Acceptera!

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Har rasismen

slut

tagit nu

Bilaga betänkande från den nationella för samordninqskommittén Europaåret mot rasism

sou 2 1998:100 -

n

Krim l

Statens offentligautredningar 1998: l 00 Inrikesdepartementet

Har rasismen

tagit slut nu

Bilaga till betänkande från den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@liber.se Internet: fritzes www . se .

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20975-6 Stockholm 1998 ISSN 0375-250x

Innehåu

Har rasismen tagit slut nu

Inledning av Europaåret mot rasisms ordförande Mona Sahlin .4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ingen vill bli svartlistad av dem... Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Antidiskrimineringsarbete i Nederländerna Marco Helles

av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

"Hur är läget, ett Skolprojekt

.12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ett gemensamt bostadsproiekt Introduktion .14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nya riktiga jobb skapar framtidstro Maud Alenmark

av .15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Res med Nisse introduktion .22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sverige med fräscha ögon Karin Mc Lennan av .23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Flyktingar har råd med, men inte våra gamla Introduktion .26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ur antologin Vita redaktioner, mörk magi. Journalistik om invandrare, flyktingar och rasism".

.27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Olika som bär. Mångfalden och arbetslivet Introduktion .36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Argumenten för etnisk mångfald i arbetslivet Mats Wingborg

av .37 . . . . . . . . . . . . . . .

Nassar, våld och rasism i skolan Introduktion .46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hur kan ett Pow-Wow, rådslag mot rasism, gå till

.47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

I den offentliga debatten Introduktion .52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rasism mediers fel" Mona Sahlin av .53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Domstolama är etniskt enfaldiga" Mona Sahlin .56

av och Pontus Ringborg . . . . . . . . . .

Spegla det nya Sverige i lärarutbildningen Introduktion .60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Påbyggnadsutbildning vid Göteborgs universitet för

lärare med utländsk lärarexamen Gunlög Bredänge av .61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fonden för journalistik i ett mångkulturellt samhälle

.73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Racism, Ideology and Political Organisation

en internationell konferens i Stockholm Introduktion - .74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Främlingsfientlig aktivitet, den allmänna opinionen och integrationspolitik i Europa Charles Westin

av .75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ett långt år till ända, 1997 01 01-1998 06 Introduktion .86 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kära vänner, mina damer och herrar... Jasenko Selimovic .87 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Europaåret mot rasism, verksamhet, tankar och förslag

.90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Europaåret mot rasisms publikationer

.95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Antirasism på webben

.99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Har rasismen tagit slut nu 3 Europaåret mot rasism

Har rasismen tagit slut nu

ÅR har haft MINST LIKA INTRESSANTA nya vägar är UNDER ETT OCH ETT HALVT uppdraget arbeta rasism, främlingsfi- våg att prövas inom området sko1a/utbildatt mot entlighet och antisemitism. Det har varit ett ning. Hur vår framtida lårarkår ut Hur ser både roligt och skrämmande arbete. Skräm- väl speglar egentligen lårarkåren i svensk

mande, för det finns så mycket fördomar, skola de elevgrupper den arbetar med att rädsla och intolerans. Men roligt, för att det Frågor ställdes den konferens för som i landet finns så mycket lärarutbildare kommittén anordnade i runt om engage- som och lust att förändra. I denna antologi december 1997. Konferensen bar temat mang finns del det mött på seminarier, Lärarutbildning med ett interkulturellt en av möten och i projekt. Inlägg visar del perspektiv och resulterade så småningom i som en möjligheterna med mångfald visar förslag från kommittén. Dels att läraav - som ett par på arbetssätt dumhet och okunskap. Så med utländsk utbildning skall erbjudas en mot re mycket kan göra bara göra det kompletterande ettårig utbildning, dels att genom att självklara sig och faktiskt lärarutbildningarna skall åläggas att ta fram - att engagera att gilla är så olika policydokument visar hur de arbetar för att som att ett interkulturellt synsätt ska genom- Mångfald behövs på många plan och av den utbildning de erbjuder. slag i GUNLÖG många orsaker. På arbetsgivarsidan hävdar och lärarut- BREDÄNGES, universitetslektor vissa att mångfaldsstrategier för företag föreläsbildare vid Göteborgs universitet, enbart är motiverade utifrån affärsmässiga vid konferensen låg delvis till grund för ning skäl, tror att det många fler plan sidan ff. men förslagen. Den finns att läsa på 60 finns mycket att vinna ökad mångfald. förslag finns beskrivna i av en Kommitténs övriga Ändå bl. professor presenterar a. LoIs sammanfattning på sidan 90. en w1sE från Indiana University i USA, som är satsade hårt skolområ- Kommittén rätt på inne just den affärsmässiga drivkraften det. Den uppväxande generationen är vår och att ett genomarbetat mångfalds- finns grogrunden för fanmenar framtid och där ett tänkande är en strategi för att förbättra orga- tastiskt Sverige. Men för dit vi att nå måste nisationers konkurrensförmåga och effekti- deras vandstötta barnen och ungdomarna i vitet, nära förknippad med andra ledarstrate- led det ring mot vuxenvärlden. Som ett i gier teamarbete och försök att upp- arbetsmaterial fram, vinsom arbetet togs ett som muntra individuellt engagemang och ansvar skickades till samtliga grundtern 1997 ut inom företagen. och gymnasieskolor i Sverige. Hur läget" är Lois Wise besökte Sverige och en konfe- sidan finns beskrivet 12. rens som bl. a. Europaåret mot rasism arran- Dessutom har vi det stolta projektet gerade. Mer hennes och andras erfaren- rådslag rasism, om Pow-Wow, mot som turneraheter och forskning finns att läsa på sidan 36 de runt Sverige under året och som engagei artikeln Argumenten för etnisk mång- till söder. Det fick mig rade elever från norr fald i arbetslivet. Kommittén har dessutom tänka. Jag förstod hur viktigt det att börja är publicerat magasinet Mångfald 8C Möjlig- har att engagera sig mot rasismen. "Man heter, slags kombinerad guide och kuns- vänskap m.m. Några en lärt sig om respekt och kapskälla för de har förstått vikten av att finns som röster från rådslagen som närmare jobba med mångfald sin arbetsplats. sidan bl. med tips hur mer beskrivna 46, a på Se sidan 95.

Har rasismen tagit slut nu 4 Europaåret mot rasism

rådslag kan arrangeras.

SEGREGATION OCH GETTON hör vi mycket

talas om nuförtiden,

men hur kan ett bostadsområde fungera

egentligen Hur gör

man för att skapa vån-

liga bostadsmiljöer för alla, för att skapa

mötesplatser mellan de individer bor som och arbetar i olika bostadsområden, inte

minst i s. problemområden. I ett samar-

betsprojekt beskrivet i Ordförande Mona Sahlin och vice ordförande JoeFrans, Europaåret mot rasism. denna antologi sig gav kommittén in även där. Råslätt utanför Dagens Nyheter vårvintern 1998, där

Jönköping år ett glädjande exempel inte precis skrädde orden vad gäller medieratt det kan gå vägen", om man bara försöker. Se nas beskrivning det mångkulturella land av sidan 14. Sverige de facto är. Artikeln kan ni läsa som sidan 52. KULTUREN ÄR ETT ANNAT OMRÅDE som på Vi vill här passa att rikta ett varmt tack olika sätt möter de flesta. Om det så är konst, till alla antologins bidragsgivare, själva som bio, musik, arkitektur, teater eller... Det är svarar för innehållet. svårt att sätta etikett på kultur, men vad kultur gör är att skapa mötesplatser. Ett viktigt Den ligger RASISMENHAR INTE TAGIT SLUT. fokus i föreställningen Nils Holgersson, på lur bakom arbetslöshet, dumhet, rädsla,

som Riksteatern satt är mötet mellan okunskap och slentrian. Jag hoppas upp, att olika kulturer, mellan olika människor och Europaåret rasism har givit några bidrag mot däri möttes de och i kommittén i något i arbetet för alltid hålla debatt och disatt bl.a. blev bilaga i ungdomstidningen kussion levande. För det är det lite slitsom en som Chili. Se sidan 22. uttrycket: i mötet mellan människor na uppstår kontakt motverkar intolerans. I de som MEDIERNAS VÄRLDSBILD är grogrund för mötena är många som måste vara mer många människors tankar, samtal och disaktiva partier, skolor, arbetsgivare och fack- kussioner. Desto viktigare då att våra tidföreningar, bostadsföretag, kulturarbetare ningar, tv- och radioprogram verkligen speg- och journalister. lar hela samhället. Kring detta funderade Jag har förändrats alla möten jag genom kommittén mycket och rad projekt initieen har fått del under Europaåret ta av mot rades. Ett av dem finns beskrivet på sidan 26 rasism. Hoppas Du som läser antologin får och det är spännande tankar och frågeställen del det också. av ningar som där tas upp i ett samtal mellan fem journalister och medieforskare. MONA SAHLIN

Dessutom publicerades debattartikel i ORDFÖRANDE I EUROPAÅRET MOT RASISM en

Har rasismen tagit slut nu 5 Europaåret mot rasism

Ingen vill bli

dem...

svartlistad av

"De olika lokala antidiskrimine- samt Mångfald och Dialog MOD. Deltog gjor-

de bland andra FRANCA PISANU, ordförande för

ringsbyråerna börjar bli en faktor

den nationella organisationen för lokala

att räkna med. ingen vill bli antidiskrimineringsbyråer Nederländerna,

i JOSE svartlistad dem... Deras DRIESSEN, avdelningschef för antidiskrimineav uppringsbyrån i Alkmaar och CARLlENKOTRAM,

gift är att hindra, avslöja och

representant från koordinerings- och konsulta-

bekämpa diskriminering som sker tionsgruppen för Rotterdams Stadsfullmäktige.

genom uttalanden, beteenden och

MARCO HELLES från Röda Korsets idê- och

regelsystem k struktu-

genom s sida

utbildningscenter ger med början nästa

rell diskriminering." intressant beskrivning ett spännande

en av Så beskrivs det arbete med arbete. Han berättar om hur studier i Alkmaar visat att individer hellre vänder sig till antidisk-

lokala antidiskrimineringsbyråer

rimineringsbyråerna än till myndigheter när de

som bedrivs i Nederländerna. blivit diskriminerade. Dock ägnas stor del

en av Nu allt fler röster för byråernas tid det preventiva arbetet mot

höjs att

rasism: information, studier, utbildning och kon-

även Sverige borde utveckla ett

sultationer.

nät av antidiskrimineringsbyråer I Alkmaar arbetar de exempelvis även med

runt i landet. rådgivning och lobbyverksamhet gentemot lokaom myndigheter och just detta arbete upplevs som allt viktigare, eftersom det strukturella och Nederländerna är ett mångkulturellt land, med från myndigheternas sida preventiva arbetet mycket motsättningar mellan olika grupper i antidiskrimineringsarbetet. skapar utrymmet för samhället. Där arbetas det intensivt med att Europaåret rasism sådana långsiktimot ser göra alla delaktiga i samhället, oavsett när och väsentliga och ga, preventiva satsningar som varifrån de klivit i det. Som en del i det det därför värdefullt att studera anser ytterst arbetet har s k antidiskrimineringsbyråer upprätexemplet Nederländerna. tats runt om i landet och dessutom ingår diskriminerings- och mångkulturfrågor i flera städers ordinarie tjänstemannautbildning. Rotterdam är förebilden. I april 1998 samlades riksdagspolitiker, kommunstyrelseledamöter och tjänstemän från Sveriges alla kommuner, folkrörelse- och fackförbundsrepresentater, arbetsförmedlare och ung- MOD-programmetär ett samarbetsprojekt mellan Sveriges domsorganisationer samt Diskriminerings- Kristna Råd, Sveriges Frikyrkorespektive Jämställdhetsombudsmannen för att samråd, Sveriges Kyrkliga Studiese om detta är en väg att även i Sverige. förbund, Frikyrkliga studieförbun- Konferensen arrangerades av Europaåret mot det samt KFUK-KFUMs studieförrasism, Röda Korsets idê- och utbildningscenter bund.

Har rasismen tagit slut nu 6 Europaåret mot rasism

Antidiskrimineringsarbete

i Nederländerna

AV MARCO HELLES

1. Antidiskrimineringsbyråerna i den klarnar. Samtidigt vill man föreslå lös-

Nederländerna ningar pâ problemen. Därför är insamlandet av statistik och bakgrunder till diskrimine-

Antidiskrimineringsbyråerna i Nederlän- ringen viktig uppgift för ADB. I

en samarderna är ett exempel på hur myndigheter och bete med individer och organisationer söker folkrörelser kan samarbeta för att motverka lösningar lokala problem. I samarbeman diskriminering i samhället och särskilt med lokala jurister söker ADB, i förekomte arbetsplatser. mande fall, fallen rättsligt medling pröva när

Antidiskrimineringsbyråerna ADB, nu inte hjälper.

ca 40 till antalet, har till uppgift att hjälpa En viktig målgrupp är skolan, där det preinvånarna i Holland att bemöta både diskri- ventiva arbetet har sin viktigaste grund. mineringstendenser och helt tydlig diskriminering i arbetslivet och i samhället i övrigt. Gentemot provinsiella myndigheter De lokala byråerna hjälper individer att for- De lokala byråerna samarbetar i provinser för mulera klagan mot arbetsgivare, myndighe- föra statistik och information till de att ut ter och andra de upplevt förtryckande regionala myndigheterna. ADB förmedlar som eller diskriminerande. I de flesta fall lyckas kontakter med och myndigheter. experter byråerna att skapa dialog mellan parterna Samtidigt söker kontakt med regionala en man i frågan, medling sker i 70% fallen. nätverk för immigranter och lyfter fram lika av Medlingen leder till försoning, eller till rättsprincipen" i regionen. Viktiga förslag till enklare uppgörelser mellan parterna. Dessa förbättringar och policys lyfts fram till dissamtal leder också ofta till preventiva strate- kussion med myndigheterna. gier mot diskriminering inom det aktuella företaget. I ca 20% av fallen prövas diskrimi- Gentemot nationella myndigheter och neringen juridiskt och ytterst fall leder till regeringen rättegång. Civilrättslagar och strafflagar till- Genom att sammanställa de lokala byråernas ämpas i berörda fall. De olika lokala ADBzs statistik och erfarenhet föreslås nationella börjar bli en faktor att räkna med. Ingen vill mot diskriminering på olika plan program bli svartlistad dem. arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, skola, av Det lokala ADB-nätverket arbetar även myndighetsutövning, sport och fritid osv. med myndigheter tre plan, de lokala Här fokuserar speciellt på fall och erfamyn- man digheterna, de regionala/ provinsiella och de renheter lett till juridisk prövning. som nationella. Statistiken sammanställs landsorganisaav

tionen mot rasism, kallad LBR se nedan

Gentemot lokala myndigheter föreslår förändring strukturer och som av Det huvudsakliga arbetet går ut att avslöja tillämpning av lagar för regeringen. En viklokala problem till myndigheterna så att bil- tig del i arbetet är därför utbildningssatsen

Har rasismen tagit slut nu 7 Europaåret mot rasism

arbetar med dis- ADO och ARIC se nedan. Ibland görs

ning gentemot jurister som

krimineringsfall. undersökningar och fältstudier genom inter-

vjuer och insamlande av fakta.

Upplevd diskriminering

Antidiskrimineringsbyråerna har till uppgift Arbetsområden

hindra, avslöja och bekämpa diskrimine- Det lokala ADB-nätverket ger särskild uppatt uttalanden, beteenden märksamhet till följande områden ring som sker genom

och genom regelsystem s k strukturell dis-

0 Arbetsmarknad kriminering. Diskrimineringen kan vara 0 Boende baserad på ras, etnicitet, kultur, kön, sexua- 0 Utbildning litet, religion, handikapp, ålder ADB osv. 0 Offentlig verksamhet står till förfogande för alla upplever dis- Transporter som kriminering eller bevittnar diskriminering. Media 0 Varje lokal antidiskrimineringsbyrå be- 0 Kommersiella tjänster

handlar individuella klaganden diskrimi- 0 Sport och fritid om nering. Det räcker med individen upplevt 0 Polis och rättsväsende att 0 Hindrande strukturer sig diskriminerad. Varje klagan uppsom 0 Extremhögern märksammas och registreras för sig.

Bakgrundsinformation samlas in och fakta de flesta byråerna I praktiken är öppna tas till beaktande. Båda sidor konflikten under kontorstid. Beroende lokala av på resurhörs och första stegen tas mot medling mel- har byråerna bemannats olika från plats ser lan parterna mellan individer eller indivi- till plats. I vissa kommuner och provinser - är der och organisationer. Om nödvändigt, det offentliga anslaget och då kan större kommer ADB att assistera den klagande att byråerna ha flera anställda. På andra platser

rapportera händelsen till polisen och vid verksamheten princip frivilliga drivs i av behov även assistera vid det juridiska arbetet krafter.

mot diskrimineringen. ADB har därmed

också etablerat goda kontakter med poliser Lokalt exempel: Alkmaar.

och rättsväsende advokater, åklagare, dom- exempel Alkmaar. Kontoret, - Ett lokalt är stolar. med sina 5 anställda, hanterar 250-300 ca klaganden år bland ca 500 000 invånare i per Preventiv verksamhet I de flesta fallen sker hanteprovinsen. av Antidiskrimineringsbyråerna arbetar även ringen diskrimineringsfrågorna av genom med preventiv verksamhet så att diskrimine- dialog och medling. Studier i Alkmaar visar

ringssituationer inte skall uppstå. Infor- individer hellre vänder sig till ADB till att än mation, konsultationer och kurser lyfter fram myndigheter i diskrimineringsfall. En stor företagens policy i dessa frågor. Samtidigt del tiden till det preventiva arbetet av går åt bedriver ADB utbildnings- och informa- rasism: information, studier, utbildning mot tionsverksamhet i skolor och institutioner. konsultationer. och En viktig del i arbetet år att avslöja och Det primära arbetet handlar dock om att bekämpa fascistiska och rasistiska organisa- assistera dem upplevt rasism eller dissom tioner är lokalt baserade. En annan vik- kriminering grund etnicitet och som på av tig del i arbetet är att information till En viktig uppgift ge ursprung. annan är att ge media. Detta sker ofta i samarbete med information och service för individer och

Har rasismen tagit slut nu 8 Europaåret mot rasism

organisationer. Elever och högskolestude- Institutet för Multikulturell Utveckling, rande är viktig målgrupp. Kontoret arbe- med Anne Frank Foundation i Amsterdam, en tar även målmedvetet med arbetsmarknads- med LV den Nationella Federationen av frågor och söker utveckla antidiskrimine- ADB:s och LBR Landelijk Bureau ter ringsstrategier tillsammans med företag, bestrijding Rassendiscrimiatie den van fackföreningar, minoritetsföreningar och nationella byrån mot rasdiskriminering. politiker. LV håller de olika lokala antidissamman Kontoret söker också kartlägga lokala krimineringsbyrâerna utbyte genom av hatgruppsaktiviteter och informera deras information och kunskap samt att om genom förehavanden. stärka de lokala byråernas professionalitet via Kontoret arbetar även med rådgivning konferenser och utbildningsinsatser. och lobbyverksamhet gentemot lokala myndigheter. Detta arbete upplevs som allt vikti-

3. LBR Landeliik Bureau ter bestrijding

gare, eftersom det strukturella och preventivan Rassendiscrimiatie den nationella va arbetet från myndigheternas sida skapar byrån mot rasdiskriminering utrymmet för antidiskrimineringsarbetet. Undersökningar och utvärderingar är LBR i Utrecht har viktig roll i arbetet mot en en annan del av arbetet kontoret. Detta arbe- diskriminering. Framför allt fokuserar man te kopplas sedan till arbetet med strategier strikt på de juridiska aspekterna i arbetet mot diskriminering. mot rasism. Därför är byrån sysselsatt med ADB i Alkmaar samarbetar med lokala forskning och sammanställning fakta. av frivilligorganisationer och samlar kompetens Man utbildar och stödjer arbetar jurister som genom samverkan. Det komplexa förhållan- mot rasism. I och med att arbetet utvecklats det till myndigheter gör att utbildningsinsat- har LBR även skapat databas över antien ser är nödvändiga, t ex i samarbete med poli- diskrimineringsfall prövats i rätten. Här som sen som ofta själv anklagas för diskrimine- kan jurister söka efter viktiga prejudikat och ring. Ett viktigt arbete utförs även gentemot även jämföra med andra europeiska tillämprättsväsendet med kurser och konferenser ningar lagar inom EU. En viktig av annan om tillämpning av antidiskrimineringslagar- del i arbetet är att understödja lokala antidisna i Holland. krimineringsbyråer och lokala jurister som Alkmaarkontoret stöds ekonomiskt via samarbetar med dessa. anslag från 27 av 33 städer i provinsen. Två För Sveriges del kan det viktigt att vara de fem anställda är holländare till följa det nederländska exemplet med av ur- mera sprunget. De övriga tre är invandrare. Utöver genomgripande lagar mot diskriminering än dessa praktiserar två studenter kontoret. de har i Sverige. Den holländska grundlagen, de civilrättsliga lagarna och strafflagarna är mera omfattande och tydliga än de

2. Antidiskrimineringsnätverket i

Nederländerna har här ett exempel är bl a tillägget om sexuell preferens/orientering. Hursomhelst, Antidiskrimineringsbyråerna arbetar till- lagarna sak, kompetensen och medveär en sammans i ett nätverk med ADO Anti- tenheten bland jurister och myndigheter en diskrimineringskonsultation gentemot helt annan. media, med ARIC Antirasistisk Informa- Därför behövs organisationer ADB som tionscentrum i Rotterdam, med FORUM och LBR, inte enbart sysslar med jurisom

Har rasismen tagit slut nu 9 Europaåret mot rasism

diska prövningar antidiskrimineringsfall, utsträckning bland dem som har den politisav

utan framför allt söker höja medvetenheten ka makten. De politiska organisationerna

kring de lagar redan finns. Därför är och partierna har i stort sett varit exkludesom

arbetet med code of conduct så viktigt att rande istället för inkluderande. Få immi- -

höja kunskapen, medvetenheten och färdig- granter har fått inträde till den politiska

heten hos individer jurister, politiker, poliser makten. Här vill antidiskrimineringsorgani-

och organisationer, företag och sationerna utöva samma press mot politiker m myn-

digheter så att samhället fungerar och rättar och partier mot företag och organisatiosom

sig efter de lagar som styr den holländska ner.

konstitutionen.

Med särskilt intresse följer de etnisman 4. GAO ka minoriteternas ställning på följande

Gemeentelijk Allochtonen Overleg

områden: arbetsmarknad, utbildning, det ett exempel hur staden Rotterdam söker sociala livet och politisk påverkan. -

stärka minoriteters ställning inom sina 1994 antogs lagen "Wet BEAA i förvaltningar. Nederländerna. Lagen kan sammanfattas

lagen syfte är att stärka etniska som vars I Rotterdam har stadens kommunfullmäkti-

minoriteters jämlika deltagande i arbetsge beslutat om ett program mot diskrimine-

marknaden. Lagen påkallar företagen att ring inom stadens olika förvaltningar. 1985

aktivt söka minoriteter till sina företag. Varje plan att inkludera flera anställda antogs en år skall företagen påvisa hur rekrytering skett från invandrargrupper eller etniska minorite-

och redogöra för de aktiva stegen att söka ter. anställa etnisk minoritet. någon ur gruppen Denna plan har lett till att GAO har bil-

Lagen är alltså inte passiv aktiv. Den men dats för att stärka minoriteters ställning

påkallar således medveten aktivitet från en inom stadens förvaltningar såväl numeriskt företagens och myndigheternas sida att söka kompetensmässigt samt söka behålla som anställa personer ur minoritetsgrupper. Det dessa anställda inom organisationen. GAO

räcker inte längre att säga vi har inte diskrikommunen understödd organisation är en av minerat någon". Nu måste man redogöra för bestående anställda med minoritetsbakav vilka planer och tagit för inklusteg man att grunder.

dera minoriteter inom organisationen. De problem man stött på är att det är lät-

Det LBR, ADB och LV Nationella fede-

tare att rekrytera minoriteter till "lägre" posi-

ration för ADB söker uppmärksamma är tioner men mycket svårare till de högre,

även minoriteters chanser inom utbildningeftersom den inhemska dominansen vid

och inom det sociala livet i Holland. Man en dessa högre tjänster är nästan total.

följer lagar styr utbildningen bl

upp som a Minoriteterna saknar öppningar och möjlig-

utbildning i hemspråk och den egna kultuheter att ta sig in i systemet. Ett viktigt

ren. Vidare uppmärksammar de särman arbetsområde är därför medvetenheten om skilda behov olika religiösa och kulturella att uppskatta och värdera invandrares utbild-

grupper och traditioner har vid sjukdom, ning. Nu har antalet anställda från minori-

begravningar, firandet helger m.m. av tetsgrupper börjat öka även vid de högre

Inom det politiska fältet finns det klara tjänsterna.

tendenser inom nederländsk politik att För att behålla minoriteter inom organi-

invandrargrupper osynliggörs i allt större sationen har GAO arbetat med mångfalds-

Har rasismen tagit slut nu 10 Europaåret mot rasism

utbildningar Diversity Training inom sta- ländska exemplet i Sverige och så vis dens olika förvaltningar. GAO har aktivt locka fram ett nätverk mot etnisk och annan medverkat till skapandet policys och diskriminering i Sverige. av Code of Conduct bland stadens olika för- Behöver Sverige antidiskrimineringsbyråvaltningar. Samtidigt har man skapat ett er I Sverige finns det redan antidisnu en mentorsprogram för de anställda från mino- krimineringsbyrå i Stockholm, ledd riksav ritetsgrupper utbildning, stöd och vägled- dagsmannen JUAN FONSECA. Det nederländ- ning. ska exemplet visar på det faktum att männis- GAOzs ansträngningar har lett till flera kor upplever diskriminering hellre vänsom anställda från minoritetsgrupper inom sta- der sig till oberoende frivilligorganisationer dens förvaltningar nu även högre nivå- än till myndigheter för hjälp i diskrimine- er. Vidare har flera förvaltningar adapterat ringsfall. och skapat egna mångfaldsprogram där Det holländska exemplet till eftermanar Diversity Trainingi viktig ingrediens. tanke. Hur skall organisera arbetet i är en man GAO söker influera förvaltningarnas Sverige Kan myndigheter, kommuner och företagskultur och skapa kontakter mellan landsting stödja lokala antidiskrimineringsminoriteter och majoriteten. Detta sker byråer i Sverige Vilka utbildningsinsatser genom utbildningar och kontaktskapande behövs för att hindra diskriminering aktiviteter, samt genom rådgivning och poli- Behövs "Diversity Training" inom alla förcyskapande. De hinder har att möta är valtningar inom den offentliga sektorn Kan man dolda strukturer och dolda attityder, fientlig- förvaltningsstödda organisationer GAO som het och rasism. GAO söker undvika kon- bildas i Sverige Vad kan AMS göra Vad frontationer mellan individer och grupper kan facket bidra med Kan kräva aktiva man genom ett medvetet preventivt arbete. planer företagen för att motverka etnisk av diskriminering lära det Såväl i Sverige som i Nederländerna dis- Kan oss av krimineras invandrare och minoriteter dagli-

holländska exemplet

gen. Det är bara att studera arbetslöshetsstal Sverige har bl DO-ämbetet att falla tistiken för att bilden skall klarna. Vi vet a tillbaka när diskriminering uppstår i också att utbildning inte alltid hjälper samhället. Våra juridiska ombud är ändå invandrare. högre utbildning, desto högre ytterst att följa diskrimineringsfall och arbetslöshet tycks verkligheten i ovana upp vara våra domstolar fäller sällan någon för etnisk Sverige. eller diskriminering, trots att Det är kanske också sin plats att ställa - annan uppenbara bevis finns. frågan: Ser antidiskrimineringslagarna Den senaste tidens, media, uppmärk- arbetsplatsen passiva lagar dvs att av som sammade fall etnisk diskriminering visar enbart skall undvika diskriminering eller om behov krafttag från samhällets behöver vi skapa lag det nederländpå ett om en som sida. Lagen etnisk diskriminering tycks ska Wet BEAA" som kräver aktiva steg av om tandlös tiger, därför bevisbör- företagare, kommuner, förvaltningar och vara en att dan upplevs för tung och systemet inte tycks organisationer att inkludera minoriteter stödja individer upplever diskrimine- bland de anställda som ring. En ny, skarpare lag år på väg. Därför år det viktigt att uppmärksamma det neder-

Har rasismen tagit slut nu 11 Europaåret mot rasism

Gängledaren"

och the hit man"

Människor med invandrarbak- pharmaceuten HELIA SEPULVEDA, "gängledaren är rektor Enbacksskolan i Stockholm och

grund får sällan vara individer.

heter NUNO FARAUSTO-LOPES, "gudfadern bär

De klumpas ihop i en stor hög

prästkrage, namnet TEDHARRIS och jobbar i om vilken har en rad fördomar. Adolf Fredriks församling i huvudstaden, klottraren" är KOJIAKAMATSU, lektor Konstfack

Fördomar skapar barnarer och

och beskyddaren heter DIMITRIJTITOV och är

rädsla. Rädsla kan skapa

advokat.

främlingsfientlighet. Främlings- "Hur är läget" stöddes av Lärarförbundet,

Lärarnas Riksförbund, Skolledarna, Hem Skola

fientlighet kan leda till rasism.

och Elevorganisationen, Statsrådsberedningen och Utbildningsradion. Reklambyrån Rififi arbetade ideellt med projektets marknadsföring. Europaåret mot rasisms stora Skolprojekt Hur är läget", ville bidra till att förhindra detta genom att vända sig till skolelever, de som För beställning av materialet, kommer att medverka till hur läget i vårt mångse sidan 95. kulturella land blir framtiden. Hur är läget är ett arbetsmaterial fort- farande tillgängligt om främlingsfientlighet, rasism, antisemitism och mobbning för elever, lärare och föräldrar som under vintern 1997 skickades ut till samtliga grund- och gymnasieskolor i Sverige. Det togs fram i samarbete med Tidningen i Skolan Stockholm. Arbetsmaterialet är utformat så att det skall vara användbart flera år framöver och innehåller bl. a. lärarhandledningar, bok- och kontakttips, samt ett diagnosunderlag med texter och diskussionsfrågor som på ett förutsättningslöst sätt vill igång öppna samtal bland alla inom skolans värld.

Typ invandrare... För att uppmärksamma "Hur är läget" figurerade de annonser med "invandrartyper", som ser prov nästa sida, i bl. a. alla större dagstidningar, i tunnelbanan i Stockholm samt i fackpress under våren 1998. Dessa "invandrartyper, som vid närmare betraktelse inte alls är några typer, utan i allra högsta grad individer. Bakom the hit man" döljer sig LILI ASSEFA, artist promotion manager. "The drug dealer" är

Har rasismen tagit slut nu 12 Europaåret mot rasism

Lili Assefa artist promotionmanager, Stockholm

Invandrare typ 1: "the hit man"

Hela sanningen får inte platsi en rubrik hur - fet denänär. NuharSverigesallagrundskolor och gymnasier arbetsmaterialet fått "Hurär lägen". Baserat händelser läserom på i våra dagstidningar, är materialet funktionellt ett verktyg förvarje elev,klass ochlärare i arbetet - mot rasismochfördomar. Vill du vetamerom "Hurär läget" ringTidningeni SkolanStockholm 08-725 9900 eller Europaåret mot rasism08-4051000.

I Europaåret Tidningen i Skolan Stockholm I SAMARBETE MEDELEVORGANISATIONEN, HEMOCHSKOLA, LÅRARFÖR- APTONIJLADET. DAGENS NYHETER. BUNDET, LÅRARNAS RIKSFOHBUND, mot rasism SKOLLEDARNA OCH UTEILDNINGSRADION. EXPRESSEN. SVENSKA DAGBLADET

Har rasismen tagit slut nu 13 Europaåret mot rasism

Europaåret rasism

SABO

mot

Ett gemensamt bostadsprojekt

Vad händer i våra bostadsområ- I Backlura har ett framgångsrikt ungdomsarbete initierats. I Gårdsten försöker bostadsföre-

den Hur ser där ut när det gäller

taget hjälpa de boende både med att starta

främlingsfientlighet och rasism

egna företag och arbeta med självförvaltning. I

Europaåret mot rasism beslöt att Lagersberg och Råbergstorp har arbetet bl.a.

handlat om att bygga upp en träffpunkt i områ-

tillsammans med SABO, Sveriges

det med datortek och café. I Närlunda och

allmännyttiga bostadsföretags Högaborg lokalt förankrat arbete precis

är ett

riksorganisation, genomföra ett påbörjat. I Råslätt har man framgångsrikt drivit

ett projekt kallat Jobb istället för bidrag",

projekt i rad bostadsområden i

en beskrivet i en separat artikel sidan 15.

olika delar landet. Målet

av var

att försöka igång ett lokalt för- Arbetet i de sju bostadsområdena finns

dokumenterat i en rapport som kan beställas

ankrat arbete mot segregation,

från SABO, telefon 08-406 55 oo eller fax

främlingsfientlighet och rasism. Förhoppningen

08-20 99 04. är att rapporten kommer att stimulera fler bostadsföretag till att Fem bostadsföretag verksamma i sju bostads- genomföra liknande projekt. områden valdes ut av kommittén och SABO. I projektet har man strävat efter att skapa mötesplatser för de boende och för de som olika sätt arbetar i respektive område samt efter att igång en samverkansprocess där de boende står i fokus. I flera projekt kom sysselsättningen att stå i centrum.

Följande deltog i projektet:

Bostadsföretag Område AB Hälsingborgshem Högaborg och Närlunda Helsingborg Kommunfastigheter Råbergstorp och Lagersberg Eskilstuna Gårdstensbostäder Gårdsten Göteborg Bostads AB Vätterhem Råslätt Jönköping AB Nynäshamns Bostäder Backlura Nynäshamn

Har rasismen tagit slut nu 14 Europaåret mot rasism

Råslätt

Nya riktiga jobb

-

skapar framtidstro AV MAUD ALENMARK

FaisalSabir. Foto: Håkan Falk

l projektet Jobb istället för Pengar från kommunens socialbidragsbudget

har omvandlats till avstalsenliga löner för

bidrag" har 25 nya jobb skapats i

tidsbegränsade anställningar i Råslätt. Målet bostadsområdet Råslätt. är att arbetslösa i Råslätt ska byta sysslo-

Arbetslösa hyresgäster har där-

löshet och bidragsberoende mot meningsmed fått chansen att en fot fullt arbete samtidigt deras kunskap och som arbetsmarknaden. förmåga tas tillvara i bostadsområdet. För de

Samtidigt

enskilda individerna betyder det också en

har skolan, äldreomsorgen,

möjlighet att öka kompetensen, konnya

bostadsförvaltningen, hyresgäst- takter och färska referenser till

som kan vara

föreningen och andra verksamhe- hjälp ijakten på nästa jobb. Tanken är också

i Råslätt fått välkommen de utvalda arbetstagarna ska fungera

ter hjälp att som

positiva förebilder för andra arbetslösa och

och kvalitetshöjning.

Har rasismen tagit slut nu 15 Europaåret mot rasism

för områdets ungdomar, och att arbetsge- bra att sitta hemma, jag vill jobba och jag menskapen på aktuella arbetsplatser ska öka sökte många jobb, säger Senad Bombic. kontakten mellan människor med olika bak- När har ett jobb och tjänar - man pengar grund. Genom att detta sätt lyfta fram själv är livet annorlunda. Då kan vila man kompetenta och driftiga personer hoppas helgen efter arbetsveckan och kan plaman man också påverka eventuella negativa atti- sitt liv, till exempel vill flytta nera om man tyder till arbetslösa och socialbidragstagare. eller att åka iväg någonstans sommaren. Intresset stort och ryktet spred sig. Ett jobb är också viktigt för att vi måste - var - Redan innan jag började hade 130 jobban- lära oss svenska. Jag har bott i Sverige i nästsökningar kommit in, berättar s1v HEDEROS, fem år och jag kan inte säga att jag kan an ledare för projektet. svenska helt än. Man måste lära sig varje dag och det gör man när man jobbar.

Segregerat liv Den höga arbetslösheten och att många Utbyggd service tvingas leva socialbidrag är idag det Råslätt ligger lite för sig självt, omgivet av främsta problemet för invånarna på Råslätt. grönområden, kilometer utanför Jönsex Mindre än hälften de här har ett köpings stadskärna. Bostadsområdet byggav vuxna arbete att till. I området bor drygt 4.300 des under åren 1968 till 1975 och består av personer. Andelen hushåll med invandrar- 30 sju- och åttavåningshus, sex-, numera bakgrund är hög och barnen är många. med varierad färgsättning i ljusa pastellfär- Nästan hälften befolkningen är född Här finns 2.300 bostäder, förutom av ger. vanutomlands. Att inte ha ett arbete innebär för liga lägenheter, Studentboende med 500 många också att miste daglig språk- servicehus och äldreboende. om rum, träning och naturliga kontakter med människor utanför den bekantskapskretsen Inne i området är det grönt och lummigt egna och Råslätt. Även de flesta hyresgäster under sommarhalvåret. Gräsmattorna välom är trivs mycket bra med boendet i Råslätt blir klippta. Ingenstans spår klotter och syns av kontakterna med omvärlden för och möj- skadegörelse. Servicen är utbyggd och här ligheterna till att skaffa sig egen försörjning finns det mesta det behövs i vardaav som och makt över det livet försvåras. affärer, skola med högstadium, post, egna gen; bank, apotek, stormarknad, simhall och bibliotek. Barn leker och många vuxna rör Arbete viktigt sig utomhus. Folk hälsar och småpratar med SENAD BOMBIC är en av dem som fick jobb i varandra. Atmosfären är lugn och trivsam. projektet "Jobb istället för bidrag". Efter tre Men så har det inte alltid varit. månader på en projekttjänst hos Vätterhem erbjöds han ett vikariat fastighetsskötasom re. Lediga lägenheter Jag trivs mycket bra. Det är viktigt att På 70-talet, när området nybyggt, - var var ha ett jobb och kunna klara sig själv. När jag omflyttningen hög. Många hushåll hade inte hade jobb var jag tvingad att till soci- sociala problem, lägenheter stod outhyrda. alen. Jag fick lägenhet och jag fick Projekt startades för att minska anonymitet en pengar, men det kändes svårt. För mig är det inte och Bostadsföretag, skola, polis, sociala oro.

