En idrottshögskola i Stockholm : struktur, organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

en % för vständig

a på idrouen s onuåde

6,9%;

Statens

offentliga utredningar

gg 1990:3

@ Utbildningsdepartementet

En i

idrottshögskola

Stockholm

-

struktur, och

organisation

resurser för

en självständig idrottens högskola på

område

slutbetänkande av

igrpttshögskoleutredningen

Stockholm 1990 -

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best nr 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa 1 sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8° › 12°° 08fl63 10 05 12°° - 16°° (endast beställare inom regeringskansliet)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10482-2 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1990

Till statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Regeringen beslöt den 31 augusti 1989 att bemyndiga chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram underlag for att förlägga en självständig högskoleenhet i Stockholm för grundläggande område. Med högskoleutbildning på idrottens stöd av regeringens bemyndigande förordnade chefen for utbildningsdepartementet sakkunnige Christer Wretborn till utredare.

Jag har utfört mitt uppdrag utan stöd av arbetsgrupp eller referensgrupp.Under arbetets gång har jag emellertid haft kontakter, för att inhämta synpukter och forslag, med bl.a. universitet och högskolor, företrädare för idrottsrörelsen och anställda vid högskolan for lärarutbild-

ning i Stockholm, framförallt anställda vid institutionen

for idrottslärarutbildning. Jag har besökt de ansvariga for högskoleutbildningen på idrottens omrâde i Danmark, Finland och Norge. Jag har också mottagit skrivelser om uppgifter och organisation för en idrottshögskola. Genom dessa kontakter med företrädare for olika och institutioorganisationer ner har jag fått värdefull information for att bedöma inriktning och omfattning för en idrottshögskola i Stockholm.

Jag har samrått med folkhögskolekommittén.

Med detta betänkande har jag slutfört mitt uppdrag.

Stockholm i januari 1990

Christer Wretborn

Innehållsförteckning

Sammanfattning

l Utredningens 13 förutsättningar 1.1 Inledning 13 1.2 Uppdraget 15

2 Arbetets uppläggning 16

3 Befintlig utbildning på idrottsområdet 17 3.1 Högskolans linjer och kurser 18 3.1.1 idrottslârarlinjen 21 3.1.2 Grundskollärarlinjen 23 3.1.3 Idrottspedagoglinjen 23 3.1.4 Friskvårdslinjen 24 3.1.5 Fristående kurser 25 3.2 Idrottsutbildningi gymnasieskolan 27 3.3 Idrottsutbildning i folkhögskolan 27 3.4 Idrottsrörelsens utbildning 29 3.5 Idrottsutbildning inom försvaret 30 3.6 Sammanfattande kommentar 3 1

4 Resurser för idrottsforskning i högskolan 33 4.1 Idrottsforskningens fasta resurser i högskolan 33

5 Högre idrottsutbildning i de nordiska länderna 36

förutsättningar för idrottshögskolan 38 Några struktur och dimensionering 39 Lärarutbildningens 6.1.1 Grundskollärarlinjen och ämneslärarlinjen 39 6.1.2 Idrottslärarlinjen 41 6.1.3 Behovet av lärare i idrott 41 6.2 En arbetsmarknad utanför skolan? 44 6.2.1 Idrotten i samhället 44 6.2.2 46 Efterfrågan på arbete inom idrottsomrádet 6.2.3 Fritidsledarutbildning 46 6.3 Sammanfattande kommentar 47

[drottslärarlinjen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm 50

Centrum för idrottsforskning 54

Idrottens forskningsråd 56

10 ldrottshögskolans uppgifter - aktuella förslag 57 10.1 som forts fram inom HLS 57 Förslag 10.2 Idrottsrörelsens 58 synpunkter 10.3 Skrivelse från centrum for idrottsforskning 59 Skrivelse vid HLS institution for 10.4 från personalen idrottslärarutbildning 60 10.5 Sammanfattande kommentar 62

11 Internationella frågor 64

12 Mitt 66 förslag 12.1 66 Den nya idrottshögskolan 12.2 lokalisering 68 Idrottshögskolans 12.3 uppgifter 71 Idrottshögskolans 12.3.1 Utbildning av lärare 72 12.3.2 och fristående kurser 73 Linjer 12.3.3 Urvalsfrågor 75 12.3.4 m.m. 76 Forskningsfrågor 12.4 Idrottshögskolans organisation 80

12.5 ldrottshögskolans dimensionering och finansiering 82

12.6 Övergångsorganisation for 1990/91-1991/92 90

Bilagor

Bilaga l Idrottsutbildningi högskolomai Danmark

Förkortningar

I texten förekommer följande förkortningar:

HLS = Högskolan for lärarutbildning i Stockholm KI = Karolinska institutet RF = Riksidrottsforbund Sveriges UHÄ = Universitets- och högskoleâmbetet SÖ = Skolöverstyrelsen

Sammanfattning

Riksdagen beslöt våren 1989 att regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag om en självständig högskoleenhet på idrottens område i Stockholm. Med anledning av riksdagens beslut tillkallade utbildningsministern en särskild utredare med uppgift att ta fram ett underlag för en självständig högskoleenhet i Stockholm for grundläggande högskoleutbildning på idrottens område.

I utredningsuppdraget har alltså inte ingått att pröva om det finns ett behov av en självständig högskoleenhet på idrottens område. Jag har istället uppfattat att min uppgift varit av mer teknisk karaktär nämligen, att föreslå hur en högskola på idrottens område ska inordnas i hög-

skolesystemet och hur den ska finansieras. Som bakgrund till mitt för-

slag och för att underlätta det för remissinstanser mfl. att bedöma organisation, inriktning och en rimlig omfattning av idrottshögskolan innehåller betänkandet en del deskripitivt material om högskolans organisation, linjestruktur, styrsystem, högskoleutbildningi idrott i de nordiska grannländerna m.m.

Kartlâggningen av befintlig utbildning i idrott visar att högskoleutbildning i idrott förekommer vid flera universitet och högskolor, men att den totala omfattningen räknat i antalet utbildningsplatser är liten. Inom högskolan är det endast högskolan för lärarutbildning i Stockholm och högskolan i Örebro som har utbildningi idrott, dvs. kroppsövningar eller fysisk aktivitet.

Utanför högskolan förekommer en omfattande utbildning i idrott. Ämnet idrott ingår på samtliga stadier i grundskolan och på alla linjer i

har en profilering mot idrott, och gymnasieskolan. Flera folkhögskolor idrottsrörelsens egen utbildning av ledare och tränare har en imponerande anslutning.

I Stockholmsområdet endast vid högskolan för lärarär det i praktiken som det förekommer högskoleutbildning inom idrottsområutbildning det. Utbildningen är förlagd till institutionen for idrottslärarutbildning.

ansvarar för idrottslärarutbildningen och utbildningen i Institutionen med specialiseringen idrott och idrott för blivande lärare i grundskolan annat ämne. Merparten av utbildningsplatserna på idrottslärarlinjen avser specialidrottslârarutbildning som har tillkommit på önskemål från idrottsrörelsen. är avsedd för blivande tränare och le- Utbildningen dare inom idrottsrörelsen men ger också behörighet för tjänst som idrottslärare i grund- och gymnasieskolan. Idrottsrörelsen har ett avgörande inflytande över urvalet av studerande till utbildningen. Det har både for skolans och idrottspåpekats att detta dubbla syfte, att utbilda rörelsens behov, har skapat en oklarhet om specialidrottslärarutbildningens mål och innehåll.

Mitt förslag innebär att institutionen för idrottslärarutbildning vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm bryts ur högskolan och bildar en områsjälvständig högskola för grundläggande utbildning på idrottens de.Idrottshögskolan i Stockholm bör inrättas den l juli 1992 och inordnas i det normala regelverket for högskolan.

for idrottshögskolan. Den Jag har övervägt olika lokaliseringsalternativ obalans som råder i stockholmsområdemsom är särskilt inomregionala och forskning, talar för en lokapåtaglig när det gäller högre utbildning av idrottshögskolan till Stockholmsområdet södra del. lisering

Jag föreslår likväl att idrottshögskolan förläggs till samma område och lokaler som HLS institution for idrottslärarutbildning. Institutionen har bra lokaler for en idrottsutbildning och är, åtminstone på kort sikt, det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet.

En huvuduppgift för högskolan blir medverkan i lärarutbildningen. Grundskollärarlinjen och ärnneslärarlinjen, även med specialiseringen idrott och annat ämne, bör som hittills vara inrättade vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm, men det bör föreskrivas att utbildningen i idrott ska förläggas till idrottshögskolan.Idrottslärarlinjen bör däremot inrättas vid idrottshögskolan.

Vid idrottshögskolan bör finnas lokala linjer och kurser för yrkesverksamhet som tränare, administratör, ledare m.m. inom idrottsrörelsen men också med sikte på yrkesverksamhet inom andra områden av arbetsmarknaden med ett behov av högskoleutbildad arbetskraft i idrott.

Jag föreslår att specialidrottslärarutbildningen avvecklas från och med läsåret 1992/93. De medel som frigörs, motsvarande 45 nybörjarplatser på idrottslärarlinjen, bör överflyttas på idrottshögskolans anslag för lokala och individuella linjer samt fristående kurser. erhåller Härigenom idrottshögskolan en resurs för utveckling av nya linjer och kurser för idrottsområdet.

En viktig uppgift för idrottshögskolan bör vara att utveckla och fördjupa ämnet idrott som högskoleämne. bör tillföras Jag anser att högskolan särskilda medel för detta och förslår att ett förhållandevis stort belopp anslås över anslaget för forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning m.m.

Det nyligen inrättade centrum för idrottsforskning bör bibehålla nuvarande uppgifter och representation. Centrets relation till idrottshögskolan bör inte skilja sig från centrets relation med övriga universitet och högskolor som har utbildning med inriktnng mot idrottsområdet.

För att förbereda inrättandet av idrottshögskolan bör en interimsstyrelse tillsättas under våren 1991. Styrelsens uppgift blir bl.a. att utarbeta utbildningsplaner för de linjer och kurser som skall finnas vid högskolan från starten hösten 1992.

Inom ramen för nuvarande anslag överförs 16,6 milj. kr. (1989 års priser) från högskolan för lärarutbildning i Stockholm budgetåret 1992/93

Därutöver bör inom ramen för statens samlade till idrottshögskolan. stöd till idrottsrörelsen överföras 1,2 milj. kr. för den merkostnad som när institutionen för idrottslärarutbildning övergår i en självuppstår ständig högskola.

För arbete beräknar jag för budgetåret 1990/91 interimsstyrelsens 350 000 kr. och för 1991/92 800 000 kr. Även dessa belopp bör täckas inom ramen för statens stöd till idrotten.

Utredningens förutsättningar

1 . 1 Inledning

Riksdagen beslutade våren 1989, att det ska inrättas en självständig högskoleenhet för grundläggande högskoleutbildning på idrottens område i Stockholm!) Därmed satte riksdagen punkt för den diskussion om den högre idrottsutbildningens organisation, som pågått sedan gymnastik- och idrottshögskolorna i Stockholm och Örebro 1977 inordnades i högskolan för lärarutbildning i Stockholm respektive högskolan iOrebro.

I olika sammanhang har företrädare för idrottsrörelsen framhållit att den högre utbildningen och forskningen på idrottens område måste förstärkas,och att detta bl.a. bör ske inom ramen för en självständig idrottshögskolal) Lärare och forskare knutna till institutionen för idrottslärareutbildning vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS), dvs. gamla gymnastik-och idrottshögskolan (GIH), har argumenterat för att institutionen ska återfå ställning som självständig högskoleenhet.3l

I anslutning till riksdagens behandling, våren 1987, av regeringens proposition om forskning väcktesmotioner om en självständig idrottshögskola.Utbildningsutskottet uttalade att en självständig högskoleenhet för fysisk fostran och idrott bör därför skyndsamt prövas av regeringen. Det blev också riksdagens beslutøil

Med anledning av riksdagens beslut tillkallade regeringen en särskild utredare hösten 1987 med uppgift att föreslå åtgärder for att stärka ut-

och forskning inom området fysisk fostran och idrott. Utredbildning aren redovisade sina slutsatser i betänkandet, Idrottens forskning och högre utbildning, SOU 1987:70.

prövades av utredaren. Denne ansåg sig Frågan om en idrottshögskola inte kunna föreslå att det inrättades en självständig högskola på idrottens område, men förespråkade en förstärkning av forskningen och forskarutbildningen inom idrottsområdet. Bl.a. föreslog han att ett antal nya professurer.

Utredningen behandlades i 1988 års budgetpropositionñ) Föredraganden delade utredarens åsikt att det inte borde inrättas en särskild högskoleenhet for fysisk fostran och idrott men ansåg att den huvuddel av de befintliga forskningsresurserna inom området, som finns vid karolinska institutet, borde organiseras på ett sådant sätt att de kan hållas samman och på bästa sätt tillgodose idrottens och idrottslârarutbildinom omrâdet föreslogs i proningens behov. För att stärka forskningen att det skulle inrättas dels ett särskilt centrum för idrottspositionen i Stockholm,dels med inriktning mot idrottsforskning fyra professurer området.

Riksdagen biföll regeringens förslag.

Våren 1989 återkom i riksdagen kravet på en idrottshögskola-G) Utbildtill stånd i ningsutskottet7l ansåg att en sådan enhet borde komma Stockholm och samordnas med det nyinrättade centret for idrottsforskning. Utskottet fortsatte det bör ankomma på regeringen att förelägga högskoleenhet på idrottens område riksdagen forslag om en självständig i Stockholm, m.m. kan komma till så att en ny utbildningsorganisation stånd senast den 1 juli 1992. Det är vidare angeläget att på ett tidigt stadium bedöma det resursbehov som kan uppkomma under treårsperioden 1990/91-1992/93 med anledning av förslaget. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets forslag.

1.2 Uppdraget

Med anledning av riksdagens beslut tillkallade utbildningsministem en

särskild utredare med uppgift att ta fram ett underlag

för en självständig högskoleenhet i Stockholm för grundläggande högskoleutbildning på idrottens omrâde. Enligt direktiven, som i sin helhet återges i bilaga 3, ingår i uppdraget att: - beskriva utbudet övergripande av utbildning inom idrottsområdeti landet, noggrant kartlägga den idrottsutbildning som bedrivs i Stockholm, - lämna till förslag uppgifter för den nya högskoleenheten, - föreslå hur ansvaret skall fördelas i för utbildning av lärare i idratt inom idrottslärarlinjen, grundskollärarlinjen och ämneslärarlinjen mellan den nya enheten och övriga berörda enheter, i första hand HLS, pröva och komma med förslag om en samordning av verksamheten vid den nya högskoleenheten och centrum För idrottsforskning, - lämna i sådana förslag organisatoriska frågor som berör den nya högskoleenheten och där regeringen fattar beslut samt - beräkna resursbehovet och lämna förslag till finansiering av merkostnaderna.

Jag ska vidare samråda med berörda myndigheter, organisationer och statliga kommittéer. Dessutom har jag att följa de generella direktiv som gäller för samtliga kommittéer och särskilda utredare som bl.a. innebär att resurser för reformer måste skapas genom omprioriteringarå) Vidare omfattas mitt arbete av direktiven för kommittéer och särskilda utredare om att beakta EG-aspekten i utredningsverksamhetem9l

2 Arbetets uppläggning

for mitt är riksdagens beslut att Förutsättningen utredningsuppdrag det senast den 1 juli 1992 ska inrättas en självständig högskoleenhet på idrottens område i Stockholm. Uppgiften är alltså inte att pröva behovet av en sådan enhet utan att föreslå hur en högskoleenhet med inriktning mot idrottsomrâdet ska inordnas i högskolesystemet.

utan stöd av arbetsgrupper eller referens- Jag har arbetat självständigt mig om att hålla nära kontakter med berörda grupper. Jag har vinnlagt företrädare for idrottsrörelsen och andra intressenter myndigheter, inom området.

har jag fått många synpunkter av stort värde for mitt arbe- Härigenom te. Material som behandlar inriktning och organisation av högskoleutbildning på idrottsområdet har utarbetats inom Sveriges Riksidrottsförhar framförts från de universitet och bund (RF). Viktiga synpunkter som är engagerade i utbildning och forskning med inriktning högskolor mot idrott. Centrum för idrottsforskning redovisar i en skrivelse sin syn mellan centret och den nya idrottshögskolan. Även persopâ samverkan nalen vid institutionen for idrottslärarutbildning vid HLS har, i en skrisin uppfattning om uppgiftenorganisation och resurser velse, redovisat for en idrottshögskola i Stockholm.

Även om det är en självklarhet vill jag understryka att för de slutsatser, som återfinns i betänkandet, bär jag ensam anforslag och värderingar svaret.

Befintlig utbildning på

idrottsområdet

Bortsett från kommunal vuxenutbildning finns inom varje utbildningsform,som har samhällsstöd, utbildning i idrott. Inom grund-och gymnasieskolan är ämnet obligatoriskt på alla stadier och alla linjer. Mer än 25 folkhögskolor erbjuder utbildning inom olika specialidrottenoch for några år sedan bildades Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU).

Inom högskolan har utbildning med inriktning mot idrottsomrâdet främst varit knuten till lärarutbildningen. Under 1980-talet har de ökade möjligheter till lokala initiativ som högskolereformen öppnat, utnyttjats av några universitet och högskolor för att pröva andra utbildningar med inriktningar mot idrott. Det är också vanligt att man söker underlätta högskolestudier för aktiva idrottsmân genom en studieupplâggning som gör det möjligt att kombinera studier och träning.

Störst omfattning, räknat i antalet engagerade personer, har den utbildning som bedrivs inom idrottsrörelsen och dess studieförbund och som riktar sig till i huvudsak ideellt verksamma ledare, tränare m.m. Idrottsutbildning förekommer även utanför de traditionella utbildningsanordnarna. Fysisk fostran intar sedan gammalt en viktig plats i den militära utbildningen.

Den följande redovisningen bygger på en snabbinventering av utbildningar inom idrottsområdet. inventeringen har koncentrerats mot sådana utbildningar och utbildningsanordnare med idrottslig inriktning som dels kan ha betydelse för den nya högskolan, dels direkt eller indirekt kan komma att beröras av verksamheten vid en ny högskoleenhet

Med idrottsligt inriktad utbildning menas i kartläggpå idrottsområdet. själva anser ningen sådana utbildningar som utbildningsanordnarna

har en sådan inriktning.

3.1 Högskolans linjer och kurser

Gymnastiska centralinstitutet (GCI) var länge landets enda högre ut- År 1966 ändrades namnet till bildningsanstalt för idrottsområdetlm och idrottshögskolan (GIH). Bristen på gymnastiklärare gymnastikav utbildningskapaciteten, och samma år inrättakrävde en utbyggnad i Örebro. Högskolereformen 1977 des en gymnastik- och idrottshögskola innebar att högskolorna upphörde som självständiga enheter och infogafor blivande idrottslärare i högskolan for lärarutdes som institutioner Stockholm respektive högskolan i Örebro. bildningi

Under 1980-talet tillkom två lokala utbildningslinjer i idrottspedagoi Halmstad och en vid universitetet i Umeå, samt gik, en vid högskolan en lokal linje i friskvârdspedagogik vid högskolan i Gävle.

Antalet med idrottsinrikt- Tablå l. nybörjarplatser på utbildningslinjer ning läsåret 1989/90 fördelade på universitet/högskolor.

HLS Örebro Halmstad Umeå Gävle

Linje - - - Idrottslärare 69* 36

(120 poäng) - - - Grundskollärare 50 26**

åk 4-9 (140-180

poäng) - 30 - - 30 Idrottspedagog (100 poäng) - - - - 33 Friskvård (80 poäng)

* Därav 45 platser på specialidrottslârarutbildning

** vid universitetet i Uppsala Linjen är inrättad

Som framgår av tablå 1 finns det innevarande läsår 274 nybörjarplatser på linjer i högskolan med inriktning mot idrottsområdet. Det motsvarar

knappt 650 årsstudieplatser eller omkring en halv procent av högsko-

lans totala antal platser.

Redovisningen av högskolans fristående kurser avser läget 1989/90. Eftersom det råder stor lokal frihet att anordna fristående kurser kan en kurs komma igång när det föreligger ett uttalat intressepm det tagits fram några intressanta forskningsresultat vid en institution etc. Hade jag valt ett annat år for min redovisning hade andra högskolor och andra kurser funnits med i tablån. Det bör också påpekas att en del av kurserna är planerade for vårterminen 1990 och kommer igång endast om det finns ett studerandeintresse och högskolestyrelsen beviljar erfoderliga medel.

2b

Tablå 2. Fristående kurser 1989/90 i högskolan på minst 5 poäng med inriktning mot idrott.

Östersund Falun-Borlänge

Sport-och idrotts- 5 p Idrottspedagogik 20 p vetenskap Idrottsmedicin 10 p Tränare i lagspel 10 p

Sundsvall-Härnösand Lund

20 p Idrottspsykologi 20 p Högre idrottsledarutbildning Idrottsmedicin 5 p

Örebro Stockholm/HLS

Idrottspedagogik 60 p Idrottsvetenskap 20 p Friskvård* 20 p Kvinnor-idrott- 5 p Specialpedagogik 20 p ledarskap Idrottsvetenskap- 20 p högre idrottsledare Grundläggande forskningsmetodik (Gotland)* Idrottspedagogik 5 p

Göteborg Idrottspedagogik 20 p

* Finansieras med stöd av centrum för idrottsforskning.

är i allmänhet av kurser. Det betyder atti En utbildningslinje uppbyggd Halmstad och Umeå kan man läsa delar av idrottspedagogutbildningen kurser vilket inte framgår av tablån. Inte heller redovisom fristående sas kurser om mindre än 5 poäng. Det är vanligtvis frågan om fortbildläkare ning för viss grupper som lärare, idrottstränare, sjukgymnaster, etc. och som inte sällan ges i form av uppdragsutbildning.

3. 1. 1 ldrottslârarlinjen

Idrottslärarlinjen är en allmän utbildningslinje inrättad vid högskolan for lärarutbildning i Stockholm, HLS, och vid högskolan i Örebro.Den omfattar 120 poäng. Utbildningsplanen för linjen är gemensam för de två högskolorna och fastställs av UHÃJI) Linjen är avsedd för tjänst som lärare i idrott i grund- och gymnasieskolan, s.k. ettämneslärartjänst. Endast HLS och högskolan i Örebro har högskoleutbildning i idrott, dvs. i kroppsövningar eller fysisk aktivitet.

Vid HLS finns specialidrottslärarutbildning som en variant på idrottslärarlinjen. Utbildningen ger behörighet som idrottslärare inom det allmänna skolväsendet men har, jämfört med idrottslärarlinjen, kursmoment inriktade mot vissa bestämnda idrottsgrenar. Skillnaden mellan idrottslärarlinjen och specialidrottslärarutbildningen motsvarar något mindre än en tennins studier.

Urvalet av studerande till specialidrottslärarutbildningen görs i samverkan med RFs specialforbund. Platserna fördelas mellan de 61 specialförbunden enligt en treârscykel med 15-20 idrottsgrenar representerade varje år.

