunden for avståndstagande, kort sagt hela människan. Efter tio års möten i en sjudande, ständigt föränderlig smältdegel av människor av olika religion, nationalitet och kultur, är det inte mycket hos mig som är exakt likadant som det var för tio arbeta Rosengårdsskolan i Malmö år sedan, dvs. innan jag började

Det är väl nåt med kulturen", säger lille Kalle lätt uppgivet när Fatiinte har förstått att hon måste hjälpa till att baka svenska mas mamma bullar ska sälja vid tunnelbanan för att kunna åka på skolsom ungarna Hela vår antologi vimlar kultunnöten. Barnen i Rinkebyskolan resa. av talar 40 olika språk och möts i klassrummen i Rinkeby. Muslimska tonårskillar ska forma sin identitet i mötet med det svenska samhället. Små invandrarflickor i Botkyrka drar på skogsutflykt i ñnklänning och lackskor. Invandrarforäldrar känner inte igen sig i den svenska skolan och klagar på bristen på ordning och disciplin. Deras barn testar gränserna i det främmande, svenska klassrummet. Alla barn växer i dag kommer förr eller senare att möta som upp samhällets mångkulturalitet. En femtedel barnen i den svenska skoav lan har utländsk bakgrund. Flertalet svenska barn kommer under sin skoltid att möta klasskamrater med etnisk bakgrund än de en annan själva. Vad gör skolan i det läget Vad gör lärare, som skolman som ledare, skolpolitiker Hur arbetar lärarna i de skolor där många som kulturer blandas och vad gör lärarna i de mer homogena skolorna

2 Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella skolan, Hultinger, Eva-Stina Lund, Studentlitteratur, s. ll.

SOU 1996: 143 Diskussion 17

Skolan som mötesplats

Den svenska skolan har i decennier försökt leva till upp att vara en skola för alla. Den ska inte bara skola är likvärdig för alla vara en som utan också en skola där elever med olika bakgrund och olika erfarenheter undervisas tillsammans. Jämlikhetsmotivet låg till grund för avskaffandet av de särskilda flickskoloma, för genomförandet grundskolan av och den sammanhållna gymnasieskolan och for principen att handikappade barn och ungdomar i görligaste mån ska integreras i den vanliga

skolan. Även folkomflyttningar, om urbanisering och bostadssegrega-

tion har lett till att svenska skolor kan ganska olika och rekrytera se ut ganska olika elevgrupper, finns grundtanken kvar. Åtminstone i skolan ska barn och ungdomar träffa varandra över klass-, köns- och etnici-

tetsgränser.

I jämlikhetsideologin ligger också tanken att det är bra att männi-

skor möts, delar samma villkor, konfronteras med varandras verkligheter och uppfattningar och utvecklas tillsammans. Sker detta redan i skolan läggs grunden till ett jämlikt och jämställt samhälle. Svenska elever kan ha glädje att möta barn och ungdomar från andra länder av och därmed få vidgade perspektiv och lära sig någonting världen. om

Flickor och pojkar med invandrarbakgrund kan på sätt vidga

samma sina ramar. Men mötet är viktigare än så. I mötet med det är olika som och annorlunda konfronteras också med sig själv, med sin man egen identitet och med sin självbild.

Någonting händer i ett möte

Vad händer i mötena i klasserna med stor etnisk mångfald, eller i en klasser där bara enstaka elever kommer från andra kulturer och andra miljöer än de svenska Forskarna är i varje fall eniga att det händer om en hel del, vi förändras i kulturmöten. Omständigheter och förutsättningar skiftar, situationerna är olika, någonting händer. Det finns men en gammal historia om en bilist på smal väg just före krönet som en av en brant backe möter bilist och förväntar sig denne ska en annan att

backa en bit för att möjliggöra mötet. Men bilisten på krönet kliver

ur sin bil och hävdar myndigt: "Det är väl den får ett möte ska som som väja" Vem det är som får ett möte skiftar med perspektiv och därmed skiftar också på det är bör väja och möjliggöra synen vem som mötet.

Det handlar också makt och förtryck. Det handlar hur

om om om man bemöter tendenser till att den starke förtrycker den till att svage,

18 Diskussion

majoriteten bestämmer dagordningen och minoriteten får anpassa sig.

Om hur möten är ömsesidiga.

Kulturkrockar har alltid funnits i skolan

Skolan har alltid varit mötesplats för olika kulturer och för kulturen krockar har haft svårt att det så. Man har haft svårt att men man se att skolan representerar medelklasskultur med framför allt acceptera en manliga Boel Westerberg sloiver: "I svensk skola möts och nonner.

konfronteras många olika kulturer: svensk borgerlig majoritetskul-

en många elevers arbetarkultur, olika ungdomskulturer, pojk- och tur,

flickkulturer och etniska minoritetskulturerf Ändå betonar man ensi-

digt krocken mellan svenskar och invandrare, fastän krocken mellan

t.ex. flickor och pojkar eller mellan elever på olika gymnasieprogram väl så komplicerad. Svenska elever kan också uppleva identi-

kan vara tetslöshet och t.o.m. hot när invandrarelevers kultur ensidigt lyfts fram. En skola med stor etnisk mångfald kan i bästa fall sätta fokus på en det faktum barn i den svenska skola inte har gemensam kulturell att en

bakgrund och aldrig har haft det. Möjligen har man haft en relativt en-

hetlig bild hur skolan är och vad skolan står för. Och så har man av

så mycket ifrågasättande eller protest anpassat sig till hur skolan

utan och till vad lärarna förväntar sig sina elever. De som inte har är av eller velat sig har slagits ut, tystnat eller i bästa fall kunnat anpassa kunnat hävda sig, inte med hjälp skolan, utan trots skolan. Skildav "klassresor" i medierna och i litteraturen tar ofta upp arberingarna av

tarklassbamens inte sällan brutala möte med borgerlighetens skola och

dess medelklassvärderingar. Fredrika Bremerförbundet har i höst gått ut med en stor kampanj, där hävdar skolan sviker flickorna. Skolan är anpassad efter man att pojkarna, och flickorna får inte ärlig chans i pojkarnas skola, menar en förbundet. Utbildningsdepartementets arbetsgrupp Kvinnligt och man-

ligt i skolan publicerade 1993 antologin Visst är vi olika och slutrap-

alla olika 1994:98 pekar på skolans svårigheter

porten Vi är Ds som

hantera könsskillnader. Förutsättningarna och villkoren för flickor att

och pojkar olika. Deras personliga utveckling, deras prestationer och

är

resultat påverkas i hög grad deras könstillhörighet. Könstillhörighe-

av

in och begränsar inte bara flickors och pojkars val av äm-

ten snävar kurser, utbildningar och yrken utan också deras erfarenheter och nen,

3 Westerberg, Boel 1987: Det är ju vi är Om kulturmöten iskolan, Lund, som negern, Dialogos, s. 7.

Diskussion 19

kunskaper. Hur flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan får effekter och konsekvenser för deras utveckling, beredskap och kompetens för framtida vuxenliv. Lärare med erfarenhet av undervisning i mångkulturella klasser vittnar om att kunskap om skillnader i synen på omvärlden kan växa fram hos eleverna. Men för att hjälpa eleverna att nå dithän behöver lärarna själva kunskaper om etnicitet, klass och kön och om de kulturella identiteter som har med ursprung och levnadsvillkor att göra. Att barn och ungdom får erfara olikheter, ta del av varandras erfarenheter och hjälp att i detta bevara sin öppenhet och nyfikenhet, ökar toleransen för det annorlunda och därmed beredskapen att senare i livet hantera olikheter. Det ställer stora krav på lärarnas kunskap och kompetens att se både problemen och möjligheterna och att använda dem i sin undervisning. Det ställer också krav på självinsikt och en trygg förankställningstagandena. ring i de egna

Morgondagens människor

Hur förhåller sig ungdomar till den etniska mångfalden i sin uppväxtrniljö Flera forskare skriver om detta i vår antologi. Billy Ehn bygger på

intervjuer med ett antal tonåringar i norra Botkyrka De här ungdom-

arna är förankrade i sin förort. Det är här de lever och bor och det är här de knyter vänskapsband. De sociala relationerna, skriver Billy Ehn, överskuggar allt annat för de unga. Och eftersom det sociala livet i fororten präglas den etniska mångfalden, så gör även den lokala identiav teten det. I de snabbt växande, mångkulturella förorterna sker omvandlingen av den ursprungskultur människor för med sig in i mötet med andra. Där utvecklas en kultur som är starkt individualiserad och ligger långt från de traditionella landsbygdskulturer med starka familje- och släktband, som många av ungdomarna har som etnisk bakgrund. Då handlar det om verkliga kulturkrockar. Ungdomarna i de här områdena lär sig att hantera de situationer som kulturkrockama ger upphov till, lär sig att balansera mellan skolans och hemmens krav, mellan lojalitet med det gamla, med familj och släkt och sin strävan efter att tillhöra det nya samhället. Detta arbe-

4 Hultinger, Eva-Stina Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella skolan, Lund, Studentlitteratur, s. 173-181.

20 Diskussion

te sker inte minst i skolan. Skapar skolan det nödvändiga utrymmet för

dessa processer

Människor i de mångkulturella miljöerna lär sig leva med mångfalden. De unga bemöter förortemas dåliga rykte med lokalpatriotism. De bekämpar rasismen och främlingsfientligheten genom att hålla ihop och genom att tona ned betydelsen av etniska skillnader Här kan man inte rasist, då skulle man inte stå ut med blandningen, säger en av vara ungdomarna. Inställningen till mångfalden kan renodlas i två förhållningssätt. Det ena karaktäriseras av en öppenhet gentemot mångfalden, formad av de ungas konkreta erfarenheter av att i förskolan, i skolan och i kamratgängen ha vant sig vid att vara tillsammans med människor av vitt skilda ursprung. Motsatsen kan betecknas som slutenhet och innebär att man så mycket som möjligt håller sig inom sin egen grupp och undviker närmare kontakt med dem som är annorlunda. Slutenheten behöver däremot inte vara tecken på rasism och främlingsfientlighet i sig. Aleksandra Ålund citerar tysk sociolog, Georg Simmel, en som menar att man kan se det mångkulturella samhället som broar mellan

slutliga kulturer, utan någon kommunikation med varandras En männi-

ska kan stanna hela livet vid brofästet eller våga sig ut på bron för att få på den andra kulturen. Då öppnar sig möjligheter att göra jämförelsyn att ta till sig den andra kulturen, att överge delar av den egna ser, av kulturen, att blanda och korsbefrukta. Mitt på bron är man friast. Många barn och ungdomar i de mångkulturella miljöerna har lämnat sina brofästen och befinner sig på bron. De har vant sig vid att leva med mångfalden och har tränats i att hantera kulturella och etniska möten. Under 1995/96 anordnade Stockholms stadsmuseum en spännande utställning med titeln 11000 timmar, som visade upp eleverna i två helt olika skolor i Stockholm med deras skol- och vardagsliv, drömmar och förhoppningar: Eriksdalsskolan, med en stor majoritet svenska elever, och Rinkebyskolan, med en stor etnisk mångfald bland sina elever. När guiden visade runt på utställningen sade hon spontant: "Jag undrar om inte Rinkebybarnen är de som får bäst förutsättningar att klara sig i morgondagens samhälle. Kanske har hon rätt, men det förutsätter att deklarationerna om framtidens globala, flexibla och öppna samhälle inte stannar vid retoriken.

5 286. a.a., s.

SOU 1996: 143 Diskussion 21

Utanförskap ger problem

Den konstruerade, objektiva sociala världen utmanas sällan i ett homogent samhälle .. Man möter nästan aldrig människor har andra uppfattsom ningar om vad som är normalt och objektivt sant. De avvikande kan man förlöjliga, demonisera, geniförklara, förskjuta eller något liknande. .. Vad händer då om man i stället för ett homogent samhälle flyttar socialisationsprocessen till ett land aspirerar på att mångkulturellt, bejaka som vara olikheter och tolerera andras särdrag samtidigt ett land där minorite- - men terna är inneslutna och dominerade majoritetkulturens uppfattning av, det normala6 om

lslamologen Jonas Otterbeck beskriver världen social konsom en struktion. Man lär in de kunskaper och värderingar behövs i det som egna samhället under uppväxten. Dessa värderingar upplevs sedan som sanna och objektiva, trots att det är just konstruerade. De lärs in till-

sammans med de vuxna som barnen är känslomässigt knutna till och

som är viktiga för deras utveckling. Otterbeck tar exempel mötet mellan muslimer och den som upp svenska majoritetskulturen. I den svenska skolan blir mötet påtagligt, här konfronteras muslimska barn och ungdomar med andra nonnaliteter än dem de har med sig hemifrån. De måste utveckla strategier och

förhållningssätt för att klara av det

nya. Otterbeck beskriver olika sådana strategier för att möta pluralismen. Det finns barn och ungdomar lever i flera världar och hanterar som olika värdeskalor på de skilda platserna utan problem. Andra protesterar mot en eller flera av världama ifrågasättande och provokagenom tioner eller ett intensivt, manipulativt sökande efter bekräftelse. Ytterligare andra försöker förskansa sig i värld och förneka andra, en t.ex. genom att köpa en subkulturs hela värdepaket eller att bli fullgenom ständigt "svenska" eller "utländska". Mauricio Rojas beskriver i boken Sveriges oälskade barn hur in-

vandrarpojkar i förortsmiljö skaffar sig respekt att skapa

genom en försvarsallians" mot det svenska samhälle, i vilket de känner sig annorlunda, avvikande och ovälk0mna.7

De är utlänningar, utanförstående. Men utanförskapet har också sina existensformer, strukturer, lojalitetcr och regler. Gettot det amerikanska så- väl som det svenska är ingenting annat än underklassens organiserade -

6a.a., 210.

s. 7 Rojas, Mauricio l 995: Sveriges oälskade barn att vara svensk men ändå inte, - Stockholm, Brombergs, s. 78.

22 Diskussion SOU 1996: 143

utanförskap och därför är gettot viktigt, levande, det ger identitet och individualitet dem bara är föraktad i majoritetssamhällets som en massa ögon.

Det våld finns också i skolan, kan ibland ha etniska förtecken. som Våld kan bli ett sätt att möta utanförskap och att försvara sin egen

bräckliga identitet och självkänsla. Den känner sig hotad i skolan

som kanske med hot. Hur ska skolan kunna få samhällets oälskade svarar bam att känna sig sedda och bekräftade. Hur ska skolan kunna hjälpa dem konstruera andra identitet, identitet gör att de kan att en en som känna sig hemma i och delaktiga i det samhälle där de faktiskt lever, därför det de upplever den egna identiteten utan att ge upp som som Utanförskapet är orsaken till problemen och i detta kan man också söka lösningen. Ingen kan förankra sig i miljö som inte öppnar sig, en bara kräver anpassning och inte låter en åtminstone delutan som som vis förändra den verklighet ska förankra sig Skolan skulle kunna man den mötesplats där får sin identitet bekräftad och utgöra man egen stärkt och samtidigt får möjlighet att ta till sig det nya hos omgivning-

en.

Här kommer också gränssättningen in. När skilda kulturer, normer

och värderingar blandas, visar bl.a. Armick Sjögren, leder det till kon-

flikter och problem, men också till anpassning Man lär sig förstå, man

kompromissar inte hur långt som helst. men

Varje individ måste kunna få människa på sitt eget sätt, vilket ofta inte vara sätt. Skiljelinjen ligger precis där den andra den som hävdar är grannens främmande prioritering inte själv skulle dra gräns. Bortom sådana en - en faktiska kulturkrockar ligger dock ett symboliskt laddat behov som uppgränsdragning, ett behov att styra sitt liv i den snabba förändmuntrar ringsströmmen, att värna den yttersta integriteten, som kan vara ens om egen eller gruppens.

Att veta inne i huvudet

Våra myter varandra hindrar ibland att se saker ur andras perom oss spektiv och lära andra. En viktig roll för skolan är därför att slå att av hål Det frodas många sådana och de är ömsesidiga. Invandpå myter. odlar lika mycket myter Sverige och svenskarna, som svensrarna om invandrargrupper. karna om olika

8 Annick 1993: Här går gränsen, Botkyrka, Arena, Mångkulturellt centrum, Sjögren, Sveriges Invandrarinstitut och Museum, s. l96.

SOU 1996: 143 Diskussion 23

Ett vanligt klagomål på skolan är att den inte ställer några krav på barnen, att det inte finns någon disciplin och att barnen inte har någon respekt för sina lärare. Kravlösheten är myt. Men det handlar en om andra krav, som ibland är ganska subtila och ofta dolda. Svenska barn vet vad som gäller i skolan, de vet att läraren bestämmer och har stor makt utan så mycket åthävor och fastän de säger du och förnamnet. De kan den köns- och klassrelaterade skolkoden. "Reglerna, dom finns inne i huvudet, säger en liten svensk flicka apropå vad får och man

inte får göra i skolan Utländska barn, konfronteras med for

som en dem ny kod, reagerar med förvirring och kanske med frustration. Hur gör skolan koden synlig for barn med invandrarbakgrund och deras föräldrar

Världen kommer till fritids

Fritidsverksamheten kan ha en betydelsefull roll när det gäller att överbrygga motsättningar mellan bam från olika kulturmiljöer och hjälpa barnen att finna sig tillrätta i en främmande skolmiljö. På fritidshemmen möter också barnen flera vuxna och dessutom har vuxna som delvis andra roller än lärarna och som kan arbeta med barnen från andra utgångspunkter. I boken Dina rötter och mina berättar författarna om fritidshemmet Svallvågen i Karlstad som en dag fick ett antal barn från Kurdistan och Iran. De svenska barnen utvecklade stark solidaritet med de snart en nya barnen i deras utsatta situation. "Här kan ingen göra dig illa eller ta din pappa ifrån dig", säger Cecilia till sin kamrat Sirin och håller henne i handen. Några barn nickar instämmande och Per lyfter näven for att visa att också han står på Sirins sida. "Och så finns jag här, tröstar han.

På fritidshemmet ägnade pedagogerna mycket tid åt att lyssna på barnen. I början berättade barnen om lekar de lekt och saker de hade om varit tvungna att lämna. De berättade om släktingar hade dött i som kriget och de saknade. Så småningom började de berätta ett som om förflutet föräldrarna ogärna rörde vid. De svenska barnen lyssnasom

9 Wellros, Seija 1992: Ny i klassen. Om invandrarbarn i svenskaskolan, Malmö, Gleerups. m Ljunggren, Lena Marx, Mario 1994: Dina rötter och mina rötter, Stockholm, Rädda Barnen, s. 125.

24 Diskussion

de, började också själva berätta om någon som hade dött i deras men närhet, morbror, en farfar eller en katt. en Från första början korn föräldrarna ofta till fritidshemmet. De blev bjudna på te och kaffe, mest kom de for att prata. Genom föräldmen fick fritidspedagogema mycket kunskap barnen och deras rarna om bakgrund. Efter tid fick fritidshemmet möjlighet att anställa en en iransk kvinna, hade utbildat sig till förskollärare i England, som som assistent. "Hon hjälpte oss att bygga broar och kunde direkt se vad i barnens beteende kulturellt betingat och vad som inte var det, som var säger pedagogerna i boken. en av I temaarbetet Min historia fick barnen på Svallvågen arbeta med att beskriva sin bakgrund och hur deras uppväxt hade varit. Det blev ett spännande möte mellan de svenska upplevelserna och skildringarna av hur det såg ut i Teheran eller i en kurdisk by. Men de svenska barnen upptäckte också och häpnade över hur mycket i Sverige som hade förändrats på kort tid, när de jämförde med sina föräldrars och mor- och farföräldrars barndom. Under ytan hittade barnen också många likheter mellan de olika länderna.

"Det bor inga svenskar i Sverige"

Kulturmöten sker inte bara i skolan. Det är viktigt att invandrarbam och svenska barn också får chans att möta varandra i andra sammanhang än de skolmässiga. Det är viktigt också for de barn och ungdomar inte har skolkamrater med invandrarbakgrund. som Många barn med invandrarbakgrund, vittnar lärarna om, har aldrig besökt ett svenskt hem. Många svenskar har kanske inte heller någonsin besökt invandrare hemma. Det bor nästan inga svenskar i Sveen

rige", konstaterar Hatice från Rinkeby. En orsak, även om det inte är

den enda, är de alltmer segregerade bostadsområdena. Skildringen av

Stockhomsklass skolresa till Degerfors är belysande. En skola i

en Botkyrka med många barn med olika etnisk bakgrund har sedan flera år etablerad kontakt med helsvensk skola i Degerfors. I fjärde en en

klass brukar skolresa dit och inbjuda till ett svarsbe-

man arrangera en sök. Läraren skildrar dessa skolresor och den mödosamma vägen en av

mot slutlig succé. Några Botkyrkaföräldrama blev förskräckta

en av

H Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella sko- Hultinger, Eva-Stina lan, Lund, Studentlitteratur, s. 107. 12 Nordheden, Inger l 993: Jag kan på elvafarfar vardag och lärarroll i namnet - om mångkulturell klass, Botkyrka, Mångkulturellt centrum, s. 58 en

Diskussion 25

när det framgick att deras barn skulle

bo i svenska hem. Läraren berät-

tar:

Ännu flicka, en denna gång från Uganda, korn en dag och sa att jag måste

sova där hon skulle bo. Jag förberedde mig för en ny dust och bad mamman ringa mig. Innan flickan gick hem frågade jag henne hennes familj om tänkte ta emot Degerforsflickan, när hennes klass skulle besöka oss i maj. "Ja, det är klart, sa flickan förvånat. "Tänk efter vad det för skillnad är mellan att du bor hos din brevvän och att hon bor hos dig, jag. "Är sa det farligare att bo hos svensk familj än i familj från Uganda en en Inte vet jag om flickan gick hem och något liknade till sa sin mamma, men mamman hörde aldrig av sig och flickan hade jättekul hos sin familj i

Degerfors.

SOU 1996: 143 26 Diskussion

svenska skolan finns i dag barn och ungdomar med olika l den religiös bakgrund. Bland dem finns också elever som aktivt utövar religion på ett sätt griper djupt i hela deras tillvaro. I detta sin som och diskuterar vad förekomsten av olika religioner avsnitt tar upp och religionsutövande kan innebära för skolans arbete.

är "främmande" Det är vi som normen - om

religioner

för Jesus på Det gjorde vår Max, kan inte du berätta oss om morgnarna. mellanstadiet, frågade Ibrahim. Det är så att huden knottrar sig. fröken på Jesus muslim ber mig, född och ateist, att berätta om En uppvuxen som

inte länge sedan den svenska skolan var genomsyrad av kristen-

Det är decennier sedan började och slutade varje skoldom. För bara ett par

och bön. Morgonsamlingama i skolan var dag med en psalmvers en morgonbön. Kristendomsundervisningen

länge inte en samling utan en och utgick från statskyrkans lära. Men i dag

var religiöst präglad

sekulariserat samhälle, där religion för många framstår Sverige som ett främmande och t.o.m. skrämmande. Samtidigt kommänniskor känns

svenska skolan barn med religiös bakgrund

mer det till den en annan och inställning till religion. en annan

Vad säger läroplaner och kursplaner

det för första gången klart inskrivet att under-

I 1994 års läroplan står

visningen i skolan ska icke-konfessionell. vara

för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs Skolan skall vara öppen betydelsen personliga ställningstaganden och fram. Den skall framhålla av till sådana. Undervisningen skall saklig och allsidig. ge möjligheter vara skall med förtroende kunna skicka sina barn till sko- Alla föräldrar samma inte blir ensidigt påverkade till förmån för lan, förvissade om att barnen

eller andra åskådningen."

den ena

3 Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella sko- Hultinger, Eva-Stina lan, Lund, Studentlitteratur, s. 121. M l 994: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och Utbildningsdepartementet de frivilliga skolformerna, Stockholm, s.

Diskussion

I kursplanen för religionskunskap i grundskolan framhåller

man att undervisningen syftar både till att öka elevernas kunskaper religioom ner och livsåskådningar och till att dem möjlighet att arbeta med ge egna reflexioner och frågor kring existentiella och etiska problem. Undervisningen ska främja öppen diskussion kring frågor en om tros-

och livsåskådning och bidra till att möten med människor från olika

traditioner och kulturer sker med respekt för och egenart." vars ens

Att tolka världen

Kunskap om likheter och olikheter, förståelse för bakgrund och orsaker kan minska osäkerheten och rädslan för det känns främmande och som okänt. När en moské byggs i ett svenskt bostadsområde, är det viktigt att grannarna känner till någonting islam. När i sin vardag om man möter människor som firar andra helger eller firar på ett annat sätt än man är van vid, är det bra att veta någonting hur och varför. Samom tidigt är det förenkling att påstå att kunskap alltid leder till förståelen

se. Kunskapen kan ge en förklaring, den behöver inte automatiskt

men leda till att förstår eller accepterar det främmande. man Kunskap om och förståelse för religion handlar inte bara att veta om någonting om kristendomens rötter, islams utbredning eller hinduis-

mens reinkamationstankar. Religion, tro och livsåskådning de

tar upp stora existentiella frågorna om livets uppkomst och mening. Alla unga människor har ett behov av att orientera sig i livet och att söka på svar de stora livsfrågoma. Ett mångkulturellt samhälle med många olika

kulturers föreställningar, livstolkningar och symboler dessa

ger unga människor ett rikt material att hämta tankar och idéer från, när de ska tolka världen och sin plats i den. Dessa frågor hör inte hemma bara på speciellt avsatta religionstimmar, utan kan komma i snart sagt alla upp sammanhang i skolan.

Religiösa barn /klassen

En lärare berättar att hon, innan hon fick stor assyrier/syrianer en grupp i sin klass i Botkyrka, inte hade funderat särskilt mycket på religions-

undervisningen. Hennes klasser läste Jesus vid jul och påsk,

om om Luther när de läste 1500-talet och islam och hinduismen när om om

15Nordheden, Inger l 993: Jag kan namnet på elvafarfar vardag och lärarroll i - om en mångkulturell klass, Botkyrka, Mångkulturellt centrum, s. 24

28 Diskussion SOU 1996: 143

kom in på världen i Men i skolan i Botkyrka blev religioman sexan. allvar. Här fanns invandrarna. nen .. många dessa assyrier/syrianer. Plötsligt träffade man folk med av var stora guldkors hängande på bröstet. När jag besökte barnens hem vad det dominerande intrycket de Kristusbilder som prydde väggarna. När specielreligiösa högtider firades, uteblev barnen från skolan, och rätt som det fastade de även i skolan. Med assyriema/syrianema var det skillnad. var De samlade bilder på änglar och Jesus. De gick i kyrkan varje söndag. Dekontaktyta släkten och kyrkan. Denna religiositet gick sakta men ras var säkert upp for de svenska barnen och deras föräldrar.

Läraren menade då att hon inte längre kunde behandla religionsämnet tidigare. Hon började i stället ta religiösa på samma ytliga sätt som upp frågor i undervisningen. Detta berättade barnen naturligtvis om hemma och oroliga föräldrar ringde och tyckte att hon skulle sluta springa i kyrkor med barnen och släpa religiöst folk till skolan. Men barnen blev

engagerade när klassen arbetade med t.ex. ett tema gällde att ta

som reda på hur religionens väsen uttrycks i symboler och hur olika människor uppfattar och utövar den kristna tron. Deras förståelse för religiösa företeelser och för varandras trosföreställningar ökade.

Vad skiljer och vad förenar

När hemspråkslärare, sikh, gång fick frågan om vilken

en som var en eller vilka gudar sikherna egentliga hade, svarade han: Alla religioner, alla människor har Gud, det är bara sättet vi har att nänna oss samma Gud skiljer åt som oss Vad viktigast, det skiljer eller det förenar I läroboken i är som som religion för nionde klass behandlades både islam och judendom under rubriken Främmande religioner. I Dorothea Rosenblads klass i Rinkeby bekände sig flertalet barn eller mindre aktivt till någon av dessa mer

"främmande" religioner. Detta blev upptakten till det undervisnings-

projekt så småningom blev Abrahams barn, stiftelse för religiös

som och kulturell samexistens. Stiftelsens arbete går ut på att framhålla de många likheterna i all religion framför allt mellan judendom, kristen- dom och islam och på att försöka överbrygga de motsättningar som ofta finns mellan olika religionsutövare. Genom låta undervisningen utgå från t.ex. de gestalter som föreatt kommer både i Bibeln och i Koranen eller från de många berättelser, eller har ett gemensamt tema, blir det möjligt att som är gemensamma

15 24. a.a., s.

SOU 1996: 143 Diskussion 29

också diskutera både skillnader och likheter i olika religioner. Elever

och lärare bearbetar tillsammans religiösa berättelser i 0rd, bild och

improvisation. När eleverna går in i olika roller eller i dagboks- och

brevfonn beskriver t.ex. Saras känslor när sonen Isak äntligen föds,

eller vad Abraham känner när han får Guds kallelse att flytta, tar de

också upp de existentiella frågor de är för. som mogna Det är också

lättare för många lärare och elever med bibehållen att integritet ventile-

ra religiösa frågor i skydd rollgestalt.

av en

Svensk rationalitet och religiös ystisism

m

I antropologin talar skam- och skuldkulturer. man om Ett samhälle med

en skamkultur är ett samhälle där disciplin- och

kontrollâtgärder utövas

av andra. Brott mot samhällets regler möts med sociala sanktioner i

form av löje, kritik eller förakt. I skuldkultur en däremot räknar man med individens eget samvete och tro på

syndbegreppet och att det finns

en odiskutabel moral. Sverige kan i den meningen sägas vara en

skuldkultur människa kan och ska det - en göra som är rätt, om hon

uppfostras till att förstå skillnaden mellan rätt och fel. I en renodlad

skamkultur däremot betraktar människan man som i grunden och svag mottaglig för påverkan utifrån. Därför behövs skyddsnät ett av engage-

rade medmänniskor som observerar varandras beteenden och vid behov

påminner varandra Det antropologema om normerna. som betecknar

som "medelhavskulturer" är eller mindre utpräglade mer skamkulturer.

Etnologen Magnus Berg berättar några muslimska flickor om som

lever i ett gränsland mellan föräldrarnas religiöst baserade, djupt tradi-

tionella hedersetik och det moderna samhällets mer rationella sätt att se på tillvaron. De vill inte

ta avstånd från heders- och skambegreppen,

günah och ayip, dvs. det är syndigt i religiös bemärkelse som respekti-

ve det som hedersetiken pekar ut skamligt. Däremot

som försöker de

sätta den traditionella kunskapen i förbindelse

med den rationella. De

rationella tolkningama religiösa påbud behöver

av de i sina diskussio-

ner med icke-religiösa kamrater,

men de använder dem också för att

skaffa sig reflekterad kunskap den föräldrarna

en mer än besitter. De

två flickorna Gül och Esin försöker förklara:

n Wellros, Seija 1993: Kulturmöten till vardags Om kommunikation över kultur-

gränser, Stockholm, Liber Utbildning. 78 s. 8 Hultinger, Eva-Stina Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella sko-

lan, Lund, Studentlitteratur, s. 162

30 Diskussion

griskött. Förr så det sjukdomar på grisar så därför blev Gül: till exempel va

förbjöd det och efter det blev det günah. det att dom

dotter, hon är elva år och ville sminka sej. Då Esin: till exempel min syrras

varför säjer du så Säj det är, att det det är günah. Jag sa: som sa mamma: börjar sminka sej när är elva år. Då sa är huden förstörs om man man som så. mamma: jo, det är

förstörd det försök att på ett rationellt sätt för- Huden blir är ett som -

det bara hade varit ett religiöst påbud.

klara som annars

hatar mig för att jag är muslim" "Du skäller alltid på mig. Du

islamologen Jonas Otterbeck, skiljer sig inte Muslimska barn, skriver

de har religiöst och kulturellt bagage som från andra barn, men ett

invandrare och svenskar, är negativt inställda till många i Sverige, både

för. massmediemas bild muslimska fundaeller rädda Inte minst av

religiösa motsättningar i olika delar av världen gör att mentalister och

få problem med sin självbild än de ungdo-

muslimska barn kan större

omvärldens negativa attityder. inte på samma sätt möts av mar som

muslimska ungdomar ibland använda islam och sin mus- Därför kan

den svenska skolan. Med sitt kulturella arv söker limskhet för att testa

gränsdragningar, sympatiyttringar och avståndstagande;

de bekräftelse,

på sitt beteende. Därav rubrikens utbrott från en kort sagt reaktioner

elev, känner sig utsatt och som testar gränserna. som

muslimska identiteten inte entydig, det kan handla Samtidigt är den

betecknar normativ definition, dvs. både det som forskarna som en om

teologi, och social definition, enligt vildefinition utifrån islams en en eller

ken muslim är en person som tillhör en muslimsk grupp, vara

en

båda. Barn och ungdom med muslimsk bakgrund

kombination av en en kan komma från många olika muslimska grupper, i den svenska skolan

och bruk. Det gör att också muslimer ibland med mycket olika seder

talar förbi varandra.

artikel diskutera muslimska barn och Syftet med Otterbecks är att

i samband med den svenska skolan. Han deras förhållande till islam

muslimerna under sin uppväxt formar en religiös visar att de unga

problematisk på grund deras minoritets-

identitet ständigt är av som

de söker regler och fasta normer

ställning. Under den period i livet, när

har vuxenvärlden svårt att dem det. för sin religiositet, ge

19 164. a.a., s.

2° 225. a.a., s.

Diskussion 31

Därför behövs mer kunskap religioner

om

För många av de invandrarbam och ungdomar går i den svenska som skolan spelar religionen mycket större roll i deras liv än den nonnalt en gör för svenskar. Åke Sander skriver den bild bl.a. förmedlas om som i massmedierna av att det är vi, västerländskt kristna, är och som normen att människor med en annan religion är avvikelsema." Han menar dessutom att läromedlen återger och bekräftar den massmediala bilden av andra kulturer. Religioner, kristna såväl icke-kristna, beskrivs som regelmässigt utifrån ett snävt svenskt perspektiv, vilket får dem att framstå främmande, exotiska, obegripliga och Om det som stereotypa. svenska sättet att se på islam skriver Sander:

Så är t.ex. vårt sätt att göra boskillnad mellan religiös helig och en en världslig profan sfár i världen, samhället och livet- och religionen och se det religiösa som något som, så att säga, ligger vid sidan det vardagliga om livet och har att göra med speciella tider, platser och händelser helt främmande för islam. .. Islam är alltså storhet innefattar och en som reglerar hela det privata, sociala, politiska och kulturella livet, och inte enbart det som från kristen horisont betraktas den religiösa sfáren och som det religiösa livet.

Mötet med denna typ av religiositet handlar möten där det finns om en rädsla, som inte är rationell, försöker göra till nåmen som man om gonting rationellt och hanterbart.

När det uppstår konflikter

Jämställdhet och religion är ett alldeles speciellt kapitel. Många barn

och ungdomar med invandrarbakgrund kommer från kulturella miljöer, där jämställdhet åtminstone i den tolkning vi i Sverige begreppet,

ger direkt strider mot kulturella och religiösa Flickorna får ofta normer. en speciellt utsatt ställning. De förväntas t.ex. i många medelhavskulturer,

spela en passiv och underordnad roll, helt avviker från den som svens-

ka skolans jämställdhetsideologi. Helst ska de hållas avskilda

från män utanför familjen och bära kläder döljer hår och kvinnliga fonner. som Dessa flickor tvingas ofta välja mellan lojaliteten mot familjen och

värderingar som väcker föräldrarnas rädsla och avsky. Samtidigt har

unga män i många sådana kulturer roll. De mycket större en annan ges

21 Åke Sander, 1988: Några reflektioner kring framställningen undervisningen av om icke-kristna religioner, i Strömqvist, Sven Strömqvist, Göran red.: Kulturmöten, kommunikation, skola, Stockholm, Norstedts.

2 16-1368

32 Diskussion

frihet än flickorna och behöva andra erfarenheter än flickorna för anses kunna växa till män med ett för familj och samatt upp vuxna ansvar

hälle. Flickor och pojkar fostras in i olika roller och till olika ansvar-

sornråden. Mötet med den svenska skolan kan för både flickor och pojkar bli konfliktfyllt. Där kanske de möter helt andra för beteende än de normer gäller hemma. Det är viktigt att den svenska skolan i sådana situasom

tioner inte gör avkall på kravet på jämställdhet. I skolan måste flickor

och pojkar bemötas och bedömas på likvärdiga villkor. Skolan måste och stötta flickorna så att de får möjlighet att hävda sig i uppmuntra skolan och kan ta till sin lika rätt till utbildning. vara När elever eller föräldrar använder religionen skäl för att ta som

avstånd från skolans jämlikhetssträvanden kan det vara bra att hålla i

minnet att religioner sällan är entydiga när det gäller mäns och kvinroller och ställning. I vårt eget land behöver vi inte längre än nors

till striden i kvinnoprästfrågan. Inom den muslimska världen före-

kommer kvinnoförtryck i fundamentalistiska rörelser. Enligt många religiösa uttolkares uppfattning är dock varken exempelvis de kristna eller de islamitiska tolkningarna respektive religiösa urkunder, som av leder till kvinnors underordning, invändningsfria. Vid de konferenser

jämställdhet bl.a. Förenta nationerna har anordnat under sena-

om som år har framhållits att religionen i många länder och kulturer används re täckmantel för rad åsikter och påståenden, som har en helt som en en grund än den religiösa. Snarare handlar det kulturellt, histoannan om

riskt eller politiskt betingade behov att kontrollera kvinnors sexuali-

av och barnafödande. Men att dessa påståenden förs fram som tet genom

religiöst grundade kan de uttalar dem undgå ifrågasättande och

som kritisk granskning. Även inom andra områden kan det uppstå problem kan ha, eller som påstås ha, religiösa förtecken. Det kan gälla frågor där föräldrarna eller eleverna själva har synpunkter på elevernas deltagande i undervisningeller i delar undervisningen i olika ämnen, i studiebesök, skolreen av och fritidsverksamhet. Samtidigt kan elever vill delta i religiösor som

högtider, fasteperioder och andra religiösa aktiviteter komma i

sa konflikt med skolans krav på närvaro och på att skolarbetet ska priori-

teras framför andra aktiviteter.

När eleverna hamnar i sådana tros- och lojalitetskonflikter är det

viktigt skolan söker lösningar i samråd med föräldrar eller religiösa att ledare. Värdefrågor är ett område där det är nödvändigt att skolan har bra förhållande till elevernas familjer och närstående. Samarbetetett

och den ömsesidiga respekten mellan hem och skola gäller alla ele-

-

SOU 1996: 143 Diskussion 33

ver och är viktigt för alla elever, även detta kan bli tydligt i de om extra sammanhang där det kan uppstå kulturkrock. en

Gäller det bara mångkulturella skolor

Vi har skrivit det här avsnittet alla skolor i Sverige som om har elever

med en annan kulturell och religiös bakgrund än den svenska.

Så är naturligtvis inte fallet. Men flertalet elever kommer någon gång under skoltiden i kontakt med elever med bakgrund den de en annan än själva har. Framför allt är det sannolikt alla infödda svenskar att förr eller senare i livet kommer i kontakt med andra sätt tänka och förstå att världen. Därför är det viktigt att alla skolor låter sina elever diskutera

tro och livsåskådningsfrågor med betydligt bredare ingång

en än ett snävt svenskt perspektiv. Alla skolor kan ta på den

vara kunskap och

erfarenhet andra religioner och kulturer finns av som numera i vårt land. Hur kan hitta vägar att få till stånd ökat utbyte man ett mellan de skolor som har liten respektive stor erfarenhet arbeta med etnisk av att mångfald

Diskussion

l det här avsnittet använder ett amerikanskt exempel för att diskutera kulturella skillnader och skolframgáng. I USA finns omfattande erfarenheter att minoritetsgrupper sinsemellan ser av olika på skolan och har olika lätt att nå framgång i skolan. Till sist kopplar till frågor om klassbakgrund och skola.

elever med invandrar-

Hur klarar sig

bakgrund i skolan

Ogbu, antropolog vid Berkleyuniversitetet i Kalifornien, John som är varför vissa minoritetsgrupper i USA traditionellt haft svådiskuterar i skolan." Hans slutsatser komplicerar vår inhemska vardagsrigheter

Ogbus utgångspunkt är att ingen de i USA dominerande

förståelse. av hållningama i diskussionen kulturell olikhet och lärande har några om

lösningar på problemen. Han tar å sidan det han kal-

egentliga ena upp curriculum education movement och å andra sidan mulicultular core De har båda, Ogbu, bristfällig förral education movement. menar en

ståelse när det gäller den kulturella mångfaldens karaktär.

curriculum-rörelsen betonar att kraven på för alla gemen- Core en måste ställas högre. Man måste back to

sam grundläggande kunskap alltså de traditionella ämnesmässiga målen vad gäl-

basics, restaurera ler kämämnena. Detta kommer också att gynna minoritetsgruppema, Av sina kritiker anklagas rörelsen för att ha assimilation menar man. enda mål för utbildningen. Core curriculum-rörelsen fäster stor som vid de enskilda skolornas fönnåga att hålla kunskapskraven vikt uppe på eleverna. Men detta är enligt Ogbu inte tilloch förväntningarna räckligt för situationen för de minoritetselever som inte har framatt ska förändras. Det krävs förståelse för vad dessa elegång i skolan en sig till skolan, för den kultur och de utbildningsstrategier ver för med finns i deras miljö, i deras familjer. som klar definition multikulturell undervisning Det finns ingen av education, Ogbu, utan i stället många olika mo-

multicultural menar

kan dock säga att multikulturell undervisning deller. Sammantaget man elever från minoritetskulturer att känna stolthet över sin uppmuntrar kulturella tillhörighet och hjälper dem att utveckla kulturella insiknya undervisning försöker minska fördomar och gynna ter. Det är en som

22 1992: Understanding Cultural Diversity and Learning, i Educatio- Ogbu, John U. Researcher, 1992, Washington D.C., American Educational Research Assonal nov. ciation, s. 5-14.

SOU 1996: 143 Diskussion 35

interkulturell förståelse. Men den avgörande frågan är: Kommer denna

undervisning att förbättra skolresultaten bland de minoritetsgrupper

som av tradition haft svårigheter i skolan Nej, säger Ogbu, nämmen ner två undantag bland alla undervisningsmodeller. Det är bicultuena

ral education/bilingual education, låter undervisningen i skolans

som ämnen utgå både från elevens eget språk och kultur och från majori-

tetssamhällets. Det andra är culturally responsive education, för in

som minoritetskulturen både som en del kursinnehållet och av som en undervisningsstil. Det är uppenbart, säger Ogbu, att multikulturell undervisning hjälper elever från vissa minoritetsgrupper att lära sig i skolan och förmer bättra sina skolresultat. Men det gäller inte för alla. Inom rörelsen har man inte lyckats förstå skillnaden mellan de lyckas övergrupper som skrida språkliga och kulturella barriärer och är framgångsrika i sitt lärande i skolan och de grupper som inte lyckas med det.

En fråga om makt och förtryck

Båda dessa grundhållningar i den amerikanska diskussionen kultuom rell mångfald och lärande missar enligt Ogbu avgörande poäng: en

Varje minoritetsgrupp har sin föreställning meningen med skola

om

och undervisning och om vad utbildningen har för värde i relation till den miljö man lever Denna föreställning är grundlagd i familjen och

närsamhället och spelar avgörande roll för elevernas ansträngningar en

i skolan och för deras framgång. I Ogbus diskussion olika minori-

om

tetsgruppers hållning till skolutbildning finns ett underliggande tema

som ytterst handlar om makt: Relationen mellan minoritetskulturens och majoritetskulturens språk och kultur. Det är i förhållandet till det vita Amerika och dess skolor del förklaringen till elevers som en av bristande skolframgång ligger. Det är inte så att elever klarar sig bra i skolan bara därför att deras kultur liknar den amerikanska. Barn från länder i Asien klarar sig i re-

gel utmärkt, trots att deras språk och kultur i hög grad skiljer sig från

mainstream-kulturen i USA. Ogbu redovisar flera exempel visar som

vad det är för mekanismer styr skolanpassningen och skolfram-

som gången. T.ex. har koreanska elever stora svårigheter när de går i skolan i Japan, men klarar sig lika bra andra asiatiska barn i USA. Och som detta trots att den koreanska kulturen har flera likheter med den japanska än med den amerikanska. Elever från Västindien är framgångsrika i skolan i USA, där västindier sig "immigranter, mindre ser som framgångsrika i Kanada, där de sig medlemmar i samväldet ser som

36 Diskussion SOU 1996: 143

och minst lyckosamma i Storbritannien, de uppfattar som sitt som moderland.

I dessa exempel framträder ett mönster: Det är förhållandet till majoritetskulturen tycks avgörande. Om en minoritetskultur

som vara

uppfattar underordnad, förtryckt eller på andra sätt tillbakasatt

sig som får detta effekter för barnens skolgång. Att koreanerna i Japan ser sig själva andra medborgare har historiska orsaker med rötter som rangens i Japans koloniala förflutna. I USA är situationen för koreaner en annan och kan också hanteras på ett annat sätt. Västindier som bor i Storbritannien kan uppleva diskriminering särskilt tydlig just därför att som den inte borde finnas i ett land sig centrum i ett samvälde. som ser som

Opposition mot majoritetskulturen

Minoritetskulturer i USA förhåller sig olika till den dominerande, vita medelklasskultur är förhärskande i skolan. Ogbu koncentrerar sig som

på grundläggande skillnad. Han talar två typer av minoriteter:

en om immigranter kommit eller mindre frivilligt till USA för att

l som mer

skapa sig ett bättre liv i det landet och 2 sådana minoriteter som nya

ursprungligen inkorporerades i det amerikanska samhället mot sin vilja.

Kineser och indier är exempel på den första typen; indianer, svarta amerikaner och mexikaner exempel på den andra. I dessa kategorier

ingår inte flyktingar. med majoritetskulturen räknar Ogbu därför med kulturella

I mötet skillnader två slag, skillnader får konsekvenser för sättet att se av som på bl.a. utbildning och skola: I det första fallet existerar de kulturella skillnaderna redan innan de två kulturerna kommer i kontakt med varandra. De invandrargmpper det här tal har utvecklat sitt särskilda sätt att på världen och är om se sig själva i sina hemländer och för med sig sin kultur till det nya landet med det Deras kulturella och sociala identitet kan behålin i mötet nya.

sin självklarhet och sin bärkraft under mer än en generation. Majori-

tetskulturen uppfattas kultur måste förhålla sig som en annan som man till inte uppgå men

Inställningen till skolan, där majoritetskulturen dominerar, är posi-

tiv. Framgång i skolan uppfattas inte ett hot mot den egna kultusom

den identiteten och det språket. Snarare uppfattas skol-

ren, egna egna gången tillägg till det redan har och ett instrument för som ett man som framgång i det samhälle kommit till. Strategin är anpassning utan man assimilering". Utan sina kulturella föreställningar och att ge upp egna

Diskussion 37

vanor är eleverna villiga att spela med i klassrumsspelet i förhoppning

om att det ska betala sig i framtiden. I det andra fallet framträder de kulturella skillnaderna som ett svar på det redan hänt i mötet mellan två

som befolkningsgrupper, där den

ena gruppen har dominans över den andra. Minoritetskulturen utvecklas då i opposition mot den dominerande kulturen, dess uttryck ska ses

som ett sätt att hantera underordning och förtryck. I ett sådant kulturellt

möte blir det stor vikt att upprätthålla skillnader, av att markera en egen identitet och att inte acceptera vissa kulturella former just därför att de är typiska för "fienden", majoritetskulturen.

Dessa minoritetsgrupper har svårare att i skolan överskrida kulturel-

och språkliga gränser. Gränserna bör tvärtom upprätthållas för att markera en oppositionell kollektiv identitet. Risken är annars att man förlorar sin självkänsla. Verkligheten har dessutom övertygande visat

t.ex. för svarta amerikaner att det inte hjälper

att agera som vita. Det vita samhället accepterar dem ändå inte.

Barn med denna minoritetsbakgrund har inte familjer eller närsam-

hällen motiverar dem att anstränga sig i skolan och som ställa upp på dess villkor. I deras miljö är det inget att skämmas för att man misslyckas i skolan, tvärtom är det vad människor i närhet ens väntar sig.

