Konsumenterna och IT en utredning om datorer, handel och marknadsföring : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Knsumenterna

0 Ch

d

- en om

utredning

datorer,

handel

och marknadsföring

Betänkande

.

avsrddde

Utredningen kansumenträttigheter

d i Finansdepartementet

Re‘ RE

SOU

Öcc

Mn

w Statens offentligautredningar

WW 1999:106

w Finansdepartementet

IT

Konsumenterna och

- en utredning om datorer,

handel och marknadsföring

Betänkande om

av ggedningen

konsumenträttigheter i IT-samhället

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

Tryckt av NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-7610-829-5 Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Lars-Erik Lövdén

Regeringen beslutade den 30 juli 1998 att tillkalla särskilt utredare en med uppdrag att undersöka och kartlägga vilka speciella problem av främst marknadsrättslig konsumenten kan ställas inför i samnatur som band med elektronisk kommunikation i informationssamhället. Den 3 augusti 1998 förordnade statsrådet Lars Engqvist f.d. lagmannen Brita Swan till särskild utredare. Den 30 september 1998 förordnades att experter biträda utredsom ningen datarådet Marie Bjemelius Lundahl, Datainspektionen, departementssekreteraren Marcus Boberg, Kommunikationsdepartementet nu Näringsdepartementet, hovrättsassessom Anders Dereborg, Justitiedepartementet, sakkunnige Per Eklund, Inrikesdepartementet nu Finansdepartementet, generalsekreteraren Maicen Ekman, Sveriges Konsumentråd, jur. kand. Edward af Geijerstam, Telia InfoMedia TeleVision AB, departementssekreteraren Maria Gåsste, Kulturdepartementet, avdelningsdirektören Carina Heinlo, Konsumentverket, generaldirektören Bengt Ingerstam, Konsumenter i Samverkan, docenten Lena Olsen, Uppsala Universitet, enhetschefen Maria Renmyr, Finansinspektionen, verkställande direktören Marianne Reuterskiöld, Sveriges Marknadsförbund, sekreteraren Kjell Skoglund, IT-kommissionen, bankjuristen Nicklas Skår, Svenska Bankföreningen, direktören Inger Soldéus, Svensk Handel och direktören Anders Stenlund, Industriförbundet. Den ldecember 1998 entledigades Anders Dereborg och i hans ställe förordnades samma dag hovrättsassessom Magnus Medin, Justitedepartementet. Den 12 januari 1999 förordnades datasäkerhetssamordnaren Magnus Persson att som teknisk expert biträda utredaren. Den 2februari 1999 entledigades Carina Heinlo och Maria Renmyr. I deras ställe förordnades samma dag avdelningsdirektören Fredrik Nordenfelt, Konsumentverket och enhetschefen Christina Westerling, Finansinspektionen. Som sekreterare förordnades den 17 augusti 1998 hovrättsassessom Ulf Ljungdahl och den 30 september 1998 hovrättsassessom Johan Sjöö.

Härmed överlämnas betänkandet Konsumenterna och IT en utred- ning om datorer, handel och marknadsföring SOU 1999:106. Till betänkandet fogas särskilda yttranden. Mitt uppdrag är därmed slutfört.

Linköping i oktober 1999

Brita Swan

/Ulf Ljungdahl

Johan Sjöö

Bilaga 2 Konsumenter och IT undersökning gjord

- en av

TEMO AB 255 Bilaga 3 Köp på Internet sammanställning enkätundersök-

- av

ning ..277

sammanfattning 9

Sammanfattning

Informationsteknik, eller IT, kan sägas vara ett samlingsbegrepp för tekniker används för att skapa, lagra, bearbeta, överföra och

som presentera ljud, text och bild. Datorer, information och kunskap ses

allt viktigare för att skapa nationellt välstånd. Den ökade som en resurs användningen av informationstekniken skapar en rad möjligheter, bl.a. för samhället som helhet och utsikter att nå bekvämare vardag och bättre liv för de enskilda, men skapar även nya kommersiella situationer, är obekanta för konsumenterna och som kan innebära att

som deras intressen sätts spel. Genom Internet och s.k. elektronisk handel har det skapats förutsättningar för konsumenterna att få ett stort inflytande och ökade möjligheter till exempelvis prisjämförelser. I detta avseende befinner sig utvecklingen dock i sin linda.

Enligt mina direktiv skall jag undersöka och kartlägga vilka speciella problem av främst marknadsrättslig natur som konsumenten kan ställas inför i samband med elektronisk kommunikation i informationssamhället. Jag skall därvid särskilt analysera integritetsproblem, skyddsbehov för särskilt utsatta konsumentgrupper och möjligheten att undgå oönskad reklam via e-post. Jag skall vidare inventera de problem som konsumenter kan ställas inför vid elektronisk handel, t.ex. via Internet, eller när de köper datorutrustning. Slutligen skall jag behandla frågor och problem som har samband med gränsöverskridande marknadsföring och handel med hjälp av informationsteknik. Analysen skall utmynna i en bedömning det finns behov någon form

om av av ökat konsumentskydd i aktuella fall och min utgångspunkt skall vara att stärka konsumenternas rättigheter i informationssarnhället. Det ingår inte i mitt uppdrag att lämna lagförslag.

Konsumentköp Internet

Handeln på Internet i Sverige befinner sig i ett uppbyggnadsskede och utgör idag en tämligen begränsad del den totala handeln. Mycket

av tyder dock att denna handel har en stor potential och att den kan förväntas öka kraftigt de närmaste åren. Handeln Internet skiljer sig från rättslig synpunkt egentligen inte från handel. Den elektroni-

annan

10 Sammanfattning SOU 19993106

ska handeln aktualiserar dock ett antal frågeställningar från konsumentskyddssynpunkt. Jag lämnar mot den bakgrunden ett antal förslag i syfte att stärka konsumentskyddet vid elektronisk handel Internet. Ett problem är den anonymitet som råder på Internet. Det kan vara svårt för en konsument att veta vem som står bakom webbsida. Jag en förslår därför att den som marknadsför eller tjänster Internet varor skall åläggas att före avtals ingående upplysa konsumenten sin om egen identitet i form av namn, fysisk adress, etableringsform och uppgifter om hur konsumenten kan få kontakt med företaget via brev, telefon, telefax eller e-post. Konsumenten kan inte heller ställa de frågor produkten, priser, om avtalsvillkor m.m. som faller sig naturligt vid ett personligt besök i en butik. Jag föreslår därför att den näringsidkare erbjuder och som varor tjänster Internet skall åläggas att innan avtalet ingås upplysa konsumenten om sådan information som är nödvändig för att bedöma erbjudandet. En utökad sådan skyldighet följer redan EG-direktiv områav det och kommer därmed att införas i svensk lagstiftning inom kort. Vidare bör enligt min mening prisinformationslagen över med ses avseende webbsidor. I detta sammanhang bör också de särskilda regler om information i samband med konsumentförsäkringar och konsumentkrediter som återfinns i konsumentförsäkringslagen och konsumentkreditlagen ses över med avseende föreskrivna fomikrav. Utmärkande för distanshandel såväl vad gäller Internet - som t.ex. postorderhandeln är att konsumenten inte kan undersöka före - varan köpet. Risken att drabbas negativa överraskningar när väl fått av man varan torde vara stor. Vad gäller elektronisk handel kan dessutom enligt min mening avtalssituationen, särskilt för datoranvänen ovan dare, innehålla ett visst överraskningsmoment. Mot denna bakgrund finns det enligt min mening behov ångerrätt för konsumenter, dvs. av en möjlighet för konsumenten att inom viss tid frånträda

en ett ingånget

avtal. Även beträffande ångerrätt följer en sådan redan av EG-direktiv på området och kommer därmed att införas i svensk lagstiftning inom kort. Det bör vidare kunna ställas stränga krav näringsidkaren med att hjälp av den tekniken tydliggöra för konsumenten vilka nya standardvillkor näringsidkaren tillämpar. Genom den som nya tekniken kan näringsidkaren ett enkelt och billigt förvissa sätt sig om att konsumenten har tagit del avtalsvillkoren innan avtalet av ingås. Det förhållandet att näringsidkare underlåter så bör en att göra enligt min mening kunna innebära att konsumenten inte blir bunden villkoren. av Den elektroniska handeln är beroende

av tillförlitliga

betalningssystem som är både säkra och enkla att hantera kan samt som utnyttja den teknikens möjligheter till snabb kommunikation. nya Ett

SOU 1999: 106 Sammanfattning 1 l

särskilt problem idag utgörs av betalning med sådana kontokort som är knutna till ett inlåningskonto hos bank. Sådan betalning över

en Internet medför att varan betalas i förskott, vilket innebär att konsumenten förlorar viktig möjlighet att påverka säljaren vid sen

en leverans eller fel i den levererade varan. Det torde enligt min mening ligga i marknadens intresse att utveckla väl fungerande betalningssystem.

Frånvaron muntliga kontakter och skriftliga avtal eller kvitton

av kan göra konsumentens ställning osäker vid en eventuell tvist. Till dess en mer tillförlitlig teknik blivit allmänt tillgänglig, t.ex. användandet av s.k. digitala signaturer, kan detta komma att hämma handeln. Näringsidkaren bör enligt min mening ha bevisbördan för att han har uppfyllt sin informationsplikt, att eventuell bekräftelse har lämnats, att stadgade tidsfrister har följts och att konsumenten har samtyckt till att ingå avtalet. Konsumenten bör rekommenderas att spara relevant information i samband med köp Internet. Konsumenten bör därtill, p.g.a. de tekniskt komplicerade omständigheter som det kan åligga konsumenten att bevisa, kunna medges lättnad i fråga beviskravet i sådana avse-

en om enden.

Varor och tjänster Internet

Den elektroniska handeln ger konsumenten möjlighet att köpa i stort sett vilka varor som helst. Varorna levereras till konsumenten via post eller på annat sätt, men även via Internet. I princip gäller den vanliga köplagstiftningen även med avseende elektronisk handel.

En ny typ av produkter, s.k. digitala produkter, medför emellertid vissa problem. Sådana produkter dvs. samt datafiler med

- programvara filmer, musik, spel och liknande levereras via Internet direkt till

konsumentens dator. Mycket talar för att sådana produkter inte omfattas av konsumentköplagens tillämpningsområde. De digitala produkterna synes nämligen inte falla in under lagens definition

av begreppet lös sak, utan får betraktas någon form det vidare

som av begreppet lös egendom. Istället för konsumentköplagen blir därför den för konsumenten mindre förmånliga köplagen tillämplig, lag

en som saknar särskilda konsumentskyddsbestämmelser. Hur det förhåller sig härmed är emellertid oklart. Osäkerheten bör dock undanröjas och jag föreslår därför att konsumentköplagen över med avseende lagens

ses tillämpningsområde i detta avseende. Utgångspunkten skall därvid

vara att konsumenten skall åtnjuta konsumenträttsliga skydd vid köp

samma av digitala produkter som vid köp lösa saker.

av

12 Sammanfattning SOU 1999: 106

Vidare är olika typer av s.k. immateriella tjänster av stor betydelse vid användningen Internet. För sådana tjänster saknas särskild

av lagstiftning. Sådana tjänster erbjuds Internet, är också

men en förutsättning för kunna använda datorn Internet, t.ex. ett Intemetabonnemang. Frågan om en eventuell reglering immateriella

av tjänster bör enligt min mening övervägas närmare. En kombination av lagstiftning och Standardavtal som utformats i samarbete mellan branschen och företrädare för konsumenterna torde det mest

ge ändamålsenliga skyddet. För vissa finansiella tjänster finns emellertid särskild lagstiftning, t.ex. konsumentkrediter. Konsumentkreditlagen bör enligt min mening ses över med avseende vissa forrnkrav

som uppställs beträffande kreditavtal.

Ett delvis nytt fenomen i samband med en elektroniska handeln är det stora utbudet av gratisprodukter. Digitala produkter finns i stor omfattning tillgängliga Internet utan kostnad för konsumenten. Flera av dessa är av stor betydelse för konsumenten, t.ex. för att

program kunna surfa Internet s.k. webbläsare. En närliggande fråga är försäljning av datorprodukter till låga, närmast symboliska priser. En rättslig analys ger vid handen att det konsumenträttsliga skyddet vid fel och brister i sådana produkter är mycket svagt. Frågan reglering

om av konsumenternas rättigheter i samband med gratisprodukter bör enligt min mening övervägas närmare.

Gränsöverskridande handel

Den elektroniska handeln kommer med all säkerhet innebära

att att svenska konsumenter i en ökad utsträckning kommer att köpa produkter från utländska säljare. De rättsliga problem därvid

som uppstår i fråga vilket lands lag skall tillämpas avtalet, vilket

om som lands domstol som skall avgöra tvisten och huruvida dom från

en ett lands domstol går att verkställa i ett annat land kan därmed väntas få

en ökad aktualitet.

Dessa frågor styrs för Sveriges del huvudsakligen internationella

av konventioner tillämpas EU:s medlemsstater. De centrala

som av mest konventionema innehåller särskilda bestämmelser till skydd för konsumenten. Konventionema har dock framarbetats i tiden före

Internet och de konsumentskyddsbestämmelser finns

som passar dåligt in på den elektroniska marknaden. Det finns betydande

nya en osäkerhet i fråga tolkningen de särskilda förutsättningar

om av som konventionema uppställer för att konsumenter skall kunna sitt

åberopa

eget lands lag och processa i sitt eget lands domstolar. Sverige bör i det

SOU 1999: 106 Sammanfattning 13

internationella arbete pågår området verka för en förenkling av

som reglerna i avsikt att stärka konsumenternas ställning.

Det är enligt min mening vidare av stor vikt att det skapas alternativa tvistlösningsmetoder utanför domstol i detta avseende. Konsumenterna bör ha tillgång till ett system med snabb, enkel och billig tvistlösning. Sverige bör verka för att sådana metoder tillskapas.

Anskaffning av IT-utrustning

För de flesta konsumenter framstår köp av IT-utrustning säkert med all rätt som en tämligen komplicerad affär. Konsumenten är i stort behov av råd och stöd i samband med köp av IT-utrustning och vid användningen av hård- och mjukvara.

Vad gäller köp av hårdvara följer köpet vanliga konsumentskyddsregler i konsumentköplagen. Beträffande mjukvara

levereras via Internet är dock, vilket framgått ovan, rättsläget som oklart. En viktig fråga i sammanhanget är konsumentens behov av instruktioner och support beträffande utrustningen. Enligt min mening bör konsumenten med stöd av konsumentköplagen kunna kräva en utförlig bruksanvisning avfattad svenska utan särskild kostnad i samband med köpet. Särskilda avtal om support skall därvid inte behövas, men kan vara nödvändiga när det gäller mer allmänna kunskaper om datorer eller Internet.

Intemetabonnemang är en typ av tjänst för vilken det saknas särskild lagstiftning. Leverantörerna, i snabb takt ökar till antalet,

som använder sig av olika Standardavtal. Jag menar att dessa avtal bör ses över av Konsumentverket i samråd med branschen.

Ett väsentligt område från konsumentskyddssynpunkt utgör det s.k. produktansvaret. I bl.a. produktansvarslagen regleras frågor sådana

om skador som varor orsakar konsumentens befintliga egendom. I detta sammanhang är främst av intresse sådana skador konsumentens befintliga utrustning som orsakas hård- eller mjukvara

av som konsumenten anskaffar efter hand. Enligt produktansvarslagen är i första hand tillverkaren produkten ansvarig för sådana skador.

av Lagen gäller dock endast de fall där lös sak har orsakat skada. Som

en framgått är det tveksamt digitala produkter kan innefattas i det

ovan om begreppet. Om så inte är fallet kan konsumenten således inte få ersättning för skada som ett datorprogram har levererats via

som Internet orsakar den befintliga utrustningen. Mot den bakgrunden menar jag att produktansvarslagen bör över med avseende lagens

ses tillämpningsområde. Det bör därvid från konsumentens utgångspunkt

14 Sammanfattning SOU 19993106

inte vara någon skillnad skadan orsakas digitala produkter

om av eller av lös sak.

