Att slakta ett får i Guds namn om religionsfrihet och demokrati

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMOKHATI

Urednmgen

Att

slakta

får

ett

STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR SOVU 1999:9

m5 /65

Ööc 5OU

får

Att slakta ett

i Guds namn

- om religionsfrihet och demokrati

Demokratiutredningens 14

skrift nr

5h

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som För remissutsändningar SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie

av som svarar Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6440, 113 82 Stockholm

Tel: 587 671 00, Fax: 587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Omslagsbild: Bengt af Geijerstam/Bildhuset

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-91 1-9 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Förord

För trettio år sedan spådde samhällsforskarna religionens betydelse att

för politik och utveckling skulle klinga i takt med modernisering

av och sekularisering. De hade fel. I dag forskas det intensivt kring såväl

politisering. Över hela politikens religionisering som religionernas

världen får religionsfrågorna och många håll växande, en stor, politisk betydelse. Tvisterna avgörs inte bara i teoretiska samtal utan

också korståg och krig.

genom I den här skriften beskrivs vårt land land med eftersom ett en

släpande religiös självförståelse. Den dominerande bilden tecknar

ett

samhälle utan religionsmöten. Uppenbarligen tror många att religio-

l kan demokrati. De kan därför tycka nen vara g en att

den tafflighet och valhänthet politiker och myndigheter Visar i

g som i den här studien är ganska harmlös. Men den här skriften kom inte till bara för beskriva den att religiösa oskuldsfullhetens ibland komiska effekter. Den vill rentav väcka till debatt religionsfriheten och demokratin. om I svensk politik har det, författaren också åberopar, ibland som hettat till kring religionsfriheten. Det borde göra det igen, den här av lilla skriften döma. För bakom taffligheten och valhäntheten kan att

gömmas något mycket oacceptabelt, nämligen brist demo-

mer en krativärden respekt och tolerans. Demokratin eftersträvar inte att som göra medborgarna så blir likadana. Till skillnad från sina om att konkurrenter demokratiteorin att är olika. accepterar

Demokratiutredningens ledamöter hoppas den här skriften ska

att underlag för reflektioner religionsfrihet och svensk demokrati. ge om De har dock inte tagit ställning till författarens synpunkter.

Erik Amnå Huvudsekreterare

slakta ett får i Guds Att

namn

om religionsfrihet och demokrati

-

Göran Gunner

Bibeltexter

hämtade ur: Bibelkommissionens översättning 1981 och

av Nya testamentet Svenska Bibelsällskapets språkliga revision av 1917 års

varsamma översättning Gamla testamentet.

av

Korantexter hämtade

ur: Koranens budskap i svensk tolkning Mohammed Knut Bernström

av med kommentarer Muhammed Asad. Stockholm: Proprius förlag

av

Kristliga Ynglingaföreningens Ekumeniska Stipendiefond och Magn.

Bergvalls Stiftelse har bidragit med medel för materialets framtagande.

GÖRAN GUNNER

"Ät svenskt kött"

Kött från den gården. Fråga efter Scan utmärkt. Svenskt

egna kött.

Uppmaningen hämtad från den svenska TV-reklamen syftar till att

tittarna att köpa svenskproducerat kött. Bilden tonar bort med

nöjd bonde påbörjar sin måltid. Samtidigt kan inte alla en som svenskar följa reklamens uppmaning eftersom religionen ställer

specifika krav vid djurets slakt. Det är självklart att djur i Sverige

ska slaktas det sätt den svenska lagen föreskriver det inne-

men bär i dag att bland annat judar och delar den muslimska

av gemenskapen i Sverige får problem med äta svenskt kött. Demokra-

att tiskt fattade beslut djurskydd med bedövning djuret före

om av

slaktögonblicket upplevs religiösa minoriteter in-

av som en

skränkning i rätten att utöva sin religion.

Demokrati och samvetets röst

I religionernas värld påbjuder etiska och religiösa villkor hur

en from efterföljare skall kunna leva det dagliga livet hamna i

utan att konflikt med religionens föreskrifter och samvetets röst. I

en en-

hetskultur byggd religiösa grundpremisser är detta aldrig något

dilemma. Religionen har åren färgat samhällets lagar och

genom

liksom individens moraliska och etiska bedömningsnormer

grunder. Majoritetsreligionen och samhället form

lever i en av

ömsesidighet där religiösa påbud och den livsstil styr den

som

religiösa individens handlingsmönster upplevs tillhöra det normala och självklara.

I det demokratiska svenska samhället är inte längre stat och religion enhet och enhetskulturen är många håll

en en svunnen epok. Ett samhälle sig förkämpe för demokrati

som sett som en

och mänskliga rättigheter har den pågående omvandlingen

genom

mångkulturellt och mångreligiöst samhälle kommit

till ett att ut-

Klassificeringen ett samhälle homogent eller pluralistiskt är inte

av som lätt. Arend Lijphart talar ett homogent land än 80% eller

om om mer mer

ATT SLAKTA ETI FÅR Guns| NAMN

trosbekännare från olika religioner och vitt skilda kultumanas av rella mönster.

Demokratirådets rapport 1998 medborgarskapets kärna

anger

byggd idén människors lika värde Vilka är de krav vara om en medborgare med lika värde kan ställa samhället och vilka är de krav samhället kan ställa sina medborgare Individens personliga frihet ska skyddas likhet inför lagen avseende liv och

genom egendom liksom skydd till yttrande-, tanke- och trosfrihet. Sam-

tidigt registreras ökande skillnader mellan olika i sam-

grupper hället och invandrares känsla utanförskap intensifieras. Protester

av

muslimers lagstadgade rätt ha lokaler för religionsutövmot att ning3 har fokuserat demokrati, religionsfrihet och frågan tole-

om

eller till och med respekt. rans

Inför mötet med religioner och kulturer sätts majoritets-

nya samhällets tradition och demokratiskt fattade majoritetsbeslut

öppenhet och gränsdragningar fokuseras. Så till

prov genom att

exempel när företrädare för världsreligionerna hävdar religions-

att

frihet ingalunda råder eftersom grundläggande handlingsmönster

utifrån det för religionen självklara hamnat utanför det svensk

av lag tillåtna. Självklart finns gränser för vad samhälle kan

ett

i religionens och allt kan inte tillåtas. Men ska acceptera namn gränsen där den i dag är satt Ett konkret exempel skall

som

diskuteras i det följande är religionsfrihet i relation till möjligheten

att slakta djur enligt för judarna kosher- och enligt muslimerna halal-föreskrifter. Vad händer när mångtusenåriga världsreligioners

befolkning tillhör religion. Enligt dylik definition skulle av en samma en Sverige fortfarande ett icke-pluralistiskt samhälle. Lijphart, Arend,

vara 1984 Democracies. Patterns Majoritarian and Consensus Government in Twenty-One Countries. Yale University Press. 2 Demokrati och medborgarskap 1998 Demokratirådets rapport 1998.

Stockholm: SNS. 3 Karlsson, Pia och Ingvar Svanberg 1995 Mos/eéer i Sverige. En religions-

etnologis/estudie i intolerans och administrativ vanma/et. Uppsala: Tro 8C Tanke, 7 och Alwall, Jonas 1998 Muslim Rights and Plights. The

nr Religious Liberty Situation of aMinority in Sweden. Lund University Press.

GÖRAN GUNNER

traditioner sekulariserat samhälles lagstiftning reduceras till

i ett

samhällsfråga kring djurskydd Den religiöst motiverade slakten

en

och religionsfrihetsaspekten ignoreras eller ställs mot djurskyddsaspekter i svensk lagstiftning. Det handlar religionernas krav

om rätt att slakta djur enligt de metoder uppfattas föreskrivna i

som

heliga skrifter och i enlighet med traditionen. Ur religiös synvinkel

kan problematiken rubriceras rätten att fullt ut kunna leva

som

from enligt sin religions föreskrifter vilket för den troende som inkluderar den slaktmetod vanligen betecknas skäktning.

som

Fokus på islam och judendom

Människans relation till djur, användningen djur till föda och

av behandlingen djur i samband med slakt finns reglerat i flera

av av religionerna. Frågan religiös slakt berör vidare krets

om en av

religionsutövare även problematiken här kommer behandlas

om att utifrån judendom och islam.

Halal är det arabiska ord betyder det är tillåtet eller i

som som

enlighet med lagen. Motsatsen är mmm står för det förbjudna

som eller det lagen. Mat betecknad halal respektive haram är

som är mot alltså födoämnen är tillåtna respektive förbjudna för

som en muslim. Den muslimska slaktmetoden kallas med arabiskt 0rd

ett för dhabh med innebörden rening. I det svenska språkbrukets be-

skrivningar muslimsk slakt har dock aldrig beteckningen dhabh

av

fått något genomslag.

Kosher är den hebreiska i Bibeln används för lämp-

term som lig eller "rätt.4 I den rabbinska litteraturen står kosher för objekt

är rituellt korrekta och fel. De mot de halakiska som utan svarar kraven och markerar därmed det tillåtna. Den judiska slakteri, s/øecbita, har svenska betecknats skäktning. I Bonniers Multimedia Lexikon återfinns följande förklaring till ordet skäktning:

judisk rituell slaktmetod, sker att de stora blodkärlen

genom

djurets hals skärs Tillåten i Sverige efter fullständig narkos.5

av.

4 Ester 8:5, Predikaren 10:10 och 11:6. 5 Bonniers Multimedia Lexikon 1996. Uppslagsord "skäktning".

ATr SLAKTA ETI FÅR | GUDS NAMN

Etymologiskt är kopplingen mellan skäktning och shechita helt följdriktig. Ses däremot skäktning beskrivning slakt-

som av en metod så inskränkes det inte till judisk slakt bör beteckna all utan slakt utförs enligt metod. I detta inkluderar det som samma svenska uttrycket skäktning också slakt enligt muslimsk tradition, alltså både dhabh och shechita.

Rituell slakt hari Sverige använts för beteckna den judiska att slaktmetoden, både i uppslagsverk och skrivelser från myndigheter.

I propositionen inför Djurskyddslagen 1988 skrev dåvarande jordbruksministern Mats Hellström att det angeläget "att det

var även fortsättningsvis skall förbjudet att i Sverige utföra ritualvara slakt Internationellt återfinns också ordet rituell slakt ritual slaughter. I Encyclopaedia jndaic/ liksom hos forskares talas om

skäktning ritual slomgbter. I presentation praktisk juden-

som en av

dom initiativ Skandinavisk-Judiska Ungdomsförbundet

av

SJUF hävdas boskap och fåglar skall slaktas ritualenligt.9

att Ritual får i dessa sammanhang närmast associeras med, för en

religion, heliga handlingar liksom Svenska kyrkan har vissa ritual

vilka det gudomliga förväntas bli förmedlat. Från judiskt genom

håll i Sverige har under år vänt sig språkbruket

man senare mot rituell slakt. I ett remissvar Statens Jordbruksverks rapport om

slakt obedövade djur de judiska församlingarna ordet

av menar att "ritualslakt" är förkastligt eftersom konstruktionen är gjord för att leda tanken till ritualmord. Samma uppfattning återkommer i

brev till statssekreteraren iJordbruksdepartementet och i

6 Proposition l987/88x93, s. 28. 7 "Shehitah" 1971 iEncyclopaedia judaica. Vol 14.Jerusalem: Keter

Publ. House, s. 1338. 8 Exempelvis Milgrom Jacob, 1990 "Ethics and Ritual: The Foundations of

the Biblical Dietary Laws" i Edwin B. Firmage m.fl., Religion and Law: Biblical-judaic :md Islamic Perspectives. Wiona Lake: Eisenbrauns, 169. s. 9Grape, Kjell 1979 Stockholm: Hillelförlaget,

Praktisk s. 19.

O Remisssvar 1993-01-15 Statens Jordbruksverks rapport 199237 Slakt

obedövade djur. Remissinstans: Judiska Församlingarnas i Sverige av Centralråd.

GÖRAN GUNNER

tidningsdebatter skäktning. Eftersom ordet så starkt avvisas i

om

det svenska sammanhanget bör givetvis beteckningen rituell

slakt helt undvikas. Beteckningen kosherslakt indikerar slakt-

en metod medför att kött blir tillåtet judiskt religiöst hän-

som ur seende. På ett motsvarande sätt innebär då halalslakt tillåtet kött i enlighet med islams påbud. Skäktning kan användas den

som samlande beteckningen för metoden slakta djuret skära

att genom att

halsen. av

religionssociologisk avhandling vid Uppsala universitet har

I en David Fischer undersökt urval 1000 medlemmar i

ett av Stockholms Judiska Församling. Av de tillfrågade 16 °/o

uppgav att de i det hemmet hade strikt koshermathållning medan

egna en 84 °/o sade nej. I föräldrahemmet hade 30 °/o strikt kosherhåll-

en ning medan 68 % svarade nej. Av Stockholms cirka 12.000-13.000 judar 1995 5.149 medlemmar i församlingen. Av dessa skulle

var därmed drygt strikt hålla kosherföreskrifterna.

800 personer

Av undersökningsresultatet framgår också att 48 °/o att de

uppger äter griskött i det hemmet och 67 °/o blandar kött och mjölk-

egna mat. I äldre dansk undersökning omfattade 90 %

en som av Danmarks judiska befolkning endast 5 °/o att de strikt höll

uppgav

kosher och 12 °/ att de följde del kosherföreskrifterna.

en av

Antalet muslimer i Sverige är inte lätt att fastställa beroende hur muslim definieras den övervägande majoriteten är

men immigranter med början från 1960-talet och deras barn. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund antalet

anger

H Brev till statssekreteraren iJordbruksdepartementet Pia Enochsson från Judiska församlingen i Göteborg Hans W. Levy den 20 februari

genom 1995. 12Exempelvis Levy, Hans W. 1994a "Skäktning snabb slaktmetod i Svenska Dagbladet 16 mars och Levy, Hans W. 1994b "Älgjakten

mera plågsam i Expressen 27 mars. 13Fischer, David 1996 jadiskt liv. En undersökning bland medlemmari Stockholms judiska Församling. Spånga: Megilla-förlaget, 242, 54 och 47.

s. 14Fischer 1996 s. 243. 15Blum, Jacques 1973 Dans/e og/ellerføde Köpenhamn: Gyldendal.

ATT SLAKTA ETT FÅR Guns| NAMN

muslimer vid årsskiftet 1996/97 till 85.000. Religionssociologen Jonas Alwall hävdar att antalet muslimer i Sverige är så många som 200.000 och möjligen 250.000. I undersökning om intresset

en

för religion bland immigranter och flyktingar konstateras att

76.4 °/o muslimerna i Sverige bad i moskén åtminstone gång

av en

vecka. Muslimerna i Sverige ett tvärsnitt de per representerar av muslimska troende i världen samtidigt svenskt baserad

som en islam växer fram. Inställningen till vad är tillåtet kött varierar.

som En del muslimer hävdar inget får- eller nötkött slaktat i Sverige

att är tillåtet så länge lagen kräver bedövning. Andra att kött

menar slaktat med lättare bedövning före det snittet läggs

en att av en muslimsk slaktare är tillåtet. Ytterligare andra hävdar att kött slaktat någon tillhörande bokens folk kristen är tillåtet och

av en

därmed allt svenskt får- och nötkött.

Inom Europa är det i dag Sverige, Norge och Schweiz

som upprätthåller förbud religiöst tillämpad slakt. Danmark har löst

mot frågan halal-slaktat kött ett helt annat sätt än Sverige.

om Vikten jordbruksprodukter föranledde Danmark att

av export av bli pionjärer bland de europeiska staterna export till Arabvärlden. Under 1970-talet exempelvis för World

var representanten Muslim League i Köpenhamn den auktoritet garanterade att

som den danska exporten halal. Detta gällde särskilt kyckling och

var en majoritet kycklingexporten gick till muslimska länder. En

av konsekvens det i danska affärer är lätt finna halal-märkt

är att att kött liksom informationstexter arabiska.

En europeisk utblick vid handen möjligheten till halal-

ger att och kosherslakt nått längst i Storbritannien. Lagen tillåter utifrån

religiös grund undantag från bedövning djuret före slakt. Lokala

av myndigheter utfärdar tillstånd för lokala slakthus. Däremot har

16Årsbok 1998 med redovisningför budgetåret 1997. Stockholm: Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. 7 Alwall 1993 s. 130. 18Mella, Orlando 1996 Searcbingfor the Sacred. A comparative study popular religiosity refugeesin Sweden. Stockholm: CEIFO.

among Jørgen Nielsen 1995 Muslim in Western Europe. Second edition. Edinburgh University Press, s. 78.

GÖRAN GUNNER

Frankrike inte helt löst frågan halal-slakt. Den lag från 1980

om

reglerar slakt med religiös motivering tillåter undantag från

som

regeln att djuret skall medvetslöst innan slaktögonblicket. En

vara person föreslagen den religiösa auktoriteten skall fullmakt

av av

Jordbruksdepartementet utföra slakten. Oenigheten mellan

att olika muslimska har dock lett till att ingen auktoritet

grupper

finns kan föreslå ansvarig I praktiken Departe-

som person. utser

individer indirekt får lokala muslimska stöd. mentet som gruppers En rad slaktare finns därför och olika muslimska inspek-

grupper terar och fullmakt köttet inför de egna.

ger som garanterar

Tilläggas kan i Israel och den muslimska världen är kosher

att respektive halal-slaktat kött det självklara alternativet.

Synen på djur

Köttbullarna är något eller rullat och stekt.

som mamma pappa

Hamburgarna har blivit än uppskattad mat att

mer genom sammankopplas med lek. Köp hamburgare i "Happy meal och

en en leksak följer med. Barn tycks komma allt längre från tänka sig

att köttbiten tidigare levande varelse. Kvar i barnens djurvärld

som en finns i stället små keliga husdjur aldrig riskerar hamna

som att

matsedeln. Samtidigt fylls barnsängen med tygdjur väl placerade

under timmar. Det är lamm, får och kor liksom hela armen nattens menageriet vilda djur får innebörd tröstare i

av som en ny som nöden under nattens mörka timmar. För de lite äldre barnen fylls tillvaron tecknade djurfigurer i allt uppträder männi-

av som som skor. Till och med krokodiler och lejon blir, inte harmlösa, så

om goda vänner. Ända in i döden följer djuren med. I svenska döds-

över barn blir bilden björnen Bamse med mössan i annonser av

hand allt vanligare.

Därtill kommer växande medveten djurrättsrörelse inte

en minst bland ungdomar. Plädering sker för "artism" och

en mot

diskriminering individer endast grund tillhörighet till

av av en

Det handlar inte jämlikhet mellan människa och djur art. om en

20Nielsen 1995 s. 20.