Har rasismen tagit slut nu 16 Europaåret mot rasism

myndigheter och hyresgäster byggde upp samarbete. Olika sociala projekt avlöste varandra och klimatet blev betydligt bättre. Under 80-talet byggdes husen och målaom des i ljusa färger, olika för varje hus. År 1989 var alla lägenheter uthyrda. Folk trivdes och det kö för att bostad här. Men i börvar en jan av 90-talet vände trenden. Många flyttade och antalet lediga lägenheter växte. Under 1992 -93 användes 300 lägenheter som flyktingförläggning. När den lades ned blev många bostäder tomma igen. På nyåret 1998 kvarstår problem. Sjutton procent samma av bostäderna är outhyrda. Trots att servicen är väl utbyggd och området välskött är det svårt man ska ringa till det uppstår något proom att nya hyresgäster att flytta hit. Den blem. negativa bilden av Råslätt från tidigare år lever delvis kvar. Riktigt jobb Även boendet och stämningen i Råslätt om är bra känner många här maktlöshet, utan- Lugnt och trivsamt förskap och brist på framtidstro. År av LENA BRINK år Områdeschef på Vätterhem arbetslöshet har satt sina spår. och ansvarar för norra delen bostadsområ- Folk här har förlorat hoppet att av - om det. Hon har arbetat Råslätt i 25 år och ett jobb. Därför tror nästan ingen på att jag även själv bott här. har fått ett jobb, berättar VILDANE KORABI, Jag har sett Råslätt i alla dess skepnader, fått elva månaders tjänst köksbiträ- - som som från gråa betongklossar till dagens grönskan- de förskola i omrâdet. på en de och färgglada område, berättar Lena "Är det praktik eller är det ALU", frågar - Brink. de. Nej, säger jag, det är ett jobb Vildane När området var nytt hade helt andra Korabi är 27 år och har bott åtta år i Sverige. hyresgäster. Ruckel inne i och folk Det här är hennes första riktiga anställning. stan revs slussades ut hit. Då det väldigt oroligt jag har inte haft något jobb tidigare. var med fylleri och slagsmål. Idag har vi inte alls Efter att jag hade varit hemma med barnen de bekymren, det är ett lugnt område. Inga har jag sökt jobb hela tiden, men bara sporaproblem med skadegörelse eller bråkiga diskt fått smäjobb någon vecka eller två. Jag ungdomsgäng. Lite busstreck förekommer tappade självförtroendet. Det är inte roligt någon gång, inte alls i någon större att arbetslös, inte för barnen heller. Min men vara omfattning. flicka är år och blev överlycklig när jag sex Vi har ett bra nätverk härute. Vi träf- fick det här jobbet. "Min har fått - mamma far regelbundet socialsekreterare, polis, skola jobb, berättade hon för alla. och barnomsorg. Alla har jobbat i många år Nu är jag jätteglad, jag trivs med jobbet - Räslätt så vi känner varandra väl och vet och arbetskamraterna. Man önskar sig ett vem som är ansvarig för vad. På det sättet ordentligt liv med familj och jobb, och just kan förebygga mycket. Man vet direkt har jag allting. vem nu

Har rasismen tagit slut nu 17 Europaåret mot rasism

Bred satsning med chans till förlängning i åtta månader, då Outhyrda lägenheter och med månadslön. Lönen fastställdes till 65 kr en tendens till att människor i Råslätt på grund arbetslöshet per timme. av alltmer isoleras från det övriga samhället har gjort det nödvändigt att försöka bryta utvecklingen. Ett brett samarbetspro- Nya tjänster nytt jektet för att främja integrering och skapa Resultatet blev 25 nya tidsbegränsade tjänsen positiv utveckling för människorna i Råslätt köksbiträden, lärarassistenter, vaktter som drogs därför igång under 1996. Den här mästarassistent, biblioteksassistent, fotbollsgången ligger fokus tillvara bostads- tränare, datalärare, aktiverare, fritidsassistent att ta områdets och mobilisera och arbete med snickeri, målning, underhåll egna resurser råslättsborna själva makt och och parkeringsfrågor. Innan ansökningsproatt ta ansvar över sina vardagsliv. "Jobb istället för bidrag" startade fick de olika arbetsplatserna cessen ingår del i den satsningen. precisera och komma in med kvalifikationssom I februari 1997 anställdes de första krav för tjänsterna. Förutom dessa krav skulråslättsborna i projektet. Några månader ytterligare tre kriterier uppfyllda. Den vara dessförinnan började Siv Hederos, projektle- sökte skulle bo på Råslätt, vara arbetslös som dare från kommunens arbetsmarknadsavdel- och uppbära socialbidrag. ning, arbetet med att plocka fram jobb i Projektledaren bedömde ansökningar, bostadsområdet. Arbetsledarna inom olika genomförde anställningsintervjuer, inhämtaverksamheter i Råslätt ombads komma med de referenser och valde med noggrannhet ut förslag på arbetsuppgifter behövde utfö- lämpliga Arbetsledarna på respeksom personer. I samråd med de lokala fackliga organi- tive arbetsplats träffade sedan de utvalda och ras. sationerna valdes sedan lämpliga sysslor fällde det slutliga avgörandet vem som ut. om En förutsättning att de jobben skul- skulle jobbet. Pâ alla arbetsplatser utsågs var nya gälla kvalitetshöjande sysslor, inte också handledare. extra en ordinarie arbetsuppgifter. Därefter Jag gick efter kvalifikationerna och gjorgenom- fördes centrala förhandlingar med facken de cirka sjuttiofem anställningsintervjuer. om villkor och löner för tjänsterna. Jobben skul- Det finns mycket kompetens i ett sånt här innebära timanställningar i tre månader område och jag lyckades hitta personer som verkligen för de aktuella jobben, passar berättar Siv Hederos.

Stor kompetens Bland dem som valdes ut fanns mycket erfarenhet och olika yrkesbakgrund. Där var musiker, kockar, författare, kemiingenjör, domare, byggnadskonstruktör, maskinist, ungdomsledare m fl. De flesta med dubbel kulturkompetens och flerspråkiga, tillen gång i många av jobben. Inom skolan Råslätt anställdes åtta De går in som uppskattad extra personer. nu

Har rasismen tagit slut nu 18 Europaåret mot rasism ll

förstärkning på vaktmästeriet, i biblioteket, i Men har en grupp pojkar som vi fått klasser och i speciella ämnen. ADEL TRABEL- jobba extra med de senaste åren. Det är poj- SI hjälper till exempel till i engelska och kar är stöddiga och spelar kungar som som matte och sysselsätter barnen med biljardspel för att kompensera brister i skolutvecklingpå rasterna. I botten har han en påbörjad en, både språkligt och socialt. Bakgrunden är lärarutbildning från hemlandet Libyen. Han ofta att föräldrarna är analfabeter och att talar förutom svenska flera av de språk som familjen inte fungerar med arbete och annat. eleverna talar hemma. Dessutom känner han Från projektet beställde vi arabisktalan- många barnen från tidigare eftersom han de män skulle kunna hjälpa till med av som är tränare i Råslätts sportklubb. skolans fostran eleverna. Män pojav som karna skulle kunna identifiera sig med. Många är arbetslösa och tvivlar pappor Gör nytta sitt värde, och krymper därmed också i sina Jag tycker att det här är roligt. Det känns pojkars ögon. verkligen att man behövs. Invandrarbarnen Vi är nöjda och hade gärna haft fler behöver fler förebilder. Det är inte bra när tjänster. Även de anställda i projektet om deras föräldrar är arbetslösa länge. I de kul- inte är lärarutbildade, är de ändå vuxna mänturer som de flesta kommer ifrån är ett jobb niskor, och fler behövs i skolan. vuxna väldigt viktigt, säger Adel Trabelsi. Det känns bra att jobba och göra nytta för Man träffar folk, lär sig Höjer kvalitén pengarna. språket, är delaktig. Jag har varit väldigt aktiv Projektledaren, sIv HEDEROS, är formellt sett för att jobb, tjatat mycket. Men alla vågar arbetsledare för alla tjänster i projektet utom inte det. Trots att de utbildar sig får de inget för de fem tjänsterna hos Vätterhem. Hos jobb. En del ger upp. Vätterhem har områdescheferna det ansvaret. De jobbat hos Vätterhem har också som Ungefär hälften eleverna i grundskolan fått lite högre lön än de övriga. För att godav på Råslätt har utländsk bakgrund. Men på känna tjänsterna ställde nämligen Fastiglågstadiet år andelen invandrarbarn uppåt 90 hetsskötarnas fackförbund, Fastighets, kraprocent. Först mellanstadiet tillkommer vet att alla skulle ha avtalsområdets minimifler svenskspråkiga barn från angränsande lön. För alla tjänster har de fackliga organivillaområden. I sjuan kommer ytterligare sationerna varit noga med att projektjobbarungdomar från flera olika bostadsområden inte skulle utföra ordinarie arbetsuppgifna och klasserna blandas upp mera. ter eller fylla tjänster som tidigare dragits in. Det finns arbetsuppgif- - alltid massor av ter i ett sånt här område. Ochjag tror att kil- Manliga förebilder larna känner sig i gänget här på som en För skolans del vore det bättre med en Vätterhem. Vi informerade samtlig personal större blandning, framförallt låg- och i förväg och diskuterade med facket. Ingen mellanstadiet. Men barnen från de etablera- här har behövt vara ängslig för att projektde invandrargrupperna klarar sig ändå lika jobbarna skulle in på fastighetsskötarnas väl i skolan som barn med svensk bakgrund eller målarnas arbetsuppgifter, berättar gör, säger STEFAN JOHANSSON, rektor vid Områdeschef Lena Brink. Stadsgårdsskolan Råslätt. Under projekttiden erbjuds deltagarna

Har rasismen tagit slut nu 19 Europaåret mot rasism

och många blev utan. Men de som inte fick

något jobb, fick ändå nyttig erfarenhet en av

att söka jobb, att skriva ansökan,

anställningsintervju och skaffa fram referen-

ser, säger Siv Hederos.

Genom projekttjänsterna har bostadsom-

rådet fått ökad service, utemiljön har blivit

fräschare och biltrafiken inne i området har

minskat. Områdets barn har fått fler vuxna

förebilder. På arbetsplatserna har både

arbetsledning och personal fått möjlighet att

upptäcka vad medarbetare med språkförutom jobb också datakurs. har annan en Man och kulturkompetens kan tillföra verksamgemensamma träffar för att ta fram idéer och heten. förslag förbättringar på Råslätt. Alla får om

också yrkes- och arbetsvägledning av arbets-

förmedlingen under anställningstiden. Ny omgång jobb Lärarsassistenterna som höll sommarskola Erfarenheterna från projektet Råslätt har under lovet 1997 fick dessutom påbyggen nu lett till att Jönköpings kommun beslutat nadskurs med svenska och information om att satsa på ett utvidgat jobbprojekt barns pengar språkutveckling, om socialtjänstens efter samma modell. Den här gången ska arbete och om hur kommunen styrs. sammanlagt hundra tjänster skapas och nya

fördelas Råslätt och tre andra bostadsom-

råden i Jönköping. Många arbetslösa Större chans råslåttsbor har redan visat intresse för att Projektet Jobb istället för bidrag har mött arbeta i nästa omgång projektet. Siv både uppskattning och de aktuel- av intresse Hederos räknar med att de nya jobben komarbetsplatserna och bland boende i områatt tillsättas under hösten 1998. det. Konkret har lett till mer satsningen att tjugo- Förutom insatser för fler jobb och ökat arbetslösa råslättsbor fått möjlighet att sex engagemang bland de boende behövs fysiska försörja sig eget arbete under elva genom förändringar för att bostadsområdet ska månader. Samtidigt har de fått aktuell utvecklas i rätt riktning, anser Vätterhems arbetserfarenhet, referenser, betyg, stärkt VD KENT sANDéN. Det kan handla att självkänsla och om en större chans att ett nytt hus till fler alternativa boendeformer anpassa arbete. Jobben har också gett språkträning i och att in nya verksamheter i området. svenska och ett nytt och större kontaktnät. Det gäller att olika sätt förbättra områdets I februari 1998 hade fjorton personer jobrenommé och göra bostadsområdet mer bat sina elva månader och slutat. Tio dem av attraktivt så att fler vill flytta hit. Râslätt har gått vidare till andra riktiga jobb; timanbehöver tillföras någon attraktion lockställningar, vikariat eller provanställningar. som

ar människor från andra kommundelar att En person har fortsatt till en handledarutkomma på besök och upptäcka områdets bildning på ett datortek. Femton personer kvalitéer. D arbetade ännu kvar sina projekttjänster

och slutade under våren 1998.

Konkurrensen om jobben här var hård -

Har rasismen tagit slut nu 20 Europaåret mot rasism

Helia Sepülveda farmaceut,Apoteksbolaget

Invandrare typ 2: "drug dealer"

Helasanningen inteplatsi får en rubrik hur fet denänär.Nuhar Sveriges allagrundskolor och gymnasier arbetsmaterialet fått "Hur är lägen". Baserat händelser läser på om i våra dagstidningar, är materialet funktionellt ett verktygförvarjeelev,klass och lärare i - arbetet mot rasism ochfördomar. Villdu veta merom "Hur läget" är - ringTidningenl SkolanStockholm 08-72599OO eller Europaåret mot rasism08-4051000.

I 997 Europaâral Tndnlngen Skolan 1 Stockholm I SAMARBETE MEDELEVORGANISATIONEN, HEMOCHSKOLA. LARARFÖRv |:|'||| m m asgnugga - BUNDET, LARARNAS RIKSFORBUND, SKOLLEDARNA OCH UTBILDNlNGSRADION mot IGSISITI DAGRIHUlET

Har rasismen tagit slut nu 21 Europaåret mot rasism

Res med Nisse

Tidningen Nisses Magazine är

en hyllning till Nils Holgersson,

SELMA LAGERLÖF, röda, gula, vita,

bruna, svarta och grå fast allra

-

mest en hyllning till människans

vilja att förstå och söka möten

med andra. Och Nisses Magazine

har kommit till som ett resultat av

ett samarbete mellan Riksteatern

och Europaåret mot rasism kring

teaterpiäsen "Nils Holgersson.

Chili - när inget annat

Ur Nisses Magazine kan Ni nästa sida läsa

är starkt

nog

artikeln om ALIS möte med Sverige och hans liv

här. Chili är en gratisutdelad ungdomstidning Pjäsen Nils Holgersson har sagan och myten som finns i hela Sverige. iidningen har 124 som utgångspunkt, men Selma Lagerlöfs berät- 000 läsare i åldersgruppen 15-24 år, och telse om den elake lille gossen har arbetats om distribueras gratis 10 gånger om året till alla så att Nils resa genom geografin här blir en färd gymnasieskolor med fler än 1oo elever i hela i det nya Sverige, där frågor om människans landet 435 stycken, till 38 universitetsförhållande till naturen och individens förhållannationer och kårer, 41 stora folkhögskolor de till sina medmänniskor står i centrum. Ett och till samtliga JC-butiker landet. Chili i är viktigt fokus i föreställningen är mötet mellan politiskt och religiöst oberoende, och fungeolika kulturer, mellan olika människor, mellan rar som ett helt fristående företag tidning- dig och mig. Pjäsen turnerar Sverige runt, med en fâr inte stöd vare sig från staten eller början i juni 1998, under fem månader. någon organisation. Nils Holgersson-projektet är ett samarbete l Chili skrivs om allt som berör unga mellan Riksteatern/Shikasta Riksteaterns mångmusik, utbildning, resor, film, kulturella ensemble, Västanå Teater, Samiska intressanta människor, politik, sex. Chili görs Teatern och organisationen Stockholm - av unga för unga, och står alltid de Europas kulturhuvudstad 98". Riksteatern är ungas sida. huvudman för projektet. Europaåret mot rasism

har bidragit med resurser till publikarbete i

samband med föreställningen samt till produk- Vill du komma i kontakt med Chili, ring på tionen av tidningsbilagan Nisses Magazine i tel 08 791 22 55. faxa på ungdomstidningen Chili. Bilagan kom ut i ma 08 791 40 45 eller e-posta - 1998 och kan rekvireras från Chili se faktaruta chili@chili.se.

eller Integrationsverket. Adress, se sidan 95.

Har rasismen tagit slut nu 22 Europaåret mot rasism

Sverige

.C

med fräscha

n AV KARIN MC LENNAN

Jag trodde att jag skulle åka till flickvännen ringer: "Hej, hur mår du, krya på

dig, hejdå." Jag låg hemma sjuk i fem dagar.

paradiset, säger AL|. Med resor,

Det ringde fem gånger. Det var min mor-

tjejer och kompisar. Barnsligt. bror, alla fem gånger. Ärligt talat är jag

Men för en kille som lever i ett hur ensam som fan. Jag har lärt mig man

stängt land verkade det otroligt lever utan kompisar.

Ändå har han kompisar. När han går att åka till väst. Som att åka

genom köpcentrat efter att ha slutat jobbet

till månen ungefär.

kaféet stannar han upp hela tiden för att

hälsa på någon. Skaka hand. Utväxla nyheter.

Men det är den djupa vänskapen han saknar, Ali plockar undan koppar kaféet där han även hos flickvännerna. praoar. Han är 17 år och går i en förberedan- -Jag har haft förhållanden men inte som de gymnasieklass för invandrare, ska börja på jag drömde skulle om. Jag trodde att man naturprogrammet till hösten och tänker bli fortsätta med varandra. Ge varandra allt. läkare. Han kom till Sverige sextonårsom Men efter kort stund tycker en man inte att ing. Ensam. Hitskickad föräldrar och av för varandra. Så det slut. man passar är släkt för att han skulle slippa otryggheten i

Irak. Mitt i natten den 21 februari 1996 lan- Bara sex med kärlek dade han på Landvetter flygplats i Göteborg. Sex utan kärlek är inget för honom. Han har Rädslan gjorde att han inte märkte vinterkytycker inte det känns bra. Det är testat men lan. När han vaknade därpå morgonen var kärleken skiljer människan från djuren som snön det första han såg. säger han, och hans gröna ögon är allvarsam- Fan vad fint, tänkte jag. Efter månad - en han talar den överdrivna sexuella ma när om hade jag ändrat mig. När man går ut på natfriheten han tycker finns i Sverige. För både ten och det är snö känns det som hela livet tjejer och killar. stannat. Jag gillar inte snö men jag tycker Dricka sprit gör han inte, och droger är väldigt mycket om regn hösten, ljudet när otänkbart. I Irak år det dödsstraff narkogår på våta löv. Jag tycker mörkret man om tikahandel. Det avskräcker. Det vari Sverige

också. Då kan man sätta på musik, tända ett som han stötte på droger för första gången. ljus och läsa bok. Det är lättare att en vara En halvfull kille kom fram till mig och ensam när det är mörkt. frågade om jag hade hasch. Jag visste inte Under två år har Alis bild Sverige av som vad det för Hur inte ens var något. gör man ett paradis gett efter för verkligheten. för att bli hög, frågade jag mina kompisar, Ensamheten. luktar det Är du dum, svarade de. man Människor är så kalla. I Sverige kan - Så jag frågade min socialsekreterare vad det

man ligga sjuk i sängen i flera dagar och bara Kompisar har testat säger att det var. som

Har rasismen tagit slut nu 23 Europaåret mot rasism

hans nej och de bråkapappa sa

de. Sonen slog Han sin pappa.

stolt. Han tyckte han hade var

rätt. Jag hade inte ens vågat

skrika på min mamma och

pappa. Aldrig. Inte för småsa-

ker kan lösa på som man

annat sätt.

Respektlöst i Sverige

Men även respekten för

andra människor saknas

säger Ali. Han suckar irri-

terat och berättar om sina

kafégäster.

Igår fick jag slänga åtta orörda tallrikar känns med mat. Varför gör de så De gnäller över som att flyga iväg. Men jag skatt och räkningar och sedan slänger de är inte intresserad. Jag har ett mål att bli mat. De kunde ha gett de pengarna till de läkare. Inget ska komma i vägen för det. fattiga. Från Bagdad till Göteborg. Ali slipper Saknaden efter Irak är stor, samtidigt är vara rädd när han går ut stan. Men han nu det i Sverige han blivit Det är här han saknar livet och rörelsen vuxen. gatorna som byggt sina tankar som han säger själv. Han finns på sommaren i Göteborg året runt men skulle inte kunna leva i en diktatur igen. i Bagdad. Och Göteborgs nöjesliv lockar Men inte heller bli helsvensk. honom inte. Jag tar det bästa från båda kulturer för -Jag tycker inte alls diskotek. När jag om att bli en bättre människa. Det jag vill ta var i Irak satt jag hemma med min mamma ifrån den svenska kulturen lyssnar och mina syskon. Det det jag saknar. I Irak är att man är varandra och är eftertänksam. Men jag hälsar man alltid släktingar. Det är roligt korn inte hit för att glömma min kultur. Jag att sitta och äta tillsammans. ska inte byta min mask mot din för att du ska Det är det han inte fattar med Sverige, tycka mig; idag arab, imorgon svensk. Jag bristen sammanhållning i familjen. Och om på har min personlighet, jag vet vem jag Jag bristen på respekt. ska inte skämmas. 1:1 -Här orkar man inte höra på sina föråld-

rar. En kompis ville flytta hemifrån men

Har rasismen tagit slut nu 34 Europaåret mot rasism

Nuno Faraüsto-Lopes rektor, Enbacksskolan

Invandrare typ 3: "gängledaren"

Helasanningen inteplatsi får en rubrik hurfet denänär.NuharSveriges allagrundskolor och gymnasier arbetsmaterialet fått "Hur är läget Baserat händelser läser på om i våra dagstidningar. är materialet funktionelltverktygförvarjeelev,klassochlärare i arbetet ett - mot rasismochfördomar. Villdu veta merom "Hurär läget" ringTidningeniSkolanStockholm - 08-72599 00 eller Europaåret mot rasism08-4051000.

I Europaåret Tidningen i Skolan Stockholm I SAMARBETE MEDELEVORGANISATIONEN. HEMOCHSKOLA, LÃHARFÖR- AFTONBLADET, DAGENS NYHETER. BUNDET, LÄHARNAS RIKSFÖRBUND. SKOLLEDARNA OCH UTEILDNINGSRADION. moi rasism EXPRE SVENSKA DAGBLADET

Har rasismen tagit slut nu 25 Europaåret mot rasism

råd med,

Flyktingar har

inte våra

men gamla

Vad medierna rapporterar utgör gro- Hotande strömmar och medlidandets hjältinnor. Den kluvna flyktingj0urnalistiken och Kusliga

grund för många människors tankar,

främlingar". samtal och diskussioner och det är Redaktören CHRISTIAN CATOMERIS, Som att förutifrån mediernas världsbild och sätt flytta sig tjugo tillbaka i tiden. Om etnisk att presentera företeelser och skeenenfald svenska redaktionener". den som de flesta av oss bildar vår Professorn HÅKAN HVlTFELT, Den muslimska

uppfattning om situationen i samhäl- Mediebilden

faran. av islam". let särskilt om sådant som inte - Dokumentärradioreportern BOSSELINDQUIST,

själva har någon kontakt med eller Förnekelsen. Rasistiska brott i nyhetsbevak-

egen erfarenhet av. ningen".

Medierna kan både bidra till att Frilansjournalisterna och ANNA-LENA LODENIUS

avslöja och bekämpa rasism och MATSWINGBORG, "Flyktingar har råd med,

men inte vår gamla. Öppen och dold rasism i

främlingsfientlighet, fördomar och

flyktingdebatten". förutfattade meningar, och medverka Sociologiforskaren BIRGITTA LÖWANDER, "Rasism

till att sådana synsätt bekräftas och

i nyheterna och i verkligheten.

förstärks. Forskning visar att nyhets-

Frilansjournalisten OIVVIOPOLITE, En ny journa-

rapporteringen kring invandring,

listisk strategi". etniska minoriteter och rasism i olika Filosofie doktorn i etnologi, PER-MARKKU RISTI-

västeuropeiska länder ofta förstärker

LAMMI, "Förorten som speglingsyta".

föreställningen om det egna landet

ett etniskt och kulturellt homo- Ur antologin presenteras här ett kapitel, där som några av skribenterna samtalar kring frågor

gent samhälle, där invandring och

som; Kan bryta ner benämningar som tycks

invandrare ses som en störning och

vara förknippade med ett generaliserande seenen awikelse från det normala. de Hur kan journalistik, aktivt bidrar till som den etniska och kulturella mångfalden i samhäl-

Kommittén har olika sätt försökt stimulera let, bli erkänd och respekterad Journalistikens till såväl samtal debatt inom medieområ- möjligheter och tillkortakommanden inom områsom det. Ett konkret bidrag till detta är den antolo- dena rasism och främlingsfientlighet. Hur rapgi, med titeln Vita redaktioner, mörk magi. portera om brott

Journalistik om invandrare, flyktingar och rasism, är under produktion. I september Vita redaktioner, mörk magi. Journalistik som 1998 ger Carlsson Bokförlag ut boken, för vilken om invandrare, flyktingar och rasism

kommittéledamoten YLVA BRUNE är redaktör. kan o m september 1998 beställas hos I antologin medverkar följande skribenter Carlsson Bokförlag. Adress, sidan 96. se under dessa rubriker: Journalisten och doktoranden YLVABRUNE,

Har rasismen tagit slut nu 26 Europaåret mot rasism

Ur antologin

mörk

Vita redaktioner, magi.

Journalistik om invandrare, flyktingar och rasism

Samtal mellan Ylva Brune, började jag fundera över den svenska majori-

tetens attityder; vad de gör med oss som

Christian Catomeris, Bosse

kommer utifrån, hur de formar och deforme-

Lindquist, Anna-Lena Lodenius

rar oss. och Oiwio Polite.

Anna-Lena: Det här med rasism och främlingsfientlighet komjag in omedelbart när

Ylva: Vi ska försöka journalistik jag blev journalist 1985, genom mitt elevarprata om berör invandrar- och flyktingfrågor och bete Journalisthögskolan. Min drivsom egen rasism och främlingsfientlighet. Det är olika kraft har med tiden blivit annorlunda, men ämnesområden, det de har från början handlade det att försömen gemensamt mest om är att de har att göra med villkoren för män- ka förstå vad det är som driver människor att niskor, inte bedöms svenska. Vilka ha såna här udda uppfattningar. Med tiden som vara ingångar har själva till journa- har jag fått ett starkare engagemang för de temat som

lister och personer utsätts för dessa uppfattningar

grupper som För del kom jag tillfällighet och handlingar, genom att jag har mött egen av en att intressera mig för konkreta fall diskrimi- också dem under arbetets gång. Så mitt av nering, när jag började jobba journalist- engagemang har vuxit genom att jag mycket som praktikant 1977. Jag fascinerades de möj- tydligare förstår allvaret, vart rasistiska och av ligheter mig själv och samhället med främlingsfientliga uppfattningar kan leda att se andra öppnade sig. och vilka konsekvenser de får. ögon, som

Christian: Också jag kom in frågorna Oivvio: Mitt intresse började strax efter tonav

tillfällighet, når jag tidigt åttiotalet åren, i en personlig uppgörelse med vad det

en började på "Det vill jag höra", innebär att svart i Sverige. Jag försökte som reporter vara riksradions önskeprogram för invandrare och göra något slags hemmaterapiprojekt om vad minoriteter. Människor fick skriva dit och rasism handlar och hur jag skulle kunna om önska musik och det förutsattes de ville slå mig ut ur beskrivningar av mig själv, som att sitta och höra skivor från all världens länder lagts mig utifrån.

i låt från det gamla hemlanväntan på att en Bosse: Jag är i första hand radioproducent det skulle dyka upp. och jobbar med radiodokumentärer, men Arbetet där gjorde i alla fall att jag börjaskriver också och undervisar. Dokumende bejaka den främmande sidan hos mig tärerna har bland annat handlat rasism själv, hade hållits i skymundan under om som och nazism, nu och förr och angränsande uppväxtåren. Jag hade tillbringat somrarna rashygieniska bevekelsegrunder med min släktingar i Grekland, ämnen, som pappas bakom nazismen. Det som jag mest har syss- Italien och Frankrike, men i Sverige hade jag lat med tid är att titta hur mänalltid legat lågt med de erfarenheterna. Nu senare

Har rasismen tagit slut nu 27 Europaåret mot rasism

niskor påverkas makt, att ha mycket Problemet med de här två beskrivningarav av

makt eller litet makt, eller ingen makt alls. är att de inte fogas till na samman en

Tredje riket är just ett sådant brett spän- användbar beskrivning, där rasismen samti-

ningsfält där människor hamnar i väldigt digt år en del vårt samhälle och står för av

olika positioner i förhållande till makten och samhället markerar något som som oaccep-

jag har bland annat undersökt hur Sverige tabelt. I den blir rasisten den Andre ena -

hanterade att ha Tredje riket så nära inpå helt olik I den andra beskrivningen är oss.

knutarna under 40-talet. hans rasism inte farlig längre och han år bara

Jag har alltid reagerat på det är out- vanlig stackars kille. Gemensamt för de som en

sagt och till hälften formulerat och det som båda beskrivningarna är att rasismens konse-

är undanträngt. Det finns en massa olika kvenser, dess offer, glöms bort.

slags skål till varför jag reagerar som jag gör,

Anna-Lena: När vissa attribut och symboler nästan allergiskt, så fort jag märker och vet

det säkert gör det möjligt att peka ut någonting som något, som man inte säger ut, år

rasism blir det spektakulärt i medierna, väldigt personligt.

medan den vardagsbetonade rasismen som - Ylva: Och i det där halvutsagda och halvun- också kan resultera i brottslighet och våld -

danträngda finns också rasism, främlingsfi- uppmärksammas mindre. Ibland handlar det

entlighet om grova brott med rasistiska inslag, men

om man inte kan ställa en rasistisk organisa-

Bosse: I allra högsta grad. till eller tion svars annat sätt göra något

spektakulärt det, så blir det på sin höjd av Ylva: När jag har funderat över nyhetsjourlokaltidningsnyheter. nalistiken i samband med rasistiska yttring- Min känsla är att bevakningen är både ar, så tycker jag att den ofta hamnar i en av slumpmässig och styrs av trender. Vissa peritvå fallgropar. oder blir nästan varje händelse med rasistisk Den ena fallgropen är att rasisterna anstrykning omskriven och sedan efter några demoniseras och får stå för ett slags ofattbar, månader blir det alldeles tyst, även det om metafysisk ondska. De framstår som långt händer saker som är väldigt allvarliga. starkare och välorganiserade än vad de mer

är. Och eftersom begreppet "rasism" har den

Ylva: Om tittar nyhetsutbud från

man laddning det har, kommer fenomenen att mitten åttiotalet, så beskrivs rasistiska traav hamna utanför det igenkännbaras och hankasserier över hela landet, i samband med att

terbaras sfar. flyktingmottagandet då utlokaliseras. Det

Den andra fallgropen, som jag tycker jag handlar BSS eller lokala om om raggargäng

ser mer av numera, är att man tiger om rasis- eller bara Jag tyckte om anonymt klotter. att tiska yttringar ett sätt får det att som medierna ofta gjorde större sensation det av framstå allt är lugnt och bra i som om här än det var värt. Men de kanske gjorde

Sverige. I ett slags motbild till den demonislog larm, och min inställning rätt som egen serande bekrivs rasisterna här vilsna som kan ha varit blåögd och idylliserande. Idag är

unga män, utan arbete och framtidsförhoppdet antagligen betydligt vanligare med rasis-

ningar, som hjälps till rätta med olika sociala tiska trakasserier, de rapporteras men mer och terapeutiska insatser. De rasistiska våldssällan.

brotten uppfattas som ett slags pojkstreck, i

den mån de överhuvudtaget beskrivs. Anna-Lena: Det år svårt att säga med

Har rasismen tagit slut nu 28 Europaåret mot rasism

bestämdhet hur mycket det rasistiska våldet eller förakt mot de främmande har tyckt man har ökat, eftersom statistiken på området har sig upptäcka i "resurssvaga" till grupper, varit så eftersatt inte kan jämföra exempel inom LO-kollektivet, knapatt man men bakåt i tiden. Möjligen kan man se att det past inom de leden och inte hos etaegna finns en ökning rasistiska våldsbrott under blissemanget. Den ifrågasätter riktigheav som nittiotalet, men det är väldigt svårt att säga ten i den här självbilden kan mötas myckav det är än under åttiotalet. Det et starka aggressioner. om mer nu som alldeles tydligt har hänt under nittiotalet det finns Oivvio: När det pratas rasism, så pratas är att en ny generation av gans- om ka människor, har lånat del det nästan alltid om organisationer högerunga som en kanten och deras förehavanden och de är välattribut och uppfattningar från den nazistiska rörelsen och synliga digt enkelt identifierbara saxnhällsfiender. som är ett nytt sätt som till exempel skolorna. Det blir nästan omöjligt att tala om rasisi men, som någonting strukturerat vårt som Oivvio: Rasism har blivit en populärkulturell medvetande i vardagen och kanske inte som marknadsnisch. alltid tar sig obehagliga uttryck. I USA finns

ett medvetande också hos majoritetsbefolk-

Bosse: Samtidigt är det mycket har funsom ningen om att värderar människor man nits hela tiden, fast tillmäter det olika man olika sått och denna insikt bättre möjligger stor vikt vid olika tidpunkter. Attackerna heter att agera emot ojämlika strukturer. mot invandrare är inget nytt fenomen och de sjöng Kungssången på Lundsberg kung- Christian: Det rasistiska tänkandet lever ens elevhem i mitten av sextiotalet och kvar i en kategorisering och hierarkisering av Deutschland, Deutschland uber alles. Där människor och nationer. Tabellerna som gick pojkarna i stövlar klassisk modell. rangordnade olika "raser och folkgrupper av Det där fick kanske inte så stora verkningar i har ersatts BNP-tabeller, där BNP av ses övrigt, och samhällsklimatet var ett annat då som måttet på en nations utveckling. och det kanske inte fanns så många att Rangordningen likadan ut den vita ser attackera, värderingarna har funnits västvärlden befinner sig i toppen skala men av en hela tiden och manifesterats på olika sätt. som de vetenskapsmännen har konstruegna Men det jag saknar är inte bara bevak- erat. en ning av rasistiskt motiverat våld, utan ännu Detta tänkande vårt samhälle genomsyrar frågor, är grundläggande. och i vardagslivets Sverige rangordnas mänmer av som mera De handlar om hur vi värderar olika män- niskor efter var på BNP-skalan deras niskor, hur kan tillåta att vissa människor ursprungsländer befinner sig. Det styr vem behandlas med översitteri och paternalism som fårjobb, kan gifta sig med och vem man eller till och med blir samhällets paria. Det vilka roller tilldelas människor i medier som här är svårare att skriva det går ju, och reklam. om, men precis som det går skriva varför om en massa Anna-Lena: Jag har ett aktuellt exempel på unga tjejer svälter ihjäl sig själva. mediernas blindhet inför hur vårt eget sam- Christian: Det fundamental del i själv- hälle behandlar människor. är en bilden hos många infödda svenskar även När Centrum för invandringsforskning -

journalister att Sverige är ett tolerant, vid Stockholms universitet publicerade

rationellt och generöst samhälle. Fientlighet resultaten från enkät till 8 OOO skolelever, en

Har rasismen tagit slut nu 29 Europaåret mot rasism

framgick det bland annat att stor del Bosse: Allt är inte nyhetsjournalistik. en av

ungdomarna osäkra existensen Medieutbudet är disparat. Det som inte var om av

Förintelsen. Trots att just de resultaten i nyheterna kan mycket väl bli sena- nyanseras

re har visat sig tveksamma, beslöt rege- genomlyst i ett annat mediesammanhang. vara

ringen om kampanj för att informera om en Ylva: Visst, det är viktigt att diskutera Förintelsen. men

just nyhetsförmedlingen, eftersom den har Men det fanns andra intressanta delar i

ett sådant genomslag; nästan alla läser eller rapporten, inte uppmärksammades i som

hör nyheterna. Det som förmedlas där medierna eller från regeringshåll. De resulta-

blir ett slags grundmålning för ten visar att många invandrade elever känner gemensam

vårt vetande. en stor utsatthet i skolan och att de upplever

Även det är rörigt vi samtidigt trakasserier inte minst från lärarhåll. De om att pra-

tar både politikers förhållningssätt, stämresultaten är väldigt tydliga och stämmer om

dessutom ningar i samhället och journalistik, så trorjag med vad man vet från tidigare

att det är nödvändigt.

undersökningar, vilket gör dem ännu mer

Nyhetsjournalistiken är starkt beroende intressanta. Men både i mediebevakningen

auktoriteter; vad våra politiker och och i de uttalanden och åtgärder som har av av

kommit från regeringshâll experter säger för att stadga, innehåll och är detta problem

legitimitet i rapporteringen. Det här beroenfrånvarande.

Att det är antagligen särskilt stort i de frågor som informera om Förintelsen är något

diskuterar där journalister har egna som man kan göra, utan att den svenska nu,

självbilden Att kunskaper och erfarenheter. blir trampad tårna. upp-

märksamma att våra lärare och skolele- Om det råder okunskap och brist på en-

egna

dagligen utländsk gagemang bland dem som räknas som aukver utsätter elever med

toriteter, så betyder det mycket för att jourbakgrund för fördomar och trakasserier tycks

nalistiken inom området ser ut som den gör. vara något mycket svårare.

