Vingar åt människans förmåga

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

INFORMATIONSTEKNOLOGIN

åt människans

Vingar

förmåga

1%:

w w

Statens offentliga utredningar

1994:118

w

Statsrådsberedningen

INFORMATIONSTEKNOLOGIN

åt människans

Vingar

förmåga

Betänkande IT-kommissionen av

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsänd-

ningar SOU och Ds Fritzes, Offentliga Publikationer, på

av svarar

uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Formgivning och produktion: Studio K

Tryck och Alfa Print ja.. é

repro: ;q c Omslagsfoto: Nike Karl-Roland SchröterBildhuset.

Stockholm 1994 ISBN 91-38-13777-1 ISSN O575-250X

VINGAR ÅT MÄNNISKANS FÖRMÅGA

lnnehåü

lnledning

° 5

sid

åt människans

Vingar förmåga

°

våra rekommendationer

första

- sid6

Bakgrunden

° 25

sid

De omvärldsvillkoren nya

lnformationsteknologins möjligheter

Sveriges förutsättningar och utgångsläge

Den informationsteknologiska industrin

Statens uppgift

Det arbetet

fortsatta

° 47

sid

Inledning

Regeringen tillkallade den 17 1994 vi behandlar. Vi har likväl stannat för att mars en kommission för främja bred användning använda den, och låter den syfta på brett att en ett informationsteknologin i Sverige, spektrum möjligheter och metoder att av som ett av medel höja livskvaliteten och öka vårt lands utveckla och förmedla kunskap. att internationella konkurrenskraft. Kommissionen Det är också viktigt poängtera att tekatt har tagit Informationsteknologi- nologin endast är redskap, medel, för namnet ett ett kommissionen IT-kommissionen. i högre grad kunna förverkliga värden att av Statsministern är kommissionens ordförande, individuellt och samhälleligt slag. ITmer medan utbildningsministern för den utvecklingen kommer i grunden förändra svarar att löpande samordningen kommissionens våra samhällen och levnadsmönster. av arbete. I kommissionen ingår ledamöter De förslag kommissionen framför i denna som flertal statsråd rad framträdande vänder sig till bred krets motett samt en rapport en av företrädare för näringslivet, utbildningen, tagare. Det gäller regering och riksdag, förvaltningen och samhället i övrigt. landsting och kommuner, företag och enskilda. Kommissionens arbete är inriktat på att Det är kommissionens förhoppning att förslagen främja användningen informationsteknologin. skall stimulera till diskussion och till konkreta av Det innebär fokus riktas användarna insatser från dem de berör. att mot än tillverkarna, applikationerna Rapporten överlämnas till regeringen snarare mot mot som än infrastrukturen. har möjlighet direkt omsätta de förslag snarare mot att Med bred användning informations- hör hemma inom dess ansvarsområde i en av som teknologin stimuleras emellertid också handling. Kommissionens rekommendationer nödvändiga infrastrukturella investeringar, i denna ligger samtidigt till grund för rapport liksom de producenter är verksamma på de förslag till stimulansåtgärder komsom som det informationsteknologiska området. missionen samtidigt föreslår stiftelsen för att I denna IT-kommissionen kunskaps- och kompetensutveckling bidrar rapport presenterar den analys och de visioner, mål och riktlinjer med finansiering till. ligger till grund för kommissionens arbete. Kommissionen fortsätter sitt arbete, som nu Kommissionen föreslår åtgärder och initiativ inte minst för vinna bred anslutning för att på antal områden. Många aktörer IT-användningen inom alla samhällssektorer. ett stort berörs. Av detta följer att när kommissionen i Vår framgång kommer att bestämmas i av sina förslag uttalar något skall ske har vilken grad vi förmår stimulera enskilda att detta skiftande innebörd. Det kan gälla ett människor att ta tillvara de möjligheter IT åliggande, avsikt eller helt enkelt lämplig öppnar. en en väg att uppnå ett visst mål. Låt redan inledningsvis konstatera att oss informationsteknologi eller den Stockholm i augusti 1994 termen vanliga förkortningen IT har svagheter För I T-,êømmixsiønen - som benämning hela det omfattande område Carl Bildt en

IT-KOMMISSIONEN ° 5

VINGAR ÅT MÄNNISKANS FÖRMÅGA

Våra

första rekommendationer

Människans förmåga att växa och utvecklas är hennes styrka. Rätt utnyttjad ger IT vingar åt denna förmåga. Det är vingar att lyfta och att överbrygga avstånd med. Det är vingar att förverkliga annars ouppnåeliga ambitioner med, vingar som kan revolutionera både vardag och arbetsliv. Genom IT:s genombrott förändras människors och länders villkor i grunden. Avstånden minskar. Samarbetet får nya verktyg. Gränser länderna emellan bryts ner till förmån för ett fritt flöde vetande. Ekonomins internationalisering underav stryks ytterligare. IT skapar möjligheter såväl för individen för nya som samhället. Den ökar möjligheterna kommunicera och att att samarbeta, att ta till vara och utnyttja information och kunskap, att lösa problem och att utveckla kunskap. Den öppnar ny nya sätt att vara, arbeta, mötas och umgås. Dessa möjligheter berör varje samhälls- och livsområde och varje människa. Men de avgör också Sveriges framgång i ett allt sammanvävt världssamfund. Vår position ledande mer som en välståndsnation kommer i framtiden ännu än idag hänga att mer med förmågan att utnyttja snabb kunskapsutveckling samman en och sörja för effektiv informationsförsörjning. Inte minst måste en Sverige utnyttja varje medel för att väga upp de nackdelar som ligger i långa geografiska avstånd till marknader och händelsecentra. Detta är speciellt viktigt i dagens ekonomiska läge. TÄNK Genom IT kan hela vårt land utvecklas i bättre balans. OM... Med den minskade betydelsen fysiska avstånd kan varje av alla i unga bygds rika förutsättningar bli till gemensam styrka. För den skolan skulle enskilde förbättras möjligheterna till studier, arbete och för-

ha tillgång till

kovran oberoende tid och Förutsättningen härför är av rum. datorer och att grundläggande kommunikationsmöjligheter blir tillgäng-

möjlighet att liga likvärdiga villkor i alla delar av landet.

direkt- En vision detta slag ligger till grund för den framtid ITav kommissionen avteckna sig. I delar finns den redan idag, kontakt med ser mitt i det svenska samhället. all världens Vi uppfattar IT som ett redskap, ett tekniskt hjälpmedel som

kunskap.

i sig självt inte gör verklighet några visioner. För att detta av skall ske krävs det medvetenhet möjligheterna, klart om beskrivna mål och uthålligt arbete många. av Målen för utvecklingen den tekniken och dess olika av nya användningar vill vi formulera på följande sätt:

6 0 IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

0 Sverige skall samhälle där modern IT hjälper

vara ett

till att höjd livskvalitet för alla och ett utvecklat

ge

välstånd. Den skall kunna utnyttjas överallt och

av

alla, inte bara de särskilt kunniga. Det kommer att

av

medföra betydande omställning arbetsformer och

en av livsmönster. Betraktad detta sätt blir IT i framtiden

lika naturlig och sedan länge varit.

som pappret pennan

Den teknologin skall utnyttjas för informations-

nya

och kunskapssökning, för utbildning, för konst och vetenskap, för företagande och samhällsservice. IT skall

höja kvaliteten inom fler områden än Linderhållning,

film och spel. Den svenska kulturens och det svenska

VISSTE DU

språkets ställning skall i denna informationsprocess

ATT... värnas särskilt. över 30

miljo-

IT har direkt avgörande betydelse för den svenska människor

ner

ekonomins konkurrenskraft. Därför måste de i Sverige kan kommuni-

verksamma företagen och deras anställda bästa

ges med

cera

möjliga förutsättningar för utnyttjandet IT. De

av

elektronisk

mindre och medelstora företagens behov bör i detta

post via det

sammanhang särskilt Lippmärksammas. De svenska

nät-

globala

kompetens- och kunskapsmiljöerna skall vara interna-

attraktiva verket

tionellt och dynamiska. Det är därigenom fler och Litvecklingsbara arbeten kan skapas. Internet.

som mer

För förverkliga dessa mål och göra det snabbt krävs det

att - -

att många medverkar. lT:s utveckling och tillämpning angår

alla. I första hand är det på marknaden från mötet mellan

stora och små användare och teknikens utvecklare kraf- - som

i brett IT-utnyttjande måste hämtas. Kommandon och

ten ett

regleringar kan inte klara uppgiften. Ett brett utnyttjande IT förutsättning inte bara för

av är en

att dagens uppgifter skall kunna skötas bättre, utan också

-

och framför allt för skapa möjligheter för

- att nya typer av

verksamhet. Genom tekniken ändras arbetets organisation i

grunden, troligen så att företag och organisationer blir allt mindre och fler samverkar allt Utvecklingen går

men mer.

från centralt styrda hierarkier mot decentraliserade nätverk.

Statens roll, liksom kommunernas och landstingens,

är att

stimulera och stödja, att undanröja hinder, att föredöme.

vara

Drivkraften måste emellertid ligga i varje människas person-

liga behov

och engagemang.

Skolan bygger människors kunskaper, också

upp unga men deras och beteenden. Det sätt till kunvanor nya att ta vara

skaperna, som IT ytterst utgör, måste växa och spridas

ur -

IT-KOMMISSIONEN 0 7

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

vidare från skolans miljö och arbetsformer. - IT kan inom undervisningen medverka till utveckling en undervisningsmetoder i skolan och på distans, i av nya - ungdomsutbildningen likaväl som i det livslånga lärandet som är starkare än motsvarande förändring många andra områden.

Om skolan och undervisningen förstahandsuppgift i är en

strävan göra Sverige till framträdande ITen gemensam att en användare kommer åtgärder inom lagstiftningen strax därefter.

Rättsordningen måste ge utvecklingsmöjligheter åt IT och

användningen denna. Den skall samtidigt och av ge ramar förutsättningar. Den skall skydda värden vilka inte får trädas

förnär, som personlig integritet och säkerhet, men utan att

vara förmyndarmässigt begränsande.

Ett tredje område där staten har ett särskilt för att ansvar IT:s möjligheter tillvaratas är inom den offentliga förvaltningen.

Denna skall effektiv för rätt förvalta det uppdrag vara att medborgarna anförtrott den, men också öppen, en del av en

OIIOI

vital demokrati. Den offentliga förvaltningens utnyttjande av IT skall ett föredöme för andra. vara Inom dessa tre områden utbildningen, rättsordningen och den offentliga förvaltningen liksom ifråga infra- TÄNK - om OM... strukturen och det rättsliga regelverk är förutsättningen som alla våra för dennas utveckling, ligger Sverige i dag långt framme i ett skolor och internationellt kan flera perspektiv. Detsamma sägas om

företag via andra områden. Det ger vårt land ett gott utgångsläge, men

dataskärm därför inte anledning slå sig till Den strategi vi vill att ro. utveckla söker ta till både vårt goda utgångsläge och de kunde direkt vara speciella, delvis unika förutsättningar just Sverige har. Här till som

tillgång

finns anledning att notera att Sverige har telelag en som universitetens garanterar tillgång till telekommunikationstjänster i hela landet. bibliotek och I det följande vi åtgärder på områden vi idag anger som avancerade bedömer särskilt som viktiga. Vi har valt att göra det område

laboratorier. för område, med bara vad borde angivande inte av som uppnås

också några vägar till målen. Fokus sätts på IT:s utan av användning, därför att det är vår övertygelse att det är genom stimulera denna teknikens verkliga genombrott bäst att som främjas. Vingarna lyfter bara de brukas. om Ett måste följas noggrant. De här föreslagna program upp åtgärdernas genomförande och resultat skall rapporteras årligen.

