SOU 1999:13

Etik och demokratisk statskonst.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Eti och

demokratisk

statskonst

6% STATENSOFFENTUGA UTREDNINGAR

En;

/cE

Etikoch demokratisk statskonst

Demokratiutredningens 15

skrift nr

l f O-

Zaire/ak .. . 4 sv.q

-, um , .

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 OO,Fax: 08-587 671 7l

E-post: order@faktainfo.se

Omslagsbild: Garry Johansson/Bildhuset Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-915-1 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-Z5OX

Förord

I studie hur riksdagen och regeringen behandlat moraliska en av frågor från femtiotalet och framåt drar forskaren den här slut-

satsen:

Resultatet ar därför att samhallet egentligenaldrig kan fullfölja

idén den varderingsfria lagstiftningen. Aven under avmorali-

seringsperioder förutsätter besluten, de beslutande

oavsett om sjalva det så, att vissa värden och prioriteras. Tesen ser normer om moralens, eller etikens, död är lika felaktig eller lika latt snarare att

missuppfatta tesen de politiska ideologiernas död. Under-

som om

sökningen belagger att såväl moraluppfattningarna

snarare som ideologierna ar vitala i materialet, politikerna inte alltid även om är medvetna detta. Bexell, G. Svensk moralpolitik. Lund: om Lund University Press 1995, 151 s.

Författaren till följande debattinlägg vill också påkalla uppmärk-

samhet kring etiken. Han preciserar vilka värden enligt försom fattarens mening demokrati är helt beroende den en av men som också är i stånd ödelägga. Utifrån bestämd ideologisk överatt en tygelse vill han för att demokratin, goda avsikter, kan varna trots överskrida gränserna till andra livsområden där andra värden råder. Utan måttlighet stannar demokratin, blir hans slutsatser. en av För att sammantaget ett så rikt diskussionsunderlag som möjligt i sitt arbete Demokratiutredningen det här sättet ger möjligheter för debattörer från skilda politiska miljöer sin att ge den svenska folkstyrelsens utveckling. Ledamöterna i det syn tar

här sammanhanget inte ställning till författarens uppfattningar.

Erik Amnå Huvudsekreterare

Etik och demokratisk

statskonst

Hans L Zetterberg

Denna uppsats har skrivits för Utredningen fol/estyret i Sverige

om inför 2000-talet SB 1997:01 vilken har tillkallats för att belysa

folkstyrets förutsättningar, problem och möjligheter inför nästa

sekel. Uppsatsen innehåller inte ny forskning utan är ett sammandrag några författarens slutsatser i Vetenskapliga och populära

av av artiklar de 15 åren. Vissa formuleringar i dessa artiklar

senaste som bedömts hållbara har återanvänts ordagrant.

som

HANS L ZETTERBERG

1. Totalsamhället

Problemen för demokratin

Den svenska demokratin kodifierades i 1970-talets grundlagar. Statskunskap och konstitutionell juridik dominerade de olika offentliga utredningarna ledde till den konstitutionen.

som nya Utredningarna handlade statsmakten. Folkrörelserna, sågs

om som

den svenska demokratins fick dock utredning. som vagga, en egen

Hur annorlunda är inte 1997 års Utredning folkstyret i

om Sverige inför 2000-talet Dir. 1997:101. Här återkommer natur-

ligtvis de grundlagsfästa politiska här domineras

processerna, men

inte dem. Vissa politiska inte utretts texterna av processer som tidigare finns med, t.ex. lobbying och korruption. En blick

listan utkomna och planerade publikationer från utredningen

av visar emellertid uppsjö andra ämnen hör hem-

en av typer av som

också i andra samhällssfärer än statsmaktens. Författarna ma tar

problem med globalisering, finansmarknad, företag, konsum-

upp tion, konst, kulturinstitutioner, arbetarkultur, tidningsläsning, hälsa, välfärd, religion, skola, folkbildning, civilsamhälle, IT med

Själv skall jag i denna skrift bidra till ämnet demokrati och mera.

etik. Demokratiutredningen arbetar enligt antagandet

som synes att allt finns i totalsamhället kan demokratins pro-

som ses som blem. Det är vanlig föreställning i det 1900-talets

en senare Sverige, del den svenska marinaden föreställningar och

en av av värderingar i vilken alla blivit indränkta.

Om demokratin skall användas till lösningar total-

att ge samhällets olika problem är det bäst först utreda hur total-

att samhället sedan hur demokratin ut, och till sist utreda

ser ut, ser när och hur demokratin kan bidra med lösningar. Så är uppläggningen de tre avsnitten i denna uppsats. Detta första avsnitt

av skall handla totalsamhället och etikens plats i det.

Redan vill jag emellertid redovisa att jag är skeptisk mot

nu grundtanken att alla problem finns i totalsamhället är demo-

som kratins problem. När demokratin skall stå för lösningen alla

av totalsamhällets problem, dvs. inte bara dess politiska problem utan

också dess ekonomiska, vetenskapliga, konstnärliga, religiösa, och

moraliska problem, är det risk demokratin förlorar både i

att

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

mening och legitimitet. Den kan komma att framstå misssom en

lyckad styrelseform gapat över för mycket.

som Så till ämnet för detta avsnitt: totalsamhället och den etiska sfärens plats i det.

Primärgrupper

I primärgrupperna skapas den mänskliga naturen.

Så förkunnade tidig amerikansk sociolog, Charles Hooton en

Cooley 1909 i boken Social Organization. Primärgrupperna är de små gemenskaper, till exempel familjen och hushållet,

grannarna, vänkretsen, är först plan "primära" i vårt biologiska liv. I som dem lever ansikte ansikte i förbund med varandra. Dessa mot är inte nödvändigtvis särskilt demokratiska. Många är grupper patriarkaliska, några är matriarkaliska. Oavsett form dessa ger barndomens innerliga gemenskaper inte bara födan också oss utan språket, de lär hantera våra aggressioner, definierar verkligoss heten, de första föreställningarna rätt och orätt, ger oss om utvecklar vårt samvete, nycklar till kreativa lekar. Primärger oss grupperna, kort sagt, gör till det inte när föddes, nämoss var ligen människor. Dessa verksamheter kan bara med gruppers

svårighet delegeras till opersonliga instanser staten eller

som marknaden. I tio Guds bud kan Cooleys hypotes det är ett av man ana att något unikt med fader, moder och/ eller de andra nyckelfigurerna i den lilla värld i vilken växer Man måste värna den för upp. om att du må länge leva och dig må väl gå" 5 Mos 5:16. Om att

primärgrupperna inte klarat uppgiften barnen språket, lära

av att ge dem att hantera sina aggressioner, och att definiera verkligheten ett realistiskt sätt blir vad händer dem problemsom senare mer

fyllt. Alltför många kan värstingens handikapp i det

vuxna gemenskapslivet. Detta är trosvisshet för de konservativa, men också vishet för kännare människor och deras samhällen, av oavsett politisk färg. Det har under 1900-talet blivit psykologiskt

allmängods att tro barndomens betydelse för utformningen

av vuxenlivet. Först när familjen, och barndomsvärldens grannarna

HANS L ZETTERBEHG

fungerar för de nyblivna samhällsmedlemmarna kan man, vuxna åtminstone för det flertalet, räkna med också deras

stora att senare liv dagis, fritids, skola, och i arbetsliv och föreningsliv skall

fungera utan större problem. I praktiken blev upptäckten primärgruppernas roll i

av samhället korrigering till franska och amerikanska revolutionernas

en föreställning alla människor är födda delta i samhällslivet

att att lika villkor. Om fungerande primärgrupper föds till olika

utan

grader värstingar än till civiliserade medborgare har

av snarare

inte jämlika utgångspunkter för deltagande i samhällslivet.

senare Det är tveksamt alla sådana skillnader kan kompenseras

om senare i åldrarna.

Det finns många små förutom de primära. Etableringen

grupper

innebär uppbrott från primårgrupper, dvs. från

som vuxen ett familjen eller dess motsvarigheter och från barndomens umgängeskrets, till små främst skolkamraterna, gängen, arbets-

nya grupper kamraterna, klubbkamraterna, och den parbildningen. Alla

egna dessa, liksom primårgrupperna, kan kallas "den lilla världen",

men

de är primärgrupperna först plan att lära bli

som oss samhällsmedlemmar.

I uppbrottet från primärgrupperna ligger dilemma alla

ett som måste lösa: Vi vill gärna ha primärgruppernas stöd vill inte

men

de skall hämma och inskränka Vår utveckling till Ett att vuxna.

lyckat uppbrott från primärgrupperna är lika viktigt för tonåringen fungerande primärgrupper är för barnet. Med framgångs-

som ett rikt uppbrott kommer fötterna stadigt ivuxenlivet. Då, inte

men förr, kan göra anspråk den rösträtt tillkommer med-

som borgare demokrati.

i en

Är familjen fortfarande den typiska primärgruppen

Familjerna har blivit mindre, enförälderfamiljer vanligare, tregenerationsfamiljer ovanligare. Kommuner har tagit vad

över av

tidigare familjefunktioner, delar barnomsorg och

som var t.ex. av äldrevård. Företag för produktionen, restauranger för födan,

svarar

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

tv och datorn för leken, skolan för utbildningen. Fungerar familjen

i dag primärgrupp för de flesta

som

I intervjuundersökning 1994 fick svenskar flyttat hemi-

en som från frågan: Bodde båda dina föräldrar kvar hemma när du flyttade hemifrån eller hade någon dem avlidit eller flyttat från er av

En jämförelse i den äldsta och generationen

av svaren yngsta

belyser förändring visar att grundmönstret ligger fast.

en men När för halvsekel sedan flyttade hemifrån bodde man ett vanligen båda föräldrarna kvar i föräldrahemmet; dem 82% av som nu är 55-64 år berättar det så. De övriga 18% hade inte att var som regel vuxit i skilsmässohem utan i hem där den föräldern upp ene avlidit 13%. Endast fyra denna äldre generation säger procent av att någon föräldrarna hade lämnat hemmet innan de själva av flyttade hemifrån. Även för 1990-talets 16 24 år är det vanligaste mönstunga ret representerat 73 procent att båda föräldrarna bodde - av hemma när de själva flyttade hemifrån. Nu är det bara sex procent hade förälder dött innan de själva lämnade hemmet. som en som Men femte 21% i denna generation säger någon var yngre att av föräldrarna hade flyttat hemifrån innan de själva gjorde det.

Förr drabbades många barn förälders död, drabbas än av en nu fler barn förälders frivilliga uppbrott från hemmet. I det av en fallet kan emellertid hålla kontakt inte senare man trots att man bor tillsammans. Även föräldrars uppbrott från hemmet om skilsmässa ökat, har fyra ungdomar 1990-talet inte genom tre av upplevt varken föräldrars skilsmässa eller dödsfall innan de flyttat

hemifrån. Föreställningen familjen i vår tid upplösts och slutat

att

att fungera som primärgrupp för barn och ungdom gäller således

inte för majoriteten ungdomar Busch Zetterberg 16-17. 1996 s.

Olika villkor i lilla och stora världen

Vid förra sekelskiftet kom upptäckten den lilla världen att

Gemeinscbafir följde andra sociologiska lagar än den världen

stora Gesellschaft .Vad gäller för Gemeinschaft gäller inte för som Gesellschaft, sade den tyske sociologen Ferdinand Tönnies 1887.

HANS L ZETTERBERG

Den lilla världen är familjen, släkten, vänkretsen, hembygden, de naturliga nätverken. Den lilla världen är homogen, odifferentierad. Primärgrupperna del den lilla världen. Samarbete,

är en av lojalitet, solidaritet, ägodelar behövs för den lilla

gemensamma att världen skall fungera.

Den världen är förvaltningarna, institutionerna, företagen,

stora marknaderna, medierna. Den politiska demokratin och marknadsekonomin är delar den världen. Den världen är

av stora stora heterogen, differentierad. Konkurrens utnämningar, förtro-

om endeposter eller marknadsandelar behövs för att den större världen skall fungera. Likaså kräver den världen separation olika

stora en av

äganderätter; det gäller både offentliga och privata.

Tankegångar detta slag vanliga hos förra sekelskiftets

av var sociologer och har aldrig motbevisats. Försöken att den stora

ge världen karaktär den lilla världen tycks dömda att

samma som misslyckas. Det gäller också försöken göra modernt total-

att ett samhälle folkbem med betoning det liknar hemmets

till ett som

gemenskap. Antingen byråkratiseras folkhemmet och dess väl-

färdsinstitutioner och myndigheter, eller också kommersialiseras det IKEA-möbler och Det svenska folkhemmets öde

av annat. blev det både byråkratiseras och kommersialiseras.

att

Vi här bokstavligen med olika världar". Det är helt

rör oss rimligt för enskilda bete sig olika i dem. Man kan till exempel,

att

1968 års vänster, liberal i den lilla världen och socialist i som Vara den eller många i 1990-talets höger, konservativ i den

stora, som lilla världen och liberal i den stora.

Den stora världens livsområden

Ett barn med många legobitar kan bygga mycket antal

ett stort

olika legolandskap trots att antalet typer legobitar är synnerligen

begränsat. Samhällets byggstenar är många, de olika slagen

men av

byggstenar är få.

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

De mönsterbi/dande variablerna

När skall söka samhällets byggstenar gör klokt i leta man man att bland sådant människor är bättre än djuren, nämligen som an-

vändning symboler, framför allt språk, och användning

av av av verktyg. Det är med andra 0rd i kommunikativt handlande och i teknik finner sortimentskatalogen för samhällets byggsom man stenar, de s.k. mönsterbildande variablerna. Katalogen visar förutom våra fysiska handlingar och våra verk-

tyg sex typer kommunikativt handlande är samhällsav som konstruktionens vanligaste legobitar. Här finns för det första tre

olika språkliga uttryck, nämligen är värderande,

utsagor som utsagor som ärföres/erivande, och utsagor är beskrivande. Vi som värderar t.ex. östersjölaxen till högt pris, föreskriver den ett att skall säljas datummärkt, och beskriver den fylld som av rom, fångad innan den leker. För det andra, kan de värderande, föreskrivande och beskrivande utsagorna, utgör samhällets symbolmiljö, ha sin huvudsaksom liga referens antingen i människans yttrevärld eller i människans

inrevärld. Om jag säger: Jag måste banta, och därmed menar att jag kommer att bättre ut i andras ögon, är min förankrad se utsaga i yttrevärlden. Men säger jag: "Jag måste banta", och därmed menar jag kommer må bättre och bättre hälsa, är min att att utsaga förankrad i min inrevärld.

Yttrevärldsutsagor är exe/entiva. De kartlägger, och ställer,

styr och utvärderar vår omvärld. De dominerar i västerländsk natur-

vetenskap och i krav förklaringar och förutsägelser.

utmynnar Inrevärldsutsagor är expressiva. De dominerar i humaniora och utmynnar i tolkning och förståelse. Vi kan här tala båda om typerna av utsagor utan att söka någon dualism eller uppamma

prioritering mellan dem. Så är det också i vardagslivet

när mogna människor använder språket. Vi kan sålunda tala exekutivt om östersjölaxen ett fenomen debiteras hushållskassan, som som räcker till två och skall avätas klockan 19. Eller kan tala personer, om laxen expressiv måltid i solnedgången tillsammans med som en goda Vänner ett uttryck för svårformulerade känslor, tankar och -

livssammanhang.

HANS L ZETTERBERG

De indelningar gjort är den stora världens mönsterbildande variabler. De definierar också våra fysiska handlingar. Att

många av spela fotboll, till exempel, är inte enbart fysisk aktivitet. Spelet

en innehåller värderande utsagor visar hur bra ett lag är jämfört

som med räkna mål. Det är också regler, dvs.

ett annat genom att föreskrivande utsagor. Det är verklighet i form spelare i visst

en av antal, boll viss diameter, plan viss storlek, ett bestämt

en av en av avstånd mellan målstolparna, dvs. beskrivande utsagor.