ATT SLAKTA ETI FÅR GUDS| NAMN

uppvärdering djuren. En konsekvens blir att avstå utan om en av från allt eller allt onödigt dödande och lidande för djur. Att det i

av västvärlden förekommer olika utformningar djurens hävdade

av rätt visar den militanta aktivismen och den debatt den orsakat.

Avgörande i dagens samhälle är måhända allt mindre

att en skara människor lever landsbygden intimt med lant-

samman bruk, fiske och jakt. Djurens liv och verklighet har flyttat allt längre bort från skaror barn och Det medför också

stora av vuxna.

frånvaro medvetande dessa djurs död. Samtidigt bygger en av om för närvarande det svenska för matförsörjning att kött

systemet

ingår grundläggande komponent. Så länge kött används är

som en

slakt oundviklig.

I religionernas värld finns många exempel och med-

omsorg vetenhet djurens situation och behovet skydd för djuren.

om av Samtidigt finns i västvärlden allt större främlingsskap för att

ett

och söka förstå verkligheten med religionens språk-

argumentera bruk och perspektiv. Det innebär det är vikt att söka utröna

att av hur inom judendom och islam betraktar djuren.

man

Judisk syn på djur

Redan i Bibelns första berättelser framträder djurskötsel

som en viktig syssla. De första människornas andre Abel blev fåra-

son en herde. Hans sysselsättning nämns till och med före den förstfödde

åkerbruk. I bibelberättelsen har uttryckligen sagts att till sonens föda skall användas alla fröbärande örter och alla träd med fröbärande trädfrukter. Adams och Evas efterföljare levde därmed enligt traditionen utifrån vegetarisk livsstil. När Abel blir den

en förste liv är det inte i avsikt att mat. Med offergåva

att ta ett en

fettet från hjordens förstfödda behagade han Herren, ett offer av vilket sedan förorsakade brodersmordet."

Guds djuren framkommer i flera Psaltarpsalmer:

omsorg om

2 1 Mos 1:29. 22 Mos 4:1-8.1

GÖRAN GUNNER

Herren är god alla och förbarmar sig över alla sina verk. Du mot öppnar din hand och mättar allt levande med nåd. Höj lovsång till Herren med tacksägelse, lovsjung vår Gud till harpa, honom täcker himmelen med moln, honom som som bereder jorden, honom låter gräs skjuta bergen, regn som upp honom föda djuren, korpens ropar. som ger ungar som

Din rättfärdighet är väldiga berg, dina lagar det stora

som som havsdjupet, både människor och djur hjälper du, Herre.

Den mänskliga attityden gentemot djur återfinns i Ordspråksbokens uttryck: "Den rättfärdige hur hans boskap känner

vet det Traditionellt i judisk undervisning betonas att djuren är en del Guds skapelse och har del i Guds förbund. Därför har av människan särskilt för dem. Baserat utläggningar av ett ansvar bibelverser betonas exempelvis inte själv skall äta och att en person dricka innan djuren till och djur liksom människan har setts att vila Sabbaten. rätt att En grundläggande etisk föreskrift i den judiska religionen är zøfar baüzlei cbayyim förbjuder lidande förorsakas någon som som levande varelse. Talmud, liksom auktoriteter Maimonides som 1135-1214, bygger framför allt ängelns fråga till Bileam om varför han gånger slagit sin åsninna Därav betonas männitre att skan måste behandla djuren humant och följden blir ett förbud att orsaka djuren lidande. i judisk undervisar man måste behandla djuren med tro om att

medkänsla. Djuren har särställning uppfattas ha

en genom att en levande själ. Texterna i Torah blodet hos människa och djur anger

själva livskraften, själen.

som

23Ps 145:9, 16, Ps 147:7-9 och Ps 36:7. 24Ords. 12:10. 251Mos 9:940 och Hos 2:18. 26 Mos 11:15 och 2 Mos 20:8-10. 5 27 Mos 22:32.4 28Maimonides, Moses 1995 Guide the Perplexed. Indianapolis: Hackett;

3:17. 291 Mos 1:29-30.

2 SOU1999:9

ATr SLAKTA ETT FÅR Guns1 NAMN

Ty allt kötts själ är i blodet, och jag har det till altaret, till gett er att bringa försoning för själar. Ty blodet är det bringar förera som soning, själen är i det. genom som Ty såär det med allt kötts själ, blodet är det innehåller att som själen. Därför säger jag till Israels barn: Ni skall inte förtära något kötts blod. Ty blodet är allt kötts själ. Var och förtär det en som skall utrotas. Ni skall inte äta något med blod Ni skall inte befatta med er

Spådom eller teckentyderi.

Samtidigt hävdas människans åtskillnad från och överhöghet över

djuren. Denna ställning har människan förtjänat und-

genom att vika bestialiskt uppträdande. Gud har därmed enligt judisk tro tillåtit människans köttsliga drifter tillåta djur genom att som mat. Detta är dock tillåtet endast under strikta restriktioner. Endast om dess regler, kosher, följs har människan fortsatt utnyttja rätt att

detta privilegium.

Muslimsk syn på djur

Alla levande varelser har fått liv och existens från Gud. Det innebär att människan liksom djuren tillhör Gud och den aspekten är de ur

jämställda. Detta framgår med tydlighet ofta citerad

av en text ur Koranen.

Det finnes inte ett enda markens djur, inte fågel bärs av en som av sina vingar, som inte bildar samhällen liksom ni själva; ingenting har Vi förbisett i Vårt beslut. Och till sist skall de samlas åter till sin Herre.

Denna uppfattas muslimer tala livets helgd i islam där vers av om människa och djur tillhör det skapade. Ett ofta använt ordspråk för

3° 3 Mos och Jfr 17:11, 14 19:26. även 3 Mos 7:26-27. 31Benstein, Jeremy 1996 "Others, Brothers i Tbejerusalem Report.

October 17, 36. s. 32Sura 6:38.

GÖRAN GUNNER

karakterisera människans inför djuren är barmhärtighet. att ansvar Ett talesätt säger: En kan komma till paradiset att

person genom

törstig hund dryck En kan hamna i helvetet genom ge en person

låta katt svälta Samtidigt har djuren skapats till männiatt en skans hjälp. Detta tolkas så att människan har skyldigheter gent-

djuren och blir ansvarig inför Gud för rätt behandling av emot en

dem. En grundläggande ståndpunkt djur inte får dödas. Från

är att denna regel har undantag gjorts för skadedjur och för föda. För att människan över huvud skall använda vissa djuren till

taget av föda krävs särskild human behandling djuren och de

en av att dödas ett värdigt och skonsamt sätt.

Djur som offer

Allt från de gamla kulturerna i civilisationens till dagens

vagga Mellanöstern har bondekulturer spelat viktig roll. Djuren föds

en

för mjölk, ull eller till handelsvara. Det innebär upp att ge att vara

varje djur kapital och ekonomisk försäkatt representerar ett en ring inte enkelt äts Vid speciella tillfällen besök vid

som upp. som heliga platser eller vid händelser markerar avgörande steg i

som livet kan djuret användas till måltid. Även själva dödandet djuret

av gjordes till Guds ära och heder sattes i att dela köttet med

en andra. Grundläggande för både judar och muslimer är att lagen

stå i samklang med Gud del gudomlig verkanses som en av en

lighet.

Budskapet från Vayikra

Parasbøzt Vaikra utgör den del 3 Mos 1:1-5:26 läses i

av som syna-

gång året och behandlar olika former offer, gogan en om som av

33Katme, Abdul Majid 1986 An up-to-date oftbe muslim

assessment method ofslømg/øter. Symposium Humane Slaguhter and Euthanasia at

on Univeristies Federation for Animal Welfare. 18-19 Sept 1986 stencil. 34Vaikra 3 Mosebok, Leviticus, och kommer bokens in-

är namnet av ledning Och han Herren kallade".

ATr SLAKTA ETTFÅR I Guns NAMN

qorbcm. I texten specificeras bland annat typen djur och hur

av många djur skall offras. Inte minst ijerusalem finns ortodoxa

som

baredim, starkt betonar eftersom grupper, som texten man menar att när Messias kommer så måste prästerna känna offerlagarna för templet. Allt är förberett för att offren återigen skall i

upptas ett

framtida uppbyggt tempel. Samtidigt antalet med-

måste sägas att lemmar i dylika är litet även de i dagens judiska

grupper om kvarter i Gamla Stan, Jerusalem gör sig påminda många håll.

Bland övriga judar är förmodligen denna mindre känt

text ett avsnitt i Torah eftersom många betraktar det berättelse

som en från tid, måhända med andlig betydelse också för

en svunnen nutiden. Inte minst 1 lyfts i så fall fram i utläggningar

vers av texten:

När någon bland er vill bära fram ett offer Herren, skall ni ta ett

offer boskapen, antingen fäkreaturen eller småboskapen.

av av av

Offret handlar egentligen "dras-nära vilket

om att ses som en existentiell handling överbryggar gapet mellan Gud och

som människa. I efterföljd kabbalismen kan detta rörelse

av ses som en

inom Gud visar spegelbild ett ouppnåeligt själv

som en av genom

att aspekter Gud sefirot förs nära mänskligheten. Ett

av mer modernt förklara kan lyda: Om kommer med vårt

sätt att texten offer utifrån hjärtats dårskap känsla för våra behov så

utan egna

kan förvänta välsignelse då denna dårskap accepteras. Avsikten

med offer har därmed funktion bön. Människan

samma som avser att komma nära Gud, det enda verkligt goda existerar. Detta

som innebär att offertanken har göra med den frommes innersta

att

religiösa liv och gudsrelation.

35 Mos3 1:2. 36Schorsch, Ismar Palms/sar Vayi/era. På Internet: http://www.jtsaedu/pubs/parashah/S756/vayikra.html. 37Curzon, David 1995 "An Offering Of Folly" i T/aejerusalem Report 03/09/ l 995. 38Sinclair, Yaakov Asher 1996 "Vayikra" i Tomb Weekly 3 Nissan 5756; 22 8C23 March 1996. Ohr Somayach Institutions Jerusalem.

GÖRAN GUNNER

Eid al-Adha offerfesten - I samband med den muslimska pilgrimsfärden till Mekka firar varje muslim offerhelgen där kamel, får, eller ko i tillåten en get ålder slaktas. Offret har för den troende sin bakgrund i Ibrahims offer sin Ismael. Ibrahim såg offret sin i Abrahams av son av son dröm. Han drömmen påbud och började förbereda en tog som ett sig för i lydnad offra sin vid Mina. att son

Och då hade blivit gammal arbeta tillsammans sonen nog att med fadern delta i hans strävanden, sade denne: "Min käre

och

son Jag har i drömmen jag offrar dig åt Gud. Vad sett att anser du P Ismael svarade: Fader, gör du blir befalld

om detta som

Om Gud vill, skall du jag är tålig och uthärdar allt. Men se att så fort de båda hade visat de underkastade sig Guds vilja och att hade lagt med tinningen marken, ropade

Abraham sonen mot

Vi till honom: Abraham hejda din hand Du har redan utfört den befallning du fick i drömmen" Så belönar Vi dem som som det goda och det rätta; detta klart och tydligt prövning. gör var en Som lösen för Vi präktigt offerdjur; och Vi sonen tog emot ett lät hans minne bevaras släkten ber "Fred och av senare som

välsignelse över Abraham

utförs offerriten när pilgrimsfärdens höjdpunkt nås i Eid

Årligen

al-Adha och sin början efter Eid-bönen. Samtidigt genomför tar varje muslim har de ekonomiska förutsättningarna offret som den plats där han eller hon befinner sig. Offret Gud ses som en av anbefallen sedvänja varför Guds skall nedkallas över djuren. namn Efter offret används djuren till föda. Rekommenderat är att köttet delas i delar; till den familjen, till och tre en egna en grannarna en fördelas bland de fattigaf I hadith Aisha ha sagt till att en uppges Guds budbärare:

39Sura 37:102-109. 4° Sura 22:37. 41Siddiqi, Muhammed Iqbal u.å. The Ritual Animal SaCrificein Islam. Lahore: Kazi Publ. Siddiqi, 42. s.

ATT SLAKTA ETT FÅR Guns| NAMN

På offerdagen gör ingen tillfredsställande handling inför en mer Gud än att gjuta blod. I sanning, det offrade djuret kommer Uppståndelsens dag med sina horn, sitt hår, sina hovar och gör upp

räkningen med hans allvarliga handlingar. Och i sanning dess blod

uppnår ett mottagande hos Gud innan det faller till marken. Därför, glad för dess skull. var

Syftet med offret är människan helt underordnar sig ytterst att Guds bud och offrar synligt tecken tillhörighet och som ett tacksamhet till Skaparen. För den troende symboliserar offret samtidigt muslimens beredskap offra sitt liv, sina intressen och att

sina önskningar för sanningen.

Kosherslakt

Kärnan i judisk andlighet och helighet kan judens heliga sägas vara och eviga själ. Varje efterlevnad Torah då påminnelse sann av är en om en andlig kvalité och glädje. Kosher blir då inte begränsning en

den kulinariska upplevelsen vägf

av utan trons

Du är vad du äter

Det har hävdats Guds påbud till Noa har karaktären lag att av en som gäller högre än tio Guds bud eftersom det gör anspråk att gälla för hela mänskligheten. Först i och med förbundet med Noa får människan höra djuren, fåglarna, kräldjuren och fiskarna att kan användas till föda för människan/ll Öppningen på matfronten följs förbuden kring blodet, betraktat livets kraft. genast av som

42Tirmidhi och Ibn Majah. 43Siddiqi. . . u.a.o 14. s. 44Lipschut, Yacov 1988 Kasbmtb. A comprehensive background and reference

guide to the principles ofKas/arntb. New York: Mesorah Publ., s. 15. 45Milgrom 1990 160. s. 46 Mos1 923-4.

GÖRAN GUNNEH

Därför skall blodet livets symbol bort åter till Gud innan som - köttet kan ätas. Här finns utgångspunkten för renhetsreglerna. Djuren indelas i tillåtna tabor, och förbjudna orena, - rena, -

tame." Olika motiv har erbjudits motivering till indelningen.

som Ett har varit hygieniskt då de djuren tänkes bära sjukorena domar. En motivering har människans och djurens annan sett beteende korrespondera varvid de djurens inte är efterorena

följansvärda. För ytterligare ståndpunkt står Jacob Milgrom

en människa och djur i det bibliska som argumenterar för att materialet indelas i sfärer där varje sfär för människan mottre bland djuren. Mänskligheten indelas utifrån Guds svaras av en förbund med hela mänskligheten, med utvalt Israels folk och ett med Förbunden sammanlänkas med djur tillåtna för

prästerna.

hela mänskligheten, urval djur för Israels folk och oskadade ett av tamdjur prästernas offer till Herren. Grafiskt visar Milgrom som

sfärerna enligt följandez

få djur

Offerdur

47Basen för denna indelning återfinns i 3 Mos 11:1-47 och 5 Mos 1414-21. 481 Mos 9:1-11, respektive 1Mos 12:1-3 och 3 Mos 26:42 respektive 4 Mos

2512-13 och jer 33217-22. 491 Mos 9:141, 3 Mos 11 och 3 Mos 22:17-25. 5° Milgrom 1990 1795. s.

ATT SLAKTA ETTFÅR GunsI NAMN

Prästernas helighet rätt slaktat djur till offer motsvaras av ett Herren. När sedan folket slaktar ska metod användas samma som inför det heliga. Detta bygger hos Milgrom Gud resonemang att utvalt Israels folk och därför måste folket begränsa sig till urval ett djur, tillåtna Gud. av av

Jag är Herren, Gud, har avskilt från andra folk. Gör alltså er som er skillnad mellan fyrfotadjur och och mellan fåglar rena orena, rena och så inte gör själva avskyvärda för de fyrfotadjurs orena, att er eller fåglars skull eller för de kräldjurs skull marken, jag har som avskilt, för ni skall hålla dem för Ni skall heliga för att orena. vara mig, ty jag, Herren, är helig, och jag har avskilt från andra folk, er för ni skall tillhöra mig. att

Resonemanget förutsätter starkt band mellan folket och ett existerande matregler. Israels folks matlagar är därmed enligt

Milgrom reflektion och upprätthållande Israels folk en av ett av utvalda. som Reglerna för koshermat berör kött, mjölkmat och övrig mat. Mer specifikt omfattar bestämmelserna vilka djur, fåglar, fiskar och

insekter är tillåten föda. Av landdjuren blir idisslande djur som med kluvna klövar godkända, likaså fiskar med fenor och fjäll lik-

som tamfåglar som höns, ankor, kalkoner och duvor. Till kosherföreskrifterna hör vidare åtskillnad mellan kött och

en mjölkmat,

väntetiden mellan intagande kött och mjölkmat och relationen av till övrig förbudet blodmat liksom föreskrifterna mat, mot om rätt slaktsätt. Kosher betecknar därmed den

mat som är acceptabel enligt de judiska lagarna för mathållning grundläggande för religio-

nens vardagsrutiner. Att leva efter kosher är hel livsstil och en grunden för fungerande judiskt hem. Det människa påett en äter verkar hela personligheten. Du är vad du äter.

51 Mos3 20224-26. 52Milgrom noterar att den tidiga kristendomen förstått detta mönster när de sökte upphäva matrestriktionerna Apg 15:20 och därmed skillnaden mellan jude och hedning. Eftersom restriktionerna kring är daglig mat en påminnelse om att åtskilda från nationerna kristendomens intuivara var tion rätt Apg 10:9-16, 27-28 och 11:4-12. Milgrom 1990 183. s.

GÖRAN GUNNER

Kosher som Iagsystem

De judiska lagarna för kosher är delar ett större sammanhang

av

bland annat reglerar många vardagssituationer i judiskt liv.

som

613 påbud, mitsvot, byggda Torah är utgångspunkten. Dessa indelas i regel i avdelningar. Misbpatim är de bestämmelser

tre som har rationella motiv och därmed är tydliga och uppenbara. Det innebär att även de inte påbud skulle människan själv

om var komma fram till det rimliga handla utifrån påbudets inten-

i att tioner. Hit hör exempelvis "du skall inte döda och "du skall inte stjäla". Edotb utgör de mitsvot sammankopplas med firandet

som

de stora högtiderna. Chubim slutligen är de irrationella påbuden av

det inte alltid finna förnuftsmässiga förklaringar till.

som går att

Föreskrifterna kosher faller under denna tredje kategori.

om Detta kan uppfattas Gud kunde ha gjort kosher-

som att som lagarna tydliga i stället dem karaktären irrationella lagar. Det

gav av innebär för den fromme påbudens logik är höljd i dunkel.

att

Kosherlagarna skall hållas därför Gud uppfattas ha påbjudit

att dem. De har fått "gudomlig status eftersom Gud vill männi-

en skans bästa. Därmed lämnas inget för att diskutera detta

utrymme utifrån människans eventuella invändningar.

