SOU 1996:158

Sverige och EMU Bil. 15,betänkande.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Bilaga till EMU-utredningen SOU 1996:158

Jörgen Hermansson

Om att

möjligheten

demokratiskt

rättfärdiga

den ekonomiska och

monetära

unionen

QLÃÖÃLJ

gin

Statens offentliga utredningar WW 1996: 158

g Finansdepartementet

Om att

möjligheten

demokratiskt rättfärdiga den ekonomiska och

monetära unionen

Jörgen Hermansson

Bilaga 15 till EMU-utredningen Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Bestâllningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9138-20452-5 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga...

Förord

EMU-utredningen Fi 1995: 17 tillsattes i oktober 1995 för att utreda konsekvenserna eventuell svensk anslutning till den tredje

av en etappen av den ekonomiska och monetära unionen EMU.

Utredningen gav ett antal utländska och svenska experter i uppdrag att utarbeta särskilda underlagsrapporter till utredningen redovisas i

som separata bilagor till betänkandet. Rapporterna har i vissa fall syftat till

sammanfattande bild över forskningsläget på viktiga områden, att ge en i andra fall till att djupare analysera centrala frågeställningar där utredningen bedömt att det funnits behov av ytterligare studier. För slutsatser och rekommendationer i bilagorna svarar författarna själva.

Denna rapport till utredningen har författats av docent Jörgen Hennansson som är verksam vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Hans forskning har gällt kommunistisk ideologi, demokratifrågor, spelteori och korporativism. Han är medlem av SNS demokratiråd.

Stockholm i december 1996

Lars Calmfors Ordförande

Christina Nordh Berntsson

Sekreterare

l 16-1537

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga..., 5

Sammanfattning

En svensk anslutning till EMU får påtagliga författningspolitiska konsekvenser. De centrala delarna den nationella penningpolitiken av överlåts då till en politiskt oberoende europeisk centralbank. I uppsatsen analyseras huruvida sådan ordning kan rättfardigas från en demokratiska utgångspunkter. Problemet delas i två olika frågor: upp 1 Är EMU demokratisk och 2 Är EMU bra för demokratin

Avgörande för att viss politisk ordning ska kvalificera en som demokratisk är de egenskaper kännetecknar arbetssättet eller som proceduren. l själva defmitionsfrågan intresserar varken för den oss politiska institutionens tillkomsthistoria eller dess konsekvenser. Vad gäller proceduren kan demokrati inte begränsas till att folket direkt eller indirekt har möjlighet att välja sina representanter. Det måste också vara möjligt och meningsfullt att utkräva I fallet EMU, ansvar. med dess strikt oberoende centralbank, skulle detta åtminstone förutsätta att överlåtelsen makt kan återkallas, vilket i praktiken av ter sig närmast ogörligt. Slutsatsen blir att EMU knappast kvalificerar som demokratisk. EMU skulle trots detta kunna bra för demokratin. En demokrati vara rymmer en rad institutioner som i sig inte fungerar demokratiskt. Ofta handlar det helt enkelt om att vi tar hänsyn till annat än demokrati, men ibland kan sådana ändå rättfardigas demokratiskt, arrangemang som exempel på positiv konstitutionell självbindning. För så ska att vara fallet fordras att institutionen ifråga förstärker inslaget läroprocess av i det demokratiska beslutsfattandet. Folkstyrelsen främjas de genom att förtroendevalda ytterst sett folket självt ökade möjligheter - - ges att lära av sina misstag. Maastrichtfördragets konstitutionella ordning är emellertid rigoröst utfonnad i syfte att hålla de folkvalda politikerna permanent utanför det penningpolitiska beslutsfattandet. Folket är omyndigförklarat. EMU är således snarast ett tydligt exempel på negativ konstitutionell självbindning och måste därför också sägas vara hämrnande för folkstyrelsen. EMU är inte demokratisk och kan inte heller bra för sägas vara demokratin. Om EMU alls ska kunna rättfardigas måste den således ha påvisbara goda konsekvenser i andra avseenden. Den allmärma bedömningen synes emellertid att EMU är ett vågspel med vara

6 Bilaga 15 till EMU-utredningen

tämligen oklara eller osäkra konsekvenser. För en demokratisk institution skulle detta inte innebära något avgörande problem; den kan alltid falla tillbaka det legitimerande arbetssättet. Men för EMU blir frånvaron av ett sådant procedurargument fatalt. Maastrichtfördragets arkitekter har efterlämnat en skrivbordsprodukt som inte kan förordas på demokratiska och rationella grunder.

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga..., 7

Innehåll

1 EMU författningspolitik 9

som

2 De författningspolitiska alternativen 13

2.1 Den nuvarande ordningen 13 2.2 Riksbanksutredningen 15 2.3 Maastrichtfördraget 17 2.4 De principiella skillnaderna 19

3 Är EMU demokratisk 21 3.1 Demokratins innebörd 21 3.2 Delegerat och överlåtelse makt 24

ansvar av

3.3 En demokratisk penning- och valutapolitik 26

4 Är EMU bra för demokratin 29 4.1 Konstitutionalismen som demokratiproblem 29 4.2 Positiv och negativ konstitutionalism 32 4.3 EMU älvbindning 34

som

5 Kan EMU rättfärdigas 37

Referenser 41

E MG

maâáéâiâåâmü§$§W$W§M§§A§W33Å§KW °

áüilaqagnianshiñ maa TIME

Ei navñnmatla salaiii ö1dI

manånbm :mä I

skumma

å uaguinbømtaøkxsdazüñ LS

Ti 8.5

:agnwbuâixdammM

GI smsbamliüa slåaiqâonâwq3G nä

IS HMS xÃ

Jiaiisüormb

IQ bxödonm mihmimnü LE M Mum aaknåhströ rico snxágalsü E

va: mums E753 áiziioqnmlsvyt -gnmnaq ;Iaümøkxnabrñ 8.2

OS Znâianlomab 16 sid HMS uÃ

QS analdozqiisüctzmb namaihrsnoüuxixzmä

:noe SE maâlmmismnatwá vhsgm :bo vmzoq 31.5

är gnârxbnidvläigmo; E

TE asgib1äinä1 UMH mål E

Ib 102091313

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 9

1 EMU

som författningspolitik

Det svenska inträdet i den europeiska unionen EU hade formen av en anslutning till Maastrichtfördraget. Därmed aktualiseras de närmaste åren även frågan Sveriges medverkan i den planerade ekonomiska

om och monetära unionen EMU. Om EMU förverkligas för Sveriges del

får detta vissa påtagliga författningspolitiska konsekvenser, som

drastiskt sätter punkt för alla tidigare diskussioner senast i

- Riksbanksutredningen SOU 1993:20 om Riksbankens ställning och

inhemsk ekonomisk konstitutionalism. En hörnsten i om värdet av en EMU-konstruktionen är nämligen att de centrala delarna av den nationella penningpolitiken överlåts till en europeisk centralbank.

I det följande jag att behandla frågan om Sveriges anslutning

avser till den monetära unionen en alldeles speciell synvinkel. Jag

ur intresserar mig för EMU utifrån ett författningspolitiskt och demokratiteoretiskt perspektiv. Analysen gäller huruvida EMU kan rättfärdigas givet att tar demokratins ideal allvar. Det problemet kan i sin tur delas i två olika frågor, en första som gäller EMUs

upp demokratiska legitimitet och andra rör EMUs bidrag till

en som demokratins legitimitet:

l Är EMU demokratisk 2 Är EMU bra för demokratin

I förstone kan det tyckas som om svaret på den första frågan även ger svaret den andra, dvs EMU är bra för demokratin endast under förutsättning att EMU är demokratisk. Kanske är det också så de flesta

uppfattar olika törfattningspolitiska arrangemang, men ett sådant av oss synsätt är inte alls självklart. Vid närmare eftertanke visar det sig att vårt politiska system rad institutioner som inte i sig kan göra

rymmer en anspråk att fungera demokratiskt exempelvis rättsväsendet men

- där ändå tänker att de utgör väsentlig del i en demokrati. I

oss en princip borde också beakta den återstående svarskombinationen

man demokratiskt fungerande institutioner som är till skada för demokratin

10 Bilaga 15 till EMU-utredningen

i dess helhet i detta sammanhang är det inte alls nödvändigt - men att vidare fundera över dess empiriska relevans. Syftet med min analys är i första hand att reda ut olika argumentationslinjer: Hur är det möjligt EMU från att resonera om demokratiska utgångspunkter och under förutsättning vill att man argumentera konsistent Det exakta resultatet beror givetvis på hur man lägger upp en analys av detta slag "som får svar". Men man ropar man för de flesta är det rimligen uppenbart redan från början att EMU inte alls är tänkt att tillfredsställa snävt demokratiska synpunkter. Misstanken arbetshypotesen är således att den första frågorna - - av bör besvaras med ett nej. I likhet med vanlig empirisk undersökning en ska emellertid denna hypotes utsättas för hårdhänt granskning. För att analysen ska tillföra någon insikt problemets karaktär bör om man därför tillåta relativt generösa gränser för vad från demokratisk som synpunkt får passera som godtagbart. Ett annat, kanske ännu viktigare, analysen realistisk sätt att ge en eller rimlig prägel är att undvika det som brukar benämnas 5 Nirvanaansatsen. Den föreslagna EMU-konstruktionen med en europeisk centralbank bör då inte ställas mot ett rent demokratiskt ideal utan mot ett verkligt alternativ. I det följande kommer därför

Maastxichtfördragets förslag med en politiskt oberoende europeisk

centralbank att jämföras med både den gällande ordningen med nu en relativt fristående men ändå politiskt underställd riksbank och Riksbanksutredningens förslag om en politiskt mer oberoende nationell riksbank. Det finns också anledning att inledningsvis påtala vissa metodmässiga överväganden eller antaganden ligger till grund för som den följande analysen. För att över huvud taget kunna besvara sina frågor är det alltid nödvändigt att göra vissa avgränsningar. Till del en handlar det om förenklingar av analysmodellen är eller mindre som mer triviala och oskyldiga. Man är emellertid också regel tvungen att som ålägga sig vissa begränsningar som inte alls behöver vara harmlösa. Medveten om att jag gör mig skyldig till förenkling, kommer jag en således ändå att resonera som om Sverige har ett val. Därmed bortser jag från åtminstone två olika typer komplikationer, reellt sett av som kan komma avgörande för den faktiska händelseutvecklingen. att vara Med utgångspunkt från ett strikt juridiskt synsätt har det hävdats att

anslutningen till Maastrichtfördraget egentligen inte ger Sverige någon

möjlighet att välja Om ett medlemsland Danmark och Storbritannien -

Här skulle vissasäkertvilja hänvisatill försökenatt införa industriell demokrati. 1 Denna legalistiska uppfattning förfáktas av professorn i EU-rätt Ulf Bemitz se Lundgren 1996, sid 112.

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 1 l

undantagna uppfyller de stipulerade ekonomiska konvergenskraven,

följer med juridiskt bindande automatik att landet också ska inlemmas i det fördjupade monetära samarbetet i enlighet med de ritningar

som

återfinns i fördraget.

Den andra sidan av denna förenkling är att valet till "syvende

og sidst" kanske inte är Sveriges. Det är nämligen inte självklart övriga

att länder kommer att vilja ha med Sverige. Avgörande häwidlag

är om Sverige uppfyller de ekonomiska villkoren, dvs den tolkning

av konvergenskraven som EUs beslutande så småningom kommer

organ att göra.

2 16-1537

Om möjligheten att demokratiskt rätyärdiga. 13

2 De

författningspolitiska

alternativen

Sverige står inför ett författningspolitiskt vägval det penning- och

valutapolitiska området. Valet handlar om Riksbankens framtida ställning och kan reellt sett sägas stå mellan tre huvudaltemativ:

Den nu gällande ordningen med en relativt fristående men ändå o

politiskt underställd riksbank.

o Riksbanksutredningens förslag om en politiskt mer oberoende

nationell riksbank.

