Motion och idrott 1997 : Idrottsutredningens intervjuundersökning : rapport till Idrottsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Idrott

I .

Rapport till o sutredningen

á DU 1997:188

%

STOCKHOLM

Krim

f

Statens offentliga utredningar

1997:188

Inrikesdepartementet

och idrott 1997

Motion

Idrottsutredningens intervjuundersökning

Rapport till Idrottsutredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertelz 08-690 91 90

E-post: fritzes order@liber. se

.

Internet: www.fritzes.se

Svara pâ remiss. Hu-r och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20811-3 Graphic Systems AB, Göteborg 1997 ISSN O375-250X

Förord

Idrottsutredningen har i uppgift att bl.a. utvärdera målen för den statliga idrottspolitiken Dir. 1996:84. Ett övergripande tema för de senaste decenniemas politik har varit att idrotten skall ha en klar inriktning på bredd omfatta många aktiviteter och nå många människor.

- Motivet har varit att regelbunden fysisk aktivitet fritiden bidrar till god hälsa.

Den statliga idrottspolitikens syfte är att bidra till att medborgarna idrottar och motionerar sin fritid. I föreliggande rapport redovisas resultatet av en intervjuundersökning som utredningen beställt och som bygger på ett riksrepresentativt urval av befolkningen 15 år och äldre i Sverige. Vårt uppdrag till undersökningsledaren var ta reda på medborgarnas idrotts- och motionsvanor, hur de förändrats över tid och vilken betydelse idrottsföreningama har för motionsvanoma. Vi var vidare intresserade av att få veta något om utrymmet för motion dvs. dels tillgången till anläggningar, dels kostnaderna för den egna och barnens motion och om motion och hälsa.

I uppdraget ingick att analysera resultaten efter ålder, kön, hushållsinkomst, fysisk hälsa, etnisk tillhörighet och bostadsort. Vidare ingick att analysera i vilken utsträckning motionsvanoma påverkas av individens värderingar. Värderingsanalysen kan, är vår förhoppning, fördjupa vår kunskap om vad det är som styr motionsvanoma utöver rent strukturella förhållanden.

Intervjuundersökningen är slutförd och rapporterad till utredningen. Genom att publicera den nu, innan vårt slutbetänkande avlämnas, vill vi dela med oss av de kunskaper rapporten givit oss i förhoppning om att dessa kan intressera vidare krets och bidra till idrottsdebatten

även en såväl inom idrottsrörelsen som i samhället i övrigt. Denna volym innehåller således ett underlag för kommitténs fortsatta arbete, inte ett ställningstagande av kommittén.

Stockholm i december 1997

Kjell Nordström ordförande

Motion och idrott 1997

Idrottsutredningens intervjuundersökning

Karin Busch Zetterberg

AB

Valuescope

Essinge Brogata 6 2tr, S-112 61 Stockholm, Sweden

Förord

Idrottsutredningen är parlamentarisk utredning statens stöd

en om till idrott och motion. Den är tillsatt 1996 av regeringen initiativ

av statsrådet Leif Blomberg.

I utredningens underlag ingår denna riksrepresentativa intervjuundersökning baserad 2.100 telefonintervjuer bland allmänheten 15 år och äldre i Sverige, genomförd under maj juni 1997. För upplägg-

ning och rapportering av undersökningen svarar ValueScope AB. Kontaktperson från Idrottsutredningen har varit huvudsekreterare fil dr Helena Streijffert. Ansvarig på ValueScope har varit fil lic Karin Busch Zetterberg.

Fältarbetet och viss tabellering gjordes av TEMO AB under ledning av direktör Hans Alfredson.

1 om motion

Intervjuundersökning

och idrott

Tidigare riksundersökningar

Riksomfattande intervjuundersökningar med många uppgifter om idrott, motion och hälsa hos allmänheten har genomförts i Sverige sedan 1970-talet. Det är därför möjligt att beskriva trender och besvara frågor typen "Har motionärer och idrottsutövare ökat eller minskat i

av tv/Intemet-åldem", "Har kvaliteten på motionsaktivitema ökat eller minskat", "Motionerar vi eller i idag", vilka

mer ensamma grupp befolkningsgrupper har andelen med övervikt ökat eller minskat"

Ett önskemål från Idrottsutredningen att jämförelser bör göras

var med tidigare uppgifter idrott och motion hos allmänheten. Vi har

om därför upprepat del frågor ställts i andra intervjuunder-

en som sökningar, de äldsta från 70-talet.

Jämförelser görs med följande intervjuundersökningar:

"Kost och motion 1971."

I denna studie genomfördes personliga intervjuer med ett riksrepresentativt urval 1.890 i åldrarna 20 70 år. Fältarbetet genom-

av personer fördes Institutet för Framtidsforskning under april september 1971.

av - Resultaten finns i Ola Arvidsson, Erland Jonsson, Staffan Skerfving, Göran Stütz, Kost och motion i Sverige, Beteenden, attityder och kunskaper hos den befolkningen. Socialstyrelsen, Stockholm

vuxna 1973.

12 Intervjuundersökning motion och idrott SOU 1997: 188

om

"Kost och motion 1978."

I dessa intervjuer upprepades bl. vissa frågor från den tidigare "Kost

a. och motion 1971" till ett slumpmässigt urval 2.000 i åldern

av personer 18 70 år i hela landet. Intervjuerna genomfördes i april och maj 1978

av Sifo för Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning h-nämnden och en arbetsgrupp inom den medicinska expertgruppen för kost och motion MEK. Intervjurapporten har titeln Karin Busch, Hans Zetterberg, Några förändringar i kost- och motionsvanor under 1970talet. Sifo, Stockholm 1978.

"ULF fritid 1982-83."

om

ULF är Statistiska Centralbyråns löpande undersökning folkets

om levnadsförhållanden. Det är den officiella statistikens främsta källa till information om välståndets och välfärdens utbredning och välfärdens jämlikhet. I denna statistikserie har vi särskild anledning att hänvisa till publikationen Levnadsförhållanden, Rapport 56, Fritid, Levnadsför-

nr hållanden 1982-83. Sveriges officiella statistik, Stockholm 1987. Den baseras på 13.953 riksomfattande besöksintervjuer under fyra perioder vardera åren 1982 och 1983. Jämförelser görs med ULF från 1976. Intervjuåldem var 16 74 år.

-

"LIV 1990."

1 denna studie kallades slumpvis utvalda till teststationer i de

personer åtta län som ingick i undersökningen: Malmöhus, Skaraborg, Örebro, Södennanland, Stockholm, Västmanland, Jämtland och Västerbotten. Personerna medförde urinprov, sjuksköterska tog blodprov och

en blodtryck samt mätte längd och vikt. En enkät besvarades försöks-

av personerna och den fysiska prestationförmågan kondition, styrka, rörlighet, balans, hoppfönnåga, löpförmåga, koordinationsförmåga

testades av särskilda försöksledare anställda varje läns korpförbund.

av Datainsamlingen skedde våren 1990 våren 1991. Resultaten finns i

boken: Lars-Magnus Engström, Björn Ekblom, Artur Forsberg, Maria

v Koch, Jan Seger, Livsstil Prestation Hälsa, LIV 90, Rapport

- - Motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och hälsotillstånd bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. Folksam, Högskolan för

lärarutbildning, Idrottshögskolan, Karolinska Institutet, Korpen, Riks-

idrottsförbundet, Stockholm 1993.

Intervjuundersökning om motion och idrott 13

1997 års undersökning

Idrottsutredningens nya intervjuundersökning innehåller mer än upprepningar frågor från dessa tidigare mätningar. Nya frågeområden är av bland andra: Vad kostar idrotten och motionen den enskilde Vi kan redovisa 0 kostnaden for egen utrustning och avgifter för eget utövande av verksamheten. I regi idrottar och motionerar folket Vi kan för första gången 0 vems redovisa kommunernas, föreningarnas och privatforetagens andelar motionsmarknaden. av Vilka allmänna värderingar styr valet av motions- och idrottsaktivitet 0

Intervjuerna gjordes mellan den 14 maj och 25 juni 1997. Frågeformuläret utformades ValueScope i samarbete med av Idrottsutredningen. Det återfinns i Appendix Innan intervjuerna började gjordes provintervjuer i två omgångar för att testa frågomas lydelse och intervjuns längd. Det slutgiltiga frågeformuläret godkändes Idrottsutredningen. av Undersökningspopulation är 1997 års befolkning i Sverige 15 år och äldre. Totalt finns 7.183.000 i dessa åldrar. personer Urvalet är slumpmässigt och undersökningen är representativ för hela riket. Intervjuerna gjordes inom ramen för TEMOs telefonomnibuss kompletterad med intervjuer med över 75 år. Fältarbetet personer genomfördes från TEMOs telefonintervjucentral med hjälp av CATI Computer Aided Telephone Interviews. Den genomsnittliga intervjutiden 20 minuter. Vi bedömer fáltarbetet tillförlitligt. Det var som visade sig lätt att intervjua idrott och motion. Ämnet intresserade om många och vanligen tyckte de utvalda att det var trevligt att bli tillfrågade. En metodredogörelse från TEMO finns i Appendix Före tabellering har intervjuerna vägts till sina rätta proportioner för att minimera eventuella skevheter i urvalet. I tabellerna görs avrundningar och totalen adderar inte alltid till 100 procent. I vissa fall kan flera vara tillåtna på samma fråga och då adderar de till över 100 svar procent.

14 Intervjuundersökning om motion och idrott SOU 1997: 188

Bastal

Rapporten baseras telefonintervjuer med 2.100 15 år och

personer äldre, därav 1.021 män och 1.079 kvinnor. De intervjuade fördelar sig så här: Tabell 1:

- 30 44 år 570 27%

- 45 59 år 480 23%

-

-

I kapitel 6 redovisas motionsnivåer för män och kvinnor i olika åldrar utom dem som lider av någon sjukdom eller invaliditet begränsar

som möjligheterna att motionera. För dessa tabeller gäller följande bastal:

Intervjuundersökning motion och idrott 15

om

Tabell 1:2

Antal

I kapitel 7 redovisas värderingar, vilka baseras på svar från 1.861 intervjupersoner. Andra viktiga bastal rapporteras i texten på relevanta ställen. Alla bastal finns dessutom i TEMOs Tabellbilaga som överlämnats till Idrottsutredningen.

I denna undersökning 130 av de intervjuade invandrare 6% av

var alla, dvs de födda utomlands och har minst en förälder som då inte

var

svenska medborgare. Frågeformuläret var på svenska och endast var invandrare förstår svenska i telefon kunde intervjuas.

som

16 Intervjuundersökning om motion och idrott SOU 1997: 188

Tabell 1:3

Antal Procent

Invandrare 130 6%

Därav från

av Sverige men den ena eller båda föräldrarna var inte svenska medborgare när de föddes. 40 av dessa hade någon förälder från Finland och nio kom från något utomeuropeiskt land.

Bastalens storlek och nivån procenttalen avgör den statistiska osäkerhetsmarginalen. Högre bastal lägre osäkerhetsmarginal och

ger procenttal närmare 50 ger högre osäkerhetsmarginal. Tabellen på sidan 3 i Appendix 1 visar hur.

Av samtliga intervjuade 15 år och äldre är 54 procent förvärvsarbetande, 25 procent är inte förvärvsarbetande under 65 år studerande, hemarbetande, arbetslösa, sjuka etc. och 21 procent är förvärvsarbetande folkpensionärer. Sådan är sammansättningen av den svenska vuxna befolkningen 1997.

2 Motions- och idrottsaktiviteter

1 997

"Idrott" är ett fomnordiskt ord. Det är ett samlingsbegrepp för medvetna och organiserade kroppsövningar. En del idrott är organiserad som tävlingar, en del idrott saknar tävlingsmoment. "Motion" är en del

idrotten och saknar oftast tävlingsmoment. av

I tidigare undersökningar har olika krav ställts omfattning och intensitet i motionsutövandet. Ibland har viss regelbundenhet i motionsutövandet krävts som t ex 20 gånger per år, ibland har viss ansträngningsgrad krävts som t ex att man ska bli lätt andfådd och/eller svettig 13 till 15 på den sk Borg-skalan enligt Socialstyrelsens rekommendation och då har inte långsamma promenader räknats som motion. I de studier behandlar sambandet mellan hälsa och motion

som tar man dock vanligen all rörelse i beaktande, även den som är helt orelaterad till idrott som dammsugning och gräsklippning.

I Folkhälsoinstitutets bok Vårt behov av rörelse 1996 definieras motion som den del av idrotten där kroppsövningar används i syfte att må bra, att bibehålla bra eller få bättre hälsa och fysisk prestationsförmåga 11. Motion är sålunda ett stort tält som rymmer olika

s

grader av regelbundenhet, ansträngning, organisation och tävling.

Motion på fritid

Motionsnivåer

En översikt av läget ges i svaren på denna fråga:

"Om vi nu ser till den motion du f°ar på din fritid så har jag här en beskrivning av olika motionstyper. Vilken av de här sju grupperna

du själv bäst i vi ser till året som helhet" Svarsaltemapassar om tiven lästes upp.

18 Motions- och idr0ttsak1iviteter 1997

Tabell 2: 1

Alla Män Kvinnor

Får praktiskt taget ingen motion alls 4% 4% 4%

Får litet motion av enklaste slag då och då Promenerar någon timme då och då, åker skidor ett par gånger om året, simmar då och då

semestern, plockar svamp någon gång hösten 27% 22% 31%

Får regelbundet lätt motion genom olika aktiviteter beroende på säsong simning, skidåkning, raska

promenader, trädgårds-arbete etc 34% 34% 35%

Får regelbundet ganska mycket motion genom olika säsongsaktiviteter skidåkning, simning, raska promenader, terränglöpning, trädgårdsarbete etc.Utför motionen så att den blir ansträngande.

Motionen sker på fasta tider utan då och då när 17% 20% 14%

jag har tid.

Motionerar på fasta tider varje vecka gymnastik,

tennis, squash, simning, ridning, handboll etc 12% l 1% 12%

Deltar i organiserad klubbträning deltar i enklare

klubbtävlingar etc 2% 4% 1%

Är aktiv idrottsman med regelbunden träning och

tävlingar då och då 3% 5% 2%

Inget av dessa passar in, vet 1% 1% 1%

Mycket få 4% säger att de inte får någon motion alls. Kvinnor motionerar, som vi skall se, lika mycket som män när det gäller antalet timmar, men fler kvinnor än män väljer beskrivningen "får litet motion av enklaste slag då och då" 31% jämfört med 22% for männen. Var tredje 34% av männen och 35% av kvinnorna får regelbundet lätt motion. Fler män än kvinnor säger att de regelbundet får ganska mycket motion genom olika säsongsaktiviteter och utför motionen så att den blir ansträngande 20% jämfört med 14% för kvinnor. 12

procent motionerar på fasta tider varje vecka, två procent deltar i organiserad klubbträning och tre procent beskriver sig som aktiva idrottsmän eller -kvinnon

Av tabellen framgår också att motionärerna är många och tävlingsidrottama är få. Man kan inte nå flertalet motionärer genom att enbart satsa tävlingsidrott. På en direkt fråga: "Har du deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året" svarade 17 procent 23% av männen och 12% av kvinnorna att de deltagit i en tävling det senaste året.

Motions- och idrottsaktiviteter 1997 19

Vi kommer att använda frågan och tabellen för att definiera fyra motionsnivåer:

Nivå Ingen motion alls eller liten motion enklaste slag "Får av praktiskt taget ingen motion alls" + "Får litet motion av enklaste slag då och då någon timme då och då, åker skidor ett par gånger - promenerar året, simmar då och då semestern, plockar svamp någon gång om hösten". Totalt 31 procent eller 651 intervjupersoner.

Nivå Regelbunden lätt motion "Får regelbundet lätt motion genom olika aktiviteter beroende säsong simning, skidåkning, raska pro- menader, trädgårdsarbete etc". Totalt 34 procent eller 714 intervjupersoner.

Nivå 3. Regelbunden mycken motion "Får regelbundet ganska mycket motion olika säsongsaktiviteter skidåkning, simning, raska genom -

promenader, terränglöpning, trädgårdsarbete etc. Utför motionen så att

den blir ansträngande. Motionen sker fasta tider utan då och då när jag har tid". Totalt 17 procent eller 357 intervjupersoner.

Nivå 4. Mycket motion och träning fasta tider och/eller aktivt idrottstävlande "Motionerar på fasta tider varje vecka gymnastik, tennis, squash, simning, ridning, handboll etc" + "Deltar i organiserad klubbträning, enklare klubbtävlingar etc" + "Är aktiv idrottsman med regelbunden träning och tävlingar då och då". Totalt 17 procent eller 357 intervjupersoner. Nedan visas de fyra nivåerna för män och kvinnor i olika åldrar: Tabell 2:2 Män Kvinnor 15-29 30-59 60 år 15-29 30-59 60 år år år + år år +

Nivå Ingen, liten 20% 24% 28% 23% 30% 44% motion Nivå Regelbunden lätt motion 20% 38% 38% 32% 39% 37% Nivå Regelbunden mycken motion med 22% 21% 20% 16% 18% 13% ansträngning Nivå Mycket motion, träning, tävling 39% 16% 13% 29% 14% 6%

20 Motions- och idrottsaktiviteter 1997

Spridningen i motionsaktivitet är mycket stor. Av de yngsta männen i åldern 15 29 år återfinns var femte 20% i nivå 1 dvs de motionerar

inte mycket eller inte alls och två fem 39% sportar och idrottar på

av fasta tider och tränar och tävlar ibland. Av de kvinnorna finner vi

yngre 23 procent i Nivå l och 29 procent i Nivå Med stigande ålder ökar andelen som motionerar litet Nivå 1 bland män och ännu bland

mer kvinnor. Man får dock inte glömma att det finns hel del äldre 60 år

en och däröver som ägnar sig mycket motion: 33 procent männen

av och 19 procent av kvinnorna i dessa åldrar finns i Nivå 3 och

Många aktiviteter kvalificeras som idrott och motion. I olympiska spel tävlar man numera i över 30 Till dessa kan läggas rad

grenar. en andra nationella och internationellt organiserbara tävlingar

som exempelvis orientering och en mångfald lokala tävlingsformer typen

av varpa på Gotland. Därtill kommer alla motionsaktiviteter utan tävlingsmoment. Vi kan inte studera dem alla. Öppna frågor, i vilka de svarande själva fick beskriva sina aktiviteter, ställda i LIV 90 gör det emellertid möjligt att välja ut de femton vanligaste i Sverige 90-talet. De är i fallande ordning: promenader, cykling, simning, joggning, skid-

åkning, gymnastik, aerobics/workout/styrketräning, skridskoåkning,

tennis/badminton/squash, fotboll, innebandy, löpning/friidrott, golf, Vattengymnastik. Praktiskt taget samtliga svenskar 15 år och äldre 98% utövar någon av dessa femton aktiviteter. Medeltalet aktiviteter är 4.3 av de femton.

