Invandrarskap och medborgarskap dokumentation från ett seminarium

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMDKRATI

Utredningen

Invandrarskap

och

medborgarskap

STATENSOFFAENTLIGAÄ UTREDNINGAR

/QYE

Öcc .S0 L

nd ra rs ka och

p

Inva

med rska

borga

p

dokumentation från ett seminarium

-

Demokratiutredningens 13

skrift nr

ATEN NTLI NNNNNNNNNAR

SOU och Ds kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar SOU och

av Ds svarar Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6440, 113 82 Stockholm

Tel: 587 671 00, Fax: 587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Omslagsbild: Jan Håkan Dahlström/Bildhuset Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-910-0 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN O375-250X

Förord

Den 16 november 1998 arrangerade Demokratiutredningen offent-

ett

ligt seminarium Invandrarskap och medborgarskap Arbetets

om

i Norrköping. Det det femte seminariet i den serie museum var av

regionala hearings utredningen genomför för olika

som att synpunkter i sitt arbete. I den här småskriften har sammanställt

seminariedagens alla föreläsningar för göra dem tillgängliga för

att

ännu fler medborgare.

Först presenterades rad aktuella fakta över invandrarnas ställ-

en ning i det svenska samhället. Forskare inom framför allt kulturgeo-

grafi, sociologi/ feminism och statsvetenskap grund

gav en gemensam

för diskutera problemen. Därefter preciserades fyra olika politiska

att

förslag till lösning. I korthet bestod de positiv särbehandling, för-

av stärkta individuella rättigheter kollektiven, starkare

gentemot en autonomi för minoriteter respektive fortsatt utbyggnad den

en av integrerade välfärdsstaten.

Boken innehåller också den författaren Ana Maria Narti

text som

ombedd fram kring sina, mycket nedslående erfarenheter var att ta av

integrera invandrare den svenska arbetsmarknaden. att

Inom för seminariet redovisade slutligen det statsrådet

ramen nya med för demokrati och förvaltningspolitik Britta Lejon för

ansvar första gången offentligt sin den svenska folkstyrelsens utveck-

syn ling. Hon också några konkreta förslag till politiska reformer

angav inom området.

Vi hoppas skriften ska berika samtalen folkstyrelsens utveck-

om

ling. Ledamöterna i Demokratiutredningen har inte tagit ställning till

skriftens innehåll.

Erik Amnå Huvudsekreterare

Inledning

Elisa Abasca/ Reyes, ledamot mp av Demokratiutredningen

Jag vill hälsa alla hjärtligt välkomna till Arbetets för

er museum att

delta i dagens seminarium: Invandrarskap och medborgarskap.

Jag måste erkänna jag är väldigt frestad göra flera, och

att att

långa, inlägg med anledning dagens avstår efersom

av terna men något sådant inte är min uppgift i dag. Det för mig överhuvud-

var

tveksamt medverka här i dag och jag ska försöka förtaget att att klara varför. Som invandrare i ordets politiska, sociala och kultur-

ella bemärkelse alltså inte i den faktiska bemärkelsen

att man skulle ha vandrat in" så har jag kanske haft anledning än

mer andra, dvs. ursvenskar, reflektera över vad invandrarstatus

att kan betyda i olika sammanhang i samhället. Det kan ofta betyda att

blir sedd enda och även avsikterna kan man som en grupp om vara välmenta och relativt fördomsfria, kan det ibland lite under-

ge

liga resultat. Till exempel kan jag nämna den riksdagsman

som under kulturpolitisk debatt i riksdagen för några år sedan ut-

en talade bör stödja invandrarkulturen. Jag fick aldrig något

att man

frågan vad specifikt avsågs med denna invandrarkultur svar som

skulle stödjas, fingervisning vad det skulle kunna som men en om tänkas innebära fick jag när jag i samtal med några

senare ett av arrangörerna till Expo 96 delgavs förslaget skulle bereda

att man särskilt för invandrarkonstnärer och deras invandrar-

utrymme konst. Dvs. de sågs i första hand invandrare, i andra hand

som som konstnärer. De här ganska så harmlösa exemplen tror jag visar något vad många människor många invandrare råkar för i

om - - ut olika sammanhang. Det är här viktigt påpeka det inte alls

att att

skäl det rör sig illviljaoeller liknande. Tvärtom. finns att tro att om

Även de här exemplen inte diskuterar de djupare, allvarliga

om konflikterna i samhället mellan invandrare och andra medborgare,

|NLEDNING

så tror jag att det ändå visar någonting är angeläget att

som diskutera.

När diskuterar valdeltagande det är just väldigt aktu-

man - nu ellt med tanke det låga valdeltagandet i höstens val- diskriminering och arbetslöshet, så är det förstås lätt kring

att enas att det är viktigt uppnå demokratiskt deltagande från alla

att ett samhällets medlemmar, hur ska det här deltagandet ske, och

men

villkor Hur ska representativiteten ut

vems se

När jag blev uppringd och tillfrågad hålla i första halvan

om att av det här seminariet jag: Nja, jag är inte riktigt säker det

sa ärligt talat, för jag har ingen lust ställa det lilla korrekt

att upp som politiska inslaget, "invandrarmaskot". Då kontrade jag

en personen talade med med säga: Ja, vill å andra sidan inte bli be-

att men

skyllda för diskutera invandrarfrågor och invandrares deltagan-

att det i samhället över huvudet invandrare. Det låg onekligen någonting i det, och därför står jag här och är det något fel med det så tar jag det fulla ansvaret. Men det gör inte jag min

att anser första reaktion, med tanke tidigare erfarenheter, helt

vara

ogrundad.

Det finns många reflektioner göra kring invandrares

att

deltagande, valdeltagande, deltagande i arbetslivet och det civila

samhället och jag har blivit ombedd nämna den

osv. att text som

Ana Maria Narti skrivit Demokratiutredninges uppdrag,

vars rubrik är Påtvingad delaktighet. Jag flera har fått den

tror att av er utsänd och jag ska därför inte vidare kommentera just den

texten,

jag vill understryka det är debattinlägg bland många

men att ett och ett bidrag till föra debatten framåt. Det är sedan till

att upp var och läsa artikeln och bilda sig uppfattning inne-

en att en egen om

hållet, just rubriken Påtvingad delaktighet jag

men anser personligen intressant.

vara

När diskuterar invandrarskap framgår det ganska

man snart att det underförstått är klyfta mellan människor i samhället

en som diskuteras. Men det uttrycks inte alltid direkt. Jag skulle här vilja

några exempel från händelse med all respekt kan ta upp en som

lite känslig Det gäller den tragiska branden i Götevara att ta upp.

borg nyligen. Jag följde mycket uppmärksamt nyhetsrapporte-

ringen och där kunde jag konstatera invandrarskap är aktuell

att en

lNLEDNlNG

fråga, och den mycket än vad först och

genomsyrar mer ser förstår. I TV 2:s nyhetssändning efter branden fick

morgonen statsminister Göran Persson direkt fråga journalisten

en av invandrartemat: "Att det invandrarungdomar

år mest som drabbats, skapar det några särskilda associationer hos dig" Vidare

kunde jag i Rapports nyhetssändning talade

notera att man om

Makedonska föreningens lokaler, medan i TV 4:s nyhetssänd-

man ning talade Invandrarförenings lokaler. Med andra 0rd: Når

om

ska förmedla nyhet finns olika alternativ till tolkning, beman en roende eller vilka nyheten gäller. Det är intressant

vem att se vilken tolkning väljer, vilka olika sätt den kan

man vara. Dagarna efter branden kunde läsa och höra i nästan alla nyhets-

media anledningen till många invandrare uttryckt skepsis

att att gentemot polisen, inblandade myndigheter och deras arbete,

var att de hade dåliga erfarenheter från hemlandet i och med invandra-

att

ofta flydde från länder där det råder dålig rättssäkerhet. Det re intressanta år att den här förklaringen framfördes antingen

av

journalisterna själva, eller poliser eller andra myndighetsrepre-

av

direkt fråga från journalisten endaste

sentanter - utan att en invandrare någonstans fick komma till tals och bekräfta eller för-

kasta förklaringen. Den enda lyckades sätta fingret den

som ömma punkten tv-journalisten Alexandra Pascalidou när

var som,

hon inbjuden tidningskrönikör i radions P1,

en morgon var som menade att anledningarna till misstro polis och

en av gentemot andra myndigheter från invandrares sida i hög grad berodde dåliga erfarenheter, inte nödvändigtvis från hemlandet, utan

men

ifrån mötet med myndigheter och poliser i Sverige.

Den här fruktansvärda händelsen i Göteborg har i dess olika konsekvenser tydliggjort många de glapp finns i samhället

av som mellan olika där etnisk grupptillhörighet dvs. "svenskar

grupper,

mot resten får allt större politisk betydelse.

en

I delar Europa är starkt främlingsfientliga partier och

stora av rörelser frammarsch. Det finns några undantag, Holland

t.ex. där de främlingsfientliga gått tillbaka något i de lokalvalen.

senaste I Tyskland, Frankrike, Österrike, Italien och faktiskt även Sverige

med sitt Skånes väl och Sverigedemokrater, plats i

som nu tar kommunfullmäktige i Haninge, är rörelserna inte bara fram-

INLEDNING

marsch, de håller även etablera sig och bli Från att

att rumsrena.

i nyhetsrapporteringen och samhällsdebatten kallats främlings-

fientliga har i allt större utsträckning i stället valt

man numera att

tala invandringskritiska. Det är dock

om samma grupper man talar Men i och med att dessa nått ökade terräng-

om. grupper vinningar kan även frågorna faktiskt diskuteras öppet, till

se att

exempel här och Integrationsfrågor har faktiskt blivit

nu. ett etablerat politiskt område och ett tecken det är till exempel att

för integrationsfrågor etablerats ministernivå i ansvaret rege-

ringen. bakgrund nämnda omständigheter,

Det är, mot av en

framtidsutmaning jag att kunna diskutera integrations-

menar frågor, solidaritet, demokrati och etnicitet konstruktivt sätt

ett och jag hoppas att kan fortsätta i den andan i dag.

Segregationens Sverige

Roger Andersson, universitetslektor, Uppsala

Dagens konferens skall handla segregationens betydelse för om demokratin och för den demokratiska praktiken. Det låter för mig något berör alla medborgare forsksom som oss som men som

ningsmässigt primärt statsvetenskaplig frågeställning. Efter-

är en jag inte är statsvetare kulturgeograf och eftersom jag som utan

knappast är inbjuden i egenskap min medborgarroll, har jag

av

tolkat min uppgift här jag kulturgeografisk grund och

som att ett någorlunda begripligt sätt skall teckna bild en av segregationen i Sverige och gärna göra det sätt kan erbjuda ett som en god utgångspunkt för demokratidiskussionerna.

Jag genomför denna bakgrundsteckning i fyra där 1 är

steg, steg kort och består några inledande kommentarer kring själva av

segregationsbegreppet.

Steg 2 är längre och består empirisk översikt 1990av en av talets svenska segregation med tyngdpunkt dess etniska aspekt. Steg 3 ägnas frågan varför har den segregering har, dvs. jag vill i detta avsnitt skissa förklaringsram. Steg 4 ägnas slutligen det en kanske primärt intresserar denna församling, dvs. konsom sekvensaspekterna. Det bör sägas redan all den mångnu att av

tusensidiga litteratur ägnats segregationsbegrepp och

som segregationsförlopp berör endast mycket liten del just konsekvenssidan en frågan, trots att det är just effekterna segregeringen av av som intresserar folk i allmänhet och också politikerna. Jag har dock just

slutfört första analys vissa konsekvensaspekter

en av av segregationen i stockholmsregionen och vill gärna förmedla del en dessa resultat och några teoretiska reflexioner i anslutning till av dessa.

SEGREGATIONENS SVERIGE

Den empiri jag uttnyttjar i det följande kommer från olika

som register sammanställts Statistiska centralbyrån SCB och

som av

utgjort grundmaterial för fyra större forskningsprojekt

som som jag lett eller medverkat i under 1990-talet. Ett projekt

om

Integrering och segregering i Sveriges kommuner 1991-94

behandlade dels integrationsaspekter kunde kopplas till hela

som

Sverigestrategin för flyktingmottagning, dels behandlade det etnisk boendesegregering i urban miljö. Detta projekt bekostades

Svenska kommunförbundets forskningsråd. Nästan parallellt av 1993-96 bedrevs projektet Invandrarnas rörlighet hela

-

Sverige-strategins effekter socialgeografiskt perspektiv,

i ett finansierat Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond. Hår låg fokus

av

den invandrade befolkningens sociala och geografiska rörlighet. I ett tredje och ännu pågående projekt analyseras utvecklingen i Sveriges tre storstadsregioner. Det heter Tjänstesamhällets urbana geografi och handlar både näringslivsförändring och

om social förändring i Stockholm, Göteborg och Malmö finansierat

av HSFR 1997-99.

Detta är också kopplat till ett europeiskt forskarsamarbete i form s.k. COST-aktion of European Cities

av en Transformation

and Urban Governance/ COST A9. Forskarsamarbetet är mångdisciplinärt och inkluderar bl.a. ett statsvetare, även det

par om

domineras kulturgeografer och urbansociologer. Slutligen be-

av driver jag och mina kollegor ett samarbete med sociologerna i Umeå i form ett mindre konventionellt projekt kallat Partner-

av skap för Multietnisk Integration. Detta bekostas f.d. Inrikes-

av

departementet 1997-99 via anslaget särskilt stöd till

om utsatta bostadsområden. I samarbete med kommuner och särskilt

ett par några berörda stadsdelar Jordbro i Haninge kommun

samt

Järvafältets stadsdelar i Stockholms stad; Spånga-Tensta,

tre

Rinkeby, Kista följer utvecklingen och det statliga och kom-

munala s.k. integrationsarbetet i stadsdelarna. Också detta projekt har internationella kopplingar komma att beröra sammanlagt

kan

18 större städer i Europa och delfinansieras bl.a. Unesco.

av

Flertalet de datamaterial investerat i år dels kompletta

av individmaterial, dvs. de är vanligtvis inte ett resultat statistiska

av urval, dels år de longitudinella så att individer och hushåll kan

ROGER ANDERSSON

följas över tiden. Det erbjuder andra möjligheter än kart-

senare läggningar situationer för individer vid eller

av grupper av en

flera tidpunkter. Framför allt kan dynamiska frågor: Vilka flyttar

ställa mer och skilda områden Hur länge stannar folk Vilka

ut ur typer av

och vilka flyttar Hur går det för dem stannar respekstannar som tive flyttar Vad händer med bosättningsmönstret för hushåll

som får ökade/ minskade inkomster

I de databaser 1990-talet finns god geografisk in-

som avser formation och varje individ kan knytas till arbetsplatsens och

bostadens geografiska läge.

1. Begreppet segregation

I kunskapsteoretiska sammanhang är det vanligt skiljer

att man två aspekter begrepp, dess intention och dess extension.

av ett

Intentionsaspekten handlar begreppets kärna, dess kärn-

om

betydelse, medan extensionsaspekten handlar begreppets

om av-

gränsning. På vad är det tillämpligt, i vilka sammanhang är det

tillämpligt och hur gränsar det eller går i vidare begreppslig

upp en

kategori Kärnbetydelsen segregation är åtskillnad, primärt geografisk

av åtskillnad. Centralt i föreställningen finns också uppfattningen att segregation är åtskillnad kategorier människor in-

en av av som

bördes delar vissa egenskaper där egenskapsskillnader råder

men

mellan de åtskilda befolkningskategorierna, rika/ fattiga

t.ex. människor, unga/ gamla, eller infödda/utlandsfödda. Den

segrega-

främst intresserat samhällsforskarna kan knytas till tion som

boendet, dvs. det är befolkningens bosättningsmönster fram-

som för allt står i fokus.

Om detta är segregationsbegreppets intention är dess extension något mindre entydig. Närmast gränsar kanske begreppet till

segmentationsbegreppet, dvs. föreställningen framför allt olika

att

marknader är delade/segmenterade. Arbetsmarknaden är exempel-

vis segmenterad efter kvalifikationskrav, också efter kön,

men ålder och andra egenskaper.

SEGREGATIONENS SVERIGE

Bostadsmarknaden är primärt segmenterad efter upplåtelseformer hyresrätt, bostadsrätt, äganderätt också efter men geo-

grafiskt läge centralt/perifert och hustyp höghus/låghus; flerfamiljshus/enfamiljshus. Bostadsmarknadens segmentering har stor betydelse för segregationen segmenteringsbegreppet

men som

sådant saknar geografisk dimension. I segregationslitteraturen

en

finns också rad kopplingar till andra begrepp: marginalise-

en t.ex. ring och polarisering. Utan definitionen dessa beatt av kan konstatera att de är sociologiska och inte socialgrepp

geografiska, dvs. de inte i sig föreställningen

rymmer om geografisk åtskillnad. Dessa begreppsliga skillnader upprätthålls inte alltid, faktum kanske inte är mycket orda ett som att om. Det händer alla begrepp får massmedia och folklig som stor

spridning. En aspekt segregationsbegreppets extension rör dess

annan av

orsaks- och konsekvensaspekt. Det finns jag uppfattar vitt

en som

spridd föreställning många samhällsfenomen kan knytas till

att segregationen, inte minst till den etniska segregationen. Det räcker

läsa Stureplansmorden gängbildning i förorter,

att reportagen om morden invandrade kvinnor kulturellt baserat förtryck unga av

kvinnor till följd bevarande patriarkala traditioner",

av av arbetslöshet bland utlandsfödda, svenskkunskaper bland svaga

invandrade lågt valdeltagande Ett begrepp kommer

personer, etc. därmed att laddas med betydelse därför det förknippas med att olika samhällsföreteelser ibland inte alltid står i samband som men med varandra. När i dag hör ordet segregation leds tanken platser mot som

Fittja och Rinkeby, inte mot Vällingby eller Täby kyrkby. I

Göteborg leds tanken till Hammarkullen och Biskopsgården men sällan till Särö eller Lerum. I Malmö till Rosengård eller Möllevången inte till Bellevue eller Vellinge. I själva verket men reprekanske Täby kyrkby, Särö och Vellinge bättre den svenska senterar

segregationen än Fittja, Hammarkullen och Rosengård. De

senare är socialt och etniskt heterogena än de förstnämnda. Att sedan mer ingen de nämnda platserna särskilt väl de svenska av representerar storstädernas "normalitet" behöver knappast sägas. Segregations-

ROGER ANDERSSON

begreppet är inte längre bara beskrivande och analytiskt

ett ett

redskap; det har laddats med politisk betydelse.

I praktiken finns fall absolut åtskillnad mellan de beav

folkningskategorier behandlas i segregationslitteraturen. Aven0

som med betydande grad åtskillnad mellan rika och en av t.ex. fattiga eller och vita återfinns vissa rika bland fattigare och vissa svarta svarta bland vita etc. Inte minst kan sådana skillnader existera inom ett hushåll. Vad således har hantera är normalt inte att sett

klara fall apartheid fördelningsvariationer, kanske 80/ 20-,

av utan 70/30-, eller 60/40- situationer, segregationen om ser som ett

två-gruppsproblem vilket det dock sällan är.

2. Den svenska segregationen: social

klass och etnicitet, några slutsatser

Storstadskommitténs slutsats den svenska segregationen var att var klassfenomen. Givetvis konstaterade

ett man att segregationen var

dubbel- klassmässig och etnisk deklarerade klass- - men att

positionen var det centrala. Jag har egentligen inte så mycket

att invända analysen i sin helhet, har riktat kritik mot men jag mot att alltför enkelt avfärdat etnicitets- och ras"-faktorn.

man Empiriska

analyser visar att de s.k. bostadsområdena förvisso bebos utsatta av

många arbetslösa och genomsnittsinkomsterna är

att mycket låga,

men de har också visat att klassposition inte förklarar hela bilden. Min kritik kommitténs analys har

av tre ingredienser Andersson 1997d.

0 Frågan varför många invandrade är fattiga ställs om personer

aldrig, analyser visar är avsevärt fattigare än vad

men att man

borde bakgrund utbildningsnivån och

man vara mot av t.ex.

andra humankapitalmått.

0 Frågan de välbeställda bland olika inom var mer personerna

vandrarkategorier bor analyseras inte. Sådana analyser

visar att inkomstnivån betyder mindre för vissa invandrade nationaliteters boende än för Sverigefödda. t.ex.

SEGREGATIONENS SVERIGE

0 invandrarspecifika hinder för boendekarriärer

Frågan om

undersöks knappast alls, institutionella aspekter t.ex.

möjlighet banklån, diskriminering m.m..

att ta

Tiden medger inte längre empirisk utläggning den svenska

en om etniska segregationen och jag har därför valt att i punktform summariskt sammanfatta de slutsatser kan dras våra som av

vill del empiriska prövningar och

analyser. Den som ta av resonekring nedanstående punkter hänvisas till de arbeten jag mang

förtecknar i referenslistan.

Etnisk boendesegregering finns i både och små orter. Det stora finns visserligen samband mellan storlek och ett svagt orters

graden segregering, den avgörande skillnaden mellan orter

av men handlar mindre segregeringens förekomst sådan om som än om effekterna. Åtskillnaden i mindre påverkar inte orter samma i barns fördelning förskolor och avgörande sätt som stora orter skolor, barns och fritidsliv, handlar, går café vuxnas var man etc.

Kort det sker ingen socialgeografisk separation av mötes-

sagt, platser och interaktionsrum.

I alla undersökta större är den etniska segregeringen orter av hierarkisk karaktär, vilket innebär skillnaderna mellan den att

befolkningens bosättningsmönster och skilda insverigefödda

varierar. Mest åtskilt från den svenska

vandrarkategoriers

befolkningen bor födda i Afrika och i västra Asien personer Somalia, Turkiet, Irak, Syrien, Libanon medan

Etiopien, perso-

från västra Europa och Nordamerika bor likt, dvs. närner mer

den infödda befolkningen.

mare,

Den etniska hierarkin är nästan identisk i de undersökta

städerna/ stadsregionerna. Nivån boendesegregeringen kan

variera, ordningen kategorier emellan är densamma. Detta men

antingen generellt svenska rambetingelser eller betyder att

generella etniska bakgrundsfaktorer förklarar hierarkin, och inte

specifikt lokala. Samhällsgeografen söker alltid frågan:

svar varför just här När det gäller den etniska hierarkin svaret kan skalan för detta problem således inte lokal. vara

ROGER ANDERSSON

Segregeringsprocessen utspelas primärt mellan äganderätts- och

hyresrättssegmenten bostadsmarknaden. Bostadsrätten

har en social mellanställning också etnisk. Det innebär att vissa

men en städer kan ha ganska hög andel invandrade hushåll i bostads-

en rättsbeståndet och att områden präglade bostadsrätter likt

av hyresrätter relativt snabbt kan omvandlas från helt

att vara svcnskdomineradâ till betydande inslag utlandsfödda.

att av Denna gäller dock inte bostadsrätter i höga prislägen

process men väl större bostadsrättsföreningar tillkomna under eller efter

miljonprogrammet 1965-.

Den etniska hierarkin bostadsmarkanden avspeglar relativt väl motsvarande hierarki arbetsmarknaden, t.ex. mätt i termer

av

arbetsmarknadsdeltagande.

Rörligheten bostadsmarknaden är betydande. I nyligen

en

genomförd studie geografisk rörlighet i Stockholmsregionen

av 1990-95 fann 38% de sverigefödda och 37% de

att av av utlandsfödda bytte bostadsområde under perioden andelarna gäller

åldersgruppen 16-64 år och endast dem vid bägge tidpunk-

som

bodde i stockholmsområdet. Om inflyttare till regionen och

terna utflyttare från den också räknas med är rörligheten givetvis än

större. I många miljonprogramområden flyttar än hälften

mer ut fem år. Uttryckt kan bedöma mellan 30

ett annat sett man att

och den röstberättigade befolkningen lämnar

40 procent av ett

större hyreshusområde under mandatperiod. Att analysera

en varför röstdeltagandet går eller ned från val till är

upp ett ett annat

denna bakgrund inte lätt. Att bedriva långsiktigt integra-

mot ett tions- och förnyelsearbete i områdena kan också proble-

vara matiskt.

Rörligheten är etniskt selektiv. Personer födda i Sverige lämnar

hyreshus-/låginkomstområden i större utsträckning än andra

kategorier den stora skillnaden finns mellan olika kategorier

men

invandrare. Generellt kan sägas att också rörligheten avspeglar av den etniska hierarkin, från Afrika och västra Asien

att personer

har lägre rörlighet, särskilt i miljonprogramområdena, och de

som

SEGREGATIONENS SVERIGE

ändå flyttar gör detta i högre utsträckning mellan olika miljonprogramområden. Sådan flyttning är ovanlig för Sverigefödda.

Rörligheten har visst samband med etniska klusterbildningar.

ett

Om viss nationalitet är välrepresenterad i miljonprogram-

en ett område talar detta för något lägre utflyttningsgrad än det en om omvända gäller. Detta beror inte viss nationalitet har att en en formellt starkare ekonomisk ställning i sådana kluster, sett tvärtfinns ett svagt negativt samband mellan lönenivå och om t.ex. etnisk koncentration dvs. högre andel viss etnisk kategori en utgör befolkningen i område desto lägre lönenivå har kateav ett gorin i detta område jämfört med annorstädes. Orsakerna till den lägre rörligheten kan förstås detta materiella, dvs. trots vara att etniska nätverk starkare position för medlemmarna ger en av

nätverket samarbete, lån, byten etc..

Förutom att sverigefödda generellt har högre

personer sett en utflyttningsbenägenhet än utlandsfödda finns också andra egen-

skaper talar för utflyttning just från miljonprogramområdena.

som Häribland är ålder det allra viktigaste. Personer i åldern 20-30 har

klart större benägenhet än andra lämna miljonprogramom-

att råden. Vidare är familjeposition betydelse. Ensamboende, av stor inklusive dem hushållssituation förändras från till vars ensamsammanboende, har klar högre benägenhet än sammanboende att lämna områdena. Inom varje sådan utflyttningsbenägen mer grupp finns dock fortfarande etniska skillnader, dvs. det är inte ålders-

eller hushållssammansättningen förklarar som Sverigeföddas högre utflyttningsgrad. Minst benägenhet flytta har utlandsfödda

att

flerbarnsfamiljer och sambos barn.

utan

Utveck/ingstendenser

Jag har särskilt studerat perioden 1990-95 och hittills främst stockholmsområdet. Av dessa studier kan ytterligare några

slutsatser dras utvecklingstendenser.

om

10. Den etniska segregationen är stabil 1990-95. Det sker inga dramatiska förändringar sig den etniska hierarkin eller vare av av

ROGER ANDERSSON

segregationsnivån i regionen. Däremot sker ekonomisk och

en

social polarisering så att klyftorna fördjupas mellan

personer som bor i skilda områden. De riktigt fattiga blir många fler samtidigt

det krävs betydligt högre inkomster tillhöra de översta som att decilerna 10°/o-skikten i inkomststrukturen. bland

För att stanna den översta hundradelen behövde höja lönen från

en person t.ex. 445 000 till 577 000, dvs. med 132 000 kr från 1990 till 1995 gäller

inkomst anställning och näringsverksamhet, således kapital-

av

inkomst.

11. Sverigefödda hushåll lämnar miljonprogramområdena det

men gör också många utlandsfödda. Nyrekryteringen sker primärt från andra delar Sverige och från utlandet.

av

12. Den ekonomiska utvecklingen är bekant närmast katastro-

som fal under 1990-talets första del. Stockholms arbetsmarknadsregion

tappar 103 000 jobb 12% sysselsättningsnivån 1990 och

av ungefär 30% dessa jobb innehades 1990 utlandsfödd. Trots

av av en en snabbt Växande utlandsfödd befolkning minskar de utlandsföddas

andel alla sysselsatta under perioden.

av

13. Sysselsättningsbortfallet är rekordstort i miljonprogramom-

rådena. I Tensta, med det omtalade Rinkeby, minskade

granne mer antalet sysselsatta från 7 200 år 1990 till 4 300 år 1995, vilket sänkte förvärvsfrekvensen i åldrarna 16-64 år från 63 till

39 procent. För nationaliteter invandrade i större antal till Tensta

som under 1990-talets första år sjönk förvärvsfrekvensen katastrofalt; för iraker från 51% till 13%, för från f.d. Jugoslavien från

personer 63% till 19% och från Somalia från 43% till 5°/o. Sammantaget

var endast 14% de 40 000 utlandsfödda korn till stockholms-

av ca som

regionen 1990-95 sysselsatta år 1995. Sysselsättningskrisen i miljonprogramområdena kan förstås kopplas till den allmänna nedgången i regionen sådan

men en

koppling ingen djupare förståelse vad hänt. I själva

ger av som verket ökar sysselsättningen i 350 700 branscher och den ökar i

av hälften regionens 900 bostadsområden. I 50 bostadsområden

av halveras sysselsättningen, däribland i Fittja och i Rinkeby. Skälet är

delvis att miljonprogramområdenas befolkning i hög utsträckning

SEGREGATIONENS SVERIGE

återfanns inom två periodens krisbranscher, hälso- och

av stora

sjukvården kvinnor och byggsektorn män. Men inte heller

detta hela bilden. I själva verket sker tillskott antalet

ger ett av sysselsatta i dessa krisbranscher i 100 regionens 900 bostads-

ca av områden. Det är uppenbart krisen har etniskt och

att ett geogra-

fiskt mycket selektivt genomslag.

14. Än vid handen bilden för de

mer detaljerade analyser ger att

utomnordiskt födda i sin helhet inte entydigt negativ under

var 1990-talets första del. Man förlorar positioner i förlustbranscherna

vinner något i tillvåxtbranscherna. Allmänt sett gäller att men man

den generella utvecklingen för bransch påverkar situationen för

en de utomnordiska invandrarna i högre grad än för de Sverigefödda, och detta gäller i såväl nedgång. Om större andel

upp- som en av näringslivet går i tillväxtfas finns således visst hopp avseende

en

arbetsmarknadsintegrationen. Dock kvarstår problemet att miljonprogrambefolkningen markant erfarit sämre utveckling än

en regionen i sin helhet och också klart sämre än den invandrade

befolkningen i allmänhet.

Jag återkommer i konsekvensavsnittet till frågan den

strax om

negativa utvecklingen i de stora miljonprogramområdena och till

vad den kan bero på. I nästa avsnitt presenteras förklarings-

en modell sammanfattar min segregeringsprocessen, dvs.

som syn hur kunde komma hithän

3. Att förklara segregationen

En förklaring den etniska boendesegregeringen i Sverige måste

av

jag det hämta element från flera vetenskapliga diskurser/ som ser traditioner och förena dessa i dynamisk Vi skjuter här

en ansats. inte sittande fågel måste fokusera i hög grad rörligt

utan ett

fenomen. Därför talar jag vanligen segregering än

om snarare

segregation, eftersom jag uppfattar segregation ett

som mer av

tillståndsbegrepp medan segregering känns processorienterat.

mer

del vill jag direkt den grundläggande dynamiska

För egen faktorn, dvs. den faktor transformerar ett område

som som

ROGER ANDERSSON

tidigare bebotts sverigefödda till vid tid-

av personer att en senare

punkt sakna ursprungligt svensk befolkning. Den

i stort sett en

dynamiska faktorn är befolkningens flyttningar. kort-

Den mest

fattade redogörelsen för mitt kring förklaringar den

resonemang av svenska utvecklingen återfinns artikel i tidskriften Invandrare

i en 8CMinoriteter; Andersson 1997c.

I politiska dokument, i debatter och i forskningsrapporter har

uttycket "invandrartäta bostadsområden" blivit med den

synonymt etniska boendesegregeringen. Aleksandra Pascalidou valde

- an-

tagligen för bryta den negativa stämpel beteckningen med-

att som

fört i egenskap programledare för TV-programmet Mosaik

att av

i stället tala invandrarrika förorter. Det låter i och för sig trev-

om ligare rik ån tät ordvalet missar ändå enligt min

att vara men mening rätt karaktärisera dessa områden. Både invandartät och

att invandrarrik fäster uppmärksamheten de invandrade och inte det svenska samhället och majoritetsbefolkningen, aktiv del i

som

segregeringsprocesserna. Jag har föreslagit beteckningen svenskglesa områden därför våra miljonprogramområden under

att en längre tid karaktäriserats utflyttning hushåll med svensk

av en av

bakgrund och det är analys denna utflyttning bäst

att en av som

frågan vad orsakat dagens situation. ger svar som

Min tid medger inte jag här försöker återge detaljerna i det

att

komplex faktorer medverkat till skapa de svenskglesa

av som att bostadsområdena.

Mer utförligt kring detta finns återgivet i alla de tre

resonemang

statliga utredningar intresserat sig för problemet; den in-

som

vandrarpolitiska kommittén, den bostadspolitiska utredningen och

storstadskommittén. senast

I sammandrag vill jag dock lyfta fram fem aspekter också

se

bifogad figur.

För det första måste betona processaspekten, dvs. situa-

att tionen har växt fram under längre tid med trösklar och

en men snabba språng under vissa skeden de senaste 30 åren.

För det andra måste betona, segregeringens effekter också

att blir dess orsak i kommande fas. Jag har visat hur den

en t.ex.

etniska boendesegregeringen i Malmö medför majoritet

att en av

SEGREGATIONENS SVERIGE

de hemspråksberättigade barnen gär i skolor där barn med svenskt

ursprung är mycket och barn med svenskt å andra att urpsrung

sidan går i helt svenskdominerade skolor.

Skolsegregeringen

minskar med barnens ålder och är således allra i och störst lågmellanstadiet. Det krävs ingen större fantasi för inse den att att

segregerade staden detta sätt återskapar sig själv

genom att hushållen hänsyn till bl.a. skolsituationen för barnen tar i sina framtida flyttningsbeslut, dvs. de hushåll har som resurser nog att välja och inte hindras göra det. Det krävs

som att uthållighet,

långsiktighet och vill vända dessa trender. resurser om man

För det tredje baseras inte hushållens bosättningsbeslut endast

verkliga sociala och materiella skillnader mellan olika områden

t.ex. bostadskostnader, tillgänglighet, situationen i skolan, hus-

typer, arkitektur också symboliska konstruktioner. etc, utan Bostadsområden, liksom människor,

grupper av stämplas, stigma-

tiseras, folk i allmänhet, politiker och inte minst av av av massmedia. Den mentala karta detta sätt byggs återverkar som upp flyttningsbeteendet oavsett kartan råkar stämma med om verkligheten eller inte. Min kollega Irene Molina talar stadens om

rasifiering för lyfta fram denna aspekt skapandet den

att av av etniskt delade staden. Den etniska hierarkin i Molinas uttolkär ning direkt utslag svensk rasism, inklusive s.k.

ett av en folklig

rasism. Såväl den reella sociala situationen i miljonprogrammets för-

orter de rykten följer dem för vad vill

som som utgör bakgrund jag kalla segregationsgenererade flyttningar. Det således är flyttningar

beror uppkomsten etnisk segregering i fas. som av av en tidigare

För det fjärde spelar kommunerna och staten, bostadsföretagen

stor roll i dessa i egenskap de formar processer av att regelsystem och finansiella rambetingelser för bostadsmarknaden och hushållens ekonomiska i fall-

resurser samt bostadsföretagens avgör

vilka får tillträde till bostäder. som Särskilt roll har härvidlag i kraft sin

stor staten av lagstiftande

makt, sitt inflytande ekonomisk social-

politik, bostadspolitik, politik m.m. Miljonprogrammet är i sig ett närmast övertydligt exempel hur staten påverkar Stadsutveckling och flyttnings-

ROGER ANDERSSON

strömmar, bl.a. den i stort sett parallella satsningen genom

storskaliga hyreshusområden och skattesubventioner till

stora

egnahemsboende.

Figur En scbematisk beskrivning ett dynamiskt perspektiv

av

etnisk boendesegregerirzg

ARBETSMARKNADSPOLITIR EKONOMISKOLQTIK GENERELLYALFARDS- - POLWK STADS- wvwnkiwcs.. ggLn-lx OCH INVANDRAR.

POLITIK Hushållens resu strategier och 3lnstnunons-. . behov genererade flyttningar

Svenskar Invandrare l nyttar flyttar l , ut lSegregatiøns-in j genererade jbmi"g" 4Nätverksv v I

genererade ÖKAD flyttningar ANDEQ UTLANDSFODDA

2Segregntiønsgeneral flyttningar sociokulturella konsekvenser

Källa:LänmodifieradversionavAnderssonMolina.Vägar iin Sveñge.SOL1996:55

För det femte fattar hushåll flyttningsbeslut under inflytande av sina sociala nätverk. situation med mycket lågt arbetsmark- I en

nadsdeltagande för många invandrade delas dessa nätverk personer starkare än vanligt efter den etniska dimensionen. Närheten till

dem delar livssituation och med vilka kan kommusom ens man

SEGREGATIONENS SVERIGE

nicera kan bli den enda tryggheten. Jag har i dessa sammanhang

talat nätverksgenererade inflyttningar till vissa bostads-

om områden, alltid betonat, dels segregeringen primärt men att inte är

självvald och inte skall den etniska segregeringen

att man se som kulturell sortering hushållen. Det är i fall märklig en av en sortering, där många de svenskglesa områdena närmar sig av en multietnicitet inte står FN-skrapan i New York efter. I som vart och Stockholmsområdets åtta större miljonprogramområden ett av lever än 100 nationaliteter. Det alltmer förenar dem är mer som glesheten etniskt svenska hushåll.

4. Vad är problemet Om segregeringens

effekter

Det kan knappast starkt understrykas segregeringens

nog att effekter också blir orsak. Om människor i allmänhet processens uppfattade deras saknade betydelse för de livsatt grannar egna betingelserna skulle städerna inte de gör. Man bör dock se ut som försöka skilja vad är materiella effekter och

ut som av grannskapet vad är beteenden grundas i föreställningar olika

som som om

grannskaps värden och egenskaper. Jag skall avslutningsvis

ge ett litet bidrag till sådan kunskapsprocess kortfattat en genom att referera just avslutad studie Stockholmsområdet. en av

Nedanstående text är sammanfattning kapitel i

en av ett Andersson 1998b.

Studien fokuserar s.k. grannskapseffekter för individers socioekonomiska karriär. Enklast kan frågan/ frågorna ställas följer: som Spelar boendet någon roll Går det sämre för individ bara för en att bor i s.k. bostadsområde eller beror de man ett utsatt utsatta

områdenas samlat position bara sammansättningen

svaga av individer Givet individs personliga egenskaper t.ex. utbilden ning: tjänar individer att byta från socio-ekonomiskt ett svagt bostadsområde till starkare Överfört till den

ett statsvetenskapliga frågeställning jag antar att Demokratiutredningen skall

som ägna sig kan frågan omformuleras till: Beror det låga röstdelta-

ROGER ANDERSSON

gandet i t.ex. Jordbro under 50% i flerfamiljhusdelen området

av

kompositionella eller socialgeografiska effekter, dvs.

sam-

mansättningen befolkningen eller "smittoeffekter" i

av

grannskapet

Skulle några de avstod rösta ha gått till vallokalen av som att de bott i distrikt med högt valdeltagande Detta är kärnom ett frågan i den internationella debatten kring s.k. ncighbourhood effects. Till skillnad från svenska forskare saknar dock de ameri-

kanska, brittiska och kontinentaleuropeiska forskare sysslar

som med denna fråga ofta de goda statistiska material är nödsom

vändiga för genomgripande sätt sig i kast med

att ett mer ge frågan. Jag har gjort vad kan kalla förstudie inom man en ramen

för pågående forskningsprojekt de svenska storstadsområdena,

om i väntan bättre finansiering ambitiöst upplagt en av ett mer projekt. Ett sådant ambitiöst projekt bör studera effekterna över mer minst generation, dvs. 20-25 år, för kunna bedöma effekteren att

hela socialisationsprocessen uppväxtperiodens betydelse.

na av I väntan detta har jag utnyttjat vårt Stockholmsmaterial för perioden 1990-95. Det innehåller 1 miljon i åldern 16ca personer

64 år bodde i regionen vid bägge tidpunkterna region-

som stannare. Dessa fördelar sig 900 bostadsområden och ca analyser har gjorts alla individer fördelade de i av som stannat respektive flyttat mellan fem olika bostadsområden. typer av

Dessutom har specialstudie gjorts dessa lågin-

en av en av typer,

komstområden dominerade hyreshus i princip miljonpro-

av gramområdena. Slutsatsen är att grannskapseffekter kan påvisas. Aven de långtifrån är starka amerikanska undersökom som ningar finns empirisk grund för slutsatsen givet antytt en att utbildningsnivå, nationalitet, kön och ålder finns tendens en att

har positiv sysselsättnings- och löneutveckling

personer en mer inte bor i s.k. bostadsområden. om man utsatta

Hur skall grannskapseffekter förklaras

Resultaten i den nämnda studien talar således för det sociala fält att utgörs de boende i ett grannskap påverkar individers sociosom av

SEGREGATIONENS SVERIGE

ekonomiska karriär. Studien har också påvisat att utflyttningen från de större miljonprogramområdena förväntat är ålders-

som mässigt, etniskt och socialt selektiv. I bägge fallen kan tre skilda

kompletterande teoretiska ansatser särskilt värde men anses vara av när dessa resultat skall förklaras.

De tre ansatserna är socialisationsteori, nätverksteori och

stigmatiseringsteori.

Socialisationsteorins grundfråga är hur blir blir och

som hur detta blivande sker under påverkan från omgivningen. Grundläggande värderingar och beteenden delar med andra,

normer, vissa med nästan alla. Andra delar med många, kanske med

en majoritet invånarna i t.eX. stad. Återigenandra delar med

av en

färre. De är definitionsmässigt mindre grundläggande och

senare därmed i större utsträckning föremål för socio-kulturella historiska och geografiska variationer. Det socialisationsteoretiska tänkandet har sitt fokus barn och den primära roll för-

som

äldrarna har i tradering värdesystem mellan generationer. Med

av stigande ålder barnen ökar också det omgivande samhällets

inflytande socialisationen sekundär socialisation.

Bostadens läge kommer i utsträckning bestämma barns

att stor interaktions- och socialisationsrum. Den sekundära socialisations-

sker inom och samhällets institutioner utspelas process som utom med bostaden geografiskt och bostadens läge kom-

som centrum

oftast avgöra vid vilket daghem, vilken skola, och inom mer att vilka eventuella föreningar verkar. Med markerad socio-

man en kulturell skillnad mellan boende i olika delar innebär

av en ort

detta också att rambetingelserna för socialisationsprocesserna

kommer variera.

att

Att boendesegregeringen leder till skilda uppväxtvillkor för

barnen och till viss del också orsakas hushållen medvetet

av att eller omedvetet handlar utifrån insikt detta är emellertid

en om en sak och just detta kan knappast prövas med utgångspunkt i

registerdata över en begränsad period.