Våra förfäder har med detta begränsade sortiment av bygg-

utvecklat de skilda samhällstyper. Vi har sett militärstenar mest diktaturer, prästvälden, domarvälden, fogdevälden, aristokratier,

plutokratier, kungadömen, republiker, organisationsvälden,

demokratier. Det har blivit krigiska, fredliga, skönhetsälskande,

penningälskande, kunskapsälskande eller ordningsälskande

samhällen. Vi har haft riken och välfärdsstater. Allt i

grymma mer eller mindre komplicerade kombinationer.

Sex livsområden I den stora världen

Den språkliga differentieringen i mönsterbildande variabler har

eller får parallell i differentieringen samhället. Komplicera-

en av de jag inte skall diskutera och inte heller till fullo

processer - som har utforskat bygger de mönsterbildande variablerna fun-

- av sex damentala sfärer i samhället, livsområden Lebensordnungen enligt terminologin från Max Weber, den lysande tyske samhällsvetaren vid vårt sekels början. I den stora världen får livsområden för

näringsliv, statskonst, vetenskap, religion, etik och konst. Tablå 1

För antyda sambanden räcker det säga näringsliv och

att att att

ekonomi hänger ihop med exekutiva värderingsutsagor, t.ex. priser

och kostnader. Det ekonomiska livsområdet är inställt att söka och bevara rikedom. Det finns olika vägar till rikedom och konkurrens är stoff för affärslivet. I modern tid innefattar affärssed bokförda byten äganderätter och standardiserade mått vinst

av och kapital. Den frihet söker inom denna sfär är närings-

eget man

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

frihet, rätten att etablera sig vill och handla med alla slags var man varor och tjänster. Statskonstens livsområde hör med exekutiva föresamman skrifter t.ex. lagar och bestämmelser. Denna i bred mening politiska sfär är inställd att söka ordning. Ordnung sein. muss Men det finns alltid alternativa versioner ordning och konav flikterna mellan dem är stoff för det politiska livet. Statskonstens

seder innefattar spelregler för rättsväsende, byråkrati, diplomati

och krigskonst samt system för de styrdas samtycke till nyord-

ningen. I vårt århundrade har spelreglerna kristalliserats och ganska allmänt accepterats demokratins spelregler. Med dem som har kommit stärkta garantier för medborgerlig frihet.

Vetandets livsområde hör med exekutiva samman

beskrivningar, fakta och generaliseringar. Vetenskapen är

t.ex. inställd söka sanning. Det finns alltid gamla och att nya versioner sanning och konflikterna mellan dem är stoff för det av intellektuella livet. Akademisk sed innefattar spelregler för vetenskaplig metod och publicerad lärdom. Akademisk frihet är livsluften inom denna sfär.

Det religiösa livsområdet hör med utsagor männisamman om skans värde och livets mening, och bygger expressiva yttersta

värderingar. Det är inställt söka något heligt dvs.

att avskilt

mening åt tillvaron och värde livet. Här som ger ett yttersta

finns olika ansatser, djupt allvarliga. Religionsfrihet

garanterar att olika religiösa yttringarna kan leva sida vid sida. Det etiska livsområdet har expressiva föreskrifter plikt t.ex. om och barmhärtighet. De kan olika utvecklade hos olika männivara skor och för att de skall fritt uttryck måste rätten följa det att egna samvetet garanteras. En central del i verksamheten i denna sfär gäller antal återkommande problem finns i alla ett som samhällen och i vår tid brukar kallas välfärdsfrågor: Hur skall som ta hand barnen innan de klarar sig själva Hur skall hand om ta om de äldre inte längre kan klara sig själva Och hur skall som ta hand de sjuka och handikappade inte kan arbeta eller göra om som är normalt för i sina bästa år Det etiska annat som en vuxen livsområdet är inställt söka humanitära och andra dygder. att

HANS L ZETTERBERG

Det konstnärliga livsområdet har visioner och versioner är

som

expressiva, målande eller gestaltande. Konsten söker genuin skönhet. Här finns olika uppfattningar och metoder. Konstnärlig praxis innebär utveckling olika smakriktningar. Konstnärlig frihet

en av

rätten att fritt välja olika former och innehåll. ger

Tablå Livsområdenas värden och friheter

Livsområde Värde Typ av frihet

Statskonst Ordning Medborgerlig frihet

Näringsliv Rikedom Näringsfrihet

Vetenskap Kunskap Akademisk frihet

Religion Helighet Trosfrihet

Etik Dygd Samvetsfrihet

Konst Skönhet Konstnärlig frihet

Ivar och de olika livsområdena skapas

en av sex som synes en

väsentlig produkt, nämligen rikedom i näringslivet, ordning i det politiska systemet, kunskap i vetenskapen, helighet i religionen,

dygd i etiken och skönhet i konsten. Här är med andra ord

sammanställning det väsentliga går skapa och leva för i

av som att ett mänskligt samhälle.

Samhällsbygget kan tryggt utgå från här har mänsklig-

att hetens positiva värden. Det är faktiskt bättre med rikedom än fattigdom, bättre med ordning än kaos, bättre med kunskap än

okunnighet, bättre med helighet än världslighet, bättre med dygd

än odygd, bättre med skönhet än fulhet. Det finns i dessa fall ingen

grund för föreställningen alla värden är godtyckliga; värdenihi-

att lism får det svårt denna nivå tänkande.

Det finns inbyggd motsättning mellan de olika livsområde-

Sökandet efter världslig rikedom och makt kan hämma sökanna.

det efter andlig helgelse och djupa konstnärliga upplevelser. Sökan-

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

det efter politisk ordning kommer i sin lätt i konflikt med

tur marknadens ordning skapar rikedom.

spontana som

Det mänskliga samhällets grundläggande konstruktionsproblem finna optimal balans mellan institutionerna för

är att en

ordning, rikedom, kunskap, helighet, dygd och skönhet. Det är lätt

skapa samhällen med stabil ordning stryper de rikedomsatt som

producerande krafterna, eller skapa ordning går tvärs

att en som

med rättrådighetens dygd, eller ordning håller folket i

en som okunnighet. Det är lätt skapa samhällen utvecklar stor

att som rikedom, till priset orättvisor och fulhet. Vi kan ha politi-

men av

kervälden, plutokratier, prästvälden, filosofer kungar, system

som

alla premierar samhällssfärs verksamhet bekostnad som en av andras.

Tyvärr kan inte demokratin har helt garanterad

säga att en

lösning den inbyggda motsättningen mellan livsområden. Dess

fördel ligger i den röst alla livsområden och metod

att ger en att

fredligt och öppet diskutera olika prioriteringar. En begränsning

ligger den ohämmat rekommenderar politiska lösningar, till

i att

exempel lagstiftning och beskattning, för problem i allt

som väsentligt ligger utanför statskonstens livsområde. Förvisso har

politiska problem demokratiska lösningar. Men i allt väsentligt har affärslivets problem ekonomiska lösningar, kunskapsproblem har vetenskapliga lösningar, andliga problem har religiösa lösningar,

konstens och skönlitteraturens problem har estetiska lösningar, och moralfrågor har etiska lösningar. Ibland kan demokratin bidra till dessa lösningar, kommer utanför den poli-

men så snart man tiska sfären demokratin sällan de väsentliga delarna

ger av

lösningen.

Framväxten av Västeuropas liberala samhälle

Livsområden kan bli mycket och inget dem behöver

autonoma av nödvändigtvis underordna sig något livsområde. Då får ett

annat

öppet samhälle, det många kallar "det liberala

allsidi som sam-

hället. Det är prekär skapelse, produkt av Västeuropas spe-

en en

HANS L ZETTERBERG

ciella historia i vilken de olika livsområdena successivt har diffe-

rentierats från varandra och fått sina speciella former frihet. av De olika livsområdena och deras olika värden har mått ett av

oförenlighet i gammalgrekisk mytologi representerades

som av olika gudar eller gudinnor inte alltid I gamla Rom som var sams. blev statskonsten suverän konst, Viktigare än religion, filosofi, en

konst, etik och näringsliv. Det romerska imperiet, byggde

som statsmaktens kontroll övriga livsområden, kristendomens av antog

monoteistiska religion enligt formeln "en kejsare, gud. För-

valtning, polisprocedurer, domstolar, allt blev ordentligt

genomarbetat. Staten för medborgarna, deras bröd och deras tog ansvar

underhållning. Välorganiserade arméer garanterade den romerska

freden.

Men riket splittrades i två, i öst och i väst: Öst-Rom ett ett överlevde i tusen år Väst-Rom föll sönder. Det frankiska men kungadömet 484-814 det första i lång rad försök var en att

återuppväcka det romerska imperiet i Västeuropa. Karl den Store

kallade sig själv kung och präst, tecken ett att en gemensam auktoritet skulle Det lösning gällde i Öststyra. var samma som Rom.

Påven Gregorius VII 1021-1085 befäste under högmedeltiden romerska kyrkans auktoritet och ledarskap i Västeuropa. Kyrkan

ville gärna över alla andra livsområden. Ekonomi, vetenskap, styra konst och etik skulle underordnade kyrkan, helst borde också vara statskonsten det. I hans programförklaring läser vi: Påven vara är den ende fot furstar måste kyssa. Hans motståndare, kejsar vars Henrik IV, ville han själv skulle ha rätten utnämna biskopar. att att I Välkänd episod i kampen mellan kyrka och Henrik en stat tvangs vandra barfota till Gregorius i Canossa för

att en bannlysning

upphävd. Kampen mellan kyrka och slutade oavgjort,

stat ett oerhört viktigt faktum i Västeuropas utveckling. Vi fick två egenrådiga

livsområden: det världsliga och det andliga. väl etablerat Har man

sådan egenrådighet kan följa.

mer

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

Figur Västeuropa sina livsområden

dzfferentierar

armarna Rane

3343-565

.ragg

Jani

Kalla: City-universitetetsinternet/eur:"TheEuropeanOrigin", wwwrityunizzse

I några medeltida städer Genua, Venedig och Florens balanse-

som rade statskonstens och religionens och näringslivets företrädare

varandra ingen dem fick hegemoni. Ur bokföringskonsten

så att av

utvecklade näringslivet belöningssystem skilt från statens

ett eget

och kyrkans. Hedersbetygelserna knöts helt enkelt till goda bok-

slut. Man visste skulle äras utan att kyrkan eller staten

vem som bestämde det. Näringslivet fick autonomi. Snart förlorade staten och kyrkan också konsten; konstnärerna behövde, till

greppet om

exempel, varken hovmålare eller kyrkomålare.

vara

Machiavelli 1469-1527 visade hur gör politiska kalkyler

man

blanda in moraliska överväganden. Det unikt och utan att var intellektuellt krävande statskonsten något skilt från

att se som etiken, chockerande idé för sin tid, även för många i vår tid.

HANS L ZETTERBERG

Vetenskapens frigörelse från religionen lång

var en process. Kopernikus fick efter sin död 1543 sina idéer solen än

om snarare

jorden världsalltets mittpunkt bannlysta av kyrkan. Bruno

som

1548-1600 fick bestiga kättarbålet efter sjuårig fängelsevistelse

en för sina filosofiska idéers skull. Den fysikern och matema-

store tikern Galilei 1564-1642 pressades kyrkan avstånd från

av att ta sina instruments vittnesbörd. Kyrkan förlorade dock med tiden

kampen mot vetenskapen.

Därmed är konturerna klara för det moderna västeuropeiska samhället, både i teori och praktik. En monolitisk flerfunktionsstruktur dominerad har differentierats till ett allsidigt

av staten samhälle i form specialiserade livsområden, vart och ett med

av sex

sitt belöningssystem, sina speciella friheter, sina speciella varianter

rationalitet. Detta samhälle konsoliderades i den ärorika av nya revolutionen i England i Vilken den ekonomiska och konstitutionella liberalismen stadfästes.

Den organiska solidariteten

Inget livsområde är isolerad alla påverkar de De be-

en varann. höver också varandra. Den franske sociologen Emile Durkheim

1893 betecknade den sammanhållning de har med be-

typ av

solidarité organique, organisk solidaritet. Det arbetsgreppet är en fördelning i vilken olika områden i samhället växer olika håll

hela tiden ändå är beroende varandra. men av

Varje konkret del livsområde firma inom ekonomin,

av ett - en

myndighet inom kyrka inom religionen, ett institut

en staten, en inom vetenskapen innehåller smärre element från andra livsom-

råden och kan inte fungera väl dem. Inget i samhället fungerar

utan riktigt bra utan att del ekonomins politikens regle-

av pengar,

ringar, etikens bud, vetenskapens kunskap, religionens välsignelse och konstnärliga inslag.

Politisk verksamhet har alltid behov beskatta eko-

t.ex. ett att nomisk verksamhet. Politiker behöver kunskap och beställer ut-

redningar där sakkunniga och vetenskapsmän kan medverka. Nu-

behöver affärsverksamhet också myckenhet akademisk mera en av

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

kunskap. Företagen köper kunskap Vilken service som annan eller helst. De sina kontor och sin marknadsföring vara som ger

konstnärlig utformning. De är pådrivande utbildningspolitiken

så att alla skattebetalare skall med och betala deras behov vara av välutbildade medarbetare. Ibland går beroendena i flera led: Akademisk grundforskning kan till exempel finansieras poligenom att tiker skattemedel från ekonomin anslag till universitet och av ger

forskningsråd.

Figur Livsområdenas organiska solidaritet

Källa: Ci -universitetetsinternet/eur:"TheEuro Ori in", wwwxi uniuse enn g

Med den organiska solidaritetens begrepp har den grund behöver i denna skrift för undersöka några relationer mellan att etikens och den demokratiska statskonstens livsområden.

HANS L ZETFERBERG

Etikens Iivsområde i dag

Systematiken leder till allsidig samhällssyn. I

i Vårt resonemang en det kommunikativa handlandets förlängning ligger fundamen-

sex tala livsområden, varken eller mindre. väl arbetat sig

mer När man igenom denna härledning aldrig att den stora världen

tror man mer bara är ekonomi eller bara är politik. Visst är det sant att de ekonomiska och de politiska är dominerande i moderna

systemen sam-

hällen. Men vetenskap har icke obetydlig roll. De expressiva

en institutionerna religion, etik och konst har för närvarande inte

- så framträdande roller. Men de finns där. Och mycket tyder att både etik och konst i våra dagar får allt större i total-

utrymme samhället.

I vår tid skapas många självständiga etiska institutioner.

nya

Etiska kommittéer vid sjukhus och forskningsinrättningar, etiska

vakthundar vid finansiella marknader, etiska ombudsmän vid före-

och medier, etiska koder för olika yrken allt detta finns och tag -

är väg. Universiteten har börjat utbilda etiker. mer

Man kan dock inte hävda etiken i vår civilisation är lika väl

att

utvecklad och självständig konst, vetenskap, religion, affärsliv

som och statskonst. Det etiska livsområdet finns alltjämt huvudsakligen inom religionens och statsmaktens rämärken. Kyrkorna gör anspråk ha nyckeln till samlivets etik. Statsmakten specifi-

på att

olika plikter, till exempel skolplikten att förkovra värn-

cerar oss, plikten försvara landet, vittnesplikten bistå rättvisan, skatte-

att att plikten bidra till kostnader. På dessa områden

att gemensamma sammanfaller rätt och moral: Statens lagar och etikens bud stöder

varandra.

