SOU 1998:164

Allas frihet demokratin möter marknaden : tre ronder

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Allas frihet

Demokratin möter marknaden

Tre ronder

orñnucA

STATENS

MFJIFÄEELEENF

S 0 U 1 99 8 : 1 6 4

Om 5

Allas frihet

Demokratin möter marknaden

Tre ronder

Karl Erik Lagerlöf

Demokratiutredningens skrift nr 1 1

rmNN STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 1998: I 64

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Omslagsbild: Elin Wägner och namninsamlingen för kvinnlig rösträtt 1914. 30 band, bortåt 400 000 namn. Fotograf okänd. Ur: Elin Wägner, Amason med två bröst 1882-1922. Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder. Bonniers 1977. Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-21096-7 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

Hur bör marknaden idé och organisation påverka som som

politikens idéer och organisationer Svaret den frågan skiftar

mellan olika århundraden och olika bedömare. Det beror bl.a. hur värderar marknadens ideal. Ibland har de uppfattats man som förebildligt danande och civiliserande, ibland som ett system som det är framgångsrikt förstör just de värden det skapat. om

Denna ideologiska spänning gäller också det skede svensk

politik som Demokratiutredningen har till uppgift analysera.

att Förre finansministern Kjell-Olof Feldt har exempelvis hävdat att den demokratiska skada uppstod när finansmarknaden bidrog som med lånefinansiera offentliga utgifter inte bestod i att att staten tvingades låna mindre, balansera budgeten eller dämpa inflationen. Nej, säger han, i vad väl måste betraktas kollektiv som som en

självkritik:

...den uppstod när staten kande vilseleda väljarna/ medborgarna om

välfärdens verkliga kostnader och därigenom skapa helt orealistiska föreställningar vad politiken kan göra för människors välfärd och

om sociala trygghet. Det skakar bland annat den svenska demokratin som är en växande insikt bland många människor att de byggt sina liv om och sin privata ekonomi pä den här illusionen typen av

K-O Feldt: Marknaden och demokratin, Vem styr -politikerna ur eller marknadenå red. Sohlman, M. 8CViotti, Stockholm: Ekerlids förlag, 1997, 105 s.

I den essä i denna småskrift författaren som presenteras ser område efter område, i debattskrifter, tidningskommentarer och kommittébetänkanden vilken demokratisk skada uppstått när som marknadsaktörerna fått legitimitet: nu en

FÖRORD

förut sällan skådat slag. Står/era och sällsamt

...av av en ny gynnsam

atmosfär fick de helt förbandlingsposition visavi välfärds-

en ny

sambdllet, i sin tur tycktes lm förlorat legitim förankring.

som

På vägen fram sitt slutbetänkande i december 1999 vill utred-

mot

ningen fördjupa analysen relationen mellan politiken och

om marknaden skilda synvinklar. Det sker seminarier i form

ur genom

regionala hearings, småskrifter 1 och 6, forskarav se t.ex. nr

antologier och debatt hemsidan wwwdemokratitorget.gov.se.

Genom låta debattörer med olika ideologiska utgångspunk-

att

komma till tals hoppas Demokratiutredningen att diskussionen ter

folkstyrelsens relationer till marknaden skall bli alltmer inom siktsfull.

Ledamöterna i kommittén inte i förväg ställning till inne-

tar hållet i småskrifterna.

Erik Amnå Huvudsekreterare

Allas frihet

Demokratin möter marknaden

Tre ronder

Karl Erik Lagerlöf

KARL ERIK LAGEHLÖF

Vad återstår utreda

som att är den filosofiska innebörden.

Vad med demokrati - menas

Att ingen har liv. - mer än ett

KARL ERIK LAGERLÖF

Kapitel I

Sitter i Aten, demokratins Närmare bestämt

vagga. en bänk Platia Elefteria, Frihetstorget. Det är i april 1998.

Det är folk alla bänkar under träden. Det är och

söndag

är ledig. Mest är det gamla kvinnor. Sitter och tänker man

Demokratiutredningens studiedag i Eskilstuna för

ett tag

Förstatliga Svenska Dagbladet De sig för

sen. tog pannan. Kunde jag inte ha börjat ände

i en annan

Men mitt förslag är liberalt, säger jag till mig själv lite

argt

"Frihetstorget", där jag har Sverige avstånd.

stort Debattklimatet. Sverige bygger liberal grund. Vad

som hotas är just denna liberala grund. Vad har det för konkret innebörd Det är traditionen från Staaff och Branting,

en legering socialistiska tankar och samhällsuppfattningen

hos Viktor Rydberg, Elin Wägner...

Och kristna idéer allas lika Värde naturligtvis, alla ska

om ha realliberala möjligheter, alla ska ha chans från

samma början, alla ska kunna utvecklas till sin nivå. Det fanns

egen förstås religiöst innehåll i den amerikanska

ett oavhängighetsförklaringen av år 1776.

Rent idéhistoriskt hänger det ihop så. Oavhängighetsför-

klaringen hade inflytande

ett enormt utvecklingen mot

demokrati i Europa:

Vi följande sanningar ostridiga: alla människor

anser vara att

är skapade jämlika; de alla sin skapare begåvats med

att av

oförytterliga rättigheter; till dessa rättigheter hör liv, fri-

att

het och strävandet efter lycka...

Jag lärde mig det där utantill häromåret, alla borde lära sig det utantill i skolan. Jag är själv inte troende, och kristendomens historia är inte uppbygglig, tvärtom, jag skriver

men under grundsynen. Hur ska jag mina vedersakare

att

förstå det är den där självklara "rättfärdigheten" jag är

att ute efter. Om jag säger Svenska Dagbladet är till salu,

att staten

ALLAS FRIHET

kan köpa tidningen, får jag naturligtvis förstockade för

svar,

fult 0rd. Man har, förefaller det, bibragts 1998 är staten ett uppfattningen är slags arvegods från stalinis-

att staten ett

En tid gick tänkare ekonomen X och författaren Y men. som

med funderingar suggererade att staten även hos oss

ut som

något sovjetryskt och att den offentliga sektorn så var som

den utformats socialdemokratin, och i viss mån

av centern folkpartiet något inte helt obesläktat med Ceausescu

var

Det är nästan mörkt Klientelet har förändrats lite.

nu. Fler går omkring. Gummorna har gått hem del dem

en av och efterträtts män. Jag inbillar mig säljer

av unga att man

och köper knark. Några går omkring är tydligt påver-

som kade. Vill läsa boken störs mina tankar.

ut men av

Vad är eller blir i Sverige har väl främst med riks-

staten

dagens sammansättning att göra. Staten styrs av riksdagens lagar stiftas i demokratisk ordning. Staten är vi, så länge

som

har makt i allmänna val och ordnade former vräka

att regeringen över ända. Är den inte bra får bättra Men bör

oss.

inte avskaffa I grundlagen heter det all offentlig

oss. att makt i Sverige utgår från folket". Jag är inte så naiv att jag

det funkat så till än viss Men den tror att mer en procent.

har ändå varit relativt hög. Tryckfrihetsförordprocenten ningen och offentlighetsprincipen är också delar staten, så

den utformats Där heter det bland annat att varje som av oss. svensk medborgare ska ha rätt del allmänna hand-

att ta av

lingar. Och motivet för det tydligt, det är främjandet

uppges

"fritt meningsutbyte och allsidig upplysning.

I vår stat är det inbyggt i systemet att så att säga

man

skyddar ministerstyre eller tjänstemanna-

staten mot staten, välde. Universiteten exempelvis frihet med

garanteras en att

statliga anslag självständigt och fritt forska i vad de vill.

Staten får inte lägga sig i de statliga radio- och TV-kanalernas

programverksamhet. I lagarna finns skydd maktmiss-

mot bruk.

KARL ERIK LAGERLÖF

Det är verkligen svårt att hävda att har motsvarande skydd maktmissbruk inom den privatägda offentlig-

mot heten. "Det fria ordet är grundläggande i demokratin,

men marknadens utveckling har skapat ofrihet ordet. Det har inte skett ond vilja konkurrensens

genom utan genom en

automatik, lett till monopol.

som

Så konkurrerades Ny Tid och Handelstidningen i Göteborg ut Göteborgs-Posten. Få vill hävda att kvaliteten

av nog

det utslagsgivande när det skedde. Familjen Hjörne blev

var

1973 ägare till i Göteborg, de två borgerliga

ensam pressen

tidningarna och Göteborgs-Tidningen

Göteborgs-Posten

GT.

Samma såg i otaliga städer i Sverige. Den

process man ena tidningen slogs ut och det i nästan hundra procent

var av fallen den folkrörelseägda tidningen. I dag är närmare 90

alla tidningar familjeägda och borgerliga. Alla

procent av

svenska morgontidningar med riksspridning är borgerliga. Av Stockholms dagliga tidningar är fem borgerliga och

sex

socialdemokratisk. Tre dem ägs och en av av en samma familj. Den enda tidningen till vänster, Aftonbladet, ägs till

hälften borgerlig tidningskedja, Schipsteds.

av en

I Värmland äger familjen Ander alla dagliga tidningar

i Västmanlands län med metropolen Västerås är utom en,

samtliga tidningar borgerliga och tillika alla ägda familjen

av Pers, också äger lokalradion i Västerås, liksom aktie-

som majoriteten i den enda lokala TV-kanalen. Ijönköpings län

är familjen Hamrin ensam utgivare av flerdagarstidnigar.

