SOU 1999:12

Elektronisk demokrati

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMGKRATI

:nu: v

Elektronisk

demokrati

ASTATENSAOFFENTLIGA UTREDNINGAR

Elektronisk demokrati

Anders R Q/sson

Demokratiutredningens 16

skrift nr

ANN

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU I 999:1 2

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som För remissutsändningar SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar

av Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 OO, Fax: 08-587 671 71 E-post: order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den skall på remiss. - som som svara

Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

Omslag, foto: Stefan Fallgren/Bildhuset Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-914-3 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Förord

Är lösning demokratins problem

IT en

Vilket dess problem och -i så fall

av - Vems

Och vad IT egentligen

svarar

Den nya informationsteknologin intresserar Demokratiutredningen. Vi analyserar den för den öppnar Vägar för

att se om nya

att öka medborgarnas deltagande och delaktighet i samhällsut-

vecklingen. Som ett led i arbetet den här småskriften För-

ges ut. fattaren både teoretiskt och praktiskt vad han kallar

resonerar om elektronisk demokrati. Olika slags demokratimodeller konfronteras. Praktiska försök från andra länder där olika sätt

man an-

vänt IT i politisk opinionsbildning och politiskt beslutsfattande

dokumenteras med kritisk nyfikenhet.

Den här skriften utgör samtidigt förberedelsematerial för

ett den konferens IT och demokratin den 17

om som arrangerar

1999 tillsammans med Forskningsrådsnämnden, Kommumars

nikationsforskningsberedningen och IT-kommissionen. Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till

författarens synpunkter.

Erik Amnå Huvudsekreterare

Elektronisk demokrati

Anders F Olsson

1 Vad är elektronisk demokrati

1.1 Utgångspunkter

Förutsägelserna hur den politiska demokratin förändras i ett

om samhälle allt genomträngs informationsteknologi IT

som mer av är många och starkt skiftande. Med IT i fortsättningen

menas kombinationen datorer-telekommunikation. "Ett äktenskap mellan

mikroprocessorn och telefonen" för att citera statlig utredning

SOU 1995:68, s. 4. - Ett sätt att överblicka de olika gissningarna om utvecklingens riktning placera dem skala från maximal optimism till

är att en

oreserverad pessimism. Optimisterna den med-

tror att sanna,

borgerliga viljan inte längre kan hejdas eller manipuleras när alla

blir uppkopplade till Nätets aldrig sinande informations-

och till Maktens e-postlådor. Pessimisterna hävdar att strömmar vår tids starkaste samhällsaktörer EU-kommissionen, Staten, Kapitalet Bonniers, Microsoft m.fl. utformar IT-sam-

genom nu hållet i intresse och resultatet i varje fall inte blir något

eget att

kan kallas demokrati, alternativt går mot allmän som att en

och samhällsupplösning det hotfulla slag.

norm- av mest

En studie finansierad Kommunikationsforskningsberedningen,

av KFB, och Telia.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Att den samhälleliga utvecklingen inte bara "uppstår

utan formas/styrs av människorna är truism. Om och hur teknik en ny ska nyttjas för att stärka/förbättra demokratiska är processer en politisk fråga. "IT-demokratin blir avhängig rad faktorer: hur en demokrati definieras, vilken tekniskt stöd sedan väljer typ av man för denna demokrati, hur är beredd typ av stora resurser man att investera i de tekniska och i utbildningen medborsystemen av garna, etc. Kommer alla "surfa fritt politikens informaatt tionshav, eller kommer majoriteten -för låna Lundaforskaatt att ren Peter Gärdenfors formulering simma motströms i informa- tionskloaken Det bestäms mänskliga beslut i dag och i genom morgon. Och, amerikanen Richard Sclove har påpekat, de som

mänskliga beslut IT:s utnyttjande i viktiga avseenden

om som

bestämmer samhällsutvecklingen och i hög grad påverkar männi-

skors livssituation bör fattas demokratiskt:

Insofar as I citizens ought to be empowered to participate in shaping their society s basic circamstances and 2 technologies profoundly affectand partly constitute those circamstances, follows that 3 technological design and practice should he democratized. Sclove

1.2 Nätet och det goda samhället

Föreställningarna om hur människan med datorer ska förbättra världen är nästan lika gamla datortekniken själv. Tekniksom optimister har i alla tider lovat mycket, och i datoråldern är de många. 1956 hävdade amerikanska forskare inom området artificiell intelligens, AI, att alla uttryck för det mänskliga intellektet skulle kunna simuleras med datorer. Datorprogram skulle blixtsnabbt översätta mellan världens alla språk. De främsta experternas kunskaper i Vilket helst skulle lagras i - ämne som - program som sedan kunde användas helst. Robotteknik skulle befria av vem som från alla fysiskt krävande och farliga arbeten. 1993

oss Crevier

Under 1970- och 80-talen har skribenter Alvin Toffler och som

Yoneji Masuda sålt sina teknikoptimistiska böcker i miljonupp-

ANDERS R OLSSON

lagor. 1970, 1980, 1990, 1997. Masuda 1984. Många för-

Toffler

hoppningar datortekniken har svikits. Vedin 1995, Johansson/ Nissen/Sturesson 1998. Några har dock infriats över förväntan,

och grunden för fortsatt optimism teknikens möjligheter tycks

stabil. Så stabil när de globala kommunikationsvara t.o.m., att nätverken vid början 1990-talet lanserades det tekniska

av som botemedlet nästan allt det från den högsta politiska

mot ont, var nivån framtidsvisionerna flödade. En närmast oreflekterad

som för inte säga pojkboksaktig fascination inför IT-tillämp-

att - nya ningar under några år poäng i politiken.

gav

Rent ideologiskt USA ledningen. I presidentvalet 1992 blev

tog

IT politiskt het" fråga. Al Gore myntade begreppet informa-

en tion superhighway" redan innan han befordrades från senator till

vice-president. Uttrycket valdes med Hans far,

stor omsorg.

Al Gore Sr, 1950-talet de drivande inom "the senator var en av Interstate Highway Project". Då beslutades och påbörjades byggandet USA:s stora motorvägar, ett vägsystem i det

av som amerikanska folkdjupet fått starkt positiv laddning: det står för

en frihet och framtidstro.

Den fristående i presidentvalet H Ross Perot talade

utmanaren mycket med IT återupprätta den amerikanska "urformen"

om att för demokrati: mötet i stadshuset Town Hall där medborgarna

samlades för att diskutera och besluta. Denna sorts möten, som framförallt blev vanliga i New England för 200 år sedan och

som sedan dess blivit föremål för ofta romantiserad historieskriv-

ning, skulle återskapas Electronic Town Meetings, ETM.

som

Clinton-Gore-administrationen drev sedan, väl installerad i

Vita Huset, igenom flera uppmärksammade policy-program för

det officiellt kallas the National Information Infra-

som kom att

NII. Först upprättades Information Infrastructure structure en Task Force, IITF, för att samordna regeringens aktiviteter ITområdet, och rådgivande Advisory Council med ledan-

en grupp

de företrädare för näringslivet. IITF presenterade Agenda

1993 en for Action". Där definierades NII a seamless, interactive,

som user-driven network. Senare lanserade Clinton-Gore-regeringen

internationell motsvarighet till NII-programmet Global en -

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Information Infrastructure GII vid G7-möte

- som antogs ett 1995.

Genom det franska Minitel-systemet, i försöksform på-

som

börjades Europa egentligen före USA Även

1981, var scenen.

Minitel blev framgång 1995 hade tredjedel den om en - en av franska befolkningen tillgång till stannade det i

systemet - Frankrike och har med Internets utveckling blivit tekniskt föråldrat.

EU däremot, antog den amerikanska utmaningen. I s.k.

ett "White Paper" från 1993 med titeln Growth, Competitiveness and Employment betonade EU-kommissionen betydelsen

gränsöverskridande nätverk för fysiska energi och

transporter, telekommunikationer. Ministerrådet sammankallade

en expert-

under ledning den tyske kommissionären Martin grupp av Bangemann som 1994 publicerade rapporten Europe and the Global Information Society recommendations the European

- to Council".

Att EU valde slagordet Information Society i stället för Information Super Highway berodde inte bara i Europa

att man ville betona IT:s betydelse för samhället helhet teknik

som - en

handlar mycket än också som om mer transporter - utan motorvägarnas historia i Europa. För européer är motorvägar

trots allt ett påfund med rötter i Hitler-tiden.

EU-kommissionen har sedan lanserat The Information Society Project Office, ISPO, kunskapscentrum för all

som ett EU-verksamhet kring "The Information Society. I juli 1995 inrättades Information Society Forum, slags think-tank med

en 124 delegater från medlemsländerna alla har ledande positio-

som ner inom centrala områden telekommunikation och

som etermedia.

1.2. 1 Stridsfrågor

Från politisk toppnivå i USA och EU har således lanserats idéer och för samhällsomvälvande satsningar IT.

program stora, Kubicek et al. 1997 I båda fallen betonas hela samhället ska

att

ANDERS R OLSSON

dra IT-tillämpningar. Man för vissa

nytta av nya varnar att grupper halkar efter med orättvisor, sociala strider och samhälleliga låsningar följd. Frihet och demokrati, det ofta i policy-

som upprepas dokumenten från 1993 och framåt, är värden ska

som genomsyra det framtida högteknologiska samhället.

Policy-dokumenten reforminriktningen, pekar ut målen.

anger

den svenska motsvarigheten regeringen Bildts

Precis som - Vingar åt människans förmåga SOU 1994:118 glider de

snabbt förbi antal svåra problem allt måste lösas

ett som trots

det rättvisa och demokratiska IT-samhället. Dessa vägen mot problem har naturliga skäl kommit dominera debatten i

av att nästa fas, dvs. under försöken att realisera policy-dokumentens

idéer.

Såväl USA:s EU:s Sveriges dokument

som som rymmer en grundläggande oklarhet ännu fyra år består. IT-sam-

som senare

hället ska i hög grad bygga principen om marknadslösningar, inte offentliga investeringar eller offentlig kontroll. Problemet

marknaden inte frivilligt investerar i nät för glesbygden eller i är att tjänster för ekonomiskt eftersom sådana satsningar

svaga grupper, är olönsamma. Strider kring denna fråga har blossat gång

upp gång de åren, och fler lär följa.

senaste

1996 beslöt USA:s kongress rejäl revidering the

om en av Communications Act från 1934. Arbetet med lag hade då

en ny pågått i många år. Fram till 1994 tycktes det utmynna i ett regel-

verk tillfredsställde många de s.k. public-interest-grupper

som av

sig i frågan. De efterlyste sådant låga tele-

som engagerat som avgifter även för glesbygden och i näten för

garanterat utrymme

public-service-intressen och ideella organisationer. Med den väl-

diga republikanska framgången i kongressvalen 1994 ändrades

dock förutsättningarna ideologiskt. Den telekommunika-

rent

tionslag kongressen röstade igenom fick i stället stark

som en

nyliberal prägel.

In short, the legislative architecture for the NI I to consist

new was

largely deal between the corporate players about the terms

a mayor

ana competition, rather than also emhracing broar/ler deal

pace a

that would accommodate the United States hurgeoning non-

commercial Nor would the lagislation make direct concessions

sector.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

to consumer interests imposing social obligations the private on sector; in the market would be the main determinant most cases, whether, ana when, new networks ana services would be made available. Drake 1997

Med talmannen Newt Gingrich i drev den republikanska spetsen

majoriteten igenom ett regelverk innebär marknadskraf-

som att terna i allt väsentligt bestämmer om/ när/ hur telenätet och dess

tjänster ska tillgängliga för medborgarna. Därmed gick luften

vara delvis den rörelse den heterogena samling ideella organisaur tioner och aktivister tagit policy-dokumenten allvar och - som hoppats nätstödd förnyelse den amerikanska demokratin. en av

The agenda building NH which accommodates an a range noncommercial ana voices has...largely disappeared. Moreover, its uses losses have had negative efect the public interest seem to a on community s overall levels ofactivism ana enthusiasm. Drake 1997

IT-samhället bygger, i både USAzs och EU:s tappningar, en marknadsliberal föreställning "information bland om som en vara andra Samtidigt är medborgarnas tillgång till information varor.

sitt samhälle/ sin värld förutsättningen för fungerande

om en

demokrati. Motsättningen är grundläggande. Ju den poli-

mer av tiskt relevanta informationen köps/ säljs marknadens villkor som och starkare kontroll tillerkänns ägaren till sådan som information, desto svårare blir det för ekonomiskt medsvaga borgare att hävda sig i den demokratiska processen. Ilshammar 1997, Perelman 1998, Bellamy/Taylor 1998, Moore 1998.

I debatten återkommer ofta frågan Universal Service". Ett om

mål utstakas i policy-dokumenten är alla medborgare i

som att framtiden ska ha "åtkomst" till moderna nät för datakommunika-

tion. Frågan är dock vad det innebär i praktiken. Att via telefon-

apparat ha åtkomst till telenätet innebär höra kopplingston att en

när lyfter luren. Vad är motsvarigheten till kopplingston vid

man kontakt med framtidens nät för datakommunikation Ska

någon

information eller några tjänster gratis Ska något subventiovara -i så fall vad och med hur mycket McConnaughey 1997, neras Haag/Gosling 1997, Blau 1997.

ANDERS R OLSSON

En psättning tvistefrågor rör yttrande- och informa-

annan u tionsfriheten. tminstone två orsaker till dessa tvister

är uppenbara. Dels vissa debattörer IT farligare medium än

anser att är ett

något tidigare har De efterlyser -för bekämpande bl.a.

sett. av barnpornografi, rasism och terrorism och hårdare begräns-

- nya ningar yttrande- och informationsfriheten. Också skyddet för

av enskildas integritet åberopas motiv för inskränkt in-

som en mer formationsfrihet i IT-samhället än i det gamla "papperssamhället.

Sådana krav har både i Sverige och andra länder fått gehör hos

lagstiftaren har också mötts stark kritik från

men av grupper som värnar det fria ordet. Skandaltörstande nyhetsmedier har, häv-

dar dessa kritiker, piskat hysteriska stämningar kring en

upp

brottslighet förvisso kan obehaglig eller farlig

som vara men vars omfattning inte har ökat med IT-samhället och inte bekämpas

som

effektivare inskränkningar i yttrandefriheten. Är det inte i

genom själva verket samhällets eliter genom skickligt spelande

som, tillfälliga opinioner, chansen stärka sitt dator-

nu tar att grepp om nätverkens informationsflöden Används inte IT ursäkt för

som

etablera effektivare styrning den allmänna opinionen och att en av

starkare polisiär kontroll Olsson 1996, 1997. För genomen en gång den omfattande amerikanska debatten, Godwin 1998.

av se

Andra tvister kring yttrande- och informationsfriheten bottnar

i det faktum nätverken är gränsöverskridande. Den pornografi

att

sprids via Internet är lätt åtkomlig över hela världen. Stater som med liberal lagstiftning pornografi "drabbar därmed stater

en om med strängare lagregler, och alla försök med internationella

att regelverk eller överenskommelser de restriktiva staterna till

mötes "drabbar de liberala. Det kan bli kulturers möten

mer som kan också bli kulturers kollisioner.

Ytterligare tvistefråga måste lösas vägen mot det

en som demokratiska IT-samhället gäller statens möjligheter att avlyssna

och kontrollera näten. Vissa regeringar i västvärlden med USA:s

den starkast pådrivande vill definiera datorprogram för som -

avancerad kryptering krigsmateriel och förbjuda/ kontrollera

som

deras spridning/ användning. Om fientligt sinnade nationer,

terrorister eller andra brottslingar får tillgång till sådana program kan, hävdar USA:s regering, deras kommunikation inte avlyssnas.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Det betyder större spelrum för brottsligheten och försvagning

en den nationella säkerheten. Denna ambition förbjuda och av att kontrollera krypteringsprogram har dock mött stark kritik från

såväl medborgarrättsorganisationer det privata näringslivet

som

och civila" myndigheter. Motiven har ifrågasätts. Program för

avancerad kryptering har redan fått spridning, de finns bl.a. stor tillgängliga via Internet, och oavsett vilka lagar västvärldens regeringar stiftar så kommer maffian och terroristerna använda att dem. Är det inte laglydiga politiskt obekväma medsnarare men

borgare och organisationer kommer avlyssnas Andra

som att legitima säkerhetsintressen står i praktiken de förment mot

polisiära. Företag, organisationer och enskilda medborgare behöver använda säker kryptering för skydda sina hemligheter

att

och sin integritet.

Till sist kan nämnas svårigheterna finna juridiskt och demoatt

kratiskt acceptabla lösningar frågor kring upphovsrätten. Särskilt svårhanterligt är det faktum i "papperssamhället

att man

kunnat medge kopiering skyddade verk i enstaka exemplar för

av enskilt bruk och fri utlåning via bibliotek med ingen eller blygsam

kompensation till upphovsmannen. Själva kopieringsprocessen är

med så omständlig marknaden för böcker och tidningar papper att

ändå kunnat fungera hyggligt. Med IT sker kopiering/ spridning

av hundratals sidor bråkdelar sekund, varmed föruttext av en

sättningarna för det upphovsrättsliga skyddet i viktiga avseenden

har ändrats. Här förs i bl.a. internationella World nu organ som

Intellectual Property Organisation, WIPO, komplicerade diskus-

sioner och förhandlingar. I skrivande stund hösten 1998 syns inga tecken bredare konsensus skulle växa fram kring att en upphovsrätten i IT-samhället. Sammanfattningsvis uppstår vilket inte borde förvåna någon - samhälleliga spänningar och politiska strider när IT-samhällets visioner ska förverkligas. Varje sådan strid har inte relevans för demokratin, många har det. men

En de verkligt grundläggande frågorna är ska betala

av vem som

för utbildning och teknisk utrustning alla. Att i praktiken -inte

bara i teorin möjliggöra för samtliga medborgare delta i - att en

demokratisk alltmer präglas IT-tillämpningar kom-

process som av

ANDERS R OLSSON

kosta belopp. Det finns goda skäl att tro att investemer att stora

ringen lång sikt såväl mänskligt-sociala

genererar som rent samhällsekonomiska vinster det låter sig inte enkelt bevisas

- men förhand.

1.3 Elektronisk offentlig förvaltning

Det är ingen djärv förutsägelse offentlig förvaltning blir alltmer

att elektronisk. Vårt kommunicerande med myndigheterna kommer i växande utsträckning ske via nätet. De ekonomiska

att rent

incitamenten för sådan modernisering offentlig förvaltning är

en av

överväldigande starka. Såväl tekniskt juridiskt påbörjades

som

omställningen i Sverige redan för tio år sedan med tulldatasystemet

SOU 1989:20 och 1989/90:40. Tullens omfattande se prop. pappershantering då rent elektronisk motsvarighet.

ersattes av en Arbetet med lösa de tekniska och rättsliga problem kan

att som

uppstå vid övergången till elektronisk förvaltning har redan

kommit långt. Se bl.a. Elektronisk dokumenthantering SOU

1996:40 och Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst" prop

1997/98:136.

Datorbranschens företag har sedan tidigt 60-tal lovat förvalt-

ningsmyndigheterna enastående kostnadssänkningar med hjälp

av datorer och, år, datornätverk. Även försäljarnas

senare om löften sällan har infriats många satsningar datorsystem har

utvecklats till förlustaffärer för myndigheterna kan offent-

stora -

förvaltning tvekan sänka sina kostnader med rationellt

utan

utnyttjande IT 1985. Försäkringskassan 100 mil-

av Olsson spar

joner med elektroniska blanketter typisk rubrik Statskonto-

är en

tidskrift Öppna 2/1998. Förutom kostnadssänkrets System nr ningen utlovas mindre krångel och kortare handläggningstider när

pappersblanketten ersätts med elektronisk motsvarighet.

Det fordras ytterligare del Standardisering och programut-

veckling för sådant digitala signaturer och elektroniska sigill,

som dvs. medborgarna måste kunna underteckna meddelanden även i IT-miljö och äktheten hos myndighetsbeslut och andra dokument i elektronisk form måste kunna säkerställas. När dessa trösklar har

ELEKTRONISK DEMOKRATI

passerats kommer medborgarnas kommunikation med myndigheterna allt snabbare flyttas över till elektroniska medier. att Hösten 1998 meddelades svensk standard för elektroniska att en ID-kort är klar. Kortet ska bl.a. göra det möjligt för användaren att "styrka identiteten över natver/e och kunna skriva under elektroatt niska handlingar. Pressmeddelande 980930 från Informationstekniska standardiseringen, ITS, och Säkrad Elektronisk Information i Samhället, SEIS. Processen kommer säkerligen inte bli smärtfri. I att en rapport från det brittiska parlamentets POST Parliamentary Office of

Science and Technology diskuteras segheten i de etablerade byråkratiska strukturerna. Electronic Government Information -

Technologies and the Citizen, httpz//wwwparliamennuk/

post/home.htm I pressmeddelandet rapporten heter det bl.a.: om

POS T found that the UK and other countries embrace are starting to new technologies to improve services from the top down, while citizen-led initiatives strengthen communities and democracy from the bottom up. However, I C T being deployed in the UK public are sector in a piecemeal with little coherent strategy between way, different Departments or tiers government. Following the commercial example would require this be turned around, possibly to re- engineering government around processes eg. receipt common revenue, provision licences and permits . But POS T found that current policy reinforcesexisting trends and freezesdepartmental demarcations into the which could frustrate system, moves to create a more modern stream-lined government. The main priority for Government decide where wishes to to and to develop clearer vision its future in the information go a age. A start has been made with the direct but government. green paper, there has been only limited attention defining what people given to actually want or would accept from re-engineered Government, a and how to achieve

Iakttagelsen att dagens politiska och administrativa ledare med IT främst befäster existerande förvaltningsstruktur och därmed en

sina egna positioner och inte utnyttjar den potential till förnyelse

ANDERS R OLSSON

följer med IT är minst lika träffande för Sverige för som - som Storbritannien.

Härtill ska läggas svensk offentlig förvaltning i växande

att utsträckning blir "elektronisk" även i mening. Såväl kun-

en annan skap/ kompetens beslutsfunktioner flyttas från tjänste-

som rena

män över till datorprogram. Om medborgaren i dag kan hämta

information i elektronisk form från myndighets hemsida så

en kommer han/ hon i att erbjudas "intelligenta tjänster

morgon

plats. De elektroniska blanketter medborgaren ska samma som

fylla i "tänker själva" göra uträkningar eller kon-

genom att t.ex. trollera adressuppgifter automatiskt, och hjälper medborgaren

att hitta den kunskap innebörden lagregler, rättsfall etc.

om av som behövs för deklarationen eller tillståndsansökan.

Datorprogram fattar beslut, dvs. bedriver myndighetsutöv-

som ning mot enskild, har använts länge flera myndigheter och tekniken fortsätter att utvecklas. Det många år sedan någon

var som

kött och blod räknade ut/beslutade hur mycket inperson av komstskatt medborgaren skulle betala det sköter i

- programmen riksskatteverkets stordatorer. Medborgare kommer i framtiden allt oftare möta myndigheter i form Även den

att av automater. om viktigaste drivkraften bakom denna utveckling är utsikterna

att

minska det offentligas kostnader öppnas samtidigt möjligheter att höja kvaliteten i förvaltningens arbete. Automatisering den

offentliga förvaltningens verksamhet komplicerad

är en process där tekniska, rättsliga och sociala lösningar

måste vävas samman till helhet. Självfallet kan inte bortse från riskerna för

en man en

sänkt kvalitet i myndighetsverksamheten eller andra negativa

effekter. Magnusson Sjöberg 1992, Olsson 1996.

Automatiseringen skapar också problem med att realisera

nya

offentlighetsprincipen. De datorprogram fattar beslut, de

som t.ex. hos RSV, måste självfallet offentliga. I annat fall skulle med-

vara

borgaren stå hjälplös inför myndighetsautomat producerar

en som beslut honom/henne utan möjlighet för den enskilde att

om kontrollera de olika beslutsstegen eller resultatet är juridiskt

om korrekt. Grunden för rättssäkerheten skulle

raseras.

Vad betyder då "offentlighet" för datorprogram

RSV:s pro-

för skatteuträkningar är i dag skrivna i COBOL, gram ett pro-

ELEKTRONISK DEMOKHATI

gramspråk för stordatorer försvinnande liten del med-

som en av

borgarna behärskar. Här måste offentlighef uppenbarligen inne-

bära än bara läsa programkoden. Den måste med-

mer en rätt att ge borgaren rätt använda programmet. Först medborgaren kan

att om

alternativa för att jämföra utfallen kan mata data i programmet han/hon skaffa sig uppfattning huruvida är

en om programmet en

rimligt korrekt Översättning/ tillämpning gällande Skatteregler.

Icke desto mindre föreslog statlig utredning 1997 att offent-

en lighetsprincipen i framtiden inte ska innebära del

någon rätt att ta

myndigheters datorprogram i elektronisk form. Datalags-

av kommittén, SOU 1997:39. Hösten 1998 hade regeringen fort-

farande inte tagit ställning till förslaget.

Man kan alltså vänta sig kraftfullt IT-stödd offentlig för-

att en valtning de systemen konstrueras och utvecklas ett

- om nya kompetent sätt blir både billigare och effektivare. Huruvida

denna förnyelse samtidigt bidrar till att stärka demokratin vet

inte. Den billiga och effektiva offentliga förvaltningen kan lika

gärna tjäna ett totalitärt ett auktoritärt eller demokratiskt

som samhälle.

1.4 Nätet och politiken

Att IT-samhället kännetecknas ett ständigt växande utbud

av av information är uppenbart. Genom den utveckling skisserats

som

kan vänta sig myndigheterna allt bättre utnyttjar IT

ovan man att för nå till medborgarna, inklusive spridning många

att ut att ge

allmänna handlingar. Snart sagt alla myndigheter regering/ riks-

dag, statliga verk, länsstyrelser och kommuner

- har numera en hemsida Internet där de erbjuder information olika slag.

av Medborgarna i många fall att skicka e-post till

uppmuntras myndighetens brevlåda eller till enskilda befattningshavare. Renodlade debattfora där medborgarna inbjuds att lufta sina åsikter är mindre vanliga, förekommer bl.a. hos vissa kommuner, Statskontoret

men

och Demokratiutredningen. En ambitiös "huvudingång" till svensk offentlig förvaltning nätet är Sverige Direkt http://www.sverigedirekt.riksdagen.se/.

ANDERS R OLSSON

Där finns i skrivande stund sept 1998 länkar till 272 kommuner,

22 landsting och 230 myndigheter inom statsförvaltningen.

Noteras bör samtidigt att offentlig förvaltning med IT

ger spridning åt precis den information politiska beslutsfattare

som och höga ämbetsmän vill nå ut med. Den har ofta ett stort prak-

tiskt värde för medborgare behöver kunskap öppettider,

som om blanketter eller avgifter, den samlade informationsmängden

men

har också påtaglig propagandistisk slagsida. Inga lagregler eller

direktiv från riksdag/ regering tvingar myndigheterna sprid-

att ge

ning åt information är i någon mening känslig eller

som "kritisk". Det har hittills inte varit tal att realisera offentlig-

om hetsprincipen med IT-stöd, dvs. att göra all offentlig myndighetsinformation finns i elektronisk form tillgänglig för med-

som

borgarna. Olsson 1996

1.4. 1 väljarstöd

I USA utnyttjar politikens aktörer, inom för den etablerade

ramen parlamentariska modellen, IT i snabbt ökande utsträckning. Varje politisk kandidat med självaktning har hemsida Internet

en egen

med biografi, politiska tal och den närmast obligatoriska familje-

bilden. Särskilt inflytelserika eller kontroversiella politiker ägnas i de flesta fall enskilda eller politiska motståndare

av grupper av också skuggsida" nätet där vederbörandes svagheter, miss-

en tag eller särskilt kontroversiella uttalanden redovisas och där

polemiken honom/ henne är skarp.

mot

Vidare upprättas eller mindre oberoende informations-

mer baser stöd för Väljarna. Mest känd torde Vote Smart Web

som vara

http:wWW.vote-smart.org. Den erbjuder via sin hemsida

imponerande mängd information politiker, deras bakgrund,

om meritlista och åsikter:

Tracking tbe performance 13 000 political leaders/

over

A wealtb facts candidates å elected officials, including

biograpbies, addresses, issue positions, voting records, campaign

finances, and evaluation; special interests.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Track the performance Congress using clear descriptions major bills. Follow the status legislation interest to examine you, voting records and the text hills, ana look ahead to votes scheduled for each week. Access information elections, federal and state govemments, on the issues, and politics. Includes references,plus thousands our own links to the most important sites the Internet. on

VOTE SMART erbjuder gratis politisk research "Voters

t 0 m Research Hotline Call tall-free 1-888- VO TE-SMART to speak to personal researcher." och särskilt stöd bl.a. massmedia, your own lärare och studenter. Verksamheten finansieras 50 000 medlemav

i organisationen och anslag från olika fonder.

mar En nätbaserad organisation för stöd väljarna är The annan

Democracy Network http://www.dnet.org, skapats

som av organisationen Center for Governmental Studies i Los Angeles.

The Democracy Network the Web part larger effort to on a create non-profit, non-partisan, interactive tools for local, state and national political participation. The Democracy Network provides citizens, public officialsand candidates unique opportunity to debate issues local, state and a national importance. Candidates and elected officialscan upload or update their database at time. Citizens positions to our any can access these statements and compare the positions the people for whom they asked to vote. are

Inför 1998 års val i USA samlades projektet Web White 8C genom Blue imponerande mängd information främst länkar en - genom -

till stöd för väljarna. httpz//Wwwwebwhiteblue.org WWSLB

var för det amerikanska valet vad Sverige Direkt är för den offentliga

sektorn i Sverige. ambitiösa svenska motsvarigheter, vad väljarstöd

Några mer beträffar, har inte upprättats ännu. Mera väljarstöd i USA i om avsnitt 4.3 Minnesota E-Democracy. -

ANDERS R OLSSON

1.4.2 Politisk debatt

Usenet News är del Internet och torde världens största

en av vara diskussions- och konferenssystem, öppet för alla. Usenet News

tusentals diskussionsgrupper s.k. newsgroups i alla

rymmer tänkbara och del otänkbara ämnen. Den sammanlagda text-

en Volym produceras varje dygn motsvarade 1996 uppemot 1 000

som

SOO-sidiga böcker. Ilshammar 1997. Se också avsnitt 4.1 om nya IPERBOLE.

Merparten diskussionsgrupperna har ingen politisk relevans,

det finns också försvarligt antal handlar samhällsmen ett som om

frågor. Den uppenbara svagheten är att meningsutbytena s.a.s.

hänger i luften. Att de är fria och internationella kan också beskrivas de inte hör hemma Även där kan

som att någonstans. om

förekomma intressanta och viktiga debattinlägg bland långt fler

ointressanta och oviktiga får de nästan aldrig någon spridning.

- De bevakas i praktiken inte massmedia eller politiker.

av av

Svensk politisk debatt förs naturligtvis många ställen i elektronisk form. De politiska partierna har fora för främst medlemmars/sympatisörers diskussion, i många fall har ungdomsför-

bunden Jurister, journalister och sociologer

egna. statsvetare, diskuterar i öppna eller slutna s.k. diskussions- eller

system

distributionslistor frågor med politisk relevans. Tidningar och

organisationer har s.k. chat-linjer där också politik kan avhandlas.

Allt tyder antalet kanaler/ platser för medborgerliga

att opinionsyttringar kommer att öka. Alltfler människor blir "uppkopplade" och antalet platser nätet med utrymme för

samhällsdebatt fortsätter uppenbarligen öka. Hos alltfler myndig-

att heter eller politiska instanser kommer medborgarna kunna

att kommentera politiska förslag och reformer. De politiskt oberoen-

de diskussionsgrupperna och politiska web-platserna för informa-

tion och meningsutbyte massmedias och andras kommer rim-

- ligen att bli allt fler.

Möjligheterna för den uppkopplade medborgaren att göra sina åsikter i politiska frågor tillgängliga för omvärlden tycks i

framtiden bli närmast obegränsade.

ELEKTRONISK DEMOKHATI

Vad däremot saknas är institutionella för sådana som ramar

yttranden, dvs. platser nätet där många engagerade människor verkligen lyssnar, där ställda frågor Verkligen

besvaras, där argument får brytas varandra och diskussionen i ordnade former mot kan drivas framåt i utgång kan ha åtminstone en process vars

någon politisk betydelse. Kort sagt: platser nätet där det spelar

någon roll vad medborgaren säger.

Företagsdemokrati uppstår inte när ledningen låter

sätta upp en förslagslåda bredvid stämpelklockan. Ett första demokrati steg mot vore att ledningen verkligen låser och offentligt kommenterar de

inlämnade förslagen. Sedan är frågan hur många ytterligare i

steg demokratiserande riktning ledningen innan de som måste ta an-

ställda börjar känna verklig delaktighet och djupare

engagemang

för företagets bästa.

1 Om elektronisk demokrati på nätet

Det finns självfallet också otaliga web-platser

och usenet-grupper där människor lanserar och diskuterar IT-stöd för demokratin. Adresshänvisningar till sådana fora finns många ställen i rapporten. Eftersom det är uteslutet lyckas samla än att mer en liten del dessa adresser i lista, och eftersom omsättningen är av en så snabb gamla försvinner och har jag nya tillkommer inte ansett det motiverat att göra någon mera ambitiös sammanställning. Några adresser inte nämns plats där jag funnit som annan men mycket intresse är dessa: av Brittiska Public Policy Research på: httpz//Wwwippnorguk/

En sydkoreansk webplats med imponerande länksamling

en om elektronisk demokrati finns på: httpz/ / forum.nca.or.kr/ edem/ links/ edembkmk.htm#top Länkar electronic voting" hittar på: om man

http://www.cs.unibo.it/Nasperti/GASP/e-voting/e-votinghtml

Ett ambitiöst försök att igång kvalificerad diskussion ITom samhälle, makt och demokrati är John Götzes vid

verksam svens-

ka Statskontoret och den Berlin-baserade forskaren Michael

ANDERS R OLSSON

Macphersons: http://www.gotzespace.dk/democracy/messages/ board-topicshtml.

För intressant inte helt lyckat försök studera ett men att Internets demokratiska fora, från Walt Whitman se rapport Center 1998.

1.5 IT och demokratiska processer

På många håll i den rikare delen världen diskuteras och t.0.m. av

experimenteras IT-tillämpningar i syfte att utveckla/

med nya

förbättra den demokratiska Särskilt i nordamerikansk processen. debatt talas ofta medborgaren starkare ställning om att ge en "empower the Citizen och t.0.m. att återuppfinna regeom reinvent Government. Även Sveriges

ringskonsten t0 om

politiska ledning år, såväl borgerliga socialdemosenare som

kratiska regeringar, i allmänna ordalag har lovprisat möjligheterna

med IT stödja/ utveckla demokratin, har några omfattande att mera praktiska försök inte påbörjats i vårt land. I september 1997 beslöt regeringen dock att tillsätta statlig en

utredning för utreda folkstyret i Sverige inför 2000-talet.

att

Demokratiutredningens uppgifter är enligt direktiven många och komplicerade, dem är analysera hur den in-

men en av att nya påverkar demokratin. Dir. 1997:101 Det är

formationstekniken

inte rimligt dra växlar enda formulering, här att stora en men illustreras faktiskt två svagheter i dagens tänkande kring IT och demokrati. För det första figurerar IT alltså bara i mening i den en utredning demokratins framtid tillsätts i Sverige 1997. För om som det andra tyder ordvalet påtagligt naiv föreställning om samen bandet mellan IT och demokratiska IT påverkar inte processer. demokratin. Människor bestämmer demokratin. Det kan inte sägas tydligt informationstekniken har i sig nog:

ingen riktning eller påverkande kraft. Den redskap. Banko-

är ett bestämmer exakt vad kunden kan göra i relation till sin maten bank, åtminstone klockan två Att nätet informanatten. som

tionssystem är mycket komplicerat än bankomatens ändrar

mer ingenting. Likaväl kniven kan användas till att skära limpsom

ELEKTRONISK DEMOKRATI

skivor eller människostrupar med, kan IT bli lika effektivt ett hjälpmedel för den auktoritära regimen för den demokratiska. som Man måste således säga att debatten i Sverige IT/ demokrati om är outvecklad, både vad gäller omfattning och tankedjup. Därav

följer dock inte att rent praktiskt skulle efterkälken vad vara

gäller IT-stödd demokratisering". Många de projekt i

av som andra länder får stämpeln electronic democracy" visar sig i huvud-

sak syfta till med IT förse medborgarna med samhällsinformaatt tion tämligen elementärt slag. Mot bakgrund svensk demoav av kratisk tradition utmärkt bl.a. handlingsoffentlighet, offent- - av

liga remissomgångar och publikationer Samhällsguiden

av typ ter -

sig sådana satsningar inte nydanande. Även svenska myndigheter,

såväl statliga kommunala, har hemsidor och som egna e-postadresser. Detsamma gäller allt fler politiker.

1.5.1 IT och offentlighetsprincipen

Man kan goda grunder hävda Sverige tack offentlig-

att vare hetsprincipen har ett försprång flertalet andra länder. gentemot Här finns vilja och tradition hålla medborgarna väl en en av att informerade. Det är styrka när möjligheten uppstår med en nu att tekniska hjälpmedel förändra eller utveckla den demokratiska nya

processen.

Det tekniskt möjliga och det praktiskt genomförbara brukar

dock visa sig olika saker. Flera hinder möter de myndigheter vara och ideella organisationer försöker fullt realisera offentsom att ut

lighetsprincipen med IT. Väldiga mängder allmänna handlingar

finns i dag i elektronisk form, lite detta material men ytterst av

görs direkt tillgängligt för medborgarna via

t.ex. www. Skälen är av

flera slag, de främst åberopas är juridiska. Datainspektio-

men som

har länge, med hänvisning till datalagen, sig IT-stödd

nen motsatt

spridning allmänna handlingar innehåller personuppgifter.

av som

Vidare kan handlingar inkommit till myndigheter

som rymma yttranden de spridning, är straffbara enligt brottsbalken. som, om ges De kan utgöra t.ex. förtal eller hets folkgrupp. Sådana handmot lingar kan alltså offentliga hos myndigheten alla har rätt vara att -

ANDERS R OLSSON

se/ läsa dem och att kopia myndigheten får inte vidta

en - men några åtgärder för att därutöver sprida dem. Olsson 1996

Också upphovsrätten kan i vissa fall vålla problem för myndigheter vill göra inkomna handlingar enkelt tillgängliga för

som

allmänheten. De handlingar myndigheten själv producerar är

som

dock undantagna från upphovsrättsligt skydd och kan spridas fritt.

1.5.2 lntegritetsskydd

Över bilden det offentlighetsvänliga och i grunden demokra-

av tiska Sverige ska dock läggas Här liksom i många

ett annat raster. andra länder finns samling väl etablerade föreställningar

en om datorers och personuppgifters farlighet inte helt låter sig för-

som

med principerna offentlighet och yttrandefrihet. Riksdagen

ena om

antog 1998 Personuppgiftslag, PUL. Den bygger ett EU-

en ny

direktiv i allt väsentligt förbjuder medborgarna att handskas

som

med uppgifter Endast för journalistisk och

om personer.

konstnärlig verksamhet medges generell dispens från förbudet. Att

detta rättsliga dråpslag den politiska friheten svenska med-

mot borgare offentligt diskuterar t.ex. politiker eller andra makt-

som havare förklaras brottsliga inte kan än ett begränsat

- mer genomslag i praktiken är uppenbart. Som illustration till hur val-

hänt, för uttrycka saken diplomatiskt, den svenska lagstiftaren

att ännu handskas med frågor IT/ demokrati fyller PUL väl sin

uppgift.

1.6 Gamla idéer och nya möjligheter

Tanken med hjälp medieteknik lägga makt direkt i

att av ny mera folkets händer har redan historia. Även i Sverige kan hitta

en man

anmärkningsvärt aktuella debattinlägg som är närmare 30 år gamla.

Ett exempel är statsvetaren Leif Lewins bok Folket och eliterna" från 1970. Varför inte utnyttja den demokratiska potentialen hos TV och telefon frågade han.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Det är anmärkningsvärt i bur liten utsträckning efterkrigstidens

teknologiska revolution påverkat tekniken för politiskt beslutsfattande

och därmed consensusuppbyggandet. kombination

- Genom en telefoni-television skulle ett interaktivt system kunna upprättas av mellan eliten och Den teknikens uppgift är göra massan. nya att eliterna representativa för Över särskild TVmera massan. en kanal förs öppen debatt inom partiet. Partimedlemmarna bar bela en tiden möjlighet att från sina bem göra inlägg ocb ställa ledarna till med hjälp telefoni. Alla medlemmar bar rätt att delta i svars av voteringen. Nya kanaler öppnas för den vanlige partimed-

lemmens politiska inflytande. Citerat Ilshammar 1997.