8 0 IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

och

Utbildningen forskningen

Vad skall uppnås

O Alla elever i skolan skall lära sig använda IT. På så sätt kan

undervisningsmiljön förnyas, pedagogiken utvecklas och inlärningen förbättras. Därmed frigörs kreativiteten hos

både lärare och elever. Det ökade möjligheter till

ger

personlig utveckling och framgång i yrkeslivet.

O Samtliga universitet och högskolor skall ligga i frontlinjen när det gäller utnyttja IT för att främja utbildningen

att

och forskningen inom alla discipliner. Alla studenter skall kunna använda IT. Lärare och forskare skall med hjälp

av

datorer kunna kommunicera såväl nationellt interna-

som tionellt. Forskare med behov särskilt kraftfull bearbetav

nings- och dataöverföringskapacitet skall kunna tillgång

ges

till sådan. Det elektroniska universitetet skall Her till-

ge

gång till kunskap.

mer

O IT skall integrerat hjälpmedel inom utbildningen

vara ett

i alla kurser och ämnen, naturvetenskapliga och tekniska,

likaväl humanistiska och estetiska. som

0 Flickors intresse för användning IT skall särskilt

av

stimuleras och utvecklas. Kvinnor skall kunna utnyttja IT

i minst utsträckning som män.

samma

O IT skapar möjligheter för alla elever. Den skall

nya

utnyttjas för att ta tillvara varje elevs talang och för att stödja elever med särskilda behov, handikappade.

t.ex.

O Genom distansutbildning med hjälp IT skall såväl

av

ungdoms- vuxenutbildningen, den högre utbildningen

som

och den kontinuerliga kompetensutvecklingen förstärkas.

Hur skall detta ske

O Kommuner, skolor, universitet och högskolor har ansvaret

för att användningen IT i undervisningen främjas och

av mål sätts för hur detta skall ske. att upp

IT-KOMMISSIONEN - 9

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

O Varje kommun skall utarbeta strategi för IT-användningen en och dess utbyggnad i skolan. Rektor har för samma ansvar den skolan. egna

0 En nationell aktion genomförs för stimulera alla att kommuner och skolor till bred IT-användning. I aktionen en bör utvecklare och leverantörer IT, läromedelsstaten, av förlag med flera samverka. Aktionen introduceras hösten 1994 och genomförs under 1995. En särskild organisation skall sättas för att aktionen kraft. upp ge

O Ett nationellt Internet-anknutet informationsnätverk skoldatanätet skall upprättas. Tjänster av hög kvalitet som knyter samman alla skolor med varandra, men också med universiteten och högskolorna, skall erbjudas nätet. Tjänsterna inom nätverket skall kunna nås från varje klassrum, också på lågstadiet. Kontakter med bibliotek och olika kulturinstitutioner underlättas därmed.

C Lärarna skall ges möjlighet att kunna fungera som IT-användningens föredömen inom alla utbildningsformer. Fortbildning lärare, med och för användning IT, är av av nödvändig.

O Lärarutbildningarna skall ge nyutexaminerade lärare möjlighet att visa vägen i fråga om användning av IT i undervisningen. Berörda universitet och högskolor skall

utveckla distansutbildning med hjälp IT för redan

av verksamma lärare.

O För att lärarna skall kunna arbeta med IT i tillräcklig omfattning fordras att alla lärararbetsplatser i skolan och inom den högre utbildningen är försedda med tillgång till väl avpassade datatjänster.

O Utvecklingen elektroniskt tillgängliga läromedel skall av främjas. Den svenska kulturens och det svenska språkets ställning skall därvid hävdas. Läromedlen behöver kunna användas i alla klassrum och vid lärararbetsplatserna. Det ställer krav lokala datanät.

O Varje universitet och högskola skall ha heltäckande plan en för utveckling IT-användningen. av

O Studenter skall ha god tillgång till datorer. Student-

bostäder skall ha elektroniska kommunikationsmöjligheter.

10 ° IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

O Inom forskarutbildningen skall alla studenter göras

förtrogna med IT:s användning och möjligheter. Rådgivning och hjälp IT-specialister skall finnas tillgänglig för alla av forskare.

0 En fortsatt uppgradering universitetsdatanätet SUNET av

skall genomföras. De mindre och medelstora högskolornas

anslutning till SUNET skall förbättras. Alla studenter skall

ha tillgång till SUNET. Forskarnas behov av datakraft skall

tillgodoses.

O När 30 procent Europas universitet och forsknings-

av institutioner 1997 enligt den Europeiska Unionens EU mål skall anknutna till ett gemensamt forskningsnätvara verk skall alla svenska universitet och högskolor med. vara

O Distansutbildning med hjälp IT skall främjas, bl.a. av genom spridning av information om pedagogiska och tekniska möjligheter och genom synliggörande av goda exempel. Genom statlig upphandling tjänster för av distansutbildning i en form som främjar utveckling av samarbete mellan skolor, universitet och högskolor skall regeringen sitt stöd till utvecklingen distansteknik. ge av

Rättsordningen

Vad skall uppnås

O Lagstiftningen skall vara utformad att användningen av IT inte onödigtvis hindras eller kompliceras. Allmänna krav rättssäkerhet, IT-säkerhet och skydd den enskildes av integritet skall uppfyllas.

O Genom ett väl förankrat rättsligt regelverk, spelregler samt i övrigt, kan ett allmänt förtroende och dynamisk en utveckling för IT skapas och kompetensen höjas.

O Med stöd IT skall det rättsliga regelverket göras av mer överblickbart. Medborgarna skall beredas goda möjligheter

IT-KOMMISSIONEN - 11

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

att finna och använda information lagar och om förordningar med anknytande rättskällor.

Hur skall detta ske

O En övergripande kartläggning skall genomföras lagstiftav ningen med sikte på att klargöra sambanden i stort mellan rättsliga regleringar och IT. Därvid skall även uppmärksamhet ägnas åt problem som skär genom traditionella rättsområden och behov fördjupade studier problem av av där juridik teknik bl.a. på standardiserings-

och vävs samman,

området. Nödvändiga förändringar skall successivt kunna genomföras under de tre närmaste åren.

0 De avtalsrättsliga och upphovsrättsliga områdena skall särskilt över. Ett nära internationellt samarbete söks för att ses främja internationell reglering. Målet skall en vara att nya rättsregler skall införas inom tre år.

Or Inställningen hos arbetsmarknadens parteritill distansarbete

och andra förändringar i arbetslivet genom IT skall klargöras och berörd lagstiftning ses över.

En datalag skall utarbetas. Aktiva initiativ skall därvid tas ny för påverka den rättsliga utvecklingen inom EU. att Förberedelserna för den lagen skall inledas redan nu. nya

O En utredning tillsätts för frågor bl.a. etermediers och om andra mediers förhållande till tryckfrihetsförordningen nya och yttrandefrihetsgrundlagen. Utredningen skall vara färdig med förslag under 1995.

O En utredning med uppgift att utarbeta förslag till sådan rättslig reglering kan behövas i samband med inrätsom tandet s.k. elektroniska anslagstavlor och för användav ningen elektroniska dokument inom både förvaltningen av och näringslivet har tillsatrs. Den skall redovisa sina förslag senast i november 1995.

O Kontakterna med rättsliga organ inom EU skall vidareutvecklas, bl.a. med den rådgivande rättsliga institutionen inom IMPACT-programmet.

O Regeringen har ansvaret för att det nödvändiga lagstiftningsarbetet kommer till stånd.

12 0 IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

Förvaltningen

Vad skall uppnås

O Den offentliga förvaltningen skall effektiv och vara ge en god service. Offentlig förvaltning skall ett föredöme vara IT-användare. Rationellare arbetsrutiner skall förbättra som servicen och administrationskostnaderna.

pressa

O Medborgarnas och företagens kontakter med myndigheter

och offentlig verksamhet skall enklare och annan vara mer öppna. IT:s möjligheter att främja allmänhetens insyn i förvaltningen skall tillvaratas. Höga krav på informationssäkerhet skall därvid beaktas. Den personliga systemens integriteten skall värnas.

O Alla offentliga skall utnyttja de möjligheter IT organ som ger. Det inbegriper kunna och besvara elektronisk att ta emot och ha möjligheter att söka information i databaser. post Därmed främjas elektronisk ärendehantering. en

0 Handläggningen offentliga ärenden skall ske snabbare. I av många fall skall tidsåtgångerna halveras. Det kräver ett i grunden nytt sätt att arbeta. Därigenom kan de offentliga förvaltningsutgifterna minskas.

O Elektroniska kommunikationsmöjligheter med organ i EU skall etableras för göra det europeiska förvaltningssamatt arbetet effektivare. Förvaltningen bidrar därmed till att förverkliga den inte marknaden.

O Den offentliga upphandlingen skall ske på ett sådant sätt att ökad användning standarder, helst internationella, av främjas.

Hur skall detta ske

O Ett handlingsprogram skall genomföras för främja att utvecklingen arbetssätt användning IT i den av nya genom av offentliga förvaltningen. Därvid skall såväl rationaliseringsvinster uppnås ökad öppenhet främjas. Tekniska som en lösningar kan användas även inom näringslivet skall som eftersträvas. Programmet genomförs under tre år.

IT-KOMMISSIONEN - 13

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

0 Programmet för främja IT-utnyttjandet utarbetas och att förnyas successivt av berörda aktörer gemensamt inom förvaltningen. Alla förutsätts göra åtaganden och aktivt bidra med egna insatser för genomförandet.

O Ett samlat för förnyelse regeringskansliets program av informationsförsörjning skall genomföras. Riksdagen, departementen och förvaltningsmyndigheterna måste kunna kommunicera effektivt med varandra. Reformeringen genomförs under en begränsad tidsperiod.

O En kartläggning skall genomföras de författningsmässiga av hinder från rent verksamhetsmässiga utgångspunkter som föreligger för kunna utnyttja IT och därmed förnya att förvaltningens organisation och arbetsformer. Reglerna om arkiv skall samtidigt över. ses

O Medborgare och företag skall ökade praktiska möjligges heter att ta emot, lämna och söka elektroniskt lagrad offentlig information på standardiserat sätt och på rimliga ekonomiska villkor. Elektroniska blanketter skall göras

tillgängliga. Offentliga elektroniska anslagstavlor skall

upprättas.

O Offentliga publikationer och annan offentlig information skall göras tillgänglig i databaser. Det gäller även offentlig information från EU.

O Myndigheter skall utveckla informationstjänster för persondatorer i bostäderna. Tjänsternas innehåll skall vara enhetligt och lätt tillgängligt.

O Offentlig information skall på. ett enkelt sätt göras tillgänglig för äldre, samt på likvärdigt sätt vara tillgänglig för människor med funktionshinder.

O De offentliga biblioteken skall utnyttjas för att information

om samhällsfrågor, men också om t.ex. litteratur, konst

och musik, elektroniskt skall kunna nå alla. Översättnings-

tjänster för offentlig information skall finnas på de stora invandrarspråken.

O Genom medborgarkontor skall medborgare och myndigheter

med IT:s hjälp kunna närmas till varandra.

O Regeringen har det yttersta ansvaret för förnyelsen den av

14 - IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

offentliga förvaltningen. En nära samverkan mellan stat, kommun och landsting är nödvändig. Enskilda myndigheter, kommuner och landsting har det omedelbara ansvaret för den egna användningen av IT.

Hälso- och

sjukvården

Vad skall uppnås

O Offentliga och privata vårdgivare skall genom att utnyttja IT kunna erbjuda vård hög kvalitet. Effektivitet och hög av produktivitet skall främjas. En bättre vård och ökad säkerhet skall därigenom kunna åstadkommas med beaktande av hänsyn till den personliga integriteten.

O Medicinsk rådgivning med stöd dataöverföring och m.m. av effektiv användning IT, s.k. telemedicin, skall göra det lätav snabbt erbjuda kvalificerad vård i alla delar landet. tare att av

Hur skall detta ske

behövs olika nivåer O En samsyn vad gäller IT-användning på inom hälso- och sjukvården för att undvika isolering och kommunikationsproblem.