Maastrichtfördragets konstruktion med en politiskt oberoende

europeisk centralbank.

2.1 Den nuvarande ordningen

Sverige tillämpar sedan 1668 en ordning som innebär att vår centralbank med det direkta ansvaret för penning- och valutapolitiken lyder under riksdagen och inte under regeringen. Riksbankens konstitutionella ställning regleras mer detaljerat i riksbankslagen, men huvuddragen i denna forfattningskonsuuktion framgår redan av de båda relevanta paragrafema i regeringsformens kapitel om fmansmakten.

"12 § Riksbanken är rikets centralbank med ansvar för valuta-

och kreditpolitik. Den skall också främja ett säkert och effektivt

betalningsväsende.

Riksbanken är myndighet under riksdagen.

Riksbanken förvaltas av åtta fullmäktige. Sju fullmäktige

väljes av riksdagen. Dessa väljer för en tid av fem en

fulhnäktig, samtidigt skall chef för Riksbanken. De

som vara

fullmäktige som valts av riksdagen väljer inom sig ordförande.

Denne får utöva annat uppdrag eller inneha tjänst inom

Riksbankens ledning. Bestämmelser om riksdagens val av

fullmäktige, Riksbankens ledning i övrigt samt om dess

verksamhet meddelas i riksdagsordningen och annan lag.

Fullmäktige riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed

som

skild från sitt uppdrag. De fulhnälctige som valts av riksdagen får

14 Bilaga 15 till EMU-utredningen

skilja ordföranden från uppdraget som ordförande och den som

är fullmäktig och chef för Riksbanken från hans uppdrag.

13 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt.

Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i

Övrigt genom lag.

I likhet med alla andra myndigheter är Riksbanken administrativt separerad från regeringens direkta ansvarsområde Men den internationellt sett säregna författningspolitiska konstruktionen

är mer än bara ett exempel på den svenska och finska traditionen med åtskillnad mellan ämbetsverk och departement. Den bär också tydliga spår av den maktdelningstanke som präglade hela vår gamla regeringsfonn från 1809. Frågan är hur detta avsteg från den strikt monistiskt, parlamentariska styrningsmodellen ska tolkas. Närmast till hands är att den inbyggda dualismen bör uppfattas som ett uttryck för en omedveten konstitutionell oklarhet. Trots att riksdagen, som en del av fmansmakten, fick ansvaret över Riksbanken även efter 1974 års gnmdlagsreform, var det nämligen därmed inte tänkt att regeringen skulle förhindras att sätta si. prägel den ekonomiska politiken. I stället närmast förutsattes det att Riksbanken informellt samrådde med

regeringen om penningpolitikens utformning Så förhåller det sig i

praktiken fortfarande. Faktum är emellertid att regeringens inflytande över Riksbanken i viss mån har reducerats under senare år. Riksbanken styrs således numera av en fullmäktigeförsamling, som till sju åttondelar är vald av och ansvarig inför riksdagen. Dessa sju fhlhnälctigeledamöter med samma mandatperiod som riksdagen väljer inom sig en ordförande, men utser också själva för perioder om fem i taget en riksbankschef som blir fullmäktiges åttonde ledamot. I den ursprungliga lydelsen av 1974 års regeringsfonn stadgades däremot att regeringen skulle utnämna riksbanksñillmälctiges ordförande. Vanligtvis

3Regeringsformen, kap 9. Av Söderlind Petersson1980, sid66-80, framgår att principen ämbetsverkens

om självständighet inte alls är entydig och att uttolkningen av vad som är rådande konstitutionell ordning inte är självklar. 5Sehär 1973:90,sid354. Belysandeärhär kommentaren i Petrén Ragnemalm

prop 1980, sid 234: "Det är nödvändigt, att den kredit- och penningpolitik som riksbanken bedriver samordnasmed den av regeringen förda ekonomiska politiken. Riskenför motsättningarmellan regering och riksbank motverkasgenom reglernaom val av fullmäktige i riksbanken. Då valet av fullmäktige, vilka icke behöver vara riksdagsledamöter,avserriksdagensvalperiod, kommer normalt det eller de partier som innehar regeringsmalctenockså att ha majoritet i riksbanksfullrnäktige." Jfr även Holmberg Stjemquist 1980, sid 338t.

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 15

var det statssekreteraren i finansdepartementet då ftmgerade som som regeringens representant i fiilhnälçtige. Ursprungligen det dessutom var riksdagen som direkt utnänmde Riksbankens chef, då också satt som

samma tid som fullmäktige.

Det säger sig självt att maktdelning detta slag ñämst har en av betydelse om regeringen befinner sig i minoritet. Om vi intresserar oss

för de folkvaldas möjlighet att utöva inflytande över penningpolitiken

kan det emellertid på ett ut styrningen utövas riksdagen eller om av om den sker regeringen. Det är i båda fallen fråga slags genom om ett politisk styrning av Riksbanken. Skillnaden har möjligen betydelse för

den ekonomiska politiken, men den innebär föga från rent demokratisk

synpunkt.

2.2 Riksbanksutredningen

Riksbankens konstitutionella ställning har då och då varit föremål för politiska överväganden. Senast det begav sig hösten 1995 då var regeringen i sin s k tillväxtproposition förebådade kommande en förändring rörande valutapolitiken: ansvaret borde i framtiden ligga hos regeringen Den socialdemokratiska regeringens besked ligger i linje med den ordning råder i många andra länder och det harmonierar som

med den överföring av huvudmarmaskapet för Riksgäldskontoret

som vidtogs 1989, men förslaget kan ändå förvånande eftersom det synas går stick i stäv med de idéer dominerat debatten under som armars senare år. Särskilt bland ekonomer har tanken varit populär att Riksbanken helst borde politiskt fristående ställning. För den en mer svenska ekonomins del har det uppfattats

som nödvändigt med en

institutionell reform på ett betryggande sätt markerade som att staten numera menar allvar med inflationsbekämpzingen. Lösningen på detta

ekonomisk-politiska förtroendeproblem skulle då att tydligt

vara mera delegera ansvaret för penning- och valutapolitiken till riksbank en som inte låter sig påverkas av mer tillfälliga opinionsvindar.7

Tanken att Riksbanken bör politiskt oberoende låg också vara mer till grund for det förslag som lanserades Riksbanksutredningen, den av senaste ordentliga genomlysningen penning- och valutapolitikens av författningspolitiska aspekter. Understödd det moderata statsrådet av

6SeProp 95/96:25. 7Set exEkonomikommissionens förslag, SOU 1993:16.

16 Bilaga 15 till EM U-utredningen

tilläggsdirektiv förordade majoritet inom utredningen

Bo Lundgrens en flera olika förändringar alla avsåg att verka i den riktningen. som första de citerade grundlagsparagrafema skulle Den av ovan förutom vissa strykningar och språkliga korrigeringar smärre kompletteras med två I det första tillägget skulle stadgas nya passager. riksdagen har möjlighet att styra den politiska inriktningen genom att lagar, "därutöver får ingen bestämma hur Riksbanken att stifta men skall besluta i frågor rör penning- och valutapolitik". Den som föreslagna formuleringen ska förstås mot bakgrund av att utredningen ville få till stånd ordning där Riksbanken oavsett politiskt läge en uteslutande ägnade kraft inflationsbekämpning. En tydlig målfonnulering skulle därför föras i riksbankslagen: "Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att värna penningvärdet." Utredningen föreslog därtill att mandatperiodema skulle förlängas till sju år, vilket ytterligare skulle bidra till att Riksbanken frikopplades

från det partipolitiska spelet. Möjligheten att inforrnellt utöva påverkan

fullmäktige borde dessutom försvåras, bland annat genom ett förbud fullmäktig hade andra politiska uppdrag. mot att en Den andra betydligt längre, preciserade nya passagen, som var riksdagens möjlighet att avsätta ledamot fullmäktige. Liksom en av tidigare skulle riksdagen kunna vägra att fullmäktig ansvarsfrihet ge en denne tvingades avgå, utredningen ville med påföljd att men grundlagsmässigt precisera villkoren för varje annan fonn av maktfrånträde. Idén här att utrymmet för politiska bedömningar var begränsas och avgörandet i huvudsak skulle strikt skulle att ges en

juridisk prägel.

Riksbanksutredningens refomiförslag har ännu inte blivit genomfört. Den socialdemokratiska minoriteten inom kommittén hävdade i sin reservation förändringarna onödiga och troligtvis helt att var verkningslösa. Trots regeringsskiftet efter valet 1994 är det emellertid inte uteslutet vissa delar ändå kommer att förverkligas. Ett av att motiven bakom utredningsförslaget nämligen att harmoniera det var svenska regelverket med de krav på de nationella centralbankerna som

ställs i Maastrichtfördraget.

3 Kommittén tillsattesursprungligen våren 1991 Erik Åsbrink, SOU 1993:20. av statsrådi den dåvarandesocialdemokratiskaregeringen.I januari 1992 ändradehans efterträdareBo Lundgren bådedirektiven och personsammansättningen.Kommittén fick då fem ledamöter. Den moderate riksdagsmannen Lars F. Tobisson blev ordförande och vid sin sida hadehan riksdagsledamöternaJan Bergqvist s, Anita Gradin s och Carl B. Hamilton fp, samtmarknadsdirektörenHåkan Hansson.

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 17

Maastrichtfördraget

När och om det blir aktuellt att genomföra den tredje och sista etappen av den ekonomiska och monetära unionen Slutdatum är enligt

- Maastrichtöverenskommelsen satt till l januari 1999 f°ar vi européer

vänja oss vid att räkna med den nya valuta som numera går under benämningen euro. Bakom detta tilltänkta ingrepp i alla EUmedborgares vardag döljer sig en planerad konstitutionell förändring som är betydligt mera långtgående än den som förordades av Riksbanksutredningen. Medlemsländernas penning- och valutapolitik ska samordnas med hjälp av i första en gemensam europeisk

hand

centralbank ECB, som får en överordnad ställning gentemot Riksbanken och övriga nationella centralbanker.

Huvudkomponentema i detta europeiska centralbankssystem ECBS är tydliga stadganden om dess målsättning och politiska oberoende. Att hela EMU och därmed även centralbankssystemet är ägnat inflationsbekämpning eller främjande av prisstabilitet är inte särskilt anmärkningsvärt. Det principiellt betydelsefulla i

Maastrichtfördraget är att prisstabiliteten uttryckligen sätts före alla

andra tänkbara mål, även de som formuleras inom ramen för den europeiska gemenskapen.

"Huvudmålet for ECBS skall vara att upprätthålla prisstabilitet. Utan att åsidosätta detta mål skall ECBS stödja den allmänna

ekonomiska politiken inom gemenskapen i syfte att bidra till att

förverkliga gemenskapens mål ..."9

Den nya europeiska centralbanken, men även de nationella centralbankema, ska enligt en av de närmast följande artiklarna tillförsäkras en så gott som fullständigt oberoende ställning:

"Då de utövar de befogenheter och fullgör de uppgifter och

skyldigheter som har tilldelats dem genom detta fördrag och

ECBS-stadgan skall varken ECB eller någon nationell

centralbank eller någon medlem av deras beslutande organ

begära eller ta emot instruktioner från gemenskapsinstitutioner

eller gemenskapsorgan, från medlemsstaternas regeringar eller

från något annat organ. Gemenskapsinstitutionerna, gemen-

skapsorganen och medlemsstaternas regeringar förbinder sig att

9Romtördraget i dess lydelse enligt Maastrichtfördraget och anslutningstördraget, artikel 105.