En sak med teoretiska perspektiv hävda

annan är att samma att

socialisationsprocessens mekanismer gör sig gällande också för

dvs. omgivningsfaktorer inverkar livschanserna också vuxna, att

ROGER ANDERSSON

i livet. I mitt perspektiv avslutas dock inte socialisationssenare processen när man är ung.

De mekanismer finns värderingar och be-

som när normer, teenden grundläggs finns också när de förskjuts, förändras och byts Det sociala inflytandet över individen upphör

ut mot nya. självfallet inte vid viss ålder.

en

Socialisationsperspektivet kan särskilt relevant när det

vara

anläggs för förstå den invandrade befolkningens integrations-

att

Att flytta till land möjligheter den

process. ett annat ger nya men invandrade möter också majoritet socialiserats i delvis

en som

andra sammanhang själv. En partiell re-socialisation inte

än man minst språkligt också kulturellt i vid mening krävs den

men av nya

omgivningen, denna omgivning inte finns

men om nya representerad i den lokala vardagen kan re-socialisationen inte

utan vidare realiseras.

Ett socialisationsorienterat tänkande kan kompletteras

av nätverksteori. Ett skäl till någon har social position

att som en svag

kan missgynnas omgiven många andra i

av att vara av samma situation skulle kunna tänkas det sociala nätverk, ut-

vara att som gör viktig för konkurrera olika marknader bo-

en resurs att stadsmarknad, arbetsmarknad, den politiska marknaden, bestäm-

del varje individs konkurrenskraft. Det sociala mer en stor av kapitalet är med detta perspektiv inte bundet till individen

som en isolerad till hela den molekyl den tillsammans med

atom, utan som andra konstituerar. Svaganätverk kring individen, eller nätverk

makt- och resursmässigt är marginaliserade i konkurrenssom situationen, kan ha negativa effekter individens möjligheter marknaden.

Sist, antagligen inte minst, kan ett stigmatiserings-

men teoretiskt tänkande bidra till förklara grannskapseffekterna.

att

Stigmatiseringsbegreppet används oftast i analyser hur omgiv-

av ningen behandlar enskild individ, särskilt i etniska/ "ras-

en men

mässiga sammanhang är det vanligt betona hur föreställningen

att

kategorier svarta", "invandrare", etc. smittar sig alla de om av individer inom sådana kategorier

som anses rymmas individer

stämplas/ stigmatiseras. På tid har föreställningen stig-

senare om matisering också kommit utsträckas till geografiska kategorier,

att

SEGREGATIONENS SVERIGE

med innebörden kommer från eller lever t.ex. att personer som

bestämd plats skulle ha vissa bestämda egenskaper. Om sådana en rumsliga kategoriseringar skriver bl.a. Irene Molina i sin avhand-

ling den svenska stadens rasifiering. Avhandlingen behandlar

om

nämns den folkliga rasism och diskurs är invävd i som ovan som

produktion och reproduktion osynliga gränser mellan männi-

av

skor Molina 1997.

Sådana kategoriseringar kan hela typologier relativt

avse av olikartade platser t.ex. "att komma från landet", "att bo i

ett

miljonprogramområde, invandrartätt bostadsområde

i ett men självfallet också enskilt omtalat bostadsområde "Rosengård",

i ett Hammarkullen, "Fittja", "Navestad. När också betänker hur

platser förknippas med människor med makt och inflytande

som också etiketteras och laddas med betydelse Östermalm,.”Djurs-

inser dels att sådana kan förändras Osterholm stereotyper malms höga är i tiden företeelse, dels

status en sen att stereotypifiering sådan troligen är närmast universell och föremål

som för social kamp. Se t.ex. Allan Preds 1990 studie språk-

av

kampen i samband med stadsplaneförändringen Stockholm

av under delen förra seklet.

senare av

Frågan vem bestämmer bostadsområdes rykte" är

ett ett mycket relevant forskningsobjekt. Men alldeles oavsett vilka

som

har makt stigmatisera respektive positivt ladda vissa områden/

att områdesnamn förefaller det relevant också inkludera stig-

att

matiseringstanken förklaringsram för grannskapseffekterna.

i en Som exempel detta kan anföras de rykten finns, att folk

som

bor i stigmatiserat område och söker arbete, inte som ett som ett

rätt adress, eller försöker finna neutralt eller posiuppger ett mer tivt laddat för det område bor Även det förefaller

namn man om

allt än ekonomiskt rationellt sätt arbetsgivare vara ett annat att

söker arbete efter bostadsadress, finns åtsorterar personer som minstone bland många bor i stigmatiserade områden före-

som ställningen att är fallet.

Sammanfattningsvis kan konstatera att det finns teoretiska

man

skäl talar för vår närmiljö också påverkar våra positioner

som att arbetsmarknaden och andra områden där konkurrerar

om positioner. Empiriska resultat finns också bekräftar sådana

som att

ROGER ANDERSSON

effekter finns. Ändå skulle vilja påkalla viss försiktighet i tolk-

jag

ningen den ström kommer hur situa-

av av rapporter, som nu om

tionen i de större miljonprogramområdena punkt efter punkt är

socialt sämre än annorstädes. Många dessa studier försöker

av

aldrig standardisera för effekter befolkningssammansättningen.

av Sociala problem upphör inte automatiskt för att de sprids

geografiskt och det är inte alltid de skapas socialt marginali-

av att serade och ekonomiskt fattiga hushåll bor koncentrerat. Ibland är detta fallet tröskeleffekter, ibland troligen inte, och det måste

alltid empirisk fråga avgöra ett problem skall knytas

vara en att om till segregeringen/ koncentrationen eller till den sociala underord-

ningen sådan.

som

Referenser

För den vill fördjupa sig i de frågor eller vill ta

som som reses som del de empiriska resultat här kort sammanfattas hänvisas

av som

till följande publikationer författaren.

av

Andersson, R. 1996a Tbe Geograpbical and Social mobility

immigrants: Escalator regions Sweden Etbnic

from an

Perspective. Geografiska Annaler 1996:1, 3-25.

s. Andersson, R. 1996b Invandrarnas rörlighet. Om mobilitet och

integration i ett geografiskt perspektiv. Etnicitet, Segregation ocb

Kommunal Planering, 6-39 red. Kerstin Bohm och Abdul

p.

Khakee, Nordplan Rapport 1996:1, Stockholm.

Andersson, R. 1996c Blommans 125 miljoner" några reflexio-

-

SOU 1996:151, Storstadskommittén: Bidrag arbete

ner. genom

en antologi, s. 409-428.

- Andersson, R. 1997a "Invandrarnas rörlighet. Riksbankens

fnbileamsfondsÅrsredovisningI 996, s. 35-46.

Andersson, R. 1997b "Bo i skilda världar Mångfald ocb

ursprung. Norrköping: Statens Invandrarverk, 96-107.

pp. Andersson, R. 1997c "Svenskglesa bostadsområden.

Invandrare Minoriteter 19-24.

1997:2, s.

SEGREGATIONENS SVERIGE

Andersson, R. 1997d Divided Cities policy-based notion in

as a Sweden. Paper submitted the Nethur conference

to on Undivided cities, The Hague Oct. 11, 1997. Revised for Housing Studies, August 1998.

Andersson, R. 1998a Socio-spatial Dynamics: Ethnic Divisions

Mobility and Housing in Sweden. Urban Studies,

post-Palme

Vol. 35, No. 397-428.

Andersson, R. 1998b Segregering, segmentering och socio-

ekonomisk polarisering. Stockholmsregionen och sysselsättningskrisen 1990-95. Partnerskapför Maltietnis/e Integration, Rapport Sociologiska

nr

institutionen, Umeå universitet. Andersson, R. 8CMolina, 1995 Etnisk boendesegregationi teori

och praktik. Bilaga till Invandrarpolitiska kommitténs slutbe-

tänkande, 1996. SOU 1996:55 Vägar i Sverige, 155-204.

s.

Den internationella också den svenska litteraturen är mycket

men omfattande området. Bland några arbeten från det

senaste decenniet, några nämns i kan anföras följande:

samt som texten,

Molina, 1997 Stadens rasifiering. Geografiskaregionstndier nr

32, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

Mollenkopf, 8C Castells, M. 1991 Dual City: Restructaring New

York. New York: Russel Sage Foundation. Musterd, 8COstendorf, W. 1998 Urban Segregation ana the

Ineqaality and exclasion in western cities. London

Welfarestate.

8CNew York: Routledge.

Musterd, Ostendorf, W. 8CBreebaart, M. 1998 Malti-Ethnic

Metropolis: Patterns and Policies. Dordrecht: Kluwer Academic

Publishers. Pred, A. 1990 Lost words ana lost worlds: M odernity ana the

Language Everyday Life in Late N ineteenth-Centary Stockholm. Cambridge: Cambridge University Press.

Sassen, 1991 The Global City, New York, London, Tokyo.

Princeton, New Jersey: Princeton University Press.

ROGER ANDERSSON

Sassen, 1994 Cities in the World Economy. Thousand Oaks:

Pine Forge Press. SOU 1997:1 18 Delade städer. Delrapportfrån Storstadskommittén.

Stockholm: Fritzes Offentliga publikationer.

Wilson, W. 1987 The Truly Disadvantaged. Chicago: Chicago University Press.

invandrarnas

deltagande i det

politiska livet

Henry Bäck, professor, Göteborg

Lågt och sjunkande valdeltagande

Utländska medborgare varit bosatta i Sverige i år har sedan

som tre valet 1976 rösträtt i kommunala val. De tilläts också rösta i folk-

omröstningen kärnkraft 1980, inte i folkomröstningen

om men

medlemskap i Europeiska unionen. Från och med 1998 års val om har den treåriga kvalifikationstiden för EU-medborgare, norska och isländska medborgare tagits bort.

Vid det första valet 1976 deltagandet lågt kring 60

var - procent. Detta förstås missräkning, kunde trösta sig

var en men man med andra fått rösträtt hade uppvisat del-

att grupper som ett svagt

tagande från början, det tagit sig med åren. Detta gällde

men att t.ex. den manliga arbetarklassen i den första rösträttsreformen 1908, och detta gällde kvinnorna vid den andra rösträttsreformen 1921. Man kunde också konstatera, förstagångsväljare

att regelmässigt uppvisade lägre valdeltagande än äldre och väljare.

vanare Kanske kunde sålunda betrakta utlänningarnas del-

man svaga

tagande 1976 som ett invänjningsfenomen.

Historien skulle dock Visa utveckling. I varje val efter

en annan

1976 till 1994 de utländska medborgarnas deltagande lägre än i

var föregående val. I 1994 års val deltog bara Jag har inte

40 procent. sett några deltagandesiffror från 1998 års val ännu.

3 SOU1999:8

|NVANDRARNAS DELTAGANDE I DET POLITISKA LIVET

Integration och kulturell orientering

Det låga och minskande Valdeltagandet viktig utgångspunkt

var en för det forskningsprojekt startade 1991 vid Centrum för

som invandringsforskning vid Stockholms Universitet. För att närma

frågan intervjuade efter 1991 års val knappt 400 in-

oss strax

vandrarväljare i Malmö. En startpunkt i vår analys var att se, om

det gick förstå skillnaderna i deltagande mellan olika invandrar-

att

Det visade sig central förklaringsfaktor

grupper. snart, att en var

invandrarnas integration i majoritetssamhället.

Den innebörd begreppet integration handlade

som gav om

deltagande i olika sociala samspel. Det är viktigt att påpeka, efter-

integrati0n" i den allmänna debatten ibland olika innesom ges börder. Ibland tycks det anammandet

som om man menar av

majoritetsbefolkningens kultur och övergivandet den

av egna kulturen, ibland också kallas assimilation. Andra

eller det som innebörder kan handla förändringar identiteten

av termen om av eller innebörder ligger nära begreppet jämlikhet. Jag vill inte

som

någon diskussion vad är lämpligt eller inte nu ta upp om som

lämpligt att lägga i integrationsbegreppet, utan jag nöjer mig

med konstatera vad i vår analys Valdeltagandet med

att av menar

begreppet.

Tabell Valdeltagande procent och integrationsindikatorer

integrerade Integrerade i

HENRY BÄCK

Av tabellen framgår det finns tydliga samband mellan de olika att

integrationsindikatorerna och Valdeltagandet. Integration i arbetseller är kopplat till ökning Valdeltagandet med föreningslivet en av

19 procentenheter, äktenskap med svenska med ökning

en en med 25 procentenheter, frekvent exponering för svenska etermedia

med 37 ökning. Integration i den invandrargruppen

procents egna

har inte alls lika betydelse. Deltagande i det förenings-

stor egna

livet höjer Valdeltagandet med fem procentenheter, äktenskap

t.eX. med med nio och etermedia språk

landsmaninna procent eget

med tio procent. Det framgår inte dessa data, det finns anledning funav men att dera över, inte integrationen i arbetslivet är den betydelom mest sefulla faktorn. Arbete inte bara försörjning utan även självger känsla och är viktig del den personliga identiteten. Arbete en av medför också tillgång till och ingår i där resurser att man grupper det kan diskuteras politik. Under den tidigare arbetskraftsinvand-

ringens tid spelade fackföreningsrörelsen viktig roll för sociali-

en sationen i det svenska politiska Arbete har alltid varit systemet.

viktig bas för politisk handling. Socialbidragstagare har sällan

en eller aldrig varit sådan bas. en Den andra faktorn har övervägt som förklaringsfaktor är som vad kallar "kulturell orientering. Kulturell orientering har be-

stämts utifrån den amerikanske statsvetaren Aaron Wildavskys

kulturteori. Wildavsky är i sin tur inspirerad av socialantropologen

Mary Douglas teori "group och grid. Group- eller

om gruppdimensionen handlar i vilken utsträckning det är viktig för inom

dividen ingå i hur betydelsefulla är grupplojaliteterna

att grupper, Grid kan närmast direkt översättas nät eller galler" och är som dimension, handlar betydelsen regler och en som om av normer. När de två dimensionerna korsas med varandra får fyra olika

kulturella orienteringar eller ways of life" Wildavsky typer av som

sager:

|NVANDRARNAS DELTAGANDE DETI POLITISKA LIVET

Tabell 2. Kulturella orienteringar

Grupp: Låg Grupp: Hög

Grid: Hög FATALISTER HIERARKER

Grid: Låg INDIVIDUALISTER EGALITÄREH

Jag har inte några undersökningar hur den svenska befolk-

sett av ningen skulle fördela sig över de här fyra kulturella orienteringar-

Maktutredningen hade i sin medborgarundersökning

na. en liknande, inte typologi. Dessa och andra data tyder

men samma, på, kategorin fatalister", dvs. de är lydiga mot överheten,

att som

saknar förankring i olika är svagt företrädd men som grupper, bland svenskarna. De flesta torde befinna sig axeln "individudalister hierarker", också tenderar sammanfalla med

som att en

-

politisk högervänsterdimension. Många traditionella social-

demokrater skulle säkert falla i hierarkirutan: starkt gruppför-

ankrade t.ex. i arbetarklassen, samtidigt med att följa

men noga

lagar och förordningar. individualistiska polen

Den mest extrema

företräds radikala nyliberaler. Gruppförankringen är låg: det är

av

individen gäller, och samtidigt är det inte så viktigt att lyda

som

påbud. Man skulle också kunna föreställa sig, att många statens

miljöpartister och vänsterpartister skulle komma klassifi-

t.ex. att

i den egalitära Egalitären är liksom individualisten ceras rutan. mindre intresserad lyda överhetens påbud, likt hierar-

av att men

ken känner stark grupptillhörighet och grupplojalitet.

hon en

Med hjälp uppsättning attitydfrågor vad är

av en om som

viktiga dygder för god medborgare, lyckades rekonstruera

en

och grid-dimensionerna, och fördela våra intervjupersoner

group-

bland Malmös invandrarväljare de fyra kulturella orienteringar-

Överensstämmelsen mellan tillhöra viss kulturell orienna. att en

tering och tillhöra viss invandrargrupp inget sätt

att en var fullständig, det fanns vissa tecken att olika invandrar-

men

hade olika tyngdpunkter i schemat. De intervjuade

grupper var chilenare, finländare, iranier och jugoslaver. Finländarnas tyngd-

punkt låg längs axeln individualister-hierarker. De liknade därmed vad jag har förmodat är typiskt för hela den svenska befolkningen.

HENRY BÄCK

Iranierna och jugoslaverna däremot hade sin tyngdpunkt längs

axeln fatalister-hierarker. Chilenarna slutligen hade stark

en

tyngdpunkt i den egalitära rutan.

hade förväntat det samband mellan kulturell

Som oss, var ett

och valdeltagande. Framför allt det, också

orientering var som

kunde ha förväntats, fatalisterna föll mönstret. Valdel-

som ur

i 20-26 procentenheter lägre än i de tre tagandet fatalistgruppen var

övriga grupperna.

Tabell Valdeltagande procent och kulturell orientering

gäller

har alltså visat, de sammanhänger med graden grupper, att av i sociala sammanhang, särskilt i arbetslivet

integration deltagande

också med den kulturella orienteringen. Vi är ganska över- - men del skillnaderna mellan den infödda tygade om att en stor av svenska och invandrarna väljare också går för-

väljarkåren som att

klara med den här modellen. Även bland de infödda finns det olika

Det finns arbetslösa, föreningslösa och

grad av integration. ensam-

stående arbetande, föreningsaktiva och gifta även bland de

liksom

infödda. Aven bland de infödda finns det olika kulturella oriente-

ringar. Men kan rätt säker på, att i genomsnitt tror, att man vara de infödda svenskarna integrerade än invandrarna. Vi tror är mer också den kulturella orientering vi, med Wildavsky, kallat att som fatalism sällsynt bland de infödda. Av dessa skillnader är rätt också högre valdeltagande bland de infödda svenskarna än

följer ett invandrarväljarna.

bland

Aven kultur-integrationsmodellen detta sätt kan hjälpa

om förstå skillnaderna mellan svenska väljare och invandrare, så oss att den inte omedelbart förstå varför invandrarnas

hjälper oss att

lNVANDRARNAS DELTAGANDE | DET POLITISKA LIVET

valdeltagande minskar. Om fallet, skulle det krävas

vore negativa

förändringar över tid i integration och kulturellt orienterings-

mönster i invandrarväljare. Nu är det väl inte gruppen orimligt att föreställa sig det faktiskt har skett sådana

att förändringar. 1976 års

invandrarväljare utgjordes i huvudsak den gamla arbets-

av kraftsinvandringen, och arbetslöshet relativt sällsynt. I

var många

av dagens flyktinggrupper är det nästan lika sällsynt någon har att jobb. Från invandrargrupp dominerad nordiska och andra en av

europeiska invandrare, har det idag i allt ökande omfattning

kommit handla flyktingar från mellanöstern och att om t.ex. Afrika. Det är inte orimligt föreställa den

att sig, att lågröstande

"fatalistiska kulturella blivit

orienteringen därigenom vanligare än

vad den 1976. var

Den stora och den lilla demokratin

Vi håller för närvarande och undersöker, modell: om samma kultur-integrationsmodellen också kan användas för förklara att skillnader med avseende andra former deltagande valav än

deltagandet. Många tecken tyder det. Maktutredningen talade

sin tid "den demokratin och "den lilla demokratin". om stora Deltagande i val är sätt påverka den demokratin". ett att stora Den lilla demokratin handlar istället hur kan sina

om man påverka

livsförhållanden. I våra intervjuer har efter i vilken

egna frågat utsträckning man utnyttjar barnomsorg, skola, hemspråksundervisning, äldreomsorg, tolkservice och flyktingmottagning; hur

nöjd är med dessa tjänster, i vilken har

man samt utsträckning man

försökt påverka sådant konkret relation till att som gäller ens egen dem.

När t.ex. tittar försök påverka, har in-

att graden av

tegration dramatisk effekt. 41 de välintegrerade, en procent av som

nyttjar minst samhällstjänst, hade försökt påverka den,

en men bara 17 de lågt integrerade. Av de svarande procent av som klassificerades fatalister hade 11 försökt som procent påverka, vilket 12-16 procentenheter lägre än de tillhörde de var som tre andra kulturell orientering. För typerna av att en uppfattning

HENRY BÄCK

de svarandes administrativa kompetens" hade likt maktutom ställt de själva skulle kunna författa ett över-

redningen frågan om klagande det vore nödvändigt.

om återkom i detta avseende: Sju de Samma mönster procent av de integrerade ansåg sig kunna skriva ett mer integerade än av svagt

Den kulturella orienteringen hade ännu

överklagande. mer

dramatiska effekter: Skillnaden mellan "fatalisterna" och de tre till 11-39 procentenheter. Framför allt övriga grupperna uppgick

det individualisterna och egalitärerna, kände sig var som administrativt kompetenta".

finns med andra 0rd tecken tyder det är ungefär Det som att såväl den den lilla samma grupper, som stängs ute ur stora som de de utanförstående, och det

demokratin. Det är icke-integrerade,

de till samhället präglas individuell atomism och

är vars hållning av

vördnad inför överheten det kallat fatalism. Det är också dessa de integrerade och fatalisterna, är överrepregrupper, svagt som senterade bland invandrarna. Flyktingar och invandrare stängs

alltså både den och den lilla demokratin och utestängute ur stora strukturella det handlar både majori-

ningsmekanismerna är om

tetssamhällets strukturer inte släpper invandrare och som i arbetslivet och i sociala samspel, och de strukturer

flyktingar om

flyktingarnas och invandrarnas eget sätt att se sig själva som styr

individer i samhället, förhållningssätt troligen har

som som och innan de invandrat i Sverige, där

grundlagts tidigt men man

kan hålla det för uteslutet, förhållningssätten förstärks inte att

utestängningen och marginaliseringen i det svenska

genom samhället.

SNS demokratiråd

för SNS demokratiråd har maktutredningens med- Inom ramen från tio Vad gäller borgarundersökning 1987 upprepats senare. skillnaderna mellan infödda och invandrare bekräftas den bild som framkom vid våra intervjuer 1991. Invandrarna har genomgående

värden de infödda medborgarskapets olika dimensio-

lägre än

de har administrativ de de har

ner: lägre kompetens, anser att

|NVANDRAHNAS DELTAGANDE I DET POLITISKA LIVET

mindre möjligheter påverka, de färre initiativ att tar att påverka,

självtilltron är lägre, Valdeltagandet är lägre, partiaktiviteten

är

lägre, kontakter, manifestationer och föreningsaktivitet är lägre.

Särskilt skillnader för kontakter och

stora noteras partiaktivitet,

föreningsaktivitet. De infödda har i dessa avseenden medelvärden

som ligger 104-105 procent medelvärdena i hela undersökav ningsgruppen, medan invandrarna har medelvärden kring 55-65

procent av totalmedelvärdet.

Demokratirådet konstaterar också att:

Utvecklingen över tid är nedslående. Klyftorna mellan invandrare

och befolkningen vidmakthålls eller vidgas. resten av

Utestängningen från föreningslivet

Att de politiska partierna är särskilt

ett bekymmersamt kapitel

stämmer väl överens med de resultat kommit fram till genom en

analys av levnadsnivåundersökningarnasuppgifter förenings-

om engamang från 1992.

Vi jämförde sannolikheten utländsk eller

att en medborgare en andragenerationsinvandrare skulle medlem i förening med

vara en sannolikheten infödd svensk skulle

att en vara föreningsmedlem. Vi fann då föreningslivet

att skulle kunna indelas i tre grupper:

O Föreningar där det ganska hög sannolikhet invandrare var att skulle medlemmar. Med ganska hög sannolikhet menade vara då sannolikheten invandrare skulle att att en vara medlem var 50 procent eller större än sannolikheten infödd skulle att en medlem. Till denna första hörde rad breda folkvara grupp en rörelser föräldraföre-

som t.ex. konsumentkooperationen, ningar, fackliga organisationer, boendeföreningar och idrotts-

föreningar. Invandrare visst underrepresenterade i dessa,

var

de relativt lite underrepresenterade.

men var

O I den andra kategorin, till den första

som utgjorde motpolen gruppen, invandrare kraftigt underrepresenterade. Sanno-

var likheten invandrare skulle medlem mindre att en vara var än 50 procent sannolikheten svensk skulle medlem. Att av att en vara

HENRY BÄCK

född i Sverige, invandrade föräldrar också

vara men av var unge-

fär lika illa, utländsk medborgare. Till denna kate-

som att vara

gori föreningar hörde t.ex. ordenssällskap, hobbyföreningar,

av

aktieägarföreningar, samfälligheter. Men även de politiska partierna kunde räknas till denna föreningslivets skamgrupp.

0 En tredje, mindre föreningar de, släpper

grupp av var som s.a.s.

andra generationens invandrare, inte utländska med-

men

borgare. Till hörde bl.a. frireligiösa samfund, för-

denna grupp

eningar inom Svenska kyrkan och frivilliga försvarsorganisa-

tioner.

Man kan alltså konstatera, i de folkrörelserna är de

att stora yttre hindren relativt låga för invandrarna, att för andra delar

men av

föreningslivet, inklusive de politiska partierna, är hindren höga,

och det hjälper inte född här i landet, har

ens att vara om man

invandrarbakgrund.

Det här är förstås allvarligt demokratisk synvinkel, och detta

ur gäller särskilt för de politiska partierna, eftersom de har direkt

en och central roll i den svenska demokratimodellen. Något mindre

allvarligt är det med avseende de intresseorganisationerna,

stora

också har viktig funktion i vår demokratimodell, som en men ska inte glömma bort, invandrare också är starkt underrepre-

att senterade även i dessa. De folkrörelserna och intresse-

stora

organisationerna lyckas bättre bara i jämförelse med de delar

av

föreningslivet, innefattande de politiska partierna, där invandrare i

praktiken är nästan uteslutna.

Sedan Robert Putnams bok de regionala skillnaderna i

om Italien kom har det varit populärt att tala det sociala kapita-

ut, om let. Det sociala kapitalet i samhället mylla för den

är en gynnsam politiska demokratin, tenderar att förtvina i brist socialt

som kapital. Det sociala kapitalet i sin tur handlar i mycket männi-

om skornas förtroende och tilltro till varandra. Denna tilltro

växer om

i föreningslivet har sig vid samtala, samarbeta

man t.ex. vant att och samverka. I Putnams bok används förekomsten föreningar

av -

vad det handlar för slags föreningar tecken oavsett om - som förekomsten det för demokratin nödvändiga sociala kapitalet.

av

lNVANDRARNAS DELTAGANDE I DET POLITISKALIVET

Fågelskådarklubbar och sångkörer brukar

ofta nämnas som exempel. Om teorin det sociala kapitalet så

man tror om som Robert Putnam har formulerat och tolkat den, blir varje

utestängning från föreningslivet sikt demokratiskt problem, och

ett invandrare är i utsträckning utestängda från svenskt

stor föreningsliv, även från de relativt välfungerande folkrörel-

stora

och intresseorganisationerna. Särskilt uppseendeväckande är

serna det väl, att det inte räcker med född i Sverige,

att vara men av utländska föräldrar. Det tyder föreningslivets barriärer är

att högre och annorlunda än de barriärer stänger

som ute en nykomling, ännu inte kan hitta rätt i sitt samhälle.

som nya

Invandrarnas eget föreningsliv

Kanske kan invandrarnas eget föreningsliv kompensation

vara en för utestängningen från det svenska föreningslivet. Invandrarverket kunde 1995/96 redovisa trettiotal riksorganisationer för

ett

olika invandrargrupper. Dessa representerade uppskattningsvis omkring 1 500 lokala föreningar. Organisationsgraden, dvs. den

andel de tillhör de föreningarna

av som grupper som avser att organisera medlemmar, kunde uppskattas till ungefär 20

som

Huvuddelen invandrarna är alltså inte medlemmar i procent. av

någon invandrarförening. När försökte uppskatta den

rent kvantitativa utvecklingen sedan tidigt 1980-tal, när själva undersökt saken, framstod den Även in-

som ganska stagnerande. om

vandrarnas föreningsliv inte direkt framstod utdöende, så

som var det heller expanderande bransch.

inte en

Invandrarföreningarna fyller olika funktioner, det domine-

men rande mönstret de har viktig uppgift etniska institu-

är att en som tioner" och "sociala klubbar. Däremot är det sällsynt

som mer att

föreningarna fungerar som politiska påtryckningsgrupper. I en

undersökning, har visat, att de kan spela sådan roll i annan en

den lokala politiken. Ideologiskt medvetna invandrarföreningar kan ha avgörande betydelse för frågor är viktiga för

en att som invandrarna över huvud kommer med beslutsarenorna,

taget och de kan ha betydelse för vad händer med frågor och krav,

som

HENRY BÄCK

det sättet kommit agendan. Men det är sällsynt att insom

vandrarföreningar uttryck för sådan politisk medvetenhet.

ger en Ofta nöjer sig med rollen kulturell och social institution

man som i den etniska

egna gruppen.

Organisationerna är för sin överlevnad starkt beroende

av

offentligt stöd. Man kan uppskatta riksorganisationerna till 75

att procent finansieras det allmänna, och att lokalföreningarna

av ungefär till hälften bygger sin verksamhet kommunala bidrag. Över tid finns det tydlig tendens det offentliga stödet

en att minskar, och därmed också föreningarnas verksamhet i de olika

invandrargrupperna. Man kan förstås också spekulera över huru-

vida oviljan eller oförmågan invandrarnas intresse-

att agera som företrädare statsmakterna, myndigheterna och kommu-

gentemot

hänger med det starka ekonomiska beroendet nerna samman av

statsmakter, myndigheter och kommuner. samma

Invandrarnas föreningsliv spelar alltså, intresseföre-

eget som trädare, utomordentligt marginell roll. Funktionen etniska

en som institutioner är viktig, även den är hotad. Det handlar med

men om

nödvändighet små är rekryteringsbas. Flera dessa

grupper som av är också marginella och Den etniska identiteten,

resurssvaga. som är viktig drivkraft organisera sig, och förstärks för-

en att som av eningarnas verksamhet, för det massiva assimilations-

är utsatt

trycket från majoritetssamhället. Min slutsats är därför, inte

att om invandrarnas föreningsliv kan försäkras offentligt och generöst stöd, så kommer det sikt att dö ut. Detta blir då ett hot mot visionen det mångkulturella samhälle, där flera kulturer

om överlever, utvecklas och samexisterar.

Politisk representation

När invandrare är underrepresenterade i de politiska partierna och i

föreningslivet, när invandrarna i liten utsträckning använder sig

av sin rösträtt och när invandrarnas organisationer nästan aldrig

egna

intresseföreträdare, är det Väl inte förvånande, att inagerar som

vandrarna också är underrepresenterade i politiken. När

man ser till de kommunala beslutsfattande församlingarna, fullmäktige i

|NVANDRAHNAS DELTAGANDE I DET POLITISKA LIVET

kommuner och landsting, visar det sig utlandsfödda ändå är

att tämligen ofta förekommande. Födda utomlands tenderar

i genom-

snitt ha ungefär hälften den representation i fullmäktigeför-

att av samlingarna, de skulle ha haft hade varit exakt

som om gruppen

proportionellt representerad.

Det är emellertid viktigt samtidigt konstatera, denna

att att representation ganska olika för olika nationella Av

ser ut grupper. alla valda kommunfullmäktige med utländsk bakgrund 1994 41

var procent finländare. Nordborna utgjorde tillsammans 61

procent av

alla valda fullmäktige, samtidigt nordbor bara

som var 34 procent

den utlandsfödda befolkningen. Dessa siffror implicerar av att representationen för icke-nordbor bara omkring

var 30 procent av

strikt proportionell representation. Man kan med

en nog stor säkerhet slå fast att många flyktinggrupper i är helt

stort sett

orepresenterade. När jämför med några andra underrepresenterade

man grupper, så framstår invandrarna de allra underrepresen-

som en av mest terade. Vid undersökning 1992 alla kommunalt förtroende-

en av valda, alltså inte bara fullmäktige, även nämnder och styrelser,

utan

utlandsföddas representation bara den var 35 procent av s.a.s. rättvisa representationen. Detta kan jämföras med kvinnor med 77 procent, äldre än 60 med 57 procent, arbetare med 50

personer

Den enda underrepresenterad än

procent. grupp som var mer invandrare under 30 år med bara 20

var unga - personer - procent

sin proportionella representation.

av

Invandrarrepresentationen har över tiden förbättrats något,

förändringen olika i olika kommuner. Det visar men ser ut typer av

sig, att förändringarna i representativiteten sammanhänger med organisationsförändringarna i kommunerna. I de kommuner

som

genomfört radikala organisationsförändringar och infört mark-

nadsliknande styrmedel, beställar-utförarmodellen,

som t.ex.

konkurrensupphandling och kundval, har invandrarrepresenta-

tionen försämrats, medan den i de övriga, traditionellt

mer organiserade kommunerna faktiskt har ökat.

HENRY BÄCK Tabell Förändringar i representationsindex 1979-1992

Traditionell organisation Marknadsorganisation

Representationsindex Andel av politikerna-Andel av bef0Ikningen/AndeI av befolkningen

Motsvarande skillnader visar sig också för flera andra underrepresenterade Representativiteten för med manuella

grupper. personer arbetaryrken har faktiskt förbättrats under perioden 1979-92,

men ökningen större i de traditionellt organiserade kommunerna än i "marknadskommunerna. Samma förhållande gäller för kvinnors representation. Representationen för de har försämrats i båda

unga kommuntyperna, i vad här har kallats marknads-

men mer som

kommunerna". Det tycks alltså organisationsföränd-

som om

ringarna har gått ut över särskilt de underrepresenterade

grupper,

samtidigt är underordnade i samhället. Varför det blir det som sättet är inte helt klarlagt, det kan eventuellt hänga ihop med

men

de radikala organisationsförändringarna har varit kopplade till

att kraftiga minskningar antalet förtroendevalda, och när antalet

av platser ska tillsättas minskar, så tenderar det över de

som att ut

och har de minsta politiska grupper som är svagast, resurserna.

En invändning, ibland hör

som man mot resonemanget om att olika behöver ha sina är, att det inte är så

grupper representanter

viktigt vilken politikerna tillhör. Det är viktigare vilka

grupp som åsikter de företräder, eller kanske till och med vilken personlig

kapacitet de har de är kunniga, kompetenta och erfarna. Mot

att

detta har det invänts, det är viktigt olika är före-

att att grupper trädda därför de kan föra olika erfarenheter i beslutsproces-

att

Därigenom blir olika kvinnor, ungdomar och sen. grupper, t.ex. invandrare för den politiska Ett annat skäl kan

en resurs processen.

INVANDRARNAS DELTAGANDE I DET POLITISKALIVET

att det faktiskt kan finnas intressemotsättningar mellan olika vara, grupperi samhället, t.ex. mellan män och kvinnor eller mellan infödda och invandrare. Om inte har sina i

en grupp representanter politiken, minskar deras möjligheter att överhuvud med

taget sina krav agendan, och deras krav kommer med i diskus-

att om sionen, att dem tillgodosedda. Ett tredje argument handlar

om

rättvisa och legitimitet: väljare och medborgare

Om man som ser,

beslutsfattarna har helt andra egenskaper än vad själv har att man -

alla beslutsfattare är män i femtioårsåldern med om t.ex. manschettyrken så blir det och be-

- svårt att acceptera systemets slutens legitimitet är invandrarkvinna med

om man t.ex. en ung

städjobb. Det är ganska med empiriska undersökningar,

magert som styrker dessa eller för den delen försvagar dem.

argument, som

Vid intervjuundersökningar med kommunalpolitiker, har det dock varit möjligt politiker med invandrarbakgrund oftare än

att se, att de infödda sig företräda invandrares, flyktingars och etniska

anser minoriteters intressen. Det är också vanligare, de kontaktas

att av invandrare och deras organisationer, och kommer därigenom

att fungera kanal för dessa, skulle saknas. Det har

som en som annars

också i olika undersökningar visat sig, att t.ex. kvinnliga politiker,

och även politiker tillhörande andra i samhället gör andra

grupper prioriteringar, och intar andra ståndpunkter än de inte tillhör

som

Sammanfattningsvis tror jag att det faktiskt har betydelse

gruppen. för politiken invandrare är representerade eller Det be-

om mest tecknande i sammanhanget är kanske, det är

att argumenten om att

personlig förmåga och inte grupptillhörighet räknas, vanligen

som brukar komma från tillhör redan överrepresenterade,

personer som

överordnade och överprivilegierade

grupper.

HENRY BÄCK

Sammanfattning

Sammanfattningsvis gäller alltså att:

O Invandrarnas valdeltagande är lågt och sjunkande. Det finns

anledning att förmoda, att detta nära hänger med ute-

samman stängningen från arbetsmarknaden. Socialbidrag utgör inte

bas för politisk handling arbete.

samma som

Det finns tecken tyder på, mekanismer,

som att samma som stänger invandrare från "den demokratin också

ute stora stänger dem ute från vad kallats den lilla demokratin",

som

möjligheterna och förmågan påverka sin omedelbara

att mer livssituation.

Invandrare är underrepresenterade i föreningslivet. Detta är allvarligt eftersom föreningar har betydelse för intresseför-

stor

medlingen i samhället, och enligt vissa uppfattningar också i skapandet det sociala förtroendekapitalet i samhället. Som

av

särskilt allvarlig framstår utestängningen från de politiska

partierna.

Invandrarnas eget föreningsliv kan spela viktig roll

en som etniska institutioner, stärker och utvecklar den kul-

som egna

inom för mångkulturellt samhälle. Invandrarturen ramen ett föreningarna kan ibland också sig rollen intresse-

ta som förmedlare. Invandrarorganisationernas framtid är emellertid problematisk, inte minst det kraftiga ekonomiska be-

p.g.a. roendet statsmakten, och nedskärningarna i detta stöd.

av

Invandrare särskilt kraftigt underrepresenterad i politi-

är en grupp ken. Detta kan medföra det saknas kontaktkanaler, det

att att saknas politiker driver invandrarnas intressefrågor, och det

som att blir svårt för invandrarna med sina krav agendan.

att ens

Invandrarkvinnans

medborgarskap

Diana Mulinari, universitetslektor, Lund

Några aspekter på demokrati

Omprövning begreppen klass, kön och "ras" av

Syftet med denna är reflekterande och kritisk uppsats att ge en överblick över området etniska och rasrelationer. Det är omöjligt föra diskussion ras" först uppmärksamma att en om utan att debatten kring dessa och andra begrepp är knutna till dem. som är strukturerad följande sätt. Inledningsvis kommer

Uppsatsen

jag kort beröra de etniska och politiska konflikterna inom att området. Därefter jag översikt över några de grundläggande ger en av de kommer till uttryck i aktuell internationell

frågorna som

debatt. Det tredje avsnittet belyser feministiska forskares bidrag

till forskningsfältet. Avslutningsvis behandlar jag kopplingarna

dessa perspektiv gör mellan "ras" och det politiska området. som

Kunskap för vem

Genom från Marx, Kuhn och Foucault, och under

bidragen senare

kritiska sociala rörelser, har den vetenskapliga kun-

inflytande av

objektivitet och neutralitet starkt ifrågasatts under år-

skapens

tionden. Dorothy Smiths 1987 kritik den sociologiska av diskursen antyder detta till fristående sätt att spegla att synes socialt liv utgår från de perspektiv finns i akademiska, som

och förvaltningskretsar och dess finns i

företagar- att ursprung

|NVANDRARKVINNANS MEDBORGARSKAP

behandlingen interna sociala arbetare, kvinnor, av grupper som

svarta, fattiga och fångar.

Ny utveckling inom social teori har fokuserat det tron att

finns något jungfrulig, "ren" kunskap. Inom social forskning

sorts

har uppfattningen partiella perspektiv och situerad kunskap

om kommit framhållas och Donna Haraway 1988 att mer mer. använder begreppet situerad kunskap för belysa hur kön, klass att ras, och sexualitet skapar de världar utifrån vilka forskarna talar. Svaret frågan om vem som talar och hur, är central för förståelse av maktrelationer förmedlar krav vetande. Att utveckla som en

situerad sociologi erkänner kunskap produceras kon-

som att av kreta subjekt, existerar i specifika historiska kontexter, är inte som detsamma återgå till relativistisk

som att en syn vetenskapen. Tvärt det förstärker forskningens objektivitet

om, genom att

forskarens medverkan synliggörs i forskningsresultatet. Feministisk objektivitet innebär situerad kunskap och ifrågasätter

som sådan de postmodernistiska modeller hävdar det inte finns som att

någon sanning eller alla sanningar har validitet.

att samma Historier ursprung" i etniska studier och studier om av raser fokuserar det intima sambandet med sextio- och sjuttiotalens radikala politiska rörelser:

Trots den betoning läggs vid att skilja mellan fakta och som värderingar, kan uppkomsten statsvetenskap ändå inte skiljas av från sitt ursprungsland och frågan vetenskap för VadP... om Uppmärksamheten i synnerhet, uppstod under ras, senare hälften 1960-talet, följd medborgarrättsrörelser, av som en av att gettokravaller och Black Power-rörelsen tvingade det amerikanska politiska öppnas och när politiska rörelser systemet att svarta förändrades från ha varit sociala rörelser till bli rörelser att att som aktiverade politiska väljare. 1996:885/886

Rupert Taylor gör i detta stycke flera påståenden. Det första

är att vetenska politik inte är fri från värderin Texter inom om statsvetenskap behandlar födelse i

som forsknin

USA innehåller inga helst diskussioner ras. Det andra som om påståendet är att förklaringen till intresset för "ras och kopp-

lingarna till olika former ojämlikhet inom statsvetenskapen

av

D|ANA MULINARI

måste sökas utanför den akademiska världen; i den kamp besom

drevs enligt dagordning både för samhället och för vetenskapen.

ny Ordet "tvingade erinrar metafor nästan i fysiska termer om som de maktförhållanden aktualiseras ifrågasätter definisom när man tioner vad verkligheten är och vad ska relevanta av som anses

forskningsfrågor. Etiska och politiska dilemman är integrerade delar forskning

av

ras", i det gäller vad forskningen skall syfta till om synnerhet när

och hur kommer påverka de studeras. forskningen att grupper som Det finns eller enkelt frågorna varför, för inget rätt svar om och i vilket syfte forskarens intellektuella arbete bedrivs. På vem,

forskningsområdets historiska finns det

grund av ursprung, ledande forskare och perspektiv inom rasområdet

mycket som

ansluter sig till uppfattningen den obefläckade sociala om vetenoch objektiv forskning. Historiska modeller har skapen myten om varit centrala för förståelsen varför specifika vetenskapliga av fakta kvinnor, eller invandrare utvecklas under vissa om svarta för fram dem och hur dessa fakta kommer

perioder, av vem som vetenskaplig kunskap. Metodologiska debatter att premieras som

inom kritisk etnografi och antropologi har utmanat

rasforskning,

de anspråken neutral observation och beskrivning.

vetenskapliga Forskningsfältet föddes med epistemologiska forskningsintressen

i och det råder samförstånd vetenskapliga insikter centrum om att är sociala till sitt ursprung.

