Idrott och motion för livet statens stöd till idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

I .I

M

0 för

otl livet

n

STATENS STÖD TILL

IDROTTSRÖRELSEN

FRILUFTSLIVETS ORGANISATIONER L

Betänkande

é

Idrottsutredningen

SOU V

1998:76

/3e f

Occ §5

/rI’ 4

Statens offentliga utredningar w w 1998:76

w Inrikesdepartementet

Idrott och motion

för

livet

Statens stöd till idrottsrörelsen

och friluftslivets organisationer

Betänkande av Idrottsutredningen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Bestéillningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets forvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20944-6 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

i.. /‘l ran.-7 l fn. -

Till statsrådet Lars

Engqvist

Genom regeringsbeslut den 24 oktober 1996 bemyndigades framlidne

statsrådet Leif Blomberg att tillkalla parlamentariskt en sammansatt kommitté med uppdrag att utvärdera det stödet till idrotten

statliga och

föreslå nya, tydligare mål för detta stöd modell för

samt en uppföljning

och utvärdering av verksamheten i relation till målen Dir.

1996:84.

Kommittén antog vid ett sina första sammanträden av namnet Idrottsutredningen. Genom regeringsbeslut den 27 november 1997 gavs kommittén i ytterligare uppdrag att bedöma konsekvenserna för den

statliga idrottspolitiken om idrottsföreningar väljer att bedriva del

en av sin verksamhet i form än den ideella

annan föreningens Dir.

1997:146. Regeringen har till utredningen överlämnat

Riksdagens

revisorers skrivelse dnr 1995:38 det statliga stödet till om studieförbund och idrott samt Fritidsutredningens betänkanden Fria val SOU 1995: 145 och Fritid i förändring SOU

1996:39.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 4 november 1996

riksdagsledamoten Kjell Nordström ordförande i utredningen. Som

som ledamöter i kommittén förordnades den 28 november 1996

riksdags-

ledamöterna Marianne Andersson, Christer Eirefelt, Lars Lilja, Carina Moberg och Elizabeth Nyström, entreprenören Acko Ankarberg Johansson, socialarbetaren Gudrun Berglund, sjuksköterskan Gunvor G Ericson, direktören Gunnar Hofring, vårdbiträdet Ingalill Pålsson, ombudsmannen Tomas Riste och idrottskonsulenten Hector Valeria. Som sakkunniga i utredningen förordnades den 28 november 1996 departementsrâdet Per Bengtsson, sekreteraren Hugo Blom och j

depar-

tementsrådet Bo Netz. Den 18 december 1996 förordnades saksom kunnig kommundirektören Olinder. Den 19 februari

Kristina 1997

entledigades departementsrâdet Per Bengtsson från uppdraget och

förordnades fr.o.m. den 15 februari

departementsrâdet Lars Bryntesson som sakkunnig.

Den 28 november 1996 förordnades experter i utredningen som styrelseordföranden Carl-Gustav Anderberg, förbundsordföranden

Inger

Båvner, förbundsordföranden Tomas Eriksson, kanslirådet Tomas Johansson, förbundsordföranden Britt Källström, generalsekreteraren Lars-Christer Olsson, revisionsdirektören Rolf Sandahl, pressekreteraren Refik Sener, byråchefen Evy Thörnqvist, första översten av graden Thure Wadenholt, ordföranden Birgitta Wistrand och samhälls-

vetaren Gertrud Åström. Som experter förordnades den 18 december 1996 rektorn Stina Ljunggren och den 19 februari 1997 ämnessakkunnige Keneth Wising. Den 21 april 1998 förordnades hovrättsasses-

Lotta Gustavson expert fr. o.m. den 1 augusti 1997. Lotta som som Gustavson har medverkat i arbetet med lag- och forordningsförslagen och i arbetet med avsnittet om RF i myndighets ställe.

Till sekreterare förordnades den 5 december 1996 filosofie doktom Helena Streijffert. Den 12 december förordnades kanslisekreteraren Iréne Pierazzi till biträdande sekreterare. Den 13 januari 1997 förordnades departementssekreteraren Michael Kramers och den 26 januari 1998 studieförbundsrektom Bengt Wallin till sekreterare.

Jur. stud. Helena Garme och fil. stud. Fredrik Kirst har bistått utredningen under perioden 1997-06 -16 till 1997-07-27.

Idrottsutredningen överlämnar härmed betänkandet Idrott och motion för livet. Statens stöd till idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer.

Stockholm i maj 1998

Kjell Nordström

Marianne Andersson Lars Lilja

Acko Ankarberg Johansson Carina Moberg

Gudrun Berglund Elizabeth Nyström

Christer Eirefelt Ingalill Pålsson

Gunvor G Ericson Tomas Riste

Gunnar Hofring Hector Valeria

/Helena Streijflert

ll -

Sammanfattning

I

Uppdraget

Idrottsutredningens uppdrag har varit att utvärdera det statliga stödet till idrotten och att föreslå tydligare mål för detta stöd. I uppdraget har

nya, också ingått att föreslå en modell för uppföljning och utvärdering

av målen samt åtgärder för att säkerställa insyn och kontroll bidrags-

av

fördelningen till idrotten. Genom tilläggsdirektiv uppdrogs utred-

ningen att bedöma konsekvenserna för den statliga idrottspolitiken

om idrottsföreningar väljer att bedriva del sin verksamhet i

en av annan form än den ideella föreningen.

Utredningens förslag

Utredningen skiljer ut två statliga stöd: ett till idrotten och ett till främjandet av ett aktivt friluftsliv.

Övergripande mål för statens stöd till idrotten

Statens stöd till idrotten skall stärka sådan allmännyttig ideellt organiserad, demokratisk och medlemsstyrd barn- och ungdoms-, motionsoch tdvlingsverksamhet omfattar betydande andel befolk-

som en av ningen oberoende kön, social och etnisk tillhörighet, eller jjzsiska

av

och psykiska förutsättningar.

Med Idrottsutredningens förslag till övergripande mål betonas utredningens förtroende för den ideellt organiserade idrotten att fortsatt förverkliga målet idrott åt alla. Idrottsutredningen gör i likhet med idrottsrörelsen en åtskillnad mellan tävling och motion. Tävling står för den prestationsinriktade idrotten medan motion sätter trivsel och välbefinnande framför prestation.

12 Sammanfattning

Det övergripande målet konkretiseras i ett antal Verksamhetsmål. Verksamhetsmålen skall styra anslagets användning men inte styra idrottsrörelsens verksamhet. Idrottsstödet skall främst bidra till att utveckla kvalitén i idrottsrörelsens verksamhet.

Verksamhetsmål

Att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande

Bam- och ungdomsidrott är ett prioriterat område i statens stöd till idrotten. Drygt 40 procent anslagsmedlen till lokala barn- och

av ges ungdomsaktiviteter. Idrottsutredningens utvärdering visar att 75 procent

föreningarna är nöjda med stödet och anser att det inte finns något av bättre alternativ. Med Idrottsutredningens föreslagna Verksamhetsmål görs syftet med det statliga stödet tydligare och därmed möjligt att följa

Utredningen lämnar också förslag till hur stödet för detta upp. Verksamhetsmål kan förstärkas.

Att utveckla kvalitén i idrottsrörelsens barn- och ungdoms-, motionsoch tävlingsverksamhet så att den främjar god etik, ökat deltagande och ideellt jämställdhet och integration.

engagemang,

Målet gäller den del idrottsanslaget som riktas till Riksidrotts-

av förbundets RF:s specialidrottsförbund. I Idrottsutredningen betonas att bredd- och motionsverksamhet är ett viktigt Verksamhetsmål och bör bidra till att specialidrottsförbunden SF :en i sin verksamhet ger mer plats breddverksarnhet, inte minst för att öka deltagandet i idrotten. Etikfrågoma uppmärksammas i utredningen framförallt när det gäller doping, inbegriper även bl.a. etikkampanjen "Starta vågen" och

men överhuvudtaget ett vämande idrottens värden om rent spel, kamrat-

om skap Idrottsrörelsens framgång beror till stor del på allt det ideella

osv. arbete medlemmar lägger ner i styrelser på olika nivåer, som tränare, ungdomsledare, funktionärer, lagledare Statens stöd bör på olika

m.m. sätt bidra till att detta ideella engagemang fördjupas.

Idrottsrörelsen är med sina cirka tre miljoner medlemmar landets största folkrörelse. Den Idrottsutredningen beställda intervjuunder-

av sökningen medborgarnas motionsvanor visar att motionen är ganska

av jämt spridd mellan olika åldersklasser, kön, etniska och sociala grup-

Trots den jämna spridningen finns det grupper som är underrepreper. senterade. Skillnader mellan kvinnor och män finns när det gäller

Sammanfattning 13

medlemskap i förening, fyra tio män mot tre av tio kvinnor är med-

av lemmar, något som också avspeglar sig i att det är färre kvinnor än män på förtroendeposter inom idrottsrörelsen. De med lägre hushållsinkomst motionerar i något mindre omfattning än de med högre inkomster. Idrottsrörelsen har visat sin förmåga att stor del av vår

engagera en

befolkning. Intervjuundersökningen pekar dock på att det finns möjlig-

heter för idrottsrörelsen att nå fler.

Att möjliggöra för deltagande i internationell tävlingsverksamhet och

behövliga förberedelser för detta.

Sveriges framskjutna position i internationella tävlingssammanhang har försämrats under 90- talet. Vi bedömer att internationella idrottsframgångar är viktiga som inspirationskälla för många utövare och ledare inom breddidrotten. Framgångarna har betydelse för Sveriges goda anseende utomlands och bidrar därmed sannolikt bl.a. till förbättrade exportmöjligheter och till bilden av Sverige som turistland. Målet

anknyter bl.a. till specialidrottsförbundens landslagsverksamhet, trä-

ningsläger för detta och Sveriges olympiska kommittés SOK:s arbete med att förbereda och ansvara för deltagande i olympiska spel.

Att skapa bättre möjligheter för forskning, utveckling och utbildning med utgångspunkt iden organiserade idrottens behov.

RF har genom sin egen forsknings- och utvecklingspolicy redovisat hur inriktningen och ansvaret för den beställarstyrda idrottsforskningen kan utformas. Vår bedömning är att RF:s egen FoU policy med prioriteringarna bam- och ungdomsverksamhet, motion och folkhälsa, järnställdhet och prestationsutveckling bra utgångspunkt för uppgiften

är en att vara statens sektorsforskningsorgan för idrotten.

Att skapa bättre möjligheter för elitsatsande ungdomar att kombinera sin idrottssatsning med utbildning ger dem en god grund för livet

som efter den idrottsintensiva perioden.

Målet berör specialidrottsförbundens arbete med talangsatsningar och RF:s/kommunemas verksamhet med Riksidrottsgymnasier.

I Sverige finns bred acceptans för att satsningar elitidrott är

en berättigade. I vår intervjuundersökning 70 procent de till-

uppger av frågade att det är viktigt med svenska idrottsframgångar. Politiskt har enighet rått kring att elitidrott skall stödjas av staten. För att återigen ge Sverige internationella idrottsframgångar föreslår utredningen en rad

14 Sammanfattning

åtgärder som syftar till att möjliggöra kraftfull satsning på utveck-

en

ling av unga idrottstalanger.

Uppföljning och utvärdering

Till de föreslagna målen kopplas modell för uppföljning och utvär-

en dering. På kort sikt skall RF årligen redovisa utfallet för de verksamhetsmål som ställts i regleringsbrev och förordning. De mått

upp som föreslås för att mäta måluppfyllelsen skall könsdifferentierade och

vara bl.a. redovisa: bam- och ungdomsverksamheten uppdelat på olika idrotter, utvecklingen ledarutbilning för barn- och ungdomsverk-

av samhet, idrottsrörelsens medlemsutveckling, styrelsemas sammansättning, åldersfördelning inom olika idrotter samt deltagande i intemationella tävlingar uppdelat på olika idrotter. Idrottsutredningen föreslår även att SCB:s utgiftsbarometer utnyttjas för löpande insamling

av uppgifter om hushållens utgifter för idrott och att uppgifter idrott

om och motion som näringsverksamhet hämtas från SCB:s löpande tjänste-

närings- och sysselsättningsstatistik. Det föreslås vidare att RF i sin

årliga resultatredovisning till regeringen klart efter vilka kriterier

anger man valt de FoU uppdrag beställt och hur resultaten dessa skall

man av följas upp. På dopingområdet föreslås att RF redovisar inriktning och resultat av kontrollverksamheten uppdelat efter olika idrotter och kön.

Statsmedlens användning i enlighet med verksamhetsmålen blir vidare föremål för offentlig insyn och revision.

För utvärderingar på lång sikt bör det övergripande målet för statens stöd till idrotten utgångspunkt. Huvudinriktningen i sådana utvär-

vara deringar bör vara stödets effekter för folkhälsan, jämställdheten och integrationen. Utvärderingama föreslås ske vart fjärde år. Löpande uppföljningama bör bekostas inom för idrottsanslaget. Kostna-

ramen derna för de utvärderingar som görs av stödets välfärdspolitiska effekter bör delas med andra utgiftsområden inom statsbudgeten såsom t.ex. hälso- och sjukvårdsektoms.

RF:s

myndighetsuppgifter

RF föreslås få tydlig förvaltningsrättslig status reglering i lag

en genom och förordning i sin uppgift att fördela statsbidragen till specialidrotts-

förbunden, Sveriges olympiska kommitté, riksidrottsgymnasiema och föreningarna. I den förordning reglerar RF:s myndighetsuppgifter finns

som bestämmelser om inriktning och mottagare stödet. I förordningen

av

återfinns också de mål för stödet som redogjorts för ovan. Personer mellan 7 och 20 år samt utbildade ledare för barn- och ungdomsverksamhet skall få ingå i beräkningsunderlaget för bidraget till före-

ningarna. Bidragen till specialidrottsförbunden får utgöra högst 70

procent av organisationens totala intäkter och motsvara högst 10 procent av det totala statsbidraget till dessa organisationer. Specialidrottsförbundet måste vidare ha minst 3 000 föreningsmedlemmar för att vara berättigad till stödet.

Antidoping

RF ges ansvaret för genomförandet av statens internationella åtaganden för en dopingfri idrott. Ansvaret för att det finns ett fullgott dopinglaboratorium föreslås överföras till utgiftsomrâdet för hälso- och sjukvårdssektorn. Analysen av de dopingprover som tas inom idrottsrörelsen utgör en del kvalitetssäkringen i specialidrottsförbundens tävlings-

av verksamhet och skall bekostas idrottsrörelsen.

av

Sektorsforskning

RF ges uppdraget att vara statens sektorsforskningsorgan på idrottsområdet. Detta innebär att RF f°ar ansvaret för att beställa, utföra och sprida sådan forskning som har sin utgångspunkt i den organiserade idrottens egna behov. I uppdraget ingår att avsätta medel till Centrum

för idrottsforskning i minst samma omfattning som idag.

Förstärkt stöd till barn- och

ungdomsidrott

Idrottsutredningen uttalar sitt missnöje över att det av riksdagen beslutade vinstdelningssystemet så kraftigt försenats. Förseningen har inneburit att idrotten liksom övriga berörda folkrörelser fått vänta på de intäkter från spelmarknaden som riksdagsbeslutet möjliggjort. För att stärka finansieringen av barn- och ungdomsidrott föreslår utredningen att lotterilagen ändras med den innebörden att tillstånd ges för värdeautomatspel i bingohallar och att vinstutdelning f°ar ske i kontanter upp till det maximala vinstbeloppet 1 000 kronor. Utredningen föreslår vidare att antalet tillstånd utökas från 7 000 till 7 500 tillstånd. De föreslagna förändringarna uppskattas kunna 100 miljoner kronor i

ge ca överskott beroende på spelmarknadens förutsättningar i övrigt. Merparten av överskottet tillfaller idrottsrörelsen.

16 Sammanfattning

Utredningen föreslår att det ökade ekonomiska utrymme som skapas genom förslagen om värdeautomatspel främst kommer de lokala föreningarna till del. För att stärka barnens och ungdomarnas intresse för att fortsätta idrotta krävs det utbildade ledare som har förmågan att utforma idrotten till något positivt och bestående för dem som deltar. För att premiera idrottsrörelsens arbete med ledarutveckling föreslår vi att även barn- och ungdomsledama skall ingå i underlaget för bidrags-

beräkningen under förutsättning att de genomgått av respektive spe-

cialidrottsförbund rekommenderad utbildning.

Talangsatsningar

Utredningen föreslår att en möjlighet öppnas för ett fjärde läsår gymnasiet för att underlätta för ungdomar att kombinera elitidrott och utbildning. Av samma skäl föreslås att högskolestuderande elitidrottare på landslagsnivå får rätt att byta studieort och därmed få möjlighet att studera vid en ort där utövarens specialidrottsförbund ordnat särskilt

goda träningsmöjligheter.

Idrottsutredningen föreslår en förstärkning av stödet till elitidrottsutveckling med 10 miljoner kronor årligen. Satsningen kan finansieras inom ramen för ordinarie stöd till idrotten vilket möjliggörs genom regeringens förslag om ökad utdelning från AB Svenska Spel. Stödet skall riktas till unga talanger främst i åldrarna 18-24 år och kunna användas för ungdomarnas idrottsliga utveckling träningsläger, tävlingstillfállen m.m. och för olika åtgärder som underlättar ungdomarnas karriär efter den idrottsintensiva perioden stipendier, studie- och yrkesrådgivning m.m.. Många av de mest framgångsrika svenska idrottsutövama tävlar i idrotter där det är mycket svårt att få sponsorstöd, varför ett förstärkt statligt stöd blir särskilt viktigt för dem. Principen bör vara att den som bäst behöver stödet skall få det.

Idrottsutredningen finner det önskvärt att alla elever i högstadiet kunde få mer idrott på schemalagt tid.

Deltagande i olympiska och paralympiska spel

Utredningen föreslår att bidraget till svenskt deltagande i olympiska och paralympiska spel skall beräknas under statsanslaget till idrottsrörelsen och därmed blir del av den reguljära budgetprocessen mellan regeringen och RF. Anslaget räknas upp med den summa som motsva-

rar ett årligt genomsnitt av bidragen för deltagandet utslaget per år.

Främj andeorganisationema

Statens stöd till främjandeorganisationema skiljs från idrottsanslaget

och får egna övergripande mål och Verksamhetsmål. Anslaget föreslås, i ett första skede, fördelas Regeringskansliet. På sikt bör fördel-

av ningen av anslagen kunna överföras till en eller flera myndigheter eller till en paraplyorganisation organisationerna själva bildar.

som

Statsbidragets övergripande mål för främjandeorganisationema

föreslås vara att det skall stärka sådan allmännyttig ideellt organiserad, demokratisk och medlemsstyrd verksamhet har till syfte att främja

som

ett aktivt fiilufisliv.

Verksamhetsmålen för statens stöd till främjandet ett aktivt fri-

av luftsliv föreslås vara att stödja och utveckla ett aktivt friluftsliv för i första hand barn och ungdom samt att utveckla kvaliteten ifidmjandeorganisationernas fiiluftsverksamhet så att den främjar god etik,

en ökat deltagande, ideellt engagemang, jämställdhet och integration.

III Betänkandets

analyser och slutsatser

Idrottsutredningens förslag grundar sig den utvärdering av statens

stöd till idrotten som genomförts sekretariatet och med hjälp olika

av av uppdrag som upphandlats. Resultaten av uppdragen har publicerats i Motion och idrott 1997 SOU 1997:188 samt i Historia, ekonomi forskning. Fem rapporter om idrott SOU 1998:33.

Utvärderingen tar sin utgångspunkt i en genomlysning av målen för statens stöd till idrott under detta sekel, med betoningen tiden efter år 1970. Genomgången visar att de bärande motiven för idrottsstödet varit folkhälsa, bredd och att idrottsrörelsen är betydelsefull för medborgarnas demokratiska skolning. Statens ambitioner inriktade sig tidigt på att stödja en sammanhållen idrottsrörelse. Denna tendens har förstärkts genom att statens stöd till idrotten efterhand koncentrerats till ett anslag och med RF som största mottagare. Målen för idrottsstödet har successivt utökats allteftersom samhällsutvecklingen och statens ambitioner motiverat det. Målen har varit svåra att följa därför att

upp de uttryckts i allmänna termer och inte varit kopplade till önskade effekter. I utvärderingen konstateras dock att målen, trots brister i utformningen, är relevanta för den verksamhet som bedrivs inom idrottsrörelsen och att idrottsrörelsen i stort uppfyllt målen. I riksdagen har det funnits en stor politisk enighet kring målen för idrottsstödet.

Påföljande kapitel om medborgarnas motionsvanor ger en bild av hur pass väl statens mål idrott alla uppfyllts. 1970 års idrottspo-

om litiska beslut att med hjälp av idrottsrörelsen medborgarna tillgång

ge

18 Sammanfattning

till tävling och motion har varit framgångsrikt. Antalet medlemmar lik-

antalet föreningar har vuxit, skillnader mellan mäns och kvinnors som motionsvanor har minskat, utbudet av idrottsanläggningar upplevs som tillfredsställande, kostnaderna för motion är låga och upplevs inte som betungande av flertalet hushåll.

De offentligt finansierade anläggningarna dominerar fortfarande vad gäller val plats där motionerar. För första gången mäts nyttjan-

av man

det av privata anläggningar; 32 procent av befolkningen uppger att de

senast motionerade i en sådan anläggning.

I kapitlet idrottsrörelsens organisation, idé och verksamhet

om redogörs bl.a. för tillgången till anläggningar utifrån idrottsrörelsens perspektiv. Antalet kommunala anläggningar har ökat starkt de senaste 30 åren dock med viss avmattning under 90-talet då alltfler före-

en ningar tagit över driften av anläggningarna från kommunerna. Av kommunerna förväntar sig 70 procent att andelen föreningsdrift kommer att öka under de närmaste åren. I förhållande till befolkningsmängd kan en viss brist anläggningar iakttas i Stockholmsområdet.

Motion och tävling är centrala begrepp i idrottsrörelsens idé och verksamhet. Tävlingskulturen och elitidrotten upprätthålls i stor utsträckning av specialidrottsförbunden medan motionsverksamheten mestadels bedrivs ute i föreningarna. Motion behöver dock inte innebära att tävlingsinslagen utesluts. I den breda idrotten har tävlingen sin plats, men det är inte prestation utan snarare trivsel och välbefinnande

är ledstjärnan i verksamheten. Inom RF familjen finns också några som förbund, t.ex. Korpen, som betonar motion framför tävling.

I kapitlet om idrottsrörelsens finansiering visas en idrottsrörelse i ekonomisk tillväxt. År 1996 beräknas rörelsen ha haft cirka 7,8 miljarder kronor i inkomster vilket är ökning med 25 procent i förhållande

en till år 1992. Huvuddelen av intäkterna genereras av idrottsrörelsen självt. De offentliga bidragens andel, framförallt kommunernas, har minskat samtidigt andelen intäkter från spel och sponsring ökat.

som Det är framförallt breddidrotten tillgodogör sig intäkterna från spel

som medan sponsring betydelsefull inkomst för den medieintensiva

är en elitidrotten.

Det statliga stödet till idrotten är litet i förhållande till idrottsrörelsens totala intäkter. Det lokala aktivitetsstödet till barn- och ungdomsverksamheten utgör i snitt 3,5 procent medianvärde av en förenings intäkter, medan bidraget till specialidrottsförbunden varierar i betydelse, alltifrån ett par procent upp till 90 procent av omsättningen, beroende på förbundens storlek. Allmänt gäller undantaget Korpen och Akademisk idrott att statsbidraget är en betydligt större andel av intäkterna i förbund med färre medlemmar och/eller liten kommersiell

attraktionskraft än i förbund med många medlemmar och/eller stark kommersiell attraktionskraft.

Ekonomin i förbunden och i föreningarna är i allmänhet god. På förbundsnivån har det kapitalet vuxit med cirka 60 procent sedan

egna år 1992.

Penningströmmama i idrottsrörelsen är komplexa eftersom rörelsen finansierar sin verksamhet från rad olika källor- offentliga bi-

en

drag, sponsring, medlemsavgifter, spel även därför

osv. - men att idrottsrörelsens olika organisationsnivåer har sin särskilda finansieringsstruktur.

Att idrottsrörelsen framgångsrikt förmått finansiera sig via många källor visar att den på olika sätt skapar värden för intressenter även utanför den rörelsen. Idrottsrörelsen värdeskapare är ämnet

egna som

för kapitel

För statens del har idrottsrörelsens bidrag till folkhälsan varit ett viktigt värde och därmed motiv för stöd. Att idrottsrörelsen

engagerar barn och ungdomar har varit en ytterligare aspekt dess legitimitet

av gentemot staten. Idrottsrörelsen betyder mycket för barnens och de ungas idrottande utanför skoltid. Hela 69 procent pojkarna och 60

av procent av flickorna mellan 7 och 15 år deltar regelbundet i någon form av idrott vilket gör denna grupp till den mest idrottsaktiva inom idrottsrörelsen. Föreningarnas barn- och ungdomsaktiviteter är, vid sidan

av fysiskt fostran, också i hög grad betydelsefulla för att utveckla barnen och ungdomarna socialt t.ex. att ge dem självförtroende och lära dem att samarbeta. Idrottsrörelsen spelar också viktig roll i arbetsmark-

en

nadspolitiken bl.a. genom lönebidragsanställning sysselsätt-

som ger ning åt människor som av olika skäl befinner sig utanför den ordinarie arbetsmarknaden.

Kommunernas stöd till föreningar motiveras till stor del

av omsorgen om barnens och ungdomarnas fysiska och sociala fostran stö-

men

det är också ersättning för de olika uppdrag föreningarna har

en som tagit över från kommunen eller där samarbetar med kommunen.

man Det handlar bl.a. stöd till anläggningar där föreningarna alltmer

om tagit över driften. Idag drivs drygt hälften anläggningarna före-

av av ningarna själva. Andra exempel på uppgifter idrottsrörelsen tar på

som entreprenad är friskvårdsprojekt i samarbete med landstingen och olika sociala projekt för att bekämpa våld och rasism.

Idrottsrörelsens relationer med den kommersiella sektorn har

utvecklats starkt de senaste decennierna. Med den utvecklingen har också följt en diskussion föreningarnas tillhörighet i den ideella sektorn.

om En aspekt av detta är var gränsen går för den ideella föreningens skattebefrielse. Föreningarna är befriade från mervärdesskatt och inkomstskatt så länge de kan visa att inkomsterna har naturlig anknytning till

20 Sammanfattning

föreningens ändamål eller att det rört sig verksamhet som av hävd

om utnyttjats för att finansiera ideell verksamhet. Skattemyndighetemas granskning föreningarnas näringsverksamhet visar att föreningarna i

av flera fall inte uppfyller villkoren för skattebefrielse vilket resulterat i att utgående mervärdes- och inkomstskatt utkrävts. Ett annat problem som

uppmärksammats är att de ideella föreningarna, när de bedriver

näringsverksamhet, sin skattebefrielse kan snedvrida konkur-

genom rensen.

En ytterligare aspekt idrottsrörelsens kommersialisering är den

av

s.k. bolagiseringsdebatten. Idrottsutredningen fick i ett tilläggsdirektiv i

uppdrag att bedöma konsekvenserna för den statliga idrottspolitiken om föreningarna väljer att bedriva del sin verksamhet i annan associa-

av tionsforrn än den ideella föreningen. Idrottsutredningens slutsats är att bolagiseringen berör den marginella del av idrottsrörelsen som utgörs

kommersiellt attraktiv arenaidrott. Bolagiseringen innebär inte att av den föreningsbuma idrottens väsen med bredd och elit överges. Utredningen konstaterar att den allmännyttiga ideella föreningen skall fortsätta mottagare statens stöd och uppdraget att förverkliga målet

vara av idrott alla. Omvänt betyder det att staten inte skall stödja sådan idrottsverksamhet tjänar privata vinstintressen.

som

I kapitel 7 redogörs för de organisationer främjandeorganisatio-

-

får stöd från statens idrottsanslag som står utanför gag — som men den organiserade idrottsrörelsen. För närvarande f°ar sex organisationer stöd: Friluftsfrämjandet, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Båtunionen, Cykelfrämjandet, Svenska Pistolskytteförbundet och Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Verksamheten i organisationerna skiljer sig från den RF-organiserade idrotten främst i det att tävlingsinslaget är frånvarande eller starkt nedtonat. En annan skillnad är att arbetet med att värna miljön samt främja säkerhet till sjöss och i trafiken är framträdande i del organisationerna. Skillnaderna har

en av medfört att organisationerna valt att stå utanför RF. Gruppen bidragsberättigade främjandeorganisationer är på intet sätt sluten. Nya främjandeorganisationer kan bildas och bli aktuella för statligt stöd.

I kapitlet redogörs även för Friskis Svettis organisation och verksamhet. Frågan tillgången på idrottsanläggningar får här en ytter-

om ligare belysning. Det är vanligt förekommande att Friskis Svettisföreningarna driver sin verksamhet i egna lokaler.

RF:s antidopingarbete behandlas i kapitel 8 mot bakgrund av bl.a.

Dopingutredningen SOU 1996:126. I likhet med Dopingutredningen

bedömer Idrottsutredningen att huvudansvaret för arbetet mot doping bör ligga inom folkhälsosektom. I linje med detta bör också huvudansvaret för analys- och forskningsverksamheten vid Huddinge sjukhus

dopinglaboratorium åvila hälso- och sjukvårdssektom. Ett resonemang

förs om statens motiv för att stödja idrottsrörelsens antidopingarbete. Slutsatsen är att den del av RF:s antidopingarbete som är inriktat på information samt samarbete med andra myndigheter och organisationer som rör utbildning, kontroll och provtagning bör få statligt stöd. Kostnaderna för analyserna dopingprovema får idrottsrörelsen själv bära.

av

Elitidrottens villkor tas upp i kapitel 9 om talangsatsningar. Utredningen konstaterar att vi har en bra utgångspunkt i den befintliga svenska folkrörelsemodellen bl.a. med föreningslivet som bas samt

integrerad skolgång och idrottsträning men att den uppenbarligen inte

räcker till för att ta medaljer i de stora mästerskapen. Grundtanken i den svenska modellen är att elitidrottama skall kunna vidare i ett normalt liv i samhället när deras idrottskarriär är över.

Analysen i kapitlet leder fram till slutsatsen att modellen behöver förstärkas med en rad åtgärder i syfte att ge unga elitidrottare mer tid och energi ât sin idrottsliga utveckling.

Kapitel 10 fokuserar den idrottsrelaterade forskningen. En åtskillnad görs mellan den forskarstyrda forskningen och den beställarstyrda forskningen. Den forskarstyrda forskningen finns företrädd i många ämnen och vid många universitets- och högskoleorter. Den finansieras huvudsakligen via Centrum för idrottsforskning CIF. Av de medel som staten riktar till RF för forskning och utveckling går för närvarande merparten dels till CIF, dels till RF:s antidopingarbete. RF har med andra ord idag begränsade statliga medel för att bedriva FoU verksamhet i enlighet med sin fastställda FoU-policy. Idrottsutrcdningens förslag avseende finansieringen av dopinglaboratoriet samt om RF:s antidopingarbete medför att en del medel blir möjliga att omprioritera till FoU verksamheten.

Konsekvenserna av att ge RF myndighetsuppgifter som statens företrädare i fördelningen av statens stöd till idrotten och bidraget till de riksrekryterande gymnasiema är ämnet för kapitel 11. Utredningen konstaterar att dessa uppgifter kräver lagstöd och föreslår vidare en förordning som fastställer inriktningen och mottagarna av statens stöd till idrott. För den del av RF:s uppgifter som är myndighetsutövning blir offentlighetsprincipen tillämplig och verksamheten blir föremål för statlig kontroll och revision.

Utvärderingen avslutas med en jämförande analys av relationerna mellan staten och idrottsrörelsema i de övriga nordiska länderna. Gemensamt är att staten i de olika nordiska länderna valt den organiserade idrottsrörelsen samtalspartner och genomförare av sin idrotts-

som politik. I Sverige liksom i andra nordiska länder har ambitionerna höjts vad gäller statens resultatstyrning statsbidragen av idrottsrörelsen. Graden av styrning varierar dock. Till skillnad från i Sverige utformas i grannländema mål även för idrottsrörelsemas verksamhet: statsbidraget

22 Sammanfattning

öronmärks för vissa insatser och idrottsrörelsen förväntas medverka i

verksamheter även utanför den idrotten.

rena

Summary

The Commission on Sports

On the 24th of October, 1996 the Swedish decided

government to appoint a Commission on Sports. The members serving the Com-

on mission were nominated from all the political parties the Parliament. Representatives from authorities, the sports movement and associations for the promotion of outdoor life assigned experts to the Com-

were as mission. The considerations and recommendations proposed by the Commission and published in Sports for life. Government grants to the sports movement and the associations for the promotion of outdoor

life

were delivered to the Minister responsible for Sports

on the 29th of May, 1998.

I

The assignment

The Commission on Sports assigned the task of evaluating

was government grants to sports, and clearer objectives for

to propose new, those grants. The task also involved proposing model for following

a up and evaluating objectives as well as measures that would

ensure control of the allocation of government funds to sports. Finally, the Commission directed to analyse the for government

was consequences sport policy sports associations chose to organize themselves in other forms than that of the non-profit organisation.

The Commissions proposals

The Commission differentiates between two types of grants: for sports

one and one for the promotion of outdoor activities.

24 Summary

Overall objective for government grants to sports

Government grants to sports shall strengthen public activities

organised by democratic, member controlled non profit sports associations for children and young people, and mass sports and competitive activities that are open to a considerable proportion of the population irrespective of sex, social or ethnic group, or physical and mental capacity.

In its proposal for overall objective, the Commission on Sports

an emphasises its continued confidence in the ability of the non-profit organisations to realise the Sports for all objective. The Commission makes a distinction between competitive sports and general exercise. Competitive sports centre on performance and results, while exercise

puts physical well-being before performance.

The overall objective concretised a number of specific objectives. These objectives define the use of government grants but do not aim to control the activities of sports organisations. The purpose of subsidies primarily to develop the quality of the activities organised by the sports organisations.

Specific objectives

Government grants shall contribute to activities that promote the interest of children and young people in sporting activities and enable them to influence and take responsibility for their sporting activities.

Government grants to sports give high priority to sporting activities for children and young people. Just over 40 per cent of subsidies go to activities for these groups via sports clubs at the local level. The Commissions evaluation of grants shows that three out of four clubs are satisfied with the grants they receive and consider that there no better alternative. However, although the associations are satisfied with their grants, the Commissions evaluation indicates that the grants neither affect the scope nor the direction of activities. Firstly, grants are too small, and secondly, the objectives are not sufficiently well-defined. For this reason, we propose the above—mentioned objective for grants, along with an increase in government subsidies through lotteries to sporting activities for children and young people.

Governmental grants shall contribute to further improving the quality of the activities organised by the sports movement for children and

people and sports and competitive activities with view to young mass a

Summary 25

promoting sound ethical conduct, increased participation, voluntary involvment, equality and integration.

This objective applies to the subsidies allocated to the central organisations that form the Swedish Sports Confederation SSC. The Commission emphasises the importance of increased participation sports. In the Commissions report ethical issues mainly receive attention part

as of the doping problem in sports but they also included the

are more general work carried out at central level to promote and protect values

sport such as fair-play, friendship, teamwork, etc. The success of the Swedish sports movement largely be attributed to all the voluntary

can work performed by members at all levels within the sports movementon governing boards, as teamleaders, coaches etc. Government grants should contribute to the further development of and greater commitment to voluntary work.

With its 3 million members the sports movement constitutes Swedens largest non-profit organisation. The Commissions evaluation indicates that exercise habits fairly evenly distributed the

are among population with regard ethnic and social However,

to age, sex, group. although exercise fairly evenly distributed, under-

some groups are represented the sports movement. There differences between

are men and women with regard to membership four out of ten

— men are members of sports organisations compared with three out of ten women. This also reflected in the fact that fewer than sit

women men on governing boards at different levels within the sports movement. Families with lower income exercise slightly less than those with higher incomes. The Commission concludes that the sports movement has shown its ability to involve large part of the population. However,

a the Commissions field indicates that the sports movement has

survey the potential to reach larger proportion of the population.

an even

Governmental grants shall facilitate both participation in international competitions and the preparations necessary for those competitions.

During the 1990s, Swedens previously prominent position the international sports arena has become weaker. The Commission concludes that Swedish success international sports plays significant role in

a inspiring both leaders and participants at all levels within the sports movement. Success also helps to promote Swedens image abroad and as such can be said to affect Swedens chances in export markets and Swedens image as a country for tourism.

26 Summary

Govemmental grants shall help to create better opportunities for research, development and education based on the needs of the organised sports movement.

The research and development policy of the Swedish Sports Confederation demonstrates how a policy for applied research might be formulated. The Commission considers this policy, with the priority accords to sports activities for children and young people, exercise and public health, and equality and sporting achievement at the very highest level, to be excellent basis for the Confederation in its role

an as, among other things, the national organisation for applied research in the sports area.

Government grants shall improve opportunities for young top athletes to combine their sports training with an education that will give them a good start in life after their active sports career over.

According to our evaluation, over 70 per cent of the adult population consider important that Swedish athletes are successful intemational sports. There also general political consensus that élite sports should receive government support. The Commission proposes a number of designed to improve Swedens prospects in inter-

measures national sport.

Follow-up and evaluation

We propose a model for the follow-up and evaluation of the objectives. We that the Swedish Sports Confederation the short term

propose should present the results in relation to the specific objectives. We pro-

that the statistics performance should be compipose used to measure led to show the differences between the sexes with regard to sports and present figures for example, activities for children and youth in dif-

on, ferent sports, the of members engaged various sports, the com-

age position of governing boards, etc. We also propose that data on household expenditure on sport compiled by Statistics Sweden used in the short—range follow-up.

The way which government funds are used in relation to the objectives should also be subject to governmental control and audit.

The starting point for long-range evaluation should be the overall objective for government grants to sports. Such evaluations should highlight the effect of the subsidies public health, equality between

on women and men and the integration of various ethnic groups. pro-

Summary 27

posed that the long-range evaluations should be made four-year in-

at tervals.

Tasks of the Swedish Sports Confederation

By our proposal to regulate the govemment-funded tasks of the Swedish Sports Confederation in laws and ordinances, the organisation given a clear role with regard to its of funds.

management government The duties regulated in law governmental subsidies that

concern go to specialist sports associations at the national level, to the Swedish olympic committee, to upper secondary sports schools, and to associations

at the local level.

People in. the 7 to 20 should be entitled receive

age-group to government grants for their activities at the local level. Grants to the national sports associations amount to maximum of 70

may a per cent of an associations total income, while single national

no sports association may receive than 10 of the total allocation

more per cent to the said associations. Furthermore, the association have least

must at 3,000 members to qualify for government subsidies.

Anti-doping

The Swedish Sports Confederation assigned for the

responsibility

implementation of the Governments international undertakings

to promote a drugs-free sports sector. proposed that responsibility

for a full-scale doping control laboratory and the of

financing the same

should be transferred to the public health Moreover, also

sector. proposed that the sports movement should the of analysing

pay costs the doping tests.

Applied research

The Swedish Sports Confederation SSC should be assigned the task of serving the national organisation for applied research in the

as sport area. This means that the SSC will be responsible for ordering,

carrying

out and spreading the results of this applied research.

28 Summary

Increased funding to sports for children and young

people

In order to strengthen the financing of sporting activities for children and people, the Commission proposes amendments to the laws

young regulating lotteries. By giving the sports movement the right to place and make profit from video lottery terminals bingo halls operated

a by the sports movement, the Commission estimates that funds for sporting activities for children and young people may be increased by close to SEK 100 million.

Top sports

In order to make simpler for top athletes to combine their sports training with studies the Commission proposes that studies at upper secondary sports schools be extended from three to four years. For

may the the Commission also that top athletes

same reason proposes studying at university transfer to another provided that their

one may national sports association has made special training arrangements at

locality. the new

Furthermore, the Commission proposes an increase government grants to top athletes in the 18 to 24 age-group by SEK 10 million annually. The increased grant should be used for training camps, competitions, etc. and to improve the athletes’ prospects after their sports

for example scholarships, career planning, etc. Since many career,

athletes not eligible for sponsor support additional governyoung are ment grants are most welcome.

Participation in Olympic and Paralympic games

We that the special grant for participation in Olympic and

propose Paralympic incorporated into the regular annual government

games grant to the sports movement.

Organisations for the promotion of outdoor activities

proposed that government subsidies to these organisations should be separated from grants to the sports movement. A special set of objectives should be formulated for grants to the organisations that promote outdoor life.

Summary 29

proposed that the overall objective of government grants to these organisations should be: to strengthen public activities organised by democratic, member controlled non-profit associations for the

purpose of encouraging an active outdoor e.

As more specific objectives for grants to these organisations

we propose the following: government grants shall support and develop outdoor activities for children and people,

young and they shall support further development of the organisations activities with view to

a promoting sound ethical conduct, increased participation, voluntary involvement, equality and integration.

III

The Commissions evaluation of

governmental grants to sports

The Commissions evaluation begins with of the objectives for

a survey government grants to sports that have applied during this century, with emphasis on events after 1970. The fundamental principle underlying government support to sports has been public health, "sports for all" and the significance of the sports movement for democracy. Throughout, Government policy has been unified

to support a sports movement. This tendency has been accentuated by the concentration of grants to one ministry and the concentration to recipient, namely

one the Swedish Sports Confederation. The number of objectives for government grants has gradually increased along with growing ambitions on the part of the Government but also because of general

more changes that have taken place society. The objectives have been difficult to follow because they have been formulated general

up terms. Nor have they been formulated with specific effect in view.

a Although there shortcomings in the formulation of

were some objectives, the Commission concludes that the objectives relevant

were for the activities the sports movement, and that the sports movement

general has fulfilled these objectives. The Commission also concludes that, the whole, there political with regard

on consensus to the scope and direction of government subsidies to sports.

The survey of peoples exercise habits gives good picture of how

a well the Governments policy of sports for all has been fulfilled. The Commission concludes that there has been steady growth the

a number of members the sports movement well the number of

as as associations. Differences in exercise habits between and

women men have steadily diminished, people satisfied with the number of sports

are facilities, the cost of sporting activities low, and most households do

30 Summary

not consider that their expenditure on sports a burden on the households economy.

Publicly financed sports facilities still dominate the "market" for sports facilities, although 32 per cent of the adult population stated that they exercise at private sports facilities. The number of publicly financed sports facilities has risen during the last 30 years, although there has been a recession growth in the last decade. In recent years associations have increasingly taken over the management of sports facilities. 70 per cent of the county authorities expect this trend to continue and grow more marked in the future.

Exercise and competition central concepts in the ideas and acti-

are vities of the sports movement. The competition and élite sport culture largely maintained by the sports organisations at the national level, while the ideal of exercise mainly upheld by the local clubs. Exercise does not necessarily mean that elements of competition are excluded. Competition has its place in the more exercise-oriented sports sector, but performance comes second to well-being and other social values in sport. Among the members of the Swedish Sports Confederation most of them put competition at the forefront although there are some specialised sports federations that put exercise before performance.

The sports movement has shown a steady economic growth in recent years. Since 1992, the sports movement has increased its income by 25 cent. The Commission has estimated that the sports move-

per ment grossed SEK 7,8 billion in 1996. Most of this income generated by the movement itself. The share of public grants, in particular at the local level, has decreased, at the same time as the proportion of income derived from lotteries and sponsoring activities has increased. Generally speaking, lotteries benefit sports at the local level while sponsoring mainly affects élite sports. Government grants are small in relation to the total income of the sports movements. Government grants to local activities for children and young people amount on average to 5 per cent median of a local associations income. Government grants to sports organisations at the national level vary in importance— from 90

cent of organisations income to little couple of per cent. per an as as a Generally speaking, government grants represent a larger proportion of the total income of specialised sports federations with few members and/or little commercial potential than of federations with more members and/or greater commercial potential. Clubs at the local level and the national organisations generally have healthy balance sheets. The accumulated capital the national organisations has grown by 60 per cent since 1992.

The sports movement has been able to finance its own activities through a number of sources: public funding, members, lotteries, spon-

Summary 31

soring activities, etc. This shows that the also able sports movement to create value for a number of outside the groups movement. Government support has primarily been motivated by the contribution that the sports movement makes to public health. Another aspect that legitimises government support the high of percentage children and young people involved the sports 69 movement. per cent of boys and 60 cent of girls in the 7 to 15 participate per age-group regularly some sport, which makes them the most active the group sports movement. The activities organised by the associations not only play a part the physical education of children and youngsters but also have a great impact their social development by giving them selfon confidence and by teaching them to work together in The a group. movement also contributes to employment by providing jobs for persons who for various unable to get employment the reasons are regular labour market. The local authorities have the central same reasons as government for giving support to the sports movement but their also support motivated by the different tasks that the sports movement have taken over from the local authorities where the or cases sports movement cooperates with the local authorities. As mentioned above, task one entails the management of sports facilities. About 50 of per cent sports arenas are currently managed by sports associations. Other examples where the sports movement projects for local manages on contract authorities include fitness projects and various social projects, for example, to fight violence and racism. The interaction of the sports movement with the commercial sector has increased markedly recent decades. This development has been followed by a discussion where the limit for the exemption on tax enjoyed by the non-profit organisations should be drawn. Audits conducted by local tax authorities show that in the numerous cases local associations conduct business transactions in such that a manner they do not qualify for tax exemption. The result that the associations have been forced to VAT and income Another problem that pay tax. has emerged that when selling services goods associations or can distort prices and hence competition the market since they on are normally exempt from taxes. Another aspect of the commercialisation of sport the debate on sports associations that wish to form joint stock companies. One of the tasks assigned to the Commission to analyse the for was consequences government sports policy sports associations choose organize, to a themselves other forms than that of the non-profit organisation. The Commissions conclusion that the phenomenon of associations sports turning into joint stock companies will only affect marginal a propor-

32 Summary

tion of the sports movement, namely the associations that arrange élite sporting activities and events that attractive to the media and are therefore have good commercial potential. If associations are transformed into joint stock companies this will not affect the basic principle of sports for all in the sports movement. The Commission would also like to underline the principle that government grants to sports shall only fund non-profit organisations. Although they receive government grants for sports, the organisations that promote outdoor activities not really part of the sports are "family". Six organisations of this type currently receive government grants. The Commission also indicates that this group of organisations well change. The Commissions analysis would indicate that the may activities of these organisations differ from those of the sports movement largely because the element of competition either absent or — small. The Commission therefore proposes that grants to these very organisations be separated from subsidies to the sports movement. Such step would give them independent role in relation to the sports a an movement. With regard to the issue of doping the Commission concludes that this should be treated public health problem. Consequently, the as a Commission that responsibility for a full-scale doping control proposes laboratory should be transferred to the public health sector. The Commission has also discussed the motives for government support to the anti-doping activities carried out by the sports movement. Our conclusion that the Swedish Sports Confederation should receive government grants for the anti-doping that focus on measures information and cooperation with other organisations in order to prevent doping. On the subject of élite sports the Commission points out that the Swedish model with its base in the sports movement and combined — education/training good starting point for developing Swedish — a sports talent. Nevertheless the model needs to be strengthened a number of to help top athletes to concentrate on their sport. ways Research and development activities in the sports area can be divided into the independent research carried out at universities and more colleges and the user-oriented research which, though conducted more by the academic community, commissioned by the sports movement. The Commission concludes that this user-oriented research an important element in efforts to utilise sports talents more effectively, and therefore that government funding to such research proposes should be increased. The Commissions evaluation has also taken into account the relationship between the government and the sports movement other

Summary 33

Nordic countries. The comparative analysis shows that the govemments of other Nordic countries, Sweden, have chosen the sports

as movement as their partner discussions and also as the organisation that implements government sports policy. Both in Sweden and other Nordic countries the govemments have raised their level of ambition with regard to policy objectives and follow-up of government subsidies. The degree of control government funds varies diffe-

over rent Nordic countries. Unlike Sweden, other Nordic countries formulate objectives for activities within the sports movement: grants

are earmarked for certain projects and the sports movement expected to cooperate and carry out activities that sometimes do not correspond to core activities the sports movement, for example, fitness programmes for the elderly and various social activities.

Förslag till lag om ändring i lagen 1995:361 om

överlämnande till

av förvaltningsuppgiñer Sveriges

Riksidrottsförbund

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen 1995 :361 överlämnande

om av fdrvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsfiirbund skall ha

följ ande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Sveriges Riksidrottsförbund Sveriges Riksidrottsförbund

prövar frågor om fördelning prövar frågor fördelning

om

till kommuner statsbidrag statsbidrag till idrotts-

av av till kostnader för Specialidrott verksamhet i med

enlighet

inom gymnasieskolan. vad regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den...

Förslag till förordning om statsbidrag till

idrottsverksamhet

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter statsbidrag till idrottsverk-

om samhet.

Förordningen gäller inte statligt stöd till främjande av friluftslivet.

Målet för statsbidrag

2 § Statens stöd till idrottsverksamhet skall stärka sådan allmännyttig ideellt organiserad, demokratisk och medlemsstyrd barn- och ungdomssamt motions- och tävlingsverksamhet omfattar betydande

som en andel av befolkningen oberoende av kön, social och etnisk tillhörighet, eller fysiska och psykiska förutsättningar.

Förutsättningar för statsbidrag

3 § I enlighet med målet i 2 § lämnas statsbidrag enligt denna förordning för att

utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och för sitt idrottande,

ta ansvar

2. utveckla kvalitén i idrottsrörelsens barn- och ungdoms- samt motionsoch idrottsverksamhet så att den främjar en god etik, ökat deltagande, ideellt engagemang, jämställdhet och integration,

möjliggöra deltagande i internationell tävlingsverksamhet och behöv-

liga förberedelser för detta,

4. skapa bättre möjligheter för elitsatsande ungdomar att kombinera sin idrottssatsning med utbildning dem god grund för livet efter

som ger en den idrottsintensiva perioden.

När det gäller stöd enligt första stycket l som riktas till verksamhet för funktionshindrade gäller inte begränsningen till bam och ungdom.

38 Förslag till förordning

4 § Statsbidrag kan beviljas

allmännyttiga ideella föreningar specialidrottsförbund är

som medlemmar i Sveriges Riksidrottsförbund och har minst 3 000

som föreningsmedlemmar för verksamhet enligt 3 § första stycket 2

-

andra allmännyttiga ideella föreningar är anslutna till Sveriges

som Riksidrottsförbund lokala idrottsföreningar för verksamhet enligt 3 § första stycket 1

-

Sveriges olympiska kommitté för verksamhet enligt 3 § första stycket

kommuner för verksamhet enligt 3 § första stycket

5 § Bidrag enligt 4 § l lämnas med högst 70 procent organisationens

av totala intäkter och med ett belopp motsvarar högst 10 procent det

som av totala statsbidraget till dessa organisationer.

Definitioner

6 § Med idrottsverksamhet i denna förordning prestationsinriktad

avses tävlingsidrott samt hälsoinriktad bredd- och motionsidrott, i vilken ingår ett centralt moment av fysisk aktivitet.

7 § Med barn och ungdomar avses i denna förordning mellan 7

personer och 20 år.

Beslutande organ m.m.

8 § Frågor om statsbidrag enligt denna förordning prövas Sveriges

av Riksidrottsförbund.

9 § Sveriges Riksidrottsförbunds beslut enligt denna förordning kan inte överklagas.

Övriga bestämmelser

10 § Ansökan om statsbidrag skall göras skriftligen. Den skall komma in till Sveriges Riksidrottsförbund senast...

11 § En förening eller har tagit emot bidrag enligt denna

annan som

förordning är skyldig att lämna de redovisningshandlingar, verksamhets-

berättelser samt andra uppgifter Sveriges Riksidrottsförbund be-

som stämmer.

Förslag till förordning 39

12 § Sveriges Riksidrottsförbund kan besluta att ett beviljat bidrag inte

skall betalas ut, om bidraget har beviljats grund felaktiga uppgifter.

av

Sveriges Riksidrottsförbund kan besluta att ett bidrag skall betalas

tillbaka, om det har beviljats grund felaktiga uppgifter eller

av om mottagaren inte inkommer med sådana uppgifter i 11

som anges

Denna förordning träder i kraft den...

l

Inledning

1.1 Idrottsutredningens uppdrag

Det politiska uppdraget

Enligt beslut vid regeringssammanträdet den 24 oktober 1996 uppdrogs

framlidne statsrådet Leif Blomberg att sammankalla parlamenta-

en riskt sammansatt kommitté med uppdrag att utvärdera det statliga

stödet till idrotten och förslag till tydligare mål för stöd till

ge nya statens idrotten. Vidare skall förslaget innefatta modell för uppföljning och

en utvärdering av verksamheten i relation till målen samt eventuellt

nya rutiner för att säkerställa insyn i och kontroll bidragsfördelningen till

av idrotten.

Kommittén skall vid utformningen målen för stöd beakta

av statens de olika idrottemas skilda ekonomiska villkor. Det statliga stödet får samtidigt inte, framhåller hindra förnyelse och utveckling

man, en av idrottsrörelsen.

Kommittén skall vidare redovisa konsekvenserna sina förslag

av ur jämställdhets-, integrations- och folkhéilsoperspektiv‘.

Genom ett regeringsbeslut den 27 november 1997 kommittén

gavs ett ytterligare uppdrag, att bedöma konsekvenserna för den statliga

idrottspolitiken om idrottsföreningar väljer att bedriva del sin

en av verksamhet i annan associationsform än den ideella föreningen

Dir. 1996:84. 2 Dir. 1997:146.

42 Inledning

De välfärdspolitiska utgångspunkterna

Att den statliga idrottspolitiken har sin hemvist i den generella välfärdsmodellen, inom vilken olika kopplingar mellan offentligt och privat organiserad välfärd ryms, framgår tydligt i direktivskrivningama. Kommittén skall i sitt arbete utgå från att män och kvinnor får lika möjligheter att utöva idrott- såväl bredd- och motionsidrott

som prestationsinriktad tävlingsidrott. Statens stöd skall utformas så att det bland medborgare i alla åldrar skapas ett bestående intresse för fysisk aktivitet i syfte att uppnå god folkhälsa. Av grundläggande betydelse är att fler människor än för närvarande kan delta i idrottslig verksamhet utifrån sina egna förutsättningar. Betydelsen den ideella sektorn lyfts

av fram bl.a. när man skriver att det är av särskild vikt att stimulera vital ungdomsidrott driven demokratisk grund

I tilläggsdirektivet är betoningen av den ideella sektorn än

mer framträdande då man rakt ut skriver att den svenska idrottspolitiken bygger på den s.k. folkrörelsemodellen. Detta innebär, säger att

man, staten i stor utsträckning har överlämnat idrottspolitiska frågor till idrottsrörelsen själv. En förutsättning för detta har varit dels att idrottsrörelsen är organiserad som en demokratisk folkrörelse, dels att den kan samla såväl bredd- som elitverksamhet i en sammanhållen organisation4.

De utredande, analyserande uppdragen

Det senaste samlade idrottspolitiska beslutet togs år 1970. Mycket har hänt sedan dess i samhället i stort, inom idrotten samt i relationen mellan staten och den organiserade idrottsrörelsen. Mot den bakgrunden ges kommittén i uppdrag att genomföra särskilda utvärderingar, bedömningar och analyser vad avser Skatteregler, effektiviteten i det offentliga stödet till den lokala idrottsverksamheten

for barn och Lngdom, verksamheten inom den idrottsrelaterade forskningen, fakta i folkhälsofrâgor samt idrottsrörelsens finansiering

3 Dir. 1996:84. 4 Dir. 1997:146. 5 Dir. 1996:84.

Inledning 43

1.2 Idrottsutredningens tolkning och

precisering av uppdraget

Problem med det nuvarande idrottsstödet

Kraven hushållning statens är stora. Det medför bl.a.

av resurser att måluppfyllelsen måste vara god och att bidragen fördelas effektivt. Utredningens uppdrag att utvärdera målen för statens stöd till idrotten blir mot den bakgrunden inte endast fråga utvärdera målens

en om att innehåll och inriktning utan även i vilken utsträckning de forrnule-

är rade så att det går att avgöra hur väl de uppfylls och till vilken kostnad.. T.ex. vilken effekt har statsstödet och riktar det sig till, är frågor

vem att ställa i det sammanhanget.

Idrottsstödet och medborgarna

Statens idrottsstöd är del i den statliga välfårdspolitiken. Dess resul-

en tat skall således att det bidrar till att skapa värde för landets med-

vara borgare oberoende av var de bor, de är eller gamla, hur de

om unga gillar att idrotta/motionera, deras etniska, sociala eller könsmässiga tillhörighet. Är det så betydande

att en och representativ andel av medborgarna har tillgång till idrott och motion Är nöjd med sina idrotts-

man

och motionsmöjligheter

Idrott antas ha betydelse för hälsan. Bidrar idrotten, tävling och motion, till ett bättre fysiskt och psykiskt välbefinnande för de enskilda medborgarna respektive till en bättre folkhälsa för nationen

Statens stöd till idrotten riktas till idrottsrörelsen. Vilken roll har idrottsrörelsen när det gäller medborgarnas motionsvanor Vad betyder

t.ex. medlemskapet i en idrottsförening för medborgarnas motionsvanor

och omvänt, vad betyder medborgarnas ideella för idrotts-

engagemang rörelsens verksamhet och utveckling

En betydande del av statens direkta stöd till idrotten är riktad till den idrottsverksarnhet för barn och ungdomar föreningarna

som erbjuder.

Hur påverkar stödet de idrottande inklusive deras benägenhet

ungas att göra tävling och motion till en bestående ingrediens i deras livsstil framöver Når det flickor och pojkar på lika villkor Vilket inflytande över sitt idrottande har de i idrottsrörelsen

unga

44 Inledning

Idrottsstödet och idrottsrörelsen

Vilket värde har statens idrottsstöd för idrottsrörelsen En viktig aspekt är det direkta statliga penningstödets värde i relation till andra intäktskällor. En annan är betydelsen av det indirekta stödet i form av skattebefrielse. Skattebefrielsen förutsätter enligt lagen om inkomstskatt att verksamheten bedrivs ideellt och allmännyttigt. Att statsbidragen vilar

samma förutsättning framgår av utredningens tilläggsdirektiv.

Statens idrottsstöd är förknippat med förväntningar idrottsrörel-

bl.a. att den kan samla såväl bredd- som elitverksamhet inom en sen, och samma organisation. Statens utgifter styrs av politiska mål och den förvaltningspolitiska processen kräver offentlig insyn och kontroll. I vilken utsträckning inkräktar dessa mål och offentlighetskrav på idrottsrörelsens frihet och oberoende I vilken utsträckning och hur kan statsbidragen stödja och stimulera sådan verksamhet som ideella organisationer i medlemsdemokratisk ordning fattat beslut om

Riksidrottsförbundet RF kan i sin nuvarande relation till staten sägas statens företrädare på idrottsområdet både nationellt och

vara internationellt. Hur kan ett fortsatt uppdrag den karaktären formu-

av leras utan att RF:s roll som idrottsrörelsens företrädare skadas

Idrottsstödet och svensk idrott

Det finns inom för statens idrottsstöd och i samförstånd med

ramen andra offentliga utgiftsområden ett statligt idrottsengagemang med en vidare inriktning än idrottsrörelsens verksamhet. Stödet till idrottsrelaterad forskning hör hit vilken förutom medel över idrottsanslaget erhåller betydande finansiering över utgiftsområdet högre utbildning och forskning. Ett annat är stödet till de s.k. riksrekryterande idrottsgymnasiema för vilka grundfinansieringen är en kommunal angelägenhet.

1.3 Utredningsarbetets uppläggning och inriktning

Idrottsutredningen

Kommittén antog vid sina första sammanträden namnet Idrotts-

ett av utredningen.

Inledning 45

Ledamöter, sakkunniga och experter

Under utredningsarbetets inledande period, från december 1996 till september 1997, kallades samtliga ledamöter, sakkunniga och experter till gemensamma överläggningar. Vid dessa möten presenterades

successivt sekretariatets framsteg vad gäller den kunskap efterfråga-

som des i direktivet, de s.k. utredande, analyserande uppdragen enligt ovan. Därutöver genomförde sekretariatet intervjuer med utredningens experter och andra företrädare för idrotts- och främjandeföreningslivet för att på så sätt ta del av den kunskap och erfarenhet de besitter.

som

Från och med oktober 1997 ändrade utredningens sammanträden innehåll och det politiska uppdraget fokuserades. Nu presenterades utkast till det kommande betänkandets innehåll och konkreta förslag till kommande ställningstaganden diskuterades. Till dessa sammanträden vilka har protokollförts kallades utredningens ledamöter och sakkunmga.

