SOU 1998:145

EU - ett demokratiprojekt? dokumentation från ett seminarium

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

EMUKRATI tredningen

emokrati

projekt

STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR §

Soq

1798:

§13

EU -

ett

demokratiprojekt

dokumentation från ett seminarium

—

Demokratiutredningens 12

skrift nr

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU 1998: 145

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.0rder@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Omslag, foto: Gunnar Smoliansky, Bildhuset Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-21065-7 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Förord

I några småskrifter och forskarantologier belyser Demokrati-

utredningen EU-medlemskapet demokratisynpunkt. Syftet är

ur att väcka och fördjupa tämligen sällsynt debatt. I den första

en EU-skriften Demokrati europeisk nivå SOU 1998:124 analyserade två svenska och två utländska forskare det s.k. demokratiska underskottet. Deras demokratiteoretiska utgångspunkter

olika, deras rubrikens fråga likaså. var svar

I denna andra skrift prövar några svenska Statsvetenskapliga,

sociologiska och rättsvetenskapliga forskare huruvida det svenska

medlemskapet är eller kan bli ett demokratiskt projekt och i så fall vilken sorts demokrati det då handlar Identitet, folkstyre och

om. rättsstat är temat för deras analyser.

Tre folkvalda tar därefter vid för inleda diskussion

att en om

hur kan öka medborgarnas inflytande över och delaktighet i

man samarbetet inom EU. En särskild aspekt, intresserar Demo-

som kratiutredningen, är hur ska kunna tillföra EU erfarenheter

man från kommunal och regional verksamhet.

Skriften utgör dokumentation det offentliga seminarium

en av

som utredningen höll Handelshögskolan i Göteborg den 14

oktober 1998.

Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till synpunkterna.

Erik Amnå Huvudsekreterare

Inledning

Gunnar Larsson, ledamot av Demokratiutredningen

Jag ber ledamot Demokratiutredningen hälsa alla

att som av

välkomna till Demokratiutredningens seminarium: EU varmt ett

— demokratiprojekt Detta tema är de områden utred-

ett av som ningen har fått mandat belysa och hoppas den här

att att

seminariedagen ska värdefulla bidrag till utredningens

ge oss fortsatta arbete.

Senast 31 december 1999 skall Demokratiutredningen överlämna sitt slutbetänkande. För bild det är utredningens

att ge en av som

arbetsuppgifter så vill jag några uppgifter direktiven. Själva

saxa ur

grundsatsen är att ska belysa de förutsättningar, problem

nya och möjligheter det svenska folkstyret möter inför ZOOO-talet.

som Utgångspunkten för kommitténs arbete bör varje medborga-

vara

rätt till full delaktighet i samhället. res

Vi ska också och värdera de årens demokrati-

summera senaste

utredningar och demokratiforskning och bedöma ytterligare

om undersökningar och forskning bör initieras. Vi skall bedriva arbetet så att det offentliga samtalet kring demokratin och det svenska folkstyret stimuleras och utvecklas. Det är denna sista är

sats som anledningen till att seminarier olika slag i

arrangerar av runt om landet kring de olika ämnesområden utreda. Till

som är satta att dessa seminarier bjuder in forskare och idédebattörer bidra

att

med sin kunskap och sina värderingar kring de frågor tycker

som är värdefulla samtala kring och avsikten är också varje

att att seminarium skall dokumenteras i form skrift.

av en

I direktiven sägs också vårt arbete skall koncentreras till föl-

att jande, närmare bestämt fyra, områden. Ett område är interna-

tionaliseringen ekonomin; ekonomi och demokrati i samspel.

lNLEDNlNG

Ett område är informations- och kommunikations-

annat nya mönster; informationstekniken och det medialandskapet.

nya

Ytterligare område är förändringarna i den offentliga sektorn;

ett utvecklingen inom folkrörelserna och sist sannerligen inte

men minst, Sverige i Europeiska unionen. Där har överväga

att vilket sätt, inom för EUrs nuvarande beslutsformer,

ramen man kan förbättra de svenska medborgarnas inflytande över och del-

aktighet i samarbetet inom EU.

I uppgiften ingår också att belysa vilket sätt erfarenheterna från kommunal och regional verksamhet kan tillföras EU-arbetet och det är just med den grundsatsen detta seminarium

som nu

och jag kan fram emot spännande dag

arrangeras tror att se en där kan fina utblickar framtidens Europa och framför allt

mot demokratiaspekten. Jag för del att just EU och demokra-

tror egen tin kommer de allra viktigaste frågorna framöver; hur

att vara en av människor kommer uppleva demokratin i samhället. Jag tror att

att

alla känner avstånd till de beslut fattas i EU och

ett stort som

inte känner kan påverka besluten. Det är just däratt man att man för det ska bli intressant att lyssna de forskare och debattö-

som

skall delge sina synpunkter idag. Än gång mycket

rer som oss en välkomna och med det ber jag hälsa förste talare välkommen;

Kjell Goldmann.

Skilda identiteter -

demokrati gemensam

Kjell Goldmann, professor, Stockholm

Det skapat debatt förhållandet mellan nationell identitet

som om

och demokrati är politikens internationalisering, och i synnerhet

den europeiska integrationen Den klassiska nationalismens bråte är förpassat till historiens s.k. skräpkammare, det finns

men 1990-talet politiskt-filosofisk tendens skulle kunna kallas

en som nynationalistisk. För den är demokratin huvudsak. För demo-

en kratins skull bör slå vakt nationen och förhålla skeptiska

om oss till internationaliseringen, säger Frågan är detta är

man. om en

välgrundad ståndpunkt.

Utgångspunkt för diskussionen är den gängse uppfattningen att EU kännetecknas demokratiskt underskott, tes så-

av ett en som vitt jag lanserades federalister kontinenten. Särskilt

vet av nere har hävdat EU saknar tillfredsställande system för ut-

man att ett krävande Ministerrådet kan fatta för alla bindande majo-

av ansvar. ritetsbeslut kan inte ställas till samlad europeisk

men ansvar av en väljarkår. Kommissionen kan utfärda för alla EU-medborgare bindande direktiv är underkastad endast politisk kontroll.

men svag

Europaparlamentet, visserligen att direktvalt lik-

som genom vara

normal demokratisk församling, har ställning än nar en en svagare parlament brukar ha. Summan demokratiskt underskott, har

är ett

och lösningen är göra EU till federation liknande man sagt, att en Förenta eller Tyskland.

staterna

l Vid den slutliga översynen har jag haft glädje synpunkter

av texten av av Hans Agné tidigare version.

SKILDA GEMENSAM DEMOKRATI

IDENTITETER -

Mot detta har invänts, att federalism europeisk nivå inte kan lösa demokratins problem i EU, eftersom det saknas

en gemensam europeisk identitet. Folkstyre förutsätter ett folk, demokrati förutsätter demos. Det finns inte, och kan inte heller uppstå,

ett något europeiskt demos. Därför är demokrati, eller åtminstone

välfungerande demokrati, omöjlig europeisk nivå. Det finns,

enligt denna bara två alternativ för européerna: leva med det

tes, att demokratiska underskottet, eller åternationalisera den

att europe-

iska politiken.

Är demokratins beroende nationell

tesen om av gemensam identitet välgrundad Den vill undersöka detta har inte så

som

mycket vägledning hämta i den politiskt-teoretiska litteraturen,

att fastän demokratins innebörd, Villkor och problem är huvudfrågan i denna litteratur. Förhållandet mellan internationalisering och

demokrati är i det väsentliga fråga för statsvetenskapen.

en ny Nästan allt skrivits demokrati har tagit nationalstaten för

som om given. med detta: Man har brukat det

Inte nog resonera som om vore fråga om att organisera politiken i ett system utan externa relationer. När de externa relationerna trots allt någon gång kommit in i har detta vanligtvis varit för konstatera,

resonemangen, att att utrikespolitiken sköts ett speciellt sätt i demokratierna, att demokratins och den internationella politikens krav är svåra att förena med varandra och att demokratins krav i allmänhet fått vika

för den internationella politikens Goldmann, Berglund och

Sjöstedt 1986: 1-8. Att det i de flesta demokratiers utrikespolitik finns vad gott skulle kunna kallas ett demokratiskt under-

som

skott har tett sig naturligt. Den svenska neutralitetspolitiken

under det kalla kriget typfall, inte något unikt.

är ett

Politikens radikala internationalisering har emellertid ändrat förutsättningarna för diskussionen. Nu gäller det inte bara säker-

hetspolitik utan all slags politik, inte bara mellanstatlighet utan

också överstatlighet, inte bara förbindelser mellan natio-

separata nella samhällen utan samhällen vuxit ihop med varandra så till

som den grad de börjat bli svåra skilja från varandra. Det är detta

att att

placerat frågan demokratins identitetsmässiga grund i

som om

centrum för uppmärksamheten. Det förr kunde förbigås

som grund självklarhet måste tas fram och undersökas.

av nu

KJELL GOLDMANN

En ståndpunkt är alltså den jag kallar den nynationalistiska,

eftersom är i grunden annorlunda än äldre tids

argumenten en historiemytologi, etnicitet och kanske rasism. Ett exempel är

engelsmannen David Miller 1995, øyvind

ett annat norrmannen østerud 1994. Att nationell gemenskap nödvändig förut-

är en sättning för demokrati är ett deras huvudargument för att slå

av vakt nationen.

Inspirationen kommer från John Stuart Mill, i Considera-

som tions Representative Government gick så långt till att hävda

som

fria institutioner är praktiskt taget omöjliga i ett land beatt som står flera nationaliteter Mill 1991: 428. Så tankegången

av som

brukar utföras är demokratin beroende den nationella numera av gemenskapen främst två sätt.

För det första kräver demokrati solidaritet bara kan

en som finnas inom nationell gemenskap, hävdar Det är nödvän-

en man. digt att människorna känner lojalitet med de institu-

gemensamma tionerna och deras beslut, faller demokratin sönder, och

annars detta går bara inom och nation. Ett särskilt problem är

en samma

fördelningspolitiken: Välfärdspolitik västeuropeisk typ är inte

av möjlig än nationell nivå, hävdar Miller, europeisk

annat t.ex. en välfärdsstat är inte möjlig, skriver andra Streeck 1996. Den

som undrar varför solidariteten skulle behöva upphöra vid nationsgränsen Miller, universalistisk etik i grunden är

svarar att en orealistisk, oförenlig den är med hur människorna är beskaffade.

som

För det andra förutsätter demokrati rationell debatt

om gemen-

frågor mellan förstår och respekterar

samma personer som varandra och tar intryck varandras argument; talar i

som av man Jürgen Habermas efterföljd "deliberativ" demokrati

om Habermas 1995: 75-92 Inte heller detta är möjligt annat än inom nationell gemenskap, Det slags debatt

en säger man. som demokrati förutsätter kan inte föras transnationellt. Nationen är

enda möjligheten.

Statsvetare Miller och østerud kan kontrasteras mot de

som sinsemellan mycket olika politisk-teoretikerna Yael Tamir och David Held. Väsentligt i Tamirs arbete Liberal Nationalism 1993 är hennes försök hålla isär nationell gemenskap och politisk

att organisation. Tamir hör till dem i den nationella identiteten

som

SKILDA IDENTITETER GEMENSAM DEMOKRATI-

ett mänskligt värde, mänsklig rättighet. Hon avvisar

ser en emellertid den gängse föreställningen att denna rättighet endast kan tillgodoses nationen i fråga har suverän

genom att en egen stat, hyllar EU och i skrift för världs-

argumenterar en senare t.o.m. staten Tamir 1999. Det står klart att hon tror möjligheten

mångnationell demokrati.

Än klarare är detta när det gäller David Helds arbete

Democracy and the Global Order 1995, de större arbeten

ett av

hittills kanske det enda behandlar demokratins problem i - - som

tid internationalisering principiellt och djupgående

en av ett

sätt. Enligt Held medför internationaliseringen politik och

av samhälle växande spänning mellan och makt. De

en ansvar som kan ställas till har allt mindre möjlighet påverka det för

ansvar att vilket de kan ställas till och de i själva verket bestäm-

ansvar, som

hur människor skall ha det kan i minskande utsträckning mer ställas till dem berörs. För att återställa demokratin

ansvar av som krävs, Held det, ett nytt politiskt Held skisserar

som ser system.

global ordning väsentliga punkter liknar EU: Ett kom-

en som plext nätverk aktörer och institutioner skilda slag och på

av av skilda nivåer regionala, nationella, transnationella, övernationella,

globala vilket påminner den mångomtalade "flernivåstyr-

ningen inom EU Marks, Hooghe och Blank 1996; regionala

parlament, för vilka Europaparlamentet är förebilden, inordnande under FN gjorts till högsta demokratisk försam-

ett som om en

ling; princip för befogenhetsfördelningen mellan skilda nivåer

är eller mindre identisk med EU:s subsidiaritetsprincip. som mer Om allt detta förefaller orealistiskt, skriver Held, bör hålla i

man minnet att det är lika orealistiskt idag förespråka demokrati

att utan att diskutera dessa ting. Om den globala ordningen skall

nya bli demokratisk, är det nödvändigt i dessa frågor, hävdar

att ta tag han.

Det i detta sammanhang intressanta Held, ledande

är att en demokratiteoretiker, knappast alls det nödvändigt syssel-

anser att sätta sig med frågan nationell identitet. Kongruens mellan

om an-

och maktutövning är demokratins nyckelfråga, han

svar som ser

det; internationaliseringen gör klyftan mellan dem oacceptabel för

demokraten; den struktur inom vilken kan utkrävas måste

ansvar

KJELL GOLDMANN

till de förändringar maktutövningsmöjligheterna

anpassas som undergått; människornas identiteter skulle avgörande

att vara ett problem i sammanhanget tycks inte ha fallit honom in.

John Stuart Mill skulle förmodligen vända sig i sin han

grav, om läste Helds skrifter. Han skulle säkert påminna sin "fria

om tes att institutioner förutsätter nationell gemenskap. Jag ska emellertid

några skeptiska synpunkter denna tes.

nu ge

Det oklara nationsbegreppet

Den första skeptiska synpunkten gäller själva begreppet nation.

Vad de hävdar att demokrati bara är möjlig nationell

menar som grund med nation Att frågan är viktig beror att tautologin eller truismen ligger lur. Om "nation" definieras politisk

som en gemenskap är det ostridigt att nationen är den bästa grunden för

politisk gemenskap, men att proklamera en definitionsmässig

sanning för inte någon diskussion framåt.

Det är lärorikt hur nynationalisternas inspiratör Mill

att se definierar "nationalitet. Det visar sig, att nationalitet enligt Mill är människor med gemenskapskänsla "som gör att de

en grupp en hellre samarbetar med varandra än med andra människor, önskar leva under regering, och önskar bli styrda uteslutande sig

samma av själva eller del sig själva" Mill 1991: 427. Med denna defini-

en av tion är det så självklart nationen är den bästa grunden för

att demokrati detta är ointressant. Det intressanta är inte det

att om behövs gemenskapskänsla för demokrati, vilket är givet, vilka

utan faktorer är förutsättning för den för demokratin behövliga

som en

gemenskapskänslan. Om detta ingenting, ifall har

säger man man

ett nationsbegrepp Mills.

som

Finns det ett alternativt nationsbegrepp tesen den

som ger om

mångnationella demokratins omöjlighet ett egentligt innehåll

Litteraturen nationer och nationalism präglas menings-

om av en

motsättning gäller själva nationsbegreppet. Nationen å

som ses ena sidan politisk, å andra sidan etnisk, rasmässig eller

som en som en kulturell gemenskap. Enligt synsätt, med rötter i de franska och

ett amerikanska revolutionerna, är nationen subjektivt upplevd

SKILDA IDENTITETER- GEMENSAM DEMOKRATI

gemenskap bestående dem är medborgare i stat eller

av som samma gör anspråk i vilken de tillsammans kan utgöra med-

en stat, borgarna. Enligt ett annat synsätt, med rötter i tysk romantik, är nationen objektivt existerande gemenskap kulturell, etnisk,

språklig, religiös eller möjligtvis rasmässig grund. Det klassiska

exemplet denna dikotomi är Friedrich Meineckes distinktion mellan Staatsmztion och Kultumation Meinecke 1908. I anglosaxisk litteratur är det motsvarande sätt vanligt skilja mellan

att

nationen civic och den et/mic. Enligt det att se som att se som ena synsättet är nationen konstruktion; den är artificiell, godtycklig,

en administrativ, den kunde ha blivit Enligt det andra

en annan. synsättet utgör nationen genuin mänsklig gemenskap som inte

en kunde ha varit annorlunda än den är.