Vad är "ras" Vad är kön

En de förvirringarna i litteraturen råder mellan begreppen av större och etnicitet", i det finns växande antal "ras synnerhet som ett forskare använder begreppen Dessutom har som som synonyma. innebörd inom alla discipliner. Vissa forsbegreppen inte samma kare föredrar begreppet etnicitet framför därför att det beras traktas förenat med färre essentialistiska bibetydelser. Andra som forskare hävdar etnicitet har används essentialistiska sätt och att det ofta förknippas med liberala idéer multikulturalism, att om

|NVANDRARKVINNANS MEDBORGARSKAP

vilket tenderar skyla över rasismens kraft. 8CYuval

att Anthias

Davis: 1992.

För Robert Miles 1982 syftar begreppet ras en mänsklig tankeskapelse, ideologi med regleringsmakt i samhället. Be-

en greppet ras döljer i marxistisk mening ekonomiska relationer. Författaren drar slutsatsen inte har validitet

att ras vetenskaplig som

analysinstrument och föreslår forskningen i stället skall inrikta att sig idén rasismens dynamik och specifika funktion i den om ras, historiska rasialiseringsprocessen: den sociala konstruktionen av rasialiserade Ordet "rasfrågor speglar varför begrupper. många tydande forskare området vill behålla begreppet och hävdar ras har reell påverkan människors liv, att ras samt att begreppet är centralt för förståelsen hur kategorin fungerar Jag använder av begreppet "ras" utifrån Omi och Winants 1986:68

tolkning av

det "ett instabilt och decentrerat social innebörd

som komplex av som ständigt omvandlas politisk kamp. En fråga

genom annan

diskuteras är användningen begreppet "svart. I linje med

som av Stuart Hall 1992 använder jag för

svart som politisk kategori att

ange den erfarenhet rasism och marginalisering är av som gemensam för rasialiserade grupper. Feministiska intellektuella har beaktat kön i social teori under

mer än trettio år. Marilyn Sthraterns påpekande "det finns inte

något sådant kvinna 1981:682 är illustration som en en av att den feministiska forskningen inte studerar kvinnan som en a priori definierad kategori med specifika kvaliteter, utforskar utan processer för social konstruktion kvinnlighet. Joan Scott 1988 av definierar kön grundläggande sätt beteckna maktrelasom ett att tioner legitimerats biologins sociala innebörd. Hon som genom beskriver könsrelationer dominansförhållanden, de som som ett av aktuella med hjälp politisk makt har och teman vars skapats artikulerats.

l SeDonald, and Rattansi, A 1992 Culture ma eds "Race", Difference. London; Sage, others. among

DIANA MULINARI

Teoretiska perspektiv

Studier i USA ofta ha sina rötter i Chicago-skolan med av ras anses

dess analyser migration och stadssamhällen. Denna sociologiska

av

historieskrivning döljer ofta de bidrag Afro-Amerikanska

som intellektuella gjort till forskningsfältet. Här kan nämnas det t.ex. teoretiska från bl.a. Du Bois arbete inom sociologi, ekonomi arvet och och Zora Neale Hurstons forskning, haft

statsvetenskap som

den aktuella debatten inom kritisk antropologi, stark närvaro av

litteratur och empirisk etnografi

Chicago-skolan belyste skillnader och likheter i etniska minorierfarenheter migration. Det teoretiska därifrån teters av arvet

begreppen assimilering och segregering används

genomsyrar som Det finns inom detta perspektiv starkt funktionalistiskt

än idag. ett

synsätt samhället innebär "rasproblem" tolkas som att som

integrations- eller assimilationsproblem.

Under 1960-talet ledde kampen för jämställdhet mellan raserna och framväxten Black Power till förändringar i organisationen av

forskning utvecklingen Svarta och teoretiska

av av studier av

perspektiv; och etnicitet blev vanligare och centralt ras mer läroplanerna. Under slutet 1970-talet och under 1980-talet av upplevde skapandet studier "Chicanos" människor i USA av om med mexikanskt ursprung, Amerikansk ursprungsbefolkning och Asien-Amerikaner inom vetenskapen speglade dessa rasialisesom rade politiska identiteters ökande politiska närvaro. Dessa perspektiv både funktionalismen och empirismen i har utmanat

forskning kring rasrelationer och hävdar forskningens fokus

att bör ligga rasismens dynamik och inte rasrelationer. Ett viktigt bidrag till förståelsen sambandet mellan och av ras politik har lämnats Omi och Winnant 1986, studerat av som rasbildningsprocessen i USA. Deras arbete utforskar och statens

centrala roll för skapandet raskategorier och för socialpolitikens av

2Se: Bosto, T ed 1997A differentVision. African American Economic Thought. Routledge. London. Graciela Hernandez 1996 Multiple Sabjectivities and Strategic Positionality. Zara Neale H arstonk Experimental Etlønograpløiesin Woman Writing Culture Behar, R and Gordon D, University of California Press.

|NVANDRARKVINNANS MEDBORGARSKAP

definitionen den sociala innebörden i begrepp social av som ojämlikhet, rasism och etnicitet.

Ras som klass

Det finns koppling mellan den brittiska arbetarrörelsen och en marxismens centrala roll området och etnicitet. John Rex ras

1970 använder marxistisk för belysa migrantarbetares i

en ram att Storbritannien liv studie sambanden mellan migrantgenom en av arbete och kapitalistisk ekonomi. John Rexs begrepp "underklass"

har central betydelse för vår förståelse kopplingen mellan av ras och politik. Författaren beskriver minoriteter i Storbritannien som varande i systematiskt underläge jämfört med strukturellt vita, ett underläge gör att de hellre bildar organisationer som egna som separat, underprivilegierad klass, i stället för att ansluta sig till

arbetarklassens organisationer.

Robert Miless 1982 bidrag kan läsas både vidaresom en

utveckling av Rexs perspektiv och ett kritiskt ifrågasättande

som mycket tas för givet när det gäller rasrelationer. Författaren av som hävdar de flesta fenomen beskriver under rubriken rasatt som relationer kan förstås sociologiskt klassiskt klassbaserade som former för exploatering; teoretisk utgångspunkt han delar en som med Rex. Robert Miles hävdar vidare samhällsvetenskapens att användning av begreppet ras definierad i termer sociala konav struktioner hierarkiska skillnader baserade förmodade bioav

logiska eller kulturella har legitimerat ideologiska kon-

skillnader

struktioner och många gånger förstärkt de fördomar förekomsten

av som forskningen syftade till att ifrågasätta.

raser

Hasens anatomi

I Storbritannien påverkade den växande självmedvetenheten hos

medlemmar etniska minoritetsgruppef och oroligheterna i

av städerna under första hälften 1980-talet utformningen av av en stor del den akademiska forskningen området. De första av som starkt kritiserade fokuseringen rasrelationer ny-marxisterna, av var

DIANA MULINARI

bröt rasfrågor inom kulturforskning. The som tystnaden kring

Strikes Back både produkt och symbol för, Empire är en av,

politiseringen debatten ifrågasatte forskningsteorierna

av som rasrelationer. Inledningen till antologin skrevs Paul

kring av marginaliseringen rasfrågor inom området Gilroy, som kopplat av

till vad han kallar "den brittiska kulturforskningens etniska

exklusivitet" och hävdat anknytningen studier kultur som att av av till diskurser för brittisk nationalitet också måste ifrågasättas. Dessa intellektuella hävdade forskningen ofta konservativ att var och eurocentrerad, visade oförmåga formulera teorier om att rasism eftersom sågs underordnad klass, och att den inte ras som kunde samla erfarenheter i Storbritannien ett igensvartas kännande Bokens växande popularitet är också tecken sätt. ett

det växande intresset för kulturstudier och litteraturkritik

området och etniska studier. ras Dessa forskares centrala bidrag, ligger i de tolkar konsom att struktionen social och politisk relation, och betonar av ras som en innebörden i är öppen politisk konstruktion, där den att ras en begreppet svart den svenska över-

politiska betydelsen av i

skulle jag vilja ersätta svart med invandrare° är något

sättningen

det råder strid Rasismens självständighet från klassrelationer om. och och de politiska institutionernas roll för att skapa, statens förmedla och ras" centrala frågor inom denna modell.

reglera är

De flesta forskare området fokuserar sociala proteströrelser och

folkrörelser politiska uttryck för minoritetskamp.

som

Rasismens dynamik

under 1990-talet sker i kontext där extremhögerns

Forskningen en

tillväxt hela Europa har åtföljts och påskyndats att inöver av

vandrares rättigheter begränsats Ålund 8CSchierup: 1991. Det

finns emellertid rasism teorier utarbetats ingen utan som av intellektuella. Den franske antropologen Claude Levi-Strauss, som undervisa och skriva hur

inspirerade generationer genom att om

alla civilisationer lika komplexa och nödvändiga för det mänskvar tänkandets utveckling, hävdar blandningen kulturer liga nu att av

|NVANDRARKVINNANS MEDBOHGARSKAP

och förnekandet avstånd till och med riskerar den

av kulturellt

biologiska överlevnaden. Det har skett skifte från biologiska ett former rasism till rasism.

av en kulturalisering av

Akademisk rasism utvecklades vid slutet 1800-talet av genom

antropologiska studier biologiska Vi står idag inför

av raser. en annan slagsrasism. En variant rasism har vuxit fram, vid ny av som första påseende inte tycks hävda vissa människor att grupper av eller folk är överlägsna jämfört med andra, bara framhåller utan behovet förstärka slutna kulturella gränser och det

av att skadligai

att avskaffa sådana gränser. En mängd teorier har utvecklats för att förklara det människans

som antas vara kvasibiologiska/ psyko-

logiska behov klara gränser, rädsla för det okända Dessa av osv. diskurser använder till och med begreppet de andra". Inom

akademisk rasistisk diskurs har begreppet naturaliserats och används för beskriva vad inneboende att som anas vara en naturlig, del den mänskliga tänkande i vi" av naturen, som om att termer av och dom" ontologiskt universellt sätt betrakta vore ett att världen. På detta sätt stiger biologisk naturalism i den sociala

kroppen och rasistiska beteenden inte bara legitimeras förs utan nytt i det biologiska området. Paul Gilroy skriver:

Rasism är inte enkel händelse byggd psykologiska avvikelser en och inte heller ahistorisk antipati vårt kultuen mot svarta, som är rella från imperiet och fortsätter alla vita arv som att genomsyra britters medvetande ålder, kön, inkomst och omständigoavsett heter. Det måste förstås För kunna lyfta som en process. att ut svart historia kategorier problem eller offer och etablera ur som rasismens historiska karaktär i opposition tanken rasismen mot om som ett evigt eller naturligt fenomen, krävs förmåga förstå att politiska, ideologiska och ekonomiska förändringar. 1987:27

Fyra bredare perspektiv vad är rasism kan Medan

som urskiljas.

vissa författare betraktar rasism som en ideologi, som en uppsätt-

ning systematiska övertygelser vissa angivna över-

om gruppers eller underlägsenhet, andra rasism sociala

ser som en uppsättning

förmedlade institutionella och

processer av organisatoriska

arrangemang leder till rasialiserade skapas.Vissa som att grupper författare begränsar begreppet rasism till

systematiska idéer om

DIANA MULINARI

biologiska skillnader mellan andra vidgar begreppet till

raser; att

gälla alla kategorisering och kollektiv, i syfte

typer av av grupper

nedvärdera och utestänga dem. Förfinade analyser har givit att analytiska kategorier för utforskning skillnader mellan rasism, anti-

av semitism, xenofobi och etnocentrism. På sätt har David

samma Goldberg 1990 skifte skett inom området,

antytt att ett som

antagandet den monolitiska rasismens med ersatt om arrogans studier mångahanda historiska formuleringar rasism. Ett

av av

viktigt område inom forskning behandlar den roll annat nyare som uppfattningar minoritetskvinnors och mäns sexualitet spelat i

om rasideologier. Enligt Vron Vare 1992 har vita kvinnor

genom historien framställts varelser i behov skydd från farliga

som av sexuella hot. Lynchning form rasterror tolkar spän-

som en av ningarna mellan och kön konstruktionen den svarte

ras genom av

våldtäktsman. mannen som

Politiska partier invandring har vunnit politisk

som är emot

representation i flera europeiska länder dem Sverige.

bland

Robert Miles 1994 erkänner visserligen att rasism är viktig

en faktor i många politiska konflikter skapar sprickor i national-

som

inom EU, håller inte med den allmänna uppfattstaterna men om ningen rasismen ökar. Han att systematisk analys

att menar en av fenomenet kräver seriös historisk analys och fristående

en en diskussion vad mäter och vad med rasism.

av menar

Ny utveckling

Under tid har debatten inom antropologin handlat det

senare om

centrala i begreppet kultur oumbärligt redskap för kon-

som ett struktionen "de andra Richard Jenkins 1986:172 har ansett

av

det finns direkt kontinuitet mellan det metodologiska och att en teoretiska angreppssätt användes stamsamhällen och

som deras moderna" motsvarighet inom antropologin, dvs. "etniska

grupper". Lawrences 1982 forskning ifrågasätter framställ-

som

3Sebl.a.: Clifford, and Marcus G eds 1978 Writing Culture: The Poetics and Politics ofEt/Jnography. University of California Press.

|NVANDRARKVINNANS MEDBORGARSKAP

ning andragenerationef fångar mellan två kulturer, visar

av som hur kulturmodeller tenderar konceptualisera kulturer

att som varandra uteslutande och för alltid givna storheter. Kritiska röster

inom antropologin har hävdat disciplinens fokusering

att etnicitet och kultur ofta tystat studiet rasism och föreslagit

av att antropologer borde skriva "mot kultur.

Feministiska och radikala intellektuella har insisterat vikten

att ifrågasätta framställningar "kulturer och etniciteter. De av av har hävdat att koherens och homogenitet konstrueras

genom

makt, ofta vetenskapliga makt. Klassificerings-

genom texters system syftar, de, till att skilja och kategorisera människor

anser ut

för sätt legitimera deras uteslutning från tillgång till

att ekonomiska och symboliska De har också betonat

resurser. att

skillnaderna är uppfunna för att producera komplexa

system av dominansrelationer. Dessa forskare hävdar det år avgörande

att av vikt att fråga sig under vilka förhållanden skillnaderna

som anses

relevanta och när viljan till att söka kunskap specifikt vara om ett

subjekt uppstår. Genom att knyta uppfattningar

samman om

kunskap med uppfattningar makt har de analyserat hur

om sam-

hållsvetenskapen skapat och legitimerat uppfattningar fasta

om gränser mellan monolitiska kulturella identiteter och avskilda, isolerade kulturer. Kultur har allt kommit betraktas

mer att som

något konstgjort, skapat och framställt samhällsvetenskapen.

av

Den senaste utvecklingen postkolonial teori, handlar

av som

dekonstruktionen både idén de andra och moderniom av om teten, har påverkat och omformat debatten kultur. Spivak:

om 1987; Minhha 1989. Arbeten diasporiska identiteter och

om fokuseringen identitetens transnationella och hybridiserade

inom för globaliseringen speglar relevanta försök till natur ramen

omformulering begreppet kultur Hannerz:1996. Nya

av modeller området har betonat differens och mångfald Brah: 1991; 1996 och till förmån för skifte i forsk-

argumenterar ett

ningen, från inriktningen diskriminering rasialiserade mino-

av riteter till studier deras politiska och kulturella motstånds

av historia.

En annan viktig förskjutning i forskningen har gjorts

genom studier den sociala konstruktionen "vit majoritet". Dessa

av av

DIANA MULINAR|

forskare hävdar "vithet" whiteness ofta är kopplat till att normalitet och sådan inte kräver någon definition. Att normal som vara europé är underförstått detsamma vit. Dessa forssom att vara kare har kritiserat forskningen kring rasrelationer och att menar den ofta förstärker de antaganden finns inneboende i många som säger ras" är någon slags minoritetserfarenhet texter som att av det slag forskare upptäcker och studerar" fältet. Ruth som Frankenberg även vita människor är rasialiserade menar att om män är könsbestämda, betraktar de ofta sig själva samma sätt som neutrala rassynpunkt. Hon skriver: som ur

Om formar vita kvinnors liv, är vithet det kumulativa ras namn jag givit den formen. I det följande kommer jag att hävda att som

begreppet vithet är förknippat med rad länkade aspekter. För

en det första, är vithet egenskap strukturella fördelar, en som ger

rasprivilegier. För det andra, är det "ståndpunkt; plats från

en en vilken vita människor betraktar själva, andra och samhället. oss För det tredje, syftar vithet uppsättning kulturella seder och en bruk sällan är markerade eller benämnda. l993zl som

Forskningens förskjutning från inriktning minoriteter till majo-

riteter är i själva verket ett den kritik riktats mot svar som forskningsfältet och ofta haft rasialiserade subjekt forsksom som ningsobjekt och sällan handlat rasrelatoner. Forskare har ofta om blivit instängda delområde studier invandrare och i ett av av "sociala problem, helt beroende policybeslut och den politiska av byråkrati där invandrare definierats problem och klass. som ett en Hittills, och inom sociologisk common sense, har forskning om ras" och etnicitet jämställts med empirisk granskning minoriav tetsgrupper".

Mångkulturalism

Som del den akademiska diskursen etnicitet möter en av om

också utvecklingen för experter/ praktiker, med ett

av en arena imponerande och snabbt växande antal "multikulturalister", projekt, seminarier, kurser etc. Om forskningen skapar ett

|NVANDRARKVINNANS MEDBORGARSKAP

diskursfält för studier "de andra och definierar den

av gruppen

speciell klass människor med specifika kulturer, som en av uppstår ett behov att utbilda multikulturella professionella

av

skall ha kunskap invandrare och förmedlare mellan som om vara inkommensurabla kulturella öar.

Allmänhetens och den akademiska Världens uppfattning

om multikultur är ofta knutna till områden där icke vita" svenska

medborgare är i majoritet. I dessa kosmologier är Rinkeby och

Rosengård multikulturella områden. de centrala kon-

Mat är en av struktionerna etnicitet och i flera svenska städer

av arrangeras festivaler där etnisk mat marknadsförs politiskt multi-

som en kulturell framgång. Bakom den etniska finns vanligen

maten en verklighet med arbetsvillkor är långt ifrån attraktiv och

som trots

det finns skillnader, är strukturella realitet i industriatt matens

samhället i penningekonomi. När mångfalden är

en vara en deskriptiv, blir ojämlika maktförhållanden till jämlika skillnader/l

Multikulturalismen utvecklades teoretisk kritik

som en mot eurocentriska uppfattningar inom utbildning och akademiska studieplaner. Multikulturalism förefaller bli och vanlig i

mer mer den pågående sociala och kulturella debatten. Skall multikulturalism betraktas positiv och tolkas erkännande och

som som ett en bekräftelse mångfald Diskurser multikulturalism bekräftar

av om kulturella skillnader, inte mångfald; de ersätter betoning

en av rasism med betoning kulturer och sambanden

en av tystar ner mellan kultur och makt. Marnia Lazreg 1988 antyder för-

att härligandet kulturella skillnader kan leda till motståndet

av att mot att acceptera förtryckta rätt till likhet osynliggörs. Be-

gruppers greppet kulturella skillnader används ofta för och be-

att namnge skriva de sätt vilka de inte är européer och vita skiljer sig

som från de är det.

som

4För kritiska inlägg i debatten multikulturalism, Gordon, A and

om se Newfield C 1993 eds,Mapping Mnlticnlturalism. University of Minnesota Press. Minneapolis.

DIANA MULINARI

Feminism, rasism och etnicitet

Maxine Baca Zinn och Bonnie Thornton Dill 1996 hävdar att eftersom färgade kvinnor i slutet 1970-talet samtidigt talade av "inifrån och emot både kvinnornas frigörelse och antirasistiska

rörelser och ifrågasatte hegemonin åtnjutits den feminissom av tiska teori konstruerats i första hand utifrån vita medelsom klasskvinnors liv. Bell Hooks skriver:

Kraften tillåter vita feministiska författare i sina böcker som att om kvinnor, i realiteten vita kvinnor, utelämna referenser till om rasidentitet, kraft skulle tvinga alla författare är samma som som skriver enbart kvinnor uttryckligen referera till deras om svarta att rasidentitet. Den kraften är rasismen. Hooks, 1981:138

Forskare förde fram den här kritiken menade det, som att trots genombrotten, fortfarande går spåra kontinuitet med gamla att en paradigmer både när det gäller ämnen och förklaringar som ges av feministiska forskare diskuterar färgade kvinnor och kvinnor i som

tredje världen Fokuseringen patriarkatet och okänsligheten

av inför andra former förtryck är de av ett av teman som genomsyrar mycket av det tidiga feminstiska författarska

Feministiska forskare lyckades, enligt min mening, ifrågasätta

samhällsvetenskapens placering av kvinnor de andra. De

som

lyckades flytta fram kvinnors position så de inte längre är

att

forskningsobjekt utan kunskapssubjekt. I sina ansträngningar

att visa fram förtryckets villkor, legitimerade feministerna

stereot

kvinnor offer, förtryckta religiösa traditioner och/eller av som av förvisade till hemmasfären. Medan feminister i västerlandet har

lyckats bryta ner myter kvinnors naturliga plats, fortsätter de

om

5Som exempel de allt fler inläggen i debatten se: Feminist Review och Signs från 1984 och framåt. Följande arbeten är representativa för den här utvecklingen. För USA, bl.a. Gloria Anzaldua 1990 ed Making Face, se Making Soul: Creative and Critical Perspectives Women Color., San

Francisco. Aunt Lute. Collins, P 1990 Blac/e Feminist Thought. Knowledge Conscioasness and the Politics ofEmpowerment. Boston. Unwin Hyman, Chandra Mohanty et al. 1991 Third World Women and the Politics Feminism. Bloomington Indiana University Press.

|NVANDRARKVINNANS MEDBORGARSKAP

förstärka när det gäller invandrarkvinnor. En att samma myter etnocentrisk fokusering det uppfattas exotiskt kan som som spåras i forskningen. Uppfattningar kulturella skillnader har om ofta de sociala och ekonomiska villkoren med andra

osynliggjort 0rd, klassförhållandena upphov till och förutsätter

som ger etniska kulturer. Under det årtiondet har feminismen tvingats erkänna senaste i kvinnors erfarenheter likaväl det patriarkala för-

mångfalden som

tryck de delar. Debatten skillnaderna mellan kvinnor i fråga om klass, sexuell identitet, nationalitet och etnicitet har ifrågasatt om illusionen systerskap kvinnor emellan. Det behöver om ett knappast påpekas västerländsk feminism kritiserats för sina att universella, homogena och vita antaganden kvinnor. Ett de om av centrala sätt vilket intresset för mångfald har utvecklats, är

betoningen begreppet skillnader. Elisabeth Spelman

genom av 1987 har den feministiska uppfattningen om argumenterat emot olikheter mellan kvinnor, eftersom teorin använder skillnaderna

för betona det inte är" i syfte framhålla hur de som att som att inte tillhör medelklassen och är vita skiljer sig från de år det. som

Det finns teoretisk trångsynthet i en konceptualiseringen av

en skillnad skillnad från Marnia Lazreg 1988:101 som normen. vad helst kan kvinnor från andra kulturer menar att som sägas om , så länge det dokumentera skillnaderna jämfört med ser ut att västerländska kulturer. Den dominerande gruppens privilegium är

privilegiet följer avsaknad skillnader. Författaren föreslår som av av

feminister skall använda begreppet heterogenitet, som placerar

att alla kvinnor nivå i förhållande till varandra. samma Till del dessa ifrågasättanden kommer det fram stor som svar alltfler arbeten kopplar kön till andra former dominans. som av Trots skillnader i betoningen, ligger fokuseringen inom de nya rasens" centrala roll, institutionaliserad rasism

perspektiven

och rasförtryck inramar och minorikampen mot som svarta tetskvinnors liv.

DIANA MULINARI

Genderisering av staten

Det har hävdats förändras. Flera forskare hävdar att staterna att

globaliserings- och fragmenteringsprocessen undergräver

staten både ovanifrån och underifrån. Att definiera

globaliseringen

att hävda Europa förändras, är mycket smal

genom att en och

problematisk utgångspunkt. Vad med förändring Ar

menar

globaliseringen ett elegant begrepp för beskriva den kapita-

att

listiska produktionsformens expansion

Följderna den här har emellertid kommit av processen att uppta stor del den pågående akademiska debatten. Produktionen en av nu blir alltmer fragmenterad och internationaliserad i takt med att olika faser sker i olika med fri för teknik och

stater rörlighet kapi-

tal. Gränserna mellan den första världen och den tredje världen,

mellan centrum och periferi, har blivit alltmer flytande och kom-

plex. För andra forskare är globalisering användbart begrepp för ett tala marknadens universialisering, ökande

att om genomsläpp-

lighet i nationalstaters gränser och den växande makten hos icke-

statliga aktörer transnationella företag, när det gäller beslut i som stor del det sker innanför dessa gränserf en av som

Globalisering beskrivs ofta betoning förskjut-

genom en av

ningar: från organiserad till oorganiserad kapitalism, från fordism till post-fordism, från massproduktion till flexibel specialisering.

Medan kön och etnicitet ofta saknas i analyser globaliseringen, av är uppfattningen arbetskraftens feminisering och den minskanom de homogeniteten i arbetarklassen ofta använda metaforer för som

förändringarna. Kapitalet, söker flexibel arbetskraft,

som motverkar enligt Swasti Mitter 1986 organiserade arbetare och

fragmenterar sysselsättningen. Min utgångspunkt flexi-

är att

biliseringen de formerna för kapitalackumula-

som en av senaste

tion inte kan förstås granskning könsideologier

utan en av som kan strukturera olika kvinnogruppers inträde i världsekonomin.

Migrantarbetare, sedan 1960-talet blivit globalt arbetssom ett

kraftssystem, är en nyckelfaktor i den pågående förändringen

av

6För vidare diskussion Balibar, E 1991 The Nation and se: Form: History Ideology iRace, National, Class. Ambiguous Identities. Balibar, E and Wallerstein, I eds. Verso

|NVANDHARKVINNANS MEDBOHGAHSKAP

den internationella arbetsfördelningen. Inom "Fortress Europe"

väcker kvinnliga migranter frågor skyddet för kvinnliga med-

om borgare och kvinnors rätt till sociala förmåner.

Migration och kön

En växande andel migranterna är kvinnor; uppskattningsvis

av

de för hälften all internationell migration och utgör svarar ca av nästa hälften flyktingarna. Helma Lutz 1997 använder före-

av

ställningen feminisering migrationen för beskriva detta

om av att fenomen. Hon kvinnor blir alltmer synliga därför

menar att att konventionella data omprövas och antagandet kvinnors

om att motiv för migration automatiskt kan härledas till återförening

av familjer avvisas även använder den ingången och

om man genom

migrationsdata vidgas till också omfatta att undersökningen av att migranter id-handlingar. Det finns växande invandring

utan en av

immigranter till de utvecklade länderna och till

kvinnliga mest

arbete inom serviceindustri och hemtjänster Morokvasic: 1991, 1993. Det har också kommitrapporter handel med kvinnor

om från både tredje världen och Osteuropa för prostitution.

Tidigare har studier migration haft tendens att göra

av en antaganden antingen uteslutit eller lagt liten betydelse vid

som

kvinnors roll i migrationsprocesserna. Forskningsfältet har inte

utveckla teorier erfarenheter migration och exil

lyckats om av ur könsperspektiv. Nyligen har forskarnas intresse för kvinnliga

ett invandrare ökat. Forskning visar att invandrarkvinnors plats arbetsmarknaden bestäms deras klasstillhörighet och

av status som invandrare och medlemmar ras/ etniska minoriteter och att den

av

kopplingen skapar speciell och specifik erfarenhet. Flera viktiga

en studier har vilka effekter lagstiftning invandring och

granskat om

nationalitet har kvinnor inom etniska minoriteter, deras anställningsmönster, rasismens påverkan deras liv och deras kamp för

förbättra sin sociala och ekonomiska Ålund 1991, att status Afshar 8CMaynard 1994, Knocke, W 1995, Lutz, Phoeniz and

Yuval Davis 1995.

DIANA MULINARI

En de centrala frågor studerats inom detta kritiska

av som

perspektiv år det sätt vilket migration omorganiserar köns-

relationer. Patriarkatet begrepp syftar till förståelse

är ett som av

uppsättning sociala relationer, där män förtrycket kvinnor och en där olika män utövar varierande grader makt och kontroll

av

1992. Könsrelationer i migrantfamiljer har

Hondagneu-Sotelo

förklarats kulturellt bestämda och uttryck för "traditio-

som som nella eller moderna värderingar. Det är inom den litteraturen

antagandet görs att migranter blir mindre patriarkaliska

som grund inflytandet från modern kultur. Feministisk

av svart, Latino och antirasistisk litteratur har ifrågasatt detta ackulturationsperspektiv fokusera effekterna strukturella

genom att av

ekonomiska, politiska och sociala faktorer. Tydliga migrations-

biografier kulminerar i skapandet olika könsrelationer.

av typer av Forskning har visat att Ökningen invandrarkvinnors ekonomiska

av bidrag till familjernas ekonomi, tillsammans med invandrarmäns

minskade privilegier förklarar minskningen den manliga

av dominansen i familjen. Kvinnor har mindre makt

än män, men säger sig ofta ha makt än de hade före migrationen. Dessa

mer vinster avspeglasi att kvinnor nästan undantagslöst föredrar

att

i det landet.7 stanna nya

Medborgarskap och kön

Feministiska forskare har visat föreställningen medborgar-

att om

skap, trots anspråk universell, har sin grund i hegemo-

att vara niska manliga Carol Pateman 1988 det

normer. menar att ursprungliga sociala kontraktet ett sexuellt kontrakt vilket

var genom män, tvungna att bryta faderns herravälde, utvecklade

som var en överenskommelse mellan bröder" tillträde till kvinnors

som gav kroppar. Författaren hävdar det inte är slump begreppet

att en att

broderskap framträder nyckelorden i de liberala

som ett av

principerna och det ska tolkas bokstavligt.

att

7 Liknande mönster kan spåras mini forskning invandrarkvinnor i

egen om Sverige.

|NVANDRARKVINNANS MEDBORGARSKAP

Ruth Lister 1997 antyder medan del litteraturen

att en stor av

medborgarskap traditionellt fokuserat dess inneslutande kraft, om tenderar radikal, nutida litteratur beskriva medborgarskap

mer att

kraft är uteslutande. Flera forskare har belyst utvecksom en som

lingen komplicerad hierarki medborgarstatus, där tillgång

av en av

till välfärdstjänster och kopplas till styrkt medborgarskap

mer mer

Hammar:1990. Schengenavtalet garanterar utvecklingen av en

enda marknad med rörelsefrihet för medborgarna i alla EU:s medlemsstater, samtidigt de gränserna förstärks och det görs

som yttre

skarp åtskillnad mellan de kan röra sig fritt och de inte en som som kan göra det.

Rasdiskriminering och rasmotiverat våld är i sig själva uteslutande underminerar minoritetsgruppers med-

processer som

borgarskap. Kvinnliga flyktingar och asylsökande möter diskriminering och könsspecifikt våld och förtryck. Den mest centrala

frågan i medborgarskapet är rätten kvar, eller till och

att stanna med i givet land. Längst i den hierarki

att resa ett ner som skapats dessa grindar finns de illegala invandrarna, till allt

av som större del utgörs kvinnor och barn något socialt skyddsnät

av utan

joneszl997.

Behovet ompröva relationen mellan invandrare och ute-

av att slutning har under år inspirerat till utveckling kritiska

senare av

och tolkningar begreppet medborgarskap, syftar till

nya av som att

vidga klassiska föreställningar socialt medborgarskap och till

om

utforska innebörden i tillhörighet. Detta den viktiga att reser frågan sambandet mellan medborgarskap och kulturell identi-

om

kvinnor ofta får sinnebild för, och vissa debattötet, som vara av

har infört begreppet mångkulturellt medborgarskap".

rerna Begreppet är emellertid förenat med allvarliga problem. Det första är risken kulturella skillnader essentialiseras, att maktrelationer

att inom ned och kön, sexualitet, klasstillhörighet

grupper tystas att och åldersskillnader lämnas sidan. Vilka i samhället är det

som har makten definiera kulturell identitet Will Kymlicka 1995

att

antyder lösning vissa dessa problem att skilja

en av genom

mellan minoritetsrättigheter främjar minoritetsgruppers

som intressen majoriteten och sådana gör det möjligt för

gentemot som

minoritetsgrupper att åläggasina medlemmar begränsningar i

egna

DIANA MULINAHI

traditionella auktoriteters Nira Yuval Davis 1997 har visat

namn. att kultur är heterogen används selektivt. I

en ytterst resurs som olika etniska projekt används det ofta sätt missgynnar

ett som kvinnor många gånger lider definitio-

som av att staten accepterar

vad utgör "samhällets kulturella behov områden nen av som

rör utbildning, familj, skilsmässa och andra för kvinnors liv som centrala frågor.

Forskare inom politisk filosofi, utvecklar den kommuni-

som tära teorin, har hävdat samhällens erfarenheter är avgörande för

att

etableringen situerade själv" atomiserade och frag-

av gentemot menterade dislocated "själv i massamhällen. De har också

menat

att föreställningen "självet isolerad individ, är

om som en som central för modernt politiskt tänkande, är problematisk. Vi kan inte uppfatta själva isolerade. Även det

oss som om jag uppskattar

kommunitära sökandet efter definitioner självet, jag

nya av anser

alla politiska teorier återupprätta föreställningen

att som ser ut att

samhällen organiska helheter är problematiska för femiom som nister. Samma sak kan sägas kommunitära tendenser ställa

om att familjen och samhället i motsatsställning till bredare former

av politisk solidaritet.

Politik och ras

Att förklara och förstå för ojämlikhet har varit central

processer en

fråga inom sociologin. Ojämlik fördelning förmögenhet, privi-

av legier och makt har varit centrala föremål för analys och forskning. Medan under 1970-talet fick analyser fokuserade klasstill-

som hörighet, granskade 1980-talets forskning andra källor till social ojämlikhet, sexualitet, kön och Dessa intellektuella

som ras. strävade efter förstå former underordnande inte hörde

att av som

till arbetsplatsen och inte uppenbarligen och direkt

som var relaterad till klass. Laclau: 1994

Vidgningen de sociala rörelsernas perspektiv under slutet

av av

1980-talet skapade brytning och därpå följande ifrågasättan-

en ett

de tillämpningen klassanalys. Samtidigt klassanalys

av av som betecknades klassreduktionism, fokuserade de perspek-

som nya

NVANDRARKVINNANS MEDBORGARSKAP

tiven relationen mellan och det civila samhället och, i staten synnerhet, de nya sociala rörelserna. Identitetspolitik utvecklades centralt begrepp inom detta angreppssätt. I dag som ett nya

förefaller det användningen klassanalys håller

som om av att

återfå något sin tidigare betydelse, särskilt i ljuset det

av av att

nyliberala projektet utvecklat politisk dagordning utifrån

en en minimalistisk tolkning både och demokrati, gör det av stat som svårt behandla för demokratisk medverkan att processer utan ett

klassperspektiv.

En stor del debatten har handlat ifall "ras, klass eller av om kön skall huvudsakliga former för social ojämlikhet. Disse som kussionerna har ofta varit fruktlösa eftersom relationerna, även om de kan, och borde, särskiljas i analyserna, inte kan särskiljas i var-

dagslivet. Den underliggande meningen i många dessa diskus-

av

sioner är artikuleringen mellan strukturella platser och politiska identiteter. Det politiska agerandets klassförankring centralt

är ett ämne i politisk teori och marxistiskt tänkande. Marxistiska tänkare

knyter migrantarbetarnas erfarenheter till klassförtryck och är ofta mycket kritiska mot politiska strategier bygger på, och

som utformas kring "ras eller etniska frågor. Forskningen inom området

kultur har haft inflytande vårt sätt politik och stort att se identitet. Dessa forskare har undersökt det komplicerade förhållandet mellan kultur och politik och för argumenterat att ras skall skiljas från klass och motiv för politiskt

ses som agerande

inte är klassmotiverat. Mer konkret, har de till som argumenterat förmån för potentialen detta innehåller för förverkligande av nya visioner och former för utövande medborgarskap och demoav krati. Under det sista årtiondet har forskare fokuserat de allt närmare banden mellan rasism och politisk mobilisering i Även

Europa. om

bör skilja mellan dessa synlighet och deras inman gruppers

flytande, har de lyckats påverka både språket och de europeiska

regeringarnas politik och har uppnått visst framgång bland

mått av väljarna. Michel Wieviorka 1993 skriver situationen i Frankom rike och betraktar utvecklingen sociala rörelser, för fram av som

främlingsfientliga politiska argument, tecken förfall

som ett

DIANA MULINARI

inom den traditionella arbetarklassrörelsens och den kultur och

formerna för den skapade.

maskulinitet som

Politiskt deltagande är avgörande faktor för utvecklingen

en av och institutioner. Enligt John Solomos 1993

politiska system

finns det möjliga modeller för hur minoritetssamhällen i tre en framtid kan inkorporeras i det brittiska politiska systemet. Den första modellen innebär invandrare och deras barn, i takt att svarta med tiden kan komma bli helt inlemmade enskilda att går, att som i det politiska Den andra

medborgare, om än ojämlika, systemet.

invandrarsamhällen inkorporeras sådana sina är att som genom etniskt baserade organisationer. Den tredje modellen är att egna, invandrarsamhällena, etniskt och oavsett ursprung som svar institutionell rasism, tenderar utveckla och stridatt en gemensam bar politisk identitet uteslutna och utanförstående. som

Frågor och migration är centrala för dagens politiska

om ras debatter och konflikter. På den sidan har stödet för ena sett att rasistiska rörelser fram i rad nationella kontexter, den växer en

andra finns den komplicerade mångfalden hos politisk mobilise-

sker inom rasialiserade och blivit allt tydring som grupper som under år. Les Back och John Solomos 1996 be-

ligare senare skriver rasialisering modern politik.

processen som av

Sammanfattning

"ras" och etnicitet är centrala för de valmöjlig-

Frågor som gäller

heter och strukturerar människors förutsätt-

begränsningar som

i Med flera forskares röster har jag försökt

ningar dag. hjälp av

illustrera diskussionerna inom forskningsfältet och överge en

bild de väsentliga antaganden där görs. Forskningen siktlig av som etnicitet och har belyst hur viktig föreställningen om kring ras

"ras" och rasialiserade är, för förståelsen globaliseprocesser av och sen-moderniteten Modernity. Forskare har lagt

ringen late

fram teorier och empiriskt visat "ras och etnicitet inte är att

skillnader klassificeringssystem syftar till att naturliga utan som

naturalisera makt. Jag har också berört feministiska forskares bi-

till området. Att i dag tala invandrarkvinnor och minori-

drag om

|NVANDHAFIKVINNANS MEDBORGARSKAP

tetskvinnor, innebär att tala utomordentligt heterogen

om en Aven dessa kvinnor skiljer i fråga

grupp. om sig om utbildning, religion, sexualitet, klass, ålder och politisk bakgrund, upplever de

och drabbas konsekvenserna rasismen i som grupp av av vardagslivet. Jag har i denna artikel till förmån för seriös argumenterat en prövning det och hur kan det, av anser att vet, av veta samt vad forskningen Jag har också för av tystar ner. argumenterat att

rassubjekt skall betraktas inte enbart studiesubjekt också

som utan

som maktrelationer måste ifrågasättas.

som

Referenser

Anthias, F and Yuval Davis, N 1992 Racializea Boundaries. Race, Nation, Gender, Colour and Class and the Antiracist

struggle. Routledge: London.

Afshar, H and Maynard, M 1994 The Dynamics Race and

Gender: Some Feminists Interventions. and Francis:

Taylor

London.

Baca Zinn, M and Thornton Dill, B 1996 difference

Theorizing

from multiracial Feminism. Feminist Studies 22. N.2

Brah, A 1991 of difference and International

"Questions

feminism" Aaron, and Walby, S Out the

ed Margins.

Falmer Press. London.

Brah, A 1996 Cartograpbies Diaspora. Identities. Contesting Routledge: London.

CCCS eds The Empire stri/ees back. Hutchinson London. : Frankenberg, R 1993 Tbe Social Construction Wbiteness. White women Race Matters. Routledge: London.

Gilroy, P 1987 There ain t Black the union fack. Tbe no Cultural Politics Race and Nation. The of

University Chicago

Press.

DlANA MULlNARl

T Racism. University of Goldberg, D. ed 1990 Anatomy

Minnesota Press: Minneapolis. T and the State. Aldershot:

Hammar, 1990 Democracy Welfare

Avebury.

Hannerz, Ulf 1996 Transnational Connections. Routledge. London. D Wbose Science Wbose Knowledge Cornell

Haraway, 1991

University Press. Ithaca

P 1992 "Overcoming Patriarchal

Hondagneu-Sotelo,

Constraints: The reconstruction of gender relations among Mexican Women and Men Gender and Society.

Immigrants

Vol. N. 3 Hall, S 1992 New Ethnicities Donald and Rattansi, A eds Race, Culture and Difference. Sage: London. Hooks, B 1981 Ain t Woman Black Women andfeminism. no South End Press. Boston. "Social Anthropological models of Inter-Ethnic

Jenkins, R 1986

Relations Rex and D.Mason T/øeories Race and

in eds

Etbnic Relations. Cambridge University Press. Cambridge. jones, K 1997 "Introduction" Hypatia. Special Issue

Citizenship. Vol.12.N.4.

W 1995 Mnlticultaral Citizenship. Oxford University

Kymlicka,

Press: Oxford. Knocke, and ethnic minority the

W 1995 Migrant women:

effects of gender neutral legislation the European community Social Politics. Vol.2. N.2. Laclau, E T/øeMaking Political Identities. Verso:

ed 1994

London.

INVANDRAFIKVINNANSMEDBORGARSKAP

Lawrence, E 1982 In the Abundance of Water the Fool

Thirsty: Sociology and Black Pathology CCCS The

eds

Empire Stri/ees Back. Hutchinson. London.

Lazreg, Marnia 1988 Feminism and Difference. The Perils of Writing as a Woman Women Algeria Feminist Studies. on V0l.14.N.1:88.

Lister, R 1997 C itizenship. Feminist Perspectives. Macmillan:

Basingstoke

Lutz, H 1997 The Limits of European-ness: Women

Immigrant

Fortress Europe". Feminist Review. Vol. 57.

Lutz, H, Phoenix, A and Yuval, Davis, N 1995 Cross Fires: Nationalism, Racism and Gender Pluto Press.

Europe.

London.

Miles, R 1982 Racism and Migrant Lahor. Routledge and

Kegan

Paul: London.

Miles, R 1994 A rise of racism Some

Contemporary Europe

Skeptical Reflections its Nature and Extent" New on

Community. 20.

Minh-ha, T 1989 Women, Native Other.

Writing Postcoloniality

ana Feminism. Indiana University Press.

Bloomington.

Mitter, S 1986 Common Fate, Common Bond. Women the Global Economy. Pluto. London.