Idrottslärarlinjen förlängdes från 80 till 120 poäng hösten 1986.12) Med hänvisning till det förväntade behovet av idrottslärare minskade samtidigt antalet nybörjarplatser på linjen från 251 läsåret 1985/86 till 211 läsåret 1986/87. Det innebar 120 nybörjarplatser vid HLS och 91 nybörjarplatser vid högskolan i Örebro. Av nybörjarplatsema i Örebro avsåg 50 platser den pågående försöksverksamheten med tvâämnesutbildning för blivande lärare i ämnet idrott och annat ämne.13)

Läsåret 1987/88 minskade antalet nybörjarplatser till 129 fördelade på 69 vid HLS och 60 vid högskolan i Örebro, varav 30 platser avsåg försöksverksamheten med tvâämnesutbildning. Idrottslärarlinjens totala kapacitet var följaktligen 99 nybörjarplatser.

Kapaciteten för idrottslärarlinjen vid HLS låg kvar vid 69 nybörjarplatser läsåret 1988/89. Höstterminen 1988 genomfördes den första intag-

Samtidigt upphörde försöksningen till den nya grundskollârarlinjen. med tvåämnesutbildning i idrott och annat ämne i Öreverksamheten bro. För Örebro innebar det 36 platser på idrottslârarlinjen och 24 på i samverkan med universitetet i Uppsala. den nya grundskollârarlinjen till idrottslärarlinjen i Stockholm och Den sammanlagda intagningen Örebro läsåret 1988/89 var således 105. Antalet nybörjarplatser på lin-

jen âr oförändrat läsåret 1989/90.

Till de 24 platserna i Stockholm, dvs. ex- Idrottslârarlinjen är populär. var det 587 sökande som hade

klusive specialidrottslärarutbildningen,

som sitt första alternativ. Totalt var det 1 998 sökandesamtidigt linjen till de 36 platserna vid högskolan i Örevar det 647 förstahandssökande bro och totalt 1 910 sökande.

läsåret 1989/90 Till de sammanlagt 60 platserna på idrottslårarlinjen 1 234 förstahands sökande, dvs. drygt 20 sökande per var det alltså

plats.

sökande till Det beror på

Det år färre specialidrottslârarutbildningen.

att de urvalsregler som tillämpas vid antagningen begränsar rekryte- Till höstterminen 1989 var det 140 söringsunderlaget. de 45 platserna kande. var den här gången mot cykel, friidrott, gång, Inriktningen skidor, skidskytte och konståkning, motorcykel, orientering, ridsport,

skridsko.

år en attraktiv utbildning även for dem som avser att Idrottslärarlinjen arbeta med idrott utanför skolväsendet. Det är den enda högre idrottsutbildningi landet som har både teoretisk och praktisk utbildningi fykan vara ett intressant al-

sisk fostran. Specialidrottslärarutbildningen

gör att linjen i ternativ för många, men de särskilda behörighetskraven förankring i idrottsrörelsen. princip är stängd for den som saknar

som lockar också indirekt av Att det inte alltid âr lâraryrket framgår 1989 var antalet förstahandssökande till idrottsläraratt höstterminen så många som antalet sökande till linjen vid HLS mer än tio gånger med idrott och annat ämne. grundskollärarlinjens specialisering

3.1.2 Grundskollârarlinjen

Den nya grundskollärarutbildningen inrättades höstterminen 1988 som en allmän linje inom högskolan. Linjen har två grenar.

Den ena grenen utbildar lärare för årskurserna 1-7. I grenen kan ämnet idrott ingå med 15 poäng.

Den andra grenen utbildar lärare för årskurserna 4-9. Grenen innehåller en specialisering med idrott och annat ämne, där ämnet idrott omfattar minst 60 poäng. Specialiseringen finns endast vid HLS och universitetet i Uppsala. HLS ansvarar själv for ämnesutbildningen i idrott, medan universitetet i Uppsala har förlagt motsvarande ämnesundervisning till högskolan i Örebro.

Till sammanlagt 25 platser vid HLS höstterminen 1989 på grenen för lärare med specialiseringen idrott och annat ämne(åk 4-9), som HLS utökade till 50, var det 50 lörstahandssökande. Det totala antalet sökande var 359. Till sammanlagt 26 platser på motsvarande specialisering vid universitetet i Uppsala var antalet forsthandssökande 72. Det totala antalet sökande var ca 590.

Sammanlagt var det således 76 studerande som hösten 1989 påbörjade lärarutbildning for årskurserna 4-9 med specialiseringen idrott och annat ämne.

3.1.3 Idrottspedagoglinjen

Idrottspedagoglinjen är en lokal linje som startade på 80 poäng i i äLd 1984. Året därpå inrättades en motsvarande linje i Illa på 100 poäng. År 1986 utökades linjen i Halmstad till 100 poäng. Linjernas uppbyggnad är ganska likartad. Den tyngsta biten är ett block om 60 poäng pedagogikLinjen har en profilering mot ekonomi i Umeå och mot handikappfrågor i Halmstad.

är eftersökta. Till 30 platser vid högskolan i Halmstad var det Linjerna 882 sökande 1988 och 772 sökande 1989. Antalet förstahandssökande var 105 respektive 97. I Umeå var det till samma antal nybörjarplatser 673 sökande 1988 och 659 sökande 1989. Det var 119 forstahandssökande 1988.

Linjerna är riksrekryterande. Av de 33 studerande som registrerats på idrottspedagoglinjen vid högskolan i Halmstad hösten 1989 kom endast 2 från Hallands län. Av de 31 registrerade på linjen i Umeå kom 14 från platser utanför den tidigare norra högskoleregionen.

De pedagogiska momenten i linjerna omfattar studier t.0.m. BO-po- Den som genomgått idrottspedagogisk linje i Halmstad eller ängsnivån. Umeå är behörig for forskarutbildning i pedagogik.

I Umeå räknar man med att idrottspedagogerna ska kunna vara yrkesverksamma som ledare och administratörer, särskilt for befattningar som distriktskonsulenter, tränare eller andra ledarbefattningar inom idrottsrörelsen. Andra tänkbara områden är landstingens friskvårdssektioner, kommunernas fritidsavdelningar och företagens fritids- eller friskvårdsavdelningar.14)

I Halmstad räknar man med att idrottspedagogerna ska kunna förvärvsarbeta inom idrottsområdet, med särskild inriktning mot förebyggande hälsovård och arbete med handikappade. Arbetsområdet omfattar verksamhet inom idrottsrörelsen, kommuner, landsting och företag med fråekonomi, administragor som berör verksamhetsplanering,ledarskap. hälsofrågor och handikappverksamhet. Lintion, utbildningsplanering, for arbete med såväl barn och ungdomar som vuxna.l5l jen förbereder

3.1.4 Friskvårdslinjen

Högskolan i Gävle-Sandviken har inrättat en lokal linje på 80 poäng i friskvårdspedagogik. Linjen syftar till att ge en helhetsbild av människans hälsa-ohälsa som individ och samhällsmedlem. Ca 30 studerande påbörjade utbildningen hösten 1989.

Linjens inledande kurser betraktar friskvârden ur ett samhâllsperspektiv för att sedan övergå till att ge teoretiska och praktiska kunskaper om friskvård. Utbildningen är inte i första hand inriktad mot idrottens behov men då utbildningen lägger vikt vid kunskaper om faktorer som påverkar bl.a.människans fysiska hälsa har den en infallsvinkel som kan komma att uppmärksammas i utbildningsplaneringen vid idrottshögskolan.

Arbetsmarknaden man vänder sig till är verksamhet som hâlsoupplysare, friskvårdssamordnare m.m. i kommuner och landsting. Men man ser också uppgifter for friskvårdspedagoger inom företag och företagshälsovården.

3.1.5 Fristående kurser

Antalet antagningsplatser till fristående kurser varierar och är ibland avhängigt antal sökande. Också kursernas uppläggning varierar. Hela kursen kan läses i ett sammanhang eller delas upp på en eller två terminer, ges på kvällstid, distans m.m. En del av det kursutbud som vänder sig mot idrottsområdet erbjuds som uppdragsutbildning.

Vid några högskolor ingår fristående kurser med inriktning mot idrottsområdet i en strategi för att utveckla ett permanent utbud av linjer inom området. Man samarbetar med landsting och kommuner samt vanligtvis också med Riksidrottsförbundet, RF, och specialförbunden. Inom andra högskolor är kursutbudet temporärt och efterfrågestyrt.

Utredningen, Östersund och Norrlands Inland, föreslår att högskolan i Östersund får ökade resurser för att anpassa utbildningen och genomföra särskilda utbildningsprogram för aktiva idrottsutövaredö) Den kurs som nu finns i Östersund ges av vårdhögskolan.

Högskolan i Falun-Borlänge anser sig ha goda förutsättningar för högskoleutbildning med inriktning mot idrottsområdet, b1.a. genom bra idrottsanläggningar, RFs beslut att förlägga ett utvecklingscentrum till

for utvecklingsarbete och forskning inom Falun och de förutsättningar idrottsomrâdet som bildandet av stiftelsen Lugnets idrottsvetenskapliinnebär. Stiftare är Falu kommun och Kopparbergs läns ga institut landsting.

Högskolan i Sundsvall-Härnösands kurs i högre idrottsledarutbildning är förlagd till Sollefteå. Kursen genomförs som distanskurs på halvfart med 6 studerande innevarande läsår.

idrottsledare är en distanskurs i _IjL_S kurs i idrottsvetenskap-högre samverkan med Bosöns folkhögskola. Den har i år 19 studerande. Även kurserna i friskvård och specialundervisning - fysisk träning för barn med fysiska och psykiska handikapp - ges på distans med 24 respektive 26 studerande. Pedagogiska institutionen ger kurser på upp till 60 po- För närvarande läser ca 10 studerande kurser i äng i idrottspedagogik. idrottspedagogik pâ SO-poângsnivån.

Den idrottsmedicinska kursen vid universitetet i Lund är en fortbildför läkare och sjukgymnaster. Kursen i idrottspsykologi har ningskurs utvecklats från 10 poäng och ger möjlighet till fortsatta studier i psykologi 21-40 poäng.

1980-talet haft kurser i idrott och Universitet i Linköping har under samhället samt idrottsmedicin. För innevarande år anses anslagsramen kurser med inriktning mot idrottsområinte ge utrymme för fristående det.

i id- Universitetet i Göteborg genomför regelbundet Fördjupningskurser 40 poäng. Under 80-talet har ett 10-tal studerande gerottspedagogik, nomgått individuella utbildningslinjer, på 120 poäng, med inriktning idrott och förebyggande hälsovård. Medimot friskvård, hälsofostran, cinska fakulteten har haft kurseri idrottsmedicin, 10 poäng.

Kursen i idrottsvetenskap vid hög§kolan i Örebro har en tvärvetenskap- Den innehåller kursmoment som biomekanik, fysiololig uppläggning. idrotten i samhället m.m. Avsikten är att utveckla kursen gi, ledarskap,

till 40 och 60 poäng och kombinera den med andra ämnen vid högskolan till en fullständig utbildningslinje.

i Örebro har utvecklat Högskolan en 20 poängs kurs i arbetsvetenskap som bl.a. vänder sig till utexaminerade idrottslärare och andra med likvärdig utbildning.

Allmänt gäller att fristående kurser med inriktning mot idrottsområdet består av kurser inom traditionella områden som pedagogik, psykologi, medicin etc. som proñleras mot idrottsområdet. Det är ofta fråga om att erbjuda fortbildning och vidareutbildning för olika målgrupper, och kurserna ges i mån av efterfrågan. Vissa högskolor har dock ambitionen att uprâtthålla ett permanent utbud av kurser och utveckla linjer med inriktning mot idrott, friskvård och fritidsverksamhet.

3.2 Idrottsutbildning i gymnasieskolan

Ämnet idrott är obligatoriskt i grundskolan och pâ gymnasieskolans al-

la linjenDet finns också särskilda där elitidrottare

idrottsgymnasier kan kombinera med studier. träning Vid idrottsgymnasierna kan den studerande ersätta upp till 5 veckotimmar i ett eller flera ämnen med idrottsträning i sin specialgren. Betyg ges i Specialidrott. Läsåret 1989/90 finns det 700 intagningsplatser till idrottsgymnasier.

Alternativt kan en aktiv idrottsutövare parallellt med gymnasiestudier på hemorten bedriva idrottsträning med stöd av den lokala idrottsföreningen. Även här kan studierna minska med upp till 5 veckotimmar. Betyg ges inte i idrottsträning.

SÖs pågående översyn av gymnasieutbildningen kan få konsekvenser för idrottens ställning och omfattning i gymnasieskolan.

3.3 Idrottsutbildning i folkhögskolan

Ett 25-tal folkhögskolor har utbildning i kombination med idrottstrâning. Utbildningen är organiserad i allmän linje eller special linje. I ut-

bildningen kombineras studier i allmänna grund-och gymnasieskolämnen med träning och utbildningi idrott. I speciallinjen är inslaget av id-

rottsaktivitet större än i den allmänna linjen.

är folkhögskolomas fri- Av särskilt intresse i det här sammanhanget tidsledarutbildning. Utbildningen är unik såtillvida att den ges endast

vid folkhögskolan.

anordnades tidigare inom den statliga och kom- Fritidsledarutbildning munala I beslutet att flytta över utbildningen till folkhöghögskolan. skolan anges att fritidsledarutbildning ska betraktas som högskoleut-

bildning.l7l

for all fri- Skolöverstyrelsen fastställer en vägledande utbildningsplan tidsledarutbildning och har då att iakttaga att den ska ligga på en med nivå. För behörighet och urval till utbildhögskoleutbildning jämförbar som for högskolan. ningen gäller regler med samma innebörd

Fritidsledarutbildningen omfattar 2 år. Den vägledande studieplanen är allmänt hållen och omfattar studieområden som beteendevetenskap, med fritids-och minoritetsfrågor, foresamhällsvetenskap kulturpolitik, idrotts- och friluftsmetodik, kommunikation m.m. byggande hälsovård,

har en bred arbetsmarknad som omfattar inom

Fritidsledaren uppgifter

idrottsrörelser, kommuner, landsting, kyrkan ungdomsorganisationer, som kontaktperson och informatör i orm.m. Han eller hon är verksam utbildar förtroendevalda, anställda och administratörer i ganisationer, kommunernas fritidsforvaltningar, i organisationer m.m.

SÖ har i uppdrag att följa efterfrågan på fritidsledare. I en prognos for 1987 till 1990 redovisas ett behov av ca 700 fritidsledare per perioden årJS)

finns vid 37 folkhögskolor med tillsammans ca Fritidsledarutbildning mot idrott och id- 650 platser.19) Av dessa anger tio en profilinriktning Flertalet har en inriktning mot en viss idrottsrottsledarutbildning. fotboll, ridning eller tennis. gren, exempelvis

Det finns i detta sammanhang anledning att uppmärksamma fritidsledarutbildningen vid Riksidrottsförbundets folkhögskola, Bosön, på Lidingö och vid Gymnastikförbundets folkhögskola, Lillsved, på Vårmdön, båda utanför Stockholm.

Fritidsledarutbildningen, eller idrottskonsulentutbildningen som den kallas på Bosön, har en stark profilering mot idrott och omfattar i princip samtliga idrottsgrenar. Till linjen antas 30 studerande per läsår.

Skolan drivs i stiftelseform men är helägd av RF. Förutom utbildning enligt folkhögskoleförordningen har Bosön också en omfattande kursverksamhet for RF och specialforbunden.

Till fritidsledarutbildningen vid Lillsved gymnastik- och idrottsfolkhögskola antas årligen ca 25 elever. Skolan drivs av föreningen för Svenska Gymnastikförbundets Gymnastikfolkhögskola u p a.

3.4 Idrottsrörelsens utbildning

Som varje annan större folkrörelse har idrottsrörelsen egen utbildningsverksamhet för förtroendevalda och anställda. I en folkrörelse har utbildning i egen regi också till uppgift att skapa uppslutning kring rörelsens ideologi och värderingar. Utbildning är en del av själva folkrörelsearbetet och bör styras endast av folkrörelsens egna behov och intressen.

Utbildning av tränare och tävlingsfunktionärer var länge den enda utbildning som förekom inom idrottsrörelsen. Behovet av administratörer, ungdomsledare, motionsledare m.m. har vuxit. Den kvantitativt mest omfattande utbildningen är utbildningen av ledare, tränare och instruktörerlm

Under 1960-talet utarbetades inom RF en modell för frivillig ledarutbildning som i stort sett gäller än idag; den s.k. trappstegsmodellen. Hela utbildningen omfattar en studietid på 3 till 4 veckor, fördelad över en längre tidsperiod.21) Bosön är en viktig resurs i RFs och specialförbundens högre ledar-och tränarutbildning.

Sedan något år tillbaka pågår inom idrottsrörelsen en översyn av utbildför tränare och ledare. Avsikten är att bättre anpassa utbildningen ningen efter specialförbundens behov och dagens pedagogik.

Idrottsrörelsen utbildningskapacitet förstärktes avsevärt genom tillkomsten av Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) 1986. Häristudiecirkelns ökat inom idrottsrörelsen. I år rägenom har popularitet knar man med mellan 200 och 250 tusen kursdeltagare inom idrottsrö-

relsens frivilliga idrottsledarutbildning.

Utbildning av ledare och tränare är en central fråga för RF och specialförbunden. För att underlätta utbildningsinsatser, spridning av forskm.m. har inom RF utvecklats ett nytt begrepp; utveckningsresultat Avsikten är att åstadkomma regionala kraftcentra, där RF, lingscentra. kommuner och sjukvårdshuvudman samverspecialförbund,högskola, kar för att bl.a. stödja kompetensutvecklingen hos ledare och tränare. För när- Utvecklingscentra är på väg att etableras på Bosön och i Falun. varande undersöker man förutsättningarna för att etablera liknande som Örebro, Karlstad,Umeå och Lund. centra pâ ytterligare orter,

3.5 Idrottsutbildning inom försvaret

Arméns och Idrottsskola (GIS) är lokaliserad till krigssko- Gymnastiki Stockholm. Vid skolan utbildas officerare för tjänst i idlan Karlberg vid i första hand arméns förband och skolor. Även rottsbefattningar och marinen kan utnyttja elevplatser vid skolan. flygvapnet

GIS har ett antal kortkurser 1 till 16 veckor. Förutom kurspå mellan verksamheten ansvarar GIS for krigsskolans allmänna kurs i fysiologi Kursen omfattar 10 månader och har årligen 250 eleoch fysisk träning. ver.

3.6 Sammanfattande kommentar

Inventeringen visar att högskolans utbud av linjer och kurser med inriktning mot idrottsområdet inte är särskilt omfattande. Antalet nybörjarplatser på linjerna utgör drygt en halv procent av högskolans totala antal nybörjarplatser och ingår till två tredjedelari linjer som ger behörighet iör tjänst som lärare i grundskolan och gymnasieskolan.

Den lokala friheten for högskolan att starta linjer och kurser, som högskolereformen förde med sig och som därefter ytterligare utvidgats, innebär att det nu förekommer högskoleutbildning med inriktning mot idrottsområdet vid flera universitet och högskolor i landet. Några högskolor har också en ambition att utveckla nya linjer och kurser för idrottsområdet som inslag i ett permanent utbildningsutbud. Likväl är det fortfarande endast vid HLS och högskolan i Örebro som det förekommer högskoleutbildning i idrott, dvs. kroppsövningar eller fysisk aktivitet.

Samtliga linjer med inriktning mot idrottsområdeti högskolan, både de allmänna och lokala linjerna, har en påtaglig pedagogisk inriktning. Även de linjer som inte är knutna till verksamhet inom skolan har tyngdpunkten inom det pedagogiska området.

Endast specialidrottslärarutbildningen vid HLS har en direkt koppling till idrottsrörelsen. Till de 45 nybörjarplatserna på utbildningen âr det i princip RFs specialförbund som fastställer den särskilda behörigheten. Även om specialidrottslärarutbildningen ger behörighet som lärare i grund- och gymnasieskolan kan man ändå påstå att det är en huvuduppgift for HLS utbildningsinsatser på idrottsområdet att förse idrottsrörelsen med kvalificerade ledare och tränare. I det avseendet skiljer sig HLS från övriga högskoleenheter med idrottsutbildning på programmet.

De friståendekurserna har vanligtvis tillkommit for att tillgodose ett behov av fortbildning eller vidareutbildning hos aktiva idrottsledare,lärare, sjukvårdspersonal m.m. Vid några högskolor kan kurserna också se som embryon till en linjeutbildning med inriktning mot idrottsområdet.

Utanför högskolan är det framförallt folkhögskolan som har utbildningsom är av intresse i det här samar på en nivå och med en inriktning Fritidsledarutbildningens inriktning varierar mellan skomanhanget. folkhögskolor har prioriterat idrottsområdet. Det lorna, men ett antal idrottsrörelsens egna folkhögskolor, Bosön och Lillsved, gäller särskilt för vilka det är en central att utbilda ledare och tränare for iduppgift rottsrörelsens behov. Bosön har också en omfattande utbildningsverksamhet för ideellt verksamma ledare och tränare i idrottsrörelsen.

förekommer med inriktning mot idrott I Stockholmsregionen utbildning på högskolenivå eller motsvarande vid HLS, RFs folkhögskola på Bosön Lillsved. Universitetet och och gymnastikförbundets folkhögskola, Stockholms övriga högskolor har under innevarande läsår inga kurser med inriktning mot idrott. Vid institutionerpå grundutbildningsnivån mfl. vid universiteteti Stockholm förekomna för pedagogik, psykologi mer då och då fristående kurser med inriktning mot idrottssektorn men verksamhet är det inte. Anläggningar för idrott någon stadigvarande för undervisning har och fysisk aktivitet lämpliga på högskolenivå framförallt HLS och Bosön, men även Lillsved har förutsättningar för högre utbildning i kroppsövningar och fysisk fostran.

4 Resurser för i

idrottsforskning högskolan

En kartläggning av resurserna för idrottsforskning redovisas i betänkandet, Idrottens forskning och högre utbildning.22) Utredningen ledde till en förstärkning av högskolans resurser på området. Mot den bakgrunden nöjer jag mig med att i detta sammanhang summera de permanenta forskningsresurser med inriktning mot idrott som för närvarande finns inom högskoleområdet.

4.1 Idrottsforskningens fasta resurser i högskolan

Forskning och utvecklingsarbete med inriktning mot idrott förekommer vid flera högskolor och universitet, ofta med stöd från sjukvårdshuvudmannen. Intresset är stort och på flera håll diskuteras en lokal resursmobilisering mellan exempelvis kommun, landsting och högskola för att skapa en plattform för forskning och utbildning med inriktning mot idrott. Som jag tidigare visat är det en fråga som också engagerar idrottsrörelsen.