Christian: Christian: Beroendet av de etablerade käl- Behandlingen av de andra" är en

ödesfråga för det finns lorna är ett allmänjournalistiskt problem. samhället. Men ett

genomgående mönster, att vi förlägger pro-

Ylva: Det får speciella konsekvenser när blemen någon annanstans, utanför själva. oss journalistiken berör människor som inte har

Oivvio: representanter inom etablissemanget. Den Det här är krångligt att diskutera,

mediala boxningsmatchen mellan företrädaeftersom det handlar både hur samhället om

för olika intressen som finns i andra ser ut, om hur politiker agerar och om vad re -

viktiga samhällsfrågor iscensätts inte. När journalister alltihopa. När det gäller gör av

nyhetsjournalistiken, det handlar om invandrar- och flyktingfråså tror jag att man

i medierna, så framträder framför allt hamnar väldigt snett om man har föreställ- gor

infödda svenska politiker, experter och ningen dagstidning är, eller skulle att en

tjänstemän och formulerar problem förkunna vara, korrekt avspegling av läget i som en

knippas med "dom", invandrarna-flyktingarnationen. Journalister går efter mallar för hur

och hur problemen ska lösas. Det här är en nyhet ska ut och det mesta det som na se av

viktigt där speciellt påtagligt när det gäller nyhetsbeär i vår samtid hamnar utanför de

mallarna. vakning av flyktinginvandring.

Har rasismen tagit slut nu 30 Europaåret mot rasism

Christian: Vi gör sällan omaket att visa ker folk när de hör att "invandrare" är öveross

fram flyktingar subjekt. Det kan kräva representerade i brottsstatistiken Jag tror att som

tolkhjälp, i varje fall litet större arbetsin- många framför sig människor komen ser som

sats. Vi gör dem därmed orättvisa, långt bort ifrån och är väldigt annorlunen som mer

inte andra grupper utsätts för, och vi da. I själva verket står från de personer nor-

förhindrar identifikation med ofärden. diska länderna för relativt del en stor av

Det som sker har anknytning till hur rasism denna brottslighet.

arbetar, och det sker också i språket, som delar människor dom. Ylva: I nyhetsrapporteringen framstår det upp i ett och

ofta som om det finns någonting som kan

Oivvio: Vi vet hur det ut på nyhetsre- kallas invandrarna och är väsensskilt ser en som

daktion. Det är fasta strukturer för från svenskarna. Berättelserna konstrueras vem som

gör vad och för hur en nyhet ska se ut. En utifrån antaganden olikhet, där invandom

reporter kan göra fyra jobb dagen och rarskap är lika med annorlundaskap. I krimiom

han vet redan innan han gör research och naljournalistiken verkar det finnas ett starkt

intervjuer, hur artiklarna kommer att utfor- behov att tala att människor kommer av om

mas. utifrån. Man vill tala att bankrånare X om

Av det som hamnar i tidningen är det eller våldtäktsman Y inte är infödd svensk.

mesta baserat sådant som bara flutit in Och så uppstår bryderier redaktionerna,

utifrån, det handlar saker ska beva- ska skriva att han är invandrare, då om som men

kas, i stället för om något som journalisterna drabbar det alla invandrare, det kanske är

själva har sökt bättre att vi skriver ut hans nationalitet istälupp.

let, för då drabbar det bara kosovoalbaner

Bosse: Journalisterna måste upprätta ett eller iranier, eller vilka det kan vara. De nu tolkningsföreträde, att de har något genom här är väldigt underliga, tyckresonemangen att stå på. Bara om de kan och vet något själer jag.

va, kan de ta sig själva på allvar och förmed-

något viktigt. Detta kan man göra som Christian: Om ska fästa vikt vid etniciman

journalist, i alla fall i Sverige idag. tet, nationalitet eller invandrarskap i journa-

listiken, så ska konsekvent. Varje man vara Oivvio: Journalister uppfattar inte medierna gång man talar om drottning Silvia ska man

som en maktgrupp, utan är kvar i föreen nämna att hon har tyskt När ursprung. ställning sig själva de kritiska om som grans- Martin Dahlin eller Henke lägger mål ska vi

karna som ska stå utanför allting och ska som påpeka varifrån deras fäder kommer. När

vara konsekvensneutrala. lVIen därom man Leila Freivalds yttrar sig, ska hon omtalas

emot tänker sig att medierna år en maktfaksom "flykting" eller "från Lettland". Det som tor i samhället, då är det intressant att, utiblir tröttsamt.

från idén att journalister ska förhålla sig om För att hitta linje i den här problemaen kritiskt till maktinstitutioner, titta på den tiken, tänka igenom sin måste man egen egna massmediala verksamheten totalt. Hur grundsyn. Vem hör hit och gör det inte vem ser de bilder ut medierna tillsammans som Principen kan inte gärna att när månvara skapar Kan berätta något annat som är niskor gör något bra så är de svenskar och

viktigt Kan berätta på ett annat sätt när de gör något dåligt så är de utlänningar.

Om utgår från grundlagen, ska de Anna-Lena: som Alla ord vi använder Vad tän-

Har rasismen tagit slut nu 31 Europaåret mot rasism

är invånare här behandlas likvärdigt. Är de Beskows svartrnuskige positivhalare som

med permanent uppehållstillstånd i Sverige rövar bort lille Prick, hel tattarfilmer en genre

landets invånare eller ska den likvärdiga från trettiotalet, där de lömska och opålitliga

behandlingen bara gälla dem med svenskt tattarna hotar den svenska bondeidyllen

medborgarskap Eller ska ha andra krite-

Bosse: Ändå ibland hitta rier för vilka hör hit Blodsbands- - måste man en som beskrivning människor utifrånkomprincipen av som

mande, annars blir den historia som ska

Ylva: När funderar redaktioner över berättas obegriplig. Jag gjorde dokumenman en

om det är viktigt att brottslings tär en familj som utsattes för rasistiska uppge en om

nationella eller etniska bakgrund eller så trakasserier och försökte hitta form för att en

verkar hitta sitt facit i föreställning beskriva vilka de är. Jag försökte placera dem man en

läsekretsens eller publikens föreställning- ett slags karta, vilket inte är så lätt. De är om

ar. Om vi inte skriver ut att de är somalier, svenskar, svenska medborgare och barnen är

så mister i trovärdighet. Skriver ham- födda här. Hur då att föräldrarna anger man

markullegäng, så vet ändå alla att de är är födda någon annanstans, utan att detta

somalier." tillmäts betydelse det inte har i deras en som

liv, är helt sverigeanpassade. Jag sa, egna som Christian: Byt "Somalia" mot "judar", så blir värmländsk familj att det handlar om en av

det enkelt att vart det här tänkandet leder. härkomst. Det se palestinsk var ett sätt, men

knöligt. "Invandrare" gick inte att använda, Anna-Lena: Jag tycker att det här är svår en eftersom föräldrarna har varit här i tjugo år fråga. Det borde inte konstigare att skrivara födda här. Men jag och mer, barnen är var att någon är från Somalia än att någon är va markera det finns någonting tvungen att att från Alingsås. Problemet är att människor gör att de utsätts för rasistiskt våld. som inte uppfattar det sätt. samma

Anna-Lena: Att det finns något som i angri- Ylva: Skillnaden finns i vårt tänkande. Det ögon gör dem till legitima villebråd. parens verkar vara naturligt för att förbinda det oss Ja, vad journalist, gör man som när ens egen negativa med det utifrånkommande. Om bild offret är än angriparens och av en annan läser att en våldtäktsman är från Alingsås, så ändå ska försöka förklara varför vederman uppfattar vi inte det förklaring till som en börande blir angripen

hans brott. Men läser att han är från om

Gambia, så sätter förståelseprocess igång, ord, en Oivvio: Svartskalle" är ett bra som

där hans utifrånskap både förklarar brottet fångar vad det handlar "Svartskallar" om. och förlänar det speciell karaktär. Jag vet en utsätts för angrepp. Samtidigt kan inte

inte om detta händer för alla nyhetskonsu- använda rasistisk kategorisering av mänen menter, jag tror att det händer tillräck- kanske försöka hitta men niskor. Man måste en

ligt ofta, för att ska ta hänsyn till det beskrivning varje enskilt fall. man ny i

som journalist.

Anna-Lena: Hur presenterar du dig själv

Christian: Den här bilden Den Andre av

dyker är ett från lång tradi- Oivvio: Min pappa är svart amerikan, min som upp, arv en

tion svenska berättelser. Albert Eng- biologiska är svenska, min av mor mamma som

ströms antisemitiska skämtteckningar, Elsa jag har växt med är från Österrike. Jag upp

Har rasismen tagit slut nu 32 Europaåret mot rasism

har i Sverige. journalister direkt i anslutning till växt upp -

Stureplansmorden sa f d integrationsminis- Bosse: Och när du inte hinner så utförvara ter Blomberg att nu måste vi skapa bättre lig svenskundervisning för invandrarbarnen.

Det såg ut som en kille vars föräldrar är från Oivvio: Då slingrar jag mig något sätt, Chile den mest skyldige. Morden tolkavar vilket är ett sätt att tillbakavisa frågans gildes ett invandrarproblem; brist på som en tighet. Folk vill kunna placera mig. De vill svenskhet. veta om jag skall stoppas i deras mentala

invandrarfack eller i svenskfacket. Den allra har Anna-Lena: Det här slaget av tolkningar vanligaste frågan i sammanhanget är "känner Lyfta-påvarit väldigt populära på senare år. du dig svensk" Vilket tänker om man locket-idén, som har haft ett sådant genomsaken är en mycket konstig fråga. jag tror att under nittiotalet, handslag i journalistiken Väldigt människor skulle kunna beskriva lar att måste vi äntligen berätta om om nu vad det innebär att känna sig svensk och att blir invandringens negativa sidor, annars de gjorde det skulle väldigt skilda

som ge läsarna hänvisade till sin egen ryktessprid-

beskrivningar. det är". ning. Vi journalister måste säga som Frågan försätter mig i en situation där jag Vad handlar det om har att välja mellan att vara två olika sorters

människor, svensk eller invandrare. Jag tror Christian: Journalisters dåliga samvete för

att många unga människor som befinner sig att inte ha sagt som det är, gör mig

i min situation tar frågan på allvar och tror beklämd. Vad är det inte har sagt Finns man att det där är ett verkligt val. Då kan de göra det någon kostnad eller något problem med

två saker, antingen anstränger de sig för att invandringen har förbisetts i nyhetsförsom vara så svenska" som möjligt och skär av sin medlingen

förbindelse med sina föräldrars kulturer, eller Ylva: Det journalistiken kring invandrarså skär de av förbindelsen med det svenska och flyktingfrågor har handlat sedan och finner sin identitet i ett utanförskap. om årtionden är kostnader och problem. I prak- Så den till synes oskyldiga frågan "var tiken handlar trenden att "lyfta på locket" kommer du ifrån hjälper till att göra "vi" och Trots att göra perspektivförskjutning dom" till verklighet. att många idag mer om en talar Sverige mångkulturellt än om att förmedla nya fakta och sanningar. om som ett De perspektiv på invandring och invandsamhälle saknas nästan helt massmediala billedande opinionsbildare stod för der av människor som faktiskt inlemmar rare, som under sjuttio- och åttiotalen i huvudsak flera kulturer i sin identitet. Vi skulle kanske var kunna kallas "kosmopoliter" det ordet välvilliga, även om de ibland också var patrimen lite arkala och etnocentriska. Problemformulerkänns väl högtidligt och är också av ingsprivilegiet i medierna tillhörde i alla fall någon anledning förbehållet intellektuella. hyggliga pläderade för tole- Når unga invandrare beskrivs i medierna, personer, som i stället icke-svenskhet och rans och öppenhet. så accentueras en En förändring skedde i början nittiotaett negativt annorlundaskap. De unga män- av

let, tror då främlingsfientliga åsikter blev

förväntas vara kriminella. Deras situanen mer rumsrena. Sanningen om invandrarna tion, som journalisterna föreställer sig den, började formuleras tidigare borde leda till kriminalitet. Och inte bara av personer som inte hade åtnjutit legitimitet i medierna. Ny

Har rasismen tagit slut nu 33 Europaåret mot rasism

demokratis företrädare fick ett stort genom- människor, bara genom att se ut på ett visst slag i nyheterna, men också en lång rad sätt. andra personer som systematiskt misstänkliggjorde Anna-Lena: Eller inte sedd, det tror och baktalade flyktingar och ens vara invandrare. jag egentligen är mer typiskt. I massmedier- Och journalister backade upp med helhet är osynliggörandet det mest egna reportage om brottslighet, na som bidragsmissbruk, bråk förläggningar. påtagliga. I barnprogram, naturprogram, på ekonomiprogram och såpoperor är den Bosse: Det finns en gränslös och oroväckan- etniska mångfalden i samhället nästan helt de trendkänslighet bland journalister. frånvarande, även om den numera märks lite mer än förr. Anna-Lena: Den trendkänsligheten gäller också vilka får med i artiklar och Christian: Risken är att när svenskar med som vara reportage. Invandrare får vara med i reporta- främmande rötter får vara med i tv, så blir det ge som handlar invandrarfrågor, när ett slags exotisk krydda. Helst vill om men som man det ska handla om andra samhällsfrågor, till ha med afrosvenskar, så att det kan se ut som

exempel hur ekonomiska nedskärningar i amerikansk tv. Ätagandet att spegla mång-

drabbar människor, så väljer journalisten i all- falden sköts oerhört slappt. Ännu är inte mänhet att låta någon tycker är brytning eller ett sydländskt kroppsspråk som man en typisk svensk framträda exempel. Det accepterade hos reportrar och programledasom behöver inte vara att man själv har fördomar, re, utom i några udda program som Elbyl. utan man förväntar sig att tittarna eller läsarna ska ha fördomar och att de har lättare att Ylva: Elbyl tycker jag har lyckats bra med att identifiera sig och ta till sig reportaget göra samhällsrelevanta reportage, där om man man gör det gamla vanliga sättet. upplever hur intressant journalistik kan vara, när den belyser samhället olika slags ur pers- Bosse: Som när NK rensade ut judar sin ur pektiv. Fast det är nedlagt nu. personalstyrka i slutet trettiotalet. Det av var inte med hänsyn till några uttalade önskemål Christian: En av kvaliteterna med Elbyl är

från kundkrersen orde det, utan att det bryter mot tv:s traditionella form-

som man man kände bara det behovet, kände det språk och utrymme för dem deltar man ger som trycket från omvärlden. att vara subjekt och att sig själva. Och vara De flesta gör så här, gör det säkert därför kan tittaren känna igen sig i dem, som själva också, är inte onda människor eller även de är aldrig så olika till utseende om dåliga journalister. Frågan är varför, varför vi och brytning. faller in i det här. Oivvio: Det är nästan motsatt mot hur Oivvio: Det här träffar själva kärnan i vad nyheter invandrare och flyktingar ofta om jag tycker att rasism handlar Det hand- fungerar. Man känner inte igen sig i männisom. lar inte om en ideologisk övertygelse om att kan som det handlar om för hon är förmenad vissa människor har fel och att ska sin subjektivitet. Men i nyhetsformeln kängener upprätthålla den rätta genpoolen. Det hand- igen sig; den är trygg och välbekant. ner man lar väldigt informell auktorisnarare om en tetsstruktur, där Bosse: Det är centralt att lyssnaren/läsaren en människa kan komma in i och mindre värd alla andra känner igen sig i de personer som berättar ett rum vara än

Har rasismen tagit slut nu 34 Europaåret mot rasism

Det handlar mycket hur berät- hos nazist eller helst. Det är om. om man en vem som Om satsar på att komma under ytan först då, berättelsen blir verklig och börtar. man som människa, så hittar alltid likheter, jar beröra. D en man möjliga identifikationspunkter, det må vara

Ted

Harris präst. teol.dr.,AdolfFredriksFörsamling

Invandrare typ 4: "gudfadern"

Helasanningeninteplatsi får en rubrik hurfetdenänär.NuharSveriges - alla grundskolor och gymnasier arbetsmaterialet fått "Hurär ligen". Baserat händelserläser l på om våra dagstidningar; ärmaterialet ett funktionellt verktyg varjeelev,klass för ochlärarei arbetet rasism - mot och fördomar. Villdu vetamerom "Hurår läget" - ring Tidningen i Skolan Stockholm 08-725 9900 eller Europaåret mot rasism 08-405 1000.

I997m... Tidningen i Skolan Stockholm I SAMARBETE MED ELEVORGANISATDONEN, HEM OCH SKOLA. LÅRÅRFOR- APTDNILADBT. DAGENS NYHETER. BUNDET. LÅRÅRNAS RIKSFORBUND. SKOLLEDÅRNA OCH UTBILDNINGSRADION. mot rasism BXPLBSBBN. SVENSKA DAGBLADBT

Har rasismen tagit slut nu 35 Europaåret mot rasism

Olika som bär

Mångfalden och arbetslivet

Världen håller i en mängd tive etnisk diskriminering i arbetslivet.

Seminarierna bar titeln "Olika som bär".

avseenden att bli alltmer

homogen, samtidigt som lokal-

Mot bakgrund av dessa, och vad som i övrigt

samhället blir alltmer heterogent.

framkom vid seminarierna, utger Europaåret mot

Mångfalden sätter sina tydliga rasism, RALF och Institutet för framtidsstudier spår också i och före- hösten 1998 en bok för att öka kunskapen och Sverige

stimulera till diskussion området. I boken

tagen blir alltmer internationella.

ingår bl.a. den artikel av journalisten MATS

Det är något kommittén har tagit

WINGBORG som kan läsas med början nästa

fasta på i sin verksamhet sida.

arbetslivets område. Kommittén

har velat belysa de fördelar som

kan finnas i en arbetsorganisation

Boken om mångfald och etnisk

präglad av mångfald, samtidigt diskriminering i arbetslivet kan beställas

som velat lämna ett bidrag i hos RALF. Adress, se sidan 97.

man

debatten om etnisk diskriminering

i arbetslivet.

Kommittén tog tidigt kontakt med Rådet för arbetslivsforskning RALF för att diskutera forskningsläget vad gäller etnisk diskriminering i arbetslivet. Kontakterna ledde till att docenten STEN HÖGLUND i Umeå gavs uppdraget att göra en kunskapsöversikt området. Samtidigt hade den amerikanska professorn LOISWISE, uppdrag av RALFoch Institutet för framtidsstudier, under en längre tid arbetat med en kunskapsöversikt över forskningen rörande mångfald i arbetslivet.

Dessa båda forskningsprojekt togs till utgångspunkter när kommittén tillsammans med RALF och Institutet för framtidsstudier i mars 1998 arrangerade två seminarier om mångfald respek-

Har rasismen tagit slut nu 36 Europaåret mot rasism

för etnisk

Argumenten

mångfald

i arbetslivet

AV MATS WINGBORG

Fram till mitten blir också svårare vinna tilltro hos

av 1970-talet att en

arbetsgivare beñmnit sig utanför

hade Sverige omfattande om man

en arbetsmarknaden under en lång tid.

arbetskraftsinvandring. Under Arbetslöshet bland flyktinginvandrare

-

denna period var förvärvsfrekven- har lett till bostadssegregation och margina-

sen högre bland personer födda lisering. Detta skapar ond cirkel. Arbets-

en lösheten och segregationen leder till kon-

utanför Sverige jämfört med per-

takter med "det svenska samhället" och där-

soner födda i Sverige. Under

igenom bristfälliga kunskaper i svenska, vil-

1970-talet ökade istället flykting- ket sin bidrar till det blir

i tur att svårare att

invandringenx för att skjuta riktigt arbete, vilket leder till färre kontakter etc.

i Det förekommer omfattande etnisk

höjden under slutet av 1980- - en

diskriminering på arbetsmarknaden. Diskri-

talet och början av 199o-talet.

mineringen riktar sig dock inte i allmänhet

Därefter har även flyktinginvand-

mot med icke-svenskt ursprungspersoner

ringen avtagit, främst beroende land eller medborgarskap. Större betydelse

striktare visumregler. för diskrimineringen har personliga egenska-

framstår avvikande namn, kläper som som dedräkt, språkligt uttal, hudfärg etc. Situationen arbetsmarknaden för de nya Exempelvis är andra generationens invandflyktinginvandrargrupperna är långt sämre med föräldrar födda i Somalia långt rare mer än för de tidigare arbetskraftsinvandrarna. diskriminerad än första generationens invan- Förklaringarna till detta är många: drare födda i Polen. Det finns också skäl att Under början av 1990-talet var flykting- anta att diskrimineringsfaktorn fått större invandringen större än vad den varit någon- betydelse under de senaste femton åren. Inte sin tidigare. Under exakt samma period främst beroende att som lever i personer ökade arbetslösheten kraftigt. Bara under de Sverige skulle ha blivit benägna att dismer fyra första åren under 1990-talet försvann kriminera, därför att invandringen men av omkring halv miljon arbeten. Detta gjor- upplevs "avvikande", en personer som som de det drastiskt svårare att komma ut på framför allt från länder utanför Europa, ökat arbetsmarknaden, vilket både drabbade kraftigare än invandringen från Norden och invandrare och ungdomar. Europa. Flyktinginvandrarna har för det mesta inte haft tillstånd att börja arbeta direkt när Allra sämst anknytning till svensk arbetsde anlänt till Sverige utan varit tvungna att marknad har flyktinginvandrare från vänta på uppehållstillstånd. Under väntepe- Mellanöstern och Afrika i synnerhet från rioden har yrkeskompetensen föräldrars. Det Afrikas horn. Arbetsmarknadsforskaren Jan

Har rasismen tagit slut nu 37 Europaåret mot rasism

Ekberg hävdar att det finns stor risk för komst. Detta gäller med avseende på samtliga en att dessa kan bli "permanent utan- undersökta variabler. Sysselsättningen är lägre, grupper för arbetsmarknaden", det vill säga även vid arbetslösheten är bägre ocb ârsarbetsinkomsten framtida högkonjunkturer lägre. Mycket arbetsmarknadsskillnaderna av mellan andragenerationsinvandrare med euro- Problemet är inte bara den höga arbetslöshe- peisk respektive icke europeisk härkomst åter-

ten utan att många av de flyktinginvan- finns ocksåi fåräldragenerationen. Å.. /Som

nya drarna överhuvudtaget inte tillhör arbets- bel/Jetförefczller arbetsmarknadsläget vara kraften. 1997 fanns 33 000 i åldern betydligt bättre för andragenerationsinvandrapersoner

16-64 år som var födda i Afrika har än vad oftaframkommer i svensk

men nu re som

uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa ingick debatt. Det finns dock anledning till pessimism

endast drygt hälften i arbetskraften och betrajfande andra generationens invandrare av dessa var tredjedel arbetslösa. Totalt sett med utomeurøpeisk bärkomst. " 4 en hade endast 6 000 arbete. Nästan lika katastrofala är motsvarande siffror för flyktingin- Det är mot denna bakgrund två omfatsom vandrare från Irak. tande debatter uppstått i Sverige. Den ena, som främst förts kultursidorna, handlar En faktor endast delvis förklarar den att Sverige är och bör mångkultusom om vara allvarliga situationen är att del dessa rellt. Den andra, i första hand initierats en av som flyktinginvandrare endast har vistats i svenska företagare, går ut att svenska av Sverige under en kort tid. Inom denna grupp företag bör eftersträva etnisk mångfald. är det naturligt att endast ett fåtal finns den svenska arbetsmarknaden. Men även Det finns flera skilda motiv bakom dessa bland de utomeuropeiska flyktinginvandrare debattinitiativ. En sak förenar dem dock: som levt i Sverige i många år är extremt Det finns ett desperat behov efter strateen nya hög andel utanför den svenska arbetsmark- gier för att öka integrationen i det svenska naden. Bland födda i Somalia samhället, framför allt för att öppna den personer som lever i Sverige har inte högre andel kom- svenska arbetsmarknaden för en gruppen av mit in den svenska arbetsmarknaden utomeuropeiska flyktinginvandrare. Strateunder 1990-talet trots att genomsnittstiden gin att bekämpa diskriminering är nödvänför hur länge personer från Somalia levt i dig, men har samtidigt visat sig långtifrån Sverige har ökat beroende på att invand- tillräcklig. Nya vågar måste prövas. ringen från Somalia avtagit.3 Ik Även det gäller andra generationens när invandrare föräldrar kommit till Sverige Tanken med mångfaldsstrategin är följande: vars

som flyktinginvandrare från länder utanför kulturell mångfald i arbetslivet förbättrar

Europa är läget allvarligt. kons- effektivitet och produktivitet, därför ligger JAN EKBERG taterar i tidskriften "Arbetsmarknad och det i arbetsgivarnas intresse och i egna sam- Arbetsliv", 1/1997 att läget visserligen är hällets intresse att mångfalden i arbetslivet nr ljust för andra generationens invandrare vars ökar. föräldrar kommer från Europa: Däremot är läget annorlunda för andra generationsinvandrare med utomeuropeisk bar-

Har rasismen tagit slut nu 38 Europaåret mot rasism

Två frågor kan undersökas utifrån denna gradera graden etnisk mångfald. Ett sätt av

strategi: är att räkna andelen på arbetsplats som är en

födda i annat land, det skulle ge en men 1 Vad betyder det att en arbetsplats får snedvriden mätmetod. Ännu hopplöst mer ökad grad av mångfald religiös, poliblir det om graden av kulturell, 2 Är det sant att mångfald i arbetslivet tisk avvikelse etc också ska vägas in. Vem bidrar till ökad effektivitet och skiljer sig exempelvis mest från det svenska produktivitet genomsnittet: muslim invandrad från en

Den resterande delen handlar Norge eller kristen invandrare från av texten om en

att försöka finna dessa frågor. Eritrea svar

* Mätproblemet är i själva verket ännu mer

komplicerat än att mäta graden etnisk av Mångfald är i detta sammanhang ett uttryck skillnad mellan två Uttrycket personer. för att beskriva där medlemmarna en grupp mångfald används inte för att beskriva enstahar många skilda kulturella egenskaper. ka olikheter, utan mixen alla våra olikheav Uttrycket har främst använts för att beskriva ter. Graden etnisk mångfald arbetsav en olikheter i etnisk tillhörighet, religionstillhöplats utgörs följaktligen summan av etnisav righet, ursprungsland etc. Men mångfald ka olikheter i samtliga de mänskliga relatiokan också gälla kön, handikapp, sexuell läggfinns på arbetsplatsen. På en arbetsner som ning, civiltillstånd etc. I denna text kommer plats med tio anställda finns 45 relationer, jag dock i första hand att analysera mångfald samtliga dessa skulle uppvisa stora etnisom i betydelsen etnisk mångfald. I viss mån ka olikheter, så skulle den etniska mångfalkommer jag även behandla andra former av den arbetsplatsen mycket stor. vara mångfald.

Men inte heller med detta är mätproblemen

Även med avgränsningen etnisk mångfald är slut. Hittills har etnisk mångfald beskrivits uttrycket mångfasetterat. Begreppen etnici-

utifrån företagsinternt perspektiv. En

ett tet eller etnisk bakgrund är både mångtydiga möjlighet är att beskriva hur företaannan och vaga. För det första ingår, för de flesta gets mångfald ut i de externa relationerser använder begreppen, flera olika komposom Även na med kunder, samarbetspartner etc. nenter i beskrivningen: ursprungsland, relidär finns rad skulle kunna en relationer som gionstillhörighet, kulturell tillhörighet, beskrivas utifrån olika grader etnisk olikav språk, politisk åskådning, medborgarskap het. etc. För det andra finns inga tydliga gränser

för när etniska skillnader råder. Hur stor kul- Ytterligare komplikation är att den faktisen turell olikhet måste det exempelvis vara melka etniska olikheten, utifrån fastslagen en lan två för att dessa personer tillpersoner från den mätmetod, kan komma att skilja sig ska utgöra en mångkulturell sammans de och upplevda olikheten både i interna

grupp

externa relationerna.

En förutsättning för att det ska vara möjligt De upplevda relationerna är dessutom konatt undersöka korrelationen mellan etnisk junkturkänsliga. I Sverige har upprepade mångfald och effektivitet och produktivitet i undersökningar genomförts där personer arbetslivet år att det finns instrument för att

Har rasismen tagit slut nu 39 Europaåret mot rasism

som lever i Sverige får skatta den upplevda blandade, det vill säga när kundkretsen är

avvikelsen gentemot olika invandrargrupper mångkulturell.

i Sverige. Av dessa undersökningar framgår Etnisk mångfald i arbetslivet minskar bland annat att "kineser" upplevdes risken för företagare ska bli stämda för gruppen att

som något mindre avvikande 1993 än vad etnisk diskriminering.

nu

de gjorde 1981, samtidigt upplevdes etiopi-

erna som något mer avvikande Flera företag i USA har upprättat formella

program för mångfald. Det är dock stora

ik skillnader mellan och små företag: stora

"Knappt 20 procent av företag med 1-499 De största erfarenheterna att försöka av anställda har formella program för mångfald. uppnå ökad mångfald i arbetslivet finns i Knappt 40 procent företag med 500- USA. Exakta kriterier av för vad som menas

2 499 anställda har Omkring 50

med etnisk mångfald har dock sällan formu- program.

procent av företag med 2 500-9 999 anställlerats av de amerikanska företagare föresom da har formella för mångfald och språkar mångfald. Istället program används ett mer drygt 70 företag med 10 000 eller mått där mångfalden öka procent av grovt anses när fler anställda andelen svarta, asiater och hispanics ökar

en arbetsplats eller när könssammansätt- I jämförelse med Sverige uppvisar den ameningen på arbetsplatsen blir sammansatt mer rikanska arbetsmarknaden dock påtagliga etc. skillnader. Arbetslösheten är lägre i USA

men till priset av betydligt djupare löneklyf- Rörelsen för ökad mångfald kan närmast tor. Många arbetar, klarar ändå inte att beskrivas managementfilosofi. men som en tjäna ihop till ett existensminimum. Utgångspunkten har varit att använda

mångfald för att göra företagen konkurmer Att etnisk mångfald är nödvändig straterenskraftiga. en

för att hitta arbetskraft kan även spåras

inom vissa fält av den svenska arbetsmarkna- Flera orsaker till att etnisk mångfald anges den. Företag som Ericsson Radio System skulle konkurrensförmågan: gynna och VBB Beco har anställt många flykting- - Den lokala arbetskraftens sammansättinvandrare för att täcka behovet kvalificening gör det på många nödvän- av att orter är rad personal. Dock har rekryteringen enbart digt med etnisk mångfald om det överhuvarit inriktad vudtaget ska möjligt hitta tillräckligt på gruppen av högutbildade vara att flyktinginvandrare. med arbetskraft. Om vissa etniska Så här uttalar sig exemgrupper pelvis LARS BONDELIND, avdelningschef från uteslöts från arbetsmarknaden skulle lönsam Ericsson Radio System: produktion lägga ned. jag tror att nästan alla invandrare jag Det finns utbredd uppfattning - en att

rekryterat varit civilingenjärer, möjligen finns

ökad etnisk mångfald arbetsplatserna kan

någon som arbetar med administrativa sysslor. bidra till bättre förmåga att lösa problem en Men för invandrare med låg utbildning bar

och därigenom ökad produktivitet i

en jag aldrig /Jaft något att erbjuda. Alla måste arbetslivet.

Det finns utbredd uppfattning också/Jagoda kunskaper i engelska, även om - en att företaget kan viss vidareutbildning. jag etnisk mångfald inom företag kan bidra till ge en

bar ocksåställt stora krav på kommunikativ framgångar på marknader är etniskt som

Har rasismen tagit slut nu Europaåret mot rasism

förmåga, att personerna är oppna och han Ytterligare skillnad mellan USA och en arbeta i team. " 7 Sverige är att den amerikanska debatten om

etnisk mångfald främst är inriktad diskri-

En liknande skildring har publicerats minering etniska minoriteter, medan den av av VBB Becozs anställningspolitik DN svenska utgångspunkten varit DEN snarare 25/8 1996. I artikeln beskrivs hur elkon- "invandrare". På sikt kommer förmodligen

sultföretaget anställt "tekniskt mycket kvali- den svenska debatten också att ändra pers-

ficerade invandrare". Det började "när läns- pektiv. När tredje eller fjärde generationens

arbetsnämnden bad att lsmad från Syrien invandrare upplever diskriminering är det

skulle praktikplats". Därefter har tolv förfelat att tala diskriminering grund en om invandrare anställts. invandrarskap, då blir det tydligt att disav

gruppen finns exempelvis en professor, krimineringen istället har sin grund i utseentvâ doktorer, en chef från ett arabiskt energi- de, hudfärg, religionstillhörighet etc.

namn,

ministerium och en före detta chef från en aluminiumfabrih med drygt tusen anställda. I flera avseenden har den amerikanska

Dessa högutbildade personer hade sökt hundra- debatten etnisk mångfald kommit längre om tals jobb utan rerultat. Flera hade mot sin vilja än i Sverige. Samtidigt finns vissa moraliska

levt socialbidrag. g invändningar mot en del av den amerikanska

argumentationen för ökad mångfald. Argu-

Företag som medvetet vidgat sin rekryte- mentet att mångfald framgångar på gynnar ringsbas genom att anställa högutbildade marknad är mångkulturell är tveegen som flyktinginvandrare kan fungera goda gat. Argument får progressiv effekt när som en exempel. Även bland kvalificerade det kundkretsen mångkulturell, ytterst är sant att är

flyktinginvandrare är arbetslösheten exakt argument kan också opro- men samma portionerligt hög. Däremot är den svenska används i främlingsfientligt syfte när en

arbetsmarknaden för lågutbildade flykting- kundkrets är etniskt homogen. Dubbeltydig-

invandrare i stort sett begränsad till arbeten heten i argumentet gör att det bör nyttjas

inom städbranschen, vissa industrijobb och med försiktighet.

anställningar inom invandrarföreningarna.

På den amerikanska låglönemarknaden finns |

betydligt fler arbeten för lågutbildade Den mest utförliga kartläggningen av interinvandrare. nationell forskning om mångfald i arbetslivet

har genomförts professor LOIS WISE från av En annan skillnad mellan Sverige och USA Indiana University i USA på uppdrag det av år att de amerikanska så kallade medborgarsvenska Institutet för framtidsstudier. rättslagarna innehåller mycket långtgående

krav på positiv särbehandling etniska av Lois Wise utgår från ett mycket brett persminoriteter, motsvarande lagstiftning finns pektiv. Hon konstaterar inledningsvis i rapinte i Sverige. Institutioner och företag i porten "Diversity Research A Meta- USA riskerar att betala skadestånd pâ mil- Analysism att uttrycket "diversity" används jontals kronor domstolsväsendet kan om på många skilda sätt både inom forskningen påvisa att diskriminering förekommit l och i dagligt tal. Ett vanligt misstag är dock, Sverige är det ekonomiska risktagandet med enligt henne, att förknippa mångfaldsstrateatt diskriminera betydligt mindre. gin med sociala mål eller social kvotering.

Har rasismen tagit slut nu 41 Europaåret mot rasism

Strategin för mångfald är enligt henne, En kategori forskningsstudier om annan av enbart motiverad utifrån affärsmässiga skäl. mångfald utgår ifrån demografiska skillnader Det är "en strategi för att förbättra organisa- inom befolkningen och arbetskraften. tioners konkurrensförmåga och effektivitet, Forskningen har analyserat både orsakerna nära förknippad med andra ledarstrategier till den demografiska sammansättningen och teamarbete och försök att uppmuntra konsekvenser av sammansättningen. En som individuellt och inom övergripande slutsats är att faktorer som engagemang ansvar företagen. utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, etnisk tillhörighet och kön kan korreleras De studier utförts, framför allt i USA, med utförandet och samarbetet inom arbetssom effekten mångfaldsstrategin har inte vilka ställningstagande och beslut av av grupper, enbart utgått ifrån etnisk mångfald. De för- som uppmuntras inom gruppen och omsättsta studierna utgick från hur olika bland- ningen inom gruppen. ningar skilda personlighetskaraktärer av påverkade förmåga att lösa Från dessa studier Lois Wise att det är gruppers pro- anser blem. Här finns, enligt Lois Wise, entydiga möjligt att dra åtminstone välgrundad slutresultat visar att heterogena sats, att mångfald inom grupp är en posisom grupper en producerar kreativa och mångsidiga lös- tiv egenskap relativt omsättningen inom mer ningar på problem homogena Ökad mångfald, beträffande rad

än grupper gruppen. en

VERDI OCH WHEELAN, 1992. olika demografiska egenskaper, är associerade med minskad organisatorisk tillgivenhet Ett annat forskningsområde är hur köns- och lägre grad av social integration både blandade och arbetsplatser fungerar bland majoritetsgruppen och minoritetsgrupper jämfört med enkönade och arbets- grupperna, vilket i sin tur ökar benägenheten grupper platser. och 1991 fin- att lämna organisationen TSUI, EGAN OCH SACKETT, DUBOIS NOE att könsblandade är effektivare 1992. ner grupper o REILLY, och att samarbetsklimatet är bättre än enkönade arbetsplatser. Samtidigt hävdar dessa Ännu forskningskategori är så kallad en forskare att slutsatserna fördelarna med grupp-proportion-teori. En slutsats som kan om viss mångfald inte är generaliserbar till dras från denna ansats är, enligt Lois Wise, typ av andra typer mångfald, slutsatsen kan allt- att toleransen för människor från olika grupav så inte överföras till präglade i samhället ökar när människor tillhör grupper av per etniska skillnader". arbetsgrupper präglas av mångfald. som Kontakt med människor från andra grupper Lois Wise påvisar vidare att flera amerikan- skapar ökad förståelse. Störst blir intoleranska forskare spekulerat över hypotesen att bland dem sällan eller aldrig möter sen som arbetsgrupper med många asiater, svarta och människor från andra grupper än den egna hispanics förhöjer arbetsresultatet eftersom BLAU, 1977. de är kollektivistiska i sin problemlös- En liknande slutsats är att den negativa mer ning jämfört med amerikaner är attityden till antagonistiska avtar när som mer grupper utpräglade individualister. Dock finns inga de interpersonella kontakterna mellan grupentydiga empiriska resultat som stödjer perna tilltar. hypotesen. Ytterligare ett forskningsområde handlar om

Har rasismen tagit slut nu 42 Europaåret mot rasism

kommunikation och samarbete inom grup- ning. Endast ett fåtal forskningsstudier

Till detta forskningsfält hör studier behandlar effekterna av om arbetsg pper. av hur mångfald och storlekar påver- per präglade av mångfald tillåts arbeta gruppers kar den interna kommunikationen. Några under en längre tidsperiod, de kortsiktiga

konsekvenserna kan mycket väl skilja sig resultat som berör bedömningen av etnisk från de långsiktiga. mångfald finns dock inte inom detta forsk-

ningsfålt. 6 Ökad betoning kopiering och efterav

analys av forskning. Enstaka forsknings-

Lois Wise föreslår slutligen antal områ- resultat ger svag vägledning för praktisk ett den för fortsatt forskning området implementering. Därför behövs flera likinom artade studier och analys av forskningsremångfald. Förslagen till ny forskning är fölsultaten. jande:

7 Motivering av forskning i syfte att uppnå 1 Ökad betoning på fåltforskning och säkrare resultat. Forskare som undersökt anställningsfrågor. Områden att undersöeffekterna av mångfald har i alltför ringa ka är bland annat hur grupperingar utsträckning analyserat en tillräcklig arbetsplatser, bristande kommunikation, mängd av arbetsgrupper präglade av misstroende etc kan påverkas av ökad mångfald. Denna typ av mer kvalitativa mångfald. studier behövs för att öka säkerheten i

2 Ökad betoning komplexitet. forskningsresultaten.