I Sverige råder klart samband mellan förmögenhetsför-

ett hållanden och volym för åsiktsbildning. Det innebär

en grav

slagsida i möjligheterna, chanserna, med och for-

att vara mulera problemen och prioriteringarna i samhället.

Redan i de statliga utredningar tillsattes 1960-talet

som uttrycktes för koncentrationstendenserna inom

oro pressen. Risker kan således uppstå för den fria opinionsbildningens

ALLAS FRIHET

bestånd och demokratins funktionssätt i vårt land", hette det

exempelvis i direktiven till den utredning förelåg färdig

som 1968. Sedan dess har utredning utredning konstaterat

att läget förvärrats.

Situationen är alltså fullt klarlagd. Det har skett gång

gång, förra året i "Medieföretag i Sverige" SOU

senast 1997:92. Läget är entydigt, och vad återstår utreda

som att är inte längre sakfrågan utan den filosofiska innebörden

av den. De hittills gjorda utredningarna tycks inte ha varit i stånd till sådana överväganden.

Nu är det så mörkt här under träden "Frihetstorget

jag knappt kan läsa. Som trollslag är vid

att se att genom ett denna timme alla människor här De står i

unga torget.

och och praktiskt alla är män eller pojgrupper pratar, taget

kar i jackor och jeans.

svarta svarta

Sakta säkert har i Sverige marknadens meka-

men genom nismer skett privatisering vitala delar det offentliga

en av av

Det finns med detta överläge hos rad enskilda rummet. ett en

ägare innebär legitimitetskris. Om hyllar

som en man yttrandefriheten för demokratin grundläggande princip är

som en

det svårt komma ifrån själva det dagliga utnyttjandet

att att

det överläge råder är form missbruk. Återigen: av som en av

det är inte fråga ond vilja, strukturella

om men om egenheter, konsekvenser slår mot demokratins kärna.

vars

Det är förstås i detta perspektiv ska mitt förslag

man se

skulle initiativet och för startandet att staten ta ansvaret av

public servicetidning. Den skulle strukturerad efter

en vara

principer Sveriges Radio är uppbyggd, alltså med

samma som

rad frikopplingar innebär den sittande makten en som att

inte har något inflytande programverksamheten. Det vik-

tiga skulle nyhetsförmedlingen och debattverksam-

vara att heten här hade riksdagens i lag formulerade krav

statens

sig vad gällde yttrandefrihet och opartiskhet.

KARL ERIK LAGERLÖF

Men finns redan Sveriges Radio, säger Då har

nu man.

inte insett betydelsen det talade ordet omedelbart man av att försvinner och inte kan återfinnas den inte har

etern av som tid och möjlighet att lyssna vid de givna tillfällena. Radio och TV är inte heller medierna där utredande och

resonemang genomlysningar alltid får eller kan ske med erforderlig

utförlighet... Ofta leder detta till förytligande debat-

ett av

den förs lättare med slagord, sällan eller aldrig ten; om man får tillfälle utveckla

att ett resonemang.

En vägande invändning mitt förslag är

mera mot att en

opartisk public servicetidning just tvånget till

genom opartiskhet inte skulle kunna den rådande slagsidan i

väga upp

möjligheten formulera och initiera problem och agenda.

att

Då har jag idé hur demokratisk organisation

en annan om kan möta marknadskonsekvenser.

Staten ställer räntefria lånemedel till förfogande för

star-

tandet tidning, fortsatta verksamhet finansieras

av en vars

delar tidningen hyrs En högkvalitativ

genom att av ut. nyhets-, reportage- och kulturdel kan drivas poli-

genom att tiska partier också folkrörelser inte har

eventuellt som

någon rikstäckande daglig centerpartiet,

egen press -

vänsterpartiet och miljöpartiet årlig dispo-

- mot en summa

klart markerade i tidningen för nerar egna utrymmen en

debatt- och informationsverksamhet de finner väsentlig. En

sådan tidning kunde alltså bestå flera olika tidningar

redigerades olika, varandra oberoende redaktioner som av och där det var självklart att debatterade också inom"

man

tidningen.

En sådan modell skulle befria intressenterna från det ofta

oöverstigliga kravet riskera startkapital. Om finansie-

att

ringen huvudsakligen skedde "uthyrningsverksam-

genom het, garanterad fleråriga kontrakt, skulle annonsbe-

genom roendet inte bli avgörande för tidningens ekonomi.

ALLAS FRIHET

Borde jag inte detaljerad beskrivning mina

ge en av pro-

jekt, frågar jag mig. Nej, det svåra ligger inte i det praktiska

utförandet dem i överhuvudtaget fullt aktuali-

av utan att ut

själva den skriande nödvändigheten i att göra någonting

sera

saken i ett land där motståndaren sitter praktiskt

alla kanaler. taget

-Jag ska inte låsa mig i några detaljplaner, säger jag halv-

högt, jag talade till någon, och mig, stel och

som om reser hungrig, från bänken Elefteria. Men krafter måste komma igång svenska folket inte hamnar utanför, när

som gör att dess angelägenheter diskuteras i offentligheten. Som

om alla samlats och polisen kom och drev bort stora

torget

under hänvisning till de inte ägde någon platt-

grupper att form tala ifrån och därför inte hade torget att göra.

att

KARL ERIK LAGERLÖF

Kapüeln

Jag sitter Södermalmstorg. Vid Slussen. Det är höst, når-

bestämt den 12 oktober 1998. Det regnade i Nu mare morse.

är det uppehåll och ganska Jag har lagt tidning

varmt. en under mig bänken, har utsikt Skeppsholmen och

mot Kastellholmen. Läser omigen artikel den amerikanska

en ur

tidskriften septembernumret jag fick Anders

1993 som av Wijkman för fem år sedan. Rubriken är The End of

Democracy

Demokratin står under belägring överallt i världen, skriver

Edward Herman, ekonomiprofessor vid University of Pennsylvania. När föll och det kalla kriget slut

muren var trodde demokratin skulle göra segertåg över hela

man att ett klotet. Den analysen överskattade betydelsen allmänna val

bas för demokratin och underskattade förmågan hos som marknadskrafterna att dränera valen demokratisk sub-

stans.

Allmänna val vanligt förekommande det

är mera nu, men år samtidigt ännu tydligare än förut valresultatet förlorar i

att

genomslagskraft det inte ligger i linje med de intressen

dominerar marknaden. Gör det inte det går politiken som i stå tills de politiska ledarna blir vad krävs eller

varse som tills val lyfter realisterna till makten.

nya

Realisterna lyckas däremot med sitt sänka

program: att

skatterna, att sälja statliga företag, att avväpna eller försvaga fackföreningarna, att uppehålla storskalig arbetslöshet

behöva avgå vid nästa val, drastiskt öka inkomstutan att att

klyftorna, skriver Edward S Herman.

När den tory-dominerade kanadensiska i juni

senaten 1993 röstade för frihandelsavtalet med USA med 47 30

mot

röster opinionen bland medborgarna visavi fördraget den

var omvända: 58 mot, 39 för. Dominerande kanadensiska media, nära knutna till den finansiella eliten, stödde fördraget.

ÅLLAS FRIHET

Bob Rae, ledare för det vänsterliberala partiet i Kanada,

misslyckades så totalt efter sin valtriumf 1990 att

gott som

igenom sina utlovade ekonomiska och sociala reformer,

huvudsakligen till följd mycket hård kampanj från

av en medias sida minsta risk för inflation och/ eller budget-

mot underskott. Samma öde drabbade tidigt stadium de

ett

reformplaner Bill Clinton presidentvalet 1992. Vi

vann

också han tvingades göra med republivet att senare upp

kanerna, och den uppgörelsen innebar nedskärningar i det

att sociala med omkring 300 miljarder svenska kronor.

systemet

Time, augusti 1996: "Bye-Bye, American Pie".

Demokratin försvagas i global skala i

samma tempo som

marknadskrafterna och marknadsintressena förstärks, under-

stryker Herman. Fackföreningarna har mindre att sätta emot när de allt större företagen får allt större geografisk spridning. Hotet att verksamheten flyttas någon annanstans är

ständigt aktuellt och när facket förlorar inflytande o:h makt

blir det inte lika attraktivt för löntagarna. De ansluter sig i

allt mindre utsträckning, vilket naturligtvis försvagar organi-

sationerna ytterligare. Bara under 1980-talet förlorade facket i USA i anslutning. Detta, skriver Herman, inne-

25 procent

bär minskad pluralism i opinionsbildningen.

Ironiskt fortsätter Herman, är skattesänkningar och

nog, skatteförmåner till företag och affärselit viktig orsak till

en budgetkriserna i överensstämmelse med marknadens

- men krav måste "lösningen ändå komma de vanliga med-

handväskor och plånböcker. Om där finns ett hot

borgarnas

högre skatter kapital eller ökat stöd till låg- eller

medelinkomsttagare, tenderar kapitalet fly eller räntorna

att att upp.

Vad Herman skrev 1993 liknar ganska mycket vad Hans- Peter Martin och Harald Schumann skrev 1996 i "Globalise-

ringsfällan".