Motionsaktiviteter

Vi frågade: " Jag skall nu läsa olika motionsaktiviteter och ber att

upp du säger om du brukar ägna dig det." Svarsaltemativen ett enkelt

var "ja" eller "nej".

Motions- och idrottsaktiviteter 1997 21

Diagram 2:1. Motionsaktiviteter

Annat Vattengynm Golf /, någon 98% utövar Friidrott aktivitet Innebandy Fotboll Tennismm Skridsko Aerobic,workont Gymnastik Skidåkning lossning Sinning Cykling Promenad

Skillnad i motionsaktiviteter mellan könen och åldrarna

De fem vanligaste motionsaktivitetema- promenader, cykling, simning, joggning, skidåkning har ungefär rangordning bland - samma män och kvinnor. En skillnad vi noterar bland fem-i-topp är att kvinnor föredrar simning framför joggning och männen joggning framför simning. Dessutom kommer gymnastik högre upp på kvinnornas lista.

22 Motions- och idrottsaktiviteter 1997

Tabell 2:3

Dubbelt så många kvinnor som män gymnastiserar. Däremot finns ingen åldersskillnad när det gäller gymnastik. Det motionsfonn

är en som invandrare utövar i högre grad än alla utfrågade 39% resp 27%.

De största åldersskillnadema finns beträffande aerobics, workout och styrketräning som är motionsformer för de yngsta.

Skridsko är en populär aktivitet för var tredje till 45 års ålder.

upp

Golf är en sport som attraherar i alla åldrar, dock fler bland de yngsta i åldern 15 29 år 12% och något färre i åldrarna 60 år och

äldre 6%.

Promenader och Vattengymnastik tilltalar fler äldre än yngre.

Motions- och idrottsaktiviteter 1997 23 Tabell 2:4

15-29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år

Någon annan

Alla utövar någon aktivitet 99% 98% 98% 96%

som Medelantal aktiviteter 7 7 9 0

Yngre ägnar sig fler sporter än äldre. Medelantalet aktiviteter bland

15 29 år är 5.7; i åldrarna 60 år och över ägnar sig i yngre man

medeltal åt 3.0 aktiviteter femton möjliga.

av

Skillnad i motionsaktiviteter mellan stad och land

Även i storstadstrafiken i Storstockholm, Göteborgsområdet och Malmöområdet är det många cyklar 61 procent. I övriga städer

som

71 cyklister och på landsbygden cyklar tre fyra 76%. På är procent av landsbygden brukar åka skidor 50%, vilket är betydligt fler

varannan än i städerna 32% i storstäder, 30% i övriga städer. Aerobics, workout och styrketräning är vanligare i storstäderna 29% än i övriga landet

23%.

I övrigt är skillnaderna i motions- och idrottsaktiviteter mellan stad och land ganska små.

Skillnad i motionsaktiviteter mellan

höginkomsttagare och låginkomsttagare

De största skillnaderna i idrotts- och motionsaktiviteter finns mellan inkomstklassema.

SOU 1997: 188 Motions- och idrottsaktiviteter 1997 25

Tabell 2:6

Hushållsinkomst per år

-120.000 120-179.000 180-299.000 300.000+

styrketräning Skridskoåkning 8% 16% 19% 29% Tennis, badminton, 13% 15% 16% 21% squash

motionsaktivitet

Alla som utövar 96% 98% 98% 99% någon aktivitet Medelantal 4 8 3 7 "aktiviteter

Dessa skillnader är i allmänhet större än skillnaderna mellan könen, åldrarna och bostadsortema. Endast promenader, gymnastik och Vattengymnastik förekommer i praktiskt taget lika omfattning i alla inkomstklasser.

För alla övriga gäller att de högre inkomstklassema är mer aktiva än de lägre. Skillnaderna finns inte bara för dyrare aktiviteter som golf utan också for billigare som cykling och joggning. Vi skall senare med början sidan 42 analysera kostnaderna for motion.

26 Motions- och idrottsaktiviteter 1997

Motionens professionalisering

En mindre del av svenskarnas motion är professionaliserad i den meningen att den leds av en tränare. Vi frågade: "Hur stor del av din motion sker med en ledare eller tränare" Tabell 2: 7

Det är vanligare att kvinnor motionerar med ledare eller tränare än att män gör det. Fler kvinnor än män deltar som vi sett i motionsgymnastik. Av kvinnorna motionerar 55 procent helt på hand utan

egen ledare eller tränare, jämfört med 69 procent männen.

av

Motion i anslutning till arbetet

En majoritet av de förvärvsarbetande har ett rörligt arbete som kräver att stå, gå och sitta 31% eller att stå och gå och dessutom moment att lyfta och bära 30%. Var fjärde har ett stillasittande arbete 23%. En handfull har ett stillasittande arbete inom Verkstadsindustri 1%. En minoritet har tungt kroppsarbete inomhus 7% eller utomhus 6%.

Frågan löd: "Olika arbeten är olika fysiskt ansträngande. Jag skulle vilja be dig klassa ditt dagliga arbete." Svarsaltemativen lästes upp.

men kräver annan Arbete inomhus som innebär att stå och gå,

också innebär moment att lyfta och bära 30% 25% 35% men

De verkligt tunga kroppsarbetena inom- eller utomhus har huvudsakligen männen, tredje förvärvsarbetande kvinna 35% har ett

men var arbete inomhus där de måste lyfta och bära. Bland invandrarna har 15

tungt kroppsarbete inomhus jämfört med 7 procent av hela procent ett befolkningen.

Tillgång till motion i jobbet

Varannan förvärvsarbetande 53% har tillgång till motion sin arbetsplats. Hälften dem 27% alla förvärvsarbetande utnyttjar

av av denna möjlighet. Frågorna löd: "Har du tillgång till motion genom jobbet" och "Utnyttjar du denna möjlighet att motionera"

En större andel offentliganställda än privatanställda har möjlighet att motionera via sin arbetsgivare 61% jämfört med 52%. Invandrare har mer sällan tillgång till motion genom jobbet 40% jämfört med 53% för

hela befolkningen.

Att eller cykla till arbetet

Till förvärvsarbetande ställdes frågan: "Om vi bara tänker på hur du

nu kommer till och från ditt dagliga arbete, brukar du då under någon del av året eller cykla någon del av vägen" Tabell 2:10

Förvärvsarbetande Alla 15-29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år

Andel som cyklar 52% 67% 49% 51% 53%

eller går till jobbet

Varannan förvärvsarbetande går eller cyklar till sitt arbete.

De yngre förvärvsarbetande gör det i betydligt större utsträckning än övriga 67%. Däremot finns det ingen skillnad mellan olika orter i hur

man tar sig till jobbet. I storstäderna går eller cyklar 52 procent, i övriga städer är andelen också 52 procent och i mindre orter går eller cyklar 56 procent till sin arbetsplats. Av tjänstemännen går eller cyklar 56 procent till jobbet, av arbetarna 51 procent.

Antal motionstimmar månad

per

Efter frågorna i intervjun olika typer motion och hur mycket

om av om man rör sig på jobbet och möjligheter till motion via arbetsgivaren ställdes följande fråga där intervjupersonen ombads uppskatta hur lång tid han/hon ägnar motion.

"Ungefär hur många motionstimmar i månaden blir det Bortse från resor till och från, omklädning etc."

Motions- och idrottsaktiviteter 1997 29

Tabell 2:1 1 Motionstimmar per månad Alla Män Kvinnor 1 4 timmar 16% 17% 15%

- 5 9 timmar 17% 18% 16%

-

Spridningen är stor när det gäller hur mycket tid man lägger ner motion. För sjätte blir det bara någon enstaka timme och för var var femte är det 25 timmar eller mer under en månad. Medelantalet timmar månad är 17.2, vilket innebär i genomsnitt 34 minuter per dag. Män per och kvinnor lägger i lika mycket tid på motion. stort sett ner De använder mer tid för motion än äldre. Många personer i yngre åldern 60 år och äldre har inte kunnat ange hur många timmar de motionerar månad, de angivit siffra motionerar i per men som en genomsnitt 18.9 timmar per månad.

Tabell 2:12

Motionstimmar per månad 15-29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år

1 4 timmar 14% 18% 17% 15% - 9 timmar 15% 20% 19% 15% 5 - 10- 14 timmar 19% 20% 19% 13% 15 24 timmar 25% 23% 19% 17% -

Lagom motion

Nästan är tillfredsställd med den mängd motion de får: 46

varannan procent att de får lagom eller tillräcklig motion. Och var femte

anser tycker att den mängd motion de får sin fritid bara ligger något i

30 Motions- och idrottsaktiviteter 1997

underkant. Var tionde att de får alldeles för litet motion och fyra

anser procent att de egentligen får mer motion än de behöver. Vi frågade:

"Om du ser all den motion du får i vardagslivet, det vill säga i arbetet, resor till och från arbetet och på fritiden, tycker du då att du själv får alldeles for litet motion, för litet motion, något for litet motion, lagom eller tillräcklig motion, något motion än nödvändigt eller

mer mycket mer motion än nödvändigt" Tabell 2:13

Av invandrarna säger 19 procent att de får alldeles för litet motion, att jämföras med 10 procent bland hela befolkningen.

Barnens motionsaktiviteter

I denna intervjuundersökning hade 492 skolbarn i åldern 7

personer - 15 år. Dessa föräldrar fick redogöra något även för sina barns motionsaktiviteter. När det fanns flera barn i hushållet valdes slumpmässigt det ut som senast hade födelsedag.

I landet finns totalt 957.000 barn i dessa åldrar. Sju av tio skolbarn ägnar sig någon sport eller idrott på sin fritid,

men för tre av tio är skolgymnastiken och skolidrotten den enda

organiserade motionsverksamhet de deltar

"Utövar barnet någon idrott eller sport utanför skoltid, fotboll,

ex. ishockey, ridning, segling, gymnastik, löpträning" Om ja: "Ungefär hur ofta idrottar eller sportar ditt barn utanför skoltid" Tabell 2:14

Motions- och idrottsaktiviteter 1997 31

En majoritet både pojkar och flickor i alla åldersgrupper bedriver

av någon sportverksamhet utanför skolan.

Liksom i ULF 1982-83 finner vi att andelen barn som sportar utanför skoltid är högst i åldern 10 12 år. Andelen flickor som idrottar är

något lägre än för pojkarna i åldrarna 7 9 år och 10 12 år, men i

- tidiga tonåren 13 till 15 år blir skillnaden mellan pojkars och flickors motionerande avsevärd 57% för flickorna jämfört med 74% för pojkarna. Tabell 2:15

som bundet varje vecka. Tabell 2: I 6

Barn 7 15 år Alla Pojkar Flickor

-

Nej ingen gång 30% 25% 34% Någon gång i kvartalet eller mer sällan 1 5 gånger per år 3% 3% 3%

- Någon gång i månaden 6 20 gånger per år 2% 2% 2%

- Någon gång i veckan eller oftare mer än 20 gånger per år 64% 69% 60% Vet hur ofta 1% 1% 1%

Barn som har föräldrar som är medlem i någon idrotts- eller motionsförening 34% av alla vuxna motionerar i större utsträckning än andra barn: 80 procent av dessa barn utövar någon idrott eller sport utanför skoltid jämfört med 69 procent av alla bam.

3 Trender i motion och idrott

För att få ett grepp om trenderna i motion och idrott har vi valt ut ett antal frågor från tidigare undersökningar. Vi börjar med några frågor friluftsliv och motion ur en lång lista över fritidsaktiviteter som om ställdes till allmänheten i SCBs undersökning ULF om fritid 1982-83. Intervjuaren frågade för var och en av följande aktiviteter: "Har du under de senaste tolv månaderna ..." Sysslat med trädgårdsarbete Strövat i skog och mark, t ex för att titta på naturen, plocka svamp och bär Tagit nöjes- och motionspromenader av annat slag ej i samband med vanliga inköp och liknande Fritidsfiskat Badat utomhus, besökt friluftsbad Sysslat med idrott motion utomhus

eller annan Sysslat med idrott eller annan motion inomhus Gått på idrottsevenemang som åskådare

Därefter frågades för varje aktivitet som intervjupersonen utövat: "Hur ofta har du gjort de senaste 12 månaderna" Svarsaltemativen var följande: Nej, ingen gång Ja, någon gång i kvartalet eller mer sällan 1-5 ggr/år Ja, någon gång i månaden 6-20 ggr/år Ja, någon gång i veckan eller oftare mer än 20 ggr/år

Redovisningen omfattar åldrarna 16 74 år för exakt jämförelse med ULF

fritid 1982-83 om

Idrottare och motionärer blir flera

Både motion/idrott inomhus och utomhus har ökat i popularitet mellan 1982-83 och 1997. Inomhusmotion utövas i stort sett varje vecka av 36

34 Trender i motion och idrott

procent från tidigare 25 procent. Andelen regelbundet utövar

som utomhusmotion har ökat från 28 till 37 procent. Dock gäller fortfarande att omkring hälften aldrig deltar i sådana aktiviteter: 47 procent har inte någon gång under senaste året sysslat med idrott eller motion

annan utomhus och 51 procent har inte någon gång sysslat med idrott eller annan motion inomhus. Men andelen regelbundet ägnar sig detta

som har ökat.

Tabell 3:1

16 74 år Andel av befolkningen 16 74 år under

- - som

ett år utövat följande aktiviteter

Ingen Några Någon I stort sett

gång enstaka gång i varje Summa

gånger månaden vecka

1-5 ggr 2-20 ggr 20+ ggr

Det är alltså inte sant att allmänheten passificeras till större inaktivitet i tv- och Intemet-åldem. Många tror att tv°s effekt är att

snarare man mera sällan går på idrottsevenemang som åskådare. Detta är emellertid inte heller sant.

Tabell 3:2

16 74 år Ingen Några Någon I stort

-

gång enstaka gång i sett varje Summa

gånger månaden vecka

1-5 ggr 2-20 ggr 20+ ggr

Gått på idrottsevenemang 50måskådare 1983 56% 24% 13% 7%

100% under ett år

1997 55% 24% 13% 8% 100%

Vi finner att nästan någon gång går och tittar på ishockey,

varannan fotboll, skidtävlingar, friidrott eller vad det kan Intresset har

nu vara. inte ändrat sig jämfört med början 80-talet. Under denna tid har

av emellertid utbudet av sport och idrott i tv avsevärt ökat. Invandrare gå mer sällan idrottsevenemang åskådare 28% jämfört med 45%

som

for alla. Idrottssociologin brukar framhålla att lokala idrottsevenemang

Trender i motion och idrott 35

har en latent funktion att öka människors identifikation med sitt lokalsamhälle.

Promenader och strövtåg ökar

Den vanligaste motionsaktiviteten är promenader, vilket mer än varannan gör i stort sett varje vecka. En överväldigande majoritet brukar också ströva i skog och mark for att titta på naturen, plocka bär eller svamp och så vidare. Denna aktivitet är emellertid inte lika ofta förekommande som promenader. Andelen som promenerar och andelen som strövar i skog och mark nästan varje vecka har ökat mellan 1997 och 1982-83. Tabell 3:3

16 74 år Andel av befolkningen 16 74 år som under

- -

ett år utövat följande aktiviteter

Ingen Några Någon I stort

gång enstaka gång i sett varje Summa

gånger månaden vecka

1-5ggr 2-20 ggr 20+ ggr

Nöjes- och motions- 1983 18% 13% 21% 48% 100%

promenader

1997 21% 6% 19% 53% 100%

Strövat i skog och 1983 19% 20% 29% 33% 100%

mark

1997 19% 17% 27% 36% 100%

Fiske och håller

trädgårdsarbete ställningarna

Omkring var tredje fiskar någon gång på sin fritid. Andelen är oförändrad från 1982-83 års undersökning. Trädgårdsarbete

är en annan vanlig fritidssysselsättning med motionselement som engagerar närmare varannan i stort sett varje vecka. Andelen är likaså oförändrad sedan 1982-83.

36 Trender i motion och idrott

Tabell 3:4

16 74 år Andel av befolkningen 16 74 år somunder - ett år utövat följande aktiviteter Ingen Några Någon l stort gång enstaka gång i sett varje Summa gånger månaden vecka 1-5 ggr 2-20 ggr 20+ ggr

Friluftsbadama har minskat signifikant under de senaste fjorton femton åren. 1982-83 svarade var femte 22% att de aldrig badade utomhus eller besökte friluftsbad. I år har andelen ökat till tredje 33%. An-

var delen som badar utomhus minst någon gång i månaden har minskat från 65 till 41 procent. Tabell 3:5

16 74 år Andel av befolkningen 16 74 är som under

- -

ett år utövat följande aktiviteter

Ingen Några Någon I stort

gång enstaka gång i sett varje Summa

gånger månaden vecka l-5 ggr 2-20 ggr 20+ ggr

Badat utomhus,

besökt friluftsbad 1983 22% 13% 23% 42% 100%

1997 33% 25% 23% 18% 100%

En del av skillnaden kan möjligen bero på tidpunkten för årets undersökning som var försommaren till skillnad från 1982-83 års undersökning, där intervjuarbetet var utspritt under tvâ hela år.

Invandrares motionsvanor skiljer sig inte mycket från hela den vuxna befolkningens. Promenader, trädgårdsarbete, fiske, idrott och motion inomhus och utomhus företas i utsträckning. Däremot

samma strövar utomnordiska invandrare i mindre utsträckning i skog och mark 63% av invandrare från europeiska länder utanför Norden och 61%

av invandrare från utomeuropeiska länder jämfört med 80 for hela befolkningen och badar sällan utomhus 37% invandrare från

mer av euro-

SOU 1997: 188 Trender i motion och idrott 37

peiska länder utanför Norden och 38% av invandrare från utomeuropeiska länder jämfört med 65% för alla.