Parallellt möttes sekretariatet och utredningens experter samt företrädare för idrottsrörelsen och främjandeorganisationema för att tillsammans med dem diskutera de olika förslag och ställningstaganden som sekretariatet förberedde.

Vid ett gemensamt möte i 1998 mellan utredningens ledamö-

mars ter, sakkunniga och experter lyssnade ledamöterna till experternas

synpunkter på det utkast till betänkandets s.k. brödtext då förelåg.

som

Vid ett möte den 5 maj hade utredningens experter tillfälle

att ge sekretariatet synpunkter på ett utkast till hela betänkandet.

Till kommitténs sammanträde den 14 maj inbjöds samtliga experter att kommentera utkastet till slutbetänkande.

Vid kommitténs sammanträde den 25 maj granskades och godkändes betänkandet och namnet Idrott och motion för livet.

gavs Statens stöd till idrottsrörelsen och frilufislivets organisationer. Be-

tänkande från Idrottsutredningen.

Studieresor

Under våren 1997 genomfördes två studieresor tillsammans med utredningens ledamöter och sakkunniga till Helsingfors och Oslo. Resoma arrangerades i samarbete med det finska Undervisningsministeriet

respektive det norska Kulturdepartementet.

I oktober samma år gästade utredningens ordförande samt sekretariatet "idrottsriksdag" i Odense till vilken Danmarks kulturminister

en inbjudit företrädare för dansk idrottsrörelse och kommunal idrottsverksamhet.

46 Inledning

I mars 1998 gjorde sekretariatet studieresa till Washington D.C.

en och sammanträffade där med företrädare för universitetsidrott, kommersiell idrott, skolidrott, elitidrott och federal folkhälsopolitik

physical fitness.

Anhållan om förlängd utredningstid

Vid sammanträdet den 3 september 1997 beslöt Idrottsutredningens

ledamöter att hos regeringen anhålla förlängd utredningstid. Moti-

om vet som gavs var att uppdraget är såpass omfattande att det inte på ett tillfredsställande sätt kan fullgöras inom den utsatta tiden, dvs. till den 31 december 1997.

Regeringen beslutade den 27 november förlängd utredningstid

om till den 31 maj 1998. I beslutet utredningen ett ytterligare

gavs upp-

drag‘.

Hearings

Utredningen anordnade under hösten 1997 tre seminarier för ledamöter, sakkunniga och experter samt särskilt inbjudna gäster inklusive

pres-

Ämnena för dessa sammankomster Idrott och integration, sen. var Idrott och Samhällsekonomi samt Idrott och demokrati.

Talangsatsning

I oktober 1997 hade framlidne statsrådet Leif Blomberg överlägg-

en ning med Idrottsutredningens ordförande situationen för elitidrot-

om ten. Överläggningen resulterade i att sekretariatet fick i uppdrag att utarbeta förslag till hur ett statligt stöd till utvecklingen idrotts-

av unga talanger skulle kunna utformas.

Riksidrottsstyrelsens kommitté för utredning alternativ

av associationsform för idrottslig verksamhet

Utredningens ordförande och ledamot deltog i 1998 i ett

en mars sammanträde med Riksidrottsstyrelsens kommitté för utredning altema-

av tiv associationsform för idrottslig verksamhet.

6 Dir. 1997: 146.

Inledning 47

Idrottsutredningens rapporter

Huvuddelen utredningens kunskapsinsamling har skett med hjälp

av av

olika uppdrag som upphandlats. Resultatet dessa uppdrag har publi-

av cerats som rapporter till Idrottsutredningen i två volymer: Motion och

idrott 1997. Idrottsutredningens intervjuundersökning Historia,

samt ekonomi och forskning. Fem rapporter idrott‘.

om

1.4 Betänkandets innehåll

uppläggning och

1.4.1 Beskrivande och del

analyserande

Mål för statens stöd till idrotten

Den idrottspolitiska diskussionen i regering och riksdag från riksdags-

beslutet år 1970 till idag återges. Utvecklingen målen för

av statens stöd till idrotten redovisas och analyseras med tonvikt på vad har

man velat åstadkomma och hur.

Medborgarnas motionsvanor

Fokus är här vad hänt med befolkningens idrott och motion under

som perioden från år 1970. Hur mycket motionerar man Vilken motion väljer att utöva Har förändringar skett under de 25 åren

man senaste

Idrottsrörelsens roll för motionsvanoma uppmärksammas liksom likheter och olikheter vad gäller motion och strukturella förhållanden såsom ålder, kön, social och etnisk tillhörighet samt bostadsort. Motionens betydelse för hälsan belyses även.

I perspektivet av att statens stöd till idrotten utgör del den

en av samlade välfärdspolitiken analyseras motionsvanoma i förhållande till medborgarnas önskemål om motion. Dels i vilken utsträckning de upplever hinder för sitt motionerande, dels i vilken utsträckning idrott och motion prioriteras inom för deras varaktiga önskemål

ramen mer eller värderingar. Till kategorin idrott något värderas förs

som som även idrott att titta på och glädjas eller inte.

som evenemang

7 SOU 1997:188. 8 SOU 1998:33.

48 Inledning

Tävling och motion den organiserade idrottsrörelsen

- Idrott och motion har sedan ett drygt sekel organiserats inom ramen for en folkrörelse. Fokus här är idrottsrörelsens inklusive Sveriges olympiska kommittés organisation och uppgifter liksom den verksamhet som organiseras av de s.k. främjandeorganisationema. Tonvikten i beskrivningen ligger på verksamheten i förhållande till statens stöd till idrotten.

Mot bakgrunden av att kommunerna erbjuder subventionerade anläggningar för sina invånares idrott och motion görs ett försök till bedömning av den kommunala fritidspolitikens effekter i relation till den organiserade idrottsrörelsens behov.

RF:s antidopingarbete redovisas och bedöms i förhållande till idrottens interna behov och de åtaganden som svenska staten förbundit sig för internationellt.

Idrottsrörelsens finansiering

Idrottsrörelsens olika intäktskällor redovisas. Betydelsen av statens idrottsstöd analyseras liksom ñnansieringens sammansättning över tid. Omsättning, eget kapital, m.fl. nyckeltal redovisas och ger viss information om förbundens och föreningarnas ekonomi.

Idrottsrörelsen som värdeskapare

Statens stöd till den organiserade idrotten kan motiveras med att den tillhandahåller ett värde for medborgarna i dess förmåga att erbjuda dels idrott dem som vill, dels den idrott de under demokratiska former själva väljer att utöva. Idrottsrörelsens värde for demokratin uppmärksammas. Den aktuella debatten om idrottens bolagisering antyder att idrottsrörelsen har förmåga att skapa värden för en vidare grupp intressenter än medlemmarna och under andra inflytanden än medlemmamas.

Idrottsrörelsens värdeskapande förmåga och dess möjligheter att tillfredsställa olika intressenter inom för den ideella, allmännyttiga

ramen föreningen analyseras. Då även statens indirekta stöd såsom befrielse från inkomstskatt förutsätter att verksamheten drivs i ideell och allmännyttig form görs även en redovisning och analys av skattebefrielsens gränsland i relation till idrottens tilltagande kommersialisering. Analysen fokuserar idrottsrörelsens framtida möjligheter att kunna härbärgera sin idrottsverksamhet, såväl bredd elit, inom den ideella allmän-

som

nyttiga föreningen.

Inledning 49

Även främjandeorganisationemas verksamhet behandlas. Bl.a. deras värde för miljömedvetandet och säkerheten till sjöss och i trafiken lyfts fram.

Idrottsrelaterad forskning och talangsatsning inom svensk elitidrott

Inom högre utbildning och forskning bedrivs verksamhet med

idrottsanknytning. Inom gymnasieskolan finns verksamhet med klar

anknytning till idrottens behov, dvs. stödja utvecklingen av unga idrottstalanger. Inom ramen för statens stöd till idrotten markeras det idrottspolitiska intresset för dessa områden genom att vissa medel är avsatta till FoU resp. bidrag till de s.k. riksidrottsgymnasiema. Därut-

över bidrar näringslivet med sponsring m.m. till idrottens elitsatsningar via såväl flera av specialidrottsförbunden som Sveriges olympiska

kommitté. Idrottsrörelsens i förhållande till dessa offentliga och

ansvar kommersiella satsningar genomlyses.

RF i myndighets ställe

RF:s ställning som statens företrädare i fördelningen statens stöd till

av idrotten och bidraget till de s.k. riksrekryterande gymnasiema är enligt

1971 års förvaltningslag myndighetsuppgifter och kräver stöd i lag.

Vidare redovisas konsekvenserna härav vad avser offentlighetsprincipen, klagorätten samt offentlig kontroll och revision.

En nordisk utblick

Relationen mellan staten och den organiserade idrotten i de olika nordiska grannländerna företer såväl likheter olikheter sinsemellan

som och i förhållande till situationen i Sverige. Dessa redovisas och analyseras mot bakgrund av den mer allmänna omvandlingen av de nordiska välfärdsmodellema.

1 .4.2

Förslagsdel

Betänkandet avslutas med förslag till nya mål för statens stöd till idrotten och friluftslivet. Vidare behandlas hur bidragen skall fördelas

och administreras. Ett förslag om värdespelsautomatemas placering och

antal läggs i syfte att stärka idrottens indirekta och direkta statliga stöd. Till sist redovisas modell för uppföljning och utvärdering statens

en av

50 Inledning

stöd till idrotten. Stödets konsekvenser för folkhälsan, integrationen

och jämställdheten lyfts fram.

2 Målen för statens stöd till

idrotten

En viktig utgångspunkt i vårt uppdrag att utvärdera statens stöd till idrott är de av staten uppställda målen för bidraget. Betoningen i detta kapitel ligger målen för statens stöd till idrotten etter år 1970 etter-

som det är denna period Idrottsutredningen har i uppdrag att utvärdera.

Därutöver görs en kortfattad redogörelse för utvecklingen statens

av

idrottspolitik innan år 1970. Den tidigare utvecklingen bakgrund

ger en till dagens idrottspolitiska mål och förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen.

Framställningen är främst inriktad på att skildra målen för statens

stöd till idrotten och riksdagens ställningstaganden med anledning

av dessa. Mål är i detta sammanhang ett vitt begrepp. Målen kan uttryckas

genom uttalanden i budgetpropositioner, regleringsbrev, anslagskon-

struktion, tillsättande av utredningar osv.

Kapitlet behandlar den idrottspolitik bedrivits via det statsan-

som slag som riktats till idrottsrörelsen organisationsanslaget och anläggningsstödet. Ända fram till början 1990-talet har mindre del

av en av bidragen till idrottsrörelsen även givits över andra huvudtitlar, främst

Utbildningsdepartementet. Dessa bidrag forskning och LOK-stöd

behandlas i kapitlet från det datum de lades in under idrottsanslaget och på så sätt blev en del statens stöd till idrotten.

av

2.1 Tiden innan 19709

F olkrörelsen växer fram

År 1897 bildades Sveriges centraltörening för idrottens

främjande

Centralföreningen och år 1903 tillkom Sveriges gymnastik- och

9 Avsnittet bygger på Johan R. Norbergs rapport "Nya tider och gamla problem" SOU 1998:33.

52 Målen för statens stöd till idrotten

idrottsföreningars riksförbund, RF sedan år 1947 Sveriges riksidrottsförbund.

Organisationerna var sinsemellan mycket olika till sin uppbyggnad och inriktning. Centralföreningen arbetade närmast som en främjandeorganisation med uppgift att få fram pengar till idrott. Verksamheten styrdes i allt väsentligt av en handlingskraftig styrelse. RF organiserades som en klassisk folkrörelse och tog på sig rollen att organisera den aktiva idrotten.

De första statsanslagen

Centralföreningen ansökte tidigt om ekonomiskt stöd hos staten och år 1898 fick man ett engångsanslag. Under perioden 1902-1906 avslog riksdagen tre propositioner om statsanslag. Landsbygdens riksdagsmän motsatte sig i allmänhet ett alltför stort statligt engagemang inom olika områden. Stöd hade idrottsrörelsen däremot hos de riksdagsmän som företrädde de borgerliga stadsboma. Dessa ansåg att idrotten hade en fysiskt och psykiskt uppfostrande verkan, att idrotten främjande nationalism och nationell samhörighet, nykterhet samt att idrotten minskade klasskillnadema.

Efter de svenska framgångarna i de olympiska sommarspelen i Stockholm år 1912 var läget gynnsamt för att återigen söka ett permanent statsanslag. Med mycket knapp majoritet beviljade riksdagen idrotten ett årligt anslag.

Idrottsrörelsen hade därmed fått officiell status, om än i viss mån på bekostnad av dess autonomi. Med anslaget följde vissa villkor: Det skulle till Självhjälp, gå till de mindre bemedlade och

vara en sporre landsbygdens folk skulle prioriteras. Regeringen avgjorde hur pengarna skulle fördelas. Regeringen utsåg även revisorer skulle granska

som Centralföreningens och RF:s räkenskaper samt en representant i Centralföreningens styrelse.

I spåren den Carpentierafldren tillsätts första statlig

av s. en idrottsutredning år 1921

År 1921 uppstod tumult Stockholms centralstation när den internationellt kände boxaren George Carpentier anlände. Uppståndelsen ledde till uttalanden i idrotten förråande och elitistisk

pressen om som en företeelse. Kritiken medförde ett minskat statsanslag och en statlig utredning tillsattes för att ge förslag till villkor för att få statsbidrag.

Målen för statens stöd till idrotten 53

År 1922 presenterade utredningen sitt betänkande. Man mycket

var positiv till idrott i sig och förordade ett fortsatt statligt anslag.

Frågan om de två riksorganisationema löstes år 1930. Kronprinsen Gustav Adolf, som var ordförande i båda organisationerna, föreslog att RF skulle ta över det ekonomiska ansvaret för idrotten. Så blev det också.

RF får myndighetsliknande uppdrag

Bl.a. för att stävja en redan utbredd olaglig tippningsverksamhet kring

idrotten bildade staten år 1934 AB Tipstjänst. Året därpå inrättade

regeringen en idrottsfond. Riksdagen beslutade årligen hur stor del

av tipsmedlens överskott som skulle gå till idrottsfonden. Regeringens beslutade, på förslag RF, hur pengarna skulle fördelas. RF prövade

av även kommunernas ansökningar om bidrag för anläggningar.

Eñer kriget försvann den direkta kopplingen mellan AB Tipstjänst och idrottsrörelsens anslag. I fortsättningen fick idrottsrörelsen sina

statsbidrag över statsbudgeten.

RF :s myndighetsliknande uppgifter ifrågasätts

Efterkrigstiden präglades av välfärdssamhällets framväxt. Från offentligt håll uppfattades idrotten alltmer samhällsnyttig företeelse.

som en Det betonades att idrotten befrämjade folkhälsan samt att idrotten och

dess föreningsliv lämplig fritidssysselsättning åt ungdomen.

var

År 1945 bildades Korpen och år 1955 lämnade Skid- och friluftsfrämjandet RF. Det innebar att två stora organisationer, med delvis annan idrottsfilosoñ än RF, stod utanför RF. RF hade rollen

nu som sammanställande och bedömande instans av dessa två organisationers anslagsframställningar, vilket de upplevde som ett direkt omyndigförklarande.

Tre idrottsutredningar inom loppet av tio år

År 1956 avlämnade 1955 års Idrotts- och frilufisutredning sitt betänkande. Utredningen föreslog inrättandet av en statlig nämnd för beredning av idrotts- och friluftsfrågor.

‘° Norberg, 1997.

54 Målen för statens stöd till idrotten

Korpen och Friluftsfrämjandet ställde sig positiva till utredningens förslag medan RF ansåg att förslagen innebar icke önskvärd ökad

en statlig styrning av idrotten som folkrörelse.

Med RF i spetsen skapades betydande folkopinion mot förslaget.

en Flera remissinstanser avstyrkte förslaget. Regeringen valde inte gå

att vidare med det.

År 1957 regeringen utredning i bl.a. försöka

gav en ny uppdrag att ena Korpen och RF. Utredningen lyckades inte slutföra sitt uppdrag, därtill var motsättningarna mellan Korpen och RF för stora.

År 1965 tillsattes idrottsutredning för bl.a. lösa

en att frågor kring

anslagstilldelning och RF :s roll. I juni 1969 presenterade utredningen sitt betänkande Idrott åt alla".

2.2 en

Sjuttiotalet — expansiv idrottspolitik

Målen för statens stöd till idrotten

Den 14 maj 1970 beslutade riksdagen den idrottspolitik allt-

om som jämt gäller. Beslutet fastställde i allt väsentligt den inriktning

som regeringen föreslagit i propositionen om idrott.

I propositionen föreslog regeringen att bredd- och motionsidrott skulle prioriteras. För att klara denna prioritering ansåg regeringen

att statens stöd till idrott behövde ökas kraftigt.

Elitidrotten hade, enligt propositionen, ett stort värde för väcka

att och bredda intresset för motion och fysisk fostran överhuvudtaget. Men propositionen konstaterade också att: "Det finns emellertid

stora grupper av vårt folk för vilka elitidrotten inte denna stimu1ans"". Propa-

ger gandan för motionsidrotten skulle därför kraftigt understödjas.

Propositionen underströk att idrotten viktig del den före-

var en av byggande hälsovården, att den skapade möjligheter till sociala kontakter och att den rikare fritid. Idrottsrörelsens ställning

gav en som en självständig och demokratisk folkrörelse betonades.

I propositionen skrevs också att särskild vikt borde fästas vid handi-

kappidrottens utveckling. Idrottsrelaterad forskning sades angelä-

vara gen, men RF och inte staten skulle ta initiativet till att sådan forskning kom igång.

l SOU 1969:29. ‘Z Prop 1979:79. 3 51.

a.a. s.

Målen för statens stöd till idrotten 55

Det föreslogs att ledarutbildningen borde förstärkas genom regio-

nala utbildningskonsulenter och ett centralt utbildningsrâd.

Det ideella arbete som föreningarna lade anläggningar skulle

ner stimuleras genom stöd till nybyggnad och underhåll mindre anlägg-

av ningar. De traditionella större anläggningarna skulle kommunerna själva få ta hand om. Däremot borde staten fortsätta att stödja byggande av anläggningar som var till for motion och rekreation.

I betänkandet Idrott alla föreslog femårsplan för utbyggnad

en en av den offentligt finansierade idrotten. Regeringen ansåg att femårs-

planen var bra men var inte beredd att specificera de anslagsbelopp

som förväntades betalas ut under femårsperioden. Däremot framgick det klart i propositionen att både stödet till idrottens organisationer och stödet till anläggningar skulle ökas.

Riksdagen positiv

De delar av prop. 1970:79 berörde organisationsstödet behandla-

som des av Statsutskottet. Utskottet hade i stort sett inga invändningar mot propositionens förslag.

Propositionen föranledde dock en del motioner. Med anledning

av en motion om främjandeorganisationer hänvisade utskottet till propositionens förslag om att regeringen skulle utse två representanter i RF:s styrelse. Representantemas uppgift att företräda de organisationer

var som stod utanför RF när det gällde bl.a. anslagsfrågor. De utanförstâende organisationerna skulle kunna betrakta "Kungl Maj:ts ombud

som sina egna.°. För att ytterligare garantera opartisk behandling de

en av utanförstående organisationemas anslag skulle dessa få lämna in sina anslagsäskanden direkt till regeringen. Regeringen föreslogs fastställa anslagen men först efter det att även RF uttalat sig över dem.

En motion om att boxning inte borde få statligt stöd föranledde utskottet att påminna om principen att riksdagen "... inte lämpligen bör

ge direktiv för den närmare inriktningen det ekonomiska stödet till id-

av rotten.". Det RF:s uppgift att avgöra den närmare fördelningen

var av statsbidragen bl.a. mellan olika specialidrottsförbund.

De delar av propositionen 1970:79 idrott berörde anlägg-

om som ningsstödet behandlades Jordbruksutskottet.

av

M SOU 1969:29, s. 186. s SU 1970:122. 5 a.a. s. ‘7 a.a. s.

56 Målen för statens stöd till idrotten

När det gäller idrottspropositionens förslag om att slopa stödet till traditionella idrottsanläggningar var utskottet avvaktande. Man skrev: "Utskottet vill i anslutning härtill fästa uppmärksamheten på att den

förordade omläggningen bidragsgivningen i förevarande

av nu avseende synes kunna medföra mindre tillfredsställande konsekvenser i vissa fall.". För att ingen skulle drabbas det systemet förutsatte

av nya utskottet att regeringen tog fram Övergångsbestämmelser.

Det idrottspolitiska beslutet driver på utvecklingen

Under 70-talet spåren 1970 års idrottspolitiska beslut bl.a.

syns av genom att anslagen stadigt ökar. Nyckelordet i sammanhanget är att idrotten skall ges "kraftiga" anslagshöjningar. Betecknande för det tidiga 70-talet är också när RF i sin anslagsframställan inför budgetåret 1972/73 påpekar att de bara fått hälften den anslagsökning de begärt

av föregående år. I 1972 års budgetproposition står det vidare att den uteblivna anslagsökningen enligt RF "... fått allvarliga konsekvenser för idrottsorganisationema eftersom samhällets och allmänhetens förväntningar på idrotten baseras på de planer Idrott åt alla presenterade.

Regeringen styr via anslagen

Regleringsbreven och budgetpropositioner under 70-talet innehöll få

målbeskrivningar. Regeringen hänvisade till 1970-års proposition samt det därpå följande riksdagsbeslutet. En viss styrning skedde

genom anslagskontruktionen och de villkor knutna till använd-

genom som var ningen av anslagen. Idrotten tilldelades via två anslag låg

pengar som under Jordbruksdepartementet. Det anslaget "Stöd till idrotten:

ena organisationsstöd" riktades till RF. Under anslaget fördelades

pengar till RF:s egen verksamhet, specialidrottsförbundens verksamhet, idrottsrörelsens gemensamma verksamhet, de nio organisationer

som stod utanför RF och slutligen till motionsverksamhet vid kårortema.

Det andra anslaget "Stöd till idrotten: anläggningsstöd m.m." riktades till Naturvårdsverket. Under anslaget fördelades till fritids-

pengar båttrañken, utvecklingsarbete kring idrottsanläggningar, riksanläggningar, ersättning till serviceverksamhet kring anläggningar, mindre

föreningsdrivna anläggningar och slutligen till övriga anläggningar.

Organisationsstödet var inte speciellt detaljstyrt. Staten hade dock ett visst inflytande via sina två representanter i RF:s styrelse. I regle-

8 .TU 1970:33, s. ‘9 Prop. 1972:1, bil. 11 s. 137.

Målen för stöd till idrotten statens 57

ringsbreven fanns villkoret att någon hade inom av representantema vändningar mot de beslut RF fattade angående fördelningen och som

användningen av anslaget skulle RF vända sig till regeringen för ett

avgörande.

Stödet till anläggningar däremot detaljstyrt

var genom att rege-

ringen, i regleringsbrev, föreskrev vilken typ anläggningar

av som kunde få stöd och hur stor bidragsprocenten skulle få för olika vara

typer av anläggningar.

Under en stor del 70-talet budgetpropositioner och regleav var ringsbrev anslagsstruktur, villkor m.m. i huvudsak identiska från år

till år. Budgetpropositionema lyfte fram att anslagsökningama skulle

användas för ytterligare satsningar breddidrott i enlighet med 1970 års beslut. Då och då regeringen i sina budgetpropositioner antydgav

ningar om vissa specialsatsningar avvek från det enhetliga

som annars mönstret. Exempel på sådana satsningar är bl.a. år 1972 då vill man att en del av anslagen skall användas till älgskadefonder och år 1976 då man vill ha mer pengar till fritidsfiskama och för första gången en satsning på kvinnoidrott något återkommer under de följande åren. —- som

Få motioner i riksdagen

Under perioden 1970-1977 innebar utskottsbehandlingen av rege-

ringens budgetpropositioner inga kursändringar i förhållande till statens

övergripande idrottspolitik. I förhållande till 80- och 90-talet lades relativt få motioner. Några motioner handlade ökat anläggningsstöd om antingen allmänt eller till särskilda projekt t.ex. Ljusnandalen och Sylama. Under denna period fick utskottet också, med anledning av

motioner om boxning, påminna att riksdagen, med hänvisning till

om SU 1970:122, inte avgjorde den närmare fördelningen idrottsanav

slagets poster.

Elitidrotten lyfts fram

Mot slutet av 70-talet kan vissa förändringar skönjas. Elitidrott hade nämnts i 1970 års proposition idrott, i påföljande budgetproom men positioner tonats ned. I 1976/77 års budgetproposition nämns elitidrott som ett särskilt prioriterat område utöver breddidrotten. Det föredragande statsrådet "delar RF:s positiva på elitidrottens betydelse"2°. syn

2° Prop. 1976/77:100, bil. 13, s. 155.

58 Målen för statens stöd till idrotten

Riksdagen mer aktiv mot slutet av 70-talet

I anslutning till riksdagsbehandlingen av 1977/78 års budgetproposition

ansåg fler motionärer att jämställdheten inom idrottsrörelsen måste öka. Utskottet höll med utan att för den skull vidta några aktiva åtgärder. I utskottet debatterades regeringens förslag att sänka åldersgränsema för amatörboxning. Ett antal motionärer och utskottet motsatte sig detta. Utskottet fann regeringens agerande "överraskande både formellt och i sak" eftersom regeringen inte underställt riksdagen frågan om åldersgräns utan endast bibringat riksdagen frågan "för information.

Riksdagen krävde att regeringen såg till att en undersökning

genomfördes för att boxning ledde till bestående skador.

se om

I 1978/79 års riksdagsbehandling av regeringens budgetproposition

lades bl.a. motion expansiv idrottspolitik, finansierad av

en om en mer tipsmedel och sammanhållen av det offentliga for att idrotten skulle kunna klara sig undan kommersialismens krafter. Man ville också ha ett Idrotts- och kulturdepartement.

2.3 Åttiotalet expansionen inte längre lika

-

stark

Staten minskar sitt engagemang i anläggningsstödet

År 1981 blir ekonomin kärvare och idrotten får vidkäxmas en kraftig minskning anslagen. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för

av år 1980/81 att stödet till mindre kommunala anläggningar slopas. Trenden med allt mindre statliga till anläggningar fortsatte under 80-

pengar talets forsta år och hängde sannolikt med ett beslut år 1979 om

samman kommunal skatteutjämning och att kommunerna stegvis tog över ansvaret för finansieringen anläggningar. Kommunernas allt större

av ansvarstagande ledde i sin tur till att Naturvårdsverkets roll som bidragsgivare blev De delar berörde anläggningsstödet till

svagare. som idrotten lades över på RF budgetåret 1981/82.

Staten ansåg det fortfarande vara viktigt att stödja riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov. Idrottens hus, Bosön och Vålådalen återkommande utgiftsposter under 80-talet. Även mindre

var föreningsdrivna anläggningar fortsatte att stödjas av staten. Från och med budgetåret 1993/94 slopas stödet till riksanläggningar som särskild

2 KIU 1977/78:19, s. 11.

Målen för statens stöd till idrotten 59

anslagspost under idrottsanslaget. Stödet till mindre

föreningsägda an-

läggningar tas bort som särskild anslagspost i och med

ingången av år 1997. RF har dock fortfarande, enligt

budgetpropositionen för år 1997

möjlighet att använda anslaget för stöd till för den

"riksanläggningar

samlade idrottsrörelsens behov" bl.a. Bosön.

Staten vill mer med sitt stöd till idrotten

Dopingproblematiken lyftes fram första gången i 1981/82 års budget-

proposition. Målet var att eliminera dopingen bland idrottare. Successivt blir budgetpropositionerna alltmer vilket fylliga, kan tolkas att som regeringen stegvis får ett ökat intresse för idrottspolitik och därmed

även mer önskemål gentemot idrottsrörelsen. I 1982/83

års budgetpro-

position markeras att idrottsrörelsen fri folkrörelse är en som själv formar sin verksamhet. I proposition skriver samma man att särskilda insatser krävs för kvinnoidrott, invandraridrott och

handikappidrott.

Antalet platser pâ riksidrottsgymnasier skall ökas.

Riksdagen beslutar rebeations- och turistpolitik om ny

Budgetåret 1983/84 beslutas stor förändring när det gäller turisten och

rekreationspolitiken. Efter remissbehandlingen förslagen från den

av

Turist- och rekreationspolitiska TUREK

utredningen lade regeringen

sin turist- och rekreationspolitiska proposition

till riksdagen. Riksdagens ställningstagande innebar bl.a. en renodling av an-

svarsfördelningen på turism- och rekreationsområdet. Sveriges turistråd fick det övergripande för all turism ansvaret och rekreation, Naturvårdsverket fick lämna över del en av sina arbetsuppgifter till Statens turistråd, framförallt för turist-

bidragshanteringen och rekreationsan-

läggningar och det utvecklingsarbete knutet till Å

som var detta. andra sidan fick Naturvårdsverket hand Fjällsäkerhetsrådets om verksamhet.

Statens idrottsmål ligger

fast

I 1983/84 års budgetproposition betonas motion att och rekreation är viktiga inslag i friskvårdsarbetet. Ungdomen skall

ges hög prioritet och

ledarutbildningen skall utvecklas. Elitidrotten får också några meningar. Kvinno-, invandrar- och handikappidrott skall också priorite-

22Prop. 1983/84:145. 23KrU 1983/84:22.

60 Målen för statens stöd till idrotten

För första gången att del av anslaget skall användas för ras. anges en handikapp-OS. I huvudsak skrivningar återkommer i de påföljande årens samma budgetpropositionen Ett nytt tillägg fr.o.m. år 1984/85 är att motion är viktig för folkhälsan. Mot slutet 80-talet får idrottsforskningen, som fortfarande låg av under Utbildningsdepartementet, stadigare grund att stå på. Centrum en för idrottsforskning CIF etableras i Stockholm och ett antal professuinrättas riksdagen. I övrigt kan de statliga målen för statens stöd rer av till idrotten under andra halvan 80-talet sammanfattas med ledorden: av bredd därav särskilt kvinnor, invandrare, handikappade samt folkhälsa,

ledarutveckling och antidoping.

Statens representanter i RF ifrågasätts

I 1987/88 års utskottsbehandling betonas breddidrotten. Motionerna tar bl.a. höjning anslaget, utredning idrottens finansiering, upp en av en om att ta bort de statliga representantema RF:s styrelse och främjandeur organisationemas anslutning till RF. Vad gäller de statliga representantema anför utskottet att det inte är någon fara för politisk styrning eftersom majoriteten i styrelsen företräder idrottsrörelsen.

2.4 Nittiotalet större anslag och fler mål,

-

krav på resultat

Idrottsanslaget utökas med ändamål och internationaliseringen nya blir viktig

Budgetåret 1990/91 flyttas LOK-stödet, då var 90 miljoner kronor, som från Utbildningsdepartementets huvudtitel till idrottsanslaget. Ett nytt anslag till forskning införs. Staten vill intensifiera forskningen kring dopingfrågor. En nyhet är att regeringen nämner att det är viktigt annan med internationellt samarbete och då främst att medlemmarna i den svenska idrottsrörelsen kan åta sig internationella förtroendeuppdrag. I kölvattnet på skattereformen år 1991, på olika sätt påverkat som idrottsrörelsen, blir det viktig målsättning för regeringen att nu en

Målen för statens stöd till idrotten 61

stärka idrottsrörelsens möjligheter till egenfinansiering bl.a. genom förmånligare villkor för spel och lotterier.

Idrottsrörelsens oberoende skall värnas

I budgetpropositionen 1991/92 understryks för första gången

under

den studerade perioden fr.0.m. år 1970 att idrottsrörelsen engagerar medborgare i demokratiska beslutsprocesser. Rörelsen bidrar även till den sociala gemenskapen och är viktig för folkhälsan.

I samma budgetproposition skrivs idrottsrörelsens att oberoende måste värnas. Regeringen utfáster det från och med att år 1993 inte skall utses några statliga i RF styrelse. representanter :s Möjligheterna for idrottsrörelsen att själv kunna tjäna sina pengar måste också bli bättre efiersom samhällsekonomin inte tillåter några ökade

anslag från

det allmänna. Mot bakgrund skatterefonnen av sänks mervärdesskatter

för idrotten. Möjligheten för idrottsföreningar betala att ut ersättningar

upp till ett halvt basbelopp utan att betala sociala avgifter

lagregleras.

Arbetet inom RF med att fler kvinnor i idrottsrörelsen engagera nämns i propositioner liksom den stora roll idrottsrörelsen spelar för att integrera invandrare i det svenska samhället. Arbetet med att aktivera handikappade i idrotten bör prioriteras.

Utbildningsmöjligheter för

ledare skall finnas. Villkoren för att hålla på med idrott skall lika i vara hela landet. Möjligheter för representanter från idrottsrörelsen på att ta sig internationella förtroendeuppdrag skall också stärkas. Det separata

forskningsanslaget läggs in under idrottsanslaget med motiveringen

att RF skall ha större möjlighet att själv avgöra hur

forskningen skall prio-

riteras. Budgetåret 1993/94 förs stödet till idrottens

riksanläggningar över till regleringsbrevets anslagspost Verksamhet

av gemensam natur inom idrottsrörelsen.

Regeringen konstaterar i sina budgetpropositioner RF arbetar att med sådana saker som regeringen inte har något att invända dvs. emot RF:s verksamhet drar håll regeringens samma som mål för stödet till idrotten.

Oberoendet betonas samtidigt kraven

som skärps

Från år 1992 och framåt börjar regleringsbreven betona krav på redovisning av resultat, t.ex. redovisning LOK-stödet uppdelat av på kön och redovisning verksamhetsområde. Någon per koppling mellan mål

2" Prop. 1990/912100, bil. 13. 25Prop. 1991/921100, bil.

62 Målen för statens stöd till idrotten

och återredovisningkrav finns dock inte i regleringbreven. Det är först i

regleringsbrevet för år 1997 som en sådan koppling görs.

Idrottsrörelsens oberoende betonas alltmer. Den skall själv få utforma sin framtid. Statens stöd skall betraktas som en form av grundfinansiering till idrottsrörelsen. Staten önskar dock en effektivisering av RF:s administration så att pengar kan frigöras till specialidrottsför-

mer bunden. I budgetpropositionema uttalas det också att LOK-stödet är viktigt för att träna barn och ungdomar i idrott och demokratiska

beslutsprocesser. Kraven jämställdhet har skärpts genom att regeringen kräver att målen i RF:s jämställdhetsplan skall uppnås. Elit-

idrotten är inte bara viktig underhållning utan också för att rekry-

som tera ungdomar till idrotten. Det är angeläget att forskningen f°ar sitt stöd

särskilt Centrum för idrottsforskning. Forskning doping behövs.

- om

En särskild anslagspost för idrottsforskning återupprättas. Det särskilda

bidraget till motionsverksamhet vid studentkårerna slopas. Regeringen

föreslår också att särskild anslagspost for riksidrottsgymnasier

en

kopplas till riksdagens beslut om Överlämnande av fdrvaltningsuppgifi. Inför budgetåret 1997 införs uttalad målstyming i regle-

en mer ringsbrevet. Det övergripande målet för idrottsanslaget är att RF skall använda statens bidrag för att utveckla och stödja den nationellt organiserade idrotten. LOK- stödet skall användas för utveckla och förbättra

barns och ungdomars möjlighet till idrottsverksamhet, jämställdheten

skall ökas, elitidrottande ungdomar skall ha möjlighet att kombinera studier och idrott vid riksidrottsgymnasier och slutligen skall forskning och utveckling stimuleras.

I regleringsbrevet för år 1997 är vidare kraven på att årsredovisningen skall vara resultatinriktad mer uttalade än tidigare. För andra året i rad uppdrar regeringen RF över formerna för kontroll och

att se uppföljning LOK-stödet och att redovisa resultatet till regeringen.

av

Utöver de mål för idrottsstödet som kan utläsas ur regleringbrevet ges i budgetpropositionen för år 1997 en något fylligare redogörelse. Där sägs bl.a. att RF har för att motverka våld och rasism

stort ansvar

och att även de små specialidrottsförbunden skall ges möjlighet att

verka i internationella sammanhang. Dessutom informeras riksdagen

att parlamentarisk kommitté skall se över målen för statens stöd om en till idrott.

Jämställdhet och stora besparingar

Våren 1996 fick utskottsbetänkandet en utpräglad jämställdhetsproñl, vilket speglas att flertalet motioner handlar jämställd idrott. Ut-

av om skottet hänvisar till ett uttalande gjort våren 1994 där utskottet för-

man

Målen: för statens stöd till idrotten 63

utsätter att regeringen tar hänsyn till jämställdhetsarbetet inom RF vid

fördelningen av idrottsanslaget.

I december 1996 behandlar Kulturutskottet

regeringens budgetpro-

position för år 1997. Besparingsbeslut måste på totalt

ta.-s 55 miljoner

kronor eller cirka 10 anslaget. procent av

Riksdagsledamötema från i stort sett samtliga partier

reagerar med att i flera motioner föreslå höjningar av anslaget. Utskottet anför att riksdagen redan tidigare under hösten beslutat onn en ram för utgiftsområdet inom vilket anslaget till idrotten finns.

Utskottet stödjer regeringens förslag den

att största besparingen

skall göras på idrottens verksamhet gemensamma dvs. organisations-

bidraget.

Utskottet förutsätter att

integrationsperspekfcivet uppmärksammas

både centralt och lokalt inom idrottsrörelsen. Viadare anför utskottet att

jämställdhetsarbetet skall påskyndas.

2.5 Analys och slutsatser

Staten har strävat efter enhetlighet i sin

idrottspwlitik

Statens stöd till idrotten inriktade sig tidigt på :att stödja en sammanhållen idrottsrörelse. Redan år 1921 föreslog

en statlig utredning att RF

ensamt skulle ta emot statsbidraget till idrotten. År 1930 fick RF ansvaret för att idrottsrörelsens företrädare i

vara amslagsfrågor.

Strävan mot enhetlighet har också märkts det när gäller statens förhållningssätt till de utomstående förbunden. I flera

utredningar, först i

1957 års och sedan 1965 års idrottsutredningar har det föreslagits att Korpen skall inlemmas i RF. Under vissa perioder har RF även hafi uppdraget att företräda de utomstående organisationerna i anslagsdiskussioner med regeringen. Strävan mot enhetlighet har också märkts genom att statens bidrag till idrott från att ha hamdlagts flera deparav tement och riktats till flera mottagare efterhand samlats i

ett departe-

ment och riktats till mottagare. en Utvecklingen mot en mer betonad

idrottsrörelsepolitik syns även i de förändringar skedde

som med statens stöd till anläggningar i början 80-ta1et. lDen

av fritidspolitik som

utgjordes av Naturvårdsverkets arbete med utveckling och stöd till fritidsanläggningar lyftes ifrån anslaget. År 1984 fick Sveriges turistråd ansvaret för frågorna.

64 Målen för statens stöd till idrotten

Många mål gäller fortfarande och vissa har betonats mer ofta än andra

De mål eller betoningar fastslogs 1970 gäller alltjämt. Led-

som orden bredd, motion, förebyggande hälsovård, självständig och demokratisk folkrörelse har följt med genom åren, om än i nya kombinationer, med nya betoningar eller med utökad innebörd.

Ett exempel på att "gamla" mål givits en utökad innebörd är bl.a. demokratimålet. Från början hade det från regeringens sida sagts att idrottsrörelsen skulle ges förutsättningar att vara självständig och demokratisk. Under 90-talet har detta kompletterats med att idrottsrörelsen också har en aktiv roll att spela när det gäller medborgarnas allmänna demokratiska skolning.

Med bredd har statsmakten avsett att idrottsrörelsen skall ha något

att erbjuda för så många möjligt.

som

En allmän iakttagelse i de 27 års riksdagstryck som gäller statens

stöd till idrotten är vidare att bredd-, folkhälsa- och demokratimålen prioriterats framför de andra målen. En översiktlig bild av målen ges i

följande diagram.

Målen för statens stöd till idrotten 65

År Mål 1970 1975 1980 1985 1990 19951997 Bredd

fiiskvérd Folkhälsa I Demokrati självständighet skolning

I

I Handikapp

Ledarutveckling

Jämställdhet Elit

Doping

Integration Barn/unga Forskning

Egenñnansiering

Internationalisering Riksidr. gym. Friluftsanl. m.m.

Diagram 2.1 Målen för statensstöd till idrott

Riksidrottsgymnasierna blevpermanent verksamhet år 1982. Sedanmitten av

90-talet har verksamhetenstötts via idrottsanslaget.

Diagrammet visar att inga av de ursprungliga målen, med undantag för den del av idrottsstödet som rörde friluftsanläggningar, m.m., fallit ifrån. I takt med att den yttre utvecklingen och statens ambitioner motiverat det har antalet mål för idrottsanslaget utökats.

Elitidrotten nämns i 1970 års idrottspolitiska proposition men betonas inte i de påföljande budgetpropositionema och riksdagsbetänkandena. Från och med det sena 70-talet och framöver blev elitidrotten en mer stadigvarande beståndsdel i statsmaktemas idrottspolitiska mål.

Antalet "särskilda grupper" blir under perioden fler. I 1970 års beslut lyfts handikappade fram. Från mitten av 70-talet avdelas särskilda pengar för kvinnoidrott och på 80-talet och framöver framförs kraven på ökad jämställdhet. I riksdagen har man särskilt intresserat sig för jämställdhet inom idrottsrörelsen. Ett exempel på detta är kulturutskottets betänkande våren 1996.

Från det tidiga 80-talet och framåt betonas, både i budgetpropositioner och i utskottsbetänkanden, vikten av att invandrarna ges plats i idrottsrörelsen.

66 Målen för statens städ till idrotten

Ledarutvecklingen har varit en återkommande, än något oregelom bunden gäst, i regeringens budgetpropositioner sedan andra halvan av 70-talet. Oftast har det handlat att ledarutbildningen måste förom stärkas.

Sedan början 80-talet har bekämpandet dopingen varit vik-

av av ett

tigt mål för regering och riksdag.

Idrottens internationalisering har främst under 90-talet fått genomslag i regeringens idrottspolitik. Här har det framförallt handlat om att säkra idrottsrörelsens representation i idrottens internationella samman-

slutningar.

Under 90-talet har också frågan idrottens egenfmansiering blivit om trängande. Det har blivit ett viktigt statligt mål att förbättra idrottsrörelsen möjligheter att finansiera sig självt bl.a. skattelättnader och genom förmånligare villkor vad gäller spel och lotterier.

Stödet till idrottsforskningen, LOK-stödet och idrottsgymnasier har

under de senaste 7 åren lagts in i olika etapper under idrottsanslaget. Till följd detta har målen barn- och ungdomsidrott, utveckav om om ling av forskning och möjligheter för elitidrottande ungdomar om att

kombinera satsning idrott och utbildning vid riksidrottsgymnasier

formulerats under 90-talet.

Målen uttryckta i allmänna termer. Få återrapporteringskrav.

Den typ av viljeyttringar formulerades i riksdagstryck och

som m.m. som konstituerade statsmaktens idrottspolitik fram till mitten 1990av talet är inte på sätt mål i dagens bemärkelse. Ofta uttrycksamma som tes regeringens intentioner konstateranden typen: "Den som av /idrotten/ bygger fysiken hos individen och därigenom upp utgör en

utomordentligt viktig del av den förebyggande hälsovården" eller

"Härtill tillkommer att idrotten för många skapar möjligheter till sociala kontakter och tillfällen till rikare fritid". ger en Gemensamt för målen eller betoningama fram till mitten 90av talet är att de i flertalet fall inte uttrycker önskemål i statens "effektterrner" dvs. statsmakten inte vad önskar uppnå med anger man idrottsstödet. Detta också tydligt i regleringsbreven fram till syns som år 1992 i princip inte ställde några återrapporteringskrav för bidraupp gets användande. En orsak till att målen varit och inte uttryckta i önskade effekvaga ter är den förvaltningspolitiska tradition gällt anslag ända som statens fram till införandet resultatstymingen från år 1988. Denna tradition av präglades av att regeringen inte styrde med mål utan med snarare

detaljbestämmelser över hur bidragen skulle användas.

Målen för statens stöd till idrotten 67

Regleringsbrevet för år 1997 och regeringens riktlinjer för stöd till idrotten budgetåret 1998 uttrycker till viss del mål i effekttenner och

återredovisningskraven kopplas till dessa. Ett exempel hämtat ur 1997

års regleringsbrev är: "Riksidrottsförbundet skall inom för

ramen anslaget öka jämställdheten inom idrottsrörelsen". Ett exempel på återrapporteringskrav är att "Riksidrottsförbundet skall i den samlade redovisningen beskriva genomförda prestationer och resultat samt tolka den utveckling som skett inom respektive verksamhetsområde."

Stor enighet idrottens övergripande mål och behov av statligt stöd

om Stor politisk enighet har rått de idrottspolitiska mål som dels fast-

om ställdes genom 1970 års riksdagsbeslut, dels kommit till i efterhand.

Enigheten manifesterar sig också genom att det inte finns någon grundläggande motsättning mellan riksdagspartierna vad gäller idrottsrörelsens behov av statligt stöd. Samtliga partier har, med ett undantag år 1992, under den studerade perioden inte ifrågasatt höjningar av

anslaget.

3 motionsvanor

Medborgarnas -

av under-

Redovisning några sökningar

3.1 Idrottspolitiken och medborgarna

Statens medborgarnas fysiska tillstånd var ett viktigt motiv

omsorg om bakom 1970-års idrottspolitiska beslut. Detta motiv kan dateras än längre tillbaka, vilket framgår det tidigare kapitlet målen för

av om statens stöd till idrotten. Det är också motivet som lyfts fram i direktivet till Idrottsutredningen, "att statens stöd bör utformas så att det bland medborgarna bidrar till att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet i syfte att åstadkomma en god folkhälsa. Idrott och motion har motiverat medborgarna att samlas i föreningar och i en folkrörelse som idag är den största i vårt land, eller med Jan Lindroths 0rd "... själva flaggskeppet i moder Sveas delvis sjunkande folkrörelsetlottam. Även till denna del idrottens väsen har statens motiv varit knutna, såväl

av vid 1970-års beslut under tidigare år". I utredningens tilläggs-

som direktiv betonas idrottens s.k. folkrörelsekaraktär och där sägs att idrott, "organiserad demokratisk folkrörelse", har utgjort en förutsätt-

som en ning för statens idrottspolitiska hållning.

Idrottsutredningen har mot den bakgrunden låtit genomföra en intervjuundersökning medborgarnas, 15 år och äldre, idrotts- och

av motionsvanor. Undersökningen, genomförd fil. lic. Karin Busch

av Zetterberg, har publicerats. Utredningens uppdrag till undersökningsledaren att ta reda på medborgarnas idrotts- och motionsvanor, hur

var de förändrats över tid och vilken betydelse idrottsföreningarna har för motionsvanoma. Uppdraget innehöll även att belysa något om idrottens

26Dir. 1996:84. 27Lindroth, 1998. 2‘ Norberg, 1998. 2° Busch Zetterberg, 1997.

70 Medborgarnas motionsvanor

materiella förutsättningar såsom tillgång till anläggningar kostna-

samt derna för den egna och barnens motion. I uppdraget ingick analysera att resultaten efter ålder, kön, hushållsinkomst, fysisk och psykisk hälsa, etnisk tillhörighet och bostadsort. Vidare ingick analysera att i vilken utsträckning motionsvanoma påverkas individernas värderingar. av Den följande framställningen sammanfattar resultaten Idrottsutredav

ningens intervjuundersökningen del andra undersökningar.

samt en

3.2 Motion för år

idag och trettio sedan

Tidigare undersökningar

Den vuxna befolkningens motion och idrott har tidigare varit föremål för riksomfattande undersökningar: Kost och motion från år 1971 respektive år 1978 Socialstyrelsen, Rapport 56, Fritid, levnadsförnr hållanden 1982-83 SCB och Livsstil prestation hälsa, LIV 90, —— — utgiven av Folksam, Högskolan för lärarutbildning, Karolinska institu-

tet, Korpen och Riksidrottsförbundet. Jämförelsema över tid med görs

hjälp av dem i Idrottsutredningens intervjuundersökning.

Motionsbegreppet

Det kan på sin plats att påpeka undersökningar vara att av motionsvanor ibland använder sig olika definitioner motion. I av av en del ställs krav på hög ansträngningsgrad och frekvens i andra inte, i en del skiljer man mellan motionsvanor och fysisk aktivitet, i andra inte. Detta försvårar enligt vissa bedömare att med säkerhet kunna uttala sig om hur stor andel av Sveriges befolkning det är ägnar sig motion. som

I Idrottsutredningens intervjuundersökning används Folkhälsoin-

stitutets definition motion "den del idrotten där

av som av kroppsöv-

ningar används i syfie att bibehålla bra eller få bättre hälsa och fysisk

prestationsfdnn2°1ga"". Med den utgångspunkten bli det möjligt

att redovisa både motionsvanomas innehåll och intensitet. Med den använda definitionen blir det vidare klart att det inte är förändringar i befolkningens totala fysiska aktivitet redovisas utan förändringar i som motionsvanor.

3°Engström, 1997. 3 Vårt behov av rörelse, 1996, 11. s.

Medborgarnas motionsvanor 71

Motionsaktiviteter

De vanligaste fem motionsaktivitetema promenader, cykling, sim-

ning, joggning och skidåkning är lika vanliga bland män som bland

kvinnor, undantaget att män föredrar joggning framför simning och kvinnor simning framför joggning. Gymnastik kommer högt upp på kvinnornas lista medan fotboll, innebandy och racketsporter är typiskt manliga aktiviteter. Gymnastik är också en motionsform som invandrare utövar i högre grad än samtliga utfrågade 39 procent respektive 27 procent. Vissa motionsaktiviteter, aerobics, work-out och styrketräning, är mer populära bland de yngsta, medan promenader och Vattengymnastik tilltalar de äldre. Golf attraherar alla åldrar, dock fler bland dem under 30 år och färre bland dem 60 år och äldre.

Yngre ägnar sig fler sporter än äldre. Bland yngre 15-29 år är medelantalet aktiviteter 5,7; i åldrarna 60 år och äldre sig i

ägnar man medeltal åt tre aktiviteter av femton möjliga. Men spridningen är stor: Hela 20 procent av de yngre männen och 23 procent av de yngre kvinnorna uppger att de inte får någon motion alls att tala om, eller litet motion av enklaste slag.

Skillnader i motionsaktiviteter mellan stad och land kan inte urskiljas. Även i Stockholm, Göteborg och Malmö är det t.ex. många

som cyklar. Aerobics, work-out och styrketräning är dock något vanligare i storstäderna än i övriga landet. De största skillnaderna finns mellan inkomstklassema. Endast promenader, gymnastik och Vattengymnastik förekommer i praktiskt taget lika omfattning i alla inkomstklasser. I övrigt gäller att i de högre inkomstklassema är mer aktiv än i de

man lägre. Skillnaderna finns inte bara för dyrare aktiviteter såsom golf utan också för billiga såsom cykling och joggning.

Idrottare och motionärer blir fler

Inomhusmotion utövas i stort sett varje vecka av 36 procent mot tidigare 1982-83 av 25 procent. Andelen som regelbundet utövar utomhusmotion har ökat från 28 procent till 37 procent. Fortfarande gäller dock att ca hälften aldrig deltar i sådana aktiviteter.

Tidigare fanns stora könsskillnader när det gäller idrott och motion utomhus 1976 var det dubbelt så många män som kvinnor som aktivt

ägnade sig åt utomhusmotion 25 procent mot ll procent. Andelen har Ökat bland män och kvinnor, bland kvinnorna varför skillna-

men mer derna har försvunnit: 38 procent av männen och 36 procent av kvinnorna motionerar utomhus idag.

72 Medborgarnas motionsvanor

Individer mellan 65-74 år är aktiva i påfallande högre grad tidiän gare, dvs. år 1976. De 52 de promenerar procent mot 36 procent, strövar i skog och mark 40 procent mot 23 procent, de motionerar inomhus 18 procent mot 8 procent och utomhus 21 procent mot 3 procent.

Promenader och strövtåg ökar

Vanligaste motionsaktiviteten är promenader, vilket än mer varannan gör i stort sett varje vecka. Många strövar i skog och mark, plockar svamp eller bär, tittar på naturen. Andelen som promenerar respektive strövar i stort sett varje vecka har ökat sedan år 1983 från 48 procent till 53 procent respektive från 33 till 36 procent procent.

Fiske och trädgårdsarbete håller ställningarna

Omkring var tredje fiskar någon gång på sin fritid och 44 procent upp-

ger att de jobbar i trädgården varje vecka.

Friluftsbaden minskar

Åren 1982-83 svarade femte de var att aldrig badade utomhus eller besökte friluftsbad. År 1997 har andelen ickebadare ökat till

var tredje.

Vidare framgår att invandrare från utomeuropeiska länder strövar mindre i skog och mark liksom de badar utomhus. I övrigt farms

inga

skillnader mellan invandrarnas motionsvanor jämfört med den

övriga vuxna befolkningens.

Till och från arbetet

År 1971 andelen var som gick eller cyklade till jobbet 52 procent bland männen och 72 procent bland kvinnorna. År 1997 blev andelama 49 procent av männen och 56 procent kvinnorna. av

Omfattning och intensitet i motionsökningen

En bra sammanfattning lângtidstrender antalet motionstim-

av ges av År 1971 medeltalet timmar mar. var per månad som användes för motion 14,3 för män och 14,5 för kvinnor i åldrarna 20-70 år. År

Medborgarnas motionsvanor 73

1997 hade dessa timmar ökat för männen till 16,6 och för kvinnorna till 17,4. Har denna kvantitativa ökning motsvarats av en kvalitativ Eller, förklaras ökningen mest att enklare former av motion, som promeav nader, blivit vanligare I intervjuundersökningen grupperas motionsaktivitetema i fyra nivåer efter ansträngningsgrad: Nivå 1 "ingen motion alls eller liten motion enklaste slag", nivå 2 "regelbunden lätt motion", nivå 3 av "regelbunden mycken motion" och nivå 4 "mycket motion och träning fasta tider och/eller aktivt idrottstävlande". Resultaten visar att de kvalitativa och kvantitativa ökningarna gått hand i hand. Det är de krävande motionstypema som ökat mest. Andelen som anser att de får för litet motion har minskat jämfört med 1970-talet bland både män och kvinnor.

Barnens motion utanför skolan

Intervjuundersökningen har, som nämnts, den vuxna befolkningen dvs. 15 år och äldre målgrupp. Uppgifterna om barnens motion och som idrott vilar således på den information hushållsmedlem en vuxen förälder lämnat. Den totala andelen barn över huvud taget utövar någon motion som eller idrott på sin fritid har gått ned från 75 procent åren 1982-83 till 69 procent. I åldrarna 13-15 år är nedgången 10 procentenheter, i åldrarna 10-12 år är nedgången åtta procentenheter medan barnen i åldrarna 7-9 år visar uppgång med två procentenheter. Ser vi till en barnens motionsaktiviteter utanför skolan i dag företer flickorna en mer dramatisk bild än pojkarna: I åldern 10-12 år är 75 procent av pojkarna och 70 procent flickorna aktiva. I åldern 13-15 år gäller detta fortav farande for pojkama, 74 procent är aktiva, medan flickomas andel sjunkit till 57 procent. Andelen barn regelbundet, i stort sett varje vecka, deltar i som någon idrott eller sport ligger däremot kvar på tidigare nivå: 69 procent för pojkarna och 60 procent för flickorna.

3.3 Arenor för motion och idrott

Idrott och motion är sociala aktiviteter. De utspelar sig i sociala sammanhang, tillsammans med andra och i miljöer som antingen särskilt konstruerats eller i övrigt definierats för dessa aktiviteter. I detta avsnitt uppmärksammas idrottens "arenor" för att med det uttrycket fånga de olika sammanhang i vilka individen befinner sig när hon/han idrottar

74 Medborgarnas motionsvanor

eller motionerar. Avsnittet disponeras så den idrottande individen att ses i förhållande till till idrottsanläggningen och till gruppen, sin privatekonomi.

Individen och gruppen

Majoriteten av befolkningen föredrar att motionera tillsammans med

andra. Dessa "andra" år 1971 den familjen var egna för 40 procent av befolkningen. År 1997 har förändrats.

motionsgemenskapen Nu är det

endast 25 procent föredrar familjen motionssällskap. Andelen som som som hellre motionerar tillsammans med andra människor än

familjen

har ökat från 38 procent till 41 procent och de helst motionerar som helt ensamma har ökat från 24 procent till 33 procent.

Intervjuundersökningen lyfter fram den stora tillbakagången för

familjemotionen: "Vi tolkar detta att motionsutbudet blivit som mer ålders- och könsdifferentierat. Det är idag inte lätt hitta att en och samma aktivitet med konkurrenskraftig lyskraft för och mamma, pappa bam". Den frågan ställs här är det — som vem är som erbjuder denna lyskraft. År 1971 29 nya var procent av männen och 10 procent av kvinnorna medlemmar i idrottsförening. en Nu har dessa andelar stigit till 40 procent männen och 30 kvinnorna. Denna av procent av ökning motsvaras av tillgänglig medlemsstatistik visar att idrottsrörelsen som fördubblats under det kvartsseklet. Idrotts- och senaste motionsrörelsen har med andra ord förstärkt sin ställning leverantör idrotts- och som av

motionstjänster.

Den förändring därmed inträffat är större för kvinnorna för som än männen. Kvinnorna har i betydligt större utsträckning bytt än männen sin önskan att motionera tillsammans med familjen till motionera att tillsammans med andra: 1971 svarade 47 kvinnorna procent av att de

föredrog familjens motionssällskap, 1997 är andelen nästan halverad

25 procent. Litet tillspetsat kan säga att idrottsrörelsen

man bidragit

till att "befria" kvinnornas motionerande så det handlar att nu mer om motion för det välbefinnandet än för familjens.

egna Utvecklingen har

även inneburit att idrott/motion blivit alltmer tillgänglig för kvinäven År 1976 det 11 norna: var procent av kvinnorna som uppgav att de idrottade, motionerade utomhus, jämfört med 25 procent av männen. Idag är idrott, motion utomhus ungefär lika vanligt bland kvinnor och män, 36 procent respektive 38 procent. Man kan vidare påstå kvinatt norna är mer benägna att ta för sig idrotts-/motionsutbudet: av 45 procent kvinnoma jämfört med 31 av procent av märmen motionerar

32Busch Zetterberg, 1997, s. 44.

Medborgarnas motionsvanor 75

med tränare eller ledare. Ett ytterligare stöd för tesen om kvinnornas "idrottsliga befrielse" är att kvinnorna nu närmat sig männen också i att idrotta ensam, 31 procent kvinnorna respektive 34 procent män-

av av nen. Hit hör även, som tidigare nämnts, att i åldrarna 20-70 år har kvinnorna distanserat männen vad gäller antalet motionstimmar per månad. Ser man till hela den vuxna befolkningen, 15 år och äldre, är ställningen mer jämn: 17,3 timmar för kvinnorna och 17,1 timmar för männen.

Kvinnornas här redovisade "erövring" av idrott och motion är ett argument i diskussionen om jämställdheten inom idrotten. Det förtjänar i det perspektivet att påpeka att vissa delar av medborgarnas idrott alltjämt är mer manlig än kvinnlig. En är tävlandet: 23 procent av männen mot 12 procent av kvinnorna uppgav att de deltagit i någon motionseller idrottstävling under det senaste året. En annan är idrotten

som evenemang: 27 procent av männen uppgav att de relativt ofta går på ett idrottsevenemang som åskådare jämfört med 15 procent av kvin-

År 1976 andelarna 26 procent för märmen och 8 procent för norna. var kvinnorna. Kvinnorna har knappat in, men männen behåller ännu sitt övertag. En ytterligare del av idrotten, där männen är synligare än kvinnorna, gäller frivilligarbetet: 15 procent av männen och 9 procent av kvinnorna som motionerar i anläggningar uppgav att de arbetade som frivilliga i skötseln av en idrottsanläggning eller bana. På frågan om man har något förtroendeuppdrag eller liknande i föreningen

svarade 26 procent av märmen mot 17 procent av kvinnorna "Ja".

Arbetsgivaren är också en viktig leverantör av idrotts- och motionstillfállen. Att motionera med andra innebär således för många att motionera tillsammans med sina arbetskamrater. Varannan för-

som värvsarbetar har tillgång till motion sin arbetsplats. Hälften dem

av 27 procent av alla förvärvsarbetande utnyttjar den möjligheten. Det är i något större utsträckning de offentliganställda jämfört med privatanställda som har möjlighet att motionera via sin arbetsgivare. Invandrare har mer sällan tillgång till motion genom jobbet 40 procent jämfört med 53 procent.