En annan svensk pionjär inom området är Tomas Ohlin konsult och utredare, verksam vid Södertörns högskola. Han fokunumera serade tidigt just datorer/ demokrati, och hans artikel i Svenska Dagbladet den 8 augusti 1971 med rubriken Närdemokrati i data-

åldern år anmärkningsvärt framsynt. Den inleds:

Vad vill nödvändigt för att begrepp närdemokrati, som synas som

gräsrotsdemokrati, politisk flervägskommunikation ska

m.m. en

realistisk innebörd, är förbättrade möjligheter för

gemene man att kunna uttrycka åsikter. Diskussionen tycks emellertid knappast ba uppmärksammat att ett hjälpmedel existerar kan stor betydelse som

för dessamöjligheter. Det kan mycket enkelt definieras:

Ett system av eller mindre centralt belägna datorer i direktkontakt med datamer insamlande apparatur i varje bem. Återtryckt i Ohlin 1998.

I huvudsak har dock vad gäller teknikstödd reformering - av demokratin debattörer Lewin och Ohlin talat för döva öron. - som Detsamma gäller för litet antal andra intellektuella i USA och ett Europa under lång tid har arbetat med liknande frågor. som Utgångspunkten för idéerna elektronisk demokrati om är att den demokratiska kan beskrivas serie informaprocessen som en

tionsbehandlingar. Deltagarna i inhämtar kunskaper

processen och åsikter, utbyter också sinsemellan kunskaper och åsikter, och till slut sin uppfattning till känna i röstningsprocedur. Varje ger en led i kan uppenbarligen i varje fall i teorin stödjas processen - och förbättras med IT. De medborgare vill sig i som engagera

ANDERS R OLSSON

politiska frågor kan och bättre information till sitt

mer

förfogande, kan större möjligheter utbyta information med

att andra medborgare och kan manifestera sin uppfattning både

enklare och oftare än i dag.

Även exemplen med offentlighetsprincipen och Person-

om uppgiftslagen illustrerar att det finns del hinder vägen mot

IT-stödd demokrati sig möjligheterna uppenbarligen goda. Mot

ter bakgrund de många svårigheter den svenska demokratin i

av som dag brottas med snabbt sjunkande medlemstal i de politiska par-

tierna, tilltagande politikerförakt, EU-anslutning med åtföljande

"demokratiskt underskott kan det tyckas märkligt att

m.m. någon diskussion IT-stödd förnyelse demokratin inte har

om av uppstått här.

Denna utgår från det i Sverige liksom redan sker i

rapport att många andra länder, vidare kapitel 3 kommer krav

se att resas

utveckling från parlamentarisk demokrati där valda företrädaen -

fattar beslut efter övervägande och -i riktre eget eget ansvar ning direkt demokrati.

mot en mer

Observera formuleringen riktning mot. Någon renodlad direktdemokrati i meningen varje medborgare skulle bli sin

att

riksdagsman med dagligt deltagande i debatter och omröst-

egen ningar alternativ inte kan realiseras inom överskådlig tid.

är ett som För det första torde praktiskt taget alla medborgare inse sina egna begränsningar och därmed avvisa sådana förslag. Vem har tid och

kunskaper att dagligen ta ställning i svåra politiska frågor

nog Dagens riksdagsman har det inte. För det andra återstår svåra tekniska problem att lösa innan sådan knapptryckardemokrati

en -för låna kritikernas föraktfulla uttryck möjlig. Det

att - vore finns anledning kort beskriva dessa problem för att så snart

att

möjligt avföra vulgäruppfattningen elektronisk demokrati

som om

"knapptryckardemokratin från debatten.

- -

1 Direktdemokratins problem

Skälet till i Sverige fortfarande har pappersbaserad, i

att en huvudsak manuell röstningsprocedur är inte teknisk efterbliven-

ELEKTRONISK DEMOKRATI

het. Alla väljare får röstkort i brevlådan. På valdagen ett av papper tar man sina valsedlar och dessa i fysiska lådor. av papper stoppas Senare dag räknas rösterna för hand i Varje valdistrikt och samma rapporteras muntligen, telefon till någon landets 24 - per - av

länsmyndigheter. Först därefter, när lånsmyndigheterna

rapporterar in sina totalsiffror till riksskatteverket, RSV, i Solna övergår till krypterad datakommunikation. Hos RSV räknas med man dator fram valresultat i form för olika partier, mandatav procent

fördelning, etc.

Bortsett från slutfasen är det 1800-talsmetoderna. Varför rena trycker inte knappar i röstbåset eller i hemmet och skickar en signal direkt i RSV:s stordator Skälen är främst två. För det första skulle IT-lösning bli alldeles för sårbar. Den en rent fysiska utsattheten är påtaglig. Ett nazister i varje lån par utrustade med enkla redskap slägga, bultsax, motorsåg, svetsaggregat kunde enkelt åstadkomma ström- eller teleavbrott och därmed hindra stora delar befolkningen från delta i valet. av att För det andra skiljer sig just rösträknande avgörande sätt ett från allt annat räknande sköts med datorer. Rösthemligheten som innebär att ingen ska röstat Vissa röstveta vem som vem. av räkningssystemets transaktioner skulle därför i knappman tryckardemokratin inte revidera i efterhand. bok- I t.ex. ett föringssystem kan slutsiffrorna verkar egendomliga, man, om igenom vad datorprogrammet har gjort, siffra för siffra. En så detaljerad rekonstruktion SKA inte kunna genomföras i ett rösträkningssystem. Det ska inte att reda hur olika individer har röstat. På datasäkerhetskonferens i Baltimore 1993 räknade Peter G en Neumann, berömd datasäkerhetsexpert vid Stanford Research Institute i Californien, antal krav måste ställas upp ett som datorsystem för elektroniskt röstande". Efter ha analyserat att dessa krav blev hans slutsats att flera de uppställda kriterierna av inte kunde uppfyllas "till acceptabla kostnader". "Paper presenterat vid "léth National Computer Security Conference" 20-23 sept 1993. För information Peter G Neumann, inkl. biblioom

grafi: httpz//www.csl.sri.com/neumann/neumann.html

ANDERS R OLSSON

Det kan inte uteslutas medborgarna någon gång i framtiden att faktiskt vill ha "knapptryckardemokrati och de tekniska att problemen då är lösta, den dagen är så avlägsen att för närmen varande inte har anledning närmare analysera det alternativet. att Att i dag bl.a. säkerhetsskäl inte bör göra den natioman av nella/ lagstiftande makten avhängig sårbar teknisk infrastruktur, en hindrar självfallet inte utnyttjar nätet för medlemsomröstatt man

ningar, opinionsundersökningar eller demokratisk kommu-

annan nikation. Tvärtom. Nätet är Väl lämpat bära opinioner och är att bl.a. därför intressant hjälpmedel för förnyelse den demoett av kratiska processen.

1.7 Möjliga reformer

Renodlad direktdemokrati enligt knapptryckarmodellen kan således beskrivas ytterlighet, punkt långt borta. Vi kan som en en närma den, längs flera vägar, för den skull kan eller oss utan att vill nå riktigt nära. Vilken politiska reformer skulle utgöra typ av i den riktningen Jag pekar i kap. 5 och 6 två olika vägar att steg

vill öka medborgarnas inflytande politiska beslut. De

om man kan användas parallellt med varandra eller i kombination och kan

utvecklas med olika grad radikalitet. Den kan i princip av ena realiseras IT-användning med alla demokratiska utan men som finns det möjlighet eftersom det handlar att söka, processer - om ordna och sprida information att höja kvaliteten i vissa moment med IT-stöd. Den andra bygger helt IT-tillämpningar. Jag har

rubricerat dem folkets röst respektive cyberdemokrati".

7.1 Förändringens och ställningstagandets nödvändighet

Åsikterna huruvida någon eller några sådana reformer bör om genomföras går sannolikt isär. Att de och andra liknande bör - diskuteras allvar beror således förutsättningarna för den att demokratiska förändras. Att i tid politisk processen nu en av

internationalisering EU-medlemsskapet, den internationella

finansmarknadens växande betydelse m.fl. faktorer och dramatisk

ELEKTRONISK DEMOKRATI

medieteknisk utveckling bara avvakta för hur mycket demoatt se krati "blir kvar" i Sverige när förändringens vind har blåst som färdigt, den någonsin gör det, sig inte ansvarsfullt. De möjom ter ligheter och risker vårt politiska står inför borde besom system

lysas så noggrant möjligt, så tidigt möjligt. Regering och

som som

riksdag kommer, precis medborgarna själva, förr eller

som senare

att behöva kunskaperna.

I ett historiskt perspektiv är förändringar och utveckling i den demokratiska också det naturliga. När demokrati processen

började bli vanligt politiskt slagord i förspelet till de nord-

ett amerikanska och franska revolutionerna, dvs. under andra hälften

av 1700-talet, avsågs oftast direktdemokrati utövad endast av vuxna män som uppfyllde vissa kriterier, dvs. mindre del been av folkningen. Inom denna det dessutom fråga "majorigrupp var om

tetens tyranni". Föreställningar om skydd för minoriteters rättig-

heter eller intressen de alls fanns, utvecklade. var, om svagt

Betydande förskjutningar demokratibegreppets innebörd har

skett sedan dess och det finns all anledning vänta sig föratt nya skjutningar. Bland de tänkare betonar demokratins former som att inte är givna, att de alltid har varit stadda i förändring, märks vår tids kanske uppburna forskare inom området, amerikanen mest Robert A Dahl.

Whatever form takes, the democracy will and our saccessors not cannot he the democracy predecessors. Nor should he. For the our limits and possibilities democracy in world allready dimly a we can foreseeare certain to he radically unlike the limits and possibilities democracy in previous time orplace. Dahl 1989, 340 any s.

Förre statsministern Ingvar Carlsson har uttryckt tanke samma ett annat sätt:

Ingen skalle drömma att satta kläder gjorda för treåring på om en en trettonåring och andra varför de inte nar de lagom för tio passar, var år sedan. En levande demokrati, växer, måste ocksåfa som nya former, passar. Citerat Elmbrant 1997. som ur

ANDERS R OLSSON

1.8 Om litteraturen och debatten

Åtskilliga artiklar och böcker har år publice-

rapporter, senare

åtskilligt nätet, med direkt eller indirekt relevans för temat rats, demokrati/IT. Ett urval återfinns i litteraturförteckningen. Utmärkande för många dessa är det polemiska syftet: för

av texter eller Många intresserar sig endast för svårigheterna med,

emot. eller det omöjliga IT-stödd förnyelse demokratin. Andra

en av

med hänvisning till sjunkande medborgerligt för-

argumenterar troende för det representativa och till de åtminstone i teorin

styret utmärkta möjligheterna med IT föra folket närmare de poli-

att tiska besluten -för reformering statsskicket i riktning mot

en av

direkt demokrati. Det beskrivs några önskvärt, mer av som av

andra nödvändigt, åter andra oundviklig kon-

som av som en sekvens den tekniska miljön.

av nya

Många skribenter således tydlig ställning och tenderar att

tar använda/ tolka resultaten genomförda experiment inom området

av "elektronisk demokrati tvivelaktigt sätt. På grund de

ett av

ideologiska låsningarna, för eller talar de båda lägren i stor

emot, utsträckning förbi varandra.

Motståndarna till idén "elektronisk demokrati kan ägna

möda åt bevisa bättre demokrati inte automatiskt stor att att en växer fram "datorburkar och trådar", vilket är tämligen själv-

ur klart. Motståndarna brukar också snabba åberopa erfaren-

vara att heter från småskaliga och kortvariga praktiska försök kan

- som visa majoriteten medborgarna inte omedelbart vill/ klarar att

att av använda IT-hjälpmedel politiskt effektivt sätt be-

nya ett - som lägg för anhängarna elektronisk demokrati är inne fel

att av spår. En de tidigaste och mest kända böckerna i ämnet, F

av Christopher Artertons "Teledemocracy från 1987, har denna

skeptiska inriktning. Förhållningssättet år fortfarande vanligt. Se

bl.a. Barnett 1997.

Anhängarna å andra sidan brukar ägna möda dels att

stor finna svagheter med dagens parlamentariska demokrati- vilket också är slå in öppen dörr, dels åt kring de i

att en att resonera

teorin utomordentliga möjligheter finns att med IT stödja/

som utveckla demokratiska processer.

nya

ELEKTRONISK DEMOKRATI

I föreliggande rapport ägnas striden mellan övertygade mot-

ståndare respektive anhängare inte någon större uppmärksamhet.

Den fokuserar stället frågan: hur mycket kan i dag säga man

om möjligheterna att med IT-tillämpningar öka medborgarnas

nya

kunskaper och för ansvarsfylld politisk aktivitet Den

utrymme uppfattar kunskapstillväxt och "arenor för möten och diskusnya

sioner förutsättningar för utveckling direkt

som en mot mer

demokrati. Själva röstningsproceduren står inte i för in-

centrum tresset. Det ska understrykas min uppdelning debattörerna i att av anhängare och motståndare förenkling många är en som av debattörerna själva skulle invända jag ändå nog mot, men som tillåter mig när det kan öka klarheten. Det finns ingen dominerande

tänkare i någotdera lägret, ingen utmejslad åsiktsriktning eller

skola driver bestämda för eller IT företeelse som teser emot. som aktualiseras i debatter demokratin många olika sätt och om även fronter har upprättats i enstaka frågor bl.a. om yttrandefriheten präglas området elektronisk demokrati" fortfarande i hög grad förvirring och oklarhet alternativen. av om

1.9 Den genomförda studien allmänt -

Syftet med denna studie när den inleddes, närmare granska var, att tre av de internationellt uppmärksammade satsningarna ITmer stöd för den demokratiska sinsemellan olika projekt processen drivs i Bologna, Amsterdam och Minneapolis besom samt att skriva alternativ modell för representativ demokrati, s.k. en citizens jurys. Den har prövats i Tyskland, USA och Storsenare britannien, och frågan har varit den kan utvecklas ytterligare om med IT-stöd. Under arbetets gång har dock insikter vuxit fram eftertre som hand motiverat förändringar utformning. i rapportens För det första är begreppet elektronisk demokrati så laddat, föreställningarna vad termen kan stå för så varierade och kunom skaperna om aktuell forskning och debatt inom området så dåligt

spridda i Sverige att jag funnit det nödvändigt med relativt

en ut-

ANDERS R OLSSON

förlig introduktion. Jag ska försöka John Locke sade,

att, som "clear the ground little".

För det andra är det praktiska experimenterandet med IT-stödd demokrati så pass outvecklat vilket framgår redogörelserna för

- av

projekten i Bologna, Minneapolis och Amsterdam att de hittills

erfarenheterna inte kan sågas ha någon större tyngd. Svagvunna heterna är flera slag, särskilt problematiskt är det faktum

av men att endast mindre andel befolkningen kan delta. I praktiken

en av är det nätanvändare medverkar, kategori

mest vana som en som

inte är representativ för befolkningen helhet. Männen är

som fortfarande överrepresenterade, liksom de och människor

yngre

med god utbildning och höga inkomster. Därtill kommer

att utvecklandet elektroniska arenor" för demokratin hittills har

av nya varit eftersatt. Överhuvudtaget förändras de tekniska förutsätt-

ningarna snabbt. Det i 1998 års experiment ska bära

nät som

demokratin är, vågar förutspå, mycket primitivt jämfört med

man det har 10-12 år. Även Internet och i dag är

om om e-post var-

dagliga företeelser för tredjedel Sveriges befolkning så är de

en av

fortfarande nyheter, något vid sidan det gamla. Uttryckt

sätt är nätet fortfarande dåligt integrerat i normala medannat borgerliga aktiviteter, liksom i samhälleliga institutioners verksamhet. De studerade projekten har därför mindre

getts ett utrymme än planerat och teorin/diskussionen ett större.

För det tredje har det visat sig finnas rad alternativa metoder

en för att göra det är avsikten med citizens jurys. Målet är

som att

filtrera fram folkets röst" i specifika frågor eller s.a.s. - snarare det skulle folkets röst sedan folket har skaffat sig kvalifi-

som vara cerad information i ämnet och fått möjlighet under ordnade

att

former diskutera handlingsalternativ. Avsnittet ursprungligen

som

tänkt att behandla citizens jurys har därför vidgats till att var omfatta demokratiska förfaranden Televote och Deliberative

som

Polling.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

1.10 Yttre och inre demokrati

Det är egentligen alldeles självklart, med tanke hur ofta

men debatter elektronisk demokrati tycks spåra därför att del-

om ur tagarna talar förbi varandra vill jag understryka att den yttre demokratin förutsätter inre.

Denna bok handlar den yttre, IT-stöd för demokratiska

om om

självfallet kan den yttre egentligen inte särskiljas

processer, men från den inre. Alla lösningar demokratins problem sätter med-

borgarnas demokratiska kompetens, deras sinnelag, Kan

prov.

inte fostra människor till goda demokrater visar respekt

- som för andra, vill samtala, har integritet och civilkurage,

som som som tar samhälleligt då är såväl min läsarens möda med

ansvar - som denna text bortkastad.

ANDERS R OLSSON

2 Vilka frågor om demokratin är IT ett

svar på

Mot bakgrund den rådande förvirringen kring IT:s relevans för

utveckling direkt demokrati ska jag göra ett försök att en mot mer placera företeelsen "elektronisk demokrati i den större diskussio-

demokratin sådan. Nedan aktualiseras i några snabba nen om som skisser ett antal viktiga delvis griper in och över-

teman som lappar varandra.

2.1 Bra beslut eller legitima beslut

Anhängarna den sedan länge etablerade parlamentariska demo-

av kratin hävdar att Valda företrädare är utbildade och tränade för

som uppgiften, och får ägna sig åt den heltid, fattar de bästa

som politiska besluten. Så kvalificerade beslutsfattare kan medborgarna själva aldrig bli. Denna uppfattning brukar kritiseras åtminstone

tre punkter.

Dels, hävdar kritikerna, finns det sällan något sätt att mäta kvaliteten i politiska beslut. Vad är bra" beror betraktarens

som

värderingar bl.a. Torbjörn Tännsjö i Tidskrift för politisk

filosofi 1-3/ 1997.

Dels är det inte huvudsaken med demokrati det

att generera kvalitativt bästa för resonemangets skull godtar det be-

greppet beslutet i varje enskilt fall, de norska stats-

utan, som vetarna Per Laegrid och Johan P Olsen uttrycker det:

Ett demokratisk styresett byggerpå optimistisk tilltro till

en att en

befolkning kan styre selv. Optimismen icke basert på fore-

seg er en

stilling att demokratiske processer omiddelbartförer till perfekta

beslutninger. Istedet bygger den på tiltro til att demokratiets krav på

offentlig innsyn, dets legitimering kritik opposition dets

av og og

vektlegging av folkelig deltagelse og innflytelse, vil gjöre att man er i

stand til å laere sine feil. Det laeringsevnen det demo-

av er som er

kratiske styresettets viktigste kilde till dynamik utvikling. Citerat

ur Östberg 1998.

ELEKTRONISK DEMOKHATI

Dels finns stark tendens hos försvararna det bestående

en av att

bagatellisera det renodlat parlamentariska svagheter. Det är

styrets uppenbart bl.a. hur högt talar i modern västerländsk

pengarna

politik i form bidrag till politiker/ partier, lobbyisters och infor-

av mationskonsulters verksamhet, dyra annonskampanjer, think-

tanks/forskningsinstitut med inriktningen bestämd finansiären,

av ägarinflytande över massmedia och ständigt återkommande

korruptionsproblem. Om korruption, Della Porta/Mény 1997

se Dessa företeelser tenderar hela tiden att försvaga legitimiteten hos såväl den demokratiska de beslut den resulterar

processen som

Förespråkarna för utveckling i direktdemokratisk riktning

en tenderar därför att underkänna själva frågan. Deras uppfattning är att sådana beslut medborgarna direkt kan påverka också har

som förutsättningar att bli de bästa förutsatt att kunskapsspridning,

diskussion och beslutsprocesser organiseras förnuftigt.

Även jag inte vill sticka under stol med mina sympatier för

Laegrids/Olsens demokratisyn och tvivlar möjligheterna att blåsa liv och medborgerligt i dagens parlamentariska

engagemang system, är avsikten inte att här ytterligare fördjupa denna diskussion. Ambitionen är att undersöka i vilken utsträckning

snarare elektronisk demokrati faktiskt erbjuder alternativ till den etablerade parlamentariska modellen, och vad i så fall kan säga

man om dessa alternativ.

2.2 Demokrati och eliter

Målsättningen med "elektronisk demokrati större politiskt in-

flytande för medborgarna visar maktfrågan är central. Det

- att kontroversiella är rent politisk natur, inte teknisk eller prak-

av av tisk. Samhällelig makt kan koncentreras till händer eller spridas till dess helhet kan inte ökas eller minskas. Ska med-

många, men

borgaren politisk aktör starkare ställning måste andra

som en en svagare. Vilka då, närmare bestämt

Diskussionen fokuserar naturliga skäl ofta politikerkåren.

av Elektronisk demokrati i denna mening innebär

rapports en

maktförskjutning, liten eller stor, från parlamentet till med-

ANDERS R OLssoN

borgarna. Det handlar dock inte bara parlamentarikernas roll.

om Ledande skikt inom bl.a. statsförvaltning, media, näringsliv och

intresseorganisationer har politiskt inflytande och

ett som är stort

utövas delvis öppet, delvis dolt. Förespråkarna för som ett mer direkt folkstyre beskriver ofta den renodlat parlamentariska modellen eliternas styre, och avsikten är uppenbarligen att

som ett

begränsa alla eliters inflytande.

2.3 Elektronisk demokrati på höger-vänsterskalan

Kritiken den rådande parlamentariska ordningen kan sin ut-

av ta gångspunkt i såväl socialistiskt socialliberalt, konser-

ett som ett

vativt eller nyliberalt perspektiv. Det finns ingen utpräglad

"vänsterns elektroniska demokrati skiljer sig från högerns".

som

I den politiska debatt och opinionsbildning hittills växt

som

fram Nätet har visserligen nyliberala, eller kanske

spontant

libertarianska idéer fått oproportionerligt snarare stort utrymme -

jämfört med sådana åsikters utbredning i befolkningen

stort som helhet. Påståendet grundas fem års erfarenheter Nätet,

egna av

inte någon systematisk studie. Två förklaringar ligger nära till

hands. Dels är Nätets kultur" starkt präglad USA där libertari-

av ariska ideal generellt har starkare ställning än i Sverige, dels är

män från medel- och överklass där nyliberala och unga - en grupp allmänt individualistiska idéer har ett starkt fäste fortfarande

påtagligt överrepresenterade i svenska nätanvändare.

gruppen

Genom användargruppen hela tiden breddas socialt, köns-

att och åldersmässigt torde med tiden nätopinionen" alltmer närma

sig den svenska opinionen helhet.

som

Konstaterandet elektronisk demokrati" inte har någon

att specifik hemvist höger-vänsterskalan ska dock inte tolkas så att högern och vänstern här i ideologisk mening. De traditionella

enas åsiktsskillnaderna, uppgifter och politikens räck-

t.ex. om statens vidd, är lika markanta i nätburen debatt i all

som annan.

Förespråkarna för reformer stärker medborgarnas direkta

som inflytande politiska beslut helt enkelt att de har folket med

tror sig, egentligen, eliterna den etablerade demokra-

men att genom

ELEKTRONISK DEMOKRATI

tiska döljer/vanställer detta folkliga stöd så det i processen att praktiken inte får genomslag. Förenklat kan den man säga att moderate anhängaren elektronisk demokrati Vill till rätta med av byråkratins, socialdemokratins och fackföreningsrörelsens eliter, medan anhängaren vänsterkanten vill komma åt för kort att sammanfatta det kapitalistiska samhällets eliter. Samtidigt har den elektroniska demokratin allt fler anhängare är neutrala eller i varje fall inte vill avslöja sin ideologiska som som hemvist. De hävdar helt enkelt att målet är effektivare ett genom-

slag för folkviljan, vilken den visar sig Mycket kan

oavsett vara. nu göras för utveckla demokratin, påpekar de. Låt tillvara de att oss ta möjligheterna att sprida information, öppna debatter för nya att alla vill med och pröva beslutsformer: låt som vara att nya oss uppfinna 2000-talets demokratiska statsskick.

2.4 Ojämlikhet som demokratiskt problem

Att demokratin tenderar snedvridas följd den socialt att som en av ojämlika fördelningen resurser är ett ofta debatterat problem. av

Ekonomisk styrka såväl fysiska juridiska

garanterar som personer

möjlighet att använda megafonen: de kan köpa sig såväl i

utrymme offentligheten beslutsfattarnas tid/ uppmärksamhet. som Det är svårt att leda i bevis elektronisk demokrati direkt att

skulle råda bot detta problem. Förutsättningarna för lobbyism och politisk opinionsbildning skulle förändras, samhälleliga

men megafoner kommer alltid att finnas. Att i demokratisk ordning

reglera/styra nyttjandet dem är fråga med, för uttrycka

av en att

det försiktigt, politisk sprängkraft. Med varje i den riktningen

steg riskerar demokratiska fri- och rättigheter. man att trampa

kanske främst yttrandefriheten. I varje fall är frågan politisk/

rent

ideologisk och IT-tillämpningar sådana kastar inget ljus

som nytt över den. Om elektronisk demokrati inte erbjuder direkt lösning en

ojämlikhetsproblemet så kan den möjligen indirekt.

rymma en Flertalet förespråkare för elektronisk demokrati räknar med

för att låna ett uttryck från den skattepolitiska

debatten

ANDERS R OLSSON

dynamiska effekter. De har optimistisk människosyn och utgår

en från medborgare kommer växa med Den individ att att ansvaret. övertygas han/ hon får med och bestämma i viss som om att vara en fråga kommer skaffa sig kunskap och kommer diskuatt mer - att den med andra än den är övertygad sin egen tera mera - som om maktlöshet. Att det ligger mått sanning i människor ofta ett av att växer med uppgiften torde de flesta hålla med frågan är om, men växlar kan dra den iakttagelsen. Här är i själva hur stora man verket nära problemets kärna: hur får de medborgare som i man dag inte intresserar sig för/ informerar sig politik bli aktiva om att

och delaktiga

Observa dock den metod väljer för att tackla ojämlikatt man hetsproblemet kan tekniskt stöd. Om väljer att satsa ges ett man

redskap för medborgarnas deltagande i politiken är det

IT som oerhört viktigt de "elektroniska arenorna" fungerar väl, att alla att får tillräckliga kunskaper hur de kan användas, sådant om att som

datorer, teleabonnemang och den väsentliga politiska informatiofinns tillgängligt till verkligt låg kostnad.

nen

2.5 Blir den elektroniska demokratins former

demokratiska

Även kritiker den elektroniska demokratin i första hand om av pekar medborgarnas flertal inte har tid, intresse och förmåga att politiskt från riksdagen och andra valda församatt ta över ansvar lingar, förekommer också invändningar andra slag. Hur ska av

medborgarna påverka den politiska dagordningen Hur ska tidpunkten för omröstningar bland medborgarna bestämmas Hur

ska beslutsalternativen formuleras

Dessa frågor har inga givna Samtidigt kan fråga sig

svar. man de problem illustreras med frågorna skulle svårare att om som vara lösa inom för elektronisk demokrati. ramen Hur ska dagordningen bestämmas Med nuvarande ordning be-

den i första hand politiska partier, starka organiserade stäms av av intressen och s.k. gatekeepers inom massmedia. Man kan diskuav vilka dessa institutioner har störst inflytande och vilka tera av som

ELEKTRONISK DEMOKRATI

som har störst demokratisk legitimitet, det självklart men vore en försvagning demokratin medborgarna direkt fick påav om mera verka den politiska agendan tänkbara former för sådan

Om på-

verkan, vidare kap. 5-6. se Frågorna tidpunkten för omröstningar och alternativens om formulerande kan besvaras med motfråga. Skulle det självsamma

klart leda till försämring medborgarnas preferenser

en om gavs ett

starkare genomslag Det finns inga självklara problemen

svar med beslutsfattandets former vilket slags demokrati - oavsett som

praktiseras. Dagens politiska aktörer söker ofta påverka utfallet

omröstningar och opinionsmätningar just formulerandet

genom av

alternativen. Kampen perspektivet, orden ska låglöne-

om om gruppers önskemål bättre betalning benämnas "särintresse om eller rättvisesträvan integrerad del den politiska - är en av striden. Folkomröstningen kärnkraft 1980 med alternativ, om - tre

ett oklart utfall och hopplöst komplicerat politiskt efterspel

ett illustrerar också problematiken.

Frågan demokratins rätta former är evig. För citera om att Demokratirådets 1995: rapport

Det finns inte någon enkel princip från vilken vi kan härleda lö-

sningarpå de konkreta föøfattningsproblem hur demokratiska beslut ska fattas, min anm. vi nämnt Detta tillvaron blir ovan. gör att mer

komplicerad än vad många kanske bade hoppats. Men från-

av oss varan av enkla lösningar bör inte föranleda uppgiven/vet. Demokratin ordinerar i stället fortsatt samtal. Ytterst handlar demokratin om

detta, nämligen föra samtal myndiga medborgare emellan

att om

sådana angelägenheter där vi ständigt finna praktiska

är tvungna att

lösningar, aldrig får tro att vi funnit den slutgiltiga sanningen.

men

Sökandet efter de bästa formerna för folkstyret och den med-

borgerliga aktiviteten är minst lika viktigt i dag någonsin som tidigare, och integrerad del i sökandet finns forskning som en kring/ utveckling av tekniska system för stödja former. nya att nya

ANDERS R OLSSON

2.6 Demokratins avgränsning geografiskt

Mer och bättre demokrati brukar efterfrågas arbetsplatsen, i kommunen, i regionen, i nationen och i EU -liksom i FN och andra internationella Det är uppenbart att sådana anspråk

organ. inte bara utmanar de institutioner/ eliter makt vill bryta

vars man utan också ofta inkräktar varandra. Den beslutsmakt flyttar

man till högre nivå berövar lägre och vice

en man en versa.

Problematiken kan belysas från flera håll. Frågan kan formule-

så att den handlar själva medborgarskapet. I takt med att ras om den politiska makten försvagas nationsnivå den nivå dit med-

borgarskapet sedan länge har knutits -fordras kanske lös-

nya

ningar. Kanske ska i IT-samhället ha medborgerliga rättigheter och skyldigheter olika slag i olika sammanhang: i ett geografiskt

område, i organisationer geografiska begränsningar, i

utan rent virtuella miljöer typ Den Digitala Staden se kap. 4. I den

av moderna litteraturen finns uppsjö idéer och analyser

en av temat Vart tar makten i IT-samhället VägenP". Se bl.a. Castells 1996, 1997, 1998, Tapscott 1996, Deibert 1997. För fungerande

demokrati krävs uppenbarligen medborgarskapet efter

att anpassas de reella maktstrukturerna. Föga vunnet med att överlåta

vore politisk beslutsmakt medborgarna i nationen Sverige natio-

redan har avhänt sig de viktigaste politiska besluten. En nen upp-

slagsrik analys problematiken finns i Karlsson 1997.

Frågan hamnar paradoxalt både innanför och utanför

nog temat elektronisk demokrati. Den hamnar i princip utanför därför att demokratiska alltid, oavsett talar svensk

processer om om en landsortskommun eller den Europeiska Unionen, kan stödjas med

IT. Oberoende väljarkårens storlek och geografiska utbredning

av är det fullt möjligt att den enskilde medborgaren ett starkare

ge eller inflytande över politiska beslut. Det kan ske

svagare genom

förbättra eller försämra tillgången relevant information, öka att eller minska för mätning opinioner t.ex. folkomröst-

utrymmet av ningar, överlämna till eller återta beslutsmakt från politiskt oberoende institutioner "marknaden, riksbank eller för-

som en en

fattningsdomstol.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Samtidigt, och härav paradoxen, har bl.a. den internationella finansmarknaden, de multinationella företagen och handeln med nätburen information och tjänster ändrat politikens förutsätt-

ningar ett grundläggande sätt. Alltmer ekonomisk aktivitet flyttas till internationell nivå dit enskilda inte kan nå med en stater

sina regleringar eller sin beskattning. Det förs viktig diskussion

en denna utveckling uppenbarligen har relevans för vårt om som tema. Se bl.a. Martin/Schumann 1997.

Manuel Castells EU vår tids tydligaste exempel hur ser som eller mindre frivilligt suveränitet för utveckstater mer ger upp att las till noder i nätverk. ett

When reflect the contradictory visions and interests we on surrounding the unification Europe, and consider the lack we enthusiasm citizens countries, miraculous that among most seems the process integration advanced the the as as at turn millenium. Part the explanation for this unli/eely he success can found in thefact that the European Union does supplant the not existing nation states hut, the contrary, fundamental on a instrument for their Survival the condition conceding shares on sovereignty in exchangefora greater say in world, and domestic

affairs in the ofglohalization.

age

Reflecting the growing complexity and flexihility the European

on political process, Keohane and H ofman the notion that the propose European Union essentially organized network that involves as a thepooling and sharing sovereignty rather than the transfer

sovereignty to a higher level. Castells 1998, 330-331. s.

Enligt Castells behöver inte globaliseringen nödvändigtvis innebära hot eller ytterligare försvagning de små ett mot - av nationerna.

the various nodes the European network interdependant state are each other, that node, the powerful, ignore the on so no even most can others, the smallest, in the decisionma/eing Ifsome even process. political nodes do the whole called into question. a.a. so, systern s. 332

ANDERS R OLSSON

Själv är jag inte övertygad Castells har fog för sin relativa om att optimism små nationers framtida möjligheter att hävda sig om den globala ambition fördjupa denna diskusarenan, men utan att

sion vill jag bara peka de snabbt föränderliga förutsättningarna

för elektronisk demokrati. reformerad demokratisk För att en ska medborgarna måste den fungera i de lokala, process engagera nationella eller internationella sammanhang där de viktiga besluten fattas. Om medborgarna i demokratisk utlovas en ny process

större inflytande i bostadspolitiken och det visar sig betyda att de kan påverka valet målarfärg i sin trappuppgång så kommer varje

av reformförsök, IT-stött eller inte, misslyckas. att Här ligger också skillnader i sättet tolka demokratins utatt

veckling i Sverige. Om betonar individens möjligheter att

man

påverka sin livssituation flytta, byta jobb, att välja läkare

- att att eller skola för sina barn, åstadkomma förändringar i den lokala att bostadsmiljön visar bl.a. 1998 års rapport från SNS Demokratiråd i huvudsak positiv utveckling. I de flesta avseenden sig en anser

medborgarna ha fått något bättre påverkansmöjligheter

senare år. Utan tvekan kan värdet för enskilda sådan maktförstärkav en ning i den privata sfären stort. Den brukar åstadkommas vara ändringar i individuella belöningssystem, t.eX. så att kongenom kurrens får ersätta monopol. Samtidigt vill jag betona att den ut-

vecklingen inte med nödvändighet innebär förstärkning

en av demokratin i vidare perspektiv. Se Handler 1996 för djupare ett en diskussion innebörden det engelska kallas om av som empowerment. För åter citera 1995 års från Demokratirådet: att rapport

Att delta i landets militära försvar med livet insats är i ett indisom

viduellt nyttoperspe/etiv högst irrationell och därför Oförklarlig

en handling. Om frågan bara sågs i detta individuella perspektiv skalle de flesta välja att avstå och landet följaktligen stå oförsvarat. Om frågan förs på den offentliga dagordningen visar det sig emellertid app majoritet likväl är beredd att högst oegennyttigt ställa app. Våra att en preferenser ändras i allmänhet därför att frågan förs upp till offenten

dialog och angelägenhet, inte på grund ett förändrat belönings-

av system. 23

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Den intervjuundersökning ligger till grund för 1998 års

som rapport visar att medborgarna betraktar politiskt arbete i traditio-

nell mening allt mindre meningsfullt påverkansmetod.

som som "Massmedier och personliga kontakter de effektivastekanaler-

ses som

för politisk påtryckning. Val, partier och folkrörelser bar förlorat i

na betydelse." 145 Det är illavarslande, särskilt från den etablerade

parlamentariska demokratins synpunkt egentligen också för

men demokrati i andra former. Att etablera personliga kontakter och

att bearbeta massmedia måste naturligtvis tillåtet får

vara men aldrig bli det centrala i demokratisk Det centrala är till-

en process.

gång till ett fullödigt beslutsunderlag, förnuftig och i tiden ut-

en sträckt dialog där alla åsiktsriktningar får och säker/

utrymme en

rättvis röstningsprocedur kort sagt den ideala politiska

- processen.

2.7 Demokratins avgränsning individen i kollektivet

Liberalismens idéer människans ifred för

om rätt att vara staten växte fram århundraden förtryck och började avsätta tydliga

ur av spår i filosofi och litteratur under 1600-talet. Demokratin rätten

för medborgarna också bestämma över verksamhet

att statens växte fram det 1700-talets revolutioner i USA och Frank-

ur sena rike. Bobbio 1993

Därmed tillspetsades också det kanske omdebatterade

mest av demokratins alla klassiska problem: går gränsen mellan kollek-

var tivets alla medborgares och den enskildes

ansvar

Även denna problematik måste jag tids- och utrymmesskäl

förbigå. Det olycklig nödvändig avgränsning. Frågan

är en men om hur bör förändra den demokratiska olika delmo-

man processens ment kan inte något enkelt sätt skiljas från frågan vad

processen ska handla Var går gränsen mellan politikens sfär och

om. t.ex. marknadens Den står i begrepp utveckla tekniska

som att nya stödsystem för demokratin behöver den frågor.

svar sortens

På samma sätt är frågan när/hur staten får ingripa i den

om en-

skildes liv grundläggande ideologisk. Ett långtgående kollektivt

för enskildas välfärd, dvs. samhälle präglat social ansvar ett av

ANDERS R OLssoN

ingenjörskonst, kan realiseras med användning teknik. Ett

av ny utpräglat individuellt där enskilda tillåts erövra makt/ rike-

ansvar, dom eller sjunka ned i fattigdom eller missbruk utan ingripande

- från myndigheter eller andra demokratiskt kontrollerade

organ, kommer att stödjas helt andra tekniska system.

2.8 Att bygga sitt samhälle

Nära besläktad med denna problematik eftersom den rör rela-

tionerna mellan individ och kollektiv är frågan medborgarens

- om

för den samhälleliga helheten. Fokus i demokratidebatten ansvar

ligger vanligen fri- och rättigheter, sällan medborgarens

mera

skyldighet medverka till kompromisser, att hänsyn till andras

att ta åsikter och intressen, jämka sin position för att nå lös-

att egen ningar alla kan godta. Marcin Krol, historiker i Warszawa och

som utgivare tidskriften Res Publica, klagade i Dagens Nyheter

av sina polska landsmän:

Nästan ett decennium efterkommunismens kollaps har Polen utan tvivel utvecklats till ett liberalt samhälle. Det vill säga med

om man ett liberalt samhälle främst att ett sådant kännetecknas för-

menar av svaret för de negativa friheter individer och grupper åtnjuter.

som Alla är nuförtiden för eller emot någonting; varje dag organiserar sig många människor och ofta med stor framgång i diverse protestak-

tioner för att omintetgöra strävanden hos någon eller för att

annan emot ett statligt beslut.

... Varje särskild protest kan ha sin förståeliga och berättigade orsak

och det är självklart att människor bör försvara sina intressen. Men den allmänna inställningen i Polen är inte att man ska uppnå och förverkliga något. Den är i stället att ska förhindra och stoppa

man något.

s. Varför har det blivit så j har ett enkelt Det polska

ag svar. sam-

hället har liksom många andra samhällen i denna del världen

- av accepterat och uppmuntrat de liberala friheterna utan att i

men grunden intresserat demokrati, åtminstone inte i ordets verkliga

vara av

ELEKTRONISK DEMOKRATI

mening. Ursprungligen, i det antika Grekland, ansågs med demokrati

självstyre. Det krävde /øöggrad disciplinerat medborgerligt del-

en av

tagande ocl tro på möjligheten i den offentliga sfaren.

en Men människor vill i dag låta det politiska livets sig tyngas av

uppgifter. Nar politik framstår föga an ett irritationsmoment,

som mer då blir sorts samballelig niløilism accepterad. DN 980811 en

Den/de får till uppgift att konstruera system för elektronisk som demokrati måste klarhet i vilken tyngd ska läggas medsom borgarnas skyldighet att delta i den demokratiska och/ processen eller för den samhälleliga helheten. När fem i ta ansvar regementen landet måste läggas ned därför försvaret behöver till att pengarna

högteknologisk utrustning och utbildning specialister, då kan

av medborgarna de orter har ett regemente antingen slåss med som näbbar och klor för behålla sitt eller också sig att eget ta an upp-

giften att söka lösningar så långt möjligt tillfredsställer

som som båda intressena: landets försvar och arbete/ utvecklingsmöjligheter

regementsorterna. För den första strategin är redan dagens Internet väl lämpat.