O Databaser med hög informationskvalitet och tillförlitlighet, rörande bl.a. terminologi och nomenklatur, bör skapas för att förbättra de medicinska besluten på samtliga nivåer inom hälso- och sjukvårdsorganisationerna.

O Former för systemsamverkan bör utvecklas för att ge möjlighet till ett säkert och effektivt informationsutbyte, bl.a. ökat utbyte elektroniska dokument. genom ett av

O System för datorstödd, förebyggande och rådgivande hälsovård, riktad direkt till allmänheten, och anpassad även för äldre och handikappade, bör utvecklas för avlasta vårdatt givare enklare vårdspörsmål. Vård i hemmet bör underlättas med hjälp tillämpad telekommunikation., i av

IT-KOMMISSIONEN ° 15

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

O Medarbetarna inom de vårdgivande bör ökad organen ges utbildning i medicinsk informatik, information, rådgivning och tekniskt stöd för att främja bred användning IT. en av Det kan ökat för samtal och omvårdnad. ge utrymme

0 Finansiärerna vården, liksom tillsynsmyndigheterna, bör av bygga upp databaser för att därur kunna skaffa den information de behöver vårdproduktion, vårdresultat, om hälsoläge för befolkningen och vårdens tillgänglighet.

Kommunikationsnätverken

Vad skall uppnås

O Kommunikationsnätverken skall sådan kvalitet vara av en att Sverige kan hävda ledande position när det gäller en IT-användningen.

0 Effektiva elektroniska kommunikationsmöjligheter skall ñnnas tillgängliga för såväl medborgare företag. som Tillgången till nödvändig dataöverföringskapacitet i alla delar Sverige skall säkerställas för att möjliggöra av en tillräckligt bred användning av IT.

Hur skall detta ske

C Genom att främja bred användning IT ökas efterfrågan en av på tjänster och kommunikationsformer inom nätverken. nya Det stimulerar till angelägna investeringar.

O En fortsatt hög investeringstakt i fasta och mobila nätverk för användning av IT måste upprätthållas. Kommunikationsnätverken är aldrig färdigbyggda.

O Tele-, radio- och tv- samt konkurrenslagstiftningen skall

bidra till att företagen på marknaden investerar i kostnadseffektiva tekniker kan samverka i ett nätverk nätverk som av och till att tjänsterna blir effektivt konkurrensutsatta och därmed tillgängliga till låga priser.

16 ° IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOM M EN DATION ER

O Staten skall säkerställa att kommunikationsmöjligheter av god kvalitet och till rimliga priser erbjuds i landets alla delar. Det huvudsakliga medlet för detta är fri och öppen en konkurrens, kompletterad med telelagens krav.

O Genom upphandling nättjänster för den offentliga sektorns av behov skall konkurrens och kostnadseffektiva kommunikationslösningar för hela landet främjas.

frekvensutrvmme

O Vid fördelning av för befintlig teknik på radio- och tv-näten skall hänsyn tas till framtida marknader och introduktion effektiva sändnings- och

av mer kommu-

nikationsformer. e i i

O Goda kommunikationsmöjligheter skall skapasfför handi-

kappade och andra med speciella behov. Ett särskilt program

denna inriktning

med

upprättas.

O Ett nationellt katalogsystem för alla användare tele- och av IT-tjänster bör utvecklas, gärna den berörda branschen i av samverkan med statliga myndigheter.

O Teknisk Standardisering är yttersta vikt för att nätverken av skall kunna samverka. Användarnas medverkan i standardiseringsarbetet måste öka. Standardiseringsarbetet bör i effektiviseras och äga med bästa möjliga internationella rum rnarknadskontakt.

O Staten skall i den internationella standardiseringen medverka

till att Öka möjligheterna med elektroniska id-kort att den individ aktör kommunicerar.

identifiera

eller som i Möjligheter att utnyttja elektroniskt och juridiskt bindande signaturer och sigill skall utvecklas. Staten skall stimulera utveckling och spridning av sådana system genom egen användning. Detsamma bör gälla för andra stora användare.

O Investeringarna i kommunikationsnätverken skall göras av företagen på marknaden. Regeringen har ansvaret för att de nödvändiga ramvillkoren och infrastrukturella förutsättningarna utvecklas och övervakas och att hänsyn tas till speciella intressen och medborgargrupper. Genom upp-

handling skall staten härutöver främja en utveckling i

eftersträvansvärd riktning.

IT-KOMMISSIONEN 17

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

Näringslivet

Vad skall uppnås

O Ett utvecklingsvänligt företagsklimat skall säkerställa att

IT vinner nödvändigt insteg i alla företag. snabb investeringstakt främjar introduktionen av ny teknik.

O Genom förbättrad informationsförsörjning skall såväl en varusom tjänsteproducerande företags effektivitet, innovationsförmåga och konkurrenskraft stärkas. Därigenom skapas ökad tillväxt och fler arbeten. Företagens möjligheter att utnyttja och utöka sina nätverk kontakter måste goda. av vara

0 Företagande med hjälp IT kan bedrivas oberoende av mer av geograñska avstånd. I annorlunda organisationsformer skapas förutsättningar för ett stärkt entreprenörskap inom nya områden. IT kan sin förmåga tekniskt överbrygga genom att avstånd i tid och bli ett viktigt stöd för regional rum utveckling.

Hur skall detta ske

0 En hög kunskapsnivå och en effektiv IT-användning i hela det svenska samhället verkar främjande också för näringslivets utveckling.

O Forskning och utveckling av ny teknik för distansarbete skall genomföras, inte minst för pröva möjligheterna att skapa att arbetstillfällen i glesbygd. Fackliga, arbetsrättsliga och nya försäkringsmässiga förutsättningar för distansarbete är särskilt väsentliga. Dessa skall klarläggas och berörda problem åtgärdas.

O Utveckling kommunikationsnätverk och databaser för av teknik- och kunskapsspridning skall främjas för att förbättra företags och entreprenörers tillgång till information om finansieringsmöjligheter, offentlig upphandling, universitetens och högskolornas forskningsresultat, patent, entreprenörer, underleverantörer, geografiska data, fastighetsregister, m.m.

O Möjligheterna för företag att utveckla teknisk och kunskapsmässig beredskap för kunna sammanlänka sina att produktionssystem med motsvarande hos affärssystem

18 ° IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOM M EN DATION ER

partners skall främjas. Sådant samarbete är särskilt viktigt för de små och medelstora företagen.

O Former för nätverksbyggande och utbildning i informationsteknologianvändning i mindre och medelstora företag skall utvecklas. En undersökning skall genomföras för att identiñera hinder för utökad och effektivare IT-användning en hos olika kategorier mindre och medelstora företag. Större av och etablerade företag bör fungera för små som mentorer och nya företag.

O Utvecklingen av integrerade elektroniska marknadsplatser

skall främjas. På dessa marknadsplatser skall varor och tjänster kunna utbjudas, avtal slutas, betalning ske och tjänster levereras.

C Den offentliga sektorns databaser skall i ökad utsträckning göras tillgängliga för användas i företagens tjänsteatt produktion.

O Kontakter mellan näringslivet och universitet och högskolor måste främjas. Elektroniska nätverk som binder samman företagen med universitet och högskolor skall utvecklas för att främja kunskapsutbytet.

O Andelen svenska företag deltar i EU:s industriella som forskningsprogram inom IT-området bör öka.

IT

Forskningen

om

Vad skall uppnås

O Den svenska IT-forskningen skall ligga i fronten såväl när det

gäller utvecklingen som tillämpningen och användningen IT. av

0 De svenska kompetensmiljöerna skall bland de attrakvara tivaste i världen för utveckling och etablering innovativ av IT-industri.

IT-KOMMISSIONEN 019

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

0 IT-forskningen skall medverka till att goda kunskaper om tillämpning IT sprids inom näringslivet och till det av övriga samhället. i

Hur skall detta

ske

O En översyn och kraftsamling befintliga offentliga en av insatser för forskning och utveckling inom IT-området skall genomföras. Resultatet översynen redovisas i av regeringens forskningspolitiska proposition 1996.

0 Insatser inom forskningsrådens, sektorsorganens och andra

myndigheters forsknings- och utvecklingsarbete bör i ökad

utsträckning inriktas mot tillämpning av IT, t.ex. vad gäller

multimedia, samverkansteknik; biblioteks- och iinforma-i

p

tionsvetenskap, rättsinformatik, samt teknik för utveckling av tjänsteföretag. i i i i i

i

O Hittills prioriterad forskning om basteknologiier,

mikroelektronik, systemteknik, kommunikation och

produktionskonstruktionsteknik skall kompletteras med i forskning rörande olika former användning IT;

av av

0 Behovet ett helhetsperspektiv och koppling till ekonomisk, av arbetsmiljöorienterad, beteendevetenskaplig och pedagogisk

forskning samt till konstnärligt utvecklingsarbete skall

beaktas. Studier hur den regionala utvecklingen påverkas

av taxesättning och olika typer investeringsalternativ av av är angelägna. o

O En ökad andel svenska forskare inom EU:s för program

IT-forskning skall eftersträvas för att säkra en bättre tillgång

till de resultat som kommer fram i dessa program. Risker för projektkonflikter skall uppmärksammas.

O Spridning av befintlig kunskap och nya forskningsresultat

för bred användning IT skall ingå integrerad del en av som en av nya forskningsprojekt inom IT-området. Kontakter med de mindre företagen skall särskild prioritet.

ges Universitetens

och högskolornas, inte minst de nyas, roll i utvecklingsarbetet skall särskilt uppmärksammas.

O Lättillgängliga former, såsom Internet-anknutna databaser, för bred spridning såväl svenska utländska en av som forskningsresultat inom det informationsteknologiska området skall utvecklas.

20 ° IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

Andra områden

viktiga

De användningsområden vi här har diskuterat som är naturligtvis långt ifrån de enda som är av betydelse när det gäller

användningen IT. Tvärtom berör teknologin varje del av av tillvaron på ett ofta genomgripande sätt. I denna första analys

har IT-kommissionen emellertid valt fokusera några att användningsområden särskilt stor betydelse och aktualitet. av Vi vill emellertid också peka på några ytterligare områden

av uppenbart intresse.

Regional utveckling är ett område där Sveriges geografi ger

särskild anledning att utnyttja IT. Rikets glesa bebyggelse

och stora avstånd skapar extraordinära behov distansöverav bryggande teknik. Denna, tillsammans med en telelag som

säkerställer tillgänglighet för infrastrukturen i landets samtliga

delar, förutsättningar för betydande IT-användning ger en inom många verksamheter. Post- och Telestyrelsen är tillsyns- TÄNK OM...

myndighet för telelagen och skall verka för behovs- och en man som funktionsanpassad tillämpning av densamma.

förälder kunde

Behovet IT utanför storstadsregionerna är tydligt. Där av stanna hemma avstånden är stora är det jämförelsevis viktigare att utveckla

hos sina sjuka

former för hålla kontakt. IT kan i glesbygderna skapa nya att barn när det kommunikationsvillkor i väsentliga hänseenden dessa som ger bygder utvecklingsmöjligheter jämförbara med landet i behövs, men

övrigt. ändå nästan

Arbete på distans med användning modern teleteknik allt det

av gjort

är stort intresse. Distansarbete kan energi, att av spara genom skulle som man många arbetsresor kan visa sig bli onödiga då arbetsuppgifter

gjort på

kan utföras i närmiljön eller i närheten bostaden. av

arbetsplatsen.