Till och från arbetet

I "Kost och motion 1978" konstaterades att männens benägenhet att lägga beslag familjebilen dem minskad fysisk motion till och

ger från arbetet. Tjugo har skillnaden mellan könen minskat bland

år senare förvärvsarbetande vad gäller att eller cykla till arbetet.

Bland kvinnor har andelen cyklar eller går till jobbet sjunkit

som från 72 procent 1971 till 56 procent 1997. Siffran är dock fortfarande högre än för männen. Tabell 3:6

Förvärvsarbetande Män Kvinnor 20-70år

1971 1978 1997 1971 1978 1997

Andel cyklar eller 52% 42% 49% 72% 60% 56%

som

går till jobbet

Jämförelser med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1978.

Motionstrender över tre decennier

För sju aktiviteter har vi möjlighet att göra jämförelser mellan undersökningar från tre årtionden: 70-talet, 80-talet och 90-talet.

38 Trender i motion och idrott SOU 1997: 188

Tabell 3: 7

16 74 år Andel i procent befolkningen 16 74 år utövar - av - som följande aktiviteter mer än 20 gånger per år. Aktiviteten utövas mer än fem gångerunder året. Män Kvinnor 1976 1983 1997 1976 1983 1997

Nöjes- och motions- 32% 43% 46% 38% 53% 59% promenader

Strövat i skog och mark 23% 31% 33% 26% 34% 39%

Trädgårdsarbete 38% 44% 45% 38% 44% 43%

Idrott, motion utomhus 25% 34% 38% 11% 22% 36%

Idrott, motion inomhus 21% 26% 34% 21% 24% 37%

Fritidsfiske 28% 30% 26% 8% 10% 9%

Gått på idrottsevenemang som åskådare 26% 28% 27% 8% 13% 15% Jämförelser med ULF 1982-83.

Motion med låg ansträngningsgrad promenader och vistelse i skog som och mark har avsevärt ökat under de senaste tjugo åren, både bland män och kvinnor. Dock utövas båda i något större utsträckning av kvinnor. Trädgårdsarbete intresserar båda könen i lika utsträckning men har ökat i mindre utsträckning. Tidigare fanns en stor könsskillnad när det gäller idrott och motion utomhus 1976 var det dubbelt så många män kvinnor aktivt - som som ägnade sig år detta 25% mot 11%. Andelen utövare har ökat både bland män och kvinnor bland kvinnorna så skillnaden men mer att nu eliminerats 3 8% resp 36%. Inomhusmotion har under de tjugo senaste åren utövats i lika utsträckning både män och kvinnor och har ökat i av omfattning sedan 1976. Fritidsfiske är vanligare manlig än kvinnlig fritidssysselsom sättning. Vi kan inte notera någon påtaglig förändring i andelen fritidsfiskare sedan 1976. Besök på idrottsevenemang fler män än kvinnor, engagerar men intresset bland kvinnor har praktiskt fördubblats medan det taget är oförändrat bland män.

Trender i motion och idrott 39

Diagram 3:1. Motionstrender över tre decennier. Män.

Procent av 16-74 åringar 50

40 Promenader ,-- Strövtåg 30 --- Trädgård - w L f i Utomhus 20 - - -

- - Inomhus 10 Fiske

Åskådare -6- 0 I I I 1976 1983 1997

Diagram 3:2. Motionstrender över tre decennier. Kvinnor.

Procent av 16-74 åringar 70

60 Promenader

i

50 Strövtåg h _ 40 "ü" --r-Trädgârd på" -jk . .

U-i ,./""A

30 --x- Utomhus z ..-----__"_./"" --Inomhus 20

Åskådare -°- 0

40 Trender i motion och idrott SOU 1997: l 88

Andelen utövare alla aktiviteter har ökat i alla åldrar. Intressant de av är många friska och rörliga pensionärerna. Åldern 65 74 år är aktiva i påfallande högre grad än tidigare de strövar i skog och - promenerar, mark, arbetar i trädgården och utövar motion och idrott inomhus och utomhus.

Tabell 3:8

16-74 år Andel i procent av befolkningen 16 74 år utövar följande aktiviteter - som mer än 20 gångerper år. Aktiviteten utövas än fem gånger under året. mer

16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år -76 -83 -97 -76 -83 -97 -76 -83 -97 -76 -83 -97

Nöjes-,m0- UOHSPTOMC 30 40 45 36 50 52 36 50 57 36 49 52 nader

Strövati 17 21 23 24 33 31 30 38 45 23 32 40 skog,mark

Trädgårds- 10 15 13 40 47 41 49 55 57 40 48 49 arbete

Idrott, motion "t°mh5 35 50 56 23 34 43 11 17 31 3 8 21

Idrott, motion inomhus 36 48 64 26 29 42 15 15 27 8 10 18

Fritidsfiske 23 24 18 19 21 19 21 19 17 11 13 16

drottsevenemans50m 32 34 23 19 25 26 12 13 19 4 6 12 åskådare" Jämförelser med ULF 1982-83.

Kvantitet och kvalitet i motionsökningen

En bra sammanfattning av långtidstrenden antalet motionstimmar. ges av De har ökat från 13 â 14 timmar i månaden under 70-talet till omkring 17 timmar på 90-talet.

SOU 1997: 188 Trender i motion och idrott 41

Tabell 3:9

20 70 år Män Kvinnor - 1971 1978 1997 1971 1978 1997

Medelantal timmar per månad används for motion 14.3 13.0 16.6 14.5 13.8 17.4 som Jämförelser med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1978.

Har denna kvantitativa ökning motsvarats av en kvalitativ Eller förklaras ökningen mest att enklare former av motion som promenader av blivit vanligare Svaret får att beräkna den relativa förändringen i genom motionsaktiviteter av olika kvalitet. Vi gör beräkning separat för män och kvinnor.

Tabell 3: 10

20 70 Män Kvinnor - Relativ Relativ 1978 1997 föränd- 1978 1997 förändring ring

Nivå l Ingen motion alls eller liten motion 30.05% 24.64% -19 44.2% 33.18% -25 av enklaste slag Nivå Regelbunden 30.8% 34.48% +12 25.8% 36.55% +42 lätt motion Nivå Regelbunden mycken motion 19.2% 20.79% +8 15.3% 14.86% -3 Nivå 4. Mycket motion och träning på 14.7% 19.55% +33 10.7% 14.78% +38 fasta tider och/eller aktivt idrottstävlande Inget av dessapassar 5% 1% 4% 1% in, vet Jämförelser med Kost och motion 1978.

Vi finner att den kvantitativa ökningen i motion mellan 1978 och 1997 gått hand i hand med den kvalitativa. Det är de krävande motionsformerna ökat mest. Ett undantag är Nivå 3 bland kvinnor som är som statistiskt sett oförändrad. Andelen att de får för litet motion har minskat jämfört som anser med 1970-talet både bland män och kvinnor.

42 Trender i motion och idrott

Tabell 3:1/

20 70 år Män Kvinnor

-

1971 1978 1997 1971 1978 1997

Lagom/tillräcklig motion 42% 39% 43% 37% 35% 40%

Mer motion än nödvändigt 6% 5% 5% 3% 3% 3%

Vet inte, kan inte säga 2% 3% 1% 0% 3% 1%

Jämförelser med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1978.

Barnens idrott och motion utanför skolan

Den totala andelen barn som över huvud taget utövar någon idrott eller sport sin fritid har gått ned sedan 1982. Tabell 3:12

-

10 12 år 80% 72%

-

13 15 år 77% 67%

-

Jämförelser med ULF 1982-83

Andelen barn regelbundet, dvs i stort sett varje vecka, deltar i

som någon idrott eller sport har emellertid inte förändrats nämnvärt eller signifikant.

Tabell 3:13

Andel barn 7 15 år som sportar utanför skoltid 1982-83 1997

-

varje vecka

Pojke 71% 69%

Flicka 60% 60%

Jämförelser med ULF 1982-83

Liksom tidigare är pojkarna sport- och idrottsaktiva fritiden

mer än flickorna.

4 Arenor för motion och idrott

Att motionera ensam eller i grupp

Motion kan utöva eller tillsammans med andra. Om den

man ensam sker enskilt eller gemensamt betraktas i Sverige som en smaksak utan konsekvenser. I firad uppsats med titeln "Bowling alone" har Robert

en D. Putnam, en statsvetare vid Harvard University, tagit USAs ökande motion i ensamhet ett symptom på civilsamhällets förfall. Här

som lurar, menar han, en bristande civilitet och ett försvagat frivilligt gemensamt Han denna utveckling mot privat primat och

ansvar. ser bort från gemenskap som en fara för samhällets sammanhållning, även för demokratins framtid. Om han har rätt blir frågan mindre trivial huruvida man motionerar ensam eller med andra.

I Sverige kan vi också se en ökning i lusten att motionera ensam, från 24 procent 1971 till 33 procent 1997. Men våra frågor har ställts på ett sätt som visar att detta inte är den väsentliga trenden.

"Föredrar du att motionera ensam, tillsammans med familjen eller i

tillsammans med andra människor" grupp Tabell 4:1

20 70 år Alla Män Kvinnor

-

1971 1997 1971 1997 1971 1997

Helt ensam 24% 33% 29% 34% 18% 31%

Tillsammans med familjen 40% 25% 33% 25% 47% 25%

Tillsammans med andra 38% 41% 39% 39% 36% 43%

människor

svar 1% 4% 1% 4% 0% 4%

Jämförelser med Kost och motion 1971

En svensk översättning har publicerats i Moderna tider. Årg 54, 1995,sid 17-22.

nr

44 Arenor för motion och idrott SOU 1997: 188

Den stora förändringen ligger i att motionerande tillsammans med familjen avtagit från 33 procent 1971 till 25 procent 1997 bland männen, och från 47 procent till 25 procent bland kvinnorna. Men att motionera tillsammans med andra än den familjen är bland män

egna lika vanligt 1997 som det 1971 39% båda åren och för kvinnorna

var till och med vanligare 36% mot 43%. Vi tolkar detta

som att motionsutbudet har blivit ålders- och könsdifferentierat. Det är

mer idag inte lätt att hitta en och aktivitet med konkurrenskraftig

samma Iyskraft för och bam.

mamma, pappa

Att idrotta och motionera i föreningars

regi

Att idka idrott och/eller motion social aktivitet tillsammans med

som en andra har vi sett stark ställning i Sverige. Den naturligaste

som en formen för detta finns i föreningslivet. Var tredje 34% är

vuxen medlem i någon idrotts- eller motionsförening: fyra tio män och tre

av av tio kvinnor.

"Är du medlem i någon idrotts- eller motionsförening"

Tabell 4:2

Medlem

- 30 44 år 36%

- 45 59 år 33%

- 60 år och äldre 23%

De yngre är föreningsmedlemmar i högre utsträckning än äldre.

Sedan 70-talet har andelen medlemmar ökat. Bland kvinnor är tre

nu gånger så många med i någon motionsanknuten förening 1970,

som men andelen är fortfarande lägre än för män.

Arenor för motion och idrott 45

Tabell 4:3 20 70 år Män Kvinnor - 1971 1978 1997 1971 1978 1997

Medlem i motionsforening 29% 32% 40% 10% 19% 30% Jämförelse med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1978

Dessa resultat stämmer väl med tillgänglig medlemsstatistik som visar att idrottsrörelsen fördubblats under det senaste kvartsseklet. Nedanstående diagram bild antalet medlemskap från 1970 till ger en av 1996. Lägg dock märke till att de som är med i Hera föreningar räknas flera gånger till skillnad från intervjufrâgan som endast gäller om man är medlem och inte antalet föreningar. Diagram 4:1. Betalande medlemmar inom idrottsrörelsen tusental

4771 4568 4373 4082 3387 2623 m;

I I

1970 1989 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Källa: Idrottsutredningen och Riksidrottsförbundet Ökningen medlemsantalet mellan 1992 och 1993 förklaras av att Korprörelsens av medlemsantal medräknas från 1993och framåt.

46 Arenor för motion och idrott SOU 1997: l 88

1996 finns i idrottsstatistiken 4.770.601 registrerade medlemskap medlemskort. I intervjuerna finner vi att 34 procent är medlemmar vilket motsvarar 2.443.220 är medlemmar i någon

personer, som motionsanknuten förening. Det skulle innebära medlemmarna i

att genomsnitt är med i två 1.95 föreningar. Offentliga anslag till idrottsrörelsen kan alltså tänkas nå hälften så många

personer som

föreningarnas sammanlagda medlemstal.

Var femte medlem 22% i idrotts- eller motionsförening har

förtroendeuppdrag i sin idrottsförening, fler män än kvinnor. "Har du något förtroendeuppdrag eller liknande i föreningen"

Tabell 4:4

-

30 44 år 24%

-

45 59 år 27%

-

60 år och äldre 19%

Folkrörelsema har idag ett åldrande ledarskap. Undantaget

är idrottsrörelsen. Inom idrottsrörelsen åtar sig i medelåldern

man mer förtroendeuppdrag som styrelseledamot, tränare eller än i

annat ungdomen eller på äldre dagar.

Motionsanläggningar

En hel del motion eller idrott kräver inga speciella De kan

arenor. utföras hemma eller på allmän plats. Vi möter de promenerande

och cyklande på vägar, gator och torg; joggama vi också där eller i

ser parker eller, liksom längdskidåkaren, i skog och mark. Annan motion

kräver speciella anläggningar: ishockeyrinkar, fotbollsplaner,

golfbanor, gymnastiksalar, simhallar, etc. Av alla intervjuade använder

59 procent idrotts- och motionsanläggningar.

I Sverige är idrotts- och motionsanläggningar del den

en av stadsbild som utformats på 1900-talet. Även i ganska små lokalsamhällen utanför städerna finns anläggningar. En majoritet

stor

SOU 1997: 188 Arenor för motion och idrott 47

80% av befolkningen anser numera att det finns tillräckligt med motionsanläggningar i anslutning till bostaden. Vi frågade:

"Anser du att det finns tillräckligt eller otillräckligt med motionsanläggningar inom rimlig närhet till din bostad" Samtliga svarsalternativ lästes upp. Tabell 4:5

Det finns inga regionala skillnader när det gäller tillgång på motionsanläggningar. Tillfredsställelsen med tillgången är hög både i Götaland, Svealand och Norrland. På landsbygden finns vissa brister- 20 procent anser att det finns otillräckligt med motionsanläggningar men även där anser de flesta 75% att det är tillräckligt många. I storstäderna svarar 80 procent tillräckligt och 12 procent otillräckligt. I övriga städer är motsvarande andelar 82 procent tillräckligt och 13 procent otillräckligt.

Sedan 70-talet har andelen nöjda med mängden motionsanläggningar i bostadens närhet ökat avsevärt. Då ansåg 64 procent att det fanns tillräckligt med anläggningar i närheten

av bostaden mot 80 procent idag. Andelen som svarar otillräckligt har på motsvarande sätt minskat från 34 procent till 12 procent. Tabell 4:6

Jämförelser med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1978

Trycket att bygga nya anläggningar har alltså minskat. Skötseln av de existerande kommunala anläggningarna får betyget "mycket bra" eller "ganska bra" av 70 procent av dem som motionerar där. Vi frågade

48 Arenor för motion och idrott

användarna: "Hur är underhållet på de kommunala anläggningarna"

och fick dessa svar:

Tabell 4: 7

Motionerar i kommunal anläggning

vara de motionärer som använder dem.

"Tycker du att de kommunala anläggningarna är lagom stora eller är de for stora så att de ofta står tomma eller är de för små så att det ofta är trångt" Tabell 4:8

Motionerar i kommunal anläggning

För de allra flesta spelar mängden idrotts- och motionsanläggningar i närheten av bostaden ingen roll för hur mycket de själva motionerar. Det är således inte brist anläggningar som gör att inte rör på sig

man så mycket som man kanske skulle vilja.

Vi frågade: "Om det fanns fler idrotts- eller motionsanläggningar inom rimligt avstånd från din bostad, tror du då att du skulle motionera mycket mer än nu, en hel del mer än nu, en aning än eller

mer nu vare sig mer eller mindre än nu"

Fler än på 70-talet säger att de klarar sig med de existerande motionsanläggningar, dvs mängden påverkar inte hur mycket de motionerar. Tabell 4.I 0

20 70 år 1971 1978 1997

-

Jämförelser med Kost och motion197 l och Kost och motion 1979. Tidigare löd frågan: "Om myndigheterna ordnade betydligt fler motionsanläggningar inom rimligt avstånd från din bostad, tror du då du skulle motionera mycket

att mer än nu, enhel del mer än nu, en aning mer än nu eller vare sig mer eller mindre än nu"

Anläggningar i kommuners, föreningars och firmors regi

Idrotts- och motionssverige speglar mycket väl totalsamhällets tre delar: stat och kommun, civilsamhälle, marknad. "Civilsamhället" är ett sammanfattande namn för allt som inte är myndigheter och företag, och innefattar alltså familj- och grannskapsgmpper och ideella föreningar. I idrotts- och motionssverige råder sann blandekonomi. Ibland ägs motions- och idrottsanläggningama av kommunen, ibland av idrotts- och motionsforeningar, ibland av privata entreprenörer. Och ibland svarar olika instanser för ägandet och underhållet. Vårt intryck är att de privatägda anläggningarna har ökat snabbast på senare år, men det går inte att belägga; de har inte nämnts i tidigare undersökningars

frågeformulär.

50 Arenor för motion och idrott

Vi frågade alla i vårt urval som överhuvud motionerar l.996 personer var man motionerade: i skolor eller andra kommunala anläggningar, i privat motionshall, gym eller bad, i anläggning eller bana som ägs av förening eller klubb, eller i Korpens regi. Tabell 4:11

Alla Män Kvinnor

Motionerar du i skolor eller andra

kommunala anläggningar Ja 34% 35% 32%

Motionerar du i privat motionshall,

gym eller bad Ja 29% 30% 28%

Motionerar du i anläggning eller

bana som ägs av förening eller 24% 28% 19%

klubb Ja

Motionerar du i korpens regi Ja 9% 11% 6%

Motion i skolor och andra kommunala anläggningar och i banor och anläggningar som ägs av föreningar eller klubbar är lika vanlig i stad och land. I storstäderna motionerar i privata motionshallar,

man mer gym eller bad 39% än i övriga städer 25% och på landsbygden 23%. Motion i Korpens regi är något vanligare i medelstora städer 10% och på landsbygden 11% än i storstäderna 6%.

