Acceptera!

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

acceptera

Betänkande från den nationella

samardninqskommittén för

Europaåret mot rasism

1997 Europaåret mot rasism

f

/rI

l

Statens offentliga utredningar WW 1998:99

W Inrikesdepartementet

acceptera

Betänkande från den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer pâ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: fritzes se www . .

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20974-8 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Lars Engqvist

Regeringen bemyndigade den 28 november 1996 statsrådet Leif Blomberg att tillkalla en nationell samordningskommitté för Europaåret

mot rasism In 1996:04. Med stöd av detta bemyndigande förordnades

samma datum f.d. statsrådet Mona Sahlin till ordförande. Den 21 januari 1997 förordnades borgarrådssekreteraren Joe Frans till vice ordförande och följande personer till ledamöter: konsulten Ulf Bergenudd, Sverige 2000, verkställande direktören Bengt Owe Birgersson, SABO, fil. kand. Stéphane Bruchfeld, Svenska kommittén mot antisemitism, journalisten och doktoranden Ylva Brune, Göteborgs universitet, informatören Dilsa Demirbag, Riksteatern, fil. dr. José Alberto Diaz, Uppsala universitet, rektorn Börje Ehrstrand, Rinkebyskolan, förbundsordföranden Magdalena Fransson, Centerns ungdomsförbund, konsulten Greger Hatt, prefekten Britt Hultén, Stockholms universitet, ordföranden Syrene Hägelmark, Ungdom mot rasism, riksdagsledamoten Eva Johansson, s, avtalssekreteraren Hans Karlsson, LO, förbundsordföranden Lars-Åke Lagrell, Svenska fotbollförbundet, författaren Rawia Morra, konsulenten Helene Müller, Sveriges kristna råd, journalisten Thabo Motsieloa, förbundsordföranden Inger Ohlsson, TCO, fil. dr. Anne Sofie Roald, Lunds universitet, professorn C. G. Sandberg, SAF, programchefen Marlene Terkowsky, Utbildningsradion, verkställande direktören Tjia Torpe,

Enter AB, och generalsekreteraren Peter Öm, Röda Korset. Rawia

Morra entledigades den 31 maj 1997, Peter Öm den 30 september 1997 och Hans Karlsson den 19 oktober 1997. Till nya ledamöter utsågs enhetschefen Lars Carlsson, Röda Korset, den l oktober 1997 samt utredaren Jan Edling, LO, den 20 oktober 1997. Den 21 januari 1997 förordnades till sakkunnig kanslirådet Göran Lindqvist, Inrikesdepartementet, och till experter kanslichefen Erland Bergman, Socialvetenskapliga forskningsrådet, sekreteraren Karl-Axel Johansson, Svenska kommunförbundet, förhandlingsdirektören Staffan Lundin, Arbetsgivarverket, läraren Christer Mattsson, byrådirektören Anne-Marie Norén Offennan, Statens invandrarverk, Diskrimineringsombudsman Frank Orton, överstelöjtnanten Ulf Siverstedt, Försvarsmakten, och Elcim Yilmaz, Elevorganisationen.

Därtill förordnades den 18 februari 1997 till expert informationsdirektören Björn Malmberg, Stockholms läns landsting. Experten Anne-Marie Norén Offerman entledigades den 14 augusti 1997 och ersattes den 15 augusti byrådirektören Bitte Konrad, av Statens invandrarverk. Till huvudsekreterare förordnades den 1 februari 1997 Per Almqvist. Denne ersattes den 9 augusti 1997 Pontus Ringborg. Till av kommittésekreterare förordnades Ingela Håkansson den 1 januari 1997 och Annika Rosing den 12 december 1996. Ingela Håkansson ersattes av Gordana Berjan den l april 1997. Till infonnationssekreterare förordnades Helene Almqvist den l april 1997 och till assistent Gonzalo Cifuentes Valdés den 1 april 1997. Den senare ersattes av Emir Efendic den 22 januari 1998. Den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism överlämnar härmed betänkandet acceptera jämte

bilagan Är rasismen slut nu SOU 1998:100. Kommitténs uppdrag är

härmed slutfört.

Stockholm den 30 juni 1998

Mona Sahlin Joe Frans

UlfBergenudd Bengt Owe Birgersson

Stéphane Bruchfeld Ylva Brune

Lars Carlsson José Alberto Diaz

Dilsa Demirbag Jan Edling

Börje Ehrstrand Greger Hatt Magdalena Fransson Britt Hultén Syrene Hägelmark Eva Johansson Lars-Åke Lagrell Helene Müller Ihabo Motsieloa Inger Ohlsson

Anne Sofie Roald C. G. Sandberg

Marlene T erkowsky Jjia Torpe

/Pontus Ringborg

Innehåll 1

Innehåll

Förord

Alla dessa år för och emot olika saker, kan ge ett lite märkligt intryck. Som om grundläggande samhällsproblem kunde åtgärdas med ett års opinionsbildande arbete. Så enkel är förstås inte verkligheten. Europaåret mot rasism är på många sätt ett evigt projekt. Arbetet mot

rasism, främlingsfientlighet och antisemitism berör frågeställningar

som är centrala för oss alla men är samtidigt något ganska okomplicerat och självklart. Att acceptera Acceptera att vi är olika vi människor. Olika till kön, ålder, utseende, hudfárg, bakgrund, åsikter. Vi är olika men lika mycket värda. —— Jag har fått många tankeställare under det här årets arbete. Delvis har jag kommit att se ett annat Sverige. Ett Sverige där det finns så mycket rädsla och okunskap och så mycket fördomar också ett - men Sverige där det sjuder av lust och engagemang att förändra och söka komma till rätta med passivitet och intolerans. Vad de ledande skikten i samhället gör och säger är därför så viktigt. Att alltid i ord och handling stå upp mot diskriminering och för mångfald. Där brister det idag i alla fall i handling. Väldigt mycket — behöver göras av myndigheter, av politiska partier, av massmedier och av näringsliv och fackiöreningsrörelse. Kampen mot rasismen förutsätter att mångfaldstänkandet blir en del av vardagsarbetet i alla delar av makt-Sverige. Så är det inte idag. Den svenska samordningskommittén för Europaåret mot rasism har under sitt arbete försökt att koncentrera sina insatser på arbetsformer och projekt som kan ge erfarenheter och idéer i det fortsatta arbetet. Vi ville inte bli bara en flashig kampanj som blinkade förbi under ett år. Om vi lyckats eller får andra avgöra men något tror vi att vi bidragit med. Slutintrycket är att det är bråttom. Alltför många lider rasismens av och intoleransens följder i vårt land. Sverige kan fortfarande från segregation till mångfald, och visa att det är rikedom, och inte en en kostnad, att ha så många olika människor i vårt land. Att acceptera Det är vad det handlar om. Så enkelt- men ändå så svårt... Mona Sahlin

b ’ T , ma.. . i

äâlzzâzzarâärçütaâtåv . , ,g ,. 4 . A

LM;s:§é;;zm.L.T,.

i.. V5 , . , . .

liT%°..%%;:$‘%C§x§L.V 55:43

L ‘ y

.aaa:n§;:§3;myamW g

âsábsnrwrw

:ma:

tab; ‘

V . - .w..mv ;m$aW

r

Sammanfattning 5

Sammanfattning

Den 23 juli 1996 antog EU en resolution om att 1997 skulle vara "Europaåret mot rasism". Syftet var att visa att rasism och främlingsfientlighet hotar grundläggande mänskliga rättigheter, uppmuntra till diskussion och främja erfarenhetsutbyte. Varje medlemsstat uppmanades att tillsätta en nationell samordningskommitté. Den svenska kommittén för Europaåret mot rasism inriktade sin verksamhet på konkreta åtgärder som skulle kunna leva vidare efter Europaårets slut. Detta skulle inte få bli en kortlivad och på sikt verkningslös "kampanj".

Kommitténs verksamhet

En lång rad aktiviteter har genomförts inom ramen för det svenska Europaåret mot rasism. Här är några exempel:

Mångfald Möjligheter ett mångfaldsmagasin som sänts till

samtliga arbetsplatser med fler än 50 anställda. "Vardagens Dramatik" tillsammans med Utvecklingsrådet för den statliga sektorn har kommittén tagit fram en teaterföreställning om etniska relationer och vikten av mångfald i arbetslivet.

"Hur är läget" studiematerial för skolan som sänts till samtliga

-

grund- och gymnasieskolor.

Pow- Wow lokala rådslag mot rasism på 25 olika skolor från norr till söder. En stipendiefond som ger journalister möjlighet att öka sina kunskaper om invandrares och minoriteters villkor har instiftats på initiativ av kommittén. Samarbete med bostadsföretag för att bryta segregationen och skapa lokalt engagemang mot främlingsfientlighet i områden med typiska "milj onprogramsproblem" . Nils Holgersson ett samarbete med bl.a. Riksteaterns mång- — kulturella ensemble Shikasta kring föreställning Nils en om resa genom ett nytt Sverige.

"Starta vågen" tillsammans med Riksidrottsförbundet har

— kommittén finansierat projekt som ska motverka rasism och främja integration inom idrottsrörelsen.

6 Sammanfattning

En quick response-funktion kommer att inrättas under huvudmannaskap av Röda Korsets ungdomsförbund på initiativ och med ekonomiskt stöd av kommittén. Opinionsbildning i form av nyhetsbrev, pressbearbetning och debattartiklar. Ett stort antal konferenser, seminarier, work-shops och personliga samtal har genomförts under året om bl.a. mångfald i arbetslivet,

lärarutbildningen, diskrimineringslagstiftningen och bilden Sverige i

av medierna.

Diskussion och förslag

Kommittén har inte haft något uttryckligt uppdrag att lägga förslag. I sitt arbete har dock inte kunnat undvika att behov rad man se av en åtgärder. Vissa av de förslag kommittén presenterar är konkreta, andra mer visionära. Men samtliga är viktiga steg på vägen mot ett mångkulturellt samhälle där varje individ respekteras oberoende av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.

Arbete

Ett arbete innebär egen försörjning och självkänsla. Ett arbete innebär

också möten som kan skapa förståelse och kunskap. Därför är arbetslivet av central betydelse när det gäller att minska segregation

och motverka rasism och främlingsfientlighet. Arbetet för ökad mångfald hos regering, myndigheter, kommuner, företag och

-

organisationer måste intensifieras. Kommittén fyra viktiga steg på

- ser vägen mot en etniskt jämställd arbetsmarknad:

l Ge alla samma chans ingen får diskvalificeras på grund av till

exempel språklig brytning eller annorlunda namn. 2 Arbeta i mångfald övervinn rädslan för etniskt blandade arbets- miljöer. 3 Se lönsamheten i olikheterna den som har invandrat från ett annat land har värdefull kulturell och språklig kompetens. 4 Skapa dynamisk mångfald verklig integration där alla anställda - påverkas positivt den etniska mångfalden. av

Kommittén har stora förhoppningar på arbetsmarknadens parter och deras nybildade råd för etnisk mångfald. Sverige 2000 är också ett viktigt initiativ- genom ett medlemsskap tar företag offentlig ställning

Sammanfattning 7

och kan utbyta erfarenheter. Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ bör kunna få ännu framträdande roll i arbetet för etnisk mångfald en mer genom att till exempel införliva mångfaldsaspekten i sina kvalitetskriterier. Den offentliga sektorn, från regering till enskilda stadsdelsnämnder, måste i större utsträckning leva upp till sitt ansvar som förebild.

Förslag:

Alla arbetsplatser bör utse mångfaldsansvariga. 0 Alla arbetsgivare bör ha en plan för hur man ska hantera fall av 0 etniska trakasserier eller rasistiska tillmälen. Sverige 2000 bör erbjuda företag en handlingsplan för mångfald. Inrätta mångfaldsutmärkelse för företag och organisationer- SIQ en och Sverige 2000 kan ta initiativet. Öka den etniska mångfalden i de statliga myndigheterna använd 0 regleringsbreven. Sprid information yrkesnätverk för personer med utländsk 0 om bakgrund. Sammanjämka diskrimineringslagstiftningen avseende diskrimine- 0 ring på grund av kön, etnicitet, funktionshinder respektive sexuell läggning.

Skola/utbildning

Ett interkulturellt synsätt måste all verksamhet i skolan, genomsyra även lärarutbildningama. Ett sådant synsätt utgår från att alla elever är olika, med skilda erfarenheter och bakgrunder, och tydliggör vilka nationella och internationella omständigheter som formar den enskildes liv och möjligheter. Centrala begrepp är mänskliga rättigheter, tolerans och demokrati. Först när detta perspektiv är en självklar grund för undervisningen kan på allvar ta itu med främlingsfientlighet, man rasism och antisemitism bland elever, föräldrar, lärare och övrig skolpersonal. För att klara det mångkulturella samhällets krav måste kompetensen öka hos lärarna. Lärarkåren måste avspegla befolkningens etniska sammansättning och lärarutbildningama måste ta fram strategier för hur det interkulturella synsättet ska få genomslag i utbildningen. Lärarna behöver också fler och bättre konkreta, pedagogiska redskap som stöd i sitt dagliga arbete. Läromedlen bör ses över och en kunskaps- och idébank inrättas.

8 Sammanfattning

Förslag:

Öka andelen studerande med utländsk bakgrund 0 på lärarutbildningama. 0 Erbjud kompletterande ettårig utbildning till lärare med utländsk utbildning.

0 Ålägg lärarutbildningarna att ta fram policydokument visar hur

som de arbetar för att ett interkulturellt synsätt ska få genomslag i den utbildning de erbjuder. 0 Utveckla och sprid arbetssättet i projektet Pow-Wow, med lokala rådslag i skolan mot rasism och främlingsfientlighet. 0 Se över bilden som läromedlen ger av andra länder, religioner och kulturer. 0 Skapa en kunskaps- och idébank för skolan rasism, om främlingsfientlighet och antisemitism. 0 Avsätt kommunala medel till skolanknutna organisationer, t.ex. Hem Skola och Elevorganisationen, för att utvärda hur det interkulturella perspektivet präglar undervisningen.

Boende

Det är mycket som saknas i storstädemas utsatta förortsornråden;

arbetstillfällen, social och kommersiell service, riskkapital, utbildnings-

möjligheter m.m.. Socialbidragsberoende, kriminalitet och tomma

lägenheter är samtidigt alltför vanligt. Åtgärder är angelägna för att

hejda utvecklingen mot ett klassamhälle med etniska förtecken. Dessa områdens styrka är dynamiken, kraften och givetvis deras geografiska läge i tillväxtregioner. Näringslivet borde kunna hitta ut i förorterna med rätt lockbeten. En möjlighet är att låta de stödforrner som finns för särskilt prioriterade glesbygdsornråden också omfatta utsatta bostadsområden, något bl.a. skulle kunna innebära slopade som

arbetsgivaravgifter.

Stat och kommun måste också se över den offentliga servicen i de utsatta bostadsområdena med kravet på jämlikhet för ögonen. Hög kvalitet i skola, vård och omsorg höjer ett områdes attraktionskraft och kan vända en nedåtgående spiral.

Förslag:

0 Ställ högre krav på jämlikhet vad gäller offentlig service skola,

barnomsorg, post, apotek m.m..

Sammanfattning 9

Undersök möjligheten att sänka de sociala avgifterna och slopa 0 arbetsgivaravgiftema i de mest utsatta bostadsområdena. Utlokalisera statlig och kommunal verksamhet. 0 Utveckla modeller för att räkna ut samhällsekonomisk vinst vid förebyggande arbete i utsatta bostadsområden.

Kultur/idrott

Genom kulturen, idrotten och religionen möts hundratusentals människor varje dag på sin fritid. Alla dessa positiva möten måste tas tillvara på ett bättre sätt i integrationsarbetet. Statens bidragsgivning måste återspegla den etniska, religiösa och kulturella mångfalden i befolkningen. I dag är t.ex. den europeiska konstrnusiken överrepresenterad inom det offentligt stödda musiklivet. Indelningen i "vanlig" kultur och "världskultur", dvs. all kultur som inte är västerländsk, är olycklig. Ingen folkrörelse engagerar fler ungdomar än idrottsrörelsen. Integrations- och antirasistarbetet inom idrotten måste därför få särskilt stöd en uppgift för det nyinrättade Integrationsverket. Kulturellt och idrottsligt utbyte med länder från vilka många människor invandrat till Sverige måste underlättas. Religionen spelar stor roll för många som invandrat. Därför en behövs mer information, diskussion och reflektion om andra religiösa inriktningar och religionens roll i det relativt sekulariserade Sverige.

Förslag:

I Kartlägg de kommunala musikskolomas verksamhet i relation till

det mångkulturella Sverige.

0 Säkerställ att de statliga kulturinstitutionema- inte minst national- Operan och Dramaten har ett utbud som speglar mångscener som falden i Sveriges befolkning. Verka för att de konstnärliga högskolorna gör särskilda insatser för 0 att öka andelen lärare och elever med invandrarbakgrund. 0 Se över den offentliga bidragsgivningen så att den bättre återspeglar den etniska, religiösa och kulturella mångfalden i befolkningen. 0 Inrätta en särskild enhet inom Statens invandrarverk som handlägger ansökningar om visum och uppehålls- och arbetstillstånd från kulturutövare och idrottsmän.

10 Sammanfattning

Medier

Alltför ofta saknas mångfaldsperspektivet i mediernas världsbild. Människor med utländsk bakgrund tillfrågas sällan när allmänna samhällsfrågor skildras. Rapporteringen innehåller generaliseringar och

stereotyper. En förklaring är bristen på kunskap hos joumalistkåren i frågor rör invandring och etniska relationer. Utbildningen behöver

som

fler inslag om mångfald och etniska relationer för att kompetensen ska

öka. Dessutom är det viktigt att komma till rätta med den tydliga

etniska såväl som sociala snedrekryteringen till journalistyrket.

- ~

Förslag:

0 Verka för att joumalistutbildningama gör särskilda insatser för att öka andelen studenter med invandrarbakgrund.

0 Verka för att arbetsgivarna på mediaområdet anställer fler joumalister med utländsk bakgrund. 0 Vidta åtgärder för att stimulera till diskussion och reflektion inom

medierna om rapporteringen i frågor rör invandring och etniska

som relationer.

0 Inrätta särskilda högskolekurser för journalister invandring,

om

etniska relationer, rasism och främlingsfientlighet.

0 Ge medel till forskning mediernas roll och deras skildring det

om av mångkulturella Sverige.

Kampen mot vardagsdiskrimineringen

I Sverige 1997 händer sådant vi förknippar med apartheid eller amerikanska södem. Människor får sina ansökningshandlingar

returnerade olästa, vägras inträde till restauranger, nekas socialbidrag och uppmanas att åka hem främmande människor på gatan enbart av -

på grund av sin hudfärg eller hårfärg eller sitt etniska Det

ursprimg. talas mycket om vit-makt-musik och nynazistiska demonstrationer, men

vardagsdiskrimineringen är sikt på många sätt större fara för

en stabiliteten i samhället.

Mobilisera organisations-Sverige

Ny lagstiftning är på väg, liksom ett Integrationsverk ska arbeta

som

långsiktigt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Men vi

måste göra mer. Facket måste bli bättre på att identifiera och åtgärda

fall av etnisk diskriminering. Företag och branschorganisationer måste

Sammanfattning 11

ta offentlig ställning och ingripa mot etnisk särbehandling. Möjligheten att inrätta lokala antidiskrimineringsbyråer drivna av ideella organisationer bör prövas.

Anpassa den offentliga verksamheten

Det finns många exempel på hur god vilja slår fel elever med -

invandrarbakgrund särbehandlas, arbetsförmedlingar hänvisar alla med utländsk bakgrund till särskilda tider och särskilda tjänstemän. Vi

tenderar att klumpa ihop människor med vitt skilda erfarenheter och förutsättningar under begreppet "invandrare". Offentliga institutioner måste individen och sin verksamhet till det nya, mångse anpassa kulturella Sverige. Och den offentliga sektorn måste också ställa krav på det omgivande samhället, t.ex. i samband med upphandling av varor

och tjänster, också i samband med offentliga stödåtgärder i vid

men bemärkelse. skattemedel skall inte finansiera verksamhet i vilken etnisk diskriminering förekommer

Tillämpa lagen

Det finns tydliga brister i hur polis och åklagare hanterar utredningar rörande brottet olaga diskriminering. Och det är få fall av

diskriminering polisanmäls. En orsak är att de drabbade upplever

som anmälningar inte leder någonvart. Samtidigt är ett fungerande att rättsväsen förutsättning för att vi ska kunna stävja vardagsen

diskrimineringen. Åtgärder av olika slag, bl.a. en översyn av hur den

aktuella lagstiftningen tillämpas samt utbildningsinsatser riktade mot hela rättsväsendet, är angelägna.

Förslag:

Pröva möjligheten att inrätta lokala antidiskrimineringsbyrâer. 0 Driv frågan antidiskrimineringsklausuler i samband med offent- 0 om lig upphandling. Utred möjligheten att beakta frågan etnisk diskriminering och 0 om mångfald i samband med offentliga stödåtgärder. Prioritera brottsutredningar om olaga diskriminering. Se över lagstiftningen om olaga diskriminering. Ge polis-, åklagar- och domstolsväsende utbildning i frågor som rör etnisk diskriminering, rasistiskt våld m.m.

12 Sammanfattning

Det offentliga samtalet

Det viktigaste redskapet i försvaret för demokratiska värden är den öppna diskussionen. Men hur undviker vi att med öppet grupper

främlingsfientliga åsikter får parlamentariskt inflytande De folkvalda, från statsministern till kommunpolitiker, måste ta offentlig ställning

mot varje kränkning mänskliga rättigheter. De politiska partierna bör av

ha ett genomtänkt förhållningssätt till främlingsfientliga krafter i

samhället. Partierna måste också rekrytera fler med utländsk bakgrund och släppa fram dem i sina organisationer. Mediernas ansvar är uppenbart. Kommittén har anslagit medel för att Röda Korsets ungdomsförbund ska kunna inrätta "quick en response-funktion". Målet är att debatten i frågor rör nyansera som

rasism och främlingsfientlighet att snabbt förse massmedier,

genom opinionsbildare och organisationer med fakta och bakgrundsinfor-

mation när felaktiga eller onyanserade uppgifter sprids i debatten. För

att quick response-funktionen på sikt ska kunna fortleva och utvecklas krävs ekonomiskt stöd från regeringen.

Förslag:

0 Stöd den nyinrättade "quick response-funktionen" ekonomiskt.

Det fortsatta arbetet mot rasism och främlingsfientlighet

Det finns mycket för många att ta tillvara på i det arbete bedrivits i som samband med Europaåret mot rasism. Arbetet mot rasism och främlingsfientlighet måste fortsätta på alla plan, överallt i samhället. Vi har alla ett ansvar På nationell nivå har det Integrationsverket central roll. Det nya en är viktigt att verket blir den offensivt arbetande och pådrivande kraft

som tanken varit. Det är också viktigt att kunskaper och uppgifter inte

faller mellan stolarna i den omstrukturering arbetet rasism och av mot

främlingsfientlighet som nu pågår.

På EU-nivå gjordes under Europaåret viktiga landvinningar som

måste förvaltas. Efter toppmötet i Amsterdam innehåller fördragstexten numera en allmän artikel förbud mot diskriminering, artikel 13. Ett

om

europeiskt centrum för övervakning rasism, främlingsfientlighet och

av antisemitism har inrättats. Och ett nätverk för NGO:s inom EU har bildats med stöd från Europeiska kommissionen. Mot bakgrund de av resultat som uppnåtts under Europaåret lade kommissionen i 1998 mars

Sammanfattning 13

fram en handlingsplan för att bekämpa rasismen inom EU fram till

millennieskiftet. Kommittén menar att regeringen, inför och under Sveriges

ordförandeskap i EU 2001, bör spela en aktiv roll. Det är viktigt att

man stödjer den kontaktgrupp bildats svenska NGO:s, som av vars uppgift bl.a. är att följa vad händer på EU-nivå. Kommittén som föreslår också att regeringen under första halvåret 2001 anordnar en stor, europeisk konferens som följer och utvärderar Europaåret mot upp rasism 1997 och det arbete blivit följden den kommissionen som av av framlagda handlingsplanen.

Summary 15

Summary

On 23 July 1996, the EU adopted a resolution that 1997 to be was designated "European Year Against Racism". was to show that racism and xenophobia threaten fundamental human rights, to encourage discussion and to promote the exchange of experience. Each member state was encouraged to appoint a national co-ordinating committee. The Swedish Committee for the European Year Against Racism wanted to concentrate on concrete measures that would continue after

the Year ended. was not to be just another short-lived and in the long

run ineffective "campaign".

Committee activities

A large number of activities have taken place within the framework of the European Year Against Racism. The following examples illustrate their range:

Mångfald Möjligheter Diversity and Opportunities- a magazine

about diversity distributed to all workplaces with more than 50 employees.

"Vardagens Dramatik "The drama of everyday 1ife" a joint

production for the theatre about ethnic relations and the importance of diversity in working life, commissioned by the Committee in collaboration with the Development Council for the Public Sector. "Hur är läget" "H0ws things" study materials for schools distributed to all compulsory 9-year schools and all upper secondaries.

Pow-Wow Pow-Wow local teach-ins and workshops against

— racism in 25 different schools throughout Sweden.

A grant fund was set up on the initiative of the Committee to

provide journalists with the opportunity of improving their knowledge of immigrants‘ and minorities‘ living conditions. Cooperation with housing companies and associations to break down segregation and to involve local people in activities to combat xenophobia in areas with typical problems associated with the mass urban housing development schemes of the 1970s.

16 Summary

Nils Holgersson Nils Holgersson a collaboration with groups

including the Swedish National Touring Theatres multicultural ensemble Shikasta on a production of Nils Holgerssons journey through a new Sweden.

Starta vågen" Start the wave projects funded jointly with the

- Swedish Sports Confederation to counteract racism and promote integration within the Swedish sports movement.

A quick-response function will be set up under the aegis of the youth

association of the Red Cross on the initiative of and with economic support from the Committee. Moulding public opinion by way of newsletters, using the press and

publishing articles various aspects of the drive against racism.

on

A large number of conferences, seminars, workshops and personal

conversations have been conducted during the year concerning such issues as diversity in working life, teachers training, legislation relating to discrimination and the image of Sweden generated by the media.

Comments and proposals

The Committee was not explicitly commissioned to draw up proposals. In its work, however, could not fail to see a number of measures that

needed to be implemented. Certain of the proposals presented by the

Committee concrete, while others visionary in character. are are more But all of them represent significant steps on the path to a multicultural society without segregation.

Employment

A job means being able to support yourself. also involves encounters which create opportunities for understanding and knowledge. For can these the labour market of decisive significance in the battle reasons

to reduce segregation and to counteract racism and xenophobia. Efforts

to increase diversity in government, agencies, local authorities, — companies and organizations must be intensified. The Committee — sees four important steps that need to be taken in the creation of a labour market with ethnic equal rights:

l Everyone must be given the same opportunities no one should

be disqualified on the basis of such things as an accent or an unusual name.

Summary 17

2 Work-environment diversity fears of ethnically mixed work — environments must be conquered. 3 The profitability in difference must be made visible- immigrants from other countries have valuable cultural and linguistic competence. 4 Dynamic diversity real integration must be created, a situation — — with positive effects for all employees.

The Committee places great hopes on employers and unions and their newly—started Council for Ethnic Diversity. Sweden 2000 also an important initiative by becoming members, companies take public — a stand and are enabled to exchange experience. The Institute for Quality Development SIQ should be able to play an even more prominent role in the national effort to promote ethnic diversity by such means as introducing diversity aspects into its quality criteria. The public sector, from the government to individual municipal district committees, must better live up to its responsibilities in providing a social model.

Proposals:

All workplaces should appoint diversity officers. All employers should have a plan for dealing with cases of ethnic harassment or racist abuse. Sweden 2000 should offer companies an action plan for diversity. A diversity award for companies and organizations should be founded would be appropriate for SIQ and Sweden 2000 to take — the initiative in this. 0 The government should put pressure on agencies to increase their ethnic diversity letters of spending authority suitable - are instruments for this. 0 Disseminate information professional networks of with on persons foreign backgrounds. 0 Harmonize legislation on discrimination with respect to gender, ethnic origin, disability or sexual preference.

Education

An intercultural perspective must pervade all activities in the education sector including teachers training. Such perspective regards a as axiomatic that all students are different, with different experiences and backgrounds, and clarifies the national and international circumstances

that shape an individuals life and opportunities. Central ideas in this

respect are human rights, tolerance and democracy. Not until this perspective forms a natural foundation for all teaching will be

18 Summary

possible to tackle racism and xenophobia among students and parents or teachers and other school employees. to enhance the Competence of teachers to meet the necessary demands made by multicultural society. The teaching community a must reflect the ethnic composition of the population and teachers training must develop strategies to ensure that the intercultural perspective takes root in future educators. Teachers also need more and better educational tools to support them in their daily work in the classroom. Teaching materials should be reviewed and knowledge bank of ideas and expertise should be set a up.

Proposals:

Increase the proportion of students with foreign backgrounds in 0 teachers training. Offer supplementary to teachers with foreign 0 one-year programmes training. Make compulsory for teachers training colleges to produce policy 0 documents showing how they intend the effective impact to ensure of intercultural perspectives in the programmes they offer.

Develop and disseminate the Pow-Wow approach, with local teach-

0 ins and workshops for school students on racism and xenophobia. Review and revise the images of other countries, religions and 0 cultures presented in educational materials. Create knowledge bank for ideas and expertise about racism and 0 a

xenophobia.

Earmark local authority funding for school-linked organizations for 0 parents, teachers and students to evaluate the extent to which intercultural perspectives characterize teaching.

Housing

There far too shortcomings in the hard—pressed suburbs of are many Swedens big cities: employment opportunities, social and commercial services, venture capital, educational opportunities and so on. At the time, crime, empty flats and dependence on social security same allowances are all far too common. The strength of these to be found in their dynamism, the areas they generate and of course their geographical situation in power growth regions. The business community should be able to find its way into the suburbs with the right inducements. One possibility to let

Summary 19

forms of support available for high-priority sparsely populated areas also embrace vulnerable and hard-pressed urban housing estates, an approach that might include such measures as exemption from employers contributions. Central and local government must also review the public services available in vulnerable housing areas with an eye to equality requirements. High quality in educational and health and community care provision enhances the attractiveness of an area, and can reverse a downward spiral.

Proposals:

0 Make greater demands in relation to equality in public services such as education, child care, postal services, pharmacy provision, etc., in hard-pressed and vulnerable housing areas in the big cities. 0 Study the feasibility of reducing or eliminating social security or employers contributions in vulnerable housing areas. 0 Relocate central and local government offices to vulnerable housing areas. 0 Develop models for calculating the profit to the community generated by preventive work in vulnerable housing areas.

Culture and sport

Culture, sport and religion bring hundreds of thousands of people into contact every day during their leisure time. All of these positive encounters must be utilized better in our integration efforts. State funding must reflect the ethnic, religious and cultural diversity among the population. At the moment, for instance, European art music overrepresented in publicsector-funded music activities. The distinction between "ordinary" culture and "world culture", that all culture that not Western, unfortunate. No popular grassroots movement attracts more youngsters than the sports movement. Special support should therefore be given to integration and antiracist efforts in sport a task for the newlyestablished Integration Agency. Religion plays an important part in the lives of many immigrants, and therefore there a need for more information, discussion and reflection about other religious tendencies and about the role of religion in Swedens relatively secularized community.

20 Summary

Proposals:

0 Survey the activities of municipal music schools in relation to

Swedens multicultural character. 0 Ensure that statefunded cultural institutions not least national stages like the Royal Opera and the Royal Dramatic Theatre have — a repertoire that reflects the diversity of Swedens population. 0 Encourage colleges of fine arts to make special efforts to increase the number of teachers and students from immigrant backgrounds.

0 Review public funding and revise to better reflect the ethnic,

religious and cultural diversity in the population. 0 Create a special unit within the Swedish Immigration Board to

process applications for visas and work permits by cultural workers

and sportsmen and women.

The media

Far too ofien the diversity perspective missing from the picture of the world presented by the media. People with foreign backgrounds are seldom asked their opinion when general issues concerning society and the community are discussed. Reports contain generalizations and

stereotypes. One explanation that journalists lack knowledge about

issues such as immigration and ethnic relations. Their training needs more focus on diversity and ethnic relations to enhance the general level of journalistic competence. also important to deal with the obvious ethnic and social biases to be found in recruitment to the — —

journalistic profession.

Proposals:

0 Encourage colleges of journalism to make special efforts to increase

the proportion of students with a foreign background.

0 Encourage employers in the media field to employ more journalists

with a foreign background. 0 Take measures to stimulate discussion and reflection within the media on immigration and ethnic relations. 0 Create special college- and university-level courses for joumalists on immigration, ethnic relations and racism and xenophobia. 0 Provide funds for research into the role of the media and the way they depict multicultural Sweden.

Summary 21

The battle against everyday discrimination

In 1997 things are happening in Sweden that associate with we apartheid or the American South. People get applications returned unread, they are refused entry to restaurants, denied social security benefits and told to back where they from by strangers in the go came street purely on account of the colour of their skin their hair — or or because of their ethnic origin. There lot of talk of White Power a music and neo-Nazi demonstrations, but in everyday many ways discrimination represents greater longterm threat to the stability of a society.

Mobilize all Swedish organizations

New legislation its Integration Agency that to on way, as an combat racism, xenophobia and discrimination. But must do we more. The trade unions must get better at identifying and dealing with cases of ethnic discrimination. Companies and sectoral organizations must take a public stand against singling people out for special treatment for ethnic reasons. The possibility of establishing local anti-discrimination offices run by voluntary organizations should be examined.

Adjust public sector activities

There are many examples of good will alone being inadequate to solve this kind of problem. School students with immigrant backgrounds receive discriminatory treatment, employment offices refer everyone with a foreign background to special times and special officials. We tend to categorize people with widely differing qualifications and experience crudely together under the label of "immigrants". Public institutions must start seeing the individual behind the label and adjust their activities to the reality of a new multicultural Sweden. And the public sector must also make demands the community in general, on for instance in its purchasing of goods and services, but also in connection with measures of public support in broad Tax a sense. money must not be allowed to fund activities in which ethnic discrimination occurs

22 Summary

Apply the law

There are clear shortcomings in the way the police and public prosecutors manage inquiries into crimes involving illegal discrimination. And few cases of discrimination are ever reported. One reason that victims feel that their reports will not lead anywhere. At the same time a smoothly-functioning legal system one of the central prerequisites for tackling and reducing everyday discrimination. Concrete of various kinds, such review of the way in measures as a which the law applied and a training programme targeting the whole legal system, have become an urgent necessity.

Proposals:

Examine the possibility of setting local anti-discrimination 0 up ofñces. 0 Try and introduce anti-discrimination clauses into public purchasing instructions. Study the possibility of taking the issue of ethnic discrimination and 0 diversity into account in connection with the provision of public funding. Review the legislation relating to illegal discrimination. Give higher priority to criminal investigations concerning illegal discrimination.

0 Provide training for the police, the public prosecutors office and the

judiciary in issues concerning ethnic discrimination, racist violence, etc.

Public debate

The most important instrument for the defence of democratic values debate. But how we to prevent groups with openly xenophobic open are views from obtaining parliamentary influence Elected politicians, from the prime minister to local councillors, must take a stand against every violation of human rights. Political parties need a well-thoughtout approach to counter xenophobic forces in society. They must also start recruiting more people with foreign backgrounds and promoting them in their organizations. The media bear a great and obvious responsibility in these questions. The Committee has allocated funds permitting the youth association of the Red Cross to set up a quick response function. The goal to moderate public debate in issues involving racism and

Summary 23

xenophobia by rapidly providing the media, organizations and

moulders of opinion with facts and briefing materials false

as soon as information disseminated in the debate. If the quick response function to survive and develop in the long term, financial support from the government will be needed.

Proposals:

0 Provide financial support for the quick function. response

Continuity in the battle against racism and xenophobia

There are a lot of things that a lot of people make good of in can use the work that has already been done in connection with the European Year Against Racism. The battle against racism and xenophobia must continue at all levels throughout society. All of share responsibility us a for this At national level the new Integration Agency will have central a role. important that the becomes the powerhouse of agency initiative and energetic action that intended to be. also was important that knowledge and tasks do not fall between two stools in the restructuring of efforts against racism and xenophobia currently in

progress. At EU-level significant made during the European progress was Year Against Racism, and this must now be consolidated. After the Amsterdam summit the treaty text now contains general article the a on prohibition of discrimination, article 13. A European centre for the Surveillance of racism, xenophobia and anti-semitism has been set up,

and a network for NGOs in the EU has been created with the backing

of the European Commission. Given the results achieved during the European Year Against Racism, the Commission presented an action plan in March 1998 for combating racism within the EU to the turn up of the millenium. the Committees view that the government, before and during Swedens presidency of the EU in 2001, should play active role in an these issues. important to support the newly-formed contact group of Swedish NGOs whose tasks include the monitoring of developments at EU-level. The committee also that the government should proposes organize a large-scale european conference during the final six months of the year 2001 to follow and evaluate the European Year Against up Racism 1997 and the work resulting from the action plan presented by the Commission.

m. l Lnékiaxa ., . n

qi v

p Å

33" fa ::‘.§r§u:IL2.’§ 35;: rrmsli sn Ima

:q.1;.eEi ‘xi: in

Bakgrund 25

l

Bakgrund

1.1 Sverige

I regeringsförklaringen från mars 1996 sägs b1.a: "Arbetslösheten, segregationen och rasismen är de mest oroande problemen i dagens samhälle. Om vi inte lyckas befästa idén människors lika värde om riskerar samhället att brytas sönder inre motsättningar. Därför måste av hela Sverige mobiliseras för att medverka till ökad integration". en Under senare år har det i Sverige bedrivits arbete mot rasism och

främlingsfientlighet och för tolerans och goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund. Bl.a. har Statens invandrarverk,

Skolverket, Ungdomsstyrelsen och Statens kulturråd på uppdrag av

regeringen under tre år i början 1990 arbetat för att långsiktigt

av påverka ungdomars attityder och förhållningssätt till invandring, invandrare och etniska minoriteter. Arbetet har bl.a. inneburit att olika typer av praktiskt arbete för goda etniska relationer har initierats, getts stöd och dokumenterats. Vidare bedrevs under åren 1994-1995 kampanjen "Ungdom mot rasism" som del Europaårets "Plan of Action" våren var en av som 1993 antogs rådsstatemas regeringschefer. Kampanjens syfte av var bl.a. att uppmuntra ungdomar till ett aktivt arbete på lokal nivå mot

rasism och främlingsfientlighet. Enligt regeringens uppfattning borde emellertid arbetet mot rasism och främlingsfientlighet kunna intensifieras och bli strukturerat

mer

och målmedvetet. Inte minst gäller detta dem arbetar i företag,

som folkrörelser, myndigheter och kommuner. Utgångspunkten i arbetet

måste emellertid förhållandena i det enskilda företaget eller den

vara enskilda organisationen och det måste för att kunna leda till verklig

förändring engagera de människor är närmast berörda.

som

26 Bakgrund

1.2 EU

1995 lade Europeiska kommissionen fram ett meddelande om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism, i vilket beskrev den verkman samhet dittills bedrivits på området och fastställde de viktigaste som områdena för den framtida verksamheten. Den strategi som formulerades omfattade hur befintliga politiska verktyg skulle utnyttjas i kampen mot rasismen och olika initiativ skulle tas. nya som Meddelandet viktigt i två avseenden. För det första lyfte det upp var debatten kring rasism, främlingsfientlighet och antisemitism till

europeisk nivå och innebar för diskussion kring EU:s insatser.

en ram För det andra innebar det början på den skulle leda till process som Europaåret mot rasism. Det den 23 juli 1996 EU:s ministerråd, och företrädarna for var som medlemsstaternas regeringar församlade i rådet, antog en resolution om att år 1997 skulle vara "Europaåret mot rasism". I resolutionen hänvisas till den plattform tidigare EU-initiativ som kring arbetet mot främlingsfientlighet, rasism och segregation utgör. Enligt resolutionen skall syftet med Europaåret 1997 mot rasism vara

att:

betona det hot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism - som

utgör för respekten för de grundläggande rättigheterna och för den ekonomiska och sociala sammanhållningen i gemenskapen

uppmuntra till eftertanke och diskussion de åtgärder som krävs om -

för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och antisemitism i Europa

främja erfarenhetsutbyte och sprida information fungerande om — metoder och effektiva strategier utarbetats på lokal, nationell eller som

europeisk nivå för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och anti-

semitism.