Motion och idrott i föreningars regi underlättas, som redovisats ovan, via medlemmarnas frivilliga arbete. Var tredje som motionerar under ledning av tränare eller ledare möter i denne en person som

en arbetar frivilligt, utan ersättning och för den goda saken.

Motion och idrott i arbetsgivarens regi subventioneras i betydande utsträckning av arbetsgivaren: 64 procent av dem som utnyttjar denna förmån uppger att arbetsgivaren står för alla kostnader, var femte 18 procent betalar del av kostnaderna själv.

76 Medborgarnas motionsvanor

Individen och idrottsanläggningarna

Promenader, strövtåg och utomhusmotion har ökat under perioden från år 1976. Naturen, antingen som den är av sig själv eller i form

av promenadstigar, joggningspår, etc. har således kommit att bli allt vikti-

en gare plats för medborgarnas motionerande.

Medborgama är nöjda med tillgången på motionsanläggningar.

Detta gäller för såväl män 82 procent kvinnor 79 procent. Va-

som riationema mellan storstad, övriga städer och landsbygd är små 80 procent, 82 procent respektive 75 procent. Jämfört med situationen i början 1970-talet har stor förbättring skett. År 1971

av en uppgav

64 procent att det fanns tillräckligt med motionsanläggningar i när-

heten, mot 80 procent idag. Trycket på att bygga anläggningar har

nya alltså minskat: 75 procent att de inte skulle idrotta det

uppger mer om farms fler anläggningar jämfört med 66 procent år 1971. I kap. 4 redovisas ytterligare uppgifter om tillgången till anläggningar.

I undersökningen från 1971 utgick från att det myndighe-

man var terna som ordnade motionsanläggningama. Frågan löd då: "Om

myndigheterna ordnade fler motionsanläggningar inom rimligt avstånd från din bostad, tror du då att du skulle motionerna mycket ...". Då

mer motion även förekommer i andra än kommunala anläggningar ombads de intervjuade i 1997 års undersökning att tala de motionerar.

om var Av svaren framgår att motion utövas i kommunala, föreningsdrivna och privata anläggningar. Genom att fråga vilken typ senast hade be-

man sökt, framträder följande bild över de olika anläggningamas marknadsandelar: 41 procent för kommunala, 32 procent för privatägda och 20 procent för föreningsdrivna anläggningar.

De olika anläggningarna besöks i ungefär lika utsträckning män

av och kvinnor med ett undantag: 28 procent männen mot 19 procent

av av kvinnorna uppgav att de motionerar i föreningsägda anläggningar. De som tror att de skulle motionera mer om det fanns fler anläggningar 22 procent av alla ser gärna att de platserna är i kommunal regi

nya 45 procent, men för många 33 procent spelar det ingen roll de är

om kommunala, privata eller föreningsägda.

En möjlig slutsats är att utvecklingen under de senaste 25 åren

ca inneburit att förutsättningarna för medborgarnas idrott och motion har förändrats. Utomhusmotionen har fått ökat utrymme att även

genom gator och trottoarer har blivit accepterade platser för motionsaktiviteter såsom joggning och s.k. rollerblades. Den tidigare, självklara förväntan

"myndighetema att ordna fler motionsanläggningar" har komplette-

rats med ett utbrett nyttjande privata anläggningar. Föreningarna

av driver själva anläggningar och, kommer att visas i kapitel

som senare kap. 4 och 5, kommer föreningsdriften sannolikt att öka då det finns

Medborgarnas motionsvanor 77

uttalad vilja hos kommunerna att föra över driften m.m. av sina en

anläggningar till föreningslivet.

Individen och hushållsekonomin

Redovisningen visar att inkomst är den variabel som samvarierar ovan med motionsaktivitet. De med högre inkomster är mer motionsaktiva, utövar fler aktiviteter, än de med lägre inkomster. Men det är inget entydigt samband eftersom de med högre inkomster är mer aktiva även de mindre kostsamma motionsaktivitetema såsom joggning, vad avser cykling och skidåkning. Med ett strikt ekonomiskt synsätt skulle man kunna anta att utgifter för idrott och motion f°ar stå tillbaka for mer trängande utgifter när vi har det knapert. En jämförelse av medborgarinnehav sport- och idrottsutmstning mellan år 1990 och 1997 nas av visar att andelen befolkningen äger diverse olika utrustning har av som ökat påtagligt. Lågkonjunkturen i 1990-talets inledande år har inte satt några spår i det avseendet. Av de att de motionerar på sin fritid, dvs. personer som uppger 96 procent befolkningen, har 44 procent inga kostnader alls för sin av motion, 13 procent har månatlig kostnad på 300 kronor eller mer. en Män lägger i medeltal 166 kronor månad på sin motion, medan per kvinnornas utgift är 102 kronor. Utgifterna för motion minskar med tilltagande ålder: i åldern 15-29 år är snittutgiften 199 kronor, i åldern 30- 44 år är den 177 kronor, i åldern 45-59 år är den 115 kronor och i åldern 60+ är den 55 kronor. Skillnaderna mellan olika bostadsorter är avsevärda: I storstäderna lägger i medeltal ned 164 kronor per man månad och i övriga landet 120 kronor. Idrott och motion kan med ca utgångspunkt i de här redovisade uppgifterna, tolkas som en fråga om hur vill disponera sina än om vad man eventuellt man pengar snarare tvingas att avstå från. Ungdom hör kostsam idrott till mer än hög ålder. Städer jämfört med övriga landet likaså. Mönstret går igen i utgifterna för barnens motion: Åldern 10-15 år ligger klart över åldersgruppen 15- 29 år när det gäller utgifterna för motion. Utgifterna för idrott och motion varierar således efter ålder, kön och bostadsort. Vidare framgår att 88 procent av dem, som har utgifter, dessa liten i deras hushållsbudget. Även i lågintycker att utgör en post

komsthushållen är denna uppfattning spridd 77 procent. En möjlig

slutsats är att det inte är styr motionsvanoma. Idrottspengarna som och motionsvanor är integrerad del livsstilen och denna bestäms en av inte krassa ekonomiska villkor utan snarare av de värderingar vi omav fattas Hur väljer att disponera sina inkomster styrs av värdeav. man ringar. Se vidare nedan 3.6. avsn.

78 Medborgarnas motionsvanor

3.4 Barnens idrott och motion

Barnens idrottande utanför skoltid har, tidigare redovisats, gått ned som sedan åren 1982-83 från 75 procent till 69 procent. Neddragningen av den schemalagda skolidrotten kan bidragande orsak till vara en denna

nedgång. Från en idrottspedagogisk synpunkt kan för

man argumentera

att bristen idrottslig skolning skapar dåliga förutsättningar för det

frivilliga och spontana idrottandet. En kan barnen annan vara att ägnar sig åt olika nya "spontanidrotter" såsom t.ex. skateboard vilka så är nya

att intervjupersonerna föräldrarna inte förknippade dem med idrott

och sport när frågan ställdes.

Som ovan redovisats är också andelen barn regelbundet deltar i som någon idrott utanför skolan i stort densamma

sett över perioden

69 procent av pojkarna och 60 procent flickorna. I debatten

av kring

bamidrotten brukar ofta hävdas att barnens s.k. spontanidrott minskat och man gör gällande att detta beror på bostadmiljöema mist att sina

naturliga platser för bollspel etc. I det sammanhanget kan erinras

om att det tidigare många omfattade önskemålet idrotta tillsammans av att med familjen har tappat mark. Vidare, att närmiljöns tillgänglighet för idrott

och motion snarare ökat än minskat och att den

nu, mer än tidigare,

brukas för idrotts- och motionsövningar olika slag, åtminstone av av

den vuxna befolkningen.

Den bamidrott hållit ställningarna över perioden således den som är som arrangeras för bam och idrottsföreningama. Verksamunga av heten bärs upp av ideella krafter 22 procent dem medlem- - av som är mar i en förening att de hade olika i sin

uppgav förtroendeuppdrag

idrottsförening samt av statligt stöd och olika kommunala

- bidrag. Se

också kap. 6.3 LOK-stödet. Därutöver destinerar hushållen om i medeltal 214 kronor månad och barn till barnens idrott. per Barn- och ungdomsidrott är ett område är relativt väl etablerat som inom den svenska idrottsforskningen. Vid konferens, en Barn- och ungdomsidrott inför 2000-talet, anordnad Centrum för idrottsforskav ning i januari 1998, handlade flera bidrag barns om och ungdomars idrottsvanor, varför de idrottar och förändringar över tid och rum. Några av bidragen handlade vad händer med bam och om som unga som idrottar, dvs. idrottens roll i deras socialisation, i den process genom vilken medvetande och självbild utvecklas. Nedan skall två sådana studier refereras.

Det övergripande målet för idrottsföreningamas ungdomsverksam-

het är tävling, än del leken och på barnens villkor. om som en av Se vidare kapitel 4. Idrottsmiljöns originalitet består mycket i att den innehåller situationer tävlan där direkt kontakt mellan alla beav en rörda blir möjlig, dvs. prestationen ger upphov till konkreta reaktioner.

Medborgarnas motionsvanor 79

Christian Augustsson och Göran Patriksson har studerat sammanlagt 250 idrottsaktiva pojkar och flickor i åldrarna 8-12 år, utvalda för att representera sju olika idrottsgrenar. Idrotten skapar en prestationsinriktad miljö som inbjuder till ett känslomässigt engagemang och kan, framför allt vid tävlingssituationer, utsätta individen för stor press. Fokus i denna studie är föräldrarna, hur de stöttar alternativt pressar sina bam i deras idrottande. Värdet lagom föräldrastöd lyfts fram,

av men studien avslöjar även att ca 15-18 procent av barnen upplevde föräldrapress i samband med idrott. Betydelsen av den övriga press, som tävlingssituationen utsätter barnen för, behandlas inte i undersök-

ningen.

Föräldrastödets positiva betydelse för idrottande ungdomar berörs

Ulla Tebelius i hennes studie av idrottande flickor, vilka hon även av följt från det de var 12 till 19 år gamla. Fokus här är emellertid idrottens immanenta press, dvs. dess eget normsystem, hur det lärs in och hur den inlärningen påverkar flickomas bild av sig själva under mognadsprocessen. Tebelius följer två grupper flickor som börjat gymnastisera respektive spela fotboll i 12-årsåldem. Båda grupper tillhörde idrottsföreningar på elitnivå med kvinnligt lag respektive trupp som var framgångsrikt. Förväntningarna på flickorna var således stora. Vid 12års ålder var flertalet av flickorna inställda på att deras idrott framför allt skulle vara rolig, en mindre grupp var däremot helt klar över att idrottandet gick ut på tävling, att tävlingen utgör det sammanhang i vilket man blir sedd. Med den införlivade tävlingsorienteringen, medvetandet om spelets/tävlingens rangordnande funktion, följde ibland stress även utanför tävlingsarenan. Att t.ex. växa fort, öka i vikt, minska i smidighet och snabbhet och petas från gymnastiktruppen är nog så omvälvande. "När tränaren tycker att man gör dåligt ifrån sig då känns det värdelöst" vår översättning.

Vid 14-års ålder har större delen av de redan tidigare tävlingsorienterade flickorna ökat sin tävlingsorientering, men någon har även lämnat idrotten helt. Bland de tidigare lekorienterade gick ungefär en tredjedel vidare i sitt mot tävling, en tredjedel stannade kvar i

engagemang sin lekorientering och en tredjedel lämnade föreningen. Vid 19-års ålder farms åtta flickor kvar i föreningarnas tävlingsverksamhet. Två

skadade. Nio hade slutat och idkade motion i tävlingsfria fonner. var aerobics bestämmer jag själv vad och hur mycket jag skall göra. Ingen säger till mig att jag måste fortsätta. I fotbollen måste man utvecklas tillsammans med de andra för att få vara med i laget. Det var stressande" vår översättning.

33Augustsson, 1997. 34Tebelius, 1997.

80 Medborgarnas motionsvanor

Av de ursprungliga 26 flickorna vid 12 års ålder börjat med som fotboll respektive gymnastik hade, när de blivit 19 år, endast åtta av dem tillägnat sig den riktiga eller nödvändiga

tävlingsinställning som

krävs för att fortsätta ett i elitidrottsföreningen. engagemang "Jag slutade aldrig träna innan jag visste att perfekt. momentet satt Det var viktigt. Jag har alltid försökt smula bättre än de andra; för vara en att komma med i eliten måste det" vår översättning. Påpekas man vara bör att övervägande delen flickorna lämnade sin

av som idrottsförening

inte blev "stillasittande": Motion är fortsatt del deras livsstil. en av Det bestående värdet för flickomas mognadsprocess ha delav att tagit i föreningarnas ungdomsverksamhet framgår inte studien. Fråav gan är emellertid angelägen mot bakgrund att så stor andel av en av barn och unga i vårt land tar del i idrottsföreningamas verksamhet.

3.5 Motion och hälsa

Som inledningsvis nämnts är folkhälsan motiv omsorgen om ett viktigt för statens stöd till idrotten. Det har också lyfts fram i direktivet till idrottsutredningen. Kopplingen mellan fysisk aktivitet och hälsa är en medicinskt komplicerad fråga. I folkhälsodiskursen diskuteras värdet av motion och fysisk rörelse i relation till flera fysiologiska tillstånd rörande skelettet, musklerna, blodtrycket, fett- och kolhydratförbränningen. Hjärtats hälsa har nära koppling till övervikt en och för varje 10 procentig viktminskning hos de överviktiga minskar risken för hjärtsjukdomar med 20 procent. Mycket få svenska studier har emellertid ca berört människornas totala fysiska aktivitet och ännu färre den högintressanta frågan relationen mellan fysisk aktivitet och hälsa. om En antal studier har dock sökt behandla sambandet mellan motion och idrott och hälsa mätt i relativ vikt och fysiskt och psykiskt välmående.

Idrottsutredningens intervjuundersökning knyter till dem.

an

Hinder för motion

Var femte något fler bland kvinnorna jämfört med vuxen, männen, uppger att de lider någon sjukdom eller invaliditet begränsar av som deras möjligheter att motionera i den omfattning de önskar. Andelen med dessa hinder ökar med stigande ålder. Bland dem 60 år och äldre

35Folkhälsoinstitutet, 1996. 35Engström, 1997. 37Busch Zetterberg, 1997, s. 63 ff

Medborgarnas motionsvanor 81

är det tredje att de har det så. Men anmärkningsvärt är var som uppger att hela 15 procent de yngsta 15-29 år också har dessa problem. av Denna siffra skall jämföras med, vad tidigare redovisats sid. 71, som att 20 procent de yngsta männen och 23 procent av de yngsta av kvinnorna hamnar på den lägsta motionsnivån, som innebär ingen motion alls eller liten motion av enklaste slag. Nio tio, lider sjukdom eller invaliditet, motionerar av som av en dock på något sätt, med färre aktiviteter, men hela 72 procent anser att de får för litet motion jämfört med 49 procent av alla. 21 procent av

dem med begränsade motionsmöjligheter är medlemmar i en idrottsförening jämfört med riksgenomsnittet som ligger på 34 procent. En

möjlig slutsats är att kanske t.o.m. betydande, del av dem som hamen, nat i den lägsta motionsnivån finns där medicinska skäl och mot sin av

vilja.

Hälsa och motion

Att gå från motionsnivå till nästa ökar upplevelsen av att ha ett upp en bra fysiskt hälsotillstånd med i genomsnitt 11 procentenheter bland männen och med procentenheter bland kvinnorna. De hindras sex som ohälsa finns med i dessa beräkningar. På det hela taget ökar även av det psykiska välbefinnandet när går från lägre motionsnivå till man en högre, dock med litet speciella mönster. För män ökar det psykiska en välbeñnnandet i genomsnitt med 11 procentenheter när de går från motionsnivå 1 till nivå Därefter inträffar mindre och mer inkonsekventa förändringar. För kvinnor under 60 år finns inget systematiskt samband mellan motionsnivåema och upplevd psykisk hälsa. För äldre kvinnor ökar det psykiska välbefinnandet med 17 procentenheter vid steget från nivå 1 till nivå

Motion och vikt

Body Mass Index BMI det vanligaste måttet för att studera är numer

kroppsvikt i förhållande till kroppslängd.

vikt i kilo BMI längd i m längd im

Vad betraktas normal eller önskvärd kroppsvikt varierar melsom som lan tidsåldrar och kulturer. Normal kroppsvikt i dagens Sverige brukar

82 Medborgarnas i motionsvanor

anges av läkare med ett BMI-värde mellan 20 och 24 för kvinnor och 20 och 25 för män. "Övervikt" ligger i intervallet upp till 30 och

"fetma" över 30. Idrottsutredningens

intervjuundersökning redovisar

BMI-värdet 24,83 for män och för kvinnor 23,60. Redan efter 30-ârsåldem har emellertid medelvärdet för svenska män krupit över gränsen för övervikt, gräns kvinnornas medelen som tal passerar först vid 60 år.

God vikteflekt redan vid måttlig motion

En analys BMI-värdena i förhållande till motionsvanor visar av att högre nivå det är på motionen desto lägre är BMI och desto

lägre an-

delen överviktiga. Men motionen avtar och vikten Ökar också med stigande ålder. En närmare granskning sambandet visar av att steget från den lägsta motionsnivån ingen eller lite motion enklaste av slag till nästa regelbunden lätt motion minskar andelen bland

överviktiga män

i alla åldrar liksom bland de kvinnorna. För äldre kvinnor yngre finns inget samband.

Förändring över tid

Inledningsvis i detta kapitel redovisades positiv utveckling med-

en av borgarnas motionsvanor och i det ovanstående ett visst samband mellan motion och vikt. Medborgarnas kroppsvikt i förhållande

till kropp-

slängden har mätts tidigare, åren 1971 och 1978. Fram till 80-talet användes "relativ vikt" index. Värdet 100 blir i den indexskalan som "idealvikten".

Den relativa vikten har ökat under perioden 1971-1997 både för män, från 108 till 113, och kvinnor, från 107 till 110. För i åldern män 41-50 år har den relativa vikten minskat, från 113 till 112. För kvinnorna finns viktminskningen i åldern 51-60 år, från 115 till 113. Men för alla övriga grupper har vikten ökat.

Vi står här, enligt intervjuundersökningen, inför paradox,

en en skenbar motsättning. "Som vi sett /tidigare/ har motionen ökat både kvantitativt och kvalitativt under de decennierna. senaste tre Men ökat har också övervikt och fetma. har vi

Samtidigt sett att högre

motionsnivâer minskar övervikten. Förklaringen är motion inte att ensam bestämmer överviktens omfattning. De ärftliga faktorerna kan vi nog bortse från: den svenska genpoolen kan inte ha förändrats så mycket under tre årtionden. Förändrats har emellertid

diyckes- och

kostvanoma. Det är for mycket och/eller alltför

olämplig mat och dryck

Medborgarnas motionsvanor 83

förklarar att övervikten ökar trots ökad motion. Motionen på nusom varande nivå är inte tillräcklig för att motverka dåliga dryckes- och matvanor. Så kan paradoxen förklaras

3.6 Den motionerande medborgaren

Tidigare avsn. 3.3 har betonats att idrott och motion är sociala aktiviutspelar sig i sociala sammanhang, tillsammans med andra teter som

och därför avsedda platser. Av redovisningen framgår hur dessa

sammanhang kommit att skifta från familjen till idrotts- /motionsgmppen och det ensamma motionerandet. Flera och nya plat-

ser har tagits i anspråk för motion såsom privata respektive föreningsdrivna anläggningar och närmiljön. Analysen av kostnaderna for mo-

tionen visade att det är individen än hushållskassans storlek snarare avgör hur mycket är beredd att betala för sin och sina barns som man motion. Den övervägande majoriteten, även bland dem som har de lägsta hushållsinkomstema, tyckte inte att motionsutgiftema upptog en stor post i hushållsbudgeten. Utgiftema för motion minskade med stigande ålder, varierade mellan kvinnor och män samt mellan stad och land. I detta avsnitt ligger fokus på den motionerande individen, var hon än befinner sig vad gäller inkomst, bostadsort, m.fl. strukturella positioner. Intresset ligger på individen och hennes någorlunda varaktiga och konsekventa prioriteringar för hur hon vill leva. I Intervjuundersökningen presenteras sådan analys genom att visa hur värderingen arna styr valet av idrott och motion.

Först en kortfattad presentation av värderingarna. Den sociologiska

metoden urskiljer tre olika värderingsdimensioner. En skiljer ut traditionalism mot modemism: att vara traditionell innebär att hålla på det stabila, att modern innebär att välkomna förvara ändringar. Idrottens och motionens utveckling mot att bli moderna är i långa stycken utveckling mot individualism. Man måste med en moderna värderingar själv ta ansvar för sin motion. En moderna männi-

skan disciplinerar sig för att få den önskvärda prestationen, kroppsfor-

men och konditionen. En skiljer mellan att ha fasta värden eller pragmatiska: värdefasthet irnebär att inte är beredd att kompromissa om sina värderingar, man pragmatism innebär att är beredd att ompröva och anpassa sina man

a.a., 82. s. Zetterberg 1997.

84 Medborgarnas motionsvanor

värderingar. När allt är givet "är det ingen sport", det kan

men vara motion.

En, slutligen, skiljer ut materialistiska värden från humanistiska: materialism innebär ett intresse för materiella saker och humanism

ett för mänskliga varelser. Ett sätt att fånga denna olikhet kan be-

vara att skriva det senare intresset att tar sina styrande signaler inifrån

som man "inrevärldsmänniskor" och det förra som att man hämtar sina styrande

signaler utifrån "yttrevärldsmänniskor". Yttrevärldsmänniskoma

motionerar främst för att bra ut i och andras ögon och inre-

se egna världsmänniskoma motionerar for att må bra.

Motion och värderingar

Av de 20 motions- och sportaktiviteter intervjuundersökningen

som frågade efter visade det sig att nio entydigt har sin tyngdpunkt bland människor med moderna värderingar. Det gäller inom- och utomhusmotion, löpning/friidrott, gymnastik, aerobics/workout, simning, skidåkning, skridskoåkning och racketsporter. De övriga aktiviteterna

engagerar personer som har traditionella och moderna värderingar i

ungefär lika grad. Inga aktiviteter ligger entydigt på den traditionella planhalvan. Idrotten och motionen tillhör således de moderna människorna.

Av de 20 aktiviteterna är det endast två entydigt har sina

som tyngdpunkter på de värdefastas planhalva, nämligen gymnastik och Vattengymnastik. 11 aktiviteter finns förankrade bland pragmatikema. Här finns tävlingssportema, löpning/friidrott, fotboll, innebandy, racketsporter och golf. Här finns även inom- och utomhusmotion,

aerobics/workout, joggning, utomhusbad och fiske. Sju aktiviteter tilltalar ungefär lika mycket pragmatiker och värdefasta, nämligen trädgårdsarbete, strövtåg i skog och mark, promenader, simning, cykling, skridsko-

och skidåkning.

i

Av de 20 aktiviteterna har bara tre, aerobics/workout, vattengym-

l nastik och gymnastik, sina tyngdpunkter långt in på den humanistiska i planhalvan. Elva aktiviteter finns i gränslinjen mellan humanism och E materialism: inom- och utomhusmotion, löpning/friidrott, joggning, strövtåg i skog och mark, promenader, trädgårdsarbete, utomhusbad, simning, cykling och skridskoåkning. Sex aktiviteter har klar mate-

en rialistisk förankring, nämligen golf, innebandy, fotboll, fiske, skidåk-

ning och racketsporter.

Flera intressanta mönster kan skönjas: Att motion och idrott väl i

är samklang med moderna värden, att motion och idrott har att

mer erbjuda pragmatikema än de värdefasta och att erbjuda materialister

mer än personer med humanistiska värderingar. I perspektivet idrott åt alla

Medborgarnas motionsvanor 85

innebär dessa mönster att det finns utrymme för en produktutveckling i syfte att nå även de människor, med värdefasta och humanistiska värderingar, idag inte tilltalas motionsutbudet, eller endast som av av delar av det.

Åtta värderingsgrupper

Utgångspunkten här är att individerna styrs i sitt motionsbeslut av sina

värderingar. De värderingar redogjorts för bärs upp av indi-

som ovan videma så att varje individ kan kännetecknas med att hon omfattar moderna eller traditionella, humanistiska eller materialistiska, värdefasta

eller pragmatiska värderingar. Ser till befolkningen är det möjligt

man att i den urskilja olika av individer som avgränsas från vargrupper andra sin kombination värden enligt de tre värdeskaloma: De genom av tre värdeskaloma vardera två värden högt och lågt kombineras om

och gruppstruktur åtta Intervjuundersökningen in-

ger en om grupper. nehöll även frågor vilka avslöjade de intervjuades värderingar och därmed hemvist i någon dessa värderingsgrupper. Individemas moav tions- och idrottsvanor analyserades därefter med utgångspunkt från

deras värderingsgruppstillhörighet.

Valet att motionera och hur -

De "Rättrådiga" är individer är traditionella, har fasta värderingar som och materialistisk inställning. De är kompromisslösa vänner av orden ning och har hjärtat i sina ofta magra tillgångar. Här finns den största andelen spinnspön. De deltar i färre idrotts- och motionsaktiviteter än flertalet andra medborgare med undantag för Vattengymnastik, strövtåg i skog och mark samt trädgårdsarbete. 32 procent tillhör en idrotts- eller motionsförening. Individerna har något högre medelålder i denna grupp än övriga. Mer än andra tycker de att det är viktigt att Sverige grupper vinner i landskamper. De "Hemkära" är individer också är traditionella och värdefasta som med humanistisk orientering. De har hjärtat i nära och kära snamen en än i materiella tillgångar. De vill inte belasta den offentliga välfärrare den för mycket och de vill ta hand varandra, även barn och om åldringar. De har låg nivå på sina idrotts- och motionsaktiviteter men är

överrepresenterade i gymnastik och Vattengymnastik. 18 procent tillhör

idrotts- eller motionsförening och intresset for idrottstävlingar är en lågt.

86 Medborgarnas motionsvanor

"Vardagsrealistema" står för traditionella och pragmatiska värderingar och har materialistisk orientering. De söker praktiska en eller tekniska lösningar på problem. Bil och bostad signalerar deras tillhörighet snarare än familjegård och släktband. De är väl representerade i alla sport- och motionsaktiviteter gymnastik och utom Vattengymnastik. 42 procent tillhör idrotts- eller motionsförening och intresset en för tävling och landskamper är utbrett. De äger den bredaste uppsättningen

av idrotts- och motionsredskap någon värderingsgrupp.

av "Tillhörarna" står för traditionella och pragmatiska

värderingar men

har en humanistisk orientering. Gruppen de tillhör säger mer vem de är än deras materiella tillgångar. Arbetskamrater, vänner och begrannar tyder mycket, inte bara släktingar. De är idrotts-/motionsaktiva något över genomsnittet och rullbrädor och rullskridskor är vanligare bland dem. 43 procent tillhör motions- eller idrottsförening och 23 en procent har deltagit i en motions- eller idrottstävling under det året. senaste De "Principengagerade" står för modemitet, värdefasthet och har en materialistisk orientering. De gillar att leva modernt och bekvämt ett liv och prylar är inga statussymboler för dem. Många har stort socialt samvete t.ex. avseende miljön eller tredje världen. De är klara sina över egna åsikters förträfflighet. Aktivitetsnivån ligger kring eller något under medeltalet. Skall aktivitet pekas kommer

en ut skidåkning högt.

31 procent är medlemmar i idrotts- eller

en motionsförening och intres-

set för tävlingar är lågt. "Sökama" står för modemitet, värdefasthet och humanism. För dem är det viktigare att "känna sig själv" än delta i manifestationer. att yttre De ifrågasätter auktoriteter och känner varmt för jämlikhet och likaberättigande. I gymnastiken är de överrepresenterade, i friidrott och innebandy mer sällsynta. 27 procent är med i idrotts- eller motionsen förening och intresset för tävling är lågt. "Utmanama" står för modemitet, pragmatism och materialism. Här finns mycket entreprenöranda. De är individualister och tappar snart intresset för relationer längre till som är nytta. Här är innebandy, racketsporter och golf mycket framträdande. De har det största innehavet av rullbrädor, ishockeyklubbor, fotbollsskor,

slalomutrustning,

golfklubbor m.m. 45 procent är med i idrotts- eller

en motionsförening

och 28 procent har deltagit i motion eller idrottstävling. en "Minglama" håller på modernism, pragmatism och humanism. Deras stora aktivitet är aerobics/workout och i mer än någon annan

grupp har de motionsredskap hemma dock motionscykel.

De vet vad som är inne, älskar informella nätverk och vill ha intematiogärna nella kontakter. Om Utmanama har rullbrädor har Minglama rullskridskor. 39 procent är med i idrotts- eller motionsförening och intresset en

för tävling är genomsnittligt,

19 procent.

Medborgarnas motionsvanor 87

Förutom farms med helt genomsnittliga värde-

dessa grupper en ringar på alla dimensioner; "medelsöner", l l procent alla.‘’

av

För att sammanfatta: Det är framför allt Vardagsrealistema, Tillhö-

och Utmanama personer med pragmatiska värderingar som är rama medlemmar i idrotts- eller motionsföreningar. Ur samma grupper rekryteras deltagarna i motions- och idrottstävlingar.

Valet att motionera och hur mycket

- Idrotts- och motionsvanor är redovisats mindre utbredda i

som ovan hushåll med låg inkomst. Vidare framgick att utgifterna för motion inte kändes betungande för något inkomstskikt. Mycken motion är även så gott kostnadsfri, 44 procent av de tillfrågade sa att de inte

som ca hade några kostnader alls. Att motionera eller inte är ett val man gör och detta val kan antas styras värderingar än ren och skär pri-

mer av vatekonomi.

I intervjuundersökningen jämförs motionsnivâema i de olika värderingsgmppema. Bland Tillhörarna, Utmanama och Minglama farms många i nivå 3 och nivå dvs personer som regelbundet får mycket motion, tränar och tävlar. Många i nivå l och nivå som f°ar ingen eller litet motion, fanns bland de Rättrådiga och Hemkära".

Tabell 7.1: Värderingsgrupp, hushållsinkomst och motionsnivå

Hemkära har lägst hushållsinkomst och motionerar minst. Vardagsrealister och Utmanare har de högsta hushållsinkomstema men Tillhö-

med lägre inkomst, motionerar minst lika mycket som Utmarama,

och än Vardagsrealistema. Sökama har höga hushållsinnama mer

‘° Busch Zetterberg, 1997, s. 93. ‘ a.a., s. 97.

88 Medborgarnas motionsvanor

komster motionerar lika litet de Rättrådiga har hus-

men som som en hållsinkomst nära de Hemkära. Intervjuundersökningens slutsats

är att vissa livsstilar prioriterar motion, vilket Tillhörama kan exemplifiera.

I den gruppen finns den tredje lägsta hushållsinkomsten alla värde-

av ringsgrupper men den högsta andelen i motionsnivåema 3 och 4.

Motion ochföreningstillhörighet

Bland Utmanama och Tillhörama finns, nämnts,

som många som motionerar på motionsnivåema 3 och Bland Sökama

och Hemkära är motionärer dessa nivåer få. Ser till andelen Föreningsmedlem-

man mar i dessa fyra grupper följs de åt, dvs. mycket ansträngande motion och många föreningsmedlemmar respektive litet ansträngande motion och få foreningsmedlemmar. Vad förenar individerna i de två

som forsta är deras pragmatiska inställning, vad förenar in-

grupperna som dividerna i de två är att ha fasta värderingar.

senare

Således, till frågan kopplingen mellan motion och förenings-

om

-

Den organiserade idrottsrörelsen höjer således benägenheten motio-

att nera inom de pragmatiska livsstilsgruppema Vardagsrealister, Tillhörare, Utmanare och Minglare. I dessa fördubblar medlem-

grupper skap i idrotts- och motionsförening andelen med hög motionsnivå från 6.0 procent till 13.4 procent hela undersökningspopulationen.

av

Bland de värdefasta livsstilsgruppema Rättrådiga, Hemkära, Principengagerade och Sökare finns inget signifikant samband mellan medlemskap i idrotts- och motionsforening och hög motionsnivå.

Man bör alltså vara medveten att stöd till föreningsverksamheten

om inte har effekt på motionsnivån i alla delar

samma av befolkningen.

El itidrottsfiamgéngar

Tidigare har redovisats att vissa delar idrotten alltjämt är

av mer manlig

än kvinnlig. Att bevista ett idrottsevenemang åskådare hör dit. I

som intervjuundersökningen ställdes frågan "Hur viktiga är svenska fram-

Medborgarnas motionsvanor 89

gångar i internationella idrottstävlingar för dig: Är de mycket viktiga,

ganska viktiga, ganska oviktiga eller helt oviktiga" En övervägande majoritet tyckte att svenska framgångar var mycket

eller ganska viktiga. Uppskattningen varierade med ålder så att de äldre fäster större betydelse vid framgångarna än de Även skolutbild-

yngre.

ning och uppskattning sammanföll så att högre utbildning desto mindre uppslutning kring att svenska framgångar är viktiga. I värderingsgruppema ser uppslutningen ut så att det är bland Rättrådiga, Vardagsrealister, Principengagerade och Utmanama som upp-

slutningen är starkast. Dessa grupper utmärks alla av materialistiska snarare än humanistiska värderingar. Om man skiljer ut dem som

tycker att svenska tävlingsframgångar är "mycket viktiga" finner man

framför allt människor med traditionella och materialistiska värderingar. De svarat "helt oviktiga" har i allmänhet moderna och

som

humanistiska värderingar.

Delta i eller glädjas åt

Tävlingsverksamhet är mer en manlig än kvinnlig del av idrotten:

23 procent av märmen mot 12 procent av kvinnorna uppgav att de deltagit i någon motions- eller idrottstävling under det senaste året. Ser man till hur tävlingsdeltagandet faller ut i de olika värderingsgruppema är det bland Utrnanama, Vardagsrealistema, Tillhörama och Minglama som de flesta tävlingsmotionärema finns. Det är också i dessa grupper det finns en hög andel personer som är medlemmar i en idrotts- eller motionsförening. Vad som förenar dessa grupper är att de innehåller personer med pragmatiska värderingar.

Om de idrottsaktiva jämförs med de idrottsglada, dvs. med dem som mest värdesätter svenska internationella idrottsframgångar, framgår att Vardagsrealistema och Utmanarna förenar aktivitet med glädje. På ömse sidor om dessa finns Rättrådiga och Principengagerade med stort intresse för idrottsliga framgångar och få idrottsaktiva respektive Tillhörama och Minglama med hög andel idrottsaktiva och liten andel framgångstillskyndare. Detta mönster kan ses som ett bidrag till förståelsen den ofta framförda tesen att bredd- och elitidrott hänger

av samman så att svenska elitframgângar föder ett intresse för idrott och motion i de breda leden. T.ex. "Ett åren återkommande argu-

genom ment för denna ordning /en sammanhållen idrottsorganisation/ är att ur bredden föds eliten, samt att elitverksamheten tjänar som morot och inspirationsgivare till breddverksamheten, både bland och äldre

unga

‘Z Pallin, 1997.

90 Medborgarnas motionsvanor

För vissa, Vardagsrealister och Utmanare, verkar detta stämma; för

långt fler förefaller kopplingen De värderingar skiljer

svag. som ut dessa två grupper från de övriga är att de förenar pragmatiska och materialistiska värderingar med i Vardagsrealistemas fall traditionella

och i Utmanamas moderna värderingar. De ändå är idrottsaktiva som trots sitt jämförelsevisa ointresse för svenska internationella idrottsframgångar, dvs. Tillhörama och Minglama, har sin humanistiska mer och pragmatiska orientering De intresset för gemensam. som trots svenska framgångar inte själva är idrottsaktiva, dvs. Rättrådiga och Principengagerade, förenas i sin materialistiska och värdefasta mer

orientering.

3.7 Sammanfattning av undersökningarna

Medborgama motionerar mer än de gjorde för 25 år sedan, de gör det på fler platser än tidigare och i förändrade gemenskaper. Utbudet av

anläggningar är mångfaldigt och upplevs de intervjuade till-

av som

fredsställande, idrottsföreningslivet har växt. Medlemskap i idrotts-

en förening betyder mycket för del individers motionerande inte en men för allas. Idrott och motion har blivit delar i flertalet med-

integrerade

borgares livsstilar. i Innan detta j kapitel avslutas finns anledning att påminna om att

Idrottsutredningens intervjuundersökning medborgarnas

om motionsvanor inte handlar enskildheter. Detta är viktig

om en begränsning,

eller svaghet så vill, med undersökning detta om man en av slag.

Undersökningar av barns utveckling, t.ex. den refererats

som som ovan om unga flickors erfarenheter i sina gymnastik- respektive fotbollsföreningar, ger kunskap enskildheter. Olika andra undersökningar om t.ex. av idrott och motion i avgränsade bostadsmiljöer, familjer eller kulturer skulle också kunna relevanta kunskaper enskildheter ge om vad gäller idrott och motion. Idrottsutredningens

intervjuundersöknings

styrka ligger i att den bild helheten det allmänna ger en av motionstillståndet i vårt land, så vill. Dess resultat m.m. om man gör i därutöver tydligt att idrott och är ett intressant kunskapsområde

motion i

väl lämpat för studier och forskning med olika infallsvinklar. Utred-

ningen lämnar sitt bidrag i rapporterna idrottens ekonomi,

om forskning

och historia.

Avslutningsvis sammanfattas resultaten de undersökningar

av som här redovisats.

"3 SOU 1998:33.

Medborgarnas motionsvanor 91

Idrott åt alla

Det idrottspolitiska beslutet från år 1970 har varit framgångsrikt. Fler medborgare motionerar idag jämfört med då. Idrottsrörelsens med-

lemsutveckling har varit positiv.

Jämställdhet

Kvinnorna har, visar intervjuundersökningen, under de senaste 25 åren kommit starkt i de flesta motionsaktiviteter. De ta för sig ut-

synes av budet och de har närmat sig männen medlemmar i idrottsrörelsen.

som Kvinnorna motionerar idag i lika stor utsträckning männen för sin

som egen skull.

Men bilden är inte bara ljus: Som tidigare visats är flickorna i åldern 13-15 år i långt mindre utsträckning 57 procent idrotts- eller motionsaktiva utanför skolan än sina systrar 70 procent respek-

yngre tive jämngarnla bröder 74 procent. Sett i ljuset neddragningen

av av den schemalagda skolidrotten är detta särskilt bekymmersamt.

Jämlikhet

Intervjuundersökningen visar att idrott och motion i liten utsträckning begränsas av strukturella förhållanden som kön, ålder, bostadsort, etnisk tillhörighet, föreningsmedlemskap eller köpförrnåga, värderingar styr mer. Motionerandet och valet av motion, innehåll som intensitet, är en del av livsstilen. Idrotts- och motionsrörelsen har lyckats förbli en modern rörelse.

Ca var femte att de lider sjukdom eller invaliditet

vuxen uppger av som begränsar deras möjligheter att motionera i den omfattning de önskar. Nästan alla av dem 91 procent motionerar dock men en stor majoritet av dem 72 procent att de får för litet motion jämfört

anser med hela den befolkningen 49 procent.

vuxna

Det är vidare möjligt att de som uppgav att de hindrades i sitt motionerande på grund av sjukdom eller invaliditet har sitt sämre hälsotillstånd knutna just till deras bristande motionsmöjligheter. Hela 15 procent av de yngsta 15-29 år faller inom kategorin som uppgivit sjukdomshinder. 21 procent av samma åldersgrupp hamnade i den lägsta motionsnivån, dvs. de som utövar ingen eller praktiskt taget ingen motion alls.

92 Medborgarnas motionsvanor

Motion på arbetsplatserna

Vår väg till och från arbetet har, visar intervjuundersökningen, i minskad utsträckning bevarat sin plats motionstillfálle. Andelen

som som går eller cyklar till arbetet har gått ned. Arbetsgivaren är dock bety-

en dande motionserbjudare: 53 procent av alla förvärvsarbetande har tillgång till motion jobbet. För dem utnyttjar möjligheten

som att motionera jobbet är det vanligt att arbetsgivaren helt står för kostnadema. Endast 12 procent står för kostnaderna själva. En betydande del av den befolkningens motion subventioneras således via arbets-

vuxna givarna offentliga i något större utsträckning än privata.

-

Kanske kan man påstå att samtidigt idrott och motion ha

som synes flyttat ut från familjen, endast 25 procent den befolkningen

av vuxna föredrar idag att motionera tillsammans med familjen, så har den flyttat in på arbetsplatserna.

Barnens idrott och motion

Idrottsföreningama gör en omfattande insats när det gäller barns- och ungas motionerande utanför skolan. Mot bakgrund att den

av vuxna befolkningen inte i utsträckning tidigare föredrar att idrotta

samma som och motionera tillsammans med familjen kan idrottsrörelsens betydelse här inte nog uppmärksammas. Innehållet i idrottsföreningamas barnoch ungdomsverksamhet är angelägenhet för de närmast inblandade

en

barn, ledare och föräldrar. Kunskapen verksamheten är be- - om mer gränsad utanför dessa led. Mot bakgrund idrottsrörelsens sedan lång

av tid offentliga uppdrag visavi barns och ungdomars fritid finns

det anledning att mer uppmärksamma verksamhetens innehåll och resultat t.ex. via utvärdering och forskning.

Bredd och elit

Tävlingen integrerad del i medborgarnas idrott-/motionskultur.

är en 69 procent av alla unga sportar eller idrottar regelbundet, i stort sett varje vecka utanför skolan. Övervägande delen dessa kan på goda

av grunder antas idrotta i föreningars regi och den idrott de där möter är i stor utsträckning tävlingsinriktad. 17 procent samtliga hade

av vuxna deltagit i en tävling under det senaste året. Många uppskattar svenska idrottsframgångar. I exemplet från bamidrotten, de unga flickomas

erfarenheter från fotboll respektive gymnastik i elitidrottsprofilerade föreningar, anar vi att ett intresse för fysiska aktiviteter grundlades

Medborgarnas motionsvanor 93

under denna period trots de pressande erfarenheterna av idrott på toppnivå respektive på väg mot toppnivå.

Motion och hälsa

Den vuxna befolkningen motionerar men inte tillräckligt mycket

mer, för att det skall ge positivt utslag i BMI-värdena. En bidragande orsak är att även kost- och dryckesvanor förändrats och att vardagslivet utanför motionsvanoma blivit mer stillasittande. Andelen av befolkningen som går eller cyklar till sitt arbete har t.ex. minskat. En annan är att utbudet motionsaktiviteter inte har dragningskraft alla indi-

av samma vider. Det lockar mer människor med pragmatiska och materialistiska värderingar än de värdefasta och humanistiska värderingar. I detta ligger en utmaning för idrotts- och motionsrörelsen, dvs. att fundera över ett utökat erbjudande av motionsaktiviteter som kan tänkas locka individer med värdefasta och humanistiska värderingar.

v l / SOU 1998::76

4 Idrottsrörelsen idé

- organisation,

och verksamhet

Idrottsrörelsen är med sina ca tre miljoner medlemmar Sveriges största folkrörelse. Dess organisation är hierarkiskt uppbyggd- RF och de 67 specialidrottsförbunden SF på central nivå, distriksidrottsför-

bunden DF och specialidrottsdistriksförbunden SDF regionalt samt de drygt 22 000 föreningarna och 11 000 korpföreningama på lokal

nivå. Som framgått av kapitel 2 har staten stött idrottsrörelsens organisationer i stort sett alltsedan deras tillblivelse. I kapitel där vi belyser organisationsstödets ekonomiska betydelse, visar vi att detta stöd till största delen stannar på den centrala nivån vilket också avsikten i

var 1970 års idrottspolitiska beslut. Det är således med fokus RF och SF som föreliggande kapitel beskriver idrottsrörelsens organisation, upp-

gifter och demokratiska struktI,‘ur. I detta kapitel redovisning

görs en av idrottsrörelsens "idé" med hjälp av bl.a. officiellt material från RF och de intervjuer sekretariatet gjort med företrädare för SF och Sveriges olympiska kommitté SOK. i

Motion och tävling är centrala begrepp i idrottsrörelsens idé. Idén relateras till styrningen och användningen av organisationsstödet. Tanken är att undersöka vilka kopplingar finns mellan idéerna och det

som arbete SF:en uträ I ett avslutande avsnitt behandlas tillgången på

. anläggningar ur idr ttsrörelsens perspektiv.

l

Årsredovisning 1997, Riksidrottsförbundet. Busch Zetterberg, 1997, uppskattar antalet vuxna 15 år och äldre som är medlemmar i en idrottsförening till ca 2,4 miljoner individer och RF uppskattar därutöver antalet barn och ungdomar 7- 14 år som är medlemmar i en idrottsförening till 563 000.

96 Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet

-

4.1 Idrottsrörelsens och

organisation uppgifter

Riksidrottsmötet

Sisu-stämma RF-stämma s

j S2

å m e

/ - --ä-I SISU: R5b d SOK:s : r un Riksidrottsstyrelsen- - RS

styrelsse styrelse

I ‘ ‘ ‘ " I SISU:sförbunds- SpecialidrottstörbundenSF RF:sförbunds- I I SOK: kansli kansli 051 h RSF k,,,,,f . .

:s1—s;;sd;t;i|:s;3:bl:n;‘L__ Distriktsidrottsflirbunden

SmSpecialidrottsdistri|Gfl5rbunden|DF

III2d|oka1a1d2|II_in3a_r-1

Föreningarna

Diagram 4.1 Idrottsrörelsens organisation

Diagrammet illustrerar RF:s, SOK:s respektive SISU:s Svenska idrottsrörelsens studieförbund olika organisatoriska nivåer och kopplingama dem emellan. Sveriges olympiska kommitté SOK har

ett avtal med Riksidrottsförbundet genom vilket de två organisationemas respektive ansvarsområden och intressen regleras

gemensamma "huvudavtalet". Därutöver har de två organisationerna tecknat ett särskilt avtal avseende det operativa ansvaret för stödet till elitidrottsutvecklingen Olympisk support. Medlemmar i SOK är specialidrottsförbund vars idrotter finns med på det olympiska programmet OSF och erkända s.k. "recognized" specialidrottsförbund RSF. SOK behandlas i avsnitt 4.4.

I idrottsrörelsen har SISU ställning ett fristående studieförbund

som med egna valda ombud till sin riksstämma sedan år 1997 hålls vid

som samma tillfälle RF stämman. SISU har koppling till RF

som en genom avtal om bl.a. ledarutbildning. Studieförbundet samarbetar med samtliga nivåer inom idrottsrörelsen och har till uppgift att utbilda och utveckla idrottsledare och medlemmar. Sedan Studieförbundet bildades år

Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet 97 -

1986 har verksamheten utvecklats till att även inkludera mer traditionell folkbildning. År 1996 svarade SISU för cirka 660 000 studietimmed sammanlagt cirka 250 000 deltagare. Utöver dessa studiemar

timmar, som finansieras via folkbildningsanslaget Utbildningsdepar-

tementet, SISU s.k. konkurser som finansieras av föreningarna och ger specialidrottsförbunden. Dessa kortkurser hade cirka 150 000 deltagare år 1996.

Idrottsrörelsens demokratiska uppbyggnad

Idrottsrörelsen är uppbyggd enligt klassisk folkrörelsemodell med förtroendevalda central, regional och lokal nivå. Föreningarna styrs av stadgar tillforsälcrar medlemsinflytande årsmöten, motionssom genom rätt, valberedning Föreningarna väljer ombud till specialidrottsosv. distriktsförbundens årsmöten. som i sin tur utser ombud till distrikts-

idrottsförbundets och specialidrottsförbundets årsmöte. Specialidrotts-

förbunden och distriktsidrottsforbunden har rätt att utse ett visst antal ombud till RF- respektive SISU-stämman. RF-stämman hålls vartannat år och är idrottens högsta beslutande och utgörs drygt 200 ombud från specialidrottsförbund och organ av distriktsidrottsfdrbund. Stämman beslutar bl.a. om inval av nya medlemsforbund. Vidare väljs ledamöter till Riksidrottsstyrelsen som är RF:s högsta beslutande mellan RF-stämmoma. Riksidrottsstyrelorgan består elva inklusive ordföranden. Ombuden väljer sen av personer även ledamöter till Riksidrottsnämnden som är idrottens högsta överklagningsinstans i bl.a. bestraffningsärenden. Man väljer också ledamöter till valberedningen och till en revisionskommitté.

Specialidrottsförbunden

För närvarande är 67 specialidrottsförbund medlemmar i RF. Specialidrottsförbunden är de centrala organisationerna inom sina respektive idrotter och har bl.a. till uppgift att utveckla den egna idrotten, samordna nationella tävlingar samt representera Sverige och sin idrott i internationella sammanhang. Specialidrottsforbunden företräder alltifrån gamla idrotter dragkamp och till nyare idrotter som t.ex. insom varpa nebandy och triathlon. Det finns renodlade specialidrottsförbund som

rugby, också s.k. kategoriförbund exempelvis Korpen och Handi-

men kappidrottsforbundet omfattar många olika idrottsgrenar. Därsom

‘5SISU 10 år Årsberättelse 95-96. -

SOU1998:7

98 Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet -

emellan finns förbund organiserar flera snarlika verksamheter. som Inom exempelvis Skidförbundet finns längdskidåkning, alpint, back-

hoppning, snowboard m.m. organiserade.

Mångfalden gäller också förbundens storlek. Triathlonförbundet är med sina 564 medlemmar minst och Fotbollförbundet med sin nästan en miljon medlemmar det klart största. Som framgår i kapitel 5 är skillnaderna mellan förbunden också stora när det gäller ekonomiska för-

utsättningar.

Specialidrottsförbunden har i flertalet fall regional organisation. en Specialidrottsdistriktsförbunden SDF, är cirka 1000 till antalet, som tar tillvara respektive idrotts intressen i distrikten. Inom flertalet specialidrottsförbund är det internationella kontaktnätet mycket omfattande. SF är, med några få undantag, medlemmar :en i både de europeiska och globala organisationerna inom sin idrott. Flertalet förbund organiserar och skickar deltagare till världsmästerskap och europamästerskap. Emellanåt f°ar de svenska förbunden också förtroendet att organisera VM och EM i Sverige. I många delar påverkar de internationella organisationerna villkoren för specialidrottsförbunden i minst lika stor utsträckning de nationella organisatiosom nerna gör.

RF

Av RF:s stadgar framgår det att "Sveriges Riksidrottsförbund den är svenska idrottsrörelsens samlande organisation /.../ RF har till uppgift att handha för idrottsrörelsen gemensamma angelägenheter, såväl nationellt som internationellt". RF:s arbetsuppgifter kan beskrivas utifrån tre huvudsakliga verksamhetsområden: företrädare för den att vara samlade idrottsrörelsen t.ex. gentemot regering och riksdag och intemationellt, myndighet vid fördelning statsbidrag till vara av t.ex. bidragen specialidrottsfdrbunden och slutligen service i exempelvis juridiska ge frågor och IT-frâgor åt sina medlemmar. RF:s regionala organisation består 21 distriktsidrottsförbund av DF. Distriksidrottsförbunden företräder idrotten gentemot landsting, länsstyrelser och kommuner inom sina respektive regionersom i stort sett följer länsgränsema. DF:en också stöd och service till SDF ger :en och till föreningarna. Det kan handla allt från

om föreningsutveckling

och juridik till administrativt stöd exempelvis kontorsservice. mer DF:en administrerar vidare det lokala aktivitetsstödet och för ansvarar dopingkontrollema inom sina respektive distrikt. En del DF hanterar även vissa spel och lotterier exempelvis Bingolotto.

4.2 Idrottsrörelsens idé och riktlinjerna för

specialidrottsforbundens verksamhet

4.2.1 Idé

Verksamhetsidén gäller för hela idrottsrörelsen

Av RF:s stadgar framgår i l kap.§1 att idrott skall bedrivas i enlighet med den av RF-stämman beslutade verksamhetsidén. Verksamhetsidén som antogs vid 1995 års Riksidrottsmöte bygger Idrotten vill- Idrottsrörelsens idédokument. RF:s stadgar är bindande för hela den organiserade idrottsrörelsen.

Av verksamhetsidén framgår att idrotten skall bedrivas "...så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt". Verksamhetsidén definierar idrott som: "... fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning."7

Tävling och motion

I verksamhetsidén delar idrottsrörelsen in sin idrott i bam-, ungdomsrespektive vuxenidrott. Inom bamidrotten skall leken vara det tongivande. Tävling finns inom bamidrott men den är "... en del av leken och skall alltid ske på barnens villkor".

För ungdoms- och vuxenidrott skiljer verksamhetsidén mellan prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott. Prestationsförbättring och resultat är vägledande för tävlingsidrotten medan det för motionsidrotten mer handlar om trivsel och välbefinnande. Prestation och resultat är här underordnad betydelse.

av

4° Idrotten vill, 1995. 47RF:s stadgar, 1 kap. Riksidrottsmötet 1995.

antagna av

100 Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet

~

Utveckling och gemenskap

Enligt verksamhetsidén skall idrotten utformas så att:

den ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll,

den inte stänger ute någon,

den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor olika

ur

samhällsgmpperingar,

de som deltar får, tillsammans med andra, bestämma och ta

om

ansvar för sin idrott

,

den ger en kamratlig och trygg social gemenskap.

Hälsa och välbefinnande

Idrottens verksamhetsidé ytterligare innehåll i bilaga till RF:s

ges en stadgar. Bilagan utgår från Idrotten vill.

Där sägs bl.a. att idrott har stor betydelse for folkhälsan eftersom fysisk aktivitet bl.a. "...utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mer såväl på idrottsbanan i vardagen... Genom att

som vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre." Idrottens förmåga att bidra till människors psykiska utveckling kan också kopplas till folkhälsan: "Idrott djupt liggande

svarar mot mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra." Idrotten bidrar till människors sociala utveckling genom kamratskapet i föreningen lär sig umgås och samarbeta

- man med andra människor.

Demokrati och människosyn

Vidare betonas i bilagan till RF:s stadgar rad andra värden id-

en som rottsrörelsen skall värna om. Demokrati, fostran, jämställdhet, rent spel och ideellt arbete är några de honnörsord lyfts fram.

av som

Det är således ett brett spektrum värderingar utgör idrotts-

av som rörelsens gemensamma idégods. Framöver relateras idrottens verksamhetsidé till den centrala organisationsnivån eftersom den större delen

av statens stöd riktas dit.

Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet 101 -

4.2.2 för

Riktlinjerna specialidrottsförbundens

verksamhet

Bam- och ungdomsidrott

I Idrotten vill görs avgränsningar när det gäller de uppgifter som

idrottsrörelsens olika organisatoriska nivåer ansvarar för. Dessa avgränsningar kan renodlingar de mål och den verksamhet ses som av

som skall vara vägledande för bl.a. specialidrottsförbunden. Specialidrottsförbunden har inom sina respektive idrottsgrenar bl.a.

för att utforma för bamidrotten, vilket inkluderar tävansvar program

lingsverksamhet. Inom ungdomsidrotten likaledes SF:en för

ansvarar

tävlingsverksamheten. Man ansvarar också för att idrottsgymnasieverksamheten integreras i förbundets prestationsutvecklingsprogram.

Prestation och tävling

Specialidrottsförbunden för tävlingsidrottens organisation i

ansvarar dess helhet. Det innebär bl.a. ansvaret för medlemmarnas deltagande i internationella tävlingar för såväl landslag, för vilka SF har det direkta ansvaret, för klubblag och enskilda utövare. Det innebär också att som

organiserar nationell tävlingsverksamhet på den högsta nivån.

man

Motion

Här betonas främst idrottsföreningarnas och i de fall specialansvar idrottsförbunden nämns delas ansvaret med idrottsföreningarna IF. Det framgår bl.a. att IF/SF för att utveckla verksamhetsformer ansvarar för de ungdomar som vill idrotta på motionsnivå. Specialidrottsförbunden vidare ett för att tillsammans med RF diskutera en ges ansvar ansvarsfördelning mellan förbunden för att säkerställa att motions-

idrotten uppmärksammas.

Internationellt arbete

SF:ens internationella uppgifter lyfts också fiam. Specialidrottsförbun-

det skall i sitt internationella arbete bl. driva svensk idrotts gemena. policy i internationella frågor. Det innebär att SF:en skall samma ex. sträva efter att öka sin internationella representation. Specialidrottsför-

102 Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet -

bunden skall också verka för större internationella att evenemang för-

läggs till Sverige.

4.3 Fördelningen och användningen av organisationsbidraget

RF :s riktlinjer för bidragsfördelning till SF

RF har ett principdokument, fastlagt Riksidrottsstyrelsen

av år 1991, för hur fördelningen statsbidrag skall gå till. I detta dokument av sägs det att uppgifter medlemmar, antalet

om föreningar osv. skall begäras

in från förbunden att dessa inte skall till men ligga grund för beräkningen av organisationsanslaget, utan enbart ett stöd vid bedömvara ningen av förbundens utveckling över tid. Det finns med andra ord inte

några kvantitativa kriterier styr bidragets storlek. Dock som finns i principdokumentet riktlinjer för vilken typ verksamhet inom SF av :en

som skall stödjas. Det framgår att SF i sin anslagsframstéillan äskanden

för basverksamheten till RF skall begära medel uppdelat på tre program; tävling, motion och administration. SF:s kostnader för verksamheter inom skall redovisas programmen i treåriga budgetar. Det sägs också att förändringar, t.ex. beslut fattade

av regering, riksdag, RF-

stämman och RS, kan åberopas i SF:s anslagsframställan förbundet om vill ha förändring i sitt bidrag. För hantera

en att budgetprocessen utses

en bidragsfördelningsgrupp bestående av representanter från RF och SF. Gruppen går igenom årsredovisningar och

anslagsframställningar.

Avsaknaden av kriterier, bortsett från de redovisats för besom ovan, dömning av bidragets storlek medför dock, enligt uppgift, det att mer är SF :s nuvarande anslag än verksamheten vid som styr anslagstill-

delningen.

Specialidrottsförbundens arbete med tävling och motion

Idrottsutredningen har gjort ett urval 12 förbunds äskanden och årsav redovisningar för att undersöka hur förbunden prioriterar mellan

tävling

och motion samt för att hur dessa verksamheter definieras se av respektive förbund. Informationen från äskandena och årsredovis-

‘B PM Förslag till bidragsfördelning till SF fastställt av RS 1991-02-14 och bekräftat av RF-stämman 1997.

Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet 103 -

ningarna har kompletterats med relevanta delar ur intervjuer som gjorts med fem av specialidrottsförbunden under våren 1997. Förbunden i urvalet representerar stora och små idrotter, nya och gamla idrotter, tävlingsinriktade och motionsinriktade samt sommar- och vinteridrot-

ter. Förbunden organiserar fotboll, innebandy, korpidrott, gymnastik,

handikappidrott, skolidrott, landhockey, vattenskidor, skridsko, skidor, cykel och orientering. Tillsammans står förbunden för än hälften mer av idrottsrörelsens totala antal medlemmar. Samtliga förbund, med undantag för Korpen och Skolidrottsförbundet, framhåller sin tävlingsverksamhet, dock i olika grad. Fotbollförbundet och Innebandyförbundet är de som tydligast prioriterar tävlingsverksarnhet. Där Korpen breddar sin verksamhet mot hälsotester, rådgivning och deltagande i folkhälsonätverk renodlar Fotbollförbundet sin verksamhet fotboll är förbundets kämverksamhet och tävling, utbildning/landslagsspel samt marknadsaktiviteter är de tre verksamhetsområdena. Förbunden organiserar ofta sin verksamhet i kommittéer. Vanliga områden för kommittéema att syssla med är tävling och ungdom. Endast undantagsvis finns motionskommittéer. Ett sådant undantag är Cykelförbundets motionskommitté som arbetar med breddarrangemang såsom Tjejtrampet och Minitrampet. Förbunden definierar i normalfallet tävlingsverksamhet som verksamhet där prestation står i fokus och som omfattar alla åldrar, alla färdighetsnivåer från klubbtävlingar till högsta elitnivå såväl nationellt internationellt. På förbundsnivån är typiska arbetsuppgifter att som organisera landslag, ordna träningsläger för eliten, arrangera nationella och internationella tävlingar, utbilda tränare och domare, upprätthålla och utveckla regelverk kring idrotten, hantera licenser, information samt rekrytering och utveckling av talanger. Korpen och Skolidrottsförbundet är de förbund som starkast betonar motion, men även Gymnastikförbundet och Skidförbundet profilerar sig relativt starkt motionsinriktade även om tävlinginslaget är det som prioriterade. Korpen fick, Riksidrottsmötet, vid sitt inträde i RF år av 1976 ett särskilt ansvar för att utveckla motionsidrotten. Korpen budgeterar ingenting på tävling men redovisar att tävling förekommer på lokal nivå inom lagsportema och i korpmästerskap med tillägget att tävlingsmomentet alltid skall vara av underordnad betydelse. Att tävling har underordnad betydelse är ett genomgående drag i en förbundens definition motionsverksamhet. Förbunden betonar också av att motion handlar rekreation och gemenskap. En del förbund som om t.ex. Landhockeyförbundet och Vattenskidförbundet ser också motionsverksamheten som ett bra sätt att locka människor till idrotten och därmed bygga upp en bred bas av utövare vilket är en förutsättning

för att kunna upprätthålla och vidareutveckla tävlingsverksamheten.