KARL ERIK LAGERLÖF

Det började för nån timme och jag drog regna sen mig tillbaka till det urgamla kafét södra sidan 36 krotorget. fick jag betala för kaffe och kanelbulle, visserligen nor en ovanligt stor. I Arvika Nordells kostar det 20 kronor. Nu lyser solen igen lönnarna i flammande och gult orange borta vid Skepps- och Kastellholmarna. Över dem i kontrast:

svarta moln. Man långt härifrån, det är Stockholms

ser en av bästa utsikter.

På börserna, i bankernas och försäkringsbolagens tradingi investerings- och pensionsfonder, har politisk

rooms, en ny klass beträtt maktens världsscen, ingen föresom stat, inget tag och än mindre någon genomsnittlig skattebetalare längre kan dra sig undan: globala aktörer handlar med valutor som

och värdepapper, strid ström investerings-

som styr en av kapital växer från dag till dag och därmed beslutar som som om hela nationers väl och ve.

Jag bläddrar i "Globaliseringsfällan". Här står en förstryk-

ning vid historien hur spekulanterna Storom tvingade

britannien knä i början 1990-talet. Aktionen leddes av av

Stanley Druckenmiller, chef för Fonds, ägs

Quantum som av

den amerikanske finansmagnaten och miljardären George Soros. Hösten 1992 läckte det England lån i Dut att tog upp

mark för fylla sina Druckenmiller

att reserver. började låna pund i brittiska banker i skala och växlade dem upp stor genast till D-mark, också i brittiska banker. Andra

spekulan-

följde efter. Reserverna tömdes. ter

Denna manöver försvagade pundet ytterligare, medan D-

marken stärktes den ökade efterfrågan. När britterna av tvingades den fasta växelkursen och därmed valutauppge

samarbetet inom EMS European Monetary System, där Tyskland ankaret rasade pundet 9 bara några

var procent timmar, och Druckenmiller kunde redan då, han ville, för om

2 SOU1998:164

ALLAS FRIHET

till exempel 100 miljoner pund, växlade i D-mark, köpa till-

baka 109 miljoner pund. Men naturligtvis hade han lånat

och naturligtvis väntade han tills kursen dalat

mycket mer ytterligare några procent.

När detta skedde hade spekulanterna redan sänkt

eller

dränkt den svenska kronan sätt. Och efter pundet samma den italienska liran och den spanska pesetan. Spekutog man

lanterna gjorde sig förmögenheter dessa

enorma genom

kollapser.

Affären kostade, skriver Martin och Schumann enligt - en uppskattning Europas centralbanker och därmed i

försiktig

sista hand skattebetalarna omkring 100 miljarder mark, dvs.

omkring 480 miljarder svenska kronor.

Bundesbank-chefen Hans Tietmeyer uttalade att senare

valutasammanbrotten för Storbritannien och de andra län-

derna politikernas fel. De hade ännu inte blivit 1992 var det klara med "hur mycket de redan i dag står under finansmarknadernas kontroll och behärskas dessa. rent av av

Allgemeine Zeitung 3/2 1996.

Frankfurter

Den kommentaren, skiver Martin och Schumann, motsvabra teori tillämpas nästan överallt, nobel-

rar en som politiskt

Milton Friedmans "monetarism. Kapitalets fria

pristagaren

rörelser över gränserna möjliggör dess optimala förräntning, det vill säga dess effektivitet. Om penningsystemet fungebra flyter världens sparade kapital dit där det förräntar sig rar bäst, alltså till den placering den högsta vinsten. som ger Friedman och andra monetarister tillskriver skeendet finansmarknaderna förnuft. Aktörerna dem kan

ett högre

liknas vid skiljedomare bestraffar politiska felgrepp med

som devalvering och högre räntesatser. Eller det hette i den som ansedda brittiska tidningen The Economist 7 oktober 1995: Finansmarknaderna har blivit domare och jury över all eko-

nomisk politik.

KARL ERIK LAGERLÖF

Författarna till Globaliseringsfällan, den diplom-

ene ingenjör och chefredaktör för dagstidningen Der Morgen, den andre jur. dr och utrikeskorrespondent vid Der Spiegel, har hårda 0rd denna utveckling:

beroende blir placerarnas välvilja, desto

mer staterna av

mer hänsynslöst måste regeringarna redan pri-

gynna en

vilegierad minoritet: de har Dessas

som gott om pengar.

intresse är alltid detsamma: låg inflation, stabil valuta och

lägsta möjliga beskattning ränteinkomster. Outtalat lik-

ställer de marknadstroende alltid dessa mål med det allmän-

bästa. Men i den globala finansmarknadens kontext blir

detta till ideologi. Den finansekonomiska direktkontak-

ren

mellan tvingar dem konkurrera låga

ten staterna att om

skatter och minskade statsutgifter och avstå från soli-

att en

darisk fördelningspolitik, vilket inte leder till något än

annat

global omfördelning nerifrån och uppåt.

Färgen Kastellholmens lönnar har bleknat. Solen är borta. Jag tittar Katarinahissens Övre delar. Där stod min

upp mot

för femtio år sedan och tittade Han berättade pappa ner. om det när han kom hem till Glava igen, han hade väldigt

sett mycket folk härnere, och jag minns exakt hans kommentar: Det är svårt föreställa sig och alla dessa

att att var en av

människoöde. representerar ett

Självklart gör de det. Det märkvärdiga är svårigheten

att föreställa sig det. Han hade kommit underfund med

någonting. Jag får impuls lyfta handen, han fort-

en att som om farande stod däruppe. Han skulle ha fyllt 108 år i år.

Martin och Schumann skriver också "de gigantiska

om förluster den legala kapitalflykten åsamkar

som statskassorna. Enligt Internationella Valutafondens statistik förvaltas över 2 000 miljarder dollar under Offshore-flagg i

Luxemburg, Cayman-öarna.

ALLAS FRIHET

De har svenska exempel också marknadens vilja och förmåga härska vid sidan demokratin: Peter att av

Wallenbergs hot 1994 flytta koncernen

sommaren att utomlands regeringen inte pressade statsskulden och om ner

Skandiachefen Björn Wollraths maning till bojkott

av svens-

ka statsobligationer någon vecka

senare.

Redan nästa dag räntebärande från Stockholm var papper osäljbara, kronan föll och med den aktiekurserna. Regeringen och alla kredittagare i svenska kronor fick framdeles betala 4 procent i ränta lånade än kredittagare mer pengar i D-mark. Landet blev allt djupare skuldsatt och radikal en

budgetsanering blev oundviklig. I dag har Sverige mindre över till sina fattiga än Tyskland.

Vi lärde 1994 den direkta makt innevar många som oss som

havare statsobligationer har. Säljer storföretag sina

av ett statsobligationer förlorar dessa omedelbart i värde, vilket är detsamma räntan stiger. Det innebär till exempel att som att

företag i vissa lägen kan tvinga regering

stora marknaden en

att ändra politiken byta koalitionspartner, göra upp om ett

krispaket ändrar socialpolitikens profil. Vi har då

som

kommit långt från regeringsformens grundlagsfästa formule-

all makt i Sverige utgår från folket. Den

ring om att offentlig

21 augusti 1994 skrev börskommentatorn Peter Malmquist i

Svenska Dagbladet:

Det är de välkända exportföretagen styr valu-

svenska som

Det är de försäkringsbolagen Trygg, Skandia

tan. tre stora och SPP sätter trenderna obligationsmarknaden. som Och det är egentligen bara de två affärsbankerna stora - Handelsbanken och S-E-banken har någorlunda kon- - som troll, via kunderna, över vad händer på, särskilt, valutasom marknaden. Ha det i minne nästa gång du får höra att

KARL ERIK LAGERLÖF

utlänningar att det svenska politiker gör är

anser mesta

för lite och för sentX

Opinionen i Sverige har kommit förvånansvärt långt

i accep-

marknadens makt. Inom ekonomkretsar har denna

tans av acceptans de senaste tio femton åren varit så total.

gott som Detta faktum har naturligtvis underlättat överföringen

av makt från de folkvalda till marknaden.

organen

Samtidigt har marknaden beskrivits demokratisk

som en makt. Hur hänger det ihop

Delvis har det sin utgångspunkt i det historiska fak-

nog

tum att Sovjetsystemet diktatoriskt och planekonomiskt,

var medan demokratierna i väst och är marknadsekonomier.

var

Härav uppkom vulgäruppfattningen marknadsekonomin i

att

sig garanterade ett demokratiskt styrelseskick eller

- mera

drastiskt fri marknad och demokrati praktiskt

- att en var

taget sak. Ju friare marknad, desto demokrati.

samma mera Det tänkesättet i sin underlättades säkert den nylibe-

tur av rala filosofins segertåg 1980- och 90-tal. blev

genom Plötsligt

en extrem amerikansk filosofi allmängods i vida svenska

kretsar, inte i dess helhet och inte sammanhängande

som ett

system men sakta säkert infiltrerande

som en men sugges-

tion, delvis språkbruk. Ord och fraser från Friedman,

som ett

Nozick, Hayek, Buchanan och andra åkte i

omkring

hjärnorna, samtalen och debatterna

utan ursprungsbeteckning; fick politiskt klimat. Förvånansvärt

ett nytt många nyliberalernas verk finns översatta till svenska:

av Milton Friedmans Välfärdsstatens myter", Hayeks "Fri-

hetens grundvalar, Nozicks "Anarki, och utopi", Ayn

stat

Rands "Kapitalismenz Det okända idealet, Alexander Schands "Det kapitalistiska alternativet", Gordon Tullocks

"Den politiska marknaden. Nästan alla har kommit

ut Timbros förlag, startat initiativ Svenska Arbetsgivare

Föreningen SAF.