Varje medlemsstat att tillsätta nationell samordningsuppmanas en kommitté kan företräda samtliga organisationer engagerar sig som som i kampen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intole-

rans. I resolutionen framhålls vidare att dessa fenomen måste angripas på lokal och nationell nivå. Riktlinjerna för det nationella arbetet är vaga,

men bl.a. föreslås följande:

projekt och manifestationer, på regional eller nationell nivå, som anknyter till teman for Europaåret informations- och annonskampanjer inbegriper samarbete med som medierna

Bakgrund 27

tävlingar som belyser de framsteg gjorts i kampen mot rasism,

- som främlingsfientlighet och antisemitism att Europaårets gemensamma logotyp och slogan används under -

"medvetandegörandekampanjer" och i samband med de olika nationella

manifestationema.

;msgrzåflâi V 255.36 man

‘xx.’ tidig: 2:;3n.§r:{xt11éfä

..:31fsvf,omI:{ nu ~-

mmize"-" 1‘~;f*~3ffi‘S,"

.:£4Lésr2n;sg94¥;}£1aE{1i e .

Uppdrag 29

2 Uppdrag

Kommitténs uppdrag har varit att initiera, leda och samordna de svenska aktiviteterna under EU:s Europaår mot rasism. Syftet har varit

att på "bredast möjliga sätt förebygga och motverka rasism,

främlingsfientlighet och antisemitism samt verka för goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund och för att den etniska mångfalden, som är självklar och ständigt närvarande del det en av svenska samhället, skall respekteras i det dagliga livet". Kommittén skall enligt direktiven, som återges i sin helhet i bilaga arbeta med:

opinionsbildning främjande av lokala aktiviteter främjande av nya arbetsformer och förhållningssätt åtgärder för att uppmuntra företag, folkrörelser, myndigheter och kommuner att överväga och ta ställning till hur man bör förhålla sig till och agera i det mångkulturella samhället utarbetande och spridning av material spridning av idéer och erfarenheter

Kommitténs verksamhet skall utvärderas. Uppdraget skiljer sig från ett traditionellt kommittéuppdrag genom att det i allt väsentligt är inriktat på konkreta åtgärder av olika slag. Detta förhållande avspeglas av naturliga skäl i den följande framställningen.

2 18-1345

Några allmänna utgångspunkter för arbetet 31

3 allmänna

Några utgångspunkter for

arbetet

Kommittén antog i februari 1997 en arbetsplan bilaga 3. I arbetsplanen formuleras ett antal utgångspunkter för kommitténs verksamhet. Andra utgångspunkter formulerades i de principiella diskussioner som initialt fördes i kommittén. Enligt direktiven har kommittén haft uppdraget att verka "för att den etniska mångfalden, som är en självklar och ständigt närvarande del av det svenska samhället, skall respekteras i det dagliga livet". I arbetsplanen uttrycks det som att Sverige "de facto" är mångkulturellt. Det innebär att även om Sverige från och med i dag helt stängde sina gränser for invandring skulle Sverige förbli ett mångkulturellt land. Det är något som var och en som bor i Sverige måste acceptera, oavsett om man tycker det är bra eller I direktiven sägs vidare uttryckligen att inriktningen på aktiviteterna skall vara sådan att "de i största möjliga utsträckning kan ses som ingående i ett kontinuerligt arbete som skall fortsätta efter Europaåret". En utgångspunkt i kommitténs arbete har därför varit att i forsta hand stödja redan pågående aktiviteter eller processer och bygga på tidigare erfarenheter i olika delar samhället. av En annan utgångspunkt för kommittén, nära relaterad till ovannämnda, har varit att det svenska Europaåret inte skall vara någon "kampanj" i den meningen att den skall kännetecknas av produktion av affischer, pins, klistermärken m.m. eller av isolerade manifestationer av olika slag. Kommittén har, för att citera framlidne integrationsminister Leif Blomberg, velat undvika att "bara bli raket" och hela tiden en reflekterat över hur aktiviteter och initierats eller givits processer som stöd ska kunna drivas vidare och fortgå efter Europaårets slut. Kommittén har haft en ambition att i samråd med myndigheter, — organisationer och enskilda med kunskap och engagemang på området, men samtidigt relativt självständigt- identifiera generella behov mer av åtgärder på olika samhällsområden och mot bakgrund därav inrikta och koncentrera sina insatser. Denna ambition har bl.a. inneburit att kommittén haft en mycket restriktiv policy vad gäller inkomna bidragsansökningar jfr. s. 62.

32 Några allmänna utgångspunkter

Kommittén har inte gjort någon djupgående målgruppsanalys utan utgått ifrån direktivens formulering att uppdraget innebär att på om "bredast möjliga sätt förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och antisemitism...". I någon mening utvecklas emellertid detta i arbetsplanen. Dels slås där fast att kommittén resonemang ser som sin uppgift att söka vägar för att påverka "den institutionaliserade

och strukturbärande främlingsfientligheten", dels konstateras att det är

den stora grupp människor som åsiktsmässigt befinner sig mitten" på en skala när det gäller på människor med etnisk bakgrund synen annan som är "potentialen för framtida förändring". I arbetsplanen lyfts bl.a. också fram att det för kommittén rent

allmänt är "mindre angeläget...att arbeta med frågeställningar rör

som invandringsregleringen eller flyktingpolitiken". Frågan hur stats om en invandringspolitik förhåller sig till dess integrationspolitik och strävan att slå vakt om alla invånares lika rättigheter och skyldigheter är komplicerad. Självklart finns det kopplingar. Men trots detta menade kommittén att det finns viktig principiell skillnad mellan, å en ena sidan, den internationellt sett accepterade särbehandling andra av länders medborgare som en reglerad invandring innebär, å andra sidan, den fientlighet, den särbehandling och det våld som människor är utsatta för i det svenska samhällslivet på grund sitt etniska av ursprung. I arbetsplanen står vidare att kommittén i sitt arbete vill söka ha den "drabbades perspektiv". Det konstateras att terminologi och definitioner i detta perspektiv är av underordnad betydelse och att det är handlingen i sig som är förkastlig och förnedrande, men att en diskussion om begrepp och uppsåt förstås ändå kan värde vid val strategi vara av av och för att kunna få gehör för en ståndpunkt i olika grupper i samhället. Kommittén gjorde inledningsvis det valet att verkligen ta fasta på formuleringen i direktiven om att man inte enbart skulle motverka utan även "förebygga" rasism och främlingsfientlighet. I ett samhälle där människor med olika etnisk bakgrund aldrig möts, där boende, utbildningsväsende, arbetsliv och kulturliv präglas av segregation, och där marginaliseringen av grupper tilltar finns grogrund för rasism en och främlingsfientlighet. Och i det perspektivet ansåg att vissa man

projekt som syftade till att mer allmänt främja integration också

var angelägna och väl motiverade för kommittén att satsa på. Under det senaste två åren har inom Inrikesdepartementet en arbetsgrupp arbetat med att föreslå åtgärder för att motverka och förebygga rasistiskt och annat etniskt relaterat våld. Arbetsgruppen presenterade i juni 1998 sina slutsatser i en rapport. Under 1997 arbetade vidare Utredningen om översyn av lagen mot etnisk diskriminering vilket i december resulterade i slutbetänkandet "Räkna med

Några allmänna utgångspunkter för arbetet 33

mångfald" SOU 1997: 174. Dessa båda utredningsuppdrag har kommittén beaktat då man beslutat om inriktningen på sitt arbete.

a

t er/"Viv n få få,

Kommitténs verksamhet 35

4 Kommitténs verksamhet

I enlighet med direktiven delade kommittén in sig i ett antal olika arbetsgrupper med ansvar för frågor rörande olika delar av samhällslivet. Till en början var det fyra arbetsgrupper, nämligen "Arbete", "Skola/utbildning", "Boendemiljö/kultur" samt "Medier", men ganska snart beslöts att av arbetsgruppen Boendemiljö/lcultur göra två arbetsgrupper, "Boende/fritid" respektive Kultur/idrott". Sammansättningen av de olika arbetsgmppema framgår av bilaga Mycket av diskussionerna om vad kommittén skulle göra på respektive område fördes i arbetsgruppema, även om de slutliga ställningstagandena gjordes av kommittén. Den följande redovisningen av kommitténs verksamhet har, som framgår, i stor utsträckning styrts av arbetsgruppsindelningen.

4.1 Arbete

Utgångspunkter

Mer morot än piska; så kan det principiella vägval som kommittén inledningsvis gjorde när det gällde aktiviteter på arbetslivets område beskrivas. Att till arbetsgivare och andra sprida kunskap om de fördelar som en större mångfald på arbetsplatsen kan föra med sig och söka påverka dem att arbeta aktivt på området framstod för kommittén som den mest framkomliga vägen när det gällde att generellt motverka

främlingsfientliga attityder och etnisk diskriminering i arbetslivet. För

kommittén var det viktigt att framhålla vidden i begreppet "mångfald", att det kunde inrymma såväl etnicitet, kön, ålder, sexuell läggning, social bakgrund osv.. Samtidigt var det av naturliga skäl den etniska dimensionen i begreppet som stod i fokus för kommitténs intresse. Att arbete för större etnisk mångfald i arbetslivet redan bedrevs på olika håll i samhället var kommittén medveten om, men man menade ändå att anledning fanns att koncentrera insatser till detta. Kommittén

36 Kommitténs verksamhet

ville söka komma vidare, bortom vällovliga till intet förpliktigande

men

uttalanden om mångfaldens fördelar, något bl.a. innebar att betona

som att det för att ska kunna dra nytta ökad etnisk mångfald på man av en

arbetsplatsen krävs såväl särskilda kunskaper särskilda insatser.

som Dessutom menade kommittén att uppmärksamheten kring och kunskapen om behovet arbete med etnisk mångfald, trots allt, av fortfarande var relativt begränsad. Och att det särskilt i tider av nedskärningar och omstruktureringar då det kunde svårt för vara arbetsgivare att mäkta med att tänka nytt, långsiktigt och strategiskt fanns ett behov åtgärder för att öka intresset för att arbeta med av frågorna.

För kommittén stod det klart att den offentliga sektorn hade ett särskilt ansvar i sammanhanget. Förutom de rent verksamhetsmässiga vinsterna man i olika typer av offentlig verksamhet kan göra att

genom

ha anställda med olika etnisk bakgrund är det uppenbart att det också finns viktiga fortroende- och demolcratiaspekter. Det torde dessutom

var mycket svårt för det offentliga Sverige att med trovärdighet försöka påverka privata företag i riktning mot större etnisk mångfald i personalstyrkan i det fall man själv inte går i bräschen rent konkret. Företagen gör knappast, i en fråga som denna, staten säger utan- i som bästa fall- som staten gör. Samtidigt som kommittén menade att resurser måste satsas på

kunskapsspridning rörande de positiva aspekterna med etnisk mångfald

och att nya former måste prövas i detta arbete såg kommittén ett behov

av att öka kunskapen om den etniska diskrimineringen i arbetslivet.

Bakgrunden till detta inte minst den diskussion med jämna var som mellanrum blossar upp om huruvida sådan diskriminering faktiskt förekommer eller

Skrift om mångfald i arbetslivet

I början av juni 1998 presenterade kommittén skriften "Mångfald Möjligheter". Skriften är utformad så att den ska praktiskt vara användbar på i första hand medelstora arbetsplatser, såväl privata som

offentliga.

Skriftens första del innehåller ett antal "goda exempel" samt intervjuer med människor i olika funktioner på arbetsmarknaden som argumenterar för mångfald på arbetsplatsen och beskriver sina erfarenheter mångfaldens effekter. I denna del också bild av ges en av hur man i andra länder som USA och Storbritannien arbetar med mångfald. Skriftens andra del innehåller "mångfaldguide" med fakta en om hur det ser ur på den svenska arbetsmarknaden i dag samt tips och

Kommitténs verksamhet 37

idéer om vart man kan vända sig är intresserad att konkret om man av arbeta med mångfald på sin arbetsplats. Skriften presenterades i samband med kommitténs avslutningskonferens och har distribuerats till personalchefema på samtliga arbetsplatser i Sverige med över 50 anställda. Därutöver har kommittén spritt skriften inom såväl arbetsgivar- arbetstagarorganisationer samt, som särskilt, till företag och organisationer som under kommitténs verksamhetstid visat intresse för frågan och deltagit i inom arrangemang ramen för Europaåret.

Broschyr om yrkesnätverk för personer med invandrarbakgrund

En generell iakttagelse efter de informella samtal med näringslivsföreträdare som kommittén genomfört och de kontakter man haft

med företrädare för den offentliga sektorn se nedan var att det fanns

ett stort behov av att sammanställa information om den resurs som högutbildade och tyvärr alltför ofta arbetslösa med - - personer invandrarbakgrund utgör. Mot den bakgrunden har företrädare för kommittén sammanträffat med representanter för olika yrkesnätverk för högutbildade med invandrarbakgrund och för intresseorganisationer för yrkesverksamma invandrare. Vidare har kommittén producerat en broschyr i vilken befintliga yrkesnätverk för med invandrarpersoner bakgrund presenteras. I juni distribuerades broschyren till bl.a. arbetsförmedlingar, rekryteringsföretag och arbetsgivarorganisationer.

Insatser riktade mot sociala nätverk

Skriften "Mångfald Möjligheter" har alltså spritts mycket brett. Erfarenheten säger dock att en förhållandevis liten del sådana breda av utskick verkligen når och läses av den målgrupp man vill nå. Som ett kvalitativt inriktat komplement till spridningen skriften har av kommittén under hösten 1997 sökt närma sig olika nätverk och kontaktnät av personer på arbetsmarknaden. Målet har varit att komma i direkt kontakt med personer i nyckelposition i företag och organisationer och hos dem söka sätta igång processer "självreflektion" av genom att få dem att se att arbete med mångfaldsfrågor kan utgöra en affársstrategi och att fundera över såväl svårigheter som möjligheter med att öka mångfalden på deras respektive arbetsplatser. I november och december 1997 hölls möten med företrädare för små och mellanstora företag samt rekryteringsföretag. Ett 30-tal

företagare deltog vid varje träff. Kommittén har kommit i kontakt med

38 Kommitténs verksamhet

intresserade företagare genom olika töretagarorganisationer. Vid samtalen medverkade b1.a. kommitténs ordförande Mona Sahlin, ledamöter från arbetsgruppen, Johan Hiller, VD för Sverige 2000, Rafael Bennejo, VD för Internationella Företagarföreningen samt Bo Granqvist från Handelskammaren Södertörn.

Vid samtalen framkom att många företagare vill göra något konkret,

men man efterlyste kunskap, information och redskap i arbetet. Okunskapen om hur det verkligen ut på arbetsmarknaden för ser arbetssökande med utländskt ursprung var stor. Vad gäller små-företagen var bilden att dessa knappast tycker att de har och kraft resurser för att tänka i termer ökad mångfald. En mening många av som uttryckte var att skatter och regleringar allvarligt försvårar för företag som vill göra något på området. Ett motsvarande möte genomfördes i samarbete med Föreningen Sveriges Executive Search Konsulter med företrädare för olika headhuntingföretag. Syftet var att få sådana som rekryterar på hög nivå att ta med mångfaldsaspekten i sitt arbete. Förutom kommitténs ordförande Mona Sahlin medverkade också kommittéledamoten Inger Ohlsson, ordförande i TCO, samt Björn Wolrath, dåvarande ordförande i Intressentföreningen Sverige 2000. Erfarenheterna från detta möte delvis desamma vid var som ovannämnda möten. Här fanns emellertid fler tecken på att en

"självreflektionsprocess" faktiskt kom till stånd. Det diskuterades hur

man bland headhuntingföretagen egentligen arbetar i den egna organisationen, hur rutiner och utnyttjandet av sociala nätverk i sig exkluderar vissa människor. Möjliga åtgärder som diskuterades var b1.a. att man borde anställa fler "headhunters" och också fler "researchers" dvs. de sköter de - som

första stegen av rekryteringsarbetet med invandrarbakgrund. En

möjlighet som också aktualiserades var om företagen skulle kunna ha som policy att vid varje presentation av kandidater för en uppdragsgivare presentera en kandidat med utländskt påbrå. Headhuntingföretagama visade sig särskilt intresserade av mer kunskap om olika yrkesnätverk för högutbildade personer med invandrarbakgrund samt möjligheterna att på Högskoleverkets av hemsida hitta värderingar av utländska betyg och examina.

Seminarier/kunskapsöversikter

Kommittén har anordnat ett antal seminarier/konferenser på temat mångfald i arbetslivet. Detta har skett i samarbete med olika företag och organisationer som redan arbetar med frågan.

Kommitténs verksamhet 39

Tillsammans med The Body Shop AB anordnades i oktober 1997 en konferens om mångfald och företagens sociala ansvar. Målgruppen var främst företagare, vilka emellertid inte dök upp i någon större utsträckning. I stället var det framför allt offentliganställda deltog. som Konferensen hölls i Stockholm och bland de medverkande fanns företrädare för ett antal utländska och svenska företag praktiskt arbetar som med mångfald, bl.a. Levis, The Body Shop och Stockholm Energi. I december 1997 anordnades en konferens med rubriken "Den offentliga sektorns ansvar i och för det mångetniska Sverige". Syftet var att fokusera den offentliga sektorns särskilda att arbeta aktivt ansvar mot större etnisk mångfald. Vid konferensen diskuterades både mer övergripande frågor som t.ex. förutsättningarna för aktivt mångfaldsarbete i tider av ekonomisk åtstramning, och mer specifika frågor som t.ex. det särskilda behovet av ökad mångfald inom socialtjänst och polisväsende. Medverkade gjorde bl.a. den dåvarande integrationsministern Leif Blomberg samt kommitténs ordförande Mona Sahlin. Som en uppföljning till denna konferens anordnades i mitten maj av 1998 ett expertseminarium vid vilket diskuterades olika juridiska aspekter på användande av s.k. antidiskrimineringsklausuler i samband

med offentlig upphandling se också s. 97 f..

I mars 1998 anordnade kommittén tillsammans med Rådet för arbetslivsforskning RALF och Institutet för Framtidsstudier två konferenser på temat etnisk diskriminering respektive "diversity". Vid konferensema presenterades kunskapsöversikter dessa områden. nya Docenten Sten Höglund vid Sociologiska institutionen på Umeå universitet har i en studie försökt systematisera kunskapsläget om diskrimineringen av invandrare i svenskt arbetsliv. Höglund konstaterar bl.a. att vi i stor utsträckning saknar underlag för att bedöma hur stor omfattning som diskrimineringen har, men att tillgängliga data gör det sannolikt att åtminstone den indirekta diskriminering", som hänger samman med nätverksrekrytering, har ökat under år eftersom senare nätverksrekryteringens roll har ökat och invandrare samtidigt exkluderats från nätverken. Vad gäller den direkta diskrimineringen och det Höglund kallar för statistisk diskriminering saknas data för att göra bedömning huruvida den ökat eller en av Höglunds översikt slutar i en genomgång av på vilka områden ytterligare forskning behövs, för att vi ska kunna säga mer om omfattningen av och karaktären på den etniska diskrimineringen i svenskt arbetsliv. Den amerikanska professorn Lois Wise har i en omfattande studie kartlagt den forskning som har utförts om mångfald i arbetslivet. Kartläggningen visar att det finns starkt stöd för att arbetsgruppers

40 Kommitténs verksamhet

produktivitet och förmåga att lösa problem ökar de är könsblandade om istället för enkönade. Motsvarande stöd for att ökad etnisk mångfald skulle öka produktivitet etc. är svårare att påvisa, det finns inte men heller stöd för att hypotesen skulle kunna avvisas. Däremot finns entydiga resultat som visar att deltagande i arbetsgrupper präglade av etnisk mångfald ökar människors tolerans gentemot grupper som upplevs som avvikande. Lois Wise efterlyser ny forskning om mångfald i arbetslivet. Det behövs fler studier kan ligga till grund för praktiska som rekommendationer om hur mångfalden ska kunna ökas. Likaså behövs fler studier om hur effektiviteten påverkas ökad mångfald. av En skrift som tar sin utgångspunkt i vad framkom vid de båda som konferensema och bl.a. kommer att innehålla populariserade som sammanfattningar av de båda kunskapsöversiktema är under produktion och beräknas föreligga i början hösten. av I slutet av april 1998 anordnade kommittén tillsammans med Mångfald och Dialog samt Röda Korsets idé- och utbildningscenter en

konferens på temat "Lokala anti-diskrimineringsbyråer i Sverige.

Utgångspunkten för konferensen var hur i Nederländerna, man genom organisationen "Landerjlijk Bureau ter Bestrijding Rassenvan discriminatie" LBR och dess nät antidiskrimineringsbyråer, valt att av

arbeta mot etnisk diskriminering på lokal nivå. Men huvudfrågan

var

förstås vilket behov av, och vilka förutsättningar för, ett sådant lokalt

arbete som finns i Sverige. Vid konferensen deltog bl.a. företrädare for

LBR och lokala antidislçrimineringsbyråer, kommitténs ordförande Mona Sahlin, Diskrimineringsombudsman Margareta Wadstein och

Jämställdhetsombudsman Lena Svenaeus. Diskussionen vid konferensen korn huvudsakligen att kretsa kring vikten av att på alla områden och alla nivåer arbeta för att motverka etnisk diskriminering. Arbetslivsområdet lyftes emellertid fram som särskilt betydelsefullt. Många efterlyste ett närmare samarbete mellan de i dag existerande ombudsmannafunktionema med uppgift att motverka diskriminering olika slag och menade samtidigt att lokala av antidiskrimineringsbyråer borde ses som värdefullt ett komplement till dessa ämbeten.

F orumteater om mångfald i arbetslivet

Tillsammans med Utvecklingsrådet för den statliga sektorn har

kommittén finansierat produktionen forumteaterforeställning att

av en använda i arbetet for att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet och få arbetsgivare att inse vikten etnisk mångfald i den av egna

Kommitténs verksamhet 41

organisationen. Produktionen inryms inom ramen för Utvecklingsrådets satsning "En statsförvaltning som speglar Sverige". Kommittén menade att frågomas komplexitet och inte minst det förhållande att känsloupplevelser ofta är det effektivaste sättet att få människor att ifrågasätta invanda föreställningar och värderingar motiverade okonventionella satsning. denna mer Föreställningen, utfonnats av teatergruppen Vardagens som Dramatik, kommer i första hand att erbjudas de sex statliga arbetsgivare ingår i Utvecklingsrådets projekt, bl.a. Vägverket, CSN och som Kriminalvårdsstyrelsen, den är utformad för att fungera även i men privata organisationer. Föreställningen framfördes i samband med kommitténs avslutningskonferens i juni 1998.

Enkät kommunernas arbete om Under perioden april till juni 1998 genomförde kommittén tillsammans

med Högskolan i Örebro/Novemus enkätundersökning om hur

en landets kommuner, bl.a. i deras egenskap arbetsgivare, arbetar med, av och förhåller sig till, frågor om mångfald, rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering. Förutom att få reda på hur det verkligen ligger till i landets kommuner i de aktuella avseendena syftet med enkäten att hos var kommunala befattningshavare söka initiera processer av "självreflektion", med förhoppningen att detta förstås i förlängningen skall leda till konkret och konstruktiv handling, samt att, om möjligt, sprida tips och idéer arbets- och förhållningssätt på området till om kommunerna. Undersökningens resultat finns tillgängliga i rapporten "Etnisk mångfald, delaktighet och diskriminering. En enkätstudie av kommuner med över 16 000 invånare". Av den framgår bl.a. att andelen anställda

med invandrarbakgrund i de undersökta kommunerna generellt sett är

låg. I synnerhet gäller detta, kanske inte så överraskande, andelen med utomeuropeisk invandrarbakgrund i chefspositioner. Också när det gäller kommunernas beredskap och benägenhet att vidta åtgärder för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering framgår att mer borde kunna göras. Det område där kommunerna visar störst aktivitet är skolområdet. Rapporten kommer till hösten att genom Svenska kommunförbundets försorg spridas till landets samtliga kommuner och resultaten har också särskilt förmedlats till det nyinrättade Integrationsverket.

42 Kommitténs verksamhet

4.2 Skola/utbildning

Utgångspunkter

Vikten av att skolans arbete mot rasism och främlingsfientlighet och för

tolerans och uppfattningen alla människors lika värde är konom tinuerligt och integrerat i den reguljära ämnesundervisningen kan inte nog understrykas. I detta perspektiv bedömde kommittén att det avgörande var att försöka fä igång ett långsiktigt lokalt arbete på de enskilda skolorna. Kommittén menade nämligen att det endast är lokalt, på den enskilda skolan, som ett genuint förändringsarbete kan komma till stånd. Det är, menade kommittén, de är verksamma personer som inom skolan elever, lärare och övrig skolpersonal- kan förändra - som den. För att förändra synen inom skolan på rasism och främlings-

fientlighet och därtill relaterade frågor menade kommittén att det

krävdes dels vidareutbildning för verksamma lärare jämte obligatoriska kurser i den reguljära utbildningen för blivande lärare, dels bra pedagogiskt material som ett konkret stöd i lärarens dagliga arbete. Vidare såg man ett stort behov att bättre söka ta tillvara det av engagemang som finns bland eleverna genom att utveckla metoder för hur dessa på sin skola ska kunna initiera arbete mot rasism och

främlingsfientlighet.

Studiematerial till landets samtliga skolor -"Hur är läget "

I oktober 1997 skickade kommittén ut studiematerialet "Hur är läget" till landets samtliga grund- och gymnasieskolor, skolstyrelser och elevråd. Materialet hade tagits fram i samarbete med Tidningen i Skolan Stockholm TiS, bakom det stod dessutom Lärarnas men Riksförbund, Lärarförbundet, Skolledama, Hem Skola samt Elevorganisationen. Syftet med projektet är att få igång ett lokalt och långsiktigt arbete mot främlingsfientlighet, rasism, antisemitism och mobbning. Det

viktiga är att ett arbete inleds och att en dialog kring dessa, ofta mycket svåra, frågor kommer igång. Förhoppningsvis kan materialet idéer

ge och inspirera till ytterligare aktiviteter.

"Hur är läget" består av ett diagnos- eller diskussionsunderlag, ett metodmaterial med tillhörande lärarhandledning samt ett referens-

material litteraturförslag, tips på annat pedagogiskt material, förslag på

Kommitténs verksamhet 43

organisationer kan vända sig till m.m.. En del i materialet, "Jag man tänker på familj", tar judisk familjs öde under andra en upp en världskriget och bygger på självbiografisk bok av Benny Grijnfeld. en Kommittén har samarbetat med projektet "Levande Historia inom Statsrådsberedningen och Utbildningsradion kring "Jag tänker på en familj". "Hur är läget" kan liknas vid verktygslåda ur vilken läraren väljer en olika delar beroende på tid till förfogande och elevgruppens ålder och sammansättning. Materialet är utformat så att det ska vara användbart flera år framöver. En svårighet med "Hur är läget" har varit att man inte kunnat se i vad mån materialet faktiskt kommit till användning. Många skolor har dock hört sig till kommittén och velat beställa ytterligare exemplar av materialet. Under våren 1998 spreds kunskap om "Hur är läget" av och affischer ideellt framtagna reklambyrån genom annonser — av Rififi. Annonserna fick stort och beställningama av materialet gensvar

ökade påtagligt.

I 1998 gick utvärderingsenkät ut till samtliga rektorer. mars en Syftet med enkäten dels att sprida kunskap och puffa för var om användning "Hur är 1äget", dels att försöka se om metoden att nå ut av till skolorna slagit väl ut. Bearbetning enkäten sker inom ramen för av den övergripande utvärderingen kommitténs arbete som skall vara av färdigställd senast den l september 1998.

Pow- Wow rådslag mot rasism på skolor landet runt

-

Om förhoppningen med "Hur är läget" var att det skulle verka på bredden så har projektet "Pow-Wow" nordamerikas indianer kallar — sina rådslag så gått på djupet. Pow-Wow har bedrivits i - mer samarbete med riksorganisationen Ungdom mot rasism och syftat till att engagerade elever på 25 högstadie- och gymnasieskolor runt om i ge landet ett forum där de aktivt kan arbeta med frågor som rör rasism och främlingsfientlighet. En särskilt anställd projektledare har besökt samtliga skolor, som är spridda över landet från Gällivare i till Simrishamn i söder, och norr genomfört rådslagen. Målsättningen har varit att arbetet skall resultera i en handlingsplan utgår från förhållandena på den enskilda skolan. Projektet har som dokumenterats i skriften "Pow-Wow handbok för rådslag mot - en rasism", och förhoppningen är att de skolor där arbetet slagit väl ut ska kunna tjäna exempel för elever och skolor vill ta tag i dessa som som frågor.

44 Kommitténs verksamhet

En uppföljningskonferens hölls på Barnens Ö i maj 1998. Då fick

elever från samtliga deltagande skolor tillfälle träffas, utbyta att erfarenheter och diskutera hur kan arbeta vidare med de aktuella man

frågorna.

Arbetet med Pow-Wow har visat att det behövs ökat ett

elevinflytande på skolorna. Elever har ofta ingen eller liten möjlighet

att påverka sin vardagliga situation. Elever på initiativ vill som eget

arbeta praktiskt mot rasism och främlingsfientlighet möter inte sällan

hinder, det kan t.0.m. förekomma att passivt motarbetas man av skolpersonalen. Självklart finns det dock samtidigt många goda exempel som visar på motsatsen.

När handlingsplaner tas fram på den enskilda skolan är det viktigt

att alla inom skolan involveras i arbetet med den. Rådslagen har

fungerat bäst i skolor där det redan funnits ett intresse och

ett

engagemang för att arbeta med demokratifrågor och där rådslaget varit,

eller blivit, del i ett större sammanhang. Det är också på sådana en skolor rådslaget har lett till fortsatt verksamhet. Eleverna som som deltagit i projektet har framhållit vikten samarbete mellan klasser på av den egna skolan och mellan olika skolor. Man samarbetet menar att tydliggör skillnader och likheter och möjlighet till konstruktivt ger

erfarenhetsutbyte. Ett problem har varit kommunikationen inom skolorna, att eleverna helt enkelt inte fått nödvändig information

om projektet.

Massmediabevakningen av Pow-Wow har varit god. Lokala medier

har så gott vid varje genomfört Pow-Wow uppmärksammat som

händelsen, något bl.a. fungerat för de elever

som som en uppmuntran som engagerat sig.

Konferens om lärarutbildningen

I december 1997 anordnade kommittén konferens på temat "läraruten

bildning med ett interkulturellt perspektiv". Konferensen arrangerades i

samarbete med Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet. Samtliga ansvariga lärarutbildare bjöds in att diskutera vad faktiskt som

görs och vad borde göras på området inom lärarutbildningen i

som Sverige idag. De flesta av de universitet och högskolor erbjuder som

lärarutbildning deltog. Deltog i

konferensen gjorde också

Lärarutbildningskommittén LUK. Enligt ett riksdagsbeslut 1985 skall lärarutbildningen

genomsyras av

ett interkulturellt perspektiv. Deltagarna på konferensen eniga

var om att det måste finnas större tydlighet och konsekvens i en

utbildningsinstitutionemas arbete med att förverkliga detta.

Som

Kommitténs verksamhet 45

skrivningen i examensordningen för lärarutbildningen är i dag är det

möjligt att i praktiken i hög grad bortse från det interkulturella perspektivet. Och det sker också ofta genom att de kurser erbjuds på som området är frivilliga för studenterna och sällan särskilt omfattande. Dessutom finns dessa kurser inte vid alla utbildningsinstitutioner. Det är också viktigt, menade man, att särskilt betona vikten att det av interkulturella perspektivet skall gälla i alla ämnen och i all undervisning. Och det är alltså inte så att det enbart är t.ex. ett ämne som svenska som andraspråk som berörs. Vad som kom fram vid konferensen, inklusive de "papers" som presenterades, finns samlade i rapporten "Lärarutbildning med ett interkulturellt perspektiv".

4.3 Boende

Utgångspunkter

Också på detta område var kommitténs utgångspunkt att aktiviteterna måste ha en långsiktig prägel och bygga på lokalt samt engagemang dessutom att de måste utgå från förhållandena i det enskilda bostadsområdet. Det var vidare naturligt att utnyttja den kontakt kommittén hade med SABO genom dess VD Bengt Owe Birgersson, tillika ledamot i kommittén. Härigenom kunde man bygga på den kunskap som redan fanns inom SABO:s organisation genom det reguljära arbete företaget under längre tid bedrivit på området.

Samarbete med SABO

Tillsammans med SABO valde kommittén ut fem bostadsföretag verksamma i bostadsområden i olika delar landet i syfte att där söka av få igång ett lokalt förankrat arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Man har strävat efter att skapa mötesplatser för de boende och de som är verksamma i respektive område samt att få igång en samverkansprocess. Kommun, skola, daghem, företagare och föreningar i respektive område har aktivt involverats och målet har förstås varit att få fram ett antal goda eller dåliga exempel att dra lärdom ifrån. - -

46 Kommitténs verksamhet

De fem bostadsföretag som deltagit är:

I ärlunda

Halsmgborgshem Hoor ch

Helsingborg

Kommunfastigheter Råbergstorp och Lagersberg

Eskilstuna

Gårdstensbostäder Gårdsten Göteborg

Bostads AB Vätterhem Råslätt Jönköping

AB Nynäshamns Bostäder Backlura Nynäshamn

De flesta av de bostadsområden som ingått i projektet uppvisar den problematik som är typisk för miljonprogramsornråden runt om i Sverige fattigdom, arbetslöshet, utanförskap och bidragsberoende. - Projekten i de fem olika områdena har främst syftat till att försöka ta tillvara och bygga på de möjligheter som finns lokalt, både i området som sådant och hos människorna som bor där. Utvecklingsarbetet i de olika områdena har kommit olika långt och man har haft vitt skilda "angreppssätt", men i de flesta fall har sysselsättningen varit i fokus. I Backlura har ett framgångsrikt ungdomsarbete initierats och i Råslätt har man drivit ett projekt kallat "Jobb istället för bidrag. Gårdestensbostäder försöker stödja de boende att starta egna företag och arbetar med självförvaltning och i Lagersberg och Råbergstorp har bl.a. byggt en träffpunkt i området med datortek och café. I man upp Närlunda och Högaborg har man inte kommit lika långt som i övriga områden utan där pågår fortfarande disksusisioner kring den konkreta inriktningen på arbetet. Projektledare och representanter för bostadsföretagen har haft två erfarenhetsutbytesträffar under 1997 respektive 1998 och sådana träffar kommer att genomföras även efter det att Europaåret mot rasism har avslutat sin verksamhet. Projektet har dokumenterats i en rapport som kommer att distribueras bl.a. till samtliga SABO-anslutna företag och landets samtliga kommuner.

Kommitténs verksamhet 47

4.4 Kultur/idrott

Utgångspunkter

I det svenska samhället saknas alltför ofta naturliga där arenor människor med olika etnisk bakgrund kan mötas. I det perspektivet menade kommittén att såväl kulturlivet som idrottsrörelsen har en oerhört viktig roll att spela. Kultur kan utgöra plattform där en nyfikenhet väcks, förutsättningar för förståelse skapas och möten sker. Och idrottens internationella karaktär och dess inneboende förmåga att svetsa samman ett kollektiv i kamp för att nå ett gemensamt mål gör att också den på ett särskilt vis kan främja gemenskap mellan människor oavsett etnisk bakgrund. En ytterligare utgångspunkt för kommittén var att konst inte uppstår i ett vakuum det är naturligt att konsten i ett föränderligt samhälle söker nya uttryck och målgrupper. En oundviklig fråga i det perspektivet var emellertid hur det svenska kulturlivet egentligen har påverkats av de stora förändringar ägt i fråga den svenska som rum om befolkningens etniska sammansättning. Religionens betydelse för många av dem på tid som senare invandrat till Sverige är omvittnad. Kommittén såg mot den bakgrunden ett behov av ytterligare insatser för att dels till majoritetsbefolkningen sprida kunskap andra religioner, dels om tillsammans med företrädare för sådana religiösa riktningar som många nyhitkomna omfattar fundera över vilken roll religionen kan ha i det förhållandevis sekulariserade svenska samhället.

Samarbete kring teaterföreställningen "Nils Holgersson "

Kommittén beslutade i april 1997 att samarbeta med Riksteatern kring det stora tältteaterprojektet "Nils Holgersson". Förutom Riksteatern och deras mångkulturella ensemble Shikasta, är Västanå Teater, Samiska Teatern och "Stockholm Europas kulturhuvudstad 98" involverade. — Pjäsen Nils Holgersson har sagan och myten som utgångspunkt och ansluter till Selma Lagerlöfs berättelse, Nils geografin men resa genom blir här en resa i det nya Sverige där frågor om människans förhållande till naturen och individens förhållande till sina medmänniskor står i centrum. Kommittén har bidragit med resurser till produktionen särskild av en bilaga till ungdomstidningen Chili och till ett aktivt publikarbete under

48 Kommitténs verksamhet

hösten 1997 och våren 1998. Publikarbetet har bl.a. syftat till att locka fler med utländsk bakgrund till teatern. Tidningen Chili delas ut på landets alla gymnasieskolor med fler än 100 elever, på samtliga universitet och vissa folkhögskolor samt i landets alla JC-butiker. Den är gratis for eleverna och upplagan på runt 75 000 exemplar beräknas nå minst det dubbla antalet läsare. Chili gör regelbundet bilagor som tar upp frågor som är brännande for en ung generation. Den aktuella Chilibilagan, "Nisses Magazine", publicerades i maj 1998 och behandlar mot bakgrund av föreställningen Nils Holgersson frågor om möten mellan olika kulturer och människor. Att såväl föreställningen som tidningsbilagan berör samisk kultur och samemas förhållande till majoritetssamhället har särskilt värdesatts av kommittén. Med början i maj 1998 kommer Nils Holgersson att under fem månader turnera landet runt och spelas på femtio olika orter. Sammanlagt räknar man med att mellan 30 000 och 40 000 personer kommer att se föreställningen. Chilibilagan kommer att finnas tillgänglig för teaterbesökama under turnén. Kommittén har delvis finansierat samarbetet med Riksteatern med vissa särskilda medel som regeringen genom beslut i maj 1997 gett kommittén dispositionsrätt över. Medlen har varit öronmärkta för insatser syftande till att öka barns och ungdomars kunskaper om andra kulturer och religioner. En samlad redovisning av dessa medels användning ges i bilaga

Seminarium för högre konstnärliga utbildningar

I mars 1998 arrangerade kommittén ett seminarium för företrädare för samtliga högskolor i landet som erbjuder högre konstnärlig utbildning. Syftet med seminariet var att uppmuntra högskolor med konstnärlig inriktning att vid utformningen av olika utbildningar beakta dels det förhållande att Sverige idag är mångetniskt, dels den potential som ligger i konstnärligt skapande när det gäller att ge möjligheter till identifikation och möten mellan människor. M.a.0., att sätta igång den process av "självreflektion" som efterlyses i kommitténs direktiv. Vid seminariet medverkade bl.a. Marco Helles, Röda korsets idé- och utbildningscentrum, och Gillis Herlitz, författare och kulturvetare. Under seminariet diskuterades främst rekrytering till de högre konstnärliga utbildningarna. Få personer med utländsk bakgrund söker till dessa utbildningar. En del menade att förklaringen klassmässig, var andra framhöll betydelsen av att få unga med utländsk bakgrund söker sig till de kommunala kulturskoloma som främst har ett traditionellt

Kommitténs verksamhet 49

västerländskt musikaliskt utbud. Att ämnen som musik, bild och teater har fått stryka på foten i tider nedskärningar i skolan, vilket inneburit av att rekryteringsbasen till de högre konstnärliga högskolorna generellt minskat, var ytterligare något som nämndes.