Gränsöverskridande

marknadsföring

Gränsöverskridande handel innebär problem inte bara i civilrättsligt hänseende utan även marknadsrättens område. EU-kommissionens förslag till direktiv om elektronisk handel innehåller regel s.k.

en om en ursprungslandsprincip, dvs. att lagen i det land där näringsidkaren är etablerad skall tillämpas. Enligt förslaget omfattas dock inte avtalsförpliktelser enligt avtal ingåtts konsumenter ursprungslands-

som av av principen. Där Kommissionens förslag till direktiv ganska väl tar hand om de civilrättsliga problemen, lämnas marknadsrätten därhän. Ursprungslandsprincipen i direktivförslaget innebär att svenskt domstol aldrig kommer att kunna hävda att svensk marknadsrättslig lagstiftning skall tillämpas gränsöverskridande marknadsföring från med-

annan lemsstat som riktar sig till den svenska marknaden. Förslaget rimmar illa med den rådsresolution konsumenten i informationssamhället

om som EU:s konsumentministrar beslöt den 30 november 1998. Konsumentskydd generellt, inte enbart civilrättsliga förpliktelser i konsumentförhållanden, bör undantas från ursprungslandsprincipen. Denna lösning är den enda acceptabla från konsumentskyddssynpunkt. Regeringen bör i det fortsatta internationella arbetet verka för sådan

en lösning.

Personlig integritet vid marknadsföring

Internet

I takt med att fler och fler får tillgång till Internet och marknadsför-

att ingen Internet liksom den elektroniska handeln utvecklas kommer mängden personuppgifter överförs via Internet öka. Så länge

som att konsumenterna inte har fullständig kontroll över användningen

av personuppgifter kommer risken för att personuppgifter behandlas

ett för konsumenterna kränkande sätt sannolikt bli allt

att större i takt med att mängden personuppgifter överförs via Internet ökar.

som

Lagstiftningen, de överstatliga överenskommelsema,

näringslivets etiska riktlinjer och tekniken räcker inte till för

att ge konsumenterna ett fullgott skydd mot kränkningar den personliga

av integriteten vid

marknadsföring på Internet. Ett fullgott skydd kräver global reglering och sannolikheten att sådan uppnås är inte särskilt

stor. Konsumen-

SOU 1999: 106 Sammanfattning 15

terna, inte bara de som är känsliga för användning av personuppgifter och kränkning den personliga integriteten, bör därför informeras om

av

kan skydda sig. Information i kombination med nationell laghur man stiftning, internationella regelverk, etiska riktlinjer och tekniska lösningar kan begränsa spridningen personuppgifter nätet och

av

minska risken för kränkningar. Jag föreslår därför att regeringen tar fram och verkställer långsiktig informationsplan behandling av

en om personuppgifter vid marknadsföring på Internet samt följer frågan uppmärksamt. Informationen bör nå ut till hem, skolor, daghem, förskolor, etc.

Marknadsföring Internet till sjuka

En särskilt utsatt när det gäller marknadsföring är sjuka. Redan

grupp idag riktas stor uppmärksamhet mot Internet som marknadsplats för mediciner. På utländska nätplatser görs reklam för och säljs mediciner

inte finns eller är förbjudna i Sverige. Reklam bygger ibland som som på vår osäkerhet och söker få att uppfylla vissa psykologiska behov,

oss t.ex. förhoppning att bli fri från en sjukdom eller om ett längre

en om liv. Reklamen utnyttjar alltså våra svagheter. Särskilt utsatta grupper behöver information om detta. Ansvaret att informera ligger i första hand staten. Jag föreslår att regeringen tar fram och verkställer en informationsplan som klargör hur reklam kan påverka sjuka och som leder till ett större kritiskt tänkande hos de särskilt utsatta. Det skydd konsumenterna ges genom radio- och tv-lagen när det gäller förbud mot reklam i tv för receptbelagda läkemedel och sådan medicinsk behandling endast är tillgänglig efter ordination, bör få sin

som motsvarighet såvitt gäller Internet. Reklamen finns dock ofta på utländska nätplatser och riktar sig inte specifikt mot svenska konsumenter. Sverige bör i det internationella samarbetet verka för införande av särskilda skyddsregler avseende reklam Internet för läkemedel och sådan medicinsk behandling som endast är tillgänglig efter ordination.

Marknadsföring Internet till barn och unga

En annat särskilt utsatt grupp när det gäller marknadsföring Internet är barn och unga. Reklam får inte utnyttja barns naturliga godtrogenhet eller ungdomars bristande erfarenhet. Inte heller skall

dessa gruppers lojalitetskänsla utsättas för påfrestning. Vidare får reklam riktas

som till eller är ägnad att påverka barn och ungdom inte innehålla

16 Sammanfattning SOU 19991106

framställning som kan medföra fysiska skadeverkningar eller påverka dem negativt i psykiskt eller moraliskt avseende. Sverige bör med bl.a. dessa krav som utgångspunkt i det internationella samarbetet verka för införande av särskilda skyddsregler beträffande marknadsföring på Internet riktad till barn och unga. Ett grundläggande konsumentkrav är möjligheten kunna att identifiera såväl avsändare kommersiell kommunikation av som avsikten med den. Kravet på avsändaridentifiering i reklam Internet blir framförallt genom ett kommande EG-direktiv det s.k. e-handels- direktivet förhållandevis väl tillgodosett. När det gäller kravet på reklarnidentitet, dvs. att det kommersiella budskapet skall avgränvara sat från andra element, finns mycket att önska. Den ringa forskning som gjorts när det gäller intemetreklam till barn och visar unga att marknadsföringen blandar reklam med sakinformation, underhållning etc. på ett sätt gör det svårt för barn och som unga att avgöra var gränsen går för vad som är reklam. Det kommersiella budskapet är således långtifrån tydligt. Sådan reklam riktad till barn och är enligt min unga mening otillbörlig och således förbjuden enligt marknadsföringslagen. Barn och unga är tidiga användare teknisk utrustning av och de är framtidens konsumenter. Det saknas närmare forskning hur reklaom men på Internet ut och dess effekter och påverkan barn ser och framförallt om huruvida, och i så fall hur och varför, interaktiviteten spelar in. För att kunna avgöra vilket konsumentskydd som är rimligt krävs empiriskt underlag. Jag föreslår att regeringen utarbetat en plan för

behovet av forskning marknadsföring till bam och

om unga Internet samt att regeringen aktivt stimulerar forskning på området.

Reklam via e-post

Obeställd e-postreklam är särskilt påträngande och belastar dessutom konsumenterna ekonomiskt. Detta är inte acceptabelt ur konsumentsynvinkel. Det skydd konsumenterna erbjuds som genom befintlig lagstiftning, internationella etiska riktlinjer, spärrlistor, teknik etc. är inte tillräckligt. Jag föreslår därför att konsumentskyddet förstärks i detta avseende. Näringsidkare bör vid marknadsföring till konsument inte få använda elektronisk post, eller liknande tekniker för distanskommunikation, om inte konsumenten har samtyckt till det förhand. Regeringen bör verka för att det sikt införs motsvarande skydd inom hela EU.

1999: 106 Sammanfattning 17 SOU

Kostnadskonsekvenser

Förslagen viss upplysningsskyldighet torde inte leda till några om ytterligare kostnader för näringsidkama. Förslaget om översyn av standardvillkoren för internetabonnemang torde kunna genomföras inom för Konsumentverkets ordinarie anslag. Vad gäller ramen förslaget alternativa tvistlösningsforrner har jag inte funnit det om möjligt uppkatta kostnaden för ett sådant initiativ. Kostnaderna att nu för genomföra förslagen information till konsumenterna har att om beräknats till maximalt 600.000 kr. De angivna uppskattningama är dock högst preliminära. En exakt kostnadsberäkning torde inte mer kunna göras förrän tagit ställning till den närmare omfattningen av man informationsinsatsema. När det gäller förslaget om forskning har regeringen och riksdagen möjligheter att inom ramen för den offentliga forskningspolitiken besluta vad det skall forskas om. Forskning i om fråga reklam Internet till barn och unga torde således kunna om finansieras inom för befintliga forskningsanslag. ramen Konsumentpolitiska kommittén 2000 Fi 1999:01 har i uppdrag att bl.a. analysera och lämna förslag hur samhällets ansvar för om konsumentinformation, konsumentutbildning och forskning bör utformas och finansieras. Frågan hur konsumentforskning och om informationsinsatser generellt skall finansieras kommer således att besvaras av kommittén.

18 Sammanfattning

SOU 1999: 106

Summary 19 SOU 1999: 106

Summary

Information technology, IT, be said to be collective term for or may a technology that used to create, store, process, transfer and present sound, and images. Computers, information and knowledge are text viewed ever-increasing for the creation of national as an resource welfare. The increased of information technology creates a number use of opportunities for, inter alia, society as a whole and also prospects for achieving convenient daily life and an improved life for a more individuals, but also creates commercial situations that consumers new acquainted with and which involve their interests being are not may jeopardised. Through the Internet and so-called electronic Commerce, conditions have been created for to have great influence and consumers increased opportunities prices, for example. However, these to compare developments are in their infancy in this respect. According terms of reference, I shall investigate and survey to my the special problems of primarily a market law nature that the faces in conjunction with electronic communication in the consumer Information Society. In this connection I have been directed to analyse in particular problems of integrity, particularly vulnerable groups of consumers’ need of protection and the possibility of averting undesirable advertising via e—mail. I have also been directed to provide inventory of the problems that consumers may face with electronic an for example via the Internet, or when they purchase commerce, computer equipment. Finally, I have been directed to address the issues and problems connected with cross-border marketing and commerce with the assistance of information technology. The analysis shall culminate in assessment of whether there needs to be kind of an some increased protection in cases of particular interest and the consumer basis for this will be to reinforce the rights of consumers in the Information Society. not part of my assignment to make proposals for legislation.

20 Summary SOU 1999: 106

Consumer sales on the Internet

Commerce the Internet Sweden the on now process of being

built up and, at present, comprises rather limited of a part total

commerce conducted. However, much suggests that this has commerce

great potential and that be expected to increase greatly within may

the next few years. Commerce the Internet does really differ on not

legal respects from other However, electronic commerce. commerce

raises a number of issues from the protection consumer viewpoint. Set

against this background, I making number of proposals am a aimed at

improving consumer protection electronic the Internet. commerce on

One problem the anonymity that prevails the Internet. on may

be difficult for to know who lies behind a consumer a web site. I

therefore propose that who markets goods a person or services on the

Internet shall be under obligation advise the an to consumer, prior to

the conclusion of the contract, about his identity the form of name,

physical address, form of establishment and information about how the

consumer can make contact with the enterprise via letter, telephone,

telefax or e-mail.

Nor Can a consumer those questions about the pose product, prices,

contract terms, etc. that would naturally personal visit occur on a to a

shop. I therefore propose that business who offers a operator goods and

services the Internet should be obliged on to supply the consumer, prior

to the contract being concluded, with such information as necessary

to assess the offer. An extension of this obligation already required

under EC law the subject and will therefore on be introduced into

Swedish legislation shortly. Furthermore, in my view the Price

Information Act should be reviewed as regards web sites. In this

connection, the special rules concerning information conjunction

with Consumer insurance and consumer credit contained in the

Consumer Insurance Act and the Consumer Credit Act should also be

reviewed having regard to the prescribed requirements regarding form.

A characteristic feature of distance commerce both as regards the — Internet and, for example, mail order commerce that the consumer — cannot examine the goods before the sale. The risk of being adversely

affected negative surprises when one actually receives the product

probably rather high. Furthermore, my view, as regards electronic

commerce, the contractual situation contains surprising some elements,

particularly for someone not familiar with the use of computers. Set

against this background there is, my view, a need for right of a withdrawal for the that is, consumer, an opportunity for the consumer within certain period withdraw a to from a contract entered into. A

right of withdrawal also prescribed under the applicable EC

106 Summary 21 SOU 1999:

Directive and will therefore be introduced into Swedish legislation

shortly. Furthermore, should also be possible to impose stringent requirements enterprises clarify for the with the aid of on to consumer, technology, the standard terms that the enterprise applies. By this new technology enterprises in a simple and inexpensive manner, new can, that the has been informed of the contract temis ensure consumer before the entered into. enterprise fails to do, so this contract an should, in view, that the not bound by such my mean consumer terms. Electronic dependent upon reliable payment systems commerce that both and simple to administer and which can also utilise are secure the opportunity for rapid communication afforded by this new technology. One particular problem today arises from payments being made with those kinds of debit cards that linked to a deposit are at bank. Such payments via the Internet mean that the goods account a paid for in advance, which that the loses a real are means consumer opportunity to influence the seller in the event of a delay in delivery or defect in the goods supplied. In view, in the interest of the a my market to develop efficient payment systems. The absence of verbal Contact and written contracts or receipts may render the consumer’s position insecure in the event of a dispute. Until such time reliable technology has become generally available, as more for example the of so-called digital signatures, this may inhibit this use view, the enterprise should have the burden of proof commerce. In my to show that has satisfied its duty to provide information, that any confirmation has been given, that the prescribed time limits have been observed and that the consented to the contract entered into. consumer The should be advised to save relevant information in consumer conjunction with purchase on the Internet. The consumer should in a addition to this, result of the technically complicated facts that a as a be obliged to prove, be granted a relaxation as regards consumer may the issue of evidential requirements such respects.

Goods and services on the Internet

Electronic commerce provides the consumer with an opportunity for purchasing almost any goods whatsoever. The goods are delivered to the consumer via post or by other means, but also even through the Internet itself. In principle, ordinary sales legislation also applies in relation to electronic commerce.

22 Summary SOU 1999: 106

However, a new type of product, so-called digital products, presents some problems. Such products, that is, software together with data

files, films, music, games and the like, supplied via the Internet are directly to the consumer’s computer. There much be said for such to products not being subject to the of the Consumer Sales Act. scope These digital products actually do not fall within the appear to definition of goods corporeal property, but be regarded may as some form of the wider concept movable Consequently, instead of property. the Consumer Sales Act, the Sales Act applies, which less favourable

to the consumer. The latter Act does have special not any provisions on consumer protection. However, the situation here unclear.

Nevertheless, this uncertainty should be eliminated and I therefore

propose that the Consumer Sales Act reviewed regards the as scope of the Act this connection. The starting point this connection

should be that the should enjoy the consumer same consumer law protection when purchasing digital products the as case of the purchase of goods.

Furthermore, various kinds of so-called intellectual services are of great importance in the of the Internet. There use no special legislation for such services. Such services offered are on the Internet, but are also precondition for being able a to use computers on the Internet, for example Internet subscription. an The issue of the possible regulation of intellectual services should, view, my be considered more detail. A combination of legislation and standard-term contracts, designed in collaboration with the industry and representatives of consumers, would probably result the appropriate most protection for the However, there special purpose. legislation applicable for certain financial services, for example consumer credit. The Consumer Credit Act should, view, be reviewed my having regard to certain requirements of form that are laid down concerning credit contracts.

