Den skyddade provinsen en essä om demokratins värde och värdighet
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
EMUKRATI
Utredningen
Den skyddade
provinsen
En essä demokratins värde och värdighet
om
ATENS OEFENTLYEÃ UTREDNINGAR
Rut
k
OCC Söi
Den
skyddade
provinsen
En essä om demokratins
värde och
värdighet
Anders Björnsson
Demokratiutredningens skrift 1 7
nr
än
STATENS OFFENTLIGA
UTREDNINGAR
SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.
som För remissutsändningar SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie svarar
av som Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
av
Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice
Box 6430, 113 82 Stockholm
Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71
E-post: order@faktainfo.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.
En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:
Information Rosenbad
Regeringskansliet
103 33 Stockholm
Fax: 08-405 42 95
Telefon: 08-405 47 29
Omslag, foto: Felix Oppenheim, Bildhuset Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-929-1 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-250X
Förord
Det blev plötsligt alldeles tyst ungdomarnas lördagsfest. En
av gästerna hade läst i lokaltidningen Anna, 23, blivit ledamot
att av bildningsnämnden i kommunen. Han vänder sig till Anna och frågar, nästan anklagande: "Är det santP". Och Anna känner hur hennes sociala värde Hon är förrädare, överlöpare från
rasar. en en
i kamratgänget till sådan där "politiker, ned
en en en som man ser på.
I det ljuset är det enklare förklara varför några medborgare
att hoppar sina förtroendeuppdrag förklara varför så många
av än att stannar kvar.
Följande essä granskar vad det är händer när demokratin
som förlorar sitt värde och sin värdighet.
Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till
texten. Författaren själv för innehållet.
svarar
Erik Amnå Huvudsekreterare
De n s kyd d ad e
rovi n se n
p
En essä om demokratins värde
och värdighet
Anders Björnsson
I
Det låter erbjudande, det kan också som ett men vara ett nödrop.
Kom och träffa minister" Två statsråd ställer till
en upp frågestund.
Platsz Information Rosenbad." Man kan ringa för information mer och kan uppsöka hemsida:
man en "www.regeringen.se.
VälkommenV
Även har hemsida riksdagen en samt ett 020-nummer där man kan frågor riksdagens arbete och beslut och
svar om lyssna
den förestående partiledardebatten. Man kan
EU-upplysning
ett särskilt 020-nummer och kan man prenumerera tidningen
Från Riksdag G Departement.
Annonserna är införda i Aftonbladet den 27 oktober 1998, samma dag som det blir känt Anders Sundström lämnar Göran att Perssons andra regering efter bara 20 dagar socialminister. som
Han avgår samtidigt riksdagen och troligen den social-
ur - ur demokratiska partistyrelsens verkställande utskott.
För värdefulla synpunkter denna tackar jag professor Thorsten text Nybom, Berlin, och dr Margareta Hölne, Stockholm.
DEN SKYDDADE PROVINSEN
beskriver bakgrunden. Sundström hade velat fort-
Tidningen
med de närings- och regionalpolitiska frågorna han haft
sätta som för i den förra regeringen, statsministern utsåg en ansvar men
chef för ett nytt departement, "Tillväxtdepartementet, som
annan får hand dessa ärenden. Besviken ska han ha blivit, att om men Sundström blev förbigången", heter det i ledarkommentar, var en
självklart med tanke de klena resultat han presterat tidigare
ministerposter.
Den socialministern har aldrig "visat intresse för
avgångne
skriver tidningen vidare nyhetsplats. Ändå
socialpolitik,
tackade han först till utnämningen. Nu blir han direktör för en i stället. Har Anders Sundström någon erfaren-
regional sparbank
het jobba bank Förmodligen inte. Han fick ett erbjudan-
av att de och tog det: jag har arbetat 20 år i politiken. har 20 år kvar till pension.
ag
Jag ville pröva någonting nytt." Också det kan låta nödrop, eller möjligen en som ett som lättnadens suck. Politikern tröttnat politiken. Har han som faktiskt fyllt fyrtiofem Offentlig medkänsla är påkallad.
Funderingen här ska inte handla förtvivlan, varken personers om eller institutioners, den ska handla hur och instituom personer
tioner sig bereds plats, manifesterar sig -i offentligheten.
tar ut - Denna offentlighet är inte alltid så mild och förlåtande den som eller tycktes -i samband med Anders Sundströms vara avvar - Medierna stod undantagslöst den förorättades sida, gång. nästan
uttalande gjordes dagen efter avgångsbeslutet kunde
och i ett som denne, alltjämt besviken och förorättad, göra sin personliga utsatt-
het till principiellt och vittförgrenat problem. Kanske ett års inett hade han behövt socialminister. Men "det är nu
lärningstid som
tiotal ministrar delar problemet. De kommer i ett år framett som bara sina Under den tiden inte över att prya nya poster. gör man så säger han. stor nytta, Vad får honom så och är angelägen han att säga vem om att säger så
l Dagens Nyheter 28/10 1998.
ANDERS BJÖRNSSON
Anders Sundströms avhopp hade kunnat ske denna inram-
utan ning. Han hade kunnat dra sig tillbaka utan större åthävor. Besvikelsens språk heter tystnad; i motgången vill människan för
vara
sig själv.
Allt är inte politik. Också i det demokratiska samhället måste politiken ha sina gränser. Det är inte smak-, det är defini-
en en tionsfråga. Om vill konkret: I ögonblick
man vara samma som Anders Sundström trädde tillbaka upphörde han politiskt
att vara intressant. I ämbetet gråter inte. Om fenomenet existerar
man dvs. till hälften statsråden i regeringen inte vad de
om upp av vet sysslar med finns det där i alla fall. Sundström bar dåligt
- gjort ett
jobb, och han förväntades göra ett dåligt jobb. Synligheten, tillgängligheten lägger ingenting till saken. De sak för sig. "Kom och
är en träffa minister När han redan är där. Men också när han har
en
tagit adjö
Rollerna spökar. Vad jag vill diskutera är hur det politiska, dvs. den demokratiska makten, ska kunna synliggöras
om inte vet
hur dess insignier Om synligheten kan synvilla. Och
ser ut. vara en om tillgängligheten är detsamma närhet eller den förleder
som om
att vilse i den mängd möjligheter det moderna oss av som mediesamhället erbjuder.
Jag kommer omvägar.
att ta
II
De blåa och röda banden nästan helt hyllplan. De blåa i
upptog ett klot började 1927, de röda i linne med grönvita kapitäler tolv tretton år senare. Ryggtitlar i bladguld. Men så tar det slut. 1981. Jag kan inte påminna mig något särskilt händer det året.
som
Varför upphör serien med stadsfullmäktiges handlingar 1981
Det skulle bli bok människor bygger städer. År
en om som 1947 tog riksdagen de bostadspolitiska besluten. Bostadsbrist och trångboddhet skulle bort kommunerna bygga och förvalta,
- staten reglera och finansiera. Per Nyström Gustav Möllers närmaste
var
man i Socialdepartementet, skrev propositioner och lagtexter. Som
nytillträdd landshövding i början 1950-talet, när han for
av om-
DEN SKYDDADE PROVINSEN
kring i länet, mötte han självmedvetna byggherrar och fick den
ute
kvittens alla lagstiftare längtar efter:
som
"Jag det kommunalman ute i Partille sade till
vet var en som mig gång att först då blev det intressant att kommunalman.
en vara
Man såg något efter sig. Förut hade bara sysslat med -
fattigvårdsunderstöd fick vi konkreta uppgifter.
men nu
Bygga bostäder satte spår i naturen, i sinnena, hos efter-
kommande
Jag de påkostade volymerna, tung i handen. Först
tar ner en av
kommer protokollen i löpande paragrafering. Sedan bihangen, med sina tjänsteutlåtanden och memorial och yttranden.