Samarbete med Riksidrottsförbundet/ "Starta vågen "

Inom ramen för Riksidrottsförbundets pågående satsning "Starta vågen" har kommittén finansierat ett projekt syftande till att motverka rasism och främlingsfientlighet genom att bl.a. öka andelen aktiva, funktionärer och domare med invandrarbakgrund inom idrotten. Fyra specialidrottsförbund Svenska bordtennisförbundet, Svenska inne- bandyförbundet, Svensk basket och Svenska boxningsförbundet har valts ut och utifrån sina respektive förutsättningar börjat arbeta med olika projekt. Svenska bordtennisförbundet kommer att revidera befintliga "handledningar" för instruktörsutbildningama på de två första av fyra "utbildningssteg" och infoga ett avsnitt om kulturrnöten. En fråga som särskilt uppmärksammats av Bordtennisförbundet är hur "tar man tillvara" invandrarungdomar i verksamheten. Bakgrunden är att många flickor med invandrarbakgrund i undersökningar uppgett att bordtennis är den sport de helst ägnar sig åt, vilket emellertid inte är något som avspeglar sig bland de aktiva i föreningarna. De utbildningsnya materialen beräknas kunna börja användas under hösten 1998. Också Svenska Innebandyförbundet inriktar sitt arbete på att revidera det utbildningsmaterial som används i tränarutbildningama. Frågor om rasism, främlingsfientlighet och etniska motsättningar skall integreras i det "etikblock" som skall ingå i de grundläggande utbildningarna för såväl tränare som domare. Redan i dag föreligger det material som ska användas på tränarutbildningama. Svensk Basket vill med sitt arbete bl.a. förbättra kunskapen om olika etniska grupper, anpassa det "utestängande" regelverket, visa på "goda exempel" såväl inom den idrotten inom andra samt helt egna som få bort disciplinärenden "som bottnar i etniska motsättningar". Som stöd i arbetet har man bildat en referensgrupp med företrädare från bl.a. invandrarföreningar. Materialproduktion är påbörjad och arbetet kommer bl.a. också att innebära särskilda insatser i samband med skoltumeringar och andra tävlingar. Boxningen är en sport där andelen utövande med utländsk bakgrund är mycket hög, utan för den skulle vidtagit att man några särskilda åtgärder för att "bredda rekryteringen". Svenska boxningsförbundet kommer emellertid att i olika sammanhang särskilt uppmärksamma nu

50 Kommitténs verksamhet

vikten av att aktiva med utländsk bakgrund i större utsträckning blir

delaktiga i den demokratiska i föreningarna.

processen

Samtal med företrädare för ortodoxa kyrkor respektive muslimska organisationer

Syftet med samtalen att erbjuda ett forum for reflektion över var förutsättningarna för samexistens i Sverige. Därutöver fanns en förhoppning att de religiösa ledarna sin särskilda ställning, i om genom än högre grad än vad som nu är fallet, skulle kunna spela en attitydpåverkande och kunskapsförmedlande roll i olika sammanhang. Under perioden september till november 1997 anordnades tre olika samtal. Bl.a. sammanträffade kommittén med företrädare för ett antal shiitiska organisationer och församlingar. Härvid framkom att shia som grupp i olika avseenden upplever stora svårigheter i Sverige. Sammanträffandet är ett exempel på hur viktigt det är att staten initierar och förstås helst också upprätthåller dialog även med — - en grupper av relativt nyinvandrade vilka saknar starka riksomfattande organisationer som kan föra deras talan. Här bör det nya Integrationsverket ta ett aktivt ansvar.

Distributionsstöd avseende skriften "Sveriges Judar"

Med de särskilda medlen för insatser för att öka barns och ungdomars möjligheter att lära känna andra kulturer och religioner än sin jfr. egen bilaga 6, har kommittén gett Judiska Muséet i Stockholm ett distributionsstöd för spridande av slcriften "Sveriges Judar", judar i om Sverige och deras historia, tro och traditioner. Skriften är producerad av muséet och den har tack vare kommitténs stöd kunnat tillställas samtliga högstadie- och gymnasieskolor i landet.

Stöd till utgivningen av en nyöversättning av Koranen

Kommittén har också med de ovan nämnda särskilda medlen stött utgivningen av en nyöversättning av Koranen. Den senast utgivna svenska översättningen av Koranen är från 1917. Mot bakgrund av

okunskapen om, och de ñentliga attitydema som förekommer mot,

islam och muslimer i det svenska samhället har kommittén sett ett stort behov tidsenlig översättning Koranen for användande inte av en av minst inom utbildningsväsendet, men även t.ex. inom massmedierna, på myndigheter och i socialt arbete av olika slag.

Kommitténs verksamhet 51

Särskilt positivt med den aktuella översättningen är, enligt kommittén, den omfattande notapparaten som sätter in Korantexten i ett historiskt och socialt sammanhang.

4.5 Medier

Utgångspunkter

Utgångspunkten för kommitténs arbete inom medieområdet har varit att det inom medierna för att dessa ska kunna klara sin uppgift att på ett rättvisande sätt spegla samhället- krävs mångkulturell kompetens och medvetenhet. Därför har man valt att arbeta efter två huvudlinjer. Dels genom utbildningsinsatser riktade mot joumalistkåren och journaliststuderanden, dels genom att söka påverka rekryteringen till mediautbildningar och till redaktioner. På utbildningsområdet menade kommittén att det förutom en bredare och fördjupad kunskap och medvetenhet om olika kulturer och det mångkulturella samhället och om företeelser som främlingsfientlighet och rasism behövdes en starkare professionell medvetenhet

om effekterna av att på olika sätt att skildra invandrare, flyktingar och

samhällets etniska mångfald. Bakom kommitténs intresse för rekryteringsfrågoma låg bl.a. en föreställning om att en joumalistkår som speglade befolkningens etniska sammansättning förbättrar möjligheterna för medierna att erbjuda befolkningen gemensamma identifikationspunkter och referensramar. Kommittén hade alltså ambitionen att med sina aktiviteter täcka in såväl den reguljära utbildningen på området som vidareutbildningen av redan yrkesverksamma journalister samt att stimulera till självreflektion och debatt inom joumalistkåren.

"Samtal", seminarier m.m.

I syfte att uppmärksamma frågeställningar som rör medier och det mångkulturella samhället har kommittén medverkat i eller arrangerat flera diskussioner och seminarier. I november 1997 anordnades en workshop tillsammans med Sveriges Radio på temat "Väljer vi bott mångfalden". I januari 1998 genomfördes ett seminarium tillsammans

52 Kommitténs verksamhet

med Föreningen för Svensk Medie och Kommunikationsforskning

F SMK på temat "Främlingssynen i joumalistiken". I juni 1998 arrangerades tillsammans med Svenska Joumalistförbundet SJF ett seminarium där frågorna delvis tacklades ur ett politiskt perspektiv. Seminariets överrubrik "Är mediemass var

Sverigebild demokratisk" och mer specifika frågor diskuterades

som

var: "Har människor med invandrarbakgrund möjlighet att göra sig

hörda i mediema", "Vilket tar politikerna för att etniska ansvar

minoriteter kan delta i det offentliga samtalet" och "Följer de etniska

minoriteterna svenska tidningar, tv och radio". I september 1998 kommer Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet att med stöd av kommittén anordna ett seminarium där företrädare för utbildningen och olika medier kommer att diskutera hur konkret kan arbeta för att man

bredda rekryteringen till joumalistutbildningar och redaktioner.

Stöd till stipendiefond

Kommittén har initierat stiftandet av, och bidragit ekonomiskt till, en stipendiefond som ger journalister möjlighet att öka sina kunskaper om invandrares och minoriteters villkor, om kulturella betingelser och förändringar samt om fenomen som rasism och främlingsfientlighet. Stipendiefonden förvaltas av Publicistklubben PK. För att garantera

en lång "livslängd" på stipendiet, och också för att understryka den

breda samhälleliga uppslutningen i arbetet mot rasism och

främlingsfientlighet, har Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet involverats. Med även deras bidrag till fonden så

kommer stipendiet att kunna delas ut i många år framöver.

Stipendiefonden instiftades i oktober 1997 och i januari 1998 erhöll en journalist anställd på Svenska Dagbladet det första stipendiet ur fonden.

Vidareutbildning för yrkesverksamma journalister

För att lyfta fram frågor om främlingsfientlighet, det mångetniska

samhället och journalistiken kring detta har kommittén i samarbete med

Fojo Fortbildning for journalister i Kalmar arrangerat två mindre seminarier i Göteborg respektive Linköping. Fojo är landets enda

utbildningsinstitut på högskolenivå för yrkesverksamma journalister. Vid vardera tillfället samlades mellan tjugo och trettio journalister och redaktörer från såväl tidningar, tv och radio. "Rubriken för seminarierna var "Rasism som joumalistiskt dilemma". Genom

Kommitténs verksamhet 53

diskussion och analysövningar med utgångspunkt i konkreta fall

försökte man höja medvetenheten och väcka insikt de särskilda om svårigheterna i det journalistiska arbetet vid rapporteringen kring

invandrare, kultunnöten, främlingsfientlighet

m.rn.. Med kommitténs stöd kommer också Fojo att till hösten arrangera ett intemseminarium för de kursledama för att uppmärksamma de egna

aktuella frågeställningarna. Förhoppningen är att seminarier det slag

av kommittén finansierat ska kunna bli del den reguljära verksamhet en av som Fojo bedriver vid institutet i Kalmar.

Projektstöd till insatser inom journalistik och medieutbildningar

Landets alla joumalistutbildningar på universitet och folkhögskolor,

samt högskolelinjer och inom ämnesområdet medie och program

kommunikationsvetenskap fick i maj 1997 inbjudan att söka bidrag

en till arbete med frågor knyter till den etniska mångfalden i som an

samhället, rasism och främlingsfientlighet. En rad universitet och

folkhögskolor inkom med ansökningar för genomförande i av huvudsak kurser på det aktuella temat. I mitten oktober 1997 av beviljade kommittén bidrag för genomförandet följande verksamhet: av

Kursen "Journalistik i ett mångkulturellt samhälle", Institutionen för - Journalistik, Medier och Kommunikation JMK vid Stockholms

universitet. Projektet "Kulturöverskridande journalistik", också IMK. - Joumalistisk studie av "andrahandsgenerationssvenskama" i — bostadsområdet Råslätt i Jönköping, Joumalistlinjen vid Södra

Vätterbygdens Folkhögskola.

Kursen "Journalistik i ett mångkulturellt samhälle", Institutionen för — journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

Nämnas särskilt kan JMK:s projekt "Kulturöverskridande journalistik", inom ramen för vilket seminarieserie under rubriken "Medier och en mångkultur" arrangerats för studenter och lärare. Bl.a. deltog Mats Eric

Nilsson, nyhetschef på Svenska Dagbladet, talade hur som om tidningens policy är när det gäller publicerandet känsliga uppgifter av

om rasister och diskriminering, Ylva Brune, kommittéledamot och medieforskare, som talade den "koloniala" på flyktingar i

om synen

medierna och hur mediers sätt att hitta kulturella förklaringar till

om beteenden är ett sätt att undvika de verkliga problemen, Héctor Barajas,

Östgöta Correspondenten, talade invandrares svårigheter att

som om såväl få kunna utföra ett joumalistiskt jobb, samt Jan Lewenhagen, som

54 Kommitténs verksamhet

chef för DN Stockholm, som talade om hur en "mångkulturell nyhetsbevakning" kan ge nya läsare och annonsörer.

Utgivning antologi av En antologi på temat "Joumalistik i ett mångkulturellt samhälle" med bidrag från medieforskare och verksamma journalister kommer att publiceras hösten 1998. Carlsson Bokförlag ger ut boken, för vilken kommittéledamoten Ylva Brune är redaktör. Medverkande skribenter är Ylva Brune, Christian Catomeris, Håkan Hvitfelt, Bosse Lindquist, Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg, Birgitta Löwander, Oivvio Polite och Per-Markku Ristilammi.

Stöd till tidskriften Expo

Tidskriften Expo, som utkom mellan åren 1995 och 1997, spelade en betydelsefull roll när det gällde att sätta frågor kring organiserad rasism och främlingsfientlighet samt- inte minst det "vardagliga" rasistiska —— våldet mot enskilda invandrare på dagordningen. Expo hade eller mindre pennanenta ekonomiska problem och mer under hösten 1997 blev dessa akuta. Kommittén beslutade då att dels stödja tidningen ekonomiskt för att försöka säkra utgivningen året ut och ge Expos redaktion ett andrum och en möjlighet att finna en mer långsiktig lösning, dels tillskriva regeringen med förslag om att den skulle ge Expo ytterligare, mer långsiktigt ekonomiskt stöd. Kommittén åtog sig också att distribuera Expos oktobemummer till landets samtliga högstadie- och gymnasieskolor och allmänna bibliotek med en

uppmaning tidskriften.

till dem att prenumerera Tyvärr lyckades emellertid inte Expo klara ut sin ekonomiska situation utan i februari 1998 meddelade redaktionen att tidskriften inte längre skulle komma ut i pappersupplaga. Expo har dock sedan dess fortsatt att arbeta med sitt arkiv och med research. Visst material har också publicerats på Internet. Diskussioner pågår om det på något sätt skulle kunna vara möjligt att åter ge ut en papperstidning.

Kommitténs verksamhet 55

4.6 Opinionsbildning

Flera kommitténs olika projekt har i sig syftat till att bilda opinion. av Inte sällan har de varit inriktade mot särskilda, strategiskt utvalda grupper i samhället. Därutöver har emellertid ett löpande, mer traditionellt opinionsbildande arbete, i första hand via massmedier, bedrivits.

Nyhetsbrevet

Kommittén har under sin verksamhetstid givit ut tre stycken nyhetsbrev. I dessa har funnits kortfattad, löpande information om kommitténs arbete samt tankeväckande bidrag från krönikörer. Nyhetsbreven har haft en mycket bred spridning. Runt 4 000 exemplar av varje nummer har nått medier, myndigheter, kommuner, organisationer och privatpersoner mfl..

Övrig information till massmedier

Infor samtliga av kommitténs anordnade såsom seminarier, evenemang, konferenser, möten har pressreleaser skickats ut såväl till m.m. rikstäckande medier som till större lokala medier. Detta har också skett i anslutning till andra typer verksamhet och särskilda händelser av av olika slag, t.ex. utgivningen av skrifter, annonskampanj starten, uppsatstävlingen, instiftandet stipendiet, nyheter på hemsidan, av särskilda uttalanden av kommittéledamöter och vissa arrangemang inom ramen för Europaåret mot rasism på europeisk nivå. En arrangemangslista över alla kommittéaktiviteter varit nära som förestående har vidare spridits till större medier vid ett antal tillfällen. Inför vart och ett de tjugofem "Pow-Wow rådslag mot rasism", av som hållits runt om i landet, har också riktade pressreleaser till lokala medier gått ut, något som gett mycket god respons.

Debattartiklar

Den 18 april 1997 publicerade Aftonbladet debattartikel en av kommitténs ordförande Mona Sahlin. Den tog sin utgångspunkt i att kommittén på allvar dragit igång sitt arbete invigningsceremonin nu hölls dagen därpå, den 19 april 1997. Huvudtesen kan beskrivas med ett citat; "Sverige är ett mångkulturellt land Det är dags för alla att oss

56 Kommitténs verksamhet

dra slutsatser av det. Att varje framropat eller fegt viskat ‘svartskalle’ är ett slag i magen på oss alla". Den 30 september 1997 publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av Mona Sahlin och kommitténs huvudselcreterare Pontus Ringborg. I artikeln uppmärksammades rättsväsendets oförmåga att tackla den utbredda diskrimineringen i samhället. Flera konkreta

exempel gavs på den brist på engagemang och insikt som präglade polis respektive åklagarväsendets hantering av utredningar rörande

brottet olaga diskriminering. Artikeln väckte mycket uppmärksamhet och såväl Mona Sahlin som Pontus Ringborg deltog dagarna efter publiceringen flitigt i massmedier diskuterandes dessa frågor. Den 3 februari 1998 återkom Mona Sahlin och Pontus Ringborg med en debattartikel i Dagens Nyheter i vilken man pekade på konsekvenserna av rättsväsendets likgiltighet och framhöll att regeringen har det yttersta ansvaret för att få till stånd en förbättring av situationen.

Den 1 mars 1998 publicerades en debattartikel av Mona Sahlin i Dagens Nyheter lyfte fram den ofullständiga bild som medier ger

som när de utesluter "invandrare" ur den offentliga debatten och den allmänna samhällsbeskrivningen. Den 15 juni, i anslutning till kommitténs avslutningskonferens, infördes ytterligare en debattartikel av Mona Sahlin och Pontus Ringborg i DN. I denna fokuserades behovet av att anpassa den offentliga verksamheten i stort till mångfalden i vårt lands befolcningen. Olika exempel gavs på hur "invandrare" som kollektiv särbehandlades hos myndigheter och i regelverk samt på bristande etnisk kompetens inom myndigheterna. Enskilda kommitteledamöter, bl.a. Ylva Brune, José Alberto Diaz

och Anne Sofie Roald, har härutöver publicerat debattartiklar under

året i olika ämnen och i olika tidningar.

Samarbete med P3

Sveriges Radio, P3, kontaktade på ett tidigt stadium kommittén för ett

samarbete kring en särskild kampanjvecka, under vilken alla inslag

ev. under dagtid i P3 på skilda sätt skulle ta upp frågor om rasism och

främlingsfientlighet. Kampanjveckan, som genomfördes 1723 mars

1997, kom att bli ett slagkraftigt arrangemang, dels genom de sända

inslagen, dels genom en telefonlinje som hölls öppen för intresserade

lyssnare där man både kunde få vädra sina åsikter och få råd och idéer av en expertpanel.

Kommitténs verksamhet

I panelen medverkade, förutom representanter för kommittén samt dåvarande integrationsministem Leif Blomberg, företrädare för bl.a. Ungdom Mot Rasism, Amnesty International, tidskriften Expo, Adoptionscentrum, Ungdomens IT-råd och DO. Enligt Telia registrerades 1250 samtal till telefonslussen, vilket är en något högre siffra än normalt i kampanj sammanhang i svensk radio. Som jämförelse kan nämnas att brittiska BBC med sina 10 miljoner lyssnare, fick ca 1000 samtal under motsvarande kampanjvecka, "Listen without en prejudice", som de hade vid tid. samma Kommittén bidrog med resurser till den öppna telefonlinjen och för tryckningen broschyr skickades ut till alla hörde sig. av en som som av

Övrigt

4.7 Invigning och avslutning

Den 19 april 1997 arrangerade kommittén något senkommen en invigningsceremoni på biografen Skandia i Stockholm. Syftet att var inför medier och de olika intressenter arbetar mot som

främlingsfientlighet och rasism synliggöra Europaåret, dess syfte och

verksamheter. Huvudtalare kommitténs ordförande Mona Sahlin, var EU:s dåvarande "High Representative" i Bosnien Carl Bildt, justitieminister Laila Freivalds samt kommittéledamoten Thabo Motsieloa. Ca 200 av drygt 400 inbjudna mötte ett trettiotal upp, varav

journalister bidrog till mycket god och etermedietäckning

en press av evenemanget. Den 15 juni 1998 gick kommitténs avslutningskonferens stapeln. av Syftena med denna två. Dels den ett tillfälle till erfarenhetsvar var utbyte med sikte på framtiden för aktiva på området, dels ville

kommittén få tillfälle att till medier sprida kunskap de förslag

om som återfinns i detta betänkande.

Offentliga framträdanden

Företrädare för kommittén, och då i första hand dess ordförande, har

under kommitténs verksamhetstid gjort ett hundratal offentliga framträdande runtom i landet. Det har varit allt från midnattsgudstjänst

i Uppsala domkyrka "för ett mångkulturellt Uppsala" till

58 Kommitténs verksamhet

Länsarbetsnämnden i Stockholms län som samlade samtliga anställda vid arbetsförmedlingar, arbetsmarknadsinstitut och Länsarbetsnämnden för att vid två tillfällen diskutera "det mångkulturella Sverige". Också vid arrangemang som olika institutioner "självständigt", dvs. utan att kommittén har varit involverad, anordnat med anledning av Euopaåret mot rasism har företrädare för kommittén medverkat. Bl.a. har Kommunförbundet i Kronoberg respektive Kalmar län arrangerat varsin temakonferens.

Kontakter med NGO:s

Kommitténs vice ordförande, Joe Frans, genomförde under 1997 under

rubriken "Joes samtal" ett tjugotal samtal med företrädare för invandrarorganisationer, andra ideella organisationer verksamma i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet samt fristående debattörer bilaga 5. Samtalen offentliga, det primära syftet

se var men var att

med kunskap och i de aktuella frågorna skulle personer engagemang möjlighet att inför representanter för kommittén sammanhängande utveckla sin på arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. syn Under våren 1998 vidareutvecklades kommitténs kontakter med de ideella organisationerna. Två större möten ägde rum, i februari i ABFhuset med ett sjuttiotal deltagare och i maj i kommitténs lokaler då ett 40-tal personer deltog. De centrala frågeställningar som avhandlades var hur arbetet mot rasism och främlingsfientlighet skulle gestalta sig efter årets slut, om det finns ett behov samordning och samarbete mellan av mer organisationer aktiva på området, hur sådan samordning i så fall en skulle ut samt vilken roll Europaåret kunde spela i denna process. se Det framgick i dessa diskussioner tydligt att flera NGO:s ansåg att kommittén aktivt borde stödja de ideella organisationerna i deras mer arbetet mot rasism, såväl moraliskt ekonomiskt. Det framfördes som bland annat kritik mot den representationen i kommittén från svaga frivilligorganisationemas sida något kommittén i sig inte har - som något för, och också mot kommitténs policy vad gällde ansvar projektbidrag. Man menade dessutom att kommittén tidigare borde ha inlett organiserad dialog med de ideella organisationerna. en mer Vid det avslutande rundabordssamtalet i maj bildades en kontaktgrupp med uppgift att främja dels samarbete mellan svenska NGO:s i deras arbete mot rasism dels erfarenhetsutbyte mellan m.m., svenska NGO:s och NGO:s i EU:s övriga medlemsstater inom ramen

för det NGO-nätverk bildats på EU-nivå se också s. 109 f..

som

Kommitténs verksamhet 59

Vid kommitténs kontakter med ideella organisationer föddes också en idé om att etablera "quick response-funktion" inriktad på att en

snabbt bemöta uttryck för rasism eller främlingsfientlighet i den

offentliga debatten. Kommittén tog så småningom kontakt med Röda Korsets ungdomsförbund som åtog sig att för att inrätta och ansvara administrera en sådan funktion mot att kommittén initialt bidrog

ekonomiskt se vidare 106 f.f..

s.

"Tankar inför drakens tid"

Inom ramen för kommitténs kontakter med NGO:s fördes även samtal med ordförandena i de politiska ungdomsförbunden. Samtalen resulterade i en skrift, "Tankar inför drakens tid", i vilken samtliga ordförande för riksdagspartiemas ungdomsförbund sin på det ger syn framtida mångkulturella Sverige. Inte minst värdefullt med denna skrift var just att de ledande företrädarna för det unga politiska Sverige, oavsett politisk färg, gemensamt manifesterade sitt engagemang i arbetet för att skapa ett samhälle för alla, oberoende av ras, hudfarg eller etniskt ursprung.

Utnyttjande informationsteknologin i arbetet mot rasism och av

främlingsfientlighet

Kommittén hade redan från början en uttalad vilja att utveckla arbetet

mot rasism och främlingsfientlighet att utnyttja den

genom nya informationsteknologin. Ambitionen var att på Internet skapa plats en där kunskap och idéer skulle kunna samlas och lättillgängliga för vara den intresserade och också att bygga ett nätverk för enskilda och upp organisationer som arbetar aktivt på området. Under våren 1997 kom kommittén i kontakt med Den Digitala Salongen DDS, med sitt som projekt Den Mångkulturella Salongen DMS visade sig ha mycket näraliggande ambitioner. Mot denna bakgrund inledde kommmittén ett samarbete med DDS. Syftet med DMS är effektivisera arbetet för att motverka rasism, främja mångkultur och underlätta integration ett organiserat genom mer IT-användande bland dem som är engagerade på området. DMS har byggt upp en gemensam på Internet, samt genomfört resurs regelbunden utbildning på ett tiotal orter i Sverige. DDS medverkade även aktivt i arrangemanget kommitténs av avslutningskonferens den 15 juni 1998. Bl.a. utnyttjades det nätverk DDS byggt upp för information och kommunikation inför konferensen

60 Kommitténs verksamhet

och under konferensen gavs tillfälle att aktivt kommunicera med intresserade på andra orter i landet. Allmänheten erbjöds även möjligheten att direkt under eftermiddagen "chatta" med kommitténs ordförande Mona Sahlin.

Internationell konferens på temat "Racism, Ideology and Political

Organisation "

Den 5-7 december 1997 anordnade kommittén i samarbete med Centrum för invandringsforskning CEIFO vid Stockholms universitet internationell konferens på temat "Racism, Ideology and Political en Organisation". Konferensen bestod av en akademisk del till vilken ett mindre antal framstående internationella forskar hade inbjudits och en allmän del med deltagande företrädare för Europeiska kommisav sionen, nationella samordningskommittér i andra EU-länder och olika NGO:s verksamma på området. De båda sessionerna var delvis integrerade då ett syfte med konferensen just vara att skapa tillfälle till kontakter och kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker. Sammanlagt deltog runt 120 personer. En dokumentation från konferensens allmänna del har producerats. De akademiska "papers" som presenterades vid den akademiska delen av konferensen har dessutom CEIFO, med ekonomiskt stöd av kommittén, låtit trycka i en separat volym.

Uppsatstävling för studenter vid universitet och högskolor

Kommittén har genomfört uppsatstävling för högskolestuderande, en

öppen för alla ännu inte avlagt sin gnindexamen. Syftet med

som tävlingen att uppmuntra unga människor att reflektera över, och ta var ställning till, frågor rasism, främlingsfientlighet m.m. samt att om högskolor och universitet uppmärksamma vikten kunskap i dessa av frågor. Information uppsatstävlingen spreds till samtliga universitet om och högskolor i Sverige samt till alla studentkårer. En jury bestående av skådespelerskan Bibi Andersson, journalisten och översättaren Yukiko Duke, chefredaktören Arne Ruth, professor Charles Westin samt kommittéledamoten José Alberto Diaz utsåg tre pristagare. De tre prisbelönade bidragen samt ytterligare fyra uppsatser har publicerats i antologin "Unga tankar om rasism".

Kommitténs verksamhet 61

"Respekt" webtidning om krogdiskriminering - Den utbredda etniska diskrimineringen i samhällslivet är ett problem som engagerat kommittén mycket jfr.avsnitt 6.6. Särskilt synlig och uppmärksammad är den diskriminering som förekommer i restaurangbranschen. Rättsliga åtgärder för att stävja denna är nödvändiga men det är uppenbart att det krävs kompletterande insatser. Kommittén har tillsammans med företrädare för Kulturkrogen K, inom restaurangkoncemen Hannas Krogh SRM, initierat projektet "Respekt". "Respekt" skall bli ett slags webtidning om krogvärlden samt om musik och film, genomsyrad diskussion olaga av en om diskriminering. Målgruppen är folk som går, eller arbetar, på krogen, inklusive krogägare. Projektet syftar till att få igång en debatt bland allmänheten och skapa en medvetenhet hos krogbesökare, krogpersonal och krogägare om den diskriminering som förekommer och att om diskriminering är såväl olagligt som oacceptabelt rent mänskligt.

"Mångfald och jämställdhet "

På initiativ av ARUF Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Stockholm har boken "Mångfald och jämställdhet givits ut på svenska. Boken är skriven av Khalid Salimi som under flera år varit chef på Antirasistiskt Senter i Oslo. Bakom utgivningen står även Stockholms läns landsting och Europaåret mot rasism. Enligt författaren är syftet med "Mångfald och jämställdhet" att "öppna en väg till djupare kunskap om rasism och därvid förhoppningsvis bidra till en mer nyanserad debatt och inte minst till handling". - Kommitténs bidrag har utgjorts av att kommitténs vice ordförande Joe Frans, tillsammans med Ove Rådberg vid ARUF, svarat för textbearbetningen. Boken har spritts i stora upplagor till skolelever i Stockholm. Den finns också till försäljning i bokhandeln.

Samtal med skivbolagsföreträdare

Ett samtal med företrädare för olika skivbolag ägde i juni 1997.

rum Syftet med samtalet var att få skivbolagen att mer medvetet fundera över vilken betydelse musik och musiker kan ha när det gäller rasism och främlingsfientlighet, samt att informera om förekomsten och utbredningen av den s.k. vit makt-musiken. Kommitténs initiativ mottogs positivt av de som mötte upp. Ett uppföljande samtal med flera inbjudna planerades men genomfördes aldrig på grund av bristande intresse. Erfarenheten säger

3 18-1345

62 Kommitténs verksamhet

emellertid att denna typ "civila" motåtgärder ofta är mycket effekav tiva varför kommittén anser att idén att vända sig till såväl producenter distributörer i musikbranschen bör tas tillvara i det framtida arbetet som mot den mera extrema rasistiska rörelse for vilken musiken är så viktig.

Kommitténs hantering av projektbidragsansäkningar

Redan tidigt antog kommittén riktlinjer för hanteringen av inkomna

ansökningar om projektbidrag. Dessa innebar att man inte annat än undantagsvis skulle tillstyrka stöd till sådana. Bakgrunden härtill var främst den redovisade ambitionen att insatserna från kommitténs ovan

sida i första hand skulle bestämmas av de mer generella behov av

insatser som kommittén kunde identifiera på olika områden av samhällslivet. Icke desto mindre har ett stort antal projektbidragsansölcningar inkommit till kommittén, vilka tagit en hel del tid i anspråk att hantera. Det är tydligt att institutioner det slag Europaåret mot rasism av varit allmänheten inte sällan ses som i första hand en bidragsgivare. av Värd att närma i sammanhanget är också den svårighet som alltid ligger i att på central nivå rättvist bedöma inkomna ansökningar om

stöd till lokala projekt och på ett bra sätt följa upp användningen av

eventuellt beviljade medel.

Arbetet mot rasism på E U-nivå 63

5 Arbetet mot rasism på EU-nivå

Europaåret mot rasism har inneburit att frågor om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism fått en betydligt mer framskjuten plats på den politiska dagordningen inom EU. Efter toppmötet i Amsterdam innehåller fordragstexten numera en allmän artikel förbud mot diskriminering, artikel 13. Den ger rådet om möjlighet att, på grundval av förslag från kommissionen, "vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning". Artikeln är inte på något vis bindande till sin karaktär men kommissionen bedömer att den kommer att erbjuda betydande möjligheter att förstärka EU:s insatser på området. Kommissionen har också antagit ett förslag om ändring av förordning EEG 1408/71. Syftet med ändringsförslaget är att nr utvidga EU:s samordning de sociala trygghetssystemen till att av omfatta även medborgare från länder utanför EU som är lagligen bosatta inom EU, och härigenom säkerställa lika behandling av migrerande arbetstagare. Det arbete utförts den, av Europeiska rådet i juni 1994 som av bildade, rådgivande kommissionen rasism och främlingsfientlighet om har vidare lett till att rådet antagit en förordning om inrättande av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism, främlingsfientlighet och antisemitism. Dess främsta uppgift är att undersöka rasismens, främlingsfientlighetens och antisemitismens utbredning samt att analysera tendenser, bakomliggande orsaker och konsekvenser. Resultaten verksamheten skall offentliggöras i en årlig rapport. av Centrumet, skall försöka samordna sin verksamhet med som Europarådets, har lokaliserats till Wien. Mot bakgrund de resultat som uppnåtts under Europaåret lade av kommissionen i mars 1998 fram en handlingsplan för att bekämpa rasismen inom EU fram till millennieskiftet. Med handlingsplanen vill man "befästa Europeiska unionens roll i kampen mot rasism på medellång sikt och utvidga kommissionens samarbete med medlemsstaterna och Europaparlamentet". Den är också avsedd att "bana väg för lagstiftningsförslag före slutet av 1999".

64 Arbetet mot rasism på E U-nivå

I handlingsplanen föreslår kommissionen ett antal åtgärder som man menar skall lägga grunden för framtida och ambitiös verksamhet mer för att bekämpa rasism på europeisk nivå, särskilt inom för de ramen nya bestämmelserna om förbud mot diskriminering i fördraget. En övergripande utgångspunkt i handlingsplanen är att arbetet ska bedrivas i "partnerskap". Det innebär att kommissionen vill förena "samtliga berörda" medborgare, nationella och lokala myndigheter, ickestatliga organisationer, arbetsmarknadens parter, medier och idrottsorganisationer i kampen mot rasism i Europeiska unionen. I — planen ges konkreta exempel på hur detta arbete i "partnerskap" kan gestalta sig på olika områden och på olika nivåer. Handlingsplanen indelad i följande fyra områden: är annars

Lagstiftning

Utgångspunkten är här Amsterdamfördragets artikel 13 om förbud mot diskriminering. Kommissionen avser att omgående initiera en

omfattande debatt hur artikeln skall kunna tillämpas. Särskild

om tyngdpunkt kommer att läggas vid frågan "rasdiskriminering". om Kommissionen kommer att anordna eller stödja ett antal seminarier och konferenser på nationell eller europeisk nivå, särskilt i samarbete med Europaparlamentet och de länder som innehar ordförandeskapet för EU. Kommissionens avsikt är att lägga fram ett förslag till lagstiftning om bekämpning av rasdiskriminering före slutet av 1999, förutsatt att det nya fördraget ratifrceras.

Att lyfta kampen mot rasism mainstreaming

Kommissionen avser att "aktivt utveckla en metod för att lyfta kampen mot rasism och diskriminering och främjandet av integrering inom alla berörda sektorer, särskilt när det gäller sysselsättningen, Europeiska strukturfondema, utbildnings- och ungdomsprogrammen, politiken för offentlig upphandling, forskningen, de yttre förbindelsema, informationsverksamheten samt initiativen för kultur och idrott". En grupp med företrädare från olika avdelningar inom kommissionen kommer att bildas för att driva på denna process. Kommissionen slår i detta avsnitt också fast att man fortsättningsvis helt och fullt kommer att ta hänsyn

till principer för icke-diskriminering i sin rekrytering och

egen

befordringspolitik. En särskild konferens där alla relevanta aktörer

inom EU ska delta kommer att anordnas för att utvärdera resultaten av försöken att integrera de aktuella frågorna i den allmänna politiken.

Arbetet mot rasism på E U-nivå 65

Att utveckla och utbyta nya modeller

Inom ramen för befintliga budgetrnedel kommer kommissionen att stödja flera olika pilotprojekt och nätverk som uppvisar nytänkande i kampen mot rasism och som aktivt främjar erfarenhetsutbyte på europeisk nivå. Projekt som bygger på "goda exempel" och på "mångsidiga partnerskap" på lokal, regional eller nationell nivå kommer särskilt att prioriteras. En central princip är vidare att invandrare eller etniska minoritetsgrupper aktivt ska delta i planeringen, utvecklingen och genomförandet av projektet. Närmare uppgifter om vad som gäller för att man ska kunna erhålla stöd kommer att framgå av den inbjudan att lämna projektförslag som kommer att publiceras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Att förstärka information och kommunikation

Att öka medvetenheten rasismens faror, kommissionen, är om menar grunden för en enhetlig strategi för bekämpning av rasism. Genom att bygga på det inforrnationsarbete som inleddes under Europaåret mot rasism vill man att kampen mot rasism på europeisk nivå ges en klar och igenkännbar identitet, med logotyp, mediahändelser, en Internetsida, publikationer och priser. Härutöver vill kommissionen vidareutveckla sitt samarbete med olika parter inom medierna för att främja goda sedvänj or bland journalister, redaktörer och reklamföretag.

Kommissionen avser att ge ut en rapport om de framsteg som gjorts, med en bedömning av effekterna av handlingsplanen, senast i slutet av 1999.

IA

. føåmmvzicüsrawü V .,

.

Diskussion och förslag 67

6 Diskussion och

förslag

Nedan följer en redovisning, samhällsområde för samhällsområde, av de huvudsakliga iakttagelser kommittén har gjort i sitt arbete. Därpå följer tre avsnitt av mer allmän karaktär. I det första tas ett generellt grepp kring den utbredda etniska diskrimineringen i samhällslivet och ett antal förslag till åtgärder på olika plan presenteras, i det andra diskuteras den offentliga debatten om rasism och främlingsfientlighet och redovisas ett mycket konkret initiativ syftande till att höja kvalitén på denna debatt och i det tredje presenteras några tankar om hur Sverige bör förhålla sig i arbetet mot rasism på EU-nivå. Kommittén har inte haft något egentligt uppdrag att presentera förslag. Emellertid har det varit naturligt för kommittén att utifrån de brister man uppmärksammat diskutera lösningar och ett antal förslag till åtgärder lämnas därför. Kommittén gör inte anspråk på att ha gjort någon allomfattande inventering av möjliga och önskvärda åtgärder. Emellertid är det kommitténs övertygelse att de åtgärder som förslås är angelägna, i vissa fall helt nödvändiga.

6.1 Arbete

Att arbeta i mångfald

Kommittén har kommit fram till att det bästa sättet att motverka rasism och främlingsfientlighet är att bekämpa diskriminering och stimulera etnisk mångfald. Arbetsplatsen är en viktig arena i sammanhanget. Där kan möten ske och kunskap om och förståelse för människor med annan etnisk bakgrund växa. Det är Vidare som anställd eller egenföretagare som den som invandrat eller flytt till Sverige kan göra sig mer oberoende av de offentliga trygghetssystemen. Och det är genom en större etnisk mångfald på företag och myndigheter som fler kunder och brukare kan känna igen sig och känna förtroende.

68 Diskussion och förslag

Mångfald på arbetsmarknaden är ett betydelsefullt bidrag till minskad segregation. Därför kommittén att arbetet för mångfaldanser hos regeringen, enskilda, företag, organisationer, kommuner måste intensifieras. Nya lösningar bör prövas. Kommittén vill dock undvika kvotering i bokstavlig bemärkelse, främst beroende på svårigheten att mäta och utvärdera. Att på så sätt eftersträva en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor bygger på att kategorierna är självklara. Att kategorisera efter etnisk bakgrund är inte bara mer komplicerat definitionsmässigt, utan dessutom motstridigt rätten att själv få välja sin etniska identitet. En etnisk kategorisering måste vara frivillig. Den slentrianmässiga hänvisningen ungdomar av med ena föräldern född utomlands till särskilda tjänstemän på arbetsförmedlingen är ett exempel på motsatsen. Kommittén har också funnit att indelningen i "svenskar" och "invandrare" snarare försvårar än förenklar analysen problemen på av arbetsmarknaden. Det är olika sorters diskriminering drabbar som av olika skäl, som är viktiga att angripa var och för sig: en

0 Den som är född i Sverige av utländska föräldrar, på grund men som av fördomar sållas bort på ett tidigt stadium i tillsättningsförfarandet på grund av ett utländskt klingande Här kan begreppet namn. "invandrarbakgrund" relevant, blir då ändå för trubbigt, var men eftersom det också inkluderar de som har traditionella svenska eller nordiska namn. 0 Den som får höra rasistiska tillmälen på sin arbetsplats. Här synes begreppet "utomeuropeisk invandrare" närmaste relevanta vara kategori, men då omfattar denna även vita amerikanska direktörer som antagligen inte blir utsatta för rasistiska trakasserier. 0 Den som är född utomlands och har utländska betyg och inte får dem riktigt värderade. Inte heller här finns någon gängse kategori som är användbar, eftersom "utrikes född" kan både någon vara som föddes i Norge för åttio år sedan och någon kommit som som krigsflykting från Somalia under det senaste året.

"Varje problem ropar på sitt eget språk," skriver Tomas Tranströmer i sin dikt Om historien. Varje särskild bortstötningsmekanism med etniska förtecken behöver en särskild analys, av orsak och vilka det av egentligen är som drabbas oavsett hur den officiella svenska statistiken ser ut. Dessa analytiska svårigheter får dock aldrig tas till intäkt för att det inte skulle gå att öka den etniska mångfalden på arbetsplatserna i Sverige.