Välfärdssamhällets institutioner kan det

sägas representera bästa har etiska institutioner. Visst kan det ekonomiskt

av vara lönsamt hjälpa sjuka bli friska så de kan göra nytta igen.

att att att Men det finns ekonomiska skäl att ta hand de kroniskt

rent om sjuka, de handikappade, de deformerade småbarnen, eller de senil-

dementa äldre. Vi gör det etiska skäl, inte ekonomiska. Visst

av av

kan det politiskt fördelaktigt att ordna socialförsäkringar

vara som utfaller vid föräldraskap, sjukdom eller ålderdom; det är populära beslut röster från breda folklager. Men småbarn med in-

som ger

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

kapaciterande hjärnskador eller senildementa äldre deltar inte i allmänna val. Åtgärdernaför dem har etisk motivering än en snarare politisk. Människovärdet är etisk klenod varken har en en som

marknadspris eller kan ingå i politiska kalkyler.

En förenkling: Det treeniga samhället

Under 1970- och 80-talen diskuterade och skrev i Sverige man som hela samhället bestod statsmakten och näringslivet och just om av

inget och samhällskunskapen bestod Statskunskap och

mera, av ekonomi. Möjligen med massmedierna betydelsetog man som en full del samhället. Att den lilla världen, de frivilliga sammanslutav ningarna, och de mindre samhällssfärerna konst, religion, etik som och vetenskap också hörde till totalsamhället hade praktiskt taget sjunkit bortom tankehorisonten i den allmänna debatten. I detta läge började några använda begreppet "det civila av oss samhället" sammanfattande för allt inte som en term som var stat eller marknad. Det är ett internationellt gångbart begrepp. Ibland

används i Sverige gemenskaperna eller "frivilligsektorn"

att beteckna sak. Men gemenskaperna förväxlas lätt med den samma "gemensamma sektorn 0rd för och frivilligsom är ett staten, sektorn är missvisande eftersom marknaden också består av frivilliga transaktioner. Civilsamhället menade vi, lika viktigt var, som statsmakt och näringsliv, och det anknöt till folkrörelsernas skede i svensk historia. Ett trängt civilsamhälle hade gjort framgångsrik revolt kommunistdiktaturerna i Östeuropa; bemot greppet hade därför särskilt skimmer. Det började ingå i både ett vänsterns och högerns utopier. Civilsamhälle" är också användbart vetenskapligt begrepp, ett måste komma ihåg det täcker olika fenomen med men man att olika karaktär, till exempel alla den lilla världens små grupperingar och nätverk också några den världens livsområden, men av stora

nämligen vetenskap, konst, religion och etik.

Statsmakt, affärsliv och civilsamhälle har olika och ibland mot-

stridiga En sammanfattning från Zetterberg 1994 i

normer. Platons och Jane Jacobs 1992 efterföljd denna skiss: ger

HANS L ZETTERBERG

CIVILSAMHÄLLET Utveckla moral, sanning, skönhet oc/a det gudomliga i tillvaron

Var sällskaplig, dra dig inte undan

för de dina Ta ansvar Älska dina närmaste dig själv som Utveckla dig själv, utveckla andra Hedra dina föräldrar

Ljug inte Stjäl inte

Döda inte

STATSKONSTEN

Skapa ordning

Använd maktmedel effektivt

Upprätthåll disciplin Respektera beslutsordningen

Var lojal, utveckla andras lojalitet Gör inte affärer Var selektiv med information Använd frikostighet för att nå mål Njut och ståt av pompa Håll din rätt och heder Visa mod

NÄRINGSLIVET Skapa rikedom

Gör frivilliga fördelaktiga avslut

Konkurrera

Respektera kontrakt

Använd aldrig Våldsmedel Samarbeta med främlingar Var initiativrik och företagsam

Sök nyheter och uppfinningar

Investera i effektiv produktion

Var flitig

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

Olikheterna mellan dessa är många. I civilsamtre normsystem hället skall inte ljuga och dräpa, i tjänst skall dock man men statens soldaten kunna lura och döda sin fiende. Här föreligger motsätt-

ningar, lika välkända olösliga, alltid plågat känsliga

som som unga människor i differentierade samhällen. Ett lysande uttryck konflikten mellan civilsamhällets och av statens moraliska syndrom finns i Sofokles drama Antigones. Oidipus dotter Antigone lyder civilsamhällets bud och vill sin ge

stupade upproriske broder Polyneikes värdig begravning. Den

en härskande Kreon följer statskonstens bud radera all ära från att fiender och vill kasta hans lik till hundarna. Konflikten är statens olöslig; tragedin är inbyggd i det differentierade samhällets struk-

tur. Parterna stat och civilsamhälle är i konflikt, bemen parterna höver också varandra. Trots den inbyggda motsättningen mellan

civilsamhälle och stat är det givet civilsamhället fungerar dåligt att inte staten upprätthåller fred och ordning. Men kan om staten heller inte fungera effektivt den saknar civilsamhällets förtroom ende och stöd. Hela statskonstens livsområde behöver det förtroende för medmänniskor bara vitalt civilsamhälle kan som ett

skapa. Putnam 1993.

Det har länge varit självklart att det är ogörligt för

staten att byta den civila lydnadens förbud för lögn, stöld och dråp mot

polis- och fogdevälde. Så många poliser finns inte i polisstater.

ens En insikt växer också fram det är ogörligt ersätta civilsamatt att hällets bud för de sina med statsmaktens åtaganom att ta ansvar den. Så många välfärdsfunktionärer finns inte i maximalistiska ens välfärdsstater. Liknande mönster konflikt och ömsesidigt beroende gäller av

för och näringsliv. Motsättningarna mellan

parterna stat stats-

konstens och affärslivets sedliga regler har oöverkomliga inslag.

Myndigheter skall inte konkurrera. Man kan möjligen sin rätt prövad högre domstol, inte konkurrerande domstol. av en men av Statstjänstemän skall inte göra affärer, inte Om de söker ta mutor. tjäna med hjälp statsmaktens våldsmedel blir pengar av staten ett rövarband.

HANS L ZETTERBERG

Politiker och ämbetsmän kan däremot med oväld till att

se andra kan göra affärer och konkurrera. För att marknader skall

fungera behövs lagstiftning äganderätt och rättsregler för hur

om kontrakt skall tolkas. Affärslivet behöver dessutom det förtroende för medmänniskor ett vitalt civilsamhälle kan skapa.

som

Affärsföretag å andra sidan skall enbart göra frivilliga avslut, inte själva använda tvångsmedel. Absolut inte fysiskt våld eller

vapenmakt, inte heller det tvång ligger i att ha monopol.

men som Ett företag med våldsmetoder gör affärer gangsterliga,

som är en

maffia. Ett privat monopol är exploatering, precis ett

en som

statligt monopol.

Flykt från gemenskaper och marknad: tre vä/färdsmodeI/er

Vi kan tillämpa den förenklade bilden ett treenigt samhälle

nu av

välfärdens område, de etiskt mest laddade institutionerna i ett modernt samhälle.

Den nordiska välfärdsstaten är speciell i sin flykt både från det civila samhällets krav och marknadernas krav. I Sverige behöver den lilla världens gemenskaper i det civila samhället familj, släkt,

vänner, arbetskamrater inte ställa för de små grannar, - upp barnen, för de sjuka, skadade eller gamla. Det offentliga kan i deras ställe sköta och vård för barn, sjuka, handikappade och

omsorg åldringar. Sådana är de starkas rättigheter, och sådana är de

svagas rättigheter i den nordiska välfärdsstaten. Här råder generell och solidarisk välfärd.

I den nordiska välfärdsmodellen kan medborgarna också fly från marknaderna. Här spelar det mindre roll för den enskildes välfärd hur hans eller hennes egenförvärvade köpkraft är. Olika

stor bidrag kompletterar hushållskassan. jämlikhet i inkomst skall råda, eller rättvisa del hellre säger. Marknadskrafter upplevs

som en ofta fiender till välfärden. "Marknadskraft är Välfärdsslakt",

som heter det.

Andra välfärdsstater dock inte drastiska sätt

tar samma avstånd från civilsamhällets och marknadens medverkan i välfärden. Den anglosaxiska valfdrdsstatenär mindre omfattande än den

nor-

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

diska och större roll både åt välgörenhet och köpta tjänster.

ger en

I USA i synnerhet har försäkringsbolagen nyckelroll i finansie-

en ring sjukvård och äldrevård vid sidan den federala försäk-

av av

ringen.

De kontinentala válfárdssystemen i lagen definierad väl-

ger en

färdsroll till kyrkor, fackföreningar, lokala välfärdsorganisationer

och yrkesföreningars kassor, vilka kan räkna med stora statsstöd för sina välfärdsuppgifter. Skillnaderna mellan Norden och kontinenten är små i statsmakternas kostnader för välfärd, mycket

men stor i andelen offentligt anställda i välfärdens institutioner. Vi har två á tre gånger så många offentligt anställda i barn- och äldre-

skola och sjukvård kontinentens nationer. omsorg, som

Hos har praktiskt taget hela befolkningen, majoriteten i alla

oss partier, blivit så indränkta i den svenska marinaden, dvs. att all välfärd finns i offentlig regi, den betraktas självklar och

att som naturgiven. Vi har förvandlat medborgarnas etiska för väl-

ansvar

färden till skattebetalningsansvar. Skattesmitning har blivit

ett

med smita från den lidande vid vägkanten, och synonymt att

skattebetalning har blivit med den barmhärtige

synonymt att vara samariten. Vår skattemoralism oplanerad konsekvens vår

är en av

välfärdsstat. typ av

Det är inte en naturlag utan vårt eget demokratiska val i Norden välfärdsinstitutioner finns inom statsmakternas hägn.

att Det är dock min långsiktiga för de europeiska samhällena

prognos att de etiska institutionerna -i första hand de institutioner

som tar

för barn, sjuka och äldre kommer frigöras från ansvar - att staten

ungefär samfunden, näringslivet, konsten och vetenskapen

som redan frigjort sig från staten och blivit egenrådiga livsområden. Statsmakternas roll i dessa autonoma institutioners liv blir att underlätta, inte att styra.

HANS L ZETTERBERG

2. Om demokratin och dess moraliska

förutsättningar

Den magiska regeln: majoriteten vinner

Den styrmekanismen i land måste otvetydig och

yttersta ett vara

lättfattlig. Om regeln för skall är otydlig blir det

vem som styra kris och osäkerhet i landet. Den styrmekanismen bör ha

yttersta

slags magisk makt. Annars ifrågasätts den alltid några. en av

I monarkier blir kungens äldsta barn monark, därav utropet:

ny kungen är död, leve konungen Det fick inte finnas någon diskussion saken. Ofta ville helt säker det verkligen

om man vara att

kungabarn blev monark. I England lagstiftade man

var ett som ny 1351 tillägg 1795 och 1814 det högförräderi att ha

med att var en utomäktenskaplig förbindelse med drottningen eller med kron-

prinsens hustru.

Demokratins otvetydiga och lättfattliga regel är att majoriteten bestämmer; har du över 50 rösterna vinner du. Det får

procent av inte finnas någon diskussion saken. Majoritetsregeln är demo-

om kratins magi. Men många jordens härskare har svårt att förstå att

huckelprydda kvinnliga analfabeter i byarna eller halvvuxna

skägglösa studenter i städerna skall ha rätt rösta bort dem från

makten.

Kungamaktens magi levde kvar även sedan infört demokrati.

I Storbritannien är det fortfarande Her Majestys Navy, etc. I Sverige hade länge ordning i vilken demokratins beslut ut-

en fördes Kungl. Majzt, och skrivelser till de höga demokratiskt

av valda styrande ställdes till Kungl. Majzt. Först 1970-talet

avskaffades magin med Kungl. Majzt. Folkstyret hade då erövrat sin

egen magi. Majoritetsregeln är bättre än tronföljdsregeln i valet lands

av ett ledning. Ett flertalet i ett allmänt

styre som spontant accepterats av val lättare än där flertalet måste hållas i schack

är att utöva ett styre

statspropaganda, poliser, fogdar och militärer. Historien känner

bekant många mellanformer, icke-ärftliga konungar valda som t.ex.

aristokratin, eller påvar valda kardinaler. av av

Demokratins förespråkare 1800-talet kunde peka ut att det

ärftliga kungadömet uppvisade del uppenbart dumma och odug-

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

liga kungar. Men också demokratin kan leda till hemska härskare.

Weimarrepubliken röstade fram Adolf Hitler. Den magiska majoritetsregeln inte nödvändigtvis bra eller rationella beslut; ger den lovar bara beslut flertalet de röstande kan som av acceptera.

Den segrande proteströrelsen

Som historiskt fenomen är demokrati proteströrelse de en mot härskande klasserna kräver medborgarna själva och inga som att andra skall de härskande klasserna; regeringarna skall vara vara medborgarnas tjänare, inte deras herrar. Eftersom härskande klasser tycks Växa fram även i länder nya med demokratisk konstitution demokratins aldrig tar protester slut. I den svenska historien har kungamakten med herreersatts makt, och herremakten med folkmakt. Demokratin infördes utan att problemen med folkmakten blev särskilt väl genomlysta. Demokratins anhängare debatten ändå. De kunde med lätthet vann uppvisa, att de regler, vilka vissa eller fick genom personer grupper

en speciell maktställning, godtyckliga. Kungadömets före-

var

språkare kunde med påpekandet erkänt odugliga och

tystas att

stupida monarker Georg IV i England och Ludvig XVI i

som Frankrike bevisade hur vettlöst det tilldela makten i var att sam-

hället till kungaarvinge. Privilegiernas förespråkare kunde

en avvisas med liknande Varför skulle adelsmän, därför argument. att deras förfäder upptagits i riddarhuset, ha makt bönder, större än köpmän och fabrikörer med lika förmögenhet och likartad stor bildning Varför skulle arbetare avstå från rösträtt året innan de hade 800 kronors inkomst ansvarsfulla och röstbemen anses rättigade när de nådde detta streck Varför skulle kvinnor sakna rösträtt när män hade rösträtt Alla inskränkningar i demokratin kunde lätt stämplas tricks bevara makten hos de privilegisom att

erade och motsägelser i den rådande valordningen.

som Herbert Tingstens 1945 slutsats är giltig: "Den demokratiska linjen har i debatten mindre framstått ideologi som en än som en kritik ideologier och traditioner. Så till vida har detta inneburit av

HANS L ZETTERBEHG

svaghet, demokratien kunnat införas utan att dess problem en som begrundats och diskuterats.

På 1970-talet fick Sverige genomdemokratisk konstitution i

en vilken "all offentlig makt utgår från folket". Här erkänns ingen

begränsning för folkmakten än vad de valda församlingarna annan

själva vill ålägga sig. Inte heller denna grundlagsfästa utvidgning

demokratin föregicks principiella debatter. Ingen ansåg sig

av stora

allvar behöva frågan vad måste göras för att hindra

resa om som folkmakten beröva minoriteter rätten till frihet, egendom,

att trygghet, rätten leva enligt eget samvete och göra mot-

samt att

stånd mot förtryck.

Demokratins självklarhet i vår tid frukt dess framgång.

är en av

Amerikanska sydstater, Sydamerika, Sydeuropa, Sydafrika har

sedan 1950 inlemmats i den demokratiska gemenskapen. Det har också östra Tyskland, Östeuropa och flera framgångsrika stater i Fjärran Östern. Världens största land, Kina, är odemokratiskt,

världens näst största land, Indien, har i två generationer haft men

fungerande demokrati.

Alla regimer har övergått till demokrati, inte bara

typer av Europas gamla kungavalden. Bland de länder övergått till

som demokrati finns snltanistiska styren, dvs. obegränsat personliga ledarskap Somozas i Nicaragua. Här finns länder med totali-

som

alltså diktaturer med ideologisk mission och byråkratitära styren,

kan så godtyckliga Stalins i Sovjetunionen.

er som vara nog som Och till demokratin har också övergått länder med auktoritära

styrelseskick, dvs. diktaturer med i huvudsak förutsägbara

byrå

kratier Francos i Spanien. Demokratin är vår tids segrande

som statsform, över de mest olikartade alternativ. Givetvis är

segrare

spåren den gamla ordningen tydliga i de olika länderna,

av men demokratins språk talas Överallt.