Pâ regeringens förslag beslöt riksdagen, våren 1988, att inrätta fyra professur-er för att stärka forskningen inom idrottsområdetzs) Beslutet innebar att högskolans fasta resurser för idrottsforskning lokaliserades till ytterligare två högskolor i landet. För b1.a. samordning av forskningsresurserna på idrottsornrådet inrättades ett centrum för idrottsforskning med placering i Stockholm. Professurer inrättades vid universiteten i Stockholm, Umeå och Linköping enligt följande:

- historia, särskilt idrottshistoria, Stockholm - särskilt idrottspedagogik, Umeå pedagogik, - idrottsmedicin, Linköping och Umeå

Professuren i historia, särskilt idrottshistoria, tillsätts efter den 1 juli 1991.

Vid karolinska institutets institution for fysiologi HI i Stockholm finns som har tillkommit för medicinskt inriktad idrottsforsktre professurer ninglnstitutionen tillhörde organisatoriskt gymnastik-och idrottshögskolan då den var en självständig högskoleenhet. Forskningsorganisationen fördes över till medicinska fakulteten vid KI 1977 men är lokaliserad till samma område som HLS institution for idrottslärarutbildning.

KIs tre professurer vid institutionen for fysiologi III har benämningen: - fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi - fysiologi, särskilt arbetsfysiologi - tillämpad fysiologi

Högskolan för lärarutbildningHLS, har avsatt medel för en professur i: idrottspedagogik

finns vid KI i idrottsmedicin finansierad av Därutöver en professur och försäkringsbolaget Folksam. Tipstjänst

i Trots att den grundläggande högskoleutbildningen på idrottsområdet huvudsak har en pedagogisk inriktning är de fasta forskningsresurserna inom högskolan främst inriktade mot det human-biologiska området.

finns det således inklusive de av HLS och KI inrättade pro- Sammanlagt fessurerna, nio professurer i landet med inriktning mot idrottsområdet. Av dessa finns sex i Stockholm, två i Umeå och en i Linköping. Genom 1988 kom for första gången fasta forskningsresurer avriksdagsbeslutet sedda för idrottsforskning att lokaliseras utanför stockholmsområdet.

För 1989/90 har centrum för idrottsforskning anvisats 400 000 kr. for fristående kurser. Medlen fördelas efter ansökan till universitet och högskolor. Ambitionen är att stödja överbryggande kurser och kurser i forskarutbildningen inom idrottsområdet. I 3 redovisas de kurser

tablå

som innevarande budgetår erhåller ekonomiskt bidrag från centret.

Tablå 3. Fristående kurser i forskarutbildning 1989/90 som har stöd från centrum för idrottsforskning

Kurs Universitet/ högskola

Kvinnor och idrott 5p Umeå Idrott och samhälle 5p Stockholm

Idrottsämnets didaktik 5p Göteborg Idrotten och samhället 10p HLS

Humanbiologi 10p KI

Som framgår av tablå 2 stödjer centret även tvâ kurser pâ grundutbildnings nivån.

i de

5 Högre idrottsutbildning nordiska länderna

förekommer i flera industrilán- Högskoleutbildning på idrottsområdet diskussion om ämnet der. Sedan många år pågår också en internationell om ämnet idrott ska ses som som högskoleâmne. Frågan gäller närmast eller ska betraktas som ett tvärvetenskapett eget vetenskapsområde för traditionella som belyser olika ligt begrepp vetenskapsomrâden

aspekter av idrott.

den internationella utblicken till förhållandena i våra Jag begränsar nordiska Danmark, Finland och Norge. I bilaga 1 redovigrannländer, för de tre nordiska ländersas omfattning, inriktning och organisation na högskoleutbildning på idrottens område.

länderna har utbildning i idrott, i första Högskolan i de tre nordiska hand för att tillgodose skolväsendets behov av idrottslärareSamtidigt i idrott för verksamhet utanför diskuteras och prövas nya utbildningar Idrottsrörelsen, fritids-och hälso-eller friskvårdssektorn skolväsendet. och växande områden med behov av kvalificerad arses som potentiella betskraft med högskoleutbildning i idrott. Ansatsen finns i samtliga

länder men man har kommit olika långt.

Inte bara omfattningen utan också organisationen av högre idrottsutvarierar mellan de nordiska länderna. Till en del är detta en bildning av skillnader i ländernas högskolesystem, men det är âterspegling också ett uttryck för att idrottsämnets ställning i högskolan har utveck-

lats olika i de nordiska länderna. Den mest kompletta högskoleformen

ñnner man i Finland och Norge där utbildning, forskning och forskarutbildning existerar i en väl sammahâllen organisation.

6 förutsättningar för Några

idrottshögskolan

Som kartläggningen i det föregående visar är ämnet idrott i högskolan huvudsakligen kopplat till lärarutbildningen. Också for idrottshögskolan i Stockholm kommer medverkan i lärarutbildningen att vara en vik- I samverkan med HLS får idrottshögskolan ett ansvar for tig uppgift. och didaktiska av ämnet idrott som unden pedagogiska utvecklingen dervisningsämne i grundskolan och gymnasieskolan.

Det innebär att idrottshögskolan kommer att vara beroende av lärarutidrottens ställning som skolämne, dimensiobildningens organisation, m.m. Som bakgrund till mitt forslag röneringen av lärarutbildningen rande idrottshögskolans uppgifter och ekonomi redovisar jag i det följande lärarutbildningens struktur och organisation samt de bedömningar som nu föreligger om behovet av lärare i ämnet idrott under det närrnaste decenniet.

bör också ha utbildningslinjer for andra arbetsmark- Idrottshögskolan nadsomrâden än skolan. Bl.a. idrottsrörelsens starka engagemang for en självständig högskola pâ idrottens område måste tolkas sorti att det arbetskraft i idrott och fysisk fosfinns ett behov av högskoleutbildad tran även inom andra sektorer. Eftersom det inte föreligger några bedömningar eller prognoser över efterfrågan, utanför skolområdet, på arbetskraft med högskoleutbildning i idrott är det inte möjligt att precisera behovets storlek. Ett indirekt stöd för att ett behov föreligger kan hämtas från våra nordiska där man en tid, framförallt i grannländer Finland, haft högskoleutbildning med idrottsinriktning for nya arbetsmarknadsomrâden och som varit ganska framgångsrik.

Jag pekar i det följande på några faktorer i samhällsutvecklingen som ger ett visst stöd för uppfattningen att högskoleutbildning med inriktning mot idrott har en arbetsmarknad även utanför skolväsendet.

Idrottshögskolan blir en självständig högskoleenhet för grundläggande utbildning. Det ger vissa bestämnda betingelser för planering, organisa-

tion, genomförandet av utbildning , forskningsanknytning m.m. Som en

bakgrund och för att underlätta en bedömning av idrottshögskolans ställning i högskolesystemet redovisar jag i bilaga 2 några principiella drag i högskolans struktur.

6.1 struktur

Lärarutbildningens och dimensionering

Utbildning av lärare i ämnet idrott för grundskolan och gymnasieskolan förekommer vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm och högskolan iÖrebro. Båda högskolorna är följaktligen beroende av lärarutbildningens organisation, dimensionering mm.

Sjunkande elevkullari grund-och gymnasieskolan i minsåterspeglas kad kapacitet för lärarutbildningen. För har

idrottslärarutbildningen

det medfört ganska betydande särskilt i Örebro där basnedskärningar, organisationen nu börjar nå en nivå där ytterligare nedskärningar kan hota utbildningens existens. Men även för HLS gäller att flexibiliteten i minskar organisationen och en smidig anpassning till förändrade förutsättningar försvåras om basorganisationen för

idrottslärarutbildning

tillåts krympa alltför mycket.

6.1.1 Grundskollärarlinjen och ämneslârarlinjen

Hösten 1988 introducerades en ny grundskollärarutbildning. Utbildningen är organiserad som en allmän linje inom högskolan. Linjen ska med sina olika och varianter

fördiupninganspecialiseringar ge en sam-

manhållen yrkesutbildning för den blivande I det grundskolläraren. sammanhanget är det nödvändigt att se grundskolan som en helhet.

Grenen for lärare i årskurserna 1- Grundskollârarlinjen har två grenar. matema- 7, omfattar 140 poäng. Grenen har två fordiupningsalternativ; tik och naturorienterade ämnen eller svenska och samhällsorienterade ämnen.

av lärare for årskurserna 1-7 kan ämnet idrott ingå med I utbildningen UHÄ från att ca en fjärdedel av de stude- 15 poäng. I planeringen utgår rande på grenen väljer att läsa idrott 15 poäng. Utbildningen äger rum vid respektive högskolenhet med lärarutbildning.

Grenen för årskurserna 4-9, omfattar i allmänhet 180 poäng och innehåller specialiseringar. Ämnet idrott, kan ingå i kombination fyra olika med svenska, matematik eller främmande språk och då omfatta minst 60 poäng.

i idrott och annat ämne anord- Grundskollärarlinjen med specialisering i Stockholm och vid universitetet i nas vid högskolan för lärarutbildning i samverkan med högskolan i Örebro.24l Uppsala

Den 1 juli 1988 inrättades en ny ämneslärarlinje for gymnasieskolan och vuxenutbildningen som omfattar mellan 160 och 220 poäng beroen- I kombination med idrott och annat ämne omfattar de på specialisering. till ämneslärarlinjen med ämnet idrott 80 poäng. Någon antagning kombinationen idrott och annat ämne har ännu inte skett. HLS anser i for 1990/91-1992/93 att antagning till kombisin anslagsframställning till i gymnasieskolan och nationen bör anstå dess tjänsteunderlaget Det innebär förmodligen att de första stuvuxenutbildningen klarlagts. derande med kombinationen idrott och annat ämne kan börja på linjen sina studier tidigast hösten 1992.

Den nya grundskollärarlinjen och ämneslärarlinjen ger allmän behörighet till forskarutbildning. För särskild behörighet kan krävas kompletterande studier.

6.1.2 Idrottslárarlinjen

Den allmänna utbildningslinjen, idrottslärarlinjen om 120 poäng, år inrättad vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm och vid högskolan i Örebro. i mina Jag utgår överväganden från att idrottslärarlinjen, som en ettämnesutbildning, kommer att ñnnas kvar som allmän linje i högskolan.

Specialidrottslärarutbildningen är en variant av idrottslärarlinjen som endast finns vid HLS. Den omfattar liksom idrottslärarlinjen 120 poäng. Den som följer specialidrottslärarutbildningen väljer som tillvalskurs en inriktning mot den egna specialgrenen, medan de studerande på idrottslärarlinjen följer en bredare upplagd tillvalskurs. Skillnaden i innehåll motsvarar mindre än en termins studier och är inte mer omfattande än att även för specialidrottsläramtbildningen ger behörighet tjänst som idrottslärare i grund- och gymnasieskolan.

Specialidrottslärarutbildningen är i första hand avsedd för yrkesverksamhet som administratör, instruktör och utbildningsledare inom idrottsrörelsens olika organisationer. Som jag tidigare nämnt har idrottsrörelsen ett avgörande inflytande över rekryteringen till utbildningen, och den har också tillkommit för att tillgodose idrottsrörelsens behov av kvalificerade ledare och tränare. Utbildningsministern har mottagit skrivelser från specialforbunden och RF som understryker specialidrottslärarutbildningens betydelse för idrottsrörelsen25)

Till höstintagningen 1989 har HLS organiserat om specialidrottslärarutbildningen utan att förändra innehållet. All utbildning som har betydelse för specialidrotten studeras under de två första åren. Därefter kan den studerande lämna utbildningen. Den som önskar som idbehörighet rottslärare läser ett tredje år, helt inriktat på skolans behov.

6.1.3 Behovet av lärare i idrott

Under 1990-talet forsta år förutses en liten ökning i behovet av lärare i grundskolan och senare också i gymnasieskolan med inriktning mot id-

rott. I tablå 4 redovisas de antagningstal som UHÄ anger i sin anslags- (for 1989/90 anges den faktiska anframställning for 1990/91-1992/93

tagningenLZG)

for 1990/91-1992/93 fore- Tablå 4. I UHÄs anslagsframstâllning till lärarutbildning i idrott dels etslagna antagningstal i kombination idrott och annat ämtämnesutbihlningdels ne for grundskolans åk 4-9 och dels ämneslärare.

1989/90 1990/ 9 1 199 1/ 92 1992/93 Linje/ plats

Idrottslärare 69 69 69 69 HLS* 36 36 36 24 Örebro 105 105 105 93 Summa:

Grundskollärare

Ämneslârare 24 HLS 24 Örebro** 48 Summa:

* Inklusive specialidrottslärarutbildning

och är inrättade vid universi-

“Grundskollärarlinjen ânineslärarlinjen tetet i Uppsala.UHÄ föreslår att grundskollärarlinjen, specialiseringen

1990/91 inrättas även vid högskolan i Karlidrott och annat ämne, från stad med utbildning i idrott forlagd till Örebro.

av lärare i praktisk-estetiska ämnen i grund- En prognos över behovet som utarbetats inom SÖ, visar på en kraftig uppoch gymnasieskolan från mitten av 1990-talet.27) Orsaken är snabbt växande gång i behovet elevkullar uppgång i Fodelsetalen som en följd av en inte helt förutsedd

under slutet av 1980-talet. I följande tablå redovisas enbart den bedöm-

ning som SÖ-prognosen gör for examinationsbehovet av lärare med in-

riktning mot idrott.

Tablå 5. Det årliga examinationsbehovet for dels ettämneslärare i idrott, dels tvåämneslärare (lärare åk 4-9 och âmneslârare i gymnasiet) med specialiseringen idrott och annat ämne. Källa: se texten.

lärare Nåâmnes- 41 266 286 301 lärare

Tablån visar examinationstal , dvs. önskar man ett givet år uppnå ett visst examinationstal måste antagningen till linjen tre, fyra år tidigare ligga mellan 10 och 20 procent högre.

Den prognos som utarbetats inom SÖ forutser ett ökat behov av lärare i idrott. Prognosen tycks vila på antagandet att ett ökat behov av idrottslärare i skolväsendet i forsta hand ska tillgodoses med tvåâmneslärare.

För att uppnå en examination av 266 tvåämneslärare med kombinationen idrott och annat ämne exempelvis 1996/97 bör kanske redan 1992/93-1993/94 ca 300 studerande tas in på kombinationen, dvs. närmare tre gånger så många som UHÄ föreslår for 1990-talets två forsta år. Det motsvarar ett studerandeantauårsstudieplatser) på mellan 450 och 600 studerande. Lägger man därtill ca 300 studerande på idrottslärarelinjen, vid en årlig antagning av ca 100 studerande, blir det totala antalet studerande i ämnet idrott mellan 750 och 900, dvs. en fördubblingjämfort med nuläget.

6.2 En arbetsmarknad utanför skolan?

I våra nordiska grannländer prövas utbildningar i idrott för yrkesverksamhet utanför det traditionella området, skolan. Inom det svenska högskoleväsendet är det framförallt i Halmstad och Umeå som man utveckför yrkesverksamhet utanför skolväsenlat linjer med idrottslig profil det. Erfarenheterna från främst Finland tyder också på att det finns en arbetsmarknad utanför skolområdet för högskoleutbildade som har ämnet idrott i sin examen. Dess omfattning är oklar, men att den är växande förefaller inte vara ett orimligt antagande. För detta talar den allmänt ökade fritiden, ett stort och sannolikt ökande intresse för fysisk aktivitet och den allt större uppmärksamhet som fysisk aktivitet har för befolkningens hälsotillstånd.

Arbetsmarknaden är heller inte statisk. När ett område utan högskoletill högskoleutbildad arbetskraft stimuleras en traditioner får tillgång mot mer kvalificerade Mål som inte tidigare har utveckling uppgifter. kunnat förverkligas, problem som förefallit olösliga, kan angripas och Kunskapen inom området växer, och ekonomiska och persoåtgärdas. nella resurser kan användas på ett nytt och kanske effektivare sätt. Jag skall i det följande peka på några faktorer som talar för att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden för kvalificerade kunskaper potentiell i idrott.

6.2.1 Idrotten i samhället

För människors fritid Idrotten utgör ett betydande inslag i samhället. har den få konkurrenter. Den är viktig för befolkoch underhållning och den är en inte obetydlig ekononingens hâlsa, den âr normskapande misk faktor.

Idrottsrörelsen är en av de största folkrörelserna. Omkring en tredjedel âr medlemmar i en idrotts- och/eller friluftsav den vuxna befolkningen närmare 2 miljoner motionerar regelbundet. Omkring förening,28l dvs. innehar tävlingslicens, och an- 700 000 ägnar sig åt tävlingsidrott, talet elitidrottare uppskattas till ca 7 000.29)

RF, som är huvudorganisation för svensk idrott, har 61 specialförbund med närmare 27 000 föreningar och sektioner och sammanlagt 450 000 ideelt arbetande idrottsledare. Antalet anställda inom rörelsen uppskattas till ca 4 500.39)

Idrott är underhållning och nöje. Närmare 3 miljoner besöker någon gång under året ett idrottsevenemang. Ett sportprogram i TV ses av i genomsnitt 1,2 miljoner. Ca 9 procent av sändningstiden i TV och 4 procenti radio upptas av sportprogram. En mätning från 1985 visar att exempelvis Dagens Nyheter avsätter 12 procent av det redaktionella utrymmet åt sporten.

Idrotten är en betydande ekonomisk faktor. Omfattande samhâllsstöd till idrotten och idrottsrörelsen. År 1985 utgår var stödet ca 1,5 miljarder kr., varav kommunerna svarade för 80 procent,staten for 17 procent och landstingen för 3 procent. Därutöver har idrottsrörelsen inkomster från biljettforsaljning, avgifter, lotterier, från sponsorer m.m.

Kommunernas driftskostnader för idrotts- och motionsanläggningar uppgick 1985 till ca 4,6 miljarder kr. samtidigt som 800 milj. kr. investerades i nya anläggningar. Hushållens utgifter for motion och idrott, utrustningavgifter m.m., uppgick samma år till ca 4,7 miljarder kr.

Fysisk aktivitet är hälsobefrämjande och ett väsentligt friskvårinslagi den. Samtidigt förorsakar idrottsskador samhâllsekonomin kostnaderi sjukvården och genom frånvaro från arbetet.

Idrotten berör många människor och är samtidigt en ekonomisk faktor. Det är inte svårt att identifiera en rad olika uppgifter, utanför skolväsendet, som kvalificerade ledare, tränare, administratörer och ekonomer inom idrottsrörelsen, inom den kommunala fritidsförvaltningen, landstingens sjuk-och friskvård,turistbranschen, större företags personalavdelningmgsom egenföretagare m.m. där det finns ett behov av arbetskraft med kvalificerade kunskaper i idrott, motion, fysisk aktivitet m.m.

6.2.2 Efterfrågan på arbete inom idrottso mrådet

Det är en vanlig uppfattning, inom bl.a. HLS, att många av dem som söker till idrottslärarlinjen räknar med att arbeta med idrott utanför skolväsendet. Som jag tidigare redovisat är också idrottspedagoglinjerna i Halmstad och Umeå attraktiva. Till sammanlagt 274 nybörjarplatser, se tablå 1, hösten 1989 var det närmare 5 400 sökande. Många söker visserligen samtidigt till flera linjer, men det tyder ändå på ett imponerande intresse för högskoleutbildning med inriktning mot idrottsområdet. eller Även om det inte går att exakt ange arbetsmarknadens omfattning inriktning är det uppenbart att de studerande själva anser att det existerar en arbetsmarknad utanför skolväsendet för högskoleutbildade i idrott och fysisk fostran. Också detta är en signal om att det finns en efterfrågan på personer med en sådan yrkesinriktning.

Det föreligger två mindre uppföljningar av examinerade från idrottspei Umeå och Halmstadål) Studierna kan inte ligga till dagoglinjerna slutsatser om arbetsmarknaden för grund för några mer långtgående inom idrottsområdet men innehåller några intreshögskoleutbildade santa observationer. Det bör dock hållas i minnet att linjerna i Halmstad och Umeå inte innehåller utbildning i kroppsövningar och fysisk aktivitet.

Studierna visar att nästan samtliga som har genomgått idrottspedagohar erfarenhet som tränare och ledare inom idrottsrörelsen. De glinjen har också följt olika kurser i idrott utanför högskolan. Av dem ;om slutfört sin utbildning och var yrkesverksamma ansåg över hälften att deras arbetsuppgifter låg i linje med utbildningen. Många var verksamma inom kommunernas fritidsförvaltningar men en stor grupp arbetade inom olika idrottsföreningar och specialförbund.

6.2.3 Fritidsledarutbildning

Fritidsledaren befinner som kan bli aktuell för sig på en arbetsmarknad examinerade från idrottshögskolan. I vissa sammanhang upplevs redan som en konkurrerande yrkesgrupp. Utbildidag idrottspedagogerna

ningen vid idrottshögskolan kan komma att uppfattas på ett liknande sätt och på arbetsmarknaden kan det registreras som att ytterligare en nivå tillkommit i befattningshierarkin inom området idrott och fysisk fostran.

Tillkomsten av en idrottshögskola tillsammans med ett växande intresse inom högskolan for utbildning inom idrottsområdet anser jag motiverar att närmare överväga fritidsledarutbildningens ställning inom folkhögskolan och fritidsledarens framtida arbetsmarknad. Folkhögskolekommittén bör få i uppgift att, mot bakgrund av att en högskoleenhet etableras med inriktning mot idrottsområdet, granska folkhögskolornas fritidsledarutbildning.

6.3 Sammanfattande kommentar

Prognosen över examinationsbehovet av lärar i idrott for skolväsendet,

som tagits fram inom SÖ, visar på ett kraftigt ökat behov av läraremed

inriktning mot idrott under 1990-talets senare hälft. Enligt prognosen ska behovet i forsta hand täckas genom en ökad examination av lärare med idrott i kombination med annat ämne.

För idrottshögskolan, som kommer att bli en förhållandevis liten högskola, är det angeläget att de ökade anspråk som detta ställer på medverkan i lärarutbildningen klarläggs på ett tidigt stadium inför varje läsår. En liten högskola har väsentligt mindre förutsättningar för flexibiltet och anpassning i den samlade organisationen än en större högskoleenhet. Samtidigt är beroendet av andra högskolor och universitet stort.

HLS planering av lärarutbildningen i idrott bör därför ske i nära samverkan med idrottshögskolan. En effektiv planering underlättas av att det nu införs treårsbudgetering i högskolan.

Om SÖs bedömning realiseras i faktiska dimensioneringstal ger lärarutbildningen ett tillräckligt studerandeunderlag for att trygga en stabil

såväl för idrottshögskolan som for institutionen for idbasorganisation rott vid högskolan i Örebro.

Men det finns en arbetsmarknad för högskoleutbildade med inriktning mot idrottsomrâdet även utanför skolväsendet. Erfarenheterna från våra nordiska tillsammans med idrottens ställning som ekogrannländer nomisk faktor och samhällsfenomen ger stöd för en sådan uppfattning liksom det stora intresset for högskoleutbildning i idrott. Det är däremot inte möjligt att bedöma arbetsmarknadens storlek eller mer precisa inriktning.

måste man ha tilltro till arbetsmarknadens dynamiska för- Samtidigt som idrotts-och fritidssektorn måga. När ett så stort sarnhällsområde tillförs kvalificerad arbetskraft leder det till att området utvecklas, nya arbetsuppgifter tillkommer, som ökar efterfrågan på högskoleutbildade osv.