Diskussion och förslag 69

I en alltmer intemationaliserad och kunskapsbaserad ekonomi finns allt mindre utrymme för att utestänga eller stöta bort någon enskild på grund av kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning eller något annat irrelevant för arbetsuppgifterna som skall utföras. Den riskminimering som många rekryterare och personaltillsättare uppenbarligen tror att de åstadkommer genom att välja konservativt, utesluter stor del av den kompetens som finns. Tillsammans utgör de en grupper som omotiverat sållas bort en mycket stor del av det möjliga underlaget. Många av utsorteringsmekanismema på arbetsmarknaden är likartade för kvinnor, homosexuella och funktionshindrade. Därför menar kommittén att de olika i dag existerande dislcrimineringslagama bör sammanj Det är hög tid att hela den svenska arbetsmarknaden både den privata och den offentliga lär av goda exempel i Sverige och utomlands. Det finns inga enkla knep eller lagstiftningslösningar i som ett trollslag skulle åstadkomma mångfald. Istället är det en ökad medvetenhet som behövs inför de många små och ibland alls icke illasinnade beslut som ändå idag gör att många på grund av sin hudfárg och eller sin etniska identitet diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden.

Vad behöver göras

Kommittén anser att det är fyra steg som behöver tas mot en etniskt jämställd arbetsmarknad. De kan ses som fyra faser till integration. Först, i steg ett, skapas mångfald i en yttre bemärkelse, genom att fler invandrare anställs. Sedan, i steg två, hanterar man de problem som kan uppstå. I steg tre tas de speciella möjligheter som det innebär att arbetsplatsen tillförs en ytterligare dimension bättre tillvara. Slutligen i fas fyra sker en verklig integration.

Steg 1 chansen att visa vad man går för - Det första är att alla skall ha samma chans att komma ifråga för studier och arbete. De ibland dolda hinder som finns måste synliggöras och motverkas. Synen på det talade språket är en viktig faktor. En "brytning" betraktas tyvärr ofta som diskvalificerande, medan en "dialekt" snarare ses som en merit. Kunskap om andra språk än det svenska och de stora europeiska, värderas inte tillräckligt. Alltför många arbetstillfällen förmedlas endast genom informella nätverk, och

70 Diskussion och förslag

en formell meritvärdering och jämförelse sker inte, eller sker utifrån ett mycket litet och likartat urval sökande. Möjligheter att säkerställa att etnicitet eller kön inte spelar någon roll i anställningsförfarandet bör prövas, t.ex. att ansökningar genom behandlas utan att namnen finns med. Det är vidare angeläget med en bättre tillgång till meritvärdering och internationella jämförelser. Sökanden bör hos en potentiell arbetsgivare kunna begära att få sina meriter "översatta" till motsvarande svenska och värderade därefter. I sammanhanget ska nämnas den värdefulla service Högskoleverket som redan via sin hemsida ger när det gäller ekviva1ering olika av utländska utbildningar. Framför allt finns kanske behov av fler kontaktytor mellan de nätverk där informella tillsättningar inleds, och de arenor där personer med invandrarbakgrund finns. Viktiga aktörer i detta perspektiv är t.ex.

headhuntingföretag och sammanslutningar som Internationella

företagarföreningen. Kommittén föreslår att Integrationsverket eller Arbetsmarknadsstyrelsen får i uppdrag att tillhandahålla och sprida information om yrkesnätverk för personer med utländsk bakgrund.

Steg 2 att arbeta i mångfald -

Ofta finns en överdriven rädsla för vilka speciella spänningar och problem som kan dyka i etnisk blandad arbetsmiljö. Det finns upp en gott om konflikter på mycket homogena arbetsplatser. Miljöer där exempelvis det könet dominerar kan så hårda. ena vara nog Alla arbetsgivare statliga och privata bör ha en plan för hur — - man ska hantera fall av etniska trakasserier eller rasistiska tillmälen. Alla större arbetsorganisationer bör vidare ha en särskild mångfaldsansvarig som får och ger återkommande utbildning. - -

Steg 3 de lönsamma olikheterna -

Det finns en särskild kompetens i att ha invandrat från ett annat land, eller ha en annan etnisk identitet. Det finns ett språk till. Det finns också en kultur och referensram till, tillför något ytterligare. en som Och framför allt finns erfarenhet av att röra sig mellan språk och kulturer, att lära sig nya koder och och att förstå det normer främmande, alltsammans ovärderliga tillgångar i modern en arbetsorganisation.

Diskussion och förslag 71

Arbetsmarknaden måste bättre ta vara på språkkunskaper, på kunskaper andra kulturer samt på den särskilda kompetens som det om innebär att ha fötts in i en kultur, och sedan lärt sig en annan.

Steg 4 den dynamiska mångfalden - En verklig integration sker först när alla anställda och hela organisationen påverkas positivt av den etniska mångfalden. Blandade arbetsgemenskaper och beslutsfattargmpper återspeglar en större bredd av erfarenhet. Därför är de i längden mer effektiva. Detta bör återspeglas i andras bedömningar det kan gälla exempelvis hur företag värderas och hur samhällets och näringslivets styrelser sätts och bör integreras i det ordinarie kvalitetsarbetet. samman -

Vem skall göra det

Arbetsmarknadens parter

Kommittén fäster stora förhoppningar vid parternas nybildade råd för etnisk mångfald. Det är huvudsakligen parterna som har nyckeln till en framtida mångfald på arbetsmarknaden. Kommittén hoppas att rådet för etnisk mångfald skall komma att vara pådrivande i den svenska debatten och också när det gäller t.ex. att föra in internationella exempel i Sverige och att använda den sociala dialogen inom EU för att bekämpa etnisk diskriminering i arbetslivet. I sitt reguljära arbete har parterna för att, t.ex. ett ansvar genom utbildning lokala företrädare, skapa förutsättningar för den nya lagen av mot etnisk diskriminering i arbetslivet att verka.

Sverige 2000 och Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ

Sverige 2000 är ett värdefullt initiativ som bör utvecklas. Varje gång ett företag ansluter sig till Sverige 2000 är det en positiv signal i som arbetet för ökad etnisk mångfald i det svenska arbetslivet. Det vore ett stort steg framåt om ett medlemskap i Sverige 2000 också kunde innebära mer konkreta ställningstaganden för mångfald. Här kunde den verksamhet som den partssammansatta stiftelsen Lika Villkor bedriver för att förändra arbetsgivares attityder till funktionshindrade kunna förebild. Lika Villkor erbjuder företag vara en som ansluter sig ett tjänstepaket, innehållande bl.a. rådgivning,

72 Diskussion och förslag

skräddarsydd intemutbildning och marknadsföring. Företagen

förbinder sig i gengäld att bl.a. funktionshindrad praktikant, ta emot en ge sina funktionshindrade anställda samma möjligheter till vidareutbildning övrig personal och informera personal och dess som företrädare om anslutningen till Lika Villkor. En institution som redan värdefullt bidrar i arbetet för ökad etnisk mångfald, men som kommittén menar skulle kunna spela än en mer framträdande roll, är Institutet för kvalitetsutveckling SIQ. Kommittén tror att det vore mycket värdefullt om SIQ i högre grad skulle kunna beakta mångfaldsaspekten och lyfta fram goda förebilder på området. Något som också skulle ha stor betydelse SIQ vore om införlivade ett avsnitt om mångfald i sina kvalitetskriterier. Detta borde inte vara oförenligt med inriktningen på kriterierna, vilka i hög grad handlar om affärsidéer och ledarskap. Kommittén är övertygad att graden från det om av engagemang privata näringslivets sida när det gäller frågan etnisk mångfaldom vare sig det tar sig uttryck inom för Sverige 2000, SIQ ramen genom eller i annat sammanhang har stor betydelse när statsmakten ska ta ställning till krav på kvotering och normativ positiv särbehandling. Krav på sådana åtgärder har redan förekommit i debatten och de kommer sannolikt att fler förespråkare framöver. Kommittén uppmanar Sverige 2000 att, med utgångspunkt i det arbete stiftelsen Lika Villkor bedriver, erbjuda företagen handlingsplaner för mångfald, och regeringen att ekonomiskt stödja ett sådant arbete. Kommittén uppmanar vidare SIQ och Sverige 2000 att överväga möjligheten att inrätta en mångfaldsutmärkelse efter förebild SIQ:s av "Utmärkelsen Svensk Kvalitet". Till denna utmärkelse nationell är en tävling kopplad. Såväl SIQ som Sverige 2000 torde väl rustade för vara att sköta både urvalet och runt utdelandet sådan arrangemangen av en utmärkelse som det är viktigt förstås måste stor dignitet. - ges

Den offentliga sektorn

Kommittén anser att den offentliga sektorn har ett stort för att ansvar motverka diskriminering och öka den etniska mångfalden. Det är ett ansvar som den offentliga sektorn alltifrån regeringen till enskilda stadsdelsnämnder alltför lite lever upp till. - Som myndighetsutövare är det utomordentligt viktigt att ha en

trovärdighet hos hela befolkningen. Därför är större mångfald inom

en exempelvis rättsväsende, socialtjänst dyl. särskilt angelägen. o.

Diskussion och förslag 73

Som stor producent av tjänster inom vård, skola och omsorg är - det viktigt för kvaliteten att såväl ledningen som personalen i övrigt har etnisk sammansättning som återspeglar samhällets. en Som arbetsgivare kan den offentliga sektorn föregå med gott

exempel. En skattefinansierad verksamhet har rimligen en större möjlighet att göra den långsiktiga investering som ett mångfaldsarbete

innebär, och kan dessutom väga in de samhällsekonomiska fördelarna i sitt beslutsunderlag. Som upphandlare kan den offentliga sektorn beakta mångfalds-

aspekten hos leverantörer varor och tjänster se vidare s. 97 fi.

av En sammansättning på beslutsfattare och arbetskraft som återspeglar bland annat den etniska mångfalden i befolkningen är den bästa och kanske till sist enda garanten för ett offentligt Sverige som fungerar likvärdigt för alla dess invånare. Myndigheter måste noga beakta sitt

för trovärdigheten, effektiviteten och objektiviteten i sin

ansvar

myndighetsutövning. Där stora brister i etnisk mångfald föreligger bör beslut att huvudsakligen rekrytera för mångfald fattas, och särskilda

motiveringar göras när så inte sker. Regeringen bör använda det styrinstrument som man har i regleringsbreven för att driva på myndigheterna i deras arbete för att nå en

större etnisk mångfald i personalstyrkan.

Regeringen bör också inom ramen för den Europeiska Unionens

sysselsättningsarbete driva på erfarenhetsutbytet avseende arbetet mot

etnisk diskriminering de holländska antidiskiimineringsbyråema - som och bättre villkor för internationella företagare- såsom den Interna- -

tionella företagarföreningen i Sverige. Det förestående svenska ordförandeskapet är ett tillfälle att föreslå ett gemensamt europeiskt agerande. Kommittén tror att lokala antidiskrimineringsbyråer jfr s. 99

skulle fylla särskilt viktig funktion just på arbetslivsområdet. en

Förslag

Kommittén föreslår:

att alla arbetsgivare statliga och privata bör ha en plan för hur 0 - ska hantera fall etniska trakasserier eller rasistiska tillmälen. man av

att alla större arbetsorganisationer bör ha en särskild mångfalds- 0 ansvarig får och ger återkommande utbildning. som - -

74 Diskussion och förslag

0 att Arbetsmarknadsstyrelsen eller Integrationsverket uppdraget ges att tillhandahålla och sprida information yrkesnätverk för om personer med utländsk bakgrund.

0 att diskrimineringslagstiftningen avseende diskriminering på grund

av kön, etnicitet, funktionshinder respektive sexuell läggning sammanjämkas.

0 att Sverige 2000 överväger att, med det arbete för funktionshindrade som stiftelsen Lika Villkor bedriver förebild, erbjuda företagen som en handlingsplan för mångfald.

0 att SIQ och Sverige 2000 överväger möjligheten att inrätta en mångfaldsutmärkelse efter förebild SIQ:s "Utmärkelsen Svensk av Kvalitet.

0 att regeringen inför det svenska ordförandeskapet i EU initierar ett europeiskt samarbete om mångfald på arbetsmarknaden, med

redskap som t.ex. den Internationella företagarföreningen och lokala

antidiskrimineringsbyråer.

0 att regeringen använder det styrinstrument har i reglesom man ringsbreven för att driva på myndigheterna i deras arbete för att nå en större etnisk mångfald i personalstyrkan.

6.2 Skola/utbildning

I arbetet mot främlingsfientlighet, rasism, antisemitism och för tolerans och uppfattningen alla människors lika värde är skolan om ett av samhällets viktigaste redskap. En utgångspunkt för kommitténs arbete är att alla, inte minst inom skolans värld, tydligt måste ta ställning i dessa frågor. Arbetet kan aldrig avslutas utan måste ingå som en naturlig del i skolans dagliga arbete. Skolans skyldighet på området

finns nu också sedan december 1997 fastslagen i skollagen. Där sägs

att "...den verkar inom skolan är skyldig att aktivt motverka alla som former kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska av beteenden". Inte sällan kan man emellertid, enligt kommitténs uppfattning, i skolan se en osäkerhet om vad kan och bör göras när det gäller som

konkreta åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism. Ofta

reagerar man inte från skolans sida förrän något särskilt inträffar. Till del kan en

Diskussion och förslag 75

detta bero på ovilja problemen innan de faktiskt står for dörren en att se och rädsla för att diskutera vad det finns för attityder på skolan, en bland elever, lärare och övrig skolpersonal. Något inte gjort arbetet som i skolan med denna problem lättare är säkert också de senaste typ av årens ekonomiska nedskärningar inom skolan fått konsekvenser som

för personaltätheten, lokaler, utrustning m.m..

I sammanhanget är det viktigt att betona att skolan inte är någon sluten värld med problem och utmaningar som i huvudsak skulle vara unika i förhållande till omvärldens. Skolan är del av samhället, med en allt vad det innebär. Och skolan måste förändras i takt med det omgivande samhället. Kommitténs bestämda uppfattning är att ett interkulturellt synsätt måste all verksamhet i skolan samt också lärarutbildningen genomsyra och lärarfortbildningen. Ett interkulturellt synsätt tar sin utgångspunkt i att alla elever är olika och har olika erfarenheter och bakgrund samt visar på vilka nationella och internationella omständigheter som fonnar den enskildes liv och möjligheter. Centrala begrepp är mänskliga

rättigheter, tolerans och demokrati. Först när ett sådant perspektiv är en självklar grund for all undervisning kan på allvar ta itu med den

man främlingsfientlighet och rasism finns bland elever, lärare, övrig som skolpersonal och föräldrar.

Skolans styrning

De nationella styrdokumenten för skolan utgörs av skollagen samt läro-

respektive kursplaner. Skollagen innehåller de grundläggande

bestämmelserna utbildningen inom olika skolformer och anger om

övergripande mål för utbildningen samt övergripande riktlinjer för hur

verksamheten skall utformas. Läroplanema fastställs regeringen styr tillsammans med som av skollagen verksamheten i skolan. I läroplanen bl.a. skolans anges uppgift, är ansvarig för vad och de värden som ska ligga till vem som grund for undervisningen. Kursplaner för varje enskilt ämne kompletterar läroplanen. Dessa dokument kompletteras på kommunal nivå skolplaner samt av på den enskilda skolan lokal arbetsplan. Ytterst är det sedan en av en fråga för rektor och lärare att i samarbete med eleverna ge skolarbetet på den enskilda skolan struktur och innehåll. Som nämnts står uttryckligen i skollagen att "...den ovan numera verkar inom skolan är skyldig att aktivt motverka alla former av som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden". I maj 1998 beslutade vidare regeringen förändringar i läroplanen som om

76 Diskussion och förslag

bl.a. innebär att varje rektor har för lokalt ansvaret att ett

handlingsprogram mot kränkande behandling mobbning och

som rasistiska beteenden utarbetas. Kommittén noterar dessa förändringar med stor tillfredsställelse, men menar samtidigt att mycket återstår att göra. Läroplanerna och kursplanerna är fortfarande otydliga. Av läroplanen bör

framgå att en

av skolans viktigaste uppgifter är att verka for öppet och ett inkluderande samhälle där den kulturella och språkliga mångfalden är en tillgång en interkulturell skola. Det bör vidare kursplanerna — av

framgå hur undervisningen i varje enskilt ämne kan präglas

av ett interkulturellt perspektiv. Det är också viktigt, kommittén, att den ovannämnda förmenar ändringen i skollagen får konsekvenser i kommunernas skolplaner. I skolplanen bör tydligt redovisas ambitionsnivå och prioriteringar i

arbetet mot främlingsfientlighet och rasism. Också det gäller frågan

när om vikten ett interkulturellt perspektiv i undervisningen måste av skolplanema bli tydligare. Det ska framgå hur kommunen vill att de egna skolorna konkret skall arbeta.

Något som enligt kommitténs uppfattning är angeläget för öka

att skolans beredskap när det gäller att hantera rasism och

främlingsfientlighet är att förbättra skolledarens arbetssituation. Det

kan bl.a. ske genom utbildning. I nuläget erbjuder Skolverket kurser för

rektorer. Vissa högskolor har även fortbildning för verksamma rektorer. Men det finns ingen grundläggande utbildning för skolledare.

Kommittén ser därför mycket positivt på det förslag till utbildning för skolledare som regeringen presenterat. Det är dock viktigt att

utbildningen bl.a. omfattar frågan skolledarens roll i arbetet

om mot

främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

Rekryteringen till läraryrket

Det är alldeles uppenbart att det inom den svenska skolan i dag behövs mer av mångkulturell kompetens för att den bättre ska kunna möta de nya krav som ställs. Många elever med utländsk bakgrund saknar dessutom förebilder i vardagen, människor språkligt som och socialt befunnit sig i samma situation de själva utbildat sig och som men som etablerat sig i samhällslivet. Mot denna bakgrund är det avgörande betydelse lärarkåren av att blir mer mångetnisk. Målet måste att lärarkåren skall avspegla vara

befolkningens etniska sammansättning. Och för att det målet ska kunna

nås måste fler med utländsk bakgrund söka sig till unga uppmuntras att läraryrket. Det kan t.ex. ske

genom introduktionsutbildning och

Diskussion och 77

förslag

praktikplatser. Men det behövs också förändrad rekrytering till

en

lärarutbildningama och ett bättre utnyttjande av den lärare

resurs som

med utländsk lärarutbildning utgör. En möjlighet skulle kunna att lärarutbildningama tillämpade

vara en profilerad antagningsmodell där vid antagning lägger vikt vid flera man

olika faktorer. De formella meritema i form betyg, examina

av etc. är

en viktig faktor. Därutöver kan den sökande lämna referenser och,

om

man så vill, åberopa sin bakgrund. Bakgrunden ska kunna utgöra

en

merit om man dels tillhör en underrepresenterad dels kan

grupp, motivera på vad sätt bakgrunden skulle tillgång i vara en

yrkesutövningen. Ett system som det beskrivna har med framgång tillämpats vid University of Toronto i Kanada. Många av dem som har utländsk lärarutbildning har svårt att få fäste

på den svenska arbetsmarknaden för lärare och går arbetslösa eller återfinns i andra ofta okvalificerade yrken. Förutom att skolan - mer -

härigenom både går miste om, så att säga, befintlig kulturell kompetens

och viktiga förebilder för många elever är det också fråga ett rent om ekonomiskt slöseri.

Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet bedriver sedan några år ett framgångsrikt projekt med kompletterande lärarutbildning för personer med utländsk lärarexamen. Sådana kompletterings-

utbildningar borde, enligt kommitténs uppfattning, finnas vid samtliga

större institutioner som erbjuder lärarutbildning.

I sammanhanget är av intresse vad skolkommittén påpekade i sitt betänkande "Skolfrågor Om skola i tid" SOU 1997:121, - en ny nämligen det orimliga i skrivningen i skollagen att ett villkor för fast anställning skall vara att "behärska svenska språket". Skolkommittén

föreslog en ändring till "tillräckliga kunskaper i svenska språket med hänsyn till tjänsten". Kommittén delar helt skolkommitténs uppfattning i frågan. Kravet på språklig korrekthet måste mjukas och få rimliga

upp proportioner. Det är, menar kommittén, dags att inse det omöjliga i att kräva att alla kommit till Sverige från andra länder skall behärska som svenska språket som en infödd.

Utbildningen av lärare

Ett interkulturellt förhållningssätt från lärarens sida är viktigt två av skäl. Läraren ska dels bättre än i dag kunna möta de elever i skolan som har en annan etnisk bakgrund än svensk, dels till samtliga elever kunna

förmedla vikten värden tolerans, förståelse och respekt för alla

av som människors lika värde.

78 Diskussion och förslag

I rapporterna "Lärarutbildning med ett interkulturellt perspektiv",

Europaåret mot rasism, och "En värdegrundad skola" Ds 1997:57,

Arbetsgruppen för samverkan kring arbetet med skolans värdegrund,

påpekas att interkulturella frågor, såsom kulturmöten och aktivt arbete mot främlingsfientlighet och rasism, är ett eftersatt område inom

lärarutbildningen. I "Lärarutbildning med ett interkulturellt perspektiv"

påtalas av flera lärarutbildare vikten av ett större inslag av interkulturell kunskap som förmår lärarstudenten att förstå sin egen kultur och sitt eget normsystem i syfte att kunna förstå andras och att kunna lyfta arbetet med etiska frågor till ett medvetet plan. Även det på vissa lärarutbildningar redan i dag görs hel del om en när det gäller att tydliggöra det interkulturella perspektivet i utbildnin-

gen finns det brister. För att driva på lärarutbildningama i deras arbete

med dessa frågor vill kommittén att de åläggs att ta fram policydokument för hur man på den egna institutionen ska arbeta för att det

interkulturella perspektivet ska genomslag i utbildningen. En

förutsättning för att en sådan nyordning verkligen skulle ge effekt är att kontinuerlig uppföljning sker från Högskoleverkets sida. Utöver en detta bör ett obligatoriskt moment om interkulturell kunskap finnas med i alla grundläggande lärarutbildningar. Fortbildning av redan yrkesverksamma lärare är oundgänglig i allt förändringsarbete inom skolan. Inte minst när det gäller de frågor som

här är aktuella måste kommunen, med utgångspunkt i sin skolplan, ta ett strategiskt ansvar för lärarfortbildningen och inte utan kontroll och uppföljning överlåta ansvaret på de enskilda skolorna.

Lokalt engagemang lokal kreativitet - Den decentraliserade organisationen av skolväsendet ger i dag den enskilda skolan stora möjligheter att utforma sin egen verksamhet. Syftet med den mål- och resultatorienterade styrningen är enligt den läroplan som antogs av Riksdagen 1994, att man på den professionella

nivån skall kunna utnyttja hela sin kreativitet och uppslagsrikedom när

det gäller att utforma verksamheten. Läraren och eleverna är de centrala aktörerna i allt förändringsarbete. En förutsättning för att skolans demokratiska fostran skall vara

framgångsrik är att eleverna får inflytande över sin egen situation i

skolan. Många unga i dagens samhälle upplever en stor maktlöshet som är viktig att bekämpa. Elevinflytandet i skolan måste förverkligas. Vad det innebär i praktiken har Skolkommittén i sitt slutbetänkande SOU

1997:121 beskrivit på följande sätt: "Ett verkligt elevinflytande griper

in i skolans hela verksamhet och gäller i högsta grad innehållet i

Diskussion och förslag 79

undervisningen och på vilket sätt den bedrivs. Ett ökat inflytande som

för eleverna är beroende av att det sker förändringar i den pedagogiska

praktiken."

För kommittén framstår Pow-Wow jfr. 43 ett mycket

s. som lyckosamt projekt, inte minst för att det varit så konkret och verkligen

involverat de närmast berörda, dvs. eleverna. Efterfrågan från enskilda skolor om att få hjälp med att genomföra rådslag är stor och kommittén

menar att det är angeläget att de erfarenheter vunnits som genom projektet tas tillvara och sprids. Det finns flera olika ungdomsorganisationer, däribland Ungdom mot rasism, som säkert, med stöd från antingen Integrationsverket, Ungdomsstyrelsen eller Skolverket, gärna arbetar vidare med det "koncept" som etablerats i och med Pow- Wow. Kommittén tror att ett sätt att stimulera lokalt arbete mot rasism och främlingsfientlighet i skolan vore att införa former för stöd till nya projektarbete. Ett konkret förslag är att staten avsätter medel som

kommunerna kan ansöka om efter det att ett projekt genomförts lokalt.

Kommunen får först stödja lokala projekt med de sedan pengar som kan ansöka om att få igen från staten. Förhoppningsvis skulle detta leda till att fler bra projekt initieras och att det skulle bli lättare för ungdomar att få resurser för projektverksamhet i t.ex. skolan.

Läromedlen och andra pedagogiska hjälpmedel

I det dagliga arbetet med frågor som rör rasism, främlingsfientlighet och antisemitism behöver läraren bättre och mer konkreta redskap. Något som är grundläggande är förstås de tradionella läromedlens kvalitet. Vilken bild förmedlas egentligen av andra länder, kulturer, religioner, m.m. Det finns idag ingen fortlöpande granskning av skolans läromedel. Den traditionella lärobokens betydelse kan antas ha minskat när

kunskaper nu hämtas från många olika källor. Särskilda krav måste emellertid ställas på de läroböcker som används i skolan och analyser av vad dessa och liknande läromedel faktiskt förmedlar är viktiga.

Kommittén anser att Skolverket bör ansvara för att granskningar de av läromedel som faktiskt används genomförs kontinuerligt. Uppdraget kan med fördel läggas ut på de olika universiteten och högskolorna. För

att granskningen skall få den bredd som är nödvändig bör

en referensgrupp tillsättas bestående forskare med olika kompetenser. av Behovet av att läromedel granskas med ifrågavarande utgångspunkter

har redan tidigare påtalats den dia1oggrupp med företrädare för

av

80 Diskussion och förslag

kristendomen, islam och judendomen som verkar inom Sveriges Kristna Råd. Kommittén har under sin verksamhetstid uppmärksammat ett stort behov av en kunskaps- och idébank när det gäller frågor rasism, om främlingsfientlighet och antisemitism. Visst behövs det ytterligare pedagogiskt material av hög kvalitet, men ännu större är nog behovet av kunskap hos lärare om det material, de goda exempel, de föreläsare och de på området verksamma organisationer som faktiskt finns. Huvudman för en mer heltäckande kunskapsbank borde inte det vara nya integrationsverket, utan det bästa vore om den kunde förvaltas av några ideella organisationer. Härigenom undviker man att det material som samlats "legitimeras" i förhållande till det material som inte finns i kunskapsbanken. Kunskapsbanken skulle också kunna fungera ett som kontaktnät för lärare, elever och andra som är intresserade av dessa frågor. Kommittén föreslår att det Integrationsverket tar för nya ansvar att utarbeta ett förslag om var och hur en sådan mer heltäckande kunskapsbank skulle kunna inrättas. För en utomstående är skolan svår att nå med information. Kommittén menar att det vore värdefullt om varje skola utsåg en kontaktperson när det gällde frågor om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism och om ett register- som kontinuerligt uppdateras över dessa kontaktpersoner fanns hos Svenska kommunförbundet.

Behovet av mer kunskap om skolans arbete mot rasism och främlings fientlighet

För att skolan ska fungera som det värn mot rasism,

främlingsfientlighet och antisemitism som vi hoppas, behövs inte bara

mer kunskap om själva sakfrågoma och metoderna för att arbeta med dessa. Skolan behöver också kunskap om sitt eget arbete på området. Därför ser kommittén att det bl.a. finns behov av mer långsiktig forskning om hur skolan arbetar. Mycket av den forskning som bedrivs i dag är uppdragsforskning med ett relativt kortsiktigt perspektiv. Kommittén menar att det är viktigt att skolans dagliga arbete studeras, så att den vardagsutveckling av arbetet som faktiskt sker kan följ Det är det dagliga arbetet som ger det naturliga underlaget för reflektion och diskussion. Sådan "verksamhetsnära forskning bör främst bedrivas av aktiva lärare och annan skolpersonal. Det är nämligen, tror kommittén, angeläget att varje anställd i skolan då och då får en möjlighet att ställa sig "utanför" och studera det egna arbetet liksom det egna förhållningssättet till de värden som skall ligga till grund för verksamheten i skolan.

Diskussion och förslag 81

För att man ska kunna se hur arbetet med det interkulturella perspektivet fortskrider och hur de handlingsprogram mot alla former av kränkande behandling som ska finnas tillämpas, bör kommunen under en femårsperiod avsätta medel för att varje år utvärdera hur långt skolorna nått. Utvärderingama bör göras lokalt organisationer av som arbetar i nära samarbete med skolan, t.ex. Hem Skola eller Elevorganisationen, för att stimulera till förändringsarbete. Självklart skall förstås staten och kommunen fortfarande ha ett övergripande ansvar för att följa hur skolans arbete på området utvecklas. Även de kommunala skolplanemas funktion styrdokument och som stöd for lärare och skolledare bör följas och utvärderas. upp

Förslag

Kommittén föreslår:

0 att regeringen dels tillser att juridiskt utrymme finns för de enskilda

lärarutbildningsinstitutionerna att tillämpa antagningssystem som

syftar till att in fler studenter med utländsk bakgrund, dels tar ett ansvar för att åtgärder vidtas för att stimulera utbildningsinstitutionema att utveckla och införa sådana system.

0 att en ettårig kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarutbildning inrättas vid samtliga större lärarutbildningar i landet.

0 att såväl lärarutbildningsinstitutionema som de institutioner som erbjuder ämnesundervisning för blivande lärare åläggs att ta fram policydokument för hur man på den egna institutionen ska arbeta för att det interkulturella perspektivet ska få genomslag i utbildningen.

0 att regeringen ger en lämplig central myndighet i uppdrag att i samarbete med ungdomsorganisationer och med utgångspunkt i de erfarenheter som vunnits i och med projektet Pow-wow utveckla och sprida det aktuella arbetssättet.

0 att Skolverket ges i uppdrag att för att de läroböcker och ansvara

liknande som används inom skolan kontinuerligt granskas med

avseende på den bild andra länder och kulturer, olika som ges av religioner, flyktingar m.m..

82 Diskussion och förslag

0 att Integrationsverket ges i uppdrag att utreda nya former för stöd till lokalt projektarbete enligt ovan angivna principer.

0 att Integrationsverket utarbetar förslag om var och hur en kunskapsoch idébank rörande rasism, främlingsfientlighet och antisemitism skulle kunna inrättas.

0 att kommunerna avsätter medel for att låta organisationer som arbetar nära skolan, som t.ex. Hem Skola och Elevorganisationen, regelbundet utvärdera hur skolorna arbetar för att ett interkulturellt perspektiv ska prägla undervisningen och hur de handlingsprogram mot alla former av kränkande behandling som ska finnas tillämpas.

6.3 Boende

Det har tänkts och skrivits mycket om boendesegregation och situationen i utsatta bostadsområden den senaste tiden. Bl.a. presenterade storstadskommittén i januari 1998 sitt slutbetänkande"Tre städer SOU 1998:25. Och i maj 1998 lade regeringen fram propositionen Utveckling och rättvisa en politik för storstaden på - 2000-ta1et prop. 1997/982165. I många av dessa utsatta bostadsområden är det brist på en hel del; arbetstillfällen, social och kommersiell service, riskkapital, utbildningsmöjligheter, estetiskt tilltalande bebyggelse etc.. Men för mycket av annat, som t.ex. arbetslöshet, socialbidragsberoende, kriminalitet och tomma lägenheter.

Samtidigt ska man inte teckna en onödigt mörk bild av situationen. I

dessa områden finns också möjligheter, dynamik och kraft. Det är dessutom viktigt att, när man talar om problemen i det enskilda bostadsområdet, vara noga med att definiera dem och hålla isär dem och inte svepande i sina omdömen. Är det t.ex. den språkliga vara miljön i skolan, den fysiska miljön, åldersstrukturen, arbetslösheten, socialbidragsberoendet eller bristen på service som är det egentliga problemet och som behöver åtgärdas På kommunal nivå möter man i utsatta bostadsområden inte sällan inställningen från människor i ansvarig ställning att man måste "gilla läget", i bemärkelsen att man måste utgå från den verklighet som faktiskt är för handen och att det inte är realistiskt att "bryta sönder" dessa områden med politiska medel. Det är där, menar man, som verkligheten finns, och i det perspektivet är det lika rimligt att tala om

Diskussion och förslag 83

behovet att integrera Östermalm eller Örgryte, att göra det när

av som det gäller Rinkeby eller Rosengård. Det är emellertid ställt utom alla tvivel att kraftfulla och aktiva

åtgärder i många avseenden är angelägna för att vi ska lyckas bryta

en galopperande etnisk boendesegregation och hejda utvecklingen mot ett klassamhälle med etniska förtecken. I det första de två följande av avsnitten dras paralleller mellan situationen i utsatta bostadsområden i

storstadsregionerna och den i vissa glesbygdsornråden och behovet

av mer övergripande åtgärder diskuteras. I det andra redovisas några tankar kring projektarbete i bostadsområden som väckts inom ramen för kommitténs samarbete med SABO.

Utsatta bostadsområden en glesbygd

- En viktig utgångspunkt för kommittén är att rätten till fri bosättning och principerna bakom straffbestämmelsen om olaga diskriminering jfr.

bl.a. s. 97 måste värnas. Det är varken möjligt eller acceptabelt att

staten skall bestämma var människor får eller inte får bo. Den reella valfrihet som olika individer har när det gäller boende varierar emellertid i stor utsträckning. En mycket angelägen uppgift för samhället är att se till att den samhällsservice som följer av olika boendealtemativ blir någorlunda likvärdig i olika avseenden. Det är oacceptabelt och på sikt farligt för samhället- om skillnaderna i kvaliteten på skola, vård och omsorg, i utbudet av kultur och kommersiella tjänster och i de resurser som samhället satsar på t.ex. polis blir för stora mellan olika landsdelar, regioner, kommuner eller kommundelar.

Denna modererande uppgift för samhället är än mer betydelsefull i en situation då den generella välfárdspolitiken som har haft en ut-

jämnande funktion inte bara på individnivå utan också, men mer indirekt, på lokal och regional nivå ifrågasätts och sannolikt står inför omfattande reformer. Glesbygdsstödet är ett försök att garantera att den som bor i en nästintill avfolkad bygd ska kunna fä den service som bedöms som

nödvändig för ett bra liv. Det handlar självklart utbildning, vård och

om omsorg som samhället huvudsakligen står för, men också om mer kommersiellt präglad service olika slag. av Posten har lantbrevbärarlinjer, inte därför att de lönar sig, utan därför att man ska erbjuda en jämlik service. Bakom etableringar av verksamhet av annat slag, t.ex. apotek och systembolag, ligger i många

fall liknande resonemang, även om man ser en tydlig tendens till att

marknadsmässiga överväganden börjar väga allt tyngre.

84 Diskussion och förslag

Att glesbygdsproblematiken har många beröringspunkter med den situation råder i de utsatta förortsområdena runt våra storstäder är som tydligt. Det uppmärksammade Storstadskommittén i sitt slutbetänkande och regeringen underströk det i sin storstadspolitiska proposition där man framhöll att vissa utsatta områden i storstadsregionerna "har svårare problem än glesbygdsregionema". Med många av de utsatta bostadsområdena är det så att de, trots att där bor mycket människor, inte heller bära service framstår anses som som självklar för de flesta av oss. Men invånarna i dessa områden har förstås samma behov som andra. Ur ett individperspektiv är det lika illa att vara utan bank i en förort till en av våra storstäder att det i som vara Norrlands inland. Människor som bor i de mest utsatta bostadsområdena betraktas sällan som lönsamma. Den viktigaste förklaringen är förstås att många av dem inte år särskilt köpstarka. Men en bidragande orsak kan säkert också vara okunskap om, och bristande förståelse for, hur människor med annan kulturell bakgrund fungerar och vilka behov finns när som det gäller t.ex. konsumtionsmönster, att välja form sparande etc. Ett av tecken på att det kan förhålla sig så är att företag som särskilt profilerat sin verksamhet, inte sällan genom att bl.a. anställa med personer utländsk bakgrund och särskilda kunskaper, framgångsrikt etablerat sig i dessa områden. Samtidigt som det finns likheter mellan situationen i glesbygden och den i de utsatta bostadsområdena kring storstäderna, så finns det också skillnader. En del är till storstadsornrådenas fördel. Där är t.ex. minst av allt någon brist på arbetskraft. Dessutom ligger dessa områden trots allt i tillväxtregioner, något kan utnyttjas i arbetet för att vända som en negativ utveckling. Företag som är angelägna om att få etablera sig i attraktiva lägen i andra delar av regionen, borde kunna förmås att samtidigt satsa i de mindre gynnade områdena. Rimligen kommer marknaden här att behöva "hjälp på traven". Man kan tänka sig att ställa krav på motprestationer i samband med att en verksamhet söker tillstånd för etablering i ett attraktivt läge. För att locka näringslivet att etablera sig i utsatta bostadsområden tror kommittén också att man måste använda sig det instrument av arbetsgivaravgiftema utgör. Sedan flera år tillbaka har det inom regionalpolitiken funnits ett system med nedsatta socialavgifter som tillämpats i de mest prioriterade regionalpolitiska stödornrådena. Under någon period slopades t.o.m. just arbetsgivaravgiftema helt. Denna regionalpolitiska stödfonn har i och för sig ännu inte godkänts av Europeiska kommissionen men kommittén menar att regeringen måste undersöka om inte liknande åtgärder skulle kunna omfatta också de utsatta bostadsområdena i storstadsregionerna. Slopade arbetsgivar-

Diskussion och förslag 85

avgifter kan te sig radikalt, det icke desto mindre, väl men vore, motiverat i dessa områden. Därutöver måste regeringen också vara mer radikal när det gäller att förenkla regelverken för småföretagare. Man måste snabbare fram och man måste gå längre. Och ytterligare något skulle kunna som

övervägas är att berörda kommuner inför särskilda upphandlingsregler

som gynnar entreprenörer i utsatta bostadsområden inom kommungränsen.

Åtgärder för att skaffa fram riskkapital är förstås också stor

av betydelse i sammanhanget. I linje med de tankar såväl Storstadssom kommittén i sitt slutbetänkande regeringen i sin storstadspolitiska som proposition givit uttryck för menar kommittén att det är viktigt att ALMI Företagspartner utvecklar särskilda satsningar inriktade på de utsatta stadsdelarna. Det ska tilläggas att den enskilda kommunen självklart har ett eget

ansvar för att skapa näringspolitiska förutsättningar för att företag ska

välja att etablera verksamhet i kommunen. Staten och kommunerna måste även vidta åtgärder är riktade som mot den offentliga verksamheten. T.ex. kommittén att instrukmenar tionerna till statliga verk och myndigheter generellt bör över just ses med utgångspunkten att kravet på jämlikhet i serviceutbudet ska kunna tillgodoses också inom storstadsregionema. I en sådan översyn måste individperspektivet vara ledande. Det är inte region eller regiondel en som behöver ett postkontor det är de människor och företag - som verkar där som behöver det. Kvaliteten i skola och barnomsorg är utomordentligt stor vikt. En av hög kvalitet i verksamheten betyder både att människor "lockas" till området i fråga, något som kan föra med sig arbetstillfällen och bättre samhällsservice i övrigt, samt att barn med sämre hemförhållanden får större möjligheter att uppleva trygghet i tillvaron och att tillägna sig nödvändig kunskap. Här måste samhället över hur se resurserna överlag fördelas mellan kommuner och kommundelar och hur i man övrigt kan skapa goda förutsättningar för personalen inom skolan och omsorgen i de utsatta bostadsområdena. Mer specifika åtgärder som skulle kunna övervägas är att betala högre löner till t.ex. lärare verksamma i skolor i dessa områden. Ett ansvar som åvilar såväl staten kommunerna är att aktivt som arbeta för att lokalisera verksamhet till utsatta bostadsområden. Förutom de positiva effekter sådan lokalisering kan ha för den lokala arbetsmarknaden och utbudet av samhällsservice, har den också en viktig symbolisk betydelse.