ALLAS FRIHET

Hur ska jag kunna förstå hur de tänker, frågar jag mig och följer fågelflock över Saltsjön med blicken. Ägandet är ut-

Mitt ägande är mitt lika mycket mitt liv.

gångspunkten. som

Det gör ingen skillnad det är arvegods eller jag jobbat

om om mig till det. Det enskilda ägandet är absolut. Ägandet är

en viktig del mitt liv och rätten till det livet är något he-

av egna

Jag har rätt till frihet från tvång och våld, rätt till frihet

ligt.

från ingrepp från andra. Staten har ingen rätt gentemot mig. Bara individer kan ha rättigheter. En stat kan inte existera

förgripa sig äganderätten. Skatten kränkning

utan att är en

den privata äganderätten. Sälj de offentliga skolorna,

av ut säger David Friedman. Privatisera alla universitet, sälj

domstolarna Och Nozick sliter med

gatorna, privatisera att

förena detta betraktelsesätt med argumenteringen för ett minimum nattväktarstaten, där det finns polis och

av stat: försvar inte så värst mycket jfr Kristina Boréus

men mer.

doktorsavhandling Högervåg, Falun 1994.

Man kan inte förstå detta inte kopplingen till

om man ser

marknaden alla goda gåvors givare. Får markna-

tron som den bara fri den frihet människorna. Den fria kun-

vara ger den har sitt fria Val den fria marknaden. Där växer pluralismen i sin rikedom och skänker valmöjligheter. Marknaden

och tolerant, den gör inte skillnad människor. är öppen Den ekonomiska människan tjänar sina intressen efter

egna

kalkyl. Marknaden är i sig demokratisk, och allt slags mogen

styrande den och ingripande i den från politikernas sida,

inskränkande dess frihet leder till obalanser, all sorts av

osund ekonomi, kriser.

Hur eller litet än förstår dessa teorier för-

mycket man av

står dock deras spridande bland auktoritativa ekono-

man att

och politiker, än i modererad tappning, markmer om gett nadsaktörerna legitimitet förut sällan skådat slag.

en av Stärkta och sällsamt atmosfär fick de

av en ny gynnsam en

KARL ERIK LAGERLÖF

helt förhandlingsposition visavi välfärdssamhället, i

ny som

tycktes ha förlorat legitim förankring.

sin tur

Staten är inte nödvändig, skatter är stöld, skriver filosofen Ayn Rand i Kapitalismenz Det okända idealet" 1983. Äganderätten är helig. Den svältande har inte rätt att kräva

någon ska henne sån begäran kränker den att ge mat, en

ägandes äganderätt.

Men hårdheten möts hårdhet. Jag häpnade i går när jag

biblioteket och läste Dan Gallins lilla skrift "Globalisatt

seringens följdverkningar för fackföreningsrörelsen, utgiven

LO. Linjerna brukar inte fullt så klara. Skrev fölav vara av jande passus:

Nyliberal globalisering, den lämnas utan kontroll, kom-

leda till mardrömssamhälle, där några öar mer att oss ett

high-tech-rikedom kommer att överleva under skydd

av av militär och polis. De kommer relativt välmående

att vara garnisonsländer, kanske med höga nivåer subventionerad

av arbetslöshet, befästa spärrade egendomar i världsklass, inte demokratier, och de kommer omgivna värld

att vara av en av

eländig fattigdom med miljoner rebelliska människor

som hålls förtryck. Under det förra århundradet

nere genom skrev Marx att mänskligheten inte hade något val mellan socialism och barbarism. Vi lyckades inte så bra med socialismen, har barbarism stirrar i ansiktet.

så nu som oss

Jag blir inte så Värst förvånad över sånt Nyliberal

ett svar. globalisering möts förtvivlan från där ägandet är

av grupper minimalt eller lika med noll. Om alla rättigheter är knutna till ägandet identifieras de ägande fiender dem

som av som ingenting äger. Detta kan beskrivas fall sociolo-

som ett av

gisk automatik. Polariseringen blir systemimmanent och högtidlighållandet av oavhängighetsförklaringen upplevs som hån. Vi följande sanningar ostridiga: alla

ett anser vara att

ALLAS FRIHET

människor är skapade jämlika; de alla sin skapare

att av

begåvats med oförytterliga rättigheter... Det gäller identifiera den avgörande punkteni för-

att hållandet mellan demokratin och marknaden. Jag

tror man finner den i följande fråga: Hur och förankras rittig-

var heterna

Och i vilket förhållande till varandra står makten och

rättigheterna Det måste jag utreda lite längre fram

Intressant i sammanhanget är det hänt med

som nyss MAI-avtalet. Man försökte upprätta multilateralt

ett ramavtal inom OECD Multilateral Agreement Investment.

- on Det hela skedde först i hemlighet. Sedan läckte inne-

stor hållet via IT-nätet. Björn Elmbrant beskrev vad hän-

ut som de i TLM 34-35, 1998, hur förslaget till

ett nummer av avtalstext plötsligt våren 1997 nådde allsköns frivilligorganisationer och folkrörelser och födde debatt väckte

en som

regeringarna och tvingade dem till omprövningar. Idag

ser det avtalet slopats eller åtminstone tvingats till

ut som om bordläggning under obestämd tid. Här kunde alltså IT

användas effektivt hemlig allians mellan

som ett vapen mot en marknaden och föga observanta politiker.

Noam Chomsky har gjort kritisk genomgång avtals-

en av

också den kan läsas iTLM-numret 113. Han betexten;

att de investerare det här är fråga cch tonar som om som

skulle och liberalare avtal med OECD-lännu ett nytt derna är jättelika bolag, alltså kollektiva juridiska enheter. De skulle medges rätt fritt flytta över alla gränser

att resurser -

inklusive produktionsanläggningar och finansiella tillgångar

statlig inblandning och med bortseende från praktiskt

- utan taget alla sociala hänsyn. Bolagen skulle stämma myndig-

heter varje nivå för kränkning de rättigheter de be-

av som

viljats enligt MAI-fördraget, kommuner och regeringar

men skulle inte kunna stämma investerarna för överträdelser

KARL ERIK LAGERLÖF

restriktioner olika slag, skydd arbetskraft, skydd

av av av

småföretag etc.

Alla eventuellt kvarvarande bromsar för kapitalflödet skulle avskaffas, exempelvis den typ Chile har för

av som satt

motarbeta inflödet kortsiktigt kapital. De hinder

att av nya

för det globala kapitalflödet år förts tal

som senare av

bekymrade iakttagare totalt bortblåsta från agendalistan.

var Avtalet skulle gälla i 20 år och således binda nationerna vid

detta maktöverlämnande marknaden under flera valperio-

der.

Att världsopinion via IT-nätet väckts MAI är

en mot

naturligtvis hoppingivande. Samtidigt visar fördraget hur

långt in nyliberalismens ägandets rättigheter

syn gent-

emot de mänskliga och medborgerliga rättigheterna trängt i

så mäktig och respektabel organisation OECD. De

en som

enskilda lagar, tillkomna under år överväganden

staternas av

och i avsikt att skapa frihet och trygghet åt medborgarna,

skulle vika för omfördelande gränslös ekonomisk makt,

en underkastad nästan inga andra lagar än sin dynamik.

egen

Vad är lösningen då Hur återger makten till de

man demokratiskt uppbyggda institutionerna

Jag sitter inne kafét själva Strömmen. Det

torget nu, regnar igen, det är skönt med värmen härinne och det är dags att nåt stadigt i sig. Man kan inte göra något

mera spe-

kulanterna, har det hetat länge. Det finns bara väg, det är

att bringa ner budgetunderskottet, sanera ekonomin", skära

i den offentliga sektorn, effektivisera och rationalisera vår-

den, införa sänka arbetslöshets-

en, två, tre karensdagar,

understödet

etc.

Arbetslösheten belastar statskassan. Den kostar 150

uppåt

miljarder kronor år, flera gånger vad försvaret kostar.

per om

Många har tänkt så här. Sätt igång och

nog bygg om

Sverige. Gör stora statliga beställningar. Dubbla spår till Oslo. Nya järnvägsvagnar. Allt i enlighet med

ett långsiktigt

ALLAS FRIHET

gäller alla också naturresurserna. sparprogram som resurser,

Nybyggnation i stor skala i ekologisk riktning, ett ekologiskt

miljonprogram. Då skulle förhoppningsvis arbetslösheten minska kraftigt och därmed också slöseriet med miljarder

något så improduktivt som undersysselsättning.

Men först måste du låna - pengarna.

-Ja, det är självklart. Jag lånar till investeringar, det har alltid legitimt och låna till investeringar. Det

ansetts sunt att

blir fråga sparande lång sikt. Dels i

om ett som sagt

dels i statskassan. Jag ekonomin naturresurser, sanerar

via lån göra produktiva. Folk kommer i genom att pengar arbete och betalar skatt i stället för kosta Tänk

att pengar.

också hur du denna mänskligt kapital, många

väg sparar

blir olyckliga och psykiskt dåliga genom långtidsarbetslöshet

är inte det det ohyggligaste slöseriet, finns marknaden

- var

det med underbar automatik I stället har som reagerar marknaden arbetslösheten, den får folk bli tysta

nytta av att och snälla...