Mills nationsbegrepp är den förra och därmed blir

av typen,

den flernationella demokratins omöjlighet eller tesen om mer mindre innehållslös. Om däremot nation definieras

som en

gemenskap i objektiv mening, kommer saken i ett annat läge. Då blir den mångnationella demokratins omöjlighet laddad

tesen om med innehåll: Demokrati kräver i så fall nationalitet i

gemensam

objektiv mening och inte bara subjektiv gemenskapskänsla.

en Samtidigt blir emellertid diskutabel. Varför skulle i objek-

tesen en tiv mening mångnationell demokrati utesluten Finns det inte

vara i själva verket ett flertal i denna mening mångnationella ändå

men hyfsat fungerande demokratier Schweiz, Storbritannien, Spanien

och andra Visar inte erfarenheten i själva verket den för demo-

att

kratin nödvändiga gemenskapskänslan kan uppkomma även i ett i

kulturell eller etnisk mening mångnationellt samhälle Jag kan inte

sambandet mellan mononationalitet och demokrati är överse att

tygande belagt.

Vi har i så fall just ingenstans kommit. Att demokrati förut-

sätter politisk gemenskap är självklart; om politisk gemenskap

förutsätter nationalitet i någon mening återstår

gemensam annan

bevisa. Det återstår, med andra ord, att visa vad det är att som krävs för demokrati och alla nationer har inte bara

som men som

saknas utan är principiellt ouppnåeligt europeisk nivå.

KJELL GOLDMANN

Den identitetens innehåll gemensamma

Ett problem för dem tänker sig federalistisk lösning

som en av problemet med det demokratiska underskottet

har ansetts vara svårigheten vari européernas identitet

att ange gemensamma egentligen skulle bestå vad så säga skulle dess sakinnehåll.

- som att vara Som exempel vad som skulle kunna utgöra basen för

en gemen-

europeisk identitet har nämnts arvet efter romersk rätt, sam judisk-kristen etik, renässansens humanism och individualism,

upplysningstidens rationalism och vetenskap, konstnärlig klassi-

cism och romantik, och framför allt tradition mänskliga

en av rättigheter och demokrati Smith 1991: 174. Det kan diskuteras

detta är gemensamt för alla européer och skiljer dem från alla om andra. Det kan också diskuteras det är sådant det europeiska

om kulturarvet formar den för demokratin nödvändiga

- som gemen-

skapen. Här finns otvivelaktigt problem, belyst bl.a. i

ett en uppsats av masskommunikationsforskaren Philip Schlesinger 1994. Vad jag har att bidra med till denna diskussion är några iakttagelser angående de nationella identiteter däremot förutsätts fungera väl.

som Jag har läst vad jag kommit över akademisk karaktär från 1990-

av talet sakinnehållet i olika europeiska länders identitet.

Det är, har jag därvid upptäckt, i denna litteratur

ett terna att det är tveksamt stabil nationell identitet alls existerar i det

om en

eller andra landet. Den brittiska identiteten, har jag läst, beena

finner sig i kris Schnapper 1994: 131 i ett mycket dåligt

samt skick Miller 1995a: 164 och kännetecknas ett språkligt

Vakuum återspeglar känslomässigt Vakuum" Marquand

som ett 1995: 189 samt en stark tro landets särprägel i förening

med betydande förvirring angående vari denna särpräglade iden-

en titet består Miller 1995a: 158. Den traditionella vad

synen

är brittiskt ter sig idag "urmodig och oupplyst Miller 1995a:

som 161.

Även i Tyskland råder identitetskris, har jag vidare läst

- ett Vakuum nationalen Identitcit Günter Gaus, citerad i

unserer Hedetoft 1993: 289. Det gäller är inte stabilitet utan för-

som ändring: Tyskland är väg från identitet till från

en en annan,

SKILDA GEMENSAM DEMOKRATI

IDENTITETER-

europeiskhet i kombination med författningspatriotism till

"nationalstatsnormalitet Hedetoft 1993: 290.

I Frankrike pågår, enligt ytterligare studie, konkurrens

en en mellan fyra olika föreställningar fransk identitet Safran 1991:

om 226-227. Nationalstatens försvagning säges utgöra särskild

en utmaning just för Frankrike, Europas mest statscentrerade land: Fransmännen tror inte längre sitt lands exceptionella karaktär Schnapper 1994: 132-134.

Så här kan fortsätta från land till land. I det postkommu-

man nistiska Ungern två paradigmer konkurrera med varandra

uppges Csepeli 1991. En fullständigt identitet håller växa

ny att fram i Irland Holmes 1994. Sverige är i färd med omforma sin

att identitet, vilken idag är diffus" än förr Mårald 1997;

mer Sverige är idag i egendomlig avsaknad identitet Johansson

av 1997: 183. Observationer dessa är svåra ihop med

som att att föreställningen den nationella identiteten som en djupt liggan-

om de, nödvändig grund för demokratiskt samhällsliv.

Vidare: Det allt sägs vari den eller den andra

som trots om ena nationens identitet består är vanligtvis påtagligt allmänt hållet. Vi påminns benägenheten köra fort motorvägar i Tyskland

om att och det franska köket, även det sägs politiska

om men som om förhållanden är klichéartat.

Den brittiska identiteten sålunda innefatta tro det

uppges en brittiska politiska överlägsenhet och britternas unika

systemets

och avundsvärda talang för parlamentarisk styrning Crick 1995:

176; den innehåller vidare monarkin, imperiet, frihandeln och protestantismen Miller 1995a: 159-160. Britter, skriver för-

en fattare, föreställer sig sin politiska erfarenhet Storbritanniens

som gåva till världen, kännetecknad den är "balans balans

som av — mellan frihet och ordning, förändring och stabilitet, styrande och styrda, minoriteter och majoritet Marquand 1995: 186.

Den tyska identiteten, kan också läsa, innefattar uppfattningen det är värde i sig att tysk: "Att tysk är att

att ett vara vara göra något för dess skull Pross 1991: 344-345. Lojalitet

egen

mot staten, disciplin och punktlighet typiskt tyska,

uppges vara liksom regional patriotism, merkantil anda samt kon-

en sumerism Pross 1991, citat från sid 353. Den mångomtalade

KJELL GOLDMANN

tyska författningspatriotismen Veen och Zelle 1995: 9-11

sammanfaller egendomligt med föreställningen att tysk nationali-

nog

i grunden är etnisk Faist 1994: 54; den distinktion stäntet som digt görs mellan etniska landsmän och utlänningar år "det logiska resultatet det tyska nationella projektet" Schnapper 1994: 136.

Jag skulle kunna fortsätta, poängen är given: Det får

men veta

innebörden i de nationella identiteter antas bara om som upp demokratin är inte mycket avancerat än det diskuterat

mera man

innebörden i möjlig europeisk identitet. som en

Vad skall dra för slutsats detta Jag kan alternativa

man av se tre

tolkningar.

De nationella identiteterna i Europa håller försvagas de

att befinner sig verkligen i kris, det återstår dem är enkla

som av klichéer. Internationaliseringen inte bara hotar utan håller redan att upplösa det nationella. Huruvida detta är positiv eller

en en

negativ utveckling beror våra utgångspunkter. Internationalism

politisk idé går åstadkomma just nedtoning det som ut att en av nationella för att därigenom skapa förutsättningar för varaktig fred och säkerhet Goldmann 1994; från internationalistisk

se syn-

punkt kan ingenting positivt än identitetskris i

vara mera en Europas nationer. Från demokratisynpunkt är saken korn-

mera

plicerad: Om nynationalisterna har rätt i sitt antagande bety-

delsen nationell gemenskap, pågår möjligtvis underminering

av en

de etablerade demokratierna. av

De nationella identiteternas innehållsliga rikedom har alltid varit

myt. Givetvis finns nationella skillnader. Britter dricker en te, fransmän lagar tyskar kör fort motorvägar. Medan

mat, Svenskarna är konfliktundvikande Arnstberg 1989: 72-77, Daun 1983, utmärks britterna "gentlemannakult Crick 1995: 176-

av 177. Visst finns sådant. Men de politiska identiteter, för-

som modas bära de nationella demokratierna, har aldrig varit märk-

upp värdiga. Skillnaden gentemot vad skulle kunna kallas

som en europeisk identitet har aldrig varit dramatisk.

2 SOUl998:l45

SKILDA GEMENSAM DEMOKRATI

IDENTITETER -

Den litteratur jag bygger är inte mycket att ta allvar, efter-

det till väsentlig del är fråga dålig forskning. Detta är den

som om

tolkning jag själv gör. Med bara något enstaka undantag främst

Hedetoft 1993 och 1995 är den litteratur jag sett metodologiskt

Vanligtvis är det fråga essäistiska funderingar grundval

svag. om

kända historiska och politiska förhållanden, sådana alla av som ägnar åt när konverserar det nationella. Alternativt dras

oss om slutsatser nationella identiteter utifrån attitydundersökningar

om -

trubbigt instrument, vill komma det rimligtvis ett om man

ganska sofistikerade kitt enligt nynationalistisk analys bär

som upp demokratin. helt enkelt inte särskilt mycket denna sak,

Vi vet om fastän den spelar roll i debatten demokratin och

en stor om Europa.

Vad dock vet är att saken varierar från land till land. Figur 1 visar att upplevelsen nationell identitet visserligen är

av mera spridd än upplevelsen europeisk identitet i alla de femton EU-

av länderna att skillnaden mellan länderna är dramatisk. Man bör

men

uppenbarligen försiktig med att generalisera det sätt som

vara

brukat göra i debatten förhållandet mellan identitet och man om demokrati.

KJELL GOLDMANN

-10 -

-20 -

-30 -

.40 -

.50

-so -

70 I I T I I I I I T I I T I

L B D I NL F A E DK IRL FIN UK S P GR

Figur Procentandel upplever europeisk identitet minus procent-

50m andel upplever nationell identitet medelvdrden från två under-

som sökningar. Källa: Europinion 8 april 1996 och 9 sept. 1996

nr nr

Den nationella identitetens konstruktion

Tesen omöjligheten demokrati europeisk nivå får

om av anses innebära inte bara nationell identitet är förutsättning för

att en demokrati utan att det enda gäller är de nuvarande nationella

som identiteterna. Den europeiska politiska strukturen måste inrättas

med dem, inte mot dem. Identitetsmässiga förutsättningar för

demokrati europeisk nivå är ouppnåeliga även sikt.

Därmed aktualiseras frågan identiteters "konstruktion",

det heter i aktuell akademisk jargong. Här påminns som om motsättningen mellan det politiska och det "etniska" nationsbegreppet eller, också säger i litteraturen nationalism,

som man om mellan "modernism och perennialism". Enligt dem kallas

som modernister är nationerna politiska konstruktioner från relativt

period. Enligt perennialisterna har nationerna etniska rötter sen

SKILDA IDENTITETER GEMENSAM DEMOKRATI

går långt tillbaka i historien, för att inte säga förhistorien. som Ernest Gellners Nations ana Nationalism 1983 kontra Anthony Smiths The Etbinc Origins Nations 1986, så vill.

om man Frågan rötterna är emellertid inte längre den avgörande. Man

om kan mycket väl hävda, att de nationella identiteterna visserligen är moderna konstruktioner att de, gång konstruerade, är

men en mer eller mindre orubbliga. Frågan inte detta är den gängse

är om

meningen.

De nationella identiteterna är orubbliga så brukar

- texten läggas till följd varje generation socialiseras till

ut - av att ny dem. De "socialisationsagenter särskilt nämns i litteraturen

som är skolan och massmedierna. Det finns evidens för både skola

att och medier verkligen har fungerat detta sätt, och alltså

svarat för den ständiga återbekräftelsen existerande nationella identi-

Det finns likväl skäl ställa frågan det fortsätter att teter. att om

i det alltmer integrerade Europa. Både skola och vara så t.0.m. medier internationaliseras. Det är något för pedagogikforskare och massmedieforskare undersöka vilka identiteter

att som numera konstrueras i Europa nationella, regionala, transnationella,

— övernationella

I grunden gäller frågan förhållandet mellan institutioner och identiteter. demokratins beroende nationell identitet

Tesen om av utgår från de befintliga identiteterna och innebär att demokratiska institutioner bör till dessa. Ett alternativt synsätt är att

anpassas institutioner skapar identiteter de identiteter de behöver, höll jag

sånär på säga. Det är huvudströmning i internationell stats-

att en

vetenskap idag, kallad nyinstitutionalism, att politiska institu-

tioner inte bara återspeglar förhand givna identiteter och intres-

också spelar aktivt skapande roll och medverkar till att sen utan en forma identiteterna och intressena t.ex. March och Olsen 1989. En hypotes i linje med detta: Ju viktigare EU blir, desto starkare blir den europeiska identitet behövs för att bära demo-

som upp

krati på europeisk nivå. Till exempel: Ju större makt Europaparla-

den demokratiska EU-institutionen får, desto mentet - mest — bättre kommer både valen och parlamentsarbetet att fungera.

Är det så Svaret kan bara inte

nog vara att vet.

KJELL GOLDMANN

Slutord

Jag har ställt två uppfattningar förhållandet mellan identitet

om och folkstyre i dagens Europa mot varandra.

Den är att demokrati kan fungera, eller fungera väl, bara

ena inom för befintliga nationer. Detta gäller oavsett hur de

ramen europeiska institutionerna konstrueras. Det demokratiska underskottet kan inte konstrueras bort, eftersom identitetsmässiga förutsättningar för demokrati saknas EU-nivå.

Det andra synsättet är inte att det bara är att köra på. Det är att

inte kan säkra vad är möjligt och omöjligt. Tesen

vara som

demokratins beroende nationell gemenskap är antingen om av truistisk eller diskutabel. Det är inte säkert att den

gemensamma identitet, bär dagens demokratier, är så märkvärdig att

som upp den är otänkbar europeisk nivå. Det är inte säkert att institutio-

nödvändigtvis måste till rådande identiteter. Det är, ner anpassas kort sagt, inte säkert att det finns nödvändigheter och omöjligheter. Vilket, det har framgått, är min

egen syn.

Jag kan inte motstå frestelsen att påpeka, att detta ut

ser som ännu variation det eviga temat determinism kontra volunta-

en rism. Å sidan, i marxismens historiska materialism eller

ena som

den internationella politikens realpolitiska tradition, uppfattningen

olika förhållanden radikalt Å

att begränsar vår handlingsfrihet.

andra sidan skepsis de deterministiska hållbarhet och

mot tesernas

därmed förknippad större optimism möjligheterna för-

en om att ändra saker och ting.

Referenser

Arnstberg, K.- O. 1989 Svensk/vet: den /eultmförne/eande kulturen.

Malmö: Carlssons Crick, B. 1995 The Sense of Identity of the Indigenous British. New

Community, 21:1, 167-181

Csepeli, G. 1991 Competing Patterns of National Identity Post-

Communist Hungary. Media, Culture and Society, 13, 325-339

Daun, 1983 Hur typisk svensk Tvärsnitt, 4

är en nr

SKILDA IDENTITETER GEMENSAM DEMOKRATI

Faist, T. 1994 How Define Foreigner The Symbolic Politics of

to a Immigration in German Partisan Discourse, 1978-1992. West European Politics, 17:2, 50-71

Gellner, E. 1983 Nations and Nationalism. Ithaca, NY: Cornell

University Press Goldmann, K. 1994 The Logic oflnternationalism: Coercion and

Accommodation. London: Routledge Goldmann, K., Berglund, S., och Sjöstedt, G. 1986 Democracy and

Foreign Policy: The Case Sweden. Aldershot, Hants: Gower

Publications Habermas, 1995 Dis/eurs, ratt och demokrati. Göteborg: Daidalos

Hedetoft, U. 1993 National Identity and Mentalities of War

Three EC Countries.ournal ofPeace Reseach, 30,:3, 281-300 Hedetoft, U. 1995 Signs ofNations: Studies in the Political Semiotics

Selfand Other in Contemporary European Nationalism.

Aldershot: Dartmouth Held, D. 1995 Democracy and the Global Order: From the Modern

State to Cosmopolitan Governance. Cambridge: Polity Press Holmes, M. 1994 Symbols of National Identity and Sport: The Case

of the Irish Football Team. Irish Political Studies, 81-98 Johansson, A. W. 1997 Neutrality and Modernity: The Second

World War and Swedens National Identity, i Ekman och N.

Edling, red., War Experience, SelfImage and National Identity: The

Second World Myth and History. Stockholm: The Bank of

War as

Sweden Tercentenary Foundation 8CGidlunds Förlag

March, G., och Olsen, P. 1989 Rediscovering Institutions. New

York: Free Press Marks, G., Hooghe, och Blank, K. 1996 European Integration

from the 19805: State-Centric Multi—level Governance.ourna1

ofCommon Market Studies, 34:3, 341-378

KJELL GOLDMANN

Marquand, D. 1995 After Whig Imperialism: Can There Be New

British Identity New Community, 21:1, 183-193 Meinecke, F. 1908 Weltlaiirgertam and Nationalstaat. München /

Berlin: R Oldenburg

Mill, 1991 On Liberty and other Oxford: Oxford

essays.