86 Diskussion och förslag

Projektarbete i utsatta bostadsområden

Det konkreta arbetet med att förbättra situationen i ett bostadsområde

måste vara långsiktigt och bygga på de boendes idéer och visioner. Att

allt arbete ständigt sker i relativt kortvariga projekt är därför negativt. Bostadsprojekt spänner dessutom nästan alltid över flera olika samhällssektorer vilket innebär problem då de finns att pengar som söka ofta finns i olika "påsar" hos kommunen. Mycket tid och kraft går därför åt till sökandet efter medel i sig. Ett ytterligare problem är att ett krav för att pengar skall beviljas ett projekt ofta är att det innehåller ett nytänkande. På grund detta blir av det svårt att fortsätta driva projekt har visat sig välfungerande eller som att pröva arbetssätt som redan framgångsrikt använts i något annat bostadsområde. Det är kommitténs förhoppning att de förslag som regeringen har presenterat i sin storstadspolitiska proposition, de om genomförs, kommer att innebära att det blir enklare att få till pengar långsiktigt projektarbete i bostadsområden. Ledningsgrupper bestående av representanter för bostadsföretag, socialtjänst och arbetsförmedling samt kommunala politiker m.fl. som berörs av arbetet i bostadsområdet har en viktig funktion att fylla. Dessa kan hjälpa till med att undanröja eventuella hinder i projektarbetet samt ha en samordnande funktion. För att i samhället, inte minst bland dem i ansvarig ställning inom den offentliga sektorn, skapa en bättre förståelse av värdet av särskilda satsningar i utsatta bostadsområden, tror kommittén, att en angelägen

uppgift är att utveckla modeller för hur man beräknar de

samhällsekonomiska vinsterna förebyggande utvecklingsarbete i av sådana områden. För detta borde Integrationsverket kunna ta ett eget ansvar, alternativt skulle man kunna ha en pådrivande roll gentemot annan lämplig myndighet eller organisation.

Förslag

Kommittén föreslår:

0 att regeringen systematiskt över och förtydligar instruktionerna

ser till statliga verk och myndigheter med utgångspunkten att krav på jämlikhet i serviceutbudet ska kunna tillgodoses också i utsatta bostadsområden i storstadsregionerna.

Diskussion och förslag 87

0 att regeringen prövar möjligheterna att låta det system med nedsatta socialavgifter som tillämpas i regionalpolitiskt särskilt prioriterade glesbygdsområden också omfatta utsatta bostadsområden i storstadsregionema, i första hand med avseende på arbetsgivaravgifterna.

0 att statliga och kommunala organ på alla nivåer aktivt arbetar för att lokalisera verksamheter till utsatta bostadsområden.

0 att Integrationsverket tar ansvar för att modeller för hur man beräknar de samhällsekonomiska vinsterna av förebyggande arbete i utsatta bostadsområden utvecklas.

6.4 Kultur/idrott

Kultur, idrott och religion för varje dag hundratusentals människor samman på deras fritid. Det finns ofta värdegrund människors en om lika och okränkbara värde, om allas potential för växt och förkovran i dessa verksamheter. Kultur, idrott och religiositet är också i sig gränsöverskridande. Kommittén utmanar därför idrottsrörelsen, kultur- Sverige och Sveriges trossamfund att intensifiera arbetet mot rasism och främlingsfientlighet och för mångfald. I det svenska kulturlivet finns ofta en påfallande etnocentrism. T.ex. är det en tydlig överrepresentation och positiv särbehandling av den europeiska konstmusiken i den offentligstödda musiken- i alltifrån de kommunala musikskolomas undervisningsutbud till den statliga Operans repertoar. Den icke västerländska delen av världens kultur ges inte sällan samlingsbenämningen "världskultur" eller "mångkulturelL" Denna tudelning är på grund av kulturens centrala roll för vår självuppfattning mycket olycklig. Att sidan reguljärt stödja å ena

vanlig kultur som i själva verket nästan alltid har sitt ursprung i det

geografiska område som sammanfaller med NATO eller möjligen OECD, å andra sidan hänvisa kulturyttringar med rötter i den betydligt större del av världen som ryms utanför detta område till att söka integrationspengar eller "världskulturstöd" synes bottna i den märkliga

tanken att Sverige eller Europa inte är en del av världen. Sveriges

kulturpolitik behöver ses över, för att bättre leva till den dubbla upp insikten att Sverige är en del av världen och att världen är en del av Sverige. För att öka kunskapen om och förståelsen för olika kulturer är det angeläget att Sveriges etniska mångfald återspeglas både i publik,

88 Diskussion och förslag

repertoar och ensembler. Sveriges många utlandsfödda har också en rätt att se "sin" kultur på nationalscener och TV-drama. Ett aktuellt som och positivt exempel i sammanhanget det gästspel Istanbuls var som stadsteater gjorde på Kulturhuset i Stockholm för kort tid sedan. en Föreställningar på turkiska med svensk "kommentator" förutgav sättningar för en ovanlig och perspektivrik upplevelse.

Av särskilt värde är förstås konstyttringar där tradition och

erfarenhet från olika kulturer på ett alldeles naturligt sätt smälts samman och skapar något nytt där ett plus ett inte blir två utan tre. Ett — exempel på detta är Riksteaterns ensemble Shikasta kämpar för att som slippa inordnas i både konstnärliga och etniska fållor. Den svenska staten driver eller finansierar betydande del en av kulturverksamheten i Sverige. Om staten allvar med sitt menar ställningstagande för ett mångfald präglat samhälle, bör den via av regleringsbreven försäkra sig om att de statliga kulturinstitutionemasåsom nationalscenema Operan och Dramaten i Stockholm, Riksteatern, Riksutställningar, och Rikskonserter, liksom de som erhåller kulturbidrag via Statens Kulturråd har ett utbud - som återspeglar behoven hos hela Sveriges befolkning och tillgången i hela världen. De svenska kommunerna bedriver omfattande kulturunderen visning, förutom att vara ansvariga för stor del finansieringen en av av de lokala kulturinstitutionema. Också här tror kommittén att det finns anledning att fundera över i vad mån verksamheten är anpassad till de behov och önskemål som finns i den svenska befolkningen i dess helhet. Vilken inriktning har t.ex. de kommunala musikskoloma i sin verksamhet Kan de, som de fungerar i dag, verkligen attrahera och engagera alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund

Det är i de konstnärliga utbildningarna som grundkunskaper och

ges kontaktnät bildas. Även i högre konstnärliga utbildningar det är angeläget att andra konsttraditioner och andra sätt att arbeta finns representerade. Kommittén att de konstnärliga högskolorna bör anser åläggas att göra särskilda insatser för öka andelen lärare och studenter med invandrarbakgrund. Idrotten har som tidigare berörts särskilda förutsättningar att främja gemenskap mellan människor. Idrottsrörelsen är också den folkrörelse som flest ungdomar har kontakt med. Och för många ungdomar är ledare inom den idrottsföreningen har stort egna personer man förtroende för. Därför är det så viktigt att det inom idrottsrörelsen finns stor medvetenhet och beredskap när det gäller rasism, främlingsfientlighet och etniska relationer och därför är samhällets stöd till idrottsrörelsens integrations- och antirasismarbete så viktigt för alla. oss Kommittén uppmanar Integrationsverket att särskilt vända sig till

Diskussion och förslag 89

idrottsrörelsen i Sverige för att stödja och utveckla det långsiktiga arbete som bedrivs på området. Kulturellt och idrottsligt utbyte mellan länder är väg att främja en förståelse mellan människor och tillgodose olika behov och önskemål

hos befolkningen. Kommittén har uppmärksammat svårigheterna för

kulturutövare och idrottsmän från olika länder att få visum samt uppehålls- och arbetstillstånd för deltagande i i Sverige. evenemang Något som på ett enkelt men konkret sätt skulle kunna underlätta kulturellt och idrottsligt utbyte med länder, i första hand, utanför den industrialiserade världen vore att hos Statens invandrarverk inrätta en särskild enhet med särskilda kunskaper som skulle pröva dessa ärenden. En reflektion kommittén gjort efter de kontakter haft med man företrädare för olika trossamfund, församlingar och religiösa organisationer är att samhällets stöd till trossamfunden inte alltid kan lqäva exakta svenska mallar, och att även mindre välorganiserade minoritetssamfund bör erkännas och stödjas. Kommittén anser sammanfattningsvis att den offentliga bidragsgivningen till kultur, idrott och religion bör återspegla den etniska, religiösa, och kulturella mångfalden i befolkningen. Och i det avseendet finns mycket för många att göra.

Förslag

Kommittén föreslår:

0 att regeringen via regleringsbreven försälqar sig att de statliga om kulturinstitutionema såsom nationalscenema Operan och - Dramaten i Stockholm, Riksteatern, Riksutställningar, och Rikskonserter, liksom de som erhåller kulturbidrag via Statens Kulturråd har ett utbud återspeglar behoven hos hela Sveriges - som befolkning och tillgången i hela världen.

0 att de konstnärliga högskolorna åläggs att göra särskilda insatser för öka andelen lärare och studenter med invandrarbakgrund.

0 att Svenska kommunförbundet kartlägger inriktningen på de kommunala musikskolomas verksamhet samt, med utgångspunkt i denna kartläggning, verkar för att verksamheten för att kunna anpassas attrahera och engagera alla barn och ungdomar oavsett bakgrund.

90 Diskussion och förslag

I att Statens invandrarverk inrättar en särskild enhet med uppgift att handlägga ansökningar om visum och uppehålls- och arbetstillstånd från kulturarbetare och idrottsmän.

0 att regeringen, liksom man tidigare utrett fördelningen av det offentliga kultur- och idrottsstödet med hänsyn till kön, granskar fördelningen av det offentliga stödet till kultur, idrott och religion med utgångspunkten att den etniska, kulturella och religiösa mångfalden i befolkningen skall återspeglas.

6.5 Medier

Vad medierna rapporterar utgör underlag för många människors tankar, samtal och diskussioner och det är utifrån mediernas "världsbild" och sätt att presentera företeelser och skeenden som de flesta av oss bildar vår

uppfattning situationen i samhället- särskilt företeelser som vi inte

om om själva har kontakt med eller egen erfarenhet av. Medierna kan både bidra till att avslöja och bekämpa rasism och främlingsfientlighet, fördomar och förutfattade meningar, och medverka till att sådana synsätt bekräftas och förstärks. Forskning visar att nyhetsrapporteringen kring invandring, etniska minoriteter och rasism i olika västeuropeiska länder ofta förstärker föreställningen om det egna landet som ett etniskt och kulturellt homogent samhälle, där invandring och invandrare ses som en störning och en avvikelse från det normala. När det gäller att skildra Sverige det mångkulturella land det är som kommittén att medierna brister i flera avseenden. Människor med menar utländsk bakgrund tillfrågas sällan i rapporteringen när det gäller samhällsfrågor i allmänhet och därmed säger medierna något tillspetsat formulerat att dessa människor inte har något med resten av samhället att — göra. Också den nyhetsrapportering som handlar om invandring och om människor och grupper som invandrat till Sverige är ofta generaliserande och fylld av stereotyper och negativt värdeladdade beskrivningar. Bevakningen av rasism och främlingsfientlighet är slumpartad, ofta sensationsinriktad och delvis okunnig.

Orsakerna till detta är flera. En förklaring är att nyhetsjoumalistik

generellt är etnocentrisk, inriktad på samhällets eliter och beroende av att kunna berätta lättfattliga, dramatiska historier. En annan förklaring är den låga status och prioritet frågorna haft i samhället och i politiken. som

Diskussion och förslag 91

Men bristerna går också, menar kommittén, att hänföra till en bristande "mångkulturell kompetens" inom de stora medierna, något bl.a. har som sin bakgrund i att få av de journalister är verksamma där har som egen erfarenhet av flykt och migration. Denna kompetens har i stället kommit till uttryck i mindre tidskrifter, som t.ex. Svartvitt och Expo, med speciell inriktning på det mångkulturella samhället och på att bevaka främlingsfientlighet och rasism. Dessa tidskrifter kämpar i allmänhet med stora ekonomiska svårigheter. Det finns dock, som kommittén bedömer det, ett ökande intresse inom joumalistkåren för frågor om rasism, främlingsfientlighet och etniska relationer och en ökande medvetenhet om att mediernas sätt att skildra dessa frågor inte är oproblematiskt. Det är av yttersta vikt att denna självreflektion understödjes under de närmaste åren, bl.a. genom att de initiativ som kommittén tagit under sin verksamhetstid vidareutvecklas. Här anser kommittén att det nya Integrationsverket har en utomordentligt viktig roll att fylla.

Rekryteringen till journalistutbildningama

Andelen studenter med invandrarbakgrund med en eller två föräldrar födda utomlands är vid journalistutbildningama i Göteborg respektive Stockholm cirka nio procent att jämföra med att 20 procent i den aktuella

ålderskategorin har invandrarbakgrund i befolkningen som helhet. Merparten av j oumalistelevema med utländsk bakgrund har sitt ursprung i Västeuropa. Denna etniska snedrekrytering är parad med en lika tydlig social snedrekrytering. En överväldigande majoritet av de som antas har sin bakgrund i medelklass eller övre medelklass. Det finns olika vägar för att bredda rekryteringen, etniskt och socialt, till journalistutbildningama. Utbildningsinstitutionema borde kunna rikta särskilda informationsinsatser till underrepresenterade grupper. Antagningssystemens utformning är också av största betydelse. Hur de ska reformeras är komplicerad fråga. Det är emellertid angeläget att en regeringen ser till att det finns juridiskt utrymme för att utforma antagningssystem som syftar till att få in fler studenter med utländsk bakgrund på utbildningarna och också att staten tar ett ansvar för att stimulera de enskilda utbildningsinstitutionema att utveckla och tillämpa sådana system. Det är också angeläget att utbildningsinstitutionema, inom ramen för sina egna möjligheter att utfonna antagningsproven, till att ser dessa inte onödigtvis missgynnar sökande med utländsk bakgrund. Förändringar av antagningssytemen bör kompletteras med andra åtgärder. Här spelar arbetsgivamas rekryteringspolitik en nyckelroll.

92 Diskussion och förslag

Rekryteringen till journalistyrket

Medieföretagens rekryteringspolitik är ett viktigt instrument för att förändra eller låta bli att förändra journalistiken. Vilka åtgärder skulle - kunna vidtas för att skapa redaktioner med mer varierad etnisk och kulturell kompetens Det finns i dag konkreta exempel på hur enskilda tidningsföretag genom en kombination av egna satsningar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder på ett framgångsrikt sätt integrerat journalister med utländsk bakgrund i det redaktionella arbetet. Projekten ser ut att ge bestående effekter både på tidningens personalsammansättning och innehåll. Kommittén menar att liknande förändringar på sikt måste ske inom fler medieföretag och att det finns anledning att påskynda en sådan process. Kommittén föreslår ett tidsbegränsat projekt på cirka tre år, som fokuserar på rekryteringsproblematiken inom medieföretagen. En projektanställd sammanställer information och material inom området och verkar aktivt för att sprida kunskap om och arbeta med opinionsbildning för en bredare rekryteringspolitik. Kommittén skulle gärna att parterna på arbetsmarknaden se tillsammans med medieorganisationer och yrkessammanslutningar inom området gemensamt ville ta ansvar för denna fråga och fungera pådrivande gentemot medieföretagen. Vi föreslår därför att en arbetsgrupp med representanter för dessa organisationer bildas som fungerar som referensgrupp till den projektanställde. Det nya integrationsverket bör kunna ta ansvar för att driva frågan.

Behovet ökad kunskap och medvetenhet av Inte minst med tanke på nyhetsjoumalistikens centrala roll i opinionsbildningen i samhället är det angeläget att mångkulturell kompetens och medvetenhet blir naturlig del den journalistiska en av kompetensen på redaktionerna. Denna medvetenhet och kompetens bör också finnas hos de studenter som efter studier i medie- och kommunikationsvetenskap kommer att fungera som lärare inom medieprogrammen eller som informatörer på olika nivåer, i första hand inom den offentliga sektorn. Därför menar kommittén att satsningar på universitets- och högskoleutbildningen av journalister och informatörer måste prioriteras. Regeringen bör anslå särskilda medel for att inrätta specialinriktade kurser i journalistik, medier och mångfald inom de akademiska grundutbildningarna i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap. Särskilda medel för att inrätta akademiskt poänggivande kurser som syftar

Diskussion och förslag 93

till vidareutbildning av yrkesverksamma journalister är också angelägna. Detta skulle ha stor betydelse för att öka kompetensen inom yrkesområdet. Vidare bör kompletteringsutbildningar inrättas for journalister som invandrat till Sverige. Detta är ett viktigt sätt att bidra till att föra in dessa journalister på den svenska arbetsmarknaden och därmed också öka den mångkulturella kompetensen inom området. Kurser av ovan beskrivna slag skulle kunna inrättas for begränsad en tid, t.ex. tre år. Därefter kunde utfallet utvärderas. Motsvarande satsningar har gjorts på jämställdhetsområdet av vilka man troligen kan lära hel en del. Ett problem för de institutioner på högskolenivå som bör erbjuda utbildning kring medier, mångfald och etniska relationer är att kunskaperna om svenska förhållanden är otillräckliga. Den forskning som bedrivits inom området rör i första hand medieutbudet i länder USA, som Storbritannien och Holland. Även det finns skäl att anta att många resultat i denna forskning om också är tillämpliga när det gäller utbudet i svenska medier, så är det ingenting vi kan veta säkert. Generellt är också kunskaperna bristfälliga när det gäller de processer som ligger bakom mediernas rapportering i

frågor som bland annat rör invandring, etniska relationer, rasism och främlingsfientlighet. Slutligen saknas aktuell forskningsbaserad ktmskap kring

hur mediebildema påverkar människors uppfattningar om sig själva och andra i ett mångkulturellt samhälle. Mot denna bakgrund bör särskilda medel tillföras något eller några av forskningsråden för att detta/dessa ska kunna bygga långsiktiga upp forskningsprojekt på området. De forskningsråd ligger närmast till som hands är Forskningsrådsnämnden FRN, Humanistiskt samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR och Socialvetenskapliga forskningsrådet SFR. Också här borde man kunna snegla på jämställdhetsområdet, då FRN finansierat ett antal projekt på jämställdhetsområdet skulle som kunna utgöra förebild. Vad gäller åtgärder för höja kunskapsnivån och medvetenheten inom medierna och därmed också kvaliteten på rapporteringen bl.a. rasism om och främlingsfientlighet se också det resonemang som törs i avsnitt 6.7.

4 184345

94 Diskussion och förslag

Förslag

Kommittén föreslår:

0 att Integrationsverket särskilt prioriterar insatser syftar till att dels som initiera diskussion och reflektion inom mediesektom vad gäller mediernas rapportering i frågor rör invandring och etniska som relationer, dels stimulera arbetsgivarna på området att vidta aktiva åtgärder för att öka andelen yrkesverksamma journalister med utländsk bakgrund.

0 att regeringen tillser att det finns juridiskt utrymme for de enskilda utbildningsinstitutionema att tillämpa antagningssystem syftar till som att få in fler studenter med utländsk bakgrund samt tar ett för att ansvar

utbildningsinstitutionema stimuleras att utveckla och införa sådana

system.

0 att regeringen anslår särskilda medel för att dels inrätta specialinriktade kurser i mångfald och journalistik de akademiska grundutbildnin-

inom

garna för journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap samt

akademiskt poänggivande kurser inom ämnesområde for samma vidareutbildning av yrkesverksamma journalister, dels utveckla och

inrätta kompletteringsutbildningar i svensk journalistik för redan yrkes-

utbildade journalister invandrat till Sverige. som

0 att regeringen tillför forskningsråden särskilda medel för stöd till långsiktig forskning rörande mediernas roll i det mångkulturella Sverige.

0 att regeringen och/eller Integrationsverket beaktar behovet särskilt av stöd till tidskrifter, som t.ex. Svartvitt och Expo, som arbetar med att föra ut kunskaper och insikter och debatt i frågor rör det mångsom kulturella samhället.

6.6 Kampen

mot vardagsdiskrimineringen

Debatten kring rasismen och irämlingsfientligheten i Sverige har i stor

utsträckning kretsat kring de eller mindre ideologiskt övertygade mer grupper av extremister som sprider rasistisk propaganda, är involverade i produktionen av s.k. vit makt-musik och genomför spektakulära

Diskussion och förslag 95

manifestationer av olika slag. Dessa gruppers aktivitet måste förstås tas på allvar och bekämpas med rättsstatens alla medel då den utgör en fara för enskildas liv och säkerhet. I det fall vi inte tydligt markerar vår avsky och vår beslutsamhet att bekämpa extremistiska yttringar riskerar vi dessutom att bidra till att gränsen för vad som anses acceptabelt att uttrycka och vad som får passera opåtalat flyttas. Detta till trots vill kommittén med kraft framhålla att den omfattande "vardagsrasism" och "vardagsdiskriminering" som människor med utländsk bakgrund upplever på snart sagt livets alla områden på sikt betydligt större fara för stabiliteten i samhället. är en I Sverige, år 1997, händer sådant vi brukar förknippa med det som sydafrikanska apartheidsystemet eller den amerikanska södern. Och det är så vanligt att många oss inte längre reagerar på vad som sker. av I dagens Sverige kan en arbetssökande med utländskt ursprung få sina ansökningshandlingar i retur i ett ouppsprättat kuvert, i dagens Sverige nekas familjer med invandrarbakgrund att hyra lägenhet med hänvisning till vad grannarna skulle säga, i dagens Sverige vägras nyktra skötsamma personer med utländsk bakgrund inträde på krogen med motiveringen att de är berusade eller våldsbenägna, i dagens Sverige nekas invandrade svenskar socialbidrag när infödda svenskar i motsvarande situation får sina bidragsansökningar beviljade, i dagens Sverige upptäcker den mörkhyade att den bil han per telefon mannen reserverat hos biluthymingsfirman är uthyrd när han ska hämta ut den, i dagens Sverige får många människor uppleva hur ordet "svartskalle" slängs efter dem på gatan eller hur det känns att uppmanas att "åka hem" av vilt främmande människor på stan. Och vi är, som sagt, alltför många som tyst ser på utan att protestera. Problemet är dock inte enbart den medvetna diskriminering som hela tiden pågår i vårt samhälle. Det förekommer också en omedveten särbehandling av människor med utländskt ursprung på myndigheter, i kommuner och landsting, i föreningar och organisationer och i fackförbund och företag. Det är en diskriminering som är än svårare att ringa in och komma åt. För att vi ska se den och för att vi ska komma till rätta med den krävs inte sällan att vi vågar ifrågasätta djupt rotade föreställningar hos oss älva och inom våra respektive organisationer. Sedan 1986 har vi i Sverige en Ombudsman mot etnisk diskriminering DO uppdrag är att motverka etnisk diskriminering i vars arbetslivet och på andra områden av samhällslivet. DO arbetar såväl med att handlägga enskilda fall som med generella åtgärder av olika slag. DO skall dessutom till regeringen föreslå författningsändringar eller andra åtgärder syftande till att motverka etnisk diskriminering. För närvarande ligger en proposition om en ny lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet på riksdagens bord som om den antas

96 Diskussion och förslag

innebär att DO:s juridiska möjligheter att angripa etnisk diskriminering i arbetslivet kommer att stärkas betydligt. Den lagen ställer nya dessutom krav på arbetsgivaren att vidta aktiva åtgärder för att öka den etniska mångfalden på arbetsplatsen. Den l juni i år inrättades vidare ett Integrationsverk. Verket ska bl.a. främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund samt förebygga och motverka etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism, liksom också verka för att integrationspolitikens mål och synsätt genomsyrar statliga myndigheters och kommuners verksamhet. Men även om en eventuellt ny lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet samt inrättandet av det nya Integrationsverket kommer att öka möjligheterna att motverka den etniska diskrimineringen i det svenska samhället får vi inte slå oss till ro. Vardagsdiskrimineringen är ett så stort och komplext samhällsproblem att det krävs åtgärder på alla nivåer, på alla områden. Först och främst har vi förstås alla, var och en som bor i Sverige, ett individuellt ansvar för att i vår egen vardag och efter våra egna förutsättningar ta ställning för ett öppet och tolerant Sverige och reagera när människor kränks för att de är de de är. I det följande vill emellertid kommittén peka på vad ett antal olika institutioner i samhället och då inte minst regeringen kan och bör göra för att - — vända den negativa utvecklingen.

6.6.1 Mobilisera

organisations-Sverige

Fackliga organisationer

Diskrimineringen i arbetslivet är av många olika skäl särskilt viktig att komma till rätta med. Ett arbete är nyckeln till en framgångsrik integration. Ett arbete ger individen möjlighet att lära sig det svenska språket och hur det svenska samhället fungerar. Ett arbete innebär egen försörjning och självaktning. Enligt lagen 1994:134 mot etnisk diskriminering är det i första hand fackets uppgift att bistå den enskilde denne utsätts för etnisk om

diskriminering i arbetslivet. Och så kommer det att förbli även om den

nu föreslagna lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet antas av

riksdagen.

Diskussion och förslag 97

Mot bakgrund av detta samt den ideologiska och kunskapsmässiga grund för vidare arbete på området som arbetsmarknadens parter på central nivå nu formulerat, menar kommittén att det är angeläget att de fackliga organisationerna genomför utbildningsinsatser riktade mot sina ombud på lokal och regional nivå. Man måste där bli bättre än i dag på att både identifiera och åtgärda fall av etnisk diskriminering.

Näringslivs- och branschorganisationer

I Sverige är det ett brott, olaga diskriminering, om en "näringsidkare",

eller för den delen en offentligt anställd eller en som "innehar allmänt uppdrag", sin Verksamhet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom till handa" på de villkor han "tillämpar i förhållande

till andra" Brottsbalken 16 kap 9 §. Det är med andra ord brottsligt

om t.ex. ett bostadsföretag, en restaurang, en detaljhandlare, en bank eller en biluthyrare gör skillnad på folk och folk på grund av deras ursprung.

Rättsliga åtgärder är emellertid långt ifrån nog i sammanhanget vad

gäller behovet av sådana se s. 99 f.f.. Företag och organisationer som är verksamma i branscher där olaga diskriminering förekommer måste också själva aktivt arbeta för att komma till rätta med problemen. Det gäller t.ex. organisationer som SABO, Sveriges Fastighetsägarförbund och Sveriges Bostadsrättsorganisationers Centralorganisation på bostadsområdet, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare och Svenska Restauratörsförbundet restaurangsidan och Svenska Bankföreningen och Svenska Finansbolagens förening när det gäller kreditgivning. Och också, inte minst med anledning av den omfattande diskriminering som romer i Sverige i dag är utsatta för, t.ex. Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges Campingvärdars Riksförbund. Det är särskilt viktigt att branschorganisationer av olika slag dels tar offentlig ställning mot beteenden som innebär att människor särbehandlas på grund av sitt ursprung, dels sprider kunskap om befintliga lagregler till sina medlemsföretag. Och man måste också vara beredd att vidta särskilda åtgärder mot de medlemsföretag som bryter mot lagen. Det är inte bara något som man rent moraliskt kan begära, utan det handlar också om att konsumenten har rätt till information om hur olika företag agerar på marknaden. . Vad den enskilda organisationen konkret kan göra beror mycket på hur problemen på respektive område gestaltar sig. Ett exempel på ett nytt sätt att arbeta med diskrimineringproblematiken på ett särskilt område är det av kommittén initerade projektet "Respekt" jfr s. 61

98 Diskussion och förslag

som fokuserar på diskrimineringen i restaurangbranschen. Sveriges Hotell och Restaurangföretagare har redan i någon utsträckning bidragit till projektet, men kommittén skulle gärna se att man tog ett mer omfattande ansvar för det fortsatta arbetet. Också i det nu aktuella sammanhanget kan förstås de fackliga organisationerna ha en roll att spela genom att ta frågan etnisk upp om diskriminering med arbetsgivare- och branschorganisationer och markera att diskriminering inte är något som deras medlemmar ska medverka till.

Ideella organisationer

I Sverige i dag finns en mängd ideella organisationer, stora och små, som aktivt arbetar mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och diskriminering. Förutom att de ofta bedriver ett opinionsbildande arbete och ställer krav på statsmakten om åtgärder på området har de också en

viktig roll när det gäller att ge råd och stöd till individer som utsatts för

diskriminering eller rasism. Många som kommittén kommit i kontakt med har framhållit dels att DO åtminstone inte med nuvarande resurser och under överskådlig —— tid har möjlighet att effektivt verka i lokalsamhället, dels att många människor av olika skäl drar sig för att vända sig till en myndighet med sina problem. Samtidigt har, inte minst, företrädare för olika ideella organisationer som arbetar på lokalplanet framhållit det stora behov av ytterligare kunskap som där finns vad gäller t.ex. lagstiftning och de rättsvårdande myndigheternas funktionssätt. Som redan nämnts anordnade kommittén i april 1998 en konferens på temat "Lokala anti-diskrimineringsbyråer i Sverige", vid vilken företrädare för dels organisationen "Landerjlijk Bureau ter Bestrijding van Rassendiscriminatie" LBR, dels lokala antidiskrimineringsbyråer verksamma i Nederländerna, medverkade och redovisade sina erfarenheter av att lokalt arbeta mot etnisk diskriminering. LBR är från staten organisatoriskt självständig, verkar på nationell nivå och stödjer och samordnar den verksamhet som bedrivs lokalt av antidiskrimineringsbyråerna. Dessa lokala byråer får finansiellt stöd bl.a. från lokala offentliga organ och deras verksamhet bygger på ideella organisationer. Från nederländsk sida framhölls att en viktig poäng med att bygga verksamheten på idella organisationer var att upprätthålla oberoendet staten. Vidare anförde att såg det stor fördel i sitt av man man som en arbete att den nederländska diskrimineringslagstiftningen var gemensam för olika fonner av diskriminering.

Diskussion och förslag 99

Kommittén tycker att det finns anledning att överväga om en liknande modell för att lokalt arbeta mot etnisk diskriminering vore

något för svenskt vidkommande. En förutsättning för att en sådan

verksamhet skulle kunna realiseras torde dock här, liksom i Nederländerna, var att den huvudsakligen finansierades med offentliga

medel. Vad gäller behovet statligt stöd till ideella organisationer

av se även s. 109 f.. Kommittén vill särskilt framhålla värdet av en sådan direkt länk till medborgarna som lokala antidiskrimineringsbyréer skulle utgöra. En större möjlighet till personliga möten och muntlig rådgivning i dessa sammanhang vore mycket positivt. Förhoppningsvis skulle lokala antidiskrimineringsbyråer också kunna fungera som "brottsoffeijourer" för människor som utsatts för brott med rasistiska eller främlingsfientliga förtecken, något som det, enligt kommitténs uppfattning, finns stort behov av.

Förslag

Kommittén föreslår:

0 att Integrationsverket ges i uppdrag att utreda möjligheterna att inrätta lokala antidislcrimineringsbyråer, vilka i huvudsak skall finansieras med offentliga medel men vars verksamhet skall administreras av ideella organisationer.

6.6.2 Det

offentliga Sveriges ansvar

I strävandena att förebygga och motverka den utbredda vardagsdiskrimineringen måste särskilda krav ställas på det offentliga Sverige på riksdag, regering, myndigheter, kommuner och landsting. De offentliga institutionerna sätter ramarna för vårt samhälle. De fungerar som normbildare och de måste vara goda förebilder.

Se över den egna verksamheten

En nyckelforrnulering i regeringens proposition "Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik" prop. - 1997/98: 16, är den följande:

100 Diskussion och förslag

"Samhällets etniska och kulturella mångfald bör tas som utgångspunkt för den generella politikens utformning och genomförande på alla samhällsområden och nivåer". I linje med detta har en av kommitténs uppgifter enligt direktiven varit att uppmuntra bl.a. myndigheter och kommuner "att utifrån vars och egna förhållanden och förutsättningar överväga och ta ställning ens till hur man bör förhålla sig till och agera i den nya situation som det mångkulturella samhället innebär för de berördas verksamhet, både för det interna arbetet och för utåtriktad verksamhet". Det är kommitténs uppfattning att det i detta avseende på flera olika myndighetsområden finns stora brister och också att insikten om dessa brister är begränsad. Det handlar inte om att kommittén tror att offentliga i allmänhet i någon större utsträckning medvetet skulle organ diskiiminera medborgare på grund av deras etniska ursprung även om sådant förekommer utan att rutiner och regelverk av - snarare om gammal vana eller av obetänksamhet är utformade på ett sätt som får diskriminerande effekter. Man har ännu inte tagit till sig att förändringen av befolkningens etniska sammansättning ställer nya krav på verksamheten och att det i olika avseenden krävs förändrade synsätt. Ett aktuellt och intressant exempel på detta är den bestämmelse i Regeringsformen 6 kap 9 § säger att Endast den får vara statsråd som som är svensk medborgare sedan minst tio år någon motsvarande regel finns t.ex. inte när det gäller riksdagsledamöter. Exemplet är intressant just för att krav på medborgarskap för vissa typer av offentlig anställning är något som lever kvar i ganska stor utsträckning. Och här finns, enligt kommitténs uppfattning, skäl till en allmän översyn. Ett kämproblem, menar kommittén, är att myndigheter, kommunala sjukvårdsenheter m.fl. i mötet med allmänheten och i verkorgan, samheten i övrigt inte tar tillräcklig hänsyn till individens förutsättningar och särdrag. Här handlar det förstås inte enbart om etnisk eller kulturell bakgrund utan också om sådant som ålder, kön, utbildningsnivå, förmåga att formulera sig i tal och skrift m.m.. Problemet blir ofta allra tydligast då "invandrare" kollektiv som som särbehandlas just på grund av sitt invandrarskap. Rutiner och regler utformas utifrån föreställningen att alla dessa individer delar i som enoch för sig viktig erfarenhet i allt väsentligt har gemensamma kunskaper och erfarenheter och därmed också samma behov av utbildning, service och bistånd från det allmänna. Syftet med särbehandlingen torde alltså i någon mening vara just att anpassa verksamheten till klienterna eller brukarna, men resultatet blir inte sällan både att individer upplever sig kränkta och oförstådda samt ett slöseri på mänskliga resurser.

Diskussion och förslag 101

I detta sammanhang kan det vara av intresse att påminna om en annan formulering i den aktuella propositionen, nämligen att det normalt bör "vara behovet i sig, och inte invandrarskapet" som motiverar säråtgärder av olika slag. Kommitténs uppdrag har som tidigare framhållits i första hand varit att genomföra konkreta aktiviteter olika slag och inte att utreda, av analysera och presentera förslag. Det har inte heller i det nu aktuella avseendet funnits tidsmässiga möjligheter till någon allmän kartmer läggning hur det står till i myndighets-Sverige. Här följer emellertid av några exempel som kommittén finner illustrativa. På arbetsmarknadspolitikens område är det enligt kommitténs

uppfattning inte ovanligt med en schablonmässig hantering

av personer med utländsk bakgrund. Det största, och mest uppenbara problemet, är förmodligen att personer med vitt skilda erfarenheter och kunskaper föses samman på olika typer av utbildningar och kurser enbart med motiveringen att de alla råkar vara "invandrare". Många upplever här stor frustration. Detta är knappast något nytt problem, men fortfarande tyvärr lika aktuellt.

Det kan också handla om så enkla saker att arbetsförmedling

som en har särskilda handläggare och särskilda mottagningstider för "invandrare". Syftet med detta torde säkert delvis att räknar vara man med att i regel då kunna ge en bättre anpassad service. Men det är självfallet fullständigt oacceptabelt när systemet t.ex. får sådana effekter att människor som är födda i Sverige och som talar flytande svenska, men som råkar ha en utländsk förälder och kanske ett utländskt efternamn, hänvisas till särskilda "invandraransvariga" eller till särskilda mottagningstider. Behovet av "individualisering" just på arbetsmarlcnadspolitikens område är för övrigt något som understryks kraftigt i den tidigare nämnda integrationspolitiska propositionen. Exempel från skolvärlden liknande slag finns också. Det har t.ex. av förekommit att skolor ålagt samtliga elever med invandrarbakgrundnya och gamla att i samband med övergången till högstadiet genomgå särskilda tester avseende deras kunskaper i engelska. Syftet är säkert gott även här; man vill ha ett så bra underlag som möjligt vid nivågrupperingen av eleverna och man har haft problem med en del till Sverige helt nykomna elever vars kunskaper varit bristfälliga eller svårbedömda. Men detta är förstås inte ett tillräckligt skäl för att generellt särbehandla elever just på grund av deras ursprung. Andra skolor har på de blanketter nyinskrivna elever skall fylla som i ett särskilt avsnitt med rubriken "Invandrarelev". Därunder ska man uppge nationalitet, faderns modersmål, moderns modersmål, om man önskar hemspråksundervisning och i så fall på vilket språk samt eventuell genomgången "svenska 2". Uppsåtet är säkert gott. Man vill

102 Diskussion och förslag

planera inför hösten och se till att nödvändiga personalresurser finns tillgängliga. Men vad ska man ha uppgiften om nationalitet till Och är det inte rimligare att begränsa sig till att efterfråga huruvida man genomgått svenska huruvida man önskar hemspråk och i så fall vilket samt möjligen också vilket språk talas i hemmet Och varför som denna särskilda rubrik "Invandrarelev" Tagna vart och ett för sig kanske inte de ovan anförda exemplen förefaller så allvarliga. Men om man betänker att människor med utländsk bakgrund i situation efter situation, år efter år, utsätts för

särbehandling och kategorisering av liknande slag i samhällslivet, inser

man att det är allvarligt. Att aldrig bedömas för vad man är, utan alltid för vad man tros vara är förintande för självkänslan. Och att känna att man aldrig helt och fullt accepteras som en normal, fullvärdig samhällsmedborgare skapar i längden knappast lojalitet med och respekt för samhället och dess institutioner. All form av registrering eller kategorisering på grund etniskt av ursprung måste noga övervägas, inte minst om den sker inom för ramen offentlig verksamhet. Är frågor rörande ursprunget irrelevanta ska de självklart inte förekomma. Har de relevans måste värdet av den information som erhålls vägas mot riskerna att människor upplever att deras integritet kränks eller hotas. Helt obefogat framstår för kommittén t.ex. kravet på att uppgift om födelseort, i praktiken födelseland, numera ska finnas med på körkortet. Det är väl känt att detta av många uppfattas som diskriminerande och också att det i vissa fall kan leda till allvarliga problem för personer som reser utomlands. Bakgrunden till regeln är EG-rättslig. Men för den skull bör inte den svenska regeringen vara helt passiv i frågan. Trots olika propåer har, såvitt vi känner till, regeringen inte gjort något för att få en ändring till stånd. Ett myndighetsornråde där det är alldeles uppenbart att bristen på kunskap om mångfalden i den svenska befolkningen och bristen på "individualisering" i verksamheten kan få allvarliga följder är domstolsväsendet. I länder som Storbritannien, Australien och Kanada, där man har längre erfarenhet av invandring och minoritetspolitik, bedrivs sedan många år ett arbete för att öka kompetensen i domstolarna om andra kulturer och religioner och om kultunnötesfrågor. Bakgrunden är helt enkelt att man menar att dessa kunskaper krävs i mötet med misstänkta och vittnen i rättssalen och också att de i förlängningen kan ha betydelse för själva dömandet. Det kan illustreras av exemplet där den misstänkte eller vittnet i rättegångssituationen inte ser domaren i ögonen utan viker ned blicken. Ett sådant beteende skulle mycket väl kunna tolkas som ett tecken på att personen ifråga ljuger, något som i och för sig kan fallet. Har vara

Diskussion och förslag 103

denne emellertid sitt ursprung i en kulturkrets där det är oartigt att se en högt uppsatt i ögonen, måste detta förstås vägas in i person trovärdighetsbedönmingen. DO översände för över två år sedan till Domstolsverket exempel på utbildningsmaterial användes i de brittiska domstolarna och som

föreslog att verket skulle överväga åtgärder mot bakgrund därav. Domstolsverket har nu övervägt saken och i april i år genomförde man

ett seminarium om de aktuella frågorna för att "få fram ett underlag för

eventuella ytterligare åtgärder. Verket har uppenbarligen inte bedömt

att frågeställningen är särskilt angelägen.

Det är kommitténs uppfattning att det redan finns en hel del kunskap som borde kunna tas till utgångspunkt i en systematisk genomgång av

hur myndigheterna faktiskt fungerar i aktuellt hänseende. Dels finns

mer generella undersökningar av hur personer med utländsk bakgrund

upplever mötet med myndigheter, som t.ex. DO:s undersökningar

"Invandrare om diskriminering" om olika invandrargruppers

upplevelser etnisk diskriminering i samhällslivet och av Socialstyrelsens studier av levnadsförhållanden för ett antal andra invandrargmpper. Dels finns kvalitativa studier av enskilda mer myndigheters verksamhet. Här kan t.ex. nämnas Riksförsäkringsverkets rapport "Invandrama i socialförsäkringen" RFV Redovisar 1996:11 samt Skolverkets rapport Bam mellan arv och framtid, som bl.a. behandlar bristerna i kommunernas hantering av ansökningar om tillstånd att starta friskolor med religiös, läs muslimsk, annan inriktning.