Omfattande politiska kampanjer, för yttrandefrihet eller

t.ex. mot vissa lagförslag, drivs sedan flera år i elekronisk form. Massutskick

till möjliga sympatisörer, namninsamlingar och brevbombarde-

beslutsfattare är avsevärt enklare genomföra med IT än mang av att

i pappersform. Amerikanska Benton Foundation erbjuder sin

hemsida ambitiös handledning "Best Practices Toolkit för en ideella organisationer vill använda Internet: som

http://www.benton.org/Practice/Toolkit. Se också Browning

1996.

För den andra strategin, fokuserar problemlösning

som än strid, är det i dag betydligt svårare att hitta tekniskt snarare stöd. I Grekland, uppfattar demokratins heter det som som vagga, kända projektet för IT-stödd demokrati Pericles, döpt efter mest den athenske levde 400-talet f.Kr. statsman som

http://147.102.16.lO/pericles/perikles1en.html. Athenarna såg

det medborgerlig plikt delta direkt i stadens och som en att styre, Perikles lär ha "Vi ara de enda icke sagt att som anse en, som tager

ANDERS R OLssoN

befattning med dessa, icke over/esam oduglig med-

som utan som en

borgare. 1995 Pericles-projektet syftar uttryckligen till att

Held

återupprätta direktdemokratin i athensk anda, och till Vägledning i det arbetet har uppställts 10 principer. Här finns flera under-

som

stryker att medborgarskapet är både rättighet och plikt:

Principle Every citizen, regardless birth, wealth, property, has the ability

and thefreedom, to make public contribution to the Polis. He also

expected to do through active participation and the exercise offree

so,

speechand debate in the assembly, courts, councils other ojâfices.

Principle Membership in the Polis privilege, not right, and be

a a can

conferred taken the authority the Demos.

or away on

Principle

Citizens take tums in "ruling and being ruled", in order to maximize

opportunities for public service and minimize the monopoly power

particular elite.

any

Pericles-projektet har sitt tekniska och administrativa centrum vid Athens tekniska högskola. Ett antal datorer med uppkoppling

till Pericles-systemet har placerats offentliga platser i staden

och alla medborgare har erbjudits delta.

att

Demokratin har sannolikt aldrig bättre förutsättningar att

fungera än då medborgarna uppfattar det så de bygger sitt land

att

de arbetar tillsammans för det bästa. eller sin ort, att gemensamma Med sådant arbete följer bl.a. förståelsen/ ansvaret för helheten. Frågan hur människor kan bli deltagare i demokratin genom att

i djupare mening skapa sitt samhälle är ytterligare aspekt som

inte i denna framställning. För fördjupning med

ryms amerikanskt perspektiv rekommenderas Boyte/ Kari 1996.

2.9 IT och demokratins psykologi

Frågan hur medborgaren ska stödjas med IT för att fungera

om bättre dvs. bättre fullgöra sina skyldigheter och tillvarata sina

ELEKTRONISK DEMOKRATI

rättigheter -i ett demokratiskt samhälle har inget enkelt Den svar. leder vidare in i alltmer komplexa dialektiska resonemang om prohur människa/samhälle förändrar sina tekniska redskap och cesser: hur användandet tekniska redskap samtidigt förändrar av nya människa/ samhälle.

Trots att teoribildningen kring samspelet människa-teknik är

högst relevant för rapportens tema har jag inte haft möjlighet att ägna den något djupare studium. Jag måste inskränka mig till några

korta påpekanden.

Det faktum vår uppfattning jaget förändras i är ett att om ljuset erfarenheter får kommunicera med IT. av som genom att Även effekten inte ska överskattas, det bra komma ihåg om är att hur människor kan utveckla egenskaper eller identiteter nya t.o.m. hos sig själva, och hur sociala gemenskaper kan formeras med nya nätets hjälp. Marshall McLuhan hade med sin klassiska formulering The Media the Message" rått i åtminstone avseende: när ett med medier upplever omvärlden sätt förändras nya ett nytt den erfarenheten. Deibert 1997 Hur detta ska beskrivas i genom psykologiska termer är inte givet. En del talar förlängning om av den mänskliga förmågan, andra i kommunikaom att anonym tion med okända kan förlösa egenskaper eller motparter nya

karaktärsdrag hos själva.

oss Knappast något talar för att skulle fungera likadant varken -

privat-psykologiskt eller politiska varelser faktorer

som - om som

fysiska handikapp/ begränsningar och geografiska avstånd i viktiga avseenden börjar upphävas. 1990-talets genomsnittsmänniska tillåt för ett ögonblick

denna tankekonstruktion skiljer sig mycket från 1890-talets. Den -

förändring som genomsnittsmänniskan har genomgått 100 år

kan naturligtvis inte förklaras enda faktor, kan säkert ur en men säga att den hade blivit helt seklets tekniska framen annan utan steg. Bilen, flygplanet, telefonen, radion, TV:n och datorerna har haft oerhörd betydelse för samhället och individerna. Tekniken en förändrar inte, förändrar själva med användandet oss men oss av tekniska hjälpmedel. bl.a. Castells 1996. nya se Någon garanti för blir "bättre" människor med teknik att ny finns självfallet inte. Vi vet bara att blir annorlunda. Om detta

ANDERS R OLSSON

har skrivits mycket. Se t.ex. Turkle 1984 och Stone 1995. Att förutsätta svensken förhåller sig till politiken sätt att samma år 2028 när det stora flertalet enkelt och självklart nyttjar - av oss kraftfull, interaktiv kommunikationsteknik i många sammanhang som han/ hon gjorde 1998 är inte rimligt. Det är rimligare att förutsätta motsatsen. Varje arbetsledare vet att det stora flertalet människor får som chansen lära sig och får större faktiskt växer att mer som ansvar med uppgiften. Det finns all anledning söka realisera sådan att

personlig växt hos medborgarna. Den har värde i sig.

ett

4 SOUl999zl2

ANDERS R OLSSON

3 Nya medier, ny demokrati

Med utvecklad infrastruktur för datakommunikation förlorar

en flera de praktiskt grundande direktdemokrati

av argumenten mot -

att alla människor inte kan samlas plats, eller som en att man bara till stora kostnader kan nå ut till alla medborgare med kvalificerad information och debatt sin tyngd. Av två skäl förefaller

det motiverat att närmare granska förutsättningarna för,

nu om inte utpräglad direktdemokrati så i fall reformer utgör

vart som steg i den riktningen, dvs. i olika avseenden stärker med-

som

borgarnas ställning i den politiska debatten och beslutsprocessen.

Det skälet är helt enkelt den tekniska möjligheten. Någon

ena för alla tider och platser perfekt form för den demokratiska

pro-

finns inte. När avgörande invändningar praktisk

cessen av rent natur mot att överlåta direkt beslutsmakt medborgarna har

mer förlorat sin giltighet, bör i levande demokrati reflektera

man en över och i så fall hur, ett sådant alternativ borde realiseras.

om,

Uppenbarligen finns det frågor är väl lämpade för direkt med-

som borgerligt beslutsfattande, dvs. där besluten får tillräcklig legitimitet först när alla medborgare har varit med att fatta dem.

Kompromisslösningen Nordirland är ett färskt exempel-

om utan folkomröstning hade såväl katolska protestantiska extremister

som med större trovärdighet kunna avfärda den.

Det andra skälet är att IT ändrar förutsättningarna för den demokratiska antingen önskar det eller inte. Tydligast

processen är denna utveckling i USA. Lawrence K Grossman beskriver i sin uppmärksammade bok "The Electronic Republic 1995 hur medborgarna med hjälp medieteknik kommer allt närmare det

av ny samhälleliga/ politiska skeendet. I anförande i USA 1998

ett sammanfattade han sin uppfattning

about the major transformation thats happening to Americas

political system the rise and unprecedented form

- a new

democratic Incessant polling, e-mail, 800- numbers,

governance.

telephone ban/es,faxes, the Internet, and call-in radio and TV shows

have exponentially increased the public oficials their

exposure to

constituents. No major political decisions made without first

are

taking thepulse the people. Public opinion plays pizzotal role

now a

ELEKTRONISK DEMOKRATI

in major government action. In book, I called this form

every my new

government "the electronic repuhlic, hybrid political system that

melds elements electronic direct democracy with Americas long-

standing structure ofrepresentative government. http://media-intransition.mit.edu/conferences/democracy/indexsummaries.html

USA skulle alltså i dag därför att den allmänna opinionen kan

sätta politikerna under så hårt tryck -fungera ett mellanting

som mellan direktdemokrati och representativt Även den f.d.

styre. om journalisten Grossman tenderar att förenkla ett komplicerat skeende så har han viktig poäng. Ledamöterna folkvalda försam-

en av

lingar utsätts i nyhetsmediedominerad verklighet för så stark

påverkan att den representativa modellen inte kan fungera

yttre

den är avsedd. Det är inte längre tal att några hundra som om

med kunskaper, integritet och folkets förtroende i ordpersoner nade former ska arbeta fram beslut syftande

till det gemensamma bästa. För sin politiska överlevnad måste den folkvalde allt oftare,

oavsett hans/ hennes uppfattning i olika sakfrågor, antingen följa snabbt uppblossande opinioner eller överlåta besluten medbor-

folkomröstningar. Status är därmed inte ett garna genom quo alternativ. Frågan är inte ska behålla den gamla demokrati-

om modellen eller uppfinna hur den ska utformas.

en ny, utan nya

Grunden för Grossmans analys är att politiskt Viktiga aktörer

av alla slag utnyttjar IT allt effektivare. I USA använder både

nu federala och delstatliga Internet i växande utsträckning.

organ Redan 1996 hade än 300 federala myndigheter hemsidor

mer egna

Internet. De är skyldiga att där göra ständigt information

mer tillgänglig för allmänheten.

TV kan via satellit/ kabel direktsända viktiga händelser från

parlamentsdebatter och rättegångar till hungerkatastrofer och krig

och gör det också. -

Att Grossman m.fl. debattörer i USA talar elektronisk

nu om demokrati stark trend beror dock inte främst att in-

som en formationen går allt snabbare från myndigheter och redaktioner till allmänheten, från centrum till periferin, utan att den går nästan lika snabbt i andra riktningen. Med alltmer sofistikerade system för tele- och datakommunikation får medborgarna allt

ANDERS R OLSSON

lättare politiska utspel och direkt låta de folkvalda

att reagera veta vad de bör och inte bör göra.

Bland medborgare använder Internet och de kan i USA

som

räknas i tiotals miljoner sprider sig nya/viktiga uppgifter med löpeldens hastighet via diskussionsgrupper, e-postlistor och elektro-

niska nyhetsbrev. Vita Husets server-dator har vid flera tillfällen blivit överbelastad och tillfälligt fått drift e-postburna

tas ur p.g.a.

opinionsstormar. USA-medborgarnas kulturellt och historiskt grundade skepsis politik i allmänhet och Washington/ rikspolitiken i

mot - mot synnerhet gör nästan alla förslag populära minskar de folkvaldas

- som

makt. Det kan gälla begränsningar i antalet tillåtna mandatperioder eller lag förbjuder budgetunderskott, men tydligast syns

en som trenden i det ökande antalet folkomröstningar i delstaterna.

Vid valurnorna röstar inte längre bara politiska kandi-

man dater också i alltfler sakfrågor. I 1998 års val hölls folkom-

utan röstning sammanlagt 61 frågor i 17 delstater. Väljarna i Oregon

om skulle ställning i elva frågor, i Colorado nio, i Arizona och

ta Kalifornien sju Vanligaste ämnen miljöfrågor 8 folk-

var. var

omröstningar, beskattning 8, djurens rättigheter 6, marijuana läkemedel 6 och finansiering valkampanjer 5. Till detta

som av

ska läggas väldig mängd lokala folkomröstningar. Källa:

en epostburet nyhetsbrev från Initiative 8CReferendum Institute, Washington DC. Antalet folkomröstningar delstatsnivå ökade från 190 under 1980-talet till 350 under 1990-talet. SOU

ca 1998:85.

Med modern datakommunikation skulle väljarna kunna stärka

sin position de folkvalda ytterligare. Ross Perot, miljar-

gentemot dären har ställt oberoende kandidat i presidentval

som upp som och tycktes ha vinstchanser, lanserade idén

som 1992 ett tag om elektroniska stormöten. Han lovade också att avgå som president

tillräckligt många medborgare via telefon, fax eller e-post om krävde det.

För många ter sig ett presidentskap som så styrs via applådmätare" mardrömmen, Grossman nyanserad i

som rena men är mer sitt omdöme. Han understryker dels att de hittills genomförda

folkomröstningarna med ytterligt undantag har resulterat i

ELEKTRONISK DEMOKRATI

rimliga/ förnuftiga beslut, dels att direktdemokratins kritiker

ständigt tonar ned de uppenbara bristerna med dagens representativa ordning. Dessa brister underminerar medborgarnas

tilltro till och styrelseskicket. Alla hur högt

staten vet t.ex.

pengarna talar" i amerikansk politik. Mäktiga företag/intressen kan med sina kampanjbidrag, sina lobbyister och sina mediaföretag

skaffa sig ett enormt inflytande över de folkvalda. Ferguson 1995, Carey 1997. Att skaffa motsvarande inflytande över folket självt tycks ställa sig svårare.

Den svenska politiska kulturen skiljer sig naturligtvis i viktiga

avseenden från företeelser starka lobbying-

USAzs, men som

ensidig och därmed styrande nyhetsförmedling och

grupper, ett

tilltagande politikerförakt känner igen. Och viktigast: den medietekniska utvecklingen påverkar demokratins förutsättningar

i Sverige likaväl i USA.

som

Grossmans iakttagelse är i sina huvuddrag giltig också för Sverige. Möjligheterna för dagens politiker fatta beslut själv-

att

ständigt och efter övertygelse undergrävs alltmer. Ett skäl är

egen att massmediernas allt snabbare och starkare genomslag tvingar folkvalda att följa och/ eller surfa på uppblossande opinioner. Till

detta ska läggas politikens internationalisering. Politikernas position, särskilt riksnivå, har försvagats EU-medlemsskapet

genom och den blixtsnabbt reagerande internationella finansmarknaden.

Riksdagens och regeringens möjligheter i praktiken påverka

att

samhällsutvecklingen är sedan flera år minskande. Följden

är att

parlamentets auktoritet och legitimitet undergrävs. Se bl.a.

Holmberg/Weibull 1998.

Mot den bakgrunden är det inte förvånande att missnöjet med den klassiska parlamentariska formen för demokrati ökar.

I en

från Europarådet konstateras folkomröstningar blir allt rapport att vanligare över hela världen, inte bara i USA.

There in fact countries in Europe which already have

are many some

direct democracy, and witnessing less

measure we are more or

worldwide the political pressures to introduce

emergence or

strengthen instruments such the referendum popular initiativet

as or

Most the democracies in central and eastern Europe have

new

ANDERS R OLSSON

chosen to include elements direct democracy in their constitntions.

Council of Europe, 1996.

Kraven ökade inslag direktdemokrati tycks bli allt starkare

hela världen. Även kan invända kraven delvis över om man att förefaller missriktade åtminstone finansmarknaden lär inte bry

sig huruvida det är parlament eller ett helt folk den

om ett som tvingar fatta vissa beslut är det underliggande missnöjet med

att etablerade former för demokrati fullt begripligt. I från

rapporten Europarådet konstateras också Sverige tillhör den

att grupp av länder i Europa tillsammans med Benelux, Storbritannien, Norge, Finland och Tjeckien där inslagen direktdemokrati är svagast

av utvecklade. Hypotesen med tiden får allt starkare krav

att reformering den svenska demokratiska framstår

av processen därmed särskilt djärv.

inte som

3.1 Elektronisk demokrati -tre ansatser

Begreppet elektronisk demokrati har således ingen entydig

definition. I allmänna ordalag åsyftas förstärkning det

en av medborgerliga inflytandet IT-stöd för den demokratiska

genom

Hur det praktiskt ska till är föremål för intensiv processen. rent debatt.

Försöker överblicka forskning, teoribildning och experi-

man menterande kring elektronisk demokrati så kan tre ansatser, tre olika tankemodeller urskiljas. Jag gör denna uppdelning i rent pedagogiskt syfte i praktiken är gränserna mellan olika föreställ-

ningar elektronisk demokrati inte alltid lätta att dra. Många in-

om lägg i debatten elektronisk demokrati gör inte klart vilken/

vilka modeller åsyftas, och många IT-projekt tycks inspirerade

som

tämligen heterogen samling idéer och förhoppningar.

av en

3.1.1 Modell Klassisk parlamentarism med IT-stöd

Förespråkarna för lösningar enligt modell 1 håller sig inom

för den etablerade parlamentariska demokratin ramarna men

ELEKTRONISK DEMOKRATI

tänker sig att det samhälleliga och politiska maskineriet ska "oljas"

med teknik. ny Den amerikanske pionjären inom elektronisk demokrati, forskaren Ted Becker, påpekar de flesta experiment med elekatt tronisk demokrati" syftar till bevara, inte förändra snarast att demokratins former:

Perhaps the greatest number experiments electronic democracy on are in seeing how computers, in particular, be used to enhanca "improve, 2update, " and/ can or modernize present representative democratic systems around the world. Thus, they large in number and relatively are conservative in nature. They not there to rock the are boat. They there steady the boat for the mutual benefit all are to who the boat. A few enlarge the boat. Very are on try to few try to change the nature the Craft, from very e.g., to move oars and sails to solar nuclear or power.

http://www.auburn.edu/tann/cp/

Tanken med datorers hjälp kan "stärka ssutveckla eller att man , modernisera den parlamentariska demokratin är nästan lika gammal datortekniken själv. 1976 skrev justitieminister som Lennart Geijer s att

datortekniken, ratt utnyttjad, positivt kan främja den allmänna upplysningens och den informerade debattens sak. Det ligger väl i linje

med de motiv bär offentlighetsprincipen söka i anspråk

som upp att ta

den teknikens för möjligt öka tillgängligheten hos

nya resurser att om den information finns samlad hos samhallsorganen. till

som Direktiv

datalagstiftningskommittén, citerat SOU 1978:54 375.

ur s.

Målen har sedan dess utvecklats och förfinats och omfattar bl.a. nu

elektronisk offentlig förvaltning ska högre

en som garantera kvalitet i medborgarens kontakter med myndigheterna. Människors kommunikation med offentlig förvaltning ska med IT-stöd bli enklare, snabbare, säkrare och individuellt anpassad. Med mer dator/ modem/ rätt datorprogram och med åtminstone elementära kunskaper IT ska medborgaren effektivt informera sig i många om

ANDERS R OLssoN

samhällsfrågor. Han/ hon ska fullgöra flertalet sina skyldigheter

deklarera, betala avgifter, frågor och samtidigt

- svara m.m., bättre tillvara sina ekonomiska och politiska rättigheter. Ett

ta typiskt citat datum:

av senare

jag tror att IT kan hjälpa att fördjupa demokratin, eftersomIT

oss

bokstavligt talat undanröjer de praktiska hinder finns mellan

som

manniskor och förvaltning. jag i nära framtid hur från sitt

ser en man

eget hem, från ett bibliotek eller från arbetsförmedling har tillgång

till alla offentliga handlingar och all den kunskap jpznnsdokumen-

som

terad hos våra myndigheter. Det helt andra möjligheter för

ger oss som

samhällsmedborgare att vara informeradeoch delaktiga. Finans-

minister Erik Åsbrink i Statskontorets debattforum nätet, För-

valtningsdebatt, 980225.

httpz/ /www.statskontoret.se/ debatt/ subj3/ inlagg/ index.html

Inom för modell 1 också ett mått "politisk inter-

ramen ryms av aktivitet". Modellens förespråkare är inte främmande för att medborgarna utnyttjar IT för bilda opinion och förmedla åsikter till

att förtroendevalda och/ eller offentlig förvaltning.

När den nytillträdda labourregeringen i Storbritannien 1997 presenterade förslag till offentlighetsprincip ett djärvt initiativ

ett i landet med västvärldens mest sekretessomgärdade statsförvaltning lade organisationen UK Citizens Online Democracy ut

det medborgarremiss" Internet. Hemsidan kallades Have

Your Say http:/ / foi.democracy.org.uk/ html/ submit.html. De synpunkter förslaget strömmade in från medborgarna hölls

som

också allmänt tillgängliga. http:/ / foi.dem0cracy.org.uk/ html/ submissionsindex. html. I ett

brev till UK Citizens Online Democracy skrev premiärminister Tony Blair:

The Have Your Say website historic opportunity for the public to

play meaningful part in the framing legislation using the

a new

Internet to lobby and question Government minister. I support this

initiative to help modernise and enhance British democracy and open

Government and I hope similar consultations will be set up in

future part the legislative process.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Blair står här i den politiska mittfåran, för inte säga den enda att fåran. Det finns ingen öppet motsätter sig med IT som att man

skapar genomskinlighet i politik och offentlig förvaltning, eller

att man prövar nya konsultationsprocesser" i vilka medborgarna

får lämna synpunkter politiska förslag.

Oerhörda mängder samhälleligt relevant information kan

uppenbarligen hållas tillgänglig myndigheter, partier,

nätet av massmedia och individer. Visionärerna talar ett samhälle om som blir genomskinligt och rättssäkert, vilket stärker medborgarmer tilltro till det politiska systemet. Därmed skulle också deras nas

villighet att delta i politisk och samhälleligt värdefull aktivi-

annan tet Öka i nämnvärd utsträckning behöver reformera - utan att man den demokratiska processen. Modell 1 kommer säkerligen i delar realiseras, i yttre/ stora att

teknisk mening, främst besparingsskäl. Från den högsta

av rena

förvaltningspolitiska nivån EU-kommissionen, G7-gruppen, Vita

Huset till den lägsta svenska glesbygdskommuner utgår sedan

flera år signaler: Använd IT för information, för samma - att ut effektivare kontakter med medborgarna, för Såväl att spara pengar. offentlig förvaltning politisk debatt kommer i växande utsom sträckning att bli elektronisk".

Politiska tvistefrågor flera slag återstår visserligen lösa,

av att

spridningen personuppgifter nätet och i vilken

t.ex. om av om

grad marknadslösningar ska tillämpas för spridning politiskt

av viktig information. Motsättningarna är dock inte sådana de att

blockerar utvecklingen. Svar frågorna kommer må gilla eller

ogilla dem -i den utveckling skisseras under modell som Huruvida detta är tillräckligt för gjuta liv i den etableatt nytt rade parlamentariska demokratimodellen är dock osäkert. Att mera mängden samhällsinformation ökar och den blir tillgänglig allt att snabbare må värdefullt, därav följer inte nödvändigtvis vara men att medborgarna känner sig motiverade delta i den demokramer att tiska Så länge den IT-stödda förnyelsen inte får konprocessen. sekvenser för maktfördelningen riskerar allt tal elektronisk om demokrati att framstå retorisk bluff. Den medborgare som en som

allt snabbare kommer åt myndighetsinformation och allt smidigare

kommunicerar sina åsikter till makthavare olika nivåer, det kan

ANDERS R OLSSON

också medborgare del allt information

vara en som tar av mer som myndigheter honom/ henne och åsikter ingen be-

valt ut vars

höver bry sig

om.

I Sverige har de 20 åren många idéer lanserats och

senaste många försök gjorts blåsa liv i den etablerade parlamentariska

att demokratimodellen ändrade mandatperioder, personval, kortare/

riksdagsdebatter, TV-sända utskottsförhör och folkvalda rappare

församlingars möten, snabbare utredningsinsatser, språklig förnyelse i politik och förvaltning, rader försök popularisera

av att verksamheten i de politiska partierna Likväl har inte

m.m. man

lyckats vända den negativa utveckling bl.a. innebär allt

som en

tilltro till de etablerade demokratiska institutionerna. svagare Åsard/ Bennet 1998, Holmberg/Weibull 1997. Att Valdeltagandet

nådde bottennivå vid riksdagsvalet 1998 visar trenden är

en ny att fortsatt stark.

Det största mogna" IT-nätverk finns är franska Minitel.

som Med början 1981 placerade det franska televerket ut enkla dator-

terminaler hos, inledningsvis, 2 500 användare med det huvud-

sakliga syftet experimentera med elektronisk telefonkatalog.

att en Ända sedan dess har växt i såväl antal användare

systemet som tjänster. Vid slutet 1994 fanns 6,5 miljoner terminaler med 16,5

av miljoner användare närmare tredjedel det franska folket.

- en av

olika erbjöds då via Minitel. Även 24 600 tjänster om systemet

sig omodernt har det uppenbarligen under många år haft 1998 ter

potential demokratistöd. Omfattande diskussioner fördes stor som

denna möjlighet under 1980-talet. Någon samlad insats för att om realisera sådant stöd gjordes dock aldrig, och resultatet har

ett

blivit fyller praktiska syften. Enligt enkät-

ett system som rent en undersökning från 1994 känner alla användare till- och använder

den elektroniska telefonkatalogen. I övrigt används Minitel enligt

följande:

banktjänster 84°/o känner till dem, 47% använder dem

postorder 84°/o resp 38%

resetjänster 75°/ resp 48%

väderinformation 34%

- 73°/o resp

underhållning information/ biljetter 72% resp 36%

- -

ELEKTRONISK DEMOKRATI

20% söker information i databaser och 16°/o använder nyhets-

tjänster. Fora för diskussioner och de under några år så populära erotiska samtalen/kontaktannonserna används endast i numera

marginell utsträckning. Kubicek et al. 1997

Det faktum Minitel inte blev viktigt demokratiskt forum att ett bevisar självfallet inte tekniken sådan skulle olämplig att som vara stöd för demokratiska Däremot tycks det bekräfta som processer. tesen att själva möjligheten till information/ diskussion i samhällsfrågor inte förlöser politiskt i de breda folklagren. ett engagemang Det fordras något mer. Frågan det går åter entusiasmera majoritet om att en stor av medborgarna för den etablerade demokratimodellen och IT i - om

så fall erbjuder avgörande, möjligheter är förvisso intressant.

nya - Denna rapport är dock skriven utifrån hypotesen inte att man kommer så mycket längre den vägen. Jag uppfattar tendensen

till minskat för den etablerade modellen både engagemang som

tydlig och fullt begriplig medborgarnas synvinkel. 1968 instäm-

ur de 46 svenskarna i påståendet Beslutsfattarnai riksprocent av

dagen bryr sig inte särskilt mycket vad vanligt folk tycker.

om 1991 hade siffran stigit till 70 Åsard/Bennet1998 Om procent.

medborgarna hyser uppfattningen att t.o.m. riksdagsmännen,

som trots allt är folkvalda, i folkviljan vad ska de då mest struntar - tro framtid där EU-organ och den s.k. finansmarknaden om en tar över allt beslutsmakt från riksdagen mer

Lever medborgarna i föreställningen de viktiga besluten i

att praktiken fattas bakom stängda dörrar sällan kan av personer som ställas till och har andra motiv än folkviljans realiseranansvar som de för ögonen varför skulle de alls sig politiskt När - engagera eliterna ändå inte lyssnar till medborgarna blir frågan hur de om ska studera/ diskutera/ förmedla åsikter i samhällsfrågor senare med eller IT-stöd tämligen ointressant. utan Förvisso är detta onyanserad och beskrivning tillen svart av ståndet i den svenska demokratin. Själv jag med vissa anser - reservationer inte behöver radas här den har fog för sig. som upp - att

Det finns dock ytterligare viktigt skäl till jag fortsättningsvis

ett att

utgår från pessimistisk möjligheterna realisera

en syn att elektronisk demokrati enligt modell Har jag fel möjligom

ANDERS R OLSSON

heterna rädda den etablerade demokratimodellen så kommer

att

verkligheten korrigera mig. De konserverande krafterna i

att samhället är starka. Flertalet institutioner, organisationer och

personer

etablerat sig och utövar starkt inflytande inom för som ett ramen det nuvarande parlamentariska kommer i det längsta

systemet att försvara det.

Folkomröstningsutredningens slutbetänkande "F0lket

som rådgivare och beslutsfattare SOU 1997:56 skrivet professor

av Olof Ruin demonstrerar det typiska förhållningssättet. Utgångs-

punkten är den etablerade parlamentariska demokratins problem: ... de politiska partierna... förmår inte längre förr kanalisera

att som och mobilisera medborgarnas Tilltron till de politiska

engagemang. institutionerna har också minskat.

Varje reform radikalt slag avfärdar utredaren dock redan

av mer

från början.

Utgångspunkten för den bedömning hur det svenska

som görs av

folkomröstningsinstitutet bör utformat i framtiden är självfallet

vara

det representativa parlamentariska systemet ska bestå och värnas.

att

IT berörs endast några rader. Med hänvisning till Maktutredningens konstaterande i SOU 1990:44 att medborgarna i ökande utsträckning vänder de etablerade kollektiva kanalerna för politisk påverkan ryggen" och föredrar själva, på hand,

att agera egen

när de vill påverka frågar sig Folkomröstningsutredningen:

Betyder detta att tiden kan för omfattandeutbygg-

nu anses mogen en

folkomröstningsinstitutet och andra direktdemokratiska inlag

nad av

inom den representativa demokratins ram Vissa tycks det. Till

anse

stöd för sådan ståndpunkt anförs också den nya informationstekno-

som

hållet erbjuder ifråga kommunikation kan i praktiken, menar

radikala debattörer i denna de representativa institutionerna

genre,

avvecklas. Några mellanhänder behövs inte längre.

Mot denna ståndpunkt, förvisso är något karikerad

som men

ändock i princip korrekt återgiven, vänder sig alltjämt den repre-

sentativa demokratins vapendragare med eftertryck.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Någon seriös diskussion IT/ demokratiska har om processer Ruin inte lyckats upptäcka. De radikala debattörer" han fått som ögonen vilka de är är inte värda allvar. - nu - att ta Vad gäller IT-stödd reformering den demokratiska av processen tycks förhållningssättet så låst de enda omvändelser kan att man

vänta sig är de under galgen. Folkomröstningsutredningen

publicerar det bör i rättvisans namn påpekas i sin bilaga 2 - - en uppsats Lars Ilshammar med titeln "Demokr@ti. Det elektroav

niska folkstyrets möjligheter och problem." Den är betydligt

mera öppen och resonerande i sin har således inte gjort inansats, men

tryck utredaren.

Stora bl.a. i form IT-stöd, redan resurser, av satsas en

modernisering den gamla förvaltningsapparaten och det etable-

av rade demokratiska maskineriet. Med IT ska det bestående värnas, inte förändras. Är den framkomlig så kommer den också vägen att väljas. Om den däremot inte är framkomlig, grundom en mer läggande reformering den demokratiska visar sig bli av processen

nödvändig för att garantera tillräcklig legitimitet hos politiskt

fattade beslut, då är det desto angelägnare i tid ha genomlyst att och diskuterat de radikalare alternativen.

3.1.2 Mode/I 2. Gräsrotsmakt

Modell 1 utmanar inte rådande maktförhållanden. Den utgör ett

naturligt sätt för dagens ledare inom politik, förvaltning och andra

etablerade maktcentra inlemma "elektronisk demokrati" i den att existerande demokratiska Det finns dock annorlunda processen. sätt. En gräsrotsmodell för IT-stödd demokratiutveckling har utvecklats i USA och entusiaster över hela landet arbetar där, flertalet ideellt, för realisera den. att Den innebär att demokratiserandet börjar i det lokala. Invånarna en mindre ort, i kommun eller region kan med IT organien sera sin informationsspridning, sina diskussioner och beslut och därmed bli handlingskraftiga. I USA använder sedan flera år man

begrepp community networking" eller civic networking.

som

ANDERS R OLSSON

Människorna ska med lokalt nätverkande bättre nå varandra. Målet är vitalisering hela det civila samhället. Politiska motiv

en av för nätverken finns ofta med i bilden behöver inte dominera.

men Individen uppträder i många olika roller, och förutom medborga-

ska småföretagaren, konsumenten, den hjälpbehövande,

ren amatörpoeten m.fl. nå via nätverket, liksom lokala organisa-

ut tioner och sociala rörelser alla slag. Man talar empower-

av om ment i såväl personlig politisk mening. Med bättre kontroll

som

över sin vardagstillvaro och sin närmiljö fungerar människor bättre

också medborgare. I de amerikanska lokala nätverken hittar

som

således "allt. Där kan bilda politisk opinion också man man men ge/ goda råd i deklarationstider, leta efter bridgepartner eller

samåka med till jobbet, söka stöd hos olycksbröder i någon att

sjukdom eller själsfränder i andliga frågor endast fantasin sätter

gränserna. Civille 1997

Myndigheter tillåts ofta sprida information i de lokala nät-

verken fullmäktigemöten och politiska beslut,

om sådant som

aktuella lediga platser, öppettider för myndigheter och

evenemang, offentliga anläggningar, Nätverkandet är dock i de flesta

m.m.

fall privata eller civila IT-projekt där är med myndig-

man noga att heter och politiker inte ska kunna påverka utformning eller infor-

mationsflöden.

Ett de första lokala nätverken Santa Monicas i

av var Kalifornien. För tio år sedan ansågs det inte lika självklart att nätverken skulle civila projekt datorer/ modem i hemmen

vara - var fortfarande något sällsynt och denna förstad till Los Angeles

skaffade redan 1980-talet Public Electronic Network, PEN,

ett

allmänheten kunde använda för klagomål, diskussioner och som

förslag till lösningar.

PEN tillgängligt via terminaler i offentliga lokaler och

var fungerade, åtminstone i vissa avseenden, riktigt bra. Bland de positiva erfarenheterna från detta pilotprojekt brukar nämnas debatten

uteliggarna. En lokal opinionsundersökning visade de bo-

om att stadslösa uppfattades stadens problem Efter

som nummer ett. en lång PEN-debatt 1989, där även uteliggare deltog, enades

man om

det s.k. SHWASHLOCK-förslaget. SHowers, WASHing

machine, LOCKers.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

För uteliggare skulle ha chans jobb och behålla att en en att det måste han/ hon kunna infinna sig och prydmorgonen ren

och sina bylten/tillhörigheter. Stadens myndigheter beslöt

utan att satsa motsvarande miljon kr duschar, tvättmaskiner och en förvaringsboxar för hemlösa. Senare startades också särskild en arbetsförmedling skött studerande led i utbildningen - av som ett -för bostadslösa. Santa Monicas PEN är sedan flera år tillgängligt via och www

utan tvekan värt ett besök http://pen.ci.santa-monica.ca.us/.

Parallellt med de uttalat lokala nätverken växer också andra typer nät fram "underifrån". Alla tänkbara kategorier mänav av niskor: diabetiker, tobakister, ishockeystatistiker, skivsamlare, sexuella eller religiösa minoriteter finner och stöder varandra via elektroniska nätverk. Ytterligare andra konstruerar mötesplatser, virtuella samhällen eller städer", i vilka människor med äkta eller påhittade identiteter kan träffas". Den Digitala Staden i Amsterdam är ett exempel, vidare kapitel Se också Rheingold se 1994 Mellan nätverken kan sedan knytas kontakter och formas alli- Den vägen nerifrån och kan politiskt inflytande växa anser. - upp -

fram. Tsagarousianou/Tambini/Bryan 1998. Se också: Creating

on-line Communities. An International Guide Community to

Networking httpz//wwwpartnerships.orguk/iguide

- Modell 2 IT-stödd gräsrotsrevolution aktualiserar nummer - egentligen två olika diskussioner: teknisk/ praktisk och en en

socialpsykologisk.

Ur det tekniskt/ praktiska perspektivet sig amerikanernas ter

satsning "community networking" mindre intressant. Att de

lokala nätverken skulle knytas och småningom utveckla samman "ådror" för det nationella eller internationella demokratiska

blodomloppet är onekligen tilltalande tanke. Föreställningen

en att det skulle ske tycks dock, åtminstone i svenskt spontant ett sammanhang, något naiv. Tekniskt stöd för demokrati måste konstrueras någon/ några med överblick över och för av - ansvar helheten. Den tekniken kan uppenbarligen användas för refornya att mera demokratins infrastruktur, den planering/ men att utan

ANDERS R OLSSON

styrning högre samhällelig nivå skulle förlösa politisk gräs-

en rotsrörelse verkar mindre sannolikt. En IT-stödd demokratisk

mobilisering i vårt land måste rimligen bygga politiska

våra egna traditioner. Oavsett hur vill beskriva dessa traditioner

man - t.ex. vilken roll tillmäter folkrörelserna är det svårt i dag

man - att upptäcka någon IT-stödd politisk mobilisering. Även

spontan, om

Sverige ligger i världstopp eller nästintill vad gäller antalet Inter-

netuppkopplingar 1 OOOinvånare är tekniken tillgänglig endast

per för några de arbetare och lägre tjänstemän

procent av som trots

allt utgör folkmajoriteten. Ur det socialpsykologiska perspektivet sig "community

ter networking dock intressant. Demokrati är inte bara formella

mer regler eller metoder för beslutsfattande, det är också sätt

ett att tänka och handla. Demokrati är något människor lär sig eller inte

lär sig. Medvetandet är del och ansvarig för

om att man en av - byn, staden eller nationen kan bara uppstå resultatet demo-

som av kratisk fostran. Sådan fostran borde människors hela

genomsyra uppväxt. Den präglats demokratiska värden i familjen,

som av kamratgänget, skolan och lokalsamhället är också den har bäst

som förutsättningar att fungera medborgare i nationella eller

som internationella sammanhang. I den meningen byggs demokrati alltid nedifrån. Barber 1984, Etzioni 1993.

De möjligheter med framväxande små/ lokala nätverk

som

öppnas för medborgarna kan det socialpsykologiska perspek-

ur tivet vara utomordentligt viktiga. De amerikanska erfarenheterna Rheingold 1994, Coate 1997, Schuler 1997 är i detta avseende intressanta och uppmuntrande.

1.3 Mode/I 3: Genomtänkt reformering

Om community networking" är demokratisk reformering nedi-

från så är alternativet reformering "uppifrån, dvs.

en genom politiska beslut högre nivå. Det skulle i Sverige innebära

att

riksdagen lägger reell politisk makt i medborgarnas händer.

mer av Möjliga former för sådan maktutövning ska diskuteras i kapitlen 5 och

ELEKTRONISK DEMOKRATl

Denna tredje och sista modell ska fortsättningsvis stå i cent-

Orsaken är inte att jag finner den utveckling skisseras rum. som under modell 1 oviktig, tvärtom, eller ansträngningarna att reali-

elektronisk demokrati enligt modell 2 ointressanta. Motiven sera

praktiskt betingade.

är mer

Jag har valt att koncentrera mig de större politiska

gemenskaperna/ enheterna. Här är det, nuvarande stadium, samhällets

eliter i form offentliga näringsliv, intresseorganisationer

av organ, och massmedier påtagligt dominerar IT-samhället. Den/ de

som

har ekonomiska och ett budskap att sprida kan i dag som resurser hävda sig minst lika bra eller bättre i den informationstekniska

nya

miljön de kunde i den gamla.

som

USA:s många och starka lobbyinggrupper utnyttjar allt ivrigare IT för att skapa politiskt tryck. Man har uppenbarligen lång väg

innan folkviljan, åtminstone nationell nivå, får genomslag att via Nätet. På lokal nivå i USA sig dock opinionsmätning och

ter t.o.m. röstning via nätverk realistiskt, särskilt med tanke

mera

folkomröstningar år har blivit allt vanligare både att senare lokalt och i delstaterna.

Det finns alltså tecken den parlamentariska demokratin

att tvingas reträtt i USA. I allt fler frågor måste de folkvalda -för

de demokratiska besluten tillräcklig legitimitet överlåta att ge -

medborgarna bestämma själva. Misstron politikerna, och

att mot

särskilt mot det politiska spelet i Washington, är så grundmurat att varje försök uppifrån lansera färdiga systemlösningar för IT-

att stödd demokrati ter sig ytterligt svårt att genomföra.

Så starkt har inte politikerföraktet vuxit sig i vår del världen.

av Våra historiska och sociala förutsättningar skiljer sig del från

en USA:s. Att förändra/ utveckla demokratins funktionssätt

genom beslut i de etablerade demokratiska institutionerna förefaller hos

mindre konfliktfylld väg, således den bör prövas oss vara en som först.

Helt säkert kommer lokala nätverk, liksom nationella nätverk med specifik ämnesinriktning utvecklas och blomstra även i

att

Sverige. Den utvecklingen har redan kommit igång, det är

men svårt däri urskilja något embryo till reformering den större

att av nationella eller europeiska demokratiska

- processen.