University Press Miller, D. 1995. On Nationality. Oxford: Clarendon Press Miller, D. 1995a. Reflections British National Identity. New

Community, 21:1,153-166 Mårald, B. 1997 Svensk identitet. Historielararnas förenings a’rss/erifi‘

1996/97, 43-50 Pross, H. 1991 On German Identity. Media, Culture ana Society, 13,

341-356 Safran, W. 1991 State, Nation, National Identity, and Citizenship:

France Test Case. International Political Science Review, 12:3,

as a 219-23 8

Schlesinger, P. 1994 Europeanness: A New Cultural Battlefield i.

Hutchinson och A. D. Smith, red., Nationalism. Oxford/New

York: Oxford University Pressd Schnapper, D. 1994 The Debate Immigration and the Crisis of

National Identity. West European Politics, 17:2, 127-139 Smith, A. D. 1986 The Et/anic Origins ofNations. Oxford: Blackwell Smith, A. D. 1991 National Identity. Harmondsworth: Penguin Streeck, W. 1996 Neo-Voluntarism: A New European Social Policy

Regime i G. Marks, F. W. Sharpf, P. C. Schmitter och W. Streeck,

red., Governance in the European Union. London / Thousand Oaks

/ New Delhi: SAGE Publications Tamir, Y. 1993 Liberal Nationalism. Princeton: Princeton University

Press

SKILDA IDENTITETER GEMENSAM DEMOKRATI

Tamir, Y. 1999 Whos Afraid of Global State i K. Goldmann, U.

Hannerz och C. Westin, red., Nationalism and lntemationalism in

the Post-Cold War Em. London: UCL Press Veen, H.-., och Zelle, C. 1995 National Identity and Political

Priorities Eastern and Western Germany. German Politics, 4:1,

1-26

østerud, ø. 1994 Hm mzsjonalisme Oslo: Universitetsforlaget

Medborgarinflytandet

över EU

Kerstin Jacobsson, fil. dr, Linköping

Delade meningar vad demokratin innebär och kräver är del

om en

demokratin. Demokratin pågående och oavslutat av är ett - - projekt. Medan etablerade makthavare lätt betraktar demokrati

som något redan uppnått, blir denna tolkning ifrågasatt andra sociala

av aktörer och rörelser hävdar demokratin återstår skapa.

som att att Drivkraften i denna demokratins omtolknings- och förändrings-

har varit och är sociala konflikter. Det är svårt tänka process - - att sig ett slut sådana konflikter; ekonomiska, politiska och kulturella förändringar gör krav demokratisering är förvänta

att att också i de länder brukar klassificeras demokratiska. Vi

som som kan med andra ord inte förutsätta sociala konflikter saknas,

att

eller att medborgarna är överens vilka politiska målsättningar

om ska ha i samhället. Vi kan därför inte förutsätta frågan

att om demokratins spelregler idag är mindre relevant än tidigare.

Effektiviteten i fokus

Ändå föreföll demokratins innebörd given när det fanns

mer tydliga kontrasteringsregimer att förhålla sig till. Man kunde i sin

demokratitolkning ta spjärn mot och avstånd från andra egen - -

politiska ideologier och regimer, de fascistiska eller

som statssocialistiska. Berlinmurens fall och den upplevda avsaknaden

av direkta "fiender" i Europa tycks ha lett till situation där demo-

en kratin tas alltmer för given och där del att i stället

en menar nu kan koncentrera politikens innehåll. Det viktiga blir vilka

oss

MEDBORGARINFLYTANDET ÖVER EU

sakresultat politiken leder till, inte hur beslutsskapandet går

som till. Några går så långt att hävda att vissa frågor inte behöver

som legitimeras demokratiskt utan i stället kan legitimeras genom större effektivitet. Ett välkänt exempel, fått genomslag i

som stort den svenska diskussionen, år den italienske statsvetaren Majone. Han att vad han benämner regulativ politik, politik som i

menar EU:s fall handlar upprätta den inre marknaden också

om att men

sätta gränser för denna, konkurrenslagstiftning, miljölag-

att som stiftning inte är politiskt kontroversiell och därför kan skötas

etc,

överstatlig demokratisk legitimering. Enligt honom

nivå utan vinner alla den reglering och effektiviteten kan därför

typen av

företräde framför demokratin. Andra frågor, vad Majone kallar

omfördelzmde politik, politik syftar till omfördelning

som av

mellan eller regioner är däremot politiskt resurser grupper mer kontroversiell och kräver demokratisk legitimering. Denna typ

politik är enligt Majone ett nollsummespel; här finns det vinnare av

andras bekostnad. Därför tror inte Majone övernationell

en välfärdsstat, väl ett överstatligt EU reglerar stor del

men som en

de politikområden trots allt, jag påverkar

av som - menar människors liv. Man kan tolka det Majone förespråkar

som en

gigantisk avpolitisering vissa politikområden. Dessa frågor dele-

bort från folkvalda församlingar till andra oberoende geras

eller med Majones ordval, till reglerande myndigheter. Dit

organ, räknar han också den centralbanken. Inte heller den

gemensamma betraktas Majone kontroversiell eller politisk fråga.

av som som en

Jag Majone och hans meningsfränder företräder

menar att en

alltför snäv politik, och den intressegemenskap och kon-

syn att fliktlöshet deras förutsätter inte existerar i

som resonemang samhället. Tanken medborgarna i EU har intressen

att gemensamma

och i grunden är överens avgörande frågor är enligt min

om mening felaktig. Politiken kan därför inte reduceras till fråga

en om att utöva verkställande makt så effektivt möjligt. Mellan

som raderna i tankar Majones kan utläsa misstro

som man en mot

politik och politiker överhuvudtaget: Politiker är enligt detta sätt

alldeles för bundna till väljargrupper och beroende deras att se av stöd för att kunna hantera frågor kräver långsiktighet.

som

KERSTIN JACOBSSON

Majone drar alltså gräns mellan opolitiska effektivitetsfrågor

och frågor kräver demokratisk legitimitet. Ett näraliggande

som

för avpolitisering vissa frågor ofta hörs i debatten argument av som

EU är frågorna är för komplexa, för komplicerade, för

om att

vanliga medborgare och det i stället behövs professionell

att

kompetens, experter. EU:s beslutsprocess är visserligen ytterligt

komplex, det innebär inte att de frågor behandlas är

men som alltför komplexa, än mindre att betydelsen demokratiskt

upprättade prioriteringar minskar. Vad medborgarna vill, behöver,

eller förväntar sig EU-samarbetet kan bara definieras med-

av av

borgarna själva i demokratisk

en process.

Men Majone har rätt i att Europaprojektet länge kunde drivas

teknokratiskt projekt alltför folkligt motstånd som ett utan stort Först det decenniet, inte minst med Maastrichtfördraget,

senaste har EU-samarbetet kommit att politiseras allvar och dess legitimitetsproblem kommit i dagen. först då den inre

Det var som marknaden skulle bli verklighet och EU:s jurisdiktion

över nya

politikområden utvidgades När Schumanplanen 1950 lade

grunderna för samarbetet frågan huruvida samarbetsformen

var om var demokratisk eller sekundär; de konkreta resultaten stod i fokus. Det gällde inte minst fred och ekonomiskt återhämtande i Europa.

Schumanplanen talade bygga en solidaritet grundad vad

om att

faktiskt åstadkoms. Det gällde till resultaten som att se av samarbetet och vilka ändamål detta tjänade. Överstatligheten

som skulle i sin effektiviteten i samarbetet. Schuman

tur garantera

1Med teknokrati jag professionella yrkesgrupper experter får

avser att makt och politiskt inflytande och tekniska, yrkesmässiga synpunkter

att härvid får företräde framför politiska i den politiska maktutövningen. Den teknokratiska ideologin gör gällande att det moderna samhället i högre grad bör styras experter, efter ekonomisk och teknisk rationalitet,

av eftersom politiker orsaka felsatsningar sina bindningar till

anses genom väljargrupper. 2Vilket inte hindrar medlemsstaterna hade förlorat ansenlig suveräni-

att tet under de tidigare decennierna, då inte så mycket grund

men av fördragsändringar EG-rättens expansion genom EG-domstolens

som rättstolkning och praxis.

MEDBORGARINFLYTANDET ÖVER EU

planens sakpolitiskt inriktade handlingsstrategi är i allt väsentligt

densamma medlemsregeringarna än i dag söker motivera sin

som samarbetsform med.

Enligt detta bör effektivitet och handlingskraft

sätt att se vara ledstjärnan EU-nivå. Centrala argument från officiellt svenskt håll för EU-medlemskap är också att EU-samarbetet ger ökad

problemlösningskapacitet, förbättrar den sakpolitiska effektivi-

teten, "ger fler reella handlingsmöjligheter den nationella

än om suveräniteten bibehålls Vissa problem löses enligt detta synsätt mest effektivt överstatlig nivå. Då är själva poängen att de nationella parlamenten inte ska ha den slutliga beslutanderätten i sakfrågorna och att den nationella vetorätten ska begränsas. Kommissionen initiativtagare till beslut och den

som gemensamma centralbanken är två exempel hur den långsiktiga politiken ska

göras oberoende tillfälliga politiska opinioner och "nationella

av särintressen, nationella folkviljor i vissa fall tenderar att be-

som traktas jfr Majone ovan.

som t.eX.

Men effektivitet och problemlösningsförmåga löser inte i sig

demokratiproblemen och stärker inte i sig medborgarstyret. Det är

fråga om två olika saker. I min analys den svenska EU-debatten

av fann jag när demokratifrågan diskuterades EU-förespråkar-

att av

det effektivitet och handlingskraft stod i fokus, inte na, var som

medborgerlig delaktighet i politiken. Den vinst i reell suveränitet

och i sakpolitisk effektivitet EU-medlemskapet förväntades

som innebära betraktades självklar demokrativinst, och den

som en potentiella konflikten mellan demokrati och effektivitet försvann i detta sätt att Resonemanget förutsätter att sakpolitiken

resonera.

är än folkinflytandet i sig samt att de politiska

normen snarare

målsättningarna är givna. Jag tolkar effektivitetsinriktningen

som

förskjutning i demokratiförståelsen där regeringars problemlösen

ningsförmåga hamnar i fokus än medborgarstyret. Med

snarare en

sådan omtolkning blir inskränkning det folkliga inflytandet

en av inte problematisk: Folkviljan i form sakresultat kanske kan

av realiseras bättre med mindre folkligt deltagande.

3Jag har analyserat detta ijacobsson

KERSTIN JACOBSSON

Faran är alltså förbättrad problemlösningsförmåga sker

om bekostnad möjligheten till demokratiskt inflytande och kon-

av troll. Därför är det Viktigt hålla demokrati och effektivitets-

att aspekterna isär så att det blir möjligt att bedöma när så blir fallet. I kontrast till den svenska EU-debatten kan ställa diskussioner-

man

föregick ändringen den svenska grundlagen i början

na som av av 1970-talet: Då betonades i förarbetena förutsättningarna för

att

handlingskraftiga regeringar behövde förbättras samtidigt

som

förutsättningarna för medborgarnas delaktighet i politiken också

behövde förbättras. Man menade inte att det det andra,

ena gav

eller demokratifrågan avklarad när regeringarnas handlings-

att var

möjligheter ökat.

Demokratiproblemen i EU

konstitutionell hybrid delar drag överstatlighet,

EU är en som av

mellanstatlighet och inslag teknokrati, alla med sina speciella

demokratiproblem. Det formella demokratiproblem ligger i

som

överstatligheten är välbekant: Trots europeiskt majoritetsstyre finns det ingen möjlighet för de europeiska medborgarna ställa

att den samlade beslutsförsamlingen till det sätt sker

ansvar som nationellt vid riksdagsval. Varje nationell offentlighet kan bara

ställa sin minister till Detta trots att medborgarna kan bli

ansvar. direkt bundna besluten fattas i Ministerrådet,

av som genom att

majoritetsröstande tillämpas i kombination med EG-rätten är

som direktverkande och har företräde framför den nationella lag-

som

stiftningen vid kollision. Ett riksdags- och regeringsskifte i ett

medlemsland kan därför inte i sig påverka vilken politik förs

som

EU, utom i de fall där de enskilda länderna fortfarande har av vetorätt. Kopplingen mellan demokratisk valhandling och den

förda politiken luckras Detsamma gäller Europaparlamentet

upp. dit demokratiska val visserligen hålles utan att detta kan på-

men

verka den förda politiken annat än marginellt. Medborgarnas möj-

lighet att styra inriktningen den förda politiken minskar alltså

det överstatliga och avparlamentariserade beslutsfattandet.

genom

MEDBORGARINFLYTANDET OVER EU

De flesta är dock överens att problemen inte skulle lösas

helt enkelt överlåta lagstiftningsarbetet Europagenom att parlamentet, så länge detta inte åtnjuter tillnärmelsevis den legitimitet de nationella parlamenten har. Detta är också

som

Demokratiutredningens utgångspunkt. Jag citerar kommitté-

direktivet där det står utredningen har överväga hur Sverige

att att -inom för EUzs nuvarande beslutsformer kan förbättra de

ramen -

svenska medborgarnas inflytande över och delaktighet i samarbetet

inom EU. Då blir det viktigt uppmärksamma inte bara

att — demokratiproblemen ligger i EU:s konstruktion utan också

som hur demokratin nationellt påverkas medlemskapet. Men sam-

av tidigt innebär sådan utgångspunkt accepterar viss

en att man en

separation politisk maktutövning och demokratisk kontroll:

av Politiken utövas övernationellt medan den demokratiska

kontrollen utövas nationellt.

De mellanstatliga inslagen har också sina demokratiproblem: I

ministerrådet är ministrar lagstiftare, vilket i grunden innebär

sammanblandning den verkställande och den lagstiftande

makten. Detta är problematiskt därför riksdag och regering har

att olika funktioner och också arbetsformer. Den norske sociologen och filosofen Jon Elster har skrivit: Riksdagen förkroppsligar folkets deltagande, högsta domstolen de konstitutionella begränsningarna och regeringen behovet att handla I sina försök att främja ekonomisk tillväxt eller vilket slags mål den har fått

mandat försöka uppnå, kan regeringen tycka att medborgerliga

att och politiska rättigheter inte bör stå i vägen, eftersom

man egentligen handlar för det allmänna bästa". Men, Elster

som

tillägger, premiss ofta eftersom regeringar

är resonemangets svag ofta överskattar vissheten deras åtgärder leder till de önskade

att resultaten. Medlemskapet innebär maktförskjutning från parla-

till regeringar och till nationella och övernationella tjänstement

män. Maktförskjutningen från parlament till regeringar innebär beslutsprocessen ändrar karaktär i sluten riktning.

också att mer

Förhandlingarna inom i hög grad karaktären diploma-

EU antar av tiska relationer, vilket innebär utrikespolitisering

i sin tur en av traditionellt inrikespolitiska områden, även om öppenheten är

större i EU-politiken än vid traditionell utrikespolitik.

KERSTIN JACOBSSON

Statsvetaren Lars-Göran Stenelo skrev i ett bidrag till maktutredningen det internationaliserade policy-skapandet i allmän-

om het att detta relativt autonomi tjänstemännen: Den

ger stor

tjänstemannatyp träder fram", skrev han, "är självständig

som en

tjänsteman med betydande handlingsfrihet och handlingsförmåga,

egenskaper är delvis betingade han kan arbeta i

som av att anonymitetens skydd Den internationaliserade tjänstemannaeliten

nya får inte sällan ett slags reellt tolkningsföreträde i den starkt specialiserade moderna politiken. En ännu inte publicerad enkätundersökning utförts Bengt Jacobsson och Göran Sundström

som av

vid Score, visar att över 2/3 de tillfrågade svenska statstjänste-

av männen i sitt EU-relaterade arbete fäster mycket stor vikt vid

professionalitet och yrkeskunnandef Bara drygt 1/3 fäster i detta arbete mycket stor vikt vid offentlig insyn och anmärkningsvärt

kan tycka Vid politiska värderingar hos regering och

man — statsråd. 23°/o fäster liten vikt vid offentlighet och 29% liten vikt vid

politiska värderingar hos regering och statsråd. Svarsalternativen

mycket stor vikt, ganska stor vikt, liten vikt. Det bekräftar var bilden relativt autonom tjänsteman sätter professio-

av en som nalitet och yrkeskunnande i första följt korrekt

rummet, av

ärendehantering och etablerad praxis enligt enkäten. Med tanke

tjänstemännens ökade roll europeiseringen, borde de

genom

förhållandevis låga värdena betydelsen offentlig insyn,

betydelsen politiska värderingar hos regering och statsråd och

betydelsen synpunkter från brukargrupper, klienter och berörda

av parter stämma till eftertanke.