104 Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet -

Korpen och Skolidrottsförbundet går längre i sina folkhälsoambitioner än de övriga förbunden i urvalet. Korpen i sin verksamhet motion ger en utökad innebörd att även betona friskvård. Skolidrottsförgenom bundet vill verka för fler hälsofrämjande aktiviteter under skoldagen. Exempel vad som görs förbundsnivån för att främja motion är Gymnastikförbundets utbildning "hälsoinspiratörer" och Skidförav bundets arbete med skidmärken och skidskolor. I basäskandena är motionsverksamheten inte lika enkel för förbunden innehåll att ge ett

som tävlingsverksamheten aktiviteterna skiljer sig och begreppen

är inte lika självklara och entydiga. Ett flertal förbund hänvisar till att det är distrikten och föreningarna har det operativa for som ansvaret utvecklingen av motionsverksamheten. Ett gemensamt syfte med alla motionsinriktade verksamheter pä förbundsnivå, kan utläsas explisom cit eller implicit, är att rekrytera fler till idrotten. För rekrytera fler att medlemmar arbetar förbunden företrädesvis med marknadsföring t.ex.

kampanjdagar, medverkan vid mässor, informationsbroschyrer och

information på skolor, arbetsplatser osv.

4.4 kommitté och stöd

Sveriges olympiska till svenskt deltagande i olympiska och paralympiska spel

Sveriges Olympiska kommitté SOK

SOK:s medlemmar är de 35 specialidrottsförbund idrotter finns vars upptagna på programmen för de olympiska respektive vintersommarspelen. Dessutom är ytterligare 12 s.k. "recognized" erkända specialidrottsförbund associerade medlemmar i kraft att deras idrotter är så av pass utbredda i världen och därmed förklarats erkända idrotter som av den Internationella olympiska kommittén. SOK för Sveriges ansvarar förberedelser för och deltagande i de olympiska spelen och i de Europeiska olympiska ungdomsspelen samt för Sveriges internationella representation och arbete inom den olympiska rörelsen. I detta sammanhang kan också nämnas att handikappidrotten har sin motsvarighet till de olympiska spelen i Paralympic games

Paralympics. Svenska handikappidrottsförbundet organiserar delta-

gandet i Paralympics och uppbär särskilt statsbidrag för detta. Inom idrotten för döva organiseras vidare de Dövas världsspel fjärde år. vart

Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet 105 -

SOK, RF och SF:n

SOK:s samarbete med RF sker dels "huvudavtalet" jfr sid. genom ovan 96 dels uppdrag "Olympisk support" enligt ett särskilt avtal. genom om

I detta SOK det operativa ansvaret för prestationsutvecklingen

ges inom elitidrotten, såväl den olympiska inklusive den paralympiska som den icke-olympiska idrotten. Olympisk support finansieras gemensamt RF med 4,8 miljoner kronor l procent av statsanslaget och av SOK av med 1,6 miljoner kronor tredjedel RF:s bidrag. I arbetet med

en av

Olympisk support skall SOK stimulera SF:n att ta fram

utvecklingsplaner och att stödja utvecklingsprojekt samt uppbyggnaden

av stödresurser. Då SOK:s medlemsförbund också ingår bland RF:s specialidrottsförbund sammanfaller arbetet med att organisera förberedelserna för deltagandet i OS ofta med det enskilda SF:ets övriga elitidrottsverksamhet. SOK har det högsta ansvaret för deltagandet i OS men det bygger på ett ingående samarbete med de specialidrottsförbund vars idrotter är med på det olympiska programmet OSF. För att förbättra Sveriges chanser i OS och för att långsiktigt utveckla elitidrotten fördelar SOK årligen till OSF för träning i Sverige och utomlands pengar samt for internationellt tävlande i syfte att kvalificera sig till närmast förestående OS. Mellan åren 1993 och 1996 har SOK fördelat cirka 43 miljoner kronor för dessa ändamål.

Statsanslaget till OS/Paralympics-deltagande

Förberedelsema för OS/Paralympics finansieras således gemensamt av

de deltagande specialidrottsförbunden och SOK. Själva deltagandet har

däremot traditionellt stötts uteslutande av staten över anslaget stöd till idrotten. Stödet för deltagande inbegriper i princip resor och uppehälle for de svenska OS/Paralympics-truppema. Kostnaderna påverkas således av truppens storlek och OS/Paralympics är förlagt. Till de olympiska var vinterspelen i Nagano år 1998 skickade SOK en trupp på drygt 200 tränare, tävlande och gäster. Regeringen anvisade cirka 15 personer miljoner kronor för detta. För deltagandet i Paralympics anvisade regeringen 1.7 miljoner kronor. OS/Paralympics-deltagandet orsakar en extra belastning på statsbudgeten vartannat år. Bidragen till OS/Paralympics är inte en del av det ordinarie idrottsanslaget.

106 Idrottsrärelsen organisation, idé och verksamhet -

Regeringen har inte ställt mål och återrapporteringskrav för

upp

bidraget till OS/Paralympics-deltagande. SOK dock

avger en årsredo-

visning där det framgår hur bidraget har använts.

Utöver stadsbidragen för kansli och OS-deltagande finansierar SOK sin verksamhet med kommersiella intäkter främst från licensavtal

kring

varumärket de olympiska ringarna. Verksamhetsåret 1996/97 redovisades drygt 13 miljoner kronor i intäkter från sådana avtal.

4.5 Idrottsrörelsen

och

idrottsanläggningarna

Kommunförbundet gör med tidsintervall på 3 4 år

kartläggningar

-

över tillgången på anläggningar. Då urvalet och enkätfrågoma

utvecklats och ändrats under 80-talet kan dock inga säkra jämförelser göras mellan denna period och dagsläget. Den fullständiga senaste undersök-

ningen gäller anläggningsbeståndet år 1993 där samtliga kommuner

i landet lämnade uppgifter sammanställts. som För närvarande pågår ett arbete med uppgifter för år 1997. Av kommunerna har 90 procent hittills redovisat sitt

anläggningsbestånd.

Den redovisning görs i det följande avsnittet baseras därför som i huvudsak på 1993 års uppgifter med jämförelser bakåt i tiden, men

också med möjlighet att göra vissa jämförelser

mot de uppgifter som

föreligger för år 1997.

Under 1990-talet har investeringarna i och

anläggningar därmed

anläggningsbyggandet minskat utan att därför helt upphöra. Den i investeringsnivå på ca 1 miljard kronor årligen kommunerna under som 1980-talet lade på fritids- och idrottsområdet har på 90-talet minskat till ca 600 800 miljoner kronor år. De kommunala utgifterna - per för anläggningar har till stora delar fått användas för underhåll det av

befintliga anläggningsbeståndet. Under 90-talet har också en återgång

skett till ökad föreningsdrift i de flesta

av idrottsanläggningar kom-

muner.

Om vi i begreppet idrottsanläggningar innefattar allt från bollplaner,

skjutbanor till is- och simhallar fanns 31 000 i landet

ca anläggningar år

1993.

Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet 107

-

Anläggningsregistret omfattar ytterligare ett 100-tal poster med allt från ca 2 000 belysta motionsspår, 3 000 preparerade skidspår till 259 tennishallar och ca 2 500 utomhustennisbanor.

Förändringar i anläggningsbeståndet under 1990-talet

Trots en minskad kommunal investeringsvolym ökade anläggningsbeståndet i riket mellan år 1990 och år 1993 från 29 830 till 30 956 anläggningar. Avvikelser från rikstrenden finns. Exempelvis visar en undersökning som Stockholms idrottsförbund gjort att antalet anläggningar i Stockholmsområdet minskat från 2 600 till 2 462 mellan åren 1990 och 1996. Då uppgifterna från Kommunförbundets undersökning 1997 ännu inte är färdigbearbetade kan man inte uttala sig om utvecklingen av det sammantagna anläggningsbeståndet de senaste åren, däremot går vissa tendenser att peka ut.

Helt klart är att vissa enklare anläggningar minskat i antal

t.ex. naturisbanor. Ett 40-tal bandyplaner och ett 100-tal ishockeyrinkar har försvunnit mellan åren 1987-1993. En fortsatt minskning tycks ske även fram till år 1997 i de preliminära sammanställningar som finns.

Mellan åren 1990 och 1997 tillkom däremot 13 nya konstisbanor för bandy, vilket innebär att idag finns 56 sådana anläggningar. Antalet

49Kirst, 1997. 5°PM "Anläggningsdriñ i förändring 1995/96" Stockholms idrottsförbund.

108 Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet -

ishallar är för närvarande 272 ökning från år 1990 med 50-tal - en ett hallar. Antalet fullstora idrottshallar har också ökat under 90-talet. Mellan år 1990 och 1993 har 25 hallar tillkommit och ytterligare ett 20-tal nya har, enligt de preliminära uppgifter finns, byggts fram till år 1997. som Totalt finns idag 1 220 fullstora idrottshallar. ca Den största utbyggnadstakten finns på områdena ridhallar och golfbanor. Ett 50-tal nya ridhallar har tillkommit och de 190 golfbanor med 18 hål eller fanns år 1990 har ökat till 296. Nämnas bör mer som att när det gäller golfbanor sker investeringarna i allmänhet helt via föreningar eller näringsliv. Till viss del gäller detta också ridhallar.

Förändringar i ägande och drififormer

För de idrottsanläggningar 1993 års undersökning omfattade

som var fördelningen av ägande- och driftformer följande:

Anläggningar ägda och drivna kommunen 47 % av Anläggningar ägda av kommunen men där 12 % en förening har driftansvaret

Anläggningar ägda och drivna föreningar 41 %

av

Under 1990-talet har förskjutning skett främst från kommunal en

drift till föreningsdrift.

Stockholms idrottsförbund har gjort jämförelse mellan år 1990 en och år 1996. Av totalt 2 462 anläggningar år 1996 hade 445 sedan år 1990 helt eller delvis flyttats från kommunal drift till föreningsdrift. Förändringarna i storstadsområdena blir tydliga eftersom andelen föreningsdrivna anläggningar där tradition varit betydligt lägre än i av övriga landet. Enligt Stockholms idrottsförbunds kartläggning de anser flesta föreningarna att driftåtagandet inte stört utan stimulerat snarare den ordinarie verksamheten. Många föreningar har på satsat extra anläggningarna genom att bygga ut sina klubblokaler. Många har också fått mer tid för den verksamheten, tack utökat öppethållande egna vare

och bättre nyttjande.

Enligt en enkätundersökning Kommunförbundet genomförde som försommaren 1997 och riktades till kommuner med över 20 000 som invånare ca 120 kommuner redovisade 70 procent kommunerna av att

5‘ a.a. 52 Remissmaterial "Den goda idrotten, mål och vägval", målprogram för Stockholms Idrotten, Stockholms idrottsförbund, 1997.

Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet 109 -

andelen alternativ drift förväntades öka under den närmaste treårsperioden. Ett 40-tal kommuner också beredda att angav att man var pröva alternativ drift via främst föreningar också när det gällde större

anläggningar ishallar, idrottshallar och idrottsplatser.

som

4.6 Analys och slutsatser

Tävlingsinriktningen är dominerande inom RF familjen.

RF:s stadgar och Idrotten vill uttrycker mängd mål och verksamen hetsinriktningar för idrottsrörelsen. Somligt mer idrottsrent som t.ex. tävling och motion, somligt mer allmänt samhällsnyttigt t.ex. psykiskt och fysiskt välbefinnande för medborgarna. Centralt betonas bredd och elit lika starkt. Genomgången RF:s idédokument samt SF:ns basäskanden antyav der att det finns god samstämmighet mellan statens mål jfr. kap 2 en för idrottstödet och det RF:s stadgar och idédokument förmedlar som idrottens idé och SF:ns verksamhet. Staten och Idrotten vill betonar om dock bredd och motion i högre utsträckning än vad många SF gör i sin genomförda verksamhet. Flera SF det heller inte som sin uppgift att ser arbeta med att utveckla bredd och motion och hänvisar till att det är ute i föreningarna motionsverksamheten sker. Arbetet med tävsom lingsverksamhet är det är mest utbrett inom RF:s specialidrottsfcârsom bund. För många SF har begreppsparet bredd/motion innebörden att fler skall delta i deras idrott. Bredd och motion används ofta synonymt och behöver inte innebära att tävlingsinslagen utesluts. För att citera Idrotten vill: bredd- och motionsidrotten ingår såväl den breda tävlingsidrotten och den motionsverksamhet utan tävlingsinslag som bedrivs i våra tusentals idrottsföreningar. I den breda tävlingsidrotten kan tävlingsresultaten viktig stimulans, men det är trivsel och välbege

finnande som är normgivande".

Flertalet förbund arbetar med att utveckla eliten inom sina respektive idrotter landslagsverksamhet, nationella tävlingar, träning, genom ledarutbildning Sverige har också haft framgångar i internationella osv. idrottssammanhang. Jämställdheten har förbättrats inom flertalet förbund, andelen styrelseledamöter i SF:en är kvinnor har ökat från som

53Idrotten vill, s. 19.

110 Idrottsrörelsen organisation, idé och verksamhet -

15 procent till 26 procent mellan åren 1989 och 1996. SF:en har varit

framgångsrika i sitt intemationaliseringsarbete. Antalet

personer i internationella uppdrag och antalet internationella

uppdrag har ökat

under hela 90-talet. Breddverksamheten har också utvecklats. Antalet

medlemmar har ökat från cirka 1,8 miljoner medlemmar år 1969 till

cirka 3 miljoner medlemmar år 1997. Antalet föreningar har ökat från

13 467 år 1970 till 28 071 âr 19975. En viktig för denna

förutsättning

tillväxt är det ideella ledarskapet som har stimulerats genom omfaten

tande utbildningsverksamhet. Bredden, i betydelsen antalet

idrotter som erbjuds, har också ökat tillkomsten specialidrottsförgenom av nya bund.

Det finns ett mindre antal förbund som tonar ner tävling till förmån

för mer hälsoinriktad motionsidrott. Trivsel och välbefinnande anges som det centrala. För att citera Korpens verksamhetsberättelse 1996 "Det som är speciellt och kännetecknande för Korpen är att där bedrivs

motionsidrott och friskvård bredden elitinriktad utan verksamhet.

Korpen vill positivt påverka folkhälsan fysisk aktivitet genom i gemenskap. Alla som vill är välkomna."

Ett fortsatt statligt i olympiska och

engagemang paralympiska spel

Olympiska spel omsätter alltmer Trenden går pengar. mot att IOK och framförallt arrangörslandet täcker ökande del en av idrottsmännens

kostnader för deltagande. Under överskådlig tid är dock ett fortsatt

statsstöd av värde, i synnerhet för många de mindre av förbunden och

handikappidrotten som inte kan bära sina kostnader. egna

Bidragen till svenskt deltagande i olympiska spel och Paralympics

kan ses del generella stöd till som en av statens internationell tävlings-

verksamhet som går till SF och SOK. Deltagande i

:en olympiska spel

har sin naturliga och självklara plats i de internationella

tävlingsåtagan-

den som den samlade idrottsrörelsen omfattar. Statens bidrag till

svenskt deltagande i olympiska spel utgår också från

bedömningen att

det bidrar till positiv bild Sverige internationellt. en av

Idrottsanslaget bör räknas med

upp en summa som motsvarar ett genomsnitt av bidraget till kostnadema utslaget år. per

54Kirst, 1997.

55SOU 1969:29.

5°Årsredovisning 1997, Riksidrottsförbundet.

Idrottsrörelsen organisation, ide och verksamhet ll 1 -

Idrottsanläggningarna

Generellt sett har tillgången på kommunala idrottsanläggningar ökat betydligt de 20-30 åren. Även under 90-talet har, vi sett, senaste som en viss tillväxt skett den främst har gällt specialanläggningar för även om

bandy, ishockey, ridning, golf etc. Många mindre anläggningar har

samtidigt försvunnit eller står oanvända.

När det gäller regionala obalanser framhålls ofta att anläggningstill-

gången i storstadsområden är sämre än i övriga landet. Detta stämmer också t.ex. antalet större anläggningar ställs i relation till folkmängom den. Antalet ishallar, simhallar, fotbollsplaner etc. i en stad som Stockholm ej kranskommunema i jämförelse med kommuner som t.ex. Halmstad, Örnsköldsvik och Skellefteå är betydligt lägre invånare. per

Tillgången, antal anläggningar, är inget självklart mått på i

mätt som vilken utsträckning efterfrågan anläggningar blir tillfredsställd. Naturligt kommer aldrig tider i t.ex. vissa inomhushallar måndag nog till torsdag mellan 16.30 och 21.00 att räcka till, medan det å andra sidan finns ledig kapacitet dagtid och ibland helgtid i många anläggningar. Det finns även andra faktorer som påverkar uppfattningama om

anläggningstillgången. En gräsfotbollsplan som i södra Sverige kan

användas för träning 800-1000 timmar per år kanske bara kan vara i bruk 400 timmar i södra norrlandsregionen. En ytterligare faktor som påverkar tillgången är förekomsten elitlag. Ett antal elitlag med 3-4 av träningstillfallen vecka vardera fyller en anläggning som i en annan per kommun kan räcka för minst det dubbla antalet klubbar och lag. Utöver att mängden anläggningar är mindre invånare i storstäper derna försvåras tillgången bl.a. att en, i förhållande till mindre orter, av större mängd idrotter finns företrädda. Enligt en beräkning som gjorts Stockholms kommun har inomhusidrottema basket, handboll, inneav bandy och gymnastik möjlighet till träning i inomhushall i genomsnitt en kvart i veckan per lag. Möjligen kan trenden mot alltmer föreningsdrivna och förenings-

ägda anläggningar påverka anläggningstillgängligheten i positiv rikt-

ning. I Stockholmsområdet många av de föreningar som tagit uppger över driften sina anläggningar att detta bl.a. medfört att man kunnat av

ha längre öppettider.

57Kommunförbundet, 1998. 5‘ PM Stockholms kommun, Idrott i Stockhohn- en framtidsvision, 1998.

5 Idrottsrörelsens finansiering

Ett uppdragen i direktivet är att "analysera hur idrottsrörelsens av finansiering ut idag, dess omfattning och inriktning...". Detta kaser pitel beskriver och analyserar vilka intäkter idrottsrörelsen har och hur dessa fördelar sig på idrottsrörelsens olika organisatoriska nivåer. Med idrottsrörelsen avses i detta sammanhang den av RF organiserade idrotten. År idrottsrörelsens totala intäkter cirka 7,8 miljarder kro- 1996 var nor. Intäkterna kommer från staten, kommunerna, landstingen, spelmarknaden, åskâdama och inte minst medlemmarna själva. Penningströmmar-na in i idrottsrörelsen är således komplexa då idrottsrörelsen finansierar sin verksamhet från olika källor och eftersom idrottsrörelsen är organiserad i flera nivåer där varje nivå har sin fmansieringsstruktur. Idrottema har sinsemellan olika ekonomiska förutsättningar. Publikdragande arenaidrotter som t.ex. fotboll har betydligt större möjligheter att pengar till sin verksamhet än vad mindre idrotgenerera egna ter t.ex. vattenskidor har. Förutsättningarna för att finansiera sin som idrott varierar vidare med position i seriesystemen—- ett ishockeylag i elitserien har självfallet större möjlighet till intäkter än vad mindre klubbar längre i seriesystemet har. ner De skilda förutsättningarna gör att betydelsen av offentliga bidrag kan variera kraftigt mellan olika idrotter och mellan idrottens olika nivåer. I kapitlet analyseras organisationsbidragets och LOK-stödets ekonomiska betydelse för idrottsrörelsen. De offentliga bidragens utveckling i förhållande till andra intäkter analyseras också. Kapitlet ger en bild intäktemas utveckling och fördelning över tid. av Gnmddata över idrottsrörelsens intäkter för år 1996 har sammanställts på uppdrag Idrottsutredningen. Resultaten och de källor samt av metoder använts för databearbetningen finns redovisade i Idrottssom utredningens rapportserie,". I detta kapitel benämns rapporten finansieringsstudien. En motsvarande mätning idrottsrörelsens intäkter gjorav

59Dir. 1996:84, S. 12. °° Annerstedt m.fl. 1998. 6 SOU 1998:33.

114 Idrottsrörelsens finansiering

des år 1992 och finns publicerad i departementspromemoria från

en

Expertgruppen for studier i offentlig ekonomi". I fortsättningen

benämns denna rapport ESO rapporten.

5.1 Idrottsrörelsens

finansiering på

nivå

aggregerad

2°°° - 1319.4 1800 . - 1600 1529

1400 1257 - 1200 å 944" i 1000 - 800 4 576,3 få §

å ä 200. å

D Cl

o n

K

Intäkts källor

Diagram 5.1 Idrottsrörelsens intäktskällør

Diagrammet visar från vilka källor idrottsrörelsen hämtar sina intäkter och hur stora dessa är. Diagrammet redovisar inte värdet kommuav nernas anläggningsstöd. Detta värde är inte intäkt i idrottsföreen ningarnas bokslut utgör likväl ett substantiellt bidrag. Värdet för men idrottsrörelsen av att kunna använda sig subventionerade lokaler och av

anläggningar har uppskattats till cirka 3,5 miljarder kronor årligen

Kommunförbundet, se vidare under rubriken "Kommuner" i detta

kapitel.

Idrottsrörelsen är i stor utsträckning egenñnansierad i betydelsen att intäktema genereras rörelsens föreningar och förbund. Hälften av av intäkterna kommer från medlemmarna och publiken intäk-

samt spel. I

‘Z Idrott alla Ds 1993:58.

Idrottsrörelsens finansiering 115

terna från spelmarknaden har även de 55 miljoner kronor som regeringen beslutat skall från AB Svenska spel till RF räknats in. Ytterligare 14 procent av intäkterna kommer från näringslivet TV och

sponsring. Stat idrottsanslag, lönebidrag m.m., kommun och lands-

ting står tillsammans för 36 procent av idrottsrörelsens intäkter. Som en introduktion till kommande avsnitt presenteras nedan ett diagram som överskådligt visar hur respektive finansiär riktar sitt stöd till idrottsrörelsen och hur idrottsrörelsen fördelar mellan sina pengarna

olika organisationsnivåer.

V V idrottsföreningar yerksamhetsbidrag V Anläggningsstöd A

W Specialdistxiksidrottsfbrbund V Organisations- Distriktsidrottstörbund Stöd

i T

SOK v Specialidrottsflsrbund, ir Utantörståendeorganisationer Riksidrottsförbundet n A Löne- LOK Organisationsbidrag- - . bidrag Marknad/Spel Staten Landsting Kommuner n

—-L Medlemsavgifter H Skatter/Konsumtion I

Diagram 5.2 Penningstrdmmar till och inom idrottsrörelsen

Diagrammet visar att staten och landstingen främst riktar sina bidrag till idrottsrörelsens förbundsnivâer. Undantaget är här LOK-stödet som oavkortat ges via RF och DF till föreningarna för deras barn- och ungdomsaktiviteter. Kommunerna stödjer föreningarna med direkta verksamhetsbidrag och indirekt genom att föreningarna får tillgång till subventionerade lokaler anläggningsstöd. Av figuren framgår också varifrån respektive nivå inom idrottsrörelsen får sina intäkter. Nedan följer en mer detaljerad genomgång av respektive finansiärs stat, medlem osv. bidrag till idrottsrörelsen. I avsnitt 5.2 görs en ge-

116 Idrottsrörelsens finansiering

nomgång av hur dessa finansiärers bidrag fördelar sig på idrottsrörelsens olika organisatoriska nivåer.

De data tagits fram i fmansieringsstudien gäller för år 1996.

som

Staten

Idrottsanslaget under Inrikesdepartementet uppgick till cirka 524 mil-

joner kronor. De stora posterna i anslaget bidraget på 200

var miljoner

kronor till lokal ungdomsverksamhet LOK-stöd och bidraget på 257 miljoner kronor till verksamhet inom idrottsrörelsen

gemensam organisationsbidrag. Därutöver riktades anslagsmedel till FoU, riksidrottsgymnasier, motionsverksamhet för studerande vid kårortema, till

främjandeorganisationer och för deltagande i olympiska och paralym-

piska spel.

Från Utbildningsdepartementet fördelades cirka 5 miljoner kronor

till Centrum för idrottsforskning. Vidare fördelades, via Folkbildningsrådet, 42 miljoner kronor till idrottsrörelsens folkbildningsorganisation SISU. Bidraget fördelades vidare i sin helhet till de 22 SISU distrikten.

De arbetsmarknadspolitiska medel omfördelas till idrottsrörel-

som sen är betydande. De lönebidrag kom idrottsrörelsen till del

som uppgick till 1 257 miljoner kronor vilket är ökning med

en 48 procent sedan år 1992. Beredskapsarbeten är för idrottsrörelsen, liten

en, åtgärd. Föreningarna mottog 9,4 miljoner kronor i stöd för beredskapsarbeten. Även lönebidrag kommit

om att spela en viktig roll för många föreningar och förbund skall det i första hand betraktas del

som en av statens arbetsmarknadspolitik. Det utgör ersättning för en tjänst, att bereda sysselsättning åt människor olika skäl finns utanför den

som av ordinarie arbetsmarknaden. De sammantagna statliga bidragen uppgick år 1996 till l 837, 4 miljoner kronor.

Ställs idrottsanslaget i relation till idrottsrörelsens totala intäkter

var dess andel cirka 6,5 procent. År 1992 utgjorde statens

idrottsanslag

cirka 7,5 procent av idrottsrörelsens sammanlagda intäkter. Statens idrottsanslag har varit fryst under 90-talet och minskat realt

de senaste fyra åren fram t.o.m. år 1996.

Landsting

Landstingens bidrag till idrotten har ökat med cirka 16 procent från år 1992. Bidragen 88,4 miljoner kronor år 1996. Landstingens

var bidrag

riktas till distriktsidrottsförbunden för deras kansliet samt utbildning i

Idrottsrörelsens finansiering 117

dten regionala verksamheten. Landstingsbidragen utgör cirka en procent idrottsrörelsens totala intäkter. aw

Kommuner

Diet kommunala kontantstödet uppgick till 944,4 miljoner kronor inkl.

uppdragsersättningar 314 miljoner kronor. Det minskning med

är en ciirka 350 miljoner kronor i förhållande till år 1992. Totalt cirka 12 procent idrottsrörelsens intäkter härrör från kommunala konav tamtbidrag. I enkät finansieringsstudien skickade till kommunerna om en som hrur de såg det kommunala kontantstödet till idrotten de närmaste fem åren 51 procent kommunerna att de skulle minska stöuppgav av det framöver, 41 procent skulle ha det oförändrat och 5 procent skulle ölka stödet. Värdet det kommunala anläggningsstödet för föreningarna är av svårt att uppskatta då det inte i föreningarnas redovisning. Vidare syns redovisar kommunerna anläggningsstödet på olika sätt och sällan uppdelat på idrottsrörelsen respektive andra brukare. De uppskattningar Kommunförbundet 1992 och 1997 har gjort anläggningsstödets av värde måste därför tolkas med stor försiktighet. Kommunförbundet uppskattar att stödet är värt cirka 7 miljarder kronor för kommuninvånarna och att idrottsrörelsen lågt räknat tillgodogör sig cirka 3 till 3,5 miljarder kronor detta värde. I förhållande till år 1992 är detta värde av oförändrat. Hur mycket lokalerna är värda subventioner för idrottsföresom ningarna varierar. Långt ifrån alla kommuner erbjuder gratis lokaler till sina idrottsföreningar 31 procent av kommunerna tillämpar s.k. noll- — taxa för ungdomsverksamhet och 12 procent av kommunerna tillämpar nolltaxa för vuxenverksamhet. Där kommunerna tar betalt varierar av-

giftsnivån.

Kommunförbundet uppskattar att de höjda avgiftsnivåema under 90-talet totalt sett inneburit att föreningarna blivit av med subventioner motsvarande ett värde på cirka 200-300 miljoner kronor.

Spelmarknad

Spelmarknaden är den näst största intäktskällan för idrotten. Tillväxten marknaden dock stagnerande enligt Lotteriinspektionen. Åren är

63Hugo Blom, 1997.

118 Idrottsrörelsens finansiering

1995 och 1996 omsatte spelmarknaden 27 miljarder kronor. Det finns en tendens att spelformer växer på bekostnad äldre spelformer.

nya av Nedan redovisas de olika spelfonner bidrar till idrottsrörelsen.

som

Spelform

Miljoner

kronor

Statliga koncessioner till spelbolag

AB Svenska spel statligt ägd 164,2 ATG ägd trav- och galoppsporten 5,2

av

Folkrörelsemas spel

egna

Tabell 5.1 Intäkter från spelmarknaden

Bingolotto som har klart dominerande ställning ökade något i

en omsättning under år 1996. Detta berodde inte på fler sålda lotter på

utan att

lottpriset höjdes.

I sammanräkningen spelintäkter har inte idrottsrörelsens

av fria lotterier tagits med. Deras totala omsättning har inte gått

att uppskatta då det varken krävs tillstånd eller registrering hos kommunen

för fria lotterier. Totalt sett står spelmarknaden de fria

exklusive lotterierna för

23 procent av idrottsrörelsens intäkter.

Spelmarknadens andel idrottsrörelsens intäkter har vuxit något

av sedan år 1992 från 20 procent till 23 procent. Överskottet tillföll

- som idrottsrörelsen har också ökat i absoluta tal. Av 1996 års överskott fick idrottsrörelsen 1 819,4 miljoner kronor jämfört med 1 230

miljoner kronor år 1992, främst Bingolottos utveckling.

p.g.a.

Sponsring

Mellan år 1992 och år 1996 har idrottens sponsringsintäkter

nästan fördubblats, från 490 miljoner kronor till 910 miljoner kronor.

Spons-

Idrottsrörelsens finansiering 119

ringens andel av idrottsrörelsens totala intäkter har också ökat under samma tidsperiod, från 8 procent till 12 procent. Utöver detta ger for-

säljning av TV-rättigheter förbundsnivån cirka 150 miljoner kronor

per år. Intäkterna från den försäljningen har tredubblats mellan år 1992 och år 1996. De idrotter som f°ar inkomster via TV-rättigheter är ishockey och fotboll. Många förbund har överhuvudtaget inga sådana inkomster. Intäkterna från TV-rättigheter kommer sarmolikt att fortsätta öka for ishockey och fotboll.

För elitserielagen i ishockey är sponsring den största inkomstkällan med ungefär 30 procent intäkterna. För allsvenskan i fotboll är

av andelen 20 procent. Flertalet specialidrottsförbund har också sponsorintäkter, men för endast 19 förbund översteg dessa intäkter en miljon kronor.

Uppgifterna om sponsring täcker inte sponsring till medelstora och

små idrottsföreningar. Den sponsring som förekommer utgörs ofta av produkter eller tjänster vilkas värden är svåra att uppskatta.

Sponsorsmarknaden väntas, enligt ñnansieringsstudien, växa i Sverige men det är inte givet att idrotten ensam gynnas av detta. I dagsläget har idrotten cirka 70 procent sponsorsmarknaden, i framtiden

av men antas, enligt ñnansieringsstudien, kultursponsring växa på idrottssponsringens bekostnad.

Publik och medlemmar

År 1996 hade idrottsrörelsen 576,3 miljoner kronor i publikintäkter och l 529 miljoner kronor i medlemsintäkter avgifter. Det motsvarar för publikintäkterna drygt 7 procent och för medlemsintäktema knappt 20 procent av idrottsrörelsens totala intäkter. Publikintäktema har mer än fördubblats sedan år 1992, medan medlemsintäktema i absoluta tal är oförändrade. Däremot har andelen medlemsintäkter i idrottsrörelsen ekonomi sjunkit något sedan år 1992, från cirka 24 procent till 20 procent.

Publiken är en viktig inkomstkälla for elitföreningama. I ishockey är publikintäkterna 26 procent och i fotbollen 23 procent av de totala intäkterna. Säsongen 1995/96 tog elitserielagen i ishockey nästan 103 miljoner kronor i publikintäkter. Lagen i fotbollsallsvenskan hade samma säsong 76,5 miljoner kronor i publikintäkter.

Andra arenasporter t.ex. handboll och basket har också bety-

som dande publikintäkter. Dessa sporter tillsammans med fotbollens och ishockeyns lägre serier kan uppskattas ha publikintäkter på tillsammans cirka 250 miljoner kronor.

120 Idrottsrörelsens finansiering

Penningströmmama sammanlagt

För år 1996 var det cirka 7 855 miljoner kronor från olika källor

som flöt till idrotten. 1 beloppet har inte, tidigare påpekats, värdet

som av idrottsanläggningar räknats in. Kommunförbundet uppskattar detta värde till mellan 3 och 3,5 miljarder kronor.

Utvecklingen av idrottsrörelsens finansiering från år 1992 har

generellt sett varit positiv. Totalt sett har idrotten ökat sina intäkter med cirka 25 procent sedan år 1992 då idrottsrörelsen hade intäkter 6 234

på

miljoner kronor. Med undantag för lönebidragen har idrottens intäkter från den offentliga sektorn minskat under 90-talet detta har

men uppvägts av att idrottsrörelsen ökat sina egengenererade intäkter framför-

allt från spel och sponsring.

5.2 Intäktemas idrotts-

fördelning på

rörelsens olika nivåer

organisatoriska

5.2.1 Idrottsrörelsens riks- och

distriktsförbundsnivå

I det föregående har analysen de olika ñnansiäremas bidrag till id-

av rottsrörelsen utgått från begreppet intäkter/inkomster. I följande avsnitt används emellanåt begreppet omsättning. Omsättning betecknar

summan av alla intäkter med avdrag för extraordinära intäkter och finansiella intäkter såsom bl.a. ränteintäkter.

RF

RF:s årsredovisning bild hur intäkter och kostnader fördelar

ger en av sig. 1995/96 hade RF intäkter på totalt cirka 653 miljoner kronor varav:

5‘ Riksidrottsförbundets årsredovisning för år 1995/96 har analyserats. Då detta var ett förlängt budgetår vad gäller statsbidraget och därmed också RF:s årsredovisning har siffrorna i årsredovisningen räknats till årsbasis.

om

Idrottsrörelsens finansiering 121

Tabell 5.2 Statsbidragen 524 miljoner kronor utgör således 80 procent av RF:s intäkter. RF:s utgifter var:

Tabell 5.3

RF:s omsättning har ökat med ungefär 25 procent sedan år 1992 samtidigt statens idrottsanslag under samma period minskat i absoluta

som tal och andel RF:s ekonomi. År 1992 utgjorde idrottsanslaget

som av något över 90 procent av RF:s intäkter medan det för år 1996 utgjorde

122 Idrottsrörelsens finansiering

cirka 80 procent. Av RF totala intäkter år 1996 användes cirka :s 35 procent till organisationsbidrag och cirka 32,3 till LOKprocent stöd. RF betalar ut cirka 90 procent sina intäkter i olika bidrag. Resten av av intäkterna används för att finansiera RF:s centrala kansli och gemensamma kostnader inom idrotten löner, lokalhyra, marknadsföring, för-

säkring m.m.

Om de delar RF:s kostnader är direkt relaterade till av som statens

uppdrag gentemot RF uttrycks andelar statsbidraget

som av

idrottsanslaget + bidraget från AB Tipstjänst på 55 miljoner

kronor

istället för andelar RF:s totala intäkter framträder bild.

som av följande

Organisationsstödet till SF utgör cirka 41 procent och LOK-stödet cirka 36 procent av statsbidraget. Övriga kostnader kan härledas till som RF:s uppgifter gentemot staten såsom de framgår i regleringsbrev t.ex.

FoU, Riksidrottsgymnasier, föreningsanläggningar m.m. cirka

utgör

16 procent statsbidraget, de utomstående organisationerna får

av 3 procent av statsbidraget och slutligen kostnader cirka gemensamma 4 procent av statsbidraget. Det går inte, med ledning RF:s årsredoav visning, att uttala sig om RF kansli finansieras med statsmedel. Helt :s klart är att den övervägande delen statsbidraget 96 procent fördelas av ut i olika bidrag. I årsredovisningen kansliet kosta 30 uppges netto miljoner kronor. De intäkter RF har utöver statsbidraget är större än kansliets nettokostnader.

Sveriges Olympiska kommitté SOK

SOK:s intäkter är cirka 20 miljoner kronor. Statens bidrag 2,3

är miljoner kronor, Olympiatravet inbringar 4,7 miljoner kronor enligt avtal

med ATG och resten f°ar SOK framförallt via licensavtal med OS som varumärke. Inför och vinter-OS får SOK extra statsbidrag. sommar- Merparten av SOK:s intäkter går till bidrag till SF för deras förberedelser inför OS. SOK:s bidrag till SF för olympiska förberedelser har ökat med 42 procent sedan 1992.

Distrikrsidrottsförbunden DF

Landstingsbidragen har ökat, från 75 miljoner kronor år 1992 till 88,4 miljoner kronor år 1996, ävenså bidragens andel DF av :ns sammanlagda intäkter. Idag står landstingen för 37 procent DF:ns

i snitt av

totala intäkter. RF stödet till DF utgör cirka ll 24,3

procent miljoner

SOU 1998:776 Idrottsrörelsens finansiering 123

kronor av DF:ns totala intäkter i förhållande till år 1992 har ingen

större förändring skett här.

Den genomsnittliga självfinansieringsgraden är kring 40 procent,

vilket den också år 1992. DF:ns samlade kapital ligger på

var egna cirka 70,4 miljoner kronor. Allmänt har DF:ns egna kapital ökat över åren sedan år 1992. Endast tre DF har minskat sitt kapital. Cirka

20 procent av DF:ns kostnader är bidrag till specialidrottsdistriktsför-

bunden SDF.

Specialidrottsdistriktsförbunden SDF

En särskild bearbetning de cirka 1000 SDF:ns årsredovisningar har

av inte gjorts. En god bild över deras ekonomi kan dock fås genom kartläggningen av SF:ns och DF:ns ekonomi kompletterat med uppgifter från år 1992 publicerade i ESO rapporten. År 1992 överföringama

var från DF till SDF cirka 39 miljoner kronor och år 1996 42 miljoner kro-

således har ingen större förändring skett här. Övertöringarna från nor - SF till SDF har nästan halverats under den undersökta perioden från

- 47 miljoner kronor år 1992 till 29,5 miljoner kronor år 1996.

År 1992 omsatte SDF:n cirka 430 miljoner kronor. År 1992

var sammantaget cirka 40 procent av SDF:ns intäkter bidrag av olika slag.

Specialidrottsförbunden

SF har ökat sina inkomster med 58 procent under de senaste åren- från 683 miljoner kronor år 1992 till l 076 miljoner kronor år 1996. Fotboll 249 miljoner kronor, golf 118 miljoner kronor och ishockey 84 miljoner kronor är de förbund har störst omsättning. Av de 66

som förbundens totala intäkter utgjorde cirka 230 miljoner kronor statligt bidrag organisationsbidrag dvs. 21 procent av förbundens omsättning.

SF:n uppvisar ett gemensamt resultat på 30 miljoner kronor, vilket ger överskottsgraden 3,2 procent. Av SF:n redovisar 44 stycken ett positivt resultat och 22 av SF:n redovisar ett negativt resultat. Detta är en liten försämring mot år 1992 då 46 63 SF redovisade ett positivt

av resultat. Fotboll, ishockey, golf och innebandy är de förbund som gått med störst vinst. De som gått med störst förlust är tennis, gymnastik, brottning, bordtennis och friidrott. Det finns stora olikheter i graden av

självñnansiering. För 8 förbund är organisationsbidraget mer än

70 procent av intäkterna t.ex. Korpen, vattenskidor och casting. Merparten 42 av förbunden är beroende av organisationsbidraget till mellan 30 procent och 70 procent intäkterna och för 16 förbund är

av

124 Idrottsrörelsens finansiering

organisationsbidraget mindre än 30 procent intäkterna, för Golf-,

av

Fotboll- och Klättringsförbunden är organisationsbidraget mindre än

10 procent av intäkterna.

Överföringama till SDF från SF nivån är relativt små- cirka 29,5 miljoner kronor. Det är minskning med 17 miljoner jämfört med

en situationen för fyra år sedan. Fotboll, ishockey och ridsport slussade tillsammans nära 12 miljoner kronor dessa till SDF. Knappt hälften

av av SF:n slussar pengar till SDF nivån.

Den centrala administrationen svarar för 22,5 procent kostna-

av derna i SF:ns ekonomi, vilket är ungefär andel ESO

samma som rapporten redovisade. Den centrala administrationens kostnader uppgår totalt till 236,4 miljoner kronor vilket i stort sett motsvarar storleken på organisationsstödet till SF.

Sedan âr 1992 har det kapitalet på SF nivån ökat med

egna 58,6 procent och är idag 250,6 miljoner kronor. 8 66 SF redovisar ett

av negativt eget kapital. Fotboll, ishockey och golf befäster sina positioner som de rikaste förbunden. Tillsammans står dessa tre förbund för 60 procent av det samlade kapitalet inom de 66 förbunden.

egna

Föreningsnivån

Ekonomin i ett urval 200 föreningar

av

I Idrottsutredningens ñnansieringsstudie gjordes undersökning

en av ekonomin i 200 idrottsföreningar. Urvalet gjordes i tio kommuner valda att representera ett tvärsnitt av olika kommuntyper i Sverige. De 200 idrottsföreningama valdes ut med hänsyn till att de skulle representera dels de 66 specialidrotter som var medlemmar i RF, dels olika före-

ningsstorlekar.

Flertalet föreningar i urvalet har stabil ekonomi. Klubbar i stora

en sporter t.ex. fotboll, ishockey är mindre beroende offentliga bidrag

av än klubbar i mellanstora t.ex. brottning och kanot och mindre sporter t.ex. bågskytte och konståkning något inte förändrats sedan

- som ESO rapporten. I stora sporter utgör bidragsandelen 17 procent de

av totala intäkterna, i mellanstora 32 procent de totala intäkterna och i

av mindre sporter 22 procent de totala intäkterna.

av

Klubbar som bedriver arenaidrott har större intäkter än klubbar utan möjlighet att visa ett elitlag inför publik och massmedia. Det

upp handlar i huvudsak publikintäkter, sponsring och försäljning. Cirka

om en fjärdedel av klubbarna redovisade publikintäkter.

Idrottsrörelsens finansiering 125

För 78 procent av de undersökta föreningarna utgör sponsring och reklam endast 0-10 procent av de totala intäkterna vilket i stort sett

motsvarar de förhållanden som kunde iakttas under år 1992. Hälften av

föreningarna redovisade ingen intäkt överhuvudtaget från reklam och

sponsring. 17 procent av de totala intäkterna i de 200 föreningarna utgörs av spelinkomster. Medlemsintäktema ligger mellan 5 procent och 8 procent av intäkterna beroende på klubbens storlek.

En mycket viktig och, sedan år 1992, växande inkomstkälla för

många föreningar är olika former av deltagar-, tränings- och tävlingsavgifter brukaravgifter. Drygt två tredjedelar av föreningarna i urvalet

redovisar intäkter från sådana avgifter. Idag utgör denna intäkt cirka

20 procent i genomsnitt av dessa föreningars omsättning. Där föreningarna uppgivit intäkter från både medlemsavgifter och nyttjandeavgifier är intäkterna från nyttjandeavgifter betydligt högre än från medlemsavgifter.

Soliditeten i idrottsföreningama är mycket hög, 57 procent av föreningarna har en soliditet på mellan 80 och 100 procent. Detta är en förbättring i förhållande till år 1992. Föreningar med svag ekonomi återfinns oftast inom de stora arenaidrottema. Ofta är det spelarañärer som ligger bakom det dåliga ekonomiska resultatet.

Offentliga bidrag är, som framgår ovan, i varierande grad en bety-

delsefull del av föreningarnas ekonomi. Statens andel av dessa offentliga bidrag är dock en liten andel av de offentliga bidragen till föreningar. Det statliga bidrag som direkt når föreningsnivân är LOK-stödet. Idrottsutredningens utvärdering av LOK-stödet visar att LOK-stödet i median är 3,5 procent av föreningens intäkter.

För ett litet antal föreningar 8 procent av urvalet i undersökningen är dock andelen LOK-stöd stor mellan 10 och 40 procent av intäktema. För andra är andelen mycket mindre även om den i absoluta termer kan vara betydande. Några procent av en förenings intäkter kan

l 000 kronor, 100 000 kronor. Även andelen vara av en annans om

oftast är liten anser många föreningar, enligt Idrottsutredningens LOK-

stödsutvärdering, att den har betydelse för just bam- och ungdomsverksamheten.

Eftersom LOK-stödet inte är öronmärkt resurs i föreningens in-

en täkter, är det svårt att fastställa dess effekter. I utvärderingen LOK-

av stödet ställdes därför en fråga till föreningarna om vad som skulle hända om stödet togs bort. Av föreningarna svarade 75 procent att det skulle få negativa effekter medan 25 procent svarade små eller inga effekter. Om stödet togs bort skulle föreningarna behöva välja mellan att ta in dessa pengar på annat sätt: exempelvis genom att sälja fler

‘5 Sandahl, 1998.

l26 Idrottsrärelsens finansiering

lotter, utöka det ideella arbetet, höja medlemsavgiftema eller kvaliatt teten på aktiviteterna försämrades. Föreningarna menade vidare att om staten tog bort sitt stöd så skulle detta kunna medföra att kommunerna blev mer restriktiva med sina aktivitetsstöd.

Det statliga LOK-stödet har också praktisk betydelse för föreen ningarnas övriga inkomster. Vid fördelning överskottet från lokal av bingoverksamhet tas hänsyn till föreningens aktivitetsstöd. Ju fler akti-

viteter desto mer pengar från bingoöverskottet.

Av föreningarna ansåg 75 procent att LOK-stödet fungerade bra och att det inte behövde ersättas med någon typ stöd. annan av

Föreningarna iElitserien och Allsvenskan

Finansieringsstudien analyserade också Elitserien i ishockey och All-

svenskan i fotboll.

Elitserien omsätter cirka 390 miljoner kronor och Allsvenskan cirka 335 miljoner kronor. Varken ishockey eller fotboll pâ elitnivå beär

roende av offentliga bidrag i snitt ligger bidragsberoendet under

- 5 procent. I denna siffra ingår dock det stöd fås tillgång som genom till subventionerade anläggningar. Intäkterna från spel och lotterier är också små i förhållande till övriga intäkter. De stora intäkterna kommer från andra håll. Cirka en fjärdedel av intäkterna i fotboll och ishockey härrör från publikintäkter. I fotboll är spelarförsäljningar för

viktiga

ekonomin. Runt 24 procent omsättningen i fotboll och 8 av procent av

omsättningen i ishockey härrör från spelarförsäljningar. Sponsorin-

täkter är också betydelsefulla. Cirka tredjedel omsättningen i isen av hockey och cirka en femtedel omsättningen i fotboll härrör från av sponsorkontrakt.

5.3 och slutsatser

Analys

F inansieringens sammansättning ändras över tiden

Sedan år 1992 har idrottsrörelsen ökat sina intäkter med 25 procent. De offentliga bidragens, framförallt kommunernas andel denna växande av kaka har minskat. Intäkterna från framförallt spel och har

sponsring

ökat. Spelintäktema har fått ökad ekonomisk betydelse för bredden idrotten medan sponsring nästan uteslutande berör delar elitidrotten. av På föreningsnivå stor del inkomsterna medgenereras en av genom

Idrottsrörelsens finansiering 127

lemsavgifter, brukaravgifter samt försäljning av lotter. Högre i

upp idrottsrörelsens hierarki allmänt beroende offentliga bi-

är man mer av drag för sin verksamhet. Men även inom de högre organisatoriska nivåerna märks en tendens mot minskat bidragsberoende. Detta gäller såväl RF som SF:n aggregerad nivå medan DF:n på aggregerad nivå har ett oförändrat bidragsberoende. Att döma resultaten från enkäten

av till kommunerna och statsbidragens utveckling tycks det, trenden

av om fortsätter, idrottsrörelsen alltmer kommer att få lita till

som om egengenererade resurser.

För den del av idrottsrörelsen inte är kommersiellt attraktiv

som kommer ideella insatser och olika typer medlems- och brukar-

egna av avgifter att fortsatt betydelsefulla.

vara

För många idrottsföreningar står Bingolotto för betydande del

en av intäkterna. Det finns tecken på att Bingolotto tappar i dragningskraft. År 1996 och 1997 ökade omsättningen

bara något och inte tack vare fler sålda lotter utan grund att lottpriset höjts.

av

Idrottsanslagets betydelse för idrottsrörelsen

Statens idrottsanslag utgör liten del, cirka 6,5 procent, idrotts-

en av rörelsens totala intäkter. För vad bidraget betyder för idrottsrörel-

att se sen har vi ställt frågan vad skulle hända LOK-stödet och

oss som om organisationsstödet togs bort. Analysen utgår främst från stödets ekonomiska betydelse.

Utvärderingen av LOK-stödet visar att stödet har betydelse för föreningarnas bam- och ungdomsverksamhet trots att det generellt utgör

en liten del i föreningarnas intäkter. Av de undersökta föreningarna säger 75 procent att det skulle negativa konsekvenser för föreningen

om stödet togs bort. I redan pressad ekonomi skulle tvingas att

en man välja mellan att bl.a. höja avgifterna för eller försämra kvaliteten på verksamheten. Många föreningar känner det värdefullt att få ett

som "kvitto" för de aktiviteter utför. Flera föreningar att LOK-

man uppger stödet har ett symboliskt värde. Det är viktigt att inför föräldrar peka på at: staten stödjer barn- och ungdomsverksamhet. Av föreningarna ansåg 75 procent att LOK-stödet fungerade bra och att det inte behövde ersättas med någon annan typ stöd.

av

Konsekvenserna för RF och SF:en att ta bort organisationsstödet

av skulle kunna illustreras med följande räkneexempel. Med ledning de

av medlemsuppgifter drygt fem miljoner med hänsyn tagen till dubbelanslutningar som RF presenterar i sin årsredovisning för år 1996 skulle RF i snitt behöva ta ut cirka 40 kronor föreningsmedlem för att

per ersätta organisationsbidraget. Om man istället väljer att låta varje spe-

128 Idrottsrörelsens finansiering

cialidrottsförbund själv få kompensera sig för sin bidragsförlust skulle Fotbollförbundet med många föreningsmedlemmar exempelvis bara behöva ta ut 21 kronor medlem medan Bob och Rodel med få före-

per ningsmedlemmar skulle behöva ta ut 395 kronor och Triathlon med ännu färre medlemmar hela 1 207 kronor per medlem. Till detta kommer att organisationsbidraget har olika stor betydelse i förbundens

omsättning. Generellt kan säga undantaget Korpen och Akademisk

man idrott att statsbidraget är en betydligt större andel av intäkterna i förbund med färre medlemmar och/eller liten kommersiell attraktionskraft än i förbund med många medlemmar och/eller stark kommersiell attraktionskraft.

Som nämnts tidigare är det svårt att uppskatta hur stor del

av idrottsanslaget som går till RF:s kansli och därmed också vanskligt att säga något om konsekvenserna för RF:s kansli om organisationsstödet togs bort. Med ledning de uppgifter presenteras i årsredovis-

av som ningen för 1995/96 har RF dock intäkter utöver statsbidragen som mer än väl täcker dess kanslikostnader.

I detta sammanhang bör det understrykas att en ekonomisk analys av organisationsbidraget inte är tillräcklig för att fånga bidragets hela betydelse. Organisationsbidraget har sannolikt också en stor betydelse för idrottsrörelsens sammanhållning på central nivå genom att RF delar ut bidraget till sina medlemsförbund. Bidraget är, tillsammans

egna med LOK-stödet, givetvis också "budbärare" mellan staten och RF i

en idrottspolitiska sammanhang. Värdet av sådana "icke-ekonomiska" faktorer måste också tas med i bedömningen organisationsbidragets

av nytta.

6 Idrottsrörelsen som

värdeskapare

6.1 av värden och intressenter

Mångfald

Att idrottsrörelsen skapar värde för individ och samhälle har varit en av utgångspunktema för vårt uppdrag. Idrottens värde för medborgarna, som utövare och åskådare, har utförligt redovisats i ett tidigare kapitel kap. 3. Idrottens värde för samhället har legat till grund för den politik som regering och riksdag fört och som kommit till uttryck i de olika mål för idrottsstödet som prioriterats kap. 2. Kapitlet om idrottsrörelsens finansiering visar hur betydande belopp strömmar in i idrottsrörelsen från staten, kommunerna, spelmarknaden, sponsring, TV-rättigheter, publikintäkter och medlemsavgifter kap. 5. Lägger vi till detta uppgifterna att 22 procent av dem som är medlemmar i en om ca idrottsförening innehar något förtroendeuppdrag kap. 3, kan vi ana att idrottsrörelsen har mångfald intressenter och att dess verksamhet är en mångfacetterad. Mångfalden intäkter i idrottsrörelsen kan även tolkas som att idrottsrörelsens förmåga att skapa värde för individ och samhälle helt inom för såsom medlemsavgifter, publikavgifter och ramen egna resurser frivilligt arbete är begränsad. Idrottsrörelsen behöver för sin verksamhet dels stöd från det offentliga, dels möjlighet att tjäna egna pengar. För att göra detta behöver den kunna skapa värden som intresserar andra än de medlemmarna. Det ligger ingen nödvändig inneegna boende konflikt medlemsstyrd verksamhet skapar värden för i att en andra än de medlemmarna. En motsättningsfull relation kan dock egna uppstå och yttring detta är kritiken om idrottens professionalien av sering och kommersialisering som ofta förs fram. Bolagiseringsdebatten under hösten 1997 satte denna fråga på sin spets med anledning av Djurgårdens IF Ishockeyförenings planer att överföra en del av sin elitverksamhet till bolag och att introducera detta börsen. Idrottsrörelsens förmåga att skapa värden idrottsliga och andra - är ämnet för detta kapitel. Vi har med de inledande raderna antytt att idrottens verksamhet har fler intressenter, i den offentliga sektorn och

5SOUI998:716

130 Idrottsrörelsen värdeskapare som

på marknaden, än de medlemmarna. Idrottens marknadsrelation egna får sin särskilda aktualitet regeringens tilläggsdirektiv till utredgenom

ningen, att bedöma konsekvenserna för den statliga idrottspolitiken

om föreningarna väljer att bedriva del sin verksamhet i associaav annan tionsforrn än den ideella föreningen

6.2 Idrottsrörelsen och den

ideella sektorn

Det är inte helt enkelt att entydigt karaktärisera vad med som menas ideell verksamhet och ideella organisationer, dvs. vad tillsammans som konstituerar den organiserade delen ideella sektorn. Ett relativt

av

vedertaget perspektiv är att ideella organisationer kännetecknas av att de är i någon mening forrnaliserade, privata, ideella syftar

a b c

till vinster för huvudmännen, d autonoma samt e inrymmer individers ideella insatser, frivilligt arbete, gåvor...°7 Inom ideella sektorn

ryms olika slag juridiska verksamhetsformer såsom ideella föreav ningen, stiftelsen, ekonomiska föreningen och samfálligheten. I vårt land är det den ideella föreningen dominerar i som mätt andel

80 procent hela sektoromsättningen.

av Ideella organisationer är precis andra organisationer som ett uttryck för människornas samspel med varandra. De organiserar individers

handlingar i syfte att uppnå vissa mål. De ideella organisationerna kan särskiljas från övriga organisationer på så sätt vi redovisat. som ovan Hur de skiljer sig från övriga organisationer vad gäller värden de skapar är ämnet för relativt omfattande forskning med bl.a., för en att nämna en "klassiker", Alex de Tocquevilles studie frivilliga av organisationers betydelse för den demokratiska utvecklingen i det

tidiga

1800-talets USA och samtida forskare, Robert D. Putnams ofta en anförda verk civilsamhällets betydelse för den regionala demokratiom utvecklingen under 1970- och 80-talen i Italien. Den föreningskonst

som utvecklas i de ideella organisationerna utvecklar i sin enligt tur, dem båda, den civilitet, medborgaranda det moderna, demokrasom tiska samhället kräver. Dessa två exempel illustrerar betydelsen av den ideella organisationens autonomi, dvs. fritt få och att utöva ut-

veckla föreningskonsten med dess medlemsbaserade beslutsprocess

och utan inblandning den statsmakt medborgarandan inryms av som Autonomikriteriet har, skall utvecklas närmare längre fram i som

66Dir. 1997:146. 57Sjöstrand, 1995. 68Putnam, 1993.

Idrottsrörelsen som värdeskapare 131

kapitlet, således särskild relevans när det gäller gränsdragningen mellan den offentliga sektorns aktörer och idrottsrörelsen. Ett annat spår i forskningen om frivilligorganisationema uppmärksammar organisationemas olika verksamhetsbas. I en empirisk under-

sökning av den amerikanska välfärdspolitiken under George Bush urskiljs tre typer av "non-profit" organisationer: En typ utgörs av traditionella välgörenhetsorganisationer som skapats av starka ledare med stöd

av stora privata donationer. En andra typ utgörs av organisationer som etablerats i nära relation till den offentliga politiken i syfte att leverera bra tjänster inom t.ex. arbetsförmedling, sjukvård, etc. En tredje typ

utgörs organisationer uppkommit i nära anslutning till lokala

av som problem och missförhållanden såsom t.ex. hemlöshet, kvinnomisshandel, hunger, etc. Medan de traditionella välgörenhetsorganisationema har sin autonomi säkrad via den egna förmögenheten är den andra typen mycket beroende av statliga och eller kommunala anslag. Den tredje typen, slutligen, saknar såväl egen förmögenhet som en etablerad uppdragsrelation till det offentliga: Den står fri och måste, kan endast, lita till medlemmarnas frivilliga arbete och idealitet. egna Ett annat sätt att beskriva de tre organisationstypema är att ta fasta på deras olikartade verksamhetsidé och den därmed bakomliggande drivkraften för de ideella insatserna: I den första typen kan den beskrivas med "Vi kan göra gott", i den andra med "Vi kan göra det goda annorlunda och bättre" och i den tredje typen med "Vi kan göra det goda själva". I samtliga fall är verksamheten idéburen idealitet, att göra gott och i olika grad är de, som nämnts, oberoende autonoma. Medan organisationerna som "gör det bättre" har sin etablerade relation till den offentliga sektorn står de som "gör det själva" fria och sårbara i så måtto att det frivilliga arbetet eventuellt inte räcker till för den verksamhet vill åstadkomma. Många aktivitetsbaserade ideella orgaman nisationer befinner sig i sådan prekär situation; att tjäna pengar är en nödvändigt för att driva den ideella verksamheten. För att kunna tjäna dessa pengar måste utveckla värden vid sidan av den ideella verkman samhetsidén, för andra intressenter än den egna gruppen. Villkoret, att den ideella organisationen inte skall syfta till vinst för huvudmännen, kan då komma i kläm. Ideella organisationer skapar i viss utsträckning själva sina intäkter, i viss utsträckning är intäkterna överföringar från det offentliga. Som framgått redovisningen idrottsrörelsens finansiering kap. 5 är av om det de egengenererade intäkterna som dominerar i svensk idrottsrörelse. I samtliga fall är intäkterna ett resultat av att idrottsrörelsens verksam-

69Amnå, 1995. 7° Sjöstrand, 1995.

132 Idrottsrörelsen värdeskapare som

het tillfredsställer, alternativt gillas olika intressenter- medlemmar av och andra som är beredda att ställa med bidrag, gåvor, avgifter, - upp ersättning, engagemang. Så länge dessa intressenter kan härbärgeras i en verksamhet kännetecknas de fem villkor som av som ovan angetts är den ideella organisationsformen inte problem. När villkoren ett tänjs blir frågan organisationsformen aktuell. om

I kapitlet medborgarnas motionsvanor kap. 3 redovisas

om att idrottsrörelsen inte är den enda aktör erbjuder idrott medborsom garna. Ett betydande utbud idrottstillfällen kommer från privata, av kommersiella aktörer inklusive arbetsgivarna. Vi kommer i det nedanstående bl.a. redovisa hur relationerna mellan idrottsföreningar och kommuner antar karaktär entreprenad. Hur långt inom idrottsav man rörelsen är beredd att tänja gränserna för ideell verksamhet villmot koret, att inte syfta till vinst för huvudmärmen, är för närvarande föremål för intern utredning inom Riksidrottsförbundet RF. Hur

långt

staten kan vara beredd att utmana idrottsrörelsens självständighet autonomivillkoret återkommer vi till i kapitlet RF i myndighets om ställe kap. 11.