18 Bilaga 15 till EMU-utredningen

respektera derma princip och att inte söka påverka medlemmarna ECBs eller de nationella centralbankemas beslutande organ av när de fullgör sina uppgifter

oberoende är här ingalunda enbart from Principen om politiskt en Den understryks kraftfullt den konstruktion som

förhoppning. genom

för centralbankens båda ledningsorgan, det k ECB-rådet och valts s direktionen.

"l, ECB-rådet skall bestå ECBs direktionsledarnöter samt

av cheferna för de nationella centralbankerna. Direktionen skall bestå ordföranden, vice ordförana av den och fyra andra ledamöter. Ordföranden, vice ordföranden och de övriga

direktionsledamötema skall rekommendation av rådet,

skall ha hört Europaparlamentet och ECB-rådet, som

överenskommelse mellan medlemsstaternas utses genom

regeringar stats- eller regeringschefsnivå bland

auktoritet och yrkeserfarenhet inom den personer vars finansiella sektorn är allmänt erkända. Deras mandattid är åtta år; mandatet kan inte förnyas. Endast medborgare i medlemsstaterna får vara direktionsledamöterfm

Motsvarigheten till det svenska riksbanksfullmälçtige är här det bankråd direktionen och de nationella centralbankschefema. Den som består av verkställande ledningen ska visserligen utnämnas av politikerna i ministerrådet, när detta väl är gjort ska centralbanken i stort sett

men vara oåtkomlig för politikema. Det enda påtagliga undantaget ñån denna konsekventa avpolitisering är ministerrådets handhavande valutapolitiken gentemot länder

av utanför EU 109. Ministerrådets ordförande ska emellertid även

artikel

ha närvaro- och förslagsrätt vid ECB-rådets sammanträden artikel l09b. l. Förutom att centralbanken ska ha skyldighet att årligen

sin verksamhet till "Europaparlamentet, rådet och avrapportera om kommissionen samt till Europeiska rådet" artikel l09b.3, är denna rådets övervakning centralbanken den enda formella kontroll-

av mekanism politikerna förfogar över. som

° Romfördraget i desslydelse enligt Maastrichttördraget och anslutningsfördraget, artikel 107. " Romiördraget i desslydelse enligt Maastrichttördraget och anslutningstördraget, artikel l09a.

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga. 19

2.4 De skillnaderna

principiella

Analysen har så här långt tagit fasta på att valet står mellan tre

alternativa författningskonstruktioner: eller förändring i

status quo en

enlighet med endera Riksbanksutredningens förslag eller Maastricht-

fördragets idéer om en monetär union. Grovt sett handlar det att ta

om ställning till en mer eller mindre långtgående förändring Riksbankens

av konstitutionella stälhung. Om i stället betraktar de tre alternativen från principiell synpunkt inses att skillnaden mellan den

en mer nuvarande ordningen och de två alternativa ändringsförslagen inte riktigt rör samma sak. I båda fallen aktualiseras visserligen

en minskning av den politiska kontrollen, det rör sig utsträckt

om en delegering av penningpolitiken. I Maastrichtaltemativet handlar det emellertid dessutom att överlåta den politiska kompetensen till ett

om överstatligt organ. Vi har således att göra med två skilda aspekter, graden av politiskt oberoende och graden .federalism.2 Ett

av hypotetiskt fjärde alternativ vore här en konstruktion där den europeiska centralbanken mer direkt kontrollerades av EUs ministerråd.

Figur Alternativa förändringar Riksbankens ställning

Federalism

ECB

Hypotetiskt Maastricht

fjärde alternativ

Rk b k Riksbanks-

ildasgan utredningen

xPo/itiskt

/ oberoende

z SOU 199320, särskiltsid128,redogörför olika sättatt mätagradavoberoende.Vad gällergradavfederalismkanmanförutomdetvå ytterpositionema, nationellt respektive överstatligt beslutsfattande, tänka sig flera olika mellanvarianter av konfederalt, mellanstaligt, samarbete.

20 Bilaga 15 till EA/IU-utredningen

Förutom dessa schematiska skillnader mellan Riksbanksutredningens förslag och EMU-konstruktionen, bör det emellertid påpekas att Maastrichtfördraget, även bortsett från överstatligheten, innebär en mer långtgående delegering penning- och valutapolitiken. Noga räknat

av kan också tänka sig ytterligare alternativ som går längre än

man Riksbanksutredningen i fråga politiskt oberoende utan att hanma i

om Maaslrichtförslagets närmast extrema position. Det i så fall behövs

som är att EMU-konstruktionen kompletteras med en mekanism som, åtminstone i ett yttersta nödfall, medger ett ingripande från en politisk instans. En sådan mekanism kan endera ha karaktären av undantagslag eller utformas preciserat avtal mellan till exempel

som ett noga ministerrådet och ECBs ledning.

SeAlesina Grilli 1992, sid 54-58 angåendeECBs oberoende.Mätningen visar att ECB konstitutionellt överensstämmermed dentyska Bundesbank.

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 21

3 Är EMU

demokratisk

Demokrati hör till de värdeladdade begrepp som samhällsvetare ibland önskar att kunde klara oss utan. Men det är i praktiken inte möjligt. För så vitt att vi har ambitionen att analysera de politiska företeelser som människor faktiskt bryr sig om måste också ta risken att säga något om sådant som visar sig vara kontroversiellt. Vad gäller

demokratin har dispytema handlat både om idépolitiska spörsmål och om rent praktiskt politiska eller författningspolitiska problem.

Nu ska svårigheterna inte överdrivas. Oenigheten är inte större än att det är möjligt att urskilja vissa grundläggande idéer och institutioner

de allra flesta identifierar med demokratin. Därmed är det också som meningsfullt att frågan om EMU kan betraktas som en demokratisk

resa institution. Svaret är givetvis fortfarande beroende av den definition vi

väljer, men om låter oss vägledas av den Statsvetenskapliga

litteraturen området bör kunna fastställa ett väl förankrat demokratikriterium som kan tjäna som en rimlig utgångspunkt för vår utvärdering.

3.1 Demokratins innebörd

I den svenska diskussionen om demokratins innebörd har Herbert Tingstens skrifter sedan länge varit en självklar utgångspunkt. Den allra mest åberopade texten är Demokratiens problem från 1945, där Tingsten sammanfattar sitt synsätt i följ ande klassiska formulering:

"Tron demokratien är icke en politisk åskådning i samma

mening som exempelvis konservatism, liberalism och socialism.

Den innebär en uppfattning om statsstyrelsens form, om tekniken

för politiska avgöranden, icke om de statliga beslutens innehåll

och samhällets struktur. Den kan alltså betraktas som ett slags

överideologi, i den meningen nämligen, att den är gemensam för

22 Bilaga 15 till EMU-utredningen

skilda politiska åskådningar. Man är demokrat, men därjämte

konservativ, liberal eller socialist

Tingstens demokratin överideologi ges ibland en tes om som en propagandistisk framtoning, det centrala budskapet är i själva men verket tämligen okontroversiellt. Demokratin bör uppfattas som en partipolitiskt neutral procedur. Just detta citat för övrigt inte ger nämnvärd vägledning i defmitionsfrågan, mycket vanlig men en annan tanke demokrati identifieras med föreställningen om att är att medborgarna under jämlika former styr sig själva. Demokratins

kärnbetydelse skulle därmed något i stil med folkmakr i vara kombination med politisk jämlikhet. Historiskt sett har denna allmänna

formel preciserats på olika sätt. Fram till början 1800-talet uppfattades folkmakten i enlighet med av antikens direktdemokratiska ideal. Det demokratiska styrelsesättet var därmed förbehållet enbart små politiska gemenskaper, som t ex socknar, städer och andra mindre lokala enheter. Rent praktiskt var detta

inom hel nationalstat. Så småningom blev det omöjligt att arrangera en också demokratiskt acceptabelt med den representativa styrelse-

modellen. Enligt vissa tänkare -t den amerikanske grundlagsfadem ex den brittiske samhällsfilosofen John Stuart Mill James Madison och

den representativa styrelsen till och med att föredra. Avgörande

- var härvidlag är att delegeringen makt till valda representanter inte av uppfattas ett sätt att avhända sig makt. Medborgarna måste ges som möjlighet att utkräva ansvar. För att demokratisk måste således vara

"representative government" liktydig med "responsible

vara

govemment". -

Även jämlikhetstanlcen har genomgått idémässig förskjutning. en Den demokratiska tanken har hela tiden varit att alla medborgare l

politiskt är jämlika, den närmare preciseringen av vad som

sett men krävs för räknas fullvärdig medborgare har förändrats. att som Migrationen mellan olika länder vissa speciella problem, som inte reser alls hanteras på enhetligt sätt. Bortsett från detta är det emellertid i ett

Tingsten1945, sid57. Tingstensdemokratisyn och särskilt hanstesom demokratin överideologiharblandannatdiskuterats Hermanssoni 1986, Boström 1988, somen och Aronson 1990. 5Den referens alla åberoparärhär någonskrift RobertDahl t ex 1989 eller som av 1992. i De klassiska urkundema är här artikel X i Federalist Papers och Mills RepresentativeGovernment. Considerations on 7 Sehär Lively 1975, framhåller att kärnani demokratiinte i första handär som en möjlighet att välja sinarepresentanter,utan att man haren reell möjlighet attman ges att ta ställningtill representanternabör väljasom eller om

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga,... 23

dag tämligen allmänt accepterat att det bör finnas en åldersgräns för den politiska myndigheten, men att den enskilde därutöver inte ska behöva bevisa sin lämplighet som medborgare.

Problemet med dessa preciseringar av demokratins idé är att det fortfarande ges ett tämligen stort utrymme för olika tolkningar när detta ska omsättas i praktiken. Redan en snabb jämförelse mellan den svenska varianten av parlamentarisk demokrati och den amerikanska modellen med "checks and balances" ger vid handen att folkstyrelsens ideal kan förverkligas olika sätt. Ingen av dessa båda typer av demokratisk styrelse liknar heller de två modeller som i litteraturen lyfts fram som författningspolitikens båda huvudaltemativ: den brittiska Westminstermodellen och den schweiziska samförståndsdemolcratin. Det finns således rad olika författningspolitiska modeller och de kan

en alla med ungefär samma rätt göra anspråk på att vara rimliga försök att förverkliga folkstyrelsens ideal. Men trots den artrikedom

som världens olika demokratier uppvisar, råder i dag ändå en tämligen god samsyn om vad slags institutioner som krävs för att ett politiskt system ska kvalificera sig demokratiskt. Även den exakta preciseringen

som om kan variera mellan olika författare brukar det nämligen som regel handla om en lista av ungefär följande slagzz°

0 Den offentliga maktutövningen lagstiftande och verk-

ställande ska kontrolleras av förtroendevalda.

o De politiska makthavarna utses i fria, rättvisa och regel-

bundna val.

Praktiskt taget alla vuxna medborgare har rätt att rösta och

kandidera i dessa val.

x I den internationella litteraturen framhävs detta som allra tydligast i holländaren Arend Lijpharts skrifter, t ex Lijphart 1984. I svenskstatsvetenskaphar det varit ett ständigt återkommande tema alltsedan Axel Brusewitz och Fredrik Lagerroths kontroversrörandedensvenskafolkstyrelsensframväxt och särart.Typologin har också tjänat somtolkningsinstrument vid analyseravmodern partipolitik t exRuin 1968 och Möller 1986, samtspelaren avgöranderoll i Lewins 1996 analysav svensk parlamentarism. 9 Sehärdemokiatirádetsrapport1996, Demokrati och ledarskap, argumenterar

som för att manrätteligenbör uppfattadessafyra länder Storbritannien, USA, Schweiz och Sverigesomexempel fyra i grunden olika författningspolitiska demokratimodeller. Synpunkten bygger det faktum att i detta sammanhang ett fruktbart sättkan urskilja två olika aspekterav styrelseskicket.Jfr Sartori 1993, som urskiljer två huvudfrâgor i denjämförande författningspolitiken. Statensstyrelsekan för det första organiserasenligtparlamentarismensprincipermaktsamling eller somett presidentiellt system maktbalans. Valsystemet kan sedan för det andra konstrueras som ett majoritetsinriktat ellersomett proportionellt representationssätt. z SehärDahl 1982, sid 101, eller, för en liknande uppräkning, Lijphart 1984, sid2.