Man kan inte folket är den härskande klassen i någon

säga att

de gamla eller demokratierna. En demokratisk teknik har av nya emellertid införts. Över 100 världens länder är 1990-talet

av demokratiska i den meningen de har allmänna val med kon-

att kurrerande partier ocb tillräckliga medborgerliga rättigheter för att

valen skall kunna föregås någorlunda fri opinionsbildning.

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

Tre sätt att driva demokrati i praktiken

Medborgarna måste kunna informera sig och diskutera sig fram till de vill ha ändring vid makten. I demokrati skall valen om en en därför med yttrande- och mötesfrihet och demonstraäga rum tionsrätt. Alla skall ha rösträtt i valen. Omröstningen skall vuxna hemlig. Och majoritetens röst skall utslagsgivande. I vara vara en demokrati lämnar de styrande regeringsmakten när de förlorat ett val. Så långt år alla eniga demokratins teknik. om

Men enigheten demokratin slut vid punkten ingen

om tar att

skall mot folkets vilja när mandatperiod börjar.

regera en ny Sedan går i olika riktningar. resonemangen Den första och äldsta tankelinjen i demokrati måste säger att en

regeringarna också genomföra väljarmajoritetens önskemål. De

högröstade vill att genomförandet skall ske bums företräder som

gallupdemokrati och populism. sofistikerad Version

En mera av tanken demokratin verkställare folkviljan låter så här: som av Samhället förändras och moderniseras. Då uppstår klasser, benya

hov och intressegrupper. De politiskt aktiva inom dessa

grupper utvecklar politiska krav. De förenar sig i partier. De demokratiskt valda politikerna förverkligar dessa aktivisters idéer, t.ex. genom

nyordningar, bidrag eller favörer i lagstiftningen. Denna procedur att förverkliga folkviljan i demokratisk politik

har den svenska erfarenheten. En socialdemokratisk genomsyrat partiledare skall inte härförare ordförande vara en utan en som

"lyssnar rörelsen". Om s-regering har förslag skall de

en egna "förankras i rörelsens grupperingar innan de genomförs. Många samhällsvetare har övergivit denna demokratins arbetssätt. syn När Ingvar Carlsson också gjorde det i frågan medlemsanom sökan till EG och Göran Persson gjorde det i fråga om maxtaxa

dagis uppstod svårigheter. Partiaktivisterna kände inte igen sitt parti det hette i eftervalsanalyserna.

som En andra tankelinje demokratins funktionssätt härstammar om från ekonomen Josef Schumpeter 1942. Demokratin konär en kurrens mellan eliter och väljarkåren fungerar jury i denna som

kamp. Det är eliternas idéer blir politikens huvudsakliga

som innehåll, inte juryns. Denna föreställning demokratin passade om

HANS L ZETTERBERG

bra in i vår politiska retorik i 1900-talets mellersta decennier. Är det affärseliten med SAF, facket med centralorganisationerna LO,

TCO, eller bondekorporationen med skall ockupera

LRF som statsmakten Så kunde mycket väl fråga i valrörelserna.

man

Den tredje tankelinjen har utvecklats flera samtida historiker,

av statsvetare och sociologer. Boktiteln Bringing the State Back In

anger temat Evans, Rueschemeyer, Skocpol 1985. I sin forskning

finner de att den utslagsgivande eliten allt är politikerna själva

trots och statstjänarna. Staten, bemanningen i förvaltningen och rekry-

teringen chefer, påverkar politiken än något För-

av mer annat.

ändringar i politiken skulle alltså bero mindre hur folkviljan

skiftar eller hur eliterna utvecklar sitt tänkande, och hur

mer statsmakten själv utvecklas och påverkar partiapparaterna och de

offentliganställdas situation. Bland politiker och offentliganställda

finns det konkreta politiska nyskapandet. Demokratin kan, åtminstone till nöds, så är fallet, kräver

acceptera att men att resultatet denna kreativitet underställs väljarna i allmänna val.

Det sägs ofta att massmedierna har övertagit folkets roll

att formulera önskemål innehållet i demokratins beslut. De flesta

om politiska förslag kommer fram i medierna är inte uppfunna

som av

journalister i intervjuer med upphovsmännen och i artik-

utan syns lar debattörer från de organisationerna och myndigheter-

av stora

Den form i vilken populära medier kan formulera politik till na.

exempel debattprogram, intervjuer, ledare och debattartiklar kan

man inte rösta i riksdagen. Lagstiftningen kräver andra för-

beredelser och andra, juridiskt gångbara formuleringar.

mer

Det kan hända med mediernas politiska förslag är de

som att blir föremål för resolutioner partiernas möten och kongresser och med tiden kommer in i motionerna till riksdagen. Därmed har medierna matat den politiska beskrivs den första

process som av tankelinjen. Eller, att mediernas förslag blir föremål för organisationers vidare utredningar och blir del den politiska

av processen enligt den andra tankelinjen. Det har också hänt politiska idéer

att från medierna har blivit föremål för myndigheters och departements snabbutredningar och därmed kommit i det

egna

politiska beslutsfattandet enligt den tredje tankelinjen.

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

Efterkrigsregeringarna i Sverige har förvisso fått enstaka idéer från gräsrötter och flera idéer från LO, SAF och LRF. Särskilt LO har fått gehör. Men de många och idéerna kommer från

stora egna

analyser, kraftfulla generaldirektörer, experter, utredningar

egna eller kommissioner. det demokratiska beslutsfattan-

Det mesta av det kan inte beskrivas beställningar från väljarkåren eller eliter

som och dem närstående organisationer, det är statsmakternas egna

initiativ.

Så långt demokratins funktionssätt. Nu några ord dess rela-

om tion till etiken.

Vi och dom: att övervinna dubbelmoral

Dubbelmoral är det vanligaste i mänsklighetens historia, dvs. skilda

för in-grupp och olika regler för och normsystem ut-grupp,

dom. Transaktioner och handlingar inom följer vanligen

en grupp

regler knutna till föreställningar den egna gemenskapens

rättigheter och skyldigheter, respekt och ritualer, gåvor och

gengåvor. I transaktioner med andra gäller inte dessa

grupper

regler. Här är skyldigheterna mindre, får längre i att tala

man nedsättande lura de utomstående, hugga till med

om motparten, rövarpriser, ockerränta, och andra sätt handla stick i stäv

ta ut med de regler gäller för transaktioner inom

som gruppen.

Demokratin bryter med dubbelmoralen. Motståndaren skall ha rösträtt och alla de andra demokratiska rättigheterna. Fienden skall

ha yttrandefrihet. Främlingen bosatt sig här skall ha

som samma rättigheter du bott här länge. Inom demokratin kan man

som som

de annorlunda, acceptera olikheter, prata och skämta om acceptera dem, alla olika slags människor lika värda.

acceptera som

Till civiliserat demokratiskt liv hör de så vill får fira sin

att som olikhet hjärtans lust. Magnifikt firar irländare St. Patricks dag i

av New York. De homosexuellas parad i San Fransisco är legendarisk. Därmed är inte skattemedel bör utgå till fira etniska

sagt att att eller sexuella minoriteter. Kanada vill ett Förenta Natio-

som vara

i miniatyr skattestöd till invandrargrupper. Det har

nerna ger stort

skapat politiska klyftor och etniska stridigheter. Det etniska och

HANS L ZETFERBERG

sexuella firandet -liksom det religiösa bäst i den - passar nog

privata sektorn.

När Sverige under 1900-talets andra hälft blev betydande ett invandrarland utbröt först slags tystnad etniska skillnader. I en om

den jämlikhetens stamort jorden Sverige ville fick inga

som vara sådana olikheter tillerkännas betydelse; det skulle skolan, folkrörelser och medier till. Men upptäckte löser inga se snart att problem att be svenskarna hålla etniska skillgenom att tyst om nader. I dag finns inte bara jämlikhet också individualism i det utan svenska Värderingsklimatet. Därmed borde kunna acceptera en ökande uppskattning också etnisk individualitet. av Strävan enhetsmoral märks i flera livsområden. I mot en uppbrottet från dubbelmoralen gör demokratin sak med gemensam kristendomen och kapitalismen. Alla de religionerna har kritiserat dubbelmoralen. För stora att göra alla folk till Kristi lärjungar måste apostlarna med göra upp sin tids dubbelmoral gjorde åtskillnad mellan ett utvalt folk som och andra icke-utvalda folk. Petrus sade i Cesarea: Mig har Gud lärt icke hålla någon människa för ohelig eller oren". Paulus att

drev framgångsrikt lärans internationalisering: "Här är icke jude

eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke eller kvinna, alla man ären I ett i Kristus Jesus". Problemen med dubbelmoralen har emellertid kommit tillbaka när det visar sig inte alla folk blir att

Kristi lärjungar.

Under dubbelmoralen i ekonomin är handel över gruppens

gränser episodisk och präglad misstro och lurendrejeri. I värsta

av fall blir affärerna vikingaraider med våld och utpressning i som

marknadsföringen, inte fredlig reklam förtjänster.

om varornas Transaktioner i sådant blir förstagångsköp, återett system mest köp blir inte regel. Man är intresserad göra enstaka mer av att en storslam än sätta långsiktigt regelbundet flöde att upp ett av varor och tjänster i vilket varje upprepad transaktion innebär liten en relativt säker vinst kan ackumuleras till förmen som en stor mögenhet. Lån och krediter kan inte tillhandahållas rutinmässigt stabila villkor; de i stället de andras bekostnad. egna gynnas Den ekonomiska dubbelmoralen lever kvar i Vår tids kompis-

kapitalism och dess husbankers kreditgivning. Vi den i dag i

ser

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

rövarmoralen bland dussintalet kapitalfurstar och deras hov och hejdukar i Moskva. Vi den i Indonesien i släkten Suhartos olika

ser

företag. Vi den i massiv skala ijapans olika kapitalistkretsar

ser och deras husbanker. Här "fuskar bankerna med bokföringen; de vågar inte öppet "förnedra sig själva och Öppet "förolämpa kompisarna med offentligt bokföra och kräva in lånen eller

att sätta låntagaren i konkurs. Det gäller några världens största

av banker. Marknadsekonomins enhetsmoral verkar vara en gradfråga.

Demokratins enhetsmoral i olika länder är flera punkter

också gradfråga, inte den avgörande punkten. Den

en men graderade rösträtten har helt försvunnit till förmån för enhets-

principen: en medborgare, en röst.

de Tocqqvil/es tes om jämlikhet

Alexis de Tocqueville, konservativ fransk samhällstänkare,

en lanserade i berömd skrift 1835-40 den amerikanska

en om unga demokratin den politiska jämlikheten i den nordameri-

tesen att

kanska republiken i praktiken drev fram jämlikhet alla livs-

områden.

Ett visst livsområdes Organisationsform kan förvisso färga

av sig andra livsområden. Sant är att demokratin i Nordamerika liksom annorstädes medförde stimulerande jämlikhet i

en umgängesformer och allmän konkurrens. I demokratins förlängning

låg alla yrkeskarriärer öppnades för de duktiga och alla kon-

att sumtionsmönster och bostadsområden öppnades för dem

som

deras kön, klassbakgrund, börd, etnisk bakgrund. hade råd, oavsett

Men skillnader i inkomst, i utbildning och kompetens, i förmåga

skapa och uppskatta konst, i religiös och etisk virtuositet har att levt kvar i Nordamerika liksom i alla existerande demokratier.

Erfarenheten säger alltså kan omfatta demokratins fulla

att jämlikhet vid valurnorna jämlikhet råder andra livsom-

utan att råden. Näringsliv, vetenskap, konst förlorar inte sin sälta

etcetera

allmän nivellering politisk demokrati. Den politiska

genom i en demokratin visar sig också fungera klassklyftorna består.

trots att

HANS L ZETTERBERG

Både högerns och vänsterns agitation har visat sig missledande

denna punkt.

Värderingsklimat och demokrati

Det finns många värderingar och strukturer i samhället är

som äldre än demokratin och förblivit dess tysta förutsättningar.

som Låt diskutera några har etiskt innehåll.

oss som

Värdefasthet

Vissa människor prioriterar värdefasthet och dramatiserar sina

värderingar. Andra prioriterar instrumentalism och kompromissar

sina värderingar. Distinktionen mellan värdefasthet och instrumentalism drogs Max Weber tidigt 1900-tal. Han skilde

av en "wertrational" handling dvs. rationalitet baserad värdefasthet, från "zweckrational" handling dvs. rationalitet baserad fritt

en valda mål och medel Weber 12-13.

1956, s

Värdefasthet kallas idealism tycker värde-

- som om man om ringen och dogmatism inte håller med omfattar värde-

om man ringar inte är beredd att kompromissa Det värde-

som man om. rationella handlandet ideal med vilka inte kan dagtinga.

styrs av

Hit kan räknas samvetsfrågor lojalitet med den familjen,

som egna solidaritet med de medkännande med de sjuka, bevarandet

svaga,

vår planet för kommande generationer. I politiken och religio-

kallas utvecklad värdefast inställning ofta fundamentanen en lism".

Arbetet i offentlig förvaltning kräver eller inga kompromis-

följer sina instruktioner och sitt fasta schema. Annat är ser: man det till exempel i handeln, där ivanliga fall måste sig

man anpassa till konkurrenter och utnyttja alla öppningar. Men hantverkaren

vägrar göra avkall kvalitet, även det betyder hans som om att produkter får hävda sig i konkurrensen, blir vardags-

svårt att ett exempel värderationalitet. Ett annat är den nyblivna modern

finns i arbetslivet känner hon absolut måste som men att stanna hemma hos sina barn så länge de är små. Ett tredje exempel är den

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

samvetsömme som vägrar vapentjänst inkallad och under inga som

omständigheter vill jobb inom rustningsindustrin civil-

ta ett som För andra söker jobb arbetsmarknaden kan person. som en värdefast inställning innebära de utesluter jobb i kärnkraftverk att eller slakterier.

Pragmatism

Instrumentalism kan kallas pragmatism tycker - som om man om värderingen eller opportunism inte håller med omfattar om man -

värderingar kan experimentera och kompromissa med för

som

att ett optimalt resultat; det kan gälla praktiska förhandlingar

och kalkyler i affärslivet eller politiken och många tekniska lös-

ningar.

Här styrs praktiska resultat, obundna överväganden av av medel och mål. Ett exempel från arbetslivet är den anställde som betraktar sitt jobb enbart medel försörja sig. Han som ett att lägger lika mycket eller litet i sitt jobb han beräknar skall ner som räcka för möta hans ekonomiska behov. Om han vill ha att en bättre standard och får bättre bud byter han jobb och kanske ett yrke. Han flyttar gärna från sin hemort han får bättre jobb om någon annanstans. Och givetvis placerar han alltid sitt sparkapital där det störst avkastning. ger De moderna institutionerna från parlamenten till de kapitalistiska företagen är instrumentella, målrationella institutioner. Vår

tids islamska reaktion kapitalismens intrång påminnelse

är en kontrasten mellan det värderationella och det målrationella. om Det pragmatiska inslaget i samhället ansågs länge det enda vara moderna. Under de årtiondena har lärt komprosenare oss att misslös miljö-, freds- och djurvänlighet också kan moderna vara

Värderingar.

HANS L ZETFERBERG

Principer/k och ansvarsetik

Handlingar värderationalitet är moraliska i den

som styrs av meningen de följer kallelse eller moralbud oavsett vad dessa

att en leder till. Här gällerprincipeti/e. Den är de värdefastas etik.

Handlingar instrumentell rationalitet är moraliska

som styrs av i den meningen de utför dem kan för deras kon-

att som ta ansvar sekvenser. Här gäller ansvarsetik. Den är pragmatikernas etik.