Vid sidan den religiösa motiveringen kosherföreskrifterna

av av

gudsingivna föreskrifter finns andra motiveringar. Bland judar

som

står i icke-ortodox religiös tradition eller har sekulära som en som utgångspunkter och ändå söker hålla kosher lagarna

som ses som hygieniskt eller moraliskt-etiskt motiverade. Andra accepterar lagarna historiska skäl i solidaritet med judar varit villiga att

av som dö än att frångå kosher. Ytterligare skäl kan att

snarare vara identifiera sig med den totala judiska gemenskapen eller

att man

uppfattar exempelvis slaktreglerna känslig för djurens

som mera lidande än andra slaktmetoder. Bland exempelvis amerikanska reformjudar talar växande skara för hålla kosher. Motive-

en att ringen är göra det möjligt för alla judar att äta vid bord

att samma

konstant påminnelse Guds trohet. som en om

53Maslin, Simeon 1996 "Who Are the Authentic Jews" iReform judaism Magazine. Summer 1996. SJ. Maslin är president för the Central

Arr SLAKTA ETT FÅR Guns| NAMN

Shechita

För att kött och fågel ska betecknas kosher måste slakten ha ägt

enligt särskilda föreskrifter varigenom köttet töms blod. rum Blodrester slutligen bort halstring eller saltning varefter

tas genom blodet täcks. Avgörande är djuret inte skall känna smärta eller

att så lite smärta möjligt under slakten och inte stressas innan

som

slakten påbörjas. Eftersom varje djur väl omhändertaget

måste vara och vid god hälsa inspekteras djuret före och efter slakten och sjuka eller skadade djur diskvalificeras för utgöra kosher.

att

Rabbinska auktoriteter fastslår redan Mose erhöll instruk-

att tioner reglerna för shechita. I Mishna-kommentaren Gemaras

om bok Hullin regleras bland lagarna slakt. Den auktorita-

annat om tiva babyloniska Talmud innehåller också lagar slakt och be-

om

skrivningar defekter gör djur olämpliga till föda.

av som Maimonides, listade Shechita bland de 613 buden, förklarade

som för 800 år sedan den moraliska grunden för slaktsättet i sin

utläggning 5 Mos 12.

av

Lagen föreskriver djurets död skall så smärtfritt

att vara som

möjligt. Det är inte tillåtet att plåga djuret att skära halsen

genom

klumpigt sätt, med slaktaryxa, eller skära

ett genom att av en

lem medan djuret ännu är vid liv. Det är också förbjudet att döda

ett djur och dess avföda dag 3 Mos 22:08, för att

samma

människor skall avhållas från döda de två tillsammans ett

att

sådant sätt de dödas när modern kan ...§4

att yngre se

5 Mosebok är utgångspunkten för utformningen shechita:

av

Om du alltså, när Herren, din Gud, har utvidgat ditt område,

som

han har lovat dig, tänker så: "Jag vill äta kött du får lust

- om nu

till att äta kött så må du då äta kött, så mycket du har lust till.

-

Om den plats Herren, din Gud, utväljer till att där fästa sitt

som

ligger för avlägset för dig, så må du, i enlighet med vad jag

namn

har befallt dig, slakta de fäkreatur och den småboskap

av av som

Conference of American Rabbis och knuten till the Union of American Hebrew Congregations. 54Maimonides 1995 3:43.

GÖRAN GUNNER

Herren har och äta det hemma inom dina så gett g av Portar, mycket du har lust t1ll.55

Jacob Milgrom tolkar "så må du, i enlighet med vad jag har befallt dig, slakta" så att när allmän slakt tillåts så skall den följa samma metod vid offerslakt. Särskilt intresserar han sig för 5 Mos som 12:15 och 21 ordval är specifikt och strikt för vars ses som en term slakt att halsen skärs djuret. Detta innebär att Milgrom genom av förankrar slaktmetoden till fixerad redan i de bibliska att vara texterna. Denna utsaga i Torah uppfattas därmed fastslå att en slaktmetod, shechita, skall läras till människorna och den ut att

muntliga rabbinska lagen föreskriver metoden. De detaljerade

föreskrifterna är alltså efterbibliska uttryck för men ses som ett den bibliska etiken. Slakten utförs judisk slaktare, shoe/Jet. Denne har från av en en rabbinsk auktoritet erhållit särskild en licens, købbdlø/J, efter ett teoretiskt test följt slakt vid minst tre tillfällen under experters av

ledning. En sammanställning viktiga punkter gäller för den

av som

judiska kosherslakten innefattar följande punkten

° Slakten utförs särskild tränad och licensierad slaktare, shoe/set av ° Kniven måste rakbladsvass minsta skråma vara utan ° Kniven måste undersökas och slipas före och efter varje djur slaktas som ° Slaktaren skall hela tiden ha ögonkontakt med djuret ° En välsignelse uttalas innan snittet läggs ° Kniven förs i ett obrutet drag även ett ögonblicks tveksamhet kan rendera djuret smärta

° Matstrupen esophagus, luftstrupen trachea, halspulsåderorna jugular vein och halspulsåderns förtjockning

carotidsinus skärs utan att ryggmärgen skadas av

55 Mos 1220-21.5 56Milgrom 1990 172f. s. 57Steven Weintraub s Kashrut Theory, Law and Practice Class Outline and Notes. i bttpM/wwwpswtech. com/ Nstevenw/jewisb/kosher/changes.html. 58"Shehita" 1971 1338 och Lipschutz 1998 20. s. s.

ATT SLAKTA ETT FÅR GUDSI NAMN

° Blodet måste helt avtappas ° Ett djur får inte ett annat dö.

se

En del restauranger i Israel har stora skyltar skrivit Glatt kosher. De vill därmed Visa de följer specialisering de

att en av rabbinska kraven utöver kosher". När djur väl blivit slaktat

ett och förklarats kosher utifrån själva slaktmetoden återstår

som att djurets lungor undersöks. Glatt innebär standard där lungorna

en inte har några s.k. vidhäftningar eller missbildningar och köttet år helt acceptabelt för alla judar. Därefter undersöks lungorna med vidhäftningar och under vissa omständigheter kan det köttet förklaras kosher inte glatt kosher.

men

Om slaktkniven är till 100% enligt riktlinjerna och snittet lagts enligt konstens alla regler har köttet slaktats i enlighet med judisk lag. En Vanlig slutsats från judiskt håll "Shechitas lagar

år att erbjuder den humana metoden för slakt djur. Man är över-

mest av tygad denna slaktmetod är den mest humana och orsakar

om att djuret minst och lidande.

stress

Halalslakt

Utgångspunkten för den troende muslimen är att Koranen

ger uttryck för det är absolut rätt, säkert och humant. Sett

som ur människans perspektiv är hennes uppgift Guds tjänare att lyda

som

söka känna det rätta och handla i enlighet därmed. genom att

Vad tillhör haram

Ett uppenbart problem i västvärlden inklusive i Sverige år att den enskilde muslimen förpackning av mer

kan ha svårt att veta om en eller mindre färdigproducerad innehåller något medför att

mat som

religionen klassas 174mm, otjänlig föda. Är det Varan av som som

tillåtet religiös synvinkel för from muslim att äta margarinet,

ur en såsen eller brödet Möjligheten finns innehåller gelatin

att Varan eller animaliskt fett härrör från hjälpa enskilda

som svin. För att

GÖRAN GUNNER

muslimer till rätta i varuflödet har sina håll gjorts varningslistor över Otillåten föda.

På skala möjliga handlingar styr människans vardags-

en av som

liv och gudstillbedjan det obligatoriska, det är merite-

anges: som rande, det neutrala, det skall undvikas och det förbjudna.

som Viktigt för varje god handling är att intentionen är den rätta. I den muslimska huvudtraditionen har utvecklats rättsvetenskap,

en Shan bygger olika källor. Koranen är avgörande och

som uppfattas bland lära godhet, rättvisa, medlidande och generosi-

annat tet. Ytterligare källa för lagen är haditherna återger

en som pro-

fetens ord och handlingar enligt hans följeslagares redogörelser.

Haditherna kan handbok i islams praktik och etik. En

ses som en tredje rättskälla är konsensus, idjma, bland annat resulterat i

som de rättslärdas handböcker. I den islamiska sharia har detaljerat fastlagts vad är tillåtet rituellt rent och vad är otillåtet.

som som

Säg: Vem har förbjudit de sköna ting Gud har skänkt Sina

som

tjänare och allt det goda Han gett dem för deras försörjning

som

Säg: "Allt detta tillkommer i detta liv dem och

som tror,

Uppståndelsens dag skall det dem ensamma förbehållet. Så

vara framställer Vi Våra budskap fast och klart för alla insiktsfulla människor.

Därmed uppfattas avgörandet tillåtet respektive otillåtet

om som gudomliga föreskrifter vilka den troende skall acceptera. Islam

framhåller grundläggande princip, aZ-ibøzha asløm ñl-asbya

en - "lagenlighet erkänd princip i alla ting med utgångspunkt i

är en att Gud skapat allt jorden människan till välsignelse. Det innebär allt år tillåtet det inte är definierat otillåtet i

att om som en

tydlig utsaga från den laggivande Gud. Enligt muslimsk uppfatt-

ning kan ingen än Gud avgöra vad är halal respektive

annan som haram och ingen människa har rätt ifrågasätta eller vägra att

att

59Sura 7:32. 60Sura 2:27 och 31:18. Doi, Abdur Rahman 1984 S/øariäz/a.The Islamic Law. London: TaHa Publ., 406.

s.

ATI SLAKTA ETI FÅR GunsI NAMN

lyda/l En människa tillhör det skapade har alldeles för liten

som en horisont för att kunna ifrågasätta eller testa det gudagivna. Gud uppfattas ha människans välmående i åtanke och att tillåta

genom bara det är rent och tillbörligt undviks det skadliga.

som Allt lever i havet är halal under alla omständigheter medan

som

det är annorlunda med djuren lever jorden. Följaktligen

som

människan när det gäller föda att äta det goda uppmanas av som finns jorden. Dit hör det i Koranen förbjuds visst

mesta men kött från att utgöra människoföda.

Troende Ät de goda ting Vi skänker för uppehälle

av som er ert och tacka Gud, om det är honom ensam som dyrkar. Vad Han har förbjudit är kött självdöda djur, blod och svinkött och

er av sådant offrats Gud.

som en annan

Säg Muhammad: "I det har uppenbarats för mig finner

som jag ingenting ätbart är förbjudet utom självdöda djur, spillt

som blod eller svinkött det är orent eller det i synd offrats till

- - som någon annan Gud.

Ät alla tillåtna goda ting Gud har skänkt för för-

av som er er sörjning och tacka Gud för Hans välgärningar, det är Honom

om ni dyrkar. Han har inte förbjudit än kött självdöda djur

er annat av och blod och svinkött och det offrats någon än Gud.

som annan Men den nöden tvingar att äta detta inte den vill

som av - som

förbuden och går längre än hungern tvingar honom trotsa som

skall finna att Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

-

Med utgångspunkt i dessa texter härleds fyra avgörande restriktioner. Förbud gäller att äta självdöda djur, blod, svinkött och djur dödade i än Guds Allah.

annat namn

Förbjudet för är kött självdöda djur och blod och svinkött

er av och sådant kött har slaktats i än Guds;

som ett annat namn vidare kött av djur strypts eller kvävts eller dödats

som genom

hårt slag eller som fallit utför eller stångats ihjäl eller ett ett stup

61Al-Qaradawi, Yusuf 1990 Tbe and the Probibited in Islam.

Lawful

Delhi: Hindustan Publ., s. 18, 24. - Sura 2172-173, 6:145 och 16:114-115.

GÖRAN GUNNER

rivits ett rovdjur ni inte har slaktat djuret föreskrivet av - om sätt medan det vid liv och djur slaktats hedniska var - som offeraltare. 63

Ännu detaljerat utvecklas det hela i denna där till tio mer Vers upp förbjudna led beskrivs. De fyra första imamerna har därtill fastslagit att hela grisen är förbjuden Förbudet äta blod mat. mot att

härrör inte hos judarna från den grundläggande uppfattningen

som att blodet är själva själen. För muslimen beror förbudet att blodet är betraktat mänsklig värdighet och det kan som motsatt att skada människans hälsa. Blodet innehålla toxiner och kan uppges innehålla bakterier, parasiter, virus, kemikalier och droger" nya Blodet och kött rikt blod används till föda också som anges skapa ett rovdjursbeteende hos människan. Eftersom förtärande blod är potentiell fara för människan är det förbjudet och av en därför skall blodet maximalt skiljas från köttet. Samma argument att det kan skadligt för hälsan används om griskött. Det om vara hävdas även att, icke namngivna, forskare säger att upprepat fläskätande förminskar människans känsla för skam i relation till vad är otillbörligt. Uttalanden dessa slag får som av snarast ses uttryck för behovet avskräcka muslimen från allt som att att trots äta griskött. Försök att äta förbjuden föda den genom att ge en ny

benämning betecknas också enligt Koranen förbjudet.

som

Ät allt det Guds har uttalats Hans av som namn över, om tror budskap. Och ät inte det Guds inte uttalats över; av som namn då Gud. trotsar

Enligt haditherna skall muslim vid slakten uttala "Bismillab en Alla/m Akbar". Tasmiyah-principen I Guds och takbir-

namn

principen Gud är större innebär att Guds skall nämnas vid namn

63Sura 5:3. ° Katme 1986 s. 65Khan, Ghulam Mustafa 1991 Al-Dbab/a. SlayingAnimalsfor Food. The

Islamic Way. London: Islamic Medical Association, 15. s.

66Al-Qaradawi 1990 44.

s. 67Sura 6:118,121.

ATT SLAKTA ETI FÅR GUDSI NAMN

slakten och bygger enligt muslimsk uppfattning insikt att

en

människan inte djurens liv bevåg med Skaparens

tar eget utan auktoritet. Detta tolkas djuret slaktas med Skaparens tillåtel-

så att

Några varianter för uttala gudsnamnet finns att ha se. att som tillägget "O Gud, detta är Ditt och framläggs inför dig eller "Gud är större: Ingen Gud Gud. O Gud, detta är Ditt och fram-

utom

läggs inför dig". djur däremot slaktas med angivande

Om ett av

medför det köttet blir icke tillåtet. Därigenom slås annat namn att vakt omkring Guds enhet. En tolkningstradition hävdar att nämnandet Guds kan ske i samband med ätandet utifrån

av namn

profeten enligt hadith till några osäkra: Nämn Guds att en sa

och ät". I nödsituation kan undantag göras så att haramnamn en kött tillåts bakgrund nödtvång tar bort restriktioner.

mot av att Också detta är strikt reglerat så att det exempelvis i ett

om samhälle finns tillgång till rätt så är det inte möjligt hänvisa till

mat att hunger för enskild Samtidigt är det ytterst själva hand-

en person. lingen konsumera otillåten föda inte Gud

att som accepteras av enligt den muslimska

tron.

Dhabh

Sharia reglerar dhabh, metoden för slakt tillåtna landdjur

av tama och fjäderfä, sig avsikten är för offer eller för mat. Rätt utförd

vare slakt bygger relationen till Gud och till djuret skall slaktas

som och medför djuret sedan kan användas föda.

att som

Två hadither beskriver slakten är återberättade Shaddad

som av ibn Aws respektive Aisha.

Två är de saker jag kommer ihåg att Guds Budbärare frid

som

över honom har I sanning, Gud har påbjudit godhet i allt;

sagt:

så när dödande måste ske, döda sätt och när du slaktar,

ett gott

slakta sätt. Så och skall vässa sin kniv och

ett gott var en av er

låta djuret skall slaktas besparas lidande.

som

6 Siddiqi u.å. s. 36. 69Sahih Muslim, Bok 20, 4810.

GÖRAN GUNNER

Guds Budbärare frid över honom befallde bagge med

att en

ben, buk och cirklar ögonen skulle föras svarta svart svart runt till honom så han skulle offra den. Han till Aisha: Ge mig

att sa den stora kniven, och så han: Slipa den mot sten. Hon gjorde

sa en det. Därefter han den kniven och sedan baggen; han

tog placerade den marken och offrade den samtidigt han I

som sa: Guds O Gud, acceptera detta offer, å Muhammads,

namn, Muhammads familjs och Muhammads Församlings vägnar.

En sammanställning viktiga punkter gäller för den

av som muslimska halalslakten innefattar följande momentz"

Djuret skall friskt och utan skador.

vara Djuret skall ha behandlats med medlidande och vänlighet. Slakten skall utföras tränad muslim.

av en Både djur och slaktare är vända i Qibla böneriktningen. Före slakt reciteras Bismillah, Allahu Akbar I Guds

namn, Gud är större 0 Ett skarpt föremål- exempelvis kniv skall föras i enda

en - en obruten rörelse.

Matstrupen esophagus, luftstrupen trachea och halspuls-

0 ådrorna jugular vein skärs ryggmärgen skadas.

av utan att Blodet måste helt avtappas Ett djur inte ett annat djur dö.

se

Poängen är att djuret skall besparas lidande även det skall

om

dödas för Detta gäller inte enbart själva dödsögonblicket

mat. utan

hur djuret behandlas fram till slaktögonblicket. Det olycksaliga

djuret måste erhålla bästa tänkbara behandling, mat och vatten liksom lugnas innan det dödas.

att

7° Sahih Muslim, Bok 21, 4845. 7 Hussaini, Muhammad Mazhar 1993 Islamic Dietary Concept: G

Practices. Islamic Food 8CNutrition Council of America. Al-Qaradawi 1990 55f. och Siddiqi 39f. För slakt kamel gäller särskilda

s. s. av regler.

3 SOU1999:9

ATI SLAKTA ETT FÅR GUDSI NAMN

Att äta hos Bokens folk

I islam betecknas judarna och de kristna Ahl al-Kitab, Bokens

som folk, utifrån har skrift, gudomlig uppenbarelse och

att man tror profeter. För de Bokens folk lever under islam gäller sär-

av som skilda regler. Enligt islam finns motsvarande sätt särskilda

ett påbud för muslimer valt leva bland Bokens folk. Detta

som att innebär muslimer i Västvärlden söker tillämpa det muslimska

att levnadssättet trots att de inte lever i ett muslimskt samhälle. Som

konsekvens har olika muslimska grupperingar och enskilda en muslimer i praktiken kommit finna olika lösningar frågan

att

slaktmetod. om

Ett alternativ är betona det traditionella slaktsättet utan be-

att dövning och inget kött inte är halalslaktat är tillåtet. Kon-

att som sekvensen i Sverige blir för närvarande muslimen följer

att som denna inställning blir helt beroende importerat kött. Motsatt

av slutsats bygger många muslimer inte är så

ett resonemang att

insatta i frågan. Då tillämpas rule/Jmf, tillåtelse-principen.