Det betyder att dessa elever, de vill ha framgång i skolan,

om måste

utveckla särskilda strategier tar hänsyn till de dubbla krav

som som ställs på dem. Vad kan göras, frågar Ogbu. Oavsett vilken

hållning till skolan

som eleverna har är det nödvändigt att lärarna lär sig så mycket som

möjligt om elevernas bakgrund och använder sin kunskap för

att ut-

veckla både innehåll och form i undervisningen. I det sammanhanget

är

samarbete med föräldrar central fråga.

en När det gäller elever med bakgrund i en minoritetskultur är som oppositionell i förhållande till majoritetskulturen och till skolan

är uppgif-

ten för lärarna svårare. Det viktigaste lära är att eleverna att de kan

delta i två kulturella och språkliga meningssammanhang, det finns

när behov för det, utan att för den skull förlora sin kulturella egen och språkliga identitet. "When in Rome, do the Romans do, without as

becoming Romans."

Men en sådan strategi bygger ändå på det i slutändan lönar att sig att satsa på skolarbete. Om den ska fungera är det därför till hjälp om det finns arbeten att få efter skolan och arbetsmarknaden om inte diskriminerar minoriteter. Då kan också de människor lever som i elever-

nas närhet se de möjligheter ligger i framgångsrika studier.

som

SOU 1996: 143 38 Diskussion

Vad kan lära oss av detta

och nyanseringar visar att frågan minori- Ogbus distinktioner om

förhållande till skola och utbildning är komplex. tetskulturer och deras

denna komplexitet måste ha kunskap

För att förstå någonting av man

minoritetskulturernas historia, deras förhållande till de enskilda om deras kulturella särdrag framför allt i frågor som

majoritetskulturen,

och skola göra En sak är därför lätt att slå fast: har med barn att osv.

lika Man kan inte tala minoritetskulturer i allmänhet Alla är inte om

invandrarelever i allmänhet. Det finns ingen homogen grupp eller om

kan rikta likartade åtgärder mot. som man

beskrivningar kulturskillnader och dess effekter på skol- I Ogbus av

går igen i andra analyser kultunnöten i arbete finns ett mönster som av

skolan. Ogbu talar egentligen motståndskultur. Han menar att om en

minoritetsgrupper gör motstånd mot skolans försök att elever från vissa

skolans läroplan. Som del i kampen mot majoriinordna dem under en

förtryck försvarar de sig att hävda egen identitetskulturens genom en

skolans. En konsekvens blir dåliga skol-

tet och kultur i opposition mot diskussion utgår från etnisk tillhörighet. Den engelske

resultat. Hans

har gjort likartade beskrivningar klassbesociologen Paul Willis av en

skildrar i Fostran till lönearbete hur engelska arbestämd kultur. Han

och lärarna. tarklasspojkar gör motstånd mot skolkulturen

Gänget, the lads, vägrar att sig och utvecklar en motanpassa

innehåll från den kultur finns bland kultur, lånar en del av sitt som som

på verkstadsgolvet. De spelar ut maskulinitet, marvuxna arbetare en

kläder, cigaretter och sprit, står i direkt motsättkerad bl a genom som

gäller i skolan. De skolkar, strövar omkring i ning till de normer som

till lektioner, låter bli att arbeta när de är i korridorer i stället för att

leker. The lads föraktar de elever som anpassar klassen, provocerar,

smilñnkarna, de ställer på den feminisesig, konforrnistema, som upp

rade verksamhet är skolans. Så här säger Spansky, en i gänget, om

som

inte begriper hur gör när man har roligt. de elever som man

dom komma ihåg sin skoltid Vad har dom att Alltså, vad kommer att av

suttit i klassrummet och svettats, medan vi, medan vi minnas Dom har

vad vi har minnas, slagsmål med Pakis från Pakistan, har Tänk på att

från Jamaica. En del det vi gjort med lärarna, ö.a., slagsmål med JA:s av

vi har något roligt att minnas.

23 Paul 1983: Fostran m1 lönearbete, Göteborg, Röda bokförlaget. Willis,

24 28. a.a. s.

Diskussion 39

Problemet är, Willis, att dessa pojkar sitt ofta uppfinmenar genom ningsrika och kreativa motstånd reducerar sina framtida livsaltemativ. De är arbetarbam som får arbetarjobb, och de bidrar själva till denna reproduktion.

En svensk sociolog, Mats Trondman, skriver i Willis efterföljd

om

fem arbetarklasspojkar på högstadieskola i Sverige. Dessa pojkar

en undflyr och motarbetar skolans alla försök att få dem att sköta sig. Det är en kamp mellan vi och dom", där "dom är skolans personal samt de skötsamma och ordentliga eleverna och deras föräldrar. Skrattet är pojkarnas huvudvapen. De bryter regler, skapar kaos, iscensätter practical jokes, allt för att få sig ett skratt på överhetens och auktoritetens bekostnad. Men även om de har tillfälliga framgångar då de lyckas

störa skolans maktutövning, så är de på längre sikt, i likhet med Willis

the lads, spelets egentliga förlorare. Dessa kulturskillnader har delvis grund än de Ogbu talar en annan om. Här är det fråga om en arbetarklasskultur som kommer i konflikt med skolans medelklasskultur. Det är också manlig kultur. Men en konfliktens grunddrag överensstämmer: En kultur sig försom anser tryckt och är förtryckt av de dominerande tänkesätten och - - normerna, gör motstånd mot skolans ordning. Motståndet kan ta sig olika ut-

tryck men leder i slutändan till utslagning och försämrade framtidsut-

sikter. Jämförelsen med arbetarklassungdomamas motkultur visar också att alla diskussioner om etniska kulturskillnader har förbindelse med motsvarande diskussioner om klassbestämda skillnader. Det går inte att

tydligt skilja mellan etnicitet och klass och kön. Det samvarierar

ena med det andra, tendenser blandas, förstärker eller försvagar varandra, leder till nya identiteter osv. Ogbu säger att en nationell grupp kommit till ett annat land som mer eller mindre frivilligt, därför att man sökt ett bättre liv, kan behålla sin kulturella identitet och sitt sakliga förhållande till majoritetskulturen i minst en generation. Under denna tid kan inställningen till skola och utbildning vara positiv och barnen kan anpassa sig till undervisningens krav utan att känna sig kulturellt hotade. Men sedan Vad händer i andra generationen Vad händer om de som kommit hit för lång tid sedan fortfarande betraktas som invandrare majoritetskulturen, av om de diskrimineras p.g.a. sitt ursprung, sitt utseende, sina sina namn, erfarenheter Är det inte troligt det i den situationen utvecklas att nya

25Trondman, Mats 1991: Den panerade grytlappen. Om manlig motkultur, keativitet, humor och självbedrägeri, i Löfgren, Anders Norell, Margareta: Att förstå ungdom - Identitet och mening i en föränderlig värld, Stockholm, Symposion.

40 Diskussion

kulturella mönster i opposition mot den fortryckande majoritetskulturen Och med tanke på Ogbus fortsatta resonemang vad händer då i - skolan

Diskussion

Vilka problem respektive möjligheter innebär det att vara lärare i en skola där många av eleverna har invandrarbakgrund Vi belyser frågan med utgångspunkt från sju lärares berättelser från sådana skolor. Mot slutet diskuterar några kontroversiella frågor, som aktualiseras i lärarnas rapporter.

Att arbeta i mångkulturell

en skola

Vi bad sju lärare att skriva om sitt arbete. Deras bidrag publiceras i vår

antologi. Hur valdes lärarna ut Vi ville med

personer som arbetar

i skolor där en stor del eleverna har invandrarbakgrund.

av Därför sökte vi till förorterna runt Stockholm,

oss Göteborg och Malmö. En nödvändig förutsättning för medverkan att lärarna ville och kunde

var skriva om sin verksamhet. Tips och kontakter ledde egna oss till sju

lärare som alla har lång erfarenhet undervisning i

en av en mångkulturell miljö.

Två av lärarna är kopplade till Rosengårdsskolan i Malmö; en av dem har emellertid slutat där. Två lärare finns i Tensta och Rinkeby, en

del av Stockholm byggdes under miljonprogrammets dagar.

som Den ena läraren arbetar på Tensta gymnasium och den andre på Rinkebys-

kolan. Det finns ytterligare två stockholmare i författargruppen.

En av dem arbetar på fristående skola i Botkyrka och den en norra andra un-

dervisar i svenska andraspråk på Flemingsbergsskolan

som i Huddinge. Den sjunde läraren, slutligen undervisar på

Hammarkullsskolan, som

ligger i en av Göteborgs förorter. norra Författarna fick vid för sin uppgift. De skulle inte

en ram följa en

viss mall, utan var och bestämde själv vad hon eller han ville en lägga tyngdpunkten på. Resultatet blev stor variation. Några lärarna en av

beskriver sin undervisning på ett mycket konkret vis, koncentre-

ett par

rar sig på elevernas språksvårigheter och andra berättar både sin

om

undervisning och om allting finns runt omkring. Tillsammans

som ger lärarnas texter en bild med flera dimensioner. Det är material ett som kan undersökas från olika synpunkter. Här prövar vi i första hand ett perspektiv innebär att vi belyser följande två

som frågor: Vilka pro-

blem och svårigheter stöter dessa lärare på i sitt arbete Vilka möjligheter och glädjeämnen upplever de Vi har inte efter strävat att göra

någon fullständig genomgång; det handlar nedslag i allt

snarare om som lärarna berättar.

26Hultinger, Eva-Stina Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella sko-

lan, Lund, Studentlitteratur.

42 Diskussion

Problem och svårigheter

svårigheter hänger ihop med en traditio- Flera av lärarna tar upp som undervisning. En dem att sådan undervisning helt ennell av menar en hitta Ärnnena har utkelt inte fungerar, och att man måste nya vägar. med mycket emellan, skriver lärare. Bristen gjort öar vatten en annan märks hon, när antalet elever med ut-

på helhetsperspektiv mer, anser

ökar på skola. Lärarna har tidigare inte varit

ländsk bakgrund en utveckla professionellt språk fungerar när de ska

tvungna att ett som sina elever. Hon efterlyser tid för ämnesövergripande prata om mer och tycker inte ska envisas med att använda bediskussioner, att man klasser, stadier och ämnen, eftersom de konserverar ramargrepp som na för skolarbetet. också den lärare försöker att ändra sin undervisning stöter Men som En vanlig kritik från föräldrar, har gått i skolan i ett

på problem. som det för litet disciplin och att eleverna inte får lära

annat land, är att är respekt för Mötet med den svenska skolan kan vara sig att visa vuxna. föräldrarna. De vill sina barn sitta tyst försjunkna i omtumlande för se Föräldrarna har svårt att förstå hur vi arbetar, skriver en sina böcker. i antologin. Han att måste lyssna på föräldrarna. av lärarna menar man läxor till sina barn, det fel att neka dem "Om de t.ex. ber om mer vore skildrar händelse, visar att det inte alltid är så lätt att det. Han en som motsvara föräldrarnas förväntningar.

kaffe i vardagsrummet hemma hos Elmas. Ett problem Vi satt och drack hon i stället for att lyssna läraren höll på med med Elmas i skolan var att vilket förstås upprörde både mig och hennes klassallehanda handarbeten, Du måste visa ditt ansikte, uppmanade mig Elmas mamma. kamrater. menade jag skulle spänna blicken" i dottern. Men hur jag än Hon att blicken i barnen så saknas något, inte inger den sydländska spänner som Elmas efterfrågade. Vi får halva vägen var. Jag respekt", som mamma blicken och eleverna får lära sig vad svensk respekt" inspänna

försök

nebär.

lärarna berättar att några hans elever bär med sig uppfatt-

Samme av vad kunskap strider emot hans egna. Dessa elever ningar om är, som läraren inte tror på. De har t.ex. lätt för att vill arbeta på ett sätt som utantill, och begär att få visa vad de kan på ett traditiolära sig glosor de vägrar att använda de orden i sina egna nellt glosprov, men nya

texter.

27 116. a.a., s.

SOU 1996: 143 Diskussion 43

Andelen elever med invandrarbakgrund har ökat i de områden där antologiförfattama arbetar. När en av dem började på Rosengårdsskolan i mitten av 1970-talet var andelen bara 15 procent, förändringmen en kom snabbt: "Jag och mina kolleger såg andelen invandrare öka drastiskt. Vi försökte att påverka politiker, både lokalt och centralt, att göra någonting åt utvecklingen." Hon att problemen blev anser annorlunda när andelen elever med utländsk bakgrund passerade 50 procent. Denna lärare berättar att hon efter 17 år på skolan hamnade i ett dilemma. Hon kände att hon inte längre kunde försvara den skola som hon hade tyckt om och kämpat för, eftersom den inte kunde eleverge na det som behövdes för att de skulle utveckla tillräckligt god en svenska. Det räcker inte på långa vägar att träffa en handfull svenska lärare för att lära sig att hantera språket. Följden blev att hon slutade på Rosengårdsskolan. I dag arbetar hon dels speciallärare på andra som skolor i kommunen, och dels som fortbildare. Hennes kollega visar att det har sina sidor att arbeta på skola en "där det är svängdörr mellan Sverige och andra länder". Nya barn dyker plötsligt, medan andra har lärt känna försvinner upp - som man lika plötsligt. Lärarna på en mångkulturell skola arbetar dagligen med människor med stora och speciella behov, skriver hon. Under sådana förhållanden är det begripligt att lärare kan komma till punkt där de en nästan ger upp. Man ser den nya eleven som en ytterligare belastning,

ytterligare en behövande, inte som ytterligare en möjlighet, ytterligare

en berikande individ i gruppen." Samtliga lärare, som skriver i antologin, berör på ett eller annat sätt problem som är förknippade med läroböckema. Flera dem tar av upp

elevernas språksvårigheter, och ger exempel på formuleringar ele-

som

verna stupar på. En uppgift i matematik uttrycktes på följande sätt: En väg är 24 rn bred och går mellan två orter ligger 12 km från

som varandra. Hur har vägbanan Svara i lcmz." det här stor area I fallet var det

inte begreppet area som var svårt för eleven, utan det till triviala

synes ordet mellan. Han förstod inte att mellan A och B är liktydigt med från A till B, utan trodde att vägen skilde de två orterna åt; att de låg på öm-

se sidor om vägen. Därmed var räkneuppgiften omöjlig att lösa för ho-

nom, eftersom det inte framgick av texten hur lång vägen var. En av lärarna påpekar att de benämnda talen i matematikläroböckema är svåra även för elever som har lätt för matematik, eftersom uppgifterna är skrivna utifrån en svensk kontext. "Om aldrig har man metat är det svårt att förstå förhållandet mellan flöte, sänke och krok. Ett barn som aldrig har sett ett villastaket har svårare att räkna ut staketets längd än den som är uppvuxen i ett villasamhälle." En annan av lärarna tar exempel från läroböckema i Samhällsorienterande ämnen,

44 Diskussion SOU 1996: 143

och frågar sig vilka associationer elev, som inte är född i Sverige, en får adel, präster, borgare och bönder. av Läroböckema i engelska är ett sorgligt kapitel, menar en lärare. De är fyllda med "samma vita medelklassverklighet som de var när jag gick i skolan", skriver han. De dåligt för elever som kommer passar t.ex. från Uganda, Pakistan, Indien, Tanzania, Gambia och andra gamla brittiska kolonier. Dessa elever har andra världsbilder än den anglosax-

iskt västerländska. Överhuvudtaget är det ett genomgående problem att

det saknas bra böcker de olika länder som eleverna kommer ifrån, om han. Ett annat är att det är svårt att hitta svensk skönlitteratur som anser har ett enkelt språk, ett innehåll som är intressant för tonåringar. men Många elever tvingas att läsa texter är lämpade för yngre barn, som eftersom svenskan blir för svår. Det är också ett bekymmer att annars nästan all läsning skönlitteratur i skolan utgår ifrån svenska refeav rensramar. ställs på eleverna i mångkulturella skolor Är de för hö- Vilka lcrav eller för låga, och är de överhuvudtaget relevanta Några av lärarna ga skriver problem det slaget i sina bidrag till antologin. En av dem om av tycker att det känns att till avrättning när eleverna ska skriva som en standardprov. "Det är nämligen nedbrytande att ständigt sina eleett se misslyckas med det normalt att kunna, och det förstärker ver som anses känslan att det är fel på elevernas kunskaper och fel på lärarens unav dervisning." Hon vänder sig emot att centralt formulerade krav får styplaneringen, eftersom då inte tar hänsyn till vilka elever som ra man faktiskt skola. går på en

En lärare, som arbetar på gymnasienivå, ser problemet från

annan håll. Hon möter elever tror att de kan allt, att de inte har ett annat som

någonting kvar att lära sig. Lärarna i grundskolan har varit måna om att

uppmuntra eleverna och har berömt dem för varje framsteg. Hon talar inneboende konflikt mellan uppmuntran och realism, och berätom en tar svårigheter hon själv har hamnat i när elever har blivit beom som svikna på de betyg hon har gett dem. Hon vill emellertid inte i som

första hand lägga skulden på lärarna i grundskolan.

Mina elever lever i allmänhet ett liv utanför skolan med alltför få språkliga utmaningar .. De kanske är bäst i familjen eller i hela släkten på svenska och därför är det inte konstigt att de tror att deras språk duger bra som det är. Om skolan därtill är otydlig i sina utmaningar arbetar med för anpas- sade texter eller accepterar avskrift eller utantilllcunskaper läxor och

blir det svårt för våra elever att skaffa sig korrekt bild läget.

en av prov -

28 a.a., s. 32.

Diskussion

Möjligheter och glädjeämnen

När man läser lärarnas rapporter från de mångkulturella skolorna är det uppenbart att det inte finns någon tydlig gräns mellan problem och

möjligheter, mellan det är negativt och det är positivt. som som De skildrar ett problem de möter, berättar de som men strax om vad de gör för att lösa problemet eller hur det skulle kunna bearbetas. anger En lärare upptäcker t.ex. att språket i geografiböckema är för svårt för ele-

verna, och att böckerna dessutom har ett etnocentriskt perspektiv. Då

lägger han dem åt sidan och utgår i stället ifrån vad eleverna skulle vilja veta om sina hemländer och drar in föräldrar,

hemspråkslärare, barnens grannar och flera andra i undervisningen.

En av antologiförfattarna, har erfarenhet från många olika som skolor, att det finns större idérikedom i problemskolor anser en än i andra skolor. Hon menar att det beror på att situationen på dessa skolor

tvingar fram förändring den traditionella en av undervisningen. Den

omprövning som måste till ett invant sätt att arbeta kan ske på av ett

betydligt lättare sätt när det inte finns något alternativ, hon.

anser Ett genomgående drag i de sju lärarnas rapporter är den positiva tonen. De skriver om svårigheter och tillkortakommanden, de verkar men inte ha övennannats dem. Vad är det konkret lärarna av som i de

mångkulturella skolorna möjligheter och glädjeämnen

ser som En lärare skriver att arbetet tillsammans med barn från olika kultu-

rer har gjort henne till positiv människa. Många barnen har en mer av upplevt att allt har ryckts undan, de har ändå kvar sina drömmar men och har inte tappat tron på att allt ska bli bättre. De har benägenhet en att lösa saker omedelbart, innan hindren har hunnit att växa sig för hö-

ga, som sprider sig till omgivningen. Denna lärare talar

om mötena med eleverna, att de har stor betydelse och berör henne känslomäsen sigt på ett starkt vis.

Att arbeta i en mångkulturell skola är att varje dag fyllas intryck, av nya upplevelser och känslor .. Det finns puls i det mångkulturella, en som nästan fimgerar som en drog. Det går inte att sig igenom dag, sega en trött halvt medvetslös efter en sen fest. Det går inte heller att "hålla" lektion en efter ett uppslitande gräl med kollega. Det är inte lönt försöka en ens att hålla masken. Eleverna läser av läraren omedelbart. Skulle osäkerhet uppstå om lärarens sinnesstämning, haglar frågorna henne tills över hon kapitulerar. Det är mötet de vill ha, inte en människa står där framme och som spelar sin lärarroll.

29 a.a., s. 12 och 18.

SOU 1996: 143 46 Diskussion

lärarna i antologin undervisar i svenska som andraspråk i gym-

En av

Hon uppskattar att det inte finns given ämnestradition

nasieskolan. en

bryta sig loss ifrån. Det finns inte heller några fastlåsta att följa eller att

förväntningar från eleverna vad ska behandlas i ämnet. om som

och eleverna kan göra precis vad vi vill i klass- Slutsatsen är att jag

bara vi kommer överens och arbetet leder till målen." Hon rummet -

friheten inte bara är godo. Det finns trygghet i ett

tillägger att av en

innehåll och arbetssätt aldrig behöver ifrågasättas.

självklart ett som

tillgång bam kommer från olika sociala och kulturella Det är en att

miljöer, och den ska ta på i undervisningen, tycker en annan man vara

blir kulturlcrockar är berikande för eleverna. De lär sig lärare. Det som

de hör från sina klasskamrater att kan betrakta samma

mycket när man

sak på många olika vis. Det är också nyttigt för läraren att vara tvungen

eleverna emellanåt inte förstår hennes handlande. att förklara sig när

det fördel att ha många barn med invand- Samma lärare tycker att är en

rarbakgrund i klassen, eftersom det ökar toleransen för det som är an-

faktum kan utnyttja i sin undervisning. Arbetet norlunda ett som man elever har lett till att hon har lärt sig mycket om andra kultumed dessa

aldrig skulle ha gjort. Under tid bodde hon och rer, som hon annars en

i turkisk by, där flera eleverna var födda. "Detta är en kollega en av

viktigaste jag har gjort i livet och det har betytt något av det som

för invandrarbamen och framför mycket för mitt fortsatta engagemang

allt intresset för deras språkutveckling, kultur och bakgrun skriver

Turkiet. Hennes behov kunskaper andra kultuhon besöket i av om om

också gjort hon har studerat ämnet etnologi på universitetet. rer har att

lärarna inne på sak när hon påpekar att det En annan av är samma

kulturkunskap i det internationella klass-

finns en stor potential av mångkulturell skola pågår det ständigt samtal både i

rummet. I en -

hur gör i den och den undervisningen och på rasterna om man ena -

"Elevema frågar mig hur svenskar gör, och jag berättar andra kulturen.

i de familjer jag känner, skriver av lärarvad som är brukligt som en

dubbelriktad kunskap både själva och om Vi uppnår en om oss na.

varandra. Elever och lärare ökar sin kulturkompetens."

Lärarkandidater återkommer gärna till den mångkulturella skolan, Hon det bl.a. beror på följande utrnärkan-

skriver en av lärarna. tror att

de drag:

alla eleverna på sina lärare, inte gång utan varje gång man Här hälsar en

förnamn. Här bliralla Någon, får ett namn och passerar, även med ens man

anklagar sällan läraren, när misslyckas med viktig roll. Här man man en inte trött och blasé. Här protesterar man sällan när läranågot. Här är man

uppgift. Här handlar hellre än diskuterar. Här engaren presenterar en man

helhjärtat. Hit återvänder när har börjat gymnasiet, gerar man sig man man

Diskussion 47

fått jobb eller skaffat bam, för att visa upp för sina lärare, vad man lyckats med.

Det gäller all undervisning

Efter denna förhållandevis utförliga beskrivning av problem respektive möjligheter i arbetet i mångkulturella skolor, vill vi behandla några frågor som materialet leder in på, och som i grunden gäller all undervisning. Den första frågan handlar om kraven på eleverna. En av lärarna i antologin berättar att hon låter sina elever arbeta tillsammans med vardagliga saker. De gräver i trädgårdslandet, sandar skolgården, skalar morötter i köket, redigerar skoltidningen, diskar efter lunchen, sköter om sköldpaddoma i djurrummet, sorterar böcker i biblioteket, sopar korridorgolvet m.m. Hon anser att det utvecklar barnens språk, vilket också förefaller troligt. Men kan det inte ligga en begränsning i detta Det blir 0rd och begrepp i relation till enkla praktiska göromål. Finns det inte en risk för att undervisningen görs om till sysselsättningsterapi, ett sätt att hålla eleverna på gott humör Å andra sidan kan påstå man att det praktiska och konkreta är en nödvändig startpunkt för alla barn de ska utveckla sitt språk och sin begreppsapparat, så att de så om småningom är mogna att förstå det som är abstrakt och svårt. Det ligger också någonting grundläggande positivt i att arbetet i skolan är trevligt och gör att eleverna trivs; det skapar ett bra klimat för lärande. Det kanske är så att lärare i mångkulturella miljöer måste ha ännu mer i än andra lärare. De är tvungna att hålla fast i de långsiktiga magen målen och får inte tillåta att de kortsiktiga prestationskraven blir för dominerande. En annan av antologiförfattama beskriver planeringen av ett avsnitt i undervisningen, där han bygger på elevernas egna frågor. Han drar följande slutsats: "Om man utgår ifrån elevernas nyfikenhet och deras

frågor, så kan man aldrig hamna fel. Det ligger mycket i detta, efter-

det är ett sätt att engagera eleverna och att göra innehållet i unsom dervisningen relevant för dem. Det är ett konkret sätt att visa eleverna att skolan i första hand är till för dem. Men kan det inte leda till en populistisk hållning hos läraren Det som är roligt och bra för stunden sätts före det som eleverna på lång sikt kan komma att den största nyttan av. Läraren måste göra en avvägning som handlar om att både ta

30 a.a., s. 21.

48 Diskussion SOU 1996: 143

vara på elevernas spontana intressen och att föra in dem på studier av det etablerade innehållet; i bästa fall kan detta hand i hand. I ett av bidragen till antologin argumenterar lärare för att barn en med ett annat modersmål än svenska borde erbjudas att studera också de Samhällsorienterande ämnena enligt samma modell som svenska som andraspråk, dvs. i egna grupper. Hon skriver bl.a.: Ämnestexter på högstadiet ligger inte konversationsnivå. Både ämnesinnehåll och ordförråd skiljer sig från vardagsspråk. Den industriella revolutionen eller Jesus och urkristendomcn hör inte till ungdomars vanliga samtalsärrmen. Utanför klassrummet pratar de inte om hur Sverige styrs eller om jordbruksbyn under 1800-talet. Alla elever ska uppnå de mål i soämnena som respektive kursplan föreskriver. För att nå dit räcker det inte med att tala svenska flytande. Eleverna ska studera kräver texter, som en synnerligen god behärskning av det svenska språket. De måste uppnå förstaspråksnivå i läsning på svenska.

Hennes artikel rymmer ett underförstått antagande, nämligen att kurserna i de Samhällsorienterande ämnena är som de är. De innehåller mycket som är abstrakt och svårt och därför ställer de höga krav på den elev som inte behärskar det svenska språket, vilket innebär att det behövs särskilda arrangemang för att dessa elever ska klara sig. Men är

inte innehållet i kurserna för abstrakt och svårt för de flesta tonåringar

Ska man acceptera detta eller borde man ompröva ämnenas innehåll och hur man undervisar i dem Det är detta som en annan av lärarna är inne på när hon berättar att hon har sett sina elever misslyckas gång på gång på standardprov fast hon vet att de är duktiga och ambitiösa. Hon att inte kan menar man hålla på att ständigt beklaga sig över att kraven på eleverna måste sänkas, utan att man måste ta itu med att förändra kraven "så att de inte nödvändigtvis behöver sänkas. Man kan fråga sig hur det i så fall ska gå till. I de nuvarande kursplanerna för ämnen i grundskolan som samhällskunskap, historia och biologi är uppnåendemålen delvis inriktade på att eleverna ska behärska ett visst ämnesstoff och i gymnasieskolans kursplaner är detta mer markant. Måste kursplanerna vara utformade så, eller skulle målen helt och hållet kunna handla om generella kvaliñkationer som eleverna ska tillägna sig Flera av lärarna skriver i antologin om problemet att eleverna saknar egna erfarenheter som de kan hänga upp innehållet i undervisningen på. Det är ett problem som är giltigt på alla skolor, inte bara där många av eleverna har utländsk bakgrund. För att undervisningen ska

3 a.a., s. 132.

Diskussion 49

ge bestående resultat fordras att den anknyter till elevernas erfarenheter och använder sig av deras tidigare kunskaper. "Det är svårt för elever att förstå texter om renskötsel, fiskeodling, skogsbruk och vattenkraft om de varken sett fjäll, skärgård, granskog eller älvar, skriver en av lärarna om sina elever. Men det är också många svenska barn som har svårt att förstå sådana texter fast de har hört mycket dessa företeelom ser, sett TV-program om dem osv. Detta leder över till ett annat spår i vår diskussion. När man läser läroplanen för grundskolan och läroplanen för gymnasieskolan är det Vissa drag som blir tydliga. Eleverna ska ha inflytande på sitt eget lärande och verksamheten i skolan, innehållet i undervisningen ska engagera eleverna och knyta an till deras intressen och behov, eleverna ska förstå vad de lär sig och de ska kunna använda sina kunskaper efter skolan. Arbetet i skolan ska vara omväxlande och roligt. Alla elever ska respekteras och stödjas i sin utveckling osv. Visserligen kan man diskutera hur enskilda formuleringar i läroplanema ska tolkas, men det råder knappast någon tvekan om dessa huvuddrag. Det är uppenbart att läroplansförfattama har tänkt sig att detta ska gälla för alla elever i den svenska skolan, oberoende av var de, eller deras föräldrar, är födda. När man kommer till undervisningens praktik, t.ex. hur man ska åstadkomma att innehållet intresserar eleverna, finns det olika sätt, och man kan inte påstå att det ena alltid är bättre än det andra. Men ta detta med att låta eleverna formulera egna frågor inför ett nytt område. Det är ändå troligt att det hjälper till att göra innehållet intressant för eleverna under förutsättning att läraren verkligen bryr sig om elevernas frågor och hjälper eleverna att problematisera dem. Att utgå ifrån elevernas frågor har kvaliteten att elevernas inflytande ökar, vilket har en positiv effekt på deras lärande. Är sådan metod bra bara när en man har många elever som har sina rötter i andra länder eller finns det någonting i den som har ett generellt värde Mot den bakgrunden är det intressant att se hur lärarna i antologin skriver om undervisning, eftersom de allihop arbetar i starkt mångkulturella miljöer. Före läsningen nyfiken på det ska komma är man om fram någonting som visar att de har utvecklat en praktik som innehåller nya och okända metoder. Nej, dessa sju lärares berättelser tyder inte på att det skulle fordras någonting helt nytt, någonting som inte redan praktiseras av många lärare, eller som inte finns beskrivet i läroplanerna. Materialet är för litet för att det ska vara möjligt att dra några säkra slutsatser, men det är en rimlig hypotes att en bra undervisning i Flemingsberg inte är väsensskild från en bra undervisning på andra håll. Det betyder inte att undervisningen är likadan, men att det finns ge-

50 Diskussion

mensamrna drag som är av en grundläggande karaktär, t.ex. lärarnas uppfattning om vad som är viktiga kunskaper och hur lärande kommer till stånd samt deras sätt att förhålla sig till sitt yrke och till sina elever.

Anta att en ingående och bred undersökning skulle visa att denna

hypotes faktiskt är riktig. Vilka reflexioner föranleder det En är att

det inte finns ett särskilt sätt att förbättra undervisningssituationen i mångkulturella skolor, ingen enkel väg att snabbt nå resultat. Det

skulle i stället gälla att där, som överallt annars, mödosamt pröva sig

fram, att hålla fast vid det som fungerar dvs. det som leder till målen

och försöka att ersätta det som inte är bra med någonting annat. -

Det är slående att de problem som lärarna på de mångkulturella skolorna talar känns bekanta. Mer lärare på vanliga skolor

om än en har kommit fram till att den traditionella undervisningen inte längre

fungerar, också fått erfara att det finns föräldrar och elever som är

men

skeptiska till andra undervisningsmetoder. Kritiken mot läroböckema, liksom ifrågasättandet av centralt preciserade kimskapskrav, har också

framförts av lärare i decennier. Många lärare känner säkert också igen de möjligheter och glädjeämnen som antologiförfattama berättar om. En lärare t.ex. arbetar i gymnasieskolan på barn- och ungdomssom programmet eller industriprogrammet möter troligen i stor utsträckning samma problem, och upplever liknande möjligheter, som kolleger som

arbetar i mångkulturella skolor. Detta är någonting som stödjer anta-

gandet att situationen på dessa skolor inte är unik.

32 sådanhypotes stöds flera forskare. Se Cummins, Jim 1996: Negotiating En av t.ex. Identities Education for Empowerment in a Diverse Søciaty, Ontario, Califomian - Association for Bilingual Education.

SOU 1996: 143 Diskussion 51

Vi har i ett tidigare avsnitt konstaterat att vart fjärde barn i förskolan har invandrarbakgrund. Detta ställer speciella krav på förskolan och förskolans personal. Barn som redan i förskolan har lärt sig svenska, fått ett tryggt förhållande till svensk personal och en svensk omgivning, får också bättre förutsättningar att förstå skolan och skolans krav och normer.

Kulturmönster i förskolan

Daghemmen är, skriver Billy Ehn, inte bara en social institution utan

också ett kulturellt system som skapar och återskapar grundläggande

tanke- och värdemönster med en mer allmän giltighet. Både den yttre

miljön, den formella arbetsorganisationen och daghemspersonalen kan "kulturbärare, förmedlare underförstådda antaganden ses som som av hurudan verkligheten är beskaffad." om Ett barn med föräldrar med annan kulturell bakgrund än den en svenska växer med två olika kulturrnönster, föräldrarnas och dagupp

hemspersonalens. Antropologer, har levt i andra samhällen och

som försökt ta till sig och sig till dessa samhällens sätt att leva, kan anpassa intyga att det varit svårast att ändra på är just sättet att uppfostra som de egna bamen.

Därför är det både naturligt och ofrånkomligt att invandrarföräldrar upp-

fostrar sina barn enligt den kulturens mönster med de modifikationer

egna varje generation gör. Lika naturligt och ofrånkomligt är det för svensk förmedla svensk kultur. personal i förskolan att i sin uppfostrarroll

Första kontakten med det svenska

Många barn med invandrarbakgrund får den första påtagliga kontakten

med svensk kultur i förskolan. Det kan innebära en påfrestande situa-

tion för små bam.

Språket har främmande melodi som inte inger samma känsla av trygghet en modersmål, maten smakar annorlunda, sättet att äta kan vara helt som ens annat Det är mycket kan vara främmande och svårt. Om personaosv. som len med hjälp kroppskontakt, närhet, vänne och omsorg lyckas få konav

Ehn, Billy 1983: Ska vi leka tiger, Lund, Liber, s. 15. 34 m.fl. 1988: Kulturmöten och språkmöten i förskolan tvåsprå- Nauclér, Kerstin - om kigt arbetssätt i förskolan, Arbeta i barnomsorgen, Skriñserie från Socialstyrelsen, Stockholm, Utbildningsförlaget, s. 17.

52 Diskussion SOU 1996: 143

takt med invandrarbam blir även svenskarna i förskolan positiva förebilder föräldrama. vid sidan av

Förskolan är för många barn den första kontakten med det svenska språket. Förskolor som tar emot barn med ett annat modersmål än svenska, och de är många, har därför mycket viktig roll för barnens en

språkträning och språkutveckling. I förskolan finns också många

naturliga möjligheter att lära sig svenska i vardagliga situationer och i fria aktiviteter. I ovan citerade bok språkmöten i förskolan beskriom

ver författarna skillnaderna mellan det deltagande språket, det språk

man använder när man gör någonting tillsammans, och det analyserande språk använder när talar någonting. I följande dialog man man om planterar man frön i förskolan.

"Nu ska vi gräva i jorden här." och så gräver vi "Kan du också gräva Ta spaden och försök samtidigt räcker vi fram spaden "Kan du peta ner fröet i hålet säger vi och räcker fram ett frö till barnet

och pekar hålen

När man däremot talar om att man ska plantera frön och vad som kommer att hända, blir situationen helt annorlunda; ska med nu man språkets hjälp fundera över någonting ännu inte har erfarensom man het av, och lära sig nya saker. Marie-Louise Nyberg, förskollärare i Norsborg, berättar hur hon om arbetar med språkinlärning lek, rörelse, musik och rytmer. Bargenom nen måste få använda alla sina sinnen, hon: menar

Därför utgår vi hela tiden från lekar, musik, rörelse och rytmer i undervisningen. Genom rim och ramsor, sagor och sånger kan vi leka med språket på olika sätt.

Tvåspråkighet i teori och praktik

Förskolan ska bidra till att barnen får förståelse och respekt för och egen andras sociala och kulturella miljö, att levandegöra kulturarvet, att uppmärksamma och stödja barnens kultur. egen Pedagogiskt program för förskolan

35 a.a., s. 17. 36 a.a., 23. 37 a.a., s. 182.

Diskussion 53

I Socialstyrelsens allmänna råd för barnomsorgen sägs helt i linje med den officiella invandrarpolitiken att det är viktigt att stödja invandrarbarns identitetsutveckling och att deras tvåspråkighet och dubbla kul-

turtillhörighet ska respekteras och stärkas. Men hur är det då i verklig-

heten En nyligen genomförd studie av förskolekultur och kulturmöten i Botkyrka delvis bild. I studien framträder norra ger en annan en per-

sonal som kämpar hårt mot begränsade resurser och som har höjt ribban väsentligt för vad som betraktas som problem i bamgruppema. Det finns få svenska barn på deras dagis, och de som finns kommer ofta

från familjer med problem, t.ex. arbetslöshet.

Personalens strategier för att klara av situationen med många barn med mycket olika bakgrund och som talar många olika språk är i huvudsak tre. I vissa bestämda situationer lyfts barnens och deras föräld-

rars kulturella bakgrund fram och hyllas, särskilt i samband med dans, musik och mat. Men i många situationer betraktas det kulturella ursprunget som en belastning. Man försöker i görligaste mån osynmer liggöra kultunnötena och i stället hitta gemensamma nämnare, det "naturliga". Man individualiserar barnen och framhäver dem som unika personligheter eller "generaliserar" dem: "Bam är ändå alltid bam." Den tredje strategin innebär att man konkretiserar mångfalden till

ett par hanterliga problemområden, t.ex. svenskspråksträning, naturvis-

telser eller firande av traditioner. Därigenom blir det möjligt att hantera

dem på vardaglig nivå. På dessa daghem blir det en stark betoning

en av det svenska. I sina beskrivningar framställer personalen bamstugorna i norra Botkyrkas invandrartätaste områden som svenska utposter i en annars icke-svensk omgivning. En svensk barnskötare uttryckte det väl när hon "Vi ger nästa generation koderna till vår kultur. Det sa: stärker alla tillsammans och vid känner att detta är ett svenskt daoss

gis."

Forskarna pekar på att det gemensamma språket blir en metafor för social och kulturell gemenskap:

38 Owe, Runfors, Wahlström, Karin 1995: "Det här svenskt Ronström, Anna är ett dagis En etnologisk studie av dagiskultur och kulturmöten i norra Botkyrka, Botkyrka, Mångkulturellt centrum. 39 a.a., s. 141.

54 Diskussion SOU 1996: 143

Den bakomliggande tanken går i cirkel runt sig själv: Talar man svenska är svensk, med svensk kultur; och svensk, med svensk kultur så man är man svenska. talar man

Språkträningen blir på många daghem det allt överskuggande. För att barnen ska integreras i samhället, klara skolan, och senare få arbete och ett värdigt liv, är det nödvändigt att lära dem tala svenska och att "leva på svenska". Det är uppenbart för forskarna att det viktigaste målet för personalen är att i den intensiva mångfalden språk, kulturer och beav teenden i Botkyrka skapa en gemensam upplevelsevärld, en norra "lingua franca-kultur där kan mötas och utbyta erfarenheter på man

det språket, svenska. Tvåspråkigheten tar man lätt på.

gemensamma

Här talar vi svenska, det tycker jag är viktigt, att vi håller oss till ett språk.

det till föräldrarna sitt hemspråk hemma

Sen är upp att utöva

Forskarna beskriver också de strävanden som framträder efter ett har-

moniskt, konfliktfritt och jämlikt samhälle. Personalen tycks uppfatta

sig själv mitt i social och kulturell kamp om barnens, och som uppe en i förlängningen hela Sveriges framtid en kamp vars själva front löper tvärs daghemmen. Personalen slåss för barnens bästa, för lika genom villkor och lika förutsättningar. Man slåss för rättvisa och jämlikhet att motsätta sig den ideologi som okritiskt hyllar etnisk olikhet genom och segregering. Resultatet kan inte bli annat än assimilering.

Mångfald är bra, när kan välja. Men barnen ska inte tvingas in i segman regering. Vapnen i kampen är tuktning och näringstillförsel: å ena sidan svenska språket, traditionerna, naturen, det som uppfattas som typiskt svenskt; å den andra musiken, rytmen, leken, allt det som de inte får i hemmen. Det är därför det är så särskilt viktigt just i norra Botkyrka att ha välutbildad, engagerad och framför allt svensk personal.

Hur får man med föräldrarna

I bok kulturmöten ställer författarna några frågor till kulturanen om tropologen Gillis Herlitz kring hur människor påverkas och genomsyden kultur de i och omgivna av. Hur ska bamomras av är uppväxta och skolan kunna hjälpa och stödja barnen i att se två kulturer sorgen

40 173. aa, s. 41 a.a., s. 176. 42 Marx, Mario 1994: Dina rötter och mina rötter, Stockholm, Ljunggren, Lena Rädda Barnen, s. 11

Diskussion 55

som en tillgång Hur ska man kunna ta in föräldrarna i arbetet med barnen Herlitz svarade, att det viktigaste man kan göra i det svenska samhället i dag när det gäller dessa frågor, är att bejaka invandrarföräldrars förtroende för sig själva föräldrar. Därför, menar han, är hemsom språksundervisningen viktig. Då visar det svenska samhället respekt för föräldrarnas bakgrund. Annars finns det risk för att barnen börjar tappa respekten för sina föräldrar, tycka att de är omodema och inget att bry sig om. Herlitz menar att barnomsorgspersonalen kan, men ibland tvekar inför att hjälpa föräldrarna att förstå vad svensk barnuppfostran går ut på, och visa att faktiskt har genomtänkt pedagogisk verksamhet i man en förskolan. Det är kanske metoderna, mer än målen som skiljer. Det är inte så lätt att genomskåda svenska normer, om man aldrig träffar svenska familjer och svenska föräldrar.

Barn hemma

Det finns också stor grupp barn som inte går i förskolan. När en av en föräldrarna eller båda är hemma söker man kanske inte daghemsplats för sina barn och många föräldrar med invandrarbakgrund ser inte helldet meningsfulla i att sända sina barn till den kommunala sexer ärsverksamheten. Därför är det inte ovanligt att det kommer barn till grundskolan, är födda och uppväxta i Sverige, men som inte talar som svenska. Deras skolstart kan då bli onödigt komplicerad.

"En plats för alla barn"

I olika kommuner har startat verksamhet med syfte att nå invandman rarbamen och deras föräldrar så tidigt möjligt. Den öppna förskosom lan möjligheter att skapa träffpunkter för barn och deras föräldrar. I ger storstädernas särskilt utsatta förortsmiljöer gör man särskilda satsningför stöd åt barn och föräldrar. I Stockholm har t.ex. socialar att ge tjänsten i samarbete med Centrum för Kulturkommunikation nyligen startat ett projekt med syfte att erbjuda förskole- och fritidshemsverksamhet till barn i åldrarna l-l2 år. Man vänder sig till barn som står utanför den reguljära barnomsorgen och bor i de mest segregerade som stadsdelarna i Stockholms stad. Målet är att initiera lokala samarbetsprojekt mellan socialtjänsten, skolan och det lokala föreningslivet. Den öppna förskolan och de särskilda förortsprojekten vänder sig inte särskilt till barn med invandrarbakgrund, utan till alla barn i ett

56 Diskussion

område. Det är kanske inte så självklart för föräldrar nyligen har som invandrat till Sverige att vända sig till kommunens barnomsorg för att få råd om språkträning och annat.

Internationella erfarenheter Under våra utländska studiebesök noterade vi b1.a. i Holland och USA att man uppmärksammat problemet med barn som inte kommer i kontakt med invandrarlandets språk förrän i skolåldem. Därför har man startat olika program för att nå föräldrarna och sedan ge stöd och hjälp

till barnens språkutveckling i hemmen. I Leiden i Holland fick några

av kommitténs ledamöter möjligheten att följa med fältarbetare i ett

kommunalt projekt med syfte att stödja invandrarfamiljers hemmava-

rande förskolebams intellektuella och språkliga utveckling. Projektet

går i korthet ut på att man hade byggt upp en organisation med ett

resurscentra och ett antal anställda assistenter. Flertalet de anställda av har själva invandrarbakgrund och talar åtminstone något av de stora invandrarspråken. Assistentema får också viss utbildning. Vid regelbundna hembesök erbjuder de hemarbetande mödrar ett pedagogiskt lekrnaterial att använda tillsammans med sina yngre bam. Man pratar också mycket med mödrarna om hur de på olika sätt ska kunna stimulera sina barns utveckling. De kontakter man får med barnen och deras mammor leder ofta till att mammorna kommer till projektet för att träffa andra mammor och diskutera alla möjliga frågor som rör barnen och

familjemas liv i det nya landet. Många kvinnor har också genom pro-

jektet börjat att själva lära sig holländska.

Diskussion 57

Här diskuterar skolan mitt i byn" eller hur skolan kan öppnas för de människor som bor i dess närområde. Utgångspunkten gäller skolbyggnaden och dess användning, men målet är många människors delaktighet i skolans arbete och liv.

Vad händer i skolan efter klockan 16.00

Det var sen eftermiddag när vi kom till Rinkebyskolan. Klockan närvar mare sex. Kommer man till en vanlig skola så sent dagen är det för det mesta tillbommat och nersläckt. Det brukar finnas kvardröjande doft en av elever i korridorema, men det är tyst och tomt. Dock inte den här skolan. Den sjöd av liv. I en sal övade en grupp tjejer körsång. I en annan fanns några killar upptagna med trumträning. En trappa ned i källaren fanns ett stort rum av ett slag man endast ser ungdornsserier i TV, ett Fame-rum med slipade blanka golv och väggarna runtom täckta av speglar. Ledda latinameav en rikansk danslärare och klädda i häftiga trikåer dansade ungdomar av båda könen på golvet. Musiken dånade, takten var högt uppdriven och åuninstone för ett ovant öga tycktes precisionen i de samtränade rörelserna vara perfekt. Så avbröts musiken och ett nytt gäng tog omedelbart plats på golvet. Tempo. Tempo. Utanför Fame-rummet träffade vi en socialarbetare. Han hade expeditionstid på kvällen med rum i korridoren. Ungdomarna kunde söka upp honom om de ville. Vi fick inte riktigt klart för det han själv oss om var eller en socialarbetarkompis till honom som dessutom höll igång boxningsträning för dem som var intresserade men boxades gjorde - man. Uppe i skolkorridoren stötte vi ihop med en målarbrigad. En liten elevgrupp utrustad med penslar och färg var ständigt i verksamhet skolan. Gruppmedlemmarna skiftade men uppgiften var densamma: att måla över klotter. Allting var därför skinande rent och vähnålat. Rektorn berättade att man for ett antal år sedan hade sparat någon kvadratmeter den av ursprungligen fullklottrade väggen for att ha en bit hist0ria" att komma ihåg och jämföra med. Men för varje gång målarbrigadema passerade det utsparade området naggade man det i kanten med sin färg. Det blev mindre och mindre. En dag målade eleverna helt sonika över alltihop Skolans kafé, ett entrepenadföretag lett av en eldsjäl med vid vana ungdomsarbete, var full av folk som drack Coca-Cola och småpratade. I angränsande lokaler spelade ungdomar kort, övade gitarr eller störtade runt ett bordtennisbord inbegripna i rundpingis.

43Ur minnesanteckningar från ett besök på Rinkebyskolan 1995-02-15.