Ministrars, tjänstemäns och experters framskjutna roll i policy-

skapandet innebär alla elitisering och ökad distansering i för-

en hållande till medborgarna. Vilket i sin riskerar medföra

tur att en opinonsklyfta: Medan Europa blir naturlig referensram för

en eliterna blir den i väsentligt lägre grad så för den bredare allmän-

heten. Vi får också te/eno/emtisering och expertzfiering politi-

en av ken. Politikens förhandlingskaraktär får också konsekvenser för

medborgarna i mångt och mycket är utestängda från förhand-

som lingsprocessen. Konfidentialitet och förtrolighet mellan

parterna

4 Tillfrågade var alla enheter i den svenska centralförvaltningen.

MEDBORGARINFLYTANDET ÖVER EU

blir ofta förutsättning för framgång i förhandlingarna, vilket i

en sin innebär intimisering och cznonymisering makten

tur en av som försvårar ansvarsställande. Gränserna mellan offentligt och privat, och mellan formellt och informellt, tenderar att luckras i det

upp internationella förhandlingsspelet. En dansk statsvetare, Ove K. Pedersen, formulerar det att politiken bryter sig loss sin

som ur demokratiska inhägnad och praxis uppstår där konstitutionella

och icke-konstitutionella integreras. idag politikens

organ Vi ser en explosion där gränserna för det politiska sprängs, också

men en

politikens implosion där de politiska blir alltmer in-

processerna

åtvända och ogenomträngliga. Vi får med EU integration

en ny av

parlament, regering, förvaltning, intresseorganisationer och med-

borgare, de traditionella demokratiska institutionerna, inklu-

som sive grundlagen, inte har full beredskap för. Problemet har ingen enkel lösning, kan inte heller blunda för det. Den förskjut-

men ning i demokratins innebörd jag nämnde från betoning

nyss - en av

demokratins procedur tillvägagångssätt till politikens resultat

fungerar, jag det, legitimering dessa föränd-

som ser som en av

ringar i den politiska praktiken: framskjuten roll för

en mer exper-

och förhandlare och marginaliserad roll för medborgare ter en mer

i politiken. i

Faran med avpolitiserade strukturer där beslut fattas bakom

stängda dörrar är det påverkar medborgarna: Känslan "det

att av att

är ingen idé sig, allting redan är uppgjort, det i

att engagera att att stället gäller sig fram själv så kan, ligger nära till

att ta gott man hands. Ansvaret för det riskerar att urholkas.

gemensamma

Demokrati förutsätter offentliga kan inte tänka sig

rum, man en

hemlig demokrati. Förhandlingar kan visserligen ske bakom

stängda dörrar då krävs att sedan förelägger förhand-

men man lingsresultatet de berörda för godkännande. Det unika med EU är

förhandlingsresultaten i Ministerrådet blir till direkt bindande att

lagstiftning de först godkänns uppdragsgivarna: de

utan att av

nationella beslutsförsamlingarna. Överstatligheten inte

gör att man kan likställa regeringars roll i EU-samarbetet med regeringars

vanliga mandat att verkställa politiken.

En följd det internationaliserade policy-skapandet

av är en

politisk tystnad kring frågorna är under förhandling,

som en

KERSTIN JACOBSSON

avideologisering och pragmatisering politiken. Minskad debatt

av har också att göra med maktförskjutningen från riksdag till

rege-

ring: Debatt är riksdagens arbetsform än regeringens. En

snarare

uppgift starkt åvilar regeringen, givet dess framskjutna roll i

som

den europeiserade politiken, blir att försöka motverka tystnaden

kring EU-politiken, att stimulera debatt och göra den svenska offentligheten delaktig. Regeringen har ett stort för att de

ansvar frågor ska behandlas i EU lyfts till politisk diskussion i

som upp ett skede då det fortfarande är möjligt att påverka dem. Andra

svenska i Europaparlamentet, i regionkommittén

representanter,

eller i olika arbetsgrupper, har också viktig uppgift här. Möjlig-

en heterna ställa regeringen till för den i EU förda politiken

att ansvar måste förbättras, vilket kräver bättre mediabevakning

en av

Sveriges agerande i EU, större öppenhet i policy-processen, och aktiva insatser från regeringen viktiga frågor

att rapportera om som

är aktuella för beredning i EU Riksdagens delaktighet i EU-

etc. arbetet bör också stärkas liksom dess kontrollmöjligheter.

Fördragsändringar, ändrar samarbetets omfattning, bör allvar-

som ligt övervägas att underställas folkomröstningar, gärna i alla medlemsländer samtidigt.

Demokrati handlar inte bara demokratiska procedurer och

om former. Det handlar också samtal, beredskapen lyssna

om om att till andra åsikter och ompröva sina kommunikation

att egna, om mellan medborgarna också kommunikativt utbyte

men om ett

mellan styrande och styrda. Men formfrågan och frågan till-

om trädet till beslutsarenorna är viktig: Att trivialisera frågan for-

och procedurer för folkinflytandet friare spelrum de

mer ger aktörer har tillträde till den reella makten. Många medborgare

som har inte detta tillträde är beroende demokratiska procedu-

utan av

för sin enda maktutövning. Och poängen med demokratin är rer

ska ha regler för kollektiv konfliktlösning, inte

att gemensamma att alla ska omfatta samhällsvision. Sociala intressemot-

samma sättningar inte får brytas mot varandra och kanaliseras i

som demokratiska procedurer riskerar lägga grund för socialt

att en

explosiv samhällsordning. Och det är det gör demokratifrågan

som brännande också i Västeuropa.

3 SOU1998:145

MEDBORGARINFLYTANDET ÖVER EU

Litteratur

Brante, Thomas al. red. 1998 Sociologiskt lexikon,

Stockholm: Universitetsforlaget

Elster, Jon 1994 Konstitutionalism och demokrati O. Hansson och Hermansson red. Idéer demokrati,

om Stockholm: Tiden Gustavsson, Sverker 1998 "Varför överstat demOkratiP,

utan Ulf Bernitz, Sverker Gustavsson och Lars Oxelheim red.

Årsbok inom

Earopaperspe/etiv 1998. för Europa/forskning

ekonomi, juridik och Statskunskap, Stockholm: Nerenius 8C Santérus förlag Jacobsson, Kerstin 1997 "Discursive Will-formation and the

Question of Legitimacy in European Politics, Scandinavian Political Studies, 1 Jacobsson, Kerstin 1997 b Sa° demokrati. Om demokrati-

gott som frågan iEU-debatten, Umeå: Boréa Bokförlag

Majone, Giandomenico 1996 Regulating Europe, London:

Routledge

Pedersen, Ove K. 1994 Dernokratiets lette tilstand. Syn

beslatstagere Danmark ogfremtid, Köpenhamn: Spektrum

om Stenelo, Lars-Göran 1990 Den internationaliserade demokratin, G. Hansson och L-G. Stenelo red. Makt och internationalisering, Stockholm: Carlssons

Medborgarinflytandet

över EU

Janerik Gidlund, professor, Umeå

Rubriken mitt bidrag får mig associera till Off Broadway-

att en föreställning jag gång bevistade. Det pjäs Sam

som en var en av Shepard kanske del har och heter The True

som en av er sett som West. Där skildras författare till filmmanus försöker

en ett som fram "en riktig Western och han förklarar del sitt synopsis

en av

följande sätt: Den beridna skurken typ EU jagas sheriffen

av typ demokratin. Skurken spränger iväg horisonten och

mot Sheriffen följer efter. Det intressanta är, säger författaren,

att sheriffen inte skurken är väg. Men det ännu in-

vet vart mer tressanta är att det inte heller skurken Och så försvinner de

vet båda mot horisonten och berättelsen.

ut ur

Ibland kan känna, när har ett sådant här ämne, det

man man att är liksom gång både aktuellt och klichéartat. Att det finns

en en inbyggd föreställning ämnets beskaffenhet åtminstone jag

om som känner mig alienerad i förhållande till. talar med-

Om man om borgarinflytande över EU så tror jag att det för många handlar

att utöva inflytande i Bryssel. Det är så medborgarinflytandet över

EU ofta gestaltas. skulle formulera fråga

Om man samma om medborgarinflytandet över ett annat politiskt system t.ex. Sverige, då jag för många skulle hänvisning till Stockholm

tror att en kännas otillfredsställande. Det finns bekant rad andra poli-

som en tiska församlingar, kommuner och regioner också är värda

som ett beaktande i den svenska demokratin. Vi begår analytiskt miss-

ett

uppfattar EU i första hand nivåspecifik företeeltag om som en

lokaliserad ganska exakt till några städer i Europas mitt. EU är se,

M EDBOHGARINFLYTANDET ÖVER EU

här och En de verkligt intressanta frågorna gäller samspelen

nu. av mellan nivåerna och hur de olika nivåerna hänger

samman.

Jag har tänkt inleda med försöka vad jag

att att presentera tror är politiska paradoxer i vårt demokratiska tänkande och i politikens gestalter, därefter försöka säga någonting vad det är för

vägar medborgarna kan urskilja till EU-inflytande samt

som ett slutligen något diskutera EU:s demokratiska legitimitet.

Jag börjar således med det paradoxala och vad jag vill kalla

en maktparadox. Man talar i samhällsdebatten ofta nationalstatens

försvagade ställning, det är populärt också i vetenskapliga kretsar

tala suveräniteten maktteori väg ut till förmån att om som en för något Många då det skapas när

annat. menar att tomrum som suveräniteten urholkas, villigt fylls teknokrater i Bryssel och

av marknadens aktörer och att det är den situationen. Man kan

nya

visserligen Visa många exempel att globalisering, europeisering

och den inre marknaden kan restriktioner för beslutsfattandet i

ge nationalstaten. Inom jordbrukspolitiken är det uppenbart att det måste förhålla sig så, det gäller också näringspolitiken i största

men allmänhet. Samtidigt detta sägs och kanske sker, så tror jag

som inte att det finns någon tidpunkt i vårt lands historia när så många enskilda medborgare, och det gäller också stor del Europa,

en av för sitt dagliga bröd har varit beroende politiska beslut. Den

av politiska makten över de mäktiga har måhända minskat

men

gång har makten över de vanmäktiga ökat. Typiskt för samma

paradoxer är motsägelsefullheten är skenbar och de

att att egent-

ligen kan förstås. Maktparadoxen förstår jag vad

som att som egentligen sker är inte nationalstaten bara försvinner bort från

att

framför allt den transformeras, den framträder scenen utan att att med egenskaper måste försöka förstå.

nya som

Den andra paradoxen vill jag benämna komplexitetsparadoxen.

Vi upplever samhällsutveckling inte minst sociologer

en som brukar beskriva i ökad social differentiering. I takt med

termer av

det moderna samhället har växt fram så har fått allt att mer

specialiserade inriktningar, skiktningar, uppdelningar i yrken, i

produktion, allt fler kunskapsområden, allt fler institutioner och

organisationer, allt fler grupperingar och tillhörigheter. Utveck-

lingen leder fram till samhällen blir alltmer sammansatta.

som

JANERIK GIDLUND

Utveckling begrepp framstår med ökad

som som nästan synonymt komplexitet. En framträdande politisk funktion är att försöka skapa helheter den ständigt ökande komplexiteten och försöka

bygga ett samhälle sådan grund. Samtidigt kon-

en som man staterar att samhället blir alltmer komplicerat, så finns det

en tydlig efterfrågan att politiken skall kännetecknas enkelhet

och entydighet. Ingenstans är denna efterfrågan tydlig i

som

Europasammanhanget. Vi vill avskalad europeisk ord-

gärna se en ning är lätt för att orientera sig med tydliga spakar att

som envar dra i för utöva inflytande. Samtidigt bör fundera

att man nog relationen mellan detta önskade och det komplexa

system samhälle, det reellt existerande samhälle, har i Sverige och

som annorstädes i Europa.

Det är svårt att tänka sig att politiken skulle avbryta utveck-

lingsprocessen och försöka och entydighet och enkel-

mer mer het bryta sönder den fortgående Kanske kan

genom att processen.

sägas ha försökt andra håll i världen med katastrofala resulman

Jag skall inte det, för mig känns ändå den här tat. men

grundläggande utvecklingsprocessen tämligen irreversibel och

som någonting inte kan tänka bort måste hantera. Mitt

som man utan

förslag till lösning den här komplexitetsparadoxen

är att också får räkna med ökad demokratisk komplexitet i framtiden.

Den tredje paradoxen som jag urskiljer är strukturparadoxen.

Många demokratidiskussionerna för är knutna till vissa

av som politiska strukturer; hur de har det med offentligheten,

representativiteten, hur de förhåller sig till andra strukturer och hur

man olika sätt kan relatera medborgarna till de här strukturerna och hur man kan bygga dem olika nivåer, det må regioner, stater,

vara EU, FN Samtidigt tror jag att den allmänna erfarenheten är,

osv. att allt mindre det politiska handlandet går att härbärgera inom

av enskilda strukturer. Samspelet över gränser, gränsöverskridandet, blir allt Viktigare konstruerande del vårt samhälle. Det kan

en av

så att kan ha demokratisyn där förutsätter vara en att man något sätt ska försöka återbörda samhället till ha in-

att processer

strukturer, inlåsta i vissa förvaltningsramar, och då också om att bygger upp ett statsperspektiv kanske inte är så framåt-

som syftande. Vi har haft demokratiprojekt i industrisamhället

ett som

MEDBORGARINFLYTANDET ÖVER EU

särskilt har handlat att demokratisera strukturer, att bygga

om upp

politiska församlingar och förvaltningsstyrning. Nu börjar

märka balansen mellan struktur och håller för-

att process att skjutas och att den brännande frågan blir hur hanterar

pro-

I stället för försöka återföra till interna cesserna. att processerna förhållanden i demokratiska strukturer är den utmaningen

stora att

allvar frågan hur ska demokratisera de gränsöver-

ta upp om skridande

processerna.

I studiet EU har det blivit vanligt betona policy-

av att att

alltmer präglas s.k. flernivåsystem multilevel

processerna av governance upphäver nivåtänkandet att aktörer från

som genom

flera nivåer samtidigt ingår i policynätverk. Det kommer ut

som av sådana kan inte hänföras till enskild nivå utan går

processer en tvären mellan Detta är särskilt typiskt för den poli-

systemen. nya

tiska verkligheten inom Europeiska unionen. Ett tydligt utflöde

dessa tvärslänkningar är olika partnerskap i EU:s regionalpolitik

redan många aktörer i kommuner och regioner har erfarenhet som

inom olika målområden. av

En viktig aspekt integration är idéspridning och idémakt.

arbeta i utvecklingsnät, i s.k. regionala tillväxtkontrakt i Sättet att Sverige exempel hur idé sprids från EU till det natio-

är ett en

nella Vad finns det då för politiska föreställningar

systemet. om demokrati i sådana processer Förslaget väcktes regeringen i

våras inom för den regionalpolitiska propositionen där

ramen man initierade s.k. regionala tillväxtavtal. En definition lanserats

som av

Näringsdepartementet är Regionala tillväxtavtal är avtal mellan

att: aktörer lokal, regional och central nivå kommit överens

som om

handlingsprogram för tillväxt. 1Regeringens idé

ett gemensamt var

betydande delar statens verksamhet i ett visst område kunde att av

potentiellt tillväxtrelaterade och att det troligt, med ses som var tanke sakernas tillstånd i fråga arbetslöshet och tillväxt, att

om dessa tillväxtresurser inte utnyttjas till fullo. Likaså föreställde

man sig att villkoren för tillväxt hade betydande regionala variationer och att de regionala aktörerna därför hade särskilt goda möjlig-

l Definition presenterad Aslög Odmark från Näringsdepartementet vid

av regionalpolitisk konferens 1998-04-16-17.

JANERIK GIDLUND

heter bedöma effekterna omprioriteringar statens s.k.

att av av tillväxtkapital. Den internationellt unika slutsatsen blev

att man

skulle erbjuda de svenska regionerna möjlighet att frivilligt teckna

treåriga tillväxtkontrakt med regeringen. Erbjudandet avsåg länen

liksom de försöksregionerna och tänkte sig att regionerna

nya man själva skulle avgränsa "det geografiska tillväxtområdet"; län eller vad det kunde tänkas för regionala kombinationer. Tillväxt-

vara

kapitalet kan gissningsvis högst uppgå till 72 miljarder kronor

som

år det är öppen fråga hur ambitiösa regionerna kommer per men en

Inom varje region skulle landshövdningen/ länsstyrelsen

att vara. eller företrädare för de regionerna skapa s.k. partnerskap med

nya

mängd kommuner, landsting, näringsliv och andra intressanta en tillväxtaktörer högskolor Inom dessa nätverk skulle sedan

som osv.

kreativ regional kompromiss utvecklingen växa fram, vilken i

skulle bli föremål för förhandlingar med regeringen. Då

sin tur

inträffar underordnad statlig förvaltningsnivå ska

detta att en tänkas förhandla med överordnad parlamentarisk nivå att

en om omprioritera tidigare politiska beslut. Basen för den underordnade

nivån är inte statsförvaltningen utan ett regionalt nätverk

ens som är sammansatt sätt landshövding eller andra ledande regio-

som nala aktörer har funnit lämpligt. Processen i dessa partnerskap pågår just och skall klara till våren 1999. Så vitt jag har i

nu vara vet stort sett hela landet nappat den här möjligheten.