Samtidigt begränsas sådan nedsmutsning av miljön som täta

arbetsresor bidrar till. Distansarbete också individen störger möjligheter att välja bostad och livsmiljö. re Den svenska ;êuturpøizzken syftar bl.a. till stödja svenskt att kulturskapande och till att möjliggöra för alla i Sverige att

del kulturella upplevelser och det svenska kulturarvet. av Genom IT kan kulturskapare och kulturinstitutioner lättare

nå publiken. Det blir lättare att orientera sig i och museernas arkivens rika samlingar. IT kan också upphov till helt ge nya möjligheter för konstnärligt skapande. Det finns emellertid

också risk för den multinationella kulturindustrins en att dominans förstärks ytterligare uppbyggnaden genom av världsomspännande informationsnätverk. De kulturpolitiska

åtgärderna bör till båda dessa förutsättningar. anpassas

IT-KOMMISSIONEN 0 21

VÅRA FÖRSTA REKOMMEN DATION ER

IT spelar betydelsefull roll i .rambødlsplaneringeøn I ett

en

antal tillämpningar IT är den geografiska eller rumsliga

av

dimensionen betydelse. Det gäller landskapsinformation,

av

lägesbestämning med användning av satellitteknik m.m. En omvandling allmänna kartor till digitala kartdatabaser pågår.

av

Därmed möjliggörs uppbyggnad av geografiska informations-

system, vilka kan spela viktig roll såväl för förvaltningens

en

och utbildningens användning IT, för utvidgad pri-

av som en

vat tjänsteproduktion. Dessa system kan dessutom vara värdefulla i många olika tillämpningar,

som t.ex.:

stöd för totalförsvaret -

kommunal planering

VISS TE DU -

fastighetsförvaltning

ATT. - . .

navigering i luften, till sjöss och på land

CD- -

på en

räddningstjänster

- ROM-skiva turistinformation -

ryms motsva- statistik

-

rande 275 000

A4-sidor text. Fastighetsdatasystemet utgör samlad vad gäller fastig-

en resurs

hetsinformation. I systemet rutiner dels för ajourhåll-

ryms

ning av uppgifter om indelning i fastigheter, ägare lagfarter, inteckningar, planer och andra markreglerande bestämmelser, adresser dels för utnyttjande information inom olika

m.m., av samhällssektorer.

Informationteknologin öppnar nya möjligheter att skydda miljön. I Hera avseenden kan användning IT främja hus-

av

hållande med fysiska En förbättrad miljö kan också

resurser.

åstadkommas med hjälp effektivare miljöövervakning.

av en

Det är angeläget att sådana möjligheter tas till Det är också

vara.

viktigt utnyttja de möjligheter tekniken erbjuder

att som

hjälpmedel för miljöplanering i stort.

Miljöövervakning i såväl regionala som internationella perspektiv förbättrar möjligheterna till gränsöverskridande samar-

bete, vad gäller tillståndsbeskrivningar, bedömning av miljömässiga hotbilder och planering åtgärder. Sverige har interna-

av

tionellt sett hög kompetens inom området miljöövervak-

en

ning. Det är största vikt detta kunnande inte bara under-

av att

hålls utan även vidareutvecklas. För förverkligande höga

av

ambitioner inom detta område förutsätts både god datateknik

och effektiv telekommunikation.

Den information hanteras inom miljövården kan delas

som

in på följande sätt:

miljöinformationmiljödata

ärendeinformation stödinformation -

22 0 IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

Statens Naturvårdsverk SNV har tillsammans med länsstyrelser och kommuner i dessa sammanhang. En ökad ansvar decentralisering av miljöarbetet tillämpas för närvarande. Datasystemet KRUT kalkning och försurningskontroll, recipientkontroll, utloppskontroll av miljöfarlig verksamhet utgör värdefullt redskap i länsstyrelsernas miljövårdsarbete. ett En aktiv vidareutveckling såväl detta system andra av som informationssystem inom miljövården pågår hos berörda myndigheter. En vidareutveckling lT-redskap för tillämpningar inom av miljö- och planområdet kan spela viktig roll för framen ett gångsrikt och resurssnålt miljöarbete. För att användningen IT skall nå fullt i det svenska av ut samhället är det nödvändigt att ta hänsyn även till användare med särskilda behov. För att handikappade skall kunna använda tekniken på sätt är likvärdigt med andra användares, som krävs särskild teknisk anpassning. För olika handikapp finns tekniska kommunikationsmöjligheter där förstärkningar och omvandling till speciella inmatnings- och presentationsformat konstgjort tal, punktskrift m.m. kommer till användning. IT utgör något revolution för många handikappade, i av en och med att kontaktmöjligheter och uttrycksformer kan vidgas till för dessa användare dimensioner. Det är viktigt de nya att nya möjligheterna uppmärksammas, och att för ändamålet anpassad ny teknik utvecklas. Eftersom sådan teknik ofta kan användas många, skapas samtidigt möjligheter för svenska av företag att internationellt föra ut produkter inom områden där Sverige hävd intagit framskjuten position. Ett särskilt av en program rörande IT-insatser för handikappade skall genomföras. En omfattande utveckling och användning IT äger av rum inom rotaförsvaret. En långsiktig strategi har fastställts för inriktning och samordning av försvarsmaktens verksamhet inom området. Datasäkerhetsfrågornas vikt och inriktning mot öppen systemmiljö kännetecknar den aktuella utvecken lingen. Samverkan mellan civila och militära teknisk nivå system är eftersträvansvärd i Hera sammanhang. Även totalförsvarets ur synvinkel är det väsentligt att ha en stark IT-industri i landet.

IT-KOMMISSIONEN 0 23

INFORMATIONSTEKNOLOGIN

Bakgrunden

BAKGRUNDEN

De omvärldsvillkoren nya

Stora förändringar i människors levnadsvillkor och i samhällets uppbyggnad har skett under det århundradet. Förändsenaste ringstakten kommer med stor sannorlikhet att accelerera ytterligare. Två omständigheter är särskilt betydelsefulla, nämligen den ökade internationaliseringen och IT25 genombrott. Tillförändrar omvärldsvillkor i grunden förutsammans dessa nya sättningarna för livskvalitet och välståndsutveckling överallt och inte minst i ett land som Sverige. Exemplen härpå är många. De europeiska integrationssträvandena skapar ett alltmer Denna utveckling inte bara ekonomiskt gränslöst Europa. är och kulturellt värdefull, också förutsättningar för utan ger nya stabilitet och fred. Efter järnridåns fall öppnas ånyo möjligheterna

för ett framtida handelsområde runt Östersjön.

Kinas utveckling marknadsekonomi, tillsammans med mot de sydostasiatiska ländernas snabba industrialisering och tillväxt, leder såväl till ökad konkurrens på världsmarknaden till öppnandet enorma exportmarknader. som av Den tekniska utvecklingen, främst inom informations- och kommunikationsområdet, är både förutsättning för och en en pådrivande kraft i internationaliseringen och globaliseringen ekonomi, handel, vetenskap och kultur. av På det nära planet märks förändringarna inte minst i barnens och ungdomarnas värld. Skolan har inte längre monopol Filmer, tv-spel, musikvideo och datorer förändrar undervisning. barns och ungdomars relation till omvärlden på ett sätt som har svårt förstå. De möjligheterna kan många vuxna att nya utnyttjas för att bredda och fördjupa ungas kunskaper och förståelse för den komplexa tillvaro kommer att möta som dem.

Övertygande skäl talar för att en faktor kunskapen mer

- kommer prägla den framtid väntar i än någon annan att som en internationaliserad och snabbt föränderlig värld. Det mer märks redan kunskapsinnehållet i produktionen genom att ökar och en tilltagande snabbhet i kunskapsutveckgenom lingen. Kunskapsbehoven blir samtidigt komplexa. mer Gamla gränser mellan etablerade ämnesområden rivs ner. Det förtjänar emellertid samtidigt att understrykas att allt inte förändras bara för mycket gör det. Den kulturella idenatt blir både för tryggheten och redskap för titeten viktigare som att

26 0 IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

sortera de ökade informationsmängderna. När såväl kapital teknik och människor blir alltmer som och allt snabbare globalt rörliga kommer den lokala kompetensoch kunskapsmiljöns styrka att bli viktigare för det enskilda landets välståndsutveckling och dess medborgares levnadsvillkor. Förmåga och kompetens klara den snabba förändringsatt takten blir betydelsefull. mera Som vi just pekat på är den framväxande IT del de en av förändrade omvärldsvillkoren. Kvardröjande gränser mellan länder och folk bryts effektivt igenom med teknikens hjälp. IT är samtidigt del kanske den viktigaste i den en - t.o.m. arsenal redskap behövs för framtiden skall kunna av som att mötas framgångsrikt. Vi är övertygade långsiktig satsning på bred om att en en TÄNK oM-n användning av IT är en förutsättning för att de svenska komoch kunskapsmiljöerna skall bli attraktiva och dyna- och

petens- var en på

miska. Det är också bara härigenom konkurrenskraft och som elektranisk framväxten jobb kan främjas. av nya direkt väg Sverige är förvisso inte ägna IT välmotiensamt om att ett kunde verat intresse. I Hera andra länder finns motsvarande ett engabesked och gemang. Program med varierande . form finns for .. . insatser.

Utvecklingen i USA har de åren för uppgfter

f

senaste spelat stor roll

uppmärksamhet på IT-området i alla mYnchg

många länder. 1993 antog kongressen The National Information Infrastructure Act heter. NII. Den utgör riktlinjen för nationell kommunikaen

tions- och informationssatsning göra det möj-

som avser att ligt för människor att enkelt tillgång till information och att kunna kommunicera med varandra säkert och effektivt många olika sätt, och till en låg kostnad. Satsningarna bygger på omfattande industriellt Från federalt håll ett engagemang. genomförs en bred rättslig nydaning. Inom den Europeiska Unionen EU har intensiteten ifråga om aktiviteter inom området ökat markant det året. senaste Under ordförandeskap EU-kommissionären Martin av Bangemann har nyligen en rapport arbetats fram, som presenterar rad förslag till framför allt rättslig nyordning, en en med avreglering kännetecknande drag. Förslag till som mest insatser tillämpat slag finns dessutom. Här berörs bl.a. fråav informationsstöd till innovativ industri, distansutgor om bildning, distansarbete, telemedicin, väginformatik och distribuerad samhällsinformation. Det Europeiska Rådet ställde sig vid sitt möte på Korfu i juni 1994 bakom rapporten.

IT-KOMMISSIONEN 27

BAKGRUNDEN

Informationsteknologins möjligheter

IT:s kommer revolutionera människors vardag genombrott att

och levnadssätt. Överraskningarna kommer att bli många när

det gäller den specifika riktning som utvecklingen tar. Några kan emellertid skönjas. de mer allmänna linjerna av På samma sätt som en gång tryckpressen, läskunnigheten och telefonen, för den delen också ångmaskinen, järnvämen bilen och flyget, öppnar IT helt nya möjligheter att gen, snabbt kommunicera, utbyta och utnyttja information, men också utveckla kunskap. Liksom industrisamhällets att ny energikällor blev hävstång för den mänsktämjande av nya en muskelkraften modern IT hävstång för den mänskliga är en och, använd, för det mänskliga förnuftet liga hjärnan rätt och visheten. IT människans förmåga vingar. ger IT är inte enbart eller ens främst en ersättningstekno- - det lättare, snabbare och effektivare göra logi, som gör att sådant redan görs idag. Den är istället en teknologi som som möjliggör sätt sätt arbeta och sätt att nya att vara, nya att nya mötas och umgås. Tekniken är mångfacetterad. Datorer och datakommunikation används i alltfler företeelser och produkter. Nya medieformer uppstår i anknytning till radio, tv, telefoni, t.ex. att interaktiv video och elektroniska tidningar expanderar. Dessutom skapas lagringsformer med alltmer imponerannya de prestanda. I likhet med de tidigare informationsrelaterade genombrotten kommer vi just understrukit IT att i grun- - som den förändra vårt sätt leva och arbeta. Dess effekter är i att första hand kulturella eller samhälleliga.

