Historia - ekonomi - forskning fem rapporter om idrott : rapporter till Idrottsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Historia

forskning

FEM RAPPORTER OM IDROTT

Rapporter till ldrottsutredningen

Mn

w Statens offentligautredningar WW 1998:33

Pil Inrikesdepartementet

Historia - Ekonomi - Forskning

Fem rapporter om idrott

Rapporter till Idrottsutredningen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes order@liber. se

. Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20867-9 R Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

Idrottsutredningen har i sitt direktiv Dir. 1996:84 bl.a. uppdragits att göra särskilda analyser och genomlysningar av olika förhållanden i anslutning till idrotten. Tre av dessa presenterar vi i denna volym:

LOK-stödets ejfekter författad av Rolf Sandahl beskriver bl.a. betydelsen av det offentliga stödet till idrottsföreningarnas barn- och ungdomsverksamhet dels ekonomiskt, dels symboliskt.

Kartläggning den idrottsrelaterade forskningen i Sverige

av författad av Göran Patriksson, Christian Augustsson och Sten Eriksson redovisar idrottsforskarnas spridning i landets universitet och högskolor samt tillgången på rörliga forskningsmedel för deras verksamhet.

Finansiering idrottsrörelsen författad Åsa Annerstedt, Anders

av av Björkman och Jonas Persson redovisar samtliga penningströmmar

offentliga, kommersiella och medlemsbaserade till idrottsrörelsens

samtliga organisationsnivâer. Då författarna genomfört en liknande studie år 1993 kan även trender i finansieringsstrukturen beskrivas.

Därtill har vi i utredningen på eget initiativ tagit hjälp två

av historiker i syfte att fördjupa vår allmänna kunskap idrotten.

om

Kontinuitet och förändring författad av Jan Lindroth presenterar tankar om idrottens framtid. Uppsatsen kan bl.a. läsas som ett inlägg i den aktuella s.k. bolagiseringsdebatten inom idrotten.

Nya tider och gamla problem författad av Johan R. Norberg ger en kunnig historisk analys rörande förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen.

Vi vill med denna samlingsvolym dela med oss av de kunskaper rapporterna givit oss i förhoppning om att de kan intressera en vidare krets såväl inom idrottsrörelsen som i samhället i övrigt. Innehållet i boken är således ett underlag för kommitténs fortsatta arbete, inte ett ställningstagande av kommittén. Kommitténs samlade bedömningar och ställningstaganden publiceras i ett kommande slutbetänkande.

Stockholm ifebruari 1998

Kjell Nordström ordförande

Innehåll 5

Innehåll

Kontinuitet och förändring

Tankar om idrottens framtid

Jan Lindroth LOK-stödets effekter 25

Utvärdering av LOK-stödet

Rolf Sandahl

Nya tider och gamla problem 61

Ett diskussionsunderlag rörande förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen Johan R. Norberg

Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige ..101

En studie genomförd på uppdrag av Idrottsutredningen Göran Patriksson, Christian Augustsson, Sten Eriksson

Finansieringen av idrottsrörelsen 159

En kartläggning av idrottsrörelsens intäkter

m.m.

Åsa Annerstedt, Anders Björkman, Jonas Persson

Kontinuitet och förändring

Tankar om idrottens framtid

Jan Lindroth Professor i idrottshistoria vid Stockholms universitet

Kontinuitet och förändring 7

Kontinuitet och förändring

Tankar om idrottens framtid

Den som studerar vasmålningar från antikens Grekland finner ofta idrottsmotiv. Scener med löpning, hopp, kast, fribrottning och annat för tanken till dagens tävlingsidrott- "inget nytt under solen". Men skenet bedrar. Under ytan finns viktiga skillnader. Då brydde sig inte

man om att mäta resultat och slå rekord. Det räckte att kora en vinnare, allmänt betraktad som gudarnas gunstling. Alla andra beklagansvärda för-

var lorare. I kampgrenar tolererades avancerat våld, kvinnorna nästan

var osynliggjorda, "idrott alla" otänkbar ens som utopi.

Exemplet visar hur idrotten utvecklas under historiens gång. Tidlösa inslag kombineras med tidsbundna, kontinuitet med förändring. Enbart kontinuitet eller enbart förändring är otänkbart, båda är ofrånkomliga i skilda proportioner. Detta gäller givetvis även framtidens svenska idrottsliv.

Våra dagars idrott är präglad industrisamhället. De värderingar

av och den praktik som ligger bakom detta samhälle upphov till både

gav ett industriellt produktionssystem och ett idrottsligt tävlingssystem,

som starkt bröt av mot tidigare förhållanden. Rationalism, organisation,

prestation, resultatmätning och framstegsoptimism hörde till grund

bultama i den nya given.

Nu talas med rätta om att ett nytt samhälle håller på att formeras, det postindustriella infonnations- eller kunskapssamhället. Det finns i ett sådant läge all anledning att vänta sig stora nyheter också i idrottslivet. Idrottens närmaste framtid, sammanfallande med ett årtusendeskifte, kommer av allt att döma att präglas förändring än konti-

mer av av nuitet. Tecken har givit sig till känna framtiden är redan här.

-

8 Kontinuitet och förändring

Syftet

Dessa rader avser att belysa frågan kontinuitet och förändring inom

om svensk idrott i ett framtidsperspektiv. l vilken utsträckning kan

man förvänta sig förändring På vilka punkter sätter de in Vad betyder

omvärldsfaktorema Hur påverkas idrottsrörelsen folkrörelsen, aktiviteterna grenarna, föreningarna och de enskilda individerna

medlemmama

Bakgrunden är ett önskemål från den statliga idrottsutredningen

om synpunkter idrottens framtid, gärna i essäfonn. Rimliga förväntningar denna typ litteratur infrias inte. Däremot kommer åt-

av skilliga synpunkter på den svenska idrottens framtid att redovisas. Det sker med några specifika förutsättningar:

Jag ser idrotten utifrån. Detta innebär större frigjordhet från dagens situation än vad som är vanligt då skilda idrottsrepresentanter diskuterar framtiden. Inte heller föreligger i en "frigjord" studie krav på lojalitet med studieobjektet, endast uppriktig vilja möjliga och

att se sannolika utvecklingsvägar. Uppgiften är alltså inte att försvara det bestående men inte heller att illvilligt kritisera det. Personliga önskemål och förhoppningar är ovidkommande.

Framtiden innefattar i detta fall 25-30 år, alltså medellång sikt. - en Vanligen begränsar sig den interna framtidsdiskussionen till några få år och inriktar sig på akut problembehandling.

Tillspetsningar och cijärvheter hör till bilden. Det är angeläget att lyfta fram alternativ kan te sig chockerande; vad är detex.

som empelvis som hindrar att intresset för våra dagars tävlingar och rekord i idrott kommer att ebba ut med värderingar

nya

I centrum ställs idrottsrörelsen, idrotten i frivilligt organiserad folk- rörelsefonn. I praktiken gäller det alltså huvudsakligen RF-idrotten. Men den måste ses i förhållande till den övriga idrotten skolans idrott, oorganiserad idrott mm. Idrottsrörelsen del idrotten, inte

är en av synonym med den.

Kontinuitet och förändring 9

Minihistorik

Den moderna tävlingsidrotten är i ett långsiktsperspektiv tämligen

en ny företeelse. Med början i England tog den form under 1800-ta1ets lopp. I Sverige fick den fotfäste i slutet 1800-talet, ännu endast

av men som en svagt spirande planta med ovissa framtidsutsikter. Linggymnastiken var det svenska l800-talets dominerande riktning inom skolan. På frivilligplanet förekom folkliga kraftprov och lekar, cirkus- och marknadsuppträdanden liksom mer borgerliga och aristokratiska aktiviteter som segling och hästsport. Motionstanken hade slagit rot hos delar av den icke kroppsarbetande befolkningen det är ovisst hur

men många som gick från tanke till handling.

Allmänt kan man karakterisera l800-talets svenska idrottsliv

som splittrat, trevande och utan fasta organisatoriska Med tävlings-

ramar. idrotten i sin moderna form kom paradigmskiftet. Nya värderingar och praktiska tillämpningar gjorde sig gällande med oemotståndlig kraft. Det kan inte nog betonas vilken kroppskulturell revolution därmed

som släpptes ut över den civiliserade världen.

Kännetecknande för den svenska utvecklingen är att tävlingsidrotten snabbt kanaliserades i folkrörelseform, detta typiskt svenska skandinaviska svar på industrisamhällets och den politiska demokratins behov samverkan mellan människor i rörelse med reformer

av som mål. Det var en logisk kombination, eftersom tävlingsidrotten och folkrörelsema växte fram samtidigt i slutet l800-talet. Idrottsrörel-

av sen är alltså en produkt av den allmänna samhällsutvecklingen i ett givet historiskt skede, del folkrörelse-Sverige.

en av

I början av 1900-talet tilltog antalet lokala idrottsföreningar. De började sprida sig från de tidigare helt dominerande städerna till mindre tätorter, i synnerhet i den industriella tillväxtens boningar. Industri- Sverige och tävlingsidrotts-Sverige gick hand i hand. Under mellankrigstiden spred sig föreningarna vidare till landsbygden. En massrörelse hade tagit form i jämnbredd med de andra stora folkrörelsema. Efterkrigstiden har sett idrottsrörelsen expandera till den största och mest vitala enheten, själva flaggskeppet, i moder Sveas delvis sjunkande folkrörelseflotta.

Idrottsrörelsen har inte bara gått framåt kvantitativt. Även organisatoriskt har utvecklingen varit positiv, förutsatt stabilitet

att man ser och enhetlighet som basala värden. RF har sedan tillkomsten 1903 med stor skicklighet systematiskt byggt ett effektivt organisations-

upp komplex, den svenska idrottsmodellen. Konkurrenter har utmanövrerats, ibland genom att införlivas. Här finner vi alla de välkända

10 Kontinuitet och förändring

ingredienserna: topporganet RF, specialforbunden SF, distriktsförbunden DF, specialdistriktsförbunden SDF, föreningarna ca 30.000 plus korpens 20.000 och de bokstavligen oräkneliga individuella ca medlemmarna ibland angivna till ca 2.5 miljoner. Till bilden hör andra positiva inslag. Tävlingsmässigt har Sverige hävdat sig väl, i synnerhet genom ett både brett och framgångsrikt Det ideella ledarskapet har haft och har en mycket engagemang. - stor omfattning. Den sociala rekryteringen har successivt breddats från ursprungligen smal bas. Genomslaget i det omgivande samhället har en varit utomordentligt stort, avläst i offentliga satsningar, massmedia, skolan, och i sista hand allmänhetens breda uppslutning. sponsorer - - Ett viktigt inslag i utvecklingen amatöridealet, liksom nu var somdopingen med rigorös, inomidrottslig lagstiftning. Ama- - omgavs en töridealet omfattade både idrottsutövare och ledare. När det successivt övergavs under efterkrigstiden, öppnades dörren för tävlingsidrottens kommersialisering. Det trots nackdelarna ofrånkomlig förvar en - ändring på enligt min förmodan i framtiden även samma sätt som - den inomidrottsliga dopinglagstiftningen kommer att luckras upp och

överges. Ett annat markant inslag i idrottsrörelsen är den manliga hegemonin. Historien präglas männens envetna, huvudsakligen på krystade och av känslomässiga skäl grundade motstånd mot kvinnligt deltagande. Successivt har kvinnornas uppslutning ökat både bland aktiva utövare och ledare. Det kan diskuteras om någon folkrörelse i 0rd och gärning varit kvinnoñentlig än idrottsrörelsen- låt vara att de senaste åren mer sett början på en islossning. Ännu i början 1900-talet folkmajoriteten skeptisk eller avav var visande till tävlingsidrotten. Därefter har denna moderna form av idrottsverksamhet skrivit formidabel framgångshistoria. En sak har en saknats: slaven på triumfvagnen viskat fram sitt memento morisom kom ihåg att du är dödlig.

tankeställare

Några

Förhållandet mellan idrott och samhälle kan tillspetsat på två sätt: ses - Idrotten är antingen spegel samhället avspeglingsteorin eller en av väljer fritt sina vägar autonomiteorin. Sanningen ligger givetvis egna någonstans mellan dessa motpoler. De stora trenderna dikteras framför allt samhällsutvecklingen. Idrottens folk har större frihet att välja av lösningar i frågor kortsiktig och "intem" karaktär. För att yttra av mera sig idrottens framtid i stort måste man alltså ha en uppfattning om om varåt hela samhället är på väg.

Kontinuitet och förändring 1 l

Framtidsforskama är tämligen överens att vi befinner i ett - om nu oss övergångsskede. Industrisamhället håller på att överges som dominerande ramverk, ett postindustriellt samhälle dominerat av tjänster och kunskaper kommer i dess ställe. Övergången sker givetvis inte i ett slag. Vissa delar av landet, i synnerhet bruksortema, håller fast vid det gamla. I tillväxtens boningar, exempelvis välmående storstadsomrâden, är det postindustriella samhället i mångt och mycket redan ett faktum. För det närmaste kvartsseklet får man räkna med en fortsatt blandning, dock med allt mer av tjänste- och kunskapsdominans.

Den enskilda människan byter sällan grundvärderingar under sitt livslopp. Tvärtom, de värderingar som etableras åren kring de 20 står sig normalt. En annan sak är att moden och konkreta aktiviteter på ytplanet kan växla flitigt. Djupare värderingsforskjutningar är alltså generationsbundna. Därmed är dagens ungdomsgeneration, i synnerhet den i tillväxtens boningar, avgörande for framtiden. Det är dess värderingar som bestämmer idrottspraktiken om ett kvartssekel. Omvänt representerar en äldre ledargeneration sin ungdoms värderingar i fråga om både idrott och samhälle.

Den skisserade situationen inbjuder till konservatism och klyftor mellan generationerna. Förhållandet är tankeväckande. Inte minst gäller det idrottsrörelsen, där särskilda ungdomsförbund saknas och där äldre i hög grad leder unga, vuxna leder barn. Framtiden formas med gårdagens värderingar. Detta saknar inte förtjänster i form stabilitet och

av traditioner, men är ohållbart som enda strategi. Kontinuiteten garanteras, inte förändringen. Man går baklänges in i framtiden.

Vilka värderingar gör sig gällande i dagens postmaterialistiska ung- domsgeneration Forskningen har målat upp följande bild. Trygghets-

värderingar materialistiska ersätts av frihetsvärderingar postmateria-

listiska. Familj, djupa relationer i övrigt och arbete betonas mer än hobbies och föreningsliv. Självständighet och omväxling är viktiga inslag, inte hierarkier och fasta arbetsförhållanden. De ekologiska sammanhangen, natur och miljö har stor betydelse. Det finns anledning att ta dessa värderingar på allvar.

Vidare har man noterat en intressant skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnor lutar mer det ekologiska hållet liksom åt kunskapsoch inforrnationssamhället. Konservatismen är större på manssidan. Detta har givetvis betydelse i en framtid med växande kvinnligt inflytande. För att illustrera spännvidden kan vi ställa två ungdomar mot varandra: den manliga industriarbetaren i Degerfors och den kvinnliga

12 Kontinuitet och förändring

socialassistenten i Hässelby. Vem av dem står den traditionella tävlingsidrotten närmast, formar framtidens idrottsliv vem

Ännu samhällsfaktor betydelse är konkurrensen människors en av om uppmärksamhet och intresse. Utvecklingen är entydig. Alltfler aktiviteter tillkommer somliga kan vi inte ens föreställa oss. Det ökade nu utbudet kan illustreras med musikmaskiner och datateknologin men även tillgången till fritidshus, båtar och utlandsresor bidrar till konkurrensen. Positiv, bl.a. för idrotten, kan kanske den ökade fritiden blivad kommer arbetslösheten att betyda i detta sammanhang Men begreppet fritid är diskutabelt och i stort sett reducerar den ökande konkurrensen utrymmet för varje fritidsområde och typ av aktivitet.

Så långt samhället i stort. Nu några tankeställare som gäller idrotts- rörelsen. Den har hela 1900-talet igenom framhållit sin karaktär av folkrörelse. Detta begrepp, folkrörelserollen, har varit ett honnörsord, förknippat med folkrörelsemas stora betydelse vid framväxten och vidareutvecklingen av det svenska folkhemmet. Statliga och kommunala "makter" har behandlat folkrörelsema väl i olika avseenden, de senaste decennierna inte minst idrottsrörelsen. Det mesta tyder emellertid på att folkrörelsema i "klassisk skepnad" sett sin bästa tid, andra krafter och gemensamhetsformer tar vid. Både folkhemmet som helhet och det idrottsliga folkhemmet befinner sig i gungning. Folkrörelsetanken imponerar inte på dagens ungdomsgeneration och därmed inte på framtiden. Det är därför en rimlig förutsägelse att den framtida idrottsrörelsen inte hittills kommer att gynnas av folksom rörelserollen. Man kanske inte själv kommer att betona den. ens

Samtidigt är idrottsrörelsen nu den i särklass största och mest dyna- miska dagens folkrörelser. Kampen om folkrörelseSverige blir i av mångt och mycket fråga idrottsrörelsen, flaggskeppet. Även en om om folkrörelsemas guldålder är förbi, finns åtskillig makt och inflytande kvar i enlighet med de sega strukturemas kontinuitetens princip. Det bästa i idrottens folkrörelsetanke och praktik kan på sikt räddas, endast det kombineras med betydande förändringar i framtidens anda. om

Hur stor är viljan och förmågan till förändring inom idrottsrörelsen - Ser till de historiska erfarenheterna är det kontinuiteten och konman servatismen dominerar. Man har på många håll sett bakåt efter sina som ideal, inte framåt, fastän båda synsätten behövs. Den framtid som diskuteras omfattar normalt bara några få år och diskussionen förs av ledare är fångar i lojala med de bestående strukturema. Detta är som naturligt. Men för att åstadkomma större förändringsvilja måste de

Kontinuitet och förändring 13

svåra principfrågoma ställas: Behövs idrottsrörelsen RF-idrotten Vad åstadkommer den som inte kan uppnås på andra sätt Vilka är alternativen Skall idrottsrörelsen endast syssla med idrott eller bredda sig till en frilufts- och fritidsrörelse Multikulturella föreningar Vilken roll skall det rådande tävlingssystemet spela

Detta tävlingssystem är av särskild betydelse. Det har starka traditio- ner och internationella förankringar, det stora delar den

genomsyrar av svenska föreningsidrotten, det är tongivande i skolan, det drar till sig väldiga resurser och det dominerar fullständigt massmediabilden

av idrott. Resultatet har blivit att många sätter likhetstecken mellan idrott och detta system. Kommer denna situation att fortsätta och hur skulle ett systemskifte kunna se ut Här har vi den stora frågan

Några omvärldsfaktorer

Hur kommer omvärlden att påverka idrottsrörelsen det närmaste kvartsseklet Frågan många delfrågor, den är stor och svår. Här

rymmer följer några synpunkter på fyra områden: politik, massmedia/näringsliv, vetenskap och mentalitet.

Politiker på skilda nivåer och i olika partier har under efterkrigstidmed få undantag ställt sig välvilliga till idrottsrörelsen. Det har yttrat

sig såväl i positiva uttalanden i direkta bidrag och andra ekono-

som miska satsningar. Kommer denna hållning att fortsätta Det

är en grannlaga uppgift att sia om framtiden på ett område nära berör

som en pågående statlig utredning. Mina blir här korta och allmänna.

svar

Några omständigheter talar mot stor satsning offentliga medel i

av framtiden: De klassiska folkrörelsernas gynnade ställning försvagas, tävlingsidrottens fortsatta utveckling inger betänkligheter, huvuddelen av motionsidrotten folkhälsoidrotten försiggår utanför idrottsrörelsen, en privatiseringstrend gör sig gällande, konkurrensen om skattemedlen hårdnar.

Andra omständigheter, delvis förutsätter förändringar inom

som idrottsrörelsen, talar för fortsatt kraftfull satsning: internationellt

en framgångsrik bred svensk tävlingsidrott upplevs ett samhälleligt

som intresse jfr arbetet OS i Stockholm 2004, den kommersiella artistoch underhållningsidrotten flyttar/flyttas ut ur idrottsrörelsen, motionsidrotten bereds större plats, föreningsidrottens sociala funktion byggs ut, det ideella ledarskapet värnas.

14 Kontinuitet och förändring

Avgörande för utgången blir här i andra fall värderingarna - som hos dagens ungdomsgeneration. Så mycket står klart att idrottsrörelsen inte kan räkna med framtida stöd tradition och ohejdad vana. av

Massmedia/sponsorer kan enhet vad artistidrotten beträffar. ses som en Vi står här underhållningsindustrins mark. Massmedia engagerar sig i relation till publikintresset. Näringslivet sponsrar i relation till massmediaexponeringen och det sponsrade objektets status. Hittills har en utomordentligt stark, uppåtgående utveckling Samtidigt gör ägt rum. sig turbulens gällande beträffande det dominerande TV-mediets förutsättningar att sända attraktiva evenemang på goda villkor. Alltför förbisett är att allmänhetens intresse för artistidrotten kan minska och det radikalt. Man kan förutse selektivt, mindre ett mer oförbehållsamt intresse hos ungdomsgenerationen. Man tar inte som en självklarhet del tävlingsidrott hög nivå, väljer. Samtidigt av man ökar konkurrensen i media. Man kan förutsätta att flera nya, slagkraftiga alternativ kommer att ta upp kampen med artistidrotten. Komden att hålla ställningarna mer Man kan vidare föreställa sig att idrottsutbudet alltmer kommer att mediaanpassas för klara konkurrensen. Processen är i själva verket i att full gång. Artistidrotten ett starkt maktkomplex i form av omges av idrottsledare, sportjoumalister, mediaansvariga och De har sponsorer. alla intresse att presentera slagkraftig idrott. Det betyder förändav ringar tävlingsidrotten med massmediala värderingar. Så kommer av det att fortsätta. Vad bli resultatet dessa tendenser Stora, klassiska evenemang av OS, VM i fotboll, Vasaloppet mm kan sannolikt leva vidare i massmedia, huvudsakligen utifrån egna förutsättningar även om massmediala hänsyn förstärks. Däremot får räkna med långtgående man en trivialisering och jippoisering annat medialt idrottsutbud, särskilt i av TV. Utplockade höjdpunkter, korta, rafflande avgöranden och andra tillrättalägganden ökar. I förlängningen ligger de i förväg uppgjorda tävlingarna, garanterar största möjliga dramatik. Man närmar sig som den välregisserade brottningsformen catch-as-catch-can och andra även inslag utanför den tävlingsidrottsliga traditionen. Sammanfattningsvis skall två punkter framhävas. Dels blir artistidrotten för allt större konkurrens i massmedia- och det är inte utsatt säkert att den står sig i längden; massmedia/sponsorer satsar utan sentimentalitet på det mest attraktiva. Dels får räkna med alltmer tillman rättalagda inslag i enlighet med den breda publikens smak. Inomidrottsliga värderingar får svårt att hävda sig.

SOU 1998233 Kontinuitet och förändring 15

Vetenskapen har alltmer ökat sin betydelse inom idrotten. Främst gäller det medicin och fysiologi. Idrotten har förvetenskapligats. Det gäller både tävlingsidrotten och motionsidrotten med olika målsättningar.

men I det förra fallet är det fråga att optimera resultaten och ta hand

om om skador, i det senare att skapa hälsa och välbefinnande. De stora vetenskapliga insatserna och resurserna tillfaller tävlingsidrotten. Hur blir

nu det i framtiden

Utvecklingen mot resultatförbättring och därmed allt perfektare förberedelser inom tävlingsidrotten totaliseringsprocessen kan inte bromsas. Det betyder att den vetenskapliga satsningen trappas Inte

upp. minst bör det finnas expansionsutrymme för den psykologiska disciplinen mental träning. Mest tillspetsad blir utvecklingen inom där

grenar resultaten mäts exakt. De irrationella bollspelen har hittills haft

mer mindre behov av vetenskap det kommer successivt att ändra sig.

- men Kunskaps- och vetenskapssamhället är i växande.

Vilka konsekvenser får den ökade vetenskapligheten En konsekvens är ökade kostnader för tävlingsidrotten. Det blir tal idrotts-

om

vetenskaplig kapprustning, en parallell till den militärvetenskapliga.

Vidare kan resultaten allt tillskrivas vetenskapen, allt mindre de

mer aktiva. Båda konsekvenserna medför belastning för tävlingsidrotten.

en På plussidan kan noteras att vetenskapen i elitidrottsmännen får "forsökskaniner" av värde och att de vetenskapliga insatserna möjligen kan intressera delar allmänheten. Både aktiva och tränare kommer

av alltmer att förvetenskapligas och intemationaliseras.

Med denna utveckling kommer tävlingsidrottens karaktär all-

av varligt arbete på ett avancerat kunskapsområde att accentueras. Detta i sin tur försvårar en bred uppslutning. Inom andra kulturområden har vetenskapen mindre utrymme, konstnärskapet och den spontana leklusten större.

Slutligen några 0rd om det i nutida forskning gångbara svår-

men fångade begreppet modernitet. Det bygger på föreställningen att vissa inslag i samhället framstår "inne", i takt med tiden och därmed

som eftersträvansvärda. Det moderna good will. Men inget är modernt

ger hur länge som helst. Modemiteten kämpar sig fram underläge,

ur vinner hegemoni och förlorar sin kraft.

Både tävlingsidrott och motionsidrott har i hög grad burit modemitetens prägel under 1900-talet. Många tar for självklart att det

nog kommer att fortsätta så efter millennieskiftet. Jag att det inte alls

menar är att lita på. Tvärtom kan det bli "ute" att syssla med idrott. Detta gäller i synnerhet den trendkänsliga ungdomen.

Vilka delar av idrottslivet är särskilt utsatta for trenderna Naturligtvis gäller det de enskilda grenama/aktivitetema. Här finns uppkom-

16 Kontinuitet och förändring

lingar, fast etablerade och deklinerande. Men frågan avser större enheter. Jag att hela tävlingsidrotten inom några decennier kan menar bli "omodem" både för utövare och publik. Det kan te sig osannolikt med tanke på dagens intresse. Men det finns underströmmar som pekar i riktning. Nya aktiviteter får grepp om sinnena. annan Tävlingsidrottens svaghet är att den är utbytbar, sociokulturell en konstruktion. Den bygger på våra behov spänning, identifikation, av rörelse, gemenskap Men behoven kan tillfredsställas lika bra m.m. om eller bättre på annat håll, minskar idrottens attraktion på populärkulturens och underhållningsindustrins hårdnande marknad. Jag motionsidrotten står på fastare mark. Den är grundad i menar att ursprungligt rörelsebehov, tidigare tillgodosågs automatiskt ett som fysiskt aktiv livsföring. Visserligen kan detta rörelsebehov genom en undertryckas inaktivitet. Så sker för övrigt till stor del- även genom bland ungdomen. Men det är då fråga ett undertryckande av något om naturgivet, kroppen. Motionsidrotten har ytterligare tillgångar. Den är inte beroende av publik. Därmed är den mindre känslig för massmedia påverkan. Den behöver inte kosta mycket Den är, i rimliga former bedriven, pengar. hälsosam. Min tro är att från vetenskapligt håll kommer att kunna man ytterligare bekräfta motionens värde. Jag misstänker att särskilt de psykiskt/mentala effekterna kommer att uppvärderas. Till detta skall läggas möjligheterna rekreation och social dock även foreav samvaro som kommer inom tävlingsidrotten. Slutsatsen blir alltså att tävlingsidrotten är underkastad modemiteböljegång än motionsidrotten. Den förra går osäker, bitvis tens mer en dyster framtid till mötes, den kan framtiden med tillförsikt. senare se an

Idrottsrörelsens framtid

Vad blir då framtiden för idrottsrörelsen som helhet, grenarna specialförbunden, den traditionella föreningen och medlemmen/individen I det följande diskuteras dessa fyra "instanser" inom idrottsrörelsen i tur och ordning.

Det har redan konstaterats att folkrörelsema sett sin bästa tid. Man har problem med att hålla numerären och tenderar att växa samman uppe med den offentliga sektorn. Det blir allt svårare att vidmakthålla dynamiken och idealiteten. Kommer idrottsrörelsen, den mest vitala folkrörelsen, att kunna stå emot det yttre trycket Kan den inåt hålla samman

Kontinuitet och förändring 17

Det står klart att påfrestningarna kommer att öka det närmaste kvartsseklet. Att en så djupt förankrad storhet som idrottsrörelsen skulle "försvinna" på denna tidsrymd är inte att tänka på. Däremot kan den minska i omfång och förändras betydligt. Att endera eller bådadera inträffar, förefaller sarmolikt.

Redan nu finns tecken på rekryteringssvårigheter både i fråga om ledare och aktiva. Först kommer tillbakagången i tillväxtens boningar, där trenderna slår hårdast det Sverige. Säkrast i sadeln sitter folk-

nya rörelseidrotten i traditionella industriområden det gamla Sverige. Det är också där den fyller sin viktigaste samhälleliga funktion. Här kan den i arbetslöshetens tecken till och med få ökad betydelse.

Hittills har med kraft vämats om idrottsrörelsen som en sammanhållen storhet där topp och bredd i den klassiska pyramiden är positivt beroende av varandra. Denna vackra tanke vilar delvis på en myt. Det går att få fram ett stort deltagande inom idrott utan existensen

en av en topp. Likaså går det att nå internationellt ledande positioner inom tävlingsidrotten utan bredd. Framtidens alltmer av vetenskapen och underhållningsvärdet styrda tävlingsidrott kommer att accentuera ihåligheten i det traditionella bredd-topp-tänkandet.

Redan nu kan var och en se tydliga tecken på att artistidrotten i de mest publika grenarna frigör sig från folkrörelseidrotten. Detta sker i anslutning till internationella trender. Man får räkna med att artist- och underhållningsidrotten i framtiden kommersialiseras och intemationaliseras fullt ut, att den förs från folkrörelse till näringsliv. Alltmer kommer detta att framstå som en god lösning. En företeelse som blivit en belastning för folkrörelseidrotten hamnar på sin naturliga plats, likställs med kulturfenomen som popmusik och film.

Var går gränsen mellan den "frigjorda" artistidrotten och den bredare tävlingsidrotten Hur är framtiden för det utbredda seriesystemet och motsvarande tävlingsformer Jag tror att gränsdragningen kommer att ske tämligen automatiskt genom en kontinuerlig process. Det blir svårt att ställa upp bestämda kriterier, även om försök kommer att göras.

Den andra frågan är mycket spännande. Den gäller alltså den bredare tävlingsidrotten, symboliserad av division-3-matchen i ett bollspel i X-köping. Denna traditionellt vitala del av idrottslivet, själva kärnan i den hittillsvarande RF-idrotten, får enligt min tro svårare att hävda sig i fortsättningen. Kraven blir allt högre både på de aktiva och ledarna. Konkurrensen ökar. På ena sidan lockar artistidrotten med sina världsstjärnor att avnjuta i länstolen hemmavid, på den andra motionsidrotten med sitt rikhaltiga smörgåsbord av egna aktiviteter. Därtill kommer ett växande utbud på fritidsmarknaden.

18 Kontinuitet och förändring

Uppgiften att få allt större delar befolkningen att röra på sig ingår

av sedan länge i det kontinuerliga folkhälsoprojekt, som statsmakterna mer eller mindre stött. I framtiden kommer frågor sund livsstil att bli allt

om viktigare. Motionsidrotten är en vital del i detta. Men denna typ av idrott bedrivs huvudsakligen utanför idrottsrörelsen. Hur kommer idrottsrörelsen att ställa sig framdeles och vad är möjligt att uppnå

Man kan förutse livliga framtida diskussioner på denna punkt. Kommer idrottsrörelsen att förskjuta tyngdpunkten från tävling till motion Den kan möjligen förses med milda tävlingsfonner

senare

villkor. Flera tecken i tiden skulle kunna leda till sådan föregna en skjutning: Ett samhälle med utrymme för natur-, miljö- och ekolo-

mer gitänkande; ett ökande intresse för rörligt friluftsliv och naturen som idrottsplats; risken/möjligheten att traditionell tävlingsidrott framstår

omodern; ökad insikt motionens hälsovärde; kvinnornas tilltasom om gande inflytande i idrottsrörelsen kvinnodominerad idrottsrörelse

en

ter sig på sikt fullt möjlig och skulle förändra inriktningen.

Hur går det för de skilda idrotterna och deras organisationer Allt talar för hårdnande konkurrens på alla nivåer. På toppen, inom artist-

en idrotten, kommer de marknadsmässiga utspelen att skärpas, den egna idrotten/evenemanget att profileras och- direkt eller indirekt rikta sig

mot andra grenar/evenemang. Talet vinnar- och försvinnargrenar

om får ökad relevans. Utvecklingen är redan i full gång.

Till bilden hör att alltfler aktiviteter uppträder på samhällsarenan, gör anspråk på status av en idrottsgren och kräver ekonomiskt stöd RF-anslutning. Befolkningen kommer inte att räcka till för den växande floran idrotter, flera med karaktär modeflugor

av varav av baserade i ungdomskulturen. Det blir dessutom allt svårare att fånga

de idrottsliga aktiviteterna i sedvanliga organisationer upp nya specialförbund inom RF-komplexet.

Lokalföreningarna är idrottsrörelsens organisatoriska fundament, föreningsbandet mellan individen och förbunden. Idrottsföreningamas framtida utveckling avgör idrottsrörelsens. Hur kommer det att gå Frågan är svårbemästrad bl.a. därför att föreningarna så olika ut.

ser Alltfler typer har uppstått, spännvidden ökat och så kommer det att fortsätta. Förutsättningarna är olika med hänsyn till aktiviteter, traditioner, geografisk belägenhet Den lilla glesbygdsföreningen för

m.m. skidor, storstadsföreningen med ledande ställning i fotbolls- eller ishockeyartisteriet och golfklubben kan inte dras över en kam.

En tydlig trend är professionaliseringen i föreningsdriften. Föreningsarbetet kräver alltmer specialistkunnande de ansvariga. Ideali-

av tet räcker inte, trotjänamas skara krymper. Detta kommer alltmer att

Kontinuitet och förändring 19

leda till anställda tjänstemän i det idrottsliga föreningslivet. Det håller inte som i idylliska pionjärår- att "ha kontoret på fickan". Tendensen

har redan gjort sig gällande de senaste åren och kommer att förstärkas.

Ett uttryck för professionaliseringen och behovet av specialist-

kompetens är det fenomen som kallats serviceföreningen. Den tillhandahåller "idrottstjänster" mot fastställda avgifter och genom avlönade funktionärer. Trots föreningsform är karaktären av företag påtaglig. I grenar som golf och tennis är tendensen tydlig och kommer att fortsätta.

Slutligen återfinns idrottsverksamhet organiserad i företagsform. En

rimlig gissning är att skillnaden mellan den och föreningsformen

kommer att minska. Framtiden blir med andra ord dragkamp om

en intresset mellan den traditionella, ideellt ledda föreningen, serviceföreningen och företaget. Den vinner som bäst tillgodoser medborgarnas önskemål. Utvecklingen står nu och väger men i förhållande till ut-

gångsläget befinner sig den ideella föreningen på defensiven, företags-

formen på offensiven. Kommande lagstiftning och anslagspolitik spelar

givetvis roll för utgången.

Den traditionella idrottsföreningen bygger på det ideella ledarskapet. Kommer dagens ungdomsgeneration att ställa upp som sina föregångare Det är inte sarmolikt. Hos den råder andra värderingar och livsvillkor: mer familj, oorganiserade vänskapsgmpperingar och miljö/naturmedvetande än förenings- och karriärintresse. Det bitvis mödosamma frivilliga organisationsarbetet blir inte högprioriterat. Man vill snabbt och enkelt komma åt idrottsutövningen. Försvårande framtidsomständigheter tillkommer: ökad rörlighet mellan orter, länder, yrken, föreningar och aktiviteter. Den traditionella idrottsföreningen gynnas av kontinuitet, medan vi går mot ökad förändring.

Utan vilja och förmåga till förändring kommer den traditionella idrottsföreningen ohjälpligt att gå bakåt. Kan och vill den i framtiden anpassa sig till nya förhållanden Förändringsviljan är oviss. Däremot kan man spekulera i nâgra tänkbara förändringar i linje med förväntade framtida värderingar: Mindre ensidig bundenhet vid den elitära tävlingsidrotten ger utrymme för nya verksamhetsformer; större vikt lagd vid familj och social samvaro; en multikulturell inriktning där även icke-idrottsliga inslag bereds plats musik, naturupplevelser, miljöarbete m.m.; mer nöje mindre föreningsarbete.

-

I sista hand är det givetvis individen som har avgörandet i sin hand. I vilka former vill han och hon fortsättningsvis aktivt befatta sig med idrott Hur kommer föreningsengagemanget att utvecklas, dvs i vilken utsträckning kommer individerna i framtiden att vilja vara medlemmar i

idrottsföreningar

20 Kontinuitet och förändring

En polarisering mellan idrottsligt aktiva och passiva kan redan nu skönjas och kommer att förstärkas. I ett högmekaniserat samhälle, där

kan leva tämligen orörligt, är detta givetvis särskilt betänkligt man nyttan motion framträder allt tydligare.

av

Invandrama blir troligen god rekryteringsbas för det tävlings-

en idrottsliga föreningslivet. Med sitt tydliga, universella budskap ger tävlingsidrotten positiva signaler till i det svenska samhället.

nya grupper Samtidigt ligger det i samhällets intresse att integrera dessa. Det idrottsliga föreningslivet goda möjligheter. Man kan räkna med

ger ökat invandrarengagemang i idrottsrörelsen.

Ett motsvarande gäller kvinnorna, även de en tillväxt-

resonemang potential för det samlade idrottslivet. Men de har delvis andra värderingar än männen. Frågan är i vilken utsträckning dessa värderingar kommer att kunna förverkligas inom idrottsrörelsen. Sker det, får man räkna med långt kvinnligt inflytande, inte kommer det

mer av om kvinnliga engagemanget att förverkligas utanför idrottsrörelsen.

I övrigt har individens förhållande till idrotten i mångt och mycket framgått i andra sammanhang Ökad konkurrens medbor-

ovan. om garnas intresse, nya värderingar hos dagens ungdomsgeneration, geografisk rörlighet, snabbt växlande moderiktningar, ökade krav på idrottssatsningen och inbrytningar från näringslivet försvårar för idrottsrörelsen att värva och behålla medlemmar.

Sammanfattning

Dessa framtidstankar är inte uttryck för personliga önskemål. De utgår från möjligheter och sannolikheter enligt historisk och samtida utveckling, fångad genom egen forskning, litteratur och allmänna iakttagelser i tiden. Syftet har varit att svara för ett diskussionsunderlag.

Nedan sammanfattas framställningen i några huvudpunkter:

Idrottslivet påverkas djupgående samhällsomvandlingar

av paradigmskiften. Vi är inne i ett sådant skede. Stora förändringar

nu kan påräknas även inom idrotten. Mer än tidigare under 1900-talet kommer de att beröra grundläggande strukturer.

2. Det med industrisamhället parallella tävlingsidrottssystemet har med inlandsisens tyngd lagt sig över stora delar av idrottslivet världen över. Det kommer att ifrågasättas än förr, dess bastioner att drivas till-

mer baka med början i den avancerade västvärlden, där det började. En given plats har det inom underhållningsindustrin men allmänhetens

-

Kontinuitet och förändring 21

intresse kan komma att krympa betydligt med generationer. Inom

nya andra delar av idrottsslivet får det traditionella tävlingssystemet svårare att hävda sig.

Alternativa former för idrott växer kontinuerligt fram. Hit hör en motions- och hälsoidrott på villkor. Även skolidrotten är här

egna av intresse; namnbytet till idrott och hälsa har signiñkans som tecken

en framtida tyngdpunktsförskjutning. Det finns anledning att sia ett

om ökande intresse för naturen som idrottsplats och därmed för rörligt friluftsliv. Det återstår att se om detta nya- mer eller mindre kan och

kommer att fångas upp av idrottsrörelsen.

Vidare kommer nya grupper att aktivera sig idrottsligt, exempelvis invandrarna och kvinnorna. De förra kommer framför allt att förstärka sin identitet i den traditionella tävlingsidrotten. De

genom engagemang senare svarar för ett bredare engagemang, inrymmer former

som nya av idrott jfr punkt 3 ovan. Frågan är i vilken utsträckning detta kommer att ske inom och utanför idrottsrörelsen.

Idrottsrörelsen går en självprövning till mötes. Dess sammanhållning sätts på hårda prov. Delar kommer att flytta till näringslivet. I framtiden förslår varken folkrörelsetanken i sig eller föreställningen om det harmoniska sambandet mellan alla former av idrottsutövning. I sin strikt reglerade tävlingsfonn har idrottsrörelsen haft sin storhetstid under l900-talet. Det 21:a århundradet kan inte se fram emot en fortsättning

det triumftåget men däremot på nya, spännande utvecklingsvägar, som inte behöver leda till försämringar.

22 Kontinuitet och förändring

Litteratur i urval

Andersson, Åke Furth, Thomas: 70-talister värderingar förr,

- om nu

och i framtiden. 1997.

Blom, K. Arne Lindroth, Jan: Idrottens historia. Från antika arenor till modern massrörelse. 1995. Die Zukunft des Sports. Materialien Kongress Menschen im Sport

zum 2000". Deutscher Spoxtbund. 1986. Engström, Lars-Magnus: Idrottsvanor iförändring. l 989.

fl.: Livsstil -prestation hälsa. Liv 90. Rapport 1993. Dens. m. - Kroppens spejl. En antologi idraet sundhed. Institut for Idraet,

om og Odense Universitet. 1991. Liljegren, Lars Wallin, Bengt: Idrott i rörelse. Inlägg inifrån. 1985. Olofsson, Eva: Har kvinnorna sportslig chans Den svenska idrotts-

en rörelsen och kvinnorna under 1900-talet. 1989. Lindroth, Jan: Idrottens fyra samhällsroller. 1994. Svensk idrott månadstidning. 1995-97. Sätt forntiden på dagordningen. SISU idrottsböcker. 1995. Turbulens i rörelsen. Sju perspektiv på idrottens framtid. 1991. Vårt behov rörelse. En idéskrift om jj/sisk aktivitet och folkhälsa.

av Folkhälsoinstitutet. 1996.

LOK-stödets effekter

Utvärdering av LOK-stödet

Rolf Sandahl

Revisionsdirektör vid Riksrevisionsverket

LOK-stödets efekter 27

Inledning

1971 infördes det statliga lokala aktivitetsstödet, det s.k. LOK-stödet. Stödet var ett bidrag till ungdomsorganisationemas lokala föreningar och storleken bestämdes av aktivitetsnivån.

LOK-stödet har nu funnits i drygt 25 år. Några radikala förändringar av stödet har inte gjorts. Inte heller har det gjorts särskilt många uppföljningar av stödet under årens lopp. Det behöver naturligtvis inte betyda att stödet därför skulle dåligt, kanske precis tvärtom.

vara snarare Däremot blir det svårare att uttala sig om dess effekter, eftersom tidsperioden 25 år gör att stödet blivit ett "normalt" inslag i föreningslivet och därför svårt att urskilja från andra inkomstkällor.

Ett annat problem om man inte har gjort särskilt många uppföljningar kan vara att man lätt glömmer bort vilka syftena med stödet var när det infördes, eftersom det vid varje uppföljningstillfálle finns anledning att på nytt ta upp stödets syften och målsättningar.

Syftet med denna intervjuundersökning är att försöka att se om LOK-stödet har haft effekter och i så fall vilka. I uppdraget ingår inte bara att se om stödet gynnar de fysiska aktiviteterna utan även om det t.ex. främjar de sociala och demokratiska värdena. Däremot är det ingen sociologisk undersökning om hur de verkliga förhållandena är, dvs. om t.ex. de demokratiska eller sociala värdena verkligen gynnas, om vissa idrotter eller flickor missgynnas av detta stöd etc. Vi får endast den bild de intervjuade förmedlar i dessa frågor.

Vi gör alltså inte anspråk på att ge någon heltäckande bild av det lokala statliga aktivitetsstödet. För det är utredningstiden för kort. Men det beror inte enbart på tidsaspekten. Populationen för undersökningen, dvs. föreningarna är stort till antal men även olika utifrån ett antal variabler, som storlek, idrotter, ekonomiska förutsättningar vilket

osv. innebär att det är svårt att fånga helheten.

Vårt syfte är ändå att försöka svara på ett antal frågor om LOKstödet. Bl.a. skall vi utifrån intervjuundersökningen se hur stor andel stödet utgör dessa föreningars totala intäkter, vilka ekonomiska och

av eventuellt andra effekter stödet har, vad som skulle hända om stödet togs bort etc. Först skall vi ge en historisk återblick och se vilken kunskap som hittills funnits om detta stöd.

28 LOK-stödets efekter

2 till och om

Bakgrund kunskap

LOK-stödet

2.1 till LOK-stöd

Förslag

Förslaget till LOK-stödet utarbetades av en arbetsgrupp inom Statens ungdomsråd. 1971 kom utredningen från Ungdomsrådet med titeln

Bidrag till ungdomsorganisationemas lokala verksamhet. 1

Här kan vi se motiven for detta stöd, som dock är allmängiltigt för alla ungdomsorganisationer, inte bara för idrotten. Låt oss återge bakgrunden som den kommer till uttryck i arbetsgruppens förslag: "Grunden för vår demokrati är att medborgarna har möjlighet att föra fram fria åsikter. Detta innebär inte endast frihet från censur och kontrollåtgärder, utan än mer medborgarnas aktiva medverkan i debatten om samhällsfrågoma. Organisationemas uppgift är att ge medborgarna möjlighet till en sådan medverkan. Det gäller inte minst ungdomsorganisationema, som ger de unga möjligheter att medverka i samhällets utfonnning. Föreningsarbete innebär också en träning i att använda demokratins arbetsfonner.

Verksamheten har även ett stort värde genom att unga människor fostras för kommande uppgifter inom vuxenorganisationer och i olika samhällsorgan. I vårt samhälle, genomgår snabba och

som genomgripande förändringar, har ungdomsorganisationema även en stor social funktion. Föreningsarbetet bidrar till att skapa kontakt mellan människor och ökar förståelsen för andras uppfattningar i etiska, religiösa, kulturella och politiska spörsmål.

De ideella ungdomsorganisationemas verksamhet framstår dessutom som en värdefull och oersättlig motvikt till olika former av kommersiell fritidsverksamhet. Genom ungdomsorganisationemas

Bidrag till ungdomsorganisationemas lokala verksamhet. Statens ungdomsråd. Stockholm 1971.

LOK-stödets efekter 29

viktiga bidrag till de ungas utveckling skapas samtidigt förebyg-

en

gande verkan mot olika former social missanpassning". 2

av

Arbetsgruppen utvecklade sitt resonemang vidare och syftet med stödet:

"Arbetsgruppen anser, att insats-resultat-värdering av samhällsstö-

det till ungdomsorganisationema bör undvikas, även i de fall det rör

sig om förändringar till det bättre för både organisationer och

sam-

hälle. Resultatet kan bli, att stödet längre kan moti-

annars anses

verat, då inga positiva förändringar kan redovisas. Ungdomsutred-

ningen gjorde ett klart ställningstagande i denna fråga och påpekade,

att en positiv syn på organisationemas egenvärde bör ligga till grund

för samhällsstödet."

"Det bör emellertid påpekas, att synsättet är oförenligt med

upp-

fattningen att ungdomsorganisationemas verksamhet har en allmän-

preventiv effekt. Det väsentliga i resonemanget är, lägger

att man

tonvikten vid det förhållandet, att det i första hand är organisatio-

nernas egenvärde, som motiverar ett kraftigt stöd från samhällets

sida."

Därefter utvecklade gruppen vad de menade med organisationemas egenvärde. En sådan aspekt var att organisationerna utgjorde bety-

en

delsefidl del av demokratin: ungdomsorganisationema får

ungdomarna själva ta ansvar för den verksamhet bedrivs, dra rikt-

som upp linjerna for densamma, välja och avsätta sina ledare etc., med

egna andra ord tillämpa demokratins principer i praktiskt arbete."

En annan aspekt av organisationemas egenvärde de samhälls-

var fostrande uppgifterna: organisationerna kan ungdomen således förbereda och utbilda sig för deltagandet i samhällsarbetet."

En tredje aspekt var den sociala funktionen: "Föreningsarbetet kan bidra till att bryta isolering från medmänniskor, skapa förståelse för andra människors uppfattningar samt på annat sätt fullgöra viktiga

sociala funktioner."

En fjärde aspekt var fritiden: "Standardutvecklingen medför, att fritiden ökar och därmed konsumtionen olika fritidsaktiviteter. Fritiden

av får inte endast bli en tillgång för kommersiella intressenter, kan

som utnyttja exempelvis ungdomens köpstyrka och behov aktivitet."

av

En sista aspekt organisationemas oberoende: "Många organisa-

var tioner brottas med ekonomiska problem. Verksamheten f°ar ibland be-

2 Ibid., s. 11.

30 LOK-stödets efekter

drivas med syftet att i första hand skapa de ekonomiska förutsättningför organisationernas fortbestând. Arbetsgruppen finner dessa förarna hållanden synnerligen orimliga, i synnerhet då risk finns, att den idémässiga särarten till viss del f°ar träda i bakgrunden." Arbetsgruppen ansåg därför att stödet från staten garanti för var en organisationernas oberoende från bl.a. olika kommersiella intressen. Ett generellt bidrag också förutsättning för inte skulle hindra var en att man organisationernas rörelsefrihet och utveckling. Detta ansågs som än väsentligt eftersom stödet stimulanskaraktär och inte ett mer var av

kostnadstäckningsbidrag.

Att de inte ville ha bidraget utformat som ett kostnadstäckningsbidrag berodde att det svårt att se vad som skulle vara bidragsvar

grundat, att föreningarna skulle maximera bidragsgrundade verksam-

heter, det besvärligare att administrera och kontrollera. Stödet att var måste därför utformas så att det passade flertalet organisationer och 3

inriktningar.

Riksorganisationerna föreslogs bli huvudmän för det nya bidraget. Det innebar att stödet enbart skulle utgå till den lokala verksamheten i de riksomfattande organisationerna, dvs. till lokala och/eller tillfälliga Detta hindrade naturligtvis inte kommunerna, enligt grupper. de bidrag. 4 utredningen, att ge senare grupperna Bidragsberättigad sammankomst, enligt utredningen, skulle vara en planerad aktivitet anordnad ungdomsorganisation, i vilken minst av en fem deltog i åldern 12-25 år och skulle omfatta minst en personer timme. Bidragsbeloppet föreslogs bli 10 kr/sammankomst. Att kräva fem minimum för att få bidrag ansåg arbetspersoner som ett värde, eftersom detta gynnade gruppverksamheten. Att gruppen vara bidrag till sammankomst och inte i förhållande till antalet personer ge samman med att bidraget inte var ett kostnadstäckningsbidrag.

lsiängde

Remissinstansema hade vissa synpunkter på arbetsgruppens förslag. Några ansåg det borde räcka med tre deltagare för sammankomst. att Riksidrottsförbundet ansåg att bidragsbeloppet skulle differentieras med avseende på antalet deltagare dvs. 10 kr/sammankomst för 5-14 deltagare, 20 kr/sammankomst för 15-30 deltagare och 30 kr/sammanför 30 deltagare. 6 komst mer än

3 Ibid., s. 73 4 Ibid., s. 80. 5 Ibid., s. 83. 5 Ibid., s. 26

LOK-stödets 31

refekter

Statens ungdomsråd ansåg att en differentiering skulle innebära administrativt krångel och att små bra för den personliga ut-

grupper var vecklingen. Många remissinstanser hade synpunkter när det gällde den

undre gränsen 12 år. Den ansågs för hög. Att Statens ungdoms-

vara råd satte gränsen till 12 år berodde på ville avvakta Bamstuge-

att man utredningens förslag, och man behöll därför den undre gränsen

som funnits i fritidsgruppsbidraget, dvs. det bidrag hittills utgått för

som ungdomsverksamhet.

Sammanfattningsvis var följande motiv vägledande for Statens

ung-

domsråds förslag principer för det statliga stödet till

om nya ung-

domsorganisationemas lokala verksamhet: 7

"- bidragsreglema skall styra verksamheten vad form och

avser

innehåll,

bidragsgivningen skall vara administrativt enkel,

-

bidraget skall vara ett stöd till de riksomfattande ungdomsorga-

-

nisationemas lokala verksamhet,

riksorganisationerna bör vara huvudmän för verksamheten,

-

bidraget bör vara så utformat, att det medger enkla komplette-

-

ringar med kommunala bidrag,

bidraget skall utgå i proportion till de lokala avdelningamas

-

aktivitet."

Departementschefen ansåg visserligen lokal myndighet borde

att en ha de bästa förutsättningarna att bedöma resursbehovet och att det

var viktigt att undvika en splittring av samhällets insatser. Detta talade för enbart en kommunal bidragsgivning till organisationemas lokala

ungdomsverksamhet. Andra skäl talade dock även för ett statligt stöd. Dels skulle ett statligt bidrag utgå efter enhetliga grunder i landets olika delar, dels skulle att organisations centrala ledning fick

genom resp. ansvaret för bidraget möjligheterna till sammanhållning inom organisationen öka och utvecklingsmöjlighetema därigenom förbättras. 8

Departementschefen och riksdagen anslöt sig till de förslag till

reg-

ler Statens ungdomsråd föreslagit 9 Skolöverstyrelsen

som ovan. var till en början tillsynsmyndighet ansvaret övertogs efter ett år

men par

Statens ungdomsråd. 10 av

7 Ibid., s. 12. 3 Prop 19971232, s. 32. 9 Prop 1971:32; krU 12; rskr. 187; SFS 1971:388. l anslaget 17,5 milj. kr skulle

13 milj. kr gå till idrottsorganisationemas lokala verksamhet. ° SFS 1976:382.

32 LOK-stödets ejfekter

2.2 av LOK-stödet

Förändringar

Man kan säga att bidraget i huvudsak sett likadant ut under årens lopp. Endast fåtal förändringar har gjorts. Några förändringarna gäller ett av bidragsbeloppet sammankomst. När LOK-stödet infördes det ett per var reservationsanslag. Det verkliga utfallet det första året blev bara drygt för kr/sammankomst. 11 Reservationsanslaget byttes 6 kr i stället 10 till förslagsanslag. Beloppet 10 kr/sammankomst fastställdes senare ett dock först 1977. Samma år sänktes även den nedre åldersgränsen för m1 år. 12 stödet från 12 7 till kr. 13 1981 sänktes bidraget igen till 1978 höjdes bidraget 11 10 kr, eftersom dessa medel även skall täcka utgifter för ungdomsorgaferieverksamhet. 14 Beloppet höjdes igen till 11 kr 1986. nisationemas 15

F olkrörelseutredningen

Ungdomsstödet utreddes ett gånger mellan 1971 och 1986, men par utredningarna berörde det lokala statliga aktivitetsstödet. Det ingen av är först i 1986 års Folkrörelseutredning SOU 1987:37 som frågan I utredningen sades att få förändringar vidtagits under åren togs upp. liksom beloppen inte förändrats nämnvärt. Utredningen föreslog att därför höjda belopp och att det lokala stödet i fortsättningen skulle betalas kommunerna, eftersom dessa stod för merparten av det ut av samlade stödet till föreningarna och hade väl uppbyggda rutiner för fördelning bidrag på kommunal nivå. Bidraget skulle fördelas på av grundval antalet lokala föreningar erhöll kommunalt bidrag till av som barn- och ungdomsverksamhet i respektive kommun. De närmare regkommun. 16 lema bestämdes av respektive Det fanns ganska stark kritik mot detta förslag och förordades inte heller departementet. Statens ungdomsråd hade ett annat förslag att av lokalt bidrag skulle utgå "... med dels grundbidrag lika för alla lokal- avdelningar genomfört minst tio sammankomster godkända för som

" Statligt lokalt aktivitetsstöd till idrottsföreningama förslag till nya kriterier, utarbetad arbetsgrupp inom Riksidrottsförbundet 1990, s. 7. av en Prop 1976/77:l00, bil. 12, s. 183; SFS 1977:406. 13Prop 1977/78:100, bil. 12, s. 175; SFS 1978:247. Prop 1980/81:lO0, bil. 12, s. 216; SFS 1981:502. 5 Prop 1985/86:100, bil. 10, s. 478; SFS 1986:536. 6 47 ff. SOU 1987:37, s.

LOK-stödets efekter 33

statligt lokalt bidrag dels rörligt bidrag baserat på antalet

- - genomförda sammankomster". 17 Ingen förändring av stödet vidtogs förutom att beloppet höjdes till 12 kr/sammankomst. 18 Däremot ansåg regering och riksdag det

att var angeläget översyn reglerna skulle göras. 19

att en av

Riksidrottsförbundet ges i uppdrag att utforma LOK-stödet

När det gällde det lokala aktivitetsstödet till idrotten skulle Riksidrottsförbundet i fortsättningen bli ansvarig för utforma dessa regler: 20

att

idrottsrörelsen fostras hundratusentals ungdomar i samarbete, demokratiska spelregler, hänsyn och respekt för medmänniskor. På så sätt är idrottsrörelsen för många unga människor i Sverige en skola för livet." "Det lokala aktivitetsstödet är stor betydelse för

av den lokala idrotten och dess möjlighet att aktivera ungdomar. De nu gällande reglerna för fördelning den statliga delen detta stöd

av av har kritiserats. Bland annat har man pekat på, att enhetliga regler gör att vissa verksamheter har svårt att utnyttja stödet. Också sättet att mäta aktiviteterna har kritiserats." "Rf torde vara bäst lämpat att utforma de regler som bör ligga till grund för fördelningen av idrottens del av det statliga lokala aktivitetsstödet." "Det ankommer på Rf att inkoma till regeringen med förslag om regler för fördelning av dessa medel..."

1990 höjdes LOK-stödet och beloppet bestämdes till 17 kr/sammankomst. 1991 höjdes anslaget till LOK-stöd rejält beroende på att skatterefonnen skulle medföra fördyrade kostnader för t.ex.

och logi. 21 mat, resor Riksidrottsförbundet som fått i uppdrag att utarbeta regler för bidraget tillsatte en arbetsgrupp för att göra en översyn av det statliga lokala aktivitetsstödet. I direktiven till arbetsgruppen skrevs: "Uppdraget till projektgruppen blir att pröva om det finns andra konstruktioner stö-

av det, som på ett bättre sätt stämmer med hur idrottsaktiviteter bedrivs,

7 Prop 1987/88, bil. 11, s. 183. i Ibid., s. 114; SFS 1988:374. 9 Prop 1987/882100, bil. 11, 113 ff; krU 18; rskr. 261.

s. 2° Prop 1989/902100, bil. 13, s. 77 ff. 2 SFS 1990:503; prop 1990/9l:100, bil. 13, s. 95 ff.