Det vimlar demokratiska utmaningar i dessa När

av processer.

det gällde huvudmannaskapet uppstod exempelvis oklarheter. Bak-

kulisserna har det skett dragkamp rörande vilken instans om en

skulle leda arbetet med tillväxtkontrakten i försöksregionerna. som Ursprungligen förefaller regeringen ha tänkt sig att landshövdingarna även där skulle ha denna roll, efter intensiv lobby-

men en verksamhet från berörda regioner ändrade sig och

man gav upp-

giften till de regionorganen.

nya

Några politiska problem väntar sin lösning är vilka

som kriterier skall användas för deltaga i partnerskap, vad

som att

slags öppenhet och vilka beslutsregler skall gälla och i

som synnerhet hur verksamheten skall legitimeras demokratiskt. En avgörande svaghet med den hittillsvarande är att lands-

processen hövdingarna i flertalet fall inte har lyckats initiera någon samhälls-

MEDBORGARINFLYTANDET ÖVER EU

debatt den regionala riktningen i partnerskaps-processen. Det

är faktiskt så illa tämligen aktörer och samhällsmedborgare

att känner till vad pågår Jag misstänker många ledamöter i

som att kommun- och landstingsfullmäktige inte känner till saken. Den alltmer brännande frågan är hur sådana här är

processer, som av förhandlingskaraktär mellan aktörer från olika sammanhang skall demokratiseras.

Jag hörde ett företrädare för Volvo

om resonemang av en som menade här skulle kunna lära från näringslivet när

att man man exempelvis tar fram bilmodell. I sådana blir det

en ny processer

viktigt att skapa genomskinlighet och organisera verksamheten i

tydliga faser med beslutspunkter med stöd den IT-

av senaste tekniken. Det blir möjligt för de inblandade att hela tiden och

tillför vad och när. Det går att bygga interaktiva se vem som upp

gör åtkomlig och delaktig för med-

system som processen mer borgarna. Som jag det är det helt nödvändigt seriöst i

ser att ta tag

frågan partnerskapets demokratisering i vårt land. Såvitt jag

om känner till har inte kompletterats med sig utvärde-

processen vare rings- eller forskningsambioner vilket kan göra det mycket svårt att värdera resultaten

Om tittar den senaste regeringsbildningen att

man ser man det tillväxtdepartementet består flertalet de sektorer

nya av av som

i partnerskapen har kombinerats, där har uppfattat synergi-

man effekter och där har pekat trösklar och hinder för samspel.

man Det uppstår intressant effekt för de s.k. superministrarna i kon-

en taktytan mot EU-systemet. Sverige är det enda land, Tyskland

nog kanske kommer efter, organiserat kanslihuset det här

som sättet. Det innebär att möten i EU:s ministerråd inte är anpassade till denna ordning utan kommer också i fortsättningen

man att kalla till ministerrådsmöten för kommunikationsministrar, bostadsministrar, telekomministrar, näringsministrar, energiminist-

arbetsmarknadsministrar, inrikesministrar etc. De rar, nya statsråden kommer sammantaget att fullt med EU-samman-

upp träden. Situationen illustrerar restriktion när organiserar

en ny man det politiska arbetet i regeringen där statsråden förväntas

samspela med kollegorna i omgivningen. Det politiska priset för ett tillväxtdepartement kan visa sig bli att Sveriges omvärlds-

JANERIK G|DLUND

bevakning alltmer skall skötas juniora företrädare därför

av att statsråden helt enkelt inte orkar

Vad är det då för Vägar medborgarna har till ett europeiskt

som

inflytande Typiskt för europeisk politik är överlappningen mellan

traditionell inrikes- och traditionell utrikespolitik. Mycket det

sker i Bryssel handlar det ska ske i Sverige och verksom om som ligen direkt angår medborgarna Jag har utan anspråk fullständighet listat ett antal tänkbara vägar.

Jag börjar med den nationella demokratin är basen för

som

medborgarnas deltagande och möjlighet att påverka Europapoli-

tiken. Om den nationella demokratin ska kunna legitimera EU så

är det viktigt att de europeiska frågorna ständigt aktualiseras i det

politiska samtalet nationell demokrati. Det är i detta perspektiv

om felaktigt att behandla Europapolitiken traditionell utrikes-

som

politik med begränsad medborgerlig insyn och deltagande. Så långt möjligt bör EU finnas med i inrikespolitiken Och där tycker

som jag då att den senaste valrörelsen bär för sågen. De politiska

syn partierna orkade inte med de nationella frågorna utan satsade

ens

de kommunala problemställningarna. Så hamnade i situa-

en tion där hade det första valet EU-medlemmar, där Sverige

som under mandatperioden ska ordförandeland i EU och där EU

vara

befinner sig Viktigt utvecklings- och utvidgningsskede och det

i ett blir i ickefråga i samtalet med medborgarna Vi kan

stort sett en tala mycket EU:s maskineri i Bryssel och dess brister i folklig

om förankring valrörelsen får själva för Vad är det

men ta ansvar

gör det inte ansågs angeläget möta medborgarna i

som att vara att

bred samhällsdebatt hur ska och förvalta våra inen om agera tressen även utanför gränserna. Här finns mycket att göra och det

gäller inte minst de politiska partiernas sätt att fungera och verka.

Det finns ytterligare partiväg till EU och det är de

en europe-

iska partinäten. De sammanhänger i sin tur med Europaparlamen-

tet och Europavalen det val för övrigt ska ha år 1999.

— som

Hittills har Europaparlamentsvalen varit rätt besvärliga tillställningar många synpunkter. Ett uppenbart problem har varit det

ur mycket låga Valdeltagandet, inte minst i Vårt land. Det finns också

ett kommunikationsproblem bland EU-parlamentariker i mötet med medborgarna. Det har blivit för mycket organisationsdiskus-

MEDBORGARINFLYTANDET ÖVER EU

sioner läroboksformat och för litet politiskt innehåll. Det är

av av

orimlig tanke de svenska riksdagsledamöterna ständigt

en att skulle berätta riksdagens uppbyggnad, den svenska kon-

om om stitutionen, regeringens sätt att fungera, ämbetsverken innan

osv.

ansåg sig kunna komma fram till sakfråga. Denna probleman en matik har lett till att Europaparlamentariker fått långt till sak-

frågorna i dialogen med medborgarna. Tidigare när Europakunskapen högst begränsad hos medborgarna det kanske nöd-

var var

vändigt att parlamentarikerna tog sig denna folkbildningsupp-

gift, i takt med att Sverige alltmer inlemmas i EU och kun-

men skapen fördjupas bör detta skede kunna De mobil-

passeras. telefoner många deltagare säkert har i sina fickor är väldigt

som avancerade även troligen inte i detalj begriper hur de

men om fungerar så använder dem ändå Kanske måste skaffa

oss en sådan attityd också till komplexa institutionella strukturer och

Väljarna kanske inte behöver veta exakt hur de olika processer.

beslutsprocedurerna går till i samspelet mellan kommission, parla-

ministerråd, domstol för kunna lära sig hur ment, osv. att man

påverkar Europapolitiken. En aktuell SNS-studie visar för övrigt

att kunskapen hur statsmakterna arbetar också lämnar del i

om en

övrigt Önska.

att

En annan påverkansväg är europeisk opinionsbildning via mass-

medier och IT. Ett grundproblem det i saknas

är att stort sett genuint europeiska massmedier når bredden i hela EU-

som ut området. Det finns inget sådant fora för demokratin

som europe-

isk debattordning. Det är sannerligen inte i Sverige där

som Dagens Nyheter har debattsida är den viktigaste i hela

en som landet och där olika ståndpunkter kan brytas och skilda intressen mötas. Europa präglas i stället massmedial mångfald.

av en

En viktig framtidsfråga den informationstekniken

är om nya IT skulle kunna erbjuda historisk möjlighet för den

en ny europeiska samhällsdebatten. Vi vet att internet expanderar våldsamt

och skulle kunna bli forum för partigrupper, parlamentsleda-

ett möter, Europaparlamentet, kommissionen etc. Här finns i praktiken språk, engelskan, och här når faktiskt

ett gemensamt man också just den i övrigt är så svår nå i demokratin,

grupp som att

nämligen ungdomarna.

JANERIK GIDLUND

I Sverige har lång tradition folklig organisering. Det

en av

finns många medborgerliga sammanslutningar och intresse-

konstellationer. Jag det är felaktigt räkna rörelsernas

tror att att ut

förmåga göra sig gällande det europeiska planet. EU:s öppna

att

med policynäten och den omfattande lobbyverksam-

processer

helt möjligheter också för folkrörelser i EU-systeheten ger nya

även lobbying kan kännas främmande för den svenska met, om

politiska kulturen.

Samtidigt det sker europeisering i Europa pågår också

som en

genomgripande regionalisering. Regionalisering handlar i hög

grad ambitiösare utvecklingsuppdrag till de

om att staten ger ett regionala aktörerna och regionerna omstruktureras eller får

att arbeta sätt för hantera uppgiften. Den aktuella regionali-

nya att

seringen uttryck för diskontinuerlig utveckling i den

är ett en svenska förvaltningstraditionen. Fram till 1980-talets slut det

var konventionellt beskriva det svenska systemet sorts

att som en politiskt tvånivå-system med stark centralmakt och ut-

en en vecklad kommunal självstyrelse. Den regionala nivån sågs som en kombination diffus mellannivå ofta betecknad den

av en som

regionala röran och någorlunda distinkt sjukvårdsapparat.

Landstingsvalen uppfattades emellertid "det glömda valet"

som

och medborgarnas kunskap och i landstings-

om engagemang

frågorna regelmässigt högst begränsat. Undantagen de

var var

tillfällen då omstruktureringar inom vården innebar nedläggningar

exempelvis BB-avdelningar och då det faktiskt förekom medav

borgerliga mobiliseringar i drabbade orter. Utveckling används i regel olika kollektiv företag, regio-

om -

och nationer. förändringsbegrepp aktuella kärna ner Det är ett vars är hållbar ekonomisk tillväxt; alltså tillväxt inom långsiktiga ekologiska Det kan också användas i vidare social och kultu-

ramar. en

rell mening.

Det regionala uppdraget att ta för tillväxten har

nya ansvar en

komplex bakgrund. Till del har det att göra med misslyckanden

det nationella planet ifråga tillväxt och arbetsmarknad, till

del finns det strukturella faktorer innebär villkor för en som nya

den ekonomiska utvecklingen främjar regionala insatser, till

som

del har det göra med förvaltningspolitiska faktorer och i en att

MEDBORGARINFLYTANDET ÖVER EU

någon mån kan det också finns regionalistiska. Regionaliseringen

handlar emellertid inte främst tillgodose kraven från

om att en triumferande regionalism nerifrån funktionella

utan om argument

uppifrån. Ett vanligt förvaltningspolitiskt för uppdraget

argument är behovet helhetssyn och samordning sektorerna för

av av att

exempelvis skapa ett positivt näringslivsklimat. De nuvarande

sålunda ineffektivt utnyttjade. resurserna ses som

Det går dock inte att monopolisera utvecklingspolitiken till

en enskild politisk nivå; alla politiska nivåer från stadsdelsnämnder till

EU sysslar ett eller sätt med utveckling. Regionalise-

annat

ringen kan därför del i europeiskt utvecklings-

ses som en ett

projekt.

Avslutningsvis vill jag något beröra frågan EU:s demokra-

tiska legitimitet och hur legitimeringsprocessen Jag har

ser ut. gjort ett utsnitt tre jag fundamentala aspekter det

som tror hela jag skulle i och för sig också kunnat ha tagit med implemen-

— tering, genomförande beslut det här får bli några

av - men

exempel. När det gäller kompetens så är det viktigt uppmärksamma

att

att EU i princip inte har någon s.k. kompetens-kompetens, dvs. makt besluta den kompetensen. Undantagen är den

att om egna nog så viktiga verksamheten i EG-domstolen. I princip skall EU:s kompetens avgöras mellanstatlig nivå i form överens-

av kommelser traktat Romfördraget, Maastrichtför-

om av typen draget, Amsterdamfördraget etc. Medlemsstaterna kommer i dessa

förhandlingar till uppfattning och kompromiss

en gemensam om

hur tingens ordningen skall Belsutsregeln är därvid enhällig-

se ut.

het Amsterdamfördraget ruckade denna regel

även om genom att föra in s.k. flexibel integration och variabel geometri. Det innebär att medlemsstater tillåts att längre än de övriga i

grupper av

integrationshänseende inom EU:s Huvudprincipen är därför

ram. att EU:s uppgifter ytterst skall legitimeras det nationella planet och via den nationella demokratin. I många sker det regel-

stater bundet också i form särskilda folkomröstningar, i andra är

av stater

det parlamentet ställning i frågan. Ingen regering kan

som tar emellertid självständigt besluta i saken. Vi bör inte underskatta denna aspekt EU:s utveckling och finna nationella former för

JANERIK G|DLUND

förankringsarbetet. När Sverige blev medlem i EU handlade det

i ställning till all den kompetens för EU liksom om att ett svep ta dess struktur under flera decennier hade kommit överens

som man

Förhandlingarna övergångsregler och undantag kan

om. om ses

sätt politisk kompensation för det inte

som ett att en man kunnat påverka måste ansluta sig till.

men

Den andra viktiga delen den nationella legitimeringen gäller

av de konsensusbeslut och de initiativ Sverige i EU. Det bör i

som tar sammanhanget erinras del EU:s verksamhet är

om att en av

mellanstatlig andra och tredje pelaren. Det överstatliga inslaget

koncentreras till den första pelaren och ofta fattas i praktiken besluten i enhällighet även här.

Det är just överstatligheten, i synnerhet majoritetsbeslut i rådet, är nyckelproblemet i frågan legitimeringen det

som om av formella beslutsfattandet i EU. Situationen kan tyckas paradoxal:

Inflödet kompetens präglas mellanstatlighet medan

i termer av av utflödet i form beslutsfattande och direktiv ofta har karaktär

av av överstatlighet. Hur skall denna asymmetri kunna legiti-

ges en mitet. Ett allmänt är förstås att det finns olika sorts legitimitet

svar och att EU skulle ett dygn det saknades ett

rasa samman om grundläggande stöd för verksamheten. Ofta pekar här

man effektivitetsvärden i transnationell problemlösning och EU:s

leveransförmåga. Men begränsar synfältet till frågan

om om

EUzs eller rättare överstatlighetens folkliga förankring och dess

demokratiska legitimitet blir annorlunda. Ett är det

svaret svar att

finns legitimering i form Europaparlamentet med all-

en av

europeiska parlamentsval. parlamentet skulle för-

Men även om medla folklig förankring är dess roll i EU-systemet helt

en annorlunda än i fallet nationella parlament. Det denna situation

är om som uttrycket demokratiskt underskott brukar används. Hur gör i de medlemsstater har röstat visst beslut

man som emot ett

det ändå fattas majoritetsbeslut och skall men genom ett genom-

föras hemmaplan Vem tar specifikt det politiska ansvaret

mer för detta Medborgarna kan måhända inte rösta bort den

egna regeringen det skälet eftersom den inte har verkat för beslutet

av och kommissionen är knappast åtkomlig den grunden EU är därtill inte konstruerat så att det finns någon egentlig politisk

MEDBORGARINFLYTANDET ÖVER EU

opposition i råd och parlament står redo att ta över

som om

européerna skulle Vilja välja bort den styrande regimen. Situationen kompliceras onekligen att EU i hög utsträckning

är ett väldigt förhandlingsmaskineri i Europas mitt där många

frågor kompromissas och avgörs i informella fora och gränsöverskridande policynät. I ett läge när EU måhända drar ned mängden formella fördjupningsbeslut blir de informella vikti-

processerna

balansmässigt. Liksom i det nationella sammanhanget utgör

gare

även här policyprocesserna allt viktigare demokratisk utmaning

EU:s rätt och folkets

makt

Ola Wik/und, docent, Stockholm

Flykten från politiken i juridikens sekel

är det juridiken som skall lösa våra -

samhällsproblem

Den svenska debatten förhållandet mellan demokratin och

om rättsstaten har de senaste åren kommit att vitaliseras. Ett skål år kanske den överlåtelse suveränitet skedde i samband med

av som Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Överlåtelsen fick till följd att EU:s rättssystem, EG-rätten, år överordnad svensk lag-

stiftning. Enligt den mäktiga EG-domstolen i Luxemburg skall

EG-rätten till och med ha företräde framför svensk grundlag. Medlemskapet i EU har därmed skapat ett tryck det svenska rättssystemet utmynnat i diskussion förhållandet

som en om mellan makten och rätten.