Viktigast är att IT :

O ökar människors förmåga kommunicera och samarbeta att med varandra

O ökar människors möjligheter att tillägna sig, utnyttja och bearbeta existerande information och kunskap

C ökar människors möjlighet till problemlösning och förmåga

att utveckla kunskap ny

I tekniskt hänseende kan förändringen beskrivas så sätt att mer

28 IT-KOMM|SS|ONEN

BAKGRUNDEN

tele-, data-, text- och ljud-, även televisions-, kabel- och men radioteknologierna integreras och smälter till samman en ny informations- och

gemensam kommunikationsteknologi.

Det är viktigt poängtera teknologin emellertid endast att att är ett redskap, ett medel, för att i högre grad kunna förverkliga värden individuellt och samhälleligt av mer slag.

För individen vill vi peka på följande:

O förbättrad livskvalitet, bl.a. kontakter ökar genom som möjligheterna att arbeta när och var man själv önskar, men också kontakter med ökat och varierat genom ett mer utbud kultur, information, förströelse och av underhållning

C stärkt kundmakt och valfrihet på marknaden tillgenom gång till fler informationskällor och större jämförelsemöjligheter

O ökade möjligheter och expandera företagsamhet att starta grund av låga investeringströsklar och tillgång till större marknader

O högre kvalitet och större snabbhet i såväl tjänstevaru- som produktionen

C större demokratisk insyn i den offentliga verksamheten och ökad tillgång till offentlig information TÄNK OM,

din läkare egen O tillgång till problemorienterad utbildningsen ny, mer kunde a pedagogik, som integrerar bild, ljud och text i elevens

den specialist-

individuella takt och flexibla, som möjliggör mer stimule-

rande och effektiva hjälp som

undervisnings- och utbildningsformer i skola och behövs medan högre utbildning

undersökningen

O möjligheter utbilda sig på enklare sätt hela livet

att genom pågår.

användning av distansteknik

På samhällsnivå Vi kan menar att nya möjligheter förväntas

genom:

O större flexibilitet och kostnadseffektivitet i såväl privat som offentlig verksamhet

O mer likartade förutsättningar för olika regioner

genom att fysiska avstånd får minskad betydelse

O ökad växtkraft och stärkt nyföretagande i geografiskt avlägsna regioner

IT-KOMMISSIONEN - 29

BAKGRUNDEN

C ökad närhet till kunder och förbättrade marknadsförings-

nya

marknader för svenska, inte minst mindre,

möjligheter nya

företag

C ett mer innovativt näringsliv

C mindre resurskrävande och mer flexibel offentlig sektor

en

till följd arbets- och organisationsformer

av nya

C förbättrad tillgång till hjälpmedel och allmän samhällsservice

för och andra med särskilda behov

handikappade

C ökad stimulans för skolelever sammanhang, dra slut-

att se

och lösa problem

satser

C förbättrade utbildningsformer för invandrare, vuxen-

studerande och andra med särskilda behov grupper

C bättre miljö genom effektivare resursutnyttjande och

minskade fysiska transporter

genom

kulturellt utbud och nyskapande och bättre C vidgar ett tillvaratagande existerande kulturskatter

av

C vitalare samhällsdebatt och levande och öppen en en mer demokrati

C förbättrade möjligheter sprida samhällsinformation,

att

gällande rätt, via tjänster för persondatorer i

t.ex. om

bostäder samt via medborgarkontor

Användning kraftfulla datorer medger dessutom verklig-

av

hetsnära simuleringar. Sådana simuleringar kan användas t.ex. för utbildning och för träning katastroffall samt i farliga mil-

av

jöer. Exempel på sådana områden där simulering redan idag är ovärderligt verktyg är utbildning av piloter i Hygsimula-

ett

komplicerade elektroniska medicinska kirurgiska in-

torer,

i simulerade miljöer, ekonomiska katastrofsituationer m.m.

grepp

De elektroniska nätverken, t.ex. Internet, har skapat ett stort

antal formfria, virtuella organisationer med olika intresse-

flesta dessa informell karaktär. Det

inriktningar. De av är av

virtuella universitetet finns redan de facto även det inte om har formell Detta kommer ha traditionella unien status. att versitet noder med dessas lärare och studenter. Det som

virtuella universitetet använder internationellt elektroniskt

ett

nätverk kommunikationsmedel. Kursmaterial finns på

som

nätverket. För första gången kommer universitet och högskolor

därmed reell konkurrens på kursnivå. I motsats till

att

30 IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

konventionell distansundervisning, är relativt i som passiv förhållandet mellan lärare och studenter sinsemellan, kommer det virtuella universitetet ha interaktiv karaktär att en genom att utnyttja multimediateknik. Det virtuella universitetet kommer inte ersätta det att reella universitetet kommer kunna viktigt men att vara ett komplement till detta. De effekter bred användning IT vi här har av en av som antytt pekar på att det med hjälp av den nya tekniken kommer att bli möjligt att utveckla välståndet och levnadsvillkoren. Livskvaliteten kan höjas rör alla. Det är väsentligt att de möjligheter öppnas till som nu tas så fort det går. I globaliserat och snabbt föränderligt vara ett samhälle skapas därmed konkurrensfördel. en stor Samtidigt finns det naturligtvis också risker och problem med VISSTE DU en ny teknologis genombrott. Det är viktigt att inte enbart film och spel, även information och kultur bredare och ATT... utan av kvalificerat slag görs tillgängligt i informationsnätverken.

mer det finns fler

Lagstiftningen, liksom etablerade levnadsmönster och sociala datorer

per

institutioner, är inte alltid i takt med de villkor teknya som invånare i niken skapar. Mer allvarligt är emellertid den IT i sig att nya

Sverige än i

kan förknippad med särskilda avigsidor. vara

Utifrån det individuella något annat

perspektivet torde de integritetsland. problem som kan uppstå om IT missbrukas vara av särskild betydelse. Det finns också fara i alla individer inte sig kunna en att anser eller vilja lära sig använda IT. Vidgade kunskapsklyftor kan uppstå genom att en ny sorts analfabetism utvecklas, även om breda informationsåtgärder vidtas och allt lättanvända mer program görs tillgängliga. Utifrån ett samhälleligt perspektiv är den ökade sårbarhet som följer av att grundläggande samhälliga funktioner är beroende och uppbyggda elektroniska av datasystem ett uppenbart problem. En rad säkerhetsaspekter aktualiseras. Den nyligen beslutade utredningen radion och telvisionen vid om krig och krigsfara skall t.ex. behandla problemen med kabel- TV-nätens sårbarhet. Sårbarhetsriskerna skall emellertid inte överdrivas. I Hera avseenden kan samhällets sårbarhet begränsas med hjälp IT. av Den risk för kulturdominans ligger flertalet som i att program, databaser och användargränssnitt, än så länge, nyttjar engelska som språk är värd att uppmärksamma. Incitamenten för att utveckla svenskspråkig är på många användarprogramvara områden Den svenska marknaden är och förblir begränsad. svaga. IT, i kombination med de övriga stora omvärldsförändringkommer också påverka arbetslivet radikalt. Nya arna, att branscher och arbetstillfällen kommer skapas och växa att snabbt, medan arbeten sannolikt kommer försvinna inom att

IT-KOMMISSIONEN ° 31

BAKGRUNDEN

andra områden. Samtidigt kommer arbetets organisation att förändras i grunden, sannolikt så att företag och organisationer blir allt mindre samverkar allt mer. men Den arbetsuppgifter framförallt kommer att typ av som försvinna är de monotona och rutinartade uppgifterna. lågkvaliñcerade arbetsuppgifter, inom vård och Tidigare t.ex. handel, kommer emellertid kunna rikare innehåll. att ges ett De spänningar sådana omvandlingsprocesser ofta resulterar i skall inte underskattas. Det största hotet mot sysselsättningen är emellertid inte den tekniken den gamla. Att nya utan komma på efterkälken i den teknologiska utvecklingen är ett det största hoten positiv framtid i Sverige. Vårt land av mot en kan konkurrera med låglöneländer vad arbetsinaldrig avser tensiv produktion utan måste ha styrkan i högre produktivitet via automatisering, flexibilitet och utveckling av kunskapsintensiva branscher. De och annorlunda arbeta och leva framtiden nya sätt att som utlovar ställer krav inte bara rörlighet och förändringsförmåga, också på möjligheter för alla till kompetensututan veckling och individuell växt. Först därigenom kan och var känna angelägen trygghet i förändringen. en en Det är vår övertygelse att bokstavligen alla långsiktigt har mycket vinna på utnyttja de möjligheter som den nya TÄNK att att OM. IT innebar . ..

man själv fick

skapa sin egen

TV-kanal. Bara de

program man själv vill se

och vid de

tidpunkter

själv vill.

man

32 ° IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

Sveriges förutsättningar och utgångsläge

Sveriges förutsättningar för att fort nå en bred användning av den IT är förhållandevis goda. Vårt lands nya utgångsläge är i Hera avseenden bättre än andra länders. Inom vissa områden tillhör Sverige redan utvecklingens spjutspetsar. Sverige är samtidigt stort och glest befolkat, vilket skapar särskilda kommunikationsbehov. För att den IT:s potential skall kunna utnyttjas och nya en bred användning uppnås inom olika samhällssektorer och arbetsområden måste fem väsentliga förutsättningar fungera väl tillsammans:

C Kommunikationsnätverken kablar och växlar i telenät, kabel-tv och datanät standardiserade tjänster i näten samt

O Tillgången till terminaler och datorer inklusive bankomater, avancerade telefoner etc

O Tillgången till användarprogram och informationsutbud program, multimedia, databaser, information etc

O Lagstiftningen upphovsrätt, avtalsrätt och civilrätt, annan offentlighet och sekretess, datasäkerhet och integritetsfrågor

O Användarnas kompetens och intresse utbildning, teknikvänlighet, förändringsvilja etc

I fråga kommunikationsnätverken och tillgången till om terminaler och datorer står sig Sverige väl i internationellt ett perspektiv. I vissa fall är vårt land världsledande. Mycket återstår emellertid, kanske främst det när gällerstandardiserade tjänster i näten och tillgången till datorer i skolväsendet. Något sämre är det i fråga om användarnas kompetens och intresse, kanske framför allt inom utbildningssystemet, medan teknik- och datavänligheten i samhället i samtistort digt torde vara en tillgång. I fråga om lagstiftningen hävdar sig Sverige relativt väl vid en internationell jämförelse. Inom det rättsliga området finns likväl problem såväl i stora Sverige som i flertalet andra länder. Förenklat kan sägas användningen den moderna IT att av inte kan bli sig effektivare eller bättre vad vare än gällande rätt medger.