Motionerandet är på intet sätt segregerat så att man väljer endast ett ställe där man utövar sin motion. Nedanstående tabell visar att stora andelar av dem som exempelvis motionerar i skolor och andra kommunala anläggningar också utnyttjar privata motionshallar,

gym eller bad 35%, förenings- eller klubbägda anläggningar 36%, och att flera av dem också motionerar i korpens regi 15%. På motsvarande sätt förhåller det sig med andra arenor: de som motionerar i korpens regi använder till exempel både kommunala 56%, privata 39% och föreningsägda 3 8% anläggningar. motionerar privat använder

De som också kommunala och andra anläggningar.

Arenor för motion och idrott 51

Tabell 4:12

Motionerar i Anläggning, Skolor eller Privat bana som andra motions- ägs av kommunala hall, gym förening, Korpens anläggningar eller bad klubb regi

Skolor eller andra kommunala anläggningar 100% 41% 50% 56% Privat motionshall, gym eller bad 35% 100% 44% 39% Anläggning, bana som ägs av förening, klubb 36% 36% 100% 38% Korpens regi 15% 12% 14% 100%

Fyrtioen procent svarade att de inte använder någon motionsanläggning. Femtionio procent svarade att de motionerar i en eller flera av de nämnda anläggningarna. Diagram 4:1. Använda motionsanläggningar

Skolor eller kommunalaanläggningar Privat motionshall, gym eller bad Anläggning eller banasomägsavförening eller klubb Motionerar i Korpens regi

Kommunen Privat Förening Korpen Nej, ingen av dessa

52 Arenor för motion och idrott SOU 1997: 188

De som motionerar i fler än en typ av anläggning fick frågan: "Vilken motionsanläggning använde du senast" Med hjälp denna fråga och

av föregående kan vi därmed ge en bild av anläggningamas marknadsandelar: Diagram 4:2. Senast använda motionsanläggning

svar

Korpen

Förening

20%

Kommunen

41%

Privat

32%

Kommunerna har 41 procent av anläggningsbesökama, privata företag har en tredjedel 32%, föreningar en femtedel 20% till vilka vi kan lägga Korpens fyra procent.

De som tror att de skulle motionera mer om det fanns fler anläggningar 22% av alla ser gärna att de platserna i

nya var kommunal regi 45%, för många 33% spelar det ingen roll

men om det är kommunala, privata eller föreningsägda. Åtta föredrar

procent att den eventuellt nya anläggningen blir privat och lika många att den i så fall sköts av en förening.

5 Kostnader for motion och idrott

Utrustning

All utrustning för allmänhetens motion finns inte i idrotts- och motionsanläggningama. Mycket är motionäremas enskilda egendom, och representerar stora värden för dem. Vi frågade: "Vilka utrustningar äger du" Intervjuaren läste 19 olika utrustningar och respondenten

upp svarade "ja" eller "nej" om han/hon ägde denna sak. Tabell 5:1

Tennis-, badminton-,

Motionsredskap att använda hemma 28% 29% 26% 29% Motionscykel för

54 Kostnader för motion och idrott SOU 1997: l 88

Nästan alla äger träningskläder och joggingskor 88% resp 85%. Sportskor anses tydligen vara bekväma och praktiska för annat än joggning; det är nämligen bara 34 procent säger att de brukar

som jogga. 86 procent äger en cykel och 68 procent säger att de brukar cykla.

Varannan vuxen äger skidor. Lika många äger skridskor,

campingutrustning resp racket.

Det finns klara regionala skillnader beträffande den sportutrustning man äger. Inte oväntat är skidor för slalom och längdåkning vanligast förekommande i Norrland och minst vanliga i Götaland. För vanliga skridskor finns inga skillnader mellan olika regioner i Sverige,

men långfárdsskridskor ägs fler i Svealand än i eller södra delarna

av norra av landet. Fler norrlänningar äger ishockeyklubba än i resten

av Sverige.

Var fjärde har motionsredskap att användas i hemmet och 14 procent har egen motionscykel. Motionscykel och andra motionsredskap förekommer lika ofta i alla delar av Sverige. Inga regionala skillnader finns heller för racket för tennis, badminton eller

squash eller för campingutrustning.

Vissa typer av utrustning ägs i mindre utsträckning invandrare än

av av alla intervjuade. Det gäller längdåkningsskidor 40% 53%,

resp slalomutrustning 23% resp 34%, vanliga skridskor 39% resp 53%, ishockeyklubba 6% 17%, cykel 74% 86%, spinnspö 20%

resp resp resp 38%, golfklubbor 5% resp 12% och racket 37% 48%.

resp Invandrare rapporterar oftare än alla motionscykel 18% mot 14% för alla, fotbollsskor 18% mot 15% och rullskridskor 11% mot 9%; dessa skillnader är dock statistiskt signifikanta.

Trots 1990-talets lågkonjunktur tycks innehav olika utrustningar

av vara större 1997 än 1990.

svarat att de praktiskt taget inte får någon motion alls fick följande kostnaderna för detta: fråga om "Hur mycket kostar motionen dig på månad Räkna med allten avgifter, utrustning, kläder."

Tabell 5:3

Motionskostnad månad Alla Mån Kvinnor per

0 kronor 44% 43% 45% 50 kronor 11% 10% 12% 1 - 51 119 kronor 12% 13% 11% - 299 kronor 12% 13% l 1% 120 -

svar

56 Kostnader för motion och idrott

Nästan hälften 44% har inga extra kostnader för att motionera. Som vi såg tidigare är den vanligaste motionsformen promenader. 48 procent anger utgifter för sin motion. Medelantalet kronor månad

per bli 134:- för alla. Om räknar medeltal för de har

man personer som kostnader för motion bli medeltalet 257:-. Män har genomsnittligt högre kostnader för motion än kvinnor 166:- mot 102:-.

Utgiftema för motion minskar med tilltagande ålder. Av de

yngsta

intervjupersonerna 15 29 år har tre av fyra utgifter för motion och

de spenderar i genomsnitt 199 kronor månad. I den högsta

per åldersgruppen har två av tre inga utgifter för motion och i genomsnitt används 55 kronor per månad.

Tabell 5:4

Motionskostnad per 15-29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år

månad

0 kronor 24% 34% 49% 66%

1 50 kronor 12% 13% 13% 7%

-

51 -119 kronor 14% 17% 11% 6%

120 299 kronor 20% 14% 10% 6%

-

som utgifter för motion är visserligen ungefär lika stor oberoende

av var man bor, men de som bor i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö använder avsevärt mer för motion än de bor i

pengar som medelstora städer eller i mindre orter.

SOU 1997: 188 Kostnader för motion och idrott 57

Tabell 5:5

Motionskostnad per månad Stockholm,

-

som frågan: "Skulle du säga att detta belopp är en stor eller liten post i hushållet" Tabell 5:6

anser utgör liten del hushållsbudgeten. I hushåll med lägre inkomster

en av har bara tredje utgifter för motion 36%, men de som använder en

var del hushållsbudgeten för motion tycker oftare än ändra att det är en

av

22%. Även i låginkomsthushållen är det vanligaste svaret att stor post beloppet för motion är liten del av utgifterna 77%.

en

Kostnader för motionen på jobbet

För dem utnyttjar möjligheten att motionera via jobbet är det vanligen

som arbetsgivaren som står för alla kostnader 64%. Var femte 18% betalar

del själv och del betalas av arbetsgivaren. Endast 12 procent av dem en

motionerar via jobbet står för alla kostnader själv. som

58 Kostnader för motion och idrott

för barnens motion

Utgifter

Föräldrar med skolbarn som ägnar sig åt någon sport eller idrott på fritiden

har vanligen utgifter för detta. Den genomsnittliga månadskostnaden för

pojkarna är 229 kronor och för flickorna 199 kronor.

Tabell 5: 7

Barn 7 15 år som sportar Alla Pojkar Flickor

utanför skoltid Kostnad per månad

O kronor 8% 8% 9%

1 49 kronor 11% 10% 12%

- 50 134 kronor 27% 30% 24%

- 135 299 kronor 15% 15% 16%

- 300 499 kronor 14% 10% 19%

-

mer pengar till deras sport och idrott.

Tabell 5:8

Bam7-15 årsom sportar 7-9 10-12 13-15 utanför skoltid år år år Kostnad per månad

0 kronor 9% 6% 9% 1 49 kronor 16% 8% 7%

- 50 134 kronor 35% 22% 23%

- 135 299 kronor 9% 16% 23%

- 300 499 kronor 15% 17% 11%

-

SOU 1997: 188 Kostnader för motion och idrott 59

Hushållets inkomst spelar mindre roll för hur mycket pengar man använder for barnens motion än bostadsort. Tabell 5:9

Barn 7 15 år sportar utanför skoltid Medeltal kronor per

- som

månad

Hushållsinkomst

I storstäderna använder föräldrarna mer pengar för barnens idrott i genomsnitt 241 kronor månad än i resten av landet.

per

Totala kostnader for allmänhetens motion

Från ovanstående frågor och kan vi beräkna att de vuxnas motion

svar kostar dem totalt 11.1 miljarder år i direkta utlägg och att barnens

per motion kostar 2.5 miljarder, sammanlagt 13.6 miljarder per år. Det är ungefär en procent av BNP.

Man kan ställa dessa siffror bredvid statsmakternas stöd till idrott och motion.

60 Kostnader för motion och idrott SOU 1997: 188

Diagram 5:1. Statliga anslag till idrott i löpande ochfasta priser miljoner kronor

j j -O-Löpande -o- Fasta 600

500 z/ ø-o-Kha /r /J/ ° ,z 400

PK"°°°rJ/

300 J 200

100 0/9"

0 .74 .75 .15 .17 .va .79 .ao .ut .n JJ .u .u .Is .H7.II .09 .90 -9l .91 .93 -91.95.95 .91

I budgeten för 1997 är statens anslag till idrotten till 480 miljoner satt kronor, nedskäming från den nivå rått sedan 1992 diagram. en som se För kommunernas stöd finns inte motsvarande siffror. F ritidsförvaltningamas budgetsiffror innehåller mycket stöd till mer än idrott och motion. Enligt ESO-rapporten Idrott alla från 1993 kommer det offentliga stödet till idrotten till fjärdedel från och en staten tre fjärdedelar från kommunerna. Om denna relation håller for 1997 skulle de totala offentliga utbetalningarna till idrott i vid mening vara 1.9 miljarder kronor, kommunerna för 1.4 â 1.5 miljarder. varav svarar Som sagts, svarade hushållen själva inte via för 13.6

skattsedeln

miljarder.

Ledarnas löner

Fyra av tio 38% motionerar med ledare eller tränare, 62 procent motionerar hand. De 754 motionerar med egen personer som instruktör fick frågan:

SOU 1997: l 88 Kostnader för motion och idrott 61

"Får ledaren eller tränaren någon lön"

Tabell 5:10

I drygt hälften fallen får ledaren eller tränaren lön, men var tredje

av motionerar under ledning arbetar frivilligt för den

av en person som goda saken.

I de fall 419 personer då ledaren eller tränaren avlönas, följde intervjun upp med frågan:

"Vem betalar ledarens eller tränarens lön Är det ni motionerar,

som kommunen, idrottsförening, Friskis Svettis eller något företag"

Tabell 5 11.

personer Tre tio motionärer med kostnader för ledning betalar själva. Av

av deltagarna i ledarledd motion rapporterar en av fem att kommunen står för ledarens lön.

Frivilligt arbete

De 1.181 personer som motionerar i någon anläggning som ägs av kommun, förening, klubb, företag eller i korpens regi fick frågan:

"Om du tänker den motionsanläggning du brukar använda mest, sköts den helt eller delvis frivilliga eller är det anställda som sköter

av allt"

62 Kostnader för motion och idrott

Tabell 5:12

Alla som motionerar i anläggning

Det vanliga mönstret är att motions- och idrottsanläggningar sköts

av anställda. Var fjärde motionär utnyttjar någon anläggning

som uppger att den sköts helt eller delvis av frivilliga.

Var åttonde som motionerar i någon motionsanläggning bidrar med frivilligt arbete.

"Arbetar du som frivillig i någon anläggning eller bana" Tabell 5:13

Motionerar i anläggning eller

Fler män än kvinnor engagerar sig i skötsel, träning eller annat frivilligt

arbete vid någon idrottsanläggning.

6 Motion, hälsa och övervikts-

problem

Den fysiologiska bilden

Motionen påverkar hälsan flera sätt. Den leder till långsammare åldersförändringar, hållbarare skelett t mindre benskörhet, ger

ex

musklerna högre verkningsgrad, verkar blodtycksnormaliserande

en

bättre blodtrycksbild högre HDL, det "goda" kolesterolet. och ger en En lågintensiv motion påverkar fettförbränningen mer än kolhydratförbränningen; högintensiv motion påverkar kolhydratförbränningen mer än fettförbränningen. I båda fallen kan man räkna med att motion leder till viktminskning vilket är positivt för bl a hjärtats hälsa. För varje 10procentig viktminskning hos överviktiga minskar risken för hjärtsjukdom med 20 procent. En 10-procentig viktökning bland överviktiga

ca ger en ca 30-procentig ökning av hjärtsjukdom.

De motionsbegränsade

Var femte lider någon sjukdom eller invaliditet som begränsar

vuxen av möjligheterna att motionera. I LIV 90 fann den medicinska expertisen att 13 procent försökspersonerna i åldern 20 65 år led av någon

av långvarig sjukdom astma, allergi, ryggbesvär, högt blodtryck, dia-

som betes eller liknande. Vi har låtit alla intervjuade 15 år och äldre själva skatta sina hälsoproblem och fick då en högre siffra.

"Lider du någon sjukdom eller invaliditet som begränsar dina

av möjligheter att motionera" Tabell 6:1

Kvinnor

23%

77%

64 Motion, hälsa och överviktsproblem

Nio av tio 91% av dem som lider av sjukdom eller invaliditet motionerar ändå på något sätt, de deltar i färre aktiviteter. 72 procent

men anser att de får för litet motion jämfört med 49 procent hela den

av vuxna befolkningen. 21 procent av personer med sjukdom begrän-

som sar möjligheterna att motionera är medlem i idrotts- eller motionsförening, vilket är lägre än riksgenomsnittet som ligger på 34 procent.

Sjukdom eller invaliditet förhindrar motion är i genomsnitt

som lägre i åldrarna under 45 år och avsevärt högre bland 60-åringar och äldre. Tabell 6:2

15-29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år

Ja 15% 13% 19% 34% Nej 85% 87% 81% 65%

Hälsa och motion

Motion och skattad fysisk hälsa

överväldigande majoriteter bedömer sitt fysiska hälsotillstånd gott.

som Hälsan blir sämre med åren även i åldrarna 60 år och äldre säger 84

men procent att hälsan är god eller acceptabel.

"Hur är ditt fysiska hälsotillstånd" Tabell 6:3

Alla 15-29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år

Relationen mellan motion och skattat fysiskt hälsotillstånd framgår

av

nedanstående två tabeller, en för män och för kvinnor.

en

Motion, hälsa och överviktsproblem 65

Tabell 6:4

Motionsnivå ALLA MAN 1 2 3 4 utom dem som av Regelbunden Mycket motion sjukdom eller invaliditet Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider, har begränsad motion enklaste lätt som är träning och/eller

motion motion ansträngande tävling Fysiska hälsoillståndet är 15-29 år

30-59 år

60 år och äldre

För lågt basta att räkna procent N22

66 Motion, hälsa och överviktsproblem

Tabell 6:5

Motionsnivå

ALLA KVINNOR utom l 2 3 4 dem som av sjukdom eller

Regelbunden Mycket motion invaliditet har begränsad

Ingen eller Regelbunden mycken motion på fastatider, motion

enklaste lätt som är träning Fysiska hälsoillståndet är motion motion ansträngande och/eller

tävling

15-29 år

30-59 år

60 år och äldre

För lågt bastal att räkna procent N13

Att upp från en motionsnivå till nästa ökar upplevelsen av att ha ett "bra" hälsotillstånd med i genomsnitt 11 procentenheter bland män och med 6 procentenheter bland kvinnor. Detta gäller personer som inte begränsas av ohälsa i sin motion. Det är höga tillskott som varje motionsnivå ger till bra hälsa. Observera att steget från nivå 3 till 4 inte

Motion, hälsa och överviktsproblem 67

ger något tillskott för kvinnor mellan 30 59 år. Den optimala

motionsnivån för välbefinnande tycks vara nivå 3 med regelbundna säsongsaktiviteter och ansträngande motion men nödvändigtvis fasta veckotider och tävling.

Motion och skattad hälsa

psykisk

Den psykiska hälsan mättes med följande fråga:

"Hur ofta känner du dig trött och hängig" Svarsaltemativen lästes upp. Tabell 6:6

Alla 15-29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år

Känslan av att vara trött och hängig ökar inte med åldern. Däremot finns skillnader mellan könen så att kvinnor i större utsträckning känner sig trötta och hängiga. Resultaten följer i stort LIV 1990. Tabell 6:7

20 65 år Män Kvinnor

-

Jämförelser med LIV 1990. Relationen mellan motion och skattad psykisk hälsa framgår av nedanstående två tabeller.

68 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997: 188

Tabell 6:8

Motionsnivâ

ALLA MAN utom l 2 3 4 dem som av sjukdom

Regelbunden Mycket motion eller invaliditet har

Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider, begränsad motion

enklaste lätt som är träning och/eller Hur oña känner du motion motion ansträngande tävling dig trött och hängig

15-29 år

30-59 år

60 år och äldre

För lågt bastal att räkna procent N22

Motion, hälsa och överviktsproblem 69

Tabell 6: 9

Motionsnivå

ALLA KVINNOR l 2 3 4 utom dem som av sjuk-

Regelbunden Mycket motion dom eller invaliditet har

Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider, begränsad motion

enklaste lätt som är träning och/eller Hur ofta känner du dig motion motion ansträngande tävling trött och hängig

15-29 år

30-59 år

60 år och äldre

För lågt bastal att räkna procent Nl3

På det hela taget ökar det psykiska välbeñnnandet när man går från en lägre motionsnivå till en högre, men våra data ger vissa reservationer.