A partially new phenomenon conjunction with electronic commerce the large number of free products offered. A number great of digital products available the Internet are on free of charge to the consumer. Several of these of importance for are great the consumer, for example programs to be able surf the to on Internet so-called web browsers. A closely related issue the sale of computer products at low, almost token, prices. A legal analysis tends to suggest that consumer law protection is, the of defects and

event inadequacies

such products, rather weak. The issue of the regulation of consumer rights conjunction with free products should, view, be my examined detail. more

Summary 23 SOU 1999: 106

Cross-border commerce

Electronic will almost certainly that Swedish

commerce mean

will greater extent purchase products from foreign consumers to a sellers. The legal problems that thereby arise regards the choice of

as law be applied the Contract. which countrys court should

to to determine the dispute and whether judgment from countrys court

a one

capable of enforcement another country can consequently be expected to have increased relevance.

These issues governed primarily, as regards Sweden, by

are international conventions applied by the EU Member States. The most central Conventions contains special provisions for the protection of the

However, these Conventions prepared at a time before consumer. were the Internet existed and the protection provisions that exist

consumer

inappropriate for this electronic Commerce. There are new substantial uncertainty regards interpretation of the special

as preconditions that the conventions lay down for a consumer to be able

adduce the law of his country and litigate in his own countrys to own courts. Sweden should, in the international work that progress this field, work to that there simplification of the rules with

ensure a the aim of strengthening the position of the consumer.

In view, also of great importance that alternative out-of-

my court methods of dispute resolution created in this connection. The

are

should have to system with rapid, simple and consumer access a inexpensive dispute resolution. Sweden should make efforts to ensure that such methods come into being.

IT

Acquiring equipment

For most the purchase of IT equipment actually a rather

Consumers, complicated transaction. The consumer has a great need of advice and support in conjunction with the purchase of IT equipment and in the use of both hardware and software.

As regards the purchase of hardware, the sale subject to ordinary consumer protection rules in the Consumer Sales Act. However, as regards software that delivered via the Intemet, the legal position unclear, as indicated above. An important issue this connection the consumer’s need for instructions and support concerning the equipment. In my view, the consumer should be able to demand, relying on the Consumer Sales Act, comprehensive user instructions written in Swedish at no extra cost in conjunction with the sale. Special contracts for support should not be needed in that connection, but may

24 Summary SOU 19992106

be necessary as regards general information about and more computers the Internet.

Internet subscriptions are a kind of service for which there no special legislation. Suppliers, who greatly increasing number, are use various standard-term contracts. My opinion that these contracts should be reviewed the Consumer Agency conjunction with the

industry.

An important area from the protection viewpoint consumer socalled product liability. Issues concerning the damage that goods cause to a consumer’s existing property governed by, inter alia, the are Product Liability Act. In this connection, such damage the to consumer’s existing equipment that caused by hardware software or that the consumer acquires afterwards of primary concern. According to the Product Liability Act, the manufacturer of the product the first instance liable for such damage. However, the Act only applies to those cases where goods have caused the damage. As indicated above, doubtful whether digital products fall within the scope of this concept. this doubt valid, the consequently obtain consumer cannot compensation for loss that computer that has been supplied a program via the Internet to the existing equipment. Set against causes this background, view that the Product my Liability Act should be reviewed as regards its In that connection, should scope. not make any difference, from the viewpoint of the consumer’s point of view, whether the damage caused by digital products by goods. was or

Cross—border

marketing

Cross—border involves problems commerce not only in respect of private law but also within the field of market law. The EU Commission’s proposal for directive electronic a on commerce contains a rule concerning so—called a country of origin principle, namely, that the law the country where the enterprise established should be applied. However, according to the proposal, contractual obligations under contracts that have been entered into by consumers are not subject to the country of origin principle. Although the Comrr1ission’s proposal for directive deals a rather well with the private law issues, market law neglected. The country of origin principle in the proposal for the directive means that a Swedish court will never be able to claim that Swedish market law legislation should be applied to cross—border marketing from another Member State that directed at the Swedish market. The proposal not in harmony with the Council’s Resolution concerning the Consumer in the Information

SOU 1999: 106 Summary 25

Society that the EU Consumer Ministers decided on 30 November 1998. Consumer protection generally, not only private law obligations

relations, should be excepted from the country of origin in consumer principle. This solution the only acceptable option from the

protection viewpoint. The Government should in its future consumer international work endeavour such solution.

to ensure a

Personal integrity when marketing on the Internet

In with the increasing number of people obtaining access to the

pace Internet and the fact that marketing on the Internet together with electronic expanding, the amount of personal data that

commerce will be transferred via the Internet will increase. As long as the

does not have complete control over the use of personal data, consumer the risk that personal data will be processed in a manner that constitutes violation of the consumer’s personal integrity will, in all

a probability, continue to increase.

Legislation, international treaties, industry ethical guidelines and technology alone not sufficient to provide the consumer with

are adequate protection against violations of personal integrity in marketing on the Internet. Complete protection requires global regulation and hardly likely that this will occur. Consumers, not only those who sensitive to the of personal data and violations

are use of personal integrity, should therefore be informed about how one can protect oneself. Information in combination with national legislation,

— international systems of rules, ethical guidelines and technical solutions can limit the dissemination of personal data on the Net and

minimise the risk of violations. Therefore, I propose that the Government produces and implements a long-term information plan on the processing of personal data when marketing on the Internet and also monitors the issue attentively. This information should extend to homes, schools, nurseries, pre-schools, etc.

Marketing on the Internet to people in bad health

One particularly vulnerable group as regards marketing are people who are in bad health. Great attention already being directed against the Internet as a market place for medicines. Foreign net sites are used for the advertising and sale of medicines that are not available

or are prohibited in Sweden. This advertising sometimes based on our insecurity and endeavours to get us to fulfil certain psychological

26 Summary SOU 1999: 106

needs, for example a hope of being cured of disease of having a or a longer life. Thus, this advertising exploits weaknesses. Particularly our exposed groups need information concerning this. The responsibility to provide this information lies in the first place with the State. I am proposing that the Government produces and executes information an plan that clarifies how advertising may influence people who bad are health and which will result greater critical reflection the of on part those who particularly vulnerable. As regards the Internet, there are should be protection corresponding to the protection that the consumer given by the Radio and Television Act relation the prohibition to against television advertising of prescribed pharmaceuticals and such medical treatment only available prescription. However, this as on advertising often on foreign net sites and not directed specifically

towards consumers Sweden. Sweden should in its international

relations work to ensure the introduction of special protective rules relating to Internet advertising of pharmaceuticals and other medical

treatments that are only available prescription. on

Marketing on the Internet to children and young

people

Another particularly vulnerable regards marketing the group as on Internet are children and people. Advertising exploit young must not a child’s natural credulity the inadequate experience of or young people. Nor should the feelings of loyalty of these people be exposed to pressure. Furthermore, advertising that directed likely at or to influence children and people contain young must not depictions that can result physically injurious effects influence or them negatively in mental or moral respects. With these requirements, other among things, as a basis, Sweden should its international relations work to ensure the introduction of special protective rules relating to marketing on the Internet to children and people. young A fundamental requirement the ability consumer to identify both originators of commercial communications and their intention. The requirement for identifying the originator advertising on the Internet will, above all else, be rather well satisfied through a pending EC Directive the so—called E—commerce Directive. — As regards the requirement for identifying advertising, namely, that the commercial message should be separated from other elements, there a lot to be desired. The limited research that has been done as regards Internet advertising to children and people indicates that young marketing

Summary 27

mixes advertising with factual information, entertainment, etc. in a

that makes difficult for children and young people to manner determine where the limit and what comprises advertising. The commercial in this far from obvious. Such advertising

message way directed at children and people is, in my view, unfair and thus

young prohibited under the Marketing Act.

Children and people early users of technical equipment

young are and they the of the future. There no detailed research

are Consumers

how advertising on the Internet takes place in practice and its effects on and influences children and above all else whether, and that case,

on how and why, interactivity has an impact. In order to be able to determine what consumer protection reasonable, an empirical basis

required. I proposing that the Government prepares a plan for the

am need of research concerning marketing on the Internet to children and

people and also that the Government actively stimulates research young on the subject.

via e-mail

Advertising

Unsolicited e-mail advertising particularly intrusive and also burdens the consumer financially. This unacceptable from the consumer viewpoint. The protection that the consumer afforded by existing legislation, international ethical guidelines, blacklists, technology, etc.

not sufficient. I therefore propose that consumer protection strengthened this respect. When marketing to Consumers via the Internet, business operators should not be allowed to use electronic mail or similar technologies for distance communication without the prior consent of the consumer. The Government should work to

ensure that corresponding protection in due course introduced throughout the entire EU.

Cost implications

The proposal for a specific duty to provide information would probably not result in any further costs for business operators. not possible to estimate at this stage the costs involved with out-of-court methods. The proposal concerning the review of standard terms for Internet subscriptions could probably be implemented within the framework of the Consumer Agency’s annual appropriation. The of

cost implementing the proposals concerning information has

to Consumers been estimated to be, at the most, 600,000 kronor. The estimates stated

28 Summary SOU 1999: 106

are, however, very preliminary. probably impossible to make

a more precise estimate of costs before the of the information

scope efforts has been decided detail. As regards the proposal for

more research, the Government and the Riksdag Swedish Parliament have, within the framework of the public research policy, the opportunity for deciding on the subjects for research. Research relating advertising

to on the Internet to children and people could probably be

young financed within the framework of existing research appropriations. The Committee for Consumer Policy 2000 Fi 1999201 has been given the assignment of, inter alia, analysing and providing proposals how

on society’s responsibility for information, education

consumer consumer and research should be structured and financed. The question of how consumer research and information efforts should be financed generally will thus be answered by that Committee.

SOU 1999: 106 Inledning 29

l Inledning

Computing machines can do readily, well,

and rapidly many things that are difficult or

impossible for man, and men can do readily

and well, though not rapidly, many things

that are difficult or impossible for

computers. That suggests that a symbiotic

cooperation, successful integrating the

positive characteristics of men and

computers, would be of great value. The

differences speed and language, of

course, pose difficulties that must be

overcome.

J.C.R. Licklider 1960

1.1 Konsumenterna i IT-samhället 1999

Informationsteknik IT kan sägas ett samlingsbegrepp för

- - vara tekniker som används för att skapa, lagra, bearbeta, överföra och presentera ljud, text och bild. Man talar ibland om IT-samhället, eller informations- och kunskapssamhället, där datorer, information och kunskap ses som en allt viktigare resurs för att skapa nationellt välstånd. Övergången till detta samhälle och den ökade användningen av inforrnationstekniken skapar en rad möjligheter, bl.a. för samhället som helhet och utsikter att nå bekvämare vardag och bättre liv för de enskilda, men skapar även kommersiella situationer är

nya som obekanta för konsumenterna och som kan innebära att deras intressen sätts på spel. Genom Internet och s.k. elektronisk handel har det skapats förutsättningar för konsumenterna att få ett stort inflytande och ökade möjligheter till exempelvis prisjämförelser. I detta avseende befinner sig utvecklingen dock i sin linda. Den informationstekniska utvecklingen sker i en rasande fart. De förslag och överväganden

som läggs fram i detta betänkande har sin utgångspunkt i förhållandena under det år arbetet pågått, fram till oktober 1999, och är färskvara.

30 Inledning SOU 1999: 106

Material som har kommit utredningen tillhanda efter mitten av augusti 1999 har med få undantag kunnat beaktas.

l Uppdraget

Enligt mina direktiv skall jag undersöka och kartlägga vilka speciella problem av främst marknadsrättslig natur konsumenten kan ställas som inför i samband med elektronisk kommunikation i informationssamhället. Resultatet av denna inventering skall följas analys av en om konsumentens skydd i detta avseende behöver stärkas och, så är om fallet, vilka sätt detta lämpligen bör ske. Jag skall särskilt analysera följande frågor:

0 Om det kan föreligga speciella integritetsproblem för konsumenter i samband med att näringsidkare/marknadsförare i och för sin verksamhet inhämtar och utnyttjar information om konsumenter användning genom av IT. 0 Om det i samband med marknadsföring via Internet föreligger skyddsbehov för särskilt utsatta konsumentgrupper såsom barn och ungdom. O Om vilka möjligheter det finns för konsumenter kunna undgå att oönskad reklam via e-post.

Jag skall vidare inventera de problem konsumenter kan ställas som inför vid elektronisk handel, t.ex. via Internet, eller när de köper datorutrustning och därvid särskilt uppmärksamma följande frågor.

0 Om konsumenter är de handlar mer utsatta när med hjälp av informationsteknik, t.ex. via Internet, och det uppstår svårigheter för om konsumenten därför att säljaren är okänd eller befinner sig okänd plats eller därför att säljaren i sin tur inte kan den riktige avgöra vem köparen är. O Om utvecklingen informationsteknikens område i övrigt medför andra negativa konsekvenser för konsumenterna vid elektronisk handel. 0 Om det uppstår några särskilda problem för konsumenterna vid köp av IT-utrustning och s.k. Internetpaket, där både utrustning och abonnemang ingår. 0 Om det uppstår några särskilda problem i samband med skador konsumentens IT-utrustning eller eller i samband med programvaror andra skador som drabbar konsumenten vid köp, installation, service och abonnemang när det gäller IT-utrustning.

SOU 1999: 106 Inledning 31

Min analys skall utmynna i en bedömning om det finns behov av någon form av ökat konsumentskydd i aktuella fall. Min utgångspunkt skall vara att stärka konsumenternas rättigheter i informationssamhället. Det ingår inte i mitt uppdrag att lämna lagförslag.

Jag skall slutligen behandla de frågor och problem från konsumentsynpunkt som har samband med gränsöverskridande marknadsföring och handel med hjälp av informationsteknik.

Enligt direktiven skall jag i mitt arbete samråda med berörda myndigheter och beakta det internationella arbete som pågår området. Jag skall vidare samordna mitt arbete med det nationella arbete som pågår i fråga om elektronisk handel och genomförande av EG:s direktiv om konsumentskydd vid distansavtal samt hålla mig underrättad om det nordiska projektarbete som pågår beträffande konsumenter och IT.

Jag skall vidare föra en dialog med konsumenter och deras företrädare samt andra intressenter såsom företrädare för näringslivet.

Mina direktiv är intagna i betänkandet som bilaga

1.3 Arbetets bedrivande

Jag har under utredningsarbetet regelbundet sammanträtt med de

av regeringen förordnade experterna, bland vilka finns företrädare för myndigheter, näringsliv, konsumentorganisationer och universitet.

Jag har haft ytterligare kontakter med företrädare för näringslivet, bl.a. genom sammanträffanden med representanter för BitoS Branschföreningen för innehålls- och tjänsteleverantörer på onlinemarknaden i Sverige och Internationella handelskammarens ICC svenska avdelning. Företrädare för mitt sekretariat har i januari 1999 sammanträffat med företrädare för Synskadades riksförbund.

-V ad gäller det internationella arbetet har sekretariatet varit företrätt dels vid en OECD-konferens i Ottawa i oktober 1998, dels vid ett seminarium arrangerat Nordiska ministerrådet i Oslo i 1999.

av mars

På mitt uppdrag har TEMO AB under hösten 1998 genomfört

en undersökning som syftar till att studera konsumenternas

syn informationssamhället, såväl positiva negativa sidor, och

som framförallt de problem de ställs inför vid elektronisk handel och vid köp av IT-utrustning. Undersökningen är s.k. kvalitativ

en undersökning och dess resultat kan inte generaliseras, utan skall

ses som indikation hur enskilda individer förhåller sig till ett problem eller en frågeställning. Redovisningen undersökningen är intagen i

av betänkandet som bilaga

32 Inledning

Jag har därtill fått del av en enkätundersökning inköp av varor

om och tjänster Internet som utförts uppdrag av Konsumentverket. En sammanställning av enkätundersökningen har gjorts av mitt sekretariat. Sammanställningen finns intagen i betänkandet som bilaga

1.4 m.m.