34 LOK-stödets efekter

och möjligt än rättvist t.ex. i frågan lagidrotter individuellt om mer om idrottande." 22 Det arbetsgruppen kunde konstatera att stödet sjunkit i värde. var Beloppet sammankomst uppräknat enligt inflationen borde, enligt per sammankomst. 23 gruppen, idag vara 45 kronor per Arbetsgruppen konstaterade samtidigt att det inte fanns några undersökningar kunde ett samlat svar hur stor del av föreningarnas som ge intäkter utgjordes av det statliga lokala aktivitetsstödet. Däremot som fanns det undersökningar från enstaka kommuner som kunde ge en

fingervisning stödets andel.

om I arbetsgruppens material hänvisades till undersökning av 50 en västgötaföreningars ekonomi 1982 och 1987. Enligt denna undersökning skulle det statliga stödets andel föreningarnas intäkter ha minsav 1982 till 1,8 % 1987. 24 I del kat från 2,2 % en annan av rapporten säger emellertid att det statliga lokala aktivitetsstödet står för 10man 15 % föreningarnas totala intäkter. av Däremot att "...om man lägger ihop effekterna av att menar gruppen kommunerna i sin bidragsgivning och länsstyrelserna i sin tillståndsgivning för bingospel till föreningarna använder sig principerna för av det statliga stödet, kan säga att "den statliga 12-kronan" är värd man 60 kronor." 25 närmare Det slutliga förslaget från Riksidrottsförbundet efter det att remissinstansemas synpunkter på arbetsgruppens förslag beaktats blev att det statliga lokala aktivitetsstödet skulle utgöras dels av ett grundbidrag, dvs. ett fast belopp per grupp, dels ett rörligt belopp per deltagare. Det rörliga bidraget skulle utgå till 20 deltagare Det fasta max. per grupp. beloppet bestämdes till 10 kr sammankomst och det rörliga beper loppet till 2 kr deltagare. Antalet deltagare per sammankomst per sänktes från tidigare 5 till Syftet att tillgodose de individuella var idrotterna eftersom dessa ibland hade svårt att få ihop 5 deltagare till sina aktiviteter. 26

22Statligt lokalt aktivitetsstöd till idrottsföreningar förslag till nya kriterier, s. - 23Ibid., s. 7 24Ibid., S. 16. 25Ibid., s. 19. 26Enligt Riksidrottsstyrelsens beslut 1991-04-18.

LOK-stödets effekter 35

Idrott åt alla

Nästa gång LOK-stödet behandlas är i utredningen Idrott alla Ds 1993:58. I den görs en mer omfattande kartläggning av idrottsstödet. Man menade att statsbidraget över lag inte flexibelt var och gynnade etablerade idrotter eftersom det fördelades av Riksidrottsförbundet på ett tämligen statiskt sätt och där tidigare bidrag

utgjorde en viktig grund för bidragsberäkningen.

När det gällde det lokala aktivitetsstödet menade att kommuman nernas och statens skilda regler när det gällde åldersgränser innebar en krånglig administration. Det utredningen förordade var lösning Folkrörelsesamma som utredningen ovan: " Kommunerna och idrottsutövarna har ett gemensamt intresse av att utnyttja befintliga anläggningar så effektivt som möjligt. Det kan i ett sådant läge vara olyckligt om de kontanta bidragen är knutna till rigida regelsystem." "Ett alternativ... är att aktivitetsstödet i sin helhet förs över till kommunerna." 27 Utredningen menade vidare att effekterna av det statliga stödet var oklara. Ingen ökad idrottslig aktivitet hade kunnat påvisas de av uppräkningar av aktivitetsstödet som hade gjorts på senare år. Aktivitetsnivån bland ungdomar under 25 år hade minskat under den snarare senaste 10-årsperioden. Det var i stället inom rörelser som Friskis Svettis som inte hade tillgång till kommunala anläggningar som deltagarökningen hade varit kraftig. Någon koppling mellan statligt stöd och idrotter minskar som eller ökar i omfattning kunde således inte man se. Det utredningen sammanfattningsvis konstaterade om LOK-stödet var: "Om staten fortsättningsvis skall fördela något direkt stöd via Riksidrottsförbundet kan det ifrågasättas aktivitetsstöd enligt om nuvarande modell är mest effektivt. Det statliga stödet utgör endast 5 % av idrottsföreningarnas inkomster och har således i den totala ekonomin begränsad betydelse. Detta hindrar inte att det kan vikvara tigt i enstaka föreningar. Om statens aktivitetsstöd togs bort helt skulle sannolikt föreningarnas verksamhet i huvudsak fortsätta som tidigare och då med något ökat stöd från föräldrarna." 28

27Ds 1993:58, s. 75 ff. 2 Ibid., s. 13, 66 foch 74 ff.

36 LOK-stödets efekter

F öreningsstudie 1994

Någon förändring LOK-stödet med anledning denna utredning av av gjordes inte. I Föreningsstudie 1994 fick föreningarna bl.a. frågan om LOK-stödets andel sina intäkter och de uppskattade denna till i av medeltal 7 % för föreningskategorin IF Svensson och 10 % för föreningskategorin Bra IF, dvs. något högre än i utredningen Idrott alla 1993:58. 29

Ds

För att hur hanteringen LOK-stödet sköttes lät Riksdagens se av revisorer revisionsbyrå på 20 föreningars redovisning av aktivien se tetsstödet urvalet är representativt eftersom de sorterats ut vid den allmänna kontrollen eller "tips". Revisorerna konstaterade att genom det förekom många fel i dessa fall, samtidigt felen i allt väsentligt som okunskap eller slarv. 30 berodde på Detta är i stora drag vad vi faktiskt vet om LOK-stödet. Det är egentligen inte särskilt mycket. Underlagsmaterialet är i många fall dessutom knapphändigt och osäkert. Stödet har således sett ganska lika ut under årens lopp. Det har justerats något med avseende sammankomstbegrepp och belopp. Beloppet är idag 12 kr sammankomst per och 2,3 kr deltagare, dock kan skifta något beroende på hur per som stort antalet aktiviteter är. Beslut att sänka den övre åldersgränsen från 25 till 20 år togs vid Riksidrottsmötet våren 1997. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad föreningarna själva LOK-stödet. Vår undersökning är en intervjuundersökanser om ning telefonintervjuer, kompletterad med del annat underlag, och en inte enkätundersökning som tidigare studier. en

29Föreningsstudie 1994, s. 21. 3°Riksdagens revisorer 1995/96:2, s. 28

LOK-stödets 37

efekter

3 Intervj uundersökningen

3.1 Urval

Att göra ett korrekt urval av idrottsföreningar i Sverige är komplicerat.

Det beror inte enbart på att antalet föreningar är stort ung. 27 000, vilket kräver ett stort urval och stora arbetsinsatser, utan också på att den centrala urvalsbasen t.ex. inte innehåller medlemsantal vilket gör att man inte kan göra kluster efter föreningsstorlek eller region. En annan orsak är att antalet olika idrotter är stort och att förutsättningarna för respektive förening kan vara mycket olika. Detta innebär att det krävs ett oerhört stort urval föreningar för att få ett, statistiskt sett,

av representativt urval.

Eftersom undersökningen bygger på intervjuer, finns naturlig be-

en gränsning av antal utvalda föreningar. För att inte få urvalet alltför snedvridet, eftersom det är litet, har urvalet gjorts med utgångspunkt i att det skall vara föreningar i södra, mellersta och delen landet,

norra av att det skall vara olika storlek på föreningarna och att olika typer

av idrotter skall vara representerade.

Urvalet har omfattat 53 st. föreningar som tillhör tre olika distriktsförbund, nämligen Småland, Västerbotten och Örebro. Inom respektive distrikt har urvalet gjorts med hjälp någon på distriktsförbundet. Ur-

av valsprincipen har varit att spridningen på idrotter och föreningsstorlek skall vara stort. De intervjuade har ofta varit föreningens ordförande eller kassör men frågorna har skickats ut i förväg eftersom del

som en

frågor kräver faktauppgifter enligt många de intervjuade diskuterats

av

av flera i föreningen.

Medlemsantalet i de utvalda föreningarna varierar mellan 16 och ung. 2 500 och antalet aktiva mellan 12 och 2000. En stor del de

av aktiva utgörs av ungdomar i bidragsberättigad ålder. Drygt hälften

av

föreningarna är ensektionsföreningar, dvs. bedriver bara idrott, och

en resten flersektionsföreningar. Trots ovanstående skillnader mellan

föreningarna finns en ganska stor samstämmighet mellan de

svar som

föreningarna givit.

38 LOK-stödets efekter

3.2 Resultat

Syftet med denna intervjuundersökning det statliga aktivi-

är att se om tetsstödet har effekter och i så fall vilka. Grundfrågan i en effektmätning är vad skulle ha hänt om stödet inte funnits. Som vi nämnde

som inledningsvis har stödet funnits så länge att det blivit ett nonnalt inslag i föreningslivet och att det därför är svårt att urskilja just LOK-stödets effekter. Det är tyvärr inget vi kan ändra utan måste acceptera.

Det stödet kan påverka är antingen omfattningen eller inriktningen på aktiviteterna. Låt oss börja med att se på stödets påverkan omfattningen av aktiviteterna.

3.2.1 LOK-stödets påverkan på omfattningen av

aktiviteterna

För att kunna bedöma stödets påverkan på aktivitetemas omfattning skall vi till att börja med hur stor andel de intervjuade föreningar-

se av

intäkter det statliga lokala aktivitetsstödet utgör. nas som

LOK-stödets andel

Spännvidden med avseende på LOK-stödets andel de totala intäk-

av terna är stor mellan de intervjuade föreningarna. Stödets andel av intäkterna finns i intervallet 40 % till några promille. 67 % av förening-

ligger inom intervallet 0-5 %, 25 % inom intervallet 6-10 % och arna 8 % inom intervallet 10- 40 %. Medianen är 3,5 % medelvärde 5,7 %. Bingo, lotterier står för betydligt större del av föreningarnas

m.m. en intäkter. I några föreningar utgör BingoLotto 30-40 % av de totala intäkterna. Ekonomin upplevs i övrigt de flesta föreningarna som god

av eller i balans. LOK-stödets andel av föreningarnas totala intäkter har, om vi jämför med de studier vi referat till ovan, sjunkit ytterligare. Följande kurvor speglar dels utfallet beloppet per sammankomst sedan

av 1971 i löpande priser och vad beloppet skulle ha varit i fasta priser om lO-kronan följt den allmänna prisutvecklingen konsumentprisindex:

LOK-stödets efekter 39

-O-Löpande

-I-Fasta priser

A

1 1 1 1 1 1 1

Fig. Belopp per sammankomst i löpande och fasta priser, 1971- 1996.

Beloppet 10 kr 1971 motsvarar således ung. 57 kr i dagens penningvärde. Det genomsnittliga beloppet per sammankomst idag är drygt 30 kr. Värdet av 10-kronan har alltså sjunkit till ungefär halva värdet sett till hela perioden. Detta är således förklaringama till att

en av LOK-stödets relativa andel av föreningarnas totala intäkter minskat.

Antalet sammankomster

Har då även antalet aktiviteter sjunkit som en följd stödets relativt

av minskade betydelse Följande diagram visar antalet sammankomster som erhållit aktivitetsstöd under årens lopp:

40 LOK-stödets efekter

sammankomster

8000000 7000000 6000000-- 5000000 u 4000000 0 3000000 2000000-- 1000000 0

êåååååååååêåå

êêêêêêêêåêêêê

Diagram Antalet sammankomster som erhållit LOK-stöd 1971- 1996.

Antalet bidragsberättigade sammankomster ökade, vi

som ser av diagrammet, de första tio åren från att drygt 2 milj/år till 7 milj/år.

ung. I slutet på 1980-talet och i början av 1990-talet sjönk antalet

sammankomster för att öka igen från 1992/93. Att antalet sammankomster ökade beror förmodligen på att beloppet höjdes, också på att kra-

men vet på antalet deltagare per sammankomst sjönk från 5 till För att få fram det totala antalet deltagare under årens lopp måste på

man se respektive distriktsförbunds statistik för respektive år. Antalet deltagare säger dock inget det är blivit aktivare eller

om samma personer som om det medlemmar har tillkommit.

är nya som

Det statistiken ovan visar är alltså bara vilka sammankomster

som fått stöd, inte stödets effekter på antalet sammankomster.

Att mäta effekterna av just det statliga aktivitetsstödet på omfattningen av aktiviteterna kompliceras dock att kommunerna mot-

av ger svarande stöd för exakt aktiviteter, även de kommunala

samma om reglerna för stödet ofta skiljer sig från de statliga reglerna. För att kunna bedöma statens andel av det totala aktivitetsstödet frågade vi de intervjuade föreningarna hur mycket det kommunala stödet utgjorde

av föreningarnas totala intäkter.

Ett fåtal kommuner har inget aktivitetsstöd. I övrigt är den relativa andelen av det kommunala aktivitetsstödet ungefär det statliga stö-

som

LOK-stödets effekter 41

det. I 59 % föreningarna utgör det kommunala aktivitetsstödet 0-5 % av intäkterna, i 27 % föreningarna mellan 6-10 % och i 14 % av av av föreningarna mellan 10-30 %. Medianen för det kommunala stödet är

för det statliga dvs. 3,5 % medelvärde 5,3 %. Lägger vi ihop lika som det statliga och det kommunala aktivitetsstödet blir medianen 7,2 %

medelvärde ll %. Det är möjligt att benägenheten för att söka det

statliga aktivitetsstödet bland de föreningar söker skulle minska som inte det kommunala aktivitetsstödet fanns. Rutinema och blanketom är ungefär desamma och för aktiviteter så varför skulle terna samma bara söka på ett håll. man

LOK-stödets betydelse

Vi har inte bara frågat de intervjuade hur stor andel det statliga om aktivitetsstödet utgör de totala intäkterna. Vi har även frågat föreav ningarna vad de effekten detta stöd. anser om av Ung. 36 % de intervjuade föreningarna anser att stödet har stor av betydelse, drygt 43 % säger att stödet har relativt stor betydelse och en dvs. drygt 20 % att stödet har liten betydelse. Dessa siffror resten, anser stämmer ganska bra med Föreningsstudien 1994, som dock hade fler svarsalternativ. 3 1

Att så många stödet har relativt stor betydelse beror såanger att en ledes att stödet har relativt stor betydelse för ungdomsverksamheten till det absoluta beloppet och inte till den ringa procentoch att man ser Beloppet uttryckt i absoluta tal finns inom intervallet l 000 kr satsen. till fler hundra tusen kronor. I enstaka föreningar kan t.ex. 8 000 kr upp utgöra 40 % förenings intäkter, medan stödet i en annan förening av en kan flera hundra tusen kronor, ändå bara utgöra 6 % av förevara men ningens intäkter. För vissa föreningar har stödet således stor reell betydelse, en medan det för andra bara har marginell betydelse totalt sett, även om en

det har betydelse för själva ungdomsverksamheten.

Några röster från intervjusvaren: Föreningens verksamhet varken står eller faller med LOK-stödet, välkommet tillskott. I och med de kommunala nedmen det är ett dragningarna blev många oroliga för föreningslivets framtid men

3 Föreningsstudien 1994, 24. Här svarsalternativen: mycket stor, stor, liten, s. mycket liten och ingen alls.

42 LOK-stödets effekter

det ett allvarligt problem eftersom aktivitetsstödet är en ser som så liten del av ekonomin.

Verksamheten bygger till stor del på stödet. Om till om- - man ser sättningen kan stödet te sig relativt litet, de 90 000 kronorna men ca totalt har stor betydelse.

Stödet är ett viktigt tillskott även det inte är så oerhört mycket. - om För viss verksamhet har stödet stor betydelse.

Ser kanske lite ut på papperet eftersom föreningen arbetar på - men

marginalen är varje hundralapp ett jätteviktigt tillskott. Skulle gärna vilja stöd.

ha mer

Alla bidrag är bra, föreningen lever mest på bidrag. -

Stödet är helt avgörande för verksamhetens framgång eller fall. -

Stödet har relativt stor betydelse, det ger ju mer pengar. -

Om stödet togs bort

Eftersom aktivitetsstödet inte är öronmärkt utan ingår som vilken resurs helst bland föreningens intäkter, är det svårt att ställa frågan om som just aktivitetsstödets effekter. Vi frågade därför den hypotetiska frågan vad skulle hända stödet i stället togs bort. 75 % svarade att om som om det skulle få negativa effekter, medan 25 % svarade små eller inga effekter. De sade att det skulle få negativa effekter, trots att stödet som endast utgör liten andel de totala intäkterna är de som anser att en av det ändå har stor betydelse för ungdomsverksamheten. Om stödet togs bort skulle följden bli att föreningarna blev tvungna att försöka dra in dessa på annat sätt, t.ex. att sälja fler lotter, utöka det pengar genom ideella arbetet, höja medlemsavgiftema eller försämra kvaliteten på aktivitetema. Men också att tar bort stödet kan det få andra man menar om man effekter. Om staten skulle ta bort sitt stöd, skulle kanske detta uppfattas negativt bland andra stödgivare. Kommunerna skulle möjligtvis bli som mer restriktiva i sin hållning. Stödet har dock faktisk betydelse för föreningarnas övriga inen komster. Vid fördelning av medel från kommersiell bingoverksamhet

LOK-stödets efekter 43

tar man hänsyn till föreningens aktivitetsstöd, där fler aktiviteter

ger fler poäng.

Några röster från intervjusvaren:

Breddidrotten skulle minska, eftersom det är dit stödet går. -

Speciellt ungdomsverksamheten skulle minska, de yngre är - mer beroende av stödet för sina intäkter än de äldre.

Deltagaravgiften skulle höjas. -

Man skulle få skära i vissa utgifter t.ex. för för att slippa - resor minska verksamheten.

Sänka kvaliteten på verksamheten. -

Ta bort vissa aktiviteter. -

Många föreningar skulle säkert få lägga på sikt. - ner

Det vore en dålig signal till kommunerna som troligen också skulle ta bort sina stöd.

Det vore en felaktig signal från staten när det gäller folkhälsans betydelse. Skolan har inte tillräckligt med idrottsaktiviteter.

I dagsläget liten ejfekt men tiderna kan förändras. -

Föreningen står inte och faller med det statliga stödet. Mer ett symboliskt värde. Försvinner både det statliga och kommunala blir det mer besvärligt. Man kan naturligtvis öka BingoLotto, men det innebär att man tar andelar från andra föreningar.

Inga Nu. Tack vare Loket. Men när Loket är borta. -

Stödet är livsviktigt. -

Om 120 000 satsas på ungdomen och 30 000försvinner, ja -

Ledarnas tid och energi skulle gå till att skafa pengar istället för att utveckla ungdomsarbetet.

44 LOK-stödets efekter

Ännu ideellt arbete. När kommunala stöd togs bort innebar - mer fick arbeta ideellt med anläggningarna det att man mer

I vissa fall skulle, enligt de intervjuade, verksamheten få skäras ned eller det skulle få effekter kvaliteten. I många fall skulle man försöka ersätta stödet och hålla uppe aktivitetsnivån antingen genom mer ideellt arbete, höjda avgifter eller ökad försäljning.

Varför söker inte alla LOK-stöd

Skulle kunna dra slutsatsen att de som söker stöd tycker att det har man betydelse skulle inte bry sig om att söka stöd eller är det så annars man att det är självklart att man utnyttjar alla möjliga inkomstkällor Om LOK-stödet verkligen har en stor betydelse varför söker då inte alla föreningar I Folkrörelseutredningen SOU 1987:37 hade man en siffra på att ungefär 40 % föreningarna inte sökte LOK-stöd, men av vilken anledning de inte sökte. 32 man visste inte av Bland de distrikt finns representerade i denna undersökning som söker 42 % föreningarna i Småland, 55 % i Örebro och 52 % i Väsav terbotten. Det är långt ifrån alla föreningar söker stöd. Vi kan inte som säga denna andel sjunkit under åren, men vi kan konstatera att anom delen som inte söker stöd är ganska stor. I Föreningsstudien 1994 sägs 61% föreningarna redovisar LOK-stöd. 33 att av Varför söker då föreningarna inte LOK-stöd Västerbottens distriktsförbund gjorde i samband med denna utredning ett utskick till de 171 föreningar inte sökte LOK-stöd hösten 1996. Svarsfrekvensen som dock låg, endast 23 % 39 st svarade. Av dessa sa 28 % 11 att var verksamheten vilande, 23 % 9 st att man inte hade aktiviteter i var bidragsberättigade åldrar. Några menade att man inte var informerade, saknade ledare, hade bristande rutiner, problem i klubben 34 etc. Smålands distriktsförbund gjorde liknande undersökning 1994 av en de föreningar inte sökt LOK-stöd våren 1994. I denna undersöksom ning farms 289 Av dessa 32 % att de antingen inte hade svar. uppgav medlemmar i dessa åldersgrupper eller hade för få för att det skulle värt besväret att skicka in ansökan. 24 % angav att de glömt att vara en skicka in, missat datumet, slöhet Knappt 10 % ansåg att de anm.m. tingen inte kände till stödet eller hade för dålig information. Knappt

32 23. SOU 1987:37, s. 33Föreningsstudien 1994, s. 23. 34Enkät sammanställd av Västerbottens distriktsförbund 1997-06-03.

LOK-stödets ejfekter 45

6 % sökte via andra organisationer, hos drygt 6 % verksamheten vi-

var lande. 9 % angav som skäl att de byggde lokaler, att de faktiskt

om skickat ansökan som verkade ha kommit bort etc. Ytterligare andra angav att verksamheten tyckte det för jobbigt att ansöka,

var ny, var skickade in ansökan vid tidpunkt, behövde 35

annan stödet etc.

Hos ung. 56 % av de som inte sökte fanns således antingen ingen verksamhet i rätt ålder eller också verksamheten vilande. Andra

var skäl att sökte andra förbund, hade skickat in ansökan,

var man genom byggde om etc. Det är möjligtvis bland de 25 % hade glömt, mis-

som sat datum etc. som vi finner fall där stödet egentligen inte haft till-

en räckligt stor betydelse.

Sammantaget kan man därmed säga att de flesta föreningar, har

som en bidragsberättigad verksamhet, faktiskt söker LOK-stöd. I annat fall skulle dessa föreningar kunna utgöra vår kontrollgrupp för

att se om verksamheterna på något sätt skiljer sig från dem får LOK-stöd.

som

Detta innebär naturligtvis inte att stödet har effekter bara för att alla som har möjlighet söker stödet. Det innebär bara att de flesta åtminstone tycker att de inte vill vara utan stödet.

Om stödet fördubblades

För att testa stödets effekter ställde vi inte bara den hypotetiska frågan om vad man trodde skulle hända om stödet togs bort, utan även vad som skulle hända om stödet i stället fordubblades. 25 % de inter-

av vjuade ansåg att ett fördubblat stöd inte skulle några effekter. Unge-

ge fär hälften trodde att de skulle öka kvaliteten på befintliga aktiviteter och 25 % att såväl kvantiteten och kvaliteten skulle öka. Exempel

var att ha "prova-på-aktiviteter" för att få ännu bredd, bjuda in före-

mera läsare för att inspirera minska den höga belastningen på ledarna,

unga, satsa på utbildning av ledare, kunna ha elitsatsningar etc.

Att man inte skulle öka antalet aktiviteter särskilt mycket de

var allra flesta överens om. Det berodde dels på att det svårt att locka

var fler ungdomar då redan idag ansåg sig göra allt vad gäller värv-

man ning till idrottsaktiviteter, dels att det var svårt att få tag i fler ledare. Dessutom skulle det uppstå praktiska problem antalet aktiviteter

om ökade beroende på lokalfrågan, dvs. det fanns i många fall helt enkelt inte fler tider i lokalerna för att öka aktivitetsnivån.

35Enkät utskickad av Smålands distriktsförbund hösten 1994 till de som inte sökte LOK-stöd våren 1994.

46 LOK-stödets efekter

Det är alltså inte säkert att den kritiska variabeln är mer pengar utan det kan lika gärna så att det är svårt att få tag på ledare, att få förvara äldrar att ställa och att det finns brist på tider i lokalerna. upp En tänkbar effekt det statliga aktivitetsstödet är att det kanske av inte ökar det totala antalet aktiviteter eller deltagare, men däremot ökar omfattningen antalet sammankomster. Man kan tänka sig att aktiav viteterna delas i mindre för att så sätt skall kunna upp grupper man redovisa fler sammankomster och därmed erhålla ett större totalt stöd. Att antalet sammankomster ökade 1992 kan delvis ett utslag av att vara minskade kravet på antal deltagare sammankomst från 5 till man per Vi frågade föreningarna de organiserade sin verksamhet för att om de statliga reglerna. De flesta, knappt 70 %, svarade emellertid att passa aktiviteterna inte anpassades efter reglerna. De flesta utövar sina aktiviteter sedan efteråt vad de kan få bidrag för. Man tänker inte i och ser "regeltermer". 30 % säger sig dock aktiviteterna så att de kan anpassa få större bidrag. Om detta positiv eller negativ effekt är däremot svårt att säga. är en Det beror hur organiserar aktiviteterna. Att försöka samla en man för att få bidrag kan positivt med tanke på att bidragets grupp vara syfte är att stimulera till att skapa i sin tur förutsätts stigrupper som mulera andra värden, t.ex. demokratiska och sociala värden. Om det bara är så att delar större i mindre för att därigenom man upp grupper erhålla större bidrag behöver naturligtvis inte leda till bättre verkett en samhet. Antal sammankomster behöver alltså inte ett bra mått vare vara sig aktivitetsnivå eller innehållet i aktiviteterna. LOK-stödets relativa betydelse är alltså idag ganska liten. Stödets betydelse har dessutom minskat under årens lopp. Det hindrar dock inte att föreningarna uppfattar eller att stödet trots detta fortfarande anser har relativt stor betydelse. Det säger från föreningshåll är att en man många bäckar små..

Symboliska efekter

En del de intervjuade 38 % framhåller att det inte är den ekonoav miska effekten i sig, den symboliska att staten stöttar verkutan mer samheten är viktig. Det är ett kvitto från staten på att verksamheten som anses viktig.

Några röster från intervjusvaren: Sätter ibland norm för andra bidrag/aktiviteter -

LOK-stödets 47

efekter

Har ett stort symboliskt värde kicken för de arbetar med

- som

ungdomarna.

Drar skjuter kommunerna inte till.

- staten ner

Ett kvitto på att det som görs uppskattas.

-

Viktigt att visa föräldrarna att det finns stöd legitimitet.

-

Långt ifrån alla anser dock att statens stöd har symbolisk effekt.

en 30 % säger att det inte har det och 25 % vet

3.2.2 LOK-stödets

påverkan på inriktningen av

aktiviteterna

Om aktivitetsstödet inte påverkar omfattningen i särskilt hög grad, kan den då påverka inriktningen på aktiviteterna

Negativa efekter

Det påstås ibland att LOK-stödet etablerade idrotter, pojkid-

gynnar rotter, lagidrotter etc. Vi frågade de intervjuade föreningarna de

om ansåg att stödet hade några negativa effekter även vi inte kan för-

om vänta oss att dessa föreningar skulle på att det gynnade de

svara etablerade idrottema. De allra flesta 58 % menade att det åtminstone inte missgynnade deras idrotter. Och här har vi då täckt

alla typer av idrotter. I några undantagsfall har man svårt att samla 3 deltagare och då går man alltså miste om bidrag.

21 % av de intervjuade säger att stödet har negativa effekter och 21 % vet En del av de föreningar har individuella idrotter

som svarar att de inte själva märker av de negativa effekterna att lagidrotter

av gynnas av stödreglerna, men har förstått att så är fallet.

En förening svarade att det är kommunens stöd

snarare som gynnar pojkidrotter, eftersom kommunerna bygger för pojkidrotter.

arenor osv. Arenor och anläggningar är det dyra i verksamheten.

Flera föreningar svarade att stödet lagidrotter,

gynnar p.g.a. stödreglerna, men att detta inte är något negativt eftersom det är lagidrotter är de populäraste idrottema och att det är lagidrotter

som som skapar mest gemenskap mellan ungdomarna.

48 LOK-stödets

effekter

Bredd-elit

I utredningen Idrott åt alla Ds 1993:58 finns ett påstående om att från breddidrotten skulle till elit dock utgjordes av pengarna som endast fallstudie. Den här intervjuundersökningen inget sådant en ger belägg även de intervjuade sade att ingen i så fall skulle säga om en av det. Att det inte på elit beror helt enkelt på att de flesta föresatsas ningar inte har någon elit. 75 % föreningarna säger sig satsa på av bredd, medan resten på såväl bredd elit. I den mån man har elit som måste naturligtvis även dessa ges bra förutsättningar, menar man. Vi valde att inte fråga föreningarna hur stor del kostnaderna de av lägger ungdomsaktiviteter föreningarna att de flesta aktiva uppgav ungdomar, eftersom vi antog att föreningarnas sätt att beräkna var skulle skilja sig och då blir inte heller siffrorna meningsfulla.

Demokratiska och sociala ejjfekter

Syftet med idrottsstödet, liksom övrigt organisationsstöd, är att det i t.ex. idrottens fall inte bara skall leda till fysiska aktiviteter, utan att föreningslivet i sig är verksamhet där sociala och demokratiska asen pekter är viktiga. Man skall inte bara lära sig samhällets demokratiska spelregler, även sociala värden skall utvecklas, större förståelse för utan varandra, större förståelse mellan olika i samhället etc. Det är grupper anledning till att bidraget till vilka utgör en förutsättning en ges grupper för att dessa värden skall kunna utvecklas. Detta kan vi läsa i ursprungsmotiven för stödet i allmänhet. Liknande eller nästan exakt målforrnuleringar har följt stödet under samma årens lopp. "Stödet till det lokala föreningslivets ungdomsaktiviteter är särskilt betydelsefullt för den viktiga verksamhet idrottsrörelsen som har bland barn och ungdom. Verksamhetens betydelse för att träna ungdomar i såväl fysiska aktiviteter deltagande i föreningslivets som 35 demokratiska beslutsprocesser är stor." I vilken mån sig föreningarna ta till eller utveckla dessa anser vara värden Och kan detta i så fall tillskrivas LOK-stödet De flesta föreningar "naturligtvis" på fråga föreningen så att säga svarar en om bidrar till infria sådana värden knappt 80 %. Många tycker dock att frågan är svår att besvara. En del att det egentligen inte är att svarar något "direkt tänker på eller diskuterar". Man att man tar sitt man anser

36Prop 1994/951100, bil. 14, s. 73.

LOK-stödets efekter 49

sociala ansvar, men inte att "nu skall vi överföra demokratiska principer."

Några röster från intervjusvaren de sociala aspekterna:

om

Ett oerhört stort socialt ansvar anser man sig ha. Varje tisdag har -

öppet hus för ungdomarna där blandar idrottsligt med man man andra aktiviteter. Det finns inte så mycket i övrigt att göra. Föräldrarna har inte heller råd med så mycket.

Ja man håller i ungdomarna och har kul. -

Ja, oberoende av bidrag. -

Ja. alla får vara med, ingen utslagning. -

Ja i högsta grad. Det är en sport där man också tillbringar en stor del av tiden vid stallet. Man försöker hålla låga priser på ridlektioner

Avgifter sätts så att alla kan med. - vara

Här ser man de stora värdena. Brottning är arbetarsport där - en man inte alltid har uppbackning hemifrån. Man plockar del

upp en ungdomar, som skapar sig självförtroende och därmed kanske även blir bättre i skolan.

Om någon inte kan betala medlemsavgiften brukar det ordna sig ändå.

Den sociala verksamheten går före den idrottsliga iföreningen. -

En stor social jåmktion. Man fångar dock de redan frälsa, då- - upp liga på att fånga upp strulputtarna. Idrottsalliansen 400 klubbar hade på förslag att ta sig an varsin strulputt. Det har inte realiserats.

Några föreningar sade sig emellertid diskutera dessa frågor

mer direkt, att sektionerna kan ha studiecirklar regler och hur skall

om man fungera tillsammans eller att det står i föreningens stadgar att alla skall få delta på lika villkor. En förening påpekade att det är svårt att hitta någon koppling mellan det statliga stödet och föreningarnas eventuella arbete med sociala och demokratiska frågor. En förening menade

annan

50 LOK-stödets efekter

att det är just med hjälp aktivitetsbidraget sociala obalanser kan av som jämnas ut, t.ex. då vissa föräldrar har svårt att betala för sina barns aktiviteter. Någon menade vidare att det förekommit att de diskuterat etik och moral, det beror på ledarna. Sociala värden är viktiga men sammen tidigt finns ett inneboende faktum att vissa slås ut, prestationsmässigt eller t.ex. då föräldrar inte har råd att betala för barnens deltagande. För att påverka de demokratiska och sociala värdena spelar naturligtvis ledarna stor roll. Bidraget i sig skapar givetvis inte automaen tiskt dessa värden. Innehållet i verksamheterna påverkas till stor del av vilka utbildningar ledarna går, både specialförbundens och SISU:s som

utbildningar.

Rent allmänt uppfattade föreningarna i vår studie ledarsituationen bra i 38 % föreningarna, 32 % relativt bra medan 30 % som av som ansåg att den inte bra. Många föreningar satsar stora resurser på var ledarutbildning, medan många f°ar lita till föräldrar ledare eller att som de något äldre utbildar de En del föreningar har ofta eller alltid yngre. svårt att hitta ledare. Flera menade att det blivit allt svårare att engagera föräldrarna ledare. Dessa har inte tid eller ser verksamheten som som

barnpassning.

Att föreningarna påstår sig ha socialt bra verksamhet är en sak. en Att belägga något samband mellan LOK-stödet och föreningarnas inriktning när det gäller att t.ex. utveckla de sociala och demokratiska värdena är helt sak. Bidraget är ett aktivitetsbidrag och ställer en annan inga innehållsliga krav, bara krav på ålder och antal deltagare som antas befrämja dessa värden. Om verksamheten som stödet främjar i allmänhet är bra är detta naturligtvis viktigt och bra, men säger inget stödets effekter. om

3.2.3 Alternativ eller bara justeringar

Alternativ

Vad de intervjuade LOK-stödet Är det bra det är Skall anser om som det justeras något eller finns det bättre alternativ Drygt 75 % anser att stödet är bra det är, dvs. vill inte ersätta det eller anser att det som man är svårt att finna alternativ är bättre. LOK-stödet anses utgöra ett som bevis att verkligen gör något, ett bevis för att utför aktiviman man teter.

LOK-stödets efekter 51

Alternativet att t.ex. göra LOK-stödet till ett projektstöd, dvs. att

om man får söka medel för särskilda projekt ansåg många inte ett bra

vara alternativ. Ett sådant alternativ skulle missgynna små föreningar

som inte hade vana att formulera ansökningar eller att söka bidrag.

resurser Krav på projektbeskrivningar och pappersarbete skulle hindra verk-

ny samhet från att komma igång och det skulle dröja ännu längre innan pengarna betalades ut. Projektforrnen skulle innebära ännu arbete

mer för de redan tungt belastade ledarna.

Dessutom kan det vara svårt eller omöjligt att definiera, mäta och kontrollera kvalitet i de här sammanhangen. Detta speciellt

angavs vara svårt i bred verksamhet till skillnad mot i elitverksamhet. Dessa föreningar menade också att vackra projektbeskrivningar inte säger någonting om den faktiska kvaliteten i verksamheten. Några att det

angav redan idag fanns möjligheter att söka olika projektbidrag.

Några ansåg däremot att projektanknytning bra idé. Detta

vore en skulle leda till att föreningarna tänkte igenom sin verksamhet bättre. Det är också bra då pengarna skall redovisas och verksamheten utvärderas. Någon angav att det är nödvändigt att styra stödet bättre, och

upp styra bort från elittänkande och gynnandet pojkidrotter. Inom flera

av idrotter saknas etik, moral och jämlik och jämställd människosyn.

en Detta borde diskuteras i styrelser, föreningar, mellan föreningar och kommuner osv.

Några röster från intervjusvaren:

Gör inte om bidraget till projektstöd. För projekt finns många

-

andra "källor" att söka ur. Alltför många "spärrar" brukar finnas i

projektformen, ex. vända sig till tjejer, invandrare, nyskapande

verksamhet Det behövs ett bidrag stöder den grundläg-

som

gande, dagliga verksamheten i en förening. En bra idé att

gynna

kvalitet på något sätt före massverksamhet. Alan hur mäter

man

kvalitet

Det är viktigt att hålla kvar aktivitetsstödet, efersom det är lätt att

-

mäta och man så att säga vet vad ungdomarna gör.

Stödet är bra som det är, eftersom det bredden.

- gynnar

Totalt föreningsbidrag från stat, kommun och landsting. Krite-

-

rierna skulle vara kön, aktiviteter, ekonomi, invandrare. Man skulle

se om det gavs förutsättningar för idrott för båda könen för att få

stöd för denna idrott.

52 LOK-stödets ejjekter

Man bör kanske över kostnaden för medlem i olika klubbar. - se en

Projekt missgynnar små klubbar. -

Svårt mäta kvalitet. Vad är kvalitet SM-guld Social gemenskap - - Antal ungdomar som tränar

Bra det är. Projekt leder oftast ingenstans, dvs. en rapport - som och sedan inget. Man skulle kunna tänka sig att diferentiera stödet för jämnare balans mellan pojkar och flickor. att ge en

Att knyta bidraget till projekt jättebra idé. Tror att detta - vore en skulle leda till att föreningarna tänkte igenom sin verksamhet bättre. Detta ett bra sätt att få stöd. Föreningen arbetar redan mycket vore

i projektform.

Aktivitetsstödet bör styras bättre, det är grunden för mycket - upp annat stöd. Det måste styras fån elittänkande och gynnande av pojkidrotter till kriterier som gynnar motsatsen.

"Idrotten vill" ..är vackra ord på ett hur barn- och papper om ungdomsidrott ska bedrivas i Sverige. Något att visa upp för föräldoch politiker. En bra idé att utveckla dessa riktlinjer och rar vore verkligen fördela bidrag utifrån sådana kriterier, så att stödet inte och uppmuntrar ett stort antal sammankomster inom samma gynnar idrott utan i stället flera idrotter för de yngre.

De flesta de intervjuade således att LOK-stödet är ett bra av anser stöd och att det därför bör behållas. Det är svårt att se andra alternativ. Däremot kan många tänka sig justeringar i nuvarande regler.

Justeringar

50 % de intervjuade att de nuvarande reglerna är bra, medan av anser 50% vill ha vissa justeringar. De justeringar föreslås gäller i som många fall åldersgränsema, såväl uppåt nedåt. Att vill höja som man den övre åldersgränsen kunde bero på att det kunde vara svårt annars få ihop lag, att de äldre behövs i lagen för att få aktiviteter och spelet att att fungera, att reglerna innebär för tidig specialisering och att de en äldre faller bort eftersom de inte är lönsamma för föreningen. En föreningsrepresentant menade att den låga övre åldersgränsen är en "08-

LOK-stödets efekter 53

beställning" eftersom den passar tätortsföreningar där det finns stora

ungdomsgrupper och alla har nära till allt och missgynnar glesbygd,

där det är svårt att få ihop lag utan att de äldre är med.

När det gäller den nedre åldersgränsen framkom synpunkter både om höjning och om sänkning. Vissa menade att den borde sänkas så att fler grupper blir berättigade till stöd, eftersom de hade många aktiviteter för barn i dessa åldrar. Andra menade att den borde höjas så att föreningarna inte "jagar efter" så små bam som medlemmar. Dessa menade att det inte är bra att specialisera sig för tidigt på idrott, då

en tröttnar barnen snabbt. Det är mycket bättre att barn yngre än 7 år provar på olika idrotter i t.ex. idrottsskola.

Några anser att reglerna missgynnar vissa idrotter, liksom att rika klubbar inte borde få något stöd.

Flera föreningar tycker att kommunerna och staten borde ha

samma regler för stöden med avseende ålder, antal deltagare

per sammankomst och att inlämningstidpunkten för ansökan skulle densamma.

vara Några ansåg även att det kunde räcka med att lämna in ansökan 1 ggr/ år och inte 2 ggr/år som nu.

För att se hur de kommunala reglerna skiljer sig ifrån de statliga när det gäller aktivitetsstöd, har vi sammanställt uppgifter från enkät

en som skickats till alla kommuner. Det vi kan dessa är att

se av svar reglema i stort sett i varenda kommun i något avseende skiljer sig från de statliga reglerna. 37 Det gäller såväl med avseende

på bidragsberättigad ålder, antal deltagare i sammankomsterna och med avseende på stödstorlek. Endast ett fåtal kommuner har tagit bort det kommunala aktivitetsstödet, men har då oftast "lagt in" detta i något annat bidrag.

Om vi i övrigt ser till administrativa frågor är det få tycker att

som LOK-stödet är krångligt att hantera. Exakt hur mycket tid föreningarna lägger ned på administrationen har vi inte brytt eftersom detta

oss om är oerhört svårt att uppskatta. I den studie som gällde föreningar i Smålands distrikt som inte sökte LOK-stöd, vi referat till

som ovan, var inte administrationen kring ansökan något vägande skäl till att inte söka bidrag.

Bland de distriktsförbund som vi har med i denna undersökning har vi frågat hur mycket tid de lägger ned på hanteringen LOK-stödet.

av De uppskattar tiden till mellan 3-6 manmånader, medan Stockholmsdistriktet, som en referenspunkt och har fler föreningar, uppskattar

som denna till 9 manmånader.

37I en enkät utskickad av IEC på uppdrag av Idrottsutredningen finns bl.a. en fråga till kommunerna om de kommunala reglerna skiljer sig från de statliga i fråga om lokalt aktivitetsstöd.

54 LOK-stödets efekter

4 Sammanfattande kommentar

Till att börja med kan vi säga att LOK-stödet sedan det infördes 1971 sett ungefär likadant ut. Särskilt många uppföljningar stödet har inte

av gjorts. På central nivå finns i stort sett bara uppgifter om totala antalet sammankomster ej deltagarantal, antalet sammankomster per idrott och totalt utbetalat belopp. Våra kunskaper LOK-stödet är därför

om generellt sett ganska dåliga. Siffermaterialet i de uppföljningar som är gjorda är dessutom ganska osäkra och inte alltid jämförbara eftersom

använt olika beräkningssätt. Det är därför svårt att göra jämförelman ser över åren.

Vår intervjuundersökning visar bl.a.:

Att stödet endast utgör liten andel föreningarnas totala intäkter i - en av genomsnitt och att det minskat med tiden.

Att stödet ökar möjligheterna till inkomster från andra källor, som t.ex. bingointäkter.

Att det är svårt att belägga stödet sig ökar omfattningen av - om vare aktiviteterna eller inriktningen dessa.

Men att de intervjuade menar:

Att föreningarna, trots liten andel, ändå själva att stödet

en anser

-

har stor eller relativt stor betydelse, åtminstone för ungdomsverk-

samheten.

Att stödet kan ha en symbolisk efekt.

-

Att föreningarna säger sig bli tvungna att t.ex. öka det ideella

-

arbetet, höja medlemsavgifterna eller få sämre kvalitet på aktivi-

teterna om stödet togs bort.

Att ökning stödet inte skulle öka antalet aktiviteter, däremot

ü en av

öka kvaliteten på befintlig verksamhet.

LOK-stödets efekter 55

Att de flesta föreningar anser att stödet fungerar bra och har svårt

-

att se andra alternativ.

Hur säkra är då ovanstående resultat, dvs. vad är det säger att

som intervjusvaren ger en riktig bild av LOK-stödets effekter Det vi i allmänhet kan säga är att svårigheten med att göra uppföljningar eller utvärderingar av tillståndet i idrottsföreningama är att det faktiskt är svårt att ta fram ett bra representativt urval. Detta gäller naturligtvis även för denna undersökning. Det är därför vi i tolkningen resultatet

som av måste ha i åtanke dels att urvalet är litet, dels kommer från

att svaren dem som faktiskt erhåller stöd, dvs. graden av objektivitet kan ifrågasättas.

Det som ofta är svårt i effektmätningar, vilket även gäller i detta fall, är att kunna isolera effekten ett stöd i förhållande till alla andra

av inkomstkällor. Detta blir än mer uppenbart mindre stödet är och desto längre det funnits.

Det vi åtminstone med ganska stor säkerhet kan säga är att LOKstödet utgör ett litet stöd, endast 3,5 % föreningarnas intäkter. Här är

av våra siffror åtminstone för dessa föreningar förmodligen ganska säkra eftersom föreningarna i förväg fått frågor och uppmanats att specificera såväl det statliga som det kommunala aktivitetsstödet.

Att ett stöd är litet behöver inte alltid nackdel det t.ex.

vara en om finns specifika kriterier för att erhålla detta stöd, dvs. stödet är unikt. Det enda specifika kravet är att sammankomsten kräver 3 deltagare och skall pågå en viss tid och att det avser ungdomar i en viss ålder. Det statistiken av antalet sammankomster visar är dock bara vilka

sammankomster som fått bidrag, effekterna själva stödet.

av

Nu säger vissa av de intervjuade att de kan ha påverkats i organiserandet aktiviteterna för att på så sätt erhålla ytterligare stöd. Där

av kan vi tala om en effekt av LOK-stödet och det är möjligt att dess-

man utom försöker få fler deltagare sammankomst, det vet vi inte.

per men Om det är en positiv eller negativ effekt vet vi inte heller.

Samtidigt vet vi inte ens hur "riktiga" uppgifterna är i redovisningen av antalet sammankomster. Riksdagens revisorers undersökning vi

som redovisade ovan av aktivitetsstödet visade på många fel i redovisningen, även om felen ofta berodde på okunskap. Denna undersökning byggde inte på ett slumpmässigt urval och resultatet bör därför tolkas med stor försiktighet.

Samtidigt skall noteras att t.ex. Stockholms Idrottsförbund hösten

- 96 skickade ut ett blad där man efterlyste skärpning vid ansökan om lokalt aktivitetsstöd. Man säger i detta blad att antalet oriktiga ansökningshandlingar ökar vid varje ansökningstillfálle. Det gäller såväl små

56 LOK-stödets efekwr

stora föreningar. I många fall beror detta på okunnighet, säger som man, men alltför ofta rör det sig om systematiskt utnyttjande av egna gjorda tolkningar bestämmelserna. Felaktigheter kan dock även slå av andra hållet, dvs. vid granskningar visar det sig att föreningar redovisat för få sammankomster, dvs. har t.ex. följt de kommunala regman lema kan ha en lägre åldersgräns. som Måttet antalet sammankomster säger alltså inte särskilt mycket och det är svårt att använda när det gäller att bedöma LOK-stödets effekter. Antalet sammankomster speglar fortfarande vilka aktiviteter som är bidragsberättigade och antalet följer det belopp finns för dessa aksom tiviteter. Dessutom är det för svårt att idag bedöma effekterna av stödet eftersom det funnits länge. En sådan studie skulle i så fall ha gjorts en kort tid efter att det infördes 1971 och några år därefter. Man skall inte heller ta för givet att det finns ett automatiskt samband mellan ökat eller minskat LOK-stöd och antalet sammankomster. Det ökade bidraget under 1990-talet innebar inte automatiskt att antalet sammankomster ökade och inte skulle antalet sammankomster heller öka enligt vår hypotetiska fråga stödet fördubblades. Föreom, ovan, ningarna skulle snarare satsa kvaliteten i aktiviteterna. Ökad kvalitet kan naturligtvis ha den effekten att t.ex. benägenheten att stanna kvar inom idrotten bland ungdomarna ökar. Utan ökat stöd skulle kanske antalet aktiva minska. Hur det verkligen förhåller sig vet vi naturligtvis inte ingen slutsats är, rent teoretiskt sett, mer riktig än någon men annan. Antalet deltagare skulle kunna vara ett bättre mått för att se om föreningarna lockat fler ungdomar till sina idrotter. Dessa siffror kan vi dock inte få fram utan att gå igenom alla distriktsförbunds årsredovisningar för respektive år. Ett problem med måttet antalet deltagare är emellertid att vi inte kan säga det är personer som blivit om samma aktivare eller det är medlemmar som har tillkommit. om nya Av den allmänna statistiken är det således svårt att uttala sig om LOK-stödets effekter, något kan svårt oavsett hur bra och som vara detaljerad statistik än för, här krävs andra undersökningar. Vi man säger alltså inte att stödet inte kan ha effekter på omfattningen av aktiviteterna, bara att vi inte kan belägga hur stor effekt. Om stödet påverkar föreningarnas inriktning, dvs. att man kan uppnå även andra värden, t.ex. demokratiska eller sociala värden som är lika svårt att veta. Det finns och har alltid funnits allmän tilltro till en att idrottsrörelsen främjar dessa värden. Det är en anledning till att man från början ville stödja bl.a. idrotten och få organisationerna att bli starka och oberoende för att stå emot t.ex. vissa kommersiella intressen.

LOK-stödets effekter 57

Om det nu förhåller sig så att föreningarna bedriver en verksamhet i denna anda bidrar naturligtvis även statens stöd till detta. En del säger sig t.ex. ta ett stor socialt ansvar. Samtidigt är frågor demokrati etc.

om inte något man diskuterar i föreningarna. Många tycker att frågor

som rör sociala och demokratiska värden är svåra på. I Fritids-

att svara utredningen nämns bl.a. en studie som säger att ungdomar i föreningslivet inte är mer benägna än andra att sig i samhällsfrågor.

engagera Det är motivet att bli bra i idrott som gör att går med i idrotts-

man en förening. Här är påverkan på barn och ungdomar inte större än t.ex. i skolan eller fritidshemmet. 38

Eftersom LOK-stödet i sig inte ställer några krav på innehållet i verksamheten kan fråga sig varför just LOK-stödet skulle ha

man någon påverkan aktivitetemas inriktning. LOK-stödet är ett aktivitetsbidrag, inget annat vilket inte kan få någon annan följd än att lagidrotter får mycket stöd. Dessutom har staten i praktiken frånhänt sig ansvaret för det konkreta målformulerandet. Detta är Riks-

mer idrottsförbundets uppgift. Formellt sett är det alltså inte regler

samma som gäller för idrottens organisationer för de ungdomsorganisa-

som tioner inom andra områden som ligger under Ungdomsstyrelsen.

Den hypotetiska bild som vi har försökt resonera oss fram till om LOK-stödets effekter, utifrån fakta om dels vad vi vet om dess relativa storlek kontra andra inkomstkällor för föreningarna, statistik

om omfattning etc. och stödets innehållsliga krav skall då ställas motbild

som till de effekter som vi fått fram i våra intervjusvar.

LOK-stödet har som alla inkomstkällor en betydelse för föreningarnas ekonomi och bidrar med sin andel till föreningsaktivitetema. Hos vissa föreningar har stödet stor betydelse och skulle svår att

en vara ersätta, medan det hos andra föreningar har en marginell betydelse. Stödet är ett Stimulansbidrag vilket också var syftet när det infördes

- och inte ett kostnadstäckningsbidrag. Historiskt sett kan rimligtvis

man inte säga något annat att bidraget påverkat omfattningen av aktivitetsnivån, men är idag inte särskilt styrande på vare sig omfattning eller inriktning av aktivitetema.

Vår intervjuundersökning visar dock, som förväntat, ett mer positivt resultat av LOK-stödet. Vi kan inte påstå att den ena bilden är mer riktig än den andra. Kanske skall vi justera den negativa bilden

mer uppåt och intervjuundersökningens resultat något nedåt.

Det vi däremot kan säga, oavsett vilken bild vi väljer är att

ovan, om staten fortsättningsvis vill att själva LOK-stödet skall vara något mera än bara ett allmänt Stimulansbidrag, dvs. har för avsikt att på-

om man

SOU 1996:3, s. 129

58 LOK-stödets efekter

verka aktivitetemas inriktning, kan inte stödet se ut som idag. Om ambitionen är att styra att styrning via bidraget t.ex. visar sig ad-

men ministrativt besvärligt och besvärligt att kontrollera, måste man på annat sätt, t.ex. via utbildningsinsatser etc., påverka idrottens inriktning.

Oavsett väljer att behålla stödet det är eller vidtar for-

om man som ändringar något slag kan vi bara avslutningsvis konstatera att de

av uppföljningssystem idag finns stödet inte räcker. Dagens infor-

som av mationssystem, i stort sett bara visar hur stort stöd betalas ut

som som och hur många aktiviteter omfattas stödet, naturligtvis ingen

som av ger bra bild hur stödet utvecklas. Den kontroll görs av distriktsför-

av som bunden är inte bara begränsad utan gäller bara stödets redovisning, inte den verksamhet den stöder. Det förvånar är att de gjorts så få

som som uppföljningar och utvärderingar detta stöd trots att det funnits i mer

av än 25 år och att det i ekonomiska tenner under perioden handlar om flera miljarder kr. Frågan gäller därför inte, bidraget i fortsättningen

om skall betalas uppföljningen skall intensifieras utan hur det skall

ut, om ske och av vem.

LOK-stödets efekter 59

Referenser

Ds 1993:58. Idrott åt alla Kartläggning och idrottsstödet.

- analys av

Enkät utskickad av Smålands distriktsförbund hösten 1994 till de som inte sökte LOK-stöd våren 1994. Opublicerad.

Enkät sammanställd Västerbottens distriktsförbund föreningar

av om som

söker lokalt aktivitetsstöd. 1997-06-03, opublicerad.

Enkät utskickad av Idrottsekonomiskt Centrum IEC på uppdrag

av Idrottsutredningen.

Riksdagens revisorer 1995. Det statliga stödet till studieförbund och idrott. Rapport 1995/96:2.

Riksdagstryck.

Riksidrottsförbundet 1990. Statligt lokalt aktivitetsstöd till idrottsföreningama- förslag till kriterier. Utarbetad arbetsgrupp inom

nya av en Riksidrottsförbundet.

Riksidrottsförbundet 1995. Föreningsstudie 1994.

SOU 1987:37. Stödet till barn- och ungdomsföreningar.

SOU 1996:3. Fritid i förändring. Om kön och fördelning

av jritidsresurser.

Statens ungdomsråd. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Stockholm 1971.

tider och

Nya gamla problem

Ett diskussionsunderlag rörande förhållandet

mellan staten och idrottsrörelsen

Johan R.

Norberg

Doktorand vid Historiska institutionen Stockholms universitet

Nya tider och gamla problem 63

l Att klargöra det grundläggande problemet

l.l direktiv för statens stöd till

Nya idrotten

Den 24 oktober 1996 tillsattes statlig utredning för frågor rörande

en det statliga stödet till idrotten. Redan i direktivens inledande stycke kan man utläsa att kommittén har till uppgift att "föreslå tydligare mål

nya, för statens stöd till idrotten". Därefter framgår det även skall

att man utreda huruvida nya rutiner skall utarbetas för att "säkerställa insyn i och kontroll bidragsfördelningen till idrotten". Utredningen har med

av andra 0rd till uppgift att studera grundläggande frågor rörande förhållandet mellan statsmakten och den svenska idrottsrörelsen. Dessutom antyds att den nuvarande situationen behöver förändras att

dagens idrottsrörelse i allt för hög grad självständigt styr över de offentliga bidragens fördelning och nyttjande.

Det är inte första gången en statlig utredning studerar förhållandet mellan staten och det frivilligt organiserade idrottslivet. Ända sedan idrottsrörelsen i början seklet fick sina första statliga anslag har

av dessa relationer blivit föremål för diskussion. Anledningen kan sägas vara att det för staten handlar om att förena två delvis oförenliga ideal; idealet om den demokratiska politiska och idealet den

processen om autonoma och aktivitetsinriktade folkrörelsen. Syftet med föreliggande rapport är att diskutera detta grundläggande problem i relationen mellan staten och idrottsrörelsen.

Rapporten har följande disposition. Inledningsvis kommer

de ovan nämnda idealen att renodlas och ställas mot varandra. Avsikten är att Visa hur statens stöd till idrottsrörelsen har medfört dilemma för

ett båda parter. Därefter kommer kortfattad historisk skiss relationen

en av mellan staten och idrottsrörelsen att tecknas. Syftet med detta är dels att sätta dagens situation i sitt historiska sammanhang, dels att visa hur både statsmakten och idrottsrörelsen tidigare förhållit sig till detta "grundläggande problem". Rapporten avslutas med sammanfattning

en och diskussion.

tider och gamla problem 64 Nya

1.2 Idealet om den demokratiska processen

Det svenska politiska systemet kan skisseras på följande sätt:

Figur Den parlamentarisk-demokratiska beslutsprocessen

Parlamentarism Styrning

exekutivt organ/regering ä

representativt organ/riksdag verkställande organ/förvaltning

__|

L

medborgarna

Representativitet Beslutsförverkligande

första paragraf skall all offentlig makt i

Enligt regeringsformens

från folket. Det svenska politiska systemet bygger med Sverige utgå andra ord tanken medborgarna skall styra sig själva. Detta skall att medborgarna, via de politiska partierna, i allåstadkommas genom att val ett representativt riksdagen, som i folkets namn männa utser organ, i angelägenheter. Därefter får ett exekutivt skall besluta gemensamma med tillhörande förvaltning till uppgift att verkställa

organ, regeringen,

offentliga besluten i enlighet med riksdagens intentioner. När dessa de beslut verkställs påverkas tillvaron för medborgarna, som kan reagera krav och önskemål. med nya skissering den offentliga politiska skall inte be- Denna av processen fullständig beskrivning det levande statsskicket. Alla traktas som en av

delar i den politiska stymingskedjan kan på olika sätt problematiseras

och Massmedias och frivilliga organisationers inflytande nyanseras. i beaktande. Likaså har den svenska förvaltningens självmåste tas en

naturligtvis påverkar den offentliga politikens reella ständighet som

utformning. Det viktigaste för den fortsatta diskussionen är dock att statsmakten, det vill säga riksdag och regering, skall företräda alla medborgare. Denna tanke finns implicit uttalad i begrepp "det allsom männa", "allmänviljan" och "offentlig" politik. Det är även i detta avpartier tydligast kan avgränsas från det övriga

seende som politiska

Nya tider och gamla problem 65

organisationsväsendet. Kännetecknande för politiska partier är att de har politiska program att spegla hela samhället, medan t.ex.

som avser intresseorganisationer i specifika frågor vill främja vissa

gruppers önskemål i förhållande till

andra grupper.

Dessutom av naturliga skäl finns det ett intresse hos statsmakten

att styra hur de offentliga medlen används. Företrädare för statsmakten har de facto ett uppdrag av folket att förverkliga den svenska folkstyrelsen. Detta medför ett ansvar att säkerställa att statliga medel utnyttjas på ett effektivt sätt för att uppnå de mål som riksdagen fastställer. Stat-

lig styrning av offentliga medel är nödvändigt for att den politiska be-

slutskedjan inte skall kortslutas, och således både naturligt och önskvärt ur ett demokratiteoretiskt perspektiv.

1.3 Idealet om den autonoma och

aktivitetsinriktade folkrörelsen

I regeringsformens andra kapitel fastställs de svenska medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, däri bl.a. yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. Det svenska statsskicket bygger därmed inte enbart på tanken att medborgarna skall representeras sina politiskt valda

av företrädare. Vi har även rätt att själva organisera i olika

oss sammanslutningar för att på så sätt främja våra intressen. Detta är dessutom mycket vanligt. Begreppet "organisationssverige" är välkänt och stor

av relevans.

Det finns dock en mängd olika typer av organisationer. Många försök har gjorts för att analytiskt bringa ordning i den brokiga skara sammanslutningar som i praktiken kännetecknar det svenska organisationsväsendet. Någon allmänt vedertagen analysapparat eller klassificeringsmodell har dock aldrig etablerats. Det enda kan sägas

som vara genomgående är att verklighetens mångfald vitt skilda sammanslut-

av ningar inte entydigt kunnat föras in i analytiskt avgränsade kategorier. Oavsett vad olika forskare ansett vara det centrala för kategorise-

en ringsgrund t.ex. organisationemas rättsliga reglering, deras mål eller

organisationsstruktur har överlappningama i praktiken blivit be-

tydande.