Huvuddelen av den nuvarande forsk- 8 Utvecklandet av ett forskningsprogram ningen om mångfald har utgått ifrån om attityder till mångfald. Nuvarande genomförandet av förhållandevis enkla forskning om attityderna till minoritetsarbetsuppgifter. Utifrån denna forskning grupper och hur attityderna förändras går det emellertid inte att dra några slutöver tiden behöver förbättras. I många satser om hur ökad mångfald påverkar en . länder är denna typ av forskning ytterst arbetsgrupp som ska fatta mer komplicebegränsad eller överhuvudtaget inte exisrade beslut och genomföra mer avanceraterande. de arbetsuppgifter.

9 Mer formaliserade utvärderingar av 3 Mer utförliga definitioner av "mångfald. genomförandet av mångfaldsprogram. I dag är uttrycket mångfald mångtydigt, Dokumentationen av konsekvenserna av även inom forskningen. Mångfald mångfaldsstrategierna måste förbättras används också både för att beskriva norgenom spridning av resultaten av kvalitamativa mål och vanlig ledningsstrategi en tiv forskning. Ett syfte är att uppnå bättbland företagare. information effekterna olika re om av 4 Ökad betoning generaliserbarhet strategier. av typer av

forskningens slutsatser. Den forskning

som genomförts hittills kan endast ligga

till grund för praktiska rekom- Sammanfattning:

några

mendationer. Forskningen mångfald om En växande grupp av utomeuropeiska flyktinginmåste också tydligare utkristallisera olika vandrare befinner sig utanför den svenska konsekvenser olika typer mångfald, av av arbetsmarknaden de är antingen arbetslösa grund etnisk sammansättning, av eller utanför arbetskraften. Särskilt utsatta

könssammansättning etc.

den svenska arbetsmarknaden är personer som

5 Ökad forsk- kommer från länder som personer födda i betoning av longitudinell Sverige upplever som awikande. Nya strategi-

Har rasismen tagit slut nu Europaåret mot rasism

er behövs för att integrera dessa grupper i att deltagande i arbetsgrupper präglade av Sverige och framför allt för att öka deras möjlig- etnisk mångfald ökar människors tolerans gentheter arbetsmarknaden. Lyckas inte detta är emot grupper som upplevs som avvikande. risken stor för ett permanent utanförskap för Lois Wise efterlyser ny forskning om mångfald i huvuddelen av denna flyktinginvandrargrupp. Risken de utomeuropeiska för- arbetslivet. Det behövs fler studier som kan är även stor att äldrarnas svårigheter komma arbets- ligga till grund för praktiska rekommendationer att om hur mångfalden ska kunna ökas. Likaså marknaden smittar" den andra generationens flyktinginvandrare. behövs fler studier för att undersöka hur effektiviten påverkas av ökad mångfald, särskild En ny strategi som kan bidra till att öppna intressant i detta sammanhang är etnisk mångarbetsmarknaden för nya flyktinginvandrargrup- fald. Lois Wise förespråkar också studier som per har lanserats framför allt av näringslivet och definierar mångfaldsbegreppet. går under beteckningen "diversity" eller mångfald. Mångfalden innefattar många olika kompoolika personlighetskaraktärer, kön, och FOTNOTER nenter; åldrar. En viktig komponent är också etnisk 1 Med flyktinginvandring menas hår asylsökande som fått uppehållstillstånd,kvotflyktingar och mångfald. anhörighetsinvandringkopplad till de två tidigare Det finns rad vetenskapliga problem med nämndagrupperna. en strategin för att öka den etniska mångfalden i 2 Citat från skriften Sysselsättning och arbetsmarkarbetslivet. Det är oklart exakt hur etnisk mång- nadskarriärbland invandrare",utgiven av Invandrar- och Flyktingkommittén 1994. fald ska definieras. Det finns heller ingen utarbetad mätmetod för att mäta graden av etnisk 3 Somaliska och irakiska kvinnor på svenskarbetsmångfald. marknad, MATSWINGBORG, Arbetsmarknadsdepartementet,1998.

I USAfinns en omfattande rörelse för ökad Arbetsmarknad och Arbetsliv, nr 1/1997. mångfald. Inom en rad företag har särskilda plaför ökad mångfald upprättats. Syftet med 5 Uppgifterna kommer från CHARLES WESTINS artiner kel "Attityder till invandrare och invandring i ett mångfaldsstrategin är emellertid inte att under- 24-års perspektiv, publicerad skriften i lätta för etniska minoriteter etc att komma invandrarna på Arbetsmarknaden",Rådet för arbetsmarknaden. Syftet bygger helt kom- Arbetslivsforskning, 1995. Statistiken grundar sig mersiella antaganden om att ökad mångfald upplevd avvikelserelativt andra grupper sam- i stärker konkurrensförmågan, breddar kundun- hållet.

derlaget etc. En bieffekt av strategin är dock att ° Promemorian skriven daterad av ERLINGRIBBING, etniska minoritetsgrupper stärker sin ställning 13 mars 1998. arbetsmarknaden. 7Citat från skriften Invandrare i svensktarbetsliv", MATSWINGBORG, LO-TCO-SAF, 1997. Den amerikanska professorn Lois Wise har i en 3 DN, den 25/8, 1986, artikeln är skriven av CHRISomfattande studie kartlagt den forskning som har utförts mångfald i arbetslivet. Kart- TINA ZAAR. om läggningen visar att det finns starkt stöd för att ° SVANTENYCANDER skriver DN den juni i 2 1998 att Lagstiftningen mot diskriminering är i USA arbetsgruppers produktivitet och förmåga att den kraftfullaste delen av en i övrigt tandlös lösa problem ökar om de är könsblandade istälarbetsrätt". let för enkönade. Motsvarande stöd för att ökad mångfald 1° Rapporten är utgiven av Institutet för etnisk skulle öka produktiviteten etc Framtidsstudier 1997. Alla nedanstående citat är är svårare att påvisa, men det finns inte heller hämtadefrån dennarapport. stöd för att hypotesen skulle kunna avvisas. Däremot finns entydiga resultat som tyder

Har rasismen tagit slut nu Europaåret mot rasism

. Dimitrii Titov advokat, AdvokatfirmanFylgia

Invandrare typ 6: "beskyddaren"

Helasanningen inteplatsi får en rubrik - hurfet denänär.Nuhar Sveriges allagrundskolor och gymnasier arbetsmaterialet fått "Hurär Iägetfi Baserat på händelser läser om i våra dagstidningar, är materialet funktionellt ett verktyg förvarjeelev,klassochlärare arbetetmot i rasismoch fördomar. - Villdu vetamerom "Hurär läget" -ring Tidningeni SkolanStockholm 08-7259900 eller Europaåret mot rasism 08-4051000.

I Europaåret Tidningen i Skolan

E Stockholm

I SAMARBETE MED ELEVDRGANISATIONEN. HEMOCHSKOLA, LÄRARFOR- AFTONH-IT. DAGENS NYHETER. HIKSFÖRBUND. UTBILDNINGSRADION. mot rasism EXPIHZSVENSKA IMG,AnI-:T BUNDET. LÅRARNAS SKOLLEDARNA OCH . 1..

Har rasismen tagit slut nu 45 Europaåret mot rasism

våld och

Nassar, rasism i skolan

Förekommer nazistkonserter med Många skolor har handlingsplaner mot mobb-

ning och rasism, men de planerna är sällan för-

unga andra orter än Brottby

ankrade bland eleverna. Detta har Pow-Wow-

Försöker elever strypa rektorn

projektet velat ändra genom att försöka ge

många skolor Har eleverna eleverna verktyg att själva förändra situationen

den skolan.

Älvsbyns Gymnasium, egna

Friaborgsskolan i Simrishamn

eller högstadiet i Svedala tillgång

till rasistiska hemsidor

Internet

Skolan och situation har

ungas

varit i fokus tid. Och

senare för det mesta har det varit en nedslående bild getts. Men som

det finns motvikter. En sådan är

Pow-Wow, rådslag mot rasism.

Initierat av Europaåret mot rasism, genomfördes Pow-Wow, rådslag mot rasism i samarbete med riksorganisationen Ungdom Mot Rasism under vintern 1997 och våren 1998. Rådslagen har velat erbjuda ett forum, där elever genom diskussioner, analyser, övningar och rollspel getts möjligheter att utbyta erfarenheter, kontakter och idéer. MARIAHANSSON, projektledare för de rådslag mot rasism som turnerade runt gymnasier Pow-Wow, uppföljningskonferensen Barnens Ö och högstadieskolor från Boden i Lomma i i Stockholms skärgård, maj 1998. norr, söder, Svanesund i väster och Degerfors i mitten, drar slutsatsen att elever i skolan måste - utmanas och chansen att börja prata om vära deringar, våld, främlingsñentlighet, rasism och mobbning, om fördomar och hur tolerant man egentligen är osv. På så sätt kan ett engagemang att själv ta itu med situationen växa fram hos eleverna.

Har rasismen tagit slut nu 46 Europaåret mot rasism

Hur kan ett Pow-Wow,

rådslag mot rasism, gå till

Under rådslagen genomförs olika

Indianuttryck

övningar, grupparbeten, analyser Ordet Pow-Wow kommer från de rådslag som

och måste många indianfolk i Nordamerika har. På dessa

rollspel. Projektledaren

rådslag samlas folk och diskuterar hur de skall vara flexibel och anpassa meto- våld, lösa olika problem utan men ett Powderna till Wow kan även dans och

respektive grupp. vara en gemensam

fest. Dessa Pow-Wows pågår än idag.

Deltagarnas kunskaper, erfaren-

Namnet valdes eftersom det stämde bra med

heter och idéer används projektets mål, att lösa problem, att ge

som utrymme för samtal om rasism.

utgångspunkt i många av diskus-

sionerna. Plattform för möten och samarbete

Målsättningen med projektet var att elever

Det är viktigt att poängtera att ett

25 skolor, väl geografiskt spridda, skulle ta samarbete mellan elever och skolfram en handlingsplan mot rasism för sin för skola. Förhoppningarna att elever och skol-

personal är nödvändigt att var

personaltillsammans skulle bli aktiva i såväl

framgång skall nås samt att skol-

diskussionen om som arbetet mot rasism och

personalen bör bistå eleverna att främlingsfientlighet sina respektive skolor.

Pow-Wow ville skapa en plattform där elever

genomföra den handlingsplan

inte bara skulle möjlighet att utbyta erfaren-

som framtas under rådslaget. heter, kontakter och idéer utan även forma

visioner för framtiden. Tanken var att Pow-Wow skulle kunna fungera som ett exempel hur skolor kan arbeta med dessa frågor med Metodiken under kommitténs rådslag har utgångslägefrån elevernas situation. till stor del baserats på MODS Mångfald

och Dialogs pedagogik se sidan 6. MOD Pow-Wow gruppen

utgår från att det bästa sättet att bekämpa Endagarsrådslagenägde rum såväl kommuokunskap och rädsla för det främmande är nala som privata skolor. Projektet riktade sig till ungdomar i åldern 13-19 år, som var att samtala både och skilom gemensamma intresserade av att arbeta aktivt efter rådslaget da värderingar. Vi behöver lära oss att resooch utgångspunkten var att alla medverkade fördomar och att angripa myter och består nera om frivilligt. Idealet är att ha en grupp som föreställningar om människor med annan 18 elever plus någon vuxen. Gruppens av max kulturell bakgrund än vår MOD-peda- sammansättning bör i möiligaste mån präglas egen. dialog och av mångfald när det gäller ålder, bakgrund, gogiken går ut på att igång en intressen och skolklasser. Vuxna stödpersoner ett engagemang bland deltagarna. I samtal, är viktiga. gruppövningar och rollspel prövas deras vär-

deringar. På så sätt övas förmågan upp att se sig själv och i verkligheten är. tera konflikter att kunna människan vem man - se Samtalen behandlar även förmågan att han- istället för hotbilden.

Har rasismen tagit slut nu 47 Europaåret mot rasism

Rådslagens fyra delar är: onda eller goda. Denna förenklade bild som

1 Analys av den andra gruppens egenskaper näring ger

2 Praktik till att den egna gruppen mobiliserar sig, för-

3 Åtgärd svarar sig, sätter upp gränser, generaliserar,

förenklar och kanske diskriminerar. Detta 4 Avslutning

kan i yttersta fall leda till k etnisk rensning. s

1 Analys Exempelvis kan "vi och dom-problema-

tiken tydliggöras att deltagarna genom upp- En inledning, innehållande presentation och märksammar skillnaderna inom den

lära känna-övningar med egna

gruppen, är gruppen, t olikheterna mellan killar och väsentlig. T alla ex ex att presenterar sig kort tjejer, ljushåriga och mörkhåriga, långa och och berättar vad de är rädda för, vad de tyckkorta och vilken etnisk bakgrund de har. er mest om eller liknande. Detta för att en Detta leder ofta till att eleverna letar fel personlig och lättsam prägel från början. Alla den andra gruppen. skall känna sig trygga och införstådda vara Del två av övningen är att samtliga får med rådslagets mål. försöka finna egenskaper för gemensamma

Eleverna skall: hela gruppen, t ex att alla bor i samma kom-

° Identifiera acb definiera begrepp somfördo- mun, alla pratar svenska, alla går på samma

mar, jrämlingsräds/a/fientligbet oc/Jrasism. skola, alla är människor" osv. Denna avslut-

- Beskriva oc granska fördomar etc oc/Jdess ning vänder ofta stämningen i rummet, från

roll i samhället ocbföreträdesvis i skolan. att ha varit spänt mellan de olika grupperna

° Få mojlig/Jet att uttrycka personliga erfaren- växer positiv känsla, för samten gemensam

beter, tankar 00/2känslor kring fördomar ett. liga, fram.

Nedan är några exempel på övningar: C.Därefter följer ett samtal hur det känts om

att bli indelad och klassificerad i olika grup- A. Skjuter alla norrlänningar älg per. Vad eleverna uppmärksammat och tänkt För att bli medvetna sina fördomar om egna under övningen är viktigt ha att som uppuppmanas deltagarna att räkna rad upp en följning de kommande diskussionerna

generella fördomar t invånarna i om ex under dagen.

grannbyn eller närmaste staden, skåningom

ar eller norrlänningar, om lapplisor eller lära- D. Fortsättningsvis får eleverna i uppgift att

re och slutligen vilka fördomar finns om som diskutera vilka egenskaper hos människor

om den ungdomar. Detta egna gruppen, lett till det har bildats olika som att grupper leder ofta till aha-upplevelser och utifrån det som känner gemenskap. Det kan t ex vara

kan gruppen sedan diskutera vad fördomar religion, musiksmak, åsikter, kultur och är, varför människor har sådana, varifrån förgemensam historia. Diskussion om vad som domar kommer och vad de kan leda till. händer om en grupp känner hot utifrån

eller det blir förändring i Med om gruppen. B. Vi är bäst utgångspunkt från detta diskuteras relatio-

De flesta motsättningar mellan människor mellan olika på skolan, t nerna grupper ex kan återspeglas i ett tydligt "vi och dompunkare, skatare, lokalvårdare, lärare, skol-

tänkande. Spelet handlar att människor om ledningen, coola fl. gänget rn ofta delar andra människor upp grupper av

Har rasismen tagit slut nu 48 Europaåret mot rasism

2 Praktik g Avslutning:

A. Levande stagger A. Utvärdering dagen av Detta är gruppövning där eleverna har Deltagarna fyller i enskild utvären en anonym mycket inflytande och stort ansvar. Gruppen dering ligger till grund för att förbättra som delas in i smågrupper, bestående 4-6 ele- och utveckla rådslagen. av ver, som alla får i uppdrag att göra varsin staty. I statyn skall finnas både offer och för- B. Utdelning verktygslåda av tryckare. Hela gruppen skall något sätt Gruppen får verktygslåda innehållande en med i statyn och med sina kroppar och Ungdom Mot Rasisms metodpärm, tips vara sitt kroppsspråk visa innebörden av ord som böcker och filmer, planscher, klistermärken t våld, mobbning, utanförskap, förtryck kan hjälp bedriva antirasisex m.m. som ge att eller rasism. tiskt arbete. Äter i helgrupp visar och småvar en av sina statyer och åskådarna får grupperna upp i uppgift att med så ändringar av statyn möjligt lösa konflikten och bryta försom trycket som statyn gestaltat.

Övningen innebär att eleverna får tänka

ut en konflikt, gestalta den med sig själva redskap, spela den inför de andra som upp och även lösa de andra gruppernas gestaltade konflikter.

Övningen är inte i sig det viktigaste

momentet, det är diskussionen som följer om mekanismerna bakom förtryck mellan människor och hur det kan lösas är betyom som delsefull.

Åtgärd rd

Gruppen utvecklar gemensamma strategier samt framtar handlingsplan för skolan. en Genom olika grupparbeten får eleverna försöka att först kartlägga vilka problem som konfliktlösningsövning Levande statyer", en finns på skolan, därefter måla upp en ideal- GrennaskolanRiksintemat i Gränna. bild av hur de skulle önska att situationen var och till sist finna strategier för och lösningar på hur de kan göra för att uppnå målen och avhjälpa skolans problem. De får diskutera hinder och risker med arbetet samt fundera ut vilka resurser som behövs för att uppnå målen, var och hos vem de kan söka stöd och var de har inflytande.

Har rasismen tagit slut nu 49 Europaåret mot rasism

Elevernas tankar Det stora Pow-Wow, rådslaget

Synpunker hämtade från utvärderingar

av uppföljningskonferens

- en Pow-Wow, rådslag mot rasism skolorna

Den 8-10 ma 1998 samladesomkring femtio Det bästa med rådslaget var... förväntansfullaoch ösa ungdomar

Man bar lärt sig om respekt ocbvänskap m. m. Barnens Ö utanför Två elever från m. Jag tycker det var roligt att både ettor ot/J tvåor nästan samtliga tju olor som Pow-Wow

jobbade gemensamt. besökt, samt några r ntanter från kom- - - ...att vet mycket känner sig mittén för Europaå sism träffades en man mera nu, engagerad vill göra någonting åt rasismen ocb helg ett stort P0

våldet. Att mötas rala under konfeåk rensen och elev ed en härlig

Det fisk mig att börja tänka. jag förstod bur

blandning av bakgrunder,erfaviktigt det är att engagera sig mot rasismen. renheter och ås da som deltagarna Man lärde sig mycket om var man själv hade gemensamt var de var unga och hade

intltillasittande

stoa... Det var inte bara en massa snack utan bestämt sig för att se när man kände sig engagerad..eftera°t. de och deras omgi rips av förtryck

år och orättvisor.

...att man verkligen kände att man fick Grupparbeten ingar arbets-

oc var

någonting gjort, för en gångs skull. Vi fick sätten som använd detta Pow-Wow.

- - r

mycket gjort ocbdet kändes bra. Liksom de ensk g rnas rådslag tidi-

...att a insikt i att problemen kan läsas ocb gare under året rsta hand var . gruppens att vi kan läsa dem. samladeerfaren h kompetenssom låg

till grund för up nferensen. Man får med ocbpåverka. Är det något På plats Christer vara var även tv gäster. som man tror på får man mycket och bra infor- Mattsson, expert i kommittén, kom med sin

mation rasism ocbförtryck ocb vad ska uppskattade förestäl " Diem. Under om man arpe gäraför att motverka. och halv tim vligen trollband en en han åskådarna me olog om människo-

Man

ocwv

fick reda på att det finns många olika öden, orättvisor att leva i nuet.

faktorer som ligger bakom rasismen. Hur man Den andra, mera n a gästen, var

skulle bandla oøb skulle börja. Jonathan Long Sol outh Dakota i var man

...att vi fick fram så mycket konkreta saker på USA.Han beskrev till Pow-Wows

så kort tid. i Nordamerika

en häftig uppvis-

ning där alla fick p va att dansa indian-

Det sämsta med rådslaget var... dans. Long Soldier ö ning innehöll även

inte alla på skolan bära diskussioneroch d r gavs bild

...att fick detta ocb en av

lära sig detta med vad rasism innebär. hur indianer ser frågor om respekt, moral mer om Det kunde kanske ba varit på och människorslika värde.

flera dagar, det

är lite jobbigt att ta informationen så inten- Helgen gav eleüärdefulla möjlighe-

szvt. ten att träffa likasin att hämta ny kraft

dessut

och de fick att leda och

inspirera andra ung nför det fortsätta jag tycker egentligen inte att det något var lokala arbetet.

D

dåligt. Kanske tog det lite för lån tid, blev g man

lite trätt efter ett tag. Ibland talade folk i på varandra.

mun

...att det så fick deltaga.

var som

Har rasismen tagit slut nu 50 Europaåret mot rasism

En projektledares reflektioner

Pow-Wow, rådslag mot rasism har varit ett

viktigt projekt. Viktigt många sätt. Det

har än gång visat sig att ungdomars kraft en kan sätta igång kan tyckas processer som näst intill omöjliga att genomföra. Kraft som

alla har inombords och som det bara gäller

att hitta kanaler för där detta kan utvecklas

och leda till positiva förändringar.

De rådslag genomförts under som Europaåret mot rasism har belyst de problem

som finns på skolan, men även gått ett steg

vidare och sökt en lösning.

Pow-Wow har nått ungdomar i olika

åldrar, med olika intressen, bakgrund och

kön. Få dessa har varit föreningsaktiva av eller engagerade i liknande frågor förr.

Ungdomarna har trots dessa olikheter kun-

nat arbeta tillsammans med hoppet om en Maria Hansson förändring av situationen som gemensamt bäst efter rådslagen, finns dessa goda stödmål. personer.

Hur lyckas man då Demokratiarbete För att ett lyckat rådslag och i förläng- Rådslagen har elevernas delgenomsyrats av ningen lycklig skola så gäller det att dels en tagande, allas åsikter är viktiga och att att lyfta fram de goda egenskaper som varje deltagarna skall lösa problem tillsammans.

individ har och dels till ha roligt.

att se att det kan förän- Det har poängterats att som Ungdomar behöver känna att de är viktidra situationen är ett personligt, aktivt ställatt de sitter inne med lösningar och att ga, Demokrati ningstagande och engagemang. det skall bli en förändring så hänger det om helt enkelt. på att de tar Om de sig och ansvar. engagerar de arbetar för att nå det gemensamma om

målet, bara då kan läget förbättras. Ett stort tack ocb en lyckospark

Ungdomar vill, kan och klarar till alla bar varit

av att ta gerjag som

de måste stöd. Stöd äldre med i Pow- I/Vow

ansvar, men av finns till hands

ungdomar eller av Vuxna som Bra jobbat oc/J vidare

kämpa

bollplank, kanske avlastar praktiskt som som eller kan den som vet vilka knappar man vara skall trycka för att saker att hända. MARIA HANSSON Knappar trycker igång saker i vuxensom PROjEKTLEDARE FÖR PCW-WOW världen. RASISM UNGDOM MOT På de skolor där arbetet har fungerat som

Har rasismen tagit slut nu 51 Europaåret mot rasism

| .

d

en offentliga debatten

rksamh etsad. gav S kommittén v|d . å . i

tlllfallen

den offentli ga debatten ge nom att publicera det: Iklar olika

I

mars 1998 to g ordföranden M ONA SAHLm

. u PP

frågan Om m dias s V°"§ebIld - . - en amkel . i Dagens Nyheter

Den n nns att §53 här bredvid.l

De"

15 iuni 1998 sa mma dag mot rasism ho" .

Monangfägopaåret

so s|n .

avslutningsk gjorde och komm. "tens ,

huvudsekretgrlåfârens,

I

PONTUS RINGBORG ett im agg i D agens Nyheter . .

nnat betonades att en syst ematlsk genomgång avnhctket

myndigheterna - et verksamheten

gualler

att anpass a

en | vårt lands befolk . "Ödvändig

a

Denna awk l finne sidan säng

t

mediers

im; Rasism

iämlingsñennighshan.

invandrare negativa büd av -uunuwv-n mon-an w DEBATT Medierna om u-n ...a .ämmiyåmøzrmc..x m. mma-Iam rn Mona Sahlin: mycku :man m. Mr mun. .u .. .. "hwnuduu" au mm m... mm mhuüümm m studio vlur m mmm.unmnmnu omn z nu gh-u_ Kømuügu-:gggvjll har En ny m; nanm mod u . u: 1TL".L".IÅ.JL..{."...ÃYIVT§.“IS ...m nl: m: man knmm- nu | umhund numer l .mm llsiuuäl: o :m J u. .a dam II en om buunu han I" ll 1 Ill I . 4:" " - " om knulla :ltin I i Mm n N u n mi :MIn-I II g m.. ...Ämuiwâf . m |nlc i Idirulbrnluilødothnlr

n u var skina nyllli nnlicvhløvølåuâuruw: . .räta utgå-g; .

kvm JMÃTTZWQ nu :n un7."::.. och mmm | u.. unuu n zxutuvlndvau l din un: antik un.. .. mm.. u. ...tvuü u.. âgaånjm" ägt-x med. min hur hud " "U n man aun: .nu .. mkt u e Å mv dum """ "m mamma | LI mun-mn u. | svJnWüam °“ u °" senila. u. m.. um nn lrrnml ü-iüvülllliil vrå å.: m skrivet lem . nun amn- mn. .u mean-m bt Svulqo. DH :nu .um-unna -uu u . . r e. ma. rm -mumn- :Om mot nu II| vui-øuuvrnu-rmulwrw

.mm hud-amma. sunnnw .u VII %. n. mmm m. m: u... om u mun.. muwnu. kl animerat.nu nanm som a. w . walkrnu nunnan... ann .uw u n nuhnnhllløl Mid-vMnhuwnl m. om html u ur. humana .nu lwm- m in mn u.: un. mn m u in u hu m hr u nu. nu norihdllmn uu m.. nun

Wrlhrhnun n um. lnu Ifculmrun nuum- nom.nu un , m: n mm ida alla bwin una-nun nmanrrrvvuulwuuludn mn hmmm u n. nu un. . nu an. un.: .n man anm- nm- m. amm- nu, nu mm. :om m. - n Inlnn

men am nu... nanm. umhlüumrdul wa- Inllunlh un. vlrllhuilurxhlv nur-am och nu m. munernaen uuwmr u q kwuuhnnv u anamma-nun lnuiywulllvlnllhrxh nmnaunhuwm ma; nu. .uu hum .nun-ams mun-nun uühllin mm muuumy. u | m mmm n 4-. din u us- mmm nmu rm man | n Auummht. nun-n, :man mm.:nun-nn- n. u undan n un. nu mn ...m my. u: mm unvhu .nu u n: mattan: n Nyvmu . Guehøruhtl: . u immun .vammmxomunxu rm- Mmmm kom: unna nynnuur u. nun m n- unnan.

I- tueuutsvh u .um nhuridllmuch um n m m inn-nr nllmhkov lltllliiüllmlwlnhhn un munnen... men... svml n 4 uu wc-uu und-uu :nam n. huvud u mmmmm... ...W . mun..- :nunnan lunrhelnnlrdnhvnnulslu rhmhhluannul nu. uu una mini-I Iknllwfll- u .u u: I-uum u. u.. mun vrid uløndlhl mm u.. n ma.: u u: Sum . u . . numnn- om Mm v ym o: . un nu -pndunmm .um mm. lem u m - .Lá. ...m mm ma. s m m; um hur u Ivrum hu: n. u.. unvmltyumlvn/lumun. uulrtn nu mamma a. mimmi: hun u

Har ras Ismen tagit Sh nu 52 Euro Daare ° t m°t rasism .

fel"

Rasism mediers

har kommit hit artiklar och inslag i Aftonbladet, Expressen, VAD HÄNDER NÄR ALLA som relativt nyligen klumpas ihop under begrep- Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska

"invandrare" Vad finlän- Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet, Aktuellts pet menas när en dare, kom hit för sedan, ha SVT sändningar 21.00-21.30, Nyhetersom 30 år antas med den korn från TV4 sändningar 18.30, Rapports massor gemensamt som nas Somalia igår Och vilket har SVT sändningar 19.30 och Lunchekoansvar massmedia för fördomar och trängsynthet finns sändningarna SR. som i Sverige idag I uppsatsen försöker hon bland annat

Bilderna vi medborgare har utröna invandrare får komma till tals i som av om

Sverige får dels den del verkligheten det svenska nyhetsmedieutbudet och

av av vem själva dels från det och läser den med invandrarbakgrund som som ser, ser person i medierna. Och i den svenska vardag och hörs i media är. om syns medierna beskriver utesluts ofta som "invandrare. Samhället i allmänhet, det DYLIK ANALYS är en knivig uppgift att ge om EN gäller miljöfrågor, inrikespolitik, samhälls- sig i kast med, inte minst grund av att det så ekonomi eller vad helst, inte kan svårt att avgöra faller som är något vara vem som journalister verkar berör "invandrar- under beteckningen svensk respektive som tro na". De tillfrågas sällan i rapporteringen när "invandrare". Uppsatsförfattaren valde att

det gäller sådana frågor och därmed något utgå från hur människa utifrån sitt efter- - en tillspetsat formulerat säger media att namn uppfattas av läsaren/lyssnaren/ tittaren, - "invandrarna inte har något med definition givetvis har sina brister. resten av en som samhället I den kvantitativa innehållsanalysens att göra. Vilka konsekvenser detta får för den 1 510 artiklar och inslag uttalar sig 2 603

enskilde individens intresse och Av dessa 2 603 uppgår andeav engage- personer. namn för samhället såväl för samhällets len svenskar" till 2 391 medan andemang som namn, utveckling i kan bara spekulera len invandrare uppgår till 212 namn. Detta stort Men knappast motverkar det segregationen betyder "att 92 procent de som fick av och inte heller ökar det förståelsen männis- komma till tals uppfattas svenskar som kor emellan. medan åtta procent uppfattas som männis-

kor med till utländsk bakgrund synes journaliststudenten Man bör dock titta närmare de där åtta I EN B-UPPSATS, som PIA vid Institutionen för Journalistik, procenten. Av de 212 uppfattas 38 HELENIUS namnen Medier och Kommunikation i Stockholm nordiska finska, norska... och 53 som som ambitiöst försök engelska, tyska, franska. Det betyder att nyligen lagt fram, görs ett med den etniska minoritetens "invandrare" med ett mer avlägset ursprung att - perspektiv i fokus fånga den bild det svenska bara utgör knappt fem procent. - av samhället media idag. Under Utan göra någon jämförelse kan det som ger oss en att vecka i oktober 1997 undersökte hon nyhets- kanske vara sin plats att erinra sig om att

rapporteringen Sverige, vilket resulterade 19 procent Sveriges befolkning har om av i kvantitativ innehållsanalys 1.510 utländska rötter, antingen att själva en av genom

Har rasismen tagit slut nu 53 Europaåret mot rasism

vara födda i ett annat land eller genom att ha tens hot mot demokratin och alla männis-

minst en förälder som är det". kors lika värde.

Det är förståeligt. Det media skriver om MEN OM "1NVANDRARE sällan kommer till blir deras bild av verkligheten. Det finns tals, så beskrivs de desto oftare och då gärna många inte har mångfald i sitt sociala som i sammanhang rör deras liv "invan- nätverk och de får inte någon bild som som annan av drare alternativt i samband med brott, ofta mångfalden i Sverige än den media försom som offer eller förövare. Mer eller mindre dem med och när media mestadels visar ser oreflekterat föses de ofta ihop i invandrare negativt perspektiv och så en stor ur ett massa, invandrarkollektivet, flyktingström- sällan skildrar dem i den vanliga vardagen men, vilket i mediekonsumentens ögon blir eller den engagerade, intresserade som samen hotande jättegrupp. När brott begåtts hällsmedborgaren så, visst, det är inte -

finns förklaringen i det etniska ursprunget, konstigt de äldre damerna och herrarna

att alla "invandrare dras över kam och blir, där i Skåne krävde utlänningarna slängs en att med forskaren YLVA BRUNES ord, kulturstyr- vårt frna" land. ut ur da automater. Invandrares brott ges en kulturell förklaring medan "de svenskar ALLMÄNHETEN betraktas som MEDIA BRUKAR AV bryter mot samma lagar beskrivs undan- den instans beskriver verklighesom som som tag, de är psykiskt störda, alkoholiserade eller ten. Vad media utgör rapporterar om gronerknarkade individer". grunden för många människors tankar, sam- Men om medierna, liksom övriga samhäl- tal och diskussioner och det är utifrån medilet, envisas med att fortsätta använda sig världsbild" och sätt att presentera företeav as invandrares" kulturella eller religiösa tillhö- elser och skeenden de flesta bildar som av oss righet förklaring till ett beteende så bör sin uppfattning olika saker i samhället som om de väl, i konsekvensens även beskriva åtminstone de saker inte själva har namn, om konsertbesökande nynazister "protes- någon kontakt med eller erfarenhet som egen av. tantiska kristna som igår samlades till nazistkonsert... ÄR kvantitativ ök- DOCK DET INTE BARA en ning av en rapportering, låter "invandsom OM MAN SÖKER PRESSKLIPP om invandrare rare komma till tals i vardagsfrågor, är som i kombination med arbetslöshet, kriminali- önskvärd. Även kvaliteten kunde ses över. tet, ghettoområden så får tjocka Det finns många gånger skrämmande, osv, man en, mappar, om man söker information omedvetenhet i det sätt på vilket journalister om Vanliga "invandrare" vanliga medborgare i skriver. Fördomarna sig även där som smyger vårt svenska samhälle, då blir för- välviljan är störst, när TV-serimapparna som som t ex svinnande tunna. Hammarkullen drog igång i höstas och en Nä.rjag besökte kyrka i Skåne i talade "som en novem- recensenterna om programmen ber kom en busslast med medelålders och visar även invandrare är individer". Pröva att äldre rasister dit för att lyssna. De med byta ordet invandrare" läkasatt att ut mot, säg stora buntar artiklar i knät där de strukit någon påpekade. Det Visar även av re, som att

under när invandrare ort något hemskt. läkare är individer, absurd kom-

Vore en rätt Med dem som utgångspunkt häcklade de mentar att läsa i tidningen. vårt försök att tala mångfaldens rikedom om

och svårigheter, främlingsfientlighe- SNEDFÖRDELNINGEN rapportering

om 1 MEDIAS

Har rasismen tagit slut nu 54 Europaåret mot rasism

berör i och för sig vårt samhälles medborga- redaktion borde diskutera hur det etniskt flera sätt. Att Helenius även mångfaldiga Sverige beskrivs i det egna re uppsats vid handen 70 alla mediet. Dessutom kan fråga sig hur ger att procent av som man fick komma till tals män och 68 många journalisterna på våra tidningar, var procent av tillhörde elitskiktet både är debat- och radiokanaler har baken annan tv- som en egen tartikel och inte. Invandrare förekommer grund i invandring Precis som politiken inte lika ofta i samhällets elitskikt oftast uppvisar etnisk enfald istället för som "svenskar. Men detta så får det själv- mångfald, så gör media det också. oavsett klart konsekevenser när invandrare utesluts Kanske har både politik och media del i den vardagsbild media skulden för den rasism brett ut sig i ur som ger. som Sverige BÖR sina beskriv- Mona Sahlin MEDIA NOGA PROVA egna ningar invandrare och svenskar. Varje ORDFÖRANDE 1 EUROPAÅRET MOT RASISM av

KoJIAkamatsu lektor, Konstfack

Invandrare typ 5: "klottraren"

Hela sanningen lår inteplats i en rubrikhurletdenänär. - Nuhar Sveriges allagrundskolor och gymnasier lätt arbetsmateriale. "Hurår lägen". Baserat på händelser läser i om vara dagstidningar. är materialet ett funktionellt verktyg förvarje elev, klass ochlärarei - arbetet rasism mot ochlärdomar. Widuvetamerom "Hur är läget - ring Tidningen i Skolan Stockholm 08-725 9900 eller Europaåret mot rasism 08-405 1000,

1997:man Tidningen Skolan i Stockholm I sAMmeErE MED ELEVORGANISATlONEN. NEM ocn SKOLA. LÅRARFOW motrasism .unmnanz-r. mums Nvunzl. almost LÅRARNAS MKSFOHBUND. ocnUTBILDNlNGSRÅDION SKOLLEDARNA cxvnrsxzs. annan :nunnan

Har rasismen tagit slut nu 55 Europaåret mot rasism

i/ii//ø /---" ° ° r a

wüomstolafna

ställer spw" ka ba :m °9°l°°n - Sahl .n krävev MOM

Domstolarna är

etniskt

enfaldiga

1 DAG AVSLUTAR DEN SVENSKA samordnings- förhålla sig till och i den situation agera nya

kommittén för Europaåret mot rasism sitt det mångkulturella samhället innebär. som

utåtriktade arbete att i Stockholm Denna uppgift ligger väl i linje med de genom tan-

arrangera en avslutningskonferens. Och den kar som regeringen uttryck för i proposiger

20 juli överlämnar kommittén till integra- tionen 1997/98:16 "Sverige, framtiden och

tionsminister sitt slutbetän- mångfalden från invandrarpolitik till inte- LARS ENGQVIST -

kande innehållande ett stort antal slutsatser grationspolitik", där nyckelformulering

en

och förslag. I och med det är ett och ett halvt lyder:

års arbete syftande till att på bredast möjliga

"Samhällets etniska ocb kulturella mångfald sätt förebygga och motverka rasism, främ-

bär tas .rom utgångspunkt den generella lingsfientlighet och antisemitism i det svenspolitikern utformning oc/Jgenomförande ka samhället till ända. En hel del har gjort.

alla sam/Jällrområden 05/1nivåer". En del är nöjda med. Annat inte lika nöjda

med. Och mycket återstår att göra.