Det är en litteraturart inger ett betydande läsmotstånd, bakvänd syntax,
som
subjekt. Den formelartade har tjänat bestämda anonyma prosan syften. Det ska lätt att hitta, ska kunna följa ett ärendes
vara man
gång från beredning till beslut, objektiv redogörelse för kom-
en plicerade sakfrågor har eftersträvats.
Så såg den svenska modellen ut papperet.
-
Dessa utredningar, betänkanden, dessa luntor med jämkade viljor, de har varit den demokratiska viktigaste arbets-
processens material. Eftervärlden har kunnat kontrollera vad ägt och
som rum vilka har deltagit i voteringarna och vad har restat när
som som året är slut.
Det inbundna: ett registratur över överläggningens sköna konst.
Eller den kommunala självstyrelsens höga Visa. Ty det
även om är pekoralister har varit framme och plitat sina ställen be-
som folkar de inte också belletrestiken, jOurnaIistikenP, har ingen språklig möda för framhäva den lokala maktens legiti-
sparats att mitet. Besluten, galna i sak de kan Visa sig, har med
som omgetts vördnad. Det ceremoniella har fått sin estetik. Den har
egen som vårdat institutionerna har sett till att de har blivit tillgängliga,
men
2Tomas Forser: "jag har speglat århundradet". En bok Per Nyström
om historikern, publicisten, ämbetsmannen, 172. Rabén Prisma, Stockholm
s. 1996. 3Det blev bok. Bo Anderson/Anders Björnsson: Förvalta framtiden.
en Bostäder och byggande i Sundbyberg under ett halvt sekel. Carlsson Bokförlag, Stockholm 1997.
ANDERS BJÖRNSSON
denna tillgänglighet behöver inte får inte det - - vara samma som påflugen närvaro, ett ihållande tjatter. en 1927 då blir denna strävan tydlig. Det året sker stadsgrundan- det. Förstaden får sina privilegier. Skaffar sig borgmästare, bygger
ett stadshus, inrättar förvaltningar. Led i moderniseringsprocessen.
Den kommunala nivån rationaliseras för lösa antal angelägna att ett
uppgifter: inom fattigvård, bostadsförsörjning, väg och
vatten. Folkhemmet är sparsamt, det sköts länge amatörer, mesta av men dessa amatörer drivs förbättringsvision de vill visa av en som upp och finner glädje i på. 4 en att putsa Det göras skall har ingen tidigare tänkt på. Folk från alla som partier kommer och sig fram till praktiska lössamman resonerar ningar. Det är de inom de hårda pärmarresonemangen som ryms En dos dos stolthet na. omsorg, en Vad är då upphör 1981, året då slutar binda och som man faktiskt även trycka de kommunala handlingarna - Det är inte slut. Staden är inte fattigare 1981 pengarna som tar än 1927, den kommunalekonomiska krisen har inte slagit till. De offentliga åtagandena omfattar än någonsin, staden har vuxit i mer
storlek och styrka, den praktiska välfärdspolitiken är dess domän.
4 Vad möjligen får syn här är politisk klass i sin linda, de embryon en Anders Isaksson har beskrivit och karakteriserat i sina märkliga som böcker Per Albin och hans generationskamrater. Särskilt Per Albin om III: Partiledaren, 11 och 67. Wahlström 8CWidstrand, Borås 1996. s. Inom kommunalpolitiken efter det demokratiska genombrottet kryllar det dem. av 5Den förhandlingskultur blev och stilbildande den som norm- inom lokapolitiken förde många arbetarrörelsens män män till makten. - mest - Men den fann också, skriver historikern Martin Åberg, starkt stöd i "den
harmonierande samhället medelklassen hyllade och med ideasyn som len samhällelig konsensus och kompromissen konfliktlösningsom som princip". Kompromiss och medborgaransvar. Borgerligheten i svensk kommunalpolitik 1860-1945. En fallstudie Göteborg". Historisk tidav skrift 4:199 Som ska märka är detta inte den enda typiskt borgerliga hållningen. Se författare: Samförståndets tid. Konflikt, - även samme samarbete och nätverk i svensk lokalpolitik. Historiska media, Lund 1998.
DEN SKYDDADE PROVINSEN
Vi får tänka pappersflödet från kanslierna är stridare än
oss att förr.
Ändå händer det något med den ceremoniösa och protokollära
Den trängs tillbaka och den trivialiseras. Betänkandena blir genren. sladdri i formen, remissvar och reservationer plagierar parti-
En litterär tradition går mot sin upplösning. Det programmen.
förekommer fullmäktigesammanträden ställs brist
att av ärenden.
Har allt förut
som sägs sagts
III
Modern politik kan form för konfliktlösning: över-
ses som en
läggning, beslut, verkställighet. vill ha votering ska det,
Den som den bråkar för ofta får räkna med inte bli omvald. Form-
som att bundenhet går före fantasirikedom: ingen vilja kan sätta sig
över en
genomtänkt kontrapropositionsordning.
Det låter både och utfallen är sällan särskilt ärofulla
vant tamt,
sällan särskilt ärelösa heller. men
Det finns andra metoder fejd, läger, bannlysning. Duellen
- var
erkänt sätt lösa konflikter i riddersmännens stat. Modellen ett att hade sina givna begränsningar. Varje förorättad kunde inte
person gärna och sticka varje illa tåld det skulle
ner annan person underminera försörjningsbalansen i samhället och urarta i ett allas krig alla. Företeelsen kunde tolereras därför att den socialt
mot var exklusiv.
Duellen länge aristokratins prerogativ. Den tillhörde
var ett adeln krigarkast och sätt att under reglerade former
som var ett ordna stridigheter hade med den personliga äran att göra inom
som
denna klass. I de flesta europeiska länder förbjöd regeringarna
under 1700- och 1800-talen duellerandet, samtidigt adeln
som domesticerades, byråkratiserades och blev entydigt civilt
mer ett och militärt ämbetsmannastånd. Förbuden kortsiktigt ineffek-
var tiva många de statstjänare hade till förbuden
av som att se att
efterlevdes deltog själva i praxis, de markerade tydligt
samma men
inte ståndet den legitima våldsmakten, vilket att staten - - var
ANDERS BJÖRNSSON
ökade "inträdeskostnaderna och mattade kampglädjen åtminstone. I ett enda land, Tyskland, tillvann sig den uppåtstigande bourgeoisin rätten att såra och döda villkor
samma som aristokratin.