Den utgår från den femte Suran, Den himmelska måltiden:

Om någon drivs att bryta mot förbuden ovan hunger, inte

av av

lust att överträda dem, skall han finna Gud ständigt förlåtande,

barmhärtig."

Så länge inte handlar i god Slutsatsen blir att

man vet, man tro. kött, undantaget griskött, kan ätas i god tro. Mellan dessa olika positioner finns ett antal andra lösningar dilemmat.

Denna dag har all god, hälsosam föda blivit tillåten för och

er;

födan hos dem fick del uppenbarelsen i äldre tid är

som av

tillåten för och föda är tillåten för dem.

er er

Eftersom judar och kristna bokens folk upplevs stå nära

som muslimerna tillåts deras mat halal med undantag det som i

som av grunden är haram. Olika tolkningar gäller i de fall de kristna vid slakten nämnt än Gud, exempelvis Jesus, helgon

ett annat namn ett

72Sura 5:3. 73Sura 5:5.

GÖRAN GUNNER

eller kyrka. Vissa att det då blir haram grund ett en menar av annat än Gud medan andra säger halal då slakten gjorts namn av Bokens folk. Frågan blir då Sverige skall betraktas om som en sekulär Konsekvensen jakande blir kött slaktat stat. av ett svar att vid slakthusen inte kan "kristet. Dilemmat löses ses som genom analogislutledning. På sätt muslimska stater oavsett en samma som styrelseform betraktas muslimska länder kan Sverige och som andra Västländer kristna. Därmed blir det tillåtet i dessa ses som att länder äta kött från affärerna det inte är halalslaktat. även om Muslimska rättslärde enligt Malikiskolan slaktmetoden menar att inte behöver den muslimska när Bokens folk slaktar. Yusuf vara

Al-Qaradawi skriver importerat kött kyckling och biff

att som från tamboskap är halal Bokens folk dödat det med även om elektrisk chock eller liknande. Så länge de det lagligt i enliganser het med deras religion är det halal för oss En majoritet rättslärda dock metoden måste den muslimska. Det menar att vara

innebär i så fall i praktiken begränsningar i tillämpningen

stora av slakt enligt Bokens folk.

Vilddjursjakt

Varje år under tiden för älgjakt delar det svenska engageras stora av samhället i jakten. Traditionen, berättelserna och myterna beom

drifter, lyckade skott och grandiosa älgkronor är många.

Några steg mellan de nysatta tallplantorna är det sista kalven hinner med. Kon ökar travtakten vid skottet kalven och jag mot hur kula från Erlings studsare slår i bogen. Ytterligare ett ser en skott avlossas älgkon vidare i vid cirkel runt några men rusar en frötallar. Erling ställer sig i och matar fram nu upp tornet en ny kula. Älgkon vänder någon anledning rakt mot skytten. Då av upp den röda blodfläcken runt utgångshålet. Erling gör en ny ser man anläggning älgkon vacklar plötsligt till. Hon bromsar in och men välter stendöd till vänster i hyggeriset med ett brak. Erling upptäcker plötsligt älgkalven fortfarande är vid liv. Den ligger och att

74Al-Qaradawi 1990 62.

s.

ATI SLAKTA ETI FÅR Guns| NAMN

sparkar med vänster bakben. Snabbt kliver Erling för jakttor-

ner

och sig långsamt fram med studsaren beredd. På 40

net smyger

meters håll avfångar han kalven med halsskott.

ett

Denna berättelse jakttidning är inramad trollstenar och

ur en av

mossbeklädda i gigantisk pelarsal med drömska älgjakts-

granar en

Det är del jägarens vardag återges med idylliska

pass. en av som beskrivningar. Situationen med älgkon fram efter

som susar skottet och kalven ligger och sparkar är inte helt ovanlig i

som

älgskogen.

Jakt i svenska skogar

Ett vilt djur i språng är svårt att träffa i huvudet och hjärnan. Risken för skador i och till huvudet angränsande delar är

mun stort. Det medför jägare regel siktar djurets bog där

att en som lungor och hjärta större och säkrare träffyta. En älg för-

ger en flyttar sig i medeltal cirka efter lungskott. Det har då

35 meter ett gått 30-40 sekunder och älgen blir medvetslös efter syrebrist till

hjärnan. Skulle skottet träffa eller hjärtat kan älgen springa

aortan under till tio sekunder. Ett lungskott i råbock kan tillåta

sex en bocken springa 30-40 innan den faller." Att vissa djur

att meter faller "knall och fall" kan förklaras.

Den omedelbara knall och fall-verkan vid bra hagel-

som ses

träffar vid vissa kulträffar med hög anslagshastighet, beror

samt

den ögonblickliga funktionsstörning uppkommer i ryggmärg

som

eller hjärna vid dessa skottskador" varvid djuret "inte vilje-

typer av

mässigt kan röra sig från platsen.

75Lewenhaupt, Johan 1995 "Språngspåri trollskog" i Svens/eja/et 10,

nr. s. 10. 76Rökeri, Bengt Ole 1996 Därför stannade inte bävern skottplatsen i

Svens/ejøz/et 20.

nr. s. 77Lundvik, Bertil 1996 Hyggesbock med vittne i Svens/eja/et 6/7, 38.

nr. s. 78Röken 19% s. 20.

GÖRAN GUNNER

Veterinären vid Kolmårdens djur- och naturpark förklarar också

djurens sparkrörelser.

Alla djur avlivas skott mot hjärna och halsryggmärg

som genom

med kraftiga sparkrörelser, framför allt med bakbenen, reagerar från cirka 30 sekunder efter det djuret träffats och några minuter

framåt. Vid dessa skador inträder andningsstillestånd direkt, medan

hjärtfrekvensen ökar under några minuter och upphör efter tre till

fem minuter.

Snabba dåliga skott i älgjakten brukar sitta i benen. Om det är ett

framben är avskjutet det älgen betydligt snabbare än

som stoppar

det är bakben. En bestämmelse för älgjakt medför att om ett ny

påskjuten älg visar blodspår, tidigare livshotande

en som mot skada, skall avräknas från licensen. Detta innebär förmodligen krav från den jaktgruppen större säkerhet i skjutningen efter-

egna

jakten teoretiskt kan slut innan kvoten fyllts med som annars ta fällda älgar

Dovhjortsjakt med stöthundar tillhör säkerligen inte vanligheterna. Dovhjortarna jagas i ansenlig fart innan jägaren får

upp en

dem inom synhåll.

Det innebär ofta många chansartade skott och hel del skade-

en

Å andra sidan några de här hundarna väl

skjutningar är av

fungerande attackhundar. De hinner ifatt skadeskjutna djur och skäller antingen ståndskall eller dödar dem själva.

Ett särskilt förhållande gäller för de så kallade trofébockarna, medelålders eller äldre råbockar med medaljhorn. Den skick-

stora liga jägarkåren sätter säkerligen det dödande skottet redan vid första tillfället. En skadeskjuten råbock med horn får förmodligen

79Röken 1996 s. 20. 80Ekeström, Peter 1996 Jaktgäst ijämtland" i Svens/efa/et

nr. s. 8 Andersson, Stellan 1996 En bloddroppe räcker ..." iAllt jakt G

om vapen nr s. 17. 82Thörnquist, Madeleine 1996 Dovhjortsjakt överväxeln" i Svens/e jakt 53.

nr. s.

ATI SLAKTA ETT FÅR GUDS| NAMN

inte det dödande nådaskottet i huvudet eftersom det kan skada hornet vilket ska och bli eftertraktad trofé. sparas en Samtidigt skall sägas att svenska jägare är bra utbildade och skickliga i sitt värv att verkställa det årliga behovet avskjutning. av

Det tillhör jaktens förutsättningar och konkreta verklighet inte

att alla skott träffar exakt där jägaren diskussionen avsåg. Den stora gäller ingalunda djurets eventuella lidande dödssätt eller i genom

hur hög grad djur upplever innan avskjutning. Viktigt är

ett stress däremot hur kan minimera skadeskjutningar och därmed man medverka till färre slarvskott.

Jakt för judar och muslimer

Koranen och sunnah rad frågor kring muslimers jakt. tar upp en Detaljerade regler finns för hur jakten ska till och med vilka den kan ske. Viktigt är dock jakt endast får ske i syfte vapen att att föda eller djuret. Profeten Muhammed annan nytta av sa:

Om någon dödar för nöjes skull kommer en sparv sparven att ropa Domens dag O Herre Den dödade mig i onödan personen Han dödade mig inte för något nyttigt ändamål.

Det innebär att jakt för nöjes skull eller inte tillåts för som sport muslimer. Jakt utifrån judisk ståndpunkt är enkel. Jakt för föda är inte tillåten eftersom de djur kan utgöra föda är strikt begränsade. som En möjlighet är jakt för nöjes skull. Rabbinska motsätter utsagor sig starkt tanken jakt djur och det har till och med hävdats av att den jagar är inte värd jude. som namnet

83Berättat al-Nisai. Al-Qaradawi 1990 av s. 64. 84"Hunting" 1971 i Encyclopaedia judaica. Vol Jerusalem: Keter Publ.

House, s. 1111.

GÖRAN GUNNER

Idealtillstånd och djuretik

Människan idealtillstånd i Adams efterföljd skulle kunna bei ett tecknas vegetarianer. Inom den muslimska sufismen har som emellanåt vegetariskt levnadssätt valts då de uppfattat detta ett högt andligt ideal. Också i judiska kretsar har vegetasom ett en risk livsstil varit möjlig Väg. Detta har för den fromme inte helt en uteslutit djur då behovet fortfarande finns för vissa slakt av liturgiska föremål kommer från rätt slaktade djur. En dylik som vegetarisk livsstil det bästa sättet förverkliga tanken vore att om inte tillfoga djuren lidande och inplacera människa och djur i att

det större biologiska systemet.

Också när människan använder djur till föda finns samma bärande idé kvar, uttryckt tillfoga djuren så lite lidande som att

möjligt. Både religionernas djur och den svenska djur-

som syn skyddslagen uttryck för denna önskan. Det kritiska i ger mest relationen mellan djur och människa kommer då i behandlingen av

djur inför och under slakt. Att den konventionella slakten inom

EU väcker frågor och starka känslor inför behandlingen av djuren

under till slakt, under inför slakt och transporter stressmomentet

under själva slaktögonblicket visar reaktionerna TV-reportage

Europas slakthus. Att rubricera denna hantering som grym om

misshandel djur utgör självklarhet. Givetvis gäller

av snarast en detta intet sätt all hantering i samband med konventionell slakt

utföres med hjälp bedövning. En vegetarisk livshållning

som av skulle givetvis komma förbi frågan slaktsätt detta gäller om men i utsträckning inför all slakt djur sig konventiosamma av vare nellt sätt eller enligt judiska och muslimska föreskrifter.

Både judendomen och islam har alltså starka traditioner av

medlidande med djur och högt hållen djuretik. Den som är en djur kan inte rättfärdig. Det blir då inte grym mot ett ses som endast fråga hur djur minst plågsamma sätt slaktas utan en om också hur djur behandlas medan de lever och hur aveln går till. Här

också viktigt påpeka ytterligare aspekt. I de länder där

är att en kosher och halal år tillåten slaktmetod är det givetvis så att som

85Exempel här är Tefillin och shofar-hornet.

ATI SLAKTA ETT FÅR Guns| NAMN

hanteringen helt är underställda övriga Sanitära och djurskydds-

aspekter i respektive land. Så har exempelvis jordbruksministern i

Israel nyligen kritiserat vissa slakterier med kosherslakt för de att inte har tillräcklig sanitär standard. Det handlar ha respekt om att och medlidande Att tillfoga så lite lidande möjligt som både när

det gäller djurhållning och hantering slaktdjur.

av

Djurskyddslagen

Intentionen bakom judiska och muslimska slaktmetoder är att skydda djuret och utsätta det för så lite lidande möjligt. I som detta sammanfaller intentionen med den svenska djurskyddslag-

stiftningen.

I nazismens skugga

1937 förbjöds skäktningen i Sverige. Beslutet fattades enligt slakt-

lagen som gjorde frågan till djurskyddsfråga. Vilka då be-

en var vekelsegrunderna för denna lag I propositionen inför beslutet

skrev departementschefen:

Oavsett hur det förhåller sig med graden lidande vid skäktav som

ningen tillfogas djuret, föreligger även andra omständigheter

som tala för skåktningsförbud. Man kan således inte bortse från ett att skäktningen gör motbjudande och råare intryck åskåett mera daren än bedövningsslakten. Vidare måste beaktas, det att otvivelaktigt för stora delar vårt folk framstår såsom stötande av sådan slakt är lagligen tillåten, och kraftig opinion att en att en kräver att skäktningen förbjudes."

Detta tyder, enligt Kenneth Ögren, opinion ledde till att en att

lagen gick igenom snarare än belagda djurskyddsaspekter.

86"Business Brief" 1996 TheJerusalem Post. 31 oktober. 87Proposition 1937:188, 59. s. 88Ögren, Kenneth "Koscherslakten 1994 tillåts från 1995 Europakonventionen, religionsfriheten och skäktningen." iMultiet/aica 14, 11. nr. s.

GÖRAN GUNNER

Från judiskt håll har rätteligen påpekats att lagen insatt i ett

internationellt mönster kan i ett anti-shechita perspektiv. I

ses mitten 1800-talet växte ett motstånd den judiska slakt-

av mot formen fram i Tyskland. Schweiz förbjöd slaktformen redan 1893 medan Norge och Bavarien införde förbudet 1930, Tyskland 1933, Sverige 1937 och Italien året därpå. Under andra världskriget

var shechita förbjudet i alla områden underställda Tyskland. Diskri-

mineringsombudsmannen har påpekat att i samband med krigs-

slutet 1945 upphävdes förbudet i alla länder där det införts under den nazistiska utom i Norge, Schweiz och Sverige.

eran

Djurskyddslagen SFS 1988:534

Lagen från 1937 upphörde i och med lag utfärdades 1988-

att en ny 06-02 med grundläggande bestämmelser hur husdjur och djur i

om fångenskap skall hållas och behandlas. I § 2 läggs basen att

genom Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom." Det lagrum berör slakt återfinns i 13 och 14:

som

13 § När djur förs till slakt och när de slaktas, skall de skonas från

onödigt obehag och lidande.

14 § Husdjur skall vid slakten vara bedövat när blodet tappas av. Andra åtgärder vid slakten får inte vidtas innan djuret är dött. Första stycket första meningen gäller inte djur till följd

om ett av

sjukdom eller olycksfall måste slaktas genast. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, jordbruksverket får meddela föreskrifter undantag från första stycket första

om meningen för fjäderfä och kaniner.

Lagen är här tydlig i sitt krav bedövning innan blodet

tappas av. Därmed är kosher- och traditionell halalslakt utesluten. I förarbetet till lagen talas i propositionen enbart kosherslakt.

om

89"Shehitah 1971, s. 1340. °° SFS 1988:534. Förarbeten Prop. 1987/8893, JoU 1987/88:22, rskr 1987/88527.

ATr SLAKTA ETT FÅR Guns| NAMN

Europeiska konventionen skydd djur förs till slakt

om av som har godkänts Europeiska unionens råd. Därmed är också

av Sverige anslutet till bestämmelserna bedövning djur före

om av slakt. Här finns också möjlighet att bevilja avvikelser

en passus om i samband med slakt enligt religiösa ritualer.

Dispensförfarande

I sista i § 14 öppnas för undantag för fjäderfä och

momentet ett kaniner. Detta finns reglerat i lag 1991:404 fastslår att dessa

som

får slaktas utan föregående bedövning att huvudet skiljs

genom

från kroppen. I Djurskyddsförordningen från Jordbruksdeparte-

mentet 1988 föreskrivs:

30 § Bedövning före slakt skall ske så att djuret snabbt blir medvetslöst. Medvetandet får inte återkomma. Jordbruksverket får meddela föreskrifter vilka bedövningsmetoder får

om som användas. Förordning 1991:1455.

31 §jordbruksverket får meddela föreskrifter undantag från

om

kravet bedövning i 14 § första stycket djurskyddslagen

1988:534 för fjäderfä och kaniner. Förordning 1991:1455. SFS

1988:539.

32 §jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter slakt

om

och avlivning djur i andra fall. Förordning 1991:1455.92

om av

Detta innebär att den svenska lagen är tydlig. Ingen slakt djur

av större än fjäderfä och kaniner, sig enligt judisk eller muslimsk

vare föreskrift, kan äga utan att djuret bedövats före släkten.

rum

91Council Directive 93/119/EC. 22 december 1993. 92SFS 1988:539.

GÖRAN GUNNER

Frännnandetrosbekännare-enIüstoñskt

nedsmg

Religionsfrihet, människorätt, främmande trosbekännare, plurali-

begrepp känns igen i Sverige inför år 2000. Ändå är här tet är som begreppen hämtade dokument härrör från slutet 1860-

ur som av talet. Dessa år kan nyckelperiod för svensk religions-

sägas vara en frihet och relationen till "främmande trosbekännare. 1866 hade hemmansägaren Per Persson i Höle invalts i riksdagens Andra Kammare. Därmed hade Sveriges Riksdag fått sin första baptist. Våmhus Baptistförsamling erkändes den första och

1868 som

enda godkända lokala baptistiska dissenterförsamlingen i

av staten Sverige. I Stockholm anordnades år ett stort religionsfri-

samma hetsmöte, skrifter publicerades till försvar religionsfriheten och

av

religionsfrihetens omfattning diskuterades flitigt i riksdagens båda

kamrar.

Jonas Alwall har i sin licentiatavhandling lyft fram att judar och

muslimer under 1600-talet kristnades och tvångsdöptes för att assimileras. Blev lutheran blev svensk. judisk

man man När en församling med några bildades 1685 upplöstes försam-

personer lingen och judarna landsförvisades statsmakten. Juderegle-

av

1782 betecknade judarna skyddsjudaf med rätt till mentet som

gudstjänstutövning och rabbinsk domstol. För detta skydd egen en fick betala och det är uppenbart att de inte betraktades

man som riktiga svenskar. Toleransediktet 1838 första till

var steget religionsfrihet för judarna och 1873 hade nått dithän att den

man

första juden blivit invald i Sveriges Riksdag.