24 Bilaga 15 till EMU-utredningen

Alla medborgare är fria uttryck för sina åsikter, även 0 att ge när det handlar kritik av de makthavande. om Pressfriheten är garanterad, vilket ger medborgarna tillgång o till alternativa informationskällor. Likaså är organisationsfriheten garanterad, vilket ger 0 medborgarna möjlighet att sluta sig samman och politiskt verka för sina idéer.

Det är uppenbart att Riksbankens demokratiska status är avhängig vad innefattas under den första av dessa punkter. Vad kan godtas inom som för den allmänna principen att maktutövningen kontrolleras av ramen de förtroendevalda och därmed ytterst sett av folket självt I vilken utsträckning kan makten delegeras eller överlåtas till andra organ utan att demokratin åsidosätts

3.2 ansvar och överlåtelse av makt

Delegerat

Delegering makt aktualiserar från demokratisk synpunkt två olika av delvis sammanflätade typer av komplikationer. Det ena problemet men gäller möjligheten att utöva makt via representanter, vilket väsentligen fick sin demokratiska lösning i och med den representativa demokratin. Nyckeln till att lösa problemet är här just idén ansvarsutkrävande. om Våra demokratiska institutioner förutsätter att detta kan fungera även de direkt folkvalda delegerar makten vidare, det säger sig självt om men att vi löper risken att den demokratiska kontrollen försvagas, att ansvarsutkrävandet tunnas ut om makten delegeras i mer än ett led k subdelegation och då i synnerhet om den delegerade kompetensen s -

är otydligt specificerad.

Den svenska förvaltningsmodellen kan här sägas representera standardfallet. Tanken är att de folkvaldas styrning ska ske med hjälp lagstiftning och direktiv. Den demokratiska kontrollen riskerar här av att urholkas styrningen är oprecis. Samtidigt anses det snarast vara om värdefullt att vare sig riksdag eller regering har möjlighet att påverka enskilda ärenden. Både den nuvarande ordningen för Sveriges riksbank och Riksbanksutredningens förslag till nyordning faller inom ramen en för denna på myndigheter och är således i detta avseende syn okontroversiella, om än inte i praktiken oproblematiska. Konstruktionen i Maastrichtfördraget kan däremot näppeligen

uppfattas exempel på en vanlig demokratisk förvaltningspolitisk

som delegation makt och Det spelar härvidlag ingen roll om vi av ansvar. europeiskt eller nationellt perspektiv. I det förstnänmda utgår från ett fallet kan den negativa bedömningen till en början grundas på det

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 25

faktum att den politiska kontrollen nästan är obefmtlig inom EMU, men problemet förstärks dessutom EUs demokratiska underskott.

av Konstitutionellt sett är EU en hybrid. Beslutsfattandet inom de nya samarbetsområdena utrikes- och försvarspolitiken, samt det rättsliga

och polisiära samarbetet har en mellanstatlig eller konfederal karaktär.

- Vad gäller de ursprungliga områdena för ekonomiskt samarbete och, i framtiden, även den ekonomiska och monetära unionen kan EU däremot numera snarast liknas vid en federation, en överstatlig organisation som fattar beslut som binder medlemsländerna. Inte ens den mest entusiastiske EU-anhängaren kan emellertid bestrida att EU betraktat som en sådan federation ännu så länge fungerar demokratiskt mycket otillfredsställande.

Det alternativa perspektivet är egentligen inte riktigt rimligt. Vi

tolkar då nämligen överstatligheten som ett mycket extremt fall av

nationell delegering, som om EMU ytterst sett vore exempel ett konfederalt, mellanstatligt samarbete, vilket innebär att verkligen tänjer begreppets betydelse. Men sådant har förekommit förr. Den

tyska författningsdomstolens uppmärksammade dom om EUmedlemsskapets grundlagsenlighet utgår således från att överstatlig-

heten när helst kan omprövas och att delegationen av kompetens

som därmed i princip kan återkallas. Även bortsett från att ett återtagande

delegation inte alltid framstår som realistiskt, är det emellertid ändå av tveksamt om detta bör räcka för att kvalificera sig som demokratiskt.

Att överlåta makt till ett överstatligt organ innebär nämligen under

alla omständigheter en mycket speciell form av delegering. Den normala formen av demokratiskt godtagbar delegering bygger nämligen en

regelbundet förekommande översyn. Det bör med jämna mellanrum göras en prövning av hur delegeringen har fungerat. Överstatlighet innebär dessutom att staten och dess medborgare tillåter att ett överstatligt organ ges möjlighet att utöva makt över dem själva. Förvisso kan detta innebära att den enskilda staten vinner handlingskraft genom att den får del av den överstatliga makten, men det handlar ändå i realiteten att folket åtminstone tillfälligt ger upp

del sin suveränitet. en av

1 Sehär Karlsson 1996. n Sehär Gustavsson1994. 13Detta ärkärnan iden suveränitetskalkyl utvecklas SOU 1994:12.i

som

26 Bilaga 15 till EM U-utredningen

Figur 2: Olika varianter av delegering

Regelbunden översyn

Ja Nej

Underordnat organ

Nej EMU

Från nationell demokratisk synpunkt kan således överstatligheten och därmed det europeiska centralbankssystemet ifrågasättas längs två olika linjer. Förutsatt att över huvud taget godtar att överstatligheten kan tolkas som en form av delegering ansvarsutkrävande är i princip

möjligt har anledning att fråga oss om demokratin därutöver

förutsätter regelbunden prövning av delegeringen och ett förbehåll mot delegering som innebär kompetensmässig underordning.

Av dessa båda aspekter torde underordningen och därmed trots allt

älva överstatligheten vara det avgörande problemet från nationell demokratisk synpunkt. Åtminstone kan det konstateras den

att demokratiska staten i en mängd fall överlåter makt till opolitiska instanser utan att precisera mekanismer för ansvarsutkrävande. Så kan man exempelvis uppfatta det faktum att vi som demokrater finner det acceptabelt att mycket välfärdsfördelningen i ett samhälle bestäms

av av mer eller mindre anonyma marknadskrafter. Från demokratisk synpunkt är emellertid detta mindre bekymmersamt än överstatligheten, eftersom marknaden kan betraktas som villkorligt frisläppt. Frånsett en del praktiska problem står det hela tiden riksdagen fritt att när som helst stifta nya lagar motverkar eller korrigerar marknadens effekter.

som

3.3 En demokratisk och

penning- valutapolitik

Avgörande för att en viss politisk ordning ska kvalificera sig som demokratisk och för att en viss politik ska kunna legitimeras

- som demokratisk är de egenskaper kännetecknar arbetssättet eller

- som proceduren. Därmed avgränsas definitionen två olika håll. I själva definitionsfrågan intresserar oss varken för den politiska institutionens tillkomsthistoria eller dess konsekvenser. Tillblivelsen

av det europeiska centralbankssystemet kan i och för sig betecknas som

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 27

demokratisk beslutet att inrätta och delta i EMU sker i demokratisk

ordning och det kan eventuellt förhålla sig så att EMU kommer att få

goda effekter på demokratin. Men ingetdera spelar i detta fall någon

helst roll. Vad sedan gäller procedurens egenskaper kan demokrati som inte begränsas till att folket direkt eller indirekt har möjlighet att välja sina representanter. Det måste också finnas möjlighet att på ett meningsfullt sätt utkräva ansvar.

Slutsatsen blir att EMU och varje konstruktionen med en helt

annan politiskt fristående centralbank knappast kan förordas med demokratiska argument. Förvisso kan tänka sig att maktpolitiska

man realiteter skiljer sig betydligt från vad stadgas fonnellt. Den

som europeiska centralbanken kan således i praktiken komma att bli tvingad att ta politiska hänsyn olika slag. Man kan till och med förmoda att

sådan utveckling är sannolik. Men därav följer inte att EMU en automatiskt skulle bli mer acceptabel från demokratisk synpunkt. Formema för det politiska ansvarsutkrävandet bör vara formellt reglerade överblickbar procedur. Den för EMUs del negativa

i en slutsatsen innebär inte att också från demokratiska utgångspunkter skulle tvungna att ta avstånd från varje reformering av

vara annan Riksbankens ställning. Avgörande är inte graden direkt politisk

av kontroll, utan huruvida de folkvalda på ett meningsfullt sätt kan utkräva

från Riksbankens ledning. Den exakta formen för detta framstår ansvar inte i första hand ett demokratiskt problem, utan som ett

som

ekonomisk-politiskt lärnplighetsavgörande.

2"Min kritik mot Maastrichtfördragetskonstruktion avECB drabbar såledesävenden tyskaBundesbankse not 13, även vet att den senarei praktiken ingalunda

ovan om opererari något politiskt vakuum Marsh, 1993.

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 29

4 Är EMU bra for demokratin

Diskussioner i ideologiskt kontroversiella ämnen försvåras nästan alltid frågor blandas Vad gäller demokratin kan av att olika typer av samman. exempel peka på att debattörer utan närmare begrundan ofta man som låter definitioner tjäna normativa argument. Idén ligger givetvis som nära till hands när här, definierar demokrati i termer av man, som politisk jämlikhet. Politisk jämlikhet är faktiskt inte enbart ett kärmetecken. Det kan också mycket väl omfattas som princip. Just detta faktum förklarar varför kan demokratin som ett man resonera om

egenvärde. Den demokratiska proceduren kan rättfärdiga sig själv, utan

vidare hänvisning till andra omständigheter såsom ursprung eller konsekvenser. Men räknat är den norrnativa frågan om noga demokratins värde därmed inte avgjord. På sätt förhåller det sig med EMU och det europeiska samma centralbankssystemet. Maastrichtfördragets konstitutionella konstruktion kan näppeligen rättfärdigas demokratisk, men därmed har som inte slutgiltigt tagit ställning till fördraget är bra eller Den frågan om fordrar faktiskt ytterligare begrundan. Särskilt intressant det kan är om förhålla sig så att EMU trots allt är bra för demokratin. Kan EMU uppfattas ett positivt exempel på konstitutionell älvbindning som

4.1 Konstitutionalismen som demokratiproblem

Den konstitutionella reglering politiskt beslutsfattande som valt av i Sverige kan väsentligen uppfattas ett konsekvent försök att som institutionalisera demokratins grundläggande idéer, folksuveränitet eller folkmakt och politisk jämlikhet. Det är ytterst sett folket självt som avgör hur det ska styras och det är ytterst sett folket självt som avgör i vilken utsträckning folkstyrelsen ska omgärdas av proceduriella eller substantiella restriktioner. Rent konkret betyder det att majoritetsförhållandet vid ett val också bör få genomslag i den förda politiken. Grundlagens regler ska så långt möjligt stå neutrala i förhållande som till olika politiska partiers Det parti eller de partier som vunnit program. majoritet för sitt ska inte hindras grundlagen att en program av genomföra det. Det enda väsentliga undantaget är här de regler som

30 Bilaga 15 till EMU-utredningen

stadfäster proceduren för att fastställa majoritetens politiska inriktning vid kommande val. De politiska fxi- och rättigheterna därför ett

ges starkt skydd i den svenska grundlagen.