Den sociala hade pris, menade Norbert Elias, civilisa-
segern ett
tionsteoretikern. Duellen "jämlikhetsattribut" åtföljdes inte
som av inövade föreställningar fanns hos bördsadeln, mod,
som om lydnad, utan blev hos de borgerliga överskikten instru-
ansvar, ett ment för naken våldsdyrkan. I förekomsten mensurärr kunde
av Elias rentav måttet samhälles politiska omognad. Duellens
se ett betydelse, skrev han, "inskränkte sig inte till själva det väpnade våld två utövade varandra, duellen ständigt
som personer mot var
närvarande hotande påminnelse möjligheten
som en om av en väpnad kamp, en påminnelse om att den starkare alltid kunde makt över den att den bättre skytten kunde herravälde
svagare, över den sämre.7
Elias uppfattade duellerandets växande utbredning i Tyskland,
från mitten 1800-talet fram till första världskriget,
av som ett civilisatoriskt bakslag. Bourgeoisin övertog feodal uppförande-
en kodex känna sig säker i sadeln. Den ifrågasatt och
utan att var otrygg i sin roll, den imiterade urskillningslöst och drevs
nya uppkomlingens vis till överdrifter. Den tyska borgerlighetens humanistiska gick i röken från skyttegravar och stanken
patos upp
från förintelseläger.
Det är inte den enda tänkbara tolkningen.
Aristokratiska sedvänjor spreds. I Preussen utgjorde adeln fortfarande 44 alla registrerade duellanter under åren
procent av 1800 till 1869, mellan 1870 och 1914 har siffran sjunkit till 19
6Se exempelvis V G Kiernan: The Duel
in European History. Honour and the reign aristocmcy. Oxford University Press, Oxford m.fl. 1988. 7 Norbert Elias: Studien üher die Deutschen. Macht/eámpk und Hahitusennøic/elnng im 19. und 20. jahrhundert, 90. Suhrkamp,
s. Frankfurt/ M 1992; här citerat från svenska utgåvan, Tys/annas och civilisationens hrdc/elighet, 72. Atlantis, Stockholm 1996.
s.
DEN SKYDDADE PHOVINSEN
procents Det betyder inte nödvändigtvis att de borgerliga
grup-
efter för klassfrämmande moral i sin klättring uppåt, perna gav en det kan alternativt bekännelse till ett hedersbegrepp
- - ses som en
autonomi, integritet och högre än den som satte egenansvar rena krämarmoralen. Det immateriella ett synligt försteg framför
gavs det materiella. Om engelsmännen gick till domstol för att
upprättelse för sin kränkta ära, i praktiken eller form
en annan av
skadestånd, värjde sig den tyske borgaren både mot den skyddande
och mot ett system byggde ekonomisk bestatens arm som
straffning. Hade inte tvekampen varit möjligheten att undvika
tillgreppet Den kränkte behövde upprätta sig själv, inte rovet, straffa eller förnedra den andre. Och affektkontroll och själv-
disciplinering utövades bäst bland likar.
Det gällde hålla lidelserna mattan, skriver Ute Frevert i
att
fängslande arbete duellväsendets renässans och expansion i ett om 1800-talets Europa:
I stället för efter för första ohämmad vrede och gälda den
att ge en
skymf för med i stället för att brista ut i
man utsatts samma mynt,
förolämpningar eller hänge sig prygel kuvade den föro-
nya
rättade sina omedelbara hämndbegär och utmanade sin mot-
ståndare duell under iakttagande alla de former krävdes,
av som
inga de lägre instinkterna längre skulle överhanden
så att av
Duellens inte dödandet fåtalet duellanter dog verkligen
väsen var -
behärskning och återhållsamhet. Praxis strängt regel- - utan var
styrd. segrade hade liten betydelse. Gottgörelsen låg i
Vem som kampen sådan, inte i utgången kraftmätningen, inte heller i
som av
socialt och Visa sig överlägsen.
ett tvång att prestera
8Mellan 1882 och 1936 dömdes över fyratusen till
personer tvekampsbrott i hela tyska riket. Tar hänsyn till mörkertal och
man underregistrering, torde den faktiska förekomsten ha varit flera gånger
större. 9Ute Frevert: Ebrenmánner. Das Duell in der bürgerlicben Gesellschaft,
s. 241. Dtv, München 1995
ANDERS BJÖRNSSON
I den meningen skulle alltså kunna duellen man se som ett instrument för förädling än förvildning. Max Weber den snarare borgerliga andans uttolkare såg saken så. - Weber tillhörde själv kretsen "duellvärdiga", både universisom tetsprofessor och reservofficer, och han tvekade inte heller som att gripa till sabeln för försvara sin heder. Första gången, 1910, att hade hans hustru Marianne förlöjligats feminist som av en ung akademiker från Heidelberg; vid det andra tillfället, kort tid därpå, rörde det sig vetenskaplig konflikt där Weber hade om en rent känt sig kränkt. I båda fallen han den utmanande var parten. Samtidigt insåg Weber att den borgerliga klassen måste betrakta
duellen konfliktlösningsmodell med åtskillig ambivalens. Den
som
krävde karaktärsdaning främmande i många borgerliga
en som var yrken. Den talade till känslan, inte till förnuftet. Förvärvet och familjen kom alltid i andra hand. Plikten gick över friheten, ut
skapandet, egensinnet. Modet gick före förmågan.
Därför rekommenderade också Weber duellerandet skulle att förbehållas hade för den sociala ordpersoner som ett ansvar
ningens upprätthållande -i praktiken män med bildning, dvs.
universitetsstudier, eller militär Dit räknade han inte köpmän rang. och industrialister, inte arkitekter och ingenjörer, inte heller förmöget folk i största allmänhet. Deras resultatnytta var en annan inriktad, orienterad hänsynslöst borgerligt arbete". Utmot kämpade de inte varje dag kamp för tillvaron en Ursinnet sliter samhället i bitar. Någon måste Visa gränsen var går för det tillåtna, det är uppbyggligt och inger aktning. ° som
Varje samhälle har, tycks det mig, behov sådant
av ett värdig/vets-
Ieriterium. Där det saknas får det problem med sitt självförsvar. Traditionellt tillkommer det samhällets eliter stå för denna att
uppgift. Under drygt år, från upplösningen Karl den
tusen av
stores rike fram till första världskriget ungefär, den europeiska
var adeln härskande elit. Adelskulturen fyllde bestämda funktioner. en Den skulle trygga territorium, den skulle säkra suveränens makt,
10Vi befinner ganska långt från statsrådet Sundströms förlorade oss nu heder, jag att återvända till detta ämne. men avser
DEN SKYDDADE PROVINSEN
den skulle skapa någorlunda social koherens och konsensus. Lyckades den med detta kunde den enskilde aristokraten
vara precis så utsvävande och så lyxförbrukande samhällets
som resursbas tillät. Härskandets praxis fick mankera dess
utan att legitimitet behövde bli särskilt mycket anfrätt. Värdigheten höll
i schack. excesserna
Så det under Fancien régime. Normer, uppförandekodex,
ser ut hedersföreställningar utbildas inom den härskande eliten. Den har
lokal bas utblick är internationell. Dess exklusivitet en men en som bygger form rationalism. Den kan umgås ett språk som
en av förstås alla: under medeltiden latin, under renässansen italiens-
av ka, från högbarocken och framåt vanligen franska. Den har stude-
i andra länder, den krigar i andra länder, gifter sig i andra länder. rat Den är i viss mening utbytbar: kan tjäna inte blott furste utan
en flera." Den befordrar kvickhet och missaktar indolens, dvs. markerar distans också de inte uppfyller kriteriet. Den
mot egna 50m är öppen för nykomlingar krigen kräver sin tribut
- - men
oförsonlig dem faller
mot som ur ramen.