ANDERS R OLSSON

4 Tre försök att utveckla IT-stöd för

demokratin

4.1 IPERBOLE i Bologna

I januari 1995 öppnade staden Bologna elektronisk tjänst för

en ny alla medborgare: IPERBOLE. Namnet är härlett Internet

ur per

Bologna lEmilia-Romagna och uttrycker samtidigt ett slags

självironi. iperbole" betyder ungefär överdrift

Kommunen erbjöd helt enkelt invånarna gratis e-post, gratis

koppling till internet och usenet s diskussionsgrupper. Erbjudan-

det inkluderade tillgång till nätanslutna datorer i bibliotek, skolor

och andra offentliga lokaler och, så långt projektets

resurser räckte, introduktionskurser för nätanvåndare. Det omfattade

nya alla medborgare och ideella organisationer verksamma i staden. Lokala företag också välkomna måste betala mindre

var men en avgift. IPERBOLE innebar samtidigt ambitiös satsning att

en sprida offentlig information och handlingar via den kommunala hemsidan och att igång elektronisk kommunikation mellan

medborgarna å sidan och politikerna/ byråkratin å den andra.

ena

Kommunens beslut att satsa IPERBOLE innebar dels ett

strategiskt vägval bedömde att Internets betydelse för

- man

samhällsutvecklingen snabbt skulle öka och att den tidigt

som investerade i teknik och kunskap skulle ett bra utgångsläge

dels ett ideologiskt. Den politiska ledningen betraktade helt enkelt medborgarnas maximala tillgång till information demo-

som en kratisk/social rättighet. Artikel 8 i kommunens "statuto" dess

grundlag så vill citeras hemsidan, både italienska

om man -

och i engelsk översättning:

The Municipality Bologna considers information to be the single

most important factor in order t/øecitizens participation in

to ensure

the social and political life oft/øe city.

Internet är ett vågsystem. Medborgarna måste ha rätt att röra

som sig fritt det. projektledaren Leda Guidi 1995, citerad

genom ur

Tsagarousianou m.fl. 1998. Initiativtagarna talade redan planeringsstadiet 1993-94 om IPERBOLE som en satsning "cyber-

ELEKTRONISK DEMOKRATI

demokrati och elektroniskt medborgarskap, gjorde inga

men försök närmare förklara dessa innebörd.

att termers

Det inte bara politiskt och ekonomiskt djärv satsning,

var en där fanns också juridisk hake. Privata internet-operatörer såg

en kommunen omöjliggöra deras fortsatta verksamhet i Bologna. Vem betalar ett internetföretag för uppkopplingen när den är gratis hos kommunen En lång rättslig mot kommunen inleddes.

process I skrivande stund -98 pågår den fortfarande, i

sommaren men

takt med IPERBOLE fått alltmer beröm, internationell

att

uppmärksamhet och EU-stöd har de projektansvariga stärkts i

övertygelsen att de kommer att vinna den.

För IPERBOLE fick Bologna kommun den s.k. Bangemannutmaningens pris 1997 i klassen Public Administration". I motiveringen hette det bl.a.:

Bologna has heen committed to teledemocmcy for long time. The

a Iperhole project demonstrates the citys willingness to provide tools enahling citizens to become active in the Information Society.

Vi kan förlora rättstvisten i någon detaljfråga rör den

- som administrativa kring IPERBOLE, inte i huvud-

processen men frågan, säger Leda Guidi. De lokala myndigheterna får besluta

att internet public service och rättighet för medborgarna. Vi

är en en har stöd i flera EU:s policydokument där det lokala

av står att myndigheter måste garantera medborgarna tillgång till informationsresurser i elektronisk form. personligt samtal med Guidi 980427

4.1.1 Bakgrund

Bologna kommun har i dag knappt 500 OOOinvånare, till

men stor- Bologna räknas också 59 kranskommuner med sammanlagt nästan

lika stor befolkning.

Liksom många andra städer i Norditalien har Bologna lång

tradition folkligt inflytande i politiken. Den kan spåras tillbaka

av till 1100-talet rad stadsstater bildades i området. Liksom i

när en Florens, Venedig och Milano kunde redan under tidig medeltid

ANDERS R OLSSON

hantverkare och handelsmän återfinnas i de styrande

organen. Skråväsende organiserades tidigt solidariska

och andra typer av

sammanslutningar livaktiga redan för 900 år sedan. Södra

var

Italien präglades helt påtagligt feodal ordning under

av en annan,

konungariket i Neapel. Putnam 1993

I Italien är gammal tradition lokal stolthet och

norra en av lokalt högst levande. Den brukar beskrivas

engagemang som

"campanilismo". Det stadsinvånaren kan från kampanilen

se kyrktornet/klocktornet år hans/hennes eget område: känslo-

mässigt, socialt och politiskt. Där har rättigheter också

man men

Campanilismon viktig demokratiserande

ansvar. anses vara en

faktor Italien där politisk korruption och organiserad brotts-

i ett lighet ständigt hotar underminera demokratiska

att processer.

Varje söndag förmiddag samlas mängder finklädda, mest

av äldre män det centrala torget i Bologna, Piazza Maggiore, för att diskutera. Kunskapen lokala förhållanden och lokal politik är

Förmågan och att offentligt för sin åsikt stor. vanan argumentera är utbredd.

Om diskussionerna torget känns igen från många italienska

städer så är de offentliga "hearings Bologna kommun

som arran-

mindre vanliga. Man har den Vägen sökt skapa modernare gerar en form för kanalisering det medborgerliga engagemanget. Ideella

organisationer och medborgare bjuds till offentliga möten.

Exempel för sådana hearings är kvinnans situation,

teman ungdomarnas, de äldres, och invandrarnas situation. Mötena sträcker sig över flera dagar.

Politiskt har Bologna sedan länge vänstern, s.k.

styrts av en oliv-koalition bestående socialister f.d. kommunistpartiet, de

av gröna och ett radikalt katolskt parti. En motsvarighet finns för övrigt nationell nivå "Oliven kallades den vänster/ mitten-

koalition Romano Prodi det senaste valet med. Den har

som vann åtminstone på papperet/ hemsidan politiskt radikal IT-politik.

Se: http://www.perlulivo.it/cpu/eng/

Idén att just i Bologna utnyttja IT redskap och Internet

som

mötesplats för den lokala demokratin sägs härröra från som professorn i filosofi vid Bolognas universitet, Stefano Bonaga. Han

ELEKTRONISK DEMOKRATI

har också kommunen för arbeta med

senare engagerats av att frågor rör telematik och demokrati.

som

Bonaga har lanserat djärva hur politiken kommer

teser om att förändras i ett samhälle alltmer genomträngt IT. Han är marxist

av och att IT kan och bör användas för att avveckla den

anser representativa demokratin klassiskt borgerligt snitt. Med teknik

av ny

kan medborgarna kraftfullt i politiska beslutspro-

engageras mera

Politikerna kan inte längre avskärma sig och fatta besluten cesser. bakom stängda dörrar.

Enligt Bonaga har det politiska tills handlat hur

systemet nu om

ska representera konflikter, inte hur de ska lösas. Med IT man om kan dynamiska städer/ regioner utveckla typer relationer

nya av

mellan politik, näringsliv och forskning. Fossen, Tidskriften

Glänta 3/1996

4.1.2 IPEHBOLE /ägesbeskrivning 1998

Projektet är i vissa avseenden väl dokumenterat faktamässigt.

rent Alla användare måste fylla i ett formulär med frågor för att ett

gratis konto. De sekretesskydd. Uppgifterna ska bara

garanteras användas för forskning och utveckling systemet. I februari

av 1998 fanns 12 449 individuella användare. Ökningstakten 20

var

per dag. 655 juridiska personer främst företag och ideella organi-

sationer anslutna. 55 skolor och 1500 kommunalt anställda

var ca likaså endast 600 dem hade då fått ordentlig utbildning

- men ca av i användning IPERBOLE. Den kommunala hemsidan

http://www.comune.b0logna.it/ hade 13 000 besökare dag

ca per

60% italienare, 30% andra européer och 10% från övriga varav var världen främst amerikaner.

Enligt projektledningens kommer siffrorna vid ut-

prognoser gången 1999 att 21 700 individuella användare, 1 300 juri-

av vara: diska 90 skolor och 4 120 kommunalt anställda. I

personer, pro-

för antalet besökare hemsidan förutses ingen ökning gnosen från 13 000, vilket får lapsus.

antas vara en ren

ANDERS R OLSSON

Av användarna med dator/ modem i april 1998 egen eget var 25% kvinnor/ 75% män. Bland användarna arbetsstationer i av offentliga lokaler 55% män. var De delar IPERBOLE-projektet förefaller ha störst releav som för den demokratiska i Bologna är strömmen av evans processen mellan medborgarna å sidan och politiker/ kommunala post ena tjänstemän å den andra, offentliggörandet information via den av kommunala hemsidan, samt diskussionsgrupperna s.k. news.

E-post-funktionen

Tjänstemännen/ politikerna de första åren, enligt Leda Guidi,

var direkt dåliga kommunicera med medborgarna detta sätt. att De besvarade ofta inte inkommande brev överhuvudtaget. Se också Tambini, iTsagarousianou m.fl. 1998. 1998 hade markant en förbättring inträtt. I april det året utväxlades dagligen 600-700 epostbrev mellan kommunens företrädare och medborgarna. Kommunförvaltningens interna brev alltså inräknade. Någon närmare studie innehållet i breven har inte genomförts. av Brevväxlingen fortsätter att öka i omfattning. Det är inte uteslutet den i framtiden kan bli tidsmässig belastning för att en

politiker/ tjänstemän, så uppfattas den inte i dag. Om pro-

men blemet alls uppstår får det enligt Guidi lösas då, i sitt konkreta

sammanhang. intervju 980427

Offentliga handlingar nätet

Både förvaltningens tjänstemän och IPERBOLE" administrativa s personal lägger ned omfattande arbete att göra kommunens ett handlingar tillgängliga via den kommunala hemsidan. Svårigheterna här måste övervinnas två slag. Dels saknar Italien offentsom är av lighetstradition svenskt snitt varför många tjänstemän närmast av

reflexmässigt medborgerlig insyn i det som så länge

reagerar mot varit skyddad sfär. De måste således omvändas" till ett annoren lunda förhållningssätt. Dels flertalet kommunala handrymmer

lingar så mycket tekniska, juridiska, medicinska etc. fackuttryck

ELEKTRONISK DEMOKRATI

eller så många språkligt-byråkratiska koder de måste for- - att muleras i versioner för ska förstå innehållet. nya att gemene man Leda Guidi intygar detta arbete mycket tid hävdar att tar men att problemen är väg att lösas. Andra iakttagare får som vara anonyma är inte fullt lika optimistiska. De kommunala där organ motståndet offentlighet är starkast utnyttjar just

mot svårig-

heterna popularisera innehållet i de kommunala

att handlingarna.

De obstruerar göra "översättningarna" lika

genom att svårbegrip-

liga som ursprungstexterna och underkänna andras försök att arbeta innehållet. om Några säkra uppgifter i vilken IPERBOLE-

om utsträckning

användarna tar del kommunala handlingar via hemsidan finns av

inte tillgängliga.

Det bör påpekas italienska parlamentet i

att början av 1990-talet

antog en lag om offentlighet för myndigheters handlingar

som ger

medborgarna långtgående rättigheter till för insyn. Genomslaget

dessa regler har dock i praktiken varit förvän-

svagt. Medborgarna

tar sig inte att de kommer fungera och endast i fall

att åberopar

någon de reglerna vid sina kontakter med

nya myndigheter. Pro-

blemet att omvända människor till en mer öppen politisk/

byråkratisk kultur är således inte specifikt för Bologna.

Diskussionsgrupper

Sådana kan såväl kommunen grupper startas av som av IPERBOLE-användarna själva. I det fallet krävs minst senare att 20 andra medborgare förklarar sig intresserade först

av frågan då

startas och underhålls diskussionsgruppen IPERBOLE:s stab. av Erfarenheten visar ungefär hälften att av grupperna startas av medborgare. Innehållet är enkelt tillgängligt för all världens nätanvändare de förstår via IPERBOLES hemsida.

om italienska Inlägg i

diskussionerna månad. sparas en Innehållet i nyhetsgrupperna studerades hösten 1997 mer i detalj. Resultatet visar informationen/debatten i

att samhällsfrågor

har viss omfattning

en men att grupperna huvudsakligen används

ANDERS R OLssoN

för syften är praktiska/ privata än politiska. Se bilaga 1

som mer för genomgång innehållet i nyhetsgrupperna.

en av

4.1.3 Intervju med Leda Guidi, 27 april 1998

Det talades mycket nar projektet planerades 1993-94

- - om I PERB OLE redskapför att utveckla och i grunden förändra den

som demokratiska processen. Ar dessa förväntningar på vag att realiseras

-Jag vill inte göra några förutsägelser det. Det är riktigt att

i början fokuserade mycket elektronisk demokrati i ideologisk mening. Vi visste dock inte hur projektet skulle komma att utvecklas. Nu är det etablerad publik tjänst för stadens med-

en borgare, och tiden får utvisa vad är önskvärt och möjligt

som att göra inom för IPERBOLE. Systemet utvecklas hela tiden.

ramen Vi har ännu för lite kunskaper och erfarenheter, och framförallt är alldeles för medborgare anslutna för att det ska menings-

vara fullt att diskutera direktdemokrati eller folkomröstningar. Bara därför vissa människor är långsammare med att ta till sig den

att

tekniken får de inte lämnas utanför den demokratiska nya pro-

I Bologna, är så långt framme med italienska mått, är cessen. som bara 15% befolkningen ansluten till systemet. Vi abonne-

av ger

bara till den har familj så räknas mang vuxna, men om vuxne en hela familjen ansluten. Med det sättet att räkna är 14-15°/o

som av

befolkningen ansluten. Samtidigt har över 90% deltagande i

allmänna val. Att rösta är mycket viktigt här.

Visst kan tänka experimentera med omröstningar i

- oss att

vissa mycket speciella frågor, det är inget prioriterar

men nuvarande stadium. Än så länge handlar det underlätta

om att

medborgarnas aktiva deltagande i samhälle och politik. Hur långt

deltagandet ska fråga för framtiden.

är en

Det är inte så att ni taktiska skal ligger medvetet lågt med

av IPERB OLE s långsiktiga effekter Att "empower the citizen, för att använda det amerikanska slagordet, betyder rimligen att åtminsto-

dagens makthavare får ställning, de blir

ne vissa av en svagare

depowered

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Visst syftar IPERBOLE till empower the citizen, - att men jag tror inte att det är så enkelt andra måste bli som att

depowered". De gamla makthavarna måste börja fungera

på ett annat sätt, men de blir inte nödvändigtvis svagare.

Har alla stadens byråkrater/politi/eer verkligen

accepterat I PERB OLE fullt at Att medborgarna lägger sig i " lean verka

störande, tidsödande, begränsande för makthavarna

-Ja, de har satsningen fullt accepterat ut. Det är en kulturfråga.

Det fanns trögheter och problem i början, inte längre.

men nu 1500 kommunala tjänstemän 5000 har e-postadress i dag. Om av ett år är de 3000. Vi är i stark tillväxtfas, och har klart en ett uttalat mandat från kommunledningen fortsätta. Den omställning att behövs hos alla berörda medborgare, tjänstemän, politiker som är kulturell.

Visst kan det verka störande för tjänstemän/politiker - att

medborgarna lägger sig men medborgarnas inblandning kan

också sätt hitta lösningar och skapa vara en resurs, ett att nya allianser. Vi understryker hela tiden detta.

-Jag vågar påstå alla politiska ledare i Bologna är glada att att

har gjort den här investeringen i framtiden. Vi har inga problem

nu att övertyga dem vilket hade i början. Intresset för om nyttan - IPERBOLE är stort, åtminstone i Europa, och har starkt stöd av EU-kommissionen. Vi den enda staden i Italien kan är nu som börja experimentera med interaktiva tillämpningar för elektroniska

signaturer och certifiering dokument. Vi kan nätstödd av testa kommersiell verksamhet här, därför har så många användare. att Vi är ha nått den kritiska massa nödensamma om att som är

vändig för sådana experiment.

Vem bestämmer vilken blir till-

kommunal/politisk information som

gangligpå I PERB OLES hemsida Ar det kontroversiell fråga vad en

ska slappas

som

Nej, avsikten lägga all information kommunen - är att ut som äger och inte är sekretessbelagd. Visst kan det förekomma som diskussioner vad är lämpligt för medborgarna del om som att ta av,

ANDERS R OLSSON

det är sällsynt. Det problemet är det byrå-

men stora ett annat: kratiska språket. Väldigt många offentliga dokument är svåra att förstå för flertalet medborgare. De måste "översättas", förklaras.

Det är mitt och gör mycket sådant arbete här.

ansvar

Får ni något stöd den italienska staten eller från annat håll i

av Italien Samarbetar ni med andra städer/kommuner

Det finns ingen nationell politik det här området. Vi har

inga förebilder och inget stöd från Rom. IPERBOLE finansieras

Bologna kommun, dvs. centralorten. Sedan har fått EUbara av stöd för specifika försök/ tillämpningar inom projektets ram: att utnyttja nätverket stöd för turismen, för kooperativ verksam-

som het, för äldre. Vi har fått hittills 400 000 ECU för sådana försök.

Väldigt italienska kommuner skulle kunna göra något

liknande IPERBOLE. De flesta har helt politisk kultur,

en annan de betraktar sin kommunala information något hemligt.

t.ex. som

De är inte tillämpa medborgarinflytande överhuvudtaget.

vana att Att IT Öppnar möjligheter spelar då ingen roll. Vi har

nya en annorlunda tradition i Norditalien och särskilt här i Bologna. Vi har omkring 800 ideella organisationer med hemsida Internet

sådana förutsättningar finns inte andra ställen.

I andra norditalienska städer pågår dock intressanta projekt. I

- Milano utvecklas också ambitiöst lokalt nätverk. Det har

ett en

konstruktion än vårt. Jag känner väl ledningen där. Vi har annan ofta kontakt och utbyter kunskaper och erfarenheter. I Milano

spelar de kommunala myndigheterna inte någon central roll, i stället utvecklas universitetet. Jag sådana här

systemet av tror att IT-nätverk för medborgarna speglar den lokala kulturen, dvs. de mänskliga nätverk redan finns. I Bologna ofta itu med

som tar man

problem via kommunal politik och kommunala myndigheter. Det

är inte lika självklart i andra städer.

-jag vill också nämna påbörjat samarbete med

att ett Bolognas många kranskommuner. Runt staden finns 59 kommuner och har nyligen erbjudit dem delta i IPERBOLE. Om alla

att

erbjudandet kommer befolkningsunderlaget för nätverket

antar att nästan fördubblas. Eftersom sådan utvidgning bl.a. kräver del

en en

ELEKTRONISK DEMOKRATI

arbete så begår kommunerna betalar mindre avgift. att oss en Tre har redan flera kommer säkert göra det. sagt att Att lära amerikanska nätverksprojekt är inte lätt eftersom - av USA:s politiska kultur skiljer sig så mycket från Italiens. Relatiomellan myndigheter och medborgare är annorlunda. nerna

Lokala nätverk lanseras i termer demokratisk förnyelse och som av bekostas med offentliga medel visar sig på många håll i världen som handla mindre demokrati an banta offentlig - om om att ner förvaltning. Har sådan kritik riktats IPERB OLE mot

Nej, visst kan effektivisera och förbilliga med hjälp - men man IT. Det är bra, och viktigt de möjligheterna till Men av att tas vara. om man samtidigt tror att medborgarna och samhället kan stärkas i

politisk mening med IT, då måste närma sig frågan nät-

man om verk ett annat sätt. Vi försöker göra båda sakerna här i Bologna, behålla båda perspektiven. Vi vill skapa billig och effektiv en offentlig förvaltning också investera i människorna. Om de men blir starkare, aktivare, entreprenörer så det både mera av ger

politisk och ekonomisk utdelning.

Vilken plats bar de politiska partierna i I PERB OLE

Från början bestämdes IPERBOLE skulle politiskt - att vara neutralt. Fackföreningar och ideella organisationer fick utrymme för information inte åsikter. att presentera men Det går förstås inte i längden. Vi har val 1999, och i sept/okt - 1998 kommer valkampanjerna Vår idé, inte formellt att starta. som år godkänd ännu jag tror realiseras, är alla lokalt men som att ge

verksamma partier det finns omkring 20 stycken plats i

- - egen systemet. Varje parti får ansvarig för den hemsidan, så utse en egna att inget olagligt som t.ex. rasism förekommer där. Att administresjälva debatten är inte vår uppgift. ra En italiensk lag massmedia måste avstå från politisk - säger att propaganda de sista dagarna före valet, och där finns regler om strikt balans så att alla får lika mycket Man kan tala utrymme. om en Lex Berlusconi. Lagen gäller också för nätverk IPERBOLEE av typ .

ANDERS R OLSSON

Bologna är känt för ett utbrett medborgerligt i politiken.

engagemang Man Lex. ofentliga, ambitiösa "bearings äldres situa-

arrangerar om

kvinnors, ungdomars, invandrares situation. Kan sådana tion, om

foraför medborgerligt inflytande atvecklas/ förbättras med hjälp

av I T

I princip kan det naturligtvis ordnas i elektronisk form också,

åtminstone komplement. Det är viktig fråga att studera

som ett en

för hitta tillämpningar. Samtidigt är det viktigt männi-

att nya att skor träffas också. Det personliga mötet har viktiga kvaliteter.

Har ni ekonomiska för att bygga ut nätverket t.ex. i form

resurser - av fler datorer i ofezntliga lokaler i den takt medborgarna önskar

- som

Man kan alltid önska sig större resurser, men problemet är

inte antalet nätanslutna datorer. Vi har sådana bibliotek, hos

ideella organisationer, skolor och företag samarbetar med.

som Det problemet utbilda användarna, lotsa med-

stora är att att

borgarna in i den elektroniska världen. Det kräver lärare och tar

lång tid och kostar därmed mycket

pengar.

Man kan beskriva I PERB OLE ett nytt massmedium. Hur är ert

som förhållande till gamla etablerade massmedier: tidningar, radio, TV

Tidnings- och TV-redaktionerna är skeptiska till projektet, de

håller sig sin kant. Jag att de gör ett misstag. De borde fun-

tror dera med större intresse över Nätet och samhället.

-Journalistkåren känner sig tydligen hotad det mediet.

av nya

Det finns yrkesorganisation för journalister, ett slutet sällskap

en med flera privilegier. Dem vill slå vakt och

man om när ett nytt

massmedium växer fram kåren inte kan kontrollera reage-

- som -

den negativt och defensivt. rar

Lokalradion är undantaget. Den drivs kommersiell basis

har delvis "koncept" IPERBOLE. Radion har men samma som en levande kontakt med lyssnarna, bl.a. sin "tid-bank. Den

genom tjänar, enkelt uttryckt, ekonomisk sektor. Idén lär ha fötts i

en ny Storbritannien under 1980-talet när arbetslösheten högst.

var som

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Det handlar arbetsbyte i liten, privat skala: jag lär dig franska om en timme så tar du hand mina barn timme. Det finns om en nu många ställen i Europa och har olika i olika länder. Vi ska namn pröva det via IPERBOLE. Det kan bli i vårt nät tryggare genom möjligheten till säker identifiering enskilda. Därmed minskar av betydligt risken att bli lurad/utsättas för brottslingar. Man vill

veta vem man släpper in i sitt hem eller gör affär med.

4.1.4 S/utkommentar om /PEHBOLE

Om det låg del intuition i satsningen visste egentligen en man inte vart den skulle leda, trodde sig bara den behövde man Veta att

göras så visade den sig utomordentligt lyckad. Bologna

- fick ett försprång som man inte missar utnyttja. Inom loppet några att av år har rad möjligheter öppnats. Världen, eller åtminstone en Europa, har fått ögonen IPERBOLE.

Det imponerande med projektet är den politiska led-

mest ningens ambition och förmåga gripa framtiden, att tag om att

fatta verkningsfulla strategiska beslut IT i syfte stärka

om att demokratin. Att säga något bestämt hur långt mera om man kommer att nå är problematiskt åtminstone skäl. av tre Dels därför Leda Guidi påpekar, alltför liten andel - att, som en av medborgarna har anslutit sig till nätverket för några realisatt

tiska demokratiexperiment ännu ska kunna genomföras.

Dels skiljer sig Italiens politiska kultur så mycket från

- Sveriges att det faktiskt är svårt för svensk värdera en att systemets

förändrande/förnyande effekter.

Dels växer nätverket organiskñ än enligt - snarare en lång-

siktig plan. Man griper tillfällen inte minst EU-bidrag i

nya nya flykten och experimenterar sig fram. Några konkreta mål mer som rör förändringar den demokratiska har inte uppställts. av processen

ANDERS R OLSSON

4.2 Minnesota E-Democracy

USA ligger i de flesta avseenden steget före Europa ifråga om elektronisk demokrati. Debatten IT-stöd för demokratin

om tog först fart där, de praktiska försöken är fler, variationen/ bredden i

är större liksom antalet "aktivister". ansatserna

Samtidigt har utvecklandet lokala nät Community

och "virtuella samhällen" blivit alltmer populärt.

Networks

Howard Rheingold publicerade 1994 boken "The Virtual

Community Homesteading the Electronic Frontier" som

- on snabbt blev klassiker. Föreställningen cyberspace som out-

en om forskat land, vildmark dit pionjärer drog för att skapa

som en nu

samhällen svarade underbart väl vilda västerns nya mot myten om erövring och den amerikanska nationens rötter. "We are determined place which basically ungovemable and

to create a we

be working quite well hävdade John Perry Barlow, seem to on musiker och de kända förkämparna för frihet i cyber-

en av mest

Citerat Wallin, 1994. space. ur

Dessa utopiska föreställningar utsattes småningom för

mer en alltmer förödande kritik och tycks inte längre ha något inflytande. Ett praktiskt och jordnära "nätverkande i syfte att stärka

mer medborgarna lokalt och regionalt har dock utvecklats med stor

energi. Det i omvärlden kanske uppmärksammade projektet,

mest Minnesota E-Democracy, startades i juli 1994 Steven Clift,

av en

då 24-årig student i Minneapolis. Han läste Statskunskap vid

Hubert H Humphrey-institutet och intresserade sig särskilt för

IT-tillämpningar i offentlig förvaltning och demokratiska

pro-

cesser.

4.2.1 Projektets delar en översikt

Målet med Minnesota E-Democracy inledningsvis att skapa en

var hemsida Internet där väljarna kunde finna information kan-

om didaterna inför valen, både guvernörsvalet och valet till senaten, i november 1994. Clift hade inte än sin idé, sitt stora kunnande

mer

Minnesotas politiska liv och imponerande energi att bidra

om en med. När han väl hade lanserat sitt projekt bland bekanta och i

ELEKTRONISK DEMOKRATI

lokala diskussionslistor anmälde sig dock snabbt halvdussin

ett

medhjälpare.

Det nödvändiga tekniska stödet erbjöds stadens lokala

snart av nätverk, Twin Cities Freenet TCFN. Twin Cities är de båda sammanväxta storstäderna Minneapolis och St Paul. Freenet s finns i många amerikanska och canadensiska städer. TCFN

är ett typiskt sådant. Dess Mission Statement lyder:

The mission the Twin Cities Free-Net to help build community

within the Twin Cities metropolitan promoting dialog and

area

information sharing, without regard to social economic status,

through the information technologies.

use

Clift samlade information från de olika kandidaternas kampanj-

organisationer och lämnade över materialet, disketter, till medhjälpare kodade och lade ut: det Minnesota E-

som

Democracys hemsida. http://www.e-democracy.org/

Samma politisk information har sedan publicerats på

typ av hemsidan vid valen 1996 och 1998. Redan -96 hade det blivit självklart för alla seriösa kandidater ha hemsida

att en egen Internet sidor Minnesota E-Democracy länkade till.

- som

1994 startade Clift också MN-POLITICS, e-postbaserad

en s.k. diskussionslista för alla intresserade Minnesota-

som var av politik. Denna gång fick han tekniskt stöd Minnesota Regional

av Network, delstatsägt företag med uppgift erbjuda Internet-

ett att uppkopplingar/ tjänster för bl.a. skolor, myndigheter och företag. MN-POLITICS och är fortfarande gratis och öppet för alla

var

anmäler intresse. Den skriver inlägg listan får dem som som distribuerade med till alla andra Listan är i

e-post prenumeranter. princip omodererad har två grundregler. Dels måste alla

men inlägg undertecknas med dels får ingen användare skriva

namn,

mer än två inlägg dag.

per

Programförklaringen för MN-POLITICS lyder:

The Minnesota Politics and Public Policy E-Mail Forum MN-

POLI TI CS will promote the sharing information and

discussion Minnesota politics and public policy during the election

and beyond. The list discussion from diverse

season encourages

ANDERS R OLSSON

political perspectives that respectfal in nature. This forum

ahout the presentation ideas ana information than heing right with

0nes ideology.

Antalet relativt snabbt till omkring 400 och

prenumeranter steg har legat kvar den nivån sedan dess. Aktiviteten listan

varierar något. 450 inlägg månad är normalt antalet kan,

per men

i februari 1998, stiga till 800. I delstat med 4,7 miljoner som en invånare sådan diskussionslista självfallet marginell före-

är en en teelse, politiskt Att listan ändå inte räknas betydelselös

sett. som

att bl.a. journalister och politiker läser/bevakar den beror

- att åtskilliga de 400 tillhör den politiska eliten i

av prenumeranterna Minnesota. De är ämbetsmän, politiska aktivister eller andra människor med direkt eller indirekt i politiken. Det

engagemang betyder samtidigt att listan inte når ut" till den breda allmänheten

utom möjligen indirekt att såväl massmedia politiker - genom som hämtar kunskap/ inspiration från den. Under våren 1998 märktes

viss förstärkning elitdominansen listan allt fler en av genom att

inlägg förutsatte allt förkunskaper läsaren, utveckling

mer av en

Clift har föresatt sig bromsa. Han är angelägen som att om att

vidga användarkretsen till så många medborgare möjligt.

som Personligt samtal med Clift 980615.

Ett exempel vilken betydelse MN-POLITICS kan ha är striden baseballstadion i Minneapolis. Sedan flera år

om en ny

spelar stadens professionella baseball-lag The Twins sina matcher i

den gigantiska, centralt belägna inomhusarenan The Hubert

Humphrey Dome. Den är dock byggd för USAzs andra national-

american football, och läktarnas placering/ konstruksport, p.g.a. tion har stora delar publiken svårt följa baseballmatcherna

av att ett bra sätt.

Förslaget att städerna Minneapolis/ St Paul skulle finansiera

ett nytt jättestadion för baseball väckte dock het debatt. Våren 1998 formade ett antal deltagare i MN-POLITICS den första

spontant

politiska aktionsgruppen med målet att stoppa förslaget. Man

motsatte sig inte byggandet ett stadion hävdade base-

av men att ballklubben borde för projektet, det inte stadens/

ta ansvar att var skattebetalarnas sak.

6 SOU1999:12

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Alla inlägg MN-POLITICS arkiveras elektroniskt och hålls tillgängliga via Minnesota E-Democracys hemsida.

http://freenet.msp.mn.us/govt/e-democracy/mn-politics-

archive/ guide.html/ Den 24 oktober 1994 påbörjades ytterligare ett projekt inom

för Minnesota E-Democracy. För första gången i världen ramen organiserades politisk debatt mellan huvudkandidaterna

nätet en i förestående val. Först fem kandidater i senatsvalet. De fick

ut var

frågor besvara, i med högst 500 ord, och därefter tre var att en text

möjlighet att polemisera mot övriga deltagare. Inläggen

vidarebefordrades gratis till alla anmält intresse via s.k.

som en distributionslista. Denna första debattomgång pågick i fem dagar och döptes till MN-DEBATE. Omedelbart efter

evenemanget genomfördes likadan on-line-debatt mellan fem huvudkandida-

ter i guvernörsvalet. Samtidigt uppmanades prenumeranterna att lämna synpunkter både de politiska frågorna och själva debatten via den

- omodererade diskussionslistan MN-POLITICS. Detta resulterade i 512 inlägg, 71 sedan vidarebefordrades till MN-DEBATE.

varav Den listan hade, under perioden, 2 137

senare som mest prenumeranter.

Det ska tilläggas det inte kandidaterna själva skrev

att var som inläggen. De godkände huvuddelen arbetet sköttes

texterna men av

deras respektive medarbetare. Något alternativ fanns inte, av annat eftersom valets huvudpersoner fullt upptagna med slutspurten i

var sina kampanjer. Att kandidaterna ändå beredda att låta några

var

medarbetare i de redan hårt ansträngda kampanjstaberna lägga ner

tid debatten hade främst två förklaringar. Dels uppmärksammade etablerade massmedier radio och TV evenemanget och

- press, -

det viss publicitet. Dels fick debatten stöd också ekogav en nomiskt The League of Womens Voters of Minnesota,

av en

kvinnoorganisation med lång tradition arrangör av politiska

som

debatter och respekterad för sin integritet/ opartiskhet.

MN-DEBATE upprepades 1996 med kandidater i senatsvalet, liksom vid 1998 års senats- och guvernörsval.

Sedan flera år tillbaka ingår också i satsningen ett elektroniskt nyhetsbrev elektronisk demokrati i allmänhet och Minnesota

ANDERS R OLSSON

E-Democracys projekt i synnerhet. Denna s.k. distributionslista heter MN-DEMOCRACY. Prenumeration är gratis och i oktober 1998 rapporterades den ha drygt 2 OOOnamn/mottagare. Pressmeddelande från Minnesota E-Democracy 981019.

4.2.2 En mänsklig motor

Hela projektet Minnesota E-Democracy bygger fortfarande i hög grad Steven Clift. Han har ett antal kunniga och hän-

personen givna aktivister stöd, det är han själv är idésprutan

som men som och i arbetet. Efter två dagar långt studiebesök i

motorn ett Minneapolis 15-16 juni 1998 organiserat Clift, kunde jag inte

av annat än imponeras hans energi och hans väldiga kontaktnät

av såväl lokalt i Twin Cities internationellt. Han får inbjudningar

som från hela världen hålla föredrag elektronisk demokrati och

att om Minnesota E-Democracy, och han accepterar så många han hinner med. Därutöver har han haft flera kortare konsultuppdrag i USA, Europa och Asien. 1996 arbetade han för övrigt kort period

en svenska Statskontoret. När den s.k. G7-gruppen inom för

ramen sitt projekt Government On-Line sammanställde antologi med

en exempel/ bidrag från hela Världen Clift redaktörerna. De

var en av båda andra svensken Olov Östberg och dansken John Götze,

var båda för närvarande verksamma vid Statskontoret i Stockholm.

Clift har enligt uppgift inte tjänat enda dollar

egen en

Minnesota E-Democracy. Organisationen "Virtuell, dvs.

är rent den har ingen lokal och inga tillgångar utöver sitt goda namn/

rykte pålitlig och neutral plattform för politisk information

som och diskussion. Efter avslutade studier har Clift försörjt sig föreläsningar, kortare konsultuppdrag och arbete inom delstaten

Minnesotas förvaltning med frågor kring medborgarnas möjlig-

heter att tillgång till offentlig information. Under

sommaren och hösten, dvs. inför valet 1998, ledde han ett projekt med namnet Web White 8CBlue syftade till att samla länkar till all

som den information värde för väljarna fanns tillgänglig via

av som

nätet http://wvvwwebwhiteblue.org/index.html.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Clift är inte radikal eller visionär i den meningen att han drastiskt vill reformera den demokratiska Han är i allt

processen.

väsentligt anhängare den modell för representativ demokrati

redan existerar, samtidigt han förutspår att den som som nya tekniken kommer att ändra förutsättningarna för politiken. I ett pressmeddelande 1994 skriver han att Minnesota E-Democracy är ett experiment. "We hope to learn something about how electronic

communication can help improve our representative democracy.

Däremot vill han etablera Nätet ytterligare ett forum för

som demokratiska aktiviteter vid sidan tidningar, radio/TV,

- av

politiska partier, massmöten mm.

Clift markerar ofta han påtagliga begränsningar, åtmin-

att ser stone i ett kortare perspektiv, för vad kan åstadkommas.

som

The Internet will democracy. Or the early 19905 technohype

save so led to believe. With each communication medium

many new comes a wide-eyed view about its potential. I d like to suggest that just

as television saved democracy, will the Internet.

On speaking trips, I find that journalists in particular like to ask

my about voting online. The decision to apply technology in official elections will be difficult political choice. will have to do

a more with how those in power feel will influencevoting outcomes than wether the public wants the option. OnTheInternet magazine,

march/april 1998.

I sitt bidrag till Statskontorets skrift Offentlig förvaltning och demokrati i informationssamhället" Statskontoret 1998:2 sammanfattar han sin uppfattning:

Elektronisk demokrati dr inte någon föreställning om ett framtida tillstånd utan helt enkelt dagens demokrati med ett tillskott manni-

skor anvander informationsnatverken och teknologin som ett

som

verktyg för sitt deltagande i demokratin. I nformationsteknologin

håller på att andra vår nuvarande form för demokrati. Kommer det att bli battre Vi vet inte. Utan medborgarnas deltagande via offentliga on-line-centra över hela världen, tror jag att det primära resultatet blir negativt. Vi vet att etablerade institutioner och

ANDERS R OLSSON

organisationer kommer att använda informationsteknologi för att

främja sina intressen. Det är så demokratin arbetar. Men utan ett

egna

iippkopplat öppet offentligt kommer dessa aktörers användning

ram

teknologin endast att öka sorlet och höja konfliktnivån i våra

traditionella politiska institutioner och massmedia. Med ett val

etablerat iippkopplat neutralt offentligt kommer de kanske att

rum

komma krets där och medvetenhet möjliggör för den

in i en ansvar

vanliga medborgaren att bli verklig del breda offentliga debatter

en av

och förhoppningsvis del framtida lösningar.

en av

4.2.3 Demokrati i Minnesota

En företeelse Minnesota E-Democracy bör självfallet precis

som -

IPERBOLE i Italien placeras i sitt politiska och sociala som sammanhang. Har Minnesota starkare eller annorlunda demo-

en kratisk tradition än andra stater

Det har inte varit möjligt inom för den här studien

att ramen söka besvara frågan. Många dem jag träffade under

av som sex

dagar i Minneapolis i juni 1998 politiska aktivister,

kampanjmakare, journalister och forskare hävdade dock den

- att demokratiska traditionen är ovanligt stark i delstaten. Omdömet

kan präglat lokalpatriotism, för sätta in Minnesota

vara av men att E-Democracy i större mönster finns det anledning göra

ett att

några iakttagelser.

Minnesota har normalt enligt Clift det näst högsta valdel-

tagandet i landet vid president- och parlamentsval. The Jefferson

Center, har utvecklat modellen för Citizens urys, har sin

som

bas i Minneapolis. En rad projekt har dragits igång massmedia

och politiskt/ ideologiskt neutrala organisationer syftar till att

som stärka och utveckla demokratin. På ett sätt inte är helt typiskt

som för USA sker tidvis också samarbete över organisations- och

ett

mediegränserna. Det tycks i USA vanligare att den sig

som anser

hur världen, miljön eller demokratin ska räddas inte vill dela veta äran med någon utan helst går fram hand. Ett

annan egen exempel är The Minnesota Compact, initiativ syftade till

ett som

i vid mening höja nivån etiskt och sakligt 1996 och 1998 att - -

års valkampanjer.

ELEKTRONISK DEMOKRATl

Our goal to brea/e the cycle cynisism in Minnesota Political

campaigns advocating practical standards that will change the

behaviour candidates, interest groups, political parties, the media

and citizens sustained basis. The Minnesota Compact aims to

on a

candidates to participate in substantive, informative

encourage

debates; to persuade candidates, interest and political parties

groups to

minimize attac/es in their campaign advertising and to maximize the

presentation issuesand qualifications; to as/e organizations to

news

commit to covering the substance political campaigns instead

focusing horse stories, attac/es and controversy; and to

on race

citizens to participate/fully in the election process. Ur The

encourage Minnesota Compacts informationsblad 1998.