IT-KOMMISSIONEN e 33

BAKGRUNDEN

Utbudet information och användarprogram är än så av inte minst på nätverken. Ett användarlänge begränsat, mer utbud särskilt svenska, är förutsättvänligt av program, en ning för bred användning IT. en av Alla fem förutsättningarna måste väl utvecklade och vara stärka varandra för åstadkomma den kritiska att massa av aktiva användare behövs för göra utvecklingen självsom att Mycket återstår för detta tröskelvärde genererande. ännu att skall uppnått. vara

Kommunikationsnätverken befinner sig idag i frontlinjen när det gäller de fysiska Sverige kommunikationsnätens infrastruktur för tele-, data- och bildmåste bibehållas och stärkas för överföring. Denna tätposition Sverige detta område skall kunna tillvara alla de att ta teknik successivt öppnar. Det sker bäst möjligheter som ny stimulera och underlätta för alla kategorier genom att av användare i hela landet att utnyttja IT. Vid internationell jämförelse har Sverige väl utvecklat en ett kommunikationsnätverk. Historiskt har tjänster såsom exemfax, mobiltelefon, personsökare också snabbt pelvis telex, etc. till Nyttjandegraden, mätt antal minuter tagits vara. t.ex. som telefonsamtal invånare, är relativt hög. Konkurrensen ökar per dock från utländska operatörer med skyddad hemmastora marknad. Kommunikationsnätverken består nätverk nätverk, av ett av i allt utsträckning överför tal, bilder och data på som högre kablar och växlar. Stommen i nätet är samma genom samma det telefonnätet, det dagligen används för ringa vanliga som att Detta har gradvis byggts och moderniserats. I Sverige på. ut finns 3000 mil fiberoptisk kabel. Ytterligare närmare idag över 1000 mil byggs f.n. varje år, huvudsakligen av Telia, men också Banverket, Svenska Kraftnät och Hera energiverk. av enkelt koppla trafik mellan olika nät. Den Det är idag att faktiska kostnaden i oberoende avståndet, tack är stort sett av den i praktiken obegränsade kapaciteten hos de fiberopvare tiska kablarna. En teletaxorna till den faktiska anpassning av kostnaden pågår. Sedan 20 år pågår radikal förnyelse telenätet, snart en av inklusive AXE-utbyggnaden. Denna medför digitaliseringen flexibilitet, tjänster Plus-tjänster och större möjliggör nya underhållskostnader, inte i sig någon högre datakalägre men telelinjen. Digitaliseringen är emellertid det pacitet på stora, dyra och nödvändiga steget för den fortsatta utvecklingen. Idag har alla abonnenter i vårt land AXEdrygt 70 procent av siffra ökar med över procentenhet anslutning, en som en per månad. har alla abonnenter skall ha AXE Telia nyligen aviserat att

34 0 IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

före 1997 års utgång. Parallellt med digitaliseringen förstärks de tunga stråken i telenätet med fiberoptiska kablar, i som praktiken har oändlig kapacitet.

ISDN är teknik för behålla den digitala en att signalen ända ut till telefonjacket. Med ISDN kan dataöverföringskapaciteten ökas tillräckligt för överföra stillbild sekund att en på någon och för överföring rörliga bilder med av begränsad kvalitet. ISDN är idag tillgängligt i hela landet. Kostnaden är emellertid hög. Bara några abonnemang har tecknats. tusen ännu Teleföretag i USA och Sverige testar f.n. teknik skall som medge överföring av rörliga bilder med fullgod kvalitet på det vanliga telenätet. Upp till fyra tv-kanaler och minst ett telefonsamtal skall kunna överföras samtidigt. Kostnaden för

installation beräknas bli några tusenlappar hushåll. per Utbyggnaden skulle kunna ske omkring 1997-2005.

Visionen är att allt det idag erbjuds i radio, tidningar, som tv, tidskrifter och böcker skall finnas i multimediabibliotek och kunna sändas ut vid beställning. Den enskilde skulle därigenom kunna sitt tv-tittande. styra Abonnenter med behov hög datakapacitet kommer i allt av större utsträckning att anslutas direkt med optisk fiber som

medger överföringshastigheter av många miljarder bitar

per sekund. Det finns teknik för effektivisera att själva telenätet, t.ex. ATM och SDH. Det kommer leda till att lägre taxor, men i övrigt inte påverka användaren. Utöver telenäten pågår utveckling för funktionen en att höja hos kabel-tv näten för medge telefoni, att dataöverföring och på sikt multimediatjänster. Även de lokala datanät finns som i företagen utvecklas till allt större nät, på vissa hela TÄNK OM... orter stadsnät. Dessa nät kommer också kunna erbjuda hela att du

sjäjv kunde

spektrat av data-, tele- och tv-tjänster. bestäm m a Tekniken utvecklas snabbt och det är därför vanskligt att vilka sia exakt när genombrotten kommer och vad de kommer om

kosta. Den avdelnmgar

att bedömning som idag kan göras är att konkurdriver investeringarna och beloppen 50m mOrgOn rensen att ligger väl

inom för teleföretagens investeringsbudgetar. Det finns tidningen Ska

ramen här inget tyder på behov som av statliga insatser under över- bestå av. blickbar tid.

Den svenska telelagen från 1993 är de flexibla nya en av mest i världen. Den egentligen bara två villkor: alla rymmer att nät måste kunna samverka på tekniskt och kommersiellt sunda villkor alla aktörer måste bidra till socialt samt att stora betingade kostnader, för handikappade och boende i t.ex. glesbygd. Genom den lagen internationellt förutsättnya ges sett goda ningar för stimulerande konkurrens informations-, tele- och

dataföretagen emellan. Ett av telelagens syften är att söka säkra

att datatjänster görs tillgängliga för alla företag till skäliga kostnader.

IT-KOMMISSIONEN 0 35

BAKGRUNDEN

Alla bor i Sverige har idag tillgång till minst tre som marksända och minst fyra radioprogram. Cirka j tv-program i hushållen anslutna till kabelnät, normalt två-tredjedelar av är med för trettiotal Det pågår försök kapacitet ett tv-program. med ljudradiosändningar och med tv-distribution i digitala telenätet. kommer levereras via telenätet, via kabel-tv, IT-tjänster att satellit eller inte är känt. radio, på något annat sätt som ännu Det finns i Sverige inga rättsliga begränsningar mot att leveviss information, t.ex. tv-bilder, via något visst rera en typ av medium, telenätet. I flertal andra länder finns därt.ex. ett emot ännu denna typ av begränsningar. fråga nätverken först och De ofullkomligheter i om som främst kan identifieras kan hänföras till i första hand påfarterna till huvudnäten, inkluderande standardiserade tjänster inom detta sammanhang införandet högnäten. Väsentligt i är av hastighetsväxlar för framtida tillämpningar. för användningen IT skall kunna öka En förutsättning att av användare fritt skall kunna välja mellan standardiserade är att produkter och tjänster från olika leverantörer. Standardisering information, datorer och kommunikation är nödvändigt av information skall kunna ske. För användare för att utbyte av innebär standarder ökad valfrihet och möjlighet till bättre konkurrens vid upphandling. För IT-industrin är det viktigt kunna standardiseringsprocessen och kunna att påverka att utveckla produkter, samtidigt som standardiseringsarbetet nya fortskrider. Standardiseringen bör dock inte drivas så långt den tekniska och den kommersiella utvecklingen hämmas. att Staten har flera roller i förhållande till standardiseringen. Staten är bl.a. regelskapare genom lagar och förordningar och kan föreskriva standarder skall följas, är användare att staten

standard sin upphandlingsverksamhet, staten har

av genom för medborgarnas säkerhet varvid ett övergripande ansvar standarder är ett viktigt redskap och staten har slutligen ett standardiseringsintressenter småföansvar för att resurssvaga konsumenter m.fl. får tillgång till resultaten från stanretag, dardiseringsarbetet. I Europa-samarbetet har den svenska stadärutöver för för svenska ten ett ansvar att argumentera intressenters ståndpunkter. Starka användargrupper har idag stort inflytande stan-

dardiseringen inom datorområdet. Öppna system har blivit ett

innebär produkter från olika leverantörer begrepp som att ställt det telekommunikafungerar tillsammans. Sämre är tionsområdet där standardiseringsprocesserna idag nästan helt sker leverantörers och operatörers villkor. Det kan finnas på skäl i sin användarroll initialt tar ett större ansvar att staten inom detta område.

36 ° IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

Tillgången till terminaler och datorer

Det totala antalet persondatorer i Sverige kan uppskattas till cirka 1.25 miljoner. Det gör Sverige till världens allra ett av mest datortäta samhällen. Ungefär 15 procent, eller 600 000, av de svenska hemmen har persondatorer. Förra året skaffade 200 000 hushåll datorer, vilket kan ställas i relation till total en försäljning cirka 320 000 persondatorer. Även inom den statliga verksamheten ökar tillgången till persondatorer snabbt, medan bildskärmsterminalerna minskar.

44 Från 1990 till 1992 än fördubblades antalet persondatorer mer hos de civila myndigheterna, från 25 300 till 53 500. Flertalet är anslutna till lokala nät. Utvecklingen är likartad inom försvaret. den TÄNK OM... Inom civila statsförvaltningen ökade antalet arbetsplatser med datorstöd persondatorer, arbetsstationer och männinskor i bildskärmsterminaler med 21 budgetåret 199192. procent skilda delar av Totalt innebär detta nära 70 000 arbetsplatser hade att världen med datorstöd år 1992. teknikens När det gäller andra samhällsekrorer saknas för närvarande

hjälp kunde

uppgifter om tillgången till datorer och terminaler. Använd-

spela schack

ningen av IT varierar stort mellan olika samhällsområden. Tillgången till datorer i med varandra, skolundervisningen, mätt som antal elever per dator, varierar, enligt Skolverkets undersökningar, eller musicera markant mellan skolformerna. Tillgången är lägst i grundskolan tillsammans. där i genomsnitt 38 elever delar på dator. I den kommunala en gymnasieskolan är tillgången till datorer betydligt bättre tio elever delar på dator. Motsvarande siffror för en landstingens gymnasieskola och särskolan är 20 respektive åtta elever per dator. Datortätheten är högst i glesbygdskommuner, 2 3 elever per dator, och lägst i storstäder, 54 elever dator. per Datorerna är idag oftast placerade i s.k. datasalar, vilket leder till begränsad tillgänglighet i normala undervisningssituationer. Knappt tredjedel grundskolans datorer en av ingår i ett lokalt nätverk, medan knappt hälften datorerna av i den kommunala gymnasieskolan ingår i ett sådant. Lärarnas tillgång till datorer varierar också mellan skolformerna. Tillgången till lärardatorer är lägst i särskolan och grundskolan, med 29 respektive 27 lärare per dator, och högst i landstingens gymnasieskola, med fem lärare per dator. Totalt finns 51 000 undervisningsdatorer och 6 500 lärardatorer i grund- och gymnasieskolan. Möjlighet till extern datakommunikation finns i störst utsträckning i den kommunala gymnasieskolan och minst i särskolan och grundskolan. Liksom i skolan varierar tillgången till datorer inom den högre utbildningen starkt mellan de olika lärosätena och dis-

IT-KOMMISSIONEN 0 37

BAKGRUNDEN

ciplinerna. En generell iakttagelse är att användningen av IT utvecklad inom de tekniska och naturvetenskapliga är mest områdena. Statistiken över IT-användningen är emellertid j ännu bristfällig. olika redskap eller maskinutrustning kan Många typer av användas för kommunicera med datasystem. j numera att Själva datorn avdramatiseras allt snabbare. Det mest naturliga kommunikationshjälpmedlet är alltjämt telefonen. Sverige är världens telefontäta land, och också det land mest i högst utsträckning använder mobiltelefoni. som En rad olika former datorer eller terminaler finns idag av för komma i kontakt med datasystem. Televisionsatt apparaten kan i ökande grad fungera som presentationsskärm för datoriserad information. Text-tv, i Sverige är spritt som till närmare två miljoner bostäder, kombineras med telefoni till utgöra det första verkligt spridda interaktiva datameatt diet. Med hjälp knapptryckningar telefonen kan datorn av bakom sändningarna då lägga de och bilder text-tv ut texter beställs den enskilde konsumenten. som av När både televisionen och radion digitaliseras, ökar möjligheterna forma kombinationsmedier starkt. Medieatt integrationen ökar. Det bör understrykas vad vi här har redovisat tillatt om gången på datorer säger del vilka möjligheter att en om utnyttja IT finns, långt ifrån allt. Att datorer faksom men tiskt finns innebär inte de också utnyttjas eller att det att finns tillräckligt med för göra användningen program att intressant.

till och

Tillgången användarprogram

informationsutbud

Det är viktigt kommunikationsnäten fylls med ett värdeatt fullt innehåll som är attraktivt för många. Finns efterfrågan kommer nätverken och datortätheten att kunna växa inom många områden offentlig inblandning. Likaledes kommer utan intresse och motivation för nödvändig utbildning att uppstå bland barn, ungdomar och Användningen spontant vuxna. driver på investeringarna i kommunikationsnätverk och infrastruktur. annan Flera tecken tyder, nämnts, på tillgången till som att användarprogram och informationsutbud, inte minst svenska, är begränsad. Tillgången på statistik beskriver som programvaruläget i Sverige är emellertid bristfällig. Ett tecknen utbudet än så länge är relativt begränsat av att är endast 20 hushållen har kommunikationsatt cza procent av i sina persondatorer. Hela 80 procent har däremot program ordbehandlingsprogram.