Genom särskilda dekret kom utländska främmande trosbekännare arbetade i Sverige och bildat församlingar

som att erkännas Anglikaner och reformerta erkändes 1741 och

av staten. katoliker 1781. 1860 beräknades antalet främmande trosbekännare

93Alwall 1996 s. 69. 94Dissenters/eatte/eommitténs utlåtande ochförslag 1907 Stockholm: P Palmquist, s. 55. 95För närmare uppgifter judisk invandring och judarnas rättigheter

om se Alwall 1996 73ff.

s.

ATI SLAKTA ETI FÅR I GUDS NAMN

omfatta 1.155 judar med församlingar i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Antalet främmande kristna trosbekännare till 525 105 engelsk-reformerta i Göteangavs varav var borg och 319 katolska i Stockholm Det alltså relativt små var grupper tydligt definierades att de eller deras föräldrar som genom invandrat till Sverige under drygt hundra års tid. För vanliga svenskar gällde "den evangeliska läran allenarådande. rena som 1858 hade stockholmsdamer konverterat till t.ex. sex som katolicismen blivit landsförvisade.

Det förorsakade problem för religionslagstiftningen

som var dock den växande läsare baptister, separatister och gruppen av -

nyevangeliska bildade församlingar och skaffade

- som egna egna

gudstjänstlokaler.

Främmande trosbekännare och deras religionsöfning"

1860 utfärdades förordning "Främmande trosbekännare och en om

deras religionsöfning". Rätten bilda dissenterförsamlingar fast-

att

slogs. Svenska medborgare över 18 år fick därigenom rätten

att

utträda statskyrkan för ansluta sig till konungen godkänd

ur att av församling. För församlingsbildning skulle trosbekännelse och församlingsordning medsändas i ansökan till konungen. För individen skulle förmaningar från präst och domkapitel föregå rätten till utträde. Samtidigt antogs förordning ansvar för den, en om som träder till eller utsprider villfarande lära. Genom denna togs bestämmelsen bort föreskrev landsförvisning och förlust som av arv och borgerliga rättigheter i Sverige för den avföll från den som rena evangeliska läran. Den förkunnade lära i strid med som en den evangeliska läran skulle dock straffas med böter eller rena fängelse upp till ett år. Den lagen 1860 är givetvis ett viktigt steg vägen till nya

religionsfrihet i Sverige. Det inte längre kriminellt att utträda

var

96Dissenterskatte/eommitténs utlåtande ochförslag 1907 s. 57. 97Svärd, Lydia 1954 Väckelserörelsemas fal/e Andra kammareni 1867-1911. Stockholm: Svenska Missionsförbundets förlag, 201. s.

GÖRAN GUNNER

Svenska kyrkan även själva utträdet kringgärdades före-

ur om av

skrifter. Samtidigt fanns sannolikt bakomliggande syften att

de strikta bestämmelserna kringgärda separatisters och genom

baptisters verksamhet. Baptisterna reagerade negativt den

nya

lagen. Anledningen uppfattade rätten att bilda staten

var att man av

erkända församlingar inskränkning eftersom då

som en man underkastade sig begränsningar sin frihet och verksamhet med

av

risk för påföljande bestraffning. lång och utförlig skrivelse

I en med 4.116 namnunderskrifter till justitieministern den 29 decem-

ber 1862 klargjorde baptisterna sina ståndpunkter. Bland påpekade inskränkningar rätten till kyrkobruk och andaktsutövning

var att endast fick ske inom församlingens kyrka, bönehus eller kyrkogård liksom främmande trosbekännare inte hade inrätta

att rätt att

skolor och undervisningsanstalter.

De främmande trosbekännarna i Våmhus

Den 4 januari 1868 erhöll Våmhus Baptistförsamling inom Mora

rätt till fri religionsutövning i överensstämmelse med 1860 pastorat års dissenterlag. Redan den 30 juni 1865 inlämnas ansökan från

en församlingen att bilda samfundet "Svenska Frikyrkan.99 Det

om är intressant att skrivelsen är undertecknad exakt lika

att se av många kvinnor män, totalt 54. 17 maj 1867 har ansökan be-

som handlats regeringen och avslås med motivering de sökande

av att inte tilldelats de varningar dissenterlagen föreskrev. Efter

tre att

baptisterna till erhålla erforderliga varningar inlämnas

sett att en ny ansökan den 12 december 1867, underskriven 31 kvinnor och

nu av 31 män. Efter underhandskontakter inlämnades skrivelse i

en ny vilken klart ansökan avsåg lokal dissenterförsam-

angavs att nu en

ling, Våmhus Baptistförsamling. Mot domkapitlets inrådan godkände regeringen ansökan. Den dissenterförsamling med

98Baptisternas petition till kungl. Maj:t med anledning 1860-års

av dissenterlag. Återfinns i sin helhet i Nordström, NJ. 1928 Svenska

Baptistsamfundets historia. Del H. B.-M:s Bokförlag, 20-43.

s. 99Nordström 1928 158ff.

s.

ATT SLAKTA ETT FÅR GuosI NAMN

främmande trosbekännare blivit godkänd staten bestod

som av alltså dalmasar och kullor från byarna runt Mora. Därmed

av framstod det också klart med främmande inte menades främling

att utan oliktånkande i religiösa frågor. 1890 ansökte församlingen till konungen att bli befriad från kravet att föra kyrkbok

om alternativt att upplösas. Beslutet innebar att dissenterförsamlingen

upplöstes och övergick till att bli vanlig baptistförsamling.

en

Från 1870 finns befolkningsstatistik redovisar främmande

som

trosförvanter i legaliserade församlingar med kyrkobok-

egen föring. Förutom församlingen i Våmhus med 275 medlemmar

angeszl°°

Mosaiska i Stockholm, Göteborg, Norrköping och

Karlskrona 1.5 74

Därtill främmande trosförvanter skilda

angavs orter som

registrertas i kyrkböcker förda Svenska kyrkans präster. De

av

Främmande kristna trosförvandter

utan angivet trossamfund 440

Mosaiska 262 Mormoner 297

Medan den förra angiven bestod den de

gruppen var noga senare av främmande trosförvanter prästerna kommit i kontakt med i sitt lokala arbete. Som jämförelse kan nämnas att Baptistsamfundets

en

10°Dissenterskattekommitténs utlåtande ocbförslag 1907 s. 59. 101ibid- -

GÖRAN GUNNER

statistik för år 1870 217 församlingar med totalt 8.617 egen noterar medlemmar. Det innebär i sett fördubbling sedan 1860 stort en och ytterligare 10 år framåt i tiden över 19.000 registreravar man de medlemmar Vid 1860-talets slut helt klart den stora var

majoriteten främmande trosbekännare i Sverige baptister

av spridda över hela landet och nyligen anslutit sig till rörelsen. som Ett lagförslag från Lag-Utskottet 1868 föreslog flera reformer

gällande religionsfriheten. Invändningarna i Riksdagsdebatten mot

förslaget målade varningar för de främmande trosbekännarna. En ledamot argumenterade med i Sverige inte vill ha jesuitatt man skolor eller föredrag anabaptister eller i församav mormoner lingarna De främmande trosbekännarna alla avvek från var som den officiella beteckningen "den evangeliska läran, vilket rena

liggande förslag mildrat till den evangeliskt-lutherska. Förespråkarna för utvidgad religionsfrihet argumenterade med ord

som:

Den tid borde likväl förbi, då det kyrkosamfundet kan vara ena förkättra det andra, då det kyrkosamfundet kan tilltro sig att ena inom sig "den allena saliggörande kyrkan, kan säga sig ega som hafva absolut rätt uppfattat den kristna läran. ensamt Dessa bekännare särskilda religionsåsigter känna sig för närvarande kränkta i sina heligaste rättigheter och skola icke känna sig tillfredsställda och belåtna förr, än de erhållit full trosfrihet och rättighet att det sätt, öfverensstämmer med deras åsigter, som

utöfva sin gudstjenst.°5

Jag ber derföre att fästa Eder uppmärksamhet, mine Herrar, derpå, rättigheten komma tillsammans med lika tänkande att att

m Nordström 1928 339. s. 103Herr Säve i Första kammaren den 15 maj 1868. Kammarens förhandlingar 1868, 1V:396. 104Herr Hasselrot i Första kammaren den 15 maj 1868. Kammarens förbandlingar 1868, 1V:3 94. 105Friherre Carl Raab, i Första kammaren den 15 maj 1868. Kammarens förhandlingar 1868, IV:412.

ATI SLAKTA ETT FÅR I GUDS NAMN

och öfva gudstjenst, så ofta de enskilde deraf känna behof, utgör ett villkor för samvetsfriheten äfvensom i viss mån för troslifvet.1°°

Riksdagen beslutade dissenterlag och anhöll

1869 att anta en ny

författning i frågan. En proposition framlades 1873 och

om en ny föranledde 1873 års dissenterlag hade laga kraft ända till 1952

som

års religionslagstiftning.

Religionsfrihetsmöte och Johannes Baptista

Den 20 1868 kallades till "Religionsfrihets-möte i de

mars

Croix salon i Stockholm. Syftet att skapa opinionsyttring

var en

skulle påverka den svenska riksdagen stöd till utvidgad som genom religionsfrihet. En timme innan utsatt mötestid lokalen fylld

var med maximala och tusentals ha försökt

1.300 personer angavs plats Bakom inbjudan stod medlemmar tillhörande "den lutherska kyrkan, den romersk-catholska kyrkan, den reformerta

kyrkan, Baptist-samfundet och den Mosaiska församlingen".°8

Flera talare ställde frågan religionsfrihet fanns i Sverige och

om gav svaret nej. Betraktas däremot talen utifrån det finns gränser för

om

religionsfriheten gick ståndpunkterna i sär. Flera satte gränsen

och till dels muslimerna betecknade gentemot mormonerna muhamedaner utifrån frågan månggifte. Men också andra

om

röster gjorde sig gällande. Den judiske rabbinen Lewysohn menade

att judarna lära funnits i 3000 år kunde begära utvidgad

vars religionsfrihet såväl Catholikerna, hvilka räkna 1800 år, eller

som Turkarne, räkna 1200 år, eller till och med Mormonerna,

som som

06 Herr Björck, i Andra kammaren den 15 maj 1868. Kammarensförbandlingar 1868, IV:502. 107Alm, 1868 Berättelse om Religionsfribets-mötet i de Croix Salon i Stockholm, den 20 Mars 1868. Stockholm: C. Wilh. Hagman. 108Att ledande från de olika sammanhangen stod bakom inbjudan

personer framgår när enskilda nämns vid efternamn: "Alm, Beskow, Broady,

personer Cassel, Drake, Edgren, Elmblad, Eysden, Forssell, Hirsch, Johansson,

van Lewysohn, Liljencrantz, Lund, Moro, Norman, Nyström, Palmqvist, Wennersten och Wiberg". Alm 1868

s.

GÖRAN GUNNER

funnits kanske tiotal.1°9 Det är alltså rabbinen när han ett par som religionsfrihet också inkluderar muslimerna, här betecktalar om nade turkar. Mötet instämde acklamation i att religionsfriheten så genom möjligt bör blifva sanning i landet i öfverensstämsnart som en

melse med 16 § Regeringsformen". Denna paragraf uppfattades

tillförsäkra full religionsfrihet inom den allmänna ordningens och

sedlighetens gränser. Problemet att det grundlagen medgav

var

uppfattades inskränkas andra lagar och förordningar såsom 1860

av

års förordning.

En de tongivande debattörerna vid bland detta möte av annat

baptisten fil. dr Erik Nyström. Under pseudonymen Johannes

var Baptista skrev han 1868 skrift i form fyra brev till lutheranen en av

och teologen Axel. Johannes Baptista uppmanade till diskussion.

Den hade invändningar välkommen med argument som var som vederlade hans ståndpunkter. Därmed blev hela utformningen av boken till ordets frihet och frihet. Ändå en uppmaning samvetets det specifikt religionens frihet han inriktade sig på. Redan var mer i första brevets början definition religionsfrihet: gavs en av

religionsfrihet är rättigheten att uti allt rör religiösa att som ens eller andliga oberoende alla verldsliga eller borgerliga lif vara lagar; eller med andra ord den rättighet hvarje menniska har att uti sin sin bekännelse och sin dyrkan endast följa sin övertro, egen tygelse, förfång några sig kyrkliga eller borgerliga utan vare tvångslagar eller inskränkninganm

Det ideala tillät det religiösa livet och den religiösa var en stat som existera. Här inställer sig två avgörande frågor beroende tron att agerande. tillåter allt religiöst liv, behöver då statens Om staten gränser dras företeelser stick i stäv mot gentemot som synes intentioner och mål Vad händer inte tillåter allt statens om staten

religiöst liv

m9Alm 1868 s. 28. O Baptista, Johannes 1868 Fyra brefom Religionsfri/aet. Stockholm: P

Palmqvists Förlag, s.

ATT SLAKTA ETT FÅR l GUDS NAMN

Slutsatsen blev avseende religiösa meningar och bruk är att människan ansvarig endast inför Gud. Staten skall lämna religionen fri. Sekterna skall verka fritt just därför sanningen uppfattaatt

des bli Baptistas uppmaning och avslutningsord "Det

segrare. var: bästa kan göra till religionens fromma är detta: lemna all staten forskning fri, all öfvertygelse fri, all yttringsrätt fri, all gudsdyrkan fri. Så fortsätter han:

Det samhälle vill taga ifrån mig min religion fruktar jag som mycket mindre än det samhälle fordrar sådan mig. En som en konstitution gör staten religiös, gör mig sjelf oreligiös, försom utsåvidt jag skänker denna konstitution mitt samtycke. l

Den friheten kräver erkännande den andres frihet. egna ett av Kampen om samvetets- och religionens frihet mycket intensiv var kring 1868 både bland religionernas företrädare, bland allmänheten och i Sveriges riksdag. Till dels handlade det definiera vad om att svenskt och vad främmande. Främmande trosbesom var som var kännare, sig de katoliker i Stockholm, anglikaner i Götevare var borg, judar i Karlskrona eller baptister i Våmhus, inte främvar lingar i samhället del det svenska samhället och dess utan en av medborgare. Det skilde dem från svensken i allmänhet som var deras samvetes trosuppfattning. Rätten till och samvetets

religionens frihet.

Skydd för religionsfriheten

En rad internationella överenskommelser behandlar religionsfrihet. Politiskt och moraliskt betydelsefull är den Allmänna förklaringen

de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas

om antagen av generalförsamling den 10 december 1948. Artikel 18 lyder:

Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet byta religion eller och att tro att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin

1 Baptista 1868 s. 75.

GÖRAN GUNNER

religion undervisning, andaktsövningar, gudstjänst eller tro genom och iakttagande religiösa sedvänjor. av

Gudstjänst, andaktsutövning och undervisning har i svensk

en kontext varit lätta definiera. Svårare har det varit med religiösa att sedvanor, uttryck inte kommit in i den svenska ett som

Religionsfrihetslagstiftningen. Enligt redogörelsen för förarbetet

till deklarationen uttrycket religiösa sedvänjor tilltogs

skyndan Agudath Israel World Organization för att speciellt

av

kunna inkludera skäktning. Det innebär att religiöst betingade

handlingar och beteenden via förarbetet kom att inkluderas i deklarationen. Till skillnad från deklarationer är vägledande är ratificerade som konventioner förpliktande för Den Internationella konvenstater.

tionen medborgerliga och politiska rättigheter Förenta

om antogs av Nationernas generalförsamling den 18 december 1966 och trädde i kraft 1976. Artikel 18 utsäger:

Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att bekänna sig till eller antaga religion eller efter val och frihet eller i en tro eget att ensam gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller gudstjänst, iakttagande religiösa sedvänjor, tro genom av andaktsutövning och undervisning.

Ingen må utsättas för tvång, kan inskränka frihet att som ens bekänna sig till eller religion eller efter eget val. antaga en tro Envars frihet utöva sin religion eller måste endast underatt tro kastas sådana inskränkningar, är angivna i lag och är nödsom som vändiga för skydda den allmänna säkerheten, ordningen, hälsoatt

2 Översättning enligt Förenta Nationernas informationskontor för de nordiska länderna i Köpenhamn. Förklaringen i dess helhet finns i Dunér, Bertil 1995 FN och de mänskliga rattigheterna. Stockholm: Juridik 8C 175ff. Samhälle, s. H3 Verdooth, A. 1964 Naissance et significatio dela Déclaration Universelle des Droits de Høomme. Louvain 178ff och Ögren 1994 13. s. s.

ATI SLAKTA ETT FÅR GUDSI NAMN

vården eller sedligheten eller andra personers grundläggande frioch rättigheter.

Konventionsstaterna förpliktar sig att respektera föräldrars och, i förekommande fall, förmyndares frihet tillförsäkra sina barn att den religiösa och moraliska uppfostran, står i överensstämmelsom

se med deras övertygelsem

egen

I den allmänna förklaring åtföljer konventionen förklaras vad som med rätten "utöva" sin religion. Det betonas som menas att att utöva innefattar bred variation handlingar. Vid sidan en av om ceremoniella handlingar kan det innefatta seder iakttagande som av matföreskrifter liksom bära klädedräkter huvudbonader. 5 att som Sverige har att ratificera konventionen förpliktat sig genom att

följa den.°

Svensk lagstiftning

I den svenska regeringformen finns religionsfrihet inskriven bland

grundläggande fri- och rättigheter med förtydligandet "frihet

att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.7

Reiigionsfribetsiagen 1951:680 reglerar religionsfriheten i

Sverige. De fyra första paragraferna har varit oförändrade sedan de utfärdades 1951-10-26.

Om religionsfrihet 1 Envar ä rätt att fritt utöva sin reli ion, såvitt han icke däriger g genom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse.

H4 Översättning enligt den i K. 125 till riksdagen intagna prop. nr 1971 texten. Konventionen i dess helhet finns i Dunér 1995 191ff. s. H5Evans, Malcolm D. 1997 Religioas Liberty ana International Law in Europe. Cambridge University Press, 215. s. H6 För andra konventioner hänvisas till Evans 1997 och Tahzib, Bahiyyih G. 1996 Freedom ofReligion Belief Ensaring Effective International Legal or Protextion. The Hague: Martinus Nijhoff Publ. 117Regeringsformen- 2 kap

GÖRAN GUNNER

2 § Det står fritt för religiös gemenskap deltaga i envar att sammankomst och sammansluta sig med andra.

3 § För offentlig gudstjänst gäller andra hinder än sådana som i allmänhet äro stadgade för sammankomst, till vilken allmänheten har tillträde. 4 § må någon skyldig tillhöra trossamfund. Ãtagandei strid vara denna bestämmelse utan verkan. mot vare Med trossamfund förstås, förutom svenska kyrkan, sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst.