Ditt skulle skapa inflation.

- program

Med det ansvarstagande löntagarorganisationerna

- som så tydligt visat år är risken inte så stor.

senare

Du fantast. Fattar du inte hur sårbar du är. Löner-

- är en

drivs när alla har arbete. Folk vågar stå sig, fackna upp, föreningarna får blodad tand och växer, deras förhandlings-

position blir stark, till följd det tvingas arbetsgivarna

av med alltför generösa avtal, vår exportindustri får svårt

att

konkurrera med andra länder är lyckliga nog" ha

som att

kvar sin arbetslöshet. Enda utvägen blir att devalvera kronan,

då har du spekulanterna över dig, de förstår i god tid men att kronan är övervärderad och något år gång, de börjar

att köpa kronor skala och växla dem i dollar eller

upp i stor tyska mark för sedan köpa tillbaka dem när kursen har

att

sjunkit med Lysande affärer för dem, dåligt

15 procent. men

för Sverige

KARL ERIK LAGERLÖF

Vad du håller och förklarar för mig demokrati

- är att är något omöjligt obsolet företeelse i stil med

numera, en dinosaurierna. Du underkänner...

Nej, jag betraktar den överideologi. Och jag tror

- som en

den utsätts för mycket risker släpper fram att stora om man krafter är bara alltför tända skapa ständigt

som att en växande offentlig sektor med höga skatter. Kostnaderna blir för företagen flyttar eller din lilla valuta utsätts för

stora, ut spekulation. Du får lägen där arbetslösheten ökar

genom att konkurrensläget försämras. En demokrati med alltför

stor

och dyr offentlig sektor är helt enkelt inte konkurrensfähig

världsmarknaden i dag.

Därför måste den sättas under förmyndare

Nej, måste överlåta hand

men experter att ta om

vissa funktioner. Det är redan gång i och med att riksdagen i höst slutgiltigt överlämnar penningpolitiken åt riksbanken, vilket anpassning till EU:s saken. I

är en syn EMU blir det centralbanken i Strasbourg hand

som tar om

räntepolitiken i alla medlemsländerna, med lagfäst order att

först och främst och till praktiskt varje pris hålla

taget pen-

ningvärdet dvs. inflationen Jag tycker borde

uppe, nere. man

längre i den riktningen. Man låter inte politikerna sköta rättsskipningen. Det får de juridiska göra i dom-

experterna stolarna. På sätt borde kanske låta

samma man experter ta hand bostadspolitiken. Det sund tanke... Jfr SOU

om är en 1998:102, s. 59 ff.

All right, institutionaliserar rättsväsendet i

- att man domstolar, det är självklart. Men börjar institutiona-

om man lisera åsikter... smakar inte det övergrepp Man organiserar politiken så alternativ bedriva den höjs över

att ett att valfriheten. Experterna placeras i slutet och får inte

ett rum

än de enligt lagen ska driva antiinflationsveta annat att

och absolut inte får order folkvald. Är de

politik ta av någon

då längre Knappast. En expert fått order ha

experter som att

ÅLLAS FRIHET

bara enda uppfattning är slav. Men slaven är

en snarare en

samtidigt härskare, de folkvalda styrande har rätta sig

ty att efter hans påbud. När socialdemokraterna och gjort

centern

Barsebäck beklagade Dagens Nyheter ledarplats

upp om

energisystemet i Sverige beroende "av politiska beslut

att var

och politisk detaljstyrning" DN 4/2 1997. Det är halvvägs

parallell. Några har åsikt. Denna åsikt en experter en - att kärnkraftverken bör hållas i gång betydligt längre vad

s och och deras bör upphöjas till Asikten.

c experter

anser -

Åsikten då lämpligen domvärjo... Man tas ut ur politikernas

argumenterar upplyst oligarki borde vårt

som om vara

styrelsesätt.

Ska inte hålla till ekonomin

- oss

Gärna. Och då frågar jag inte först bör försöka

- om man

olika metoder behålla våra möjligheter påverka politi-

att att ken, innan överlämnar makten några förslavade

exper-

När erfar är maktlösa område efter område ter. att slutar först debattera och sedan rösta. Jag tycker

att att ska den andra vägen. Demokratin lever och andas

öppenhet, debatt, insyn, kontroll, opposition och existensen

ställd Är den vital fungerar den kunskaps-

ansvar. som en

maskin och höjer allmänheten, moralen och värdigheten -ja, där finns värdighet och delaktighet måste

en en som se

mål i sig och i dagens läge är det uppenbart mark-

som - att naden är väg göra omyndiga.

att oss

Man måste realist. Vissa inskränkningar demo-

- vara av kratin kan rädda den. Det låter paradoxalt iverklig-

men

hetens värld... med den internationalisering för inte säga

att

globalisering i dag råder gäller det rädda vad

som att som räddas kan. Om sätter foten rätt och överlämnar Vissa

ner funktioner och fast grundade institutioner kan vi

experter hålla stabil valuta. Det är grunden för vår möjlighet

en att hävda i världskonkurrensen. Vi harmonierar skatterna,

oss

skapar klimat för investeringar... Genom

ett gynnsamt ett

KARL ERIK LAGERLÖF

medlemskap i EMU får tillbaka den trygghet förlorat. Med stark valuta kan vi sätta hårt hårt och...

en mot

-Jag är helt enig med dig valutan ska stark.

om att vara

Men jag det är livsfarligt punkt efter punkt

tror att ge upp demokratin. Målet för och för mänskligheten i

oss - stort måste i stället fördjupa den. Om börjar

vara att man manipulera med den, exempelvis för kunna samköra den med

att

marknaden, är risken mycket för hel mängd problem

stor en

i andra ändan: klasskillnader, fattigdom, okunnighet, stigan-

de brottslighet i allmänhet och korruption i synnerhet;

inte är med i samhället blir lätt det. Och man man emot Varför ska solidarisera sig med samhället

man om man upplever

sig utestängd från inflytande och insyn. känner äck- Jag mig

lad själva tanken leva i samhälle där

av att ett valdeltagan-

det är 50 och där kategorin tvingas bygga

procent ena murar

omkring sig för skydda sig den andra.

att mot

Du målar fan väggen.

Nej, din modell finns redan och kan studeras. Där finns

risker olika, mycket allvarliga slag. Det ligger i sakens

natur att försvagningar insynen och inflytandet från

av stora

föder försvagningar, både i demokratin och grupper nya

marknaden, arbetsmarknaden eller häftiga, svårkon-

oro

trollerbara utomparlamentariska reaktioner. Och ditt

ta EMU du beskriver stabiliserande och trygghets-

som som skapande. Läser så sval skrift SOU 1996:158, där

man en som

Lars Calmfors och andra ekonomiprofessorer

ett par statens uppdrag utreder konsekvenserna svenskt med-

av ett lemskap i den Europeiska Monetära Unionen får tillfälle

man att titta i avgrunder. Makroekonomiska chocker och

ner andra störningar drabbar särskilt länder med asymmetriska

komponenter i sitt näringsliv, dvs. länder i sin produk-

som

tionsstruktur skiljer sig fler punkter än andra från Övriga

länder inom valutaområde. Sverige hamnar där

samma siffran 81,1 procent jämfört med Tyskland 26,6, Frankrike

ALLAS FRIHET

23,7, Nederländerna 30,2, Österrike 29,8 och så

vidare. Det innebär så vid alla störningar att gott som skulle drabbas än kärnländerna kontinenten. Följaktmer ligen skulle den allenarådande centralbanken i Strasbourg

inte kunna ändra eller ha tillräckligt grundade skäl till att ändra växelkursen vid de flesta störningar drabbar som svenskt näringsliv; skulle i stället tvingas löneacceptera

sänkningar, permitteringar och nedläggningar lösning

som de kriser uppstår SOU 1996:158, tabell 5:1 och 5:2. som Om Tyskland korrelerar 1 till 1 med tyska störningar i till-

verkningsindustrin korrelerar det 0,25 med Sverige i

samma avseende. Detta innebär EMU såvitt kan räkna det att man ut i förväg kan bli oerhört destabiliserande för Sverige ekono-

miskt, socialt och politiskt. Utredarna skriver också:

...det finns stabiliseringspolitiskt värde i penning-

ett stort

politisk självständighet gör det möjligt ränte-

som att genom

och växelkursförändringar kompensera för bristfällig

anpassning nominella priser och löner när ekonomin utsätts för av reala störningar. Sådana uppkommer från tid till stora annan.