För män ökar välbeñnnandet "aldrig eller nästan aldrig trött och hängig" i genomsnitt med 11 procentenheter från 78 till 89 procent, när de går från Motionsnivå 1 till Motionsnivå Vidare steg i motionsnivåer mindre och inkonsekventa förändringar.

ger mer

För kvinnor under 60 år finns inget systematiskt samband mellan motionsnivåer och upplevd psykisk hälsa. För äldre kvinnor gäller att

70 Motion, hälsa och överviktsproblem

steget från Nivå 1 till 2 ger ett tillskott av välbefinnande på hela 17 procentenheter, från 75 till 92 procent.

Motion och sjukskrivning

Var tionde vuxen har varit sjukskriven än 14 dagar under det

mer senaste året, kvinnor oftare än män.

"Har du varit sjukskriven mer än 14 dagar under de senaste 12 månaderna" Tabell 6:10

Alla Män Kvinnor

mer under det senaste året, av tjänstemännen nio procent och arbetarna

av 16 procent. Tio procent av de privatanställda och 15 procent av de offentliganställda har varit sjukskriven än 14 dagar under det

mer senaste året.

Vi frågade också: "Om du tänker på de senaste 12 månaderna, har du varit sjukskriven mer än tre gånger"

Tabell 6:1

Efter de tydliga samband som gäller mellan motion och upplevd fysisk och psykisk hälsa skulle vänta också ett tydligt samband mellan

man motion och sjukskrivning. Men så är inte fallet. Det verkar som

om sjukskrivning inte bara är ett mått på hälsa utan också ett mått på vad som är acceptabelt. Sjukskrivning är mer självklar och acceptabel i den yngre generationen än i den äldre. Frekventa sjukskrivningar är vanligast bland de yngsta: 22 procent av personer i åldern 15 29 år har

varit sjukskriven mer än tre gånger under det senaste året. Motsvarande

Motion, hälsa och överviktsproblem 71

andelar för åldern 30 44 år är 13 procent, för 45 59 år 8 procent och - for 60 år och äldre 4 procent. personer Relationen mellan motion och sjukskrivning framgår av nedanstående två tabeller, for män och for kvinnor. Eftersom både sjuken en skrivning och motion är åldersbundna redovisar vi sambandet mellan motion och sjukskrivning i olika åldersgrupper. I tabellen undantar vi de 21 procent grund sjukdom eller invaliditet har begränsade som av möjligheter att motionera. Tabell 6: 12 Motionsnivå

ALLA MAN utom l 2 3 4 dem som av sjukdom Regelbunden Mycket motion eller invaliditet har Ingen eller Regelbunden mycken motion fasta tider, begränsad motion enklaste lätt somär an- träning och/eller motion motion strängande tävling

15-29 år

sjukskriven senaste 69% 78% 88% 79% 12 månaderna

Sjukskriven mer än 3 l 2 gånger Senaste månaderna

30-59 år

sjukskriven senaste 94% 92% 91% 93% 12 månaderna

Sjukskriven mer än 3 6% 8% 8% 7% gånger senaste12 månaderna

ej sjukskriven tre gånger och/eller än 14 dagar under senaste 12 månamer dema

72 Motion, hälsa och överviktsproblem

Tabell 6:13

Motionsnivå

ALLA KVINNOR l 2 3 4 utom dem som av

Regelbunden Mycket motion sjukdom eller

Ingen eller Regelbunden mycken motion fasta tider, invaliditet har

enklaste lätt är träning och/eller

som anbegränsad motion

motion motion strängande tävling

15-29 år

sjukskriven 81%

85% 73% 77% senaste12 månaderna

Sjukskriven än 17% 15% 3% 23%

mer 3 gånger senaste12 månaderna

30-59 år

sjukskriven 87%

87% 92% 90% senaste12 månaderna

Sjukskriven än 5% 8% 8% 11%

mer 3 gånger senaste12 månaderna

ej sjukskriven tre gånger och/eller än 14 dagar under senaste 12 måna-

mer dema

Bland yngre 15 29 âr kvinnor inte begränsas sin hälsa

- som av att motionera är det inget systematiskt och omedelbart samband mellan motionsnivå och sjukskrivning. Bland män finns ett sådant

yngre samband inom räjongen Motionsnivå 1 Det är emellertid helt möjligt

att en god motionsnivå i år innebär bättre grundkondition och

yngre en

SOU 1997: 188 Motion, hälsa och överviktsproblem 73

därmed färre sjukskrivningar under medelåldern; våra data medger tyvärr inte sådana tidsanalyser. Bland åldrarna 30 59 år inte begränsas sin hälsa att motio- - som av ñnns inget samband i motionsnivå och sjukskrivningar for män. nera Men bland kvinnor som inte begränsas av ohälsa att motionera finns spår det förväntade sambandet att högre motionsnivå ger lägre sjukav

skrivningsfrekvenser.

Bland de äldre 60 år och mer gäller sjukskrivna endast den minoritet förvärvsarbetar och de är för få for att analyseras. som Vår allmänna slutsats är att visst blir det besparingar i sjukkassesystemet folket motionerar dessa besparingar är nog inte om mer, men

så stora och genomgående.

Vikt och motion

BMI Body Mass Index

- Det vanligaste måttet för att studera kroppsvikt i relation till numera kroppslängd är BMI Body Mass Index. I detta index divideras kroppsvikten i kilo med kvadraten på kroppslängden uttryckt i meter.

vikt i kilo

BMI

längdim längdim

Vad normal eller önskvärd kroppsvikt varierar mellan tidssom anses åldrar och kulturer. Normal kroppsvikt brukar i dagens Sverige anges läkare ett BMI-värde mellan 20 och 24 för kvinnor och 20 och av som 25 för män. Intervallen för "övervikt" för både män och kvinnor vuxna ligger med detta index mellan 25 och 30 och "fetma" över 30. År 1997 är BMI-värdet för män 15 år och äldre 24.83, för kvinnor 23.60. Redan efter 30-årsåldem har medelvärdet för svenska män krupit över gränsen för övervikt, en gräns som kvinnornas medeltal passerar först vid 60 år.

74 Motion, hälsa och överviktsproblem

Diagram 6:1. BMI-medeltal

25,59

25,14 25,22

24,18

2345 "

22,97 15-29 år

J D 30-44 år

2181 EI 45-59 år

g

" D 60+ år

L i I l I

Män Kvinnor

Av alla intervjuade män kan 5 procent sägas under normalvikt, dvs

vara deras BMI-index är under 20, 51 procent har nonnalvikt BMI 20

- 25, 38 procent har måttlig övervikt BMI 25 30 och procent

- sex har kraftig övervikt eller fetma BMI 30 eller mer. Av alla intervjuade kvinnor är 13 procent under nonnalvikt, 57 procent har normalvikt, 24 procent har måttlig Övervikt och procent har kraftig övervikt eller

sex fetma. Variationema mellan män och kvinnor och olika åldrar är stor, vilket framgår av nedanstående tabell:

Motion, hälsa och överviktsproblem 75 Tabell 14

- Män 15 29 år 13% 64% 21% 2% 100% - 30 44 år 2% 52% 39% 7% 100% - 45 59 år 4% 43% 46% 8% 100% - 60 + år 1% 45% 46% 8% 100%

Alla män 5% 51% 38% 6% 100% ,

Kvinnor 15 29 år 27% 59% 12% 3% 100% - 30 44 år 15% 64% 17% 4% 100% - 45 59 år 9% 56% 29% 7% 100% - 60 + år 5% 49% 37% 8% 100%

Alla kvinnor 13% 57% 24% 6% 100%

I åldrarna 45 år och äldre är majoriteten män överviktiga. 54 procent av männen 45 år och äldre har måttlig eller kraftig övervikt. Redan i

åldern 30 44 år har 46 procent männen en så hög vikt att den anses - av utgöra hälsorisk. Få män har vikt under den normala. en Var fjärde kvinna mellan 15 och 29 år har undervikt. Andelen

sjunker med stigande ålder till ungefär tjugonde. Andelen övervikvar tiga kvinnor är lägre än andelen överviktiga män. Kvinnor med över-

vikt blir fler med ökande ålder från 15 procent i åldern 15 29 år till 45 för kvinnor 60 år och äldre. Bland äldre kvinnor finner vi procent således inte motsvarande viktstabilisering bland äldre män. som Det finns ett antal demografiska och socioekonomiska bakgrunds-

faktorer i viss utsträckning samvarierar med BMI-medeltalet och som andelen överviktiga. Tabellen ger detaljer:

76 Motion, hälsa och överviktsproblem

Tabell 6:15

65 år Folkpensionärer, förvärvs- 25. 65 25.01 53% 44% arbetande

Hushållets årsinkomst

-

SOU 1997: 188 Motion, hälsa och överviktsproblem 77

Motion och vikt

Vikten går inte nödvändigtvis ned vid ökning motionen eftersom en av muskler har högre specifik vikt än fett. Men på sikt sjunker vikten med motion. Ju fler motionsaktiviteter ägnar sig åt, desto lägre BMI och man desto lägre andel överviktiga. Detta gäller både för män och kvinnor. Tabell 6:16

Antal motionsaktiviteter 0-2 3-5 6eller fler

BMI-medeltal Män 25.37 24. 91 24.40 Kvinnor 24.29 23.86 22.40

Andel överviktiga Män 50% 46% 39% Kvinnor 36% 32% 19%

Ju högre nivå det är på motionen, desto lägre är BMI och desto lägre andelen överviktiga. Tabell 6:17

Motionsnivå 1 2 3 4 Regelbunden Mycket motion Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider, enklaste lätt som är an- träning och/eller motion motion strängande tävling

BMI-medeltal Män 25.4 24.8 24.6 24.2 Kvinnor 24.4 23. 6 22.9 22.5

Andel överviktiga Män 54% 43% 44% 35% Kvinnor 35% 31% 26% 16%

78 Motion, hälsa och överviktsproblem

Dessa enkla samband mellan motion och vikt är påfallande starka. I verkligheten gäller dock att motion minskar med åldern sid 13 och

se

16 och vikten ökar med åldern sid 58. För säkra på

se att vara sambandet mellan motion och vikt måste vi därför studera det i olika åldersgrupper. Vi gör det separat för män och kvinnor och undantar dem som är sjuka eller invalider och sade att de kan motionera

som fullt ut. Tabell 6:18

Motionsnivå

ALLA MAN utom l 2 3 4 dem som av sjukdom

Regelbunden Mycket motion eller invaliditet har

Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider, begränsad motion

enklaste lätt som är an- träning

motion motion strängande och/eller

tävling

15-29 år BMI-medeltal 22.8 23.2 22.6 23.3

Andel överviktiga 30% 21% 15% 23%

30-59 år BMI-medeltal 25.6 24.8 24.8 25.0 Andel överviktiga 54% 43% 49% 42%

60 år och äldre BMI-medeltal 26.2 25.0 24.6 Andel överviktiga 66% 45% 45%

För lågt basta att räkna procent N22

Motion, hälsa och överviktsproblem 79

Tabell 6:19

Motionsnivå

ALLA KVINNOR 1 2 3 4

utom dem som av Regelbunden Mycket motion sjukdom eller Ingen eller Regelbunden mycken motion på fasta tider, invaliditet har enklaste lätt som är an- träning och/eller begränsadmotion motion motion strängande tävling

15-29 år

BMI-medeltal 22.2 21.8 21.5 22.0

Andel överviktiga 15% 10% 11% 11%

30-59 år

BMI-medeltal 24.0 23.5 22.8 22.9

Andel överviktiga 27% 26% 21% 17%

60 och äldre

BMI-medeltal 25.3 24. 7 24.0

Andel överviktiga 37% 41% 45%

° För lågt basta att räkna procent N13

För män, inte begränsas sin hälsa att motionera, finns sambandet som av andelen överviktiga minskar med ökad motion mellan Nivå 1 och 2 i att alla åldrar. Ökad motion till Nivå 3 färre överviktiga bland de yngsta ger inte i övriga åldrar. men För kvinnor 30 59 år, inte begränsas av sin hälsa att motio- - som ñnns ett klart samband att andelen överviktiga sjunker med varje nera, högre motionsnivå. För de yngsta kvinnorna blir andelen överviktiga färre i steget mellan Nivå 1 och Nivå För äldre kvinnor finns inget samband mellan andel överviktiga och motionsnivåer. För BMI-medeltalen är korrelationen inte konsekvent.

80 Motion, hälsa och överviktsproblem SOU 1997: 188

Viktförändringar över tid mätt med BMI och relativ vikt

En jämförelse med LIV 1990 visar att under 1990-talet har BMI för män ökat i åldrarna 20 till 34, varit oförändrat i åldrarna 35 49 och gått ner något i åldern 50 till 65 år. För kvinnorna har BMI sjunkit i alla åldersgrupper under 90-talet.

Tabell 6:20

20 65 år BMI medeltal Män Kvinnor - 1990 1997 1990 1997

20 34 år 23.89 24.15 22.99 22.48 - 35 49 år 25.08 25.10 23.96 23.37 - 50-65 år 25.89 25.62 25.81 24.51 Jämförelser med LIV 1990.

BMI är ett mått som började användas på 1980-talet. För att göra jämförelser med tidigare undersökningar måste vi använda deras index kallat relativ vikt, vilket erhålls med formeln:

111.1 aktuell vikt i kg

Relativ vikt

längd i 100

cm -

BMI och relativ vikt korrelerar högt .98.

r

En relativ vikt av 100 brukar någorlunda idealisk. Den anses genomsnittliga relativa vikten för en svensk mellan 20 och 70 år man var 108 enheter 1971 och har ökat till 113 enheter 1997. Kvinnors relativa vikt har i genomsnitt ökat från 107 till 110 under tidssamma period.

Motion, hälsa och övervikrsproblem 81

Diagram 6:2. Relativ vikt bland 20 70 åringar 1971, 1978 och 1997 -

110 110 l Män 108 E1Kvinnor 107 107

1971 1978 1997

Jämförelser med Kost och motion 1971 och Kost och motion 1979.

Den relativa vikten har ökat både för män och kvinnor i praktiskt taget alla åldersgrupper, inklusive den yngsta. För män i åldern 41 50 år har den relativa vikten minskat och för kvinnor kan vi notera en minskning i åldern 51 60 år. Men för övriga grupper ökar vikten. - Tabell 6:21

Jämförelser med Kost och Motion 1978.

82 Motion, hälsa och överviktsproblem

Vi står här inför paradox, skenbar motsättning. Som vi i

en en sett kapitel 3 har motionen ökat både kvantitativt och kvalitativt under de senaste tre decennierna. Men ökat har också övervikt och fetma. Samtidigt har vi sett i detta kapitel att högre motionsnivåer minskar övervikten.

Förklaringen är att motion inte bestämmer överviktens

ensam omfattning. De ärftliga faktorerna kan vi här bortse från: den svenska

nog genpoolen kan inte ha förändrats så mycket under tre årtionden. Förändrats har emellertid dryckes- och kostvanoma. Det är för mycket och/eller alltför olämplig mat och dryck förklarar att övervikten

som ökar trots ökad motion. Motionen på nuvarande nivå är inte tillräcklig för att motverka dåliga dryckes- och matvanor. Så kan paradoxen förklaras.

SOU 1997: 188 83

7 motion och idrott

Värderingar,

Om värderingar

Hittills har vi diskuterat motion och idrott i strukturella tenner, och strukturerna har deñnierats av vårt frågeformulärs bakgrundsfrågor om ålder, kön, inkomst, bostadsort, medlemskap i idrottsförening, etc. Vi skall i detta kapitel kort diskutera idrott och motion i kulturella

mer termer och fokusera på värderingar än på strukturer. Vårt fråge-

snarare formulär innehåller några vardagliga valsituationer som approximativt avslöjar de värderingar de svarande har.

Värderingar definieras som de relativt generella, någorlunda varaktiga och konsekventa prioriteringar vi har för hur vi vill leva.

Det finns flera sätt att klassificera värderingar. Vi skall använda en sociologisk Förlaga som klassificerar dem enligt tre dimensioner.

En diskussion av olika sätt att mätaoch klassificera värderingar inklusive den som vi använderhär finns i Hans L Zetterberg, "The Stydy of Values", i Richard Swedberg och Emil Uddhammar red, Sociological Endeavor, Stockholm, City University Press, 1997, sid 191-219.

84 Värderingar, motion och idrott

Diagram 7:1 En tredimensionell värderingsrjymd

Humanism Humanism

vs vs

Materialism Materiallsm

2 1 Bllmodern

varderastnet

v,

V i Varatraditionell

Pragmatlsm

Att vara traditionell eller att bli modern

Den första dimensionen i den tredimensionella värderingsrymden, från söder till norr i vår bild, går från att till att bliva. Den motsvarar

vara en skala från traditionalism, där håller på det stabila att "vara tradi-

man tionell" till modemism, där man välkomnar förändring "att bli modem". Detta kan låta komplicerat i praktiken är det enkelt.

men Inom idrott och motion finner vi, till exempel, att de prioriterar att

som vara traditionella har längdåkningsskidor. De något prioriterar

som mer att bli moderna har slalomskidor, och de moderna har

ännu mer snowboard.