Parallellt med EU-diskussionen bredare debatt

pågår även en

om demokratifrågor. Debatten tar utgångspunkt i problem

som har anknytning till nationalstatens nedvittrande självständighet i ett internationaliserat eller globaliserat samhälle där politiska, ekonomiska och juridiska beslut med ingripande effekter för vår nationalstat fattas långt ifrån den svenska riksdagen. Här diskute-

bland förhållandet mellan politiken och marknaden, ras annat individen och det allmänna.

En central fråga i båda dessa diskussioner är vilken balans

som skall råda mellan demokrati och rättsstat, mellan politik och juridik. En populär uppfattning är att rättsstaten måste stärkas

att domstolarna tillåts spela större roll. Det förgenom en ropas

EU:s RÄTT OCH FOLKETS MAKT

fattningsdomstol och lagprövning. Uppfattningen bottnar i

mer

ett ideal att lagarna kan styra samhällsutvecklingen utan att

beroende människornas godtycke. Människans godtycke vara av

skall begränsas juridiska lagar och principer. På detta vis skapas

rättstrygghet för medborgare och företag. Rule law not

man.

I begränsad mening består rättsstaten ett antal principer

en av

All offentlig makt skall utövas under lagarna, inget straff som: utan lag, lagar skall publiceras och relativt klara och fram-

nya vara

åtsyftande, rättsliga avgöranden skall fattas i enlighet med lagen, de

skall fattas efter kontradiktoriskt och offentligt förfarande

ett av

oavhängig och opartisk domstol, avgörandena skall motive-

en vara

rade och offentliga.

Principerna förefaller i sig klara, goda och universella. Men de kan aldrig utgöra universella imperativ eftersom de inte kan analys-

och utvärderas placeras i sitt institutionella och eras utan att moraliska sammanhang. På vilka institutionella och moraliska förutsättningar vilar dessa rättsstatsprinciper När försöker besvara

frågan uppstår problem och den klara bilden de oantastliga prin-

av ciperna blir otydlig. Principerna har helt enkelt olika innebörd

mer i olika statsskick och olika politiska kulturer. Deras genomförande skiftar från stat till stat. En naturlig konsekvens blir att deras moraliska rättfärdigande och politiska betydelse också skiftar från ett land till ett annat.

Rättsstatsargumentet har alltså viktig politisk och moralisk

en dimension. polemisk debattartikel i DN framhåller national-

I en ekonomen Bo Södersten rättsstatens imperativ en av två

som faktorer krävs för fungerande marknadsekonomi: En är

som en att till grund för marknadsekonomin måste ligga ett systern av rättssäkerhet, förutsebarhet, ordhållighet och respekt för

av av avtal och frånvaro korruption från de styrandes sida.

av av

Artikeln går till mot socialdemokratins tro att

angrepp man

politiska beslut kan idka fördelningspolitik och därigenom

genom begränsa marknadens spelrum. "Det går inte att rösta hur

om inkomsterna skall fördelas", Södersten. Hans utgår

anser argument från tilltro till domstolar tillämpning lagar kan

en stor att genom av försäkra förutsebarhet och ordhållighet", för politikerna

Ola Wiklund

saknar han däremot helt förtroende. Mer juridik och mindre politik således.

Men är det verkligen juridik och mindre politik krävs

mer som

för komma tillrätta med demokratiproblem i ett europeiserat

att och globaliserat samhälle Är det juridik och mindre politik

mer

krävs för skall komma tillrätta med arbetslöshet, ekosom att nomisk och social obalans Är det juridiken och domstolarna

.som

skall lösa våra samhällsproblem Skall politiken juridifieras

Detta har redan skett. Man kan tala 1900-talet

nu om som juridikens och juristernas sekel. Under tiden efter andra världskriget har juridiken kommit stärka sin ställning i västvärlden.

att Framför allt kan förstärkning domstolarnas roll. Det

se en av började med att domstolarnas politiska roll accentuerades i konstitutioner och grundlagar. viktig faktor den

En annan var enorma mängd lagstiftning krävdes för bygga välfärdsstaten,

som att upp och behövde tolkas och tillämpas för bli effektiv. Denna

som att uppgift anförtroddes domstolar och andra myndigheter.

Ytterligare faktor domstolarna fick utökade befogen-

en är att

heter pröva lagars förenlighet med överordnade grundlagar och

att konstitutioner. I USA utövades lagprövningen den mäktiga

av Högsta domstolen. I Europa inrättades författningsdomstolar för

uppgiften. Även länder författningsdomstolar erhöll ord-

utan en

ning för lagprövning. I Europa har lagprövningen fått ytterligare

utbredning domstolar internationell nivå. Europadom-

genom stolen i Strasbourg har till uppgift att slå brott mot de

ner

mänskliga rättigheterna och i Luxemburg finner den mäktiga

EG-domstolen, känd för sin dynamiska lagtolkningsstil. Rättsprinciper skapade EG-domstolen har lett till att rättshistoria

av skrivits i Sverige. Den svenska staten har EG-rättslig grund dömts betala skadestånd för fördragsbrott begångna den

att av

svenska riksdagen. Juridikens inflytande slutar emellertid inte vid lagprövning och fri lagtolkning.

Den globala marknaden konstitueras och ett kom-

styrs av

plicerat nätverk rättsregler. Tolkning och tillämpning dessa

av av

regler sker dagligen affärsjurister vid konsultation och för-

fattande komplicerade avtal företagsförvärv och investe-

av om ringar. Varje sekund sker affärstransaktioner och avtalsförhand-

EUZS RÄTT OCH FOLKETS MAKT

lingar juridiska och tolkningsprinciper.

som genomsyras av normer Samhällsutvecklingen har resulterat rättsområden bildats.

i att nya De områdena till de gamla i enlighet med juri-

nya måste anpassas

diska principer. Förändringen rätten pågår kontinuerligt och

producerar ständigt regler måste tolkas. Rätten är dyna-

nya som misk inte statisk.

EGzs utveckling från gemenskap till union har givit upphov till överstatlig rättsbildning är direkt tillämplig i medlems-

en som

och måste förenas med nationella regler. För att besluta staterna

och administrera regelsystemen finns mäktiga juristbyråkratier

Europeiska unionens kommission och ministerråd enligt som som, amerikanskt mönster, ständigt utsätts för lobbying jurister från

advokatbyråer. I EU-perspektivet lär det Amsterdam-

stora nya fördraget resultera makt överförs till den redan mäktiga

i att mer

juristdominerade expertbyråkratin. Till detta kan läggas juristernas särställning i det nationella lagstiftningsarbetet.

Parallellt med denna har den internationella rätten

process utvecklat omfattande privaträttsliga regelverk och systern för

skydd mänskliga rättigheter. Den nationella rätten har

av genom-

gått genomgripande internationalisering. Nationella systern

överlappas europeiska rättssystem i sin tur överlappas

av som av

globala handelsregler. Rättsordningen är inte längre homogen den är heterogen och dynamisk. Rättens pluralism leder till att regler tillhör olika system kan tillämpas rättsliga problem.

som samma

Rätten har blivit ytterligt komplicerad och kräver för uttolkning en hög juridisk specialistkompetens. Rättsvetenskapen spelar i sammanhanget betydelsefull roll

för strukturering och systematisering det komplicerade globala

rättsstoffet. Det är särpräglat samspel mellan rättsvetenskap,

ur ett praktiserande jurister och rättstillämpande domare den juri-

som diska doktrinen tar sin form.

I dagsläget administreras och den globala marknaden i

styrs stor utsträckning juridiken och dess främsta uttolkare, juristerna.

Juristerna utgör därmed den jämförelse mäktigaste yrkes-

utan

kategorin i västvärlden, den mäktigaste kunskapsteoretiska gemen-

skapen. Det är juristen, och inte vanligtvis hävdas ekonomen,

som

har skäl från den globala ekonomins förskepp utropa: Im som att

Ola Wiklund

the King of the world. Det finns därför skäl att kritiskt granska

juridikens förutsättningar närmare.

Låt från den stora världen till den lilla världen. I min två-

oss barnsfamilj med hustru i karriären är möjligheterna att kröna

min yrkesutövning med kungakrona ytterst begränsade. Juridiken

må den globala ekonomin och styra samhällsutveck-

genomsyra lingen vid tröskeln till hemmet är det Jag det är för

men stopp. tror

att måna sin personliga och professionella integritet

om egen som min hustru har anlagt likgiltig attityd i förhållande till mitt

arbete och juridikens pretentiösa anspråk. Ointresset kan kanske

också bero att hon tröttnat att flytta runt i Europa i juri-

dikens och rättsvetenskapens

namn.

Intresset för EG-rätten flammade emellertid oväntat vid

upp ett tillfälle. Det under den tid jag tjänstgjorde vid EG-dom-

var stolen i Luxemburg. Efter cocktailparty med EG-domstolens

ett

domare promenerade sakta hem vårt hem i Limpertsberg.

mot Till saken hör att EG-domstolen nyligen i den s.k. Kalanke-domen

slagit positiv särbehandling kvinnor i Tyskland. I den

ner av

blåsiga novemberkvällen uttryckte min hustru plötsligt

en uppriktig förvåning över medlemsstaterna vågat lägga ansvaret att

att

tolka de milt uttryckt och motsägelsefulla reglerna i EG-för-

vaga draget gäng gamla konservativa gubbar. Jag litar helt enkelt

ett inte dom där gubbarna", löd hennes slutkläm.

På detta både kärnfulla och eleganta sätt blottlade min kära hustru vad den ledande samhällsfilosofen Jürgen Habermas har

karaktäriserat rättstillämpningens rationalitetsproblem: Hur

som skall rättsstatens krav rättstillämpningens förutsebarhet och koherens kunna förenas med kravet legitimitet och rättvisa vid

tolkning och motsägelsefulla rättsnormer

av vaga

Rättsstaten kräver domstol måste grunda sitt avgörande

att en

giltig rättsregel och rättslig motivering för sitt

en ge en avgörande. Domaren måste rättsliga skäl och för sin

ange argument slutsats. Domarens argumentation måste kläs i språkdräkt

en som

gör avgörandet framstår logisk följd

att som en av ett sammanhängande och värderingsfritt På detta vis framstår

resonemang. domarens avgörande objektivt. Kravet att domarens

som motivering skall baseras juridiska skäl och slutsatsen framstå

EUZS RÄTT OCH FOLKETS MAKT

logisk och värderingsfri aktualiserar flera centrala teoretiska som

problem.

När domaren tolkar rättsregel måste denne hålla sig inom

en rättens gränser. Men hur bestäms och avgränsas det rättsliga från

politik och moral Hur skiljer juridiska från icke-juridiska skäl Är verkligen rättslig argumentation distinkt metod för nå

en att korrekta och rättvisa resultat Hur skall den rättsliga

argumentationen särskiljas från moralisk eller politisk argumentation i allmänhet. Det är i och för sig att jurister besitter särskild

en typ

kunskap rättsreglerna. De besitter också speciell kunskap

av om en

juridisk teknik upptäcka lakuner, lösa konflikter och om en att komma till rätta med tvetydigheter i rättssystemet. Men är inte

detta endast speciell kunskap i argumentationstekniker Existe-

verkligen korrekt rättslig lösning kan särskiljas från den

rar en som

korrekta moraliska eller politiska lösningen ett juridiskt

av problem

Domare har anförtrotts uppgiften att tolka vissa texter. Men vad betyder dessa texter Vilket är tolkningens objekt och föremål Hur identifierar det Låt anta att har identifierat

oss

Kan utgå ifrån dessa verkligt texterna. nu att texter ett sett

begränsar domarens tolkningsutrymme Har domarens tolkning

överhuvudtaget någon objektiv status Vad innebär ett av texten konstaterande tolkning är eller falsk

om att en sann

Dessa allmänna frågeställningar har central betydelse för rätts-

tillämpningens legitimitet. Om inte texterna innebär verklig

begränsning domarens tolkningsutrymme, vilken är då grunden

för dessa tolkningars legitimitet Hur rättfärdigar och motiverar domare sina tolkningar lagtexter Är lagtolkning något

av annat än ett rent uppfinnande rättsnormer Om lagtolkning kan lik-

av nya ställas med uppfinnande, skall denna uppgift i så fall anför-

vara trodd domare

Med dessa ifrågasättanden vill jag inte hävda law

nu att

politics, att juridik är politik. Jag vill endast framhålla juridikens

och rättstillämpningens teoretiska premisser och dess närhet till

moralen och politiken.

Jag har framhållit juridikens och juristernas centrala ställning

och stora inflytande över samhällsutvecklingen. Jag har även fram-

Ola Wiklund

hållit juridikens teoretiska svagheter, dess kringskurna objektivi-

tetsanspråk och dess närhet och beroendeförhållande till moralen

och politiken. Men juridikens svagheter är också dess styrka. De

teoretiska bristerna gör juridiken flexibel, ibland förutsebar och formalistisk, ibland oförutsebar och kreativ. Det är denna egenskap tillsammans med dess anspråk neutralitet, objektivitet och korrekthet gör den effektiv.

som

juridikens normativa kraft och stora inflytande över samhället har lett till många positiva resultat. Folkrättens regler staternas

har institutionaliserats frekventa tolkningar samvaro genom av domstolar och andra institutioner. Skyddet för mänskliga rättigheter har förstärkts. Folkrätten har formulerat demokratiska krav

har att leva till. Juridiken är god väg att ett som staterna upp ena

tidigare splittrat Europa. Juridiska bindningar har satt grimma

regeringars försök att hävda nationella egenintressen. En

gemen-

rättsordning för EU:s medlemsstater är ett faktum. EG-domsam stolens fria lagtolkningsstil har lett till framväxten europeisk

av en

konstitution. Där politikerna misslyckats har juridiken lyckats. Men är juridifieringen samhället endast positiv Kan juridiken

av lösa de brännande demokratiska, sociala och ekonomiska problem

västvärlden står inför som

Samhällsutvecklingen har resulterat juridiken blivit alltmer

i att

komplicerad och svårtillgänglig. Detta gör att den juridiska rätt-

visan blir dyr. Vill enskild till domstol krävs högt betalda

juridiska ombud med avancerade specialkunskaper. resul-

Som ett

den växande juridiska professionen och högt utvecklad

tat av en rättslig kultur formuleras juridiska problem alltmer i tekniskt

komplicerade problemen juridifieras och inordnas i rätts-

termer,

kategorier är okända för den enskilde. juridikens uttryck och

som betydelse förändras därmed och det blir svårare för vanligt folk att förstå dess innebörd. För många blir den juridiska rättvisan ekono-

miskt ouppnåelig och begreppsligt främmande. Juridiken tjänar

detta sätt affärssamhället blir otillgänglig för folket. Men är

men det verkligen juridikens uppgift att tjäna affärssamhället eller,

så vill, det globala kapitalets makt och administrera man en samhällsutveckling tenderar leda till ökade sociala och

som att ekonomiska klyftor

EU:s RÄTTOCH FOLKETSMAKT

För del är jag tveksam till det juridifierade samhället är

egen om ägnat att lösa framtidens centrala demokratiska, sociala och ekono-

miska problem. Enligt min mening bör större läggas

ett ansvar våra folkvalda politiker och deras agerande i nationella, Över-

statliga och globala politiska församlingar. Vad behöver

är mer politik, inte mindre. skälen till politikens centrala betydelse

Ett av

är att demokratisk lagstiftning är nödvändig för styrelse ett

pluralistiskt samhälle undergår ständig social och ekonomisk

som

omvandling. Endast politisk demokrati kan tillräckligt

en vara

känslig för resultaten denna omvandling, endast politisk

av en

demokrati kan tillräckligt lyhörd för olika intressegruppers

vara och kulturers skilda intressen.

Vilken är då den ideala balanspunkten mellan demokrati och rättsstat i Sverige I juridisk avhandling konstitutionellt

en om rättighetsskydd kommer författaren efter 744 sidor fram till

att rättighetsskyddet skall garanteras domstolar. Dessa skall enligt

av författaren åtnjuta största möjliga oavhängighet från de politiska

Att skall ha domstolar tolkar och tillämpar grundorganen. som

lagens rättighetsregler kan alla eniga Vad kan

nog vara om.

oeniga är bur stort tolkningsutrymme dessa domstolar vara om skall ha.