Tidigare utredningsarbete

Den följande redovisningen är inte avsedd att vara en fullständig redogörelse för den svenska regeringens arbete med IT-frågor. Det pågår arbete inom en mängd områden med anknytning till IT, såväl nationellt som inom ramen för olika internationella samarbeten. Redovisningen begränsar sig till det arbete som kan sägas utgöra grunden för mitt uppdrag.

Regeringens skrivelse Elektronisk handel

Regeringen överlämnade i juli 1998 skrivelsen Elektronisk handel till riksdagen skr. 1997/98:190. Syftet med skrivelsen enligt

var regeringen att ge en sammanhållen översikt över de olika frågor

som berörs av den för närvarande mycket snabba utvecklingen

av elektronisk handel och redogöra för regeringens principiella inställning till dessa frågor. Regeringen anför bl.a. följande.

Regeringen anser att förutsättningar bör skapas för en bred användning

av

elektronisk handel i syfte att främja sysselsättning och tillväxt.

Utvecklingen bör komma alla och alla delar landet till del och

grupper av

eventuella negativa omställningseffekter bör minimeras.

Elektronisk handel är global till sin natur. För att inte fragmentera

marknaden anser regeringen därför att det är angeläget att i största möjliga

utsträckning nå överenskommelser på global nivå vad regler och

avser

villkor för elektronisk handel.

Regeringen anser att utvecklingen av den elektroniska handeln primärt

bör drivas av marknadens aktörer. Detta innebär bl.a. att olika tekniska

tillämpningar främst utvecklas av den privata sektorn. Regleringar bör

tillgripas endast när branschstandarder och avtal inte är tillräckliga

åtgärder.

Regeringen anser att statens uppgift bör att i internationell

vara

samverkan och i samspel med näringslivet och andra berörda aktörer såsom

konsumentgrupper verka för

sou 1999:106 Inledning 33

ett effektivt regelverk,

O samordnade offentliga aktiviteter, t.ex. upphandling och

utbildningsinsatser, samt

Ö tillgänglig och säker teknisk infrastruktur så att dessa bidrar till att

en

främja den elektroniska handeln.

I skrivelsen berörs bl.a. konsumentfrågor. Regeringen konstaterar därvid att det är av största vikt att konsumenternas rättigheter respekteras också då handeln sker elektroniskt och att målet är ett bibehållet starkt konsumentskydd.

I T-kommissionen

IT -kommissionen är en statlig kommitté som är tillsatt av regeringen och som fungerar som regeringens rådgivare i IT-frågor. Kommissionen skall arbeta för att sprida information om de problem och möjligheter som utveckling och användning av informationsteknik innebär. Dess övergripande uppgift är att analysera informationsteknikens påverkan samhällsutvecklingen. Kommissionens uppgifter och sammansättning har förändrats genom åren.

Den första IT-kommissionen, med dåvarande statsministern Carl Bildt som ordförande, tillkallades i mars 1994. Syftet var att främja en bred användning av informationsteknik. Arbetet resulterade bl.a. i

betänkandet "Informationsteknologin Vingar människans förmåga

- SOU 1994:118.

Den andra IT-kommissionen tillkallades i januari 1995 med en annan sammansättning och ett tydligare definierat uppdrag. Ordförande blev dåvarande samordningsministem Jan Nygren. Uppdraget definierades som att kommissionen skulle vara rådgivande i övergripande och strategiska frågor samt pådrivande, kunskapsspridande och framåtblickande inom IT-området. Kommissionens arbete låg delvis till grund för den s.k. II‘propositionen prop. 1995/96: 125.

I mars 1996 tillkallades den tredje IT-kommissionen med dåvarande kommunikationsministem Ines Uusmann ordförande. Arbetet,

som som delvis styrdes av nya direktiv, summerades i betänkandet "Nya tider, nya förutsättningar..." SOU 1998:65. I betänkandet efterlyser kommissionen bl.a. en närmare utredning konsumentskyddet. Enligt

om kommissionen är det främst frågor om integritet och vid

ansvar marknadsföring, behovet av nya och ändrade lagar för avtals- och köprätt samt frågor om vilket lands regler som skall användas och i

2 19-1555KonsumenternaochIT

34 Inledning SOU 1999: 106

vilket land en tvist skall prövas som behöver analyseras närmare se s. 19

En fjärde IT-kommission tillkallades i maj 1998 och fick nya direktiv. Kommissionen har idag åtta ledamöter och leds sedan hösten 1998 av näringsministern Björn Rosengren. Enligt de nya direktiven är kommissionens huvuduppgift att studera informationsteknikens påverkan på samhällsutvecklingen samtidigt målet att främja

som en bred användning av informationsteknik kvarstår. Kommissionen skall även medverka till att information sprids till allmänheten. Den fjärde IT-kommissionens uppdrag gäller till den 30 juni 2003 då en slutrapport skall lämnas till regeringen.

IT-kommissionen har inrättat ett antal arbetsgrupper, s.k. observatorier, som har till uppgift att göra djupare analyser särskilda

av frågor. Ett exempel är det IT-rättsliga observatoriet, uppgift är att

vars identifiera och diskutera problem inom rättsordningen.

Hearing om konsumenträttigheter i informationssamhället

Det IT-rättsliga observatoriet anordnade tillsammans med Inrikes-

departementet och Swebizz i september 1997 en hearing

- om konsumenträttigheter i informationssamhället. Avsikten att få

var en överblick över vilka aktiviteter pågår vad gäller konsumenter och

som IT samt att få uppfattning vilka rättsliga och andra frågor är

en om som viktigast att undersöka närmare för att kunna upprätthålla ett bra konsumentskydd. Resultatet av hearingen redovisades i rapporten Konsumenträttigheter i informationssamhället dokumentation

- från en hearing Det IT-rättsliga observatoriets rapport 2/97. I rapporten redovisas ett antal slutsatser sammanfattas enligt följande.

som

0 Konsumenternas ställning kan stärkas Internet. Internet

genom ger

konsumenterna stora möjligheter.

0 Konsumentskyddet räcker inte till i informationssarnhället. Det är främst

frågor om integritet och vid marknadsföring, behovet och

ansvar av ny

ändrad reglering av avtals- och köprättsliga frågor samt om lagvals-,

jurisdiktions- och verkställighetsfrågor behöver närmare analyseras

som

för att konsumentskyddet skall förstärkas i informationssamhället.

O Lagstiftning är fortfarande det primära verktyget det finns behov

men av

kompletterande självreglering. Lagstiftning måste finnas rättslig

som en ram och som ett stöd för näringslivet när t.ex. uppförandekoder utformas. Konsumentorganisationer bör delta när uppförandekoder utarbetas.

SOU 1999: 106 Inledning 35

0 Staten har ett visst ansvar för tillgänglighetsfrågorna. Diskussionen om

tillgången till IT-tjänster måste ständigt föras. Man bör t.ex. i framtiden

eventuellt diskutera priset för att anskaffa nödvändig utrustning och

priset för att utnyttja tjänsterna om de har karaktär av s.k.

nödvändighetsvaror.

1.5 Särskilda utredningsbehov

Synskadade

Konsumentpolitiken måste ta hänsyn även till att stora konsumentgrupper är sämre rustade än genomsnittet för sin roll som konsumenter. Detta kan bero t.ex. ålder, sjukdom eller handikapp. När det särskilt gäller handikappgruppen synskadade kan Internet innebära en oerhörd hjälp i samhället, exempelvis genom tillgång till varor och tjänster som synskadade tidigare grund av sitt handikapp haft svårt att utnyttja. Synskadade har samma behov, förväntningar och intresse att få tillgång till IT-samhällets tjänster andra

av som konsumenter. Den svenska regeringen har skrivit under FN:s standardregler om tillgänglighet till och användbarhet av informationstekniken för funktionshindrade konsumenter. Många synskadade har tillgång till talande datorer medan andra tar del av informationen via den källkod som ligger till grund för hemsidoma. Vad som skiljer Synskadades behov från andra konsumenters är att synskadade behöver tillgång till enkel men tydlig och utförlig information/text som kompensation för visuellt material. Bilder kommenteras sällan i källkoden. Detta torde kunna avhjälpas med enkla medel. I bilder t.ex.

av livsmedel finns ofta text inlagd. Sådana texter är oläsbara med de

hjälpmedel som synskadade använder för att läsa det som står på datorns skärm. Även detta problem torde förhållandevis enkelt

vara att åtgärda. Hjälpmedelsinstitutet har tagit fram anvisningar området. Frågor synskadade och deras tillgång till informationen på Internet

om är ett område regeringen bör över närmare. Jag har inte funnit det

se möjligt att, inom ramen för mitt uppdrag och den tidsram jag haft för uppdragets utförande, se närmare frågan. När det gäller Synskadades tillgång till datorer och Internet hänvisar jag till de förslag IT-

som infrastrukturutredningen nyligen lade fram i betänkandet Bredband för tillväxt i hela landet SOU 1999:85.

Förslag till internationella regler för med funktionshinder, antagna i

personer december 1993 av FN:s generalförsamling.

36 Inledning SOU 1999: 106

Marknadsföring av bröstmjölksersättning på Internet

Världshälsoorganisationen WHO och FN:s bamhjälpsfond UNICEF

antog år 1981 en internationell kod för marknadsföring av

bröstmjölksersättning. För kodens tillämpning i Sverige har träffats

en överenskommelse mellan å sidan Socialstyrelsen och Konsumentena verket och å andra sidan berörda delar näringslivet De närmare av tillämpningsföreskriftema för svenskt vidkommande finns publicerade

i allmänna råd från Socialstyrelsen Föreskrifterna innebär bl.a. förbud

mot reklam till allmänheten eller speciell skyltning i fråga om bröstmjölksersättning. Jag har inte gjort någon omfattande studie de av livsmedelsbutiker finns på Internet stickprovskontroll som men en har visat att bröstmjölksersättning marknadsförs Internet. Frågan bör ses över närmare.

1.6 Vad är Internet

För att man ett bättre sätt skall kunna tillgodogöra sig den analys av konsumenträttsliga frågor som följer, kan det på sin plats kort vara att beskriva Internet.

Internet är ett nätverk datorer och

av annan nätverksutrustning som

används för att datorerna skall kunna kommunicera med varandra, t.ex. överföra e-post, filer och dokument. Nätverket är uppbyggt av en mängd mindre nätverk i sin tur består mindre som av än nätverk osv. Genom att alltfler nätverk ansluts till det stora nätverket Internet är detta i ständig förändring och växer efterhand. Internet idag är världens största datomätverk. Även datomätverk om ett består av en mängd datorer används det vanligtvis för kommunikation från en dator i nätverket till och fungerar dubbelriktat så en annan att datorerna kan kommunicera med varandra.

Grundstenen till Internet lades redan 1960-talet i USA då militären skapade nätverket ARPANET Advanced Research Projects Agency Network, föregångaren till Internet. Även de amerikanska

universiteten använde sig tidigt ARPANET med syftet av att forskare vid olika universitet ett enkelt och snabbt sätt skulle kunna ta del av forskningsrapporter m.m. Nätverket växte och på 1980-talet valde man att dela upp ARPANET i två delar, MILNET för den militära delen och ett mindre ARPANET för den civila delen. Så småningom övergick den civila trafiken till ett amerikanskt universitetsnät, nytt NSFNET

2 Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt, 6u, 1996 nedan Svensson m.fl., s. 368 3 Socialstyrelsens allmänna råd 1983:2.

sou 1999:106 Inledning 37

National Science Foundations Network, och ARPANET lades ner. Benämningen Internet som ett nanm det stora nätverket användes första gången år 1982. Även i andra länder skapades nätverk för universitet, för Sveriges del nätverket SUNET Swedish University Network som blev en del av Internet år 1988.

Först i början av 1990-talet blev Internet tillgängligt för privatanvändare och företag och den kommersiella utvecklingen tog därmed fart. Kommersiella nätverk bildades över hela världen. World wide web nedan idag viktigt reklammedium. År

se anses vara ett 1998 uppgick reklaminvesteringama i Sverige totalt till cirka 38 miljarder kronor. Av dessa avsåg 0,5 procent eller 207 miljoner kronor reklam på Internet. Detta kan jämföras med år 1997 då andelen 0,2

var procent och investeringarna 61 miljoner kronorf För Sveriges del introducerades det första Intemetnätverket utanför universitetsvärlden, Swipnet, år 1991. Under år 1994 började Internet i Sverige användas i begränsad utsträckning i företagsvärlden och först år 1995 började svenska privatanvändare ansluta sig till Internet.

Vad kan Internet användas till

Internet har många olika användningsområden. Elektronisk post eller

epost är den kanske mest använda funktionen Internet idag. Att skicka brev elektronisk väg är dock ingen företeelse utan

ny möjligheten fanns redan år 1972. E-post snabb, enkel och billig

är en kommunikation mellan människor världen över. Den mest avgörande utvecklingen av Internet är förmodligen tillkomsten world wide web

av www eller webben. För många är webben synonymt med Internet, vilket dock inte är korrekt. Webben är endast ett sätt att använda Internet, medan e-posten är ett annat. Webben utvecklades under åren 1989-1992 vid forskningscentrat CERN i Schweiz. Webben bygger idén att användaren att utnyttja s.k. hyperlänkar kan hämta

genom dokument från olika webbplatser. Tekniken möjliggör att det webbplatserna kan finnas kombination text, bild, ljud och rörliga

en av bilder. Webben använder ett eget protokoll för att transportera informationen, nämligen http hypertext transfer protocol

och har en egen kod för att skapa dokument, html hypertext markup language. Uttrycket att surfa Internet innebär att användaren hämtar dokument från olika webbsidor på nätet. För att kunna läsa webbsidor krävs hjälp i form av en särskild s.k. webbläsare. Chatting är ett

programvara, en

4 Svensk Reklammarknad april 1999, IRM Institutet för reklam- och

mediestatistik.

38 Inledning SOU 1999: 106

populärt sätt att använda Internet, kanske främst bland unga användare. Chatting innebär att två eller flera personer kommunicerar med varandra genom att skriva meddelanden. Internet används vidare för informationssökning. Genom att använda sökmotorer, dvs. kataloger eller index, kan användaren snabbt hitta information får hämtas

som fritt från datorer världen över, t.ex. från myndigheter, universitet, bibliotek etc. Internet kan vidare användas för elektronisk handel. Elektronisk handel förekommer både mellan företag och mellan näringsidkare och konsumenter.

Hur fungerar Internet

Grundläggande för Internet är den teknik kallas TCP/IP

som Transmission Control Protocol/Intemet Protocol och sedan år

som 1983 utgör Internets officiella protokoll eller språk. I korthet fungerar tekniken det sättet att TCP bryter ned meddelandet hos avsändaren till ett antal mindre s.k. paket, och skickar dessa paket ut nätet

mot adressaten. Transporten av paketen sköts IP. De olika paketen tar sig

av fram till mottagaren för sig och den exakta vägen är inte

var förutbestämd. I stället bestäms vägen efter hand s.k. växlar

av routers som styr trafiken. För det fall väg ligger eller har mycket trafik,

en nere väljer routern en annan väg. De olika paketen kan således transporteras på olika vägar fram till mottagarens dator. Denna flexibilitet

är en förutsättning för att ett nätverk Internets storlek skall kunna fungera

av och skapar en trygghet för användaren. Hos mottagaren sätter TCP ihop paketen igen i rätt ordning och meddelandet återfår sitt ursprungliga innehåll.