58 Diskussion

Den skolpolitiska diskussionen har under senare år lyft fram den öppna skolan för att visa på den riktning skolutvecklingen borde ta. Man har använt metaforer skolan mitt i byn" eller "skolan som kulturellt som centrum med det främsta syftet att förankra skolans verksamhet i dess närområde. Nu kan flera saker med den öppna skolan: att den är öpman mena för alla elever och för alla elevers erfarenheter, att den karaktärisepen ett öppet samtal där alla får säga sin mening och bli bemötta ras av med respekt, att undervisningen öppnar sig för de resurser som finns i samhället omkring, att det är öppet för föräldrar att komma till skolan och påverka dess arbete I detta avsnitt ska vi snäva in perspektivet osv. och tala den öppna skolan ett kan utnyttjas lokalom som rum som av samhället, också i fysisk mening: skolans lokaler. Vår diskusett rum sion handlar huvudsakligen vad kan hända i skolan efter om som

"skoltid". Men även om perspektivet är snävare hänger det vi tar upp

ihop med annat. Öppnar man skolans lokaler så, öppnar man också för

kontakter och inflytanden, kan berika skolarbetet. Det är särskilt som angeläget att öppna skolan i områden där det bor många människor med invandrarbakgrund. Om svenska föräldrar känner avstånd till skoloch skolans kultur är än troligt att invandrare gör det. an mer Hur är det då med skolans öppenhet gentemot de människor som bor i närområdet Det varierar naturligtvis, det ligger förmodligen men

ingen överdrift i att säga att svensk skola är både psykologiskt och lo-

kalmässigt förhållandevis sluten struktur. en

Den stängda skolan

Följande historia bygger på ett verkliga berättelser som sammanpar

förts till Den handlar om en stor grundskola i en ort strax utanför en

en: storstad. Här bor många människor. Orten har mycket få egna arbetsplatser och fungerar närmast en sovstad till den närbelägna storsom staden. Föräldrarna är mycket angelägna att deras ungdomar stanom på orten på kvällarna och inte åker in och hänger utanför den stora nar hamburgerbaren eller drar på gatorna i stan. Men det händer inte mycket på orten. När mörkret faller under vinterhalvåret är det tomt och tyst. Det är endast vid korvkiosken som det ibland står en klunga ungdomar och pratar. Vad ska människor göra här när stadgat unga

folk sitter framför TV-apparatema Det finns t.ex. inga samlingsloka-

ler där de skulle kunna hålla till. Men skolan finns Den skulle kunna ett centrum för aktiviteter långt in på kvällarna. Här skulle om vara smula utopiskt på saken och gamla kunna leva friman ser en - unga

Diskussion 59

tidsliv på kvällarna, var för sig och tillsammans. Scoutföreningar, Vinprovarföreningar, syjuntor, fotoklubbar, musikband, invandrarföreningar alla skulle kunna utnyttja skolan. Här skulle kunna ha - man

klubbfester i läramimmet, film- eller videovisningar i aulan, fackliga

möten i klassrummen, datakurser i IT-salen. Man skulle t.0.m. kunna tänka sig att förändra lokalerna så att de passade bättre för ett samutnyttjande. Det skulle de likformigt inredda klassrummen ha tjänat på. Men det är en utopi. Klockan 17.00 slås larmet på och sedan är det

omöjligt att ta sig in i skolans lokaler förplanering och

utan noggrann särskilda åtgärder. Eftersom skolan köpt in dyra datorer har också man skaffat ett vattentätt larrnsystem för att försäkra sig att ingenting om blir stulet. En ensam vinprovningsfantast, som till äventyrs förirrat sig in i skolkorridorema en kväll skulle obönhörligen bli upptäckt särav

skilda detektorer, som utlöser larm till bevakningspersonal inne i stan.

Denna historia kan inte avfärdas som ett sorgligt undantag. Många skolor i Sverige har outnyttjade lokaler. De är oftast tillbommade när inte undervisning pågår. Att utnyttja dem till annat än undervisning betraktas också med misstänksamhet av skolpersonalen som ser lokalema som sina arbetsplatser och andra brukare än eleverna som "utomstående, av kommunen som tänker på dryga lokalkostnader och vill få in hyror om andra ska finnas i skolan på kvällarna och helgerna och av eleverna som har svårt att uppfatta skollokaler någonting som annat än skol"lokaler. De s.k. Plus-projekten initierades det tidigare Civildepartemenav

tetf De är avslutade och har avrapporterats. Tanken bakom projek-

nu ten har varit denna: Kommuner har kunnat söka pengar för att genomföra samarbetsprojekt, som har gått ut på att skapa så bra uppväxtrniljöer som möjligt för ungdomar framför allt i underpriviligierade och socialt segregerade områden. Men viss kommunal förvaltning har en inte ensam kunnat söka och få pengar. Man har varit tvungen att ansöka om medel i samarbete med andra förvaltningar, med ideella organisationer, teaterföreningar, Farsor på stan osv. Att etablera kontakt över myndighetsgränser och föreningsgränser för arbetet i ungdomsmiljöer har varit ett viktigt mål i denna satsning. Många projekt har också genomförts i Sverige, särskilt i storstadsornrådena. Slutresultatet är tillfredsställande. Särskilt lyckosamt tycks samarbetet mellan förvaltning-

ar, ideella organisationer och andra ha varit. Socialförvaltning och

polis har t.ex. arbetat bra ihop i de fall där båda varit indragna i ett projekt. Dock en institution pekas flera ut problematisk - av som en sam-

44 Plus slutsatser Ds 1995:54: för från lokalt utvecklingsarbete, Slutrapport från unga - Plus-gruppen inom Civildepartementet, Stockholm, Fritzes.

60 Diskussion

arbetspartner: Skolan Skolans tradition och relativa slutenhet har gjort att kontakterna utifrån måst förberedas under lång tid och ske försiktigt. Skolan är ofta stängd både lokalmässigt och psykologiskt. I ett system karaktäriseras stark regelstyming är det begripligt att som av skolan fått svårforcerad myndighet, gjort det svårt för en aura av som människor utanför att känna att skolan också är deras angelägenhet. Centrala bestämmelser har tidigare lagt fast vad skolan ska göra och i vilka former verksamheten ska ske. Det har gjort att t.ex. föräldrar sett möjligheten att påverka relativt små. I dag gäller ett nytt styrsyssom tem, där det är staten formulerar nationella mål för skolan medan som det är kommunen och den enskilda skolan som har det omedelbara ansvaret för verksamheten och som från sina lokala utgångspunkter tolkar målen och bestämmer hur man konkret ska tillväga för att nå dem. Detta har i grunden förändrat förutsättningarna också för skolans relationer till sitt närområde. Det finns utrymme för dem som finns nu

utanför skolan att påverka det som sker i skolan utan att begränsas av

det skulle kunna diskuteras redan är bestämt. Åtminstone är det att som så i teorin. Traditionen följer dock inte politiska beslut och förändrade administrativa rutiner. "Det sitter i väggama, säger ibland föräldrar varit på föräldramöte, känt sig återförda till sin skoltid och som egen

fått tunghäfta. Utvecklingen större öppenhet kommer förmodli-

mot en att ta tid, det finns i dag bättre förutsättningar än tidigare att gen men arbeta för sådan öppenhet. en

Föräldrainflytande

Vi har i ett tidigare betänkande, Föräldrar i självförvaltande skolor,

argumenterat för ett ökat föräldrainflytande. Det har under en lång följd år talats vikten av att föräldrar känner delaktighet i sina av om barns skola och får möjlighet påverka sina barns skolgång. Ändå har att

det hänt relativt litet. Vårt förslag, lokala styrelser i grundskolan med

föräldrar i majoritet, löser inte hela frågan föräldrarinflytande. Den om viktigaste kontakten mellan skola och föräldrar sker på andra nivåer än på styrelsenivå. Vårt förslag kan däremot ses som en viktig signal om att det är dags att ta föräldrar på allvar, och vi tror att föräldrars nu medverkan i lokala styrelser kommer att få återverkningar i hela skolan. Skolans beredskap att föräldrar som naturliga samarbetspartners se kommer att öka. Skolan kommer att bli öppen mot sin omvärld. mer Det finns många skäl för skolan att dra in föräldrarna i arbetet med barnen. Många skolforskare pekar på att det t.o.m. är nödvändigt för

Diskussion 61

vissa barns framgång i skolan att föräldrarna görs delaktiga. Det finns

också många andra skäl. En del dem har vi redovisat av i det tidigare

betänkandet och återupprepar dem inte

nu. Att ha goda och nära kontakter med skolan är under alla omständigheter viktigt för föräldrar i

allmänhet och för föräldrar med invandrarbakgrund i synnerhet.

-

Många av dessa föräldrar har dålig kunskap den svenska skolan

om

och en del av dem känner också främlingsskap inför del det

en av som

försiggår i skolan. Skolan måste finna former för diskussion och för

utbyte av erfarenheter. Frågan är hur gör det på bästa De man sätt. ut-

vecklingssamtal som i dag sker i grundskolan är ett viktigt instrument i

arbetet med att närma hem och skola till varandra. Försöken med loka-

styrelser kan komma att ytterligare stärka sambandet. Men skolan är ingen neutral framför allt inte när föräldrar kommer dit för arena, att

diskutera sina barns skolgång. Skolan har ofta problemfonnulerings-

privilegiet i dessa kontakter. Föräldrar kommer i psykologiskt ett un-

derläge. Många försök görs dock att avdramatisera mötet och till

stånd en jämbördig dialog.

Batikkurser och sko/snack

Att upplåta skolans lokaler för dem bor i skolans närområde för som föräldrar, elever och andra kan ett sätt öka bredden i sko- - ses som att lans kontakter med omvärlden och att finna mindre laddade former för

samverkan. I ett seminarium föräldrainflytande med anledning

om av vårt första betänkande berättade skolledare vilka svårigheter hon en om haft att komma i diskussion med föräldrarna barnens upplevelser i om skolan. Det mest kom till föräldramöten, och de var mammor som var

ofta fåordiga och lät lärarna behålla ordet., När hon och kollega

en startade en batikkurs anmälde sig många föräldrarna till kursen. Och av plötsligt det fritt fram att under batikarbetet och i

var kaffepauser tala om barnen, undervisningen och skolan En förvånad skolledare

menade att hon aldrig under hela sitt yrkesliv fått så många konstruktiva

föräldrasynpunkter på skolan under denna korta kurstid. Varför

som en

sådan förändring

Inga-Lisa Sangregorio, som skrivit mycket människors boende,

om har en gång berättat vad hände med den sociala om som samvaron, när ett äldre bostadsområde och moderna hus de gamla. Många revs ersatte äldre människor bodde i området, och de flyttade tillbaka in i de ny-

45Se t.ex. Berger E. H. 1995: Parents Partners in Education. The as School and Home Working Together, New York, Mariell och översiktligt i Dahlin, Per 1995: Skolutveckling, Praktik, Stockholm, Liber Utbildning.

Diskussion SOU 1996: 143

byggda husen. Arkitekten hade ansträngt sig för att bevara den småskaliga karaktären från den äldre bebyggelsen och se till att det t.ex. välplanerade för sociala aktiviteter. För att underlätta fanns utrymmen sådana kontakter hade byggt stor samlingssal, placerades man en som centralt i området. Här tanken att människor skulle träffas, dricka var kaffe och samtala med varandra. I ett radioprogram, gjordes när som människor bott i de husen tid, frågade intervjuaren en äldre man nya en hur han trivdes med de moderna husen och lägenheterna. Var det nya något han saknade Ja, jag saknar vedbodarna sa mannen, Det gick inte så många äldre människor till de nya samlingssalama. De saknade vedbodama. För Sangregorio hänger dessa saker ihop. Det alltid folk vid vedboden, när kom dit for att hämta ved fanns en man eller för hugga ved. Egentligen han kanske på jakt efter en pratatt var stund med legitimerade det sociala behovet med det en granne, men veden. Gick han till den samlingssalen däremot det

praktiska: nya var

för alla och att han ville ha sällskap och prata med någon. tydligt envar Vedboden samtalet gjorde att inte behövde känna gav en ram som man och utlämnad. Vedhämtningen skapade situation, som inte sig utsatt en enbart hade den sociala kontakten mål och innehåll. som kan behöva materiell grund för sin kommunikation, Människor en åtagande, någonting utanför sig själv, kan funen verksamhet, ett som kanal för kommunikationen. När barnen försvinner ur huset gera som makarna blir skaffar de sig hund När äktenskapet lcnaoch ensamma kvinnan och tapetsera lägenheten eller kar i fogarna börjar mannen om bygga om huset detta med kommunikationen mellan skolan och föräld- Vad har nu mellan skolan och dem bor i grannskapet Vad har rarna att göra, som med skolans lokaler att göra Parallellen är synlig i skolledarens det exempel med batikkursen. För att öppet kunna diskutera sina barns mer skolgång och barnens inställning till skolan behövde föräldrarna en

kopplad till skolan inte i första hand gick

annan situation, som var men tala vad pågick i undervisningen. Den situationen ut på att om som batikkursen. Där kunde de tala med varandra och med lärare fanns i med sådant i ett annat sammanhang kunde om de fanns om som upplevas som känsligt. självklart skolans lokaler behövs i grannskapet av skäl Det är att hör med skola och skolarbete. Det är onödigt att losom inte samman de skulle kunna användas. Här har vi dock försökt kaler står tomma om för varför verksamhet utanför skoltid i skolans lokaler skulle ge skäl en medverka till föra skola och grannskap närmare varandra. kunna att skolan fungerar skola mitt i byn eller ett kulturellt cent- Om som en och det i skolans lokaler utanför skoltid pågår verksamheter rum, om

SOU 1996: 143 Diskussion 63

av alla möjliga slag, initierade befolkningen i närområdet eller

av av skolan själv, så ökar möjligheterna till konstruktiv dialog också en om skolan och dess kämverksamhet. Tillbaka till inledningens aktiviteter på Rinkebyskolan. Föräldrar eller andra finns inte med i de ögonblicksbilder, förmedlas i vuxna som minnesanteckningama. Det är dock troligt att det också fanns stillsammare möten mellan vuxna, som pågick någonstans i lokalerna. Åtminstone tycktes det finnas öppenhet från skolans sida och en en kreativitet när det gällde att finna lösningar, skulle kunna utökas som till att också gälla vuxna i området. Men även för elever är det viktigt att få vara i skolan efter skoltid. Skolan är et sted å et sted å vaere,

laere som det heter i titeln på en norsk bok om pedagogik. Det är ett

ställe att vara på och ett ställe där man lär sig samtidigt. Lärandet hör inte bara samman med styrda lärogångar. Man lär sig det av man or-

ganiserar själv, av hip-hop, boxningsträning och bandrepetitioner. Och

man lär sig inte bara att dansa, boxas och göra musik. Att öppna skolan för de mest skiftande läroprocesser kan ha utvecklande inverkan på en den ordinarie undervisningen. De elever som kom till tals vid skolbesöket talade vår skola, om "vårt kafé, "vår danslokal. När skolan öppnas på det här sättet, ökar känslan av delaktighet och medansvar.

46Frønes, I 1979: El sted å ere et sted å laere. En bok om sverial Izerning og fore- byggande miljøarbeid, Oslo, Tiden Norsk forlag.

3 16-1368

64 Diskussion

Vi inleder avsnittet med att beskriva en ganska vanlig företeelse: Att barn med en annan kulturell bakgrund ständigt förknippas med denna kultur. Vi pekar på ett sätt att arbeta i skolan där eleverna i stället använder sina olika kulturella och sociala erfarenheter i undervisningen för att bearbeta gemensamma problem.

Att använda elevernas erfarenheter

Jorge Ramon Perez föddes i Peru 1980. Han kom till Sverige tillsammed sina föräldrar när han elva år gammal. Efter en tid hammans var nade familjen i Göteborg och Jorge började i svensk skola. Han en kunde snart över från förberedelseklass till vanlig klass i årsen en kurs fyra. Han har fortsatt med svenska andraspråk och har haft som hemspråksundervisning i spanska hela tiden. Han går for närvarande i åttan och klarar sig bra. Både Jorge och hans föräldrar är inställda på att han kommer att studera i gymnasieskolan när det blir så dags. I fyran mötte Jorge intresserad lärare, som var van att ha barn en från olika delar världen i sina klasser. Det tog inte många dagar inav hon bad honom att beskriva sitt hemland. Han fick rita och måla, nan och bilderna hamnade på klassrumsväggen. Dessutom ville fröken att han skulle berätta för henne Peru; hon skrev ned vad han sa och om kopierade det till alla i klassen. Allt det här tyckte Jorge var ganska roligt, svårt. Han inte så duktig i svenska än. På vårterminen men var det första året fick Jorge och sju andra elever med utländsk bakgrund ordna liten fest för alla i klassen och deras föräldrar. Det var musik en från Sydamerika, mat från Turkiet, lekar från Tyskland, danser från Afrika och mycket annat. Man kan tänka sig att Jorge, den där första gången, hade känt att det någonting positivt i svenskarnas intresse för hans och de andra utvar länningarnas bakgrund. Men att han efter hand har börjat att bli tvek- Det blev litet tjatigt för honom att berätta ungefär samma sak sam. nog flera gånger på mellanstadiet, för att inte tala om när han kom upp på högstadiet. Där både klassföreståndaren, svenskläraren och SOvar läraren angelägna att anknyta till Peru i sin undervisning. Gymnaom sieskolan ligger visserligen rätt långt fram i tiden, men det skulle inte förvåna han sig för hur det blir när han börjar där. Kommer om oroar

gymnasielärama också att be honom att berätta sitt sydamerikanska

om förflutna

SOU 1996: 143 Diskussion 65

I vår antologi beskriver flera av lärarna hur de använder sig eleverav nas bakgrund i skolarbetet. En dem berättar projekt i av som om ett en

gymnasieklass i ämnet svenska andraspråk. Eleverna skulle

som presentera sig för varandra genom att berätta sin släkts historia. Hon bad eleverna att koncentrera sig på tiden innan de eller deras föräldrar kom

till Sverige. Så här beskriver läraren syftet med arbetet:

Jag .. ville att var och en skulle framstå i helfigur berätta genom att om sin släkt. Med det menar jag att det är betydelsefullt att få berätta sin historia, inför alla och så att alla lyssnar. Då träder fram också för sig själv man och blir tydligt ett med sin historia; i min klass också kulturvarelse och en en del av ett folks historia. Man blir helt enkelt större och Jag ville tyngre. också, sa jag, att de skulle förankra släktens historia i geografm, dvs. beskriva något om hur det ut i den del landet där släkten har bott, så ser av att vi andra som inte varit där skulle ha möjlighet att bild hur släkten en av har levt.

Eleverna reagerade mycket positivt på arbetet. Alla tyckte det att var intressant. Eleverna skrev rika texter, fulla konkreta iakttagelser. av Det var tydligt att var och en av dem verkligen önskade att deras kam-

rater skulle få en klar bild av deras bakgrund.

Kan man bedöma värdet av den här typen projekt, eller att av av

överhuvudtaget lyfta fram elevernas kulturella bakgrund i skolan Det

borde kunna någonting positivt, inte minst för barn och ungdomar vara som har invandrarbakgrund. De ser att det finns ett intresse i omgiv-

ningen for vilka de är. Men Aleksandra Ålund, sociolog i Umeå, pekar

på att det finns risker också. Ett samtal mellan henne och läraren åter-

ges i antologin. Hon säger bl.a.:

Du beskriver ett projekt som handlar elevernas släkthistoria, deras om om rötter... men det är litet tveksamt ska stanna där, vid rötterna. Det om man finns en riktning inom socialantropologin där kulturaliserar in absurman dum. Kulturen blir så otroligt viktig och bestämmande för allt. I detta lig-

ger någonting oforänderligt, måste peta på kulturen

men man

I diskussionen med forskaren invände läraren att hon faktiskt inte hade

stannat vid rötterna. Alla elever fick hålla föredrag sin släkts histo-

om ria. Sedan fick de skriva ned vad de särskilt hade lagt märke till i kam-

ratemas berättelser, vilket ett underlag för att hitta

gav gemensamma

drag.

47Hultinger, Eva-Stina Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella sko-

lan, Lund, Studentlitteratur, 35 s. 48 a.a., s. 285.

66 Diskussion

Faran för kulturalisering är realitet. Frågan kan belysas genom en en jämförelse vad ligger i ett mångkulturellt respektive ett interav som kulturellt förhållningssätt. På skola konstaterar helt enkelt att det finns elever som en man kommer från flertal olika länder och att de representerar vitt skilda ett kulturer. Varje respekteras och dess medlemmar får ett visst utgrupp sedan är det inte med det. Punkt och slut. Det kan rymme, men mer

kalla mångkulturellt förhållningssätt; det är konstaterande och

man ett

registrerande.

På skola gör någonting därutöver. Man låter inte bara en annan man

de olika kulturema bli presenterade, utan försöker också att skapa si-

i undervisningen gör att elevernas skilda erfarenheter tuationer som och synsätt kommer till användning, och får brytas mot varandra. I

fall uppstår ett växelspel, där olika kulturer ger och tar. gynnsamma Eleverna får tillfälle att beskriva, analysera och värdera. Då kan man

tala ett interkulturellt förhållningssätt. om Elever från olika kulturer kan använda sig varandras erfarenheter av

för bearbeta gemensamt problem utan att det är någonting som

att ett från början har definierats kultur eller kulturskillnader. Styrkan i som interkulturell undervisning är just att det finns tillgång till många en olika perspektiv på ett problem eller företeelse som barn och ungen och vill försöka att förstå. En sådan undervisning ger eledomar möter

mångfasetterad bild verkligheten. Det är alltså en un-

verna en mer av dervisning inte i första hand håller kulturema till beskådande, som upp använder de olika kulturella referensramama när man diskuutan som problem i det liv lever tillsammans här och nu. terar som man exempel på hur ungdomar använder varandra för att aktivt bear- Ett Ulla-Britt Kotsinas. Det

beta sina uppfattningar ñnns i en bok av handlar, med Kotsinas ord, den självsocialisation som normalt på-

om kamratgmpper. I samtalet deltar syrisk flicka Sy och går i primära en flicka Tu. Båda är 15 år gamla, och deras samtal handlar en turkisk

könsroller, giftermål På ett ställe skjuter intervjuaren I in en

om m.m. fråga.

de finns många greker håller till den gamla seden, att du vet att Sy: som inga disco ingenting, de finns ganska många som också inga killar men på, du till den där europeiska seden, att okej discon, okej killar, håller vet inte hur ska säja de, du vet ska va oskuld när men vet men man man gifter sig, greker, de fortfarande så man e Tu: turkar också, araber

49 Ulla-Britt 1994: Ungdomsspråk, Uppsala, Hallgren Fallgren, s. 136. Kotsinas,

SOU 1996: 143 Diskussion 67

Sy: du vet, dom säjer såär att på mannen ser ner en, om man liksom inte e oskuld, som "ah, hon har vart nån förut liksom me annan Tu: då blir man kallad Sy: orsospo Tu: plask, visst Sy: fnask, gappers

båda skrattar

Å de vill man inte bli kallad

Sy: näej gud Tu: de e den värsta saken i hela världen alltså mitt liv, de mitt framtid de e handlar om. Sy: min framtid Tu: ja, de spelar ingen roll

båda skrattar

Tu: då till exempel, inte har oskulden kvar när gifter sej, då, om man man alltså va säjer dom skiljer sej, visst man, Sy: mm

Tu: dels så skiljer, de kan hända, de inte sekert liksom - - de finns nåra e som inte får bestämma dom ska gifta sej får bestämma alla vem me, fall, hon får också bestämma, men de finns nåra inte alls får be som stämma, liksom. "du e bortlovad med den å den ni föddes förståfu, sen till exempel, han kanske e tolv, tjugo år äldre, då han ganska gammal e modi, då säjer han, då han liksom skiljer sej från henne, å då går han å snackar skit om henne, å tjejen kan ingenting göra, föräldrarna, dom vet inte va dom ska göra, dom säjer till deras dotter: "du inte vår dotter e längre, gå härifrån du har dragit vår i skiten, de heter, du namn som vet, såära, de e inge kul för flickan - - Sy: du vet att de finns dårar kommer hit ibland, som som tror aa Väster, här e alla, aa alla vill" liksom, du vet alla vill bli, hur ska dragna man, över

skratt om man säjer så, de finns dårar kommer hit, liksom

som men e°nte rädd för dom, dom kan inget göra för att Tu: de finns dom som hjälper här Sy: just de, dom dom e mycke hjälpsamma här dom liksom de om ser om finns folk liksom Tu: i närheten Sy: man behöver bara skrika så kommer flera tusen kutande liksom Tu: på andra ställen, till exempel blir, slagen så till om man en gata, ex empel svenskar, dom ser dom bryr sej inte dom bara går förbi, men en utlänning, om han eller hon kommer springande å hjälper till, ser, man bryr sej inte Sy: men de finns svenskar bryr sej också, flertalet gör inte du som men vet, dom hante liksom lärt sej de, respektera andra människor från de att dom va lite små, 0tydligt, du vet syskon å lyda å de passa morsan

SOU 1996: 143 68 Diskussion

flickor diskuterar tillsammans för att de är intresserade av poj- Dessa kärlek och äktenskap inte for att de är intresserade kulturella kar, av visserligen ingen undervisningssituation, och flickorskillnader. Det är

tycks stå varandra ganska nära i uppfattning. Exemplet ger ändå en

na antydan vilken kraft det ligger i att ta frågor dessa i unom upp som dervisningen och använda elevernas erfarenheter och värdeatt egna ringar i skolarbetet på ett medvetet vis.

Inledningsberättelsen Jorge visar företeelse, som vi tror är

om en ganska vanlig, nämligen att lärare är benägna att lyfta fram det som är

exotiskt de får elever har sitt utanför Skandinavien. när som ursprung blir for ett slags standardkulturer. Tyngdpunkten Eleverna exponenter på det är slående och särpräglat i bl.a. klädedräkt, mat, hamnar som

musik, dans, klimat, topografi och bebyggelse snarare än det som är

-

typiskt och representativt. Man kan göra tankeexperimentet att några

svenska barn i Kenya skulle presenteras för sina keny-

nyinflyttade,

klasskamrater på sätt. Vilken bild skulle skolbarnen i anska samma få Sverige och svenskarnas sätt att leva Det är troligt att den Kenya av skulle kännas rätt främmande också för infödda svenskar - Samtidigt det mycket möjligt att svenska och kenyanska ungdoär har många beröringspunkter handlar bl.a. idrott och mumar som om sik. Ungdomar på vitt skilda platser i världen har del i ett slags inter-

nationell ungdomskultur, kan en bra utgångspunkt när de ska

som vara lära känna varandra. Det är emellertid sådant normalt inte tas upp som skolarbetet, i bästa fall kan få ett fritt utlopp på så mycket i utan som rasterna och efter skoldagens slut. Vi har studerat skolor i Sverige under arbetet med det här betänkan-

också femtontal skolor i Nederländerna, England och det, men ett Även besöken har varit korta och intrycken tillfälliga, finns USA. om drag framträder tydligt. När berättade

det ett genomgående som man sitt arbete med mångkulturella frågor, handlade det till övervägan-

om del exotiska inslag. Påfallande ofta skildrade lärare och skollede om dagar kvällar för den eller den andra kulturel-

dare särskilda eller ena

hörde det till undantagen att sade någonting la gruppen. Däremot man

den mångkulturella situationen på skolan påverkade det dagliga

om hur skolarbetet eller livet i skolan. exempel replik från afrikansk pojke i en av

Ett belysande är en en

de skolor vi besökte i Holland. Hur märks det i undervisningen som skolan har så många utomeuropeiska elever frågade vi. att den här Inte alls, svarade han snabbt, utan att tveka. Den känsla som smög

sig på när vi besökte dessa skolor, att undervisningen i stort sett oss var vanligt. Innehåll och arbetssätt är gjutna i en form som lunkar på som lätt låter sig rubbas. Det är det svenska, holländska, engelska inte så

SOU 1996: 143 Diskussion 69

respektive amerikanska verkligen gäller oberoende som av att många elever kommer från andra delar världen. Finns av det en risk för att

häftiga kulturella inslag engångskaraktär utanför

av undervisningen

blir ett alibi för att elevernas erfarenheter och synsätt inte på allvar

släpps in i skolans vardagsarbete

Men det är alltför lättköpt att generellt fördöma exotiska

inslag. I en

skola som har få elever med invandrarbakgrund,

kan sådana inslag ka-

nalisera lärarnas och skapa intresse bland engagemang svenska barn

och föräldrar för andra kulturer. De kan också vara ett första, nödvän-

digt, steg på vägen till ökad medvetenhet, en som på sikt kan leda till

en interkulturell undervisning.

"Jag behandlar alla elever lika", kan lärare

en säga och bildligt talat

slå sig för bröstet. En engelsk forskare har kommenterat ett sådant utta-

lande: Den sig behandla alla elever lika, som anser och tycker att de på

så vis inte diskriminerar någon, möter i själva verket barnen som om de

alla vore vita engelsmän. En parallell är den lärare

som i bästa väl-

mening inte gör någon skillnad på flickor och pojkar; i praktiken

kommer då flickorna att behandlas de som om vore pojkar. Man kan

inte behandla några elever i klump. Det gäller för en lärare att lära

känna sina elever individer och intressera som sig för var och ens uppväxtförhållanden och levnadsvillkor sig de har

vare invandrarbakgrund eller De kunskaper läraren skaffar sig

som om en enskild elev gör

det lättare att kommunicera med eleven, att ställa rimliga krav, att tolka

elevens handlingar på ett riktigt sätt Kort förstå

osv. sagt, att och att

samarbeta med den eleven. Men det är någonting annat att ständigt ta

fasta på olikheter i elevernas kulturella bagage och lyfta fram att det i

undervisningen.

En varning för att kulturalisera och exotisera kan motiverad. vara

Samtidigt är det beklagligt att skolor inte i större utsträckning

tar vara på elevernas kulturella bakgrund. Går det ihop Ja, om man utgår från

ett interkulturellt synsätt i undervisningen och

tar upp frågor som är av gemensam vikt för eleverna, t.ex. kärlek, våld, överlevnad, arbete,

miljö och vänskap. När dessa frågor studeras, diskuteras och bearbetas

kan man utnyttja de olika sociala och kulturella erfarenheter som finns

i klassen.

Man kan jämföra med förhållandena i arbetslivet. Det är vanligt att

människor, t.ex. på avdelning eller i en en arbetsgrupp, strävar efter likhet, och olikhet någonting problematiskt.

ser som Medlemmarna i

ett arbetslag kan lägga ned stor energi på att hålla bort olikheterna,

att

50 a.a., s. 110.

SOU 1996: 143 70 Diskussion

osynliga. Men vad skulle hända i stället på allvar göra dem om man - -

kunde betrakta olikheterna styrka och lyckades använda dem i som en

strävan att göra ett bra jobb en gemensam

Diskussion 71

I det här avsnittet tar upp och diskuterar språkets betydelse som verktyg för kommunikation och tänkande. Vi tar upp frågor om vad som är "korrekt" svenska, undervisningen i förstaspråk hemspråk, i andraspråk och i främmande språk. I slutet gör några sammanfattande kommentarer kring betydelsen av språkundervisning.

Svenska och andra språk

Sink or swim. Så drastiskt uttrycker sig militant i USA i en grupp språkfrågan. Just English är vad som bör gälla i USA. När invandrare kommer till Amerika, oavsett varifrån och oavsett ålder, bör de lära sig engelska så fort och effektivt möjligt och gör de inte det, ja, då som sjunker de, dvs. de klarar sig dåligt i USA. Det är nation är en som skapad av invandrare och där de som har en amerikansk tillhörighet sedan generationer tillbaka är i minoritet i många områden. Just därför att man så länge har levt med och hanterat frågor om mångkulturalitet och språkinlärning, är det intressant att ta del av amerikanska erfarenheter. De företrädare för utbildning och forskning vi träffade under som ett besök i USA refererade visserligen ovanstående drastiska mer syn på språkinlärning, men de kan knappast sägas ha delat den. Snarare var enigheten stor om att inlärningen av ett främmande språk tar tid, och längre tid äldre man är när man börjar. När barn med "limited proñciency in English", som den officiella termen lyder, kommer till en amerikansk skola, gäller det därför att slussa in dem i det engelska

språket och den engelskspråkiga undervisningen utan att de därför be-

rövas möjligheten att lära sig någonting annat än engelska under flera år. För att kunna följa undervisningen i kärnämnen som matematik, samhällskunskap och naturvetenskap, mäste de enligt samstämmiga vittnesbörd få tvåspråkig undervisning tills dess deras engelska är så bra att de kan flyttas över i helt engelskspråkiga klasser. Detta, menade flertalet av våra sagesmän, är helt nödvändigt för att inte invandrarbam ska bli hopplöst efter i skolan. De som gick ett steg längre hävdade att tvåspråkig undervisning inte bara är en nödvändig förutsättning för att klara "transition, en

dvs. en övergång till helt engelskspråkig undervisning, utan också ett

medel att bidra till elevernas möjligheter att faktiskt behärska två språk. Medborgare, som på kvalificerad nivå behärskar ett eller flera språk utöver landets språk, är en stor tillgång för varje samhälle, menade Även i USA börjar folk förstå det här med intemationaliseman.

72 Diskussion SOU 1996: 143

ring och handel och kontakt med omvärlden, och vad det kräver, sade den republikanske senatorns unge talesman. De professionella, lärarna och utbildningsanordnama, fann stöd i sina teorier vikten av tvåspråkig undervisning inte bara i sin egen om erfarenhet utan också hos en rad forskare, ofta nämndes t.ex. språkforskaren Giner Collier, antropologen John Ogbu och etnologen Jim Cummins. Antropologer och etnologer betonar, förutom själva språkinlämingen, språkets betydelse för identitet, självkänsla och kulturell tillhörighet.

Språket som verktyg

Språket är ett verktyg för kommunikation och tänkande. Människor kommunicerar inte enbart med 0rd utan också med kroppsspråk, bild, musik och med andra sinnliga former och uttrycksmedel. Men särskilt i den svenska, starkt skriftspråkliga miljön, fungerar det verbala språket ett viktigt verktyg för kommunikation med andra människor inte som bara här och nu, utan också över tid och rum. Språkets begränsning ligger i att det inte är en generellt begriplig uttrycksfonn. Människors språk utvecklas i speciella miljöer och är bara omedelbart förståeligt i den miljö där det hör hemma. Därför måste man lära sig nya språk i miljöer. Ibland måste lära sig ett helt nytt språk, ibland räcker nya man det med att lägga begrepp till ett språk som man redan behärskar. nya Människans förmåga att lära nya språk och nya begrepp förefaller mycket stort. Med språket utvecklas det mänskliga tänkandet. Språk är också kulturellt betingade och de utvecklas olika, beroende på vilka behov och funktioner de ska fylla i en speciell kulturell miljö. Ett vanligt exempel för att illustrera kulturberoendet är att påvisa att många språk har ett enda ord för snö, medan grönländskan och samiskan har en rad ord för samma begrepp som då anger snöns konsistens, fuktighetsgrad Men också människor som i grunden talar samma osv. språk, använder språket olika och utvecklar olika begreppsapparater. På år har man mer och mer uppmärksammat att män och kvinsenare i den meningen har olika språk. Ungdomar utvecklar ett språkbruk nor starkt skiljer sig från vuxenvärldens. I invandrartäta förorter utsom vecklas ett blandspråk, forskarna har börjat intressera sig för och som inte längre betraktas "dålig svenska, utan ses som ett innosom som vativt och funktionellt språk i en speciell miljö. Klasskillnader tar sig också i vårt land språkliga uttryck. Språket sitt kulturella beroende också hårt knutet till vår är genom identitet. Modersmålet har, därom är språkforskama ense, en speciellt

SOU 1996: 143 Diskussion 73

stor betydelse därför att det är vårt första språk och därmed nära knutet till känslor, tidiga upplevelser, utveckling och växande. Ett växande som omger det man kallar tänka, förstå, lära.

Vilka begrepp använder vi

I Sverige har sedan länge använt begreppet hemspråk för eleman

vers förstaspråk. Den officiella definitionen hemspråk är ett språk

av som funktionellt används i elevens hem. Det kan således såväl vara faderns moderns modersmål eller något ytterligare språk fresom som

kvent används i hemmet. Begreppet har i hemspråksundervisningen

fått en vid tolkning, vilket också har öppnat för kritik. Vi har valt att i våra texter återgå till begreppet modersmål, som synonym använder vi förstaspråk. I den följande texten använder vi dock

termen hemspråk i de tillbakablickande beskrivningarna. Begreppet

modersmål förordas också den invandrapolitiska kommittén och av

av Skolverket i en skrivelse till regeringen i hemspråksfrågan. Vi är

medvetna om att inte heller modersmål eller förstaspråk är något helt

enhetligt begrepp och att det finns barn språksituation är så komp-

vars licerad att det är svårt att avgöra vad är barnets egentliga moderssom

mål eller vilket språk bör betraktas barnets förstaspråk.

som som Vi menar därför att det enda hanterbara är att bestämma sig för vilken term man vill använda for normalfallen, dvs. för de fall där det finns ett lätt identifierbart modersmål. I övrigt måste när behovet man, av att bestämma en elevs förstaspråk uppstår, t.ex. i samband med rätt till undervisning, hitta någon rimlig grund för att avgöra vad för som den enskilde eleven är att betrakta hans eller hennes förstaspråk. som Andraspråk betecknar ett språk lär sig i det språkets som man sprâkmiljö, t.ex. blir svenska andraspråk för ett barn har turkiska som som modersmål, men lär sig svenska i Sverige. Främmande språk betecknar det eller de främmande språk lär sig i ett annat språks man språkrniljö, t.ex. blir engelska ett främmande språk för alla elever, som inte har engelska som modersmål, i den svenska skolan. Med tvåspråkighet avser vi aktiv tvåspråkighet, dvs. förmåga en en att använda ett främmande språk så flytande att det kan jämställas med

ett förstaspråk. Ett sådant tvåspråkighetsbegrepp innebär betydligt stör-

re krav på språkfärdighet, än att kunna klara sig i bestämd miljö på en ett främmande språk. En svensk elev går ut gymnasieskolan kan som

s SOU 1996:55: Sverige,framtiden och mångfalden, Stockholm, Fritzes, 381. s.

74 Diskussion SOU 1996: 143

klara sig utmärkt i många olika sammanhang på engelska, men är ändå inte med vår definition tvåspråkig.

Vilka aspekter tar upp här

I det följande tar vi inte alla aspekter som man kan lägga på språk upp och språkinlärning. Vi tar inte heller alla kommunikationsforrner upp finns vid sidan de rent verbala. Däremot kommer vi i vårt husom av vudbetänkande hösten 1997 att återkomma till de frågor som har att göra med praktiska, sinnliga och estetiska aspekter på undervisning och olika uttrycksformers betydelse för lärandet. Vi har koncentrerat denna framställning på tre områden: förstaspråksundervisningen för barn med ett annat modersmål än svenska, undervisningen i svenska andraspråk och undervisningen i andra som främmande språk för både svenska och övriga elever.

"Bruten svenska"

I många delar världen växer människor i rika språkliga miljöer, av upp där det är naturligt att redan barn lära sig att både förstå och tala som två eller flera språk. Åtminstone tvåspråkiga miljöer finns också i svenska gränstrakter. Men det vanliga i Sverige har varit att växa upp i omgivning, där alla runt har talat svenska. Denna språkligt hoen oss miljö och den relativa isolering Sverige har levat har säkert mogena bidragit till att vår idé hur svenska ska talas och låta är relativt riom gid. Många de senaste decenniemas invandrare vittnar om svårigheav ter att bli accepterade, förstådda och i olika sammanhang tagna på alldärför att de talar bruten svenska, dvs. deras uttal och satsmelodi var, har inte överensstämt med det svenskar godtas som ren svenssom av ka. Det finns tolerans, den också har sina gränser, för olien även om ka dialekter. Man får tala skånska eller värmländska och ändå bli betraktad svensk, knappast ha spansk eller grekisk accent. som men en Att någon talar ett främmande språk med eller mindre utpräglad en mer accent behöver inte betyda att hon inte i övrigt behärskar språket. överdrivna krav på korrekthet i uttal och satsmelodi Är det Har vi språket är ett hinder för med utländsk bakgrund att få ett som en person bra jobb i Sverige, eller är det någonting annat som ligger i botten Måste tala perfekt svenska för att kunna undervisa i kemi man en och fysik i skolan, för att läsa nyheter i TV, för att jobba i kassan på eller för att tjänsteman i kommun Vem bestämmer vad posten vara en

Diskussion 75

som är "perfekt Varför får det inte höras att är född utomlands, man om man i övrigt har de kvalifikationer som krävs för jobbet I förskolor och skolor med många barn med ett annat modersmål än svenska, möter man ständigt kravet på att dem nyckeln till det ge svenska samhället, det svenska språket. Att lära barnen perfekt svenska blir det allt överskuggande. Riskerar man att tappa andra viktiga aspekter på barns lärande och behov av kunskaper, när man är så upptagen av "korrekt" svenska

Skolan har alltid varit flerspråkig

Sverige har en utpräglat skriftspråklig kultur. En sådan kultur ställer

stora krav på en utvecklad begreppsbildning och en kvalificerad språk-

förståelse. Många invandrarbam möter i Sverige ett språk och been greppsvärld som ligger mycket långt ifrån föräldrarnas språkliga miljö. Skolan är dessa barns och ungdomars chans att tillägna sig den nya begreppsvärlden. Det handlar inte att kompensera dem för brister i om den egna miljön, utan om att rusta dem för miljö. Hur ska skolan en ny kunna ge dem möjligheter att ta till sig det utan att de därför ska nya behöva förneka eller ta avstånd från föräldrarnas miljö och sin egen kulturella bakgrund Frågan är egentligen inte ny. Den svenska skolan har präglats av en

medelklasskultur, och använt sig ett medelklasspråk, har inne-

av som burit stora svårigheter för de barn har kommit från arbetar- eller som bondemiljöer och inte behärskat den s.k. bildade medelklassens språk och begreppsvärld ett språk där mäns sätt att uttrycka sig dessutom är normen. Kanske de barn som nu kommer till skolan med bristfälliga kunskaper i svenska kan hjälpa till att sätta fokus på språkproblem överhuvudtaget och bidra till skolans möjligheter och förmåga att hantera språkliga problem på ett sätt som tar hänsyn till alla barns tidigare erfarenheter och kunskaper.

Att lära sig språk

Att lära sig språk är en skapande och återskapande där indiviprocess den successivt bygger kreativa systern för hur språkliga forupp egna mer kan användas för att uttrycka olika typer betydelser. Senare års av andraspråksforskning visar att barn och tillägnar sig andraspråk vuxna och främmande språk genom att på samma sätt när det gäller som modersmålet successivt bygga ett eget regelsystem med hjälp vilupp av ket de tolkar, förstår och talar språket.

76 Diskussion SOU 1996: 143

Samtidigt finns det skillnader. Pedagogikprofessom Henning Johansson pekar på att inlärningen av andraspråk sker på ett mer medvetet sätt och blir mer beroende av att individen använder det regelbundet. Upphör man att använda språket är risken mycket större för att det ska försvinna. Ofta lär man sig också det andra språket i en formell undervisningssituation, vilket innebär en viktig skillnad. Det är en sak att lära sig ett språk muntligt i ett huvudsakligt socialt sammanhang och en annan sak att lära sig ett språk, som dessutom ligger nära det

skrivna språket, i ett undervisningssammanhang.52

språkinlärning, liksom nästan all annan inlärning, sker i interaktion med andra, viljan att lära, motivationen, upplevelsen av meningsfullhet spelar en stor roll. Vi har i ett tidigare betänkande, Inflytande på riktigt, utvecklat vår syn på lärandet och betydelsen av elevernas delaktighet i läroprocesserna. Eleverna måste också i språkinlämingen få införliva kunskaperna i det nya språket med de kunskaper de redan har och känna en djup delaktighet i och ett eget ansvar för inlärningen. Det förutsätter i sin tur trygghet och en förankring i den egna identiteten, en i vilken modersmålet viktig del. Omgivningens inställning och är en attityder till barnets modersmål eller till det språk som ska läras in har oerhört stor betydelse. I det ljuset kan man se nackdelarna med att elever som vill läsa sitt förstaspråk måste göra det på bekostnad av ett Bspråk eller ett fritt valt ämne.

Lärarinnan steg upp från katedem och gick fram till Elinas plats. Hon såg ned i hennes skrivbok där det stod: Kånnsum i take va kvasta räfsen åsså kötte på disken breve aparatet. Men Elina, ställ dig upp - Elina sig sakta. Alla barnen i skolsalen vände på huvudet och tittade reser på henne. De väntade på den första drabbningen för dagen. Vad är det här nu för någonting. "Kånnsum i take va kvasta och räf- sen..." Förklara Du måste väl ha menat någonting Den starka parfymdoften svepte över Elina. Lärarinnan luktade inte människa, tänkte hon. Elina hade tänkt skriva hur det såg ut Konsum, där det hängde fullt med redskap i taket räfsor och krattor. Och det röda köttet, som var så som dyrt och föreståndaren tog i med sina stora feta händer och skar bitar som Och hur kvinnorna som handlade tänkte: bara pengarna räcker. Hur av. doften kaffe och läder blandades med lukten från silltunnan bakom disav ken, och alla rader av burkar och paket som stod i raka led hyllorna... Men det gick inte att ned på papperet. Konsum i taket. Konsum är väl inte i taket heller, sa fröken argt. -

52 red. mångkulturella sko- Hultinger, Eva-Stina Wallentin, Christer 1996: Den lan, Lund, Studentlitteratur, s. 189.

Diskussion 77

Elina teg. Fröken streckade över alltihop med hårda, streck. Börja från svarta, arga början. Säg efter mig:

"Vi har en Konsumbutik i vår by."53

Berättelsen om Elina utspelar sig i Tornedalen under 1930-talet och handlar om en liten flicka som har finska modersmål, i som men som skolan måste tala svenska. Allt i skolan blir fel for Elina. Det är inte bara det att hon inte får tala sitt modersmål, finska, utan måste brottas med den främmande svenskan. Hela skolvärlden och lärarinnans sätt att vara och bete sig är också helt främmande för Elina. Hon har for länge sedan gett upp sina försök att till lags och tiger hon i vara nu stället. Vi har i Sverige mångåriga erfarenheter undervisning och tvåav språkighet gäller våra minoriteter. Åtminstone delvis framsom egna träder en mycket negativ bild av hur vi har hanterat situationen. Erfarenheterna från undervisningen bam i Sverige med finska eller meäav

kieli tomedalsfinska modersmål vid handen att undervis-

som ger ningen ofta har bedrivits utan hänsyn till att barnens värld och skolans kultur varit mycket olika. När skolan kräver ett annat språk och framhäver andra yrken och miljöer än de som finns i elevernas omgivning,

då kommer elevernas band till den egna bakgrunden att försvagas.

Samtidigt utvecklas inte heller band till någonting annat. Detta är fallet för många invandrarbam såväl som för sameelever och elever i Tornedalen och Malmfálten. Däri ligger, enligt Johansson, förklaringen till

dåliga resultat på nationella prov. Men man har också i Tornedalen

lyckats förbättra skolresultaten just genom att skapa förbindelse en mellan barnens värld och skolans. Verksamheten vid språkskolan i Haparanda som vi berättar om nedan är ett exempel på detta.

Första språkets betydelse

Det finns avgörande forskningsresultat som visar att modersmålet har stor betydelse för inlärningen av ytterligare språk. språkinlärning kan inte ske bara genom att barnet eller den översköljs ett nytt e vuxne - av språk. Inlärningen måste ske med utgångspunkt i ett språk och i en värld som barnet förstår. Inlärning av svenska andraspråk undersom lättas barnet redan har kvalificerad utveckling sitt förstaom en av

53Johansson Backe, i Kerstin 1985: Som om jag inte fanns, Malmö, Nordisk bok. 54Hultinger, Eva-Stina Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella skolan, Lund, Studentlitteratur, s. 193.

78 Diskussion SOU 1996: 143 ,

språk. Om barnets språk- och begreppsutveckling sker parallellt på

modersmålet och andraspråket utvecklas båda och påverkar och stödjer varandra. Stannar språkutvecklingen upp i det första språket, måste barnet det språket lära sig både begreppen och orden för genom nya begreppen. Barnet blir då inte heller kvalificerat tvåspråkigt. Elever, utan tillräckliga kunskaper i svenska, har t.ex. stora problem att brottas med när de i årskurs 7-9 ska ta till sig texter som handlar om sådant den industriella revolutionen, Jesus och urkristendomen eller hur som Sverige styrs. Dessa texter innehåller ett ordval och ett språk i övrigt, eleverna knappast har tillägnat sig i vardagslivet eller i umgänget som med skolkamrater. Generellt är det en fördel för elever i skolan att slussas in i en ny förstaspråk. elever med begreppsvärld och i nya kunskaper via sitt Om ett annat modersmål än svenska har, eller gradvis ges, möjlighet att tillägna sig begrepp på modersmålet, är det lättare för dem att senya dan överföra begreppen till svenska och så småningom tillägna sig dem på två språk. Därigenom blir de dessutom aktivt tvåspråkiga.