DET ÄR VÅR UPPFATTNING att det på flera

EN AV KOMMITTlâNS UPPGIFTER har varit att olika myndighetsområden finns brister stora

uppmuntra myndigheter och kommuner att i detta avseende. Och också insikten att om

överväga och ta ställning till hur bör dessa brister begränsad. Det handlar inte man är

Har rasismen tagit slut nu 56 Europaåret mot rasism

om att tror att offentliga organ i allmänhet förutsättningar och därmed också samma

i någon större utsträckning medvetet skulle behov utbildning, service och samma av

diskriminera medborgare på grund deras bistånd från det allmänna. Syftet med särbeav

etniska ursprung även om sådant förekom- handlingen skulle alltså i någon mening - vara

mer utan snarare om att rutiner och regel- just att anpassa verksamheten till klienterna verk av gammal vana eller obetänksamhet eller brukarna, resultatet blir inte sällan av men

är utformade på ett sätt får diskrimine- både att individer upplever sig kränkta och som

rande effekter. Man har ännu inte tagit till oförstådda, och ett slöseri med mänskliga

sig att förändringen befolkningens etniska av resurser.

sammansättning ställer nya krav på verksam-

heten och att det i olika avseenden krävs för- 1 SAMMANHANGET kan det av intresse vara

ändrade synsätt. att påminna formulering i den om en annan

integrationspolitiska propositionen, nämli-

ETT AKTUELLT EXEMPEL på detta är den det normalt bör "vara behovet i sig, gen att bestämmelse i Regeringsformen 6 kap 9 § och inte invandrarskapet" motiverar som säger att Endast den får statsråd säråtgärder olika slag. som vara av

som är svensk medborgare sedan minst tio

år. Exemplet är intressant just för att krav område PÅ ARBETSMARKNADSPOLITIKENS är

på medborgarskap för vissa typer offentlig det, vi, alltför vanligt med schabav menar en

anställning är något lever kvar i ganska lonmässig hantering med som av personer

stor utsträckning. Hår finns, enligt vår utländsk bakgrund. Det problemet upp- största är

fattning, skäl till allmän översyn. Ett förmodligen med vitt skilda en att personer

annat exempel är den skillnad som i kom- kunskaper och erfarenheter föses samman munallagen 4 kap 2 § görs EU-medbor- olika utbildningar och kurser enbart typer av gare och icke EU-medborgare när det gäller med motiveringen de alla råkar att vara rösträtt vid kommunala val. Vi att "invandrare". Många upplever här frustmenar stor

man också detta område bör överväga för- ration. Detta knappast probär något nytt

ändringar. lem, fortfarande lika aktuellt. Det men tyvärr

kan också handla så enkla saker som att om ETT KÄRNPROBLEM ÄR, som ser det, att arbetsförmedlingar har särskilda handläggamyndigheter, kommunala sjukvårdsorgan, och särskilda mottagningstider för re enheter m.fl. i mötet med allmänheten och i "invandrare". Ett skäl till detta är säkert att verksamheten i övrigt inte tar tillräcklig hänman räknar med att då kunna ge en bättre syn till individens förutsättningar och säranpassad service. Men det är självfallet fulldrag. Här handlar det förstås inte enbart om ständigt oacceptabelt får sådana när systemet etnisk eller kulturell bakgrund utan också om effekter människor är födda i Sverige att som sådant ålder, kön, utbildningsnivå, försom och talar flytande svenska, men råkar ha en måga att formulera sig i tal och skrift m.m.. utländsk förälder utländskt eftereller ett

namn, bara grund av det hänvisas till sär- PROBLEMET BLIR OFTA soM TYDLIGAST då skilda "invandraransvariga" eller särskilda "invandrare" som kollektiv särbehandlas just mottagningstider. på grund av sitt invandrarskap. Rutiner och

regler utformas utifrån föreställningen att LIKNANDE EXEMPEL FRÅN SKOLVÄRLDEN alla dessa individer delar i och för som en finns också. Det har förekommit att skolor sig viktig erfarenhet i allt väsentligt har -

Har rasismen tagit slut nu 57 Europaåret mot rasism

låtit samtliga elever med invandrarbakgrund FRAMSTÃR för t.ex. kra- HELT OBEFOGAT oss och gamla att i samband med över- på uppgift födelseort, i praktiken - nya - vet att om gången till högstadiet genomgå särskilda tes- födelseland, ska finnas med körnumera ter för att kontrollera deras kunskaper i eng- kortet. Vi vet att detta många uppfattas av elska. Syftet är säkert gott även här; man vill diskriminerande och att det också som ha ett så bra underlag möjligt vid nivå- utomlands kan leda till allvarliga problem. som grupperingen av eleverna. Det är emellertid Bakgrunden till regeln är EG-rättslig. Men knappast ett tillräckligt skäl för att särbe- för den skull bör inte den svenska regeringen handla en stor grupp elever enbart på grund helt passiv i frågan. Trots olika propåer vara deras ursprung. Andra skolor har de har, såvitt känner till, regeringen inte gjort av blanketter som nyinskrivna elever skall fylla i något för att ändring till stånd. en ett särskilt avsnitt med rubriken "Invandrarelev". Därunder ska man bl.a. uppge natio- MYNDIGHETSOMRÃDE där det är alldeles ETT nalitet. Visst kan förstås att skolorna vill uppenbart att bristen kunskap mångman om planera inför hösten och se till att nödvändi- falden i den svenska befolkningen och brisga personalresurser för t.ex. modersmålsun- ten på "individualisering" i verksamheten dervisning finns tillgängliga. Men vad ska kan allvarliga följder är domstolsväsendet. ha uppgiften nationalitet till Och I länder Storbritannien, Australien och man om som varför denna rubrik "Invandrarelev" Kanada, där har längre erfarenhet - man av invandring och minoriteter, bedrivs sedan TAGNA VAR OCH EN rön SIG kanske inte de många år arbete för att öka kompetensen i ovan anförda exemplen förefaller så allvarli- domstolarna andra kulturer och religioom ga. Men om man betänker att människor och kulturmötesfrågor. Bakgrunden ner om med utländsk bakgrund i situation efter situ- är helt enkelt att att dessa kunman menar ation, år efter år, utsätts för särbehandling skaper krävs i mötet med misstänkta och och kategorisering liknande slag i vittnen i rättssalen och också att de i förav samhällslivet, inser man att det är allvarligt. Att längningen kan ha betydelse för själva aldrig bedömas för vad man är, utan alltid för dömandet. vad man tros vara är förintande för självkänslan. Och att känna att man aldrig helt exemplet där den DET KAN ILLUSTRERAS AV och fullt normal, fullvär- misstänkte eller vittnet i rättegångssituatioaccepteras som en dig samhällsmedborgare skapar i längden inte domaren viker nen ser i ögonen utan knappast lojalitet med och respekt för sam- ned blicken. Ett sådant beteende skulle hället och dess institutioner. mycket väl kunna tolkas ett tecken på som att ifråga ljuger, något i och personen som ALL FORM AV REGISTRERING eller kategorise- för sig kan fallet. Har denne emellertid vara ring på grund etniskt måste sitt i kulturkrets där det är av ursprung ursprung en oarövervägas, inte minst den sker tigt att högt uppsatt i ögonen, noga om se en person inom för offentlig verksamhet. Är frå- detta förstås in i trovärdighetsramen måste vägas gor rörande ursprunget irrelevanta ska de bedömningen. självklart inte förekomma. Har de relevans

måste värdet av den information som erhålls Do

DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN vägas mot riskerna att människor upplever översände för snart två och ett halvt år sedan att deras integritet kränks eller hotas. till Domstolsverket exempel på utbildnings-

Har rasismen tagit slut nu 58 Europaåret mot rasism

material som användes i de brittiska domsto- Vår övertygelse är nämligen att en förutsättlarna och föreslog att verket mot bakgrund ning för att det offentliga Sveriges ställdet skulle överväga åtgärder. Domstols- ningstagande för etnisk mångfald ska av vara verket hade efter två år övervägt färdigt och trovärdigt, är att det inte självt i så hög grad i april i år genomförde ett seminarium förblir etniskt enfaldigt. man om de aktuella frågorna för att "få fram ett underlag för eventuella ytterligare åtgär- FÖRST NÄR tror vi att de DETTA UPPFYLLS, der"... stolta deklarationer återfinns i den intesom grations-politiska propositionen kan ett DET ÄR VÅR UPPFATTNING att det redan i dag reellt innehåll. Först då, blir den gemensamfinns hel del kunskap borde kunna sektorn verkligen för alla, en som ma gemensam oss tas till utgångspunkt i systematisk oavsett hudfärg, hårfärg, är födda eller en var genomgång av hur myndigheterna i dag fun- vilken religion bekänner oss till. gerar när det gäller att anpassa verksamheten till mångfalden i vårt lands befolkning. Dels finns generella undersökningar av hur perso- MONA SAHLIN med utländsk bakgrund upplever mötet ner PONTUS RINGBORG med myndigheter, t.ex. DO:s undersök- Dagens Nyheter, 15 juni 1998. som ningar "Invandrare om diskriminering" och Socialstyrelsens studie levnadsförhållanav den för fyra olika invandrargrupper. Dels finns mer kvalitativa studier enskilda av myndigheters verksamhet. Här kan t.ex. nämnas Riksförsäkringsverkets rapport "Invandrarna i socialförsäkringen RFV Redovisat 1996:11 och Skolverkets rapport "Barn mellan och framtid", bl.a. arv som behandlar bristerna i kommunernas hantering ansökningar tillstånd att starta av om friskolor med annan religiös, läs muslimsk, inriktning.

FÖRHOPPNINGSVISKOMMER det nya Integrationsverket att kunna spela en viktig roll i arbetet för att till att den allmänna se samhällspolitiken verkligen blir en politik som omfattar alla bor i Sverige. Men som regeringen har det yttersta ansvaret. Och förmodligen krävs det att regeringen, mot bakgrund av en analys av respektive myndighets verksamhet, i regleringsbreven eller på annat sätt ställer specifika krav på varje myndighet. Dessa krav bör omfatta både verksamheten i sig och personalsituationen på myndigheten.

Har rasismen tagit slut nu 59 Europaåret mot rasism

Spegla det Sverige

nya

i lärarutbildningen

Konferensen "Lärarutbildning med ett interkulturellt perspektiv"

anordnades av Europaåret mot rasism tillsammans med Göteborgs

universitet den 15-17 december 1997 i Kungälv. Där behandlades olika

aspekter av mångkultur och behovet av att det nya Sverige speglas i

lärarutbildningen. Konferensen samlade ansvariga från landets lärar-

utbildningar samt en rad spännande föreläsare, vilkas bidrag finns att

läsa i konferensrapporten Lärarutbildning med ett

interkulturellt perspektiv".

Ur den publiceras här GUNLÖG BREDÄNGES bidrag

Påbyggnadsutbildning vid Göteborgs

universitet för lärare med utländsk lärarexamen.

Gunlög Bredänge är universitetslektor och lärar- Med a Bredutbildare vid Institutionen för pedagogik och änges synpunkter ledamot av lärarutbildningsnämnden vid som grund föreslår Göteborgs universitet. Bredänge är engagerad i Europaåret mot frågor som rör det interkulturella perspektivet i rasism i sitt slutbelärarutbildningen och hon arbetar just nu med tänkande att kompletterande lärarutbildning förr ett projekt om utländska lärare den svenska i personer med utländsk lärarexamen skall inrätskolan. tas landets alla större lärarutbildningar.

Övriga medverkande i rapporten är:

Inger Andersson, forskare vid Pedagogiska insti- föresatser och forskningsresultat i lärarutbildtutionen, Umeå universitet. Hon föreläste ningarna. temat Föreställningar och förhållningssätt i läslärans värld". Hon beskriver hur skolan via läro- Pirjo Lahdenperä, från Lärarhögskolan i medel har förhållit sig till samtida minoritets- Stockholm, disputerade våren 1997 med avhandgrupper i samhället. lingen invandrarbakgrundeller skolsvårigheter Hon föreläste temat Lärarrollen i en månglagdish Gundara, från Universityof London, har kulturell skola. bl.a. deltagit i en utvärdering av svensk lärarutbildning. sin föreläsningvid konferensenbelys- l Rapporten kan rekvireras frå" te han två olika teman. Dels forskning om mångkultur i skolan, dels implementeringen både Integrationsverket. Adress, se sidan 95. av

Har rasismen tagit slut nu 60 Europaåret mot rasism

Påbyggnadsutbildning vid

Göteborgs universitet för

lärare med utländsk

lärarexamen

AV GUNLÖG BREDÄNGE

Ett interkulturellt perspektiv i lärarutbild- rande utbildning för med utländsk personer ning måste enligt min mening också ägna lärarexamen. En femte är väg och ytterliuppmärksamhet åt frågan hur de stude- står "på kö". Utbildningarna om gare grupper randegrupper ut utgör våra framtida har haft delvis olika karaktär och också rikser som lärarkår. Hur väl speglar egentligen lärarkä- tat sig till olika lärarkategorier. Jag kommer ren i svensk skola de elevgrupper den arbetar att något beröra uppläggning och genomfömed Det enkla svaret måste bli "Knappast rande dessa utbildningar. Jag har också av alls". Man kan tänka sig två sätt att komma genomfört intervjustudie med kursdeltaen tillrätta med denna brist. Den handlar i den s.k. läraraspirantutbildningen, ena garna att till lärarutbildning särskilt rekrytera startade i november 1995 och avslutades om som studerande frän minoritetsgrupper. Detta under vårterminen 1997. Från denna vill jag har i liten utsträckning skett i Sverige. De några bilder den svenska skolan förge er av minoritetsstuderande som genomgår utbild- medlade de intervjuade utländska lärarna. av ningen finns inte där resultat någon Jag ska också kort redovisa dagsläget när det som av aktiv rekryteringsinsats utan av egen driv- gäller anställning och sysselsättning. kraft. Förslag rekryteringsinsatser har Att lägga kompletterande utbildom upp en uttalats i olika sammanhang, bl.a. i slutbe- ning för utländska lärare och är en svår tänkandet från Skolkommittén soU grannlaga uppgift, får räkna som man nog 1997:121. Det andra sättet att komma tillrät- med kräver nytänkande och kunskap. De ny ta med bristen på minoritetslärare är att krav ställer är att lärare med utländsk man utnyttja den grupp, ofta erfarna, utlandsut- bakgrund ska klara att översätta sitt yrkesbildade lärare finns i Sverige kunnande till att fungera i den svenska skosom men som inte kunnat arbete inom sitt yrke t.ex. lan. En aspekt detta översättande handlar av sou 1996:143. Genom utbildning tar då sannolikt vad uppfattar en som om man som till dessa lärares tidigare utbildning och centralt i skolan i Sverige och hur vara man som erfarenhet och möjliggör för dem att utländsk lärare förhåller sig till detta och till som anpassa sitt yrkeskunnande till den svenska det faktum att mycket i den svenska skolan skolan kan deras kompetens bättre komma inte är vad man är van vid. Vad känner man till sin rätt i yrkesverksamheten. sig främmande inför och på vilka punkter Vid Göteborgs universitet har fram tills känner förtrogenhet Hur uppfattar man nu genomförts fyra omgångar av komplette- man sina möjligheter till anpassning egna

Har rasismen tagit slut nu 61 Europaåret mot rasism

och omställning Kan något i den tidigare grammet och hänvisat kursdeltagarna till erfarenheten medföra att kan bli dessa. Efter den kompletterande utbildningman mera klarsynt och reflekterande än tidigare eller år där såväl teori praktik betygsätts en, som den ett hinder Svaren dessa frå- sedvanligt sätt, bedöms de utlandsutbildade snarare torde stor vikt för utformning lärare godkänts uppfylla behörighetsgor vara av av som och innehåll i utbildningen. villkoren enligt skollagen för tjänst som lärai det allmänna skolväsendet. re Kompletterande utbildning Den första erfarenheten sådan daterar sig Bakgrund och förutsättningar av från 90-talets början. Då startade den s.k. Lärarutbildning är och måste förmodligen KUL-utbildningen komplette- starkt socialiserande till sin karaktär. som var en vara rande utbildning för lärare i MaNO-åmnen Utbildningen skall ytterst göra den studeranoch med erfarenhet från undervisning de rustad att föra vidare ett kulturarv till sina motsvarande högstadium-gymnasium. Den elever. Det handlar samhällets önskade om första omgången följdes andra och och värderingar, dess historiska av en normer om erfarenheterna så goda började bakgrund, dess kulturella särdrag. Som var att man om överväga att försöka hitta modell varje yrkesutbildning måste den, för att vara en som skulle kunna lämplig för lärare för lägre effektiv, präglas av kunskap om den verkvara åldrar. En sådan utbildning den samhet dår yrket ska och färdigheter utgörs av utövas s.k. läraraspirantutbildningen, som i oktober att nå upp till av samhället avsedda mål för 1995 startade vid Göteborgs universitet för skolan. Det samhället vill med skolan måste ett 60-tal utlandsutbildade lärare, varav ca 40 också lärarna kunna föra vidare. Lärarlärare för elever. Samtliga lärare utbildning är ett samhällsuppdrag. Därmed var yngre hade förutom sin lärarutbildning också ett är lärarutbildningen också starkt präglad av varierande antal tjänsteår lärare bakom såväl dagens samhälle den historia i som som av sig. De representerar många olika ämnesin- vilken skola och utbildning vuxit fram. riktningar och har erfarenhet från olika Eftersom skola och undervisning i mycket är åldersgrupper elever. I dagligt tal kallades en spegel av det samhälle och den kultur som av utbildningen låraraspirantutbildningen skall betjänas, är det svårt att direkt överföra LASP. lärarkompetens som utvecklats i ett annat I de båda första utbildningsvarianterna samhälle. KUL utgjordes basen 40 poäng ämnes- Lärarutbildningen är yrkesutbildning av som studiekomplettering plus inledande unik i den meningen att var och en som siken "språktermin", med fokus på den språk- tar mot låraryrket också varit utsatt för egna färdighetsträningen, samt praktisk-peda- yrkesutövningen. Var och en som ska bli en gogisk del omfattande termin. I den lärare har också varit elev. Den bakgrunden ca en utbildningsvarianten LASP har så är inte oväsentlig och har också visat sig ha senare småningom utvecklats liknande modell. ett starkt inflytande hur dels förhålen man Kompletteringsbehov har bedömts indivi- ler sig till utbildningen, dels beter sig i yrkesduellt vad gäller ämnesstudier. De bedöm- utövningen t.ex. LORTIE, 1977. Detta är sär-

ningar VHS Verket för högskoleser- skilt märkbart under utbildningens praktik-

som vice gjort av den tidigare utbildningen har delar, då studerande har en tendens att, i synvarit utgångspunkt. Man har sedan använt nerhet i situationer som kräver snabba sig redan befintliga kurser inom lärarpro- beslut, återuppliva sina lärare och av egna

Har rasismen tagit slut nu 62 Europaåret mot rasism

handla inte som de lärt sig och egentligen svenska skolan i det svenska samhället och vill, utan efter den bild av "lärarbeteende" genom att möjlig att känna igen från vara som de för med sig från tidigare. såväl lärarens skolgång egen som genom Den professionella kunskap börjar utbildningen. man förvärva under utbildningen finner inte sin Om mot det svenska utbildningssysman slutliga form förrän efter att ha konfronterats temet idag ställer andra system, i samhälav med olika slags "verkligheter", dvs förrän den len står långt från det svenska med som avseyrkesmässiga erfarenheten också har kunnat ende politiska värderingar, ekonomisk läggas till vad utbildningen har givit. Detta verklighet och ideologisk tradition, blir det är inte oproblematiskt. Lärarutbildning i tydligt att skillnaderna kan vara stora. Några Sverige liksom förmodligen också andra exempel: I länder med ett kolonialt förflutet håll i världen uppfattas ofta lärarstude- har kolonialmaktens skolsystem givit stark av rande som ett idealiserande skolverklighe- prägel åt det inhemska. Ett land av som ten och som en förmedlare av kunskaper och Colombia 1 POSTLETHWAITE, 1988 har t.ex. färdigheter inte håller i konfronta- på detta sätt utsatts för både franskt, som en tion med den hårda skolvardagen. Blir kon- spanskt och nordamerikanskt inflytande på frontationen tillräckligt stark finns risk sitt skolsystem, utan större möjlighet att fören för att verkligheten segrar och att de delar rän tid detta lokal anpassning. I senare ge av utbildningen inte stämmer med länder Iran med stark och "oantastbar" som som denna bild bleknar bort. I sämsta fall för- statsideologi görs den nationella utformsvinner de och den gamla oreflek- ningen markerat avståndstagande ersätts av genom terade lärarbilden från elevtiden. Det finns från t.ex. "det europeiska idealet" Azrzockså något konserverande i att föra vidare 1995. Vad händer då med den ZADEH, proett kulturarv, dvs i detta ligger en strävan att fessionella lärarkunskapen i kontext en ny inte förändra verkligheten på något drama- Kan med bibehållen yrkesidentitet flytman tiskt sätt utan att föra in nya tankar och ta sig ut det kraftfält uppväxt, utbildnya ur som perspektiv med försiktighet, så att det ning och erfarenhet utgör och in i ett annat nya kan med det gamla. Utbildningen ska kraftfält bestående komponenter samsas av samma vara "lagom" progressiv. Kanske gäller detta med främmande kulturell förankring men särskilt för ett land Sverige med sin star- Det år i denna situation den utlandsutbildasom

ka konsensuskultur se t.ex. DAUN, 1994. de lärare befinner sig, vill utöva sitt yrke

som I yrkesverksamheten som lärare formas i Sverige. Om ska kunna göra det, inneman sedan yrkesidentiteten med allt vad det inne- bär det sannolikt att den kontext nya man bär av anpassning till eller motstånd mot förväntas fungera inom är kulturellt olik vad rådande strukturer, tillämpning av kunskaper man tidigare socialiserats in Om det kultuoch färdigheter, utveckling metodiska rella avståndet är stort blir också olikheterna av strategier etc. Det sammanhang i vilket detta mellan den gamla och den "nya" kontexten skall ske varierar olika sätt beroende stora. Det handlar för den enskilda läraren en rad olika faktorer, som elevernas ålder, aktu- att "översätta sin yrkeskompetens, dvs om ella teman eller ämnesområden, social struk- att försöka identifiera vilka sidor kompeav tur i skolans närmiljö, den aktuella skolans tensen som är fortsatt användbara och vilka anda och miljö etc. Denna kontext kan tyck- måste förändras eller rent förkastas. som av as uniki långa stycken men har ändå ett drag Denna kräver förmodligen hög grad process homogenitet att del den medvetenhet och motivation för att lyckav genom vara en av av

Har rasismen tagit slut nu 63 Europaåret mot rasism

En direktöversåttning torde mindre ett traditionellt utantillärande. Kanske man as. vara meningsfull. I stället gäller det att rätt tolka därför kan dra slutsatsen att undervisningsdet budskap det sammanhanget former är tämligen universella i meningen som nya sänder till den förväntas fungera där. att de i sina olika varianter förekommer som Man kan ha anledning att betrakta inne- överallt, medan innehåll och ideologisk håll och form två separata faktorer. grund för skolan kan variera stort. Detta som Innehållet i skola och utbildning är, innebär givetvis inte att t.ex. undersökande som nämnts tidigare, starkt präglat av ideologiska arbetsformer är vanligare än reproducerande, överväganden och utbildningsmässiga tradi- utan att de i stället ses som ideal snarare än tioner. Det innehållet "kulturarvet" realitet. Sannolikt definieras också "undersöär genom skall föras vidare, det är här samhällets kande och elevaktiva" arbetsformer olika grundläggande värderingar skall vara basen beroende på kulturell kontext. Var och en för allt arbete. Samhället väljer olika strategi- med inblick i den svenska skolvärlden kan er för att kontrollera att den "rätta" grunden också konstatera att det önskvärda ofta inte byggs i skolan. I Sverige ligger kontrollñmk- år det i den svenska skolan gängse ens tionerna inbyggda decentraliserat I "översättningsprocessen finns ytterligai ett system där varje aktör inom skolan har ett utta- komplikation. Det är inte bara de kulre en lat eget för att värdegrunden byggs turella skillnaderna är stora, det handlar ansvar som och bibehåller stabilitet. I andra län- också att tillägna sig ett nytt språk att upp en om der sköter staten kontrollen olika for- både undervisa och bli bemött på. Att genom inspektörssystem. Möjlighet till från t.ex. arabiska, persiska, rumänska eller mer av sanktioner mot den/de bryter mot polska övergå till svenska undervissom som påbjudna riktlinjer är sannolikt både större ningsspråk är en ytterligt både tids- och och mera synliga i samhällen med stark yttre arbetskrävande uppgift. Eftersom språket är kontroll än i samhällen uppbyggda på inre lärares kanske viktigaste instrument, en en kontroll. måste språkbehärskningen ha nått sådan en Om något är unikt i ett undervisningssys- nivå att språket låter sig hanteras med både tem är det innehållet än formen. Vid struktur, automatik och djup, samtidigt snarare som genomgång skolsystem i olika länder brytningen inte får vara alltför stark. Det en av POSTLETHWAITE, 1988 finner att de handlar både att göra sig förstådd och att man om ideologiska målen för skolan är starkt knut- förstå, att vara både sändare och mottagare i na till de rådande värderingarna och den ide- en språklig kommunikation där motparten ologiska grunden för respektive samhälle. oftast är ett barn. Det är inte givet att det Dessa värderingar skiftar bekant enklaste är att förstå. Den i vuxen ålder som avse- som värt beroende samhället vilar lär sig ett nytt språk gör det i form av just ett om demokratisk eller totalitär grund, det vuxenspråk. Barns och ungdomars språk är i om präglas industrialism eller är ett agrart stark förändring och har särdrag ibland av som samhälle, det tiderna utsatts för inte med modersmål om genom ens en vuxen samma stora eller små influenser utifrån, det behärskar. Samtidigt är det viktigt att inse att om räknas i-land eller u-land etc. kommunikation inte endast beror av språk. som Påfallande år dock att de rekommenderade Brister i språkbehärskning kan kompenseras arbetsformerna i skolan ofta omnämns i ter- andra tillgångar, t.ex. social kompeav som mer av elevaktiva och undersökande, samt tens, lyhördhet och psykologisk närvaro. Det att man uttryckligen säger sig vilja bort från är den totala kommunikativa kompetensen

Har rasismen tagit slut nu 64 Europaåret mot rasism

som är avgörande. selekterade skolsystem till skillnad från som, Det ligger också komplikation i att i Sverige, är mycket vanligt förekommande, en lärare förväntas vara modeller för sina elever. är utbildningskraven lärare ofta lägre i Inte minst gäller detta just språket. I miljö statliga och kommunala skolor än i privata. en som domineras av majoritetsspråket, i vårt Privatskolor i storstäder har mycket litet fall svenska, är det möjligen mindre avgöran- gemensamt med byskolor landsbygden de att just läraren är en god språklig förebild. vad gäller tillgång till kvalificerad lärarkraft. I den miljön finns gott andra Här kan också ställa kraven utbildom vuxna, man jämnåriga, medier etc. som kan komplettera ning högre även för primärstadiet. Konseeller till och med ersätta läraren språklig kvenserna dessa skillnader i organisation som av modell. I en miljö där majoritctsspråket är i och innehåll i lärarutbildning är därför att minoritet kan det däremot vara av vital bety- det är lättare att ekvivalera examina vid jämdelse att åtminstone läraren kan fungera förelse mellan svensk och utländsk lärarutsom språkmodell. Detta är fråga inte har bildning för gymnasieskolan än för de första en som uppmärksammats särskilt mycket. I de dis- skolåren. kussioner förs barns och ungdomars För att med icke-svensk bakgrund som om man en

språk i minoritetstäta områden som i yrkesutbildning och erfarenhet skall kunna

Rinkeby i Stockholm, Gårdsten i Göteborg verka lärare i den svenska skolan förefalsom eller Rosengård i Malmö handlar det oftast ler det två områden framstår vara som som konsekvenser för språkbehärskningen i särskilt vitala att behärska. Dels handlar det om svenska bristen på svenskajämnåriga, inte att ha kunskap och att förstå den av om om bristen på lärare med svenska svenska skolan i alla dess dimensioner, såväl av som modersmål. ideologiska och innehållsliga organisasom Många länder kräver inte postgymnasiala toriska. Dels gäller det också att behärska det studier för utbildning till lärare för primär- svenska språket ett sådant sätt att komstadiet utan har denna utbildning inom munikationen fungerar på alla nivåer, såväl ramen för en gymnasial skola. Man kan gentemot kollegor och andra vuxna som också att lärarutbildning för de tidiga åren gentemot elever. Sett ett utbildningspersse ur har kortare tradition än utbildning för sena- pektiv kan dessa områden introduceras och re stadier. De små barnens uppfostran och grundligt penetreras i anpassande utbilden

undervisning var länge hemmets uppgift. ning. Fördjupningen måste dock till stora

Detta innebär möjligen också att lärarutbild- delar överlämnas åt den enskilde att fortsätning för primärstadiet oftare har ta med i verksamhet. en mera egen ideologiskt laddad tradition, dvs att fostransaspekter, är starkt kulturbundna, har Några bilder av svensk skola förmedlade som varit påtagliga inslag i utbildningen. För av en grupp utländska lärare i kompletundervisning gymnasienivå gäller i de terande utbildning. flesta länder universitetsstudier i det eller de Den s.k. läraraspiranter LASP grupp som ämnen valt undervisningsämne/n. antogs till kompletterande utbildning i oktoman som Det svenska systemet att utbildas för under- ber 1995 indelad i fyra undervisningsvar visning i två eller flera ämnen i gymnasie- Två inriktade mot grupper. grupper var skolan är jämförelsevis ovanlig-t. Ettämnes- undervisning i grundskolans år 4-9 alternalärare år internationellt sett betydligt vanli- tivt gymnasieskolan, den ena bestod av 14 gare övre sekundärstadiet. Vad gäller lärare i Ma/NO, den andra 11 lärare i av

Har rasismen tagit slut nu 65 Europaåret mot rasism

främmande språk. Två grupper var inriktade av den tidigare utbildningen mot svensk mot undervisning i grundskolans år 1-7. utbildning har visat att ämneskomplette- Den bestod 17 har ringen mot 4-9/Gymnasieskolan blir för ena, som av personer huvudsaklig inriktning mot MaNO-ämnen, omfattande för att rymmas inom de 40 veckden andra, 20 inriktad mot SO- står till buds. Ingen bedömning har i personer, var or som ämnen. Totalt fanns alltså 62 utlandsutbilda- dessa fall gjorts av hur relevant den tidigare

de lärare i utbildning. Av dessa 62 var 40 lärarutbildningen varit för arbete med yngre

kvinnor och 22 män. Åldersspridningen barn. Ibland har överflyttningen upplevts

var mellan 24 och 56 år med genomsnittlig klart degraderande. en som ålder 39 år. Av de fyra undervisnings-

grupperna har alla utom en, nämligen språk- De utländska lärarnas intryck bar samlats i gruppen, intervjuats under sin avslutande några olika teman enligt nedan.

praktisk-pedagogiska termin. Språkgruppen ligger termin efter övriga med sina en ämnesstudier. 52 kursdeltagare har intervju- läroplan/verklighet

ats. De representerar 26 olika nationaliteter elever lärarrollen från samtliga Världsdelar utom Australien INTRYCK och Nordamerika. 23 är från olika skolmiljö personer kollegor asiatiska länder. Den största enskilda grupbland dessa är lärare från Iran 11 exempel pen personer. 17 är européer, framför allt personer från östeuropeiska länder, 8 från det varav forna Jugoslavien. 8 personer är från nästan Läroplan/ verklighet lika många latinamerikanska länder och 3 är Påfallande de kursdeltagare, många av som i från afrikanska länder. Spridningen är alltså egenskap föräldrar kommit i kontakt med i stor. De flesta har kommit till Sverige under skolan, fram till den svenska säger sig sin slutet 80-talet och början 90-talet. Alla av av egen kompletterande utbildning ha varit har lärarutbildning ett villkor för att bli den läroplan ska ovetande om hur ser ut som antagen till kompletterande utbildning. styra verksamheten och till och med okunni- Flertalet har också hunnit verka som lärare i dess existens. På teoretiskt plan ga om ett sina hemländer. Hur länge de varit lärare uttrycker sitt gillande läroplanen man av som varierar kraftigt, från några månader till 22 dokument. Man regel imponerad den är i av år. Det framgår dock inte alltid ansök- starkt upplever. av demokratiska ton som man ningshandlingarna hur länge varit Läroplanstextens allmänna karaktär inbjuder man yrkesverksam i sitt hemland. gillande också till ett accepterande och ett Ibland har lärarna i sin tidigare yrkesverk- och detta gäller kanske lika för alla oavsett samhet varit inriktade mot andra åldersgrupbakgrund. När man beskriver den praktiska per än dem de nu får sin kompletterande verklighet har upplevt dock kritiken man är utbildning för. Förändringarna har i samtliga återfinstarkare. Endera tycker man sig inte dessa fall gått mot en överflyttning från läroplanens skolans vardag eller na text i arbete med äldre till arbete med elever. yngre också menar man att tolkningen av texten Skäl till förändring har i några fall varit eget för långt. När idealen förverkligas gått på ett önskemål att arbeta med åldersyngre sätt som kommer kollisionskurs med vad grupper. Vanligast är dock att ekvivaleringen man själv anser vara god undervisning och

Har rasismen tagit slut nu 66 Europaåret mot rasism

skickligt lärarskap kommer också kritiken. utsättningarna. Man är beredd till eftergifter och att lära En del mycket positiva uttaom. landen om den svenska skolan har nog en Lärarrollen grund i detta snarare än i en övertygelse om Några kursdeltagare ger uttryck för iakttaförträffligheten i det man uppfattar som det gelser av svenska lärare, som man menar inte svenska systemet. agerar i läroplanens anda. Man menar att lärarna alltför lättvindigt har övergivit stora delar undervisande funktion och Om elever av sin man lyfter också fram de nackdelar detta för När de utlandsutbildade lärarna talar om de av eleverna tycker sig ha sett. Särskilt elever mött är beskrivningarna livfulla som man man oroad är över att läraren förefaller ha och engagerade. Många ger uttryck för den man lämnat över för mycket eleverna, glädje de har känt över att åter kontakt ansvar inte tycker alla elever med barn och ungdomar. Barn är barn överett ansvar som man att klarar att ta. Därmed har läraren inte längre allt i världen och tycker att kontakten man kontroll över elevernas kunskaper. I med elever har varit mycket lättare att än resonemanget framkommer ofta att efterlyser med de vuxna i skolan. Samtidigt är det just man uttryck för lärares kontrollfunktioner, elevernas sätt väckt mest reaken att vara, som funktion mycket central. tioner, både positiva och negativa. På den som man ser som En osäkerhet blir framträdande hos positiva sidan finns upptäckten att elever har som många är hur i den kontext den mycket större kapacitet än man väntat sig man nya som svenska skolan utgör, ska kunna ställa krav och att de kan kapabla till ett eget vara adekvat prestationsnivå hos eleverna. ansvar för sitt lärande. Det mera slutna sysen Flera av kursdeltagarna har tidigare arbetat tem, som många varit vana vid, menar man på åldersnivå än de har mött. inte har gjort det möjligt att syn sådaen annan nu Dessa svårigheten att hitta rätt abstrak- kvaliteter hos de elever har mött i sin ser na man tionsnivå på sin kommunikation med elever- tidigare yrkesverksamhet. Flera kommer från skolsystem Man ett värde i den frimodighet na. som gene- ser rellt ställer högre krav elever än det svens- många svenska elever uppvisar och man revika. Dessa uttrycker för att de krav de derar i många avseenden sin egen bild av den oro ser som naturliga ska möta motstånd hos de svenska skolan som disciplinlös. Intressant är svenska eleverna. också att notera att kursdeltagare, som har Det är tilltalad är möjligheten att eller har haft barn i den svenska skolan, man av egna göra undervisningen mindre abstrakt än under sin praktik tycker sig ha fått en man egen disciplinfrågan. De uttrycker varit van vi.d. Många har upptäckt hur det ny syn just praktiska och konkreta i skolarbetet har därmed också tillfredsställelse över att ha en hjälpt elever till större förståelse. Reflek- fått kunskap skolans mål och inneom om tioner över det tidigare lärararbetet hållet i de måldokument gäller. egna som visar också ofta tilltro till den yrkes- Samtidigt är de också kritiska till att förälden egna kompetensen och till möjligheterna att enligt deras egen upplevelse, inte är inrar, behålla det bästa det gamla samtidigt formerade och att dessa därmed inte heller av som tar till sig vad upplever det kan stöd åt skolan när det gäller det man man som ge ansvar bästa den svenska läroplanen. Kursdel- för skolarbetet eleverna förväntas ta. av som tagarnas motivation är genomgående I diskussionen om disciplin eller frånvaro egen hög att försöka ställa sig efter de för- disciplin kommer några in frågan om om nya av