Morokvasic, M 1991 Fortress Europé and

migrant women

Feminist Review. Vol. 39. N. 4

Morokvasic, M 1993 "In and of the labour market. out

Immigrant and minority Europe New

women

Community. Vol. 22. N.

Omi, M and Winant, H 1986 Racial Formation in the United States. From the 19605 the 19905. New York.

to Rontledge.

DIANA MULINARI

Pateman, C 1988 The Disorder Women. Democracy, Feminism

and Political Theory. Polity Press: Cambridge.

Rex, 1970 Race Relations Sociological Theory. Weidenfield

and Nicolson London.

: Sc0tt, 1988 Gender and the Politics History. Columbia

University York.

Press. N ew Smith, D 1987 The Everyday World ProhlematicA Feminist

as

Sociology. Northeastern University Press. Spelman, E 1988 Inessential Women. Womens Press: London. Spivak, G 1987 In other Worlds. Metheun. London. Sol0mos, and Back, L 1996 Racism and Society. St.Martins

Press: New York. Solomos, 1993 Race and Racism Britain. Macmillan: London. Sthratern, M 1981 "Self-Interest and the Social Good Sexual

Meanings. Ortner, S and H.Whiteheads eds. Cambridge

University Press: Cambridge

Taylor, R 1996 Political Science encounters and

race

ethnicity Ethnic and Racial Studies. Vol 19. N.14. Ware, V 1992 Beyond the Pale. White Women, Racism and

History. Verso: London. Wieviorka, M 1993 Tendencies to Racism Europe: Does

France unique representative of

represents a case or a

trend Wrench and Solomos eds Racism and

Migration Western Europe. Berg Publishers. Oxford and New

York. Yuval-Davis, Nira 1997 Women, citizenship and Difference"

Feminist Review. N. 57.

Ålund, A and Schierup, C-U 1991 Paradoxes ofMalticaltaralism:

Essays Swedish Society. Avebury: Aldershot.

on

|NVANDRAHKVINNANS MEDBORGARSKAP Ålund, A 1991 Lilla jaga: Etnicitet. Familj och kvinnliga nätverk i

kulturbrytningens tid. Carlsson: Stockholm.

Demokratin inför 2000-

talet

Britta Lejon

Jag vill börja med säga något hoten, förföljelserna och

att om trakasserierna Varbergs socialdemokratiska politiker, Sabi

mot Karlsson, och hans familj. Detta kan aldrig acceptera, Tvärtom måste tydligt och klart fördöma dessa illdåd och tala dem

om

de hot vår demokrati de är. som mot som

Det har både i historien och i nuet. Vi vet vart

sett nog av det leder Demokratin inför 2000-talet ska utvecklas i helt

oss. en

annan riktning.

All offentlig malet i Sverige atgårfrån folket. Den svenska folkstyrelsen bygger åsiletsbildning och allmän och lika rösträtt.

Så inleds regeringsformen, Sveriges fyra grundlagar. Det

en av finns hisnande mening i dessa rader.

en

Den allmänna och lika rösträtten förutsatte för sin tid

en revolutionerande människosyn alla människors röst väger

- att lika, kön, etnisk bakgrund, social eller ekonomisk till-

oavsett

hörighet.

1900-talet är det århundrade då demokrati infördes allvar i

delar världen. Att rösträtten införts är dock långtifrån stora av tillräckligt för att ska kunna slå till demokratin är inte

oss ro; förverkligad. Tvärtom kvarstår mycket arbete för att makt och inflytande i samhället allvar ska kunna allmän och

sägas vara lika. Det är utmaningen inför ZOOO-talet.

De snart 80 år gått sedan det första allmänna valet

som genomfördes i Sverige är kort period, historiskt Sekler envälde

en sett. av

DEMOKRATIN INFÖR ZOOO-TALET

och fåvälde i olika former finns lagrat i vårt kollektiva undermedvetna. Hierarkier styr vårt tänkande. Dåligt självförtroende, blygsel eller vanmakt speglar det förtryck odemokratiska

som system präglat i många människor. Kunskap och är fortfarande

resurser ojämnt fördelade och till stor del följer detta gamla klassmönster.

Successivt har dock den humanistiska grundsyn är själva

som förutsättningen för demokratin besegrat fördomarna. Insikten

om alla människors lika värde och varje enskild människas rätt till

frihet och värdighet är i dag inte tillräckligt

stor - men stor.

Utvecklingen under de senaste valen och inte minst i årets val påminner att det inte är någon självklarhet att människor

oss om ska vilja eller förmå använda sin rösträtt. Det minskande valdel-

tagandet har visat att det finns stora brister i det politiska

engagemanget i vårt land. Och dessa speglar vår tids orättvisor. För det är inte de högutbildade "infödingarna" i landets villasamhällen

som har låtit bli rösta. Tvärtom.

att

Årets val visar tydligt den ojämna fördelningen makt

av som finns mellan människor i dagens Sverige

Valdeltagandet i kommunalvalen bland de medborgare har

som

utländskt medborgarskap talar sitt tydliga språk: val-

1976 var deltagandet i kommunalvalen bland utländska medborgare över 75 procent. Sedan dess har utvecklingen gått fel håll. I årets val använde dem är medborgare i före detta Jugoslavien 27

av som

sin rösträtt. Av de iranska medborgarna röstade 41 procent

Och bland de finska medborgarna röstade 40 procent. procent.

Aven bland svenskarna valdeltagande mycket lågt. Nästan

var

femtedel befolkningen använde inte sin rösträtt i riksdagsen av valet. Det visar växande likgiltighet och misstro.

en

I årets val uttryckte dessutom 60 procent de ändå valde

av som

röstsedel de har mycket litet eller ganska litet förtroende för en att

politiker. Sextio procent

l Enligt Sveriges televisions vallokalundersökning.

BRITTA LEJON

En verklig och levande demokrati kräver det till miss-

motsatta

ömsesidigt förtroende samtalet tro: engagemang, samt en tro och den konstruktiva diskussionen arbetsmetod. Det räcker

som nämligen inte med demokratin är formellt och legalt förankrad.

att

stabil måste det också finnas legitimitet. För att vara

Förtroende och engagemang växer inte ur intet. Vår förmåga att hysa förtroende och engagerade förutsätter i stället att

vara själva har blivit bemötta med respekt, förväntningar och intresse. Våra personliga erfarenheter och insikter förutsättningarna

ger oss för hur möter vår omvärld.

Vi vill alla orsakerna till det låga Valdeltagandet. Just

nog Veta pågår också hel del arbete med att ta reda detta. Ett

nu en

statligt utredningsarbete ska inledas.

Bland ska vården för detta seminarium Demokratiut-

annat -

redningen -inom kort tilläggsdirektiv att studera det låga

om Valdeltagandet. De ska också föreslå åtgärder för ökat demokra-

ett tiskt Detsamma gäller Rådet för utvärdering 1998

engagemang. av års allmänna val. Vid flera Statsvetenskapliga institutioner kommer också valresultatet analyseras.

att

Regeringen har också det nybildade Integrationsverket i

gett

uppdrag påbörja undersökning kring det lågaValdeltagandet

att en bland invandrare och utvecklingen sedan införandet den kom-

av munala rösträtten 1976. Mycket pekar nämligen det minska-

att de Valdeltagandet beror sociala faktorer, hög arbetslöshet och

utanförskap.

Social utsatthet, hög arbetslöshet och utanförskap är dessvärre vad många invandrare är hänvisade till i dagens Sverige. Detta

oacceptabla faktum kräver naturligtvis insatser lång rad

en politiska områden. I dag vill jag koncentrera mig de

nya svenskarnas demokratiska roll och möjlighet.

SNS Demokratiråd redovisade tidigare i år sin rapport "Demokrati och medborgarskap". Den visar svenskarnas politiska del-

att tagande och politiska minskar eller stagnerar. Det gäller

resurser

alla områden: förmågan överklaga myndighetsbeslut, att aktivt

att medverka i politiska möten, delta i demonstrationer, att ta

att kontakt med beslutsfattare och valdeltagande.

DEMOKRATIN INFÖR ZOOO-TALET

Detta politiska utanförskap gäller i synnerhet de svenskar-

nya

Människor med utländsk bakgrund sig ha sämre möjligna. anser

heter överklaga beslut myndighet. De själva att de

att av en menar har sämre möjligheter påverka sin situation och de färre

att tar initiativ för påverka sin situation i olika sociala sammanhang.

att

Dessutom går utvecklingen fel håll. Under det senaste årtiondet har klyftorna bestått eller vuxit mellan invandrare och

resten av befolkningen. Bakom dessa fakta ligger naturligtvis mångfacetterad verk-

en lighet. Det kan svårt med språket både i tal och skrift. Dess-

vara -

möts irritation när inte hittar rätt ord och har utom man av man en utländsk Kanske känner inte någon behärskar det

accent. man som svenska samhället, kan förklara hur det fungerar. Om man

som dessutom inte hittar jobb... Och så har personalen myndig-

ett heterna förstå vilka särskilda behov har.

svårt att man

Att många ovanpå detta har fruktansvärda upplevelser i minnet från sitt hemland lägger säkert hämmande hand initiativ-

en

kraften; ha upplevt krig och förföljelsens fasor. Att aldrig

att

kunnat lita myndighetsperson. Att aldrig ha läst

en ens om demokratiska samhällen.

Att då fylla i blanketter, skriva överklaganden, driva

en massa

ärende, ringa samtal, organisera sig, driva opinion, uttala sig i ett lokal-TV...

Många myndigheter, institutioner, partier och enskilda svenskar saknar ofta den kompetens och insikt krävs i mångfaldens

som samhälle. Många etablerade organisationer har varit bättre att

bevara uppnådda positioner sig till förutsätt-

än att anpassa nya ningar. Att förändra detta kommer tid är inte omöjligt.

att ta men Tvärtom.

Det visar exempelvis den ökade representationen utom-

av europeiska kandidater i kommunfullmäktige i och med årets val. Den med 25 jämfört med valet 1994 i de 20

steg procent mest invandrartäta kommunerna. En sådan framgång är resultatet

av -

jag personvalet och aktivt arbete för ökad medvetenhet tror - ett och mobilisering bland invandrarna och kraftfullt opinions-

ett

bildningsarbete som satte press partierna.

BRITTA LEJON

Som statsråd med för förvaltningspolitiken kommer jag

ansvar att verka för fler anställda inom den statliga sektorn ska ha att

utländsk bakgrund. Det är viktigt inte minst demokratisyn-

ur punkt. Aven svenskar med utländsk bakgrund ska finns inom de institutioner verkställa våra demokratiskt fattade som är satta att beslut. Alla invånare ska känna igen sig och hysa förtroende för dem arbetar med samhällelig service. som Dessutom är jag övertygad det krasst om att rent vore en tillgång i denna internationaliserade tid. Men demokrati måste också växa fram människors vardag. ur För att bidra till positiv utveckling för de boende i en utsatta storstadsområden har regeringen anslagit de så kallade Blomman-

samt ytterligare medel i Storstadspropositionen för

pengarna

lokalt utvecklingsarbete.

I dagens politiska liv fattas det två olika Det finns grupper. en

inte tillräckliga förutsättningar för med,

grupp som ges att vara och dit hör många invandrare. Men det finns också en grupp medborgare inte vill med. Det handlar framförallt som vara om

högutbildade och män i allt större utsträckning väljer

yngre, som

bort politik och organisationsliv. De har ofta möjlighet att påverka

samhällsutvecklingen ändå, sitt arbete, eller via genom pengar kontakter. Konsekvensen är sjunkande partiaktivitet och före-

ningsengagemang. De etablerade organisationerna får allt större

rekryteringsproblem. I förlängningen skymtar oroande utveckling politiskt

en - ett

utanförskap, antingen påtvingat eller självvalt. Om medborgarna

börjar vända sig bort från det politiska livet undermineras själva grunden för den representativa demokratin. Grundtanken i Folkhemmet den skulle dela var att varandras vardag och helg. Att direktörens dotter skulle i samma

skola städerskans Att professorn låg i sjuksal

som son. samma som vaktmästaren. Att bakgrund kunde mötas i Folkets Hus, oavsett

i nykterhetslogen eller vid kyrkkaffet. Att den offentliga sektorn

och föreningslivet erbjöd alla människor verksamhet en som var av bra helst bästa kvalitet. Då skulle också alla vilja med och - - vara utforma denna verksamhet.

DEMOKRATIN INFÖR ZOOO-TALET

Min vision är bor i Sverige även i framtiden ska dela

att som varandras vardag: Att den turkiskfödde dotter jobbar vid

mannens datorn bredvid den Kirunafödde kvinnans kristna tvättar

son; att sina kläder i tvättmaskiner muslimers; barnen

samma som att som växer inte lägger någon vikt vid kompisens hud är brun

upp om eller blek när de leker kurragömma. Att delar varandras vardag och vill utveckla den tillsammans.

Ett högt valdeltagande, vida möjligheter till insyn och inflytan-

de, levande folkrörelser och medborgerligt förankrade politiska partier är några kännetecken för 1900-talets svenska demokrati. Olika undersökningar visar dock tilltron till det politiska

att

under år har avtagit. Det har uppstått klyfta

systemet senare en mellan väljare och valda.

Särskilt dramatisk är minskningen för partiaktiviteter. Det

är nu mindre än åtta procent de är medlem i något

som uppger att

politiskt parti. Allt färre går politiska möten eller har politiska förtroendeuppdrag. Samma dystra bild gäller för föreningslivet i allmänhet. Den

lilla skaran föreningsentusiaster blir allt mindre. Folkrörelse-

av

Sverige knakar i fogarna.

Undersökningen pekar också del positiva tendenser. In-

en

vissa områden är män visserligen aktiva än kvinnor, om mer men skillnaderna håller minska. Tilltron till öppenhet

att systemets och de möjligheterna påverka samhället ökar. Det är

egna att

hoppingivande. I denna församling är det också glädjande kunna påpeka

att att det inte finns några belägg för växande intolerans. Det är naturligtvis inte tillräckligt intoleransen inte växer; det önskar är

att en hög grad och växande tolerans. Men det är bra utgångspunkt

av en

generationer är allt toleranta och vidsynta.

att yngre mer

Demokratirådet har också kunnat konstatera det finns

att ömsesidigt förstärkande samband mellan tolerans, diskussion, kunskaper och kontakter med okända och annorlunda människor.

Sverige 1998 är ett mångfaldens land där alla dagligen möter människor är olika själva och inte känner till. Så

som oss som var det inte förr.

BRITTA LEJON

I det gamla jordbrukarsamhället de flesta lika. Man

var var eller sätt bunden till sin jord, liksom torpare annat grannen. Man hade vuxit i socken och delade skolbänk, kyrkupp samma och Vädrets obönhörliga övermakt.

gång,

Aven i industrisamhället de flesta lika. Man jobbade var industri, kanske hela livet. Man kom inflyttandes från samma landet. Pratade norrländska eller dalmål. På semestern åkte man helst hem. I dag år inte de flesta lika. Min och din gör helt mamma mamma olika saker. Papporna likaså. Vi byter jobb flera gånger under livet, och jorden Vi kommer från olika länder, startar eget reser runt. talar olika språk. Vi har än brokigare bakgrund och utgör större en

mångfald.

All denna olikhet kan leda till missförstånd, konflikter och kan svåra lösa. Många möter fördomar och problem som vara att

diskriminering. Många känner främlingsskap.

Så borde det inte behöva vara. Om hanterar detta demokratiskt. Om talar med varandra, diskuterar, byter kunskap och erfarenhet med alla dessa olika människor. Då växer toleransen. Då stärks demokratin. Om vårt land ska hålla ihop, demokratin ska bestå och om förstärkas måste besegra segregationen. Tillväxten måste öka och sysselsättningen likaså. Men måste också reflektera och

ändra vårt förhållningssätt.

Vi måste skilja de konflikter beror och brissom ovana tande erfarenhet och de beror illvilja och hat. För som ovanan minskar längre tid lever tillsammans. Och erfarenheten växer motsvarande vis. Om kan hålla hatet och illviljan stången så kommer mångfaldens samhälle leda till ökad förståelse, att nyfikenhet och tolerans. Och därmed stärks demokratin. tid Å sidan färre människor

Vår präglas av motsägelser. ena tar

sin till Å andra sidan får än någonsin rösträtt vara. ständigt veta människor har intresse för samhällsfrågor. att ett stort

Medborgarnas genomsnittliga politiska kunnande och politiska

intresse har ökat.

DEMOKRATIN INFÖR 2000-TALET

Saneringen de offentliga finanserna är och har varit nödav vändig. Men den har inneburit försämringar inom vård, skola och omsorg. Det positiva är dock att människor inte tittat på. tysta

Föräldrar har de barngrupperna dagis.

protesterat mot stora Anhöriga har slagit larm när människor farit illa inom äldreom- I skolan har elever och föräldrar demonstrerat sitt misssorgen.

nöje och

sin oro. De berörts försämringarna i kommunerna har blivit som av mer politiskt aktiva. Fler har försökt påverka kommunala beslut eller

planerz.

Vad dock är oerhört oroande är tystnaden våra arbetssom platser. Av rädsla för förlora jobbet och bli betraktad att som en bråkstake avstår många från säga sin mening. Så kan inte ha att det. Ett annat bevis ökat politiskt intresse är de lokala partiatt har blivit fler under år. Sedan 1994 har människor erna senare runtom i Sverige i 50-tal fall tagit initiativ till folkomröstett en ning i sina kommuner. Detta är konkreta uttryck för politiskt intresse och politisk kraft verka för förändring. att Dessutom vill många Men två tredjedelar de medta ansvar. av borgare kan tänka sig förtroendeuppdrag är inte medlemmar i som

något parti

Varför inte medlem i något parti

Partierna är demokratins och hjärta. I alla demokratiskt styrda nav länder är partierna basen för folkstyret. Det går inte tänka bort att de politiska partierna när diskuterar demokrati. Ibland man gör det misstaget. Vi blir så formerna i de beslutande upptagna av

församlingarna att glömmer partierna.

Partierna har, och måste även fortsättningsvis ha, de en av

viktigaste rollerna. Därför är det helt avgörande de politiska

att

2 Kommunala förnyelsekommitténs: Förnyelse i kommuner och landsting,

SOU 1996:169.

3 H Bäck delrapport vid Kommundagarna i Uppsala 1998.

BRITTA LEJON

utvecklas och långt bättre än i dag förmår fånga det

partierna upp

samhällsengagemang de allra flesta människor har. som Ett misstag jag har gjort för lite visa de anser partierna är att politiska alternativen. Alltför ofta har politiska beslut beskrivits Alltför lättvindigt har det framstått det

som oundvikliga. som om

inte fanns några politiska val. Sådant sänker demokratins värde och

äri sig hot demokratin. ett mot Varför ska folk och rösta den får makten ändå inte om som har val Om det inte blir någon skillnad har något oavsett vem som makten Och varför ska då fler ägna tid politik Vi demokratins företrädare måste med som är vara varsamma vad säger. Det finns inte någon enda vägens" politik. EUinte oundvikligt, något ville ha. Vi har

medlemskapet var utan

samarbeta med andra länder. valt att Vi måste också med hur bemöter dem står för vara noga som odemokratiska samarbetar med främlings-

principer. Den som dem legitimitet. Det är just vad borgerliga fientliga partier ger partier gjort sökt stöd i regeringsställning hos Ny Demo-

när man krati och i Skånes regionfullmäktige med Skånes Väl. Tillbaka till de människor är engagerade. Varför är så som aktiva överhuvudtaget i de traditionella politiska fora När nu engagemanget finns

Dels har arbetsformerna betydelse. Krånglig dagordning,

stor svårt när får tala vad, ingen hälsar välatt veta man om som kommen, tider inte med arbete och barn, ingen i som passar ålder. Få verkar lyssna. samma Det både den kommunala beslutsprocessen och

gäller partierna, föreningslivet. pågående Demokratiutredningen är inte den första i sitt

Den nu

slag. Det finns antal förslag från tidigare utredningar syftar

ett som till förbättra den demokratiska dialogen. Dessa förslag ser nu att

över i regeringskansliet.

Bland överväger kommuninvånare motionsrätt annat att ge till kommunfullmäktige. Det är fråga har diskuterats ända en som sedan de gamla kommunalstämmorna upphörde i och med att 1953 års kommunallag trädde i kraft. Fram till dess hade många kom-

DEMOKRATIN INFÖR ZOOO-TALET

initiativ- och ibland beslutsrätt för alla röstberättigade i muner kommunen. Motionsrätt skulle kunna leda till fler deltog och

att engagerade sig i lokala politiska frågor. En vidgad möjlighet för medborgarna ställa frågor i kom-

att munfullmäktige skulle kunna leda till sak. samma I dag får kommunfullmäktige bestämma allmänheten får att

ställa frågor årsredovisningen. Nästan två tredjedelar landets

om av kommuner har haft någon form frivillig frågestund. Avsikten av har Varit att öppna de politiska rummen. upp Många kommuner har dock slutat med dessa frivilliga allmänhetens frågestunder. Ofta för det inte kommit särskilt många att

medborgare till dem.

Men varför har de inte kommit Jag det kan bero kommunernas val inriktning och tror att av former för frågestunderna. Dessutom har sällan lett

frågestunderna

till något konkret resultat och då är det inte konstigt om intresset snabbt minskar hos medborgarna. En utökad allmänhetens frågestund kombinerad med en motionsrätt kan öka dialogen mellan väljare och valda. Det skulle kunna öka medborgarnas intresse för den kommunala besluts-

På sikt skulle det kanske också öka intresset för de processen. etablerade kanalerna de politiska partierna. Dessutom är det inte -

omöjligt att många goda politiska förslag skulle komma

nya

dagordningen.

För det är poängerna med demokratin; det blir bättre en av att fler är med. Eftersom alla är olika. om Vi är födda olika och formade olika. Vi har olika erfarenheter

och läggningar, saker olika perspektiv och har kunskap

ser ur olika områden. Om inte alla dessa olikheter tillvara så saknar tas

en grundläggande förutsättning för kunna forma vårt

att samhälle bästa sätt. I det fullkomliga samhället varje människas särart tillvara. tas

Dit är det långt, mycket långt, förmodligen oändligt långt. Visst

har kommit bit väg: Framförallt kvinnor har blivit en bättre representerade. I regeringen är det den fronten

perfekt

hälften Men till hela det politiska fältet så dominerar var. ser man

BRITTA LEJON

fortfarande vita, medelålders, högutbildade män. I synnerhet där makten är koncentrerad.

egenföretagare, muslimer, privatanställda, in- Lågutbildade,

vandrare, handikappade, och tekniker, homosexuella. naturvetare Listan kan lång. Så väldigt många erfarenheter är göras gruppers företrädda inom de beslutande Därför

inte proportionellt organen. bör skynda utvecklingen.

Motionsrätt och utökad allmänhetens frågestund i komen lite snabbare öppna de beslutande instanmunerna är ett sätt att Kanske får då förslag från människor med andra serna. erfarenheter de i dag har rätt formulera förslag. Kanske än som att blir förslagen då annorlunda. Kanske bättre. allt fler År

Inom barnomsorgen startas föräldrakooperativ.

fanns cirka 100 sådana i vårt land. År 1997 fanns det

1985 dagis

cirka 1000. Förra året påbörjades försöksverksamhet inom gymnasieskolan och den kommunala Man inrättade lokala

vuxenutbildningen.

med elevmajoritet får behandla olika frågor

styrelser som som

berör skolan.

Föräldrakooperativ och elevstyrelser är två exempel på

brukarinflytande

har varit kontroversiell fråga, framförallt

Brukarinflytande länge en

inom mitt Det har uppfattats hot de folkvaldas parti. som ett mot angelägen och finansierad verkmöjligheter att styra gemensamt samhet. Fler och fler inser dock det är viktigt och riktigt tillatt att människors för verksamhet direkt varata vilja att ta ansvar som

dem. Dessutom hoppas många brukarinflytandet leder

angår att

vidare fler till partierna. Jag det ligger något i öppnar vägar tror det. alltmer internationaliserade samhälle finns det risk I vårt en att demokratin halkar efter. Ekonomin, miljöhoten, kultur och media redan har dotterbolag flera kon-

är globaliserade. Företagen

tinenter. Luft och sprider gifter oberoende männivatten av var

DEMOKRATIN INFÖR 2000-TALET

skor ritat sina landgränser. Vi i hög utsträckning filmer

ser samma och lyssnar musik invånarna i världen. Vi får samma som övriga allt fler förebilder och I

gemensamma värderingar. synnerhet gäller detta våra ungdomar.

I sådan värld är demokratin dödsdömd inte också den en om

vidgar sin verkningskraft. Två viktiga redskap i som dag förfogar

över är EU och FN. Det är oerhört viktigt dessa organisationer att kan utvecklas i riktning är positiv för hela världssamfundet. en som Jag vill avsluta med två citat Det första hämtar jag från regeringsformen därför det så visionärt formulerar vårt att gemen-

samma uppdrag:

Det allmänna skall verka för demokratins idéer blir vägledande att inom samhällets alla områden.

Samhällets alla områden. Det är inte lite det.

Det andra citatet är hämtat statsminister Göran Perssons ur regeringsförklaring när han inledde årets riksmöte:

Demokratin och den allmänna rösträtten är det gångna seklets

största landvinningar. Sett i ljuset detta är det nederlag för av ett alla att 1900-talets sista allmänna ordinarie val fick lågt oss ett

valdeltagande. Vi bär för vända utvecklingen.

gemensamt ansvar att

Tack för ordet.

alternativ

Fyra

för

framtiden

Positiv särbehandling

Hans Ingvar Roth, forskare, Uppsala

Den officiella svenska integrationspolitiken har under

senare stått för åtgärder syftar till förbättra olika invandrar-

som att

och andra minoriteters delaktighet i samhällets centrala gruppers

sfären Denna uppfattning vad integrationspolitik skall stå för

om är vid det här laget accepterad många i vårt samhälle. Vad

av som dock råder oenighet är vad skall med "del-

om som menas termen

aktighet och vilka åtgärder är speciellt lämpade för att för-

som

bättra delaktigheten. Skall delaktighet primärt stå för delaktig-

en

het i majoritetskulturens institutioner eller skall delaktigheten även

ha systemförändrande konsekvenser I det förstnämnda fallet

mer kan tänka sig eller mindre assimilationistisk ut-

man en mer

gångspunkt där delaktigheten eller integrationen inbegriper minoriteternas anpassning till majoritetssamhällets och värde-

normer ringar. I det sistnämnda fallet kan i stället tänka sig majori-

man att tetssamhällets värderingar och verksamhetsområden utsätts för

ett

förutsättningslöst skärskådande i slutändan kan leda till mer som

förändring majoritetssamhällets institutioner och regel-

en av

när det gäller gränserna för olika minoriteters polisystem, t.ex. tiska och kulturella autonomi. Den här sistnämnda problematiken aktualiseras främst i de mångkulturella samhällen där historiska minoriteter och urbefolkningar är klart lokaliserbara till väl

avgränsade geografiska områden såsom den fransktalande befolkningen och urbefolkningarna i Kanada den fransktalande och

eller

den flamländska befolkningen i Belgien. I de flesta de moderna

av västerländska kretsar diskussionerna delaktigheten

staterna om

framför allt kring frågor minoriteters deltagande politikeni

om

1Se Sverige, framtiden och mångfalden SOU 1996:55.

t.ex.

POSITIV SÄRBEHANDLING

och arbetsmarknaden deras kulturella särkrav språk-

samt t.ex.

liga och religiösa. Diskussionerna har utsträckning

inte i så stor gällt frågor starka varianter politisk eller kulturell

om mer av

autonomi. Utgångspunkten är vanligtvis de skilda

att grupperna tillhör samhälle och politiken bättre sätt än

samma att ett tidigare måste avspegla de olika behov och intressen.

gruppernas

Det kan vidare råda oenighet vilka metoder eller åtgärder

om

skall användas för befrämja delaktigheten. Räcker det med som att

traditionellt anti-diskrimineringsarbete och individuella rättig-

ett heter eller krävs det radikala åtgärder i form grupprättig-

mer av

heter eller positiv särbehandling vissa minoritetsgrupper Man

av kanske till och med att det krävs genomgripande social-

anser mer politiska åtgärder med syfte förändra de strukturella förhållan-

att dena i samhället. I flera fall är dessa debatter sammanvävda med varandra. En diskussion vid första anblicken handlar

som om metoder för att förbättra minoriteters politiska ställning kan även

inbegripa fundamentala frågor samhällets färdrikning och

mer om vad skall med termen delaktighet". Debatten kring

som menas

speciella åtgärder positiv särbehandling illustrerar ett

som tydligt sätt detta faktum. Vad kan då med positiv sär-

menas

behandling

Begreppet positiv särbehandling

Termen positiv särbehandling användes för första gången enligt Svenska Akademiens Ordboksredaktion 1986 i artikel i Syd-

en svenska Dagbladet möjligheteten korttidsanställa före-

om att trädare för "underrepresenterat kön" vid Lunds universitet Termen har också förekommit tidigare officiella utredningar

i mer

kring jämställdhetspolitiken. Från början fokus inställt

var arbetsmarknaden. kvinnornas situation arbetsmark-

Här var

naden speciellt och frågorna gällde framför allt hur

i centrum man kunde förbättra kvinnornas representation inom traditionellt mansdominerade yrken. Ordets användningsområde har sedermera

2Sydsvenska Dagbladet 26.2.1986

HANS INGVAR ROTH

utvidgats och positiv särbehandling kan referera till

numera en rad olika åtgärder syftar till att förbättra olika minoriteters

som delaktighet arbetsmarknaden och även inom andra områden

politiken och utbildningssektorn.

som

Positiv särbehandling "affirmative action" politik

eller är en

framför allt har uppmärksammats med utgångspunkt från

som amerikanska erfarenheter. I USA har den svarta befolkningen mest stått i fokus för debatten och här har den positiva särbehandlings-

politiken även gällt områden den högre utbildningen Den

som positiva särbehandlingspolitiken har kanske främst diskuterats

som

antagnings- eller rekryteringsmetod inom den högre utbildningen i

USA. Syftet har främst varit bekämpa historisk och

att en strukturell diskriminering de amerikanerna.

av svarta Ett annat

syfte för särbehandling minoriteter inom högskoleväsendet har

av varit befrämja den kulturella mångfalden. Olika minoriteter

att

ha skilda kulturella perspektiv och erfarenheter vilka just kan antas

ha positiva effekter utbildningen och forskningen

Metoderna flera, allt ifrån aktiva rekryteringskam-

kan vara

panjer till kvoteringsmetoder. Oturligt har positiv

nog termen särbehandling främst associerats med kvotering vilket har för-

hindrat förutsättningslös diskussion kring den positiva

en mer

särbehandlingspolitikens rimlighet. Kritikerna positiv sär-

av behandling emellertid de tunna eller varianter-

menar att mer svaga

positiv särbehandling lätt kan slå över till att bli hård na av en mer eller stark variant vilket gör att införandet begreppsdistink-

av

tioner kan bli spel för gallerier. När byråkratin skall implemen-

ett

s.k. mångfaldsplaner kan implementeringen nämligen innebära

tera

inför speciella tidtabeller och kvoteringssystem.

att man

Vi kan alternativt utvidga positiv särbehandling till

termen att

även gälla politikens olika områden. I utvidgad betydelse

en mer

kan positiv särbehandling således stå för speciella åtgärder för

att förbättra olika minoriteters politiska delaktighet eller inflytande i samhället. Ibland har sådana metoder rubricerats speciella

som

minoritetskrav eller minoritetsrättigheter. Av denna anledning är

3Se Allen 1996.

t.eX. 4 ibid

POSITIV SÄRBEHANDLING

det kanske rimligt införa speciella eller extraordinära att termen

åtgärder paraplyterm för de åtgärder allmänt brukar

som en som beskrivas positiv särbehandling inom arbetsmarknaden och som

utbildningssektorn de speciella minoritetskrav

samt som reses inom politiken. Utifrån ovanstående kommentarer är det lätt att se

att uttrycket positiv särbehandling är ett mångtydigt uttryck där

flera olika innebörder cirkulerar i diskussionerna. Vi kan runt

tänka att positiv sårbehandlingspolitik går bestämma

oss en att

utifrån följande indelningsgrunder:

1 syfte

2 område institutionell förankring

och

3 nyttighet

4 metod

5 objekt skall komma ifråga för politiken

vilka

6 subjekt skall primärt utföra politiken.

vilka

Särbehandlingspolitiken kan ha flera syften motverka

t.ex. att direkt och indirekt diskriminering befrämja den kulturella samt att mångfalden i samhället. Områdena kan politik, arbetsmarknad vara och utbildning. Den institutionella förankringen kan eller vara mer mindre stark i form lagar eller officiella rekommendationer. av

Nyttigheterna kan bestå speciell vetorätt och politisk

av represen-

tation, anställningar, befordringar, utbildningsplatser och stipendi-

Metoderna kan flera och sinsemellan skiftande allt ifrån er. vara aktiva rekryteringskampanjer till speciella tidtabeller och kvote-

ringsmetoder. Programmen kan dessutom riktade till rad vara en olika i samhället kvinnor, olika etniska minoriteter grupper t.ex.

och urbefolkningar. Subjekten eller de utövar politiken inom

som den offentliga sektorn kan lokaliserade till federal eller central vara statsnivå eller till decentraliserade nivåer inom samhället. mer Politiken kan även praktiseras olika aktörer inom den privata av sektorn. I flera fall bygger också moraliska målsättningar man av mer eller mindre stark grad självai definitionen positiv särav termen

behandling. Det är vanligt hos förespråkarna positiv sär-

t.ex. av behandling att definiera begreppet "de metoder vilka syftar som

HANS INGVAR RoTH

till motverka strukturell diskriminering Motståndare till

att positiv särbehandling har då i vissa fall svårt att acceptera den verk-

lighetsbeskrivning och det normativa innehåll begreppet

som strukturell diskriminering många gånger förutsätter. Det är dock

inte möjligt helt frikoppla sig från normativa begrepp

att som diskriminering i definitionerna. Policyn har utvecklats inom

för bestämd moralisk problematik där just diskrimineramen en ringsproblem har stått i fokus.

Det säger sig självt med sådan jordmån för begreppslig

att en differentiering är det lätt de olika aktörerna i debatten talar

att förbi varandra. I ljuset större medvetenhet kring begreppets

av en mångtydighet är det vanligt olika skribenter inför

numera att

skilda typologier hård/ mjuk särbehandling när det gäller

som metodernas karaktär och vid/snäv särbehandling när det t.ex. gäller

politikens områden, nyttigheter och objekt.

Man har också blivit alltmer medveten att positiv sär-

om en

behandlingspolitik kan lättare praktisera för vissa

vara att grupper

och i vissa miljöer. Den positiva särbehandlingen har således inte

bara mångtydig utan även klart kontextuell karaktär. Det är

en en

enklare att implementera eller praktisera kvoteringspolitik

t.ex. en när det gäller kvinnor i jämförelse med olika etniska

grupper.

Könstillhörighet är ett mycket klarare och entydigare begrepp

än etnicitet. I vissa kontexter har det också existerat relativt klara samband mellan viss grupptillhörighet och den socio-ekono-

en miska nivån. De amerikanerna har under del

svarta t.ex. en stor av sin historia i USA varit för bred diskriminering vilket

utsatta en av

många har motivera kraftfull anti-diskrimineringspolitik

ansett en

typ positiv särbehandling. Den positiva särbehandlingspolitiken

affirmative action växte just fram vidareutveckling eller som en

det anti-diskrimineringsarbete vilket präglade medborgarrätts-

av rörelsens arbete i USA i slutet 1950-talet och i början 1960-

av av talet. I andra miljöer än det USA kan det betydligt

svarta vara

finna klara samband mellan viss grupptillhörighet svårare att en och viss socio-ekonomisk ställning vilket kan motivera

en att man

bör handskas med den positiva särbehandlingspolitiken ett

5Se Williams 1998.

t.ex.

Posmv SÄRBEHANDLING

sätt. Förutom sin mångtydiga och /eontextuellø karaktär har varsamt

också den positiva särbehandlingen ha s.k. /eomplementár

ansetts en karaktär. Politiken måste således kompletteras med andra åtgärder, t.eX. förbättrandet skolmiljöerna, för att kunna ha

av en mer

genomgripande effektf"

Vad kan säga det här stadiet "minimal"

är att en gemensam nämnare hos många aktörer i debatten är att positiv särbehandling eller affirmative action" i de flesta fall kan förstås "extra-

som ordinarie åtgärder riktade mot individer eller är i

grupper som behov ett speciellt stöd. Här blir det således empirisk fråga

av en vilka individer eller det är fråga och vilka speciella

grupper som om problem ha i förhållande till ett genomsnitt

som grupperna anses

befolkningen. Det är också öppen fråga vilka metoder och av en vilka nivåer politiken skall praktiseras. De olika svarsalterna-

som tiven kommer sedan att bestämmas empiriska uppfattningar

av ens

etiska och politiska ställningstaganden. Denna karakteri-

samt ens stik positiv särbehandling utesluter inte att orsakerna till de

av

speciella åtgärderna kan andra orsaker än just diskriminering,

vara

svår omställning för traditionell kultur till t.ex., en en mer ett mer modernt och urbant samhälle.

Särbehandling inom politik, utbildning och

arbetsmarknad

Vi kan alternativt använda termen positiv särbehandling in-

oss av

politikens områden. I utvidgad betydelse kan positiv

om en mer

särbehandling alltså stå för speciella åtgärder för förbättra olika

att minoriteters politiska delaktighet eller inflytande där också termen minoriet fattas i vid bemärkelse. Termen kan här referera till

en etniska-, språkliga, och religiösa minoriteter. I den svenska kon-

texten talas allmänt olika invandrargruppers problem

mer om framför allt arbetsmarknaden. Här är det dock inte fråga

om invandrargrupper i allmänhet invandrare från främst

utan utom-

europeiska länder där språksvårigheterna och utbildnings-

6SeBlanck, Roth, Runblom 8CÅsard 1997, 11.

s.

HANS lNGVAH ROTH

bakgrunderna utgör hämsko för integrationen och delaktig-

en heten i arbetsmarknaden och politiken7

Det finns vissa slående skillnader mellan den politiska sektorn och arbetsmarknaden/ utbildningssektorn. I de sistnämnda verksamheterna har merit eller kompetenskriterier i många fall väl

en definierad och starkt förankrad roll och det problematiska med den

positiva särbehandlingen speciellt kvotering anses vara att

politiken kan komma i konflikt med eller mindre okontro-

mer versiella meritkrav skall styra rekrytering och antagning. Den

som postiva särbehandlingen kan således stå i konflikt med våra före-

ställningar vad är rättvis fördelning arbeten och

om som en av

studieplatser. En fördelning arbeten eller utbildningsplatser

av

allmänt rättvis fördelningen är baserad meritanses vara om kriterier. Det säger sig självt att i ett samhälle alltmer präglas

som

knapphet fasta anställningar kan den positiva särbehand-

av en av

lingen olika minoriteter bli ytterst känslig politisk åtgärd.

av en

Flera de utnämningar är baserade någon form positiv

av som av

särbehandling kan lätt tolkas omvänd diskriminering de

som en av

medlemmar majoritetsbefolkningen har kommit ifråga

av som

för tjänsterna.

Inom politikens områden är självklart kravet meriterade politiker inom olika sakområden också viktigt krav, det

ett men,

överskuggande syftet är enligt de vanligaste uttolkningarna

av

demokratibegreppet de politiska församlingarna skall återspegla

att folkets vilja och önskningar och de valda

att representanterna

bästa möjliga sätt skall förvalta folkets förtroendeuppdrag. Enligt

många uttolkare den demokratiska kulturens credo kan inte ett

av politiskt arbete betraktas vilket arbete helst de

som som Ett av

problemen med det politiska systemet i dag just att

stora anses vara

politiska förtroendeuppdrag allt fler människor betraktas

av som

speciell karriärjobb. Toppolitikerjobben kan också

en typ av betraktas alternativa språngbrädor för erhålla några de

som att av

attraktiva ämbetsmannaposterna i vårt samhälle. Dessa

mest

7se SOU 1996:55.

t.eX. 8SePhillips 1998, 230-231.

s.

POSITIV SÄRBEHANDLING

förhållanden kan självklart skapa cynism beträffande de för-

en troendevaldas ideella hos den breda allmänheten.

engagemang

Ett de problem i stället är förknippat med positiv sär-

av som

behandling inom den politiska sfären är att speciella rättigheter för

etniska minoriteter kan leda till försvagning den

en av gemen-

medborgarskapsidentiteten. Om politiken organiseras uti-

samma från etniska gruppskillnader kan den Övergripande nationella identiteten i riskzonen enligt kritikerna. Andra väsentliga

vara intressegemenskaper baserade klasskillnader kan också riskera

att komma i skymundan politiken ett genomgripande sätt

om organiseras utifrån etniska gruppskillnader. Medlemmar från skilda etniska kan ha mycket de socio-

grupper gemensamt t.ex. ekonomiska intressena.

Det är dock viktigt medveten i vilken bestämd

att vara om sam-

hällskontext vissa grupprättigheter positiv särbehandling

som typ praktiseras. del fall kan det just finnas starkt integrerande

I en krafter i samhället i form eller mindre fungerande eko-

av en mer nomisk marknad och ett relativt vitalt civilt samhälle. Det kan också finnas starkt förankrade övertygelser värdet individu-

om av

ella, mänskliga rättigheter. Grupprättigheterna eller den positiva särbehandlingen kan sådan kontext betraktas tillfälliga,

i en som

komplementära akutåtgärder med syfte att hjälpa viss sår-

upp en

bar eller marginaliserad I detta sammanhang är det knappast

grupp.

rimligt betrakta begränsad och väl positiv sär-

att en motiverad

behandling allvarligt hot den allmänna samhällsiden-

som ett mot titeten eller hot individuella, mänskliga rättigheter

som ett mot

Olika minoritetsåtgärder inom politiken

Beroende placerar i "den politiska kan

var oss processen

urskilja speciella åtgärder för att förbättra den politiska delaktig-

heten eller inflytandet hos olika minoriteter i samhälle. Vissa

ett av

dessa åtgärder har bara tillämpats i några västeuropeiska länder och

de har inte diskuterats något utbrett sätt i Sverige bland

mer

9 Se Raz 1998, s. 196.

HANS |NGVAR RoTH

därför de inte har rimliga eller realistiska i annat att ansetts som den svenska kontexten. Den nämnaren hos åtgär-

gemensamma derna är de skilda sätt syftar till förbättra olika minorite-

att att

politiska inflytande. För fullständighetens skull kan det dock

ters

värt några dessa speciella minoritetspolitiska

vara att presentera av åtgärder. I Sverige har diskussionen framför allt kretsat kring två

av

de nedan nämnda åtgärderna nämligen rådgivningsrätf när det gäller och positiv särbehandling i samband med olika

samerna

invandrargrupper.

autonomilösningar

- Vi har för det första de speciella åtgärder tillerkänner

som en minoritet autonomi inom bestämda områden när det gäller

t.ex.

skattepolitik, skolfrågor och språkpolitik. Om är

gruppen territoriellt koncentrerad iögonfallande sätt såsom den

ett

tysktalande befolkningen i Sydtyrolen eller den svensktalande

Åland så finns det underlag för relativt stark

befolkningen en

kulturell identitet. Autonomi brukar vanligtvis definieras ett

som

samhällsarrangemang ringar någon speciell region och till-

som skriver den eller mindre unik självbestämmandrätt ivissa

en mer bestämda frågor i förhållande till de andra regionerna i landet.