38 ° IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

Enligt uppgifter från SCB Data om informationsteknologi i Sverige 1993 utgörs hälften den svenska marknaden för av databaser on-line finansiella tjänster. av Av betydelse är Sverige är litet språkområde, där de att ett flesta dagens aktiva datoranvändare behärskar av engelska. Det är svårt skapa det utbud och textinnehåll att av program på svenska krävs för bred spridning till hela folket. som en Uttryckt på annat sätt ser den kritiska massa av aktiva användare behövs för göra utvecklingen användarsom att av program självgenererande annorlunda ut i ett litet land som Sverige än i många andra länder.

Det är sannolikt ñlm och spel företrädesvis på engelska - först kommer bjudas på allmänhetens marknad i som att ut ökande utsträckning. För bredare att en IT-användning av och mera långsiktigt slag skall kunna uppstå behöver emellertid också sådant allmän samhällsinformation, statistik, som medicinsk information, offentlig information, uppslagsverk,

tidtabeller, utbildningsprogram, elektronisk göras

post m.m. brett tillgängligt.

Den offentliga sektorns databaser kan i ökad utsträckning

göras tillgängliga också som bas för en ökad tjänsteproduktion. Det gäller t.ex. geografisk information kan användas för som nya typer av vädertjänster. Ett vidgar tjänsteutbud rörande lokal trafikinformation, Sportresultat, bankaffärer, biljett- och platsbokning, reseinformation, matrecept, annonstidningar, tips skulle också påskynda användningen. Kvalitet i o.s.v.

f

utbudet är angeläget. TÄNK OM...

Rättsordningen

Stillers och Det rättsliga utgångsläget för expansion kommunikaen av

Sjöströms

tionssystem och IT-tillämpningar i Sverige är förhållandevis

filmer, och

gott. I vissa hänseenden är lagstiftningen modernare än i många hela den andra länder. I andra hänseenden är den emellertid inte utformad

med beaktande de spörsmål IT aktualiserar. övriga svenska

av som

Alla utvecklade länder upplever för närvarande likartade filmskatten,

svårigheter genom de krav på en snabb anpassning rätts- skulle kunna av reglerna som utvecklingen av IT ger anledning att ställa. beställas Svårigheterna skiljer sig från rättsområde till rättsområde. direkt till den När det gäller persondataskyddet innebär t.ex. gällande svensk TVegna lagstiftning inte sällan ett väsentligt hinder för användningen apparaten. av IT. Svårigheterna har göra både med problemet säkeratt att ställa ett fullgott integritetsskydd och behovet finna av att former för rättslig en reglering som inte i onödan spärrar vägen för önskvärda användningar IT. av På upphovsrättsområdet är det omvittnat mediesamatt mansmältningen och användningen av datorlagrade verk ställer krav både på rättsskyddet och på rättighetsadministrationen.

IT-KOMMISSIONEN 0 39

BAKGRUNDEN

Stöld dessvärre idag inte ovanligt. I straffav dataprogram är rättsliga sammanhang leder nya möjligheter att manipulera information till problem med brottsrubriceringar, brotts-

utredningar m.m. I vissa avseenden har Sverige, nämnts, modern lagsom en gäller den telelagen. I andra avseenden stiftning. Detta t.ex. nya exempelvis datalagen. Den förra bygger är lagstiftningen äldre, reglering det tidigare de facto telemonopolet. Sverige en av framhålls ofta rättsligt föregångsland just vad gäller som ett för möjliggöra konkurrens både för nät och liberalisering att tjänster. Större tveksamhet datalagen. Lagen antogs 197 5 omger och på datorer och databaser härrör från speglar en syn som en teknikkultur. I början 1970-talet den förhärskande annan av var uppfattningen varje innehav ett datoriserat personregister att av skulle tillståndsbeläggas. Så skrevs också datalagen. Datafick med åren allt Her tillståndsärenden hantera. inspektionen att Successivt har datalagen förändrats, i och med att antalet ökat kraftigt. Flera utredningar har också arbetat personregister med de rättsliga förändringar förändrad verklighet som en Datalagsutredningen. Förslag i dess betänkande påkallar, senast 1993 har emellertid inte lett till förverkligande, med hänvisning till Slutligt ställningstagande till aktuellt dataläget inom EU. där 1994 inte tagits. skyddsdirektiv har ännu sommaren - - Även regeringen i proposition 1993942217 föreslår om vissa ändringar i datalagens räckvidd, finns mycket kvar att förändra med hänsyn till den snabba spridningen data- och av kommunikationstekniken. En utredning, just tillsatts, som skall arbeta fram förslag rörande användning elektroniska av rörande hantering elektroniska dokument anslagstavlor samt av inom både förvaltning och näringsliv. Kvar finns den omfattande frågan huruvida reglering av om o.dyl. bör beroende vilket medium personregister göras av eller lagring sker. Eventuellt behövs rättslig registrering en oberoende vilket medium de reglering av personregister av lagras. En sådan medieoberoende integritetslag skulle emellertid kräva definitioner och bli vidsträckt till sin svårpreciserade skulle då också finnas skäl över och tillämpning. Det att se samordna de övervakande myndigheternas uppgifter och roller inom detta område.

Överväganden har inletts rörande det rättsliga regelbehovet

för sådana former för elektronisk kommunikation benämns som Electronic Data Interchange EDI. Det är här fråga om helt automatiska meddelandesändningar mellan datasystem inom Avtalsrättsliga regler för meddelandeföretag och myndigheter. rörande formkrav kan bli aktuella. växling samt Skyddet intellektuella äganderätter blir alltmer kompliav

40 0 IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

cerat när verk kan kopieras så enkelt i samband med som överföring på datanät. En intensiv internationell diskussion pågår inom området. De upphovsrättsliga frågor som berörs i detta sammanhang kan komma visa sig lika svåra att som väsentliga för främjandet vidsträckt användning IT. av en av För IT-rätten helhet gäller många juridiska begrepp som att och regelsammanhang måste på ett nytt sätt. Frågor ses om t.ex. elektroniska dokument skär tvärs traditionella rättsregelgenom områden, frågor om rätten till information aktualiserar upphovsrätt, informationsfrihet, konkurrensfrågor, integritetsskydd

o.s.v. Även om problemen är många och stora inom lagstiftningens område, är situationen i Sverige inte sämre än i andra länder. Sverige har också vid internationell jämförelse snabb en en lagstiftningsprocess, vilket gör det möjligt att skapa konkurrensfördelar dessa frågor prioriteras. Det gäller i om synnerhet om utvecklade former för förnya lagstiftningen i att en mera öppen process utnyttjas. Sverige kan också ha goda möjligheter att utöva ett positivt inflytande rättsprocessen inom EU. Den geografiska placeringen får mindre betydelse med modern IT. Spridning barnpornografi skulle kunna bedrivas av t.ex. från länder med mycket tolerant inställning till sådan en verksamhet. Exemplet visar på betydelsen till stånd av att internationella överenskommelser användningen IT. om av Sådana överenskommelser bör också omfatta länder i tredje världen.

Användarnas

kompetens och intresse

Användarnas kompetens, intresse och för engagemang att den redan tekniken TÄNK OM... utnyttja tillgängliga är idag det största hindret för riktigt brett utnyttjande IT. Likväl är kunde ett av man användning inom många samhällssektorer relativt stor. utlandssamtal De datorer finns i de svenska hemmen används, enligt som direktöversatta gjorda enkätundersökningar, i 53 procent av fallen för arbete, medan man till 16 för privata bestyr och till 13 för barnens procent procent talar. intressen. Endast 13 hade köpt datorn för spela. procent att Andelen datoranvändare skiljer sig väsentligt åt mellan olika delar arbetsmarknaden. Enligt tillgängliga uppgifter av från SCB:s Datorvanor 1990, använde 1990 endast tio t.ex. procent av de sysselsatta inom jord- och skogsbruket datorer i sitt arbete, jämfört med närmare 90 de sysselsatta procent av inom bank- och försäkringssektorn. Över hälften, 58 procent, de statlig anställda använde datorer i sitt arbete jämfört med av endast 14 inom kommuner och landsting. Företagare procent använde vid denna tid i mindre utsträckning datorer än såväl statligt som privat anställda, men i större utsträckning än kommunalt anställda.

IT-KOMMISSIONEN 0 41

BAKGRUNDEN

Det fanns också skillnader mellan mäns och kvinnors användning IT år 1990. Av de statligt anställda männen av använde 54 datorer i arbetet 64 procent kvinprocent mot av Motsvarande uppgifter för anställda inom kommuner norna. och landsting 22 för männen och 13 procent för var procent kvinnorna. Av de privat anställda det 56 mänvar procent av och 46 kvinnorna använde datorer i arbenen procent av som

lillllllllllllllillllllllll

Inga skillnader fanns i användningen mellan manliga och tet. kvinnliga företagare. Totalt använde 1,5 miljoner, eller tredje förvärvssett var arbetande, IT datorer eller datautrustning i sitt arbete. Av TÄNK OM... dessa miljon det dagligen. gjorde en Man använde också datorn olika sätt inom de olika alla som ville arbetsmarknadssektorerna. Inom staten var terminalsystem, kunde ordtextbehandling, tekniska systern och informationssökning

visningar

vanligt, medan privat anställda i större omfattning arbetade

hemma på

med terminal, typ kassa, administrativa system, styrsystem TV:n av och tekniska För företagare svarade administrativa system.

lägenheter och frekventa

system den mest användningen. hus till salu. En fjärdedel alla datoranvändare uppgav att de hade av otillräckliga kunskaper för sina dåvarande dataarbetsuppgifter. Vanligast det inom kommuner och landsting att de anställda var ansåg sig ha otillräckliga kunskaper. Inom många områden finns det öar aktiv användning av av IT, i undervisningen i skolan. Utvecklingen har många t.ex. håll varit starkt individberoende och är därmed sårbar. De flesta gymnasieskolor har, enligt Skolverket, använt datorn i åtminstone sedan mitten 1980-talet. undervisningen av I grundskolan används datorn främst inom svensk- och specialundervisningen. Inom gymnasieskolankomvux dominerar datakunskap och yrkesämnena. På denna nivå används således inte datorerna lika ofta i grundskolan i kärnämnena som svenska, främmande språk och matematik. Långt ifrån alla lärare använder datorn i undervisningen. Vid 90 skolorna är det högst hälften lärarna, procent av av oftast färre, använder datorn minst gång i veckan i sin som en undervisning. Många lärare saknar utbildning om användning av IT i undervisningen Att användarnas kompetens och intresse att nyttja den nya IT ökar inom utbildningsområdet strategisk betydelse för är av utveckla såväl kommunikationsnätverken informationen att som och programutbudet. Sammantaget är Sveriges förutsättningar, i internationellt ett perspektiv, att ta tillvara den nya IT:s möjligheter goda. Dessa förutsättningar finns det alla skäl att utnyttja.