6.3 Idrottsrörelsen

och den offentliga

sektorn

Idrottsrörelsen intäkter från offentlig sektor motiveras idrottsav att rörelsen skapar värden är i samklang med idrottspolitiska som statens mål. Idrottsrörelsen har själv varit aktiv i relationen till staten. Redan i rörelsens tidiga period sökte den och fick statligt stöd; direkta eko- - — nomiska bidrag och indirekt stöd såsom tillåtelse anordna lotterier. att Staten hade redan tidigt motiv för sitt bidrag: Det har rört sig motiv om dels knutna till idrotten aktivitet, dels knutna till idrotten folksom som rörelse". Statens idrottspolitiska ambitioner har under perioden i växt takt med idrottsrörelsens utbredning och i och med 1970-års idrottspolitiska beslut blev idrottsrörelsen och dess centrala RF organ en integrerad del i välfardsstaten. Under 1990-talet ökar statens idrottspolitiska ambition visavi idrottsrörelsen ytterligare vilket märks i utökat statsanslag fram till budgetåret 1995/96 i nominella termer, fler statliga mål och under senare år krav på återrapportering.

7’ Norberg, 1998.

Idrottsrörelsen som värdeskapare 133

Idrott för barn och ungdom

Idrottsrörelsen har från sin begynnelse strävat efter att skapa idrottstillfallen för ursprungligen den manliga ungdomen. Omsorgen om barn- och ungdomsaktiviteter har varit en viktig del i rörelsens legitimitet och därmed möjlighet att få ett positivt bemötande av staten.

Barns och ungdomars föreningsaktiviteter har relativt länge, i drygt 25

år, varit ett område staten givit bidrag till LOK-stödet. Stödet är som

ursprungligen riktat till ungdomsorganisationemas lokala aktiviteter.

Idrottsrörelsen har inga ungdomsföreningar, undantaget Skolidrottsförbundets föreningar, varför LOK-stödet kom att motiveras med idrottsrörelsens verksamhet för bam och ungdom, inte ungdomarnas egen föreningsverksamhet. Idrottsutredningen har i direktivet fått i uppdrag att göra särskild analys effektiviteten i det offentliga stödet till en av lokala verksamheter för barn och ungdom på idrottens område. Resultatet, "LOK-stödets effekter finns redovisad i SOU 1998:33. LOK-stödet betalas bidrag till redovisad föreningsaktivitet ut som för bam och Stödet är inte öronmärkt varför det är omöjligt att unga. följa det in i de olika föreningarnas ekonomisystem. Dess ekonomiska värde för just bam- och ungdomsverksamheten kan således skattas; vad kan beskrivas är att bidraget utgör ca 3,5 procent mediansom värde föreningarnas ifråga totala intäkter. Analysen uppehåller sig av vid stödets eventuella effekter för bam- och ungdomsverksamheten och författarens slutsats blir att stödet knappast kan sägas påverka verksamhetens sig omfattning eller inriktning. I det första fallet är vare det för litet, i det andra är det för vagt i sin målformulering. Å andra sidan visar analysen att stödet uppskattas av dem som är engagerade i att utveckla och driva bam- och ungdomsverksamhet, att stödet ökar möjligheterna till inkomster från andra källor, t.ex. bingointäkter samt att stödet bidrar till att hålla kostnaderna i form av utökat ideellt nere arbete och höjda medlemsavgifter. Eventuellt utökat LOK-stöd skulle inte, visar utvärderingen, medföra ett utökat antal aktiviteter, däremot påverka kvaliteten i befintlig verksamhet. Idrottsrörelsens betydelse för barn- och ungdomars idrottande illustäven i vår intervjuundersökning". Andelen barn mellan 7 och 15 reras år regelbundet, i stort sätt varje vecka och utanför skoltid, deltar i som någon idrott eller sport har inte förändrats nämnvärt från åren 1982-83 till år 1997. Det rör sig 69 procent av pojkarna och 60 procent av om flickorna. Att andelen engagerade flickor behållit sin, jämfört med poj-

72Lindroth, 1998. 3 Sandahl, 1998. 7‘ Busch Zetterberg, 1997.

134 Idrottsrörelsen värdeskapare som

kama, lägre procentandel kan mindre ses som tillfredsställande med

tanke på statens prioritering järnställdhetsmålet för

av sitt stöd till idrotten. Att LOK-stödet eventuellt gynnar pojkidrotter framför flick-

idrotter fick sin illustration i

LOK-stödsutvärderingen där flera före-

ningar uppgav att stödet lagidrotter framför individuella idrotgynnar ter. Men, framhöll där, det är kommunernas stöd till man snarare idrot-

ten som gynnar pojkidrotten byggandet och

genom av arenor anlägg-

ningar för pojkidrotter. I Fritidsutredningens betänkande

påpekas att

resurserna i kommunerna är ojämnt fördelade vad gäller pojkars och

flickors fritid och att det är främst i kommunerna som man har möjlig-

het att förändra resursfördelningen. Någon empirisk undersökning

av

hur kommunernas resursfördelning påverkar pojkars respektive flickors

benägenhet att idrotta redovisas emellertid inte.

Statens motiv för LOK-stödet, att stödja lokala

ungdomars före-

ningsaktiviteter föreningsfostran har, nämnts, sina

som speciella för-

utsättningar i idrottsrörelsen saknar

som ungdomsföreningar. Frågan

om ungdomarnas föreningsfostran kändes främmande för de ledare

som intervjuades i utvärderingen. Föreningsfostran är inte "man något

direkt tänker på eller diskuterar". Många ledare och funktionärer betonade däremot det sociala de känner för sin ansvar uppgifi: att backa

upp ungdomar som saknar uppbackning hemifrån, att stötta barns och

ungdomars självförtroende, att motverka utslagning En del framosv. höll t.o.m. att den sociala verksamheten före den

går idrottsliga i före-

ningen. Det är dock, som utvärderingens författare framhåller, svårt att avgöra statsbidragets inverkan på förekomsten av dessa sociala värden. På något säkrare grund jfr ovan kan vi dra slutsatsen att omsorgen om ungdomar och sedermera barn idrottsligt socialt - som är ett motiv som inspirerat och styrt frivilligarbetet inom idrottsrörelsen alltifrån

dess start.

Även kommunerna lämnar lokalt aktivitetsstöd till föreningarnas

barn- och ungdomsverksamhet. Nivån på detta bidrag är ungefär lika

stor som statsbidragets, dvs. ca 3,5 procent medianvärde föreav ningarnas totala intäkter. I flera fall följer kommunerna de kriterier som gäller för det statliga LOK-stödet i sin utbetalning och i andra fall använder kommunerna stödet för bedriva

att egen kommunalpolitik.

T.ex. erbjuds föreningar ett större bidrag de

om engagerar sig för bam och ungdom i områden kommunen särskilt prioriterar som och där föreningslivet är mindre utvecklat.

75SOU 1996:3.

Idrottsrörelsen som värdeskapare 135

Idrottsrörelsen och lönebidragen

Enligt vår ñnansieringsutredning utgör lönebidraget den största enskilda externa intäktskällan, 1 257 miljoner kronor år 1996, till idrot ten. Bidraget utgör subventionering av idrottsrörelsen men det uten gör i grunden överföring offentliga medel inom ramen för statens en av

arbetsmarknadspolitik. Mot den bakgrunden utgör bidraget en ersätt-

ning för tjänst, att bereda sysselsättning människor som av olika en skäl finns utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Genom lönebidraget sysselsätter idrottsrörelsen drygt 6 000 individer eller mer precist ca uttryckt "helârsarbetare" och de finns på samtliga nivåer från enskilda föreningar till förbund.

Idrottsrörelsen och kommunala uppdrag och kommunal entreprenad

Idrottsrörelsen mottar, som nämnts, dels kontantbidrag av kommudels s.k. anläggningsstöd genom att kommunerna ställer idrottsnema, anläggningar till förfogande, gratis eller mot låg avgift. Men stödet på kommunal nivå innehåller även ersättningar för olika tjänster idrotts-

föreningarna utför. Av ñnansieringsutredningen framgår att det finns

strävan att överföra mer ägande och drift av anläggningarna i komen till föreningar. Denna utveckling påverkar innehållet i föremunerna ningarnas verksamhet både vad gäller kompetens anläggningar kan så komplicerade att sköta och kultur. Idrottsklubben i Grytvara nog göl uttrycker det på följande sätt i sin informationsbroschyr: "IV kliin på ett område tidigare kommunerna haft på sin lott." Vidare ver som i broschyren: "Vi försöker dock ta ett stort socialt och kultusäger man rellt i byn. /.../ När det gäller vårt sociala ansvar kan vi nämna ansvar klubbens drift badplats och simskola. Vi har även övertagit den egen av kommunala lekplatsen nyligen." Andra exempel på idrottsrörelseburet entreprenörskap kan hämtas från Örebro där distriktsidrottsförbundet med speciella målgruppers behov för sina ögon byggt "väl fungerande friskvård" med upp en

landstinget initiativtagare." Förbundets egen entreprenöranda

som framträder tydligt i årsredovisningen 1995-96 där man skriver att "... en successiv förskjutning /har/ skett från offentligñnansierad verksamhet till s.k. privatñnansierad." Med den senare verksamheten avses bl.a.

76Annerstedt m.fl., 1998. 77Beräkningen utgår från högsta lön inklusive sociala avgifter på 19 180 kr per en månad och en subventioneringsgrad på 90 procent av lönesumman räknat på årsbasis. 7 PM Verksamhetsinriktning 1997, Örebro läns idrottstörbund /ÖLIF/.

136 idrottsrörelsen värdeskapare som

utförda uppdrag inom friskvården. "Omställningen från bidrags- till

ersättningstänkande har fortsatt under perioden. Genom ständig kompetensutveckling söker ÖLIF attrahera SDF Specialdistriktsidrotts-

förbund, föreningar och institutioner i samhället med sitt ökade kun-

nande inom efterfrågade tjänster". I Göteborg har Göteborgs fotboll-

förbund med stöd kommunens fritidsförvaltning och av engagerat sig ett antal idrottsföreningar i arbetet mot våld, rasism, droger,

skadegörelse och vandalisering bland ungdomar. Ungdomar från olika föreningar har deltagit i ledarutveckling, etikutbildning och lagkaptensutbildning.

I Göteborg har distriktsidrottsförbundet och SISU bjudit in invand-

rarföreningarna i göteborgsområdet till samarbete med utgångspunkten

att "Idrotten förbrödrar"°. Alliansen "AK 77" ideell idrottsföreär en ning som vänder sig till barn och ungdomar i förorterna Kortedala och Bergsjön. AK 77 har 300 medlemmar representerande ett tiotal olika ca nationaliteter. Klubben spelar på elitnivå "vilket gör i föreatt man ningen förstår värdet varje enskild individ". Under år 1998 driver av man ett särskilt projekt i samverkan med SISU, Svenska Brottningsförbundet och stadsdelförvaltningama för "motverka rasism, könsatt diskriminering och segregering i samhälletm. Avsnittet illustrerar hur idrottsrörelsen i sin verksamhet ingår i olika slag av relationer med offentliga sektorn. Att skapa idrottstillfällen för ursprungligen ungdom och sedermera barn tillhör idrottsrörelsens ett av ursprungliga kämområden. Området tidigt legitimitet och idrottsvarm rörelsen har under de senaste drygt 25 åren åtnjutit allmänt statsbidrag i form av lokalt utvecklingsstöd LOK-stöd för detta. I de övriga exempel som redovisats vi hur idrottsrörelsen ställer sig till förfogande ser för offentliga uppdrag från såväl staten kommunerna "från bisom

drags- till ersättningstänkande". Genom dessa uppdrag utvecklar

idrottsrörelsen en förmåga att även skapa idrottsvärden direkt gentemot en beställare friskvårdsuppdrag och också andra värden än rent idrottsliga arbetstillfällen, drift idrottsanläggningar. Dessa relatioav

ner stärker idrottsföreningarna, de etablerar sig ideella organisa-

som tioner av kategorin "vi gör det bättre" jfr 6.2, samtidigt ovan som detta gör dem beroende sin uppdragsgivare och den intäkt denne av representerar. Utvecklingen medför även att verksamheten blir difmer ferentierad och att andelen löneanställda i idrottsföreningama ökar vil-

7° PM Lägesrapport för Charta Göteborg den 10 juni 1997. 8° GDIF aktuellt, nr 4 -97. 3 AK 77 Göteborg, odaterad PM. 3’ a.a.

Idrottsrörelsen som värdeskapare 137

ket i sin tur är förutsättning för att de skall kunna ta emot löneen

bidragsanställda.

Den mångfacetterade verksamhet, här skildrats, vare sig den som skall tillfredsställa önskemål hos den egna gruppen medlemmarna

eller hos uppdragsgivaren, är, visar exemplen, möjlig att rymma inom den ideella organisationens ram.

6.4 Idrottsrörelsen och den kommersiella

sektorn

Idrottens professionalisering

Idrottsrörelsens tillhörighet till den ideella sektorn jfr ovan 6.2 är oomtvistlig. Under senare decennier har dess relationer till den kommersiella sektorn starkt utvecklats. Den kommersiella miljön har blivit påtaglig. Enligt vissa bedömare utgjorde beslutet att frångå amatörregeln år 1967 en viktig milstolpe. Härmed öppnade idrottsrörelsen

för det kallas idrottens professionalisering, dvs. en utbredning av

som lönearbetet till idrottens utövare och funktionärer och därmed en marknad på vilken främst elitspelare och elittränare utgör handelsvaror. Denna handel är orsakerna, anges i finansieringsstudien, till en av som förekomsten av eget, såväl positivt som negativt, kapital hos elitklubbama. De stora svängningarna i eget kapital hänförs där till klubbar-

nas sportsliga framgångar med bl.a. eventuellt påföljande spelarför-

säljning.

Idrott.sf2remngarnas rdrelseverksamhet

Ideell verksamhet skall inte syfta till vinst för sina huvudmän jfr ovan 6.2. Likväl bedriver idrottsföreningama verksamhet i vinstsyfte med motivet att på den vägen få för den idrottsliga verksamheten. resurser Den klassiska i denna mening kommersiella verksamheten är lotterier. Att viss kommersiell verksamhet inom ramen för ideell verksamhet är tillåten och legitim framgår skattelagstifiningen där de ideella föreav ningarna åtnjuter begränsad skattskyldighet både vad avser skatt på inkomster och utgående mervärdesskatt. I lagen om statlig inkomstskatt

Peterson, 1989. Annerstedt m.fl., 1998.

138 Idrottsrörelsen värdeskapare som

stadgas bl.a. att inkomster sådan verksamhet har "naturlig av som anknytning" till föreningens ändamål, respektive verksamhet "av som hävd" utnyttjats för att finansiera ideellt arbete är undantagna skatt. Att

det rör sig om betydande inkomster för föreningarna framgår finan-

av

sieringsstudien, enligt vilken inkomsterna från BingoLotto och bingo-

spel tillsammans utgör den största 1 200 miljoner kronor 317

+ miljo-

ner kronor intäktskällan år 1996. Idrottsrörelsens begränsade skattskyldighet har visat sig ha sina gränser. Detta har framkommit i särskild genomgång skattemynen av

dighetemas syn på idrottsföreningars rörelseverksamhet utred-

som

ningen har låtit göra. I flera fall uppfyllde föreningarnas näringsverk-

samheter inte villkoren för skattebefrielse vilket lett till såväl inatt komstskatt utgående mervärdesskatt utkrävts. Från

som föreningarnas

sida upplevs det orättfärdigt att de tvingas betala skatt på inkomssom ter som ideellt arbetande medlemmar har tjänat in. "Pengama skall till idrotten och inte till skattrnasen", tycks den allmärma uppfattvara

ningen. En omfattande föreningsdriven näringsverksamhet kan dess-

utom leda till att alla föreningens inkomster beskattas. Enligt den s.k. "huvudsaklighetsprincipen" i lagen krävs att föreningens inkomster till huvudsaklig del 70-80 procent kommer från skattebefriad verksamhet för att hela förvärvskällan skall skattebefriad. anses vara

Idrottsutredningens genomgång material från skattemyndig-

av hetema syftar till att belysa skattebefrielsens gränser för idrottsföreningarnas rörelseverksamhet. Fall omfattande skattefusk, av som upp-

täckts vid skattemyndigheters revision idrottsföreningar, ligger såle-

av des utanför vårt intresse. Bland sådana utanförliggande händelser finns t.ex. skattefria ersättningar till medlemmar, fria bostäder Upposv. märksammade fall, där det avslöjats att ersättning till proffsidrottsmän betalats ut till bolag utomlands, berörs heller inte här. Bland de uppmärksammade fallen i gränslandet har varit de mer s.k. distributionscentralema för och deras skat-

BingoLottoverksamhet

tesituation. Ett antal centraler drivs enskilda, ideella föreningar, av ett fåtal drivs i samverkan mellan två ideella föreningar. Övriga centraler är privatägda eller drivs i aktie- respektive handelsbolagsform. Riksskatteverket har utfört revision på föreningsdriven central och funnit en att verksamheten bedrivs med särskild anställd personal, i konkurrens med privata bolag, permanent och i former vanlig komsamma som mersiell verksamhet, reglerat i avtal med Svenska TV Bingo AB på samma villkor som för privata bolag. Den granskade centralen har inte ansetts bedriva sådan verksamhet att rörelseinkomstema är skattebe-

friade enligt lagen statlig inkomstskatt.

om

85Garme, 1997.

Idrottsrörelsen som vdrdeskapare 139

En de aktuella centralema drivs Örebro läns idrottsförbund.

av av Förbundets kommentar till skattemyndighetens invändning mot att verksamheten skall betraktas som skattebefriad är "typisk" och kan läsas i förbundets årsredovisning. "Man kan kanske tycka att det finns

andra eko-objekt som borde angelägna att granska än folk-

vara mer en rörelse.".

Idrottsrörelsen bedriver också verksamhet inom ramen för ekonomisk förening. Det rör sig då verksamhet än idrottsverksam-

om annan het. Ett exempel är Idrottens marknadsföringsgrupp Pool 2 Tusen,

en ekonomisk förening i vilken 45 specialidrottsförbund inom RF är medlemmar. Syftet inkomster som medlemmarna, efter skatt,

är att generera kan tillföra sin ideella verksamhet. I samarbete med Stiftelsen Håll Sverige rent driver kampanjen Städa Sverige. Fram till år 1997 har

man över 18 000 km väg städats, ca 20 000 idrottsungdomar deltagit och det

sammanlagda nettot för föreningarna har blivit över fyra miljoner kro-

nor. "Städa Sverige projektet är ett initiativ som ger både kortsiktiga och långsiktiga resultat för miljön, idrotten och ungdomen"".

Ekonomiska föreningar, bolag och konkurrens

Pool 2 Tusen är ett exempel på hur idrottsrörelsen inom för sin

ramen folkrörelseorganisation även organiserar verksamhet i annan associationsform än den ideella allmännyttiga föreningen. Det är ganska

vanligt att framför allt de större idrottsföreningama bildar särskilda bolag

där man lägger t.ex. reklam- och marknadsföringsverksamhet. Effekten

av ett särskilt bolag blir att detta blir skattskyldigt till mervärdesskatt

för exempelvis reklamtjänster varvid skatten skall debiteras köparen.

Bolaget får dra av för ingående mervärdesskatt på kostnaderna för den skattepliktiga verksamheten. Det blir däremot ingen mervärdesskatt

mellan föreningen och bolaget då reklamrättighetema upplåts från föreningen till bolaget.

Med den ekonomiska föreningen kan verksamheten bedrivas inom ramen för den ideella sektom". Verksamhet i bolagsform faller utanför denna sektor. Jämfört med den alhnännyttiga, ideella föreningen är

situationen för den ekonomiska föreningen respektive bolaget,

som nämnts, annorlunda vad gäller inkomst- och mervärdesskatt.

Årsredovisning 1995-96, Örebro läns idrottsförbund. ‘7 Informationsbroschyr Städa Sverige, 1997.

Garme, 1997. 3°jfr ovan, Sjöstrand, 1995.

140 Idrottsrörelsen värdeskapare

som

Föreningsdriven verksamhet, hur den än är organiserad, har behandlats av Stiftelse- och skattekommittén. Kommittén föreslog bl.a. att det skulle införas som villkor för skattebefrielse att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt eller i sådana former att det inte finns anledning att anta att en skattebefrielse skulle medföra snedvridning kon-

av

kurrensen. Vår genomgång fall hos skattemyndighetema visar

av att många skattemyndigheter erfar, och ser det som ett stort problem, att idrottsföreningarna genom sin skattebefriade ekonomiska verksamhet faktiskt snedvrider konkurrensen. Om den tidigare nämnda kommitténs

förslag skulle bli verklighet f°ar skattemyndighetema lagligt stöd att

beskatta den, som de uppfattar, konkurrenssnedvridande verksamheten. Idag kan skattemyndighetema endast beskatta verksamhet faller

som

utanför "naturligt anknytning" och "av hävd". Konkurrenshänsyn kan

således inte ligga till grund för ett beskattningsbeslut.

Vanlig idrott och "artistidrott"

Utvecklingen av näringsverksamhet inom för idrottsrörelsen kan

ramen ses som ett tecken i tiden. Jan Lindroth sammanfattar sina framtidstankar om idrotten med bl.a. att delar idrottsrörelsens verksamhet

av kommer att flytta ut till näringslivet. Vi har i det ovanstående sett att så redan är fallet, t.ex. när det gäller de större föreningarnas reklam-

och marknadsföringsverksamhet ofta drivs i föreningsägda bolag.

som De delar som Lindroth åsyftar är "artistidrotten i dess mest publika

grenar", vilka i framtiden kommer "att kommersialiseras och intemationaliseras fullt ut". Djurgårdens IF Ishockeyforenings planer på bolagisering av del sin elitidrottsverksamhet exemplifierar Lindroths tes.

av

Elitidrottens kommersialisering lyfts fram i Tomas Petersons tidigare refererade analys Halmstad bollklubbs utveckling. Peterson

av visar hur klubbens elitverksamhet redan från delen 1970-talet

senare av alltmer kom att lämna sin folkrörelsekaraktär ideellt arbetande

av spelare och funktionärer för verksamhet baserad på avlönat arbete och

en ett ökat beroende marknaden, främst sponsonnedel, intäktskälla

av en vars storlek bestäms av klubbens förmåga att behålla sin plats i fotbollsallsvenskan. Lägger därtill klubbens erfarenheter spelar-

man av marknaden visar analysen i hur stor utsträckning det s.k. transfemettot

9° SOU 1995:63. 9 Garme, 1997. 92Lindroth, 1998. 93Peterson, 1989.

Idrottsrörelsen som värdeskapare 141

avgör storleken på det ackumulerade underskottet i klubbens totala verksamhet. Elitidrottens internationalisering illustration i Idrottsutredges en

ningens intervjuundersökning. En frågorna där handlade om med-

av borgarnas uppskattning svenska framgångar i internationella idav rottstävlingar. Av framgick att hög uppskattning av svenska svaren framgångar utbredd bland dem i övrigt har traditionella var mer som och materialistiska värderingar jämfört med dem som har moderna och

humanistiska värderingar. Den positiva uppskattningen av svenska

framgångar följdriktigt något starkare bland personer 60 år och var äldre än bland de liksom bland dem med enbart grundskoleutyngre, bildning jämfört med med högre utbildning. Karin Busch personer Zetterberg skriver att utbildningen ökar och modemiseringen tilltar och den nationella uppslutningen kring svenska framgångar i internationella idrottstävlingar kan därmed inte bli lika nationell som förr. "Kanske framtidens historiker kommer att finna att giftermålet mellan idrott och nationalism vanligare 1900-talet än på 2000-talet"°. var Idrottsrörelsens verksamhet ligger, visar vår genomgång, inte entydigt i den ideella sektorn. En betydande del av verksamheten finns i den kommersiella sektorn. I vissa fall kommer skattemyndighetemas påtalande detta överraskning för föreningen och föreningen om som en betraktar påpekandet i grunden orättvist. I andra fall är man i föresom ningen medveten sin verksamhets olika karaktär och man har i om förekommande fall valt annan juridisk form än den ideella föreen ningen. Om vi återknyter till vad karaktäriserar verksamhet inom som den ideella sektorn avsn. 6.2 så är det verksamhetens inslag av skattebefrielse kan skapa problem när det gäller konkurrensneutralitet. som Vidare det uppenbart att villkoret, att verksamheten inte skall synes syfta till vinster för huvudmännen, blir problematiskt när den ideellt syftande huvudmannen, den ideella föreningen, själv ikläder sig rollen huvudman för vinstdrivande bolagsverksamhet. Problemen i av en gränslandet mellan den ideella och den kommersiella verksamheten kan

belysas olika perspektiv. Stiftelse- och föreningsskattekommitténs

ur förslag hör hemma i ett skattejuridiskt perspektiv. Peterson an-

ovan

lägger ett sociologiskt perspektiv när han analyserar spelar- och sponsonnarknadens inflytande över föreningens idrottsverksamhet. Lindroth anlägger ett historiskt perspektiv när han siar framtiden och Busch om Zetterberg ett värderingsperspektiv när det gäller framtida nationell uppslutning kring svensk idrott. I vårt tilläggsdirektiv 1997:146 läggs ett politiskt perspektiv: att bedöma konsekvenserna för den statliga

9‘ Busch Zetterberg, 1997, s. 101.

142 idrottsrörelsen värdeskapare som

idrottspolitiken om idrottsföreningar väljer bedriva del att en av sin verksamhet i associationsforrn den ideella

annan än föreningen.

6.5 Idrottspolitiken en folkrörelsepolitik

Den svenska idrottspolitiken har utvecklats i samråd med den med-

lemsbaserade idrottsrörelsen. Statens stöd till idrotten har burits upp av

motiv knutna dels till idrotten aktivitet, dels till idrotten som som folkrörelse. Det idrottspolitiska beslutet från år 1970 kan summeras med

uttrycket "idrott alla". Valet att anförtro idrottsrörelsen detta idrotts-

politiska uppdrag har, vi på olika redovisat, som sätt sin historiska förklaring. Med ett annat synsätt kan hävda man att uppdraget var förvaltningspolitiskt motiverat: Å sida skulle ena en offentligt driven id-

rottsverksamhet "åt alla" te sig ett onödigt ingrepp i

som medborgarnas

frihet, å andra sidan skulle kommersiellt driven "idrott en åt alla" knappast kunna förväntas framgångsrik. Statens stöd till idrottsrörelsen vara skulle i det perspektivet kunna motiverat ses som av styrkan i den ideella organisationen att kunna förverkliga begränsat kollektiva varor och tjänster, alltså sådana endast del befolkningen har som en av glädje av och är beredd att satsa på och därför inte

som förverkligas av majo-

riteten. Statens stöd skulle också kunna ses som ett erkännande den av ideella organisationens förmåga att kunna brister avhjälpa i andra organisationsformers, kommersiella och offentliga, funktionssätt.

Vi har i det ovanstående sett hur idrottsrörelsen utvecklat

en mång-

facetterad verksamhet tillfredsställer olika som önskemål från mången fald intressenter inom den ideella föreningens och inom ram en repertoar av organisationsfonner utöver den ideella föreningen. Vi har också sett hur medborgarna alltmer är benägna tillfredsställa sina att behov av idrott och motion även utanför idrottsföreningarna, hos renodlat kommersiella aktörer alternativt pâ hand.

egen Idrottsutredningens inter-

vjuundersökning redovisar att utgifterna för idrott och motion inte

upplevs som betungande i hushållskassan.

95Norberg, 1998.

9° Sjöstrand, 1995.

Idrottsrörelsen som värdeskapare 143

6.6 stöd och idrottsverksamhet i

Statligt bolagsform

Regeringen säger i sitt tilläggsdirektiv till Idrottsutredningen att staten i

stor utsträckning har överlämnat idrottspolitiska frågor till idrottsrörelsjälv och att förutsättning för detta har varit dels att idrottsrörelsen en är organiserad som en demokratisk folkrörelse, dels att den kan sen samla såväl bredd som elitverksamhet i en sammanhållen organisation.

Djurgårdens IF Ishockeyförenings planer att bolagisera del av sin elit-

idrottsverksamhet och att introducera bolaget på Stockholms börs kan upplevas utmanande gentemot politik bygger på dessa föruten som sättningar. Frågan bolagisering av delar av RF-idrottens idrottsom verksamhet är nämnts föremål för en utredning inom RF. Idrottsutsom redningen skall här inte förutskicka hur man inom idrottsrörelsen kommer att ställa sig till framtidsfrågan om elitidrottens bolagisering. Vi vill i stället söka systematisera vilka värden statens idrottssom ur politiska perspektiv kan tänkas förlorade om delar av idrotten lämsin tillhörighet till den ideella sektorn. nar

Begränsat kollektiva tjänster

Vi antog tidigare att det idrottspolitiska beslutet från år 1970, att anförtro idrottsrörelsen att förverkliga sådana kollektiva tjänster, som endast del befolkningen har glädje av och är beredd att satsa på, var ett en av medvetet förvaltningspolitiskt motiverat val. Vår uppföljning av befolkningens motions- och idrottsvanor visar att det var ett bra beslut: Medborgama idrottar/motionerar mer idag än de gjorde kring år 1970. Idrottsrörelsen har befäst sin ställning leverantör av tjänsten idrott som inbrytningar marknadsaktörer också skett: En större andel även om av befolkningen är medlemmar i en idrottsförening idag och en betyav dande del medlemmarna ställer upp med frivilligt arbete i den. Utav märkande för den idrottande delen befolkningen är vidare att den av utgör ett i det stora hela representativt tvärsnitt av hela befolkningen. Också när det gäller idrottsrörelsens omsorg om barn och unga har den

varit framgångsrik.

Bedd och elit

Idrotten inom RF-familjen är bred och utmärkande för dess organiserhg är att tävlingar ordnas alla nivåer från klubbtävlingar till

swenska mästerskap och olika internationella tävlingar. Tävlingskultu-

144 Idrottsrörelsen värdeskapare som

ren utvecklas och förvaltas hela rörelsens organisatoriska genom nivåer. Precis på sätt tävlingskulturen hierarkiskt samma som är upp-

byggd, frân klubbmästerskap till världsmästerskap, dess

är organisation hierarkiskt uppbyggd, från lokala föreningar till nationella Specialidrottsförbund och i flera fall övemationella

sammanslutningar. En bety-

dande del av statens s.k. organisationsbidrag är, vi som tidigare redovisat, bidrag till de olika förbundens arbete med tävlingsverksamhet såväl nationellt internationellt kap. 4. som

Tävlingar resulterar i rangordningar: I varje tävling utkristalliseras

en elit, så vill, bland tävlingsdeltagama. De flesta om man idrottare har någon gång placerat sig bra i eller flera tävlingar. Än fler, kanske till en och med samtliga är eller har varit idrottsaktiva, har som ansträngt sig för att nå placering. I vår

en intervjuundersökning uppgav 17 procent

av de intervjuade 23 procent männen och 12 av procent av kvinnorna att de deltagit i tävling under det året. en senaste Lägger vi därtill att 69 procent alla barn mellan 7 och 15 år idrottar regelbundet av utanför skoltid blir kretsen medborgare med erfarenhet

av av tävlingsdel-

tagande än bredare. För ett litet fåtal har tävlingsverksamhet blivit den huvudsakliga sysselsättningen och för ett ännu mindre fåtal välbetalt ett yrke.

Rangordning efter prestation i tävling, från till

klubbmästerskap

elitnivå, och bredd är således två sidor av samma sak för den idrott som organiseras inom RF-familjen. Den kan härbärgeras inom den ideella organisationens gränser jfr 6.2 även de ibland blir

avsn. om ifråga-

satta jfr avsn. 6.4. En del tävlingsidrotten appellerar till intressenter av även utanför medlemskåren och kommersiella och internationella villkor kan komma att kringskära utrymmet för den medlemsdemokratiska kontrollen över verksamheten.

Om man emellertid sätter likhetstecken mellan elit och den del av elitklubbarnas verksamhet, verkar under de som extremt professionella och kommersiella villkor och vi stiftat bekantskap som med i vår utredning, så bortser från idrottsrörelsen inneboende och brett man förankrade tävlingskultur även kap. 9. Det finns inom se idrottsrörelsen verksamhet med villkor markant skiljer sig från den folkrörelsesom buma idrottens tävlingskultur. "Axtistidrott" kallas den av Jan Lindroth

och han menar att den är del underhéllningsindustrin.

snarare en av Den intressanta frågan blir då idrottsrörelsen har

om möjligheter att,

alternativt önskar härbärgera denna elitidrottsverksamhet typ av inom ramen för sin ideella, medlemsbuma organisation. I de fall idrottsen

förening väljer att avskilja denna Verksamhetsgren från sin övriga verk-

Busch Zetterberg, 1997. 93Lindroth, 1998.

ldrottsrörelsen som värdeskapare 145

samhet är det förmodligen ett "tungt" beslut att fatta, det är förmen

modligen ett beslut grundats i omsorgen om den föreningsbuma

som verksamheten. Det är emellertid inte ett beslut innebär, som det har som

framförts i debatten kring Djurgårdsfallet, att den föreningsbuma

idrottens kultur med bredd och elit tävling överges.

Idrottsverksamhet i bolagsform

Ett bolags syfte är oftast att skapa vinst för sina huvudmän. De före-

ningsägda bolagen för olika "kringverksamheter", som vi tidigare

nämnt, exemplifierar den tesen. Det börsnoterade bolaget får ett ano-

nymt ägarskap jämfört med det föreningsägda. Det ekonomiska värde

det börsnoterade bolaget skapar tillfaller således inte idrottsverksom samheten utan dem satsat riskkapitalet- aktieägarna. Det börsnosom terade bolaget finns utanför den ideella sektorn. Frågan idrottsföreningarnas möjligheter att inneha aktier i ett såom dant bolag är inte reglerat i lag. Enligt lagen statlig inkomstskatt om kommer förmodligen den eventuella förmögenhet som en sådan aktiekan innebära inte att fritas från skatt. Ett villkor för skattebefrielpost är att inkomsterna direkt, i princip inom fem år, används i föreningsen allmännyttiga verksamhet. ens Det börsnoterade företaget kan likt andra kommersiella aktörer förväntas fit betala marknadsmässiga hyror för lokaler och anläggningar och drivs i offentlig regi. I Ordningslagen 1993:1617 som ägs av stadgas att den i vinstsyfte anordnar offentlig tillställning skall som en ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Denna bestämmelse tillämpas inte för idrottsföreningen efter-

ersättningsskyldigheten får efterges till arrangörer som är ideella,

som allmännyttiga föreningar.

6.7 Analys och slutsatser

ldrottsrörelsen bedriver omfattande idrottslig verksamhet inom en för sin medlemsstyrda organisation. Statsmaktens idrottspoliramen tiska uppdrag till den, att förverkliga den begränsat kollektiva tjänsten idrott alla", har utvecklats under perioden från år 1970 och förefaller inte ha avmattats trots framväxten privat marknad för idrott av en och motion. RF-familjen har växt, förbund har tillkommit, mednya borgarnas motionsvanor har utvecklats positivt, ett visst positivt sam-

Garme, 1997.

146 Idrottsrörelsen värdeskapare som

band mellan motionsvanor och kroppsvikt kan till den

noteras. Bidraget

lokala barn- och ungdomsverksamheten förefaller finna sina mottagare på ett positivt sätt. Idrottsrörelsen visar stor inneboende förmåga en att skapa värden, även andra än rent idrottsliga. Betydande intressenter finns utanför den ideella sektom, i den offentliga och den kommersiella sektom. Idrottsrörelsens tillhörighet till den ideella sektorn har i dessa

sammanhang

kommit att diskuteras: I flera fall har

skattemyndighetema gjort före-

ningar uppmärksamma pâ att vissa inkomster inte kan betraktas som "naturliga" eller "av hävd" varför de kan bli föremål för begränsad

skattskyldighet. Många föreningar, särskilt de stora, har bl.a. därför förlagt sin näringsverksamhet i bolag eller ekonomisk Den förening.

idrottsliga verksamheten har kunnat härbärgeras i den ideella

förening-

ens form. Den ideella föreningen har, så vill, visat sig livsom man kraftig. Till denna slutsats kan dock fogas alltför starkt att ett beroende

av externa intressenter/uppdragsgivare kan begränsa utrymmet för den

medlemsbaserade styrningen verksamheten. av Vissa föreningar bedriver sin idrott på s.k. elitserienivå, med välbetalda professionella aktörer och under kommersiella extrema villkor och i en påtagligt konkurrensutsatt internationell miljö både vad avser idrottsliga prestationer och idrottsutövare. Att bedöma den ideella organisationens förmåga att även på sikt kunna härbärgera den typen av verksamhet faller utanför Idrottsutredningens Vi uppdrag. är medvetna om att den frågan är föremål för intern utredning inom RF.

Idrottsutredningen slutsats är att idrottsrörelsen, uppbyggd den av

ideella, allmännyttiga idrottsföreningen, alltjämt är en ändamålsenlig

mottagare av statens idrottspolitiska uppdrag, att förverkliga "idrott alla". Statligt stöd till idrottsrörelsen den bakgrunden är mot motiverat. Idrottsrörelsen skall fortsatt leva under villkor det ideella som gör att arbetet premieras och att dess inkomster är

begränsat skattepliktiga.

Omvänt betyder det, är vår uppfattning, att den idrottsrörelse, som staten stöder, inte skall tjäna privata vinstintressen sig bland vare sina medlemmar eller eventuella externa kapitalplacerare.

En kommande utveckling idrottsverksamhet med privata av vinstmotiv, från de firmor redan idag finns och erbjuder idrott som och

motion åt konsumenterna, till att viss tävlingsverksamhet

sätts på bolag är inte osannolik. Vår bedömning är det att är en mycket liten del av

den idag föreningsbuma tävlingsverksamheten kan bli

som aktuell. Idrott åt alla, med bredd och elit integrerade

som beståndsdelar, korn-

mer fortsatt att väl förankrad i medborgarnas

vara föreningsliv.

7 och

Främj andeorganisationerna

Friskis Svettis

1 andeorganisationema Främj

Över idrottsanslaget även bidrag till organisationer står utanför

ges som Riksidrottsförbundet främjandeorganisationema. För år 1998 fördelas

sammanlagt 12,9 miljoner kronor till Friluftsfrämjandet, Sveriges

Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna, Svenska Livrädd-

ningssällskapet- Simfrämjandet SLS, Svenska Pistolskytteförbundet,

Svenska Båtunionen SBU och Cykelfrämjandet. Från år 1993, i samband med att den statliga representationen i Riksidrottsstyrelsen upphörde, begränsades RF:s "myndighetsutövning" i fråga om anslag till

dessa organisationer. Organisationerna lämnar sina anslagsframställ-

ningar till RF vidarebefordrar dem till regeringen. Regeringen

som bedömer anslagsframställningama och anger i regleringsbrev hur mycket vart och ett av förbunden skall ha i bidrag. Medlen betalas ut till förbunden RF i enlighet med regeringens anvisningar. Ett villkor

av för bidraget är att de mottagande organisationerna skall bedriva lokal ungdomsverksamhet med stöd av bidraget.

Frärnjandeorganisationema bedriver sinsemellan, med vissa undantag, relativt likartade verksamheter. Flertalets verksamheter kan sägas vara inriktade mot friluftsliv och att värna naturen. Redskapen och miljöerna där man utövar aktiviteterna varierar och därmed också den medlemskrets man vänder sig till. Friluftsfrämjandet spänner över ett

brett område med bl.a. skidåkning, långfärdskridsko, fjällvandringar

och omfattande barnverksamhet "Skogsmullar" på programmet.

en Sportñskama arbetar i huvudsak med naturvårdande insatser bl.a. inventering fiskebestånd och kalkning av sjöar men arrangerar också

av bl.a. ungdomsläger för att främja sportfisket. Cykelfrämjandet delar in sin verksamhet i "propaganda", "motion" och "utbildning" allt med

-

°° Norberg, 1997.

148 Frcinyandeorganisationema

m.

målet att "... göra det lättare, trevligare och naturligare använda att cykeln, både som motionsredskap och för transport och rekreation"‘°‘. Cykelfrämjandet arbetar även bl.a. med att öka trafiksäkerheten. SBU verkar sitt arbete bl.a. för ökad säkerhet till minskad

genom sjöss,

miljöförstöring till följd av fritidsbåtstrafiken och för ändamålsenliga båtlivsanläggningar. SLS har som mål "att främja allmän simkunnighet, verka för utbredd kunnighet i livräddning och för säkerhet propagera vid all verksamhet i anslutning till vatten och isar°’. SLS får för år 1998 1,5 miljoner kronor från Statens räddningsverk för ordna att kurser vattensäkerhet för sexåringar i tio kommuner. SLS får om även 400 tkr för att ordna barnens livräddningsskola. För Svenska Pistolskytteförbundet är olika slag s.k. fältskytte ett dominerande i

av inslag

verksamheten. Vidare arbetar på olika sätt med

man säkerhetsfrågor kring skyttesporten. Främjandeorganisationema samlar tillsammans

cirka 360 000 medlemmar, Båtunionen och

varav Friluftsfrämjandet

står för över hälften detta medlemsantal. av

7.2 Friskis Svettis

Friskis Svettis bildades år 1978 och har hafi jämn och

en stadig

medlemsutveckling och har idag 178 000 medlemmar. Friskis står för anpassad jympa t.ex. ryggjympa medan Svettis står för bredden - var-

dagsmotionen. Friskis Svettis består 98 föreningar i Sverige

av samt 13 föreningar utomlands. Föreningarna bildar nätverk och deltar ett med viktad rösträtt i den årliga riksstämman organisationens som är högsta beslutande Friskis Svettis har ansökt inte organ. om men

beviljats medlemskap som självständigt SF i RF.‘°’

Friskis Svettis verkar för att få så många möjligt motiosom att nera, öka motionsutbudet, öka insikten motionens betydelse för om hälsan samt skapa positiv mötesplats för människor oberoende en av

ålder, kön eller grupptillhörighet i övrigt.

I likhet med främjandeorganisationema är Friskis Svettis som Centralorganisation inte medlemmar i RF. Till skillnad från främjandeorganisationerna får Friskis Svettis inga bidrag från stöd till statens idrotten riktade till förbundsnivån. Friskis Svettis

föreningarna är

dock i regel anslutna till Friidrottsförbundet och får på så vis

tillgång

till LOK-stöd för sina barn- och ungdomsaktiviteter kommunernas samt subventionerade anläggningar. Emellertid fungerar detta enl. uppgift

°‘ Cykelfrämjandets anslagsframställan 1998. °’ Informationsfolder SLS, 1997. °3 Intervju Friskis Svettis 19/2 1997

Främjandeorganisationema mfl. 149

mindre väl i praktiken. Rapporteringen av barn- och ungdomsverksam-

heten till DF/RF upplevs betungande bl.a. mot bakgrund av att de som aktivitetsgrupper är aktuella är mycket stora. som På de flesta orter löser Friskis Svettis lokalfrågan genom att själva för sin lokal. Det kommunala utbudet anläggningar bedöms ansvara av otillräckligt för verksamhetens behov. där som

7.3 Analys och slutsatser

Främjandeorganisationer skiljer sig i olika avseenden från den RForganiserade idrotten. Tävlingsinslaget i flertalet förbund är helt frånvarande eller starkt nedtonat. Arbetet med att värna miljön samt främja säkerhet till sjöss och i trafiken lyfts fram av en del förbund. Skillnaderna gentemot den RF-organiserade idrotten har medfört att förbunden valt att stå utanför RF. Främjandeorganisationema har framfört önskemål till Idrottsutredningen att få sitt stöd direkt fördelat till dem och inte via idrottsom anslaget. Organisationerna är villiga att med berört departement diskuformerna för hur detta skall ske. I detta sammanhang kan också tera

nämnas att främjandeorganisationerna pekat på möjligheten att gå och bilda gemensam paraplyorganisation.

samman en

Som vägledning för framtida diskussion anslagstilldelning till

en om

främjandeorganisationerna kan nämnas att ett flertal främjandeorgani-

sationer arbetar med att värna miljön. Naturvårdsverket ger idag bidrag

till bl.a. Naturskyddsföreningen. Friluftsfrämjandet, Sportfiskarna och

SBU skulle med sina tydliga frilufts- och miljöprofrler kunna passa in i sådant sammanhang. SLS verksamhet har en del gemensamt med ett Räddningsverkets ansvarsområde att man på uppdrag och med genom bidrag från verket anordnar livräddnings- och simundervisning. Inom Cykelfrärnjandet är bl.a. arbetet med att främja en säkrare trafikmiljö för cyklister framträdande. Här finns sannolikt potential för utökat en samarbete med myndigheter och organisationer inom trafiksäkerhetsområdet. Pistolskyttarnas verksamhet är mycket snarlik den som bedrivs inom Svenska sportskytteförbundet. Många medlemmar i Pistolskyttama är vidare anslutna till Svenska sportskytteförbundet och därmed RF. De två förbunden har således mycket gemensamt. Gruppen organisationer verkar för främjandet ett aktivt av som av friluftsliv och erhåller statsbidrag över anslaget stöd till idrotten som består nämnts organisationer. Förändringar kan komma att som av sex ske och staten bör öppen för att pröva eventuella bidrag till nya vara organisationer likväl att ompröva bidragen till organisationer som som idag erhåller statsstöd.

m.

Friskis Svettis har med sina många medlemmar stor betydelse för utvecklingen av den icke tävlingsinriktade motionsidrotten och för folkhälsan. Friskis Svettis har inte beviljats medlemskap

i RF som specialidrottsförbund och blir därmed inte aktuellt mottagare

som av den del av statens stöd till idrotten riktas till idrottsorganisatio-

som nemas förbundsnivå. De enskilda föreningarna i Friskis Svettis har däremot tillgång till statligt LOK-stöd och kommunalt anläggningsstöd m.m. via sin anslutning till Friidrottsförbundet.

8 RF:s arbete

antidoping

8.1 Antidopingarbetet och internationella

åtaganden

Sedan år 1977 finns det fastlagt i RF:s stadgar att doping i samband

med all idrottsutövning är förbjudet. Riksidrottsstyrelsen har det över-

gripande ansvaret för arbetet mot doping. Riksidrottsstyrelsen tillsatte år 1977 den s.k. Dopingkommissionen som har till uppgift att leda antidopingarbetet idrottsrörelsen och fungera åklagare i bestraff-

inom som

ningsärenden. RF:s arbete mot doping omfattar olika förebyggande och

kontrollerande verksamheter. Provtagning, utbildning, information och

samverkan med myndigheter och organisationer är viktiga inslag.

Sedan början 80-talet även kap. 2 har bekämpandet av

av se

doping varit ett mål i statens stöd till idrotten. För närvarande avsätter RF cirka 6,6 miljoner kronor av sina statsmedel för FoU till antidoping. Av detta belopp används cirka 2 miljoner kronor till kontrollverksam-

heten och cirka 2,8 miljoner kronor för dopinganalyser vid Huddinge

sjukhus. Resten går till att bekosta det förebyggande arbetet, kansli, FoU, Dopingkommisionen och internationell samverkan. Budgeten har varit ungefär densamma under en rad av år. En stor del RF:s antidopingarbete är centrerat kring kontroll-, av

provtagnings- och analysverksamheten. Andelen positiva dopingana-

lyser uppgick till drygt 4 procent år 1984 men har därefter legat mellan l och 2,5 procent år. Tidigare har det tagits cirka 2 300 prover årliper tas ungefär 2 000 prover per år mest beroende på att penggen, numera inte räcker till fler. Provtagningen görs till övervägande del på arna elitidrottsmän på landslagsnivâ och nära toppnivå. Den nationella

provtagnings- och analysverksamheten finansieras av RF. Vid internationella tävlingar får det arrangerande specialidrottsförbundet betala för

provtagning och analyser.

‘° 1998 Håkan Nyberg, RF.

152 RF :s antidoping arbete

År 1990 trädde konvention

Europarådets mot doping i kraft för

Sveriges del. Enligt konventionen förbinder sig bl.a. bistå parterna att

sina idrottsorganisationer med finansiering av dopingkontroller och

analyser. Konventionen tar främst sikte doping som ett idrottsproblem, men det skall dock anmärkas att

övervakningsgruppen

vid sitt sammanträde i maj 1996 beslutade

att även folkhälsoperspek-

tivet skall aktualiseras för eventuellt

ytterligare åtgärder inom Europarådet.

Regeringen fattade i februari 1998 beslutet RF i att ge uppdrag att vara genomförande instans inom för avtalet internationellt ramen om samarbete mot doping på idrottsområdet, The International

Anti-doping

Agreement IADA. Avtalet, tecknats mellan länder, berör som sex

Standardisering och kvalitetsutveckling inom dopingkontrollområdet.

Med ledning den statistik görs antalet positiva av som av provtagningsresultat går det inte att uttala sig RF:s arbete om mot doping varit framgångsrikt. Däremot finns det inom idrottsrörelsen allmän en känsla att missbruket minskat de senaste åren.

8.2 Idrotts- eller

folkhälsoproblem

Motiven för idrottsrörelsen att arbeta med klara.

antidoping är I Idrot-

ten vill sägs följande: "Det är meningslöst tävla att om inte alla följer gemensamt uppsatta regIer"‘°‘.

I Dopingutredningen görs bedömningen samhällets

att åtgärder mot doping bör inriktas på missbruket i ett folkhälsoperspektivm.

Doping-

bruket förekommer inte exklusivt inom den organiserade idrotten. Doping förekommer framför allt bland styrketränande och i de

miljöer

där sådan träning bedrivs. Som ett hälsoproblem, främst for ungdomar, är det således enligt Dopingutredningen ett område för det allmänna stat, landsting och kommun att stöd till. Detta visas också ge bl.a. genom Folkhälsoinstitutets olika insatser doping och mot genom olika kommuners avtal med såväl föreningsdrivna

som privatdrivna gym.

Motiven för staten att stöd till idrottsrörelsens

ge antidopingarbete

kan till viss del kopplas till folkhälsoambitioner, framförallt den del av RF:s arbete är inriktat på information som och samarbete med andra organisationer och myndigheter. När det gäller idrottsrörelsens arbete med kontroll och provtagning är motiven för ett statligt stöd inte lika självklara. Om å sidan verksamheten idrottsintemt ena ses som ett pro-

°5 Håkan Nyberg och RF:s årsredovisning 95/96 sid. 11. °° Idrotten vill, 1995, s. m SOU 1996:126, s. 293.

antidoping arbete 153

RF :s

blem, främst inom elitidrotten, bör arbetet med kontroll och provtagning i huvudsak bekostas idrotten själv. Om, å den andra sidan en

av koppling görs till att idrotten är en förebild i samhället, framförallt för

mängd idrottande och andra ungdomar, och att det är viktigt att en denna förebild inte befläckas av fusk dvs. dopingrnissbruk, så kan ett statligt stöd för denna del av RF:s antidopingverksamhet motiveras. Europarådskonventionen motiverar även detta stöd.

8.3 och slutsatser

Analys

Vår slutsats är, i likhet med Dopingutredningens, att huvudansvaret för arbetet med antidoping bör ligga inom folkhälsosfären. I detta ansvar inkluderas ansvaret och kostnaderna för vetenskaplig kunskapsuppbyggnad inklusive nödvändig apparatur och för att följa utvecklingen av dopingbruket liksom för det folkhälsoinriktade förebyggande arbetet. Sverige har sitt undertecknande av Europarådskonven-

genom

tionen bl.a. påtagit sig finansieringsansvaret för ett fullgott dopinglabo-

ratorium eller för att analyser kan genomföras på ett laboratorium utomlands. Ett sådant laboratorium finns idag vid Huddinge sjukhus och bör i enlighet med synsättet ovan bekostas med medel inom ramen för hälso- och sjukvårdssektoms utgiftsområde. RF har i det sammanhanget värdefull kompetens som RF ställt och ställer till förfogande för ansvariga myndigheter inom den sfáren Folkhälsoinstitutet, landsting, kommuner. Analysen av de prover som tas på elitidrottare bör bekos-

idrottsrörelsen. De grundläggande kostnaderna för laboratoriets tas av kompetens, apparatur m.m. bör däremot inte betalas av idrottsrörelsen.

Sverige har genom olika internationella åtaganden markerat sitt ansvar för arbetet mot doping. RF har som statens företrädare på idrottsområdet en viktig roll att spela i det internationella arbetet med dopingfrågoma inom idrotten, vilket bl.a. kommit till uttryck i det ovan

nämnda regeringsuppdraget genomförande instans enligt

till RF att vara IADA-avtalet. Regeringen bör inom ramen för statens stöd till idrotten ersätta RF för detta uppdrag. Därutöver bör ersättning ges för infonnations- och utbildningsverksamhet samt samarbete med andra myndigheter och organisationer i anslutning till detta uppdrag.

Den kontroll- och provtagningsverksamhet som byggts upp inom

idrottsrörelsen är föredömlig och förtroendeingivande samt nödvändig.

Vår slutsats är att den även fortsatt bör stöttas inom ramen för statens stöd till idrotten. Verksamheten ingår enligt vår mening i den allmänna verksamhet kring tävling och motion som RF och specialidrottsförbunden bedriver och bör således erhålla sitt stöd den vägen.

9 inom svensk idrott

Talangsatsning

9.1 som idrottsnation

Sverige

Svensk idrott har ett gott anseende i idrottskretsar runt i världen.

om Det beror dels på att svenska idrottare varit duktiga i många idrotter och att några av världens tiderna mest framgångsrika idrotts-

genom utövare kommer från vårt land. Dels beror det på att den svenska folkrörelsemodellen, byggd på ett omfattande ideellt ledarskap, är känd och

respekterad.

I en rapport till Nordiska Faelleskommittén 1995 redovisade Peter Tallberg, finsk IOK-ledamot och direktör i Finlands idrottsförbund, uppgifter om medaljfördelningen i de stora mästerskapstävlingarna efter andra världskriget visar att Sverige och flera de övriga

som av nordiska länderna är bland de mest framgångsrika i världen

om man slår ut medaljantalet per invånare i landet. I undersökning

en som Dagens Nyheter presenterade den 24 december 1995 placerar sig Sverige på en framträdande plats alldeles oavsett invånarantal.

Under nittiotalet har emellertid de svenska framgångarna, internationellt blivit färre. Samtidigt har våra nordiska grannländer haft fortsatta framgångar. Mest uppmärksammat är Norges stora internationella framgångar i många idrotter. Den särskilda elitsatsning som startade i Norge, redan innan beslutet om att få arrangera de olympiska vinterspelen i Lillehammer år 1994 fattades och sedan förstärktes, har

som givit ett fantastiskt gott resultat.

Att den svenska allmänheten vill se svenska idrottsframgångar visas bland annat i den intervjuundersökning gjorts för Idrottsutred-

som ningen. Av de tillfrågade säger 70 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att svenska idrottsutövare är framgångsrika intemationellt.‘°‘

I betänkandet Idrott år alla och det riksdagsbeslut följde år

som 1970, talas om vikten av samspel mellan bredd och elit. Den

genom-

gång som Idrottsutredningen gjort riksdagsbehandlingen idrotts-

av av

m Busch Zetterberg, 1997. 09 Idrott alla, 1969.

156 Talangsatsning inom svensk idrott

frågorna visar en i stort sett samstämmig uppfattning i denna fråga kap. 2. Agerandet från riksdag och regering vid Stockholms kandidatur för att de olympiska sommarspelen år 2004 visar också

arrangera statens intresse för att ha framgångsrik svensk elitidrott.

en

I betänkandet Idrott alla föreslogs metoder för att möjliggöra för idrottsungdomar från vårt land att göra erforderliga satsningar för att nå internationell elit. RF skulle försöka finna ett systern för elitidrottsutveckling som tar socialt ansvar för de unga idrottstalanger lockas

som till den omfattande satsning behövs för att nå världselit.

som

Ett brett med huvudsaklig inriktning på att idrottsta-

program ge langer möjlighet att kombinera sin idrottssatsning med studier har också genomförts under sjuttio- och åttiotalen. Riksidrottsgymnasier, idrottsplutoner och stipendier under högskole- och yrkesutbildning har införts komplement till idrottsverksamheten i förbund och före-

som ningar. Under nittiotalet har satsningen förstärkts

genom gemensamma insatser från RF och SOK för att stödja specialidrottsförbundens arbete

med den idrottsliga prestationsutvecklingen.

Från hösten 1996 finns ett avtal mellan RF och SOK behandlar

som

samverkan och rollfördelning när det gäller elitidrottsutvecklingen. RF

fördelar statsanslaget vilket stor del går till förbundens interna-

av en tionella tävlingsverksamhet och förberedelser för denna.

RF ansvarar också för de institutionella förutsättningarna för att tävlingsidrottare skall kunna kombinera sin idrottssatsning med studier. SOK har

ansvaret för att stödja de olympiska förbundens idrottsliga förberedelser för OS. RF har i avtalet när det gäller elitstöd uppdragit SOK att utveckla och förvalta en stödmodell för den svenska idrottsrörelsen i

avsikt att understödja samtliga SF. Verksamheten skall bedrivas under namnet Olympisk Support och vara inriktad mot den elit

som representerar eller inom en överskådlig framtid kommer att representera Sverige på yppersta internationella elitnivå.

I Idrotten vill, det den svenska idrottsrörelsen har

program som antagit inför tjugohundratalet, finns förslag till fortsatt och förstärkt utvecklingsarbete enligt svensk modell, i vilken alla goda krafter

en samverkar.

"Helhetssynen på märmiskan är grunden i denna svenska modell för

elitidrottssatsning. De mest talangfulla idrottsungdomarna skall in-

spireras att göra den totalsatsning erfordras för att nå interna-

som tionell elitnivå. Individen sätts i centrum det stöd

genom som ges,

samtidigt som var och en tar för sin utveck1ing."°

ansvar egen

° Idrotten vill, 1995, s. 22.

Talangsatsning inom svensk idrott 157

Grundtankama är således att genom ett väl genomarbetat system ge idrottstalangema hjälp till självhjälp. De skall kunna återgå till ett normalt liv i samhället när deras idrottskarriär är slut och de i allmänhet har 30-35 år kvar av sitt yrkesverksamma liv.

I Idrotten vill uttrycks ambitionerna vidare.

" Denna modell för socialt ansvarstagande kan utvecklas på regional och lokal nivå genom samarbete mellan föreningar och skolor. Många fler ungdomar än de som får plats på riksidrottsgymnasiema vill få en sådan möjlighet att satsa rejält på idrott."

I den nya gymnasieskolan finns goda möjligheter att göra anpassningar för att underlätta kombinationen idrottssatsning och studier.

9.2 Idrottspolitiskt intresse

Staten har som konstateras ovan ambitioner att ge stöd till hela den verksamhet som bedrivs inom idrottsrörelsen. Den breda ungdomsidrotten, som bedrivs i tusentals idrottsföreningar och leds av flera hundra tusen ideellt verksamma ledare, utgör grunden. I den skapas förutsättningar för att talangerna upptäcks och kan slussas vidare till allt intensivare satsningar i riksidrottsgymnasier och elitföreningar. Ledare och aktiva i den breda föreningsidrotten stimuleras av svenska idrottsutövares framgångar som numera kan följas mycket nära genom en intensiv mediebevakning. Den "glädjeyra" som vid några tillfällen uppstått när framgångsrika svenska landslag kommit hem är exempel på vilket genomslag elitidrotten har. Bredd- och elitverksamhet finns inom idrottsfamiljen, även om vissa extremt mediefrekventa lagidrotter nu diskuterar andra associationsformer för sin absoluta elit, än den ideella föreningen och därmed folkrörelseidrotten.

går ur

I samband med Stockholms kandidatur om värdskapet för de olympiska sommarspelen år 2004 utlovade regeringen att möjliggöra ett statligt stöd till talangutveckling i storleksordningen 10 miljoner kronor per år under sju år. Utfåstelsen villkorades till att Stockholm skulle anförtros att spelen. Behovet en sådan satsning finns

arrangera av naturligtvis kvar även om Stockholm inte fick värdskapet.

Ett utökat stöd från staten kan motiveras på många sätt utöver värdskapet för de olympiska spelen. Framgångar i internationella mästerskap för svenska idrottsutövare ger publicitet och goodwill landet.

‘ 22.

a.a., s.

158 Talangsatsning inom svensk idrott

En goodwill som kan utnyttjas såväl för turism exportföretagen som av och dessutom stimulans till aktiva och ledare ge i den breda ungdomsidrotten. Genom ett särskilt statligt stöd kan också andra aktörer motiveras, såväl från näringslivet från offentlig sektor att göra likartade som

satsningar.