Har rasismen tagit slut nu 67 Europaåret mot rasism

lärares makt. Man tycker sig i den svenska sig. De uttrycker bestörtning över att det

skolan se ett demokratiskt system genomfört "skvallras" besvärliga elever personalom från grunden. De värderingar som är basen rummet. Andra är förvånade över att en del

för detta system kan för en del vara en svenska lärare de har mött har visat sig ha

väsentlig politisk fråga och faktor mycket liten kunskap sina elevers situaen som om kan ha avgjort flykten från hemlandet. tion och villkor utanför skolan. Särskilt har

Därför kritiserar särskilt uttryck för fäst sig vid att dessa lärare inte känt till man en man auktoritär relationen mellan lärare eller varit intresserade sina invandrarelesyn av och elever. De flesta har ändå upplevt Vers ursprung. Flera tar också fram den skillnad man har motsatsen, lärare visat stark känsla för som noterat mellan svenska barn och invandrar- sina elever och förtrogenhet med och vars barn när det gäller förtrogenhet med normer situation. En del också självkritiskt ens ser och regelsystem. Man tycker sig se att svens- tillbaka sin egen tidigare verksamhet.

ka barn gränsen går, den gräns vet var som

man inte överträder. Invandrarbarn är vana

vid helt andra gränser och helt andra sank- Några reflektioner

tioner vid gränsöverträdelser. Detta vållar Lärarutbildning syftar bl.a. till att lärare skall problem. kunna nå en integrering av läroplanens Det finns också de inte låtit sig som intentioner med vardagsarbetet i skolan. Det påverkas i sin uppfattning svenska elever om är svårt nog att åstadkomma detta under den som respektlösa och alltför fria. Några har reguljära utbildningen av svenska studenter upplevt klassrummet kaotiskt "det som - var och visar sig än svårare i komplettevara en en förfärlig röra" och lärarna alltför - som rande utbildning för utlandsutbildade lärare. eftergivna. De i skolan har svårt att vuxna Många dessa uttrycker visserligen stor av sätta gränser Skälet till detta är menar man. beundran för läroplanens demokratiska enligt flera att lärare saknar sanktionsmedel. grundvärderingar och det stora utrymme de Att bara diskutera är enligt dem otillräckligt. ges. På en övergripande nivå har flertalet på Några att hårdare kunskapskrav och menar denna punkt tagit den svenska läroplanen till flera skulle kunna avhjälpa den dåliga prov sitt hjärta. Men intentioner och övergripanordningen. Också vad gäller elever synen de mål sak, vardagsverkligheten är en en visar många en vilja att tänka om, att minska annan och betydligt mera konkret. Det är avståndet mellan sig och eleverna. Man reso- därför inte oväntat att enigheten är stor och

nerar om vikten av att först lära känna systepositiv kring mål och riktlinjer medan uppmet inifrån innan uttalar sig med säkerman fattningarna varierar starkt när man kommer het. Här uttrycker också tydligt att man in på uppnåendemål i olika ämnen. I ämneanpassningen måste ske utifrån och in och na kan man förmodligen också som enskild att man måste tolerera vissa företeelser som lärare betydligt bättre känna igen sig och man egentligen ännu inte kan acceptera. relatera till sina tidigare erfarenheter. Ytterligare synpunkt återkommer vid en Reaktionerna på den svenska lärarrollen i flera samtal och det handlar om att bry sig praktiken framstår bild den abdisom en av om eleverna även utanför klassrummet. kerade läraren, lärare lägger över allt en som Uppenbarligen har några läraraspiranter ansvar eleverna och inte längre ser sig som upplevt ett mindre för eleverna engagemang undervisare. Man riktar kritik mot att lärare bland de svenska lärarna än hade väntat man inte håller samman arbetet i klassen, inte

Har rasismen tagit slut nu 68 Europaåret mot rasism

strävar efter att i aktiviteter grund att de kan hjälpa dem att på gälgemensamma ge syn eleverna grund, inte tillräck- lande regler och en gemensam normer. ligt följer enskilda elevers aktiviteter och Det finns i materialet mycket talar upp som prestationer. Bilden präglas också av osäker- för att skolan yrkesmiljö upplevs vara som het om vad rollen som handledare egentligen välbekant oavsett varifrån i världen man än innehåller, vilka krav man kan ställa ele- har sin lärarerfarenhet. I utsagorna finns verna och hur kan kombinera sitt lärar- många uttryck för att snabbt känner sig man man ansvar med ett utökat elevansvar. För många hemma, att många strukturer känns förtrogde intervjuade lärarna har den svenska och att också känner att så småav na man man grundskolan varit det första mötet med "en ningom kan hitta sin plats igen. Till viss del skola för alla", eftersom de tidigare yrkeser- kan detta säkert vara en bedräglig känsla. farenheterna gjorts i ett selekterat skolsys- Underliggande strukturer och strömningar tem. Detta kan ha bidragit till inte tydliggörs förmodligen inte förrän efter att man en riktigt känner igen sig i det svenska klass- längre tids erfarenhet. rummet. Det som för flertalet av de intervjuade Motbilden till den abdikerade läraren lärarna har varit den stora stötestenen är inte ges i bilden den närvarande eleven. Man i första hand och obekanta sidor av nya av uttrycker överraskning över elevers innebo- undervisningssituationen och miljön i skoende kapacitet, glädje över vad det utökade lan. Här har uppenbarligen ganska man elevansvaret kan resultera i och insikt hur snart börjat känna fast mark under fötterna. om man i ett mera förtryckande systern kan för- I stället är det språket, svenskan, som fokukväva resurser hos enskilda elever. Man Detta har kanske flerdubbel inneser seras. en hos eleverna frimodighet och vana att ge börd. uttryck för sina uppfattningar och upplever För det första handlar det att om man det befriande att kunna ha personliga i stäl- känner sig inte räcka till språkligt. Man hinlet för hierarkiska relationer till elever. Man inte uppfatta vad eleverna säger och ner man lägger också åldersrelaterade aspekter på märker att det språkflödet hindras egna av elevaktiviteterna och ger uttryck för att att man kommunicerar ett främmande gamla föreställningar när elever är språk. Särskilt under blir detta märkom press mogna för eget ansvar måst revideras. bart, ett fenomen som dock inte heller är Många iakttagelser rörande elever har obekant för svenska lärare Till viss del innenaturligtvis gjorts. En uppfattning som bär denna upplevelse förmodligen något av många ger uttryck för är att de fått tänka återgång till den osäkerhet om en man som ny när det gäller den svenska skolans förment och lärare kan känna. Språktillägnande ovan totala brist disciplin. Den närmare kon- och språkfärdighet är livslång en process takten med skolan har gjort synligt ett även det modersmålet. egna normsystem som man menar att de flesta För det andra kanske självbilden förändsvenska elever är förtrogna med men som är ras av att man berövats full tillgång till ett av fördolt för andra. Samtidigt har drab- lärarens viktigaste instrument, nämligen det man bats av insikten vad detta innebär för ele- talade ordet. Det nyanserade språkliga om samver med invandrarbakgrund. Här spel varit vid och kanske byggt ger man man van upp uttryck för del kritik mot sina svenska under lång tids lärarverksamhet har ersatts en kollegor som man menar ibland underlåter kommunikation själv uppleav en som man att ta reda så mycket om sina elevers bak- ver som tunn, ordfattig och själlös. Detta är

Har rasismen tagit slut nu 69 Europaåret mot rasism

kanske för den enskilde oroande än vad förespråkas i svenska styrdokument mera som själva det upplevda språkliga handikappet. Vilka betingelser underlättar sådan proen Om sjålvbilden hinner ändras alltför mycket och finns det gruppskillnader i sättet att cess

kanske svårigheten att "komma igen som reagera Dessa frågor står nu i tur att belysas.

lärare kan bli för stor. Omgivningens reak- Det finns vissa tecken som tyder att det tioner spelar här säkert avgörande roll. paradoxalt nog kan vara lättare att väckas till en För det tredje hur eleverna, vad behöver förändra, oroas man av medvetenhet om man svenska kollegor och elevernas föräldrar skall tidigare levt i ett systern som myckom man Detta hänger delvis med et starkt avviker från det svenska. Kanske reagera. samman självbilden, men har också inslag tidigare kan det vara så att de stora kontrasterna gör av erfarenheter av diskriminering och åsidosät- det lättare att se både det egna och det svenstande. Att bryta sig våg in i främmande ka kulturella mönstret. I kontrasterna blir det en kultur dit oftast inte själv har sökt sig möjligt att komma till insikt att förman om egen och där inte har någon given plats kan ändring är den enda möjligheten för att man mycket näring åt för omgivningens överleva "svensk" lärare. Kanske år det ge oron som reaktioner. Det kan kanske också leda till en också så att känslan av förtrogenhet kan fixering vid språkliga frågor så att man tolkar bidra till att en anpassning kan påbörjas och omgivningens reaktioner alltför snävt. Med att, när de okända mönstren börjar framträtanke att kommunikation sägs bestå till da, har fått tillräckligt fotfäste för att man mindre än hälften verbal kommunikation kunna fördjupa sin integrering i den svenska av kan det finnas risk för att denna språkfixe- skolan. ring lägger hinder i vägen för att man ska våga använda sig andra kommunikativa Hur har det gått av kompetenser. Just december 1997 pågår en uppföljnu Till viss del kan säga att de uppfatt- ning alla de lärare lämnat den kompman av som ningar de

ut1andsutbi1da- Grupp tillsvid. vika- tim- arbets- annat antal

anst nat anst. sök. de lärarna givit

kommer MaNO man

från starkt ESP 2 1 17 25

Vaåv

ett 7 4

aulicioitärt,

i bud rar s t oc externt kontrollpråglat skolsystem till det, letterande utbildningen. Vi försöker kartlägåtminstone officiellt, demokratiska, jämlika och med avseende på sysselsättning ga var en och självkontrollerande systemet i Sverige just nu och planerar att kontakta en mindre reagerar man självfallet just på företeelser dem har tillsvidareanställning grupp av som som avviker mest från det man vuxit in som lärare för intervjuer under våren 1998. Men det är egentligen nästa steg är I den första blev klara ht 1993 som grupp som mera intressant. Kommer reaktionen att hos är situationen mycket ljus. De är samtliga den enskilde leda till ett medvetet föränd- MaNO-lärare med inriktning mot undervisrande av den egna lärarrollen i riktning mot ning från år 4 och uppåt. Av de 23 lärare som

Har rasismen tagit slut nu 70 Europaåret mot rasism

avlutade utbildningen har idag 16 personer för sina barns färdigheter i svenska med en tillsvidareanställning lärare på högstadi- icke-svensk lärare. Vad är sakligt motisom som um, gymnasieskola eller vuxenutbildning. 1 verat och vad som är fördomsfullt i dessa har vikariat, 3 är timanställda och 3 är argument är omöjligt att säga. Det finns arbetssökande. I den andra gruppen, 15 lära- också goda exempel icke-svenska lärare re som blev klara vt 1995, har 3 gått mycket snabbt framåt i sin egen personer som tillsvidareanställning som lärare, 7 har vika- svenska språkfärdighet när de väl har komriat, 3 är arbetssökande och 3 har valt att inte mit in i den svenska skolan, liksom goda söka lärarjobb barnledighet, flyttat utom- exempel på hur arbetslag förmått utnyttja

lands. I den s.k. LASP-utbildningen har det andra kompetenser än språkliga hos utländs-

som väntat gått bäst för den har ka kollegor.

grupp som samma inriktning som de tidigare, liksom för en liten grupp på 4 bildlärare, som samtliga Visioner fått tillsvidaretjänst. I MaNO har I det policydokument för kompletterande gruppen idag 4 personer tillsvidaretjänst, 5 vikarierar utbildning tagits fram utbildningsvesom av lärare, 2 studerar, 3 är arbetssökande och tenskapliga sektionen vid Göteborgs universom en arbetar med annat. sitet förs ett resonemang om högskolans roll Däremot är situationen betydligt besvärli- när det gäller till att utländska lärares att se gare bland de ca 40 1-7-inriktade lärarna. utbildning och yrkeserfarenhet blir använd- Flera dessa är ännu inte klara med sina bara i den svenska skolan. Vi att olika av menar ämneskompletteringar. Av de 21 har typer kompletterande utbildning bör vara ca som av avslutat sin kompletterande utbildning har 1 högskoleförlagda och att högskolan måste fått tillsvidareanställning. De flesta är fortfa- arbeta för att statsmakterna lägger ansvaret

rande arbetslösa. En lärare har sökt 50 ll för denna utbildning hos utbildningsanordanställningar, blivit kallad till 1 ll intervju naren, högskolan. Idag ligger initiativet hos

men inte fått något arbete. En starkt bidra- arbetsmarknadsmyndigheterna, vilket innegande orsak till den ljusa bilden för de första bär vissa begränsningar i form av ett regelär den stora bristen på lärare i verk inte är högskolans, t.ex. vad gäller grupperna som MaNO, de flesta Västsveriges kom- möjligheter att kvalificerad handledning som av muner uppvisar. under praktik. Det är också av vikt att de En förklaring till svårigheterna för 1-7- erfarenheter som hittills gjorts såväl i lärare att med samma framgång skapa sig Göteborg vid de övriga högskolor i lanen som framtid lärare i Sverige kan att det har typ utbildning, kan som vara som samma av språket sannolikt är större betydelse samordnas så att fortsatt positiv utveckav en eleverna Detta är upplevelse ling kan ske. yngre en som delas av de utländska lärarna och av de skol- Högskolan måste också föra ut sina erfaledare möter dem i anställningssitu- renheter till skolledare och skolor och som en vara ation. Vanliga argument mot anställning från behjälplig i att se olika områden där utlandsskolledares sida är t.ex. att de elevernas utbildade lärare kan användas ett för skoyngre språkutveckling i svenska är mera lättstörd lan och dem själva utvecklande sätt. än de äldres, att lärarens roll språklig skolledare skall enligt skollagen ett som som förebild inte kan uppfyllas, att föräldrar rea- första kriterium avgöra om den som söker

gerar mot en icke-svensk lärare av språkliga tjänst behärskar svenska språket. Vår erfa-

skäl, att invandrarelevers föräldrar oroar sig renhet är att man behöver hjälp att diskutera

Har rasismen tagit slut nu 71 Europaåret mot rasism

vad detta innebär i de fall en person inte talar brytningsfri svenska. Mentorer på skolor en som nyanställer lärare bör också hjälp att vägleda kollegor med lång yrkeserfarenhet men med kort erfarenhet av den svenska skolkoden. Om skolan och samhället menar allvar med sin retorik vikten att rekrytera om av personer med invandrarbakgrund till skolan måste också beredd att tänka i man vara nya banor och på alla nivåer finna nya sätt att ta vara annorlunda kompetens och våga pröva även lösningar som kan kännas riskfyllda och osäkra. Detta gäller såväl skolmyndigheter skolledare och kollegor. som Den enskilda utländska läraren kan aldrig ensam påläggas hela ansvaret för en lyckosam inbrytning i svensk skola

REFERENSER Aziz-Zadeh, H. 1995 Iran. In Postlethwaite, TN. ed. International Encyclopediaof National Systemsof Education. Pergamon.Cambridge

Daun, 1994 Svenskmentalitet ett jämförande perxpektiv. Andra omarbetadeupplaganRabén , Prisma. Stockholm

Lortie, D. C. 1977 Sc/Joolteat/Jer.vociologiral . a study. University of Chicago Press

Postlethwaite, TN. ed. International Encyclopedia National Systemr Education. Pergamon. Cambridge

SOU 1996:143. Krockellermöte Om denmångkulturella skolan. Delbetänkande av Skolkommittén. Stockholm

SOU 1997:121. Skofrågør om :kola i enny tid. slutbetänkande av Skolkommittén

Utbildningsdepartementet 1994 Läroplanerför det obligatoriskaskolväsendet defivilliga ocl: xlåoformerna. Lpo 94 Lpf 94 -

Har rasismen tagit slut nu 72 Europaåret mot rasism

Fonden för i

journalistik

ett

mångkulturellt

samhälle

Stipendiet vill ge journalister möjlighet att fördjupa sina kunskaper om Sverige som ett mångetniskt och mångkulturellt samhälle. Syftet är att stipendiaten ska skaffa sig kunskaper om invandrares och minoriteters villkor, om kulturella betingelser och förändringar samt om fenomen som rasism och främlingsfientlighet.

Stipendiet bör användasför att finansiera deltagande i olika slag av kurser inom de aktuella ämnesområdena, men framför allt för självständigtupplagda studier enligt en väl preciserad arbetsplan.

Såvälstudier som undersökningar skall vara inriktade förhållanden i Sverige.

Intentionen från stipendiestiftarnassida är att uppmuntra en journalistik som med fördjupade kunskaperkan bidra till öppenhet, respekt för olikhet och förståelsemellan olika etniska, kulturella och religiösa grupper och som ett insiktsfullt sätt motverkar intolerans,förföljelse och diskriminering etnisk grund.

Europaåret mot rasism är ett EU-initiativ och i Sverige fick en samordningskommitté uppdraget av regeringen att- under 1997 och halva 1998 ett långsiktigt sätt arbeta med frågor som rör rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.Inom fem arbetsområden; arbetsmarknad,skola/utbildning, boende/fritid, kultur/idrott och medier, genomförde kommittén en rad projekt. Ett av initiativen inom medieområdet var inrättandet av en stipendiefond för journalister, vars inriktning finns beskriven ovan.

Fondensinitiativtagare och bidragsgivare alltså den nationella samordningskommittén är för Europaåret mot rasism,den förvaltas av Publicistklubben/Hiertanämnden och har, förutom kommittén, även Landstingsförbundetoch SvenskaKommunförbundet som bidragsgivare. Kommitténs önskan om att stipendiet delas ut även sedankommittén den 30 juni 1998 lade ner sin verksamhethar genom detta tillgodosetts.

Sti en et kommer att delas ut n än m ret mb "rt vPu licis klu en till vilka journalister som önskar söka stipendiet kan vända sig.

För information om stipendiet och ansökningsregler, kontakta: Hiertanämnden Tel: 08-663 96 64 Fax: 08-663 20 82 eller Publicistklubben Långholmsgatan 19, 1 tr 117 33 Stockholm Telefon: 08 669 61 24 - Fax: 08-720 78 30

Har rasismen tagit slut nu 73 Europaåret mot rasism

Racism, Ideology

and Political Organisation

- en internationell konferens i Stockholm

Den 5-7 december 1997 anordnade BBC Education, London, KHALIDSALlMI, Director Europaåret mot rasism och Centrum för of the Anti-Racist Center Oslo och MARIANNE VAN KALMTHOUT, Public Relation Officer at the invandringsforskning CEIFO vid National Bureau Against Racial Discrimination Stockholms universitet en internationell LBR, Utrecht. konferens i Stockholm på temat Racism,

Ideology and Political Organisation". l På den akademiska delen föreläste DR.MATTIAS första hand ägnades konferensen åt att GARDELL, Department of the History of Religions, kartlägga och diskutera Uppsala University, den rasism som PROFESSOR JEFFREY KAPLAN, Arctic Sivunmun Ilisagvik College, Barrow, PROtar sig uttryck i politiska partier och FESSOR LEONARD WEINBERG, Nevada State andra etablerade strukturer. Konferensen University, Reno, MARIKALLIALA, PhD Student, var indelad i två sessioner, en där ett Helsinki University, DR.LASZLOKURTI, University mindre antal internationella forskare of Budapest, Political Scientist, DR.ROBWITTE, samlades och en mer allmän del där Amsterdam, DR.UGOMELCHIONDA, Sociologist såväl dessa akademiker "praktiker, and Consultant for the Italian Federation of som Migrant Workers and Families, DR.NELLY HANSdvs företrädare för bl.a. Europeiska kom- SON, Historian Scientist and Director of the missionen, politiska partier europeisk Foundation of FrenchJudaism, Paris, DR. WOLFnivå och olika ideella organisationer GANG KüHNEL, Interdisciplinary Institute for verksamma på området deltog. Omkring Conflict and Violence Research, University of

120 personer närvarade. Konferensen Bielefeld och PROFESSOR PETERMERKL, Political har dokumenterats i två olika rapporter. Science Faculty, University of California, Santa Barbara. En innehållande de "papers" som pre-

senterades under den akademiska ses- På nästa sida publiceras en artikel med rubrisionen och en innehållande en sammanken; Främlingsfientlig aktivitet, den allmänna fattning av vad som framkom vid den opinionen och integrationspolitik i Europa av allmänna delen. PROFESSOR CHARLES WESTIN från CEIFO, som

introducerade den akademiska delen av konfe-

rensen.

På den allmänna delen av konferensen talade Racism, Ideology and Political bland andra ALLANLARSSON, Director General Organisation. A report from an intematio- DG European Commission, DR. SIMONEPSTEIN, Hebrew University nal conference Stockholm, December Jerusalem, PROFESSOR Brookes University Oxford, 1997" rekvireras från Integrationsverket. ROGERGRIFFIN, MR. KHANMOGHAL, Vice President of Migrants Forum Adress, se sidan 95. Racism, Ideology

of the EU, SVANTEHANSSON, Political Scientist, and Political Organisation" beställes hos Paris, EUROPE SINGH, Commissioning Executive, CEIFO. Adress, sidan 98. se

Har rasismen tagit slut nu 74 Europaåret mot rasism

Främlingsfientlig aktivitet,

allmänna

den

opinionen och integrationspolitik

i

Europa AV CHARLESWESTIN

Under 1990-talet har vi kunnat bevittna vida dessa högerextremistiska aktiviteter har en tillväxt främlingsfientligt våld i Väst- påverkat eller kommer att påverka den allav I Storbritannien är det främst män- männa opinionen i framtiden. Uppgifterna europa. niskor med afrokaribiskt eller asiatiskt härom är motsägelsefulla. ursprung som varit utsatta, i Frankrike migranter från Mahgreb. I Tyskland är det Tillväxten av högerextrema aktiviteter den turkiska befolkningen varit utsatt. I under 1990-talet som Holland, Skandinavien och Tyskland har Under det senaste decenniet har partier upphögerextremistiskt våld riktats mot asylsö- stått, eller återuppstått, exploaterar det som kande och med flyktingstatus, allmänna missnöjet med arbetslöshet, skatter personer främst från icke-europeiska länder. Ända och framför allt invandring. Stödet för radisedan andra världskriget har några oansenli- kala högerpartier har ökat dramatiskt runthögerextremistiska organisationer ut- i hela Europa. Siffrorna är slående. I ga om tryckt antisemitiska, invandringsfientliga, Antwerpen erhöll Vlaams Blok 28 procent

flyktingfientliga och rasistiska åsikter. Under rösterna, Front National i Frankrike

av 1970-talet och under större delen 1980- erhöll 15 procent i det senaste presidentvalet, av talet dessa obetydliga till med- det österrikiska Frihetspartiet fick var grupper 22 prolemsantalet. De saknade ekonomiska medel cent av landets röster och i Italien har Lega och de politiskt marginaliserade. En dra- Nord vunnit ett omfattande väljarstöd. var matisk förändring har skett under de senaste tio åren såtillvida dessa organisationer Ä andra sidan tyder attitydundersökningatt nu har börjat betydligt större anslutning än genomförda i Tyskland och Sverige, och en ar tidigare. Kanske viktigare ändå är att de har tidigare i Danmark och Finland, att erhållit stora ekonomiska möj- öppen främlingsfientlighet inte har ökat resurser, som liggör att de kan förbättra och professionali- bland allmänheten WIMMER 1997; WESTIN sin politiska propaganda. Det finns inga 1996. Hur går detta ihop med sera 1993; LANGE enkla förklaringar till vad givit upphov valresultaten som till denna utveckling. Förklaringar måste därför sökas i samspelet mellan mängd För det första, internationella jämförelser en faktorer och villkor. En central fråga är huru- försvåras lokala skillnader i politisk genom

Har rasismen tagit slut nu 75 Europaåret mot rasism

kultur, erfarenheter från krig, demografiska lingsfientlig eller rasistisk förseelse förändoch socioekonomiska strukturer, i den Tillväxten rasistiska brott i Sverige ras. av mening att det sannolikt inte finns endast kan delvis effekt ökad medvetenen vara en av uppsättning förklaringar skulle gälla het bland polisen. Minskningen i Tyskland som samtliga länder. För det andra, analys data kan mycket väl ha sin grund i att polisen har av från opinionsundersökningar innebär alltid blivit mer slapphänt när det gäller att katemetodologiska problem och snedvridningar gorisera förseelser främlingsfientliga. som bortfall, social önskvärdhet, svarsbias etc. - Undersökningar den här typen utgör inte I Sverige har antalet prenumeranter av särskilt skarpa mätinstrument, och är inte rasistiska och främlingsfientliga publikatiobättre än de frågor de består I tilltagit, och försäljningen så kallad vit som av. ner av Sverige föreligger en unik serie av jämförba- makt musik har ökat dramatiskt Lööw ra attitydundersökningar från 1969, 1981, 1993. Sverige är de större producenteren av 1987, 1993 och 1995 WESTIN LANGE distributörerna och exportörerna den 1993, na, av 1996. Det svenska resultatet kan inte förkla- här sortens musik, och försäljningen har förras med hjälp metodologiska snedvrid- sett den främlingsfientliga rörelsen med av ningar, det vill säga frågor och mått betydande ekonomiska som resurser. utarbetats för att mäta rasistiska attityder tyder inte på någon signifikant ökning I attitydundersökning bland fyra av en rasistiska eller främlingsfientliga attityder. invandrargrupper i Sverige, rapporterar Lange 1997 att 67 procent afrikanska av Observationen att omfattningen Öppen män att de har nekats arbete av uppger främlingsfientlighet inte har ökat strider mot grund rasdiskriminering, 48 procent traav uppgifterna om att antalet rasistiska förseel- kasserats på arbetsplatsen, 65 procent vägrats ser har tilltagit betydligt under år i inträde till restaurang, och 60 procent blisenare en Storbritannien BACK, KEITH OCH soLoMos, vit öppet hotade och förolämpade på offent- 1996 och Sverige TEGSTEN 1997, fastän i liga platser. Siffrorna är något lägre för Tyskland tycks det ha minskat under 1994 migranter från mellanöstern och Sydost- WILLEMS 1996. I Sverige polisanmäldes 660 asien, men fortfarande oacceptabelt höga i förseelser rasistisk, främlingsfientlig eller ljuset den officiella jämlikhetspolitiken. av av

nazistisk karaktär 1994. 1995 hade denna Förutom dessa erfarenheter förolämp-

av siffra stigit till 1 481. En betydande del av ningar och diskriminering, att dessutom dessa brott betraktas allvarliga: skänd- utsättas för den öppna rasistiska propaganda som ning judiska gravplatser, övervåld och de främlingsfientliga rörelserna av som nya misshandel, brandbombning och mord- sprider, är det knappast förvånande att etnisbrand. Tre främlingsfientligt relaterade mord ka minoriteter, invandrare, flyktingar, och rapporterades 1995. I Tyskland rapportera- särskilt människor med icke-europeiskt des 6 721 förseelser 1993, och 3 491 1994 upplever rädsla inför vad framtiursprung, WILLEMS 1996. Internationella jämförelser den har i beredskap åt dem. Denna rädsla den här typen innebär metodologiska bör också betraktas indikator ökad av som en kategoriseringsproblem. Detsamma gäller omfattning främlingsfientlighet bland allav för jämförelser över tid inom ett land mänheten. Förklaringen till de oförenliga grund av att kriterier för och uppfattningar uppgifterna tycks vara att främlingsfientliga

vad av polisen främ- organisationer och fortfarande är

av som anses vara en grupper

Har rasismen tagit slut nu 76 Europaåret mot rasism

tämligen marginella när det gäller antall. inte kan uppfattas annat än vanlig gamsom Däremot har de blivit mycket aktiva och de maldags rasism, men där förövarna förnekar sig i sin politiska verksamhet med att deras handlingar baseras på ringaktning engagerar nyvunnen tillförsikt. De agerar utifrån före- av hudfärg eller något annat kroppsligt känställningen att de har den allmänna opi- netecken. Istället lyder argumentet att det är om nionens underförstådda stöd. migranternas underordnade kulturella status rättfärdigar den behandling den som som Sammanfattningsvis vill jag påstå att den utsatta parten tolkar som diskriminering. allmänna opinionen i Europa inte ännu är beredd att stödja främlingsfientliga förseel- Detta har fått några brittiska teoretiker och definitivt inte brott till exempel HALL, 1993 att hävda att rasism i dagens ser, som mordbrand, eller främlingsfientligt relatera- Europa motiveras av kulturella skillnader de mord. Men stor del den allmänna kulturell rasism. De vidhåller att negativ sären av opinionen är allvarligt oroad för flyktingin- behandling av migranter inte baseras på travandringens inverkan på och konsekvenser ditionella raskriterier biologi, utan etnoför samhället. Även de frågor och instru- kulturella egenskaper. Migranter särbehandom ment mäter rasism och främlingsfient- las negativt på grund att de kulturer de som av lighet i nämnda undersökningar inte underlägsna. Även ovan representerar anses vara tyder på att förändring till det sämre har argumentet kan förefalla övertygande, så en om ägt rum, så har en definitiv och högst påtag- är den nyskapade terminologin missvisande. lig förändring skett i människors föreställ- Enligt minuppfattning handlar rasism om ningar om invandring. I både det svenska särbehandling som rättfärdigas grundval och det tyska materialet finner ett starkt ras, specifikt vad de överordnade av mer missnöje med invandringspolitiken. Dessa anser vara biologisk underlägsenhet hos de uppfattningar får stöd del den all- underordnade. Alldeles inunder fernissan av av en av männa opinionen som förmodligen skulle kulturella attributioner tänker den äkta rasistänka sig för innan de lägger sina röster ten i termer av biologiska attributioner. En ortodoxa nazistpartier med all utstyrsel och omfattande litteratur finns kring begreppet symbolik, men som inte är ovilliga att rösta rasism BANTON 1987; MILES 1989; LANGE på partier av nationell front eller missnöjes- 1992. Här räcker det med att säga att i raspartier för fram invandringsfientliga begreppets tidiga historia användes det för som åsikter. att beteckna vissa grundläggande skillnader mellan olika delar mänskligheten. En av Ny och gammal rasism innebörd att dessa indelningar baserades var I Frankrike, Holland och Storbritannien, skilda ursprung. Med tiden, och utan tvehar stora migrantgrupper från före detta kan ett resultat de koloniala erfarensom som av kolonier, är rasism en högst påtaglig realitet. heterna, kom begreppet dock att likställas Nynazistiska gör ingen hemlighet med fysiska och fenotypiska skillnader. Det grupper av det faktum att de hyser rasistiska övertygel- är den betydelsen det bibehållit i som egen- Överallt kan bevittna rad hand- skap vardagsbegrepp, långt efter det ser. man en av att lingar, kränkningar, nedsättande tillmälen, ras förkastades som ett vetenskapligt giltigt diskriminering på arbetsplatsen, etc. eller användbart begrepp. Forskning om ras som

1 Om man antar att aktivisterna Sverige i utgör såmånga som 4000, vilket är en hög uppskattning, är sannolikheten för att med en aktivist i ett slumpmässigt,riksre presentativt urval 2000, 1 på 2000.

Har rasismen tagit slut nu Europaåret mot rasism

handlar numera inte någon vetenskaplig förklaring. Dessutom tenderar etnocentriskt om analys sambanden mellan somatiska skill- och främlingsfientligt våld att ofta förekomav nader hos olika delar mänskligheten och i starkt integrerade samhällen, där lojaliav ma psykologiska, personlighetsmässiga egenskatetsband till familj, släkt och etniska grupper per, utan om studiet av föreställningar och fungerar som viktiga mekanismer för inteuppfattningar sådana skillnader gration wiLLEMs 1995. om som hyses bland den breda allmänheten. Forskning ras handlar inte längre Mot en förklaring om om fysisk antropologi, utan om socialpsykologi, Främlingsfientligt våld kan inte förklaras attributioner och föreställningar krop- med personlighetsproblem. Förövare om av pen. Kroppen spelar en avgörande roll i alla främlingsfientligt våld är vanligtvis unga typer av rasism. Det annorlunda definieras i män, de flesta under 20 år. De har svaga termer av kroppsliga kännetecken som t.ex. skolbetyg, många har hoppat skolan och av hudfärg. Massiva tatueringar över hela krop- några är långtidsarbetslösa. Ganska många pen som manliga nynazister är ett har ett kriminellt förflutet och ofta har de exponerar sätt att på samma gång visa upp och dölja vuxit upp i arbetarklassmiljö. Många lockas vitheten hos den egna kroppen. Tatueringen skinnskallerörelsen. De representerar av är ett sätt med vilket den andres blick kont- sociala grupper som upplever konkurrens rolleras. All rasism handlar i sista hand från invandrare och flyktingar arbetsom att förneka den andres kropp. Folkmord marknaden, bostadsmarknaden och på utgör det mest extrema exemplet förne- äktenskapsmarknadem Skinnskallekulturkelse den andres kropp. ursprungligen utvecklades inom den av en, som brittiska arbetarklassen, har exporterats till Främlingsfientlighet är fruktan för och rad andra europeiska länder. Skinnskalleen antipati mot främlingen, den utomstående, kulturen är i sig identitet det en av annoroch en ovillighet att släppa in honom i den lundaÖ egna gruppen. Ett centralt element i främlingsfientlig ideologi är den sociala kon- Över hela Europa har förskjutning en av struktionen det annorlundaÅ Erfaren- den offentliga debatten ägt i riktning av rum heten av det annorlunda av olikheter, mot uteslutning och intolerans. De traditio- - av att inte tillhöra, av det okända motsvarar nellt demokratiska partierna i det politiska en grundläggande mänsklig erfarenhet, mittfältet, det vill säga Socialdemokraterna, väsentlig för erfarenheten socialitet, vilken Centerpartiet och de Konservativa eller av endast kan införlivas att särskilja Kristdemokraterna i vissa länder omvärdegenom WONG 1991, uppfattning går tillba- sina idéer migrationspolitik och de en som rar nu om ka till SIMMELS 1971 provokativa analys av förespråkar restriktiva och begränsande befrämlingen mitt ibland stämmelser. Syftet är att inte förlora politisoss. ka poäng och att inte låta högerextremister- Främlingsfientligt våld beskrivs ibland fritt exploatera denna opinion. Man na som relaterat till nedbrytningen sociala kan därför hävda, att detta är ett sätt att av normer och familjestrukturer och till social kontrollera extremistpartiernas frammarsch. desintegrering. Medan detta kan gälla för Det kan dock vara ett riskabelt sätt att göra många av förövarna av främlingsfientligt det på. våld, kan det i bästa fall endast delutgöra en

Har rasismen tagit slut nu 78 Europaåret mot rasism

En högst avgörande faktor i detta yttersta kontrasterande identitet. Denna sam- som manhang har varit den kontinuerliga tillväx- på god väg i Iran genom gisslanprocess var flyktinginvandring till Västeuropa dramat den amerikanska ambassaden i ten av under delen 1980-talet. Sedan Teheran. Trots att Saddam Hussein i Irak senare av

arbetskraftsinvandringen stoppades i början och Moammar Qadaffi i Libyen inte är asso-

1970-talet, har asylsökandet utgjort den cierade till muslimsk fundamentalism, viktigaste drivkraften i de migrationsproces- utnämnde de också Väst, USA och Israel till berört Västeuropa. Nätverk har sina yttersta fiender. Detta underströks ser som byggts mellan mottagarländer i väst och under den irakiska invasionen Kuwait och upp av sändarländer i Mellanöstern, Nordafrika och det efterföljande Gulfkriget. En markant västra Asien. Kriget i Bosnien upphov skillnad med Islam den kontrasterande gav som till omfattande flyktingström inom identiteten, till ett demokratiskt, fritt och en Europa. Antalet asylsökande under dessa ekonomiskt utvecklat västerländskt samhälvar år sådan storlek att själva asylbegreppet jämfört med Sovjetkommunismen, är av en urholkades. Detta gäller speciellt för närvaron av ett tämligen stort antal muslims- Tyskland, har varit den huvudsakliga ka migranter i Västeuropa från Mellansom destinationen för asylsökande i Europa. östern, den indiska subkontinenten, Mahgreb och Turkiet. Den kontrasterande Det kalla krigets slut är också en viktig identiteten, det annorlunda, finns mitt i faktor att beakta. Det har inte bara omfor- Europa. Detta inte fallet med Sovjetvar mat våra föreställningar världen i termer kommunismen. om av kontrasterande identiteter, utan också öppnat för migrationssystem och ökad Extremistgrupper den politiska högernya ekonomisk konkurrens. Under det kalla kri- kanten inriktar sig att använda våld och get kontrasterades västerländska självföre- vinner åter styrka och erkännandeC Några ställningar att liberala, demokratiska analytiker hävdar att högerextrema organisavara välfardsstater med sovjetbyråkrati och kom- tioner har vunnit styrka frånvaron ny genom munistisk totalitarism. Flera försök cent- kraftigt och tydligt avståndstagande från av av raleuropeiska stater att till stånd förän- det politiska etablissemangets sida. Trots det en dring det politiska systemet slogs ned bru- faktum att Socialdemokrater för närvarande av talt och effektivt sovjetkontrollerade mili- har regeringsmakten EU:s 15 medav i 13 av tära styrkor. För majoritet i väst det lemsstater, har den politiska mittpunkten en var helt uppenbart att kommunism ideo- förskjutits något åt höger när det gäller var en logi om grundläggande västerländska värde- invandring. Missnöjespartier och högerextringar frihet och social välfärd, mark- partier exploaterar en frustrerad om rema som nadsekonomi och modernitet. I några väster- opinion genom att peka invandring som ländska samhällen kommunistpartierna de grundläggande orsakerna till arbetsvar en av ganska stora till medlemsantalet. Detta löshet, ekonomiska nedskärningar, brottsligvar fallet i Italien, Frankrike, Grekland och het, och social konflikt, tvingar andra partier Finland. Men av uppenbara orsaker fanns att inta mer restriktiva ståndpunkter om inga ryska eller östeuropeiska kommunister i invandring och flyktingar. Västeuropa. Efter Sovjetkommunismens fall 1991, har Europa möter konsekvenserna av en nu

muslimsk fundamentalism tagit dess plats oundviklig övergång mot ett postindustriellt

Har rasismen tagit slut nu 79 Europaåret mot rasism

samhälle med dess höga nivåer strukturell demokratiska lösningar. Invandrare och flykav arbetslöshet. Varken tung industri eller den tingar accepterar dock knappast rollen som offentliga sektorn kan skapa okvalificerade passiva offer för rasistiskt våld, utan tenderar arbeten i sådan utsträckning att det påtagligt att mobilisera motkrafter. Ett sätt att beskriskulle ändra arbetslöshetsnivåerna. Oför- denna utveckling är således i termer va av en mågan hos det politiska systemet att ta itu allt större polarisering. med dessa strukturella problem kan mycket väl relaterat till det faktum att parti- Politik och den allmänna opinionen vara strukturer och de ideologier de ansluter En central fråga är i vilken utsträckning den som sig till i grund och botten härrör från 1800- restriktiva invandringspolitiken har påvertalets erfarenheter. Generationsklyftor bidrar kats kritiska uppfattningar inom den allav till problemen. Unga människor finner det männa opinionen. Eller är det omvändningallt svårare att in fot på arbetsmarkna- gäller Har regeringars försök att en en som den och möter konkurrens från invandrare minska tillströmningen flyktingar påverav över fåtaliga arbetstillfällen. Medelålders kat den allmänna opinionen i negativ en personer med tryggade arbetsförhållanden riktning försvarar sina intressen. Social uteslutning drabbar grupper som är på väg in på arbets- Modellen föreslås här fokuserar på som marknaden och invandrare. Man nationell invandrings- och integrationspoli- - unga skulle kunna säga att för fyrtio år sedan fanns tik; den allmänna opinionen; högerextremisett överflöd arbetstillfällen i Västeuropa, tisk, nationalistisk, rasistisk och främlingsfiav men begränsade möjligheter att skaffa sig entlig aktivism, och invandrares och etniska god utbildning. Idag finns ett överflöd på minoriteters föreställningar och reaktioom utbildningsmöjligheter, det råder brist främlingsfientligt våld. Dessa är de men ner på arbeten. fyra fixeringspunkterna. Ovanför detta, bildligt talat, finns de faktiska och givna realite- Sammanfattningsvis kan alltså konsta- rör migrationstryck, global ekonoterna sorn tera att invandringspolitiken har blivit allt- mi, och EUzs regelverk och målsättningar mer restriktiv sedan början på 1970-talet, vad gäller migration och integration. Dessa och att restriktionerna har utvidgats till dimensioner går in varandra och påverkar nu att omfatta även politiska migranter och varandra inte helt okomplicerat sätt. ett familjeåterföreningar. Flyktingar möter Modell sida en se nästa allt kritisk allmän opinion, ökning mer en av rasistiska handlingar, och ett växande folkligt stöd för högerextremistiska partier. En markant tillväxt av högerextrema politiska aktiviteter och ett tilltagande av våld riktat mot invandrare, flyktingar, och minoriteter har ägt rum i en rad europeiska städer. Nynazistiska nätverk och fascistiska organisationer etablerar sig över nationsgränser. Nationalistisk ideologi breder ut sig runtom i Europa och genererar en ond cirkel av sociuteslutning, intolerans, och misstro mot

Har rasismen tagit slut nu 80 Europaåret mot rasism

MIGRATIONS- EU:S GLOBAL

TRYCK MÅLSÄTTNINGAR EKONOMI

/

l

NATIONELL |NVANDR|NGS- OCH INTEGRATIONSPOLITIK

/

MIGRANTERS HÖGEREXTREM, FÖRESTÄLLNINGAR NATIONALISTISK.