Vem kontrollerar Internet

Ingen enskild eller myndighet kontrollerar Internet. Eftersom

person Internet är ett nätverk som är uppbyggt mindre nätverk är det ytterst

av den ansvarige för varje enskilt nätverk för sin del

som ansvarar av Internet. Det finns dock självfallet behov viss styrning

av en av övergripande frågor, t.ex. protokollutveckling och tilldelning

av domännarrm. Det är här betydelse, framgått Internet

av som ovan, att länge i huvudsak angelägenhet för den amerikanska

var en universitetsvärlden. Ytterst är det således amerikanska myndigheter som stått bakom utvecklingen och amerikanska medel har

som finansierat tillkomsten Internet. Det amerikanska inflytandet

av är alltjämt mycket stort. Arbetet med att utveckla Internet pågår inom

SOU 1999: 106 Inledning 39

många olika organisationer och arbetsgrupper. Organisationen ISOC Internet Society med säte i USA kan dock nämnas som ett samordnande Organisationens svenska underavdelning heter

organ. ISOC-SE. Den praktiska driften Internet i Sverige handhas av

av KTHNOC Kungliga Tekniska Högskolan Network Operation Center, medan det strategiska ansvaret för Internet i Sverige finns hos den s.k. II-stiftelsen Stiftelsen IntemetInfrastruktur. Stiftelsen har i sin tur bildat bolaget NIC-SE AB sköter tilldelningen av domännamn

som med beteckningen .se.5

5Se Carlén-Wendels, Nätjuridik Lag och rätt Internet, 2u. 1998, 32 ff.

- s.

40 Inledning SOU 1999: 106

I Del

Kønsumentköp på Internet och av

köp

IT-utrustning

Del I SOU 1999: 106

Elektronisk handel 43

2 Elektronisk handel

2.1 Allmänt om elektronisk handel

I mina direktiv anges bl.a. att en inventering skall göras av de problem som konsumenter kan ställas inför vid elektronisk handel. Jag skall därvid särskilt uppmärksamma om konsumenter är mer utsatta när de handlar med hjälp av infonnationsteknik, t.ex. via Internet. Vidare skall jag utreda de problem från konsumentsynpunkt som har samband med gränsöverskridande handel med hjälp av informationsteknik.

Med Internet har öppnats en möjlighet för den enskilde konsumenten att ett enkelt och snabbt sätt ingå avtal om köp av varor och tjänster på distans, med såväl svenska som utländska näringsidkare. I det sammanhanget uppstår frågan hur det befintliga regelverket, tillkommet i tiden före Internet, förmår lösa de tvister som kan uppstå i samband med sådana avtal. Grundläggande är hur den allmänna avtalsrätten står sig i fråga avtal har ingåtts i IT-

om som miljön. Denna fråga har behandlats utförligt IT-utredningen och

av kommer inte att analyseras här. FT-utredningen konstaterade

att befintlig lagstiftning i huvudsak bör kunna fungera också med avseende på elektronisk handel. I denna utredning begränsas analysen till att avse frågor relaterade till konsumentskyddet.

Vad är elektronisk handel

Handel på Internet är typ distansavtal. Det kan i detta

en av sammanhang finnas skäl att kort beskriva tekniken i samband med avtals ingående på Internet. En vanlig uppfattning tycks antingen

vara att säljare och köpare tillsammans befinner sig i ett odefinierbart cyberspace och där ingår ett avtal, eller att köparen kopplar sig mot

upp säljarens dator och i någon mening ingår avtalet där säljaren har sin dator. Dessa uppfattningar kan leda till missförstånd i fråga om avtal på Internet.

Överföring av dokument world wide web bygger de regler som benämns http hypertext transfer protocol, vilket innebär att den

l Elektronisk dokumenthantering, SOU 1996:40, s. 119 ff.

44 Elektronisk handel SOU 19991106

som surfar nätet hela tiden begär kopior av de webbsidor eller dokument eller andra filer man vill titta och dessa kopior överförs med hjälp av http via Internet till den egna datorn. Kopioma finns sedan i den egna datorn, antingen hårddisken eller intemminnet, och det finns alltså ingen direkt kommunikation med säljarens dator uttryck som att besöka en webbsida eller att vara uppkopplad mot en webbsida är således missvisande. De uppgifter som konsumenten fyller t.ex. i ett beställningsfonnulär, skrivs alltså i den egna datorn och skickas sedan, återigen med hjälp av http, till säljarens dator. Säljaren kunde, från avtalsrättslig utgångspunkt, således lika gärna på konsumentens begäran ha skickat papperskopia katalog till

en av en köparen via vanlig post och köparen därefter skicka tillbaka en beställning på pappersforrnulär till säljaren via vanlig post. Genom http blir det emellertid så mycket snabbare, enklare och billigare. Kommunikationen kan givetvis även ske helt via e-post eller annan digital teknik.

I den fortsatta genomgången har jag valt att skilja mellan två typer av elektronisk handel. Den indirekta elektroniska handeln innebär att man beställer varan via Internet, men att betalningen sker mot faktura eller via postförskott och att leverans sker traditionellt sätt. Denna typ av handel innebär egentligen ingen nyhet jämfört med t.ex. postorderhandel. Den direkta elektroniska handeln innebär att

man beställer och betalar varan via Internet och att levereras via

varan Internet. Det rör sig således köp exempelvis datorprogram, spel,

om av musik, filmer och tjänster levereras via Internet, dvs. produkter

som som går att digitalisera. Denna form handel är och ställer delvis

av ny nya krav konsumentskyddet. Självfallet finns varianter dessa

av kategorier.

Gemensamt för de båda typerna handel är dock problemen vid

av gränsöverskridande handel och bör i det sammanhanget skilja på

man handel inom EU/EFTA-området och handel i övriga världen. Frågor kring lagval, jurisdiktion och verkställighet är kända sedan tidigare, men kan förväntas få ökad aktualitet och omfattning med ökad

en en elektronisk handel.

Intemethandeln iSverige

Handeln Internet i Sverige befinner sig i ett uppbyggnadsskede och utgör idag en tämligen begränsad del av den totala handeln.

Enligt en enkätundersökning genomförts Handelns

som av utredningsinstitut var omsättningen avseende Intemethandeln i svenska detaljhandelsföretag vid ingången år 1999 omkring 600 miljoner kr,

av

Elektronisk handel 45

vilket motsvarar 0,2 procent av den egentliga detaljhandelns totala omsättning. Totalt hade 12,5 procent företagen i den egentliga

av detaljhandeln försäljning Internet. Av dessa företags totala omsättning svarade Intemethandeln för 1,5 procent. I början av år 2000 bedömer institutet att en fjärdedel av detaljhandelsföretagen har försäljning på Internet, och denna försäljning bedöms svara för 3 procent av dessa företags totala omsättning. Vid ingången av år 2000 beräknar institutet att intemethandeln kommer att omsätta omkring 2,4 miljarder kr, vilket skulle motsvara 0,7 procent av detaljhandelns totala

omsättning

I en undersökning som genomförts uppdrag av Post- och telestyrelsen har 18 procent av privatanvändama av Internet uppgett att de använder Internet till att beställa varor t.ex. böcker och cd-skivor, men att 70 procent önskar göra det framöver. Vidare uppgav 8 procent att de beställer livsmedel över Internet, men även här uppgav 70 procent att de önskar göra det i framtiden. Beträffande bokning och beställning av biljetter uppgav 20 procent att de gör detta via Internet, men nio av tio deltagare uppgav att de vill använda Internet till detta framöver

En viktig fråga i sammanhanget är huruvida ökad handel över

en Internet påverkar priserna till konsumenternas förmån. I

en undersökning som genomförts av Handelns utredningsinstitut har studerats vilken prispressande potential handeln över Internet har.

som I studien har undersökts varugruppema livsmedel, leksaker, cd-skivor och böcker och priset på Internet visade sig sammantaget 10

vara procent lägre jämfört med butik. Störst var skillnaden för cd-skivor där genomsnittspriset var 20 procent lägre Internet, medan livsmedelsprisema var något högre jämfört med butiker

av lågpriskaraktär. För leksaker och böcker prisnivån 8 respektive 5

var procent lägre Internet. Det förtjänar dock att påpekas att leveranskostnaderna har utelämnats vid jämförelsen. De renodlade Intemetföretagen visade sig hålla lägre priser än företag har både

som Internet- och butiksförsäljning. De utländska försäljama höll lägre priser än de svenska. Institutet drar slutsatsen att Intemethandeln har

en prispressande potential, även den varierar mellan olika

om varugrupper. Institutet menar vidare att den utländska priskonkurrensen är hård och att denna delvis beror att konsumenten vid köp från

2 Källa: Internethandel ur ett detaljhandelsperspektiv, Handelns utredningsinstitut, april 1999 3Källa: Internetmarknaden Öhrlings

i Sverige, Coopers Lybrand AB, september 1998

46 Elektronisk handel

utländska bolag i allmänhet undgår och tullavgifter samt att de

moms svenska företagen möter relativt sett högre arbetskraftskostnaderf

De ovan redovisade siffrorna tyder att den elektroniska handeln har en stor potential. Konsumentskyddet med avseende sådan handel kan därmed förväntas få en allt större betydelse.

2.2 Den elektroniska handeln från

konsumentsynpunkt

2.2.1 Inledning

Handeln Internet skiljer sig från rättslig synpunkt egentligen inte från annan handel. Köpare och säljare ingår avtal vanligt sätt, om än med hjälp av ny teknik.

Den elektroniska handeln aktualiserar dock ett antal frågeställningar. Vissa är inte unika för den elektroniska handeln utan förekommer även vid annan typ av handel, t.ex. postorderhandel. En del problem kommer därtill med all säkerhet att få sin lösning genom den tekniska utvecklingen, t.ex. genom utvecklingen av nya betalningsforrner och metoder för att säkra bevisning. I det följande kommer ett antal frågeställningar i samband med elektronisk handel att beröras närmare. Vissa är unika för den elektroniska handeln, medan andra kan göras gällande även i andra sammanhang.

0 Konsumenten står inte i direkt kontakt med säljaren. Genom den

anonymitet som råder Internet kan konsumenten ofta inte veta

vem som står bakom en webbsida. På motsvarande sätt möjliggör tekniken att exempelvis underåriga kan ingå avtal utan att

vara

behöriga därtill. O Konsumenten kan inte ställa de frågor produkten, priser,

om

avtalsvillkor m.m. som faller sig naturligt vid ett personligt besök i

en butik. Det bör dock framhållas att det interaktiva inslaget kan

komma att uppväga frånvaron av personlig kontakt. O Konsumenten kan inte undersöka före köpet. Risken att

varan

drabbas av negativa överraskningar när väl fått torde

man varan vara

stor. 0 Avtalssituationen kan enligt min mening, särskilt för

en ovan

användare av datorn, innehålla ett visst överraskningsmoment.

Internet erbjuder en oerhört stor mängd information. Med några

4 Källa: Vad kostar en limpa på nätet så kan internethandeln priser,

- pressa Handelns utredningsinstitut, 1999

Elektronisk handel 47

enkla klick förflyttar sig köparen mellan olika säljares webbsidor och gör sina beställningar. Risken finns att konsumenten förhastar sig och ingår köpavtal han snabbt ångrar eller genom ett antal

som klick gör en beställning av misstag.

O Särskilt när det gäller digitala produkter kan tillämpningsproblem

uppstå vad gäller befintlig lagstiftning ifråga om vem som står

risken för varan och om varans avlämnande. O Den tekniken kan komma att ställa krav säljaren vid

nya nya

införlivande av standardvillkor i samband med avtal som ingås via

Internet. O Betalning över Internet sker inte sällan i förskott, vilket minskar

konsumentens möjligheter att framtvinga åtgärder från leverantörens sida och ökar risken för bedrägerier.

0 Frånvaron muntliga kontakter och skriftliga avtal eller kvitton

av

kan göra konsumentens ställning osäker vid en eventuell tvist och

konsumenten kan få svårigheter att visa exempelvis vad som

avtalats och att betalning har skett. 0 Den elektroniska handeln är beroende tillförlitliga betalningssys-

av tem som är både säkra och enkla att hantera samt som kan utnyttja den nya teknikens möjligheter till snabb kommunikation.

Även jag enligt direktiven skall undersöka och kartlägga de

om speciella problem som konsumenterna kan ställas inför bör samtidigt framhållas att den elektroniska handeln många sätt kan komma att stärka konsumentens roll. Konsumenten kan snabbt och enkelt jämföra varor och priser och därmed göra sina köp där det är mest förmånligt. Från näringsidkarens synpunkt är konkurrenten aldrig längre bort än ett klick" konsumentens bildskärm. En webbsida ger stora möjligheter att få del av detaljerad information i den omfattning konsumenten själv önskar. De inhemska näringsidkama får stark

en konkurrens från säljare i andra länder, vilket kan leda till prispress.

Parallellt med denna utrednings arbete har Justitiedepartementet inom ramen för ett nordiskt samarbete arbetat fram ett förslag till lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal i fortsättningen benämnd distansavtalslag. Förslaget presenterades i augusti detta år i departementspromemorian "Distansavtalslag" Ds 1999:45 och utgör en implementering av EG:s direktiv 97/7/EG konsument-

om skydd vid distansavtal. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2000, och omfattar bl.a. handel via Internet. I samband med mina redogörelser samt överväganden och förslag nedan redogörs i förekommande fall samtidigt för de regler föreslås i den lagen. En samlad

som nya mer redogörelse för direktivet och lagförslaget återfinns i avsnitt 2.4.

48 Elektronisk handel SOU 19992106

2.2.2 Anonymiteten Internet

Ett problem utgörs av den anonymitet råder Internet. En

som person som surfar nätet kan själv välja han vill och adress

om uppge namn

olika webbsidor och kan i annat fall endast lokaliseras ett

som tämligen anonymt IP-nummer, dvs. det under

nummer som en pågående uppkoppling entydigt identifierar dator Internet. Detta

en kan naturligtvis upplevas positivt från integritetssynpunkt,

som men medför problem i avtalssituationer. Anonymiteten föreligger både avseende näringsidkaren och konsumenten.

Näringsidkaren ger sig tillkänna endast webbsida,

genom en som med tämligen enkel teknik kan ges ett professionellt utseende. Det är således Internet inte alltid möjligt att skilja internationell koncern

en från ett enmansföretag. Detta är naturligtvis från konkurrenssynpunkt positivt, eftersom det lilla företaget blir lika tillgängligt för konsumenten som den stora koncernen. Konsumenten kan dock i

vara behov av viss information näringsidkaren för att undvika skojare

om och rena bedragare. Konsumenten kan behöva näringsidkarens

veta var företag är etablerat och hur kommer i kontakt med denne,

man eventuella registreringsnummer i bolagsregister etc. En osäkerhet på dessa punkter kan komma att leda till att konsumenter inte vågar utnyttja det stora utbud marknaden erbjuder Internet,

som utan håller sig till kända företag och etablerade varumärken.

En allmän bestämmelse s.k. sändarangivelse återfinns i 5§

om andra stycket marknadsföringslagen 1995:450. Enligt bestämmelsen skall det tydligt framgå för marknadsföring. Normalt

vem som svarar uppnås detta upplysning avsändarens eller firma,

genom en om namn medan det ibland kan tillräckligt med ett välkänt varumärke.

vara Något krav angivande adress eller liknande finns inte enligt den

av angivna bestämmelsen. Enligt förarbetena till bestämmelsen skall detta dock inte innebära att krav sådan angivelse inte skall kunna ställas I praxis har marknadsdomstolen slagit fast att i tryckta meddelanden skall även adress eller telefonnummer sättas MD l983:17.°

ut se t.ex.