I många västerländska länder är det dock inte fråga tyd-

om liga territoriella koncentrationer språkliga eller etniska

av grupper

i de fallen och Åland. Gruppmedlemmarsom speciella Sydtyrolen

är i stället utpridda över landet. Det kan också finnas na mer ett

speciellt intresse hos flera minoritetsgrupper att verkligen vilja

delta i flera politiska projekt tillsammans med majori-

gemensamt tetsbefolkningen och andra vilket motiverar andra åt-

grupper att

gärder radikala autonomilösningar bör övervägas.

än mer

10SeNordquist 1998 för penetrerande analys autnomibegreppet i

en av

samband med konfliktlösning.

POSITIV SÄRBEHANDLING

federativa arrangemang och etniskt avgränsade valdistrikt -

Regionala politiska uppdelningar med skilda politiska innebörder

kan göras utifrån eller mindre etniska bevekelsegrunder även mer

de inte just beskrivs typiska autonomilösningar i

om som ovanstående mening. Vissa federativa lösningar kan ha till syfte

att tillgodose specifika språkliga och etniska råkar

grupper som vara majoriteter inom vissa områden i Belgien, Schweiz och som

Spanien. Spanien är för övrigt intressant blandexempel poli-

ett tiska både har inslag autonomi- och arrangemang som av mer federativa lösningar. rimligt federativt förut- I ett arrangemang sätts det att den etniska majoriteten å sin sida behandlar minoriteterna inom det aktuella området acceptabelt sätt ett om

motiveringen till den federativa lösningen respektera olika

är att kulturella särarter och sociala intressen. gruppers Vi kan också tänka vissa uppdragningar valdistrikt är oss av som gjorda med tanke etnisk bristande representativitet i en grupps

politisk församling. I USA har ägnat sig den här

en man typen av

politisk gerry mandering" vilket har givit upphov till bizzart

utformade valdistrikt. North Carolina designade I staten man ett valdistrikt närmast ormliknande sätt för möjliggöra ett att att ett större antal medborgare korn i politiken. hårdsvarta Lite draget kan det åker bil i sådant valdistrikt kan sågas att om man ett passagerarna hamna i olika valdistrikt beroende vilken sida de

träder bilen.

ur Det finns flera problem med den här sistnämnda åttypen av

gärder. Ett problem speciellt uppmärksammades i samband

som med North Carolina-distriktet sådana gränsdragningar kan år att polarisera de och vita varandra. Små p

svarta väljargrupperna mot

valdistrikt med t.ex. svarta majoriteter kan också oönskade i effekter för de medborgarna svarta som att grupperingar av motsatt politisk kulör blir starkare i större områden omkring det runt aktuella valdistriktet. Att bibehålla den här formen etniska valav distrikt kan också innebära vissa tvångsåtgärder. mer permanent

" Se Gutmann 1996, s. 152-154. Z SeLind 1995, 174-175. s.

HANS INGVAR ROTH

För hålla majoriteten något när intakt kan det krävas att

att gruppmedlemmarna hålls kvar inom området och andra

att gruppmedlemmar dessutom hålls utanför.

minoritetsrepresentation och speciell rådgivningsrätt

-

Om samhälle är socialt, ekonomiskt och kulturellt segregerat

ett utifrån etniska skiljelinjer är det dock viktigt de olika mino-

att riteterna får sina röster hörda i politisk församling. Man kan

en

inledningsvis minorietsrepresentant har större förståel-

anta att en

och intresse för sin minoriet medlemmar från se egen än t.ex.

När medlemmar i det hela

majoritetsbefolkningen. gruppens stora

delar vissa kulturella intressen, språkets överlevnad, kan det

t.ex. också befogat med speciella regler garanterar att grupp-

vara som

eller betydelsefull rådgivande funk-

representanten har ett veto en

tion när språkpolitik kommer den politiska agendan. På

upp motsvarande sätt kan tänka samerepresentation skall

oss att en bevaka och driva de frågor är speciellt viktiga för den samiska

som

befolkningen frågor har göra med rennäringen och

t.ex. som att

jakträttigheter. I de fall då bestämda frågor uppfattas betydelsefulla för

som en

och där den konkreta politiken måste utmejslas från situagrupp, tion till situation, kan kravet bestämd grupprepresentation

en bli särskilt viktig för minoritet. Detta gäller speciellt i de

en situationer då minoritetsbefolkningen befarar majoriteten inte

att förstår erfarenheter och intressen eller helt enkelt negli-

gruppens

dessa. Hur grupprepresentationen skall är dock

gerar stor vara något kan variera från fall till fall. Den kanadensiske filosofen

som Will Kymlicka och den engelska statsvetaren Anne Phillips menar

det i vissa fall räcker med s.k. tröskelrepresentation. För att en en del eller områden är det således tillräckligt visst antal

frågor att ett

är närvarande inte nödvändigtvis den exakt representanter men

proportionella representationen. del fall räcker det kanske

I en

13SeBoxhill 1998, 11a

s. 4 SePhillips 234-235.

1998, s.

POSITIV SÄRBEHANDLING

med 30 eller 40 °/o män eller kvinnor för allsidig belysning att en i beslutsprocessen. I andra fall kan det däremot befogat med vara en större representation än själva den proportionella andelen be av folkningen. En starkt diskriminerad minoritet kan behöva en större närvaro i ett beslutsorgan än sin proportionella andel beav folkningen det befaras andra starkt motarbetar om att grupper minoritetens intressen inom det specifika området.

Både när det gäller speciella åtgärder minoritetsrepresenta-

som tion, speciellt veto och rådgivningsrätt finns det emellertid be-

stämda problem. Om den speciella minoritetsrepresentationen

bedrivs alltför renodlat så kan medlemmarna från majoritets-

kulturen avskräckas från sig i den specifika minoriteatt engagera tens problem. Alla vet minoritetens frågor primärt kommer att den medlemmar och då finns det väl att engagera egna gruppens ingen anledning för majoritetens medlemmar fokusera sig att just minoritetsfrågorna. Man skall dock medveten det vara om att i de flesta fall finns speciell benägenhet hos minoritetsmeden lemmarna sig i den väl och speciellt att engagera egna gruppens ve om ens har varit utsatt för lång historisk diskriminering. grupp en En etnisk minoritet har uppnått någon form politisk som av

representation eller samrådsposition kan också ha speciell möj-

en

lighet att göra majoritetsbefolkningen lyhörd inför minorite-

mer tens intressen. Vad det handlar är starkare position i om att en

det politiska förhandlingsläget. En minoritetsrepresentation förutsätter också det verkligen

att

finns klart urskiljbar intressegemenskap delas de flesta

en som av medlemmar. Som tidigare varit inne är det dock av gruppens inte alltid så enkelt urskilja substantiell, övergripande inatt en tressegemenskap hos medlemmarna viss etnisk Det av en grupp. kan visserligen finnas intresse när det gäller ett gemensamt upprätthållandet vissa kulturella sedvänjor språkets överav samt levnad. Men, även här kan det finnas

stora meningskiljaktligheter.

En del invandrare och övriga minoritetsmedlemmar uppmuntrar sina barn sig till majoritetens språk bland t.ex. att anpassa av annat

15SeKymlicka 1993 och Phillips 1998. 16SeKymlicka 1995, 140. s.

HANS INGVAR RoTH

ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga skäl. skall dock

Det

i detta sammanhang minoritetslagstiftningen i det

sägas att om bestämda fallet varit generös så hade kanske föräldrarna haft mer

helt inställning till understödja tvåspråkigheten hos

en annan att

sina barn. Anpassningen till majoritetskulturens språk kan i del

en

fall just resignerad och "realpolitisk" anpassning. De

vara en sociala och ekonomiska problemen kan också olika hos se ut en medlemmar vilket gör det svårt något definitivt sätt grupps att dra slutsatser den socio-ekonomiska nivån från bestämd om en

etnisk grupptillhörighet. Som tidigare har kan det dock

sagt finnas speciell jordmån för identifikation och solidaritet mellan en minoritets medlemmar ifråga varit för en om gruppen utsatt en

historisk diskriminering. Positiv särbehandlingspolitik är kon-

troversiell mycket grund att det kan råda stor oenighet om av vilka behov de olika har i mångkulturellt samhälle. I grupperna ett exemplet USA har det under lång tid funnits som sagt en en mer eller mindre enighet de amerikanerna behöver stor om att svarta

speciella former positiv särbehandling för delaktighet i

av att samhällssfärer den högre utbildningen. Det har dock varit som betydligt kontroversiellt utsträcka den positiva särbehandmer att lingen till andra minoriteter till de Spansktalande amerikanart.ex. och till vissa asiatiska grupper. En förutsättning för att prakna

tisera positiv särbehandlingspolitik i land Sverige är

en ett som således det finns eller mindre enighet att viss att en mer stor om en minoritet har speciella behov motiverar någon form

verkligen som av positiv särbehandling.

"positiv särbehandling"

-

Förutom dessa nämnda metoder autonomi, federativa lösovan -

ningar, speciella valdistrikt, speciell minoritetsrepresentation och veto/ rådgivningsrätt finns det också speciell åtgärd när-

- en som

de vanligaste användningarna termen positiv

mast motsvarar av

17Se Patterson 1997 för representativt synsätt hos många t.ex. ett "moderata" liberala tänkare.

POSITIV SÄRBEHANDLING

särbehandling i den aktuella samhällsdebatten. Termen betecknar då olika metoder, aktiva rekryteringskampanjer och kvotet.ex.

ringsmetoder, syftar till Öka minoriteters deltagande i

som att bland de politiska partierna. För förannat stora att vara rimlig utsätter denna särbehandlingspolitik" de olika partierna verkatt ligen är lyhörda inför de olika minoriteternas intressen och de att

speciella rekryteringskampanjerna inte bara ytlig symbol-

är en politik för blickarna bort från grundläggande, strukturella som problem t.ex. problem rörande olika boende och skolgruppers situation.

Förutom att riskera att bli ytlig symbolpolitik kan alltså den en

positiva särbehandlingspolitiken anklagas för icke-

att vara en ade/evat politik i den bemärkelsen den inte kommer de att mest behövande till del. Den kan i detta riskera

sammanhang att utvecklas till polariserande politik olika minoriteter upplever

en om sig förfördelade i jämförelse med varandra. Politiken kan vara

också systemförándrande negativt sätt den får

vara ett om genomgripande negativa konsekvenser för verksamhets effeken

tivitet och utveckling. Den positiva särbehandlingspolitiken kan

också riskera utvecklas till bli "passiviserande i den beatt att märkelsen att den till personligt uppmuntrar ett eget engage-

och entreprenöranda. Mycket energi hos medborgarna går

mang en i stället hamna "rätt" i olika gruppkategoriseringar, klassiatt fikationer just kan till hjälp för den enskilde individen som vara när det gäller erhållandet olika nyttigheter arbeten och av som

utbildningsplatser. Dessa ovanstående påståenden är allmänna randanmärkningar eller varningslampor alltid bör beaktas

som om

en positiv särbehandlingspolitik skall bli rimlig och realistisk i

ett

mångkulturellt samhälle. I koppling till de speciella särbehandlingsåtgärderna,

dvs. en aktiv rekryteringskampanj för med flera minoritetsmer att medlemmar i politiken, kan det också värt fundera över vara att vilka andra sfärer i vårt samhälle kan betraktas

som som viktiga jordmåner för aktivt deltagande i politiken. Fackföreningarna

ett inom arbetslivet har här betydelsefull funktion. Ur politiskt en ett

deltagarperspektiv är det då viktigt fackföreningar olika

att arbetsplatser inte bedriver snäv etnisk rekrytering. Skolväsendet en

HANS INGVAR ROTH

och den högre utbildningen kan också betraktas centrala som för karriär. Här tillägnar sig värdefulla

plantskolor en politisk man

och socialt kontaktnät lång sikt kan ha

kunskaper ett som en

för politiska deltagande. Det civilasamhållet i

stor betydelse ens en

vidsträckt är också självklart betydelse för mer betydelse av en stor deltagande. När olika minoriteter finner ett engagerat politiskt att de är delaktiga i närsamhällets olika föreningar ökar deras vilja att

brett politiskt ansvar. ta ett mer Med detta utgångspunkt kan positiv särbehandsom säga att eller åtgärder inom politiken är något måste be-

ling speciella som

traktas i olika åtgärder inom rad skilda områden.

ljuset av en Kraven bestämd grupprepresentation eller andra speciella

en inom just den politiska sfären kan i del fall betraktas

åtgärder en

tecken minoriteters delaktighet i samhällets andra som ett att sfärer inte har blivit tillgodosedda acceptabelt sätt. Ett krav ett

grupprepresentation inom politiken kan med andra en speciell

ord indicium den sociala rörligheten för olika vara ett att

är klart begränsad grund olika diskriminerings-

grupper av förhållanden i det civila samhället.

Demokratins problem i den mångkulturella

parken

Vi har förutsatt det finns något kan kallas för långt att som ett rimligt demokratiskt samhällsideal utgör ledstjårnan för som land Sverige. Problemet har här gällt vilka

politiken i ett som

olika minoriteter kan beredas plats i den demokratiska beslutssätt Hur kan då detta underförstådda demokratiska processen. samhållsideal exakt tolkas Vad skall utgöra den demokratiska mer kulturens hörnstenar Utifrån kommunitärt synsätt inom den politiska filosofin ett kan den demokratiska kulturens hörnstenar följande: sägas vara

med och ansvarstagandetför vissa

den gemensamma identifikationen

aktiviteter och projekt. Motsatsen till de förhållningssätt dessa som

18Se Roth 1996, 107 ochYoung 1997, 372. s. s.

POSITIV SÄRBEHANDLING

hörnstenar står för kan apati, ansvarslöshet och sägas vara en otyg-

lad individualism/paternalism. Den demokratiska handlar politiken

helt enkelt finna plattformar eller för olika individer om att arenor och där de kan bestämma hur eller grupper gemensamma projekt aktiviteter skall förverkligas. Politik förutsätter med andra ord en

uppsättning projekt medborgarna identifierar sig med och

som känner inför. Dessa kan skifett gemensamt ansvar projekt vara av tande karaktär olika miljövårdsprojekt t.ex. samt mer socialpoli-

tiska och utbildningsmässiga projekt.

När olika medlemmar från skilda etniska finner de grupper att står utanför och inte får för de de identifierar ta ansvar projekt som sig med eller, när medborgarna tvingas delta i aktiviteter de som identifierar sig med, präglas samhället kriser. Ett

av allvarliga

specialfall det sistnämnda problemet kan uppstå när minoriav en tetsgrupp inte kan identifiera sig med de andra projekt gruppernas och när dessa projekt till och med kommer kollisionskurs med

minoritetens kultur. Minoriteten kan då efter egen sträva att uppnå en autonomilösning innebär kan renodla sina som att gruppen kulturella aktiviteter hand. Detta kan traditioegen t.ex. gälla en nell religiös kultur Amishfolket i USA där som gruppens normer och sedvänjor i flera fall har kommit kollisionskurs med det

moderna samhällets utbildningskrav. I land Sverige lar ett som demokratins problem framför allt varit den första Olika av typen.

minoritetsgrupper kan i eller mindre större uträckning

en mer uppleva att de står utanför centrala samhällsprojekt och besluts-

processer, projekt de just vill delaktiga

som vara En tredje typ kristillstånd kan uppenbara sig följande sätt. av De olika minoriteterna i det mångkulturella samhället

är visserligen inte utestängda från projekten. Grupperna dessutom upplever en

stark identifikation och för

ett gemensamt ansvarstagande projekten, t.ex. olika miljöprojekt. Projektet upplevs dock för sitt

förverkligande kräva bredare i form ett engagemang av ett mer regionalt eller globalt samarbete, samarbete dock i flera ett som

19För tydlig kommunitär utgångspunkt en när det gäller demokratins problem i USA se Sandel 1996. 2° SeRoth 19%, s. 91-92.

HANS lNGVAR ROTH

fall lyser med sin frånvaro. Här kommer demokratins förhållande till globaliseringen, ämne emellertid spränger

ett som ramen för denna uppsats.

En fjärde typ politisk kris i ett mångkulturellt samhälle kan

av

frånvaron slagkraftiga och sporrande samhällsmetaforer vara av

kan uttrycka eller symbolisera medborgarnas visioner

som om ett gemensamt mångkulturellt samhälle. Metaforer inom politikens områden är inte några triviala eller uddlösa ting utan de kan ha

en

högst påtaglig roll för det ideologiska tänkandet och den praktiskt

förda politiken i land. Vi kan bara dra till minne vilken

ett oss stor betydelse folkhemsmetaforen har haft i 1900-talets svenska politiska historia. Denna metafor har speciellt förknippats med socialdemokratins välfärdspolitik under del 1900-talet. Meta-

en stor av foren förekom dock tidigt i borgerliga kretsar andra politiska

med

innebörder t.ex. hos den konservative statsvetaren Rudolf

Kjellén.

En metafor kan knyta ihop alla de eller mindre före-

mer vaga ställningar associerar med uttrycket samhälle. Den

"ett gott framgångsrika metaforen kan slagkraftigt sätt betona vilka

ett

egenskaper speciellt vill samhälle skall exemplifiera.

som att ett Metaforer kan också tjänstgöra pedagogiska och förut-

som mer

sättningslösa illustrationer olika samhällsproblem. Här kan

av problematiken renodlas och fruktbar metafor kan förhopp-

en ningsvis att tänka i konstruktiva banor.

oss nya

Jag har i olika sammanhang velat illustrera några det mång-

av kulturella samhällets problem och möjligheter med helt

en annan metafor än folkhemmet nämligen parken." Vad kännetecknar

som parken är att den utgör ett välavgränsat område där människor med skilda intressen kan finna rekreation i olika fritidsaktiviteter.

Liksom medborgarna i ett mångkulturellt samhälle identifierar sig med olika kulturer identifierar sig parkbesökarna med olika speloch fritidsaktiviteter. En del besökare spelar boule och del andra

en spelar schack eller brännboll. Efterhand växer det fram olika gruppidentiteter hos besökarna i parken. del besökare

Hos en

2 Se Edling 1998, 33-34.

t.ex. s. 22SeRoth 1998.

POSITIV SÄRBEHANDLING

växer det också fram s.k. mångkulturella identiteter i den bemärkelsen besökarna identifierar sig med flera olika aktiviteter.

att Parken illustrerar samhället är sårbar, kollektiv storhet

att en som för sin fortsatta existens och utveckling kräver ett samarbete mellan de olika besökarna samhällsmedlemmarna.

Till skillnad från de andra välkända metaforerna i den mångkulturella debatten mosaik, smältdegel, kaljedoskop och

som Salladsskål representerar parken mikrowirld där olika

en gruppers intressen skall koordineras med varandra. Allt efter tidens gång finner också i parken de har intressen

grupperna att gemensamma

göra parken till och säker miljö. I del andra fall t.ex. att en ren en växer det även fram fler projekt att sköta

gemensamma som om en cafeteria eller badanläggning. I dessa projekt krävs

en gemensamma

det parkbesökarna formulerar handlingsplaner för

att gemensamt

projektens genomförande. Kravet finna demokratisk

att en beslutsordning växer således inte bara fram inom de skilda

i parken också mellan dem. grupperna utan

Efter börjar majoriteten de gamla parkbesökarna inse

ett tag av

något måste göras för de nyanlända och de gamla minoriatt att

skall känna sig hemma i parken. Parken böjar nämligen

teterna mer alltmer kännetecknas konflikter och polariseringar mellan de

av olika besökarna. Speciella metoder eller åtgärder införs då med

syfte förbättra minorieteternas representation i de beslutsorgan

att

behandlar angelägenheter. En del dessa som gemensamma av minoriteter kan dock ha identifiera sig med vissa projekt

svårt att och de väljer i dessa lägen att stå utanför. Minoriteterna kan emellertid finna att några de projekten t.ex.

av gemensamma som skötseln parkens miljö är oerhört viktiga och de ställer då

av upp för bidra till det projektet värna miljön.

att gemensamma att om De olika inser också efterhand de måste samarbeta

grupperna att med människor i andra miljöer utanför parken för att den skall kunna utvecklas i postiv riktning. Utifrån de

en gemensamma projekten uppenbarar sig sedan kraven demokratiskt

ett beslutssytem där alla individer och identifierar sig

grupper som med parken har möjlighet göra sina stämmor hörda.

en att

Parken är lämplig metafor för mångkulturellt samhälle

som ett

flera skäl. Rent bokstavligt illustrerar parken de av stora segrege-

HANS |NGVAH ROTH

ringsproblem har existerat i vissa mångkulturella miljöer

som under detta sekel. I den amerikanska södern och i Apartheidtidens

Sydafrika existerade segregerade parker där vita och inte

svarta

hade möjlighet möta varandra något personligt plan.

att mer När parkmiljöer blir alltmer integrerade kan detta förhållande också tecken ett etniskt diversifierat samhälle går i

vara ett att

integrerande riktning. Den mångkulturella parken illustre-

en mer

många sätt ett ideal mångkulturellt samhälle där olika rar om ett

möts inom för aktiviteter och där de grupper ramen gemensamma

också har möjligheter odla sina kulturspecifika projekt.

att mer Parkmetaforen kan användas för uttrycka den vanligt före-

att kommande föreställningen demokrati förutsätter någon

om att en form gemenskap och förtroende mellan samhällsmedlemmarna.

av Det behövs dock ingen etnisk grupptillhörighet för

gemensam att uppleva identifikation med parken eller samhället. Vad i

en som

stället krävs är värdegemenskap i den betydelsen att alla park-

en

besökare eller samhällsmedborgare åtminstone delar värderingar

värna miljön och varandras säkerhet. Underförstått som att om

delar också parkbesökarna eller samhällsmedborgarna regional

en identitet i den bemärkelsen de identifierar sig med själva park-

att miljön s.k. associativ identitet innebär de identifi-

samt en som att

sig med flera parkens associationer och projekt. erar av

Parken metafor väcker dessutom från första början

som en postiv association. Att likna samhället vid park har med andra

en ord bestämd poäng. Ett samhälle är också något de flesta

en som

ställer positiva inför inte är anarkister eller av oss oss om ytterst radikala nyliberaler dock kan ha olika uppfattningar

även om

vad skall betraktas om som som gemensamma och mer

kulturspecifika angelägenheter. Här kommer ett annat skäl för välja parken metafor för mångkulturellt samhälle.

att som ett Parker kan skilja sig när det gäller vad räknas

som som

och gruppspecifika verksamheter. Det finns gemensamma mer således inte enda rätt parkmiljö skall tjänstgöra modell

en som som för hur gränsdragningen skall göras mellan

gemensamma eller

offentliga och kulturspecifika eller privata projekt. Visser-

mer ligen kan säga varje park eller samhälle skall sträva efter

att att miljön skall säker och miljö vistas för

var en trygg att men,

Posmv SÄRBEHANDLING

övrigt kan det finnas för många lokala variationer. Parken

utrymme har flexibilitet och mångtydighet såsom samhällsmetafor vilket

en gör att den kan till olika samhällsmiljöer.

anpassas

Häri ligger kanske Sveriges större problem. Vi är sedan

ett av länge välorganiserad och flera sätt tuktad park där innova-

en en

tioner och förändringar många gånger möts med skepsis och

en

På flera sätt påminner nationalstat Sverige oro. en som om en

gammal park sedan länge varit präglad föreställningar

som av om vad skall betraktas och gruppspecifika

som som gemensamma mer

angelägenheter. När nyanlända parkbesökare orienterar sig i

parken finner de planteringarna och skötseln sedan länge är

att organiserad ett visst sätt. Många de regler och sociala koder

av

präglar de gamla parkbesökarna är inte heller lätta förstå

som att och inse poängen det krävs med andra ord längre

av utan en vistelse i parken för deras innebörder. Den fråga

att greppa som då kan inför milleniumskiftet är vilket sätt kan lyckas

resa med betrakta vårt samhälle pluralistisk och dynamisk

att som en park där just olika individers och perspektiv kan göra

gruppers

sig gällande.

Referenser:

Allen, Anita 1996 Affirmative Action" i Encyclopedia

African-American Culture and History, Vol., ed.by. Jack

Salzman m.fl. New York: Simon 8CSchuster.

Appiah, K.Anthony/Gutmann, Amy. 1996. Color Conscious

-

The Political M orality Race. Princeton: Princeton University

Press. Blanck, Dag/ Roth, Hans Ingvar/ Runblom, Harald/Åsard, Erik

1997 Positiv särbehandling i Sverige och USA upptakten

-

till forskningsprojekt iMaltiet/onica, Mars 1997.

ett

Boxhill, Bernard 1998 "Majoritarian Democracy and Cultural

Minorities" i M ulticitltaralism ana American Democracy,

ed.by.Arthur M.Melzer m.fl. University Press of Kansas.

Edling, Nils 1998 "Folkhemmet liberalt i Tvärsnitt 4/ 1998.

var

HANS lNGVAR ROTH

Kymlicka, Will 1993 "Group Representation Canadian Politics" Paper prepared for IRPP project Communities

on the Charter and Interest Advocacy. Kymlicka, Will 1995 Multicultural Citizenship. Oxford: OUP.

Kymlicka, Will 1998 Finding Our Way Rethin/eing

- Ethnocultural Relations in Canada. Toronto: OUP Lind, Michael 1995 The Next American Nation. N.Y. The Free Press.

Nordquist, Kjell-Åke 1998 Autonomy As a Conflict-Solving

Mechanism An Overview" iAutonomys Applications ana

- Implications, ed.by. Markku Suksi. The Hague: Kluwer Law International. Patterson, Orlando 1997 The Ordeal Integration. Washington D.C.: Civitas.

Phillips, Anne 1998 Democracy 8CRepresentation: Or, Why

Should Matter Who Representatives Are iFeminism and

our Politics, ed.by Anne Phillips. Oxford: OUP. Raz, Joseph 1998 "Multiculturalism i Ratio juris. Vol.11 No

September 1998.

Roth, Hans Ingvar 1996 Mångfaldens gränser. Stockholm: Arena

bokförlag.

Roth, Hans Ingvar 1998 Den mångkulturella parken varde-

- om gemens/eapi skola och samhälle. Stockholm. Skolverkets

mono-

grafiserie.

Sandel, Michael 1996 Democracy s Discontent. Cambridge Mass: Harvard University Press. Williams, Melissa 1998 In Defence of Affirmative Action

Opublicerat manuskript.

Young, Iris M 1997 "Deferrring Group Representation i

Ethnicitjy and Group Rights, ed.by. Ian Shapiro and Will

Kymlicka. New York: New York University Press.

Stärk individens frihet

gentemot kollektiven

Thomas Gür, journalist, Stockholm

Det bärande för denna är, så det framgår temat uppsats som av titeln, det inte finns någon statlig politik kan möta de olika att som förhållningssätt individer, såväl invandrade infödda, som som väljer att inta i ett mångetniskt samhälle det svenska. som

Ett avgörande problem med etnisk politik, sig den kallar sig

vare

integrationspolitik eller invandrarpolitik, är att den, i likhet med all

politik, är dels volatil, flyktig, dels digital eller binär och därmed

polariserande. Etnisk politik har dessutom den obehagliga egenskapen att polarisera utmed de förkastningslinjer går

som mellan etniska och därför också ytterligare stärka uppdelgrupper, ningen i vi och dom. Såväl den svenska historiska erfarenheten av

"invandrarpolitik seklerna grundläggande internatio-

genom som nella erfarenheter mönstren i invandrares och minoritetsgruppav medlemmars individuella livsval, talar för särskild etnisk att en politik från statsmaktens sida sin binära karaktär blir genom ett alltför trubbigt instrument inte kan hantera de individuella som

ackulturisationsprocessernas mångfasetterade verklighet.

Uppsatsen inleds därför med rekapitulation den svenska en av

invandrarpolitikens olika skepnader, just med avsikt att visa hur politiken ständigt görs för komplex verk-

om att svara upp mot en lighet, sin binära också ständigt går bet men genom natur uppgiften. Uppsatsen avslutas med principiell diskussion det går en om

tillämpa enhetlig etnisk politik i samhälle med många olika

att en ett etniskt betingade livsval och så är möjligt, vilken är slutsatsen, om vad i stället är alternativet. som

111

STÄRK INDIVIDENS FRIHET GENTEMOT KOLLEKTIVEN

Bäst i världen

Varje gång den svenska statsmakten sig före formulera

som satt att

politik i relation till immigranterna i Sverige har det hetat en att denna politik inte bara skall eller redan är bäst i världen

vara utan

den också är den enda möjliga. Således menade invandraratt t.ex. minister Anna Greta Leijon, i samband med invandrar- och mino-

ritetspolitikens fastställande riksdagen i maj de poli-

av 1975, att

tiska mål då fastslogs "borgar för framgång för strävan

som en att

för göra Sverige till något föregångsland invandsteg steg av ett rarpolitikens område. När Sverige hösten 1992 erhöll det tyska

Carl Bertelsmann-priset med motiveringen den långsiktiga

att svenska integrationspolitiken skulle kunna tjäna förebild

som en för framtida europeisk invandrarpolitik, statsmakten, denna

en var gång i egenskap dåvarande invandrarminister Birgit Friggebo,

av inte med framhäva detta i offentliga skrivelser och informa-

sen att tionsskrifter. Och eko sina företrädare hävdade då-

som ett av

varande integrationsminister Lars Engqvist i maj 1998 i Botkyrka inget land har lyckats bättre än vi vad gäller integration, och

att

invandrarländer Storbritannien eller USA fört politik att som en

varit fullständiga misslyckanden i jämförelse med den

som

svenska politiken.

Att delmoment i invandrarpolitiken kom att presenteras

som

vetenskapliga sanningar, vikten först lära sig sitt

som t.ex. av att hemspråk innan kan lära sig fullgod svenska kopplat till hem-

man språksreformen 1977, också ett utslag denna tradition. Det

var av är betecknande reformens arkitekter, statssekreteraren

att en av hos dåvarande invandrarminister Anita Gradin, Jonas Widgren,

ett decennium medgav "till Våra övertygelser hörde också

senare att en lingvistisk teori, innebar de barn olyckliga barn,

som att var som tvingades i svenskan behålla och utveckla sitt

utan att modersmål. Vi belade teorin med forskningsresultat kanske

som inte i alla delar helt vattentäta.

var

Den inledande omständliga formuleringen "en politik i relation

till immigranterna i Sverige är avsiktlig, eftersom det först

som

hette "invandrar- och minoritetspolitik, bytte

som senare namn

till "invandrarpolitik" och i dag heter integrationspolitik

som

THOMAS GüR

inte lämpar sig att beskrivas något annat sätt. Visserligen är

dagens företrädare för integrationspolitiken mycket noggranna med integrationspolitikens objekt, till skillnad från att påpeka att invandrarpolitiken, inte är invandrarna i Sverige alla Sveriges

utan invånare, framkommer längre ned, hamnar även integra-

men som

i uppdelning befolkningen i två kategorier, de tionspolitiken en av

infödda och de utsocknes.

Inte alltid assimilationspolitik

Den här behandlade politiken har under sin snart tjugofemåriga historia emellertid ständigt skiftat både vad gäller mål och mål-

till de officiella honnörsfraserna. Men även grupp om man ser långt före det statsmakterna i mitten 1970-talet fastslog

att av en invandrarpolitik jag kommer framöver använda mig detta

att av

samlingsbegrepp för all immigrantrelaterad politik hade givetvis

sådan politik. Och till skillnad från den uppfattning

Sverige en

i dag utgör intellektuellt allmängods i ämnet gick den inte som alltid assimilation.

ut

Eftersom de invandrare valde bosätta sig i Sverige

som att mellan 1500 och 1900 fick lockas i landet, bedrev statsmakterna

politik kan betecknas uppmuntrad invandring. In-

en som som

vandrarpolitiken naturligt mycket tolerant be-

i sin tur var nog träffande enskilda invandrares särskilda behov och önskemål. Det enda krävdes vad kom kallas för "tro- och

som var som senare att huldhetseden": Utlänningen lovade obrottslig trohet mot den svenska kronan och den lutherska läran. Med dessa krav väl

uppfyllda därefter ingen notis nationell bakgrund, och att

togs om invandrare beklädde höga inom svensk förvaltning eller

som poster inom Riddarhuset inte behärskade det svenska språket betraktades

världslig sak.

som en

Assimilationen i det först etniskt och nationellt

senare svenska t.ex. svenska judar behöll andra gruppmarkörer än

som det etniskt svenska blev del den svenska nationen

men som en av uppstod därmed resultat och utan

ett av spontana processer en egentlig politik från statsmaktens sida.

8 SOU1999:8

STÄRK INDIVIDENS FRIHET GENTEMOT KOLLEKTIVEN

Efter det att den passfrihet infördes 1860, och innebar som som

fri invandring, avskaffades 1914, kom invandringspolitiken, alltså

den första utlänningslagen, i mycket forma statsmaktens inatt vandrarpolitik. Fortfarande formulerade inte statsmakten ut-

tryckligen vilket sätt utlänningar bosatte sig i Sverige skulle

som förhålla sig till det svenska samhället, de restriktioner men som föreskrevs i utlänningslagen sådan karaktär frågor var av en att om anpassningsproblem vilka skulle kunna motivera särskild en

invandrarpolitik helt enkelt inte förelåg. Utlänningslagens

restriktioner innebar den invandrare skulle sitt att som permanenta uppehälle i Sverige måste ha ett sådant arbete han inte konatt kurrerade med den svenska arbetskraften, ha sådan ekonomisk en situation han inte riskerade falla de offentliga försörjnhgsatt att systemen till last, tillhöra kategorin icke önskvärt befolknings-

element inte tillhöra "folkslag, till båtnad för låta samt som oss sig sammansmältas med vår befolkning". Det sistnämnda eftersom

de stora svårigheter, länder med blandade folkelement hava som att bekämpa, hava i hög grad aktualiserat detta spörsmål och

värdet vårt lands befolkning är sällsynt enhetlig,

av att av en oblandad kan knappast överskattas". Dessa utsållningsras mekanismer borgade således för de invandrare att som permanentade sitt boende i Sverige också kom bli del det svemka att en av samhället. Men den avskaffade rätten till fritt tillträde och rätt om att kvarbo för oförvitlig, med rätt lika här söka sin ärliga envar att

försörjning genom arbetsanställning skrev dock, det mot det

nya

lagförslaget mycket kritiska, lagrådet vad utlänningars szåll-

att ning här i riket angår, har rättsstaten efterträtts den socialavälav

färds- och polisstaten".

Förbud blev nästan tvång

valfrihetfblev

Och reservationerna och folkslagstillhörighct

även om om rasförsvann de utlänningslagarna blev restriktionerna kvar ur senare till mitten 1950-talet och kom fungera statsmakters av att som starka signaler till assimilation. Fastän det aldrig fastslogs att

assimilationstanken skulle vägledande invandrarpolitiskt .nål

vara

THOMAS Gün

blev under denna tidsålder assimilationen den påbjudna

av staten principen princip för övrigt också i överensstämmelse

-en som var med statsmaktens politik inhemska ursprungliga minoriteter

mot

tornedalingar och

som samer.

En andra vägledande tanke bakom assimilationspolitiken

var

den svenska uppenbara rädsla för att nyanlända immigrant-

statens

skulle utvecklas till minoritetsbefolkningar med krav grupper civila gemenskaper utanför den svenska enhetsmodell började

som

form efter andra världskriget. Tydligast framkom detta inom ta

undervisningspolitiken där de judiska och estniska invandrarnas

vilja driva skolor utanför den nyskapade enhetsskolan

att egna

hotade spränga enhetliggörandets och likriktandets politik.

att Att dessa två skolor drevs med statsstöd de till-

gruppers som kämpat sig under 1950-talet kunde kanske när arbets-

an, men kraftsinvandringen började fart framstod "minoritetsskolorna"

ta

farliga prejudikat. 1964 års Skolutredning SOU 1966:55

som kände sig tvingad den judiska skolan i Stockholm

att acceptera att och de estniska i Göteborg och Stockholm fortfor erhålla

att statsbidrag även minoritet med bl.a. Alva Myrdal, be-

om en tecknande får tillägga, till och med emot detta,

nog man var men gick linjen gång för alla för "särskolor för

att en sätta stopp andra Och i försök inom för enhetsskolan

grupper. ett att ramen möta dessa krav infördes 1966 för första gången

gruppers

"modersmålsundervisning" åtgärd elva år kulmi-

- en som senare nerade i 1977 års hemspråksreform. Den valfrihet

som

småningom skulle bli de invandrarpolitiska målen 1975

ett av introducerades således nödvändigt ont, ett undantag,

som ett som den svenska kände sig nödgad att med blott

staten - men inom för de monolitiska visavi de avvikande

ramen systemen -

och annorlunda människor inte kunde inordnas i grupper som

enhetliggörandets modell. Men då modersmålsundervisning, infördes i land där,

ett som

det uppdagades 1957, lokala skolmyndigheter förbjudit elever i

skolor med tornedalsfinska elever tala finska med varandra

att

förbud det upphävdes året därpå skolrasterna ett som trots att

överstyrelsen så 1965 ändå behövde påpeka upphävt

sent som var stod statsmakten inför vissa politiskt-pedagogiska problem visavi

STÄRK INDIVIDENS FRIHET GENTEMOT KOLLEKTIVEN

den infödda befolkningen. Varför skulle språklig assimilering,

som påbjuden under lång tid, omedelbart därefter ersättas imed var en

valfrihet undervisning språk än majoritetsbe-

en att ett annat

folkningens Lösningen blev, framgått inledningsvis, den

som

politiska försäljningsidén den sociolinguistiskt förmenta

om

vetenskapliga sanningen att svenskinlärning bäst sker att

genom:

barnet får fast grund i sitt hemspråk hemspråksunuder-

en genom

visning. Men detta vetenskaplig sanning borde givetvis

om nu var

hemspråksundervisning inte frivillig utan obligatorisk. Det

vara var också vad Invandrarverket, lärarfackföreningar och minst t.ex. en invandrarminister kom förfäkta. Enligt detta synsätt bordle att således valfriheten för allas bästa obligatorisk, alltså påtvingad. vara

Valfrihet blir kulturbevarande

När statsmakten med valfrihetsmål lyckades

invandrar

lösa problemet med inordna det annorlunda i det enhetliga slog att pendeln över andra hållet. Politiken visavi "de andra fördes raskt ihop till "invandrar- och minoritetspolitik" skulle en som gälla alla icke-svenska hade

minoritets utom samerna som

en egen "samepolitik. Sammanslagningen motiverades, felaktigt givetvis, med att alla minoritetsgrupper gång i tiden varit in-

en

vandrargrupper och, implicit, att alla invandrargrupper också skulle

bli minoriteter i Sveri Att t.ex. tornedalingarna vandrat in" till

sina bosättningsområden långt innan Tornedalen blev svenskt, eller infödda människor etablerade minoritetsgrupper inte kan att ur betecknas invandrare beaktades inte. På frågan vad för som om

slags dessa minoritetsgrupper åter det felaktiga,

grupper var gavs, svaret att det rörde sig språkliga minoriteter. Inte bara om betecknades svenska judar språklig minoritet, dessutom som en sammanslogs med penndrag den inhemska finska minoriteten i ett Sverige med de finska invandrare nyligen bosatt sig i landet. som Alla tyskspråkiga invandrare blev till och språken grupp, nya

jugoslavturkiska" eller "jugoslavungerska", bägge

grupper som

betecknade jugoslaviska, alltså sydslaviska, språk uppfanns.

som Valfriheten gick ut och "med samhällets stöd skulle att var en

THOMAS Gün

ha rätt välja hur mycket han ville bevara sin ursprungliga

att av kulturella identitet och hur mycket han ville i svensk

upp en

identitet. Att det förra innebar hemspråksundervisning, förenings-

stöd klargjordes tydligt, hur samhällsstöd för uppgå i

m.m. men att

svensk identitet skulle förblev oklar punkt. Och ganska en se ut en

utvecklades valfriheten, såväl i allmänhetens i besnart ögon som rörda politikers, till stöd för kulturbevarande. Sålunda kunde

ett 1982 års diskrimineringsutredning i sitt slutbetänkande SOU 1984:55 hävda vår strävan för individernas och vårt

att gemen-

bästa bör således främja den etniska samma vara att gruppsamman-

hållningen".

I invandrar- och minoritetspolitikens spår fick Sverige dess-

med författningsreformen i mitten 1970-talet, ett slags

utom, av

författningsskydd enligt vilken "etniska, språkliga och religiösa

minoriteters möjligheter behålla och utveckla eget kultur-

att ett och samfundsliv bör främjas RF 1:2. I regeringsformens för-

arbeten SOU 1975:75 påpekas detta tillägg har

att genom

grundvalen för svensk invandrings- och minoritetspolitik programmatiskt förankrats i grundlagen, nämligen etniska och lik-

nande minoriteters rätt välja bevara sin kulturella identitet

av att och sitt samfundsliv. Förutom det sorglustiga i de svenska

att

"grundlagsfäderna" inte förmådde att skilja invandringspolitik"

och invandrarpolitik är det här värt att notera att grundlagens

politikens likstållande minoriteter och

minoritetsskydd genom av

invandrare också kom omfatta de nyanlända invandrarna.

att

invandrarna är inte minoriteter

Men detta skydd varade inte längre än tio år. Med invand-

en ny

1985/ 86:98 avskaffades likställandet

rarpolitisk proposition av

invandrare med minoritetsgrupper, eftersom minoritetsbegreppet

med utgångspunkt från sina internationella definitioner inte kunde

sägas tillämpligt invandrarsituationen i Sverige. Genom

vara

riksdagen propositionen kan därmed grundlagens mino-

att antog

ritetsskydd inte längre sägas gälla för invandrargrupper. I prak-

STÄRK INDIVIDENS FRIHET GENTEMOT KOLLEKTIVEN

tiken betyder detta innebörden i svensk grundlag kom att att

förändras enkelt riksdagsbeslut.

genom ett

Integrationspolitik utan valfrihet

Tio år avskaffade regeringen invandrarpolitiken också, och senare

den med integrationspolitik. Med den beteckningen

ersattes frångick också den princip den tidigare inrikesministern man som Rune B Johansson fastslagit 1968 i direktiven till den första

invandrarpolitiska utredningen att "inriktningen anpassningsåtgärderna borde "frigöras" från begrepp assimilering" och

som "integration och stället behandlas med hänsyn till vad i som varje särskilt fall är ändamålsenligt från skilda

synpunkter. Vad integrationspolitiken går har ingen lyckats förklara.

ut Att den inte har invandrarna i Sverige sitt huvudsakliga objekt som

är uppenbart. Integrationspolitikens målgrupp är samtliga invånare

i landet, och samtliga invånare i landet skall också verka för denna politik. Det är i och för sig inte annorlunda än invandrarminister

Anna Greta Leijons förmaning från de invandrarpolitiska

1975 att

målen "måste bli verklighet i den miljö där invandrarfamiljen lever, de måste praktiseras myndigheter och organisationer,

av men också arbetskamrater och skolkamrater, den av grannar, men

avgörande skillnaden tycks alla skall praktisera integra-

vara att tionspolitiken varandra. Vad samtliga invånare skall integreras i

är också oklart. Den integrationspolitiska propositionen

Prop.