Bakom initiativet stod lång rad olika organisationer, bl.a. Leage

en of Women Voters, Minnesota Newspaper Association, Minnesota

Chamber of Commerce, Minnesota E-Democracy och Humphrey Institute Policy Forum. I nio andra delstater gjordes liknande försök att "sanera" valkampanjerna, ingen backades

men annanstans det så många vitt skilda organisationer i Minnesota.

upp av som The Minnesota Compact ett initiativ inom för den

var ramen nationella "Alliance for Better Campaigns, ideell organisation

en med säte i Washington DC. I ledningen för den återfinns bl.a. de förra presidenterna Jimmy Carter och Gerald Ford TV-

samt

Walter Cronkite. mannen

Att nyhetsmedia spelar central roll i politiken råder

numera en full enighet Kritiken det sätt vilket nyhetsrapporte-

om. mot ringen sköts har särskilt i USA blivit allt hårdare, inte bara från politiker och forskare också från många journalister. Kritiker

utan

långt ifrån är överens i politisk mening har likväl kunnat som enas

massmedia i dag försvårar än stöder demokratiska om att snarare processer. Chomsky 1989, Fallows 1996 Av idéerna hur

om journalistiken bör förändras för bättre tjäna demokratin är

att

public journalism den fått störst spridning. Inte minst i

som

Minneapolis har den förespråkare.

varma

ANDERS R OLSSON

4.2.4 Public Journalism PJ

rörelse i USA kallas Public Journalism" eller Civic Den som lätt beskriva svår sätta svenskt Journalism är att men att ett namn Kanske medborgarjournalistik" närmast till hands.

på. ligger

inte den utifrån kommande, obe- Den bygger reportern som roende granskaren, han/ hon ställer sig i andras tjänst utan att -

Den gamla föreställningen fri, helt nämligen medborgarnas. om en

demokratins förutsättning har det utanförstående press som tappat sin trovärdighet, hävdar förespråkarna för Public Journamesta av lism. Det har blivit nödvändigt från teori till praktik. journaatt för det faktiskt blir demokrati, medlisterna måste ta ansvar att att

borgarnas vilja får genomslag i politiken.

Hundratals tidningar och radio- och TV-stationer flertalet

icke-kommersiella har sedan 1993 genomfört Public Journalism-

och trenden håller i sig. Dess anhängare den inte som

projekt ser

fräsch idé nödvändighet den enda möjlig-

en utan som en - som för massmedia återvinna allmänhetens förtroende. Utan heten att

sådant förtroende har journalisten inget existensberättigande,

hävdar de. brukar hamna långt skalan bland

I Sverige journalister ner -

och bankdirektörer opinionsmätarna frågar vilka

bilförsäljare när

människor hyser förtroende för. Journalister är

yrkeskategorier

sensationshungriga, okunniga och slarviga. I USA är missytliga,

I bok med den talande titeln troendet snarast ännu större. en the News How the Media Undermine American

"Breaking

- Democracy" skriver james Fallows, redaktör The Atlantic

Monthly:

Amerikaner bar aldrig varit riktigt förtjusta i sina tidningar. Under

decenniet bar dock föraktet för mediaetablissemanget blivit det senaste Amerikanerna tycker nybetsmedierna bar blivit

väsentligt djupare. att alltför cyniska, skandallystna och destruktiva. Fallows

arroganta,

Kritikerna många liksom Fallows själva är journalister - varav bara O Simpsons rättegång och ledande pekar inte att

sexuella snedsteg får överskugga viktiga sociala/ politiska politikers

ELEKTRONISK DEMOKRATI

skeenden. När journalistiken handlar samhälle och

om politik så är

det inte en demokratisk renodlat process utan ett maktspel som beskrivs. Om president Clinton föreslår

en genomgripande sjuk-

vårdsreform intresserar sig för reportrarna om han ska vinna eller "förlora", dvs. han ska stöd i om kongressen, inte refor-

effekter för Vanligt folk. mens Under hela 1990-talet har radio- och TV-stationer

tidningar,

experimenterat med olika för låta läsares/ lyssnares/ grepp att tittares intressen starkare genomslag. Nästan alla försök rymmer

diskussioner, verkliga samtal, med vanligt folk. Det gäller att nå längre, djupare än den vanliga läsarundersökningen, den som nöjer

sig med att fråga: "Vad vill Du läsa i Målet

tidningenP". är snarare

ett långsiktigt samarbete med publiken och den:

aktivering av

- "Hur kan vi, läsare och tidning, tillsammans lösa de svåraste sam-

hällsproblemen

Att journalist är inte utomstående betraktare, vara att vara en det är medborgare med särskilt att vara ett stort samhällsansvar,

poängterar Davis "Buzz" Merrit, redaktör för Wichita Eagle och

pionjär inom Public Journalism.

Simply telling the complex society does little solve news a to help the basic problems, for have detailing them, we spent years analyzing them, and raising alarms about them, but still they persist. Yet journalists reject the suggestion that there could be, many or a broaderjournalistic role than the have played. The public, one we

their philosophy declares, simply take the devinely

must definedand

delivered and do the best journalists, news can. they contend, must

maintain a pristine distance, contrived indifference else a to outcomes, the product be contaminated... news Sopinched view ignores practical reality." Our professions a a very existence depends the viability public life. A public that does on not attend to public affairs, that deeply into private and retreats life has need ofjournalists and journalism. concerns, no Citerat ur Rosen, 1995.

Särskilt vanlig har Public Journalism blivit i samband med val-

kam aner. Redaktionerna i samarbete p J tar med så mån läsare/ a

väljaren möjligtn u fram medborgarnas lista

som en agenda en a över -

ANDERS R OLSSON

de viktigaste frågorna. Valkampanjerna bevakas sedan konsekvent

med dessa utgångspunkt: kandidaterna avkrävs tydliga svar som och deras valprogram tillåts inte ta över. egna

4.2.5 Public Journalism, PJ, iMinnesota

Samtal 980616 med Laurence Werner, Reader Involvement Editor vid Star Tribune, Minneapolis helt dominerande dagstidning, och Leonard Witt, journalist vid Minnesota Public Radio, MPR, och

ansvarig för dess Civic Journalism Initiative.

Werner: Det blir allt vanligare att människor efterlyser en renare, mer effektiv demokrati och kritiskt frågar varför nyhetsmedia ska tävla

sammankalla till de diskussioner demokratin fordrar. Den om att kände nationell nivå är kanske Paul Taylor, chef för orgamest nisationen Allaince for Better Campaigns. Här är P ett steg i rätt riktning. I Minnesota har flera redaktioner samarbetat i PJ-projekt och djupgående sätt -inför 1998 års guvernörs- och - ett mer senatsval än någonsin tidigare. Star Tribune, MPR och vår public television KTCA initiativet. Sedan har ytterligare nyhets- - tog organisationer gått med i samarbetet, bl.a. tidning och radioen en station främst vänder sig till svart publik. som en Vår största satsning kallas Minnesota Citizens Forum". Den i princip konstruerad James Fishkins "Deliberative Poll". är som kapitel 5 Fishkin för övrigt med observatör ett Se var som Forum 1996. Vi börjar med opinionsundersökning bland 800 en

vetenskapligt utvalda representativa för delstatens vuxna

personer,

befolkning, och när de frågorna tillfrågas de dessutom

svarat om de vill med i ett Forum. När nyligen tog upp frågan om ett vara baseballstadion, svarade de 800 Forumdeltagarna nytt 250 av samlas under helg. Vi börjar med att presentera grundläggande en information i frågan. Deltagarna delas sedan i mindre upp grupper för diskutera och frågor till de experter och ansvariga att enas om politiker medverkar i olika hearings. som

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Detta är människor journalister, inte vanligt - som men

folk, har tillgång till. Vi kan ringa helst, vem som t.o.m. guvernö-

mitt i natten och honom frågor. Det makt ren, att svara är en

journalister har, och jag vårt Forum delar med som ser som att

makten till medborgarna. När kan ordföranden för The oss av

Minneapolis Foundation, bort miljoner dollar varje är och som ger

därför är mycket inflytelserik häri staden, tala som en person att

med samling vanliga medborgare lösningar de en om fattigas

problem, då har gjort något bra.

Det är viktigt att vanliga människor får möjlighet ställa - att frågorna, att journalisterna inte gör det åt dem. Ett problem stort

är att journalister uppfattas del etablissemanget

som en av är i viss utsträckning dess fångar även när försöker förhålla oss kritiska. Vi vänjer vid verkligheten oss att se ur samma perspektiv

makthavarna, vänjer vid det språk de använder, som oss ut-

sätts åtminstone delvis för formande krafter. Genom samma att dra vanligt folk i diskussionen blir frågor ställda. nya

Inför årets val gjorde opinionsmätning

- en - samma typ av

undersökning med representativt urval befolkningen vår ett av som

tidning har gjort sedan 1945 -för vilka frågor medatt veta

borgarna tyckte var viktigast inför årets guvernörsval. Vi fick en rangordnad lista och bestämde för ordna Forum fyra oss att ett om de fem första listan. av

I år har också börjat använda videokonferensteknik. - Experterna kan samlas ställe människor rad ett men en orter

över hela kan med dem ansikte ansikte". Därmed staten prata mot

har också kunnat experimentera med lösningar våra nya ett av problem svårigheten att företrädare för minoriteter ställa - att

upp.

Det finns i Minneapolis heter Lucille - en restaurang som s

Kitchen. Den s.k. soul food och har främst serverar svarta gäster.

En i veckan samtalar där och helst får morgon man vem som -

delta sociala/ politiska frågor. Mötena organiseras

- om av en

svart" radiostation, KMOJ, och "svart tidning, Inside News. en

Det börjar med timmes tämligen fri diskussion, sedan kör en man

halvtimmes direktsändning i radio. en

ANDERS R OLSSON

Vi tillfrågades intresserade integrera detta

om var av att

möte med vårt Forum. Vi har tidigare haft svårt övertala svarta

att

ställa i Minnesota Citizens Forum. De har uppenbarligen att upp inte funnit det meningsfullt att delta när de ska utgöra liten

en minoritet samtidigt åsiktsskillnaderna i så många frågor går

- som efter raslinjer. Nu kunde plötsligt med dem. Tack video-

vare tekniken kunde de sitta i Lucilles Kitchen, där de hemma-

var stadda, och ändå nå över hela delstaten. De kunde prata med

ut bönder långt ute Minnesotas landsbygd gemensamma pro-

om blem. Det hade aldrig hänt förut. Och det fanns beröringspunkter.

Minnesotas bönder har ekonomiska problem och kan Många av

tvingas sälja sina gårdar och flytta till Minneapolis där jobben

snart finns. De har ingen utbildning och kan i bästa fall konkurrera om dåligt betalda service- eller rutinarbeten. De riskerar hamna i

att samma fattigdomsfälla som många svarta.

Den första juli har videostött Forum med kandi-

- ett nytt daterna i guvernörsvalet. Det ska direktsändas i radio och sändas i

redigerad form KTCA.

Witt:

Riktigt vetenskapliga är inte med våra Forum. Vi har dels

de människor varvas dit våra opinionsmätningar, där

som genom urvalet är dels släpper fram vissa minoritets-

vetenska

och åsiktsriktningar missar. Vi

grupper som vet att annars

experimenterar här, inte riktigt hur ska göra.

vet

Vissa Forum handlar formulera frågorna: vad borde

- om att guvernörskandidaterna besked före valet Men har också

ge om

Forum för söka politiska tvistefrågor. Vi

arrangerat att svaren

gjorde nyligen skjutvapenrelaterat våld. En gång

t.ex. ett om annan handlade det "ekonomiskt krig mellan delstaterna.

Werner:

En viktig fråga för P är ju: hur långt ska i upphöjan-

- man det medborgarna till starkare position Ska tillmäta dem

av en man

avgörande betydelse för politiska reformer

en stor eller t o rn eller ska bara låta dem prata sig för den händelse de säger

man av något intressant

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Själv föredrar jag när de helt enkelt hjälper göra vårt - oss att jobb journalister. Vi möter dem när de har haft tid och möjsom

lighet att ta ställning i viktiga frågor ett förnuftigt sätt efter

- att ha fått kunskaper och möjlighet diskutera med varandra och att skriver vad de har säga. ner att

Anders R Olsson:

Finns det inte inbyggd motsättning mellan Pjzs sätt - en att

närma sig frågan "folkets röst och vetenskapsmännens,

om t.ex. Fishkins journalistiken lockas till det dramatiska och känslo-

mässigt engagerande. Det konfliktfyllda säljer och journalistiken

kan inte, åtminstone inte så länge den existerar marknadsrena villkor, bortse från det. Fishkins och andras modeller för att filtrera fram folkets röst däremot, syftar till möjligt nå att om konsensus. I vissa frågor är det inte möjligt är abort typer av mord och det lyckas inte alltid när kompromisser ens är teoretiskt möjliga, den Fishkin bygger har ändå men process som upp konsensus ideal. Är inte detta grundläggande skillnad som en

Witt: Vi det inte så. Konfliktvinkeln gör ofta journalistiken - ser dålig. Se t.ex. det tevestationen KTCA sannerligen som - som inte är en provokativ station utan har typisk middle-of-theen

road-policy gjorde skjutvapenrelaterat våld. Man bjöd in

- om närmare 100 personer till direktsänd debatt. en Till panelen valdes människor med vitt skilda erfarenheter och uppfattningar. Där fanns kvinnan barn hade dödats vars med ett skjutvapen, där fanns killen från NRA vapenlobbyn, min

anm

och politiker och de började debattera så problemet

ett par - som har debatterats otaliga gånger. Som åskådare till sådan debatt en finner snabbt låsningen är total. Det finns inget man att utrymme för lösningar eller kompromisser för dessa människor. Det nya finns inga utvägar.

-Jag satt i publiken och jag kände väldigt många de andra av inbjudna. Jag visste att de flesta inte lika hårdnackat enkelspåvar

riga människorna i panelen. Hade fått igång verklig

som man en

ANDERS R OLSSON

bland människorna i publiken så hade vissa framsteg säkert

dialog varit möjliga.

hade säkert inte nåtts, kan ofta komma Konsensus men man framåt bena frågorna och klargöra vad är övergenom att upp man

och vad inte är överens om. ens om man

Werner:

det lättare finna "common ground när med- -Jag tror är att

formulera frågorna tillsammans än när de

borgarnas uppgift är att

ska finna svaren. Efter våra Forum i år, där deltagarna skulle formulera - ett av till kandidaterna i guvernörsvalet, uppstod i arbets-

frågor en av

intressant debatt. En hävdade att socialgrupperna en svart man

hade destruktiv effekt eftersom fattiga människor av

bidragen en -

vilka andel tidigt vänjer sig vid

en oproportionerligt stor är svarta -

och blir beroende. De tvingas aldrig lära sig för dem att ta ansvar

sin försörjning. En vit han lärare, sade emot. Han egen man, var

hävdade det allt händer människor föratt trots att utan egen

råkar illa så de blir oförmögna försörja sig. Det

skyllan ut, att att

behövs socialt skyddsnät, hävdade han. Här stod alltså stereoett varandra, fast med omvända förtecken vad hudfärgen typerna mot beträffar. Nå, ska fråga, sade de. Det är därför enas om en

är här. Och frågan blev: Anser Du, som aspirerar guvernörs-

det finns någon kulturell eller andlig orsak till fattigposten, att dom någon inre egenskap vissa har andra saknar som men -

Witt:

Man lär sig ständigt när människor får komma till tals, mer det behöver inte handla vetenskapliga metoder eller IT. Ett om i amerikansk TV fylla studio med människor vanligt grepp är att en

får enkla fjärrkontroller i händerna. På sådana apparater finns som bara ja- och nej-knappar. I TV brukar de användas för undermest

publiken ska avgöra vilken vits roligast eller

hållning: som var

vilken tjej och kille ska mötas i blind-date. som en

För några år sedan deltog jag i instant-democracy"-övning

en -

ganska primitivt slag. Den handlade också om skjutvapen-

av relaterat våld. 50 i studio, alla med fjärrkontroller. Sju personer en

ELEKTRONISK DEMOKRATI

dem tonåringar, skolungdomar deltog därför de

av var som att

hade valt det ett moment i undervisningen i samhällskunskap.

som

Diskussionen drog igång vanligt, med de vanliga låsta

- som

positionerna. En skrek Du kan slå ihjäl någon med tegel-

att en sten också, vill du förbjuda innehav tegelstenar Han fick av

naturligtvis mothugg. "Var känner du dig orolig där männi-

mest skor bär skjutvapen eller där de bär tegelstenar Så pågick det en stund. Skolungdomarna sade inget. Så bröts diskussionen för

frågor till publiken. En fråga löd: Är du mycket/lite/inte alls rädd

för själv drabbas väpnat våld Publiken tryckte sina att av knappar, och fick ett rimligt utfall i form några mycket man av rädda, flertalet lite rädda, några inte alls rädda. Så gick vidare man med frågan för hur relaterade till ålder. Hur många att se svaren under 21 år är mycket/lite/inte alls rädda för själva av er att drabbas väpnat våld När visade sig skärmen gick det av svaret

ett sus genom församlingen. Samtliga ungdomar och inga andra

- -

mycket rädda.

var Som ett resultat det vände till närmaste gymnasie- - av oss skola och gjorde mätning där med 500 elever samma sorts en dag som mest 90 i Vi lärde mycket hur - samma rum. oss om

ungdomarna resonerar och fungerar i sådana här frågor.

Anders R Olsson:

Finns det inte konkurrenssituation mellan Star - en t.ex. Tribune och Stevens Clifts E-Democracy Traditionella massmedia ska enligt etablerade föreställningar det viktigaste vara forumet för samhällsinformation och samhällelig debatt. Nu utkanske tidningen E-Democracy och andra "arenor" manas av nya för information/ debatt. Vad händer längre sikt Ska tidningen

köpa E-Democracy

Werner: Det handlar i varje fall inte försvara gamla medier - om att mot nya. Vår företagsstrategi innebär att inte längre ser oss som ett

tidningsföretag utan som ett informationsföretag. Vi ut

ger en

dagstidning den fjortonde i upplaga i USA och några special-

- -

magazin. Vi finns redan httpz//wwwstartribune.com där

www

ANDERS R OLSSON

också använder real-audio så att du kan lyssna Det dröjer

oss. inte länge förrän använder TV i någon form. Vi strävar efter

att bedriva journalistik i vilket medium helst för

som som passar ändamålet.

Själva papperstidningen år uppenbarligen inte den centrala

för politisk information/ debatt. Samtidigt är det verkligen arenan

ambition seriösa journalister borde ha. Vi har en som som ett

för viktig information sprids och att diskussioner uppansvar att står.

Hur gör det i situation när bara hälften stadens

- man en av

befolkning tidning Vi inte, arbetar

prenumererar en vet men med medier och med Citizens Forum och lär hela tiden.

nya oss Vår förre chefredaktör Jules Kramer formulerade företagets mål så

skulle "menrich the shared life of the community att

becoming the primary provider of information that people need.

Witt:

När jag började journalist för 25 år sedan det

som var en

liten Veckotidning i liten stad i New Hampshire. I små städer

en New England har fortfarande "town meetings. En mycket

man

andel befolkningen träffas månad, vanligtvis i

stor av i mars skolans aula, och diskuterar varje enskild post i stadens budget.

Alla och de röstar, där och då, i varje fråga. Det kan ta

tar ansvar,

dag eller två. Politikerna är där, alla känner alla, och diskuen man

Så fungerade demokratin en gång i USA. Som journalist terar. bevakade jag förstås de där mötena 70-talet, och när håller

med P så är det i sak. Vi lyssnar till folket.

stort sett samma

4.3 Den Digitala Staden, DDS, i Amsterdam

Vid lokalvalen 1990 och regionalvalen 1991 slog amsterdamborna

bottenrekord i valdeltagande: 50 respektive 43 procent. Frågan nya

hur skulle öka medborgarnas intresse för den demokraom man tiska fanns då redan dagordningen. Med början 1989

processen

prövades slags "interaktiva" politiska debatter Stadsgesprekken

en i lokal-TV. politiker och företrädare för organisationer

En grupp

ELEKTRONISK DEMOKRATI

diskuterade någon aktuell fråga droger, brottslighet eller - t.ex. bostäder. Tittarna kunde söka fram ytterligare information i frågan via text-TV och använda telefonen i de försöken även - senare dataterminaler i offentliga lokaler för och lämna - att reagera synpunkter det hade sagts. Reaktionerna förmedlades i sin som tur till debattdeltagarna för kommentarer. Tittarna fick också möjlighet att rösta för/emot olika politiska alternativ. Försöken blev omdiskuterade och småningom stod det klart varken medboratt eller politikerna ansåg dem särskilt lyckade. Francissen/ garna Brants 1998 1993 gjordes försök locka medborgarna i den ett nytt att demokratiska denna gång i form s.k. stadskonsultaprocessen, av tioner Stadsberaad. Intresserade medborgare kunde genom en kombination text-TV och telefon arbeta med frågeformulär. av ett Vid första försöket handlade det budgeten i stadens om en av nämnder. Medborgarna kunde göra olika val och prioriteringar, och varje val resulterade i antal följdalternativ. Den ett som

småningom fann konsekvenserna sina tidigare val olämpliga

kunde börja högre nivå. Tanken medborgarna

om en var att

skulle komma realistisk beslutsfattarposition

så nära en som möjligt och känna för helheten. Rent tekniskt fungerade det ansvar första försöket dock dåligt, och när andra försöket bara lockade ett

hundra deltagare lades hela projektet

par ner. Francissen/Brants

1998 När DDS startades 1994 det därför närmast desperat var en ansträngning öka amsterdambornas intresse för den lokala demoatt kratiska En aktivister med målet demoprocessen. grupp unga att kratisera" Internet skapade BBS, elektronisk anslagstavla. en en alla intresserade erbjöds använda kostnad. Det blev som att utan den första virtuella staden" i världen. Projektet finansierades i starten av staden Amsterdam, och eftersom antalet invånare som 1994 hade tillgång till dator/ modem litet placerades DDS-anvar slutna datorer bibliotek och andra offentliga platser. Initiaut

tivtagarna/aktivisterna hoppades dramatiska förändringar. De

ville:

ANDERS R OLSSON

...vanda politiken upp och den skulle inte bestå politiker ner; av som berättade för folket vad de bade beslutat för att sedan förklagenom ringar och övertalning söka stöd för detta, medborgare utan av som talade för politikerna vad viktigt göra: återgång till om som var att en det antika Athens dire/etdemo/erati. Francissen/Brants 1998

Stadsledningens motiv för satsningen mindre precisa och

var sam-

tidigt mer verklighetsnära. Huvudsyftet att sprida politisk

var

information och erbjuda medborgare och politiker möj-

att nya ligheter att kommunicera. Det ursprungliga DDS-projektet startades kort före kommunalvalen 1994 och skulle pågå försöksverksamhet i tio veckor. som Det blev blev dock omedelbar succé efter tio veckor hade en - "staden" redan 10 000 invånare och stimulerade drastiskt in- tresset för Internet i hela landet. 1995 fick DDS helt ett nytt utseende, med tilltalande grafiskt gränssnitt, och gjordes tillett gängligt via http://www.dds.nl/. 1996 hade invånarantalet www stigit till över 40 000 och hösten 1998 till 96 000. Den senare uppgiften kommer från Anne Marie Eekeren, ansvarig för van politiska projekt inom DDS-administrationen. Personligt samtal 981116. Forskaren Peter Besselaar vid Amsterdams universitet van

är inte helt övertygad uppgiftens riktighet: den kan

om vara sann har inte kunnat beläggas och är möjligen något överdriven. men Personligt samtal 981120. Invånarantalen är imponerande särskilt med tanke att medborgarskapet kräver minimum aktiviett av tet. Den inte besöker staden på månader avregistreras som tre automatiskt invånare. Antalet besökare, dvs. antalet olika som personer tittar hemsida eller utnyttjar någon DDSsom en av

tjänsterna, i september 1998 16 000 dag. Besseren

var ca per van DDS har fått många efterföljare i Holland och övriga Europa, är fortfarande den jämförelse största virtuella staden. men utan Bland andra ambitiösa stadsprojekt kan nämnas Antwerpens

http://www.dma.be/ och Berlins http://www.berlin.de/,

men

de web-platserna präglas inte den närmast anarkistiska hållning

är typisk för DDS tanken medborgarna ska bygga sin

som - att stad med ett minimum central planering och kontroll. egen av Samtidigt ska påpekas DDS inte demokratiskt. Till att styrs

ELEKTRONISK DEMOKRATI

skillnad amerikanska s.k. free-nets väljs inga styrelsen

från t.ex. eller "råd kan föra invånarnas talan gentemot DDS-

som administrationen. Krav sådan demokratisering har hittills inte fått något nämnvärt stöd från invånarna. Besseren

van

Staden är virtuell i den meningen invånarna fysiskt kan

rent att befinna sig helst i världen. Många holländare bor eller

var som som vistas lång tid utomlands använder DDS för hålla kontakt med

att hemlandet. Eekeren Människor alla nationaliteter är väl-

van av

komna flytta in i DDS, det faktum nästan all infor-

att men att mation och kommunikation i staden sker holländska utgör i praktiken hög tröskel för utlänningar, liksom för de minoritets-

i Holland inte har holländska förstaspråk. grupper som som

DDS är uppbyggt f.n. 35 olika torg också är det

av som första besökaren Varje torg har ett tema eller en inriktning,

ser.

kultur, idrott, turism eller homosexuella. Runt finns t.ex. torgen

virtuella kontor", webplatser för företag och organisationer som

vill sälja eller förmedla information, tjänster eller produkter. Vid Europatorget har EU-kommissionen Hollandskontor där

t.ex., ett

mängd EU-information finns tillgänglig. En del debatt i en stor Europafrågor förs för övrigt vid detta

torg.

Stadens invånare kan också bygga hus" -i form hemsidor

av vid Dessa hemsidor kan högst olika En del

torgen. se ut. rymmer bara enkel presentation ägaren, andra har samlat stora mäng-

en av der information och/ eller länkar till andra webplatser. Medan kontoren hyrs DDS, är husen gratis. Den praktiska skill-

ut av naden mellan kontor och hus bara kontoren medger tvåvägs-

är att kommunikation med besökarna. Husen får heller inte

rymma

Pornografi och drogförsäljning är förbjudet i hela DDS.

annonser.

En populär "plats" i DDS är Metron, och komplex text-

en stor baserad s.k. MUD User Dungeon. I MUD finns "rum

Multi en

eller platsen alla slag där besökarna kan "träffas och/ eller

interagera olika sätt. Besökaren väljer vanligen inte

namn som får det riktiga och utseende och kan sedan delta i olika slags

vara rollspel: allt från vardagliga samtal till de avancerade

mest sex-

övningar. Som, observera, i MUD sker att deltagarna

en genom fortlöpande skriver vad de säger eller gör.

ANDERS R OLSSON

I DDS finns vidare veckotidning DDS-magazine, kaféer

med möjlighet att mötas", anslagstavlor för meddelanden, gratis och diskussionsgrupper olika slag.

e-post av

DDS växer i dag det ökande antalet invånare

spontant genom och deras olika initiativ. Systemets administratörer erbjuder plats

alla intresserade försöker inte aktivt styra eller kontrollera

men stadens tillväxt. Även målet vid 1994 förnyelse

om starten var en av demokratin så har någon officiell policy pekar riktning/

som ut

mål aldrig formulerats. 1998 intar DDS-ledningen ideologiskt

relativt låg profil. Den sin huvuduppgift medborgar-

ser som att ge

gratis e-post och utrymme hårddiskarna. DDS ska erbjuda na politiskt relevant information och verka för större genomskinlig-

het i den politiska Man erbjuder plattform för poli-

processen. en tiskt deltagande några aktiva försök mobilisera med-

men mer att borgarna förekommer inte.

DDS-organisationen ekonomiskt självförsörjande

är numera

att den konsultbasis åtar sig uppdrag utforma genom - t.ex. att hemsidor och utveckla www-tjänster från i första hand myndig-

heter. Staden Amsterdam är fortfarande stor uppdragsgivare,

en liksom holländska utbildningsdepartementet. Vintern 1998/99 arbetar DDS-personalen också med web-plats inför valet till

en Europaparlamentet i juni 1999. Den kommer sannolikt att kombineras med TV-sändningar via Internet. Beställare är parlamentets informationsenhet.

DDS har närmare 30 anställda och omsätter lika mycket

som ett normalt konsultföretag storlek. Huruvida DDS-

av samma organisationen fungerar riktiga kommersiella villkor kan

diskuteras, eftersom de uppdragsgivarna är myndigheter. När

stora de upphandlar data/ nättjänster väger sannolikt DDS demokratiska profil tungt i bedömningen olika anbud. Eekeren

av van

En del vinsten från den kommersiella verksamheten

av satsas demokratistöd, dels politiskt relevant information

genom att av

olika slag görs tillgänglig för medborgarna, dels försöken

genom

att organisera meningsutbyten mellan politiker och medborgare.

Inför såväl de nationella de lokala valen DDS, för

som 1998 satte

särskilda web-platser stöd för väljarna. De

egna pengar, upp som ansträngningar hittills har gjorts för att ordna diskussioner

som -

ELEKTRONISK DEMOKRATI

kunskaps- och meningsutbyten mellan politiker och väljare har

dock hittills inte varit särskilt framgångsrika. De politiska partier-

ledare har dåliga kunskaper den tekniken och har, nas om nya sannolikt det skälet, varit allmänt obenägna att delta i politik

nätet. van Eekeren

Den politiska aktiviteten i DDS är således relativt låg. Det

rent har bland medborgarna varit igång bredare eller

svårt att en mer kvalificerad politisk diskussion eller aktivitet. Däremot finns

en medvetenhet och politisk beredskap bland användarna. Alla

en gemenskaper i staden, från MC-entusiasternas till feministernas,

snabbt och kunnigt händelser eller politiska utspel reagerar som rör dem.

Det finns studier hur invånare och besökare använder DDS,

de har sina brister och/ eller är ännu inte färdigställda. Van men Besseren arbetar med resultat kommer att publiceras under

en vars 1999. Liksom flera tidigare undersökningar utgår den dock inte

från representativt urval: enkät placerades ut i DDS i början

ett en

1998 och 9% invånarna besvarade den. Liknande enkätav ca av

undersökningar genomfördes 1994 och 1996. Det är uppenbart att

aktiva/ DDS-invånare blir överrepresenterad gruppen vana genom

ett sådant tillvägagångssätt.

Likväl studien i huvudsak den förväntade bilden DDS-

ger av befolkningen och dess förändring över tiden. Männen är i klar majoritet den minskar successivt från 91% -94 till 84% -

men 96 till 79% enligt preliminära siffror för -98. Andelen invånare

är eller har Varit universitetsstuderande är hög sjunkande som men 86-86-6470. Andelen fysiskt bor i Amsterdam har också

som

sjunkit 45-23-22%. Medelåldern är låg andelen riktigt

men unga

18-25 år har varierat 29-48-3870. Vissa undersökningsresultat

är svårförklarade och kräver sannolikt närmare studium, t.ex. att andelen arbetslösa/ pensionärer har skiftat så kraftigt 8-0,5-12%.

Besseren invånarna fortfarande utgör så heterogen van anser att en

att det rimligare att tala DDS "förort eller grupp vore om som en

ett "universitetscampus" än stad".

Besseren ställer själv frågan DDS innebär utveckling

van om en

virtuell offentlighet och plats där virtuella gemenskaper

mot en en uppstår. Besseren 1998 Hans är ja och nej.

van svar

ANDERS R OLSSON

Ja, i betydelsen:

det hela tiden konstrueras platser inom DDS där

- att nya också sociala och politiska frågor diskuteras,

att kontakterna DDS-medborgare emellan blir allt frekven-

växande andel invånarna finner människor att komtare, att en av municera med, och

att antalet medborgare snabbt ökar och att praktiskt taget alla

sorters aktiviteter politiska andra också ökar. Inom vissa

- som -

områden har utvecklingen nått dithän att riktiga gemenskaper

inte så aktiva och med stark sammanhållning växt

stora men fram. Här märks MUD-entusiasterna, kring schack-

t.ex. grupper och litteratur-caféerna, motorintresserade och homosexuella. van Eekeren nämner också feministerna.

Nej, i betydelsen: DDS-befolkningen är tämligen homogen i social och kul-

- att

turell mening och att verksamheten inte i någon större utsträckning påverkar funktioner i det riktiga samhället,

det i DDS visserligen finns många platser för politisk

- att aktivitet/ debatt, att aktiviteten där är tämligen låg. Många

men

ideella organisationer är representerade i DDS, knappast

men någon dem har ännu åtminstone integrerat det virtuella

av - -

med organisationens verksamhet i övrigt. professionell verksamhet, i betydelsen den rör

- att att människors försörjning, utvecklad inom DDS. Den

är svagt digitala staden domineras nöjen och fritidsaktiviteter.

4.3.1 Avslutande kommentarer om DDS

DDS-projektet förefaller stöd för den lanserades i

ge tes som

kapitel nämligen "virtuella mötesplatser" i hög grad blir vad

att

gör dem till. Ett mötesforum är fritt i betydelsen att det man som saknar koppling till den etablerade demokratiska sig

processen ter

måttligt intressant politisk för den samhälleligt

- som arena engagerade medborgaren. Han/ hon kan använda DDS eller Minitel för att hitta bridgepartner eller ett gott råd när motorcykelns

ELEKTRONISK DEMOKRATI

förgasare behöver kanaliserar sitt politiska intresse

repareras, men till andra fora.

Att elektroniska platser erbjuder "möten" kan betyda radikalt olika saker. I bästa fall kan mötena vidga människors öka

vyer,

deras kunskaper och bidra till överbrygga samhälleliga motsätt-

att ningar. I sämsta fall innebär mötena "balkanisering" det

en av sociala och politiska livet, dvs. människor kommunicerar bara med sina likar, odlar bara sina föreställningar och ältar bara

egna myter, den sidans argument. Mötena skärper då än över-

egna snarare

bryggar motsättningar.

Vad händer inom för DDS är självfallet inte givet.

som ramen En kvalificerad gissning både Besseren och Eekeren gör

- van van den är att politiken i eller mening kommer flytta in i

- en annan att DDS relativt snart. Befolkningen börjar bli så stor att den inte längre kan negligeras de etablerade politiska makthavarna. Sam-

av tidigt ökar "IT-mognaden snabbt i hela det holländska samhället. Hur politiken kommer att ut inom för DDS vill dock

se ramen ingen spekulera Någon policy eller något uttalat mål att sträva

om.

finns inte. mot

Även inom DDS-administrationen internt fortfarande

om man odlar direktdemokratiska idéer och gärna vill experimentera åter-

står att politikerna/ partierna är intresserade att pröva

se om av några djärvare grepp. Mer än just experiment lär det heller inte kunna bli: invånarna i DDS ingen geografisk eller

representerar ekonomisk enhet i vilken demokrati kan utövas. Förutsättningarna för att i framtiden utveckla elektronisk demokrati tycks det

av skälet bättre inom för IPERBOLE än i DDS.

vara ramen t.ex.

ANDERS R OLSSON

5 Att urskilja folkets röst -tre ansatser

diskussion elektronisk demokrati börja med tek- Att i om en modeller sätta framför hästen. niska är uppenbarligen att vagnen

vad vill med demokratin innan försöker Man måste veta man man elektronisk. problemet är social

göra den Det underliggande av eller psykologisk natur:

kan tillräckligt andel de medborgare

Hur man en stor av -

sig i politiska frågor seriöst 1

inte tidigare engagerat att som delta i diskussioner och därefter 3 i ordnade informera sig, 2

former manifestera sin åsikt

Det förslag till ligger till grund för denna rapport är: svar som medborgare reell beslutsmakt i kombination Genom att ge mer av 2 och Svaret pekar således

med praktiska möjligheter att göra

reformering den demokratiska mot en djupgående av processen.

Sådan reformering måste inte självklart vila IT-tillämpningar, eftersom IT erbjuder helt möjligheter att göra 1-3 tycks

men nya undersöka om/ hur de kan tillvara. Jag det närmast givet att tas

arbetet i syfte söka frågor Hur ser påbörjade att svar som: -

till demokratiska byggda IT-stöd, förslagen nya processer,

ut Hur ska värdera de praktiska försök som

egentligen man

hittills har genomförts

Under arbetets gång har jag funnit det nödvändigt att s.a.s. ta

tillbaka. Det visar ambitiösa satsningar ITett steg sig att även

demokratiska i Bologna, Amsterdam stöd för den processen som

och Minneapolis ännu är ofullgångna politiska experiment.

som till IT-stöd för demokratin alla olika, alla kon- De år ansatser struktiva och värda fortsatt uppmärksamhet de är inte mer - men

än ansatser. reformer i den politiska ska Diskussionen om möjliga processen

därför i fokusera två alternativ, dels kap. 5

fortsättningen

tekniker syftar till filtrera fram folkets röst och möjligsom att utveckla dessa tekniker ytterligare med IT-stöd, dels heterna att diskussion huruvida den politiska kan kap 6 en om processen bygger interaktivitet, och eller bör tvingas in en arena som

form ökat medborgarinflytande i så fall

vilka vinster i av som vore

Direktdemokrati i form dagliga eller åtminstone

möjliga. extrem -

ELEKTRONISK DEMOKRATI

täta folkomröstningar via Nätet har redan avfärdats avsnitt

- se

1.4. Vilka andra möjligheter finns med IT-stöd möjliggöra att ett

verkligt brett medborgerligt deltagande i debatt och beslut

5.1 Var hörs folket

Med tanke alla politiker i demokratiska samhällen sig att säger vilja lyssna till folket är möjligheterna för folket komma till tals att i organiserade/ ordnade former förvånansvärt utvecklade. svagt Tidningarnas insändarspalter är alternativet för några få. Det finns enstaka skriva och enfrågerörelser stödja ekonoupprop att att

miskt, för övrigt tycks organisationsväsendet den enda

men vara möjligheten för medborgaren vill göra sin röst hörd. som De svenska folkrörelserna har länge spelat viktig roll en som fora för kunskapsförmedling, diskussion och opinionsbildning. Åtminstone vissa dem så fortfarande, av gör men många kämpar också med vikande medlemstal och allt sämre genomslag för sitt

opinionsarbete. Att facket är den politiskt viktigaste folkrörelsen

torde oomstritt. Hur positivt än den fackliga rörelvara man ser sen så kvarstår dock det faktum den är den främst föreatt part, att träder sina medlemmar och inte hela samhället.

Folket medborgare, dvs. med för den samhälleliga

som ansvar

helheten, har egentligen bara partiväsendet välja på. Detta

att partiväsende äri kris, åtminstone i så måtto medlemsantalen att sjunker och att allt färre människor partipolitiskt arbete ser som ett effektivt sätt förändra/förbättra samhället. Alltfler medboratt gare känner sig inte hemma i något parti eller tycker sig inte ha tid för den politiska insatser. Därmed blir det också allt svårasortens att hävda partiernas röst är folkets röst. Håller trenden i sig re att får småningom partiväsende amerikansk dvs. partierett av typ, blir relativt små, elitstyrda organisationer inriktade i valna att

tider skapa och sälja politiska budskap.

Det närmaste i dag kommer "folkets röst är sannolikt man en de opinionsmätningar utförs SIFO, IMU m.fl. och i som av som

massmedia ofta får Opinionsmätningarnas

stort utrymme. svagheter, demokratisk synpunkt, är dock betydande. En snabbur är

ANDERS R OLSSON

heten i förfarandet. De tillfrågade medborgarna sängen, de tas inte tid skaffa kunskap eller överlägga med andra innan de ges att avkrävs En svaghet är den kommersiella grunden ett svar. annan för verksamheten. Aktörer med ekonomiska kan beställa resurser med rätt frågor vid "rätt" tillfälle och därmed i hög

mätningar

grad snedvrida bilden opinionen. av Särskilt i USA också andra håll i världen har frågan om men "folkets röst" diskuterats och demokratiska experiment genom- förts i sökandet efter under närmare 30 år. Målet har varit svar med metoder, metoder inte har den att mäta opinioner nya som

svagheter. George Gallup lanserade i

gamla gallupska procedurens

USA 1930-talet opinionsmätningen sådan i dag känner den.

skiljelinje mellan de metoder bygger alla En går som att intresserade får delta och de bygger statistiskt represensom

tativa urval befolkningen. Att myndigheter eller organisationer

in till offentliga hearings eller ber medborgarnas åsikter bjuder om

eller muntligen i specifikt ämne är relativt

skriftligen ett numera

vanligt. Nackdelen med detta sätt låta självutvalda grupper av att spela aktiv roll i förarbetet till beslut är dock

medborgare en de blir inte representativa för befolkningen helhet. uppenbar: som

Vissa kategorier människor brukar dominera: de inte är av som bundna sådant arbetstider eller barnpassning, de har av som som högre utbildning, de kan formulera sig väl i skrift och/ eller är som

framträda offentligt.

vana att bygger alla intresserade får

Medborgarinflytande som att

delta torde i de flesta fall bättre än inget medborgarinflytande vara alls och kan i många situationer den enda möjligheten. Riktigt vara förutsättningar filtrera fram folkets röst föreligger dock

goda att

bara medvetet skapar befolkningens mikrokosmos, ett om man ett

representativt urval.