Det är inte nödvändigt att i detta sammanhang ta ställning i sådan

en debatt eller utförligt försöka kategorisera idrottsrörelsen i för-

att mer hållande till det övriga organisationsväsendet. Det är dock nödvändigt att säga något om idrottsrörelsens viktigaste kännetecken för att klarlägga det grundläggande problemet i dess relation till statsmakten. Jag har för detta syfte valt att benämna idrottsrörelsen autonomi-

som en

66 Nya tider och gamla problem

strävande och aktivitetsinriktad folkrörelse. Denna formulering innehåller flera centrala begrepp behöver motiveras närmare. som Inledningsvis bör det sägas något begreppet folkrörelse. När om statsminister Göran Persson helt nyligen benämnde idrottsrörelsen "vår tids största folkrörelse", det inte många reagerade detta var nog som uttalande. Att idrottsrörelsen folkrörelse är tvärtom for det stora är en flertalet svenska medborgare ett allmänt vedertaget faktum. Trots detta kan det i vetenskapliga sammanhang problematiskt att använda vara folkrörelsebegreppet för att karaktärisera det frivilligt organiserade idrottslivet. Problemet är folkrörelsebegreppets mångtydighet- det kan både användas ett analytiskt redskap och som ett legitimitetssom skapande maktmedel. Inom den Statsvetenskapliga och historiska forskningen har folkrörelsebegreppet vanligtvis använts som ett analytiskt redskap. Det vanligaste tillvägagångssättet har varit att först ställa upp vissa kriterier för vad karaktäriserar folkrörelse, för att därefter studera i vilsom en ken utsträckning olika sammanslutningar lyckats leva upp till dessa kriterier. Naturligtvis finns det olika åsikter vilka kriterier som bör om sådan forskningsansats. Vanligt förekommande har bl.a. varit ingå i en självständighet i förhållande till staten, varaktighet, ett demokratiskt mötesliv, stor medlemsanslutning och social spridning. Fördelen med s.k. analytisk ansats är naturligtvis att folkrörelseen begreppets normativa fortecken kan lämnas åt sidan något som mer vanligtvis är önskvärt i vetenskapliga sammanhang. Samtidigt är det just detta är problemet. Begreppet folkrörelse är- trots allt i hög som grad positivt värdeladdat, vilket kan förklaras genom dess historiska Tennen introducerades redan under slutet l800-talet. Ett ursprung. av antal då etablerade medborgarsammanslutningar- såsom frikyrkoröreloch nykterhetsrörelsen ville med begreppet folkrörelse markera sen styrka, enighet och politisk legitimitet. Sedan dess har många sammanslutningar gjort anspråk på folkrörelser. Begreppet har utveckatt vara lats till viktig maktresurs för frivilliga organisationer vilka velat en legitimera sin verksamhet och ställa krav staten och det omgivande samhället. Enligt min mening är idrottsrörelsen folkrörelse i båda dessa en egenskaper. Den är onekligen frivilligt organiserad massrörelse som en lever till gängse vetenskapliga kriterier och rörelse som i hög upp en grad identifierar sig som en folkrörelse i dess legitimitetsskapande mening. Det är dessutom det viktigaste. Det är just genom att senare utgöra folkrörelse i dess legitimitetsskapande mening som idrottsen rörelsen lyckats förena två svårförenliga målsättningar ett statligt ekonomiskt stöd utan därmed förlorad organisatorisk autonomi. Detta är central tes i rapporten kommer att utvecklas senare. en som

Nya tider och gamla problem 67

En naturlig följdfråga är vilka organisationer kan sägas ingå i

som denna idrottsliga folkrörelse. Intressant stöter vi här på

nog samma problem som i diskussionen Precis folkrörelsebegreppet är

ovan. som idrottsbegreppet historiskt och därmed föränderligt. Vad vi intuitivt uppfattar som idrott idag är inte detsamma människor lade i be-

som greppet för hundra år sedan. Det är med andra ord inte möjligt att uti-

från begreppet idrott så att säga peka ut de organisationer med

som rätta kan göra anspråk på att utgöra en del av den svenska idrottsrörelsen. Därmed även sagt att idrottsrörelsen alltid har varit, och alltid kommer att vara, en rörelse stadd i förändring.

I denna rapport kommer dock endast de organisationer erhåller

som statligt stöd i egenskap av att de bedriver idrott att diskuteras. Utifrån ett sådant perspektiv består den svenska idrottsrörelsen för närvarande

av följande organ riksnivå: Sveriges riksidrottsförbund, Sveriges Olympiska Kommitté, Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbunal, Svenska LivräddningssäIIskapet-Simjrämjandet, Svenska pistolskytteförbundet, Svenska Båtunionen samt Cykeljräm-

jandet. Därtill tillkommer en del organisationer bl.a. Friskis och

- Svettis vars centralförbund inte är knutna till Riksidrottsförbundet

-

men där de enskilda föreningarna vanligtvis ingår i något special-

förbund.

Till skillnad från många andra s.k. folkrörelser är idrottsrörelsen i

en huvudsak aktivitetsinriktad folkrörelse. Detta är både idrottsrörelsens mest självklara kännetecken och samtidigt det är mest centralt i

som dess relation till den offentliga makten. Medan t.ex. intresseorganisationer främst avser att främja vissa ekonomiska intressen i

gruppers förhållande till andra grupper och därmed har utåtriktad målsättning,

en har idrottsrörelsens huvudsakliga intresse alltid riktats inåt mot

- en egen aktivitet.

Slutligen formuleringen autonomisträvande. Det är oproblematiskt

att påstå att idrottsrörelsens organisationer allt sedan deras uppkomst eftersträvat att självständigt i förhållande till omvärlden bedriva sin verksamhet. Genom att framhålla att de organisationerna utgör

egna en del i en folkrörelse har denna strävan även givits legitimitet såväl i förhållande till staten som till det omgivande samhället. Men varför har idrottsrörelsen eftersträvat autonomi Detta kan enligt min mening förklaras genom följande figur.

68 Nya tider och gamla problem

Figur Sveriges riksidrottsforbund

Parlamentarism Stymlng. Riksidrottsstyrelsen -j-

Riksidrottsmötet

Specialförbund I

Förvaltning

Specialdistrikstörbund Distriksförbund

l

+

1 Föreningar Lokalförbund

L

Medlemmar

Representativitet Beslutsförverkligande

renodling RF:s organisatoriska struktur och interna Figur 2 är en av beslutsprocess. I enlighet med förda är därmed inte ovan resonemang hela den svenska idrottsrörelsen inkluderad. Med tanke på att RF dock är det i särklass största organisationskomplexet, försvåras inte den kommande diskussionen att vissa mindre organisationer för närav varande lämnas åt sidan. Det finns flera likheter mellan RF:s konstruktion och den som synes tidigare skisseringen det svenska politiska systemets struktur. Precis av att det svenska statsskicket bygger på tanken att medborgarna som skall styra sig själva, bygger RF :s konstruktion på tanken att medlemskall styra sig själva. RF:s valda representanter företräder den marna organisationens medlemmar och har till uppgift att fatta de beslut egna och riktlinjer medlemmarna själva. Visserligen kan det finsom gagnar ett intresse inom RF att så stor del som möjligt av den svenska benas folkningen blir medlemmar i den organisationen. I förhållande till egna de offentliga institutionerna representerar dock RF alltid ettsärintresse.

Nya tider och gamla problem 69

Organisationen valda företrädare har endast inför sina med-

ett ansvar lemmar och inte inför hela den svenska befolkningen.

Med tanke på detta blir RF:s autonomisträvanden i förhållande till omvärlden inte särskilt förvånande. Varför skulle organisationen eftersträva något annat Det går att dra parallell med att de besluts-

en fattande organen i ett politiskt system har ambition att autonomt i

en av förhållande till omvärlden fatta de beslut och riktlinjer medbor-

som garna vill ha. Detta kan visserligen svårt att uppnå- inte minst i

vara en tid präglad av tilltagande internationalisering och starka marknadskrafter. Ambitionen finns dock och kan naturlig följd att

ses som en av politiska beslutsfattare är medborgarnas valda företrädare.

1.4 Idrottsrörelsens dilemma

Det går att teoretiskt tänka sig idrottsrörelsen fullständigt autonom i förhållande till det omgivande samhället. Om vi bortser från de begränsningar som uppstår rättslig reglering och rent geografiska be-

av gränsningar skulle detta vara en rörelse klarade sig själv de

som genom egna medlemmarnas ideella insatser, finansierad via verksamhet

egen och medlemsintäkter.

I praktiken har dock idrottsrörelsen alltid varit i behov finansiellt

av stöd utifrån. Detta har varit nödvändighet för att rörelsen skulle

en kunna utveckla sin verksamhet, och därmed något legat i med-

som lemmamas intresse. Teoretiskt kan tänka sig detta stöd från olika

man håll från de offentliga institutionerna, från näringslivet eller från båda

delarna. Idrottsrörelsen har i praktiken sökt och erhållit stöd från både stat och näringsliv. Det största ekonomiska bidragen har dock alltid kommit från offentligt håll.

Det grundläggande problemet för idrottsrörelsen är att förena å

ena sidan ett behov av ekonomiskt stöd från det omgivande samhället, å andra sidan att bibehålla sin självständighet och handlingsfrihet. All form ekonomiskt stöd tenderar att skapa autonomiproblem. En

av idrottsrörelse som i huvudsak stöds med bidrag från näringslivet riskerar att förmås prioritera sådant näringslivets vill ha. På

som sponsorer liknande sätt tenderar statligt stöd att påverka idrottslivets utformning i enlighet med de offentliga intentioner.

organens

Utifrån detta resonemang kan autonomi-begreppet preciseras. Att idrottsrörelsen eftersträvat autonomi skall inte förstås att rörelsen

som försökt att distansera sig från staten, eller det omgivande samhället. Tvärtom skall autonomi förstås som ett relationellt begrepp- det skall förstås som en önskan hos idrottsrörelsen att självständigt bedriva

en aktivitet i en interaktion med de offentliga institutionerna.

70 Nya tider och gamla problem

1.5 Statsmaktens dilemma

Även för statsmakten har stödet till idrottsrörelsen skapat ett dilemma. detta skall kunna tydliggöras måste statens motiv för stöd till För att idrottsrörelsen studeras nämnare. Det har redan påpekats att idrottsrörelsen aktivitetsinriktad folkrörelse. Statsmakten kan därmed utgör en två skilda motiv för statligt stöd. Å sidan kan det stat-

ha i princip ena

liga stödet motiveras för att uppmuntra den aktivitet utövas inom som idrottsrörelsen, å andra sidan kan stödet generellt stöd ses som ett mer för uppmuntran idrottsrörelsen som en folkrörelse. av

1.5.1 Statliga motiv knutna till idrotten som en

aktivitet

Det går att tänka sig ett flertal motiv för statsmakten att befrämja den aktivitet idrottsrörelsen bedriver. Låt mig endast nämna de mest som självklara: Först och främst kan statsmakten ha mål att främja idrottsrörelsom utifrån folkhälsoperspektiv. Eftersom idrott och olika former av sen ett fysisk aktivitet har positiv inverkan på människors hälsa kan statsen makten, statligt stöd till idrottsrörelsen, öka det allmänna välbegenom ñnnandet i landet och därmed förbättra folkhälsan. Detta kan inte minst värde i tid när människor tenderar att bli allt stillavara av en mer sittande och när fysisk aktivitet framstår som en bristvara. Därefter kan idrottens fostrande karaktär nämnas. I direktiven till 1996 års idrottsutredning stadgas bl.a. att det internationella tävlingsutbytet "skapar viktig grund för ökad förståelse för levnadsvillkor och en förhållanden i andra länder" samt att idrottsrörelsen konsekvent i internationella sammanhang "verkat för att få erkännande för de demokratiska principerna människornas lika värde och rättigheter". Dessom framhålls "som har svårt att finna en plats i utom att grupper annars samhället" kan finna gemenskap och stärka sin självkänsla genom idrotten. Vidare att tävlingsinslaget inom idrotten inte enbart utgör ett stimulerande spärmingsmoment utan också är något stärker männisom skors samarbetsförmåga och laganda. Det är således inte enbart utifrån folkhälsoperspektiv idrott kan generera s.k. positiva externa ett som effekter för den svenska samhällsekonomin. Statsmakten kan även ha anledning att stödja idrottsrörelsen utifrån s.k. elitidrottsmål. Det är ingen nyhet att det finns ett utbrett intresse ett hos den breda allmänheten för idrott på elitnivå. Detta kan i sig vara ett för staten skall stödja verksamheten. Utifrån ett sådant argument att får elitidrotten ett egenvärde, och kan i detta avseende jäm-

perspektiv

Nya tider och gamla problem 71

ställas med andra kulturella verksamheter vilka erhåller statligt stöd. Samtidigt kan stöd till elitidrott även motiveras indirekt utifrån tesen att "elit föder bredd". Enligt denna tanke kan elitidrott skapa intresse hos den breda allmänheten för fysisk aktivitet, och därmed indirekt stärka breddidrotten och i förlängningen folkhälsan i landet.

- -

Det är nu viktigt att betona att statliga mål knutna till idrotten

som en aktivitet är riktade mot hela befolkningen. Statsmakten, företrä-

som dare för folket, vill naturligtvis att alla medborgare skall tillförsälqas en sund hälsa och beredas möjlighet till både rekreation och fömöjelse. Dessutom är den nuvarande idrottspolitiska ordningen där idrottslig

aktivitet uppmuntras genom anslag till frivilliga och icke-statliga

organisationer inte det enda alternativet för statligt agerande. Det går

tvärtom att argumentera för att stöd till frivilligtorganiserad verksamhet inte når ut till alla medborgare. Det kan t.ex. svårt för staten att

vara främja den icke-organiserade enskilde motionärens intressen

genom anslag till organisationer i vilka denne saknar medlemskap.

I princip finns det många strategier de offentliga institutionerna kan använda för att befrämja idrottslig aktivitet. Om statsmakten

t.ex. avser att främja idrott utifrån ett folkhälsoperspektiv kan detta åstadkommas

genom informationskampanjer, genom ökade satsningar på offentligt anordnade idrottsanläggningar och motionsslingor eller t.o.m.

genom något så enkelt som statlig subvention promenadskor. Detsamma

av kan sägas gälla för statens stöd till elitidrott. Inte minst de forna öststatema har visat att det inte finns en nödvändig koppling mellan elitidrott och frivillig organisering. Tvärtom kunde dessa länder hävda sig mycket väl internationellt med offentligt organiserad idrott på elit-

en nivå. Vad jag vill betona i sammanhanget är endast att den nuvarande ordningen med anslag till frivillig verksamhet- politisk lösning

- är en av flera. Och vill man förstå varför statsmakten valt idrottspolitik

en inriktad i huvudsak på anslag till frivillig verksamhet måste därför

man även fråga sig vilka andra värden statsmakten velat främja

som genom just detta agerande.

1.5.2 motiv knutna till idrotten

Statliga som en

folkrörelse

Ett första argument för att staten skall stödja idrottslig verksamhet

genom anslag till frivilliga organisationer kan ta fasta på idrottsrörelsens historiska ursprung. Idrottsrörelsen växte fram i den civila samhällssfaren. Den uppstod genom att frivilliga entusiaster på sin fritid gick samman i föreningar och slutligen bildade ett gemensamt riksförbund. Trots att rörelsen tidigt erhöll statligt stöd har verksamheten alltid byggt

72 Nya tider och gamla problem

på denna frivillighetens princip. Kanske kan detta i sig ett tillräckvara ligt för den svenska idrotten även fortsättningsvis skall argument att utvecklas i huvudsak frivilligt organiserad verksamhet. I folkrösom en relsemas förlovade land kanske ett folkrörelseperspektiv på idrotten är något så självklart och naturligt att det inte behöver en närmare argu-

mentering.

Ett annat argument kan fokusera på värdet av det föreningsliv som idrottsrörelsen uppbyggd kring. Ända sedan de första statsanslagen är till idrott har det medföljande föreningslivet på olika sätt framhållits såsom värdefullt de politiska institutionerna. Det har bl.a. betraktats av

meningsfull och sund fritidssysselsättning för en ungdom som

som en riskerat att ägna sig åt andra, mindre "uppbyggliga", verksamannars heter. Dessutom har föreningslivet uppfattats skola i demokrati. som en Följande citat är hämtat 1996 års idrottsutrednings direktiv: ur "Den breda folkrörelseidrotten varje deltagare möjlighet att, ger sitt medlemskap i förening, påverka verksamheten och genom en låta den utvecklas efter sina och önskningar och prioritegruppens ringar. Den demokratiska mötesordningen också goda tillfällen ger för barn, ungdomar och att lära sig att tillämpa de demovuxna kratiska spelreglerna."

Med ett liknande argument, och i den amerikanske statsvetaren Robert D. Putnamns efterföljd, kan säga att inte bara den direkta man idrottsverksamheten även föreningslivet skapar ett socialt kapital utan hos bl.a. ungdomen något i förlängningen kommer hela sam- - som hället till del. Slutligen kan, utifrån statsmaktens synvinkel, även ekonomiska aspekter läggas. Grunden för den svenska idrottsrörelsen utgörs av de många frivilligas ideella insatser. Om vi således bortser från att frivillig verksamhet kan s.k. positiva externa effekter för samhället generera återstår det fortfarande anledningar för statsmakten att välja denna grundläggande form idrottspolitik. Genom anslag kan statsmakten av utnyttja den idealitet och kunskap finns inom de frivilliga organisom sationerna. Den förda politiken kan således ett mycket kostnadsvara effektivt sätt att uppmuntra samhällsnyttig aktivitet. en

1.5.3 Att styra eller inte styra

Statens idrottspolitik kan således ett försök att förena två olika ses som målsättningar; dels uppmuntra förekomsten idrottslig verksamhet, av dels uppmuntra att denna verksamhet bedrivs inom folkrörelse. Vi en relatera dessa två övergripande målsättningar till statsmaktens kan nu

Nya tider och gamla problem 73

intresse av politisk styrning. Häri ligger statsmaktens dilemma vilket kan formuleras som en ambition av att både styra och inte styra idrottsrörelsen.

Statlig styrning är vilket tidigare påpekats naturlig utifrån ett

- ideal om en fungerande demokratisk Dessutom satsar staten

process. varje år stora summor offentliga medel den frivilliga idrotten.

av Naturligtvis medför detta ett intresse och hos den politiska

ansvar makten att säkerställa att dessa medel utnyttjas kostnadseffektivt och i

enlighet med riktlinjer fastställda riksdag och regering.

av

Men samtidigt som statsmakten således har ett intresse av att styra över de statliga idrottsanslagen finns det även ett intresse av att låta bli. Först och främst därför att idrottsrörelsen de facto utgör folkrörelse.

en Idrottsrörelsen är inte en del av statsapparaten utan en frivillig och icke-statlig organisering med ett grundläggande intresse av autonomi. RF :s förhållande till staten är i detta avseende mycket intressant. Som den i särklass viktigaste organisationen inom idrottsrörelsen har RF sedan 1930-talet utfört olika former av myndighetsuppdrag på det idrottspolitiska området. RF har med andra ord utvecklat myndig-

en hetsroll. Därmed inte sagt att organisationen kan likställas med ett statligt ärnbetsverk. Enligt parlamentarismens princip har regeringen det politiska ansvaret för förvaltningens verksamhet. Det är således naturligt att förutsätta att statsmakten har en sorts grundläggande auktoritet över förvaltningens tjänstemän. Implicit finns detta uttalat i formuleringar som att förvaltningen "står till regeringens förfogande" eller

som regeringens "förlängda arm". I sin relation till RF saknar dock statsmakten denna grundläggande auktoritet. RF har aldrig betraktat den egna organisationen som ett instrument för de politiska

organen tvärtom har just oberoendet i förhållande till staten alltid varit det centrala. Man kan tvärtom argumentera för att RF har fått en myndighetsroll därför att statlig styrning inom den frivilliga idrottens område inte ansetts som önskvärt.

Det kan således problematiskt för staten att försöka styra

vara idrottsrörelsen eftersom en sådan politik riskerar att möta ett motstånd hos de grupper som politiken riktas mot. Vi måste med andra ord skilja på att idrottsrörelsen kan bedriva en verksamhet som uppfattas som samhällsnyttig och därmed förtjänt av statligt stöd- och hur en sådan

folkrörelse reagerar på ett statligt inom det verksam-

engagemang egna hetsområdet.

Dessutom främjas flera statens idrottspolitiska mål just

av genom avsaknaden av statlig styrning. Skall t.ex. föreningslivet inom idrotten fungera som en reell "skola i demokrati" är det naturligtvis mindre lämpligt av staten att ställa krav på hur verksamheten skall bedrivas och organiseras. Vill staten uppmuntra medborgarnas förmåga till frivilligt

74 Nya tider och gamla problem

är det viktigt att den verksamhet utförs inte börjar att engagemang som uppfattas ett offentligt åtagande. Statlig styrning riskerar således

som inte enbart att möta ett motstånd hos de frivilliga organisationerna. Någonstans finns även den gräns där ett allt för starkt statligt inflytande riskerar att skada de frivilliga fundament som bär upp verksamheten.

Statlig styrning frivillig verksamhet är med andra 0rd något

av ytterst problematiskt. Det kan å sidan leda till ökad överensstäm-

ena melse mellan statliga intentioner och den reella politikens utfall- det riskerar å andra sidan att skada de värden staten genom sin stöd

som avser att främja. Det kan motiveras utifrån ett ideal om en fungerande demokratisk Det kan inte sätt motiveras utifrån ett

process. samma ideal autonom folkrörelse.

om en

Nya tider och gamla problem 75

2 Staten och idrottsrörelsen en

-

historisk skiss

Det föregående avsnittet utgjorde ett försök att renodla ett grundläggande problem i relationen mellan staten och idrottsrörelsen. Diskussionen kan nu utvecklas kortfattad historisk skiss statens

genom en av förhållande till idrottsrörelsen; detta kan dels sätta dagens situation i sitt historiska sammanhang, dels visa hur båda parter tidigare försökt att hantera de dilemman som statsanslaget medfört.

2.1 Idrottens till folkrörelse

väg

Grunden till dagens svenska idrottsrörelse lades under 1800-talets sista kvartssekel. Det föreningsbildande som stod i centrum för den fortsatta utvecklingen påbörjades under 1870-talet för att därefter kraftigt tillta under 1880-talet. I fråga om verksamhet dominerade gymnastiken inledningsvis. På 1880-talet började dock även en rad andra idrottsgrenar såsom rodd, cykel, friidrott, skridsko, simning- att utvecklas i

organiserade former. Från 1890-talet framstod friidrotten som den allvarligaste utrnanaren av den frivilliga gymnastikens dominans. Under perioden 1905-1914 framträder en ny bild där de mest populära föreningsverksamhetema utgörs av friidrott, fotboll och skidåkning.

De första betydande riksorganisationema uppstod vid sekelskiftet: 1897 bildades Sveriges centralförening för idrottens främjande Centralföreningen och 1903 tillkom Sveriges gymnastik- och idrottsföreningars riksförbund sedan 1947 Sveriges riksidrottsförbund, RF. Dessa organisationer var både till sin inriktning och organisatoriska struktur mycket olika.

Centralföreningen var närmast att betrakta som en främjandeförening, där verksamheten i allt väsentligt dominerades handlings-

av en kraftig styrelse. Målet var att allmänt leda, propagera för och understödja inhemsk idrott. I praktiken handlade mycket arbetet att

av om mobilisera medel till idrottslig verksamhet. Dessutom ansvarade man för stora punktinsatser, t.ex. byggandet av Stockholms stadion inför

76 Nya tider och gamla problem

Olympiska spelen 1912. Däremot avhöll sig föreningen från att påverka det dagliga idrottsarbetet ute i lokalföreningama. Centralföreningens förmåga att effektivt samla medel till idrottslig verksamhet kan till stor del förklaras dess sociala sammansättning. av Föreningens styrelse torde utgjort den mest socialt exklusiva gruppen över huvud taget i folkrörelsesammanhang. Detta borgade inte minst för goda kontakter med näringslivet. Till skillnad från Centralföreningen blev RF organisatoriskt uppbyggd klassisk folkrörelse. Det som sätter sin särprägel på RF i som en organisatoriskt avseende är hur försökt att lösa den ofrånkomliga man dualismen inom idrottsvärlden; dels de enskilda idrottsgrenamas intresmot de mångsysslande föreningarna; dels det nationella intressen mer set mot olika läns- och ortsintressen. Lösningen har blivit en organisatorisk uppbyggnad utifrån två skilda huvudlinjer; dels horisontell en struktur där riksorganisationen utgör paraplyorganisation för relativt självständiga specialförbund, dels en mer traditionell vertikal och pyramidliknande struktur med föreningar och distriktsförbund under en gemensam riksledning. Medan Centralföreningen tidigt fick ansvaret för frågor rörande idrottsrörelsens ekonomi blev RF centrum för den aktiva idrottsutövningen. Alla föreningar med avsikt att bedriva avancerad tävlingsverksamhet nödgade att ansluta sig. RF fick med andra ord hegemoni var över det frivilligt organiserade idrottslivet- en position man alltjämt innehar.

2.2 De första statsanslagen

Idrottsrörelsen kom tidigt att via Centralföreningen ansöka ekonoom miskt stöd hos staten. Ett första engångsanslag beviljades redan 1898. Svårare det dock att erhålla regelrätta årliga anslag. Visserligen var hade föreningen goda kontakter inom regeringskretsar. Problemet var att idrotten inte hade stöd i riksdagen. Under perioden 1902samma 1906 avslog riksdagen inte mindre än tre propositioner statsanslag. om Det bör noteras att detta motstånd inom riksdagen inte främst var partipolitiskt betingat. De avgörande skiljelinjema låg istället mellan landsbygd och storstad. Under denna period motsatte sig landsbygdens riksdagsmän generellt ett allt för stort statligt engagemang inom olika områden. Därtill kom misstankar att ett anslag till idrott framförallt om skulle komma städernas medborgare tillgodo. Störst stöd hade idrottsrörelsen istället hos de borgerliga stadsboma. Enligt dessa riksdagsledamöter förtjänade idrottsrörelsen stöd på grund av verksamhetens fysiskt och psykiskt uppfostrande verkan, dess främjande av nationa-

Nya tider och gamla problem 77

lism och nationell samhörighet, nykterhet samt det faktum att idrotten

verkade för klassutjämning.

När anslagsvägen således visade sig stängd anhöll CF istället

vara om ett statslotteri för idrotten. Eftersom sådana kunde beviljas

genom direkta regeringsbeslut var detta metod för att kringgå motståndet i

en riksdagen. I februari 1908 beviljades ett lotteri. Idrottsrörelsen fick således för första gången medel till allmän verksamhet.

1912 gjorde Centralföreningen och RF gemensamt anhållan

en om generellt, årligt statsanslag. Tidpunkten väl vald. De svenska

var idrottsmännen hade lyckats mycket bra i OS i Stockholm. I

sommarens

den sammanlagda poängberäkningen hade Sverige lyckats bli bästa

nation. Detta hade naturligtvis mycket positiv inverkan på idrotts-

en intresset i landet, vilket även kom att återspeglas i riksdagsdebatten. För första gången, med mycket knapp majoritet, kom riksdagen

men en att bevilja idrotten ett årligt regelrätt statsanslag.

Idrottsrörelsen hade därmed fått officiell status. Med anslaget följde dock vissa villkor från regeringens sida. Framförallt framhölls att anslaget skulle utgöra en sporre till självhjälp. Dessutom skulle "de mindre bemedlade samhäl1sklassema" och landsbygdens folk prioriteras, medan "för sådana idrott, vilkas utövare huvudsakligen

grenar av tillhörde de burgnare samhällsklassema, regel den enskilda offer-

som villigheten borde anlitas". Det även regeringen avgjorde hur

var som medlen skulle fördelas mellan förbunden, och till vilka ändamål. Därtill korn att både Centralföreningens och RF:s räkenskaper årligen skulle granskas av revisorer tillsatta chefen för Ecklesiastikdepartementet.

av

Kanske mest anmärkningsvärt är att regeringen även kom att intervenera i de frivilliga organisationernas interna angelägenheter. Regeringen bestämde att både Centralföreningen och RF skulle utse

en ledamot vardera i varandras styrelser. Dessutom fick statsmakten

en

egen representant i Centralföreningens styrelse och förvaltningsutskott.

Vidare stadgades att denna representant inte kunde biträda ett beslut

om i styrelsen, i en fråga av direkt eller indirekt ekonomisk innebörd, skulle detta beslut underställas prövning Kungl. Majzt.

av

Även Centralföreningen och RF ansvarade för olika

om uppgifter

inom idrottsrörelsen, korn deras inbördes relationer att präglas åter-

av kommande friktioner. Dessutom RF mycket expanderande

var en orga-

nisation medan Centralföreningens medlemsunderlag tidigt började

stagnera. RF:s ökade betydelse bekostnad Centralföreningen kan

av bl.a. utläsas anslagsfördelningen. Huvudparten det första statsan-

ur av slaget 1913 tillföll Centralföreningen. Redan fr.0.m. året därpå kom det motsatta förhållandet att gälla.

Sammantaget innebar statsanslaget att idrottsrörelsen officiell

gavs status och förbättrade möjligheter till såväl geografisk social

som ex-

tider och gamla problem 78 Nya

pansion. Detta skedde dock till viss del på bekostnad av organisatorisk autonomi. Forskning har visat att detta inte var helt oproblematiskt. Framförallt inom Centralföreningen skapade statens nya inflytande viss

irritation.

2.3 Den första idrottskrisen

Den första egentliga krisen för idrottsrörelsen i dess förhållande till inträffade 1921. Tumultartade uppträdanden hade uppstått vid staten centralstationen i Stockholm när tusentals entusiaster ville välkomna den internationellt kände boxaren George Carpentier. Uppståndelsen i omfattande negativa uttalanden i Även boxresulterade pressen. om ning inte bedrevs inom RF kom den s.k. Carpentier-affåren att bli en svår belastning för idrottsrörelsen som helhet. Genom instiftandet ett statsanslag 1913 hade statsmakten visserav ligen legitimerat idrottsrörelsen och dess verksamhet. Därmed inte sagt frågan idrottens eventuella samhällsnytta hade slutat att diskuteatt om Medan idrottens förespråkare framhöll verksamhetens framförallt ras. fysiskt och psykiskt fostrande egenskaper, såg dess kritiker idrotten förråande och elitistisk företeelse. Genom Carpentier-affámer som en ställdes denna grundläggande fråga idrottens samhällsnytta åter ren om på sin Detta kom även att återspeglas i idrottsrörelsens relation spets. till statsmakten. Först och främst resulterade kritiken i ett minskat och omfördelat statligt stöd. Idrottsanslaget hade ökat under mellankrigstidens första år och Kungl.Maj:t hade inför riksdagen 1921 föreslagit ett anslag på 200.000 kronor. I statsutskottet, behandlade frågan, ifrågasattes som dock idrottsrörelsens utveckling. Utskottet talade "avarter" och om "överdriñer" inom idrotten och framhävde den svenska tävlingsfria gymnastiken sund motvikt. I enlighet med detta förordades ett som en sänkt anslag till 100.000 kronor hela 40.000 skulle tillfalla gymvarav nastikförbundet. I den slutliga riksdagsvoteringen fick idrotten endast anslag på 90.000 kronor 40.000 tillföll gymnastema. Med ett varav detta uppstod situation inom idrottsrörelsen. Genom riksdagens en ny

gymnastikförbundet självständig status i förhållande agerande gavs en

till den övriga idrottsrörelsen detta markerat från offentligt håll med anslag storlek hela den övriga idrottsrörelsen ett av nästan samma som förfogade över tillsammans.

Dessutom tillsattes första statlig idrottsutredning, med uppgift att

en utreda och förslag i fråga "det statsunderstöd, som närmare ge om borde äskas hos riksdagen för främjande idrotten" samt ge "förslag av till de allmänna villkor, kunde böra föreskrivas för statsunderstösom

Nya tider och gamla problem 79

dets utgående". Det grundläggande förhållandet mellan och staten idrottsrörelsen skulle med andra 0rd prövas. Det bör dock påpekas att

ansvarig minister till statsrådsprotokollet lät meddela utredningen

att inte skulle ifrågasätta idrottsrörelsens autonomi. Tvärtom framhölls att idrottsrörelsens representanter även i fortsättningen borde ha den egna "huvudsakliga bestämmanderätten över den form de önska giva sin organisation". Följande år därpå kunde ett betänkande presenteras. Intressant nog visade det sig att utredningen trots den tidigare kritiken ställde sig - mycket positiv till idrottsutövning. Det betonades att staten även i fortsättningen skulle bevilja rörelsen ett ekonomiskt stöd. Däremot uppfattade man dualismen i idrottsrörelsens ledning olycklig, eftersom som denna ledde till ett omfattande administrativt dubbelarbete, onödig byråkrati och ineffektivitet. Utredningen förordade nyordning där en RF ensamt skulle förvalta statsanslaget, medan andra "synnerligen betydelsefulla uppgifter" skulle tillfalla Centralföreningen i praktiken - att organisera "passiva ledamöter" samt ut årsbok. ge en Någon större omorganisation kom dock inte till stånd, eftersom RF och Centralföreningen redan träffat överenskommelse en egen när utredningens betänkande presenterades. Enligt denna överenskommelse fick RF visserligen framträdande roll inom idrottsrörelsen, en mer men Centralföreningen behöll ett visst inflytande. Det bör således noteras att utredningens betänkande inte föranledde reformistisk regeringsen proposition, och att statsmakten undvek att kräva organisatorisk fören ändring inom idrottsrörelsen. Detta kan jämföras med norska förhållanden där statsmakten vid flera tillfällen under 1910-talet ställde sådana direkta krav på de idrottsorganisationer vilka ville erhålla statligt stöd. Redan ett år kom dualismen inom den svenska idrottspar senare rörelsens ledning att få lösning. Detta skedde dock inte en genom statligt agerande utan på initiativ från kungahuset. Idrottsrörelsen hade sedan länge goda kontakter med kungafamiljen. I RF hade kronprins Gustav Adolf sedemera Gustav VI varit ordförande Adolf sedan organisationen bildades 1903. I Centralföreningen övertog han sin faders ordförandeskap 1907. Han hade således unik position inom svensk en idrottsrörelse. I februari 1930 presenterade kronprinsen promemoria där han en konstaterade vissa olägenheter med två idrottsorganisationer på nationell nivå. Han föreslog därför nyordning där RF skulle anförtros en hela ansvaret för idrottsrörelsens ekonomi och den oinskränkta ledningen av den aktiva verksamheten, medan Centralföreningen fortsättningsvis endast skulle tilldelas allmänt understödjande och en propagerande roll. Prinsens förslag gehör och fr.o.m. 1 juli 1931 blev RF vann ensamt organ inom idrotten på nationell nivå. Viktiga i detta samman-

80 Nya tider och gamla problem

hang är de särskilda bestämmelser och den statliga representation som etablerades i Centralföreningen i och med det första statsanslaget dessa överfördes till RF. Att statsmakten sedan 1913 hade en reprenu i Centralföreningen egentligen inte så anmärkningsvärt med sentant var tanke Centralföreningens delvis myndighetsliknande karaktär. Nu dock den anmärkningsvärda situationen att staten fick

uppstod mer representation på central nivå i en svensk folkrörelseorganisation.

egen

2.4 Tipsfrågan och de tidiga myndighetsuppdragen

Inom idrottsrörelsen hade sedan länge hävdat att statens bidrag var man otillräckliga, och olika förslag till finansiering vid sidan statsbudom hade därför varit föremål för diskussion. Den lösning som slutgeten ligen kom att prövas blev inrättandet av en statlig tippningsverksamhet. I enlighet med riksdagens beslut bildade Kungl. Majzt 1934 ett aktiebolag, Tipstjänst, med uppgift att anordna vadhållning i samband med tävlingar. Meningen att bolagets vinst, efter viss avsättning, skulle var tillfalla idrottsrörelsen. Året därpå inrättade regeringen även en särskild fond, Fonden för idrottens främjande, för statens anslag till idrott. Förvaltning fonden överläts till RF. av visade sig att Tipstjänst betydande vinst, och Det snart gav en idrottsrörelsens statsanslag kom därmed att öka markant under 1930talet. Redan 1936 beslutade statsmakten att viss del av denna vinst en skulle tillföras den allmänna budgeten. Samtidigt började intressen utanför den direkta idrottsverksamheten att ansöka om del av tipsmedlens överskott. 1939 inrättades ytterligare fond, Fonden för friluflsen livets jiämjande, för dessa ändamål. I december samma år inrättades Statens fritidsnämnd för handläggning ärenden rörande friluftsäven av fonden. också under 1930-talet RF på allvar börjar att utvecklas Det är som till något myndighet inom idrotten. Ett exempel utgör RF:s av en idrottsplatskommitté. Detta formellt icke-statliga utvecklade organ reell myndighetsroll i behandlingen ansökningar lån och tidigt en av om

anslag till idrottsanläggningar. RF:s viktigaste myndighetsutövning

rörde dock beredningen och administreringen idrottens statsanslag. av Riksdagen fattade varje år ett beslut om hur stor del av tipsmedlens överskott skulle tillfalla idrottsfonden. Fördelningen olika som ändamål dock fråga för regeringen. Till grund för regeringens var en beslut låg förslag från RF. Organisationens myndighetsroll bestod såleenda instans gjorde samlad bedömning över samtdes i att man som en

Nya tider och gamla problem 81

liga idrottsorganisationers anslagsäskanden detta gällde såväl

- egna organisationer utomstående. Även kommuners ansökningar

som om bidrag för t.ex. idrottsplatser kom att remissbehandlas RF.

av

Statsmakten valde som synes två olika administrativa lösningar i fråga om anslaget till idrotten respektive friluftslivet. Inom idrotten utvecklades ett s.k. korporativt system med RF myndighets ställe" medan en statlig nämnd inrättades inom fiiluñsområdet.

Den direkta kopplingen mellan Tipstjänst och idrottsrörelsen varade inte länge. I samband med krigsutbrottet 1939 reducerades idrottsanslaget kraftigt. Efter kriget kom både idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer endast att få medel över statsbudgeten. Detta inverkade dock inte på RF:s myndighetsutövning i fråga idrottens anslag. RF

om förblev närmaste instans under Kungl. Maj:t i fråga beredning och

om

administrering av dessa medel.

2.5 Ett kontrakt mellan staten och

implicit

en folkrörelse

Studerar man statens relation till idrotten under perioden fram till andra världskriget, blir det tydligt att idrotten inte uppfattades som ett egentligt offentligt ansvarsområde. Statsmakten valde visserligen att i viss mån reglera och kontrollera idrottsrörelsen och framförallt dess nyttjande av statsanslag. När dessutom vissa tendenser till avarter inom idrotten uppstod ökade den statliga stymingsambitionen, vilket inte minst tillsättandet av 1921 års idrottsutredning visar. Samtidigt är det tydligt att idrottsrörelsen och statsmakten delade ett övergripande

perspektiv: man betonade idrottsrörelsens karaktär av icke-statlig verksamhet. Det blev aldrig ifrågasatt att idrottens fundament skulle utgöras av frivilliga organisationer. På så sätt bidrog den statliga politiken och statsanslaget de facto till att idrotten kunde utvecklas till en massrörelse i RF:s regi- med en stark identifikation som folkrörelse.

Det finns ännu inga studier som visar hur och när folkrörelse-

en identitet växte fram inom idrottsrörelsen. Studerar förhållandet

man mellan staten och idrottsrörelsen vid perioden för andra världskrigets slut kan man dock fastslå att ett folkrörelseideal fast förankrat inom

var såväl idrottsrörelsen som i statsmaktens förhållande till densamma. Dessutom kan man konstatera att det skapats ömsesidig bundenhet

en mellan staten och idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen hade utvecklat ett beroende av det statliga stödet, och därmed tvingad att acceptera ett

var visst mått statligt inflytande. Samtidigt det inte längre politiskt

av var

82 Nya tider och gamla problem

möjligt för statsmakten att sluta stödja den folkrörelse som erhållit statsanslag sedan 1913. Man kan säga att statsmakten och idrottsrörelsen med början i 1930talet skrev ett implicit kontrakt. Om bara idrottsrörelsen självmant visade positiv utveckling kunde statsmakten acceptera föreupp en komsten ett omfattande ekonomiskt stöd med en bibehållen autoav nomi för idrottens Eftersom idrottsrörelsen hölls samman i egna organ. riksorganisation, RF, fanns det förutsättningar att låta de en gemensam frivilliga organisationerna självständigt hantera det statliga stödet. Detta skulle dock inte varit möjligt inte statsmakten även hade en tilltro om till RF förmåga att påta sig ett samhällsansvar. Just statsmaktens till- :s tro till idrottsrörelsens självpåtagna samhällsengagemang skapade en

lösning det grundläggande problemet med statlig styrning kontra

organisatorisk autonomi. Med folkrörelse agerade i medborgaren som intresse blev det inte nödvändigt för staten att styra. Så länge nas idrottsrörelsen utvecklades i rätt riktning kunde således "det grundläggande problemet" lösas till båda parters belåtenhet.

2.6 Myndighetsfrågan att styra eller inte

-

styra

2.6.1 Idrott blir en samhällsangelägenhet

Efterkrigstidens första årtionden präglades i hög grad av socialdemokratins starka politiska ställning och välfärdssamhällets framväxt. av Med den socialdemokratiska folkhemsideologin och de sociala välfárdsreformerna ökade den offentliga politikens räckvidd. Frågor som inte tidigare varit primärt statliga ansvarsområden utvecklades till samhällspolitiska angelägenheter. Inte minst politiserades fritiden och ungdomens villkor. Indirekt korn detta konsekvenser i statsmaktens att ge inställning till idrott. Från offentligt håll uppfattades idrotten nu i större omfattning än tidigare samhällsnyttig företeelse. Framförallt som en betonades att idrott verkade befrämjande på det allmänna hälsoläget. Dessutom menade att både den direkta verksamheten och det medman följande föreningslivet utgjorde lämplig fritidssysselsättning för en ungdomen. Med välfärdsstatens framväxt utvecklades därmed idrotten till samhällspolitisk fråga och ett offentligt ansvarsområde. Idrotten en blev del i det socialdemokratiska folkhemsprojektet. en

Nya tider och gamla problem 83

Myndighetsfrågan

Under perioden 1945-1955 skedde även vissa avgörande organisatoriska förändringar inom idrottsrörelsen. 1945 bildades Svenska kor-

porationsidrottsförbundet Korpen, 1955 lämnade Skid- och friluftsfrämjandet Främjandet RF-komplexet. Idrottsrörelsen bestod därmed av flera betydande riksorganisationer, och redan från början uppstod

det konflikter och rivalitet mellan RF och dessa utomstående förbund.

En konfliktnivå låg det ideologiska planet. Korpen och Främjandet ansåg att de bedrev väsentligt annorlunda verksamhet än den

en som bedrevs inom RF:s regi. De ansåg att RF utgjorde huvudorganisation för den tävlingsinriktade idrotten, medan Korpen och Främjandet ansvarade för motionsidrott respektive frilufisbetonad verksamhet.

mer Från RF:s håll fömekades dock detta kraftigt. Det framhölls att hela 90 procent av den egna verksamheten inom RF utgjordes motionsidrott

av och ungdomsverksamhet.

Den kanske känsligaste frågan mellan förbunden rörde dock RF:s myndighetsutövning i fråga om idrottens anslag. Korpen och Främjandet menade att idrottsrörelsen bestod tre klart åtskilda riksorganisa-

av tioner. Att statsmakten lät idrottsrörelsens tre RF, utöva

en av grenar, direkta myndighetsuppgifter i förhållande till de övriga uppfattades som ett direkt omyndigförklarande de förbunden. Dessutom

av egna anklagade de RF for att i anslagsfrågor sina tävlingsinrik-

gynna egna tade specialförbund på utomstående organisationers bekostnad. Man menade att detta dels berodde på att RF alltför tävlingsinriktat och

var därmed inte hade den rätta förståelsen för motionsidrottens förutsättningar, dels att RF medvetet "svältfödde" utomstående organisationer för att på så sätt fömiå dessa att inlemma sig i RF-komplexet.

Denna kritik RF:s myndighetsutövning gjorde intryck på stats-

av makten. Parallellt med ett ökat intresse för större statligt

engagemang inom idrottsområdet visade det sig således att den rådande ordningenmed RF myndighets ställe" inte längre hade legitimitet

- samma inom den samlade idrottsrörelsen. Det blev uppenbart att något måste göras frågan var bara vad

-

2.6.3 1955 års idrotts- och

friluftsutredning

Lösningen blev att tillsätta statlig utredning 1955 års idrotts- och

en ny friluftsutredning. Uppdraget kan sammanfattas i två punkter:

Att göra en översyn över idrottens och frilujislivets totala ekonomi. Alla organisationer inom idrotts- och friluftslivet hade sak

en

de menade att det statliga stödet otillräckligt. Även gemensam - var

84 Nya tider och gamla problem

från offentligt håll kunde tänka sig ett ökat anslag om detta var man befogat. Därav behovet kartläggning idrotts- och friluftslivets av en av ekonomiska situation. Att utreda formerna för det ekonomiska stödet till idrotten och friluftslivet. Denna fråga direkt knuten till kritiken mot RF:s mynvar

dighetsroll. Uppdraget att utreda "vilka organisationer som bör

var kunna tilldelas statligt stöd i vilken mån någon eller några samt ange organisationer bör ansökningar om statsbidrag via andra organiavge sationer min kursiv". På friluftslivets område var det som sagt statens fritidsnämnd som yttrade sig över olika friluftsorganisationers

anslagsäskanden medan RF hade denna myndighetsuppgift idrottens

område. Enligt direktiven det tänkbart att låta en gemensam vore nu statlig nämnd bereda samtliga ärenden stöd till idrott och friluftsliv. om I september 1957 förelåg ett betänkande från utredningen Idrotten och samhället färdigt för remissbehandling. I betänkandet framhölls inledningsvis mycket positiv till idrotts- och friluftsverkatt man var samhet, och att det fanns ett starkt allmänt intresse för att "ett sunt utnyttjande fritiden underlättas lämpliga åtgärder från samav genom hällets sida". Samtidigt betonades i enlighet med de statliga direk- tiven att statsanslaget inte fick komma att äventyra idrottens och fri- luftslivets "karaktär fria folkrörelser", och att statens stöd skulle av främst utgöra en hjälp till Självhjälp. Utredningen föreslog dessutom väsentlig ökning statens ekoen av nomiska åtaganden. Samtidigt förordades en viss omprioritering. Framförallt borde statsmakten i mindre utsträckning stöd till organisatioge administrativa verksamhet, dels eftersom detta riskerade att nemas komma i konflikt med deras självständighet, dels eftersom det ur statens synvinkel svårt att bedöma hur organisationerna hushöll med var sådana medel. Utredningen föreslog även att de korporativa arrangemangen med RF myndighet skulle avskaffas, och att det istället skulle inrättas som statlig nämnd för beredning och administrering av en gemensam idrotts- och friluftsfrågor. Detta motiverades på flera sätt. Först och främst menade utredningen att den rådande ordningen med RF myndighets ställe" saknade legitimitet eftersom RF inte utgjorde ett samlande för hela idrottsrörelsen. Dessutom fann man att RF inte organ i utsträckning statlig nämnd kunde utgöra en opartisk samma som en rådgivare i anslagsfrågor särskilt inte när det fråga om lån och - var bidrag till kommuner eller stöd organisationer utanför förbundet. Slutligen inrättandet nämnd det bästa sättet att säkerställa var av en kontroll och effektivitet i anslagets användning. Utredningen föreslog således en administrativ lösning som väsentligt stärkte statens förmåga att styra över idrottsanslaget. Dessutom

Nya tider och gamla problem 85

ville utredningen öka kontrollen och styrningen av idrottsrörelsens organisatoriska verksamhet t.ex. borde statsmakten även fortsätt-

ningsvis behålla ett ombud i RF "med uppgift att verka för en lämplig användning av statens anslag och en sund utveckling av rörelsen". Sådana ombud borde även utses till Korpen och Främjandet. Även på regional nivå fann utredningen det önskvärt med "samhällsrepresentanter obundna av den ena eller andra specialidrottsgrenens intressen".

Utredningens förslag innebar de facto att det redan instiftade implicita kontraktet mellan idrottsrörelsen och staten omprövades. Detta bör dock bara delvis ses som ett resultat av idrottsrörelsens interna problem och kritiken mot RF :s myndighetsutövning. Det bör även kopplas till de politiska strömningar som präglade framförallt socialdemokratin under denna period idéer som tydligt fångas i Tage Erlanders välkända

formulering "det starka samhället". Det centrala i denna formulering är tanken att samhällsutveckling bäst garanteras genom statens direkta engagemang att det enda effektiva kollektiva handlandet kan ske

genom staten. Utredningens förslag ligger väl i linje med denna uppfattning om statsmaktens nya roll i samhället. Resultatet skulle bli ökad statlig styrning idrotten på bekostnad de frivilliga organisationer-

av av nas autonomi.

Inom Korpen och Främjandet ställde sig positiva till de före-

man slagna reformema. Detta kan delvis förklaras ideologiskt. Både Korpen och Främjandet såg idrottslig verksamhet till viss del som ett medel

framförallt för att uppnå en förbättrad folkhälsa. Utifrån ett sådant perspektiv blev ökat statligt inte särskilt problematiskt. Men

engagemang dessutom om utredningens förslag realiserades skulle de egna organi-

sationerna formellt bli jämställda med RF. Inte heller skulle RF längre kunna missgynna dessa utomstående organisationer i anslagsfrågor. Både Korpen och Främjandet såg med andra ord hur utredningens förslag kunde stärka deras positioner inom det svenska idrottslivet.

Mer negativa tongångar kom dock från RF. Förbundets invändningar kan sammanfattas i två punkter: att utredningens förslag innebar en icke önskvärd ökad statlig styrning av idrotten som folkrörelse att utredningens förslag riskerade att underminera RF fortsatta exis-

:s tens. Båda dessa invändningar förtjänar att utvecklas närmare.

I den offentliga debatten kom den generella invändningen mot ökad statlig styrning att dominera. Företrädare för RF menade att detta ytterst riskerade att hota idrottsrörelsens fundament- de många frivilliga och ideella insatserna på lokalplanet. Enligt denna kritik förelåg det risk

en att de många lokala idrottsledarna skulle börja kräva arvoden och ersättning "in i det oändliga" de började uppfatta idrotten ett

om som statligt åtagande. Dessutom framhölls att detta förslag gick emot utred-

86 Nya tider och gamla problem

ningens direktiv att inte äventyra idrottens och friluftslivets egna karaktär fria folkrörelser. av Det andra hotet rörde inte den frivilliga idrottsutövningens framtid utan RF överlevnad. För att förstå detta argument måste man ta hän- :s till RF:s organisatoriska struktur. Inom RF betraktades den egna syn organisationen framförallt ett samarbetsorgan för idrottsrörelsens som olika Det i de många specialförbunden som den direkta grenar. var idrottsverksamheten organiserades. Inom RF bedrevs ingen idrottslig verksamhet alls. Just detta gjorde RF lämpat idrottsrörelsens centsom ralorganisation. Nya förbund kunde smidigt inlemmas i den egna organisationen. Dessutom eftersom ledamöterna i RF:s ledande organ var personligt valda och därmed företrädare för allas intressen var organisationen mycket lämpad remissinstans direkt under Kungl. Majzt. som Ur detta perspektiv menade RF att det principiellt felaktigt att var jämställa organisationen med Korpen och Främjandet. Efterden egna dessa utomstående organisationer bedrev idrott borde de istället som jämställas med övriga specialförbund. Korpen och Främjandet var inget annat än två specialförbund vilka valt att stå utanför RF-komplexet. Om utredningens förslag realiserades skulle dock Korpen och Främjandet legitimeras självständiga folkrörelser. Dessutom skulle som de, precis RF, erhålla representation i den statliga nämnden och som därmed möjlighet att utöva ett inflytande över idrottens statsanslag. ges Sammantaget skulle den rådande splittringen inom idrottsrörelsen befästas. För RF skulle det dessutom bli svårt att inlemma dessa utomstående organisationer i det organet. Slutligen fanns det en risk att egna även andra specialförbund valde att göra sak att starka spesamma cialförbund skulle bryta sig ur RF för att i egenskap av egna "folkrörelser" nå representation i den statliga nämnden och därmed förbättra sina möjligheter till ökade anslag. RF:s kontroll över statsanslagen hade med andra ord utvecklats till viktig maktresurs. Den en utgjorde ett kitt höll rörelsen Med statlig nämnd ovansom samman. en för RF fanns det risk att förbundets legitimitet som idrottens gemenen organ underrninerades. samma Med RF i spetsen skapades det betydande opinion mot utreden ningens förslag. Det är karaktäristiskt för situationen att flera betydande remissinstanser bl.a. överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stock- holms län valde att avstyrka utredningens förslag just därför att dessa rönt ett sådant kraftigt motstånd inom idrottsrörelsen. Frågan hade med andra ord fått starkt politisk laddning. Det inte fördelningen av en var statens idrottsanslag diskuterades utan idrottsrörelsens fortsatta som existens sammanhållen folkrörelse. i en Inför denna omfattande kritik valde regeringen att retirera. Utredningens förslag föranledde inte proposition från regeringen. en

Nya lider och gamla problem 87

2.6.4 Anslagsfrågan i Norge och Danmark

Det kan i detta sammanhang vara värt att nämna förhållandena i några av våra nordiska grannländer. Att t.ex. valde att pröva idén om

man en statlig nämnd i Sverige beror delvis på att en sådan redan fanns i Norge.

Bakgrunden till den norska utvecklingen måste sökas i den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget. Den norska idrottsrörelsen hade tidigt markerat sitt missnöje med den tyska ockupationsmaktens försök att öka det statliga inflytande över idrottslivet. Från idrottsrörelsens håll framhölls att man utgjorde icke-statlig folk-

en rörelse vare sig mottog order eller direktiv från statliga myndig-

som heter. Konkret manifesterades detta motstånd genom att all frivillig idrottsverksamhet lades ned i den s.k. "idrettsfronten". Under krigets slutfas spelade idrottsrörelsen dessutom en viktig roll i de norska hemmafrontsstyrkoma. Dessvärre medförde idrottsstrejken och den tyska ockupationen en omfattande ödeläggelse de existerande idrottsan-

av läggningama. Vid krigsslutet fanns det ett stort behov av offentligt ekonomiskt stöd till det norska idrottslivet. Idrottsrörelsens patriotiska och självständiga agerande under ockupationen ökade legitimiteten i dessa krav.

Den norska statsmakten var villig att medverka till en offensiv finansiell satsning inom idrotten. Samtidigt den ekonomiska situa-

var tionen pressad p g a kriget. Lösningen blev, efter svensk modell, att inrätta en statlig tippningsverksamhet, där en andel av överskottet lagmässigt öronmärktes för idrottsliga ändamål. Vid sidan de etablerade

av statsanslagen till idrotten skapades därmed en inkomstkälla vars omfattning snart översteg alla förväntningar. Frågor kvarstod dock: Vilken institution skulle ansvara för fördelningen av dessa nya medel Vilka ändamål inom idrottslivet skulle prioriteras I praktiken hade statsmakten att välja mellan ett korporativt samarbete med idrottens centralorganisation, Norges Idrettsforbund, NIF, eller inrättandet av en egen statlig idrottsbyråkrati.

Lösningen blev det senare. Parallellt med inrättandet av tippningsverksamheten 1946 bildades Statens Idrettskontor sedan 1950, Statens Ungdoms- och Idrettskontor, STUI. Även idrottsrörelsen således

om fick ökade statliga medel innebar den valda förvaltningslösningen

samtidigt att statsmakten stärkte sitt inflytande över idrottspolitiken. Enligt de rutiner som utarbetades skulle alla ansökningar om anslag från tippningsöverskottet behandlas av STUI, som därefter utarbetade ett detaljerat fördelningsförslag vilket ingavs till statsmakten för beslut. NIF hade visserligen en möjlighet att uttala sig över STUI:s anslagsfördelning men i praktiken saknade förbundet en direkt kanal till den poli-

88 Nya tider och gamla problem

tiska makten. Inrättandet offentlig idrottsbyråkrati innebar med av en andra 0rd att den frivilligt organiserade idrottens positioner flyttades tillbaka. Kanske mindre förvånande uppstod snart även motsättningar mellan STUI och NIF. Resultatet blev norsk "idrettsstrid" som kom en att prägla idrottslivet under stor del 1950- och 1960-talen. av Precis i Sverige handlade den norska idrottsstriden om motsättsom ningarna mellan statsmaktens styrning av idrottspolitiken och den ickestatliga rörelsens frihet att själv avgöra dessa frågor. STUI:s uttalade policy att idrottens andel tippningens överskott skulle användas var av till byggandet idrottsanläggningar. Andra verksamhetsområden av såsom NlF:s administration och instruktörsarbeten skulle däremot finansieras med statsanslag och medlemsavgifter. Inom NIF egna menade dock att även tipsmedel borde användas till aktiv idrott man och det förbundets administrativa apparat. Samtidigt önskade föregna bundet ett större inflytande över de medel som beviljades. I den rådande ordningen anslagen reglerade över ett stort antal poster. var Det NIF slutligen avgick med segern. 1957 inrättades Stavar som tens idrettsråd med representanter från NIF och statsmakten. Avsikten att skapa buffert mellan STUI och NIF. I praktiken innebar det var en väsentlig nyordning i beredningen idrottens offentliga finansieen av ring. Enligt de rutinerna blev STUI:s anslagsfördelning även nya behandlade Statens idrettsråd innan de slutligen blev föremål för av politiskt beslut. Resultatet blev helt i linje med NIF:s önskemål. Förbundet fick kontinuerligt större anslag än vad STUI rekommennu derade och större frihet att förfoga över de egna anslagens använden ning. I praktiken innebar nyordningen att den frivilliga organisationen gjordes överordnad den statliga myndigheten. Medan den svenska och norska idrottsrörelsen uppvisar flera likheter avviker danska förhållanden på flera sätt. Först och främst har idrottslivet aldrig samlats i sammanhållande riksorganisation. Medan en tävlingsidrotten koncentrerats till städerna och organiserats iDansk Idrcets-Forbund, DIF, har parallell och mindre tävlingsinriktad en "folkidrott" organiserats ute på landsbygden. Denna pluralism har naturligtvis försvårat alla möjligheter till korporativa arrangemang mellan stat och idrottsrörelse. Dessutom har de danska idrottsförbunden generellt motsatt sig all form statlig inblandning i vad som uppfattats av den verksamheten. Även från offentligt håll har denna autosom egna nomi markerats och uppmuntrats. Den offentliga idrottspolitiken har med andra ord varit och förblivit svagt utvecklad. Någon reell statlig byråkrati har inte inrättats. Idrotten har även sedan välfárdssamhällets framväxt förblivit fast förankrad i den civila sfären samhällslivet. av Däremot har den danska statsmakten, precis som i övriga Norden, bidragit med ett omfattande finansiellt stöd till den idrottsliga verksam-

Nya tider och gamla problem 89

heten. Utformningen av detta stöd visar tydligt den danska idrottspolitikens särdrag. 1948 inrättades även i Danmark en statlig tippningsverksamhet där delar av överskottet öronmärktes för idrottens främjande. Till skillnad från i Norge kom dock merparten dessa medel att

av oavkortat gå till idrottsförbunden rättighetsbelopp. Från offentligt håll

som ställdes varken krav hur medlen skulle utnyttjas eller någon form

av redovisningsplikt. Det idrottsliga stödet blev med andra ord inte fördelat utan lagäst. För idrottsförbunden skapade detta naturligtvis

en stor handlingsfrihet. Den valda fmansieringslösningen har snarast förstärkt idrottsförbundens autonomi i förhållande till den offentliga mak-

ten. Samtidigt bidrog fmansieringslösningen till att cementera den rådande organisationsstrukturen. Eftersom organisationerna var med-

vetna om att omfattningen av det statliga stödet var givet, skapades vissa incitament för att inte utöka verksamheten. För t.ex. DIF innebar inlemmandet varje nytt specialförbund att fler specialförbund skulle

av tvingas dela på ett redan givet anslag. Att restriktiv i fråga

vara om nya specialförbund innebar i sin tur en konflikt med DIF:s uttalade policy att utgöra den danska idrottens samlingsorganisation.