I den svenska lagstiftningen finns religiösa sammankomster och gudstjänster nämnda. Däremot saknas exempelvis hänvisning till

religiös sedvänja och därmed religiösa handlingar och beteenden utanför det direkta sammankomst/gudstjänstrummet.

Regionalt för Europa kom 1950 Europeiska konventionen

angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

EKMR. Sverige ratificerade konventionen i januari

fribeterna

1952. Efter Sveriges inträde i EU upptog riksdagen EKMR som svensk lag med giltighet från 1 januari 1995. Artikel 9 lyder:

Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet byta religion eller att och frihet eller i gemenskap med andra, offentligt tro att ensam eller enskilt, utöva sin religion eller gudstjänst, undertro genom visning, andaktsövningar och iakttagande religiösa sedvänjor. av Envars frihet utöva sin religion eller må endast underatt tro kastas sådana inskränkningar, äro angivna i lag och är som som nödvändiga demokratiskt samhälle med hänsyn till den alli ett männa säkerheten, upprätthållandet allmän ordning, skyddandet av hälsa eller moral eller andra fri- och rättigheter. av av personers

H8 Originaltext till konventionen finns i Sveriges överenskommelser med främmande makt. 1925 35. Denna text finns i Danelius, H. 1993 s. Mänskliga rättigheter. Stockholm 3:e upplaga.

ATT SLAKTA ETF FÅR Guns| NAMN

Betydelsen den Europeiska konventionen angående skydd för

av

de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

återkommer nedan.

Djurskydd kontra religionsfrihet

Slaktfrågan har sedan 1937 i huvudsak behandlats djur-

som en

skyddsfråga utan att egentligen prövas religionsfrihetens

ur perspektiv. Genom motioner i riksdagen och debatt i media har detta ifrågasatts. Det svenska förbudet judisk och muslimsk

mot slakt föranledde dåvarande Ombudsmannen etnisk diskri-

mot minering DO Peter Nobel regeringen tillsätta

att uppmana att en

utredning för att undersöka förutsättningarna för förändring

en av

djurskyddslagen. Regeringen den 20 juni 1991 Jordbruks-

gav verket uppdraget att bedöma vägande skäl finns för dispens

om

från lagen.

Jordbruksverkets rapport

Utredningen Sla/et obedövøzde djur publicerades 19923 Rappor-

av ten består drygt fem sidor och bilagor. Den första bi-

av text tre lagan utgör sammanfattning litteraturstudie, den andra

en av en av

minnesanteckningar från studieresa till England och den tredje

en

videofilm. Litteraturstudien utgörs i uteslutande av en stort sett av artiklar veterinärtidskrifter och veterinärmedicinska

ur rapporter. Det innebär att det perspektiv valts också vad det gäller de

som religiösa aspekterna kosher- och halalslakt har utelämnat såväl

religionernas egna röster synpunkter vilka närmar sig frågan

som

utifrån exempelvis religionsfrihetsaspekter. Detta vägval visar sig

också att den Jordbruksverket arbets-

genom av sammansatta gruppen inte inkluderade sig juridisk, filosofisk eller teologisk

vare

H9 Brev till chefen förJordbruksdepartementet, statsrådet Hellström

Mats 1991-05-03. 120Sia/et obedöwzde djur 1992 Rapport 1992:37. Jordbruksverket.

av

GÖRAN GUNNEH

kompetens Jerzy Einhorn såg denna brist motionerade i som

riksdagen under pågående utredning med hemställan riks-

en att

dagen hos regeringen begär utredningen kompletteras med

att sakkunniga företrädare för muslimskt och judiskt samfundf"

jordbruksutskottet det är "självklarhet i

menar att en att man denna översyn samråder med företrädare för berörda religioner och detta tillgodoses särskilt uttalande från riksdagens att utan sida

Utredningens uppdrag redovisa möjligheterna att

var att tillämpa slaktmetod innebär bedövning sker först efter en som att skäktsnittet har lagts och dels är förenlig med de krav att som som bör ställas från djurskyddssynpunkt och dels kan accepteras från

judisk och muslimsk religiös synpunkt. Svaret från utredningen

dispens bör medges.

blev att

Utredningens bedömning

I sin bedömning hänvisar utredningen i sammanfattning till två

en skäl för dispens bör för bedövning efter skäktsnittet. att ges Detta också i sett under rubriken "Arbetsgruppens upprepas stort Det första skälet inte ändra djurskydds-

ställningstagande. att

lagens bestämmelse är:

Den emotionella och ångest djuren sannolikt erfar stress som

under den för skäktning nödvändiga infängslingen och fixeringen

huvudet, under själva snittet strider denna bestämmelav samt mot Att medge dispens i tid då strävandena att humanisera våra se. en slaktmetoder främst koncentreras skydda djuren från att

m Arbetsgruppen bestod professor Bengt Andersson, Sveriges lantbruksav universitet, docent Anders Forslid, Köttforskningsinstitutet, professor Kerstin Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet och veterinärrådet Jan Olof Rönnegård, Statens jordbruksverk också sammankallande. som var m Olika religioners behov särskilda matvanor, Motion till riksdagen av 1991/ 92: 021 Jerzy Einhorn kds. 123jordbmksutskottets betänkande I 991/ 92: O U1

ATT SLAKTA ETT FÅR GUDSI NAMN

transport- och fixeringsstress före bedövningen från djurvore

skyddssynpunkt tillbaka

att ta ett stort steg

Det andra skälet därtill vägande bygger som anges vara tungt att allt kött vid kosherslakt inte är tillåten föda enligt judisk ortodox

tro. Utredningen konstaterar:

Detta kött skulle komma saluföras den öppna marknaden. att Det skulle innebära många de människor, etiska skäl att av som av motsätter sig religiös slakt, skulle komma äta skäktat kött, att oinformerade och sin övertygelse om ursprunget mot

Det första skälet beskrivs med två skulle medföra moment som stress för djuret, dels infängslingen och dels snittillfället. Utifrån

avblodning i relation till när medvetslöshet infaller dras däremot

inga slutsatser i sammanfattning. När det gäller inrapportens fängslingen beskrivs den muslimska slakten i inte alls stort sett utan det konstateras enbart kraven är mindre rigorösa. Den att

infängslingsmetod som utförligast beskrivs är den s.k. Weinberg

pen, varvid det konstateras påtagliga tecken emotionell att stress visas. Denna metod förbjöds i England, vilket också rapporten redovisar, före arbetsgruppens studiebesök. Metoden som aldrig används muslimer och är förbjuden i England utgör av som ändå bedömningsmall för utredningen. En olika alternativa en av infängslingsmetoder, den s.k. Cincinnati beskrivs och bedöms pen, utifrån den förbjudna metoden. Det andra i momentet som sammanfattningen innefatta emotionell och ångest skulle anges stress själva snittläggningen. I i övrigt konstateras dock vara rapporten

att enstämmiga bedömningar visar att korrekt snittläggning inte är

påtagligt smärtsam. När sedan konstaterar riskerna för man att avsevärd smärta är större i muslimsk slakt så bygger det antagandet att kniven skulle dålig. I stället för hävda nödvara att

vändigheten och krav rätta verktyg för snittläggningen får

av man det till att handla avsevärd smärta. Om konstateom man nu rar att rätt utförd och med rätta verktyg så är halssnittet inte plåg-

24 Slakt av obedövade djur 1992 s. 5 Ibid.

GÖRAN GUNNER

samt så är utredningens slutledning anmärkningsvärd. Angående

det andra skälet redovisas aldrig i utredningen vad detta antagande

grundar sig på. Ett anmärkningsvärt förhållande uppdraget

år att trots att gavs 1 juni 1991 och arbetsgruppen tillsattes 27 1992 så kallades

mars berörda trossamfund till Sammanträffande först den 7 december 1992. Då hade bara några veckor inklusive julhelg sig

man en innan allt skulle klart och utredningen lägga fram sitt betän-

vara kande före den 1 januari 1993. Enligt utredningen infann sig inga företrädare från sig "de judiska eller islamiska trossamfun-

vare den. Det visar sig från muslimskt håll hade utredningen in-

att bjudit Svenska Islamiska Förbundet lett Ahmed Rahmi från

av Radio Islam intet sätt kan betraktas representativ för

som som

Sveriges muslimer. Judiska församlingarnas i Sverige Centralråd

säger i sitt remissvar att inbjudan aldrig kom dem till handaf" Eftersom uppdraget dels utreda förenlighet med djur-

var att skyddssynpunkter och dels vad är accepterat judisk och

som ur muslimsk synpunkt är det ytterst anmärkningsvärt med hante-

frågan. Halva uppdraget fullgjordes näppeligen.

ringen av

Kritiken mot rapporten

Bland de remissvar inkom ska här nämnas några. Mycket stark

som kritik utredningen riktades från Ombudsmannen etnisk

mot mot diskriminering, Frank Orten" Övergripande menade han att

rapporten inte ett tillräckligt underlag för ett ställningstagan-

var de till den fråga verket fått i uppdrag att undersöka". Jämförelse med normalt tillämpade slaktmetoder i Sverige saknas liksom

intresseavvägningen mellan onödigt obehag och lidande ställda

religiösa intressen. Vidare kritiserades andra sätt för inmot att fängsling och huvudfixering inte studerats och inte heller hade

126Karlsson, Pia 8CIngvar Svanberg red 1997 Religionsfrihet i Sverige. Om möjligheten att leva troende. Lund: Studentlitteratur, 82.

som s. m Remiss 1993-01-15. Judiska Församlingarnas i Sverige Centralråd. 1 Remissyttrande 1993-04-30. Dnr 30-93.

ATr SLAKTA ETT FÅR GUDSI NAMN

möjligheten olika reglering för olika djurarter bedömts. Rappor-

av

uppfattning att muslimsk slakt kan föregås bedövning

tens av betecknas för löst grundad och till och med felaktig. DO

som avslutar med summering:

en

Sammanfattningsvis frågan möjligheterna till

anser jag att om

judisk och muslimsk slakt i Sverige snarast bör bli föremål för

ytterligare och ingående belysning.

mer

Remissvar från judiskt och muslimskt håll kritiserar starkt hur religionernas företrädare behandlats utredningen. Också Jerzy

av Einhorn kritiserar i motion återigen att det till utredningen inte

en knutits sakkunniga företrädare företräder berörda

som

religionenm

Sveriges riksdag och regering

Den svenska lagstiftningen reglerar kosher- och halalslakt har

som alltså upplevts otillfredsställande företrädare för berörda religio-

av

Parlamentariker har under hela 1990-talet olika i ner. sätt agerat frågan. Argumenten i motioner och debatter är

som presenteras både för och rätten till kosher- och halalslakt. Ett motio-

emot par

i mängden produceras är måhända försumbara. För ner av text som de fromt religiösa direkt berörs kan de däremot ut-

som ses som tryck endera för farhågor att allt ska bli värre eller hopp

om om en

lösning vardagssituationen. Lars Leijonborg och Kerstin Ekman

fp skrev i motion att många experter studerat frågan"

en som

att kosherslakt är mindre plågsamt än när djur slaktas med menar bedövningm Motionen nämner dock aldrig vilka dessa många experter är. Vidare hänvisar motionen till rapport gjord

en av veterinärrådet Erik Skoglund. Motionärerna kan inte acceptera

Skoglunds rapport eftersom det är ett dåligt beslutsunderlag och

129"För religionsutövning nödvändiga matvaror", Motion till riksdagen I993/94:05O2. Jerzy Einhorn kds. 13°"Kosherslakt, Motion till riksdagen I 989/ 9O:05 I Lars Leijonborg och Kerstin Ekman.

GÖRAN GUNNER

inte kan detta i första hand är djurskyddsatt man acceptera att en

fråga. Motionen i förslag till dispens från

mynnar ut ett att genom lagen tillåta kosherslakt.

Flera riksdagsmotioner 1992/93 Jordbruksverkets

tar upp

Så gör Gudrun Norberg och Isa Halvarsson fp rapport. genom

kort delvis slarvig resumé rapporten. De upprepar texten men av

avsnitt från skärper själva till bedömningen

rapporten men genom

exempelvis byta 0rd stress mot "skräck vilket införs i att ut som

beskrivningen djurens upplevelse slakten. Slutsatsen innan

av av hemställan fortsatt förbud mot rituell slakt, s.k. skäktning

om står motionsförfattarna själva för:

Invandrare i Sverige, med religion kräver avvikelser från

som svensk lag och svenska traditioner och synsätt, bör inte dis-

ges

innebär misshandel människor, typ omskärelse och penser som av könsstympning, djurplågeri. Den bosatt sig i Sverige

samt som skall avkrävas att följa svensk lagd

Efter i brödtexten till motionen nära anknutit till Jordbruks-

att verkets övergår slutsatsen till dra helt faktorer i

rapport att nya bilden. Meningen är tydligt jämföra slakt med människomiss-

att handel och djurplågeri under sken invandrares religioner

av att kräver detta. Detta måste försök smutskastf och

ses som att förtala dessa trosbekännare. Slakt i enlighet med religionens krav associeras med företeelser ingen religion accepterar: köns-

som

stympning och djurplågeri. Utan själva tänka det gör motio-

att

närerna frågan till spörsmål religionsfrihet. Självfallet får l

ett om inte religioners krav sina efterföljare avvika från svensk lag v

men när invandrares religioner inte heller får avvika från svenska tradi-

tioner och synsätt är frågan vad blir kvar religionsfriheten.

som av Om svensk tradition och måttstocken blir religionsfri- pi

synsätt är hetens räckvidd problematisk.

Lars Moquist m.fl., Ny Demokrati, använder i sin motion

en mening motionärerna betecknad Jordbruksverkets slutsats:

av som

Tvångsfixeringen såväl nötboskap får och lamm, vilken

av som

m "Rituell slakt, Motion till riksdagen I992/93:0520. Gudrun Norberg och Isa Halvarsson fp.

ATI SLAKTA ETT FÅR GUDS| NAMN

innebär att åtminstone nötboskapen sitter fast i ett skuvstäd,

som

skiljer sig radikalt från svensk uppfattning hanteringen djur

om av vid slakt för Visa många svenska veterinärer

att att anser att djuret förorsakas onödigt lidande. Det nydemokraterna hänvisar

till Jordbruksverkets slutsats är dock inte alls arbetsgruppens

som ställningstagande utan slutsatsen i bilaga 2 utgör minnes-

som anteckningar från studieresa till England. I motionen hem-

en

ställer Lars Moquist all skäktning förbjuds och dispen-

om att att

tillåter slakt fjäderfä upphävs.

sen som av

Håkan Holmberg och Lotta Edholm fp är missnöjda med

utredningen från "Jordbruksverkets djurhälsoenhet och

menar att expertutlåtanden liksom från svenska slakterier gör det

rapporter

traditionell judisk och muslimsk slakt verkligen svårt att tro att skulle mindre lämplig metod". De saknar också belys-

vara en en

ning religionsfriheten. Deras hemställan i

av mynnar ut en anmo-

dan förnyad utredning möjligheten bevilja dispens

om en av att för s.k. koscherslakt i Sverige

Eftersom frågan behandlats ijordbruksutskottet innebär det i

praktiken och i enlighet med utskottets principbeslut för planering

motionsärenden många olikartade frågeställningar buntas av att ihop till hemställan att riksdagen avslår aktuella motioner. I

en betänkandet från 1992/93 förs de tre motionerna skäktning

om

med totalt 37 yrkanden bland annat pälsdjursuppföd-

samman om

ning, rabiesvaccinering, karantänbestämmelser för draghundar, saxfångst och katastrofplan för bisamhällen besvarade sjuk-

av domar. Detta innebär frågan trosbekännares rätt till slakt

att om

enligt religionens påbud hamnat med renodlade frågor

samman om djurskydd. Medvetet eller omedvetet kommer därmed slakten

att

32 Skäktning", Motion till riksdagen 1992/93:05O3. Lars Moquist m.fl. nyd. Året därpå återkommer Lars Moquist och Christer Windén nyd med

i stort likalydande motion: Rituell slakt Motion till riksdagen en I993/94:050I. m Slakt obedövade djur 1992 37.

av s. 134 "K0sherslakt, Motion till riksdagen I992/93:05I9. Håkan Holmberg och Lotta Edholm fp. 135jordbrnksutskottets betänkande I 992/ 93: O U I

GÖRAN GUNNER

jämställas med allehanda plågsamma företeelser i människans

behandling djur. Däremot kommer frågan långt från det den

av

egentligen handlar religionsfrihetens villkor och gränser i

om -

Sverige kontra djurskydd.

Jerzy Einhorn kds utgår året därpå i motion från det

en faktum att Sverige inte längre är ett homogent land vad gäller be-

folkningens religion. Han skriver bland annat följande innan han hemställer att möjliggöra skäktning enligt muslimsk och judisk

om

religion samt slopa importavgifter matvaror nödvändiga för religionsutövning.

Enligt grundlagen skall i landet råda religionsfrihet. följd

Som en av

detta bör överväga fortsatta åtgärder kan underlätta

man som ut-

övning andra än den kristna religionen. Detta gäller för när-

av

varande kanske särskilt vissa krav ställs vissa

gemensamma som matvaror enligt föreskrifter i de muslimska och judiska religionerna.l36

Hans argument kring importavgifterna går ut att det är själv-

klart oblater skall befriade från importavgifter eftersom

att vara kristendom är Sveriges religion. På sätt oblaterna är

samma som

befriade från importavgifter borde exempelvis judiskt påskbröd,

matzot, och koshermat slippa avgiften. Motionen avslås.

Riksdagsledamöterna Mariann Ytterberg, Berit Löfstedt och

Juan Fonseca s tar i en motion 1994/95 sin utgångspunkt i ett

Sverige präglat kulturell, ideologisk och religiös pluralism vilket

av de skall medföra att staten tydligt markerar sitt accepteran-

menar

de religion värdegrund och värdegemenskap för med-

av som

borgarna. Jordbruksverkets utredning Ski/et utan bedövning får åter skarp kritik och önskar att religionsfriheten övergripande

man skall fastslås för vårt moderna samhälle. Motionen avslutas med:

Vi skulle lagstiftning konstitutionellt skydd

gärna se en som ger

för religionsutövning, inom för modernt och

ramen ett

demokratiskt samhälle. Där skulle religionens plats i samhället

136"För religionsutövning nödvändiga matvaror", Motion till riksdagen I993/94:o502. Jerzy Einhorn kds.

ATT SLAKTA ETr FÅR Guns| NAMN

skyddas. Samtidigt kunde där markera vad modernt,

man ett demokratiskt och jämlikt samhälle vill uttrycka visavi religionen. En del principiella frågor helgfrid, slakt- och kosttraditioner

som och liknande skulle där kunna rättsligt stöd och skydd.