En dialog mellan dessa två etiska skolor genomsyrar många offentliga diskussioner och privata samtal i vår tid. Oftast vinner ansvarsetiken, menade Weber, när han skrev detta för nästan

om hundra år sedan. Personligen tyckte han inte skulle beklaga

att man detta. Ett samhälle helt baserat principetik, menade han, skulle

bli olidligt.

Flera de politiska rörelser vuxit sig stora under andra

av som hälften 1900-talet, miljö-, kvinno- freds- och djurväns-

av t.ex.

, rörelserna är värderationella och håller principetiken. Webers distinktion hjälper förstå hur kring frågor de

oss att resonemangen aktualiserat går förbi varandra. I den offentliga debatten kärn-

om kraft ansåg anhängare instrumentell rationalitet att kärn-

t.ex. av kraft bara bland många energikällor. De resonerade i

var en pragmatiska termer: hur kunde finna den rätta och mest ekono-

man miska kombinationen energiresurser. För anhängare värde-

av av

rationalitetvar kärnkraften i grunden samvetsfråga vilken skulle

en bedömas moraliska, inte ekonomiska, grunder.

Det demokratiska beslutssystemet förutsätter samhället i

att

följer pragmatisk, målrationell huvudgata. I moderna

stort en samhällen finns många minoritetsopinioner och majoritetsopinioner. skapa majoriteter måste de olika minoriteterna

För att kompromissa. Kompromissens klimat är den målrationella instrumentalism, den kallar pragmatism när gillar den och opportunism när ogillar den. Dess etik är ansvarsetik. Om väljarna inte

gillar de gjorda kompromisserna skall de ha möjlighet att rösta

andra politiker i nästa val. Det kallas politiskt ansvarsutkrävande.

Tyvärr är detta politiska vanligen luddigt. Politiska be-

ansvar slut i demokratier är ofta kompromisser eller samförståndslösningar ingen har för. Valrörelser är komplexa,

som ensamansvar

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

propagandistiska i vilka ansvarsfråga lätt drunknar i

processer en

mängden andra frågor och partilojaliteter.

av Alternativet utkräva i domstolar. Domstolar är att ansvar arbetar regel enligt den principetiska modellen. En författsom ningsdomstol medför ett mått principetik i demokratins av ansvarsetiska statskonst. Ibland har hanterat starka opinionsrörelser baserade värdefast moral förlägga avgörandena i folkomröstgenom att ningar snarare än i riksdagsbeslut. Så kom beslut till i förbudsfrågan 1921 och kärnkraftsfrågan 1980. Demokratin är inte svars-

lös i ett Värdefast, kompromisslöst Värderingsklimat, den

men arbetar annorlunda.

Demokrati i värdefasta och tragiska klimat

Det är vanligt tolka livet drama. Den dramaturgiska att som ett

tolkningen har också gjort insteg i psykologi, psykiatri, socialpsykologi och sociologi. Den slår de mekaniska tolknings-

ut modellerna, t.ex. behaviorismen. Det är svårt att tänka sig den parlamentariska demokratin att kan frodas lika bra i ett värdefast klimat i pragmatiskt. När som ett

kompromisslöshet råder i parlamenten den kallas

- oavsett om idealism, dogmatism eller fundamentalism blir parlamentet - en teater där kan dramatisera sina fundamentalistiska ståndman

punkter aldrig nå majoritetsbeslut än i frågor där funda-

men annat mentalisterna redan har enad majoritet. En sådan parlamentarisk en teater kan kanske förlösning och tröst i länder och tidsåldrar i ge

vilka det faller sig naturligt livet övervägande tragiskt.

att se som Vi ibland sådan teater i Knesset i Israel. ser På Irland har uppbrott till andra länder väntat för många, i Ryssland finns flykt in i vodkan. I Finland låter i en man tangon moll. Andra länder har andra mekanismer hantera de oundvikatt liga ledsamheterna. Tragedin finns överallt där större man ger en

betoning det vardagslivets lidande saknar förklaring och

av som förlösning. De personliga problemen kan handla att den älskaom de väljer och påminns hela livet detta. Eller en annan man om att

HANS L ZETTEHBERG

barn växer och fyller föräldrar med förhoppning dör

upp men tröskeln till vuxenlivet. Eller modern offrar allt för sin familj

att

familjen hamnar i vanära eller misär. Livet i sådana men gemen-

skaper är i grunden tolkat tragedi. I tragedin blir avvikaren

som en utfryst, stenad, dödad eller landsförvisad. Det är uthärdligt endast därför tragedin är oändligt gripande, och därför de onda kan

att att utstötas gemenskapen och frälsare kan uppträda offrande

ur som sig för de utsatta.

I länder där livsdramat komedi får

mer ses som en man en

avvikare och normöverträdare än där den tragiska annan syn visionen dominerar. I komedin gör den avvikande bort sig, blir

utskrattad, gör försonande gest, och återintegreras i gemen-

skapen. En human behandling brottslingar med återanpassning

mål vilken i vissa tider har utmärkt Sverige har sin som tysta förutsättning i komedins tillvaron. Det gäller också för

syn riksdagen där skall kollegor i utskottsarbetet timmen

man vara efter det i kammarens tv-sändning offentligt debatterat i höga

man tonlägen och röstat varandra. Demokratin går lättare i

mot nog samhällen med komedins modell livet än tragedins.

I Sverige har miljöpartiet aktualiserat tragisk version värl-

en av dens öde, form global ondska att rädas och bekämpa. Men

en ny av

det hela inte världen tragisk. Vår riksdag och

taget ser som regering fungerar inte teater, allt medan byråkratin och stor-

som företagen Men kan hamna i den situationen funda-

styr. om mentalistiska och tragiska tolkningar livet blir dominerande

bland väljarna.

Rättsstat

Restriktioner kunga- och herremakt har alltid funnits. En

mot av de finaste meningar skrivits svenska råkar handla

som om maktens gränser. Den lyder så här:

Konungen bör rätt och sanning styrka och befordra, vrångvisa och

orätt hindra och förbjuda, ingen fördärva eller fördärva låta, till liv,

ära, personlig frihet och välfärd, han lagligen förvunnen och

utan

dömd är, och ingen avhända eller avhända låta något gods, löst eller

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

fast, rannsakning och dom, i den ordning, Sveriges lag och utan laga stadgar föreskriva; ingens fred i dess hus störa eller störa låta; ingen från till förvisa; ingens tvinga eller tvinga ort annan samvete låta.

Det är paragraf 16 i 1809 års regeringsform. Formuleringarna går tillbaka kungaeden föreskriven i gamla landslagen. De låg väl i

tiden 1809. Den franska rättighetsförklaringen från 1789 hade upprepats i 1791 års amerikanska konstitution: "syftet med varje

politiskt samfund helga människans naturliga och oförytter-

är att

liga rättigheter. Dessa rättigheter är frihet, egendom, trygghet och

rätten att göra motstånd mot förtryck. I femte och fjortonde tillägget till amerikanska konstitutionen utvecklades den enda god-

tagbara begränsningen rättigheterna: "Ingen skall berövas liv,

frihet eller ägodelar prövning i laga ordning."

utan 1970-talets grundlagsfäder helt idén folkvar upptagna av om suveräniteten, och den vackra formuleringen i 1809:16 fick inte kvar i deras grundlag. Den grundlagen innehåller visservara nya ligen likartade formuleringar, vad inte finns explicit men som är ett förbud för riksdagen rösta bort rättsstatens principer. Vi har att heller ingen konstitutionsdomstol kan ogiltigförklara sådana som beslut.

Decentralisering och subsidiaritet

Demokratins slagord "folket bestämmer måste följas frågan av "vem är folket Det vanliga är: de har hemortsrätt svaret som inom dessa gränser. Gränserna geografi och historia är satta av

och vanligen krig. Demokratins begränsning konflikt-

genom som lösande mekanism ligger i den förutsätter gränslinjer den att som inte själv kan sätta. I Sverige har inga erfarenheter demokrati i med av en stat flera nationer. När Finland del Sverige hade demokratin var en av inte införts. Unionen med Norge upplöstes innan vår demokrati helt etablerad. Samerna, kanske urbefolkningen i var som var norr, hade trängts undan långt innan demokratin infördes.

HANS L ZETTERBERG

När Finland avträddes till Ryssland kom Tornedalsfinnar

den svenska sidan. Mitt i fredsförhandlingarna återupptog nämligen striderna vid Sävar utanför Umeå och tillfogade ryssarna tillräckligt förluster så att gränsen för det Finland

stora som skulle avträda fick vid Torne älv och inte vid språkgränsen vid Kalixälven. Sedan förtryckte tornedalsfinnarna. Under period

en sökte till och med beröva dem deras språk genom att förbjuda

användningen finska i skolan.

Av världens över 100 demokratier är bara tjugotal national-

ett stater Sverige i den meningen den demokratiska staten

som att omfattar nation, folk. De flesta demokratier är Finland

en ett som och Schweiz, nationer. Åland tillhör Finland har

stater av men

självstyre. Schweiz är federation, dvs. en uppsättning homogena

en geografiska enheter kantoner inom En demokratisk stat

staten.

nationer omfattar flera folk och har inskränav arrangemang som

ker majoritetsprincipen så den största folkgruppen inte för-

att

trycker och plundrar de mindre folkgrupperna i demokratins

Majoriteten låter de lokala minoriteterna fatta de beslut namn. som i huvudsak berör endast dem. Denna decentralisering besluts-

av fattandet, ofta kallad Subsidiaritet, demokratin kan

numera gör att fungera också i stat nationer.

en av

Subsidiaritet ett ord möjligen kan läsa i sin tidning

som man

svårt säga högt. Ändå är det värt försök. Ordet men som är att ett

är främmande i de flesta språk kan vacker dag bli lika fint som en

främmande 0rd, det grekiska demokrati. som ett annat

Demokratin majoriteten beslutar. Men är det majori-

säger att

kommunen, regionen, nationalstaten, EU-länderteten av av av av

eller Förenta Nationerna Eller är det majoriteten serber, na av av

tysktalande, krigförande, vetenskapsmän, affärsmän

av av av av Demokratin är svårhanterlig ett komplement, subsidiaritets-

utan principen, är berörd besluten och däri-

som anger vem som av

behörig att delta i omröstningen.

genom mest

Subsidiaritet är EU-debattens bidrag till europeisk ideologi

en för vår tid. Det är emellertid oslipad diamant i idéernas värld.

en Makter och aktörer inom Europeiska unionen kämpar i dag för sin framtid slipa subsidiariteten till smak.

genom att egen

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

Ordet kommer närmast från kyrkolatin. Den romerskkatolska kyrkan har imperier och komma och gå, sett stater men själv har den bestått århundradena. Vad är hemligheten genom bakom denna förbluffande stabilitet för internationell organisaen tion Är det subsidiaritet Att biskopen det lantprästen inte gör är bättre skickad att göra, att påven inte gör vad biskopen sin kant kan göra verkningsfullt Detta är subsidiaritetens mer genom tiderna mest slipade så mycket möjligt skall bestämmas yta: som den underordnade, och inte än det är absolut nödav mer som vändigt skall bestämmas den överordnade. av Vrider diamanten glänser sida. Kyrkan subsidiaen ny gav ritet ett tydligt etiskt innehåll. På den eviga frågan jag skall om ta vara min broder subsidiariteten: Ja, faller alltid svarar ansvaret först de närmaste, inte andra. De högre instanserna frisom

villigorganisationer och kommuner kommer

sedan, och staten kommer in i sista hand när allt först prövats. "Näransvar annat skulle den hos diamanten kunna heta svenska. ytan Påven Pius XI i Quadragesimo Anno 1931 den citegav mest rade katolska versionen subsidiaritet: "Det är orättfärdigt, av av ondo, och störande rätt ordning överordnad och större av att en instans tillväller sig funktioner vilka kan utföras effektivt lägre av och mindre instanser". Han skrev detta med politisk udd mot tidens totalitära regimer fascism och lade

kommunism som

under sig allt samhällsliv. Subsidiariteten blev ideologisk hörnsten för Europas kristen

demokratiska partier. Den skrevs in i den västtyska grundlagen.

Den passade handen i handsken med federalt Besom ett system. greppet har under efterkrigstiden fått politisk mening. en rent

Fördraget om en europeisk union Maastricht, december 1991

nämner subsidiaritet i Artikel 3b med dessa ord: Gemenskaperna skall verka inom för den makt detta fördrag tilldelat ramarna som den och för de ändamål det angivit. På områden utanför dess som

ensamrättsjurisdiktion skall gemenskaperna verka enligt subsidiaritetsprincipen. ... min kursivering. Subsidiariteten gäller alltså

inte fördragsområdena, allt gemenskaperna kan

men annat som ta

sig före byråkraternas och politikernas initiativ.

genom

HANS L ZETTERBERG

Borde inte subsidiariteten gälla genomgående inom den

europeiska unionen

Egenrådighet

Subsidiariteten har inte bara lodrätt dimension som reglerar

en förhållandet mellan överordnade och underordnade instanser. Djupt i diamantens inre hittar också vågrätt dimension

man en

reglerar sidoordnade instanser. Politiken är inte alltid översom ordnad. Den behöver inte religion, konst, vetenskap, industri

styra och handel; de skall i görligaste mån styra sig själva, säger

senare förespråkarna för horisontell subsidiaritet. Här blänker och blixtrar vad den västeuropeiska civilisationens

ovan såg som svårvunna stolta särdrag: religionsfrihet, konstnärlig frihet,

men akademisk frihet, och näringsfrihet.

Individuell frihet är fenomen i vår historia. Den blev

ett sent verklighet först med de engelska och franska revolutionerna. Långt tidigare hade historien fått stor del sitt innehåll i olika

en av kollektivs kamp för frihet från inblandning kungamakten eller

centralmakt. Max Weber kallade denna institutionernas annan frihet för Eigengesetzlicbkeit, egenrådighet. Klostren, samfunden,

universiteten, skråen, gillena, ostindiska handelsbolag, vetenskap-

liga sällskap, konstakademier och många andra institutioner tillkämpade sig eller mindre den. Inom det Habsburgska

mer av

imperiet kunde även etniska med spridd bosättning

grupper

åberopa avsevärd egenrädighet. Även myndigheter kunde nå

ett

mått egenrådighet, frihet från ministerstyre. Sveriges största

av administrativa geni, Axel Oxenstierna, förankrade egenrådigheten

hos myndigheterna att dem smidig styrelseform som

genom ge en

kallades kollegium".