Det är ändå finess måste sig till realiteen att man anpassa -

Våra ständiga devalveringar har gjort mark-

terna. att man naden har förlorat förtroendet för Dit kan du lokalisera oss.

spekulationsvinster

Om inte devalverat hade fått massarbetslöshet långt -

tidigare än fick. Växelkursjusteringar kan faktiskt göras

drabbas spekulation; det viktiga är

utan att man av är att man

sträng rättvis i sitt budgetarbete, samtidigt som man

men

söker utvägar bli mindre sårbar för spekulation och att mera öppen för expansiv politik. Vad riskerar i och med en EMU är sårbarhet och står bakbundna att permanentar en inför fluktuationer världsmarknaden berör som oss men inte dem kontinenten, inom trävaror till exporten av exempel. Det skulle göra i stället för punkt efter att

KARL ERIK LAGERLÖF

punkt retirera för marknaden, det systematiskt bygga

är att

olika skydd dess Medan allt sätt och upp mot avarter. via alla tänkbara kanaler drev världsvid Tobinskatt

mot en

alla valutatransaktioner 1 skulle enligt nobelpris-

procent tagaren James Tobin skydda de värsta skadorna

oss mot mot

åsamkas realekonomin spekulationen A som genom se

- Proposal for International Monetary Reform iThe Eastern

Economic Journal 3-4, juli-oktober 1978 kunde

genast och unilateralt genomföra det skydd redan finns i Chile

som

avgiftsbelägger allt kortsiktigt inflöde valuta och

- man av förlorar därmed avgörande del utflödet William

en av se Greider, One world, ready not, London 1998, och New

Left Review 231, sept-okt 1998. En tredje åtgärd kan be-

nr stå hel rad mått och för stärka det inhemska

av en steg att

kapitalets ställning och möjligheter, det inte gärna hotar

som

flytta eftersom det inte vill det och eftersom det inte att ut,

ligger i dess intresse exempelvis de pensionsfonder

- stora

redan finns. Eftersom det är fråga uppskjuten lön" som om

tillhör löntagarna. Följaktligen bör renodla

pengarna man ett

systern där löntagarna själva förvaltar sina samtidigt

pengar,

tillåter dem aktivera sig och placera sina medel i som man att svenska aktier. Det skulle innebära svenska ägare kunde

att konkurrera med det utländska kapitalet och bjuda visst

ett

motstånd mot det, något inom näringslivet exem-

som man

pelvis professor Bo Rydin, Industriförbundet, i intervju i

LO-tidningen nr 33, 27/10 1995 beklagat att i dag inte

kan. I försäkringsexperten Gunvall Grips bok Reform eller systemskifte" finns detta förslag motiverat och utfört kapitlen 5 och 6.

Jag tittade från strömmingsflundran. Han borta,

upp var tyckte väl inte det lönt kosta mig fler visdomar. Nu

var att

det alldeles mörkt över Saltsjön. Kom tänka Flarn. var att

Här fanns alltså hittills oprövade gå. De borde

vägar att kunna innebära bevarade vår demokrati intakt. Och det

att

ALLAS FRIHET

inte fråga hugskott. Tobinskatten har förordats

var om några

bland andra Mitterand, Jospin, Delors och vår Ingvar av egen Carlsson A Call T0 Action", Geneva 1995. Och fines-

med Chiles modell är den kan genomföras ensamt sen att

landet i fråga. av

Annars excellerar folk i förklara alla försök att

att att hejda valutaflödena från åka omkring och förstöra det för

att små och nationer i deras strävan minska arbetslös-

stora att heten och skapa social rättvisa allt sådant är fåfäng

att

möda. Exemplet Chile visar möjligheten. Och William Greider hävdar med eftertryck det inte omöjligt alls

att vore

lätt "de blixtsnabba flöutan rentav ganska att grepp om dena globalt, politikerna inte så defensiva i sitt

om var agerande marknaden. Skarpsinniga affärsmän följer i

gentemot

sina informella övervakningssystem det dagliga flödet

egna av kapital köper vad från vem timme efter timme, över

- vem hela världen. Då finns det väl inget skäl varför inte olika länders myndigheter sätt skulle kunna övervaka

samma

skeende, systematiskt.

samma

Varför, frågar William Greider vidare:

Varför skall världen tolerera Skatteparadis där kapital göms undan från bank- och säkerhetslagar eller från nationella

inkomstskatter De ledande ländernas regeringar kunde lätt,

de ville, lamslå eller stänga igen dessa oreglerade finansi-

helt enkelt hindra sina bank-

ella utposter genom att egna

från inlösa transfereringar s.k. Offshore-kapital.

system att av

Nyliberalismen har trängt djupt i politikerleden, under-

stryker William Greider. Politikerna står för marknaden, hand i hand med de ekonomiska fullt bered-

experterna,

offra delar medborgarnas frihet och trygghet; ledan-

da att av de politiker tycks ännu leva i föreställningen att marknadens totala frihet är något slags uttryck för demokrati och

att man

KARL ERIK LAGERLÖF

fördenskull med i marknadens intresse kan gott samvete manipulera demokratin. Jag kommer tänka Flarn

att igen.

Flam Det exempel på hur häpnadsväckande lätt-

var ett

sinnigt i Sverige i dag kunde tänka sig hantera vår

man

grundlagsfästa regeringsform, första paragraf lyder: "All

vars offentlig makt i Sverige utgår från folket." I Michael

Sohlmans och Staffan Viottis antologi "Vem politiker-

styr -

na eller marknaden Otta, Norge 1997 diskuterar de två framstående nationalekonomerna Flarn och Anders

Harry

Vredin förlusten suveränitet Sverige skulle åsamkas av som ett medlemskap i EMU överlämnar centralgenom banken i Strasbourg sköta Vår penningpolitik. De tröstar att sig emellertid: själva beslutet med i den att vara monetära unionen "är uttryck för suveränitet". ett År de medvetna vad de

om säger

När avsagt suveräniteten har den kvar emedan oss

manifesterat den när den

avsagt oss Förmodligen skulle då heller inte behöva ändra i man

regeringsformen. Där skulle det fortsatt stå: All offentlig

makt i Sverige utgår från folket.

Ett liknande lättsinnigt det Flarn för,

resonemang, som drivs i själva SOU 1996: vari det

EMU-utredningen 158,

först slås fast den demokratiska idealmodellen

att rymmer

allas rätt till politiskt deltagande "en röst och

man, en att den lägger vikt vid det finns tydliga mekanismer för konatt

troll den politiska makten. Sedan utredarna konstaterat

av detta förklarar de emellertid det finns

att många exempel

att demokratin i Norden avviker från "den ideala demokrati-

modellen". Följaktligen är det inte så

anmärkningsvärt om genom ett medlemskap i EMU tar ytterligare i den

ett steg

riktningen.

Borde inte slutsatsen den Eftersom

vara motsatta: man redan har många exempel" på hur avvikit från vad demo-

kratin kräver delaktighet och kontroll borde akta

av oss

3 SOU1998:164

ALLAS FRIHET

för i den riktningen. Plötsligt är i

att ta ytterligare ett steg makter inte kan göra någonting alls

praktiken prisgivna

åt. Då har för gjort det seriösa steg steg oss urarva som i byggt och bemödat sig klart

föregångare Sverige upp om att

i den inte för

uttrycka grundlagsfästa regeringsformen, att

detta varit särskilt sällskapsnöje för dem i stark ett utan en känsla för landet och för alla medborgares intresav ansvar

sen.

ska samarbeta i Europa. Men samarbete

Jag anser att man kräver viss jämlikhet. Om jag ska samarbeta måste

en grad av

ha identitet. Annars blir det fråga

jag vara någon, en om

underkastelse. Det är förbli någon. Man ett stort ansvar att kan inte först skära i mina rättigheter och sedan beskriva min

insats självständig.

som

Sverige bör organisera sitt samarbete så det samtidigt

att blir fråga medvetet och metodiskt återställande om ett av

valda församlingars inflytande över skeendet. Demokratin

skulle bli utmaning, inte black foten. en en om Demokratin är inte bara styrelseform bland andra. Den en är för skull idén kultur där alla är delaktiga. en gångs om en Vi har under 1900-talet erövrat alltmer denna kultur; den av emedan den strävar efter allas insikt livet

är omistlig om att allas egendom. Den är vidare oägnad för nedrustning

är av det skälet den helt enkelt är framtidens instrument. att Rustar demokratin klarar inte den korruption ner som frodas när informationen förbehålls mindre krets byråkraen i samarbete med de ekonomiskt starka makterna. Inter skränks demokratin blir byråkrat och fåtals särexperten ett intressen den utslagsgivande makten. En nedrustning av

demokratin är därför helt oförenlig med tacklandet de

faror resursförstöring, klimatförändring och överbe-

som folkning ställer världen inför.

KARL ERIK LAGERLÖF

Kapitel III

I Tensta kan jag inte sitta utomhus. Det är för året,

sent 2 november. Och ganska kallt. Men här finns innetorg.

ett Eller kombination innetorg och galleria. Kafét

en av ett en har sina dörrar öppna innetorget. Här kostar kaffe

ut mot och bulle 20 kronor. är fri kan sätta

en Jag en man. Jag mig

var jag vill, åka utomlands jag vill, skriva vad jag vill i tid-

om ningarna, redaktören förmodan skulle släppa

om nu mot

fram mig, i skogen mark och plocka bär, låna

annans böcker gratis kommunbiblioteken från Muonio till

- Smygehuk. Och jag har rösträtt och kan rösta jag vill

vem

är Valbar, och ingen har rätt lägga sig i jag

som att vem

röstar. Om jag går till myndighet och begär offentlig

en handling bordet, så ska den fram och det Det står

genast.

så: genast

Vad min frihet. Sveriges lagar. Oavsett

garanterar om jag betalar skatt eller inte får jag slita Vägarna i landet,

utnytt-

infrastrukturen. Mina barn får gratis undervisning,

gratis läkarvård, gratis skollunch. Tjänar jag är jag

pengar skyldig

betala skatt, blir det krig måste jag med och försvara att vara landet.