Modemismen i idéhistorien tog ursprungligen form under fana

en med slagord som "tro fömuftet" och "teknologi". Av de politiska strömningar som formades under 1700- och l800-talen har både liberalismen och socialismen släktskap med modemiteten i form ratio-

av nalism. 1900-talet gav modemismen ett nytt innehåll förutom teknologi och fömuftstro: slogans drev på modemitetens sak. Nietzsches

nya

bidrag var ett skapande självförverkligande, föreställningen glad

om en övermänniska som skapar sig själv och sin värld utan att hindras

av

Värderingar, motion och idrott 85

traditioner. Freud bidrog med terapeutisk analys av drifter, som tillät 1900-talsmänniskan att bejaka sitt biologiska jag och förneka den traditionella idén att lidandet är karaktärsdanande. Modemismen är och har alltid varit rörelse utan definitivt slut. en Riktningen mot att bli modem, som vi benämnt den norra ändan av vår axel, har sålunda något olika meningar vid olika tidpunkter. Det geelementet är "att bli" snarare än att bara vara till. mensamma Regionala och nationalistiska värderingar som betonar betydelsen rötter är visserligen mycket i ropet dessa dagar, men de av en persons är inte modemistiska utan uttrycker en önskan om tradition eller stabilitet. Traditionens stabilitet har också olika betydelser vid olika tidpunkter; det elementet är "att vara" snarare än att bli gemensamma något annat. Så till exempel ansågs trygghet vara en modern värdering välfardsstatens första generation, idag är trygghet traditionell av men en värdering. Idrottens och framför allt motionens utveckling mot att bli moderna är i långa stycken utveckling mot ökad individualism. Man måste en enligt de moderna värderingarna själv för sin träning: missta ansvar lyckanden, liksom framgångar anses bero på egna insatser. Man måste också själv ta för sin motion: övervikt tolkas som slapphet i disansvar ciplinen kring mat, dryck och rörelse. Den moderna människan försöker sig själv att få den önskvärda prestationen, kroppsprogrammera formen, sinnestillståndet och konditionen.

Att ha fasta värden eller pragmatiska

Den andra dimensionen, som går från väster till öster i vår bild, omfattar prioritering värdefasthet, där "dramatiserar sina en av man värderingar", till pragmatism och instrumentalitet, där man "kompromissar med sina värderingar". Också detta är enklare än det låter. Promenader, gymnastik, motionssimning kräver få eller inga kompromisser: följer sitt fasta schema. Annat är det i fotboll, isman hockey, innebandy och racketsportema som tennis och squash, där man hela tiden måste sig till medtävlande och motspelare under anpassa spelets gång. Alla öppningar måste utnyttjas och man måste så att säga kompromissa sig fram till När allt är givet på förhand som i den segern. värdefasta världen "är det ingen sport". Men det kan vara motion. Värdefasthet kallas idealism om man tycker om värderingen - som och dogmatism inte håller med omfattar värderingar som om man inte är beredd att kompromissa om. Hit räknas vanligen samvetsman frågor, lojalitet med den egna familjen, solidaritet med de svaga, som

86 Värderingar, motion och idrott

medkännande med de sjuka, bevarandet vår planet för kommande av generationer. Instrumentalitet- kan kallas pragmatism som om man tycker om värderingen eller opportunism inte håller medom man omfattar värderingar vi kan experimentera och kompromissa med som för att ett optimalt resultat; det kan gälla praktiska förhandlingar och kalkyler i affarslivet eller politiken och många tekniska lösningar. Distinktionen mellan värdefasthet och instrumentalitet drogs Max av Weber tidigt l900-tal. Han skilde wertrational handling en värderationalitet från en zweckrational handling pragmatism.

Att ha materialistiska värden eller humanistiska

Den tredje dimensionen går från dalar till berg i våra diagram. Den skiljer intresset för materiella saker från intresset for mänskliga varelser, och går sålunda mellan polema materialism och humanism. Sådana etiketter ger många associationer och flera andra beteckningar har använts, till exempel "produktionens materialistiska värderingar" såsom ordning, punktlighet, ambition, effektivitet och annat undersom lättar ekonomisk tillväxt till skillnad från "reproduktionens humanistiska värderingar" såsom självkännedom, empati, känslighet och engagemang för medmänniskor och underlättar personlig tillsom växt och genuin förståelse för andra. Ett annat sätt att uttrycka denna skillnad finns i begreppen "inrevärldsmänniskor" och "yttrevärldsmänniskor". Inrevärldsmänniskor har humanistiska värderingar och tar sina styrande signaler inifrån och yttrevärldsmänniskor har materialistiska värderingar och tar sina styrsignaler utifrån. Den stora skiljelinjen i motion går mellan de

materialistiska yttre-

världsmänniskoma som motionerar främst för att bra ut i och se egna andras ögon och de humanistiska inrevärldsmänniskoma motiosom nerar for att må bra. Den förra styrs yttre signaler, den av senare av inre.

Idrott och motion i

värderingsrymden

I allmänhet gäller att de sig i fler idrotts- och som engagerar motionsaktiviteter tenderar att ha pragmatiska och materialistiska mer värderingar är de som engagerar sig i färre. Hur tyngdpunktema för olika aktiviteter fördelar sig i den tredimensionella värderingsrymden visas i Diagram 7:2. Diagram 7:3 visar motsvarande fördelning för den idrottsoch motionsutrustning äger. Diagrammen är distansmatriser. Om man

Värderingar, motion och idrott 87

två punkter ligger nära varandra betyder det att personer med lika värderingar deltar i aktiviteter eller har redskap. Om punksamma samma terna ligger långt ifrån varandra har deltagarna olika värderingar och olika utrustning. Koordinatema återfinns i Appendix

Av de 20 motions- och sportaktiviteter vårt frågeformulär nämnde

visar det sig att nio entydigt har sina tyngdpunkter bland människor med moderna värderingar. Det gäller inomhus- och utomhusmotion, löpning/friidrott, gymnastik, aerobics/workout, simning, skidåkning, skridskoåkning och racketsporter. De övriga aktiviteterna engagerar har traditionella värderingar och moderna värderingar i personer som ungefär lika grad. Fritidsfiskama är kanske de mest traditionella i vår lista, även bland dem finns stor andel med moderna värdemen en ringar. Ingen aktivitet ligger entydigt den traditionella planhalvan. Idrotts- och motionsrörelsen har lyckats förbli en modern rörelse. Av 20 idrotts- och motionsaktiviteter vi frågade om har ensamma dast två entydiga tyngdpunkter på de värdefastas planhalva, nämligen gymnastik och Vattengymnastik. Det stora flertalet aktiviteter, ll stycken, attraherar mest pragmatikema. Hit hör först och främst tävlingssportema: löpning/friidrott, fotboll, innebandy, racketsporter och golf. Men hit hör också inom- och utomhusmotion, aerobics/workout, joggning, utomhusbad och fiske. Sju aktiviteter appellerar ungefär lika mycket till pragmatiker och värdefasta: trädgårdsarbete, strövtåg i skog och mark, promenader, simning, cykling, skridsko- och skidåkning. Av de 20 aktiviteterna har bara tre aerobics/workout, vattengymnastik, gymnastik sina tyngdpunkter långt in på den humanistiska planhalvan. Elva aktiviteter har sina tyngdpunkter vid gränslinjen mellan humanism och materialism, nämligen inom- och utomhusmotion, löpning/friidrott, joggning, stövtåg i skog och mark, promenader, trädgårdsarbete, utomhusbad, simning, cykling och skridskoåkning. Sex aktiviteter har sina tyngdpunkter långt den materialistiska planhalvan, nämligen golf, innebandy, fotboll, fiska, skidåkning och racketsporter. En försiktig slutsats är att 1990-talets idrotts- och motionsrörelse förvisso är modern har att erbjuda pragmatikema än de värdemen mer fasta och mer att erbjuda materialistema än humanistema. En första försiktig rekommendation är att idrotts- och motionsrörelsen kan engafler värdefasta att samarbeta med de värdefasta gera genom mer nya folkrörelsema miljörörelsen, fredsrörelsen och kvinnorörelsen. som En andra försiktig rekommendation idrotts- och motionsär att ge rörelsen ett tydligare humanistiskt innehåll. Ömsesidig förståelse, djup gemenskap och självutveckling skattas högt med humanisav personer tiska värderingar. Idrottsrörelsen saknar ingalunda möjligheter att

88 Värderingar, motion och idrott

m

w

ä

e

o

W

m

m

m

z

m

m

90 Värderingar, motion och idrott

erbjuda detta. Det gäller då att inte fastna i motionskvantifiering och resultattabeller alltings mål. Man talar sällan vad som numera om som förr kallades "idrottens karaktärsdanande uppgift" sådana idéer men om motion och idrott behöver kanske återuppväckas i modernare gestalt och utformas som en gemenskaps- och självutvecklingens höga visa inom idrottsrörelsen.

Värderingsgrupperna

Att utläsa verkligheten bakom tyngdpunktema i tredimensionella värderingsmatriser är svårt. Dessutom kan lätt glömma flertalet man att aktiviteter har enstaka utövare långt ifrån de angivna tyngdpunktema. För att göra analyser i form av vanliga procenträkningar kan emelman lertid använda de tre dimensionerna att skapa kategorier värderingsav bärare här kallade värderingsgrupper. Då blir det lika lätt att analy- sera intervjumaterial om värderingar som att analysera det med bakgrundsfaktorer ålder, kön och utbildning. För skapa värderingssom att gruppema delar vi varje dimension i den tredimensionella värderingsrymden i en högre och lägre del. Vi får då åtta vi en grupper som ger olika namn. Rättrådiga 1 1% av samtliga står för att traditionella, ha fasta vara värderingar och materialistisk orientering. De är kompromisslösa en vänner av ordning, och vad bör och inte bör har de klart för sig. man De har hjärtat i sina ofta magra tillgångar. Till tillgångarna hör en högre andel spinnspön än genomsnittet för befolkningen. De upplevs ofta som "lantisar" även de råkar bo i större stad. De vill om en göra rätt för sig. Av de Rättrådiga tillhör 32 procent idrotts- eller motionsförening en och 11 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. Med undantag för Vattengymnastik, strövtåg i skog och mark och för trädgårdsarbete deltar de emellertid i färre idrotts- och motionsaktiviteter än flertalet andra svenskar. Bara två procent engagerar sig ex. i löpning/friidrott, vilket endast delvis kan förklaras av att gruppen har en högre medelålder. Men än andra tycker mer grupper de att det är viktigt att Sverige vinner i landskamper. Hemkära 12% av samtliga står likaså för att traditionella och vara har fasta värderingar, men de har en humanistisk orientering. De har hjärtat i nära och kära än i sina materiella tillgångar. Här finns snarare inget som slår mammas köttbullar. Liksom de Rättrådiga är de vänner av moral och ordning. De vill inte belasta den offentliga välfärden så

Värderingar, motion och idrott 91

mycket for de vill ta hand om varandra, även barn och åldringar, och de vårdar och vårdas ofta hemma. Av de Hemkära tillhör 18 procent en idrottsförening och 9 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. De är överrepresenterade i gymnastik och Vattengymnastik men i övrigt har de liksom de Rättrådiga en lägre nivå av motions- och idrottsaktiviteter. Endast 20 procent de Hemkära är åskådare till idrottstävav lingar; medeltalet för hela befolkningen är 45 procent. Vardagsrealistema 1 1% samtliga står för traditionella, av att vara ha pragmatiska värderingar och en materialistisk orientering. De söker praktiska eller tekniska lösningar problem, inte en gång för alla bestämda lösningar. Deras bostad och bil signalerar deras tillhörighet än familjegården och släktbanden. Deras praktiska syn på livet snarare innefattar också socialförsäkringama och de håller reda sina förmåner med självklarhet som de håller reda på sina personliga samma rekord i sina idrotter. Av Vardagsrealistema tillhör 42 procent en idrottsförening och 26 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. De är mycket väl representerade i alla sport- och motionsaktiviteter utom i gymnastik och Vattengymnastik där de är underrepresen-terade. De är en av sportbutikemas viktigaste måloch de äger den bredaste uppsättningen av idrotts- och grupper motionsredskap någon värderingsgrupp. Här finns till exempel av dubbelt så många fotbollsskor som i övriga landet. Tillhörama 1 1% av samtliga står för att vara traditionella och är pragmatiska, humanistiskt orienterade än Vardagsrealistema. men mer Tillhörigheten i gruppen talar om vem du är, mer än dina materiella ägodelar. Vänner och grannar och arbetskamrater är viktiga, inte bara släktingar. Bland Tillhörama är 43 procent medlemmar i idrottsföreningar och 23 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. De är aktiva på en nivå som ligger något över medeltalet för landet. Rullbrädor och rullskridskor är vanligare bland dem än hos Vardagsrealistema. Principengagerade ll% av samtliga står for modemitet, värdefasta värderingar och materialistisk orientering. De gillar att leva ett en bekvämt modernt liv men materiella ting är inga statussymboler för dem. Många dem har ett stort socialt samvete när det gäller t ex av miljön och tredje världen. De är övertygade om sina åsikters forträfflighet och vill ofta förändra samhället i enlighet med dem. Av de Principengagerade tillhör 31 procent en idrottsförening och 10 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det

92 Värderingar, motion och idrott

senaste året. Aktivitetsnivån ligger kring eller något under medeltalet. Skall man peka ut en aktivitet kommer skidåkning högt; i finns

gruppen mer längdåkningsskidor än i andra, men användningen skidorna är

av inte så imponerande.

Sökarna 12% av samtliga står för modemitet, värdefasthet och humanism. För dem är det viktigare att "känna sig själv" och utveckla sympati för andra än att delta i yttre manifestationer. De litar till sin känsla och intuition. De Principengagerade ifrågasätter liksom Sökarna traditioner, hierarkier och auktoriteter. Frågor ofta ligger dem

som varmt om hjärtat kan vara jämlikhet mellan kön och homo-

raser, sexuellas likaberättigande, djurens rättigheter.

Av Sökarna tillhör 27 procent idrottsförening och ll procent har

en deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. På gymnastiken är de överrepresenterade, i friidrott och innebandy är de mer sällsynta.

Utmanare l 1% av samtliga står för modemitet, pragmatism och materialism. Här finns mycket entreprenöranda. Utmanama gillar affärer, även risktagande på finansmarknaden. De är individualister som inte är rädda for komplexitet i livet. Deras bindning till produkter, människor och föreningar är i regel kortlivade. När något/någon inte längre genererar vinst eller är till nytta så tappar utmanarna lätt intresset.

Av Utmanama tillhör 45 procent idrottsföreningar och 28 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste året. I sitt myckna idrottande torde de skilja sig från de andra idrottsintensiva grupperna, Vardagsrealistema och Tillhörama, att dras till

genom mer halsbrytande sporter. Vi har dock inte frågat bobsleigh, hanggli-

om ding, bergsklättring d. Vi finner också att de har ungefär dubbel

o representation bland utövare av innebandy, racketsporter och golf. Utmanama är en köpstark målgrupp i sportbutikema. De har de största innehaven av rullbrädor, ishockeyklubbor, slalomutrustning, fotbollsskor, golfklubbor

mm.

Minglarna 10% av samtliga håller på modemism, pragmatism och humanism. Vad som gäller och vad är inne i aktiviteter och mode

som brukar de mycket medvetna De ogillar formella regler och

vara om. älskar informella nätverk. De vill gärna ha internationella kontakter. Till skillnad från sina grannar, Utmanama, är de inga stora materialister och trots sin intemationalism därför mindre intresserade EU.

av

Av Minglarna är 39 procent medlemmar i idrottsföreningar och 19 procent har deltagit i någon idrotts- eller motionstävling under det senaste âret. Deras stora aktivitet är aerobics/workout. Mer än andra

Värderingar, motion och idrott 93

har Minglama motionsredskap hemma dock motionscykel. Om Utmanama har många rullbrädor har Minglama många rullskridskor. Förutom ovanstående grupper finns en med helt genomsnittliga värderingar alla dimensioner "Medelsöner" 11 procent av alla. Diagram 7:4 sammanfattar de olika värderingsgruppemas medlemskap i idrotts- eller motionsföreningar. Vi ser att skillnaderna är lika stora dem vi fann mellan de demografiska grupperna se tabell 4:2 som sid 34. Diagram Várderingsgruppernas medlemskap idrotts- elleri motionsföreningar

4 5 42 43 3 9 32 31 2 7

b å? ä å

gäáz

z §0 éâøéz

t s 0 å

Q o

Aégâ QÖQY

§0

Det är framför allt Vardagsrealister, Tillhörare och Utmanare personer med pragmatiska värderingar är medlemmar i idrotts- och m0som tionsforeningar. Ur samma grupper rekryteras deltagarna i idrotts- och motionstävlingar Diagram 7:5.

94 Värderingar, motion och idrott

Diagram 7:5. Värderingsgruppernas deltagande idrotts- eller motionstävlingari

23 26 - 23 l 9

l l 1 l 10 9

9 4 §5 ö ° ö

9337 egt

Qyåvä çsåoå Öáoøgxåcøä

o

Q c Åé

QÖQÖQC

Underlaget för våra bedömningar om idrott och motion i de olika värderingsgruppema finns i tabellerna 7:1 och 7:2. Tabell 7:1 visar över- och underrepresentation i sport- och motionsaktiviteter i de olika värderingsgruppema. Siffrorna k målär s gruppsindex TGI.

Värderingar, motion och idrott 95

Tabell 7:

Rätt- Hem- Var- Till- Prin- Sö- Ut- Ming-

rådiga kära dags- hörare cip- kare ma- lare

om för indexberäkningen är:

Andel i målgruppen

Index 100

x

Andelen i hela befolkningen

Ett index 70 anger att gruppen ligger 30 procent under siffran för hela befolkningen. Index 120 innebär att målgruppsvärdet gymnastik, skridskoåkning etc är 20 procent högre än i befolkningen helhet.

som

96 Värderingar, motion och idrott

Tabell 7:2 visar målgruppsindex för innehav av sport- och motionsartiklar. Tabell 7:2

Rätt- Hem- Var- Till- Prin- Sö- Ut- Ming-

rådiga kära dags- hörare cip- kare ma- lare

värdringsgrupperna

Vi har tidigare sid 30 visat att motionerandet ökat i alla åldrar, tillgången motionsanläggningar är ganska tillfredsställande sid 36-37, utgifterna för idrott och motion är för flertalet inte en betungande del av hushållsbudgeten sid 45, idrotts- och motionsvanor är mindre

men utbredda i hushåll med lägre hushållsinkomst sid 18. Här vill vi belysa i vilken utsträckning motionsvanoma värderingar.

styrs av

Diagram 7:6 visar värderingsgrupper och motionsnivåer se sid 12- 13 från nivå 1 med får ingen eller endast liten motion av

personer som

Värderingar, motion och idrott 97

enklaste slag till nivå 4 ägnar sig mycket motion, träning och som tävling. Bland Tillhörare, Utmanare och Minglare finns många i Nivå 3 och dvs regelbundet får mycket motion, tränar och personer som tävlar. Många iNivå får ingen eller litet motion finns bland Rätt- 1 som rådiga och Hemkära.