Hedern, äran blir det tecknet denna klass har
yttre att er-
övrat tolkningsföreträde, är förebildlig inåt för kunna
ett att avskilja sig dem inte har del i härskandet. Den moral
utåt, mot som den förbehåller sig själv förutsätter andra håller sig med sina
att -
moralföreställningar.
egna -
Operationsbasen är återigen ståndet, inte staten eller marknaden, inte heller Eliten: väl synlig och väl befäst, webersk
scenen. en vändning kunde förtrollad.
vara
H Sediskussionen hos Anders Björnsson, "Yxhugget i Körsbärsträdgården", i Björnsson/Luthersson red: Eliterna abdikerade. Tolv
som artiklar frånvaron, behovet och eliten Carlsson Bokförlag,
om nyttan av Stockholm 1998.
ANDERS BJÖRNSSON
IV
Är det inte just avförtrollning möter i Stendhals märken som oss liga roman Lucien Leuwen Platsen är fransk landsort, tiden början till mitten Louis av
Philippes regering. Den Lucien har relegerats från sin elit-
unge skola grund republikanska aktiviteter. Fadern, ofrälse av en fabulöst förmögen finansman, är förlåtande, ungdomligt - sonen stolt och aktar förstås sig penningen eller börden, karriär i vare verken heller inte tänka så länge förvillelserna sitter att men
en kommendering till ett kavalleriregemente, främsta uppgift
vars är att slå strejkande vävare, borde dämpa lustarna aning. ner en Sådan är uträkningen. Allt behöver inte allvar. Men tas yng-
lingen saknar varje intresse för den ordningens försvar. I
nya provinsen sitter de legitimistiska partierna och adeln sideruvar, är steppad och förgrämd, Luciens förakt för de mittenmännen nya -
sluskiga prefekter, lättköpta överstelöjtnanter -lockar honom
som leds vid vardagen till slut in i aristokratins salonger. Här är allting
före detta, riten överordnad rikedomen, den tillämpade likgiltig-
heten väntan återkomst, ännu restauration. en en Lucien tas emot därför att han är kvick och talangfull, har stil och uppassning. Och han kan hänge sig detta låtsasliv därfär att han får utlopp för sitt löje, både är lättingens och rebellens. som Givetvis övermannas han känslan och traktens tätaste änka, av av 24-årig markisinna, fru de Chasteller. Föreningen är utsiktslös, en Lucien blir offer för billig intrig och jagas iväg, tillbaka till en Paris.
Vill du bli skälm, frågar fadern, då kan du tjänst hos en ta en
minister. Med penningens makt är ingenting ouppnåeligt i borgar-
kungens stat. Lucien utses till handsekreterare de Vaize, greve polisministern. Han dirigeras nytt till provinsen, för vinna att ett mandat regeringen, förslår inte, den officiella men mutorna kandidaten är katastrof och valet rinner honom, Lucien, helt en ur
12Sv över C G Bjurström. Norstedts, Stockholm 1993. 13Han den misslyckade revolutionären. bekant Känns mönstret -
DEN SKYDDADE PROVINSEN
händerna. Fadern däremot kniper till allmän förvåning plats i
en
nationalförsamlingen och blir partiledarna där.
en av
Nu begär han sig älskarinna. Föremålet är
att sonen tar en hustrun till uppkomling vill efterträda den sittande polis-
en som ministern, Luciens chef. Fadern förfogar i praktiken över utnämningsmakten. Men Lucien värjer sig. Han är rörande naiv och kan inte tänka sig till sin ursprungliga känslas
att mogna man bekostnad. Han han inte kan fru de Chasteller föll
vet att som för honom också svek honom, han, fastän sve/eat
som tror var riggat och han offrar sig för få vari detta offer består,
som anar
eftersom erövringen från början inbillad och utsiktslös, men
var han inte fadern är utblottad, övertrasserad och står vid
vet att ruinens rand.
Älskarinnan hade räddat honom, vid faderns hastiga
sonen,
död. Hur lätt vägde inte löjet Egenintresset så mycket starkare
var
än egensinnet.
Stendhals är studie i hur den moderna politiken den
roman en borgerliga politiken bryter fram och triumferar. Här är alla
kombinationer möjliga. Uppgång och fall avtecknar sig mot för-
väntningshorisonten. Maktbaserna blir oroligare, oenhetligare.
Skälmen är inte diskvalificerad, ordningen inte förhand given. Politiken kunde liknas vid spel inte läggspel hasard.
ett - men
Och hedersbegreppen får lov sig. Ur skuldsätt-
att anpassa
ningen är självmordet, inte duellen, utvägen. Äventyret, steget in i
det okända, underminerar den elaborerade adelskulturen, tvingar den till reträtter och medgivanden, styr uppmärksamheten mot
tillfället än mot traditionen. Den som inte är smart är en
snarare fjømt. Medelklassen har inte tid älta, den lär sig glömma oför-
att
föralldel med risk själv bli glömd. Nej, är inte allt, rätter, att nuet framtiden överskuggar nuet.
Det är utdragen I England har medelklassens värde-
en process. ringar erkänts socialt redan 1600-talet, det är först i
men Stendhals och Balzacs Frankrike de kommer
som att genomsyra
politiken.
M Drabbar inte spelskulden alla lika Sedär framsteget
ANDERS BJÖRNSSON
Frankrike under 1800-talet är det legitimistiska perspek- - ur tivet många andra än legitimisterna hade så lätt tillägna sig som att
undantagslandet, parialandet. Man vrakar och byter författningar
i rasande fart. Den politiska kulturen år experimentell, aktörernas ambitioner högtflygande. Var fanns stadgan, den säkra utkomsten i all denna kreativitet Europa gick i ojämn takt. I England hade den jordägande aristokratin inte bara sista ordet utan också politisk förstarangställning under hela seklet. Tysklands bästa krafter ägnade sig återställa enhet det att en som var olika bud och militären, med måttlig framgång, skulle om som
komma att symbolisera. Despotins Ryssland växte oavbrutet,
men dess eliter förblev krymplingar. Hos Gogol är adelsmarskalken försupen, fursten trashank, ämbetsmannen skojare. Ändå en en tog också tsarväldet släpande klivet i det moderna. - - Panoramat kunde vidgas. Poängen är inte hur mycket det av gamla motstod förändringar, hur mycket skulle visa som utan som sig funktionellt och överförbart. Konfliktlösningsmodeller inga är marknadsvaror. Och intresset ljuger aldrig, är det så
Där den gamla ordningens män blev kvar och inte vände ryggen allt det den tjuriga monarkismen i Frankrike nya, som tycks de ha gått för göra politiken trög och eftersinnande. att Riten skulle lägga sordin reformviljan. Men författnings-
kampen, ett borgerligt reformprojekt, siktade egentligen
samma håll. Allt Konstitutioner formalism och stramas upp. gynnar
binder godtycke; inte heller de glömskan fritt spelrum.
ger Den borgerliga människans skepsis till politiken födelseär ett märke. Skråtillvaron höll hantverkaren fången förutbestämd i en hierarki. Feodala regleringar stod i vägen för autonomin. Indivi-
dens myndiggörelse blev nödvändigtvis avskedstagande till
ett
statligt påbjudet förmynderi.