42 ° IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

Den

informationsteknologiska

industrin

Sverige har en omfattande och framgångsrik industri inom ett brett spektrum IT-området. Att denna industri fortsatt av ges goda utvecklingsmöjligheter är stor betydelse för Sveriges av förutsättningar att ta till vara de möjligheter IT erbjuder. som En stark expansion och ökad sysselsättning inom detta område spås dessutom av eniga internationella bedömare. Det är numera också självklarhet så alla en att gott som företag, oberoende av bransch, måste ha och hela tiden egen, ökande, kompetens inom IT-området för kunna konkurrera att framgångsrikt. Genom att upprätthålla och vidareutveckla inhemsk industriell kompetens och produktion inom IT-området skapas goda exportmöjligheter samtidigt som förmågan att inom landet dra och brett utnyttja framtida nytta av IT-landvinningar säkerställs. Starkast är tradition svenska företag inom systemområdet, av inklusive systemprodukter. Spetsindustrier, såsom Ericsson, har inom i första hand telekommunikationsområdet nått globala framgångar. Via mobiltelefonin går denna utveckling nu vidare multimedia och bredbandskommunikation. mot Att ett fortsatt samarbete mellan dessa företag och gott forskningsinstitutionerna inom universiteten och högskolorna upprätthålls är av största betydelse för det svenska kompetensmiljöernas dynamik och konkurrenskraft. Med hårdnande internationell konkurrens är det samtidigt en sannolikt på programvarusidan möjligheterna för som nya svenska företag etablera sig är störst. Tröskeln för inträde att är i allmänhet lägre på dessa marknader än på hårdvaruområdet. Tjänstemarknaden är dessutom kraftigt växande och ofta mycket lönsam. Här finns plats för utveckling av nya svenska intresseområden. I takt med programvaruindustrins bl.a. mognad, i form av ett ökat produktutbud och standardsättningar, också klar ses en tendens att i större utsträckning köpa färdiga programvarukomponenter snarare än att göra egenutveckling. En ökad återanvändning av programvarukomponenter kan också förväntas. Det programvaruindustrin större marknadsger en potential, då de interna dataavdelningarna får en mera konkurrensutsatt position. Man kan också ökad notera en tillämpningsorienterad programvaruverksamhet.

IT-KOMMISSIONEN ° 43

BAKGRUNDEN

Det allmänna intrycket i europeiskt perspektiv är, enligt ett Sveriges Verkstadsindustrier, att Sverige kompetensmässigt

bra vad programvaruteknologi, både sett har en position gäller

producent och användare programvara. som som av har dock inte etablerats Programvaruindustrin ännu som en väldeñnerad, bransch. Än länge saknas internationellt egen, en konkurrenskraftig tjänsteindustri på IT-området i Sverige

Att blir föregångsland även inom dessa områden Sverige ett viktig förutsättning för hela IT-industrins utveckling. I är en samspelet mellan tjänste-, program- och teknologiutveckling TÄNK OM... kan starkt dynamisk utveckling förväntas uppstå. Utöver en man kunde kan det också arbetsmer gängse utvecklingslinjer t.ex. röra

kund- för företagsamhet.

fråga miljön i vid mening samt nya organisationer

På motsvarande sätt bör svensk programvaruindustri kunna dra vagnen var en de krävande och avancerade användare återfinns viss nytta som

finns

vara av i Sverige.

i affären.

Uppenbart Her nyetableringar behövs inom ITär att tjänstemarknaden. De små och medelstora företagens möjlig-

heter dra den ökade efterfrågan, såväl i Sverige som att nytta av och information bör särskilt utomlands, användarprogram

kunna stimuleras.

bör inom EU och OECD verka för internationell Sverige att konkurrens inom IT-området utvecklas på lika villkor.

44 - IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

Statens

uppgift

Utveckling mot en bred användning av IT inbegriper många aktörer. Den väsentligaste drivkraften är enskildas människor och företag intresse för att dra nytta av teknikens möjligheter för förbättra tillvaron eller konkurrensmöjligheterna. att Staten, också landstingen och kommunerna, kan men emellertid bidra till användningen och utvecklingen IT att av sker snabbare, och på sätt tillgodoser Hera behov. ett som Statens långsiktiga uppgift skiljer sig inte på detta område från andra områden. Denna uppgift tillse är att att:

O stabila och funktionsdugliga rättsregler utvecklas och upprätthålls

C utbildningssystemen ger nödvändig kompetens

O forskningen bidrar till att skapa ny kunskap inom området

0 rent infrastrukturella aspekter beaktas och tillgodoses

O förutsättningarna för företagande, arbete och boende säkerställs i alla delar landet av

O den administration behövs är billig och effektiv som

Statens uppgift är inte att ersätta eller tränga de markatt ut nader och det entreprenörskap finns, och kommer som som att tillväxa, för information, program, datorer, terminaler och kommunikationsnärverk. Det är samtidigt viktigt understryka alla individer att att och alla typer verksamhet i Sverige måste tillgång till av ges IT på rimliga villkor. Med dagens snabba utvecklingstakt skulle avsaknaden goda tele- och datakommunikat.ex. av tionsmöjligheter kunna innebära glesbygden eller de mindre att och medelstora företagen kommer efter. På IT-området betyder detta i det kortare perspektivet för det första att staten så snabbt möjligt bör söka utveckla som verksamheter för att fullgöra sina långsiktiga uppgifter. Detta betyder först och främst att direkta hinder för utvecklingen bör undanröjas, sig dessa hänför sig till den vare rättsliga situationen, till utbildningssituarionen, till kunskaps-

i

IT-KOMMISSIONEN ° 45

BAKGRUNDEN

utvecklingen, till de infrastrukturella aspekterna eller till

administrationen.

För det andra kan staten i ett övergångsskede ha en uppgift verka pådrivande och föredöme för att

att vara ett

påskynda utveckling förr eller kommer sig

en som senare av

själv i samhället i Skälet härför är att bedömer att

stort. man det inte finns tid vänta med att införa IT. att ny

Den statliga uppgiften är här således temporär. Likväl kan

den värde för åstadkomma den kritiska vara av stort att massa, lokalt och nationellt, aktiva användare behövs för att av som

efterfrågan skall bli tillräckligt stor för ett avancerat

mer

utbud information, multimedia, databaser o.dyl.

av program,

Att så sker också det svenska språket har, nämnts,

som

dessutom betydande kulturellt värde.

ett

I denna ledarskapsuppgift ingår att sätta fokus på IT och bedriva upplysningsarbete dess möjligheter, också

om men

peka på goda exempel och förebilder. Dessa kan vara

att av

flera slag:

O faktiskt existerande goda exempel inom och utom det

offentligas eget ansvarsområde

. . . . . . . . . . .

och tidsbegränsade s.k.

fyrtornsprojekt

O

nystartade

vars

TÄNK OM. syfte demonstrera den teknikens möjligheter

ar att nya

alla elever 1

skalan hade eller det

De bör först och främst bedrivas inom statens senare

omedelbar offentligas ansvarsområde. Insatser inom skola och

eget

särskild betydelse för främjandet bred

tillgång ti utbildning är av av en

användning IT i samhället. Att tillse att den offentliga

muséernas av i i i i administrationen i allmänhet effektiviseras och datoriseras,

kulturskatter i

och därmed själv använder IT internt och i kontakter med

multimedia. också Även

medborgarna, är en uppenbar statlig uppgift. regional utveckling kan främjas med statliga åtgärder. Fyrtornsprojekten bör samtidigt väljas med tanke

ut

deras synlighet och spridningseffekter till det övriga samhället.

Därutöver kan det emellertid också tänkas statligt stöd

att

bör utgå till särskilt angelägna och ljusstarka fyrtornsprojekt utanför det offentligas ansvarsområde. Exempel kan

eget vara

åtgärder i syfte främja bredare IT-användning inom

att en

små- och medelstora företag, i synnerhet i glesbygd, samt åtgärder för att utveckla särskilda kommunikationsredskap

för handikappade. Stödet bör i dessa fall endast till projekt med mycket

ges

högt nyttovärde. Om och när denna realiseras, bör åter-

nytta

betalning dessutom kunna ske, så att ytterligare

av pengarna

projekt kan finansieras.

46 - IT-KOMMISSIONEN

Det

fortsatta

arbetet

IT-kommissionens uppdrag främja bred är att en användning IT. Som vi framhållit tidigare är det syftet möjav yttersta att liggöra en höjd livskvalitet för alla och ett utvecklat välstånd. Rapporten Informationsteknologin Vingar åt människans förmåga första redovisning kommissionens bedömningar. är en av Vissa rekommendationerna är sådant slag de av av ett att omedelbart kan föras vidare för slutgiltiga ställningstaganden. Andra rekommendationer kan kräva ytterligare preciseringar kommissionen i skede eller berörda av ett senare av departement och myndigheter. Den i augusti 1994 bildade stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling har ansvaret för de medel som riksda-

gen avsatt för främjande bred användning IT. av en av Kommissionens fortsatta arbete kommer läggas på att upp följande sätt:

O Arbetet med analyser och bedömningar behovet av av konkreta insatser på andra områden än de vi redovisat som i denna fortsätter. En redovisning till rapport ny planeras december 1994.

O Uppföljning föreslagna åtgärder ägnas uppmärkav stor samhet. Insatser görs för stimulera synligheten hos att existerande goda exempel och nystartade projekt. Preciseringar och kompletteringar på de områden vi nu har behandlat kan samtidigt bli aktuella.

O För att bredda diskussionerna ordnas samling med en informationsteknologiintressenter hösten 1994. Vid detta tillfälle redovisas utvecklingsläget på vissa centrala användningsområden. Utrymme ges också för diskussion inför kommissionens andra redovisning i december 1994.

IT-KOMMISSIONEN ° 47

Kommissionens sammansättning

Statsminister Carl Bildt ordförande Direktör Hans Iwan Bratt, LKD Universitetskansler Stig Hagström, Kanslersambetet Näringslivschef Gunnar Hedborg, Naringslivscentrum, Arvidsjaur Statsrådet Börje Hörnlund, Arbetsmarknadsdepartementet Sjukhuschef Mora Kallner, Läwenstrámséa sjukhuset Statsrådet Reidunn Laurén, Justitiedepartementet Direktör Martin Leimdörfer, Industri-Matematik AB Kanslichef Ann-Marie Nilsson, S TATTEL-delegationen Statsrådet Mats Odell, Kommunikationsdepartementet Skolchef Hans-Inge Persson, Skokontoret i Eslöv Direktör Lars Ramqvist, LM Ericsson Professor Peter Seipel, Institutet för rattsinformatilz, Stockholms universitet Direktör Olof Stenhammar, OM Gruppen Vice verkställande direktör Monica Ulfhielm, Dialog Statsrådet Per Unckel, Utbildningsdepartementet Statsrådet Per Westerberg, Naringsdepartementet, Statsrådet Anne Wibble, Finansdepartementet, Företagare Håkan Widborg, Tele Talk Affarsteläøni AB

Till kommissionen är också ñl. lic. Tomas Ohlin knuten.

48 - IT-KOMMISSIONEN

Vingar åt människans förmåga är den första rapporten från regeringens kommission för att främja en bred användning av informationsteknologin lT-kommissionen. Den innehåller förslag och riktlinjer inom ett flertal användarområden. Kommissionen hävdar att det är just användningen bör stå i fokus för IT-utvecklingen. Ambiav som tionen är att Sverige senast år 201 O skall tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av informationsteknologin.

Kommissionen lämnar förslag till åtgärder inom utbildningsområdet, det rättsliga området, den offentliga förvaltningen, hälso- och sjukvården, kommunikationsnätverken, näringslivet och forskningen. Insatser förordas även rörande den regionala utvecklingen och för de handikappade. Kommissionen hävdar att den framgång som kan nås bestäms den grad med vilken det blir möjligt att stimulera enskilda människor att ta tillvara av de möjligheter IT öppnar.

INFORMATIONSTEKNOLOGI-KOMMISSIONEN 103 33 Stockholm, Telefon växel: 08-763 10 OO, Telefax: 08-723 1 1 92, E-mail: itk@utb.g0v.se

ISBN 91 -38-1 3777-1 ISSN 0375-25OX