Språkforskarna Kenneth Hyltenstam och Veli Tuonnela ger ett

tänkvärt exempel på svårigheterna att tillägna sig ett språk enbart via sociala kontakter. En svensk pojke i USA med svenska som växer upp föräldrar och amerikansk skolgång lär sig svenska hemma och talar också svenska med släktingar och bekanta under feriebesök i Sverige.

Men när han bestämmer sig för att efter avslutade highschoolstudier i

USA läsa något år vid ett svenskt universitet märker han snabbt att hans svenskkunskaper inte alls räcker till. Han förstår inte, och kan inte använda, svenskan på den nivå krävs för kvalificerade studier. som

Tvåspråkighet och undervisning

I Sverige finns det del exempel på fungerande tvåspråkig undervisen ning. Språkskolan i Haparanda är ett konsekvent genomfört projekt för att göra alla elever helt tvåspråkiga, i detta fall på finska och svenska. I verksamhetens idé ligger att de båda språken status och ge samma ställning. I alla klasser ska hälften eleverna svenskspråkiga och av vara hälften finskspråkiga. Undervisningen sker på både svenska och finska med målet att eleverna parallellt ska utveckla båda språken. Men elefår hela tiden fritt välja vilket språk som de vill ställa frågor på verna

55 132. a.a., s. 56 Kenneth Tuormela, Veli 1996: Tvåspråkighet med förhinder In- Hyltenstam, vandrar- och minoritetsundervisning i Sverige, Lund, Studentlitteratur.

Diskussion 79

eller vilket språk som de vill använda för och diskussionsinlägg.

svar Undervisningen sker i nära kontakt med elevernas föräldrar och med

det omgivande samhället. Undervisningen ska i så hög grad som möjligt utgå från elevernas verklighet och spegla deras liv i Norrbottens

gränsbygder. Skolan kan också visa att man har förbättrat inte bara

elevernas språkkunskaper, utan också deras allmänna skolprestationer i

jämförelse med eleverna i närbelägna svenskspråkiga skolor och riksgenomsnittet. Det växer i dag fram skolor med en internationell inriktning, där hela eller delar av undervisningen sker på engelska. Dessa skolor blir

ofta högstatusskolor med intagningsköer och ett högt meritvärde. I den

intemationaliseringsdebatt som intensifierats efter det svenska inträdet i den Europeiska gemenskapen framhålls vikten goda språkkunskaav

per och nödvändigheten av att i den svenska skolan satsa hårt på språk-

undervisning. Paradoxalt nog framstår det således som önskvärt och meriterande om en svensk elev läser naturvetenskapliga ämnen på

engelska och i den ordinarie skolundervisningen får undervisning i och

på engelska, tyska eller franska, därför att han eller hon därmed skulle kunna bli tvåspråkig. Nyttan att alla elever i den svenska skolan får av läsa minst tre främmande språk ifrågasätts inte och inte heller, påpekar

Hyltenstam i den tidigare nämnda boken om invandrarundervisning,

frågar skolpolitiker och andra efter den direkta utdelningen på undervisningen i franska eller spanska. Samtidigt ifrågasätter många nyttan

av att chilenska invandrarbam får undervisning i och på spanska i den svenska skolan. Det finns en tendens att undervärdera förstaspråksun-

dervisningen, samtidigt som den övriga undervisningen i främmande

språk betonas. Med internationaliseringsdebattens logik borde det rimligen vara lika stor fördel att vara tvåspråkig på arabiska/svenska eller

spanska/svenska som på svenska/engelska eller svenska/franska. Det finns statusskillnader mellan olika språk och dessa skillnader har naturligtvis betydelse för inlärningen. Ur invandrarelevemas synvinkel kan svenskan, som ett litet språk i världen, ha låg status. Han eller hon kanske också lever i ett bostadsområde och i en närmiljö, där svenska inte framstår som det viktigaste språket. Då blir frågan hur man ändå ska kunna motivera eleverna att satsa på att lära sig svenska för att därmed kunna och vilja öppna dörren till det svenska samhället.

Den svenska språkdebatten

I Sverige har i flera decennier, eller sedan Sverige på allvar blev ett invandrarland, förts en debatt om främmande språk och språkinlärning.

80 Diskussion

I ovan nämnda bok om språkfrågan gör Hyltenstam en genomgång av den svenska debatten och de olika argument som har forts fram när det gäller modersmål och modersmålsinläming. En intressant aspekt på modersmålsundervisningen är att den i debatten har fått funktionen av vad Hyltenstam kallar för en ställföreträdande markör. När det inte är opportunt att vara emot invandrare eller invandring, kan man i alla fall vara emot hemspråksundervisning. Hyltenstam menar också att man i den offentliga debatten har dragit för stora växlar på forskares något olika syn på tvåspråkighet och undervisning till tvåspråkighet. Han menar att i grunden var ingen av deltagarna i forskarnas diskussion om tvåspråkighet emot hemspråksundervisning. Det som skilde forskarna var hur de ville motivera stödet, vilken omfattning det borde ha och hur det skulle organiseras. Johansson hänvisar till en forskare som övertygande visar att resultaten från forskningen om tvåspråkighetens faror kommer från forskning

som är metodmässigt undermålig.

Det finns numera bland språkforskare en samstämmighet om att barn mycket väl kan utveckla två språk och samtidigt inhämta kimskaper och utvecklas till harmoniska människor, under förutsättning att omständigheterna är gyrmsamma. Det finns ett starkt vetenskapli stöd för att det tar flera år att lära sig ett andraspråk tillräckligt bra för att tillgodogöra sig kvalificerad text- eller kvalificerad undervisning på detta språk.

Hemspråksundervisningen har fastnat i organisatoriska frågor

Hyltenstam Tuomela påpekar att de metodologiska svårigheterna att isolera hemspråksundervisningen som enskild bakomliggande faktor i elevernas språkutveckling eller skolframgång är nästan oöverstigliga. Det innebär också att det finns mycket litet forskning som stöder vare sig den eller den andra ståndpunkten vad gäller resultatet av den ena hittills bedrivna hemspråksundervisningen. Avsaknaden av forskning om undervisningens innehåll, pedagogik och resultat kan vara en bidragande orsak till att diskussionen om hemspråksundervisningen huvudsakligen har förts kring organisatoriska och administrativa frågor. Det finns naturligtvis också organisatoriska problem när det gäller att på ett bra sätt integrera hemspråksundervisningen i den övriga skolverksamheten, där den gärna blir en

57 Hultinger, Eva-Stina Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella skolan, Lund, Studentlitteratur, s. 184.

Diskussion 81

främmande fågel utan egentligt hemvist. Gunnar Tingbjörn lyfter fram

ytterligare problem från utvärderingen av hemspråksundervisningen:

bristen på lärare med relevant utbildning, svårigheten att integrera en

hemspråksundervisningen med den övriga undervisningen och diskre-

pansen mellan pedagogiska budskap och metoder i hemspråksunder-

visningen jämfört med den övriga undervisningen.

Nedskärningar har skett i hemspråksundervisningen

se s. 158. I

dag utbildas mycket få hemspråkslärare och fortbildningsbehovet för lärarna är inte tillräckligt beaktat.

Svenska som andraspråk är ett alternativ till svenska

Utvecklingen av svenska som andraspråk tas i bakgrundskapitlet upp 162-164. Målet för undervisningen är att elever med ett annat modersmål än svenska, ska få möjlighet att lära sig svenska på kvalificerad nivå.

.. eleverna ska få så goda kimskaper i svenska att de med fullt utbyte kan tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen, tillträde till karnratgemenskapen och i förlängningen till det svenska samhället.

Svenska som andraspråk är ett ämne med ställning numera samma som övriga ämnen i såväl grundskolan i gymnasieskolan och elever som med invandrarbakgrund ska läsa svenska andraspråk de inte som om har tillräckliga kunskaper för att kunna delta i modersmålsundervisningen i svenska. Det finns också som ett reguljärt ämne i lärarutbildningen och kan där kombineras med moderna språk. Svenska andsom

raspråk kan också ingå i 1-7-lärarutbildningen.

Våra kommentarer

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att språkfrågan är mycket komplex. I den politiska såväl i den pedagogiska debatten har den som hanterats utifrån betydligt vidare perspektiv än de rent språkliga. Hern-

språksundervisningen har, som framgår ovan, också använts som en

ställföreträdande markör för uppfattningar som egentligen har rört Sveriges invandrings- eller invandrarpolitik. Debatten om svenska som andraspråk har haft andra inslag än de enbart har handlat det som om

58Tingbjöm, Gunnar 1996: Hemspråksundervisningen, PM till Skolverket 1996-03- 01. 59Utbildningsdepartementet 1994: Kursplan för grundskolan.

82 Diskussion

bästa sättet att lära sig svenska. Språkfrågor diskuteras också i samband med internationalisering, EU-frågor m.m., och då också med litet andra utgångspunkter än de pedagogiska och språkliga. Ekonomiska och organisatoriska frågor spelar stor roll i debatten. De reflexioner vi gör med ledning ovanstående redogörelse för av språkundervisningen i skolan kan sammanfattas i några huvudpunkter. Språkforskare är att förstaspråksundervisningen är viktig ense om för inlärningen att ett andraspråk. Utvecklingen av ett barns förstaspråk stödjer utvecklingen av andraspråket. Dessutom är förstaspråket viktigt för identitet och självkänsla och därmed för möjligheterna att lära sig någonting överhuvudtaget. Därför är det mycket viktigt att satsa både på förstaspråksundervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska och på undervisningen i svenska som andraspråk. Den ibland negativa inställningen till modersmålsundervisningen hängs ofta upp på organisatoriska problem. Diskussionen har egentligen inte handlat om vad undervisningen är till för. Utgår man ifrån att undervisningen i sig är mycket viktig för barnets utveckling och dessutom är nödvändig förutsättning för att gå vidare med andraspråket, en kommer de organisatoriska frågorna i en annan dager. Då gäller det att hitta bra lösningar. Vi tror att ett av problemen har varit strävandena att hitta optimala, generella modeller för hur undervisningen ska organisevilka regler ska gälla Detta är naturligtvis inte möjligt ras, som osv. med de stora lokala skillnader som finns. I stället gäller det att inom lösningar. givna ramar finna fungerande lokala Elever med ett annat modersmål än svenska måste få undervisning och handledning på sitt förstaspråk tills de behärskar svenska på en nivå som är tillräckligt kvalificerad för de studier som de bedriver. Det faktum att många barn och ungdomar, som växer upp i Sverige och går i svensk skola, i dag har kulturell bakgrund och ett en annan annat modersmål än svenska, innebär för det svenska samhället ett värdefullt tillskott kunskaper och erfarenheter. Det innebär att många av människor i Sverige i framtiden kommer att vara två- eller flerspråkiga och ha kulturell kompetens som kan ge en djup förståelse för andra en länders kulturer och sätt att leva i förhållande till det svenska. Skolan kan ta till vara och stärka denna unika kompetens. Samtidigt kan undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska öppna unika möjligheter att bredda också de svenska elespråkval. Det finns, enligt vår uppfattning, inget skäl att begränvernas undervisningen i ett invandrarspråk till att bara omfatta hemspråkssa berättigade elever, det finns andra elever som är intresserade av att om delta.

SOU 1996: 143 Diskussion 83

Om en lärare slår ned på yttranden från eleverna som inte ligger i linje med läroplanens värdegrund, är risken stor att eleverna blir tystare och tystare. Å andra sidan måste läraren stå för dessa upp värden. Det är detta dilemma som behandlas i det här avsnittet.

En i klassrummet svåra

dialog om och

kontroversiella frågor

Boel Westerberg arbetade på 1980-talet med ett kulturmötesprojekt, som bl.a. innebar att hon kom i nära kontakt med några gymnasieklasser. I hennes rapport finns det exempel på hur ett växelspel mellan elever kan komma till stånd när de känner att det är tillåtet att säga vad de tycker. Så här kan det t.ex. låta: F: Jag tycker de borde stoppa invandrarna, annars blir hela Sverige

aidssmittat. skratt

P: Det är inget att skratta åt. F: Det kommer därifrån. protester F: Men hur har det kommit hit till Sverige då, inte med invandIama6° om

Hur ska man som lärare förhålla sig när eleverna visar att de har åsikter som inte är rumsrena Ger läroplanen någon vägledning Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och möjligheter till sådana".° Så står det i avsnittet ge om skolans värdegrund, och det borde väl kunna tolkas som ett stöd för att eleverna verkligen får säga vad de tycker i skolan. Eleverna ska till och med uppmuntras att lägga fram sina åsikter. Men man behöver inte läsa längre än till nästa stycke för att det inte ska vara så klart vilken ståndpunkt som läroplanen har. Där står det så här: "Alla verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värsom den som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. På ett annat ställe i läroplanen beskrivs vilka grundläggande värden som det rör sig om: "Människolivets okränkbarhet, individens frihet

60Westerberg, Boel 1987: Det är vi som är negem, Om kultunnöten i skolan, Lund, Dialogos, s. 123. 61Utbildningsdepartementet 1994: Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformema, Stockholm, s.

84 Diskussion

och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla Vi konstaterar att läroplanen inte är entydig. Den måste tolkas. Låt oss beskriva två olika förhållningssätt till eleverna, som en lärare kan ha. De är skissartade och har karaktär av ytterligheter; man träffar inte på dem i verkligheten i denna renodlade form. Här används de bara för att underlätta en diskussion av ett komplext område. Den linjen är den predikande. Läraren försummar inget tillfälle ena att tala vad som är rätt och fel när det gäller så viktiga saker som om grundläggande värden. Hon eller han känner att marken är fast under fötterna. Den andra linjen är den lyssnande. Läraren inbjuder till ett fritt åsiktsutbyte med eleverna och gillar att diskussionen blir polariserad. Eleverna kan ta snart sagt vilket ämne som helst, huvudsaken är att upp det blir debatt och att eleverna vågar att säga vad de har på hjärtat. De vet inte alls var läraren själv står i de frågor som har varit uppe till diskussion. Hon eller han ser sig snarast som ordförande i diskussionen. Den första hållningen är lätt att kritisera. Är det inte troligt att eletröttnar på diskussioner i klassen om det alltid är lätt att förutsäverna vad läraren ska tycka, så att eleverna till slut inte vill diskutera någa gonting är kontroversiellt En annan effekt kan vara att eleverna som efter hand anpassar sig till vad de vet om lärarens åsikter, och undviker att visa att de har avvikande meningar. Dessa följder är allvarliga på flera sätt. Läraren förlorar bl.a. en viktig inforrnationskälla om eleverintressen och åsikter, som hade kunnat ge ett underlag för planenas ringen undervisningen. En annan följd är att läraren knappast kan av påverka uppfattningar hos eleverna som hon inte känner till även om hon skulle vilja göra det. Det är ofrånkomligt att det finns ett avstånd mellan elevernas värld och innehållet i skolans undervisning. En lärare som intar den predikande hållningen, ökar obönhörligen avståndet till eleverna. Dessutom är det troligt att många elever känner igen vad läraren säger från föräldrar och andra vuxna i sin omgivning; det är de godkända åsikterna i vuxensamhället. I elevernas ögon blir en lärare som en gång för alla har bestämt sig för vad som är rätt och fel, en statisk och självgod person. Man kan också fråga sig hur pass självständig den lärare är som tror att det går att ta över läroplanens värden utan att göra en personlig tolkning, och utan en tanke på de komplikationer som de rymmer. Tyder det inte på

62 a.a., s.

Diskussion 85

ett ointresse för frågor det här slaget Är det inte bekvämt av ett sätt för en lärare att undvika att bli engagerad på ett djupare plan Den som håller sig till en ytlig tolkning läroplanen behöver inte utsätta sig för av obehaget att höra elevernas åsikter, hon kan tycka är som omogna, okunniga, rasistiska, vänstervridna, högervridna Läraren råkar inte osv. heller in i situationer då hon måste försvara sin ståndpunkt, och egen kanske utsättas för ovilja från vissa elever. Är det inte hålla ett sätt att eleverna ifrån sig, att slippa personlig och att tackla konflikter vara Kan eleverna för övrigt vara säkra på att läraren verkligen står för de värden som hon säger sig hylla Kanske läraren bara låtsas tycka så därför att hon att det ingår i tjänsten. anser Frågan är om en lärare, direkt slår ned på åsikter hon som som anser strider mot läroplanen, inte själv mot ett grundläggande värde i agerar läroplanen, nämligen respekt för varje elev individ med rätt att som en

ha sin egen uppfattning. Finns det då ingenting positivt med sådan

en

hållning Jo, det kan ge trygghet för eleverna att veta vad läraren står

för. Om många lärare på skola förhåller sig på sätt, blir det en samma tydligt för eleverna hur kollegiet tolkar läroplanen och vilka moraliska hållpunkter som gäller på skolan. Fördelen med den andra hållningen, den lyssnande, är att saker och ting dras fram i ljuset, att ormarna får kräla på bordet, någon har som sagt. Läraren skapar ett öppet klimat där eleverna verkligen vågar att visa något av sitt innersta. Men det finns baksida. Det kan bli debatt en för debattens egen skull, där alla värderingar framstår lika bra elsom ler lika dåliga. Risken är också stor för att vissa elever kommer få att mycket utrymme, nämligen de som har ordet i sin makt. Om de får prata på, utan att läraren avkräver dem något egentligt för vad ansvar de säger, kan det leda till att de sårar andra elever i klassen. De talföra kommer inte i dialog med tystare eller ängsligare kamrater, utan kan fastna i förutfattade meningar. För de tystare eleverna innebär detta att de inte får en chans att uttrycka sina tankar. Därmed blir deras möjligheter att förändra och utveckla sitt tänkande mindre.

av

De två förhållningssätten, som de återges och kommenteras är

ovan, som sagt schablonartade. I praktiken blir det fråga att hitta väg i om en det stora utrymmet mellan ytterlighetema, väg kan hålla i det en som pedagogiska vardagsarbetet och det är verkligen inte lätt. Läropla- nens värden ska ligga i botten, samtidigt måste läraren låta elevermen nas värderingar komma till uttryck. För de flesta människor är det också svårt att alltid handla och tala på ett genomtänkt och konsekvent

86 Diskussion SOU 1996: 143

sätt, utan växlar mellan att vara mer predikande eller att vara mer man lyssnande beroende på de omständigheter som gäller i en viss situation. Frågor om individens frihet, solidaritet med svaga grupper, människolivets olcränkbarhet, jämställdhet osv. är svåra frågor. Vem kan påstå att det finns en enda, riktig syn på sådana komplicerade fenomen Man behöver bara kasta ett öga på den politiska debatten i Sverige och i andra länder för att inse att det finns stora skillnader i uppfattning. Genom att acceptera komplikationsgraden visar lärare att de tar eleverna på allvar. Om undervisningen bedrivs i en mångkulturell miljö, där eleverna kommer från flera olika länder eller kulturer, blir det uppenbart att de

grundläggande värden som omnämns i läroplanen måste tolkas. Indivi-

dens frihet t.ex. betyder inte sak för en elev som har växt upp i samma Kina, Iran, Turkiet eller Sverige; det finns kulturellt betingade skillnader i på individen i relation till familjen, släkten och staten. Ocksynen så bland elever är födda i Sverige finns det stora olikheter i hur de som på jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med svaga ser individens frihet osv. grupper, Ett öppet klimat i klass är gynnsamt för lärandet. De uppfatten ningar i alla möjliga frågor barnen och ungdomarna för med sig som till skolan kan ge utgångspunkter i studierna. Man kanske kan dra en parallell mellan det vi talar om här och vad som krävs för en god språkutveckling, dvs. att flödet är avgörande för kunskapsprocessen. Om åsikter och värderingar får strömma ganska fritt i klassrummet finns det ett rikt material låter sig bearbetas på olika sätt, både av som varje elev och eleverna som grupp. Det är motsatsen till klassrumav met ett ideologiskt finrum. När en elev säger vad hon eller han som

någonting, startar en tankeprocess både hos den eleven själv

anser om och hos klasskarnratema. Det är inte minst viktigt att åsikter på det sättet når offentligheten så att elever kan få mothugg från andra elei klassen; det är inte tvunget att läraren alltid är i fokus och tar på ver sig rollen att uttala sin mening om allting. I klassrummet kan eleverna diskutera på ett mer ordnat och distanserat sätt än när de möts i andra miljöer, vilket bör utnyttjas särskilt när det gäller svåra och laddade frågor. En viktig skillnad mellan klassen och gänget är att läraren finns med på det första stället, och kan styra diskussionen på ett medvetet sätt för att utveckla elevernas tänkande kring viktiga begrepp och företeelser genom att t.ex. konfrontera dem med tankar, erfarenheter eller kunskaper. Ulf Lindberg har i en nya uppsats ett projekt i en yrkesklass i gymnasieskolan pekat på tre om olika sätt att styra undervisningen i en fråga-svar-process.

SOU 1996: 143 Diskussion 87

Läraren styr för det första genom urvalet av frågor. Han har i förväg tänkt igenom vad som i stora drag ska tas upp på lektionen, t.ex. genom att ha läst det eleverna skrivit. För det andra pekar läraren ut vad han uppfattar viktigt i det eleverna säger. Här förstärks naturligtvis effekten genom som att eleverna ibland uppmanas att skriva ned vad som detta sätt har valts ut de inläggen. Ett tredje sätt att stödja den här processen är att läur egna

raren själv för in nya begrepp som bygger det eleverna tagit upp

Ulf Lindberg också, i samma uppsats, ett konkret exempel på det ger här sättet att hantera samtal i klassen. Han berättar:

En grabbarna säger: när jag har varit ute och slagit runt en kväll och av inte kommer ihåg ett djävla dugg dan efter så känns det ändå bra". Då fråjag: Varför det" "Ja har liksom sköljt bort något, säger han. Då gar man säger jag: Det låter du pratar om någon sorts bad. "Ja", säger som om han. Frågan är då: vad är det sköljer bort Och så kommer de andra in man och så blir det snack. Förstår ni vad jag menar Den här metaforen som han tar sköljer, den fullföljer jag med "bad och så frågan vad det är man upp sköljer bort. Han tar upp ett begrepp, jag bygger vidare på det och så leder det här fram till en självreflektion.

Att bygga undervisningen på det sätt beskrivs i exemplet kan upp som verka ganska svårt. Men redan en inventering av vilka åsikter som vara eleverna har i kontroversiell fråga kan vara en utgångspunkt för vien dare diskussioner. Vad anser andra om det här Vilka fakta finns som stöd för den här åsikten Frågor av det slaget kan det vara givande att vidare med. Det ingår i varje lärares uppdrag att påverka eleverna när det gäller grundläggande värden. Läroplanen är tydlig när det gäller demokratisk fostran, det finns betydande utrymme för tolkningar. Om även om ett sådan påverkan ska möjlig, är det en förutsättning att eleverna en vara vågar att avslöja vad de tänker, utan att riskera att mötas av ett omedelbart fördömande från läraren. Ett stort mått av ödmjukhet hos läraren inför vad är rätt och fel, är också någonting som underlättar en som dialog. Även lärare för del har tagit ställning i omdebatom en egen en terad fråga, behöver det inte innebära att hon anser att alla andra ställningstaganden är felaktiga. Däremot är det troligen bra om läraren ibland redovisar sin uppfattning och motiverar den för sina elever.

63 Holmberg, Olle Lindberg, Ulf1982: Att sätta igång distanseringsprocess, i en Massmedier, Barn- och ungdomskultur, Stockholm, Brottsförebyggande rådet och Skolöverstyrelsen. 64 a.a., s.lll.

88 Diskussion

Att föra in diskussioner grundläggande värderingsfrågor i om undervisningen, och att väva ihop dem med studier i ämnen eller teman, kräver mycket tid. Det är värt att sätta den tiden för att få till stånd av möten mellan barn, ungdomar och vuxna i skolan verkligen berör som alla inblandade. Då är förutsättningarna goda för att eleverna ska komma att utveckla kunskaper och insikter som går på djupet. Vi har talat om läraren i singularis i det här avsnittet. Men är det inte troligt att det är en styrka för en lärare att ingå i ett arbetslag för att bl.a. kunna prata med kolleger händelser i klasserna det är om som svårt att hantera helt på egen hand Det kan upplevas som oerhört svårt att i en kaotisk vardag, med krav från alla håll, att hitta ett sätt att förhålla sig till sina elever och vad de gör och säger som håller i alla väder. I vårt förra betänkande behandlades arbetslag ganska utförligt, och vi hänvisar till det. Finns det ingen gräns för vad man som lärare ska acceptera när det gäller vad eleverna säger och gör Jo, det finns det. Man kan t.ex. aldrig acceptera att en elev kränker en annan elev, eftersom skolan ska vara en trygg plats för alla barn och ungdomar. Det är lärarnas skyldighet att reagera om elever på en skola t.ex. skulle bära märken som uppfattas som rasistiska och hotfulla av elever med invandrarbakgrund. Det finns alltså klara fall, men i praktiken är det svårare att säga var gränsen ska gå. Det är också någonting som måste diskuteras på varje skola i en dialog där både skolpersonalen, eleverna och föräldrarna deltar.

w Framställningen i det här avsnittet har så här långt handlat vad eleom verna säger i skolan tillsammans med sina lärare. Det finns också mycket som de säger och gör under en skoldag som inte uppfattas av någon lärare, men som ändå bildar bakgrund till det som sägs öppet i klassrummet. En del av detta kan handla om förtryck i olika fonner. Vi belyser detta med några citat ur Gunilla Granaths dagboksanteckningar. Hon skrev dessa när hon under termin elev i klass i en var en årskurs När vi satt oss på de nya platserna hör jag hur det tyst undslipper Angelika: "Jippil Vi slapp Sam Jack som sitter mitt emot Angelika hör henne forstås. Angelika och Paula tycker det är skönt att slippa Sam gorrnar han

65SOU 1996:2: Inflytande på riktigt- Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar, Stockholm, Fritzes, s. 177-183 och 204. 66 Granath, Gunilla 1996: Gäst hos overkligheten. 48-årig sjundeklassaresdagbok, En Stockholm, Ordfront.

Diskussion 89

så högt att hela klassen hör. Sams ansikte är skuret i trä och Angelika som hukar förvirrat. Jag påminner mig att Jakob en gång sagt till mig att han lagt märke till att Jack gärna sätter de svaga och det gör han verkligen. Att ha alla rätt som Paula kan vara farligt i längden. Man blir beundrad ett tag, men fortsätter den där "ovanan" att vara överduktig får snabbt man stämpeln plugghäst; en tråkig och töntig typ förstås. Men det är lika farligt att vara "dålig". Att bara ha tre rätt, som en av killarna, är enbart pinsamt. Då blir man hånad. Det är tuffa bud när båda drottningarna i klassen har tendenser att sätta sig på de svagare. Det är tydligt att det är farligt att öppet visa att allieman rar sig med en utstött. Det är som en dödlig smitta. Den överförs via kontakt. .. det är tydligt att de skiljer på vad jag vill kalla "de balla tongivama, dem som det är tjusigt att vara med och "de ansvarsfulla ledarna", vet som att ta hänsyn till hela gruppen. Folk är ofta rädda för tongivarna", de men utövar samtidigt en förförisk lockelse. De gör "farliga saker och är avancerade. De är roliga" att vara med, de gör saker och ting roliga. Det märkliga med tongivarna år att trots att de är så populära så är de tvungna att förminska andra. .. Du är väl inte värd att prata om, ditt OBS-bam hånar Peter. Det är världens hackordning. De svaga sätter sig de ändå svagare. De starka gör det också. Jag får ont i magen. Vi pratar slutligen om Lucia, som är helt utan kompisar sen Saskia förbjudit Maria att ha med Lucia i sin grupp. Saskia river sig Lucias skrivning. "Vad göör du Ge fan i min skrivning Lucia kastar sig över sitt papper och hennes ögon är mörka ilsav ka. Jag hinner se att hon har fyra femton poäng. Varför, varför Vad är av det som driver den duktiga Saskia att förödmjuka Lucia på det sättet .. jag frågar i min tur om Jenny är rasist. Nä, svarar Jenny, men jag tycker inte att de ska vara för många - negrer här. Varför inte det då - De tar jobben ifrån oss, säger Jenny. - Det är ångestfyllt att komma in i klassrummet, det är ångestfyllt att och äta. Med vem ska man gå Med vem ska man sitta Tänk bordet om som den förste väljer inte är tillräckligt stort så att just jag blir utanför Ensam vid ett annat bord Kan du och hämta mjölk med mig Jag skulle vilja hämta mer mat, följer du med Jag måste till skåpet, hänger du med Det är livsfarligt att ensam. Det att är Folk kan syns man ensam. tro att man inte är önskvärd. Det går fort att bli stämplad. Oron går som en kall kåre genom gruppen.

Citaten ger en bild de krafter och den dynamik ständigt är i röav som relse i en skola. Ibland handlar det mobbning; de starka sig om ren ger på de svaga. Det finns en hackordning och nåde den hamnar som underst i den ordningen. Ibland är det subtilt gmppspel. ett mer

90 Diskussion SOU 1996: 143

Situationen känns igen från vuxenlivet. Mobbning, utstötningsmekanismer, ett spel dominans och underordning finns överallt i samom hället. Men i ett klassrum blir spelet så naket. Eleverna är så utlämnade. De kan inte dra sig undan och dörr sig. De kan inte stänga en om bara lämna klassrummet och vägra att gå tillbaka. Lärarna har ingen möjlighet att se allt som sker, varken i klassrummet eller på rasterna, i matsalen eller i bussen till och från skolan. Det finns rasistiska övertoi några av citaten det är inte lätt att vara avvikande antingen det ner handlar om en brytning, ett annorlunda utseende eller ett sätt att vara är främmande. som

SOU 1996: 143 Diskussion 91

Här diskuterar vad som håller på att förändras i lärares arbete, vad orsakerna kan vara och vad som hänger samman med det mångkulturella samhället. Vi tror att det är fråga generella om tendenser till förändring, men att de slår igenom tidigast och starkast i skolor som har många elever med invandrarbakgrund.

En Iärarroll

ny

När jag gick i skolan var det i stort sett så att lärare lärare, dvs. en var en en social roll, och elev elev, dvs. social roll jag tillåter mig

en var en en om

att förenkla litet. Eleverna gjorde väl sitt för att med bus och annat oförväntat uppträdande krypa ur sina roller och visa andra sidor sig själva. av Så förhöll det sig däremot inte med lärarna. Med några få undantag visste man oerhört litet om dem: vad de tyckte om och inte tyckte i livet, om om de var gifta, om de hade barn osv. När sådant läckte ut uppfattades det väl närmast som ett uttryck för bristande professionalism. Det är ingen stor överdrift att hävda att min skola befolkades av roller och inte männiav skor. Fördelen med det var att man visste vad man kunde förvänta sig av varandra, det var lätt att begripa vad man skulle göra och inte göra. Nackdelen var kylan och vilsenheten när tvingades lämna de största delarna man av sin personlighet utanför skolans dörrar. När man läser Ingvors och Heléns artiklar tycks min skola oerhört avläg-

och det känns bra och befriande. Överlevnadsprognosen för strikt

sen definierade yrkesroller ser dyster ut och det fyller mig uppriktigt sagt med skadeglädje. Ni skriver om en skola som tar hela personligheter i anspråk, där alla måste visa sig, bjuda på sig själva. Det betyder befrielse en från all rigid fomialism, men också förmodar jag att sätter sig själv - - man på spel. Men ni skriver inte om detta som ett problem, utan vägen till som en massa nya möjligheter. Det ställs krav både elever och lärare på helt nya kompetenser. En sådan är flexibilitet, t.ex. fönnåga att kunna läsa av stämningar, personer och situationer och förmåga att skifta perspektiv, att försöka sätta sig in i hur andra tänker och ser på saker och ting. Det krävs också att man håller metakoll på sig själv och sin praktik: Vad gör jag nu, varför gör jag det och vad kommer det att leda till Allt det här är väl saker som direkt negerar forna dagars lärarprofessionalism. Gränserna mellan offentligt, mellan arbete och fritid förefaller

privaåoch

ordentligt perforerade.

Så skriver etnologen Magnus Berg i kommentar till två skildringar en av livet på en skola, som nästan uteslutande har elever med invandrar-

67Hultinger, Eva-Stina Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella sko-

lan, Lund, Studentlitteratur, s. 277.

92 Diskussion SOU 1996: 143

bakgrund. Det är lärarna Ingvor Ask och Helén Hultman som berättat

sitt arbete på Rosengârdsskolan i Malmö. Etnologen ser en helt ny om lärarroll, när han jämför med sin skoltid. Han ser lärare som står egen ut med turbulent och ibland kaotisk undervisningssituation och veren kar tycka den, situation där nya barn dyker upp lika plötsligt om en de har lärt känna försvinner, där världshändelsema kan som som man

avläsas i klassrummet Det är lärare som talar mer om möten med

enskilda elever undervisningsuppläggning och större elevgmpän om De är starkt engagerade i att bygga upp sina elevers självkänsla per. och deras möjligheter att hävda sig på diskriminerande arbetsmarken nad. I ett sådant lärarjobb, där det är uppenbart omöjligt att skilja mellan "undervisning" och det sociala, kan läraren inte hålla sina per-

sonliga erfarenheter utanför. Det har hänt mycket med skolan och lärarna under den tid som gått sedan Bergs gamla lärare uppförde sina rollspel i klassrummet. Den utveckling pekar fram mot lärarna på Rosengård är inte bara en som utveckling föranledd att Sverige i dag har skolor domineras av av som elever med invandrarbakgrund. Det är generella utvecklingstendenser; de är synliga på alla skolor. På Rosengârdsskolan med många elever från olika kulturer och språkornråden blir dessa tendenser extra tydliga, motsättningarna till traditionell lärrarroll skärps. en mer Det finns historia lärare brukar locka till skratt, kanske en om som inte bland lärare bland skolfolk på behörigt avstånd från klassmen rumsgolvet och bland dem skolan utifrån. Den går så här: Tre som ser yrkesmän från mitten 1800-talet återuppstår från de döda och ger sig av ut i dagens samhälle. Det är läkare, en fabriksarbetare och en lärare. en De söker sig till sina gamla arbetsplatser. För läkaren är det en chock-

upplevelse att träda in i modern operationssal. Han känner inte igen

en någonting maskiner, rutiner, metoder, allt är nytt och han inser att - han inte kan göra någon helst nytta inom det yrke han en gång som haft. För fabriksarbetaren är upplevelsen likartad. På en fabrik arbetar på helt annat sätt och med helt andra hjälpmedel än han haft erman farenhet Läraren däremot går till en skola, tar sig in i ett klassrum, av. ställer sig i katedem och fortsätter där han slutade - Det är intressant med den här historien är att den upprepas så som ofta och att den ofelbart utlöser så många belåtna skrattsalvor. Den har nämligen inte så mycket med verkligheten att göra. Dess budskap är förvisso förförande är kritisk mot skolan, men det är falskt. om man Läraryrket har förändrats i grunden. Det kan t.o.m. med beskrivas som mycket förändringsutsatt: Eftersom läraren ständigt tar emot nya elever

ss a.a., s. 12.

SOU 1996: 143 Diskussion

som hon måste förhålla sig till, är hon också beredd på det oförutsägbara på helt annat sätt än många andra yrkesgrupper med

mer stabila arbetsvillkor. Det kan

vara en anledning till att lärare vill hålla de yttre formerna för vad är skola och utbildning någorlunda

som konstanta: klassrum, bänkar, raster, lektioner. Det kan lättare stå vara att ut med

genomgripande förändringar i det inre arbetet skalet intakt.

om är Det historien 1800-talsmänniskoma fasta på just om tar är dessa yttre for-

mer. Kärnan i läraryrket har inte med apparater och byggnader

att göra,

inte heller primärt med arbetsorganisation. De formerna håller

yttre självfallet också på att förändras, långsammare. men

Vari består då förändringen På vilket sätt skiljer sig de lärare

etnologen hade för några årtionden sedan från Rosengårdslärama Och

varför

En generell förändring

Om man vill få en bild lärarrollens utveckling kan det för jämförelav

sens skull lämpligt att utgå från ett exempel på långt avstånd

vara från

dagens skola. Den danske författaren Hans Scherfig

har i en roman med den ironiska titeln Den lyckliga tiden skildrat köpenhamnsk en lärare, lektor Blomme. Denne lärare lever och verkar i början av detta sekel. Utanför skolan är han liten obetydlig herre. en

Men när han träder in genom skolans dörr, förändras världen. Då sträcker han på sin lilla gestalt och växer ett förunderligt sätt. Blicken blir skarp

och blixtrande genom glasögonen. Hans hållning blir och befallande. stram

Ödmjuka

slavar hälsar underdånigt på honom. Och hans gamla bruna över-

rock förefaller honom toga med klassiska veck. Hans som en reservoarpenna blir till en stylos, varmed han nedskriver orubbliga domar. Hans

galoscher blir till sandaler, som en slav hjälper honom med. av Den lilla gråa blir knuffad där i världen blir mannen, som ute en romersk kejsare, när han stiger över skolans tröskel. Och när han intar sin plats i klassens kateder, är han själva Caesar.

Låt dem hata mig, om de blott fruktar mig utropar han fullt allvar. - Och imperatoms blick skådar ut över darrande hop, fruktar en som an-

blicken sin domaren

av

69Arfwedson, Gerhard Lundman, Lars 1984: Skolpersonal och skolkoder. Om

arbetsplatser förändring, Stockholm, i Liber Utbildning, 249 s. 70Sherñg, Hans 1976: Den lyckliga tiden, Stockholm, Aldus, 46. Boken utkom s. första gången 1940.

94 Diskussion

Det citerade är inledningen till klassrumsscen, i vilken Blomme fören hör historieläxa det andra puniska kriget. Han plågar en fet pojen om sig på läxan, och hånar honom öppet för hans fetma. De ke som stakar övriga eleverna skattar lydigt Blommes hjärtlösa skämt och väntar oroligt på själva få frågan. När Blomme gör konstpaus mitt i att en

spydighetema är det alldeles tyst i klassrummet. En spänd och avvaktande tystnad. Blommes likheter med Caligula, Stig Järrels berömde latinlektor i Hets från 1944, är påfallande. Kanske är han inte lika sa-

tanisk sin svenske kollega; han har inte samma iskalla precision som han ställer sina frågor. Men Blomme är inte heller lika rädd för när eleverna Caligula är. som kan skratta dessa elevplågare från fordomdags. De är lit- Man konstruktioner, inlagrade med skolhat och varningar för fascisterära tiska tendenser. Men de är ändå uttryck för tid, de visar hur lärare en kunde vad möjligt i det samhälle som fanns då. vara, som var Hur klarade dessa lärare att göra vad de gjorde, hur fick de eleverna

sitta stilla i sina bänkar och låta det hela ske Varför gjorde ingen att

varför skedde inga genomgripande sabotage Och varför

uppror, mer det inte sig in i klassrum och göra likadant i dag De båda går att ge herrarna hade säkert gjort ganska släta figurer i dagens skola. Thomas Ziehe, den tyske sociologen, säger att "skolan har förlorat aura" Det det har skett under efterkrigstiden. Förr hade sin är som skolan är det sämre med den saken. Vad menas då med detta aura, nu slår ordet i ordboken så att det betyder Om man upp aura ser man strålglans kring kropp eller skimmer. Förr hade tydligen skolan en strålglans och skimmer, har ljuset bleknat. nu finns, eller fanns, likhet mellan kyrkan-prästen och skolan- Det en

När i äldre samhälle gick ut bland sina försam-

läraren. prästen ett lingsbor så visade honom stor respekt, försökte lyssna till vad han man och bockade även han ganska dålig präst som kansa, neg - om var en

hade barn på bygden och predikade uselt på söndagama. Men

ske söp,

inte bara sig själv Han representerade den

prästen var - en person. kyrka då hade makt och myndighet i samhället. Hans förhållande som

till församlingsborna präglat kyrkans aura.

var av Så kan också situationen i skolan för ett antal decennier seman se

dan. Läraren trädde in i klassrummet respresenterade skolan med

som han bar med sig dess självklara myndighet, dess ritualer, dess stort skrivna och oskrivna regler. Lektorema Blomme och Caligula måste

förstås bakgrund skolinstitutionens auktoritet och legitimitet

mot av -

71 Ziehe, Thomas 1986: Ny ungdom ovanliga läroprocesser, Stockholm, Nor- - om stedts, s. 149

Diskussion 95

dess självklara tradition. Blomme och Caligula fanns på gymnasiet, vars tradition var präglad den särskilda sociala utvaldhet gällde av som för dess elever. Men också i skolformer då vände sig till andra som sociala skikt härskade traditionen, även den använde sig något om av annorlunda uttrycksformer.

Detta betydde att eleverna sällan ifrågasatte den givna Ordningen. Den grundläggande strukuren i skolan ifrågasattes knappast. Eleverna

uppfattade skolan naturgiven och oundviklig, något som som som ibland bara måste uthärdas. Man ställer sig inte och argumenterar med ett åskväder, man tar skydd och väntar till det har dragit över. Skolan var som den var, ibland rolig och lärorik, ibland monoton och träaktig. Och man fick ta den som den var. I dag är skolan långt mer profan. Lärarna är inte representanter för så mycket mer än sig själva. Deras insats är personlig än rollsnarare bestämd, som etnologen i inledningen talar Skolan är också långt om. mindre patriarkal än den var på Blommes och Caligulas tid. Den

domineras kvinnliga lärare och har blivit relationsinriktad och

av mer "morsig. Förändringarna gör förmodligen lärarjobbet stimulerande; läramer ren kommer närmare eleverna, lär känna dem bättre, och har större möjligheter att skapa glädje och gemenskap och utrymme för kunge

skapsprocesser som verkligen berör dessa elever. Men samtidigt för

läraren i denna nya situation ligger det nära till hands att lasta sig själv för allt som misslyckas, nu när inte längre har stöd den aukman av toritetsmyt som den gamla skolan bestod sina lärare med. Det är säkert

roligare att vara lärare i dag, men det är fönnodligen utmattande.

mer

Så skulle en delförklaring till förändringen kunna ut. Skolans

se auktoritet är ifrågasatt, dess givna tradition och fasta rollfördelning uppluckrad. Det har givit lärarna mindre skydd utrymme. De men mer måste på gott och ont utnyttja sina personliga egenskaper och erfarenheter i mötet med eleverna. Därför är Rosengårdslärama annorlunda i jämförelse med kollegorna på Magnus Bergs skoltid. Detta är en del av en generell utveckling, även den är särskilt om

tydlig på Rosengårdsskolan. Den hör ihop med avtraditionaliseringen inom institutionerna, en avtraditionalisering i sin tur är beroende

som av samhällsomvandlingen i stort. Det finns flera länkar i den här ut-

vecklingen. Socialisationsförändringama bland barn och ungdom,

förändrad inställning till lydnad, arbete, plikt, framtid, lycka är osv. särskilt betydelsefulla. Sådant påverkar elevers och lärares gemensamma arbete i skolan, bryter upp traditioner och roller och öppnar för nya förhållningssätt och umgängesformer.

4 164368

96 Diskussion

Vad hänger samman med det mångkulturella

Den tradition vi här har talat byggde också på föreställningen som om slags enhetlig kultur bland eleverna i klassrummet. Läraren vänom en

de sig till en klass både i organisatorisk och social mening. Visserligen uppfattades eleverna som mer eller mindre begåvade men sågs ändå

delar kultur, med likartade referensramar och erfarenhesom av samma ter. Blomme och Caligula gjorde inga ansträngningar att närma sig elefaktiska erfarenheter, än mindre att utgå från dem. De gjorde vernas de alltid hade gjort och traditionen bjöd, frontalt, och i förlisom som tan på att alla elever hade möjligheter att använda sig av unsamma

dervisningen. Vissa elever hade förstås begränsade intellektuella möj-

ligheter att förstå allt menade man, men det var ingenting som som sas,

i grunden förändrade den ordning härskade i undervisningen.

som I verkligheten är detta fiktion. Klassrummen har aldrig varit en monokulturella. Varje klassrum har alltid befolkats av elever från många kulturer. Även i klasser tycks förhållandevis homogena har som och eleverna alldeles kulturell bakgrund, med särvar en av en egen skild familjehistoria, särskild bostadsort, särskilda vanor och tänkesätt skiljer sig från kamraternas. När man for samman skillnader melsom lan eleverna till större helheter med utgångspunkt i sådant som kön, social tillhörighet, hemland kan diskutera mångkulturaliteten osv. man strukturell nivå. Men grunden har i utbildningssammanhang på en mer att göra med det alldeles konkreta att erkänna och synliggöra den -

personliga historien hos och eleverna.

var en av Ändå är föreställningen homogenitet och enhetlighet stark. Och om för denna homogenitet är socialt och kulturellt bestämd. Den är normen inte vilken helst. Många skoldebattörer och forskare har visat att som det är medelklassens erfarenheter och värderingsmönster som utgjort grunden. Medelelevens kulturella kapital har förmodligen också sina rötter i ett särskilt modellsverige, med sin särskilda geografi, natur och näringar. Henning Johansson, professor i Luleå, har beskrivit kulturimperialismen söderifrån, med ett annorlunda sätt att uppfatta världen än vad många elever har i de norrländska skolorna. Han uttrycker det

ungefär så här:

Man talar så mycket om vår gemensamma visskatt t.ex. Hur gemensam var den När jag stod i snö till knäna i Svappavaara och sjöng Vintern rasat ut bland våra fjällar, så trodde jag att det handlade om lavinema Visst hade vi våra visor, dom inte bra nog för att komma med i sångboegna men var ken. Inte heller fanns vi med i den bok om Hem och hembygd i Sverige vi läste i skolan. Den slutade i Härjedalen. Fanns det då inga hem norr som Härjedalen i början 50-talet Varför kunde inte vi använda våra erom av farenheter i skolan Vad är det for fel vår kultur Någonstans sitter nå-

Diskussion

gon och identifierar vad som är vårt kulturarv. Samtidigt håller vi på att tappa bort människor, därför att vi inte förankrar skolarbetet i elevernas olika kulturella bakgrunder och skilda erfarenheter."

Detta är tankegångar utgör drivkrafter bakom det s.k. Nordkalot-

som tenprojektet, som har lyckats visa att barnen i grundskolan i Norrland lyckas bättre i skolan mätt också med traditionella mått de får om

utgå från sina kulturella förutsättningar, om de får använda sin närmil-

och sitt sätt att leva i undervisningen.

Uppfattningen om det monokulturella, det homogena, har inte

om stått oemotsagd. Under 1970-talet pågick intensiv debatt skolans en om

och undervisningens förhållande till olika sociala i samhället,

grupper påverkad bl.a. språkforskares rön arbetarklassbams respektive av om medelklassbams språk. Sedan har stor del intresset i debatten en av koncentrerats till frågan hur skolan möter flickors och pojkars om er-

farenheter och behov. Först klassfrågan, sedan frågan kön och

om nu etnicitet.

"Det krävs att man håller metakoll på sig själv och sin praktik

Först nu tycks den grundläggande föreställningen elevernas

om gemen-

samma kulturella identitet på väg att överges. I de skildringar

vara som lärare ger från invandrartäta skolor är mångfalden så uppenbar att den

inte längre kan förnekas. Och det får effekter för undervisningen och

för lärarrollen. "Eftersom den traditionella undervisningen helt enkelt

inte fungerar, måste man förändra den och hitta vägar", säger

nya en av

Rosengårdslärama.

Att undervisningens förutsättningar är förändrade märks kanske först i språket. Eleverna inte ord och begrepp betydelse

ger samma som man är van vid, säger lärarna. Ibland kan ett till trivialt uttalssynes problem kan leda till betydelser är helt andra än de avsedda: som

.. som när Susanna, med spanska som förstaspråk, missförstått ordet styvpappa och hade trott att det heter styggpappa. Eftersom v-ljudet inte förekommer i spanska har hon svårt att uppfatta och uttala v-et i styvpappa och har i stället tolkat det som ett g-ljud som hon också har svårt att uttala, särskilt mitt inne i ord där det inte förekommer i spanska. För henne har den svenska styvpappan därför förknippats med egenskaper och som stygg elak. När de svenska kamraterna rättar henne och påpekar att det heter

72Ur ett föredrag från 1985.