Det givet försvarar vårt land. Är landet "vårt

anses att Är vårt vill det. Finns det

jordklotet Många nog svara alltså något slags ägande här "Luften andas.

Jag äger rätt

vistas här. Det följer hel rad rät-

att av medborgarskapet, en

tigheter. Först och främst äger jag min kropp och min frihet. Ingen får kränka mig. Det finns till exempel heter

något som

olaga frihetsberövande. Det beivras enligt får

lagen. Ingen ta

ifrån mig det jag äger, min cykel eller mitt hus. dispone-

Jag

fritt det jag äger, såvitt jag fullgör mina skyldigheter rar mot samhället och såvida jag inte skadar någon med min

annan

Verksamhet, direkt eller indirekt, sådant finns preciserat i

lagen. Vad jag lagen

vore utan

ALLAs FRIHET

Men kan lagen skydda min rösträtt från förlora i

att värde När förlorar min rösträtt i värde Läser liten bok Milton Friedman, är världens

en av som absolut främste monetaristiske ekonom och nylibera-

en av lismens fäder jfr 15 ff. 1976 fick han det stora pris

ovan s.

inte instiftats Alfred Nobel brukar kallas som av men som nobelpriset i ekonomi, och våren därpå framträdde han i Skåne inför fullsatt sal med företagsekonomer och natio-

en nalekonomer. Hans föredrag sedan liten

gavs ut som en skrift Timbro, SAFzs förlag. Här uttalar han bland annat:

Låt mig avslutningsvis säga några 0rd möjligheterna att

om hejda välfärdsstatens tillväxt innan den förgör våra fria

samhällen. Största grunden till optimism har i den fundamentala statliga ineffektiviteten och den offentliga sektorns

slösaktighet. De flesta människor klagar statligt slöse-

ett ri. Det finns inget irritationsmoment är vanligare bland

som affärsmän än bristen statlig effektivitet. jag säger alltid tvärtom. Jag statlig ineffektivitet något positivt

ser som -

desto bättre. Om Sveriges regering för närvaran-

mer de gör med mellan 50 och 60 svenska folkets

av procent av totala inkomster, bör ni alla innerligt tacksamma för

vara att den slösar bort största delen Hur stor personlig

av pengarna. frihet skulle ha kvar den i stället lyckades

tror ni att om utnyttja alla effektivt Vill ni verkligen alla de

pengarna att

här byråkraterna granskar inkomstuppgifter skall

som era arbeta med hundraprocentig effektivitet Statens ineffektivitet undergräver åtminstone i någon mån den

ideologiska grunden för ytterligare utveckling i riktning mot

välfärdsstaten.

Milton Friedman bland annat grund nobelpriset

som av

auktoritet bland svenska ekonomer alltså

åtnjuter stor ser

KARL ERIK LAGERLÖF

oreflekterat staten och i all synnerhet välfärdsstaten som fiende, är efter folkets Hans bild en som ute pengar. av sta-

tycks helt oberoende överväganden huruvida

ten vara av denna diktator eller konstyrs av en av en regering, som trolleras riksdag och måste Den är

av en som följa lagen.

under alla omständigheter instans med

en ifrågasatt legiti-

mitet. På ställe i Skåneföredraget understryker han ett annat det finns två grundläggande fel med välfärdsstaten. Det att är att där försöker göra med andras pengar", ena man gott det andra är "att brukar våld för dessa

man att pengar. Följden är, skriver han, ekonomisk katastrof och förlusten

frihet. av

Men om inte legitimiteten finns hos folkvalt

ett styre av

en stat, som tillskapats genom i demokratisk ordning fattade

beslut, och de rättigheter och skyldigheter denna

som stat omhuldar finns den då - var Det är svårt hitta redigt hos Milton Friedman, att ett svar

distinktioner sig ogenomtänkta, allt pekar

vars ter men att han finner legitimiteten så uteslutande hos marknagott som den och hos dem där i kraft sitt ägande. Stasom agerar av

enda legitimitetsgrund tycks detta

tens vara att skydda ägande. Gör den det sköter sedan marknaden i och med

sig själv,

människorna där väljer vad är bäst för dem

att som själva. Ägandet är grunden för legitimiteten. Ägandet medför rättigheter eller innebär rättigheter. Det äger har

man man något slags absolut förhållande till. Man besitter därmed alla tänkbara rättigheter i förhållande till det plus den makt detta medför. Undantag härifrån betraktas Det

som ett nödvändigt ont.

måste finnas något slags organisation skyddar egendo-

som och friheten i samhället. Polis och försvar

men är berättigade organisationer. Ett slags minimilön är tänkbar. Socialpoliti-

ken bör övertas välgörenhet från dem har

av som möjlighet

1928:164

ALLAS FRIHET

utöva sådan. Det gick utmärkt förr i tiden, understryker att Friedman i sitt föredrag. Demokrati ska naturligtvis ha, bör man men experter

sköta de svåra politikområdena.

Vem Väljer experterna Inte väljaren.

Vad uppstår rättvis situation rättvisa som ur en genom är i sig självt rättvist", skriver den amerikanske nylibesteg rale filosofen Robert Nozick i Anarki, och utopi, utstat given förlaget Ratio och auktoriserad "Ratios vetenav av

skapliga råd, bestående professorerna Torgny T

Segerstedt, Erik Dahmén, Tor Ragnar Gerholm, Stig

Strömholm och Hans L Zetterberg samt fil. dr Carl-Johan

Westholm. Deras roll och status påpekas i ruta ett av en försättsbladen, där det också heter: Ratio är del AB en av

Timbro, Näringslivets fond.

som ägs av

Nozick odlar metafysisk ägaruppfattning, som rätt-

en färdigar det rådande ägandet såsom fast relation mellan en och det ägda, och han likställer beskattning arbetsägaren av

inkomster med tvångsarbete. Det framgår omfördelningspolitik via beskattning

att en orättfärdigt, övergrepp. Fattiga ska inte skatte-

är något ett

hjälpas dem har det bättre ställt. vägen av som Vem äger atmosfären Jag går sväng uppåt Tenstaen hallen och biblioteket. Tittar i hyllorna. Stats- och rättsvetenskap. Göran Inger: Svensk rättshistoria", Stockholm 1986. Gustav Vasa skrev brev till norrlänningarna 1542, ett förklarade alla sådana ägor, låg obyggda hörde Gud, att som konungen och Sveriges krona till. Vidare: Enligt 1683 års

skogsordning ägde kronan de vidder, icke med fullgoda

som skäl kunde visas tillhöra någon by, socken eller landskap. Kronan alla allmänningar, vissa strömmar och vatten-

ägde

fall, heter det också i Ingers bok. Kom tänka den norske kungen Magnus Barfot, som att i 1100-talet gjorde anspråk "äga allt det land

början av att

KARL ERIK LAGERLÖF

som låg väster Vänern. Han menade förmodligen

om att han ägde rätten skatt där. Det bestreds den

att ta upp av svenske kungen, sade sig själv äga vad lagen tillstadde

som att

i skatt i Dalsland. Den ägande har förman upptog sortens stås övertagits hela folket, det är innebörderna i

nu av en av

övergått från envälde till demokrati. att man

"Vad uppstår rättvis situation rättvisa

som ur en genom

steg är i sig självt rättvist", jag för mig själv från

upprepar Nozick.

Somliga inmutade rikedomar, tur eller

enorma genom

skicklighet eller bådadera. Nästa generation fick godset

i arv. Detta är rättvisa enligt Nozick. Följaktligen är också

steg,

slutresultatet rättvist.

Nozicks rättvisebegrepp tycks innesluta enbart relationen mellan ägaren och det ägda, inte relationen till andra människon

Alla måste tycka det är orättvist A föds till

att att en

förmögenhet, har råd att skaffa sig bildning och språkun-

skaper öppnar alla dörrar internationell arbets-

som en

marknad, medan hans/ hennes klasskamrat B växer under

upp förhållanden gör henne/ honom praktiskt chanslös.

som taget

I Friedmans och Nozicks samhälle är det rättvist såda-

att

orättvisor bevaras. Båda fördömer statlig fördelningsna en

politik byggd skattelagstiftning.

Vad har detta med frågan demokratin och markna-

- om

den göra

att

Det är svårt att komma ifrån att det finns samband

- ett

mellan mängden rättigheter och mängden frihet, liksom

av av

mellan mängden rättigheter och mängden makt. Det är

av av

därför viktigt definierar ägandet så de rättigheter

att man att

ägandet medför inte slår de rättigheter medborgaren

ut som tillerkänns i egenskap människa och medborgare.

Marknaden förutsätter för sin vitalitet mått

ett stort av enskilt ägande. Det är viktigt många enskilda fritt kan

att

ALLAS FRIHET

disponera sitt ägande. En förutsättning för detta är dock ett demokratiskt styrelseskick.