1997/ 98:16 talar "åstadkomma samhällsgemenskap med om att en

samhällets mångfald grund" gamla begreppet "det mång-

som det

kulturella samhället" har också avskaffats, eftersom både inmen vandrade och infödda skall integreras i detta mångfaldens samhälle och "en nationell gemenskap sägs behöva skapas,tycks ny samhället i fråga än i sinnevärlden finnas i idéernas värld eller snarare -

mer prosaiskt, lagrad i nervcellernas proteinkoder kring hjärn-

vara

vindlingarna hos antal ansvariga politiker och tjänstemän.

ett Och naturligtvis råder det ingen brist allvarsam retorik att den politiken är inte bara är den enda också den

nya möjliga utan

bästa i hela världen.

THOMAS Gün

Politikens tillkortakommanden

Vad den svenska invandrarpolitiken i grunden förbisett under snart

decennier invandrarskapets gestaltning i mångt och

tre är att mycket individuellt val. Detta förbiseende har tillsammans är ett med den svenska statsmaktens förkärlek till den sociala ingenjörs-

konstens grovyxande inordning komplexa fenomen i några

av

enkla kategorier tagit sig i stundtals förunderliga uttryck. Att

migrantpolitiken sedan den började formuleras i slutet 1960av

talet ungefär tionde år ändrat, inriktning, omfattning,

vart namn, mål och är utslag dessa futila försök med

målgrupp ett av att trubbiga verktyg infånga det komplicerade.

Tre olika livsval

Men invandrarskapets gestaltning sker individuella val

att som innebär inte de individuella valen saknar mönster. Tvärtom att utkristalliseras dessa individuella val huvudsakligen olika som tre eller konstellationer, jag, några normativa grupper som utan värderingar, kommer benämna assimilation, integration att som och Konstellationernas inbördes storlek kommer att

segregation.

beroende flertal faktorer, vilken invandrargrupp det vara av ett som handlar vilket slags samhälle till Vilken invandringen sker samt om, etnisk eller nationell ackulturisations- eller om det är en

talar Vissa majoritetssamhällen kommer anpassningsprocess om.

tillåta hög grad assimilation, andra inte. Vissa invandraratt en av kommer gångbarheten sitt kulturella och sociala grupper genom av i majoritetssamhället ha lätt integreras eller assimile-

kapital att att andra inte. Slutligen kan det integration i ett

ras, som ser ut som en etniskt assimilation i nationellt är de perspektiv vara ett osv. - t.ex.

svenska judarna etniskt perspektiv väl integrerade visavi

i ett svenskar etnisk i perspektivet den nationella som grupp, men av kan de flesta dem också beskrivas assimile-

gemenskapen av som

rade i den svenska nationen. Just erfarenheter utgör i detta avseende pregnanta

judenhetens

Den förre rabbinen i Göteborg, Robert L Wolkoff, har i

exempel.

STÄRK INDIVIDENS FRIHET GENTEMOT KOLLEKTIVEN

en essä om invandrarfrågan i Sverige, framhållit tre judiska

modeller för anpassning i majoritetssamhället". Wolkoff benämner

dessa modeller för "neutrala medborgare

religionen är en privat-

sak", Traditionalister allt är är förbjudet - som nytt samt

"ömsesidigt bejakande". Enligt uppdelningen skulle

ovan dessa tre modeller i och ordning assimilation, och

tur motsvara segregation integration. En liknande uppdelning förekommer

tre grupper t.ex.

i undersökning bland danska judar genomförd 1973. I

en

undersökningen uppgav 47 procent de tillfrågade de

av att uppfattade sig i första hand danskar, 41 i

som procent uppfattade sig

första hand danska udar och 12 uppfattade sig i som procent första hand judar. några normativa tecken skulle som ter utan dessa i nationell eller etnisk bemärkelse kunna intre grupper under begreppen, i och ordning, assimilation, sorteras tur integration och segregation. En precisering i etnisk eller nationell bemärkelse innebär för den sista, och minsta, att gruppen av judar är

den judiska självuppfattningen den avgörande identiteten. Huru-

vida denna uppfattning endast är religiöst eller endast etniskt/ nationellt grundad kontra kulturell/ etnisk/

mosaisk tro en politisk

sionistisk identitet jude eller kombination de bägge, som en av är omöjlig att avgöra. Likaså är det omöjligt avgöra huruvida att dessa inte valt beteckna sig danskar eller personer som att som

danska judar verkligen inte känner någon samhörighet med det

danska i sig etnisk eller nationell bemärkelse. Men i den mån vare

det vid undersökningstillfället funnits i Danmark

judar danska

medborgare som inte uppfattade sig delaktiga i den danska

som nationen eller den danska etniciteten torde de givetvis ha funnits inom denna grupp. Sålunda talar även David Schwarz i allmänna

mer migrations-

termer om tre grupper. Hans är grupper

1 att den inflyttade behåller sin etniska identitet oförändrad;

2 den inflyttade identifierar sig efter omställningstid

en som svensk" och eftersträvar smälta in i majoritetssamhället; att

3 den inflyttade sin position i majoritetssamhället,

accepterar identifierar sig emellertid med sin kulturella bak men egen

grund.

THOMAS GüR

Men intressantare än den uppdelning Wolkoff gör, och alltså

som kan kännas igen i både andras uppdelningar och i empiriska studier, är han poängterar samtliga modeller också är problematiska,

att att

delvis beroende majoritetssamhällets attityder. Således uppvisar

judarnas integration ännu efter hundratals år, fortfarande tecken

spänning. Integrationen för dagens invandrare är i vissa

avseenden ännu komplicerad. Det är följaktligen svårt att dra

mer

någon slutsats än att problemet är praktiskt taget olösligt.

annan Det vill säga, någon politisk magisk kula gång för alla

som en skulle upplösa alla etniska spänningar går inte att finna Det bästa

kan hoppas är följaktligen kontinuerligt söka de hand-

man att

lingssätt minimerar integrationens avigsidor."

som

Med utgångspunkt i de olika livsvalen i migrationsprocessen

och med det omöjliga finna politisk metod att upplösa alla

att en

etniska spänningar, framstår invandrarpolitik tar fasta

en som det eller andra livsvalsmönstret, främjar integration,

ena som assimilation eller segregation i allra högsta grad olämp-

som som

ligt. Olämpligt därför det för varje politisk inriktning också

att kommer finnas individuella livsval kommer bli förför-

att som att delade. Så är fallet både i det assimilationistiska Frankrike och det

segregationistiska Tyskland där till och med förbundspresidenten kan tala "tredje generationens utlänningar. Och så har varit

om fallet också i det förr assimilationistiska, till alldeles nyligen kulturbevarande och i dag integrationistiska Sverige. Det är således

ingen slump den integrationspolitiska propositionen talar

att som

skall stödja den individuella integrationsprocessen

om att staten

föra politik individen möjlighet förverkgenom att en som ger att liga sina mål i livet", direkt nästa sida påpekar eftersom

att

integrationsprocesserna är ömsesidiga i den bemärkelsen att alla är

delaktiga och medansvariga i dem och alla måste bidra är också

"segregation, sjálwald eller påtvingad därför lika lite önskvärd

påtvingad assimilation". som

Eftersom begreppet segregation statsmakterna stundtals

av också används markör livsval staten inte gillar

som en av som om dessa strider socialstatens strävanden efter enhetliggörande,

mot

blir det också uppenbart det även med integrationspolitik finns

att

STÄRK INDIVIDENS FRIHET GENTEMOT KOLLEKTIVEN

livsval i invandrarskapet inte är önskvärda: det politiken

som som

benämner för "självvald segregation. de

Det är värt att notera att mest lyckade för framgång i det svenska samhället

processerna de judiska och estniska friskolorna aktivt bekämpades vissa

- av

politiker just med motiveringen att de skulle segregerande.

vara Samma slagsargument mot den självvalda segregationen" används betecknande i dag politiker inte vill vissa invandrar-

nog av som se

daghem och skolor eller bygga bönehus, grupper starta egna egna enkannerligen moskéer. också i anda förre

Det var samma som integrationsministern Leif Blomberg avvisade vad han kallade för ghettotanken" med motiveringen invandrarna kan inte bilda

att

samhällen här och "de måste ingå i den allmänna egna gemen-

skapen. I den svenska integrationspolitiken ställs symptomatiskt

fenomenen att bilda samhällen och ingå i den allmänna

egna

gemenskapen varandra, varpå just de judiska och

mot t.ex. estniska invandrarnas exempel och erfarenheter starka

av

gemenskapskulturer och delaktighet i det svenska samhället förringas. Integrationspolitiken talar också typiskt i vi och

termer av dom" fort den går från allmänna deklarationer till konkreta

åtgärder. Sålunda heter det bl.a. statsförvaltningens personal-

att sammansättning skall sträva efter att avspegla den arbetsföra

befolkningens etniska sammansättning, något i förarbetena

som

till den lagen etnisk diskriminering SOU 1997:174

nya mot

förtydligats "proportionerna mellan de anställda med svensk

som etnicitet respektive etnisk tillhörighet. Den etniska mång-

annan falden i det svenska samhället integrationspolitiken

som målar upp, visar sig vid närmare granskning bestå två etniska

av grupper svenskar och icke-svenskar, med andra ord "vi och dom. Att annan etnisk tillhörighet dessutom i sig inte kan beteckning

vara

etnisk utgör exempel integra-

en grupp, ett gott

tionspolitikens och integrationspolitikernas intellektuella desorientering i de frågor politiken sig för behandla.

som utger att

THOMAS Gün

Politiseringen av det etniska

Den nuvarande integrationspolitiken gestaltning den

är ännu en av

politisering invandrarfrågan i Sverige inleddes redan

av som 1920-talet. Med invandrarpolitiken från 1975 utsträcktes social-

aktivitetsområde till människor, vilket statens en ny grupp av också korn innebära förekomsten individer med utländsk

att att av härkomst i Sverige blev politisk fråga. Människor inte

en som var

födda i Sverige, eller etniskt avskiljbara, drogs i det

som var som 1927 års lagråd kallade för "den sociala polis- och välfärdsstaten. I och med detta övergick också olika idéer hur relationer mellan

om infödda och invandrade bör från den privata sfären till den

se ut

politiska. Det innebar också även främlingsfientliga

att rent pro-

fått legitimitet accepterade inlägg politisk

gram en som i en diskussion. Sålunda kan i vissa delar landet, precis

man av som man folkomröstar slutförvaring kärnavfall, också folkomrösta

om av

kommunens flyktingmottagande.

om

Men hur politiken formuleras i framtiden, och mönstret

oavsett talar för något decennium åter byter invandrarpolitik och

att om lämnar även integrationspolitiken bakom kommer olika

oss, individuella livsval ändå att präglas de tre förhållningssätten

av som jag refererade till tidigare. Medan några kommer beteckna sig

att

svenskar även i sin etniska identitet jag är förvisso till som födseln turk, jag betraktar mig svensk", andra

men numera som

åberopa integrerad etnisk identitet jag är svensk-turk eller

en till och med skilja etnisk och nationell identitet "jag är svensk i

min nationella identitet och svensk-turk i etnicitet kommer ytterligare andra förfäkta sin ursprungliga identitet jag är

att en turk bor i Sverige. Det är också fullt möjligt

som att en person under olika delar sitt livslopp, i likhet med författaren dessa

av av rader, kommer bekänna sig till olika identiteter efter dessa tre

att

linjer.

Sverige är i etniska och nationella samhälle är

termer ett som öppet för assimilation. Att de flesta infödda i attitydundersökningar håller med formuleringar invandrare bör måna sig

som om

bli svenska möjligt innebär det är för den invandatt som att rade, ide inföddas ögon, möjligt att bli svensk. Svenskheten är

STÄRK INDIVIDENSFRIHET GENTEMOT KOLLEKTIVEN

med andra 0rd öppen gemenskap. Den historiska erfarenheten

en talar för att invandrare i Sverige efter två generationer uppgår i den nationella gemenskapen och att stor del dem också assimile-

en av

i den svenska etniciteten, även några med stark ras om grupper

inre sammanhållning också utvecklas till minoritetsgrupper inom

det nationella samfundet. Men även det sannolika för Sverige är

om att mycket stor majoritet de invandrade i landet kommer att

en av assimileras nationell eller etnisk svensk identitet, betyder

i en det inte att politiken skall syfta till det eller det andra. Av det

ena enkla skälet att det för dessa komplexa och ständigt varierande strategier inte kan och inte kommer finnas enhetlig politik

att en

att tillämpa.

Frågan blir därför inte hur statsmakterna skall hjälpa människor med det eller andra livsvalet, eller politiken skall syfta till

ena om assimilation, integration eller kulturbevarande. Frågan blir i stället hur den politik och den statsmakt skall så alla människor,

se ut att invandrade infödda, oberoende livsval, och diskri-

som av utan att mineras eller beviljas särskilda privilegier, kan i möjligaste mån leva

de själva valt inom för öppet och pluralistiskt som ramarna ett samhälle.

Bygg en integrerad

välfärdsstat

Hefik Sener, politiskt sakkunnig

Trots integrationsfrågorna betraktas allt fler

att av som en av

Sveriges viktigaste framtidsfrågor, finns det viss skepticism hos

en vissa debattörer. Dessa kritiska röster, också är representerade

som i dagens symposium, undrar helt enkelt det verkligen behövs

om

integrationspolitik och statligt integrationsverk för

en ett att integrera invandrade individer i det svenska samhället. Integra-

tionspolitiken döms överflödig och exempel

ut som som ett

social ingenjörskonst. Kritiken grundar sig emellertid missuppfattning.

en grov Integrationspolitik handlar inte integrera enskilda invand-

om att rade individer i samhället, det hela mekanisk

som om vore en monteringsprocess. Individerna blir del samhälle

av ett av egen kraft och fri vilja. Vad samhället däremot kan göra, är att

av egen skapa förutsättningar, undanröja eventuella hinder och göra det möjligt för den invandrade sig in och bli del det

att ta en av samhälle hon lever Det är också det är kärnsubstansen och

som som

det övergripande målet för integrationspolitiken att skapa lika

rättigheter och möjligheter för alla oavsett kulturell och etnisk

bakgrund. Integration är med andra ord ingen invandrarfråga,

utan en

samhällsfråga. Integration handlar ensidig anpassning

inte om en

den invandrade individen i samhället. Integrationsprocessen, av eller är ömsesidiga. De berör såväl individer

snarare processerna, både invandrade och infödda samhället i Utgångs-

som stort.

punkten för integrationspolitiken är inte den invandrade eller

invandrarna, för säga det med detta generaliserande

att grovt

BYGG EN INTEGRERADVÄLFÄRDSSTAT

begrepp, utan den förändring har ägt i det svenska

som rum samhället under de senaste decennierna.

Under relativt kort tidsrymd, knappt fyra decennier,

en genom-

gick Sverige omfattande förändring vad gäller befolkningens

en

etniska sammansättning. I dag har femte samhällsmedborgare

var

etnisk bakgrund än den traditionellt svenska. Karaktären en annan

denna förändring begränsar sig dock inte bara till enkel av en

huvudräkning etnisk tillhörighet, har också andra, djupare

av utan dimensioner och förgreningar. Här handlar det mångfald

om en av språk, traditioner, levnadsmönster, kulturella och sociala referen-

religioner, trosinriktningar och livserfarenheter har

ser, som sipprat i det svenska samhället och oåterkalleligt och

som

genomgripande har förvandlat efterkrigstidens relativt homogena

till samhälle Iå

Sverige ett av sprakande mångfald.

Denna mångfald i dag präglar det svenska samhället be- i

som sitter tveklöst potentiell skaparkraft både kan vitalisera

en som kulturlivet och bidra till mångsidig utveckling såväl samhället

en av

arbetslivet. som

Samtidigt har komplexa samhällsfrågor växt fram. Det är

nya, hög arbetslöshet bland samhällsmedborgare med utländsk bak-

grund, tilltagande boendesegregation, utanförskap, diskriminering,

rasism och främlingsfientlighet, ett växande vi-och-dem-tänkande i samhället och påtaglig brist delaktighet i alla delar

en av samhällslivet.

Dessa frågor förutsätter omfattande, långsiktiga och samordnade insatser från samhällets sida och ställer krav nytänkande

och initiativ både inom politiken och inom myndigheternas

nya och övriga samhällsinstitutioners verksamhetsområden.

Sammanfattningsvis är integrationspolitik samlat förhåll-

ett

ningssätt till samhällets verklighet präglas mångfald

nya som av och till de samhällsfrågor växt fram i kölvattnet den för-

som av ändring ägt i Sverige under de decennierna. Målet

som rum senaste

är givet skapa Sverige för alla.

- att ett

REFIK SENER

Vilka är då individens och vilka är samhällets uppgifteri integrationsarbetet

Tidigare beskrev jag integration rad parallella

som en processer, berör både individer och samhället. På individnivån kan som integration beskrivas berör den invandrade som en process, som individens väg i det svenska samhället. I första hand handlar det

stark vilja och individuella ansträngningar. Ingen politik

om - om

det inte rör sig regelrätt indoktrinering kan mekaniskt

nu om en plantera individ i samhälle. Individen själv måste vilja en ett nytt det och arbeta för det. Det handlar lära sig språket och de om att kulturella referenserna. Det handlar lära sig samhället, dess om att historia och nutid. Och det handlar komma i arbetslivet om att och beroende intresse delta i någon samhällslivets olika förav

greningar, idrott, politik och övrig föreningsliv.

som Att bli del samhälle är individuell viljeakt. Men denna av ett en individuella förutsätter också insatser från samhällets sida. process

Språkkurser, samhällskunskap, kompletterande yrkesutbildning för

den har någon form yrkesbakgrund och andra former som av av förberedelser och stöd för komma i arbetslivet. Alla dessa att insatser görs i dag inom för individuellt introduktionsramen ett

för nyanlända flyktingar. Och det är del den

program en av

svenska integrationspolitiken.

Det finns rad faktorer bakom den höga arbetslöshet en som drabbar samhällsmedborgare med utländsk bakgrund och driver dem till samhällsgemenskapens och vanmaktens utkanter. En av dessa faktorer etnisk diskriminering. Den internationella stavas

arbetsorganisationen, ILO, presenterade för drygt år sedan

ett en omfattande undersökning etnisk diskriminering i arbetslivet. om

Enligt denna undersökning, genomfördes i rad väst-

som en europeiska länder, drabbas tredjedel de arbetssökande med en av

utländsk bakgrund etnisk diskriminering. ILO-undersökningen

av

omfattar visserligen inte Sverige, det finns ingen anledning

men att tro att situationen skulle mycket annorlunda här än i andra vara

västeuropeiska länder.

BYGG EN INTEGRERADVÄLFÄRDSSTAT

Etnisk diskriminering kränker inte bara de individer den

som drabbar. Genom hindra olikheterna mötas i kreativt

att att ett sam-

spel hindrar den allsidig samhällsutveckling.

även en

Individen kraft bekämpa etnisk diskriminering.

kan inte av egen Här krävs åtgärder från samhällets sida, dels i form lagar och

av

dels i form opinionsarbete. Att bekämpa och förebygga etnisk

av

diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och intolerans

är en

del den svenska integrationspolitiken.

av

Som led i detta arbete har regeringen bland lagt

ett annat en

proposition lag etnisk diskriminering i arbetslivet.

om en ny mot

Förslaget innebär betydande skärpning den gällande lagen

en av

och förbjuder såväl direkt indirekt diskriminering. Förslaget

som ålägger också arbetsgivarna bedriva aktivt arbete i

ett ansvar att syfte öka den etniska mångfalden i arbetslivet.

att

Ett område förutsätter samhällsinsatser

annat som är segregationen i boendet blir alltmer påtagligt i delar storstadsom-

som av rådena. Boendesegregationen handlar inte bara de boendes

om etniska sammansättning, har också tydlig social och eko-

utan en nomisk dimension. De segregeradebostadsområdena kännetecknas mångsidig utsatthet. Det handlar bland

av en annat om hög arbetslöshet bland de boende, dåliga hälsotal, skolbetyg

som

ligger under riksgenomsnittet och bristfällig kommersiell och

offentlig service i området.

För bryta segregationen inleds långsiktigt utveck-

att nu ett lingsarbete i dessa områden i samverkan mellan och de

staten berörda kommunerna. Under de närmaste tre åren satsar

regeringen 1,7 miljarder kronor för utveckla storstädernas

att utsatta bostadsområden. Satsningen kommer bland inriktas

annat att

skapa fler arbetstillfällen, skapa bra skolor, öppna språkföratt skolor för barn inte får plats inom barnomsorgen och öka

som både den kommersiella och den offentliga servicen i dessa

områden. En viktig aspekt de boendes

annan är att ta vara er-

farenheter och dem i utvecklingsarbetet.

engagera

Integration handlar delaktighet och deltagande.

ytterst om

Ytterligare område kräver opinionsarbete och stimulans-

ett som insatser från samhällets sida är de invandrade samhällsmedborgar-

bristande delaktighet och representation i det politiska livet. nas

HEFIK SENER

Trots i dag samhälle etnisk och kulturell mångfald,

att är ett av

inte mycket denna mångfald i de politiska försam-

ser man av lingarna och i våra folkrörelser. Att förebygga denna brist, ett

som

demokratiskt underskott, förutsätter kraftfulla

mycket allvarligt långsiktiga åtgärder och medvetet arbete.

ett

Ett samhälle kännetecknas lika möjligheter för alla och

som av gemenskap över etniska gränser, kan inte skapas enbart politiska

av

medel och åtgärder. Medborgarnas attityder och handlingar i

var-

dagssituationer är minst lika viktiga.

Integration handlar i hög grad individens och samhällets

om

sig till den förändring i samhället förmåga att anpassa som ägt rum

och samhällsgemenskap präglas etnisk och

skapa en ny som av kulturell mångfald och vilar demokratisk grund.

en

Stärk minoriteternas

autonomi

Lars Dencik, professor, Roskilde

1. Vad konstituerar en minoritet

Den Regeringen tillsatta Minoritetsspråkskommittén anger att

av följande kriterier bör uppfyllda för skall betraktas

vara att en grupp

nationell minoritet: som en

O Grupp med uttalad samhörighet, till antalet i förhållande

som

till befolkningen inte har dominerande ställning

resten av en

0 Religiös, språklig, traditionell och/ eller kulturell särart

O Historiska eller långvariga band med Sverige

0 Självidentifikation: den enskilda såväl skall ha

som gruppen en

vilja och strävan behålla sin identitet

att

SOU 1997:193, s. 10

När det i detta sammanhang talas nationell minoritet

om en betyder nationell ungefär detsamma i samhället

som en grupp

har etnisk eller "kulturell" särprägel är central för som en som

och gruppmedlemmarnas identitetsupplevelse. Det finns

gruppens dock andra slags minoriteter än etniska sexuella eller

- t.ex.

fysiskt handikappade Dessa är inga etniska minogruppen av osv. riteter och sådana minoriteters ställning i samhället och i

även om

är viktig beakta skall jag här koncentrera

demokrati att

mig etniska minoriteter.

Vad kan då definiera minoritet etnisk För minoritets-

en som forskarna är människors självdefinition inte till-

ett vikti men

STÄRK MINORITETERNAS AUTONOMI

räckligt kriterium för verkligen skall kunna definieras att en grupp som en etnisk eller nationell Den finske sociologins grupp. nestor, professor Erik Allardt, nämner fyra kriterier brukar som tas som utgångspunkt för definiera "etnisk. Dessa att en grupp som kriterier är

sjalvkategorisering sjdlvdefinition

härkomst

kulturella karakteristika såsom språk, religion, särskilda sed- -

vänjor och sociala symbolsystem

existensen social organisation verkar inåt av en egen - som a av medlemmarna i och kan företräda gruppen, som b gruppen

utåt i förhållande till det omgivande majoritetssamhället.

2. Integrationsbegreppet

I den aktuella svenska debatten har begreppet integration blivit

något honnörsord har "integrationsminister i

av ett - t.ex. en den svenska regeringen, till skillnad från vad har i andra länder man normalt brukar jämföra med. Men den svenska polisom oss tiken gentemot invandrare och etniska minoriteter i landet kan knappast i varje fall inte hittills betecknas integra- - - som en tionspolitik. I själva verket har det handlat med nog mest om att olika medel försöka de främmande jag använder medvetet

just det i landet så assimilerade möjligt i den svenska

ordet som

kulturen. Begreppens laddning är olika, deras innebörd

men flyter ofta Därför är det påkallat klarlägga terminologin -jag

samman. att vill göra det begreppen följande definitioner: genom att ge

Assimilation: Med detta begrepp betecknas individer i att upptas en existerande social gemenskap i socialt signifikanta genom att avseenden bli likadana de andra i gemenskapen. Två olika som processer som kan föra till detta kan särskiljas:

automatisk assimilation betecknar individen successivt a - som att och utan påtagliga sociala friktioner, närmast obemärkt sugs upp

LARS DENCIK

i osmotis/et det heter med begrepp fysiken och blir

som ett ur likadan det omgivande samhällets övriga medlemmar.

som

manipulerar assimilation betecknar individen b som att genom olika former för medveten påverkan från sociala makthavares sida,

fostran och skolning eller andra handgripliga

t.ex. genom genom åtgärder, ibland våld eller hot detta, fås att uppföra sig så

t.o.m. om

samhällets makthavare. som är normerat av

När det gäller invandrare och etniska minoritetsgrupper i

samhället innebär det när individ assimileras sådana kulturella

att en och/ eller andra särdrag skulle kunna särskilja henne från de

som Övriga samhällsmedlemmarna inte blir socialt manifesterade

- antingen individen själv bortser från dem eller att

genom att genom

de utplånas.

Integration: Med detta begrepp betecknas den

process genom vilken kommer ingå i sammanhängande social

en person att en

helhet med övriga delaktiga likvärdig part, samtidigt som

som en

t.ex. personliga eller kulturella integritet bevaras.

personens egen

Begreppet från latinets negerande prefix och verbet

stammar

betyder be- röra, så i uttrycket Noli

ranger, som som t.ex. me

betyder "rör mig inte. Underförstått: för inte tangera, som att kränka eller förstöra. Att integrera vill alltså säga "att bevara intakt, i sin ursprungliga form, oförstörd helhet.

som en

Integrationsprocessen skiljer sig från assimilation sin

genom tvåsidighet. Dels den sida den sociala

rymmer en som vetter mot strukturen. Begreppet den sociala strukturen skall bevaras

avser att

oförstörd helhet också element, eller individer, som en när nya

i den. Dels begreppet sida vetter mot upptas rymmer en som individen. Den latinska språkstammen bildar utgångspunkt också

för begreppet integritet. Integritet kan dels beteckna något

som en

kan ha egenskap: Då betecknar det ungefär person som en en obruten styrka stå ovidkommande påverkan således

att emot - att hon i den meningen förblir oförstörd och hel. Men integritet är också något kan ha rätt till: rätten förbli

som en person att

STÄRK MINORITETERNAS AUTONOMI

okränkt, oförstörd även när hon ingår del i den sociala w som en

gemenskapen.

En integrationspolitik sig själv allvar består således i som tar

två sammanhängande uppdrag, nämligen:

O i eller samhället skapa sammanhängande; "integrerad

att av en social helhet, under det samtidigt att man O respekterar och bevarar de involverade och etniska personernas

gruppernas "integritet".

3. Sverige som hemland för etniska

minoriteter

Mot bakrund detta kan fråga sig: Är det något

av man speciellt med Sverige minoritetssynpunkt

sett ur I Sverige har hittills varken haft någon nämnvärd politisk

eller vetenskaplig uppmärksamhet minoritetsfrågor. Detta är när allt kommer omkring kanske inte underligt: Sverige

är en av världens äldsta nationalstater och har sociokulturellt varit sett en de homogena. Först de årtiondenas och av mest senaste invandring

flyktingtillflyttning har ändrat detta.

Mycket länder kan i själva verket mäta sig med Sverige vad gäller graden historiskt given etnisk homogenitet. Tre kriterier av brukar användas för avgöra graden detta: att av

a Språkets utbredning. Sverige är ett de länder har

av som ett

för alla medborgare språk, samtidigt detta språk,

gemensamt som svenskan, är exklusivt för just Sverige, dvs. det är inte allmänt ett talat språk i något land. annat

b Religionens omfattning. I flertalet länder finns relativt stora människor bekänner sig till olika religioner. Sverige grupper som är de länder traditionellt haft enda för i ett av som en stort sett alla medborgare religion fortfarande blir de flesta gemensam svenskar föds automatiskt medlemmar i statskyrkan. som

Den nationella historiens längd. Många existerande länder, c nu också i Europa, är relativt nationella enheter. Tyskland och nya

LARS DENCIK

Italien uppstod länder under förra århundradet, Finland och

som Norge blev självständiga först under detta århundrade,

stater osv. Få länder har så lång nationell historia Sverige.

en som

Kulturantropologerna räknar med det finns tusen olika

att ett par nationaliteter -i betydelsen etniska enheter i världen; i dag finns

knappt hundra statsrättsligt erkända nationalstater; bara

ett par en

handfull dem uppfyller samtliga de här uppställda kriterierna

av tre för etnisk I själva verket kan endast liten handfull

homogenitet. en

etniska/ nationella enheter samtidigt mönstra språklig särskild-

en

het, religiös enhetlighet och månghundraårig följd för

en en av denna befolkning nationell historia just Sverige

gemensam - men hör till de mycket medlemmarna i denna, sociologiskt sett,

exklusiva klubb nationer historien erbjudit extra-

av som genom en ordinärt kulturell för politiska beslut och samhälls-

homogen ram ingripanden.

Detta har varit förutsättningarna för ett för Sverige täm-

en av

tillrättalägga människors sociala liv med

ligen särpräglat sätt att utgångspunkt i någon allmän princip t.ex. framsprungen ur

-

offentliga utredningar, legat till grund för

någon av statens som

politiska beslut och svensk förvaltningspraxis, har imple-

man

olika åtgärdsprogram skall gälla generellt för alla

menterat som

och för hela landet. Detta har blivit särskilt markant i

medborgare

samband med det s.k. välfärdsstatsbygget under mitten detta

av århundrade har i själva verket långa

men anor.

En utgångspunkterna för att detta låtit sig göras är just

av

föreställningen folket och homogent. Att det finns

om att är ett ett klart och oomtvistat "vi".

Åtminstone sedan rikskanslern Axel Oxenstierna 1600-talet

målmedvetet gick för skapa "ett enhetligt och effektivt

att

förvaltningssystem central, regional och lokal nivå... vilket tog gestalt i den förvaltningsstadga ingick i 1634 års regerings-

som form och framtonar unik i dåtidens Europa" National-

som

encyklopedin, 544 har detta varit grundläggande för svensk

B.14, s.

förvaltningstradition.

Vid sidan allt denna politik har medfört, har den långa

av annat "deduktiva svenska förvaltningstraditionen med dess utgångs-

-

STÄHK MINORITETERNAS AUTONOMI

punkt i postulerad homogenitet och ambition åstadkomma

en att

likhet främjat framväxten skärpt uppmärksamhet

- av en gentemot och känslighet för sociala olikheter. Därför tycks det i

Sverige

antagligen än i de flesta andra länder -inträffa även mikromer att variationer i mänskliga förhållanden och beteendemönster får, eller

tillskrivs, social makro-betydelse. Ty med denna utgångspunkt

en kommer

0 även små avvikelser att uppfattas stora problem; som 0 det är annorlunda tolkas något avvikande; som att som O och även det bara är lite avvikande kunna uppfattas som att som

mycket påfallande.

Under folkhemsbygget har oli/ehet också allt kommit mer att

uppfattas o-jam-likhet, i sin i det moderna Sverige

som som tur satts liktydigt med orättvisa, och därför någonting "bör som som

åtgärdas" av någon myndighet i det svenska förvaltningssystemetf

Det denna historiska och sociologiska bakgrund skall är mot

ställa frågan: Vilka utmaningar den svenska självförståelsen

mot och det traditionella svenska förvaltningssystemet utgör ett erkännande att Sverige etniska, nationella av numera rymmer minoriteter

Det är i detta sammanhang skall väga Minoritetsspråks-

man kommitténs förslag ratificera Europarådets konvention för om att skydd nationella minoriteter. Kommittén föreslår fem natioav att nella skall tillerkännas svensk nationell grupper status av att vara minoritet och kunna åberopa skydd och stöd konventionen. De av skall särskilt omnämnas i lagstiftningen och förslaget går också ut att detta skall förankras i grundlagen. Dessa nationella grupper

är samer, tornedalingar, finlandssvenskar, zigenare och

romer judar. Där anförs också konkreta förslag till åtgärder för stärka att

1Detta har jag utvecklat utförligare i min formas individers essä"Hur identiteter föränderligt samhälle" i Sven Lilja 8CAnn Emilsson ett red.: Lokala identiteter -igår, idag, i morgon",Humanistisk-samhällsvetenskapliga institutionen, Högskolan Gävle, 1998.

LARS DENCIK

de nationella minoriteternas ställning. Steg

Cf mot en

minoritetspolitik Kap 6 81ff, spec. 6.3 s. 84.

s.

Om det allvar betyder det inte mindre än ett grund-

tas en läggande brott lång och djupt förankrad svensk förvalt-

mot en

ningstradition förskjutning i självförståelse från homogenitet

- en till majoritet. Den traditionella Sverige, land präglat

synen ett av nationell homogenitet, har hittills bildat utgångspunkt för alla förvaltningsåtgärder. Detta måste vika för ännu helt

nu en ovan

föreställning Sverige ett land bestående majoritet

om som av en och flera och likaberättigade nationella minoriteter. Hur

omvälvande detta är har knappast ännu gått för politikerna

nog upp och de berörda myndigheterna. Hädanefter finns det inte bara svenskar utlänningar utan svenskar olika nation:

och av

svenska svenskar, samiska svenskar, finska svenskar, judiska

svenskar, Den ramkonvention Sverige är väg att

osv. som ratificera "innefattar inte enbart ett förbud mot diskriminering

av de tillhör nationell minoritet omfattar även

personer som en utan aktivt stöd för dessa strävan behålla sin minori-

personers att egen tetskultur och identitet." SOU 1997:193. 9 Enligt Artikel 5

s.

förbinder sig Sverige "att främja de förutsättningar är nöd-

som vändiga för tillhör nationella minoriteter skall

att personer som kunna bibehålla och utveckla sin kultur och bevara väsentliga beståndsdelar sin identitet, nämligen religion, språk, traditioner

av och kulturarv.

4. Post-moderniseringsprocessens

inverkan

Det moderna samhället det är i det de flesta vuxit Det

- av oss upp. är det känner till. Det är där levt, det är där våra värderingar och förhållningssätt formats. Det är det håller lämna bak-

att

om oss.

Efter det moderna kommer det kommer efter det moderna

som

det post-moderna. Postmoderniseringen är vidareutvecklingen

från det moderna, det känner till och håller att lämna

som bakom folkhemmets, den välfungerande välfärdsstatens och

oss,

STÄRK MINOHITETERNASAUTONOMI

industrisamhällets Sverige, till det ännu konturlösa samhällstillstånd aldrig blir egentligt tillstånd, alltid är

som ett utan en

fortgående kommer eller upplösa det

process som att av- snarare för välkända och invanda. Och därmed medföra

oss svåra ut-

maningar för de värderingar och förhållningssätt

bär med oss.

T.ex. våra ingrodda föreställningar vår och andras identitet.

om Genom hela vår historia fram det moderna samhälle

t.o.m. som vuxit i har själva samhällsförståelsen, liksom människors

upp sociala tänkande, varit rumsligt förankrat. Platsen har avgränsat både vårt sociala och vårt mentala Sverige är både land,

rum: ett en bestämd geografisk lokalitet topos och samtidigt socialt

- ett - ett system har sitt hemvist Den har det är svensk".

som man som Danmark är har sitt hemvist där är

ett annat topos, man man "dansk. Och vidare.

I Sverige har Vårt tänkande är i hög grad formats

om vem man

att dem hade omkring sig den plats bodde i socialt av man man avseende oftast ungefär själv. Ofta de också

var som en var något sätt också släkt med det också dem

en, men var man arbetade ihop med, umgicks med sin fritid, mötte i kyrkan

söndagarna, osv.

I det Sverige fanns för bara någon eller några generationer

som sedan hade i alla bodde här vuxit alla andra

stort sett som upp som i bygemenskapen och brukssamhället -i stort alla jobbade

sett som

gården eller bruket hade gått i skola, konfirmerats för

samma

präst, med i fackförening, ärtor och fläsk samma var samma torsdagar, I förhållande till denna sociala synonymitet är de

osv.

är med varandra idag, i modernt förortssom grannar t.ex. ett område, allt i förhållande till varandra: några är

mer anonyma födda i Gästrikland, andra i Grekland, några kan knappt läsa, andra är högutbildade akademiker, några ber till Allah fem gånger

om dagen, andra ber inte alls, några surfar Internet, andra har inget arbete, några äter ärtor och fläsk torsdagar, andra skulle aldrig i livet äta fläsk, varken torsdagar eller någon dag,

annan osv.

Denna pluralisering gäller också familjelivsmönstren, arbetslivs-

relationerna, hela vardagslivet. Människor samlever

allt mer

kulturellt och allt fler människor får och tvärs av ursprung flera

olika sociala tillhörigheter.

LARS DENCIK

I det gamla Sverige blev där och med

man man var, man var dem kände. Orten, byn, platsen där bodde hela

man man var ens livsarena. I dag lever allt fler människor allt många olika

mer

Man har familjen ställe, arbetet ställe, arenor. ett ett annat vännerna tredje ställe, de professionella kontakterna

ett ett fjärde ställe, Vi rör i och mellan olika nätverk.

osv. oss

Det sociala livet för individen i postmodernitetens värld består till del i pendla mellan olikartade tillhörigheter och det

stor att hela hänga ihop. Var har sina särskilda beteendeförvänt-

att arena ningar individen, i sin allt måste kunna mästra att

som tur mer dela allt sitt liv med människor inte delar erfaren-

mer av som man het med.

Att i allt högre grad behöva uppträda/ framträda allt fler olikartade sociala lockar fram och utvecklar olika

arenor i sin tur sidor hos Den enskilda individens personlighet blir allt

personen.

Individerna får flera sociala identiteter. Den mer sammansatt: amerikanske socialpsykologen Kenneth Gergen noterar att indivi-

den i postmodernitetens livsbetingelser utvecklar multipla selvas,

hans kollega David Elkind talar den i dag uppväxande indivi-

om

dens patcbwor/e identities lapptäckesidentiteter. Lägg märke till pluralisformerna

Tre konsekvenser kan skönjas:

För det första: Att människor från att ha haft många olika slags

a

beröringsytor med varandra kommer att leva med allt partiella

mer solidaritetsytor i förhållande till dem har omkring sig i sin

man lokala miljö. Samhörigheterna förblir inte vad de varit och i varje fall inte sätt tidigare förankrade i det lokala.

samma som Solidariteterna i samhället och människor emellan upplöses inte,

börjar allt baseras än lokal samhörighet.

men mer att annat rent

För det andra: Snarare än geografi, i den moderna epok b som

lämnar bakom kommer i det postmoderna samhället nu oss, människors biografi utgöra det sociala kittet, den

att vara sammanhållande och solidaritetsskapande kraften mellan människor.

STÄRK MINOHITETERNASAUTONOMI

För det tredje: Den tilltagande pluraliseringen i samhället

c

kommer att framtvinga ett långt oli/e/oetstillåtande förvalt-

mer

ningssystem.

5. Dubbelintegrationbesgreppet

Ett begrepp borde inta central betydelse i diskussionen

som en om

invandrarskap och medborgsarskap är begreppet dnbbelintegration.

Begreppet används bl.a. Mirjam Sterner Carlberg i hennes

av

och Överlevnad

doktorsavhandling Gemenskap Göteborg, 1994,

studie hur de judiska överlevande från den nazistiska fören av

intelsekampanjen den europeiska kontinenten och kom till

som Borås efter kriget klarade sig och så småningom blev integrerade i det svenska samhället. Till saken hör dessa överlevande

att som var djupt skadade sina upplevelser, hade mist sina nära och kära

av som och och utlämnade blev invandrare till Borås, där for-

nu ensamma made vad blev något shtetl liten judisk småstads-

som av en - en

gemenskap. Genom ingå i denna täta gemenskap och ont

- gott

fasthöll och förankrades medlemmarna judiska kultur. - i sin egen

Och just därigenom Sterner-Carlberg bereddes också

- menar vägen för deras förhållandevis problemfria och "lyckade

senare integration i det svenska samhället. Få eller inga dessa tidigare

av utsatta flyktingar och invandrare, och heller stort sett inga deras

av barn, förekommer i nämnvärd grad i de "eländesstatistiker över kriminalitet, alkoholism, självmord, brukar

osv. som man annars hänvisa till i sammanhang där diskuterar invandrarnas ställ-

man ning i samhället. Tvärtom tycks medlemmarna i den här undersökta ha funnit flera olika fram-

gruppen men det hela taget gångsrika vägar till delaktighet i det svenska samhällslivet

- samtidigt de, generellt har bibehållit stark förankring i sin

som sett, en

judiska kultur. detta tycks i själva verket ha betingat

egen ena det andra och det är just denna från invandrarskap till

- process,

medborgarskap betecknas dubbelintegmtionsprocessen.

som

LARS DENCIK

6. Demokratiförutsättning: ett vitalt civilt

samhälle

Stat och samhälle är inte sak även det svenska språksamma - om bruket ibland kan förleda att synonymisera dessa begrepp. I oss den moderna stats- och samhällsvetenskapliga debatten har man

allt uppmärksammat betydelsen åtskilja dessa begrepp

mer av att inte minst i analyserna demokratins förutsättningar. En dem av av

givit de mest betydelsefulla bidragen till denna debatt är

som professor Robert Putnam från Harvard-universitetet i USA. En hans centrala studier är jämförelse utvecklingen i av en av Nord- respektive Syditalien. Det han bl.a. når fram till är, att medan det i utvecklas både demokrati och välstånd blir norr utvecklingen den motsatta i det sydligaste Italien. Där utvecklas i stället bossvälde maffia och ekonomisk stagnation. Hur kan detta komma sig Svaret han kan sammanfattas i begreppet ger civilsamhdlle. Det civila samhället kan definieras människors som verksamhetsutrymme så att säga mellan och marknaden. staten Med det betecknas människors frivilliga samverkan i familj, och andra dem själva etablerade nätverk för uppnå grupper av att egna syften. Putnams tes, han ett övertygande sätt föri som bevis där det finns vitalt civilt samhälle där utvecklas är, att ett som följd detta både demokrati och välstånd, medan det en av motsatta är fallet där människors frivilliga civila samverkan i samhället hårt styrs från eller förhindras Men där detta inte sker, där ovan rentav det civila samhället så säga blomstra, där inneatt ges utrymme att bär detta socialt och kulturellt kapital ställs till demoatt ett stort

krati- och välståndsprocessens förfogande.