Diagram 7:6. Värderingsgrupper, inkomst och motionsnivåer

Motionsnivåer Nivålingen, liten motion, Nivå2regelbunden lätt, Nivä3regelbunden mycken,Nivå4mycket motion, träning, tävling Hushålls l k 1959 191$ 2651 2339 2569 2557 2949 2611 perår

D Nivål D Nivå2 D Nivå3 I Nivå4

Hemkära har lägst hushållsinkomst och motionerar minst. Vardagsrealister och Utmanare har de högsta hushållsinkomstema men Tillhörare motionerar minst lika mycket Utmanama. Sökare har höga som hushållsinkomster motionerar lika litet som Rättrådiga. men Som vi sett tidigare i denna rapport sid 11 och 26 behöver inte motion kosta många ägnar sig promenader och strövtåg i skog och - t ex mark. Vissa livsstilar prioriterar motion, vilket Tillhörama kan exempliñera. Där finns den tredje lägsta hushållsinkomsten alla värdeav ringsgrupper den näst högsta andelen i motionsnivåema 3 och men

98 Värderingar, motion och idrott

Idrottens hierarki och elitidrottsframgångar

Idrotten har en välbekant hierarki. SM är viktigare än DM. Elitserier och allsvenskan är viktigare än andra divisioner. Högre står landskamper, och VM är viktigare än SM. Allra viktigast är landskampemas

landskamp, de olympiska spelen. I internationella idrottstävlingar kan

segrande svenskar bli nationella hjältar.

Denna hierarki återspeglas på många sätt, i det utrymme

a medierna idrott och tillgången till medel från Även

ger sponsorer. volymen av offentligt stöd idrott och motion påverkas hierarkin.

av Räknat i totala antalet kronor får den breda idrotten lejonparten det

av offentliga stödet. Men räknat i kronor idrottsutövare får elitidrottare

per mer än andra idrottare och motionärer.

För att belysa i vilken utsträckning elitidrotten uppskattas all-

av mänheten ställdes följande fråga:

"Hur viktiga är svenska framgångar i internationella idrottstävlingar för dig Är de mycket viktiga, ganska viktiga, ganska oviktiga eller helt

oviktiga"

Värderingsgruppema visar mycket stora variationer i på

svaren frågan om de anser svenska internationella idrottsframgångar

vara "mycket viktiga".

SOU 1997: 188 Värderingar, motion och idrott 99

Diagram 7:7. Värderingsgrupperna om internationella idrottsframgångar

Hur viktiga är svenska framgångar i internationella

idrottstävlingar för dig

Andel som svarat mycket viktiga

3 1

2 8

2 2

l 2

9909 på

sf

Uppskattning av svenska elitidrottsframgångar finns mest bland Rättrådiga, Vardagsrealister, Principengagerade och Utmanare. Dessa

har materialistiska snarare än humanistiska värderingar. grupper

När alla svarsalternativen till frågan läggs i värderingsrymden visar det sig att de som anser att svenska internationella idrottsframgångar är "mycket viktiga" i allmänhet har traditionella och materialistiska värderingar. De svarat att de är "helt oviktiga" har i allmänhet

som moderna och humanistiska värderingar.

100 Värderingar, motion och idrott

W

m

ä å

m

m

Värderingar, motion och idrott 101

Med denna bakgrund är det inte oväntat att de äldre i landet i något större utsträckning än under 60 år tycker att svenska idrotts-

personer framgångar är mycket viktiga. Tabell 7:3

som i internationella idrottstävlingar är viktiga i större utsträckning än per-

med högre utbildning. Bland högskoleutbildade finner vi den soner högsta andelen bedömer svenska idrottsframgångar som oviktiga.

som

Tabell 7:4

Utbildningen och modemiseringen ökar. Den nationella uppslutningen kring svenska framgångar i internationella idrottstävlingar kan därmed inte bli lika universell förr. Kanske framtidens historiker kommer

som att finna att giftennålet mellan idrott och nationalism vanligare på

var 1900-talet än 2000-talet.

Appendix TEMOs metodbeskrivning

Intervjuundersökning om

MOTION OCH IDROTTSUTÖVANDE

För Idrottsutredningen och

Valuescope AB, våren 1997 TD-9720-23

Copyright © TEMO AB DECEMBER 1997

104 Appendix 1 sou 1997:188

TEMO DIREKT

TELEFONOMNIBUS

Undersökning: Motion och idrottsutövande Uppdragsgivare: Idrottsutredningen via Valuescope AB Målgrupp: Svenska medborgare 15 år och äldre Fältarbetstid: 14/5 5/6 1997

- Kontaktform: Telefonintervjuer från TEMOs

telefoncentral ett CATI-system Urval: Riksrepresentativt slumpmässigt

hushållsurval ur TEMOs telefondatabas.

slumpmässigt individurval 15 år och äldre. Antal genomförda intervjuer: 2 100 st Undersökningsansvarig på TEMO: Hans Alfredson

Publicering eller liknande spridning av resultat eller hänvisning till dessa i

annonser, broschyrer etc. förutsätter att en överenskommelse träffats mellan beställaren och TEMO. Se vidare TEMOs publiceringsregler.

Appendix 1 105

Idrottsutredningens undersökning är genomförd via fyra omnibusomgångar 500 intervjuer vardera. om ca

Undersökningen generaliseringsbar till hela befolkningen 15 år och avses äldre.

Råmaterialet har vägts efter idealmatris poststratifierats med variaben lema kön, ålder och hushållsstorlek inom och en av fem geografiska var regioner.

Normalt omfattar TEMOs telefonomnibussar 500 intervjuer per mätetapp för åldersintervallet 15 75 år. I vissa omgångar, och i två av dem som ingår i denna studie ingår emellertid 550 intervjuer för åldrarna 15 år och äldre. För att erhålla representativitet avseende detta bredare åldersintervall, blir vägningen med avseende på ålder något större för två av mätetappema än för övriga två.

Dataansvarig TEMO för denna undersökning har varit Ann Björklund, dintel: 629 60 29.

106 Appendix 1

TEMO DIREKT

TEKNISK BESKRIVNING

Omnibusundersökning

TEMO Direkt är en regelbundet återkommande undersökning bland den svenska allmänheten. Undersökningen s.k. "omnibus", vilket innebär

är en att frågeformuläret delas mellan olika uppdragsgivare. Undersökningen genomförs på identiskt lika sätt vid varje tillfälle. Detta möjliggör jämförelser över tiden. För varje "buss", dras ett nytt urval.

Kontaktform

Telefonintervjuer, hemtelefonnummer.

Urval

Urvalet består av den svenska allmänheten, 15 till 75 år. Urvalet görs från TEMO:s hushållsbas, baserad på telefonkatalogen, med tillägg

av "syntetiska" telefonnummer. De syntetiska skapas att den

numren genom sista siffran i telefonnumren dragna telefonkatalogen adderas med ett.

ur På detta sätt ingår även hemliga telefonnummer i urvalet. Urvalet är rullande. För varje buss dras ett nytt urval. Telefonnummer där vi fått kontakt under den första fáltperioden flyttas vidare till nästkommande period. Genom detta förfarande ökas möjligheten att nå generellt svårkontaktade personer. Individurvalet sker filterfråga senast

genom en födda i hushållet. Andelen av befolkningen i åldern 15-75 år utgör 73.1% av befolkningen eller 6.400.000 personer.

SOU 1997: 188 Appendix I 107

Intervj ulängd

För att upprätthålla hög intervjukvalitet och undvika trötthetseffekter är intervjutiden begränsad till 20 minuter. Detta innebär att varje buss ca. innehåller 30 frågor, till dessa kommer bakgrundskriterier. Inför varje ca. buss gås frågeformuläret muntligen igenom med intervjuama.

Fältarbete

Intervjuerna genomförs från TEMO:s telefoncentraler. Intervjuerna genomförs under dag- och kvällstid, primärt under kvällstid.

Svarsfrekvens

Om upprepade kontaktförsök med ett utvalt telefonnummer leder till kontakt eller att numret kan klassificeras som målgruppsaktuell företag, telefax, modem, abonnent saknas redovisas numret som bortfall. Svarsfrekvensen i TEMO Direkt är 65 75%. - Vissa telefonnummer identifieras aldrig t.ex. sommarstugor under vinterhalvåret, enmansföretag etc. Analyser visar att ca. 20% av dessa okontaktade telefonnummer egentligen är att betrakta som A-bortfall, dvs. att de egentligen inte tillhör undersöknings- populationen. Detta gör att den faktiska Svarsfrekvensen är högre än den strikt statistiskt redovisade. Avvikelser i undersökningsmaterialet jämfört med undersökningspopulationen beroende på bortfall i olika grupper reduceras till stor del genom Vägning poststratiñering.

Efterbehandling av insamlad data

Insamlad data poststratifieras ovan. Detta innebär att om gruppen

se

män, 15 29 år, enpersonshushåll, boende i storstad har högre andel i - en det insamlade materialet än i undersökningspopulationen vägs denna ned så att den får den andel den har enligt offentlig statistik. Eftergrupp urvalet är hushållsbaserat skulle t.ex. enpersonshushåll utan denna som Vägning överrepresenterade i det insamlade materialet. Vägningen vara

108 Appendix 1

görs simultant med alla fyra variablema kön, ålder, hushållsstorlek och bostadsort.

Dataredovisning

Resultaten redovisas som vertikal procent med "chisquare" där procenttalen uppifrån och ned kolumnvis summerar till 100% eller Via plus-

mera. eller minustecken anges vilka värden inom delgrupp signifikant

en som avviker från motsvarande värde i totalkolumnen. Plus + att värdet

anger

är signifikant högre, minus - att värdet är signifikant lägre.

Tillförlitlighet

Tabellen nedan redovisar felmarginalen för uppmätta procenttal vid olika stickprovsstorlekar. Det sanna procenttalet ligger med 95 procents

sannolikhet inom intervallet +/- det antal procentenheter i tabellen.

som anges

Urvalets omfång Feletsstorlek när svarenfördelar sig påföljande sätt:

personer fråga blir felmarginalen 5,8%. vi kan då med 95% sannolikhet säga att det sanna värdet ligger mellan 63,2 och 74,8%. I det fall vill dubbla

man säkerheten, dvs. minska felmarginalen till hälften, måste antalet intervjuer fyrdubblas eller i detta fall ökas till 1.000 intervjuer.

Appendix Frågeformuläret och svarens fördelning

110 Appendix 2

m

F

m

SOU 1997 :188 Appendix 2 l 1 1

m m

0 0 0

m

0 0 0 0 o o m o o o o

0 o o

o

1 12 Appendix 2

0 v mH

H 0 h

F H

m m m

m0

H 0

m mH

0 H H

m mo

mH o H DCJI-| H ñrlO m VNO å H

m

H m 0 o m m mo H h o H 0

H

SOU 1997 1188 Appendix 2 113

0 H m v H 0 H 0 mH

0 0 0 m v N 0 N m m m v w H o H 0 h v H 0 m v o 0 H H H h H m mm m H m N 0 H m m H v H m H 0 0 o h H o H 0 m H

m

N m v m H

114 Appendix 2 SOU 1997 2188

F mm m Hmm F o 0 F m F F m 0 mm F 0 m H mF H F m0 o 0 F F m

H

mmm o F m F o F m H o N m m m F F w H m o m o m F o o F F F 0

.m m F m

Appendix 2 1 15

H m h v

o o

m

MN o

m o o 0 m a + o m o o m o - 0 a o + o o m N 0 o m v m mN 0 o

u

M m

m

116 Appendix 2 SOU 1997 2188

0 o 0 0 V 0 0 0 L 0

0 0 o o

m0 0

ä 0 å o o o i o o o 3 o o o o o 3 o o å o 0 S o 3 o 3 o 3 o

SOU 1997 :188 Appendix 2 1 17

- H H H 0 0 H H

m

m H H H H H H H H H 0 H H

x

H H H H

m

H H H

m

118 Appendix 2

0 0 0 m 0 0 0 0 m 0

0 m o m v 0 m a 0 m m 0

m a 0 v h 0 a 0 o 0 a v-iO

m 0 0 o H N v OO OC + m m o 0 a u 0 m m 0 o m a o 0 0 m a 0 C70 m + m a m 0 0 0 0 u m m m

M H v M a A . a M M M . H

Appendix 2 1 19

H w o H H H 0 h H m

m o H o H m o o o H H m H H H H v 0 o 0

| H m 0

+ H 0 H 0 0 H H m m 0 H H v 0 H m

m m

H H . H H H H

120 Appendix 2

v

n

m m H

+

0 m m o a

m m m m 0 0 v 0 o 0 v m 0 F 0

m m

H a M. M M w. M

Appendix 2 121

m m m m + m

m

o

w

F o m w m M m o m w m o m

m

o o

o

o m o o

.

122 Appendix 2

m 0 v m N 0

m 0

S S v + 0 m 0

m m mm m 0 N m 0

m

o

o

m

H 0

m 0 N o m o m 0 0

SCHJI997 2188 Appendix 2 123

a F

m

+

o mo o o 0 0 m m0 0 o o 0 0 0

m

m w0

124 Appendix 2

H 0 H H - N H 0 N H m 0 - 0 H 0 H H 0 H

v m 0 mm H H H | | 0 N 0 N H

H 0 H 0 0 mm H H 0 N H

m

m

Appendix 2 125

N S o S.

S o S S N S

S

N S S N S S S S o S

S N

o

o

S o S .m S S S o

M

126 Appendix 2

N N m 0 0 m H 0

m

m H N m H 0 m H H

m N H N N N N 0 u 0 m H

H w H N N N H H v m v H 0 v H H N v O m H m N N H N H H N m H o | N 0 m H N m m H o v m m H H m m mH H N v 0 m H v 0 H m m H v N H m 0 m H H

H m .w m

H m H

SOU 1997 :I88 Appendix 2 127

m mo

v 0 0 F

N H a

a

m Ho H mH mo mo H m HN o mH 0 mH o N o o mmo o . mH o mo o

H

128 Appendix 2

S o S o 0 2 m m H H H mm m H m H. H H m mm m H mH m o H. H H o o

n o H o m o mH o m mm H H m o m H H m 0 3 H.

o m H. H H 0 m H mH o m

s H H o m

m H 3 o m o o H o m H H. H H H H o 2 S o H o 2 H mH m o m

H.. H H Z

o

SOU 1997 :188 Appendix 2 129

N N H 0 N 0 N H N H H N m H H m H H N o

v

H N Ho H H N m H H H H H H H H H m H H M H N m N H o N H0 N H 0 H N H H H0

130 Appendix 2

mm 0 m M m m o 0 mm N m Hm o M 0 0 m +

m m 0 n m 0 0 v m w m H CDO

m H

H v HH N mm m 0 0 m

m 0 m

o 0

| 1

0 H H v m 0 m

N

m 0 + w

w o 0 N H0

m 0 0 m H m m o 0 m m 0

m

m

H

SOU 1997 2188 Appendix 2 131

m

P m m N N

H m u-VY

m

WWWN

m H H

Koordinater för aktiviteter och Appendix utrustning i värderingsrymden

Aktiviteter

134 Appendix 3

Utrustning

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den gymnasieskolan stegför steg.U. 32 Följdlagstiftning till miljöbalken.M. nya - . . Inkomstskattelag,del I-lII. Fi. 33.Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s . Fi. Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete. . Övervakning Förbättradmiljöinforrnation. M. 34. avmiljön. M. . Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35.Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpande penningtvätt.av Fi.

Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37.Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . marknad. Byråkratin i backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller . forvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolikaverksamhetsforrner.Fi. på sex barnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. Rösterom . Flexibel förvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaoch arbete.In. . statsförvaltningens 41.Statenochtrossamfunden hetsanpassningav struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund - 12.IT-problem infor 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrån hearinganordnadav 42.Statenochtrossamfunden en IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapport1/97.K. 43. Statenochtrossamfunden

13.Regionpolitik for helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

14 IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. . trossamfunden 15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenoch

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden

17.Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. Statenoch trossamfunden

19.Bättreinformation konsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku. om 20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitik i staten.

21. Växa i lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch Förkompetensochresultat.Fi.

6-l6 år. U. 49.Grundlagsskyddförnyamedier.Ju. unga 22. Aktiebolagetskapital. Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EUzs

23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden november19968 5 Brister i omsorg . anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- enfrågaombemötande äldre.S.av v kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.S.av - 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.S. 53.Avskaffa reklamskattenFi. - 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemoch makten.

26. EU:sjordbrukspolitik och denglobala livsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55.Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folketsområdgivareochbeslutsfattare. . vårtoffentligaetos.Fi. + Bilaga l och 2. Ju.

Barnpomograñfrågan. 57. l medborgarnastjänst. . Innehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladforvaltningspolitikför staten.Fi.

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku.

Kristallkulan-tretton rösterom framtiden. 60.BetaI-TV inom SverigesTelevision. Ku. . IT-kommissionensrapport3/97, K. 6l. Att växablandbetongochkojor.

Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån 90.Ändradorganisationför det statligaplan-, bygg- Storstadskommittén. ochbostadsväsendet.In. 62. Rosoravbetong. 91. Jaktensvillkor enutredningom vissajaktfrågor. - En antologitill delbetänkandetAtt växabland Jo. betongochkojor frånStorstadskommittén. 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch - 63. Sverigeinför epokskiñet. strukturförändringari press,radio och TV. Ku. IT-kommissionensrapport5/97.K. 93.Hanteringavfel i utjåmningssystemetför Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd kommuneroch landsting.In. . + Bilagedel.A 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N. 65. Polisensregister.Ju. 95. Forumför världskultur 66. Statsskuldspolitiken.Fi. enrapportomettrikare kulturliv. Ku. - 67.Återkallelse uppehållstillstånd.UD. 96. Lokalförsörjningoch fastighetsägande. av 68. Grarmlands-TVi kabelnät.Ku. En utvärderingavstatensfastighetsorganisation. Besparingaristortochsmått.U. Fi. . 70. Totalförsvaretoch fñvilligorganisationema 97.Skyddavskogsmark.Behov och kostnader.M. - uppdrag,stödochersättning.Fö. 98. Skyddavskogsmark.Behov och kostnader. 7 Politik för unga. Bilagor. M. . + 2stbilagor.In. 99. Ennyvattenadministration.Vattenär livet. M. 72. Enlagomsocialförsåkringar.S. 100.Nyasamverkansformerinom denSjöhistoriska 73. Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk museiverksamheten.Ku. kommunikation.Referatfrånettseminarium 101.Behandlingavpersonuppgifterom anordnatavIT-kommissionen,Närings-och totalförsvarspliktiga.Fö. handelsdepartementetoch SElSdenll december l02. Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s 1996.IT-kommissionensrapport6/97. K. jordbruk i framtiden.Jo. 74. EU:sjordbrukspolitik,miljön och regional 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku. utveckling.Jo. 104.Polis i fredenstjänst.UD. 75.Bosätmingsbegreppet.Skatteråttsligaregler för 105.Agenda21 i Sverige. fysiskapersoner.Fi. Femår efter Rio resultatoch framtid. M. - 76. Invandrarei vårdochomsorg 106.Enfond för ungakonstnärer.Ku. enfrågaombemötande äldre.av l07. Dennyagymnasieskolan - 77 Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. problemoch möjligheter. U. . - 78.Medelsförvalmingi kommuneroch landsting.ln. 108.Att lämnaskolanmedrak Om rättentill rygg - 79 Försäkringsmaklare.En lagöversynav skriftspråketochomförskolansoch skolans . Försåkringsmäklaruuedningen.Fi. möjligheterattförebyggaoch mötaläs- och 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. skrivsvårigheter.U. 81. Allmännyttigabostadsföretag. 109.Myndighetsansvaretför transportav farligt + Bilaga.ln. gods.Fö. 82. Lika möjligheter.ln. 110.Säkrareobligationer Fi. 83 Om maktochkön i spåren offentligaav lll. Branschsaneringoch andrametodermot . - organisationersomvandling.A. ekobrott.Ju. 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. ll2. En samordnadmilitär skolorganisation. 85. Förmånefterinkomst- Samordnatinkomst ll3. Mot halvamakten elva historiskaessäerom begreppför bostadsstödenochnya kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. kvalifikationsreglerför råtttill ll4. Styrsystemochjämställdhet.Institutioner i sjukpenninggrundandeinkomst. förändringoch könsmaktensframtid. A. 86. Punktskattekontroll alkohol,tobakochav ll5. Ljusnandeframtid eller ett långt farväl mineralolja,m.m.Fi. Densvenskavälfärdsstateni jämförande 87. Kvinnor,mänochinkomster. belysning.A. Jämställdhetochoberoende.A. ll6. Barnetsbästai främstarummet.FNzskonvention 88. Upphandlingför utveckling.N. ombarnetsrättigheterförverkligas i Sverige. 89. Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. ll6. Barnetsbästa antologi. S. - en

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och 152.Uppehållstillstând grundav anknytning.UD.

-

aktivitetscentrumkringnaturvetenskap,kultur och 153.Arbetskraftensfria rörlighet trygghet och

-

samhälle.Ku. jämställdhet+ Bilagedel. A. 118.Deladestäder. 154.Patientenharrätt. ll9. Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni 155.Miljösamverkan i vattenvården.M.

folkhälsoarbetet. 156.Ett störreoch bättreEuropa EU:sutvidgning: 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Samhällsekonomiskaeffekter. Fi.

utveckling.EnKartläggning.U. 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför 121.Skolfrågor Om skolai ennytid. U. förskolan. U.

- 122.Rättigheteri luñfartyg. K. 158.Vuxenpedagogiki teori ochpraktik. U. 123 Etteffektivarenäringsförbud.N. 159.Ett utvidgat europeisktområdemed frihet,

. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och säkerhetoch rättvisa.Ju.

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, 160.RegionalakonsekvenseravEU:söstutvidgning.N.

Riksdagen,1997-06-16.K. 161.Stöd i föräldraskapet. 125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 162.Medborgarskapochidentitet.In. 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 163.ÖversvämningskatastrofenPoleni

- 127.Straffansvarför juridiskapersoner.Del A+B. Ju. stöd frånstatochnäringsliv.N. 128.Verkställighetoch kontroll i utlärmingsärenden. 164.Medlingsinstitut och lönestatistik.

UD. + 5st bilagor. A. 129.Kollektivtrafik i tid +Bilaga.K. 165.Läkemedeli priskonkurrens.S. 130.Effektivarestatliginköpssarnordning.Fi. 166.Ohälsotörsäkringen.Trygghetoch aktivitet. S. 131 Lag ompremiepension.Fi. 167.En livsmedelsstrategiför Sverige.

. 132.Antimicrobial FeedAdditives. Jo. 168.Vinstutdelning i aktiebolag.Ju. 133.Antimikrobiellafodertillsatsersammandrag. Jo. 169.Försäkringsmedicinsktcentrum. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Enresursför utredningochmetodutveckling.S.

-

rättssäkerhet. 170.Bemötandetaväldre. 135.Ledare,maktochkön.A. l7l. Densvenskflaggadehandelsflottans 136.Kvinnorsochmänslöner varförsåolika A. konkurrenskrañ.K.

l37. Glastakochglasväggar Denkönssegregerade 172.Bidrag till fri svenskTV-produktion. Ku.

arbetsmarknaden.A. 173.Miljöhänsyn i standarder.N. 138.Familj, maktochjämställdhet.A. 174.Räknamed mångfald.Förslagtill lag 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom mot etniskdiskriminering i arbetslivetm.m.ln.

arbeteochpengari familjen.A. 175.Förbudmot diskriminering i arbetslivet grund 140.Fonogramersättning.Ku. avsexuellläggning.A. l4l. Bokeni tiden.Ku. 176.Förbudmot diskriminering i arbetslivetav 142 Högkosmadsskyddmotsjuklönekostnader. personermedfunktionshinder.A.

. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD. l77. Byggkvalitet för framtiden. In.

- 144.Försvaretsfastigheter. 178.Enskilda näringsidkare.

Formerför kostnadseffektivoch Översynavskattereglema.Fi.

en

verksamhetsinriktadförvaltning. Fi. l79. Klara Spelregler enförutsättningför samverkan

- 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens mellanoffentlig ochprivat hälso-ochsjukvård.S.

arbetefor ekologiskhållbarhet.M. 180.Kämavfall och Beslut.Rapportfrånett seminarium l46. Grunddata i samhälletstjänst.Fi. om beslutsprocesseni sambandmedlokalisering

l47. Barnsbilderavåldrande av ettslutförvar avanväntkämbränsle.

enfrågaombemötande äldre.av Umeå8-10april 1997.M.

- 148Utbildningskanalen.U. l8l. Redovisningoch aktiekapital i euro

. 149.Miljön i ettutvidgatEU. M. och annanutländskvaluta. Ju. 150.EU:sjordbrukspolitikoch östutvidgning.Jo. l82 Enny plan-, bygg- ochbostadsforskning.ln.

. l5l. Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor l83. Arbete åt konstnärer.Ku.

thefutureof EUagriculture.Jo. 184.Generellakonstnärsstöd.Ku.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

185.Nyckelntill MEGA-BYTET. K. 186.Bättreoch enklareregler.

Småföretagsdelegationensrapport N. 187.Omsorgomanhöriga

enfrågaombemötande äldre.av

- 188.Motion och idrott 1997.

Idrottsutredningensintervjuundersökning..ln.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Förmånefterinkomst- Samordnatinkomstbegrepp

för bostadsstödenochnyakvalifrkationsreglerför Fastighetsdataregister.3 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Aktiebolagetskapital.22 Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Barnpomografrfrågan. barnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 29 om lnnehavskriminaliseringm.m. bästa antologi.116 Barnets - en Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 Deladestäder.l 18 Grundlagsskyddför nyamedier.49 Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni Folket sområdgivareochbeslutsfattare. folkhälsoarbetet.119 + Bilaga l och 56 Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Polisensregister.65 rättssäkerhet.134 Branschsaneringochandrametodermot ekobrott.111 - Högkosmadsskyddmotsjuklönekostnader.142 Straffansvarförjuridiska personer.Del A+B. 127 Barnsbilder avåldrande Ettutvidgateuropeisktområdemed frihet, enfrågaombemötandeaväldre.147 säkerhetochrättvisa.159 - Patientenharrätt.154 Vinstutdelningi aktiebolag.168 Stödi föräldraskapet.161 Redovisningochaktiekapitali euro Läkemedeli priskonkurrens.165 utländskvaluta.181 och annan Ohälsoförsåkringen.Trygghetoch aktivitet. 166

Utrikesdepartementet Försäkringsmedicinsktcentrum.

En resursför utredningochmetodutveckling.169 Återkallelseavuppehållstillstånd.67 Bemötandetaväldre.170 Polis i fredenstjänst.104 samverkan Klaraspelregler enförutsättningför utlänningsärenden.128 - Verkställighetochkontroll i hälso-och sjukvård.179 mellanoffentlig ochprivat StörreEU säkrareEuropa.143 - Omsorgomanhöriga Uppehållstillstånd grundav anknytning.152 enfrågaombemötande äldre.av 187 -

Försvarsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 6 Länsstyrelsemasroll i trafrk-ochfordonsfrågor. uppdrag,stödoch ersättning.70 slutsatserfrån - lT-problem inför ZOOO-skiñet.Referatoch Behandlingavpersonuppgifterom lT-kommissionenden enhearinganordnadav totalförsvarspliktiga.101 1/97.12 18december.lT-kommissionensrapport Myndighetsansvaret transportavför farligt gods.109 Digital demokr@ti.Ettseminariumom Teknik, En samordnadmilitär skolorganisation.l12 demokratiochdelaktighetden 8 november1996

Folkomröstningsutredningen,lT- Socialdepartementet anordnatav

kommissionenochKommunikationsforsknings-

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 2/97.23 beredningen.IT-kommissionensrapport Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte.24 framtiden. - Kristallkulan trettonrösterom - Brister omsorgi 3/97.31 IT-kommissionensrapport

en frågaombemötandeaväldre. 51 kurs itrafikpolitiken bilagor. 35 - Ny + Omsorgmedkunskapoch inlevelse epokskiñet. Sverigeinför en frågaombemötandeaväldre.52 5/97.63 - lT-kommissionensrapport

Att växablandbetongochkojor. Inför svenskpolicy säkerelektronisk en om Ettdelbetänkandeombamsochungdomars från seminariumanordnat kommunikation.Referat ett av uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån Närings-ochhandelsdepartementet lT-kommissionen, Storstadskommittén.6 l den december1996. och SElS Rosoravbetong. 6/97.73 lT-kommissionensrapport Enantologi till delbetänkandetAtt växabland 122 Rättigheteri Iuftfartyg. betongoch kojor frånStorstadskommittén.62 hearing den medie-och lT-kommissionens om nya En lagomsocialforsäkringar.72 programvaruindustrin.Andrakammarsalen,

Invandrarei vårdochomsorg 1997-06-16.124 Riksdagen, en frågaombemötandeaväldre.76 129 - Kollektivtrafik i tid + Bilaga.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Densvenskflaggadehandelsflottans Försvaretsfastigheter. konkurrenskraft.171 Formerför enkostnadseffektivoch Nyckeln till MEGA-BYTET. 185 verksamhetsinriktadförvaltning. 144

Grunddata i samhälletstjänst. 146

- Finansdepartementet Ett och bättreEuropa EU:s utvidgning:

större lnkomstskattelag,dell-Ill. 2 Samhällsekonomiskaeffekter. 156 Byråkratini backspegeln.Femtioäravförändring Enskildanäringsidkare.

förvaltningsområden.7 Översynavskattereglema.178 sex Flexibelförvaltning. Förändringoch verksamhetsanpassning statsförvaltningensstruktur. 9 Utbildningsdepartementet

av Ansvaretfor valutapolitiken.10 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1

- Skatter,miljö och sysselsättning.11 Växa lärande.Förslagtill läroplanför barnochi Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt unga6-16år. 21 och problematik.15 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Besparingari stortochsmått.69 + Bilagor. 17 Dennya gymnasieskolan Granskningavgranskning. problemochmöjligheter. 107

- Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 Att lämnaskolanmedrak Omrättentill

rygg - Kontroll Reavinst Värdepapper.27 skriftspråketochomförskolansoch skolans I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och möjligheterattförebyggaochmötaläs-och vårt offentligaetos.28 skrivsvårigheter.108 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, svenskstatsförvaltning.30 utveckling.En Kartläggning.120 Att läraöver gränser.En studieavOECD:s Skolfrågor Om skolai en nytid. 121

förvaltningspolitiskasamarbete.33 Utbildningskanalen.148 Bekämpande penningtvätt.36av Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanfor Myndigheteller marknad. förskolan.157 Statsförvaltningensolika verksamhetsforrner.38 Vuxenpedagogiki teori och praktik. 158 Arbetsgivarpolitik i staten. För kompetensochresultat.48 Jordbruksdepartementet Avskaffa reklamskatten53 Svenskmat- EU-fat. 25 Ministem ochmakten. EU:sjordbrukspolitik och denglobala livsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 försörjningen.26 1medborgarnastjänst. Alternativautvecklingsvägarför EU:s En samladforvaltningspolitikfor staten.57 jordbrukspolitik. 50

gemensamma Statsskuldspolitiken.66 EUzsjordbrukspolitik,miljön och regional Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler for utveckling. 74 fysiskapersoner.75 Jaktensvillkor utredning vissajaktfrågor. 91

- en om Uppföljning avinkomstskattelagen.77 Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Försäkringsmäklare.En lagöversynav jordbruk framtiden.i 102 Försäkringsmäklarutredningen.79 Antimicrobial FeedAdditives. 132 Reformeradstabsorganisation.80 Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. 133 Punktskattekontroll alkohol, tobakochav EU:sjordbrukspolitikoch östutvidgning.150 mineralolja,m.m.86 Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor the Lokalforsörjningoch fastighetsägande. futureof EU agriculture.151 En utvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Säkrareobligationer 1 10 Ett svensktinvesterarskydd.125 Bilen, miljön ochsäkerheten.126 Effektivarestatlig inköpssamordning.130 Lagompremiepension.131

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Statenochtrossamfunden

Denkyrkliga egendomen.47 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav arbetshandikappade.5 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Personaluthyrning.58 SvenskhemmetVoksenásensforvaltningsfonn. 59 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Betal-TV inom SverigesTelevision. 60 + Bilagedel.64 Grannlands-TVi kabelnät.68 Ommaktoch kön -i spårenavoffentliga Medieföretagi Sverige Ägandeoch organisationersomvandling.83 strukturförändringari press,radioochTV. 92 Kvinnor, mänochinkomster. Forumför världskultur Jämställdhetoch oberoende.87 enrapportomettrikare kulturliv. 95 Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom - - Nya samverkansformerinom denSjöhistoriska kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113 museiverksamheten.100 styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Rapportmedförslagomsändningsorter.103 förändringochkönsmaktensframtid.114 Enfond for ungakonstnärer.106 Ljusnandeframtid eller ett långt farväl Nobelcenteri Stockholm ett informations- och Densvenskavälfärdsstatenijämförande aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och belysning.115 samhälle.117 Ledare,makt och kön. 135 Fonogramersätming.140 Kvinnorsoch mänslöner varförsåolika 136 - Bokenitiden. 141 Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade Bidragtill fri svenskTV-produktion. 172 arbetsmarknaden.137 Arbete konstnärer.183 Familj,makt ochjämställdhet.138 Generellakonstnärsstöd.184 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

arbeteochpengari familjen. 139 Närings- och handelsdepartementet

trygghetoch Arbetskrañensfria rörlighet - Regionpolitikför helaSverige.13

jämställdhet Bilagedel.153+ Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Medlingsinstitutochlönestatistik. Konkurrenslagen1993-1996.20 + st5 bilagor. 164 Upphandlingfor utveckling. 88 Förbudmotdiskriminering i arbetslivet grund Handelnmedskrotochbegagnadevaror. 89 avsexuellläggning.175 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav Ett effektivarenäringsförbud.123 personermedfunktionshinder.176 Regionalakonsekvenser EU:sav östutvidgning.160

Kulturdepartementet Översvämningskatastrofeni Polen stödfrånstatochnäringsliv.163 IT kulturensi tjänst.14 Enlivsmedelsstrategifor Sverige.167 Statenochtrossamfunden Miljöhänsyn i standarder.173 Rättsligreglering Bättreoch enklareregler. Grundlag - Småforetagsdelegationensrapport 186 Lag omtrossamfund - Lag omSvenskakyrkan.41 - Statenochtrossamfunden

Begravningsverksamheten.42

Statenochtrossamfunden

Denkulturhistorisktvärdefulla kyrkliga egendomenoch

dekyrkliga arkiven.43

Statenoch trossamfunden

Svenskakyrkanspersonal.44

Statenochtrossamfunden

Stöd,skatteroch finansiering.45

Statenoch trossamfunden

Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40 Politik för unga. + st2 bilagor. 71 Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.78 Allmännyttigabostadsforetag. + Bilaga.81 Lika möjligheter.82 Ändradorganisationför detstatligaplan-, byggochbostadsväsendet.90 Hanteringavfel i utjämningssystemetför kommunerochlandsting.93 Medborgarskapoch identitet.162 Räknamedmångfald.Förslagtill lag motetniskdiskrimineringi arbetslivetm.m.174 Byggkvalitetför framtiden.177 En nyplan-,bygg-ochbostadsforskning.182 Motionochidrott 1997. Idrottsutredningensintervjuundersökning.188

Miljödepartementet Förbättradmiljöinformation.4 Följdlagstiñningtill miljöbalken.32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Bilagor. 98 Enny vattenadministration.Vatten ärlivet. 99 Agenda21i Sverige. Femår efterRio resultatochframtid. 105

- Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Miljön i ettutvidgatEU. 149 Miljösamverkan vattenvården.155i KämavfallochBeslut.Rapportfrånettseminarium ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering avettslutförvaravanväntkämbränsle. Umeå8-10april 1997.180