En mer långtgående bestämmelse gäller dock för postorderhandeln. Flera välkända postorderföretag erbjuder sina även på Internet

varor och postorderhandeln företer många likheter med handeln via Internet. Postorderhandeln är inte föremål för någon särskild

lagstiftning, men

omfattas Konsumentverkets riktlinjer för postorderhandeln, vilka

av trädde i kraft år 1981.7 Riktlinjerna är inte bindande

men Konsument-

5 Prop. 1994/95:123, s. 47 f 6 Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt, sjätte uppl. 1996, s. 100 7 KOVFS 1980:2

Elektronisk handel 49

verket agerar i vissa fall mot de företag som inte följer dem, antingen

direkta kontakter eller genom att KO väcker talan i genom Marknadsdomstolen. Riktlinjerna har tagits fram i samarbete med branschen och gäller bl.a. säljformer där näringsidkaren erbjuder konsumenten en vara genom bildmässig framställning punkt l. Detta torde kunna inkludera även webbsidor. Riktlinjerna förutsätter dock att köparen beställer varan per post eller telefon punkt 1. Konsumentverkets riktlinjer är därmed, enligt ordalydelsen, inte direkt tillämpliga på elektronisk handel. Av punkt 6.1 framgår att marknadsföring i samband med postorderhandel skall innehålla uppgifter om säljarens namn eller finna, post- och gatuadress samt telefonnummer. En översyn av riktlinjerna pågår f.n. inom Konsumentverket.

De nordiska konsumentombudsmännen har i en gemensam ståndpunkt antagit en rekommendation om handel och marknadsföring på Internet med innebörden att information om näringsidkarens nanm, fysiska adress, etableringsform och eventuell e-postadress bör vara lättillgänglig för konsumenter i klar och tydlig forms

En liknande bestämmelse har föreslagits av OECD i ett utkast till riktlinjer om konsumentskydd i samband med elektronisk handel

En bestämmelse om säljarens identitet finns därtill upptagen i distansavtalsdirektivet, 97/7/EG. Av artikel 4.1 a framgår att konsumenten i god tid innan ett distansavtal ingås skall få information om leverantörens identitet och, när det gäller avtal där förskottsbetalning krävs, dennes adress. Förslaget har upptagits oförändrat i den tidigare nämnda departementspromemorian med förslag till distansavtalslag se närmare avsnitt 2.4 angående direktivets implementering i svensk rätt. Ett längre gående förslag återfinns vidare i EU-kommissionens förslag till direktiv om vissa rättsliga aspekter den elektroniska handeln den inre marknaden där en omfattande upplysningsplikt avseende näringsidkarens identitet föreslås se närmare direktivförslaget

om avsnitt 2.4.

Ett annat problem är att konsumenter ingår avtal utan att

vara behöriga därtill. Enligt 9 kap 1 § föräldrabalken får under

en person arton år inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser i vidare mån än vad följer lagen. Ett undantag utgörs 9 kap 3 §

som av av samma balk, enligt vilken fyllt sexton år får råda över

en person som arbetsförtjänster. Ett avtal ingåtts underårig är i princip

som av en

8 De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt handel och

gemensamma om marknadsföring Internet december 1998 9 Draft recommendation of the council concerning guidelines for

consumer protection the context of electronic DSTI/CP984/REV5

Commerce,

50 Elektronisk handel SOU 19993106

ogiltigt om inte samtycke ges av fönnyndaren. Principen gäller fullt ut även med avseende på elektronisk handel.

Ytterligare ett problem är avtal som ingås av psykiskt sjuka personer. Enligt lagen 1924:323 om verkan avtal, slutits under

av som påverkan psykisk störning är ett avtal ingåtts under påverkan

av en som av en psykisk störning ogiltigt. Märk väl att lagen inte talar avtal i

om allmänhet som ingås av psykiskt sjuka utan endast avtal

personer, som ingås under påverkan psykisk störning. Det måste således finnas

av en ett samband mellan avtalets ingående och den psykiska stömingen, vilket kan leda till bevissvårigheter.

2.2.3 Säljarens

upplysningsskyldighet

Genom avtalets karaktär distansavtal kan konsumenten inte ställa de

av frågor om produkten, priser, avtalsvillkor faller sig naturligt

m.m. som vid ett personligt besök i butik. Inte heller kan konsumenten

en undersöka varan före köpet. Svensk lagstiftning innehåller flera regler om information i fråga om produkten i samband med

m.m. konsumentköp. Vissa regler är generella, t.ex. bestämmelserna i marknadsföringslagen, medan andra reglerar särskilda avtalssituationer eller särskilda varor och tjänster. Nedan följer redogörelse de

en av mer centrala bestämmelserna och en bedömning i vilken mån dessa är tillämpliga vid elektronisk handel.

Marknadsföringslagen 1995:450 innehåller allmän bestäm-

en melse om inforrnationsskyldighet 4 § andra stycket. Enligt bestämmelsen skall en näringsidkare vid marknadsföring lämna sådan information som är särskild betydelse från konsumentsynpunkt. För

av det fall näringsidkaren underlåter att lämna sådan information kan denne vid vite åläggas att uppfylla sin skyldighet 15 §.

Marknadsföringslagen är tillämplig i den utsträckning marknadsföringen är inriktad svensk publik och den svenska marknaden. Det förhållandet att marknadsföringen äger Internet föranleder

rum ingen annan bedömning. I vilka fall webbsida kan rikta sig till

en anses svenska konsumenter får dock oklart och flera faktorer kan ha

anses betydelse, t.ex. det språk används, den valuta priserna

som som anges om avsändaren är ett svenskt företag eller det förekommer svenska

om sökord i s.k. META-taggar. Inget dessa kriterier torde

av vara ensamt

O Svensson mfl., Praktisk marknadsrätt, sjätte uppl. 1996, 43s. H Se Carlén-Wendels, Nätjuridik, andra uppl. 1998, 175 ff. Med svenska

s. sökord i META-taggar avses information inkluderas i koden webbsida

som en

SOU 1999: 106 Elektronisk handel 51

avgörande, får ingå delar i helhetsbedömning i varje

utan som en enskilt fall. Rättstillämpningen torde få avgöra var gränserna går för marknadsföring Internet.

Av intresse i sammanhanget är dock Marknadsdomstolens avgörande rörande vissa i SAS tidning Scanorama, en tidning

annonser

SAS flygplan MD 1989:6. Målet gällde huruvida för passagerare de för sprit och vin samt tobaksvaror som tidningen innehöll

annonser omfattades den svenska lagstiftningen. Marknadsdomstolen

av konstaterade att tidningen avsedd för spridning huvudsakligen

var flygplan i internationell trafik och att endast en mindre del av upplagan spreds inom Sverige. Domstolen godtog vidare SAS påstående om att även den del upplagan som spreds inom Sverige huvudsakligen var

av inriktad utländska resenärer. Vidare konstaterade domstolen att tidningen engelskspråkig och att dess innehåll också allmänt måste

var bedömas vara avsett väsentligen för utländska läsare samt att

inte heller utformade med särskild inriktning svensk annonserna var publik eller den svenska marknaden. Domstolen menade sammantaget att svenska regler inte var tillämpliga tidningens annonser. Domstolens sätt att resonera torde kunna användas även med avseende på webbsidor och visar att flera omständigheter har betydelse för bedörrmingen.

Omfattningen av den information som skall lämnas enligt marknadsföringslagen framgår inte av bestämmelsen. Med särskild betydelse från konsumentsynpunkt förstås enligt förarbetena "ett inte helt obetydligt behov ... och inte bara sådana fall som är särskilt allvarliga Av marknadsdomstolens praxis framgår att det skall göras en avvägning mellan olika berörda behov och intressen. Här avses näringsidkarens önskemål om enkla och slagkraftiga budskap i motsats till de krav information som kan vara kostnadsfördyrande och tyngande och som kan påverka konkurrensförhållandena. Marknadsdomstolen har uttalat att ett inforrnationsåläggandes innebörd måste bestämmas på grundval av en samlad bedömning av hur starkt behov konsumenterna har av informationen i fråga, hur omfattande informationen bör vara för att tillgodose behovet samt vilka verkningar, positiva eller negativa, åläggandet kan få för det ekonomiska systemets funktion och därmed ytterst för konsumenterna MD 1981:4. Den information som kan krävas är av olika slag. En viktig typ

av information är produktinformation, dvs. information eller

om varans tjänstens innehåll, beskaffenhet och egenskaper eller dess användning,

utan att visas skärmen och som möjliggör att webbsidan hittas nätet via sökmotorer med hjälp av svenska sökord. ‘Z Prop. 1975/76:34, s. 126

52 Elektronisk handel SOU 19991106

förvaring och skötsel. En typ information är pris- och annan av villkorsinforrnation, dvs. information betalningsvillkoren och om förhållandet i övrigt mellan säljare och köpare. ‘3 Den information näringsidkaren lämnar kan som om varan m.m. också ge återverkningar civilrättsligt mellan näringsidkare och konsument. Enligt konsumentköplagen 1990:932, skall skall en vara anses felaktig bl.a. då den inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning säljaren, någon i tidigare som säljled eller någon som har agerat för säljarens räkning har lärrmat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet och kan antas som ha inverkat köpet 19 § första och andra styckena. Varan skall dock inte anses som felaktig om uppgifterna rättats i tid och ett tydligt sätt 19 § tredje stycket. En skall vidare felaktig säljaren vara anses om eller en näringsidkare i tidigare led har underlåtit att lämna information som han har ålagts att lämna enligt marknadsföringslagen 19 § fjärde stycket. Genom att kan behäftad med fel i köprättslig varan anses mening p.g.a. brister i marknadsföringen kan konsumenten göra gällande påföljder gentemot säljaren och ytterst häva köpet. Hemförsäljningslagen 1981:1361 omfattar vissa situationer då näringsidkare yrkesmässigt överlåter eller upplåter lös egendom eller utför tjänster till konsumenter för huvudsakligen enskilt bruk §.

l

Lagen syftar till att konsumenter särskilt bra skydd i sådana ge ett avtalssituationer där konsumenten är särskilt Lagen ålägger utsatt. säljaren en särskilt omfattande infonnationsplikt. Näringsidkaren skall därvid när avtalet ingås lämna konsumenten särskild

en handling om

innehållet i lagen, med och adress den vilken

nanm mot ångerrätten

enligt lagen se avsnitt 2.2.5 kan utövas. Konsumenten skall skriva under ett exemplar handlingen. Om avtalet ingås distans av skall en motsvarande handling skickas till konsumenten inom dagar tre och skall dessutom innehålla bekräftelse vad har avtalats en som 4 §. Om näringsidkaren inte iakttar detta, är konsumenten inte bunden av avtalet 5 §. Lagens tillämpningsområde är emellertid begränsat till tre särskilda avtalssituationer, nämligen avtalet vid om ingås 1 besök i konsumentens bostad eller någon konsuments annan bostad eller någon plats där konsumenten inte endast annan för stunden befinner sig, 2 vid telefonsamtal utgör led i försäljning eller 3 under som en av näringsidkaren organiserad utflykt 1 §.

Hemförsäljningslagen är

därmedi sin nuvarande lydelse inte tillämplig vid elektronisk handel. Aven för postorderhandeln finns bestämmelser information om till konsumenten. I de tidigare nämnda riktlinjerna uttalas bl.a. att en beskrivning av en vara i ord och bild skall rättvisande vara och ske med

3 Prop. 1994/95:123. 43 s.

Elektronisk handel 53

utgångspunkt i att konsumenten inte har sett varan före beställningen punkt 3.1. Kontantpriset skall i anslutning till presentationen av

anges

och det skall tydligt framgå vad inkluderas i priset punkt varan som 3.2. Säljaren skall även upplysa tillkommande kostnader för

om exempelvis frakt punkt 3.3. I marknadsföringen skall lämnas information i vart fall bl.a. leveranstid, kontantpris och andra

om kostnader, för transportkostnad och som står

vem som svarar vem risken för under transporttiden samt garantivillkor punkt 4.2.

varan Säljaren skall vidare informera om leveransproblem t.ex. begränsad lagerstorlek och rutiner då har tagit slut i lager punkterna 6.3

varan och 6.5. Även avtalsvillkor i övrigt avviker från gällande

som lagstiftning skall redovisas eller åtminstone upplysas hur konsumenten på annat sätt kan få del av dessa punkt 4.2. För postorderkataloger finns särskilda bestämmelser om katalogens giltighetstid punkt 7.1 och vilket sätt avtalsvillkor skall presenteras punkterna 7.2-7.4. Som tidigare konstaterats är riktlinjerna enligt sin ordalydelse inte direkt tillämpliga elektronisk handel. Även branschorganisationen Svenska postorderföreningen, till vilken ett fyrtiotal svenska postorderföretag är anslutna, har antagit liknande regler för postorderförsäljningen, vilka medlemsföretagen är skyldiga att följa vid äventyr av uteslutning.

Prisinformationslagen 1991:601 har som syfte att främja en god prisinformation till konsumenterna 1 §. Prisinformation skall enligt lagen lämnas när en näringsidkare marknadsför bestämda varor eller tjänster 4 §. Priset skall anges korrekt och tydligt och om det kan tillkomma avgifter eller andra kostnader skall detta anges särskilt 5 §. Priset och eventuella jämförpriser skall anges så att det klart och tydligt framgår vilken eller tjänst informationen 9 §. När det

vara som avser gäller var informationen skall lämnas förutsätter lagen att varor utbjuds i en försäljningslokal, i ett skyltfönster eller skyltskåp eller i omedelbar anslutning till säljstället. Prisinformationen skall därvid anges varan eller dess förpackning eller i varans omedelbara närhet, en hyllkantsetikett eller en skylt eller genom prislista eller prisfrågeterminal 10 §. Vad gäller tjänster skall informationen på

ges eller i omedelbar anslutning till den plats där näringsidkaren bedriver sin rörelse eller annars marknadsför sina tjänster 13 §. Handel på Internet torde i och för sig rymmas inom lagens tillämpningsområde. Reglerna är dock inte anpassade till de situationer där näringsidkaren utbjuder varor och tjänster en webbsida.

Krav på särskild information till konsumenter finns även i

annan lagstiftning. Enligt konsumentkreditlagen 1992:830 skall näringsidkare vid annonsering lämna information bl.a. den effektiva rän-

om tan. I detta skede synes information Internet vara tillräckligt 6 §.

54 Elektronisk handel SOU 19992106

Informationen skall dock lämnas skriftligen innan avtalet sluts 7 §. I konsumentförsäkringslagen 1980:38 finns regler om att försäkringsbolag, innan försäkring tecknas, skall lämna information premier en om m.m. 5 §. Det finns inga formkrav för informationen och information på webbsida torde därför tillfyllest. Även sådan information en vara skall dock lämnas i skriftlig form snarast efter att försäkringen har tecknats 6 §. De nordiska konsumentombudsmännen har i den tidigare nämnda rekommendationen anfört näringsidkare i tydlig och överskådlig att en form bör lämna alla relevanta upplysningar så att konsumenten kan bedöma den marknadsförda produkten och eventuella erbjudanden. I rekommendationen anförs vidare att marknadsföringsmaterialet på Internet bör hållas aktuellt och daterat och för det fall erbjudandet vara är tidsbegränsat skall detta tydligt framgå. Slutligen ingår i rekommendationen att näringsidkaren bör relevant marknadsspara föringsmaterial som offentliggjorts på Internet i tillräckligt lång tid. Lagstiftningarbete pågår vad gäller skyldighet att upplysa konsumenter vid elektronisk handel dels i Sverige i form införlivandet av av distansavtalsdirektivet, dels i EU-kommissionen i form det av ovan nämnda förslaget till direktiv vissa rättsliga aspekter den om elektroniska handeln på den inre marknaden närmare avsnitt 2.4.

se

2.2.4 Säljarens och

köparens förpliktelser

Köpare och säljare på Internet är, liksom vid alla köpavtal, skyldiga att infria sina förpliktelser enligt avtalet. Dessa förpliktelser går i de allra flesta fall ut på att säljaren skall leverera eller utföra tjänsten varan och köparen skall betala. Handeln över Internet medför i detta sammanhang

delvis nya frågeställningar.