Idrottsrörelsen kommer att utgöra en av flera arbetsmarknader för dem som utbildar För idrottsrörelsen är det också sig vid idrottshögskolan. angeläget att kunna rekrytera högskoleutbildade med förmåga att se idrottens och idrottsrörelsens behov och problem med utgångspunkt från rörelsen själv. Idrottsrörelsen, RF och specialförbunden, utgör dock en arbetsmarknad. Antalet anställda i RF och specialforbunden begränsad del inom ramen för arbetsmarkanges till ca 4 500 varav en betydande De största insatserna inom idrottsrörelsen nadspolitikens åtgärder. kommer även i fortsättningen genom ideella arbetsinsatser.

talar detta för att idrottshögskolans kapacitet för utbild- Sammantaget utanför skolsektorn bör byggas upp successivt. Utbudet bör beningar stå av fristående kurser och kortare linjer för dels fortbildning och vidadels som komplettering till annan högskoleutbildning. De reutbildning,

första åren får ses som en period av kreativitet och nyskapande.

Som framgår av bilaga 2 ger högskolelagen stort utrymme for högskolornas eget förnyelsearbete. De bestämmer i stor utsräckning själva hur arbetet ska organiseras och genomföras. De nya reglerna om behörighet och urval till högskolan som träder i kraft 1991,innebär att varje hög-

skola kan utforma lokala regler för särskild till fristående behörighet kurser och lokala linjer. Centrala förekommer utbildningsplaner i princip endast för linjer inom vård-och utbildningsområdet. Ansvaret för ut» bildningens uppläggning och innehåll är i allt väsentligt en lokal fråga.

7 vid högskolan för Idrottslärarlinjen lärarutbildning i Stockholm

Institutionen for idrottslârarutbildning har ansvaret för utbildningen av idrottslärare vid HLS. Institutionen bildades när den tidigare självständiga gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) införlivades med HLS i samband med högskolereformen 1977. GIH, med anor från 1800-talet, hade också egna fasta resurser för forskning inom fysiologi. Dessa flyttades över till karolinska institutet med beteckningen institutionen för III. Institutionen för idrottslärarutbildning använder sig fortfysiologi och idrottshögskolan, GIH. farande av det gamla namnet; gymnastik-

Institutionen är centralt belägen i Stockholm men lokalmässigt skild Lokalerna är väl samlade och lämpliga för från HLS huvudbyggnad. inomhusidrott och lektionsundervisning. Institutionen har inte tillgång för sommar- eller vinteridrotter. Vantill egna utomhusanlâggningar används den närbelägna stadionanläggningen och Östermalms ligtvis men även andra idrottsanläggningar i och utanför Stockidrottsplats holm utnyttjas.

och utvecklingsverksamhet finns bl.a. Utrustning för viss forskningsvid det idrottsvetenskapliga laboratoriet. Karolinska institutets institumed institutionen for idrottsläraruttion fysiologi III âr samlokaliserad bildning.

Jag har underhand bett byggnadsstyrelsen att granska förutsättningarna för att förlägga en självständig idrottshögskola till de lokaler som nu inrymmer HLS institution för idrottslärarutbildning. Bl.a. på grundval härav gör jag den bedömningen att befintliga lokaler för inomhusid-

rott och lektionsundervisning har tillräcklig omfattning och kvalité för en idrottshögskola med ungefär lika många lärare, övrig personal och studerande som nu finns vid institutionen. Efter en smärre upprustning och omdisponering bör lokalutrymmen också vara tillräckliga för att hysa den personalökning som en självständig högskoleenhet kräver i forhållande till vad som for närvarande finns vid institutionen. Däremot är det knappast möjligt att utan investeringar i nya lokaler klara en större personalökning än den jag föreslår i det följande.

Institutionen saknar institutionsstyrelse men har en egen linjenämnd. Linjenämnden har ansvaret for idrottslärarlinjen med dess variant specialidrottslärarutbildning. Linjen är en allmän linje i högskolan. Linjen vid institutionen ges i sin helhet som bl.a. har en egen pedagogisk enhet.

Antalet nybörjarplatser på idrottslärarlinjen läsåret 1989/90 är 69 varav 45 avser specialidrottsutbildningen. Det ger 207 årsstudieplatser vid institutionen. Vid HLS antogs till (åk 4-9) grundskollärarlinjen med specialiseringen 60 poäng idrott och annat ämne förra året 25 stu-

derande och i år 50. Ökningen fastställdes lokalt av HLS i samråd med

UHÅ och motiverades av det sammanlagda rekryteringsläget for grundskollärarlinjen. Ämnesstudierna i idrott, som är förlagda till institutionen för idrottslärarutbi1dning,är integrerade med övriga utbildningsmoment i linjen och sträcker sig över hela utbildningstiden.

Innevarande år ges tre fristående kurser om 20 poäng, samtliga som distansundervisning. Kursen i idrottsvetenskap-högre idrottsledarutbildning ges i samverkan med Bosön. Antalet studerande är sammanlagt 69, vilket motsvarar drygt 30 årsstudieplatser. Därutöver ges fortbildför bl.a. lärare ningskurser på mellan 1 och 2 poäng för sammanlagt drygt 80 studerande. Även en del uppdragsverksamhet förekommer.

Idrottslärarlinjen ger allmän behörighet till forskarutbildning. För särskild behörighet krävs kompletterande kurser. Eftersom ämnet idrott inte existerar som en vetenskaplig disciplin måste den särskilda behörigheten sökas i ett traditionellt universitetsämne. För de studerande vid institutionen för idrottslärarutbildning söks behörigheten i allmänhet inom områdena pedagogik eller medicin-fysiologi.

Antalet verksamma lärare vid institutionen for idrottslärarutbildning är för närvarande 20, varav tre på deltid. Av dessa är sex forskarutbildade med licentiat- eller doktorsexamen. Övriga har i huvudsak gymnas- Ifjänsteorganisation består av 13 tjänster som tikdirektörsutbildning. högskoleadjunkt, fyra högskolelektorer och en professor (se nedan). Lärarnas âmnesinriktning är; sex pedagogik, tre fysiologi, en biomekanik.

Övriga har en inriktning mot gymnastik och olika specialidrotter.

Av lärarkåren är drygt 40 procent 50 år eller äldre. En dryg tredjedel är över 55 år.

Institutionens administrativa personal omfattar 14 anställda på drygt 12 tjänster.

Kansliets uppgift är bl.a. att handha administrationen av utbildningen, handlägga ärenden rörande uppdragsverksamhet, antagningen till specialidrottslärarutbildningen och fristående kursenekonomi, budget, personal m.m. Kansliet består av en byrådirektör, en förste byråsekreterare och en byråassistent, samtliga på heltid.

Biblioteket består av tre tjänster fördelade på en bibliotekarie, en biblioteksassistent och en biblioteksbiträde, samtliga på heltid.

Vaktmästeriet har bl.a. ansvaret för lokaluthyrning, material och AVsamt datorutrustningen. Det består av tre anställda fördelautrustning de på 2,5 tjänster.

Telefonväxeln har två anställda på deltid (55 procent vardera).

Lokalvården har två tjänster på heltid och 1 tjänst på deltid.

finns det 30,6 tjänster på institutionen för idrottslärarut- Sammanlagt fördelade på 34 personer. Ytterligare resurser finns vid HLS bildning centrala med uppgifter som är av direkt betydelse for instiförvaltning tutionen. Därutöver föreskriver UHÄ3Z) att innehavarna av de tre professurerna vid institutionen för fysiologi Ill ska meddela undervisning vid HLS med 43 lektionstimmar vardera per inom grundutbildningen läsår.

I tiânsteorganisationen för institutionen har medräknats den professuri idrottspedogogik vid institutionen för pedagogik vid HLS, vars tjänstgöring avser avdelningen för idrottspedagogik. Verksamheten är företrädesvis förlagd till institutionen för idrottslârarutbildning.

Som for övriga institutioner vid HLS finansieras verksamheten vid institutionen för idrottslârarutbildning i huvudsak över HLS budget. Institutionen tilldelas medel för grundläggande fristående utbildning, kurser, forskningsanknytning av grundläggande utbildning m.m.av HLS. Vissa delar av verksamheten som gemensam biblioförvaltning, tek och lokalvård finansieras direkt av HLS. Av institutionens 12 tjäna ter för administration m.m. avlönas 7,5 tjänster med institutionsmedel och 5,5 tjänster via de gemensamma resurserna. Institutionen förfogar över ett donationskapital på drygt 2 milj. kr.

8 Centrum för idrottsforskning

Den 1 juli 1988 inrättades centrum for idrottsforskningja) Organisatoriskt âr centrum en gemensam inrättning for universitetet i Stockholm, karolinska institutet och högskolan for lärarutbildning i Stockholm och är därmed underställt styrelserna for de tre enheterna. Centret skall emellertid även ha ett nåra samarbete med övriga högskoleenheter i landet som bedriver utbildning och forskning inom idrottsområdet. Centret har till att samordna forskningen inom området och har uppgift for idrottsforskningen vid universitet därmed i praktiken ett riksansvar och högskolor.

Centrets uppgifter är att: - bedriva inom idrottens område och verka för forskning samordningen av forskningen inom detta område, - bedriva fristående kurser med syfte att föra ut aktuella och därvid beakta såväl nationella som forskningsresultat regionala utbildningsbehov samt - åta sig externt finansierade uppdrag.

Centret leds av en styrelse som består av en ordförande och åtta ledamö- Ledamöter och suppleanter kommer ter. Samtliga utses av regeringen. från olika delar av landet. Styrelsen utser en av professorerna vid centret att vara föreståndare i högst tre år.

För centrums verksamhet medel motsvarande kostnaderna for tre utgår befintliga professurer vid KI och vissa resurser i anslutning till dessa samt vissa forskningsresurser inom området vid HLS. Till centret utgår

även resurser motsvarande en professur i idrottshistoria samt vissa kringresurser.

För budgetåret 1989/90 avsätts for centrum for idrottsforskning från anslaget till KI under medicinska fakultetema 3 126 000 kr., från anslaget till HLS under samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. 480 000 kr. samt från anslaget till universitet i Stockholm under humanistiska fakulteterna 511 000 kr.

Detta innebär att de nuvarande tre professurerna vid KIs institution for fysiologi III och professuren i idrottspedagogik vid HLS (egentligen HLS forskningsmedel inom området) är knutna till centrum för idrottsforskning samtidigt som de tillhör sina respektive institutioner vid HLS respektive KI. Även den nyinrättade professuren i idrottshistoria vid universitetet i Stockholms kommer, efter att den tillsatta, till cenknytas tret.

Centrum for idrottsforskning har 400 000 kr. innevarande för budgetår fristående kurser. Medlen tillförs centret över HLS anslag for lokala och indviduella linjer samt fristående kurser.

Vid fördelningen av medlen for fristående kurser tillämpar centret principen att i forsta hand stödja överbryggande kurser och kurseri forskarutbildningen med idrottslig inriktning.

Professuren i idrottshistoria kommer att tillsättas efter den 1 juli 1991. De medel som avsätts for professuren används under övergångsperioden for kompetensuppbyggnad inom det aktuella området.

Centrum for idrottsforskning har existerat i drygt ett år. Det är for tidigt att dra några mer långtgående slutsatser om centrets verksamhet och funktion.

9 Idrottens forskningsråd

och utveckling inom idrottsområdet har Riksid- För att stödja forskning rottsförbundet, RF, inrättat idrottens forskningsråd, IFR. Rådets ledamöter utses av RF och har en vetenskaplig förankring. Under 1988/89 fördelade IFR 2,4 milj. kr. till 91 sökande bland 158 ansökningar.

10 -

Idrottshögskolans uppgifter aktuella förslag

Jag redovisar i det följande huvuddragen i de förslag och synpunkter på uppgifter, organisation m.m. för en självständig idrottshögskola som förts fram dels av institutionen för idrottslärarutbildning i samband

HLS anslagsframställning för 1990/91-1992/93, dels av idrottsrörelsen.

Jag har mottagit skrivelser om uppgifter, organisation m.m. för en idrottshögskola från centrum för idrottsforskning och personalen vid institutionen för idrottslärarutbildning, som jag även redovisar nedan.

10.1 som förts fram inom HLS

Förslag

I sitt bidrag till HLS för 1990/91-1992/93 anslagsframställning argumenterar institutionen för idrottslärarutbildning för en självständig högskola på idrottsområdet med placering i Stockholm. Idrott som akademiskt ämne bör stärkas och ha benämningen Det idrottsvetenskap. bör vara möjligt att erbjuda fördjupningskurser för forskarutbildning i ämnet idrott och fil. kand-examen i idrott i kombination med andra ämnen, t.ex. ekonomi, administration och journalistik.

Institutionen upprepar ett tidigare framfört förslag om att 20 platser vid specialidrottslärarutbildningen ska avsätts för en alternativ studiegång. De studerande ska kunna avbryta studierna efter två år och då ha en utbildning inriktad mot idrottsrörelsens behov. Det tredje âret ska man antingen kunna läsa för behörighet som idrottslärare eller komplettera med kurser i företagsekonomi, administration, idrottsmedicin eller motsvarande. Behörighet för tjänst som idrottslärare erhålls alltså

har, från och med innedet tredie âret. Specialidrottslärarutbildningen varande läsår delvis omorganiserats efter de här intentionerna.

För att få erfarenhet och kompetens for utbildning på nivå 41-60 poäng i vill institutionen starta i: den nya lärarutbildningen ZO-poängskurser - idrott, didaktik och metodik - specialundervisning - fysisk träning för fysiskt och psykiskt handikappade - friskvård - idrottspedagogik - idrottsvetenskap (21-40 p) - motorisk utveckling och inlärning (5 p)

Institutionen föreslår att idrottslârarlinjen delas upp i en institution for idrott, med uppgift att svara for utbildning och forskning som avser fysisk fostran och idrott, och en institution for idrottslärarutbildning.

10.2 Idrottsrörelsens synpunkter

i högskolans utbud Idrottsrörelsen har pekat på bristande enhetlighet och kurser Den anser att högskolans utav linjer på idrottsområdet.34) med mot idrottsområdet bör samordnas, och i bildningar inriktning samordningen bör vävas in den kvalificerade idrottsutbildning som ges utanför Högskola-examen i idrott bör kunna erhållas genom högskolan. att kombinera studier vid olika högskolor med idrottsrörelsens centrala kurser och fritidsledarutbildning. En sådan samordning av idrottsutmellan olika skulle, enligt idrottsröbildningen utbildningsanordnare - relsen, utgöra, Idrottens högskola”.

har i olika också understrukit behovet av Idrottsrörelsen sammanhang en självständig högskoleenhet med inriktning mot idrott - Sveriges Id- I det internationella samarbetet inom idrottsutbildning rottshögskola. saknar svensk idrott den tillgång som idrotten i och idrottsforskning många andra länder har, nämligen att kunna repliera på en fackhögskola på idrottsområdet.

Högskolan ska utbilda kvalificerade tränare, administratörer inom id-

rottsrörelsen m.m. Idrottshögskolan ska kunna erbjuda såväl fristående kurser som fullständiga utbildningslinjer och forskarutbildning. Sveriges Idrottshögskola bör ha institutioner i humanbiologi, samhällsvetenskap och idrott. Ett av målen for idrottshögskolan bör vara att utveckla ämnet idrottsvetenskap som ett vetenskapligt i högskolämne grundutbildning och forskarutbildning.

10.3 Skrivelse från centrum för

idrottsforskning

Enligt direktiven ska jag föreslå en samordning av verksamheten vid den nya högskoleenheten och centrum for idrottsforskning. Styrelsen for centret har i en skrivelse redovisat sin syn på samordningen med idrottshögskolan samt forslag på högskolans organisation och uppgifter.

Centrets styrelse anser att centrum for idrottsforskning ska bibehålla nuvarande uppgifter och representation. De uppgifter som åvilar idrottens forskningsråd bör föras över till centret liksom rådets forskningsmedel och övriga resurser. Forskningsmedlen ska fördelas av ett expertorgan inom centrum för idrottsforskning som har den sammansättning som rådet har for närvarande.

Till centrum for idrottsforskning bör vidare knytas samtliga professurer med idrottslig inriktning i landet, dvs. också professurerna i idrottsmedicin och idrottspedagogik i Umeå, professuren i idrottsmedicin i Linköping och professuren i idrottsmedicin vid KI.

“ Vid idrottshögskolanska bedrivas grundutbildning och forskning inom det idrottsvetenskapliga området. Detta förutsätter, menar centret, en delad institutionsorganisation mellan KI och idrottshögskolan, HLS, universitetet i Stockholm. KIs institution for fysiologi III och professuren i idrottsmedicin bildar en institution for humanbiologi och idrottsmedicin vid idrottshögskolan. Professuren i med idrottspedagogik kringresurser vid HLS bildar en institution for beteendevetenskap, och professuren i idrottshistoria med kringresurser vid universitetet i Stockholm bildar en institution for idrottshistoria.

Professorema ska även i fortsättningen vara anställda vid respektive en dubbel (vs. både till högskola men får enligt förslaget anknytning, och idrottshögskolan och den egna högskolan. Undervisningskyldighet forskning skall komma såväl den egna högskolan som idroztshögskolan till del. Detta förhållande bör råda åtminstone under en övergångstid, eftersom det initialt kan vara värdefullt for idrottshögskolan att luta sig

mot etablerade högskolor.

En institution for idrottsvetenskap bör byggas upp vid idroztshögskolan och om erfoderlig kompetens finns, bör en professur i idroztsvetenskap redan från högskolans start. Vidare bör två s.k. linjegrupper tillskapas Den ena linjegruppena ansvarar :ör ämnet idetableras vid högskolan. rott inom olika lärarutbildningar. Den andra ansvarar for ilika idrottsoch idrottsvetenskapliga i1l.kand-utbildningar och ledarutbildningar fristående kurser i samarbete med Bosöns folkhögskola.

bör inrättas direkt under den nya En utbildnings-och forskningsnämnd med uppgift att samordna utbildningen och forskhögskolans styrelse inom idrottens område i nämnden slall bl.a. ingå

ningen Stockholm._[

for de etablerade forskningsinstitutioner vid KI, HLS representanter i Stockholm samt idrottshögskolans institution for idoch universitetet rottsvetenskap.

10.4 Skrivelse från vid HLS institution för

personalen idrottsläraruthildning

redovisar lärare och övri g personal vid HLS institution for I en skrivelse sina synpunkter på uppgifter, orginisation och idrottslärarutbildning resurser for en idrottshögskola. Man utgår i skrivelsen självständig skall till instizutionens nufrån att den nya idrottshögskolan förläggas varande lokaler.

I skrivelsen föreslås sammanfattningsvis följande: all lärarutbildning i ämnet idrott, vid HLS, skall ske vid idrottshögskolan, - en institution for idrottsvetenskap inrättas ( med inriktning mot ämnesteorLdidaktik och metodik), - lärarna vid ska idrottshögskolan kunna bedriva forsknings- och utvecklingsarbete i tjänsten, - den pedagogiska och fysiologiska forskningen ska, som nu är fallet i förhållande till institutionen, vara samlokaliserad med idrottshögskolan, - institutionen for fysiologi III, HLS idrottspedagogiska avdelning och den tillkommande verksamheten inom det idrottshistoriska området vid universitetet i Stockholm ska tillhöra både de fakultetet i Stockholm de nu tillhör och den självständiga idrottshögskolan.

Professorerna vid de tre institutionerna, HLS idrottspedagogiska avdelning, KIs institution för fysiologi III och historiska institutionen vid universitetet i Stockholm skall ha undervisningsskyldighet vid idrottshögskolan. Resurser ska tillställas idrottshögskolan för att täcka de merkostnader som kan uppstå till följd av att institutionerna är organisatoriskt knutna till idrottshögskolan.

Beträffandet centrum for idrottsforskning föreslås i skrivelsen att även centret fors till idrottshögskolan. Därmed skulle idrottshögskolan få ett riksansvar inom idrottens område och dess kringvetenskaper. Idrottshögskolans bibliotek föreslås bli ansvarsbibliotek inom idrottens område.

I skrivelsen understryks att resurser måste tillföras idrottshögskolan

for personal, nybyggnation m.m.

10.5 Sammanfattande kommentar

for idrottshögskolan som redovisas ovan ut- I de förslag till uppgifter kristalliserar tvâ utbildningsområden. Det ena området är sig främst utbildning av lärare i idrott för det allmänna skolväsendet. Det andra avser utbildningslinjer med inriktning mot idrottsrörelsens behov.

Det har i debatten om tänkbara uppgifter for idrottshögskolan påpekats att det är en skillnad mellan skolans mål for undervisning i ämnet idrott och de mål idrottsrörelsen vill uppnå med högskoleutbildning i idmed den här innebörden har bl.a. framförts i en skrirott. Synpunkter velse från högskolan i Örebro.

Det är förmodligen så att skolan och idrottsrörelsen har olika behov och intressen när det gäller inriktning och uppläggning av högskoleutbildskall dock inte överdrivas. Idrottsrörelning i ämnet idrott. Skillnaden sen omfattar inte enbart elitidrott utan engagemanget är bredare och inbegriper även friskvård, barn- och ungdomsidrott, handikappidrott m.m. Att inom ramen for en och samma fackhögskola bedriva utbildning som vänder sig mot olika avnämare bör inte vålla några svårigheter och möjligheten till samordning vid planering, organisering m.m. av for olika bör vara betydande. Däremot kan det linjer yrkesområden inom en och samma vara svårt att tillgodose både skoutbildningslinje lans och idrottsrörelsens behov. Det har påpekats att» denna konflikt återspeglas i specialidrottslärarutbildningens mål och innehåll.

är en fackhögskola på idrottens område som ska utbil- Idrottshögskolan da for olika sektorer av arbetsmarknaden. Det är viktigt att högskolans ledning uppmärksammar de intressekonflikter som kan uppstå mellan olika avnämare och att utbildningsplaner och kursplaner tydligt anger mål och syfte for högskolans utbildningslinjer. Samtidigt anser jag att for idrottshögskolan som utarbetats inom det forslag till utbildningar institutionen for idrottslärarutbildning, inom idrottsrörelsen m.fl. tyder på en medvetenhet om problemet. De forslag till utbildningar, linjer och kurser, som redovisats från olika håll utgör en bra grund för att planera och organisera idrottshögskolans utbildningsutbud.

Behovet av nära samverkan mellan utbildning och forskning på idrottsområdet framhålls genomgående. Det finns en allmän önskan att åstadkomma en vetenskaplig utveckling av ämnet idrott, som exempelvis tar sig uttryck i att ämnet som högskoleâmne bör benämnas idrottsvetenskap. Centrum för idrottsforskning samt personalen vid institutionen för idrottslârarutbildning förespråkar att nuvarande forskningsresurser vid centret bör som institutioner tillhöra både nuvarande respektive högskoleenhet och idrottshögskolan. Som jag redovisar i bilaga 2 är institutionssamverkan mellan olika högskolor och universitet en fråga för styrelserna för berörda enheter.