Förhoppningsvis kommer det nya Integrationsverket att spela en

viktig roll i arbetet för att se till att den allmänna samhällspolitiken

verkligen blir en politik som omfattar alla som bor i Sverige. Men

kommittén tror inte att det är nog. Regeringen har det yttersta ansvaret för att driva på myndigheterna i deras arbete och få en verklig förändring till stånd.

Förslag

Kommittén föreslår:

att regeringen, mot bakgrund av en analys av respektive myndighets

0 verksamhet, överväger vilka uppdrag som, t.ex. i regleringsbreven,

kan ges till myndigheterna för att driva på anpassningen av verksamheten i riktning mot de mål om den generella politikens

104 Diskussion och förslag

utformning formuleras i "Sverige, framtiden och mångfalden som från invandrarpolitik till integrationspolitik" prop. 1997:98/16.

Ställ krav på andra

Staten, kommunerna och landstingen har inte bara för den ett ansvar

verksamhet man själv organiserar när det gäller att förebygga etnisk diskriminering. Man har även ett ansvar för hur skattemedel i övrigt

används. skattemedel, t.ex. i form betalning för och tjänster, av varor bör förstås inte finansiera verksamhet innebär att lagstadgade som

förbud mot etnisk diskriminering bryts. Något som alltmer har kommit att diskuteras är möjligheterna vid

att

offentlig upphandling i avtalen föra in s.k. antidislcrimineringsklausuler. Bl.a. föreslog Utredningen översyn lagen mot etnisk

om av

diskriminering EDA i sitt slutbetänkande Räkna med mångfald SOU:1997:174, att statliga myndigheter när inga rättsliga hinder

— möter skulle åläggas att i största möjliga utsträckning ta in sådana klausuler i avtal med leverantörer och tjänster samt att innehåll av varor

och närmare rutiner för användningen denna typ klausuler i

av, av

upphandlingsavtal för statens del skulle utredas. Kommittén tillstyrker i

allt väsentligt detta förslag. Regeringen har i sin proposition Ny lag åtgärder mot etnisk om

diskriminering i arbetslivet prop. 1997/982177, som lades fram i maj 1998, anfört "att antidiskrimineringsklausuler kan intresse i

vara av

arbetet med att motverka etnisk diskriminering" "att ytterligare

men överväganden måste göras" innan kan ta ställning till några man om initiativ bör tas i frågan. Kommittén är medveten om att vissa att det kan finnas menar

juridiska hinder för användandet antidislqimineringsklausuler. Trots

av detta, eller kanske snarare just därför, är det angeläget att regeringen

inte bara lägger frågeställningen på is.

Regeringen bör snarast göra de "ytterligare överväganden "som åsyftas i den aktuella propositionen. Om det är EG-rätten som man bedömer skulle kunna utgöra ett problem får helt enkelt verka man aktivt inom EU för att, på kort sikt, få fram så klar bild möjligt en som

av rättsläget, på längre sikt om det skulle visa sig nödvändigt

- vara -

vidga det rättsliga utrymmet för användning antidiskriminerings-

av klausuler.

Regeringen har i andra fall inte skyggat för att driva frågor där rättslig oklarhet rått till domstolsprövning inom EU. Mot den bakgrunden anser kommittén att regeringen, det visar sig att

om

rättsläget inte kan klarläggas på annat sätt än domstolsvägen, bör ha

en

Diskussion och förslag 105

offensiv hållning också på detta område och vidta åtgärder för att myndigheterna ska börja använda sig av antidiskrimineringsklausuler. Skulle det i stället så att att den aktuella typen av vara man menar klausuler är oförenliga med svensk rätt så är argumenten för att kräva aktiv hållning från regeringens sida ännu starkare. Då har man en avgörandet helt i sin egen hand. Och finns det motstående intressen på det nationella planet så är det regeringens sak att väga dem mot varandra. Med beaktande vad som sagts ovan är det förstås viktigt att också av Kommun- respektive Landstingsförbundet är aktiva på området. Av

särskilt intresse är här att t.ex. Stockholms stad har långt gångna planer

på att börja använda antidiskrimineringsklausuler i sin verksamhet. Det är emellertid inte bara i sin roll som "upphandlare" som offentliga har möjlighet att ställa krav. Kommittén anser att det organ finns anledning för såväl staten som kommuner och landsting att förutsättningslöst, och i grunden, reflektera över på vilka premisser olika typer offentliga bidrag och subventioner beviljas. Borde det av inte möjligt att också i sådana sammanhang föra upp frågan om vara etnisk diskriminering på dagordningen och ställa krav på mottagaren/ förmånstagaren, eller åtminstone uppmana denne, att inte ägna sig etnisk diskriminering och/eller att aktivt verka för etnisk mångfald Detta är tanke kommittén inte har haft tid att utveckla och en som konkretisera och säkert finns det många invändningar som kan göras inte minst juridiska. Men hur tunga är de, egentligen Och skulle det inte gå att lösa eventuella problem viljan funnes, i varje fall i vissa om fall

politikområden där det kunde finnas möjlighet såväl

Ett av många anledning att föra in moralisk dimension när det gäller statliga som en stödåtgärder är bostadspolitiken. Andra politikområden där man kan se liknande behov att försöka höja medvetandet hos och sätta tryck på av mottagaren/förrnånstagaren när det gäller frågor om etnisk diskriminering och verksamhetens anpassning till den etniska mångfalden i

samhället, är näringspolitiken, ungdoms- och fritidspolitiken samt

kulturpolitiken.

Vad gäller antidiskrimineringsklausuler i samband med offentlig

upphandling tror kommittén inte att man ska ha alltför stora förväntningar på de resultat som, i varje fall på kort sikt, skulle kunna uppnås dem. Mot bakgrund hur svårt det alltid är att bevisa genom av att etnisk diskriminering förekommit är det inte troligt att det annat än undantagsvis skulle gå att vidta åtgärder en följd av brott mot som sådana klausuler. Emellertid är syftet med antidiskrimineringsklausuler i första hand förebyggande. Och det vore som kommittén ser det värdefullt för nonnbildningen i samhället den offentliga sektorn om

106 Diskussion och förslag

visade en konsekvent hållning till etnisk diskriminering varhelst den

förekommer eller riskerar att förekomma.

Förslag

Kommittén föreslår:

0 att regeringen snarast vidtar aktiva åtgärder för att statliga myndigheter ska kunna åläggas att ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler i

avtal med leverantörer av varor och tjänster.

0 att Svenska kommunförbundet respektive Landstingsförbundet

verkar för att dess medlemmar i första hand själva tar initiativ till att använda antidiskrimineringsklausuler i samband med upphandlingar enligt stockholmsk förebild, i andra hand följer den praxis som utvecklas på det statliga området.

0 att regeringen prövar möjligheterna för stat, kommuner och

landsting att i samband med offentliga stödåtgärder i vid bemärkelse beakta frågan etnisk diskriminering och/eller mångfald i

om arbetslivet.

Tillämpa lagen

Kommittén har inte haft något uttryckligt uppdrag att överväga åtgärder som rör rättsväsendets funktionssätt. Samtidigt är det svårt att komma

förbi rättsväsendets roll i detta sammanhang.

Brottet olaga diskriminering har redan berörts ovan. Uppgifter

som

finns tillgängliga hos DO, samt de erfarenheter kommittén har på området, visar att såväl polis- som åklagarväsendets hantering

av

utredningar om misstänkt olaga diskriminering oavsett det

- om

handlar om krog- eller bostadsdislcriminering, diskriminering

av romer

i matvaruaffären eller socialbidragstagarc med utländsk bakgrund på

av socialkontoret generellt präglas brist på och insikt. - av engagemang

Handläggningstidema är oacceptabelt långa och förunder-sökningama

ofta undermåliga.

Ett utslag av denna bristande insikt är när vissa poliser, åklagare och andra vill se det begränsade antalet polisanmälningar och domar

som

ett tecken på att diskrimineringen är ett marginellt problem.

Diskussion och förslag 107

Kommitténs uppfattning är att diskrimineringen är realitet och att en den är utbredd. En förskräckande bild i vilken omfattning invandrare av upplever sig som diskriminerade ges i DO:s rapport "Invandrare om diskriminering II". T.ex. uppger 65% av "afrikanska" män i storstadsområdena att de på grund av sin utländska bakgrund vägrats inträde på restaurang vid minst ett tillfälle under det senaste året. Motsvarande siffra for "arabiska" män är 30%. Dessutom framgår att de som rapporterat att de blivit utsatta för olika former av olaga diskriminering knappast alls vänt sig till polisen. Hos många är säkert okunskapen om lagstiftningen på området stor, hos andra torde medvetenheten om de dåliga utsikterna att polisanmälan leder någonvart avhålla från en anmälan. Särskilt oroväckande rättsväsendet, inklusive RÅ, visar så lite är att och kunskap när det gäller att ta tag i ärenden som gäller engagemang misstänkt olaga diskriminering i offentlig verksamhet. Flera sådana fall, vilka de flesta handlat om att kommuner i hanteringen av av socialbidrag ha ställt särskilda och hårdare krav på socialsynes - bidragstagare med invandrarbakgrund, har under de senaste två åren helt enkelt runnit ut i sanden. Bristerna inom rättsväsendet på området är långt ifrån något nytt fenomen. Redan 1977 avslöjade journalisterna Reine Feldt och Ylva Brune, den ledamot i kommittén, i ett antal artiklar i senare nu tidningen Arbetet hur polis och åklagare fullständigt nonchalerade den olaga diskriminering förekom i restaurangbranschen i Göteborg. som Artiklarna blev bidragande orsak till att Diskiimineringsutredningen en tillsattes 1978. Kommittén påstår inte att diskrimineringsbrotten är enkla att utreda. Så är nämligen sällan fallet. Kommittén påstår inte heller att man enbart

aktiv rättstillämpning löser problemet med den utbredda

genom en mer diskrimineringen. För så är det förstås inte. Men det är kommitténs uppfattning att ett fungerande rättsväsende är förutsättning för att vi en överhuvudtaget ska lyckas vända en utveckling som innebär att ett utländskt eller utseende i allt högre grad avgör individens namn möjligheter i samhällslivet, antingen det nu gäller att hyra lägenhet, gå på krogen, skaffa kreditkort eller få socialbidrag. Det handlar inte bara att i det enskilda fallet försöka skapa om klarhet och den drabbade upprättelse, utan också om att ge en signal ge på ett generellt plan. Ett brott olaga diskriminering är allvarligare som än vad dess straffvärde kan intryck Det innebär en kränkning av ge av. ett de fundament som vårt samhälle bygger på, nämligen av uppfattningen alla människors lika värde. Och det är ytterst om allvarligt allmänheten får uppfattningen att samhället mer eller om mindre kapitulerar inför förekomsten av sådan brottslighet.

108 Diskussion och förslag

Som framgår av ovanstående vill kommittén i första hand fokusera

på tillämpningen lagstiftningen, och inte på lagstiftningen i sig. Utan

av en fungerande tillämpning spelar det inte någon roll hur bra- eller

dålig lagstiftningen är. Och så rättsväsendet har fungerat det

- som när

gäller utredningar olaga diskriminering har egentligen aldrig den

om

nuvarande straffbestämmelsen fått rimlig chans att verka.

en Samtidigt finns emellertid också svagheter i själva bestämmelsens konstruktion i synnerhet ska döma efter domstolarnas - om man

tillämpning av den.

Redan i april 1996 påpekade DO i skrivelse till en Justitiedepartementet att det, mot bakgrund konkreta fall av som förekommit på myndigheten, fanns anledning straffbestämatt se över melsen i rad olika avseenden. Bl.a framhöll DO det inte borde en att krävas "att det avgörande motivet för gärningen varit någon etc.", ras utan att det borde räcka "att det kan klarlagt att ett motiv varit anses det". Även vissa DO:s förslag till ändringar om av i lagen är förhållandevis marginella så är de fortfarande giltiga och väl motiverade.

Ett större problem torde dock den praxis utvecklats i som domstolarna Av särskild betydelse är den dom rörande fall vara. ett av vägrat restauranginträde som Högsta Domstolen HD avkunnade 1996 mål B 994/96. Kommittén har här uppfattningen HD:s nr att resonemang i flera avseenden är problematiskt.

Det gäller bl.a. HD:s konstaterande att det inte finns något stöd för

att diskriminering skulle förekomma systematiskt på den aktuella

restaurangen då det "framgått att det är vanligt med färgade bland

restaurangens gäster" samt den vikt HD förefaller fästa vid att inget framkommit som tyder på att den misstänkta dörrvakten skulle hysa "någon rasistisk inställning".

Självfallet bör omständigheter dessa vägas in i bedömningen

som av ett fall. Men flera skäl bör betydelsen dem generellt inte av av sett överskattas. Bl.a. är det är naivt att tro att restaurang kan visa en som att man har "färgade" gäster därför inte skulle kunna ägna sig åt mer

allmän diskriminering. Med ett parallellt avseende

resonemang

bostadsmarknaden så skulle bostadsföretag med fastigheter i

storstädernas invandrartäta förorter inte kunna ägna sig åt diskriminering. Och i själva verket är det i dag så, nog snarare om man vill uttrycka sig tillspetsat, att hög andel hyresgäster med invandraren

bakgrund i fastigheter tillhörande ett visst bostadsföretag är

en indikation på att bolaget diskriminerar än att inte det. I man gör sammanhanget är det också intresse att notera att det på den av

offentliga sidan i första hand är socialförvaltningar i storstadskommuner, med stor andel klienter med invandrarbakgrund,

en som

Diskussion och förslag 109

figurerat i polisutredningar avseende misstänkt och, märk väl, systematisk olaga diskriminering. - Vidare är det så att den absolut övervägande delen av all diskriminering alldeles säkert inte är ett uttryck för någon egentlig rasistisk eller främlingsfientlig övertygelse från näringsidkarens sida, utan i stället av mer eller mindre rationella, ofta ekonomiskt betingade, överväganden. Enligt kommitténs uppfattning saknas det i rättsmaskineriet nödvändig kunskap inte bara om brottet olaga diskriminering som sådant utan om etnisk diskriminering som samhällsföreteelse. Utbildningsinsatser på området är angelägna. Sådana utbildningsinsatser bör också omfatta rasistiska och främlingsfientliga uttryck av annat slag samt annan lagstiftning på området jfr även s. 102 f.. Här anser kommittén att man med fördel borde kunna använda sig de erfarenheter finns vad gäller insatser för att förebygga och av som motverka våld mot kvinnor. Mellan 1991 och 1993 genomförde på regeringens uppdrag flera centrala myndigheter fortbildningsinsatser omfattande närmare 20 000 personer. Den 16 december 1997 beslutade vidare regeringen om "myndighetsgemensamma uppdrag" för en rad olika myndigheter, bl.a. inom rättsväsendet. Förutom fortbildningsinsatser gällde uppdragen också utformande av åtgärdsprogram, utvecklande av samverkansfonner, kartläggning, forskning m.m..

Förslag

Kommittén föreslår:

0 att en översyn av såväl tillämpningen som konstruktionen av straffbestämmelsen om olaga diskriminering genomförs.

0 att regeringen i regleringsbreven för Rikspolisstyrelsen respektive Riksåklagaren uttryckligen anger att utredningar om olaga diskriminering skall särskild prioritet samt att de åtgärder som ges dessa båda myndigheter vidtar till följd därav skall återrapporteras till regeringen.

0 att regeringen beslutar om myndighetsgemensamma uppdrag avseende bl.a. utbildningsinsatser rörande etnisk diskriminering, rasistiskt våld m.m. för Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Domstolsverket och andra myndigheter av intresse i sammanhanget.

110 Diskussion och förslag

6.7 Det samtalet

offentliga

I många västeuropeiska länder har partier med en tydlig främlings-

fientlig, och i vissa avseenden rasistisk, framtoning tagit steget in i de

nationella parlamenten och vunnit ett betydande politiskt inflytande. Denna tendens har varit särskilt tydlig under de senaste åren. Sverige har hittills i stort sett varit förskonat från sådana parlamentariska krafter. Men det finns ingenting som säger att en

rörelse med ett mer aggressivt främlingsfientligt budskap på sitt

program inte skulle kunna ett större folkligt stöd i Sverige och därmed också ett reellt politiskt inflytande. En viktig förutsättning för att kunna stävja en sådan utveckling är förstås ett samhälle i social och ekonomisk balans där grupper av människor inte ställs utanför välfärdssamhällets strukturer. Att skapa ett sådant samhälle är emellertid lättare sagt än gjort och det är heller

knappast en uppgift för denna kommitté att lämna förslag om den

allmänna samhällspolitikens inriktning. Alldeles oavsett den ekonomiska situationen så är det emellertid kommitténs uppfattning att statsmakten och andra krafter i samhället aktivt måste arbeta med attityd- och värderingsfrågor, även om formerna för, och inriktningen detta arbete kan behöva förändras över tiden. Frågorna om rasism och främlingsfientlighet handlar ytterst om respekten för varje individs människovärde och rör vid demokratins käma. Och demokratin måste, som det så ofta och så riktigt understryks, ständigt återerövras. Det viktigaste redskapet i försvaret för de grundläggande demokratiska värdena är samtalet, den öppna diskussionen. Frågor om rasism, främlingsfientlighet, invandrare och invandring skall diskuteras. Problem som invandring alltid kan föra med sig ska inte sopas under mattan. Det ska vara en öppen diskussion, men den ska samtidigt vara ärlig, varsam och kontinuerlig.

Ärlig; sanningen ska på bordet, men det ska vara en rättvisande

och nyanserad sanning och inte bara en del svart eller vit av - — sanningen. "Invandrare" och flyktingar är inte bara offer, som misshandlas, diskrimineras och behandlas omänskligt av invandringspolitikens byrålcrater, eller socialbidragsfifflare som misshandlar, handlar med narkotika och sitter i fängelse. Varsam; definitioner är viktiga. Om man t.ex. inte håller isär begrepp som utlänning, flykting, invandrare och asylsökande blir ingen diskussion bra. I debatten förekommer ofta begrepp andra eller som tredje generationens invandrare. Men vad är det egentligen Rent

språkligt är en person som invandrat en person som passerat en gräns,

som själv rört sig från ett land till ett annat och bosatt sig där. När slutar

Diskussion och förslag lll

en "invandrare" att vandra Ett annat 0rd som kommittén menar inte bör användas oreflekterat i debatten är "rasist". Det är inte motiverat att beteckna var och varannan kritiker av den svenska invandrings eller invandrarpolitiken "rasist". Och det är knappast heller något som gagnar den konstruktiva dialog som är så nödvändig på området. Kontinuerlig; frågor om invandringen, de komplikationer som invandring alltid kan föra med sig, rasism, främlingsfientlighet och etniska relationer är samhällsfrågor bland andra och förtjänar att diskuteras sådana. De ska inte bara finnas på dagordningen när som en "laserrnan" sprider skräck på gator och torg, när "firandet" av Karl XII slutar med kravaller i Kungsträdgården eller när en flyktingfamilj i Åsele avvisas. I detta sammanhang vill kommittén starkt ta avstånd från den uppfattning som ibland sprids om att det skulle vara lågt i tak i debatten kring invandrings- och invandrarpolitiken och fenomen som rasism och främlingsfientlighet, att det- som en del menar fortfarande skulle ligga något sorts 1ock på denna debatt. Möjligen kan det ha funnits ett sådant drag i debatten under 1970-talet och 1980-talets första hälft. Men under senare år har debattklimatet, enligt kommitténs uppfattning, varit ett helt annat. Och i dag finns det, på gott och ont, många vitt skilda ståndpunkter representerade i debatten. Samtidigt är det förstås så att en diskussion "utan lock på" självfallet inte innebär att var och en kan räkna med att utan mothugg föra fram sin åsikt i debatten. En självklar gräns för den öppna diskussion kommittén efterlyser är förstås existerande lagstiftning. Men även i övrigt finns det sådant som kommittén anser borde kunna avföras från debatten. Att diskutera omfattningen av invandringen till Sverige och dess följder och på vilka grunder man ska kunna uppehållstillstånd i vårt land är en sak. Men att vi alla som bor i Sverige, i allt väsentligt, skall ha samma rättigheter och skyldigheter borde inte vara något att var oense kring. Men vad kan vi då i Sverige göra, mer konkret, på opinonsbildningens område för att bl.a. undvika att vi här får en motsvarighet till Jean-Marie Le Pens Front National i Frankrike eller Jörg Haiders ÖFP i Österrike Ja, ett stort vilar på det politiska systemet ansvar självt liksom på massmedierna. För kommittén framstår det som oerhört betydelsefullt att våra folkvalda politiker, alltifrån statsministern till den kommunala nämndledamoten, tar offentlig ställning varhelst och närhelst det förekommer att människor på grund av sitt ursprung kränks eller förnekas sina grundläggande mänskliga rättigheter. Särskilt viktigt är det i en situation där människor som kämpar mot rasism, främlingsfientlighet och intolerans riskerar att drabbas av trakasserier av olika

112 Diskussion och förslag

slag och ibland dödshot. Ju fler då öppet står till försvar rena som upp för alla människors lika värde desto svårare gör vi det för det demokratiska samhällets fiender. Lika viktigt är det emellertid att de politiska partierna har ett genomtänkt förhållningssätt till de grupperingar i dag sprider som

främlingsfientliga budskap i den offentliga debatten och till de främ-

lingsfientliga politiska partier kan komma att uppstå framöver. Att som å ena sidan stå upp för grundläggande humanistiska värden och inte låta påståenden syftar till att skapa konfrontation med etniska som förtecken framföras obemötta, å andra sidan göra det på ett sätt som inte ger motståndaren "onödig" massmedia exponering och politiska poäng är en svår men angelägen uppgift för det politiska systemet. Inom EU har det under Europaåret mot rasism pågått en process syftande till att få politiska partier på alla nivåer inom unionen att ansluta sig till "Code of Good Practice" hur partierna en som anger skall förhålla sig för att inte befrämja rasism och främlingsfientlighet. Kommittén har vid upprepade tillfällen uppmanat de svenska

riksdagspartierna att delta i denna process, dock med föga framgång.

Säkert är det så att historiska och sociala särdrag liksom skilda politiska kulturer i medlemsstaterna kan göra det svårt att hitta internationellt gångbara "recept" i alla lägen. Samtidigt det emellertid märkligt vore om det politiska systemet i Sverige inte skulle ha några värdefulla kunskaper att tillgodogöra sig från andra länder där har erfarenhet man av rasistiska och främlingsfientliga partier med parlamentariskt inflytande. En tredje uppgift för de politiska partierna den i ett längre perspektiv kanske viktigaste är att få in människor med utländsk bakgrund i partiorganisationen på olika nivåer. Får det ligger det man

nära till hands att tro att frågor som rör rasism, främlingsfientlighet och

etnisk diskriminering kommer prioritet i partiernas att ges en annan

arbete och att kunskaperna på området kommer att öka.

Massmediemas betydelse för vår på omvärlden har redan syn berörts tidigare. Erfarenheten har lärt att massmedierna har oss en särskild roll i samband med framväxten politiska rörelser av nya vars politiska stil och budskap inte sällan är anpassade just till mediernas krav på konfrontation och spektakulärt utspel. Det finns en uppenbar risk att massmedierna spelar främlingsfientliga krafter i händerna och oförtjänt uppmärksamhet ger aktiviteter och händelser egentligen har begränsat intresse och som som kanske tillkommit enbart för att hamna på löpsedeln. Särskilt problematiskt är det förstås eller mindre oreflekterat om man mer

återger sådant som framfört vid t.ex. ett offentligt möte straffbart

vore som hets mot folkgrupp, då det förekommer i tryckt skrift men som

Diskussion och förslag 113

skyddas av tryckfrihetsförordningen. Det kan visserligen vara förståeligt om medierna anser det angeläget att förmedla- kanske inte ett uttalande i sig men väl, att en viss person sagt som han sagt. Men de måste samtidigt ta på allvar sin uppgift att kritiskt granska, analysera och avslöja uttalanden och aktioner främlingsfientlig eller av antidemolcratisk karaktär.

Behovet "quick repsonse-funktion " av en Under sin verksamhetstid har kommittén gång på gång återkommit till behovet av en oberoende och respekterad aktör som snabbt kan gripa in i samband med aktuella debatter om frågor som rör rasism och främlingsfientlighet. Kommittén har kallat detta tänkta organ för en "quick response-funktion" QR-funktion. Denna QR-funktion skulle inte i första hand själv delta i debatten och torgföra åsikter utan dess huvuduppgift skulle i stället vara att, när det händer något som föranleder massmedial debatt, omgående förse massmedier, opinionsbildare samt organisationer som är aktiva på området med fakta och bakgrundsinformation. Det skulle t.ex. kunna handla om att korrigera felaktiga uppgifter som sprids om invandringens kostnader, invandrares kriminalitet eller etniska eller religiösa gruppers sedvänjor och beteenden, alternativt sätta in i och för sig korrekta uppgifter i ett historiskt, socialt eller ekonomiskt sammanhang, att reda ut de juridiska begreppen i samband med åklagarbeslut eller domstolsavgöranden rörande händelser med anknytning till rasism och främlingsfientlighet eller att ge

bakgrundsinformation om lokala förhållanden eller om rasistiska

grupper och organisationer i samband med incidenter eller brottslighet med etniska förtecken på orter i olika delar av landet. Härutöver skulle QR-funktionen också per telefon och via en hemsida kunna ge svar på direkta frågor från olika "vidareinformatörer". Skälen till att kommittén ser ett så stort behov av en fakta- och informationsfönnedlande instans av detta slag är flera. Det finns i dag inte någon institution eller organisation som samtidigt som man har en heltäckande bevakning av den aktuella

debatten på området arbetar aktivt med infotmationsspridning. Visst

finns det information att tillgå för den intresserade, men den är utspridd på olika aktörer och svår att hitta och ibland också svår att värdera. Kommittén menar att det är många organisationer och individer som gärna skulle vilja ge sig in i debatten som inte gör det, då de inte anser sig ha tillräckliga kunskaper. En QR-funktion skulle här kunna spela en

114 Diskussion och förslag

viktig roll för att stimulera till ytterligare seriös och vederhäftig debatt med humanistiska förtecken. Inlägg i debatten om invandringen, de komplikationer invandring alltid kan föra med sig, rasism och främlingsfientlighet, vilka syftar till att värna grundläggande mänskliga rättigheter är betydelsefulla. Och inte minst angeläget är det som ovan framhållits att företrädare för det offentliga Sverige uttryckligen tar ställning. Emellertid är det nog samtidigt så att att t.ex. debattinlägg i tidningar främst läses av de "redan frälsta". Det är förstås i och för sig viktigt att dessa i den

offentliga debatten känner ett moraliskt stöd för sina ställningstaganden

och sitt engagemang. Och debattinlägg pekar på missförhållanden som av olika slag kan också ha en viktig funktion när det gäller att driva fram förändring och tvinga i ansvarig ställning att personer agera. Kvarstår gör dock att debattinlägg nog sällan har någon dramatisk effekt när det gäller attityder hos befolkningen i allmänhet. Det är nyhetsartiklama och nyhetsinslagen som tar störst plats i våra medier. Nyhetsartiklama läses av en bred allmänhet och de präglar på ett helt annat sätt vårt sätt att tänka och se på omvärlden. Mot den bakgrunden är mediernas rapportering i frågor om rasism och främlingsfientlighet av största vikt. Här måste, enligt kommitténs uppfattning, kunskaperna och medvetenheten inom medierna bli större. Och förhoppningsvis skulle etablerandet av en QR-funktion kunna bidra till detta. I det nyhetsjoumalistiska arbetet är tidspressen ofta mycket stor och möjligheten och kanske också viljan att kolla en "bra story" liten. - - En av huvudpoängema med en QR-funktion är just snabbheten i reaktionen. När det sprids felaktiga eller onyanserade uppgifter i debatten, när en komplicerad juridisk process är på gång ska QRfunktionen få ut "motinforrnation" och fakta som medierna direkt kan ta fasta på i sin rapportering. Genom detta kan det undvikas att medierna utnyttjas som "megafoner" och också att mediernas rapportering till följd av rena missförstånd genererar främlingsfientlighet eller andra motsättningar med etniska förtecken. Ett effektivt utnyttjande av den nya tekniken torde vara en förutsättning för att uppgiften skall kunna lösas på ett bra sätt och utan orimliga kostnader. Stora krav på förutom snabbhet, också vederhäftighet och integritet skulle vidare komma att ställas på verksamheten. Men skulle en QR-funktion lyckas få förtroende hos medier och organisationer så tror kommittén att den skulle spela en viktig roll för, och höja kvaliteten på, massmediers rapportering i synnerhet och den offentliga debatten i allmänhet. Kommittén har övervägt var huvudmannaskapet för QR-funktionen

lämpligen borde ligga och kommit fram till att den inte bör inrymmas

Diskussion och förslag 115

under t.ex. det nya Integrationsverket eller DO utan att det bör vara en icke-statlig huvudman. Här kan för ordningens skulle framhållas att en QR-funktion förstås inte fråntar myndigheterna deras att bedriva ansvar ett reguljärt infonnationsarbete på sina respektive verksamhetsområden. Som framgått i avsnitt 4.7 har Röda Korsets ungdomsförbund efter diskussioner med kommittén åtagit sig att ansvara för att inrätta och administrera en QR-funktion i linje med kommitténs tankar. Kommittén har å sin sida beslutat att, på vissa villkor, skjuta till ekonomiska medel som täcker den största delen verksamhetens kostnader det första året. av För att QR-funktionen på längre sikt ska kunna utvecklas och fungera på ett tillfredsställande vis torde emellertid ytterligare ekonomiskt stöd

utifrån vara nödvändigt. Kommitténs hyser stora förhoppningar om att

regeringen här kan ta ett ansvar.

Förslag

Kommittén föreslår:

0 att regeringen stödjer och följer upp utvecklingen av quick response-funktionen genom ett verksamhetsstöd lägst 500 000 om kronor per år under perioden 1999-2001 och genom att bekosta en extern utvärdering av verksamheten år 1999 respektive år 2001.

6.8 i EU

Sverige

Som framkommer på olika ställen i detta betänkande så har EUmedlemskapet i olika avseenden påtaglig betydelse för det arbete mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism bedrivs i Sverige. som Ibland är medlemskapet problematiskt, t.ex. när EU-regler försvårar eller förhindrar önskvärda åtgärder på nationell nivå. Ibland är det en tillgång. Europaåret mot rasism har bl.a. bidragit till en ökad medvetenhet om rasismens utbredning i EU:s medlemsstater och det hot rasism och nynazism innebär för det demokratiska samhället.

Det är väl belagt att mer organiserade rasistiska och främlings-

ñentliga grupperingar har omfattande kontakter över nationsgränsema något som särskilt uppmärksammats är den export av s.k. vit makt- musik som pågår från Sverige. Det är inte minst i det perspektivet

116 Diskussion och förslag

viktigt att strategier för att bekämpa organiserad rasism, främlings-

fientlighet och antisemitism utvecklas internationellt, t.ex. inom EU.

Bland de betydelsefulla resultaten av Europaåret mot rasism märks artikel 13 i det av riksdagen ratificerade Amsterdamfördraget samt inrättandet av det Europeiska centrumet mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism i Wien. Förhoppningsvis kan centrumet spela en roll för att se till att medlemsstaterna verkligen tillämpar lagstiftning ägnad att motverka rasism, främlingsfientlighet och antisemitism och att andra befintliga mekanismer på nationell såväl som på internationell nivå- verkligen — utnyttjas till fullo. Kommittén menar att det är viktigt att centrumet har ett nära samarbete med Europarådets kommission mot rasism och intolerans ECRI så samordning de europeiska aktiviteterna på området att en av kommer till stånd. Arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism bör ha en alleuropeisk dimension. Inte minst ett EUur utvidgningsperspektiv framstår det angeläget, då flera de som av länder som förhandlar eller ska förhandla om inträde har problem med rasistiska, främlingsfientliga och antisemitiska attityder hos delar av befolkningen. Dessutom är strävan efter samordning förstås naturlig av såväl praktiska som ekonomiska skäl. Ytterligare ett viktigt steg som tagits under Europåret mot rasism är bildandet av ett nätverk på EU-nivå för NGO:s aktiva i arbetet mot rasism. Syftet med nätverket är att främja möjligheterna till erfarenhetsutbyte mellan NGO:s i de olika medlemsstaterna samt att ge NGO:s större möjligheter för att följa och påverka vad som händer på området inom EU:s olika institutioner. Nätverket erhåller ekonomiskt stöd av Europeiska kommissionen. Ett resultat av kommitténs kontakter med svenska NGO:s är, som tidigare nämnts, att en kontaktgiupp har bildats skall främja som samarbete mellan svenska NGO:s som arbetar mot rasism samt utgöra en länk till NGO-nätverket på EU-nivå. Detta initiativ bör, menar kommittén, stödjas av regeringen. Kommittén anser att det är viktigt att de "investeringar" på som olika plan gjorts och de erfarenheter som vunnits i kampen mot rasism under Europaåret läggs till grund för en vidareutveckling långsiktiga av och mer djupgående strategier för det lokala arbetet. Kommittén anser vidare att samarbetet för att hitta effektiva förebyggande insatser och motstrategier bör utvecklas även på EU-nivå. Kommittén föreslår därför att den svenska regeringen inför Sveriges ordförandeskap i EU år 2001 tar initiativ till större europeisk en konferens om strategier mot rasism.

Diskussion och förslag 117

Förslag

Kommittén föreslår:

0 att regeringen fortsätter den dialog med svenska NGO:s som initierats av kommittén och aktivt stödjer den kontaktgmpp som bildats for att bl.a. upprätthålla kontakt med det nybildade nätverket för NGO:s på EU-nivå.

0 att regeringen, under Sveriges ordförandeskap i EU år 2001, anordnar en större europeisk konferens i syfte att dels följa och upp utvärdera Europaåret mot rasism 1997 och den Europeiska av kommissionen i mars 1998 antagna handlingsplanen mot rasism, dels erbjuda ett forum för utbyte av idéer och erfarenheter på området och utveckla och bekräfta det långsiktiga mot engagemang rasism som Sverige står för.

Ett antal stafettpinnar till Integrationsverket 119

7 Ett antal

stafettpinnar till Integrationsverket

Sedan den 1 juni i år har Sverige ett Integrationsverk bl.a. har till som uppgift att främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk

och kulturell bakgrund samt förebygga och motverka etnisk

diskriminering, främlingsfientlighet och rasism, liksom också att verka för att integrationspolitikens mål och synsätt statliga genomsyrar myndigheters och kommuners verksamhet. Inrättandet av verket innebär att arbetet på området omstruktureras i

olika avseenden, något som bl.a. berör Diskrimineringsombudsmannen

DO. Det är i det sammanhanget av största vikt, kommittén, att menar man säkerställer att kunskap och angelägna uppgifter inte faller mellan stolarna, något som t.ex. gäller rättsväsendets funktionssätt. Ett Integrationsverk eller motsvarande innebär alltid en risk. Olika aktörer i samhället, framför allt på den offentliga sidan, kan för sig att det faktiska ansvaret för frågor som rör rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och samhällets anpassning till en befolkning präglad av mångfald ligger på denna särskilda myndighet och att alla sådana frågor skall hanteras där. Så är det förstås inte. Ansvaret är allas, något som förhoppningsvis har framgått av detta betänkande. Och utan ett Integrationsverk finns än större risk. en annan, Nämligen att centrala institutioner i samhället överhuvudtaget inte ser dessa frågor, inte problemen, möjligheterna och att det krävs ett ser genomtänkt förhållningssätt och aktiva åtgärder. Kommittén är, inte minst mot bakgrund av erfarenheterna från arbetet under Europaåret, övertygad om att det behövs "motor" med en ett sektorsövergripande ansvar på området. Det är t.ex. en förutsättning for att formuleringen i regeringens integrationspolitiska proposition prop. 1997/98: 16, om att "Samhällets etniska och kulturella mångfald bör tas som utgångspunkt för den generella politikens utformning och genomförande på alla samhällsområden och nivåer", skall få ett reellt innehåll jfr. s. 99 f.f.. Av avgörande betydelse är då förstås att Integrationsverket verkligen blir den offensivt arbetande och pådrivande kraft som tanken har varit.

120 Ett antal stafettpinnar till Integrationsverket

Regeringen har vid upprepade tillfällen uttryckt att erfarenheterna från kommitténs arbete skall föras över till Integrationsverket och kommittén lämnar i detta betänkande flera mycket konkreta "staffettpinnar" vidare till Integrationsverket. Kommittén menar att verket särskilt bör:

tillhandahålla och sprida information om yrkesnätverk för personer 0 med utländsk bakgrund s. 70 ta tillvara erfarenheterna från kommitténs projekt Pow-wow i vidare 0 arbete i skolorna s. 79 utreda former för stöd till lokalt proj ektarbete 79 nya utarbeta förslag och hur kunskaps- och idébank för om var en skolan skulle kunna inrättas 80 ta för att modeller för hur beräknar de samhälls- 0 ansvar man ekonomiska vinsterna av förebyggande arbete i utsatta bostadsområden utvecklas s. 86 vidta åtgärder för att inom mediesektorn dels öka kunskapen om de 0 aktuella frågorna, dels öka andelen yrkesverksamma journalister med utländsk bakgrund 91 pröva möjligheterna att inrätta lokala antidiskrimineringsbyråer 0 99

Kommitténs förhoppning är emellertid förstås att mycket mer av vad gjorts och tänkts under Europaåret kan få en fortsättning eller tas som tillvara inom för Integrationsverkets verksamhet. Det gäller t.ex. ramen sådant den forumteaterföreställning om mångfald i arbetslivet som som producerats, skriften Mångfald Möjligheter som ger argument och stöd för den vill arbeta aktivt för ökad mångfald på arbetsplatsen, som idén att försöka mobilisera olika delar av musikbranschen för att stävja spridningen s.k. vit makt-musik samt produktionen och spridningen av av skolmaterialet "Hur är läget. Här kan inskjutas att det på skolområdet, förutom de initiativ som tagits inom ramen för Europaåret mot rasism, finns andra initiativ som kommittén att det är viktigt att Integrationsverket stödjer och ser menar till att de fortlever och utvecklas. Ett värdefullt bidrag i arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism och för ett öppet och demokratiskt Sverige har det statsminister Göran Persson initierade av projektet "Levande historia" varit. Här finns mycket att utgå ifrån i ett fortsatt arbete, som enligt kommitténs uppfattning i största möjliga utsträckning både vad gäller skola, högre utbildning och forskning — tydlig koppling till situationen i dagens svenska samhälle. bör ha en

Ett antal stafettpimar till Integrationsverket 121

På opinionsbildningens område hoppas kommittén särskilt att Integrationsverket jämte regeringen kan känna för den — — ett ansvar quick response-funktion inrättas. som nu

Åtgärder som syftar till att få människor att fundera över de

var själva står och få dem att själva formulera vad behöver göras när som

det gäller rasism, främlingsfientlighet och antisemitism har ett stort

värde. Ett medel för att få i gång sådan hos människor en process unga kan vara uppsatstävlingar av det slag kommittén under året genomfört for studerande på universitet och högskolor. Av uppenbart intresse for Integrationsverket torde också den av kommittén genomförda enkätstudien kommunernas arbete mot om

rasism och främlingsfientlighet och för integration och mångfald

vara. Den berör såväl den del av verkets verksamhet handlar som om introduktionen av nyanlända i kommunerna den del som som avser

långsiktiga åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet. Kommittén hade från början tänkt att följa enkätstudien med

upp seminarier på regional nivå. Av tidsmässiga skäl visade det sig emellertid inte genomförbart. Men kommittén tror att det vore värdefullt om Integrationsverket gärna tillsammans med Svenska kommunförbundet funderade över hur skulle kunna följa - man upp undersökningen. Förhoppningsvis kan utifrån de man svar som kommunerna ingivit hitta "goda exempel" på arbets- och förhållningsätt for spridning bland landets kommuner och också underlag för ytterligare mer kvalitativt inriktade studier. Kommittén önskar Integrationsverket all framgång i det så viktiga, stundtals frustrerande men också inspirerande, arbetet för ett Sverige där varje individ respekteras oavsett ras, hudfärg nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.