Här fanns ett mentalt glapp. Det fria måste fredas och rummet sådana garantier kunde bara oberoende instans Ekonomisk en ge. rationalitet byggde bokslut och kalkyler, det samtidigt rimvar ligt att avsäga sig möjligheten att utöva politisk rationalitet Det finns hos 1800-talsborgaren rädsla för den lilla världen ska en att
slukas den den större förbättringen korrumperar den
av stora, att
DEN SKYDDADE PROVINSEN
mindre. Om aristokratins söner hade vigts till politiska värv i helt
år och fått banan utstakad långt innan ställningen klar, unga var valde innehavaren borgerlig förmögenhet bankiren, fab-
av en rikören uppnå social position och medborgerligt anseende
- att en och först därefter politiskt ämbete. Det vad fadern till
ta ett var Lucien Leuwen gjorde.
g
Och just detta gjorde honom, framgångsmannen, både kamp-
villig och kompromissberedd; hans flit oomstridd han
var men
visste tillgodogöra sig andras kompetens; han fick
att en pragmatisk koncessioner eftersom han hade lärt sig vad
syn sam-
verkan betyder. Man kan bygga företag från grunden, det kan
ett bankruttera och rekonstrueras. Det är otänkbart skulle
att en stat skötas sätt. Förlusterna skulle alltid någon
samma vara annans. Den nyrike hade också ett rykte att försvara.
Vad avstod han från Kanske avstod han från det heroiska. Romantiken den starka individen födas. Det är inte längre
ser
slagfältets segerherre, stödd stridsberedda soldatmassor och sin
strategiska slughet, är hjälten för dagen. Det är det konstnär-
som
liga geniet, uppfinnaren, vetenskapsmannen, upptäcktsresanden
inte minst. Seklets största svenskar heter Berzelius och Nordenskiöld, Alfred Nobel och John Ericson, Strindberg och Hedin, Geijer och Ernst Josephson. Spektakulära karriärer, några hamnar Riddarhuset, i stund ståndssamhällets sista
samma som flämtande låga fladdrar till. Andra är oppositionsmän, tar strid mot samtidskänslan, den goda smaken, stöts bort från det borgerliga
samhällets famn. Men nyrikedomen är fåfäng och bourgeoisins
gråa arbetsmorgon, Oscar Levertin talade i längtansfull
som om en betraktelse över rokokons sirlighet och lyster, skulle ha varit alldeles becksvart deras bedrifter och idiosynkrasier utan
utan
,
deras genialitet. Så framstegets hjältar Men deras heroism det fredliga
var av
slaget, vilket är del själva det framstegskonceptet. Den
en av nya vetgirige har för sig slåss. Och viktigast allt: herois-
annat än att av
15Om han hade val. Lucien tjänade ministern därför han inte
nu ett att ansågs att in i firman.
mogen
ANDERS BJÖRNSSON
förflyktigades inte, den kunde nyttiggöras. Den fann sin plats men marknader -för upplevelser och njutningar, för och välresor befinnande, för arbetsteknik och för sociala reformprogram. ny
Genikulten tron den överlägsna personligheten också
- men separatorn balanserades förväntan. Nytta och avkastning - av en hade varit besvärjelser under merkantilismen: hade aldrig man riktigt kommit sig för kvantifiera dem. Med matematiken och att ingenjörskonsten, lantmäteri och modernt bankväsen fick allting siffra. Precisionen tog plats i talarstolarna, stävjade ordsvallet, en
fångade begåvningarna. 1800-talets intelligentaste politiker
var
en lantjunker som föredrog tyskt lånekapital till de svenska
stambanorna framför skandinavistiska värjstötar i konflikt med den en stormakten i söder. nya Det romantiska svärmeriet, så instrumentellt i propagandan för nationen, bands vid utilitaristisk vardagsfilosofi.
V
En grundtanke för är politiska kulturer inte nödresonemanget att vändigtvis och kanske sällan uppstår i det politiska livets - mera mitt och att det inte heller är där de och omformas. utmanas Konsten, näringarna, vitterheten, teknologin levererar ideal-
föreställningar genomkorsar de politiska miljöerna, liksom
som
givetvis religionen, kanske också tävlingsidrotten. De
numera avtryck de lämnar sig i språk, beteenden, moral. När duellen yttrar
16Bilden av A Gripenstedt, den hindrade kungen ingripa som att dansk sida i 1864 års krig, har inspirerat flera politiska kommentatorer från vår egen tid. Seexempelvis Gunnar Wetterberg, "Vår tids hjälte", i essäsamlingen Historien upprepar sig aldrig SNS Förlag, Stockholm 1994, samt Per T Ohlssons levnadsteckning 100 år tillväxt. johan av August Gripenstedt och den liberala revolutionen. Brombergs, Köping 1994. Standardverket de finansiella take off-åren, Göran B Nilssons om André Oscar Wallenberg. II. Gyllene tider, 1857-1866 Norstedts, Stockholm 1989, fokuserar flerstädes Gripenstedts roll och insats.
DEN SKYDDADE PROVINSEN
upphörde praktik, upphörde den inte helt och hållet den
att vara förvandlades till ikon.
Politikens värld blir då ett tillflöde än ett utflöde. Sam-
snarare tidigt utgör den skyddad provins. Människans tillåts inte att
en oro
spegla sig i politikens irrgångar, politikerns etos och handlingsskiljer sig från privatmannens. I praktiken handlar det
ramar nog
växelverkan. Lidelse och övertygelse starka drivom en må vara
krafter, de gör sig sällan målsättningsparagrafer.
men som
Man får lov föreställa sig politikens fortgående sekularise-
att en ring. Ideologier behövs för mobilisera; partier använder sig
att man
dem bekänner sig inte till. Det är långt ifrån säkert av, man att pro-
ännu är avslutad. Hur den sin början Och hur cessen tog pass irreversibel är den Den drivs människor och får räkna med
av
den kan spåra att ur.
Strax söder Toronto, det tar fem tio minuter med färja, ligger
om
liten vindpinad övärld. Huvudön är i dag offentlig park och
en en myndigheterna planerade länge grannöarna också skulle bli det.
att
Men där fanns sedan gammalt sommarstugubebyggelse som
en efter hand omvandlats till permanentbostäder. Den samtidiga närheten till Lake Ontario och till den växande storstadens centrum hade ökat öarnas attraktionskraft, både för de boende, vilka
som
uppgick till tvåtusen, företrädesvis människor fria yrken, mest ur med lätt bohemisk livsföring och med rätt måttliga anspråk
en service och komfort, och för stadsplanerarna.
Det kom till öppna konflikter. Striden pågick i decennier. Öborna slog vakt sitt revir ömtåligt såtillvida de
om som var att
saknade besittningsrätt till Marken ägdes det
sina tomter. av allmänna, exploateringsbeslutet taget i demokratisk ordning.
var Det från början ojämn kamp, the Islanders befann sig i
var en ett
till ohjälpligt underläge de fick god hjälp opinions-
synes men av bildare Margaret Atwood och Jane Jacobs och när parkför-
som
17Uttryck talarduell och partiledarduell är givetvis historiskt-
som semantiskt missvisande. Här väntar sig konkret utfall har
man ett som mycket litet med de inblandade plikt och ära att göra, försåvitt
personernas dessainte påverkar utfkllet.