För besvara denna frågor krävs jurister blott-

att typ av att lägger våra politiska och moraliska värderingar. Det håller inte att med juridiken täckmantel försöka kärnkraftsavveck-

som stoppa ling, Sverige i EMU eller hävda skatt är stöld. Denna

att

strategi tjänar varken juridikens eller politikens ändamål. Den

svenska diskussionen demokrati och rättsstat skulle vinna

om att juristerna öppet och konstruktivt sätt deltog i

ett mer samhällsdebatten. Men vad framförallt bör kräva är att politikerna slutar gömma sig bakom juridiken och ökat för de

tar ett ansvar

problem ligger deras bord.

som

EU:s rätt och folkets

makt

Per Cramér, jur. dr Göteborg

Det kan tyckas försök att försvara egenintressen när två

som ett jurister ställer sig den här seminarium och pekar

upp typen av

förståelse den demokratiproblematik som följer av

att en av

EU-medlemskapet bör grundas studier det

av gemensamma rättssystemets karaktär. Trots detta kommer ihärda. Det

att

rättssystemets karaktär är nyckel till förståelse gemensamma en av den debatt både rör det demokratiska underskottet inom EU

som och den demokratiska urholkning nationell nivå kan

som se till följd EU-medlemskapet. Det här är inte debatt som är

av en

isolerad i Sverige debatt idag pågår i samtliga med-

utan en som lemsstater likaväl i de kandiderande i Öst- och

som staterna Centraleuropa. Grunden är existensen spånningsfält mellan

av ett å sidan formerna för legislativt beslutsfattande,

ena gemensamt och å andra sidan det rättssystemets karaktär.

gemensamma Genom den utveckling Ola Wiklund tidigare har beskrivit har

som

gemenskapsrätten kommit tillföräras karaktärsdrag

att som vanligen i federala konstruktioner. Fördragstexten är i sig tyst

ser

när det gäller frågan relationen mellan gemenskapsrätten och

om den nationella rätten i medlemsstaterna. Det är genom tolkning av

Romfördraget vid EG-domstolen principerna

som om gemenskapsrättens direkta effekt och ovillkorliga företräde framför

konkurrerande nationella rättsregler utvecklats.

Den formella utgångspunkten för den tolkningsprocess vari-

domstolen formulerat principerna för gemenskapsrättens

genom

speciella karaktärsdrag återfinns dels i den grundläggande lojali-

tetsplikten fördragsmålen medlemsländerna har

gentemot som

EUIS RÄTI OCH FOLKETS MAKT

påtagit sig och dels i fördragstextens långt ifrån konkreta mål-

sättning "en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska

om folken". Härvid har principen gemenskapsrättens effektivitet om instrument för att uppnå detta ultimära mål kommit som att ges en avgörande betydelse. Man kan diskutera pro och hurucontra om vida domstolen inom sitt legitima tolkningsutrymme eller agerat Det är emellertid idag oomtvistat bland jurister och statsvetare beskriva domstolens verksamhet i dessa principiella frågor att som

uttryck för "judicial policy making. I detta sammanhang är det

ett belysande att studera kommentarer är skrivna de domare som av

deltog i dessa avgöranden. Ett typexempel är Pierre Pescatore

som som under lång tid dominerande domare i EG-domstolen. I var en efterhand kommenterade han det banbrytande avgörandet i Van Gend Loos-målet där principen EG-rättens direkta effekt en om sjösattes följande sätt: ...the judges had une certaine idee de l’Europe’ of their and that this ideas which has been own, decisive and based legal technicalities of the not arguments on matter". Vi kan vidare konstatera de principer utvecklats EGatt som av domstolen har vunnit långtgående i medlemsstaterna: en acceptans Medlemsstaternas domstolar ställer rutinmässigt tolkningsfrågor

till EG-domstolen och tillämpar principen gemenskapsrättens

om direkta effekt och företräde framför konkurrerande nationell rätt. Denna acceptans är helt avgörande för gemenskapsrättens effektivitet. Motiven bakom denna har analyserats flertal acceptans av ett forskare visar det tycks föreligga antal samverkande som att ett orsaker. Utöver den formella legitimiteten i EG-domstolens rättsliga argumentation har förekomsten övertygelse integraav en om tionsprocessens nödvändighet inom de nationella domarkårerna spelat central betydelse. De nationella domstolarna har vidare en kommit påverkas det så kallade "or else-argumentet: Om att av

inte gemenskapsrättens federala karaktärsdrag accepterades skulle

integrationsprocessen äventyras. Som bland Josef Weiler påannat pekat utgör sannolikt även de nationella domarnas fåfänga en

faktor betydelse: Genom tillämpa principerna

av att om gemenskapsrättens direkta effekt och företräde framför konkurrerande nationell rätt har alla nationella domstolar givits möjlighet en att

PER CRAMER

konstitutionsdomstolar då de har att legalitetspröva agera som nationella rättsregler i ljuset EG-rätten. Därigenom har de

av nationella domarnas relativa makt stärkts i förhållande till de nationella politiska beslutsfattarna. Att detta utgjort lockelse för

en enskilda nationella domare kan inte hållas för uteslutet. Samtidigt har emellertid medlemsstaterna förbehållit sig rätt till

en yttersta

hävda sin konstitutionella suveränitet: Medlemsuppror genom att

innehar kollektiv kompetens förändra EU:s konstaterna en att stituerande fördrag i enlighet med nationella konstitutionella regler

inblandning från de institutionernas sida. De utan gemensamma

institutionerna saknar emellertid motsvarande gemensamma kompetens förändra medlemsstaternas konstitutioner. Det

att kanske tydligaste exemplet ett hävdande denna konstitutio-

nella suveränitet finner i den tyska författningsdomstolens

avgörande i Brunnermålet 1993 där medlemsstaterna benäm-

ges ningen fördragens herrar". Detta är emellertid intet sätt ett unikt tyskt synsätt. Samma argumentation finner eller

mer mindre uttalat i samtliga medlemsstater. Den svenska propositio-

inför medlemskapet återger i stora stycken den tyska författnen

ningsdomstolens argumentation i Brunnermålet. Den svenska

konstitutionella suveräniteten bibehålls och effekten

av gemenskapsrätten inom det nationella rättssystemet bygger enligt det

svenska synsättet den anslutningslag riksdagen antagit, inte gemenskapsrättens inneboende specifika karaktärsdrag.

För att förstå de spänningar i dag existerar mellan det poli-

som tiska och det rättsliga EU måste i beaktande den parallella

ta ut-

vecklingen reglerna för den politiska beslutsprocessen inom EG.

av Romfördraget har karaktären ett ramfördrag; det

av anger målsättningen, etablerar institutioner, dessa institutioner

ger kompetens fatta för medlemsstaterna bindande beslut i form

att av direktiv och förordningar och beslut. Det förutsätter således aktivitet från de institutionernas sida. Utvecklingen

gemensamma

sekundär gemenskapsrätt är nödvändig för att fördragsmålen

av skall kunna uppnås. Vid Romfördragets ikraftträdande

1958 var

lagstiftningsmakten helt och hållet i det mellanstatliga minister-

rådets händer. De flesta lagstiftningsbeslut skulle också ske med

enhällighet i ministerrådet, dvs. gemenskapen opererade här

EUZS RÄTT OCH FOLKETSMAKT

traditionell mellanstatlig grund. Därmed kunde också principerna

direkt effekt och företräde bli politiskt accepterade från medom lemsstaternas sida. Medlemsstaterna hade total kontroll över beslutsprocessen och varje enskild medlemsstat innehade veto-

en rätt. Detta förhållande underströks Luxemburgskompro-

genom missen 1966 varigenom vetorätt med hänvisning till vitala

en nationella intressen etablerades även i frågor där fördraget föreskrev beslut med kvalificerad majoritet. Gemenskapens

om "demokratiska ansikte, Europaparlamentet, hade under detta tidsskede endast begränsad rådgivande funktion i den

en gemen-

lagstiftningsprocessen. Detta situationen under hela samma var

den tid konstitutionaliseringen gemenskapsrätten ägde

som av rum

i EG-domstolen. Principerna gemenskapsrättens direkta effekt

om och företräde kunde vinna acceptans då varje medlemsstat inne-

hade politisk kontroll över utvecklingen gemenskapsrättsliga

en av

regler. Den därpå följande utvecklingen reglerna för beslutsför-

av farandet inom gemenskapen känner ni säkert väl igen.

Genom den Europeiska enhetsakten 1987 lanserades projektet

att förverkliga den fria inre marknaden. Ett element i denna om

utveckling att de beslutskompetenser

var gemensamma som var relaterade till marknadsintegrationen förstärktes

genom att ut-

för beslut med kvalificerad majoritet i ministerrådet rymmet utvidgades. Medlemsstaterna riskerade därmed i betydligt

att,

större omfattning än tidigare, bli bundna vid lag-

gemensamma

stiftningsbeslut i strid den nationella politiska viljan. Däri-

mot

tydliggjordes att Gemenskapen skiljer sig från tradi-

genom en tionell, internationell organisation grundval

som opererar av principen medlemsstaternas jämlika suverånitet. Det

om gemen-

skapsrättsliga systemet för legislativa beslut fjärmades därmed för

första gången reellt från den traditionella folkrättsliga

ramen.

Samtidigt stärktes Europaparlamentets inflytande i lagstiftnings-

tillkomsten det så kallade samarbetsförfaranprocessen genom av det mellan parlamentet och ministerrådet områden där beslutsformen kvalificerad majoritet införts. Tanken med detta i

var att någon mån söka återskapa förlusten nationell demokratisk

av legitimitet nivå. Något förenklat innebar detta

gemensam samarbetsförfarande majoritet parlamentets ledamöter

att om en av

PER CRAMEH

sig lagstiftningsförslag krävdes enhällighet i minister-

motsatte ett rådet för att till stånd ett lagstiftningsbeslut.

Denna utveckling har därefter fortsatt. Först Unions-

genom fördraget där området för beslut med kvalificerad majoritet ytter-

ligare utvidgades och Europaparlamentets inflytande stärktes

tillkomsten sambeslutsförfarandet med ministerrådet. I genom av princip innebär detta parlamentet givits vetorätt inom stora

att en delar de områden där de institutionerna tilldelats

av gemensamma kompetens lagstifta. Denna bekräftas och förs i Vissa

att process

avseenden vidare Amsterdamfördraget.

genom

Min poäng är emellertid det är först efter Enhetsaktens till-

att

komst principerna gemenskapsrättens direkta effekt och

som om företräde får akut och kontroversiell betydelse. Fram till Enhetsaktens tillkomst så hade varje medlemsstat i princip vetorätt

när det gäller den legislativa beslutsprocessen. Först efter Enhets-

aktens tillkomst kunde bli bunden vid direkt effektiva

en stat

gemenskapsrättsliga regler mot sin politiska vilja. Därigenom

förstärktes problematiken kring behovet starkare demokra-

av en

tisk legitimitet för den legislativa beslutsprocessen.

gemensamma För förstå detta måste närmare sätta in i hur utvecklingen

att oss

det rättssystemet fungerar instrument för av gemensamma som ett

integration i enlighet med principen gemenskapsrättens spärr-

om verkan.

Denna princip kan naturlig konsekvens av principen

ses som en

gemenskapsrättens företräde: Då all nationell lagstiftning

om som står i strid med tillämpliga bestämmelser i gemenskapsrätten skall

åsidosättas i rättstillämpningen är det naturligt att nationella lag-

stzftandeinstitutioner inte heller har kompetens att lagstifta inom

områden där det existerar tillämpliga gemenskapsrättsliga regler. Spärrverkan innebär således exklusiv lagstiftningskompetens

att en

gemenskapsnivå etableras att den potentiella kompetens,

genom

institutionerna givits i de grundläggande försom de gemensamma

dragstexterna, aktualiseras i form reglering gemenskaps-

av en nivå. Fram till dess kvarstår konkurrerande nationell lagstift-

ningskompetens, dock enbart får utövas under iakttagande

som av

den grundläggande förpliktelsen lojalitet mot fördragsmålens

om förverkligande. Genom etablera denna princip den sekun-

att om

EUIS RÄTT OCH FOLKETS MAKT

dära gemenskapsrättens spärrverkan har EG-domstolen således kunnat försäkra sig luckor uppkommer i regelsystemet.

om att

Varje nyantagen regel gemenskapsnivå medför således

en expansion de institutionernas exklusiva lag-

av gemensamma

stiftningskompetens och motsvarande krympning

en av motsvarande konkurrerande lagstiftningskompetens nationell nivå.

Utvecklingen gemenskapsrätten innebär således i sig fort-

av en

löpande begränsning de nationella parlamentens lagstiftnings-

kompetens.

De gemensamma institutionernas kompetens

att anta gemenskapsrättsliga normer har sin yttersta begränsning i omfånget den

potentiella normgivningskompetens de tilldelats

som genom medlemsstaternas överenskommelseri de grundläggande fördragstexterna. Om då för över dessa observationer på frågan

demokratisk legitimitet för gemenskapsrätten rör den första frågan

stöter den demokratiska legitimiteten för EG-rättens specifika karaktärsdrag. Dess direkta effekt, dess företräde framför all nationell rätt och dess spärrverkan är principer utvecklats

som av

EG-domstolen genom tolkning fördragstexten. Dessa principer

är fördragsfästa och de har etablerats judiciell,

genom en en

politisk, beslutsprocess. Principerna har dock accepterats med-

lemsstaterna ifråga den dagliga tillämpningen gemenskaps-

om av rätten. Ytterst tycks dock samtliga förbehålla sig

medlemsstater en

rätt till fördragens herrar. Aven ett sådant

uppror som om uppror kan legitimeras utifrån nationella konstitutionella regler är det

emellertid förknippat med ekonomiska och politiska kostnader

kan preciseras. Kostnaderna för medlemsstat bryta som en att

mot gemenskapens grundläggande principer är emellertid

sannolikt mycket högt. Därmed etableras ytterst form terror-

en av balans mellan medlemsstaterna och de institutio-

gemensamma

nerna.

Inom för lojal tillämpning det gemenskapsrättsliga

ramen en av

systemet återfinns den tydligaste legitimitetsproblematiken. Denna

följer den successiva breddningen de

av av gemensamma institutionernas exklusiva regleringskompetens. Genom denna

utveckling sker fortlöpande krympning de nationella parla-

en av mentens kompetens att suveränt reglera samhället. Denna ut-

PER CRAMER

veckling har dock skett utan att effektiva demokratiska strukturer etablerats nivå. Detta problem, populärt refererat till

gemensam

gemenskapens demokratiska underskott kan i princip finna som sin lösning utveckling längs två olika vägar: Den första

genom en vägen leder federalistisk struktur och innefattar inrättandet

mot en

tvåkammarstruktur där Europaparlamentet sätts i centrum av en

för den demokratiska legitimationen den lagstift-

av gemensamma

ningsmakten. Gemenskapens exekutiv, kommissionen,

skulle i en sådan struktur tillsättas Parlamentet och fullt ansvarigt

av vara ut inför detta. Det mellanstatliga ministerrådets roll skulle bli den

av ett överhus. Om detta sätt väljer att stärka Europaparlamentets position innebär det ett otvetydigt språng mot ett federalt Västeuropa och medlemsstaternas kontroll över integrations-

utveckling skulle därigenom försvagas.

processens

Den andra vägen utgår från den demokratiska legitimiteten

att

för gemenskapen i grunden härrör från de nationella parlamenten.

En vandring längs denna andra väg skulle innebära den demo-

att kratiska förankringen stärks länken mellan de nationella

genom att parlamenten och beslutsprocessen i ministerrådet förstärks och präglas total genomskinlighet. Mandaten för de nationella

av regeringarnas agerande inom ministerrådet skulle förankras tydligare nationell nivå debatt och beslut i de nationella

genom parlamenten. Ansvarsutkrävandet skulle därmed kunna ske nationell nivå och de nationella parlamentens position stärkas. Därigenom skulle kunna föra ned den politiska debatten till de institutioner nationell nivå till vilka medborgarna har etable-

rad anknytning. En utveckling längs denna andra väg skulle

emellertid sannolikt innebära att Europaparlamentets position försvagades. Ett starkt för förstärkning de nationella

argument en av parlamentens roll är att detta sannolikt kan stärka medborgarnas

delaktighet i den beslutsprocessen.

gemensamma

Här aktualiseras grundläggande spänningsförhållande i

ett

integrationsprocessen som måste överbryggas: En fungerande demokrati kräver medborgarnas delaktighet, delaktighet förut-

sätter överskådlighet och överskådlighet kräver sannolikt överblickbara geografiska enheter. Om försöker etablera demokrati

parlamentarism inom stora geografiska enheter riskerar

genom

EUZS RÄTT OCH FOLKETS MAKT

avståndet mellan den enskilde medborgaren och den politiska

beslutsprocessen bli alltför Proportionellt till enhetens

att stort. storlek ter sig den enskilda rösten allt mindre meningsfull.