Möjligen kan sannolikt oplanerad och oönskad man säga, att en effekt det starka samhället och den deduktiva förvaltningsav apparaten/ statsmakten" i Sverige har tenderat delvis djupatt frysa det sociala och kulturella kapitalet i Sverige. Kanske ligger

2 Huvudtankarna i Putnams arbeten har utförligare refererats i boken

Modernisering och Välfärd stat, individ och civilt samhälle i Sverige - om av Håkan Arvidsson, Lennart Berntson och mig själv City University Press, 1994 och i flera artiklar bl.a. Göran Rosenberg och Putnam själv i av av tidskriften Moderna Tider.

STÄRK MINOHITETEHNASAUTONOMI

frysa det sociala och kulturella kapitalet i Sverige. Kanske ligger det där latent möjlig tina för vitalisera

som en resurs att upp att demokratin och förutsättning för fortsatt välståndsut-

som en

veckling

7. Självförvaltning en förutsättning för

-

det civila samhällets vitalitet

Genom olika medborgargrupper och kanske särskilt olika

att minoriteter aktivt deltar i uppbyggandet sina sociala

av egna

gemenskaper "communities bidrar de också aktivt till utformandet den svenska gemenskapen. Genom att tillåtas vara

av sociala aktörer, särskilt kring sådant de själva upplever

som som existentiellt centralt för dem, bidrager de också till vitaliseringen

det svenska samhällsbygget. Att individer är, och de sociala av av

de lever i tillåts handlande subjekt i förhållande till sin system vara

sociala situation, utgör den demokratiska egen en av processens

viktigaste förutsättningar. Om individer eller männi-

grupper av skor i samhället däremot görs till objekt för i och för sig kanske välmenande åtgärder från statsmaktens sida riskerar de att passivi-

och den demokratiska mister därmed något sin seras, processen av vitalitet. Passiviseringen bestämda medborgare,

av grupper av särskilt det rör sig etniska minoriteter och invandrare,

om om hotar i sin marginalisera dem, och med det läggs grunden till

tur att

det i samhället växer fram det redan har börjat starka att se tendenser till i det svenska samhället under/class.

- en etmfierad

Här tycks är analog med den jag be-

en process som som nyss

dubbelintegrationsprocessen, fast med omvända för-

skrev som tecken i Vi kan kalla det dubbelmarginalisering. Det rör

vara svang. sig individer med klar minoritets- eller invandrarbakgrund

om en

möjligen grund assimilera sig till

av sin strävan att som -

majoritetssamhällets och livsstil- sin förankring i

normer tappar den I vissa fall kan deras nya" beteenden och

egna gruppen.

förhållningssätt så förargelseväckande i deras ursprungsmiljö

vara

de eller mindre blir utstötta denna. Samtidigt blir de, att mer ur just grund sitt fortfarande märkbara främlingskap inte

av

LARS DENCIK

accepterade likvärdiga i och majoritetssamhället -ja, inte

som av sällan är just deras assimilationistiskt intenderade beteende av sådan karaktär majoritetssamhället avvisande dem. att reagerar mot

Individerna försätter sig således i situation där de både

en samtidigt

ställs utanför den ursprungskulturen och hålls utanför egna

majoritetskulturens gemenskap. De blir dubbelt marginaliserade. Jag har själv flera gånger barn- och ungdomsforskare

som kommit i kontakt med sådana ofta år det

personer magstarka

-

upplevelser. T.ex. ett gäng invandrarungdomar med rötter i olika

länder medelhavet höll till ungdomsgård i runt som en en

småstad. I samtalen visade de stark fascination inför vad de upp-

levde centralt i västvärlden ohämmat sexuellt utspel, som - ett att

berusa sig med alkohol, äga dyra och grejer, I sin

att smarta osv.

strävan uppnå detta både pådrog de sig starkt förakt från den att

kultur och livsstil deras föräldrar representerade de som - som själva i gengäld lika hjärtligt föraktade. Men inte blev dessa ung-

domar accepterade majoritetsbefolkningen i den stad de bodde

av tvärtom, deras beteende möttes också de inhemska småstadsav borna med skräck och förakt. Inte underligt hårt kriminaliserade och våldsbenägna de blivit. Ty går det alltför ofta: männisom skor för blir lätt

utsatta dubbelmarginalisering farliga, rentav

livsfarliga, både för sig själva och andra.

Mot denna bakgrund framstår det särskilt angeläget, som att olika etniska minoritetsgrupper statsmakten av erbjuds utrymme

och reella möjligheter till självförvaltning särskilt vad deras avser kulturella och sociala verksamhet.

Naturligtvis förutsätter detta dels respektive faktiskt att grupp önskar detta och har organisation kan handha detta. en egen som Som är detta ha organisation de kriterier sett att en egen ett av

läggs till grund för själva definitionen minosom av en etnisk

ritet. Men detta får dynamiskt den

ses egna organisationen är

-

samtidigt både förutsättning för och effekt

en en av att gruppen tillåts, eller tilltagit sig, visst mått autonomi. Den judiska ett av

folkgruppen i Sverige kan exempel här. judarna i

tas som ett

Sverige är en högeligen organiserad folkgrupp. Detta följer delvis den judiska livssynen: jude är delaktig i

av att vara att var en

gemenskap. judarna i Sverige i de flesta andra länder i

som

STÄRK MlNORITETEHNASAUTONOMI

diasporan kan sägas många sätt ha byggt ett fungerande

upp civilt samhälle i det svenska samhället. De har grenverk insti-

ett av tutioner för det och för nästan alla skeenden i livet; för att

mesta

människors sociala behov, de äldres de tillgodose omsorg, ungas

de dödas vila, Samtidigt är judarna i Sverige kanske utbildning, osv.

den de i det svenska samhället icke är etniska

av grupper som svenskar integrerad i det svenska samhällslivet.

som är mest

Detta kan formel: Social delaktighet uppnås genom

vara en

egenaktivitet och självförvaltning. För andra minoritetsgrupper,

naturligtvis och har sina särskilda historiska och sociala som var en

skulle väg går över ökad autonomi med

förutsättningar, en som av-

seende sådana sociala och kulturella frågor gruppen själv

som

essentiella, antagligen också kunna medföra

upplever som en

-inte bara sådan, också det vitalisering av gruppen som men av civila samhället och därmed demokratin i Sverige. Stat och

av samhälle är inte sak, jag Inför det mångkulturella

samma sa nyss.

sammanhang Sverige är väg att vara tycks en iakttagelse

som nu värd beakta För uppnå social integration bör stats-

att vara: att makten tillåta samhället verka.

att

I själva verket tycks det så, ökad autonomi till etniska

var att

kan vad jag skulle vilja kalla dubbel demo-

minoritetsgrupper ge en

/eratiefe/et. Ty dels kan det

demokrativinst i kulturell, etnisk, nationell a vara en sig, att en

får bestämmanderätt över för dem själva, minoritet grupp som betraktade, centrala livssektorer.

demokrativinst, människors civila b vara en väsentlig att samverkan, deras delaktighet och aktiva deltagande i samhällslivet

förstärkas. Ett vitaliserat civilt samhälle innebär helt enkelt

en

och utbyggnad vad jag skulle vilja kalla "den

förstärkning av

demokratiska infrastrukturen i samhället.

En konsekvens Sverige ratificerar Europarådets konvention

av att för skydd nationella minoriteter bör bli att minoriteternas auto-

av

LARS DENCIK

nomi stärksi vilket också rimmar både med behovet

av att anpassa det svenska förvaltningssystemet till de villkor i samhället

nya som

följer den fortgående moderniseringsprocessen all-

av som mer

kallas "samhållsutvecklingen" och behovet vitalisera mänt av att demokratin det civila samhället förbättrade förut-

genom att ge sättningar blomstra för min del gärna i nyanlagd "folk-

att - en

hemspark".

3Vad autonomin skall omfatta måste bli föremål för grundliga överväganden. Klart bör statsmakten inte bör kunna bestämmavem

vara att

skall definieras tillhörig viss minoritet det bör individen som som en själv och den hon vill tillhöra avgöra. Lika klart bör det att

grupp vara statsmakten inte heller skall avgöra varken vad är "de väsentliga

som beståndsdelarna i minoritetskulturen jfr i Ramkonventionen, eller hur individen skall efterleva det är essentiellt för den kulturella egen-

som

I ljuset det bör det svenska förbudet mot kosherslakt ses. arten. av t.ex. Sverige är det enda land inom den Europeiska unionen fortfarande

som upprätthåller sådant förbud baserad lagstiftning från 1937 En

ett - en sådan inskränkning i erkänd minoritets rätt att efterleva ett religiöst

en bud och för denna kultur essentiell kulturtradition kan -i land

en ett som vill bejaka det mångkulturella samhället knappast försvaras särskilt inte

-

samtidigt minst lika "djuretiskt tveksamma sedvänjor i majorisom tetskulturen, älgjakt, naturligtvis är och enligt min mening bör

t.ex. förbli tillåtna.

Debattinlägg

Påtvingad delaktighet

Ana Maria Narti, frilansjournalist, Stockholm

Walraff utan mask

Hösten 1994 började jag arbeta mitt bland mycket långvarigt

arbetslösa invandrare vilka de flesta kan beskrivas som per- - av arbetslösa. Det gäller sedan många eller manent personer som aldrig under sin vistelse i Sverige har tjänat sitt uppehälle genom

arbete. Att jag har kommit i närkontakt med dessa människor eget resultat medvetet val: Jag började ödmjuk verksamär av ett en ny het i tillsammans med de arbetslösa finna

förhoppning om att nya

ingångar i arbetslivet.

Varför gjorde jag det P undrar jag i dag, med fyra år stora - av bakom mig. En mina väninnor, rumänska

svårigheter av en som

hade anlänt till Stockholm 1989, språklärarinna och försommaren fattare, alla kurser och skickade i väg ansökan efter

prövade möjliga

ansökan kallas till intervju. Vägen i arbetslivet utan att ens verkade helt för henne och hon långtifrån den enda

stängd var

föreföll ha fastnat i oändligt utanförskap. Att ofta komma i som kontakt med sådana livssituationer påfrestande, jag fick stor var lust åtminstone försöka göra något praktiskt saken. När jag att helt i denna verksamhet, hade jag redan under 24 år

frivilligt gick

verkat frilansjournalist, timanställd lärare och projektanställd som inom kulturen. trodde mina erfarenheter, alla gick Jag att som ut jakt betalda uppdrag, kunde

en ständigt återupptagen nya

plattform för invandrare inte hade funnit

erbjuda en nyttig som

i arbetslivet. Trots den fria kulturens alltid återkommande

plats

hinder och kriser, hade jag redan lyckats stor samling av en värdefulla yrkeserfarenheter och rikt nätverk i det svenska ett samhället. inbillade mig jag kunde låna" både erfarenheter

Jag att

och kontakter till och bröder drabbade arbetslöshet. systrar av

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

Dessutom hade jag svårt de förklaringar virvlade att tro som och fortfarande virvlar kring arbetslöshetens frågor, jag vägrade

acceptera alla dessa evigt upprepade fraser beskriver

som dagens läge som ett slags oföränderligt och slutgiltigt tillstånd: Att det

inte finns arbeten påstående att ett som grundas föreställningen antalet tillgängliga jobb är statiskt och

att opå-

verkbart, det bästa arbetslös kan kurs att en göra är att följa någon eller i någon utbildning i väntan

en konjunkturuppgång

som plötsligt skulle förändra den arbetslöses liv. Utan att klart förstå detta, jag i gång praktiskt experisatte ett i det aktiva livets utkanter experiment till-

ment ett genomfört

sammans med de arbetslösa och utformat enligt deras

önskningar

och i enlighet med behov de själva hade beskrivit. Utan som att

behöva byta hårfärg och ögonfärg, hamnade i

namn, jag samma position Günther Walraff: En osynliga värld, som annars gömd

bakom samhällets offentliga beskrivningar om sig självt, öppnade sig inför mig.

I det aktivitetscentrum då och fort-

som grundades gjorde

farande gör försök forcera till arbetslivet. På så

att ingången sätt

kommer i kontakt med många aktörer

som vanligtvis spelar en

viktig roll i de arbetslösas vardag arbetsförmedlare och social- -

sekreterare, utbildningsanordnare, arbetsgivare och personalchefer,

politiker och tjänstemän från kommuner, landsting och

statliga

myndigheter. Men kontakterna etableras alltid nerifrån och upp den arbetslösas position, position tidigare okänd för

ur en mig.

Denna skrivs alltså med utgångspunkt i särartade erfarentext heter: Den är frukt utformad och stude-

en av en speciellt praktik

i konkret handling de eller

rar mycket långvarigt permanent

arbetslösas plats i den svenska demokratins strukturer.

De frågor jag ställer kretsar alltså kring denna livssom grupps situation. Vilken bild det demokratiska svenska samhället

av skapas i långtidsarbetslöshetens vardag Vilka har människor möjligheter

befinner i denna sektor samhällslivet själva och i som av att demokratisk anda påverka sin livssituation, förbättra sina villkor, komma i dialog med andra Vilken innebörd får ordet

grupper

demokrati för dessa människor

ANA MARIA NARTl

Människor som inte finns

En de första slutsatser går dra sådana praktiska erav som att ur farenheter de långvarigt eller arbetslösa knappast är att permanent existerar för den allmänna debatten, för politiken och för närings-

livet.

Den värld i vilken jag tillbringar arbetsdagarna framträder

i någon del den Sverigebild de flesta invånare känner

knappast av

till. Att det existerar långtidsarbetslöshet alla, hur många vet men kan tänka tiden arbetslöshet varvad med

överhuvudtaget sig att av kurser och arbetsmarknadsåtgärder för människor

en stor grupp kan innebära långa perioder tio eller till och med fjorsom sex, ton år I vardagen träffar jag oftast människor aldrig har fått som en

chans arbetsplats i Sverige, i pågåendede-

att ens närma sig en men batter och återfinner sällan sådana politiska program man ytterst situationer. De hetaste diskussionerna arbetslöshet vid om stannar utformade folk tidigare har haft fast arbete och frågor av som som också är medlemmar i facket: Det är de kan kräva högre som

arbetslöshetsersättning och också med hjälp fackliga

som av kan göra motstånd alla förslag syftar

organisationer mot som en

framtida bortre parentes för tiden med a-kassa eller föränden arbetsrätten. Den kortvarigt uppblossade arbetslöshets-

ring av

rörelse leddes Therese Rajaniemi tillhörde just denna katesom av Men "mina projektdeltagare har aldrig fått tillfälle under

gori. att

längre period arbeta: De tillhör inte facket, diskussionerna en om

nivån a-kassa, slutpunkt för arbetslöshetsförsäkringen

om en

eller anställningstrygghet är fullständigt främmande om lagen om

för dem.

En djup tystnad omringar dessa mänskliga öden. Den senaste tydliga exempel detta. Alla frågor berörvalkampanjen gav som

de den och hopplösa arbetslösheten sköts sidan social-

långa av

demokraterna med hjälp överoptimistiska allmänna fraser. Nu av det bra för Sverige, ekonomin växer det knakar sade Göran

går -

Persson Den satsningen utbildning kommer

gång gång: stora

effekt arbetsmarknaden, antalet nyanställningar ökar... att Varken statsministern eller någon socialdemokrat sade annan ett

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

enda ord de människor under många år inte hade kunnat om som betalt för aktiva insatser i bästa fall kortvarigt hade fått tillutan gång till uselt betald praktikplats eller lika dåligt värderad en en

låtsas-anställning med etiketten ALU, Api eller socialt beredskaps-

arbete.

Annu märkligare det skedde bakgrund det ställvar som mot av

ningstagande det parti jag tillhör folkpartiet liberalerna

som - intog. Vi kom ut i valkampanjens heta sista period med två skrifter

om möjliga konkreta förbättringar för just de långtidsarbetslösa

skrift förnyelse skolor i invandrartäta områden och en om av en

skrift praktiskt genomförbar integration i arbetslivet. Till de

om presskonferenser vid vilka dessa skrifter presenterades korn bara

några journalister från små invandrarredaktioner ingen politisk reporter, ingen kommentator eller analytiker från kända medier

tycktes lägga märke till ansträngningen närma sig dessa

att problem sätt. Radio, TV och de tidningarna ignoreett nytt stora rade våra kallelser. Dagen efter den andra presskonferensen, den

vid vilken diskuterade konkret integration i arbetslivet och lade

fram helt förslag, visade Aktuellt invandnya ett reportage om rarfrågornas frånvaro från valkampanjen Efter denna händelse

började jag undra mina yrkeskamraters, de svenska journalis-

om

ternas, verkliga inställning till integration och invandrare över-

huvudtaget kan betraktas någorlunda öppen, för-

som någorlunda

domsfri: Om mediernas medarbetare inte visar den minsta nyfikenheten för förslag försöker in-

som bryta förlamningen kring

vandrarnas arbetslöshet kan då mediemännipermanenta samma skor verka för samhälle öppet för alla ett Bara några dagar före valdagen verkade moderaterna plötsligt

förstå den tystnad rådde destruktiv,

att som var att ett stort svart hål öppnade sig i valkampanjens debatter invandrarnas om att

mycket långvariga arbetslöshet aldrig fick plats dagordningen.

Carl Bildt presenterade själv bara

en rapport men tyvärr en tom sådan, antagligen hastigt improviserad och därför helt fri från

konkreta förslag, skriven i allmänna ordalag

utan någorlunda

exakta bilder arbetslöshetens fält och möjliga det. av av vägar ut ur Det enda denna erbjöd den inte alls så fräscha tanken text var en kommission skulle utreda problem för några som nytt som

ANA MARIA NAHTI

sedan ingående hade blivit analyserade i Björn Rosengrens stora

invandrarpolitiska utredning

Politik och medier blundar alltså uppenbart inför den stora armé långtids- eller permanent arbetslösa, armé i vilken av en majoriteten säkert utgörs invandrare. Denna nämns av grupp som

odefinierad och ohanterlig dimmig företeelse de sällsynta

en - men försök både analysera fakta kring den och finna praktiska lösatt ningar för den förblir så jag redan har visat. utan gensvar, som Långvarigt eller arbetslösa invandrare är i dag permanent en okänd närvaro i det sociala livet, ett identitetslöst kollektiv utan kontakt med andra samhällsgrupper. Ibland får jag lust benämatt medlemmarna i denna okända sociala människor na grupp som inte finns", eftersom tystnaden omringat dem är kompakt. som Var i demokratins strukturer kan sådan social utan varken en grupp

eller ansikte för handlingar, ställnings-

namn rum egna egna taganden, varifrån kan den hämta styrka för försvara sina inatt tressen Är vår demokrati fulltäckande och

om tystnad okunskap stänger människor vardagens gemenskap

ut en massa ur

Statistiken och de "övriga"

Många mina projektdeltagare får inte plats i vanliga statistiska

av tabeller över befolkningen i alla fall inte i de tabeller beskri- - som arbetslivet. Officiellt är dessa varken sysselsatta eller ver personer arbetssökande. De bland ännu större befinner ryms en grupp som sig utanför arbetsmarknaden. Med uteslutningsmetoden kan man klarare avgränsa detta betydande antal människor fängslade i passivitet, ett antal utan varken definierad position eller personer tydlig funktion i det sociala livet. plockar bort sjukpen- Om man sionärer, studerande och hemarbetande, kommer fram till man en skrämmande siffra flera hundratusen människor inte - - som finner plats någonstans det aktiva eller passiva livets skalor. Det officiella språket kallar därför dessa människor för "övriga. Ekonomen Agneta Stark har gång använt till och med en

benämningen övriga övriga" för bestämt understryka de berör-

att das märkliga identitetslöshet.

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

människor utan social identitet talas och skrivs

Som sagt: om ytterst sällan. Dä och då kommer dock forskarna dessa gåtfulla siffror. Jan O. Berg har ägnat stor uppmärksamhet i sin

gruppen bok fria agenter, antologi studier samlade under rubriken

om en av Förnyare, Frustrerade och Fria agenter Rapport från ett forsk-

ningsprojekt arbetslösheten och Den dolda världen".

om

Genom att jämföra olika statistiska tabeller kommer Jan O. Berg till drastiska slutsatser: Dels att de vanliga beräkningar

som talar arbetslöshet inte uttryck för hela sanningen när det

om ger gäller relationerna mellan de tjänar sitt uppehälle eget

som genom arbete och de lever olika former bidrag; dels

som av att en stor del landets invånare inte försörjer sig kända in-

av som genom egna komster befinner sig inne i "den dolda världens djup, sektor

en av samhället sällan blir studerad och inte heller upphov till

som ger märkbara ställningstaganden från de berörda.

Jan O. Berg och de andra forskarna arbetade med

som rappor-

den dolda världen analyserar arbetsmarknadens siffror ten om mellan 1990 och 1997.

Enligt de beräkningar gjort i Den dolda världen-projektet, med

användande AMS- och SCB-data undersökningsdata,

av samt egna beräknar den faktiska arbetslösheten hel- och deltidsarbetslösa

latent arbetssökande till mellan 1,25 och 1,35 miljoner samt

svenskar i åldrarna 16-64 år. Detta motsvarar hela

23-24 procent av

befolkningen i de aktuella åldersgrupperna... Detta kan inte gärna

karakteriseras sätt än misslyckande för den

annat som ett

svenska arbetsmarknadspolitiska modellen. Den yttre verkligheten

skapade tryck modellen inte rustad för klara. Detta

ett som var att

utsatte i sin tur samhällsekonomin, den nationella självkänslan och

många enskilda för påfrestningar sannolikt större

personer som var

än i några de länder brukar jämföra med.

av oss

statistiska tabeller återfinns rubriker och siffror värda I rapportens all uppmärksamhet. Det gäller situationen i februari 1997 enligt

1Berg, Jan O. m.fl. 1997 Förnyare, Frustrerade, och Fria agenter Rapport från ett Forskningsprojekt arbetslösheten och Den dolda

om världen Stockholm: City University Press 1997 s. 27

ANA MARIA NARTI

beräkningar från AMS och SCB. Bredvid de kända talen för arbetslösa och i olika åtgärder står övriga arbetslösa": personer 150.000 AMS. Lite längre figurerar rubriken övriga arbetsner sökande: 164. 000 AMS. Och vidare: "latent arbetssökande": 204. 000 SCB. Om de okända i och utanför arbetsmarknaden grupperna skriver också Agneta Stark och Åsa Regnér i studien "Arbete -

behöver, utför, betalar En analysmodell i

vem vem vem genus-

perspektiv ingår i delrapport knuten till utredningen

som en om fördelningen ekonomisk makt, den s.k. Kvinnomaktutredav ningen SOU 1997:115. Några påpekanden lånade från dessa

forskare understryker den obegripliga ställning viss de

en grupp varken är i arbete eller officiellt betraktas arbetslösa som som intar bland landets invånare

Vi har då funnit dagens standardkategorier inte längre fungerar

att de varit tänkta. Vi har funnit omkring halv miljon männisom en skor i Sverige utanför arbetskraften, alltså varken i betalda arbeten eller arbetslösa, i övriga, i stor utsträckning är en grupp som okänd. Dessa människor är betydligt flera än de arbetslösa. Vad gör de Vad lever de de sig själva Är de nöjda, eller av Hur ser skulle de vilja leva sätt annat

Från min synvinkel är frågorna dessa studier ställer sett som intressanta särskild anledning. Här finner jag bekräftelse för av en de erfarenheter jag dagligen gör i praktiken. I statistiska tabeller och frågor formulerade kring dem kan utläsa fakta man som strider demokratins grundprinciper alla människors mot en av lika värde. Identitetslösa enskilda människor eller är inte grupper bara svåra att identifiera: Deras människovärde speglas inte i

benämningen klart definierad position, det förkroppsligas

av en inte heller i modeller för handling och dialog alla andra som är beredda grupper att acceptera.

Jämförelserna mellan olika statistiska undersökningar de

som nämnda forskarna har gjort upphov till starkt antagande: ger ett

2 Stark, Agneta 8CRegnér, Åsa 1997 Ljusnande framtid eller långt ett farVäIP. Stockholm: Fritzes 93. s.

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

Det är invandrarna i första hand och i omfattning har

som stor blivit offer för den arbetslösheten. Detta antagande

permanenta

styrks beräkningarna sysselsättningen alltså folk

av om - om som

försörjer sig inkomst. Statistiska centralbyrån

genom egen presenterade följande siffror 1997: Bland svenska medborgare är 74,5 % anställda eller företagare; bland naturaliserade

egna invånare, alltså invandrare redan har erhållit svenskt med-

som borgarskap, befinner sig 53,9 i situation; i

samma gruppen utomnordiska medborgare är siffran 34,7 °/o; och bland flyktingar och invandrare bosatta i landet från och med 1991 har bara 10

anställning eller äger egna företag.

Bidragstagaren och demokratin

Den största delen de invånare inte arbetar är antagligen

av som

socialbidragstagare och många har varit bidragstagare allt sedan de

har fått uppehålls- och arbetstillstånd. En människa sedan

som

länge lever socialbidrag befinner sig särställning Sveriges

i en karta över sociala relationer. Hon är klart utanförstående när det gäller mönstren för Viktiga relationer mellan individer och

grupper, framför allt relationer väsentliga för kontakter med och kunskap

arbetslivet. om

Att dessa människor faller utanför den svenska modellens

vanliga relationsmönster är inte konstigt. Allt i Sverige har med

som arbetslivet göra bestäms enligt välrotad tradition i förhand-

att en

lingar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Det politiska livet har frivilligt tagit sig plikten att respektera arbets-

marknadens mäktiga förhandlingspartner. Men vilket intresse har

dessa organisationer överhuvudtaget sig problem

att ta an som ligger utanför de intressesfär Facket försvarar

egna gruppernas sina medlemmar, socialbidragstagarna kan inte drömma att

ens om komma med i något fack, de existerar inte för LO eller TCO.

Arbetsgivarnas sammanslutningar verkar för att förstärka etablerade företagare och deras positioner marknaden. Socialbidragskan överhuvudtaget inte skaffa sig kapital för

tagarna att starta

eget. Varför skulle arbetsgivarorganisationerna bry sig

om en

ANA MARIA NARTI

förändring i dessa utstöttas vardag de räknas i bästa fall - som gratis arbetskraft när socialkontor och arbetsförmedlingar skickar dem till företagen med socialt beredskapsarbete, ALU, Api eller praktik. Kan någon enskild eller står utanför person grupp som

både fackföreningsrörelsen och arbetsgivarorganisationer och allt-

så alls inte figurerar i förhandlarnas tabeller och bestämmelser

överhuvudtaget hoppas möjlighet inträde i arbetslivet

en att Under 1990-talets senaste har organisationer uppstått, nya avsedda företräda de arbetslösa. Jag tvivlar att invandrare att är socialbidragstagare eller permanent arbetslösa med låg som KAS-ersättning får tillfälle att kontakta sådana organisationer, ännu mindre jag att sådana människor någon gång får lust att tror

själva söka inträde i dessa föreningar. Mina vardagliga iakttagelser

säger den eviga bidragstagaren och den permanent arbetslöse att invandraren inte mycket folkrörelsernas Sverige, och vet om att han/hon inte letar efter möjligheten att komma i någon organisation med undantag för vissa etniskt centrerade - samman-

slutningar, där splittring, upprepade konflikter och låg aktivitet är vanliga. Många projektdeltagarna jag har lärt känna verkar hysa

av likgiltighet, misstänksamhet eller till och med öppen aggressivitet inför alla förslag att delta i någon form kollektiv verksamom av het. De misslyckade försöken närma sig arbetslivet, besvikelatt orsakade avståndet mellan det yrkesliv hade i hemserna av man landet och det stängda svenska yrkeslivet, passiviteten och ensamheten, är sociala och psykologiska faktorer näring till som ger tillstånd ständig bitterhet och djupt misstroende ett av gentemot människor, och livsformer typiska för den svenska grupper var-

dagen. Utanförskapet är dels resultat liv grundat

ett av ett bidrag, också eller mindre medveten motsatsställmen av en mer ning det samhälle inte öppnar sig inför sina gentemot som nya invånare, inte erkänner hans eller hennes utbildning och vägrar

uppskatta främmande yrkeserfarenhet.

Hur utanförstående invånare har uppstått är också massan av en intressant fråga. Här kan kanske finna del förklaringar till de en

frivilliga och ofrivilliga sociala och psykiska avstånd jag just be-

skrivit.

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

De flesta arbetslösa invandrare jag känner tillhör

permanent

anlände till Sverige under 1980- och 90-talen. Då grupper som var

för strängt organiserad mottagning asylsökanden

systemet en av redan färdigbyggt i de centrala och lokala myndigheternas rutiner: Först lång väntan i olika förläggningar, sedan i många fall

en

obligatorisk placering i små kommuner ofta ute i glesbygden, där de nyanlända automatiskt hamnade bland socialbidragstagarna.

Under lång tid betraktades dessa mottagare socialbidrag

av som en särartad kontakter med myndigheter uppgift

grupp utan vars var att slussa vanliga arbetslösa tillbaka i arbetslivet. En osynlig

mur reste sig mellan arbetsförmedling och socialkontor

- en mur som under de åren delvis har rivits ned, detta har

senaste men som trots hunnit hinder kring de arbetslösa.

cementera stora permanent

Socialbidragens kostnad ökade lavinartat under 1990-talets

år av växande arbetslöshet. Detta föranledde rad försök att flytta folk

en

från socialbidragens konton till andra försäkringsformer utanför

kommunernas ekonomi.

En modell för ut den berörde socialbidragens statistik

att ta ur har med framgång praktiserats i olika kommuner då inte alls

men med syfte att slussa människorna i ett aktivt arbetsliv utan helt enkelt i ansträngningen att åstadkomma lättnader i kommunernas budget. Under period fem eller månader fick f.d.

en sex en

socialbidragstagare s.k. socialt beredskapsarbete hos kommunen.

Detta betydde den arbetslöse formellt blev anställd kom-

att av

för begränsad tid och vanligtvis med lågstående arbets-

munen en

uppgifter i någon ideell förening eller liknande organisation alltså

långt ifrån den sfär där produktion och distribution och

av varor tjänster Efter denna tid, då den berörde betalade in sina

äger rum. avgifter till kommunal a-kassa, hade automatiskt lyfts

en personen bort från statistiken över socialbidragstagare och trätt i

gruppen

med lägsta möjliga arbetslöshetsförsäkring. I praktiken betyder

denna förändring ingenting alls för individen och hans familj: Hans/ hennes ekonomi förbättras inte, chanserna till anställning förbättras inte heller. Men i kommunens statistiska tabeller

registreras liten ljusning.

en

Andra exempel manipulationer med socialbidragens folk har

under de senaste åren också blivit kända för mig. Man "aktiverar"

ANA MARIA NARTI

bidragstagarna vilket riktigt svenska betyder bidragens

- ren att utbetalning villkoras att mottagarna deltar i vissa kurser, av proför kunskapslyftet eller någon verksamhet i särskilda verkgram städer för hantverkare eller i vissa projekt drivna kommunen av eller arbetsförmedlingen. I teorin denna modell för aktiser nya

vering" arbetslösa ganska förnuftig Varför ska

av permanent ut. friska människor i arbetsför ålder tvingas leva i den passivitet och

isolering automatiskt växer fram vardag tömd aktiva som ur en insatser I praktiken är resultatet många sådana av moment av

aktivering mer än tvivelaktigt. Under begränsade tidsperioder

oftast ett halvår tvingas människorna delta i olika aktiviteter - som de inte själva har valt och de har mycket möjligheter som att

själva utforma eller påverka. Allting är redan planerat

ens noggrant

kommunens eller arbetsförmedlingens tjänstemän leder

av som verksamheten och får avtalsenliga löner. De arvoden delsom tagarna får är däremot lika låga det tidigare helt passiviserande som och ovillkorade bidraget.

Vad bidragsfolket kan utläsa denna situation antingen ur är att deras arbetsinsatser inte alls värderas eller de tvingas i att en form samverkan med samhället tiders

av som påminner om gamla

slavarbete kommentar jag ofta har hört från de arbetslösa jag - en känner. Vad värre är: Det faktum det inte finns någon relation att alls mellan det produceras i sådana kommunala verkstäder som eller aktivitetscentra styrda direkt arbetsförmedlingarna och det av händer det riktiga arbetets fält får förödande följder. Om som verkstaden tillverkar dåliga produkter i låg takt kan undra man varför verksamheten överhuvudtaget Om det tvärtuppmuntras. upphov till låt säga högt kvalitativa sömmnadsom ger oss produkter invandrarkvinnorna är ofta mycket duktiga hant- verkare då säljs vackra kläder eller inredningsartiklar till s.k. -

självkostnadspris eller distribueras de gratis. Meningen den

är att offentliga sektorn inte ska sätta i gång orättvis konkurrens med

privata företag. I verkligheten blir dessa konstgjorda inslag i arbetslivet sorts undervegetation tvångsmässigt hålls

en som utanför hälsosamma relationer när det gäller både ekonomi och

arbetets etik.

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

Det starka samhällets offer

Egentligen jag avståndet mellan å sidan bidragstagare,

tror att ena

arbetslösa och å andra sidan ansvariga myndighetspermanent

socialsekreterare och arbetsförmedlare erbjuder personer - många förklaringar för de tillstånd i dag tänker när

som

talar segregation, ghettobildning och destruktiva klyftor

om mellan landets olika etniska I nästan alla modeller för

grupper. relationer med den offentliga sektorns och arbetare

representanter återfinns eller mindre tydligt uttryckta spår det jag

mer - av som

betraktar gammal luthersk-svensk mentalitet. Det är "det

som en starka samhället, "folkhemmet med sina myndigheter, stora

organisationer och folkrörelser, ska lösa individens eller den

som

lilla problem och så mycket möjligt enligt

svaga gruppens - som och enhetligt formade modeller. Den enskilde eller den lilla

svaga

förväntas inte alls själv vilja eller kunna itu med sina gruppen att ta svårigheter. Och försöker de problemen i händer betraktas

ta egna ofta dessa försök provocerande intrång ansvarsområden

som ett där enbart tjänstemän med klar ställning har rätt att ta beslut.

Invandrarna har gång gång fallit offer för just denna mentali-

Det Statens Invandrarverk och kommunerna skulle ta tet. var som

och introducera de nyanlända i det svenska livet. Om någon emot

inte ville bo flyktingförläggning under den långa väntan person

uppehållstillstånd och arbetstillstånd och denne själv

om senare försökte välja bostadsort, betraktades han/ hon besvärlig. Lik-

som nande behandling fick de ville finna väg till alternativ

som en

undervisning i svenska språket Bland de projektdeltagare jag har

. fått arbeta med, återfinns majoritet under många aldrig

en som har fått chans söka sig till bättre kurser i svenska, och

en att som överhuvudtaget inte har fått visa inför sina handläggare vilken

kompetens de bär med sig och vilka professionella uppgifter de

skulle vilja arbeta med.

Fall polsk historielärarinna skickas restaurang-

som en som kurs för lära sig arbeta i storkök eller rumänsk för-

att som en fattarinna och översättare tvingas omskola sig och bli fri-

som tidsledare inte alls ovanliga. Ingen dessa kvinnor får jobb efter

är av

påtvingad och oönskad yrkesutbildning. Den polska f.d.

ANA MAHlA NARTI

historielärarinnan drabbas allvarlig allergi medan hon

av en anstränger sig för bli köksbiträde medan rumänskan lyckas

att avsluta sin träning blivande fritidsledare just när fritidsgårdarna

som avskedar anställda Också denna situation verkar

i stora grupper.

oerhört vanlig, jag ska döma efter meritförteckningar jag

vara om har fått läsa under de åren: Kurser eller hela yrkesutbild-

senaste

anordnas efter socialsekreterarens/arbetsförmedlarens be-

ningar

slut, den ska genomgå studierna får ord

utan att som säga ett om

sina förutsättningar och önskemål. När utbildningen tar slut

egna Visar det sig arbetsmarknaden egentligen inte behöver den

att

nyutbildades färska kompetens. En vacker dag 1970 gick jag till arbetsförmedlingen i Solna. Jag

bodde då tillfälligt i studentbostad stod ledig under

en som som-

Jag sökte den lokala arbetsförmedlingen eftersom maren. en

kvinnlig tjänsteman från arbetsmarknadsbyrån hade bett mig att

det. På den tiden brukade jag ofta vilse i Stockholm och göra Solna och så hände det också den dagen. Jag lyckades självklart missa den busstation vid vilken jag skulle stiga och fick vandra

av

länge längs järnvägen innan jag äntligen fann arbets-

gatorna förmedlingens lokal. Nu gick jag och när jag fann förmedlare

en

ville tala med mig, berättade jag fortfarande ganska osäker som svenska min historia: Just studerade jag språket, det gick bra,

nu under hösten skulle jag fortsätta universitetet, några

om månader trodde jag jag skulle kunna söka jobb och då självklart

att med slutmålet skriva, verka journalist, kanske

att nytt som också skriva böcker. Den reaktion jag fick del efter denna

ta av oskyldiga bekännelse förvånade mig över alla gränser. Jag möttes

sträng utskällning. Arbetsförmedlingen sysslade inte med

av en sådana jobb och förresten varför drömde jag mitt förra yrke,

om hur kunde jag hysa sådana obegripliga ambitioner Det gick inte

lära sig språk bra skribent behöver. Jag skulle att ett nytt som en

absolut börja tänka någonting annat, någonting praktiskt, möjligt.

Jag vände mig och gick för aldrig arbets-

om ut att mer som sökande sätta foten i arbetsförmedling.

ner en

Nu, tjugoåtta år känner jag fortfarande vrede när jag

senare, gräver fram minnet. Jag förstår mycket väl jag måste ha

att

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

förmedlat utomordentligt ovanligt intryck till min samtals-

ett partner, jag säkert såg mycket främmande fågel bland att ut som en förmedlingens den tiden kunder och jag fortfarande att var okunnig om hur det svenska samhället fungerade och vilsegången i vardagen jag hade bara fyra månader liv i det landet bakom - av nya mig. Men varför denna strängt fördömande reaktion Vad gav damen bakom disken mycket typisk svenska med knytblus - en rätt att halv minut döma mina drömmar, sätta betyg en ut min energi och min vilja Vad det för barbarisk attityd jag var möttes hade svenska tjänstemän aldrig hört talas exilav, om författare Ivan Bunin levde del sitt författarliv i en stor av utlandet innan han tilldelades Nobelpriset... Det behövdes flera år ständig förvåning, innan skulle för-

av jag stå att arbetsförmedlingens kvinnliga och manliga tjänstemän sällan

intresserar sig för den ryska litteraturen och för Nobelpriset. Och ännu flera år skulle innan jag begrep jag kanske denna att sommardag i Solna räddade mig själv från många faror: I och med de jag när jag lämnade lokalen, hade i praktiken

steg tog jag själv tagit för mitt liv handling jag aldrig har

ansvaret nya - en som ångrat, fast den har kostat ekonomiska påfrestningar fristora en lansande skribent kan inte många år nå till någorlunda normal

nivå i inkomsterna.

Vad illustrerar denna berättelse

Med den kunskap jag i dag har bakgrunden till invandrarnas om arbetslöshet, vågar jag påstå jag 1970 permanenta att sommaren råkade ut för vanlig situation. Vår utbildning och våra en ytterst yrkeserfarenheter betraktades värdelösa, våra önskningar och som våra personliga planer inte till diskussion. Någon togs ens upp hade redan planerat vad skulle göra med våra liv i Sverige annan det enda förväntades göra helt enkelt underkastade - var att ett färdigt planerat inträde i det svenska arbetslivet. oss Det starka samhällets mönster hade inga fria för utrymmen nya tankar, handlingar, människor. Under tiden följde nya nya som förstärktes detta mönster. 1970 det inte svårt för vända var mig att

- 162

ANA MARIA NARTI

till det redan bestämda och söka min väg. De ryggen egen som kom till Sverige decennium efter detta skickades automatiskt

ett till flyktingförläggningar vilket jag inte skulle ha accepterat och

- placerades sedan oftast i små kommuner. Modellen för ett system

fullständigt berövade människorna initiativ och lust att själva som

för sina liv redan etablerad. ta ansvar var

Segregationens mekanismer

1994 gjorde jag lång studieresa i USA: Studiernas ämne

en var etnicitet och etniska relationer.

Gruppen europeiska journalister och lärare jag tillhörde reste

av till spridda över kontinenten för träffa professorer från

orter att olika universitet, forskare, politiker och tjänstemän från olika

myndigheter och många ledare för organisationer engagerade i integrationsarbetet eller i systematiska försök migra-

att stoppa tionen.

Ett många givande möten ägde i New York där fick

av rum

till föredrag professor emeritus Richard C. lyssna ett presenterat av

Wade, vetenskapsman med lång erfarenhet forskning

en av om

migrationen.

Han beskrev de resultat han hade kommit fram till i historiska

undersökningar angående invandrarnas inträde i det amerikanska

samhället.