ANDERS BJÖRNSSON
valtningen anlände med sina maskiner de väl barrikaderade. En var
fysisk försvarskamp förestod.
Till sist tvangs myndigheterna lägga parkplanerna sidan. Stadsplaneringen hade fått imageproblem, och politikerna
ett var inte beredda att betala vilket pris helst för Torontobornas som påstådda rekreationsbehov. Så människorna Ward- och Algonquinöarna kunde bo kvar, med försämrad samfärdsel och indragna postturer, deras pris för i fred. att vara Så långt är detta den banala berättelsen proteströrelse om en lyckas med att hävda minoritetsintresse. Den har likheter som ett med striden Kungsträdgårdens almar i Stockholm, med om
husockupationer i Hamburg, med älvräddning i Nordnorge. De
direkt drabbade är sällan aktörer, det symboliska värdet i ensamma deras kamp kan överstiga det materiella. Och bakgrunden har betydelse: beslutet är illa förankrat, motiven har inte redovisats till-
räckligt tydligt, förtroendet mellan styrande och styrda knakar
sedan många år. Det är bråttom, demokrati behöver tid. Den som väntar får ett övertag. Öborna i Lake Ontario fann emellertid det de lärde sig att under striden inte nödvändigtvis det de behövde för säkra var att freden. De hade vunnit över myndigheterna och erövrat form en av självstyre. Nu måste de hantera ekonomi och föra en gemensam
förhandlingar med stadsstyrelsen, de måste välja till
representanter lokala och lära sig lösa konflikter inom lokalsamhället. En organ del de boende ville äga sina fastigheter, andra föredrog tomträtt. av Få gav sig den tid krävdes. som Robert Fulford, kanadensisk publicist, skildrar bok det i en om moderna Torontos framväxt hur snabbt sammanhållningen knäckdär öarna. Det dök hätska artiklar i lokalbladet tes ute upp om härskande elit försökte och ställa. Folk började missen som styra
tro sina det gick rykten falskspel och utpressning. Alla
grannar, om levde så nära in varandra, riskabelt nära demokratin drevs mot sin patologiska spets", skriver Fulford. Invånarna överdrev betydelsen sin och sin utvaldhet. av seger De bestämde sig till exempel för rösta att en masse, stormöten, i frågor brukar beslutas valda politiker plansom av -
ärenden, budgetar, upplåtelser hyresrätter, förordningar och,
av
DEN SKYDDADE PROVINSEN
naturligtvis, skatter. De gick längre än så: de beslöt hålla
att
hemliga omröstningar. Tidigare hade invånarna röstat med
handuppräckning, i början 1994 kom de fram till att varje
men av
votering borde sluten, oavsett frågans betydelse. Det gjorde
vara
det i praktiken omöjligt komma med ändringsförslag till något
att
mötet hade ställning till, skriver Fulford, "och det besom att ta tydde också lokalsamhället blev oförmöget att
att generera nya idéer eller fram lösningar problem, det kunde bara fatta beslut och dessutom ganska beslut".
-
En söndagseftermiddag samlades allmänt möte i klubb-
ett paviljongen. Sjutton dök Syftet att fastställa hur
personer upp. var röstningen skulle till i budgetfråga. Det fanns fem metoder
en
ställning till, de skulle välja Mötet varade i tre timmar, att ta en. när det slut hade listan möjliga voteringsordningar utökats
var
till- sjutton.
Misslyckandet kan tolkas ett utslag omognad, experi-
som av man meriterade sig fram. Tidsandan har säkert spelat spratt: upproriskhet gick före ordningsamhet litet här och under några efter-
var krigsdecennier, valet mellan populism och centralism kunde många
gånger te sig okomplicerat.
Ändå verkar det spänningen mellan
som om ett annat motsats-
har infekterat den lokala politiska kulturen i ännu högre grad, par
oförmågan skilja offentlig sfär från den intimitet det
att ut en som
offentliga ska skydda också måste skyddas från. Bristande insikt
men behöver inte följa omognad, den kan också förlust.
av växa ur en
Om lokalsamhället är familj, läggs värnet integriteten
en av individen, uteslutande där; familjen kan för all del
så gott som vara tillåtande, alla måste ha sina hemligheter, sitt fredade
men rum. Är inte den slutna omröstningen misstroende just den
ett mot som står närmast Och samtidigt: misstroendet för bli meningsfullt
att behöver måltavlor, öppenhet, avslöja, fiende
stor någon att en
moderna media brukar tillhandahålla. spåret. Det som
Märk väl: avslöja, inte nödvändigtvis utkräva ansvaret
av.
lgAccidental City. The Transformation Toronto, 122. Houghton
s. Mifflin Company, Boston/New York 1996.
ANDERS BJÖRNSSON
VI
De ontariska öborna blev otåliga efter ha väntat så länge; kan att egentligen klandra dem De drevs till direkt aktion; borde de man ha gått hem och satt sig i seminarium när allt över var Allt är inte åsikter, det finns intressen också. Den ideala talsituationen hålls inte igång sig själv, den måste upprättas och av behöver makt till och har intresse den pågår. en som ser av att Tal alltså, inte formlöst, okonstlat småprat.
Demokratin tycks trivas bäst där den inte uppfattas som ett
undantagstillstånd, folk ska inte hetsas målet, seghet
och omständlighet är inga automatiska minusvärden. Men demokratin om i vissa avseenden kan betraktas långsam/øetenspolitiska som en kultur långsam i beslutsfattandet, därmed inte i utförandet - sagt bör det också intresse reda hur den beslutade sig vara av att ta fram, hur lång tid den sig, hur den har balanserat mellan tog distans och deltagande, mellan rationalism och engagemang. Medborgarsamhällets framväxt är först och främst fostraren
gärning. Den innebar självdisciplinering väldiga mått. De
en av privata lustarna fick maka sig, för det allmänna fler ansvaret tog och fler människor i anspråk, personlighetsdaningen förvisades till
biblioteket, vardagsrummet och sångkammaren. De offentliga
angelägenheterna berövades sitt mystiska skimmer när alla var utvalda. Var också odågan det, drinkaren, den drumliga
parvenyn
Det otyglade självsvåldets motsats kan intoleransen. vara Demokratin massfenomen behövde förebilder. Och de - som fanns inte i överskott. De vaskades fram, värkte fram. Den religiösa väckelsen bestod med något, det inte helt enkelt men var att överföra det allmänna prästadömets verklighet till ansvarsutkrävande offentligheter. Religionen blev privatsak den också,
sekulariseringens protagonister kom inte ovanifrån utan inifrån,
kanske underifrån. Bibeln och de antika auktorerna dög allt mindre. Den ordkonsten premierade saken idealets benya
kostnad, kompetensen framför talangen, energin kom före
effekten.
DEN SKYDDADEPROVINSEN
Utskottsmöten och nattmanglingar, inte aggressiva konfrontationer, blir typiska former för beslutsfattande under demokratins
genombrotts- och mognadsskede i Sverige.
Också denna praxis föder förstås expertvälde, låt
ett vara
folkligt förankrat, politiska elitpersoner av ny typ.