Beklagligtvis kan inte finska förhållanden diskuteras i detta sammanhang. Även det pågår relativt omfattande finsk idrottshisto-

om en risk forskning har språksvårigheter gjort att komparativa ansatser inte kunnat göras i denna fråga.

2.6.5 1957 års

idrottsutredning

Eftersom de förslag som 1955 års idrotts- och friluñsutredning presenterade inte ledde till en regeringsproposition, hade statsmakten fått problem. Frågan om idrottsanslagets beredning och administrering behövde lösas. Eftersom RF, p g a den tidigare kritiken, slutat yttra sig över utomstående organisationers anslagsäskanden fanns det inte längre någon instans på myndighetsnivå som gjorde en samlad bedömning av den frivilliga idrottens anslagsbehov. Detta var för närvarande fråga

en för det berörda departementet. Samtidigt kan man tyda en förändring i den statliga idrottspolitiken. Myndighetsfrågan behövde visserligen lösas det var dock inte längre aktuellt att föreslå reformer kunde

- som

uppfattas som ökad statlig styrning.

En ny utredning tillsattes. Uppdraget blev denna gång att dels försöka åstadkomma en sammanslagning av RF och Korpen, dels pröva vissa ändringar i formerna för anslagsgivning. Det senare innebar i praktiken att Främjandet skulle distanseras från RF och Korpen genom att fortsättningsvis endast erhålla anslag ur friluñsfonden. Sammantaget skulle dessa två åtgärder återskapa en enad idrottsrörelse under en

90 Nya tider och gamla problem

huvudorganisation. Fördelarna med sådan lösning var två: ensam en dels skulle de interna konflikterna inom idrottsrörelsen biläggas, dels skulle detta legitimitet till den tidigare ordningen med RF som ge Kungl. Maj:ts centrala instans i anslagsfrågor. Utredningen hade således till uppgift att "återskapa" enig och sammanhållen folkrörelse en och därmed även förutsättningar för korporativ förvaltningslösning en inom idrottens område. Utredningen 1957 års idrottsutredning lyckades dock inte - genomföra sitt uppdrag. Motsättningama mellan RF och Korpen var under denna period för stora för att en sammanslagning skulle vara möjlig. I maj 1962 begärde utredningen att bli befriad från sitt uppdrag. På försök tillsattes istället delvis statligsamarbetsnämnd för fråen rörande idrottsanslaget. Nämnden kom visserligen att bestå av begor tydelsefulla representanter för statsmakten, RF och Korpen, men den fick aldrig ett nämnvärt inflytande över anslagsfrågor. Detta har flera förklaringar. Först och främst det viktigt för statsmakten att nämnvar den inte skulle kunna uppfattas som ett nytt försök till statsdirigering. Detta medförde att nämnden endast kunde inneha rådgivande funken tion. Dessutom fanns det förhoppning hos statsmakten att samarbetet en mellan RF och Korpen skulle förbättras denna institutionalisegenom rade form samarbete. Frågor riskerade att skapa konflikter av som skulle med andra ord undvikas.

2.6.6 1965 års idrottsutredning

I november 1965 tillsattes återigen statlig idrottsutredning- den en tredje i ordningen inom loppet tioårsperiod. Orsakerna bakom av en utredningens tillkomst är flera. Först och främst hade myndighetsfrågan ännu inte fått någon lösning. Detta inte, utifrån statsmaktens synvar vinkel, någon önskvärd situation, och utredningen fick följaktligen i uppdrag att pröva "om ytterligare steg kan tas för att nå en samlad bedömning frågorna idrottens anslagstilldelning". Dessutom var av om ett ökat statligt stöd att vänta. Redan 1955 års idrotts- och friluftsutredning hade föreslagit ökade statliga medel till idrotten och friluftslivet, eftersom inget tidigare utredningsförslag lett till en regemen ringsproposition hade denna sedan länge efterlängtade statliga offensiv låtit vänta sig. Ett uppdrag för utredningen var därför att närmare utreda riktlinjerna för det allmännas stöd bl.a. frågor rörande kom- för nybyggandet idrottsanläggningar, idrottens muners ansvar av instruktörsverksamhet samt behovet av ökad forskning. I myndighetsfrågan återupptog 1965 års idrottsutredning inledningsvis de tidigare misslyckade försöken att åstadkomma en samman-

Nya tider och gamla problem 91

slagning mellan RF och Korpen. Även denna gång misslyckades försöken. Motsättningarna mellan förbunden fortfarande allt för stora

var både på central nivå och i den lokala verksamheten.

I juni 1969 lade utredningen fram sitt betänkande det välkända

- Idrott åt alla. Detta betänkande, som i den idrottshistoriska forskningen betraktats som "en milstolpe i idrottsrörelsens historia", innehöll inte

bara förslag om en väsentlig höjning av statsanslaget till idrott. Det

innehöll även förslag till ett antal omfattande reformer över hela idrottsfältet, däribland rejäl satsning på ledarutbildning och idrotts-

en forskning. Dessutom innehöll betänkandet ett förslag rörande stats-

anslagets förvaltning. I myndighetsfrågan föreslog utredningen att de korporativa arran-

gemang som tidigare etablerats mellan staten och RF skulle befástas och i viss mån utvidgas. RF skulle med andra ord återigen bli Kungl. Majzts centrala organ i anslagsfrågor trots den tidigare kritiken från Korpen och F rämjandet. Frågan är nu varför utredningen valde att föreslå ett befästande av just den förvaltningslösning sedan början

som av 1950-talet rönt sådan kritik

En förklaring är att utredningen hade omdefinierat situationen och därmed även problemet. 1955 års idrotts- och friluñsutredning hade framhållit hur den svenska idrottsrörelsen bestod av tre väsentligt olika

men jämställda riksförbund. Detta perspektiv hade lett till uppfatt- - ningen att det inte längre legitimt med RF närmaste instans

var som direkt under regeringen. I Idrott åt alla framhölls istället att RF hade en unik position inom idrottsrörelsen, och att förbundet sedan länge lyckats axla en myndighetsroll och ett samhällsansvar. Därmed den

var tidigare jämställdheten inom idrottsrörelsen inte längre kvar. RF:s position hade bokstavligen utvecklats från centralorgan för "ett av huvudleden" 1957 års betänkande till "idrottsrörelsens eget topporgan" 1969 års betänkande. I egenskap det menade utred-

av senare ningen att förbundet mycket väl lämpat att myndighets

var agera ställe".

En annan förklaring är att utredningen med detta förslag försökte åstadkomma en sammanslagning mellan de olika idrottsförbunden. Just det faktum att RF erhöll en myndighetsroll utgjorde i sig ett starkt incitament till de andra förbunden att ansluta sig. Till detta kommer att utredningen såg ett nära samband mellan statens ökade stöd och dessa utomstående organisationers beredvillighet att inlemmas i RF.

Utredningens förslag som med stor majoritet kom att accepteras i

riksdagen måste ses som en seger för idealet den autonoma folk-

- om rörelsen. Medan 1957 års betänkande framhöll ett ideal "det starka

om samhället", utgick man 1969 från ett perspektiv där idrottsrörelsens autonomi var värdefull och följaktligen något som skulle bevaras och

92 Nya tider och gamla problem

stärkas. I detta perspektiv låg dessutom stor tilltro till de fria organien sationemas förmåga samhällsmedvetet- för RF:s del maniatt agera festerat i rätt att offentlig myndighet den egna rörelsen. en agera som Det ett förslag med andra 0rd statsmakten liten möjlighet var som gav till styrning. Detta blev så att säga den förlust staten fick acceptera till förmån för idrottslig sammanhållning och effektivitet i anslagshanteringen. Sammantaget innebar utredningens förslag ett forrnaliserande och befästande det implicita kontrakt instiftats mellan staten av som och idrottsrörelsen redan under 1930-talet. Regeringen accepterade dock inte utredningens förslag fullt ut. I vad måste betraktas eftergift till de organisationer som stod som som en utanför RF föreslog det ansvariga statsrådet, Gunnar Lange, i regeringspropositionen att dessa förbund även fortsättningsvis skulle få möjlighet att ansöka anslag direkt hos Kungl. Majzt. Deras äskanom den skulle visserligen remissbehandlas RF beslut skulle därefav men regeringen. Han betonade även att regeringens ombud i RF ter tas av skulle hålla nära kontakt med dessa organisationer, och att statens en ombud närmast var att betrakta som dessa organisationers egna representanter.

2.7 Från 1970 till tider och

idag - nya gamla problem

1970 års stora idrottspolitiska beslut kan sägas ha utgjort grunden för utvecklingen fram till idag. Med de ökade statliga medel som tillfördes idrotten riksdagens beslut kunde rörelsen genomgå en stark genom såväl materiell organisatorisk upprustning under 1970-talet. För som RF:s del skapade beslutet bl.a. möjligheten till en utökad kansliorganisation lokaliserad till Idrottens Hus i Farsta. Dessutom bör det nämnas att Korpen trädde i RF-komplexet 1975. Forskning får utvisa i vilken utsträckning myndighetsfrågan bidrog till denna utveckling. I förhållande mellan staten och idrottsrörelsen har dock vissa förändringar genomförts sedan 1970. På förslag av Riksdagens revisorer, beslut riksdagen, avskaffades 1983 den dåvarande ordoch genom av ningen med statliga revisorer för granskning RF:s verksamhet. Detta av motiverades med att RF:s kontroll var av den arten att statlig egen sådan inte längre nödvändig. Det bör dock nämnas att Riksdagens var revisorer i skrivelse till regeringen 1995 påpekat det unika i att RF en inte längre är föremål för statlig revision. I enlighet med detta har reviäven föreslagit att det tidigare systemet skall återinföras. sorerna

Nya tider och gamla problem 93

RF har även givits ökade offentliga uppgifter. I enlighet med det idrottspolitiska beslutet 1970 fick Naturvårdsverket ansvaret för det s.k. anläggningsstödet till idrotten. Sedan 1982 har dessa uppgifter överförts till RF. Dessutom har RF sedan budgetåret 1990/91 övertagit fördelningen av det lokala aktivitetsstödet till idrottsföreningar från Statens ungdomsråd.

Den statliga representationen i RF:s centrala upphörde den 1

organ juli 1993. Detta motiverades med önskan från offentligt håll att öka

en idrottsrörelsens autonomi i förhållande till staten. Samtidigt begränsades RF :s myndighetsutövning i fråga anslag till utomstående

om or-

ganisationer.

Sammantaget bör de genomförda förändringarna i förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen sedan 1970 framförallt tolkas ett

som förstärkande av folkrörelseidealet och 1970 års idrottspolitiska riktlinjer. Förändringarna bör med andra ord ett förstärkande det

ses som av implicita kontraktet. Nu har dock detta kontrakt- med tillsättandet

av 1996 års idrottsutredning ånyo blivit föremål för diskussion.

-

Utifrån direktiven skall tillkomsten utredningen förstås

av som ett resultat av flera faktorer:

Förändringar i den svenska samhällsstrukturen. I uppdragets utgångspunkter påtalas bl.a. att den svenska befolkningssammansättningen har ändrats, och att många svenskar idag har kulturell

en annan och etnisk bakgrund än den traditionellt svenska. Samtidigt

har ungdomens fritidsvanor förändrats. Undersökningar har visat att data- och TV-spel har gjort ungdomen stillasittande, vilket i ett långsiktigt

perspektiv kan resultera i försämrad folkhälsa.

en

Förändringar inom idrottslivet. Nya idrotter har uppstått och etablerats. En tilltagande kommersialisering har gjort att vissa idrotter- sådana av medialt intresse givits ekonomiskt bättre förutsättningar än

andra idrotter. Samtidigt har även tilltagande internationalisering

en förändrat idrottens villkor. Inte minst den svenska anslutningen till EU har medfört konsekvenser för svensk idrott.

Förändringar i det statliga budgetarbetet. Detta nämns mycket kortfattat i direktiven. Samtidigt är det svårt att inte låta bli att koppla utredningens uppdrag till de förändringar i statsmaktens styrning den

av offentliga sektorn som genomförts sedan 1980-talet. Nyckelordet för dagen är resultatorienterad styrning. Grundtanken i denna stymingsfilosofi är att riksdag och regering inte enbart skall precisera tydliga mål för förvaltningens agerande detta skall även kombineras med

- en noggrann uppföljning av de resultat faktiskt uppnås. Det finns

som

94 Nya tider och gamla problem

onekligen koppling mellan idrottsutredningens uppdrag och denna en

stymingsmodell.

Med utgångspunkt i dessa förändringsprocesser har utredningen fått till uppdrag att:

Formulera tydligare mål för statens stöd till idrotten. nya,

Skapa modell för utvärdering och uppföljning stödet i relation en av till de nya statliga målen.

Skapa ökad insyn och kontroll bidragsfördelningen till idrottenav och i detta sammanhang även "pröva möjligheterna och lämpligheten för regering och riksdag att närmare styra anslagets inriktning".

Det är naturligtvis inte möjligt att sia om huruvida utredningens kommande förslag kommer att innebära ett brott med den nuvarande relationen mellan och idrottsrörelsen, dvs. i vilken utsträckning staten det nuvarande implicita kontraktet kommer att förändras. Man kan visserligen viss statlig ambition till Ökad styrning och kontroll över se en idrottsrörelsens utveckling och framförallt över dess hantering av det statliga anslaget. Detta talar för förändring. Samtidigt framhålls i en direktiven värdet idrottsrörelsens ideella karaktär, autonomi och av folkrörelsetradition. Inte minst framgår detta i följande formulering: "En viktig utgångspunkt är alltjämt att statens stöd huvudsakligen bör inriktas att bidra till att det skapas ett bestående intresse bland medborgare i alla åldrar för regelbunden fysisk aktivitet för att uppnå hälsa och välbefinnande. Detta inom ramen för den levande folkrörelse den demokratiska idrottsrörelsen utgör". som

Det talar för att förändringarna inte blir så stora. Kanske senare sammanfattas statsmaktens intentioner tydligast i ett pressmeddelande från Inrikesdepartementet 1996-10-24 där det sägs att ett "syfte är att stödet ska bidra till att påskynda arbetet inom idrottsrörelsen min kursivering för att uppnå jämställdhet, ökad integration och förbättrad folkhälsa". Problemet är således inte diskrepans mellan idrottsrörelen och statens olika mål, eller idrottsrörelsens vilja till förändring i sens takt med samhällsutvecklingen. I den mån utredningens tillkomst bör tolkas kritik den rådande situationen, handlar det således om som en av kritik idrottsrörelsens nuvarande förändringstakt och en otillen av fredsställelse hitintills uppnådda resultat. av Det är även tydligt att utredningens tillkomst skapat en viss oro inom delar idrottsrörelsen. Detta framgår inte minst av RF:s anslagsav framställan för 1998, där det stadgas att "det är naturligt att staten vill

Nya tider och gamla problem 95

få en totaluppfattning idrottens sätt att använda bidragen, vi

om men understryker att vi fri och självständig folkrörelse själva formule-

som rar våra mål och vår inriktning". En liknande ståndpunkt redovisar RF:s ordförande Arne Ljungqvist i en ledare i Svensk Idrott 3/97

nr genom att betona att "idrottens innehåll och mål sätter vi själva, vår

genom egen sakkunskap och våra egna demokratiskt fattade beslut. Sedan är det en annan sak att vi är öppna for konstruktiv diskussion i olika

en frågor".

Situationen känns onekligen igen. Det är ett ständigt återkommande problem som diskuteras. Mot statsmaktens intresse statlig styrning

av över offentliga medel står idrottsrörelsens- och däri framförallt

RF :s intresse av autonomi. Mot idealet demokratisk står ett

om en process ideal om en autonom folkrörelse. En historisk genomgång har visat att det är ett gammalt problem i relationen mellan staten och idrottsrörelsen. Det är dock ett gammalt problem i tid.

- en ny

96 Nya tider och gamla problem

3 Sammanfattning och diskussion

Inledningsvis skisserades vad är att betrakta som ett grundlägsom gande problem i förhållandet mellan statsmakten och idrottsrörelsen.

Detta problem formulerades ett dilemma för båda parter. Dilemmat som för idrottsrörelsen är att förena ett behov ekonomiskt stöd från staten av med intresse autonomi i förhållande till den offentliga makten. ett av För statsmakten kan dilemmat ett intresse att både styra och ses som av över idrottsrörelsen och framförallt dess nyttjande av statliga inte styra medel. Det grundläggande problemet kan på sätt och vis ses som ett prak-

tiskt problem där två parter staten och idrottsrörelsen eftersträvar ett - samarbete till ömsesidig nytta där deras intressen till viss del är men I förlängningen bör det dock ett genuint demokratimotsatta. ses som problem eftersom både statlig styrning och föreningsfrihet är grundläggande värden med nödvändighet måste finnas i alla demokratiska som samhällen. Medan statlig styrning är naturligt utifrån ett ideal om en

fungerande demokratisk är fria organisationers självständighet process, naturligt utifrån ett ideal autonom folkrörelse. om en Efter inledande renodling det grundläggande problemet i fören av hållandet mellan och idrottsrörelsen följde historisk skiss av staten en dessa relationer. Centralt i denna historik hur problemet mellan var statlig styrning och organisatorisk autonomi blivit löst. Man kan i detta sammanhang tala uppkomsten ett implicit kontrakt mellan staten om av och idrottsrörelsen. Detta kontrakt fick följande utformning: om bara

idrottsrörelsen kunde visa för statsmakten positiv utveckling i upp en takt med tiden och samhällsutvecklingen kunde statsmakten acceptera förekomsten såväl omfattande ekonomiska medel en relativt av som omfattande autonomi för de fria organisationerna. För statsmakten blev

explicit styrning helt enkelt inte nödvändig så länge som idrottsrömer relsen självmant kunde uppvisa dynamisk förmåga och ett samhällen Det således ett kontrakt fundament utgjordes av relasansvar. var vars tiv samstämmighet i grundläggande värderingar och ömsesidig tillit en mellan parterna. Det viktigt betona att det implicita kontraktet växte fram stegär att vis under längre tidsperiod. En första central period inföll under en 1930-talet. Eftersom idrottsrörelsen vid denna tid samlad inom en var

Nya tider och gamla problem 97

gemensam topporganisation, RF, fanns det förutsättningar för statsmakten att överlåta uppgifter direkt myndighetskaralctär till idrotts-

av rörelsens egna organ. Dessutom började idrottsanslaget under denna period allvar att skjuta i höjden. Sammantaget det under 1930-

var talet som det skapades ett ömsesidigt beroende mellan staten och idrottsrörelsen. Medan idrottsrörelsen blev beroende statliga medel

av och därmed tvingad att acceptera ett visst mått statligt inflytande,

av blev staten beroende av den sakkunskap och verksamhet fanns

som inom de icke-statliga förbunden.

Nästa centrala period inföll med 1970 års stora idrottspolitiska be-

slut. Efter en längre tids utredning angående ansvarsfördelningen mel-

lan staten och idrottsrörelsen kom det redan inrättade explicita kontraktet att befástas och i viss mån utvidgas. Riksdagsbeslutet innebar både en omfattande offentlig satsning på idrotten och markering

en av rörelsens autonomi i förhållande till staten. Det ökade stödet kunde motiveras genom att idrottsrörelsen bedrev verksamhet vilken kom

en hela samhället tillgodo. Autonomi kunde motiveras att rörelsen

genom

utgjorde en folkrörelse och som i egenskap detta hade rätt till

- av självständighet i förhållande till staten- och sedan länge visat

att man förmåga att axla ett samhällsansvar.

De förändringar i förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen

som genomförts sedan 1970 har alla gått i riktning mot ökad autonomi

en för idrottens egna organisationer. Med tillsättandet 1996 års idrotts-

av utredning har dock det grundläggande problemet åter blivit föremål för utredning.

Utifrån direktiven till 1996 års idrottsutredning skall dess tillkomst förstås utifrån att mycket har hänt sedan 1970 års idrottspolitiska beslut. Det har skett förändringar i den svenska samhällsstrukturen, inom idrotten och inom det statliga budgetarbetet. Framtiden får utvisa huruvida utredningen på allvar kommer att föreslå förändringar i den nuvarande ordningen huruvida det implicita kontraktet mellan staten

och idrottsrörelsen kommer att ersättas med något nytt. Det finns dock tecken att statsmaktens intentioner inte i första hand är att i grunden förändra ett gammalt samarbete. Snarare handlar uppdraget om en precisering av statens mål med idrottsstöd förenat med modell för

en resultatredovisning. Tydligare mål och resultatuppföljning behöver inte nödvändigtvis likställas med ökad statlig styrning.

98 Nya tider och gamla problem

Referenser

Delar denna rapport bygger på uppgifter diskuterade

av

Johan Norberg, "I myndighets ställe". En analys av Sveriges riks-

idrottsförbunds utveckling till partiell myndighet 1955-1970 1996,

opublicerad uppsats, Historiska Institutionen, Stockholms Universitet

Johan Norberg, "A Mutual Dependency the State and the Nordic

- Sports Organizations", kommande i The International Journal of the History of Sports

Johan Norberg, "Att klargöra det grundläggande problemet" ut-

gångspunkter för kommande avhandling rörande förhållandet

en mellan staten och idrottsrörelsen 1997, opublicerad rapport, Historiska Institutionen, Stockholms Universitet

Centrala verk rörande staten och idrottsrörelsen är:

Hilding Johansson, "Idrottens väg till massrörelse" iSvensk idrott 1903-1953 En ekonomisk, historisk och sociologisk undersökning

utförd på uppdrag Sveriges riksidrottsförbund med anledning av

av

dess femtioårsjubileum Malmö 1953

Jan Lindroth, Idrottens väg till folkrörelse studier i svensk idrotts-

rörelse till 1915, Studia historica upsaliensia 60 Uppsala 1974

Jan Lindroth, Idrott mellan krigen. Organisationer, ledare och idéer i den svenska idrottsrörelsen 1919-39 Stockholm 1987

Jan Lindroth, "Idrottens fyra samhällsroller. Ett diskussionsunderlag", i Fritidspolitiska studier Institutet for Fritidsvetenskapliga studier

Stockholm 1994

Hans-Erik Olson, "Idrotts- och friluftslivets politiska ekonomi" i red. Johnny Andersson, Turbulens i rörelsen, Sju perspektiv på idrottens

framtid Ödeshög 1991

Kartläggning av idrottsrelaterad

i

forskning Sverige

En studie genomförd på uppdrag

av Idrottsutredningen

Göran Patriksson

professor

Christian Augustsson

fil. kand.

Sten Eriksson

docent Göteborgs universitet

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 103

av

Till Idrottsutredningen

Vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996 beslutades

att en parlamentariskt sammansatt kommitté skulle utvärdera det statliga stödet till idrotten. Enligt direktiven skulle utredningen bl.a. belysa verksamheten inom idrottsrelaterad forskning.

Mot denna bakgrund genomförde vi för idrottsutredningens räkning en kartläggning av idrottsforskning i landet.

Den kunskap som efterfrågades var framför allt förekomst och inriktning av forskning inom idrottsområdet vid universitet och högskolor. Av intresse var dessutom finansiering, uppdragsgivare, nätverk, forskargrupper och kopplingen till grundläggande utbildningsprogram för dylik forskning. Professor Göran Patriksson har varit huvudansvarig för uppdraget.

I och med överlämnandet denna rapport är vårt uppdrag slutfört.

av

Göteborg den 23 oktober 1997

Christian Augustsson Sten Eriksson Göran Patriksson

104 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige av

Sammanfattning

Idrottsutredningen tillsattes, genom beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996 Dir. 1996:84, att utvärdera det statliga stödet till idrotten. Det huvudsakliga syftet med det statliga stödet är att befrämja och uppnå allmän god folkhälsa, och särskild vikt är att stimulera en av ungdomsidrott bedriven på demokratisk grund. Enligt kommittédirektiskall utredningen bl. belysa verksamheten inom idrottsrelaterad ven a. forskning. Vidare skall omfattningen och inriktningen på statens insatser också bedömas. Mot denna bakgrund genomförde vi, på uppdrag av Idrottsutredningen, kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige. Den en av kunskap efterfrågades i första hand förekomst och inriktning som var idrottsforskning vid universitet och högskolor i landet samt finansieav ringsbilden av sådan forskning. Arbetet förutsatte kontakter med relevanta institutioner och myndigheter för insamling data. Dessutom genomfördes intervjuer med av beslutsfattare innehar centrala tjänster/positioner inom området som och med flera etablerade idrottsforskare både inom och utom landet från olika discipliner. För översiktlig genomgång av svensk idrottsen forskning kom vi fram till att tidsperioden 1987 till 1996 var adekvat

för uppdraget.

I Sverige finns totalt nio professurer inom idrottsområdet. De mest omfattande och permanenta för idrottsforskning är koncentresurserna rerade till Stockholmsregionen där tjänsterna är placerade. sex av Beträffande finansiering utgör Centrum för idrottsforskning CIF med anslag från Utbildningsdepartementet och Sveriges Riksidrottsförbund och med ett riksansvar för att initiera och stödja idrottsforskning den huvudsakliga bidragsgivaren. - Ur ett internationellt perspektiv och med tonvikt på Norden kan konstateras att svensk idrottsrelaterad forskning har mindre fasta resuroch ett sämre direkt statligt stöd. ser Centrum för idrottsforskning utför ett värdefullt arbete för idrottsforskningens utveckling. Till sitt förfogande har CIF ungefär 8 miljoner år att dela ut till olika forskningsprojekt. Då söktrycket är mycket per 140 ansökningar/år innebär detta att ett genomsnittligt forskstort ca ningsanslag uppgår till endast 80 000 90 000 kr. Under så knappa ekonomiska villkor finns allvarlig risk att idrottsforskningen i en Sverige på sikt kommer att försvagas. Inom de olika forskningsområdena råder dessutom viss snedfördelning medel en av

humanimsk/samhällsvetenskaplig forskning får mindre del, vilket

en

Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige 105

framgent borde rättas till för att idrottsvetenskapen som helhet kan utvecklas på ett bättre sätt. Mot bakgrund av hur den idrottsrelaterade forskningen i Sverige finansieras CIF svarar för 72,1 % och där övriga forskningsråd endast står for en mycket liten del av den totala finansieringen framträder tydligt behovet av ett brett och ansenligt ökat direkt

statligt stöd.

Svensk idrottsforskning har i stort under den senaste tioårsperioden både breddats och fördjupats. Skall idrottsforskningen även fortsättningsvis kunna hänga med i en accelererande utveckling är det därför av stor vikt att ytterligare medel kan tillföras verksamheten. Detta är angeläget inte bara för idrottsrörelsen utan också för samhället i

- stort att forskning kring idrott och kroppskultur kan utvecklas. Inte minst hälsofrågor med kopplingar både till ekonomi, livskvalitet och fritid hos olika befolkningen framstår centrala forsk-

grupper av som ningsområden.

Sammanfattningsvis föreslår vi: att det statliga stödet till idrottsforskningen i vid bemärkelse ökar till minst det dubbla dvs. minst 20 miljoner årligen, att Centrum för idrottsforskning antingen inlemmas i Forskningsrådsnämnden alternativt HSFR som en självständig enhet med egen budget eller fortsätter med nuvarande organisation som i huvudsak fungerat bra.

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 107

av

1 Introduktion

1 1 Bakgrund

. Genom beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996 Dir. 1996:84, tillsattes en parlamentarisk kommitté- Idrottsutredningen

att utvärdera det statliga stödet till idrotten. Enligt kommittédirektiven skall utvärderingen ha utgångspunkt i de av staten uppställda målen för bidraget samt de samhällsförändringar som skett sedan 1970 då målen fastställdes. Betänkandet "Idrott alla" SOU 1969:29 låg till grund för den proposition som riksdagens beslut byggde på angående statens samlade stöd till idrotten prop. 1970:79, bet. l970:SU 122, rskr. 1970:291.

Kommittén förväntas föreslå nya mål för det statliga stödet till idrotten utifrån utvärderingens slutliga resultat. Direktiven understryker vikten av att arbetet utgår från att statens stöd utformas så att det bland medborgarna skapas ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Det statliga stödet syftar huvudsakligen till att uppnå allmän god folkhälsa

en och av särskild vikt är att stimulera ungdomsidrott bedriven på demokratisk grund. Vidare skall omfattningen och inriktningen på statens insatser bedömas.

Enligt direktiven skall utredningen bl. a. belysa verksamheten inom idrottsrelaterad forskning. Denna verksamhet inbegriper flera sektorer i samhället. Den medicinska idrottsforskningen har ex. bidragit till att utveckla ny kunskap om människans fysiska förutsättningar som är till

för hela samhället. Även idrottsforskning samhällsstort gagn annan och beteendevetenskap, humaniora och teknik vid våra universitet och högskolor ser till att stärka och utveckla områden är stor vikt

som av för samhället. Genom statens stöd till Centrum för idrottsforskning, som i sin verksamhet stödjer idrottsrelaterade forskningsprojekt i hela landet, befrämjas den fortsatta utvecklingen inom idrottsrörelsen. Staten stödjer dessutom via Riksidrottsförbundet RF och Sveriges Olympiska Kommitté SOK tillämpad forskning vid olika utvecklingscentra, vilka har ett nära samarbete med idrottsrörelsen och där fokus ligger på

prestationsutveckling.

108 Kartläggning idrottsrelaterad forskning iSverige

av

1 Uppdraget

Mot bakgrund kommittédirektiven gällande utvärdering av statens

av stöd till idrotten genomfördes uppdrag av Idrottsutredningen en kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige.

I uppdraget efterfrågades i första hand kunskap om:

förekomst och inriktning sådan forskning vid universitet och - av högskolor i landet och

kartläggning av ñnansieringsbilden av idrottsrelaterad forskning. -

Vidare efterlystes deskriptiv analys hur befintliga nätverk mellan

en av forskare/forskargrupper nationellt såväl som internationellt ser ut och fungerar. Förekomst samarbetspartners och uppdragsgivare inom

av den idrottsrelaterade forskningen var också av intresse samt olika

kopplingar till grundläggande utbildningsprogram. Uppdraget förutsatte

också kontakt med berörda myndigheter, institutioner och relevanta forskningsråd.

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 109

av

2 Arbetets

uppläggning

2.1 Förutsättningar

Uppgiften krävde en närmare inblick i förekomst, inriktning och finansiering av idrottsrelaterad forskning vid universitet och högskolor. Kontakter har därför tagits med relevanta institutioner och myndigheter för insamling av data i form förteckningar och rapporter med

av anknytning till svensk idrottsrelaterad forskning. Dessutom har intervjuer genomförts med beslutsfattare innehar centrala tjäns-

som ter/positioner inom området och med flera av landets mest etablerade idrottsforskare från olika discipliner. Dessa intervjuer har bidragit till att en nyanserad totalbild växt fram vad gäller idrottsforskningens utveckling, och nuvarande och framtida ställning i Sverige.

Relevant litteratur har sökts via universitetens databaser samt via Internet. Dessutom har flera tidigare rapporter och statliga utredningar givit uppslag till fördjupad läsning. Det samlade materialet har givit god inblick i de olika berörda verksamheternas bakgrund, omfattning, inriktning och finansiella Efter datainsamlingen har materialet

resurser. sammanställts och analyserats.

I ett tidigt skede av arbetet besöktes ett antal strategiska institutioner. Detta för att direkt kunna intervjua initierade företrädare i ledande befattningar inom berörda myndigheter och institutioner. Genom att vara på plats kunde datainsamlingen underlättas samtidigt som materialet delvis kunde bearbetas och kompletteras redan vid insamlingen. Härigenom har värdefull information olika slag inhämtats.

av

Alla större forskningsråd kontaktades Medicinska forskningsrådet

- MFR, Forskningsrådsnämnden FRN, Humanistisk- och samhälls-

vetenskapliga forskningsrådet HSFR, Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR, och Socialvetenskapliga forskningsrådet SFR. Ytter-

ligare några fonder och myndigheter bidrog med material: Skolverket, Riksbankens Jubileumsfond RJ och försäkringsbolaget Folksam m.fl.

Centrum för idrottsforskning CIF, Riksidrottsförbundet RF samt Olympisk Support är tre aktörer som med sina respektive verksamheter både direkt och indirekt initierar, bedriver och betjänar svensk idrotts-

110 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige av

forskning. Följaktligen fick dessa framskjuten plats vad gäller tre en ingående samtal kring förekomst, inriktning och resursfördelning mer den idrottsrelaterade forskningen. av Beträffande val tidsperiod för en översiktlig genomgång av av svensk idrottsforskning kom vi fram till att åren från 1987 till dags datum kunde adekvat för uppdraget. Beslutet grundade sig delvis vara på att under 1987 utgavs rapporterna "Idrottens forskning och högre utbildning" SOU 1987:70 och "samhällsvetenskaplig och Humanistisk idrottsforskning" Riksbankens Jubileumsfond 1987:2, vilka båda bidrog med dåtida lägesanalyser och framtida rekommendationer angå-

ende svensk idrottsforskning. Vi vill understryka, även det är självklarhet, att de analyser, om en värderingar och rekommendationer reflekteras i arbetet bär vi som själva ansvaret för. De representerar vår samlade syn den belysta verksamheten utifrån de givna ramarna.

2.2 Begränsningar

I föreliggande arbete har tidsfaktom haft viss betydelse och då i en

fråga begränsningar för uppgiftens genomförande. Tiden för upp-

om giften drygt 3 månader har upplevts något knapp för att på ett som övergripande och fullständigt sätt kunna sammanställa och analytiskt beskriva alla aktörer, små, inom fältet för idrottsforskning. stora som Det är möjligt att vi missat något eller några mindre forskningsprojekt. Idrottsforskning med karaktär uppdragsforskning kan vara svär att av spåra. Det kan röra sig punktinsatser där avrapportering inte ex. om alltid blir lika allmänt förekommande och lättillgänglig. Ytterligare aspekt tidsfaktom är tidpunkten för arbetets en genomförande. Då uppdraget planerat att avrapporteras inför var Idrottsutredningens ledamöter tidigt i september 1997 innebar det att det huvudsakliga arbetet blev förlagt till semestertid i Sverige. Detta har betytt att arbetet försvårats och fördröjts något. Stora delar av Sverige blir sommartid förklarliga skäl mindre tillgängligt vad gäller av öppettider och bemanning. Dessa faktorer har till viss del begränsat

datainsamlingen. Vad delvis kan upplevas svaghet i materialet är att som som en datainsamlingen huvudsakligen har skett via centrala instanser och inte direkt kontakt med de berörda dvs. forskarna själva. Genom en genom enkät till aktiva forskare hade säkerligen flera infallsvinklar kunnat diskuteras och på ett övergripande sätt analysera idrottsforskningens olika problemområden. Detta hade dessutom betytt att analysen av läget

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 111

av

hade kunnat göras djupare och genomgången hade också blivit ännu grundligare.

Vi är dock i stora drag nöjda med det bemötande vi erhållit under datainsamlingsperioden och med det källmaterial vi fått att bearbeta. En paradox i sammanhanget kan vara att tidsfaktom så har flera

p.g.a. informanter prioriterat våra förfrågningar och ställt med

upp en omedelbarhet som vi är tacksamma för. De strama tidsramama har begränsat arbetet till att inte bli så djuplodande hade varit möjligt,

som annars men samtidigt har alla tillfrågade och berörda förstått allvaret i uppdraget vilket borgat för en hög kvalitet det inlämnade materialet.

Det är möjligt att den initierade kan upptäcka enstaka brister i denna översikt av den idrottsrelaterade forskningen i Sverige. Trots dessa reservationer avseende mindre "luckor" i materialet och redovisade begränsningar bör kartläggningen området i allt väsentligt ändå

av anses vara heltäckande.

112 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige av

3 Svensk idrottsrelaterad forskning -

en bred Översikt

3.1 den svenska idrottsrörelsen

Inledning -

Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse. Den har nära tre miljoner medlemmar i omkring 20 000 föreningar och 17 000 korpklubbar. Med sina 500 000 ideellt arbetande idrottsledare utgör kåren en ovärderlig tillgång i samhället. Denna frivilliga folkrörelse består av självständiga föreningar och förbund är förenade i Riksidrottsförbundet RF. som Idrotten är indelad i olika målgrupper. "Bamidrott", avseende barn upp till tolv års ålder med inriktning mot att leka och lära sig idrott; "ungdomsidrott" respektive "vuxenidrott" som innefattar prestationsidrott, tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott Sveriges Riksidrottsförbund 1996. Idrottsrörclsen med sin demokratiska uppbyggnad, vilande på medborgarnas frivilliga bidrar till positiv utveckling av engagemang, en samhället. Idrotten är del det svenska kulturarvet och man kan en av konstatera att idrott utgör viktig del Sverige. Idrott utgör dessen av brett forskningsområde inbegriper mängd olika sektoutom ett som en i samhället. Den idrottsrelaterade forskningen bidrar till att utveckla rer samhället på flera fronter och är stort värde för fler än avnämarna av inom idrottsrörelsen. Staten stödjer via Riksidrottsförbundet forskning inom barnidrott, tävlingsidrott och motionsidrott. RF:s uppgift är inte enbart att initiera utveckling kunskap RF skall även till att kunskap vidareav utan se ny förmedlas till idrottsrörelsens olika led framförallt via utbildning av ledare, SISU1 idrottsböcker Genom sin existens och sitt sätt att m.m.. arbeta befrämjar idrottsrörelsen den allmänna folkhälsan samtidigt som idrottens sociala betydelse icke är att förringa. Idrott som samhällsföreteelse är och förblir ett intressant föremål för forskning Eriksson, 1995

l Idrottsrörelsens studieförbund.

Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige 1 13

3.2 av resurser for idrotts-

Lokalisering forskning

I Sverige är det i huvudsak näringslivet, universitet och högskolor som

utför forskning och utvecklingsarbete. Företagssektorn är i stor utsträckning inriktad mot utvecklingsarbeten och skiljer sig därmed tyd-

ligt från universitets- och högskoleväsendet uttalad

som har en mer forskningsproñl. Det är emellertid vanskligt att alltid kunna skilja

mellan grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Gränserna är flytande.

Det finns en huvudgrupp av universitet och högskolor i Sverige med fasta forskningsresurser. Den består de universiteten, de tre tek-

av sex niska högskolorna samt Karolinska Institutet, Lantbruksuniversitetet, Handelshögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm. Denna huvudgrupp svarar för närvarande for 98 % av forskningen vid universitet och högskolor SOU 1996:29.

Beträffande forskning relaterad till idrott finns ett flertal permanenta forskningsresurser utlokaliserade i universitets- och högskoleväsendet runt om i landet. lStockholm, där de flesta forskningsresursema finns, bedrivs idrottsrelaterad forskning på ett flertal institutioner. Vid Karolinska institutets KI institution för fysiologi III finns tre professurer med medicinskt/fysiologisk inriktad idrottsforskning. Ytterligare en professur med inriktning mot medicin traumatologi finns vid KI. Denna tjänst finansieras av Svenska Spel AB. Tidigare var även försäkringsbolaget Folksam delfinansiär av denna tjänst.

Vad gäller den samhällsvetenskapliga sektorn kan konstateras att

fasta forskningsresurser inte är lika väl tillgodosedda. Vid Lärarhög-

skolan i Stockholm LHS finns en professur i beteendevetenskaplig idrottsforskning med särskild inriktning mot idrottspedagogik. Denna professur kunde inrättas genom att Idrottens forskningsråd nuvarande Centrum för idrottsforskning finansierade tjänsten varefter den togs över av HLS, som lärarhögskolan då benämndes. Genom riksdagens beslut 1988 inrättades fyra professurer för att stärka forskningen inom idrottsområdet varav en med inriktning mot historia, särskilt idrottshistoria, placerades i Stockholm. De övriga tre professurerna lokaliserades utanför Stockholmsområdet. Av dessa inrättades en professur i

pedagogik, särskilt idrottspedagogik i Umeå liksom professur i

en idrottsmedicin. Till Linköpings universitet knöts ytterligare en professur i medicin.

Totalt sett är således antalet professurer i Sverige inom idrottsområdet nio stycken. Sex av dessa finns i Stockholm. Sammanfattningsvis kan sägas att de mest omfattande och permanenta resurserna för idrotts-

114 Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige

forskning finns koncentrerade till Stockholmsregionen, men även Umeå är väl tillgodosett med två professurer.

Vid Göteborgs universitet förekommer forskning inom det idrottsliga fältet med både medicinsk och beteendevetenskaplig inriktning. Inom det idrottsmedicinska området bedrivs forskning främst vid de Ortopedkirurgiska institutionerna I och i anslutning till Sahlgrenska universitetssjukhuset samt vid den ortopedkirurgiska kliniken vid universitetssjukhusets enhet vid Östra sjukhuset. Det bedrivs även klinisk forskning inom förebyggande hälsoarbete vid institutionerna inom den medicinska fakulteten. Där forskas det bl. a. om fetma, fysisk aktivitet och geriatrik läran åldrandets sjukdomar. Dessutom har den medi-

om

cinska rehabiliteringsforskningen en stark knytning till idrott/fysisk

aktivitet.

I göteborgsområdet har idrottsforskning mot beteendevetenskap

nästan helt koncentrerats till Institutionen för pedagogik. Vid institutio-

har även flera specialkurser inom idrottsområdet givits på forskarnen utbildningsnivå bl.a. "Motorisk utveckling och inlärning", "Kvinnor och idrott ett samhällsvetenskapligt perspektiv" och "Komparativ

idrottspedagogik". Institutionen för pedagogik i Göteborg intar en särställning i Sverige beträffande antal personer som framlagt doktorsavhandlingar i pedagogik med idrottsinriktning. Överhuvudtaget är det anmärkningsvärt att man vid Göteborgs universitet- trots avsaknad av professurer och mindre resurser varit så framgångsrik inom idrotts-

relaterad forskning.

Inom Göteborgs universitet bedrivs också idrottsrelaterad forskning av hög kvalitet i flera ämnen som ex. kulturgeografi, socialt arbete, litteraturvetenskap, klinisk näringslära och historia. Idrottsforskning förekommer även inom handelshögskolan. Det finns dessutom ett samarbetsorgan över fakultetsgränserna inom det gemensamma programområdet idrottsforskning Annerstedt, 1996.

Vid Umeå universitet, som marknadsför sig som idrottsuniversitetet, ligger tyngdpunkten i den idrottsrelaterade forskningen inom beteendevetenskap och medicin. Som tidigare nämnts finns två professurer inrättade sedan 1988, en i idrottsmedicin traumatologi och en i peda-

gogik, särskilt idrottspedagogik.

I Umeå är den idrottsmedicinska verksamheten väl utvecklad med omfattande forskning. Det bedrivs forskning inom institutionerna för ortopedi, neurologi, fysiologi, kirurgi, klinisk fysiologi, pediatrik samt inom enheten för näringslära. Inom det beteendevetenskapliga fältet förekommer forskning vid institutionerna för pedagogik, psykologi och sociologi.

Vidare kan nämnas att vid Umeå universitet har rektorsämbetet inrättat en arbetsgrupp leder idrottsfrågoma. Samtliga fakulteter

som

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 115

av

har sina respektive företrädare. Därmed täcks alla ämnesområden som

har relevans för idrottsforskning Sv. idrottsforskning 2 1997.

nr.

Vid Lunds universitet finns också forskning med idrottsanknytning, bl. vid institutionerna för psykologi och sociologi. Även idrotts-

a. medicinsk/fysiologisk forskning förekommer. Det har också skapats ett Forum för Idrottsforskning vid Lund universitet FIL där arbetet sköt fart i april 1990. FIL är forskarförening utan någon direkt officiell

en ställning vid universitetet. Denna sammanslutning anordnar seminarier och andra aktiviteter med tvärdisciplinärt innehåll. Värt att nämna är den doktorandkurs/överbryggande kurs 5 poäng givits i idrotts-

som medicin för samhällsvetare och humanister och en kurs på samma nivå för idrottsmedicinare i samhällsvetenskap och humaniora.

Efter en framställning från FIL:s styrelse och på initiativ FIL:s

av dåvarande ordförande inrättades Idrottsvetenskapligt centrum vid Lunds universitet ICLU av rektor den l januari 1995. Vid centret skall finnas ett kollegium bestående av disputerade forskare och forskarstuderande inom idrottsvetenskap. ICLU:s verksamhet skall bidra till långsiktig kompetensuppbyggnad inom området samt att stödja

en-

skilda discipliners kompetensutveckling inom det idrottsvetenskapliga

området. ICLU skall också hålla kontakter med Centrum för idrottsforskning, idrottsorganisationer på det nationella och regionala planet samt med högskolorna inom regionen Sv. Idrottsforskning nr.3 1995.

Vid Uppsala universitet har bedrivits viss idrottsforskning vid institutionerna för pedagogik och sociologi. Vid den sociologiska institutionen bedrevs under 1980-talet forskning kring bam-

och ungdomsidrott och vid den pedagogiska institutionen har två idrottspedagogiska doktorsavhandlingar lagts fram.

I Linköping existerar ett omfattande samarbete mellan universitetet och landstinget inom verksamheten för det s.k. hälsouniversitet. Denna samverkan syftar till att utveckla forskning med anknytning till idrott. Det är flera institutioner som medverkar i arbetet; bl. a. medicinska fakulteten, tekniska högskolan och landstinget. Sedan 1988 finns

en professur i idrottsmedicin inrättad vid Linköpings universitet. Det bedrivs forskning inom flera områden med klinisk fysiologi, socialmedicin, ortopedisk kirurgi och biomekanik som särskilt utmärkande.

Det förekommer också forskning vid del högskolor än i

en om mindre omfattning. I dessa fall rör det sig ibland om lärartjänster där forskaren i fråga har erhållit reduktion i antal undervisningstimmar för att möjliggöra deltidsforskning inom tjänsten. Högskolor med god ekonomi kan ha en fördel av att kunna erbjuda denna typ lösning då

av man vill utveckla verksamhetens forskningsprofil att knyta

genom upp etablerade forskare.

l 16 Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige

Centrum för idrottsforskning CIF med sitt säte i Stockholm,

, inrättades av regeringen den 1 juli 1988. Detta centrum har till uppgift att initiera, samordna och stödja forskning inom idrottens område. CIF skall också skapa förutsättningar för samarbete mellan forskare vid olika universitet och högskolor samt andra engagerade inom området. Med dessa uppgifter innebär detta i praktiken att CIF har ett riksansvar

för idrottsforskningen vid universitet och högskolor.

Centrum för idrottsforskning leds styrelse bestående

av en av en ordförande och elva andra ledamöter. Ordföranden regeringen

utses av nuvarande ordf. Eva Olofsson, Umeå universitet. universiteten

De sex i landet utser en ledamot var. En ledamot kommer från Lärarhögskolan i Stockholm. Resterande tre ledamöter är knutna till Karolinska Institutet varav två utses på förslag från Riksidrottsförbundet. Samtliga ledamöter utses för en bestämd tid och för varje ledamot utom ordföranden finns suppleant. Styrelsen utser inom sig vice ord-

en en förande.

Till styrelsen är ett vetenskapligt råd knutet består kvalifi-

som av cerade forskare, som inte alltid själva har idrottsinriktning i sin

egen forskning. Rådet har ordförande och fyra andra ledamöter samt i

en likhet med styrelsen suppleanter till ledamöterna. Ordföranden får inte ingå i styrelsen men utses av den. Av de övriga ledamöterna utses två av Medicinska forskningsrådet, Forskningsrådsnämnden och

en av en av Humanistisk- och Samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Det vetenskapliga rådet har till uppgift att inför styrelsen för

svara den vetenskapliga bedömningen ansökningar forskningsstöd.

av om CIF delar årligen ut forskningsmedel till projekt inom idrottsområdet. Därutöver anvisar man smärre medel för fristående kurser på framför allt forskarutbildningsnivå. CIF bedriver också fristående kurser

egna med syfte att föra ut aktuella forskningsresultat och därvid beakta såväl nationella som regionala utbildningsbehov. Sedan 1995 CIF

ansvarar dessutom för fördelning medel till ett antal forskarassistenttjänster

av disputerade forskare och utbildningsbidrag till forskare

unga doktorander.

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 117 av

4 En internationell utblick

1 Norden

Denna genomgång syftar till ganska summarisk överblick. att ge en Den utsatta tiden för färdigställande denna rapport har medgivit av någon utförligare granskning. En grundlig analys av internationell forskning hade krävt väl fungerande internationell informationsen kedja med flera kontakttillfällen för att göra rättvis och fullständig en täckning av området. I de nordiska länderna varierar idrottsutbildningama och forskningen något både vad gäller omfattning och organisation. Till en del är det ett uttryck för de skillnader som existerar i ländernas högskolesystem. Det kan också sägas återspegling av idrottsämnets vara en ställning i de respektive skolsystemen. I Danmark förekommer utbildning i idrott vid Köpenhamns- och Odense universitet. Högskoleutbildning i idrott bedrivs också vid Danmarks Högskole for Legemsövelser DHL i Köpenhamn. DHL, som har saknat fasta forskningsresurser, har verkat för att integrera sin verksamhet med Köpenhamns universitet August Kroghs institut. Ett sammangående mellan de två har skett under hösten 1997, där syftet är att utveckla utbildning och forskning inom idrottsområdet. Samarbetet mellan de två enheterna innebär bl. a. att August Krogh-institutet ansvarar för de humanbiologiska delarna i utbildningen av gymnasielärare i idrott, medan DHL inlemmat i Köpenhamns universitet- svarar - nu för humanistiska och samhällsvetenskapliga delar samt praktiskmetodiska kurser. Institutet i Odense har likartad verksamhet som den i Köpenen hamn, har något utpräglad forskningsinriktning och då men en mer främst mot fysiologi, beteendevetenskap och idrottshistoria. I Danmark har sedan år tillbaka Danmarks Idraets- - ett par - Forbund DIF och Danmarks Olympiska Kommitté DOK gått samunder det namnet Danmarks Idraets-Forbund. Elitidman gemensamma rotten har sedan 1980-talet specialorganisation "Team Danmark". en Vad gäller idrottsforskningen har Danmark en likartad organisation

1 18 Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige

som Sverige. Tidigare fanns ett Idrottens forskningsråd med stark

en koppling till dåvarande Danmarks idrottsförbund. För två år sedan startade ett nytt och omorganiserat Idrottens forskningsråd. Det delar för närvarande ut ungefär 7 miljoner danska kronor år fördelade på

per 4 miljoner till elitidrottsinriktad forskning och 3 miljoner till Övrig

idrottsforskning.

Förutom Idrottens forskningsråd ger även de andra statliga forskningsråden främst det naturvetenskapliga och det humanistiska ganska betydande anslag till idrottsrelaterad forskning. Bland annat

stöds just nu ett flerårigt tvärvetenskapligt projekt om elitidrottsung-

domar med cirka miljon danska kronor året. Dessutom finns ett

en om flertal privata fonder som också kan fördela till idrottsinriktad

pengar forskning. Den största privata anslagsgivaren är utan tvekan Carlsbergsfonden som stött dansk idrottsforskning med stora belopp.

Totalt sett är anslagen till idrottsforskning i Danmark klart större än motsvarande anslag i Sverige. Detta trots att den danska idrottsrörelsen är mindre än den svenska både i absoluta och relativa tal. Tar

man dessutom i beaktande att danska universitets- och högskolelärare på lektorsnivå amanuensis och uppåt har möjlighet att forska på ungefär halvtid inom ramen för sin tjänst, är i realiteten skillnaden gentemot Sverige mycket större.

I Norge finns sedan 1968 Norges Idrettshögskole NIH. Vid NIH erbjuds ett flertal olika inriktningar utbildning inom det tvärdiscipli-

av nära fältet idrott. Sedan 1987 kan vid högskolan avlägga doktors-

man examen i idrott. I NIH:s budget finns medel avsatta för forskning. Dessutom avlönar högskolan tio professurer inom idrottsområdet. Dessa tio tjänster har följande inriktning: anatomi, idrott 2, idrottsfysiologi 2, idrottsmedicin, idrottspedagogik, idrottspsykologi,

samhällsvetenskap samt träningslära. Tjänsterna syftar till att utveckla den idrottsliga profilen ur ett vetenskapligt perspektiv och den

ge en

starkare förankring.

Även vid universitetet i Trondheim finns idrottsvetenskaplig in-

en stitution och vid ett flertal andra högskolor erbjuds idrottsutbildning upp till hovedfag ungefär licentiatnivå.

Det norska "idrottsundret" har under senare år fascinerat många i omvärlden och en vanlig delförklaring till de norska elit idrottsframgångarna har varit ökad och bättre satsning olika former

en av idrottsforskning. I mitten av 1980-talet bestämde man sig inom Norges Idrettsforbund NIF att försöka satsa på toppidrott "Projekt 88"

genom som 1989 då Norge också fått sig tilldelat de Olympiska vinterspelen

i Lillehammer 1994- övergick i "Olympiatoppen"; mycket kraftfull,

en inte minst ekonomiskt, satsning på de Olympiska spelen även

egna men framåt i tiden.

Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige 119

I detta koncept ingick det s.k. Toppidrettssentret- vägg i vägg med Norges Idrettshögskole där elitidrottare med sina tränare kunde/kan träna över grengränsema och få tillgång till den bästa forskningsbaserade kompetensen. Olympiatoppen, med sin blandning av statliga och sponsonnedel, har under sin nioåriga tillvaro investerat pengar flera tiotals miljoner norska kronor i bl. höghöjdsforskning och teka. nisk materialforskning "gliförsök" vallaforskning med inköpt som vetenskaplig expertis från Tekniska Högskolan i Trondheim. bl. a. År 1988 startade också ett tioårigt "Program för idrottsforskning", inledningsvis sorterade under det medicinska forskningsrådet, men som kom att integreras i Norges Forskningsrådz där det nu som senare , organisatoriskt finns under avdelningen "Medicin och hälsa". Idrottsforskningsprogrammet, således kommer att avslutas vid årsskiftet som 1997/98, har haft tydlig fysiologisk medicinsk inriktning. Proen grammet har till sitt förfogande haft ca 4 miljoner årligen. Medlen har dels använts till olika forskningsprojekt, dels till att finansiera ett antal doktorandtjänster stipendiatstillinger framför allt vid NIH. Den 1 januari 1998 ersätts det gamla idrottsforskningsprogrammet med ett nytt tioårigt fått beteckningen "Idrett, samfunn og program som frivillig organisering". Det programmet har- som namnet antyder nya

mycket tydlig fokusering mot samhällsvetenskaplig/humanistisk

- en idrottsforskning; en medveten markering från Kulturdepartementet som finansierar programmet. Den ekonomiska ramen är till en början 6 miljoner norska kronor år sedan successivt skall höjas till 10 per som miljoner/år Norges Forskningsråd, 1997. Vid sidan Program för idrottsforskning och dess efterföljare finns av också ett "Idrettens forskningsråd" finns inom Norges Idrettsforsom bund. Detta forskningsråd har under år haft 3 miljoner kronor senare ca år. Medlen har huvudsakligen gått till tillämpade forskningsper mer projekt. I Norge finns det också möjligheter att söka medel till idrottsrelaterad forskning från andra departement och andra avdelningar inom Norges Forskningsråd. Någon systematisk översikt över hur mycket existerar inte. pengar som utgått från dessa organ Det bör också tilläggas att i Norge, i likhet med Danmark, har permed s.k. vetenskapliga tjänster amanuensis och uppåt vid unisoner versiteten och de vetenskapliga högskolorna dit NIH räknas rätt/plikt att bedriva forskning och/eller utvecklingsarbete på halvtid inom tjänsten. Detta innebär givetvis stor ekonomisk då innehavaren av en resurs, sådana tjänster endast i undantagsfall behöver ansöka om lönemedelden ofta dyraste posten i ett forskningsprojekt i Sverige. Dessutom har

2Alla statliga forskningsråd i Norge är sedan några år tillbaka sammanslagna till Norges Forskningsråd.

120 Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige

även amanuensis lektor rätt till sabbatstermin för forskning, något som i Sverige endast är förbehållet professorer. Sammantaget kan si-

tuationen for idrottsforskning i Norge betecknas utomordentligt

som

gynnsam. På idrottsforskningsområdet har Norge resursmässigt gått

förbi Sverige med bred marginal.

I Finland bedrivs sedan 1972 grundutbildning, forskarutbildning och forskning med idrottsinriktning vid Idrotts- och hälsovetenskapliga

fakulteten vid Jyväskylä universitet. Fakulteten är organiserad i fyra institutioner:

idrottspedagogik

-

idrottsbiologi -

samhällskunskap och idrott

-

hälsovetenskap -

Vid fakulteten är det möjligt att avlägga samtliga akademiska

examina i idrottsvetenskap. Fakulteten avlönar 12 professurer, 9 biträdande professurer, 13 docenter och 20 lektorer samt ett antal assistenter. Pro-

fessorstjänstema har inriktning mot idrottspedagogik, hälsopedagogik,

idrottspsykologi, biomekanik, idrottsfysiologi, idrottssociologi, fysioterapi, folkhälsovetenskap och idrottsmedicin. Det statliga stödet uppgår till ca 15 miljoner FMK för forskning och utbildning. Den idrotts- och hälsovetenskapliga fakulteten intar en forskningsmässigt stark ställning inom både det humanbiologiska och beteendevetenskapliga hälso-

som vetenskapliga ämnesområdena.

Anslagen till både högre utbildning och forskning kommer i Finland från Utbildningsministeriet. Av de 15 miljonerna finska mark går 10

ca miljoner närmare 15 miljoner svenska kr till forskningen. Dessa pengar fördelas av ett Idrottens forskningsråd till olika forskningsprojekt. Dessutom ger Utbildningsministeriet årligen omkring fyra miljoner mark nästan sex miljoner svenska kr till de Olympiska idrottscentra som finns i Finland- bl. ett i Jyväskylä för att använ-

a. das till tillämpad idrottsforskning. Förutom detta ekonomiska stöd har Finlands Olympiska Kommitté FOK vissa ekonomiska medel avsatta till specifika idrottsforskningsprojekt. Näringslivssponsrat forskningsoch utvecklingsarbete inom idrotten beräknas uppgå till ungefär en miljon mark. Totalt sett innebär detta ett ekonomiskt stöd till idrottsforskning på över 20 miljoner svenska kronor, en summa som vida överstiger de svenska satsningama på idrottsforskning.

Det kraftiga stödet till finsk idrottsforskning har resulterat i att den finska idrottsforskningen på senare tid nått hög standard sett i ett internationellt perspektiv. Speciellt framgångsrika har man varit inom biomekanisk forskning, men även den fysiologiska forskningen har rönt internationellt erkännande. Inom det samhällsvetenskapliga fältet ligger

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 121 av

också väl framme i centrala områden som idrottspedagogik, man idrottspsykologi och idrottssociologi. Områden där utvecklingen ännu inte kommit lika långt är idrottshistoria och idrottsfilosofi. Där saknas

också högre tjänster professurer.