De idrottstalanger får del stödet skall erbjudas utbildning som av och information också gör dem medvetna sin roll och sina som om möjligheter att vara goda förebilder för barn och ungdomar. Förebilder som inte bara sina idrottsresultat, utan också sin genom genom person-

liga framtoning kan skapa positiva framgångsbilder för svensk

ungdom. I "Starta vågen idrottens etiksatsning" genomförs i hela - som nu idrottsrörelsen finns erfarenheter att bygga vidare på. Idrottstalangema kan visa att det finns framåtanda i Sverige, vilket har värden stora ur flera aspekter. En intensifierad satsning på att utveckla svensk elitidrott och svenska elitidrottare förutsätter att alla inblandade parter samverkar för att få bästa möjliga effekter den resursinsats görs. Insatsema av som från ideella ledare och föräldrar redovisar vi på olika sätt i detta avsnitt av betänkandet. Deras insatser utgör grunden för lyckad satsning. en Kommunala satsningar exempelvis vad beträffar anläggningar ingår l också i basen. Stödet från alla de tre resursbasema, offentligt, privat och ideellt och samspelet dem emellan är grundförutsättningama för att ett litet land som vårt skall kunna hävda sig i internationell konkurrens. För att satsningen skall kunna bli framgångsrik krävs helhetsbild en som bygger på kända fakta situationen idag och i den närmaste om framtiden. Här görs därför beskrivning dagsläget och utvecken av lingstendensema i internationell idrott.

9.3 Omvärldsanalys

9.3.1 Fler medtävlande och fler

tävlingar

Sedan den förra idrottsutredningen gjordes har den internationella idrottsvärlden förändrats kraftigt. Till stor del hänger detta samman med förändringarna i vår omvärld. Nya stater har bildats, vilket inte minst märks i den europeiska idrotten. Där vi tidigare hade tre starka medtävlare för våra landslag i Sovjetunionen, Jugoslavien och Tjeckoslovakien har vi idag minst tio landslag, konkurrerar med Sverige som

om platser i Europamästerskapens finalomgångar.

T alangsatsning inom svensk idrott 159

På världsnivå har deltagare från länder i Afrika kommit in och hunnit skaffa sig totaldominans inom vissa en grenar t.ex. långdistanslöpning. I Asien finns starka fästen för vissa och Kina grenar när på allvar kommit ut i idrottsvärlden sker sannolikt

stora förändringar. Som ytterligare exempel på förändringarna

kan nämnas att antalet länder som deltog i sommar-OS år 1972 År var 121 stycken. 1996 hade antalet deltagande länder ökat till 198 stycken. Intäkterna från TVrättighetema var vid olympiska sommarspelen år 1996 tjugo gånger större än de år 1976. På individnivå kan

var Södertäljes basketstjäma

Bitte Andersson ett bra exempel på

vara tävlingsutveckling. Hon

uppger i en intervju att när hon startade sin landslagskarriär i

början på

70-talet tränade hon två gånger i veckan och spelade 20 matcher om året. När hon slutade i slutet åttiotalet tränade hon åtta

av gånger i

veckan och spelade 45 matcher året. I om ett avseende var dock situationen helt densamma. Idrottandet skedde fritiden helt utan ersättning. Hon är de många gjort och en av som gör en idrottslig

storsatsning utan att få någon ekonomisk kompensation. Sammantaget innebär denna utveckling att den idrottsliga standar-

den hela tiden höjs och att konkurrensen inom den internationella

idrotten ökar.

9.3.2 Internationell

tävlingsverksamhet

Den internationella tävlingsverksamheten koncentreras allt mer till de

stora mästerskapstävlingama. VM, EM och Olympiska spel kvali-

samt ficeringstävlingar till dessa drar till sig största delen medieuppmärkav samheten och därmed intresset, hos såväl publik som sponsorer. I individuella idrotter ordnas världscuper och

Europacuper, och

arrangörsortema konkurrerar att få anordna de mest attraktiva om tävlingarna. Svenska utövare f°ar kvalificera sig for

deltagande. Prispengar

delas ut efter uppgjorda mönster i de större idrotterna. Den som är framgångsrik i en etablerad idrott kan finansiera sitt liv på detta sätt. Detta gäller dock bara de stora idrotterna där

mediebevakningen är om-

fattande och exponeringsmöjligheter för sko- klädesger och materieltillverkare samt andra företag med direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i branschen.

Mediebevakningen betyder allt eftersom

mer sponsorema som en följd av denna kan skaffa sig allt större inflytande

över utvecklingen.

Vid friidrotts-VM uppträder exempelvis USA:s inför trupp medierna i presskonferenser anordnade Nike och Reebook i stället av för av

"2 Bra idrott i vår förening, 1992.

160 Talangsatsning inom svensk idrott

USA:s friidrottsförbund. Konkurrensen är stenhård mellan olika mär-

ken, vilket vi kan exempel på i prisutdelningen efter en alpin tävling.

se De på pallen bär med sig det mesta, det står märkesnamn på, tre som för att få del den beräknade tiden i TV-rutan. av noga Företag inte är direkt inblandade i materielfrågor väljer idrott som och att stödja efter den image idrottsgrenen har och den kategori person människor utövar sporten i motionssyfte. som

9.3.3 De internationella förbunden

De internationella idrottsförbunden och Internationella Olympiska Kommittén, vad beträffar olympiska spel, försöker genom ett omfattande regelsystem hålla kontroll på tävlingsverksamheten och kan olika bestämmelser exempelvis tillåten respektive otillåten genom om exponering företagsnamn på tävlingsdräktema styra upp verksamav heten. Kraften i förbundens agerande är dock varierande. Tennisförbundet är ett exempel där mycket starka kommersiella krafter påverkar verksamhetens utformning, varför det internationella förbundet kommit

att stå tillbaka för spelarorganisationer och arrangörspooler. Något som

bl.a. resulterat i uppseendeväckande stora prispengar. Vissa idrotter har ett världsförbund för amatörer och ett eller flera andra för proffs. Boxning och golf är exempel på sådana. Golfens förbund för professionella har likartad situation som tennis, medan en boxningens situation snarast är förvirrad, med flera konkurrerande världsförbund. I lagbollsportema är förbunden i allmänhet mycket starka, med en kraftfull dominans från Europa. Förbundens möjligheter att hålla ihop och styra utvecklingen försvagades emellertid till förmån för de aktiva och deras agenter när EGdomstolen kom pröva reglerna i idrottens tidigare interna värld att den s.k. Bosmandomen. Vissa idrottemas egna regelsystem genom av och sedvänjor vändes helt och Riskerna för att förbunden skall upp ner. sitt utvecklingen ökar och den vill se en förtappa grepp om som bundsledd och sammanhållen idrottsorganisation som inom sig samlar bredd- och elitverksarnhet kan ha anledning att vara oroad.

9.3.4 Att i TV

synas

Ett beslut i EU-parlamentet och i Ministerrådet om ett nytt TV-direktiv 97/36/EG innebär att särskild bestämmelse kan införas om garanti en för allmänheten att få vissa i TV utan att betala någon se evenemang

Talangsatsning inom svensk idrott 161

särskild avgift. I en departementspromemoria i Kulturdepartementet

finns förslag till genomförande TV-direktivet i svensk lagstiftning.

av Promemorian har remissbehandlats. Regeringen har i lagrådsremiss

en

föreslagit en förändring av radio- och TV-lagen regeringen rätt

som ger att besluta att upprätta nationell lista för att skydda vissa

en evenemang för den breda allmänheten. Det föreliggande förslaget aktualiserar frågan om hur public-service kanalemas allsidiga bevakning idrotten

av kommer att utvecklas. TV-sporten har inte råd att allsidigt skildra svensk idrott för att i konkurrens med betalkanalema tvingas

man

betala mycket höga belopp för sändningsrättighetema till fotbolls- och ishockeyevenemang. I dagssituationen får i stort sett alla specialidrotts-

förbund utom fotboll och ishockey betala TV-sporten för få

att ett arrangemang direktsänt.

Ett aktuellt exempel är att Svenska brottningsförbundet just

nu betalar 750 000 kronor enligt avtal med Sveriges TV för få VM i

att

brottning sänt i TV. För att få en landskamp eller världscuptävling

en direktsänd betalar förbunden i storleksordningen 70-80 000 kronor. Eftersom tidningarna i stor utsträckning i sin bevakning följer det

som sänds i TV, såväl i förhands- reportagedelama, betyder TV-

som en sändning att man syns. Syns man så finns alltså betalar förbun-

man — den. Möjligheterna att sälja reklamplats gör att direktsändning i TV,

en för de flesta förbund ändå går ihop. Men hade sluppit betala kost-

man naderna för sändningen, eller fått betalt för det levererar

rent av man idrottstävlingen, skulle det inneburit mera intäkter och därmed större möjligheter för förbundet att höja kvalitén på landslagsverksamheten.

När regeringen diskuterar med TV-kanalema vilka

om program som

skall vara tillgängliga för alla, bör också frågan allsidig bevakning

om av idrottsevenemang aktualiseras. Om man för in spelmarknaden i diskussionema blir den relaterade bilden ännu tydligare. Sambanden

ovan mellan TV-sändningama och samt spelbolagen och de verk-

pressen samheter man spelar pâ förstärker fokuseringen på ett litet fåtal idrotter. För det stora flertalet idrotter aldrig möjlighet till inkomstförstärk-

ges ning genom spegling i TV och andra medier. Diskussionen

om medierna styr verksamheten eller speglar den, är högaktuell när det gäller elitidrotten.

m DS 1998:21. "4 Lagrådsremiss Ändring i radio- och TV-lagen 1996:844,

om Ku 98/90/Me respektive 98/606/Me.

6SOUI998:"6

162 Talangsatsning inom svensk idrott

9.3.5 eller

Landslag klubblag

Marknadskraftemas påverkan märks också tydligt när det gäller att få utrymme för landslagsverksamheten i förhållande till klubbverksamheten i de internationella förbundens tävlingskalendrar. Särskilt i lagbollsportema blir konkurrensen tid ständig kamp mellan tid för om en landslagsverksamhet och tid för klubbverksamhet i vilken klubbverk-

samheten tvingar till sig allt större del. Föreningarna betalar en stora summor för att hålla kompetent spelartrupp med toppcoacher och en managers och vill få ut så mycket möjligt entréavgifter, TVsom av och annat medieutrymme och därtill hörande sponsorsintäkter. Det får man genom att spela många matcher. I den verksamhet där det finns mest pengar i potten ligorna i basket och ishockey i Nordamerika - spelar 82 matcher före slutspelen. För ñnallagen kan man nu det bli 15 matcher till.

I Europa är förhållandena inte så extrema det blir allt svårare men att få utrymme för landslagsevenemang under högsäsong. Så

länge de

internationella förbunden har makt ålägga klubbarna att att ställa landslagsspelare till specialidrottsförbundens förfogande, sker, som nu håller det. Men i takt med att de internationella förbundens makt minskar, så kommer också dessa möjligheter att begränsas vilket kommer att reducera specialidrottsförbundens möjligheter dra in att pengar till

utvecklingsarbetet.

En utveckling mot allt starkare ställning för klubbverksamheten är Europaligoma, som redan finns påbörjade i basket och fotboll, och som är på väg i ishockey. Om där tar steget fullt och låter de bästa man ut lagen avstå från att spela i de nationella ligorna blir EM och VM för klubblag snart viktigare än motsvarande för landslag.

9.4 Olika

förutsättningar

Av redovisningen framgår att förutsättningarna bedriva elit-

ovan att idrott är väldigt olika- idrottema emellan. I fortsatt stöd till elitidett rotten med statliga medel bör självklart hänsyn tas till detta. Principen bör vara att den bäst behöver stödet skall få det. Många de som av mest framgångsrika svenska utövarna tävlar i idrotter där det är mycket svårt

att få sponsorstöd, varför ett förstärkt statligt stöd blir särskilt viktigt för dem. Erfarenheterna från det s.k.

elitidrottsutbildningsstipendiet

som sedan år 1992 möjliggjordes medel från AB

genom Tipstjänst

visar att det går att lösa. En ekonomisk spärr har gjort

att ingen manlig

fotbolls- eller ishockeyspelare erhållit stipendiet, eftersom de haft för

Talangsatsning inom svensk idrott 163

stora inkomster sitt idrottande. När det gäller den idrottsliga sidan av har emellertid prestationsutvecklingsstödet kunnat användas för alla. Liknande principer används i våra nordiska grannländer och får naturligtvis också sin tillämpning vid en extrasatsning för talangutveckling. Den svenska modell som beskrivs ovan och som hittills använts, kan utgöra grunden även här. Men den bör förbättras genom bl.a. forskning och utveckling samt utbildning och hårdare krav på uppföljning statsbidragen till aktuella Verksamhetsmål. av

9.4. 1 Riksidrottsgyrrmasiema

Riksidrottsgymnasiema infördes på försök år 1972 och blev permanent verksamhet i gymnasieskolan år 1982. När gymnasieskolan reformerades gjordes en omfattande utvärdering av verksamheten år 1994. Resultatet blev att kraven på elitnivå skärptes, intagningstalen minskades till 500 platser i varje årskurs med bestämd könsfördelning. RF fick myndighetsfunktion och därigenom ansvar för fördelning av statsbidraget till kommuner med riksidrottsgymnasier. Regionala och lokala idrottsgymnasier finns, men har inget statsstöd till den särskilda idrottsundervisningen. Önskemål finns från de stora lagidrottema fotboll och ishockey att få "sina" regionala idrottsgymnasier klassade som riksgymnasier, vilket skulle medföra att ersättning kommunerna emellan automatiskt skulle utgå. Idrottsverksamheten vid riksidrottsgymnasiema skall ses som ett komplement till verksamheten i idrottsföreningama. De har särskilt i de individuella idrottema betytt mycket för elitidrottsutvecklingen av många skäl. Eleverna utgör en grupp av de mest talangfulla i sin åldersklass i landet och kan stimulera varandra i träning och kunskapsinhämtning. Förbund och kommun har anledning att anställa duktiga tränare som lärare. Schemat anpassas så att träningsmöjlighetema blir så goda möjligt och kommunerna har anledning att satsa på bra som träningsanläggningar. Detta har i sin tur medfört att kommunerna får en del tillbaka genom att förbund och klubbar förlägger sina träningsläger på gymnasieortema. Utvärderingar av riksidrottsgymnasiema görs vart tredje år och eventuella förändringar bör komma fram i den processen. En förändring dock aktuell redan idag är att det skall vara möjligt att få som syns bedriva utbildningen under fyra år för de talangfulla och intensivt satsande ungdomar, vilka på grund sin idrottssatsning behöver mer tid av för att klara studiegången med resultat som motsvarar deras kapacitet. De anpassningar erfordras i studiestödsreglema för att möjliggöra som detta behöver inte medföra ökade kostnader för staten.

164 Talangsatsning inom svensk idrott

9.4.2 Elitidrottarens villkor

Genom riksidrottsgymnasieverksarnheten får ett relativt stort antal unga idrottstalanger möjlighet att pröva om deras talang och ork räcker för att satsa vidare mot internationell elit. För dem som vill satsa vidare väntar en spännande och mycket krävande tid. I en nyligen genomförd studie visar från 170 landslagsutövare att villkoren inte för-

svaren ändrats mycket jämfört med sjutton år tidigare, då en mindre studie gjordesm. Förutom det rent idrottsliga gäller det att få tiden att räcka till och att klara sin försörjning. Den i studien från år 1980 framräknade elitidrottsforrneln "3 x 5,5 x 48 x 6" stämmer ganska väl också idag. Den stämmer också med en dansk undersökning gjord år 1995. För att vara landslagsutövare behöver man träna och tävla tre timmar om dagen i genomsnitt fem halv dag i veckan under 48 veckor per

och en år. Denna träningsdos behöver landslagsutövaren ha under sex år. Om man lägger till tid för resor, materielvård och återhämtning blir tiden den dubbla omkring 35 timmar i veckan. Med genomsnittsåldem 24

—— år för landslagsutövaren något lägre för kvinnor kan man konstatera att denna satsning sker medan jämnåriga skaffar sig yrkesutbildning och etablerar sig på arbetsmarknaden.

I intervjuundersökning som gjorts med nio svenskor, som blivit

en internationella mästarinnor visar att de i flera fall avbrutit sin idrottssatsning för att klara sina akademiska studierl. Kombinationen

av var för arbetsam för att klara. Just de som nått till den absoluta toppen hade sedan haft ambition och ork att återuppta sin idrottssatsning och

lyckats. Hur många som avbryter idrottssatsningen av samma skäl och aldrig kommer tillbaka får vi inte veta.

Att få möjlighet att använda den tid som erfordras är således mycket viktigt, vid sidan av goda träningsförhållanden och bra tränare. Den som fortsätter att kombinera sin elitsatsning med studier vid högskola bör därför få vara i bra och lättåtkomlig träningsmiljö. Därför bör

en det tidigare prövade "ortsfcireträdet" vid högskolestudier åter bli möjligt. Den hårt satsande idrottstalangen behöver också få rätt att ta ut studiemedel motsvarande den takt i vilken hon eller han hinner studera.

Den elitsatsar utan att studera behöver ofta deltidsarbeta for att

som

klara sin försörjning. Möjligheterna att få hjälp med studierådgivning

och karriärplanering är viktiga ingredienser i ett utvecklat talangstöd.

"5 Eriksson 1997. "6 Wallin 1980. "7 Olofsson, 1996

Talangsatsning inom svensk idrott 165

Mästarinnoma i den ovan refererade undersökningen betonar just vikten av medvetna val i olika viktiga situationer.

I undersökningen av landslagsutövama bristande

anges resurser som det viktigaste skälet till att inte kan satsa hårdare, och att föräld-

man rarna i likhet med sjutton år tidigare är elitidrottarnas

mesta

sponsorer.

Prestationsutveckling

I bam- och ungdomsåren är föreningsledarna och särskilt tränarna de som mest påverkar utvecklingen hos idrottstalangen. Efterhand

som talangen utvecklas och utmärker sig blir han eller hon "upptäckt" på förbundsnivå. Föreningstränama har dock hela

det stora ansvaret att

lotsa den talangen fram till uttagning till utvecklingsgrupp

unga en en

förbundsnivå och i förekommande fall uttagningen till riksidrottsgymnasiema som sker i femtonårsåldem. Särskilt viktigt är det till

att se att talangen får allsidig träning, gärna i flera idrotter för på så sätt

en att motverka negativa effekter alltför tidig specialisering. Önskvärt

av en vore att alla elever i högstadiet kunde få idrott på schematid dels

mer för att testa sina idrottsliga talanger, dels för att utveckla livslångt

ett intresse för fysisk aktivitet. I vissa kommuner finns särskilda

nu idrottsklasser i högstadiet, vilket möjlighet till träning på studietid. I

ger de flesta individuella idrotter är det så att idrottstalangen under

gymnasietiden fortsätter att tävla och träna i sin hemmaklubb. Det är viktigt

att klubbtränarna får kompletterande utbildning, så att hon eller han kan öka sin kompetens och i och med detta också förmedla kunskap

ny vidare till sina kollegor i klubben.

I de stora lagbollsportema erbjuds de främsta talangerna ofta

att komma till en elitklubb medverkar till att ordna individuellt

som en anpassad studiegång på orten i stället för att talangen går på riksidrottsgymnasium.

Det finns goda möjligheter för samverkan mellan riksidrottsgymnasierna och de regionala utvecklingscentran som finns på nio orter i landet. Dessa kan utgöra träffpunkt och inspirationskälla för idrotts-

en en gymnasielärama och alla tränare i regionen. Dessa utvecklingscentran är en del i den gemensamma satsning RF och SOK utvecklat,

som under namnet Centrum för prestationsutveckling CPU med start år 1992 och som nu bedrivs i SOK:s regi enligt ett uppdrag från RF under namnet Olympisk support. RF satsar årligen procent statsanslaget

en av

s a.a. "9 Eriksson, 1997.

166 Talangsatsning inom svensk idrott

år 1998, 4,8 miljoner kronor i verksamheten, medan SOK satsar 1/3 av det RF avsätter år 1998, 1,6 miljoner kronor av sina licens- och sponsorsintäkter.

Verksamheten inriktas såväl på stöd till landslagsgrupper och deras tränare, som utvecklingsarbete, bedrivet av enskilda tränare tillsammans med den grupp utövare de har för. Oftast bedrivs verk-

ansvar samheten som ett särskilt projekt med forskarstöd. I kapitel 10 diskuteras möjligheten att ge RF sektorsansvaret för den beställarstyrda

idrottsforskningen. Direkt beställd forskning inom området prestations-

utveckling skulle härigenom möjliggöras. Detta bör leda till att forskarna och de utvecklingsansvariga får ett nära samarbete, vilket i stor utsträckning bedöms kunna bidra till att verksamheten blir bättre.

Goda erfarenheter av samordning av insatserna vid regionala utvecklingscentran med universitet och högskolor finns. Inte minst intressant bör ett närmare samarbete mellan Idrottshögskolan i Stockholm och RF:s idrottsinstitut Bosön RF har nyligen bekostat in-

vara. rättandet av en professur vid Idrottshögskolan vilken sedan ett år, liksom andra små och medelstora högskolor, tilldelas fasta forskningsresurser. Bosön är ett s.k. Olympiskt supportcenter och har under senare år upprustats för 70 miljoner kronor. Upprustningen gäller bl.a. lokaler och apparatur behövs för tester och medicinsk uppföljning.

som Idrottsutredningen menar att RF och SOK kan ta initiativ till ett sådant samarbete och detta få till stånd motsvarighet till det norska

genom en Toppidrottscentret i Oslo.

För att kunna sprida kunskap har ett samarbete påbörjats mellan

ny Olympisk support och SISU förutom att ett landets elva

som, vara av studieförbund, också har RF:s uppdrag idrottens utbildnings-

att vara organisation. Genom detta samarbete kan forskningsresultaten spridas genom SISU:s förlag och genom att ändamålsenlig utbildning konti-

nuerligt erbjuds de för prestationsutvecklingsar-

personer som ansvarar betet på olika nivåer inom idrottsrörelsen. Inte minst viktigt är det,

som motiverats ovan, att de föreningsledare som har för att talange-

ansvar rna tränar på ett lämpligt sätt medan de är unga får en god utbildning. Nya möjligheter står till buds genom IT-utvecklingen, bl.a. med utbildning på distans för vilka medel kan sökas hos Kunskap- och Kompe-

tensstiftelsen KK-stiftelsen.

Det pågående samarbetet mellan RF, SOK, SISU och SF har goda möjligheter att utvecklas så att olika resurser utnyttjas optimalt.

Svenska idrottsutövare skall utvecklas under etiskt försvarbara former, det slås fast i Idrotten vill. Här ingår antidopingarbetet liksom arbetet med att förebygga idrottsskador och i förekommande fall rehabilitera dem som skadat sig. Erforderligt utvecklingsarbete även inom detta område bör kunna förbättras om sektorsansvaret för den

Talangsatsning inom svensk idrott

idrottsbeställda forskningen till RF. Också när det gäller den

ges

teknologiska utvecklingen är det av vikt att idrottsorganisationema

följer med i utvecklingen. I många idrotter blir materiel- och

materialfrågoma allt viktigare för resultatutvecklingen.

Genom att forskning, utvecklingsarbete och utbildning samordnas inom alla dessa områden inspiration till arbetet med prestations-

ges ny utveckling på alla nivåer.

9.4.4 Ekonomiska

förutsättningar

Den ekonomiska situationen är mycket olika bland SF:en beroende bl.a. förbundets möjligheter att få stöd via och samarbets-

sponsorer partners jfr kap. 5. Stor del tillgängliga medel används i de flesta

av förbund för landslagsverksamhet och förberedelser för denna. Det finns dock idag ingen redovisning hur stor del sitt flir-

av av statsanslag som

bunden använder för detta ändamål.

Idrottsutredningen gör emellertid den uppskattningen att SF använ-

der minst 80 miljoner kronor statsanslaget för ändamålet, vilket vida

av överstiger medlen från SOK och Olympisk support. Den närmare

uppföljningen av statsmedlens användning som utredningen föreslår

se

vidare kap. 14 blir särskilt aktuell inom detta område. Omfattningen

av landslagsverksamheten och förberedelserna för denna bör kunna redo-

visas.

Det utvecklingsarbete Olympisk support erbjuder SF delta i

som att och det stöd SOK årligen ger till de olympiska förbunden för förberedelser för OS, liksom det förslag som Idrottsutredningen lämnar för

att skapa bättre förutsättningar för elitidrottssatsande ungdomar, vidare

se

kap. 13.8 är kvalitetsstyrt och förenat med krav SF:s övriga elitsatsning. Det medför därför att verksamheten bör följas mycket

upp noga.

Erfarenheterna från vårt framgångsrika grannland Norge den

är att gemensamma stödfunktionen för elitutveckling, Olympiatoppen, har

en mycket god insyn i hur förbunden använder sitt statsanslag.

9.5 och slutsatser

Analys

De medel ur SF:s statsanslag används för den internationella täv-

som lingsverksamheten bör samordnas med de insatser görs i Olympisk

som support och av SOK så att bästa möjliga effekt kan uppnås.

I kapitel 10 diskuterar Idrottsutredningen ordning för idrotts-

en ny

forskningen. Genom RF sektorsansvar för den beställarstyrda

att ge

168 Talangsatsning inom svensk idrott

forskningen ökas möjligheterna till direkt samverkan mellan forskare, utvecklare och utbildare olika nivåer. Detta bör kunna bli till gagn för utvecklingen av idrottsverksamheten, inte bara för den prestationsinriktade tävlingsidrotten utan också för bam- och ungdomsidrott och hälsoinriktad motionsidrott. Goda möjligheter finns vidare för RF att samarbeta med Idrottshögskolan i Stockholm på likartat hög-

sätt som skolor med idrottsprofil redan samarbetar i verksamheten vid regionala

utvecklingscentran.

Den redan prövade modellen med anpassningar i studiegångar och åtgärder av mera generell typ bör förstärkas för att underlätta för idrottstalangema att rikta mer tid och energi mot sin elitsatsning. En intensifierad talangsatsning inom svensk idrott förutsätter att specialförbunden kan få ett samlat utvecklingsstöd från RF och SOK. När det

gäller de utbildningsinsatser aktualiseras satsningen bör

som genom samarbete ske med SISU.

Verksamheterna i Handikappidrottsförbundet och de Dövas idrottsförbund bör få del av stödet med beaktande av de speciella förhållandena i respektive organisation.

Den analys som här redovisats leder fram till följande slutsatser.

Möjligheterna att kombinera elitidrottssatsning och studier enligt den s.k. svenska modellen bör kunna förstärkas genom att:

Riksidrottsgymnasiemas samarbete med regionala utvecklingscentran utvecklas vidare så att det idrottsliga utvecklingsarbetet stärks. En viss del av de medel som utgår till arrangörskommunen för specialidrottsutbildningen skall kunna användas för att möjliggöra ett fjärde läsår för de studerande som på grund av sin särskilt intensiva idrottssatsning behöver detta för att på ett tillfredsställande sätt genomgå hela utbildningen.

Kombinationen elitidrottssatsning och studier vid högskolor under-

-

lättas genom att elitidrottare på landslagsnivå ges möjlighet att byta studieort. Studerande tillhör en landslagsgrupp f°ar därmed

som möjlighet att studera vid den ort som utövarens specialidrottsförbund rekommenderat då det där gjorts särskilda anordningar för att underlätta elitidrottsträning eller att det där finns elitserielag för lagsporter.

Ett idrottsrörelsens stipendiesystem inrättas som stimulerar till stu-

-

dier vid sidan av idrottsutövandet för idrottsungdomar som tillhör

talangutvecklingsgrupper i olika idrotter.

Talangsatsning inom svensk idrott 169

Ett särskilt talangutvecklingsstöd bör införas. Stödet skall användas för talangutveckling av unga elitidrottare i åldersintervallet 18-24 år och kan användas såväl för att förbättra deras idrottsliga utveckling

träningsläger, tävlings- tillfällen, medicinsk uppföljning, idrottslig ut-

bildning mm som till socioekonomiskt stöd stipendier, studie- och

yrkesrådgivning, karriärplanering.

Sektorsansvaret för den beställarstyrda idrottsforskningen ges till RF i enlighet med RF:s FoU-policy se vidare kap. 10. Härigenom blir det bl.a. möjligt för forskare och utvecklare att arbeta tillsammans för den prestationsinriktade idrottsutvecklingen. Detta innebär också att SF:ens utvecklingsarbete kan få ett förbättrat vetenskapligt stöd.

En förstärkt utbildningssatsning bör göras alla nivåer inom idrottsrörelsen, bland annat för att sprida ny kunskap som kommer fram genom det intensifierade FoU-arbetet. Nya metoder bör prövas, exempelvis utbildning på distans, med IT stöd. Idrottsrörelsen bör kunna söka pengar hos KK-stiftelsen för ett utbildningsprojekt, i vilket man med metoder kan nå tränare, instruktörer och aktiva över hela

nya landet.

10 Idrottsrelaterad forskning

-

omfattning och inriktning

10.1 Kartläggning av idrottsrelaterad

forskning i Sverige

Idrottsutredningen har mot bakgrund sitt direktiv, att "belysa verkav samheten inom idrottsrelaterad forskning"° låtit genomföra en kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige. Kartläggningen, som av utförts professor G. Patriksson m.fl., har resulterat i en rapport till av

utredningen och är publicerad i utredningens rapportserie SOU

1998:33. Idrottsforskningen vid svenska universitet och högskolor följer den forskningspolitiska modell tog form under 1980-talets tidigare del: som Dvs. att statsunderstödd forskning skall bedrivas vid landets universitet och högskolor. Forskningsmedel tillförs dels via universitetens och

vissa högskolors fasta basresurser för forskning fakultetsanslagen och via forskningsråd och sektorsorgan myndigheter andra än universitet,

högskolor och forskningsråd samt statligt ägda bolag. Forskning finansierad via fakultetsanslag och forskningsråd betraktades som fri i betydelsen inomvetenskapligt styrd grundforskning. Forskning finansierad med sektorsmedel betraktades avnämarstyrd tillämpad forskning. som Därutöver förekom speciell, politiskt motiverad styrning såväl över en fakultets- och rådsanslagen sektorsorganens medel genom s.k. som öronmärkning av vissa forskningsmedel. Kartläggningen den idrottsrelaterade forskningen visar att dess av utveckling följt det forskningspolitiska mönster här kort skissats. som Idrottsrelaterad forskning förekommer vid landets universitet och högskolor, inom många akademiska ämnen och många orter. Under 1980-talet inrättades sammanlagt nio professorstjänster: sex i medicin, två i pedagogik och i historia. Dessa tjänster finns företrädesvis i en

° Dir. 1996:84.

172 Idrottsrelaterad forskning

Stockholm vid Karolinska institutet, Stockholms universitet och Lärar-

högskolan sammanlagt 6 tjänster. I Linköping finns en professors-

tjänst samt i Umeå två. Samtliga dessa tjänster har på olika sätt idrott i sin benämning. Tjänsterna inrättades riksdagen och kan ses som ett av uttryck för dess vilja att öronmärka för grundvetenskaplig resurser idrottsforskning. Centrum för idrottsforskning CIF inrättades genom ett regeringsbeslut år 1988. Centret hade sätt och vis föregångare i Idrottens en forskningsråd inrättades RF år 1970. Behovet av idrottsrelatesom av

rad FoU hade tagits den föregående idrottsutredningenm och

upp av den lämnade förslag om inrättandet av en "idrottens forskningsnämnd" för detta ändamål. De två organisationerna farms under en period parallellt med varandra fram till 1992 då forskningsrådet las ned. CIF har till uppgift att initiera, samordna och stödja forskning inom idrottsområdet. CIF skall också skapa förutsättningar för samarbete mellan forskare vid olika universitet och högskolor samt andra engagerade inom området. Utbildningsdepartementet har sedan dess start tillskjutit medel. CIF leds styrelse vars ordförande utses av regeav en ringen. De universiteten i landet samt Idrottshögskolan och Lärarsex högskolan i Stockholm utser ledamot var. De tre återstående ledaen möterna utses Karolinska institutet, två dem efter förslag från av av Riksidrottsstyrelsen. CIF är placerad som en särskild arbetsenhet vid Karolinska institutet. CIF är således ett uttryck för statsmaktens öronmärkning av rörliga medel för idrottsvetenskaplig grundforskning. CIF lyser årligen ut forskningsanslag och bedömer ansökningarna i stor sett på samma sätt grundforskningsråden, dvs. enligt strikt vetenskapliga kriterier. För som närvarande delas 8 miljoner kronor år. Sökandetrycket är stort ca ut per och har legat på över trettio miljoner under de senaste åren vilket bl.a. resulterar i att de beviljade beloppen per projekt är relativt blygsamma, i genomsnitt mellan 90 000 och 100 000 kronor och med en spridning mellan 50 000 och 250 000 kronor. Medicinska projekt har, räknat på tioårsperiod, erhållit 69 procent av de fördelade medlen medan en humaniora och beteendevetenskapliga projekt tillsammans erhållit 30 procent. Uttryckt i antalet beviljade forskningsprojekt rör det sig inom medicinen i genomsnitt 50 projekt per år och inom beteendeom vetenskap/humaniora i genomsnitt 20 år. Inom kategorin mediom per cinska projekt finns idrottssfysiologi, under år tappat mark som senare till förmån för traumatologi/ortopedi, inom beteendevetenskap framför allt pedagogik med inriktning på socialisations- och bam- och ung-

m SOU 1969:29.

Idrottsrelaterad forskning 173

domsidrottsforskning samt longitudinella studier av fysisk aktivitet och

inom humaniora dominerar idrottshistoria.

Av kartläggningen framgår vidare att övriga forskningsråd i stort

sett inte givit anslag till idrottsrelaterad forskning. Under den gångna

tioårsperioden har Humanistisk-samhällvetenskapliga forskningsrådet

beviljat totalt 1,444 miljoner kronor, Medicinska forskningsrådet 120 000 kronor och Riksbankens jubileumsfond 3,39 miljoner kronor. Riksidrottsförbundet blev 1970-års idrottspolitiska beslut genom även statsmaktens sektorsorgan för kunskapsutvecklingen inom den organiserade idrotten. Bildandet Idrottens forskningsråd, som vi av tidigare nämnt, kan förstås mot den bakgrunden. RF erhåller bidrag till forskning och utveckling över statsanslaget och av dessa bidrar RF till CIF:s verksamhet med för närvarande 5 miljoner kronor per år. RF:s ca inflytande över vad dessa medel används till är ringa då CIF som nämnts fördelar forskningsmedlen enligt strikt vetenskapliga kriterier.

RF har dock en egen forskningpolicy, antagen av Riksidrottsstyrelsen

1995-02-02. I den säger att det är staten bör sörja för den man som

grundläggande kunskapsuppbyggnaden för idrottens utveckling och att

idrotten själv skall bedriva aktiv FoU-verksamhet med bred en egen spridning och förankring i idrottsrörelsen. Sedan 1995 ligger RF:s prioriteringar FoU inom bam- och ungdomsverksamhet, motion och av

folkhälsa, jämställdhet och prestationsutveckling.

När det gäller prestationsutveckling samarbetar RF med Sveriges Olympiska kommitté SOK för att skapa en permanent verksamhet med inriktning mot optimal prestationsutveckling svenska elitidrotav tare. Samarbetsprojektet, kallat Olympisk Support, har idag en årlig budget på 7 miljoner kronor. RF bidrar med ca 4.8 miljoner kronor, ca SOK med 1.6 miljoner kronor och ca 2 miljoner kronor från AB ca Svenska spelm. Av den totala budgeten avsätts 3-5 procent till uppdragsforskning, kunskapsöversikter och tematiska utvecklingsarbeten.

Olympisk Support/tidigare Centrum för prestationsutveckling har

sin uppfattning i frågan för dem nyttig forskning i förhållande till om sin verksamhetsidé att optimera elitidrotten i Sverige. Emellertid utgör forskningen inte verksamhet prioriteras inom den egna verken som samheten. Däremot företrädare för organisationen gärna att elitfoser kuserad, tillämpad idrottsforskning får större utrymme inom CIF‘. Vidare kan noteras att RF under år 1997 avsatt 6.6 miljoner kronor sina statsmedel för FoU till antidopingverksamhet. Dessa medel ur bekostar bl.a. analyser dopingprover vid Huddinge sjukhus. Till av RF:s olika satsningar på forskning och utveckling kan läggas att

m Patriksson m.fl. 126. 1998, s. m 127. a.a., s.

174 Idrottsrelaterad forskning

enskilda specialidrottsförbund under tioårsperioden avsatt drygt 2 miljoner kronor till grenspecifrk uppdragsforskning.

En sammanställning av det samlade beloppet rörliga medel till

av

idrottsforskningen vid universitet och högskolor under tioårsperioden

från år 1987 ger, enligt Patrikssons m.fl. kartläggning, en totalsumma på drygt 52,5 miljoner kronor. Av dessa är ca 87,5 procent rådsmedel och de övriga sektorsforskningsmedel. I gruppen sektorsmedel finns Olympisk Support som bidragit med 5,9 procent av den totala summan. Ca hälften av beloppet har avsett tillämpade, grenspecifika forsknings-

projekt. Den inomvetenskapligt motiverade forskningen dominerar

således.

Mot bakgrund av att ca 72 procent av totalbeloppet för den idrottsrelaterade forskningen vid universitet och högskolor härrör från CIF och endast 15,5 procent från övriga forskningsråd kan vi att idrotts-

ana forskningen via sin positiva särbehandling av statsmakterna,

genom inrättandet av CIF, kan ha fått negativa effekter på köpet. Eftersom CIF finns kan de övriga forskningsråden antas välja att lämna åt sidan ansökningar, som kan hänföras till idrottsrelaterad forskning. Patrikssons m.fl. beskriver detta sakemas tillstånd med att "inställningen till idrottsforskning i allmänhet kan från stora delar forskarvärlden

av

tolkas som ignorant. Det är få projekt med idrottsanknytning som be-

viljas anslag från övriga forskningsrâdm. Hur det nu än förhåller sig, har konsekvensen blivit ett starkt söktryck på CIF med relativt blygsamma belopp vad gäller storleken på beviljade medel som följd.

10.2 och av statens

Omfattning inriktning

insatser

När det gäller vårt uppdrag att göra "bedömning omfattningen

en av och inriktningen statens insatser för den idrottsrelaterade forsk-

av ningen"5 kompliceras den av att huvuddelen av resurserna för den forskning, som identifierats i det ovanstående, härrör från Utbildningsdepartementets olika anslag for högre utbildning och forskning, inte

från idrottsanslaget. Utgiftsomrâdet högre utbildning och forskning står

i sin tur infor förändringar då regeringen relativt nyligen tillsatt

en

forskningspolitisk utredning med uppdrag att bl.a. lämna förslag till övergripande och långsiktig inriktning av de statliga forskningsinsat-

serna inför den planeringsperiod som inleds med år 2000°.

24 137.

a.a., s. 25 Dir. 1996:84. 26 Dir. 1997:67.

IdrottsreIateradfors/ming 175

Idrottsforskningens relevans för samhället och dess nyttiggörande ä:

överväganden som görs i samband med idrottspolitiska beslut. Att den

tidigare offentliga satsningen på idrottsrelaterad forskning motiverats

av sådana överväganden framgår av vad anförts inrättan-

som ovan om

det av höga idrottsforskningstjänster och öronmärkta forskningsmedel.

Det är emellertid möjligt att denna politiska relevansbedömning inte fått full och avsedd genomslagskraft, då inrättandet CIF visar

av sig

eventuellt ha medfört att idrottsforskningen har haft dålig framgång hos

de övriga forskningsråden i konkurrensen forskningsmedel.

om

Genom statens beslut att över anslaget Stöd till idrotten rikta medel för forskning och utveckling har RF i princip tilldelats rollen

av statens sektorsforskningsorgan på idrottsområdet. Det staten givit RF

ansvar för idrottslig sektorsforskning har emellertid inte varit helt klart. Är det

gnmdforskning, tillämpad forskning eller utvecklingsarbetet RF

som skall ta ansvar för Vilket inflytande skall RF ha

över t.ex. forskningen

som finansieras via CIF RF har själv ett policydokument från

genom år 1995 tagit initiativ till ansvarsfördelning mellan staten och RF. Av

en

policydokumentet framgår att den långsiktiga kunskapsutvecklingen/uppbyggnaden inom det högre utbildnings- och forskningsväsendet för

idrottens utveckling bör statens och att den tillämpade

vara ansvar forskningen med tonvikt på utveckling den organiserade idrottens

av

egna kunskapsbehov är RF:s ansvar

10.3 och slutsatser

Analys

I det följande urskiljs två olika drivkrafter bakom idrottsvetenskaplig forskning och utveckling. En är rent inomvetenskapligt motiverad,

en annan är sektors-, eller brukarmotiverad. Båda kan bedömas för sig

var utifrån sin samhällsrelevans och bli föremål för politiska

bedömningar.

I diskussionen kring uppdraget att analysera de statliga forskningsinsatserna med utgångspunkt från samhällets behov och forskningens möj-

ligheter kan man skilja mellan "forskarstyrd" och "beställarstyrd"

forskning. En motsvarande uppdelning har också använts Utred-

av ningen för översyn plan-, bygg- och bostadsväsendet i modell

en av en för beskrivning det svenska FoU-systemet.

av

‘Z7Riksidrottsförbundets forsknings- och utvecklingspolicy, 1995. m SOU 1997: 182, 47.

176 Idrottsrelaterad forskning

10.3.1 Forskarstyrd forskning

Idrottsutredningens kartläggning visar att den idrottsrelaterade forskningen finns företrädd i det svenska universitets- och högskolesystemet, på olika orter och med tyngdpunkter i olika ämnen. Ingenting från

den gjorda kartläggningen motiverar att lämna synpunkter på denna

struktur. Den markering som statsmakten gjorde under 1980-talet genom att inrätta ett antal idrottsprofessurer kan för övrigt inte upprepas idag, då även de högre forskartjänstema nu normalt inrättas och avvecklas efter universiteten/högskoloma själva.

beslut av

De rörliga forskningsmedlens koncentration till CIF antyder att en,

vid en tidpunkt, positiv särbehandling av ett forskningsområde kan

utvecklas till sin motsats. Författarna till kartläggningen drar en sådan slutsats när de föreslår dels att CIF:s anslag bör fördubblas, dels att CIF bör inlemmas i Forskningsrådsnämnden FRN alternativt Humanis-

tisk-samhällvetenskapliga forskningsrådet HSFR.

Idrottsutredningen delar författarnas uppfattning om behovet av mer rörliga resurser till den forskarstyrda idrottsforskningen. Idrottsforskningen idag är etablerad i universitets- och högskolesystemet. Området kan längre betraktas nytt och under uppbyggnad vilket inte

som hindrar att olika önskemål om en större plats i systemet kan framföras.

CIF har ett viktigt nationellt uppdrag visavi grundforskningen inom idrottsområdet och mångvetenskaplig kompetens som finns samlad

en inom organisationen. Samtidigt visar kartläggningen att detta uppdrag är svårt att leva till fullt ut givet den trånga kostym som CIF har

upp givits. Endast ett mindre antal ämnen har hittills beretts plats inom dess tvärvetenskapliga gemenskap.

Tiden förefaller vara mogen för den forskarstyrda idrottsrelaterade

forskningen att ta plats i den större forskningsrådsgemenskapen och få

tillgång till de där samlade rörliga resurserna för forskning. Forskningsrådsnämnden skulle kunna vara platsen för idrottsforskningen mot bakgrund av att FRN:s verksamhet spänner över alla ämnesområden samt att rådets övergripande strategi är att initiera forskning inom samhällsrelevanta områden. Skulle så ske, förutsätter Idrottsutredningen att till FRN:s uppgifter tydligt fogas ansvaret för forskning om idrott, dvs. i princip det uppdrag staten givit CIF i samband med dess tillkomst.

som

Idrottsutredningens här redovisade analys skall ses som Idrottsutredningens positiva värdering av den forskarstyrda idrottsforskningens både samhällsrelevans och behov ytterligare resurser. Idrottsutred-

av ningen förutsätter att denna bedömning skall komma även den pågående forskningspolitiska utredningen till del.

I avvaktan på kommande ställningstaganden från den forsknings-

politiska utredningen är det Idrottsutredningens bedömning att medel i

idrottsrelaterad forskning 177

minst samma omfattning idag utgår från statens idrottsanslag

som respektive från utgiftsområdet högre utbildning och forskning, anslaget Karolinska institutet forskning och forskarutbildning, skall utgå till CIF

för fördelning till forskarstyrd, mångvetenskaplig idrottsrelaterad forskning.

10.3.2 Beställarstyrd forskning

RF bör ges ett tydligt för idrottsrelaterad forskning och utveck-

ansvar ling med tonvikt utvecklingen av den organiserade idrottens

egna behov. Idrotten betydelsefull samhällssektor och RF har där

är en en framträdande roll. RF har redan via sin egen forsknings- och utvecklingspolicy redovisat sitt intresse och ansvar för en sådan roll.

Tidigare, i kapitlet om medborgarnas motionsvanor, har bl. a. påpekats behovet systematisk kunskap idrottsrörelsens bam- och

av om ungdomsverksamhet. Vår slutsats är att detta är i linje med de RF

av prioriterade områdena för FoU ovan. Vår slutsats är vidare att RF

med ett tydligt uppdrag från regeringen har goda möjligheter att

genomföra sin FoU-policy.

Staten bör uppdra åt RF att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet med utgångspunkt i den organiserade idrottens behov. Statsmedel skall utgå till sådan FoU-verksamhet RF själv styr över

som och ansvarar fir till regeringen. En förutsättning är att regeringen vid fördelningen av dessa medel sätter som villkor att RF använder dem för avsett ändamål samt att den FoU-verksamhet därmed får stats-

som bidrag blir föremål för lämplig kvalitetssäkring och att resultaten

av dessa redovisas till regeringen.

11 RF i ställe

myndighets

11.1 Nuvarande

ordning

Statens bidrag till idrotten fördelas huvudsakligen Riksidrottsför-

av bundet. Den formella grunden för Riksidrottsförbundets ställning

som fördelande instans utgörs riksdagens beslut med anledning utred-

av av ningen Idrott åt alla och 1970 års proposition angående stöd till idrotten°.

Inför 1970 års beslut skulle anförtros uppgiften att för-

om vem som dela statsbidraget till idrotten diskuterades bl.a. olika myndighetslös-

ningar, enligt vilka bidraget skulle fördelas antingen befintlig

av en myndighet eller av en speciellt för ändamålet inrättad myndighet.

ny Den lösning som slutligen valdes var dock att låta Riksidrottsförbundet fördela bidraget. Till grund för beslutet anfördes bl.a. lösning

att en borde eftersträvas så nära möjligt anknyter till idrottsrörelsen.

som som Att delegera uppgiften till myndighet befarade skulle kunna

en man leda till att idrottsrörelsens position blev tillbakaträngd. I proposi-

egen tionen betonades vikten av att idrottsrörelsen hade stark och effektiv

en organisation.

I samband med att Riksidrottsförbundet erhöll uppgiften att fördela statsbidraget ansågs det nödvändigt att förstärka det statliga inflytandet i förbundets styrelse, riksidrottsstyrelsen, varför antalet ombud för regeringen utökades från ett till två. Detta skedde bl.a. med tanke på de

organisationer som berördes riksidrottsstyrelsens förvaltningsfunk-

av tion men som inte hade någon organisatorisk anknytning till riksidrottsförbundet. Den statliga representationen sågs garant för

som en att verksamheten med att fördela bidraget skulle bedrivas på ett korrekt och objektivt sätt. Detta betonades såväl föredragande statsråd

av som

utskottet vid riksdagsbehandlingen. 3‘

m SOU 1969:29. ° Prop. 1970:79. 3 l970:SU 122.

180 RF i myndighets ställe

"Utskottet får särskilt understryka att riksidrottsstyrelsen vid ut-

övande av de myndighetsuppgifter som anförtros styrelsen givetvis måste uppfatta sig som en myndighet och därefter. Utskottet

agera

utgår således från att styrelsen i sin egenskap av myndighet inte

kommer att uppträda som speciell företrädare för riksidrottsförbundet utan sträva efter att fullgöra sina uppgifter helt objektivt."

Ordningen med regeringsrepresentanter i styrelsen upphörde att gälla den l juli 1993 efter beslut av riksdagen. Till grund för beslutet anfördes bl.a. att "idrottsrörelsens frihet och oberoende utgör en väsentlig del av dess funktion som en ideell och demokratisk folkrörelse. Mot denna bakgrund bör regeringen inte utse representanter i riksidrottsstyrelsenm. Något annat system för att garantera att de myndighetsuppgifter hade givits till Riksidrottsförbundet utfördes

som på ett korrekt och objektivt sätt infördes inte.

11.2 och kravet

Myndighetsutövning på lagstöd

Enligt regeringsformen 11 kap. 6 § tredje stycket kan förvaltningsuppgift överlämnas till bolag, förening, samfållighet, stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning krävs stöd i lag. Detta motiveras av att myndighetsutövning typiskt sett avser sådan verksamhet som av rättssäkerhetsskäl bör omgärdas av särskilda regler för att skydda de enskilda i förhållande till dem som bedriver verksamheten.

Med myndighetsutövning avses enligt motiven till 1971 års förvaltningslag "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande". Utmärkande för all myndighetsutövning är att det rör sig om ett beslut eller andra åtgärder som ytterst är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. I motiven användes inte begreppet myndighetsutövning definitionen

men var avsedd att täcka detta begrepp. Även gynnande beslut såsom statsbidrag omfattas

Riksidrottsförbundets verksamhet med att fördela statsbidraget till idrotten innefattar således myndighetsutövning. Denna bedömning kom till uttryck redan i propositionen 1970:79 och i det ovan citerade utskottsuttalandet. Att bidraget fördelas bland de egna medlemsorgani-

m Prop. 1992/93:l00, bil. I Strömberg 1997, 19 ff

s.

RF i myndighets ställe 181

sationema torde inte förändra detta förhållande, i synnerhet inte

om fördelningen skall ske utifrån staten uppställda kriterier. Riksidrotts-

av förbundets uppgift att fördela statsbidraget saknar alltså erforderligt lagstöd. Att så är fallet har tidigare konstaterats i utredningen Organisationernas bidrag, där frågan diskuterades ingående.

11.3 Riksidrottsförbundet stöd i att

ges lag

fördela till idrotten

statsbidraget

Idrottsutredningen anser att uppgiften att fördela statsbidraget till

idrotten bör ligga kvar på Riksidrottsförbundet. I enlighet med de mål som presenteras i avsnitt 13.3 föreslås således Riksidrottsförbundet fördela bidraget till idrotten m.m., med undantag för de anslagsmedel som riktas till stöd för ett aktivt friluftsliv avsn 13.4.4.

Det är härvid viktigt att skapa en ordning som inte onödigt inkräktar på idrottsrörelsens ställning fri och oberoende demokratisk

som en folkrörelse. Den lösning som föreslås är att genom lag delegera till Riksidrottsförbundet att fördela statsbidraget. Ett sådant system finns på bl.a. utbildningsområdet vad gäller det statsbidrag som fördelas av

Folkbildningsrådetm.

Riksidrottsförbundets uppgift att fördela statsbidraget till de s.k.

riksidrottsgymnasiema är redan lagreglerad.

Lagtekniskt synes det lämpligt att ha en gemensam lag reglerar

som all Riksidrottsförbundets verksamhet med att fördela statsbidrag, alltså även bidraget till riksidrottsgymnasiema. Se avsnitt 13.4.1.

l 1.3. 1

Offentlighetsprincipen

Riksidrottsförbundets verksamhet såvitt fördelning statsbidra-

avser av get bör omfattas av offentlighetsprincipen. Detta sker genom att ett tillägg görs i bilaga till sekretesslagen 1980:100 1 kap. 8 Offentlighetsprincipen är redan i dag tillämplig den del av Riksidrottsförbundets verksamhet som avser fördelning av statsbidraget till riksidrottsgymnasiema. Det är viktigt att betona att offentlighetsprincipen endast bör göras tillämplig på området för fördelning av statsbidraget och inte på någon annan del Riksidrottsförbundets verksamhet.

av

13"SOU 1993:71. 35 SFS 1991:1125. 36 SFS 1995:361

182 RF i myndighets ställe

Genom att låta verksamheten omfattas principen allmänna

av om

handlingars offentlighet blir 2 kapitlets regler i tryckfrihetsförordningen

tillämpliga. Därav följer skyldighet för förbundet att tillhandahålla

en allmärma handlingar hänför sig till verksamheten med att fördela

som statsbidraget. För att detta skall fungera i praktiken är det viktigt att

handlingar registreras, förvaras och på ett sätt gör det

sparas som möjligt att hålla dem tillgängliga. Detta sker redan vad gäller hand-

lingar som avser bidragsfördelningen till riksidrottsgymnasiema. Vidare blir arkivlagen tillämplig de handlingar är offentliga.

som

l 1.3.2 Frågan om klagorätt

När det gäller frågan om rätten till domstolsprövning är staten bunden av bestämmelserna i Europakonventionen. Av artikel 6 i konventionen framgår bl.a. att skall, när det gäller att pröva hans civila rättig-

envar

heter och skyldigheter, berättigad till opartisk och offentlig

vara rättegång inom skälig tid och inför oavhängig och opartisk domstol

en som upprättats enligt lag. Det saknar alltså betydelse vad i den natio-

som nella rätten sägs på ett visst område i fråga rätten till domstolspröv-

om ning. Är det fråga civil rättighet eller

om en skyldighet föreligger rätt

till sådan prövning. Staten torde inte heller kunna kringgå denna bestämmelse genom att lägga beslutanderätten i viss fråga på ett pri-

en vaträttsligt subjekt. Det avgörande är i stället beslutet rör civil

om en rättighet.

Begreppet civil rättighet har upprepade gånger varit föremål för Europadomstolens dynamiska tolkning och begreppet har under årens lopp fått en tämligen vid betydelse.

Bl.a. har olika typer sociala förmåner varit föremål för domsto-

av lens bedömning. I tidigare.praxis har Europadomstolen grundat sina avgöranden på en bedömning av om förmånema utgjorde ensidig

en prestation från det allmännas sida eller de ingick i ett försäkrings-

om liknande system där förmånema svarade mot gång inbetalade

en premier. Europadomstolens hållning har utvecklats så att artikel 6

senare numera kan anses nästan generellt tillämplig på sociala förmåner, under förutsättning att det enligt den nationella lagen finns rätt till sådana

en förmåner och det således inte är fråga endast ett diskretionärt

om beviljande av ekonomiska bidrag. Fallet Salesi mot Italien belyser denna utveckling rättspraxis. I detta mål ansåg Europadomstolen

av

rätten till socialhjälp utan varje anknytning till ett försäkringssystem

RF i myndighets ställe 183

vara en civil rättighet, eftersom det fråga individuell lagreg-

var om en lerad rättighet av ekonomisk karaktär

Huruvida beslut om statsbidrag utgör civil rättighet i Europakon-

en ventionens mening har behandlats i slutbetänkandet Fri- och rättig-

av hetskommitténm. Kommittén drar slutsatsen att ett beslut statsbi-

om drag inte behöver kunna överklagas till domstol eftersom "rätt till stöd och bidrag vilka utgår ensidig prestation från det allmärma inte

som en kan anses omfattas begreppet civil rättighet."

av

Regeringsrätten har prövat frågan om rätt till bidrag enligt förordningen 1990:941 om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare m.m. och förordningen 1989:896 om vissa bidrag till jordbruksföretag utgör en civil rättighet enligt Europakonventionen.

Regeringsrätten uttalar här att det inte föreligger något klart avgörande från Europadomstolen som kan föranleda slutsatsen att rätten till det aktuella bidraget är att hänföra till civila rättigheter enligt konventionen. Högsta domstolen° fann dock i samma fråga att den europeiska praxis som utvecklats talar starkt för att rätten till den aktuella typen

av ekonomiska bidrag bör röra en civil rättighet, och hänvisar därvid

anses bl.a. till Europadomstolens praxis avseende sociala förmåner.

Regeringsrätten har prövat en liknande fråga arealersättning.

om Regeringsrätten farm att ett beslut om arealersättning skall kunna prövas av domstol. Regeringsrätten slår dock inte fast att arealersättning är

en civil rättighet utan gör en helhetsbedömning vissa EG-rättsliga

av regler och Europakonventionens bestämmelser.

Rättsläget när det gäller bedömningen rätten till vissa eko-

av om nomiska bidrag utgör en civil rättighet i Europakonventionens mening och om ett krav på domstolsprövning därför föreligger är således något osäkert. Statsbidraget till idrotten skiljer sig dock på flera väsentliga punkter från den typen bidrag behandlats vilket gör det

som ovan, tveksamt det för närvarande är att bedöma civil rättighet

om som en enligt Europakonventionen.

1 1.4 Kontroll och revision

Enligt 2 § 3 lagen 1986:765 med instruktion för Riksdagens

ombudsmän står under ombudsmännens tillsyn bl.a. den innehar tjänst

som

"7 Danelius, 1997, s. 125 ff. m SOU 1994:117. 39 Rå 1995, Ref. 58. 14°NJA 1994, s. 657. m Rå 1997. Ref. 65.

184 RF i myndighets ställe

eller uppdrag varmed följer myndighetsutövning, såvitt

avser denna hans verksamhet. Detta stadgande omfattar alltså

även enskilda rättssubjekt som ägnar sig åt och

myndighetsutövning således bör Riks-

idrottsförbundet redan i dag stå under

anses JO:s tillsyn, eftersom Riksidrottsförbundets fördelning innefattar

av statsbidrag myndighetsutövning.

I fråga om hur revision lämpligen bör ske den del Riksidrotts-

av av förbundets verksamhet innefattar

som myndighetsutövning är det

lämpligt att låta Riksrevisionsverket utse eller flera revisorer

en att utföra sådan granskning. Så har löst

man frågan om granskning bl.a.

av

Folkbildningsrådets verksamhet med att fördela statsbidrag.

12 En

nordisk utblick

Ofta hänvisas i den idrottspolitiska diskursen till den nordiska modellen

med starka folkrörelser och stödjande stat vad såväl ideolo-

en avser giskt samförstånd som ekonomiska bidrag. Mot den bakgrunden har

kommitténs ledamöter på ort och ställe studieresor hämtat hem

genom erfarenheter statlig idrottspolitik och idrottsrörelsen i Norge, Finland

av och Danmark. Den följande framställningen redovisar dessa erfaren-

heter och är strukturerad så att såväl likheter olikheter inom denna

som modell blir tydliga.

12.1 Idrotten en folkrörelse

-

Idrott och motion organiseras inom för folkrörelser i samtliga

ramen nordiska länder. Idag är drygt 30 procent norrmännen, 22

av procent av den finska befolkningen, 30 procent den danska och 34

av procent av den svenska medlemmar i en idrottsförening. Siffrorna hänför sig till andelar av den befolkningen. Den folkliga organiseringen har

vuxna sina rötter i delen 1800-talet och är även

senare av gemensamt att regeringarna i de olika länderna relativt tidigt visade sitt intresse för verksamheten ekonomiska bidrag. De skiftande motiven för

genom statens intresse i Norge kan avläsas i idrottsstödets vandring från Försvars-

departementet över Socialdepartementet och Kyrko- och undervis-

ningsdepartementet över till Kulturdepartementet. I Danmark stöttade

regeringen redan inledningsvis den framväxande skytte-

och gymnastikrörelsen via krigsministem, medan den idrottsrörelsen

unga Sportrörelsen länge egentligen ända fram till 1948 då lagen

- om tippning togs fick vänta på motsvarande statligt

- engagemang. Sportrörelsen fick visserligen statligt stöd från år 1903, först efter

men tio års resultatlöst äskande och därefter under många år i betydligt

mindre omfattning än gymnastikrörelsen. Det huvudsakliga motivet för den finska statens stöd till idrottsrörelsen efter landets självständighet

år 1917 var att idrotten sågs som en viktig faktor i byggandet den

av nya nationen. När sedan idrottsrörelsen föll isär tillkomsten

genom av Arbetarnas idrottsförbund år 1919, kontrade staten inrätta

genom att

186 En nordisk utblick

Statens idrottsnämnd år 1920. Efter intern kamp mellan krigsministeriet och undervisningsministeriet fick det ansvaret för idrottsfråsenare Under 1930-talet fördes diskussioner såväl i regering och riksgoma. dag och med representanter för den centrala idrottsorganisationema om värdet enad idrottsrörelse. Statens ambition att kontrollera och av en utveckla idrottskulturen dock fram till slutet av 1930-talet relativt var

blygsam.