Nedan redovisas exempel demokratiska modeller tre som sådana urval. Gemensamt för dem är de utgår från

bygger att en

medborgare, utvalda de med avseende kön, ålder, grupp av så att inkomst, utbildning m.fl. viktiga faktorer motsvarar befolkningen

helhet. Gruppen informeras utförligt sakfråga/ ett samsom om en får möjlighet till diskussion och eftertanke, varefter

hällsproblem,

dess medlemmar röstningsprocedur redovisar sina genom en

ELEKTRONISK DEMOKRATI

slutsatser. Helst ska detta ske i miljö skyddad, åten som är minstone i någon mån, sådana propagandastormar starka mot som samhällsaktörer släpper lösa den allmänna inför

opinionen viktiga beslut.

Om värdet låta folket och särskilt det välinformerade av att folket komma till tals råder full enighet. Det kan - man inte säga om svaret på den logiska följdfrågan: -När väl har man enats om en metod för filtrera fram folkets röst vilket genomslag i att politiken ska den få Frågan diskuteras vidare under 5.6.

5.2 Citizens Jury, CJ

Den välbeställde amerikanen Ned Crosby startade 1974 The

Jefferson Center for New Democratic Processes i Minneapolis.

Han hade då under några år utvecklat den metod för

medborgerligt

demokratiskt deltagande han kallade Citizen och som s Jury som han och andra sedan har experimenterat med. En består

jury av 12-24 medborgare med uppgift genomlysa

att - genom experthearings och interna diskussioner specifik

en samhällsfråga.

Förhandlingen tar normalt fem dagar i anspråk. Målet nå

år att konsensus eller åtminstone bred majoritet för, de om, en svar tydligt formulerade frågor i förväg ställs till

som juryn.

Crosby hann genomföra flera CJ:s innan han upptäckte den att tyske sociologen Peter Diehnel vid Wuppertals universitet hade

påbörjat liknande experiment. Där kallades juryn för

Plannungszelle. Crosby och Diehnel fick kontakt, delade med sig

av kunskaper och idéer och träffades personligen första gången

1985. Vem som var först är fortfarande oklart de uppfann och - var sitt håll i koncept. Det har år fått en stort sett samma senare ytterligare spridning. Under 1990-talet har dussin CJ:s mer än ett organiserats i Storbritannien. Enligt uppgift från Jefferson Center

ska metoden också ha prövats i Danmark och Spanien.

Crosby fungerade under många år själv ledare för det som dagliga arbetet vid Jefferson Center, lämnade i början men av 1990-talet över den positionen till anställd kanslichef. Själv en

fungerar han styrelseordförande.

som

ANDERS R OLssoN

C registrerat varumärke trademark. För något ska

är ett att

kallas C ska Jefferson Center informerat och ha godkänt

vara

proceduren. Den inleds med skapar pool jurymed-

att man en av

lemmar väljs slumpmässigt. Det sker vanligen via telefon-

som

Förutsättningen telefon har god hushållstäckning i

nummer. är att det aktuella området. Alla med telefon har lika chans att bli

stor

uppringda och erbjudna att delta. När C-administratören ringer

ber han/ hon tala med den i familjen/ hushållet upp att person

18 år hade födelsedag. Samtalet inleds sedan med över som senast några uppvärmningsfrågor kring ämnet och information att

C-process ska genomföras. I normalfallet handlar det ett en om fem dagar långt möte. Deltagarna får alla kostnader betalda och

därutöver 500 dollar i ersättning.

Efter ha lämnat denna information får de uppringda frågan

att

de kan tänka sig delta. Svarar de Nej avslutas samtalet. om att Svarar de Kanske eller placeras de tills vidare i jurypoolen. De

utfrågas ålder, utbildning m.fl. faktorer kommer att ha

om som

relevans vid det slutliga valet jurymedlemmar och får ytterligare

praktisk information själva C-processen. Avslutningsvis får

de fråga vilken uppfattning de har för ögonblicket den

en om om sak C:n ska behandla. Om den icke-upplysta opinionen är

som

75% för och 25% viss åtgärd bör även detta återt.ex. mot en

speglas i juryn.

De fylla i formulär och skicka tillbaka det till

uppmanas att ett arrangören. När formulären kommer tillbaka har några ytterligare fallit ifrån och poolen således minskat. Vid mitt besök i Minnea-

polis i juni 1998 hade just avslutat C i förorten Oronos

man en skoldistrikt där valdes 24 jurymedlemmar pool ca 100

- ur en

Poolen tillräckligt många olika individer personer. måste rymma

tillräcklig spridning i alla relevanta avseenden, dvs. för för att ge en

juryn ska kunna utformas mikrokosmos populatioatt som ett av

i det berörda området. För kartlägga områdets befolknen att ningsmässiga "profil" används data från folk- och bostadsräk-

ningen Census. Själva urvalsprocessen från pool till jury är sedan

komplicerad historia alla relevanta faktorer måste en genom att hållas aktuella varje Det får inte hända t.ex. att en

genom steg. alltför andel kvinnorna har för hög utbildning eller att

stor av

ELEKTRONISK DEMOKRATI

alltför många de äldre bor i område. Numera sker urvalet av samma med datorstöd, väljer ändå i många fall beskriva men man att processen steg för steg tavla för deltagarna ska den en stor att helt klar för sig.

Förhandlingarna i C leds särskilt utbildad moderator en av en med för deltagare och håller sig till ansvar att experter ämnet, att alla kommer till tals och upprätthåller debattklimat att man ett präglat tolerans och kreativet. Moderatorn spelar således av en viktig roll. Han/hon måste också kunna föra förhandlingarna

vidare när åsiktsmotsättningar viktig punkt tycks låsa hela

en processen.

CJ-processen syftar till möjligt nå konsensus, och be-

att om roende frågans brukar ha eller mindre framgång. En art man mer jury behandlade frågan huruvida läkare borde hjälpa om människor begå självmord. Det är i 49 USA:s 50 delstater att av

förbjudet för läkaren vidta åtgärd med det primära syftet

att en att patienten ska avlida bara i Oregon är det lagligt. Juryn den - var gången ovanligt liten -12 och resultatet blev 7 och personer - mot 5 för lag skulle tillåta sådana läkarinsatser. en som Organisatören Cjzn utövar stark kontroll över av en processen att Välja vilka eller andra "vittnen" juryn ska genom experter som möta och vilken/vilka frågor juryn ska besvara. Till sin hjälp tar

organisatören vanligen rådgivande kommitté deltagare har

en vars

stora kunskaper i sakfrågan.

Organisatörens integritet och opartiskhet är därmed oerhört av

stor betydelse. Under förhandlingarnas gång gäller det

att noga kontrollera balansen i den information I Oronosom presenteras. fallet mättes tiden exakt så Ville ha skola att personer som en ny byggd fick lika mycket tid de inte ville ha den. Till slut som som formulerar organisatören förslag till juryns frågan/ frågorna svar -i den mån kan juryn kan och man enas om svar - som reagera

eventuellt korrigera.

Jefferson Centers hemsida har adress:

httpz//wwwusinternet.com/users/jcenter/

ANDERS R OLSSON

5.2.1 Intervju med Douglas Nethercut, kanslichef vid The Jefferson Center for New Democratic Processes, Minneapo/is 980612

ARO: Ni laborerar under urvals med så mån faktorer

rocessen ga

alla minoritetern 0 uppenbarligen u kan bliarepresenterade n

att inte 1en jury bara 24 Ni måste kanske låta "gifta

personer. gruppen kvinnli inkomstta barn falla utanför. Borde inte

ga g gare utan juryn vara större

DN: Frågan är befogad. Ju större jury väljer desto exakt

man mer kan den befolkningen helhet. Men samtidigt är hela

motsvara som

ska samlas, deltagarna lära känna varandra och idén att en grupp allvar diskutera viktiga frågor. Blir gruppen större än 24 fungerar det inte. De blygare vågar inte prata. Det personliga mötet är en

viktig beståndsdel

i processen.

Det är alltid lika fascinerande hur CJ-ledamöterna kom-

att se

den första dagen och, trots att de ofta har mer morgonen en

bestämd uppfattning i sakfrågan, så snabbt börjar ta intryck

av varandra. Ibland leder det till medlemmar med ytterlighets-

att

ståndpunkter dras mitten åsiktsmässigt, det händer också

mot men

de går från den ytterlighetsståndpunkten till den andra. att ena

Avgörande är det blir uppriktigt meningsutbyte. Människor

att ett med olika erfarenheter och åsikter utvecklar sympati för varandra

därför de får personlig kontakt. Visst kan det uppstå personliga

att motsättningar också, i de flesta juryer finns eller två

en personer

är besvärliga något sätt, den stora majoriteten som men brukar komma väldigt bra överens även när de inte i sakfrågan hamnar ståndpunkt. Varje jury har två moderatorer

samma som arbetar med det här, och de måste vara skickliga.

ARO: Får juryn skriftlig eller information i förväg, att läsa

annan

sig på

DN: Nej, skickar bara skriftlig information själva

ut om pro-

inte sakfrågan. Vi avråder jurymedlemmarna från

cessen, om t o rn

börja studera problemet i förväg. De har blivit utvalda därför att

de är viss medborgare, och säger till dem att de får att en sorts

ELEKTRONISK DEMOKRATI

all information de behöver under arbetsveckan. Visst läser ändå

några in sig, de flesta gör det inte. När de kommer på men morgoförsta dagen informerar och delar tidsnen om processen ut ett för de fem dagarna. Därefter får juryn något kul program göra tillsammans för lära känna varandra direkt. Sedan vi.

att börjar

ARO: Får juryn inget skriftligt material under heller processen

DN: Jo inte mycket. Vi förser dem ibland med enklare

men några

faktablad, inget omfattande. Vittnena har ofta material med men sig de delar Skälet till försöker den

som ut. att begränsa skriftliga

informationen är vissa jurymedlemmar kommer att att studera den väldigt kvällarna under arbetsveckan, andra kommer inte noga att läsa den alls. Kunskapsnivån riskerar bli för Här

att ojämn.

finns förstås problem: del människor ett en är mycket sämre att

lära sig via muntlig framställning via

än egen läsning. Men vad gör man det

ARO: Använder ni kunskapstester för kontrollera hur

att mycket

juryn faktiskt har lärt sig

DB: Nej, det gör inte. Men följa hela vet genom att processen inifrån de lär sig väldigt mycket. Och händer det

att samtidigt

mycket med dem. Den första dagen är många dem

av ganska blyga

och försiktiga, del vågar knappt tala vad de heter, en om men när kommit till dag fyra kan de sitta och amerikanska pressa senatorer med väldigt tuffa frågor, inklusive tala för att om senatorerna att de har fel i sak. Det hände hade C den när en om nationella

sjukvårdsreformen att jurymedlemmarna, inne fjärde

dagen, sa

en senator från Arkansas Det inte hans att vara tyst. var tur att prata.

ARO: Ni videofilmar förhandlingarna stör inte det

Vågar juryn

lika fritt när medlemmarna de sitter framför agera vet att en kamera

ANDERS R OLSSON

helt diskret längst bak i och är all- DN: Kameran placeras rummet deles den, ofta in den talar, tyst. En producent styr zoomar som förklarar han/ hon inte vill bli in-zoomad men om någon att

respekterar självfallet det.

ni förändra eller utveckla C- ARO: Har några planer att

proceduren

Vi har funderat näst sista dagen med slags DN: att ut en kanske telefon -för reaktion

opinionsundersökning per att en

de slutsatser juryn tycks väg Det ska stå juryn som vara mot. komma med vilket utslag den vill, det kunde helt fritt att men vara slags bredare reaktion innan den definitivt bestämmer bra att en dock inte så lätt genomföra. I Orono-fallet tänkte sig. Det är att låta hundra människor titta videoband oss att några ett som och bild juryns Bandet gjort i ordning som gav en av resonemang. timme långt. Tyvärr lyckades inte övertala särskilt

var ungefär en

människor först titta bandet och sedan fylla i ett många att frågeformulär. Vi funderar vidare i de här banorna.

ARO: Kan teknik användas för att förbättra CJ ny

DN: Vi bollar med olika idéer. Säg har fråga som är viktig att en för hela Minnesota. Kanske borde då ha sex C:s spridda över medan det räcker ha vittnena plats. Med videodelstaten att en konferens kan alla delta samtidigt. Man kan naturligtvis sända förhandlingar i TV. Vi är bara i början här, säkert kom-

juryns nog

utvecklas. mer fler idéer att

ni möjligheten inlemma CJ-förfaranden i den

ARO: Hur ser att etablerade formen för parlamentarisk demokrati Kan juryförfarandet bidra till stärka eller utveckla den gamla vanliga" att demokratin

Ned har länge velat använda C för utvärdering de

DN: Crosby av

kandidater ställer i allmänna val. 1992, i Pennsylvania, som upp Center två Cjzs där delstatens två kandi-

genomförde Jefferson

ELEKTRONISK DEMOKRATI

dater i senatsvalet granskades. I Philadelphia och Pittsburgh inter-

vjuade våra juryer kandidaterna sina uppfattningar i speciom tre fika ämnen, och sedan betyg dem. Det succé, satte var en stor inte minst publicitetsmässigt. Pressen skrev mängder artiklar på av temat: vem vann CJzn Dessvärre anklagades Jefferson Center i efterhand den fedeav

rala Skattemyndigheten IRS för ha påverkat den politiska

att protill förmån för någon kandidaterna. Det skulle ha gjort cessen av själva betygsättningen. IRS hotade därför ifrån genom att ta Jefferson Center statusen skattebefriad ideell organisation. som Om så hade skett skulle ha tvingats lägga Verksamheten. ner Med hjälp dyra advokater klarade IRS väldigt av oss, men sa tydligt: gör inte det. Vi har funderat mycket hur ska om komma det hindret. En idé håller lansera är runt som att att organisera, fristående från Jefferson Center, Citizens Election ett Forum finansierat med skattepengar. Vi tänker liten oss att en summa pengar varje år, enligt delstatens lag, skulle avsättas för

CJ:s som skulle arbeta inför valen.

ARO: Hur mycket makt ska CJ:n ha Vilket inflytande borde utslaget ha i den demokratiska helhet processen som

DN: Det beror situationen, och vilken fråga det gäller. Vi har

gjort 27 CJ nu i USA. Flertalet har initierats och finansierats av Jefferson Center, dvs. Ned Crosby. Ofta har det då varit viktigt av att testa själva juryprocessen i eller avseende. Vi har haft ett annat

en CJ om förslaget till nationell sjukvårdsreform och

en annan om behovet balansera den federala budgeten. I de fallen har av att utslaget betytt ytterst lite. Det skrevs några tidningsartiklar, i men det hela nådde ingen påverkanseffekt. Störst effekt har stora utslaget fått i de fall då CJ:n har varit beställd och finansierad av någon utomstående organisation/ institution, när haft "klient" en verkligen behövt vilka åsikter medborgarna har. Vi som veta anlitades bl.a. Minnesotas miljövårdsmyndighet för reda av att ta vilka problem och risker med miljön medborgarna såg allvarsom ligast på. Myndigheten fick den gången konkret information som har fått genomslag i beslut kontrollinsatser och hur den i stort om

ANDERS R OLSSON

övrigt ska prioritera sina arbetsuppgifter. Det är f.ö. inte alltid

själva utslaget är viktigast de insikter "klienten får

som utan

lyssna det händer under genom att som processen.

Det står klart inte minst krasst ekonomiska skäl att

nu - av måste fler klienter: myndigheter, institutioner, politiker, företag.

Vi erbjuder möjlighet för beslutsfattare lyssna vad

en att välinformerade medborgare faktiskt tycker och tänker i en viss

fråga.

våra styrelseledamöter, Ed Garvey har formulerat saken

En av ungefär så här: Om det uppstår i det politiska informa-

en propp tions- och åsiktsflödet, blodet inte rinner fritt den

om genom

politiska organismens ådror, då är C operation för att ta

som en bort I idealfallet finns "ren kommunikation mellan

proppen. en medborgare och beslutsfattare, i praktiken händer det ofta att

men olika särintressen lyckas till kanalerna.

proppa

5.3 The Deliberative Poll, DP

Under 1970-talet experimenterade det brittiska TV-bolaget Granada med kallat "Granada 500". Slumpmässigt

ett program valdes 500 från s.k. swing district, ett

en grupp om personer ett valdistrikt där majoriteten vid lång rad val hade röstat det

nationellt vinnande partiet. Under valkampanjen fick medborgar-

närvara vid antal debatter mellan regeringsledamöter gruppen ett

och deras motsvarigheter i skuggkabinettet. Efter varje debatt fick

de frågor hur de uppfattat debatten och deras

svara om var sympatier låg. Den sista helgen före valet satte sig alla 500 tåget till London för lyssna till slutdebatt mellan den sittande

att en premiärministern och hans/ hennes Margaret Thatcher

utmanare.

deltog i två sådana debatter.

Den demokratiska procedur professor James Fishkin, chef

som för den Statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Austin, Texas, utvecklat under 1990-talet påminner del Granada

en om 500. Den har också mycket med Citizens urys,

gemensamt men

Fishkins avgörande invändning juryn är dess litenhet. En

mot

ELEKTRONISK DEMOKRATI

med så deltagare kan aldrig representativ, i

grupp anses veten-

skaplig mening, för större mängd medborgare, hävdar han.

en En DP har således 300-600 deltagare. De samlas helg över en -

fredag eftermiddag till söndag eftermiddag för omväxlande

- att lyssna till/ fråga ut experter och diskutera i mindre Avgrupper.

slutningsvis får de också lyssna till/ fråga ansvariga politiker

ut inom det område DP:n behandlar. Deltagarna väljs slumpmässigt, t.ex. från röstlängderna, och det slutliga urvalet ska i alla relevanta avseenden utgöra ett mikrokosmos hela röstberättigade av gruppen medborgare. Samtliga kostnader betalas för deltagarna och därutöver ett mindre arvode. De får besvara frågeformulär innan samma

proceduren påbörjas och efteråt, båda gångerna Fishkin

anonymt.

håller bestämt rösthemligheten.

På grund det stora deltagarantalet är varje DP dyrt

av ett projekt. Man måste betala och hotelkostnader för delrese-, mattagarna och ersättning för de offrat helg. Arvodena har variatt en erat mellan 600 och 2 400 kr. Det krävs vidare administrativ en stor stab för hantera personliga kontakter med deltagarna och lösa att oräkneliga praktiska problem. Fishkin berättar kvinna i om en Alabama inbjöds delta i DP 1996. Hon förklarade sig som att en villig att ställa berättade hon inte kunde ifrån sin upp men att resa

ko måste mjölkas varje dag. DP-staben lyckades ordna mjölk-

som ningshjälp och kvinnan kom. Fishkin 1997 Varje DP kostar således flera miljoner svenska kronor genomföra. att Första gången DP arrangerades i full skala 300 deltagare en i Manchester, England, i april 1994. Rent praktiskt svarade TVvar stationen Channel 4 för under Fishkins ledning. evenemanget Temat "Den ökande brottsligheten vad kan göra den var - Opinionsmätningen inledde DP:n visade klar övervikt för som en hårdare tag mot brottslingar, bl.a. i form längre fängelsestraff av och försvagade rättigheter för människor misstänks för brott. som Enligt den avslutande mätningen hade uppfattningarna nyanserats åtskilligt. Andelen svarande instämde i påståendet "Att sätta som fler brottslingar i fängelse är effektivt sätt förebygga brott ett att sjönk från 57% till 38%. Deltagarnas tilltro till andra brottspå-

följder än fängelsestraff ökade betydligt, liksom stödet för regler

misstänktas rättigheter.

ANDERS R OLSSON

En DP har sedan i Storbritannien varje år under arrangerats Fishkins ledning. 1995 handlade den relationen till EU, 1996 om

monarkins ställning och de viktigaste frågorna inför

om 1997 om

valet i maj. 1996 genomförde Fishkin sin första DP i USA, då 460 personer från hela landet samlades i Austin för The National Issues

Convention, NIC. Syftet att klargöra presidentkandidaternas

var ståndpunkter inom områden: USA:s roll i världen, landets ekotre nomi och det något svåröversatta family values. En rad USA:s av

mäktigaste politiker deltog, bl.a. vicepresident Al Gore, och

evenefick publicitet nästan uteslutande positiv sådan. PBS, manget stor dvs. public television, producerade NIC sändes program om som över hela landet. Under 1997 och 1998 tillämpades DP-metoden också i ett helt

sammanhang. Delstatsparlamentet i Texas hade beslutat att

annat

de s.k. public utility-företagen ansvariga för allmänna nyttigheter

energiförsörjning, och avlopp skyldiga att råd-

som vatten- - var fråga medborgarna sin framtida strategi. Hur det skulle till om framgick inte beslutet. Vid mitt möte med Fishkin av somma-

1998 hade de flesta energiproducerande företag genomfört

ren DP-konferenser under Fishkins överinseende. Ytterligare ett par

skulle under hösten. Jag bad honom berätta denna arrangeras om senaste tillämpning av DP.

5.3.1 Intervju med professor James Fishkin, Austin 980606

JF: Energiförsörjning är något de flesta människor inte har som kunskaper eller genomtänkta åsikter När frågar inom om. man

för vanliga opinionsmätningar så får visserligen ofta

ramen man det blir slags fantomåsikter. Människor mest svar, men ett svarar därför det verkar dumt inte ha åsikt. Frågar flera år i att att en man följd visar det sig de har mycket svårt minnas vad de svarade att att förra gången. De lyckas inte konsekventa i sina åsikter trots vara de försöker. att

Energibolagen resonerade ungefär så här: gör vanliga

om opinionsmätningar får inte reda något värde. Focusav

ELEKTRONISK DEMOKRATI

groups" är för små för representativa. Citizens Jurys är

att vara också för små, särskilt med tanke att vill bryta resultatet

ner

undersökningen för att klarhet vad olika delar av/skikt i av om befolkningen Om öppna möten så blir det

anser. arrangerar

självutvalda medborgare och lobbyister kommer

grupper av som att dominera.

Bolagens direktörer funderade över detta när genomförde "National Issues Convention" med presidentkandidaterna, ett

fick mycket publicitet bl.a. TV-sändningar.

evenemang som genom Bolagen frågade de fick använda min DP-process och jag

om svarade: Visst, bara vissa villkor. Jag krävde att alla organise-

- men rade intressen inom energiområdet från miljö- och konsument-

skyddsgrupper till industrin skulle bilda rådgivande kommitté

- en för kontroll det informationsmaterial behövde användas.

av som Kommittén skulle ha för formulerandet frågor till DP-

ansvar av deltagarna och valet skulle delta i utfrågningar och

av experter som diskussioner. DP-processen offentlig och sändas i TV,

måste vara alla data användes måste göras offentligt tillgängliga. Vidare

som

måste de politiker har för policybeslut inom

som ytterst ansvar

energiområdet bjudas in för lyssna och frågor från DP-

att svara

Till min förvåning gick företagen med alltihop.

gruppen.

De utvalda medborgarna gick verkligen in för uppgiften. Ska

företagen kärnkraft, sol, vind eller energisparande Resul-

satsa

från den första DP:n blev så intressanta, så förnuftiga taten att

både bolaget arrangerade och den största miljöorganisationen

som gick ut med entusiastiska pressmeddelanden dag. Politiker-

samma

å sin sida blev så lyckliga över att med riktiga medborgare att na göra i stället för lobbyisterna, att de utfärdade speciella regler

framtida medborgardeltagande i viktiga beslut energiområdet

regler i praktiken kräver DP eller något mycket likartat.

som en

Politikerna hade i förväg lovat allmänheten att de skulle förmå

företagen är privatägda att göra vad medborgarna ville. Nu

som

de största investeringarna i sol- och vindkraft någonsin i ser Texas historia.

ARO: Var DP-delagarna själva lika entusiastiska

ANDERS R OLSSON

JF: Både vid NIC och vid utility-processerna frågade dem

efteråt de tyckte skala från till tio att evenemanget om en ett - helt meningslöst eller oerhört värdefullt. Vid NIC svarade 73var

deltagarna "tio. Vid utility-mätningarna fick

74 procent av resultat: 73-74% svarade "tio". Vid NIC hade

precis samma ändå landets högsta politiker, nationella TV-sändningar och frågor diskutera. Vid utility-mätningen hade till sexiga att tråkiga frågor och bara lokala TV-sändningar.

synes Varför blev det intresse vid båda tillfällena För det så stort första därför i utility-fallet hade delatt politikerna garanterat de skulle genomslag för sina åsikter. När medtagarna att verkligen lyssnar till dem så blir de starkt borgarna tror att man motiverade. Det är min erfarenhet. För det andra får deltagarna i

DP, ofta för första gången i livet, verklig kontakt med männien skor de aldrig allvarligt talar med. De tillhör andra som annars etniska andra samhällsklasser, har andra religiösa övergrupper, tygelser. De sitter och diskuterar med dessa människor i små

i flera dagar, lär verkligen känna dem och finner den grupper upplevelsen väldigt givande hur stora frågor avhandlas. oavsett som Det är åtminstone mina gissningar varför de så om reagerar

positivt.

ARO: Vilken frågor lämpar sig, respektive lämpar sig inte för

sorts

JF: Det bör handla vad jag brukar kalla kollektiv politisk om vilja. Frågor där olika värden bryts varandra och där det mot fordras avvägningar eller kompromisser. Vi bör inte låtsas att

förvandlar medborgarna till över helg. Vill ha ett experter en man expertutlåtande bör fråga Experter bör ha möjlighet man en expert. bidra med sitt kunnande och sina bedömningar i process att en i kollektivt politiskt beslut, t.ex. den fördelning som utmynnar ett förmåner och bördor medborgarna faktiskt ska leva med. av som

Ska vi spendera den här utbildning eller

mer pengar sortens vård Ska ha hårdare restriktioner för att skydda miljön

ELEKTRONISK DEMOKRATI

ARO: Kan DP-processen fungera politiskt beslut tycks

när ett handla välja vinnare respektive förlorare Låt har om att säga att ett försvarsbeslut nedläggning fem Inte om av regementen. någon regementsort vill nedläggning. man acceptera en

JF: Ja, den frågan skulle mycket väl kunna hanteras i DP, en om den utformades nationellt. Min erfarenhet människor inom är att för DP fjärmar sig från sina kortsiktiga intressen ramen en egna och betraktar samhällsfrågor vidare och

ur ett mer långsiktigt

perspektiv. Se utility-fallet, där andelen människor

som var beredda betala lite -inte mycket sådär dollar i att mer men en månaden -för bekosta satsningar förnyelsebar el-

att energi, sparande eller reducerade priser för låginkomsttagare påtagligt

steg under gång. Från omkring 30% till 60-70%. Människor processens förändras -inte dramatiskt, fullt märkbart. De börjar tänka i men vi-termer, inte bara i jag-termer.

ARO: Kan IT utnyttjas för stödja eller utveckla DP-processen att

JF: Jag har funderat det, i dag skulle det bli oerhört dyrt. men

Man måste varje deltagare i det slumpvisa urvalet praktisk

ge tillgång till datorer och utbildning först. Majoriteten ameriav kanerna har ännu inte tillgång till tekniken.

Den tekniken har också begränsningar. Möten via nya t.ex. Internet har inte kvaliteter riktiga möten. Diskussiosamma som ner ansikte mot ansikte är väldigt engagerande, väldigt effektiva.

ARO: Den dag människor har lika självklar tillgång till Nätet som de har till TV i dag gör det någon skillnad -

JF: Ja, det skulle bl.a. underlätta för motivera männinog oss att

skor till deltagande. Jag skulle vilja genomföra

pröva att en vanlig DP och samtidigt utbilda detta mikrok0smos, denna grupp i att använda datorn för sedan hålla kontakten med den via Nätet i att kanske år. ett

ANDERS R OLSSON

ARO: Vore det möjligt skilja kunskapsförmedlingsmomen-

att ordnas bättre med IT-stöd och diskuskulle kunna tet - som terandet fungerar bättre ansikte ansikte som mot

och vis redan. Informationsmaterial skickas

JF: Det gör sätt

ibland form videoband. Det ingår i förberedelse-

i förväg, i av en

ut flera veckor inför själva mötet. I våra frågeformulär process

efter med kunskapsfrågor, så kan

både före och helgmötet tar

kontrollera hur väl de har satt sig i sakfrågorna.

En del människor känner motstånd mot att yttra sig ARO: ett

Under DP-processen kan de hamna i situat.0.m. i små grupper.

de måste något inför flera hundra Hur tionen att säga personer.

hanterar ni den svårigheten

med ställa för hur diskussionerna JF: Dels börjar att upp normer

till, går alla ska lyssna till och respekska normer som ut att

Dessa är sedan stöd för moderade andra deltagarna. normer tera Dels det moderatorns uppgift till att alla yttrar sig torn. är att se

och hindra vissa deltagare från att dominera.

måste sedan utformas med tanke att Hela arrangemanget

Ingen får placeras i diskussionsmänniskor ska våga prata. samma

sin chef, för nämna något självklart. grupp som att brukar faktiskt fungera förvånansvärt väl. Vid vår DP om Det

räckte kvinna handen sedan TV-inspel- Storbritannien/ EU en upp

hade avslutats, dvs. inför alla deltagarna och väldig

ningen en

och TV-personal. Jag fick aldrig ställa min

mängd journalister

sade producenten. Tiden är "Jag vill

fråga sade hon. Beklagar, ute.

ställa min fråga sade kvinnan. Okej, sade producenten, varsågod,

har redan bandat det kan sända. Så kvinnan ställde sin men moderatorn för den diskussionsgrupp där fråga. Bredvid mig satt

eftersom det hade varit

frågeställaren hade ingått. Hon häpnade,

denna blyga enda ord i nästan omöjligt att person att yttra ett

hon hade stöd/ mandat ställa Men när gruppens att en gruppen. nu, avbröt hon skeendet inför alla dessa människor.

fråga så

Moderatorerna spelar alltså nyckelroll i De måste en processen.

utbildade och tränade för uppgiften. Vi frågar alltid efteråt väl vara

ELEKTRONISK DEMOKRATI

deltagarna om de tyckte moderatorerna försökte att gynna någon viss åsikt eller riktning och har varje blivit svaret gång en stor

majoritet Nej.

ARO: En DP är relativt kort, det flera även när är komplexa frågor

som ska genomlysas. Skulle hel vecka bättre en vara än en helg

JF: Jag vet inte riktigt. En svårighet är kostnaden. Redan nu är DP dyrt. Problemet också vore nog att det skulle bli svårare att ett representativt urval. De flesta människor har betydligt svårare att

avsätta en hel vecka än helg. Jag vill ha både representativitet en

och fungerande kunskaps- och en diskussionsprocess.

ARO: Tror du DP kan inslag i historisk att ses som ett en rörelse

mot mer direkt demokrati, starkare

ett medborgerligt inflytande i

politiken

JF: Nej, det finns ingen oundviklig utveckling i detta. Visst tror jag att det gör har värde demokratisk stort ur synpunkt, men framtiden är oviss. Själva experimenterandet, förändrandet den av amerikanska demokratin är kanske oundviklig, men jag vill inte

säga något riktningen.

ARO: Anser du det önskvärt

att DP-processen generellt får starkare genomslag, politisk

större tyngd än hittills

JF: Kanske. Vi experimenterar fortfarande.

I utility-fallet hade

ett steg i riktning starkare genomslag. DP skulle kunna mot

byggas i den officiella beslutsprocessen i viktiga frågor.

ARO: Kommer dagens makthavare att acceptera minskad makt

om DP-processer eller andra liknande förfaranden får ökad - -

betydelse

JF: Jag är inte ute efter avskaffa dagens för

att system politiskt

beslutsfattande. Jag vill och

komplettera stödja det. I många

situationer vill dagens eliter faktiskt veta vad människor tycker.

ANDERS R OLSSON

Men det kan naturligtvis uppstå motsättningar, det vill jag inte

förneka.

5.4 Te|ev0te och paret Becker/Slaton

Vid början 1970-talet utvecklade psykologen Vincent Campbell av modell för medborgerligt demokratiskt deltagande han en som kallade Televote. Campbell genomförde det första Televote-för-

söket i San José i Californien 1973. år vidareutvecklade Ted Becker och Några senare statsvetarna Christa Daryl Slaton, då verksamma vid Hawaii-universitetet, denna modell för kvalificerade opinionsmätningar via telefon. deltog, konsultbasis, även i detta arbete. Televote

Campbell

utgår från slumpmässigt urval, representativt för befolkningen

ett helhet. Vid de försök makarna Becker/Slaton genomfört som som har antalet deltagare varierat mellan 400 och 1 000. De medverkande får med informationsmaterial posten ett om den aktuella frågan, särskilt utformat för tillfället. Det rymmer basfakta också olika tolkningar och åsikter för att men experters

klargöra vilket spektrum rimliga ståndpunkter som föreligger.

av Deltagarna har förbundit sig studera materialet, också att att men diskutera det med familj, vänner, arbetskamrater m.fl. Tanken är utveckla och stärka den vilken de flesta männiatt process genom skor normalt politisk ställning. Televote förutsätter längre, tar en

kontakt mellan organisatörer och deltagare. Det kan kontinuerlig

hända kompletterande material sänds ut och att deltagarna t.ex. att får frågor att besvara. nya Åren 1978-1987 ledde Becker/Slaton Televote-försök i Hawaii, Californien och Nya Zeeland. De behandlade mycket olika ämnen,

och regler för folkomröstningar till lokal finanfrån budgetfrågor

enskilda sjukhus. Samtliga genomfördes med små eko-

siering av

nomiska del det praktiska arbetet utfördes resurser. En stor av oavlönat studenter eller vanliga medborgare ville stödja av som idén. Slaton 1992 Becker/Slaton har alltid eftersträvat samarbete med såväl etablerade massmedier -för sprida kunskap och att om upp-

ELEKTRONISK DEMOKRATI

märksamhet kring pågående Televote-processer med före-

- som språkare för andra alternativa demokrati-modeller. både De ser förtjänster och nackdelar med Citizen jurys, Deliberative Polls och andra "folkets röst-lösningar och förordar samverkan i stället för konkurrens mellan olika modeller. Vilka demokratiska nya processer som bör användas beror på de politiska tvistefrågornas natur och den historiska/sociala miljö i vilken de ska lösas. Avgörande är dock enligt Becker/Slaton, lösningarna innebär i att steg

riktning mot ett mer direkt medborgerligt Överhuvudtaget

styre. är paret Becker/Slaton politiskt radikalare än de flesta andra seriösa

demokratireformatorer, vilket delvis kan förklara deras svårigheter

att finna finansiärer till fortsatta studier inom och experiment området. De erfarenheter Becker/Slaton i arbetet med

som gjort

Televote stämmer, vad beträffar deltagarnas reaktioner, i allt

väsentligt med Crosbys/Nethercuts och Fishkins. Medborgare

känner de får möjlighet påverka deltar med som att att stort engagemang och allvar i den demokratiska De till processen. tar sig stora mängder information kort tid och deras slutsatser blir genomgående både förnuftiga och präglade ansvarskänsla. av Det är främst i avseende Becker/Slaton ett som mera påtagligt

skiljer sig från Crosby/Nethercut/Fishkin. De vill placera för-

söken att utveckla demokratin i större

ett samhälleligt perspektiv

och sig delaktiga i historisk rörelse. Via sin hemsida ser som en

http://wvvw.auburn.edu/tann/cp/ försöker Becker bevaka och

sprida kunskap demokratiska tekniker/ modeller, sådana om nya som ger medborgarna ett mer direkt politiskt inflytande, världen över. Mitt samtal med Becker kom handla makt- och att mera om demokratifrågor i allmänhet enskildheter kring Televoteän om förfarandet.

5.4.1 Intervju med dr Ted Becker, Auburn, Alabama, 980604

ARO: Din tes är att den gamla representativa, parlamentariska demokratin får allt större legitimitetsproblem världen och över, att detta faktum kommer tvinga fram Ar

att förändringar. tesen riktig

ANDERS R OLSSON

måste väl dagens eliter utvecklingen i den mån medborgarnas

se direkta stärks hotande. Vilka framtida

politiska inflytande som

konflikter Du ser

TB: Hittills har alla viktiga maktcentra i stort sett ignorerar ström-

och idéer den jag/Christa, Ned Crosby,

ningar av typ som Benjamin Barber, James Fishkin m.fl. står för. Dessa eliter har ett

starkt inflytande i utbildningssystemet och över mass-

mycket

medierna och har därför länge kunnat i Det är deras strunta oss. ur

rimlig taktik. Förtryck skapar martyrer. Att ignorera

perspektiv en

skapar bara frustration hos motståndaren. mest

det finns allt envis, väl formulerad och väl ARO: Men trots en underbyggd kritik dagens politiska systern Det finns många av

studier hur politiker, partier, lobbyister, starka ekonomiska

får sina budskap och i praktiken lyckas andras,

intressen ut tysta hur effektivt framförallt finansvärldens eliter kan ingripa i och

påverka de politiska besluten.

TB: Det råder ingen brist kritik. Tvärtom. Det är närmast en kakafoni gång gång vad alla egentligen av röster som upprepar redan det etablerade parlamentariska Folk är vet om systemet. trötta det. Den bästa bok jag känner till dessa teman är Grossmans The Electronic Republic". Att han faktiskt fick stort genomslag med den beror, förmodar jag, hans starka förankring i mest medierna. Han har bl.a. haft toppositioner inom TV, både NBC

och PBS. Den bästa teoretiska kritiken jag känner till dagens represenav tativa modell Ben Barbers i boken "Strong Democracy" från är Han går verkligen till botten med de teoretiska grunderna 1984. för och de bygger oriktiga förutsätt-

dagens system påvisar att

valda eliterna med ningar. Dess grundtanke är att personer ur i ekonomi, juridik, teknik och liknande ska

specialkunskaper -

sköta beslutsfattandet efter verkligen ha satt sig in i varje fråga att och fram till de rationella och förnuftiga beresonerat sig mest sluten. När de allt inte blir sinsemellan kan folket i trots ense

ELEKTRONISK DEMOKRATI

allmänna val bestämma vilka ska ha makten. Bland medsom

borgarna i gemen finns nedärvd föreställning de själva

en om att inte har tiden, inte kunskaperna, inte fatta dessa

förmågan att

beslut.

Barber visar övertygande dagens inte fungerar

att system som det sägs fungera. Med den etablerade får politiska processen inte alls de rationella besluten. I stället handlar det

mest politiska spelet

konkurrerande värderingar och

om värdesystem, om maktspel och

fördomar och sådant inte i

annat som nämns statskunskapens

läroböcker.

Vi är inte särskilt rationella, någon oss Vår "politik" av kommer från hjärtat än från hjärnan. Det handlar första mera i

hand värderin och

om medborgarnas värderingar är inte

representerade i de parlamentariska församlingarna. Där finns

eliternas värderingar. Det finns konkurrerande eliter, men de är eliter.

Jag tror att undermedveten nivå kan använda en - man jungiansk terminologi och tala det kollektiva undermedvetna om börjar det växa fram insikter hur dåligt egentligen om systemet fungerar, och därmed förståelse för demokratiska former. en nya

ARO: Du kallar dig jeffersonian, populist, New

Deal-anhängare,

68-radikal. Kan säga Du har demo-

man att ett klassperspektiv

kratin

TB: Ja, motsättningarna går långt tillbaka i tiden. Det har ända

sedan revolutionen 1700-talet funnits detta uppblossande motstånd. Först stod kampen mellan småbrukare ägde sin jord som och framväxande överklass. Jefferson stod småfolkets en sida mot den tidens aristokrati. Sedan följde Jackson-eran, sedan den

populistiska rörelsen slutet 1800-talet, mot av den progressiva rörelsen tillfällen när småbrukare och arbetarklass från - ett av städerna gjorde sak därefter New Deal gemensam 1930-talet och 60-talets radikala strömningar. Det folkliga engagemanget

ligger där latent, och har sköljt samhället i

genom ständigt nya

vagor.

ANDERS R OLSSON

Min erfarenhet du har viktig fråga, och medär att, om en om får de säga sin mening fak-

borgarna uppfattningen att genom att

tiskt har möjlighet påverka politiken och du visar dem att - om då får du så det överträffar dina respekt ett stort gensvar att -

vildaste förhoppningar.