4.2 Europa och Nordamerika

Forskning och utvecklingsarbete med inriktning mot idrott förekommer i alla industriländer och i jämförelse med Sverige oftast i större omfattning. Vid ett stort antal universitet och högskolor i Norden och i Europa existerar sedan flera år ett antal idrottsliga nätverk för utvecklade kon-

takter och utbyte av kunskap. I de flesta länder runt i Europa förs eller mindre livlig om en mer debatt idrott. Diskussionen kretsar ofta kring huruvida idrott om ämnet skall betraktas ett eget akademiskt ämne eller det skall referesom om till ett tvärvetenskapligt begrepp med olika moderdiscipliner. ras som I Europa, och särskilt i Norden, bedrivs idrottsutbildning för att i huvudsak kunna tillgodose behovet lärare i ämnet idrott. I USA, men av också i övriga anglosaxiska länder, finns väl uppbyggd verksamhet en med kurser och inom området för idrott och hälsa. Det pågår program omfattande internationellt arbete, främst i Europa, med att utveckla ett samarbete kring kurser och på olika nivåer i allt från grundett program och magistemivå till forskarkurser. Det viktigaste nätverket är rena "European Network of Sport Sciences in Higher Education". Inom organisationen finns kommissioner huvudsakliga uppgift syftar till vars utveckla samverkan kring internationella utbildningsprogram för att en idrott- och hälsovetenskap. Tyskland är förmodligen det land i Europa kommit längst inom som området för idrottsforskning och utbildning. Allt sedan tidigt l960-tal har Tyskland successivt byggt och utvecklat verksamheten inom upp det tvärdisciplinära fältet för idrott. Idrottshögskolan i Köln har exempelvis ett eget universitet. I Tyskland finns dessutom möjligstatus av heter och rättigheter att slutföra studier ledande till doktorsexamen i idrottsvetenskap vid 41 andra universitet Annerstedt, 1996. På grund tids- och resursskäl har ingen granskning kunnat göras av hur idrottsforskning organiseras och finansieras i de olika länderna i Europa och i USA. En sådan uppgift är mycket intressant, omfattmen ningen på sådan studie har snarast karaktären ett eget forskningsen av projekt.

122 Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige

5 av den idrotts-

Finansiering relaterade forskningen i Sverige

-

medel, anslag och bidragsgivare

5.1 Inledning

Idrotten har bred genomslagskraft i samhället och berör och

en engagerar människor i alla åldrar. Dessutom har idrotten utvecklats till att bli en inte helt obetydlig ekonomisk faktor. Fysisk aktivitet är hälsobefrämjande och genom idrottsrörelsen får medborgarna möjlighet till

en ett aktivt liv. Relativt omfattande samhällsstöd utgår till idrotten. Idrottsforskningen ansvarar for en viktig del i idrottsrörelsens utveckling. Den är dessutom en förutsättning för att nå ett optimalt idrottande på alla fronter, vilket inbegriper forskning kring barn- och ungdomsidrott likväl som om motions- och elitidrott.

I figuren nedan presenteras de huvudsakliga fmansiärema till idrottsforskningen i Sverige. Dessa medels- och anslagsgivare representerar de institutioner och myndigheter eller mindre konti-

som mer nuerligt stödjer den idrottsrelaterade forskningen i landet.

Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige 123

IDROTTSFORSKNINGENS SAMLADE FINANSIERINGSSTÖD

Centrum för idrottsforskning Riksidrottsförbundet - - Olympisk Support RiksbankensJubileumsfond - - Medicinska forskningsrådet Skolverket - - Humanistisk samhälls- Övriga bl.a. Folksam - - vetenskapliga forskningsrådet och stipendier

IDROTTSFORSKNINGENS PRODUCENTER

Vetenskapliga institutioner vid universitet och högskolor

Figur Huvudsakliga aktörer bidrar till finansieringen av idrottssom forskning

För att på ett överskådligt sätt kunna klarlägga bilden över idrottsforskningens finansiering i Sverige valde vi att utgå från år 1987 och framåt. Under denna tidsperiod har del avgörande beslut tagits vilka en har varit betydelse för den idrottsrelaterade forskningens utformning av och finansiering. Som exempel på viktiga förändringar med ekonomiska konsekvenser kan nämnas nedläggning Idrottens forskningsav råd IFR och skapandet av Centrum för idrottsforskning, omorganisation Lärarhögskolan i Stockholm samt inrättandet av fyra nya proav fessurer med idrottsanknytning. Under 1987 utkom flera betydande arbeten RJ 1987:2 Samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning, SOU 1987:70 Idrottens forskning och högre utbildning, vilka överblickade området för utbildning och forskning i Sverige. Detta ytterligare ett skäl till varför vi var valde 1987 utgångspunkt i vår breda översikt den idrottssom av relaterade forskningen.

5.2 Riksidrottsförbundet RF

Enligt RF behövs idrottsforskningen för att kunna utveckla olika idrottsaktiviteter och idrottsrörelsen helhet. Idrotten behöver som kunskap omvärlden, och förändringar i den, och andra om förutsättningar kan påverka verksamheten. Lika viktigt är att det som omvända förhållandet råder dvs. att forskare vid universitet och högskolor är i behov löpande och aktuell kunskap om idrottens av utveckling. RF:s uppfattning är att statens skall sörja för den

124 Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige

grundläggande kompetensutvecklingen i samhället och därmed också kunskapen om idrotten och dess villkor.

Även det den här bakgrunden RF, har

om mot är staten, enligt som

det huvudsakliga ansvaret för forskning och långsiktig kompetensupp-

byggnad i frågor som rör idrott och idrottsrörelsen i allmänhet, kan aldrig RF frånsäga sig sitt ansvar för utvecklingen idrotten och dess

av medlemmar. RF har det övergripande ansvaret för positiv utveckling

en av idrotten. Idrottsverksamhet är bra för samhället och samhällets stöd, av bl. a. idrottsforskning, gynnar både samhälle och idrott RF :s Forsk-

nings- och utvecklingspolicy, 1995.

Arne Ljungqvist, RF:s ordförande, skriver i en ledare i Svensk Idrott 3/97 att "med den omfattning idrottsrörelsen har, med de pengar som finns i omlopp inom vår rörelse och med det samhällsstöd vi får, är det självfallet ett vitalt samhällsintresse att verksamheten sköts på ett bra sätt". I samma artikel diskuterar Ljunqvist "Idrottsutredningen" där han

understryker att utredningen helt i enlighet med direktiven skall

"utvärdera det statliga stödet till idrotten". Han menar dock att det emellertid finns en risk att idrotten kan komma att utredas och inte det statliga stödet. Ljungqvist avslutar med att poängtera att idrottsrörelsens centrala uppgift i det interna arbetet är att bedriva och klarlägga

n hur bra idrott bedrivs. På det viset kan idrottsrörelsen även i fortsättningen hävda att idrottsrörelsen verksamhet bäst leds idrottsrörelsen

av själv.

Även i Svensk Idrott 4/97 och 6/97 diskuteras "Idrottsutredningen" i ledarartiklar av Carl-Gustav Anderberg ordförande SOK och Rolf Carlson SISU:s förbundsordförande. I artiklarna behandlas just värdet och inriktningen av idrotten och dess betydelse för samhället. Vidare diskuteras hur värdet av idrotten både kan mätas i och i väl

pengar en fungerande idrott som en viktig del i ett samhälle. De båda ledarskribentema påpekar vikten av Idrottsutredningens arbete samtidigt de

som understryker nationens behov av en väl fungerande idrottsrörelse med det statliga stödet som en grundförutsättning för idrottens utveckling.

Statens samlade stöd till idrotten uppgick till 786 miljoner vid senaste räkenskapsåret 950701-961231, 18mån.. Inom RF diskuteras

idrottsforskning i termer av forskning och utveckling FoU. Enligt RF

känns denna beteckning relevant for rörelsen då idrotten har ett

mer

mångvetenskapligt behov med vida tillämpningsområden. I FoU-be-

greppet omfattas både grund- och tillämpad forskning liksom kom-

binationen forskning och utvecklingsarbete. Forskningsbegreppet an-

vänds i huvudsak av RF i sammanhang där stödet går ut till etablerade forskningsinstitutioner. Men det är hela tiden RF:s behov som styr för-

delningen och benämningen uppdragen. FoU-verksamhet i RF:s regi

av

Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige 125

kan lika gärna röra sig om ekonomiskt stöd till ett utvecklingsarbete långt ut i idrottsverksamhetens gräsrötter.

Vid senaste räkenskapsåret 18 mån. avsattes RF 12,7 miljoner i forsknings- och utvecklingsbidrag. Av detta belopp användes ca 7.5 miljoner till stöd för "ren" idrottsforskning genom bidraget till Centrum för idrottsforskning. Utöver detta finansiella stöd till CIF har även mindre belopp fördelats till uppdragsforskning kring olika teman som bl. "kvinnor och idrott". Summoma för "temaforskning" rör sig nor-

a. malt om en eller ett par månadslöner för forskaren som utför uppdraget.

Resten "FoU-pengen" fördelas på olika för idrottsrörelsen rele-

av vanta utvecklingsprojekt ute på fältet. I vissa undantagsfall har RF stött större forskningsprojekt i form av uppdragsforskning kring väsentliga undersökningar rörande idrottsrörelsens utveckling. Exempel på detta är P. Nilssons arbete från 1994 "Den allvarsamma fritiden", där barns och ungdomars fritidsvanor och livsstil blev kartlagd. Ytterligare ett exempel betydande projekt stött av RF är "Strategisk profilering och positionering svensk idrott" Berg fl., 1993, som behandlar

av m. svensk idrott ur ett resursperspektiv.

Sedan 1995 ligger prioriteringen FoU inom följande områden:

av

barn- och ungdomsidrott -

motion och folkhälsa -

-jämställdhet

prestationsutveckling Utvecklingscentra, Olympisk Support -

Riksidrottsförbundet ser på idrottsforskningen som ett tvär- och mångvetenskapligt område. Dâ RF strävar efter att utveckla idrottsforskningen, ligger det självfallet i RF:s intresse att agera för att övriga forskningsråd och stiftelser Medicinska forskningsrådet,

som ex. Humanistisk- och samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Riksbankens Jubileumsfond m. fl. ökar sina satsningar på den idrottsrelaterade forskningen. För RF:s del utgör anslaget till CIF det huvudsakliga stödet till idrottsforskningen. Därutöver stöds punktinsatser genom uppdragsforskning och utvecklingsarbeten ute i rörelsen.

I sina utgångspunkter för FoU-verksamhet förtydligar RF att staten har det övergripande ansvaret för "att skapa ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för en kvalificerad och långsiktig kunskapsutveckling/ uppbyggnad inom det högre utbildnings- och forskningsväsendet för idrottens utveckling" RF:s FoU-policy 1995. En mycket central uppgift för RF är att hävda idrottens forskningsintressen genom att spela en aktiv roll i relationen till statsmakten. För att kunna fullgöra de intentioner som RF satt för sina satsningar på FoU-arbeten mar-

upp keras i "policy-dokumentet" 1995 att RF bör avsätta 3-5 % av det

126 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige

av

årliga anslaget for FoU hälften denna satsning 8-10 milj.

varav av ca hämtas från SF:s tilldelning på ca 200 miljoner.

5.3 Olympisk Support

Riksidrottsstyrelsen RS och Sveriges Olympiska kommitté SOK startade 1992 ett gemensamt projekt för prestationsutveckling

av svensk idrott. Projektet fick namnet Centrum för prestationsutveckling CPU. Detta projekt skulle pågå under fyra år med möjlighet till

en fortsatt satsning mot år 2000. Några målsättningarna att svenska

av var idrottsmän och kvinnor skulle få möjlighet att maximalt utveckla sin prestationsiörmåga med sikte på högsta internationella nivå. Svensk idrott skulle ta sikte på att inta positionen världsledande när det

som gällde att tillämpa kunskap på alla områden betydelse för

ny av prestationsförmågan. Dessutom skulle svenska tränare och ledare

ges möjlighet att maximalt utveckla sin kompetens för att kunna svara upp mot kraven som ställs på tränare och ledare i yppersta eliten.

Under 1996 gjordes utvärdering projektet. I rapporten kon-

en av staterades att Specialförbunden SF i huvudsak varit nöjda med CPU:s verksamhet. RF och SOK förhandlade i slutet 1996 fortsatt

av om en satsning, vilket utmynnade i ett 8-årigt samarbetsavtal. Satsningen

sorterar numera 1997 under SOK med namnet "Olympisk Support" OS. Målet är att uppnå en permanent verksamhet med inriktning mot optimal prestationsutveckling svenska elitidrottare.

av

Olympisk Supports totala budget ligger på ca 9 miljoner RF ca Smiljoner + SOK ca Zmiljoner + Svenska spel AB ca 2 miljoner. Av den årliga budgeten avsätts ungefär 3-5 % till uppdragsforskning, kunskapsöversikter och tematiska utvecklingsarbeten. Ett undantag gjordes dock under startåret 1992/93, då drygt 2 miljoner avsattes till tränarinitierade projekt med forskare som stödpersoner. Det inkom 85 ansökningar varav 32 stycken beviljades. Vid granskningsarbetet och under den slutliga fördelningen anslagen utgjorde Centrum för idrotts-

av forskning huvudsaklig stödorganisation. Vid denna tidpunkt hördes flera kritiska röster som anmärkte på att så stor inte

en summa pengar kom den "rena" idrottsforskningen till godo. Dessutom rådde det delade

meningar om huruvida projekten var utvecklingsarbeten eller idrotts-

forskning. Det är möjligt att det så här i efterhand hade varit mer ända-

målsenligt att benämna projekten för tillämpade idrottsspecifika utvecklings- och/eller forskningsprojekt.

Inom Olympisk Support kan behovet av specifik idrottsvetenskaplig kunskap premieras tack vare ett nära samarbete med Centrum för idrottsforskning. Syftet är att betona de behov som uppkommer inom

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 127

av

Olympisk Supports elitsatsning, vad gäller idrottsforskning, så att de

uppmärksammas vid CIF:s fördelning forskningsmedel. Undantags-

av vis skall Olympisk Support, liksom tidigare, stödja riktade forskningsinsatser som är av akut intresse. Det handlar då med fördel om elitidrottarens villkor och utveckling.

Olympisk Support har en klar linje i fråga om vad som är erforderlig idrottsforskning och har kritiserat densamma för att starkt ha försum-

mat den praktiska tillämpade idrottsforskningen, framför allt den elitin-

riktade DN 970920. Företrädare för organisationen är noggranna med att understryka att målsättningen för deras verksamhet grundar sig på utveckling av Sveriges elit. På ledarsidan driver Olympisk Support även en del tränar- och ledarinitierade projekt som syftar till att stärka kårens kompetens inom väsentliga områden för elitidrotten i Sverige.

5.4 Centrum för

idrottsforskning

Från att ha fungerat sedan 1970 som Idrottens forskningsråd IFR med en startbudget på 300 000 kr SOU 1969:29 bildades Centrum för idrottsforskning 1988. Under övergångsperiod fanns CIF parallellt

en med IFR under fyra år fram till 1992 då den "gamla" organisationen lades ned definitivt. IFR:s budget hade emellertid ökat med tiden till 3,8 miljoner kr vid tidpunkten för nedläggningen. Syftet med den nystartade verksamheten CIF var att fungera som ett nationellt organ som verkar för idrottens utveckling och kunskapsuppbyggnad forskning/utbildning. Utbildningsdepartementet har allt sedan starten 1988 tillskjutit medel för verksamheten. CIF har även sedan 1992 erhållit ett bidrag av RF på motsvarande 1 % av RF:s totala budget. I dag 1997 har CIF en budget på 10 miljoner varav 5 miljoner är från RF och en lika stor del på 5 miljoner kommer från Utbildningsdepartementet.

De senaste åren har CIF och dess vetenskapliga råd haft ca 140 ansökningar/år att behandla, vilket i betyder ungefär ett äskande

pengar om stöd på ca 35 miljoner. CIF:s budget tillåter en fördelning av ca 8 miljoner/år dvs. knappt en fjärdedel av det totala söktrycket.

Det är alltså det vetenskapliga rådet, med sina fyra ledamöter och ordförande, som bedömer ansökningarna. Efter bedömningsarbetet lägger det vetenskapliga rådet fram ett förslag till styrelsen för varje enskild ansökan med antingen ett beviljande eller ett avslag beträffande ansökan i rekommendationen. I realiteten har det vetenskapliga rådet ett stort inflytande på beslut, då styrelsen inte har sig möjlighet

vare eller tid att granska alla ansökningar. I princip följer styrelsen det vetenskapliga rådets förslag angående avslag eller beviljande av en pro-

128 Kartläggning idrottsrelaterad forskning iSverige

av

jektansökan. I "beviljandet" ligger oftast också att justera de sökta summorna nedåt, dvs. minska de sökta forskningsbidragen.

En viktig del i CIF:s arbete är spridningen av resultat från slutförda projekt. CIF utnyttjar flera kanaler i arbetet med att nå ut med resultat. Den årliga sammanställningen forskningsrapporter utgör dess kan-

av ske främsta medel i spridning av forskningsresultat. Tidskriften "Svensk idrottsforskning" utgör även den ett led i arbetet med att vidareförrnedla intressanta forskningsresultat. Utöver dessa två kanaler redovisas även forskningsresultat via konferenser, utbildare och informella träffar forskare emellan.

Något styrelsens, och kanske framför allt det vetenskapliga

av rådets, dilemma ligger i att göra en rättvis fördelning av pengar mellan olika forskningsområden. I grunden är det den vetenskapliga rele-

som skall vara avgörande, men i bedömningsarbetet ingår det vansen organisatoriska och ekonomiska faktorer är starka påverkansfak-

som torer. Det är sålunda flera motstridiga ståndpunkter som måste behandlas i diskussioner kring "rättvis" fördelning. Som exempel kan

en nämnas de medicinska/fysiologiska forskningsprojektens behov av apparatur kontra humanistemas och samhällsvetamas ringa omkostnader i sin forskning bortsett från lönedelen som oftast utgör den största posten. De medicinska/fysiologiska lärarna har dessutom oftast mindre undervisningsskyldigheter i sina tjänster 200 tim/termin jämfört med övriga 400 tim/termin. Dessa regler gäller lektorstjänster och motsvarande, men inte professorema som normalt inte söker lön då forskning ingår i tjänsten.

Detta innebär att de medicinska/fysiologiska tjänsterna har bättre förutsättningar för forskning inom tjänsten. Innehavare av lektorstjänster inom humaniora och samhällsvetenskap kräver däremot större lönebidrag för sin forskning då denna verksamhet inte ryms inom tjänsten. Dessa exempel på problematiken kring rättvis fördelning av pengar

en

bara fingervisning vad styrelsen och det vetenskapliga rådet ger en om har att brottas med i fördelningsfrågor. Ytterligare några problematiska bedömningsfaktorer diskuteras längre fram i rapporten.

Avslutningsvis kan nämnas att den huvudsakliga områdesuppdelningen som är gällande vid fördelning av medel består av: beteende-

vetenskap/humaniora, fysiologi/medicin/biomekanik/traumatologi och

slutligen teknik.

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 129

av

5.4.1 medels- och

Redovisning av

från CIF

anslagsfördelning

För att göra övergripande genomgång fördelade medel ansåg vi,

en av med tanke på de förändringar som skett inrättandet av 4 professurer 1988, tillskapandet CIF, budgetökning i CIF:s verksamhet från

av 1993 att tioårsperiod god inblick i hur pengar har fördelats

en ger en utifrån storlek och inriktning. I tabell 1 finns sammanställning av

en CIF:s fördelade medel i förhållande till de sökta beloppen under den undersökta perioden. Tabellen redovisar också söktryck dvs. antal ansökningar i relation till antal beviljade projekt.

Tabell Sammanställning beviljade projekt och fördelade medel

av under åren 1987 till 1996.

År Antal Beviljade Sökt totalt Fördelade

18månader

Under denna period har det utöver redovisade medel i tabellen också fördelats varje år i form stöd till organisationer ex. Svensk

pengar av förening för beteendevetenskaplig idrottsforskning SVEBI, Svensk

förening för idrottshistorisk forskning SVIF, temaprojekt ex.

- Arbetsgruppen för jämlik idrott och akutanslag. De samlade totalbeloppen åren till dylikt stöd har pendlat mellan 50 000 kr till

genom maximalt 250 000 kr per år.

Vad tidigare har nämnts är att CIF sedan 1995 även fördelar

som medel till utbildningsbidrag och forskarassistenttjänster. Ansökningshandlingar skickades ut hösten 1995 ett cirkulärbrev till universitet

som och berörda institutioner och det vetenskapliga rådet ålades att bedöma vilka som var bäst lämpade för tjänsterna. Utbildningsbidraget var

130 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige av

tillgängligt att söka för doktorander och bidraget på 139 000 kr per var år. De nio utbildningsbidragen fördelades till fem doktorander med medicinsk inriktning och fyra med inriktning mot humaniora/beteendevetenskap. För behörighet till en forskarassistenttjänst krävdes att forskaren disputerad. De fyra tjänsterna 160 000 var - 200 000 kr/år tjänst erhölls forskare som samtliga hade en per av medicinsk inriktning. Möjligheten att söka utbildningsbidrag och forskarassistenttjänster är något relativt nytt hösten -95 och de ligger utanför budgeten för projektanslagen varför de inte har räknats in i redovisningen av CIF:s fördelning av medel. De sökta beloppen har under de senaste åren ökat kraftigt. För att belysa differensen mellan äskade medel och fördelade medel illustreras förhållandet schematiskt i figur

Figur Sökt totalbelopp i förhållande till fördelade medel från 1987 till 1996.

söktanördoladomodul 40000D00

3500000D

3DODDDOD

25D00ODD DSMlolulbnleppkr 20000D00 lFordolndcmadelkr

1D000000 i 5000 -000 . i j

1 2 a 4 s a inn-nu

Söktrycket sköt i höjden under 1993 års budget. Det sökta totalbeloppet ökade från 13 miljoner till dryga 27 miljoner. Detta hade sin huvudsakliga orsak i omstruktureringar som skedde av CIF:s ansvarsområde under 1992 fördela forskningsanslag på uppdrag av Riksidrottsstyrelsen och i förlängningen betydde att både RF och som Utbildningsdepartementet ökade sina anslag till CIF. De senaste åren har söktrycket varit oförändrat högt med omkring 140 ansökningar och äskade medel 35 miljoner kronor. Med en fördelning på 8 ca

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 131

av

miljoner kronor motsvarar det sagt ungefär fjärdedel det

som en av

totala sökbeloppet.

En annan intressant aspekt angående fördelade medel är tilldel-

ningen inom de respektive inriktningama, beteendevetenskap/huma-

niora, fysiologi/medicin/biomekanik/traumatologi och teknik. CIF har

av regeringen ålagts att ansvara för att stödja, samordna och initiera

idrottsforskning i Sverige varför rättvis fördelning medel till de

en av

olika inriktningarna utgör ett viktigt åtagande. I tabell 2 redovisas

en sammanställning över vilken tilldelning de olika områdena erhållit

av CIF under den undersökta perioden.

Tabell Fördelade medel inom de olika inriktningarna från 1987 till 1996.

ÅR Beteendevetenskap/HumanioraFys./Med.lBiomek/TraumatologiTeknik

Antal %av Belopp Antal % av Belopp Antal % Belopp

av

st total kr st total kr st total kr

1987 19 26,4% 639000 51 70,8% l 124000 2 2,8% 80000

1988 20 25,6% 625000 55 70,5% 1403500 3 3,8% 90000

1989 21 26,3% 553200 55 68,8% 1203000 4 5,0% 60000

1990 20 24,7% 731000 60 74,1% 1645000 1 1,2% 50000

1991 12 16,4% 562000 59 80,8% 1759000 2 2,7% 100000

1992 22 31,9% 843000 47 68,1% 2017000

1993 20 30,7% 1516000 45 69,3% 3609000

1994 22 25,6% 2120000 64 74,4% 5302000

1995 21 37,5% 1780000 35 62,5% 4481920 1996 26 39,4% 2878000 40 60,6% 6082000 TOTAL: 203 12247200 511 28626420 12 380000

29,7% 69,4% 0,9% 1996/18mån.

Den medicinska inriktningen har haft ett markant övertag vad gäller fördelade medel under tioårsperioden. Ett intressant inlägg

i sammanhanget kan vara att vid IFR:s CIF:s företrädare utdelning för budgetåret 1986/87 tilldelades det medicinska området 63 % de anslagna

av

medlen och den beteendevetenskapliga inriktningen 30 % och slutligen

det tekniska området 7 % RJ 1987:2. Inga stora förändringar har alltså skett vad gäller fördelningspolitiken. Den störste förloraren är den

tekniska inriktningen.

Även det har jämnats de sista tvâ åren har de medi-

om ut något

cinska anslagen legat på mellan 60 och 80 % den totala tilldelningen

av under den undersökta perioden. Det skall den vetenskapliga rele-

vara

vansen som avgör bifall eller avslag för projektansökan. Söktrycket

en

132 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige av

är faktor spelar in vid fördelningen medel. Med dessa en annan som av givna referensramar i grunden angående fördelning av medel kan man

fråga sig ifall den beteendevetenskapliga verkligen blivit till-

grenen godosedd eller kanske rentav eftersatt. En tilldelning på i genomsnitt

30 % tyder på att inriktningen beteendevetenskap/humaniora blivit

åsidosatt.

Den tekniska idrottsforskningen har intagit en något perifer ställning

åren. Men vad förklarar de tekniskt inriktade projektens bortgenom fall En möjlig förklaring kan att de har inlemmats under de biovara mekaniska området. En tänkbar förklaring kan vara att den tekannan

niska idrottsforskningen har blivit produktbaserad på senare år.

mer Detta innebär att forskningen knyts till ett visst märke/företag. Därmed överförs också det huvudsakliga ansvaret på det enskilda företaget/märket vad gäller forskning och utveckling. Som följd av detta

driver de flesta större producenter egenfmansierad forskning inom

verksamheten. Dessa bakomliggande skäl har säkert påverkat bortfallet ansökningar av tekniska idrottsleraterade forskningsprojekt. av För att på ett överskådligt sätt klargöra den totala fördelningen inom

respektive inriktning kan i figur 3 utläsa den genomsnittliga till-

man delningen under hela undersökningsperioden.

Figur Total fördelning av medel till de olika ämnesinriktningama åren 1987-1996.

Fømelademedel19874996

Teknik 1%

BTVochHumaniora 30%

FysmedBiomekanik Traumatologi 69%

För att kunna ytterligare ett perspektiv på fördelningen av budge

geterade medel hos CIF kan ett genomsnittligt projektanslag belysas.

Beträffande projektanslag är det nödvändigt att understryka att i de flesta fall bör 25-30 % reduceras från de anslagna medlen då de ob-

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 133

av

ligatoriska lokal-, universitets- och institutionsavgiftema dras direkt från anslaget. Detta är viktigt att ha i åtanke i diskussionen rör för-

som delningsproblematiken inom de olika ämnesinriktningama. De medicinska/fysiologiska tjänsterna har som tidigare nämnts färre undervisningstimmar per termin jämfört med de beteendevetenskapliga- och humanistiska tjänsterna, vilket i realiteten innebär tid till forskning.

mer

Inom humanistiska- och samhällsvetenskapliga forskningsprojekt blir

sålunda löneposten den mest betungande och därmed reduceras de

anslagna medlen ytterligare sociala avgifter LKP, för närvarande

av som utgör ca 45%. Dessa redovisningstekniska åtgärder bör beaktas i diskussioner som rör faktiska kostnader för forskning.

Vi har valt att redovisa de genomsnittliga projektanslagen uppdelat i

respektive område och under två femårsperioder 1987-1991 och 1992- 1996. Detta för att kunna särskilja områdena samt att följa ut-

upp vecklingen över tid.

Figur Genomsnittligt projektanslag inom de respektive inriktningarna

uppdelat i två tidsperioder 1987-1991 och 1992- 1996.

Modunnshg projektpor

n1887-91

BWGZ-W

BTVochHumaniora Fys/MedBlankTrumma Teknik

Stapeln som illustrerar den tekniska inriktningen ett högt

ger genomsnittligt projektanslag under den första perioden 1987-1991. Detta har delvis sin förklaring i att det få beviljade projekt 12 st.

var varför satsningen på dessa renderade relativt stora belopp för den aktuella tidsperioden. Under den senare perioden 1992-1996 försvann de tekniska projekten helt vilket har diskuterats tidigare i denna rapport.

134 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige av

För de övriga två inriktningarna kan utläsas att de genomsnittliga projektanslagen har ökat rejält från 20 000 30 000 kr till det treca dubbla dvs. ungefär 80 000 90 000 kr. Området beteendeveten- -

skap/humaniora har ökat med 50 000 kr för ett genomsnittligt projektanslag. Störst ökning har området för fysiologi/medicin/biomekanik- /traumatologi erhållit med 70 000 kr/ projekt i genomsnitt. Förklaringen till de markanta ökningama ligger förmodligen i CIF:s omorganisation

1992, vilket resulterade i ett ökat budgetanslag från

Utbildningsdepartementet och RF. Sammanfattningsvis kan konstateras

att även på denna punkt så har den medicinskt inriktade

idrottsforskningen en ekonomisk mycket gynnad ställning.

Med tidigare diskuterade punkter kring kostnader för ett forsknings-

projekts genomförande framstår de genomsnittliga anslagen som otill-

räckliga. I praktiken betyder runt 80 000 till 90 000 kr att allt en summa blir över efter obligatoriska avdrag 25-30 % och driftskostsom nader till lönekostnader för exempelvis lektor på ett universitet är - en motsvarande månadslön. Under den begränsade tiden är det dessen utom tänkt att kvalitativ forskning skall bedrivas. De medicinska/fysiologiska tjänsterna har med andra ord ett klart gynnsammare läge då forskningsanslagen inte enbart måste nyttjas lönemedel som utan med fördel kan användas till ex. relevant forskningsapparatur. Det kan nämnas att CIF:s genomsnittliga anslag för tio år sedan låg på runt 25 000 kr räknat i den tidens penningvärde RJ 1987:2. Frågan är hur mycket ett genomsnittligt anslag på 80 000 till 90 000 kr egentligen har betytt i reell förbättring med tanke på penningvärdets förändring och alla avgifter tillkommit de senaste åren. Erfarenheterna som tyder snarast på ganska avsevärd försämring för etablerade forskare en med lektorstjänst och projektanslag. För de få forskare/doktorander

kunnat få forskarassistenttjänst/utbildningsbidrag på deltid är dock

som situationen betydligt bättre än tidigare. I tabell 1 och 2 översiktlig bild över söktryck i förhållande gavs en till antal beviljade projekt och storleken på de tillgängliga medlen och hur dessa har fördelats. Vad däremot inte går att tolka i materialet som är alla de reservationer vetenskapligt, storlek anslag, mer eller mindre till viss inriktning etc. som föregått ett beslut om projekten anslag. Fram till ett beslut är det flera avgörande frågor som måste diskuteras internt inom styrelsen och särskilt i det vetenskapliga rådet. En viktig punkt det vetenskapliga rådet har att ta hänsyn till är som

söktrycket inom respektive område. Exempel på problematik som kan

uppstå kan ett område med högst söktryck skall premieras eller vara om det skall likvärdig fördelning. Ytterligare något att beakta är om vara en det sökta beloppet. Skall satsa på ett fåtal större vetenskapliga man

Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige 135

forskningsprojekt långsiktiga och kostsamma eller skall man prio-

- ritera ett större antal mindre projekt mer kortsiktiga men billigare.

-

Beträffande de olika inriktningama/områdena kan också diskuteras,

vilket tidigare nämnts, hur området för fysiologilmedicinltraumato-

logi/biomekanik, inte alltför sällan kräver kostsam apparatur, skall

som

behandlas jämfört med forskning av beteendevetenskaplig/humanistisk

karaktär. Skall projekt som kräver apparatur behandlas annorlunda

Bör beteendevet./humaniora-projekt tilldelas mindre anslag att de

p.g.a. inte kräver kostsam apparatur eller skall det räknas som en fördel att ett projekt inte kräver apparatur

Problematiken kring avslag/beviljande framstår som en komplex frågeställning med många infallsvinklar. I grunden är det naturligtvis

den vetenskapliga kvalitén som bör bedömas, men vid de överväganden som görs innan beslut fattas spelar utan tvekan flera andra faktorer in.

Totalt sett verkar det vetenskapliga rådet i stor utsträckning följa

principen om fördelning i förhållande till söktryck inom respektive område. Vid en närmare granskning fördelning beviljade anslag

av av tycks dock en viss slagsida råda åt de idrottsmedicinska projekten. Vari förklaringen ligger kan bara spekulera. Är det fråga kva-

man en om litet, behov eller är det delvis en avspegling av beslutsfattamas intresseinriktning. En avslutande fundering kring den komplexa fördelningsproblematiken kan vara om inte "skutan" borde rätas upp och att man borde låta en jämnare vind få blåsa över idrottsforskningsfältet. Det skulle på sikt utan tvekan gynna idrottsvetenskapen i stort om alla delar fick någorlunda lika fördelning.

5.5 Övriga

forskningsråd

Förutom basanslag till universitet och högskolor utnyttjar staten även andra fmansieringsmodeller för att fördela medel till olika forskningsområden. Genom forskningsråden kan staten understödja forskning områden med olika inriktning. Forskningsrådens huvudsakliga uppgift är att stödja inomvetenskaplig motiverad forskning samt i sin roll fungera som nationell instans för fördelning av bidrag för riktad forskning SOU 1996:29.

Det är också delvis genom bidrag från forskningsråden som den idrottsrelaterade forskningen kan finansieras. Under datainsamlingsperioden kontaktades de stora forskningsråden HSFR, MFR, NFR, SFR, FRN för att kunna klarlägga några råden finansierat

om av forskningsprojekt med inriktning mot idrottsområdet. Det visade sig dock att endast två forskningsråd HSFR, MZFR stött ett fåtal projekt

med idrottsanknytning under den gångna tioårsperioden.

136 Kartläggning idrottsrelaterad forskning aSverige

av

Man kanske hade förväntat sig att finna några finansierade forskningsprojekt med inriktning mot handikappidrott hos antingen Forsk-

ningsrådsnämnden FRN eller det Socialvetenskapliga forskningsrådet

SFR. Under den undersökta tioårsperioden har dessa båda delat ansvaret for att samordna och särskilt stödja handikappforskning Stukát, 1997. Forskning kring handikappidrott är över huvudtaget ett starkt eftersatt område, vilket diskuteras i avsnittet om övriga bidragsgivare längre fram i rapporten.

Vid en genomgång av beviljade idrottsrelaterade forskningsprojekt

hos Humanistisk- och Samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR

under åren 1987 till 1996, finner man att det är fem projekt med idrottsanknytning som tilldelats medel.

Kvinnorna och idrottsrörelsen -

1987 180 000 180 000 kr

-Idrott och samhälle i Mindre Asien projekt I

1987 1988 135 000 + 135 000 270 000 kr

-Idrott och samhälle i Mindre Asien projekt II

1989 140 000 140 000 kr

Sports for disable- research conference on current

-

knowledge and future directions

40 000 40 000 kr

Barn- och ungdomsidrott: kulturellt innehåll och sociala relationer i ett nutidsfenomen

1991 1992

454 000 + 360 000 814 000 kr

TOTAL: l 444 000 kr

Då HSFR:s syfte är att befrämja humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning över hela samhällsområdet kan idrottens tilldelning, med tanke dess betydelse for samhället som helhet, upplevas som helt otillräcklig. Med en budget på 191 miljoner per år 1997 borde den idrottsrelaterade forskningen värd framskjuten plats

vara en mer

Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige 137

bland de beviljade projekten. I HSFR:s totala budget ligger alltså ansla-

gen till idrottsforskningen på promillenivå.

Hos Medicinska forskningsrådet, kunde under samma tidsperiod, 1987 till 1996, endast ett projekt knytas direkt till den idrottsrelaterade forskningen. MFR har likt HSFR en stor årlig budget för projektanslag drygt 200 miljoner/ 1997 varför ett större ansvar för medicinsk idrottsrelaterad forskning borde ha varit möjlig. Endast nedanstående projekt fick medel.

Knee joint changes in post traumatic osteoarthrites and methods for -

meniscus and artilage repair.

1994 TOTAL: 120 000 kr

Det är tveklöst en mycket klen tilldelning som idrottsområdet har erhållit hos MFR. Gränsdragningen till vad och vilka målgrupper som medicinska forskningsprojekt syftar kan vara något oklart, då resultat inom detta område kan appliceras flera användningsområden. Det är också ett känt faktum att de medicinska idrottsforskama i sina ansökningar till MFR ytterst sällan avgränsar sina projektansökningar till att enbart innefatta idrottsområdet. Den forskning de bedriver är ofta grundforskning vars resultat kan tillämpas på flera områden. Det har emellertid också påtalats bland idrottsforskare med medicinskt inriktning att det kan fördelaktigt "taktiska" skäl att utelämna idrott

vara av som term i projektansökan.

Det är därför troligt att flera projekt inom den "vanliga" medicinska forskningen kan komma idrotten till godo. Man kan dock konstatera att projekt som direkt syftar till idrottens problemområden inte har uppmuntrats i någon större utsträckning utan har snarare kraftigt förbisetts.

Inställningen till idrottsforskning i allmänhet kan från stora delar av forskarvärlden tolkas ignorant. Det är få projekt med idrottsan-

som knytning som beviljas anslag från övriga forskningsråd. Delvis kan förklaringen ligga i inrättandet Centrum för idrottsforskning 1988,

av

med tanke på de många hundratals miljoner som det medicinska men och humanistisk-samhällsvetenskapiga råden förfogar över, jämfört med CIF:s budget på 8 miljoner, är det ändå anmärkningsvärt hur få idrottsrelaterade projekt som erhållit forskningsanslag. Dessutom, mot bakgrund idrottens genomslagskraft och ställning i samhället, före-

av faller idrottsforskningens ringa tilldelning något märklig. Kan det

som fortfarande vara så att forskningen som har med fysisk aktivitet och idrott att göra har lägre status i forskarsamhället än annan forskning

138 Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige

5.6 Övriga bidragsgivare till idrottsrelaterad

forskning

Det finns ett flertal andra finansiärer till den idrottsrelaterade forskningen, varav vi redan berört några. Vid en närmare granskning av privata donatorer och stiftelser är fältet något svårtillgängligt. Det är möjligt att vi får reservera oss något i vår genomgång av sådana bidragsgivare i brist på täckande infonnation. För att kunna "ringa in" forskningsprojekt med stöd från denna sektor krävs förmodligen en direkt kontakt med forskaren själv.

För universitet och högskolor har privata fonder och stiftelser blivit viktiga finansiärer. Det finns ett flertal fonder, men det är egentligen bara de stora fonderna har möjlighet att helt eller delvis finansiera

som forskning av betydande karaktär SOU 1996:29. Exempel på en sådan är Riksbankens Jubileumsfond RJ.

Denna stiftelse har en ansenlig budget 149 miljoner/ 1996 och ett årligt söktryck på omkring 500 miljoner. Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond är vid sidan HSFR den främsta ñnansiären av forsk-

av ningsprojekt med historiska samhällsvetenskapliga- och komparativa

-,

perspektiv.

Under den period från 1987 och framåt som vi huvudsakligen undersöker i detta arbete visar det sig vara tre projekt som tilldelats medel.

Vad händer efter elitidrottskarriärens slut -

1987 1989 1990 1991

75 000 + 120 000 + 235 000 + 270 000 700 000 kr

Svensk cykel- och skidsports beroende av den tekniska -

och ekonomiska utvecklingen under 1900-talet

1989 1990 1991

320 000 + 300 000 + 300 000 920 000 kr

Studier, fritid och kroppskultur -

1993 1994 1995 1996

70 000 + 575 000 + 575 000 + 550 000 1 770 000 kr

TOTAL: 3 390 000 kr

RJ:s utdelning medel till idrottsrelaterade projekt i Sverige under

av den undersökta perioden är kanske inte så imponerande i antal projekt

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 139 av

räknat. Vad man däremot kan notera är att bidragen till de projekt som erhållit stöd i den hårda konkurrensen är ganska omfattande. Det är väsentligt att uppmärksamma att RJ beviljar ramanslag, vilket medför att lokala omkostnadsavgifter, mervärdesskatt och, i förekommande

fall, lokalkostnader ingår i beviljade belopp.

Det ligger i RJ:s policy att stödja projekt av longitudinell karaktär. Stora forskningsråd och stiftelser med stor budget liknande RJ:s kan, en till skillnad från CIF, ett helt annat ekonomiskt stöd till idrottsforskge ningen. Det har visat sig att forskningsprojekt som kan stödjas längre sikt ofta redovisar forskningsrapporter hög klass. Etablerade av forskare inom idrottsområdet har understrukit vikten av att kunna arbeta över längre tid för att bättre kunna utveckla sina metoder och en följa resultat. I denna fråga får säga att RJ har varit föredömlig upp man i sitt ekonomiska stöd till de enstaka idrottsrelaterade projekt man understött. Skolverket tidigare Skolöverstyrelsen är ytterligare aktör bland en bidragsgivama till den idrottsrelaterade forskningen. Beviljade idrottsprojekt har naturligtvis någon form av anknytning till ämnet idrott i skolan. Skolverkets satsningar på forskning har sin huvudsakliga tyngdpunkt på insatser kring skolan utbildningsmiljö, utvecksom lingsmiljö och undervisning etc.

Under den undersökta tioårsperioden finns några beviljade projekt

med idrottsanknytning. Den lagts ned på forskning kring summa som ämnet idrott i skolmiljö relaterat till storleken på de totala forskningsstödet 35 miljoner 1995/96, visar tydligt på idrottsämnets perifera roll i skolverksamheten.

Idrottsgymnasiemas hemortsaltemativ - 1987 179 000 kr

Flickomas socialisation till idrott och motion - 1990 1991 1992 100 000 + 100 000 + 100 000 300 000 kr

TOTAL: 479 000 kr

Det borde finnas betydligt större utrymme för fler idrottsrelaterade projekt inom Skolverkets anslagsramar, då miljön med barn i skolåldem bildar en bra plattform för undersökningar. Idrott utgör ett stort inslag i barns- och ungdomars liv varför forskning kring bam- och ungdomsidrott skulle kunna utnyttja skolmiljön som inrymmer barn både står inom och utanför idrottsrörelsen. Ämnet Idrott och hälsa som

140 Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige

borde också rimligen vara av stort intresse for Skolverket med tanke på de omstruktureringar som skett i läroplanen de senaste åren angående idrottsämnet Lpo 94 och Lpf 94, fått kraftig reducering av

som en timantalet och en vidgad målsättning.

Försäkringsbolaget Folksam har bidragit till idrottsforskningens finansiering genom att stödja specifika idrottsrelaterade forskningsprojekt. Ett sådant projekt var LIV 90. Detta forskningsprojekt var en brett upplagd undersökning av vuxnas livsstil, fysiska prestationsförmåga och hälsotillstånd. Den undersökta gruppen bestod av omkring 2 000 slumpmässigt utvalda kvinnor och män i åldrarna 20 till 65 år i åtta län. För genomförandet av detta projekt tillsköt Folksam ca 1,5 miljoner kr, vilket i dessa sammanhang bör räknas som en relativt stor summa.

Det finns flera stiftelser och organisationer som stött idrottsforskningen genom punktinsatser. Allmänna arvsfonden delade ut bidrag "Westerberg- pengama" under 1993. Dessa pengar var avsedda att stödja och utveckla handikappidrotten i Sverige. De flesta tilldelade projekten av karaktären utvecklingsprojekt. Bidragen som delades

var ut sträckte sig över tre år och låg på mellan 200 000 kr till 800 000 kr. Ett fåtal projekt hade direkt forskningsanknytning inom området handikappidrott. Vid genomgång av projekten kom vi fram till att runt 250 000 kr har gått till idrottsforskning med specifik inriktning mot handikappidrott.

Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande är ytterligare en i raden av "övriga bidragsgivare" till idrottsforskningen i Sverige. SCIF har under den undersökta perioden 1987-1996 delat ut forskarstipendier på mellan 30 000 kr och upp till 190 000. Projekten innefattar delvis utbyten forskare emellan på ett internationellt plan. En del stipendier har helt enkelt gjort det möjligt för forskare att "gästarbeta" på någon institution med relevant inriktning för forskaren i fråga. Antingen en utländsk forskare i Sverige eller en svensk forskare i något annat land.

Totalt sett har under perioden drygt 2 miljoner kr avsatts till 25 personer. Bland dessa personer har sju st varit utländska forskare som inbjudits att forska på någon svensk institution. Den medicinska inriktningen har varit den klart dominerande med dryga 1,4 miljoner av de utdelade medlen. Området beteendevetenskap/humaniora har fått 10 projekt beviljade med ca 600 000 kr att dela på. Det är således tydligt att den medicinska forskningen även här, liksom inom CIF, tilldelats den övervägande delen av anslagen.

SCIF har givit ett gott bidrag till att utveckla idrottsforskningen i Sverige. Fördelen med en organisation liknande denna är att stödet består av ett återkommande antal stipendier som delas ut årligen. Detta

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 141

av

ger en möjlighet att överblicka viss idrottsforskning och följa utvecklingen över tid. Dessutom SCIF ut årsbok där de beviljade

ger en pro-

jekten redovisas populärvetenskapligt.

De olika Specialförbunden SF inom Riksidrottsförbundet har i

enstaka fall på ett direkt sätt gått in och stött s.k. uppdragsforskning inom respektive idrottsgren/område. Dessa insatser har huvudsakligen bestått av mindre ekonomiska bidrag och det är långt ifrån alla SF totalt

av

68 som initierat och finansierat forskningsprojekt. De mest framträdande är Fotbollförbundet, Friidrottsförbundet, Gymnastikförbundet, Ishockeyförbundet, Orienteringsförbundet och Simförbundet, har

som gett i uppdrag åt forskare att undersöka eller kartlägga delar av deras verksamhet. Vi vill återigen understryka att vad gäller Specialförbundens verksamhet är en exakt gränsdragning svår att göra för att särskilja forskning och utvecklingsarbete. Uppställningen nedan

ger en generell bild av stödet till den idrottsrelaterade forskningen, den

men utger sig inte för att vara helt fullständig.

Som sig bör läggs tyngdpunkten på utbildning inom Specialförbundens verksamhet. I de fall de rört sig om uppdragsforskning initierat av något förbund borde kanske projekten ha benämnts grenspecifik

forskningsutveckling, då problemområdet normalt har en snävare in-

riktning. Inom förbund som Fotbollförbundet, Ishockeyförbundet och Gymnastikförbundet har de satsade gått till större forsknings-

pengarna projekt och i utbildningssyfte. Dessa tre förbund lägger dessutom mycket kraft på att ta fram eget utbildningsmaterial för sina ledare vilket handlar om mycket större summor än vad har redovisats för

som

uppdragsforskning.

Friidrottsförbundet har också initierat några grenspeciñka forskningsprojekt. Projekten har haft som huvudsakligt syfte att utvärdera friidrottens verksamhet under vissa givna förhållanden. Orienteringsförbundet kan sägas ha gått i bräschen för specialförbundens satsningar på grenspecifik idrottsforskning. Detta förbund har sedan flera år haft som målsättning att avsätta 1 % av sin budget ca 100 000- 120 000 kr årligen till forskning. Orienteringsförbundet tillhör skara bland

en förbunden liksom Ishockey- och Simförbunden, har styrgrupp

som en utvecklings- och forskningsråd som tar emot ansökningar för

projektanslag och ser över behovet forskning inom området. Simför-

av bundet har för övrigt helt nyligen inrättat stipendier

på 50 000 kr som kan sökas för relevant forskning kring simning.

grenen

142 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige

av

Enskilda SF-bidrag till tillämpad grenspecifik forskning under perioden 1987-1996

Svenska Orienteringsförbundet 1 100 000 kr

-

Svenska Ishockeyförbundet 500 000 kr

-

Svenska Fotbollsförbundet 350 000 kr -

Svenska Gymnastikförbundet 200 000 kr

-

Svenska Friidrottsförbundet 73 325 kr -

TOTAL: 2 223 325 kr

Under den undersökta tioårsperioden har dessa specialförbund avsatt drygt två miljoner till grenspecifik uppdragsforskning. Denna typ av bidrag är alltså går utanför RF:s årliga avsatta summor till

pengar som den svenska idrottsrelaterade forskningen. Detta ger ett genomsnittligt bidrag på ungefär 200 000 kr/år under den undersökta perioden till idrottsforskningen i Sverige. I detta sammanhang kanske det inte är beloppet är det viktiga utan bidraget visar snarare prov på de

som enskilda förbundens engagerade arbete för att utveckla sin egen idrottsgren.

För avsluta avsnittet med "övriga bidragsgivare" bör ett antal

att finansieringskällor nämnas vilka dock är mindre vanligt förekommande. våra kontakter med forskningsråd, förbund och

Det är genom initierade forskare inom området vi har fått uppgifter på hur finan-

som siering har gått till inom vissa projekt.

Vid del mindre högskolor erbjuds tjänster med färre obligatoriska

en undervisningstimmar till förmån för forskning. Denna möjlighet

egen har delvis använts bonus i syfte att locka till sig etablerade

som en forskare till mindre orter med expanderande högskolor. Summoma är svåra att uppskatta då viss procent tjänsten lönen går till forsk-

en av ning. En annan finansieringskälla är de större företag/myndigheter t.ex. NCC, SCB har anställt forskare i syfte att driva idrotts- och

som hälsoprojekt inom den verksamheten. Dessa projekt har huvud-

egna sakligen varit tidsbegränsade och har delvis inneburit åtaganden utöver forskning. Vidare har det även inom vissa landsting delats ut forskningsbidrag för att undersöka effekterna specifik fysisk akti-

av ex. vitet. Bidragen har i dessa fall administrerats och drivits av regionala

Kartläggning idrottsrelaterad forskning iSverige 143

av

utvecklingscentra Olympisk Support i nära samarbete med idrottsföreningar.

Sammanfattningsvis vad gäller dessa ovanliga finansie-

mer ringskällor kan konstateras att det i oftast har rört sig mindre

pengar om forskningsbidrag. Beloppen har dessutom varit svåra att särskilja från övrig verksamhet. Det har också i flera fall handlat engångsprojekt

om under en begränsad tidsperiod utan några permanenta syften.

5.7 Det samlade finansiella stödet till

idrottsforskningen i landet

Genom en sammanslagning de sammanräknade stödet till idrotts-

av forskningen under den gångna perioden 1987 -1996 presenteras

en totalbild av de finansiella

resurserna.

Tabell Totalt finansiellt stöd till idrottsforskningen under tioårsperiod.

en

tillämpade grenspeciñka forskningsprojekt

Vad som klart framgår är hur Centrum för idrottsforskning intar

en särställning i fråga stöd till idrottsforskningen i Sverige. Det är

om

anmärkningsvärt att se hur lite stöd de övriga etablerade forsknings-

råden bistått idrottsforskningen med. Om förändring skall ske så

en borde i första hand de övriga stora forskningsråden kunna för

göra mer att tillgodose idrottsforskningens behov av stöd. Söktrycket hos CIF är uppe i ca 35 miljoner kr/år vilket vittnar ett behov ett kraftigt

om av ökat stöd inom området idrottsforskning.

144 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige av

För att ytterligare tydliggöra den skeva fördelning som råder bland idrottsforskningens finansiärer illustreras förhållandet schematiskt i diagrammet nedan.

Figur Idrottsforskningens finansiärer och fördelning av det samlade

stödet procent.

idrottsforskningenflrmáärer1987-1$

501130-.

300000004-

ZOMOJOif

g ZOONWD--w-

15000000K

1000o000--. 1 11.7% . 5000000j v - 55% V V V . gm I få 0,2% I 0,935 . clF clympisksp HSFR MPR RJ samverka omge

I tabell 3 redovisades hur de enskilda har fördelats år för summoma år respektive finansiär. I figur 5 är sammanslagna för att av summoma tydliggöra varje enskild finansiärs samlade stöd till idrottsforskningen under den undersökta perioden. CIF:s ställning som huvudsaklig bidragsgivare till idrottsforskningen i Sverige bekräftas med eftertryck i figuren Trots den ringa budget CIF förfogar över jämfört ovan. som med andra finansiärer har CIF:s bidrag nästan på egen hand sörjt för idrottsforskningens utveckling. Ur ett samhälleligt perspektiv är det svårt att förstå hur övriga etablerade forskningsråd har kunnat ignorera idrotten påverkansfaktor i samhället och medföljande frågeställsom ningar kring denna folkrörelse. Skolverket borde också ta ett större och visa ett tydligare ansvar intresse för att utveckla idrottsforskningen i landet. Barns liv under uppväxtåren består till stor del fysisk aktivitet. Verksamheten inom av barn- och ungdomsidrotten inslag som gör bams fysiska genomsyras av

och psykiska utveckling påtaglig. Att ungefär 2/3 av alla pojkar 8-12

år i landet och hälften alla flickor i ålder är aktiva inom av samma

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 145

av

idrottsrörelsen Engström 1990 borde sannolikt ha påverkande effekter på skollivet i stort.

Att Skolverket vill stå utanför detta forum idrotten utgör är illa-

som varslande. Man kan spekulera i det hänger ihop med ämnet Idrott

om och hälsa starkt reducerade tid i Lpo 94 och Lpf 94 Ett sätt att förbättra skola och undervisning är att förstå barn och ungdomars liv både under och efter skoltid där idrotten har given plats. Att forska kring

en idrottsämnet och dess betydelse för barn borde därmed uppgift

vara en som Skolverket borde prioritera i betydligt högre grad.

Vad gäller Olympisk Support och deras stöd till idrottsforskningen

kan konstateras att bidragen är i stort sett "tillräckliga" tillämpade

idrottsspecifika forskningsprojekt 10 % budget i förhållande till

ca av målet med deras verksamhet. Olympisk Support har syfte att opti-

som mera elitidrotten i Sverige varför forskning blir nödvändig ingredi-

en ens, men den utgör inte ett inslag prioriteras inom den verk-

som egna samheten. Däremot företrädare för organisationen elitifo-

ser gärna att kuserad tillämpad idrottsforskning får ett större utrymme inom den idrottsrelaterade forskningen.

Ännu relativt stark bidragsgivare till

en idrottsforskningen är Riks-

bankens Jubileumsfond varit idrottsforskningens näst största

som enskilda finansiär de senaste tio åren. Stiftelsens stadgar inskränker stödet till att i huvudsak stötta den samhällsvetenskapliga forskningen. Det är inom dessa ramar några idrottsrelaterade projekt har uppmärk-

som sammats och givits ett betydande stöd under några år. Inom RJ:s budget bör det dock finnas utrymme för stöd till fler projekt med inriktning mot idrott.

Övriga bidragsgivares punktinsatser Folksam, SF är svårare att utvärdera och jämföra. De har gjort värdefulla insatser för idrottsforskningen men att finna någon kontinuitet i punkt- och temainsatser är att hoppas på för mycket. Detta bör understrykas även ett fåtal special-

om förbund har som målsättning att avsätta 1 % budget till forskning.

av Det skall nog ses som exakt vad det är, nämligen ett extra stöd inom för idrottsgrenen angelägna områden. Undantaget är SCIF kan

som uppvisa en kontinuitet i sin stödverksamhet. Stipendiema har säkert haft viss betydelse för idrottsforskningen, totalt sett är deras bidrags-

men verksamhet alldeles för liten för att tillskrivas någon större roll totalt sett.

Denna genomgång av det samlade finansiella stödet till idrottsforskningen har gjort det möjligt att peka på några väsentliga argument

angående det skrala stöd som övriga forskningsråd bidragit med.

ex. Sammanfattningsvis kan konstateras att flera finansiärers bidrag borde varit avsevärt större under den undersökta perioden och då i synnerhet

146 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige

av

med tanke på de ansenliga budgetar flera forskningsråd förfogar

som

over.

Det har bedömts omöjligt att göra sammanställning som in-

som en nebär fullständig täckning området. Som vi redogjort för tidigare

en av kan del mindre projekt svåra att spåra och då i synnerhet i de

en vara fall där avrapportering inte offentliggörs uppdragsgivaren. De reser-

av vationer finns kan bland Specialförbunden SF där

som ex. vara några mindre belopp till uppdragsforskning kan ha forsummats, då en

gråzon existerar i fråga vad är forskning eller utvecklings-

om som arbete. Även vad gäller andra bidragsgivare i gruppen för "övriga" är

fullständig inblick svår att uppnå då mindre privata donationer kan en ha bidragit med till idrottsforskning men vars redovisning är

pengar svår finna. Sammanställningen torde ändå god översikt av de

att ge en medel stött idrottsforskningen under perioden.

som

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 147

av

6 Sammanfattande reflexioner

De huvudsakliga producentema kunskapsuppbyggnad och forskning

av inom idrottsområdet är knutna till högskolor och universitet. I stockholmsområdet finns de flesta permanenta forskningsresursema place-

rade med fyra professurer inom den medicinska/fysiologiska inriktningen och en i beteendevetenskap/ pedagogik samt professorstjänst

en i idrottshistoria. Sex professurer totalt nio i landet är alltså placerade

av i Stockholm och av de övriga tre finns två i Umeå traumatologi, pedagogik och en i Linköping medicin. Den idrottsforskning bedrivs

som på institutionsnivå i andra delar av landet ex. Göteborg, Lund, Uppsala får således göras utan den stabilitet specialinriktad profes-

som en sur innebär av kontinuitet och basresurser.

Centrum för idrottsforskning, med ett riksansvar för idrottsforskningen i landet, skall initiera, samordna och stödja forskningsprojekt vid högskolor och universitet. CIF:s placering i Stockholm har diskuterats med anledning av den maktkoncentration uppstår profes-

som sex

surer samt banden till Karolinska Institutet med ett gemensamt budgetkonto som exempel. Flera av landets frontñgurer inom den idrottsrelaterade forskningen har tidigare och även framfört synpunkter

nu vad gäller CIF och då med önskan tillhörighet till ett nationellt

om forskningsråd ex. FRN, HSFR. Man att idrotten inte bör föra

menar en isolerad tillvaro från övriga råd i forskarsamhället.

Dessa synpunkter har tagits vid ett antal tillfällen de senaste

upp åren utan att vinna gehör på regeringsnivå. Flertalet aktörer och beslutsfattare är trots allt överens att CIF i praktiken fungerar väl.

om För en förstärkning och utveckling idrottsforskningen i landet krävs

av dock ett större direkt statligt stöd då stödet från övriga forskningsråd är näst intill obefintligt 2,9 % det totala stödet under den undersökta

av perioden. Med CIF:s ringa budget 8 miljoner kr/år i projektanslagjämfört med övriga forskningsråd blir trygg utveckling idrotts-

- en av

forskningen i landet en orealistiskt målsättning.