Går vi fram till perioden efter andra världskriget finner vi att medan norsk idrott samlats central riksorganisation, Norges Idrettsfori en bund, är den finska idrotten fortfarande samlad i tre centralorganisatio- Det Centrala svenska Idrottsförbundet, Arbetarnas Idrottsförbund ner, och Finlands Riksidrottsförbund och den danska idrotten i fyra, nämligen i Danska idrottsförbundet, De Danska Skytte-, Gymnastik- och Idrottsföreningama, De Danska Gymnastikföreningarna och Danska Firmaidrottsförbundet. De olika organiseringsmönstren kan bl.a. hänfötill att medan idrottsrörelsen i Norge liksom i Sverige lyckats ras - — och av staten förrnåtts överbrygga motsättningarna mellan olika idrottskulturer och sociala fick såväl språkliga som klassmäsgrupper, siga motsättningar genomslag i den finska organisationsstrukturen och de idrottskulturella motsatsparen folklig, bred idrott och specialiserad, tävlingsinriktad återfinns i den danska.

12.2 Statsbidrag tipsöverskottet

genom

Från tiden efter andra världskriget ökade och stabiliserades det statliga stödet till idrotten i samtliga länder som ett resultat av införandet av tippning. I Danmark, Norge och Finland säkrades idrottsstödet i tipsla- I Danmark lyckades att i lagen öronmärka idrottens andel av gen. man överskottet till respektive idrottsförbund. I ett första lagförslag stipulerades att idrottens del överskottet skulle fördelas av staten. Detta av ändrades efter starka protester från Danska Idrottsförbundet. I Norge fördelas idrottens andel tipsmedlen "Kongen i statsråd" och det av av ankom på regeringens organ, Statens idrettskontor, att förbereda besluten. Idrettskontoret utökades år 1950 med ungdomsfrågor och ändrades till Statens ungdoms- och idrettskontor. År 1984 blev namnet kontoret avdelning i Kultur- och vetenskapsdepartementet, Ungen doms- och idrettsavdelningen och från år 1991 rätt och slätt Idrettsavdelningen inom Kulturdepartementetm. I Finland fördelades tipsmedlen

Z Juppi, 1995. 3 Ibsen, 1997. 4" Goksoeyr m.fl. 1996.

En nordisk utblick 187

av regeringen. År 1966 inrättades Ungdoms- och

idrottsbyrån vid

undervisningsministeriet, år 1967 Statens idrottsråd Statens

och

idrottsnämnd Statens

avvecklades samt idrottsvetenskapliga kommis-

sion. I Danmark hade statsmakten inte någon synpunkt idrottsrörelsens

mångfald av riksorganisationer, i Finland hade staten misslyckats i sina

försök till enande. I Norge liksom i Sverige var statsmakten mer - -— framgångsrik i att samla idrotten och minska motsättningar mellan

olika idrottskulturer och sociala grupperingar samt mellan stad och

landsbygd.

Till skillnad från Sverige, där överskottet från spel och lottestatens riverksamhet går i statskassan och blir del en av statens samlade

resurser i statsbudgeten, är idrottsorganisationema i

de nordiska grarmländema garanterade sitt statsbidrag i lag. Detta

är naturligtvis en

förvaltningspolitiskt stor olikhet, dess betydelse skall inte överdrimen vas. Idrottens andel det samlade överskottet är, visar erfarenheterna av från Norge, inte allom given. Den s.k.

förd-elningsnyckeln mellan

idrottens andel och de andelar, enligt lagen tillfaller

som forskning och

kultur, har under perioden varit föremål för båede diskussion och förändring. Enligt den nyckel gäller idag erhåller idrotten som 1/3 av överskottet och medlen fördelas "Kongen i statsråd" efter

av förslag från Kulturdepartementefl. Statens styrning över idrottsbidragets

användning handhades, nämnts, Statens idrettskontor som av och mellan idrettskontoret och idrottsrörelsen uppstod relativt snart motsättningar vilket bl.a. ledde till att regeringen under period, 1957-1988, en inrättade ett Statens idrettsråd. I rådet fick Norges Idrettsforbund ett reellt inflytande över medelsfördelningen och relationen mellan staten och idrottsrörelsen blev relativt konfliktfri. Med tiden, in på 1970talet, avtog enligt vissa bedömare rådets till förmån

betydelse för mer

direkta kanaler mellan Norges Idrettsforbund ochl departementetm. Även idrottsrörelsen om i Danmark under lång period levde en ganska fritt med statligt stöd via tipslagen oclh utan egentlig statlig inblandning innebar den reviderade lagen tips och om lotto från år 1988 i Danmark en viss skärpning i statens attityd: Dels minskades idrottens

andel av det samlade spelöverskottet, dels framgår det kommentaav rerna till lagen att den förväntade ökningen

av statsbidraget, genom

tillskottet från lottospelet, skulle användas

av idrottsorganisationema

för att utveckla breddidrotten. Den finska försök statens att samla den finska idrottsrörelsen fortsatte under 1950- och 60-talen, även utan nu

5 Lov om pengespill 28. august 103. 1992.. mv. av nr. 6 Goksoeyr m.fl., 1996.

7 Hans B. Skaset, expeditionschef, Kulturdepartementet, 1998-01-23.

188 En nordisk utblick

resultat. Denna gång kontrade regeringen genom att reformera och stärka sin idrottspolitiska administration jfr ovan om Idrotts och egen

ungdomsbyrån, Statens idrottsråd, Statens idrottsvetenskapliga kom-

samtidigt aktivt började prioritera breddidrotten.

mission som man

Idrottens andel tipsöverskottet i Finland har minskat till förmån för av överskottets andra mottagare, kultur, forskning och ungdomsaktiviteter, från 1940-talets 100 procent till dagens drygt 20 procent. Idrottspolitiken i de nordiska grannländema innehåller således likheter och olikheter sinsemellan och i relation till förhållandet i Sverige. Sett från den svenska horisonten framträder främst likheter med situationen i Norge. En riksorganisation företräder där som här den samlade idrottsrörelsen i relationen med staten. I båda länder har staten fortsatt drivit relativt aktiv idrottspolitik i samarbete och samförstånd med en idrottsrörelsen. I Sverige valde att ge Riksidrottsförbundet uppman draget att fördela statens stöd till idrotten. I Norge stannade fördelningsuppdraget inom staten, hos idrettskontoret. I båda fallen var emellertid samförståndet mellan staten och idrottsrörelsen en förutsättning för lyckad politik. I Sverige säkrades det genom täta dialoger en mellan staten och dess "idrottsmyndighet", Riksidrottsförbundet. Man kan uttrycka det att den svenska staten "klev ut i idrottsrörelsen". I som Norge säkrades samtörståndet inrättandet Statens Idrettsråd, genom av vilket Norges Idrettsforbund så att säga fick "kliva in i staten". genom Även såväl Riksidrottsförbundet Norges Idrettsforbund i stort om som sett fick vad de önskade under den aktuella perioden ligger det en stor skillnad i att Riksidrottsförbundet vid varje budgetbehandling var beroende riksdagens beslut, medan Norges Idrettsforbund fick sina av medel utanför riksdagen. Samarbetet mellan stat och folkrörelse i den norska idrottspolitiken kom även till uttryck i att flera personer under efterkrigsperioden haft ledande positioner såväl inom statsförvaltningen som i Norges Idrettsforbund. I den Statsvetenskapliga diskussionen om intresseorganisationers relation till staten talar ofta statens korporativa struktur man om för att beskriva nära samarbetsrelation. Begreppet har använts för att en beskriva relationen mellan svenska staten och Riksidrottsförbundet så den etablerades redan under 1930-talet genom tillkomsten av som Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté vilken hade till uppgift att behandla ansökningar lån och anslag till idrottsanléiggningarm. om Begreppet korporativ struktur är fortsatt tillämpligt på Riksidrottsförbundets uppgift idag att myndighets ställe" fördela statens idrottsstöd

s Ibsen, 1997. 9 Goksoeyr m.fl., 1996. ° Norberg, 1998.

En nordisk utblick 189

till sina medlemsorganisationer. När det relationen

gäller mellan

idrettskontoret och Norges Idrettsforbund har norsk forskare en beskrivit den som familjelik än korporativ. Tillsammans snarare utgör, menar denne, idrettskontoret och Norges Idrettsforbund från den

ett politiska

processen i övrigt avskilt segment med intäkter i som garanteras lag och som inte behöver prövas i den statliga

budgetprocessen. Motsätt-

ningar mellan aktörerna i detta skyddade lika

segment är familjebrâk.

På samma sätt familjebråk reds inom reds idrottsmot-

som ut familjen sättningarna ut inom idrottssegmentet- jämför inrättandet

ovan om av Statens idrettsrådm.

Efterkrigstidens nordiska idrottspolitik har i samtliga länder helt

eller delvis riktat sig till idrottens centrala frivilligorganisationer. I Finland utvecklades relativt stark statlig

en idrottsbyråkrati delvis som

en motvikt till att staten inte lyckades i sina försök samla idrottsröatt relsen. I Danmark lämnades idrottsrörelsen relativt ifred från

statlig

inblandning och styrning vad gäller verksamhet och inriktning, medan

relationerna mellan staten och idrottsrörelsen varit tätare i Norge- och i Sverige. I Danmark har statens lägre ambitionsnivå och i Finland dess misslyckande i detta avseende gjort det möjligt för idrottsrörelsen att bevara sin pluralistiska organisationsstruktur. I och i

Norge Sverige har

statens högre ambitionsnivå både förutsatt och bidragit till en sammanhållen idrottsrörelse. När det gäller situationen i Norge respektive Sverige är det möjligt att fånga olikhetema i relationerna mellan staten och idrottsrörelsen analysen dem familjära respektive genom av som korporativa. Mot denna bakgrund skall vi i det följande söka förstå och tolka de förändringar for handen i de nordiska som synes vara grannländerna både vad gäller statens idrottspolitiska ambitioner och synen på samarbetet mellan den offentliga sektorn och frivilligsektom.

12.3 tider

Nya

Finland

År 1991 reducerade staten idrottens andel av tipsöverskottet med 20 ca procent, i reala termer från 500 miljoner fmk till 400

drygt miljoner

fmk. Samtidigt ändrades regeringens attityd till idrottsrörelsen från en tidigare mer stödjande och expansiva attityd vad gäller idrottsrörelsens

verksamhet till stödjande restriktiv attityd en men gentemot idrottsrö-

5 Selle, 1995.

190 En nordisk utblick

relsen. Den attityden innebär handfast styrning med hjälp av

nya "ökad och förfmad mål- och resultatstymingm. Som ett led i denna process blev de fyra självständiga riksidrottsförbunden år 1994 samlade i ett, Finsk Idrotts riksförbund SLU. Bakom den ändrade finska attityden låg bl.a. den ekonomiska nedgången i den finska ekonomin under 1990-talets inledning och därmed större krav på effektivitet i användningen av statens resurser men också den ekonomiska kris som förutvarande Finlands Riksidrottsförbund själv försatt sig

I upprustningen eller skärpningen av den finska idrottspolitiken

ingår även revidering av idrottslagen från år 1980 som bl.a. f°ar en

en ny, tydlig målformulering avseende syfte och prioriteringar: "Syftet med denna lag är att främja motion och annan idrott samt tävlings- och elitidrott och medborgarverksamhet i anslutning till dessa, att främja befolkningens välbefinnande och hälsa samt att med idrottens hjälp stöda barns och uppväxt och utveckling. Syftet med denna lag är

ungas dessutom att med hjälp av motion och idrott främja jämlikhet och tole-

samt stöda kulturell mångfald och en hållbar utveckling av naturans ren."

Fördelningen idrottsanslaget idrottens del av överskottet från

av statens spelverksamhet sker genom regeringsbeslut. Till sin hjälp i

beredningen av beslutet om fördelning av statsanslaget till idrottsverksamheten har regeringen ett sakkunnigorgan, Statens idrottsråd, underställt Undervisningsministeriet. Rådets uppgift föreslås skrivas in i lagen, bl.a. att det skall "... följa idrottens utveckling, göra framställningar och ta initiativ till utvecklandet av idrotten, göra framställ-

om ningar och utlåtanden användningen av idrottsanslagen för

avge om verksamhetsområdet samt att utvärdera effekten av statsförvaltningens åtgärder på idrottens omr2°1de."‘

Till lagen är kopplad förordning som bl.a. anger vilka idrottsor-

en ganisationer är berättigade till statsbidrag: "Såsom i 7§ Idrottsla-

som gen avsedd idrottsorganisation, vilken för sin verksamhet kan erhålla statsbidrag, kan godkännas riksomfattande eller regional registrerad förening, vilkens stadgeenliga huvudsakliga syfte är att föranstalta idrott eller annan verksamhet som främjar idrotten. Av särskilda skäl kan på idrottens omrâde riksomfattande organisation god-

även annan kännas som berättigad till statsbidrag

52 Juppi, 1995. 53 Harri Syväsalrni, överdirektör i Undervisningsministeriet, 1997-03-25. 54 Förslag till ny idrottslag, Regeringens proposition 1997. 55 a.a. 56 Idrottslagsarbetsgruppen, PM 28.5 1997

En nordisk utblick 191

Den del idrottsanslaget, 118 miljoner fmk år av ca 1997, som går till

idrottsorganisationema fördelas regeringen efter resultatbaserat

av ett system. En arbetsgrupp, tillsatt kulturministern Claes Andersson av i maj 1996, har enhälligt föreslagit bl.a. idrottens

att samhälleliga betydelse avseende antidopingarbete, jämställdhet, förhindrande

av våld samt miljöfrågor skall betonas vid beredningen beslut statsbiav om drag. Vidare att specialidrottsförbundens olikheter skall beaktas, att de små förbundens bastrygghet skall fastslås samt att professionell idrott inte skall ingå i den verksamhet understöds som av statsmedel utan att

frågan utreds med hjälp undersökning.

av en

Så tilldelningen skett hittills bygger som den på vad föreningarna

åstadkommer. Resultatområdena är fastställda i

idrottslagen jfr

ovan

och kriterierna för hur resultaten skall bedömas är grupperade i kvantitativa, kvalitativa respektive samhälleligt betydelsefulla och utarbetas i

nära samarbete med idrottsorganisationema. bör

Påpekas att kriteriet "samhälleligt betydelsefulla resultat" för svarar en tilldelning inom plus-minus 5 procent. Huvudvikten vid tilldelningen läggs således vid de rent idrottsliga värden föreningarna kan redovisa. som Övergången till det resultatbaserade fördelningssystemet har bl.a.

inneburit att del förbund tidigare fick mycket får en som nu mindre och vice versa. Poängen med det nya systemet är, enligt ansvarig regeringstjänsteman, att det stimulerar till för de olika

egenutveckling för-

bunden samt att, eftersom fördelningen sker

öppet, möjligheten till

demokratisk insyn och kontroll är god.

Danmark

I Danmark ändrades, nämnts, statens på

som syn statsbidraget till

idrottsrörelsen år 1988 i samband med tillkomsten

av lottospel och

revideringen av lagen om tips och lotto med innebörden organisaatt tionerna förväntas använda de nytillkomna intäkterna för utveckling av breddidrotten. Under 1990-talet har flera statliga undersökningar gjorts

av organisationemas användning statsbidraget och olika kulturmiav nistrar har ställt krav på att idrottsrörelsen i högre grad bör ta på sig sociala uppgifter. Under delen 1990-talet senare av tog regeringen ett starkare grepp över idrottspolitiken dels inrätta genom att en statlig fond till stöd för anläggning och renovering

av idrottsanläggningar och

kulturhus, dels uppgradera de idrottspolitiska målen och lägga in dem som en del ett större allmänt kulturpolitiskt område. av Dock har inga önskemål, i Finland, framställts samlad

som om en riksorganisation för

7 Odaterad PM från Undervisningsministeriet, Idrotts- och ungdomsavdelningen.

192 En nordisk utblick

hela idrottsrörelsen. Organisationerna har emellertid själva genomfört förändringar på riksnivå så att de förutvarande två riksorganisationema för gymnastik och idrottföreningar år 1992 gick samman i en gemenorganisation, Danska Gymnastik- och Idrottsföreningarna. sam År 1993 förenades Danska Olympiakommittén med Danska Idrottsförbundet. sammanslagningen hade föregåtts av en längre periods kritik elitidrottens villkor i Danmark vilken ledde fram till att Folkeav tinget år 1984 stiftade särskild lag elitidrotten vilken i sin tur gav en om grund för inrättandet år 1985 särskild organisation, Team av en Danmark, för främjandet dansk elitidrott. Med Team Danmark som av ansvarig för dansk elitidrottsutveckling blev Danmarks Olympiska kommitté realt överflödig. Team Danmark har ett tätt samarbete med Danskt Idrottsförbund de har lokaler i hus och på senare tid - samma har Team Danmarks direktör initierat diskussion om samgående en mellan Team Danmark och Danskt Idrottsförbund. Samtidigt skall påpekas att samarbetet inte är utan motsättningar eftersom relationen alltid är jämlik. T.ex. är det Team Danmark som har de stora pengarna till elitidrotten och "dikterar" ibland vad Danskt Idrottsförbund och specialidrittsiörbunden bör göra för elitidrotten.

I regeringens redogörelse till Folketinget om idrottspolitiken i feb-

ruari 1997 görs analys tilldelningen tipsmedel till idrottsorgaen av av nisationema 600 miljoner dkr i år och hur de används i förhål- - ca —— lande till den idrottspolitik regeringen vill föra. Bl.a. sägs att som regeringen vill satsa än på breddidrotten och vill därvid stödja den mer breddidrott finns alternativt kan utvecklas utanför idrottsföresom ningarna och idag alls inte i samma utsträckning tillgodoses av som tipsmedel. Man säger vidare att vill inleda en diskussion med man idrottsrörelsen för att sluta avtal hur tillsammans kan arbeta för om man att utveckla breddidrotten ute bland de föreningslösa och man säger samtidigt att, eftersom endast en liten del av tipsöverskottet stannar kvar inom regeringen till ministerns disposition, organisationerna i större utsträckning måste avsätta medel för sin del i överensegna komna verksamheter. Regeringens önskan att styra idrottsorganisationemas användning av tipsmedlen i syfte att förverkliga idrottspolitik, som sträcker sig en utanför organisationerna och deras medlemmar, var temat för den idrottsriksdag regeringen kallade till i november 1997 i Odense. Kulturministem Ebbe Lundgaard mycket tydlig i att framhålla idrottsvar rörelsens stora betydelse för folkligt, demokratiskt engagemang, för

I Ibsen 1997. 59 a.a. ‘°° Kultunninisteriet, nr. l997.620-2.

En nordisk utblick 193

utvecklingen av kulturella symboler och gemenskap, internationellt utbyte och fördjupning livets etiska dimensioner Han menade

av m.m. vidare att även om föreningslivet innehåller många oomtvistliga värden så innebär det inte att varken stat eller kommun har idrottspolitisk

en roll att spela, dvs. att tillse att alla medborgare har ett allsidigt idrottsutbud att välja från. De målområden ministern önskade

styra mot var idrott för äldre, för flyktingar och invandrare, idrott i sociala utvecklingsprojekt, för arbetslösa, i storstad och idrott för psykiskt sjuka.

Mot den bakgrunden inbjöds idrottsrörelsen till samarbete och

arbetsdelning i syfte att uppfylla regeringens idrottspolitik. Förslaget

som presenterades att mindre del tipsmedlen skulle avsättas

var en av

och förvaltas "Idrottens utvecklingsfond", regeringen vill

av en som inrätta. Från fonden skall bidrag till olika initiativ på idrottsområ-

ges det, till särskilda folkhälsoinsatser för särskilda till former

grupper, nya

av aktiviteter, inforrnationsspridning, kampanjer... Fonden skall enligt

kulturministern arbeta i enlighet med "några riktlinjer" i övrigt

men vara fri att fatta beslut utan politisk inblandning. Idrottens huvud-

egna organisationer skall ges plats i dess styrelse.

I debatten kring ministerns förslag företrädarna för dansk

var idrottsrörelse, särskilt ordförandena i Danmarks Idrottsförbund och Danska Gymnastik och Idrottsföreningama, mycket kritiska. Man höll fast vid sin status fria och oberoende organisationer. Närvarande

som var även företrädare för kommunernas idrottsverksamhet och från dessa hördes stöd för kulturministems linje.

Enligt avtal som nyligen träffats mellan staten och idrottens organisationer tillförs Idrottens utvecklingsfond 20 miljoner dkr årligen, pengar som i annat fall skulle ha tillfallit idrottsrörelsens huvudorganisationer‘°‘.

Norge

Fördelningen av statsbidraget till den norska idrotten sker, nämnts,

som genom regeringens beslut av "Kongen i statsråd" efter förslag från Kulturdepartementet. Det förutvarande Statens idrettskontor respektive Statens Ungdoms- och idrettsavdelning övergick tidigare nämnts

som

från år 1991 till att bli Idrettsavdelningen i Kulturdepartementet. Stats-

bidraget år 1997 via tipsöverskottet fördelas dels till idrottsrörelsen ca 238 milj. nkr dels till idrottsanläggningar 330 milj. nkr. Som

ca

ovan redovisats har norsk idrottspolitik under lång period varit

en en fråga mer eller mindre exklusivt för regeringen och Norges

16 Sören Riiskjaer, specialkonsulent, Kulturministeriet, 1998-02-13.

7SOUI998:76

194 En nordisk utblick

Idrettsforbund. Då det ekonomiska bidraget legat utanför den ordinära budgetprocessen har, enligt flera bedömare, det allmänna politiska intresset för idrotten varit ringa. En förändring i detta förhållande kan eventuellt spåras till början av 1990-talet då regeringen för första gången lägger fram en idrottspolitisk "melding om idrettens vilkår och

utfordringer" till Stortingetm. I rapporten redovisas regeringens

fortsatta prioritering av breddidrotten men även av nya och specifika insatsområden såsom bamidrott, toppidrott, friluftsliv, idrott och kvinnor, idrott för äldre, för arbetslediga, för funktionshämmade, för invandrare.

I en senare rapport från Kulturdepartementet till Stortinget om sta-

tens förhållande till frivilliga organisationer redovisas departementets ambition att utveckla sin styrförmåga över idrottsanslaget: "Gjennom en utvikling av soeknads- og rapporteringsrutiner og mer spesiñserte

tildelningsbrev söker departementet gradvis å få Norges Idrettsforbund til å operasjonalisere både planlagte tiltak og resultatmål innenfor prioriterte omréden."‘

Det är tydligt att regeringen genom sina rapporter till Stortinget signalerar en mer aktiv och starkare styrning av användningen de

av medel som överförs till idrottsorganisationema. I tilldelningbrevet till Norges Idrettsforbund från Kulturdepartementet i december 1996 hänvisas till stortingets behandling först nämnda rapport Innst.

av nr. 28, 1992-93 och man säger bl.a. att "Departementet forutsetter at Norges Idrettsforbund vid fördelningen av midler til saerforbunden og idrettskretser, eventuellt andre enheter, innarbeidar disse hensyn

som grunnlag for tildelning av midler fra stats- og spillmidlene". När det gäller statens bidrag till idrottsförbundets egen administration uttalas att det i enlighet med Stortingets beslut avseende statsbudgeten för år 1997 är fastställt till 3 740 000 nkr. Totalbeloppet för ramanslaget "rammetillskuddet" till de olika idrottsorganisationema finns här angivet liksom ett antal anslagsposter som öronmärkts för prioriterade insatsområden. Och man betonar att dessa insatsområden skall tillgodoses inte enbart med de öronmärkta pengarna utan även med hjälp

av ramanslaget. Norges Idrettsforbund åläggs att tillse att så sker.

Den norska idrottspolitiken är, som nämnts, inne i en fas som utmärks av en ny och starkare styrning från statsmaktens sida. Uppenbart är att regeringen under senare år söker tydliggöra sina idrottspolitiska avsikter genom involvering av Stortinget, ökad användning

av öronmärkning av delar av statsbidraget i tilldelningsbrevet till Norges

62 St. meld. 41 for 1991-92.

nr. 163St. meld 27, 1996-97

nr

a.a., s. 58.

En nordisk utblick 195

Idrettsforbund samt olika "signaler" i övrigt. "Vi har nära och

genom en bra relation med Norges Idrettsforbund, staten måste upphöra med

men att enbart förlita sig på relationen med centrala organisationer. Pengarna måste ned på det lokala planet". Från Norges Idrettsforbund framhålls att öronmärkningen vissa medel är onödig eftersom idrottsor-

av ganisationema redan och efter eget beslut är verksamma i de områden som regeringen lyfter fram. I stället för detaljstyming skulle inom

man förbundet välkomna granskning statsmedlens användning.

en av

För att återknyta till den tidigare anförda analysen norsk idrotts-

av politik som ett eget segment, skyddat från de allmänna politiska prioriteringarna och med intima, "familjelika" relationer mellan och

staten idrottsrörelsen, Norges Idrettsforbund, kan vi kanske

påstå att segmenttillvaron naggats i kanten nämnda till

av nyss rapporter Stortinget och att regeringen med stöd Stortinget fått ett övertag i relationen

av med sin "anförvant". Lägger vi därtill att kulturministern på

statens idrottskonferens år 1997 förebådade att regeringen i högre grad önskar föra politik på idrottsområdet samt att det vid konferensen för första gången ställdes i fråga att idrotten för all framtid skall samlad i

vara en organisation kan vi kanske säga att familjen idrottsrörelsen och

staten eventuellt är i upplösning och att initiativet till detta har tagits

av staten.

12.4 och slutsatser

Analys

Kapitlet inleddes med frågan "den nordiska modellen" och den

om av redovisning som därefter följt kan vi dra slutsatsen att den idrottspolitik som vi stiftat bekantskap med i stor utsträckning präglats den

av nordiska välfárdsmodellen. En modell kännetecknas

som av en stor

offentlig sektor och därtill knutna förväntningar på ett statligt/offentligt

engagemang i många delar av samhällslivet, allmänna välfårdsanordningar sociala rättigheter oberoende inkomst eller status

- - av annan och relativt omfattande ekonomisk omfördelning bland befolkningen med hjälp av skatter och avgifter. Den förvaltningspolitiska traditionen bygger på samförståndslösningar ofta mellan staten och centrala med-

borgarorganisationer. Att den nordiska idrottspolitiken in i detta

passar mönster illustreras att relativt snart, så snart central organisation

av en ett riksförbund för den frivilliga skytte-, gymnastik- och idrottsrörelsen uppträdde i de olika länderna, blev organisationen förbundet föremål för statens intresse och ekonomiskt stöd.

engagemang genom

65 Hans B. Skaset, expeditionschef, Kulturdepartementet, 1997-04-03. 66 Egil Eiden, generalsekreterare i Norskt Idrettsforbund, 1997-04-03. 67 Ibsen, 1997.

196 En nordisk utblick

Från tiden efter andra världskriget växer statsbidragen och därmed statens ambition att göra idrottsrörelsens verksamhet till en del av välfärdsstaten. I Norge och i Sverige märks detta först genom statens

- -

favorisering av en paraplyorganisation; Norges Idrettsforbund respek-

tive Riksidrottsförbundet. I Finland försökte staten vid upprepade tillfällen samla idrottsrörelsen misslyckades. I Danmark valde staten

men en mer decentralistisk lösning genom att i tipslagen öronmärka medel för de huvudorganisationer som farms inom idrottsrörelsen vid de aktuella tillfállena. I samtliga fall är det idrottsrörelsens centrala organisation, respektive centrala organisationer, som involverats i statens idrottspolitik och som staten samtalat, debatterat, kompromissat, kommit överens med och givit bidrag till.

In på 1990-talet märks förändringar i relationerna mellan staten och idrottsrörelsen. Staten blir mer styrande och dess idrottspolitiska förvaltningsresurser byggs ut. När staten tidigare stannat vid att formulera allmänna mål för sin idrottspolitik formuleras nu mål för idrottsorganisationemas verksamhet: Statsbidraget delas upp och öronmärks för särskilda insatser, resultatstyming införs och idrottsrörelsen inbjuds alternativt förväntas att medverka i verksamheter även utanför den rena idrotten.

Det är möjligt att se att den förändrade förvaltningspolitiska hållningen till idrotten är i linje med en allmän omvandling av de nordiska välfärdsmodellema. Som en följd av de senare årens vikande ekonomiska tillväxt och finansiella problem för den offentliga sektorn har potentialen i det frivilliga arbetet i den ideella sektorn uppmärksammats. Att "köpa tjänster" frivilligorganisationer i stället för produ-

av cera tjänsterna i offentlig regi har dykt upp på den politiska dagordningen‘. Öronmärkningen av idrottsanslaget i Norge och inrättandet av en statlig fond för utveckling av idrotten i Danmark kan ses som exempel. Den nyligen införda resultatstymingen av idrottsanslaget i Finland går längre: Statsanslaget kopplas direkt till idrottsrörelsens verksamhet och införlivar därmed delar av den medlemsstyrda idrottsverksamheten i den offentliga sektorn. Att den förändrade offentliga hållning till idrottsrörelsen inte är helt okontroversiell visar den kritik som framförts av företrädare för centralorganisationema i Norge och Danmark.

1 Se Amnâ red. 1995.

13 till mål för stöd till

Förslag statens

idrotten och friluftslivet

Sedan målen för statens stöd till idrotten fastställdes år 1970 har,

som framhålls i direktivet, statens system för anslagstilldelning och styrning av verksamheter genomgått betydande förändringar. Bl.a. mot den bakgrunden ter sig de mål ursprungligen formulerades

nu som som vaga och allmänna°°. Konkret uttryckt har utvecklingen resultatstyming

av av den statligt finansierade verksamheten ännu inte fått sin tillämpning när det gäller statsbidragen till föreningar och andra ideella organisationer. I 1995 årsbudgetproposition regeringen att den avsåg

angav inleda ett arbete för att öka resultatstymingen bidragen till före-

av

ningslivet°. De förslag som presenteras nedan är Idrottsutredningens

bidrag vad avser statens stöd till idrottens och friluftslivets organisationer.

13.1 Mål- och av

resultatstyming föreningsbidrag

Den förändring av statens system för styrning i

m.m. som avses direktivet är att samtidigt som statsmakterna har minskat detaljregleringen av myndigheternas verksamhet har de under år i resultat-

senare stymingen angett tydliga mål- och resultatkrav. Det handlar om dels krav på resultat i form av prestationer, dels vilka effekter prestationerna bidrar till.

I den följande framställningen mål för statens stöd till idrott

om m.m. anger vi syftet med statens stöd till idrotten och till friluftslivet samt föreslår övergripande bidragsmål och Verksamhetsmål för stöden. Vidare ges förslag till fördelning och administration idrottsstödet. I

av nästa kapitel redovisas Idrottsutredningens förslag vad gäller uppföljning och utvärdering statens stöd till idrotten.

av

69 Dir. 1996:84, s. 17°Prop. 1994/95:l0O, bil. 14.

198 Förslag mål för statens stöd

13.2 med statens stöd till idrotten

Syftet

l970-års idrottspolitiska beslut att med hjälp av idrottsrörelsen erbjuda

medborgarna tillgång till tävling och motion har, visar vår utredning,

varit framgångsrikt. Folk motionerar mer än för trettio år sedan och andelen av befolkningen är tävlings- och motionsaktiva inom

som idrottsrörelsen har ökat. Idrottsrörelsens tidigare manliga dominans har brutits. Inom idrottsrörelsen återstår dock en hel del när det gäller att förverkliga idrottsrörelsens egna jämställdhetsmål. Idrottsrörelsen omfattar idag i stort sett ett tvärsnitt av befolkningen med en viss övervikt bland barn och ungdomar där medlemsandelama är höga.

Motion har betydelse för befolkningens hälsa. Även motionsök-

om ningen allmänt sett inte har bidragit till ett förbättrat folkhälsotillstånd, mätt i BMI kroppsmassaindex, finner vi relativt tydliga samband mellan grad av motionsansträngning och vikt BMI samt fysiskt respektive i viss mån psykiskt välbefinnande.

En fri och obunden, medlemsbaserad idrottsrörelse har fortsatt

en viktig roll att spela. Idrottsrörelsens egna måldokument, verksamhetsidé och stadgar, ur vilka man kan läsa dess engagemang för en god etik inom idrottsrörelsen, barns och ungdomars speciella behov och möjligheter, det ideella insatserna av både ledare och aktiva samt öppenheten för uppkomsten av nya idrotter, är dokument vilka Idrottsutredningen utan invändningar kan ställa sig bakom. Ur det allmärmas synpunkt kan betydelsen av att barn och ungdomar tidigt stimuleras till en livslångt intresse för fysisk aktivitet inte nog betonas liksom att andelen

vuxna som regelbundet motionerar ökar.

Statens stöd till idrotten har, som vi sett, utvecklats till att bli ett statligt bidrag till idrottsrörelsen, dess forbundsorganisationer och föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet samt till vissa organisationer som främjar ett aktivt friluftsliv. Därutöver ges statsbidrag till svenskt deltagande i olympiska spel, paralympiska spel, idrottsrelaterad forskning och utveckling, antidopingarbete samt till Specialidrott inom gymnasieskolan, m.m.

De s.k. främjandeorganisationema får också statsbidrag över detta anslag. Deras verksamhet skiljer sig i olika avseenden från den organiserade idrott som samlas inom RF: Tävlingsinslaget är helt frånvarande eller starkt nedtonat, värnandet om miljön respektive främjandet av säkerheten till sjöss och i trafiken är värden som lyfts fram. De har vidare valt att stå utanför RF och framfört önskemål till Idrottsutredningen om att få sitt stöd fördelat direkt till dem och inte via idrottsanslaget. Vi delar den bedömningen och kommer i den fortsatta framställningen att behandla statens stöd till idrotten och statens stöd till främjandet av ett aktivt friluftsliv var för sig.

Förslag till mål för statens stöd 199

l3.2.l Direkt och indirekt stöd

statligt

Statens stöd till idrotten och friluftslivet består dels statsbidrag, dels

av av skattelättnader och möjligheter till inkomster från spel och lotterier. Huvuddelen av förslagen i detta kapitel berör det direkta och

som ges indirekta stödet till idrotten. Avslutningsvis i 13.7 förslag

avsn. ges avseende statens stöd till friluftslivet.

13.3 Mål för statens stöd till idrotten

Det är Idrottsutredningens uppfattning att de mål i det följande

som presenteras, såväl övergripande mål Verksamhetsmål, är mål

som som riksdagen bör ställa sig bakom.

13.3.1 Övergripande mål för statens stöd till idrotten

Idrottsutredningen föreslår att det övergripande målet för statens

stöd till idrotten är att det skall stärka sådan allmärmyttig ideellt

organiserad, demokratisk och medlemsstyrd bam- och ungdoms-

samt motions- och tävlingsverksamhet som omfattar betydande

en

andel av befolkningen oberoende kön, social och etnisk tillhörig-

av

het, eller fysiska och psykiska förutsättningar.

13.3.2 Verksamhetsmål

Utöver det övergripande målet tydliga verksamhetsmål. Verksam-

ges hetsmålen är liksom det övergripande målet knutna till anslaget,

men formulerade så att det är den medlemsbaserade verksamheten i idrottsrörelsen som står i fokus. Verksamhetsmålen vad statsbidragen

anger får användas till utan att för den skull i detalj styra hur. Det är resultaten av den bidragsstödda verksamheten står i fokus inte hur den

som genomförs.

200 Förslag till mål för statens stöd

Idrottsutredningen föreslår följande Verksamhetsmål för anslaget

Statens stöd till idrotten:

att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande

att utveckla kvalitén i idrottsrörelsens bam- och ungdoms,motions- och tävlingsverksamhet så att den främjar en god etik, ökat

deltagande, ideellt jämställdhet och integration

engagemang,

att möjliggöra deltagande i internationell tävlingsverksamhet och

behövliga förberedelser för detta

att skapa bättre möjligheter för forskning, utveckling och utbildning med utgångspunkt i den organiserade idrottens behov

att skapa bättre möjligheter för elitsatsande ungdomar att kombi-

sin idrottssatsning med utbildning som ger dem en god grund

nera för livet efter den idrottsintensiva perioden

13.4 och administration av statens

Fördelning

stöd till idrotten

13.4.l kräver stöd i lag

Myndighetsutövning

Idrottsutredningen lämnar förslag till lag om ändring i lagen 1995:361 överlämnande av förvalmingsuppgiñer till Sveriges

om Riksidrottsförbund.

RF föreslås fördela statsbidraget till idrottsorganisationema se vidare

nedan. Fördelningsuppdraget myndighetsuppgifi och kräver stöd

är en

i lag.

13.4.2 om statsbidrag till Förordning

idrottsverksamhet

Idrottsutredningen föreslår att till stöd för bidragsadministrationen

skall finnas en förordning.

Förslag till mål för stöd 201

statens

Statsbidraget riktar sig till den organiserade idrottsrörelsen. Villkoren för statsbidrag till idrottsverksamhet föreslås brli fastlagda i förord-

en

ning. De grundläggande förutsättningarna för attt erhålla statsbidrag blir därmed enhetliga och tydliga varvid förutsättningarna för att bidrags-

givningen kan uppfattas rättvis de inblandade blir goda.

som av

statsbidrag bör lämnas till stöd för sådan idrrottslig verksamhet

som

angivits i målen för bidraget. Utanför förorrdningens tillämpnings-

område faller verksamhetsmålet avseende forskning, utveckling och

utbildning för den organiserade idrottens behovstatsbidrag kan beviljas de idrottsföreningar och specialidrottsförbund är anslutna till respektive medlemmar i Riksidrottsförbundet,

som

Sveriges olympiska kommitté och kommunen med riksrekryterande idrottsgymnasier. Till stöd för fördelningen statsbidrag for idrottsföreningarnas

av

bam- och ungdomsverksamhet bör gälla att med bam och ungdom

avses personer mellan 7 och 20 år. Om idrottswerksaxnheten riktar sig till personer med funktionshinder gäller inget åldersintervall. När det gäller det övre åldersintervallet innebär det sänkning med fem år

em jämfört med idag.

Vidare bör framgå att till utgör underlaget för bidrags-

gruppen som beräkningen får även räknas ledare eller tränare oavsett ålder under

förutsättning att denne genomgått av specialiidrottsförbundet rekom-

menderad utbildning.

Det bör vidare vara möjligt att styra eller uppmuntra till förnyelse och utveckling av mottagargmppen att: sätta vissa gränser

genom avseende organisationemas räckvidd och ekomomiska situation för

bidragsberättigandet. Två gränssättande principer bör formuleras: Dels

att ett specialidrottsförbund måste ha minst 3 000 föreningsmedlemmar för att komma ifråga bidragsmottagare, dells att storleken på bevil-

som jat bidragsbelopp till specialidrottsförbunden får utgöra 70

högst pro-

cent av organisationens totala intäkter och mottsvara högst 10 procent av det totala statsbidraget till dessa organisationer.

Riksidrottsförbundet fördelar statsbidraget till idrottsverksarnheten och förbundets beslut bör inte kunna överklajgas. Vidare bör övriga

villkor för bidragsmottagande såsom skyldighet att lämna

anges

sanningsenliga uppgifter samt erforderliga redowisningshandlingar.

Genom att i en förordning vad statsbidrag lämnas till markerar

ange statsmakten sitt långsiktiga och tydliga i den medlems-

engagçemang burna idrottsverksarnheten.

202 Förslag till mål för statens stöd

13.4.3 statens stöd till idrotten

Anslaget

Idrottsutredningen föreslår att idrottsanslaget räknas med

upp en

summa som motsvarar ett genomsnitt av bidraget till kostnadema för

deltagandet i de olympiska och paralympiska spelen utslaget år.

per

Bidrag till deltagande i de olympiska spelen paralympics har hit-

samt tills beräknats i särskild ordning, i princip utanför det ordinarie idrottsstödet och budgetdialogen mellan RF och regeringen och i direkt

anslutning till de svenska olympiatruppemas/paralympiatmppemas

medverkan i de aktuella spelen.

Vi finner det omotiverat att just denna del svensk idrotts täv-

av

lingsverksamhet på elitnivå särbehandlas i budgetprocessen. Vi vill erinra om att regeringen i tilläggsdirektivet till utredningen lyfter fram

betydelsen av en sammanhållen idrottsrörelse i sig kan samla såväl

som bredd- elitverksamhet. Enligt vår uppfattning har det svenska del-

som

tagandet i de olympiska och paralympiska tävlingarna sin självklara

plats i de internationella tävlingsåtaganden den samlade idrotts-

som rörelsen omfattar och därmed naturliga koppling till verksamhetsmålet

för statsbidraget att möjliggöra deltagande i internationell tävlingsverksamhet och behövliga förutsättningar för detta.

13.4.4 RF

:s uppgifter

Idrottsutredningen föreslår att RF fördelar idrottsstödet i enlighet

med de riktlinjer i föreslagen förordning som anges om statsbidrag

till idrottsverksamhet.

RF styrs i sin myndighetsuppgift föreslagen förordning.

av

Idrottsutredningen föreslår att RF får till uppgift att statens

vara

sektorsforskningsorgan på idrottsområdet.

Uppdraget är kopplat till verksamhetsmålet för statsanslaget, att skapa bättre möjligheter för forskning, utvecklingsarbete och utbildning med

utgångspunkt i den organiserade idrottens behov.

I uppdraget ingår att avsätta medel till Centrum för idrottsforskning

i minst samma omfattning idag.

som

Förslag till mål för statens stöd 203

Idrottsutredningen föreslår att RF det övergripande för ges ansvaret den samlade idrottsrörelsens arbete med att skapa bättre förutsättningar för elitidrottsatsande ungdomar.

I RF:s myndighetsuppgift ligger redan idag att fördela bidraget till

specialidrott inom gymnasieskolan. Det utvidgade vi föreslår ansvar nu inkluderar denna uppgift och sträcker sig över längre period de en av elitidrottssatsande ungdomarnas liv.

Idrottsutredningen föreslår att RF det specifika för ges ansvaret genomförandet statens internationella åtaganden avseende av en dopingfri svensk idrott. I detta ligger att tillse att lämplig utbildning, information m.m. sprids inom idrottsrörelsen och kontroll och att provtagning görs i anslutning till tävlingsverksamheten m.m.

Regeringen har givit RF i uppdrag att verka genomförande instans som inom ramen för Sveriges avtal internationellt samarbete

om mot doping

på idrottsområdet. En förutsättning för detta uppdrag den kontroll är och provtagningsverksamhet byggts inom idrottsrörelsen och som upp för vilken RF varit drivande. Mot bakgrund att Sverige har förbundit av sig internationellt för dopingfri svensk idrott är det angeläget en att göra klart vilka förväntningar staten har på RF i detta arbete. Förutsättningarna för att analyserna dopingproven kan ske på för av ändamålet lämpliga laboratorier faller utanför RF Utanför :s ansvar. RF:s ansvar faller således kostnaderna för laboratoriets vetenskapliga kunskapsuppbyggnad inkl. nödvändig apparatur.

RF:s ersättning och resultatansvar för de uppgifter här föresom slagits fastställs i de årliga regleringsbreven. Den ersättning utgår som bör belasta anslaget för statens stöd till idrotten.

204 Förslag till mål för statens stöd

13.5 Andra utgiftsområden

13.5.1 högre utbildning Utgiftsområdet

Idrottsutredningen föreslår ett tillägg i högskoleförordningen med

bestämmelser för byte studieort som gör det möjligt för studeav

rande tillhör landslagsgrupp och tagits in på en högskoleut-

som en bildning att få delta i motsvarande utbildning på annan ort om specialidrottsfdrbundet rekommenderar eller själv anordnar särskilt goda träningsmöjligheter på orten eller i dess närhet. Vidare bör åtgärder avseende studiestödssystemet övervägas för att möjliggöra flexibel studietakt för dessa studerande. en mer

Verksamhetsmålet avseende elitidrottssatsande ungdomars möjligheter att kombinera sin idrottsutövning med utbildning förutsätter att anpassning görs i högskoleförordningen och i studiemedelssystemet så att de elitidrottssatsande ungdomarna kan rikta mer tid och energi åt sin idrott

samtidigt som de genomgår en högskoleutbildning.

13.5.2 hälso- och sjukvården

Utgiñsområdet

Idrottsutredningen föreslår att ansvaret för att det finns ett fullgott

dopinglaboratorium bör åvila utgiñsomrâdet för hälso- och sjukvår-

den.

Detta innebär inte att dessa laboratorieresurser skall vara en fri tillgång för idrottsrörelsen. De kostnader som uppkommer för analyserna måste idrottsrörelsen själv bära. Genom vårt förslag blir laboratoriet en resurs för det vidare folkhälsoarbetet vilket bör kunna medföra lägre avgifter för analyserna idrottens prover jämfört med idag. av

13.6 Indirekt stöd till idrotten

Idrottsrörelsen åtnjuter andra ideella organisationer begränsad

som

skattskyldighet samt vissa möjligheter att tjäna pengar på spel- och

lotterimarknaden. Vår genomgång idrottsrörelsens skattesituation av

har uppmärksammat gråzonema i skattebefrielsens gränsland. Vår

Förslag till mål för stöd 205

statens

genomgång föranleder dock inte att lämna några förslag vad gäller

oss lagen om statlig inkomstskatt.

Idrottsutredningen föreslår att Lotterilagen ändras så att tillstånd att anordna spel på värdeautomater också får spelet anordnas i

ges om samband med bingospel och så att vinstutdelningen får ske i kontanter upp till det maximala vinstbeloppet l 000 kronor.

Vår genomgång idrottsrörelsens finansiering uppmärksammar

av

föreningarnas stora behov av inkomster från spelmarknaden. I syfte att

säkra idrottsrörelsens möjligheter att få intäkter från spelmarknaden föreslår vi att det statligt ägda spelbolaget AB Svenska Spel inne-

som har tillstånd att bedriva värdeautomatspel restauranger, också får bedriva detta spel på bingohallar, i samband med bingospel. Föreningarna som har tillstånd till bingospelet får då provision på spelet från Svenska Spel i likhet med den provision restaurangerna får, enligt nu gällande regler.

Idrottsutredningen föreslår vidare att antalet värdeautomater får

som

placeras ut ökas med 500 till sammanlagt 7 500 automater.

Spelautomatema skall endast få placeras i restauranger och bingohallar för att tillförsäkra att en åldersgräns på 18 år kan hållas och att spelet kan bedrivas under i övrigt ordnade former. Riksdagens tidigare fattade beslut avseende det s.k. vinstdelningssystemets överskott inklusive spelautomatemas placering i restaurangerna påverkas inte

av

utredningens förslag.

Vinstdelningssystemet kan genomföras fullt ut först då en god prognos kan göras hur stora överskott värdeautomatspelen kommer

av att

genereral". Det senaste året har utplaceringen värdeautomatspelen

av

ökat och bör kunna öka ytterligare det, Idrottsutredningen

om som föreslår, blir möjligt att betala ut vinster i kontanter samt att placera

ut spelen i Bingohallama. Idrottsutredningen vill i det sammanhanget uttala sitt missnöje över att det riksdagen beslutade vinstdelnings-

av systemets utbyggnad så kraftigt försenats. Förseningen har inneburit att idrotten liksom övriga berörda folkrörelser fått vänta på de intäkter från

spelmarknaden riksdagsbeslutet möjliggjort.

som

m Prop. 1995/96:169, 1995/96: FiUl4, rskr. 1995/96:248.

206 Förslag till mål för statens stöd

13.7 Statens stöd till av ett aktivt

främjandet

friluftsliv

Det är Idrottsutredningens uppfattning att de mål i det följande

som presenteras, såväl övergripande mål som Verksamhetsmål, är mål

som riksdagen bör ställa sig bakom.

13.7.1 mål för statens stöd till

Övergripande

friluftslivet

Idrottsutredningen föreslår att det övergripande målet för statens

stöd till friluftslivet är att det skall stärka sådan allmännyttig ideellt organiserad, demokratisk och medlemsstyrd verksamhet som har till syfte att främja ett aktivt friluftsliv.

Statsbidrag utgår med den målfonnulering vi givit till stöd för ideella allmännyttiga organisationers friluftsfrämjande verksamhet. De främjandeorganisationer som idag erhåller bidrag över idrottsanslaget har tillsammans ca 360 000 medlemmar.

13.7.2 Verksamhetsmål

Idrottsutredningen föreslår följande Verksamhetsmål för anslaget

Statens stöd till främjandet av ett aktivt friluftsliv:

att stödja och utveckla ett aktivt friluftsliv för i första hand bam

och ungdomar

att utveckla kvalitén i fréimjandeorganisationernas friluftsverksam-

heter så att den främjar god etik, ökat deltagande, ideellt

en engage-

mang, jämställdhet och integration.

Flera av främjandeorganisationema har ett starkt i att

engagemang erbjuda barn och ungdomar spännande och lärorika upplevelser i naturen. Många goda värden följer av sådan verksamhet alltifrån att friluftslivet ger god hälsa till att det inte kräver dyrbara utrustningar. Barn och vuxna som är ute i naturen med sakkunniga ideella ledare har goda

möjligheter att utveckla ett intresse för hälsosamt friluftsliv, varsamhet om naturen och kunskaper som gör att de kan vistas i skog och mark, vid sjö och hav samt i trafiken utan att utsätta sig för onödiga risker.

Förslag till mål för stöd 207

statens

13.7.3 och administration statens stöd

Fördelning av

till friluftslivet

Idrottsutredningen lämnar inga förslag vad fördelning och admi-

avser nistration av statens stöd till friluftslivet. Konkret innebär det vi inte

att har något alternativt förslag till att bidraget fördelas regeringen. Vi

av menar dock att förutsättningarna är goda för konstruktiv dialog

en

mellan regeringen och främjandeorganisationema för att finna

en annan lösning relativt snart. Organisationerna har i dialogen med Idrottsutredningen bl.a. meddelat att de inom sig för diskussion bilda

en om att en gemensam paraplyorganisation lik idrottsrörelsens RF för att på det

- -

sättet underlätta för lösning fördelningsproblematiken.

en snar

Idrottsutredningen utgår därför från att regeringen i dialog med dessa

organisationer särskilt uppmärksammar denna fråga. Det är Idrottsutredningens uppfattning att den lösning man kommer fram till inte får innebära att uppkomsten organisationer motverkas eller

av nya utestängs från eventuellt statligt stöd.

13.8 av

Finansieringen förslagen

13.8.1 Inom nuvarande

ramar

Förslagen till mål för statens stöd till idrott och mål för främ-

nya nya jandet av ett aktivt friluftsliv samt förslagen vad gäller RF:s uppgifter bedöms inte medföra extra kostnader statsbudgeten och kan därför finansieras inom för det nuvarande anslaget "Stöd till idrotten".

ramen

Främjandeorganisationemas bidrag föreslås skiljas från idrottsanslaget.

Bidraget bör läggas under eget anslag och ha omfattning

samma som

idag.

Kvalitén i idrottsföreningamas barn- och ungdomsverksamhet förstärks genom Idrottsutredningens förslag att sänka det övre åldersintervallet för bidragsberättigande verksamhet. De därmed fri-

resurser som görs kan användas till kvalitetssäkring idrottsföreninarnas barn- och

av ungdomsverksamhet exempelvis breddad ledarutbildning.

genom en

RF:s sektorsforskningsuppgift förstärks det medicinska

genom att och ekonomiska ansvaret för dopinglaboratoriet vid Huddinge sjukhus föreslås åvila hälso- och sjukvårdssektom. Statsmedel till idrottens FoU

kan därmed frigöras till den beställarstyrda forskningen vilket bl.a. bör

vara till gagn för forskning och utveckling i samband med satsningen

på elitidrottsutveckling.

208 Förslag till mål för statens stöd

Idrottsutredningens förslag om att skapa bättre förutsättningar för

elitidrottssatsande ungdomar med ytterligare 10 miljoner kronor föreslås finansieras inom ramen för ordinarie stöd vilket möjliggörs genom

regeringens förslag ökad utdelning från AB Svenska Spel.

om

l3.8.2 Utökat reformutrymme

Av det utökade ekonomiska utrymme som Idrottsutredningens förslag om värdeautomatspel skapar bör idrottsrörelsen kunna avsätta hela utrymmet för breddinriktad bam- och ungdomsidrott.

Riksdagen beslutade i maj 1996 om ett nytt s.k. vinstdelningssystem. I detta system skall föreningslivet tillföras en andel det

av överskott som genereras de spelforrner, bl.a. värdeautomatspel, som

av bedrivs AB Svenska Spel. Överskottet skall användas för före-

av ningarnas bam- och ungdomsverksamhet. Enligt den senaste prognosen från AB Svenska Spel väntas värdeautomatspelen generera cirka 200 miljoner kronor i överskott när systemet är fullt utbyggt- förutsatt att

inga förändringar inträffar spelmarknaden. Merparten av överskottet

kommer att tillfalla idrottsrörelsen.

Genom Idrottsutredningens förslag att tillåta värdeautomatspel i

bingohallar och kontantvinster upp till 1 000 kronor samt att utöka antalet tillstånd från 7 000 till 7 500 tillstånd ges ett ytterligare överskott. Enligt AB Svenska Spel beräknas 400 värdeautomatspel ge ett överskott på cirka 100 miljoner kronor.

Det utökade ekonomiska utrymme som vårt förslag skapar ger således, i förhållande till det tidigare beslutet, ytterligare resurser till bamoch ungdomsverksamheten. Vi vill här understryka att resurserna till breddinriktad bam- och ungdomsidrott huvudsakligen skall komma de lokala föreningarna till del och stärka verksamhetens kvalité i enlighet med de verksamhetsmål som föreslagits.

14 Modell för och

uppföljning utvärdering av statens stöd till

idrotten

14.1 Vad utmärker en tillfredsställande

modell

Regeringens önskemål enligt direktivet är att Idrottsutredningens förslag skall innefatta modell för uppföljning verksamheten i för-

en av hållande till de av staten uppställda målen för statens stöd till idrottenm. Vidare framgår av direktivet att formerna för återrapporteringen från RF av behövlig information om bidragets användning idag inte fullt ut svarar mot behoven samt, som riksdagens revisorer påpekat, det unika i att en verksamhet som erhåller bidrag idrotts-

av stödets storlek inte är föremål för statlig revision.

14.1 mål och mätbara resultat

Tydliga

Mål behöver vara tydliga för att kunna följas De mål för statens

upp. idrottsstöd och stödet till främjandet ett aktivt friluftsliv, vilket här-

av efter lämnas utanför framställningen har föreslagit kap. 13

som har formulerats med den ambitionen: Utöver det övergripande målet har tydliga Verksamhetsmål för anslaget formulerats. Inom det interna arbetet i regeringskansliet i syfte att utveckla resultatstymingen rekommenderas vissa övriga komponenter, utöver målen, när det gäller

resultatstymingen av ett verksamhetsbidrag. Dessa är ekonomisk redovisning

-

bidragets andel den totala omslutningen - av

m Dir. 1996:84, s. 73 Riksdagens revisorers skrivelse dnr 1995:38 vilken har överlämnats till utredningen av regeringen.

210 Modell för uppföljning och utvärdering statens stöd

av

ett eller flera kvantifierbara resultatmått som säger något väsentligt -

om verksamheten ett eller flera kvalitativa mått anknyter till aktuella kvantitativa

- som

mått förenklad verksamhetsberättelse enbart diskuterar målupp-

- som

fyllelse av Verksamhetsmål.

Rekommendationema riktar sig till tjänstemännen när de skall for-

mulera förslag till regleringsbrevenm.

14.1.2 Tydlig ansvarsfördelning

Ett fungerande uppföljningssystem måste vila på tydlig ansvarsför-

en

delning. I våra förslag finns en sådan inbyggd. Regeringens övergri-

pande ansvar gentemot riksdagen för målen för statens stöd till idrotten stöttas i vårt förslag upp genom att RF får väl kodifierad myndig-

en hetsroll i genomförandet dessa mål vårt förslag lag och

av genom om

förordning. Offentlighet och kontroll av användningen av statsmedel regleras i

relationen mellan regeringen och dess myndigheter, i vårt fall RF i de delar förbundet agerar i myndighets ställe. Metoderna för offentlighet,

kontroll och resultatuppföljning på kort sikt är de årliga regleringsbre-

ven och Förordningen 1996:882 om myndigheters årsredovisning m.m. Förbundets verksamhet i dessa delar blir föremål för statlig revi- 51011.

14.1.3 Kort sikt och sikt

lång

Vad som ovan redovisats avseende verksamhetsbidragets olika rekommenderade resultatstymingskomponenter tillfredsställer den årliga resultatuppföljningen av statsbidraget, eller med andra ord uppföljning

på kort sikt. Utgångspunkten för Idrottsutredningens uppdrag är emel-

lertid att ge förslag som har långsiktiga effekter för medborgarna: fler idrottstillfällen för fler medborgare samt för ungdomen vital

en ungdomsidrott bedriven på demokratisk grund för såväl de elitsatsande som de övriga ungdomama75. Därtill är vår utgångspunkt att pröva förutsättningarna för en idrottspolitik som bygger på idrottsrörelse,

en

Regleringsbrev för år 1998. En handledning till Regeringskansliet. 75 Dir. 1996:84, s.

Modell för uppföljning och utvärdering statens stöd 211

av

organiserad som en demokratisk folkrörelse och i sig kan samla

som såväl bredd- elitverksamhet i sammanhållen organisation.

som en

De Verksamhetsmål vi föreslagit bygger således antagandet

som att de aktuella verksamheterna bidrar till förändringar kommer att

som vara bestående över tid. Den intervjuundersökning" Idrottsutred-

som ningen låtit göra är ett exempel på hur idrottspolitiska effekter kan

av-

läsas över ett längre tidsperspektiv. Intervjuundersökningen anknöt i

delar till tidigare studier och undersökningar och kunde därmed redovisa olika aspekter medborgarnas motionsvanor, föreningslivets

av ut-

veckling och förhållandet mellan tävling/motion och fysiskt

och psykiskt välbefinnande. Andra och kompletterande metoder för långsiktig uppföljning av målen för statens stöd till idrotten kan utgöras

av insamling av löpande statistik avseende både verksamhet och ekonomi för idrottsområdet.

14.2 av Verksamhetsmål

Uppföljning

Som framhållits i kapitlet om förslag till mål för statens stöd till idrotten är ambitionen inte att styra idrottsrörelsens verksamhet utan

anslagsmedlens användning. Verksamhetsmålen pekar ut olika verk-

samheter och därmed vad bidraget kan användas till. RF:s ställ-

anger ning som myndighet mellan staten och idrottsrörelsen garanterar att

bidragsfördelningen blir korrekt och öppen för offentlig insyn och

kontroll. När det gäller uppföljningen bidragets resultat vill vi i det

av

följande skilja mellan löpande och periodiserad resultatredovisning.

Inom kategorin löpande är ambitionen att tillse att statsbidraget

används i enlighet med de givna verksamhetsmålen, inom kategorin

periodiserad är ambitionen att söka följa idrottsstödets långsiktiga

mer välfärdspolitiska effekter, dvs. idrottsstödets betydelse för folkhälsa samt för jämställdheten och integrationen. Denna kategori kommer i det följande att kallas utvärdering idrottsstödets effekter.

av

Löpande resultatredovisning

RF fördelar statens stöd till idrotten i enlighet med de riktlinjer

som finns i den förordning statsbidrag till idrottsverksamhet

om som Idrottsutredningen föreslår. RF redovisar till regeringen hur och på vilket sätt statsbidragen påverkat de utpekade verksamheterna och med

"6 Dir. 1997: 146. "7 Motion och idrott SOU l997:188.

212 Modell för uppföljning och utvärdering statens stöd

av

vilka resultat. Regeringen har vidare möjligheten redovi-

att, som ovan

sats, styra RF:s resultatrapportering via regleringsbreven och

genom

dem tillämpa de regeringskansliet rekommenderade komponenterna.

av De resultat som årligen redovisas ger löpande och direkt information

om statsbidragets användning samtidigt som de kan utgöra statistiskt

underlag för att avläsa trender över en längre tidsperiod.

Idrottsutredningen vill mot den bakgrunden särskilt lyfta fram följande kvalitativa krav på resultatredovisningen:

Bam- och ungdomsverksarnheten med uppdelning på olika idrotter

-

och pojkar och flickor.

Utvecklingen av ledarutbildning för bam- och ungdomsverksam-

-

het med uppdelning på olika idrotter.

Idrottsrörelsens medlemsutveckling och styrelsesammansättning

-

med hänsyn tagen till kön, ålder och olika idrotter.

Utvecklingen av talangsatsningen, pojkar och flickor, idrottsgym-

-

nasiestudier och andra utbildningsvägar.

Deltagande i internationella tävlingar, med uppdelning på olika

-

idrotter och män och kvinnor.