Centrum för idrottsforskning föreslår att centrets nuvarande uppgifter och representation bibehålls. Det förutsätter enligt min uppfattning att centret har samma förhållande till i Stockholm som idrottshögskolan till övriga högskoleenheter som erbjuder grundläggande utbildning med inriktning mot idrottsområdet.

Sammantaget visar redovisningen att det finns många förslag och synpunkter på uppgifter för idrottshögskolan. Det föreligger dock inga konkreta utbildningsplaner eller för linjer kursplaner med inriktning mot idrott utanför skolområdet. Att ta fram sådana planer blir en viktig uppgift för den interimsstyrelse som jag föreslår i det följande, för att förbereda inrättandet av den nya högskoleenheten.

1 1 Internationella frågor

Idrott och fram förallt elitidrott är starkt internationaliserad. Högre utfinns i de flesta industriländer och det bebildning på idrottsomrâdet drivs också på många håll en avancerad idrottsforskning. Fysisk aktivitet som inslag i friskvård är ett terna som behandlas i flera länder.

direktiven ska jag pröva hur mina forslag står i relation till EGs Enligt ämnesområden. Idrotten ligger regler och system inom motsvarande utanför Rom-traktatet men idrotten berörs av arbetet med att förverkli- Följande områden upptar just nu ett intresse ga EGs inre marknad. inom EG: - främjandet av en gemensam idrottspolitik i EG - fri rörlighet för idrottens utövare - idrott, sponsoring och massmedia i EG - fri rörlighet för idrottens ledare, läkare, instruktörer mfl.

För nâravarande diskuteras inom EG möjligheten att formulera enhetlifor idrottsledares och instruktörers utbildning och ga miniminormer av examina. Vidare har aktualiserats program för idrottsjämförbarhet ledare av samma karaktär som studerandeutbytesprogrammet ERAS- MUS. EG har också diskuterat ett närmare forskningssamarbete på idrottens område genom samordnade forskningsinsatser eller antingen institutioner och laboratorier för t.ex. insatser i genom gemensamma kampen mot doping.

EG-kommissionens verksamhet på idrottsområdet tar sin utgångspunkt i en särskild skrivelse (COM 88/331) från juli 1988 om medborgarnas ställd till Europaparlamentet. I skrivelsen slås fast att kultur- Europa,

och mediafrågorna âr oundgängliga medel for att befästa den europeiska identiteten och EGs framtoning utåt. Integrationsarbetet kräver att ungdomen rycks med och blir delaktig i processen. Därför krävs också insatser inom utbildning, språk, ungdoms- och idrottsutbytet.

Det mellanstatliga idrottssamarbetet i Väst-europa har hittills främst ägt rum inom ramen för Europarådet. Rådet har haft stor betydelse för informationsutbytet men har också bidragit till konkreta samordningsinsatser när det gäller läktarvåld, handikappidrott, idrott for alla m.m.

Att en självständig högskola på idrottens och den fysiska fostrans område nu etableras i Sverige har enligt min uppfattning iningen negativ verkan på våra möjligheter att deltaga i ett europeiskt samarbete inom den högre utbildningen och forskningen på idrottsområdet. Tvärtom kan högskolan underlätta exempelvis ett svenskt deltagande i ett internationellt utbyte pä området genom att idrotten får en starkare profilering inom högskoleområdet.

12 Mitt förslag

Direktiven anger förhållandevis klart villkoren för en ny idrottshögskola. Det är frågan om en självständig högskola for grundläggande utbildområde med lokalisering till Stockholm. Dessutom ning på idrottens för mitt arbete att utrymmet för eventuella reformer måste skagäller Detta tillsammans med det material som pas genom omprioriteringar. redovisats utgör förutsättningen för mitt förslag.

12.1 Den nya idrottshögskolan

Mitt innebär att institutionen for idrottslärarutbildning, vid förslag för lärarutbildning i Stockholm, bryts ur högskolan for att högskolan bilda for grundläggande utbilden självständig statlig högskoleenhet område. Förutsättningen för att en självständig idning på idrottens i Stockholm ska kunna etableras inom rimlig tid är att rottshögskola som finns vid HLS instituman utgår från den kompetens på området tion för idrottslärarutbildning.

bör kallas i Stockholm. Som Den nya högskoleenheten idrottshögskolan förekommer idrottsinriktad vid flera unijag visat högskoleutbildning versitet och högskolor i landet. Fasta resurser for idrottsforskning finns, förutom i Stockholmsområdet, i Linköping och Umeå. Forskning och utbildning på idrottsområdet kommer även i fortsättningen att förekomma vid flera universitet och högskolor.

Den geografiska spridningen av resurserna for utbildning och forskning område har flera fördelar. Tillgängligheten till högskoleutpå idrottens

bildning i idrott ökar, det underlättar fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma inom idrottsområdet, förbättar förutsättningarna för spridning av forskningsresultat m.m. Det är också en tillgång för RFs satsning på regionala utvecklingscentra. I Benämningen idrottshögskolan i Stockholm knyter an till den gängse benämningen inom högskoleområdet. Den implicerera att det inte föreligger kvalitativa skillnader mellan utbildningar beroende på organisatorisk hemvist. Kraven på kvalité i utbildningen är desamma oavsett om en linje är organiserad vid en självständig högskoleenhet eller ingår i en större högskoleorganisation.

Idrottshögskolan i Stockholm blir i högskolelagens mening en självständig högskoleenhet. Den skall upptas i bilaga 1 till högskoleförordningen, dvs. inordnas i det normala regelverket för högskolan. Någon särskild instruktion för idrottshögskolan behövs inte.

Verksamheten vid idrottshögskolan bör starta den 1 juli 1992.

Lärare och övrig personal som har sin anställning vid HLS bör övergå till den nya idrottshögskolan. Regeringen bör medge att tillsättningen av de nya tjänsterna vid idrottshögskolan i Stockholm får ske utan ledigkungörande och med de personer som har motsvarande tjänster vid HLS den 30 juni 1992. Jag kommer i det följande att föreslå att det tillsätts en interimsstyrelse med uppgift att förbereda inrättandet av den nya högskolan.

Sammanfattningsvis föreslår jag,

att HLS institution för idrottslärarutbildning med resurser ur bryts HLS och bildar en självständig statlig högskola för grundläggande utbildning i idrott, att den nya högskolan ska ha namnet idrottshögskolan i Stockholm, att idrottshögskolan inrättas den 1 juli 1992, att regeringen medger att tillsättningen av de nya tjänsterna vid idrottshögskolan i Stockholm får ske utan ledigkungörande och med

de personer som har motsvarande tjänster vid HLS den 30 juni 1992 samt att att idrottshögskolan i Stockholm inordnas i det normala regelverket för högskolan, dvs. upptas i bilaga 1 till högskoleforordningen.

12.2 Idrottshögskolans lokalisering

HLS institution for idrottslärarutbildning är förlagd till lokaler som är Lokalerna är relativt moderna och skilda från HLS huvudanläggning. och teoretisk i idrott. Instituväl anpassade för praktisk undervisning tionen är också sedan gammalt lokalmässigt samordnad med institutionen för fysiologi III vid KI. Den har också viss egen laborativ utrustning for utveckling och forskning.

HLS saknar egna uthomhusanläggningar for sommar- och vinteridrott i anslutning till institutionen för idrottslärarutbildning. Man utnyttjar närbelägna anläggningar men hyr också på olika ställen i stockholmsområdet. Inom institutionens nuvarande markområde är det inte möjfor idrott. ligt att anlägga en större utomshusanläggningar

Som jag tidigare framhållit anser jag, efter bl.a. kontakter med byggatt institutionens lokaler är väl lämpade för en idrottsnadsstyrelsen, högskola av ungefär samma omfattning i fråga om antalet studerande och lärare som nu finns vid institutionen. Lokalkapaciteten for inomhusidrott och lektionsundervisning är tillfredsställande. Efter smärre och omdisponeringar är lokalutrymmena också upprustningsâtgärder behötillräckliga for att den ytterligare personal som idrottshögskolan ver ska kunna erbjudas tillfredsställande arbetslokaler. En högskola av den omfattningen och med de personalresurser jag här föreslår kan allti HLSs nuvarande lokaler för utbildning i idrott. Däremot så inrymmas är det knappast möjligt att utan nyinvesteringar klara en expansion som innebär att ytterligare lärare och annan personal kommer att behöva arbetslokaler vid enheten.

Institutionens centrala läge i Stockholms innerstad har många fördelar för lärare och studerande,inte minst närheten till universitetet och

HLS. Samlokaliseringen med institutionen för fysiologi III är gynnsam för idrottshögskolan. Samtidigt inskränks handlingsutrymmet av att man saknar egna,fritt disponibla anläggningar för utomhusaktiviteter. För aktiviteter i skog och mark måste man söka sig till andra områden.

En lokalisering av idrottshögskolan till institutionen för idrottslärarutbildnings nuvarande lokaler ger goda förutsättningar för samverkan mellan högskolan och RFs folkhögskola och anläggningar vid Bosön. Den nya högskolan beslutar själv om samverkan med andra organisationer och institutioner. Detsamma gäller naturligtvis idrottsrörelsen. Men med den kapacitet som finns vid Bosön förefaller det rationellt att eftersträva samarbetsformer som gör det möjligt att förlägga olika utbildningsmoment, kurser eller delar av utbildningslinjer till Bosön.

Överhuvudtaget bör idrottshögskolan i planering av linjer och kurser

beakta den utbildning som förekommer vid Bosöns folkhögskola. Samtidigt anser jag att det finns skäl för idrottsrörelsen att se över den utbildningsverksamhet som äger rum vid Bosön, och vad det beträffar även vid Lillsved, mot bakgrund av att det etableras en självständig högskola med inriktning mot idrott i Stockholm.

Trots allt begränsas rörelsefriheten för idrottshögskolan av en lokalisering till centrala Stockholm. Framför allt när det gäller utomhusaktiviteter men också med tanke på en eventuell framtida expansion.

Jag har mot den bakgrunden övervägt en alternativ lokalisering för idrottshögskolan i Stockholmsområdet. Jag har därvid noterat vad utredningen om Utbyggd högskoleutbildning framhåller beträffande den inomregionala obalans som råder i Stockholms län.35) På utbildningsoch forskningsomrâdet visar sig obalansen genom att praktiskt taget all högre utbildning och forskning vid universitet och högskolor har lokaliserats till de centrala och delvis norra delarna av Stockholms län.

Efter nedläggningen av flygvapnets flottilj F 18, i Tullinge i Botkyrka kommun, pågår inom försvarsmakten en diskussion om den framtida användningen av anläggningenjö) Anläggningen innehåller ett stort antal byggnader varav flera avsedda för undervisning. Där finns även

lokaler för administration och andra ekonomibyggnader, och lämpliga omgivningarna är utmärkta for idrotts- och friluftsverksamhet. I prin-

cip är det endast en simhall som saknas.

Regeringen har beslutat om fortsatt militär närvaro på F 18 i Tullinge. Inom försvaret för närvarande den bedömningen att anlägggör man kommer att användas i sådan omfattning att den inte också kan ningen att forrymma en idrottshögskola. Jag har därvid övervägt möjligheten till en annan av försvarets anläggningar i stocklägga idrottshögskolan holmsomrâdet. Enligt riksdagens beslut flyttar Svea Ingenjörregemeni te,Ing 1, utanför Södertälje till Strängnäs.37) Regementets anläggning Almnäs blir därmed Också Almnäsanlâggningen är av den karakledig. tären att den utan alltför omfattande investeringar bör kunna svara

mot idrottshögskolans behov.

till måste En lokalisering av idrottshögskolan Almnäsanläggningen även bedömas mot bakgrund av idrottshögskolans behov av kontakter och samverkan med andra i Stockholmsområdet. Efterhögskoleenheter och forskningen är belägen i som huvudelen av den högre utbildningen centrala eller norra delen av Stockholmsområdet kan en förläggning till Alnmäs bli resurskrâvande för idrottshögskolan. Läget skulle naturligtvis förändras till de bättre om de överväganden som nu görs rörande leder till till stock- HLS framtida lokalisering att högskolan förläggs holmsområdets södra del.

av idrottshögskolan till Tullinge eller Almnäs är det Vid en förläggning av institutionen för fysiologi III önskvärt att KI överväger en flyttning till där det redan bedrivs kvalificerad idrottsforsk- Huddinge sjukhus, Med tanke på att institutionens nuvarande lokaler är i dåligt ning. skick och i behov av renovering behöver merkostnaden för en flyttning till Huddinge sjukhus inte bli särskilt stor.

lokaliseras till F 18 i Tullinge eller Alm- Om idrottshögskolan gamla utanför Södertälje minskar högskolans behov av att näsanläggningen RFs anläggning vid Bosön. Det förhindrar inte att idrottshögutnyttja skolan och Bosön har ett nära samarbete på utbildningsområdet.

Det finns således förutsättningar, i form av lämpliga anläggningar och markområden, för en lokalisering av idrottshögskolan till stockholmsområdets södra del. Den inomregionala problembilden i stockholmsregionen talar också for en sådan lösning.

I nuvarande läge vill jag dock fororda en förläggning av idrottshögskolan till HLS lokaler for institutionen for idrottslärarutbildning. Institutionens lokaler är väl lämpade för verksamheten och kan tas i anspråk omedelbart av den nya högskolan. Jag bedömer att det åtminstone på kort sikt är den for staten ekonomiskt bästa lösningen. Jag har då inte beaktat möjligheten och de ekonomiska konsekvenserna av en alternativ användning av HLS lokaler och mark for idrottslärarutbildning.

Sammanfattningsvis foreslår jag

att idrottshögskolan lokaliseras till HLS nuvarande lokaler for institutionen for idrottslärarutbildning, att KI uppmärksammar vikten av att institutionen for fysiologi III även framgent samlokaliseras med idrottshögskolan, att en förläggning av idrottshögskolan till gamla F 18-anläggningeni Tullinge eller Almnäsanläggningen övervägs om idrottshögskolan inte lokaliseras till HLS anläggning för idrottslärarutbildning samt att om en lokalisering till stockholmsområdets södra del aktualiseras är det önksvärt att KI överväger en förflyttning av institutionen for fysiologi III till Huddinge sjukhus.

12.3 Idrottshögskolans uppgifter

Idrottshögskolan ska erbjuda grundläggande högskoleutbildning inom idrottsomrâdet. I likhet med motsvarande institutioner i de nordiska grannländerna kommer utbildningen av lärare i idrott för det allmänna skolväsendet att vara en huvuduppgift. Men att inrätta en särskild högskoleenhet med enbart den uppgiften förefaller inte rationellt. Då torde HLS nuvarande organisation vara både mer ändamålsenlig och effektivare. Idrottshögskolan bör också utveckla utbildningslinjer och friståen-

de kurser for andra sektorer av arbetsmarknaden. Idrottsrörelsens behov av kvalificerade ledare och tränare är ett viktigt skäl för RFs starka engagemang for en idrottshögskola. Men det finns också andra avnämare. Kommuner, landsting och företag har behov av kvalificerad arbetskraft inom området idrott och fysisk fostran. Idmed kompetens har således uppgifter både i förhållande till skolväsenrottshögskolan det, idrottsrörelsen och övriga delar av arbetsmarknaden.

är att den ger högskoleutbildning i Karakteristiskt för idrottshögskolan ämnet idrott och att utbildningen innehåller kunskapsuppbyggnad på högskolenivå i idrott, dvs. kroppsövnngar och fysisk aktivitet. Jag ser det dock inte som en uppgift for idrottshögskolan att utbilda aktiva idrottsutövare i respektive idrottsgren. Därigenom skiljer sig idrottshögskolan från de konstnärliga högskolorna for vilka utbildning av aktiva musiker, konstnärer m.m. är en huvuduppgift.

for idrottshögskolan blir att utveckla ämnet idrott En naturlig uppgift Det pågår en internationell diskussion om idrottssom högskoleämne. ämnets ställning som högskoleämne och i den diskussionen bör idrottshögskolan delta.

12.3.l Utbildning av lärare

I Stockholmsregionen är grundskollärarlinjen och ämneslärarlinjen inrättade vid HLS. Vid HLS finns specialiseringen idrott och annat ämne för utbildning av lärare for årskurserna 4-9 i grundskolan. Även ämnesmed specialiseringen idrott och annat ämne kommer att inlärarlinjen rättas vid HLS, sannolikt från och med höstterminen 1992.

Grundskollärarlinjen och ämneslärarlinjen bör även i fortsättningen inrättas som allmänna linjer vid HLS. Så långt möjligt bör utbildningen av lärare som ska undervisa i samma skolform hållas samman.

Även om linjerna är inrättade vid HLS är det naturligt att utbildningen i ämnet idrott förläggs till idrottshögskolan. Uppläggningen av utbild-

ningen måste planeras i samverkan mellan idrottshögskolan och HLS men idrottshögskolan bör ha ett huvudansvar för ämnesutbildningen i idrott.

Med hänsyn till att idrottshögskolan med sin förhållandevis begränsade basorganisation, kommer att vara känslig för större förändringar i verksamheten bör det föreskrivna att HLS ska förlägga i ämutbildningen net idrott på grundskollärarlinjen - årskurserna 4-7 - och âmneslârarlinjen till idrottshögskolan. Det förefaller rimligt att även förlägga utbildningen i idrott för lärare för årskurserna 1-7 till idrottshögskolan men jag anser att detta främst är en praktisk fråga som bör lösas meL lan idrottshögskolan och HLS.

Jag har övervägt om idrottslârarlinjen också i fortsättningen ska vara en allmän linje vid HLS. För en sådan lösning talar att idrottslärarna bör utbildas tillsammans med de lärare som de ska samarbeta med i skolan. Jag har dock kommit till slutsatsen att idrottslârarlinjen åtminstone tillsvidare bör inrättas som allmän utbildningslinje vid idrottshögskolan. Ett skäl är att det ger en viss stabilitet i verksamheten som

jag

bedömer är av vikt framförallt under högskolans första år. Alla momenten i utbildningen är idag också förlagda till institutionen för idrottslärarutbildning.

l2.3.2 Linjer och fristående kurser

I likhet med vad UHÄ föreslagit i sin anslagsframstâllan för 1990/91- 1992/93, anser jag att idrottslärarlinjens variant mot Specialidrott bör avvecklas. Avvecklingen bör anstâ tills idrottshögskolan startar, dvs. hösten 1992. Det betyder att antagning till specialidrottslärarutbiIdning kan fortgå till och med vårterminen 1992.

De resurser som friställs, genom att specialidrottslärarutbildningen läggs ned, bör föras över till idrottshögskolans anslag för lokala och individuella samt fristående kurser. linjer Det ger idrottshögskolan resurser att utveckla nya linjer och kurser bl.a. de förslag som redovienligt _

sats av idrottsrörelsen och institutionen for idrottslârarutbildning vid HLS.

Specialidrottslärarutbildningen ger behörighet som idrottslärare i skolväsendet. Det har dock inte varit möjligt att klarlägga om Specialidrottslärarnas yrkesverksamhet huvudsakligen återfinns inom skolan eller inom idrottsrörelsen. Det är därför svårt att bedöma vad en nedläggning av specialidrottslärarutbildningen får for konsekvenser for skolans rekrytering av idrottslärare. När specialidrottslärarutbildningen avvecklas innebär det att idrottslärarlinjens kapacitet minskar med 45 nybörjarplatser. Även om en del av resursen kan komma att användas for kompletteringskurser for behöriget for tjänst som lärare måste bortfallet uppmärksammmas vid dimensioneringen av linjerna for lärarutbildning med inriktning mot idrott. Kapaciteten på idrottslârarlinjen, exklusive specialidrottslärarutbildning, kan de närmaste åren behöva öka.

I enlighet med vad jag tidigare anfört bör idrottshögskolan utveckla utbildningar med bred inriktning mot träning, administration, ekonomi etc. utan att samtidigt eftersträva att de ska ge behörighet som lärare i det allmänna skolväsendet. Behörighetskravet bör uppnås genom kompletteringsstudier på samma sätt som för andra linjer i högskolan.

När nya lokala linjer planeras är det angeläget att behovet av flexibilitet uppmärksammas. Arbetsmarknaden är osäker. Arbetsgivarna saknar erfarenheter och kunskaper om idrottshögskolans linjer och kurser. Utbildningarna bör vända sig mot breda områden av arbetsmarknaden. De bör samtidigt lätt kunna ändras när erfarenheter vinns om arbetsmarknadens inriktning och storlek for de examinerade från idrottshögskolan.

Idrottshögskolan bör ha ett rikt utbud av fristående kurser av varierande omfattning. Kurserna bör bl.a. tillgodose olika målgruppers behov av fortbildning och vidareutbildning. HLS har startat en ZO-poängs kurs i friskvård som det bör vara möjligt att bygga vidare på. Idrottsrörelsens behov av högskolekompetens kan ofta tillgodoses genom fristående kurser, exempelvis i samverkan mellan idrottshögskolan och Bosön.

De utbildningslinjer som idrottshögskolan inrättar bör ge möjlighet till

ämnesfördiupning. Ämnesfördiupningen bör kunna sökas inom olika

ämnesområden med syfte att ge behörighet för forskarutbildning.

För att kunna erbjuda hela utbildningslinjer med olika profiler måste idrottshögskolan samarbeta med andra högskolor och universitet. Det-u ta är en fråga för idrottshögskolan och dess styrelse. Med det varierande utbildningsutbudet i Stockholmsregionen är förutsättningarna goda för att pröva nya utbildningsvarianter tillsammans med olika institutioner vid universitetet, HLS, KI men också med de konstnärliga högskolorna.

Sammantaget talar detta för att idrottshögskolans utbildningar for sektorer utanför det allmänna skolväsendet byggs upp successivt med fristående kurser och kortare linjer. Linjerna bör organiseras så att delar av dem kan läsas som enskilda kurser.

Jag kommer i det följande föreslå en interimsorganisation med uppgift att bLa. ta fram utbildningsplaner och kursplaner for idrottshögskolans linjer och kurser. Ambitionen bör vara att kunna starta med nâgra nya utbildningsaltemativ vid högskolan från och med hösten 1992. Högskolan bör starta med en eller ett par lokala linjer som senare, om de visar sig bärkraftiga, kan omvandlas till allmänna utbildningslinjer.

i 123.3 Urvalsfrågor

Vid antagningen till specialidrottslärarutbildningen läggs stor vikt vid de sökandes erfarenheter från idrottsområdet. Urvalet företas i samråd med RF och berörda specialförbund. Enligt de nya regler för behörighet och urval till högskolan, som träderi kraft 1 juli 1991, har högskoleexahet möjlighet att själv fastställa kraven för särskild behörighet till lokala linjer och fristående kurser. Det innebär att idrottsshögskolan kan, om den så önskar, fastställa sådana krav på särskild behörighet attexempelvis idrottsliga meriter ger företräde till lokal utbildningslinje eller fristående kurs.

l2.3.4 Forskningsfrågor m.m.

Idrottshögskolan skall vara en enhet för grundläggande högskoleutbildning, dvs. den skall inte ha egna s.k. fasta resurser för forskning. Samtidigt är forskningsanknytning av all grundläggande högskoleutbildning ett av de viktigaste målen för 1977 års högskolereform.

All högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund.Det förutsätter att utbildningen planeras och genomförs av vetenskapligt kompetenta lärare. Andelen forskarutbildade lärare âr ca 30 procent vid HLS institution för idrottslärarutbildning vilket är .ungefär den genomsnittliga andelen för samtliga mindre och medelstora högskolor utan egna fasta resurser för forskning.33)

N är det gäller tillgången på forskarutbildade lärare är läget vid HLS institution för idrottslärarutbildning således bättre än vid många andra mindre och medelstora högskolor i landet. Beaktar man dessutom att professorerna vid institutionen för fysiologi III har undervisningsskyldighet vid HLS, är läget förhållandevis gynnsamt.

Ambitionen måste vara att höja andelen forskarutbildade lärare vid idrottshögskolan. Det kan ske dels genom att rekrytera forskarutbildade för lärare vid idrottshögskolan att lärare, dels genom att underlätta skaffa sig forskarkompetens inom ramen för sin tjänst.

och högskoleadiunkter med doktorsexamen eller mot- Högskolelektorer svarande som vill bedriva egen forskning kan söka medel för forskning ur en s.k. rörlig resurs. Medlen avsätts under respektive fakultetsanslag och kan sökas även av lärare vid högskolor utan egna fasta forskningsresurser och utan egen forskningsorganisation.

Med tanke på idrottshögskolans uppgifter och lärarkårens vetenskaplibör idrottshögskolan tillhöra fakultetsorganisationen vid ga inriktning både universitetet i Stockholm och KI. Detta bör anges i högskoleförordoch tillhör ningens bilaga 10a. HLS saknar egen forskningsorganisation fakultetsorganen vid universitet i Stockholm.

Tillhörigheten till fakultetsorganisationen vid universitetet i Stockholm respektive KI ger lärare vid idrottshögskolan möjlighet att erhålla medel för egen forskning inom traditionella ämnesområden som pedagogik, sociologi, medicin etc. Den reguljära forskningsorganisationen ska också uppmärksamma behovet av att utveckla nya ämnesområden, dvs. forskningsorganisationen måste vara flexibel och lyhörd for förnyelse och nytänkande.

För lärarna vid idrottshögskolan, som är en fackhögskola på ett nytt område, är det viktigt att knytas till den befintliga forskarorganisationen. Det ger emellertid, enligt min uppfattning, inte tillräckliga möjligheter till utveckling och förnyelse av det egna fackämnet. Ett motiv, som bl.a. idrottsrörelsen understrukit, för att inrätta en särskild högskola på idrottens område är önskemålet att förbättra villkoren for vetenskaplig utveckling av ämnet idrott.

Det finns naturligtvis en risk för att det specifika for ämnet idrott kommer i bakgrunden om nytänkandet inom idrottshögskolan uteslutande är hänvisat till den traditionella För idrottsfakultetsorganisationen. högskolans framtida verksamhet måste det bedömas som angeläget att idrottshögskolans utbildningar får möjlighet att utveckla de ämneskunskaper som bestämmer utbildningens och i viss mån yrkesrollens karak- Därigenom kan ämnet idrott få en fastare ställning i högskolan som högskoleämne. Dessutom kan det, enligt olika bedömare, i förlängningen skapa förutsättningar for ämnet idrott som ett eget vetenskapsområde i högskolan; ett vetenskapsområde där utgångspunkten söks i idrottens egna förutsättningar, utveckling och problem.

Det finns en likhet mellan ämnet idrott och de konstnärliga ämnesområdena när det gäller tradition och ställning som vetenskapligt område. Det är också en likhet i det förhållandet att utbildning i ämnet idrott på samma sätt som utbildning i de konstnärliga ämnesområdena består i en kombination av teoretiska och praktiska kunskaper och övningar. Jag har därför övervägt en liknande organisation för idrottshögskolans utvecklingsarbete inom ämnesområdet idrott,s0m nu tillämpas för de konstnärliga högskolornas fördelning av medel for konstnärligt utveck-

lingsarbete. Jag har emellertid kommit till slutsatsen att frågan är för väckt. Först efter några års erfarenhet av verksamheten vid idtidigt rottshögskolans kan det bli aktuellt att pröva om det finns behov av en särskild för forskning och utvecklingsarbete i ämnet idrott organisation vid högskolan.

De medel som regeringen anvisar direkt till de statliga högskoleenhemellan forskning och terna för att främja samspelet grundutbildning, forskarutbildning har ett vitt användningsområde. Som framgår av bilaga 2, används medlen för att utveckla och genomföra kurser för att ge de studerande till forskarutbildning. Men medlen används behörighet även för andra ändmâl, som särskilda studierektorstjänster för forskarför forskning, konferenser m.m. utbildning, lärares tjänstledighet

Jag ser det som en viktig uppgift för idrottshögskolan att ta ett ansvar av ämnet idrott och det specifika för ämnet, nämligen för utvecklingen i olika moment av kroppsövningar och fysisk aktivitet. För utbildning detta bör särskilda medel anvisas idrottshögskolan. Anslaget för forskm.m. kan används ningsanknytning av grundläggande utbildning mycket fritt av högskolorna. Jag anser att det inom ramen för detta anatt tillgodose idrottshögskolans behov av medel för slag bör vara möjligt bl.a. att utveckla och fördjupa ämnet idrott som högskoleänme. Jag föreatt idrottshögskolan anvisas ett förhållandevis stort slår i det följande belopp under anslaget forskningsanknytning av grundläggande högskom.m. Därigenom erhåller idrottshögskolan också bättre leutbildning förutsättningar för att delta i den internationella debatt som pågår om högskoleutbildning på idrottens område.

utbildningslinjer bör i allmänhet ha en sådan omfatt- Idrottshögskolans behörighet till forskarutbildning. Det bör även ning att de ger allmän vara möjligt att, antingen inom ramen för en linje eller genom kompletterande kurser, erhålla särskild behörighet. Den särskilda behörigheten måste emellertid erhållas inom ett traditionellt ämnesområde. Styrelsen för idrottshögskolan har att bevaka att tillräckligt med resurser tilldelas för överbryggande kurser. I linje med vad jag ovan anfört borde det vara en angelägenhet för idrottshögskolan att åstadkomma en utveck-

ling och fördjupning av ämnet idrott. På sikt kan det leda till en förnyelse och breddning av forskarutbildningen. Också detta bör uppmärksammas i kursutbudet vid högskolan.

Sammanfattningsvis föreslår jag,

att idrottshögskolan i Stockholm ska vara en fackhögskola för grundläggande högskoleutbildning i ämnet idrott for skolans, idrottsrörelsens och andra avnämares behov, att den allmänna utbildningslinjen, idrottslärare 120 poäng, i sin helhet överförs från HLS till idrottshögskolan från och med läsåret 1992/93, att att grundskollärarlinjen och ämneslärarlinjen med specialiseringen idrott och annat ämne även i fortsättningen bör inrättas vid HLS,

att det föreskrivs att HLS ska föreläggaämnesutbildningen i idrott i

grundskollärarutbildningen för årskurserna 4-9 och i ämneslârarutbildningen till idrottshögskolan, att en resurs motsvarande 45 nybörjarplatser på idrottslärarlinjen specialidrottslärarutbildningen - överförs till idrottshögskolans anslag for lokala och indviduella linjer samt fristående kurser från budgetåret 1992/93, att att det vid idrottshögskolan i Stockholm från och och med läsåret 1992/93 inrättas lokala linjer om minst 80 poäng och fristående kurser för idrottsrörelsens behov av kvalificerade ledare och tränare men också for andra sektorer av arbetsmarknaden, att idrottshögskolan ska tillhöra fakultetskollegiet vid universitetet i Stockholm och KI vilket anges i högskoleforordningens bilaga 10a samt att idrottshögskolan tillförs medel över anslaget forskningsanknytning av grundläggande utbildning m.m. for bl.a. utveckling av ämnet idrott som högskoleâmne.

12.4 Idrottshögskolans organisation

framhållit är idrottshögskolan i Stockholm en själv- Som jag tidigare i högskolelagens mening. Det innebär att idrottsständig högskoleenhet högskolan ska inordnas i det normala regelverk som gäller för högskolan.

ska bl.a. ha egen styrelse och i ledningen en rektor och ett Högskolan rektorsämbete. De sex företrädarna för allmänna intressen i högskolans av regeringen. Det är styrelse utses, efter förslag från olika intressenter, att den organiserade idrottsrörelsen kommer att vara reprenaturligt senterad i högskolans styrelse. Styrelsen bör få en bred representation från olika delar av samhället som har betydelse för idrottshögskolan och

dess verksamhet.

bör ñnnas en linjenâmnd. kommer åt- Vid högskolan Idrottshögskolan minstone att vara en liten fackhögskola. För att minska inledningsvis administrationen har jag övervägt möjligheten att idrottshögskolans styrelse samtidigt utgör linjenämnd. En sådan organisation tillämpas vid några av de mindre konstnärliga högskolorna.

inte förorda en sådan lösning. Högskolestyrelse och linje- Jag vill likväl nämnd har olika funktioner i högskolan vilket återspeglas i deras sam- Jämfört med linjenämnden har styrelsen en starkare formansättning. ankring i allmänna intressen vilket jag anser vara av betydelse för idär liten och ska utbilda för en arbetsmarkrottshögskolan. Högskolan Det är då viktigt med nad som saknar erfarenhet av högskoleutbildning. vilket den bl.a. kan få genom intresserade och ett starkt stöd i samhället engagerade allmânföreträdare i styrelsen.

for idrottslärarlinjen. Nämnden Vid högskolan bör finnas en linjenämnd bör också ha ansvaret for de lokala linjer som kan komma att inrättas Att inrätta flera linjenámnder vid högskolan, med den vid högskolan. leder bara till administrativt merarbete. här planerade omfattningen,

vid HLS institution for id- Centrum for idrottsforskning och personalen rottslärarutbildning har var för sig i skrivelser lämnat förslag på idorganisation. Förslagen innebär en gemensam institurottshögskolans

tionsorganisation för idrottshögskolan, KI, HLS respektive universiteteti Stockholm.

Frågan om institutionsindelning eller indelningi andra arbetsenheter vid högskolan bestäms av högskolestyrelsen. Det är också berörda högskolestyrelser som avgör om en institution skall vara gemensam för två eller flera högskoleenheter. Högskolans institutionsindelning är följaktligen inte en fråga för riksdag och regering.

I likhet med vad centrum för idrottsforskning föreslår i sin skrivelse anser jag att centret bör bibehållas med oförändrade uppgifter och med oförändrad representation. Centret inrättades för ett och ett halvt år sedan och verksamheten bör stabiliseras innan förändringar i övervâgs uppgifter och organisation. Centret bör också i fortsättning ha ett nationellt ansvar för forskningen på idrottens område. Förhållandet mellan centrum för idrottsforskning och idrottshögskolan bör inte skilja sig från centrets relationer till andra högskoleenheter med idrottsutbildning på programmet.

Till skillnad från centrum för idrottsforskning anser jag inte att centret bör omvandlas till ett forskningsråd för idrottsområdet. Jag är medveten om att idrottsforskningen har svårigheter att hävda sig konkurrensen orn forskningsrådens medel. Men lösningen ligger inte i att undandra idrottsforskningen konkurrensen från andra forskningsområden utan i att skärpa kvalitén i den forskning som bedrivs inom området. Den uppgiften fyller centret bäst genom att fortsätta som forskningsinstitution, med ansvar och överblick över den samlade idrottsforskningen i landet.

UHÄ har föreskrivit39) att innehavarna av de tre professurerna vid KIs institution för fysiologi III ska meddela undervisning inom grundutbildningen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. med 43 timmar vardera per läsår.

Föreskriften bör från och med den 1 juli 1992 gälla oförändrad i förhållande till idrottshögskolan i Stockholm. Vidare bör motsvarande skyldighet föreskrivas för innehavaren av professuren i idrottshistoria vid

universitetet i Stockholm. Det âr också önskvärt att den av HLS inrättade professuren i idrottsspedagogik är förenad med undervisningsskyldighet vid idrottshögskolan.

Sammanfattningsvis föreslår jag,

att det vid idrottshögskolan ska finnas styrelse och linjenämnd, centrum behåller sina nuvarande uppgifter, att for idrottsforskning representation och organisation, att innehavarna av professurema vid KIs institu- *att det föreskrivs III och innehavaren av professuren idrottshistoria tion för fysiologi vid universitetet i Stockholm har undervisningsskyldighet vid idrottshögskolan i Stockholm samt av den av HLS inrättade proatt HLS överväger att ge innehavaren vid idrottsfessuren i idrottspedagogik undervisningsskyldighet högskolan.

dimensionering och

12.5 Idrottshögskolans

finansiering

ska tilldelas idrottshögskolan innebär att De resurser som jag föreslår blir en förhållandevis liten högskola. Räknat i antal studehögskolan i stort sett samma omfattning som HLS rande och lärare får högskolan för idrottslârarutbildning har idag. Detta kan motiveras av institution det rimliga i att en allmänna budgetskäl men jag vill också understryka som delvis riktar sig mot en arbetsny högskola med nya utbildningar, marknad vars omfattning är oklar, startar i en liten skala för att, om det

visar sig lämpligt, successivt byggas ut.

Resurser för idrottshögskolan åstadkoms i huvudsak genom den bespaför HLS att idrottslärarlinjen bryts ur. Bering som uppträder genom räkningarna i det följ ande avser läget 1 juli 1992 i 1989 års priser.

När idrottslärarlinjen 1986/87 förlängdes från 80 till 120 poäng skulle det åstadkommas inom ramen för oförändrade resurser. Anpassningen kunde inte ske i ett steg och är enligt HLS ännu av per capita kostnaden

inte genomförd. UHÄ har i sin anslagsframställning för 1990/91-l992/93 angett per capita kostnaden för idrottslärarlinjen till 31 600 kr.

Den årliga antagningen till idrottslärarlinjen är f.n. 69 studerande som jag förutsätter inte kommer att ändras till 1 juli 1992. Det ger 207 årsstudieplatser i ett fortvarighetstillstånd.

Det belopp som skall överföras från HLS, under anslaget För utbildning för undervisningsyrken, till idrottshögskolan är 6 541 200 kr.

Det belopp som HLS faktiskt beräknat för de 207 årsstudieplatserna för 1989/90 är 7 321 000 kr., dvs. man utgår från en per capita kostnad på ca 35 400 kr. Institutionen för idrottslärarutbildning har för 1989/90 begärt drygt 8 150 000 kr grundat på en per capita kostnad på ca 32 200 kr. och på 258 årsstudieplatser. Institutionen anser sig inte på ett år kunna anpassa verksamheten från 258 till 207 årsstudieplatser.

I beloppet ingår kostnader för vad HLS kallar gemensamma ändamål. Beloppet utgör 30 procent av totalkostnaden för linjen och behålls av HLS för central förvaltning,bibliotelglokalvård, AV/ITV-enheter m.m. Detta belopp ska överföras till idrottshögskolan som efter den 1 juli 1992

själv _har att svara för motsvarande utgifter.

Inom HLS hävdas att utbrytningen av idrottslärarlinjen inte fullt ut kan kompenseras genom besparingar på den centrala förvaltningen och att en del av beloppet för gemensamma ändamål därför bör kvarstanna i HLS efter omorganisationen. Beloppet bör motsvara idrottslärarlinjens andel av det totala anslaget till HLS for utbildning för undervisningsyrken, dvs. ca 6 procent. HLS utgifter för den centrala förvaltningen är drygt 7,5 milj. kr. vilket innebär att HLS skulle behålla knappt 0,5 milj. kr. av den totala kostnaden för idrottslärarlinjen.

Jag anser att kostnaden för idrottslárarlinjen 1992/93 måste utgå från att full anpassning skett till den faktiska per capita kostnaden och det faktiska antalet årsstudieplatser. Det betyder en lägre per capita kostnad än den som tillämpas idag. Jag ansluter mig när det gäller kostnaden per årsstudieplats på linjen till UHÄs beräkningar. Jag anser vida-

re att HLS till den 1 juli 1992 måste kunna anpassa utgifterna för den centrala förvaltningen till det faktiska behovet. Hela den beräknade resursen för idrottslärarlinjen bör överföras till idrottshögskolan, Det betyder att anslaget för utbildning för undervisningsyrken till HLS 1992/93 skall minskas med 6 541 200 kr. Beloppet skall i sin helhet tillföras den nya idrottshögskolan under, som jag föreslår i det följande, två olika anslag.

HLS anslag för lokala och individuella linjer samt fristående kurser, det s.k. lif-anslaget, uppgår för innevarande budgetår till 3 319 000 kr. (inklusive anslaget för fristående kurser vid centrum för idrottsforskning). Med antagandet att institutionen för idrottslärarutbildnings andel bör (exklusive till centrum för vara 6 procent också av lif-anslaget anslaget idrottsforskning som HLS i realiteten inte disponerar) ska från lifanslaget till HLS överföras 170 000kr till idrottshögskolan. För 1989/90 har HLS styrelse avsatt 316 000 kr. motsvarande ca 27 årsstudieplatser för fristående kurser vid institutionen for idrottslärarutbildning.

Det är av betydelse för HLS och lärarutbildningen att idrottshögskolan han ett visst utbud av fristående kurser. Förnyelse av utbildningen sker ofta genom att utveckla och pröva nya fristående kurser. Exempelvis kan en utveckling av kurser i friskvård bidra till en kvalitetshöjning i utbildningen av lärare i idrott. Jag anser att ett belopp motsvarande minst 25 ârsstudieplatser bör överföras för budgetåret 1992/93 från HLS lif-anslag till motsvarande anslag för idrottshögskolan, dvs. ca 300 000 kr.

Av de anslag som fördelas direkt till en högskoleenhet från regeringens forskningsbudget är det i princip endast anslaget för forskningsanknytning av grundläggande utbildning m.m. som berör idrottshögskolan. För 1989/90 tilldelas HLS under anslaget 1 203 000 kr. vilket med en 6procentig andel ger drygt 70 000 kr. för forskningsanknytning av grundläggande utbildning vid idrottshögskolan.

I realiteten har institutionen för idrottslärarutbildning förfogat över ett större belopp för forskningsanknytning av grundläggande utbildning. HLS har beslutat om ett särskilt program för 1987/88-1989/90 i syfte

att stärka grundutbildningens forskningsanknytning utöver vad anslaget for forskningsanknytning medger. Medel har avsatts från grundutbildningsanslaget vilket innebär att institutionen förfogar över 150 000 kr. innevarande budgetår for förbättra mellan anknytningen grundutbildning och forskning.

Idrottshögskolan kommer att ha ett stort behov av resurser för att stärka forskningsanknytningen i grundutbildningen och för att överhuvudtaget stärka lärarkårens forskarkompetens. Det är emellertid inte rimligt att detta behov i sin helhet skall finansieras av lärarutbildningen

vid HLS. Överföringen av medel for forskningsanknytning från HLS till

idrottshögskolan bör därför begränsas till en skälig andel, dvs. ca 70 000 kr.

Utgifter for lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt övriga kostnader for fastighetsdriften vid de statliga högskoleenheterna m.m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde finaniseras över anslaget lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna. Motsvarande utgifter for institutionen for idrottslärarutbildning bekostas över anslaget till HLS. För budgetåret 1989/90 har utgifterna for driften av institutionens byggnader beräknats till ca 10,1 milj. kr. Från och med 1 juli 1992 bör anslaget till HLS minska med ca 10,1 milj. kr och sättas upp som en ny anslagspost for idrottshögskolan.

sammanfattas den anslagsvisa överföringen av medel från HLS till den nya idrottshögskolan från den 1 juli 1992, i tabell form, ser det ut på foljande sätt (1989 års priser). Inom parentes anges respektive anslags beteckning i regeringens budgetproposition for budgetåret 1989/90:

Anslag Belopp (kr.)

för 6 100 000 Utbildning undervisningsyrken (D 10.)

Lokala och indviduella 300 000 linjer och fristående kurser (D 12.)

av 70 000 Forskningsanknytning grundläggande utbildning m.m. (D 15.)

10 100 000 Lokalkostnader vid högskoleenheter (D 4.)

Summa: 16 570 000

Utöver dessa förändringar i anslagsfördelningen kommer idrottshögskolan att tillföras resurser från HLS för utbildning av grundskollärare för årskurserna 4-9 i ämnet idrott. Även studerande på ämneslärarlinidrott och annat ämne kommer att ha ämnesjen med specialiseringen i idrott till idrottshögskolan. Utbildningen vänundervisningen förlagd först 1992/93 och då dimensioneringen är oklar betas komma igång handlas den inte i detta sammanhang.

av utbildningen i ämnet idrott i grundskollärarutbild- Förläggningen till kan ses som uppdragsutbildning. Beräkningen idrottshögskolan från att den ökning av antagningen från 25 ningen i det följande utgår till 50 studerande som HLS genomförde i samband med höstantagningen 1989 för kombinationen idrott och annat ämne i grundsskollärarlinjen ligger fast till och med budgetåret 1992/93. Beräkningen har tagits fram i samarbete med HLS. I beräkningen beaktas att utbildningen i 60 poäng idrott är förlagd över en fyraårs period och att poängfördelningen varierar mellan åren.

Tablå 6 Beräknad årlig kostnad for HLS för utbildning i ämnet idrotti giwmdskollärarlinjen for undervisning i åk 4-9. (1 000 kr., 1989 års priser)

Som framgår av tablån kommer idrottshögskolan tillföras närmare 2,4 milj. kr. årligen från HLS från och med startåret 1 juli 1992. Det är ett väsentligt tillskott och stärker stabiliteten i basorganisationen.

De medel som fristâlls i samband med nedläggningen av specialidrottslärarutbildningen föreslår jag överflyttas till högskolans iii-anslag. Medlen bör användas till att utveckla nya linjer och kurser. Det belopp som överförs från anslaget for utbildningar för undervisningsyrken till lif-anslaget är 1 422 000 kr. 1992/93, 2 844 000 kr. 1993/94 och 4 266 000 kr. 1994/95.

Beräkningen ovan har uteslutande gällt en omfördelning av resurser till idrottshögskolan inom ramen för anslagen till HLS (jag har då inte beaktat den kostnadsökning som kan orsakas av att kapaciteten på idrottslärarlinjen kan behöva öka då specialidrottslärarutbildningen avvecklas). Det är dock inte rimligt att räkna med att en ny högskola ska kunna etableras utan att det uppstår extra kostnader. Även om man utgår från att en homogen enhet som idrottshögskolan kan uppnå en mer rationell verksamhet som självständig högskoleenhet, än som en del av HLS, innebär självständigheten att vissa nödvändiga funktioner tillkommer. Det är ofrânkomligt att uppbyggnaden av en ny högskoleenhet innebära vissa ökade utgifter.

Idrottshögskolan ska som övriga statliga högskoleenheter ha en högsko- Årskostnaden för sammanträden m.m. beräknas till ca lestyrelse. 50 000 kr.