Vad som ytterligare har diskuterats angående CIF:s verksamhet är det vetenskapliga rådets utseende och funktion. Rådet utför ett viktigt och betungande arbete med att granska alla projektansökningar och gör ett gediget arbete. Men fråga i sammanhanget är inte rådet, likt

en om CIF:s styrelse, bör sitta under begränsad mandatperiod. Genom tids-

en

148 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige av

begränsade förordnanden för ledamöterna gynnas forskningsklimatet och utvecklingen inom området. En fråga rörande behandling av annan projektansökningar styrelsen egentligen har möjlighet att gå emot är om det vetenskapliga rådet. Hur skall styrelsen kunna ha en avvikande åsikt så fallet. Den har inte sig tid eller möjlighet att seriöst om var vare kunna jämföra och bedöma de inkomna ansökningarna. I praktiken har

det vetenskapliga rådet den egentliga makten vad gäller utveckling och

inriktning den idrottsrelaterade forskningen i landet. Kritiska röster av bland erfarna forskare området har ifrågasatt styrelsens roll just vad gäller möjlighet till påverkan på "förslagen" beträffande fördelning av forskningsanslagen. i Det är komplicerade frågor varit under livlig debatt ända sedan som 1992 då CIF:s organisation blev konkret. Det bestående intrycket mer CIF organisation och det arbete som utförts de senaste åren är av som ändå att idrottsforskningen i stort i Sverige har utvecklats i positiv riktning. I takt med att söktrycket har ökat har likaledes antal beviljade anslag ökat samt beloppet för ett genomsnittligt anslag. Huruvida det reellt har ökat har tidigare diskuterats och då konstaterades att vad gäller projektanslag speciellt inom samhällsvetenskap och humaniora- kan detta ifrågasättas. Beträffande CIF:s budget och RF:s bidrag till den 5 miljoner, ter det sig självklart att idrottsrörelsen vill ha ett starkt inflytande i CIF organisation. RF har två representanter i styrelsen och lämnar som dessutom förslag på två ledamöter som är knutna till Karolinska Institutet. En relevant fråga i sammanhanget är idrottsrörelsen skall stå om bakom all idrottsforskning i landet Fysisk aktivitet och folkhälsa är viktigt för hela samhället och inte enbart inom för föreningslivet. ramen Det kanske borde anslås ett bredare statligt stöd knutet till ett forskningsråd ex. CIF med inriktning mot fysisk aktivitet och hälsa. Detta skulle fungera markering från samhällets sida och understryka som en behovet att det forskas kring medborgarnas fysiska aktivitet och av mer hälsorelaterade problem. Från RF har det poängterats att det är staten som har det slutliga ansvaret för kunskapsutvecklingen inom landet rörande medborgarnas fysiska hälsa. Kroppsövningsområdet de viktigaste byggsteär en av i ett väl fungerande samhälle. Hälsofrågor, vilka till viss del lignama inom för RF:s verksamhet, är i behov ett starkt stöd av ger ramen av statliga medel för att tillgodose samhällets behov av fysiskt aktiva människor i framtiden. Den geografiska utlokaliseringen svensk idrottsforskning verkar i av stort fungera väl. Den har dock några punkter då maktkoncentrasvaga tionen är allt för stark i stockholmsområdet. Sverige är ett för stort land för att bygga större delen sina fasta forskningsresurser kring upp av

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 149

av

huvudstaden. Umeå i norr har förvisso tilldelats del två

en resurser professurer och Linköping professur universitetsstädema

en men Göteborg, Lund och Uppsala har blivit utan.

Vad gäller organisation av idrottsforskning i Norden kan konstateras att exempelvis Norges lösning organisation med stark koncentration

av idrottsutbildning och idrottsforskning till Oslo kan fungera i ett

mindre land som Norge med sin speciella geografiska/topografiska struktur. För Sveriges del skulle sådan lösning emellertid betyda att

en vi inte tog tillvara på all den kompetens är utbredd över landet i

som anknytning till universitet och högskolor. Dessutom bör Sverige utnyttja de utvecklingscentra byggts sedan 1992 under Olym-

som upp pisk Support med regional anknytning.

I Danmark Köpenhamns universitet, August Krogh institutet och Finland Jyväskylä universitet, idrotts- och hälsovetenskapliga fakulteten har det idrottsvetenskapliga ämnet stark anknytning till vissa

en centrala institutioner inom universitets och högskoleväsendet. Det kanske vore en god framtida lösning for Sverige med något större

en spridning av idrottsrelaterade forskningsresurser etablering

genom en av "idrottsinstitutioner" idrottsenheter på universitet och högskolor runt om i landet. I både Danmark och Finland erhåller de permanenta forskningsresurserna ett direkt stöd staten med fasta anslag till

mer av institutioner och fakultet med idrottsinriktning. Inom det svenska universitets- och högskoleväsendet borde idrott i större utsträckning kunna etablera egna enheter på de större institutionerna och kunna utvecklas i samklang med övrig forskning.

Mot bakgrund av hur finansieringen den idrottsrelaterade forsk-

av ningen i Sverige ut CIF står för 72,1%, verkar ett ökat direkt stat-

ser ligt stöd vara nödvändigt. Ett aktivt visat intresse/stöd från övriga

mer forskningsråd FRN, SFR, HSFR, MFR hade varit att föredra. Detta hade samtidigt bekräftat att idrotten inte isolerad företeelse i

är en samhället. Dessvärre verkar den lösningen inte utgöra ett möjligt alternativ utifrån vad vi presenterat i avsnittet med analys resultat, där de

av övriga forskningsrådens ringa stöd till idrottsforskningen belystes.

CIF har gjort ett värdefullt arbete för idrottsforskningens utveckling i landet. Men återigen med budget på omkring 8 miljoner

en projektanslag och ett söktryck på runt 140 ansökningar/âr blir det svårt att stödja långsiktiga projekt. Ett medelanslag på mellan 80 000 till 90 000 kr/projekt lär inte kunna utveckla forskningen på lång sikt. De få projekt har beviljats medel hos exempelvis HSFR och Riks-

som bankens Jubileumsfond med flera hundra tusen kr i stöd år under

- per ett antal år har också kunnat visa stabilitet och utveckling

- samtidigt som resultaten har bidragit till stark utveckling det specifika

en av området. Idrotten som är ett tvärvetenskapligt område och

som enga-

150 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige av

och berör miljontals människor i vårt samhälle är i behov av ett gerar brett och ansenligt stöd för att kunna utveckla kunskapsuppbyggnaden på området. CIF:s styrelse och det vetenskapliga rådet brottas inte enbart med dilemman typen vetenskaplig relevans eller och hur mycket medel av kan fördelas. En övergripande fråga är dessutom hur man utför en som rättvis fördelning mellan de olika inriktningarna inom idrottsområdet. I huvudsak grundar sig beslut fördelning grad av vetenskaplig om kvalitet i projektansökan samt söktryck inom de olika områdena. Under den undersökta tioårsperioden intar området fysiologilmedicin/ biomekanik/traumatologi överlägsen plats vad gäller en antal beviljade projekt och medelstilldelning. Från år 1987 till 1996 har de beviljade medlen tillfallit projekt med denna inriktning. 69 % av

Dessa ojämlika förutsättningar bör uppmärksammas i problematiken

kring fördelning medel. Nyckeln till rättvis/järnbördig fördelning av en medel kan delvis ligga i ett utpekande de skilda förutsättningar av av råder inom de olika områdena. Mot denna bakgrund förtydligas som behovet jämnare fördelning antal beviljade projekt och medelsav av

tilldelning. Det beteendevetenskapliga/humanistiska inriktningen har

under perioden varit tydligt eftersatt varför förändring mot en fören stärkning av dessa områden bör ske. I samtalen med ledande forskare och beslutsfattare i landet har idrottsforskningens åsidosatta tillvaro bland övriga finansiärer poängterats. Ett diskuterat förslag ett eget forskningsråd CIF eller likom nande organ med 20-25 miljoner kr i statliga medel för stöd av forskning kring fysisk aktivitet, folkhälsa och organiserad idrott bam- och ungdom, bredd och elit framstår rimlig lösning då den idrottssom en relaterade forskningens acceptans uppenbarligen är marginell bland övriga aktörer inom forskarsamhället. Det är uppenbart att ett ganska kraftigt ekonomiskt nytillskott behövs för att svensk idrottsforskning skall få någorlunda likvärdiga ekonomiska förutsättningar som i de övriga nordiska länderna. Annars är det risk att Sverige hamnar på efterkälken. Detta drabbar i slutändan den svenska idrottens utveckling.

6.1 Slutsatser och förslag

Svensk idrottsforskning har i stort under den senaste tioårsperioden både breddats och fördjupats. De nytillkomna fyra professurema har varit viktiga drivkrafter i denna utveckling. Därför bör fler idrottsrelaterade professurer inrättas vid de universitet bedrivit framgångsrik som forskning under lång följd år. De ekonomiska förstärkningar som en av

Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige 151

av

CIF erhållit från 1993 har varit värdefulla och ytterligare påverkat utvecklingen av den idrottsvetenskapliga forskningen.

Under den studerade tidsperioden har samarbetet mellan olika forskargrupper i landet ökat. Här har de tre olika intresseorganisationema IMF, SVEBI, SVIF haft en stor betydelse genom sina arrangemang konferenser och dyl. och kanaler bl. a. tidskrifter och årsböcker som underlättat kommunikation idrottsforskare emellan. Det finns dock fortfarande utrymme for långt mer intensiñerade kontakter till idrottsforskningens gagn.

Även på det internationella planet har utbytet mellan svenska idrottsforskare och kollegor i utlandet ökat markant. De flesta universitet och högskolor med idrottsrelaterad utbildning och forskning har numera både studerandeutbyte med utländska läroanstalter och upparbetade kontakter med forskare/forskargrupper i andra länder. Dessutom har svenska idrottsforskare i betydligt högre grad än tidigare medverkat

i internationella idrottsvetenskapliga kongresser. Samtidigt kan

man se att svenska forskare i större utsträckning publicerar sina vetenskapliga alster i internationella facktidskrifter. Detta gäller i första hand forskare inom fysiologi/ medicin, men även bland idrottsforskare inom humaniora/samhällsvetenskap syns denna tendens. Förhoppningsvis kan svenska idrottsforskare även i fortsättningen få minst lika goda ekonomiska förutsättningar att delta i den internationella kunskapsutvecklingen inom idrottsområdet.

Hur är då nivån på den svenska idrottsforskningen i mycket grova

drag i ett internationellt perspektiv Den svenska idrottsfysiologiska

forskningen låg tidigare i den främsta internationella frontlinjen. Den tycks dock på senare tid ha tappat en del terräng. Svenska idrottsfysiologiska forskare intar inte längre de absoluta tätpositionema intemationellt. Inom det medicinska området är det snarast inom traumatologin/ortopedin som Sverige ligger bäst till i en internationell jämförelse. Inom den samhällsvetenskapliga sfären har idrottspedagogiken länge dominerat den svenska scenen och även visat sig hålla god intemationell klass. Speciellt inom socialisations-, barn och ungdomsidrottsforskning samt vad gäller longitudinella studier fysisk aktivitet lig-

av ger svenska forskare mycket väl framme. Däremot har det hittills utförts lite svensk forskning inom områden som motorisk inlärning och även den idrottsdidaktiska forskningen släpar efter.

Den idrottspsykologiska forskningen har länge varit sparsamt förekommande i Sverige. Nu tycks livaktiga forskargrupper ha kommit igång flera ställen i landet vilket ser lovande ut för framtiden. Fler doktorsavhandlingar har producerats under de senaste åren och några forskare har erhållit professorskompetens. Samtidigt arbetar fler dokto-

rander än tidigare med idrottspsykologiska frågeställningar.

152 Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige

Den humanistiska forskningen inom idrottsområdet främst historia bedrevs länge av starkt intresserade personer. Dessa hade ringa fotfäste i universiteten del disputerade för doktorsexamen och - även om en därför hade den humanistiska forskningen svårt att göra sig gällande. När professuren i historia, särskilt idrottshistoria, fick fast innehaen vare skedde en kraftig uppsving och svensk idrottshistorisk forskning har kort tid börjat att uppmärksammas både nationellt och internationellt.

Skall den svenska idrottsforskningen även fortsättningsvis kunna

hänga med i en accelererande utveckling är det viktigt att ytterligare medel kan tillföras verksamheten. Det är stor vikt inte bara för av idrottsrörelsen utan också för samhället i stort att forskning kring id- rott och kroppskultur kan utvecklas. Kunskap om den mångfacetterade idrotten är viktig för att förstå och komma tillrätta med många av de basala förändringar försiggår inom politik, ekonomi, näringssom nu struktur och arbetsliv. Inte minst hälsofrågor med kopplingar till ekonomi, livskvalité och fritid hos olika befolkningen framstår grupper av centrala forskningsområden. Även genusperspektiv inom svensk som idrottsforskning behöver utvecklas för skall få ökad insikt i att man en flickors/kvinnors situation och förhållande inom idrotten. Studier av idrott, kroppskultur och fritid ger inte bara kunskap om fenomenen i sig, utan dessutom ökad generell förståelse för hur samhället och en dess kultur produceras och reproduceras.

Sammanfattningsvis föreslår vi:

att det statliga stödet till idrottsforskning i vid bemärkelse ökar till minst det dubbla dvs. minst 20 miljoner årligen,

att Centrum for idrottsforskning antingen inlemmas i Forskningsrådsnämnden alternativt HSFR som en självständig enhet med egen budget och personal, men där gemensam service etc. kan utnyttjas rationellt, eller fortsätta med nuvarande organisation som huvudsakligen fungerat bra

att ledamöterna i CIF:s vetenskapliga råd får tidsbegränsade förordnanden och att de representerar en mer jämn fördelning mellan olika ämnen/discipliner. Styrelsen och det vetenskapliga rådet bör aktivt eftersträva att få en jämnare medelsfördelning till huvudområdena

samhällsvetenskap/humaniora respektive fysiologi/medicin/biome-

kanik/traumatologi.

Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige 153

att fler idrottsinriktade professurer inrättas, företrädesvis på de orter där högklassig idrottsforskning bedrivs men där ännu inga professurer finns.

154 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige

av

Referenser

Annerstedt, C. 1996. En idrottshögskola vid Göteborgs universitet. Göteborg: Göteborgs universitet.

Berg, P.O fl. 1993. Strategisk profilering och positionering av svensk

m. idrott. Farsta: Riksidrottsförbundet.

Bet. 1970: SU 122.

Dagens Nyheter. 970920. "Svensk idrottsforskning en katastrof

Dir. 1996: 84.

Engström, L-M. fl. 1993. LIV 90. Livsstil, prestation, hälsa. Stock-

m. holm: Folksam, Idrottshögskolan m. fl..

Eriksson, 1995. Idrottsrörelsen ideell kraft. Farsta: Riksidrotts-

som förbundet.

Forskningsrapporter 13. 1987. Centrum för idrottsforskning. Farsta:

nr Riksidrottsförbundet.

Forskningsrapporter 14. 1988. Centrum för idrottsforskning. Farsta:

nr Riksidrottsförbundet.

Forskningsrapporter 16. 1991. Centrum för idrottsforskning. Farsta:

nr Riksidrottsförbundet.

Forskningsrapporter 1 1993. Centrum för idrottsforskning. Farsta:

nr Riksidrottsförbundet.

Forskningsrapporter 18. 1995 . Centrum för idrottsforskning. Farsta:

nr Riksidrottsförbundet.

Forskningsrapporter 19. 1996. Centrum för idrottsforskning. Farsta:

nr Riksidrottsförbundet.

Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige 155

Nilsson, P. 1994. Den allvarsamma fritiden. Stockholm:

Statens ungdomsråd. Norges Forskningsråd 1997. Idrett, samfimn og frivillig organisering. Programnotat. Oslo: Kulturdepartementet. Prop. 1970: 79. Riksbankens Jubileumsfond. 1987:2. Samhällsvetenskaplig och humanis-

tisk idrottsforskning. Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB.

Riksbankens Jubileumsfond. Årsredovisning. 1993. Stockholm: Layout Montage AB. Riksbankens Jubileumsfond. Årsredovisning. 1994. Stockholm: Layout Montage AB. Riksbankens Jubileumsfond. Årsredovisning. 1995. Stockholm: Layout Montage AB. Riksbankens Jubileumsfond. Årsredovisning. 1996. Stockholm: Layout Montage AB. Rskr. 1970: 291 Riksidrottsförbundets F orsknings- och utvecklingspolicy. FoU. Riksidr0ttsstyre1sen1995. Farsta: Riksidrottsförbundet. SOU. 1969:29. Handelsdepartementet. Idrott åt alla. Stockholm: Allmänna förlaget. SOU 1987:70. Idrottens forskning och högre utbildning. SOU 1990:3. Utbildningsdepartementet. En idrottshögskola i Stockholm. Stockholm: Allmänna förlaget. SOU 1996:29. Utbildningsdepartementet. Forskning och pengar. Stockholm: Norstedts tryckeri AB. Stukát, K-G. 1997. Svensk skolforskning. Pedagogisk forskning nr1/1997. Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen for pedagogik.

156 Kartläggning idrottsrelaterad forskning i Sverige

av

Svensk idrott nr 3/1997, s Svensk idrott nr 4/1997, s Svensk idrott nr 5/ 1997, s 19-49. Svensk idrott nr 6/1997, s Svensk Idrottsforskning nr 1992, s 4-6. Svensk Idrottsforskning nr 1/1993, s 4-6. Svensk Idrottsforskning nr 3/ 1995, s 2-5 Svensk Idrottsforskning nr 2/1997, s 4-6. Svensk utbildningsforskning. 87: 39 1987. Skolöverstyrelsen. Stockholm: Distributionscentralen. Svensk utbildningsforskning. 88: 28 1988. Skolöverstyrelsen. Stockholm: Distributionscentralen. Svensk utbildningsforskning. 92/93 1993. Skolverket. Forskningsenheten. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB. Sveriges Riksidrottsförbund. 1996. Idrotten vill. Farsta: Riksidrottsförbundet.

Intervjuer med: Professor Lars-Magnus Engström, Lärarhögskolan i Stockholm LHS. Artur Forsberg, föreståndare för Centrum för idrottsforskning. F il.dr. Eva Olofsson, ordförande i CIF, Umeå universitet. Peter Reinebo, projektledare Olympisk Support. Professor Bengt Saltin, August Krogh institutet, Köpenhamns universitet. Marianne Söderberg, chef för Riksidrottsförbundets idrottsenhet. Expeditionschef Hans B. Skaset Norges Kulturdepartement. Professor Risto Telema, Jyväskylä universitet.

idrottsrörelsen

Finansieringen av

En kartläggning av idrottsrörelsens intäkter

m.m.

Åsa Annerstedt

Anders Björkman

Jonas Persson

IEC in sports

Finansieringen idrottsrörelsen 163

av

1 Statens stöd till idrotten

1.1 Enligt regleringsbrevet

För budgetåret 1997 utbetalade staten 480,2 miljoner kronor i anslag till idrotten. 13 av dessa miljoner tillföll organisationer står utanför

som Riksidrottsförbundet.

1 Lönebidrag

Förbund och föreningar inom idrottsrörelsen mottog under 1996 l256,9 miljoner kronor från länsarbetsnämndema i form av lönebidrag. Det är en ökning med 51 procent sedan 1993.

Sammanlagt 3 347 idrottsförbund och idrottsföreningar mottog lönebidrag under 1996. 152 dessa föreningar eller förbund mottog

av över en miljon kronor i lönebidrag.

Lönebidrag har under 1996 utbetalats till samtliga nivåer inom idrottsrörelsen:

idrottsföreningar -

distriktsförbund -

specialidrottsförbund -

specialidrottsdistriktsförbund -

Metod

Länsarbetsnämndema och AMS sammanställer information kring de lönebidrag som utbetalas till folkrörelsen på årsbasis. Sammanlagt 9 365 ideella organisationer mottog lönebidrag under 1996. Utredningen har efter datakömingar gått igenom samtliga 9 365 föreningar och sorterat ut idrottsförbund och idrottsföreningar. Därefter har de bidragsbelopp som utbetalats till de olika idrottsförbunden och idrottsföreningama summerats.

164 Finansieringen idrottsrörelsen

av

1.3 Bidrag till beredskapsarbete

Förbund och föreningar inom idrottsrörelsen mottog under 1996 9,4 miljoner kronor från länsarbetsnämndema i form bidrag till per-

av

i beredskapsarbeten. soner

Sammanlagt 281 idrottsförbund och idrottsföreningar mottog den här typen av bidrag under 1996.

1.4 till idrottens studieförbund

Anslag

Idrottens studieförbund SISU erhöll för verksamhetsperioden 95/96 42 miljoner kronor i bidrag från staten.

Finansieringen idrottsrörelsen 165

av

2 Landstingens bidrag

De 22 distriktsidrottsförbunden erhåller årligen organisationsstöd i form av bidrag från 24 landsting och tre så kallade landstingskommu-

Malmö, Göteborg och Gotland. ner -

1997 har landstingen och kommunerna budgeterat att betala ut 87,7 mkr till distriktsförbunden, vilket är minskning med 0,8 procent

en jämfört med totalt utbetalat belopp under 1996. Beloppet i kronor för år 1996 var 88,4 mkr.

Stockholms läns landsting är det landsting betalat ut mest bi-

som drag, vilket för 1996 och 1997 uppgick till 17,8 mkr respektive 17,7 mkr.

Utvecklingen för landstingsbidraget har varit positivt för idrotten under 1990-talet. 1992 erhöll distriktsförbunden 75,7 mkr i bidrag från landstingen och de tre kommunerna. Ökningen fram till 1997 har i

procent varit 15,8 procent.

Ökningen är jämt fördelad mellan de olika landstingen och kommunema.

2.1 Översikt över till

landstingens bidrag

idrotten

Landstingens bidrag till organisationer inom idrotten- distriktsförbund, ridsportsförbund och handikappsforbund framgår följande tabell.

av

166 Finansieringen idrottsrörelsen

av

Landsting 1996 1997 Förändr.

TABELL: Landstingsbidrag till idrottsorganisationer

Finansieringen idrottsrörelsen 167

av

3 Det kommunala kontantstödet

Samtliga Sveriges kommuner betalar regelbundet ut bidrag till landets

idrottsföreningar.

Det finns ett flertal olika bidragsforrner, de vanligaste är:

varav

kommunalt aktivitetsstöd,

-

administrationsbidrag,

-

lokalkostnadsbidrag,

-

arrangemangsbidrag,

-

utbildningsbidrag,

-

ungdomsledarbidrag,

-

lägerbidrag.

-

Det är upp till varje enskild kommun att utforma det kontanta stödet till idrottsföreningar-na, varför skillnader i bidragssystem förekommer mellan olika kommuner.

3.1 Syfte

Detta kapitel baseras på en enkät som har gått ut till samtliga kommuner i Sverige för att ge en bild av hur förhållandena ser ut i hela landet. Bland annat redovisas de penningströmmar gick från

som kommunerna till idrottslivet under 1996.

De anläggningssubventioner som idrotten kommer i åtnjutande av kommer endast att behandlas i korthet. Värdet av dessa subventioner är svåra att beräkna eftersom kommunerna använder sig olika redovis-

av ningsprinciper. Dessutom är det svårt att exakt fastslå idrottens nyttjandegrad av befintliga anläggningar.

För att förstå utveckling och trender när det gäller det kommunala kontantstödet samt få en uppfattning om skillnaden mellan olika kommuner, ingår även en djupstudie av tio kommuner i Idrottsutredningen. Det är en utförlig genomgång av förutsättningarna för föreningslivet i dessa kommuner.

168 Finansieringen idrottsrörelsen

av

3.2 Metod

I syfte att erhålla bild av storleken på det totala kommunala kontant-

en stödet som utbetalas till idrotten har en enkätundersökning genomförts bland Sveriges samtliga 288 kommuner. Enkäten, som finns med i en bilaga, har skickats ut till fritidschefer eller motsvarande i kommunerna

under april-maj 1997 samt ett uppföljningsutskick i juli till de kommu-

ner som inte svarade den första omgången.

Under framtagandet av enkäten har Hugo Blom, Svenska Kommunförbundets kultur- och fritidssektion, Michael Kramers, Idrottsutredningen, och Rolf Sandahl, RRV, fått möjlighet att komma med syn-

punkter enkätens utformning.

De kommuner, uppgifter kraftigt har avvikit från genomsnittet i

vars landet, har kontaktats och getts möjlighet att kontrollera de lämnade uppgifterna.

3.3 Resultat

Utifrån kommunenkäten kan det totala kommunala kontant-

svaren av stödet till idrotten år 1996 beräknas till 944 mkr, varav uppdragsersättningar, för till exempel anläggningsdrift, 313,9 mkr.

I avsnittet nedan redovisas resultatet från enkäten och beräkningama mer i detalj.

Svarsfrekvens

Resultaten följer bygger på en hög svarsfrekvens. Av 288 tillfrå-

som gade kommuner har 226 kommuner inkommit med svar den enkät som sänts ut. Svarsfrekvensen har alltså varit 78 procent.

De kommuner som har svarat på enkäten har tillsammans betalat ut kontanta bidrag till 15 396 idrottsföreningar.

Det kommunala kontantstödet år 1996

I genomsnitt betalade kommunerna ut 45 754 kronor per förening i olika kontanta bidragsformer under 1996.

För att räkna ut det totala kontantstödet från samtliga kommuner gjordes beräkning det genomsnittliga stödet invånare i

en av per respektive kommun. Genomsnittet för alla kommuner som deltog i en-

Finansieringen av idrottsrörelsen 169

käten var 107 kr per invånare i kontantstöd respektive 71 kr per invånare i kontantstöd exklusive uppdragsersättningar.

Detta ger resultatet 944,4 mkr i kontantstöd till idrottsföreningama i Sverige från samtliga kommuner. Av denna utgjorde 630 mkr

summa kontantstöd till idrottsföreningarnas verksamhet som till exempel administrationsbidrag, ledarutbildningsbidrag, startbidrag och aktivitetsstöd. Återstående 314 mkr utbetalades ut i uppdragsersättningar

som till exempel driftsbidrag.

Nolltaxa

De flesta kommuner i Sverige har inte nolltaxa i sina lokaler. Varken för vuxna eller ungdomar.

31 procent av kommunerna som deltog i enkäten tillämpar nolltaxa för ungdomsverksamhet i kommunens lokaler. 68 procent tillämpar däremot inte nolltaxa för ungdomsverksamhet.

Endast 12 procent av kommunerna har nolltaxa för vuxenverksamhet.

respektive stödet de

Ökning minskning av

senaste/kommande fem åren

De tillfrågade föreningsansvariga på kommuner fick i enkäten även göra en bedömning av utvecklingen av det kommunala kontantstödet i kommunen de senaste åren och de kommande fem åren. 96 procent av de deltagande kommunerna svarade på frågan om kontantstödets utveckling.

Enligt enkätsvaren har 51 procent kommunerna minskat det

av kommunala kontantstödet de senaste fem åren. 13 procent har ökat stödet och i 35 procent av kommunerna har det varit oförändrat.

51 procent av kommunerna bedömer att kontantstödet kommer att minska de kommande fem åren. 5 procent kommer förmodligen att öka stödet och i 41 procent av kommunerna kommer det att vara oförändrat.

I endast 4 procent av kommunerna har kontantstödet ökat och kommer att fortsätta att ökas. I 22 procent av kommunerna har kontantstödet varit oförändrat de senaste fem åren och kommer att fortsätta att vara oförändrat de kommande fem åren. I 35 procent av kommunerna har kontantstödet minskat och kommer att minska ytterligare, enligt den föreningsansvariges bedömning se tabellen nedan.

170 Finansieringen av idrottsrörelsen

Där utvecklingen ...och där utvecklingen Andel de senaste 5 åren de kommande 5 åren kommuner har... bedöms komma att... % Ökat Öka 4% Ökat Oförändrat 5% Ökat Minska 4% Oförändrat Öka 0% Oförändrat Oförändrat 22% Oförändrat Minska 12% Minskat Öka 1% Minskat Oförändrat 14% Minskat Minska 35% TABELL: Kommunernas egenbedömning av utvecklingen av det kommunala kontantstödetde senastefem åren och de kommande fem åren

Finansieringen idrottsrörelsen 171

av

4 Tio kommuner

Djupstudie:

För att få fram en komplett bild av det kommunala kontantstödet till idrotten har den del av utredningen som tar upp kommunerna delats upp i två steg: 1 En enkät om kontantstödet till samtliga kommuner för att ge en

övergripande bild storleken och inriktningen på samtliga svenska

av

kommuners kontantstöd. 2 En djupstudie av stödformema i tio kommuner.

Den här delen kommunstudien del 2 börjar med en genom-

av - gång av syftet, metoden bland annat vid urvalet av kommuner samt arbetssätt. Därefter sammanfattas resultatet av djupstudien i avsnitt 4.3.

Därefter följer ett kapitel för varje kommun, där det går att fördjupa sig i varje kommuns bidragsbestämmelser och föreningsliv, med tyngdpunkt på de förhållanden som gäller för idrottsföreningama. Av texterna om kommunerna framgår även resonemangen och faktauppgifterna bakom sammanfattningen i avsnitt 4.3.

4.1 Syfte

Syftet med den här djupstudien av tio kommuner är att bättre förstå utvecklingen och trenderna påverkar det kommunala kontantstödet

som samt ge svar på frågor såsom:

Kan idrottsföreningama i Sverige idag förlita sig på kontantstödet -

från kommunerna

Hur kommer det kommunala kontantstödet att utvecklas de närmaste -

fem åren

4.2 Metod

De tio kommunerna valdes ut enligt den metod som beskrivs i avsnittet nedan.

172 Finansieringen av idrottsrörelsen

Valet av kommuner

Vid valet av de tio kommunerna gjordes kultur- och näringsgeografiska överväganden. Tio kommuner, som ger exempel på olika ekonomiska förutsättningar för föreningslivet, valdes ut, bland annat för att uppfatt-

ge en ning om skillnader landsbygd storstadskommun.

- Dessa tio kommuner var samtidigt föremål för studie före-

en av

ningslivet då finansieringen av 200 slumpmässigt utvalda idrottsföre-

ningar granskades.

De tio kommunerna

De tio kommunerna som valdes ut

var:

Borås större traditionell industristad i närheten storstad

av med erfarenhet av elitidrott i fotboll och friidrott och med socialdemokratisk majoritet i kommunfullmäktige.

Botkyrka invandrartät förortskommun med relativt

ung befolkning och som har vuxit mycket under senare år.

Eksjö större borgerlig kommun i glesbygd med relativt stor offentlig sektor och med omfattande föreningsliv, med en liten elitidrott med stor bredd på övriga

men föreningar utanför idrotten.

Falkenberg medelstor kommun på västkusten med borgerlig

majoritet i kommunfullmäktige.

Forshaga mindre vännlandskommun i glesbygd haft

som elitidrott i innebandy, ishockey och volleyboll, och som har socialdemokratisk majoritet i kommunfullmäktige.

Sandviken industrikommun har socialdemokratisk majoritet

som

i kommunfullmäktige och ett föreningsbidragssystem

som baseras på skrivna avtal med de bidragsberätti-

gade föreningarna.

Finansieringen idrottsrörelsen 173

av

Simrishamn landsbygdskommun i Skåne med relativt jämnstora

politiska block i kommunfullmäktige.

Skellefteå socialdemokratisk norrlandskommun i glesbygd

som

satsat mycket fritid och som har haft en traditionellt stark fritids- och ungdomsverksamhet. Skellef-

teå kan också anses vara en föregångskommun vad

avser framväxt av speciella idrottsrörelser och som

nyskapare på fritidssidan.

Vilhelmina socialdemokratisk glesbygdskommun med elitidrott i

en liten omfattning, men med ett stort

föreningsutbud.

4.3 av resultaten från

Sammanfattning djupstudien

Inriktningen på fritidspolitiken i de tio kommunerna som valts ut skiljer

sig något. I Botkyrka är integreringen den stora procentuella andelen

av invandrare viktig fråga och i Skellefteå handlar fritidspolitiken

en mycket om att få ungdomarna att stanna i kommunen.

Men trots detta och trots att dessa tio kommuner särskilt valdes ut för att förutsättningarna för föreningslivet i respektive kommun varierar, är inställningen till fritids- och föreningsfrågor förvånansvärt likartad. De kommunalanställda har också många gemensamma åsikter och tankar om det kontanta föreningsstödet.

I sammanfattningen nedan tas några av beröringspunktema mellan kommunerna upp.

Fortsatt strävan att förenkla

bidragen

I flera kommuner har den senaste utvecklingen bidragsbestämmel-

av serna lett till att reglerna för bidragen har förenklats och att bidragstypema minskat i antal. Bidrag har slagits ihop och tagits bort då det visat sig att få föreningar har utnyttjat dem eller de har varit administrativt krångliga.

Falkenberg är den kommun, av de som ingår i undersökningen,

som har flest bidragstyper för tillfället 13 olika typer bidrag. En

av ny

174 Finansieringen idrottsrörelsen

av

kultur- och fritidsplan antogs i juli månad kommunfullmäktige och i

av oktober kommer beslut vissa ändringar, då bland annat några bidrag

om ska slås ihop.

Sandvikens kommun har gått längst i kommunernas stävan att förenkla bidragen och har helt gått ifrån bidragssystemet med olika bidragstyper. Istället skriver kommunen ett avtal med de bidragsberättigade föreningarna om storleken bidragen.

Viss kritik mot reglerna för det statliga aktivitetsstödet finns. Göteborgs kommun arbetar för att förenkla och förändra de nuva-

rande reglerna för aktivitetsbidraget inte bara av Göteborgs

som kommun upplevs administrativt krångliga, både för föreningar

- som och kommun. Eftersom aktivitetsstödet redovisas av föreningarna i efterhand upplever också kommunerna att bidraget är svårt att kontrollera och i viss utsträckning inbjuder till fusk.

Enligt de statliga, norrngivande reglerna för aktivitetsstödet betalas aktivitetsbidraget ut sammankomst, inte per deltagare, vilket kan

per leda till att föreningar i redovisningen delar in deltagarna i flera grupper för att få större bidrag. Flera kommuner, som till exempel Botkyrka, vill förekomma fusk med smågrupper av ekonomiska skäl och betalar därför istället ut bidrag deltagarbesök. Göteborg och Vilhelmina

per kommun förespråkar också bidrag per deltagarbesök för att premiera antalet deltagare.

Nolltaxan försvinner

Majoriteten sju stycken kommunerna som ingår i det här urvalet

av tillämpar inte nolltaxa i kommunens lokaler. Tre kommuner- Simrishamn, Skellefteå och Vilhelmina har fortfarande nolltaxa. Detta är

enligt kommunenkäten, nämndes i början av det här kapitlet,

som representativt för samtliga kommuner i Sverige, där 31 procent av kommunerna har nolltaxa för ungdomsverksamheten och 68 procent inte har det för vuxenverksamheten är siffrorna 12 procent ja respektive 88 procent °nej.

I Simrishamn kommer nolltaxan inte tas bort de närmaste åren och i Vilhelmina finns inga planer på att ta bort nolltaxan som praktiseras för både ungdoms- och vuxenverksamhet. I Skellefteå däremot bedömer fritidschefen att kommunen är på väg bort från nolltaxa.

Finansieringen idrottsrörelsen 175

av

för

Bidragen krymper föreningarna

När det gäller storleken bidragen till föreningarna tror fler kommuner att bidragen i stort sett kommer att ligga samma nivå tidi-

som

gare. Möjligtvis kommer bidragen att minska en aning.

Flera kommuner, som inte har nolltaxa, tror också att lokalavgiftema kommer att ökas successivt medan bidragsnivân har frysts. Detta leder till att det kommunala kontantstödet lokalhyror och

äts upp av andra avgifter, särskilt hos de aktiva föreningarna bedriver sin

som verksamhet i kommunens lokaler.

Kommunerna kommer i fortsättningen även att se över fördelningen av bidragen. Trenden är en förskjutning från generella till selektiva bidrag. Det kommunala stödet innebär, enligt flera kommuner, alltmer riktade insatser mot specifika problem.

Bam- och

ungdomsverksamhet prioriteras

Samtliga kommuner, deltar i den här delen utredningen, är

som av överens om att barn- och ungdomsverksamheten ska prioriteras, med en liten reservation mot bamdelen. Främsta redskapet för att främja

en åldersrelaterad verksamhet är aktivitetsbidraget, styr till

som pengarna den åldersgrupp som kommunerna anser lämpligast.

Som exempel kan nämnas Eksjö kommun där ungdomsverksamhet, framför allt aktiviteter för tonåringar mellan 12-18 år, prioriteras eftersom kommunen inte vill uppmuntra bamidrott med för tidig specialisering och i värsta fall utslagning som följd. I Forshaga har den nedre åldersgränsen för aktivitetsbidrag höjts till 10 år samma skäl.

av

Eftersom kommunerna på grund krympande tvingats

av resurser välja mellan ungdoms- och vuxenverksamhet sviktar det kommunala kontantstödet särskilt till föreningar med enbart vuxenverksamhet se avsnittet om nolltaxa ovan. Vuxna över 18-20 år måste beredda

vara

att, i princip, betala sina föreningsverksamheter.

egna

Färre kommunägda anläggningar

En gemensam strävan hos de flesta av kommunerna är och har varit att överföra mer ägande och drift idrottsanläggningama i kommunen till

av

föreningarna.

176 Finansieringen av idrottsrörelsen

I Eksjö kommun äger och driver kommunen egentligen bara simhallen och ishallen helt i egen regi. Anläggningar som det har funnits

privat marknad för har sålts ut, bland annat kaffestugor och tre camen pingplatser. I Falkenberg har kommunen endast hand om anläggningar som används av många olika föreningar. I Forshaga kommun är samtliga anläggningar föreningsägda. Även i Göteborg är andelen föreningsägda anläggningar högt. I Simrishamn ägs och drivs de flesta anläggningar föreningarna själva tradition. I Skellefteå och Vilhel-

av av mina, som båda är geografiskt stora kommuner, garanterar många föreningsägda anläggningar att invånarna har möjlighet att utöva sin idrott på hemmaplan.

Färre kommunala anläggningar innebär mindre driftskostnader för kommunen, vilka är svåra att påverka och som finns kvar även under mindre generösa budgetperioder. Därför är kommunerna mycket spar-

med satsningarna nya idrottsanläggningar och kräver ett samma större föreningsengagemang än tidigare om kommunen ska satsa på nya anläggningar framöver.

När det gäller att överlåta driftsuppgifter till föreningslivet vill de flesta kommunerna göra gällande att det har varit en försiktig balansgång i överlämnandet av ansvar. Flera av dem har haft dåliga erfarenheter att lämna över driften mer tekniskt komplicerade anlägg-

av av ningar, som till exempel ishallar och ridhus.

Skellefteå kommun lägger, trots många föreningsägda anläggningar, inte ut några driftsuppdrag på föreningslivet av politiska skäl. Kommunen vill tillhandahålla åtminstone en anläggning på varje ort, oftast i anslutning till skolorna, och då garantera en viss nivå på driften.

I övrigt

I övrigt alla tio kommuner att de är nöjda med samarbetet med

uppger politikerna i den nämnd hanterar föreningsfrågor. Arbetet präglas

som av delegering, samförstånd och en uttalad ansvarsfördelning mellan tjänstemän och politiker.

Dock efterlyser kommunerna uttalad statlig fritidspolitik.

en av en Som det är för tillfället anses idrotten inte ha någon som driver idrottsfrågor central nivå.

Finansieringen idrottsrörelsen 177

av

Respektive kommun om bidragen och

fritidsverksamheten i framtiden

Citaten nedan är tagna från intervjuerna med fritidschefema mot-

eller

svarande i de tio kommunerna då de redogör för vad de bidra-

tror om gen och fritidsverksamheten i deras kommun och generellt i

egen framtiden.

Borås: Jag tror att föreningsavgiften för utnyttjandet lokaler

av kommer att ökas. När väl nolltaxan har slopats och vi har

börjat ta ut en avgift är det lätt att höja avgiften. Vi hoppas att vårt budgetförslag antas så att vi kan öka aktivitetsbidraget ytterligare.

Botkyrka: Jag tror att utvecklingen formerna för bidragsbe-

av stämmelser går från normerade bidrag till att skriva avtal med föreningarna. Det skulle skönt att få på exakt vad har

vara ner papper man kommit överens om... Men det blir genast stor apparat när kommu-

en

nen har 150 bidragsberättigade föreningar.

I Botkyrka kommer vi att få jobba med integration framöver...

mer Invandrama och deras festivaler, dansuppvisningar och liknande är inte längre pittoreska inslag i livet här utan blir mer och del vår

mer en av vardag. Det är viktigt att invandrarna känner sig välkomna och att de är Botkyrka-bor. Där spelar föreningarna viktig roll.

en

Eksjö: I stället för nedskärningar borde vi ge föreningslivet bättre förutsättningar. De frysta bidragen kommer framöver att ätas de

upp av höga hyrorna i anläggningarna...

Bidrag kommer inte att till anläggningar. Stödet kommer att

ges nya läggas på att bevara anläggningar med ungdomsverksamhet. Föreningarna kommer att få se sig efter andra parter än kommunen för att

om kunna bygga nytt. Företag, insett att de tjänar på att ha frisk,

som en fräsch personal, kan intresserade att köpa tider, subventionera

vara av personalens motionsverksamhet eller anläggningar.

nya

Falkenberg: Visserligen vi över bidragsbestämmelsema och

ser planerar att slå ihop del bidrag, det kommer inte att innebära

en men några drastiska förändringar.

Ett orosmoln, som jag brukar föreningar för, är BingoLotto-

varna ersättningen. Våra bidrag har varit frysta och inte ändrats i takt med inflationen. Detta har föreningarna kompenserat med intäkterna från BingoLotto, vilket i sin tur har invaggat dem och i falsk tilltro till

oss en deras ekonomiska situation. Därför råder jag föreningarna att inte

använda BingoLotto-pengar i driften utan istället till investeringar och att betala av lån och andra skulder.

178 Finansieringen idrottsrörelsen av

Forshaga: Storleken föreningsbidragen har varit på väg neråt de senaste åren och de vänder inte uppåt igen. De totala resurserna från kommunen kommer inte att minskas, de kommer att omfördelas. men Föreningar har alltid stått för verksamheten. Min uppfattning är att de i framtiden även kommer att få stå för hela kostnaden för verksamheten. Kommunens bidrag kommer att begränsa sig till att hålla lokaler tillgängliga. Det är en allmän trend, ingen svår gissning. Göteborg: Jag tror kommer att förbli oförändrade att resurserna framöver vad föreningsstödet beträffar. Politikerna hyser en stor tilltro

till att föreningslivet kan minska drog-, vålds- och integrationsrelate-

rade problem framför allt bland ungdomar. För tillfället arbetar vi med förändring det kommunala aktivien av tetsbidraget ska gälla från och med 1998. Som det ser ut nu är aksom tivitetsstödet administrativt krångligt och svårt att kontrollera i efterhand. I höst vi att träffa Stockholm och Malmö för att diskutera avser föreningsbidrag, bland annat ett aktivitetsstöd föreningarna söker som gång år för pågående och planerad verksamhet. Förhoppningsvis en per kan vi då kontrollera verksamheten och minska administrationen av bidragen. Sandviken: Jag kommer precis från ett möte om budgeten 98 och det blir tuffa tider. Lokaltaxan kommer att öka och storleken på bidragen kommer troligen att minska. Vi funderar på att räkna fram det totala stödet till föreningarna i avtalen, vi skriver med föreningarna, genom att värdera subventiosom lokalerna i Det är lättare att jämföra satsningama nema av pengar. olika idrotter om man har tillgång till faktiska siffror. Simrishamn: För vår del finns det ingen strävan att öka bidragen till föreningslivet. Snarare gäller det att hålla dem på samma nivå. Eventuellt är bidragen till idrottsutövare illa ute och tas kanske bort vuxna framöver och antalet bidragstyper kan minska för att göra administrationen både för kommun och föreningar enklare. Men vi kommer att klara ekonomin utan att ta ut avgifter på nyttjandet av lokaler. Skellefteå: Ekonomiskt kommer föreningsstödet i Skellefteå att ligga kvar på den här nivån. Det kommer inte att rasa ökade resurser över Men vi kommer att tvingas titta över fördelningen av resuross. Sannolikt kommer vi också att börja ta betalt för användningen serna. av lokalerna framöver. Vårt dilemma i Skellefteå- och där fritid måste spela en aktiv roll i framtiden är att ungdomarna lämnar kommunen för att utbilda sig någon annanstans och sedan aldrig dyker igen. Vi måste få ungupp domarna att stanna i kommunen. Vilhelmina: Jag tycker att trenderna pekar mot ett komplement med enklare och spontanare idrotts- och fritidsverksamhet. Det behövs en

Finansieringen idrottsrörelsen 179

av

inte fler välutrustade anläggningar just när det handlar street

nu om basket, beach volleyboll, skateboard, snowboard och turåkning. Notan blir därmed inte så dyr för kommunen.

180 Finansieringen idrottsrörelsen

av

5 Lotteri- och i

spelmarknaden Sverige

Verksamhetsperiod: 1996

5.1 Idrotten och spelmarknaden

I huvudsak har idrotten fyra olika intäktsmöjligheter från spelmarknaden. Dessa är:

Idrottsföreningar och förbund tar aktiv del i försäljningen av lottsedlar. Exempel på detta är BingoLotto samt mindre lotterier där länsstyrelser för försäljning i flera kommuner eller kommunkanslier/fritidsnämnder beviljar idrottsföreningar tillstånd att sälja lotter.

Idrotten fungerar spelobjekt och erhåller för detta viss kompen-

som sation från det spelbolag arrangerar spelet. Exempel på detta är

som Svenska Spel ersätter Fotbollförbundet för att matcherna, som det

som spelas på, ska förläggas på ett för Svenska Spels del fördelaktigt sätt.

Idrottsföreningar och förbund landslag utgör sponsorobjekt för spelbolag via idrotten önskar att profilera och marknadsföra sina

som spel eller det varumärket. Tipstjänst nuvarande Svenska Spel var

egna till exempel av arrangörerna till en särskild Viking Lotto Cup i

en bandy 1996.

Specialprojekt mellan idrotten och ett spelbolag. Ett exempel på detta är Svenska Spel tillsammans med Svenska Fotbollförbundet driver

som Tipselit 2 000. Varje år satsar spelbolaget cirka tio miljoner kronor på svensk elitfotboll i syfte att höja kvalitén på svensk fotboll och på så sätt trygga ett högt värde på de matcher används i spelbolagets

som olika spelfonner, som till exempel Oddset, Stryktipset eller Måltipset. Ett annat exempel på ett specialprojekt mellan idrotten och ett spelbolag är Olympiatravet, där ATG låter en del av sin behållning från V75

till Sveriges Olympiska Kommitté och Handikappidrottsförbundet.

Finansieringen idrottsrörelsen 181

av

För att kartlägga lotteri- och spelmarknadens bidrag till idrotten har vi fått material från Lotteriinspektionen, Svenska Spel, ATG, SCB, Svensk TV-Bingo och Folkrörelsemas samarbetsorgan för Lotterifrågor FSL. Intervjuer har gjorts med Camilla Andersson, statistiker

Lotteriinspektionen, Jonas Bergström, sponsoransvarig, AB Svenska Spel, Elisabeth Nonnelli, marknad och reklamavdelningen ATG, Krister Fredricson från bingoarrangöremas branschorganisation Svebico, Leif Flatow från Svensk TV-Bingo samt Stig Kroon, FSL.

5.2 till idrotten från

Penningströmmama spelmarknaden 1996

Olika former av spel utgör viktig fmansieringskälla för idrotten.

en Penningströmmama till idrotten från spelmarknaden 1996 kan sammanfattas i tabellen nedan. Omsättningssiffror för bingospel, restaurangkasino och föreningslotterier 1996 är tillgängliga först senare under 1997. För dessa spelformer återges Lotteriinspektionens

prognos baserad på 1995 års definitiva uppgifter samt kontakter med de största lotteriema respektive kasinobolagen. Siffrorna inom parentes är från 1995.

182 Finansieringen idrottsrörelsen

av

Tabell. Penningströmmarna till idrotten från spelmarknaden samt total omsättning år 1996

Till Total Omsättning

idrotten omsättning i jmf m. 95

Mkr

Spelbolagen

ATG 5,21 9 049 s 770 +3% Svenska Spel:

f d Tipstjänst 160,72 7 177 7 202 -0,4% -

3,53 3 790 7%4

f d Penninglotteriet 3 419 -

F olkrärelsernas spel och lotterier." BingoLotto 1 200 3 108 2 997 +4%

varav BingoLotto-netto 39,4 -

ersättning for 25,65 - varav distribution och kontroll

-

Övrigt

Restaurangkasino 1100 1156 -5% Summa 18I9,4 26 918 26 887

uppskattade siffror

inga uppskattningar gjorda av Lotteriinspektionen

4,7 mkr går till Sveriges Olympiska Kommitté SOK. ATG stöder även Svenska Ishockeyligan och Ridsportförbundet, men siffrorna är inte officiella och ingår inte i beloppet ovan. 270,7 mkr 44 procent går direkt till Fotbollförbundet. 32,5 mkr går till Sveriges Olympiska Kommitté SOK. 4Förändring beror till stor del på förskjutning av redovisningsperioden

en 5Uppskattning ersättning till idrottsföreningar och distriktsförbund som

av flmgerar servicecentraler till BingoLotto samt för kontroll av redovisningen

som av lottema.

Finansieringen av idrottsrörelsen 183

Idrottens andel av spelmarknaden år 1996 var cirka 7 procent preliminära siffror.

5.3 Spelbolagen

Med undantag av restaurangkasinospel som drivs kommersiellt har staten och folkrörelsema ensamrätt till spelmarknaden i Sverige. Spelbolagen sorterar under Finansdepartementet och tillstånd ges av regeringen medan kontrollen och tillsynen sköts av Lotteriinspektionen. Tillstånd och tillsyn för folkrörelsemas spel och lotterier samt restaurangkasino Lotteriinspektionen, länsstyrelser och kommuner.

sköts av

Utvecklingen den svenska spelmarknaden 1996 har enligt Lotteriinspektionens siffror inte varit lika stark som under föregående år. Omsättningen på spelmarknaden under 1996 var cirka 27 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär samma omsättning som under 1995.

De tre stora spelbolagen samt BingoLotto omsatte under 1996 23 miljarder kronor, vilket motsvarar 85 procent av den totala spelmarknaden. Den största aktören 1996 var AB Trav och Galopp ATG som omsatte 9 049 miljoner kronor. Den placeringen beräknas tas över av Svenska Spel under 1997 efter sammanslagningen mellan Tipstjänst och Penninglotteriet.

Aktiebolaget Trav och Galopp ATG

ATG ägs till 90 procent Svenska Travsportens Centralförbund och

av till 10 procent Svenska Galoppsportens Centralförbund. 1996 ökade

av ATG sin marknadsandel från 33,1 till 34,6 procent, mest tack vare fortsatta framgångar för V75 där försäljningen steg med över 10 procent. ATG omsatte drygt 9 049 miljarder kronor 1996.

Sedan 1979, med något års uppehåll, har ATG arrangerat Olympiatravet tillsammans med Sveriges Olympiska Kommitté SOK och låter en del av sin behållning från V75 gå till SOK. Fram till och med 1996 har 61,5 mkr kommit idrotten till del genom Olympiatravet.

1996 lämnade Olympiatravet 4,7 mkr i bidrag till Sveriges Olympiska Kommitté. Därutöver erhöll Svenska Handikappidrottsförbundet genom SOK-avtalet 471 000 kronor till förberedelser för Paralympics i Atlanta 1996. Sedan 1995 f°ar Svenska Handikappidrottsförbundet 10 procent av summan som går till SOK.

ATG stöder även Svenska Hockeyligan och V75-hoppet i Ridsportsallsvenskan. Siffrorna är inte officiella.

184 Finansieringen av idrottsrärelsen

AB Svenska

spel

Beslut fattades i Riksdagen i maj 1996 om en sammanslagning av de

två statliga spelbolagen Svenska Penninglotteriet AB och AB Tip-

stjänst. I december 1996 fick det bolaget namnet AB Svenska Spel.

nya

Målsättningen är att begreppen Tipstjänst och Penninglotteriet helt ska

ha ersatts med samlingsnamnet Svenska Spel vid årsskiftet 1997-98 och att Svenska Spel till inriktning och omfattning ska vara känt av 65 procent av svenska folket 1999.

Svenska Spels affärsidé är att inom givna regler och tillstånd tillfredsställa allmänhet och ägare att på ett effektivt, säkert och

genom förtroendefullt spel och lotterier.

sätt arrangera

Svenska Spel har fått ett treårigt tillstånd, som löper från och med den l januari 1997, att anordna vadhâllning på all idrott utom hästtävlingar och på nummerdragningar, att sköta traditionella lotterier samt att anordna det slags vadhâllning på idrott där bolaget sätter odd-

Under tidsperiod har Svenska Spel också koncession att sen. samma anordna spel på värdeautomater.

Omsättningen för de spelformer omfattas Svenska

som numera av Spel minskade med sammanlagt cirka tre procent 1996.

F.d. Tipstjänst

Omsättningen för de spelfonner tidigare ingick i Tipstjänst mins-

som kade med 25,8 mkr -0,4 procent och motsvarande minskning för spelformerna i före detta Penninglotteriet var 271,5 mkr -7,2 procent under 1996, den minskningen beror mest på förändring

men senare en

av redovisningsperioden for Triss.

Tipstjänst nuvarande Svenska Spel hade flera olika samarbetsprojekt och sponsoravtal med idrotten och betalade cirka 90-100 mkr varje år till olika idrottsorganisationer. I väntan på en ny sponsorstrategi till följd Tipstjänsts sammanslagning med Penninglotteriet inledde

av

5Förändring beror till stor del på förskjutning redovisningsperioden for

en av Triss.

Finansieringen idrottsrörelsen 185

av

Svenska Spel inga nya samarbeten med idrottsförbunden 1996 utan konsoliderade de avtal som redan hade tecknats.

Svenska Spels relation med idrottsrörelsen har enligt 1996 års förvaltningsberättelse i första hand gällt olika sponsorarrangemang. Svenska Spel fortsätter Tipstjänsts huvudsponsor för

engagemang som Svenska Fotbollförbundet och de svenska fotbollslandslagen samt kommer även att stödja ungdomsfotbollen och klubbar på olika nivåer

genom till exempel talangutvecklingsprojektet Tipselit 2 000 och

hattricktävlingar.

Tabell. Tipstjänsts nuvarande Svenska Spel utbetalningar till idrotten år 1996

Miljoner kronor

-

SEF-klubbama 46,0 -

Tipselit 2000 10,0

- Sponsring och övriga affärsuppgörelser 36,0 Summa cirka 160, 7

Dessutom reserverade Tipstjänst nuvarande Svenska Spel 34,8 mkr för bidrag till byggnation av fullstora inomhushallar för fotboll 1996. Hallfonden finns inte inkluderad i tabellen ovan, eftersom det ännu inte är bestämt till vem och när pengarna ska betalas ut.

År 1990 fattade riksdagen beslut att viss del Tipstjänsts

om en av överskott skulle överföras direkt till idrotten. 1996 betalade Tipstjänst 55 mkr till Riksidrottsförbundet, även Svenska Spel

en summa som kommer att betala 1997. Hur det blir 1998 är ännu inte bestämt. Tidigare var det meningen att överskottet från värdeautomatspelen oavkortat skulle stödja ungdomsidrott och ungdomsrörelser i Sverige. Istället kommer folkrörelsema få viss andel vinsten i Svenska

en av Spel, men hur stor andel det blir är ännu inte bestämt.

Tipstjänst har hittills ersatt Fotbollförbundet för att förbundet skall arrangera matcher på ett för Tipstjänst lämpligt sätt. Under 1996 betalade Tipstjänst ut 46 mkr som spelkompensation till Fotbollförbundet för att fördelas vidare till SEP-klubbarna Svensk Elitfotboll. Svenska Spel kommer att fortsätta med detta stöd.

Tipselit 2 000. För att trygga kvaliteten på sina olika spelforrner inledde Tipstjänst ett elitprojekt tillsammans med Fotbollförbundet. Hittills har Tipstjänst betalat ut cirka 10 mkr per år till fotbollen i samband med Tipselit 2 000. Svenska Spel kommer att fortsätta med projektet.

186 Finansieringen idrottsrörelsen

av

Tipstjänst har även haft större marknadsföringsavtal med Fotboll-

förbundet och Ishockeyförbundet, avtal som har övertagits av Svenska Spel. Svenska Spel är svensk fotbolls största samarbetspartner och ishockeyförbundets huvudsponsor. Svenska Spel sponsrar även sex andra specialidrottsförbund: förbunden i bandy, bordtennis, brottning, handboll, innebandy och simning.

Exempel på övriga insatser från Svenska Spel till idrotten är:

Mr och Miss Hat Trick. Svenska Spel betalar till de spelare 3 000 kr till damerna och 5 000 kr till herrarna som gör minst tre mål

och match i Allsvenskan eller division I i fotboll. Sedan i en samma starten 1983 har cirka 3,6 mkr utbetalats, det vill säga cirka 250 000 kr om året.

Svenska Spel kommer att under sex år framöver bekosta en idrottsskadeklinik för elit- och breddidrotter vid Karolinska Institutet och St Görans sjukhus. En professor skall tillsättas under våren 1997.

Svenska Spel stödjer även kampanjen för OS i Stockholm år 2004.

F d Penninglotteriet

Troligtvis kommer Svenska Spel också att förnya Penninglotteriets avtal med Sveriges Olympiska Kommitté SOK. Under 1996 stödde Penninglotteriet SOK med 2,5 mkr.

Tabell. Penninglotteriets nuvarande Svenska Spel utbetalningar till idrotten år 1996

Miljoner kronor

Värdeautomatspelen VLT

I maj 1996 påbörjade Tipstjänst nuvarande Svenska Spel lanseringen

de värdeautomatspelen under namnet Jack Vegas. Vid årets slut av nya fanns drygt 400 apparater utställda på cirka 160 platser, i miljöer med IS-årsgräns. Målsättningen för 1997 är 2 500 utplacerade apparater. Koncessionen löper till och med den 30 juni 2000.

Från början det meningen att överskottet från spel värde-

var automater skulle fördelas till den lokala barn- och ungdomsverksamheten bland såväl idrotts- som barn- och ungdomsföreningar. I sambandet med sammanslagningen Penninglotteriet och Tipstjänst änd-

av rades beslutet. Tanken är istället att folkrörelsema ska få viss andel i

en

Finansieringen av idrottsrörelsen 187

vinsten från det nya spelbolaget AB Svenska Spel. Förhandlingar om andelens storlek och fördelningen mellan de olika folkrörelseorganisationema är ännu inte klara. Andelens storlek kommer att bero på ut-

vecklingen av värdeautomatspelens omsättning.

Riksdagsbeslutet om en introduktion värdeautomater har inte hit-

av tills gett folkrörelsen det överskott som många hoppades på. På grund av de stora initiala investeringarna 1996 farms inget överskott att betala ut.

5.4 Spel och lotterier inom folkrörelserna

BingoLotto redovisade en omsättningsökning på cirka fyra procent och en årsomsättning 3 109 mkr 1996. Spelet har sedan starten haft en mycket stark utveckling som nu ser ut att avstanna något. Antalet sålda lotter minskade under hösten 1996. Omsättningsökningen under året beror på ett ökat lottpris.

Övriga folkrörelsedrivna spel omsätter cirka 2 865 miljoner kronor. Spelen har under ett antal år minskat sin omsättning och den trenden tycks fortsätta. En förklaring till den stora minskningen av omsättningen kan vara att BingoLotto introducerades på riksplanet 1991. Totalt sett har folkrörelserna ökat sin andel av spehnarknaden i och

med BingoLottos framgångar.