73Hultinger, Eva-Stina Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella ska-

lan, Lund, Studentlitteratur, s. 43.

Diskussion SOU 1996: 143

och inte vill hon veta vad styv betyder. När hon får veta styv- styggpappa det hon forfárad ut och förstår att hennes associationer rusar iväg ser man helt håll. Att adjektivet styv inte har något att göra med förledet ett annat i ord styvmamma och styvforäldrar är inte lätt for henne att som styvpappa, De enspråkiga eleverna har säkert ingen aning om etymologin bakom veta.

associerar ändå inte styvpappa med adjektivet styv."

styv i styvpappa, men

På ytligt plan kan ordens betydelseinnehåll vara lätt att fâ grepp om,

ett djupare visar det sig mycket snart att de knyts till men när man tränger olikartade föreställningar, värderingar och associationer, till skilda liv

och erfarenheter.

I samband med i mångkulturell klass i årskurs nio läste Mats att man en Wahls Vinterviken diskuterades monnodem i boken. Eleverna var eniga hon inte riktig Ingen kan slänga ut sitt om att var en mormor. mormor barnbarn oavsett vad han eller hon har gjort. Detta visade sig vara ett utmärkt tillfälle ringa in ordet betydelse utifrån olika kulturella att mormors veckla det gamla och utveckla det nya begreppet för referensramar, att ut få så heltäckande förståelse möjligt. Här några repliker från det att en som samtal då utspann sig mellan eleverna: som

monnor "Hur är en Hon är snäll." "Hon är släktens bästa kock." Henne kan man lita på. "Hon har slöja." vi inte längre svensk mormor." "Nu pratar om en Gjorde vi det förut då "Nä, det allmänt for mormödrar. var nog "Okey, slöja. Vad har turkisk som inte en svensk mormor en mormor mer har" Guldtänderf löständer kan svensk ha. Och grått hår. J men en mormor "Ja eller färgat. Det handlar vilken ekonomi de har." nog om "Krokig, har käpp ..." Nej min är pigg och glad. mormor beror på i världen de bor och hur tungt arbete de haft. Min mor- "Det var

har slitit hårt och är slut i hela kroppen

mor

också på andra mindre handfasta lika betydelsefulla sätt

Men men - -

har utvecklingen i den mångkulturella skolan tvingat fram en ompröv-

annorlunda lärarroll. De förändringar skett har också ning och en som

eleverna uppfattar och förstår hela det spel pågår i sin grund i hur som

74 95. a.a., s. 75 93 a.a., s.

SOU 1996: 143 Diskussion 99

klassrummet och i undervisningen. Man kan tala klassrummets om en

kulturella grammatik Den kulturella grammatiken beskriver vad

eleverna måste behärska för att delta på ett adekvat sätt i det sker i som klassrummet. Det handlar att förstå vilka underförstådda regler om som gäller för turtagningen i undervisningssamtalet, vad får och om man inte får säga, hur man får säga det, gränser går, vilka om var om uttryck disciplineringen tar sig Det handlar att kunna tolka vad osv. om läraren menar och vad lärarens handlingar betyder, också sådant som läraren gör utan att själv riktigt medveten vad och varför. Det vara om gäller allt det som ingår i den dolda läroplanen", strategier och förhållningssätt som barn socialiserats in i och lärare bygger sin som undervisning på. Denna dolda läroplan har självklart förändrats, men stegvis och omärkligt. Dess framgång bygger på att alla vet vad det är fråga att alla kan tolka. Tolkningen har alltid varit svårare för vissa om, elever, tidigare har läraren ändå kunnat räkna med att de flesta men varit hjälpligt kompetenta när det gäller klassrummets kulturella grammatik. I dag finns det elever i klassrummet inte alls förstår, inte som som alls kan tolka, som befinner sig på sidan rutiner och i underom vanor visningen Det betyder att läraren måste förklara vad hon gör, varför hon gör det och vad som förväntas eleverna. Hon måste kontextualav isera, alltså göra hela sammanhanget tydligt, berätta det, om så att eleverna har en chans att sätta in hennes lärarhandlingar i begriplig en ram. Sådant som tidigare kunde med gest eller blick och få anges en en automatiska reaktioner måste nu uttalas och byggas ut. Allt kan inte på det här sättet göras tydligt i språkliga utläggningar. Mycket utgör tyst kunskap hos läraren och kan inte utan vidare översättas till sammanhängande förklaringar. Men ändå kravet finns där. Den gamla lärar- rollen är på väg att förändras. Magnus Berg talar i sin kommentar till det han läst Rosengårdsom lärarnas undervisning att lärarna i dag tycks behöva ha om mer av metakoll" på sig själva och sin praktik. Han fortsätter: Den mångkulturella situationen ställer större krav på perspektivskiften, förmåga att

förstå andra människor så att säga inifrån, flexibilitet, reflexivitetfm

Man kan uttrycka detta på ett annat sätt. De förändringar skett i som

76 Begreppet har närmast hämtats från en uppsats av Ingrid Carlgren, Klassrummet som meningskonstituerande kultur och social praktik, Bidrag till NFPF:s kongress i Aarhus, den 16-19 mars 1995 i vilket hon refererar till amerikansk klassrumsforskning. 77Hultinger, Eva-Stina Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella sko-

lan, Lund, Studentlitteratur, s. 277

100 Diskussion SOU 1996: 143

skolan och i lärares arbetsvillkor har påskyndat utvecklingen av en ny

lärarroll: Från handlingsorienterad lärare, fast förankrad i tradi-

en tionen, till reflekterande praktiker söker nya lösningar. en som Läraren måste synliggöra sådant som tidigare togs så för givet att det var slags vardaglig självklarhet. Kravet synliggörande beror på dolt i en kulturella förändringar, alltifrån att den forna automatiska vuxenauktoriteten måste förevisas och förtjänas till att lärare i alltmer heterogena klasser måste förklara, kontextualisera, sina åtgärder i klassrummet. Men det handlar också att lärare måste kommunicera vad man gör i skolan med om andra t.ex. med föräldrar, får alltmer av inflytande i skolan, vuxna, som och med kolleger med andra yrkesidentiteter, som man ska samarbeta med. Ett nytt styrsystem med deltagande målstyming, läroplan, kursplaner, betygssystem, allt förutsätter en lärare som synliggör undervisningens förutsättningar och metoder, tolkar, värderar, sovrar och följer upp resultat. Detta pekar mot yrkeskvaliñcering som innehåller mer av reflektion en över vad gör och inte gör som lärare och vad det är som sker i det som man tycks ske i skolan. Att lyfta undervisningshandlingar från en given tradition, där de är del ett till naturligt beteende, till något utanför sig av synes själv, synligt, gör det både möjligt och nödvändigt att reflektera över detta synliga.

78 1996:16: Lärarutbildning i förändring, Utbildningsdepartementet, Stockholm, Ds Fritzes, s. 221

SOU 1996: 143 Diskussion

I många förskolor och skolor har än femte elev sina rötter i mer var utlandet. Samtidigt är det vanligen ett fåtal bland de personer anställda som har en sådan bakgrund. Vi belyser problem detta som kan innebära för dessa elever och för alla andra elever. I slutet kommer på skevheter i personalens sammansättning som gäller kön, ålder och klassbakgrund.

Det behövs flera vuxna med

invandrarbakgrund i skolan

Rydsskolan i Linköping har cirka 300 elever i årskurs 7-9. Det den

är skola i kommunen har den förhållandevis största andelen elever som

med invandrarbakgrund, cirka 30 procent. Men ingen lärarna

av är född i utlandet, och detsamma gäller med något enstaka undantag - övrig personal på skolan.

Ett annat exempel är Ronnaskolan i Södertälje. Där går det cirka

600 barn i årskurs 1-9. Den övervägande delen eleverna där har av en assyrisk/syriansk bakgrund. Enligt rapport lärarnas arbetsituaen om tion på skolan har lärarna inget språk med sina elever. gemensamt Lärarna talar svenska och barnen talar sitt modersmål. Det är bara en mindre del alla elever har svenska, eller något språk av som annat än assyriska/syrianska, modersmål. Eftersom ingen lärare på skolan som talar assyriska/syrianska, och det är många barn och ungdomar som bara kan litet svenska, är det inte lätt att kommunicera.

En ökande andel av eleverna i svenska skolor har språklig en annan och kulturell bakgrund än den svenska. De är födda i utlandet eller har

föräldrar som har invandrat till Sverige. I dag gäller det mer än var femte elev eller cirka 22 procent eleverna. Det är genomsnittsav en siffra; i många skolor är andelen mycket högre. Samtidigt är det ytterst få lärare och personal i förskolan, grundskolan annan och gymnasie-

skolan som har motsvarande bakgrund.

en Hur kan detta förhållande tänkas te sig i elevs ögon, flicka en en eller pojke som har flyttat till Sverige från ett annat land Det klart är att det spelar en roll vilket land det är; den s.k. etnisk-kulturella distan-

79Wellros, Seija 1996: Lärarnas arbetssituation Ronna i en Iägesbeskrivning med personliga kommentarer, Södertälje Ronna kommundel, Stencil.

80Det finns så vitt vet inte någon statistik eller några undersökningar visar hur som stor andel av personalen i barnomsorgen, skolan och skolbamsomsorgen har insom vandrarbakgrund. Detta är en brist som om möjligt borde avhjälpas, t.ex. Skolverket av eller Statistiska centralbyrån.

SOU 1996: 143 102 Diskussion

mellan Somalia och Sverige än mellan Polen och sen är större t.ex.

fast den säkert stor i båda fallen. Skolmiljön, med alla lä- Sverige är och de andra måste förefalla mycket svensk och enhetlig. rarna vuxna, helsvenska intrycket mildras troligen det finns många andra Det om

barn och ungdomar med utländsk bakgrund i skolan, men problemet

försvinner inte.

det då för problem Det har bl.a. att göra med elevernas

Vad är

möjligheter få god kontakt med lärarna och den övriga skolperatt en

vilket viktigt för att de ska lyckas med sina studier. Men det sonalen, är

finns också någonting annat, ligger på ett psykologiskt plan. Det

som

bra för alla bam och ungdomar de har vuxna i sin omgivning är om

de kan identifiera sig med och bli bekräftade av. För mindre bam som hand föräldrarna och andra nära släktingar som kan tillär det i första

godose detta behov, för barn i skolåldem räcker det inte. Det är men dem människor av deras sort har bra jobb som viktigt för att se att

förknippas med inflytande och goda arbetsvillkor. elev i gymnasieskola i storstäderna sig omkring

När en en en av ser

bland personalen i skolan, hon eller han med största sannolikhet

ser svensk rektor, svenska studierektorer, svenska lärare, svenska syoen svenska kuratorer och svensk skolsköterska. Men det konsulenter, en

också icke-svenskar arbetar i skolan. En av vaktmästarna är finns som

polack. I skolmatsalen finns det ett par kvinnor

dansk och en annan är

kommer ifrån Turkiet och är chilenska. Tidigt på morgnarna som en

på eftermiddagarna är många skolanställda med invandraroch sent

med städa. Att detta har betydelse för den elev bakgrund igång att född i utlandet eller föräldrar är det, har vi redan varit som själv är vars

kanske lika uppenbart att det är negativt också för inne på. Det inte är

får färre kontakter med människor har utländsk svenska elever. De som

allt vad det hade kunnat innebära positiva saker. De

bakgrund med av

bygga på sina fördomar som inte har riskerar dessutom att om personer

vanlig, svensk bakgrund. en exempel kanske kan belysa vilka effekter det får att anställa per- Ett

invandrarbakgrundi skolan. På Rydsskolan, nämndes

soner med som

inledningsvis, arbetade under vårterminen 1996 med projektet

man och anställdes. I Verksamhetsrap-

Överbrygga kulturlcrockar en person

porten skriver man:

december månad beslutades att anställa Fahima Bargabriel. En f.d. Under vid skolan och arbetat tillfälligt vid sidan vår skolvärdinna. förälder som av anställdes på heltid 96-01-01-96-06-06 och hon skulle bl.a. utföra Hon

följande uppgifter:

All administration

Organisera elevgrupper inför mässan

Diskussion 103

Vara värdinna läxläsning, datakurs och föräldrakurs Aktivt ta kontakt med invandrarföräldrar för att med dem föräldrakursen Samordna verksamheten mellan de olika inblandade i projektet

I rapporten kommenterar man Fahima Bargabriels insats och skriver att hon har varit en enorm tillgång för detta projektarbete. Några i kommittén besökte i maj 1996 Rydsskolan och träffade bl.a. Fahima Bargabriels. Hon berättade att hon hade arbetat städerska som på ett sjukhus, men skadat axlarna och varit tvungen att hitta ett annat arbete. Eftersom hon har fyra barn, ett har gått på Rydsskolan, varav tyckte hon att det naturligt att börja arbeta där. Hon frågade efter var jobb, fick det och började med att hjälpa skolvärdinnan i korridorema. När hon projektanställdes hade hon redan lärt känna flertalet elever på skolan. Hon kan både turkiska, assyriska och arabiska förutom att hon har goda kunskaper i svenska och därför det lätt för henne att - var

få kontakt med elever som talar dessa språk. Hennes språkkunskaper

fick också en annan effekt: "När jag är i närheten pratar dom inte skit om människor runt omkring för dom vet att jag förstår vad dom säger." Fahima Bargabriels blev en länk mellan skolan och föräldrarna från andra länder, t.ex. har ett tiotal träffats tillsammans med pappor personal på fritidsgården och en representant för lärarna. Fahima Bargabriels

hade tagit initiativ till gruppen för att rekrytera pappor på stan". Den

hade sedan utvecklats till ett forum där olika frågor om ungdomar och skola kunde diskuteras. Men finns det inga problem med att öka andelen lärare och övrig skolpersonal med invandrarbakgrund En svårighet som framför allt gäller den som inte är född i Sverige och inte har gått i skolan här hänger ihop med kunskaperna i svenska och kunskaperna om den svenska skolkulturen. Detta är någonting som man kan hantera på praktisk väg, t.ex. genom att erbjuda olika slag kompletterande utav bildningar. Det är också ett faktum att det finns ett stort antal personer med utländsk bakgrund som har utmärkta kunskaper i svenska och som är väl bekanta med den svenska skolkulturen. Ett annat problem är av en mer principiell natur. Det rör förhållandena på starkt mångkulturella skolor och vilka möjligheter eleverna där har att lära sig svenska på ett effektivt sätt. Det finns många som menar att antalet personer som har svenska som modersmål är alldeles för litet på dessa skolor. Att då anställa människor med utländsk bakgrund blir alldeles fel, anser de. Detta kan verka som en motsättning, men måste ställa det mot det andra Är det inte den låga andelen man ena svenska elever som man avser i första hand Visst är det önskvärt med

104 Diskussion

flera svenska elever på skolorna i t.ex. norra Botkyrka och Rosengård, men det är någonting som hänger ihop med segrationen i boendet. För att åstadkomma en mer balanserad elevsammansättning skulle det fordmycket kraftfulla politiska åtgärder, t.ex. en radikal omläggning av ras bostadspolitiken eller införandet av ett system där elever bussas mellan olika bostadsområden. Avslutningsvis vill vi vidga frågan andelen vuxna med invandom rarbakgrund till sammansättningen totalt sett av personalen en skola. Det är ett faktum att det finns andra skevheter än den som vi har berört En sådan obalans gäller de anställdas kön. I grundskolan ovan. är i genomsnitt 70 procent lärarna kvinnor. Av de lärare som unav dervisar i årskurs 1-3 är inte mindre än 98 procent kvinnor. I takt med att elevernas ålder ökar, växer andelen män och den är högre för skolchefer och rektorer än för lärare. Under senare år har andelen kvinnor ökat i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan, liksom bland skolledare av alla kategorier. En snedfordelning gäller personalens ålder. Medelåldern annan bland lärarna är hög. Det gäller framför allt gymnasieskolan, där nästan hälften av samtliga lärare är över 50 år. Det är också ett faktum att många lärare har en medelklassbakgrund. En studie yrkesverksamma lärare 1990 visade att förskolläav och yrkeslärama i gymnasieskolan har ungefär samma sociala rama bakgrund befolkningen i stortf" I övriga lärarkategorier som är perso-

från socialgrupp l och 2 klart överrepresenterade.

ner

81 SOU 1993:85: Ursprung och utbildning, Social snedrekrytering till högre studier, 264 Fritidspedagoger särredovisadesinte i denna undersök- Stockholm, Fritzes, s. ning, men det är troligt att också dessahar en liknande social bakgrund som befolkningen i stort. Begreppet "yrkeslärare", som användes i studien, motsvarar med dagens terminologi lärare undervisar i karaktärsämnen av typen byggteknik, bagerikunsom skap, omvårdnadskunskap och matlagning.

Diskussion 105

Det finns många paralleller mellan de attityder som möter invandrare i arbets- och samhällsliv och de attityder som möter kvinnor i samma sammanhang. Vi gör här jämförelsen i syfte att ytterligare tydliggöra diskrimineringens orsaker och mekanismer

lnvandrarrektor och kvinnlig chef

I en utvärderingsrapport i en svensk kommun noterade att inman en vandrarlärare hade fått svårigheter med flickorna i klassen. De upplev-

de att han hade en kvinnosyn de inte ville acceptera. Dessutom

som kunde han inte förklara matematikproblemen tillräckligt bra. Detta sågs som ett invandrarproblem". Arbetslösheten är långt större bland med invandrarbakpersoner grund. Högkvalificerade människors utbildning och kompetens tas inte till vara på arbetsmarknaden. Det är ofta svårt att få arbete i Sverige

om man har ett annorlunda utseende eller ett klingar ut-

namn som

ländskt. Det hjälper inte har bra utbildning, inte

om man en ens om utbildningen är svensk.

Personer med invandrarbakgrund är dåligt representerade i beslutande församlingar. De har svårt att göra sig hörda och sedda i det svenska samhället. Invandrare, vill starta företag, har svårt

som egna att få lån via svenska banker och kreditinstitut. Prefixet invandrare markerar avvikelse från från det en normen, vanliga och normala i sammansättningar typen invandrarrektor, av

"invandrarpsykolog" och invandrarassistent. Hemspråkslärare har svårt att komma in i lärargemenskapen i sko-

lan och det beror inte bara på arbetssituation innebär att de ofta en som arbetar på flera skolor och på udda tider. De har svårt att komma in i gemenskapen därför att de inte kan skolkoden, de skiljer ut sig genom sitt beteende, genom sitt sätt att prata eller sitt utseende. genom För många svenska kvinnor känns bilderna välbekanta. Det finns, utan att dra jämförelsema alltför långt, många paralleller mellan diskriminering på grund kön och diskriminering etnisk tillhörigav p.g.a. het. När det gäller andelen yrkesarbetande kvinnor och andelen kvinnor i beslutande församlingar har kvinnors situation till för bara deett par cennier sedan varit mycket lik invandrarnas situation i dag. Det har blivit bättre, det finns fortfarande betydande skillnader mellan men mäns och kvinnors situation.

Kvinnor i Sverige lönearbetar i lika hög utsträckning män. Men

som arbetsmarknaden är starkt segregerad. Kvinnor arbetar inom ganska ett

106 Diskussion SOU 1996: 143

litet antal yrkesornråden; yrkesspridningen är mycket större bland män. Framför allt är kvinnor underrepresenterade på högre nivåer i både det privata näringslivet och i den offentliga sektorn.

Fortfarande utgör män normen i många företag och offentliga förvaltning- Män skapar rutinerna, urngängesritualema. De dominerar språket. ar. Kvinnorna är i minoritet, och f°ar därmed rätta sig. Ska de kravla sig uppåt i hierarkiema får de spela på männens planhalva. Många män söker sin spegelbild vid tjänstetillsätmingar, och då får förstås en man jobbet. När man säger att det inte finns några kompetenta kvinnor att välja bland så har de

för de dem inte

rätt ser -

Det lönar sig inte att kvinna. I pengar räknat. Särskilt om pengvara betalning för utfört arbete." skriver Agneta Stark. Hon arna är ger några exempel på löneskillnader mellan män och kvinnor. En kvinnlig

civilingenjör med fyra års universitetsstudier har i genomsnitt knappt

lön manlig gyrrmasieingenjör, en kvinnlig civilekonom

samma som en

års universitetsstudier tjänar i genomsnitt strax under 90 med tre pro-

cent vad en gymnasieekonom genomsnittligt tjänar.

av När flickor går ut ett tekniskt inriktat gymnasieprogram, eller andra manliga" har de svårare att få jobb än pojkarna, även om de program, har högre betyg. Kvinnor diskrimineras i alla möjliga sammanhang just för att de är kvinnor, eller kan vända på det, vilket kanske är en mer adekvat man beskrivning verkligheten, män därför att de är män. Män av gynnas män. Män är rätt", de kan den manliga koden, de passar in i gynnar gänget, de talar rätt språk. Det blir inga problem med anpassning och

ömsesidigt hänsynstagande till eventuella olikheter om man bara väljer

män. Prefixet kvinnlig används på samma sätt som prefixet "invandrare" för att markera avvikelse från kvinnlig en normen: chef, kvinnlig polis", "kvinnlig rektor". Kvinnor, liksom invandrare, blir på många befattningar representanter för sitt kön respektive sin etniska tillhörighet. Om de då misslyckas med en uppgift blir deras

misslyckande inte bara personligt det drabbar hela gruppen.

Kvinnor, liksom invandrare, drabbas också av Blame the victim-

syndromet. Man söker problemen hos individerna själva i stället för i

82 Ahlenius, Inga-Britt l 996: Kvinnor med makt kan öka jämlikheten, i Dagens Nyheter 1996-09-06. 83 Stark, l 994: Norden Kvinner paradis, Fougner, Britt Larsen-Asp, Agneta - Mona red., Nord 1994:14.

SOU 1996: 143 Diskussion 107

de yttre omständigheterna eller i systemen. Offren talar fel" språk, har "fel" utseende eller beter sig fel. Parallellema beror på att diskrimineringen både den uttalade, medvetna och synliga och den mer subtila, svåråtkomliga och ofta kanske inte ens medvetna diskrimineringen av kvinnor, invandrare, minoriteter eller avvikare av något slag är ett utslag av samma meka- nismer. Det handlar om makt och förtryck, om den starkes rätt över den svage, om "vi" och dom. Vi har i det svenska samhället, som i många andra samhällen, bestämda föreställningar om och värderingar vad är "normalt, utifrån vilka bilden av "de andra och "de av som främmande" utvecklas. Man känner sig trygg med det som är lika och otrygg när likheten hotas. Det ligger ett hot i förändring.

Förskola och skola är platser där man inte kan undvika de här frå-

gorna. Medvetenhet om problemen och om bakomliggande mekanismer är i varje fall början till en lösning. Då kan det också vara bra att se parallellema, göra jämförelser mellan olika typer av diskriminering och genom parallellema vidga perspektiven och kanske få flera att känna igen sig och bli berörda.

108 Diskussion SOU 1996: 143

Hur mycket av en gemensam kunskap, en delad bildning, behöver människor i ett samhälle för att kunna leva tillsammans, föra en demokratisk diskussion och lösa gemensamma problem Frågan om det gemensamma kittet är svår och laddad i ett alltmer heterogent samhälle.

Det kittet

gemensamma

I diskussionen om kulturarvet under 1980-talet fördes kravet på särskilda litteraturlistor för skolbruk fram. Det var naturligt att läsningen av skönlitteratur korn att dominera kulturarvsdebatten. Många såg littev rationen som ett nationellt minne med grundläggande värden, idéer och historiska sammanhang, som genom läsning skulle kunna överföras från generation till generation. I listorna skulle de klassiker förtecknas som ansågs oundgängliga och som därför borde läsas i skolan. Så gjorde man i många andra länder, menade de som var kritiska mot den svenska skolans behandling av kulturarvet, och framhöll att t.o.m. Sovjet, som i de flesta andra sammanhang knappast utgjorde något föredöme för andra länder, hade en helt annan inställning till kulturarvet. Där fanns:

en tioårig obligatorisk skola, där alla elever läser Cervantes och Goethe och en kolossal mängd andra, främst ryska och sovjetiska klassiker, inklusive Tolstoj Krig och Fred och Dostojevskij Brott och straff. Från och med klass 4 blir litteratur ett särskilt ämne, skilt från modersmålsundervisningen, och studierna bedrivs enligt centralt utarbetade, mycket detaljerade kursplaner. Läroböckema är desamma i alla ryska skolor över hela Sovjetunionen. Kvarsittning eller i bästa fall Sommarläsning hotar de elever som inte på ett rimligt sätt motsvarar de högt ställda kursfordringarna. .. En svensk som besöker sovjetiska litterturlektioner känner sig lätt förflyttad bakåt i tiden när han ser hur pojkarna i sina busskonduktörsunifonner och flickorna i sina flätor och förkläden reser sig upp när de svarar, går fram och ställer sig vid katedern och rabblar utantillverser inte samt minst märkligt sitter timme ut och timme in och lyssnar sina lärare w med intresse eller milt överseende. Men samtidigt kan han nog inte undgå att bli imponerad: här befinner han sig otvivelaktigt i en skola, där saker

"kulturarv och "folkbildning" tas fullt allvar ännu i våra dagar

som

Den andra sidan i debatten kulturarvet menade att centralt fastställom da listor på verk skulle läsas i skolan var omöjlig tanke av flera som en

84 Torell, Örjan, Litteraturläsningens villkor, i Svenska skolan 1980:2, Stockholm, i Almqvist Wiksell, s. 8

Diskussion 109

skäl. De skulle styra undervisningen på ett olyckligt sätt att fö-

genom

reskriva vilket stoff skulle gås igenom och ibland när oavsett

som vilka elever det gällde och vilken läroprocess dessa elever inne var Litteratur borde heller inte läsas som läxor. Det viktiga vilka var nya livsperspektiv eleverna fick sin läsning, inte att de kunde rabbla genom upp innehållet i ett kulturarv. Man kan naturligtvis dessa strider statligt sanktionerade om litteraturlistor. I dag har lärare stor frihet att välja stoff och bestämma metoder i undervisningen. I ljuset det styrsystemet och den av nya nya läroplanen verkar diskussionen om litteraturlistor avlägsen. Det intryck man i dag får den sovjetiska pedagogiken är också ett annat: Den av

auktoritära kulturarvsundervisningen, ville fostra eleverna till

som goda människor och goda kommunister, ledde inte nödvändigtvis till avsett resultat. Men man måste ta denna debatt på allvar. Grundproblemet i me-

ningsutbytet om kulturarv och undervisning är inte alls avfört från dagordningen, även om det är få som numera skulle efterlysa statliga

normer för vad som är kulturarv eller central dirigering vad en av som ska studeras på lektionerna. Dagens frågor är annorlunda. Världen har förändrats. Det går inte längre att hävda tanken på ett kulturarv. Det finns flera. Det samhälle

vi lever i utmärks i stället av kulturell heterogenitet. Skillnader har blivit synliga. Inom för ett brett kulturbegrepp måste in-

ramen man begripa skillnader när det gäller klass- eller sociokulturell tillhörighet, kön, etnicitet men också olikheter med avseende på majoritets- och minoritetskultur, skrift- och mediekultur, skolkultur och ungdomskultur.85 Kulturen har samtidigt blivit allt viktigare samhällsfaktor. en Både inom politik och ekonomi har kulturfrågomä vunnit insteg. Det är också tydligt att männniskor i större utsträckning än tidigare uttrycker sin samhörighet och sin mening med hjälp kulturella utav trycksformer. Det gäller inte minst ungdomar. Samtidigt är kulturen inte längre ett självklart, sammanhållande band. Det är på det kulturella fältet skillnader blir synliga, det är där konflikter utspelas. Hur ska då kulturen kunna bli det kitt håller som ihop medborgare t.ex. i Sverige och ger dem gemensamma referensramar, möjligheter att förstå varandra och lösa problem gemensamt Och vilken roll kan skolan spela i detta När barn i småklassema förr i världen läste Selma Lagerlöfs Nils Holgersson under lärarens ledning, så var det uttryck för skolans vilja att barnen nationell ge en gemensam referensram, ett svenskt kulturarv. När röster i 1980-talets kulturarvs-

85Thavenius, Jan 1996: Skolan och den kulturella mångfalden, Stencil, s.

110 Diskussion

debatt ville återinföra Nils Holgersson som obligatorisk skolläsning, så

kan tolka det som ett utslag av oro för den ökande heterogeniteten man i samhället och ett försök att föra utvecklingen tillbaka till en tid som då världen tycktes enklare och mer harmonisk. Men någon i dag skulle vilja göra vissa klassiska böcker även om

obligatoriska så återstår problemet med eleverna. De uppträder inte lika lydigt barnen i de sovjetiska skolsalama i det inledande cita-

som

tet. Dessa barn gjorde sina läxor, läste de goda och fostrande verken,

även de ibland inte förstod vad de innehöll eller kunde förbinda om dem med erfarenheter. De förhöll sig instrumentellt, gjorde sina egna vad de tillsagda för att få goda vitsord. En sådan hållning påverkavar de säkert också vad de fick ut av sina "läxor". Det inte lika lätt att i dag tvinga elever i svenska skolsalar att insupa ett kulturarv, om de inte

uppfattar detta som levande och giltigt i den värld de lever

arv Men frågan kulturarvet gäller inte bara kultur i snäv mening om

definerad med hjälp litterära klassiker eller andra konstnärliga ska-

av

pelser. Den är vidare och omfattar hela diskussionen om den gemen-

bildningen. Alla ämnen i skolan är indragna i denna kulturförsamma medling. Bör och kan skolan erbjuda eleverna kunskaper och värderingar kan fungera ett gemensamt kitt både i skolan och utansom som för

Essentialister och dekonstruktivister

I USA har diskussionen nationell identitet, kulturarv och etnisk om

mångfald pågått under lång tid. Den har i stor utsträckning handlat om

utbildningens innehåll i relation till olika etniska minoriteter alltså -

ställt frågan det är nödvändigt med ett nationellt gemensamt inne-

om håll är lika för alla elever i amerikanska skolor. Det finns en avgösom

rande skillnad jämför med Sverige. Här har det funnits en re-

om man lativ när det gäller undervisningens innehåll på den övergrisamsyn pande nivå läroplan och kursplaner. De krav på pluralism som anges av

förts fram har i stället gällt undervisningens pedagogiska former

som

och på år frågan huruvida utbildningen ska organiseras i

senare om

offentlig eller privat regi. Konflikter-na om innehållet har varit långt

mildare än i USA och utspelats på nivå. Som vi visat i det en annan

föregående har de t.ex. gällt ska garantera att elever läser vissa

om man litterära verk i skolan.

86 1995: Utbildning för demokrati. Bortom kulturkrigets låsta Bergström, Göran positioner, i Praxis 1995:4.

Diskussion lll

Den amerikanska diskussionen har stundtals varit upprörd och ibland urartat till formliga kulturkrig". Situationen och diskussionen i USA skiljer sig alltså från sin motsvarighet i Sverige. Ändå är de arnerikanska erfarenheterna viktiga, om man vill förstå dagens och morgondagens svenska verklighet. I den amerikanska debatten har det funnits två positioner. Essentialisterna menar att det inom alla kunskapsområden finns en kärna, en essens, som alla elever bör tillägna sig därför att den objektivt sett är värdefullast. Motståndarna kallas ibland dekonstruktivister. De har en långt mer relativistisk syn på kunskaper och ifrågasätter essentialisternas universella kunskapssyn och pekar på att den utgår från särskilda maktperspektiv och att den används för att förtrycka människor som har andra kulturella erfarenheter och andra värden. Med vilken rätt skall minoriteter tvingas acceptera en läroplan och ett kunskapsinnehåll

som utgår från ett vitt maskulint övre medelklassperspektiv, frågar

de sig. Om inte de som ska använda kunskapema uppfattar dessa

kimskaper som representativa och meningsfulla, varför ska skolan då ta upp dem i sin undervisning Den konservativa essentialistiska kritiken mot det amerikanska utbildningssystemet ser politikernas styrning som orsaken till förfallet. Politiker har fått för stort inflytande över utbildningen. Det borde i stället vara kunskapselitens sak att avgöra vad som är värdefullt och vad som bör förmedlas till kommande generationer. Man borde lyssna på vad universiteten har att säga i utbildnings- och kunskapsfrågor. Vad blir konsekvenserna för demokratin om man ser på utbildning från dessa ytterkantsperspektiv Att ge kunskapseliten makten över utbildningen är att skilja utbildning från samhällets demokratiska liv i övrigt och tillerkänna denna elit rätt att ge svaren på tidens frågor. Att å andra sidan acceptera en långtgående relativism som låter varje grupp i samhället bestämma utbildningens kunskapsinnehåll utifrån sitt sätt att se och sina intressen, betyder att man negligerar behovet av gemensamma, delade kunskaper och normer som grund för den demokratiska diskussionen. Båda synsätten är oförenliga med en demokratisk utveckling. Denna diskussion har inte kommit till Sverige och kommer kanske inte hit heller. Men man kan fundera på vad som skulle hända om den kom. Vad händer om samer skulle förespråka ett helt annat innehåll i historieundervisningen Exempelvis att den svenska statens anspråk tolkas i termer

87 a.a., s. 45.

112 Diskussion

av stöld, där samerna ser sig själva som en del av den fjärde världen och med mer gemensamt med eskimåer och aboriginer än med den svenska staten Om tusentals kurder i Sverige kräver egna läroplaner och egna Språkskolor med argumentet att deras berättelse inte är mindre värd och inte heller mindre ändamålsenlig för kurderna än den som den svenska skolan lär ut Om kristna fundamentalister kräver respekt för deras bibelsyn, vilket innebär ett helt annat undervisningsixmehåll i flera ämnen Antagligen skulle frontlinjerna i den utbildningspolitiska debatten förändras i grunden.

Den nödvändiga gemensamma bildningen

Jan Thavenius har skrivit flera böcker om den kulturella mångfalden och den motsägelsefulla bildningen. Han menar att skolans uppgift skulle kunna vara: att bidra till en viss kulturell konsensus och samtidigt underlätta förmågan att leva med en alltmer påtaglig kulturell heterogenitet. Om den humanistiska bildningens uppgift under 1900-talet varit att skapa så stor kulturell konsensus som möjligt, är den kanske nu att finna en fömuftig och klarsynt avvägning mellan å ena sidan det gemensamma och delade och å andra si-

dan det skiljande.

Denna klarsynta avvägning måste i så fall erkänna att det finns ständigt närvarande konflikter inom området, att den nationella kulturella identiteten inte är given och att kulturen förändras hela tiden. Men skolan skulle kunna vara den plats där frågorna om kulturell identitet ställs: Vad är likt respektive olikt i synsätt och erfarenheter Vad skiljer oss åt Vad förenar Hur ser den nödvändiga gemensamma bildningen ut, den bildning som gör det möjligt för oss att föra ett demokratiskt samtal Kraven på gemensamma referensramar, ett gemensamt kitt, har att göra med det samhälle som finns utanför skolan och hur vi vill att det ska se ut. Men kravet har också med skolan själv att göra och med de möjligheter och problem som hänger samman med undervisningens organisering. Vad ska man utgå ifrån när man undervisar en heterogen klass med elever som har mycket olika erfarenheter Undervisningssituationen kan bli lättare att hantera om man har ett gemensamt innehåll att utgå ifrån. Det kan leda till att lärare väljer att låta hela utrymmet upptas av en mycket traditionellt uppfattad svensk skolkultur, som får

ss a.a., s. 48. 89Thavenius, Jan 1996: Skolan och den kulturella mångfalden, Stencil, s. 4.

Diskussion 113

utgöra en fast ram för undervisningen. Denna strategi stöds att lära-

av ren känner sig hemma i sin skolkultur och att denna kultur legiav ges timitet av att de elever som tar del den bor och lever i Sverige. Sen av

är det en annan sak att en undervisning det här slaget dels är etno-

av centrisk, dels möter problem eftersom eleverna inte har erfarenheter som kan kopplas till innehållet.

Vilken är då den minsta bildning, visserligen är

gemensamma som

provisorisk och föränderlig, ändå kan utgöra kittet både i

men som

klassrummet och i samhället utanför "Minsta gemensamma står för

att denna bildning inte får ta så stor plats att det tränger undan andra

sätt att se på livet, andra kunskaper och värden. Vad består detta

ge-

mensamma av Värdegrunden i läroplanen Och utöver den: Vilka gemensamma konkreta kimskaper, vilka upplevelser,

gemensamma vilken "kartkimskap Sverige och livet i det svenska samhället om

Den diskussionen kommer förmodligen att bli intensiv i framtiden.

Gemensamma aktiviteter

Ett genuint pluralistiskt samhälle kommer alltid att få leva med värde-

konflikter. Vissa svårförenliga värden, inte kan förverkligas

som sam-

tidigt, kommer alltid att existera vid sidan om varandra. I det mångkulturella samhället kommer man aldrig att kunna skapa någon nationell

superidentitet, som täcker över alla andra identiteter, varken genom

skolundervisning eller på något annat sätt.

Ett försök att se identitetsskapande och integration på annat sätt

återfinns i den samhällsmodell betonar den associativa samhäll-

som sidentiteten" och som har sin grund i kommunitaristisk idétradition en inom den politiska 5108051190 I stället för utgå från etnicitet och att ideologi understryker man betydelsen av lokala aktiviteter och föreningar. Det som förenar människor kan vara vad gör tillsammans, man inte vilka värderingar har eller vilken kultur kommer ifrån. man man

Det måste finnas någon form av värdegemenskap grund för

som samvaron i idrottsföreningen eller yrkesarbetet, i det konkreta projekmen tet är det vad man gör för att föra det åtagandet framåt gemensamma som räknas. Det upprättas kulturell vapenvila möjliggör en som gemensamt handlande. 9

90Roth, Hans Ingvar 1996: Samhällsidentitet i ett mångkulturellt samhälle, i Framtider 1996:2, s. 7 91Ronström, Owe 1996: Kulturmöten eller folkloristisk uppvisning, iFramtider 1996:2, s. 27.

114 Diskussion

Billy Ehn diskuterar aktivitet i arbetslivet som en integgemensam rerande kraft i samhället. För att jobba ihop med någon krävs inte nödvändigtvis värden förståelse och tolerans, det krävs inte heller som har varandra. Ändå skapar den

att man ingående kunskap om gemen-

arbetsinsatsen band förenar. Ehn talar om samlevnadsfrid, samma som innebär att de etniska olikhetema tonas ner, att man i positiv mesom ning undviker konflikter, för att man ska kunna arbeta tillsammans. Det gäller att medveten att det ligger risk i att dessa lovara om en kala aktiviteter inte alltid kan kopplas till det övriga samhällslivet, utan att de förblir mindre gemenskaper, där de sociala och kulturella banden bara gäller den lilla kretsen samtidigt den stora världen stängs ute. som En kommentar till vad kan hända när den gemensamma aktivisom

teten dämpar uppmärksamheten för de kulturella skillnaderna ger Ove

Ronström i beskrivning "Intemationell folk-musik-sång-dansen av en kavalkad i Blå hallen i Stockholms stadshus 1990. Först uppträder en lång rad på och de kulturella olikhetema understryks av grupper scenen i kläder, musikval och scenisk framställning. När denna kavalkad av folklorism från hela världen är avslutad börjar dansen.

Nu turen kommen till dansen för alla med Lill-Ackes orkester. Efter att var inledningsvis byggt vidare den representerande musikaliska mosaiken med "Gånglåt från Mockfjärd, fortsatte Lill-Acke med i det här sammanhanget gångbar dansmusik. En Evert Taubes valser, sedan "All of mer av me", "Whispering" och så ytterligare välkända amerikanska örhängen. Och detta fungerade Dansgolvet blev i stort sett fullt av par som svände om i se vals, foxtrot och bugg. Alla dansade med olika stilar och varianter på en gång. Även artisterna dansade, fast omklädda i "civila kläder. Fokus nu flyttades från uppträdandena till dansgolvet, och resultatet blev scenen ett mindre fonnaliserat umgänge. Alla de tidigare kategorierna löstes upp enkelt. och formades om, snabbt och

m;

För skolans del innehåller dessa perspektiv utmaningar. Skolan kan

inte bara plats där talar det förenar och det som vara en man om som skiljer. Det måste också plats för gemensamt handlande. Skovara en lan måste utrymme för konkreta projekt som kräver ge gemensamma samarbete utan ingående etnisk eller kulturell förförståelse.

92 Ehn, Billy 1992: Etnicitet och samlevnadsfrid, i Amstberg, Karl-Olov red.: Etnologisk samhällsforskning, Lund, Studentlitteratur. 93 Owe 1996: Kultunnöten eller folkloristisk uppvisning, i F ramtider Ronström, 1996:2, 26.

1 pch

Lfömisätmingsiösi; êvargispráknødáwisnirrgen eieyer

-

116 Dialog SOU 1996: 143

Dialog

Under arbetat med det här betänkandet är det två saker har blivit tydsom liga för För det första att alla frågor berör det mångkulturella oss: som

samhällets koppling till skolan är mycket viktiga och för det andra att dessa frågor hänger ihop med andra centrala skolfrågor. Slutsatsen av den in-

sikten är att vi inte lägger det mångkulturella åt sidan genom detta betänkande, utan att vi fortsätter att arbeta med det. Förslag berör den som mångkulturella dimensionen i skolans liv kommer vi därför att återkomma till i huvudbetänkandet.

Syftet med det här betänkandet är att väcka intresse för området, belysa

problem och peka på frågor. Med rapporten som underlag vill vi fortsätta den dialog med skolpersonal, elever, föräldrar och andra intresserade

som

vi inledde med vårt förra betänkande, Inflytande på riktigt.

I det här kapitlet tar vi upp en handfull frågor och antyder några tänkba-

ra förslag. Att utformningen är så öppen beror på att man behöver se hela

bilden innan man låser sig i konkreta förslag till åtgärder. De frågor vi som tar upp är ingalunda heltäckande, men de har varit uppe ett flertal gånger till diskussion under arbetetes gång. Det finns också i de flesta fall en koppling till innehållet i föregående kapitel.

Vi hoppas att få in många synpunkter, kommentarer, debattinlägg och förslag. Det materialet kommer sedan, tillsammans med vårt eget forsatta

arbete, att ligga till grund för vårt huvudbetänkande, ska överlämnas som till regeringen i november 1997. Vi ska då föreslå "åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen i skolan och för att undanröja hinder som kan finnas för den", som det står i direktiven.

Vår adress är: Skolkommittén, Utbildningsdepartementet, 103 33 Stock-

holm. Faxnummer: 08-405 41 57.

Dialog

språkundervisning

I kapitlet svenska och andra språk konstaterar vi

om sammanfattningsvis att undervisningen i en elevs förstaspråk och undervisningen och handledningen på förstaspråket, liksom undervisning i svenska andraspråk

som är

helt avgörande för att barn och ungdomar med invandrarbakgrund ska få

en rimlig chans att lära sig god svenska och dessutom, för tala med att

Skollagens ord, få lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom". Det avgörande är att undervisningen i hemspråk stödjer och underlättar svenskinlämingen. Dessutom möjligheterna

ger att

få vidmakthålla och uveckla sitt modersmål förutsättningar för kvalifi-

en

cerad tvåspråkighet.

Skolan är viktig for alla barn och ungdomar, skolgången kan bli

men

speciellt betydelsefull för de barn med invandrarbakgrund

som genom

skolan har den enda möjligheten att skaffa de kunskaper och erfarenheter

som är nödvändiga för att erövra plats i det svenska samhället. Inte en

minst gäller detta kunskaperna i svenska. Många elever med invandrarbak-

grund lever i dag i nästan helt enspråkiga miljöer eller i miljöer där få människor har svenska som modersmål och får i skolan den första möjligheten att lära sig svenska. Det faktum att många bam och ungdomar växer i Sverige och som upp

går i svensk skola i dag har kulturell bakgrund

en annan och ett annat modersmål än svenska, innebär för det svenska samhället värdefullt tillett

skott av kunskaper och erfarenheter. Det innebär att många människor i Sverige i framtiden kommer att två- eller flerspråkiga och ha kultu-

vara en rell kompetens, som kan djup förståelse for andra länders kulturer ge en och sätt att leva. För svenska barn har världen kommit närmare medier och genom genom utlandsresor, men fram för allt att världen kan finnas i det genom egna klassrummet. Svenska barn kommer i kontakt med barn från många länder och talar många olika språk. Svenska barns intresse för främsom mande språk och deras möjligheter att lära sig flera språk kan underlättas genom den nära kontakten med språken. Det behöver inte bara vara så att invandrarbamen lär sig svenska, svenska barn kan också lära sig invandrarbamens språk.

Är det dags att göra rent hus med den s.k. hemspråksreformen och förut-

sättningslöst se över språkundervisningen för elever med

ett annat m0-

118 Dialog SOU 1996: 143

dersmål än svenska Ytterligare några frågor kan ställas i anslutning till

denna.

° Vad beror det på att så många hemspråksberättigade elever inte deltar i hemspråksundervisningen Ställs de inför omöjliga valsituationer och vad

kan i så fall göra åt det Bör förstaspråksundervisningen, på samma

man sätt undervisningen i svenska andraspråk, kanske göras obligasom som torisk. Hur ser elevinflytandet ut i hemspråksundervisningen

Såväl hemspråk som svenska som andraspråk är numera egna ämnen

°

med kursplaner. Behövs ytterligare åtgärder för att stärka de båda

egna

ämnenas ställning i skolan Finns det ex. anledning att flytta regleringen rätten till hemspråksundervisning och undervisning i svenska som and-

av

raspråk från grundskoleförordningens och gymnasieförordningens kapitel

Särskilda stödinsatser till förslagsvis kapitlet Undervisningens innehåll om respektive Studievägar

Vilka åtgärder kan krävas för att bredda alla elevers möjligheter till

°

språkval i skolan utöver nuvarande främmande språk

Kursplaneutveckling

När skolan har blivit mål- och resultatstyrd skola är läroplanerna och nu kursplanerna de viktigaste nationella styrinstrumenten. Kursplanerna är också utformade på ett nytt sätt och sätter fokus på de resultat eleverna ska ha uppnått efter genomgången utbildning utan att gå in på hur resultaten ska nås. Men behovet kunskap och kompetens förändras i takt med tiav den och samhällsutvecklingen och därför kan inte kursplanerna vara statiska. Regeringen har också i olika sammanhang förutskickat en kontinuerlig

kursplaneutveckling, där initiativ till kursplanerevideringar och förslag till

förändringar i första hand kan komma från elever, lärare, skolledare och föräldrar också från olika avnämarintressen: högskolor, arbetsmarkmen nadsförträdare, forskare och från utvärderingar av skolan. Skolverket är ett regeringsuppdrag ansvarigt för att revideringar genom kursplanerna kommer till stånd och ska årligen redovisa sin tids- och av arbetsplan för detta arbete.

SOU 1996: 143 Dialog 119

Ger de frågor som vi fokuserar i detta betänkande anledning att föreslå

några förändringar av gällande kursplaner Finns det tex. anledning att se över skrivningarna vad gäller ämnenas uppbyggnad och karaktär eller

målskrivningarna för att därigenom åstadkomma interkulturell en mer undervisning

Lärarutbildning

En ung svensk kvinna eller man som vill bli lärare, kommer under sin utbildning att så gott som uteslutande möta andra svenska ungdomar. Det är ovanligt med lärarstuderande med invandrarbakgrund överhuvudtaget; i synnerhet studerande från utomeuropeiska länder. Andra kulturer och forhållandena på mångkulturella skolor är heller ingen huvudpunkt i utbildningen.