Den eliten har haft sina föregångare, visar nyare forskning. En någorlunda besutten hemmansägare inte blott sädes- och
var en
animalieproducent, han också politisk aktör och rättighets-
var
inspirerande doktorsavhandling i historia kunde Peter
havare. I en Aronsson teckna mönster. Han såg hur den svenske bonden
ett -
självmedveten, uppåtsträvande -från frihetstiden och framåt
bygger sin aktionsradie. Viktiga förändringar inträffar den
ut lokala nivån. Ett kommunalt självstyre form där ståndspersoner
tar får dela plats med diskuterande, voterande och förhand-
lov att en lande allmoge och där sockenstämman, formellt under prästerligt överinseende, utvecklar "drag liknar den borgerliga offentlig-
som
hetens: saklig och öppen argumentering egalitär grund tar
en överhanden öppen mötesdiskurs. Här finns, har Aronsson i
som
andra sammanhang påtalat, element upplysning och självför-
av kovran i förening med den det hårda klass-
rena egennyttan, intresset.
Pragmatism i stället för proklamationer, bildning än
snarare Blut und Boden formade folkliga medvetandeströmmar under
en
tidig moderniseringsfas inte bara i Sverige också i andra nord-
utan europeiska länder; Bernd Henningsen och Nina Witoszek, två ut-
ländska betraktare, talar rentav skandinavisk immunitet
om en
ideologier", bondens och prästens gemensamma vardagsmot en förnuft effektivt romantikens Sturm und Drang-extas
som tog ner
jorden.
19Bönder politik. Det lo/eala sjdlvstyret social i Smålands-
gör som arena tre socknar, 1680-1859, s. 342. Lund University Press 1992 Bibliotheca Historica Lundensis 72. 20Se den Fugitives from Utopia: The Scandinavian
senares Enlightenment Reconsidered", i øystein Sørensen/ Bo Stråth eds: The Cultural Construction Norden, 80. Scandinavian University Press:
s. Oslo m.fl. 1997.
ANDERS BJÖRNSSON
Här jorden måste mänskor döma, sjöng Tegnér, över men stjärnor dömer Gud. Och det låter inte något sätt gloriöst, inte alls världsförbättrande. Men: effektivt, och grundligt. Inte heller behöver det
samhälle rymde dessa tidigt-demokratiska praktiker ha varit
som speciellt konfliktlöst, det lärde sig ritualisera oenighet snarare att och konflikter. Man kunde miste det måste alarmerande konta utan att sekvenser. Man kunde påtagligt närvarande och ändå rätt vara anonym.
Men samhällen skapas individer, synliga människor, av och det är sällan likgiltigt vad människa blir synligt. Också den en som demokratiska makten, skrev jag i början den här essän, har sina av
insignier. En del det kan inbillning, synvillor;
av ser vara annat
kan råka förgrovas och vanställas själva återgivandet. Om
genom statsrådet Anders Sundströms eftermäle skulle dikteras omstänav
digheterna kring hans avgång, som inte var entydigt vanfrejdande,
har ett problem inte blott är politiskt till sin karaktär, det är som framförallt språkligt-sceniskt; och tänker efter kan det inte om heller finnas någon politik ord, bortom den utan en scen, utan att skrämmer och vår tillit drabbas. oss utan att Demokrati går inte ihop med tystnad, stillhet. Den är inte inre bikt, den är yttre åthävor; handling, inte komtemplation. Den vill bli både iakttagen och ianspråktagen och just därför kräver den någon form regi. All politik är i denna mening litteratur, och i av studiet de stora revolutionerna har forskningen också kommit av
framhäva de språkligt-intellektuella omgestaltningarna, vilka
att tenderar bli bestående, framom ekonomiska och sociala, att som oftare är omvälvningarnas orsaker än deras följder, eller de rent politiska, antingen tas tillbaka eller får oväntad och som en oavsiktlig skepnad de efterrevolutionära maktkamperna genom mycket tydligt i 1800-talets Frankrike till och med Pariskommunen. Det har utesluter visserligen inte reträtter, de finns som sagts
2 Det behöver därför inte gälla. motsatta
DEN SKYDDADE PROVINSEN
alltid tillgå", också negativa referenspunkter, i det
att som diskursiva landskapet. Föreställningar demokrati och rättsstat
om
lever där de inte praktiseras; de upplöses begrepp först
även som
de inte kan föreställas eller, möjligen, när de varit länge undannär ställda.
Ritens och ceremonins roll i det demokratiska samhället har
varit förhindra att så sker.
att
Uppgörelsen med aktuell demokratisk praxis går därför nästan alltid via eller form litteratur. Eyvind Johnsons häm-
en annan av ningslösa drift med "en den svenska högsta former:
av prosans kommunikén i Grupp Krilon 1941 är inte främst
ett angrepp socialdemokratisk statsmannaretorik under brinnande världskrig. Per Albin Hansson sin snåriga boksvenska, den han
snavar som
lärt sig i ungdomsklubben, folkhögskolan, under agitations- och organisationsresorna, de krampaktiga försöken en
att vara gång didaktisk och icke-demagogisk, därför obegriplig och grön-
köpingsmässig utan äger landets befolkning ett överväldigan-
de folkflertals oförgripligt uttalade önskan uttala skiljda meningar; dock å det bestämdaste för alltför lättvindigt och
varnas att ansvarslöst utnyttja dessa meningar. Två diskurser drabbar
Krilons credo kretsen kan rädda individen står mot samman: att statsmaktens krav den enskilde måste offra sig för nationen.
att
Numera, säger Johannes Krilon i sina kvällsmonologer,
en av "bör varje liten liksom varje hygglig mäns/ca, mina herrar
stat - -
22Jag utgår här från revolutioner inte etablerar totalitärt-terroristiska
som
med hjärntvätt och nyspråk" karakteristiska inslag. system, som 23Denna jargong fann starkt stöd i de talarhandledningar och föreningshandböcker studerades i den arbetarrörelsens olika nätverk.
som unga Formell briljans och saklig övertydlighet höll humöret hos pionjär-
upp generationen. Seexempelvis Olle Josephson, Diskussionen fick utgöra
frågan. Propositionsordningar och ungdomsretorik i Ljusne-Ala svar Socialdemokratiska Ungdomsklubb 1905-1906", i dens red: Arbetarna
ordet. Språk och kommunikation i tidig arbetarrörelse. Carlsson tar Bokförlag: Stockholm 1996
ANDERS BJÖRNSSON
känna sig hotad." Men politiken ti-ger detta, då måste om gruppen
gripa in."
I Krilon-kretsen uppträder alternativ statsmakt, litet sjaskig, en litet för viskydrucken kanske, det hela långt men taget mera ädel än den de demokratiska institutionerna bär Också som upp. här är skillnaden mellan privat moral och offentligt dygd
utplånad. Något värdighetskriterium existerar inte. Motsatsparen rätt-orätt, gott-ont glider samman.