.;.gr,;43

Bilaga 1 123

Kommittédirektiv Dir.1996:98

Nationell samordningskommitté för Europaåret mot rasism

Beslut vid regeringssammanträde den 28 november 1996

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas för nationell samordningskommitté

att som initiera, leda och samordna de svenska aktiviteterna under EU:s Europaår mot rasism.

Kommittén skall arbeta med följande frågor:

Opinionsbildning. -

Främjande av lokala aktiviteter. -

Främjande av nya arbetsformer och förhållningssätt.

-

Åtgärder för att uppmuntra företag, folkrörelser, myndigheter och

-

kommuner att, med utgångspunkt i och förutsättningar

vars ens egna och förhållanden, överväga och ta ställning till hur bör förhålla sig man till och agera i det mångkulturella samhället.

Utarbetande och spridning av material om hur manpraktiskt kan arbeta för öppenhet och tolerans mellanmäimiskor med olika etnisk bakgrund.

Spridning av idéer och erfarenheter. -

124 Bilaga 1

Kommittén skall senast den 31 januari 1997 till regeringen överlämna preliminär plan för verksamheten samt ett förslag på mål för en aktiviteterna under Europaåret och på hur utvärdering skall en genomföras. Kommitténs arbete skall pågå t om den 30 juni 1998, då slutrapport skall lämnas. Utvärderingen av uppdraget skall redovisas en när kommittén avslutat sitt arbete, dock senast den l september 1998.

Bakgrund

I regeringsförklaringen från mars 1996 sägs bl a:

"Arbetslösheten, segregationen och rasismen är de mest oroande problemen i dagens samhälle. Om vi inte lyckas befästa idén om människors lika värde riskerar samhället att brytas sönder av inre motsättningar. Därför måste hela Sverige mobiliseras för att medverka till en ökad integration."

Under år har det i hela landet bedrivits ett arbete för goda senare relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund och mot etnisk diskriminering. Bland de större satsningarna kan nämnas att Statens invandrarverk,

Statens skolverk, Ungdomsstyrelsen och Statens kulturråd på

regeringens uppdrag under tre år har arbetat med att långsiktigt påverka ungdomars attityder och förhållningssätt till invandring, normer, invandrare och etniska Inom för detta uppdrag har man grupper. ramen arbetat med att analysera de grundläggande orsakerna till rasism och främlingsfientlighet och med metoder för att motverka och förebygga dessa fenomen. Myndigheterna har också inom respektive område initierat och stött praktiskt arbete för goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund. På så sätt har kunskap och erfarenheter vunnits kan användas i det fortsatta arbetet. Myndigheternas arbete som har slutredovisats under år 1995. En stor satsning kampanjen Ungdom mot rasism som annan var

genomfördes under åren 1994 och 1995. En viktig utgångspunkt för

kampanjen att de centrala kampanjaktivitetema skulle främja och var inspirera till lokala aktiviteter. En rapport från kampanjen har lämnats i juni 1996. Under kampanjen har ett stort antal ungdomar över hela landet insett faran med likgiltighet och passivitet inför rasismen och därför har många aktivt engagerat sig i olika aktiviteter. Givetvis har också vuxna på olika sätt tagit sitt Men i vissa avseenden borde arbetet ansvar. kunna intensifieras och bli mer strukturerat och målmedvetet. Inte minst gäller detta dem arbetar i företag, folkrörelser, myndigheter som

Bilaga I 125

och kommuner. För att bli effektivt måste detta arbete de engagera enskilda anställda eller de enskilda medlemmarna och bygga på situationen och förutsättningarna på varje arbetsplats eller i varje

enskild organisation. Härigenom kan detta arbete långsiktigt bidra till

öppenhet och tolerans inför den etniska mångfalden och till jämlikhet mellan människor med olika etnisk bakgrund. I allt större utsträckning söker människor former för sitt nya engagemang och nya vägar för att påverka. Det kan röra sig lokala om aktionsgrupper som ofta går samman med andra sådana i växande nätverk. Men det kan också traditionella folkrörelser vill vara som

utveckla nya arbetsformer och förhållningssätt.

Europaåret mot rasism

Uttryck för rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och etnisk diskriminering förekommer över hela Europa. Dessa fenomen hotar i

grunden respekten för alla människors lika värde och det demokratiska samhället. Arbetet för goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund är viktig del försvaret demokratin och de en av av grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Mot denna bakgrund antog EUs ministerråd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, i juli 1996 en resolution om att år 1997 skall "Europaåret mot rasism". I vara

resolutionen framhålls bl att rasism, främlingsfientlighet, intolerans

a och antisemitism främst måste angripas nationellt. Men det är också viktigt att EU-kommissionen, medlemsstaterna och företrädare för organ som deltar i kampen mot rasismen utbyter information och erfarenheter samt samarbetar och samråder i fråga åtgärder mot om

rasism och främlingsfientlighet.

Enligt resolutionen skall åtgärder till följd resolutionen vidtas av både på gemenskapsnivå och på nationell nivå. De nationella aktiviteterna skall ledas nationell samordningskommitté. av en Mot denna bakgrund bör en samordningskommitté tillkallas.

Kommitténs uppdrag

Kommittén skall på bredast möjliga sätt förebygga och motverka

rasism, främlingsfientlighet och antisemitism samt verka för goda

relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund och för att den etniska mångfalden, är självklar och ständigt närvarande del som en av

det svenska samhället, skall respekteras i det dagliga livet.

5 18-1345

126 Bilaga 1

Inriktningen skall vara både att påverka och förändra attityder och förhållningssätt och att finna former för att förebygga och motverka rasistiska och främlingsfientliga handlingar, däribland etnisk diskriminering. I arbetet skall kommittén bygga på de erfarenheter som vunnits från tidigare arbete för goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund både i Sverige och utomlands, inte minst från kampanjen Ungdom mot rasism och det ovan redovisade uppdraget till de fyra myndigheterna. Samtidigt bör inriktningen på aktiviteterna vara sådan att de i största möjliga utsträckning kan ses som ingående i ett kontinuerligt arbete skall fortsätta efter Europaåret. Kommittén som skall vidare försöka bygga upp nya kunskaper, pröva nya vägar och försöka målgrupper. nå nya

En viktig del kommitténs arbete skall vara opinionsbildning.

av Detta arbete skall brett förankrat och syfta till resultat också vara att ge på lång sikt. Kommittén skall i sitt arbete särskilt uppmuntra till och stödja lokala aktiviteter. Detta måste beaktas tidigt under förberedelserna. I första hand bör strävan att stödja redan pågående eller planerade vara aktiviteter. De lokala aktiviteterna skall understödjas bl a genom olika

opinionsbildande insatser på central nivå för att ge uppmärksamhet

och slagkraft Europaårets budskap. Kommittén skall också uppmuntra och stödja framväxten av nätverk, aktionsgrupper och folkrörelser som vill utveckla nya arbetsformer. Kommittén skall vidare uppmuntra företag, folkrörelser,

myndigheter och kommuner att utifrån vars och ens egna förhållanden

och förutsättningar överväga och ta ställning till hur man bör förhålla sig till och i den situation som det mångkulturella samhället agera nya innebär för de berördas verksamhet, både för det interna arbetet och för utåtriktad verksamhet. Kommittén skall verka för att beskrivningar av arbetsmetoder, idéer

och goda exempel vad gäller arbetet för goda etniska relationer

utarbetas och görs tillgängligt. Kommittén skall fortlöpande dokumentera de olika insatser som Europaåret. sker inom ramen för

Bilaga 1 127

Hur arbetet bör läggas upp

Kommittén bör arbeta i fyra undergrupper, nämligen

arbete, -

skola/utbildning,

-

boendemilj 6/kultur/fritid,

-

medier/opinionsbildning.

-

Inom varje sådan grupp bör det finnas representanter för det

ifrågavarande området. Det kan röra sig om både lokala representanter

och sådana som representerar mera centrala intressen, t ex

myndigheter. Vid behov skall grupperna kunna inbjuda andra att delta i

arbetet.

Det är viktigt att arbetsgruppen för medier/opinionsbildning har nära kontakter med övriga arbetsgrupper. Även i övrigt skall arbets-

grupperna samverka med varandra. Det står kommittén fritt inom sig arbetsutskott A att utse ett som

skall leda det löpande arbetet.

Senast den 31 januari 1997 skall kommittén till regeringen överlämna preliminär arbetsplan för sin verksamhet. I arbetsplanen en bör det beaktas att verksamheten skall utvärderas. Arbetsplanen skall innehålla kostnadsberäkningar för verksamheten och utvärderingen. I arbetsplanen skall kommittén, utifrån det lämnade uppdraget, lämna förslag till realistiska och mätbara mål för verksamheten samt till hur utvärderingen av verksamheten i sin helhet eller i delar skall genomföras. Syftet med utvärderingen skall vara att erfarenheterna av Europaåret mot rasism skall kunna tas tillvara i det fortsatta arbetet på området. Utvärderingen av uppdraget skall redovisas när kommittén

avslutat sitt arbete, dock senast den l september 1998.

Kommitténs arbete skall pågå t o m den 30 juni 1998. Kommittén

skall redovisa sitt arbete till regeringen i form delrapport senast

av en den 2 juni 1997 samt en slutrapport senast den 30 juni 1998. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EEG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 1988:43, angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om konsekvenser för brottslighet dir. 1996:49 och om jämställdheten mellan könen dir. 1994: 124.

Inrikesdepartementet

Bilaga 2 129

Kommitténs

sammansättning

ordförande T id för förordnande Mona Sahlin 1996-11-28 1998-06-30 -

vice ordförande Joe Frans 1997-01-21 1998-06-30 -

Arbetsgruppen Arbete

-

Arbetsgruppen Skola/utbildning

Torpe, Enter AB 1997-01-21 1998-06-30 - Stephane Bruchfeld, Sv. Kommittén 1997-01-21 1998-06-30 mot antisemitism

Börje Ehrstrand, Rinkebyskolan 1997-01-21 1998-06-30 - Magdalena Fransson, Centerns 1997-01-21 1998-06-30 - Ungdomsförbund

Syrene Hägelrnark, Ungdom Mot 1997-01-21 1998-06-30 - Rasism

Eva Johansson, Arbetsgruppen Skolans 1997-01-21 1998-06-30 - Värdegrund

Arbetsgruppen Boende/fritid

-

130 Bilaga 2

Arbetsgruppen Kultur/idrott

Dilsa Demirbag, konsult 1997-01-21 1998-06-30 - Lars-Åke Lagrell, Sv. Fotbollförbundet 1997-01-21 1998-06-30 - Helene Müller, Sv. Kristna Råd 1997-01-21 1998-06-30 - Rawia Morra, författare 1997-01-21 1997-05-31 -

Arbetsgruppen Medier Ylva Brune, Göteborgs universitet 1997-01-21 1998-06-30 - Britt Hultén, JMK Stockholms 1997-01-21 1998-06-30 universitet

Thabo Motsieloa, journalist 1997-01-21 1998-06-30 - Marlene Terkowsky, Utbildningsradion 1997-01-21 1998-06-30 -

Sakkunnig

Göran Lindqvist, Inrikesdepartementet 1997-01-21 1998-06-30 -

Experter

landsting Christer Mattsson, lärare 1997-01-21 1998-06-30 - Anne-Marie Norén Offerman, Statens 1997-01-21 1997-08-14 - Invandrarverk

- Sekretariat

-

Bilaga 3 131

Arbetsplan för EU-97

l Bakgrund och plattform 1 l EU-resolutionen . 1.2 Svensk rätt 1.3 Internationella instrument 1 Kommittédirektiven 1.5 Kommitténs sammanfattning av uppdrag och plattform

2 Förhållningssätt och vision

2.1 De drabbades perspektiv 2.2 Etnisk mångfald och det mångkulturella samhället 2.3 Det mångkulturella samhället är inte lcravlöst

2.4 Hur ser rasism, främlingsfientlighet och diskriminering ut i

Sverige i dag

3 Arbetssätt och målgrupper

3.1 Vilka är målgruppema 3.2 Avgränsningar

4 Mätbara mål

5 Aktiviteter

5.1 Långsiktig opinionsbildning att skapa det normala

-

5.2 Att främja nya arbetsformer

5.3 Att bygga nya kunskaper 5.4 Internationella aktiviteter 5.5 Dokumentation 5.6 Utvärdering 5.7 Delrapport

6 Budget och organisation 6.1 Budget och ekonomisk uppföljning 6.2 Kommittémöten och internt arbete

132 Bilaga 3

l Bakgrund och plattform

1.1 EU-resolutionen

Den 23 juli 1996 antog EU Europeiska rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet en resolution om Europaåret mot rasism. Resolutionen hänvisar till den plattform som tidigare EU-initiativ kring arbetet mot främlingsfientlighet, rasism och segregation utgör. Enligt resolutionen, skall syftet med Europaåret 1997 mot rasism vara att:

I betona det hot som rasism, främlingsfientlighet och antisemitism utgör för respekten för de grundläggande rättigheterna och för den ekonomiska och sociala sammanhållningen i gemenskapen uppmuntra till eftertanke och diskussion de åtgärder krävs 0 om som för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och antisemitism i Europa 0 främja erfarenhetsutbyte och sprida information om fungerande metoder och effektiva strategier som utarbetats på lokal, nationell eller europeisk nivå för att bekämpa rasismfrämlingsñentlighet och antisemitism.

Medlemsstaterna uppmanas att tillsätta en nationell samordningskommitté som kan företräda samtliga organisationer som sig i kampen mot rasism och främlingsfientlighet, engagerar antisemitism och intolerans och vid behov av de lokala och regionala myndigheter som är sysselsatta med Europaåret. I resolutionen framhålls att rasism och främlingsfientlighet, intolerans och antisemitism främst måste angripas på lokal och nationell nivå. Rekommendationerna till verksamhet på nationell nivå är vaga, men omfattar

projekt och manifestationer, på regional eller nationell nivå, som 0 anknyter till teman för Europaåret, informations- och annonskampanjer som inbegriper samarbete med 0 medierna, tävlingar belyser de framsteg som gjorts i kampen mot rasism, 0 som främlingsfientlighet och antisemitism, användningen Europaårets gemensamma logotype och slogan 0 av under medvetandegörandekampanjer och i samband med de olika nationella manifestationema.

Bilaga 3 133

1.2 Svensk rätt

Regeringsformen l kap. 2§ stadgar att den offentliga makten ska

utövas med respekt för alla människors lika värde och att det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden och att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla kultur och samfundsliv bör främjas. Vidare gäller 2 kap. 15§ att ingen lag eller föreskrift får innebära att någon medborgare missgynnas därför att han eller hon med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. en I allmän lag finns explicita förbudsbestämmelser i Brottsbalken 16 kap. 8 och 9 §§. Dels finns en bestämmelse förbjuder att i som uttalanden eller annat meddelande sprida hot eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller sådan grupp personer med anspelning på ras, hudfárg, nationellt eller etniskt eller trosbekännelse. ursprung Tryckfrihetsförordningen 7 kap. 4§ samt Yttrandefrihetsgrundlagen 5 kap.l§ beskriver vad som tryckfrihetsur resp. yttrandefrihetssynpunkt är att anse som hets mot folkgrupp.

För olaga diskriminering BrB 16 kap. 9§ skall näringsidkare eller

den som är anställd i allmän tjänst dömas som diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte honom till handa på de villkor som tillämpas i förhållande till andra. Om ett motiv för ett brott varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller liknande omständigannan het, skall detta anses vara en försvårande omständighet när en domstol

skall besluta om påföljd för brottet BrB 29 kap. 2§ 7p.

Lagen mot etnisk diskriminering från år 1986 har till ändamål att motverka etnisk diskriminering och innehåller bestämmelser som förbjuder arbetsgivare att otillbörligt särbehandla arbetssökande eller anställda på grund av hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse. Lagen reglerar myndigheten Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och förfarandet hos denne.

1.3 Internationella instrument

Inom FN-systemet har ett flertal konventioner arbetats fram inom området mänskliga rättigheter. Av särskild betydelse är den allmänna förklaringen om de medborgerliga och politiska rättigheterna från år 1948 .

134 Bilaga 3

Bland de viktigaste internationella överenskommelser som uttryckligen förbjuder diskriminering på etnisk grund är FN:s

rasdiskrimineringskonvention Konvention om bekämpande av alla

uttryck för rasdiskriminering, som antogs av Generalförsamlingen 1965 och trädde i kraft 1969. Sverige ratificerade konventionen 1971. Konventionen innebär att de anslutna staterna, förutom att fördöma rasdislcriminering, också förbinder sig att motverka och förhindra den i alla dess former och uttryck. Detta skall ske bland annat med lagstiftningens hjälp. I konventionen anges också att organisationer som främjar och uppmanar till rasdiskriminering ska förbjudas och deltagande i sådana organisationer bestraffas. Migrerande arbetstagare åtnjuter internationellt skydd med stöd i flera konventioner, framförhandlade såväl inom FN:s ram som inom Europarådets. Det rättsliga skyddet för flyktingar är reglerat genom den s.k. Genevekonventionen från år 1951, vilken ger flyktingar i princip likvärdig ställning jämfört med värdlandets medborgare. Europakonventionen de mänskliga rättigheterna och de om grundläggande friheterna undertecknades i Rom den 4 november 1950. Sedan år 1995 har denna konvention införlivats i svensk rätt genom att den skrivits in som en särskild paragraf i regeringsformen. Inom EU har ett flertal gemensamma uttalanden gjorts i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. En resolution utfärdades av det Europeiska rådet och företrädare för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om kampen mot rasism och främlingsfientlighet den 29 maj 1990 och en resolution utfärdades av Rådet den 2 oktober 1995 bekämpandet av rasism och främlingsfientlighet inom områden för om sysselsättning och sociala frågor. Vidare antogs en resolution av EU:s Ministerråd den ll oktober 1995 om med rasism och främlingsfientlighet inom utbildningssystemet.

1.4 Kommittédirektiven

EU-97-kommittén har tillkallats för att som nationell samordningskommitté initiera, leda och samordna de svenska aktivitema under EU:s Europaår mot rasism. Kommittén skall arbeta med följande frågor:

0 Opinionsbildning 0 Främjande av lokala aktiviteter. 0 Främjande nya arbetsformer och förhållningssätt av

Bilaga 3 135

0 Åtgärder för att uppmuntra företag, folkrörelser, myndigheter och

kommuner att, med utgångspunkt i vars och ens egna förutsättningar och förhållanden, överväga och ta ställning till hur man bör förhålla sig till och agera i det mångkulturella samhället. 0 Utarbetande och spridning av material om hur man praktiskt kan arbeta för öppenhet och tolerans mellan människor med olika etnisk bakgrund. 0 Spridning av idéer och erfarenheten

Kommittén bör arbeta i fyra undergrupper, nämligen:

arbete, skola/utbildning, boendemiljö/kultur/fritid och medier/opinionsbildning. -

Kommittén skall senast den 31 januari 1997 till regeringen överlämna preliminär plan för verksamheten samt ett förslag till mål för en aktiviteterna under Europaåret och för hur en utvärdering skall genomföras. Kommitténs arbete skall pågå t.o.m. den 30 juni 1998, då en

slutrapport skall lämnas. Utvärderingen av uppdraget skall redovisas

när kommittén avslutat sitt arbete, dock senast den 1 september 1998.

1.5 Kommitténs sammanfattning av uppdrag och plattform

"Kommittén skall på bredast möjliga sätt verka för att den etniska mångfalden, är självklar och ständigt närvarande del av det som en svenska samhället, skall respekteras i det dagliga livet." Uppdraget utgår tydligt från att Sverige i dag är ett mångkulturellt samhälle. Kommitténs uppdrag handlar att tydliggöra detta och att om få större acceptans och beredskap från hela befolkningen. Budskapet en kan sammanfattas som att det mångkulturella samhället förutsätter en anpassning från både majoriteten och minoritetema. Kommittén skall vidare enligt direktiven både påverka attityder och förhållningssätt och motverka rasistiska och främlingsfientliga handlingar. Att påverka attityder långsiktigt och känsligt uppdrag än är ett mer att motverka diskriminerande handlingar. Uppdraget att "finna vägar att motverka rasistiska handlingar" har säkert en mycket större samhällelig acceptans än det att "påverka attityder och förhållningssätt". Det är

därför positivt att direktiven är så tydliga på denna punkt och att

kommitténs arbete dels ingår i ett större Europasammanhang, dels

136 Bilaga 3

ligger inom ramarna för flera internationella instrument, kring vilka det i Sverige finns en allmänpolitisk uppslutning. En central del i uppdraget handlar att "uppmuntra företag, om folkrörelser, myndigheter och kommuner "att utifrån och vars ens egna förhållanden och förutsättningar överväga och ta ställning till hur man bör förhålla sig till och agera i den nya situation det som mångkulturella samhället innebär för de berördas verksamhet, både för det interna arbetet och för utåtriktad verksamhet". Bakom formuleringen ligger övertygelsen att vi alla i om organisationer, myndigheter och näringsliv behöver kritiskt granska hur vår verksamhet är anpassad till det mångkulturella samhället. Det kan gälla målsättning, policyforinuleringar och etiska koder. Det kan gälla rekrytering och vidareutbildning och vilka kunskaper som behövs. Det gäller både hur vi bemöter varandra inom organisationen och hur vi ser på våra kunder, målgrupper och brukare och att vi alla ökar vår känslighet att kunna identifiera direkt eller indirekt diskriminerande strukturer. Kommittén skall stimulera organisationer, myndigheter och näringsliv att påbörja eller fortsätta en sådan här översyn sin - - av verksamhet, som en naturlig och nödvändig del i organisationens egna strategier för framtiden. Det är viktigt att kommittén i ett vidare sammanhang kan ge spridning goda exempel på lokala aktiviteter. Kommittén skall bedriva en aktiv opinionsbildning där direktivens grundsyn på den etniska mångfalden det "normala" bör finnas med som som en röd tråd. Kommittén skall bygga, samla och sprida kunskap och erfarenheter. Kommittén skall pröva nya arbetsformer och kommer att aktivt använda Internet för både kommunikation, dokumentation och erfarenhetsspridning och för opinionsbildning. Uppdraget understryker vikten att arbeta långsiktigt. Kommittén skall därför bygga på befintliga aktiviteter och erfarenheter och det som kommittén påbörjar skall kunna fortsätta efter Europaårets slut. Uppdraget att stödja lokala aktiviteter och olika nätverk är också viktigt för att kommitténs arbete skall kunna få effekt på lång sikt. Europaåret mot rasism är en del i en större aktivitet på som unionsnivå skall bedrivas inom EU. Det kan ge stora möjligheter till utbyte av erfarenheter mellan olika medlemsstater och en möjlighet att hämta hem värdefull kunskap till det fortsatta arbetet mot rasism och etnisk diskriminering i Sverige. Resolutionen utgår från att rasism, främlingsfientlighet och antisemitism hindrar den fria rörligheten bland EU:s invånare. Därmed hindras också social och ekonomisk utveckling. Dessutom strider rasism och främlingsfientlighet mot de mänskliga rättigheter som unionen skall främja.

Bilaga 3 137

De svenska kommittédirektiven omfattar uppdragen i EUresolutionen. Vi skall använda Europaårets gemensamma logotype och slogan i all utåtriktad verksamhet.

2 Förhållningssätt och vision

2.1 Den drabbades perspektiv

Rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och etnisk diskriminering förekommer över hela Europa också i Sverige. Regeringen har inte i sina direktiv tagit ställning till huruvida fenomenen ökar, minskar eller är stabila eller de tagit sig uttryck. Utgångspunkten är att så om nya länge de förekommer har landet och Europa ett moraliskt och etiskt problem, i grunden hotar respekten för alla människors lika värde som och det demokratiska samhället. Rasism, främlingsfientlighet och antisemitism berör därför inte bara de direkt drabbade, utan är i

grunden ett hot mot alla vill leva i ett demokratiskt samhälle.

som Kommittén att det är viktigt att tydligt markera att rasism och anser diskriminering finns i Sverige. Kommittén kommer också att på olika sätt sprida kunskaper hur fenomenen yttrar sig och vilka rötter de om har. Detta är viktig kunskap för att kunna bekämpa och motverka rasism och diskriminering och det är viktigt for kommitténs trovärdighet hos människor i allmänhet men framför allt hos dem som direkt eller indirekt drabbas rasism och diskriminering. av Kommittén skall tydligt ta ställning mot rasistiska handlingar för de direkt drabbade och för demokratins grunder. Kommitténs vision är att alla människor information och nya erfarenheter skall få genom kunskap och mod att i alla vardagliga handlingar ta ställning för tolerans och goda etniska relationer. Rasism, främlingsfientlighet och antisemitism manifesteras genom olika handlingar allt från öppet våld till dold eller indirekt diskriminering eller vardagliga trakasserier. Det är särskilt de utomeuropeiska invandrarna som drabbas. Sett ur den drabbades perspektiv är terminologi och definitioner underordnad betydelse av det är den förnedrande handlingen som är förkastlig. En begreppsdiskussion kan ändå värde vid val av strategi och för vara av att kunna möta olika målgrupper.

138 Bilaga 3 SOU 1993:99

2.2 Etnisk mångfald och det mångkulturella samhället

I Sverige bejakar alla riksdagspartier och de stora folkrörelsema det mångkulturella samhället utan att i allmänhet egentligen definiera vad detta innebär. Gemensamma utgångspunkter är dock 0 att den etniska, kulturella, språkliga och religiösa mångfalden utvecklar och berikar det svenska samhället och att kulturmöten innebär något ömsesidigt positivt, 0 att rättigheter och skyldigheter enligt svensk lag skall gälla för alla som bor i landet och 0 att alla skall ges tillgång till svenska språket och bör tillägna sig det.

När kommittén talar om det mångkulturella samhället utgår vi från att ordet mångkultur skall förstås som en beskrivning av en verklighet, men också skall vara utgångspunkt för en vision skall förverkligas som och bejakas. Kommittén kommer i sitt arbete att utgå från en definition av Sverige som de facto mångkulturellt. Det är en verklighet där människor med olika kulturer lever sida vid sida med varandra, både i harmoni och konflikt, men påverkar varandra, respekterar varandra och utvecklas tillsammans. Ytterst handlar det om ett kulturarv som vi tillsammans skapar. Det är detta som utgör grunden till det mångkulturella samhället och också vår gemensamma framtid. Kommittén kan inte att föreskriva hur det framtida mångkulturella samhället bör se ut, men vi kommer att anstränga oss att formulera en vision. Det mångkulturella samhället förutsätter i sin tur ett antal gemensamma utgångspunkter bl.a. ett samhälle där alla behövs, har en uppgift och delar makt och ansvar. Det förutsätter också gemensamma rättsnonner och jämlika uppväxtvillkor, men främst respekt och rättvisa, dvs ett samhälle som är fritt från rasism och diskriminering. Kommittén anser att den mångfald av kulturer, språk och värderingar som finns i begreppet det mångkulturella samhället är berikande, inte bara kulturellt utan också ekonomiskt, under förutsättning att vi lär oss dra nytta av skillnaderna.

2.3 Det mångkulturella samhället är inte kravlöst och inte heller

konfliktfritt.

Kommittén vill inte idyllisera det mångkulturella samhället det är på intet sätt kravlöst. Det ställer höga krav på ömsesidig öppenhet och

Bilaga 3 139

tolerans på både majoriteten svenskar utan nära utländsk bakgrund och på dem som värnar om en annan etnisk identitet. Det kräver också en ömsesidig anpassning som möjliggör uppslutning kring gemensamma samhälleliga nonner. På samma gång som mångfalden är berikande är den också ofta konfliktfylld. Ibland kan konflikterna mycket smärtsamma för de vara inblandade eftersom de berör så mycket individens och av gruppens identitet- tet. Kommitténs utgångspunkt är att alla samhällen har inneboende konflikter p.g.a. klass, kön, region, centrum/periferi, generationer etc. Det mångkulturella samhället innehåller konflikter också på andra grunder. Det är dock inte konflikterna är som problematiska, utan de sätt på vilket vi försöker lösa dem.

2.4 Hur ser rasism, främlingsfientlighet och diskriminering uti Sverige i dag.

Det är viktigt att kommittén grundar sitt arbete på så säkra kunskaper som möjligt om det aktuella läget och utvecklingen över tiden. Det är viktigt att skilja mellan människors attityder och deras faktiska beteende. Främlingsfientliga attityder samvarierar inte alltid med utvecklingen av främlingsfientliga och diskriminerande handlingar.

Segregeringen ökar kraftigt vilket leder till att ett klassperspektiv

tillkommer. Utomeuropeiska invandrare börjar uppfattas synonymt som med underklass. De sociala mekanismer som då startar kan mycket snabbt leda till ett förakt för den annorlunda underklassen i sin som förlängning kan leda till rasism. Kommittén väljer att lyfta fram kunskap dels från långa serie en attitydundersökningar som vi har tillgång till i Sverige, dels från de erfarenheter från rasistiska och diskriminerande handlingar finns som tillgängliga bl.a. från DO och polisen. Det finns också en mer svårfångad erfarenhet från människor som själva direkt eller indirekt

drabbas av rasism och främlingsfientlighet. De aktivt arbetar mot

som rasism och etnisk diskriminering riskerar också att bli utsatta för trakasserier.

3 Arbetssätt och

målgrupper

Rasism, främlingsfentlighet, antisemitism och intolerans har bl.a. sina rötter i fördomar, som i sin tur ofta har sina rötter i människors otrygghet. Fördomar i sin tur omfattar föreställningar helt olika slag. av

140 Bilaga 3

De fördomar som är central betydelse för individens identitet och av självförståelse är ofta svårmbbade. Andra typer av fördomar låter sig lättare påverkas genom infonnationsinsatser. Förutsättningarna för att

långsiktigt motverka rasism, intolerans och diskriminering avgörs i hög grad av om man lyckas att bryta utvecklingen mot en större social och etnisk segregation. Här har riksdag och regering, organisationer och näringsliv ett stort ansvar. Det finns härutöver en annan aspekt på grunden för rasism, vilken kommit att diskuteras alltmer under senare tid. Den diskussionen rör främst rasismen som ett uttryck för en antidemokratisk kraft. Arbete med information och värderingsfrågor är inte betydelselöst. Kommittén kan genom kampanj en väcka en större grad av medvetenhet som förhoppningsvis leder till insikt både på individnivå och på samhällsnivå medmänniska demokrat. - Kommittén bör enligt sina direktiv bedriva sitt arbete i fyra undergrupper. Det bör ankomma på dessa grupper att utforma sina egna arbetsplaner och lägga fast sin egen arbetsinriktning. Denna arbetsplan anger den övergripande analysen och inriktningen för kommittén och kommer alltså att kompletteras med underlag från .de olika arbetsgruppema. Preliminära diskussioner har förts om hur kommittén samlade kraft bäst utnyttjas i mer utåtriktade verksamheter. Det kan t.ex. utformas som besök i några mellanstora kommuner där kommittén i sin helhet deltar i diskussioner med det lokala näringslivet, skolorna, de kommunala förvaltningarna, vårdinstitutionema samt organisationer och samfund.

3.1 Vilka är målgrupperna

De kampanjer mot rasism och främlingsfientlighet som genomförts de senaste åren har i huvudsak vänt sig till ungdomar. Europaåret mot rasism skall vända sig till alla både som individer och grupper föreningar och organisationer men kanske framför allt som aktörer inom samhällets institutionella strukturer. Kommittén kommer att behöva göra målgruppsanalys utifrån en begreppen förövare/gämingsmän eller drabbade/offer. Ett offer för diskriminering kan dessutom själv vara rasist, främlingsfientlig, antisemit eller intolerant i olika grader eller diskriminera andra. Kommittén har ett uppdrag att söka vägar för att påverka den institutionaliserade och strukturbärande främlingsfientligheten. Det är förmodligen möjligheten att bryta denna "osynliga" mera främlingsfientlighet som är avgörande för att påverka den stora

Bilaga 3 141

gruppen människor i Sverige till positiv inställning till etnisk en mera mångfald. Inom gruppen övertygade och aktiva positiva kommer kommittén att finna många av dem i dag arbetar individuellt och i mot som grupp främlingsfientlighet och rasism. Det bör kommitténs uppgift att vara stödja dessa grupper. Här finns aktivt antirasistiska organisationer och nätverk, som kommittén kommer att söka samarbete med. Undantag gäller naturligtvis för de extrema organisationer förespråkar våld. som Många människor i Sverige arbetar aktivt med att möta och inlemma flyktingar i Sverige. Det finns begynnande nätverk bland lärare, poliser och officerare i försvaret m.fl. Det blir stor uppgift för kommittén att en stärka dessa nätverk. Det är också viktigt för många de aktivt av positiva att få ett moraliskt stöd i de situationer, då de på grund sitt av engagemang kan bli både hotade och utfrusna. Inom grupperna övertygade negativa som inte är aktiva i handling bör kommittén i första hand stödja åtgärder även fortsättningsvis som passiviserar dem. D.v.s. att de av olika skäl accepterar att de främlingsfientliga handlingarna faktiskt är både olagliga och olämpliga. Inom de aktivt negativa grupperna begår man i ofta brotten olaga

diskriminering eller hets mot folkgrupp. Utvecklingen metoder för

av att bekämpa kriminella grupper ligger dock inte inom kommitténs uppdrag. En särskild arbetsgrupp inom Inrikesdepartementet har till uppgift att föreslå åtgärder för att motverka rasistiskt våld. Under Justitiedepartementet arbetar en särskild kommitté med att genomföra regeringens nationella brottsförebyggande program. Kommittén kommer att söka samarbete med nämnda arbetsgrupper.

3.2 Avgränsningar

För att få kraft och fokus i det som görs bör kommittén bestämma sig för vad inte gör. Avgränsningen uppdraget måste bestämmas man av dels som en målgruppsdiskussion, dels diskussion som en om ämnesområdet för kommitténs agerande. Flera undersökningar om de etniska relationerna i landet visar att de mycket aktivt positiva och de mycket aktivt negativa är förhållandevis marginella grupper i varsin ända av ett slags normalfördelning. Den stora, relativt indifferenta i mitten fördelningen är gruppen, av potentialen för framtida förändring. Detta får givetvis inte avhålla kommittén från att ge det stöd till aktivt positiva dessa har rätt att som begära.

6 18-1345

142 Bilaga 3

Ämnesavgränsningen är ett känsligt kapitel den görs av varje

enskild individ som gör sig sin egen bild av orsakssamband och behov av insatser. Rent allmänt bör det dock vara mindre angeläget för

kommittén att arbeta med frågeställningar som rör invandrings-

regleringen eller flyktingpolitiken. Erfarenhetsmässigt tenderar sådana diskussioner att ta sådan plats på scenen att utrymme knappast ges för

relationsfrågoma.

Mätbara mål

Enligt direktiven skall arbetsplanen formulera realistiska och mätbara

mål för kampanjen. Kommitténs arbete skall

Vara ett led i ett kontinuerligt arbete

Vi skall kunna visa att våra aktiviteter knyter an till pågående arbete, befintliga strukturer och i den ordinarie verksamheten. Vi skall kunna

visa att viktiga aktiviteter som vi stött och eller startat har en "arvtagare" när kampanjen slutar.

Bygga nya kunskaper

Vi skall hearings och seminarier med hög vetenskaplig arrangera standard, som vi dokumenterar i en rapportserie. Kunskaperna skall bli omdiskuterade och fungera ett led i formuleringen av en bred och som självklar nationell kunskap.

i

Nå nya målgrupper

Vi skall nå policyskapare i maktbärande strukturer inom organisationer, företag och myndigheter.

Brett förankrad opinionsbildning

Effekter av olika försök att påverka opinionen är svåra att mäta. Ett sätt att mäta kampanj ens genomslag kan vara att ange hur mycket pressklipp, debattinlägg inslag i TV och radio i de tunga

opinionsbildande programmen om oss som kommit till stånd.

Stödja lokala aktiviteter

Vi skall redovisa antal lokala aktiviteter som fått stöd, omfattningen av

telefonsupport till lokala aktiviteter och nätverk, regionala konferenser

för att stödja lokala nätverk, branschvisa konferenser för att stödja branschnätverk.

Bilaga 3 143

Uppmuntra företag, folkrörelser, kommuner och myndigheter till självspegling och policymaking Kommittén kommer att kontakta ett antal organisationer och företag som formulerat sina egna mål för arbetet. Tillsammans med dessa bör kommittén följa upp vad som kommit igång och analysera de olika sätt varpå man försöker möta olika företagsspecifika problem.

Upprätta metodmaterial Vi skall kunna redovisa metodmaterial inom ett antal ämnen/områden.

Aktiviteter

5.1 Långsiktig opinionsbildning att skapa det normala

-

Detta övergripande uppgift för kommittén. Alla aktiviteter syftar är en egentligen i slutändan till detta. Det är viktigt att alla kommitténs aktiviteter matchas med en medveten mediastrategi. Målsättningen bör vara att det kommittén gör skall vara intressant för media att rapportera om och att kommittén blir en eftersökt och intressant debattör.

Förslag på opinionbildande aktiviteter: "Mj ölkpaketskampanj" Samlade föreläsnings och agitationstuméer Pampig invigning 6/6 nationaldagen Pressträffar/debattartiklar och andra pressaktiviteter Debatter, möten, mässor Bok- och biblioteksmässan m.fl.

Dela ut priser ros och ris

Diskussionsforum via Internet Diskussionsforum "live"/föreläsningsserier: Studieförbund/folkbildningsrådet, Teater, konstnärer, folkhögskolor, folkrörelser, tipskataloger Diskussionsforum för olika yrkesgrupper frukostmöte, lunchmöte eller kvällsmacka

5.2 Att främja nya arbetsformer

Enligt direktiven skall kommittén främja arbetsformer och nya förhållningssätt inom både otraditionella organisationsformer och mer traditionella folkrörelser.

144 Bilaga 3

Att främja lokala aktiviteter genom att arbeta med nätverk Kommittén planerar ett aktivt och omfattande stöd till och nya befintliga nätverk av enskilda och arbetar aktivt för att grupper som motverka rasism. Genom att stimulera och ta del i dessa nätverk kan kommittén sprida erfarenheter och information sitt arbete. Lika om viktigt om inte viktigare är att stimulera och förmedla kontakter - mellan personer och organisationer. De kommunalt förtroendevalda har en viktig roll härvidlag. Kommitténs målsättning bör vara att stödja lokala nätverk baserade på ett geografiskt område, men också nationella nätverk baserade på t.ex. yrkesgrupper eller folkrörelser. Kommittén bör söka kartlägga de befintliga nätverken, ta kontakter, samla kontaktpersoner, be dem om hjälp, lägg ut uppdrag och ge stöd dem som arrangerar regionala konferenser, seminarier och utbildningar. Kommittén bör kunna samla en "adressbok" och erbjuda dem att länka sig på Internet via samman bl.a. kommitténs hemsida.

Att förhålla sig till mångfalden

Kommittén skall uppmuntra och initiera att företag, myndigheter och organisationer startar ett arbete med att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt. Våren 1997 bör ägnas att kartlägga goda exempel och inom kommittén utveckla och förankra metoder och förhållningssätt för arbetet. Kommittén skulle också redan våren 1997 kunna stödja ett

begränsat antal utvecklingsprojekt 3-4 st där man prövar olika

metoder att arbeta med sina egna attityder och ta ställning i dessa frågor, samt starta ett policy arbete inom sina respektive organisationer. En konkret aktionsplan för hur arbetet skall kunna initieras på bred front bör finnas senast under maj månad med syfte att processen skall kunna börja ta fart under hösten 1997. Med en sådan tidplan bör kommittén kunna redovisa omfattning och hur uppföljning skall ske i sitt slutbetänkande i juni 1998.

5.3 Att bygga nya kunskaper

Kommittén skall enligt direktiven både påverka och förändra attityder och finna former för att förebygga och motverka rasistiska och främlingsfientliga handlingar. I sitt arbete skall kommittén bygga på tidigare erfarenheter men också bygga kunskap. ny Det är viktigt att kommitténs ställningstaganden och aktiviteter bygger en mycket god kunskapsgrund.

Bilaga 3 145

Seminarier/hearings

Kommittén bör anordna minst två tunga hearings med hög vetenskaplig

kompetens. Dessa hearings skall kommitténs kunskapskonferenser vara och kunna redovisas i rapportserie. en

Mars/april 1997: om möjligt redan den 21 i samband med FN-

mars

dagen mot rasism Rasismens rötter, Sverige idag och vatt är vi på

väg. Historiskt, sociologiskt, socialpsykologiskt och statsvetenskapligt. Rasismens praktiska betydelse i Sverige. Tonläget bör vara "att Sverige är inte rasistiskt, det finns rasism men i Sverige". September 1997: Hur bildas samhällets normer Betydelsen av maktens signaler.