Om det gick att få betydligt flera ungdomar med en icke-svensk kultu-

rell bakgrund att utbilda sig till lärare, skulle det på sikt minska dagens

obalans: I många förskolor och skolor har mer än var femte elev sina rötter

i utlandet, men det är vanligen ett fåtal anställda som har en sådan bakgrund. Nya grupper i lärarutbildningama skulle också innebära en förbättring för samtliga studerande. Diskussionerna om barns uppväxtvillkor, samhällets utveckling, lärarrollen och mycket annat skulle tillföras nya perspektiv. Erfarenheterna från olika lärarutbildningsorter är att lärarstuderande med utländsk bakgrund i stor utsträckning avbryter utbildningen före exa- Ett skäl till detta att deras kunskaper i svenska inte är tillmen. anses vara räckligt goda. Det är bakgrunden till att en utbildning som vänder sig till studenter med invandrarbakgrund startas vid Lärarhögskolan i Stockholm i januari 1997. Intensivutbildning i svenska blir ett viktigt inslag under det första studieåret. För att kunna antas ska de studerande ha grundläggande behörighet för högskolestudier och uppfylla de särskilda behörighetskrav

gäller for respektive lärarutbildning bortsett från svenska. Utbild-

som ningen kan avse barn- och ungdomspedagogisk utbildning, grundskollärarutbildning eller gyrrmasielärarutbildning, och den kommer att omfatta 30 platser i den första omgången

120 Dialog SOU 1996: 143

Vilka åtgärder skulle kunna vidtas för att stimulera flera människor med

invandrarbakgrund att söka till lärarutbildningarna Bör kvotering eller

andra former av positiv särbehandling användas

Vilka förändringar behöver ske i lärarutbildningarna om de ska förbereda blivande förskollärare, lärare och fritidspedagoger för att arbeta på

ett interkulturellt sätt

Utlandsutbildade lärare

Sedan 1992 är personer som har en lärarutbildning från ett annat nordiskt land eller ett land som tillhör EU eller Efta behöriga att undervisa i svenska skolor. En förutsättning för fast anställning är emellertid att "behärska

svenska språket, det inte finns synnerliga skäl att medge annat

om Valet av ordet behärska i skollagen ett högt ställt krav. Det är anger naturligtvis möjligt att tolka på olika sätt, men det finns en risk för att kravet på språkkunskaper i praktiken sätts for högt. Behovet kunskaper i av

svenska är olika för olika lärare, och hänger bl.a. ihop med vilket ämne

som det gäller och hur gamla eleverna är. Bestämmelsen tillkom när Sverige förberedde anslutning till EES-avtalet, som skulle komma att innebära en fri rörlighet för människor över gränserna. Vid den tiden var det svårt att bedöma vilken omfattning som invandringen lärarutbildade skulle av få, och det är möjligt att kravet sattes högre än vad som var sakligt motiverat.

Borde skollagen ändras på den här punkten så inte i onödan be-

att man

gränsar möjligheterna att rekrytera personer med invandrarbakgrund till läraryrket Kunde formuleringen ändras till någonting i stil med:

"tillräckliga kunskaper i svenska språket med hänsyn till tjänsten " Behövs begränsningen till vissa länder På vilka andra sätt skulle man kunna underlätta för utlandsutbildade

pedagoger att få fast anställning i det svenska skolväsendet Hur bör

en

ändamålsenliga kompletteringsutbildningar läggas upp Hur kan dessa

personer introduceras i lärarjobbet på en skola

94Skollagen SFS 1985:1 100, 2 kap., 3

SOU 1996: 143 Dialog 121

Hemspråkslärare

Under läsåret 1994/95 fanns det cirka 2 500 hemspråkslärare. De flesta hemspråkslärare undervisar på många olika skolor, och har bara några få lektioner på varje ställe. Det är organisationsmodell har bidragit till en som att det har varit svårt för många av dessa lärare att komma in i verksamheten pâ skolorna. Deras undervisning riskerar att bli ett isolerat inslag i elevernas utbildning. Under de senaste åren har många kommuner minskat anslagen till undervisningen i hemspråk, vilket har lett till att åtskilliga lärarna i detta av ämne har fått reducerad tjänstgöring eller blivit uppsagda. Det är en en utveckling som går stick i stäv med behovet flera i skolan med av vuxna invandrarbakgrund.

Vad kan göras för att behålla hemspråkslärarna i skolan Hur kan de dras in i det ordinarie arbetet Kan väg att underlätta för dessa lärare en vara att komplettera sin utbildning för att de ska få ett bredare register så att de kan undervisa också i andra ämnen, i matematik och no-ämnen ex.

Flera vuxna i skolan

Det behövs flera vuxna i skolan deltar i det fostrande och kunskapsut-

som vecklande arbetet tillsammans med eleverna för den pedagogiska utvecklingens skull, för att föra in erfarenheter, för att luckra gränserna nya upp mellan skola och omvärld, för att stödja elever har svårigheter som osv. Detta är några allmänna motiv, men det finns också särskilda skäl. I många förskolor och skolor har mer än femte elev sina rötter i utvar landet. Samtidigt är det vanligen ett fåtal bland de anställda personer som

har en sådan bakgrund. Detta faktum diskuterade vi i ett avsnitt i föregåen-

de kapitel. Denna obalans har konsekvenser för alla elever, får skev som en bild av samhället utanför skolan. De går också miste kontakt med om en

stor grupp i befolkningen. För de elever själva har invandrarbakgrund

som innebär den sneda personalsammansättningen att det finns färre i vuxna skolan som har lätt att förstå dem och de kan identifiera sig med. som En skola som vill öka andelen med invandrarbakgrund kan lägga vuxna ökad vikt vid de sökandes kulturella bakgrund när lediga befattningar tillsätts. Det finns också vissa möjligheter att rekrytera människor är som ar-

122 Dialog

betslösa med ekonomiskt stöd från länsarbetsnämnden; en nackdel med

dessa jobb är emellertid att de många gånger bara gäller en kort period,

ofta ett halvår. Eftersom det ekonomiska läget är kärvt i kommunerna är det inte realistiskt att tänkas sig att de skulle öka antalet tjänster och betala allt med kommunala Därför måste staten gå in i någon form om antalet pengar.

människor med invandrarbakgrund ska kunna öka snabbt i skolan

vuxna och få sådan omfattning att det märks. Många människor med en baken

grund för arbete i skolan är arbetslösa i dag. De kan ha goda

som passar

fackkunskaper eller lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar.

Frågan kan vidgas till att gälla flera anställda i skolan överhuvudtaget. I

dag finns det på visssa skolor ungdomar arbetar som s.k. karnratstödsom

jare. De gör i många fall god insats mot mobbning och rasism. Skolan

en blir tryggare och trevligare för eleverna, och det har betydelse för vad de

undervisningen. Hittills har dessa ungdomar mest arbetat in-

kan få ut av

dividinriktat och på sidan om lektionerna. För dem skulle komma att arbeta ganska nära lärare skulle jobbet

som kunna bli stimulans till vidareutbildning och arbete som lärare; basen en för rekryteringen till lärarutbildningarna skulle därmed bli bredare. Man kan tänka sig att anställning det här slaget skulle kunna innebära att en av

arbetsgivaren lägger personlig utvecklingsplan för varje ny medar-

upp en bete, plan kan leda in i lärarutbildning. en som en Det finns ett behov flera i skolan. Genom sina erfarenheter, av vuxna kunskaper och perspektiv har de någonting att bidra med till verksamheten. Den stora arbetslösheten gör att det samtidigt är viktigt att se inom vilka

delar arbetslivet det finns meningsfullt arbete som behöver utföras.

av som

Hela den personal i dag finns i skolan skulle kunna dras in i det peda-

som

gogiska arbetet med eleverna. Sker det Om inte hur skulle det kunna

underlättas

Vilka följder skulle det för den nuvarande skolpersonalen och för

eleverna kommunerna kunde anställa flera med invandrarbak-

om vuxna

grund någon form statligt stöd Vilken kompetens skulle de ny-

genom av anställda ha Skulle skolan kunna öppnas arbetsområde för arbetslösa ungdosom

generellt Vilka arbetsuppgifter skulle de i såfall kunna ha Borde

mar

kommunerna få möjlighet att använda olika statliga stödåtgärder på ett

flexibelt för ungdomar som är över 20 år

Dialog 123

Resurscentrum

Ann Runfors har skrivit liten bok heter För barnens bästa 95 Det en som är en etnologisk studie av vilka strategier lärare använder i de lägre klas-

semas språkundervisning för att nå sina mål och för att hantera sin

arbetssituation. I slutet boken ställer hon frågor hon är betyav som menar delsefulla när vill studera språkinlärning i skolan. Det är frågor man av detta slag: Vilket utrymme finns för etnisk eller språklig olikhet Hur används språket i mångfaldens organisering Hur uppfattas olika typer av skillnader; när tolkas de som klasskillnader och när de etniska ses som olikheter När uppfattas mångfalden någonting positivt bör som som un-

derstödjas och när upplevs den som något negativt som bör raderas ut

Dessa frågor är inte bara giltiga för forskare undersöker underen som visning. De är lika viktiga att ställa för lärare själva som en del den utav forskande och planerande processen i skolan. Frågorna gäller inte heller enbart språkundervisning; de har relevans för all undervisning.

Lärare behöver reflektera över sin undervisning i ett mångkulturellt

perspektiv. Det kräver tid. Det kräver både inlevelse i och distans till den praktiska undervisningen. Och för att kunna tolka undervisningen krävs också teori hämtad från olika håll. Det betyder att lärare har nytta av en samtalsmiljö som går utöver den egna skolan och dess personal och involverar lärare på andra skolor med andra erfarenheter, forskare, lärarutbildare osv. Var finns denna miljö Kan den skapas I den decentralisering som nu präglar skolområdet är behoven stora av mötesplatser där lärare och skolor kan tillgång till bollplank för utveckling av nya idéer och bearbetning av gamla problem. Regionala eller lokala resurscentra för mångkulturella frågor skulle kunna utgöra sådana bollplank. I England har resurscentra spelat betydelsefull roll i skolutvecklingen en. En grupp ur Skolkommittén besökte ett mångkulturellt resurscentrum i London. Detta centrum samarbetade intensivt med enskilda lärare och hela

skolor. Samarbetet gällde frågor undervisningsuppläggning, utvärde-

om ring, fortbildning, produktion av undervisningsmaterial, litteratur Det osv.

95Runefors, Ann 1996: "F är barnens bästa Lärarperspektiv på andraspråksinlärning, Botkyrka, Mångkulturellt centrum. 95 a.a., s. 55.

124 Dialog

finns också i Sverige resurscentra av liknande slag. Mångkulturellt centrum i Botkyrka är ett framgångrikt exempel. Där sker också forskning inom området. Om det visar sig viktigt för skolutvecklingen att få till stånd flera centra på olika håll i landet kan det vara skäl att skapa centra som är breda och inte enbart arbetar med etnicitet. Med tanke på att etnicitet hör så nära med kön och klass vore det naturligt att föra ihop områdena till ett samman gemensamt under rubriken barns och ungdomars likvärdiga möjligheter i skolan. Sådana resurscentra borde i så fall också härbärgera forskning för att få till stånd kontinuerlig kunskapsuppbyggnad.

Finns det behov resurscentra för mångkulturella frågor

av

Hur ska organisationen i så fall se ut Hur förhåller sig dessa centra

till andra likartade tex. inom IT -området Hur kan resurscentra av det

här slaget kopplas samman med de regionala centra som regeringen före-

slår skapas genom samarbete mellan lärarutbildning och skolväsende Resurscentra inom ett visst område får inte leda till att ansvaret för

kunskapsutveckling inom området överlämnas från skolan till ett annat

ställe. Hur undviker en sådan utveckling man

Skolan mitt i byn

Vi har i föregående kapitel argumenterat för att skolan måste öppna sig mot de människor som bor i dess närområde. Vi har sett det som särskilt viktigt att de föräldrar som har invandrarbakgrund känner delaktighet i sina barns skola. Här närmar vi frågan från ett annat håll med ett exoss empel från utvecklingen i Danmark. Förutsättningarna är olika målet är detsamma. I Danmark finns ända sedan Grundtvigs dagar en lång tradition när det gäller skolans kontakt med det omgivande samhället och särskilt med föräldrarna. Under 1980-talet pågick omfattande statligt initierade försök med vad kallade kulturcentrum i skolan. Denna verksamhet kom sedan man att utvärderas. Den fortsatta utvecklingen ledde till att det i den danska skollagen har skrivits in en paragraf, som direkt avser att underlätta skapandet sådana kulturcentra i anslutning till folkskolorna. Där står bl.a.: av Folkeskolen kan i samarbeide med lokalsamfundets folkeoplysnings- og

SOU 1996: 143 Dialog

ungdomsarbeide samt andre lcredse af intresserede borgere medvirke til eller forestå og koordinere kulturcenteraktiviteter." Som led i denna ett

strävan att öppna skolan för närsamhället har folkskolor blivit skyldiga

att

utan kostnad upplåta skollokalema till föreningar.

Vid de skolor har utbyggda kulturcentra har ibland lärare viss del som av sin tjänst för att fungera koordinatorer för kulturverksamheten. som Exemplet från Danmark visar hur den statliga styrningen gynnar utvecklingen av skolor som kulturcentra. Men utan lokal vilja till föränden ring och en lokal kreativitet hade det inte blivit något resultat.

Vad kan vi lära det danska exemplet oss av

Vilka statliga initiativ eller åtgärder, i det svenska skulle

styrsystemet, kunna underlätta för skolor och kommuner skapa "skolan byn" att mitt i eller "skolan kulturcentrum " som

Utvärdering

I det nya styrsystemet sätter staten och kommunen mål, lämnar upp stor frihet för skolan att välja vägar till målen och kontrollerar sedan målen att uppnås genom att värdera och kontrollera verksamheten. När det nya styrsystemet nytt så skulle alla chefer på utvärderingsvar kurser. Sen blev det tystare den delen styrsystemet. Nu har friutom av rymmet varit i fokus under ett antal år. Men kraven på kraftfull resultaten kontroll kommer säkert att bli tydligare framöver. Utan utvärdering faller

hela målstyrningssystemet ihop. Det hjälper inte att göra aldrig så bra mål-

dokument de inte följs Det är att göra budget, inte bokom upp. som men slut, säger Ulf P. Lundgren, Skolverkets generaldirektör. Skolverket har också pekat på att kommunernas utvärdering sitt skolväsende är alltför av svagt utvecklad. Frågan är hur utvärderingen och resultatkontrollen kommer att se ut när trycket ökar på dem sätter målen också värdera som upp att om målen uppnås. Vilka metoder kommer att använda Hur kommer dessa man metoder att påverka innehållet i verksamheten Vilken förbindelse kommer att finnas mellan mål och utvärdering Det finns många tankar om utvärdering framför allt på övergripande teoretisk nivå. Men det en är ganska litet av detta har blivit redskap för politiker och lärare de ska som när värdera en mångfasetterad och levande verklighet i skolan. Riken finns alltid

Dialog

för utvärdering får utbredning kan komma att stå i direkt att de system som motsättning till målen för utbildningen. I andra länder, t.ex. i Storbritannifinns exempel på utvärdering knappast gynnar utvecklingen i en, som skolan. Olika former tester de elevresultat är lättast att mäta har av av som ökat i omfattning. Statliga inspektioner fokuserar intresset till några få sammanhängande examensdagar, då skolan får sin dom osv. Hur undviker vi att hamna fel i dessa frågor När man diskuterar graden

skolornas måluppfyllelse, kan det intressant att pröva var proble-

av vara finns att välja frågor, inte omedelbart kan hamna i det men genom som enkelt mätbara. Vilka instrument finns för att undersöka i vilken mån skoplats för barn, plats där mobbning inte förekommer lan är en trygg en Vilka instrument finns för att undersöka i vilken mån skolan ger eleverna förmåga leva med kulturell mångfald Vi vill ha en skola som praken att demokrati och fostrar till demokrati. Hur instrumenten för kontiserar ser

troll måluppfyllelsen ut Sådana utvärderingsstrategier innehåller både

av kvantitativa och kvalitativa inslag. Dessutom behöver man tolka resultaten fortlöpande diskussion med skolan. i en

Mångkulturella frågor lämpar sig väl för att pröva hållbarheten i olika

utvärderingsstrategier. de viktigaste incitamentet for kvalitetsförbättring i skolan, som Ett av resultat ökade krav på utvärdering, är kanske att skolans personal uppav

processbeskrivningar för att övertyga t.ex. politiker om att

manas att göra det sker i skolan ligger i linje med de krav ställs på den. Vissa av som som

skolans mål är så mångdimensionella att de inte kan kontrolleras genom resultatredovisningar. När personalen gör sådana beskrivningar blir man

också på tydligare sätt både möjligheterna och problemen. ett varse

Vilka och nackdelar skolans personal med ökade krav på utfördelar ser

värdering i kommunen kommer lärare, framför allt på högre stadier, att reagera när poli- Hur tiker ställer krav på resultat gäller hela utbildningen och inte bara som krav kan hänföras till enskilda ämnen eller ämnesgrupper Hur ser som beredskapen på de enskilda skolorna för sådan bred utbildningsut en diskussion

Hur kan elever inflytande i utvärderingsfrågor

Vilken roll får skolplan och lokal arbetsplan i ett intensifierat arbete

med utvärdering

Dialog 127

Föräldrar

För elever med invandrarbakgrund, såväl som för andra barn, intar den egna familjen och föräldrarna den mest centrala platsen i livet. Föräldrar som har invandrat till Sverige har ofta andra föreställningar om relationer,

normer och utbildning än vad som är vanligt i den svenska skolan. Barnen/elevema kommer naturligt nog i en mellanposition som präglas av korskrav och ibland av förvirring. Detta gör det särskilt angeläget att dra in föräldrar med invandrarbakgrund i skolans verksamhet. Det är viktigt att diskussionen olika kultuom rella förhållningssätt och olika värdesystem förs mellan dessa föräldrar om

och andra som står eleverna nära och skolans personal.

Förordningen om försöksverksamhet med lokala styrelser bygger som på vårt betänkande om föräldrarinflytande, Föräldrar i självförvaltande skolor, utfärdades i juni 1996. Det är alltså fritt fram för kommuner att in-

rätta sådana styrelser med föräldramajoritet. Förhoppningen är att många

föräldrar med invandrarbakgrund ska ta plats i dessa styrelser. Samtidigt måste man inse att det kan svårt att föräldrar, ibland vara engagera som upplever avstånd till skolan och det som sker i skolan, i regelrätt styrelsearbete med stort ansvar för verksamheten.

Vad kan man göra för att engagera föräldrar med invandrarbakgrund i

lokala styrelser eller i andra former av medverkan i skolans verksamhet

Vad kan göra utan att för den skull komma med regleringar och deman

taljstyrning På vilket sätt kan invandrarföreningar medverka i ett sådant

arbete

Rasism, mobbning och trakasserier

Alla elever måste kunna känna sig trygga i skolan. Skolan måste vara en plats dit barn kan utan att vara rädda och dit föräldrar utan oro kan skicka sina barn. Så är det inte alltid i dag. Om elever mobbas så får det vittgående psykologiska konsekvenser för dem, för deras identitet, deras självkänsla, deras möjligheter att utvecklas till harmoniska Men vuxna. mobbning får också konsekvenser för lärandet. Man lär sig sämre om man är otrygg.

s 16-1368

128 Dialog SOU 1996: 143

Det är personalens ansvar att se till att elever inte utsätts för rasistiska trakasserier i skolan eller på annat sätt mobbas. Det är också tydligt uttryckt i de styrdokument som gäller för skolan. Man kan förvänta sig att försöksverksamheten med lokala styrelser kan intensifiera kampen mot rasism och mobbning och ge uppslag för det fortsatta arbetet i hela skolväsendet. I förordningen om försöksverksamhet ges styrelserna ett särskilt för dessa frågor. Styrelserna har föräldrarnaansvar joritet och föräldrar har i regel en nära kunskap om mobbning och om barns upplevelse av otrygghet i skolan. Det utökade elevinflytande vi pläderar för i vårt andra betänkande, In-

flytande på riktigt, kan också få konsekvenser för skolornas arbete mot

rasism och andra former mobbning. Eftersom mobbning oftast sker i av situationer är svårgenomskådliga för vuxna är det särskilt angeläget som att lyssna på elevernas förslag till åtgärder. Elever har i regel en långt bättkännedom än lärare och skolledare vad sker i skolan och har re om som därigenom lättare att förstå hur ska utforma miljö och arbetsprocesser man för att undvika att enskilda elever eller grupper av elever blir utsatta för

fysiska eller psykologiska övergrepp. Elever har också känsla för de pro-

blem hänger med förstärkt vuxenkontroll, kan bli som samman en som resultat vällovliga åtgärder mot mobbning: Om skolgången också är av elevernas liv så krävs att detta liv har sina frirum, att eleverna inte ständigt är utsatta för vakande ögon. Det gäller att på rätt sätt kombinera vuxnas frihet och kontroll.

Hur tar till föräldrarnas kunskap om mobbning och deras vilja man vara att göra skolan trygg Hur tar man till vara elevernas kunskaper om

mobbning och deras vilja göra skolan trygg Är ytterligare reglering

att

personalens behövlig

av ansvar

Bakgrund

Om man som invandrare räknar både de som sjäiva har

invandrat och de som är andragenerationsinvandrare, får

man 936 000 + 770 000 1 706 000 Detta motsvarar cirka personer.

17 procent av befolkningen en siffra som man ofta hör, Lex. i

radio och TV. När refererar tili denna grupp i betänkandet

använder vaniigen uttrycket personer med

invandrarbakgrund. .

Av dem som är födda utomlands kommer i drag

grova en

tredjedei från de övriga nordiska iänderna, tredjedel från det

en

övriga Europa och en tredjedel från andra delar av världen. Räknat

i antal har de två första grupperna varit rätt stabila under de

senaste 25 åren, medan invandrare från övriga världen har ökat

markant- särskilt sedan mitten 1980-talet.

av

130 Bakgrund SOU 1996: 143

Några vanliga begrepp om

invandring m.m.

Det här avsnittet handlar om begrepp som vi använder i betänkandet. Eftersom de flesta dessa begrepp är mångtydiga, har vi känt ett beav hov att försöka att ringa in vad de står för. Men vi vill betona att av framställningen inte alls är uttömmande.

Invandring och invandrare

En som flyttar till Sverige från utlandet, och avser att bo här i person minst ett år, ska folkbokföras och kommer därmed att räknas som invandrare i den officiella statistiken. Personer vill stanna i Sverige, men som inte har fått uppesom hållstillstånd, får inte folkbokföras. De räknas in i statistiken över invandrare först det år då de beviljas uppehållstillstånd; detta gäller bl.a. flyktingar som söker asyl. År 1994 folkbokfördes 83 598 inflyttade från utlanpersoner som det. I statistisk mening är dessa invandrare, men i siffran ingick 8 864 svenska medborgare. Antalet invandrade, utländska medborgare var alltså 74 734 personer. Under samma år var det 15 746 utländska medborgare flyttade från Sverige. Det betyder att nettoinvandringen som av utländska medborgare var 58 988 personer. I strikt mening är person alltså invandrare bara det år som hon en eller han folkbokförs som inflyttande från utlandet. Det är emellertid vanligt att begreppet invandrare används för alla som bor i Sverige, inte är födda här. År 1995 fanns det 936 000 invandrare med men som den definitionen, vilket motsvarade cirka 10 procent av hela befolkningen.

Begreppet andragenerationsinvandrare avser personer som är föd-

da i Sverige och har minst förälder är född i utlandet. År 1995 en som bestod denna av 770 000 personer; av dessa var det cirka en grupp fjärdedel båda föräldrar var utlandsfödda. Det här begreppet är vars populärt oegentligt, eftersom dessa personer själva inte har inmen vandrat. Om invandrare räknar både de som själva har inman som vandrat och de är andragenerationsinvandrare, får man 936 000 + som 770 000 1 706 000 personer. Detta motsvarar cirka 17 procent av

97 vidare Reinans, Sven Alur 1995: Vem invandrare, i Westin, Charles Has- Se är selrot, Titti red.: Invandring och ungdomsopinion. Bakgrund och belysning, Stockholm, Bam- och ungdomsdelegationen och Ungdom Mot Rasism, s. 23-33.

Bakgrund 131

befolkningen siffra ofta hör, t.ex. i radio och TV. När vi - en som man refererar till denna i betänkandet använder vi vanligen uttrycket grupp

personer med invandrarbakgrund.

Enligt huvudregeln kan utländsk medborgare bli svensk medboren gare om hon eller han har bott i Sverige under fem år. En flykting kan

få ett svenskt medborgarskap redan efter fyra år, och för nordbor gäller

två år. Det finns cirka 530 000 utländska medborgare i Sverige, vilket betyder att nästan hälften alla har bosatt sig här, och är födda i av som utlandet, har blivit svenska medborgare. Begreppet minoritet och minøritetsgrupp används ibland för att beteckna en viss grupp med utländsk bakgrund. Begreppet minoritet förutsätter en majoritet. Exempel: Den assyrisk/syrianska i bogruppen

stadsområdet Ronna i Södertälje är minoritetsgmpp i relation till

en den infödda svenska befolkningen, inte i relation till samtliga inmen vånare i Ronna. Exemplet visar att det alltid finns underförstådd en

jämförelse med hela landets majoritetsbefolkning

när man använder ordet minoritet.

Arbetskraftsinvandrare och flykting är exempel på begrepp som an-

knyter till motivet för människor att flytta till Sverige. Enligt den nuvarande lagstiftningen har utländska medborgare rätt att få uppehållstillstånd om de är flyktingar enligt Förenta Nationernas flykting-

konvention, dvs. det kallas för konventionsflyktingar eller kvot-

som flyktingar. Detsamma gäller krigsvägrare och s.k. de factoflyktingar samt människor som av humanitära skäl har rätt att stanna i Sverige.

Regeringen har föreslagit förändringar i utlänningslagen med utgångs-

punkt från den flyktingpolitiska kommitténs förslag. Dessa väntas

träda i kraft den l januari 1997.

Begreppet hemspråksberättigade elever definieras i grundskoleför-

ordningen För att ha rätt till undervisning i hemspråket fordras

att minst en av föräldrarna har ett annat modersmål än svenska och att detta språk används som det dagliga umgängesspråket i hemmet. Två förutsättningar ska dessutom uppfyllda, nämligen att eleven har vara grundläggande kunskaper i hemspråket och att hon eller han behöver och önskar få undervisning. Per definition blir alltså elever inte som

önskar hemspråksundervisning inte redovisade berättigade. Stati-

som stik som grundas på sådan definition blir med nödvändighet osäker en och svårtolkad.

98sou 1995:75: Svenskflyktingpolitik z globalt perspektiv, Stockholm, Fritzes.

99Grundskoleförordningen SFS 1994:1194, 5 kap., 3

132 Bakgrund SOU 1996: 143

Invandringspolitik gäller utlänningars rätt att bosätta sig i Sverige; viktig del denna politik gäller behandlingen av flyktingar. Inen av vandrarpolitik handlar åtgärder för att underlätta invandrares integom

ration i det svenska samhället. Efter regeringsombildningen i mars

1996 är det Pierre Schori för invandringspolitiken och Leif som svarar Blomberg har hand om invandrarpolitiken. som

a; Ordet invandrare har kritiserats häftigt i debatten under senare år. Man för det första att det sakligt sett är felaktigt; invandrare är bara menar den kommer flyttande till Sverige inte den som har bott här unsom der lång tid. För det andra hävdar man att ordet har fått en mycket negativ klang; för den t.ex. har bott i Sverige i femton år och som är som svensk medborgare känns det kränkande att buntas ihop med problemgruppen invandrare. Den invandrarpolitiska kommittén slår fast att det inte finns någon vedertagen definition begreppet invandrare. Det används på flera av täcka in mycket heterogen människor.°° olika sätt för att en grupp Kommittén skriver att begreppet invandrare får en onödig koppling till något är problematiskt, och att det bör användas på ett mer som anser restriktivt sätt. Ordet invandrare valdes medvetet myndigheterna i slutet av av 1960-talet ersättning för det då negativt laddade ordet utlänning. som Statens utlänningskommission bytte t.ex. namn 1969 till Statens invandrarverk. Ett förslag i debatten har varit att skulle gå tillbaka man till det gamla språkbruket med motiveringen att ordet utlänning är rakare. Men valet ord rör knappast den springande punkten. Det avgöav rande är hur människor, är födda någon annanstans, blir behandlasom de när de flyttar till Sverige, och vilka attityder finns bland de insom födda svenskama. Vi att ordet invandrare kan användas, att det bara bör menar men beteckna är nykomlingar i Sverige. Gränsen för när man personer som inte längre är nykomling kunde t.ex. sättas vid fem år, vilket överensstämmer med den invandrarpolitiska kommitténs förslag om tidsperiod för särskilda åtgärder. Vad ska man då kalla dessa personer för efter de fem åren I de flesta situationer behöver de inte kallas någonting särskilt, utan de ingår i andra kategorier för tillfället är på tal, som t.ex. förortsungdomar", gymnasister och ogifta kvinnor. När man har behov att hänvisa till att har varit invandrare, t.ex. för av personer

°° 1996:55: Sverige, framtiden och nzångfalden, Stockholm, Fritzes, 50. sou s.

SOU 1996: 143 Bakgrund

att peka på diskriminering i arbetslivet, kan tala arbetslösa

man om

akademiker med invandrarbakgrund.

Den svenska EU-kommissionären Anita Gradin inflyttande anser att från länderna inom unionen inte ska räknas invandrare. som Den linjen har emellertid inte slagit igenom varken i statistiken eller debatten.

Etnicitet och etniska grupper m

Begreppet etnicitet är så nytt att det inte finns med pass i Svenska Akademiens ordlista 1986. Det började att användas i samhällsvetenska-

perna på 1970-talet. Det dynamiskt jämfört med tidigare anses vara

begrepp som stam och folkslag, eftersom det möjliggör studiet för-

av hållanden mellan etniska sociala grupper som processer. En etnisk grupp består människor med ett av gemensamt ursprung, kulturella särdrag språk och religion eventuellt liknande som samt även yttre fysiska drag.

Med den här definitionen är det klart att det finns många etniska

grupper i Sverige, t.ex. svenskar, samer, "turkar, kurder osv. men den är inte utan problem. Så fort ska precisera sig, får man man svårigheter. Det duger t.ex. knappast att bunta ihop den infödda befolkningen i Nordirland till eftersom många människor där en grupp, anser att det är stor skillnad på att katolik eller ned-

vara protestant se

an.

Vi tolkar definitionen så att alla människor bor i land tillhör som ett någon etnisk Vissa forskare använder emellertid begreppet grupp. på ett mycket snävare sätt. När de talar etniska om grupper menar de mi-

noritetsgrupper, t.ex. finnar i Sverige. Majoritetsbefolkningen då

anses inte utgöra etnisk Ett exempel på en grupp. en sådan användning finns i Aleksandra Ålunds artikel i kommitténs antologi, som hon har gett titeln Etniska ungdomar och den social krisen".

Assimilering är en process genom vilken minoriteter, t.ex. männi-

skor som tillhör etnisk har invandrat till Sverige, en grupp som helt överger sin egen kultur och går i den svenska kulturen. Integration upp innebär att invandrarna slussas in i det svenska samhället och blir del-

aktiga i det, men det finns inget krav på att de ska överge sin kultur. Även den officiella svenska om invandrarpolitiken har integration som mål, är det i praktiken många invandrargrupper som snarare assimileras än integreras följer dem under några decennier. Det kan om man

m Vi har haft nytta av framställningen i Nationalencyklopedien för här. Dettexten samma gäller det som har skrivit nedan under rubriken Kultur respektive Kön.

134 Bakgrund SOU 1996: 143

bero på önskan, det kan också hänga ihop med att det en egen men finns starka krafter i samhället verkar i den riktningen. Se vidare s. som 143-145 invandrarpolitikens framväxt. om

Kultur

Det finns två helt olika sätt att definiera kultur; ett snävare och ett vida- Den snävare definitionen omfattar bara tänkandet, vilket kan utre. tryckas de meningssystem ordning och inriktning i mänsom som ger niskors liv. Enligt den vidare definitionen bättre med den kultur- - som passar vi har är kultur totalitet en viss grupps tankar, handsyn som - en av

lingar och omgivande förhållanden eller med andra 0rd allt det som

människan har, gör och tänker. Med sådan definition är det naturligt en inte tala t.ex. svensk kultur, utan om många: kvinnokultur, att om en arbetarklasskultur, ungdomskultur, storstadskultur osv. Etnologerna Billy Ehn och Orvar Löfgren ett exempel på en ger kulturdefinition det vidare slaget när de beskriver kultur som de erav farenheter, kimskaper och värden människor delar och som de som återskapar i socialt handlande. Ett annat exempel finns hos socialantropologen Ulf Hannerz, emellertid uttrycker sig på ett utförligare som vardagligt vis: och mer

En kultur omfattar grundläggande värderingar och uppfattningar om hur världen, samhället och människorna är funtade, sätt att lösa problem och sätt att uttrycka sig. Mer konkret omfattar den sätt att och stå, sätt att röoch ben och ansiktets småmuskler, sätt att prata, att vara tyst, klä ra armar

affärer, och mycket annatm

sig, uttrycka tacksamhet, göra vara grannar

Bland forskare finns det delade meningar hur stor betydelse en om kultur har, t.ex. för sätt att leva och dess ställning i ett grupps gruppens samhälle. Forskare att kulturen inte spelar en avgörande som menar roll, lyfter i stället fram sådant som klass och kön.

En stad, stadsdel, skola är mångkulturell det finns

en en osv. om många olika kulturella där, dvs. grupper som består av männigrupper skor med olika livsstilar, språk och erfarenheter.

m Ehn, Billy Löfgren, Orvar 1982: Kulturanalys ett etnologiskt perspektiv, - Lund, Liber, s. 123. 03 Ulf 1981: Leva med mångfalden, i Öberg, Kjell, Bergman, Erland Hannerz, Swedin, Bo red.: Att leva med mångfalden antologi från Diskrimineringsutred- - en ningen, Stockholm, Liber/Publica, s. 134.

Bakgrund 135

Begreppet mångkulturell är snarast beskrivande till skillnad från begreppet interkulturell, som gäller sättet att förhålla sig till olika kulturer. En person som har ett interkulturellt synsätt, intresserar sig för andra kulturer och är beredd att ta till sig av dem samtidigt hon som eller han vill dela med sig av sin egen kultur; det handlar ett slags om dynamiskt växelspel mellan olika kulturer, interaktion. om

Kön

För att markera skillnaden mellan biologiskt och kulturellt kön talar man i den engelskspråkiga världen om sex respektive gender. I svensk forskning motsvaras dessa termer av kön och genus. Genusbegreppet används för att analysera maktrelationer mellan könen i olika sociala och kulturella sammanhang. Könsroll är ett sammanfattande begrepp för socialt och kulturellt betingade skillnader mellan kvinnor och män. Könsrollsskillnader, som t.ex. kan gälla beteenden, språk eller värderingar, anses huvudsakligen formas socialisation och inlärning. genom

segregation

Segregation innebär att människor, som tillhör olika grupper i samhället, skiljs åt i en fysisk, rumslig mening. De teorier finns denna som om företeelse utgår i regel ifrån att distansen mellan återspeglar grupperna en social skiktning; människor är indelade i efter traditiogrupper en nell, hierarkisk modell som bygger på position i arbetslivet, kulturella

resurser m.m. segregationen kan studeras ett tillstånd vid bestämd tidsom en punkt eller som en process som leder till ökad åtskillnad mellan olien ka grupper.

Ras

Ordet ras kommer från italienskans "razza", betyder stam, härsom komst, ätt och liknande. Olika raser har framför allt kännetecknats av vissa synliga, kroppsliga egenskaper, t.ex. hudfárg, hårtextur och ansiktsfonn. I vetenskapliga sammanhang finns det två perspektiv på begreppet ras, nämligen ett biologiskt och ett sociologiskt. I biologisk mening är ras en genetiskt urskiljbar underart av arten Homo sapiens. Det finns forskare som hävdar att det finns en grund för sådan indelning, en men

136 Bakgrund

det saknas generellt accepterad klassifikation, och många forskare en att det överhuvudtaget inte går att göra någon indelning. anser Det finns forskare som anser att ras är ett användbart begrepp för att undersöka mänsklig biologisk variation. Dessa delar in människosläk-

tet i s.k. geografiska och nöjer sig med tre: den eu-

raser, man numera ropeiska, den afrikanska och den asiatiska. Forskarna med enstaka är undantag överens att det inte finns något samband mellan dessa - om och skillnader i intelligens, personlighet, beteende eller andra tre raser mentala egenskaper.

I det sociologiska perspektivet är däremot begreppet ras i högsta

grad realitet. Anders Lange skriver att sociologemas intresse gäller en de kategoriseringar av folkgrupper som människor gör, deras föreställningar olika och vilka samhälleliga följder som dessa får om raser det saknas genetisk grund for åtskillnad. Lange tar oavsett att en - Nordirland exempel på hur långt det kan gå. Konflikten mellan som protestanter och katoliker, har sina rötter i början av 1600-talet, som har bl.a. lett till har utvecklat ett detaljerat system för att grupperna ömsesidig identifikation där uttal, uppträdande, adress, skola, namn, kläder och enligt somliga bedömare också ansiktsdrag används - markörer. Ordet används när människor talar om de två grupsom ras pema. Begreppet rasism är mycket oklart. Det enda som man kan säga med säkerhet är att det förutsätter att det finns personer som anser att olika är en realitet. Företeelsen är urgammal. Ord som etnocentraser

rism och främlingsfientlighet tycks användas av författare eller talare

tycker att ordet "rasism vore för grovt eller som av någon ansom ledning vill uttrycka sig litet mildare.

Flyttning till och från Sverige

Det här avsnittet, liksom det följande, bygger i stor utsträckning på slutbetänkandet från den invandrarpolitiska kommittén. I föregående avsnitt redogjorde vi för begreppet invandrare, vilket har betydelse för framställningen här.

m 1995: Om och rasism, i Westin, Charles Hasselrot, Lange, Anders tennema ras Titti red.: Invandring och ungdomsopinion. Bakgrund och belysning, Stockholm, Barn- och ungdomsdelegationen och Ungdom mot Rasism, s. 103-112. s framtiden och mångfalden, Stockholm, Fritzes. sou 1996:55: Sverige,

SOU 1996: 143 Bakgrund 137

Invandring till Sverige

Under 1900-talets första hälft invandringen till Sverige var obetydlig.

Det var först på 1950-talet invandringen kom i gång i något som en större utsträckning. Den inhemska arbetskraften räckte inte till när industrin byggdes ut för att klara det växande konsumtionsbehovet. av Storföretag som Asea, LM Ericsson och Alfa Laval sände i ut värvare

Europa. En god bit in på 1970-talet fanns det stark efterfrågan på

en arbetskraft i Sverige, vilket gjorde det ganska lätt för invandrare få att uppehållstillstånd av det skälet. Fackföreningama höll emellertid tillbaka invandringen periodvis, eftersom de rädda för att den skulle var utnyttjas av arbetsgivarna för att försämra arbetarnas villkor. Invandringen ändrade successivt karaktär. Krig och politisk förföl-

jelse fick människor att fly, bl.a. till Sverige. Det började i liten skala

med några tusen 1957. Senast det över 100 000 ungrare var personer som flydde från f.d. Jugoslavien under de första åren på 1990-talet. Det är sammanlagt 1,7 miljoner människor har invandrat till som Sverige under perioden 1950-1995. Eftersom det samtidigt är 0,9 mil-

joner individer som har utvandrat, har befolkningen ökat med 0,8 mil-

joner personer direkt följd invandring under dessa 45 år. som en av Nettoinvandringen under de senaste decennierna har i runda tal rört sig om 20 000-30 000 år. Enstaka år har det emellertid personer per blivit en kraftig uppgång. En sådan topp kom tidigt mycket genom en kraftig invandring från Finland under perioden 1963-1972; som mest cirka 40 000 personer under ett enda år. Därefter har ryckigheten i statistiken varit direkt kopplad till våldsamma händelser i visst land. ett Variationema i invandringen från 1980-talets början och till i dag kan förklaras till stor del invandringen från följande sju länder: Chile, av Etiopien, Irak, Iran, f.d. Jugoslavien, Libanon och Somalia. År 1991 det 27 000 Året var personer som sökte asyl i Sverige. därpå blev det en topp med 84 000, vilket berodde på situationen i f.d. Jugoslavien. Sedan 1993, då 38 000 ansökte asyl, har antalet personer om asylsökande sjunkit varje år. Prognosen för 1996 tyder på minsken

ning till cirka 5 000 asylsölmingar.

Om man ser till dem bor i Sverige i dag, och är födda i som som

andra länder, är omkring tredjedel arbetskraftsinvandrare, tredje-

en en

del är politiska flyktingar och tredjedel har bosatt sig i Sverige

en av familjeskäl. I den finns framför allt har senare gruppen personer som

bildat familj med svensk eller någon tidigare har invandrat till

en som Sverige. Den också cirka 37 000 adopterade bam. rymmer Det är i stor utsträckning människor har invandrat till unga som

Sverige under de senaste åren. Av dem blev kommunplacerade

som

138 Bakgrund SOU 1996: 143

under perioden 1991-1995 var 45 procent barn och ungdomar under 20 år. De har invandrat under 1990-talet representerar ett stort antal som

språk, det är ett fåtal språk som är dominerande. Antingen serbo-

men kroatiska, arabiska eller albanska talades av inte mindre än 67 procent samtliga flyktingar togs emot i kommunerna under perioden av som

1991-1995. Om lägger till ytterligare fyra språk, får man med

man modersmålet för 85 procent av dessa invandrare. I den återstående med 15 procent invandrarna talas inte mindre än 106 gruppen - av -

olika språk.

Det finns ingen löpande statistik över invandrarnas utbildningsbakgrund. Statistiska centralbyrån gjorde 1995 enkätundersökning en bland dem invandrade under perioden 1991-1994, som ger en viss som

uppfattningmé Resultatet är något osäkert bl.a. till följd av ett stort

bortfall och andra brister i undersökningen. Av resultatet kan man emellertid dra slutsatsen det finns polarisering. Å sidan är att en ena det andel invandrarna har mycket hög utbildning. Å en stor av som en andra sidan saknar inte obetydlig formell skolgång överhuen grupp vudtaget, eller har kort utbildning. en

Utvandring och återinvandring

Det finns ett direkt samband mellan invandring och utvandring, efterstor del invandrarna lämnar Sverige. Av cirka 39 000 utsom en av ländska medborgare invandrade 1975 hade hälften utvandrat elva som år flertalet dessa lämnade Sverige bara ett eller några år efter senare; av att de hade invandrat.

Benägenheten hos tidigare invandrare att utvandra är mycket olika beroende på vilket land de kommer ifrån. Av 1975 års invandrare

som låg invandrare från Danmark, Nordamerika och de övriga nordiska länderna över genomsnittet vad gällde återutvandring, medan invandra-

från Etiopien, Asien och Afrika låg långt under genomsnittet

re . Observera att siffrorna för utvandringen ovan gäller dem som invandrade ett visst år, nämligen 1975. Benägenheten att utvandra är oli-

ka för varje årgång invandrare, eftersom ursprungslandet och därmed

också motivet till invandringen har så stor betydelse. - Det finns många berättelser, bl.a. från chilenare och greker, om att

de efter återflytten till sitt hemland upptäckte att de inte kände sig

m6 Statistiska centralbyrån 1995: Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och Utbildningsstatistiken, Utbildningsnivå för utrikes födda, Rapport från en enkätundersökning 1995:4, Stockholm. våren 1995, Rapport nummer

Bakgrund 139

hemma där heller. Tiden i Sverige hade påverkat dem och de såg på det gamla landet med andra ögon. Statistiken visar att det inte är ovanligt att utvandrama återinvandrar till Sverige. Man kan räkna med att av invandrarna under ett år är det cirka 3 000-4 000 personer som har bott i Sverige tidigare, vilket motsvarar omkring en tiondel av samtliga invandrare.

Människor med invandrarbakgrund

Tyngdpunkten i föregående avsnitt låg på dem som vandrar in till Sverige, dvs. de som är invandrare i ordets konkreta mening. Här handlar det dem har invandrat till Sverige, och som finns kvar här, och om som deras bam. i någon mån om År 1995 fanns det 936 000 i Sverige födda utompersoner som var lands, vilket motsvarade cirka 10 procent av hela befolkningen. Det fanns samtidigt 770 000 personer som var födda i Sverige och som hade minst förälder född i utlandet; av dessa var det cirka 25 en som var procent vars båda föräldrar var utlandsfödda. Det är vanligt i tidningar, radio och TV att dessa två grupper läggs ihop till en grupp som man

kallar för personer med invandrarbakgrund". Den gruppen bestod

1995 936 000 + 770 000 1 706 000 personer, vilket motsvarar cirav ka 17 procent befolkningen, eller var sjätte invånare. av Om man antar att invandringen i framtiden kommer att få ungefär omfattning under 1980-talet, dvs. en nettoinvandring som samma som

pendlar kraftigt runt 20 000-30 000 personer per år, kommer antalet

utrikes födda att gå upp till drygt en miljon om ett par decennier. Därefter stiger antalet inte längre, eftersom man räknar med att antalet utrikes födda som dör, är ungefär lika stort som nettoinvandringen. Av dem som är födda utomlands kommer i grova drag en tredjedel från de övriga nordiska länderna, en tredjedel från det övriga Europa och tredjedel från andra delar av världen. Räknat i antal har de två en första varit rätt stabila under de senaste 25 åren, medan ingrupperna vandrare från övriga världen har ökat markant särskilt sedan mitten av l980-talet. Drygt hälften av alla utlandsfödda invånare hade 1995 varit i Sverige i minst tio år. Omkring en fjärdedel av hela gruppen hade bott högst fyra år i landet. En förhållandevis stor del av dem som har varit en kort tid i Sverige, kommer från utomeuropeiska länder naturlig följd av - en att invandrare från dessa länder har ökat kraftigt under de senaste åren.

140 Bakgrund SOU 1996: 143

Åldersfördelning

När det gäller åldersfördelningen i gruppen "personer med invandrarbakgrund är antalet barn och ungdomar av särskilt intresse i utbildningssammanhang, eftersom en stor del av dessa studerar eller kommer att göra det inom kort. Det är förhållandevis flera individer i åldersgrupperna under 25 år bland personer med utländsk bakgrund än i befollcningen i sin helhet. Var femte ung människa har sådan baken grund, se tabellen nedan.

Personer med invandrarbakgrund i åldern 0-24 år, 1994, tusental och procent

Källa: Statistisk årsbok 1996, tabell 35 och SOU 1996:55, s. 53.

Språk och etnicitet

Det finns ingen löpande statistik som visar invånarnas modersmål eller språkkunskaper. Undersökningar av språkförhållanden görs som engångsinsatser. Den senaste studien gjordes visserligen 1988, men det finns några slutsatser som man kan dra av resultatet och som sannolikt är giltiga också i dag. ° Bland invandrarna sker det ett omfattande, och ganska snabbt, språkbyte; två tredjedelar av de invandrare som har bott i Sverige i minst 15 år och som hade ett annat modersmål än svenska har - övergått till att tala svenska i hemmet. ° Bland barn till invandrare är förändringen ännu mer omfattande; nio av tio barn till invandrare betraktar svenska som sitt modersmål och åtta av tio uppger att de använder svenska i hemmet.

Vilka etniska grupper finns det bland personer i Sverige med invandrarbakgrund, och hur stora är dessa Det är inte så lätt att svara på den frågan, eftersom myndigheterna inte för någon statistik över etnicitet.

SOU 1996: 143 Bakgrund 141

Citatet nedan belyser de statistiska svårigheterna med muslimer som

exempel.°7 Författare är Åke Sander, docent i religionsvetenskap i

Göteborg.

Antalet muslimer i Sverige brukar anges till mellan 200 000 och 250 000. Eftersom det inte förs någon statistik över invånarnas religiösa och etniska tillhörighet, och definitionen av begreppet "muslim" dessutom kan variera, baseras denna uppgift bara på mer eller mindre välgrundade uppskattningar. De bygger bl.a. på människors härstamning, bakgrund och egennanm; inte på deras personliga inställning till islam religiöst tros- och lärosyssom tem, eller hur den efterlevs.

Utbildning

I samband med folk- och bostadsräkningen 1985 skapades registret Befolkningens utbildning, som uppdateras varje år. Till och med 1990 anses registret ha en god kvalitet också när det gäller har personer som fått sin utbildning utomlands. Senast 1995 gjorde Statistiska centralbyrån en enkätundersökning för att förbättra registret när det gäller just

denna grupp. Tabellen på nästa sida bör läsas med dessa reservationer.