Den här miniatyrartade beskrivningen svensk författningspolitik

överdriven bild av att Sveriges nuvarande grundlag präglas ger nog en av idémässig renlärighet. Men trots denna reservation återstår som ett faktum att den svenska författningen inte alls är något typiskt uttryck för den politiska tanke som historiskt känner under narrmet konstitutionalism. En konstitutionen styrelseordning förknippas i första hand med idéerna om att statsmakten ska vara bunden och begränsad i engelskan systematiskt sarnrnanblandade genom tennen "limited govemment". De praktiska uttrycken för dessa båda idéer har varit att konstitutioner dels tilldelar vissa institutioner uppgiften att kontrollera konstitutioners efterlevnad, dels innehåller omfattande kataloger med medborgerliga fri- och rättigheter. I den svenska konstitutionen

ges emellertid varken kontrollmakten eller individuella ñi- och rättigheter någon starkare betoning.

Konstitutionalismen kan historiskt sett uppfattas reaktion

som en mot det kungliga enväldet. Det inte i första hand folkvälde eller

var demokrati som anfördes som alternativ när den oinskränkta kimgamakten ifrågasattes. Möjligen farms det en ansats därtill i sådana idéer som härledde furstens legitimitet folkets samtycke.

ur Kärnpunkten i denna reaktion emellertid tanken den bundna

var statsmakten eller rättsstaten.

"Rättsstatsidén innebär att lagen binder statsorganen även

de högsta bland dem på samma sätt som den binder

medborgarna i gemen. Mellan härskare och folk består inte bara

ett maktförhållande, där den befaller den andre, utan också

ene

ett rättsförhållande, där båda parter har sina bestämda plikter och

rättigheter. Till härskarens rättigheter hör att befalla

undersåtama, men om hans befallningar går utöver hans rättsliga

kompetens saknar de bindande kraft, och ofta återkommande

rättskränkningar från hans sida kan göra att det rättsband som

består mellan honom och undersåtama slites och att folket

löses från sin lydnadsplikt."2°

Det mest väsentliga i rättsstatsidén är föreställningen om en förutsägbar statsmakt. I dess idealbild kommer den politiska verksamheten nära

25Framställningen i detta avsnitt bygger Hermansson 1986. Jfr även Sejersted 1984. 26Jansson1952, sid31.

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 31

administration och rättstillämpning. Det är lagarna snarare än regenten styr samhället. Inslaget skapande verksamhet i politiken ska som av litet. Politik bör i stället ha karaktär rutinpolitik. vara av Demokratin kan på motsvarande sätt uppfattas en alternativ som lösning den politiska styrelsens problem. Den grundläggande idén folksuveräniteten är i detta fall att samhället ska bemäktiga sig staten; statsmakten ska kontrolleras dem styrs den. Ett sådant av som av synsätt är uppenbart öppet för aktivism inom politiken än mera rättsstatsidealet. Genom tankegången att staten binds lagar som har av sin grund i folkets vilja, kan dock idéerna rättsstat och om folksuveränitet mycket väl förenas. Detta är den idémässiga hörnstenen iden konstitutionella demokratin. Men poängen med folksuveränitetsidealet ligger inte i att staten ska vara bunden, utan i att dess agerande ska reflektera folkviljan. När kravet politisk demokrati restes för drygt hundra sedan uppstod inte omedelbart någon harmoni mellan de två lösningarna statsstyrelsens problem. I stället kom idén rättsstaten och om konstitutionalismen att ställas mot folksuveräniteten. Motiven var upp förmodligen krassa, de intellektuellt sofistikerade mera men företrädarna för den politiska högern betonade att demokratin innebar ett hot mot det måttfulla och förutsägbara agerande som rättsstaten stod för. Demokratins anhängare hävdade å sin sida, att det förflutna inte skulle tillåtas att utöva diktatur över samtiden, eftersom "jorden tillhör de levande och inte de döda", Thomas Jefferson uttryckte saken. som "De döda har inga rättigheter Folksuveränitetstanken gick så småningom segrande denna strid. ur Men och häri ligger den västerländska demokratisynens egenart - detta kunde ske utan att rättsstatsidén och konstitutionalismen därmed förlorade. När demokratin under mellankrigstiden angreps av fascismen och kommunismen, visade det sig nämligen att folksuveräniteten var ett för Men även rättsstaten har framgångsrikt använts för väm rättsstaten. bygga under folksuveräniteten. Idén medborgerliga fri- och att om rättigheter frigjordes från begränsningen till den civila sfären och utsträcktes till att gälla även politiken. De politiska rättigheterna kan resultatet förening mellan rättsstatsidealet och ses som av en folksuveränitetstanken. Vår demokratiska överideologi innehåller element historiska omständigheter format till en syntes av dessa som båda olikartade idéer.

27Den klassiskareferensenär här RousseausDu Contrat Social. n SeHolmes 1995, sid 141. 29Sehär Marshall 1991.

32 Bilaga 15 till EMU-utredningen

Den i västerlandet helt dominerande demokratisynen kan således med fördel uppfattas sammanfogning rättsstatsidén och

som en av folksuveränitetstarrken.

"Denna ide rättsstatsidén, haft så utomordentlig

som en

betydelse för den västerländska kulturen, står inte i något

omedelbart logiskt samband med den demokratiska

folksuveränitetsidén. De båda idékretsarna har emellertid stått i

en så intim historisk förbindelse med varandra, att de helt

genomsyrat varandra. "3°

De båda idealen är emellertid inte något självklart

sätt harmonierande. Syntesen innebär att delvis motstridiga element förs samman och vägs mot varandra, beroende på hur syntesen

men utformas kan de konstitutionella elementen endera främja eller hämma

folkstyrelsen.

4.2 Positiv och negativ konstitutionalism

I en nästan trivial bemärkelse är det givetvis så att konstitutionalismen inte alls står i motsats till demokratin. En fungerande folkstyrelse förutsätter åtminstone något slags konstitutionell reglering. Den folkvilja som demokratiskt beslutsfattande ska utgå från måste fastställas med hjälp någon fonn procedur. I själva verket kan

av av man nog inte ens tänka sig att det finns någon folkvilja innan folket ställs inför problemet att röst. Den intressanta konflikten

avge en mellan de båda idealen infinner sig i nästa steg, när ska ta ställning till hur beslutsfattandet ska regleras. Förutom den tidigare

nänma neutrala aspekten av konstitutionalism, kan här från demokratisk synpunkt grovt sett skilja mellan konstitutionalismens negativa och positiva sidor.

Den negativa sidan av konstitutionalismen kommer till uttryck i sådana författningsregler eller stadgar motverkar eller förhindrar

som att folkviljan eller, snarare, majoritetsuppfattningen ska få genomslag.

3°Jansson1952, sid 31. 3 Jfr resonemangeti Rothstein 1995, sid 17-23.

m n Detta framhålls i Petersson 1987, sid 148. Sedan tillkommer problemet att folkviljan riskerar att vara procedurberoende och rent logiska grunder aldrig garanteratkanvaraimmun motmanipulationmed regelverket.Sehär Riker 1982 och Hermansson 1990, kap 7.

Jfr Holmes 1995, kap 5 och 6.

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 33

Det handlar regler satta tidigare generationer hämmar det om av som politiska handlandet för dagens medborgare. gemensamma Konstitutionalismen innebär här en begränsning av folkstyrelsen. Den andra sidan, den positiva konstitutionalismen representeras på motsvarande sätt sådana regler förstärker folkstyrelsen. Vissa av som regler kan till och med sägas bidra till ett slags förädling av folkviljan. Det demokratiska idealet inte enbart tanken att folket ska rymmer bestämma, utan stipulerar dessutom att beslutsfattandet ska föregås av ett offentligt samtal där medborgarna ges möjlighet att reflektera över de alternativ står dagordningen. Helt följdriktigt har också regler som yttrandefrihet och lagar media särställning i de flesta om om en demokratier. Rätt utformad kan författning förstärka beslutsen inslag deliberation samtal och reflektion och processens av - därigenom främja folkstyrelsen. Ett intressant specialfall, till kombination av det negativa synes en och det positiva, representeras det slags regler som går under av benämningen konstitutionell älvbindning. l likhet med Odysseus som band sig vid masten för att skydda sig mot de förföriska sirenema, kan demokratins spelregler utformas så att medvetet skyddar oss älva mot vår irrationalitet, dumhet eller andra karaktärsmässiga egen svagheter. Detta innebär att själva kan ålägga begränsningar i oss syfte att öka chansen att få vill. Noga räknat är emellertid detta som ingen kombination den positiva och den negativa konstitutionaav lismen. Konstitutionell självbindning är när frågan ställs sin spets endera negativ eller positiv sett med utgångspunkt från demokratin. Om självbindningen folket i efterhand kan välja bort eller kan omprövas, om behålla självbindningen infor kommande beslut, är det variant av den en positiva konstitutionalismen. Om denna motsvarighet till ansvarsutkrävande vid delegering inte föreligger handlar det däremot om negativ konstitutionalism. Det kan från demokratisk synpunkt aldrig acceptabelt att folkstyrelsen permanent abdikerar. Tanken att det vara politiska beslutsfattandet skulle må bra att demokratin avskaffas av eller ställs under fönnyndarskap är inte heller acceptabel. i likhet med alla andra beslutssystem kan demokratin aldrig några fullständiga ge garantier mot felaktiga och, det kanske visar sig i efterhand, mindre som välbetänkta ställningstaganden. Till skillnad från andra typer av politiska system är demokratin däremot tänkt att alltid erbjuda en möjlighet att lära av egna misstag.

34Jfr Elster 1984. 35Hermansson1996, sid 130-138 presenterardetkunskapsmässigaargumentet mot expertväldeoch för demokrati.

34 Bilaga 15 till EMU-utredningen

Den idémässiga spänningen mellan demokratins ideal och konstitutionalismen framträder ett utpräglat sätt i länder med författningsdomstol. Förutom att förekomsten författnings-

av en domstol förändrar det partipolitiska spelet- domstolen erbjuder alltid en sista chans för minoriteten att förhindra den politik majoriteten vill genomföra är det från demokratisk synpunkt grannlaga hur dess

kompetens är reglerad. Dess uppgift kan allmänt sett sägas att

vara värna om de demokratiska spelregler finns uttryckta i författ-

som ningen. Problemet är att domarna, som i likhet med ECBs ledning är mer eller mindre oåtkomliga för normalt politiskt ansvarsutkrävande, också har utomordentliga möjligheter att påverka politikens sakliga inriktning. Om författningsdomstol trots allt ska accepteras i

en en demokrati, bör den därför tilldelas ett noga preciserat mandat. Själva grundlagen författningsdokumentet bör då, som den österrikiske

- rättsfilosofen Hans Kelsen påpekade, vara mycket strikt utformad och helt befriad från ideologisk fraseologi.

4.3 EMU som

självbindning

Det är inte självklart att penning- och valutapolitikens konstitutionella utformning ska eller bör ha karaktären av älvbindning. Den nuvarande socialdemokratiska regeringens idé att den själv ämnar ta över

om ansvaret för valutapolitiken indikerar åtminstone för den delen

en motsatt konstitutionell strategi. Samtliga de tre huvudaltemativ här

som har beaktats faller dock inom för den konstitutionella

ramen

älvbindningens teknik. Både den gällande ordningen och

Riksbanksutredningens refomiförslag är oproblematiska i så måtto att

de kan tolkas exempel positiv konstitutionell älvbindning. De

som vilar för egen del ytterst form demokratisk legitimitet

en av arrangemangen rymmer inslag av politiskt ansvarsutkrävande och

erbjuder just därför åtminstone principiellt möjlighet till att främja

en demokratin själv.

Med EMU och den europeiska centralbanken förhåller det sig annorlunda. Om man bortser från att praxis eventuellt kan få

en arman inriktning, är Maastrichtfördragets konstitutionella ordning rigoröst l utformad i syfte att hålla de folkvalda politikerna permanent utanför det penningpolitiska beslutsfattandet. EMU är därför i detta avseende ett

36JagbyggerdettapâBarry Holmströmsännuopublicerade "Domstolar och

manus om demokrati".