Bushs State-of-the-union-tal 1991. CBS direkt- Se George sände och ordnade sedan med hjälp de största tele- - av ett av

i landet så medborgarna kunde ringa in

marketingföretagen att

- Man hade kapacitet 300 000 teleoch svara frågor. att ta emot fonsamtal direkt efter 7 miljoner människor ringde programmet. Ändå frågorna fåniga: Gillade du talet Tycker du att var mest massmedia överdriver den ekonomiska krisen

Föreställ dig vad hade hänt frågorna varit viktiga som om

inte eliterna, metoder Televote, C och ARO: Kommer om som DP börjar och bli vanliga/viktiga, bara att en ny

genomslag

vilken de kan använda sina propagandaresurser "tillverka i arena

medgivande för låna Noam Chomskys uttryck

att

TB: För det första finns det ingenting människan uppfunnet av felfritt. Det finns heller ingen demokratisk process som som är inte eliterna kommer försöka underminera eller annat sätt att utnyttja till sin fördel. Detta är självklart.

Men jag inte den här demokratiska processer tror att sortens alltid behöver eliter hotande. Det finns politiska

uppfattas av som

de verkligen vill ha lösta. Ett annat skäl är att

frågor/ problem som

de kan resultatet sådana medborgarinsatser som tidiga varse av De har ofta behov tidigt, vad folk tycker.

ningssignaler. av att veta,

kan hur de ska komma, inte exakt dit de ville

De upptäcka men

nära, och betydligt enklare och billigare än genom

någorlunda

massiva kampanjer eller dyra lobbyister.

inte alltid fråga vinna eller förlora, det finns också Det är om att vinna-vinna-situationer. Titta lösningen i Nordirland. Det var initiativet, allmänheten fick säga sitt i folkomeliterna som tog en

röstning och resultatet blev en stor framgång.

försök visar attityden till de medborgare in- Alla våra att som delta i beslutsfattandet är oerhört viktig. Vid ett tillfälle

bjuds att

ELEKTRONISK DEMOKRATI

gjorde Televote Hawai med enbart hawaianer. Den en har låg Den år lågutbildad, har hög arbetslöshet, gruppen status. hög kriminalitet och den talar med speciell dialekt. Vi valde en som intervjuare enbart hawaianska kvinnor. De och

var mycket duktiga

fick det största deltagandet procentuellt alla försök. av våra - - Det berodde mycket behandlade dem med

att respekt. Då

fungerar det.

ARO: Är det någon särskild punkt där Du möjligheter ser att utveckla eller förbättra dessa folkets rösW-processer

TB: De kan alltid bli bättre. Jag kan bli tror t.ex. att mer uppfinningsrika när information, fakta och åsikter, ska presenteras. Man borde använda grafik,

datoranimering, dramatiseringar, satir.

Vi använde ibland satir i våra TV-sändningar Hawaii. Folk

älskade det. Telefonlinjerna blockerades därför så ville att många ringa och rösta. Varför måste det enbart talande huvuden" vara hela tiden Det är för tråkigt.

5.5 Folkets röst- utveckling och IT-stöd

Såvitt jag kunnat utröna har bara försök genomförts med ett att ge folkets-röst"-förfarandet IT-stöd. I mars 1997 genomförde hälso-

Vårdsmyndigheterna i Buckinghamshire, Storbritannien, C

en som handlade hur skulle använda om man tillgängliga resurser i

behandlingen av ryggsmärtor, skulle börja remittera t.ex. om man

patienter också till kiropraktorbehandling.

Parallellt med den traditionella C:n elektro-

organiserades en

nisk variant dock baserad frivilligt deltagande och således - utan att leva till några anspråk representativitet. Den informaupp

tion juryn fick tillgång till publicerades särskilt

som en upp-

rättad web-plats, dit alla invånare i Buckinghamshire inbjöds att

lämna kommentarer och slutligen Experimentet rösta. gavs aldrig

någon större publicitet. Sammanlagt fick web-platsen besökare

411 och de röstade visade sig i dela den som stora drag riktiga Cjzns

uppfattningar.

ANDERS R OLSSON

Crosby, Fishkin och många andra är försiktiga i sina uttalanden

möjligheterna utnyttja IT stöd för "folkets-röst-tekom att som niker därför de fäster så vikt vid det personliga mötet. att stor betonar också värdet sådana möten markerar likväl

Becker av men

stark IT-tillämpningar. Den demokratiska en tro nya processen väcker betydligt starkare laddas med så mycket ett engagemang,

energi, det mänskliga mötet. Benägenheten att lyssna

större genom till människor med annorlunda erfarenheter ökar, liksom respek-

för andras åsikter. ten Nu kan invända att det personliga mötet uppenbarligen man också har baksida. Den sociala kompetensen, pondusen, överen inte rättvist fördelad. En demagog med starkt

talningsförmågan är

utstrålning kan sannolikt nå helt andra framgångar vid

personlig

via elektronisk diskussionslista. Männiriktiga möten än t.ex. en skor kan vid personliga möten känna sig hämmade otaliga skäl av -

blygsel, känslomässig störning eller stamning för att nämna vanlig

några och skulle därför både tänka och uttrycka sig bättre i en virtuell, textbaserad diskussionsmiljö. rent Crosby och Fishkin hävdar skicklig moderator vid det att en kan, inte upphäva så åtminstone minimera

personliga mötet om

svårt hysa någon bestämd uppfattning den

problemet. Det är att

punkten. Jag har inte funnit något exempel att frågan över-

huvudtaget har studerats närmare. Från rent principiella utgångs-

punkter det dock lätt sympatisera med Crosby 8CCo. De

är att från människor i eventuella handikapp eller utgår att gemen, trots brister, klarar tänka fritt och vågar säga sin mening

personliga att

under visst socialt tryck. De hävdar med stöd av många års även ett erfarenhet så faktiskt sker, människor inom för alteratt att ramen nativa demokratiska procedurer verkligen växer med det med-

borgerliga ansvaret. Samtidigt får inte glömma den tekniska utvecklingen

man att snabbt och den i vissa avseenden, kort sikt, kan förutses.

går att kapacitet för dataöverföring kommer öka kraftigt,

Nätens att datorernas kommer bli snabbare, deras minnen processorer att kommer alltmer sofistikerade för ljudatt rymma mer, program och bildöverföring kommer utvecklas. Att det i dag är svårt att att rädda det kvaliteter över till IT-förmedlade fysiska mötets rent

ELEKTRONISK DEMOKRATI

möten behöver inte innebära det lika svårt att är imorgon. När en riktig IT-entusiast beskriver Våra framtida "möten" kan det låta så

här:

Electronic interaction will become increasingly multimodel, when as videoconferencing combines sound and vision. Robotic

efectors

combined with audio and video will provide telepresence. sensors Intelligent exoskeletal devices data gloves, data suits, robotic

prostheses, intelligent second skins, and the like

will both sense gestures and touch output devices exerting controlled serve as forces and pressures; will be able initiate business Conversation you to a shaking hands at distance goodnight child transmitting a or say to a kiss continents. Exercise machines incorporate

a across increasingly

computer-controlled motion and forcefeedbackand will eventually become reactive robotic level sports partners at any strength and

skill choose. Today s rudimentary, narrowband you may videogames

will evolve into physically engaging telesports:

remote arm wrestling,

teleping-pong, virtual skiing and rock climbing. Network pimps will

ofer ways to do something sordid but safe with lubriciously

programmed telehookers. This the obvious extrapolation the telephone s transformation the whorehouse into the call-girl

operation. Telemolesters will lurk. Telethugs will reach and out punch Mitchell 1995 someone.

Man behöver inte med hull och hår svälja denna framtidsvision om nätförmedlat pingisspelande, smekande och våld för konstatera att

att IT-utvecklingen öppnar möjligheter för det personliga

nya mötet. Den viktiga frågan det kommer forskär om att satsas

ning och utveckling Virtual-Reality-teknik, VR, just

av t.ex. som stöd för demokratiska VR värld i

processer. en datorgenererad

vilken användaren upplever sig och agera. I dag investerar vara

Nintendo och Sony och andra speltillverkande företag gigantiska

belopp sådan teknikutveckling. Andra kraftfulla

satsningar

inom VR-området sker för militära ändamål.

Och ändamålet bestämmer användbarheten. Den del av samhällets infrastruktur ska bära/ förmedla demokratiska som processer måste till det syftet. Nya tekniska måste

anpassas tillämpningar

utvecklas för demokratistödet. Vill ha man ishockey måste man

ANDERS R OLSSON

bygga rink med kylanläggning för konstis. Att det byggs hundra en fotbollsarenor i stället hjälper inte. Vill ha demokrati måste man bygga för demokrati. man

5.6 Folkets röst- några reflexioner

försiktiga anhängarna "folkets-röst-tekniker" tänker De mest av sig bara rösten" kan bra för politiker/ ämbetsmän att att vara känna till faktor bland flera i beslutssituationer. De mest som en radikala hävdar det enda riktigt demokratiska folket, när att är att dess "röst" verkligen kan filtreras fram, faktiskt också får bestäm-

Den ståndpunkten ligger nära direktdemokratins. Den ligger ma. också nära det antika Athens, där det demokratiska styrelseskicket för 2 500 år sedan. Ledamöter i viktiga Rådet, uppfanns organ som domstolar och magistrater utsågs där för alla medborgare - att ge

lika chans att påverka lottning. Mandatperioderna var

- genom korta och regel kunde inte utses till som samma person en ny

period. Held 1995 Det är också möjligt integrera folkets-röst-inslag i större

att

demokratiska En för befolkningens helhet representativ

processer. skulle kunna formulera frågorna: Hur ska alternativen precigrupp

i folkomröstning I vilka frågor och hur ska partierna

seras en - inför val tydligt redovisa sina ståndpunkter I vilka ämnen ett

behöver väljarna bättre faktaunderlag

Något givet frågan hur starkt genomslag "folkets svar som röst bör finns självfallet inte. Även kan formulera om man

rimliga principer "Ju fler deltagare och starkare integri-

av typen

kan deras beslutsprocess desto starkare genomslag så

tet man ge kan det inte bli än tumregler. Väljer alls använda mer man att sådana tekniker måste genomslaget bestämmas i sitt sammanhang: Vilken fråga Vilka människor berörs Hur starkt stöd har folkets-

röst-förfaranden bland dessa människor etc. Samtidigt kan utgå ifrån folkets-röst-tekniker man att om lanseras reform syftande till förnyelse den demokratiska som en av

fordras någorlunda tydligt genomslag. I linje med

processen ett

denna genomgående att medborgarna måste ges ett

rapports tes -

ELEKTRONISK DEMOKRATI

reellt och direkt inflytande över de politiska besluten vill jag mer understryka risken med folkets-rost-förfaranden inte blir som än demokratisk fernissa. Man kan tänka sig förfaranden mer som

utnyttjas inom för den gamla parlamentariska modellen så

ramen

att den stärker medborgarnas misstro politiken.

snarare mot

Om ett regeringsparti beslutar att genomföra

t.ex. en

Deliberative Poll, småningom väljer politisk hand-

men en annan lingslinje än den folket anvisade, försätter den sig i svår som en situation. Regeringsförslaget måste utomordentligt väl undervara byggt för att undgå kritiseras odemokratiskf. Regeatt som ringen riskerar också anklagas för ha denna att att arrangerat Deliberative Poll, inte respekt för folkets vilja för bättre av utan att

kunna manipulera den. Det är lättare för partistrategerna

att hitta vinnande för redan utstakad politik pakeargument en att tera och sockra den när de precis hur medborgarna tänker. - vet Ett annat bruk folkets röst-tekniker sig förkastligt av som ter är att s.a.s. spela Svarte Petter med folket. Det finns frågor som

tycks olösliga bara har impopulära likväl

- som svar - men som fordrar politiska beslut. Det kan handla

t.ex. om en motsättning

mellan industri- och miljöintressen. Scenariot är väl känt från såväl

Västeuropa som USA. En motorväg ska dras, flygplats eller en en

avfallsanläggning ska byggas, när schaktningsmaskinerna

men rullas fram har miljöaktivister ockuperat området. Ledande

politiker har välja mellan

att å sidan och sannolikt våldsam polisinsats för - ena en stor att bort aktivisterna, med risk för personskador och dålig publicitet,

följd av en långvarig och dyr bevakning byggarbetsplats,

av en stor och

å andra sidan efter, dvs. offra de redan - att ge att pengar som investerats i planering och projektering, betala skadestånd till stora byggföretagen för kontraktsbrott och skaffa sig rykte för politisk

svaghet.

Då kan det framstå bekvämt låta folket träffa detta obesom att hagliga val. Medborgarna får Svarte Petter i handen när de folkvalda har försatt sig i omöjlig situation. Ett beslut en om att folkets röst"-tekniker ska användas är således inte

nödvändigtvis

demokratistärkande. Det är avhängigt vilka frågor hanteras som

ANDERS R OLSSON

med sådana tekniker och, när det handlar akut samhälls-

om ett

problem, i vilket skede medborgarna släpps in.

Varningen är lika giltig för alla reformförsök i direktdemokratisk anda. I Europa-rådets direktdemokratiska inslag i

rapport om

de europeiska ländernas styrelseskick är själva slutsatsen sådana

att

inslag vanligen missbrukas:

Existing institutions do little to system direct

encoarage a democracy which would give in political decision-making to

a say citizens who do ordinarily have because only in the rarest

not a say,

do they allow popular vote to he hela zfthe ruling majority does cases a

Its conclade that the popular continues to he not want one. fair to vote a

for the excerise rather than wherehy means government to power a means the people carl the governments power. Instruments of direct

can democracy in the member of the Council of Europe, 1996.

states

ANDERS R OLssoN

6 Cyberdemokrati

En satsning utveckla IT-stöd för alla medborgares deltagan-

att de i demokratin fordrar politiken i viss utsträckning flyttas in att förutsätter vidare görs tillgängligt, tekniskt nätet. Det att nätet och för alla medborgare. Vissa grundläggande investe-

praktiskt,

måste då göras. De innefattar bl.a.:

ringar

leder till Nätet i praktiken blir tillgängligt för

A. Åtgärder som att

till kostnader överkomliga även för de ekonomiskt alla som ter sig Rent praktiskt kan det lösas många olika svagaste grupperna. slutresultatet måste bli åtminstone vissa medborgare sätt, men att får datorer, teleabonnemang, utbildning och studiematerial

subventionerat.

leder till alla folkvalda församlingar och B. Åtgärder som att myn-

digheter både sina beslut och de fullständiga beslutsunderlagen

gör

allmänt tillgängliga via Nätet. Nödvändiga inskränkningar

bl.a. sekretess- och upphovsrättsregler måste självfallet

grund av för övrigt borde offentlighetsprincipen realiseras

göras, men allvar med IT-stöd.

A-B början. Frågan är: hur kan sedan vidare vore en man

6.1 Hindren

med IT-stöd kan utveckla, för inte säga revolutionera Att man att verksamhet har dataföretag och IT-konsulter häv-

organisationers

dat i flera decennier. Förutsägelserna har många gånger visat sig överdrivna, främst därför det tekniskt möjliga är något annat än att det möjliga för användarna, dvs. det mänskligt möjliga. IT-

branschens beskrivningar hur organisationer kan utvecklas är

av f.ö. ofta svepande och oprecisa. I praktiken lever med en mängd organisationer till sin och funktion är högst som natur och förändra dem med IT är därmed

olika, förutsättningarna att

starkt varierande. ° Företagen/ marknaden har sina mål och förutsättningar. Förekan, inom rättsliga handskas tämligen fritt med taget givna ramar,

ELEKTRONISK DEMOKRATI

sina resurser form materiella vården, och

av kunskaper en viss

mängd arbetstid anställd. Målet entydigt: hela tiden per är att

producera något är "bättre" marknadens perspektiv. Här som ur

satsas väldiga IT-stödd förnyelse alla slag. summor av

° Myndigheter har andra förutsättningar. De producerar för

medborgare, inte för kunder. Den offentliga sektorn kan således

inte effektiviseras, vad beträffar,

informationsbehandling samma

sätt som ett företag. I själva verket är begreppet effektivitef

mycket mer problematiskt inom den offentliga sektorn i det än

privata näringslivet, eftersom måttstocken i myndigheters

verksamhet inte alltid kan eller bör ekonomisk. För varje vara myndighet krävs definition, grundad moraliska och en egen

politiska värderingar, vad ska göras effektivt. Nazitysk-

av som lands myndigheter i Vissa avseenden fasaväckande

var effektiva.

Inom myndighetssfären investeras dock belopp i IT-stöd, stora främst med inriktning verksamheten ska bli

att småningom billigare.

° Den organisation kan kalla "samhället demokrati som som omfattar alla medborgare samtidigt vilar på/förutmen som

sätter stora delar den offentliga sektorn har ytterligare andra av förutsättningar. Genom kapitlen 1-3 kring dessa. Här resoneras

satsas praktiskt taget ingenting IT-stödd utveckling,

trots att organisationen visar ständigt fler tecken försvagning det -

medborgerliga engagemang är verksamhetens förutsättning

som fortsätter att avta.

Om slutsatserna i föreliggande ska sammanfattas i rapport en

mening så handlar den anmärkningsvärd brist kunom en

skapsutveckling inom området IT/demokrati. Praktiskt alla taget informationsprocesser i samhället utvecklas radikalt med IT, men

just folkstyrets informationsprocesser undantag. Där

utgör ett står

det stilla. Varför En förklaring maktspelsperspektiv har redan

ur diskuterats de personer/intressen inom för - att som ramen dagens

demokratiska institutioner kan det starkaste

utöva inflytandet rimligen ser varje genomgripande förändring hot

mer som ett det finns uppenbarligen fler. men

ANDERS R OLSSON

6.1.1 IT-mognadens problem

Att det i Sverige inte har uppstått någon offentlig debatt om elektronisk demokrati beror allt döma också bristande av att hos de politiker, journalister och samhälls- IT-mognad statsvetare, debattörer borde diskutera. Normalt visar de intresse för som stort idéer förändring den demokratiska Nya statliga om av processen.

utredningar och forskningsprojekt med inriktning folk-

nya

initieras fortlöpande. Som följd olika reformförslag

styret en av

uppstår ständigt debatter med många engagerade deltagare.

nya Flertalet dem har dock, döma det närmast obefintliga av att av intresset för politik just IT-området och frånvaron kvalifiav cerad debatt hur IT-samhället borde utformas, svagt utom en vecklad förståelse för vilka möjligheter datorer/ nätverk faktiskt

erbjuder. I det dagliga politiska arbetet ägnas betydligt tid

mer diskutera IT hot med teknik kan sprida att som - att man ny rasism och barnporr, kan uppvigla till brott, spionera, bryta mot

upphovsrätten eller kränka människors integritet

- än som

instrument för samhällsförbättring. Olsson 1996

Den diskussion IT demokratistöd ändå förs hittar om som som således främst bland samhällsengagerade tekniker eller ITman specialister. Här sägs del intresse samtidigt måste man en av men konstatera deras kunskaper samhällsinstitutioner och att om sociala ofta är begränsade. processer Vid de tillfällen då jag lyssnat till icke-tekniker diskutesom IT-stöd för demokratin har dem förefallit famla sig rat många av fram i okänd terräng. De har saknat orienteringspunkter för vidare

och tänkandet har därmed blockerats. När de konresonemang inte med IT kan ordna stormöte för Sveriges staterat att man ens

miljoner röstberättigade medborgare, eller poängen med IT

sex att snabbhet medan poängen med demokrati är eftertanke, dvs. är långsamhet, brukar uttömt. Det första konstaterandet ämnet anses naturligtvis riktigt, med stormöte alla ska tala är om man menar att till alla, saknar samtidigt relevans för den diskussion ITmen om stöd för demokratin faktiskt pågår i andra delar världen. som av

Det tycks bygga den egendomliga före-

senare argumentet

ELEKTRONISK DEMOKRATI

ställningen att datorerna själva, inte skulle

medborgarna,

vara demokratins aktörer.

Där diskussionen slutar borde den nu börja. Vad fordras för att

igång den

1.2 Maktens läsningar

Varje större demokratireform måste i

stor utsträckning vila

och betydande effekter för Den

- offentlig förvaltning. som vill

förändra behöver ha byråkratin med

sig.

Svensk statsförvaltning är och gott ont självständig. Den

styrs av lagar, inte ministrar. Myndigheterna har allmänt av sett

större kunskaper och utredningsresurser än den nivån,

politiska dvs. regering/ riksdag. Det

ger en stor tröghet i allt förändrings-

arbete verkligen ingriper i som statsförvaltningen. Varje större

reform måste rullas

genom en utdragen lagstiftningsprocess

hjul som motsträviga ämbetsmän kan, de när tycker sig ha anled-

ning, sätta ständigt fler käppar

Datoriseringen av offentlig för-

valtning är i allt väsentligt bestämd/utformad ämbetsmän, av ibland i direkt strid beslut mot politiska och intentioner. Olsson

Vår politiska kultur bygger i själva verket åtminstone vad -

statsförvaltningen beträffar myndigheterna

- att har initiativet. I

Sverige förväntas kallat ett organ Toppledarforum initiera IT-stödd

förändring i Ordförande i e

staten. Toppledarforum är visserligen e finansminister Åsbrink, de 4

men övriga ledamöterna är chefer för

de och/ eller strategiskt

stora viktiga förvaltningsmyndigheterna.

Dessa myndigheter har också för alla ansvaret projekt som

Toppledarforum driver.

Sannolikheten för detta ska att organ ta några djärva grepp t.ex. avskaffar myndigheter företrädda att man som är i gruppen eller åtminstone kraftigt beskär deras anslag/ revir förär svinnande liten. Hittills har det inte diskuterats. ens Mellan skål och Vägg erkänner praktiskt taget alla direkt be-

rörda politiker tjänstemän de - som att gamla strukturerna är . omöjliga att rubba. Man kan modernisera den

statsförvaltning vars

ANDERS R OLSSON

grund Axel Oxenstierna lade, kan den med

man t.ex. utrusta datorer, kan inte ersätta den med ändamåls-

men man en ny, mer enlig. Hur starkt förändringsmotståndet är i kommunal förvaltning ska jag låta osagt, när inte vill, är kommuner-

vara men staten

i utsträckning låsta. Alltför mycket kommunal verksamhet na stor är finansierad, reglerad och kontrollerad

av staten.

6.1.3 Organisation och /T

Det finns åtskilliga studier och omfattande teoribildning kring

organisationers benägenhet/ förmåga att utnyttja IT. Flertalet

sådana ansatser tar sikte företag, inget hindrar att med

men man

analyserar det demokratiska samhället organisasamma grepp som tion. De brittiska forskarna Christine Bellamy och John A Taylor

diskuterar datoriseringen brittisk statsförvaltning med hjälp

av av

begreppen automatisering, informatisering och transformering.

Bellamy/Taylor 1998. Begreppen har de i sin tur hämtat från

en MIT-studie: Scott Morton, 1991.

Automatisering innebär, enkelt uttryckt, gör med IT

att man

detsamma tidigare gjordes manuellt, i förhoppningen att det

som ska fortare och/ eller bli billigare.

Informatisering betyder att i organisationen lär sig att med

man IT fullgöra sina uppgifter sätt, liksom höja kvaliteten

ett nytt att i arbetet att fånga/ utnyttja den information

genom som stora

datorsystem Svenska s.k. medborgarkontor

genererar. är ett exem-

pel. I stället för att besöka i och ordning försäkringskassan,

tur

arbetsförmedlingen och lokala skattemyndigheten kan medborga-

uträtta alla sina tre ärenden medborgarkontoret, där särren en skilt utbildad tjänsteman via dator står i kontakt med de

tre myn-

digheterna. Att försöken med medborgarkontor inte blivit

mer

framgångsrika beror bl.a. att flera myndigheter, t.ex. polisen, har

valt inte delta. Politisk kraft tvinga dem saknas. Ett

att att annat

exempel är myndigheten mycket snabbare upptäcker

som

förändringstrender fortlöpande statistiska bearbetningar

genom av innehållet i sina dagligen uppdaterade databaser, eller fram

som tar

ELEKTRONISK DEMOKRATI

helt kunskap att samköra sina register med andra

ny genom

myndigheters. Transformering innebär frigör sig från organisationens

att man struktur, dess regelverk och arbetsmoment och återuppfinner

s.a.s. verksamheten från grunden. Det kan innebära fort-

t.o.m. att man

sättningsvis uppfinner verksamhet för varje uppgift

en ny ny som ska lösas, vilket kan fordra moraliska eller politiska

i sin tur nya

ställningstaganden. I stället för att fråga "Hur kan socialtjänsten med utnyttjande IT effektivare hjälpa medborgare A kan

av man utgå från möjligheten att radikalt förändra hela myndighetsstrukturen: "Med tanke medborgare Azs livssituation präglad

problemen X, Y och Z hur borde det offentliga helhet av - som möta/behandla honom.

I frånvaro forskning och utveckling kring IT-stöd för demo-

av kratiska hamnar de förtroendevalda/de instititioner

processer som

ska fatta beslut samhälleliga IT-satsningar i dilemma. De

om nu ett saknar förutsättningar bedöma vilka krav behöver ställas

att som tekniken, användarna och den offentliga förvaltningen. Man kan hypotetiskt tänka sig krav allt från funktioner i nästa generation kommunikationssatelliter till formuleringar IT i skolans

nya om

läroplaner.

Den satsning skulle kunna bereda vägen för ökade inslag

som av elektronisk demokrati måste under alla omständigheter innebära ett visst risktagande. Det fordras beslut stora investeringar i

om såväl teknik kunskapsspridning för att den nya demokratin

som ska kunna realiseras, samtidigt denna demokrati ännu inte

som nya entydigt låter sig beskrivas. Forskning kring IT-stöd för demokratin kan dock innebära riskerna för felsatsningar minskar

att avsevärt. Utan kvalificerat kunskapsunderlag måste satsningarna i viktiga avseenden ske i blindo.

Understrykas bör problemet svårigheten att bedöma kon-

att sekvenser olika handlingsalternativ inte eller svår-

av - är nytt mer löst för de politiska beslutsfattarna bara därför IT finns med i

att bilden. Som bl.a. Bo Rothstein har påpekat tvingas politiker ofta fatta beslut utifrån bristfälliga kunskaper. Han illustrerar med försvarspolitiken. Hur försvaret bäst ska organiseras och utrustas beror vilken det ska möta. Vi vet dock inte när,

sorts angrepp

ANDERS R OLssoN

eller hur kommer. Bästa möjliga underlag för förvar ett angrepp svarsbeluten är därmed kvalificerade gissningar, inte

mer. Rothstein 1998 Att inte kan in i framtiden är -i sig -inget

bra för politisk passivitet. En politikens huvudmål är

argument av

påverka framtiden. just att

6.2 Folkrörelsen som övningsområde

Att det kan dröja länge innan samhället verkligen tillgodogör sig

och maximalt utnyttjar teknik vilket teknikhistorien visar att

ny det ofta gör kan ha flera orsaker. En sådan förefaller den

- vara tillämpade forskningens Moment 22. Det satsas inga FoU-resurser

IT-stöd för demokratin därför ledande beslutsfattare inte

att

förstår vilka möjligheter föreligger, och de får

som inte syn möjligheterna förrän sådana FoU-insatser närmare kan

genom beskrivas. Visserligen kan räkna med inom detta område

man att lära hel del utlandet, den svenska demokratiska tradi-

en av men

tionen har allt sina särdrag. Någon utländsk forskning kring

trots IT-stöd för demokrati med stark folkrörelseprofil kan t.ex.

en man inte räkna med.

bok Internet för föreningsfolk skriver Forum Syds

I en om

generalsekreterare Svante Sandberg i förordet:

Det finns många överdrivna förhoppningar knutna till Internet. Här

finns också floskler, mode, ytlig/Jet och trams. Men det ar

massor av

samtidigt så perfekt verktyg i folkrörelsernas värld knyta

att ett mer att ihop manniskor med varandra aldrig funnits. Att lära sig använda

denna möjlighet måste vara en självklarhet. Truedsson 1997

Om med knyta ihop rörelsens medlemmar effek-

man menar att tivare kan skicka meddelanden till varandra, via sänd- eller

t.ex. diskussionslistor, har Sandberg tvekan rätt. Om i stället

utan man

folkrörelsen i grundläggande mening kan bli nätmenar att mer buren, dess kärnverksamhet och demokratiska kan

att processer flyttas över till Internet, då är han för tidigt

ute.

En folkrörelse tänkbar miljö för ambitiösa

vore annars en mer praktiska försök med IT-stöd för demokratin. Den utgör ett stort

ELEKTRONISK DEMOKRATI

nätverk individer har åtminstone minimum av som ett av engage-

De erfarenheter kan dra sådan mang. man av att göra en rörelse

kraftfullt IT-stödd borde ha åtminstone viss relevans för

mycket

vad antalet medborgare beträffar demokratiska stora - - processer.

En schematisk bild folkrörelsens verksamhet visar de medav lemsmöten eller studiecirklar vilka genom gräsrötterna" sätter sig

i viktiga frågor och ställning. Valda företrädare Vidarebefordtar

rar sedan till distrikts-, regions- eller riksnivå medlemmarnas upp-

fattningar. När det fungerar väl får dessa uppfattningar effektivt

genomslag i agerandet hos riksledning och anställda ombudsmän. I

åtminstone två avseenden kan sådan demokratisk en process stödjas med IT. För det första kan medlemmarnas diskuterande i

större eller mindre utsträckning skötas elektroniskt, via t.ex. e-post och/eller video-konferens, vilket innebär de kan ha färre

att riktiga

möten i stället komma desto bättre förberedda men till dessa. Med

IT kan medlemmarna således "sköta" sina insatser i rörelsen de när själva har möjlighet delta obekväma arbetstider att trots eller den

bundenhet vid hemmet bl.a. småbarnsföräldrar som kan ha. För

det andra kan medlemmarna med IT-stöd följa,

betydligt effektivare, frågornas behandling vidare organisa-

upp genom

tionen. Anklagelser toppstyrning, eller om manipulationer

tjänstemannavälde brukar alltid dyka med eller upp utan grund - i stora rörelser. Om alla medlemmar får möjlighet att via nätet

följa, i detalj de så önskar, frågornas inför

om beredning regions-

eller riksmöten och sådana möten sedan direktsänds borde om förtroendet mellan medlemmarna och kunna

ledningen stärkas.

Självfallet finns det också möjligheter och be-

att, om när man ser

hov sådana, ordna olika

av medlemsomröstningar av slag.

Mer radikala experiment med utveckla folkrörelsearbetet att kan också tänkas. Är de mötesformer

grundläggande utveck-

som lades i folkrörelsernas barndom lokala medlemsträffar och mindre studiecirklar fortfarande de

- mest ändamålsenliga när

diskussioner inte längre behöver föras i realtid och

när geografiska

avstånd närmast förlorat sin betydelse Kanske är större elektro-

niska mötesgrupper, med eller mindre modererade åsiktsmer

utbyten, föredra

att

ANDERS R OLSSON

6.3 Den mänskliga komponenten

Demokratins förändrande fordrar som tidigare påpekats mer än

tekniska Demokratin behöver alltid medborgare, men nya system. också alltid funktionärer. Om den typiske funktionären i nuvarande rösträknaren, så kan den ele troniska

politiska process är

demokratins moderatorn diskussionsledaren. vara - Endast i mycket små kan bra diskussion föras utan grupper en moderering. desto uppenbart blir behovet Ju större grupp, mer av

och disciplin i meningsutbytet. På samhällelig nivå, i den ordning offentliga debatten, är modereringen uppenbara skäl hårt sty-

av rande. Några har den praktiska möjligheten initiera och/ eller att

det offentliga meningsutbytet och medborgarna har vant regissera

vid tämligen liten skara opinionsbildare dominerar sig att en

scenen. sköter journalister nyhets- och samhällsredak- I dag stora

tioner del modererandet. Så kallade gatekeepers avgör en stor av vilka frågor ska belysas och debatteras när, hur och vem. som - av Den intressanta frågan hur redaktionella ledare egentligen om tänker och fungerar ska inte behandlas här, det har relevans men för den fortsatta framställningen så många samhällskritiker i att

in denna punkt. Som påpekats tidigare hävdar dag skjuter sig

forskare och intellektuella över hela västvärlden sinsemellan - som

må politiskt journalister/ massmedia inte

vara djupt oense att sin demokratiska funktion. Bland internationellt kända

fyller

mediekritiker kan Noam Chomsky, Christopher Lasch, nämnas Eduardo Galeano, James Fallows och Pierre Bourdieu. I Sverige

anklagar så ideologiskt vitt skilda debattörer Maria-Pia som Boethius, Jan Guillou, Olof Petersson, Björn Elmbrant och Jan

listan kunde mycket längre massmedia för Myrdal- göras att vansköta sin demokratiska uppgift. Många till reformering ansatser den demokratiska innebär också TV, radio och av processen att ska berövas sin dominerande ställning moderatorer

tidningar som

den offentliga debatten. av kan tolka åtminstone vissa förespråkare för elektronisk Man demokrati så de önskar valrörelser och andra viktiga att att i den demokratiska tvingas in åtminstone moment processen -

ELEKTRONISK DEMOKRATI

delvis -i fora där etablerade samhälleliga eliter inte kan styra/ filtrera informationsflöden det i sätt som dag sker via TV, radio

och tidningar. Bakom sådana krav behöver inte

ligga konspira-

toriska föreställningar dagens nyhetsmedia medvetet vilseom att leder medborgarna i politiska frågor. Närmare till hands

ligger

konstaterandet medierna har blivit alltför dominerande för att att invändningsfritt kunna utföra sitt klassiska bevakande

uppdrag.

- -

Det är uppenbarligen omöjligt för nyhetsmedia hålla sig i bak-

att grunden eller vid sidan samhället, och därifrån av rapportera om vad händer, när det händer i samhället i så utsträcksom som stor

ning utspelar sig i just nyhetsmedia. När de viktiga politiska

utspelen görs DN Debatt i stället för i politikens fora har egna förutsättningarna för den demokratiska avgörande processen ett sätt ändrats. Massmedia både producerar och den offent-

regisserar

liga debatten och blir därmed mycket än moderator. Vissermer ligen är massmedia inte många, för en utan men gemensamt dessa många moderatorer är de 1 inte kan inte att avsättas, 2 arbetar öppet -interna diskussioner och beslut verksamhetens om

inriktning skyddas lika omsorgsfullt i mediaföretag i andra

som företag, och att de 3 uppenbarligen har fler mål för ögonen än främjandet samhällets demokratiska må

av process. Mediaföretaget

sälja tidningar eller TV-program till publik, det säljer

en men samtidigt en publik till annonsörerna. Om Schimpansen Ola eller

noshörningen Nelson lockar publik till nyhetsprogrammen så

kommer Ola och Nelson beredas

att utrymme. Medieföretagens

ägare har makt genom att de bestämmer vilka gatekeepers/ åsikter

som släpps fram. De har samtidigt egenintressen bevaka

att -

gällande allt från beskattningsprinciper och andra kring frågor

företagandets villkor till yttrandefriheten. ambitioner Här ryms

som man rimligen inte förknippar med den idealiske moderatorn.

Att diskussion är modererad kan i IT-miljö betyda

en mycket

olika saker. Det kan räcka med moderatorn bort att sorterar

oacceptabla enligt i förväg bestämd definition inlägg. Det

- en kan också betyda aktivt deltagande/ styrande i debatten: ett mer att beordra kortning inlägg, bort av att sortera upprepningar eller inlägg kan tyckas irrelevanta. Och det kan betyda helhetssom ett ansvar för debatten vilket kan nödvändigt i mycket vara stora

ANDERS R OLSSON

diskussionsgrupper där moderatorn fortlöpande sammanfattar

innehållet i hundratals inlägg, formulerar frågor och eget

nya initiativ driver meningsutbytet framåt.

I alla storskaliga försök utveckla interaktiv

mer att en ny, demokratisk i vilken politiker/ experter och medborgarna

process

utvecklar dialog kommer modereringsfunktionen

en att vara central, precis den är vid Citizens Jury- och Deliberative

som Poll-förfaranden. kräver politiska ledare, vetenskaps-

Om man av män och de deltar i ett meningsutbyte med med-

experter att

borgarna blir försökets möjliga omfattning bl.a. fråga

en om

modereringsresurser. Rent hypotetiskt skulle diskussionen kunna

föras nationell nivå. Då fordras uppenbarligen, eftersom

ett framgångsrikt försök skulle hundratusentals inlägg

generera

dagligen från medborgarna, kraftfull moderering. Ett stort antal kunniga och opartiska människor måste fortlöpande överblicka

och sammanfatta medborgarnas inlägg så ledare/ får

att experter en realistisk möjlighet svara/ För sådan

att reagera. att man genom en

ska upprätthålla medborgarnas förtroende måste den

process vara maximalt öppen/ genomskinlig. Alla inlägg och all relevant information måste hållas tillgänglig för medborgarna, moderatorerna måste arbeta med hög integritet och ledarna måste finna sig i

att

slutligen i viss utsträckning tillgodose folkmajoritetens önskemål.

Denna modell får, åtminstone tills vidare, betraktas

som en utopi. Förutsättningarna för försöka realisera den saknas:

att ens teknisk utrustning för sådan kommunikation måste

samma spridning TV eller telefon har i dag, medborgare och modera-

som

måste utbildas och öva sig, datorprogram måste utvecklas för torer ändamålet. Att det välmodererade stormötet för Sveriges befolkning i dag sig utopi hindrar dock inte att med

ter som en man forskning och demokratiskt experimenterande söker utröna om/ hur modererade stormöten kan fungera.

Åtminstone i USA har försök i något större skala genomförts.

Ilshammar berättar två. The National Electronic Open

Meeting http://130.11.54.41/meeting/ initierades Clinton-

av administrationen i syfte skapa debatt öppen för alla

att en - - om hur den federala administrationen alla nivåer borde använda IT. Den pågick i två veckor. Alabama Constitution Project

ELEKTRONISK DEMOKRATI

http://www.auburn.edu/alacon.html ett elektroniskt endags-

var möte i februari 1996 handlade delstaten Alabamas försom om fattning. Via moderator vid lokala möten kunde inlägg vidareen befordras till särskilt utvald panel.

en Ilshammar 1997

6.4 Den programtekniska komponenten

Att igenom och analysera utvecklandet sådana

av datorprogram

som kan ha relevans för elektronisk demokrati temat vore en gigantisk uppgift. IT-tillämpningar genomtränger och stöder

ständigt fler ekonomiska och sociala aktiviteter. Forskningen har

en enastående ämnesmässig och tematisk bredd.

Om försvinnande små FoU-resurser sådan satsas programutveckling direkt syftar till IT-stöd för demokratin, så som investeras desto i för sådant effektivisera mer nya program som att och utveckla organisationer, stödja elektronisk handel, underlätta

lagring/ återsökning/ bearbetning information, stödja pedago-

av giskt arbete och generellt förbättra datornätverken mera så att de blir "intelligentare" eller kan bära allt sofistikerade informamer tionstjänster. Inom dessa och rad andra områden utvecklas en proskulle kunna utnyttjas -i eller mindre modifierad gram som mer form stöd för den enskilde och/eller

- som medborgaren stöd

som för demokratiska Här kan det bara bli processer. fråga om några slumpmässiga nedslag för illustrera detta förhållande. att

6.4.1 OmstäI/ningar och utveckling i näringslivet

Den forskning sker kring IT-stöd för

som rena beslutsprocesser

utgår normalt från företag, åtminstone i den mån

men lösningarna

syftar till kreativitet och konsensusbyggande har de

ett uppenbart

intresse även i demokratiperspektiv. En hel del resurser satsas i dag att utveckla datorprogram ska stödja

som problemlösning

eller andra kreativa i Hur ska "bolla med processer - grupp. man idéer så verkligen utnyttjar den samlade och

att man kunskapen

fantasin hos 100 eller 200 Försök med personer stora grupper där varje deltagare sitter vid dator och skriver en anonymt inlägg i

ANDERS R OLSSON

diskussioner inlägg omedelbart blir synliga för alla - som en stor skärm visar att åtminstone psykologiska hinder i form - av etablerade hierarkier kan övervinnas. Deltagarna läser alla inpass från den yngste assistentens till verkställande direktörens med allvar. Och den assistenten vågar faktiskt sig. samma yngste yttra Här finns ett antal succéhistorier i bl.a. flygtillsvang, en om verkaren Boeing med IT-stöd för problemlösandet ska ha som nytt

konstruerat flygplansmodell ungefär uppgifterna går

en ny isär halva den normala tiden och till dramatiskt sänkta kostnader

jämfört med tidigare modeller. Sådana historier ska säkert med tas

en nypa salt, det är uppenbart kunskapsintensiva företag

men att med IT-stöd gör framsteg inom detta område. Arbetet utgår inte

bara, eller främst, från möjligheterna utnyttja IT. Det ens att

hämtar också inspiration från forskning kring ledarskap och organisationsmodeller. En managementskola går tillbaka W Edwards Deming

som amerikansk forskare paradoxalt fick störst genomslag i en som nog Japan har år fått flera förnyare. Den kanske kände u senare mest är Peter M Senge. Hans bok The Fifth Discipline The Art 8C -

Practice of The Learning Organization från

1990 argumenterar för icke-hierarkisk företagsledning och har blivit modern en en klassiker. Senges idéer hur medarbetarna ska hantera om motsättningar, utveckla kollektivets kreativitet och fortlöpande "lära sig lära tillsammans har rimligen också relevans för pro-

syftar till politisk/ social problemlösning.

cesser som Walton 1986, Senge 1990

Ett närliggande forskningsområde kallas engelska

"Participatory Design och handlar hur användarna om av stora tekniska system i kraft sitt kunnande arbetsprocessen ska av om

bli delaktiga och styrande i utvecklandet arbetsredskap

t.o.m. av och kringrutiner. Enkelt uttryckt ska öka både effektiviteten man och arbetstillfredsställelsen de tekniska genom att anpassa systeefter användarna och inte, i den auktoritära traditionen, men som tvinga de anställda sådana tekniska lösningar ledningen som

ensam har valt. Inom Participatory Design för övrigt

anses Skandinavien ha ledande position. 1993,

en Schuler/Namioka

Besselaar 1998

10SOU1999:12

ELEKTRONISK DEMOKRATI

6.4.2 Intelligens i näten

Alla surfat nätet hur svårt det kan att med primi-

som vet vara tiva web-läsare hitta rätt bland alla trivialiteter och allt skräp Internet. I dag hinner surfaren ofta tröttna innan han/hon når målet. Utvecklandet web-verktyg för sökning och tolkning på-

av går dock med intensitet de företag lyckas kan tjäna

stor - som

miljarder och verktygen blir uppenbarligen allt effektiva/

- mer precisa. Ansatserna är många.