Har alltså det uppbyggliga och aktningsvärda förlorat politisk
relevans i samhälle de demokratiska landvinningarna ett som tar för givna Faktiskt förefaller det så. Ändå: facit inte självklart. är Förebildligheten i den politiska kultur favoriserade Per som en Albin eller de rådiga kommunalmän Per Nyström stötte som under sina Bohuslän kan diskuteras. Fick den inte till resor genom
slut sin magi Blev inte den pedantiska saklighetsprosan
egen en
ogenomtränglig besvärjelsekonst Var inte ritualerna hävstång
en
för oförtjänt och odräglig självbelåtenhet, den halv-
avancemang
24Krilon-sviten ut nytt Albert Bonniers Förlag våren 1997. gavs av Dagens Nyheters dåvarande kulturchef Arne Ruth utgivningen begav tydande uppmärksamhet. Senare år korn kampanjerna tidsamma ningens kultursida "tvångssteriliseringarna" och "naziguldet". DN om bestämde sig också ledarplats för Sverige, under andra världsatt som kriget sades ha varit fripassagerare i de allierades motstånd Hitler, bör mot ansluta sig till Atlantpakten och överge den neutralitet det ändå inte som var så mycket bevänt med. Eyvind Johnsons tidsskildring instrumentaliserades. 25 bakgrunden skymtarI Max Webers distinktion mellan Gesinmmgsen och Verantwortungsetbik, begreppspar jag prövade i komen ett som en mentar till Mona Sahlin-affären. Se Nordin/ Lettevall, red: Dygd och medborgarskap i 1700-talets politiska tänkande, 87 ff. Ugglan/ Lund Studies in s. the History of Science and Ideas. Lund 1996 Klargörande är Thorsten Nyboms uppsats "Normer och moral i politik, byråkrati och vetenskap. Funderingar i antipolitikens tidevarv", i dens: Kunskap-politik-sambälle. Essäer om kunskapssyn, universitet och forskningspolitik 1900-2000. Arete, Hargshamn 1997.
DEN SKYDDADEPROVINSEN
litterata kaderns räddningsplanka i nation byggde sitt
en som materiella välstånd NKI-kunnande och Hermods-strävsamhet
Vidare. När det offentliga tilltalet informaliseras "kom och
träffa minister", skulle det kunna tolkas något annat än en
en som flykt från det ordnade samtalet, jakt sensationer, trötthet vid formalistisk dokumentation och regelstyrning. Kanske är det utslag allmänt tåligbetsunderskott i samhället. Folk har bråttom
av ett och hetsar sig själva, vill inte låta sig undervisas, kan uppsöka fakta
hand. Egenmakt ord socialdemokraters läppar
egen var ett för några år sedan. Det går tyda bekräftelse
att som en att mycket offentlig makt redan har runnit bort, inte bara i de kommunala korridorerna också i den väldiga europeiska flod-
utan vågen.
Eller: uppgivelse.
som
Så kan det Men betyder det förebildligheten be-
nog vara. att hovet förebilder helt har försvunnit Får civiliteten ut hur
av - se
helst som
Jürgen Habermas, den tyske socialfilosofen, förutsåg 1970-
systemvärlden, teknikens och det administrativa förnuftets talet att många tvingande sammanhang, skulle "invadera" livsvärlden, de
fritt självförvaltande vardagssammanhangen. Ett främ-
vuxna, mande språk, kylig Vetenskaplig logik skulle blockera all kom-
en munikation mellan styrande och styrda.
Terminologin inte glasklar. En invasion behöver inte
var vara
erövring, den kan slås tillbaka. Och det är inte uteslutet raka en att
till det Habermas föreställde sig har hänt. Demokratins motsatsen politiska kulturer har blivit tillgängliga och tillåtande, proce-
mer durer har minskat i precision och förutsebarhet, hierarkiska 0rdningar har tenderat avlösas egalitära. Vinsterna är uppenbara.
att av Alla har sina ofullkomligheter och sina starka sidor. Ingen stöts ut
och gemenskapen, ingen briljerar i onödan. Men vad
ur av gör man när någon fläker sig, hur hanterar förlöpningar i systemet,
ut man hur många stöts bort gemenskapen, ställer sig självmant sidan,
av när det representativa inte är förebild, endast avbildning
en en
Den lilla världen, Krilons värld, kan ohyggligt sträng. Mot
vara dess ursinne finns bara osynlig lag och för den finns inget
en
skydd.
ANDERS BJÖRNSSON
Författarpresentation
Anders Björnsson, född 1951, historiker och publicist. Medarbetare i Svenska Dagbladet, tidigare verksam vid Sveriges Radios
vetenskapsredaktion. Han har tidigare utgivit bLa Var 1900-talet
förgäves 1993 och Den korta marscben 1996.
i
Därför anordnar offentliga semi-
narier i landet.
runt om
Till seminarierna bjuder in fors-
kare och idédebattörer att bidra med
sin kunskap och sina värderingar kring
de frågor tycker är värdefulla att sam-
tala kring.
Varje seminarium dokumenteras i
form av en skrift.
WWW.
g o v s e
.
är adressen till Demokratiutredningens
webbplats. Här finns möjlighet att föra
en fri debatt kring demokratin demo-
-
kratitorget är öppet för alla.
Ett antal krönikörer kommer att
kommentera demokratiproblem och
andra demolaatidebatter.
Här kan Du också informera dig
om och föra dialog kring utredningen.
Direktivi fulltext, arbetsplan och
utredningens protokoll är dokument
Demokratiutredningen kommer kan hämta hem.
man fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpanpublicera en skriftserie med essäer, de om aktuella skrifter och seminarier. debattartiklar, seminarieinlägg och Man kan dessutom ta del debatt-
av forskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa
Den omfattande demokratiforsk- utredningens skrifter. ning som bedrivs vid våta universitet Länkar finns till andra delar av nätet och högskolor ställs detta vis till för- där demokratiñågor dryftas olika fogande för alla är intresserade sätt.
som av
demokratifrågor.
Information om titlar, utgivnings-
dag, priser m.m. finns utredningens
Vi svarar gärna frågor och lämnar webbplats.
ytterligare information om utredning-
ens arbete. Adress och telefonnummer
till utredningens kansli firms nästa En avutredningens uppgifter är att sti- sida. mulera det offentliga samtalet.
Demokratiutredningens
skriftserie
Redaktör Erik Amnå
Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164
DEMOKRATIUTHEDNINGENS SKHIFTSEHIE
12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från
-
ett seminarium SOU 1998:145 13. Invandrarskap och medborgarskap.
Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:8 14. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet
och demokrati SOU 1999:9 15. Etik och demokratisk statskonst.
SOU 1999:13 16. Elektronisk demokrati. SOU 1999:12 17. Den skyddade provinsen. En essä om demokratins
värde och värdighet
Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den
lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning, nya folkrörelsernas förändringar och det sjunkande valdelta gandet. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys etti slutbetänkande;
Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom
offentliga seminarier runt om i landet -
webbplatsen www.demokratit0rget.g0v.se med fria 0
debatter och möjligheter att informera sig om och
föra dialog kring Demokratiutredningen
skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie- - en
inlägg och forskarantologier.
Kom och träffa en minister" Det låter som ett erbjudande, det kan också vara ett nödrop.
men l denna essä analyserar författaren vad som händer när demokratin förlorar sitt värde och sin värdighet. Den handlar vad offentligheten gör med politiker
om och varför det är så svårt att lokalisera makten fastän den verkar synbar.
fakta info direkt
Tel 08-587671oo.Fax 08-587671
Box 6430.11382Stockholm
order@fakta.info.sewwwfaktainfase