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 35

tydligt exempel på negativ konstitutionell älvbindning och måste därför också hämmande för folkstyrelsen. sägas vara Inte heller kan EMU motiveras demokratiskt med hänvisning till att den europeiska centralbanken det monetära området fullgör en vakthållande uppgift motsvarande den författningsdomstol har i en förhållande till demokratin. Möjligen kan hävda att det europeiska man centralbankssystemet uppfyller det kelsenska kravet noga preciserad och strikt utformad målsättning. Detta förutsätter i så fall att upprätthållandet prisstabilitet främst möter politiska svårigheter och av det i teknisk bemärkelse kan uppfattas som ett tämligen att en mer okomplicerat problem. Men även så återstår ett par andra om vore, avgörande skillnader. En författningsdomstol ftmgerar i huvudsak reaktivt och korrigerande. Den normala ordningen är att de folkvalda älva står för beslutsfattandet, att domstolen i vissa fall men intervenerar idealt sett när demokratin hotas och då ogiltigförklarar - eller korrigerar politikemas beslut. Sist, inte minst, är det av viss men

betydelse från demokratisk synpunkt att författningsdomstolen ytterst

har demokratin för ögonen, medan centralbanken är satt att vårda sett marknaden. Det handlar de facto politisk institution, men den är om en tänkt fungera den hade sitt mandat från marknadens att som om aktörer. I demokratiskt politiskt systern rad olika konstitutionella ett ryms en och institutioner. Somliga dem är från demokratisk arrangemang av synpunkt långt ifrån ideala. Deras interna beslutsfonner kanske inte ens uppfyller demokratins minimikrav. För att förstärka det demokratiska styrelsesättets legitimitet måste emellertid dessa konstitutionella grundade på något slags demokratisk arrangemang ytterst sett vara legitimitet. De ska kunna omprövas.

37SehärAmdt 1996, tycks hävdaatt prisstabilitetärett slagsmänsklig rättighet, som ett värde stårovanför demokratin. som

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 37

5 EMU

Kan rättfärdigas

alternativt och generöst sätt att argumentera är att utgå från Ett än mer frågan hur politiskt oberoende centralbank europeisk eller om en nationell över huvud taget ska kunna rättfärdigas eller legitirneras. - Precis med demokratin själv men också varje arman typ av som institution finns i huvudsak tre olika argumentationslinjerda -

Uppkomst - Procedur o Konsekvenser 0

För demokratins del är sällan intresserade av den första typen av även demokratins tillkomsthistoria i praktiken kan spela argument, om så viktig roll för dess faktiska legitimitet. Vanligen, men i en nog synnerhet vid högtidliga tillfällen, hävdas att demokratin legitimerar sig älv. Den demokratiska proceduren kännetecknas kvaliteter som i av värdefulla och demokratin kan i den meningen sägas ha ett sig är egenvärde. När det kommer till kritan tror jag dock att konsekvensargumenten så centrala, inte bara empiriskt utan även från mer principiell är nog synpunkt. Vi har knappast fömuftsmässig anledning att hålla fast vid demokratin rättvis politisk procedur, den systematiskt skulle som en om visa sig ha dåliga konsekvenser. Problemet med de flesta konsekvensargument är emellertid att de vilar osäker grund. Det är regel svårt avgöra demokrati till exempel ger upphov som att om mer till ekonomiska effekter. Det är just på grund av denna gynnsamma omständighet procedurargumentet har särskild kraft. Om som en konsekvenserna är svåra att överblicka, finns det starka skäl att hålla sig till metod i sig själv har legitimitet. en som Vad gäller de konstitutionella alternativen för framtidens centralbank har analysen visat att procedurargumentet knappast kan tillämpas

38Sehär Sverker Gustavssonsbidrag i SOU 1994:12 bilagedel. 39Tillkomsthistorien behöver då inte kännetecknasav genuint demokratiska ens kvaliteter. Sehär Olsson1995. "° Jfr här Hermansson1994.

38 Bilaga 15 till EMU-utredningen

för EMUs del. Åtminstone bör här underkänna procedurargumentet i dess demokratiska tappning. I vissa andra sammanhang finns andra procedurargurnent rättsväsendets legitimitet har sin grund

- i en procedur som i sig inte är demokratisk i detta fall saknas andra

- men möjligheter, för så vitt inte principiell grund vill argumentera för det rena expertväldet. Däremot finns från demokratisk synpunkt inget att invända mot den nuvarande Riksbanken eller andra alternativ

som garanterar att penning- och valutapolitiken underkastas ett demokratiskt ansvarsutkrävande.

Inte heller bör godta att EMU, eller för den delen de inhemska alternativen, skulle kunna rättfärdigas med hänvisning till dess

uppkomst. Det är brukligt i EU-sammanhang att åberopa det

armars faktum att EUs instititioner har tillkommit i demokratisk ordning. Visserligen har detta säkert betydelse för EUs faktiska legitimitet i medlemsländerna. Men ett sådant argument är rent principiellt inte särskilt övertygande. Även Hitlerregimen kan ha haft demokratisk

sägas legitimitet i den meningen. Möjligen kan tänka sig att detta ändå

man är ett slags nödvändigt villkor för att alls ska minskning

acceptera en av demokratin.

Avgörande för EMU och hela EU i dess nuvarande tappning

om alls ska kunna legitimeras är att det arrangemanget har påvisbara

nya goda konsekvenser. Och just här tycks EMU ha sin akilleshäl, åtminstone att döma den nuvarande debatten mellan olika

av ekonomerf" EMU är ett vågspel med tämligen oklara konsekvenser. Om den ekonomiska utvecklingen förlöper i gynnsamma banor kommer Europas folk att dra nytta ett fastare valutasamarbete,

av men om Europa i stället drabbas ekonomiska problem kan EMU till och med

av innebära ett hot mot EU själv. I stället för att bidra till fortsatt

en europeisk integration, finns risken att EMU skapar ett folkligt missnöje som effektivt motverkar den utveckling EU Maastrichtfördraget

av som syftade till. Problemet med EMU är att den vid riskfyllda beslutssituationer till skillnad från ett demokratiskt beslutsfattande

- inte kan falla tillbaka på ett legitimerande procedurargument. Det tycks således som om Maastrichtfördragets arkitekter har efterlämnat

en skrivbordsprodukt som ingen kan förorda på demokratiska eller rationella grunder. EMUs tillskyndare måste därför förlita sig på historicistiska förhoppningar om att Europas politiska framtid vilar på en natumödvändig fortsatt integration.

4 Jag har egentligen ingen riktig överblick, utan grundar min bedömning övriga underlagsrapportertill EMUutredningcn särskilt Mélitz 1996 samt Lundgren

- - 1996.

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 39

Som framgått förhåller det sig annorlunda med den andra föreslagna nyordningen. Det är fullt möjligt att utfonna en ordning för politisk kontroll och ansvarsutkrävande inom ramen för en konstruktion som ändå Riksbanken särskilt då dess chef en mer fristående ställning.

ger Avgörande för konstitutionellt bör reformera Riksbanken är i

om sådana fall inte demokratiargument, utan synpunkter angående vad som

etablerad klokskap rörande ekonomisk politik. anses vara

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 41

Referenser

Alesina, A V Grilli 1992, "The European Central Bank: Reshaping Monetary Politics Europe", i Canzoneri, M, Grilli, V P Masson red, Establishing Central Bank: Issues in Europe and Lessons

a from the US, Cambridge University Press, Cambridge, sid 49-77. Arndt, H 1996, "Zur Frage der Legitirnität der Europäischen Zentralbankautonomie", i Maurer, A B Thiele red, Legitimationsprobleme und Demokratisierung der Europäischen Union, Schüren Presseverlag, Marburg, sid 208-228. Aronson, T 1990, Konservatism och demokrati, Norstedts, Stockholm. Beitz, C R 1989, Political Equality. An Essay in Democratic Theory, Princeton University Press, Princeton, N.J. Boström, B-O 1988. Samtal om demokrati, Doxa, Lund. Dahl, R A 1982, Dilemmas of Pluralist Democracy. Autonomy vs. Control, Yale University Press, New Haven. Dahl, R A 1989, Democracy and Its Critics, Yale University Press, New Haven. Dahl, R A 1992, 1979, "Demokrati som procedur", Idéer om demokrati, Tiden, Stockholm, sid 33-67. Elster, J 1984, 1979, Ulysses and the Sirens. Studies in Rationality and Irrationality, Cambridge University Press, Cambridge. Gustavsson, D 1994, "Den tyska författningsdomstolens bedömning

den monetära unionen", Juridiska fakulteten-institutionen, av Uppsala universitet. Gustavsson, S 1994, "EG:s demokratiska legitimitet", SOU 1994: 12 bilagedelen, sid 117- 174. Hermansson, J 1986, "Demokrati i västerländsk mening", Statsvetenskaplig Tidskrift 89, sid 253-264. Hermansson, J 1990, Spelteorins nytta. Om rationalitet i vetenskap och politik, Almquist Wiksell International, Stockholm. Hermansson, J 1994, "Hur kan demokratin rättfärdigas", i Sannerstedt, A M Jemeck red, Den moderna demokratins problem, Studentlitteratur, Lund, sid 20-54.

42 Bilaga 15 till EMU-utredningen

Hermansson, J 1996, "Demokratisk reformism och dess kritiker", Det ojjêntliga åtagandet antologi, RRV 1996:41, Riksrevisions- - en verket, Stockholm, sid 119-162. Holmberg, E N Stjemquist 1980, Grundlagarna med tillhörande författningar, PA Norstedt Söners förlag, Stockhohn. Holmes, S 1995, Passions and Constraints. On the Theory of Liberal Democracy, The University of Chicago Press, Chicago. Hohnström, "Domstolar och demokrati", stencil, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Jansson, J-M 1952, Frihet och jämlikhet. En studie över den politiska demokratin, Söderströms, Helsingfors. Karlsson, C 1996, "The Possibility of Democratic Governance Beyond the Nation-State. The European Union: A Case Point", Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Lewin, L 1996, Votera eller förhandla Om den svenska parlamentarismen. Norstedts juridik, Stockholm. Lijphart, A 1984, Democracies. Patterns of Majoritarian and Consensus Government in Twenty-One Countries, Yale University Press, New Haven. Lively, J 1975. Democracy, Basil Blackwell, Oxford. Lundgren, N 1996, red, Vad vill Sverige med EU Konjunkturrådets rapport 1996, SNS förlag, Stockholm. Madison, Hamilton A J Jay 1987 1788, The Federalist Papers, Penguin Books, London. Marsh, D 1993, The Bundesbank: The Bank that Rules Europe, Mandarin Paperbacks, London. Marshall, T H 1991 1949, "Medborgarskap och klass", i Idéer om reformism, Tiden, Stockholm, sid 21-89. Mélitz, J 1996, "EMUs intäkter och kostnader", bilaga 21 till EMUutredningen. Mill, J S 1972, Utilitarianism, On Liberty, and Considerations on Representative Government, J M Dent Sons, London. Möller, T 1986, Borgerlig samverkan, Diskurs, Uppsala. Olsson, S 1995, "Högem och den politiska demokratins legitimitet", Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Petersson, O 1987, Metaforernas makt. Carlssons, Stockholm. Petersson, O, Hermansson, Micheletti M A Westholm 1996, Demokrati och ledarskap. Demokratirådets rapport 1996, SNS förlag, Stockholm. Petrén, G H Ragnemalm 1980, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar. Tolfte upplagan av Robert Malmgrens Sveriges grundlagar, Publica/Liber förlag, Stockholm.

Om möjligheten att demokratiskt rättfärdiga... 43

Riker, W H 1982, Liberalism against Populism. A Confrontation

between the Theory of Democracy and the Theory of Social Choice, W.H. Freeman, San Fransisco.