Rättsstat och demokrati har förändrat egenrådighetens villkor. När rättsstaten växte fram förlorade de egenrådiga institutionerna

möjligheten ha rättsskipning. Uppsalas studenter skulle

att egen inte längre dömas universitetets konsistoriedomstol

av utan av stadens domstol, precis alla andra: adel, präster, borgare och

som bönder. I rättsstaten ingick också principen bara fick

att staten an-

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

vända organiserat våld. Privilegiet försvann för de egenrådiga institutioner hade polismakt eller privat armé. som egen Det blev med tiden möjligt i rättsstaten stämma också att en egenrådig institution i domstol. Margaret Thatcher väckte uppmärksamhet när hon drog illegalt strejkande och blockerande fackföreningar inför rätta. Domstolarna dömde gruvfacket förlora att rätten att disponera över sina lokaler och fonder så länge trots mot

domstol, olaglig blockad och strejk pågick. Det är signal i

en att en rättsstat Storbritannien accepteras egenrådighet bara för som institutioner service samhället och inte skadar tredje som ger i sina konflikter. man Demokratin har liksom rättsstaten begränsat möjligheterna till

egenrådighet. I regeringsformens första kapitels andra paragraf

möter tanken demokratiska ideal skall sätta sin prägel hela att samhällsordningen: Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden". På alla, det står alla, områden skall demokratin råda. Demokrati är emellertid inte bra beslutsform för institutioen

inom vetenskap, näringsliv, konst, religion och etik. Utanför

ner politiken är demokratins beslutsregler helt frivilliga och ofta mal-

placerade. Den vill ersätta experiment och utforskningar

som

sin vetenskapliga institution med omröstningar bland personalen

är naturligtvis välkommen göra så. Men det leder inte till några att vetenskapliga framsteg. Den vill organisera firma så alla som en att får rösta tjäna världsmarknaden kan om sättet att pengar naturligtvis göra det. Men risken sådan firma inte klarar konär att en kurrensen, och då finns det konkursens dag ingenting rösta att om. Konstens skönhet kan svårligen avgöras med majoritetsbeslut. Detsamma gäller religionens budskap tröst eller etikens föreav

ställningar dygdernas innehåll.

om Själva tror att demokratin är bra Organisationsform, den en bästa har för statskonstens livsvärld. -

HANS L ZETTERBERG

Skolan som fostrare i demokratiska dygder

I allsidigt, differentierat och öppet samhälle kan fritt söka

ett man helt olika värden och välja att göra karriär inom eller flera helt

en olika livsområden. Den skola skall förbereda för detta måste

som

själv omsorgsfullt förberedas.

Under feodalismen utbildades den politiska eliten att

genom utvalda män fick vid hovet. Under skråväsendet rekryterades

vara den ekonomiska eliten att utvalda män antogs lärlingar

genom som hos mästare. Utmärkande för modern tid är den akademiska

en att eliten utbildar den politiska och ekonomiska eliten vid sina skolor och universitet. Det är i dag egentligen bara i rekryteringen till

toppskikten fackliga ledare och börsmäklare högskoleut-

av som

bildning har ringa betydelse.

Redan 1600-talet sade John Locke föräldrar skyddar

att barnens intressen bättre än är intressant för

staten, en tes som länder med skolor i offentlig regi. Lärare brukar emellertid ogilla både föräldrars och statsmakternas inblandning i deras skola. Skolan tillhör kunskapens egenrådiga livsområde. Med rätt

stor kan lärarna hävda varken föräldrarna eller staten får ta ifrån

att

lärarna deras professionalism. Biologilärare skall inte tvingas att

undervisa i Bibelns skapelseberättelse bara för vissa aktiva

att föräldrar vill det; de skall hålla sig till sin biologiska vetenskap. Lärare skall inte heller efter för politiker har partiideologis-

ge som ka vantolkningar demokratin, fred är viktigare än frihet,

av t.ex. att eller socialism är demokratisk än kapitalism. Och skolor

att mer och universitet bör skeptiska till ohistoriska nationella myter.

vara

Som barn måste styras innan kan bli styresmän

som vuxna över våra liv och över samhällets institutioner. Skolan skall

ge oss kunskap och utveckla våra talanger och individualitet. Den skall böja vårt egensinne så det tjänar allas bästa. Liksom familjen

att skall den destruktiva impulser och utveckla vårt samvete.

stoppa

Dagens skola har stöd i hemmiljöerna för dessa uppgifter,

men stödet Föräldrar märks sällan i skolans uppfostran

är svagt. av barnen. De är dessutom oeniga vad slags skolkunskap är

om som viktig, vilka talanger skolan bör odla, vad är det allmänna

som som bästa, och hur hanterar de busiga och stökiga kamraterna. En

man

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

del vill att skolan skall barnen bestämd livsstil och moral.

ge en Andra vill att skolan skall uppfostra barn till frihet själva välja

att livsstil och moral. Det är därför bra föräldrar fritt får välja

om skola för sina barn och kan byta skola, rösta med fötterna", när barnens skola inte möter deras krav. Den ökande etniska mångfalden hos befolkningen har ökad tyngd detta krav.

gett

Själva oenigheten bland föräldrarna talar för i djup mening

demokratisk skolpolitik. dygd nödvändigheten:

Den gör en av demokratin utgår från medborgare har olika åsikter och

att erbjuder dem möjlighet leva i land, leda landet i vilket olika

att ett åsikter råder. Demokratin kräver speciella dygder, fast

t.ex. en tro

varje människas värde, och oförytterliga medborgerliga

rättigheter. I demokratier är enig våld får utövas

man om att

endast polis och militär enligt rättsregler och krigets konven-

av tioner. Här finns tolerans i umgänget med oliktänkande, fri diskussion, respekt för minoriteter, och respekt för de lagar

som tillkommit enligt den demokratiska konstitutionen. Inte minst kräver demokratin kunniga medborgare. Skolan i demokrati är

en obligatorisk och betalas med offentliga medel därför allas

att skolning är förutsättning för demokratin skall fungera.

en att

Medborgarna i skall skolas så det

en stat att passar statens konstitution." Så lärde Aristoteles. I hans efterföljd kan

säga att skolor i ett land med demokratisk konstitution skall

garantera att barn inte bara får del kulturarv och vetenskap också lär sig

av utan demokratiska dygder.

Om du övar dig i dygd blir du dygdig sade Aristoteles. Du blir en god medborgare och demokrat att öva dig bli god

genom att en medborgare och demokrat. Demokrati är inte bara ett historiskt

och samhällsvetenskapligt ämne i skolan också övnings-

utan ett amne.

HANS L ZETTERBERG

3. Om koder och komplikationer

Koder i natur kultur

När människor lever i demokrati deras handlingar en styrs av demokratiskt fattade beslut. Men ingen diskussion demokratin om blir realistisk inte hänsyn till mycket också om tar att annat styr

människans handlingar.

Liksom andra djur styrs till exempel genetisk kod. av en Kartläggningen den genetiska koden tillhör vår tids större av

Vetenskapliga framgångar. Långt innan den genetiska koden

upptäckts visste dock människor att något sådant fanns. Man kallade det "gamle Adam". Med viss rätt skyllde sina tillkortaen man kommanden denne Adam. Ungefär hälften de uppmätta variationer finns mellan av som

människor till exempel intelligenskvoten tycks bero variatio-

i deras genetiska kod. Beroendet det biologiska är ner av arvet dock väldigt olika för olika egenskaper och beteenden. Tal, sång och dans finns hos därför vår genetiska oss att utrustning medför instinktivt lär tala, sjunga och dansa, lika att oss instinktivt fåglarna bygger bon. Men när väl lärt detta som oss har inlemmat styrande kod i vår varelse. Det är symboleren ny och kulturens kod, sociokulturell kod än nas en snarare en genetisk. Vi upptäcker den lättast i språkets kod, kan formaliseras som ordlista och grammatik. som en en Med språket fick Våra förfäder sätt markera hur de ett nytt att önskade skulle utformas. Det sättet effektivaatt samvaron nya var re än apornas gester att gestalta slåss, klia och samvaron genom att och därmed visa vilken relation hade till putsa varann man varann. Och språkets kod flexiblare än den genetiska koden var som

endast ändras långsamt i befruktningsögonblicken

när en generation börjar att efterträda resan en annan. Statskonstens och etikens språk har det det gemensamt att domineras imperativ: "du skall och "du skall ickel". Statsav konstens regler är lagar, dvs. imperativ har rättsväsendets som sanktioner. Etikens språk är imperativ har som samvetets sanktioner.

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

Samhällskodens gränser: anomie

Vi äter och blir mätta; biologisk gör att inte en rent process

känner hungriga längre. Den genetiska koden har skapat en

oss gräns för och slutar äta tills nästa gång blir hungriga. oss, att Men med människans sociala behov är det annorlunda. Vårt

behov lycka, uppskattning, och så vidare har av pengar, status

ingen naturlig mättnadspunkt. Mättnadspunkten sätts inte av vår

biologiska samhället, den sociokulturella koden. I natur utan av av olika tider och situationer har medmänniskor till exempel kvävt eller ambition. De har snäva eller vida gränser, uppmuntrat satt "förbliv vid din läst eller sök det ljuva livet. Men gränser sagt har satts. Normalt fungerar samhället endast inom dessa gränser. Utanför

finns värld förvirring, kaos, panik, och mänsklig

gränserna en av desperation. Där råder vad kallat anomie, brist accepteman en användbara värderingar och invanda hållpunkter för rade normer, omdömet. När samhälle drabbas anomie är det bokstäver ett av som att före A och efter Ö i sin tidning. Texten framstår förvirrad. som Bokstäverna före A må bilda ljuvliga ord, bokstäverna efter Ö

bilda hemska ord. Men oavsett vilka de orden är gäller att nya utanför det gamla invanda alfabetet kan människan inte orientera

sig. Allt blir flytande.

Detta egendomliga fenomen upptäcktes den franske socioav logen Emile Durkheim 1897. Han konstaterar bland annat att självmorden ökar vid finanskriser och lågkonjunkturen Och de att ökar blir änka eller änkeman. Förklaringen är väl enkel när man berövas plötsligt de belöningar och det stöd han nog: En person

sig vid och blir så olycklig han utplånar sig själv. Men nu

vant att fann Durkheim också självmorden ökar när konjunkturen är att starkt uppsving och många människor plötsligt blir rikare. Och att de ökar bland de frånskilda, alltså bland efter år personer som av

lidande äntligen lyckats sig olyckliga äktenskap. I denna

ta ut ur paradox hittade han nyckeln till anomie. På 1990-talet kunde världen studera hur Albanien hamnade i anomie. Det bästa har i västvärlden är demokrati och marknads-

HANS L ZETTERBERG

ekonomi. Albanien försökte införa dessa och resultatet blev kaos. Omställningen från Marx och kommunism till Mercedes och demokrati ledde till förvirring, förtvivlan och förbannelse. I Albanien "Sätt dina i pyramidspel och sa man: sparpengar se hur de växer med fantastisk fart. Upp till hushållen 80 procent av tycks ha gjort det. Albanien är Europas fattigaste land skulle som snart bli lika välbärgat Italien, över havet, där som grannen genomsnittsmedborgaren är 50 gånger rikare än i Albanien. Och till en början gick det bra. Många upplevde de ljuva orden före ABC. En del blev så upprymda att de sålde sina hus för kontanter att mer att sätta in. De hamnade i vad Durkheim kallar rikedomens kris, en

inflation i förväntningar och anspråk.

I normal situation utan anomie faller samhällets belöningar en till individen inom invand räjong endast långsamt ändras; en som vad samhället lovar håller det också. Också livet i fattiga länder sådan för dem normal Pyramidspelen kastade styrs av en zon. albanerna utanför denna räjong.

Samhällets kontroll över mättnadspunkterna i belönings-

ett system kan skakas också plötslig och oförberedd förlust av en av resurser. Den kom snart till Albanien när bubblan sparande nog av

i pyramidsystem sprack. Rikedomens kris blev fattigdomens kris.

Då matades människorna med de obegripliga och hemska orden efter alfabetets slut. Man kunde inte förstå vad hänt. Desperasom tionen och paniken blev total. Människor blev rebeller, förmen virrade rebeller mål. utan Inget samhällsgift är så farligt anomie. Drabbas kan som inte längre samhällsvarelser. Gamla talesätt bevara ordvara som ningen så skall ordningen bevara dig" innehåller vishet en som ytterst torde bygga erfarenheter från anomiska perioder och situationer. Inga styrelseskick, allra minst demokrati, kan en fungera under anomie. I anomiska situationer gäller inte heller de regelbundenheter

utgör kärnan i akademisk samhällskunskap. Statskunskapens

som och juridikens strukturer håller inte längre när anomie drabbar statsmakten. Ekonomernas blir värdelösa när den prognoser anomie vi kallar allmän panik sätter marknaderna. som

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

Störningar i samhällskoden: moralisk panik

På 1960-talet blev knark del studentlivet världen över. Bland

en av samhållsforskarna nära håll reaktionen mot hasch-

som sett rökning finns några förädlat dessa erfarenheter från student-

som

tiden till vetenskaplig nyfikenhet. Varför reagerade samhället så

hårt knarket All forskning visar alkoholmissbruk är

mot att t.ex.

mycket vanligare och upphov till långt kostsammare skador än

ger knarket. Minst tiofalt säger för närvarande i Sverige.

mera

Forskarna började samla information liknande förvrängda

om storleksordningar i samhällets reaktioner. De hittade många: t.ex. obalanser kring abort, aids, barnmisshandel, dagisbarn, djurplågeri, homosexualitet, incest, tillsatser i maten, pornografi, prostitution, radioaktivitet, satanism, sexuellt slaveri. När dessa incidenter

systematiskt analyserades teori moralisk panik fram,

växte en om

intressant del modern sociologi. en av

En moralpanik är smittsam vrede eller fruktan uppstår

en som då beteendet hos vissa människor "de så förödande

onda anses eller hotfullt för samhället de goda att omedelbara

resten av åtgärder måste till för kontrollera beteendet och återställa sam-

att

hällsordningen. De ledande forskarna moralpanik är sydafrika-

Stanley Cohen studerat fenomenet i England och fornen som mulerat begreppet moralpanik, Erich Goode i USA och Nachman

Ben-Yehuda i Israel. De två har skrivit lärobok i ämnet

senare en Goode 8CBen-Yehuda 1994

En moralisk panik innehåller för det första förvrängning

en av

storleksordningar problem framstår ödesdigert

så att ett som mer

än det är i verkligheten.

För det andra har den moraliska paniken ett känslomässigt tonläge upprördhet, avsky, förtvivlan, ursinne och protest.

En moralisk panik skapar för det tredje ett samförstånd mellan

panikdeltagarna något är färde. Tron rykten vitt

att ont om förekommande norskt lokalsamhälle visade sig kunna

incest i ett förena i övrigt skilda kretsar.

För det fjärde skapar moralisk panik klyftor mellan onda"

och goda", motsättningar kan utnyttjas intressegrupper

som av

och politiska partier.

HANS L ZETTERBERG

Till sist, moralisk panik kräver åtgärder och ofta ekon i

en ger

parlamenten. En moralisk panik onekligen ut ett "folkets

ser som krav".

Listan med exempel moralpanik har vissa likheter med

kvällstidningarnas slående löpsedlar. En moralpanik är i sig

mer själv nyhet och massmedierna skall rapportera den. Ibland grips

en emellertid redaktionerna själva paniken och blir än nyhets-

av mer förmedlare: de orkestrerar paniken. Ledarsida och nyhetssida driver kampanj, tv hakar och driver på, och indignatio-

samma

vågor går höga. I sådana situationer riskerar demokratin och nens varje styrelseform att förfalla till mobbvälde.

annan

En moralisk panik kan då tränga i regering och riksdag. Poli-

tiker blir naturligtvis personligen upprörda alla andra. Men

som under panik blir de också hetsade medier och demonstranter

en av

handla. Ett exempel är stormen mot barnpornografin häromatt året, panik riskerade att slå ut vårt lands centrala och svår-

en som

regler kring rättstrygghet och tryckfrihet.

vunna

Moralpanik uppstår störningar samhällets Stör-

ur av normer. ningen kan bero att tvetydighet råder mellan rätt och fel. I de tidigare månaderna havandeskapet kan fostret, kvinnan så

av om vill, betraktas några oönskade vävnader i kroppen kan

som som avlägsnas. Några veckor kan fostret bli för tidigt fött

senare ett barn snabbt skall in i kuvös och all tänkbar medicinsk hjälp

som att överleva, samtidigt samhället sätter moderskapets och

som

faderskapets uppsättning rollförväntningar i spel. Med

enorma av gränserna så nära varandra är det upplagt för återkommande

moralisk panik i abortfrågan.