Enligt konsumentköplagen se närmare avsnitt 2.3.1 lagens om tillämplighet vid köp av digitala produkter skall säljaren avlämna varan till köparen inom skälig tid från köpet inte avtalats om annat 5 §. Varan avlärrmad när den har kommit i köparens

anses besittning

6 § och först då går risken över köparen 8 §. Köparen är därefter skyldig att betala för även den har förstörts, kommit bort, varan om försämrats eller minskat händelse genom en som inte beror på säljaren 8 §. Vid direkt elektronisk handel levereras via Internet. Det varan måste anses oklart i vilket skede köparen får sådan en vara i sin besittning. Även det är relativt ovanligt förekommer om det att delar av ett program inte kommer fram till konsumenten vilket ofta rätt sätt, innebär att endast vissa delar når fram av programvaran till konsumentens dator. Detta kan emellertid bero

belastning på nätet

Elektronisk handel 55

och ligger därmed utanför leverantörens kontroll. Ingen enskild organisation kontrollerar Internet, består av mängder av nätverk

som

kopplats Inget företag eller myndighet har därmed heller som samman. ansvaret för att nätverket fungerar. Konsumenten nås i allmänhet av ett felmeddelande överföringen inte har fungerat och i praktiken är det

om inga problem för leverantören att göra en omlcvcrans, vilket konsumenten dessutom kan kräva enligt konsumentköplagen 22 §.

Tidpunkten har vidare betydelse för felbegreppet i konsumentköplagen, eftersom frågan om en vara är felaktig skall bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när den avlämnas 20 §. Frågan om fel i digitala produkter är komplicerad. En programvara kan fungera felfritt hos leverantören, men problem kan uppstå hos konsumenten även om ingenting har hänt under överföringen via Internet. Såväl konsumentens hårdvara som redan befintlig mjukvara kan påverka den nya

Detta förhållande gör att leverantören egentligen inte i programvaran. förväg kan veta hur programmet uppför sig i konsumentens dator. Det är därmed tveksamt programvaran i dessa fall kan anses behäftad

om med fel i konsumentköplagens mening.

Motsvarande tolkningsproblem gör sig gällande i köplagen, vilken torde vara tillämplig lag för digitala produkter med hänsyn till konsumentköplagens nuvarande tillämpningsområde se närmare avsnitt 2.3.1.

Köparens huvudprestation är att- betala för varan. Betalning för varor vid elektronisk handel kan ske flera sätt, vanligen genom postförskott, faktura, betalning via kontokort nätet eller överföring via bank. Vid betalning med kort anger konsumenten sitt kortnummer till säljaren som sedan ombesörjer att han får beloppet. I takt med att nya, säkrare system utformas för betalningar med kontokort över Internet torde denna betalform komma att öka. För det fall kontokortet är ett s.k. debetkort eller bankkort, dvs. ett kort som är knutet till ett inlåningskonto hos en bank, har konsumenten således betalt varan i förskott och förlorar därigenom en viktig möjlighet att påverka säljaren. För det fall säljaren dröjer med leveransen har konsumenten enligt konsumentköplagen nämligen rätt att hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav

p.g.a. dröjsmålet 10 och 11 §§. Regelmässig förskottsbetalning kan också öka riskerna för bedrägerier, genom att konsumenten luras att betala för varor som säljaren aldrig haft för avsikt att leverera. Det bör i sammanhanget nämnas att konsumenten enligt konsumentkreditlagen kan göra samma invändningar grund köpet mot kreditgivarens

av krav på betalning som han kan göra mot säljaren 16 §. Detta förutsätter dock att det är fråga kreditköp.

om

56 Elektronisk handel SOU 19992106

Ytterligare en fråga av betydelse för parternas förpliktelser, till den del det saknas tvingande konsumentskyddslagstiftning, är innehållet i det avtal som parterna har slutit. Här aktualiseras frågan förekom-

om sten av Standardavtal vid elektronisk handel och i vilken utsträckning konsumenten är bunden sådana avtal. Enligt huvudregeln måste ett

av standardvillkor bringas till motpartens kännedom muntligen eller skriftligen före avtalsslutet för att bli del avtalet. Principen kommer

en av även till uttryck i EG-direktivet 93/ 13/EG oskäliga villkor i

om konsumentavtal artikel 3.3 jämförd med bilagans punkt l

vari anges att ett avtalsvillkor vars mål eller konsekvens är att oåterkalligen binda konsumenten vid villkor som denne inte haft någon verklig möjlighet att ta del av innan avtalet ingicks kan anses oskäligt. Eftersom det vid ett avtal via Internet inte finns några traditionella avtalshandlingar måste det klargöras vad som krävs säljaren för att konsumenten skall

av bli bunden av sådana villkor. Enligt allmänna regler det räcka

anses med att det i ett individuellt avtal görs hänvisning, s.k. referens-

en en klausul, till standardvillkoren under förutsättning att standardvillkoren finns tillgängliga ett sådant sätt att konsumenten utan svårighet kan ta del av dem före avtalets ingående. Villkoren kan i sådana fall finnas tillgängliga i kataloger eller broschyrer.

Beträffande särskilt tyngande villkor, dvs. villkor ställer

som konsumenten i ett väsentligt mindre gynnsamt läge än följer

som av dispositiv rätt, är kraven enligt praxis strängare. Sådana villkor blir

en del av avtalet endast det bringats till konsumentens kännedom eller

om denne annars känt till eller borde ha känt till det. Vad gäller oväntade villkor, dvs. villkor finns upptagna i mycket finstilt eller

som text som placerats under vilseledande rubriker kan dessa i många fall

etc., bortses ifrån. 6

Vad gäller standardvillkor i samband med handel Internet förekommer olika lösningar. Standardvillkoren kan finnas tillgängliga på en tämligen plats, med möjlighet för den intresserade

anonym konsumenten att klicka sig fram via länkar. En variant

annan är att standardvillkoren finns i anslutning till beställningsformuläret. I dessa fall är det vanligt att konsumenten måste "klicka sig förbi villkoren för att kunna slutföra sin beställning.

M Bernitz, Standardavtalsrätt, sjätte uppl. 1993, s. 32 15Bernitz, a.a., s. 32 16Bernitz, a.a., s. 36 f

SOU 1999; 106 Elektronisk handel 57

2.2.5 Ångermöjlighet

Som nämnts ovan är det utmärkande för den elektroniska handeln att konsumenten, liksom vid postorderhandel, inte har möjlighet att undersöka varan före köpet. Det kan därför finnas ett behov av att kunna frånträda ett avtal för det fall varan inte motsvar r vad konsumenten förväntat sig oavsett om varan är behäftad med fel. Ett ytterligare skäl för detta är det ovan beskrivna problemet med att programvara, även om den inte är behäftad med fel, inte fungerar i konsumentens dator. Även sättet att ingå avtal kan medföra att konsumenten kan vilja frånträda avtalet, eftersom avtal kan ingås snabbt och enkelt. För en ovan datoranvändare kan möjligen tänkas att avtal kan ingås av rent misstag. Möjlighet att frånträda avtal finns i ett antal regelverk och innebär ett avsteg från den grundläggande principen inom avtalsrätten att ingångna avtal skall hållas.

Enligt hemförsäljningslagen ges konsumenten en möjlighet att frånträda avtalet att inom vecka sända ett skriftligt

genom en meddelande till näringsidkaren 6 §. Konsumenten måste i fråga om lös egendom hålla varan i väsentligt oförändrat skick, om inte varan har förstörts eller förändrats på grund av någon åtgärd som har varit nödvändig för att undersöka eller grund någon

varan av omständighet som inte kan hänföras till konsumenten 8 §. För det fall konsumenten utövar sin ångerrätt skall parternas prestationer återgå, dvs. säljaren skall hämta eller tillhandahålla förpackning och

varan porto och konsumenten skall få pengarna tillbaka 9 och 10 §§. Som framgått ovan är dock hemförsäljningslagen inte direkt tillämplig elektronisk handel.

Även Konsumentverkets riktlinjer postorderhandel innehåller

om regler om ångerrätt. Köparen har enligt riktlinjerna rätt att inom åtminstone tio dagar från mottagandet utan angivande skäl

av varan av frånträda köpet att återsända till säljaren punkt 2.2. Som

genom varan konstaterats ovan är dock inte heller Konsumentverkets riktlinjer direkt tillämpliga vid elektronisk handel.

Även konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen innehåller

regler om rätten att frånträda avtal. Enligt konsumentköplagen kan köparen avbeställa varan innan den har avlämnats, säljaren skall i

men dessa fall ersättas för vissa kostnader 37 §. Enligt konsumenttjänstlagen kan konsumenten avbeställa tjänst innan den

en har slutförts, men även här skall säljaren få betalt i viss utsträckning 42 §.

I departementspromemorian med förslag till distansavtalslag har föreslagits en ångerrätt innebär att konsumenten har rätt

som att frånträda ett avtal inom 14 dagar från det konsumenten

att tar emot

58 Elektronisk handel SOU 19991106

eller väsentlig del den. Ångerfristen börjar dock löpa varan en av tidigast den dag konsumenten erhåller föreskriven information.

som Bestämmelsen är föremål för olika undantag, men omfattar en stor del

de och tjänster som kan köpas via Internet se närmare av varor avsnitt 2.4.

2.2.6 Bevissvårigheter

I den digitala världen går det mycket snabbt och enkelt att ingå avtal om köp av varor och tjänster. Konsumenten väljer ut en vara en webbsida och gör sin beställning via Internet. Säljaren bekräftar beställningen, ofta via e-post, och konsumenten betalar direkt via Internet med hjälp av t.ex. kontokort. Hela processen sker elektroniskt, dvs. utan de ordinära handlingar som hittills varit en självklar del av handeln, t.ex. skriftliga avtal, skriftliga standardvillkor och skriftliga kvitton. De skriftliga handlingarna har traditionellt en hög trovärdighet i fråga om identifiering av parterna och om innehållet i ett avtal. Vid en eventuell tvist med anledning av elektronisk handel kan dock bevissvårigheter komma att uppstå i flera led.

Inledningsvis kan det vara oklart hur säljarens erbjudande i samband med avtalet såg ut. Beskrivning av varan och uppgifter om pris och standardvillkor m.m. har säljaren presenterat sin webbsida. Webbsidan är emellertid inte statisk, utan kan se annorlunda ut när konsumenten i efterhand skall kontrollera uppgifterna. De erbjudanden som fanns när konsumenten ingick avtalet kan vara ändrade och standardvillkoren kan ha fått utformning.

en ny

Konsumenten kan vidare i efterhand få problem med att visa vad han har beställt. För det fall den levererade inte är den han tänkt

varan sig uppstår frågan om konsumenten beställt fel vara av misstag eller om säljaren har gjort en felleverans.

Meddelanden som skickas digitalt saknar en säker identifiering i fråga om avsändaren. Kopior av digitala dokument blir dessutom exakt lika det ursprungliga dokumentet och inte heller syns det att ändringar gjorts, vilket i allmänhet framgår ett vanligt Detta medför att

papper. bevisvärdet av elektroniska dokument i många fall måste osäkert.

anses

Avsaknaden av skriftlig dokumentation kan således försätta konsumenten i en svår sits. Konsumenten är hänvisad till att dokumentera köpet så gott det går, t.ex. att hårddisken

genom spara eller skriva ut webbsidan, standardvillkor, eventuell bekräftelse

m.m. så som dessa ser ut vid avtalstillfället. Bevisvärdet härav får därefter vanligt sätt prövas av domstol.

Elektronisk handel 59

Det kan i sammanhanget nämnas att det i praxis har utvecklats en särskild, för konsumenten fördelaktig, bevisregel som har tillämpats i vissa typer av konsumentavtal. Denna praxis innebär att konsumenten medges en lättnad vad gäller beviskravet i vissa fall, även om bevisbördan ligger kvar konsumenten se exempelvis avsnitt 3.5.3 angående produktansvarslagen. Bevislättnaden har tillämpats omständigheter som i sig är svåra att styrka eller som är mycket

tekniskt komplicerade.

Det förtjänar vidare nämnas att det i distansavtalsdirektivet finns en bestämmelse som möjliggör för medlemsstaterna att föreskriva att skyldigheten att bevisa att förhandsinformation eller skriftlig bekräftelse har lämnats, att tidsfristema följts eller att konsumenten har gett samtycke skall läggas leverantören artikel 11.3 a. I departementspromemorian med förslag till distansavtalslag har

man dock valt att inte utnyttja denna möjlighet. I motiveringen att

anges man i svensk rättstradition i endast ringa utsträckning utformar civilrättsliga lagstadganden bevisbörderegler. Det anförs vidare att

som det följer av allmänna principer att näringsidkaren har bevisbördan för att information har lämnats i enlighet med vad föreskrivs i lagen

som och att det vidare lär följa av allmänna principer att det är näringsidkaren som har bevisbördan för att konsumenten har gett sitt samtycke till att en tjänst har fått börja fullgöras innan ångerfristen har löpt ut se promemorian s. 75.

Vidare har i kommissionens förslag till direktiv distansförsälj-

om ning av finansiella tjänster till konsumenter föreslagits bestäm-

en melse som ålägger leverantören att visa att denne har uppfyllt sin informationsplikt, att konsumenten har samtyckt till att ingå avtalet och, i förekommande fall, till avtalets fullgörande artikel 13. Avtalsvillkor som i stället överför bevisbördan konsumenten skall betraktas som oskäliga avtalsvillkor enligt direktivet 93/ 13/EG. Som motiv till bestämmelsen har kommissionen det är lämpligt den

angett att att part som behärskar försäljningstekniken för att förete bevis för

ansvarar att skyldigheterna iakttas.

Något bör i sammanhanget också nämnas s.k. digitala signa-

om turer. Detta är en teknik som möjliggör identifiering avsändaren

av av ett meddelande och som samtidigt s.k. elektroniska sigill med-

genom ger kontroll av att innehållet i dokumentet inte är förvanskat i något avseende. Tekniken bygger användning privata respektive pub-

av lika krypteringsnycklar och förutsätter ofta tredje tillhanda-

en part som håller nycklar och därvid identifierar den Även

som som får nyckeln.

7 Olsen, Konsumentskyddets former, 1995, 68 f

s. 8 KOM 1999 385 slutlig

60 Elektronisk handel SOU 19991106

om ett sådant system framstår som mycket säkert kan självfallet invändningar göras om att krypteringen kan utsättas för manipulation, att den som utfärdar nycklarna inte har identifierat innehavaren av nyckeln ett korrekt sätt etc. Bevisvärdet digital signatur får

av en självfallet, som all annan bevisning, fastställas av domstol inom ramen för den fria bevisprövningen. Arbete pågår inom EU för att skapa en rättslig ram gemenskapsnivå för sådana signaturer.

2.2.7 Former för betalning

Den konsument som idag handlar via Internet kan i allmänhet välja mellan flera olika sätt att betala för varan eller tjänsten. De traditionella betalningsformema vid distansavtal, t.ex. postförskott och faktura, är vanliga alternativ svenska webbsidor.