Sökmotorer

Möjligheterna med logiska avgränsningar definiera sökområdet

att för web-läsaren kan förfinas praktiskt hur långt helst

taget som här ligger svårigheten snarast i att göra alltmer avancerade

program lätta använda. S.k. länkbibliotek Yahoo är lös-

att som en annan ning, de är upprättade människor tittat på/ bedömt inne-

av som

hållet web-platser. Ytterligare variant bygger AI-veten-

en skapliga tillämpningar vilka sökmotorn kan "förstå

genom en enkel fråga Vad skrev socialdemokratiska dagstidningar om pensionsuppgörelsen förra året och söka svaret.

Automatiserad översättning mellan olika språk tillämpas redan

Internet och resultatet blir ibland hyggligt, ibland katastrofalt,

även här går det framåt. Hur snabbt utvecklingen går vet men ingen, bättre sökmöjligheterna blir, desto större värde kan

men

Internet politisk för medborgarna.

som resurs

Push

Pushteknologin gör det möjligt för användaren/ medborgaren att

"Övervaka nätet. Hittills har surfaren valt med eller mindre

- mer lyckat resultat vilka hemsidor eller nyhetsgrupper han/ hon

- som ska besöka vid varje uppkopplingstillfälle. Med "push prenume-

i stället ett antal produkter/ ämnen. Ett datorprogram rerar man bevakar nätets informationsflöde inom de områden använda-

som

är intresserad allt från italiensk fotboll till politisk filosofi ren av -

ANDERS R OLSSON

eller kärnkraftsteknik och levererar sin skörd nyheter när

- av användaren så begär.

Så kallade cookies är hjälpfunktion kan göra surfarens till-

en som

framgångsrik, cookie-tekniken kan också nyttjas varo mer men av andra intressenter nätet. En cookie liten mängd informa-

är en tion, kodad till datasträng, kan överföras från hemsida

en som en

Internet till hårddisken surfarens dator. Tekniken används oftast i kommersiellt syfte. Man kan jämföra med surfaren går

att runt i Gallerians butiker. I musikaffären tittar han soul och Verdi-operor. När han går ur butiken klistras diskret liten lapp

cookie hans soul, Verdi. Vid besök i nästa musiken rygg: affär eller affär dagen efter kommer utbudet från

- samma - Atlantic Records och drivor italiensk ligga läckert

av opera att exponerat för just denna kund. I virtuella butiker kan

man anpassa utbudet individuellt för varje besökare, bara känner veder-

man börandes preferenser. Den motorintresserade surfaren möter alltså

reklam för MRF, Michelin och Mercedes, medan den idrottsmer intresserade bombarderas med erbjudanden från Adidas och Euro-

sport.

Cookien kan också öppna hemsida kräver lösen-

en som annars ord, vilket gör surfandet smidigare, den kan samtidigt läsas

men av andra vid besök deras webplatser i syften surfaren inte

som känner till. Eftersom cookien information våra prefe-

rymmer om

i olika avseenden finns här integritetsproblem värt renser ett

uppmärksamhet.

Agenter

Mer avancerade än cookies är de datorprogram brukar kallas

som agenten därför att de utför så komplexa funktioner det tycks

att naturligt att tänka dem självständiga aktörer. Någon exakt

som definition begreppet "agent" finns inte. Vissa stödfunktioner i

bl.a. ordbehandlingsprogram, försöker hjälpa användaren

som

ELEKTRONISK DEMOKRATI

ständigt nya och överraskande sätt, har kallats Microsoft agenter av

och andra programföretag. En med uppdrag hjälpa

agent att

användaren ordbehandlingsprogrammet rimma, över-

av att stava, sätta eller korsreferera är konstruerad någon Mer inav annan. tressanta är dock användaren själv utformar. agenterna som

Olsson 1997

Datorprogram som är så komplexa att deras agerande sig

ter självständigt dock inom användare har bestämt - ramar som en har funnits länge. Företag har kunnat köpa och sälja produkt.ex. ter automatiskt med hjälp den tekniska standarden EDI, av Electronic Data Interchange. Låt Volvos

säga att datorprogram

känner skruvarna X är väg slut. Det sänder att av typen att ta ut ett meddelande i slutet datornät för underleverantörer: Vi ett köper en miljon skruvar X till pris högst Y kronor. av typen ett av Om meddelandet träffar erbjudande skruvar ett om av rätt sort, till rätt pris då görs affären automatiskt. Liknande - upp program för vanliga konsumenter har prövats Internet. Företag som säljer t.ex. CD-skivor Via nätet har kunnat utforma sina erbjudan-

den enligt Viss standard. Konsumenterna har sedan med en programmet BargainFinder enkelt kunnat hitta den affär säljer som

t.ex. Springsteens senaste CD billigast.

Nyckelordet är alltså standard. Varken agenten eller andra

datorprogram förstår ännu bilder eller naturligt språk. På dagens

kaotiska World Wide Web måste därför varje surfare själv leta upp

alla erbjudanden begagnade cyklar han/ hon vill

om t.ex. om göra det bästa köpet. Först när har kommit överens exakt hur man om

tekniskt och språkligt erbjudanden/beställningar

- - ska presenteras kan agenten ta över.

Många företag och forskningsinstitutioner Världen över fun-

derar hur sådan standard ska och vilka

nu en se ut, lösningar

som utvecklas olika områden ingen. När standarder väl har vet etablerats är det egentligen främst fantasin för som sätter gränser vad kan användas till. De kan söka jobb användaren. De agenter kan kontinuerligt söka igenom nätet efter botemedel nya mot bladlöss eller immiga bilrutor. Kanske får kärleksagenter som kan stämma träff.

ANDERS R OLSSON

Tillämpningsmöjligheterna inom politiken tycks också

vara

många och lovande. Även den "uppkopplade medborgaren har

svårt att hinna med informationssökandet, har sällan tid/ork att skriva brev till politiker, insändare i tidningen eller underteckna särskilt många Med agenter kan vissa sådana hinder över-

upprop. vinnas. Programmet kan ta emot och "reagera" tusentals e-brev

dagen å medborgarens vägnar, kan varje timme söka nätet om av efter information i specifika ämnen, kan uttala åsikter och leta

meningsfränder i olika frågor medan medborgaren själv gör

upp något annat. De kan fungera filter, betjänter,

som som som ombud.

I framtidsscenarierna kan missnöjda konsumenter med sina agenter snabbt "finna varandra och tvinga oseriösa företag att bättra sig eller försvinna från I det politiska livet kan

arenan.

opinioner och motopinioner formas sätt. Agentteknik

samma

tycks därmed öka möjligheterna till politisk organisering/ mobili-

sering underifrån.

Simulering och annat beslutsstöd

Att mycken informationsbehandling blir lättare med IT

är uppenbart. Datorprogram kan räkna och kontrollera vår stavning,

oss

precis de etablerade makthavarna inom såväl offentlig men som

privat sektor i dag förlitar sig allt kvalificerade datorsom mer

för beslutsstöd skulle sådana kunna utvecklas också för program medborgare och demokratiska Man kan t.ex. med

processer.

datorns hjälp återskapa samhällelig verklighet i vilken effekter-

olika politiska åtgärder kan prövas simuleras. na av -

Fördelningspolitiken erbjuder kanske de mest uppenbara

tillämpningarna. På finansdepartementet har i än 20 år

man mer

använt simuleringsprogram för analysera konsekvenserna

att av olika möjliga politiska reformer: vad innebär ändrade skattesatser eller bidragsnivåer för olika kategorier människor I dag kan i

man

vanlig PC använda större och komplicerade för en mer program samhällsekonomiska simuleringar än de finansdepartementet

ELEKTRONISK DEMOKRATI

använde, och närmast revolutionerade budgetarbetet, som 1970talet.

Att medborgaren med sådana skulle kunna leka program finansminister och därmed öka sin förståelse för de samhälls-

ekonomiska villkoren är bara många tänkbara samhällsen av

tillämpningar för simuleringsteknik. Trafikflöden kan simuleras

inför beslut satsningar eller

om väg- bostadsbyggande. Miljö-

konsekvenser kan simuleras när diskussionen handlar om t.ex.

industrilokalisering eller energiförsörjning.

Simulering med dator kan användas även i frågor till av synes rent social natur. Den holländske forskaren Peter Besseren van illustrerar detta med exempel från Amsterdam.

ett Omkring en

tredjedel av stadens invånare är invandrare i första eller andra

generationen. Tack kraftfullt styrande bostadspolitik har vare en man lyckats undvika getthobildningar, bortsett från boendet men har integrationen invandrarna i det holländska samhället av varit måttligt framgångsrik. Ekonomiskt tillhör invandrarna de sämst ställda. Många talar holländska dåligt, några inte alls. flera Ett av problem är att många skolor tenderar bli segregerade med att närmast total dominans antingen etniska holländare eller av invandrare. Det är därför vanligt föräldrar kör sina barn eller att låter dem hand -långa sträckor varje till/ från resa egen dag skolan. En debatt föräldrars rasistiska skolval om har pågått

länge. van Besseren deltog i simuleringsförsök i vilket utgick

ett man från modell där 95% föräldrarna kunde en av enas om att segregation i skolan är ondo. Denna majoritet förband av stora sig att, om varje skola hade för hela samhället representativ

en fördelning

mellan holländare/ invandrare 2/3 respektive 3 placera sitt barn

i sådan skola. Toleransen för avvikelse låg sedan längs skala: en en några föräldrar skulle flytta sina barn vid minsta avvikelse hollän- darna andelen invandrare blev invandrarna om större, omvänt. Andra skulle göra det först vid större avvikelse, och några häven dade att de inte skulle flytta sitt barn förrän det kvar i var ensamt

sin kategori.

Men 5% föräldrarna gick i detta simulerade sociala

av experi-

ment alltså inte med att sätta sina barn i skola där fördelen

ANDERS R OLSSON

motsvarade hela samhällets. Om då i utgångsläget för-

ningen man

delade alla barn 2/3 respektive 1 3/ i varje skola

proportionellt -

skulle således 5% föräldrarna börja flytta sina barn med sikte av

dem skola med fördelaktigare" proportioner. Vad

att in en händer Med simuleringar kunde Besseren m.fl. visa att dessa van föräldrarna tämligen snabbt lyckas skaka om systemet och 5% av förstöra den fördelning övriga 95% kommit överens om. De som 5% barn flyttas koncentreras till någon/ några skolor, som som därmed får skev fördelning, vilket föranleder de föräldrar är en som minst toleranta förändring flytta sina barn, vilket yttermot att skakar om" fördelningen, vilket föranleder även tole-

ligare mer

föräldrar flytta sina barn, van Besseren, personligt ranta att osv.

samtal 981120 visade alltså segregationen inte behöver

Simuleringen att vara -

och i Holland sannolikt inte är resultatet föräldrarnas med- - av rasistiska val. Problemet komplicerat än det i förvetna, är mer verkar. Med simuleringstekniker kan således analysera stone man och/ eller illustrera vissa komplicerade samhälleliga förhållanden

tidigare inte har varit möjligt. Program för sådan ett sätt som specialutvecklade för stödja den demokratiska pro-

simulering, att skulle kunna bli viktigt redskap för medborgare i

cessen, ett som framtiden bär för politiskt beslutsfattande. ett större ansvar

Varje simulering samhälleliga bygger självfallet

av processer teorier hur människor tänker och fungerar. Sådana teorier om alltid redovisas tydligt, så alla användare har klart för sig måste att utfall aldrig fullkomligt säkert eller okontro-

att simuleringens är

versiellt.

6.5 Politik är att vilja

tekniska möjligheter stödja människors

Forskningen kring nya att

analyserande, kommunicerande och besluts-

kunskapsinhämtande,

fattande till omfattningen. Många försök kommer att är enorm

misslyckas, IT-branschens hårt pumpade ballonger

många av kommer spricka andra kommer att hålla. Den politiskt att - men -Vilka människor kommer kunna dra intressanta frågan är nu: att

ELEKTRONISK DEMOKRATI

nytta av forskningsresultaten Ska IT-stödet" politiska genom reformer integreras i den demokratiska dvs. ska processen, man successivt lägga teknik- och kunskapsstöd i

mer medborgarnas

händer så de kan bära allt att ett större politiskt ansvar, eller ska

man avstå från försöka att

Att diskutera kring och särskilt för elektro- - att propagera nisk demokrati innebär svår vissa en balansgång. I avseenden hand-

lar det verkligen i Försöker om ett stort steg utvecklingen. man

beskriva konkret hur IT ska utvecklas till stöd för den demokra-

tiska får framställningen lätt

processen ett drag av utopi, brisav tande realism. Undviker konkreta blir

man beskrivningar

resonemanget å andra sidan så abstrakt många läsare inte förstår vad att

som menas.

De delar föreliggande kan föra tankarna till av rapport som

utopin har tillkommit, inte för beskriva något ska att som snart realiseras för frigöra tanken. Det finns utan att inga färdiga lös-

ningar för "ny" demokrati, det finns och en men ett stort garanterat fruktbart fält för forskning och

experimenterande.

Det som

behövs är FoU-resurser och politisk nu en vilja att pröva nya lös-

ningar.

Författarpresentation

Anders R Olsson. Född 1953. Journalist och författare med

yttrandefrihets-, demokrati- och IT-frågor specialitet. Har

som arbetat år lärare i medierätt och undersökande sex som journalistik

vid Journalisthögskolan i Stockholm och fem år kanslichef som hos Föreningen Grävande Journalister. Är sedan 1995 verksam

fri skribent. som

ANDERS R OLSSON

Bilaga

IPERBOLES nyhetsgrupper

Nedan följer förteckning i alfabetisk ordning över de 33

en IPERBOLE-nyhetsgrupper hade aktivitet under månad: som en 971115-971215. Enligt introduktion till förteckningen skulle det

genomgången dock bara 33. I skrivande vara 35 grupper, rymmer stund augusti -98 antalet 34. Antalet meddelanden i är grupper - varje och kortfattad analys innehållet presentegrupp anges, en av Kommentarerna varje har karaktär referat än ras. om grupp mer av

direkt översättning från den engelska texten. Sammanställningen/

analysen har utförts Simona Valbonesi, Alberto Bizzini och av

Federica Bellagamba, för Bologna kommunförvaltnings räkning.

23 meddelanden alla handlar miljö och

bolognøaambiente - om

föroreningar. Deltagarna är läkare eller forskar i eller personer som

studerar miljöfrågor.

107 meddelanden här skämt/vitsar

bologmabarzellette - postas

från hela världen. Alla människor, direktörer som sorters hemmafruar, deltar.

bolognøubolognabynigbt 101 meddelanden detta är för - en grupp människor diskuterar rockmusik, pubar, snabbmat och unga som filmer. Gruppen har för organisera träffar använts att gemensamma för IPERBOLE-användare. De kallas "serata Iperboliana. Under

1996 ordnades nio sådana träffar. Uppgifter liknande aktivitet om

under 1997 saknas.

252 meddelanden virtuell marknad där

bolognaxerco-ofro är en

- människor bjuder saker till försäljning eller beskriver vad de vill ut

köpa. Avsikten vanliga medborgare inte butiksägare eller

är att

andra näringsidkare ska sälja begagnade föremål till låga priser. Vanliga objekt är datorer, modem, cyklar och motorcyklar.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

boløgmacitycard 7 meddelanden öppnades

- - är en grupp som av kommunen för information/ frågor/ diskussion det s.k.

CityCard-projektet. Det syftar till att i Bologna utveckla och

nya

kvalificerade datorprogram för opinionsmätningar och har

mer drivits med stöd från EU ESPRIT-program 8123. CityCard har också diskuterats livligt, flertalet inlägg har postats i

men gruppen

bolognaiperbole. Se nedan.

bologmacomputers 152 meddelanden virtuell marknad för

- - en

köp/ försäljning av begagnade persondatorer. Deltagarna postar ofta både här och i bologna.cerco-offro.

bologmacucina 58 meddelanden virtuell skola i matlagning.

- - en Här efterfrågas och Kvinnor dominerar

presenteras nya recept. bland användarna och recepten handlar allt från husmanskost

till kinesiska specialiteter.

bolognøuculturø 60 meddelanden handlar kultur i vid

- - om mening: TV, politik, musik, bildkonst, Här märks såväl

mm. professorn skriver universitetets problem den lille

som om som grabben med intresse för tecknade serier.

bologmaculturøacinema 229 meddelanden vill veta något

- - man

film utan att själv den år detta rätt Debatten är om en se grupp. livlig och i många fall också kvalificerad.

bologmaculturøalibri 48 meddelanden diskussioner böcker

- - om och tidningar, här förekommer också inlägg italiensk

men om

politik.

bolognøaculturøamusica 27 meddelanden är för

- - en grupp ungdomar. Teman är konserter, band och kända musikartister.

bolognafutura 1 meddelande startades med avsikt

- - en grupp som att låta deltagarna presentera idéer eller förhoppningar ett

om framtida bättre Bologna. Här har intresset dock varit närmast obefintligt. Det enda meddelande postats där inte seriöst.

som var

ANDERS R OLSSON

bolognaaiperbole 84 meddelanden avsedd allmän mötes-

- - som en plats för IPERBOLE-användare. Den har också slags övrigt-

en funktion, dvs. inte hittat någon lämplig

personer som annan grupp

i använder den. Här finns således, förutom diskussioner att posta

IPERBOLE, allt från julhälsningar till synpunkter funkom tioner hos vissa datorprogram. Också administratörerna

av IPERBOLE utnyttjar för att sprida information

gruppen om nya tjänster, driftstörningar eller ändrade öppettider för användar-

Här finns dessutom FAQ Frequently Asked support. en Questions IPERBOLE underhålls användare

om som av

frivillig väg.

bolognalarvoro 52 meddelanden här sprids meddelanden från

- -

företag lediga jobb eller behov konsulttjänster, liksom från

om av

arbetslösa söker uppdrag/ anställning.

som

bologmametropoli 52 meddelanden alla vill informera

- - som om något i Bologna här. Det händer att också kommunförvalt-

postar ningen använder för att besvara frågor från medborgare.

gruppen

bologmametropoli.comzmicazione 7 meddelanden avsikten

- - var

öppna för diskussioner massmedia, från television till dagsatt om tidningar. Intresset har dock varit svagt. Inget riktigt seriöst meddelande har postats.

bolognøametropoliferrovie 10 meddelanden skulle

- - rymma diskussioner järnvägsfrågor i allmänhet och planerna en ny

om centralstation i Bologna i synnerhet, inte heller här har seriösa

men meddelanden postats.

bologna.metropoli.atc 9 meddelanden avsedd för klagomål

- - om stadens kollektiva transportmedel i praktiken bussar. Trots att

många är missnöjda med t.ex. tidtabeller och biljettman vet att priser har kritiken inte nått hit. Endast nio postade medde-

ett av landen är ett klagomål, övriga är irrelevanta. Kritik postas dock

håll, bl.a. i bologna.polemica och bologna.traffico nedan. annat se

ELEKTRONISK DEMOKRATI

bolognøametropoli.turismo 12 meddelanden förslag

- - rymmer om

vad kan göra/ lediga dagar.

man se

bologmamultietnica 4 meddelanden här ska meddelanden - - postas för invandrare. De fyra inkommit handlar möten/kurser som om för från Afrika, Kina och Inden. personer

bologncanavigøtor 1 meddelande uppgifter syfte

- - om gruppens saknas. Det enda meddelandet beskrivs dock irrelevant. som

bolognzanuovigruppi 22 meddelanden här lämnas förslag till - -

startandet diskussionsgrupper. När

av nya tillräckligt många användare 20 stycken har anmält intresse för den. ämnet startas

Den tillkomna bol0gna.barzellette. Den före-

senast gruppen var slogs i april -97 och nådde i juli gränsen 20 röster. Den undersökta

månaden fanns således 22 förslag till

nya diskussionsgrupper att

rösta om.

bolognøapolemica 95 meddelanden här återfinns främst - - två typer meddelanden. Dels observationer och/ eller klagomål av om trafiken, dels smått fåniga debattinlägg vilken om t.ex. som är Bolognas bästa restaurang.

boløgømpoláticø 50 meddelanden iakttagelser den - - mest om politiska situationen.

bologmaproblemitecnici 114 meddelanden för tekniska problem - allehanda slag: konfigurering modem, av av program, tips om ny

hård- eller mjukvara, frågor internet-tjänster,

om mm. Många av texterna postas också bol0gna.iperb0le, bl.a. ovannämnda FAQ

och meddelandena från administratörerna IPERBOLE. av

bologmasanita 24 meddelanden hälsa och medicin. - - en grupp om

Endast specialister läkare, här.

forskare postar

ANDERS R OLSSON

15 meddelanden sindacato betyder

bolognøasindacato - trots att

fackförening återfanns här fem klagomål regeringen och landets

ekonomiska situation, i övrigt bara irrelevanta texter.

bologncuspettacolo 26 meddelanden många postar något - som -

och i bolognøtculturønmusica också bolognaløolognabynigbt som

återfinns här, ibland med Det handlar teater, samma texter. om

konserter och film. Här fanns också sökte en teatergrupp som

skådespelare för föreställning i Bologna.

39 meddelanden med hälften komman-

bolognansport texter om

- de idrottsevenemang, hälften debattinlägg stadens fotbollslag, om

97-98 spelade i Italiens högsta serie. som säsongen

bolognaiests 83 meddelanden används som genom - av personer trial-and-error försöker lära sig använda nyhetsgrupperna. En del

således oläsli kan också föla hur enskilda ersoner är g men man J p

framsteg många gånger med hjälp råd från vana gör av mer användare.

84 meddelanden debatterar alla trafik-

bolognarrafico - typer av

problem, sådant avgifter eller tillgången parkeringsplatser

som

och inte minst den hösten -97 "heta" frågan kommunens överom

gripande trafikplan. De flesta inlägg är rena klagomål, men inga

tjänstemän eller politiker med för trafikfrågor svarar/ bidrar. ansvar

bolognøauniversity 57 meddelanden för studenter som - en grupp här diskuterar examensfrågor, lärare Här har också utbytts mm.

studenters anteckningar från föreläsningar.

56 meddelanden tips och råd för den

bolognaxzøiaggi	-	rymmer -
Bologna-bo	ska utomlands.

som resa

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Litteratur

Abramson, Jeffrey B/Arterton, Christopher F/Orren, Gary R. "The Electronic Commonwealth. The Impact of New Media Technologies Democratic Politics. Basic Books, 1988. on

Agre, Philip E/Schuler, Douglas. Reinventing technology,

redescovering community. Ablex, 1997. Ahlberg, Kerstin. "Din upphovsrätt och andras". Tiden, 1995.

Arterton, Christopher F. "Teledemocracyx Can Technology Protect

Democracy Sage, 1987 Bangeman Group. Europe and the Global Information Society, Recommendations the European Council". 1994. to Barber, Benjamin R. Strong Democracy. Participatory Politics for a New Age. University of California Press, 1984. Barber, Benjamin R. JIHAD McWORLD. How Globalism and vs. Tribalism Reshaping the World". Ballantine Books, are 1995. Barnett, Steven. New Media, Old Problems. European Journal of Communications. Vol 12, No 2/1997. Bellamy, Christine/Taylor, John A. "Governing in the Information Age". Open University Press, 1998. Besselaar, Peter den/Beckers, Dennis. Demographics and van Sociographics of the Digital City". Ur Ishida, T. "Community computing 8Csupport systems. Springer, LNCS, 1998. Besselaar, Peter den. "Democracy 8CTechnological Change: van Limits to Steering. Draft version:

http://www.swi.psy.uva.nl/usr/peter/pdcxtf

Blau, Andrew. A High Wire Act Highly Wired World: Universal a Service and the Telecommunications Act of 1996. I Kubicek et 1997. Bobbio, Norberto. "Liberalism och demokrati. Daidalos, 1993.

ANDERS R OLssoN

Bourdieu, Pierre. Om Televisionen". Brutus Östlings Bokförlag, 1998. Boyte, Harry C/ Kari, Nancy N. "Building America. The Democratic Promise of Public Work". Temple University Press, 1996. Browning, Graeme. Electronic Democracy. Using the Internet T0 Influence American Politics". Pemberton Press, 1996. Carey, Alex. Taking the Risk of Democracy. Corporate out Propaganda Freedom and Liberty. University of Illinois versus Press, 1997. Castells, Manuel. "The Rise of the Network Society". Blackwell, 1996. 1 i samlingsverket The Information Age: Economy Society

Volym

and Culture

Castells, Manuel. "The Power of Identity. Blackwell, 1997.

Volym 2

Castells, Manuel. End of Millenium. Blackwell, 1998. Volym 3. Chomsky, Noam/Barsamian, David. "Keeping the Rabble in Line. Common Courage Press, 1994. Chomsky, Noam. Necessary Illusions. Thought Control Democratic Societies. Pluto Press, 1989. Civille, Richard. Golbal Consumer Markets for Civic Networking". I Kubicek et 1997.

John. "Cyberspace Innkeeping: Building Online Community i

Coate, Agre/Schuler. "Reinventing technology, redescovering community". Ablex, 1997. Council of Europe. Instruments of direct democracy in the member of the Council of Europe. Council of Europe Publishing, states 1996. Crevier, Daniel. "AL The Tumultuous History of the Search for Artificial Intelligence. BasicBooks, 1993.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Dahl, Robert A. "Democracy and its Critics. Yale University Press, 1989. Dahlgren, Peter/Sparks, Colin ed. Communication and

Citizenship". Routledge, 1991.

Deibert, Roland Parchmeng Printing, and Hypermedia. Commnication Word Order Transformation. Columbia University Press, 1997. Della Porta, Donatella/Mény, Yves. Democracy and Corruption Europe. Pinter, 1997. Demokratirådets 1995. "Demokrati dialog". SNS förlag, rapport som 1995. Demokratirådets 1997. Demokrati SNS rapport över gränser." förlag, 1997. Demokratirådets 1998. Demokrati och medborgarskap". SNS rapport

förlag, 1998.

Drake, William ed. "The New Information Infrastructure. Strategies for U.S. Policy. The Twentieth Century Fund Press, 1995. Drake, William Public Interest Groups and the Telecommunications Act of 1996. I Kubicek et 1997. Elmbrant, Björn. Dom där dom där Om demokratin uppe nere. i - Sverige." Atlas, 1997. Etzioni, Amitai. The Spirit of Community. The Reinvention of American Society. Touchstone, 1993. EU-kommissionen. "White Paper Growth, Competitiveness, and on Employment: The Challenges and Ways Forward Into the 21st Century. COM 93 700 final. EU-kommissionen, 1993. Fallows, James. "Breaking the News. How the Media Undermine American Democracy". Pantheon Books, 1996.

ANDERS R OLSSON

Ferguson, Thomas. Golden Rule. The Investment Theory of Party Competition and the Logic of Money-Driven Political Systems". University of Chicago Press, 1995. Fishkin, James. "Democracy and Deliberation. New Directions for Democratic Reform. Yale University Press, 1991. Fishkin, James. "The Dialogue of Justice. Toward Self-Reflective a Society". Yale University Press, 1992. Fishkin, James. "The Voice of the People. Public Opinion 8C Democracy. Yale University Press, 1995, 1997. Fossen, Erling. "Tid, och Madeira". Glänta nr 3/1996. rom httpz/ /wvvw.natverkstan.net/ glanta/ 396/ FOSSEN/ FOSSEN.HTML Francissen, Letty/Brants, Kees. "Virtually going places: squarehopping i Amsterdams Digital City". I Tsagarousianou m.fl. Routledge, 1998. Grossman, Lawrence K. "The Electronic Republic. Reshaping Democracy in the Information Age". Viking Penguin, 1995. Haag, Marcel/ Gosling, Louisa. "Universal Service the European Union Telecommunications Sector. I Kubicek et 1997. Handler, Joel F. Down from Bureaucracy. The Ambiguity of Privatization and Empowerment. Princeton University Press, 1996. Hazen, Don/Winokur, Julie. We the Media. A Citizens Guide to Fighting for Media Democracy". The New Press, 1997. Heap, Nick/Thomas, Ray/ Einon, Geoff/Mason, Robin/Mackay, Hughie. "Information Technology and Society. A Reader". Sage, 1995. Held, David. Demokratimodellen Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. Daidalos, 1995. Holmberg, Sören/Weibull, Lennart. "Opinionssamhället". SOMrapport 20. Göteborgs Universitet, 1998. nr

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Ilshammar, Lars. "Demokr@i. Det elektroniska folkstyrets möjligheter och problem. Expertuppsats skriven uppdrag av

1996 års folkomröstningsutredning. Bilaga 2 till SOU 1997:56.

Information Infrastructure Task Force, IITF. USA Agenda for Action", 1993. Johanson, Rebecka/Mascanzoni, Daniel. Medborgarnätverk - IT i ett lokalt perspektiv". Utlandsrapport från Sveriges tekniska attachéer. Telia Research, KFB, 1996. Johansson, Magnus/Nissen, Jörgen/Sturesson, Lennart. IT-ism". "Informationstekniken vision och verklighet. KFB-rapport som 1998:11, Teldok 32. Karlsson, Ingemar red. Gidlund, Gullan/ Gidlund, Janerik/ Johansson, Börje/Sörlin, Sverker/Törnqvist, Gunnar. Territoriets gränser." SNS Förlag, 1997. Kubicek, Herbert/Dutton, William H/Williams, Robin ed. The Social Shaping of Information Superhighways. European and American Roads to the Information Society. Campus Verlag/St. Martins Press, 1997. Linder, Wolf. "Swiss Democracy. Possible Solutions Conflict to Multicultural Societies". MacMillan Press/St Martin s Press, 1998. Loader, Brian D. ed "The Governance of Cyberspace. Politics, Technology and Global Restructuring. Routledge, 1997. Loader, Brian D. ed Cyberspace Divide. Equality, Agency and Policy in the Information Society. Routledge, 1998.

Magnusson Sjöberg, Cecilia. "Rättsautomation Särskilt om

statsförvaltningens datorisering." Norstedts Juridik, 1992.

Martin, Hans-Peter/Schumann, Harald. Globaliseringsfällan Angreppet demokrati och välfärd". Symposion, 1997. Masuda, Yoneji. "Informationssamhället. Liber, 1984. McConnaughey, James. Access to the Information Superhighway. I Kubicek 1997. et

ANDERS R OLSSON

Mitchell, William City of Bits. Space, Place, and the Infobahn.

MIT Press, 1995. Moore, Nick. Confucius Capitalism Policies for information

or an society. I Loader, Brian D. ed "Cyberspace Divide. Equality, Agency and Policy the Information Society". Routledge, 1998.

Mowlana, Hamid. Global Communication Transition. The End of

Diversity Sage, 1996. Nerman, Bengt. "Den offentliga lögnen. Atlas, 1997. Nörretranders, Tor. "Platsen inte finns. Bokförlaget DN, 1998.

som Ohlin, Tomas. Samhällsdialogen Kontakter mellan medborgare och

samhälle Nya former demokratiskt deltagande. KFB-Rapport,

- av

1998:6. Olsson, Anders R. "Spelrum data och makt i Sverige." Askelin 8C

- om

Hägglund, 1985.

Olsson, Anders R. "IT och det fria ordet. Juridik och Samhälle,1996. Olsson, Anders R. Yttrandefrihet 8Ctryckfrihet handbok för

journalister. Rabén Prisma, 1997 2:a uppl. Olsson, Anders R. "Låt betjänsten göra jobbet. Om agentprogram.

Dagens Nyheter 970612. Perelman, Michael. Class Warfare the Information Age. St.

Martins Press, 1998. Prop. 1989/90140. "Om tullregisterlag m.m. Prop. 1997/981136. Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst". Putnam, Robert D. "Making Democracy Work. Civic Traditions in

Modern Italy. Princeton University Press, 1993. Rheingold, Howard. "The Virtual Community. Homesteading the

Electronic Frontier". HarperPerennial, 1994.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Rosen, Jay. "Getting the Connections Right. Public Journalism and the Troubles the Press". The Twentieth Century Fund Press, 1995. Rothstein, Bo. "Vad bör göra Om välfärdsstatens moraliska staten

och politiska logik". SNS Förlag, 1994.

Rothstein, Bo. "Demokratins räckvidd. I SOU 1998:55. Schuler, Douglas/ Namioka, Aki. "Participatory Design. Principles and Practices. Lawrence Erlbaum Associates, 1993. Sclove, Richard E. Democracy and Technology. Guilford Press, 1995. Senge, Peter M. The Fifth Discipline. The Art and Practice of The Learning Organization. Currency Doubleday, 1990. Slaton, Christa Daryl. "Televote Expanding Citizen Participation the Quantum Age. Praeger, 1992.

SOU 1978:54 "Personregister-datorer-integritet.

SOU 1989:20 Tullregisterlag m.m.

SOU 1994:118. Vingar människans förmåga." SOU 1995:68. IT-kommissionens arbetsprogram. SOU 1996:40. Elektronisk dokumenthantering". SOU 1997:39 "Integritet Offentlighet. Informationsteknik. SOU 1997:56. Folket rådgivare och beslutsfattare". som SOU 1998:19. "IT och regional utveckling. Också ITkommissionens 1/98 rapport SOU 1998:55. "Demokratins räckvidd". SOU 1998:85. "Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. Statskontoret. Offentlig förvaltning och demokrati i informationssamhället. Statskontorets 1998:2. rapport

ANDERS R OLSSON

Stone, Allucquére Rosanne. "The War of Desire and Technology at the Close of the Mechanical age. MIT Press, 1995. Sussman, Gerald. Communicatiom Technology, and Politics in the Information Age. Sage Publications, 1997. Tambini, Damian. "Civic networking and universal rights to connectivity: Bologna. I Tsagarousianou, Roza/Tambini,

Damian/ Bryan, Cathy ed. "Cyberdemocracy technology, cities

and civic networks. Routledge, 1998. Tapscott, Don.The Digital Economy. Promise and Peril the Age of Networked Intelligence. McGraw-Hill, 1996. Tidskrift för politisk filosofi, 2 och 3/1997. nr Toffler, Alvin. Future Shock". Bantam Books, 1970. Toffler, Alvin. "The Third Wave. Bantam Books, 1980. Toffler, Alvin/Toffler, Heidi. Powershiff. Bantam Books, 1990. Toffler, Alvin/Toffler, Heidi. "Tredje vågens samhällsbygge". Svenska

Förlaget, 1997.

Truedson, Lars. internet för bättre värld. verktyg för en nya

föreningsfolk. Forum Syd, 1997.

Tsagarousianou, Roza/Tambini, Damian/ Bryan, Cathy ed. "Cyberdemocracy technology, cities and civic networks. - Routledge, 1998. Turkle, Sherry. The Second Self. Computers and the Human Spirit." Granada, 1984. Turkle, Sherry. "Life the Screen. Identity the Age of the on Internet". Phoenix, 1997. Vedin, Bengt-Arne. Myter IT". Teldok 94, 1995. om Wallin, Anders. "Kriminella teknikzonen", Institutet för Rättsinformatik, IRI, Stockholms Universitet. IRI-rapport 1994:2.

ELEKTRONISK DEMOKRATI

Walt Whitman Center for the Culture and Politics of Democracy. "The State of Electronically Enhanced Democracy A Survey of the Internet. The State University of New Yersey, Rutgers, 1998. Finns nätet. Information Walt Whitman Center finns på: om

http://www.cpn.org/sections/affiliates/whitmancenter.html

Walton, Mary. "The Deming Management Method. Perigee, 1986. Williams, Frederick/Pavlik, John V ed. The People s Right to Know. Media, Democracy, and the Information Highway. Lawrence Erlbaum Associates, 1994. Woolpert, Stephen/ Slaton, Christa Daryl/ Schwerin, Edward W. Transformational Politics. Theory, Study, and Practice. State University of New York Press, 1998. Åsard, Erik/Bennet, W. Lance. "Democracy and the of

Marketplace

Ideas. Communication and Government Sweden and the United States. Cambridge University Press, 1997.

Östberg, Olov. "Ett förvaltningspolitiskt ackord. I Offentlig

förvaltning och demokrati i informationssamhället". Statskontorets rapport 1998:2.

KUNGL. BHEL. 1999 -0 5 2 4 "i

str : ;diibll-A

åsom

Därför anordnar offentliga seminarier runt om i landet. Till seminarierna bjuder in forskare och idédebattörer bidra med att

sin ktmskap och sina värderingar kring

de frågor tycker är värdefulla att sam-

tala kring.

Varje seminarium dokumenteras i form skrift. av en

WWW.

gov.se

är adressen till Demokratiutredningens

webbplats. Här finns möjlighet föra att en fri debatt kring demokratin demo- laatitorget är öppet för alla. Ett antal krönikörer kommer att

kommentera demokratiproblem och

andra demokratidebatter. Här kan Du också infonnera dig

om och föra dialog kring utredningen.

Direktivi fulltext, arbetsplan och utredningens protokoll är dokument emo anutredmngen kommer kan hämta hem. man fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpanpublicera en skriftserie med essäer, de aktuella skrifter och seminarier. om debattartiklar, seminarieinlägg och Man kan dessutom del debattta av

forskarantologier. inlägg vid seminarier beställa

samt Den omfattande demokratiforsk- utredningens skrifter. ning som bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar av nätet och högskolor ställs detta vis till för- där demokratifrågor dryftas olika fogande för alla som är intresserade av satt.

demokratifrågor.

Information titlar, utgivningsom

dag, priser m.m. finns utredningens

Vi svarar gärna frågor och lämnar webbplats. ytterligare infonnation utredningom ens arbete. Adress och telefonnummer till utredningens kansli finns nästa En utredningens uppgifter är sti- sida. av att mulera det offentliga samtalet.

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det medborgarskapet. Dokumentation från ett

unga seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRIFFSERIE

12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från

ett seminarium SOU 1998:145 13. Invandrarskap och medborgarskap.

Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:8 14. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet

och demokrati SOU 1999:9 15. Etik och demokratisk statskonst.

SOU 1999:13 16. Elektronisk demokrati. SOU 1999:16

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen i analyserar den svenska folkstyreisens förutsättningar

. inför 2000talet7Detysker i ljuset av btaglobaliserinügen,

EU-medlemskapetiâförândringama v

i mgdielandskapet, den

.. i nya IT-teknlken, förnyelsearbetet inombfientlig förvaltning, folkrörelsemas förändringar och det siunkandevaideitae gandet. Wd sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys etti slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra att fördjupa derñokratldebatten genom v offentliga seminarier runt om i landet

webbplatsen wwwndemokratitorgetgovgsei

debatter och. möiligheter att f i

föra dialog .kringDemekr f skriftserie med essäers v en

inlägg och terskarantologler..i

Är lT lösning på demokratins problem

en Vilket av dess problem och vems i så fall

- - Och vad svarar lT egentligen l den här skriften presenteras både teorier och en rad praktiska försök i andra länder att förstärka medborgarnas inflytande i samhället med hjälp av IT. s Den utgör en introduktionsbok, uppslagsbok, handbok och debattbok. I en försiktig optimism efterlyser författaren svenskaresurser och experiment men

framför allt en politisk vilja.

i fakta info direk

Tel 08-587671oo.Fax 08-587671

Box 6439.11382.Stockholm

order@faktainfo.se wwwfaktainfoøse