Kunskap inom detta område är viktigt för kommitténs arbete att uppmuntra folkrörelser, samfund, företag, myndigheter och kommuner att granska sitt förhållningssätt till det mångkulturella samhället. De nonner och värderingar som makten uttryck för, både hur ger genom man uttrycker sig och att det faktiska handlandet har stor genom betydelse. Arbetsgruppema kan genomföra seminarier på sina tematan. egna Kommittén kan därför komma att beställa fler rapporter över olika kunskapsområden.

Övriga ämnen att ta upp kan ex. vara:

Könsrollsperspektiv Olika syn på mans- och kvinnoroller i olika kulturer är ett sådant centralt område som kommittén kommer att ägna uppmärksamhet. Särskilt unga flickors situation. Kommittén vill lyfta fram och synliggöra vägar att lösa och eller leva med dessa konflikter. Myndigheters olika syn på svenska mäns och kvinnors respektive förhållande till invandrade partners. Kvinnoimport contra män utan permanent uppehållstillstånd

Att sprida Information

Alla kommitténs aktiviteter bör kombineras med bred en infonnationsverksamhet till intresserade innehåll och syfte. om Kommittén skall också samla andras erfarenheter och sprida dem.

Nyhetsbrev

Kort beskrivning på kommitténs aktiviteter och aktuell

annan information. Sprids via Internet, fax och post till alla anmält som

146 Bilaga 3

intresse. Eventuellt olika form och innehåll till ett par olika målgrupper. Snabbt, enkelt och ofta.

Internet Hemsida med Sökvägar till och från intressanta informatörer. Uppdateras en gång per vecka. Kommitténs hemsida bör vara uppseendeväckande, stilbildande, intressant och opinionsbildande. På hemsidan kan kommittén upprätta flera diskussionsgrupper i förslagsvis fyra nivåer: Kommitténs arbetsutskott och kansli Kommittén Nätverk, som kommittén stödjer och har kontakt med Allmänheten

Möten och föreläsningar

I mindre format kan möten och föreläsningar anordnas tillsammans med studieförbund, universitet m.fl. med spridning över landet om möjligt

Att sprida erfarenhet

Enligt direktiven skall kommittén verka för att beskrivningar av arbetsmetoder, idéer och goda exempel vad gäller arbetet för goda etniska relationer utarbetas och görs tillgängligt.

Vilka erfarenheter skall spridas

Forskning, kunskap och utvärderingar. Lyckade projekt, kloka förhållnings- och arbetssätt. Praktiska idéer och goda exempel. Både vad gäller ett långsiktigt arbete och akuta utryckningsbehov, "akutväskor".

Hur sprida dessa erfarenheter

Genom en "kunskapsbank" som hålls tillgänglig på Internet och sökregister och genom nätverk som gör det möjligt att ta del av andras erfarenheter och arbete. Genom att uppmuntra t.ex. kommuner och landsting, Skolverket, myndigheter SIV m.fl. att arbeta fram ett förhållningssätt samt ansvara för att sprida kunskap om detta som ett led i ordinarie verksamhet. Genom att samarbeta med olika utbildningsinstitutioner och uppmana dem att formulera utbildningsmål och kursplaner som innehåller förhållningssätt till etnisk mångfald. Och att de lär av varandras erfarenheter.

Bilaga 3 147

En akutväska som utfonnas efter olika behov för att kunna möta akuta problem på en arbetsplats, i skolan, på bussen. Enkla klara metoder och knep. Vilka kan man kontakta o.s.v. Även nyhetsbrev, rapporter från seminarier och hearings samt kommitténs del- och slutrapporter kan sprida erfarenheter.

5.4 Internationella aktiviteter

Nordiska aktiviteter Nordiska ministerrådet prioriterar ansökningar om stöd för insatser mot rasism och främlingsfientlighet. Kommittén bör samordna sina aktiviteter med Ministerrådets. Sverige är ordförande år 1998 och planerar verksamhet redan under 1997. Viktiga internationella dagar 21/3 Internationella FN-dag mot rasism. 6/6 Nationaldagen 24/10 FN dagen 9/ 1 l Kristallnatten

5.5 Dokumentation

Nyhetsbreven, seminarierapporter, kvartalsrapporter blir form m.m. en kontinuerlig dokumentation. Ovrig dokumentation kan kopplas av tillsammans med utvärderingen.

5.6 Utvärdering

Bör upphandlas snarast av lämplig institution. En utgångspunkt för utvärderingen att är planen härför skall fastställas så tidigt som möjligt under arbetets gång så att så mycket som möjligt av "deltagande" utvärdering kan komma till stånd. Kommittén bör ungefär en gång i halvåret göra analys läget som en kontroll att arbetet är på rätt en av väg. En snabb "utvärdering" att kommittén når de mål som satts upp. Eventuellt kan kvartalsrapporter, delrapporten samt den slutliga rapporten, utgöra naturliga kontrollstationer.

148 Bilaga 3

5.7 Delrapport

Enligt direktiven skall kommittén redovisa en delrapport den 2 juni 1997. Rapporten bör utöver en redovisning av arbetets start och uppläggning innehålla vissa förslag till fortsatt arbete efter 30 juni 1998. Kommittén skall stödja och initiera en rad nätverk och förhoppningsvis omfattande processer inom myndigheter, kommuner, företag och organisationer. Eftersom det enligt uppdraget skall handla om ett långsiktigt arbete bör kommittén redan tidigt redovisa vad kommittén ser som direkta uppföljningsbehov av sin verksamhet.

Budget och organisation

6.1 Budget och ekonomisk uppföljning

Planerad budget inlämnas med arbetsplanen omkring den 15/2. Ekonomisk uppföljning görs kontinuerligt under arbetet med hjälp av månadsavstämningar och kvartalsrapporten

6.2 Kommittémöten och internt arbete

Kommittén föreslås ha möten med 6-8 veckors mellanrum. Resterande dagar bestäms på första mötet. Ett tidigt möte under våren bör omfatta två sammanhängande utbildningsdagar. Arbetsgmppema träffas med 6-8 veckors mellanrum. Första mötet bör ske inom 3 veckor från 28 januari. Resterande dagar bestäms på första kommittésammanträdet. Arbetsutskott, AU består av Mona Sahlin, Joe Frans och ordförande i respektive arbetsgrupp tillsammans med kansliet. AU bör mötas en gång månad för att förbereda dagordningen till per kommittésammanträdena och ta ställning till kampanjens samlade utveckling mellan kommittémötena. En arbetsordning som reglerar ansvarsfördelning inom sekretariatet och procedurema för hur sekretariat och AU förbereder kommitténs sammanträden skall tas fram. Kanslimöte bör hållas en gång per vecka. Kansliet träffar då Mona Sahlin och Joe Frans.

Bilaga 4 149

Förteckning

över

publikationer

Diskriminering av invandrare i arbetslivet. En kunskapsöversikt för perioden 1990-1996. Efter samråd mellan kommittén och Rådet for arbetslivsforskning RALF våren 1997, uppdrogs docenten Sten Höglund vid Umeå universitet att göra en kunskapsöversikt rörande forskningen kring etnisk diskriminering i arbetslivet. Översikten publiceras hösten 1998. RALF.

Etnisk mångfald, delaktighet och diskriminering. En enkätstudie

av kommuner med över 16 000 invånare. En rapport stencil grundad på en enkätstudie om hur landets kommuner, bl.a. i deras egenskap av arbetsgivare, arbetar med och förhåller sig till frågor som rör mångfald, rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering. Studien genomfördes under ledning av docenten Marianne Freyne-Lindhagen vid Högskolan i Örebro våren 1998.

Förändringskraften finns i bostadsområdet Dokumentation av kommitténs samarbetsprojekt med SABO. En skildring i ord och bild av det konkreta arbetet mot segregation och främlingsfientlighet i sju olika bostadsområden. Utkommer till hösten. SABO.

Har rasismen tagit slut nu SOU:1998:100 Bilaga till kommitténs betänkande i form kvintessensantologi. av en Anforanden, akademiska uppsatser, beskrivningar projektarbete, debattartiklar av m.m. i en, förhoppningsvis, intressant och inspirerande blandning.

Hur är läget Ett arbetsmaterial för elever, lärare och föräldrar som syftar till att få igång debatt och dialog inom skolans värld. Materialet är producerat i samarbete med Tidningen i Skolan Stockholm.

150 Bilaga 4 SOU 1993:99

Lärarutbildning med ett interkulturellt perspektiv rapport från - en en konferens i Kungälv den 15-17 december 1997 En dokumentation av en konferens om lärarutbildningens utforrrming.

Innehåller bl.a. några av de papcrs som presenterades vid tillfället olika

av forskare. Konferensen genomfördes i samarbete Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.

Mångfald Möjligheter

Ett mångfaldsmagasin som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om mångfald i arbetslivet. Materialet vänder sig främst till personalchefer och rekryterare.

Mångfaldskontakter

Broschyr i vilken presenteras ett antal yrkesnätverk och "utbildningsnätverk för och med människor med utländsk bakgrund. En värdefull guide för den arbetsgivare som söker ny kompetens och ytterligare resurser.

Nisses Magazine Bilaga till ungdornstidningen Chili som tar sin utgångspunkt i den stora teatersatsningen Nils Holgersson", och bl.a. handlar om möten mellan människor med olika kulturell och etnisk bakgrund. Producerades tillsammans med Riksteatern och Chili.

Pow-Wow en handbok for rådslag mot rasism

- En konkret beskrivning av kommitténs och Ungdom mot rasisms gemensamma projekt Pow-Wow. Boken är utformad så att den skall kunna fungera som en vägledning for elever och skolpersonal som praktiskt vill arbeta mot främlingsfientlighet, våld, rasism och mobbning på den egna skolan. Ungdom mot rasism.

Racism, Ideology and Political Organisation A report from an international conference in Stockholm, December 1997 Dokumentation av den stora internationella konferens som kommittén tillsammans med Centrum för invandringsforskning CEIFO anordnade i december 1997.

Racism, Ideology and Political Organisation Skrift innehållande ett drygt tiotal papers som framstående forskare presenterade vid konferensen med samma namn jfr. ovan. CEIFO.

Bilaga 4 151

Skrift om etnisk diskriminering och mångfaldens möjligheter i

arbetslivet Europaåret mot rasism, Rådet for arbetslivsforskning RALF och Institutet för framtidsstudier ger till hösten ut en skrift för att öka kunskapen och stimulera till diskussion på området. Skriften tar sin utgångspunkt i de båda seminarier som de tre parterna gemensamt anordnade i mars 1998. RALF.

Tankar inför drakens tid En antologi i vilken samtliga ordföranden för riksdagspartiernas ungdomsförbund sin syn det framtida mångkulturella Sverige. ger Unga tankar om rasism En uppsatsantologi med de mest intressanta bidragen som kom in i samband med den uppsatstävling för högskolestuderande som kommittén anordnade.

Vita redaktioner, mörk magi. Journalistik om invandrare, flyktingar och rasism. En antologi med bidrag från medieforskare och verksamma journalister. Publiceras i september 1998. Carlsson Bokförlag.

ꧧéi§âaa§ewlxsä.:ê 3i € .i%:a:§g2§§£§E%’ g L

i

‘ is" %iT%+iStr:%%:V:rzg,4%; "éé:E§3‘$E§§i.h3.‘.3QQ§ ’ ’

L

3§§;E§fi§£%~si% .§33 mâuáwxáun

V q Å J vw

j

;içiáøfwgy ie‘é¢;;§iw:5

ansv: âaâsrsfmmwia-

$

ear‘

Bilaga 5 153

Joes 1997

Förteckning samtal under

över

4/3 Det offentliga samtalet, det främmande och verkligheten Fristående debattörer

11/3 Vår gemensamma framtid

SIOS

12/3 Den antirasistiska strategin i vardagen Hasans vänner och Stoppa rasismen

19/3 Afrika, Sverige och mellanrummet

Afrosvenskamas riksförbund

243 Klass, kön och etnicitet Kvinnoforum

3/4 Kultur, identitet och utveckling Stockholms kulturförening

9/4 Postkolonialism, kategoritänkande och solidaritet i vardagen Diggante

22/4 Bortom E U-året mot rasism African Students Society in Stockholm

28/4 Den mångkulturella tillväxtfaktorn

Internationella företagarföreningen

29/4 Medierna, etnicitet, etik och rasism, antisemitism, xenofobi och

intolerans Företrädare för medier

154 Bilaga 5 3/6 RFSL 12/8 Immigrantinstitutet 2/9 Afrikanska Akademiker Gruppen 30/10 Ungdomsriksdagen 5/11 Folkbildningsförbundet

Bilaga 6 155

Redovisning av användningen av vissa

särskilda medel

Den 29 maj 1997 bemyndigande regeringen den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism att besluta om vissa bidrag till insatser syftande till att öka barns och ungdomars möjligheter att lära känna andra kulturer och religioner än sin egen. Enligt regeringens beslut ñck bidrag bevilj med sammanlagt högst 500 000 kronor. as

Med stöd härav har kommittén under sin verksamhetstid beslutat om följande:

Distributionsstöd för spridande skriften "Sveriges Judar" av judar i Sverige och deras historia, tro och traditioner, om utgiven Judiska muséet. 100 000:av

Bidrag till Riksteatern för publikarbete och materialproduktion i samband med teaterföreställningen "Nils Holgersson", 100 000:-

Stöd till bokförlaget Proprius för utgivningen av en nyöversättning Koranen till svenska. 150 000:av

Summa: 350 000:-

Bilaga 7 157

Resolution

utfärdad av rådet och företrädarna för medlemsstaternas

regeringar, församlade i rådet av den 23 juli 1996 Europaåret

om

mot rasism 1997 96/C 237/01

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR

MEDLEMSST‘ATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE 1

RÅDET, UTFARDAR DENNA RESOLUTION

med beaktande Fördraget upprättandet Europeiska av om av gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets, rådets, medlemsstaternas regeringars i rådet församlade företrädares och kommissionens

gemensamma förklaring mot rasism och främlingsfientlighet den 11

av juni 1986 samt alla resolutioner sedan dess har antagits på detta som område, i synnerhet de resolutioner utfärdades rådet och som av medlemsstaternas regeringars i rådet församlade företrädare, den 29

maj 1990 om kamp mot rasism och fréimlingsfientlighet’, den 5 oktober

1995 om bekämpning av rasism och främlingsfientlighet på områdena

för sysselsättning och sociala frågor och den 23 oktober 1995 om utbildningssystemens svar på problemen med rasism och

främlingsfientlighet

med beaktande de slutsatser rasism och främlingsfientlighet

av om som antogs av Europeiska rådet i Dublin 25-26 juni 1990, i

Maastricht 9-10 december 1991, i Edinburgh 11-12 december 1992,

EGTnr C 158, 25.6.1986, s. 2 EGTnrC 157, 27.6. 1990, s. 3 EGTnrC296,10.11.1995, s. 13. 4 EGTnrC312, 23.11.1995, s.1.

158 Bilaga 7

i Köpenhamn 21-22 juni 1993, på Korfu 24-25 juni 1994, i Essen 9- 10 december 1994, i Cannes 26-27 juni 1995 och i Madrid 15-16 december 1995, och med beaktande följande: av

I ingressen till Europeiska enhetsakten betonar medlemsstaterna nödvändigheten av att "verka tillsammans för att främja demokratin

på grundval av de grundläggande rättigheter särskilt frihet,

jämlikhet och social rättvisa erkänns i medlemsstaternas - som konstitutioner och andra lagar, i konventionen skydd för de om mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema i samt Europeiska sociala stadgan". I artikel F.2 i Fördraget Europeiska unionen föreskrivs att om unionen "skall som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europakonventionen skydd för de mänskliga rättigheterna och om de grundläggande frihetema, undertecknad i Rom den 4 november 1950, och såsom de följer medlemsstaternas av gemensamma konstitutionella traditioner"

Främjandet av en hög nivå på sysselsättning och socialt skydd i hela gemenskapen samt höjning levnadsstandarden och

en av livskvaliteten i medlemsstaterna är mål för gemenskapen. Främjandet av ekonomiska och sociala framsteg att stärka genom den ekonomiska och sociala sammanhållningen är ett mål för Europeiska unionen.

Den fortsatta förekomsten av rasistiska och främlingsfientliga

attityder har en skadlig inverkan på den ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europeiska unionen.

Rasistiska och främlingsfientliga attityder kan utgöra ett hinder för ett effektivt utövande av rätten till fri rörlighet.

De växande ekonomiska svårigheterna medför att många människor i Europeiska unionen utestängs från allt deltagande i det ekonomiska, sociala och politiska livet och utgör grogrund för en

rasistiska och främlingsfientliga attityder. Rasism, främlingsfientlighet, intolerans och antisemitism måste

främst angripas på lokal, regional och tionell nivå. na Medlemsstaterna har gjort och gör stora insatser på detta område. Likväl har problemet grundläggande europeisk dimension och en det är viktigt att kommissionen, medlemsstaterna och företrädare för organ som deltar i kampen mot rasismen utbyter information och erfarenheter samt samarbetar och samråder i fråga åtgärder om som

vidtas mot rasism och främlingsfientlighet för att solidariteten inom

gemenskapen skall utvecklas.

Bilaga 7 159

10.Åtgärder som skall vidtas på europeisk nivå bör förenliga med

vara andra gemenskapsåtgärder.

11.Enligt en gemensam förklaring av den 5 april 1977 av Europaparlamentet, rådet och kommissionens skall "grundläggande rättigheter, såsom de framgår i synnerhet av medlemsstaternas

konstitutioner och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema" respekteras av institutionerna. 12.1 juni 1994 beslutade Europeiska rådet på Korfu att intensifiera

ansträngningarna för att på unionsnivå fastställa en övergripande strategi for kamp mot rasism och främlingsfientlighet.

13.1 sin rapport av den 23 juli 1990 rekommenderade

Europaparlamentets undersökningskommitté rasism och

om

främlingsfientlighet att ett Europaår för harmoni mellan

raserna skulle utropas. 14.I Europaparlamentets resolutioner mot rasism och

främlingsfientlighet, särskilt av den 21 april 1993, den 3 december

1993, den 27 oktober 1994, den 27 april 1995 och den 27 oktober

1995 fördöms rasism och främlingsfientlighet i skarpa ordalag

15.Europaparlamentet uppmanade i en resolution den 19 januari 1995

som svar på kommissionens vitbok om europeiska socialpolitik kommissionen att lägga fram förslag i syfte att garantera lika möjligheter på arbetsmarknaden, oavsett ålder, ras, kön, handikapp eller övertygelser7.

16.I sin resolution den 25 november 1992 rasism, av om

främlingsfientlighet och religiös intolerans uppmanade Ekonomiska

och sociala kommittén medlemsstaterna att skyndsamt vidta effektiva åtgärder samt uppmanade Europeiska rådet att

tillhandahålla riktlinjer för förslag till konkreta åtgärder i kampen

mot rasism och främlingsfientlighet. 17.I sina resolutioner av den 5 och den 23 oktober 1995 noterade rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i

rådet, att kommissionen avser att lägga fram förslag till framtida åtgärder i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. l 8 Barcelonaförklaringen, som antogs vid Europa-

Medelhavskonferensen i Barcelona den 27-28 november 1995,

5 EFT nr C 103, 27.4. 1977, s. 6 EGT nr C 150, 31.5 1993, s. 127; EGT C 342, 20.12 1993, 19; EGTnr C nr s. 323, 21.11 1994, s. 154; EGT nr C 126, 22.6. 1995, s. 75; EGTnr C 308, 20.11. 1995, s. 140. 7 EGT nr C 43, 20.2. 1995, s. 63, punkt 24.

160 Bilaga 7

underströks vikten av att beslutsamt bekämpa rasism, främlingsfientlighet och intolerans. 19.Förenta nationerna utsåg år 1995 till "Intemationella året för tolerans" och Europarådet anordnade på grundval av Wiendeklarationen av den 9 oktober 1993 en europeisk ungdomskampanj mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans, "Vi är alla olika ändå jämlika", del av sin men som en verksamhet på det här området. 20.Det är viktigt att ett lämpligt samarbete utvecklas mellan Europeiska unionen och Europarådet för att säkerställa att de åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå står i samklang med dem som Europarådet vidtar, så att dubbelarbete undviks och förutsättningar skapas för gemenskapens åtgärder att fullt ut kunna dra fördel av Europarådets resultat, särskilt i samband med den europeiska ungdomskampanjen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans, "Vi är alla olika, men ändå jämlika", och inom ramen för den europeiska kommissionen mot rasism och intolerans, vilket betonades vid fyrpartsmötet mellan Europeiska unionen och Europarådet i Madrid den 6 november 1995. 21.Vid toppmötet den 21 oktober 1995 i Florens mellan arbetsmarknadens parter antogs en gemensam förklaring om

förebyggande rasdislcriminering och främlingsfientlighet och

av främjande av lika möjligheter på arbetsplatsen. 22.Kommissionen har i ett meddelande till Europaparlamentet redogjort för sina insatser mot rasism. 23.Kommissionen har för rådet framlagt ett förslag till rådets beslut om att utropa år 1997 till Europaåret mot rasism‘. 24.Förutsättningen för att Europaåret mot rasism 1997 skall bli en

framgång är att det förbereds omsorgsfullt och med stöd av de

erfarenheter som gjorts i medlemsstaterna. 25.För det budgetrnässiga genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i denna resolution är denna resolution ingen grundförordning enligt Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring den 30 juni 1982 olika åtgärder för att säkerställa av om

ett smidigare budgetförfarandeå Budgetrnyndigheten skall bevilja

anslagen för Europaåret mot rasism 1997 i enlighet med gällande budgetregler.

8 EGT C 89, 26.3 1996, s. nr 9 EGT nr C 194, 28.7. 1982, s.

Bilaga 7 161

RÅDET

OCH FÖRETRÄDARE FÖR MEDLEMSSTATERNAS

REGERINGAR, FORSAMLADE I RÅDET

BESLUTAR att syftet med Europaåret mot rasism 1997 skall vara: betona det hot som rasism, främlingsfientlighet och antisemitism utgör för respekten for de grundläggande rättigheterna och för den ekonomiska och sociala sammanhållningen i gemenskapen,

b uppmuntra till eftertanke och diskussion om de åtgärder som

krävs för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och antisemitism i

Europa,

c främja erfarenhetsutbyte fungerande metoder och effektiva

om strategier som utarbetats på lokal, nationell och europeiska nivå för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och antisemitism,

d sprida information om dessa fungerande metoder och effektiva

strategier bland dem som aktivt bekämpar rasism, främlingsfientlighet

och antisemitism for att göra deras insatser på området effektiva, mer

e dra uppmärksamheten till de fördelar som uppnås genom en

integrationspolitik på nationell nivå, i synnerhet inom områdena för sysselsättning, undervisning, utbildning och boende,

f om möjligt dra fördel av de personers erfarenhet som verkligen

utsätts eller kan utsättas för rasism, främlingsfientlighet, antisemitism eller intolerans och stödja deras deltagande i samhällslivet.

2. UPPMANAR medlemsstaterna och kommissionen att på gemenskapsnivå genomföra följande åtgärder att stöjda och som genom komplettera åtgärderna på nationell, regional och lokal nivå syftar till att nå Europaårets mål:

a Att anordna öppnings- och avslutningskonferenser för

Europaåret.

b Att anordna en serie seminarier om specifika sidor av kampen

mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.

c Att sammanställa och översätta rapporter om resultaten från dessa

seminarier samt dela ut dessa till intresserade.

d Att främja informationskampanjer, särskilt hur invandrare

om och deras efterkommande positivt har bidragit till

samhällsutvecklingen.

e Att utbyta information och erfarenheter i syfte att underlätta

överföringen fungerande metoder. av

f Att på nationell nivå och gemenskapsnivå publicera information

om Europaåret och om arrangemang med anledning av detta.

162 Bilaga 7

g Att utarbeta och främja en gemensam logotyp och slogan för

Europaåret samt främja deras användning vid alla arrangemang i samband med Europaåret. Detaljerade uppgifter om åtgärderna återfinns i bilagan.

NOTERAR att kommissionen i fråga genomförandet av de om åtgärder föreskrivs på gemenskapsnivå avser att låta sig biträdas som av en ad hoc-grupp bestående av företrädare för medlemsstaterna.

UPPMANAR komissionen att se till att de åtgärder som vidtas är

enhetliga med andra gemenskapsåtgärder och med Europarådets

åtgärder och kompletterar dessa att ta med de olika genom organisationer är engagerade i kampen mot rasism, som främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans

UPPMANAR medlemsstaterna att tillsätta en nationell samordningskommitté eller ett motsvarande administrativt organ, som kan företräda samtliga organisationer engagerar sig i kampen mot som rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans och vid behov de lokala och regionala myndigheter som är sysselsatta med Europaåret.

UPPMANAR kommissionen att underrätta Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om hur arbete fortskrider och att senast den 31 december 1998 överlämna slutrapport till dem genomförandet av denna resolution en om

BILAGA

Verksamhet på gemenskapsnivå

Anordnande seminarier och konferenser på europeisk nivå för att av stärka samarbetet över nationsgränsema, inbegripet invigning och avslutning i samband med Europaåret. av arrangemangen

Inforrnationsverksamhet om Europaåret, bl.a. utarbetande och främjande logotyp och slogan

a av en gemensam

för Europaåret, framställande och spridning skriftligt och audiovisuellt

b av

material för att stimulera allmänhetens intresse, spridning i medier information Europaåret.

c av om

Bilaga 7 163

Utbyte av information och erfarenheter mellan behöriga organ for att främja identifiering och förmedling av fungerande metoder.

4. Undersökningar och studier som har till syfte att öka medborgarnas medvetenhet om Europaårets teman. Utvärdering av Europaårets genomslagskraft.

Utdelning av pris till medier för att belöna tolerans och förståelse.

II. Verksamhet på nationell nivå

Projekt och manifestationer, på regional eller nationell nivå, som anknyter till teman för Europaåret.

Informations- och annonskampanjer som inbegriper samarbete med medierna.

Anordnande tävlingar belyser de framsteg som gjorts i av som kampen mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.

Användning Europaårets gemensamma logotyp och slogan under av medvetandegörandekampanjer och i samband med de olika manifestationema.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976 årslag om immunitetochprivilegier i vissa Tänderhelalivet fall en översyn. UD. nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 30. Utlandsstyrkan. Fö. - Välfärdensgenusansikte. A. 31.Det gällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Män passar alltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmed psykiskaproblem. Bilaga. + S. processer med exempelfrånhandeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskyddvid Vårt liv som kön.Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser. A. 33. Historia,ekonomiochforskning. Ty makten din är Myten om detrationella Fem rapporterom idrott. In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagare medrestarbetsförmåga. Översyn av rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35. Förordningartillmiljöbalken. Bilagor. + M. försäkringar.Fi 36. Identifieringochidentiteti digitala öer Alkoholreklarn. Marknadsföring alkoholdrycker av Referatfrån en hearingden12november1997. och Systembolagets produkturval.S. IT-kommissionens rapport 4/98. K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott. Fi. Den framtidaarbetsskadeförsälcringen. . 10. Campusför konst. U. Vad får vi för pengarna Resultatstyrning av . ll. Friståendeutbildningarmedstatlig tillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala inomolikaområden.U. området. 12. Självdeklarationochkontrolluppgitter 39.Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet. M. -förenklade förfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER 13. Säkrarekemikaliehantering. Fö Vad har gjorts Vad bör göras Ju. 14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. 41. Läkemedelsinformation för alla. —— 15. Grönanyckeltal- Indikatorerför ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildningfor hållbartsamhälle.M. framtidakrav. Fö. 16. När åsikterblir handling.En kunskapsöversikt om 43.Hur skallSverige må bättre bemötande av personer medfunktionshinder. första stegetmot nationella folkhälsomål. - 17. Samordning digital av marksänd TV. Ku. 44.En samladvapenlagstiñning.Ju. 18. Engräns en myndighet Fi. 45. Sotningi framtiden.Fö. - 19.IT och regionalutveckling. 46.Om buggning ochandra hemligatvångsmedel. Ju. 120 exempelfrånSverigeslän. K. 47.Bulvaner och annat. Ju. 20. IT-kommisionenshearing om infrastrukturen 48. Kontrolleradochifrågasatt fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermed personer med funktionshinder. - Riksdagen1997-10-24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningenavvecklas 21.Problem medinbäddade system inför 2000-skiftet. inomEU.K. Hearinganordnad av IT kommissionen i 50.De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under samverkanmed Industriförbundetoch Statskontoret 1900-taletoch annat underlagsmaterial till 1997-11-l4.K. Läkemedelivård ochhandel, SOU 1998:28. 22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Ett garantisystemför forsäkringsersättningar. Fi. Situationen inför ochunderförstaåretmed 23.Statenoch exportflnansieringen. N. kunskapslyñet. U. 24. FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52. Utstationering av arbetstagare. A. Översyn fiskeriadministrationen av m.m. Jo. 53.Ta vara påmöjligheternai Östersjöregionen. N. 25.Tre städer. En storstadspolitikför hela landet. 54.Hur offensivIT-användningkanskapa tillväxt + st 4 bilagor. för mindreföretag. Ett rådslaganordnat av 26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionenpåuppdrag av Kommunikationsfakta om ungdomarochsvartsprit.S. departementet, Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriforbundet. försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-1 l 8.K. 28. Läkemedel ivård ochhandel. Om en säker,flexibel 55. Demokratins räckvidd.Dokumentationfrån ett ochsamordnad läkemedelsförsörjning. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie.SB.

.BEl lo

Statens offentliga 1998 utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag for ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58. IT ochnationalstaten. Fyra framtidsscenarier. 85.Att rösta medhänderna.Om stonnöten, IT-kommissionens rapport 6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz. SB. 59. Räddningstjänsten i Sverige 86.Utvecklingssamarbete rättsområdet. RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa. Ju. - Kring Hallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten. Fi. 61 LivsmedelstillsyniSverigeJo. 88. Domaren och Beredningsorganisationen . 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju. kämavfallsomröstningen i Malåkommun1997.M. 89.Greppet att vända en regionsutveckling. — 63. Engod affär i Motala.Joumalistemas avslöjanden Rapport frånSöderhamnskommittén. N. ochläsarnasetik. Demokratiutredningens skriñse- Stegetföre.Nedslagi detlokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. Bättreoch mer tillgängliginformation. 9 Nya kommunalförnyelseochkompetens- . grepp— Småföretagsdelegationens rapport N. utveckling.In. 65. Nya tider, nya förutsättningar... Godaidéer om småföretagochsamverkan. . IT-kommissionens rapport 8/98.K. Småforetagsdelegationens rapport N. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. — 93.Kapitalförsörjningtill småföretag. . 67.Socialavgiñslagen. Småföretagsdelegationens rapport N. 68.Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. 94.Förslagskatalog. 69.Lämplighetsprövning personalinom av Småföretagsdelegationens rapport N. förskoleverksamhet, skolaochskolbarnomsorg. U. 95. Förstärkt skydd av skogsmarkför naturvård.M. 70. Skolan, IT ochdetlivslånga lärandet. 96 NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD. . Hearinganordnad av Utbildningsdepartementet och 97. Gör barntill medborgareOmbarnochdemokrati IT-kommissionen, Rosenbad1997-2-04, l underl900-talet.SB. IT-kommmissionens rapport 7/98.K. 98.Konkurrenslagens regler om företags- 71. Den kommunala revisionen ett demokratiskt koncentration.N. kontrollinstrument.In. accepteraBetänkandefråndennationellasam- 72. Kommunalafinansförbund.Fi. ordningskommitténför Europaåret mot rasism.In. 73. OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida system för statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.In. 74. Styrningen av polisen.Ju. 75. Djurförsök.Jo. 76. Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluftslivets organisationer.In. 77. Kompetens i småföretag. Småforetagsdelegationens rapport N. 78. Regelförenklingför framtiden.Småföretagsdelegationens rapport 4. N. 79.IT ochregionalutveckling. erfarenheterfrån tre hearingarunder mars 1998. lT-kommmissionens rapport 9/98.K. 80.BostadsrättsregisterJu. 81.Användningen vissastatsflygplan, av m.m. SB. 82. Försäkringsföreningar-ett reformeratregelsystem Fi.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Läkemedeli vårdoch handel. Om en säker, flexibel

och samordnad läkemedelsförsörj ning.28 Demokratinsräckvidd. Dokumentationfrån ett Det gäller livet. Stödoch vårdtill barn och seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 55 ungdomarmed psykiska problem. Bilaga. + 3 l En god affär i Motala. J oumalistemas avslöjandenoch Rättssäkerhet, vårdbehovoch sarnhällsskydd vid läsarnas etik. Demokratiutredningens skriftserie.63 psykiatrisk tvångsvård.32 Användningen vissa av statsflygplan, m.m. 81 Företagare med restarbetsförmåga. 34 Att rösta medhänderna.Omstorrnöten, Den framtida arbetsskadeförsälcringen. 3 7 folkomröstningaroch direktdemokratii Schweiz.SB. 85 Vad får för pengarna Resultatstyming av Gör bamtill medborgareOm barnoch demokrati under — statsbidrag till vissa organisationerinom detsociala 1900-talet. 97 området. 38

Läkemedelsinformation föralla.4 l Justitiedepartementet Hur skall Sverigemåbättre BROTISOFFER. nationella folkhälsomål.43 — förstastegetmot Vad hargjorts Vad börgöras 40 Kontrolleradoch ifrågasatt En samlad vapenlagstifining. 44 48 intervjuer med personer med funktionshinder. Om buggning ochandrahemliga tvångsmedel.46 - De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under Bulvanerochannat. 47 och underlagsmaterial till 1900-talet annat Styrningenav polisen.74 Läkemedelivårdoch handel,SOU1998:28. 50 Bostadsrättsregister.80 Socialavgiñslagen. 67 Utvecklingssamarbete på rättsornrådet.

Östeuropa.86 Kommunikationsdepartementet

DOMAREN OCH BEREDNINGSORGANISATIONEN IT och regional utveckling. utbildningoch arbetsfördelning. 88 - 120 exempelfrån Sverigeslän. 19 Steget före.Nedslagi detlokala brottsförebyggande IT-kommisionens hearing om infrastrukturen arbetet. 90 för digitalamedier. Andrakammarsalen,

Riksdagen 1997-10-24. 20 Utrikesdepartementet Problemmed inbäddade system inför 2000-skifiet. 1976 årslag om immunitetoch privilegieri vissa fall Hearing anordnad av IT kommissioneni en översyn. 29 - samverkan med Industriförbundet och Statskontoret Naziguldet ochRiksbanken. Interimrapport. 96 1997-1l-14. 21

Identifiering ochidentitet i digitalamiljöer.

Försvarsdepartementet - Referat från en hearingden12 november1997.

Säkrare kemikalie antering. 13 IT-kommissionens rapport 4/98. 36 Utlandsstyrkan. 30 Konsekvenser att av taxfreeförsäljningen avvecklas Försvarsmaktsgemensam utbildningför inom EU. 49 framtidakrav. 42 Hur offensiv IT-användningkanskapatillväxt Sotningi framtiden.45 för mindre företag. Ett rådslaganordnat av Räddningstjänsten i Sverige IT-kommissionen påuppdrag av Kommunikations- Räddaoch Skydda.59 - departementet, Närings- ochhandelsdepartementet

Socialdepartementet och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad l 997-l l

54 Tänderhela livet IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. nytt ersättningssystem för vuxentandvård.2 - IT-kommissionens rapport 6/98. 58 Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdryckeroch Nya tider, nya förutsättningar... Systembolagets produkturval.8 IT-kommissionens rapport 8/98.65 När åsikter blir handling. En kimskapsöversikt om Skolan, IT och detlivslånga lärandet. bemötandeavpersoner med funktionshinder. 16 Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. lT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, + st 4 bilagor. 25 IT-kornrnmissionens rapport 7/98.K. 70 Från hembränttill Mariakliniken.

faktaom ungdomar ochsvartsprit. 26 -

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

IT ochregionalutveckling. processer medexempelfrånhandeln.4 erfarenheterfrån tre hearingarunder mars 1998. Vårt liv som kön.Kärlek,ekonomiska och resurser IT-kommmissionens rapport 9/98.80 maktdiskurser.5 Ty makten är din Myten om detrationella Finansdepartementet arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Omstruktureringar ochbeskattning.1 Utstationering av arbetstagare. 52 Översyn av rörelse-ochtillsynsreglerfor kollektiva försäkringar.7 Kulturdepartementet

Integritet Effektivitet- Skattebrott.9 Samordning digitalmarksänd av TV. 17 - S jälvdeklaration ochkontrolluppgiñer förenkladeförfaranden.12 Nä rings- och handelsdepa rtementet - E-pengar näringsrättsligafrågor.14 Statenochexportfmansieringen. 23 4 En gräns en myndighet 18 Ta påmöjligheternai Östersjöregionen. 53 - vara Försäkringsgaranti. Bättreochmertillgängliginformation. Ett garantisystemfor forsäkringsersättningar. 22 Småforetagsdelegationens rapport 2. 64 Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch Kompetensi småföretag. försäkringsbolag.27 Småföretagsdelegationens 77 rapport Avdrag for ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa Regeltörenklingfor framtiden. ochtillfálligt arbete.56 Småforetagsdelegationens 4. 78 rapport Kommunalañnansförbund.72 Greppet att vända regionsutveckling. - en Försäkringsforeningar-ett refonneratregelsystem82 Rapport från Söderhamnskommittén. 89 Premiepensionsmyndigheten. 87 Godaidéer småföretagochsamverkan. om Småföretagsdelegationens rapport 92 Utbildningsdepartementet Kapitalforsörjningtill småföretag. Campusför konstlO Småforetagsdelegationens rapport 93 Friståendeutbildningar med statlig tillsyn Förslagskatalog. inomolikaområden.l l Småforetagsdelegationens rapport 94 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. 98 Situationeninfor ochunderförstaåretmed kunskapslyftet.5 l In rikesdepartementet DUKOM Distansutbildningskommittén. Historia,ekonomiochforskning. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med Fem idrott.33 rapporterom IT-stöd.57 Denkommunalarevisionen ett demokratiskt - FUNKIS funktionshindrade eleveri skolan.66 kontrollinstrument.7 l - Lämplighetsprövning personalinom av Organisationer MångfaldIntegration Ett framtida förskoleverksamhet, skolaochskolbamomsorg.69 system för statsbidragtill invandrarnas DUKOM Distansutbildningskommittén. riksorganisationermtl.73 Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. Idrott ochmotionfor livet. Statensstödtill idrotts- Kostnadseffektivdistansutbildning.83 rörelsenochfiilufislivets organisationer.76 DUKOM Distansutbildningskommittén. Nya kommunalförnyelseochkompetensgrepp- Flexibelutbildning distans.84 utveckling.91 accepteraBetänkandefrån dennationellasamordnings- Jord kommitténfor Europaåret mot rasism.99 Fiskeriadministrationen iett EU-perspektiv. Översyn fiskeriadministrationen av m.m. 24 Livsmedelstillsyni Sverige.61 Djurforsök.75

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfardensgenusansikte. 3 Män passar alltid Nivå- ochorganisationsspeciñka

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepa rtementet Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt hållbart — samhälle. 15 Förordningartill miljöbalken. Bilagor. + 35 Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Kring Hallandsåsen. 60 Kampanjmedkunskaperoch känslor.Om kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997.62 Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998. 68 Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård.95

"... kan inte vår tid bakåt. smyga oss ur egen

kan inte heller hoppa förbi något som besvärigt och

oklart i en utopisk framtid. kan inte annat än se verkligheten i ögonen och acceptera den för att behärska den... "

Citat skriften ur "acceptera"utgiveni samband med Stockhoimsutstäilninqen 1930,Tidens förlag.

mot rasism

.lIi..ili. ’l|’lH,I|‘%.\lR POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAX08-690 91 91. TE.LE1oN:o8-69o 9190 E-POST: fritzes.order@liber.se FRrrzEsINTERNETBOKHANDEL: www.frit2s.se |SBN 91-38-20974-8 ISSN 0375-250X