Störningen bakom moralpanik kan också bestå i att några

en dolda eller omedvetna kommer i dagen. I århundraden har

normer människor levt med husdjur, och utvecklade för

normer umgänget med dem. Dessa tillåter att lockar och snällt

normer klappar djur för till slakt. Men de gamla

ett som normerna tillåter inte samlar slaktdjuren i till fler-

att trånga utrymmen dygnslånga och vatten till slakterier i främmande

resor utan rast land. Frågan slakttransporterna kalvar till kontinenten

om av väcktes djurvänner i England och växte till moralisk panik

av en

snabbt internationaliserades och blev fråga för EU. som en

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

De moraliska traditionerna ligger, strax skall mycket

som se, djupt nerbäddade i samhället. Grundläggande kan länge

normer

oartikulerade. Eller, de är medvetna, blir de ibland tanklöst vara om avfärdade gammalmodiga tidsanda, de utgör

som av en ny trots att väsentliga delar samhället. Under moralisk panik drivs vissa

av en

faktiskt gällande i dagsljuset i förvrängd och

normer upp men en överdriven form.

Omedvetenhet om koderna

Uttrycken för konflikter mellan gamle Adam och kulturens koder

förblev ganska obegripliga innan Sigmund Freud införde

sitt antagande det omedvetna. I dag tänker förvisso inte alldeles

om lika Freud, idén många koder är omedvetna är

men om att accepterad.

Om några år kan den vill och har råd kopia delar

som en av

sin genetiska kod utskriven CD-romskiva e.d. och ha den i av en sin sjukjournal. Det framväxande kulturklimatet innehåller utan

nu tvivel ett ökat medvetande att den genetiska koden driver

om en hel del vår livscykel. Men alla våra förfäder har levt utan att

av vara medvetna sin genetiska kod. De har bara haft allmän kun-

om en skap att barn ofta liknar sina föräldrar.

På sätt är det med språkets kod. Miljontals människor

samma kan tala helt begripligt utan att alls medvetna grammati-

vara om kens regler. Det intressanta är de inte är medvetna

att som om en regel ändå lätt blir störda eller roade när någon i sitt tal bryter

mot den.

Människans medvetna kodifiering sin tillvaro är alltså bara

av en del de sociokulturella koder styr Buden finns före

av som oss. stentavlorna. Och många budord efterlevs innan de medvetet har formulerats. Om så sker finns buden före budorden.

HANS L ZETFERBERG

Omedvetna element i lagar

Inom politiken kom bred insikt i att koder till stor del är

en oskrivna eller till och med omedvetna med Edmund Burke 1729-

1797.

Burke sammanfattade aldrig sin uppfattning samhällets

Men den är lätt härleda hans politiska ställningsnormer. att ur taganden. Burke försvarade Irland England i den konflikt

mot som

ännu in i våra dagar. I parlamentet drev han Indiens sida mot varat Ostindiska kompaniet. Han ställde sig positiv till USAzs kon-

nya stitution landet brutit sina koloniala band med Burkes

trots att

England. Han ironiserade indignerat och brilliant över den eget franska revolutionens excesser.

Det finns underförstådd än explicit del lagar och

en snarare av grundlagar. Folkets verkliga lag ligger i deras institutioners historia, inte i kallas lag, menade Burke. Inhemsk tradition

en text som har därför imperialistisk eller kolonial makt. Irlands

rätt över en historia annorlunda än Englands och krävde sina egna lagar.

var Indiens sedan länge utvecklade institutioner skulle inte

raseras av

ostindiska kompaniet.

I bästa fall sammanfaller grundlagens med konstitutionell

text praxis. Den amerikanska konstitutionen, till exempel, sökte formulera den frihet levande människor i några generationer i

som den Nya världen utvecklat sina och levnadsregler. I sina

som vanor avsnitt frihet lyckades den förena skön och etablerade

om text förhållanden.

Mest vältaligt försvarade Burke det historiska Frankrike mot de radikala intellektuella jakobiner bland vilka revolutionens styrelse rekryterades. Att jakobinerna fransmän och inte främmande

var en

ockupationsmakt irrelevant för honom. De förgrep sig de

var faktiska strukturer Frankrike. I vissa fall detta berätti-

som var var

idén adel, präster, borgare och bönder skulle dömas gat, t.ex. att av

domstol. Men många deras lagar hade ingen föranksamma av nya ring i den dagliga praxis fanns etablerad hos den franska be-

som

folkningen.

Burke förkunnar skall ödmjuka inför den fungerande

att vara

praxis finns, pragmatiska än dogmatiska i förändrings-

som snarare

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

arbetet. Det är därför han kallas konservatismens fader. Det finns emellertid samhällsvetenskaplig insikt bakom Burkes tankar en kan delas andra än de konservativa. Samhället är de facto som av

fullt oplanerade följder planerade handlingar. Här finns djupa

av av strukturer endast delvis är kända samhällets aktörer. Här som av finns också komplexiteter endast kan förstås historiskt. Och som

här är fullt symboler fick sin mening i tidigare generationer

av som och i andra sammanhang än där de i dag används.

Finns det mer än skrivna och medvetna element i svensk grundlag

Också faktiskt gällande konstitution, alltså konstitution i en en Burkes mening, kan ha skrivna, oskrivna och omedvetna regler, till och med regler går tvärs med de skrivna. I Sverige rådde som 1809 års konstitution till 1974. Den innefattade viss maktdelen ning framsprungen de svenska erfarenheterna från enväldet och ur frihetstiden sade ändå konungen allena ägde riket. I men att styra lagtexten framställdes domstolarna självständiga, i som men

praktiken de liksom i dag del förvaltningen.

var en av

Små justeringar gjordes i grundlagen när Riksens fyra ständer

adel, präster, borgare och bönder år tvåkammar- 1866 ersattes av riksdagen. Markeringar gjordes också när rösträtten blev allmänna-

inte i grundlagen i vanlig lag. Parlamentarismen, regeln

re, men att

riksdagen, inte kungen, väljer regering, genomfördes

1917 utan lagändring. Beslutet Gustav V skulle riksdagens tillatt acceptera

tänkte regeringsbildare, Nils Edén, är inte protokollsfört. Där-

ens efter blev det ändå alltmer omöjligt bryta den parlamentaatt mot riska demokratins regler de inte återfanns i den skrivna trots att

grundlagen.

Fredrik Sterzel 1998 har kallat perioden 1917-71 för "det författningslösa halvseklet". Den grundlag faktiskt gällde fick som i huvudsak söka i praxis, inte i någon Att åberopa grundman text.

lagens text i domstol under denna period omöjligt och löjligt.

var

Stora sjok grundlagstexter ignorerades systematiskt, till

av exempel, bestämmelserna adlande, riksrätt och konungen allena om att skulle styra riket. Denna period med klar grundlagspraxis men

HANS L ZETFERBERG

irrelevant grundlagstext för övrigt lysande period för

var en

svenskt näringsliv.

Normer för samhällets överlevnad

Samhällsfilosofer och antropologer funderar ibland det

över om går att hitta några eller dygder är

gemensamma normer som förutsättningar för alla samhällen funnits och alla framtida

som samhällen människor kan tänkas hitta på. Om det finns

som sådana fundamentala villkor för all samhällskonstruktion

sociologiskt nödvändiga skulle den naturrättsliga

normer traditionen från Aristoteles tid vetenskaplig licens leva

en att vidare. Inte därför Gud instiftat allmängiltiga inte

att normer,

därför de är inplanterade i människans biologi eller psykologi

att

därför de är långsiktigt mänskligt samspels yttersta

utan att ett spelregler. Kriteriet är alltså dessa regler kan samhälls-

att utan spelet inte fortsätta; de är social of Survival", samhälleliga

systems överlevnadsnormer. Lagstiftning och demokratiskt fattade beslut måste samspela med sådana samhället skall bestå.

normer om

Incestförbuden som överlevnadsvillkor

Det enklaste exemplet för samhällets överlevnad är de

normer två incestförbuden. Det förbjuder sexuella relationer mellan

ena bröder och och det andra mellan föräldrar och barn. Få eller

systrar inga sociala överträffar dem i styrka och allmängiltighet.

normer

Sociologer och antropologer har sökt förklaringen och funnit att

dessa utgör överlevnadsvillkor för alla samhällen i vilka

normer släktrelationer definierar rättigheter och skyldigheter.

Om syskon tilläts sexuella relationer med varandra skulle rivalitet uppstå mellan bröder och mellan systrar. Särskilt gäller detta könsfördelningen mellan barnen är ojämn, till exempel

det finns två bröder och i familjen. Eftersom om en syster man

inte kan förutsäga fördelningen mellan flickor och pojkar i

en barnskara kan inte hitta någon allmän regel förhindrar

man som

svartsjuka förstör syskonsolidariteten. Om det blir barn i

att en

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

relation mellan bror och syster är brodern inte bara barnets far utan också dess morbror och systern är inte bara barnets utan

mor också dess faster. Konventionella släktrelationer lär

som oss att bete olika far och morbror och och faster blir då

oss mot mot mor

omöjliga.

Om sexuella relationer mellan föräldrar och barn tillåtna

vore skulle sexuell rivalitet mellan och dotter och mellan far och

mor

och familjesolidariteten skulle lida. De barn

son uppmuntras som föds i sådana förhållanden skulle alla normala relationer.

riva upp

i union mellan fader och dotter skulle bli bror till sin En son en

och till sin till sin farmor, och mor son syster, en styvson en son-

till sin far. Förvirringen inom familjen och mellan generationer

son skulle bli total och omöjliggöra byggde samhället släkt-

att man känsla och organiserade någon del det serie släktrela-

av som en tioner i vilka tar för varandra enligt sin plats i släkt-

man ansvar

kedjan.

Vårt nuvarande samhälle är inte byggt släktrelationer i

utsträckning tidigare och i utsträckning i

samma som samma som andra kulturer. De två incestförbuden upprätthålls hos därför

oss mest uttryck för humanitet mot barn och ungdomar de

som beivras andra "övergrepp" och integritetskränkningar.

som Ibland försvaras de med genetiska argument. Endast i släkt-

en baserad social struktur utgör de ett system of Survival".

Det eventuellt universella i all världens tänkbara samhällen finns, åtminstone för närvarande, begreppens nivå. Sam-

mest hällsforskningens och samhällsfilosofins förslag till dimensioner enligt vilka olika civilisationers för värderingar och

system normer, dygder varierar. Charles Morris 1942 fann till exempel de

att stora världsreligionernas systern varierade i dimensioner:

tre Promethean, Dionysian, och Buddhist. värdefull reduk-

Det var en tion av ett komplext ämne som visat sig användbart i värderingsforskningen. Men Morris försök detta destillera konturerna

att ur

till världsreligion med universella dygder misslyckande

en är ett

och bortglömt.

är nu

HANS L ZETTERBERG

Den västerländska naturrätten

Thomas Aquinos menade Gud har givit världen och männi-

att

skorna två uppsättningar lagar. Den är naturens eviga lagar

av ena

inplanterades vid världens skapelse. Den andra är lagar

som som överlämnades från Gud till vår civilisation inte vid skapelsen utan vid tidpunkter. På Gamla Testamentets tid fick mänsklig-

senare heten tio Guds bud och Nya Testamentets tid reglerna att älska vår nästa själva och allt vad vill andra skall göra

som oss att att

skall göra dem. oss

Föreställningar och gudagiven rätts- och moral-

om en naturordning ledmotiv i västerländsk idéhistoria. Enormt mycket

är ett skarpsinne och lärdom har utvecklats kring detta Hobbes,

tema av Locke, Kant och många andra. Genom Montesquieus stora in-

flytande moderna författningar lever naturrätten inspirerade

av institutioner, lagar och rättspraxis vidare. Den moderna naturrättens axiom mänsklig värdighet är överordnad all social 0rd-

att ning. Alfred Verdross 1958 fem teser specificerar

menar att axiomet:

1 samhälle måste erkänna hos varje individ sfär i vilken

ett en

handlar fri och ansvarig man som en person;

2 lagen måste skydda och denna personliga frihet;

garantera

3 myndighetsutövning måste begränsas;

4 denna begränsning måste garanteras i lag;

5 människor värdighet kränks lagstiftning eller

vars av myndigheter behöver inte lyda de kränkande lagarna eller direktiven.

Det finns många normativa dessa vad

utsagor som om som upp-

hovsmännen borde allmänmänskliga normer, värderingar

anser vara och dygder. Men de empiriska bevisen de är universella saknas.

att

Från teoretiska utgångspunkter har filosofer och rättslärda dis-

krediterat de naturrättsliga Uppsalaskolan i filo-

resonemangen. sofi, dvs. främst Axel Hägerström 1868-1939 och hans kollega, Adolf Phalén 1884-1931, formulerade teori moraliska och

en om juridiska innehåll. Kort och gott de att moraliska

utsagors menar

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

och rättsliga utsagor ingenting säger verkligheten och därför

om inte kan eller falska. De är närmast känsloutsagor.

vara sanna Vilhelm Lundstedt 1882-1955 hävdade i Hägerströms anda

att

det inte finns några juridiska rättigheter och skyldigheter

som

ligger utanför den samtida tillämpningen gällande lag. Han kom

av till ungefär slutsats i USA framfördes Oliver

samma som av Wendell Holmes 1841-1945: lagen är vad domstolarna dömer, punkt och slut. ja, han gick längre och hävdade dit rättsväsen-

att dets sanktioner inte når där finns ingen lag. Sålunda avvisade han tanken existensen i hans tid mellanstatlig eller internatio-

av en nell rätt. Det rättsmedvetande finns utanför domstolars utslag

som är irrelevant. Idén att människor har rättigheter har bara lett dem till fanatism och olycka, menade Lundstedt.

Uppsalaskolan rensade i träsk tysk romantik och

upp ett av grumlig konservatism i svenskt rättsväsende. Det bra. Men

var kuren blev för stark för patienten. Avklädda och nakna förlorade svenska rättslärda självförtroendet. Om Justitsias ideal vid-

var skepelse och metafysik, fanns det då någon fast mark för jurister Träsket hade inte och torrlagts, det hade

rensats rensats och översköljts sjö utan botten för juristerna stå på. Visst kunde

av en att

förr tjäna staten eller kapitalet. Men hade efter man som man Hägerström inga värderingar att försvara de

egna - var metafysik och därför återstod endast teknisk konsult. Så blev

- att vara rätten i Sverige reducerad till ett instrument för beslutsfattare. Det går en ganska rak linje från Lundstedts skrivningar till 1970-talets välartikulerade socialdemokratiska formuleringar Carl Lidbom

att lagen rätt och slätt är politiskt verktyg.

ett

I Wien i Österrike och i Cambridge i England fanns liksom i

Uppsala filosofer punkterade de etiska omdömenas

som pretentioner och nationalromantisk och naturrättslig juridik. Men därmed förlorade inte de rättslärda självförtroendet och traditionen att upprätthålla rätten helt självständig kraft i samhälls-

som en utvecklingen. Alfred Verdross, använt exempel, hade

som som inga filosofiska svårigheter hävda samhälle måste

att att ett erkänna hos varje individ sfär i vilken handlar fri och

en man som en

ansvarig person.

HANS L ZETTERBERG

Jag skulle gärna att rätten återupprättas som en självständig

kraft i den svenska samhällsutvecklingen. Vi behöver själv-

ständig, kämpande juridik. Den behövs för skyddet med-

mer av borgarnas frihet och rättigheter. Vi behöver den i värnet

miljön. Vi behöver den när skattemyndigheter överväldigar med-

borgare. Vi behöver den för att mänsklig värdighet skall styra vår behandling varandra, inte minst barn, sjuka, äldre, och in-

av av vandrare. Men den intellektuella basen för sådan renässans kan

en inte bara teologi eller spekulation utan måste också

vara vara

empirisk forskning.