HEMSTÄLLAN

Med hänvisning anförda hemställs

till det ovan

att riksdagen sin mening regeringen tillkänna vad i

som ger motionen anförts gällande behovet och eventuell utformning

av av

religionsfrihetslag.

en ny

Intressant här frågan slakt har lagts över till över-

är att om en

gripande fråga religionsfrihet. Det är inte längre Jordbruks-

om verket behandlar frågan Konstitutionsutskottet. Därmed

som utan

inrangeras behandlingen skäktning under rubriken Fri- och

av

rättigheter. Förutsättningen är att nuvarande religionsfrihets-

lagstiftning behöver över och utformas till religionsfri-

ses en ny

hetslag. Motiveringen kopplar religionsutövning med

samman demokrati och modernt samhälle.

ett

Konstitutionsutskottet betänkande använder sig rubriken

av

"djurskydd" för behandla slaktfrågan. Efter genomgång

att en av

befintlig djurlagstiftning, redogörelse för Jordbruksverkets

en

och kritiken i remissbehandlingen så hemställs att rapport om motionen ska avslås. Samtidigt konstateras att beredningen inom

Jordbruksdepartementet inte är avslutad Intressant parlamentarikernas språkbruk redan i be-

är att

nämningen sina motioner avslöjar inställningen i frågan.

av Motståndare till skäktning talar rituell slakt medan före-

om

språkare använder religionernas terminologi. Förespråkarna för

rätten till skäktning sätter religionsfrihet i centrum medan mot-

ståndarna djurskydd.

talar om

137En religionsfrihetslag, Motion till riksdagen I994/95:K220. Mariann Ytterberg s, Berit Löfstedt s och Juan Fonseca 138Betänkande 1996/97:KUI14 Fri- och rättigheter.

GÖRAN GUNNER

Stress och lidande för djur

Det är viktigt att först påpeka att all slakt, den är kon-

oavsett om ventionell eller utförd enligt religiösa föreskrifter, inkluderar moment stress och lidande för djuret ifråga. Den Varelsen

av arma mister livet. Behandlingen djuret före slakttillfället, infängs-

av

lingen behovet fasthållande vid slaktögonblicket och själva

av dödsögonblicket tre moment särskild vikt beakta

synes vara av att när det gäller stress och lidande för djuret. Här ska perioden omedelbart före slakttillfället med djurhållningen, köttkvalité och produktionseffektivitet inte beröras utan det lidande och den stress djuret kan utsättas för direkt i samband med slakten. Så länge slakt tillåts kommer förmodligen frågan rätt behandling

om

djuret att pågå. Följande ska uppmaning till

av ses som en svenska beslutsfattare att nytt utreda kosher- och halalslakt och att göra det i allsidig jämförelse med konventionell svensk slakt.

en

Problemet för all slakt djur är hur djuret kan fås

av stora att samarbeta. I den konventionella slakten med bedövning djuret

av

måste fri tillgång till djurets huvud för den avgörande

man att ge bedövningen. För kosher- och halalslakt behövs den fria tillgången till djurets hals. Frågan är hur exempelvis kan hållas

en stor oxe fast så att snittet kan göras samtidigt personal skyddas och

som

utan att djuret stressas i högre grad än inför proceduren kring be-

dövning vid konventionell slakt. När därefter slutsatser denna

av

infängsling överförs till får blir I de bedömningar

steget stort. som gjorts mot kosher- och halalslakt i den svenska debatten har

uppenbarligen infängslingen av nötkreatur utgjort grundmall. För

fåren behövs inget mekaniskt fasthållande liksom vid bedöv-

utan ning kan det ske manuellt. Från inhägnaden utomhus förs liten

en

får i slaktlokalen. Två fåren och lägger grupp personer tar ett av

det bänk varefter slaktaren snabbt lägger snittet. Huruupp en vida fåret känner i denna situation än vid infångas för

mer stress att bedövning eller till klippning är inte lätt att bedöma. De övriga

Bg SeAdvances in animal welfarescience 1985 Boston: Martinus Nijhoff och Code ofRecommendationsand Minimum Standards for the Welfare Animals at the Time ofSlaug/øter at Licensed and Approved Premises 1984 Wellington: Animal Welfare Advisory Committee.

ATT SLAKTA ETTFÅR GUDSI NAMN

fåren helt omedvetna vad hänt och väntar till

synes om som synes

lugnt sin i detta subjektiva iakttagande slakt vid ett

tur av israeliskt slakthus.

Så till lidandet i själva dödsögonblicket. För olika djur tar det olika lång tid blöda till döds. I koventionell slakt ska djuret

att vara bedövat ända tills det förblött och dött brist till hjärnan.

av syre Vid kosher- och traditionell halalslakt år djuret inte bedövat och frågan är djuret känner själva snittet, hur lång tid det tar att

om förblöda och detta orsakar lidande eller inte. Mycket diskus-

om av sionen har fokuserats till den tid det tar att förblöda. Handlar det

10-20 sekunder eller är det längre tid och går det att påvisa om en

djuret lider under denna period. Olika forskare har kommit att fram till skilda resultat.° Hjärnforskaren professor David Ingvar

skäktning slaktdjur givetvis svin enligt judisk och

menar att av muslimsk ritual innebär snabbt skär halsartärerna

att man av djuret, vilket leder till förblödning under någon minut. Vid detta förfarande kan inte med säkerhet hävda att smärtupplevelser

man hos slaktdjuret helt kan undvikas. Snabbheten i förfarandet torde dock minska tiden för ett smärtupplevandem

Företrädare för både kosher- och halalslakt denna

menar att metod är den förorsakar minst lidande och för djuren.

som stress

Därför upplevs det grundläggande påbudet inte förorsaka

att någon levande varelse något onödigt lidande uppfyllt. Den svenska lagstiftningen har å sin sida tydliga krav för vad human

satt upp en behandling djur vid slakt innefattar. Här finns två in-

av steg som

kluderar bedömningar och värderingar. Först gäller lidande för

om djuren fastställt eller inte. Även det kunde visst

är om antas att ett lidande förekommer mätbart större vid slakt-

genom att vara en metod jämfört med så skulle inte automatiskt

en annan nästa steg innebära nej till kosher- och halalslakt. Om djurens lidande skulle

bevisat förnimbart större i jämförelse med lands behandvara ett ling djur i samband med konventionell slakt så återstår ändå att

av föra ett steg vidare. Bedömningen handlar då var

resonemanget om

40 Stnnning ofanimalsfor slømg/øter1983 Boston: Martinus Nijhoff. m Ingvar, David 1992 "Grisen har själsliv i Svenska Dagbladet och

ett Djurens Rätt nr

GÖRAN GUNNER

gränsen går för religionsfriheten. Denna kan fortfarande bedömas

viktigare och grundläggande karaktär allmänt

vara av mer än ett intresse skydd visst lidande för djur så länge slakt över

av mot ett huvud tillåts. Det handlar inte enbart lösa lidande-

taget om att frågan i samband med slaktmetod också till basen för

utan att se fromma människors rätt till utövning sin religion.

av

Tecken på en ny hållning

Betänkandet från Konstitutionsutskottet 1996/97 föranledde

en

interpellation vad avsikten med beredningen är och för-

om om

ändringar angående skäktning kommer att föreslås I debatten

Miljöpartiets företrädare hon utgår från det enbart är anger att att

djurskyddsfråga medan jordbruksminister Annika Åhnberg

en s hävdar frågan har flera dimensioner I sitt slutanförande

att anger

jordbruksministern diskussionen måste fortgå möjligheter

att om

utveckla slaktmetoder kan förenas med möjligheterna att att som

utöva andra religioner".4

Den 14 maj 1998 fattade regeringen ett beslut att ett

om ge

uppdrag till Jordbruksverket religiösa slaktmetoder.

om

Regeringen har i dag beslutat att Statens Jordbruksverk årligen ska

göra utvärdering olika religiösa slaktmetoder i syfte att finna

en av

religiösa slaktmetoder inte strider svenska bestämmelser

som mot

skydd djur vid slakt kan godkännas dem vars

om av men som av

religiösa övertygelse bl.a. innebär tillämpning religiös slakt. Vid

av utvärderingen skall Jordbruksverket beakta nationell och internationell forskning området

142Interpellation 1996/971238. Gudrun Lindvall mp. 143Riksdagen: Protokoll I996/97:87, Anförande 164-171. 144Riksdagen: Protokoll l996/97s87. Anförande 171. jordbruksminister Annika Åhnberg s. 145Uppdrag till Jordbruksverket religiösa slaktmetoder. Jordbruks-

om departementet. Pressmeddelande 1998-05-14.

5 SOU1999:9

ATT SLAKTA ETI FÅR I Guns NAMN

Den stora muslimska högtiden Eid al-Adha liksom avslutningen

fastan är glädjens dagar med festmåltid för familj och

stor vänner. Givetvis firas dessa högtider också Sveriges muslimer.

av Inom Europeiska unionen för givet hundratusentals

tas att muslimer vid Eid al-Adha slaktar får i överensstämmelse med halalföreskrifterna. veterinärkommittén har

Den permanenta noterat att Kommissionen ställt frågor kring den muslimska högtiden och djurslakt. Det år inte ifrågasättande handlar

ett utan om medlemsstaternas beredskap att klara dagen. Slakten sker inte bara i slakthus utan också utanför eftersom kapaciteten denna dag inte år tillräcklig i befintliga slakthus. Medlemsstaterna avkrävdes i juni

hur löst problemet med otillräckliga för

1998 svar om man resurser att tillgodose den religiösa festens behov och vilka rekommenda-

tioner för att tillgodose rimlig balans mellan religions-

man ger en frihet, skydd för allmän hälsa och djurskydd. direktiv

I ett om djurskydd från Europeiska unionens råd finns föreskrift

en om bedövning före slakt också undantag beträffande djur

men som slaktas i samband med religiösa ceremonier" Den 6-7/ 10 1998 meddelades att Kommissionen återupprepat frågorna eftersom

bara fått från några medlemsstater. Det innebär man svar att Sverige medlem i Europeiska unionen måste finna

som svar frågan medvetet relaterar till den religiösa pluralismen.

som

Demokrati och religionsfrihet

"Rätten till olikhet måste grundläggande i enhetskultur

vara en

Väg i pluralism och religiös mångfald. Detta har också varit

en

grundbult i mänskliga rättigheter där minoriteter, marginaliserade

och oliktänkande garanteras skydd. En nivå är accepterandet och

toleransen. En i respekt mångfalden något

annan är att se som

146Short Report the Standing Veterinnry Committee held in Brussels 23-

on 24 f me 1998. 47 93/119/EEG. 148Short Report the Standing Veterinary Committee held in Brussels 06-

on 07 October 1998.

GÖRAN GUNNER

positivt kan berika också delar majoritetens liv. Alla

som av människors lika värde bygger tanken att alla är värda

samma

respekt. Minoriteter, sig etniska, språkliga eller religiösa, har

vare för sina medlemmars skull rätten känna sig skyddade

att gentemot

och andra medborgare när sådana behov finns. Muslimers staten erfarenhet från skilda håll i Sverige är inte goda, inte det

ens av

självklara att bygga moské gudstjänstlokal. Denna själv-

en - en

klarhet i religionsfriheten möjliggör religionsutövning i

som dagens samhälle den svenska demokratins räckvidd.

testar

Demokratins grund

De formella grunderna för demokratin brukar till dels all-

anges männa val med lika rösträtt och dels upprätthållandet de grund-

av

läggande fri- och rättigheterna. Sedan 1974 har rättighetskatalog

en

infogats i regeringsformen. Hit hör de så kallade positiva opinions-

friheterna yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-,

som

förenings- och religionsfrihet. Innebörden är givetvis att statens och medborgarnas respekt för alla människors grundläggande frioch rättigheter är viktig aspekt demokratin. Om hänsyn tas

en av till både demokratins form och innehåll så behöver majoritets-

principen samtidigt ta hänsyn till hur olika behov och

gruppers intressen tillgodoses. Internationellt har länge idéhistorisk

en debatt pågått relationen mellan individens rättigheter och

om majoritetsstyre, liksom skyddar individens eller minori-

vem som tetens rättigheter gentemot demokratiskt vald lagstiftaredlg

en

Religionsfriheten är därmed dessa rättigheter värden

en av - - som skall garanteras.

Näppeligen kan den relationen mellan och religion

nya stat som blir följden förändringarna i relationen mellan och

av staten

Svenska kyrkan år 2000 ett totalt fullföljande religions-

ses som av

frihetens principer. Kritiska är särlagstiftningen för

moment Svenska kyrkan i stället för lag alla trossamfund

gemensam om

149Nergelius, joakim 1996 Konstitutionellt rättighetsskydd. Svensk rätt i ett

komparativ perspektiv. Stockholm: Fritzes.

ATT SLAKTA ETT FÅR GUDSI NAMN

liksom föreskrift statschefens och tronarvingarnas religion

om

Här skall perspektiv läggas religionsfriheten utifrån först

ett att ställa frågan vad religion innebär. Detta mot bakgrund att

om av det i förarbeten till den svenska Religionsfrihetslagen inte gjorts

några försök att definiera sig religion eller religionsutövning.

vare

Vad är religion

Att definition religion är inte lätt. Allmänt kan sägas att

ge en av religion är människans förhållande till högre makt er, guds tro,

gudsdyrkan; gudalära; tr0slära. studerar religion

Många som

det fenomen betecknas religion är så varierat och menar att som komplext det inte går fånga allmän definition. Man

att att en väljer då studera eller några dylika fenomen och hävdar att

att ett varje definition är selektiv och kan rättfärdigas endast utifrån det syfte till vilket definitionen används. Ändå definitioner.

ges Franklin I Gamwell säger i sin studie betydelsen religions-

om av frihet:

Jag vill föreslå religion är den primära formen kultur i be-

att av

tydelsen människor uttryckligen frågar och besvarar det jag vill

att

benämna de grundläggande frågornam

På första nivå har religionen upplevelsefunktion där den

en en

kopplas till den individuella personliga upplevelsen relation,

av en ofta definierad utifrån det gudomliga. Detta syftar rätten att

rätt förmodligen ingen kan ifrån någon eftersom tro, en som ta

detta är den personliga övertygelsen. En inre aspekt religions-

av frihet upplevs garanterad Gud. Rätten finns givetvis

som av att tro försvarad i internationella och svenska dokument religionsfri-

om het. det hela här så uttrycks religion där

Men stannar en syn

150Göransson, Åke 1998 "Och aldrig skiljas de åt" i Tro G Liv 4-5.

nr. m Bonniers Multimedia Lexikon 1996 Uppslagsord "religion". 152Franklin I Gamwell 1995 The Meaning ofReligious Freedom. Modern Politics and the Democratic Resolution. New York: State University of New York Press, s. 15.

GÖRAN GUNNER

religion inte har något med samhälle, politik, ekonomi etc. i övrigt

göra tenderar bli privatiserad. I Sverige har religion

att utan att gjorts så privat och individualiserad varje människa kan tänkas att

ha religion, i bland betecknad privatreligiositet. Detta är en

en egen tankens och frihet väl stämmer med svensk samvetets som

religionsfrihetslagstiftning där rätten till individens religion

egen liksom rätten inte ha religion sätts i förgrunden. Därmed blir att religion i huvudsak idéer och trosföreställningar hos individen. Här skulle det förmodligen och konstatera att detta är att stanna en

långtgående och grundläggande rättighet. Denna avgränsning av

individens fri- och rättigheter är dock inte tillräcklig då det i åtminstone de så kallade världsreligionerna finns moment som förväntas beröra än individ och utformas till kollektiva mer en handlingsmönster. Det klassiska kristna uttrycket för detta är Jesu

ord: där två eller tre är samlade i mitt namn. Svårare precisera är religion när det handlar de foratt om yttre De flesta religioner skulle hävda den inre trosövermerna. att

tygelsen först fullbordas när den religionsutövningen kom-

yttre till. Religion måste omsättas i praktiken och handlar inte mer tro

enbart tankar handling i form exempelvis gudstjänster,

om utan av riter och undervisning. Det är oftast inkluderat än person i mer en aktiviteten och samhörighetsmoment tillkommer. Detta är inte ett

rättigheter för viss handlingar individer

en grupp utan snarare som tillsammans utför i avsikt fullfölja det de del att menar vara en av deras religiösa liv. Man har förutom fasta tanke- och idéatt ta världen också inkluderat manifestationer i vissa bestämda som situationer kan höras och luktas flera samtidigt. Också detta ses, av

har den svenska lagstiftningen i viss utsträckning förutsett ligga

inom lagens tala rätten att samlas till ram genom att om

sammankomst för religiös gemenskap och till gudstjänst så länge

det inte stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargel-

se".53 I praktiken skydd för gudstjänster och samlingar i lokaler

ett för gudstjänst och gudstillbedjan. Utanför lokalerna ljuder

kyrkklockornas klang varje söndag Också det får ingå i

morgon.

det för religionsutövningen självklara det är ingalunda själv-

men

153Religionsfrihetslagen 1951:680, 1-4§§.

ATT SLAKTA ETT FÅR GUDSI NAMN

klart med böneutropen från moskéns minaret förutsatt de att först får byggas. Vidare handlar religion de läromässiga formuleringar i form om av dogmatik, trosbekännelse och lärosatser sig praktiska som tar

uttryck. Det är här avgränsningen sker tala

av gruppen genom att vilka tillhör vilka är utvalda så vill. om som en grupp, som om man Det avgränsat samtidigt andra och oftast kombineras detta mot

med anspråk sanningen. På den här punkten hantera

måste man att inte alla människor tycker lika, handlar lika Ibland osv. syns dessa praktiska uttryck påbud klädsel, levnadssätt och genom om mattraditioner för den fromme blir heliga handlingar helt som avgörande för den identiteten. Ofta får kraven inneegna att fattas i religiös sfär ha prioritet över andra mänskliga aktiviteter. en Det religiösa livet levs i gemenskap med anspråk täcka in en att livet i dess helhet. För religionsutövare i den situationen finns en

ingen aspekt livet inte inkluderas i religionen.

av som

I ett pluralistiskt samhälle möts skilda religionsutövare och den vill frihet från religion. Avgörande är hur långt religio-

som att se

respektive samhället är redo för förverkliga

nerna att att

religionsfrihet och mänskliga rättigheter. Det är här mobiliseringen

för demokrati och mänskliga rättigheter Det finns äger rum. givetvis gräns för religionsfriheten och vad den innefattar. en Allt kommer inte tillåtas eftersom det strider andra att mot grundläggande fri- och rättigheter i demokratiskt utformat ett samhälle. Men går gränsen Och det kan givetvis inte så var vara att det sker inom de kristna sammanhangen räknas dit medan som

andra religionsutövare får problem. I så fall skulle ingen religions-

frihet råda frihet inom snäv traditionell kulturell utan en en ram. Det är viktigt för och det internationella samfundet staten att vara

lyhörd för frågor kring religionsfrihet och samvetsfrihet därför

att

om religionsfrihet ifrågasätts ligger också andra mänskliga rättig-

heter i farosonen.