OM OCH BEAKTIONER

FRÄMLINGSFIENTLIG PÅ FRAMLINGS- AKTIVISM EIENTLIGT VÅLD

/

j

DEN ALLMÄNNA OPINIONEN

Praktiskt taget alla EU:S medlemsländer invandrings- och integrationspolitik i de erfar ett allt större migrationstryck och olika medlemsländerna. ökade ekonomiska problem budgetunderskott, strukturell arbetslöshet etc. EU:S Den nationella invandrings- och integrahuvudsakliga målsättning är att stimulera tionspolitiken representerar ett centralt ekonomisk utveckling för att på så sätt främ- fokus. Denna politik påverkas uppenbarligen fredlig integration Europas stater. de nämnda givna faktorerna. en av av ovan Dessa faktorer migrationstryck och globa- Invandringspolitikens syfte är att kontrollera ekonomiska problem är högst betydelse- invandring. Integrationspolitikens syfte är fulla för utformningen nationell att etniska relationer som invandringen av en

Har rasismen tagit slut nu 81 Europaåret mot rasism

resulterar i att fungera utan negativa representationer, värderingar, talesätt, nedsamhällskonsekvenser, och att underlätta vägen sättande skämt och stereotyper tränger sig in in i samhället för invandrarminoriteter, mot mitten långt utanför kretsen spe- av engageciellt inom viktiga domäner arbetsmark- rade aktivister. Ord tidigare inte ansågs som som nad, bostadsmarknad och utbildning. acceptabla att använda kan, de är effektom fulla och lättlärda, plötsligt spridas och så Nationell politik påverkas emellertid i småningom komma att bli accepterade. detta avseende också av den allmänna opinionen. Politiska partier och politiker är inte Nynazistiska, främlingsfientliga och okänsliga för folkliga åsiktsmanifestationer, högerextrema organisationer blir alltmer nu betydande förändringar i den allmänna opi- aktiva. De har bidragit starkt till polarisenionen, eller uttryck för allmänt missnöje. ringen den allmänna opinionen. Flertalet av Man skulle kunna säga att den allmänna opi- indikationer i rad europeiska länder pekar en nionen begränsar regerings manöverut- mot det faktum att tyngdpunkten angående en rymme med några procent. åsikter invandring och integration har om förskjutits i riktning restriktivitet mot mer Den allmänna opinionen representerar och ett mindre allmänt accepterande flykav självklart ett brett spektrum åsikter, tingar. För mindre än tio år sedan kunde av av vilka några står i total motsats till varandra. knappast någon föreställa sig att nazister Icke desto mindre är det meningsfullt att tala skulle marsch igen. vara om vissa åsiktstendenser, tyngdpunkter om man så vill, vilka varierar med tiden, delvis Reaktionerna på främlingsfientligt våld som ett resultat direkt opinionsbildning, från de kategorier är dess offer påverkar av som delvis ett resultat människors också den allmänna opinionen. Motkrafter som av anpassning till förändrade villkor och realiteter i mobiliseras. De flesta människor accepterar vardagslivet. Media spelar viktig roll i inte att använder våld mot våld, en man utan opinionsbildningen, och mer så, tycks det, lutar sig hellre mot demokratins moraliska genom att förstärka redan existerande opi- styrka, rationellt tänkande, och solidaritet. nionsrörelser självständiga Grupper kan emellertid, i synnerhet de än att agera som om opinionsbildare. Det är självklart så att opi- upplever att de inte har myndigheters skydd, nionsförändringar påverkas vad hän- beredda till självförsvar, eller till och av som vara der utanför den opinionsmässiga tyngd- med gå till motattack med våld. punkten. Om den allmänna opinionen i varje specifik fråga kan uppfattas som ett kontinu- En nyckelfråga lyder alltså: Hur påverkar um av åsikter, då innebär varje opinionsför- invandrings- och integrationspolitik den all-

ändring en svag förskjutning tyngd- männa opinionen På vilket sätt förstärker

av punkten i riktning mot extrempolerna. de mentaliteter, stereotyper och förväntningen av ar Hur påverkar de föreställningar om Rörelser verkar vid de politiska ytter- invandrare Regering och riksdag är de viksom kanterna kanske inte förväntar sig att stort tigaste opinionsbildarna. Lagstiftning som opinionsmässigt stöd. Likväl påverkar poli- antas är ämnad att påverka allmänt beteende,

tisk mobilisering extremistgrupper den seder och bruk, och åtminstone indirekt

av allmänna opinionen i förskjutning även åsikter. I förlängningen detta måste termer av av av tyngdpunkter, så att säga. Föreställningar, vi fråga vilken inverkan EUzs politik kan oss

Har rasismen tagit slut nu 82 Europaåret mot rasism

tänkas för grupprelationerna i Europa stor betydelse att analysera dels försöken att Vilka följder har konsolideringen Europa utveckla och implementera en gemensam av

som vissa kritiker talar i termer europeisk invandringspolitik genom att

om av Fästning Europa för folkgrupper med icke- koordinera nationell politik, genom att europeiskt är bosatta i utveckla utbyte information etc., och dels ursprung som av Europa Relationer och samspel mellan de verkningar dessa åtgärder kan det

dessa faktorer, eller fokuseringspunkter, allmänna opinionsbildandet.

behöver analyseras teoretiskt och empiriskt. Medborgarskap är ett viktigt begrepp på formulera den här nivån: helt lagligt får selektiv och Betydande satsningar pågår att europeisk kontrollpolitik. diskriminerande åtskillnad göras i termer av en gemensam Denna kontroll är tänkt att effektiv medborgarskap. Endast medborgare har den vara mer och restriktiv än den varit tidigare och ovillkorliga rätten att bosätta sig och leva i mer harmoniserad inom EU. Samtidigt tas emel- det land tillerkänt dem medborgarskasom lertid interna gränser bort i avsikt skapa och att åter-inträda efter utomlandsreatt pet, en europeisk region med fri rörlighet för I invandringsländer är många migranter en sa. arbetskraft endast gäller medborgare i permanent bosatta utan att vara medborgare som EU. Enligt Schengenavtalet har asylsökande i detta land. Vad betyder detta i ett europeavvisas från land ingen rättighet iskt perspektiv Och hur påverkas medborsom ett att in i övriga länder. Information ska utby- garskapsbegreppet den europeiska interesa av tas mellan stater beträffande tidiga varnings- grationsprocessen signaler på migrationsströmmar, och nya om färdvägar och hemliga organisationer är Europa måste inse att mångkulturalism som

inblandade i illegal invandring. Åtgärder kommer att vara en demografisk realitet i

vidtas kan konsekven- framtiden ATCHISON 1993. Frågan är om som av en stat som för andra är aspekt på Europa är villigt att acceptera den demograser stater etc. en annan denna informationsspridning. Pessimistiska fiska realiteten där människor med olika kulframtidsprognoser turella lever sida vid sida demopresenteras av experter ursprung hävdar den internationella migratio- grafisk mångkulturalism, Europa är vilsom att om från syd till nord och från öst till väst ligt sätta värde kulturell mångfald nen att

snart kommer att oproportionerligt stor holistisk mångkulturalism, och slutligen

vara i förhållande till de avsatts för Europa är villigt att framhäva den roll resurser som om integrering migrantpopulationer in i värd- politiska har i etniska relatioav som processer samhället, förutsatt att inte radikala åtgärder och legitimeringen av etniska grupper ner

vidtas snarast APPLEYARD BROCH- politisk mångkulturalism.

1991; MANN 1996.

Översättning Catarina Nyberg

Traditionella Statsvetenskapliga modeller baseras nationella ramverk. Vissa arbeten REFERENSER fokuserar transnationella situationer; men mellan APPLEYARD, R1991. Internatian Migration. Cballenge mera sällan analyseras interaktionen for fbeNinetier. Geneva: International Organisation dessa två nivåer. Med tanke den snabba for Migration. utvecklingen av den europeiska gemenska- ATCHISON, 1993. Tbe Symbiøsis ofAssimilation and till europeisk union, är det också av pen en Multiculturalism. In GAMAGE,s. Ed.,

Har rasismen tagit slut nu 83 Europaåret mot rasism

Å Question Powerand Survival. Studies on RacistCounterculture.In BJÖRGO and T. R.WITTE Assimilation,PluralismandMulticulturalism in Eds. Racist Violencein Europe. London: Australia. Armidale: University of New England. MclVlillans.

BACK,L., KEITH, M. a; soLoMos, 1996. 1989. Racism. London: Routledge. MILES,R. Tec/analogy, RaceandNeo-Fascism a Digital SIMMEL,G.1971. Tbe Stranger. In On Individuality TbeNew Modalities ofRacist Culture. Patterns of and SocialForms. Prejudice,Vol. 30, No.2, 3-27. Chicago:The University of Chicago Press. BANTON,M. 1987. Racial Tbeories. Cambridge: TEGSTEN, A. 1997. Brottsligbetmed politisk dimen- en Cambridge University Press. sionkoppladtill riketsinre säkerhetunder 1994 ocb BAUMGARTL, n. seFAVELL,A. Eds. 1995.New 1995. Stockholm: Säkerhetspolisen. Xenopbobiain Europe. London: Kluwer Law WESTIN,C. 1993. Immigration to Sweden1940-1990 International. and tbe response tbepublic opinion. Migration. A BJÖRGO, T. acWITTE, R. 1993. London: McMillan. EuropeanJournal of International Migration and

1996.EuropeanIntegration and Ethnic Relations.Vol .18, NO. 143-70. BROCHMANN, G. Immigrationfrom Tbird Countries. 1996.Rigbt-wing Extremism,Racism WILLEMS,H. Oslo: ScandinavianUniversity Press. Youtb ViolenceExplaining Violenceagainst or Foreignersin Germany. New Community, Vol. 21, CARTER, F. w., FRENCH,R.A. a: sALT, 1993. No. 501-523. International Migration betweenEast and Westin Europei Ethnic and Racial Studies,Vol. 16, No. Explaining Xenopbobiaand WIMMER,A. 1997. 467-491. RacismsACritical Review CurrentResearcb

Eos. Approac/Jes. Ethnic and Racial Studies.Vol. 20, No. DANIEL,E. v. 8:.KNUDSEN, c. 1995. Mistrusting Refizgees. Berkeley: University of 17-41.

California Press. 1996. Racist Violence WesternEurope. WITTE,R. Refugeesin l/Vestern New Community, Vol. 21, No. 489-500. ESCALONA, A. a; BLACK,R.1995. Europe:BibliograpbicReview and State fbeArt. Äsylum Relationsbij Otbemess: WONG,D. 1991. asa Journal of RefugeeStudies,Vol. No. 364-389. A StudyofAsy/umHolder: in Nuremburg,Germany.

Europe 199.3 and its refugees. Journal of RefugeeStudies.Vol. No. 150-163. FERNHOUT, R.1993. Ethnic and Racial Studies.V01. 16, No. 492-506. AmericanXenapbobiaand tbe Slav WTULICH, 1994. Foreignersout. Xenop/Jobia and Rig/Jt-Wing Violence Immigrant. A Living Legacy Mind and Spirit. in Germany.New York: Human Rights Watch. New York: Columbia University Press.

1992. Germanyfor Germans.XenopbobiaandRacist ZETTER,R.1991. label/ing Refugees: Forming and Violencein Germany.New York: Human Rights Transformingidentity. Watch. 1995 . Journal of RefugeeStudies.Vol. No. 39-62. GILROY,P. 1987. Tbereaint no Black tbe Union jack. London: Hutchinson.

GILROY,P. 1993. TbeBlackAtlantic. Modernity and DoubleConsciousness. London: Verso.

HALL,s. 1993. Culture, Community,Nation. Cultural Studies, 349-63.

HAMMAR,T. 1990. Democracyand tbeNation State. Aldershot: Avebury.

JHUTCHINSON,a SMITHA. D. Eos. 1994.

Nationalism. Oxford: Oxford University Press.

LANGE,A. 1996. Den svårfångadetoleransen. Stockholm: CEIFO.

LANGE,A. 1997. Immigrants on Discrimination II. Stockholm: CEIFO.

LÖÖW, H. 1993. Tbe Cult Violence:TheSwedish

Har rasismen tagit slut nu 84 Europaåret mot rasism

Lili Assefa artist promotion manager, Stockholm

Invandrare 1: "the hit man"

typ

Helasanningen inte får platsi en rubrik hurfetdenänär. Nuhar Sveriges alla grundskolor och gymnasier fått arbetsmaterlalet "Hurär läget Baserat på händelser läser om i våradagstidningar, är materialet ett funktionelltverktyg förvarjeelev,klass ochlärare i arbetet mot rasismoch fördomar. - Villdu veta mer om "Hur är läget" ringTidningeni - Skolan Stockholm08-7259900 eller Europaåret mot rasism08-40510 00.

7997 anwa... Tidningen i Skolan

Stockholm

I SAMARBETE MED ELEVORGANlSATlONEN. HEMOCH SKOLA. LARARFÖRV AFTONBLADET. DAGENS NYHETER. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. UTBILDNINGSRADION mot rasism EXPRESSEN. SVENSKA IIAGBLAIIET BUNDET. SKOLLEDARNA OCH

Har rasismen tagit slut nu 85 Europaåret mot rasism

år

Ett lå|1gt till

ända

01 01

1997 - 30

Ändrar inte någonting där senterade i

en sammanfattning sidan 90 i

djupet, så kommer att för evigt denna antologi.

syssla med att Försöka lösa konsek-

Blodigare än man kunde tro

venserna av problemet och aldrig

Men avslutningskonferensen bjöd mer, såväl

själva problemet." 0rd ur ett av

ett spännande samtal om hur i framtiden kan

talen Europaåret mot rasisms

och bör arbeta mot rasism med bland andra

avslutningskonferens den 15 juni RITVA och

KEIJOBERG,MAGDAEGGENS, BENNY 1998. 0rd som beskriver lite av kom- GRUNFELD, FERENC GÖNDÖR, MARCUZHAILE, EME-

mitténs intentioner, för det är under RICHROTH och SIOMA ZUBICKYsom den uppskat-

tade föreställningen "Mångfald, en interaktiv ytan som kommittén försökt gräva teater utförd av Vardagens Dramatik. Det bjöds

genom de projekt som den dragit

dessutom tal av integrationsminister LARS

igång under sin verksamhetstid.

ENGQVIST, sång av artisten RIKARDWOLFF och inte minst ett starkt och uppfordrande tal av - Den nationella samordningskommittén för JASENKO SELIMOVIC, konstnärlig ledare vid

Europaåret mot rasism avslutade sin verksam- Göteborgs stadsteater.

het den 30 juni 1998, men den officiella avslut- "Det är uppenbart att de här frågorna är ningskonferensen hölls alltså redan den 15 juni. På bland de viktigaste har, inte bara nu utan denna erbjöd kommittén mötesplatser och erfarenhetsutbyte för alla arbetar mot eller också i det nästkommande seklet. Och det är som vill börja arbeta också uppenbart att nästan hela det här mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism. femtontal århundradet handlat om de här frågorna och att Ett organisationer, företag, myndigheter utgången ofta varit blodigare än man kunde tro. osv visade i ord, ljud, bild och skrift hur och med vad de arbetar. Och Låt mig bara för en liten stund påminna om att

bara i detta sekel har man mördat fler männisytterligare några medverkade via länk. Konferensen kor än i alla andra sekel sammanlagt och att i var uppkopplad nätet och bland andra de flesta fall har en av anledningarna varit just MONASAHLIN "chattade", dvs kommunicerade rasism, nationalism och främlingsfientlighet", per dator, med antirasistiskt engagerade sade Jasenko och påminde om händelserna i personer i bl. a. Ronneby, Göteborg, Kristianstad och Malmö. hans hemland, det forna Jugoslavien.

Men avslutningskonferensen Men att minnas ondskan räcker inte, det "är var också kombara en av förutsättningarna... minnet måste förmitténs sätt att inför allmänheten överlämna ädlas med förståelsen", betonade han. stafettpinnar till olika myndigheter, inte minst till det Och just förståelsen samt insikten om att nya Integrationsverket. Eftersom kommitaktivt måste jobba med dessa frågor för att det tên valt att inrikta sig långsiktiga processer och konkreta åtgärder, mångkulturella Sverige skall bli och vara ett samsom skulle kunna leva vidare efter Europaårets slut, så hälle för alla sina medborgare, är vad Europaåret presenterade mot rasism velat lyfta fram. Mona Sahlin i sitt avslutningstal flera förslag till

hur fördomar och främlingsfientlighet kan motverkas i vårt Läs gärna Jasenko Selimovics tal i sin helsvenska samhälle. Kommitténs förhet här nästa sida. slag överlämnas formellt till integrationsminister

LARSENGQVIST den 20 juli 1998 och finns pre-

Har rasismen tagit slut nu 86 Europaåret mot rasism

Kära vänner, mina damer

herrar...

och

Jasenko Selimovic. Foto: Lars Nyman/DN

mindre viktiga prob- människor än i alla andra sekel sammanlagt DET FINNS MER ELLER lem och frågeställningar ständigt mäste och att i de flesta fall har anledningarsom en av nationalism och varit just rasism, nationalism och främdiskuteras, och rasism, na främlingsfientlighet är verkligen de lingsfientlighet. en av Men det finns också eller Kanske är det just därför inte kan viktigaste. mer som mindre obligatoriska hantera de här undvika att föra diskussion om de här fråsätt att en politiska korrekthet och det är kanske också så att frågorfrågorna på, vars gorna, men alltid lyckas udden skrämmande tyngd gör att vi underskatklichéfiering" nästan ta nas den styrka och den tragedi de här frå- vikten sättet att diskutera dem på. av som tar av

gorna bär med sig. Och den här dubbelheten faktiskt PROBLEMET För mig ligär OCH VARI LIGGER skrämmande, åtminstone för mig. Det är det först och främst i distansen. Distanger uppenbart de hår frågorna bland de från själva problemets kärna, från själva att är sen har, bara också i det händelsen. Distansen gör att våldtaviktigaste inte nu utan som en nästkommande seklet. Och det också ihjälgasad leksaksbil eller ett är gen mamma, en hela det här århundra- förstört familjealbum förvandlas till ansiktsuppenbart att nästan det handlat de här frågorna och lösa siffror, till miljoner flyktingar och ihopom att ofta blodigare kunde skrapade Distansen gör att hela utgången varit än man museer. som Låt mig bara för liten stund påminna nationer och folkgrupper försvinner en tro. en bara i detta sekel har mördat fler halvsida i nån historiebok och som PETER om att man

Har rasismen tagit slut nu 87 Europaåret mot rasism

ENGLUND uttryckte det gång: distansen Minnet i sig är bara För-

en en av

som tvingar att och adjektivise- utsättningarna,

oss mer mer en nödvändig

ra beskrivningarna dessa händelser för att

av förutsättning, men tyvärr inte

på det sättet försöka fylla det hål

som upp- tillräcklig. Minnet måste förädlas

står. De på riktigt våldtagna kvinnorna i med förståelsen. Måste bearbe- Bosnien, en av dem är min väninna SUADA Måste handskas

tas. försiktigt

från Srebrenica lade sig under illasom en

med. Och Först när vi har gjort

luktande pojke för att köpa sig fri lejd till sin detta finns kanske

kärlek i Sarajevo, förvandlades en chans att

bara några

upptäcka de andra delarna som

timmar efter det i någon tidningsspalt till "en

saknats i det komplicerade

oerhörd tragedi av nästan ofattbar storlek. puss-

Tillåt därför, let. mig med respekt för Suada

och alla andra hennes systrar, att nämna

några fler problem jag har påträffat i EN AV DE DELAR soM JAG HAR SAKNAT i hela som mina försök hantera de här frågorna, allt mitt liv är att jag aldrig tidigare utvecklade att

i hoppet att diskurs och ifråga- någon allvarligare förståelse för bödlar. För en renare ett sättande de rutiner redan har hunnit offer, visst, men offer väljer man inte att bli av etablera skulle kunna hjälpa lättare det blir man bara. Men bödlar De har oss att som

och bättre handskas med dessa frågor. utfört allt det där värsta. De har skurit som

upp magen på gravida kvinnor, de har som

lekt olika lekar med levande människors DISTANSEN ÄR SOM SAGT inte huvuden. Det enda man hörde då och då var

enda problemet. Det finns dos

en de inte människor, de odjur. att var att var

av oförsiktighet och schablonise-

Och jag kan förstå att det är väldigt svårt att

ring där också, smiter in i

som utveckla förståelse för sådan människa, en våra diskussioner och debatter. särskilt om man är uppvuxen med tron att

Och ett de mest kända människan god i grunden, det visade av exemp- är men

len är den ständigt upprepade sig i det kriget jag har framför mina

- som

meningen att vi måste min- inre ögon rätt ofta att det vanliga poj-

om - var

för det inte ska kar, precis som jag och precis som alla andra. nas att upprepas.

Men kriget i forna Jugoslavien Inte psykiskt sjuka, inte störda, inte krimi-

nella, inte okänsliga. Vanliga. Som vi.

visade att det är farlig ens

oss en Precis som vi. Det först då det slog mig

halvsanning. Det finns få natio- var

att det verkligen är nödvändigt att förstå

ner som mindes så mycket och

dem, att förstå hur de har hamnat där, vilken som vårdade sin historia så är vägen dit och vad är den kantad Just för av.

ordentligt och det upprepades

att det är nödvändigt att känna igen vägen

ändå. I de mest konfliktfyllda

om man vill kunna stoppa sig själv.

områden i världen idag träffar

hela tiden på människor

man OCH DET ÄR DET SVÃRA. Att förstå att det är

som minns. Som minns ordent- utför de handlingarna, det vi som att är

ligt mycket. Och i själva minnet som mördar. Inte de, vi. Vanliga pojkar

som

hämtar kraft för nästkommande inte ens blivit slagna när de växte upp.

slag och konflikt. Efteråt heter de ofta någonting känt och

Har rasismen tagit slut nu 88 Europaåret mot rasism

konstigt, innan heter de våra barn. befolkningen. Ett samhälle som anser att men som av Och det är det är det tragiska: de är krigskungar är värda ett minnesmärke även som att våra barn. Att förstå detta är inte så svårt ursäkten är att de kommer från 1600om egentligen, utan kantat vår ovilja talet, ett samhälle stänger sina gränser snarare av som göra det. Vi vill inte förstå att det händer. för hjälpbehövande flyktingar och ett att sam- Och att det händer här och inte där. Inte i hälle skiljer på människor från vårt land som Somalia, inte i Bosnien, utan här i och andra länder kommer kanske någon Stockholm, i Klippan, i polishuset. Det är gång att bli med dessa pojkgäng på våra av faktiskt så den där önskan blunda för gator, det blir aldrig med den dolda att att men av sådana möjligheter och förflytta ondskan till rasismen de här pojkarna är det synliga som något ställe i världen är väldigt mänsk- uttrycket för. Ändrar vi inte någonting där annat lig, denna önskan är också ett villkor för på djupet, så kommer för evigt att syssla men att det ska hända här. Ett de villkor för att med att försöka lösa konsekvenserna av av sådana saker ska kunna hända är att det finns problemet och aldrig själva problemet. människor påstår att det inte kan hända. som Inte här. Inte med Jag hoppas att det här året mot rasism, och oss. den här konferensen, är början det en av ÄR LÄTT TÄNKA sÅ. För när väsentliga arbete har framför OCH DET ATT oss. går förbi de små patetiska skinheadsman gängen våra gator, så kan knappast Tack för uppmärksamhet man er känna att det är jag som är där. Uppen- JASENKO SELIMOVIC barligen är det människor som ser annorlunda ut, som pratar en aning annorlunda eller till och med ibland rör sig lite annorlunda beroende på blodmångden i spriten. Men problemet har aldrig varit dem, rasister eller skinheadsgäng våra gator. Problemet år att de är ett synligt uttryck för den dolda rasism finns under samhällets yta. Det som är de som har uppfattat som sin uppgift, som de själva definierar den, "att säga allt det där som alla tycker fast ingen vågar säga". Och de orden är inte deras. Förmodligen vet de inte det, de orden är faktiskt om men Raskolnikovs ord Brott och Straff DOSur av TOJEVSKI. Och på samma sätt som Dostojevski redan förra seklet beskrev Raskolnikov som produkt av det samhälle han bodde så är en de här pojkarna ett något lättvindigt uttryck för ett mycket djupare problem. Nämligen att vi lever i ett samhälle som ett mycket klumpigt sätt skickar farliga signaler, inte bara till de här pojkarna utan också till resten

Har rasismen tagit slut nu 39 Europaåret mot rasism

Europaåret rasism

mot

Verksamhet, tankar och förslag

Den juli 1996 antog EU Kommitténs

23 en verksamhet

resolution om att 1997 skulle vara En lång rad aktiviteter har genomförts inom

"Europaåret mot rasism". Syftet ramen för Europaåret mot rasism. Här är några

exempel: var att visa att rasism och främ- Mångfald 8CMöjligheter ett mângfaldsmagasin -

lingsfientlighet hotar grundläggan-

som sänts till samtliga arbetsplatsermed fler än 50

de mänskliga rättigheter, anställda.

Vardagens Dramatik" tillsammans med Utveckuppmuntra till diskussion och lingsrådet för den statliga sektorn har kommittén

främja erfarenhetsutbyte. Varje tagit fram en teaterföreställning om etniska relatio-

ner och vikten av mångfald i arbetslivet.

medlemsstat uppmanades att till-

"Hur ä: läget studiematerialtill skolor sänts - som

sätta en nationell samordnings- till samtligagrund- och gymnasieskolor.

kommitté. Pow-Wow lokala rådslag mot rasism på 25-tal - ett olika skolor från norr till söder. Den svenska kommittén för En stipendiefond, som ger journalister möjlighet

Europaåret mot rasism inriktade öka sina kunskaper invandraresoch minori-

att om teters villkor, har instiftats på initiativ av kommit-

sin verksamhet konkreta åtgär-

tén. der som skulle kunna leva vidare Samarbetemed bostadsföretagför att bryta segreefter gationen och skapalokalt främ-

Europaårets slut. Detta skul- engagemang mot

lingsfientlighet områden med typiska miljonprog- i inte bli kortlivad och ramsproblem. en

sikt verkningslös "kampanj". Nils Holgersson ett samarbetemed bl.a. Riks-

teaterns mångkulturella ensembleShikastakring en föreställning om Nils resagenom ett nytt Sverige.

Starta vågen tillsammans med Riksidrottsför- bundet har kommittén finansierat projekt som ska motverka rasism och främja integration inom idrottsrörelsen.

En quick response-funktion kommer att inrättas under huvudmannaskap av Röda Korsetsungdomsförbund pâ initiativ och med ekonomiskt stöd av kommittén.

Opinionsbildning i form av nyhetsbrev,pressbearbetning och debattartiklar.

Ett stort antal konferenser, seminarier, workshops och personligasamtal har genomförts under året om bl.a. mångfald arbetslivet,lärarutbildningen, i diskrimineringslagstiftningen och bilden av Sverige i medierna.

Har rasismen tagit slut nu 90 Europaåret mot rasism

Förslag:

Diskussion och förslag

Alla arbetsplatser bör utse mångfaldsansvari- -

Kommittén har inte haft något uttryckligt upp- ga.

drag att lägga förslag. I sitt arbete har man dock Alla arbetsgivare bör ha en plan för hur man kunnat undvika behov rad åtgär- inte att se av en eller ska hantera fall av etniska trakasserier

der. Vissa av de förslag kommittén presenterar är rasistiska tillmälen.

konkreta, andra visionära. Men samtliga är mer mångkulturellt Sverige 2000 bör erbjuda företag en handviktiga steg på vågen mot ett -

lingsplan för mångfald. samhälle utan segregation.

Inrätta en mångfaldsutmärkelse för företag - Arbete och organisationer SIQ och Sverige 2000 - Ett arbete innebär försörjning och självkäns- kan ta initiativet. egen

la. Ett arbete innebär också möten som kan skapa Öka den etniska mångfalden i de statliga förståelse och kunskap. Därför har arbetsmarkna- regleringsbreven. myndigheterna använd den avgörande betydelse när det gäller att en

minska segregationen och motverka rasism och Sprid information om befintliga yrkesnätverk främlingsfientlighet. Arbetet för ökad mångfald för personer med utländsk bakgrund. -

hos regering, myndigheter, kommuner, företag Sammanjämka diskrimineringslagstiftningen och organisationer måste intensifieras. Kommit- grund kön, - avseende diskriminering av

tén fyra viktiga steg vägen mot en etniskt funktionshinder respektive sexuell ser etnicitet,

jämställd arbetsmarknad: läggning.

1 Ge alla samma chans ingen får diskvalifice- språklig brytning Skola/utbildning ras grund av till exempel

Ett interkulturellt synsätt måste all eller annorlunda namn. genomsyra

verksamhet i skolan, även lärarutbildningarna. Ett

2 Arbeta i mångfald övervinn rädslan för - sådant synsätt utgår från att alla elever är olika,

etniskt blandade arbetsmiljöer. med skilda erfarenheter och bakgrunder, och tyd-

3 Se lönsamheten i olikheterna den har liggör vilka nationella och internationella om- - som

invandrar från ett annat land har värdefull ständigheter formar den enskildes liv och som

kulturell och språklig kompetens. möjligheter. Centrala begrepp är mänskliga rät-

tigheter, tolerans och demokrati. Först när detta 4 Skapa dynamisk mångfald verklig integra- grund för undervisningtion där alla anställda påverkas positivt av perspektiv är en självklar

kommer allvar att kunna ta itu med den etniska mångfalden. en man

främlingsfientlighet och rasism bland elever, för-

arbets- äldrar, lärare och övrig skolpersonal. Kommittén har stora förhoppningar

mångkulturella samhällets marknadens parter och deras nybildade råd för För att klara det

krav måste kompetensen öka hos lärarna. Läraretnisk mångfald. Sverige 2000 är också ett viktigt

kåren måste avspegla befolkningens etniska saminitiativ ett medlemsskap tar företag - genom utbyta erfarenheter. mansättning och lärarutbildningarna måste ta offentlig ställning och kan

fram strategier för hur det interkulturella synsät- Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ bör kunna

tet ska genomslag i utbildningen. Lärarna framträdande roll i arbetet för en ännu mer behöver också fler och bättre konkreta, pedagoetnisk mångfald genom att till exempel införliva

giska redskap stöd i sitt dagliga arbete. mångfaldsaspekten i sina kvalitetskriterier. Den som

Läromedlen bör över och kunskaps- och offentliga sektorn, från regering till enskilda ses en

stadsdelsnämnder, i utsträckning leva idébank inrättas. måste större

till sitt som förebild. upp ansvar

Har rasismen tagit slut nu 91 Europaåret mot rasism

Förslag: områden.

- Öka andelen studerande med utländsk bak-

grund lärarutbildningarna. Undersök möjligheten att sänka de sociala avgifterna och slopa arbetsgivaravgifterna i

Erbjud kompletterande ettårig utbildning till utsatta bostadsområden.

lärare med utländsk utbildning. - Utlokalisera statlig och kommunal verksamhet Ålägg lärarutbildningarna att ta fram policy- till utsatta bostadsområden. dokument som visar hur de arbetar för att ett interkulturellt Utveckla modeller för att räkna ut samhällssynsätt ska genomslag i den utbildning de erbjuder. ekonomisk vinst vid förebyggande arbete i

utsatta bostadsområden.

- Utveckla och sprid arbetssättet i projektet

Pow-Wow, med lokala rådslag för skolelever Kultur/idrott

om främlingsfientlighet och rasism. Genom kulturen, idrotten och religionen möts

hundratusentals människor varje dag på sin fritid. Se över bilden som läromedlen ger av andra - Alla dessa positiva möten måste tas tillvara ett länder, religioner och kulturer.

bättre sätt i integrationsarbetet. Skapa en kunskaps- och idêbank för skolan Statens bidragsgivning - måste återspegla den om rasism och främlingsfientlighet. etniska, religiösa och kulturella mångfalden i

Avsätt kommunala medel till skolanknutna befolkningen. I dag är till exempel den europeis- organisationer, till exempel Hem Skola och ka konstmusiken överrepresenterad inom det

Elevorganisationen, för att utvärdera hur det offentligt Stödda musiklivet. Indelningen i "van-

interkulturella perspektivet präglar undervislig" kultur och "världskultur", dvs all kultur som

ningen. inte västerländsk, olycklig. är är

Ingen folkrörelse fler ungdomar än engagerar Boende idrottsrörelsen. Integrations- och antirasistarbetet Alltför mycket saknas storstädernas i utsatta för- idrotten inom måste därför särskilt stöd en ortsområden: arbetstillfällen, social och kommer- uppgift för det nyinrättade Integrationsverket.

siell service, riskkapital, utbildningsmöjligheter Religionen spelar en stor roll för många som m.m.. Socialbidragsberoende, kriminalitet och invandrat, därför behövs mer information, diskustomma lägenheter är samtidigt alltför vanligt. sion och reflektion andra religiösa inriktningom Dessa områdens styrka är dynamiken, kraften och religionens roll ar i det relativt sekulariserade och givetvis deras geografiska läge tillväxtregio- i Sverige.

ner. Näringslivet borde kunna hitta ut i förorterna

med rätt lockbeten. En möjlighet är att låta de Förslag: stödformer som finns för särskilt prioriterade - Kartlägg de kommunala musikskolornas verk-

glesbygdsområden också omfatta utsatta bostads- samhet i relation till det mångkulturella

områden, något bland annat kan innebära Sverige. som slopade arbetsgivaravgifter. Säkerställ att de statliga kulturinstitutionerna Stat och kommun också den måste se över inte minst nationalscener som Operan och offentliga servicen i de utsatta bostadsområdena Dramaten har ett utbud som speglar mång- med kravet på jämlikhet för ögonen. Hög kvalitet falden i Sveriges befolkning. i skola, vård och höjer ett områdes attrakomsorg Verka för att de konstnärliga högskolorna tionskraft och kan vända en nedåtgående spiral. gör särskilda insatser för att öka andelen

lärare och elever med invandrarbakgrund. Förslag:

Ställ högre krav jämlikhet vad gäller Se över den offentliga bidragsgivningen så - offentlig service skola, barnomsorg, post, den bättre återspeglar den etniska, religiöatt apotek m.m. i storstädernas utsatta bostads- och kulturella mångfalden i befolkningen. sa

Har rasismen tagit slut nu 92 Europaåret mot rasism

Inrätta en särskild enhet inom Statens Mobilisera organisationssverige invandrarverk som handlägger ansökningar Ny lagstiftning är på väg, liksom ett Integraom visum och arbetstillstånd från kulturut- tionsverk ska arbeta diskriminering. som mot övare och idrottsmän. Men Facket måste bli bättre måste göra mer. att identifiera och åtgärda fall av etnisk diskrimi- Medier Företag och branschorganisationer måste nering. Alltför ofta saknas mångfaldsperspektivet i medi- etnisk ta offentlig ställning och ingripa mot särvärldsbild. Människor med utländsk bak- lokala antiernas behandling. Möjligheten att inrätta grund tillfrågas sällan när allmänna samhällsfrå- drivna ideella organisadiskrimineringsbyråer av skildras. Rapporteringen innehåller generaligor tioner bör prövas. seringar och stereotyper. En förklaring är bristen

kunskap hos journalistkåren i frågor som rör verksamheten Anpassa den offentliga invandring och etniska relationer. Utbildningen hur god vilja slår fel Det finns många exempel behöver fler inslag mångfald och etniska rela- invandrarbakgrund särbehandlas, om elever med tioner för att kompetensen ska öka. Dessutom är arbetsförmedlingar hänvisar alla med utländsk

det viktigt att komma till rätta med den tydliga och särskilda tjänstebakgrund till särskilda tider etniska såväl sociala snedrekryteringen till människor med - som - män. Vi tenderar att klumpa ihop journalistyrket. skilda erfarenheter och förutsättningar under vitt begreppet "invandrare". Offentliga institutioner Förslag: individen och sin verksamhet till måste se anpassa Verka för att journalistutbildningarna gör sär- offent- - Och den det nya, mångkulturella Sverige. skilda insatser för att öka andelen studenter liga sektorn måste också ställa krav på det omgimed invandrarbakgrund. vande samhället, t.ex. i samband med upphand-

Verka för att arbetsgivarna på mediaområdet ling och tjänster, också i samband - av varor men anställer fler journalister med utländsk bak- med offentliga stödåtgärder i vid bemärkelse.

grund. skattemedel skall inte finansiera verksamhet i vil-

ken etnisk diskriminering förekommer Vidta åtgärder för att stimulera till diskussion och reflektion inom medierna om invandring och etniska relationer. Tillämpa lagen Det finns tydliga brister i hur polis och åklagare Inrätta särskilda högskolekurser för journalis- olaga diskri- - hanterar utredningar rörande brottet ter om invandring, etniska relationer, rasism minering. Och det är fall av diskriminering som och främlingsfientlighet. polisanmäls. En orsak är att de drabbade upplever

Ge medel till forskning mediernas roll och att anmälningar inte leder någonvart. Samtidigt - om deras skildring av det mångkulturella Sverige. är ett fungerande rättsväsen förutsättning för en att vi ska kunna stävja vardagsdiskrimineringen.