Det som är slående med uppgifterna i tabellen är att det är så små skillnader i utbildningsnivå för den infödda respektive utrikes födda delen av befolkningen. Om man jämför män och kvinnor för sig, ser man att skillnaderna är något större bland kvinnorna än bland männen. Det är framför allt andelen kortutbildade som är högre bland de utrikes födda kvinnorna än bland de kvinnor som är födda i Sverige. De utrikes födda kvinnorna har också mindre andel med lång eftergymen en nasial utbildning. Det finns stora skillnader mellan olika grupper med utav personer ländsk bakgrund när det gäller utbildningsnivå. Det finns bl.a. ett tyd-

ligt samband mellan födelseland och utbildningens längd. Inte mindre

än 57 procent av kvinnorna och 51 procent männen från t.ex. Ryssav

land har en lång högskoleutbildning. En stor andel högskoleutbildade

gäller också för bl.a. kineser, egyptier och japaner, medan andelen med sådan utbildning bland människor som kommer från t.ex. Turkiet, Libanon, Chile, Grekland, Finland och Jugoslavien är under 10 procent.

m Åke Sander, 1995: Islam i Sverige, i Westin, Charles Hasselrot, Titti red.: Invandring och ungdomsopinion. Bakgrund och belysning, Stockholm, Bam- och ungdomsdelegationen och Ungdom Mot Rasism, s. 73

142 Bakgrund SOU 1996: 143

Personer födda i Sverige respektive i utlandet, fördelning efter ålder och utbildningsnivå, 1995, tusental och procent

Ålder Tusen- Förgym- Gymna- Efter- Efter- Uppgift tal nasial sial gynma- gyrrma- saknas utb. utb. sial utb. sial utb. kort lång

Födda i Sverige

Födda i utlandet

Källa: Statistiska centralbyrån 1995, s. 13 se fotnot 106. Anmärkning: I tabellen har uppdelning skett i kort respektive lång eftergymnasial utbildning. Gränsen mellan en dessakategorier går vid tre âr.

Bakgrund 143

och dess framväxt

Invandrarpolitiken

Samhällets officiella ideologiska hållning till invandrare svängde från en oreflekterat assimilationstänkande under perioden fram till 1970-talets början till likaledes oreflekterat pluralistiskt tänkande under 70- och 80en talen.°8

I den invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande ges en kort be-

skrivning av svensk invandrarpolitik.°° Man konstaterar att före 1975

fanns det egentligen ingen särskild invandrarpolitik. När invandringen fart efter andra världskriget både de kom till Sverige och tog var som de flyktingar blivit kvar efter kriget huvudsakligen hänvisade till som sin förmåga att klara sig, eller att förlita sig på stöd från släktingegen vänner eller frivilligorganisationer. ar, Under 50-talets arbetskraftsinvandring ökade behovet av att disku-

tera särskilda politiska mål och åtgärder för dem som invandrade till

Sverige. Utgångspunkten att de kom till Sverige borde bli svenska var som så fort möjligt. I praktiken accepterades en assimilationspolitik, som även den aldrig formulerades som statlig politik. om Utländska medborgare bosatte sig i Sverige fick del av den som svenska välfárdspolitiken och åtnjöt i princip samma sociala rättigheter svenska medborgare. Om var stadigvarande bosatt i landet som man hade rätt att ta del samhällets generella förmåner. Vissa beman av gränsningar fanns för icke-svenska medborgare i t.ex. rätten att rösta i allmänna val och att förvärva fast egendom. Svenskt medborgarskap

kunde man få efter sju år. Nordiska medborgare hade i vissa avseenden en särställning. Den nordiska arbetsmarknaden infördes t.ex. 1954. gemensamma Behovet särskilda åtgärder för att underlätta invandrarnas anav passning till svenska förhållanden växte så småningom fram och under mitten och slutet 1960-talet tillkom del sådana åtgärder. Underav en visningen i svenska för invandrare startades, information om Sverige

ut på invandrarspråk och de första invandrarbyråema öppnades.

gavs 1968 tog riksdagen beslut att invandringen till Sverige skulle om

reglerad. I den proposition prop. 1968: 142, som riksdagsbeslutet

vara grundade sig på framhöll föredraganden att reglerad invandring var en

108 Hyltenstam, Kenneth Toumela, Veli 1996: T våspråkighet med förhinder Invandrar- och tvåspråkighetsundervisning i Sverige, Lund, Studentlitteratur. 109 SOU 1996:55: Sverige, framtiden och mångfalden, Stockholm, Fritzes.

144 Bakgrund

SOU 1996: 143

den enda möjligheten att upprätthålla principen att invandrare ska om ha möjlighet att leva på samma standardnivå den inhemska besom

folkningen" och ge ett ökat utrymme för invandrares anpassning i

Sverige". Invandrare skulle således jämställda med landets invånare vara egna

och få del av den generella välfárdspolitiken. Särskilda åtgärder kunde

behövas för att invandrarna skulle kunna lära sig svenska och information om det svenska samhället. Idén om assimilering ifrågasattes och i propositionen talade i man stället om invandramas anpassning. Man tillsatte också särskild en

invandrarutredning för att se över invandrares och minoriteters situation samt komma med förslag till förbättringar.

I och med invandrarutredningens betänkande Invandrarna och mi-

noriteterna SOU 1974:69, propositionen prop. 1975:26 och därpå

följande riksdagsbeslut, fick Sverige officiell invandrarpolitik. 1975

en års riksdagsbeslut innebar ett klart avståndstagande från assimilationstanken. Nu ville i stället främja invandrarnas kulturella och man språkliga identitet. Till det tidigare jämlikhetsmålet lades tvâ ytterligare mål, valfrihet och samverkan. Utgångspunkten fortfarande den var generella politiken, men till den fördes särskilda åtgärder. Samverkansmålet utgick från att olika åtgärder för invandrare och

flyktingar till Sverige skulle planeras i samarbete med de berörda. Detta skulle t.ex. ske att staten samverkar med ñivilligorgani-

genom

sationer, framför allt med invandrar- och flyktingorganisationer. Målet

har knappast upplevts som kontroversiellt och har närmast setts ett som instrument för att uppnå de övriga. Valfrihetsmålet uttrycktes diffust och handlade invandrares mer om och minoriteters rätt och tillgång till den kulturen. Det målet har egna däremot diskuterats i många olika sammanhang och olika tolkgetts ningar. Några av de åtgärder vidtogs i syfte att främja de målen som nya

var hemspråksreformen, som vi redogör för på 155-162, och röst-

s. rättsreforrnen. Rösträttsreformen kom 1976. Den innebär att utländska medborgare, som har varit bosatta i Sverige i minst tre år, får rösta i kommunala val. Stöd i olika former utgick till kulturella verksamheter för språkliga

minoriteter t.ex. till bokinköp, radio- och TV-program och litterär

produktion på andra språk än svenska. Det växte också fram ett stort utbud information. I allt från uniav versitetskurser till studiecirklar kunde svenska folket få del det av som

länge kallades för invandrarkunskap. Informationen invandringen

om

Bakgrund 145

och invandrare riktades inte bara till enskilda individer, utan också till myndigheter och kommuner. För att följa upp genomförandet av de invandrarpolitiska åtgärdertillsattes 1980 en parlamentarisk kommitté. Den lade fram sitt bena, tänkande 1984 och 1986 tog riksdagen ett nytt invandrarpolitiskt beslut. Riksdagen fastställde då i huvudsak de riktlinjer som dragits upp i 1975 års invandrarpolitiska beslut med vissa preciseringar och tillägg. Man preciserade bl.a. valfrihetsmålet som följer:

.. att det innefattar respekt for den enskildes identitet och integritet samt möjligheter att utveckla det egna kulturarvet inom ramen för de grundlägi det svenska samhället gäller för mänsklig samlevnad. gande normer som

Riksdagsbeslutet tog också upp främjandet av goda etniska relationer ett mål för politiken, vilket hängde samman med att Diskriminesom ringsutredningen vid slutet av 1970-talet fått i uppdrag att analysera och komma med ett samlat mot fördomar och diskriminering program på etnisk grund. Det Diskrimineringsutredningens förslag som ledvar de till tillkomsten av en särskild diskrimineringsombudsman. Den invandrarpolitiska kommittén konstaterar att invandrarpoliti-

kens grundinnehåll i praktiken lades fast åren närmast efter 1975 och

att det har hänt därefter huvudsakligen är förändringar inom den som givna Ett undantag är dock flyktingmottagandet, som utformaramen. des under 1980-talet. Men diskussionen fortsätter, både invandrar- och flyktingpolitiom kens praktiska detaljer, och om hur Sverige ska kunna bli ett genemer röst och tolerant mångkulturellt och mångetniskt samhälle, och inte ett samhälle med ökad segregation, främlingsfientlighet och rasism.

segregation i boende och skola

Skolverket har låtit undersökning med syftet att belysa följder göra en den ökade valfriheten på skolområdet.° Eftersom betoningen har av legat på eventuellt segregerande effekter valfriheten, innehåller rapav porten resultat gör det möjligt att beskriva segregationen i det som svenska samhället ur ett etniskt perspektiv. Innan vi redovisar resultatet, är det nödvändigt att säga några ord hur undersökningen är upplagd. För att få utgångspunkt för att om en

o Skolverket 1996: Att välja skola effekter valmöjligheter i grundskolan, - av Stockholm, Liber Distribution, Skolverkets rapport nummer 109.

146 Bakgrund

studera byte av skola gjorde man en studie i tio kommuner. Förutom de tre största städerna granskade man tre förortskommuner samt fyra mellanstora städer. I dessa tio kommuner undersökte samtliga 166 skolupptagman ningsområden där det fanns minst en skola med årskurs 7-9. Det totala antalet elever i åldern 6-15 år cirka 202 000. Nästa steg att var var analysera samtliga skolbarnsföräldrars utbildningsnivå och födelseland inom respektive skolupptagningsområde. Områden med likartad en fördelning för bakgrundsvariablema fördes ihop till sex grupper av skolupptagningsområden. Likartade skolupptagningsområden kallas i rapporten för "skolområden. Uppgifter om föräldrarnas sysselsättning har också redovisats.

Fördelning av likartade skolupptagningsområden på skolområden, hösten 1994, antal

Källa: Skolverket 1996, s. 29 se fotnot 110.

Som tabellen ovan visar är det bara de tre storstäderna som rymmer skolområden i alla sex grupperna, men fördelningen är olika. Stockholm har tyngdpunkten i skolområde l och Göteborg har en jämnare fördelning än Stockholm, och Malmö utmärks polarisering. Botav en kyrka och Södertälje har också polariserad fördelning på skolen områden. De mest homogena kommunerna är Östersund och Täby. Nedanstående tabell visar att det är stora skillnaderna mellan de olika skolornrådena när det gäller invånarnas födelseland, utbildningsnivå och sysselsättning.

Källa: Skolverket 1996, 30 se fotnot 110. Anmärkning: Uppgiftema gäller barn

s. föräldrar är födda i Sverige, har viss utbildningsnivå osv. Bam som har en vars en svensk förälder och utlandsfödd förälder klassificeras som barn med svensk baken grund. Samma princip har följts för de övriga bakgrundsvariablema.

I skolområde 1 har nio tio elever minst förälder som är född i av en

Sverige. Cirka 70 procent föräldrarna har eftergymnasial utbild-

av en ning och andel är tjänstemän. I skolområde 6 däremot för att samma jämföra ytterlighetema är det knappt två tio elever som har nu - av svenskfödda föräldrar. Cirka 15 procent föräldrarna har en efterav

gymnasial utbildning och bara 17 procent är tjänstemän. Så här kom-

menteras resultatet i rapporten:

Det råder följaktligen mycket olika förutsättningar i skolområde 1 jämfört med skolområde Skolområde 1 representerar i vissa avseenden ett mer resursstarkt område än skolområde Genomgången har också tydliggjort att det råder olika förutsättningar i olika kommuner och att segregationsmönstret inom kommun kan ha olika mönster. Oavsett vilka av de en valda bakgnmdsvariablema studeras tydliggörs en stor variation, inom som och mellan skolområden. lll och mellan kommuner, liksom inom

I undersökningen studerade man också flyttningsrörelsema. Skolområ-

de l och vilka omkring tre fjärdedelar samtliga skolor i rymmer av

lll 34. a.a., s.

148 Bakgrund SOU 1996: 143

studien, består skolupptagningsområden utmärks hög av som av en stabilitet. Under treårsperioden 1991-1993 inflyttningen cirka fyra var procent per år, vilket motsvarar i genomsnitt elev skolklass en ny per varje läsår. Utflyttningen från skolområde 1 och 2 till andra skolområden i respektive kommun var under period bara cirka samma en procent per år. I skolområde 5 och omkring femtedel de som rymmer en av undersökta skolorna, är bilden Dit flyttade många från utlandet, en annan. framför allt invandrare från utomeuropeiska länder. Inflyttningen från andra kommuner i Sverige också relativt stor. Däremot det få var var som flyttade till dessa områden från andra områden i kommun. samma Sammanlagt inflyttningen cirka åtta procent år under åren var per 1991-1993, vilket motsvarar i genomsnitt två elever skolklass nya per varje läsår. I dessa skolområden utflyttningen till andra skolområden också var relativt hög, drygt fem procent i skolområde 5 och nästan sju i procent skolområde I båda områdena är det de svenska skolbamsföräldrama och föräldrar med utomnordisk och eftergymnasial bakgrund en som flyttar ut i störst utsträckning, skriver rapportförfattama. Studien be-

kräftar den klassiska tesen i boendeforskningen, nämligen bostads-

att områden tenderar att få alltmer homogen befolkning. De flyttar en som in i ett befintligt bostadsområde är socialt lika majoritetsbefolkmer ningen i området, än de flyttar ut. som

Den etniska segregationen har vuxit fram i takt med att Sverige förvandlades till ett mångkulturellt land .. Invandrarna har framför allt valt att bo i storstadsregionema, nämnare hälften av de utrikes födda bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Trots hela Sverige-strategin som gällde 1984-1994, att nyanlända invandrare skulle spridas i landet särskilda avtal med genom kommunerna, har den geografiska koncentrationen fortsatt, i synnerhet i

storstädemas minst attraktiva bostadsområden, miljonprogramområdenam

Specialstudie om förhållandena i Malmö

Benny Carlson har undersökt förhållandena i Malmö ett invandrarur perspektiv på uppdrag den invandrarpolitiska kommittén. Han av konstaterar att människor med utländsk bakgrund koncentreras till vissa bostadsområden. Två tredjedelar dem bor i "invandrartäta" av om-

112 a.a., s. 38. m Carlson, Benny 1996: Malmö invandrarstad, Lägesrapport 94, i Vägar in i - Sverige, Bilaga till Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande SOUl996:55, Stockholm, Fritzes.

Bakgrund 149

råden. Mellan åren 1990 och 1994 har andelen invånare med utländsk bakgrund ökat i dessa områden. I områden som 1990 hade en låg befolkningsandel med en sådan bakgrund har förändringen däremot varit obetydlig, vilket tabellen nedan visar.

Andel invånare med utländsk bakgrund i vissa bostadsområden i Malmö, 1990 respektive 1994, procent

Källa: Carlson 1996, s. 216 se fotnot 113.

Jugoslaver, polacker, iranier och irakier är de största utomnordiska invandrargruppema i Malmö. Om man drar en nord-sydlig linje genom

Malmö Slottsparken-Pi1dammsparken-Trelleborgsvägen hamnar 90

procent jugoslavema öster om denna linje. Där finns också 70 proav cent polackema, 75 procent iraniema och 95 procent av irakierav av na.

Sambandet mellan boende och skola De allra flesta barnen går i den grundskola ligger närmast" Det som betyder att den sociala strukturen i ett bostadsområde återspeglas i de skolor som finns i området. Detta gäller framför allt årskurs 1-3-skolor och årskurs 4-6-skol0r, eftersom de är mindre och därmed har ett ho-

upptagningsområde. Årskurs 7-9-skolor, och i ännu högre

mogenare grad gymnasieskolor, har ett vidare upptagningsområde och får därför allsidig social struktur än skolorna för de yngre barnen. en mer

4 Föräldrar självfêirvaltande skolor, Stockholm, Fritzes, 20 sou 1995:103; i s.

150 Bakgrund SOU 1996: 143

Den invandrarpolitiska kommittén belyser detta förhållande genom att exemplifiera med Malmö för 1994-1995. För analysen delade man in stadens skolor i följande fyra kategorier med avseende på andelen elever med utländsk bakgrund: Svenska skolor -19 procent Svenskdominerade skolor 20-49 procent Invandrardominerade skolor 50-79 procent Invandrarskolor 80-99 procent

Endast elva procent av barnen med utländsk bakgrund gick i svenska skolor i årskurs l-3. Andelen steg med någon procentenhet i årskurs 4-6 respektive årskurs 7-9. I gymnasieskolorna var andelen drygt 70 procent. Om man också räknar in de svenskdominerade skolorna stiger andelen för barn med utländsk bakgrund till 40, 43 respektive 45 procent i grundskolan. I gymnasieskolan blir den 100 procent, eftersom det inte finns någon gymnasieskola i Malmö där minst hälften av eleverna har utländsk bakgrund.

Snabba förändringar

Under de senaste sju åren har andelen elever med utländsk bakgrund ökat i Angered som är en förort till Göteborg från cirka 75 procent - till 90 procent. Lärare som arbetar på skolorna i Angered upplever detta som en radikal förändring, och anser att det har effekt på den svenska talas på skolorna. som Rapporter från olika delar av landet tyder på att Angered inte är unikt, utan att det är ett generellt fenomen att andelen elever med invandrarbakgrund ökar snabbt i områden som redan tidigare hade en relativt hög sådan andel. Denna iakttagelse stöds bl.a. av en specialkörning av befolkningsstatistiken som Statistiska centralbyrån har gjort, se tabellen på nästa sida.

s SOU 1996:55: Sverige, framtiden och mångalden, Stockholm, Fritzes, s. 113 Observera att "en utländsk bakgrund" i just den här analysen avser hemspråksberättigade elever.

Källa: Statistiska centralbyrån. Specialköming för den invandrarpolitiska kommittén;

siffrorna här från SOU 1996:55, 121 se fotnot 109. Anmärkning: Observera att det

är s. gäller utländska medborgare i den här tabellen. Deras andel av invånarna är lägre än de utrikes födda eftersom många dem har blivit svenska medborgare. personemas, av

Utbildning och arbete

Skolverkets undersökning segregationen se föregående avsnitt vi-

av det finns skillnader mellan de olika skolornrådena när sar att stora sex elevernas skolkarriärer".° Eleverna i skolområde 1 och 2 man följer fick markant högre medelbetyg än eleverna i skolområde 5 och t.ex. valde särskild kurs i matematik och engelska i högre grad och de De sökte i större utsträckningen studieförberedande utbildning i gymen nasieskolan. Studien emellertid inte något underlag för att bedöma vilken ger betydelse föräldrarnas födelseland, utbildningsnivå respektive yrsom ke har för elevernas studieresultat Eftersom indelningen i likartam.m. de skolomrâden gjordes med hjälp sammanvägning av de två av en första variablema, går det inte varje variabels inverkan när att separera elevernas skolkarriärer analyseras. I skolområde l är 89 procent av

skolbamsföräldrama födda i Sverige, 68 procent har en eftergymnasial

utbildning och 69 procent är tjänstemän. I skolområde 6 är motsvaran-

H6 Skolverket 1996: Att välja skola efekter valmöjligheter i grundskolan, - av Stockholm, Liber Distribution, Skolverkets rapport nummer 109, s. 48

152 Bakgrund

de andelar 17, 15 och 17. Den social strukturen är alltså mycket olika, och samvarierar i hög grad med elevernas resultat, kursval och gymnasieval vet inte vilken variablema väger - men man av som tyngst eller det kanske är kombination dem utslagsgivande. om en av som är Författarna till Skolverkets rapport att elevernas etniska bakanser grund har mindre betydelse i sammanhanget.

Förutom den socioekonomiska segregationen har den etniska alltmer kommit i fokus, vilken dessutom enligt ett flertal studier tilltagit under senare tid. Vad gäller elever med invandrarbakgrund är emellertid, samma sätt som för svenskfödda elever, föräldrarnas yrkesstatus och utbildning de

viktigaste faktorerna för elevernas skolframgångm

§4

I en annan undersökning följde de cirka 7 000 ungdomar med

man upp

invandrarbakgrund som gick ut grundskolan 1988.1 De kontaktades

1992, dvs. fyra år senare, och fick på frågor studier och arbesvara om

te. För att kunna göra jämförelser gjordes uppföljning ett

samma av

urval svenska ungdomar i årsklass. Undersökningen visade

samma att ungdomar med utländsk bakgrund hade betydligt högre arbetslöshet en än de svenska ungdomarna; 12 procent dem arbetslösa jämfört av var med 8 procent i den svenska Studiemässigt hade de däremot gruppen. klarat sig i stort sett lika bra, det avsevärda skillnader mellan men var ungdomar från olika etniska Resultatet måste "mycket grupper. vara uppmuntrande för den svenska ungdomsskolan", skriver rapportförfattaren. Betygsmedelvärdet i årskurs 9 i de två skilde sig åt med grupperna bara två tiondelar; 3,2 för den utländska respektive 3,4 för den gruppen

svenska. Övergångsfrekvensen till gymnasieskolan låg på ungefär

samma nivå; 83 respektive 87 procent och fördelningen mellan yrkes-

inriktade linjer och studieförberedande linjer likartad. Däremot var var det en markant lägre andel eleverna med invandrarbakgrund av som fullföljde sina studier i gymnasieskolan; 62 respektive 74 procent. Trots detta var det något högre andel dem studerade vidare en av som efter gymnasieskolan än i gruppen svenska ungdomar; 32 respektive 31

procent. Skillnaderna mellan ungdomar med olika kulturell bakgrund är som sagt stora i vissa avseenden när det gäller arbete och utbildning. I t.ex.

u7 a.a., s. 49. s Löfgren, Horst 1993: Elever med annat hemspråk än svenska -jyra år efter grundskolan, Stockholm, Skolverkets 42. rapport nummer

SOU 1996: 143 Bakgrund 153

den syriska språkgruppen var arbetslösheten 23 procent jämfört med 4 procent i den persiska och 5 procent i den tyska och ungerska. Andelen som studerade vidare efter gymnasieskolan varierar också mycket. Den var så pass hög som 86 procent bland ungdomar med persiska som

modersmål vilket förklarar den gruppens låga arbetslöshet. Danska,

finska och turkiska ungdomar var de som i minst utsträckning studera-

de vidare; andelen var 17, 22 respektive 23 procent. Vad skillnaderna mellan olika etniska grupper beror på framgår inte av undersökningen. Det är inte säkert att det i första hand är kulturella skillnader som slår igenom, utan det kan vara andra faktorer som är starkare, t.ex. skillnader i vistelsetid i Sverige och föräldrarnas utbildning och yrke. Vissa av grupperna var också så pass små, att resultatet av den anledningen bör tolkas med försiktighet.

:§1 I kommitténs antologi skriver sociologen Aleksandra Ålund koppom lingen mellan utbildning och arbetsmarknad för ungdomar med ut-

ländsk bakgrund."9 När det gäller deras "studiekarriärer konstaterar

hon att det är stor skillnad mellan de som är födda i utlandet och de som är födda och uppvuxna i Sverige. De senare är barn till människor som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Dessa ungdomar är överrepresenterade både i gymnasieskolan och högskolan. Hon hävdar också att ungdomarnas sociala bakgrund är viktigare än deras etniska tillhörighet när det gäller att förklara hur stor andel som går vidare till högre studier. Det finns inte så mycket forskning om vad som händer i övergången från utbildning till arbete, skriver Ålund. Men lägger ihop de om man resultat som ändå finns, framträder följ ande mönster: Generellt sett är förvärvsgraden lägre och arbetslöshetsandelen högre för "invandrarungdomar" än för svenska ungdomar .. Ungdomar med utländsk bakgrund är arbetslösa i nästan dubbelt så stor omfattning som svenska ungdomar. De har, oberoende av kön, endast en tredjedels chans att ha förvärvsarbete överhuvudtaget jämfört med svenska ungdomar .. Denna allmänna bild förändras inte om man tar hänsyn till skilda utbildningsnivåer .. Arbetskraftsinvandramas barn liknar i större utsträckning svenska ungdomar i allmänhet .. Men bland unga män med invandrarbakgrund, som har växt upp i Sverige, är samtidigt andelen som går vidare till en eftergymnasial utbildning högre än bland svenska ungdomar. De har ett "bättre" utbildningsmönster än unga kvinnor, men högre arbetslös-

9 Hultinger, Eva-Stina och Wallentin, Christer red. 1996: Den mångkulturella skolan, Lund, Studentlitteratur. Se särskilt s. 254-259.

154 Bakgrund

het, och trots att de har en svensk utbildning, är risken att de ska bli arbetslösa avsevärt högre än för jämnåriga svenska män.

Både arbetskraftsinvandramas och de senare anlända flyktingfamiljernas ungdomar möter alltså stora svårigheter på arbetsmarknaden. "Men det är nog den aktuella situationen på 1990-talet, där nyanlända invandrare hamnar i ett ännu mer påtagligt utanförskap, som gör att situationen känns så allvarlig", Aleksandra Ålund. menar

rs: Den invandrarpolitiska kommittén beskriver ett förändrat mönster för

invandrarnas situation Förändringen inträdde omkring 1980. Fram

till dess kunde man se att invandraren med ökad vistelsetid i Sverige fick situation blev alltmer jämförbar med den infödda befolken som ningen vad gäller inkomster, arbete och boende. Vistelsetiden har fortfarande viss betydelse, men det som gör dagens situation särskilt en nedslående är att många som invandrat efter 1980 tycks ha haft svårare att som kollektiv följa denna logiska utvecklingskurva, och särskilt svårt att nå ens i närheten av den svenska befolkningens nivå." Enligt analys av arbetskraftsundersökningen AKU för 1995 har en arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare försämrats drama-

tisktm Tabellen på nästa sida sammanfattning.

ger en

120 och månyalden, Stockholm, Fritzes, 79 SOU 1996:55: Sverige, framtiden s. m Arbetsmarknadsstyrelsen 1996: Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare, Rapport Ura 1992:2, Stockholm.

Bakgrund 155

Relativ arbetslöshet och sysselsättningsintensitet bland utländska medborgare 1995, procent Land Relativ arbets- Sysselsättningslöshet intensitet Samtliga länder 22,8 44,6 Ländergrupper

Språkgrupper

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen 1996 se fotnot 121. Anmärkning: Siffrorna avser

årsmedeltal. Den relativa arbetslösheten mäts som antal öppet arbetslösa förhållande i till antal personer i arbetskrañen. Sysselsättningsintensiteten mäts som antal sysselsatta i förhållande till det totala antalet personer i respektive gmpp. Den relativa arbetslösheten bland svenska medborgare var samtidigt 7,2 procent och sysselsättningsintensiteten 73,5 procent.

Hemspråk

Under 1960-talet korn de första bestämmelserna som gav invandrarelever rätt till undervisning i hemspråk och på hemspråk i den svenska skolan. Elever som inte hade svenska som modersmål blev berättigade att delta i särskild hemspråksundervisning. Hemspråksundervisningen öppnades för dem som hade ett annat språk än svenska som ett levande inslag i hemmet. Genom hemspråksrefonnen 1977 ålades kommunerna att anordna

hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråket för de

elever önskade och behövde sådan undervisning. Kommunerna som blev också skyldiga att inventera och bedöma behovet av hemspråksundervisning i sina respektive kommuner, informera om möjligheterna till undervisning och upprätta ett handlingsprogram för fördelningen av de statliga resurser som utgick för verksamheten innan statsbidragsomläggningama i början på 1990-ta1et.

156 Bakgrund SOU 1996: 143

På senare år har definitionen av hemspråk snävats in och kommunernas skyldighet att anordna hemspråksundervisning har begränsats.

Dagsläget

Hemspråksundervisningen regleras huvudsakligen genom bestämmelser i Grundskoleförordningen SFS 1994:1194 och Gymnasieförordningen SFS 1992:394. Undervisningen ska bestämmas utifrån elevens behov och vara frivillig för eleven. Man har dock bara rätt till undervisning sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid. Vissa undantag gäller för de inhemska minoritetema och för elever med finska eller ett annat nordiskt språk som hemspråk. Eleverna i grundskolan ska inte längre behöva gå ifrån annan undervisning for att delta i hemspråksundervisning, utan undervisningen ska anordnas enligt något eller flera av följ ande alternativ: 1 inom språkvalet 2 inom elevens val 3 inom skolans val 4 utanför timplanebunden tid

En kommun är inte skyldig att anordna undervisning i ett hemspråk som ämne, om lämplig lärare i hemspråket inte finns att tillgå eller om antalet elever i en undervisningsgrupp är mindre än fem. I gymnasieskolan kan hemspråksundervisningen antingen ges som utökat program, som individuellt val eller som ersättning för undervisning i språk 3 eller 4 på elevens studieväg. Förutom undervisning i hemspråket ingår i hemspråksundervisningen studiehandledning på hemspråket i ett eller flera andra ärrmen.

Olika modeller för undervisning av invandrarelever Olika modeller för den långsiktiga undervisningen av invandrarelever har tidigare reglerats i olika skolförfattningar. De modeller som har angetts är undervisning i svensk klass, i hemspråksklass eller i sammansatt klass. För nykomna invandrare fanns också möjligheten att anordna s.k. förberedelseklass. Hemspråksklasser och sammansatta klasser fick enligt äldre bestämmelser bara anordnas på dåvarande lågoch mellanstadiet. I hemspråksklasser och sammansatta klasser används både elevernas förstaspråk och svenska som undervisningsspråk. I en hemspråksklass går elever med ett gemensamt språk och undervisningen ges på

SOU 1996: 143 Bakgrund 157

två språk enligt jämkade timplaner där undervisningen i svenska successivt ökar. I en sammansatt klass har omkring hälften eleverna ett annat av gemensamt språk än svenska och andra hälften har svenska förstasom språk. I de lägre årskurserna undervisas eleverna på sina respektive hemspråk utom i vissa ämnen. Svenskan införs successivt undersom visningsspråk. Numera finns inga detaljbestämmelser för hur invandrarundervisningen ska anordnas. Kommunerna kan dock fortfarande arbeta efter de tidigare modellerna med olika klasser för invandrarelever. typer av

Grundskolans kursplan

Hemspråk har en egen kursplan i grundskolan. Kursplanen betonar att undervisningen ska syfta till:

att elever med annat hemspråk än svenska utvecklar sitt språk så att de därigenom kan få en stark självkänsla och klar uppfattning sig själva en om och sin livssituation. Undervisningen skall främja deras utveckling till två-

språkiga individer med dubbel kulturell identitet

I ämnet ska eleverna utöver språkkunskaper:

få kunskaper om sin kulturella bakgrund: traditioner, religion, historia, folk och land. Även de nutida samhällsförhållandena hör till de väsentliga kunskaperna. Den egna kulturkretsens musik, sånger och visor, rim och ramsor är viktiga delar av kulturarvet. Genom att få kunskaper kulturbakgrunom den och om den egna minoritetskulturen i Sverige kan eleverna göra jämförelser mellan olika kulturer, bättre förstå sin situation och också bidra till

att öka förståelsen mellan olika folk och kulturenm

Fristående skolor

Några fristående skolor med språklig eller etnisk inriktning har inrät-

tats i Sverige sedan 1991, de flesta med inriktning på finska. Muslimska skolor har startat i Malmö, Lund och Stockholm. Sedan gammalt finns tyska, franska, engelska och estniska skolor i Stockholm och Göteborg.

m Utbildningsdepartementet 1994: Kursplaner för grundskolan, Stockholm, 24. s. 123 a.a., s. 25.

158 Bakgrund

Antal deltagare

Antalet deltagare i hemspråksundervisning ökade i stort sett från 1978 fram till 1991. Fram till 1968 ökade också andelen de berättigade av elever deltog. Antalet elever uppgick som mest till 68 procent av som

de hemspråksberättigade eleverna 1986. De senaste årens nedskär-

ningar har reducerat antalet deltagande elever med drygt 10 procent, 1994 deltog således 55 procent antalet berättigade elever, totalt av 61 306.

För gymnasieskolans del andelen deltagande hemspråkselever

var högst 1987 med 51 procent och har sedan sjunkit till 37 procent eller 7 160 elever 1994.

Antalet hemspråksberättigade elever är störst i finska och därefter

kommer bosniska/serbiska/kroatiska. Flest antal deltagare bland de

hemspråksberättigade eleverna har grekiska och persiska.

Urholkad reform

Hemspråksreformen har successivt urholkats. Syftet med hemspråksre-

formen att varje elev skulle få undervisning efter behov. I praktiken var har de flesta elever, har deltagit i undervisningen, fått ett par som veckotimmars undervisning i hemspråk. De ekonomiska nedskämingi kommunerna har drabbat den del av undervisningen som inte är ama

obligatorisk och lagskyddad eller där bestämmelserna kan bli föremål

för tolkningar. Hemspråksundervisningen, som visserligen har en egen

kursplan, definieras stödundervisning i grundskole- och men som som

gyrnnasieförordningama, har därför fått vidkännas kraftiga besparing-

ar.

Svensk forskning om hemspråk

En aktuell översikt över forskningen inom hemspråksområdet har

gjorts Hyltenstam Tuomela på uppdrag av Skolverket. De båda av

forskarna konstaterar att forskningen om hemspråksverksamheten är mycket begränsad. Mycket forskningen har handlat om det praktiska

av

genomförandet och de organisatoriska fonnerna, mindre om de faktis-

ka resultaten undervisningen. Därför är det svårt att dra slutsatser av

ett entydigt orsakssammanhang mellan hemspråksundervisningen

om och skolresultaten. Urvalet blir dessutom skevt eftersom så många berättigade elever överhuvudtaget inte deltar i undervisningen. De positisamband redovisas stämmer dock enligt Hyltenstam Tuomeva som la med redovisningen från internationell forskning.

SOU 1996: 143 Bakgrund 159

I en rapport redovisar Skolverket från svensk forskning följ

- elever som uppvisar den mest harmoniska reaktionen den kulturkontakt de lever i är de som accepterar båda sina språk och kulturer vilket re-

flekteras i deltagande i hemspråksundervisning Sahaf 1994

° elever som går i hemspråksundervisning upplever större trygghet och

trivs bättre i skolsituationen än andra invandrarelever Wrede 1979, Hill

1995 - elever som går i hemspråksundervisning lär sig i den mycket om det nya landet, hemspråksundervisningen utgör en brygga till integration i den nya kulturen Nygren-Junkin under utarbetande - betyg i svenska, engelska och snitt är högre hos elever som haft kontinuerlig "hemspråksundervisning i fortsättningen benämnda "hemspråkselever" än hos dem som avbrutit hemspråksundervisningen tidigt Hill 1995 - invandrarelever som får tvåspråkig undervisning i matematik och SO får

bättre betyg i dessa ämnen än andra invandrarelever Özerk 1993

- hemspråkselevef har en mer positiv inställning till hemspråket och tvåspråkigheten än andra elever Hill 1995 - "hemspråkselever" behärskar svenska bättre än andra invandrarelever Hill 1995 - mer undervisning i och på hemspråk som eleven har desto bättre behärskning uppnås i modersmålet t.ex. Lasonen Tuokomaa 1978, Löfgren Eriksson 1982 - hemspråkselever kan behärska abstrakta begrepp bättre än andra invandrarelever Hill 1995. m

Med utgångspunkt från sin översikt frågar sig Hyltenstam Tuomela vad mer exakt det är i hemspråksundervisningen påverkar eleversom nas språkutveckling, kimskapsutveckling och allmänna personlighetsutveckling på ett gynnsamt sätt. För att få svaren på de frågorna krävs enligt forskarna att man söker kunskap. En sådan kunskap skulle ny kunna bidra till att utveckla hemspråksundervisningen inifrån med fokusering på innehållsfrågor och undervisningspraxis.

24 Skolverket 1996: Rapport 1996-04-22, diarienummer 95:398.

6 16-1368

160 Bakgrund SOU 1996: 143

Läromedel för hemspråksundervisning

Den svenska hemspråksundervisningen omfattar ett stort antal språk. Det gör att det ofta kan bli problem att hitta bra läromedel för undervisningen. Statsmaktema har under de senaste decennierna på olika sätt försökt att lösa problemen. Fram till 1991 producerades läromedel på ett tjugotal språk i olika

först dåvarande Skolöverstyrelsen SÖ

utvecklingsprojekt, på och sedan inom dåvarande Statens institut för läromedel SIL. Efter 1991 har Skolverket övertagit ansvaret för hemspråksläromedel.

Skolverket uppger att det kommer in få ansökningar om produktionsstöd till hemspråksläromedel. Anledningen är enligt Skolverket att

det saknas författare som har kompetens att själva genomföra den process som det innebär att producera ett nytt läromedel. I det s.k. Lexin-projektet, som Skolverket numera ansvarar för, in-

går en ordbas med hjälp av vilken en rad lexikon har utarbetats. I dessa

lexikon finns cirka 17 000 illustrerade ord, fördelade på 32 olika bildteman: Människolcroppen, Skola och utbildning, Mått vikt och geometri I alla lexikon ingår också cirka 1 000 s.k. samhällsord av typen osv. barnbidrag, kommunfullmäktige och röstlängd.

Ett visst samarbete när det gäller att ta fram läromedel förekommer

mellan de nordiska länderna och numera också inom EU. Skolverket skriver i en rapport om läromedclssituationen för hemspråksundervisningen att efterfrågan på information från kommunerna har ökat. De stora kommunerna har kapacitet att själva klara inköp och import av läromedel från olika länder, medan små och mellanstora

kommuner har större problem.

Utbildning av hemspråkslärare

En diskussion om utbildningen av hemspråkslärare och om hemspråks-

lärares kompetens har förts sedan hemspråksutbildningen startade.

Sedan slutet av 1960-talet har en rad olika utbildningsaltemativ prövats. Den första tvåspråkiga utbildningen var en ämneslärarutbildning med finska som ett av de ingående ämnena. I mitten på 1970-talet startade en tvåspråkig klasslärarutbildning för finskspråkiga studeranutbildade cirka 400 lärare innan den lades ned. En särskild förde, som

skollärarutbildning för tvåspråkiga studerande startade 1977 i Stock-

holm, Malmö och Göteborg. Där utbildades bl.a. förskollärare med

25 Skolverket 1996-03-27.

SOU 1996: 143 Bakgrund 161

finska, grekiska, serbokroatiska och turkiska modersmål. Utbildsom

ningarna har haft stora rekryteringsproblem.

År 1976 ledde bristen på

behöriga och kompetenta hemspråkslärare till att man startade snabbutbildning för tjänstgörande hemspråkslä-

en rare, den s.k. oex-utbildningen. Utbildningen fort- eller vidarevar en utbildning och omfattade till att börja med fyra veckor för de lärare som hade utbildning från hemlandet och åtta veckor för dem saksom

nade lärarutbildning. Från 1978 utbildningen sju veckor för alla.

var

Den upphörde i och med att hemspråkslärarutbildningen började förse

skolan med behöriga lärare.

Hemspråksutbildningen startade som bristutbildning 1977 och

en var från början tvåårig. Den skulle sådana kunskaper, insikter och ge färdigheter att de studerande kunde undervisa i sina respektive hem-

språk från förskolan t.o.m. gymnasieskolan studiehandledning

samt ge i alla övriga ämnen. Utbildningen har givits i följande språk: arabiska, assyrisk/syrianska, danska, finska, grekiska, italienska, kinesiska, kurdiska, persiska, polska, portugisiska, romanesk, serbokroatiska, spanska, ungerska och tigrinja. Universitets- och högskoleämbetet konstaterade efter utvärdering en

att de tvåspråkiga klasslärarutbildningama och hemspråkslärarutbildningen borde slås ihop till en ny hemspråkslärarutbildning med inriktning mot klasslärarfunktion. Denna förändring genomfördes dock ald-

rig i avvaktan pâ den nya grundskolläramtbildningen, i stället fortsatte klasslärarutbildningen fram till 1990.

Problem i lärarutbildningen

Skolverket redovisar i rapport att hemspråksutbildningen hela tiden

en

har dragits med olika problem, bl.a. har de studerande haft bristfälliga kunskaper i svenska och om svensk kultur och svenska förhållanden,

de svenska lärarutbildarna har haft stora svårigheter med att arbeta i

utbildningen p.g.a. sina bristfälliga kunskaper de aktuella språken

om

och kulturema.° I utbildningen har högskolorna

uppvisat en bristande

förmåga att ta vara på de förkunskaper som de studerande har samt att ge utbildningen ett innehåll som motsvarar skolans krav.

Lärarutbildningamas erfarenheter vid handen att hemspråkseleger

vema i utbildningen har haft problem inte bara med svenskan utan ock-

så med den svenska skol- och klassrumskoden.

26 Skolverket, januari 1996.

162 Bakgrund

Mellan 1988 och 1995 har det funnits hemspråksvarianter i grundskollärarutbildningen. Grundidén var att en tvåspråkig lärare skulle kunna arbeta både med svenska barn och invandrarbam. När utbildningen startade fanns sex olika hemspråksvarianter. Det blev svårt att fylla platserna i utbildningen, främst beroende på inträdeskraven och på kraven i språkprov. För att lösa det problemet startade etapputbildning for l-7-lärare i tre etapper. De olika man en etapperna ledde till behörighet till hemspråkslärartjänst, till grundskollärartjänst i årskurs 1-7 enligt den valda inriktningen dock inte i svenska, respektive till behörighet att undervisa i svenska. I den första etapkunde få dispens från inträdeskraven. pen man Det fanns dock fortfarande problem i utbildningen. Undervisningen utgick från ett svenskt perspektiv och svenska förkunskaper. Dessutom visade det sig svårt att undervisa bestående av hemvara en grupp

språksstuderande med helt olika bakgrund. De studerande hade ofta

bristfälliga kunskaper i svenska och baskunskapema i vissa övriga ämannorlunda än de svenska studerandenas. nen var 1992/93 avskaffades etapputbildningama och försökte i stället man integrera l-7-utbildningen i hemspråk. Den enda skillnaden gentemot

den ordinarie utbildningen att de hemspråksstuderande fick ge-

var

nomgå språktest. När svenskar läste svenska läste de tvåspråkiga stude-

randena sitt eget språk. Utbildningen hemspråkslärare finns i dag kvar på papperet men av har i praktiken upphört. Samtidigt finns det många aktiva hemspråkslä-

inte har någon nämnvärd pedagogisk utbildning.

rare som

Svenska som andraspråk

I den förra läroplanen för grundskolan, Lgr 80, att elever med

angavs modersmål än svenska skulle delta i undervisningen i svenska ett annat andraspråk tills de väl kunde tillgodogöra sig den reguljära unsom dervisningen i svenska. Det fanns också särskild kursplan för svensen främmande språk. ka som I samband med den läroplanen för det obligatoriska skolväsennya det, Lpo 1994, fick inte ämnet svenska andraspråk en egen kurssom plan. I propositionen anförde det föredragande statsrådet:

Bakgrund 163

.. syftet med undervisningen är att ge elever med annat modersmål än svenska sådana kunskaper att de så snart som möjligt kan övergå till den

reguljära undervisningen i svenskam

Regeringen menade att det inte skulle behövas någon särskild kursplan i ämnet, men framhöll att man avsåg att ge Skolverket i uppdrag att utforma ett särskilt kommentannaterial rörande undervisningen. Beslutet att inte fastställa någon egen kursplan för svenska som andraspråk väckte en rad protester bland lärare och forskare, som menade att det är stor skillnad på att undervisa i ett förstaspråk och i ett språk för eleven är ett andraspråk. Barn med ett annat modersmål som än svenska måste få svenskundervisning på sina egna villkor. Andra debattörer hävdade att invandrare inte lär sig god svenska inte som får rimlig chans i det svenska samhället. De bör därför så fort som en möjligt börja läsa svenska tillsammans med svenskar och på samma villkor. När den socialdemokratiska regeringen tillträdde efter valet 1994 tog man på nytt upp frågan om svenska som andraspråk som eget ämne med kursplan. I juni 1995 beslutade riksdagen på regeringens en egen förslag att svenska andraspråk ska betraktas som ett eget ämne i som alla skolformer och att timplanen for gymnasieskolan ska ändras så att svenska andraspråk utgör ett kämämne och ett alternativ till kärsom nämnet svenska. Samtidigt fastställde regeringen grundskolans kursplan i svenska som andraspråk. Undervisning i svenska andraspråk är obligatorisk för elever som behöver undervisningen. De kunskaper som undervisningen i ämsom net ska är jämförbara med de som undervisningen i svenska som ge modersmål ska Godkänt betyg i svenska som andraspråk har därför ge. regeringen föreslagits vara en tillräcklig grund för att följa nationelav och specialutformade gymnasieprogram prop. 1995/96:206. Därmed blir svenska andraspråk ett likvärdigt alternativ till undervissom ningen i svenska som modersmål. Undervisningen i svenska som andraspråk i gymnasieskolans probygger på att eleverna har kunskaper i ämnet som motsvarar mågram len för grundskolan. Elever nyligen har kommit till Sverige och som saknar grundläggande kunskaper i svenska har från 16 års ålder rätt till svenskundervisning för invandrare SFI som en förberedelse. Undervisningen kombineras organisatoriskt och pedagogiskt med gymnasieskolans individuella Godkänt betyg i svenska som andraspråk program. från gymnasieskolan ska kunna ge behörighet för högskolestudier.

7 Proposition 1992/93220: En läroplan, Stockholm, 55 ny s.

164 Bakgrund SOU 1996: 143

Antalet deltagare i undervisningen i svenska som andraspråk i grundskolan var 62 219 under läsåret 1994/95 eller cirka sju procent av det totala antalet grundskoleelever.

Utbildning av lärare

Svenska som andraspråk finns som ett relativt nytt ämne på universitetsnivå. De första kurserna tillkom 1973 och rubricerades svenska som för invandrarundervisning. De efterfrågades i första hand av lärare som undervisade vuxna invandrare i bildningsförbunden och betecknades vid universitet och högskolor yrkesanlcnuten kurs. Ämnet utsom en formades som ett blockämne med inslag av invandrarkunskap. De första åren omfattade kursen 20 poäng; sedan 1979 finns den på Ckursnivå och kan alltså omfatta 60 poäng. År 1985 infördes ämnet svenska andraspråk reguljärt ämsom som ne på språkvetenskaplig lärarutbildningslinje i kombination med något av de moderna språken engelska, franska och tyska. Det har även funnits möjlighet att kombinera svenska som andraspråk med

hemspråk. Den senare kombinationen har enligt Gunnar Tingbj öm inte

visat sig särskilt lyckad, eftersom få studerande varit tvåspråkiga på den mycket höga nivå som krävs för att vara lärare både i svenska och i

hemspråkm

Förutom som komponent i treämnesutbildningen för 4-9-lärare, har svenska som andraspråk kunnat ingå i l-7-lärarutbildningen.

Tvåspråkighet i förskolan

Mer än vart tionde barn, cirka 43 000, i förskolan har ett annat modersmål än svenska. Antalet barn som inte talar svenska hemma har också ökat. Länge var finska den största språkgruppen, nu är det den arabiska följt av den finska och spanska.

Hemspråksträning

.. kultur- och hernspråksstöd ska vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten. Alla barn som har annat hemspråk än svenska bör erbjudas hemspråksstöd i förskolan. Ett kontinuerligt stöd i modersmålet är

m Tingbjöm, Gunnar 1993: Svenska som andraspråk ett nytt språkämne, Rapport från Asla-höstsymposium, Göteborg.

Bakgrund 165

av stor betydelse, inte bara för barnens språkliga utan även för deras sociaoch emotionella utveckling. Ett väl utvecklat hemspråk underlättar

dessutom inlärningen av det svenska språketm

Det är kommunerna som avgör de ska anordna hemspråksträning

om eller inte. I förskoleverksamheten har hemspråksstödet minskat kraftigt. I början av 1990-talet fick 50 procent invandrarbamen i förskoav lan hemspråksstöd; i dag har andelen sjunkit till 20 procent enligt en

nyligen publicerad rapport från Socialstyrelsenm

Sedan några år tillbaka finns det inom barnomsorgen särskilda språkförskolor runt om i landet. Målet för språkförskoloma är att med tidigt insatta specialresurser främja barns tal- och språkutveckling.