Vidare skall det finnas ett rektorsämbete. Rektorsämbetet har under styrelsen fortlöpande det närmaste inseendet över allt som rör högskoleenheten. Ämbetet består av rektor och om regeringen så föreskriver en förvaltningschef. Vid idrottshögskolan bör Förvaltningschefens uppgifav rektor. för rektor med en viss administrativ ter fullgöras Utgifter stödfunktion uppskattar jag till 700 000 kr.

Prefekten vid institutionen för idrottslärarutbildning utför idag en del som kommer att åvila rektor för idrottshögskolan. Men av de uppgifter en rad nya arbetsuppgifter tillkommer. idrottshögskolans rektor får mer externa uppgifter, inte minst internationella kontakter, samtidigt som de interna uppgifterna växer bl.a. till följd av styrelsens verksamhet. Den eventuella rationaliseringsvinst som kan frigöras genom tillkomsten av rektorsämbetet i förhållande till prefektens nuvarande funktion bör utnyttjas för att stärka högskolans administration.

bör tillföras egna resurser för att förstärka lärarkå- Idrottshögskolan rens forskarkompetens, främja sambandet mellan grundutbildning och samt för att utveckla ämnet idrott som högskoleämne. Medlen forskning bör tillföras idrottshögskolan över anslaget for forskningsanknytning samt konstnärligt varav grundläggande utbildning utvecklingsarbete vid det klart bör framgå att medlen kan användas för utveckling och förav idrottshögskolans karaktärsämne. För budgetåret 1992/93 djupning bör 500 000 kr. (inklusive det belopp på 70 000 kr. som avsatts från HLS budget) avsättas för ändamålet.

Sammantaget innebär detta att etableringen av idrottshögskolan medför ett ökat resursbehov kr. Två tredjedelar av beloppet är på ca 1,2 milj. en direkt blir självständig och avser i första hand följd av att högskolan rektorsämbetet. En tredjedel avser ett nytillskott av medel för utvecklingsarbete.

Det går knappast att hävda att övriga delar av högskolevâsendet har sådana fördelar eller gör sådana besparingar genom idrottshögskolans tillkomst, att merkostnaden naturligen ska finansieras genom omprioriteringar inom ramen för anslaget till högskolan. Inte heller är det rimligt att ytterligare belasta lärarutbildningen.

Idrottshögskolan kommer att bli en viktig resurs for idrottsrörelsen när det gäller att höja kvalité och kompetens hos ledare, tränare, administratörer m.m. Basen för rekryteringen till forskarutbildning med inriktning mot idrott vidgas. Satsningen på att utveckla ämnet idrott som högskoleámne och vetenskapsområde bör ha ett stort intresse för idrotten. Mot den bakgrunden anser jag att de ökade statliga utgifterna på högskoleomrâdet bör finansieras inom ramen för det samlade statliga stödet till idrotten.

Sammantaget ger det en budget och budgetstruktur for idrottshögskolan 1992/93-1994/95 enligt följande (1989 års priser):

År 1992/93 1993/94 1994/95 (1000 kr.) (1000 kr.) (1000 kr.)

Idrottslärar- 2 925* 2 925* 2 925* linjen Specialidrott- 2 844 1 422 lärarutbildning Lif-anslaget 1 722 3 144 4 566 Forskningan- 500 500 500 knytning m.m. Lokalkostnader m.m. 10 100 10 100 10 100 Uppdrag for 2 376 2 376 2 376 HLS

Summa: 20 567 20 567 20 567

*Inklusive ökade utgifter for rektorsämbete och styrelse.

Sammanställningen visar den successiva ökning som sker av lif-anslamed att specialidrottslärarutbildningen avvecklas. Den totala get i takt inklusive kostnaderna för per capitakostnaden för idrottshögskolan, driften visar att utbildningen vid idrottshögskolan âr av byggnaderna, en i högskolesammanhang dyr utbildning.

Mitt innebär ökade utgifter för studiemedelssystemet. Införslag inga terimsstyrelsen får närmare svara för olika frågor som rör studerandekåren vid idrottshögskolan.

Mitt förslag innebär att idrottshögskolan övertar HLS lokaler för institutionen för idrottslârarutbildning. Som jag tidigare framhållit räknar insatser för att lokalutrymmena ska kunna jag med endast marginella tillgodose idrottshögskolans behov.

Sammanfattningsvis föreslår jag,

att anslagen D 4., D 10., D 12. och D 15. för HLS ska minska med sammanlagt ca 16,6 milj. kr. i 1989/90 års priser och överföras på motsvarande anslagsposter för idrottshögskolan i Stockholm från och med budgetåret 1992/93, att ett belopp på ca 750 000 kr. tillförs idrottshögskolan för styrelse, rektorsämbete m.m., att ca 430 000 kr. tillförs idrottshögskolan under ytterligare forskningsanknytning av grundläggande utbildanslaget ning samt konstnärligt utvecklingsarbete och att den merkostnad för högskoleområdet som etableringen av innebär finansieras inom ramen för staidrottshögskolan tens samlade bidrag till idrotten.

12.6 Övergångsorganisation för åren 1990/91-1991/92

För att idrottshögskolan skall kunna starta verksamheten läsåret 1992/93 måste olika institutionella och organisatoriska frågor vara lösta. För att förbereda inrättandet av idrottshögskolan föreslår jag att det

tillsätts en interimsstyrelse under våren 1991, enligt den modell som tillämpas för den statliga högskoleutbildningen i Trollhättan-, Uddevalla-, Vänersborgs- och Lysekilsområdet-W) Styrelsen bör få en sådan sammansättning som anges i högskolelagen och med sikte på att den skall övergå som ordinarie styrelse från den dag idrottshögskolan är inrättad.

Styrelsen ska utarbeta förslag till anslagsframstâllan till UHÄ för budgetåret 1992/93, dvs. för det sista året i den treåriga budgetperiod som inleds budgetåret 1990/91. Anslagsframställan bör inkomma till UHÄ under senváren 1991. Det blir också interimstyrelsens uppgift att året därpå utarbeta anslagsframstâllan för den nya treåriga budgetram som börjar löpa från 1993/94. Anslagsframstállan måste ha inkommit till UHÄ i april 1992. Den ska vidare förbereda organisationen av den nya högskolan, föreslå eventuella institutioner, utarbeta utbildningsplaner för linjer och kurser, överväga behörighetsregler, anställa personal, 0rganisera nya administrativa rutiner, svara för att studerandekår organiseras m.m.

Det förefaller praktiskt att den nuvarande linjenämnden för idrottslärarlinjen vid HLS får en dubbel funktion. Den bör som hittills utgöra linjenämnd vid HLS till 30 juni 1992 och samtidigt fungera som linjenämnd för idrottshögskolans interimsstyrelse. I den senare funktionen kan linjenämnden dock behöva kompletteras med nâgra företrädare från de nya sektorer av arbetsmarknaden som högskolan vänder sig mot.

Jag bedömer det som orimligt att den nuvarande administrativa personalen vid institutionen för idrottslärarutbildning, förutom ordinarie arbetsuppgifter, också ska kunna bispringa interimsstyrelsen i planeringen av den nya högskolan. De medel som överförs från HLS från och med 1 juli 1992 ger idrottshögskolan resurser för att förstärka administrationen. En viss del av förstärkningen behövs redan under budgetåret 1990/91.

Under budgetåret 1990/91 behöver interimsstyrelsen resurser motsvarande två tjänster; en byrâsekreterare och en byråassistent på halvtid.

Under 1991/92 bör halvtidstjänsten övergå till helttidstjänst. Båda tjänsterna fors över till idrottshögskolan från den 1 juli 1992.

För att inte det merarbete som uppstår vid övergången skall leda till att man bygger upp en större administration ân vad idrottshögskolan långsiktigt behöver bör man så långt möjligt köpa tjänster från tex. HLS och universitetet i Stockholm. För detta och andra ändamål bör ett engångs-

belopp avsättas for interimsstyrelsen.

Kostnaderna for de föreslagna tjänsterna beräknar jag for 1990/91 till ca 150 000 kr. och for 1991/92 till ca 400 000 kr. Det senare beloppet ligger inom ramen for anslaget for idrottslärarlinjen som från och med budgetåret 1992/93 i sin helhet överflyttas från HLS till idrottshögskolan. Utunder 1990/91 och 1991/92 är alltså endast en tillfällig extra utgifterna gift för statsbudgeten. För styrelsens och kanslipersonalens arbete, styrelsearvode, resor, köp av tjänster, information m.m. beräknar jag ett engângsbelopp for 1990/91 på 200 000 kr. och for 1991/92 på 400 000 kr.

Sammanfattningsvis blir merkostnaden for statsbudgeten fram till starten for idrottshögskolan:

Övriga utgifter

Summa: 350 000 300 000

en idrottshögskola i I samband med riksdagens beslut om att inrätta Stockholm bör i beslutet ingå att det ska tillsättas en interimsstyrelse för planering m.m. av den nya idrottshögskolan och med en budget enfor övergângsorganisationen bör också täckas inligt ovan. Utgifterna om ramen för statens stöd till idrotten och idrottsrörelsen. Sammantaöverförs get betyder det att från statens samlade stöd till idrottsrörelsen till integimsstyrelsen och idrottshögskolan 350 000 kr. 1990/91, 800 000 kr. 1991192 och- 1 200 000 kr. 1992/93.

Sammanfattningsvis föreslår jag

att det tillsätts en interimsstyrelse för idrottshögskolan senast under våren 1991 med uppgift att planera och genomföra etableringen av den nya idrottshögskolan, att linjenámnden for idrottslárarlinjen vid HLS också utgör linjenámnd for interimsstyrelsen, att medel tillförs, tidigareläggs, interimsstyrelsen motsvarande en tjänst som byråsekreterare och en byråassistent på halvtid under budgetåret 1990/91 och ytterligare en halvtidstjänst som byråassistent under budgetåret 1991/92, att interimsstyrelsen tillförs ett engångsbelopp på 200 000 kr. for 1990/91 och 400 000 kr. för 1991/92, att utgifterna för övergångsorganisationen täcks inom ramen for statens stöd till idrotten och idrottsrörelsen samt att studerandekår med obligatoriskt medlemskap ska finnas vid idrottshögskolan i Stockholm från den 1 juli 1992.

Fotnoter

l988/89zUbU 22, rskr. 197. Se exempelvis utredningen, Idrott och högskoleutbildning, förslag till principmodellprganisationstruktur och innehåll, utarbetad av en arbetsgrupp inom Sveriges Riksidrottsförbund, 1988. Se exempelvis olika bidrag i, Festskrift vid GCl-GlHzs 175årsjubileum, Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988. 1986/87:UbU 26, rskr. 282. Proposition l987/88:100, bil 10 1987/88:UbU 28.

$°9°$9°$:“

Se ovan not 1. Direktiv 1984:5. Direktiv 1988:43. Termen idrott används här och i fortsättningen som ett samlat och överordnat begrepp för olika former av kroppsövningar. I detta ingår olika former av idrott som tävlingsidrott, motionsidrott, idrott som rekreation, idrott som undervisningsämne m.m. För en mer utförlig diskussion av begreppet idrott hänvisas till skriften Idrottsvanor i förändring, av Lars-Magnus Engström, Högskolan för lärarutbildning i Stockh0lm,1989. 11. Normalt fastställs numera utbildningsplanen för en linje lokalt. Undantag är linjer som riktas sig mot yrken där det finns olika former av officiellt fastställd legitimation eller behörighetskrav, dvs. framförallt linjer som riktar sig mot vårdyrken och undervisningsyrken. 12. Proposition 1984/85122, UbU 31, rskr. 366. 13. om försöksverksamhet med utbildning av lärare i Förordning och annat ämne UHÄ-FS 1977:167. Försöksverkgymnastik samheten förlades till Örebro som en variant på idrottslärarlinjen och avsåg tjänst som lärare i grundskolan och gymansieskolan. 14. Utbildningsbeskrivning 1989/90 ldrottspedagoglinjemUmeâ universitet. 15. PM 1989-09-14, högskolan i Halmstad, Ulla Tebelius. 16. Ds 1989:31.

17. Proposition 1978/79 1100, bil 10. 18. Behov av fritidsledare - en prognos (1987-1990). SÖ rapportserie, R86:79. 19. Se fotnot 18. 20. Tdi-ottsrörelsen, Sten Eriksson, idrottspedagogiska rapporter, Göteborgs universitet. 21. Se vidare Ds 1989:33. 22. SOU 1987:70. 23. Proposition 1987/88:100. 24. Proposition l987/88zl0O bil 10,s 275. 25. Från bl.a. Sveriges Riksidrottsförbund, Svenska Bordtennislörbundet, Svenska Seglarforbundet. 26. UHÄs anslagsframstâllning 1990/91-1992/93, litt D 10.

27. PM 1989-02-14, Ökning av behovet av lärare i praktisk-

estetiska ämnen på grund av ny prognos om befolkningsutvecklingen m.m. PM är utarbetad inom SÖ och översänd till UHÄ.

28. I betänkandet Idrott åt alla, SOU 1969:29 konstateras att det

inte är möjligt att dra en meningsfull gräns mellan idrott och friluftsliv utan utredningen använder begreppet idrott som samlande begrepp för idrott och friluftsliv. Jag tillämpar samma synsätt. 29. Idrott och motion i Sverige, en statistisk beskrivning,SCB 1989. 30. Idrottsrörelsen, Sten Eriksson, Idrottspedagogiska rapporter 30. 31. specialarbete C-uppsats vid pedagogiska institutionen , Umeå universitet, Camilla Blid och PM 1989-09-08 Högskolan i Halmstad, Christina Sjöberg. 32. UHÄ-FS 1987:11. 33. Proposition 1987/88:100, bilaga 10. 34 Se t.ex. rapporten Idrott och Högskoleutbildning, förslag till principmodell, organisationsstruktur och innehåll. Rapporten har dock inte behandlatsi RFs valda ledningsorgan. Rapporten ger därför inte uttryck for RFs officiella ställningstaganden, men torde i sina huvudlinjer likväl ge en god bild av idrottsrörelsens uppfattning. 35. Utredningen om Utbyggd högskoleutbildning i Gotlands och Blekinge län och södra delen av Stockholms län, Ds 1989:33.

36. FM 90 delrapport 14. 37. Prop 1989/90:9, 1989/90 FÖU3 38. vid de mindre och medelstora högskolorna, SOU Forskningen 1989:27 39. Föreskrifter av UHÄ om skyldighet för innehavama av vissa professurer vid KI att meddela undervisning inom grundutbildvid högskolan för lärarutbildning, UHÄ-FS 1987:11. ningen 40. UHÄ-FS 1989:16

Bilaga 1

Idrottsutbildning i högskolorna i Finland och Nor- Danmark,

ge

Danmark

Ämnet idrott forekommer som högskoleutbildning vid Danmarks Højskole for Legemsøvelser i Köpenhamn och vid Odense universitet vid institutet for idrott vid det medicinska fakulteten.

Danmarks Høis_lgole for Legemüvelser, DHL, är en självständig högskolenhet sedan 1911. Den saknar egna fasta resurser för forskning och forskarutbildning. Verksamheten leds av en rektor.

Ämnet idrott är inrättat vid Köpenhamns universitetet och tillhör naturvetenskapliga fakulteten. Utbildningen i ämnet sker i samarbete med humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet samt med DHL. Köpenhamns universitet och DHL har träffat ett avtal där syftet är att stärka samarbetet när det gäller utbildning och forskning inom omrâdet idrott. Ett gemensamt råd for universitetet och DHL svarar for att avtalet följs medan en särskild nämnd sköter det löpande,dagliga samarbetet.

DHL medverkar i utbildningen av gymnasielärare. Lärare i grundskolan, folkskollârare, i idrott utbildas vid olika lârarseminarier.

Lärare i gymnasiet undervisari allmänheti två ämnen, huvudfack och bifack. Ämnet idrott är normalt bifack och studeras i två år. Huvudfacket, som âr språk, matematik, historia etc., studeras i fyra år. De hudelarna manbiologiska av ämnet idrott som bifack studeras vid Köpenhamns universitet och August Krogh institutet. DHL ansvarar for de humanistiska och samhällsvetenskapliga delarna samt den praktiskapedagogiska-metodologiska delen.

Ämnet idrott kan också studeras som huvudfack. Huvudfacksstudierna, över bifacksnivå, är förlagda till universitetet och var tidigare bara avsett att ge den studerande de naturvetenskapliga kunskaper som anses nödvändiga för att undervisa i ämnet idrott som huvudfack. Överhuvud taget läggs vikt vid teoretiska kunskaper inom det naturvetenskapliga området som kemi, biologi m.m.

i kombination med Sedan något år prövas nya utbildningsmöjligheter idrott som bifack. En specialisering med antingen en påbyggnadskurs år och därefter huvudfacksstudier i biologi-idrott eller humapå ett niora-idrott förutsättningar för forskarutbildning. Utbildger bl.a. ningstiden är normalt fyra eller fem år, avhängigt av om man går direkt från bifack till huvudfack utan mellanliggande påbyggnadskurs.

DHL tar varje år in 72 studerande på den tvååriga idrottsutbildningen vilket innebär 144 årsstudieplatser. Härtill kommer 34 studerande pâ den påbyggnadsutbildningen. Den studerande ska uppfylla ettåriga rimliga krav på färdighet i gymnastik, bollspel m.m. for att antas till utbildningen.

for DHL är fortbildningskurser för folkskollärare. Om- En viktig uppgift är ca 350 studerande per år, vilket motsvarar ca 85 årsstufattningen dieplatser. DHLs totala utbildningskapacitet är ca 260 årsstudieplatser.

varav tre innehas av forskarutbildade lärare.

DHLxhar 14 lärartjänster

Ambitionen är att inom budgetramen skapa utrymme för lärarnas egen forskning. DHLs driftsbudget for 1990 belöper sig på ca 11,4 miljoner Dkr.

elevtal förutses i skolväsendet vilket väntas leda till en över- Sjunkande syn av utbildningskapaciteten på lärarområdet. För högskolans fortsatta existens bedömer man inom DHL det som nödvändigt att utveckla utbildningar för sektorer utanför det traditionella skolväsendet, något som redan sker genom den ettåriga påbyggnadskursen och de två huvudfacksområdena.

Institutet i Odense etablerades 1970. Institutet har i stort sett samma uppgifter som DHL men har en starkare Inriktforskningsinriktning. ningen är fysiologi, beteendevetenskap och idrottshistoria med god forskning på alla områdena.

I övrigt förekommer idrottsforskning vid Auggst Krogh institutet i Köpenhamn. Inriktningen âr i huvudsak humanbiologi-fysiologi. Institutet och DHL, som är geografiskt närbelägna, har ett nära samarbete. Krogh-institutet medverkar också i grundutbildningen.

För att stärka idrottsforskningen har inrättats ett Centrum för idrottsforskning i Köpenhamn. Centrets uppgift är att, - koordinera inom olika forskning vetenskapliga discipliner, - initiera och planera tvärvetenskapliga forskningsprojekt och planlägga och genomföra seminarier och forskarkurser.

Den löpande verksamheten handhas av en föreståndare och en sekreterare.

Finland

Vid idrotts- och hälsovetenskanliga fakulteten vid Jyvâgylj universitg bedrivs utbildning, forskarutbildning och forskning med inriktning mot idrottsomrâdet. Idrottsvetenskaplig utbildning och forskning startade i Jyväskylä 1963 och efter vissa organisatoriska förändringar koncentrerades 1972 all idrottsutbildning inom högskolan och all högskoleforskning på idrottsområdet till universitetet i Jyväskylä.

Idrotts- och hâlsovetenskapliga fakulteten är en av fem fakulteter vid universitetet. Fakulteten år organiserad i fyra institutioner: idrottspedagogik idrottsbiologi - och idrott samhällsvetenskap hälsovetenskap

Institutionerna organiserar tre utbildningsprogram med tillsammans fem varianter med följande inriktning och antal nybörjarplatser 1989:

Utbildningsprogram Nybörjarplatser

Idrottsvetenskap med inriktning mot, - idrottslärare 64 - idrottstränare 1 5 - idrottsadministratör 10

Hälsovård med inriktning mot,

År 1989 var intagningen till utbildningsprogrammen sammanlagt 128 studerande. Ungefär hälften av platserna avser utbildning till idrottslärare i skolvâsendetVid antagningen läggs stor vikt vid den sökandes färdigheter i olika idrottsgrenar. Det är i genomsnitt 10 sökande per in- Antalet sökande till programmet lärare i hälsovård var tagningsplats. dock innevarande läsår endast 4 varav 2 antogs.

Utbildningsprogrammen är mellan 4 och 5 år och leder fram till en masters-examen. Samtliga linjer ger behörighet för forskarutbildning. Det totala antalet studerande âr ca 600 av vilka ca 50 deltar i forskarutbildning för lic- och dr-examina i idrottsvetenskaper och hälsovetenskaper.

Efter en gemensam basutbildning kan de studerande som valt programmet idrottsvetenskap välja tre specialisering, nämligen lärare i skolväsendet, tränare eller administratör. I all utbildnig ingår idrott och fysisk aktivitet.

Vid starten 1963 fanns vid fakulteten 2 professorer, en i fysiologi och en i pedagogik, samt några lektorer. Idag har fakulteten 7 professurer, 7 bitrádande professurer, 13 docenter som expert-timlärare och 16 lektorer samt ett antal assistenter m.m. Professurerna har mot idinriktning rottspedagogik, idrottspsykologi, biomekanik, idrottsfysiologi, idrottssociologi, folkhálsovetenskap samt idrottsmedicin. Fakulteten bedömer sig som forskningsmässigt stark inom såväl idrottsbiologiska, beteendevetenskapliga som hälsovetenskapliga ämnesområden. I den fortsatt utbyggnaden prioriteras en forskartjänst med inriktning mot idrott och massmedia.

Inklusive den administrativa personalen är 100 personer verksamma vid fakulteten. För utbildning och forskning man över ca 13,6 förfogar milj. Fmk (1988). För större investeringsbehovi utrustning m.m. erhålls särskilda medel.

skolväsendet är en viktig avnämare for de studerande vid fakulteten. Ca 50 procent av intagningskapaciteten avser utbildning till lärare. Omkring 95 procent av dem som fullföljer lärarutbildningen blir idrottslärare inom skolväsendet.

Idrottsrörelsen har inget direkt inflytande över rekryteringen eller utbildningen vid fakulteten. Den har också framfört viss kritik mot exempelvis trânarutbildningen for att vara alltför vetenskapligt inriktad. De som genomgått utbildningen får emellertid i allmänhet anställning inom idrottsrörelsen. Tränarutbildningen ger inte behörighet for tjänst som lärare i skolväsendet.

Idrottsrörelsen rekryterar en del idrottsadministratörer som annars har kommuner och länsstyrelser som viktiga avnämare.