Vad är väsentligt för forskaren är huruvida den allmänna

som

omfattningen Värderingar, dygder kan beläggas.

av vissa normer,

Bara forskning, inte spekulation, kan frågorna: Finns det

svara

spelregler för samhällelig överlevnad Om det finns spelregler för

överlevnad, vilken nivå finns i så fall dessa Är de universella

Eller enbart giltiga inom civilisation Giltiga inom samhälle

en ett Eller giltiga inom livsområde Och kan belägga att de inte

ett enbart är fagert tal etiska talesmän utan verkligen gäller när

Vanligt folk agerar

Empirisk normforskning: Tio Guds Bud

Omkring 1970 gick opinionsforskare till representativa urval

ut av befolkningen i olika länder i Europa och läste tio Guds bud.

upp Ett och läste intervjuare buden och frågade, efter och

ett upp var

tyckte budet gällde. I tabellen redovisas endast de ett, om man att

säger att budet gäller helt och fullt i dag. som

De första buden har religiöst innehåll. De handlar

tre om monoteism, besvärjelse och sabbat. De har mycket låg acceptans i dag utanför katolska Italien och Irland. Siffrorna bekräftar att Sverige och Frankrike är Europas mest avkristnade länder.

Fjärde, sjätte, nionde och tionde buden har familjemoraliskt

innehåll. De handlar relationer till föräldrar, make/ maka och

begärelse till andras hustrur och tjänstefolk. Dessa moralbud om -

majoritet giltiga är kontroversiella hos accepteras av en som men

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

stor minoritet. Aquinos skulle bli förskräckt över

en nog att var

tredje europé i dag inte dem helt giltiga.

anser

Tabell Acceptans Tio Guds Bud i Europa 1970

Ita- Spa- Frank- Bel- HoI- Tysk- UK Ir- Dan- Sve- Fin-

Iien nien rike gien land land land mark rige land

Duskallingaandragudar 68 48 30 47 40 45 48 80 45 30 44 havajämtemig

Duskallintemissbruka 66 52 24 42 49 50 43 56 29 32 31 HerrenDinGudsnamn

Tänk sabbatsdagen,så 51 38 20 33 24 29 25 68 13 16 25 attDuhelgarden

DuskallhedraDinfader 75 67 73 69 72 83 77 62 65 ochDinmoder

Duskallickedräpa 96 81 80 80 82 88 90 93 90 90 79

Duskallickebegå 62 58 48 61 50 64 78 85 67 69 67 äktenskapsbrott

Duskallickestjäla 93 78 69 76 79 81 87 88 84 88 78

Duskallickebärafalskt 88 56 67 61 57 73 78 86 74 83 61 vittnesbörd Dinnästamot

Duskallickehabegärelse 64 65 52 65 65 62 79 85 72 73 65

Dinnästashustru

10.Duskallickehavabegär- 73 68 62 69 59 70 79 87 72 89 65 elsetillDinnästashus. hellerhanstjänareeller tjänarinnaellertillnågot annatsomtillhörDinnästa Made/tal

Religiösabudord1,2,3 62 46 25 41 38 41 39 68 29 26 33 Fami/jemoraliskabudord 73 67 57 67 61 67 80 84 68 68 66 4,6,9,10 Rättsliga-Etiskabudord 92 72 72 72 73 81 85 89 83 87 73 518

Kalla: First EuropeanValuesSurvey.Databasenfinns bla. påavdelningenför religionsbeteendevetenskap teologiskapa° institutionenvia Uppsalauniversitet.

HANS L ZETTERBERG

Femte, sjunde och åttonde buden uttrycker både moral och rättsordning. Du skall icke dräpa, stjäla eller bära falskt vittnesbörd. Här störst. Även i det sekulariserade Sverige säger i

är acceptansen snitt nio tio 87 procent de år helt och hållet tillämpliga.

av att

I praktiken finns det alltså åtminstone budord över-

tre som väldigande majoriteter i vår civilisation accepterar bindande.

som Och de har funnits formulerade i många årtusenden. I femte, sjunde och åttonde buden finns med andra ord etiskt funda-

ett

bevisligen är praktiskt taget allmängiltigt. Det ger rätts-

ment som

ordningen och den rättsliga argumenteringen en utgångspunkt

bortom politikens lagstiftare, affärslivets uppdragsgivare, klasser-

maktförhållanden, nationens intressen, de filosofiska diskusnas

sionerna och vanligt tyckande. De empiriska beläggen antal bindande, allmängiltiga

om ett

lagbud gör det möjligt rätten självständig kraft i

att se som en samhällsutvecklingen. Oavsett de är valda ombud eller får de

röst sådana lagbud förankrade i allmänhetens som ger moraluppfattning speciell auktoritet i samhällsdebatten.

Måttlighetens dygd i det liberala samhället

Som finns det mycket är prekärt i det moderna liberala

sett som samhället. Detta samhälle som uppstod i England är knappt mer än 250 år gammalt. Det har utvecklats och utbrett sig med ojämförlig snabbhet. Resultaten är så imponerande blir benägen att

att man förbise varje tecken denna samhälle, lika litet

att typ av som andra samhällen, är byggt orubbliga grundvalar.

Få människor inser vilka samhällets fundamentala normer egentligen är. Få förstår hur nära vandrar anomien, hur snabbt moralpanikens kastvindar kan blåsa hur litet spelrum det

upp, finns i den balans mellan olika livsområden fått detta samhälle

som

växa och frodas. "Genom inte bevaka den ömtåliga kraftatt att balansen dagens överflödssamhällen, bland dem

har några av

Sverige, troligen kommit farligt stagnation och står fak-

nära en tiskt inför hotet nedgång Zetterberg 1979, s 60-61.

om en

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

Etiken innehåller motvikt till obalanserna. Den finns i en återhållsamhetens dygd.

Det grekiska begreppet återhållsamhet, sophrosyne, används

av Homeros beskriva håller igen lockelser i att personer som mot att övermod slåss gudar, lockelser till oförsiktighet och frivolitemot ter. Vid oraklet i Delfi predikades aldrig skulle till överatt man

drift i någonting. De grekiska tragedierna hade ofta

stora som tema den katastrof drabbar den hjälte vägrar sätta gränser som som för ambition och livslust. En bärande del Atens allmänna opinion återhållsamhet. av var De lockelser konst, filosofi, makt utövade som pengar, etcetera var fullt godtagbara i Aten, så länge inte gick till överdrift och man blev fanatiker. En medborgare förväntades inte omdömet att tappa sin framgång dithän han kunde anklagas för övermod, genom att

hybris. Då blev han olidlig i gemenskapen. Han kunde då ned

tas

jorden, i extrema fall omröstning tillfällig

genom en om

landsförvisning.

Platon berättar att Sokrates, sedan han diskuterat med Faidros invid ett Pan-tempel, uppstämmer denna bön:

Ärade Pan och alla andra gudar i detta tempel Låt min sjdlfd sin inre skönhet, och låt alla mina ägodelar anderordna sig min inre människa. Må jag den visa människan rik, anse vara och må jag endast äga det livets goda som en människa med sjalvhehirskning lean hära eller uthärda.

Sokrates praktiserade så vitt inte ofta religiösa riter. Detta är vet den enda bevarade bön tillskrivs honom. Bönen uttrycker den som måttlighet och balans ansågs krävas för bibehålla som att sammanhållningen i det atenska samhället med dess många möjligheter i

de egenrådiga livsområdenas mångfald. I Platons dialog Staten Fjärde boken blir måttlighet de

en av

fyra stora dygderna. De övriga är vishet, rättrådighet och mod.

Måttlighet är den enda dessa klassiska dygder jag är av som tror oundgänglig i det liberala samhället. nödvändig dygd för Det är en ett allsidigt, differentierat samhälle, totalt öppet för alla lockelser.

HANS L ZETTEHBERG

Sophrosyne latin i Ciceros retorik och filosofi uttrycktes - temperantia och fick färg romersk, närbesläktad värdesom av en ring, modestia. Till de klassiska fyra dygderna lade kristendomen de tre paulinska: tro, hopp och kärlek. Man kan lätt följa de sju dygderna genom medeltidens och den tidens konst- och idényare historia. De uttrycks ofta i skrift och bild. I boken Samme Roi skriven 1279 för kung Filip Frankrike avbildas Temperantia av som gestalt avråder kvinna vid festmåltid dricka det en som en en att glas vin hon Under renässansen blev det vanligare serveras. att Temperantia avbildades med tyglar i handen. Återhållsamhetens

livshållning hade sitt fokus i gränsdragning och självbehärskning,

vilka inte de framträdande dragen hos renässansvar mest människan.

Finns den klassiska måttlighetens dygd i dagens

svenska samhälle Förvisso är idén lagom" Väl etablerad i det vardagliga om värderingsklimatet. Vi ser inte enbart med uppskattning dem som under dag och natt satsar allt bli rikast, eller bli mäkatt tigast, eller bli konstnärlig virtuos, eller fanatisk gudsman. En svensk försummar allt för sin ambition inte som annat stora anses alltid riktigt klok. som Vår nuvarande grundlag sätter inga gränser för de politiska

institutionernas styrning näringslivet, vetenskapen och skolan,

av konsten, och välfärden. I partipolitisk enighet har fått stor staten växa sig stor Uddhammar 1993. Den offentliga sektorn har blivit vad kritikerna kallar den offantliga sektorn. Därför bilden är ambivalent. Ett folk håller lagom har demokratiskt som en tillsatt Överhet med makt och offentlig sektor är allt en en som annat än lagom. Ibland kommer dock måttlighetens dygd oväntat till Så i ytan. ett uppmärksammat rättsfall i Stockholm våren 1998. Erik Penser hade 1980-talet blivit omåttligt rik sina aktieaffärer. Det

figurerar en märklig episod i inledningspläderingen i hans stämning

Nordbanken för tillbaka övervärdet i de aktier i Yggdrasil av att AB han lämnat i borgen för lån han inte kunnat återbetala som under fastighetskrisen några år tidigare. Vid middag med en prominenta industri- och bankmän, bland andra Pehr Gyllenhammar, skulle den allmänna mening ha varit att rena

ETIK OCH DEMOKRATISK STATSKONST

kapitalister, hämningar tjänar finanstransak-

som utan stort tioner än produktion, bör näpsa kan. Nord-

snarare man om man banken skulle därmed ha fått moraliskt kurage sätta Penser i

att konkurs.

Penser tyckte naturligtvis att detta orättfärdigt, en illvillig

var konspiration. Men såvitt jag kan stödde middagssällskapet den

måttlighetens dygd ligger lysande ränning i den

som som en västerländska traditionen och är förutsättning för att det Öppna,

en allsidiga, liberala samhället skall bli drägligt.

Författarpresentation

Författaren, Hans L Zetterberg född 1927, har under-

professor

visat i sociologi vid Columbia University in the City of New York och vid Ohio State University. Han har varit direktör i Riksbankens Jubileumsfond, chef för Sifo, chefredaktör för Svenska

Hans större forskningsprojekt har gällt den Dagbladet. senaste

svenska socialstaten och skett i det privata City-universitetets regi.

Referenser: Busch Zetterberg, K 1996, Det civila samhället i socialstaten:

inkomstkallor, privata transfereringar, omsorgsvård. Stockholm:

City University Press.

Cooley, Ch H 1909, Social organization. New York: Scribners.

Durkheim, 1893, De division du travail social, Paris: Alcan.

Durkheim, 1897, Le Suicide: êtude de sociologie, Paris: Alcan.

Evans, P Rueschemeyer, D 8CSkocpol, Th, editors, 1985

Bringing the state back in, Cambridge: Cambridge University

Press. Goode, Erich 8CNachman Ben-Yehuda 1994, Moral panics: The

social construction deviance, Oxford: Blackwell.

Jacobs 1992, Systems ofsarvival, New York: Random House.

HANS L ZETTERBERG

Morris, Ch 1942, Pat/os oflife. Preface world religion, New to a York: Harpers. Putnam, R D 1993, Making democracy work. Civic traditions in modern Italy. Princeton: Princeton University Press.

Schumpeten A 1942, Capitalism, socialism and democracy, New

York: Harpers. Sterzel, F 1998, Författningi utveckling. Konstitutionella studier. Rättsfondens skriftserie 23, Uppsala: Justus. nr Tingsten, H 1945, Demokratins problem, Stockholm: Aldus/ Bonnier. de Tocqueville, A 1835-1840, La democratice Amériqae en

många upplagor och översättningar.

Tönnies, F 1887, Gemeinsc/øaft and Gesellschaft, Leipzig: Fues Verlag.

Uddhammar, E 1993, Partierna och den Stockholm: stora staten,

City University Press.

Weber, M 1956, Wirtsc/Jaft und Gesellschaft, LHalbband, Tübingen: .C.B. Mohr Paul Siebeck. Verdross, A 1958, Abendlandiscbe Recbtsp/øilosop/øie,Wien:

Springer.

Zetterberg, H L 1979, "80-talets politiska värderingar i Bergström V 8CRydén Vagval i svensk politik, Stockholm:

SNS, 45-61. s. Zetterberg, H L 1994, Samhällssfärerna i historiens ljus,

Sociologiskforskning, vol 31, 63-85.

no s.

w .

Därför anordnar offentliga sen1i--

i landet.

narier nmt om

Till seminarierna bjuder in fors--

kare och idédebattörer att bidra med

sin kunskap och sina värderingar kring

de frågor tycker är värdefulla att sami-

tala kring.

Varje seminarium dokumenteras i

form av en skrift.

är adressen till Demokratiutredningenss

webbplats. Här finns möjlighet att förai

fri debatt kring demokratin demo-

en -

ldadtorget är öppet för alla.

Ett antal krönikörer kommer att

kommentera demolcratiproblem och

andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

och föra dialog kring utredningen.

Direktivi fulltext, arbetsplan och

utredningens protokoll är dokument Demokratiutredningen kommer kan hämta hem.

man fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpanpublicera skriftserie med essäer, de aktuella skrifter och seminarier.

en om debattartiklar, seminarieinlägg och Man kan dessutom del debatt-

ta av forskarantologier. inlägg vid beställa

seminarier samt

Den omfattande demolcratiforsk- utredningens skrifter. ning bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar av nätezt

som och högskolor ställs detta vis till för- där demokratifrågor dryftas olika fogande för alla är intresserade satt.

som av demokratifrågor.

Information titlar, utgivnings-

finns utredningens dag, priser m.m. frågor och lämnar

Vi svarar gärna webbplats.

ytterligare information utredning-

ens arbete. Adress och telefonnummer

till utredningens kansli finns nästa En utredningens uppgifter att su- sida.

av ar mulera det offentliga samtalet.

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKHIWSERIE

12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från

ett seminarium SOU 1998:145 13. lnvandrarskap och medborgarskap.

Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:8 14. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet

och demokrati SOU 1999:9 15. Etik och demokratisk statskonst.

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den

lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning nya och folkrörelsernas förändringar. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra att fördjupa demokratidebatten genom - offentliga seminarier runt om i landet 0 webbplatsen www.demokratitorgetgovse med fria

debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen

0 en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie-

inlägg och forskarantologier.

Demokratiutredningen arbetar enligt antagandet att allt som finns i tetalsamhället kan ses som demokratins problem. Det är en vanlig föreställning i det senare 1900-talets sverige, en del av den svenska marinaden av föreställningar och värderingar i vilken

alla blivit indränkta.

När demokratin skall stå för lösningen av alla totalsamhällets problem är det risk att demokratin förlorar både i mening och legitimitet.

Debattören i den här skriften kritiserar svensk demokrati för att vilja gapa över för mycket. Den förlorar därmed sin egen kärna och skapar dessutom en obalans mellan olika livsomrâden. Den inkräktar på andra livsområden som borde utvecklas självständigt. Moralisk panik, stagnation och nedgång kan bli resultatet om alla problem betraktas som demokratins.

fakta info direkt

Tel 08-587671oo.Fax08-587671

Box 6430.11382Stockholm

order@faktainfo.sewwwfaktainfose