Om ägandets frihet blir alltför ohämmad uppstår del

en olägenheter både för marknaden och demokratin. Monopol-

och kartellbildning sätter konkurrensen spel. Råa utslag-

starkt reducerad offentlig sektor

ningsmekanismer och en

hopar kapitalet hos minoritet. Den offentliga sektorn och

en den allmänheten förlorar därmed i köpkraft, vilket är

stora detsamma förlorade marknadsandelar för näringsliv

som ett

bygger jämn konsumtion hos den allmänsom en stora heten. En övermättad överklass i allt fattigare samhälle är

ett

dåligt underlag för marknaden och incitament till deett ett struktion den demokrati, där i stället valfrihet, stabilitet

av och lugn kunde skapa bra liv.

ett

Nyliberalismens absoluta ägandebegrepp, gör den

som

ägaren praktiskt totalt fri reducerar medborstora taget men

rättigheter människa och medborgare, är varken

garens som bra för marknaden eller demokratin.

Den absoluta äganderätten typisk för den romerska

var rätten. I svensk eller engelsk rättstradition har den dåligt stöd. I verk utgivet Nordiska "Äganderätten i

ett av museet. lantbrukets historia Borås 1995, med förord Torbjörn

av Fälldin, citerar Mats Widgren, docent i kulturgeografi, med

gillande vad "Macmillan dictionary of anthropology 1986 skriver ägandet:

In modern italist societ the ular tion of

ca P Y P o P conce P

that of relationship between the

property 1S a a person

and thing which owned. In fact the

owner a that

development of private property and absolute

extreme

property the right dispose of the

to property manner

which the decides, have obscured the of

owner true nature

all human societies. fact relationship

property not a

KARL ERIK LAGERLÖF

between and thing but relationship between

a person a a

which ressed in terms of hts thin

P ersons ex P g over g s.

Dessa rättigheter är alltid eller mindre inskränkta i alla

mer

samhällen, betonar Widgren, och Mauritz Bäärnhielm, f.d.

hovrättsråd, i bok följande definition ägande-

ger samma av rätten:

Ägarens eller rätt förfoga över

en flera att ensam egen-

domen, sedan därifrån undantagits vad enligt lag eller

som

avtal tillkommer andra. Bland dessa påträffar dels

senare

det allmänna stat, kommun etc. med krav expropriation,

fastighetsskatt, omsättningsskatt reavinstskatt dels

etc,

innehavare begränsade sakrätter exv. servitutshavare och

arrendatorer.

Det rör sig alltså ett knippe rättigheter reglerade i

om noga lag och ställda i klar relation inte minst till de

medborgerliga

rättigheter, alla äger och regleras i lag. Det har stått

som som

staten fritt att inom sin demokratiska organisation tillse

att

allas relativa frihet beaktas. Ingenting i konstitutionen hind-

medborgarna från och organisera landet så

rar att samman

att ingen med lagens samtycke diskrimineras och så ini-

att tiala orättvisor i möjligaste mån elimineras. skulle

Jag tro att

de flesta i vårt samhälle finner diskriminering i utgångsläget

sårande för rättskänslan och därför är eniga exempel-

om att

vis organisationen utbildningen i landet i möjligaste mån

bör undanröja konsekvenserna föräldrarnas skilda för-

mögenhetsförhållanden.

Det är också svårt bortse från demokratin för

att att att fungera väl kräver medveten strävan efter jämlikhet inte

en bara inför lagen i alla avseenden. Blir de ekonomiska

utan klyftorna för klarar inte det allmänna undanröja den

stora att

diskriminering det innebär tillgången till kunskap, insyn

att och inflytande de förhållandena och exploate-

egna

ALLAS FRIHET

ringen de livsbetingelserna luft, vatten etc

av gemensamma -

blir starkt skiftande. Alltför många kan då sämre bevaka de rättigheter de äger och den framtid deras barn ska komma

att äga. Marknadsmässiga löner kan komma i konflikt med

äganderätten till de medborgerliga rättigheterna. Alltför låg progressivitet i skatteuttaget kan ha verkan.

samma

Så länge har vital demokrati kommer det råda liv-

en att

diskussion de medborgerliga rättigheterna Visavi det

privata ägandets rättigheter. Det är emellertid viktigt

att se motsättningen klart och dess innebörd, att det i viss mening är fråga kommunicerande kärl. Det har funnits ten-

om en dens under år förneka konflikten. Man har gärna

senare att

velat sken absolutifiering äganderätten inte

ge av att en av skulle ha några konsekvenser för bevakningen de medbor-

gerliga rättigheterna i Så till exempel har fram-

stort. man

ställt saken så skattesänkningar exempelvis slopande av

att

fastighetsskatten över lag med nödvändighet skulle skulle öka medborgarnas frihet, medan det naturligtvis kan förhålla

sig rakt motsatt sätt.

En hård prioritering valutans värde inflationsbekämp-

av ning minskar lätt rösträttens värde väljarnas makt, i all

synnerhet inflationsbekämpningen organisas så den

om att institutionaliseras i riksbank eller centralbank avskärs

en som

från parlamentariskt inflytande.

Konsekvensutredningen demokratin inför Sveriges

eventuella anslutning till Europeiska Unionen SOU 1994:

12 upprättade en "suveränitetskalkyl". Riksdagens ställning skulle komma försvagas liksom medborgarnas möjlighe-

att

följa beslutsprocesserna; remissförfarandet skulle deter att cimeras, insynen försvagas, avståndet mellan beslutsfattare och allmänhet öka. Detta lades i vågskålen och med för-

ena

siktigare ordalag än de jag här använt. I den andra vågskålen

lades bland svenska språket troligen skulle ställ-

annat att ning officiellt språk inom EU, medlemmar

som att som

KARL ERIK LAGERLÖF

kunde arbeta för vår offentlighetsprincip skulle gälla in-

att

hela unionen och det fanns rika möjligheter för om att

olika slag återvinna inflytande de grupper av att ett som

tyckt sig förlora hemmavid stegrad lobbyverksamhet

genom

i Bryssel". Här kompenserades alltså medborgerliga rättigheter bland

med rättigheter tillkommer främst dem annat som som ge-

enskild egendom har tillräckligt stora möjligheter att

nom

kompensera sig själva, exempelvis att upprätta kontor

genom

för lobbyverksamhet i Bryssel eller med hjälp

genom att av långvariga studier och utlandsvistelser skaffa sig tillräckligt

sak- och språkkunskaper för göra sig gällande i

stora att EU:s korridorer. Författarna till SOU 1994:12 har således inte observerat distinktion mellan marknaden och demo-

kratin, nämligen den råder mellan de rättigheter

som man kan vinna följd enskilt ägande och de följer

som en av som av

medborgarskapet. Därigenom har kommit alltför

man att se lätt konstitutionens tillvaratagande den frihet

av som

tillkommer alla.

Jag kommer från biblioteket iTensta. Mitt

ut emot

andra sidan pilträdsparken ligger komplex i rött

ett stort tegel: Tenstahallen. På dess Vägg vettande biblioteket

mot

hänger jättelik tavla, ett fotografi fyra gånger tio meter

ungefär, föreställande Drottningholms slott, med stycke

ett

dess hårt tuktade barockpark i förgrunden. Saken gör mig

av förvirrad, jag förstår inte.

KARL ERIK LAGERLÖF

Författarpresentation

Karl Erik Lagerlöf, docent i litteratur-

litteraturvetenskap,

kritiker GHT, DN och samhällsdebattör, har bla.

utgivit

"Den Karl Vennberg, år",

unge "Strömkantringens

Dostojevskij, liv och dikt, Livets chans", "Demokrati" och med Åsa för krets-

tillsammans Domeij "Steg steg mot

loppssamhället.

Därför anordnar offentliga semii landet. narier rtmt om Till seminarierna bjuder vi in forskare och idédebattörer att bidra med sin kunskap och sina värderingar kring de frågor tycker är värdefulla att samtala kring. Varje seminarium dokumenteras i form av en skrift

WWW .

gov s e . är adressen till Demokratiutredningens webbplats. Här finns möjlighet att föra fri debatt kring demokratin demoen kratitorget är öppet för alla. Ett antal krönikörer kommer att kommentera demokratiproblem och andra demokratidebatter. Här kan Du också informera dig och föra dialog kring utredningen. om Direktiv fulltext, arbetsplan och utredningens protokoll är dokument Demokratiutredningen kommer kan hämta hem. man fortlöpande under arbetets Här informerar också fortlöpangång att publicera skriftserie med essäer, de aktuella skrifter och seminarier. en om debattartiklar, seminarieinlägg och Man kan dessutom ta del debattav forskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa Den omfattande demokratifoxsk- utredningens skrifter. ning bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar nätet som av och högskolor ställs detta vis till för- där demokratin-ägor dryftas olika fogande för alla är intresserade satt. som av

demokratifrågor.

Information om titlar, utgivningsfinns utredningens dag, priser m.m. V1 gärna frågor och lämnar svarar webbplats. ytterligare information utredningom arbete. Adress och telefonnummer ens till utredningens kansli finns nästa

En utredningens uppgifter är att sti- sida.

av mulera det offentliga samtalet.

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den

lT-tekniken, törnyelsearbetet inom offentlig förvaltning nya och folkrörelsernas förändringar. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom - offentliga seminarier runt om i landet - webbplatsen wwwoemokratitorgetgov.se med fria

debatter och möjligheter att informera sig om och

föra dialog kring Demokratiutredningen

skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie v en

inlägg och forskarantologier.

:FRITZESW

OFFI-:N"ILIGA

un km iorxihk