Rothstein, Esaiasson Hermansson Micheletti M O Petersson

1995, Demokrati som dialog. Demokratirådets rapport 1995,

SNS förlag, Stockhohn. Rousseau, J 1994 1762, Om samhällsfördraget, Natur Kultur,

Stockholm. Ruin, O 1968, Mellan samlingsregering och tvåpartisystem. Den

svenska regeringsfrågan 1945-1960, Bomiiers, Stockholm. Sartori, G 1993, Comparative Constitutional Engineering. An

Inquiry into Structures, Incentives and Outcomes, Macmillan,

London. Sejersted, F 1984, Demokrati og rettsstat, Universitetsforlaget, Oslo. SOU 1993: 16, Nya villkor för ekonomi och politik. Betänkande av

Ekonomikommissionen. SOU 1993:20, Riksbanken och prisstabiliteten. Betänkande av

Riksbanksutredningen. SOU 1994: 12, Suveränitet och demokrati. Betänkande av EG-

konsekvensutredningarna: Subsidiaritet.

SOU 1994:12, Suveränitet och demokrati. Bilagedel med

expertuppsatser. Sveriges grundlagar och riksdagsordnin 1995. Inledning av Erik

gen

Holmberg och Nils Stjernquist, Riksdagen, Stockholm. Söderlind, D O Petersson 1988, Svensk förvalmingspolitik. Andra

upplagan, Diskurs, Uppsala. Tingsten, H 1945, Demokratiens problem, Norstedts, Stockholm.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kursi trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Detforskningspolitiskalandskapeti Norden . Omkönoch fördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen1996. UD. 30. Borgenärsbrotten enöversynav ll kap.

- Politikområdenunderlupp. FrågoromEU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31. Attityder ochlagstiftningi samverkan Ettår medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheteravarbetet EU. UD.i 32. Mössochmänniskor.Exempel bra Av vitalt intresse.EU:sutrikes- och IT-användningbland bamoch ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m. K. Batterierna enladdadfråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expenbilaga.A. . - Omjärnvägenstrafikledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . .Forskning för vår vardag.C. DNA-register. Ju. .EU-mopeden.Älders-och behörighetskravför 36.Högsk0lai Malmö. U. tvá- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s farniljeår. S. .Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38.Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrån klimatdelegationen1995. .Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. .Budgetlag regeringensbefogenheterpå 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju.

fmansmaktensområde.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö. .Union för bådeöstochväst.Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen.

av rättigheteri EU. UD. Reforrneratförhandsbesked.Fi. .Bättretrafik medväginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. .Totalförsvarsplilctigam95. Förslagomjobb/studier 46. Enskildavägar.K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserfor försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. .Sverige, EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin anUrbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatII. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20.Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbudmot vapenpå allmänplatsm.m. Ju. U 51.Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- .Reformoch förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A.

verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52.Preciseringavhandelsändarnåleti detaljplan.M. 1993års universitets-ochhögskolereform.U. 53. Kalkningavsjöarochvattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om eleversrätt till 54.Kooperativa möjligheteri storstadsområden.S.

inflytande,delaktighetochansvar.U. 55.Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23.Kartläggningoch analysavdenoffentligasektorns 55.Pâväg mot egenföretagande.A. upphandlingav varor och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälftenvore nog om kvinnor och män

- 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57. Pensionssamordning svenskari EU-tjänst. Fi.för regeringskonferensen1996. UD. 58. Finansieringenavdet civila försvaret.Fö. 25.Frånmassmediatill multimedia

att digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgnind. 86. Utveckladsamordninginom detcivila försvaret

En principdiskussionutifrån och fredsräddningstjänsten.Kartläggning,

EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenochförslag.Fö.

60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

utvidgningenseffekter dengemensamma 88.Kameraövervakning.Ju.

jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkanmellanhögskolanoch de småoch

6l.Olika länder olika takt. Omflexibel integration medelstoraföretagen.N.

ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. 90. Sammanhålletstudiestöd.U.

UD. 91. Den privata vårdensomfattningoch framtida

62. EU, konsumenternaochmaten ersätmingsformer En denationella

- översynav

Förväntningaroch verklighet. Jo. för läkareochsjukgymnaster.S.

- taxorna 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64.FörsäkringskassanSverige Översyn

- av 93. Ny yrkestrafiklagstiftning.K.

Socialförsäkringensadministration.S. 94. Nationell teleadresskatalog.K.

65.AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik 95. Botniabanan.K.

i Sverige.Jo. 96.Strukturförändringoch besparing.

66. Utvärderatpersonval.Ju. Enuppföljning genomfördaförändringar

av 67.Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö.

Fi 97. Effektivare försvarsfastigheter 68.Någrafolkbokföringsfrägor. Fi.

Utvärderingav en reform. Fö. 69.Kompetensochkapital + bilaga.N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering

av 70. Samverkanmellan högskolanoch näringslivet.N. effekterna LEMO-reforrnen.Fö.

av 71.Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Aweckling medinlärning. Erfarenheterfrån

och landsbygd.In. LEMO-reformensavveckling personal.Fö.

av 72.Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. för skattebetalningar.Del A.

100.Ett nytt system 73.Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet. Ett nytt systemför skattebetalningar.Del B.

Volym 1 En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer

- 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. och bilagor. Fi.

Volume 1 An Assessment.M. 10l.Kämavfall teknikochplatsval.KASAMs

- - 74.Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet. yttrandeöver SKBsFUD-Program95.M.

Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. U.

- - 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftning för hållbar utveckling.

- en 75.Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del l och 2. M.

76.EU:sregeringskonferens procedurer,aktörer, 104.Konsumentskydd elmarknaden.C.

formalia.Sammanfattningavettseminariumi 105.Att främja donationertill universitet

april 1996.UD. och högskolor. U.

77.Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö.

Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten

av 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. 107.Union utangränser konsekvenser,möjligheter,

Översyn - 79. avrevisionsreglema.Fi. problem.Sammanfattning ett seminariumi

av 80.Viktigt meddelande. november1995.UD.

RadioochTV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.

81.Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.Fi. 109.Frånåkerlottertill Paradis delbetänkande

- ett 82.En översynav luft- sjö- ochspårtrañkens universitetsfastigheter

från Utredningenom m.m.

tillsynsmyndigheter.K. angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplåtelser

av 83.Allmänt pensionssparande.S. vissahögskolefastigheter.Fi.

84.Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden

- 85.EgonJönsson enkartläggningavlokalasam- inom kulturområdet.Ku.

verkansprojektinom rehabiliteringsområdet.S.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

111.Bevakadövergång.Åldersgränserfor upp 137.Kommunalförbundochgemensamnämnd unga till 30 år. C två formerför kommunalsamverkan.In. 112.Integreringavmiljöhänsyninom denstatliga 138.Nybehörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens förvaltningen.M. områdem.m. S. 113.En allmänochaktiv försäkringvid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi. rehabilitering.Del l och 2. S. 140.KO:s biträde enskilda.In. 114.Enkörkortsreforrn.K. 141.Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m. S. 115.Barnkonventionenochutlänningslagen.S. 142.Länsstyrelsernasroll i infrastrulcturplaneringen.K. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krock ellermöte Om denmångkulturella utredningen.Fi. skolan.U. 117.ExpertrapporterfrånSkatteväxlingskommittén.Fi. 144.Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid 119.Lättnadi dubbelbeskattningenav mindre företags längd,förläggningoch inflytande + bilagedel.A. inkomster.Fi. 146.Att återerövravardagen.S. 120.Högskolani Malmö Slutbetänkande.U. 147.Övergångsbestämmelsermiljöbalken.M.till - 121.Spår, miljö ochstadsbildi centralaStockholm.K. 148.Översynavförvärvslagenochhyreslagen 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenochpant.Ju. och hantverksutövande.U. 149.Elberedskapen.Förfatmingsfrágor.N. 123.iakttagelseroch förslagefteromstruktureringenav 150.En allmänochsammanhållenarbetslöshetsförsvaretsledningoch stöd. Fö. försäkring.A. 124.Miljö för enhållbarhälsoutveckling. 151.Bidraggenomarbete En antologi.S. - Förslagtill nationellthandlingsprogram.S. 152.Gruvornaochframtiden.N. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. 153.Hållbarutvecklingi Sverigesskärgårdsområden. Bilaga2. Aktörerochverktygi miljöhälsoarbetet.S. M. Environmentfor SustainableHealthDevelopment 154.Tre rapporteromstudiecirklar.U. anAction Planfor Sweden.S. 155.Omtankaromvattendrag l25. Drogeri trafiken.Ju. ett nytt angreppssätt.M. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv.Del A ochDel B. S. 156.Bostadspolitik2000 frånproduktions-till - 127.Folkbildningensinstitutioner.U. boendepolitik+ Särtryck+ Bilaga.In. 128.Skyddet kulturmiljön. En översyn 157.Översyn redovisningslagstiftrtingen.Ju. av av av kulturrninneslagensbestämmelserombyggnader 158.SverigeochEMU + Bilagor.Fi. ochkulturmiljöer, prästgårdar,kyrkstäderoch 159.Folkbildningen enutvärdering.U. ortnamn.Ku. 160.Bouppteckningarocharvsskatt.Ju. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.In. 161.Rättattflytta enfrågaombemötande äldre. S.av - 130.Detvå kulturema.RapporteravKlausRichard 162.Påmedborgarnasvillkor endemokratisk - Böhme,BoHuldt, Carl-EinarStålvantsamtKent infrastruktur+ bilaga.In. Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill 163.Behovochresurseri vården enanalys.S. - UTFÖR:sslutbetänkandeSOU1996:123.Fö. 164.Livslångtlärandei arbetslivet steg vägenmot - 131.Externvärderingavhotoch förmåga.Bilagormed ettkunskapssamhälle.Ett diskussionsunderlag.U. underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande 165.Ny kursi trañlcpolitiken.Delbetänkandeom SOU 1996:123.Fö. beskattning vägtrafiken.K.av 132.Detstoraochsnabbagreppet.OmLEMO-reformens 166.Lärareför högskolai utveckling.U. metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial 167.Gymnasieutbildningför vissaungdomarmed till UTFÖR:sslutbetänkandeSOU1996:123.Fö. funktionshinder.U. 133.Jämställdvård. Olikavård lika villkor. S. 168.ÖversynavPBLochva-lagen.In. 134.Jämställdvård. Möteni vårdenurett 169.Fömyelsenavkommunerochlandsting.In. tvärvetenskapligtperspektiv.S. 169.Kommunalafömyelseproblem. 135.FibromyalgiochDuchennesmuskeldystrofi. Enstatsvetenskapligbetraktelse.Bilaga In. KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. S. 169.Kommunernaochdenstatligastyrningen. 136.EffekteravEU:sjordbrukspolitik.Jo. BilagaIl. ln.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

169.Budgetpolitik. En studieavbehovsbudgeteringi tvâ decentraliseradeorganisationer.BilagaIII. In. 169.Konkurrensutsätminginom äldreomsorgeni Stockholmsstad.Politisk-demokratiskaaspekter. BilagaIV. In. 169.Förändringsmodelleroch förändringsprocesseri kommunerochlandsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. In. 170.Fritidsbåtenochsamhället.K. 171.Konsekvensernafor CAPavWTO-åtagandenaoch enöstutvidgning.Jo. 172 Licensavgift enprincipskiss.Ju. . - 173.När maktengörfel. Denoffentligatjänstemannens ställningochansvar.Fi. .Handikappinstitutet för bra hjälpmedelochökad

livskvalitet.S. .Styrningochsamverkan.S. Denlokalaradion.Ku. . Egenmakt attåtererövravardagen.S. . - IT ochMiljö. En samlinggodaexempel.K. . .Statensuppgiftsinsamlingfrån kommuneroch landsting.In. Bättregreppombidragen.Ett samlatsystemför . transfereringartill hushåll.Fi.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olika länder olika takt. Omflexibel integration

och förhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. Mössoch människor. Exempel bra