GÖRAN GUNNER

Religion reducerad till privatsak

Staten skall inte ha någon religion, den skall skydda och vårda

men

människors möjlighet enskilt och kollektivt välja och utöva sin

att

Samhället behöver det respektfulla samtalet. Äkta religiösa tro.

övertygelser fungerar samhällsbyggande. Men: svenska politiker

måste lära sig att religion, livsåskådning, rit- och samfundstillhöri het är starka olitiska faktorer. Reli ionen är inte rivat-

g P g en P saklm

Det behövs medveten religionspolitik grundad principen

en mer

respekt för mångfald. I denna princip ligger två förutsättningar. om

Den första är positiv inställning till att lyfta fram tros-, livs- och

en

värderingsfrågor i samhällslivet, också i vardagslivet. Den andra

förutsättningen är respekt för människors förmåga att ta

egen

självständig ställning till dessa frågor utan påtryckningar

Vissa rättigheter har särställning inom det svenska demokratiska

en systemet. Rättigheter inte är möjliga att begränsa betecknas

som

absoluta eller orubbliga rättigheter. Bland de positiva opinionsfriheterna gäller detta religionsfriheten därmed inte

som

kan begränsas lag.

genom

Inom EU gjordes undersökning den vikt med-

1997 en om

borgarna lägger vid individuella rättigheter och friheter. På frågan

religions- och samvetsfrihet under alla omständigheter skulle om respekteras svarade 79% Italien och Nederländerna ligger högst

med 90 respektive 89% medan Sverige och Belgien ligger lägst med

64°/o.15°Det innebär hela 36% de svenska medborgarna

att av

att respekterandet religionsfrihet gäller endast under

menar av

vissa omständigheter. Dåvarande jordbruksminister Mats Hellström yttrade angående

det absoluta skyddet för religionsfriheten:

54 Ingelstam, Lars 1997 Religionen är ingen privatsak iArena

nr 155Religionsfribet i ett nytt Sverige 1992 Kristna socialdemokraterna Broderskapsrörelsen. 156Report Number 47 1997 Eurobarometer. European Commission.

ATT SLAKTA ETT FÅR GunsI NAMN

Det kan hävdas lerin innebär reli ionsfriheten

att en re g g som att g

görs begränsningsbari skulle riktigare bild rättsläget

ge en av om-

rådet. Det förefaller å andra sidan så att de moment i reli ions-

g g friheten hämtar inslag från övriga opinionsfriheter

som inte främst friheten till enskild religionsutövning -inte bör kunna underkastas några särskild begränsningar.57

I propositionen begränsas religionsfriheten till hysa religiös

att

övertygelse, enskilt utöva religion, frihet sprida och del

att att ta av religiös förkunnelse, anordna och delta i gudstjänster och att

att

bilda och medverka i religiösa sammanslutningar.

Konstitutionsutskottet söker också denna indelning: Enligt utskottets mening bör de bestämmelser religionsfrihet

om som förs över till exempelvis lag trossamfund inskränkas till det

en om absolut nödvändiga I detta ingår inte till exempel kost- och födotraditioner ska beaktas i lag inom respektive område. Den

som absoluta religionsfriheten skulle därmed begränsas till det absolut nödvändiga vilket innebär rätten i betydelsen tänka fritt och

att tro till rätten samlas till gudstjänst. Båda dessa rättigheter täcks för

att

övrigt väl andra medborgerliga rättigheter. Förskjutningen går

av från vad är absolut rättighet till vad är absolut

som en som nödvändigt, det vill minimum för friheten. Vilken är då

säga ett

religionsfrihetens kärnpunkt inte kan begränsas Kvar blir

som frihet till enskild religionsutövning innebär att kunna in i

som sin kammare för att be och då veta sig ha grundlagens skydd. I

praktiken innebär det att det förstärkta skyddet för religionsfrihet

blivit innehållslöst.5° Därmed görs religionen till privatsak.

Försöken begränsa religionsfriheten bygger inskränkt

att en

uppfattning vad religion är med följd religionsfrihet riskerar

om att att bli ytterst begränsad. Svenska kyrkan kommer inte att lida

av detta. Inte heller de traditionella frikyrkorna drabbas eftersom

utvecklingen religionsfrihet i Sverige för tillgodosett

av steg steg

57 Proposition 1975/9o-209 s. 115. 158Betänkande I 996/ 97:K U I 4 Fri- och rättigheter. Utskottets bedömning. 15°Nergelius 1995 s. 553.

GÖRAN GUNNER

deras behov religionsutövning. ha varit främmande

av Från att trosbekännare har de blivit accepterad religionsform.

en

Religionsfriheten är därmed orubblig beträffande individer och deras trosfrihet. Rätten ha eller inte ha trosuppfattning kan

att en inte tas ifrån någon. Men hur förhåller det sig aktivitetsnivån

när det gäller religioners traditionella uttryck kläde-

genom t.ex. dräkt, manlig omskärelse eller arkitektur. Tolkningsföreträde inom svenskt lagrum avgränsning mellan den formella rätten och

är en vad är politiskt möjligt. Det är lätt acceptera det samhälle

som att

och de kulturella uttryck är vid som religionsfrihet. Tyd-

man van ligt visar sig detta när etniska svenskar konverterar till islam och samtidigt blir betraktade invandrare med främmande kultur.

som Det äruppenbart den svenska idén den absoluta religions-

att om friheten behöver skärskådas för fortsatt ha trovärdighet i ett

att

pluralistiskt samhälle.

Religiös sedvänja

Genom betrakta friheten till religion individuell privat-

att som en sak har skyddet för individen begränsats. När väl detta testas i olika fora kommer måhända resultatet bli i flera andra fall

att som

berör det medborgerliga rättsskyddet. Det kan detta

som sägas att

rättsskydd är oklart när Sverige jämförs med andra europeiska

länder.° Ännu har inte frågan rätten till religionsfrihet utifrån

om

sedvänjan skäktning förts i till exempel Europadomstolen.

upp För detta krävs först konkret fall där medborgare bryter

att ett en

lagen och domstolsprövning uttömmer den svenska

mot genom

rättsprövningen. jämförelse mellan den svenska Religionsfrihetslagen och

Vid en konventioner Sverige ratificerat så finns ett uttryck behöver

som

lyftas fram. "Religiösa sedvänjor finns inskrivet och syftar

uppen-

barligen något än gudstjänst, undervisning och andaktsut-

annat

övning eftersom de är parallellställda. Vad innebär sedvänja i en

160Nygren, Rolf 1998 "Vad är egentligen riktigt svenskt i den svenska rätten" i SvfT.

ATT SLAKTA ETT FÅR Guns| NAMN

svensk tolkning Vad är skyddat vid sidan gudstjänst Sedan

av

inkorporeringen Europeiska konventionen angående skydd för

av

de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

EKMR i svensk lag är därtill uttrycket del svensk lag.

en av

Europarådets parlamentariska församling utkom 1993 med rekom-

mendationer religiös tolerans i demokratiskt samhälle.

om ett

Europarådets ministerkommitté uppmärksamma med-

uppmanas lemsstaterna tillåta flexibilitet i tillmötesgå olika religiösa

att att

handlingsmönster exempelvis klädsel, matvanor och iakt-

som

tagande av religiösa högtidenm

Redan till den Allmänna deklarationen mänskliga rättig-

om heter sökte Sverige in tillägg. Efter gudstjänst och iakt-

ett

tagande av religiösa sedvänjor" ville infoga förutsatt detta

man att inte menligt inverkar någon personliga frihet. Detta har

annans tolkats ett försök begränsa friheten manifestera

som att att religion Förslaget väckte intresse från vissa såg det

stater som

motvikt proselytism slutligen avvisades förslaget

som mot men utifrån att alltför för till hjälp.

vara vagt att vara

Vilken rättslig ställning har då EKMR efter ha inkorporerats

att

genom vanlig lag samtidigt det i regeringsformen 2123

som fastslagits att lagar och föreskrifter inte får strida konventio-

mot

nen I bedömning mellan Djurskyddslagen, Religionsfrihets-

en lagen och EKMR blir det fråga vad har företräde. Är

en om som den svenska lagregeln i tid före EKMR får den före-

antagen senare

träde enligt lex posterior-principen äldre författning vika

en ger

för tillkommen. Lex specialis-principen specialnorm

en senare en gäller framför generell däremot inte tala för

en norm synes EKMR En tolkning båda dessa regler talar för

annan menar att

EKMR En lösning hävdar tillägget i regeringsformen 2:23

att

161Recommendation 1202 1993 religions tolerance in democmtic

on a society. Parliamentary Assembly of the Council of Europe. Forty-fourth ordinary session. 162Evans 1997 s. 186. 163Nergelius 1996 s. 684. 64 Ögren 1994

s. 13.

GÖRAN GUNNER

fastslår lagregel eller reglering står i konflikt med att en som konventionen också står i konflikt med grundlagen. Kenneth Ögren hänvisar till Sverige anslutit sig till de allatt

männa grunder och regler för konventionstolkning kodifie-

som rades i Wienkonventionen traktaträtten. I denna ansluter om Sverige till förarbeten till konvention är viktig källa för att en en

tolkning. En förutsättning för tolkningen EKMR är att FNzs

av deklaration mänskliga rättigheter del i tillkomsthistorien om är en och nära följs. Det innebär att tolkningsrummet som vars text

identifierar sedvänja med skäktning är tillämpbart och därmed

inkluderat i idéinnehållet bakom den lag Sverige antagit

Djurskyddslagen generellt förbud skäktning medan ger ett mot EKMR skyddar skäktning under speciella förutsättningar. Enligt lex specialis ska därför EKMRzs regler företräde. Genom en ges tillämpning kollisionsreglerna nås slutsatsen skäktning av att som religiös sedvänja blir tillåten enligt svensk lag den 1 januari 1995. En effekt EKMRzs inkorporering med det svenska rättssystemet av

är således väsentlig förstärkning religionsfrihetendés

en av

Att det här finns kritiskt visar också Konstitutionsett moment utskottets betänkande inför den fortsatta beredningen som av

frågan inom Jordbruksverket hävdar förutom djurskydds-

att aspekter måste "noga beaktas även vilka förpliktelser Europakonventionen och andra internationella konventioner ålägger oss. Därvid ska också beaktas Europakonventionen är svensk lag. att Den gällande rätten visar tydligt intressekonflikt där olika en lagrum hamnar kollisionskurs. hamnar rättskänslan I centrum byggd värderingar och det praktiska livets behov. Det otvetydiga subjektiva elementet vädjar till rättskänslan och vad som som är det goda livet blir avgörande. Går det finna att en samsyn vars

165Cameron, Iain 1998 An Introduction the European Convention to on Human Rights. Uppsala: Iustus förlag, s. 144. 166Sveriges överenskommelser med främmande makt 1975:1. 67 Ögren 1994. 168Ögren 1994 13. s. 69 Betänkande I 996/ 97:K U I Fri- och rättigheter. Utskottets bedömning.

ATT SLAKTA ETT FÅR GunsI NAMN

innehåll är acceptabelt och vilket erkänner de olika aspekterna

Vad blir viktigast kränkningen människans rättigheter eller

- av

djurens liv

Religionsfrihet som begränsning och måttstock

En röd tråd denna skrift har varit frågan religionsfrihet genom om utifrån exemplet religiöst motiverad slakt. Det faktum det att existerar betydelsefulla i det svenska samhället hävdar grupper som att slaktmetoder är viktig religionsfrihetsfråga visar konfliken att ten existerar. Därmed måste den också bearbetas.

En uppenbar begränsning religionsfriheten är straffbara

av att

handlingar enligt Brottsbalken inte skyddas därför de begåtts i

att religiösa sammanhang. I och med att det är straffbart slakta djur att

utan föregående bedövning så är skäktning kriminell handling.

en

Det är viktigt här påpeka det till exempel från judiskt håll

att att inte är aktuellt att bryta det lands lagar i vilket är mot man

medborgare. Innebörden är samtidigt grundläggande handlingar

att enligt judisk och traditionell muslimsk uppfattning kriminaliseras det svenska samhället. Det är givetvis problem i mångav ett ett

religiöst samhälle.

Hur förhåller det sig då med den bryter lagen grund som av sitt eller sin religions krav Är detta rättighet samvete en som i under några förhållanden är förenliga med demokratiska grund-

principer När dessa frågor ställs är det bakgrund de skilda mot av världsreligionernas långa och världsvida traditioner med föreskrifter till vägledning för människans liv.

Ett svar frågan är att i vissa fall kommer den religiösa traditionen att vika. Den absoluta religionsfriheten ställs ge mot andra grundläggande rättigheter och drar det korta strået. Om någon skulle hävda kvinnlig omskärelse är del den att en av religiösa tradition bär med sig så vinner detta inget gehör man utifrån samhällets värderingar. Om föräldrar olika skäl vägrar av medicinska ingrepp sina barn principen rätten till liv tar om över. Exemplen skulle kunna flera och det finns inga enkla 1 vara

i lösningar gränsdragningen går.

var

GÖRAN GUNNER

Den legitimitet författning och lagstiftning vilar måste

som

enligt Jürgen Habermas bygga frivilligt accepterande från

ett medborgarnas sida, ett gemensamt åtagande, ett gemensamt synsätt vad är det goda samhället.7° Laglydnad hänger då

som

med medborgarnas vilja följa lagen och deras känsla

samman att av

delaktighet. Problem uppkommer för den önskar följa den

som

demokratiska ordningen och respektera lagar och författningar

samtidigt som dstaodaasamhällêt vpplczs kollidexfeamcdsamvetets

och/elleilrevligionens röst. Om eller flera tydligt definierade

en gTuBEéf i minoritetssituation vilka lever i ett pluralistiskt

en sam-

hälle entydigt upplever lagarna hinder måste deras

som ett uppfattning och omdöme allvar. I jämlikhetens har varje

tas namn individ i demokrati rätt till lika hänsynstagande, rätt

en att erkännas och respekteras den myndiga människa hon är.71

som som Det i samhällets och rättsstatens Ögon blir betraktat ett

som som brott blir konflikt mellan plikten följa lag och att följa den

en att

härstammar från religionens lagsystem. Det innerätt man menar bär det är frågeställning hör hemma inom demokratins

att en som

och eftersom demokratins och ramar som måste upprepas

religionsfrihetens möjligheter och gränser måste tydliggöras.

Att det svenska samhället tillsammans med företrädare för

inblandade religioner hittar lösning slaktfrågan djur-

en - ur

skydds- och religionsfrihetsaspekt är livsavgörande för den lång-

siktiga välfärden för fromma muslimer och judar. Liksom 1800talets "främmande trosbekännare i dag blivit med samhället så

ett kommer dagens upplevda främmande trosbekännare bli

att en integrerad del samhället både deras unika identitet och deras

av om olikhet gentemot andra godtas.

70 Habermas, Jürgen 1995 "Civil olydnad den demokratiska rätts-

statens grundbult" i Ordfront Magasin m Hansson, Mats G. 1995 Gud är stor Bajen är bäst" i Ordfront Magasin

C

ATT SLAKTA EII' IFÅR Guns NAMN

Författarpresentation

Göran Gunner, teologie doktor i religionshistoria, är hög-

skolelektor vid Teologiska Högskolan, Stockholm och

kursansvarig för utbildningen i Mänskliga rättigheter och

demokrati".

KUNGL. HERE..

1999 m 5

STC-fi" :ot M

Därför anordnar offentliga seminarier runt om i landet. Till seminarierna bjuder in forskare och idédebattörer bidra med att sin kunskap och sina värderingar kring de frågor tycker är värdefulla att samtala kring. Varje seminarium dokumenteras i form skrift. av en

WWW

g o v s e .

är adressen till Demokratiutredningens

webbplats. Här finns möjlighet föra att en fri debatt kring demokratin demo- kratitorget är öppet för alla. Ett antal krönikörer kommer att kommentera demokratiproblem och andra demokratidebatter. Här kan Du också informera dig om och föra dialog kring utredningen. Direktivi fulltext, arbetsplan och utredningens protokoll är dokument

Demokratiutredningen kommer kan hämta hem.

man fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpanpublicera skriftserie med essäer, de aktuella skrifter och seminarier. en om debattartiklar, seminaxieinlägg och Man kan dessutom del debattta av forskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa Den omfattande demokratiforsk- utredningens slaifter. ning bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar som av nätet och högskolor ställs detta vis till för- där demokratifrågor dryftas olika fogande för alla är intresserade som av satt.

demoldatifrågor.

Information titlar, utgivningsom dag, priser finns utredningens m.m. Vi svarar gärna frågor och lämnar webbplats. ytterligare information utredningom ens arbete. Adress och telefonnummer till utredningens kansli finns nästa En av utredningens uppgifter är sti- sida. att mulera det offentliga samtalet.

Ordförande 3531301113.

s

Bengt Göransson fd. mmâd

te1:08-453 41 04

Kommittéiedamöter

7335 Eiisa Abascal Reyes mp teh 08-88 29

Stefan Attefaii kd

ledamotav riksdagen

:el: 08-786 54

Näs Fredrik Aurelius

m

ledamt av riksdagm

tel: 46

Experter

Lars Bryntesson Iüdwrdepmmentet

Wanja Lundby-Wedin

Lila andra ørdfdraøzde

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRIFTSERIE

12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från

-

ett seminarium SOU 1998:145

13. Invandrarskap och medborgarskap.

Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:8 14. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet

och demokrati

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen,

. EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning och folkrörelsernas förändri Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom 0 offentliga seminarierrunt om i landet 0 webbplatsen wwwoemokratitorgetgov.se med fria

debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen

0 en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie- "

i -

inlägg och forskarantologier.

Hur får man slakta ett får Kan religionen vara en privatsak när allt färre svenska medborgare tillhör samma religion

I den här skriften analyseras slaktfrågan som en fråga om religionsfrihet och demokrati. Med historiska och samtida exempel avslöjar författaren en häpnadsväckande religiös okunskap hos myndigheter såväl som politiker. Den är inte bara harmlös. Den kan uppfattas som kränkande, rentav ovärdig en demokrati som ger sig ut för att vara tämligen mogen.

flakta info direkt

Tel 08-58767100. Fax 08-5876717x

Box 6430.11382Stockholm

order@faktainfo.se www.faktainfo.se