Två slutsatser blev uppenbara. Den första är att integrationens första nyckel är ekonomisk: Om invandraren har tillgång till arbete

alltså till och lagenligt intjänad inkomst han/hon sig

en egen - tar före eller ghettot. Under den första tiden i det

senare ut ur nya landet hamnade alla nykomna i städernas och framför allt stor-

städernas segregerade områden, helt enkelt därför de inte

att

hade råd betala för boende. När Wade berättar in-

att annat om vandrarnas livssituation under andra hälften av1800-talet och

längre 1900-talet blir de första bilderna självklart mörka:

Trängsel i eländiga stadsdelar dominerade fattiga nyanlända,

av

möjligheter god ersättning för det arbetet, ofta

svaga att egna förekommande konflikter alla slag, smittsamma sjukdomar och

av

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

bränder... Men hur dåliga utsikterna verkade under inoavsett vandringens första tid och hur många nedsättande föroavsett domar skapade avstånd mellan nykomna och redan etablerade som stadsinvånare, lyckades de flesta migranter från grupperna av Europa irländare, polacker, judar från hela östliga Europa, ukrainare, italienare så småningom individuellt eller med hela - att familjen ta sig ut ur segregationen när den ekonomin föregna bättrades. Där uppenbara rasistiska hinder inte stod i vägen

utvecklades integrationen naturlig tack till-

som en process vare gången arbetstillfällen för alla. Detta betyder inte alls arbetsatt lösheten okänd för USA:s nyanlända invandrare, i jämvar men förelse med situationen i andra delar världen de

av var fattigas

möjligheter bättre i den snabbt expanderande amerikanska ekonomin där arbetstillfällen oavbrutet skapades. nya Den andra slutsatsen i professor Richard Wades forskning är

spännande: När det gäller bildande ghetton följde

av svarta proces-

sen inte väg i den europeiska invandringen.

samma som

Den analyserade historiska sin utgångspunkt i

processen tar

slaveriets upplösning när våg invandring kommer i

en stor av svart gång i och med f.d. slavar lämnar landsbygden för söka jobb att att i städerna. De tvingades också så invandrarna från svarta som - Europa hade tvingats börja sina liv i ekonomiskt och - att nya socialt stadsdelar. Skillnaden andra nyanlända svaga gentemot grupper att ekonomisk förbättring hos var en stora grupper av svarta inte automatiskt större frihet i rörelserna över stadens gav yta och inte heller större chanser smälta i bättre utvecklade att bostadsområden. Richard C. Wade beskriver den ekonomiska

expansionen hos den amerikanska befolkningen under de svarta hundra följer efter slaveriets upplösning den som som mest

framgångsrika i samhället. Detta är egentligen inte förvånansvärt,

tänker några särskilda faktorer: De talade landets om man svarta språk, de hade redan erfarenhet arbete i detta samhälle, de hade av fått stark social och psykologisk motivation för en ny ansträngningen förbättra sina villkor när slaveriet upphörde. Men de att svarta tilläts inte lämna ghettokvarteren. Tvärtom: Steg för steg

fördjupades segregeringen de bostadsytor de hade

av som svarta hamnat Så Wade beskriver händelseförloppet de flesta som var av

ANA MARIA NARTI

dessa kvarter ursprungligen märkta särskilt bestämda ytor för

som

Städernas ledare försökte inte medvetet tvinga f.d. slavar svarta: att

leva i särskilda stadsdelar. Avståndet mellan och vita att svarta växte gradvis när de vita började lämna de färgades och när

gator

hyresvärdar och fastighetsägare allt bestämt vägrade acceptera

mer boende än den vita.

av en annan ras

Enligt mina anteckningar från professorns föreläsning och

enligt den stencilerade sammanfattning han ställde till vårt förfogande har denna försämring pågått under århundrade. An-

ett strängningen mildra denna segregerande trend korn i gång

att mycket först efter de drabbningar i striderna för med-

stora

sent borgarrätter och den berömda Bill of Rights från mitten 1960-

av talet. När det gäller boendet är de situation fortfarande

svartas betydligt sämre än den situation alla andra etniska

som grupper

upplever. Över 30 framgångsrik integration när det gäller arbetslivet

av har gått och de återfinns i dag i alla positioner och i alla

svarta

yrken, inklusive de mesta prestigegivande professionella positio-

De är domare, forskare, affärsmänniskor, journalister, ner: välkända politiker. Trots detta har segregationens destruktiva mönster inte definitivt brutits när det gäller boendet. Och detta faktum har katastrofala följder.

ghettot upplöses alltså inte ekonomiska

Det svarta genom förbättringar hos invånarna. Allt fler människor trängs begränsade och ghettot tvingas expandera över sina yttre gränser. Då

ytor kommer fattiga från kvarter i konflikt med fattiga

yttersta svarta

med hudfärg i grannskapet. Rasism och våldsamma upplopp

annan

finner grogrund i instängdhet lätt omvandlar fattig till

en som fiende för fattig. Rasismen får också rötter bland de

en t.ex.

i den vita eller den asiatiska underklassen när de svagaste svartas områden tränger ut i omgivningen.

Wades andra slutsats är alltså enbart god tillgång arbets-

att tillfällen och förbättrad familjeekonomi eget arbetet inte

genom

räcker till för bryta segregationen i samspelen mellan männi-

att

skor med olika hudfärg. Skapandet miljöer där avslappnande

av och vänliga relationer kan komma i gång är be-

en process som

höver starka politiska och juridiska redskap. Bestämda för

program

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

förbättrad boendemiljö förankras väl i vardagen är lika nödsom vändiga lagar skyddar minoriteten och kriminaliserar som som

handlingar med öppet eller dolt syfte apartheid.

Under studieresans gång fortsatte till Los Angeles där liknande historiska angående asiaterna presenterades för processer forskare och ledare för olika etniska minoriteter med rötter oss av i Kina, Korea, Japan och Vietnam.

Också här blev det tydligt ekonomiska goda förutsättningar

att är absolut nödvändiga för integrationen och då i första hand långvarig tillväxt, rörlig arbetsmarknad och smidiga mönster för

kommunikation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Men sam-

tidigt blev det uppenbart fri och framgångsrik marknads-

att en ekonomi inte utgör tillräcklig grund för sunda etniska relationer. Också för asiaterna har The Bill of Rights haft avgörande betydelse tidigare hade dessa inte haft de formella mänskliga - grupper ens rättigheter de teoretiskt innehade sedan slavsystemets som svarta

undergång.

En kines eller korean kunde sällan amerikanskt en ytterst

medborgarskap före 1965, familjeåterförening accepterades inte för

de gula", japanerna drabbades hårda förföljelser under och efter av andra världskriget. Efter införande och allt mer enveten tillämpning antidiskriminerande lagar har dessa av nya grupper några decennier vunnit starka positioner i näringslivet och i uni-

versitetsvärlden. När besöker Los Angeles behöver man man knappast information eller undervisning för asiaternas framatt se gångsrika inmarsch i det amerikanska livet: De japanska och koreanska bankerna sina skyskrapor himlen reser mot som post-

moderna över lyckad integration.

monument en En slutsats kunde jag dra möten i USA: Ett löst annan ur centraliserat samhälle i ständig rörelse är i migrationstider bättre

rustat än ett välorganiserat centralstyrt samhälle. Vad slår

som en när kommer i många lokala amerikanska miljöer är den vikt man folkrörelser har, den frihet människorna förfogar över för ortens att plats itu med de frågor intresserar dem beta som utan att höva vända sig till centrala myndigheter eller hierarkiska högre organisationskretsar för tillstånd eller skaffa sig medel för att aktioner. Den federala politiken Verkar dra till sig egna upp-

ANA MARIA NARTl

märksamhet under valkampanjerna och inför mycket omfattande

reformer när Clinton försökte reformera sjukförsäk-

- som t.ex.

ringssystemet förefaller folk betydligt engagerade i

annars mer

-

lösningen lokala problem. Och den federala förvaltningen

av ser

och ganska likgiltig när praktiskt sätter i gång med avlägsen ut man de olika svårigheter. Kyrkor och skol-

att finna utvägar ur orternas

frivilligt arbetar för de mänskliga föreningar, organisationer som

och etniska sammanslutningar vill tränga fram i

rättigheterna som

medierna med bilder sig själva, yrkesgrupper ställer

egna om som

för nyanlända invandrare civilingenjörer stödjer nyss

upp - som ankomna ryska judar med hög kompetens eller stiftelser

- som samlar för förbättringar i kulturen och miljön; alla sorter

pengar

initiativ intensivt och tillsammans näring till ständig av agerar ger

förnyelse.

Så kommer det sig delar städerna genomgår överraskande

att av perioder Växlande och uppgångar. I Washington fick be-

av ner-

söka mycket pittoresk labyrint gång i tiden

en av gator som en hade varit lyxkvarter för långsamt förfalla och bli till ghetto:

att Hus och lägenheter delades i och hyste hel

segment som var en en nyanländ familj mycket Samma kvarter blev under det

små ytor.

decenniet för spännande arkitektoniska experisenaste en arena

moderiktigt bostadsområde för kulturens och hantment och ett verkens olika yrken. Liknande förvandling kunde jag ta del i

av New York. Vissa gång förslummade delar Down Town där

av en av

off-off-Broadway exploderade 1970-talet är 1990-talet

blomstrande kulturkvarter för medelklassen.

Att vända blicken tillbaka från USA till Sverige är inte alls

uppmuntrande. Wades nycklar för lyckad integration är sagt

som

ständigt tillväxt och smidig arbetsmarknad i upprepade en en som omgångar skapar arbetstillfällen, faktorer förstärks

nya som av starka lagar och för segregationens tendenser.

program att stoppa Vi alla i dag närstående framtid snabb och kontinuer-

vet att en av

tillväxt inte är vänta och Sveriges invandrare har haft

att att en

i arbetslivet än svenskarna till och med 1980-

svagare position

talets överhettade arbetsmarknad. Den lag etnisk diskrimine-

mot

trädde i kraft 1994 och alla för ring som sommaren program integration har hittills inte utmärkt sig synliga framgångar.

genom

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

Däremot talar alla oerhört mycket integration och använder om klingande vackra ord i ständigt upprepade tal. Vad hindrar oss att från 0rd till handling

Ingen konspiration

Jag söker hos de människor jag arbetar med sedan slutet svar av 1994 mycket långvarigt eller arbetslösa invandrare, de - permanent

flesta med humanistiska, samhällsvetenskapliga eller konstnärliga

yrken. Deras historier liknar varandra: De kom, de försökte sina

utbildningar och yrkesmeriter erkända, de fick visst erkännande ett efter det Verket för högskoleservice började ekvivapapper att lera utländska utbildningar; diplom från hemlandet och intyg men

från Högskoleverket betydde i praktiken intill näst ingenting.

Personalchefer svarade aldrig ansökningar utannonserade om jobb, socialsekreterare och arbetsförmedlare gjorde allt de kunde för antingen försöka "placera" dessa människor ned

att lägre

arbetslivets skala, arbetsuppgifter egentligen inte krävde som någon akademisk utbildning alls, eller lät de vanliga rutinerna styra: Dessa arbetslösa skulle vissa kurser, de skulle sedan vänta att perioder månaders arbetslöshet skulle över medan de nya av sex skickade i väg oändligt många ansökningar -fast de visste att hoppet att anställning litet de skulle sedan med i var ytterst någon åtgärd. Också åtgärdernas verksamheter hade lite eller ingen

anknytning till tidigare utbildningar och kompetenser.

Det som hände mig 1970 arbetsförmedlingen i Solna hade inte sommaren alls varit ovanligt: Det den svenska myndighetens tjänsteman var skulle planera mitt liv i Sverige och inte alls jag själv. som Handledare och rådgivare träffar arbetslösa invandrare säger som

inte att hemländernas utbildningar och yrkeserfarenheter är

värdelösa de allmänt accepterad och - men agerar som om en tyst, allmänt rådande skulle dem rätt några minuter norm ge att radera bort den arbetslöses tidigare liv.

I dag talas det ofta socialkontor och arbetsförmedling om

personliga handlingsplaner för bidragstagare och arbetslösa, i

men praktiken har jag hittills inte stött någon handlingsplan har som

ANA MARIA NARTI

växt fram riktigt levande samarbete mellan "klient" och

ur ett

ansvarig tjänsteman. Det är alltid tjänstemannen bestämmer

som vad klienten ska göra. Och för initiativ är

utrymmet egna ytterst

begränsat. SFI Svenska för invandrare, Komvux, kunskapslyftet, kommunala projekt och projekt anordnade arbetsförmedlingar-

av

söker deltagare det händer sällan rörelsen går i na - ytterst att

riktning: Att eller några arbetslösa själva ritar just motsatt en den plan de vill följa och får stöd omsätta den i praktisk hand-

att ling. Arbetet inom EU:s Socialfond mål 3 alltså stöd för utsatta

-

arbetslösa ungdomar, kvinnor och invandrare med särgrupper skilda svårigheter klara illustrationer till denna grundläggan-

- ger de obalans i relationerna mellan det starka samhällets representan-

och de medlemmar. Till detta ämne -fördelter svaga gruppernas ningen stödbidrag från EUzs Socialfond mål 3 återkommer jag

av -

i mina betraktelser. senare

En turk leder Rinkebys aktiva turkiska för-

ung som en av mest eningar berättade gång för mig förortens tunnelbanestation

en om

metafor för hela samhället. Klockan sju till nio som morgonen väller de i ström ut tunnelbanan" sade han. Klockan

en stor ur fyra till fem eftermiddagen lämnar de förorten sätt.

samma Det är svenskarna får ta betalt för att ta hand invandrar-

som om na." Och jag just detta mönster utgör det största hindret

tror att -

hinder inbyggt i själva samhällets struktur sig ett - som reser som

tjock i vägen för alla goda avsikter åstadkomma integraen mur att tion: Delningen samhället i aktiv och passiv sektor, i

av en en

har bestämma och sätta i gång handling och grupper som rätt att

bara förväntas åtgärder, handlingsplaner,

grupper som ta emot

utbildningsmodeller och organisera sig de andra i

sätt att som den aktiva sektorn har fastställt.

Att sådan delning samhället existerar är inte resultat

en av av

någon illvillig eller medvetet förtryckande konspiration, utan helt

enkelt naturlig följd särartad historisk utveckling. När

en av en folkhemmet skulle nå fulländning under de decennier följde

som andra världskriget, korn samhället allt bygga starka struk-

mer att

för s.k. full sysselsättning. Alla invånare skulle arbeta för att turer försörja sig och alla skulle omfattas bestämda organisatoriska

av

system antingen i fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer,

-

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

vilket i praktiken betyder alla förväntades antingen bli

att att

löntagare eller företagare. Samtidigt växte samarbetet mellan

stat, landsting och kommuner å sidan och företag å andra

ena stora sidan. Någon särskild uppmärksamhet ägnades samhälls-

inte av byggarna till de små företagen och ännu mindre intresse visade de för förutsättningarna att sätta i gång tidigare okända arbetsenheter

små kooperativ, helt små kunskapsföretag, föreningar för

- nya frilansande uppdragstagare och konsulter. Under de årtionden då nuvarande arbetsrätt och nuvarande mönster för relationer mellan arbetslivets olika aktörer fastställdes i lagar och bestämmelser

inte minst i skattelagarna visade varken politiken eller närings-

-

livet särskilt mycket inför frågor möjligheterna

engagemang om för finna aktiva för sig själva och för

nya grupper att arenor ovanliga produktion och distribution och tjänster.

arter av av varor Resultatet sådana för egentligen inte

är att arenor nya grupper

finns i dagens Sverige.

Redan långt innan jag började arbeta tillsammans med de arbetslösa hade jag haft hundratal tillfällen inpå bara skinnet

att erfara skillnaderna mellan arbetslivets etablerade aktiva sektor och den trånga och lilla fåra där den icke erkända arbetskraften

otrygga får röra sig.

Jag har under alla mina tjugoåtta år i Sverige tjänat mina

pengar som fri skribent, timanställd lärare och projektledare för projekt

jag själv har i gång. Ingen dessa positioner försvaras

satt av av någon särskild bestämmelse, inga särskilda rättigheter för den "fria" arbetskraften har någonsin kunnat skydda mig godtycke

mot och hänsynslös behandling från vilken fast anställd byråkrat eller arbetsledare helst. På halv dag kunde kurser och seminarier

som en jag under många år hade hållit kurser och seminarier studen-

- som terna uppskattade högt -tas ifrån mig, ibland utan att den institution tog ett sådant beslut brydde sig informera mig

som ens om att

förändringen i den berörda högskolans studieplaner. På

om samma sätt kunde min medverkan i vissa tidningar och tidskrifter upphöra

Vissa fast anställda journalister eller anledning om av en annan kände sig förargade över mina åsikter.

Kontakterna med tidigare elever från mina kurser Dramatiska institutet och Danshögskolans avdelning för mim bekräftar

ANA MAFNA NARTI

dessa erfarenheter. Många de utexaminerade studenterna kliver

av

i yrkeslivet fria regissörer, skådespelare, scenografer, efter-

som

antalet fasta allt begränsat. År efter år

som anställningar är mer

arbetar dessa nykomna i kulturen svältlöner. Inte sällan händer det de förbereder eller producerar vackra föreställningar

att medan de officiellt inte arbetar enbart söker arbete: Den

utan

mycket låga arbetslöshetsersättningen är den minimala rund

vilken dessa människor försöker vidare i sina åren

yrken. går,

mina före detta elever är inte längre många dem får

unga, av erkännande i recensioner och kritiska kommentarer, den

men personliga ekonomiska ersättningen förblir eller mindre

mer symbolisk, medan beställarna kultur tjänstemän i den offentliga

av sektorn, fast anställd personal olika institutioner och skolor

tillåter sig när helst dra ned nivån ekonomisk

att som att ersättning för de fria" eller att tvinga dem arbeta för helt

oacceptabla arvoden.

Det svenska arbetslivet har länge varit Fast anställda

segregerat:

har länge haft betydligt bättre förutsättningar än tillfälligt anställda

eller fritt verksamma medborgare. Under 1970- och 80-talen

var skillnaderna mellan dessa inte särskilt tydliga. Arbetslös-

grupper heten låg och de flesta invånare fast anställning kunde

var utan försörja sig sitt arbete de alltid fick mycket lägre och

- även om

inkomster än de med fasta anställningar. 1990-talets otryggare höga arbetslöshet har definitivt ändrat detta förhållande och den hotar slutgiltigt antal människor från möj-

att stänga ut ett stort ligheterna försörja sig betalt arbete. Arbetsmarknads-

att politiken fortsätter ändå bygga bestämmelser utformade i

att

tider högkonjunktur och med höga tal fasta anställningar.

av av

Ingen strategi går vidare i dessa vältrampade spår kan någon

som gång öppna vägen för de långvarigt arbetslösas återinträde i arbetslivet.

Fixeringen vid de fasta anställningarnas värde har både direkta och indirekta destruktiva effekter. De direkta negativa följderna

av denna ordning i arbetslivet har jag redan hastigt beskrivit, när jag berättade den totala ojämlikhet karakteriserar relationerna

om som mellan fast anställda ansvariga och fritt arbetande medmänniskor. De indirekta onda resultat dyrkan fasta anställningar har

som av

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

upphov till finns upptäcka i mentalitet och oskrivna koder gett att

hos personalchefer och arbetsgivare. Det högsta sociala betyg

en arbetsökande kan bära med sig är aktuell arbetslivserfarenperson het, och när det gäller den offentliga sektorn dessutom aktuell arbetslivserfarenhet från just den offentliga sektorn. Läs alla jobb Det räcker för förstå människor annonser om nya att att som aldrig eller för länge sedan arbetade i detta land egentligen inte har

chans att närma sig någorlunda vanlig anställning.

en en

Socialbidrag eller arbetsmarknadsåtgärder verkar därför i många

fall direkt diskvalificerande kriterier när det gäller kontaktersom med arbetslivet. na Personalcheferna begriper omedelbart sökande är evig att en kund hos socialtjänst och arbetsförmedling när meritförteck-

ningen bara berättar kurser och arbetsmarknadsåtgärder,

om varvade med tomma perioder inte relateras till arbetsinsatser som eller studier. Bedömningen blir då: för länge sedan "En person som eller aldrig har arbetat i Sverige, vilket är det total samma som

diskvalificering. Ansökningen åker rakt ned i papperskorgen. Det kan inte tal anställningsintervju.

vara om en

Hopplösa konkreta fall

Låt mig illustrera dessa påståenden med exempel från vår Vardag. Starta eget betraktas lösningen för många "våra vara av projektdeltagare: De har aldrig eller kort tid arbetat i yttest Sverige, bristen färsk arbetslivserfarenhet och kontakter, av-

saknaden kunskap vardagliga rutiner och yrkesspråk

av om anses diskvalificera dem när det gäller vanliga anställningar. Eftersom många invandrare någorlunda har funnit lösning dessa en problem genom att starta eget fast de flesta överlever - som egna företagare med låga inkomster ivrigt våra ytterst - uppmuntras deltagare att göra det Många dem har redan gått olika samma. av

starta eget"- kurser för vilka arbetsförmedlingarna antagligen har

betalat stora konsultarvoden. Men till och med lämnar om sidan de alldeles för allmänt informativa kurserna - och det är gott dem i arbetsförmedlarnas kataloger över erkända utbildningar om -

ANA MARIA NARTI

stöter våra människor svårigheter gör de antingen stora som att

lägger redan registrerad firma fort de upptäcker

ner en som att perioden med "starta eget-bidrag närmar sig slutet, eller de att

överhuvudtaget inte vågar sig den redan planerade vägen.

ge De största svårigheterna skrämmer dessa tillbaka som personer

i passiviteten är två; omöjligheten acceptabelt sätt skaffa

att sig eget kapital och det långsamma inflödet intäkter i etableav

ringsfasen.

För kunna sätta i gång företag, behöver självklart att ett nytt - den blivande ägaren investera i lokal, utrustning, arbetsmaterial Lån får med hjälp Almi och Nutek bara själv osv. man av ,om man kan lägga fram antal tiotusenkronor. Några invandrare lyckas ett göra det med hjälp släktingar eller efter att göra slut allt de - av tidigare kunnat samla. Men så snabbt verksamheten startar upptäcker de att de ändå saknar likvida medel nödvändiga för den

vardagliga arbetsgången. Och intäkterna kommer alla

- som människor har verkat inom småföretag vet mycket långsamt som de första åren med verksamhet. Klämda mellan sådana en ny svårigheter känner människorna sig allt osäkra. Arbetslöshetsmer ersättningen för dem har rätt till den visar sig plötsligt - som -

ett mycket tryggare och lugnare sätt att grunda familjens eko-

som

nomi än det företagets högst problematiska intäkter.

egna Firman läggs ned, den nyblivne ägaren återvänder till den hopplösa arbetslöshetens armé. Ännu skrämmande har jag fått del det

mer exempel av när gäller

människor med journalistiska eller konstnärliga yrken kan som knuffas företagande överambitiösa rådgivare och i eget av

stödgrupper. Det finns i Sverige inkomstbringande

arter av verksamhet är så riskfyllda medierna och konstproduksom som tionen. När tidningen Metro skulle lanseras, räknade ägarna kallt med ett första år förlust i miljonklassen. Nu blev det inte så av -

eftersom tidningen är mycket professionellt utformad och efter-

överenskommelsen med SL från första dagarna blev riktig som en

trampolin för gratisdistributionen. Men när olika invand-

grupper

försöker sig i tidningsvärlden och producera tidningar

rare ge för invandrare antingen modersmålet eller svenska -finns det rådgivare till hands är kompetenta för informera som nog att

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

dem de oerhörda risker lurar bakom hörnet. Rådgivarna är

om som specialiserade livsmedelsbutiker eller enklare varianter

t.ex. av

export-import och lite tidnindsproduktionens

vet ytterst om risker. Invandrade journalister förtvivlan kastar sig huvud-

som av stupa i äventyret med tidning kan lätt falla offer för denna

en ny okunskap. Annu värre är det när invandrade filmregissörer möter konsulter vill övertala dem att etablera filmfirmor utan

som egna att något sätt ta hänsyn till den filmkris råder i Sverige

som sedan minst två decennier.

I många fall är själva diskussionen starta eget

om snarare en

förolämpning någorlunda acceptabel dialog. När det gäller

än en

socialbidragens kunder och folk med lägsta möjliga kas-ersättning

är själva tanken ett eget företag absurd. Det gäller människor

aldrig har råd att bio eller tidning som prenumerera en varifrån ska de några tiotusen kronor för lägga grunden för

ta att ett banklån skaffat med stöd från Almi Och hur ska de det självförtroende och den den energi behövs för

tro egna som att driva helt verksamhet Under år har de blivit behandlade

en ny

objekt för alla åtgärder medan alla deras tidigare som sorters erfarenheter och önskemål i praktiken har förnekats.

För de vill sätta i gång arbeskooperativ är situationen långt

som ifrån bättre. Till och med alla komplikationer med

om startens kapital, lokal, utrustning och kundkontakter är lösta, ställer fackföreningarna hårda krav. Från första inkomstdagen ska arbets-

kooperativen betala avtalsenliga löner. Ytterst små företag

nya kan från födelsen sig sådan lönebörda vilket innebär

ta en - att

arbetskooperativen i Sverige i praktiken förbjuds facket.

av

Listan eländiga fall och situationer kan förlängas med många andra dystra exempel. Den värsta bild jag har stött och då inte

bara gång är den invandraren energiskt och med stor

en - av som

hängivenhet ska bevisa sin duglighet för till slut upptäcka att

att han/ hon har blivit bestulen sitt arbetes resultat. Jag ska

ta upp

de historier jag känner till. En duktig dataprogrammerare en av från Rumänien fick praktikplats mindre företag i Stockholm.

ett Hon skulle under månader skräddarsy de företaget

sex program behövde och hon fick löfte vidareanställning

om om programmen godkändes. Under hela praktiktiden arbetade hon besatt. Pro-

som

ANA MARIA NARTI

visade sig mycket användbara och gick rakt in i föregrammen vara arbetsrutier, min bekant fick inte den lediga plats företagets men personalchef hade talat När hon frågade vad hade tagets om. som hänt fick hon hon inte passade i gänget. Platsen hade veta att gått till och betydligt lägre kvalificerad svensk kvinna en yngre som "på naturligt sätt hade kommit i arbetsgruppen". En liknande historia från Göteborg är betydligt svårare rekonstruera att många dunkla verkar har förmörkat händelseförloppet. I moment

den stora invandrarutredningens "Arbete till

en av rapporter invandrare SOU 1955:76 åsikter och erfarenheter - summeras avsedda att underlätta invandrarnas inträde i arbetslivet. Där berättas också TIAC Training, information and Competence, om ett stort försök startat och samordnat Göteborgs universitet. av

Jag kände till TIAC och de mycket förväntningar projektet

stora

skapade slutet denna ansträngning är allt än glädjan-

men annat de. TIAC har helt enkelt långsamt förlorat sina deltagare när hoppet betalt arbete har visat sig helt oberättigat. Den om vara mest drivande TIAC:s medarbetare, grek, själv sig av en tog

skulder för förverkliga planerna med marknadsförings-

att en

kampanj rullande utställning presenterad tåg -i Kina.

- en ett

Några Göteborgs väletablerade konsulter och företagare gjorde

av flera kostsamma till Kina i samband med diskussionerna resor kring projektet verksamheten lades ned. Den invandrare men som hade belastat sin ekonomi med skulder för föra egen stora att

planerna i hamn tvingades flytta till Norge för undvika den

att

mycket laddade negativa stämning omringade honom i

som

Göteborg efter projektets nedläggning.

Sådana fakta har slutat uppröra mig. Hur skulle jag kunna bli inför olika individuella misslyckanden Stora diskrimiarg grupper kollektivt i Sverige grund regler betraktas neras av som som

heliga. Vad än kollektiv och systematisk diskriminering är

annat innebörden i den berömda lagen "sist in, först ut" Denna lag garanterar tryggheten bara för folk sedan länge är inne i den som

fasta anställningens position. Alla andra tvingas

trygga av samma lag att acceptera ständigt hotande otrygghet. Sist in, först ut" en betyder ingenting annat än alltid hamnar i att tre stora grupper en ställning än arbetskamraterna med lång vistelsetid inom svagare

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

företaget. De är: Ungdomarna med kort eller ingen

tre grupperna arbetslivserfarenhet, kvinnor med osäker ställning i arbetslivet

deltidsarbetande eller eviga vikarier får möjlighet att

som sent en komma i fast anställning och självklart invandrare inte

en - som

kan åberopa lika lång tid inne arbetsplats svenskar

en som som hade fått anställning innan invandrarna hade kommit i landet.

Påtvingad delaktighet

Debatten har redan gått i flera omgångar. Våren 1993 samlades

en rad invandrarforskare ett seminarium arrangerat SNS

av - Studieförbundet för näringsliv och samhälle och presenterade

siffror invandrarnas arbetslöshet. Sedan dess har journalister

om och politiker, forskare och tjänstemän från olika myndigheter talat

och skrivit denna höga arbetslöshet bland invandrare,

om om invandrare och bidragsberoende, behovet Ingen-

om av nya grepp. ting eller lite har ändrats i praktiken. Den invandrar-

ytterst stora

politiska utredning Björn Rosengren ledde lade fram sina

som

1995 och 1996. Många intressanta förslag fanns bland de rapporter

botemedel och behandlingsmetoder olika röster förespråkade.

som Inte enda dessa förslag till diskussion för att omsättas i

ett av togs

praktiken. Nästan samtidigt kom den s.k. Storstadsutredningen med väl-

klingande deklarationer "Samverkan, Egenmakt, Arbetslinjen".

om

Inte heller denna utredning upphov till någon förnyelse i

gav

praktiken. Det intryck får sig i bekämpning

man när man engagerar

arbetslöshet bland invandrare är alla vill väl att allting av att men fortsätter i gamla spår, ingen orkar ta ett första steg i

att ny

riktning.

Om jag lägger ihop dessa upprepade erfarenheter vackra

-

deklarationer, intressanta utredningar, skapande förslag följda av

.

näst intill inga förändringar i den konkreta vardagen och jämför

dem med de slutsatser jag kunder dra under studierna etniska

om

och integration i USA, jag jag har formugrupper tror att rätt att

lera några antaganden. Kanske är Sverige alldeles för grundligt

ett centraliserat samhälle för överhuvudtaget tanken smidighet i

att relationerna med invånare ska kunna slå i effektiv hand-

nya rot

ANA MARIA NARTI

Kanske har det utomordentligt välutvecklade svenska ling syste-

för regleringar arbetslivet helt täppt igen öppningar mot met av

och initiativ Kanske kors-och-tvärsnya grupper nya är näten av förbindelser mellan alla möjliga organisationer och den

stora

offentliga sektorn hinder för uppkomsten organisationer

ett av nya

och små lokala sammanslutningar direkt engageradei bekämp-

ningen arbetslöshet

av

För mig är det tydligt det svenska arbetslivet inte alls be-

att sitter den struktur, den beredskap för förändring och

dynamiska

rörlighet är uppenbar i USA. Vi lever mitt i världens

som en av

reglerade för arbetsliv, rör ständigt i strängast arenor oss en

detaljerade bestämmelser och svårt tolkade labyrint av normer. Ekonomiskt är det svenska arbetslivet långt ifrån smidigt eller

inspirerat längtan efter frihet och politiskt står strukturerna i

av arbetslivet fast grund byggd för allt Ökande tillväxt

en en - som inte längre förekommer och näst intill total inordning be-

en av

-

folkningen i de fasta anställningarnas kategori- en kategori vars

dominans arbetslivet i verkligheten urholkas från dag till dag.

över Politiska och juridiska redskap kan öppna vägen för de

som nykomna saknas. Lagen diskriminering i arbetslivet är i

mot ny

den trädde i kraft 1994 och visade sig snart Sverige sommaren

-

ineffektiv. Den proposition lades fram för-

fullständigt nya som

mycket den har ännu inte besommaren 1998 är vassare, men

arbetats i riksdagen.

Förtroendeklyftan

En kom invandrarnas vardag i och med inträdet i

ljusning

Europeiska unionen. Plötsligt kunde stöd från EU fram-

man för allt ekonomiskt stöd -för tankar och handlingar Men an-

nya

skulle i alla fall manglas svenska tjänstemän och

sökningarna av

svenska nämnder och del hamnade då rakt i

en stor av pengarna den sektorns famn. Av projekt initierade och avslutade i

offentliga

Stockholms län med hjälp från EU:s Socialfond mål 3

av pengar har den största delen anordnats kommuner, arbetsförmedlingar

av och traditionella starka svenska organisationer. Varför EU:s

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

bidrag till bekämpning arbetslöshet utgör bara 5% de av av

summor som Sverige satsat bekämpning arbetslöshet och av dessa 95% satsningar går alla raka vägen till den offentliga av sektorn Varför skulle då också de 5% EU sänder till de som mest utsatta grupperna väg Behöver den svenska offentliga samma sektorn världens största och starkaste stöd från EU:s fonder - för de ustatta mesta

Några fristående invandrargrupper har fått sätta i gång egna projekt med EU-stöd bland dem Afrikanska Akademiker- -

Gruppen, Internationella Företagarföreningen i och den Sverige

arbetsgrupp jag tillhör Stiftelsen InterEtniskt

KunskapsForum-

de är och de har hittills också fått färre

men rekrytera betydligt

deltagare än det antal deltagare kommuner och arbetsförmedlare

har fått tillstånd rekrytera. att

Mönstret har alltså inte brutits stödet från EU plötsligt trots att har öppnat möjligheter för invandrarna. Det

nya är majoritets- 2

samhällets styrande fortfarande godkänner, kongrupper som trollerar och bedömer invandrargruppernas verksamhet.

Går i analys de relationer långsamt växer man en av som mellan ansvariga i den offentliga sektorn och fristående innya vandrargrupper inifrån vill bekämpa arbetslösheten blir bilden som

ännu diskutabel. De regler har fastställt och det mer som man gäller svenska regler, andra EU-länder har andra liberala mera regelverk stöter över allt hinder. De fristående - man nya ska förbereda sina projekt hand, grupperna egen utan någon

säker ekonomi för förprojekteringen. De ska inte investera i egen

utrustning utan bara hyra maskiner och dataprogram under korta

perioder. Lokalernas hyra får betalas EU:s bidrag

ur men hyres-

kontrakten för arbetslokaler brukar j täcka tre år, medan projekten

begränsas till kortare perioder. Kort Man kräver arrangösagt: att i ska göra det omöjliga möjligt, ska arbeta för låga

rerna ersättningar

med fulländade ekonomiska rutiner och utbildningsmetoder i men dessutom alldeles metoder och med resultat. nya ytterst goda -

Och fort bidragsgivande myndighet får kännedom

som en om fristående projekt är väg EUzs stöd, minskar denna att ett att

myndighet sitt för den berörda vilket engagemang gruppen faktiskt strider EU:s direktiv tydligt talar balansemot som om en

ANA MARIA NARTI

rad fördelning mellan den nationella och den transnationella

finansieringen.

Jag går längre i beskrivningen de relationer med tiden av som har vuxit mellan min arbetsgrupp och de tjänstemän hittills som har stöd -inte grund någon ideell impuls till solidagett oss av ritet, därför politiska beslut hade fastställt att stöd skulle utan att delas till integrationsarbete. Visst har olika ställen mött ut förstående och välvilliga samarbetspartner och det bästa stödet fick och får från Länsarbetsnämndens EU-kansli - men många andra ställen har stött både misstänksamhet och ren illvilja. Brev inte bli besvarade, ansökningar ligger och som som väntar under år och fyra månader när det egentligen svar ett gäller redan lösta problem och diskussioner bör ett positivt som avvisande reaktioner förklaring, nedsättande bedömsvar, utan ningar från tjänstemän aldrig har bemödat sig tala med som om att enda långtidsarbetslös invandrare. Jag har under mina i denna en

verksamhet fått rik samling exempel attityder och

en av

reaktioner uttrycker aggressivitet än samarbetsvilja.

som snarare Och jag har ingen förklaring för detta än den välkända och annan ofta beskrivna jantelagen i modern tappning. Vissa tjänstemän och tyvärr är de inte betraktar arbetslösheten sitt eget - som revir. De alla initiativ inte kommer från den ser som egna gruppen fräckt intrång i verksamheten. Ibland skulle kunna som ett man tro dessa tjänstemän inbillar sig de äger de arbetslösa att att En iakttagelse gör jag ofta i kontakterna med de ingrupper vandrare jag möter: Avståndet mellan dem och samhället de lever i

lämnar område öppet för missförstånd och feltolkningar. ett stort Många förefaller inte vilja eller kunna information. De läser ta inte svenska tidningar med undantag "Metro de bläddrar - av som i tunnelbanan de lyssnar inte nyhetssändningar i radio, de läser inte det finstilta ibland inte heller delar den andra men av olika officiella dokument de får ta del de kommer

texten av,

inte till informationsmöten och bryr sig inte särskilt mycket om

bestämmelser och regler angående boende, samlingslokaler, försäkringar, hälsoproblem. Det typiska exemplet är invandraren

som har haft arbete och först när han/ hon drabbas arbetslöshet som av upptäcker det skulle ha varit betydligt bättre han/ hon i tid att om

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

hade gått med i fackföreningen. Nu faller denna människa direkt från ett hyggligt betalt arbete i socialbidragens utsatthet.

Arbetslösheten fördjupar detta avstånd. Invandrare inte

som arbetar har lätt att "förlora delar det svenska språk de tidigare

av hade tillägnat sig, deras datakunskaper tränas inte och de kan inte

ta del kontakterna med yrket försvagas och in-

av nya program, ny formation och dokumentation utvecklingen specifika

om professionella kan inte regelbundet hämtas in. Och när den

arenor

arbetslöse redan hamnar i rundgången åtgärd arbetslöshetsperiod

-

åtgärd, då börjar alla dessa negativa attityder hastigt öka klyftan

mellan den arbetslöse och världen omkring.

Under 1998 hade jag flera tillfällen med ögon

att egna se detta Växande avstånd bekräftas. Plötsligt blev det svårare och

rekrytera deltagare till kurser och projekt ett fenomen

svårare att -

många andra projektledare och kursanordnare upprepade

som gånger vittnade Folkhögskolor och kursledare inom kun-

om. skapslyftet, projektledare inom verksamheter med EU-stöd och studieförbund stod elever. Det de arbetslösa över

utan var som om

skulle ha tagit slut i Sverige eller de hemliga en natt som om genom överenskommelser skulle ha beslutat strejka, inte längre

att att delta i någon arbetsmarknadsåtgärd. Denna utbredda reak-

sorts tion borde ha fungerat allvarlig signal för alla inblandade

som en

myndigheter fast ingen debatt eller analys kom i gång kring

ämnet. För min del tolkar jag den svårt förklarliga frånvaron

annars

deltagare i olika aktiviteter försämring i redan av som en ny en dåligt fungerande kommunikation. Avståndet mellan invandrare

och majoritetssamhälle fördjupas, förtroendeklyftan hindrar

minoriteternas individer från nödvändig orientering i det land

en

är tänkt bli deras hemland. De känner sig inte hemma här som nya och det eviga främlingskapet gör att de inte orkar del det

ta av som händer runt omkring dem.

Det faktum före valet delades

att nya stora summor strax ut av

före detta integrationsministern Lars Engqvist till många kom-

och stadsdelar för satsningar i s.k. för muner nya program utveckling utsatta bostadsområden väcker långt ifrån min

av entusiasm. En gång till ska den offentliga sektorn lösa invandrar-

problem, gång till ska armé svenska politiker, tjänstenas en en av

ANA MARIA NARTI

och utbildningsanordnare "ta hand invandrarna Att män om man

sedan när projekten redan är planerade, arbetsledningen fastställd

och modellerna för integration redan klart presenterade papper

kallar till möten och bjuder den berörda lokalbefolkningen

stora -

bli delaktig, komma med synpunkter, börja samarbeta med att egna de ledare och handledare redan har blivit anställda gör inte

som saken bättre. Delaktighet kan inte kommenderas fram. Människors

den handlingen skapas inte med befallningar uppifrån.

tro egna

Varför är de svenska politikerna förvånade när de invand-

ser

valdeltagande ständigt sjunka När vid andra tillfällen än

rarnas under valdagen är invandrarna välkomna med sina initiativ,

egna sina planer, sina för sina liv

egna egna sätt att ta ansvar

Författarpresentation

Ana Maria Narti är frilansjorunalist och arbetar sedan flera år med projekt avsedda öppna kontakterna med arbetslivet för högut-

att bildade arbetslösa invandrare. Hon kom till Sverige 1970 från Ceausescus Rumänien, skriver kolumn Dagens Nyheters ledarsida och är aktiv inom Folkpartiet liberalerna.

Referenser

1995 Att röja hinder för Samverkan Egenmakt Arbetslinjen

Delbetänkande Storstadskommittén SOU 1995:142.

av

Stockholm: Fritzes

"Sverige, framtiden och mångfalden" Slutbetänkande från

1996 Invandrarpolitiska kommittén SOU 1996:55. Stockholm:

Fritzes

Stark, Agneta red. 1997 Ljusnadeframtid eller ett långt farväl

Den svenska välfärdsstaten i jämförande belysning. Rapport till

fördelningen ekonomisk makt och eko-

Utredningen om av

nomiska mellan kvinnor och män SOU 1997:115

resurser

PÅTVINGAD DELAKTIGHET

Berg, Jan O. mfl. 1997 Förnyare, Frustrerade 06/9

Fria agenter Rapport från forskningsprojekt arbetslösheten och Den

ett om dolda Världen. Stockholm: City University Press

KUNGL. BBL.

1993 in 2 5

Stoor; to M

Därför anordnar offentliga seminarier runt om i landet. Till seminarierna bjuder in forskare och idédebattörer att bidra med sin kunskap och sina värderingar kring de frågor tycker är värdefulla att samtala loing. Varje seminarium dokumenteras i form skrift. av en

g o v

är adressen till Demokratiutredningens

webbplats. Här finns möjlighet att föra en iii debatt kring demokratin demo- kratitorget är öppet för alla. Ett antal krönikörer kommer att

kommentera demokratiproblem och

andra demokratidebatter. Här kan Du också informera dig om och föra dialog kring utredningen. Direktiv i fulltext, arbetsplan och utredningens protokoll är dokument Demokratiutredmngen kommer kan hämta hem. man fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpanpublicera skriñserie med essäer, de aktuella skrifter och seminarier. en om debattartiklar, seminarieinlägg och Man kan dessutom del debattta av forskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa Den omfattande demokratiforsk- utredningens skiifter. ning som bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar nätet av och högskolor ställs detta vis till för- där demokratifrågor dryftas olika fogande för alla är intresserade satt. som av

demokratifrågor.

Information titlar, utgivningsom dag, priser finns utredningens m.m. V1 svarar garna fragor och lämnar webbplats. ytterligare information utredningom ens arbete. Adress och telefonnummer till utredningens kansli finns nästa En av utrednmgesuppgifter att Stl- sida. ar mulera det offentliga samtalet.

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRIFTSERIE

12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från

-

ett seminarium SOU 1998:145

13. Invandrarskap och medborgarskap.

Dokumentation från ett seminarium

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen,

i EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning och folkrörelsernas förändringar. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom v offentliga seminarier runt om i landet - webbplatsen www.demokratitorget.gov.se med fria

debatter och möjligheter att informera sig om och

föra dialog kring Demokratiutredningen 0 en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie-

inlägg och forskarantologier.

Finns det något nederlag som är större för den svenska folkstyrelsen än de invandrade medborgarnas uteslutning och utanförskap

I den här småskriften ger forskare från kulturgeografi, statsvetenskap och sociologi/feminism fakta om invandrarnas ställning i det svenska samhället.

Här presenteras också fyra olika politiska ståndpunkter om hur invandrarnas medborgarskap bör utvecklas: positiv särbehandling Hans Ingvar Roth. förstärkta individuella rättigheter gentemot kollektiven Thomas Gür, starkare autonomi för minoriteter Lars Dencik respektive en fortsatt utbyggnad av en integrerad välfärdsstat Refik Serier.

fakta info direkt

Te1o8-587671oo.Fax08-587671

Box 6430.11382Stockholm

0rder@faktainf0.se wwwfaktainfose