61 IT-användningblandbam och ungdomar.32

EU:sregeringskonferens procedurer,aktörer,

- Justitiedepartementet formalia. Sammanfattningavett seminariumi

april 1996. 76 Kriminalunderrättelseregister

EUoch Sverige från Kiruna till Malmö. DNA-register. 35 -

Sammanfattning fyraav regionalamöten Elektroniskdokumenthantering.40

1995-96.106 Presumtionsregelni expropriationslagen.45

Union utangränser konsekvenser,möjligheter, Förbudmot pá allmänplats 50 -

vapen m.m. problem.Sammanfattning seminariumi

avett Utvärderatpersonval.66

november1995. 107 Ekobrottsforskning.84

Tredimensionellfastighetsindelning.87 Försvarsdepartementet

Kameraövervakning.88

Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier Drogeri n-afiken.125

efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Översyn forvärvslagenochhyreslagen

försäkringar. 18 Borgenochpant.148

Statensmaritimaverksamhet.41 Översynav redovisningslagstiftningen.157

Finansieringenavdet civila försvaret. 58 Bouppteckningaroch arvsskatt.160

Utveckladsamordninginom det civila försvaret Licensavgift enprincipskiss.172

- och fredsräddningstjänsten.Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändringoch besparing. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför

Enuppföljningav genomfördaförändringar regeringskonferensen1996. 4

inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Politikområdenunder lupp. FrågoromEU:s första

Effektivare försvarsfastigheter pelareinför regeringskonferensen1996.5

Utvärderingav enreform. 97 Ettår med EU. Svenskastatstjänstemäns

Vem styrförsvaret Utvärderingav erfarenheteravarbeteti EU. 6

effekternaavLEMO-reforrnen.98 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och

Avvecklingmed inlärning. Erfarenheterfrån säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7

LEMO-reformensavvecklingavpersonal.99 Union för bådeöstoch väst.Politiska, rättsliga

iakttagelseroch förslagefter omstruktureringenav ochekonomiskaaspekteravEU:s sjätte

försvaretsledningoch stöd.123 utvidgning. 15

Detvå kulturema.RapporteravKlausRichard Förankringoch rättigheter.Om folkornröstningar,

Böhme,BoHuldt,Carl-EinarStålvantsamtKent utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill rättigheteri EU. 16 UTFÖR:s

slutbetänkandeSOU 1996:123.130 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs

Externvärderingavhot ochförmåga.Bilagormed bedömningarinför regeringskonferensen1996. 19

underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande Fran Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga

SOU 1996:123.131 EU-ländersförslag ochdebattinför

Detstoraochsnabbagreppet.OmLEMO-reformens regeringskonferensen1996. 24

metoderoch resultat.Bilagormedunderlagsmaterial Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament UTFÖR:s

till slutbetänkandeSOU1996:123.132 och offentlighet EU.i 42

Jämställdheteni EU. Spelregleroch Socialdepartementet

verklighetsbilder. 43

Sverigesmedverkani FN:s familjeár. 37 Europapolitikenskunskapsgrund.

Kooperativamöjligheteri storstadsomráden.54 Enprincipdiskussionutifrån

FörsäkringskassanSverige Översynav EU96-kommitténserfarenheter.59 -

Socialförsäkringensadministration.64 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och

Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 utvidgningenseffekter dengemensamma

jordbrukspolitiken. 60

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Allmänt pensionssparande.83

Fritidsbåtenoch samhället.170 EgonJönsson enkartläggningav lokala

- IT ochMiljö. En samlinggodaexempel.178 samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85

Den privata vårdensomfattningoch framtida Finansdepartementet

ersättningsformer Enöversynavde nationella

- Kommuneroch landstingmed betalningstaxornaför läkareoch sjukgymnaster.91

svårigheter.12 Enallmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch

Budgetlag regeringensbefogenheter rehabilitering.Del 1 och 2. 113 -

fmansmaktensområde.14 Barnkonventionenoch utlånningslagen.115

Borgenärsbrotten enöversynav 11 kap. Miljö för enhållbar hälsoutveckling. -

brottsbalken.30 Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.124

Översyn skatteflyktslagen. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124 av

Reformeratförhandsbesked.44 Bilaga Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.124

Pensionssamordningfor svenskari EU-tjänst.57 Environmentfor SustainableHealthDevelopment an

- Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 Action Planfor Sweden.124

Några folkbokföringsfrågor. 68 Doping folkhälsoperspektiv.i Del A och Del B. 126

Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Jämställdvård. Olika vårdpå lika villkor. 133

Sverige. 77 Jämställdvård. Möteni vårdenur ett

Översynavrevisionsreglema.79 tvärvetenskapligperspektiv.134

Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81 Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystroñ.

Ett nytt systernför skattebetalningar.Del A. KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. 135

Ett nytt systemför skattebetalningar.Del B. Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens

Författningsförslag,författningskommentarer områdem.m. 138

och bilagor. 100 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m. 141

Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande Att återerövravardagen.146 -

från Utredningenomuniversitetsfastigheterm.m. Bidraggenomarbete En antologi.151

- Rätt flytta fråga bemötande äldre. 161 angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplåtelserav

att - en om av

vissahögskolefastigheter.109 Behovochresurseri vården enanalys.163

- Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- Handikappinstitutet för bra hjälpmedeloch ökad

- utredningen.116 livskvalitet. 174

Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.117 Styrningoch samverkan.175

Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företagsav Egenmakt attåtererövravardagen.177

- inkomster. 119

Kommunikationsdepartementet Skatt avfall. 139

SverigeochEMU + Bilagor. 158 Omjärnvägenstrañkledningm.m. 9

När maktengör fel. Denoffentligatjänstemannens EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför

ställningochansvar.173 två- och trehjuligamotorfordon.1 l

Bättregreppombidragen.Ett samlatsystemför Bättretrafik medväginformatik. 17

transfereringartill hushåll.180 Ny kurs i nañkpolitiken + Bilagor. 26

Banverketsmyndighetsrollm.m. 33 Utbildningsdepartementet

Enskildavägar.46

Dennya gymnasieskolan hur går det l Enöversynavluft- sjö- och spårtrafikens -

Samverkansmönsteri svenskforskningsfmansiering. tillsynsmyndigheter.82

2 Ny yrkestrafiklagstiftning.93

Samordnadrollfördelning inomteknisk forskning. Nationell teleadresskatalog.94

20 Botniabanan.95

Reform och förändring. Organisationoch verksamhet En körkortsreform114

vid universitetochhögskolorefter 1993års StationStockholmNord. 118

universitets-och högskolereform.21 Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121

Inflytandepå riktigt Om eleversrätt till Länsstyrelsemasroll i infrastrukturplaneringen.142 -

inflytande,delaktighetochansvar.22 Ny kurs i Irañkpolitiken.Delbetänkandeom

En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande.27 beskattning vägtrafiken.165av

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Detforskningspolitiskalandskapeti Nordenpå Kulturdepartementet

1990-talet.28 Från massmediatill multimedia 29 - Forskningoch Pengar. television.25 att digitaliserasvensk Högskolai Malmö. 36 Viktigt meddelande. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Radiooch TV i Kris ochKrig. 80 individ ochlokalsamhälle.47 framtiden Inför ett Svensktkultumät IT och folkhögskolevärlden.75 - Värden i inom kulturområdet.110 Sammanhålletstudiestöd.90 Skyddetavkulturmiljön. Enöversynav TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. 102 - kulturrninneslagensbestämmelserombyggnader Att främjadonationertill universitet ochkulturmiljöer,prästgárdar,kyrkstäderoch och högskolor. 105 ortnamn.128 Högskolani Malmö Slutbetänkande.120 - Denlokalaradion.176 Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar

och hantverksutövande.122 Näringsdepartementet

Folkbildningensinstitutioner.127 Kartläggningochanalysavdenoffentliga sektorns Om denmångkulturellaskolan.143 Krock eller möte- upphandlingav varor ochtjänstermed

Tre rapporteromstudiecirklar.154 miljöpåverkan. 23 Folkbildningen enutvärdering.159 - ShapingSustainableHomesin anUrbanizing Livslángtlärandei arbetslivet steg vägenmot World. SwedishNationalReportfor HabitatII. 48 ett kunskapssamhälle.Ett diskussionsunderlag.164 Reglerför handelmedel. 49 Lärareför högskolai utveckling.166 Kompetensochkapital + bilaga. 69 Gymnasieutbildningför vissaungdomarmed Samverkanmellan högskolanochnäringslivet.70 ftmktionshinder.167 Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch

Jordbruksdepartementet finansiering. 78

Samverkanmellanhögskolanoch desmáoch Offentlig djurskyddstillsyn.13 medelstoraföretagen.89 EU, konsumenternaochmaten

Förväntningarochverklighet.62 Närings- och handelsdepartementet - AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.144 i Sverige.65 Elberedskapen.Författningsfrågor.149 EffekteravEU:sjordbrukspolitik.136 Gruvornaochframtiden.152 Konsekvensernaför CAP avWTO-átagandenaoch

en östutvidgning.171 Civildepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet Fritid i förändring.

Om kön och fördelningav fritidsresurser.3 Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.34 Forskningför vår vardag. 10 Grundläggandedrag en nyi arbetslöshetsförsäkring - Attityder och lagstiftning i samverkan alternativoch förslag.51 + bilagedel. 31 Sverige,framtidenochmångfalden.55 Konsumentskydd elmarknaden.104 På väg motegenföretagande.55 Konsumenternaochmiljön. 108 Vägar in i Sverige.55 Åldersgränser Bevakadövergång. för ungaupptill Hälftenvore nog omkvinnor ochmän - 30år. 111 90-taletsarbetsmarknad.56

Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Inrikesdepartementet

Arbetstid Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch 1ängd,förläggningochinflytande + bilagedel.145 landsbygd.71 En allmänochsammanhållenarbetslöshets- Denkommunalasjälvstyrelsenochgnmdlagen.129 försäkring.150 Kommunalförbundoch gemensamnämnd två former för kommunalsamverkan.137

K0:s biträde enskilda.140

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Bostadspolitik2000 från produktions-till

boendepolitik Särtryck+ + Bilaga156 Påmedborgarnasvillkor endemokratisk

infrastruktur bilagor. 162+ Översyn PBLochva-lagen.168

av Fömyelsen kommuneroch landsting.169av KommunalaRimyelseproblem. Enstatsveterskapligbetraktelse.Bilaga 169 Kommunernaochdenstatligastyrningen. BilagaIl. 169 Budgetpolitilt.En studieavbehovsbudgcteringi två decentraliseradeorganisationer.BilagaIII. 169 Konkurrensusättninginom äldreomsorgeni Stockholmsitad.Politisk-demokratiskaaspekter. BilagaIV. 369 Förändringsmodelleroch forändringsprooesseri kommunerochlandsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. 169 Statensuppgiftsinsamlingfrån kommuneroch landsting.179

Miljödepartementet Batterierna enladdadfråga. 8

- Nationalstadsparken38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan.52 Kalkningavsjöar och vattendrag53 Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet. Volym 1 Engranskning.73

- SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 1 -An Assessment.73 Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet. Volym 2 Faktaredogörelser.74

- SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 2 Descriptions.74

- IT i miljöarbetet.92 Kämavfall teknik och platsval. KASAMs

yttrandeöver SKBsFUD-Prograrn95. 101 Miljöbalken. En skärptoch samordnad rniljölagstiftningför enhållbar utveckling. Del 1och 103 Integreringavmiljöhänsyninom denstatliga förvaltningen. 112 Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.147 Hållbarutvecklingi Sverigesskärgárdsomráden.153 Omtankaromvattendrag ett nyttangreppssätt.155

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX08-690 9191,TELEFON08-6909190

ISBN 91-38-20452-5

ISSN 0375-250X