RF blir i vårt förslag statens sektorsforskningsorgan på den organiserade idrottens område. Vårt motiv är att forskning och utveckling med utgångspunkt i den organiserade idrottens behov bidrar till

en väsentlig kvalitetsförstärkning av verksamheten. I uppdraget ingår att ta ansvar för FoU-verksamhetens kvalité. I resultatredovisningen bör således ingå uppgifter om de kvalitetssäkringsprocesser som görs.

Idrottsutredningen föreslår mot den bakgrunden att RF i sin årliga resultatredovisning till regeringen klart anger efter vilka kriterier man valt att de FoU-uppdrag man beställt och att följa

man avser upp resultaten.

När det gäller RF:s arbete på antidopingområdet fick det officiellt

status i och med regeringsbeslutet i februari 1998 enligt vilket uppdrag lämnas åt RF att verka genomförande instans inom för

som ramen Sveriges undertecknande av avtal om internationellt samarbete mot doping på idrottsområdet. Innebörden av detta uppdrag framgår av avtalstexten vilken således bör vara vägledande för RF:s resultatrapportering. Då uppdraget i vår tolkning förutsätter att RF fortsatt är aktivt

pådrivande för antidopingarbetet inom idrottsrörelsen är det vår mening

att även resultatet av det arbetet redovisas till regeringen.

Modell för uppföljning och utvärdering statens stöd 213

av

Idrottsutredningen förslår att RF redovisar inriktning och resultatet

av provtagnings- och kontrollverksamheten uppdelat efter olika

idrotter och kön.

Medborgarnas idrottsvanor har även vi sett ekonomiska aspek-

som ter. Statens stöd till idrotten motiveras av att idrott skall kunna erbjudas till rimliga kostnader. Hushållens utgifter för idrott och motion kan utgöra en indikator på hur rimliga dessa kostnader I dagsläget

pass samlar Statistiska Centralbyrån SCB via sin Utgiftsbarometer löpande

uppgifter om hushållens samlade utgifter.

Idrottsutredningen föreslår att SCB:s utgiftsbarometer utnyttjas för löpande insamling av uppgifter om hushållens utgifter för idrott och motion

Idrottssektom är i växande även utanför den ideella idrottsrörelsen.

Betydande förändringar sker också inom den, vi tar hänsyn till

om verksamhetens tilltagande professionalisering inslag avlönad

av perso-

nal, internationalisering och eventuell kommande bolagisering. Enligt

Idrottsutredningens intervjuundersökning drygt 30 procent

uppgav av de tillfrågade att den motionsanläggning de senast besökt drevs i privat regi. Att följa utvecklingen av idrott och motion näringsverksam-

som het är av betydelse för utformningen av statens stöd till idrotten.

Idrottsutredningen föreslår därför att uppgifter om idrott och motion som näringsverksamhet hämtas från SCB:s löpande tjänstenäringsoch sysselsättningsstatistik.

14.2.2 effekter

Utvärdering av

Utgångspunkten för idrottsstödets långsiktiga effekter är välfárdspolitiskt. Idrott åt alla utgår från att idrott är ett välfårdsvärde alla,

som som så önskar, skall ha tillgång till oberoende av ålder, kön, social och

etnisk tillhörighet eller fysiska och psykiska förutsättningar. Idrotts-

rörelsen har i det förslag vi givit fått i uppdrag att vara statens

genomförande instans för denna politik. Idrottsrörelsen, RF, skall vi

som ovan föreslagit till regeringen redovisa resultaten av sin medverkan.

214 Modell för uppföljning och utvärdering statens stöd

av

Utvärdering av idrott som ett välfärdsvärde innefattar emellertid hela det statliga idrottsstödet, det indirekta och det direkta. Idrott åt alla omfattar mer än idrottsrörelsens verksamhet. Idrott åt alla fokuserar medborgarna, deras benägenhet att vara fysiskt aktiva inklusive deras lika villkor att kunna motionera/idrotta och inbegriper ett mångfald värdeskapande aktörer inom offentlig sektor, särskilt skolorna och kommunerna och inom privat sektor, bl.a. arbetsgivare, och

gym

motionsanläggningar. Ansvaret för detta välfárdspolitiska mål kan inte

axlas av RF inom ramen för de uppgifter förbundet har givits i vårt förslag. Att lägga ansvaret för utvärderingen av målet idrott alla på RF synes därmed omotiverat.

Idrottsutredningen föreslår att statens stöd till idrotten med jämna

mellanrum, vart 4:e år, utvärderas så att dess effekter för folkhälsan,

jämställdheten och integrationen kan bedömas.

Utvärdering av idrottsstödets långsiktiga effekter bör göras utifrån

de tre övergripande välfärdsperspektiv regeringen angivit i direkti-

som vet, när man säger dels att syftet med stödet till idrotten är att uppnå

en god folkhälsa, dels att kommitténs förslag skall ta hänsyn till

att en stor del av medborgarna idag har kulturell och etnisk bak-

en annan grund än den traditionellt svenska dels slutligen att kommittén skall

ta hänsyn till förslagens konsekvenser för jämställdheten mellan män

och kvinnor°.

Regeringen kan med stöd av den löpande resultatredovisning vi

föreslagit få en uppfattning om utvecklingen inom den organiserade idrottsrörelsen samt idrottssektoms i övrigt utveckling. Därutöver krävs mer fristående, kvalificerad utvärdering idrotten och folkhälsan,

av idrotten och jämställdheten samt idrotten och integrationen. Flera aktörer kan vara lämpliga för sådana uppdrag t.ex. inom högre utbildning och forskning eller folkhälsosfären.

14.3 Kostnader

Kostnaderna för uppföljning och utvärdering statens stöd till idrotten

av

vad avser den löpande resultatredovisningen bör inom anslaget

rymmas statens stöd till idrotten. Kostnaderna för fristående utvärderingar

av

m Dir. 1996:84, s. l "9 a.a. s. "w a.a. s. 14.

Modell för uppföljning och utvärdering statens stöd 215

av

idrottsstödets välfärdspolitiska effekter bör enligt vår mening delas med andra utgiftsområden inom statsbudgeten såsom t.ex. hälso- och sjukvårdssektoms.

15 Reservation och särskilda

yttranden

Reservation till Idrottsutredningen

13. Mål för statens stöd till idrotten.

Enligt vår uppfattning måste utgångspunkten idrottsrörelsen

vara att tillförsäluas ett långsiktigt hållbart ekonomiskt stöd.

Fyrpartirege-

ringens förslag om att överföra dåvarande Tipstjänst till bl.a. idrottsrörelsen skulle ha inneburit att föreningslivets ekonomiska förutsättningar på spelmarknaden förbättrats avsevärt.

13.8.1 Inom nuvarande

ramar

Finansieringen av talangsatsningen bör enligt vår uppfattning inte base-

ras på regeringen förslag om ökad utdelning från AB Svenska Spel. Inte heller bör satsningen belasta ett oförändrat ordinarie idrottsstöd.

Den aviserade utökningen bidraget från AB Svenska Spel är

av närmast att betrakta som ett förskott på det försenade vintsdelningssystemet, medel som skall användas för det lokala föreningslivets barnoch ungdomsverksamhet.

Regeringen har således anvisat finansiering talangsatsningen

en av som enligt vår uppfattning inte står i överensstämmelse med tidigare

beslut. Utredningens finansiering är i sin tur baserad på regeringens.

Det bör ankomma på regeringen att redovisa ett nytt förslag

som inte, i likhet med det föreliggande, i praktiken belastar breddinriktad barn- och ungdomsidrott.

Marianne Andersson Acko Ankarberg Johansson

Christer Eirefelt Elizabeth Nyström

218 Reservation och särskilda yttranden

Särskilda yttranden

Idrottsutredningens förslag till övergripande mål för statens stöd till idrotten 13.3.1 är enligt min mening alltför detaljerat för att tjäna sitt

syfte, att vara övergripande.

Idrottsutredningens förslag till övergripande mål för statens stöd till friluftslivet 13.7.1 är däremot föredömligt i sin

formulering. Den inkonsekvens Idrottsutredningens förslag blottar de två

som när över-

gripande målen läggs bredvid varandra är iögonenfallande och

störande. I förslagen till Verksamhetsmål för statens stöd till idrotten respektive till friluftslivet pekas olika verksamheter

ut som Idrottsutredningen

vill lyfta fram och särskilt stödja. Dessa målfonnuleringar

ligger rätt

och jag ställer mig bakom dem. Min uppfattning är att texten i avsnittet 13.3.1 i stället bör lyda: Idrottsutredningen föreslår att det övergripande målet för statens stöd till idrotten är att det skall stärka sådan allmännyttig ideellt organiserad

och medlemsstyrd motions- och tävlingsverksamhet med som hänsyn

tagen till märmiskors olika fysiska och psykiska förutsättningar omfattar en betydande och representativ del befolkningen. av

Elizabeth Nyström ledamot

I direktivet dir. 1996:84 till Idrottsutredningen vårt arbete sägs att skall utgå från att statens stöd till idrotten huvudsakligen bör utformas så att det bland medborgarna bidrar till att skapa bestående intresse ett för fysisk aktivitet i syfte att uppnå god folkhälsa. Då delar 4 en jag den l uppfattning som uttrycks i direktiven anser jag att Idrottsutredningen i sitt förslag till övergripande mål för statens stöd till idrotten 13.3.1 inte fullt ut lyckas kommunicera/förmedla det budskapet. Jag ser det som att statens stöd till idrott ska medverka till att alla ska kunna delta och att mötet med den folkrörelseorganiserade idrotten, närhelst det sker i den enskilda individens liv, ska öppna för ett livslångt intresse för ett fysiskt aktivt liv. Stödets Verksamhetsmål är främst riktat till barn och ungdom vilket är bra, det övergripande målet bör uttrycka men att den verksamhet som stöds medverkar till aktivitet för alla åldrar.

Reservation och särskilda yttranden 219

Det övergripande mål för statens stöd till idrotten som jag vill för-

orda lyder: "Idrottsutredningen föreslår att det övergripande målet för

statens stöd till idrotten är att det ska stärka sådan allmärmyttig ideellt

organiserad, demokratisk och medlemsstyrd motions- och tävlingsverk-

samhet som medverkar till att betydande andel befolkningen obe-

en av roende av ålder, kön, social och etnisk tillhörighet, eller fysiska och

psykiska förutsättningar tillägnar sig ett intresse för eget motionerande

och ett i övrigt fysiskt aktivt liv."

Gunvor G. Ericson ledamot

Angående medel för idrottsforskning

Idrottsutredningen föreslår att RF får till upgift att vara statens sektorsforskningsorgan på idrottsområdet. I uppdraget till RF ingår att avsätta medel till Centrum för idrottsforskning i minst samma omfattning som

tidigare. I utredning har diskuterats möjligheten att till Forskningsrådsnämn-

den FRN överförda uppgiften att fördela medel till den forskarstyrda

idrottsrelaterade forskningen med förhoppningen att därigenom skall

skapas större utrymme för sådan forskning.

Ett utökat utrymme för idrottsforskning mycket viktig åtgärd

en för att skapa bättre förutsättningar för idrotten i Sverige.

Jag har med tillfredsställelse kunnat konstatera att de fasta kostna-

derna för dopinglaboratoriet på Huddinge avlyffts från statsanslaget till

RF. Därigenom har ett större utrymme skapats för den beställarstyrda idrottsforskningen. Jag finner det dock tveksamt om detta tillsam-

-

mans med utredningens förslag avseende dem forskarstyrda idrottsforskningen vid Centrum för idrottsforskning, mted idag årlig tilldel-

en ning på drygt tio miljoner kronor, ger det ekonomiska utrymme

som erfordras för att täcka idrottens totala forskninggsbehov. Samma tveksamhetkan man hysa beträffande möjligheterna att få tillräckliga medel

för idrottsforskning fördelningen skall skötas FRN.

om av

Det är högst angeläget att den sittande forrskningspolitiska utred-

ningen ser till idrottens totala behov forskning och skapar bästa

av

möjliga organisatoriska förutsättningar för denna.

220 Reservation och särskilda yttranden

Angående fördelningen statsanslaget till SF

av

Utredningen föreslår att fördelning av statsanslaget endast får ske till specialidrottsfdrbund har minst 3 000 medlemmar.

som

RF har i sina stadgar vid prövning Rör medlemskap ett sådant krav

medlemsantal. Det kan dock hända att ett befintligt SF tappar medlemmar eller att ett SF delas så att detta medlemsantal understigs. Ett sådant SF kan ett olympiskt förbund och/eller tillhöra ett interna-

vara tionellt motsvarande förbund.

Det kan firmas flera skäl till att ett sådant medlemsförbund skall kunna få del statsanslaget. Enligt min uppfattning skall det vara RF

av

gör bedömningen det är motiverat att ett sådant förbund skall som om få del av statsanslaget.

Kristina Olinder sakkunnig

Bilaga 1

Hearingar anordnade Idrottsutredningen

av

Under hösten 1997 anordnade Idrottsutredningen seminarier

tre för ut-

redningens ledamöter, sakkunniga och särskilt inbjudna. Utredningens

experter gavs också möjlighet att delta. Syftet med seminarierna

var att ge en överblick av det aktuella kunskapsläget inom tre för idrotten vik-

tiga frågor.

Idrott och demokrati

F öredragshållare: Ämne:

Docent Erik Amnå, Högskolan i Idrottens demokrativärden

m.m Örebro

Generaldirektör Leif Linde och Resultatstyming ungdoms-

av utvecklingschef Eva Karlssson, organisationer

Ungdomsstyrelsen

Fil.dr Lena Lindgren, Göteborgs Vem skall idrottsrörelsen

styra universitet

Rektor Mikael Santoft, Svenska Idrottsrörelsens demokratiska idrottsrörelsens studieförbund kompetens och SISU

Revisionsdirektör Rolf Sandahl, Barns och inflytande

ungas över Riksrevisionsverket idrottsverksamheten Länsidrottschef Inge Blomberg, Örebro läns idrottsförbund

Fil.lic. Karin Busch Zetterberg, Idrott och

värderingar

Value Scope AB

222 Bilaga 1

Idrottens samhällsekonomiska betydelse

F öredragshållare: Ämne:

Företagsekonom Bjöm-Anders Idrottens samhällsekonomiska Larsson, Lunds universitet bidrag i internationell jäm-

en

förelse

Doktorand Vivian Vimarlund, samhällsekonomiska kostnader Universitetet i Linköping för idrottsskador

Professor Tommy D. Andersson, Tjänar samhället på större

Mitthögskolan idrottsevenemang t.ex OS och

VM

Generalsekreterare Lars-Christer Idrottsföreningens bidrag till Olsson, Svenska Fotbollför- samhället bundet

Professor Lars Hultcrantz, De samhällsekonomiska analysemas Högskolan Dalarna betydelse för det politiska besluts-

fattandet

Bilaga 1 223

Idrott och integration

F öredragshållare: Ämne:

Fariborz Besarati, tränare för Invandrares

erfarenheter av idrotts-

damlandslaget i brottning rörelsen i Sverige

Shadrak Odiambo, ungdomstränare i

boxning

Fil.dr Rolf Carlson, Två forskares

syn på idrott och

Idrottshögskolan integration

Doktorand Jesper Fundberg, Stockholms universitet

Kultur- och fritidschef Tore Vad gör idrottsrörelsen Hallbeck, Stockholms kommun DF-samordnare Rune Lidholm, Riksidrottsförbundet

Pressekreterare Refik Sener, Regeringens

integrationspolitik Inrikesdepartementet

BiIaga2 225

Kommittédirektiv Dir. 1996:84

Stöd till idrotten

Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996

Sammanfattning av uppdraget

En parlamentariskt sammansatt kommitté skall utvärdera det

statliga

stödet till idrotten. Utgångspunkten för skall de

utvärderingen vara av

staten uppställda målen for bidraget samt de

samhällsförändringar som

skett sedan målen fastställdes. Med utvärderingen som grund skall kommittén föreslå tydligare mål för stöd till idrotten. nya, statens Förslaget skall också innefatta modell för uppföljning och

en utvärdering

av verksamheten i relation till målen. Kommittén skall vidare

analysera

om det krävs rutiner för att säkerställa insyn i och kontroll nya

av

bidragsfördelningen till idrotten.

Arbetet skall utgå från att statens stöd bör utformas

huvudsakligen

så att det bland medborgarna bidrar till skapa bestående att ett intresse för fysisk aktivitet i syfte att uppnå god folkhälsa. Av särskild vikt en är att stimulera vital ungdomsidrott bedriven på demokratisk en grund.

Idrottsrörelsens nuvarande omfattning

Många olika verksamheter

Med sina nära tre miljoner medlemmar i över 20 000

föreningar och

17 000 korpklubbar är idrottsrörelsen landets största folkrörelse.

Genom Riksidrottsförbundet och de dit anslutna specialidrottsforbun-

den samordnar idrottsrörelsen sin verksamhet.

Sveriges Olympiska

Kommitté för det svenska deltagandet i spel.

ansvarar olympiska

Folkrörelseidrotten utövas både prestationsinriktad

som tävlings-

idrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott där

som tävlingsin-

slaget ofta är bärande del. Bredd- och motionsverksamheten den en är till omfattningen största delen folkrörelseidrotten. I denna innefattas av såväl en betydande tävlingsverksamhet distriktsnivå och inom kor-

pen som den icke tävlingsinriktade verksamheten. Forskning visar att

regelbunden fysisk träning påverkar såväl det fysiska psykiska

som välbefmnandet. För många människor med arbeten inte som ger en

allsidig fysisk aktivitet erbjuder idrottsrörelsen, till rimlig kostnad,

en möjligheter till nödvändig motion på fritiden. Idrottsrörelsens roll som

opinionsbildare i folkhälsofrågor är också betydelse.

av

226 BiIaga2

Idrotten är till sin natur internationell och gränsöverskridande. Det utgör ett viktigt inslag vid många idrottstävlingar för ungdomar. De möten sker i anslutning till dessa breda tävlingar skapar en viktig som grund för ökad förståelse för levnadsvillkor och förhållanden i olika länder. Den svenska idrottsrörelsen har konsekvent i internationella sammanhang verkat för att få erkännande för de demokratiska princimärmiskornas lika värde och rättigheter. Den lokala bam- och perna om ungdomsidrotten är idrottsrörelsens viktigare verksamheter. en av Idrotten erbjuder både lustfyllda aktiviteter och en skapande och fostrande social gemenskap, samtidigt som verksamheten ett naturligt

sätt människor möjlighet till en positiv fysisk utveckling.

ger unga

Tävlingsinslagen utgör för många ett stimulerande spänningsmoment.

För andra är det motionen är viktig. För är idrott och motion som vuxna viktiga komponenter när det gäller att bevara och utveckla en god hälsa. Inte minst viktigt är detta för grupper som annars har svårt att finna plats i samhället i idrottens gemenskap kan finna tillen men som

hörighet och stärka sin självkänsla. Kombinationen av tävlingsinslag som kräver att samarbetsförmåga

och laganda stärks och det välbefinnande som kommer sig av en väl genomförd fysisk prestation är grunden för idrottens starka ställning

folkrörelse och fritidssysselsättning. Genom att erbjuda alla möj-

som ligheter till idrottslig aktivitet, som utförs för att förbättra prestationer och hälsan samt för att ha roligt, bidrar idrottsrörelsen till bättre folkhälsa med positiva effekter för såväl samhällsekonomi som för enskilda individer. Idrottsforskning utgör ett brett forskningsområde som spänner över flera sektorer i samhället. Den medicinska idrottsrelaterade forskningen bidrar aktivt till att utveckla behandlingsformer som är av värde för hela samhället. Även idrottsforskning vid våra universitet och annan högskolor är stort värde. Centrum för idrottsforskning beviljar av stipendier till idrottsforskningsprojekt i hela landet, vilket medger att forskningsområdet kan förstärkas och utvecklas. Utöver detta stöder staten tillämpad forskning vid olika utvecklingscentrum, i nära samarbete mellan idrottsrörelsen, universitet och högskolor.

Det frivilliga arbetet

Det är folkrörelseidrotten med dess omfattande ideella engagemang har lagt grunden för idrottens utveckling. Mer än en halv miljon som ideellt arbetande ledare ägnar årligen tillsammans minst 140 miljoner timmar åt idrotten. Enligt studie svenska idrottsföreningar som en av Riksidrottsförbundet publicerade år 1994 är gruppen anställda inom idrottsrörelsen mycket liten del av den totala ledarkåren. Det är en

BiIaga2 227

genom det ideella frivilliga ledarskapet grunden läggs för idrotts-

som rörelsens omfattning och verksamhet.

Den breda folkrörelseidrotten varje deltagare möjlighet

ger att, genom sitt medlemskap i förening, påverka verksamheten och låta

en den utvecklas efter sina och önskningar och prioriteringar.

gruppens Den demokratiska mötesordningen också goda tillfällen för barn,

ger ungdomar och vuxna att lära sig att tillämpa de demokratiska spelreglerna.

Idrottsrörelsens finansiering

Idrottsrörelsen finansierar sin verksamhet på ett flertal olika

sätt. Statens bidrag riktar sig i första hand till den centrala verksamhet

som bedrivs inom förbunden samt till den lokala verksamhet bedrivs

som för barn och ungdomar. I det statliga stödet ingår

även bidrag 55 miljoner kronor från AB Tipstjänst och ett regeringsbeslut den

genom 15 juni 1995 tillfaller dessutom överskottet från AB Tipstjänsts värdeautomater föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Dessa bidrag kommer att ersättas med ett vinstdelningssystem där idrotten får en del av vinsten från det sammanslagna statliga spelbolaget. Vinstdelningssystemet kommer att träda i kraft tidigast under år 1997.

Landstingen lämnar utbildningsstöd till Riksidrottsförbundets distriktsidrottsförbund. Kommunala bidrag utgår såväl till

anläggningar

som till verksamhet. De offentliga penningströmmarna till idrotten uppgick år 1994 totalt till 5,2 miljarder kronor SOU 1996:3. Till följd av det ekonomiska läget har på år de offentliga utgifterna på

senare idrottsområdet minskat. Idrottsrörelsens egenfinansiering sker i första

hand genom medlemsavgifter, deltagaravgifter, publikintäkter och

genom intäkter från spelmarknaden. De intäkter får

som man genom försäljning av Bingolotto-lotter har under år fått stor betydelse

senare för den lokala verksamheten. Intäkterna från idrottens egenfinansiering uppgick år 1994 till närmare 5,6 miljarder kronor SOU 1996:3. Det finns emellertid betydande svårigheter förutse den framtida

att utvecklingen av lotteriintäktema bl.a. mot bakgrund det hårda konkur-

av renstryck som för närvarande råder spel- och lotterimarknaden.

Sponsring i form av ekonomiska bidrag från olika företag förekommer men riktas främst till verksamheter hair ett medialt intresse.

som

Statens stöd till idrotten i dag

Stödet till idrotten riktar sig huvudsakligen till verksamhet

av gemensam natur inom idrottsrörelsen och till lokal ungdomsverksamhet. Där-

utöver går anslaget till bl.a. forskning och utveckling samt bidrag till

228 Bilaga 2

Specialidrott vid Riksidrottsgymnasier. Från anslaget ges även stöd till organisationer inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet samt

som

bidrag för deltagande i såväl olympiska som paralympiska handikapp-

OS spel.

De grundläggande principerna för det statliga stödet till idrotten

fastställdes riksdagen redan år 1970 prop. 1970:79, bet.

av l970:SU122, rskr. 1970:291. Propositionen som låg till grund för riksdagens beslut byggde på betänkandet Idrott alla SOU 1969:29. Genom riksdagens beslut samlades stödet till idrotten och dess organisationer i ett anslag.

Riksdagens beslut innebar att idrottens struktur med fria och från staten obundna organisationer skulle bestå. Det statliga stödet skulle således fördelas Riksidrottsförbundet. Detta skulle dels främja sam-

av manhållningen inom idrottsrörelsen, dels ge en effektiv hantering av anslaget.

Såväl riksdagen regeringen framhöll att stödet till idrotten

som främst skulle att stimulera motions- och breddidrott inom alla

avse åldrar och befolkningsgrupper. Föredragande statsråd framhöll att detta inte skulle ett förringande av elitidrotten, men eftersom stora

ses som

befolkningen inte stimuleras eller deltar i elitidrott borde grupper av av i stället aktiviteter inom motionsidrotten som bedrivs inom Riksidrottsförbundet och liknande organisationer kraftigt understödjas.

Riksdagens beslut innebar att riksidrottsstyrelsen under regeringen skulle sköta de förvaltningsuppgiñer som hänförde sig till organisationsstödet till idrotten. I dessa uppgifter ingick att till regeringen redovisa medelsbehovet för kommande budgetår och att fördela anvisade medel. Vidare skulle regeringen, för att kunna tillgodose statens inflytande, utse två ombud i riksidrottsstyrelsen jämte suppleanter. En av regeringens företrädare skulle ha särskild uppgift att också följa

som ungdomsverksamheten och tillvarata den motions- och friluftsbetonade verksamhetens intressen liksom också de speciella frågor som kunde hänföra sig till handikappidrotten.

Riksidrottsförbundet samlade redan vid den tiden större delen av den svenska idrottsrörelsen. Utanför organisationen stod dock flera idrottsorganisationer uppbar statligt stöd. I dag har dessa organisa-

som tioner minskat till stycken. Dessa är Friluftsfrämjandet, Sveriges

sex

Sportñske- och Fiskevårdsförbund, Svenska Livräddningssällskapet- Simfrämjandet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Båtunionen

samt Cykelfrämjandet. Även Sveriges Olympiska Kommitté står utanför Riksidrottsförbundet.

I propositionen framförde statsrådet att de organisationer som stod utanför Riksidrottsförbundet skulle ha rätt att lämna egna anslagsframställningar till regeringen. Riksidrottsförbundet skulle emellertid yttra

sig över framställningama. Statsbidraget till dessa organisationer skulle fastställas av regeringen.

Statsutskottet underströk i sitt yttrande bet. 1970:SU122

över propositionen att riksdagen inte borde direktiv för den närmare inrikt-

ge ningen av det ekonomiska stödet till idrotten utan att det borde

vara Riksidrottsförbundets sak att besluta fördelningen bidraget

om av

mellan olika specialidrottsförbund.

Sedan år 1970 har ansvaret för fler uppgifter då låg på andra

som huvudmän överförts till Riksidrottsförbundet. Anläggningsstödet

överfördes år 1982 från Naturvårdsverket. Från och med budgetåret 1990/91 prop. 1989/90:100 bil. 13, bet. 1989/90:KrUl5, rskr. 1989/90:161 fördelar Riksidrottsförbundet även lokalt aktivitetsstöd till lokala idrottsföreningar. Tidigare fördelade Statens ungdomsråd det statliga lokala aktivitetsstödet såväl till idrottsorganisationema till

som

bam- och ungdomsorganisationema. Reglerna för fördelning lokalt

av aktivitetsstöd från detta anslag har godkänts regeringen prop.

av 1992/93:100 bil. bet. 1992/93:KrU14, rskr. 1992/93:254. Bidraget fördelas till idrottsföreningarna grundat antalet i åldrarna 7-

grupper 25 år med minst tre deltagare. Bidrag utgår med individuell

en del samt en del för gruppen. Från och med läsåret 1996/97 fördelar Riksidrottsförbundet även bidrag till specialidrottsverksamheten vid riksrekryterande idrottsgymnasier prop. 1994/951100 bil. 14, bet. 1994/95:KrU14, rskr. 1994/952224.

Det har nu gått drygt 25 år sedan formerna för statligt stöd till idrotten senast föremål för genomgripande prövning och analys.

var en Under denna tid har bl.a. statens system för anslagstilldelning och styrning av verksamheter genomgått omfattande förändringar. Med hänsyn till vad som framförts i det föregående och eftersom de mål för idrottsanslaget som i huvudsak fastställdes riksdagen år 1970 ter sig

av nu vaga och allmänna finns det anledning att kommitté i uppdrag

ge en att utvärdera det statliga stödet till idrotten och föreslå tydligare mål

nya för detta stöd. Kommittén bör parlamentariskt sammansatt.

vara

Utgångspunkter för uppdraget

Under den tid som gått sedan statens stöd till idrotten senast prövades har ett flertal förändringar skett i omvärlden påverkar idrotten och

som förutsättningarna för det statliga stödet till idrotten. Befolkningssammansättningen har ändrats, stor del svenskarna har i dag

en av en annan kulturell och etnisk bakgrund än den traditionellt svenska. Sverige har blivit en del Europeiska unionen. Idrottens regelverk har där-

av egna med blivit föremål för prövningar i EG-domstolen.

230 Bilaga

Kravet på hushållning med statens är stort. Detta kräver att

resurser måluppfyllelsen är hög och att bidrag fördelas effektivt. Det statliga

budgetarbetet har genomgått genomgripande förändringar på ett antal

avgörande punkter. Översynen anslaget bör därför utgå från de för-

av ändringar som skett i samhället sedan anslaget fick sin nuvarande

ut-

fonnning.

Demokratisk tradition och förnyelse

Det ideella och demokratiskt uppbyggda föreningslivet viktig del

är en av det svenska samhället. Genom sitt för god samhälls-

engagemang en etik motverkar den demokratiskt uppbyggda idrottsrörelsen negativa yttringar och bidrar till integration människor upplever

av som annars ett utanförskap i samhället. Det är stor vikt att de frågor rör

av som demokratins tillämpning inom idrottsrörelsen är levande och aktiv

en del av verksamheten. Demokratins arbetsformer får inte förvandlas till en abstraktion som reserveras för årsmöten och formella tillfällen. Pâ samma sätt är det ideella föreningslivets integritet, självständighet och

utvecklingsförmåga en viktig förutsättning för den offentliga bidragsgivningen till föreningslivet.

Förändring av relationen mellan staten och Riksidrottsförbundet

Riksidrottsförbundet har sedan riksdagens beslut år 1970 fått utökade

arbetsuppgifter. Samtidigt som uppgifterna har ökat har också det all-

märmas insyn i förbundet minskat. Den 1 juli 1993 upphörde

regeringens ombuds uppdrag i Riksidrottsförbundets styrelse prop. 1992/93:100 bil. bet. 1992/93:KrU14, rskr. 1992/932254. Detta motiverades med önskan att öka idrottsrörelsens frihet och obero-

en ende. I samband med denna reform begränsades Riksidrottsförbundets uppgifter för de organisationer inte är medlemmar i förbundet.

som Riksidrottsförbundet har betydelsefull roll i fördelningen

en av statens stöd till idrotten. Fonnema för âterrapportering till regeringen

av behövlig information om bidragets användning i dag inte fullt

svarar ut mot behovet.

Riksdagens revisorer föreslog i en skrivelse till riksdagen förslag

1981/82:16, efter granskning statens stöd till idrotten, att den dåva-

av rande ordningen med statens revisorer i Riksidrottsförbundet skulle avskaffas. Deras argument att de vid sin granskning funnit de

var att kontrollfunktioner Riksidrottsförbundet och dess förbund byggt

som upp inom sig väl tillgodoser även de krav på kontroll från statens

som

sida är behövliga. Riksdagen antog förslaget sitt bet.

som eget

l982l83zKrUl, rskr. 1982/83:25. Regeringen har alltsedan den l juli 1983 därför inte utsett revisorer i Riksidrottsförbundet.

Riksdagens revisorer har i skrivelse till regeringen förslag

en

1995:38 efter en genomförd granskning idrottsanslaget pekat på

av

behovet att den statliga styrningen är

av av anslagsanvändningen

effektiv och möjlig att följa dnr In96/513/FO. Revisorerna

upp

understryker att målstymingen kräver en grundlig och kontinuerlig

uppföljning och kontroll. Vidare understryks i revisorernas skrivelse till regeringen det unika i att en verksamhet får så betydande medel i

som statsbidrag som Riksidrottsförbundet inte är föremål för statlig revision. Revisorerna därför att regeringen nytt bör utse revisorer i

anser Riksidrottsförbundet. Revisorerna i skrivelsen att de i sin

anger granskning saknar en kvalitativ utvärdering idrottens verksamhet i

av förhållande till de uppsatta målen.

Nya idrotter har etablerats

Sedan 1970 års idrottspolitiska beslut i riksdagen har antalet special-

idrottsförbund inom Riksidrottsförbundet ökat från 49 till 66 förbund. Ökningen beror på att nya idrotter etableras och vinner utövare. Det

mest påtagliga exemplet på nya idrotter är innebandyn under

som senare år kommit att bli de större specialidrottsförbunden mätt i

en av antalet utövare. Detta innebär samtidigt att die ekonomiska villkoren förändras för de etablerade idrottema genom att fler måste dela på de tillgängliga resurserna. Detta bör dock inte vara ett hinder för ut-

en veckling där idrotten hela tiden förändras och förnyas.

Ökad kommersialisering elitidrott Det kommersiella

av stora intresset som under senare år kommit att riktas mot elitidrotten har kraftigt förändrat de ekonomiska förutsättningarna för idrottsutövandet. Resultatet har blivit att utövare idrotter med stort medialt intresse

av har fått väsentligt bättre förutsättningar för såväl träning tävling än

som vad som gäller idrottsutövare i andra idrotter. Samtidigt egenfman-

som sieringen är viktig kan alltför stor tilltro till de kommersiella kraf-

en terna inom idrotten leda till ensidig fokusering på elitnivån och de

en internationella resultaten.

Få kvinnor i beslutande

organ

Enligt en kartläggning som presenterats Friitidsutredningen i betän-

av kandet Fritid i förändring SOU 1996:3 utgör kvinnor i genomsnitt 43 % av de aktiva inom Riksidrottsfdrbundets specialidrottsfdrbund. De tre idrottema med störst andel kvinnliga aktiva är ridsport 84 %, gymnastik 79 % och konståkning 73 %. Idrotter med högst andel

232 Bilaga 2

manliga aktiva är ishockey och biljard 98 % samt bandy och brottning 95 %. På representationsnivå når antalet kvinnor sällan över 30 %. Inför riksidrottsmötet 1995 hade idrottsrörelsen högt ställda satt upp mål för att förbättra den kvinnliga representationen inom idrottens beslutande organ. Trots ett omfattande arbete nåddes inte målen. Riksidrottsmötet beslöt därför att ytterligare intensifiera arbetet med öka att den kvinnliga representationen i beslutande inom idrottsrörelsen. organ Fritidsutredningen konstaterade i sitt betänkande att det fortfarande finns alltför få redovisningar för att kunna tydligt på hur offentge svar liga bidrag fördelar sig verksamhet för kvinnor och män. Ett förslag från utredningen är att det i redovisningar hur offentliga medel av används skall framgå hur har fördelats mellan kvinnor och resurserna män. I de analyser utredningen presenterade framgår kvinnor som att missgynnas i jämförelse med män vid användande offentliga medel av inom fritidsområdet.

Idrott för alla

Ett stort antal människor i Sverige har i dag kulturell och en annan etnisk bakgrund än den svenska. Idrottens språk är universellt. Idrotten och dess organisationer ger utövama möjlighet att möta människor med olika ursprung, något berikar såväl den enskilde samhället i som som stort. Idrotten har stor betydelse för att öka integrationen i samhället detta bör tillvaratas och stödjas. Idrotten har stor betydelse för att bryta segregation och utanförskap. Det finns därför anledning att särskilt uppmärksamma tendenser till ökad uppdelning idrottsutövandet av som kan härledas till social och etnisk bakgrund.

Ändrade fritidsvanor

Flera undersökningar fritidsvanor visar att ungdomar under år av senare blivit alltmer stillasittande. I många fall har leken utomhus ersatts av exempelvis TV- och dataspel. Detta är i ett långsiktigt perspektiv att se

som allvarligt. Det är under barn- och ungdomsperioden kroppen

som byggs upp. Brist på motion och rörelse under ungdomsåren leder till försämrad hälsa med åtföljande sjukdomsrisker.

Lek och idrott bortglömd form —-en

Under år har det stundtals förts diskussion barn i alltsenare en om att för tidig ålder leds i tävlingsidrott och på så vis för tidigt lämnar

leken bakom sig. Forskningen i dag inget entydigt på frågan

ger svar

Bilaga2 233

när leken kan eller bör ersättas av tävlingsidrott. Det är i stället sannolikt så att detta är beroende den enskilda individens mognad och av intressen. Det finns dock tecken alltför tidig

att en specialisering

inom idrotten leder till att de barn och ungdomar inte idrotta

som börjar

tidigt riskerar att ställas utanför den organiserade idrottsverksamheten. Ofia är det just dessa barn och ungdomar har behov den som ett stort av fostran och gemenskap idrotten erbjuder. Det är

som angeläget att

skapa bättre möjligheter än för närvarande för att utveckla såväl innehåll som omfattning den organiserade ungdomsidrotten så verkav att samheten även blir tillgänglig för de barn och ungdomar i står

som dag

utanför.

Folkhälsans förändring

De senaste årtiondena har allt större uppmärksamhet riktats vi mot att genom våra kost-, tobaks- och alkoholvanor samt motion kan m.m. påverka vår hälsa och vårt välbefinnande. Folkhälsoarbetet inom kom-

munerna har ökat i omfattning. Skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället är i dag förhållandevis stora. Det finns betydande skillnader mellan olika socioekonomiska liksom mellan kvinnor grupper och män och mellan infödda svenskar och invandrade. Det finns uppgifter som tyder på att skillnaderna i hälsa ökar. Yngre lågutbildade kvinnor är hälsosituation tycks försämras. en grupp vars Idrottsrörelsen har viktig funktion när det gäller skapa tillfälen att len till motionsaktiviteter för människor från olika åldrar och sarnhälls-

grupper. Idrotten kan spela en viktig roll i folkhälsoarbetet när det gäller att förbättra de sämst ställda .hälsotillstånd gruppemas

Kommitténs uppdrag

Utvärdering

Kommittén skall utvärdera det nuvarande systemet för det samlade statliga stödet till idrotten. Kommittén skall därvid analysera de av staten uppsatta målen för stödet, särskilt med inriktning på "måluppfyllelse och relevans. Kommittén skall också bedöma effekterna av andra direkta och indirekta former för statligt stöd till idrotten, exem-

pelvis bidrag till utbildningsverksamhet, Skatteregler En särskild

m.m. analys skall göras effektiviteten i det offentliga stödet till den lokala av verksamheten för barn och ungdom på idrottens område. Som del i en utvärderingen skall stödets nuvarande administrativa hantering analyse-

ras.

234 Bilaga2

Kommittén skall belysa verksamheten inom idrottsrelaterad forskning. Dessutom skall omfattning och inriktning på statens insatser bedömas. Kommittén skall redovisa en analys av befintliga fakta i folkhälsofrågor med inriktning den fysiska aktiviteten i olika åldersg1PPeT- Kommittén skall analysera hur idrottsrörelsens finansiering ser ut i dag, dess omfattning och inriktning samt ta ställning till hur det bör påverka den statliga bidragsgivningen. Kommittén får gärna lämna förkan öka idrottsrörelsens egenfmansiering. slag som

Förslag till nya mål

Kommittén skall, med utgångspunkt i utvärderingen, föreslå tydligare mål för statens samlade stöd till idrotten. Därvid skall en anpassning ske till den förnyade statliga budgetprocessen samt till andra relevanta förändringar, främst de som beskrivits i utgångspunktema för uppdraget. Kommittén skall också föreslå modell för hur bidragets effekter en och effektivitet skall följas upp och utvärderas och hur bidraget skall administreras och återrapporteras. I sitt förslag skall kommittén utgå från kravet på hög effektivitet och att möjligheterna till medborgerlig insyn och kontroll vid bidragsfördelningen skall säkerställas. Kommittén skall härvid pröva möjligheterna och lämpligheten för regering och riksdag att närmare styra anslagets inriktning. Kommitténs förslag skall utgå från att kvinnor och män får lika möjligheter att bedriva idrott. Detta gäller såväl bredd- och motionsidrott prestationsinriktad tävlingsidrott. Kommittén skall i sina försom slag även utgå från idrottens betydelse för unga människor liksom för folkhälsan i övrigt. Av grundläggande betydelse är att målen för stödet utformas så att de bidrar till att fler märmiskor kan delta i idrottslig verksamhet utifrån sina egna förutsättningar. Det är vikt att värna om mångfalden av idrotter. Av detta följer av att kommittén vid utformningen av målen för statens stöd till idrotten särskilt skall beakta de skilda ekonomiska villkor gäller för olika som idrotters möjligheter till egenfmansiering av såväl bredd- och motionsidrotten elitidrotten. Det statliga stödets utformning f°ar samtidigt som inte hindra förnyelse och utveckling av idrottsrörelsen. en

En viktig utgångspunkt är alltjämt att statens stöd huvudsakligen bör

inriktas på att bidra till att det skapas ett bestående intresse bland medborgare i alla åldrar för regelbunden fysisk aktivitet för att uppnå hälsa och välbefinnande. Detta inom för den levande folkrörelse som ramen den demokratiska idrottsrörelsen utgör. Kommittén skall utöver det allmänna kommittédirektivet, att redovisa konsekvenserna av sina förslag ur jämställdhetsperspektiv, även

Bilaga2 235

redovisa konsekvenserna sina förslag såväl integrations-

av ur som

folkhälsoperspektiv.

Kommittén skall även kostnadskonselcvenser de förslag

ange av som läggs fram. I de fall förslagen medför ökade utgifter eller minskade

inkomster för det offentliga måste samtidigt förslag till finansiering

genom om- prioriteringar lämnas. Ekonomiska konsekvenser

av förslagen skall redovisas såväl för kommunen och landsting för

som

statsförvaltningen.

Utredningsarbetet

Kommitténs förslag bör utvecklas i dialog mecd berörda intressenter

på

området. Arbetet bör därför präglas dialog och samråd med såväl

av idrottsrörelsen som Svenska kommunförbundet.

Kommittén skall samråda med Föreningsbidragsgruppen C1995:C.

För utredningsarbetet gäller regeringens dinrektiv till samtliga kom-

mittéer och särskilda utredare angående regiomalpolitiska konsekvenser

dir. 1992:50, om prövning offentliga åtaganden dir. 1994:23,

av om jämställdhet mellan kvinnor och män dir. 1994:124 och redovis-

om ning av konsekvenserna för brottslighet och brottsförebyggande arbete dir. 1996:49.

Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast i december 1997.

Bilaga 3 237

Kommittédirektiv Dir. 1997: 146 Tilläggsdirektiv till Kommittén om stöd til idrotten In 1996:03

Beslut vid regeringssammanträde den 27 november 1997.

Sammanfattning av uppdraget

Kommittén om stöd till idrotten får förlängd tid till senast den 31 maj 1998. Kommittén skall utöver tidigare uppdrag också bedöma konsek-

venserna för den statliga idrottspolitiken om idrottsföreningar väljer att

bedriva en del av sin verksamhet i annan associationsform än den

ideella föreningens.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 24 oktober 1996 att en parlamentariskt sammansatt kommitté skall utvärdera det statliga stödet till idrotten samt föreslå nya, tydligare mål för statens stöd till idrotten. Utgångspunkten för utvärderingen skall vara de av staten uppställda målen för bidraget samt de samhällsförändringar som skett sedan målen fastställdes.

Den svenska idrottspolitiken bygger på den s.k. folkrörelsemodellen. Detta innebär att staten i stor utsträckning har överlämnat idrottspolitiska frågor till idrottsrörelsen själv. En förutsättning för detta har varit dels att idrottsrörelsen är organiserad som en demokratisk folkrörelse, dels att den kan samla såväl bredd- som elitverksamhet i en sammanhållen organisation. Under senare tid har frågan aktualiserats om idrottsföreningars möjligheter att överföra idrottsverksamhet på elitnivå till aktiebolag. Riksidrottsstyrelsen har gett en särskild arbetsgrupp i uppdrag att utreda frågan om en alternativ associationsform till den ideella föreningen för bedrivande av idrottsverksamhet av omfat-

tande kommersiell/professionell karaktär.

Uppdraget

Kommittén får i uppdrag att bedöma konsekvenserna för den statliga idrottspolitiken om idrottsföreningar väljer att bedriva en del av sin verksamhet i associationsform än den ideella föreningens.

annan

För arbetet gäller i övrigt de förutsättningar som har angetts i de ursprungliga direktiven dir. 1996:84. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 1998.

Referenser

Amnå, Erik 1995 Det mångtydiga mellanrummet i Amnå, Erik red. Medmänsklighet hyra. Åtta ideell verksamhet. Libris,

att forskare om

Örebro, sid. 119-171.

Anläggningsdrift iförändring 1995/96. Stockholms idrottsförbund.

Annerstedt, Åsa, Björkman, Anders, Peterson, Jonas 1998 Finansieringen av idrottsrörelsen i Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter idrott SOU 1998:33 Rapporter till Idrottsutredningen.

om

Anslagsframställningar för år 1998 och verksamhetsberättelser för år 1996/97 från Friluñsfrämjandet, Sveriges Sportñske- och Fiskevårds-

förbund, Svenska Livräddningssällskapet-Simfrämjandet, Svenska

Pistolskytteförbundet, Svenska Båtunionen och Cykelfrämjandet.

Augustsson, Christian 1997 Barnidrott på gott och ont. Idrottspedagogiska rapporter 51, Göteborgs universitet.

Basäskanden för år 1997 och årsredovisningar for år 1996 från Svenska

cykelfrämjandet, Svenska fotbollförbundet Svenska gymnastikforbun-

det, Svenska handikappidrottsförbundet, Korpen, Svenska landhockeyförbundet, Svenska orienteringsförbundet, Svenska skidförbundet, Svenska skolidrottsforbundet, Svenska skridskoförbundet och Svenska vattenskidförbundet.

Busch Zetterberg, Karin 1997 Motion och idrott 1997. Fem rapporter om idrott SOU 1997:188 Rapport till Idrottsutredningen.

Danelius, Hans 1997 Mänskliga rättigheter i europeisk praxis. Norstedts Juridik AB, Stockholm.

Den goda idrotten, mål och vägval 1998. Stockholms idrottsförbund.

Doping i folkhälsoperspektiv SOU 1996:126 Betänkande av Utredningen om doping.

Domstolsprövning av förvaltningsärenden SOU 1994:117 Slutbetänkande av Fri- och rättighetskommittén.

240 Referenser

En ny plan-, bygg- och bostadsforskning SOU 1997:182 Slutbetänkande av Utredningen för översyn plan-, bygg- och bostads-

en av väsendet.

Engström, Lars-Magnus, Amegård, Johan 1997 Motionsvanor och fiisisk aktivitet. Folkhälsoinstitutet 1997:38.

Eriksson, Sten 1997 Elitidrottarens villkor. En studie svenska

av

landslagsidrottens villkor 90-talet Olympic Support.

Europarådskonventionen om anti-doping anti-doping conventionen

1989.

Folkhälsoinstitutet 1996 Vårt behov rörelse En idéskrift fysisk

av om aktivitet och folkhälsa. Gothia, Stockholm.

Fritid i förändring. Om kön och fördelning fiitidsresurser. SOU

av 1996:3 slutbetänkande från Fritidsutredningen.

Garme, Helena 1997 Skattebejrielsens gränser. Rapport angående

skattemyndighetemas syn idrottsföreningars rörelseverksamhet. PM

1997-08-25.

Genomförande EG:s TV-direktiv Ds 1998:21

av

Goksoeyr, M. Andersen, E. Asdal, K. 1996 Kropp, kultur tippe-

og kamp. Universitetsforlaget og Kulturdepartementet, Oslo.

Ibsen, B. 1997 Den fiivillige organiseringen idraetten i Norden.

av Danmarks Hoejskole for Legemoevelser, Köpenhamn.

Idrott åt alla SOU 1969:29 Betänkande avgivet Idrottsutredningen.

av

Idrott åt alla Ds 1993:58 Rapport till Expertgruppen för studier i

offentlig ekonomi.

Idrotten vill verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen inför

- 2000- talet 1995 Sveriges Riksidrottsförbund, Farsta.

Idrotts-Sverige En presentation av Riksidrottsförbundet 1993. Sveriges Riksidrottsförbund, Farsta.

Innst. 28 1992-93 Innstilling fia kirke- og undervisningsnr.

komiteen idretten -folkebevegelse folkeforlustelse. Oslo.

om og

1997.620-2, Kulturrninisteriet Regeringens redegoerelse til nr.

F olketinget om Idraetspolitik. 4. februari 1997 Köpenhamn.

Juppi, 1995 Studies in sport, physical education and health.

Jyväskylä.

Kirst, Fredrik 1997 En kvantitativ undersökning angående målstyrningens eflektivitet inom idrottsrörelsen, PM 1997-06-27.

Kommittédirektiv Dir. 1996:84 Stöd till idrotten.

Kommittédirektiv Dir 1997:67 Den svenskaforskningspolitiken.

Kommittédirektiv Dir. 1997:146 Tilläggsdirektiv till Kommittén om stöd till idrotten.

Kommunförbundets anläggningsstatistik, 1997.

Lindroth, Jan 1998 Kontinuitet och förändring. Tankar om idrottens framtid i Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter idrott om SOU 1998:33 Rapporter till Idrottsutredningen.

Norberg Johan R. 1997 Idrottsrörelsen och tipsfrågan. Historiska institutionen, Stockholms Universitet 6 nov. 1997.

Norberg, Johan R. 1998 Nya tider och gamla problem. Ett diskussionsunderlag rörande förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen i Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott SOU 1998:33 Rapporter till Idrottsutredningen.

Olofsson, Eva 1996 Guldmedaljer på kvinnors vis. Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet Nr 116, 1996.

Organisationemas bidrag SOU 1993:71 Betänkande av Utredningen om bidrag till ideella organisationer.

Pallin, Christer 1997 Detta skall vi göra till nästa RF-stämma. I Artikelsamling 1997, Idrottsjuridisk skriftserie Nr SISU Idrottsböcker 1997.

242 Referenser

Patriksson, Göran, Augustsson, Christian, Eriksson, Sten 1998 Kartläggning av den idrottsrelaterade forskningen i Sverige i Historia, ekonomi och forslming. Fem rapporter idrott SOU 1998:33

om

Rapporter till Idrottsutredningen.

Peterson, Tomas 1989 Leken blev allvar. Halmstad Bollklubb mellan folkrörelse, stat och marknad. Arkiv Förlag, Lund.

Kungliga Majzts proposition l970:79 till riksdagen angående stöd till idrotten.

Putnam, R. D. 1993 Making Democracy Work: Civil Traditions

in Modern Italy. Princeton University Press, Princeton.

Regeringens proposition 1997 till Riksdagen med förslag till idrottslag, Helsingfors.

Regleringsbrev för år 1998 1997 En handledning för Regerings-

kansliet.

Riksdagens revisorers skrivelse dnr 1995:38 det statliga stödet till

om studieförbund och idrott.

RF :s stadgar 1995 Sveriges Riksidrottsförbund, Farsta.

Riksdagstrycket, 1970- 1997.

Riksidrottsförbundets Forsknings- och utvecklingspolicy Riksidrotts-

styrelsen 1995. Sveriges Riksidrottsforbund, Farsta.

Sandahl, Rolf 1998 LOK-stödets effekter i Historia, ekonomi och

forskning SOU 1998:33 Rapporter till Idrottsutredningen.

Selle, P. 1995 Idretten det offentlege: Ein familie i Klausen, K.K.

og og Selle, P. red. Frivillig organisering i Norden. TANO, Oslo

og Jurist- og Oekonomiforlaget, Köpenhamn, sid. 336-353.

Sjöstrand, Sven-Erik 1995 I samspel med andra. Om organisering

av ideell verksamhet i Amnå, E. red. hyra Åtta

Medmänsklighet att

forskare om ideell verksamhet. Libris, Örebro, sid. 251-277.

Stadgar för Sveriges Riksidrottsforbund antagna Riksidrottsmötet

av 1995.

St. meld. nr 41 1991-92 Om idretten. Folkebevegelse og folkeforlystelse. Kulturdepartementet, Oslo.

St. meld. 27 1996-97 Om statens forhold til frivillige organisa-

nr.

sjoner. Kulturdepartementet, Oslo.

Strömberg, Håkan 1997 Allmän förvallningsrätt. Liber Ekonomi, Malmö.

Tebelius, Ulla 1997 Girls’ involvement sport. Dynamics of sport participation of old female athletes International Journal of

12-19 years Sport Sociology Reviewed.

Wallin, Bengt 1992 Bra idrott i vår förening. Studiematerial SBU.

Wallin, Bengt 1980 Elitidrottare i Sverige. En utredning med anledning av att RF tilldelats tipsmedel RF 1980

Zetterberg, Hans, L. 1997 The Study of Values i Swedberg, Richard och Uddhammar, Emil ed. Sociological Endeavor, City University Press, Stockholm, s. 191-219.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskatming.Fi. 29.1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa 2 Tänderhelalivet fall enöversyn.UD. nytt ersättningssystemför vuxentandvård.S. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfårdensgenusansikte.A. 3l.Detgällerlivet.Stödochvårdtill bamoch Män passaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhållsskyddvid Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. 6 Ty makten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott ln. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsfönnåga.S. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken.+ Bilagor.M. av försäkringar.Fi 36.Identiñeringochidentitetidigitalamiljöer Alkoho Marknadsföringavalkoholdrycker Referatfrånenhearingden12november1997. — ochSystembolagetsprodukrurval. IT-kommissionensrapport4/98.K. Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.S. - - 10.Campusför konst.U. 38.Vadfårvi för pengarna Resultatstymingav — 11.Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala inomolikaområden.U. området 12.Självdeklarationochkonuolluppgiñer 39.Detfmsk-svenskagrånsålvssamarbetet.M. förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTISOFFER. - I3.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad börgöras Ju. nåringsrättsligafrågor. Fi. Läkemedelsinformation för alla. l4.E-pengarl5.Grönanyckeltal Indikatorerför ettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. l6.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre bemötandeavpersonermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål. — l7.Sarnordning digitalav marksändTV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstifining.Ju. l8.Engräns enmyndighet F 45.Sotningiframtiden.Fö. l9.ITochregionalutveckling. 46.0mbuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelflan Sverigeslån.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.lT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrol¢radochifrågasatt för digitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.S. - Riksdagenl997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreefbrsåljningenawecklas 21.Problemmedinbäddadesysteminför2000-skiftet. inomEU.K. Hearinganordnad ITkommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder av samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-11-14.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28. üförsäkringsgaranti. 51.Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Ett garantisystemför försakringsersâttningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportfmansieringen.N. kunskapslyflet.U. 24.FiskeriadministritioneniettEU—perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn fiskeriadministrationenmm.Jo. möjligheternaiÖstersjöregionen.N. av 53.Tavara 25.Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. 54.HuroffensivlT-anvåndningkanskapatillväxt + st4 bilagor.S. för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.FrånhembränttillMariakliniken. IT-kommissionenpåuppdragavKommunikationsfaktaomungdomarochsvartsprit.S. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nyaledningsreglerförbankaktiebolagoch ochIndustriförbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad997-l 1 8.K.l 28.Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadlåkemedelsñirsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa ochtilltälligt arbete.Fi 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed IT-stöd.U. 58.ITochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. IT-kommissionensrapport6/98.K. 59.Räddningstjänsteni Sverige RäddaochSkydda Fö. - 60.KringHallandsåsen.M. 6l.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 62.Kampanjmedkimskaperochkänslor.Om kämavfallsomrösmingeni Malåkommun1997.M. 63.Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjanden ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriñserie.SB. 64.Bättreochmertillgängliginfonnation. Småföretagsdelegationensrapport N. 65.Nyatider,nyaförutsättningar... IT-kommissionensrapport8/98.K. funktionshindradeeleveri skolan.U. 66.FUNKIS- 67.Socialavgiftslagen. 68.Kunskapslfigetpåkämavfallsområdet1998.M. 69.Lamplighetsprövningavpersonalinom förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 70.Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch IT-kommissionen,Rosenbad997-l 12-04, IT-kommmissionensrapport7/98.K. 7l. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt kontrollinstrument.In. Kommunalafmansiörbund.Fi. . OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida . — systemför statsbidragtill invandrarnas riksorga.nisationerm.fl.In. Styrningen polisen.Ju.av . Djurtörsök.Jo. . Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- . rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.In.

Statens offentliga 1998 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Läkemedelsinformationföralla.41

HurskallSverigemåbättre Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 - Kontrolleradochifrågasatt En god affär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 - intervjuermedpersonermedfimktionshinder.48

De39stegen.Läkemedelsutredningarunder

Justitiedepartementet 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

Läkemedeli vårdochhandel,SOU1998:28.50 BROTISOFFER. Socialavgiñslagen.67 Vad hargjorts Vad börgöras 40

Ensamladvapenlagstifining.44

Kommunikationsdepartementet

Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Bulvanerochannat.47 IT ochregionalutveckling.

Styrningen polisen.74 120exempelfrånSverigeslän.19 av IT-kommisionenshearingominñastmkturen

Utrikesdepa rtem entet fördigitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24.20 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall Problemmedinbäddadesysteminför 2000-skiftet. - enÖversyn.29 Hearinganordnad IT kommissioneniav

samverkanmedlndustriförbundetoch Statskontoret

Försvarsdepartementet l997-11-14.2l

Säkrare antering.13 Utlandsstyrkan.30 Identifieringochidentiteti digitalamiljöer.

Försvarsmaktsgemensam Referatfrånenhearingden12november1997. utbildningför framtidakxav.42 IT-kommissionensrapport4/98.36

Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas Sotningi framtiden.45 Räddningstjänsten inomEU.49 i Sverige RäddaochSkydda.59 HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt för mindreföretag.Ett rådslaganordnatav

Socialdepartementet IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikations-av

departementet,Närings-ochhandelsdepartementet Tänderhelalivet ochlndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-1l- l nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - 54 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerochav IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. Systembolagetsprodukturval.8 Näråsikter IT-kommissionensrapport 58 blir handling.Enkunskapsbversiktom bemötande Nyatider,nyaförutsättningar... avpersonermedfunktionshinder.16 lT-kommissionensrapport8/98.65 Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. 4 bilagor. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. + st 25 Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och Frånhembränttill Mariakliniken. fakta IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, — omungdomarochsvartsprit.26 lT-kommmissionensrapport7/98.K.70 Läkemedeli vårdochhandel.Om säker,flexibelen

ochsamordnadläkemedelsförsöijning.28

Finansdepartementet

Detgällerlivet. Stödochvårdtill bamoch Omstruktureringarochbeskattning.1 ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga.3 1 Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektivaav

psykiatrisktvångsvård.32 försäkringar.7

Företagaremedrestarbetsförmåga.34 Integritet-Effektivitet- skattebrott.9

Denframtidaarbetsskadeflsrsakringen. Självdeklaration kontrolluppgiñeroch 3 7 Vad får vi för pengarna Resultatstyming - förenkladeförfaranden.12 - av statsbidrag E-pengar näringsrättsligafrågor. 14 till vissaorganisationerinomdet sociala området.38 Engräns enmyndighet 18 - Försäkringsgaranti.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ett garantisystemför törsäkringsersättningar.22 Bättreochmertillgänglig information. Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch Småföretagsdelegationensrapport 64 försäkringsbolag.27 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Inrikesd epa rtemen tet ochtillfälligt arbete.56 Historia,ekonomiochforskning. Kommunalañnansförbund.72 Fem idrott 3 3

rapporterom

Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

-

Utbildningsdepartementet kontrollinstiument.7 l

Campusförkonst10 OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

- Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn systemför statsbidragtill invandrarnas inomolikaområden.1 l riksorganisationermfl.73 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- Situationeninförochunderförstaåretmed rörelsenochfriluftslivets organisationer.76 kunskapslyñet.5 1 DUKOM Distansutbildningskommittén. Miljödepartementet Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskthållbart

lT-stöd.57 samhälle. 5l FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 Förordningartillmiljöbalken.+Bilagor.35

- Lämplighetsprövning personalinomav Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 Kring Hallandsåsen.60

Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om J ordbru ksdepa rtementet

kämavfallsomrösmingeni Malåkommun1997.62 FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68 Översyn fiskeriadminislrationenav m.m.24 LivsmedelstillsyniSverige.6 l Djurföisök.75

Arbetsmarknadsdepartementet Vältärdensgenusansikte.3 Mänpassaralltid Niva- ochorganisationsspecifika processermedexempelfrånhandeln.4 Vart liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty makten dinär Mytenomdetrationella arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Utstationering arbetstagare.av 52

Kultu rdepa rtementet Samordning digitalmarksändTV.17av

Närings- och handelsdepartementet Statenochexportfinansieringen.23 TavarapåmöjligheternaiÖstersjöregionen.53

Denna skrift kann

6/"NW

å beställas frano

WREGER.NGSKANSLIET

Inrikesdepartementet

Te|efon O8690 91 §90

10333 Stockholm Fax 08-690 91 931

ISBN 91-38-20944-6

ISSN O375-250X