Norge

Norges idrettshgäkoleNlH, startade sin verksamhet 1968. Högskolan och är enligt norsk universitetslag en vetenär en självständig enhet skaplig högskola, dvs. samma styr- och regelsystem som universiteten. Det betyder egna resurser för forskning och en egen fakultetsorganisation. Sedan tre år kan högskolan examinera doktorer.

har tre institutioner, nämligen institutionen för: Högskolan - biologiske og medicinske fag - samfunnsfag - idrettsfag

Institutionen for idrettsfag ansvarar bl.a. för utbildningen i Specialidrott samt träningsövningar och kroppsövningar.

i grundfack, mellanfack och Norsk högskoleutbildning är organiserad huvudfack. Pâ NIH omfattar studierna grundfack, mellanfack och hu- Efter avslutat huvudfack idrottskandidat - ämvudfack. uppnås graden betsexamen i idrott - men det är möjligt att avsluta studierna efter och mellanfacksnivân (cand.mag. grad) för att antingen gå grundfackstill arbetsmarknaden eller fortsätta studierna vid ett universitet.

Idrott kan studeras vid landets lärarhögskolor. Vid två som grundfack är det möjligt att läsa mellanfack i idrott och en lärarav lärarhögskolor utbildning i idrott som huvudfack men då endast med högskola erbjuder inriktning mot kroppsövningar.

Efter kan de studerande vid NIH genomgången grundfacksutbildning på första årets mellanfack välja mellan studier i kroppsövningar (blivande lârare) eller tränarstudier. Även studerande från andra högskolor kan antas till studier på mellanfacksnivå vid NIH.

Oavsett inriktning på mellanfackstudierna (nivå I) kan man välja mellan följande specialiseringar på mellanfacksnivå II: - anpassad fysisk träning - friluftsliv - kultur-och idrottsforvaltning - hälsolâra och idrottsbiologi

Huvudfacksstudier är förutsättningen for âmbetsexamen och for forskarutbildning.

Kompetens for att undervisa i idrott i skolväsendet erhålls på två vägar. Efter avslutat grundfack följer ett års mellanfacksstudier med inriktning mot kroppsövningar. Därefter kan man välja mellan olika mellanfacksstudier. Alternativt kan man läsa två år idrott, grundfack och ett års mellanfack, samt ytterligare ett år i ett annat ämne. Båda altemativen är treåriga och leder fram till en fack-lärar utbildning, dvs. ettånmeslârare i idrott i ungdomsskolan(13-16 år) och fortsâttningsskolan (16-19 år). Många kombinerar dock ämnet idrott med andra ämnen för adiunkts- eller lektorstjänster inom ungdomsskolan och fortsättningsskolan.

År 1988 antogs ca 90 studerande till grundfacksnivån av 345 sökande. Till nivåer, mellanfack samtliga grundfack, och huvudfack, var det 745 sökande. Totalt fanns det 370 studenter vid NIH 1988.

Efter avslutad utbildning går de flesta till skolväsendet. Då NIH också utbildar idrottsofñcerare rekryteras även några till försvaret. Samarbetet med norsk idrottsrörelse bedöms som viktigt och idrottsrörelsen har också möjlighet att påverka en mindre del (ca 5 procent) av rekryteringen till högskolan.

NIH har egna resurser för forskning. Antalet professurer är tio med foljande inriktning; idrottspedagogik, idrottsmedicin, idrottsfysiologi (2), anatomi, psykologi, samhällsvetenskap, trâningslâra och idrott (2).

Innehavama av professurerna i idrott har sin vetenskapli ga bas delvis i traditionella ämnesområden. Målet är emellertid att utveckla den idrottsliga profilen och ge den en starkare vetenskaplig förankring.

För att främja idrottsforskningen har Norges allmänvetenskapliga (NAF) inlett ett tioårigt forskningsprogram inom områforskningsråd finansieras till hälften av idrottsrörelsen och till hälfdet. Programmet ten över statsbudgeten. För 1990 har programmet en budget på ca 3,6 Nkr. Eftersom idrottsforskning äger rum även utanför NIH miljoner kommer medlen att fördelas över hela landet. Programmet ska utvärderas efter tre år.

Bilaga 2

Högskolans organisation och struktur

Idrottshögskolan blir en högskola bland andra i högskolesystemet och därmed inrangerad i högskolans regelsystem. För att klargöra innebörden i detta redovisar jag i bilagan några principiella drag i högskolesystemet av betydelse för verksamheten vid idrottshögskolan.

Styrningen av högskolan

Principerna för den svenska högskolans uppgifter, organisation, resurstilldelning m.m. vilar på 1977 års högskolereform. Sedan dess har förändringarna i högskolepolitiken syftat till att förtydliga ansvarsfördelningen i högskolan mellan de uppgifter som ligger på riksdag och regering respektive lokal högskoleenhet och dess styrelse.

Målen för grundläggande högskoleutbildning anges i högskolelagen. Ofta citerad är att utbildningen skall bygga på vetenskaplig grund. Även om utbildningen varierar både i omfattning och i specialisering mellan högskolorna ställs samma höga kvalitetskrav på all utbildning var den än förekommer.

Statsmakternas styrning av den högre utbildningen och forskningen är i huvudsak målstyrd och resultatkontrollerad. Systemet âr decentraliserat vilket ytterligare accentueras av att treårsbudgetering införs i högskolan från och med budgetåret 1990/91.

Utbildningsutbudets organisation

All högskoleutbildning skall främja förberedelse för yrkeslivet. I det ligger att den utöver yrkeskunskaper skall ge förmåga till att kritiskt tolka och bedöma företeelser i arbetslivet och att se yrkesinsatsen i ett vi-

får inte yrkesinriktningen vara alltför snäv dare perspektiv. Samtidigt utan vara användbar inom ett brett område av arbetsmarknaden.

Högskolans grundläggande utbildning är organiserad i linjer avsedda behoven av sammanhängande utbildningsprogram med att tillgodose yrkesinriktning.

Allmänna utbildningslinjer ska svara mot ett mer bestående behov av allmän karaktär och vara inriktade mot mer eller mindre breda yrkesområden. beslutar om allmännamål for utbild- Riksdag och regering ningslinjen, dess omfattning, antalet nybörjarplatser och lokalisering. Endast for vissa linjer inom sektorerna for vårdyrken och underviskrävs det centrala utbildningsplaner. För övriga linjer utningsyrken formas utbildningsplaner och kursplaner som bestämmer utbildningens och examinationens uppläggning m.m. lokalt innehåll, undervisningens vid varje högskoleenhet.

Lokala inrättas efter beslut av högskoleenhetens styrelse. Även linjer lokala skall förbereda for verksamhet inom ett viss yrke eller en linjer viss sektor av arbetsmarknaden.

En lokal linje kan utvecklas i samverkan med lokalt näringsliv, organisationer m.m. Efter att en sådan linje prövats lokalt kan den, om den vii allmän En lokal sar sig svara mot ett mer allmänt behov, övergå linje. linje måste uppfylla de kvalitetskrav som gäller for all högskoleutbild- Den lokala är ett viktigt inslag i det utvecklingsarbete och ning. linjen den fornyelseprocess som pågår inom högskolan.

Individuella utbildningslinjer syftar till att tillgodose en eller flera studerandes Beslut om att inrätta en individuell linutbildningsönskemål. je fattas vanligtvis av högskolestyrelsen.

Fristående kurs ska tillgodose sådana behov av fortbildning eller vidareutbildning och andra behov och önskemål om utbildning som inte motsvaras av linjer. Den skall även tillgodose behovet av kompletterande utbildning for de studerande som önskar gå vidare i forskarutbildning men som inte uppfyller villkoren for särskild behörighet.

Högskolestyrelsen kan besluta att del av utbildningslinje kan erbjudas som fristående kurser. Styrelsen kan även besluta att inrätta fristående kurser som inte ingår i någon linje vid högskolan.

Utbildningslinjer ska vara uppbyggda av kurser. Vid planeringen av en linje bör man beakta möjligheten att inom linjen kombinera kurser som anordnas inom olika fakulteter och högskolor. Ansvaret for utbildningsplaner, kursplaner m.m. är decentraliserat till högskolorna, dvs. ansvaret för utbildningens uppläggning och innehåll är en lokal fråga.

Utbildningsbevis

Det enhetliga värderingssystemet i högskolan för grundutbildning består av ett poängberäkningssystem. Varje studievecka geri princip 1 poäng, en termin 20 poäng etc.

Efter genomförd kurs får den studerande ett utbildningsbevis. Poäng och betyg skall anges i beviset.

Utbildningsbevis utfärdas vid statlig högskoleenhet av rektorsämbetetf Vid studier vid mer än en högskola utfärdas utbildningsbeviset av den högskola där den studerande senast godkänts i prov eller har slutfört sin utbildning.

UHÄ kan föreskriva att det till utbildningsbeviset skall knytas en examensbenämning. Vanligt är att uttrycket högskoleexamen på förenas med linjens beteckning. Det går också att till en lämplig yrkesbeteckning eller allmänt använda utbildnings- eller yrkestitlar knyta ordet examen. Ide fall då filosofie kandidat-examen används jämte linjens beteckning mâste särskilda villkor vara uppfyllda. Utbildningen måste omfatta minst 120 poäng och innehålla minst tvâ ämnen och ge behörighet för att antas till

forskarutbildning. Vidare måste den omfatta

minst 100 poäng i kurser eller utbildningsmoment i ämnesområden inom de forutvarande filosofie fakulteterna.

Forskningsanknytning

för en god högskoleutbildning är nära kontakter med Förutsättningen kvalificerad Det innebär inte att grundutbildning, forskarutforskning. och forskning måste förekomma vid samma högskola. En rad bildning mindre och medelstora högskolor har etablerats under de Senaste 20 åren utan den forskningsorganisation som förknippas med traditionell universitetsutbildning.

För att grundutbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna inte ska frikopplas från forskningen finns fakultetskollegier för varje fakultet inom de förutvarande högskoleregionerna. Samtliga högskolor har därigenom ett gemensamt fakultetskollegium för tjänster som professor och forskarutbildade lärare. Fakultetsnämnderna vid universitet har ett ansvar for att och högskolor med egen fakultetsorganisation som saknar egen fakultetsorganisation inäven lärare vid de högskolor Fakultetsorganens ansvarfördelning vid fogas i forskargemenskapen. de olika universiteten framgår av bilaga 10a i högskoleforordningen.

bestäms i stor utsträckning av och

Kvalitén i utbildningen kompetens

kvalifikationer hos lärarna. I varje lärartjänst ingår fortbildning och skyldighet att följa med den vetenskapliga utvecklingen inom det egna ämnesområdet.

För att främja detta finns en s.k. rörlig resurs som är tillgänglig för alla och högskoleadjunkter som avlagt doktorsexamen elhögskolelektorer ler har motsvarande Den fördelas av högskolestyrelserna efv kompetens. ter från fakultetsnämnden vid berörd enhet med fasta forsk-

förslag

ningsresurser.

Den rörliga resursen skall täcka behov dels som avser vad man kallar frontlinjeforskning, dels forskning som är av betydelse för den grundlägoch dels insatser som har karaktär av att stärka den gande utbildningen enskilde lärarens kompetens. Det ger högskolor utan egna fasta forskmöjlighet att utlysa tjänster som till en del innehåller ningsresurser forskning eller där den huvudsakliga uppgiften är forskning.

För att stimulera samspelet mellan och forsgrundutbildning, forskning karutbildning anvisar regeringen medel direkt till de statliga högskoleenheterna. Medlen kan användas tämligen fritt av högskolorna,och har hittills främst använts for utveckling och drift av kurser som ger de studerande behörighet till forskarutbildning. Men medlen har också använts för ändamål som högskolorna inte kunnat inom ramen prioriterat för andra anslag. Det kan gälla förstärkning av bibliotek, inrätta särskilda studierektorstjänster för forskarutbildning, lärares tjänstledighet for forskning, konferenser m.m. En generell iakttagelse är att under de tolv år som anslagit funnits har högskolornas intresse och medvetenhet ökat om forskningsanknytningens betydelse för grundutbildningen.

Inom samma anslagspost erhåller de konstnärliga särskilhögskolornas da medel för konstnärligt Termen markerar att en utvecklingsarbete. viss skillnad föreligger mellan arbete i traditionell mevetenskapligt ning och den konstnärliga utvecklingsprocesssen, en skillnad som kanske mer innebär skillnad i metoder och form än grundläggande förutsättningar för forskning. Medlen fördelas av respektive högskola där ett till högskolestyrelsen rådgivande organ svarar för planering, beredning och fördelning av medlen för konstnärligt utvecklingsarbete.

Resursen fördelas direkt till de konstnärliga och kan ses högskolorna som kompensation for att lârartjänster som är förenade med konstnärligt utvecklingsarbete inte har en naturlig fakultetstillhörighet. Konkret innebär det bl.a. att fakultetsnämndernas fördelning av den rörliga resursen inte innefattar de konstnärliga högskolorna och att tjänster som innebär konstnärligt står utanför utvecklingsarbete fakultetsorganisationen.

Regler för behörighet och urval

Den 1 juli 1991 träder nya regler i kraft för behörighet och urval till högskolan. Reglerna för allmän behörighet ändras marginellt. Villkoren för särskild behörighet fastställs av UHÄ för allmänna utbildningslinjer.

För övriga utbildningar fastställs villkoren av berörd högskola eller linjenämnd.

är genomgripande när det gäller urvalet av studerande Förändringarna till högskolan som i fortsättningen kan ske antingen på betyg eller efter utbildningslinjer är det UHÄ som bestämmer fördelprov. För allmänna av platser mellan betygsurval och provurval. För lokala linjer är ningen de riktlinjer meddelat, bedet högskolestyrelsen som, efter regeringen stämmer fördelningen.

För urvalet till fristående kurs kan ett eller flera av urvalskriterierna behovet av utbildning, tidigare utbildning, högskoleprov och arbetyg, betslivserfarenhet användas. Den lokala högskolstyrelsen avgör villkoren för antagning till fristående kurs.

och urval till är utformade Reglerna för behörighet forskarutbildning för att garantera att kvalitén i forskarutbildningen upprätthålls. Behötill forskarutbildning är den som uppfyller kraven på allrig att antas män och särskild behörighet.

Allmän har den som genomgått allmämlokal eller indviduell behörighet inom grundläggande högskoleutbildning om minst 80 utbildningslinje poäng.

till fästs särskilt avseende vid kravet Vid antagning forskarutbildning på särskild behörighet. Inom flera sektorer finns ett antal traditionella, forskningsanknutna grundutbildningar (allmänna utbildningslinjer) som i regel omfattar minst 120 poäng. Generellt uppfyller den som genomgått en sådan utbildning kraven på särskild behörighet. Vanligtvis är kravet 60 poäng i ett för forskarutbildningen relevant ämne for linjer som kan hänföras till det gamla filosofiska fakulteten.

För allmänna utbildningslinjer i högskolan som normalt inte är uppbyggda för att ge fördjupning inom ett visst befintligt forskarutbildningsämne kan särskild behörighet nås genom att högskolan t.ex. anordnar överbryggande kurser.

Om ämnet för forskarutbildningen ingår i grundutbildningen bör en nivå motsvarande 60 poäng kunna uppnås med överbryggande kurser. Sammanlagt 40 poäng utöver vad som ingår i grundutbildningen anses därvid utgöra en rimlig riktpunkt.

Ide fall forskarutbildning avses att anordnas i nya ämnen som inrättas i anslutning till icke traditionellt forskningsanknuten högskoleutbildning, bör de särskilda behörighetskraven fastställas efter samråd mellan den lokala högskolestyrelsen och UHÄ. Exempel på sådana ämnen är massmedieforskning och omvårdnadsforskning.

Högskolans styrorgan

Varje universitet och högskola är en självständig enhet. Något ñlialförhållande förekommer inte. Det nätverk av samarbete som existerar mellan de olika universiteten och högskolorna, mellan lärare och forskare inom olika områden, har byggts upp uteslutande utifrån de olika högskolornas intressen och behov.

Verksamheten vid en högskolan leds av högskolestyrelsen och rektoro

sämbetet. Ämbetet har under styrelsen fortlöpande det närmaste inse-

endet över allt som rör högskoleenheten.

Styrelsen består av minst 11 ledamöter varav 6 företräder allmänna intressen, 2 verksamheter inom högskolan. Högskolans rektor är vidare ledamot av styrelsen. Två företrädare för de studerande har rätt att ingå i styrelsen. Företrädama for allmänintresset utses av regeringen. Om regeringen inte beslutar annat är rektor styrelsens ordförande.

För grundläggande högskoleutbildning ska finnas en linjenämnd. Nämnden skall planera utbildningen och handlägga andra frågor rörande utbildningens innehåll och organisation. Linjenämnden kan omfatta en eller flera allmänna eller lokala utbildningslinjer eller påbyggnadslinjer.

En linjenämnd som bara omfattar verksamhet vid en högskola inrättas av högskolestyrelsen. Ska nämnden exempelvis omfatta utbildning vid mer än en högskola inrättas den efter gemensamnt beslut av respektive styrelse för berörda högskolor. Linjenämnden skall består av företrädare för lärarna inom högskolan och för yrkeslivet med anknytning till nämndens verksamhetsområde.

Utbildning och forskning ska bedrivas inom institutioner eller andra arbetsenheter. En institution kan vara gemensam för två eller flera högskoleenheter om berörda högskolestyrelser så beslutar. För de högskoleenheter som saknar fasta forskningsresurser är det inte nödvändigt med institutionsindelning. Behovet av institutioner och institutionsindelningen beslutas av högskolestyrelsen.

En central fråga är relationen mellan institution och linjenämnd. Linjenämndens uppgift är att besluta om utbildningens innehåll och organisation. Linjenämnden bevakar målen och uppläggningen för linjen som helhet och samordnar de olika intressen och önskemål som kan göra sig gällande i sammanhanget, bl.a. från berörda institutioner. En viktig samordningsuppgift är att ge högskolestyrelsen underlag för att bedöma de resurser som de olika linjerna skall förfoga över. Inom dessa ramar har institutionerna bl.a. rätt att medverka i beslut om utbildningens innehåll och val av kurslitteratur.

På högskolan har grundutbildningen och forskningen-forskarutbildningen olika planeringsorgan. Linje-och yrkesinriktningen i grundutbildningen är en uppgift for linjenämnden. För planering m.m. av forskning och forskarutbildning svarar fakultets- eller sektionsorganisationen.

Bilaga 3

Kommittédirektiv

EE W

Dlr l989:42

Utredning om en självständig högskoleenhet på idrottens område i Stockholm

Dir. I989:42

Beslutvid ucgeringssammantuåde l989-tl8-3l Chefenför utbilf * g r-artcmentet.statsrådetGöransson.anför.

Mitt förslag

Med anledningav riksdagensbeslut(l988l89zUbU22.rskr. I97) om att regeringenbör föreläggariksdagenförslagom ensjälvständighögskoleenhet i Stockholmför grundläggandehögskoleutbildningpåidrottensområdeföreslår jag att en särskildutredaretillkallas för att ta fram underlagför ett sådantförslag.

Bakgrund

Riksdagensbeslutbyggerpå förslagav utUdningsutskGttet.l sitt betänkandeansluter sig utskottet till motionsyrkandenom en självständighögskoleenhetför grundläggandehögskoleutbildningpåidrottensomrâde.Enligt utskottet bör en sådanenhetkommatill ståndi Stockholm.Sedanden l juli l988 finns ett centrumför idrottsforskningi Stockholmsompålämpligt sättbör samordnasmedden nyaenheten.Utskottetföreslåratt det bör ankommapåregeringenatt föreläggariksdagenförslagomensjälvständighögskoleenhetpåidrottensområdei Stockholm.såatt enny utbildningsorganisationm.m. kan kommatill ståndsenastden l juli 1992.Utskottetframhållervidareatt det är nödvändigtattpåett tidigt stadiumbedömadetresursbehovsomkanuppkommaför treårsperioden1990/91- 1992/93medanledning av förslaget. Utskottet avstyrkeri sammabetänkandevissaandramotionermedförslag om insatsernär det gällerutbildningpåidrottensområde.

Uppdraget Riksdagenhar begärtenorganisatoriskförändringsomi förstahandberör den befintliga grundläggandehögskoleutbildningenpå idrottensområdei Stockholm.Uppdragetatt ta fram underlagför ett förslagfrån regeringen om en sådanförändringbör lämnastill en särskildutredare. Utredarenbör sombakgrundgeenövergripandebeskrivningavdetutbud av utbildning inom idrottensområdesomfinns i landet.Utredarenbör vidare göraen noggrannkartläggningav denutbildningpåområdetsombedrivsi Stockholmochutifrân dennakartläggninglämnaförslagtill uppgifter för denförordadenyahögskoleenheten.l detsammanhangetmåsteutredaren övervägaoch föreslåhur ansvaretför utbildning avlirare i idrott inom idrottslärarlinjcn. grundskollärarlinjenoch ämneslararlinjenskall fördelas mellanden nyaenhetenochövrigaberördaenheter,i förstahandhögskolan för lärarutbildning i Stockholm. Utredaren bör vidare lämna förslag i sådanaorganisatoriskafrågor rörandeden nya högskoleenheteni vilka beslutskall fattasavregeringen. Regeringenfastställdeden 2 juni 1988förordning(UHÄ-FS 1988:14)om centrumför idrottsforskning. l uppdragettill utredareningårocksåatt undersökaförutsättningarnaför en samordningav verksamhetenvid dennya högskoleenhetenochvid centrumför idrottsforskningochläggaframdeförslagsomvisar sig lämpliga. Utredarenskall ävenberäknadet resursbehovsomdenförordadenyaorganisationenför med sig och lämna förslagtill finansieringav merkostnadema. Utredaren skall samrådamed berörda myndigheter.organisationeroch statligakommittéer. För utredarensarbetegäller direktiven (dir. 1984:5)till samtligakommittéerochsärskildautredareangåendeutredningensförslagochkonsekvenser och direktiven (dir. 1988:43)angåendebeaktandeav EG-aspekter. Utredarenskall redovisasina förslagsenastden 1april 1990.

Hemställan

Medhänvisningtill vadjag nu har anfört hemställerjagatt regeringenbemyndigarchefenför utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119)- meduppdragatt ta fram underlagför det avriksdagenbegärda förslagetom en självständighögskoleenheti Stockholmför grundläggande högskoleutbildningpå idrottensområde att beslutaomsakkunniga,experter,sekreterareochannatbiträdeatutredaren.

” Vidare* jag att. _ att u * uaskillL åttondehuvudtitelnsanslagUaredningarm.m.

Beslut Regeringenansluter sig till föredragundensövervägandenmh bifaller hans hemställan.

.-.#838 .JSMUN

f « S ?il

099;

q MKÅEEEQ??? ...u san-una...

KUNGL BIBL.

1990-02-12

STOCKHOLM

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Företagstörvärv i svenskt näringsliv. I. 2. Överklagningstän och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. S. 3. En idroushögskola i Stockholm - struktur. organisation och resurser för en självständig högskola pa idrottens omrâde. U.

Statens 1990

offentliga utredniigar

Systematisk förteckning

Industridepartementet Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1]

Socialdepartementet Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprüvning inom socialtjänsten. [2] Utbildningsdepartementet En idroushögskola i Stockholm - struktur, organisation och resurser för en självständig högskola pá idrottens omrâde. [3]

KUNGL. BIBL.

1990 -02- 1 2

STOCKHOLM