Kampen mot vardagsdiskrimineringen Åtgärder olika slag, bl.a. översyn av tillämp-

av en I Sverige 1997 händer sådant vi förknippar med ningen lagen samt utbildningsinsatser riktade av apartheid eller amerikanska södern. Människor mot hela rättsväsendet, är angelägna.

får sina ansökningshandlingar returnerade olästa, vägras inträde till nekas socialbidrag Förslag: restauranger, och åka hem främmande Pröva möjligheten att inrätta lokala antidiskriuppmanas att av män- mineringsbyråer. niskor på gatan enbart på grund av sin hudfärg eller hårfärg eller sitt etniska ursprung. Det talas frågan antidiskrimineringsklausuler i Driv om mycket om vit-makt-rnusik och nynazistiska samband med offentlig upphandling.

demonstrationer. Men vardagsdiskrimineringen Utred möjligheten att beakta frågan om är många sätt större fara för stabiliteten i etnisk diskriminering och mångfald i samband en samhället på sikt. med offentliga stödåtgärder.

Har rasismen tagit slut nu 93 Europaåret mot rasism

Prioritera brottsutredningar om olaga diskri- den offensivt arbetande och pådrivande kraft - som minering. tanken varit. Det är också viktigt kunskaper att och uppgifter inte faller mellan stolarna i den Se över lagstiftningen om olaga diskrimine- omstrukturering av arbetet mot rasism och främring. lingsfientlighet som nu pågår. Ge polis-, åklagar- och domstolsväsende - På EU-nivå gjordes under Europaåret viktiga utbildning i frågor som rör etnisk landvinningar som måste förvaltas. Efter toppdiskriminering, rasistiskt våld m.m.. mötet i Amsterdam innehåller fördragstexten

numera en allmän artikel om förbud mot diskri- Det offentliga samtalet minering, artikel 13. Ett europeiskt centrum för Det viktigaste redskapet försvaret för demokra- i övervakning rasism, främlingsfientlighet och av tiska värden är den öppna diskussionen. Men hur antisemitism har inrättats. Och ett nätverk för undviker vi att grupper med öppet främlingsfient- NGO:s inom EU har bildats med stöd från liga åsikter får parlamentariskt inflytande De Europeiska kommissionen. Mot bakgrund av de folkvalda, från statsministern till kommunpoliti- resultat som uppnåtts under Europaåret lade ker, måste ta ställning mot varje kränkning av kommissionen i mars 1998 fram handlingsplan en mänskliga rättigheter. De politiska partierna bör för bekämpa rasismen inom EU fram till milatt ha ett genomtänkt förhållningssätt för möta att lennieskiftet. främlingsfientliga budskap. Partierna måste också Kommittén menar att regeringen, inför och rekrytera och släppa fram fler medlemmar med under Sveriges ordförandeskap i EU bör 2001, utländsk bakgrund i sina organisationer. spela aktiv roll. Det viktigt stödjer en är att man Mediernas ansvar är uppenbart. Kommittén den kontaktgrupp som bildats av svenskaNGO:s, har anslagit medel för att Röda Korsets ungdoms- uppgift bl.a. följa vad händer vars är att som förbund ska kunna inrätta "quick EU-nivå. en response- Kommittén föreslår också att regeringfunktion. Målet är att debatten frågor i nyansera en under andra halvåret 2001 anordnar stor, en som rör rasism och främlingsfientlighet genom europeisk konferens följer och utvärdesom upp att snabbt förse massmedier, opinionsbildare och Europaåret rasism 1997 och det arbete rar mot organisationer med fakta och bakgrundsinforma- blivit följden som av den av kommissionen framtion när felaktiga uppgifter sprids t.ex. in- lagda handlingsplanen. om D vandringens kostnader eller religiösa sedvänjor.

För att quick response-funktionen på sikt ska

kunna fortleva och utvecklas krävs ekonomiskt

stöd från regeringen.

Förslag:

- Stöd quick response-funktionen ekono-

miskt.

Det fortsatta arbetet mot rasism och

främlingsfientlighet

Det finns mycket för många att ta tillvara på i det

arbete som bedrivits i samband med Europaåret

mot rasism. Arbetet mot rasism och främlingsfi-

entlighet mäste fortsätta på alla plan, överallt i

samhället. Vi har alla ett ansvar

På nationell nivå har det Integrationsnya verket en central roll. Det är viktigt att verket blir

Har rasismen tagit slut nu 94 Europaåret mot rasism

rasisms

Europaåret

mot

publikationer

Under sin verksamhetstid har Hur är läget

kommittén publicerat en rad för cle-

"Hur är läget" är ett arbetsmaterial

skrifter inom olika områden. lärare och föräldrar syftar till att

ver, som igång samtal, dialog och debatt bland alla

På Följande sidor finns korta

inom skolans värld.

presentationer av dessa. De flesta

Materialet består ett häfte för läraren, av

kan, om inte annat angives, kan

förslag och idéer om hur man som ger

beställas via Kristina Fahlén arbeta med frågorna. I det finns även tips

böcker, filmer, organisationer och myndig-

Integrationsverket,

heter att kontakta. Vidare innehåller arbets-

Box 6044, 600 06 Norrköping.

materialet ett slags diagnosunderlag med Telefon: 011-36 13 oo,

och diskussionsfrågor på ett förtexter som

fax 011-36 13 01 eller e-post: utsättningslöst vill igång öppna

sätt sam-

Integrati0nsverket@integrations- tal i klassrummet.

En del arbetsmaterialet berättar verket.se annan av judisk familj under andra världskriget om en och eleverna möjlighet att lära mer om ger Förintelsen. Dessutom finns ytterligare ett Mångfald Möjligheter lärarmaterial hur eleverna, som ger tips om Mångfald 8cMöjligheter är ett mångfalds- hjälp dagstidningar, kan arbeta med med av magasin syftar till att väcka intresse och samhället, konflikter och som det mångkulturella kunskap om mångfald i arbetslivet. ge våld. Materialet vänder sig främst till arbetsgivare, läget fokuserar elevernas Hur är på personalchefer och ledare på arbetsplatser och det vill erfarenheter, tankar och insikter är intresserade att utveckla sin arbets- och och rulla som av peka på fördomar mönster organisation kvalitets- och konkurrensmås- tankeprocesser kan bli del igång som en av sigt. Magasinet bjuder intervjuer av per- långsiktigt arbete ett grundläggande och mot soner som framgångsrikt arbetat med mång- främlingsfientlighet, mobbning, rasism och

fald i sitt företag eller organisation. Dess- Arbetsmaterialet utformat antisemitism. är utom innehåller det guide praktiskt användbart flera framen som så att det skall vara år hjälper läsaren att orientera sig och vidare över. i mångfaldsarbetet på arbetsplatser.

Hur är läget" kan beställas från Tidningen Mångfald 8C Möjligheter rekvireras från 08-725 99 00 i Skolan Stockholm på telefon: Integrationsverket. Adress, se ovan. eller från Inteeller fax: 08-649 91 90

grationsverket, adress inledningen. se

Har rasismen tagit slut nu 95 Europaåret mot rasism

Lärarutbildning med ett interkulturellt antologin: De har insett att det egna ansva-

perspektiv ret är viktigt och att det finns ett samband

mellan vad samhälllet i stort och vad som Landets lärarutbildningar skall genomsyras individer gör. Vi kan inte bara prata bort ett interkulturellt perspektiv, men sker det av rasismen, utan samhällets makthavare måste i praktiken Vad innebär ett interkulturellt själva och ta ansvar. Att döma av perspektiv egentligen agera Tankar inför drakens tid så tar de komman- För att bringa klarhet och för att stimulede makthavarna detta mycket stort allvar. till diskussion och eftertanke anordnade ra kommittén, tillsammans med Göteborgs "Tankar inför drakens tid" rekvireras från universitet, en konferens kring temat Lärar- Integrationsverket. Adress, se inledningen. utbildning med ett interkulturellt perspek-

tiv den 15-17 december 1997 i Kungälv.

Från denna finns en rapport med samma Vita redaktioner, mörk magi. titel. Se även sidan 60 i denna antologi.

Konferensen behandlade olika aspekter av med titeln Vita redaktioner, En antologi mångkultur och behovet spegling av invandrare, flykav en mörk magi. Journalistik om det nya Sverige i lärarutbildningen i syfte att rasism, med bidrag från medietingar och uppmärksamma vikten att skolor arbetar journalister, komav forskare och verksamma med frågor rör rasism, främlingsfientsom att publiceras i september 1998. mer lighet och antisemitism daglig basis. för vilken en Carlsson Bokförlag ger ut boken, Konferensen samlade de ansvariga för prog- kommittéledamoten Ylva Brune redaktör. är raminnehållet i landets lärarutbildningar. I Ylva Brune, Medverkande skribenter är princip alla utbildningar var representerade. Christian Catomeris, Håkan Hvitfelt, Bosse

Lindquist, Anna-Lena Lodenius och Mats Lärarutbildningsrapporten rekvireras från Polite Wingborg, Birgitta Löwander, Oivvio Integrationsverket. Adress, se inledningen. och Per-Markku Ristilammi.

Vita redaktioner, mörk magi. Journalistik

Tankar inför drakens tid invandrare, flyktingar och rasism kan om beställas hos Carlsson Bokförlag, telefon Innan vintern 1997 hade samtliga politiska 08-411 23 49 eller på fax 08-796 84 57. ungdomsförbund i Sverige aldrig agerat

gemensamt utåt i en kampanj, men i antolo-

gin Tankar inför drakens tid skriver alla Mångfaldskontakter

förbundsordförande sina olika framtidsom Broschyr i vilken presenteras ett antal yrkesvisioner för vårt mångkulturella land. Boken nätverk och "utbildningsnätverk" för och är initierad av kommittén och har dess vice med människor med utländsk bakgrund. ordförande Joe Frans som redaktör. En värdefull guide för den arbetsgivare Antologin tar sitt avstamp i en önskan att söker kompetens och ytterligare det mångkulturella samhälle lever i blir de som ny

olika resurser. positiva möjligheternas samhälle. De

förbundsordförandena sin vad ger syn Broschyren rekvireras från Integrationssom krävs för att detta skall uppnås. verket. Adress, se inledningen Mona Sahlin skriver i sin baksidetext till

Har rasismen tagit slut nu 96 Europaåret mot rasism

Uppsatsantologi Pow-Wow-handboken beställes hos

Ungdom Mot Rasism på telefon: 08-642 69 "Hur rasismen i Sverige och hur ser ut mot- 90 eller fax: 08-642 69 95. arbetas detta hot mot demokratin" fråvar

gan som kommittén sökte på når den svar

utlyste en uppsatstävling på landets alla uni- Etnisk diskriminering och mångfaldens

versitet och högskolor. möjligheter i arbetslivet

En rad spännande uppsatser skickades in.

Världen håller i mängd avseenden på att Juryn, bestående skådespelerskan Bibi en av bli alltmer homogen, samtidigt som lokal-

Andersson, Uppsalasociologen José Alberto

samhället blir alltmer heterogent. Mång- Diaz, journalisten och översättaren Yukiko

falden sätter sina tydliga spår också i Sverige Duke, chefredaktören Arne Ruth och prooch företagen blir alltmer internationella. i fessor Charles Westin förstapriset till gav den intressanta Det skapar såväl problem som möjligheter. uppsatsen Rasism: Ett annat

utkeende, Om mångfald och etnisk diskriminering i författad Stockholmsbon av André arbetslivet handlade Olika som bär, två

Mkandawire. Andrapristagaren

Laura seminarier som kommittén anordnade i mars Welmont skrev Rasism ocbfrämom 1998 tillsammans med Rådet för arbetslivslingyientligbet i Sverige ett problem med forskning RALF och Institutet för fram-

många förgreningar och Markus Ãgrens

upptidsstudier. Vid seminarierna presenterades satstitel löd Att våga säga annorlunda i lan-

bl.a. två kunskapsöversikter, författade det Sammalunda. av

Sten Höglund respektive Lois Wise. Mot Dessa och ytterligare fyra uppsatser finns

bakgrund dessa, och vad som i övrigt publicerade i en uppsatsantologi med titeln; av

framkom vid seminarierna, Europaåret Hur ser rasismen i Sverige ut och hur mot- ger

mot rasism, RALF och Institutet för framarbetas detta hot mot demokratin.

tidsstudier hösten 1998 ut bok för att öka en

Uppsatsantologin kunskapen och stimulera till diskussion rekvireras från

området. Se även sidan 36.

Integrationsverket. Adress, inledningen se

Boken mångfald och etnisk diskrimineom

ring i arbetslivet kan beställas hos RALF på Pow-Wow-handboken

telefon: 08-791 03 46 eller fax: 08-791 85 90.

Pow-Wow, rådslag mot rasism, projektet

som det berättas på sidan 46 i denna om

antologi, finns även beskrivet i längre sluten Förändringskraften finns i

rapport. Denna är utformad så att den skall bostadsområdet

fungera konkret handbok för hur elesom en Dokumentation kommitténs samarbetsoch personal praktiskt kan arbeta av ver mot

projekt med SABO se även sidan 14. En

främlingsfientlighet, våld, rasism och mobb-

skildring av det konkreta arbetet mot segrening den skolan. "Pow-Wow, egna en gation och främlingsfientlighet i sju olika handbok för rådslag mot rasism ger prov bostadsområden utkommer hösten 1998. övningar och diskussioner, vidareförmedlar

tankar från genomförda rådslag, berättar om

Rapporten kan beställas hos SABO, på televad läroplaner och skollag säger i frågorna,

fon: 08-406 55 00 eller fax: 08-20 99 04.

visar hur en handlingsplan kan utformas

osv.

Har rasismen tagit slut nu Europaåret mot rasism

Racism, Ideology and Political Etnisk mångfald, delaktighet och diskri-

Organisation minering stencil

internationell kon- Under perioden april till juni 1998 lät kom- I december 1997 hölls en mittén Högskolan i Örebro/Novemus ferens där teoretiker och praktiker från hela och genomföra enkätstudie hur landets Europa möttes för att försöka analysera en om kommuner, bl.a. i deras egenskap arbetskartlägga de rasistiska strömningar som tar av andra etab- givare, arbetar med och förhåller sig till fråsig uttryck i politiska partier och mångfald, rasism, främlingsfientliglerade strukturer. Jämförelser mellan antifas- gor om världskriget och het och etnisk diskriminering. Undersökcistiska rörelser innan andra kampen mellan demokrati och "etnokra- ningens resultat finns tillgängliga i rapporten nu, invandrare, Etnisk mångfald, delaktighet och diskrimiti, politisk extremism gentemot nering. En enkätstudie kommuner med medias roll togs under tre dagar i av osv upp 74. över 16 000 invånare". Av den framgår bl.a.

Stockholm. Se även sidan

andelen anställda med invandrarbak- Deltog gjorde internationella forskare, att området, grund i de undersökta kommunerna geneakademiker, ledande inom samt rellt sett är låg. I synnerhet gäller detta, kansföreträdare för Europeiska kommissionen, ke inte så överraskande, andelen med utompolitiska partier europeisk nivå och olika europeisk invandrarbakgrund i chefspositio- NGOs verksamma inom området. En rapdel, med Också när det gäller kommunernas port från konferensens allmänna ner. beredskap och benägenhet att vidta åtgärder titeln Racism, Ideology and Political international för att motverka rasism, främlingsfientlighet Organisation. A report from an och diskriminering framgår att borde conference in Stockholm, December 1997 mer kunna göras. Det område där kommunerna har publicerats av kommittén. En rapport visar störst aktivitet är skolområdet. från den akademiska delen av konferensen, andra Dr. Simon Rapporten kommer genom Svenska kornmed inlägg av bland Epstein från Israel, Professor Roger Griffin munförbundets försorg att hösten 1998 spripublicerats das till landets samtliga kommuner. från Storbritannien m. fl. har av CEIFO. Dess titel är Racism, Ideology and Organisation". Rapporten rekvireras från Political

Integrationsverket. Adress, inledningen.

se

Övrigt

Racism, Ideology and Political Organisation. A report from internatio- Tidningen Nisses Magazine", bilaga till an en

nal conference in Stockholm, December ungdomstidningen Chili beskriven på sidan

1997 rekvireras från Integrationsverket. 22 kan beställas hos Chili eller rekvireras

Adress, se inledningen. från Integrationsverket.

Racism, Ideology and Political Affischer i hårdpapp, storlek 50x70, några

av Organisatiorf beställes hos CEIFO på de "Invandrare, typ...-annonser, av som telefon: 08-16 20 00 eller fax: 08-15 67 20. finns beskrivna sidan 12, kan rekvireras

från Integrationsverket. De aktuella annon-

serna är the drugdealer sidan 21, gängledaren sidan 25 eller klottraren sidan 55.

Har rasismen tagit slut nu 98 Europaåret mot rasism

,

Antirasism webben

SVENSKASA4TER

Alarm .http://www.rasism.c0m/1.html . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den mångkulturella salongen .http://www.dds.se/dms . . . . . . . . . . . Folkfest mot rasism .httpz/lwww.folkfest-mot-rasismse/borjahanhtml . . . . . . . . . . . . . . . . . . FörintelsefömekamasMest Använda Argument Och DerasGenmäle .http://www.wiesenthal.c0m/resource/swede.htm . . . . . . . . . . Gränslösafestivalen .http://hem1.passagense/festival/ . . . . . . . . . . . . . . . . . . Heja Sverige CD-Romom främlingsfientlighet och mobbing .http://www.itz.se/5i12/ . . . . . . . . Immigrant-Instituet .httpz//wwwalgonetse/Nmigrant/indexhtm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . LevandeHistoria .http://www.levandehistoriaprg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mats Larssonslänkar .http://hem.passagen.se/ls0n/ . . . . . . . . . . . . . . . . Praxis i Hammarkullen .httpz//hem2.passagen.se/praxis/ . . . . . . . . . . . . . . . . The NoNazi page .http://www.torgeLse/users/m/mental/n0nazi/ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 frågor om Förintelsen .http://www.wiesenthal.c0m/resource/36qsv.htm . . . . . . . . . . . . . . Vi ger Nordland svar på tal .http://www.ge0cities.c0m/Capit0lHill/L0bby/6854/ . . . . . . . . . . . .

UTLÄNDSKASAJTER

Artists Against Racism .http://www.vrx.net/aar/homehtml . . . . . . . . . . . . . . . . CrosspointAnti Racism .http://www.magenta.nl/cr0sspoint/ . . . . . . . . . . . . . . . . Human Rights Watch .http://www.hrw.org/ . . . . . . . . . . . . . . . . . Nazis .http://users.powernet.c0.uk/orion/ among us . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antifascistisk sida med många bra länkar

Refuse Resist .http://m0jo.calyx.net/Nrefuse/altindex.html . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Seventh Seal .http://www.grs.se/marcus/seven/antirasism.htm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Många länkar till andra antirasistiska sidor

Simon Wiesenthal Center .http://www.wiesenthal.com/ . . . . . . . . . . . . . . Why do people deny the Holocaust .http://www.nizkor.0rg/ . . . . . .

MEDIASAJTER

Expo .http://www.hilI.se/ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Håller koll högerextremism

GöteborgsPosten .http://www.GRse/baser/bakgrund/rasism/ras0o.htm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Faktabank om rasismeni Sverige

Searchlight .httpz//wwws-lightdemon.co.uk/ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Expos engelska motsvarighet

Stop BSB .http://www.ur.se/stop/bsb/index.html . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utbildningsradions tv-program om invandrare, rasism osv

SverigeFaktapå nätet .http://www.inv.se/svefa/innehall.html . . . . . . . . . . . . . . . . . Sveriges Radios Minoritetesspråksredaktion .http://www.sr.se/rs/min/index.htm . . . . . . . . . . . . .

Kommitténs egen hemsida uppdateras inte längre, men ligger kvar en tid till adress Europaåret mot rasism .http://www.dds.se/eu97 . . . . . . . . . . . . . . .

Har rasismen tagit slut nu 99 Europaåret mot rasism

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning.Fi. 29. 1976årslag om immunitet ochprivilegier i vissa Tänderhela livet fall- en översyn. UD. nytt ersättningssystem for vuxentandvård. 30. Utlandsstyrkan.Fö. å Välfärdens genusansikte. A. 31.Det gällerlivet. Stöd och vårdtill barnoch Män passar alltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiska problem. Bilaga. + processer medexempel frånhandeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskyddvid Vårt liv som kön.Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. S. maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomiochforskning. 9 Ty makten är din Myten om det rationella Fem rapporterom idrott. In. arbetslivetochdetjämställdaSverige. A. 34.Företagare medrestarbetsfonnåga. N Översyn av rörelse-ochtillsynsregler for kollektiva 35. Förordningartillmiljöbalken. Bilagor.M. + försäkringar. Fi 36.Identifieringoch identiteti digitala miljöer S Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker Referatfrån en hearingden12 november 1997. och Systembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98.K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott. Fi. 37.Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. 10. Campusfor konst. U. 38 Vad får vi för pengarna Resultatstyming av . - 11. Fristående utbildningarmed statligtillsyn statsbidrag till vissaorganisationer inomdet sociala inomolikaområden.U. området. älvdeklaration och kontrolluppgiñer 39.Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet. M. . förenklade förfaranden.Fi. 40. BROTTSOFFER - 13. Säkrarekemikaliehantering. FÖ Vad hargjorts Vad bör göras Ju. 14.E-pengar näringsrâttsligafrågor.Fi. 41. Läkemedelsinformation foralla. - 15.Grönanyckeltal- Indikatorerfor ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildningför hållbart samhälle. M. framtidakrav. F ö. l6. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om 43.Hur skallSverigemåbättre bemötande avpersoner medfunktionshinder. första stegetmot nationellafolkhälsomål.S. - 17. Samordning digitalmarksänd av TV. Ku. 44.En samlad vapenlagstiftning. Ju. 18.En gräns en myndighet Fi. 45. Sotningi framtiden.Fö. - 19.IT ochregional utveckling. 46.Om buggning ochandrahemliga tvångsmedel. Ju. 120exempelfrån Sverigeslän.K. 47. Bulvaner och annat. Ju. 20.IT-kommisionenshearing om infrastrukturen 48. Kontrolleradochifrågasatt fördigitala medier.Andrakammarsalen, intervjuermed personer medfunktionshinder. - Riksdagen 1997- l 0-24.K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas 2 Problemmedinbäddade system infor ZOOO-skiftet. inomEU.K. . Hearing anordnad av IT kommissioneni 50.De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under samverkan medIndustriforbundet och Statskontoret 1900-talet och annat underlagsmaterial till 1997-11-l4.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU 1998:28. 22. Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångt lärande. . Ett garantisystemför forsäkringsersättningar. Fi. Situationeninfor ochunder forstaåretmed 23. Statenochexportfinansieringen. N. kunskapslyñet. U. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Utstationering av arbetstagare. A. . . Översyn fiskeriadministrationen Jo. 53.Ta möjligheternai Östersjöregionen. N. av m.m. vara 25.Tre städer. Enstorstadspolitik för helalandet. 54.Hur offensiv IT-användningkanskapa tillväxt + st 4 bilagor. for mindreföretag.Ett rådslaganordnat av 26. Frånhembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag av Kommunikationsfakta om ungdomarochsvartsprit. departementet, Närings- ochhandelsdepartementet - 27. Nya ledningsregler for bankaktiebolagoch och Industriforbundet. försäkringsbolag. Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-l8.K. 28. Läkemedeli vårdochhandel.Om en säker,flexibel 55. Demokratinsräckvidd. Dokumentation från ett och samordnad läkemedelsförsörjning. seminarium. Demokratiutredningens skriñserie. SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisning och lärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingav distansutbildningsprojekt med 84.DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58.IT ochnationalstaten. Fyra framtidsscenarier. 85.Att rösta medhänderna.Om stormöten, IT-kommissionens rapport 6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokrati i Schweiz.SB. 59. Räddningstjänsten i Sverige 86. Utvecklingssamarbete pårättsområdet. RäddaochSkydda. Fö. Östeuropa. Ju. - Kring Hallandsåsen. M. 87. Premiepensionsmyndigheten. Fi. 61. Livsmedelstillsyni Sverige. Jo. 88. Domaren ochBeredningsorganisationen 62. Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju. kämavfallsomröstningen i Malåkommunl997. M. 89.Greppet att vända en regions utveckling. - 63. En god affär i Motala.Joumalistemas avslöjanden Rapport frånSöderhanmskommittén. N. ochläsarnasetik. Demokratiutredningens skriñse- 90 Steget fore.Nedslagi detlokala . rie.SB. brottsförebyggande arbetet. Ju. Bättre och mer tillgängliginformation. 91 Nya kommunalförnyelse ochkompetens- . grepp- Småföretagsdelegationens rapport N. utveckling. In. Nya tider, nya förutsättningar... 92.Goda idéer om småföretagoch samverkan. . IT-kommissionens rapport 8/98.K. Småföretagsdelegationens rapport N. FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. U. 93. Kapitalförsörjningtill småföretag. - Socialavgiñslagen. S. Småföretagsdelegationens rapport N. . Kunskapsläget påkämavfallsområdet 1998.M. 94. Förslagskatalog. . Lämplighetsprövning av personal inom Småföretagsdelegationens rapport N. . förskoleverksamhet, skola och skolbamomsorg.U. 95. Förstärktskydd av skogsmarkför naturvård. M. Skolan, IT och detlivslånga lärandet. 96. NaziguldetochRiksbanken. Interimrapport.UD. . Hearinganordnad av Utbildningsdepartementet och 97. Görbarntill medborgareOm bamoch demokrati IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, under1900-talet.SB. IT-kommmissionens rapport 7/98. K. 98. Konkurrenslagens regler om företags- 71. Den kommunalarevisionen ett demokratiskt koncentration. N. kontrollinstrument. ln. 99 acceptera Betänkandefrån den nationella sam- . 72. Kommunalañnansforbund.Fi. ordningskommittén för Europaåret mot rasism. ln. 73. OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida 100 Har rasismentagit slut nu Bilagatill betänkande - . system för statsbidragtill invandrarnas fråndennationella samordningskommittén för riksorganisationer m.tl. In. Europaåret mot rasism. ln. 74. Styrningen av polisen. Ju. 75. Djurforsök. Jo. 76. Idrott ochmotion för livet. Statens stödtill idrottsrörelsen ochfriluftslivets organisationer. In. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens rapport N. 78. Regelförenkling framtiden.Småföretags- för delegationens rapport N. 79.IT ochregionalutveckling. erfarenheterfrån tre hearingarunder mars 1998. IT-kommmissionens rapport 9/98.K. 80. BostadsrättsregisterJu. 81. Användningen vissastatsflygplan, av m.m. SB. 82. Försäkringsforeningar-ett reforrneratregelsystem Fi.

1998 Statens offentliga utredningar

A

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Läkemedelivårdoch handel. Om en säker, flexibel

ochsamordnad läkemedelsforsörjning. 28 Demokratinsräckvidd. Dokumentation från ett Det gällerlivet. Stöd ochvårdtill barn och seminarium. Demokratiutredningens skriñserie. 55 ungdomar medpsykiska problem. Bilaga. + 31 En god affär i Motala.Joumalistemas avslöjanden och Rättssäkerhet, vårdbehovoch samhällsskydd vid läsarnasetik. Demokratiutredningens skriftserie.63 psykiatrisk tvångsvård.32 Användningen vissa av statsflygplan, m.m. 81 Företagare med restarbetsfönnåga. 34 Att rösta medhänderna.Om storrnöten, Den framtida arbetsskadetörsäkringen. 37 folkomröstningaroch direktdemokratii Schweiz. SB. 85 Vad får för pengarna Resultatstyming lV Gör barntill medborgareOm barnoch demokratiunder statsbidragtill vissa organisationerinom detsociala 1900-talet. 97 området.38

Justitiedepartementet Läkemedelsinformation foralla.41

Hur skallSverige måbättre BROTTSOFFER. förstastegetmot nationella folkhälsomål.43 Vad har gjorts Vad bör göras 40 - Kontrolleradoch ifrågasatt En samladvapenlagstiñning. 44 -intervjuer medpersoner med funktionshincer.48 Om buggningochandrahemliga tvångsmedel. 46 De39 stegen. Läkemedelsutredningar under Bulvaner och annat. 47 1900-taletochannat underlagsmaterial till Styrningen polisen.74 av Läkemedelivårdoch handel,SOU1998:28. 50 Bostadsrättsregister.80 Socialavgiñslagen. 67 Utvecklingssamarbete på rättsområdet.

Östeuropa.86 Kommunikationsdepartementet

DOMAREN OCH BEREDNINGSORGANISATIONEN IT ochregional utveckling. utbildningoch arbetsfördelning.88 - 120 exempelfrån Sverigeslän. 19 Steget fore.Nedslagi det lokala brottsförebyggande IT-kommisionens hearing om infrastrukturen arbetet.90 for digitalamedier. Andrakammarsalen,

Utrikesdepartementet Riksdagen 1997-10-24. 20

Problemmed inbäddade system infor 2000-skiftet. 1976 årslag om immunitet ochprivilegieri vissa fall Hearing anordnad av IT kommissioneni en översyn. 29 - samverkan med Industriforbundetoch Statskontoret Naziguldetoch Riksbanken.Interimrapport. 96 1997-11-14.21

Identifieringoch identiteti digitala miljöer Fö rsva rsdepartementet Referat från en hearingden12 november1997. 13 - Säkrare kemikaliehantering. IT-kommissionens 4/98. 36 rapport Utlandsstyrkan. 30 taxfreeforsäljningenavvecklas Konsekvenser att av Försvarsmaktsgemensam utbildningför inom EU. 49 framtida krav.42 offensivIT-användning kanskapatillväxt Hur Sotning i framtiden.45 rådslaganordnat for mindreföretag. Ett av Räddningstjänsten i Sverige Kommurikations- IT-kommissionen uppdrag av Rädda ochSkydda. 59 Närings- och handelsdepatementet - departementet,

och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-1 1-18. Socialdepartementet 154 Tänder helalivet IT ochnationalstaten.Fyra framtidsscenarier.

nytt ersättningssystem för vuxentandvård.2 IT-kommissionens rapport 6/98. 58 - Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdryckeroch Nya tider, förutsättningar... nya Systembolagets produkturval.8 IT-kommissionens rapport 8/98. 65

När åsikter blir handling.En kunskapsöversikt om Skolan, IT ochdet livslånga lärandet.

bemötande av personer med funktionshinder. 16 och Hearinganordnadav Utbildningsdepartenentet Tre städer.En storstadspolitikfor helalandet. Illkommissionen, Rosenbad997-12-04, l

+ 4 st bilagor, 25 IT-korrirnmissionens rapport 7/98.K. 70

Frånhembränt till Mariakliniken.

faktaom ungdomarochsvartsprit. 26 w

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

lT ochregionalutveckling. processer medexempelfrånhandeln.4 erfarenheterfrån tre hearingarunder mars 1998. Vårt liv som kön.Kärlek,ekonomiska resurser och IT-kommrnissionens rapport 9/98.80 maktdiskurser. 5 Ty makten din är Myten om detrationella Finansdepartementet arbetslivetoch detjämställdaSverige. 6 Omstruktureringarochbeskattning.l Utstationering arbetstagare. av 52 Översyn av rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva Kulturdepartementet försäkringar.7 Integritet- Effektivitet- Skattebrott.9 Samordningavdigitalmarksänd TV. 17 Självdeklarationoch kontrolluppgiñer förenkladeförfaranden.12 Närings- och handelsdepartementet - E-pengar näringsrättsligafrågor.14 Statenochexportfrnansieringen. 23 - Engräns en myndighet 18 Ta vara möjligheternai Östersjöregionen. 53 - Försäkringsgaranti. Bättre och tillgängliginfonnation. mer Ett garantisystemför försäkringsersättningar. 22 Småforetagsdelegationens rapport 64 Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch Kompetens i småföretag. försäkringsbolag. 27 Småforetagsdelegationens rapport 77 Avdrag för ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa Regeltörenklingför framtiden. och tillfälligt arbete.56 Småtöretagsdelegationens rapport 4. 78 Kommunalafinansforbund.72 Greppet att vända en regionsutveckling. - Försäkringsforeningar-ett refonneratregelsystem 82 Rapport frånSöderhamnskommittén. 89 Premiepensionsmyndigheten. 87 Godaidéer om småföretagochsamverkan. Småföretagsdelegationens rapport 92 Utbildningsdepartementet Kapitalförsörjningtill småföretag. Campus for konst10 Småföretagsdelegationens rapport 93 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Förslagskatalog. inomolikaområden.l 1 Småföretagsdelegationens rapport 94 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Konkurrenslagens regler om foretagskoncentration. 98 Situationeninfor ochunderförstaåretmed kunskapslyftet.51 Inrikesdepartementet DUKOM Distansutbildningskommittén. Historia,ekonomiochforskning. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med Fem rapporterom idrott.33 IT-stöd.57 Den kommunalarevisionen ett demokratiskt - FUNKIS funktionshindrade eleveri skolan.66 kontrollinstrument.7 l - Lämplighetsprövning personalinom av OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida - Förskoleverksamhet, skolaochskolbamomsorg.69 system for statsbidragtill invandrarnas DUKOM Distansutbildningskommittén. riksorganisationermtl.73 Pådistans utbildning,undervisningoch lärande. Idrott ochmotionför livet. Statens stödtill idrotts- Kostnadseffektivdistansutbildning.83 rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.76 DUKOM Distansutbildningskommittén. Nya kommunalförnyelseoch kompetensgrepp- Flexibelutbildning distans.84 utveckling. 91 acceptera Betänkande från den nationellasamordnings- Jordbruksdepartementet kommitténfor Europaåret mot rasism.99 Fiskeriadministrationen EU-perspektiv. i ett Har rasismentagit slutnu Bilagatill betänkande från Översyn frskeriadministrationen av m.m. 24 dennationellasamordningskommittén for Europaåret LivsmedelstillsyniSverige.61 mot rasism.100 urförsök.75

Arbetsmarknadsdepartementet välfärdensgenusansikte. 3 Mänpassar alltid Nivå- ochorganisationsspecifrka

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Milj ödepa rtementet Grönanyckeltal Indikatorerför ett ekologiskthållbart samhälle.15 Förordningartill miljöbalken.+Bilag0r.35 Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Kring Hallandsåsen. 60 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomröstningen i Malåkommun1997.62 Kunskapsläget påkämavfallsområdet1998.68 Förstärktskydd av skogsmarkför naturvård.95

Har rasismen tagit slut nu

Bilaga till betänkande från den nationella samordningskommittén

för Europaåret mot rasism

"Rasismen har inte tagit slut. Den ligger Iur bakom arbetslöshet, dumhet, rädsla, okunskap och slentrian. Jag hoppas att Europaåret mot rasism har givit några bidrag i arbetet för att alltid hålla debatt och diskussion levande", skriver Mona Sahlin i sin inledning till denna antologi. I den presenteras flera av de projekt, tankar och förslag som drivits och väckts av den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism. Kommitténs önskan är att antologin kan fungera som en idébank och

inspirationskälla i det väsentliga arbetet för en vardag utan

rasism och antisemitism. Det ett arbete kommittén hoppas att alla inser som nödvändigheten av.

Europaåret

Gm

rasism

FRITZES

0 l-l-l..''l'l.li. PUBLI mriomzk POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAX08-690 91 91. TELEFON:08-69O 91 90 E-PosT: fritzes.0rder@liber.se FRXTZES INTERNETBOKHANDEL: www.fritzes.se