Mot bakgrund den obalans i dag existerar mellan den

av som

judiciellt drivna rättsliga integration genererats EG-dom-

som av stolen och ogenomskinligt systern för legislativt beslutsfattande

ett

nivå står inför ett vägval. Vi måste förhindra att

gemensam integrationsprocessen leder till situation där den nationella

oss en

politiska beslutsprocessens betydelse ifrågasätts till följd att allt

fler regleringskompetenser förs nivå

upp en gemensam sam-

tidigt den demokratiska legitimiteten inte återskapas

som

nivå. Det är emellertid ytterligt tveksamt starkare gemensam om federala karaktärsdrag, innefattande ett starkare Europaparlament,

lösning detta problem.

är en

Vad har vi att lära -

och lära ut

Helena Bargholtz, riksdagsledamot fp

Efter andra världskrigets slut insåg Europas invånare att samarbete och ömsesidigt beroende förhindrar krig. Den centrala tanken i EU-samarbetet gäller fortfarande hur utveckling mot fred, fri-

en het, demokrati, ekonomisk utveckling och god miljö kan säkras

en för Europas invånare. Därför är Folkpartiet starkt positiva till EU.

Den viktigaste frågan för Folkpartiet är hur medlemsländerna

tillsammans kan stödja fredlig och demokratisk utveckling i de

en länder tidigare lidit kommunistiskt Det är därför

som av styre. som utvidgningen österut måste stå högst upp EU:s dagord-

ning.

Trots Folkpartiet så starkt bejakar samarbetet inom EU be-

att tyder det förhåller helt okritiska till det arbete

inte att oss som pågår inom unionen. Det finns mycket kan bli bättre. En del

som

frågor bör det samarbetas mer kring, till exempel miljöfrågor.

som I andra frågor bör politiken förändras radikalt. I del frågor är

en det varken relevant eller effektivt att fatta beslut EU-nivå. De flesta sådana frågor härrör den jordbrukspoli-

ur gemensamma

tiken. Vi ifrågasätter kraftigt att beslut till exempel jord-

som gubbarnas storlek ska behandlas överstatlig nivå. I vissa

en frågor finns det ingen poäng att ha politik, till

en gemensam som exempel turismfrågor. Vi helt enkelt att EU måste fatta

menar beslut rätt frågor rätt plats. Folkpartiet att EU endast

om anser ska ägna sig frågor där de lokala, regionala eller nationella nivåerna inte räcker till. Det finns också globala frågor där EU-

nivån inte är tillräcklig.

VAD HAR VI ATI LARA OCH LARA UT

—

För EU ska fungera bör så kallad kompetenskatalog

att en upp-

rättas. Med detta att EU:s närhetsprincip subsidiaritets-

menas

principen bör gälla. Om närhetsprincipen får gälla fullt ut och

om de överstatliga frågorna definieras blir unionen effektiv. Inga beslut ska i onödan fattas överstatlig nivå. I framtiden bör det dock

en fortfarande finnas utrymme för ett mellanstatligt samarbete för frågor där ett medlemsland har specifika särintressen ändå är

men beroende ett samarbete med övriga medlemsländer. Övriga

av beslut ska nationerna och regionerna fatta.

Det är viktigt att komma ihåg att ett utökat samarbete inom EU inte står motsats till ökad regionalisering. Ett ökat regionalt

växer fram hos lokala partier och hos befolkengagemang som ningen välbehövd motkraft till den ökade överstatligheten.

är en

Det väsentliga är kunna överstatlighetens fördelar och när-

att se

hetsprincipens möjligheter. Därigenom ökas medborgarnas för-

troende för samarbetet inom EU och demokratin och insynen stärks.

Det är synnerligen väsentligt öppenhet präglar unionen.

att en För invånarna i medlemsländerna ska förtroende för EU

att ett

närhet, öppenhet och mångfald grundprinciper

måste ansvar, vara för all maktutövning. Kravet öppenhet innebär EU måste

att

tillämpa offentlighetsprincip. Detta innebär till exempel att när

en EU:s ministerråd sammanträder lagstiftare ska debatterna och

som

besluten offentliga.

vara

De folkvalda representanterna i EU-parlamentet är viktiga vad

gäller upprätthållandet demokratin och den folkliga förank-

av ringen. Därför bör parlamentet ökad makt och likställas med

en ministerrådet i lagstiftningsfrågor. De båda bör sikt

organen

kunna två delar i ett tvåkammarparlament.

ses som

Inom EU finns viss klarsynthet när det gäller behovet

en av

reformer. Maastrichtfördraget och Amsterdamfördraget har bland

annat syftat till förbereda unionen för utvidgningen. Tyvärr har

att länderna inte lyckats kring radikala steg för union

enas mer en som står bättre rustad för att bemöta framtidens olika utmaningar.

Amsterdamfördraget innebär egentligen inte några långtgående

institutionella reformer. Däremot är fördraget ett litet steg väg

öppet EU. Amsterdamfördraget unionsmed-

mot ett mer ger

HELENA BARGHOLTZ

borgarna och dem är bosatta eller har sitt säte i medlems-

som en

rätt del parlamentets, ministerrådets och kommissiostat att ta av

handlingar. Det är ett viktigt framsteg. Men det räcker inte. nens

Sverige måste i fortsättningen aktivt pådrivande i minister-

vara

rådet för de tillämpningsregler gör offentlighetsprincipen

att som

praktiskt användbar tillgodoser medborgarnas krav större

öppenhet och insyn i EU:s arbete. Sverige bör verka för att bestämmelser meddelarfrihet för anställda inom EU:s institu-

om tioner och införs.

organ

Vad har vi att lära -

och lära ut

Roger Kal/ff, vice ordförande i EU:s regionkommitté, Kalmar

Regionkommitténs roll i EU

Regionkommitténs roll i EU kan belysas utifrån olika aspekter och

jag vill här nämna dels utifrån den övergripande principen

tre; om subsidiaritet, dels utifrån det inflytande Regionkommitténs

yttran-

den har för kommissionens ställningstaganden Regionkom-

samt mitténs roll i stödja och stärka ansökarländerna i Öst- och

att

Centraleuropa.

Regionkommittén är EU:s institution och den etable-

yngsta rades Maastrichtfördraget i november 1993. Dess första

genom

plenarsession hölls i 1994. Regionkommittén är unionens

mars lösning strävan att stärka den lokala och regionala nivån i globaliseringens tidevarv, där fler och fler människor känner att besluten tas långt från dem själva.

Subsidiaritetsprincipen

Regionkommittén visar också regionerna betyder något för

att EU. Det är viktigt de myndigheter finns närmast med-

att som

borgarna, dvs. borgmästare, kommunala och regionala företrädare

m.fl. möjlighet att framföra synpunkter de beslut

ges som

påverkar dem och utvecklingen för deras samhällen. Regionkom-

mittén är därför subsidiaritetsprincipens väktare eftersom

en denna princip den lokala och regionala nivån möjlighet att

ger en

där det är mest effektivt. Denna princip stärktes agera genom

VAD HAR VI ATT LARA OCH LÄRA UT

Amsterdamfördraget och kommer förhoppningsvis

att genomsyra hela EU:s beslutsprocess i framtiden.

Regionkommitténs yttranden

Regionkommitténs främsta uppgift är att till att den lokala och

regionala nivåns intressen tillgodoses inom Europeiska unionen.

Det sker delvis att ledamöterna i kommittén samlas för att

genom diskutera fram och besluta sig för ett gemensamt yttrande angående förslag från kommissionen. På detta sätt mobiliseras stöd den lokala och regionala nivån i medlemsstaterna. I dessa yttranden till kommissionen kommer Regionkommittén med förslag

både riktlinjer och detaljerade synpunkter i olika principiellt

mer viktiga frågor för den lokala och regionala nivån. Ett exempel är

Regionkommitténs yttranden Agenda 2000, där yttrandet

om om framtiden för EU:s strukturfonder kanske det svåraste yttran-

var de Regionkommittén någonsin behandlat, där rapportörerna,

men

spanjor och tysk, ett bra sätt lyckades ett yttranen en enas om de där både de rika och de fattigare regionernas intressen tillgodo-

sags.

Utvidgningen

Slutligen några ord den samverkansgrupp inom Region-

om kommittén, leds mig. Dess främsta syfte är att engagera

som av

och stödja de lokala och regionala myndigheterna i ansökarlän-

derna, dvs. 11 länder totalt, länder i första omgång:

men sex en Tjeckien, Ungern, Polen, Estland, Slovenien och Cypern. Detta arbete sker för att skapa bättre förståelse för de möjligheter ett

en EU-medlemskap Denna försöker också skapa bättre

ger. grupp en

dialog mellan Regionkommittén och de Öst- och Centraleurope-

iska politiker den lokala och regionala nivån för att utbyta erfarenheter från förberedelserna inför EU-medlemskapet.

Vad har vi att lära -

och lära ut

Pernilla Zethraeus, ledamot av Demokratiutredningen

Diskussionen politiska partier och passivisering kändes väldigt

om aktuellt tycker jag. Det verkar finnas antiklimax i hela EU-

ett

frågan just En undersökning publicerades alldeles innan

nu. som

valet Visade EMU-frågan stod väldigt långt ned dagord-

att

ningen bland de frågor medborgarna tycke viktiga att

som var

diskutera i valrörelsen. Vad viktigt skolfrågor, syssel-

som var var

sättning, Välfärdsfrågor och sjukvård det inte EMU-

men var

frågan. Den kom långt

ner.

Det är inte bara det folkliga stödet har varit för

som svagt en diskussion de här frågorna också delar det politiska

av utan stora av

etablissemanget presenterade någon slags vänta och se-linje i EMU-frågan. Samma attityd har präglat Amsterdamfördraget,

som det egentligen aldrig fördes någon diskussion liksom

Schengen-avtalet. Det svenska ordförandeskapet nämndes t.ex. här

förmiddagen icke-debatterna här i Sverige och

som en av samma

sak har präglat EMU-frågan samt principerna kring ett gemensamt utrikespolitiskt och försvarspolitiskt samarbete viktiga hörnste-

i det framtida bygget Europas Förenta Stater helt enkelt. nar av ett Uppenbart så är människor inte särskilt intresserade och kanske besvikna medlemskapet inte ledde fram till de förväntningar

att

hade när det gällde förändringar jordbruksområdet,

man

djurskyddsområdet och andra områden, också politiker,

men att beslutsfattare och media faktiskt är ointresserade att föra

av ut dessa knäckfrågor till debatt i media och även till rejäl debatt i

Sveriges riksdag och i andra beslutsorgan i Sverige.

VAD HAR VI ATT LARA OCH LÄRA UT

Det är svårt tycker jag, vad många EU-politikerna

att se, av

faktiskt vill. Nu har regionkommittéförespråkare här i

en panelen och då är det bra att att ta regionkommittén

passa upp just ett exempel. Jag har försökt att ta del regionkommit-

som av téns skrifter och rapporter och försökt att komma i samtal med

flera ledamöterna i regionkommittén. Det är en fullkomligt

församling för mig och jag har inte lyckats

anonym se annat än att

petar i del delbetänkanden och har åsikter att man en man om upphandlingslagen skulle behöva förenklas och liknande, vad vill

men

vilka tycker Sveriges insatser i regionkommittén ska

man, man att

hur frågorna regionerna kontra överstatlig-

vara ser man om heten, EU:s framtida utvidgning och parlamentets roll. Det är

om frågor borde föras till debatt i Kommunaktuellt och i

som upp svenska tidningar, till den svenska allmänheten också

ut men naturligtvis till kommittén sådan.

som

överstatlig saknar folklig och demokratisk legiti-

EU som arena mitet. legitimitet bygger identifikation;

Jag tror en som en språklig och kulturell samhörighet, och där jag att den

tror europeiska nivån är dömd att misslyckas. Det betyder, att för att ska

kunna lösa de här frågorna med det folkliga inflytan-

gemensamma det krävs, så behövs det stark debatt och stark position

som en en för de nationella parlamenten också stärkt folklig debatt

men en den nationella nivån. EU-nämnden i Sveriges riksdag måste

ges en stärkt måste möjlighet binda ministrar vid viss

status, ges en att en

handlingslinje och också redovisning hur minister i

en av en ministerrådet har agerat.

Facknämnderna i Sveriges riksdag stärkt ställning

måste ges en

så att t.ex. jordbrukspolitiska förslag behandlas i jordbruksut-

skottet innan de förs till EU-nivå. Svenska media och svenska

upp politiker måste helt sätt ha ambition att föra

ett annat en ut frågor till debatt till det svenska folket och frågor fördrags-

om ändringar måste rutinmässigt underställas svenska folkets vilja i

olika folkomröstningar, där svenska folket avgör EMU-frågan. Också frågan Amstedamfördraget borde ha avgjorts där.

EU:s grundproblem år att själva konstruktionen inte riktigt går ihop med begreppet demokrati och därför tror jag behöver

att kompensera det demokratiska underskottet förstärka de

genom att

PERNILLA ZETHRAEUS

faktiskt har demokratisk legitimitet och det är i arenor som en nuläget de nationella parlamenten. Genom att förstärka EU:s mellanstatliga karaktär så jag att kan åstadkomma bättre lös-

tror man ningar den hår typen frågor, så att t.ex. miljöfrågor röstas

av av igenom i Sveriges riksdag innan de till beslut i Minister-

tas upp rådet, också att arbetar i olika typer internationella

men man av nätverk för skapa internationella konventioner och liknande.

att

Därför anordnar offentliga seminarier runt om i landet. Till seminarierna bjuder in forskare och idédebattörer att bidra med sin kunskap och sina värderingar kring de frågor tycker är värdefulla att samtala kring. Varje seminarium dokumenteras i form skrift. av en

W- .

ov.se i

är adressen till Demokratiutredningens webbplats. Här finns möjlighet att föra

en fri debatt kring demokratin demo- kratitorget är öppet för alla. Ett antal krönikörer kommer att kommentera demokratiproblem och andra demokratidebatter. Här kan Du också informera dig och föra dialog kring utredningen. om Direktiv i fulltext, arbetsplan och utredningens protokoll är dokument Dokrauutredn1ngenkommer man kan hämta hem.

fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpanpublicera skriftserie med essäer, de aktuella skrifter och seminarier. en om debattartiklar, seminarieinlägg och Man kan dessutom del debattta av forskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa Den omfattande demokratiforsk- utredningens skrifter. ning bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar nätet som av och högskolor ställs detta vis till för- där demokratiüågor dryftas olika fogande för alla är intresserade satt. som av

demokmtifrågor.

Information titlar, utgivningsom dag, finns utredningens priser m.m. V1 svarar gärna frågor och lämnar webbplats. ytterligare information utredningom ens arbete. Adress och telefonnummer till utredningens kansli finns nästa i i tredningensuppgifter sti- sida. är att mulera det offentliga samtalet.

.vø.

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Am nå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRIFTSERIE

12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från

—

ett seminarium

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker ljuseti av b|.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya IT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning och folkrörelsernas förändringar. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom - offentliga seminarier runt om i landet 0 webbplatsen wvvw.demokratitorget.gov.se med fria

debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen

- en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie-

inlägg och forskarantologier.

Den politiska makten över de mäktiga har måhända minskat men på samma gång har makten över de vanmäktiga ökat.

Jurlsterna utgör den utan jämförelse mäktigaste yrkeskategorin i västvärlden, den mäktigaste kunskapsteoretiska gemenskapen. Det är juristen, och inte som vanligtws hävdas ekonomen, som har skäl att från den globala ekonomins förskepp utropa: "Im the King of the world".

Den svenska diskussionen om demokrati och rättsstat skulle vinna på att iuristema på ett mer öppet och konstruktivt sätt deltog i samhällsdebatten. Men vad framförallt bör kräva är att politikerna slutar gömma sig bakom juridiken och tar ett ökat ansvar för de problem som ligger på deras bord.

Regeringen har ett stort ansvar för att de frågor som ska behandlas i EU lyfts upp till politisk diskussion i ett skede då det fortfarande är möjligt att påverka dem.

Med åtta inlägg från politiker och forskare vill Demokratiutredningen minska tystnaden om det svenska EU-medlemskapets demokratiska möjligheter.

FRITZES

OFFENTLlGA

UBLIK/TlONI-‘.R

POSTADRESS:1064.7STOCKHOLM

I-‘Ax:08-690 919:, TELEFON:08-690 9x90

E-1osr:. mu1zEs.onnEn@Lx3ER.ss

INTERNET:wvvw.1-rRnzEs.sxz