BingoLotto

Bakgrund

BingoLotto startades i lokal-TV i Göteborg. Efter en trög start växte programmet i popularitet och genererade 10 mkr i intäkter till idrotten i Göteborg 1990. Under 1991 började initiativtagarna bakom BingoLotto att intressera sig för att expandera programmet till riksplanet. Efter klartecken från Lotterinämnden öppnades möjligheten att sända Bingo- Lotto via satellit över hela Sverige. I september 1991 övertog aktiebolaget Kanal Göteborg idén till BingoLotto från Göteborgs Distrikts- och Idrottsförbund.

Kanal Göteborg producerar programmet som sänds i TV4 uppdrag av Svensk TV-Bingo AB, vilket ägs av Folkrörelsemas Samarbetsorgan för Lotterifrågor FSL. Arrangör för lotteriet är FSL, som består av 62 riksorganisationer med 6 454 000 medlemmar. Alla ideella

188 Finansieringen idrottsrörelsen

av

föreningar som är anslutna till en riksorganisation som är medlem i FSL har möjlighet att sälja bingolotter. Riksidrottsförbundet är störst med 2 700 000 medlemmar.

Sedan introduktionen riksplanet 1991 har BingoLotto haft en mycket snabb ökning omsättningen. Ökningen av omsättningen

av 1994-95 var cirka 17 procent. Den snabba tillväxten tycks ha bromsats

då ökningen mellan 1995-96 var cirka fyra procent i löpande upp nu

priser. i

Antalet tävlingsdagar för BingoLotto, det vill säga antalet dagar som programmet visades i TV4, under 1996 var 37 dagar. Försäljningen per tävlingsdag var i genomsnitt 2 800 000 sålda lotter. Som störst var omsättningen vecka 51 då 176 000 000 kr omsattes. Tittarrekordet 1996 sattes kvällen före julafton då 3 090 000 personer tittade.

Aktörerna

Kanal Göteborg:

äger programfonnatet till BingoLotto -

producerar programmet BingoLotto åt TV4 -

sändningarna finansieras programmets sponsorer som även skän - av

ker priser till deltagarna i dragningen

TV4

sänder programmet BingoLotto -

finansieras med TV-reklam -

F olkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor FSL

har via Lotteriinspektionen regeringens tillstånd att anordna Bingo -

Lotto

Svensk TV-Bingo AB helägt av FSL

avtalsslutande part gentemot Kanal Göteborg -

Service- och distributionscentraler Sammanlagt finns det 30 servicecentraler för BingoLotto i Sverige, varav 18 har anknytning till idrotten. Inledningsvis fick samtliga distriktsförbund inom idrotten möjlighet att fungera som servicecentraler för BingoLotto. Endast sju distriktsförbund valde då att upprätta en servicecentral, siffra som är oförändrad 1997.

en

Av de 18 servicecentraler har anknytning till idrotten är sju

som distriktsförbund, nämligen förbunden i Göteborg, Stockholm, Värmland, Gotland, Örebro, Blekinge och Småland. De resterande tio är

Finansieringen idrottsrörelsen 189

av

idrottsallianser, enskilda föreningar och distriktsförbund i samarbete med andra organisationer såsom IOGT-NTO och Blå Bandet.

Föreningar I december 1996 12 500 föreningar anslutna till BingoLotto

var som försäljare av bingolotter. Av dessa 9 900 idrottsföreningar, det vill

var säga 79 procent.

Återförsäljare

Tobakister, kiosker med flera säljer bingolotter på egen hand eller i vissa fall på uppdrag av idrottsföreningar. Antalet auktoriserade återförsäljare är 6 100.

Fördelning av BingoLottos pengar

Lottpriset för en bingolott är 30 kr hösten 1996.

BingoLottos intäkter fördelade sig enligt följande 1995, en uppdelning som enligt FSL inte kommer att förändras särskilt mycket 1996 siffrorna från 1996 är ännu inte sammanställda:

Procent

som kommersiella ombud och återförsäljare. Säljande föreningars provision benämns ersättning till föreningarna.

Eftersom 18 av BingoLottos 30 servicecentraler har anknytning till idrotten tillfaller del återförsäljarnas åtta procent, nämns

en av som ovan, idrottsrörelsen utöver ersättningen till föreningarna. Denna summa ska enligt FSL täcka servicecentralemas kostnader.

Lokala skattemyndigheter på flera håll i landet anser att de idrottsorganisationer fungerar servicecentraler för BingoLotto

som som bedriver kommersiell näringsverksamhet och därför ska betala inkomstskatt och Idrottsföreningar är normalt skattebefriade för

moms.

190 Finansieringen idrottsrörelsen

av

lottförsäljning sker ideella skäl. De första fallen kommer att

som av avgöras på länsrätts nivå under hösten 1997.

Samtliga 22 distriktsförbund f°ar dessutom viss ersättning av

en Svensk TV-Bingo för kontroll av redovisningen av pengarna från för-

säljningen av bingolotter.

Den sammanlagda ersättningen till idrottsföreningar och distriktsförbund för deras arbete som servicecentraler samt kontrollinstanser av

bingolottförsäljningen uppgick till uppskattningsvis 25,6 mkr under

1996.

BingoLottos omsättning 1996

BingoLotto har befäst sin ledning i spelligan och har varit den mest

populära spelformen under 1996 räknat efter försäljningsintäkter

3 109 mkr. V75 ligger på andra plats 3 017 mkr och Lotto har hamnat på tredje plats 2 628 mkr.

Bingolottförsäljningen minskade med 6,3 miljoner lotter 1996 jämfört med eftersom lottpriset höjdes med 5 kronor från och

1995, men

med höstomgången 1996 ökade försäljningsintäktema med 112 mkr

jämfört med 1995. Enligt SCB hade BingoLottos omsättning den största procentuella ökningen 4 procent jämfört med de övriga tre dominerande bolagen på den svenska spelmarknaden ATG, Tipstjänst och Penninglotteriet.

1996 omsatte BingoLotto 3 109 mkr, varav cirka 1 265 mkr tillföll föreningslivet. Sammanlagt 1 135 mkr f°ar 9 900 idrottsföreningar, som sålde cirka 80 miljoner lotter, att dryga ut klubbkassoma med. 23 miljoner lotter såldes butiker och kiosker och 11 miljoner av övriga

av folkrörelser.

Bingolotto 92 93 94 95 96 Omsättning 854 2 360 2 498 2 997 3 109 Netto till föreningslivet 260 948 1 045 1 245 1 278 varav till idrotten 230 840 930 1 120 1 125

Huvudparten BingoLottos omsättning går direkt till idrottsföre-

av ningarna l 135 mkr är prognosen för 1996. Cirka 3 procent av BingoLottos totala omsättning behålls dock inom FSL för att täcka centrala kostnader för spelutveckling och eventuella oförutsedda utgif-

Överskottet fördelas sedan bland medlemsorganisationema centralt. ter. Cirka 60 procent det centrala BingoLotto-nettot går till RF.

av

Finansieringen idrottsrörelsen 191

av

Utbetalning av BingoLotto-netto mkr

OBS Beloppet baseras resultatet året innan

92 93 94 95 96 Riksidrottsförbundet 6,4 8,3 45 39,4

-

I Riksidrottsförbundets årsredovisning från 95/96 att

uppges 60,4 mkr erhållits i bidrag från FSL. Det är del

som avses en av BingoLotto-nettot från 1994 som betalades ut 1995 20,9 mkr och beloppet från 1995 betalades ut 1996 39,4 mkr. Anledningen är

som att RF:s årsredovisning från 95/96 gäller 18 månader eftersom RF övergick från brutet räkenskapsår till kalenderår 1995.

Folkrörelserna anordnar fem lotterier förutom typer av

BingoLotto:

Rikslotterier, där lotter säljs i mer än ett län. Tillstånd för att

arrangera rikslotterier tilldelas folkrörelsemas riksorganisationer. Politiska partier och IOGT-NTO är de stora aktörerna marknaden. Cirka 25 procent av rikslotteriema 1996 drevs av idrotten inklusive BingoLotto som är idrottens största rikslotteri, men som i övrigt skiljer sig väsentligt från övriga rikslotterier. 1996 omsatta rikslotteriema cirka 600 mkr enligt Lotteriinspektionen.

Under 1995 beviljades tillstånd för idrottslotterier på cirka 2 procent av rikslotteriomsättningen, det vill säga cirka 12 mkr. Nettobehållningen i ett rikslotteri 1995 34 procent. Idrotten kan uppskattas till

var att ha fått cirka 4 mkr från olika rikslotterier 1996, förutsatt att procentsatsema är ungefär desamma 1995.

som

2. Regionala lotterier, det vill säga rikstäckande lotterier där lotter säljs i flera kommuner. Den redovisade försäljningen regionala lotte-

av rier uppgick 1996 till 35 mkr enligt Lotteriinspektionen, försvin-

en nande liten del av den totala marknaden. Tillstånden för regionala lotterier fördelas länsstyrelserna även för kontroll.

av som svarar

Bland de regionala lotteriema stod idrotten för 41 procent ansök-

av ningarna 1995. Nettobehållningen för regionala lotterier uppskattas till 35 procent eller 12 mkr. Förutsatt att dessa procentsatser förblev någorlunda oförändrade 1996 kan det antas att 41 procent nettobe-

av hållningen, det vill säga 5 mkr, har tillfallit idrotten.

3. Lokala lotterier, är lotterier vars lotter säljs inom enda kommun.

en Tillstånd beviljas kommunerna. Den redovisade försäljningen

av av

192 Finansieringen idrottsrörelsen av

tillstånds- och registreringslotterier uppgick enligt Lotteriinspektionen till 220 mkr under 1996. 1995 tilldelades 43 procent tillstånden idrottsföreningama. Såleav des kan idrottens del nettobehållningen från de lokala lotteriema av antas cirka 43 procent. Nettobehållningen totalt 95 mkr under vara var 1995. Förutsatt att dessa procentsatser förblev någorlunda oförändrade 1996 kan 41 mkr antas ha tillfallit idrotten från olika lokala lotterier under 1996.

Bingo. Bingospel bedrivs i huvudsak så kallad variantbingo, det som vill säga spel i hallar där spelarna deltar i spelet alltifrån tio minuter till flera timmar. Automatbingo, där insats görs i myntinkast och spel bedrivs på fasta brickor, förekommer i liten omfattning ett fåtal en orter. Bingospel förekommer också i form tillställningar som pågår i av cirka två timmar oftast på kvällstid, som till exempel storbingo, läggbingo, ritbingo, Drive-In-Bingo med Bingospel med varuvinster mera. förekommer inte längre. Bingospelets omsättning ökade i början av 1990-talet för att de senaste åren minska realt sett. Bingoverksamheten domineras av idrottsföreningarna 1995 stod för hela 83 procent av ansökningsom arna. 1996 omsatte bingospelandet enligt Lotteriinspektionens prognos 2 010 mkr. Nettobehållningen till föreningarna blev 1995 19 procent. Förutsatt att dessa procentsatser förblev någorlunda oförändrade 1996, blev nettobehållningen 382 mkr, 317 mkr kan antas ha tillfallit varav idrotten.

5. Fria lotterier. För lotterier anordnas inom ramen för den fria som sektorn krävs varken tillstånd eller registrering hos kommunen. Lotteriet måste uppfylla vissa villkor, som till exempel att det säljs vid en offentlig tillställning till förmån för ett allmängiltigt ändamål och att högsta vinsten understiger ett fastställt belopp eller att det är ett bingospel. Under rubriken fria lotterier ingår även bingohallamas sidolotterier i form spelautomater. 1996 bidrog det så kallade Lyckohjulet av med drygt 100 mkr till föreningslivet och enligt bingohallamas branschorganisation Svebico tillföll 83 procent av summan idrottsrörelsen. På grund likheterna med enarmade banditer förbjöds av Lyckohjulet vid årsskiftet 96/97. Lyckohjulet har nu ersatts av ett annat spel Guldchansen, men liknande kritik har riktats även mot detta spel. Än så länge är Guldchansen tillåtet. Enligt Lotteriinspektionen är det mycket svårt att uppskatta de fria lotteriernas totala omsättning.

Finansieringen idrottsrörelsen 193

av

I samband med Idrottsutredningen gjordes föreningsstudie, där

en 200 idrottsföreningars årsredovisningar granskades. Cirka nio procent av idrottsföreningamas totala intäkter kom från lotterier och bingo, i nominella termer cirka 90 tkr per förening. Om samma genomsnitt

gäller för samtliga idrottsföreningar skulle de 22 072 idrottsförening-

ama, som enligt RF finns i Sverige, få sammanlagt 2 miljarder kronor från lotterier och bingo exklusive intäkterna från BingoLotto. Eftersom detta är en uppskattning gjord på grundval av ett litet urval av idrotts-

föreningar bör summan hanteras med försiktighet.

5.5 Kasinospel

Kasinoverksamheten innefattar spel som Black Jack, Roulette och tärning. Black Jack står för cirka 70 procent av den totala omsättningen.

Antalet tillståndsinnehavare var 240 stycken under 1995, varav de flesta företag är förhållandevis små. De tjugo största företagen står för cirka 80 procent av den totala omsättningen. Företagen drivs kommersiellt och bidrar troligtvis inte i någon större skala till idrottsrörelsen. Lönsamheten inom branschen är, enligt branschens egna uppgifter, låg.

5.6 för lotterier

Tillståndsmyndigheter

Följande instanser beviljar tillstånd för lotterier:

Lotteriinspektionen beviljar tillstånd för rikslotterier inklusive

BingoLotto

Länsstyrelserna för respektive län beviljar tillstånd till regionala

lotterier samt till bingospel

Fritidsnämnder eller eventuellt kommunkansliet beviljar tillstånd för

lotterier som bedrivs inom och kommun, det vill säga

en samma

lokala lotterier

Finansdepartementet beviljar tillstånd för AB Svenska Spel och

ATG.

194 Finansieringen idrottsrörelsen

av

6 Sponsring

Detta kapitel syftar till att beskriva den svenska sponsonnarknadens omfattning, trender inom sponsring och idrottssponsringens utveckling. Vi ser endast till den del av sponsringen som kommer i rena pengar, inte i varor och tjänster.

Observera att den befintliga statistiken om sponsormarknaden i Sverige är ytterst bristfällig. Det rör sig uppskattningar, eftersom

om det inte finns några säkra mätmetoder, vare sig på effekten av eller hur mycket pengar som spenderas på sponsring.

6.1 i Sverige Sponsorrnarknaden

Det är framför allt fyra källor brukar åberopas vid bedömningen av

som den totala sponsormarknaden i Sverige:

Annonsörföreningen Svenska SponsringsFöreningen Institutet for Reklam och Mediestatistik IRM Sponsorstrategi

De både förstnämnda källorna är tätt sammankopplade och använder sig av varandras statistik.

I detta kapitel har vi även med uppgifter från Föreningen Kultur och Näringsliv, som årligen undersöker omfattningen och inriktningen av kultursponsringen i Sverige.

Finansieringen idrottsrörelsen 195

av

Totala reklaminvesteringar

Enligt IRM ser hela reklammarknaden i Sverige år 1996 ut följer:

som

TABELL: Reklaminvesteringama i traditionella och övriga medier i Sverige år 1996 samt den procentuella förändringen sen 1995

Enligt IRM uppgick den totala satsades på sponsring

summan som 1996 till 1 300 mkr. Sponsringen stod för fyra procent den totala

av reklamkakan i Sverige 1996.

Svenska SponsringsFöreningen vill inte uttala sig med exakta siffror, men säger att det handlar cirka miljard kronor år, troli-

om en per gen mer. Största delen, 70-80 procent, går till idrotten enligt Svenska

SponsringsFöreningen.

Sponsorstrategi och dess dotterbolag Sponsorstatistik har sedan slutet av 80-talet gjort kontinuerliga utvärderingar av idrottssponsringen i Sverige. VD Magnus Roos uppskattar den totala sponsringen i Sverige till cirka två miljarder år, cirka 1,5 miljarder investe-

per varav ras i idrottsrelaterade projekt. Sponsorstrategi uppskattar företagens sponsorinvesteringar till 5-10 procent av de totala marknadsinveste-

ringarna, vilket är något mer än IRM och SponsringsFöreningen.

196 Finansieringen idrottsrörelsen

av

Att Sponsorstrategis siffror avviker från Sp0nsringsFöreningen kan delvis förklaras av att många internationella svenska företag valt att

idrottsevenemang och lag utanför Sverige. Företag som Ericssponsra

och Volvo arbetar ofta direkt med internationella idrottsförbund. son

Fördelningen av sponsringen

Ungefärlig fördelning %

TABELL: Fördelningen av sponsringen i Sverige 1996

6.2 Trender i sponsringen

Sponsringen har blivit allt viktigare del i företagens marknadsföring.

en Idag har sponsring del marknadsföringen blivit mer accepte-

som en av rat och uppfattas alltmer som ett naturligt redskap för att ge positiva associationer till företaget och nå nya målgrupper.

Kultursponsring har blivit trend bland företagen de senaste åren.

en Föreningen Kultur och Näringsliv, ett samarbetsforum för kultursponsring, har ett 90-tal medlemsföretag, 69 redovisade sina spon-

varav soravtal 1996. En uppskattning visar att företagens samlade

grov sponsring kulturen ligger på mellan 175 och 200 mkr. Idrotten

av nu tilldelas ännu fyra till fem gånger så mycket, cirka 1 000 mkr, men gapet krymper något.

Största kultursponsringen i landet görs av Astra med fem mkr per år 1996-97 till Kungliga Filharmoniska orkestem. Telia, som var huvudsponsor för friidrotts-VM i Göteborg 1995 ett avtal som var

värt 7 mkr, tidigare större andelen sponsorstödet till idrotten,

gav av Numera är sponsorbudgeten balanserad och Dramaten får 4-5 mkr

mer

året fram till 1999 Telias sponsorpengar. Volvo som sponsrar om av Whitbread-seglingen och europatouren i golf, dessutom 2,6 mkr

ger varje år 1994-99 till Göteborgs Symfoniker. Andra stora företag som

kulturen med belopp i miljonklassen är: Ericsson, Svenska sponsrar Spel, Pharmacia Upjohn, SAS, Svenska Shell och Vattenfall.

Finansieringen idrottsrärelsen 197

av

Kultursponsring skiljer sig från idrottssponsring att avtalen

genom nästan aldrig omfattar mindre än tre år. Bidragande faktorer till att

kultursponsringen kan antas öka på idrottssponsringens bekostnad är att

Stockholm blir Europas kulturhuvudstad 1998 och att idrotten har forlorat en del av sin attraktionskraft på grund doping och läktarvåld.

av

Humansponsringen har idag relativt blygsam omfattning i

en Sverige. I USA, där många företag affärsmässiga fördelar med att

ser engagera sig för en god sak, ökar den. De kommande åren f°ar utvisa om trenden även kommer till Sverige.

6.3 Idrottssponsring

Total sponsring och idrottssponsring över tiden

Av siffrorna nedan framgår att investeringar i sponsring ökar igen efter nedgången 1990-93. För idrottssponsringens del börjar det likna siffrorna från det glada 80-talet. Däremot har krav på value

sponsoremas for money ökat radikalt sedan 80-talet då idrottsevenemang fick stora sponsorstöd preciserade målgrupper, kommunika-

utan att sponsorema tionsmål eller marknadseffekter. Numera finns klarare Skatteregler

som går ut på att icke specificerade prestationer från mottagarna kan innebära att avdrag i deklarationema inte medges.

Total sponsring i Sverige över tiden:

1984 500 mkr varav idrottssponsring 450 mkr 1985 600 mkr varav idrottssponsring 550 mkr 1986 700 mkr varav idrottssponsring 600 mkr 1987 750 mkr varav idrottssponsring 650 mkr 1988 l 000 mkr varav idrottssponsring 800 mkr 1989 1 150 mkr varav idrottssponsring 900 mkr 1990 1 050 mkr varav idrottssponsring 875 mkr 1991 950 mkr varav idrottssponsring 750 mkr 1992 850 mkr 1993 750 mkr 1994 850 mkr 1995 l 000 mkr 1996 1 300 mkr varav idrottssponsring 910 mkr

TABELL: Total sponsring och idrottssponsring i Sverige över tiden Källor: Svenska Sponsorers Förening, IRM

198 Finansieringen idrottsrörelsen av

mellan olika och olika nivåer

Sponsring sporter

Sponsringens storlek och betydelse skiftar mellan olika sporter och olika nivåer inom idrottsrörelsen. Sponsringen elitföreningar, specialidrottsförbunden och 200 av slumpmässigt utvalda idrottsföreningar har undersökts.

Elitföreningarna

Elitidrotten i Sverige är mycket beroende sponsring. Elitishockeyav klubbamas största intäktskälla är sponsorer. Sponsringen av ishockeyklubbarna i Elitserien uppgick till 116,1 mkr, vilket motsvarar 30 procent de totala intäkterna år 1996. Hockeyligans arbete med gemenav och TV-försäljning har ökat omsättningen i Elitserien sam sponsordramatiskt.

I Allsvenskans sponsorintäkter uppgick under samma period till

64,8 mkr, vilket är 19 procent de totala intäkterna. Något större inav täktskällor försäljningen spelare 80,0 mkr 24 procent av de var av totala intäkterna och försäljning biljetter- 76,5 mkr 23 procent. - av De allsvenska klubbamas kommersiella intäkter kommer att öka de närmaste åren. Detta efter att fotbollen ingått ett centralt avtal med det tyska agentbolaget ISPR avseende TV- och reklamrättigheter. Pengarna fördelas från Fotbollförbundet via Svensk Elitfotboll till de enskilda klubbama. Framför allt de mindre klubbarna kan räkna med ökade och stabilare intäktsflöden.

Specialidrottsförbunden

Specialidrottsförbunden redovisade i sina senaste årsredovisningar och affärsintäkter på 124,8 miljoner kronor. Svenska Issponsorhockeyförbundet och Fotbollförbundet låg i topp med 39,5 miljoner respektive 28,7 miljoner. 14 specialidrottsförbund redovisade inte några sponsorintäkter över huvud taget. För 19 förbund översteg sponsorintäktema en miljon kronor.

Distriktsförbunden

Redovisar överhuvudtaget inte några sponsorintäkter.

Finansieringen av idrottsrörelsen 199

Idrottsföreningar

Intäkterna från försäljning av sponsring och reklam uppgick till 15,6 miljoner kronor bland de 200 undersökta föreningarna. Det motsvarade 7,6 procent av de totala intäkterna. Många föreningar saknar helt intäkter från sponsring.

De stora intäkterna kan hänföras till föreningar med elitlag i attraktiva arenasporter. Mest attraktiva av fotbolls- och ishockeylag.

Noterbart är att en hel del sponsring bedrivs i form av så kallade barteruppgörelser där föreningarna erhåller produkter och tjänster i stället för pengar. Dessa transaktioner syns inte i föreningarnas redo-

visningar.

200 Finansieringen idrottsrörelsen

av

7 TV-rättigheter

Det finns inte någon TV-programvara regelbundet kan attrahera

som sådana tittarsiffror idrottsevenemang, vilket under de senaste tio

som åren fått handeln med sändningsrättigheter till idrottsevenemang att

blomstra. Hanteringen av sändningsrättigheter påverkar i högsta grad

värdet för idrottens och är därför viktig del i evene-

sponsorer en mangens mediastrategier.

Efter en i jämförelse med övriga Europa trög start har Sverige utvecklat en tämligen omfattande marknad för sport och television.

Detta kapitel syftar till att kort beskrivning av företeelsen TV-

ge en rättigheter och belysa de aktörer som arbetar i branschen och hur dessa interagerar med idrotten.

7.1 Bakgrund

Den europeiska TV-marknaden var länge en av de mest reglerade sektorerna i den industrialiserade världen. Ett land med ett enda TV-bolag

ännu så sent på 80-talet den rådande situationen i de flesta var som europeiska länder. Det innebar att monopolföretag kunde planera, utforma och sända utan att ta någon egentlig hänsyn till mark-

program nadens efterfrågan. De senaste tio åren har konkurrensen i form av fler markbundna kanaler i kombination med dussintals kabel- och satellitkanaler ökat markant på TV-marknaden.

Sedan de statliga TV-bolagen tvingats in i konkurrenssituation är

en det många idrotter kunnat tjäna stora på försäljning av

som pengar sändningsrättigheter. Konkurrensen har drivit upp rättighetsprisema för de stora idrottema, för många mindre idrotter har det varken blivit

men TV-sändningar eller TV-pengar. För mer visionära och anpassningsbara idrotter har emellertid den ökade konkurrensen på TV-marknaden öppnat nya möjligheter.

Finansieringen av idrottsrörelsen 201

7.2 Vem äger

rättigheterna

En antal olika aktörer kan i besittning av sändningsrättighetema

vara

till idrottsevenemang:

ett internationellt idrottsförbund, som till exempel FIFA, IAAF, -

ett europeiskt idrottsförbund, som till exempel UEFA, -

ett svenskt specialidrottsförbund,

-

en idrottsförening,

-

ett TV-bolag,

-

ett TV-produktionsbolag,

- - en sponsor,

en TV-agent, som jobbar på uppdrag åt någon av ovanstående. -

Sändningsrättighetema delas in i olika delrättigheter såsom: rättigheter till direktsändning,

-

efterhandssändningar,

-

highlights, -

nyhetsbilder, -

videorättigheter. -

Rättigheterna styckas och paketeras i lämpliga format och säljs till

olika TV-stationer, som köper exklusivt eller icke-exklusivt för olika territorier eller distributionssystem. Exklusiviteten kan omfatta hela världen eller bara ett visst distributionssystem på den nationella mark-

naden. Det är också möjligt att sälja både markbundna rättigheter och kabelrättigheter på marknad. Ett aktuellt exempel är det svenska

samma fotbollslandslaget, matcher under 1997 direktsänds via pay-per-

vars view och efterhandssänds i Sveriges Television. Flera olika faktorer påverkar värdet av en sändningsrättighet:

produktionskvalitet, -

idrottsevenemangets status,

-

tidpunkten för evenemanget, - -idrottens position på den aktuella marknaden.

7.3 Förhållandena i

Sverige

1996 var ett mycket gynnsamt år för TV-sport i Sverige. Två nya renod-

lade sportstationer i form av FilrnNet SuperSports och Sportkanalen

startade sin verksamhet och flera sporter bereddes plats i TV. Inte bara de

stora TV-sportema ishockey och fotboll.

202 Finansieringen av idrottsrörelsen

För idrotten var det därför olyckligt att båda stationema tämligen omgående upphörde med sin verksamhet. FilmNet köptes det

upp av franska TV-bolaget Canal+ och Sportkanalen gick i systerkanal

upp en inom Kinnevikskoncemen.

Canal+ har annonserat att de kraftigt kommer att minska antalet sportsändningar och koncentrerar sig på de stora sportema, framför allt fotboll och ishockey.

För arrangörer av idrottsevenemang i Sverige finns det i huvudsak två intäktsflöden från TV-marknaden:

nationella TV-rättigheter

-

internationella TV-rättigheter -

Det är långt ifrån givet att svensk arrangör av ett internationellt

en idrottsevenemang kommer i åtnjutande av de internationella TV-rättighetema. Vid evenemang VM i friidrott i Göteborg 1995 och EM i

som fotboll 1992 tillhörde de internationella TV-rättighetema det intemationella fridrottsförbundet respektive det europeiska fotbollförbundet. Den svenska arrangören måste i flera fall garantera att en svensk TV-station tar på sig produktionskostnadema för evenemanget. Tendensen under senare år är emellertid att produktionsfakturan allt oftare hamnar hos arrangören och inte hos någon TV-station. I utbyte erhåller arrangören TV-reklam och TV-sponsring, som arrangören själv får sälja.

Var TV-rättighetema vid internationella evenemang hamnar är många gånger en förhandling mellan det internationella Specialförbundet och de nationella förbund som konkurrerar om att få ett arrangemang.

Intäkter till svensk idrott från

TV-rättigheter

Dyrgripama bland de svenska TV-sportproduktema är fotboll och ishockey. I början av 1997 sålde både Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet sina nationella och internationella TVrättigheter till det tyska agentbolaget ISPR.

För de exklusiva rättigheterna till alla landskamper, Allsvenskan, division damfotboll samt svenska lag i europeiska betalade

cuper ISPR 400 miljoner för fyra år. I avtalet ingick även reklamrättigheter till Allsvenskan.

Ishockeyn rapporteras ha erhållit 200 miljoner kronor för motsvarande avtal för elitserien i ishockey. ISPR säljer i sin tur TV-rättighetema vidare till både svenska och internationella TV-stationer.

Finansieringen av idrottsrörelsen 203

TV-rättighetemas andel från ISPR-pengama kan per år uppskattas till:

Fotboll 60 miljoner -

Ishockey 40 miljoner -

Övriga svenska arrangörer icke förbund som regelbundet erhåller TV-

rättighetspengar är:

Stockholm Open i tennis, -

Swedish Open i tennis, -

Scandinavian Masters i golf, -

Haninge Ladies Open i golf, -

DN-galan i friidrott inomhus och utomhus. -

Specialidrottsförbundens TV-intäkter är i hög grad beroende av hur

deras landslag spelar i VM-kval, EM-kval, internationella turneringar och vilka evenemang som förbundet arrangerar.

Ett landslag som tillhör Svenska Basketförbundet kan ett år möta två attraktiva lag på hemmaplan och därigenom erhålla en rejäl ersättning från olika TV-stationer. Ett annat år kanske motståndet innebär att det in blir några TV-intäkter över huvud taget.

Samma resonemang gäller för idrottsföreningar som deltar i internationellt cupspel. Eftersom motståndarna lottas är det omöjligt att göra några exakta kalkyler för klubbama. Följande delar av den svenska idrottsrörelsen erhåller intäkter från sändningsrättigheter:

specialidrottsförbund med avtal med internationella agenter, till exempel fotboll och ishockey,

specialidrottsförbund har egna internationella arrangemang, - som

specialidrottsförbund med nyhetsrättsavtal med Sveriges Television och/eller TV4,

evenemangsarrangörer som inte är specialidrottsförbund eller idrotts- föreningar,

idrottsföreningar med internationellt utbyte, som till exempel euro- peiska cupmatcher i basket, handboll etc.

Resultat

I genomsnitt erhåller svensk idrott cirka 150 miljoner kronor i ersättning för sändningsrättigheter år från nationella och internationella

per TV-stationer och TV-agenter.

204 Finansieringen idrottsrörelsen

av

8 Publik- och medlemsintäkter

Syftet med detta kapitel är att redovisa publik- och medlemsintäktemas betydelse för idrottsföreningar på elit- och breddnivå.

Bakgrundsmaterialet har varit fakta om de 26 klubbarna i Elitserien i ishockey och Fotbollsallsvenskan, insamlade årsredovisningar från 200 slumpmässigt utvalda idrottsföreningar i tio kommuner samt tidigare undersökningar och uppgifter från SCB.

l Publikintäkter

Intäkter från betalande åskådare är en mycket viktig intäktskälla för elitföreningama. För ishockeyns del utgör publikintäktema 26 procent av de totala intäkterna och för fotbollen utgör publik- och matchintäkterna 23 procent av samtliga intäkter.

Publik- och matchintäktema för de tolv elitserielagen i ishockey säsongen 1995/96 uppgick till 102,9 mkr. För de 14 allsvenska klubbarna i fotboll var motsvarande belopp cirka 76,5 mkr.

De 200 föreningar som ingått i föreningsstudien uppvisade 3,9 miljoner kronor i totala publikintäkter, vilket visar på att publikintäkter till största delen är att hänföra till större klubbar med elitlag. För andra föreningar kan vissa år med större evenemang innehålla ökade publikintäkter.

De sammanlagda publikintäktema för svensk idrott påverkas i hög grad av vilka evenemang som förläggs till Sverige. Vid stora internationella evenemang såsom VM i ishockey, VM i friidrott, EM i fotboll ökar de totala publikintäktema. Flera specialidrottsförbund, såsom fotboll, ishockey, handboll, basket, friidrott, golf och tennis har betydande publikintäkter från landskamper och internationella evenemang på hemmaplan. I sina senaste årsredovisningar redovisar specialidrottsförbunden 111,9 miljoner kr i publikintäkter. Fotboll och ishockey ligger i topp med 35,1 miljoner respektive 33,5 miljoner kr i publikintäkter.

Flera stora idrottsevenemang drivs inte av specialidrottsförbunden eller av idrottsföreningar. Det gäller årligen återkommande evenemang såsom Stockholm Open, Swedish Open, Falsterbo Horse Show, Scandinavian Masters, DN-Galan inne och ute etc. Publikintäktema för de

Finansieringen idrottsrörelsen 205

av

här evenemangen uppgår till cirka 35 miljoner år. Idrotten kompen-

per seras i avtal med de företag som fått i uppdrag att driva evenemangen.

Förutom ovannämnda evenemang erhåller idrottsföreningar med representationslag i handbollens och basketens högsta ligor betydande publikintäkter. Det gäller i viss mån även för vissa klubbar i volleyboll, bordtennis, innebandy och bandy. Även i fotbollens och ishockeyns seriesystem kan publikintäktema utgöra en viktig frnansieringskälla längre ned i divisionema.

Publikintäkterna i den här delen av idrottsrörelsen kan lågt beräknas uppgå till 250 miljoner kronor.

TABELL: Sammanfattning publikintäkter mkr

Hushållens utgifter

SCB har i en undersökning kallad Utgiftsbarometem beräknat hushållens utgifter för idrottsutövande och idrottsevenemang 1995. Totalt 1 289 hushåll ingick i undersökningen och resultatet räknades sedan upp på riksnivå. Nedan återges preliminära siffror.

Enligt SCB uppgick hushållens utgifter för idrottsevenemang år 1995 till 281,3 mkr, men siffran är osäker eftersom endast 75 hushåll av l 289 uppgav att de hade den utgiften.

8.2 Medlemsintäkter

I föreningsstudien har den ekonomiska situationen för 200 idrottsföreningar analyserats. De 200 föreningarna är representerade i tio olika kommuner, i sin tur representerar ett urval olika typkommuner i

som av Sverige. För en närmare beskrivning kommunerna hänvisas till

av avsitt 4.2.

Tio föreningar från varje kommun har valts ut samt ytterligare föreningar från varje kommun beroende på invånarantalet i varje kommun. Till exempel finns det fler föreningar i studien från Göteborg än från

206 Finansieringen idrottsrörelsen

av

Vilhelmina. Den exakta metoden redovisas i kapitlet om föreningarnas finansiering.

Medlemsintäkter nivå

på aggregerad

De 200 föreningarna redovisar sammanlagda medlemsintäkter 13 860 026 kr, vilket innebär 69 300 kr i genomsnitt per förening.

69 300 kr multiplicerat med det totala antalet idrottsföreningar i Sverige 22 072 totalsumma på 1 529 000 000 i medlemsintäk-

ger en ter till svensk idrott år. Summan överensstämmer med motsvarande

per notering i Ds 1993:58 Idrott alla ESC-rapporten från 1993. Medlemsintäktema ligger kvar nivå i den tidigare undersök-

samma som ningen.

Hushållens

utgifter

Enligt SCB:s undersökning Utgiftsbarometem uppgick hushållens utgifter för avgifter för idrottsutövande år 1995 till sammanlagt 3 149,1 mkr. I dessa avgifter ingår utgifter för inträde, biljetter, anmälningsavgifter, badavgifter, ñskekort etc.

Finansieringen idrottsrörelsen 207

av

9 Statens indirekta stöd till

idrotten

Detta kapitel syftar till att visa på olika indirekta stödformer till idrottsrörelsen från den offentliga sektorn.

Kapitlet pekar indirekta stödfonner till idrottsrörelsen såsom:

arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder

-

statliga subventioner av fortbildningsverksamhet inom idrotten -

vissa fördelar för idrotten i det nuvarande skattesystemet. Antaganden -

om andra juridiska organisationsforrner än den ideella föreningen.

9.1 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Lönebidrag

Vi har genom Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämndema fått fram ekonomiska data beskriver hur mycket lönebidrag och bidrag

som till beredskapsarbete som utbetalats under 1996 till idrottsförbund och

idrottsföreningar.

Den totala summan lönebidrag utbetalats till idrottsföreningar

som under 1996 uppgick till 1 256,9 miljoner kronor. Detta visar

på en ökning jämfört med 1992 års undersökning genomförd i ESO-rapporten från 1993. I undersökningen från 1992 uppgick utbetalningar till idrotten i form av lönebidrag till 848 miljoner kronor. Pengar till idrotten utbetalade i form av lönebidrag har från 1992 till 1996 ökat med 48,2 procent.

Totalt sett fanns det 3 347 idrottsföreningar mottog lönebidrag

som 1996 vilket motsvarar ett genomsnitt på 375 530 kronor förening.

per

Beredskapsarbeten

Vi har även granskat hur stora bidrag utbetalats till beredskaps-

som arbeten under 1996.

Totalsumman uppgick till 9,4 miljoner kronor.

208 Finansieringen idrottsrörelsen av

9.2 Statliga subventioner av

fortbildningsverksamhet inom idrotten

SISU är idrottens fonnella studieförbund. Utbildningsdepartementet fördelar årligen ut bidrag till studieförbunden. Fördelningen bidragspengar sker via ett fortbildningsråd av består representanter från olika studieförbund. som av En fördelning sker i första ledet till de centrala studieförbunden som i sin tur fördelar bidrag till de 22 SISU distrikten. SISU centralt använder olika fördelningskriterier till exempel: som

grundbidrag,

-

pryo-bidrag,

-

glesbygdsbidrag,

utvecklingsbidrag. -

SISU:s 22 distrikt omsatte totalt 108,7 miljoner kronor under verksamhetsåret 95/96. SISU:s omsättning centralt uppgick till 34,8 miljoner kronor. Total omsatte koncernen SISU 143,5 miljoner kronor. Enligt Bengt Karlsson, ekonomichef SISU centralt, uppgick statsbidraget till 42,0 miljoner. Hela beloppet utbetalades vidare till de 22 SISU-distrikten. SISU:s alla distrikt erhöll 16,3 miljoner kronor i kommunbidrag under period. Samma period erhöll SISU-distrikten totalt samma 10,1 miljoner kronor från landstingen för verksamhetsåret 95/96. SISU:s distrikt har ett samlat eget kapital på ca 36,6 miljoner kro- Motsvarande eget kapital för SISU centralt är 8 Mkr. Total eget nor. kapital i SISU-koncernen är 44 miljoner kronor. Enligt AMS uppgick de totala utbetalningarna i form av lönebidrag till sju miljoner kronor.

Staten 42,0 mkr lönebidrag 7,0 mkr - SIDA 1,7 mkr - RF 8,8 mkr ytterligare AMS 3,1 mkr - Landsting 10,1 mkr Kommuner 16,3 mkr T OTALT: 89, 0 mkr

TABELL: Sammanställning över bidrag till SISU-koncernen

Finansieringen idrottsrörelsen 209

av

9.3 som kommersiella

Idrottsföreningar

bolag inkomstskatt

- Vårt uppdrag har varit att belysa skattekonsekvensema för delar den

av undersökta idrottssektom deras rörelse hade definierats kommer-

om som siell och varit föremål för beskattning.

Inkomstskatt

Om en idrottsorganisation är skatteskyldig eller och i så fall för vilka

inkomster, beror omständigheter som hänför sig till själva föreningen, till dess ändamål och verksamhet. Det handlar också om frågeställningen om en viss intäkt är skattepliktig eller Detta beror på vilken typ intäkt det handlar Medlemsavgifter är skattepliktiga.

av om. Även medel anslag, bidrag och gåvor från offentlig myndighet är

som skattebefriade om de avser att täcka kostnader i en verksamhet som

är skattepliktig.

En idrottsförening är endast skatteskyldig för inkomst av näringsverksamhet som kommer från fastighet eller rörelse. En skatteskyldig idrottsförening betalar 30 procent proportionell inkomstskatt till staten för sådan inkomst är skattepliktig. Från denna inkomst medger

som Skattemyndigheten ett grundavdrag på 15 000.

Enligt Skatteförvaltningen i Malmö styrs beslutet skattebefriel-

om sen avseende ideella föreningar av den bedömning som görs av om intäkten av hävd kan anses ha inkommit till idrottsföreningen. Detta kan innebära att till exempel en förening som bedrivit loppmarknad på det lokala planet i många år också av hävd kan anses ha detta

som en naturlig fmansieringskälla för sin verksamhet. I förening kan

en annan det vara precis tvärtom: En roddförening som startar upp en likartad verksamhet för att finansiera sin verksamhet den ideella verksamheten kan mycket väl anses ha onaturlig koppling mellan inkomsten och den ideella verksamheten.

Det är således en tolkningsfråga som normalt startar med att skatteförvaltningen utreder situationen. Om negativt beslut kommer så blir det juridisk tolkning föreningen skall skattebefriad eller

en av om vara

Situationen är statisk utan allt prövas successivt.

Enligt RF:s tolkning av begreppet allmännyttig förening skall ett antal kriterier uppfyllas för att befrielse från inkomstskatt skall medges för den ideella föreningen:

idrottsliga ändamålet skall framgå av stadgarna, -

bedriva idrottslig verksamhet, -

210 Finansieringen av idrottsrörelsen

föreningen skall vara öppen, -

naturlig anknytning till föreningens ändamål. En princip är att 70-80 procent av föreningens inkomster måste komma från verksamhet som ligger inom det ideella ändamålet,

fullföljdkravet, för att uppfylla kravet bör föreningen under den senaste femårsperioden ha i genomsnitt använt minst 80 procent av summan av föreningens fastighetsinkomster, kapitalinkomster och skattefria rörelseinkomster i den ideella verksamheten. Till detta läggs inkomster såsom medlemsintäkter, bidrag från stat och kommun.

Ytterligare aspekter

För föreningar som har bedrivit en verksamhet som håller på attdö ut dvs. föreningar vars verksamhet inte fungerar längre men där inkomsterna strömmar kontinuerligt kan Skattemyndigheten hävda att skattebefrielse skall gälla längre. Enligt skatteförvaltningen i Malmö finns det få exempel från idrottssektom detta. Det har dock funnits exempel på Lions verksamhet där man tagit in pengar under tidigare år

aldrig delat ut dessa fonderade på fem år. Skatteförvaltmen pengar ningen har då dragit tillbaka skattebefrielsen på främst räntor som stått på bankonton. Alternativt är också att man har ett antal fonderade medel som över åren legat stilla och använts i verksamheten.

Om föreningen under något enstaka âr inte når upp till dessa 80 procent innebär detta inte att föreningen automatiskt förlorar sin begränsade skattskyldighet. Det är genomsnittet över fem år som räknas. En sådan förening uppfyller kraven ovan är enligt lagens mening be-

som gränsat skattskyldig.

Lagtexten säger att idrottsförening endast kan vara skattskyldig

en till inkomstskatt om man äger en fastighet eller bedriver en verksamhet som kan betraktas som rörelseverksamhet. Om så är fallet är ränteinkomster, utdelningar, reavinster, fastighetsförsäljningar etc. helt skattefria.

Arbetsgivaravgifter

De idrottsorganisationer utbetalat arvode eller löner under ett halvt

som basbelopp till fysiska personer behöver inte betala några sociala avgifter. Om arvodena ligger över halva basbeloppet beskattas hela beloppet med arbetsgivaravgifter.

Finansieringen idrottsrörelsen 211

av

Fastigheter

Om en idrottsförening äger en fastighet och bedriver ideell verksamhet till 51 procent kan resterande 49 procent hyras ut skattefritt. Likaså påförs fastigheten inte ett taxeringsvärde, vilket innebär att det aldrig blir

aktuellt med fastighetsskatt.

Exempel: Förvärvad fastighet Svenska Ishockeyförbundet 1996

av

enligt uppgifter i årsredovisningen. Ack. anskaffningsvärde 960501:

9 949 tkr. UppskattatEstimerat taxeringsvärde: 75 procent anskaff-

av ningsvärdet. 75 procent 9 949 tkr 0,015 111 926 kr skulle kunna räknas som en utebliven fastighetsskatt.

Gåvor

Alla gåvor går oavkortat i verksamheten denna är skattebefriad.

om Industrimannen Rune Andersson skänkte inför säsongen 1997 gåva

en till Trelleborgs FF på tolv miljoner kronor. Pengarna skulle användas för att köpa spelare i syfte att nå topposition. Detta går helt inom

en definitionen ideell förening.

9.4 Undersökningen

Vi har i vår undersökning antagit att alla undersökta SF och DF definierats som skattepliktiga objekt. Vårt antagande är att alla undersökta SF och DF ses som vanliga företag och således normalt skattepliktiga.

som Vi har även undersökt 200 föreningars årsredovisningar for att få

en bild av det finansiella läget. Dessa 200 föreningars genomsnittliga

redovisade årsresultat har sedan räknats på riksnivå.

upp

Under antagandet att dessa föreningar redovisar ett genomsnitt i överskott så uppgår detta till 25 906 kr förening. Om antar

per man att detta motsvarar ett genomsnitt alla 22 072 föreningars redovisade

av resultat så är statens uteblivna skatteinkomster: 22 072 25 906 kronor

28 procent bolagsskatt. 571,8 mkr 0,28 160,1 mkr i utebliven skatt.

Överskotten bland de 66 specialidrottsförbunden gick med

som vinst uppgick till 43,4 miljoner kronor: 43,4 0,28 12,2 mkr.

Överskotten bland de 22 distriktsförbunden gick med vinst

som uppgick till 5,7 miljoner kronor: 5,7 0,28 1,6 mkr.

212 Finansieringen idrottsrörelsen

av Idrottsföreningar 160,1 mkr Specialidrottsförbund 12,2 mkr Distriktsförbund 1,6 mkr Summa: 1 73,9 mkr TABELL: Utebliven inkomstskatt" från idrottsrörclsen enligt hypotes

Finansieringen idrottsrörelsen 213

av

10 Riksidrottsförbundet

RF

10.1 med

Syftet RF-bidraget

Syftet med RF-bidraget till de 66 specialidrottsförbunden SF:n

är att ge möjlighet att uppnå en organisatorisk stadga och skapa förutsättningar att med anställd personal bedriva sin verksamhet.

Tidigare fördelades RF-bidraget enligt en matematisk modell med äskanden från respektive SF varje år. Mot bakgrund i SF:ns olika

karaktär tillsattes 1981 en utredning IDEA för att hitta rättvis

en mer fördelningsmodell. Det nuvarande fördelningssystemet bygger på basäskanden för SF:ns normala verksamhet och på tilläggsäskanden för

avvikelser från den normala verksamheten varje år. Basäskanden görs vart tredje år.

Avvikelser från den normala verksamheten kan

vara:

beslut fattade av regering och riksdag och berörda utskott, -

av RS fattade idrottspolitiska beslut, -

speciella tidsbegränsade projekt, -

åtgärder som SF ämnar vidtaga på grund beslut fattade RIM. - av av

Budgetprocessen

basäskanden görs från SF vart tredje år, -

medel äskas i tre olika -tävling, motion och administration, - program -tillägg görs varje år,

utgångsläget är vad de olika SF:n haft för RF-bidrag under föregående -

period,

en rad faktorer redovisas nedan rörande volymen respektive SF:s -

verksamhet.

214 Finansieringen idrottsrörelsen av

faktorer in vid fördelning RF-

Följande spelar av bidraget:

foreningsantalet inom respektive SF, antal aktiva inom respektive SF, - LOK-aktiviteter, utbildningsinsatser, -

volym på landslagsverksamheten.

-

Ovanstående statistik skall insamlas över tiden och fungerar som ett

stöd vid bedömningen förbundets utveckling och ligger därmed som av grund till bidragsfördelningen. Det är emellertid viktigt att påpeka att

stödet inte är direkt kopplat till budgetprocessen. Detta betyder att det

slutliga fastställandet av RF:s bidragsfördelning till SF görs utifrån

subjektiva bedömningar. För att dessa bedömningar ska bli så rättvisa

möjligt strävar RF efter att hålla en kontinuerlig dialog med som respektive SF.

10.2 RF:s olika bidragsforrner och medel

Anslag till förbund och SOK

Specialförbund basbidrag 229,7 mkr - DF och Gotland/Nordkalott 25,1 mkr - Bidrag SF internationell verksamhet 3,9 mkr - Bidrag SF jämställd idrott 1,3 mkr - Bidrag för centrala ledarkurser SF och SISU 2,6 mkr - SOK/SISU ordinarie bidrag 11,1 mkr - Bidrag olympiska spel 14,0 mkr - Bidrag till utanför RF stående organisationer 18,1 mkr -

Övriga anslag

Driftsbidrag till idrottsanläggningar 8,5 mkr -

Riksidrottsgymnasierna 12,0 mkr

- Stöd till töreningsanläggningarna 6,0 mkr - Bosöns utbyggnad 27,3 mkr -

Elitidrottsstipendier 1,1 mkr

- Forsknings och utvecklingsbidrag 8,4 mkr - Övriga bidrag 2,8 mkr -

Anlag till lokalt aktivitetsstöd LOK 211,5 mkr

Finansieringen idrottsrörelsen 215

av

Det lokala aktivitetsstödet är avsett for föreningarna, men betalas ut via distriktsforbunden DF. Utbetalningarna sker vid två tillfällen år,

per 1juli och 1januari. Som grund för LOK-stödet ligger antalet sammankomster och antalet deltagare sammankomst i respektive förening.

per För närvarande utbetalas 12 kr sammankomst och 2,30 kr del-

per per tagare i statligt aktivitetsstöd.

Räntan på de bidragspengar som ännu inte utbetalats fungerar som marginal for att täcka de skillnader som uppstår mellan budgeterade utbetalningar och det verkliga utfall, som bestäms i form av antal sammankomster och antalet deltagare sammankomst på foreningsnivån.

per

10.3 RF ekonomi

:s

RF har nyligen lagt om sin räkenskapsperiod och från och med l januari 1997 gäller helår räkenskapsperiod. På grund omläggningen

som av redovisar RF ett IS-månadersbokslut 950701-961231. Under denna period erhöll RF 868,9 mkr i organisationsstöd, 82,5 mkr från

varav Tipstjänst. Det råder oklarhet huruvida RF i framtiden kommer att erhålla några medel från Svenska Spel.

Från FSL Folkrörelsemas Samarbetsorgan för Lotterifrågor erhöll RF under perioden 60,4 mkr, vilket avser avkastning från BingoLotto. Dessutom erhöll RF bidrag från AMS på tolv mkr och övriga bidrag på 5,6 mkr.

Bland övriga intäkter farms hyresintäkter, kontorsservice, prenumerationer/annonsering Svensk Idrott, IT-service och övrigt. Posten övriga intäkter uppgick till 30 mkr. Ränteintäktema uppgick till 22 mkr.

Resultatet blev 9,9 mkr efter att RF lämnat bidrag på 875,6 mkr och haft övriga kostnader på 116,8 mkr. Kostnaderna för RF-kansliet uppgick till 44,2 mkr.

216 Finansieringen av idrottsrörelsen

1 l Kommitté

Sveriges Olympiska

SOK

Sveriges Olympiska Kommitté bekostar helt eller delvis specialidrottsförbundens OS-förberedelser. För detta ändamål delar SOK varje år ut bidrag till de olika SF:n. Detta kapitel syftar till att beskriva hur SOK finansierar sin verksamhet samt att kartlägga penningflödena från SOK till de olika SF:n under de senaste fyra åren 1993-1996.

l 1.1 SOK:s

finansiering

Perioden 950701-960630 erhöll SOK följande statsbidrag:

statsbidrag, administration 2 336 000 Statsbidrag EYOD-Bath 490 000

Statsbidraget för administration har tilldelats SOK från RF:s ordinarie statsmedel och i SOK:s årsredovisning för 95/96 redovisas statsmedel och bland annat kontors- och personalkostnader i en separat resultat- och balansräkning, skild från den mer kommersiella delen av verksamheten.

Under samma period hade SOK följande kommersiella intäkter:

Olympiatravet enligt avtal med ATG 4 701 000 Licensavtal, varumärket netto 14 880 881

Exempel på några av SOK:s andra intäktsbringande aktiviteter:

Olympiafonden, ett samarbete med Nord- 5 095 212 bankens Kapitalförvaltning

Enligt ett avtal med Penninglotteriet 2 500 000

Som jämförelse kan nämnas att 1992 var intäkterna från Olympiatravet 2,4 mkr, licenspengama för varumärket 13,0 mkr och Olympiafonden 1,8 mkr.

Finansieringen av idrottsrörelsen 217

Vid sidan dessa aktiviteter erhåller SOK från den inter-

om pengar nationella olympiska kommitténs IOK:s internationella marknadsföringsprogram, kallat TOP. 1995/96 gav detta en intäkt 1 972 038 kr. Varje nationell olympisk kommitté får ta del av TOP-programmens

eftersom IOK:s sponsorförsäljning försämrar möjligsponsorpengar, heterna för de enskilda nationella olympiska kommittéema att sälja sina

SOK ersätts från IOK efter förhandlingar med egna sponsorprogram. den olympiska marknadskonsulten ISL.

Vid bokslutet 960630 hade SOK ett eget kapital på 33 859 tkr. Infor vinter och sommar-OS erhåller SOK extra statsbidrag. l övrigt

betalar RF varje år ut ett administrationsbidrag till SOK. SOK är till största delen självfinansierat via och externa sponsor- och pro-

egna jektintäkter.

11.2 SF 1993-96

SOK-bidrag till

Under perioden 1993-1996 betalade SOK ut sammanlagt 42 780 000 kr till 35 olika SF for OS-förberedelser. Motsvarande belopp för perioden 1989-1992 var 30 130 000 kr. Det har alltså skett en ökning med 42 procent. Under åren 1993-1996 har SOK haft ett samverkansprojekt med RF, Olympisk Support, har drivits operativt Centrum för

som av prestationsutveckling CPU. Projektet har enligt SOK:s årsredovisning opererat nära SOK:s direkta stöd till SF:n.

SOK-bidrag skall ses helt fritt från det RF-bidrag som varje SF erhåller. Vissa SF har emellertid redovisat RF- och SOK-bidragen i klump.

218 Finansieringen av idrottsrörelsen

Ekonomiska bidrag till SF för OS-fdrberedelser 1993-1996 tkr

Finansieringen idrottsrörelsen 219 av

12 Specialidrottsförbundens finansiering

Det finns 66 specialidrottsförbund i Sverige med uppgift att organisera idrottslig verksamhet på ett sådant sätt att den står i överenskommelse med idrottens mål och inriktning. Följande kriterier måste uppfyllas av ett SF: SF skall vara en ideell förening. SF skall bedriva/administrera idrott. Verksamheten skall stå i samklang med idrottens mål och ideologi som folkrörelse. Idrotten bör inte nära besläktad med idrott till RF redan anslutet vara SF. SF bör ha minst 50 medlemsföreningar med minst 3 000 medlemmar och finnas representerat inom minst tio RF-distrikt.

12.1 Syftet med undersökningen

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att kartlägga ingående och utgående penningströmmar till de 66 specialidrottsförbunden. Jämförelser görs också med ESC-rapporten Idrott åt alla som publicerades 1993 med siffror från 1991 och 1992.

12.2 av den metod som använts

Redovisning

Undersökningen av penningströmmama SF-nivån har primärt genomförts med de olika specialidrottsförbundens årsredovisningar bakgrundsmaterial. Årsredovisningama har erhållits från Rikssom idrottsförbundet och direkt från SF:n. Insamlandet årsredovisningar har i första hand ägt rum i tidsinav tervallet april-maj 1997. Det betyder att till övervägande del är det SF:ns årsredovisningar från verksamhetsperiodema 1995/96 och 1996 kalenderår använts i undersökningar. Vissa SF:s årsredovissom ningar är från 1996/97.

220 Finansieringen av idrottsrörelsen

I flera fall har det varit nödvändigt att komplettera informationen i årsredovisningarna med hjälp av intervjuer med den ekonomiskt ansvarige. Den klassificeringsmall använts och sammanställningarna

som över de enskilda SF :ns ekonomi återfinns i Idrottsutredningens arkiv.

Nyckeltalen

Utgångspunkten för analysen är det enskilda SF:et där alla redovisade intäktsposter har ställts i relation till totala intäkter och kostnader. Syftet med nyckeltalen är att bedöma de olika intäktskällomas betydelse för SF:ets verksamhet. Av nyckeltalen framgår den finansiella strukturen i alla SF samt de olika intäktskällomas betydelse för överlevnaden.

Nyckeltalen, som beskrivs nedan, har summerats upp på helhetsnivå. Resultaten av analysen redogörs för i kapitel 12 Den ekonomiska analysen av specialidrottsförbundens ekonomi.

Omsättning

Summa intäkter med avdrag för extraordinära intäkter och

finansiella intäkter Redovisat resultat

Summa intäkter summa kostnader

-

Överskottsgrad

Redovisat resultat + finansiella kostnaden/omsättning

RF-bidrag/omsättning

Ordinarie samt extra RF-bidrag/omsättning

.Självfinansieringsgrad

Avgifter, licenser, försäkringar + information, utbildning, förlag +

övriga intäkter + evenemang + sponsring och affársuppgörelser +

försäljning + TV och radio + spel, lotterier + finansiella

intäkteryomsättning Sponsring och afärsuppgörelser/omsättning TV och radio/omsättning SDF-anslag/omsättning SDF-anslag/RF-bidrag Central administration/omsättning

Central administration + styrelser och kommittéer/omsättning

Tävling och träning/omsättning Finansiella kostnader/omsättning Finansiella intäkter/omsättning

Eget kapital

Finansieringen av idrottsrörelsen 221

Till det egna kapitalet har forts olika typer fonderade medel samt

av

balanserade vinstmedel och redovisat resultat. Soliditet

Eget kapital/summa skulder och eget kapital Skuldsättningsgrad

Skulder/ summa skulder och eget kapital Kassalikviditet

Omsättningstillgångar exklusive varulagerykortfristiga skulder

222 Finansieringen idrottsrörelsen

av

13 av

Analysen specialidrottsförbundens ekonomi

Syftet med den ekonomiska analysen nedan är att sammanfatta hur SF:ns ekonomi ut med hjälp av nyckeltalen som ingående har be-

ser skrivits i tidigare avsnitt.

Inledningsvis presenteras hela SF-nivåns finansiering, som till 24,9 procent består av bidrag. Sjävñnansieringsgraden är således 75,1 procent. Motsvarande siffra i ESO-rapporten var 74,1 procent, vilket visar

svagt ökande självfinansieringsgrad för specialidrottsförbunden.

en

TABELL: Specialidrottstörbundens finansiering 1995/96

TABELL: Specialidrottslörbundens finansiering 1991/92

13.1 Omsättning

Den totala omsättningen för de 66 specialidrottsförbund som ingått i undersökningen uppgår till l 050 mkr. Med omsättning avses totala intäkter med avdrag för extraordinära intäkter och finansiella intäkter. De totala intäkterna uppgick till l 076 miljoner kr. I ESC-rapporten

Finansieringen idrottsrörelsen 223

av

Ds 1993:58 Idrott alla var motsvarande siffra 683 miljoner kronor. Alltså en ökning med 54 procent under de fyraårsperiod.

en

Fotbollförbundet är det enskilda SF har den största omsätt-

som ningen. För kalenderåret 1996 uppgick omsättningen till 249 mkr. Fotbollförbundet svarar för 24 procent omsättningen på SF-nivån.

av

Jämte Fotbollförbundet är Golfförbundet 118 mkr, Ishockey-

förbundet 84 mkr och Ridsportförbundet 57 mkr

de SF som omsätter mest pengar. Golfförbundet och Ishockeyförbundet tillhörde redan 1993 de förbund som hade den största omsättningen bland SF:n.