Vanligen finns en grupp barn med tal- och språkproblem integrerade i

en avdelning bland flera i förskolan. Språkförskoloma rekryterar både svenska barn och barn med ett annat modersmål.

Öppna förskolor

Många kommuner bedriver en uppsökande verksamhet för att nå de barn som inte går på daghem eller i sexårsverksamhet med en öppen verksamhet. Genom den s.k. öppna förskolan vill skapa kontakt man mellan bamfamiljema i ett bostadsområde. Tanken är att skapa träffpunkter för barn och deras föräldrar, där barnen kan få lekkarnrater och föräldrarna kan umgås med andra Den öppna förskolan vänder vuxna. sig också till kommunala dagmammor. Dagmammoma kan gå dit och

få handledning och stöd av utbildad personal. För familjer med invand-

rarbakgnind kan den öppna förskolan fungera som en viktig mötesplats. Barnen i den öppna förskolan är inte inskrivna i barnomsorgen och föräldrarna kan utnyttja verksamheten när de kan och vill. Kommunerhar ingen skyldighet att inrätta öppna förskolor. År 1995 fanns det na enligt Statistiska centralbyråns uppgifter 1208 öppna förskolor i kommunal regi.

129Socialstyrelsen 1995: Barnomsorgen isocialstiänstlagen, Allmänna råd från Socialstyrelsen 1995:2, Stockholm, s. 40. 30 Socialstyrelsen 1996: Barnomsorg 1994 Statistik Socialtjänst, Stockholm. -

166 Bakgrund SOU 1996: 143

Särskilda insatser i vissa förorter

Regeringen beslöt i 1996 att avsätta 125 miljoner kronor till olika mars

åtgärder och projekt i kommuner med bostadsområden där det bor många människor med invandrarbakgrund. Det statliga stödet ska ses ett igångsättningsbidrag för insatser i princip ska kunna över-

som som gå i ordinarie verksamhet. Regeringen vill stimulera ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. Kommunen har huvudansvaret och de statliga medlen är avsedda delfinansiering. Bidrag utgår med högst som en hälften kostnaderna för olika insatser och cirka tre procent av den av totala satsningen måste avsättas för uppföljning och utvärdering. Bot-

kyrka, Göteborg, Malmö och Stockholm har beviljats 18 miljoner kro-

vardera för insatser i två bostadsområden per kommun. Haninge, nor Huddinge, Solna och Södertälje får vardera nio miljoner kronor till ett område. För närvarande är det fem åtta utvalda kommuner har fått av som

sina handlingsplaner godkända Inrikesdepartementet. Hur ser situa-

av tionen ut i de kommuner har fått sina första utbetalade och som pengar då företrädesvis inom områden som berör skolan

Malmö kommun har valt att koncentrera sina insatser till de två stads-

delarna Rosengård och Hyllie. De områden som insatserna ska omfatta är kompetensutbildning, särskilda sysselsättningstillfállen samt aktivi-

på lokal nivå leder till ett ökat för nännilj ön. teter som engagemang Hyllies skolsatsning berör bostadsområdet Holma. Där har kommu-

planerat ett projekt med förberedande verksamhet inför skolstar-

nen en ten för ett femtontal barn inklusive föräldrar. Projektet kallas O-klass inom bostadsområdet Holma. Verksamheten är tänkt för fem och sex år gamla barn och ska pågå i två tenniner. Den ska ledas både skolav

och barnomsorgspersonal. Barnen ska få hjälp med sin språkutveck-

lek ska deras sociala utveckling stärkas. ling; genom

I Rosengård planeras ett projekt som kallas Samverkansprojekt

barnomsorg och skola inom närområdet Herrgården. Projektet syftar

till att utveckla arbetsmetoder vid arbete med barn för att öka deras

förutsättningar att tillgodogöra sig alla de möjligheter som förskolan, grundskolan och på sikt gymnasieskolan erbjuder. Detta är tänkt att ske

vägar prövas när det gäller övergångama mellan de oligenom att nya ka skolformema. Enbart barnets ålder ska inte avgörande när barvara net går vidare i skolsystemet, utan även mognadsgraden hos barnet ska vägas in i bedömningen. Verksamheten delas in i tre olika steg: öppen verksamhet på förskola, sexårsverksamhet och den vanliga skolan.

SOU 1996: 143 Bakgrund 167

Invandramämnden i Malmö har ett projekt för boende inom Rosengård och Hyllie där vill möjlighet för invandrare, dock man ge vuxna under 35 år, med låg utbildning att läsa in svensk grundskola med förstärkt svenskundervisning. Förutsättningarna är att invandrarförvalt-

ningen/socialbyrån tillsammans med individen bedömer utbildningen

intressant och möjlig att klara av. som

Södertälje kommun har startat projekt med språkförskola i stadsde-

larna Ronna, Geneta och Hovsjö. Målen med de olika projekten är att höja kunskaperna i det svenska språket och på så sätt de deltagande ge barnen bättre förutsättningar att klara fortsatta studier efter avslutad grundskola.

I språkförskolan arbetar två förskollärare, varav en är tvåspråkig,

och barnen tillbringar tre timmar per dag i skolan.

Göteborgs kommun har valt ut två stadsdelar där det finns bostadsområden behöver stöd. Det är Gunnared/Lärjedalen och Kortedasom la/Bergsjön. I Gunnared/Lärjedalen är det två projekt som har anknytning till skolan. Det är ett projekt som kallas för Världens Hus ett ena -

mångkulturellt samarbete i Gunnared. Projektet rör arbetet med tonårs-

frågor i skolan. Det andra projektet handlar att organisera stöd och om handledning för elever med invandrarbakgrund i ungdomsskolan med

hjälp med pedagogisk utbildning från elevernas hemländer.

av personer I Kortedala/Bergsjön ska svenskundervisning för vuxna invandrare inledas. Det är kurs omfattar två gånger 15 veckor med 30 läen som rarledda undervisningstimmar i veckan. Här räknar med att ha ett man samarbete mellan de två stadsdelsnämnderna.

Stockholms stad har inriktat sina insatser på två stadsdelar. I Järvafåltets stadsdelar ska det till slutet 1996 ha inrättats ett forskningsinrikav

språkcentrum med inriktning på tvåspråkighet. Detta språkcentrum

tat ska ligga i Rinkeby och bedrivas ett samarbetsprojekt mellan som Stockholms stad och Stockholms universitet. Vidare ska det i stadsde-

len dras igång verksamhet med språkutveckling för barnomsorgsperso-

nal, ska ut i metodkunskap. Ett annat språkutvecklingssom mynna ny projekt startar vid den öppna förskolan i Husby. Syftet är att visa hur

språkfrågor kan integreras i all verksamhet. Inom stadsdelen Rågsved planeras ett pedagogiskt centrum med tyngdpunkten lagd på arbete med barn i sexärsverksamhet. Målet är att

alla barn går ut årskurs 9 ska behärska det svenska språket, så att som de kan klara fortsatt skolgång eller ett inträde på arbetsmarknaden. en Projektet beräknas pågå under tre år och integrera barnomsorgen,

språkforskolan och skolan i arbetet med barns språk- och begrepps-

168 Bakgrund SOU 1996: 143

bildning. En språkförskola planeras även för de barn står utanför som

barnomsorgen för att stimulera dessa barns språk- och begreppsut-

veckling. Rekryteringen barn ska ske Barnavårdcentralen av genom och Familjecentralen. Det pågår även diskussioner med stadens SFI-

skola om att förlägga dess undervisning till språkforskolan, så att arbe-

tet med barn och vuxna kan ske parallellt.

Solna stad gör sin satsning i bostadsområdet Blåkulla. Där ska genomföras en rad satsningar för att stärka bl.a. invandrarbamens möjligheter att erövra det svenska språket. Även här är syftet förebygga studieatt avbrott och främja deltagande på arbetsmarknaden för de människor med invandrarbakgrund bor i området. Mycket detta kommer som av att ske som en fortsatt metodutveckling inom barnomsorg och skola. Några områden som ska prioriteras är språkförskola for främst barn en och föräldrar som inte utnyttjar barnomsorgen. Sedan några år har s.k.

skrivarläger bedrivits för elever med invandrarbakgrund i årskurs 7-9

under sommarloven. En lokal vuxenutbildning i svenska ska starta.

Utbildningen ska kombineras med praktisk samhällskunskap och intentionen år att detta ska ske i samarbete med invandrarföreningar och

studieförbund.

Denna sammanställning är gjord på grundval de verksamhetsområav

den som rör skolan och barnomsorgen. I dagsläget finns det uppgifter

bara om fem de totalt åtta kommuner får ta del de särskilda av som av resurserna.

Bilaga I 169

Kommittédirektiv

Dir 1995: 19

Det inre arbetet i skolan

Beslut vid regeringssammanträde den 9 mars 1995

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppdrag att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen. Uppdraget ska vara slutfört den 1 november 1997.

Bakgrund

Skolan och målstyrningen

Under de senaste decennierna har villkoren för arbetet i skolan förändrats pä ett genomgripande sätt. Styrningen av skolan har lagts om helt. I skollagen anges de övergripande målen och bestämmelserna för skolan. Den nationella styrningen i övrigt sker inte längre genom ett omfattande regelverk utan främst geläroplaner, kursplaner och nationellt fastställda betygsystem. I länom roplaner och kursplaner anges vilka målen är och vilket ansvar som olika befattningshavare i skolan, främst lärarna och rektor, har. Det är kommunerna och skolorna som har ansvaret för skolverksamhetens genomförande och för att verksamheten utvecklas så att den svarar mot de uppställda målen. Innehållet i undervisningen styrs genom mål som anges i läroplaner och kursplaner. Den nya målstyrningen bygger på en distinktion mellan målen för verksamheten å ena sidan och processen, sättet att arbeta för att nå målen, å den andra. De nya läroplanerna och kursplanerna är avsedda att ange mål, inte att precisera hur arbetet skall bedrivas. Rektorn, lärarna och annan personal i varje skola skall själva utfonna mål för undervisningen och forma arbetet tillsammans med elevema. Det betyder

170 Bilaga 1

att man lokalt måste tolka de nationella målen och välja innehåll, arbetssätt osv. Det är fråga om en deltagande målstyming. Samtidigt är denna distinktion mellan mål och process problematisk. Vad eleverna skall lära sig kan sällan skiljas från hur. Skolans uppgift när det gäller fostran till demokrati kan tas som exempel. Ett mål att sträva mot i skolväsendet är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö och att varje elev utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Därför anges det i läroplanema bl.a. att läraren skall planera och utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna i hög grad en fråga om processen. Många av de mål som anges i läroplaoch kursplanerna gäller attityder, värderingar och handlingsberednema skap av olika slag. Där ligger processen åtminstone i sina grunddrag inbyggd i målet. Inga ämnen eller kunskapsområden är oberörda av dessa mål. De griper över hela skolverksamheten, alltså inte enbart det som i snäv mening kan uppfattas som undervisning. Den grundläggande ansvarsfördelningen mellan den politiska nivån, övergripande mål, och den personal i skolorna som utformar som anger och svarar för att dessa mål nås, skall ligga fast. processen Processens utfomining har direkt betydelse för om målen uppnås. Det är därför befogat att staten, som skolans yttersta uppdragsgivare, nu också uppmärksammar det inre arbetet i skolorna, i syfte att identifiera möjligheter och problem och stimulera till pedagogisk utveckling inom raför det decentraliserade ansvaret. men

Ändrade förutsättningar

Det är inte bara det ändrade styrsystemet som kraftigt har förändrat förutsättningarna för skolans arbete. Samhället förändras kontinuerligt på många sätt. Förändringarna påverkar både eleverna som kommer till skolan och det liv som de skall leva efter skoltiden och som skolan skall kvalificera dem för. Skolan som institution har en annan ställning i samhället än för några generationer sedan, något också förändrat som förutsättningarna för det inre arbetet. De elever kommer till skolan är annorlunda än förr. Förhållandet som mellan barn och vuxna är mer jämlikt. Barn och ungdomar har ett eget liv utanför familjekretsen och skolan i en utsträckning som skiljer dem från tidigare generationer. De är inte avskännade från de vuxnas värld när det gäller kimskaper och erfarenheter. De tar inte ord för gott vuxnas utan vidare. De uppfattar det inte på förhand givet hur deras liv skall som gestalta sig, utan räknar med att de själva kan och skall välja livsstil, verksamhet, bostadsort De har andra föreställningar om framtiden osv.

1996:143 Bilaga 1 171 SOU

deras föräldrageneration hade på motsvarande stadium i livet. Många än barn och ungdomar får tidigt erfarenheter andra länder och kulturer, av andra sätt att leva och uppfatta livet. Genom medierna möts de av ett av flöde intryck och information är ofantligt mycket större än tidigaav som

och de tvingas ständigt välja vad de skall ägna sin uppmärksamhet.

re, Utvecklingen innehåller betydande problem. Många unga människor

sig i större utsträckning än sina föräldrar kunna välja liv och tror om att framtid. verkligheten är det långtifrån alla kan välja och realisera I som drömmar. Stora tvingas segregation och utslagning sina grupper genom till liv med få alternativ. Det finns allvarlig risk att en del av dem ett en hänvisas till liv utanför samhället, utan plats i arbetsliv och andra geett

menskaper. Det samhälle eleverna skall leva i efter skoltiden är väsentligt annor-

det föräldrarna eller far- och morföräldrama levde i när de lunda än som

Detta skapar i sig risk för generationsldyfta. Både mäns

var unga. en en och kvinnors roller handlar i dag att förena föräldraskap, som vuxna om

yrkesverksarnhet och samhällsansvar. Fritiden har ett mycket större ut-

i människors liv än tidigare. Sverige är i dag snarare ett tjänsterymme samhälle industrisamhälle. I arbetslivet finns det större krav på än ett och ökat för den enskilde att i samarbete med sina närmaste utrymme arbetskamrater för hur arbetet läggs Arbetsinnehåll, metota ansvar upp.

förändras fortlöpande. Det ställer större krav än tider och organisation

varje förstå och ta ställning till förändringarna och digare på person att fungera under ändrade förhållanden. Den tekniska utvecklingen acceatt Informationstekniken är på väg att radikalt förändra innehållet i lererar. mångas arbete och skapar möjligheter till kommunikation över stora av-

stånd. Arbetslivet har förändrats därhän att nästan alla har behov av åter-

kommande förnyelse och fördjupning sina kunskaper. Skolan måste av arbeta på sätt rustar eleverna för detta. Massmediema har givit ett som människor inblick i vad händer i världen, i vårt eget land och alla som utanför. har riskerna för miljön både nationellt och globalt med vårt T.ex.

nuvarande leva blivit uppenbara. Medborgarnas anspråk på älv-

sätt att

bestämmande och på få påverka samhällets institutioner har ökat i takt

att med ökade ktmskaper. Man kan emellertid också oroande exempel på se och minskat intresse för att delta i demokratiska

politisk apati processer.

Den snabba tekniska utvecklingen bär på många möjligheter men

medför också problem. Hur människor förhåller sig till all den innya finns tillgå i det moderna samhället är demokraformation som att en tifråga. människor inte förmår omforma inforrna- När stora grupper av till kunskap uppstår det klasskillnader, där gränsen dras tion egen nya kan och dem inte kan bearbeta och i sin vardag mellan dem som som införliva den information finns tillgänglig. som

172 Bilaga 1

Med dessa samhällsförändringar följer också att skolan institu-

som tion har en annan ställning än tidigare. Den utstrålning makt och av myndighet som institutionen skola tidigare har haft är kraftigt försvanu gad. Skolan har inte längre självklar auktoritet i förhållande till elever en

och föräldrar och inte något monopol på ktmskapsfönnedlingen i samhäl-

let. Läraren kan inte luta sig mot skolans institutionella auktoritet och yrkets traditioner, utan måste i mycket större utsträckning verka med den egna personligheten som insats. Det har lett till att läraren kommit eleverna närmare, något som fyllt läraryrket med nytt innehåll och stimuny lans. Samtidigt upplever många hur lärarens utsatthet och sårbarhet har ökat. När skolans traditioner inte längre uppfattas givna och odiskutabsom ökar föräldrarnas krav på inflytande över sina barns skolgång och elevemas krav på inflytande över sin dagliga verksamhet. Dessutom bidrar föräldrarnas högre utbildningsnivå till att lärarna inte längre har ett självklart tollcningsföreträde. Skolan kan inte utföra sitt uppdrag avskild från resten av samhället. Den nära samverkan mellan grundskolan och

barnomsorgen, som de senaste åren har utvecklats i många kommuner, är

ett exempel på detta. I läroplanema markeras vikten samverkan med av arbetslivet och med närsamhället i övrigt. För betydande andel en av allmänheten och eleverna framstår skolan även i dag sluten av som en värld som inte påverkas omvärlden. Här återstår alltså att fullfölja av skolans öppnande mot samhället. De samhällsförändringar beskrivits här ställer krav på skosom nya lan, på elever, lärare och rektorer. Vad behöver t.ex. lärare kunna i denna nya situation På vilket sätt kan innehåll, arbetsmetoder och organisation omformas för att möta dessa förutsättningar och samhällskrav Hur nya kan lärarna stödjas i sin roll Vilket utrymme finns för elevers och nya föräldrars inflytande Vilka strategier är möjliga att använda för skola en som vill sträva mot större öppenhet gentemot det omgivande samhället

Några perspektiv på skolans inre arbete

Lärandet i skolan

Skolan är en institution för elevernas lärande och personliga utveckling. Det hjälper föga vad skolan vill och tror sig lära inte eleut om verna själva tar för sitt lärande. ansvar För eleverna är skolan inte bara lektioner i ämnen och kurser. Samvaron med kamrater på raster och håltimmar, lekar och spel, diskussioner med lärare och andra i och utanför klassrummet allt sådant bivuxna -

Bilaga 1 173

drar till deras upplevelse skolan och påverkar deras lärande och utav veckling. Det är helheten formar kunskaperna, och kunskaper innesom fattar b1.a. föreställningar, attityder och färdigheter. Men skoltiden är inte bara förberedelse för elevernas liv efteråt. en Den är också deras liv medan de går i skolan. Livskvalitet är ett lika be-

rättigat anspråk för barn och ungdomar för vuxna. Därför är det vik-

som tigt att på arbetet i skolan den enskilda elevens helhetsperspektiv. se ur Det måste roligt och viktigt att i skolan. Annars kränks elevara rätt till livskvalitet, och de får svårt att lära sig. Det finns en risk vernas för att skoltillvaron blir enformig, när lektion läggs till lektion, hur väl planerad och genomförd undervisningen än är inom varje lektion för sig.

Skolan får inte bli alltför förutsägbar, den måste också vara spännande

och utmanande. Undervisningens innehåll måste beröra eleverna, dem att uppleva att det försiggår i klassrummen gäller dem själva. Så är det inte allsom tid. Alltför många elever uppfattar undervisningen som skild från deras erfarenheter och framtidsföreställningar. De får därför svårt att ta egna till sig den kunskap undervisningen skulle hjälpa dem till. som Trygghet är ytterligare förutsättning för att elever skall kunna en uppleva skolarbetet roligt. Klimatet i skolan är utomordentligt betysom delsefullt. Hur de i skolan bemöter eleverna och varandra och hur vuxna eleverna bemöter varandra sinsemellan inverkar på vad eleverna lär sig. Om bemötandet i skolan är sådant att elever inte känner sig respekterade begränsas också utsikterna att de lär sig det som undersom personer, visningen syftar till. Däremot lär de sig kanske andra saker, t.ex. att inte tro på sig själva, eller att avsky skolan, eller bådadera. Mobbning skapar motsatsen till trygghet och kan under inga förhållanden tolereras. Alla elever måste få uppleva delaktighet och gemenskap i alla skolans aktivi-

teter. Vad flickor och pojkar lär sig i skolan beror på mängd faktorer en samverkar på ett komplext sätt. En faktor rör undervisningens innesom håll, hur intresserade de är de ämnen och problem tas upp och om av som innehållet kan kopplas till deras erfarenheter. En annan faktor har egna att göra med kommunikationsformema i undervisningen, hur flickor och pojkar blir sedda och bemötta. En tredje faktor rör arbetsforrnema i undervisningen. Avgörande är emellertid att dessa faktorer inte ses isolerade från varandra utan samverkande med varandra. Kunskap växer gemenskaper och det sammanhang och den ur ur

miljö där eleverna befinner sig. Det är därför viktigt att uppmärksamma

på vilket sätt eleverna får erfarenhet att arbeta tillsammans med kamav

lärare och andra vid sitt kunskapssökande i skolan. I den nationella

rater,

utvärderingen grundskolan genomfördes våren 1992 säger Sta-

av som

174 Bilaga 1

tens skolverk att den positiva bilden skolan störs att eleverna tycks av av vara ovana vid att tänka självständigt i skolarbetet och att de över lag har dålig förmåga att tillämpa sina kunskaper. Samtidigt är katederundervisning den vanligaste undervisningsforrnen, framför allt på högstadiet, medan elevaktiva och undersökande arbetssätt används i ganska begränsad

utsträckning. En utbredd katederundervisning är i det här perspektivet

problematisk, framför allt den utrnärks ensidig infonnationsförom av medling och traditionella förhör. Det ligger pedagogisk utmaning i en skolans uppgift att möta varje elevs individuella behov samtidigt som gemenskap och samarbete skall utvecklas.

Ärnnesövergripande undervisning, organiserad utifrån teman eller

problem i verkligheten, är i många fall att föredra vill hjälpa om man eleverna att uppfatta sammanhang, få helhetsbild och kunna ta ställen ning i olika avseenden. Det har funnits inslag i tidigare styrsystem t.ex. att timplanema byggt på veckotimtal försvårat sådan under- - som en visning. Indelningen i ämnen har varit den helt dominerande organisationsprincipen för undervisningen. Även är timplanema indelade i nu ämnen, och kursplanerna ämnen respektive kurser i ämnen. Det avser betyder inte att undervisningen bör ske i ämnen eller i varje kurs för sig. Det är lärare och elever som kommer överens hur målen i kursplaom nerna bäst skall uppnås. Det kan ske i ämnesintegrerat arbete också men inom ramen för ett enskilt ämne eller en enskild kurs. Det är angeläget att kartlägga vad som uppfattas hinder för ämnesobunden som en mer undervisning. Flera viktiga mål för skolverksamheten kan inte heller hänföras till något eller några bestämda ämnen. Det gäller bl.a. att eleverna skall stimuleras att omfatta vårt samhälles värderingar och låta gemensamma dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans uppgift att

fostra till demokrati och att motverka främlingsfientlighet och rasism har

inte heller någon naturlig hemvist i ett enskilt ämne. Utöver dessa exempel nämner läroplanema också vissa kunskapsområden bör integresom ras i olika ämnen. Det gäller t.ex. miljö, och samlevnad och alkohol, sex tobak och narkotika. Rektorn ett särskilt för denna integration. ges ansvar Det är mycket viktigt att det inre arbetet i skolan utformas så att de inte direkt ärnnesanknutna målen för verksamheten kommer till sin rätt. Skolan kan i dag inte fullgöra sitt uppdrag enbart att varje genom medarbetare tilldelas sin uppgift och sköter den på hand efter bästa egen

förmåga. Det styrsystemet innebär omfattande decentralisering

nya en av beslut i viktiga frågor. Det förutsätter att personalen i varje skola gemensamt diskuterar hur skolans arbete skall läggas Skolledning, lärare upp. och övrig personal behöver också samtala och samverka med varandra för att eleverna skall få ut av skoltiden det som är meningen. Eftersom

Bilaga 1 175

lärarrollen inte längre har ett starkt stöd i skolans auktoritet som institution och i yrkets traditioner, blir lärarna som personer mer sårbara än tidigare. Detta förstärker också behovet det kollegiala samtalet mellan av de vuxna i skolan.

En skola för alla

Skolan skall bidra till att samhället utvecklas bort från orättvisor mellan människor. Därför är den svenska skolan sammanhållen skola en till alla bam och ungdomar. som skall ge likvärdig utbildning

Barn börjar skolan med skilda personliga, sociala och kulturella förutsättningar. Det är skolans uppgift att anpassa sin organisation och sin

undervisning så att alla barns förutsättningar tas till En skola för vara. alla betyder skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla eleen erfarenheter får utrymme, och där alla elever får en undervisning vers tillgodoser deras behov och möter deras intressen. som Det finns anledning att betrakta det inre arbetet i skolan ur ett klassperspektiv. Elever med olika social bakgrund har ofta olika språk och olika erfarenheter. Också sättet att lära sig kan vara olika beroende på social bakgrund. Hur eleverna väljer ämnen och studievägar har starkt samband med deras sociala bakgrund. Uppenbarligen fimgerar skolan fortfarande så att eleverna sorteras och kvalificeras för liv med mycket

olika grad frihet och självbestämmande. Det är viktigt att diskutera det

av inre arbetet i skolan i detta perspektiv och söka modeller för verksamheleder bort från sorteringen. ten som viktig aspekt kön. Jämställdhet mellan kvinnor och män En annan är är ett viktigt mål i all samhällets verksamhet. Det är en fråga om makt, alltfort är ojämnt fördelad mellan könen. Den svenska skolan skall som flickor och pojkar likvärdig utbildning. Det kräver att alla elevers ge en förutsättningar och erfarenheter beaktas i skolan. Det är fråga både om en bli och ta till de olikheter finns mellan flickor och pojatt varse vara som kar och att respektera den fundamentala likheten. Verksamheten i skolan behöver bygga på kunskap både likheten och olikhetema. Regeringen om

har nyligen i proposition jämställdhet mellan kvinnor och män

en om inom utbildningsområdet prop. 1994/95:l64 betonat vikten av dessa

frågor. Etnisk och kulturell tillhörighet är viktig dimension som behöver en beaktas i skolans inre arbete. Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Det viktigt att alla elever oavsett bakgrund i etniskt och kulturellt hänseenär de får använda sina erfarenheter och uppleva att de blir sedda och bekräftade i skolan. Det är också viktigt att alla elever får lära sig att förstå och

176 Bilaga 1

respektera den erfarenhet andra har och därmed fördjupa sin

som grupper förståelse av verkligheten. En fundamental fråga är hur skolan bemöter de barn och ungdomar som har de allra största svårigheterna. Det gäller sig svårigheterna vare beror på funktionshinder något slag, sociala omständigheter skaav som par utsatthet, eller på andra omständigheter. Skolan skall vara en demokratiserande kraft i samhället. Eleverna skall fostras till demokrati bl.a. genom att alla elever även i praktiken skall kunna påverka, vara delaktiga och ta Det är viktigt att ansvar. uppmärksamma sambandet och spänningen mellan den representativa demokratin i form av statens och kommunens inflytande över och ansvar för verksamheten och den direkta demokratin i skola där mer en personal, elever och föräldrar tillsammans tar ansvar.

Uppdraget

Mot bakgrund av de möjligheter och problem som det styrsystemet nya med dess läroplaner och kursplaner erbjuder och de samhällsförav ändringar av olika slag som kortfattat beskrivits i det föregående är det kommitténs uppgift att föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen i skolan och för att undanröja de hinder kan som finnas för den. Inte minst inom lärarutbildningen och fortbildningen av skolpersonal kan det finnas behov särskilda insatser för att främja av utvecklingen av det inre arbetet i skolan. Kommittén skall belysa det inre arbetet i skolan perspektiven klass, ur kön, funktionshinder och etnisk och kulturell tillhörighet. Uppgiften är här huvudsakligen att sammanställa befintlig kunskap och värdera den. Det står kommittén fritt att lämna förslag på åtgärder. Kommittén skall överväga på vilket sätt skolan kan ta till det vara faktum att vårt samhälle är mångkulturellt och använda detta som en resurs i sitt arbete. I denna del skall kommittén samråda med kommittén

för översyn av invandrarpolitiken Ku 1994:11.

Vidare skall kommittén överväga hur inflytandet för elever och föräldrar inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom skall kunna stärkas. Det underlag som under hösten 1994 sammanställts särav en skild utredare inom Utbildningsdepartementet Där inte har något man inflytande finns inget personligt ansvar En översyn elev- och föräldav rainflytandet i skolan, Ds 1995:5 skall därvid beaktas. Kommittén bör stimulera en offentlig debatt frågor rör det inom som re arbetet i skolan. I detta syfte kan skrifter publiceras och konferenser anordnas i kommitténs regi.

Bilaga I 177

I sitt arbete skall kommittén beakta FN-konventionen om barnets rättigheter. Många de frågor kommittén skall behandla ingår i Statens av som skolverks arbetsfält. Kommittén skall samverka med Skolverket så att kompetens och övriga resurser inom kommittén respektive verket tas till på bästa sätt. Därvid skall kommittén samråda med arbetsgruppen vara rörande fördelning av arbete, ansvar och kompetens mellan skolans myndigheter och departementet U 1994:1. Kommittén skall samråda med dels parlamentarisk referensgrupp, en dels referensgrupp representanter för personalorganisationer på en av skolområdet samt elev- och föräldraorganisationer. Kommittén skall

även samråda med kommittén för utveckling av gymnasieskolan U

1994:02 och utredningen levnadsvillkor i storstadsområden, samt i om övrigt med berörda myndigheter och kommittéer.

Ramar för kommitténs arbete

Uppdraget skall slutfört senast den 1 november 1997. vara I den del gäller inflytande för elever och föräldrar skall kommitsom tén redovisa sina överväganden senast den 1 november 1995. Kommitténs överväganden hur samhällets mångkulturella karakom tär kan utnyttjas i skolan skall redovisas senast den 31 augusti som resurs 1996. Kommittén skall beakta regeringens direktiv dir. 1994:23 till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Kommittén skall även i tillämpliga delar följa regeringens direktiv om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 samt om jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124. Kommitténs förslag får inte leda till kostnadsöloringar för staten eller kommunerna. Eventuella förslag som medför ökade utgifter skall finansieras omprioriteringar inom berörda områden. Kommittén får genom dock inte i sina förslag till finansiering omfördela medel anvisade av konjunkturskäl till ordinarie verksamhet inom området. Kommittén skall före den 15 april 1995 komma in med en budgetplan över beräknade kostnader för utredningen.

Utbildningsdepartementet

178 Bilaga 2

Deltagare i den parlamentariska referensgruppen

Centerpartiet Marita Ljung, Västerås Folkpartiet liberalerna U1f Nilsson, Lund Kristdemokratiska samhällspartiet Eva Kläppe, Kalmar Miljöpartiet de Gröna Marja Andersson, Rönninge Moderata samlingspartiet Tomas Högström, Västerås Socialdemokraterna Torgny Danielsson, Åmotsfors Marie-Louise Rönnmark, Umeå Vänsterpartiet Emil Persson, Stockholm

Företrädare för centrala

intresseorganisationer

Agneta Anderlund, Läradörbundet

Jan H. Ekbrand, Elevorganisationen i Sverige

Joel Frykholm, Elevorganisationen i Sverige

Lars H. Gustavsson, Riksförbundet Hem och Skola

Agneta J örbeck, Sveriges Skolledarförbund

Christian Kamil, Sveriges Elevråds Samarbetsorganisation

Jon Stenbeck, Lärarnas Riksförbund

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. Den nya - . 27. En strategiför kunskapslyft och livslångt lärande. Samverkansmönster i svensk forsknings- . U. finansiering.U. förändring. 28. Det forslmingspolitiska landskapet i Norden Fritid i . l990-talet. U. Om kön och fördelning av fritidsresurser. C.

Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför 29. Forskning och Pengar. U. . Borgenärsbrotten översyn ll kap. regeringskonferensen 1996.UD. 30. - en av

Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. . Attityder och lagstiftningi samverkan pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 31.

Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel. C. . 32. Möss och människor. Exempel bra arbetet i EU. UD. erfarenheterav utrikes- och IT-användning blandbarn och ungdomar. SB. Av vitalt intresse. EU:s . Banverkets myndighetsroll K. säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. m.m. laddad fråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expenbilaga.A. Batterierna en - . Kriminalunderrättelseregister Om järnvägens trañkledning m.m. K. 35. . DNA-register. Ju. .Forskning för vår vardag. C. .EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36. Högskolai Malmö. U.

två- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sveriges medverkan i FN:s farniljeår. S.

Kommuner och landsting med betalnings- 38. Nationalstadsparker. M.

Fi. 39. Rapport från klimatdelegationen 1995. svårigheter. Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelaterad forskning. M. . Elektronisk dokumenthantering.Ju. regeringens befogenheter på 40. Budgetlagfmansmaktens område. Fi. 41. Statens maritima verksamhet.Fö.

och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament Union för bådeöst och ekonomiska aspekter EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. av utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregler och

.Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD.

medborgarskap och mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. utträdesrätt, av rättigheter i EU. UD. Reformerat förhandsbesked. Fi.

trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. Bättre .Totalförsvarspliktiga m95. Förslag jobb/studier 46. Enskildavägar. K. om bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för efter muck, försäkringar. Fö. individ och lokalsarnhälle. U.

framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping SustainableHomes in an Urbanizing Sverige, EU och regeringskonferensen 1996. World. Swedish NationalReport for Habitat Il. N. bedömningar inför UD. 49. Regler för handelmed el. N.

rollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen på allmän plats m.m. Ju. 20. Samordnad 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- U

.Reform och förändring. Organisation och ring alternativ och förslag. A.

verksamhet vid universitet och högskolor efter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M.

universitets- och högskolereform. U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 1993 års eleversrätt till 54. Kooperativa möjligheter i storstadsområden. S. 22. Inflytande riktigt Om inflytande, delaktighet och U. 55. Sverige, framtiden och mångfalden.A. ansvar. .Kartläggning och analys den offentliga sektorns 55. Pâ väg mot egenföretagande. A. av upphandling och tjänster med 55. Vägar in i Sverige.A. av varor miljöpåverkan. N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - Från Maastricht till Turin. Bakgrundoch övriga 90-talets arbetsmarknad.A. 24. förslag och debatt inför 57. Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. Fi. EU-länders regeringskonferensen 1996. UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret. Fö.

25. Från massmediatill multimedia att digitalisera svensk television.Ku.

Statens offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgrund. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret En principdiskussionutifrån och fredsräddningstjärtsten. Kartläggning, EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenoch förslag. Fö. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och 87. Tredimensionellfastighetsindelning.Ju. utvidgningenseffekter dengemensamma 88.Kameraövervakning.Ju. jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkanmellanhögskolanoch de småoch 6l.0lika länder olika takt. Om flexibel integration medelstoraföretagen.N. och förhållandetmellan stora och små stater i EU. 90. Sammanhálletstudiestöd.U. UD. 91. Den privata vårdensomfattningoch framtida 62. EU, konsumenternaoch maten ersättningsformer En översyn av de nationella Förväntningaroch verklighet. Jo. - - taxorna för läkareoch sjukgymnaster. S. 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av - 93. Ny yrkestrafiklagstifming.K. Socialförsäkringens administration.S. 94. Nationell teleadresskatalog. K. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan.K. i Sverige.Jo. 96. Strukturförändringoch besparing. 66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning av genomfördaförändringar 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom Försvarsmaktens ledningsorganisation.Fö. Fi

Några 97. Effektivare försvarsfastigheter

68. folkbokföringsfrågor.Fi. Utvärdering av en reform. Fö. 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av 70. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.N. effekterna av LEMO-reformen. Fö. 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Avveckling medinlärning. Erfarenheterfrån och landsbygd.In. LEMO-reformensaweckling av personal.Fö. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. 73. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Volym l En granskning.M. - Författningsförslag,författningskommentarer 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. och bilagor. Fi. Volume l An Assessment.M. - 101.Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs 74. Svenskkärntelcnisktillsynsverksanthet. yttrande över SKBs FUB-Program 95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. - 102.TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. U. 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. - 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad Volume 2 Descriptions.M. - miljölagstiftningför en hållbar utveckling. 75. Värden i folkhögskolevärlden.U. Del 1 och M. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, - 104.Konsumentskydd elmarknaden.C. formalia. Sammanfattning av ett seminariumi 105.Att främja donationertill universitet april 1996.UD. och högskolor. U. 77. UtländskaFörsäkringsgivare medverksamheti 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. Sverige.Fi. - Sammanfattning fyra regionalamöten av 78.Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. 107.Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, 79. Översyn revisionsreglema.Fi. av problem. Sammanfattning av ett seminariumi 80.Viktigt meddelande. november1995.UD. Radiooch TV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C. 81. Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109.Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande 82.En översyn luft- sjö- och spårtrafikens av från Utredningen universitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndigheter.K. 83.Allmänt pensionssparande. angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplåtelserav

vissahögskolefastigheter.Fi. 84. Ekobrottsforslcning.Ju. 110.Infor ett Svensktkulturnät IT och framtiden 85.EgonJönsson kartläggning lokala - - en av sam- inom kulturomrâdet.Ku.

verkansprojektinom rehabiliteringsområdet.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

lll. Bevakad övergång. Åldersgränser för upp 137. Kommunalförbund och gemensam nämnd unga till 30 år. C två former för kommunalsamverkan.In. 112. Integrering av miljöhänsyn inom den statliga 138.Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens förvaltningen. M. område m.m. S. 113.En allmän och aktiv försäkring vid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi. rehabilitering. Del l och2. S. 140.KO:s biträde enskilda. In. 114.En körkortsreform. K. 141. Vårdavgiftervid rättspsykiatrisk vård, m.m. 115. Barnkonventionen och utlänningslagen. S. 142. Länsstyrelsemas roll i infrastruktur-planeringen. K. 116.Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- 143. Krock eller möte Om den mångkulturella utredningen. Fi. skolan.U. ll7. Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. Fi. 144. Ökad konkurrensi handelnmed livsmedel.N. 118.Station Stockholm Nord. K. 145. Arbetstid längd förläggning inflytande. A - 119. Lättnad i dubbelbeskatmingen av mindre företags inkomster. Fi. 120. Högskolan i Malmö slutbetänkande.U. - 121. Spår, miljö och stadsbildi centrala Stockholm.K. 122.Kunskapssyn och samhällsnyttai hantverkscirklar och hantverksutövande.U. 123. Iakttagelser och förslag efter omstruktureringen av försvarets ledningoch stöd. Fö. 124.Miljö för en hållbar hälsoutveclding. Betänkande. Förslag till nationellt handlingsprogram. S. Bilaga Miljörelaterade hälsorisker.S. Bilaga2. Aktörer och verktygi miljöhålsoarbetet. S. Droger i trafiken.Ju. . Dopingi folkhälsoperspektiv. De A ochDel B. S. . Folkbildningensinstitutioner.U. . Skyddet av kulturmiljön. En översynav . kulturminneslagens bestämmelser om byggnader och kulturmiljöer, prästgårdar, kyrkstäder och ortnamn. Ku. 129.Den kommunala självstyrelsen ochgrundlagen. In. 130.De två kulturerna.Rapporter av Klaus Richard Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent Zetterberg.Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 131.Extern värdering av hot ochförmåga. Bilagormed underlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 132.Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reformens metoderochresultat. Bilagormed underlagsmaterial till UTFöRzs slutbetänkande SOU 1996:123. Fö. 133.Jämställdvård. Olika vård lika villkor. S. 134. Jämställdvård. Möten i vården ur ett tvärvetenskapligtperspektiv. 135. Fibromyalgioch Duchennes muskeldystroñ. Kunskapsläge och behovav framtidaFoU. S. 136.Effekter av EU:s jordbrukspolitik.Jo.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EUzsregeringskonferens procedurer, aktörer, -

formalia. Sammanfattning av ett seminariumi Mössoch människor.Exempel bra april 1996.76 IT-användningbland barn och ungdomar.32 EU och Sverige frän Kiruna till Malmö. - Justitiedepartementet Sammanfattning fyra regionalamöten av

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, DNA-register. 35 problem. Sammanfattning av ett seminariumi Elektroniskdokumenthantering.40 november1995. 107 Presumtionsregelni expropriationslagen.45

Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderatpersonval.66 Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier Ekobrottsforskning.84 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Tredimensionellfastighetsindelning.87 försäkringar. 18 Kameraövervalming.88 Statensmaritima verksamhet.41 Drogeri trafiken. 125 Finansieringen av det civila försvaret. 58

Utrikesdepartementet Utveckladsamordninginom det civila försvaret

och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför övervägandenoch förslag. 86 regeringskonferensen 1996. 4 Strukturförändringoch besparing. Politikområden underlupp. Frågor om EU:s första En uppföljning av genomfördaförändringar pelare inför regeringskonferensen 1996. 5 inom försvarsmaktens ledningsorganisation.96 Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns Effektivare försvarsfastigheterl erfarenheter av arbetet EU. 6 i Utvärdering av en reform. 97 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Vem styr försvaret Utvärdering av säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 effekterna av LEMO-reformen. 98 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Avveckling med inlärning. Erfarenheterfrån och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte LEMO-reformensavveckling av personal.99 utvidgning. 15 Iakttagelseroch förslag efter omstruktureringenav Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, försvaretsledningoch stöd. 123 utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga De två kulturema. Rapporterav KlausRichard rättigheter EU. 16 Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterial till bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.130 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Externvärdering av hot och fömiága.Bilagormed EU-ländersförslagoch debattinför underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande regeringskonferensen 1996. 24 SOU 1996:123.131 Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reformens och offentlighet i EU. 42 metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial Jämställdheteni EU. Spelregleroch till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.132 verklighetsbilder. 43

Europapolitikensktmskapsgrund. Socialdepartementet

En principdiskussionutifrån Sverigesmedverkani FNzsfamiljeâr. 37 EU 96-kommitténserfarenheter. 59 Kooperativamöjligheteri storstadsomräden. 54 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Försäkringskassan Sverige Översyn av utvidgningenseffekter den gemensamma socialförsäkringensadministration.64 jordbrukspolitiken. 60 Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Olika länder olika takt. Om flexibel integration - Allmänt pensionssparande. 83 och förhållandetmellan stora och smâ stater i EU. EgonJönsson en kartläggning av lokala 61 samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Den privata vårdens omfattningoch framtida Några folkbokföringsfrågor. 68 de nationella Utländska Försäkringsgivare med verksamhet i ersättningsformer En översynav taxorna för läkare och sjukgymnaster. 91 Sverige.77 En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och Översyn av revisionsreglerna. 79 rehabilitering. Del 1 och 2. 113 Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. 81 Barnkonventionen och utlänningslagen. 115 Ett nytt system for skattebetalningar. Del A. Miljö för hållbar hälsoutveckling. Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. en Förslagtill nationellt handlingsprogram. 124 Författningsförslag, forfatmingskommentarer Bilaga Miljörelaterade hälsorisker. 124 och bilagor. 100 Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. Från åkerlotter till Paradis ett delbetänkande - 124 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. 126 angående överlåtelser och tomträttsupplåtelser av Jämställd vård. Olika vård lika villkor. 133 vissa högskolefastigheter. 109 Jämställdvård. Möten i vården ur ett Artikel 6 i Europakonventionen och skattetvärvetenskapligt perspektiv. 134 utredningen. 116 Fibromyalgioch Duchennes muskeldystroñ. Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén.117 Kunskapsläge och behov framtida FoU. 135 Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags av Ny behörighetsreglering hälso- och sjukvårdens inkomster. 119 138 Skatt avfall. 139 områdem.m. Vårdavgifter vid rättspsykiatriskvård, m.m. 141 Utbildningsdepartementet Kommunikationsdepartementet gymnasieskolan hur går det l Den nya trafikledning 9 Sarnverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. Om järnvägens m.m. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 2 två- och trehjuliga motorfordon. 11 Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. Bättre trafik med väginformatik. 17 20 Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Reform och förändring. Organisation och verksamhet Banverkets myndighetsroll 33 vid universitet och högskolor efter 1993 års m.m. Enskildavägar. 46 universitets- och högskolereforrn. 21 luft- sjö- och spårtrafikens Inflytande riktigt Om eleversrätt till En översynav tillsynsmyndigheter. 82 inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 yrkestrafiklagstiftning. 93 En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 Ny Nationell teleadresskatalog. 94 Det forskningspolitiska landskapet i Norden Botniabanan.95 1990-talet. 28 En körkortsreform 114 Forskningoch Pengar. 29 Station Stockholm Nord. 118 Högskolai Malmö. 36 Spår, miljö och stadsbildi centrala Stockholm. 121 Cirkelsarnhället. Studiecirklars betydelser för Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. 142 individ och lokalsarnhälle. 47 Värden i folkhögskolevärlden.75 Finansdepartementet Sammanhållet studiestöd. 90 betalnings- TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar. 102 Kommuner och landsting med - Att främja donationer till universitet svårigheter. 12 befogenheter och högskolor. 105 Budgetlagregeringens område. 14 Högskolan i Malmö slutbetänkande. 120 ñnansmaktens kap. Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirldar Borgenärsbrotten en översyn av ll brottsbalken. 30 och hantverksutövande.122 Översyn skatteflyktslagen. Folkbildningens institutioner. 127 av förhandsbesked. 44 Krock eller möte Om den mångkulturella skolan.143 Reforrnerat - Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. 57 Medborgerliginsyn i kommunala entreprenader. 67

Statens offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Civildepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn.13 Fritid i förändring. EU, konsumenternaoch maten Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Förväntningaroch verklighet. 62 Forskningför vår vardag. 10 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Attityder och lagstiftningi samverkan i Sverige.65 + bilagedel. 31 Effekter av EU:sjordbrukspolitik.136 Konsumentskydd på elmarknaden.104 Konsumenternaoch miljön. 108

Arbetsmarknadsdepartementet Åldersgränser

Bevakadövergång. för ungaupp till Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. 34 30 år. 111 Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring - Inrikesdepartementet alternativoch förslag.5l Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch På väg mot egenföretagande. 55 landsbygd.71 Vägar in i Sverige.55 Den kommunalasjälvstyrelsenochgrimdlagen.129 Hälften vore nog om kvinnor och män på Kommunalförbundoch nämnd - gemensam - 90-taletsarbetsmarknad.56 två former för kommunalsamverkan.137 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 KO:s biträde enskilda.140 Arbetstid längd förläggninginflytande. 145 - Miljödepartementet Kulturdepartementet Batterierna en laddadfråga. 8 - Från massmediatill multimedia Nationalstadsparker.38 att digitaliserasvensktelevision.25 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Viktigt meddelande. Klimatrelateradforskning. 39 Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Precisering av handelsändamálet i detaljplan.52 Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden Kalkning sjöar och vattendrag53 - av inom kulturområdet.110 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Skyddet av kulturmiljön. En översyn av Volym 1 En granskning.73 kulturmirmeslagens bestämmelser byggnader om SwedishNuclearRegulatoryActivities. ochkulturmiljöer, prästgårdar,kyrkstäderoch Volume l An Assessment.73 ortnanm. 128 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym 2 Faktaredogörelser.74 Näringsdepartementet - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns Volume 2 Descriptions.74 upphandling av varor och tjänster med IT i miljöarbetet. 92 miljöpåverkan.23 Kämavfall teknik och platsval.KASAMs - ShapingSustainableHomes in an Urbanizing yttrande över SKBs FUD-Program95. 101 World. SwedishNational Reportfor Habitat Il. 48 Miljöbalken. En skärpt och samordnad Reglerför handelmed el. 49 miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Del l och 2. 103 Samverkanmellanhögskolan och näringslivet. 70 Integrering av miljöhänsyn inom den statliga Elberedskapen.Organisation, ansvarsfördelningoch förvaltningen. 112 finansiering.78 Samverkanmellanhögskolanoch de småoch medelstoraföretagen.89

Närings- och handelsdepartementet

Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.144

M

, w . . x , o . .

.

.

n

,

.

. .

. , x . . w. ... tv , å J a, u . H.

Krock eller möte

Om den mångkulturella skolan

I dagens samhälle behöver alla människor en utvecklad fönnåga

att leva med kulturell mångfald. Skolan har som social och

kulturell mötesplats ett särskilt ansvar för att stärka denna förmåga. Skolkommittén vill i detta betänkande lyfta fram den mångkulturella dimensionen i skola och undervisning, väcka diskussion, belysa problem samt peka möjligheter.

Med betänkandet fortsätter kommittén den dialog med skolan som påbörjades i delbetänkandet Inflytande på riktigt. Alla är välkomna att delta i dialogen och lämna synpunkter.

Till betänkandet är kopplat en antologi, Den mångkulturella skolan, som finns utgiven Studentlitteratur. I antologin skriver sju lärare och sju forskare ungdomar, undervisning och om etnicitet.

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-690 9191, TELEFON 08-690 9190 ISBN 91-38-20386-3 ISSN 0375-25OX