Fotboll 249 mkr Golf 118 mkr Ishockey 84 mkr Ridsport 57 mkr Skidor 41 mkr

TABELL: De SFsom visar störst omsättning under 1996

Fotboll 127 mkr Golf 80 mkr Ishockey 60 mkr Skidor 33 mkr Korpen 31 mkr

TABELL: De SFsom visade störst omsättning under 1992

Ridsportförbundet är det förbund som procentuellt vuxit mest i ekonomiska termer sedan 1991/92. Då hade förbundet omsättning på 23

en milj. Fyra år senare var den i 57 miljoner.

summan uppe

13.2 Resultat

De undersökta SF:n uppvisar ett gemensamt resultat på 30,0 mkr, vilket ger överskottsgraden med de finansiella kostnaderna exkluderade 3,2 procent. 44 av SF:n redovisar ett positivt resultat och 22 SF redo-

av :n visar ett negativt resultat i undersökningen. Det liten försämring

är en jämfört med 1992 då 46 63 specialidrottsförbund redovisade ett

av positivt resultat.

De SF som drivit sin verksamhet med störst vinst under den aktuella perioden var:

som tuella perioden var:

TABELL: De SF somvisar störst förlust under 95/96

TABELL: De SFsom visar störst förlust under 91/92

1 3.3 älvñnansieringsgrad

SF-nivåns totala självñnansieringsgrad uppgår till 75,1 procent. I kro-

är beloppet 815 mkr, vilket erhållits att multiplicera respeknor genom tive SF:s självñnansieringsgrad med dess totala omsättning.

I SF självñnansieringsgrad har inkluderats de avgifter som ut-

:ns taxerats från underliggande organisationer, i de flesta fall från före-

Finansieringen idrottsrörelsen 225

av

ningarna. Huruvida detta är att betrakta självñnansiering kan dis-

som kuteras.

SF:n uppvisar stora olikheter i fråga graden självñnansiering.

om av

SF:n med högst självñnansiering är:

TABELL: SF med högst självfinansieringsgrad 1995/96

TABELL: SF med högst självfinansieringsgrad 1991/92

SF:n med lägst självfinansieringsgrad är:

TABELL: SF med lägst självfinansieringsgrad 1995/96

TABELL: SF med lägst självfinansieringsgrad 1991/92

Generellt uppvisar arenaidrotter fotboll, ishockey, handboll,

som bandy, tennis med flera högre grad självfmansiering än andra

en av idrotter. Förklaringen till det är att arenaidrottema har större möjlighet att finansiera sin verksamhet via och andra affärsuppgörelser

sponsorer

226 Finansieringen idrottsrörelsen av

än andra idrotter. Dessutom står respektive arenaidrotts SF ofta som arrangörer av publikdragande evenemang såsom landskamper och internationella turneringar. Tack intensiv massmediabevakning har arenaidrottema ett vare en försprång gentemot de flesta andra idrotter. Intresset från massmedia påverkar i de flesta fall både de kommersiella intäkterna och medlemsrekryteringen i positiv riktning. Inte minst för de redan kommersiellt starka förbunden fotboll och ishockey framtiden ljus ut de komser mersiella marknadema. Det tyska agentbolaget ISPR köpte under våren 1997 TV- och reklamrättigheter från Fotbollförbundet för 400 miljoner över fyra år och för 200 miljoner från Ishockeyförbundet. Avtalen är de största någonsin tecknats svenska idrottsorganisationer och insom av nebär att självñnansieringsgraden för samtliga SF ökar med tre procent.

13.4 RF-beroendet

För ett flertal SF är bidraget från RF av underordnad betydelse sett till den finansiella strukturen. I flera stora SF såsom Golfförbundet, Fotbollförbundet och Ishockeyförbundet står RF-bidraget för mindre än tio procent av omsättningen. För flera mindre SF är situationen den omvända. Utan RF-stödet förefaller dessa SF inte ha någon möjlighet att bedriva sin verksamhet. Exempel på sådana SF är Kanotseglarförbundet, Vattenskidförbundet, Castingförbundet och Isseglartörbundet. Sammanlagt redovisar de 66 SF:n bidragsintäkter från RF på 235 mkr, vilket betyder att det totala RF-beroendet på SF-nivå är 22,4 procent. I ESO-rapporten var motsvarande siffra 22,8 procent, vilket betyder att RF-bidragen justerats i samma takt som de kommersiella upp intäkterna under de senaste fyra åren.

13.5 och affársuppgörelser Sponsring

Intäkterna från sponsring och affärsuppgörelser svarade för 124 miljobland de 66 specialidrottsförbunden. Läggs Fotbollförbundets ner samtliga avtal med Tipstjänst till blir över 200 miljoner krosumman Fotbollförbundet har ett antal avtal med Tipstjänst numera nor.

Svenska Spel reglerar alltifrån tillgänglighet tipsmatcher till

som av

mer renodlade sponsoråtaganden.

Det är de stora mediasportema fotboll och ishockey som uppvisar störst intäkter från sponsring och andra affårsuppgörelser, men även

Finansieringen idrottsrörelsen 227

av

Innebandy, Tennis och Ridsport har betydande sponsorintäkter. Fotbollens sponsring och affärsuppgörelser uppgår till 99 468 000 kr 40 procent av omsättningen, varav 70,7 mkr från Svenska Spel. Summan kommer att öka ytterligare under 1997 då det kommersiella avtalet med ISPR träder ikraft.

De flesta SF har någon form eller affärsavtal, det

av sponsor men

finns även de som inte har några sponsoravtal överhuvudtaget. 52 SF

redovisar sponsorintäkter och 14 redovisar inte några sponsorintäkter över huvud taget.

13.6 TV

Det är framför allt Fotboll- och Ishockeyförbunden kan räkna med

som intäkter från försäljning av TV-rättigheter. Se ovannämnda kommentar angående avtal med det tyska bolaget ISPR.

Specialidrottsförbundens TV-intäkter är i hög grad beroende hur

av deras landslag spelar i VM-kval, EM-kval, internationella turneringar och vilka evenemang som förbundet arrangerar.

Ett landslag som tillhör Svenska Basketförbundet kan ett år möta två attraktiva lag på hemmaplan och därigenom erhålla rejäl ersättning

en från olika TV-stationer. Ett annat år kanske motståndet innebär att det inte blir några TV-intäkter över huvud taget.

De flesta SF:n har avtal med Sveriges Television SVT rät-

som ger ten att nyhetsbevaka evenemang som sanktionerats respektive

av specialidrottsförbund. De belopp som betalas för dessa rättigheter är i sammanhanget ringa.

För de stora förbunden har intäkterna från TV ökat jämfört med situationen för fyra år sedan.

13.7 till SDF

Transfereringar

Långt ifrån alla SF slussar pengar vidare till underliggande nivåer i idrottens organisation. Ungefär hälften, 38 SF, att de vidarebe-

uppgav fordrat pengar till SDF, specialdistriktsförbunden. Undersökningen visar att SF-nivån distribuerade 29,5 mkr till SDF.

Det är en minskning med 17 miljoner jämfört med situationen fyra år tidigare. Framför allt det Ishockeyförbundet med

var som 14 miljoner i SDF-bidrag drog upp totalsumman. Motsvarande siffra för Ishockeyförbundet 95/96 3,7 miljoner kr.

var

228 Finansieringen av idrottsrörelsen

Fotbollförbundet är det förbund slussar mest medel vidare till som underliggande organisationer. 1996 uppgick beloppet till 4,4 mkr. Ishockeyförbundet slussade 3,7 mkr vidare och Ridspoitsförbundet 3,5 mkr.

13.8 Central administration

Den centrala administrationen svarar för 22,5 procent av kostnaderna i SF:ns ekonomi. Motsvarande siffra i ESO-rapporten var 23 procent, vilket tyder att de administrativa utgifterna för SF-nivân inte ökat. Det är framför allt i de mindre SF:n som den centrala administrationen spelar dominerande roll kostnadssidan. en De SF uppvisar den högsta graden av central administration är som Budoförbundet 88 procent, Racerbåtsförbundet 60 procent och Bangolfförbundet 59 procent. De SF med största administrativa kostnader i ESO-rapporten var Bangolf 67 procent, Flygsport 65 procent och Dans 55 procent. Den centrala administrationen uppgår totalt till 236,4 mkr, vilket i stort sett motsvarar storleken på RF:s organisationsstöd till SF:n. Läggs även styrelse och kommittéarbete till uppgår summan till 270,2 mkr.

13.9 Finansiella intäkter

Den övervägande majoriteten SF har redovisat de finansiella inav :n täkterna i årsredovisning. I de fall då nettoredovisning förekommit har kontakt tagits med förbundet ifråga. Under den aktuella perioden har SF:ns finansiella intäkter uppgått till 26,0 mkr.

13. l O

Eget kapital

Det sammanlagda egna kapitalet på SF-nivån uppgår till 250,6 mkr. Ställt mot RF-bidragsberoendet på 22,4 procent kan det betyda att 56,1 mkr i bidragspengar från RF finns ackumulerat SF-nivån. I ESOrapporten från 1993 motsvarande belopp 158 miljoner kronor. Det var egna kapitalet på SF-nivån har ökat med 58,6 procent Det överlägset rikaste SF:t är Ishockeyförbundet, som redovisar ett eget kapital på 74,3 mkr. Ishockeyförbundet har grundlagt en stor del sin förmögenhet i samband med de VM-tumeringar som avgjorts i av

Finansieringen idrottsrörelsen 229

av Sverige 1989 och 1995. Förbundets nettobehållning blev cirka 30 mkr

TABELL: Rikast SF med mest egetkapital 1995/96

-

TABELL: Rikast SF med mest eget kapital 1995/96

-

Av 66 SF:n redovisar åtta ett negativt eget kapital, vilket betyder att allt kapital i förbundet förbrukats. I ESO-rapporten från 1993 saknade elva SF helt kapital.

Störst kapitalunderskott 1995/96 uppvisar Friidrottsförbundet med 36,3 mkr. Grunden till den förlusten lades också vid

ett evenemang- Friidrotts-VM i Göteborg 1995.

TABELL: Fattigast SF med minst eget kapital 1995/96

-

TABELL: Fattigast SF med minst egetkapital 1991/92

-

Soliditet är ett mått på organisations betalningsfönnåga på lång

en sikt. De SF som uppvisar högst soliditet är Isseglarförbundet, Kanot-

230 Finansieringen idrottsrörelsen

av

seglarförbundet och Militäridrotts- och mångkampförbund. Samtliga

har 90 till 100 procent i Soliditet.

TABELL: SF med högst Soliditet 1995/96

TABELL: SF med högst Soliditet 1991/92

Finansieringen idrottsrörelsen 231

av

14 Distriktsidrottsförbundens

finansiering

Det finns 22 distriktsförbund DF i Sverige. DF:n är Riksidrottsförbundets regionala kontor, vars huvudsyfte är att stödja idrottsföreningar och förbund. Varje DF ansvarar för sitt distrikt.

DF:ts tre viktigaste uppgifter gentemot idrottsorganisationema i

distriktet är: information, service och att företräda idrotten i samarbete med myndigheter och organisationer.

Att bistå föreningslivet med service kan innebära administrativt stöd och service som till exempel att erbjuda tjänster som dataservice, bokföring, medlemsredovisning, löneadministration, avtalsförsäkringar, tryckeritjänster samt samordning av inköp av kontors- och förbrukningsmaterial till fördelaktiga priser.

Att företräda idrotten kan innebära att tillvarata och bevaka idrottens intressen gentemot kommuner och landsting.

Övriga uppgifter som DF:t är ålagda att utföra i enlighet med RF:s definition är:

att främja, utveckla och samordna den idrottsliga verksamheten inom respektive RF-distrikt samt arbeta i enlighet med RlMzs och Riksidrottsstyrelsens beslut;

att stimulera ungdoms-, motions- och utbildningsverksamhet inom distriktet;

att fördela idrottsmedel på ett rättvist och ändamålsenligt sätt. -

14.1 med

Syftet undersökningen

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att kartlägga ingående och utgående penningströmmar till de 22 distriktsförbunden.

Av kartläggningen framgår även DF:ns finansiella struktur. Syftet har varit att undersöka ekonomiska realiteter, som till exempel distrik-

tens olika bidragsberoende och självñnansieringsgrad samt deras ekonomiska ställning.

Vidare har en klassificering gjorts i syfte att belysa penningströmmarna till och från distriktsförbundet.

232 Finansieringen av idrottsrörelsen

14.2 av den metod som använts

Redovisning

Undersökningen av penningströmmama DF-nivån har primärt

genomförts med distriktstörbundens årsredovisningar som bakgrundsmaterial. De penningsummor som redovisas i rapporten är officiellt godkända av styrelsen och antagna på årsmötet. Räkenskapema har således granskats och godkänts av förbundets revisorer.

De ekonomiska data som ligger till grund för analysen är hämtade från verksamhetsåret 1996. I materialet ingår även ekonomiska fakta från 1995. Diverse kompletteringar har skett genom intervjuer.

14.3 Klassificeringen

För att erhålla jämförbara data mellan DF:ns årsredovisningar har en klassiñceringsmall tillämpats samtliga årsredovisningar. Den mall som tillämpats på ett DF avviker till viss del från den som använts på SF- och föreningsnivån. Orsaken är att den ekonomiska redovisningen inte möjliggör samma klassiñceringsprinciper när det gäller kostnader och intäkter. DF:ns verksamhet kan till sin att mer administ-

anses vara rativ och serviceinriktad än vad fallet är med SF:n och föreningarna.

Vid analysen av DF:n har tekniker för normal räkenskapsanalys använts. Redovisningen medger inte alltid säkra klassiñceringsgränser, det vill säga att det kan finnas intäkt- och kostnadsposter som överlappar varandra och som är svåra att hänföra till en bestämd post. Dessa fel torde vara marginella.

Några begrepp

Totala intäkter

I våra analyser har vi valt att exkludera det lokala aktivitetsstödet från DF:ns årsredovisning i vår analys. Skälet till detta är att dessa summor inte stannar inom DF :ns verksamhet utan fördelas vidare till idrottsföreningama utifrån fastställda prestationsnycklar inom respektive distrikt. Dessa penningströmmar bör således inte påverka resultatet i DF:ns ordinära verksamhet.

Ett par DF har börjat ta bort LOK-stödet från resultatredovisningen och väljer att lägga det på ett balanskonto i avvaktan på utbetalning. Vi kommer att utgå ifrån detta synsätt i våra kostnads-/intäktsanalyser av DF:n.

Finansieringen idrottsrörelsen 233

av

Lönebidrag till föreningar

Huruvida lönebidrag från länsarbetsnämndema till underliggande idrottsorganisationer, specialidrottsdistriktsförbund SDF och

som lokala föreningar, som DF:n sköter löneadministrationen åt, skall in-

räknas i DF:ns resultatredovisning komplicerad fråga. Vi har valt

är en att inte ta med dessa finansiella flöden i våra ekonomiska beräkningar eftersom de, på ungefär samma sätt LOK-stödet, igenom

som passerar DF:ns ekonomi.

Avvikelser

Under utredningens gång har framkommit att vissa DF har så

en pass dominerande ekonomisk situation att de väsentligt påverkar genomsnittet. Ett exempel detta är Göteborgs Distrikts Idrottsförbunds goda ekonomiska situation. GDIF:s framgångar på den kommersiella marknaden slår kraftigt igenom på de flesta ekonomiska nyckeltalen. Detta är viktigt att beakta vid en analys av genomsnittsvärdena för alla DF.

Trots att dessa siffror i vissa fall riskerar att förvränga helhetsbilden av DF:ns ekonomiska situation har vi valt att ta med GDIF. I avsnittet om DF:ns självfinansieringsgrad har vi dock bortsett från Göteborgs distrikt vilket klart påverkar analysens slutresultat. I övrigt finns

det en bilaga som med hjälp av de framtagna nyckeltalen beskriver varje DF:s ekonomiska situation. Idrottsutredningens arkiv

se

Redovisningsstandarden generellt

Standarden på DF:ns årsredovisningar varierar, ändå

men ger en fullt acceptabel bild av de olika DF ekonomiska struktur och resul-

:ns tat. I de fall som tveksamheter har förekommit har noter satts ut för att göra läsaren uppmärksam på de problem som förelegat.

Nyckeltalen

Utgångspunkten för analysen är det enskilda DF:t där alla redovisade intäktsposter har ställts i relation till totala intäkter och kostnader. Syftet med nyckeltalen är att bedöma de olika intäktskällomas betydelse för DF:ts verksamhet. Av nyckeltalen framgår den finansiella strukturen i alla DF samt de olika intäktskällomas betydelse för överlevnaden.

Nyckeltalen, som beskrivs nedan, har summerats helhets-

upp nivå. Resultaten av analysen redogörs för i kapitel 15.

234 Finansieringen idrottsrörelsen av

Justerade totala intäkter De totala intäkterna definieras som alla i resultaträkningen upptagna intäktsposter. De totala intäkterna har justerats med hänsyn till even-

tuella bokslutsdispositioner.

LOK-stödet Det lokala aktivitetsstödet redovisas separat och är sedan exkluderat från alla nyckeltalen nedan. Totala intäkter exkl. LOK och bokslutsdispositioner

RF -bidrag, ordinarie samt projektstöd

Ordinarie samt extra RF-bidrag

RF -bidrag/totala intäkter

Totala bidrag från RF/ justerade totala intäkter exkl. LOK-stöd

Landstingsbidrag

Ordinarie samt projektbidrag från landstinget Landstingsbidrag/totala intäkter

Totala landstingsbidrag/ justerade totala intäkter exkl. LOK-stöd Totala bidrag exkl. LOK Alla bidrag betalts ut till DF:t förutom LOK-stödet som

Subventioneringsgrad

Totala bidrag/justerade totala intäkter exkl. LOK-stödet Idrottsintema intäkter

.Sfiälvfinansieringsgrad Idrottsinterna intäkter + sponsring och affársuppgörelser + Bingo-

Lotto + övriga intäkter + finansiella intäkteryomsättning Eget kapital Till det kapitalet har förts olika typer av fonderade och reseregna verade medel samt balanserade vinstmedel och redovisat resultat. Justerat resultat Det justerade resultatet är redovisat resultat summa intäkter kostnader justerats med hänsyn till eventuella summa som bokslutsdispositioner. Finansiella intäkter Totala kostnader exkl. LOK och bokslutsdispositioner Personalkostnader/totala kostnader

SDF -anslag SDF -anslag/totala kostnader

Finansieringen av idrottsrörelsen 235

15 av distriktsidrotts-

Analysen

förbundens ekonomi

15.1 Totala intäkter

De totala intäkterna för de 22 DF:ns uppgår till 211,5 mkr. Med totala intäkter avses totala intäkter med avdrag för det lokala aktivitetsstödet LOK och bokslutsdispositioner. LOK-stödet har exkluderats från alla nyckeltal då det enligt vår definition inte skall medräknas i DF:ns ordinära redovisning. Observera att endast BingoLottonetto finns med.

Spännvidden mellan det DF som redovisar lägst intäkter Hälsingland och det DF som redovisar störst totala intäkter Göteborg ligger i intervallet 3,2 mkr 24,9 mkr.

-

De DF som redovisar störst totala intäkter är följande kr:

TABELL: DF som har störst totala intäkter exkl. LOK-stödet och bokslutsdispositioner

TABELL: DF som har lägst totala intäkter exkl. LOK-stödet och bokslutsdispositioner

I 19.92 års undersökning av DF:ns ekonomiska situation ESO-rapporten uppgår DF:ns totala intäkter till 277 mkr. 1996 är de totala intäkterna 211,5 mkr, skillnaden ligger bland annat i att den här

men analysen bortser ifrån lönebidrag, som tillkommer andra organisationer

236 Finansieringen av idrottsrörelsen

vars löneadministration sköts av DF och att endast nettoresultatet av BingoLotto ingår. Därför kan dessa summor bara jämföras med stor försiktighet.

Analysen uppvisar trots detta likartade tendenser där Göteborgs distriktsförbund redovisar störst intäkter. Även Stockholm och Småland behåller sin tätposition. Låga värden redovisar fortfarande DF som Hälsingland och Gästrikland. Värt att notera är att Blekinge vid eliminering av lönebidrag tillhörande andra föreningar hamnar långt ner på intäktslistan.

15.2 RF ordinarie och till

:s totala projektstöd

DF

RF totala ordinarie och projektstöd till DF:n framgår av sammanställ-

:s ningen. RF:s totala stöd till DF uppgick till 24,2 mkr under 1996.

Spännvidden mellan det DF som redovisar lägst totala RF-bidrag Gotland och det DF som redovisar störst RF-bidrag Stockholm ligger i intervallet 0,6 mkr 2,3 mkr.

-

Vid analysen DF:ns årsredovisningar framgår att det totala RF-

av stödet utgör cirka 11 procent av DF:ns totala intäkter. Vid analys av DF:n framgår att det totala RF-stödet svarar för varierande andel av intäktsstrukturen.

Stödets andel av de totala intäkterna inom DF:n varierar mellan cirka 3 22 procent redovisade totalintäkter. Höga värden visar

- av bland annat Västergötland, Hälsingland och Västernorrland. Låga värden visar till exempel Örebro och Göteborg. Bidragets procentuella andel avgörs av stoleken på resterande intäktskällor. Respektive distrikt bör analyseras separat för att få en exakt bild av den ekonomiska situationen.

TABELL: DF somhar högst värden på RF-bidragets andel av de totala intäkterna

TABELL: DF som har lägst värden på RF-bidragets andel av de totala intäkterna

RF:s projekt- och organisationsstöd har i princip varit oförändrat över åren. Fortfarande ligger spärmvidden mellan lägsta och högsta värden mellan 0,6 och 2,3 mkr. Höga värden har fortfarande Stockholm och Småland och låga värden hade Hälsingland, Gästrikland, Bohusläns-Dal och Göteborg redan 1992.

När det gäller andelen RF-bidrag de totala intäkterna spänn-

av var vidden i ESO-rapporten 1992 mellan 3-31 procent. Höga värden visade Hälsingland och Västernorrland. Dessa har även hög andel under

en 1996. Göteborg och Örebro har även 1996 den lägsta andelen.

15.3 totala till

Landstingets transfereringar

DF

I vår undersökning har vi använt två metoder för att kartlägga

oss av landstingets stöd till DF:n. Följande metoder har använts.

Metod 1

Via landstingen har de totala utbetalningarna till DF:n kartlagts. Landstingets totala utbetalningar under 1996 uppgår till 88,4 mkr.

Av detta mått framgår att landstingets totala utbetalningar över åren har ökat från 75 mkr 1992 till 88,4 mkr 1996.

Metod 2

Landstinget finansierar även andra aktiviteter friskvård och

som hälsokampanjer och betalade enligt DF:ns årsredovisningar ut 79,1 mkr till dem 1996. Motsvarande för 1992 83,1 mkr, vilket i

summa var

motsats till metod 1 pekar på minskning landstingsbidragen.

en av Skillnaden kan beror på att landstingen 1996 oftare begär mot-

en prestation av DF:n vad gäller insatser för friskvård och DF:n inte i samma utsträckning redovisar friskvårdsbidragen från landstingen som rena bidrag.

238 Finansieringen idrottsrörelsen av

Vid analysen alla distriktsförbund konstateras att landstingen i av genomsnitt 1996 står för cirka 37 procent DF:ns totala intäkter. av Variationema mellan distrikten är stor. Spännvidden mellan landstingens ñnansieringsandel distriktens totala intäkter varierar i interav vallet 8-58 procent. Höga värden redovisar till exempel Södermanland, Bohusläns-Dals och Stockholm medan till exempel Göteborg visar på lägre värde. Återigen påverkar Göteborgs Idrottsförbunds höga omsättning och låga landstingsandel resultatet på detta nyckeltal. Andelen övriga bidrag samt lönebidrag stod för 22% av DF:ns intäkter. Landstingbidragens andel de totala intäkterna år 1992 var 30 av procent. Även här ska beaktas att i 1992 års analys ingick lönebidrag till andra föreningar än DF:t samt bruttointäkter for BingoLotto i de totala intäkterna i analysen.

1 5.4 älvñnansieringsgraden- /bidragsberoendet

Den genomsnittliga självñnansieringsgraden för DF:n ligger kring cirka 40 procent. I kronor räknat: 84,0 mkr. Beloppet har erhållits genom att multiplicera respektive DF:s självfmansieringsgrad med dess totala omsättning. Exempel visar på mycket låg självfmansieringspå DF som grad är Jämtland/Härjedalen, Bohusläns-Dals och Stockholm. Genom att exkludera Göteborgs Idrottsförbund i analysen blir mönstret lite annorlunda. Självñnansieringsgraden sjunker till 30 procent och i kronor räknat: 62,4 mkr. Detta indikerar de finansiella nya intäktskällomas genomslagskraft i Göteborgsregionen. Självñnansieringsgraden jämfört med år 1992 ligger relativt konstant omkring 40 procent. Låg självñnansieringsgrad 1992 hade Bohusläns-Dal, Gotland och Västernorrland. Göteborg hade redan 1992

en mycket hög självfinansieringsgrad.

15.5 DF:ns samlade kapital

egna

DF:ns samlade kapital ligger cirka 70,4 mkr. egna Vid analys det kapitalet framgår att två DF Skåne och en av egna Göteborg står för cirka 54 procent det kapitalet som finns av egna ackumulerat i DF:n. Skillnaden mellan Skåne och Göteborg är att det sistnämnda har självñnansieringsgrad cirka 89 procent medan det en förstnämnda ligger kring 35 procent.

Finansieringen idrottsrörelsen 239

av

Ställs det samlade kapitalet mot det genomsnittliga bidragsberoendet på 59 procent betyder det att 28,5 mkr i bidragspengar finns ackumulerade på DF-nivå.

Bortsett från Göteborgs DF uppgår det samlade kapitalet till

egna 42,4 mkr. Bidragsberoendet ökar till 69 procent och de samlade ackumulerade bidragspengama som finns på DF-nivån hamnar 29,4 mkr.

Jämfört med 1992 kan konstateras att Göteborg har ökat sitt

egna kapital 3,5 gånger från 8,1 mkr till 28,0 mkr. Med hänsyn till Göte-

borgs höga självfinansieringsgrad är detta pengar från marknaden via

bland annat BingoLotto. Andra också redovisar stort kapital gent-

som emot 1992 är Småland, Södermanland, Dalarna och Värmland. Generellt sett kan noteras att DF har blivit avsevärt rikare över åren. Majo-

:n riteten av DF:n har ökat sitt kapital. Endast Gotland, Hälsingland

egna och Stockholm har minskat det kapitalet sedan 1992.

egna

1 5.6 Finansiella intäkter

På grund av några fall nettoredovisning har det inte varit möjligt att

av få fram den exakta summan över de finansiella intäkterna på DF-nivån. Majoriteten av DF:n har redovisat de finansiella intäkterna i sin helhet.

I förekommande fall finansnetto och finansiella intäkter har under 1996 uppgått till 6,1 mkr.

15.7 Personalkostnaderna i relation till de

totala kostnaderna

I redovisningen har det inte varit fullt möjligt att särredovisa de anställda som har lönebidrag. Detta innebär att de personalkostnader som finansieras via länsarbetsnämndema ingår i redovisningen

av per-

sonalersättningar.

Analysen av outputsidan har koncentrerats på två kostnadsslag,

personal och SDF-bidraget. Den totala redovisas för

summa som personalersättningar enligt definitionen i inledningen och utbetalts är

som cirka 64,2 mkr. Detta motsvarar 30 procent de totala kostnaderna för

av DF:n.

240 Finansieringen idrottsrörelsen av

15.8 SDF-anslaget i relation till de totala

kostnaderna

SDF-anslaget utgör enligt redovisningen 42,0 mkr. Totalt utgör bidraget cirka 20 procent av de totala kostnaderna for DF:n.

Finansieringen idrottsrörelsen 241

av

16 Föreningamas finansiering

I samband med djupstudien av tio kommuner i Sverige gjordes

en

stickprovsundersökning av 200 svenska idrottsföreningar i kommunerna med tyngdpunkt på föreningarnas ñnansieringsstruktur.

Nedan redogörs för metoden för urvalet de 200 föreningarna

av samt slutsatser intäktskällomas sammansättning och betydelse för

om finansieringen.

Enligt RF finns 22 072 idrottsföreningar samt ett antal lokalavdelningar av Korpen inom idrottsrörelsen. Ansträngningar har gjorts för att de 200 föreningarna ska utgöra ett så representativt urval möjligt,

som men observera att föreningarna representerar knappt procent alla

en av idrottsföreningar i Sverige och att det här underlaget kan vara för litet för att dra bestämda slutsatser om övriga idrottsföreningars ekonomiska förhållanden. I det sista avsnittet har det gjorts några försiktiga

uppskattningar av hur det kan se ut på riksnivån.

16.1 med av

Syftet undersökningen idrottsföreningarna

Syftet med att undersöka den ekonomiska situationen för 200 idrottsföreningar är att få en uppfattning om:

hur intäktskälloma kan se ut för olika typer idrottsföreningar, - av

framför allt förhållandet bidragsberoende kontra självfmansiering

vilken typ av idrottsföreningar är mest och minst bidragsberoende -

1 6.2 Urvalsmetod

Här följer en beskrivning tillvägagångssättet vid urvalet de 200

av av idrottsföreningarna. I Idrottsutredningens arkiverade material redovisas

namnen på alla föreningar deltagit i undersökningen.

som

Med hänsyn till syftet med undersökningen är det viktigt med

representativitet i urvalet undersökta idrottsföreningar samtidigt det

av som gäller att ge en så fullständig bild av olika stödforrner möjligt.

som

242 Finansieringen idrottsrörelsen

av

Valet av de 200 idrottsföreningarna

Valet av de 200 idrottsföreningama skedde i två steg:

1 Kultur- och näringsgeograñska överväganden

Tio kommuner, som ger exempel på olika ekonomiska förutsättningar för föreningslivet, valdes ut, bland annat för att ge en uppfattning om skillnader landsbygd storstadskommun. Dessa tio kommuner var

-

samtidigt föremål för djupstudie för grundligare inblick i

en att ge en föreningsstödet. Resultatet djupstudien finns med som en del av ut-

av redningen. För närmare beskrivning av kommunerna hänvisas till

en

kapitel 4.2.

2 Övervägande kring typer av idrottsutövning och idrottsföreningar

De 200 idrottsföreningama valdes ut för att rimlig representativ

ge en bild av:

de olika typer sporter representeras de 66 specialidrotts- - av som av förbunden sporter med skillnader i lagidrott/individuell idrott etc.,

idrottsföreningars storlek i jämförelse med riksgenomsnittet inom varje sport,

idrottsföreningars geografiska spridning. -

För att uppnå detta delades sportema/förbunden in i tre grupper

stora, mellanstora och små sportgrupper med hänsyn till bland annat

andelen föreningar det totala antalet idrottsföreningar i Sverige.

av Idrottsföreningama valdes sedan från föreningslistoma som skickats av kommunerna. En viss hänsyn togs till att den utvalda föreningens medlemsantal någorlunda motsvarade det riksgenomsnittliga medlemsantalet för en förening inom den sporten.

Mot kraven på representativitet vid urvalet av idrottsföreningar måste vägas kravet på fullständighet och analys av olika typer av idrottsföreningar. Kommuner med ett större antal föreningar gavs också ett något större utrymme i undersökningen, eftersom de innehåller ett större spektrum idrottsföreningar. Varje kommun bidrog med minst

av tio idrottsföreningar 10 kommuner 10 föreningar och med resterande 100 föreningar proportionerligt till det totala antalet idrottsföreningar i respektive kommun.

Finansieringen idrottsrörelsen 243

av

16.3 Intäktskällomas och

sammansättning betydelse

Den ekonomiska analysen de 200 idrottstöreningama gjordes på ett

av liknande sett som analyserna av special- och distriktsidrottsförbunden. Tyngdpunkten har lagts vid intäktssidan, det vill säga vid föreningarnas olika typer av intäktskällor samt deras inbördes betydelse för finansie-

ringen. Nedan följer detaljerad beskrivning föreningarnas bidragsbe-

en av roende respektive självfmansiering, intäkter från lotteri, bingo och BingoLotto, medlemsintäkter, publikintäkter, reklam och sponsring samt idrottsföreningarnas soliditet, eget kapital, redovisat resultat och överskottsgrad. Föreningarna har delats in i stora, mellanstora och små. Vilka idrotter som tillhör respektive kategori redovisas i bilaga

Bidragsberoende respektive självñnansiering

52 procent av de undersökta idrottsföreningarna har ett bidragsberoende på upp till 20 procent av de totala intäkterna. Motsvarande siffra i ESO-rapporten 1993 var 57 procent.

De stora sporterna är mindre bidragsberoende än mellanstora och små sporter:

Stora 17 procent Mellan 32 procent Små 22 procent

TABELL: Bidragens andel av de totala intäkterna inom de olika sportgruppema

Trenden som man kan se är att klubbar i stora sporter är mindre bidragsberoende än i mindre sporter, något inte har förändrats

som sedan den förra rapporten.

Klubbar som bedriver arenaidrott genererar kommersiella

mer intäkter än klubbar utan möjlighet att visa ett elitlag inför publik

upp och i massmedia. Det handlar publik, sponsring, även andra

om men typer av kommersiella intäkter i form av försäljning.

Bland kommunerna är bidragsberoendet störst i Skellefteå med 34 procent och minst i Göteborg och Simrishamn med 14 procent.

Skellefteå 34 procent Sandviken 27 procent Botkyrka 26 procent

244 Finansieringen idrottsrörelsen av

Forshaga 23 procent Borås 22 procent Vilhelmina 22 procent Eksjö 21 procent Falkenberg 21 procent Simrishamn 14 procent Göteborg 14 procent

TABELL: Bidragens andel av de totala intäkterna uppdelat på kommunerna

Lotterier, bingo och BingoLotto

17 procent de totala intäkterna bland de 200 föreningarna utgörs av av intäkter från spelmarknaden i form av lotterier, bingo och BingoLotto. Vissa föreningar redovisar alla spelintäkter i en samlad post, andra specificerat de olika spelformema. Alla spelfonnema sammantaget visar att 99 föreningar fâr 20 procent eller sina intäkter från olika spel. Spridningen är 20 till 73 mer av procent. Resultatet är liktydigt med det i ESC-rapporten, vilket indikerar att BingoLotto delvis ersatt andra spelformer. Spelintäktema är ungefär lika stora i procent för alla typer av föreningar:

Stora 17 procent Mellan 16 procent Små 23 procent

TABELL: Lotteri-, bingo och BingoLottos andel av de totala intäkterna inom de olika sportgruppema

Medlemsintäkter

Medlemsintäktema för sju procent intäkterna bland de 200 svarar av föreningarna. Fördelningen mellan sportgrupperna är:

Stora 7 procent Mellan 5 procent Små 8 procent

TABELL: Medlemsavgiñemas andelav de totala intäkterna inom de olika sportgruppema

Finansieringen idrottsrörelsen 245

av

Även denna siffra stämmer väl överens med vad redovisades i

som ESO-rapporten.

Framför allt i golfklubbar svarar medlemsintäktema för väsentlig

en del av de totala intäkterna. En reflektion är också att många föreningar i högre utsträckning finansierar en stor del av sin verksamhet med trä-

nings- och tävlingsavgifter. De föreningsmedlemmar som verkligen

deltar i föreningens aktiviteter betalar mer till föreningskassan.

Publikintäkter

Endast 24 procent av de 200 föreningarna redovisade några publikintäkter och de är nästan uteslutande verksamma inom de stora idrötterna. För endast nio av föreningarna betydde publikintäktema

mer än tio procent av de totala intäkterna.

Här är skillnaden mellan elit- och breddidrott särskilt tydlig. För is-

hockeyklubbama i elitserien utgör publikintäktema i genomsnitt

26 procent av de totala intäkterna och för fotbollens del i allsvenskan utgör publik- och matchintäktema 23 procent av de sammanlagda intäkterna.

Reklam och sponsring

Reklam- och sponsringsverksamheten ligger tämligen lågt. För 78 procent av de undersökta idrottsföreningama utgör sponsring och reklam endast 0-10 procent av de totala intäkterna. Hälften av föreningarna redovisade ingen intäkt från reklam och sponsring alls.

De föreningar som redovisade en reklam- och sponsringandel av de totala intäkterna på över tio procent tillhörde nästan uteslutande de stora sporterna. En liten sport som vattenskidor visade dock en reklamoch sponsringandel på 19 procent. I mindre föreningar är sponsorintäkterna ofta relaterade till personliga kontakter.

De stora intäkterna kan hänföras till föreningar med elitlag i attraktiva arenasporter. Mest attraktiva är fotbolls- och ishockeylag.

Noterbart hel del sponsring bedrivs i form av så kallade

är att en

baiteruppgörelser där föreningarna erhåller produkter och tjänster i

stället för pengar. Dessa transaktioner syns inte i föreningarnas redo-

visningar.

246 Finansieringen av idrottsrörelsen

16.4 Balansräkningen

Eget kapital

Golf-, bilsport- och ridklubbar visar i undersökningen stort eget kapital. Ofta behövs ett stort eget kapital för att kunna finansiera de dyra anläggningarna behövs för att utöva sportema. Golf- och ridklubbar

som äger också i mycket stor utsträckning anläggningarna själva.

Den golfklubb som toppade listan finns i Göteborg och har ett eget kapital på 7,3 mkr.

Det sammanlagda egna kapitalet bland de undersökta föreningarna uppgick till 49 mkr. Inte överraskande är det idrottsföreningama i de stora sportema som har det mesta egna kapitalet. För elitklubbarna är det ofta stora svängningar i resultaten, vilket beror på att intäkterna är väldigt avhängiga den sportsliga utgången. Ett spelmässigt bra år ökar publikintäktema och intäkterna från internationellt spel och eventuellt

också påföljande spelarförsäljningar.

Soliditet

Soliditeten, det vill säga det kapitalets andel av de totala tillgång-

egna arna, är imponerande högt bland idrottsföreningama. 57 procent i ESO-rapporten 50 procent har en soliditet på mellan 80-100 procent, det vill mycket låg skuldsättningsgrad. Balansomslutningen

säga en varierar dock mycket mellan föreningarna. De under 90-talet vanligt förekommande rubrikerna idrottsföreningar med dålig ekonomi är

om en skev bild av hur den ekonomiska situationen ser ut för det stora flertalet. De föreningar som har dålig ekonomi återfinns oftast inom de stora arenaidrottema och oftast är det misslyckade spelaraffärer som ligger bakom det dåliga ekonomiska resultat.

16.5 Jämförelser och generella slutsatser

Den ekonomiska situationen för det stora flertalet idrottsföreningar är stabil. De allra flesta föreningar uppvisar en sund ekonomisk situation,

vilket många gånger kan förklaras i idrottsföreningarnas fönnåga att

attrahera intäkter från flera olika marknader:

Finansieringen idrottsrörelsen 247

av

spel, -

sponsring och kommersiella avtal, -

medlemmar i form medlems- och träningsavgifter, - av

publik, -

försäljning,

-

bidrag.

-

En tydlig tendens är emellertid att många idrottsföreningar kraftsamlar alltför hårt på en eller två intäktsströmmar. Förmodligen är det så att en idrottsförening utvecklar ett framgångsrikt arbetssätt för att attrahera en viss typ av intäkt och bygger sedan stor del sin

upp en av verksamhet utifrån denna. De föreningar har den bästa ekonomin

som har emellertid varit duktiga på att fördela sina ansträngningar på flera olika intäktskällor.

typer av

Många föreningar varnar också för att bli alltför beroende typ

av en av intäkter, till exempel från spel och lotterier, dominerande

en sponsor eller en stor tävling. Liknande varningar utfärdar flera fritidschefer, bland andra fritidschefen i Falkenberg, att de kommunala

som menar bidragen varit frysta och inte ändrats i takt med inflationen. Detta har

föreningarna kompenserat med intäkterna från BingoLotto, vilket i sin

tur invaggat dem i falsk tilltro till den ekonomiska situationen.

en

Tydligt är också att många idrottsföreningar har betydande intäkter från de egna medlemmarna och andra utövare sin Olika for-

av sport. mer av deltagar-, tränings- och tävlingsavgiñer utgör mycket viktig

en

intäktskälla för många idrottsföreningar. Knappt två tredjedelar

av föreningarna redovisar sådana intäkter. Där de redovisas står de för cirka 20% av intäkterna. Detta tyder på att större del finansie-

en av ringen läggs över på de direkta användarna idrottsföreningens

av produkter, vilket är ett mönster känns igen från privata tränings-

som

anläggningar. De ideella idrottsföreningama kommer säkerligen att få hårdare

en konkurrens från de privata träningsmarknaden, vilket redan idag ställer större krav på service och kvalité. Konkurrensen med den privata sektom har redan väckt många frågor snedvriden konkurrens då

om idrottsföreningama erhåller olika former av kommunala och statliga

bidrag.

Jämförelser mellan

sportgrupper

De stora sportema är mindre beroende bidrag än de mellanstora

av och små sportema. Bidragen i de stora sportema motsvarar 17 procent av intäkterna mot 32 procent i den mellanstora För de små

gruppen. sportema är motsvarande siffra 22 procent.

248 Finansieringen idrottsrörelsen av

Vad gäller sponsorintäkter uppvisar de större sporterna åtta procent, de mellanstora två procent och de små fyra procent. Medlemsintäktema är i det närmaste lika betydelsefulla för de olika typerna föreningar, 5-8 procent. Spelintäktema är viktigast för de av allra minsta sporterna med 23 procent de totala intäkterna. Motav svarande siffra i de båda andra grupperna är 17 procent. De redovisade resultaten är bäst bland de mindre sporterna. Den totala vinstmarginalen i är elva procent mot två och tre procent gruppen respektive mellanstora Även Soliditeten är högst för den stora gruppen. bland de minsta sporterna. I den gruppen ligger Soliditeten på 52 procent. Lägst Soliditet har idrottsföreningama i den mellanstora med 26 procent. Bland de stora sporterna är siffran 40 procent. gruppen

Om det att dra slutsatser om förhållanden på

gick

riksnivå.

..

Enligt Riksidrottsförbundets senaste årsredovisning farms i Sverige 22 072 idrottsföreningar 1995/96. I avsnitten nedan har vi att multiplicera genomsnittet för de genom 200 idrottsföreningama med det totala antalet idrottsföreningar i Sverige fått fram ungefärlig siffra för hur det kan se ut riksnivå. en Observera att 200 föreningar är för liten bas för att statistiskt kunna en dra några bestämda slutsatser verkliga förhållanden, men siffrorna om kan fingervisning om hur det kan se ut. ge en

Lotteri-, bingo- och BingoLottointäkter

För den genomsnittliga idrottsföreningen, ingår i utredningens 200 som föreningar, kommer nio procent de totala intäkterna från lotterier av och bingo, i nominella termer cirka 90 tkr förening. Om samma per

genomsnitt gäller för samtliga idrottsföreningar i Sverige f°ar de 22 072

idrottsföreningarna, enligt RF finns i Sverige, sammanlagt som 2 miljarder kronor från lotterier och bingo exklusive BingoLotto. i genomsnitt 75 tkr förening till de 200 BingoLotto genererar per föreningarna omfattas utredningen. Skulle detta vara rikssom av genomsnittet bidrar BingoLotto med 1,7 miljarder kronor till idrottsföreningarna i Sverige. Från spelmarknaden skulle Sveriges idrottsföreningar alltså få sammanlagt 3,7 miljarder kronor. Enligt Svensk TV-Bingo och FSL Folkrörelsemas

BingoLotto -

samarbetsorgan för Lotterifrågor uppgår BingoLottos stöd till idrotten

Finansieringen idrottsrörelsen 249

av

endast till 1,2 miljarder, vilket visar att de idrottsföreningar som

deltagit i utredningen är bättre än genomsnittet i Sverige på att sälja

bingolotter.

Medlemsintäkter

De 200 föreningarna redovisar sammanlagda medlemsintäkter på 13,8 mkr, vilket innebär 69 tkr i genomsnitt per förening.

69 tkr multiplicerat med det totala antalet idrottsföreningar i Sverige 22 072 ger en totalsumma 1,5 miljarder kronor i medlemsintäkter till svensk idrott år. Summan överensstämmer med motsvarande

per notering i Ds 1993:58 Idrott alla. Medlemsintäktema ligger kvar på samma nivå som i den tidigare undersökningen.

Publikintäkter

Som nämndes ovan redovisade endast en liten andel av de 200 klubbarna några publikintäkter, vilket visar på att publikintäkter till största delen är att hänföra till större klubbar med elitlag. För andra föreningar kan vissa år med större evenemang innehålla ökade publikintäkter.

Reklam och sponsring

Intäkterna från försäljning av sponsring och reklam motsvarade 7,6 procent av de totala intäkterna bland de 200 undersökta föreningarna. Många föreningar saknar helt intäkter från sponsring.

Om reklam- och sponsringsintäktema skulle räknas upp på riksnivå skulle sponsringen till idrottsföreningar i Sverige uppgå till cirka 1,4 miljarder kronor per år. Detta är betydligt mer än de 910 mkr som bedömare av sponsormarknaden uppskattar idrottssponsringen till.

250 Finansieringen idrottsrörelsen

av

17 Elitföreningamas finansiering

Syftet med detta kapitel är att redovisa hur elitklubbarna i fotboll och ishockey finansierar sin verksamhet. Särskild tonvikt kommer att

läggas på andelen publikintäkter och andelen bidragspengar.

Faktauppgiñer från och de 26 elitklubbarna har använts. Till

om grund för de ekonomiska beräkningarna i följande framställning har legat de senaste årsredovisningarna från de tolv elitserieklubbama i ishockey inledde elitseriesäsongen 1996/97 och de 14 allsvenska

som fotbollsklubbar som inledde säsongen 1997.

17.1 Elitserien i

ishockey

Elitserien i ishockey är den stora kassakossan i svensk idrott. Tillsam-

hade de tolv elitserielagen 390,2 mkr i intäkter säsongen 1996/97, mans vilket är ökning med 11 procent jämfört med närmast föregående

en

period.

Huvudparten av intäkterna kommer från sponsorer 116,1 mkr

- vilket motsvarar 30 procent av de totala intäkterna. 26 procent av elitserieklubbamas verksamhet, motsvarande 102,9 mkr, finansierades av

försäljning av biljetter.

Pâ tvâ år har omsättningen i Elitserien ökat med nästan 100 mkr. Det positiva utvecklingen hänger med ökad försäljning av

samman spelare till både NHL och klubbar i Europa, ökad souvenirförsäljning och hockeyligans arbete med och TV-försäljning.

gemensam sponsor-

Rikast i Elitserien är HV71 1995/96 gjorde vinst på 1,8 mkr

som en och förfogar över 11,4 mkr i eget kapital. Västra Frölunda ökade sin omsättning med 70 procent och gick om Djurgården som Sveriges största ishockeyförening mätt i ekonomiska termer. De totala intäkterna för klubbarna i Elitserien varierar mellan 46,3 mkr för Västra Frölunda och 17,2 mkr för Södertälje.

Finansieringen idrottsrörelsen 251

av

Elitseriens totala intäkter

Fördelningen av

Av tabellen nedan framgår fördelningen av elitserieklubbamas totala intäkter. Intäkterna för spelarförsäljningar, bingointäkter och bidrag särredovisades av hälften av klubbarna och en uppskattning av de totala intäkterna har därför gjorts.

justerade siffror TABELL: Elitserieklubbamas intäktsfordelning från säsongen1996/97 i nominella termer och i procent av de totala intäkterna

Elitseriens totala intäkter lag för

lag

Totala intäkter kr

TABELL: Elitserieklubbamas totala intäkter lag för lag

252 Finansieringen av idrottsrörelsen

Elitserieklubbarnas publikintäkter

Av de 390,2 mkr de tolv klubbarna totalt hade i intäkter under

som 1995/96 utgjorde publik- och matchintäktema 102,9 mkr, vilket motsvarar 26 procent av de totala intäkterna.

TABELL: Elitserieklubbarnas publikandel av de totala intäkterna i nominella termer och i procent av de totala intäkter

Malmö och Västra Frölunda särredovisar inte publik- och matchintäkter.

Elitseriens bidragsintäkter

Endast en elitserieklubb, Djurgårdens IF, särredovisar de statliga och kommunala bidragen i sin årsredovisning från 1995/96. I Djurgårdens fall uppgick dessa bidrag till 239 000 kr, motsvarande en procent av klubbens totala intäkter.

Uppgifter om totala bidragsintäkter, inklusive bidrag från stat och kommun, har lämnats av fem elitserieklubbar och uppgår till 6,6 mkr. Om samtliga elitserieklubbar erhåller i genomsnitt 1,3 mkr i bidrag, kan den totala summan bidrag uppskattas till 15,7 mkr, vilket motsvarar fyra procent av klubbarnas totala intäkter. Av detta kan dras slutsatsen att klubbarna endast till en ytterst begränsad del är beroende av statliga och kommunala bidrag.

Finansieringen idrottsrörelsen 253

av

17.2 Allsvenskan i fotboll

De 14 lag som inledde Allsvenskan 1997 redovisade tillsammans intäkter som uppgick till sammanlagt 335,3 mkr under 1996. Tre de

av lag som finns med i beräkningen IF Elfsborg, Panos Ljungskile och

- Västerås SK spelade under 1996 division l-fotboll.

-

De totala intäkterna i Allsvenskan ökade med 24 procent från 1995 till 1996. Den positiva utvecklingen beror det ökade utbytet med allt rikare fotbollsklubbar i Europa. Både i form framgångsrikt del-

av tagande i olika cuper och spelarförsäljningar.

Sju klubbarna redovisar förlust i sitt senaste årsbokslut. Året

av en innan var det bara klubbarna i Allsvenskan visade ett

en av som upp förlustresultat.

För att åskådliggöra de enorma skillnaderna i klubbamas ekonomiska förutsättningar kan nämnas att IFK Göteborgs ränteintäkter motsvarar Ljungskiles totala intäkter.

Fördelningen Allsvenskans totala intäkter

av

Av tabellen nedan framgår fördelningen de allsvenska klubbamas

av totala intäkter.

Huvudparten av intäkterna kommer från försäljning spelare

av - 80,0 mkr vilket motsvarar 24 procent de totala intäkterna. 23

- av procent av elitfotbollsklubbarnas verksamhet, motsvarande 76,5 mkr, finansierades av försäljning biljetter.

av

Belopp kr Procent

TABELL: De allsvenska klubbamas intäktsfördelning från säsongen1996/97 i nominella termer och i procent av de totala intäkterna

254 Finansieringen idrottsrörelsen

av

De allsvenska klubbarnas totala intäkter lag förlag

IFK Göteborg står ensamt för 29 procent av intäkterna i Allsvenskan tack

klubbens deltagande i Champions League och lönsamma spelarför-

vare

säljningar.

Totala intäkter kr

TABELL: De allsvenska klubbarnas totala intäkter under 1996 IF Elfsborg, Panos/Ljungskile och Västerås SK, redovisade de

som lägsta totala intäkterna 1996 i jämförelse med de andra allsvenska klubbarna, spelade i division I 1996.

Allsvenskans publikintäkter

Av de 335,3 mkr de 14 klubbarna totalt hade i intäkter under 1996

som utgjorde publik- och matchintäktema 76,5 mkr, vilket motsvarar 23 procent av de totala intäkterna.

I matchintäktema har i vissa fall intäkter från försäljning och TVintäkter från försäljning internationella TV-rättigheter lagts in. Dessa

av belopp uppskattas till 3 mkr.

Finansieringen av idrottsrörelsen 255 Publik- 0 match Procent av

TABELL: De allsvenska klubbarnas matchintäkter under 1996 i nominella termer och i procent av de totala intäkterna

Observera att Malmö FF har redovisat publik- och matchintäkter tillsammans med bidrag och sponsring och ligger därför på listans första plats.

Allsvenskans bidragsintäkter

Det har endast varit möjligt att få fram de statliga och kommunala bidragens andel av de totala intäkterna för ll av de 14 klubbarna i Allsvenskan. Detta beror på att klubbarna har slagit ihop bidragen från stat och kommun med det bidrag som utbetalas till klubbarna från branschorganisationen Svensk Elitfotboll.

Nedanstående sammanställning visar att de allsvenska klubbarna till mycket ringa del är beroende av det kontantstöd som utbetalas till dem från stat och kommun.

Värdet på den service som kommunerna tillhandahåller elitföreningarna har inte behandlats i detta kapitel.

256 Finansieringen av idrottsrörelsen

Bidragsintäkter Andel

stat och kommun kr

TABELL: De allsvenska klubbarnas bidragsintäkter från stat och kommun under 1996 i nominella termer och i procent av de totala intäkterna

Halmstad BK, Malmö FF och Örebro SK särredovisar inte bidragsintäkterna från stat och kommun.

För 8 av de 11 undersökta klubbarna svarar de kommunala och statliga bidragen för mellan 0 och 6 procent av de totala intäkterna. Bara för tre klubbar, Västerås SK, Panos/Ljungskile och IF Elfsborg, överstiger bidragsdelen det intervallet. Dessa tre klubbar spelade under räkenskapsåret, ligger till grund för de här beräkningarna, i divi-

som sion vilket förklarar det något högre bidragsberoendet.

17.3 Sammanfattning elitforeningarnas finansiering

Intäkterna från betalande åskådare mycket viktig intäktskälla för

är en elitföreningama i fotboll och ishockey. För ishockeyns del utgör publikintäktema 26 procent av de totala intäkterna och för fotbollens del utgör publik- och matchintäktema 23 procent av de sammanlagda intäktema.

Finansieringen idrottsrörelsen 257

av

För både elitishockeyn och elitfotbollen kan antas gälla att en ytterst begränsad del av de totala intäkterna kommer från kommunala och statliga bidrag. Bland elitserieklubbama är bidragsberoendet fyra procent utslaget samtliga klubbar. De allsvenska fotbollsklubbama

uppvisar ett bidragsberoende på 0-6 procent i nonnalfallen. Endast klubbarna, vilkas ekonomiska uppgifter härstammar från tiden i division avviker från den gängse bilden.

258 Finansieringen idrottsrörelsen

av

Bilaga l

Sportgrupp

Stora Mellan Små

Bandy Badminton Amerikansk fotboll Basket Bilsport Bangolf Bordtennis Bowling Baseboll/softboll Fotboll Boxning Biljard Friidrott Brottning Boule Golf Budo Bågskytte Gymnastik Cykel Casting Handboll Danssport Curling Innebandy Draghundsport Flygsport Ishockey Gång Fäktning Orientering Handikapp Kanotsegling Ridsport Judo Klättring Segling Kanot Konståkning Simning Motorcykel Landhockey Skidor Skytte Racerbåt

Sportskytte Sportdykning Rodd

Tennis Tyngdlyftning Rugby Volleyboll Skidskytte

Skridsko

Triathlon

Varpa

Vattenskidor

HEL/o.

sägs

är

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringaroch beskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetoch privilegier i vissa . Tänderhela livet fall enöversyn.UD. . nytt ersättningssystemför vuxentandvård.S. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31. Detgällerlivet.Stödoch vårdtill barnoch . alltid Nivå- ochorganisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem. . Män passar processermedexempelfrån handeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv somkön.Kärlek, ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.S. . maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomioch forskning. Ty maktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott. In. . arbetslivetoch detjämställdaSverige.A. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva . försäkringar.Fi Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker . och Systembolagetsprodukturval.S. Effektivitet- skattebrott.Fi. . Integritet- Campusför konst.U. . Friståendeutbildningar med statlig tillsyn . inom olika områden.U. Självdeklarationoch kontrolluppgiñer . förenkladeförfaranden.Fi. - Säkrarekemikaliehantering.Fö . näringsrättsligafrågor. Fi. . E-pengar- Grönanyckeltal Indikatorerför ettekologiskt . hållbart samhälle.M. 16.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom bemötandeav personermedfunktionshinder.S. 17.SamordningavdigitalmarksändTV. Ku. 18.En gräns enmyndighet Fi. 19 IT ochregionalutveckling. . 120exempelfrån Sverigeslän.K. 20. IT-kommisionenshearingominfrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen1997-10-24.K. 21.Problemmed inbäddadesysteminför ZOOO-skiñet. HearinganordnadavIT kommissioneni samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1997-11-14.K. 22.Försäkringsgaranti. Ett garantisystemför forsäkringsersättningar.Fi. 23. Statenochexportñnansieringen.N. 24.Fiskeriadministrationeniett EU-perspektiv. Översyn ñskeriadministmtionen Jo. av m.m. 25. Tre städer.Enstorstadspolitikför hela landet

+ st4 bilagor. 26.Frånhembränttill Mariakliniken. faktaomungdomarochsvartsprit - 27. Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch försäkringsbolag.Fi. 28. Läkemedeli vård ochhandel.Omensäker,flexibel och samordnadläkemedelsförsörjning.S.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Utbildningsdepartementet

1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissafall

Campusför konst10

enöversyn.29 - Friståendeutbildningar med statlig tillsyn

inom olika områden.l l

Försvarsdepartementet

Säkrarekemikaliehantering.13 Jordbruksdepartementet

Utlandsstyrkan.30

Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv.

Översynavñskeriadministrationenm.m.24

Socialdepartementet Tänderhelalivet Arbetsmarknadsdepartementet

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 Vältärdensgenusansikte.3 - Alkoholreklam. Marknadsföringavalkoholdryckeroch Män alltid Nivå- och organisationsspeciñka

passar Systembolagetsprodukturval.8 medexempelfrån handeln.4

processer När åsikterblir handling.Enkimskapsöversiktom Vårt liv kön.Kärlek,ekonomiska och

som resurser bemötandeav personermedñinktionshinder.16 maktdiskurser.5 Tre städer.Enstorstadspolitikfor helalandet. Ty makten dinär Myten detrationella

om + 4 stbilagor. 25 arbetslivetoch detjämställdaSverige.6 Från hembränttill Mariakliniken.

faktaomungdomarochsvartsprit.26 Kulturdepartementet - Läkemedeli vård ochhandel.Omensäker,flexibel Samordning digital marksänd 17

av TV. och samordnadläkemedelstörsörjning.28 Det gäller livet. Stödochvårdtill bam och Närings- och handelsdepartementet ungdomarmedpsykiskaproblem.3 l

Statenoch exportñnansieringen.23 Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid psykiatrisktvångsvård.32 Inrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet Historia,ekonomioch forskning.

Femrapporteromidrott. In. 33 IT ochregionalutveckling. 120exempelfrån Sverigeslän. 19 Miljödepartementet IT-kommisionenshearingominfrastrukturen

Grönanyckeltal- Indikatorerför ett ekologiskthållbart för digitalamedier.Andrakammarsalen,

samhälle.15 Riksdagen1997-l 0-24. 20 Problemmedinbäddadesysteminför ZOOO-skiñet HearinganordnadavIT kommissioneni

samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret 1997-11-14.21

Finansdepartementet

Omstruktureringarochbeskattning.l Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva

av försäkringar.7 Integritet Effektivitet skattebrott.9

- Självdeklarationoch kontrolluppgiñer - förenkladeförfaranden.12 E-pengar näringsrättsligafrågor. l4

- Engräns enmyndighet 18

- Försäkringsgaranti. Ett garantisystemför forsäkringsersättningar.22 Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch försäkringsbolag.27

Telefon 08-690 91 90

Fax 08-690 91 91

ISBN 91-38-20867-9

ISSN 0375-250x