Den betalningsform som synes mest omdiskuterad i samband med elektronisk handel är dock betalning med kontokort över nätet. Konsumenten fyller därvid vanligtvis i sitt kortnummer i det beställningsforrnulär som finns webbsidan eller i en kundprofil där konsumenten tilldelas ett användarnamn och ett lösenord. Näringsidkaren ombesörjer därefter betalning från det kreditinstitut som konsumenten använder. Betalning med kontokort över nätet har många fördelar. Det är snabbt och enkelt och kräver ingen extra utrustning från konsumentens sida. Säkerhetsaspektema denna typ av kortanvändning är emellertid en mycket omdebatterad fråga. Risken att någon utomstående får del av konsumentens kortnummer antingen på Internet eller hos näringsidkaren har skapat bland

en oro konsumenter och kreditinstitut. Av medias rapportering att döma är också antalet bedrägerier med kortnummer Internet ett ökande problem. Vidare kan det förhållandet att konsumenten inte behöver identifiera sig uppmuntra till bedrägerier och minska näringsidkamas och kreditinstitutens vilja att använda sig kontokorten detta sätt.

av

Utvecklingsarbete pågår på olika håll för att skapa säkra och samtidigt användarvänliga betalningssystem. Dessa system bygger i allmänhet en tillförlitlig identifiering konsumenten, t.ex.

av genom användande s.k. smartcards utfärdas tredje Även

av som av en part. betalningssystem med s.k. e-pengar är under utveckling.

Se närmare Hultmark, Elektronisk handel och avtalsrätt, 1998, 29 och 94

s.

r

Kommissionens förslag till direktiv för elektroniska

om en gemensam ram signaturer, KOMl998 297 slutlig

Elektronisk handel 61

Rättsliga frågor med anknytning till betalning över Internet har behandlats i flera tidigare utredningar. Frågan berörs inte särskilt i

mina direktiv och kommer därför inte att beröras nämnare här.

2.2.8 Överväganden och förslag

Anonymiteten på Internet

Mitt förslag: Den näringsidkare marknadsför eller

som varor tjänster Internet skall åläggas att före avtals ingående upplysa

konsumenten om sin egen identitet i form fysisk adress,

av namn, etableringsform och uppgifter hur konsumenten kan få kontakt

om med företaget via brev, telefon, telefax eller e-post.

Som framgått avsnitt 2.2.2 kan anonymiteten Internet

ovan medföra problem från konsumentsynpunkt. Information

om vem säljaren är och var denne kan nås för förfrågningar eller reklamation är nödvändig för att konsumenten skall finna den marknadsplatsen

nya trovärdig. För att skapa tillit till Internet marknadsplats

som och för att undvika att konsumenterna kommer i kontakt med oseriösa näringsidkare är det förutsättning att konsumenterna god bild

en ges en av vem säljaren är och var denne bedriver sin verksamhet. Genom den elektroniska handelns karaktär distansavtal är enligt min mening

av konsumenterna i detta avseende Internet än vid vanlig

mer utsatta handel i butik och konsumenternas ställning kan jämställas med

snarast den vid postorderhandel.

Enligt min mening skall leverantörer Internet åläggas

en informationsplikt rörande sin egen identitet skall innehålla

som namn, fysisk adress, etableringsform och uppgifter hur konsumenten kan

om få kontakt med säljaren via brev, telefon, telefax eller Med

e-post. etableringsform dels i vilken form säljarens bedriver sin

avses verksamhet, dels eventuella uppgifter registrering i bolagsregister

om eller liknande samt uppgifter medlemskap i eventuella

om handelsorganisationer. Förslaget kommer enligt min mening inte

att medföra några egentliga kostnader för näringsidkama eftersom dylik information på ett enkelt sätt kan läggas webbsidan.

ut

2’ Se 1 Finansiella tjänster i förändring, SOU 1994:66, 2 Betaltjänster, SOU

1995:69, 3 E-pengar näringsrâttsliga frågor, SOU 1998:14, 4 E-pengar

- civilrättsliga frågor SOU 1998:122, 5 Elektronisk betalning i

m.m., forbrugerforhold, Nordiska ministerrådet, TemaNord, 1998:590

62 Elektronisk handel SOU 19992106

Mitt förslag överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande bestämmelser i EU-kommissionens förslag till direktiv om vissa rättsliga aspekter den elektroniska handeln den inre marknaden se närmare avsnitt 2.4, OECD:s förslag till riktlinjer om konsumentskydd i samband med elektronisk handel och de nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt handel och

gemensamma om marknadsföring Internet. Den bestämmelse som återfinns i distansavtalsdirektivet oförändrad har överförts i förslaget till

och som distansavtalslag är dock enligt min mening inte tillräckligt långtgående.

Vad gäller anonymiteten konsumentens sida, dvs. problemet med underåriga och psykiskt sjuka konsumenter som ingår avtal Internet, är det svårare enkel lösning. Även avtal i efterhand kan

att se en om komma att förklaras ogiltiga domstol, torde det skapa mycket

av problem om sådana avtal får en stor omfattning. I vissa sammanhang är det förutsättning att konsumenten, t.ex. för att kunna handla i de s.k.

en portalema, först gör en skriftlig anmälan till innehavaren av marknadsplatsen som därefter tilldelat konsumenten ett kundnummer. I dessa fall möjlighet att kontrollera konsumentens ålder och vid

ges en behov inhämta samtycke från förmyndaren. I övrigt torde en säker identifikation förutsätta användning av förbättrad teknik, t.ex. genom s.k. smartcards eller annan teknisk identifiering nätet.

Säljarens upplysningsskyldighet

Mitt förslag: Den näringsidkare som erbjuder varor och tjänster Internet skall åläggas att upplysa konsumenten om sådan information som är nödvändig för att bedöma erbjudandet. Vidare bör prisinformationslagen anpassas till de särskilda förhållanden som gäller vid marknadsföring och försäljning av varor och tjänster på Internet. De krav information som följer av konsumentförsäkringslagen och konsumentkreditlagen bör ses över och vid behov anpassas till den nya tekniken.

Som framgått ovan avsnitt 2.2.3 är det nödvändigt för konsumenten att innan köpet få en god bild av erbjudandet och varan m.m. Genom Intemethandelns karaktär av distansavtal saknar konsumenten möjlighet att undersöka varan före köpet och kan därmed ha svårigheter med att på ett korrekt sätt värdera ett erbjudande. Konsumenterna är därför i detta avseende utsatta vid elektronisk

mer handel än vid handel i vanlig butik. Informationskraven bör utformas

Elektronisk handel 63

med utgångspunkt i de speciella förutsättningar som den elektroniska handeln medför, bl.a. att konsumenten inte kan undersöka före

varan köpet. Det bör påpekas att de riktlinjer härom som gäller för postorderhandeln inte är direkt tillämpliga på elektronisk handel.

Som tidigare redovisats har näringsidkaren att följa marknadsföringslagens bestämmelser om information i den mån marknadsföringen riktar sig till svenska konsumenter. Bestämmelsen är dock mycket allmänt formulerad och det framgår enligt min mening inte med tillräcklig konkretion vilka uppgifter skall lämnas.

som

Enligt min mening finns det behov av en tydligare regel för att tillförsäkra konsumenterna tillräcklig information vid elektronisk handel. Ett skäl att ställa tämligen långtgående krav information vid elektronisk handel är också att det är förknippat med små kostnader för näringsidkaren att uppfylla sådana krav. En webbsida lämpar sig synnerligen väl för sådan information i form text, bild, ljud och med

av nyttjandet av interaktiva inslag i form frågor och

av svar. Informationen skall enligt min mening innehålla följande.

Pris inklusive avgifter och tillkommande kostnader.

Den tid under vilken erbjudandet gäller och andra begränsningar

eller särskilda villkor för erbjudandet.

Avtalets löptid vid fortlöpande leverans eller tjänster.

av varor

Produktens viktigaste egenskaper.

Ångerrätt och hur den kan utnyttjas.

Eventuella garantier.

Sättet för betalning.

Övrig information betydelse för konsumentens möjlighet

av att

korrekt värdera erbjudandet.

Mitt förslag överensstämmer i allt väsentligt med bestämmelserna i distansavtalsdirektivet och med förslaget till distansavtalslag. Förslaget överensstämmer också med vad som anförts i den

gemensamma ståndpunkten från de nordiska konsumentombudsmännen.

För att säkerställa en god information till konsumenterna bör vidare enligt min mening prisinforrnationslagen till elektronisk

anpassas handel, med avseende hur och priserna skall

var anges en webbsida. Även lagen i princip

om gäller även Internet, är bestämmelserna svåra att tillämpa på elektronisk handel. Konsumenten är på Internet i stort behov korrekta och lätt tillgängliga

av prisangivelser, inte minst för att kunna utnyttja den möjlighet till snabba jämförelser mellan olika erbjudanden Internet erbjuder.

som

De krav information följer konsumentkreditlagen och

som av konsumentförsälqingslagen bör ses över och vid behov till

anpassas

64 Elektronisk handel SOU 19991106

den tekniken. Bekräftelse via exempelvis e-post bör kunna vara

nya tillräckligt, för det fall konsumenten har accepterat detta. Det bör nämnas att konsumentkreditlagen har sin bakgrund i EG-direktivet 87/102/EG tillnärrrming medlemsstaternas lagar och andra

om av författningar om konsumentkrediter.

Säljarens och köparens förpliktelser

Min bedömning: Frågan om när en digital produkt skall anses avlämnad respektive vem som står risken för varan Internet är, med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen, en fråga för rättstillämpningen. Det kan emellertid ställas särskilda krav säljaren vad gäller inkorporering standardvillkor i samband med

av elektronisk handel.

En del av de frågor av mer allmän köprättslig karaktär som den elektroniska handeln ger upphov till är svåra att lösa lagstiftningsvägen. Tekniken utvecklas i ett mycket högt tempo och de eventuella lösningar av olika problem som kan redovisas idag kan komma att sakna aktualitet i nära framtid. Frågor som hänger nära

en samman med den teknik som används löses därför enligt min mening bäst genom en naturlig utveckling av praxis och doktrin.

En typisk sådan fråga är när en digital produkt skall anses ha kommit i köparens besittning och som står risken för en sådan vara

vem under leveransen Internet. Det från konsumentsynpunkt rimliga svaret är enligt min mening att säljaren står risken för varan till dess den har lagrats konsumentens hårddisk eller annat externt minne. Med samma resonemang har varan inte kommit i köparens besittning förrän den har lagrats köparens hårddisk eller annat externt minne. Säljaren torde ha den största kunskapen om tekniken och har möjlighet att företa omleverans på ett snabbt och enkelt sätt. Slutsatsema grundas dock dagens sätt att överföra mjukvara Internet. Morgondagens teknik kan ge upphov till andra synpunkter. Den osäkerhet som råder i dessa frågor kan dock ha en hämmande effekt den elektroniska handelns utveckling.

Vad gäller förekomsten av Standardavtal medger webbsida

en särskilt goda förutsättningar att på ett enkelt och tydligt sätt göra villkoren tillgängliga för konsumenten före avtalsslutet och att därvid göra konsumenten uppmärksam särskilt tyngande avtalsvillkor. De möjligheter som tekniken medger bör enligt min mening medföra att

SOU 1999: 106 Elektronisk handel 65

det bör kunna ställas särskilda krav en näringsidkare att utforma sin webbsida ett sådant sätt att konsumenten tydligt görs uppmärksam

eventuella standardvillkor och hur konsumenten kan få del av dessa. Näringsidkaren kan ett tämligen enkelt sätt försäkra sig om att konsumenten uppmärksammar villkoren att denne måste passera

genom villkoren på webbsidan och bekräfta detta för att komma vidare till avtalsslutet. En alltför undanskymd placering av villkoren eller hänvisning till dessa kan, som konstaterats i avsnitt 2.2.4, medföra att konsumenten inte blir bunden av dessa. En länk på en del av webbsidan som konsumenten annars inte behöver titta för att ingå avtal med säljaren är enligt min mening inte tillräckligt. Även beträffande särskilt tyngande villkor kan enligt min mening särskilda krav ställas med avseende webbsidor. Det är enkelt för en säljare att visa sådana villkor i sin helhet i samband med att konsumenten fyller i sitt beställningsformulär, t.ex. i särskilda rutor som konsumenterna måste klicka för att komma vidare. Användandet av mediets övriga möjligheter, t.ex. ljud och rörliga bilder, kan ett än bättre sätt uppmärksamma konsumenten sådana villkor.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de argument som kan anföras i annan typ av handel, t.ex. att det är opraktiskt och dyrbart att uppmärksamma konsumenter på standardvillkoren före köpet, knappast har någon tyngd vid försäljning på Internet. Detta medför att det enligt min mening kan ställas stränga krav de näringsidkare som använder sig av Internet som marknadsplats när det gäller tydlighet i fråga inkorporering av standardavtal. För det fall säljaren inte använder sig av de möjligheter som tekniken medger, kan standardavtalen komma att bli utan verkan mot konsumenten.

Ångermöjlighet

Mitt förslag: Konsumenterna skall medges rätt att inom viss

en tidsfrist frånträda ett ingånget avtal, utan kostnad för

annan konsumenten än för eventuell returfrakt.

På grund av den elektroniska handelns karaktär distansavtal bör

av konsumenten också ha rätt att frånträda avtalet särskild

en utan motivering. Flera omständigheter talar för detta, t.ex. det faktum att

22 Se även Hultmark, Konsumentskydd Internet rättsekonomiska synpunkter,

- JT 1998-99 s.8O ff

3 19-1555KonsumenternaochIT

66 Elektronisk handel

konsumenten inte kan undersöka varan före köpet och att konsumenten p.g.a. den snabbhet och enkelhet som präglar den nya tekniken kan ingå förhastade avtal och avtal av rent misstag. I förslaget till direktiv om rättsliga aspekter på den elektroniska handeln den inre marknaden föreslås en bestämmelse som ålägger säljaren att informera konsumenten om formerna för ingående av ett avtal se närmare avsnitt 2.4. En sådan regel skulle förbättra situationen för konsumenterna i dessa avseenden. Det förhållandet att digitala produkter, trots att fel inte föreligger, inte alltid fungerar i konsumentens dator talar för en rätt att frånträda ett ingånget avtal även beträffande sådana produkter.

Regler om ångerrätt finns redan i olika regelverk, men dessa är inte direkt tillämpliga elektronisk handel. En sådan regel finns dock intagen i distansavtalsdirektivet och förslaget till distansavtalslag och kommer därmed att införlivas i svensk rätt. Det saknas därmed skäl att närmare beröra frågan i detta betänkande. Konsumenten bör dock enligt min mening inte drabbas av annan kostnad med anledning

av en utnyttjad ångerrätt än den för eventuell returfrakt för det fall har

varan sänts till konsumenten med post. Detta är också utgångspunkten enligt förslaget till distansavtalslag.

Bevisproblem

Mitt förslag: Säljaren skall ha bevisbördan för att han har uppfyllt sin informationsplikt, att eventuell bekräftelse har lämnats, att stadgade tidsfrister har följts och att konsumenten har samtyckt till att ingå avtalet.

Vad gäller de svårigheter kan föreligga i bevishänseende vid

som handel Internet, bör enligt min mening den principen råda att den som har bäst förutsättningar att prestera bevisning i ett visst avseende också skall ha bevisbördan. Exempelvis bör säljaren ha bevisbördan för innehållet i och villkoren för de erbjudanden ligger till grund för

som avtalet, liksom för att denne har iakttagit gällande tidsfrister. Det ligger därmed i sakens natur att säljaren bör relevant material han

spara som vid olika tidpunkter använder i sin marknadsföring för i led

att senare kunna styrka sina påståenden.

Mitt förslag ligger i linje med vad möjliggörs lagstiftnings-

som vägen enligt distansavtalsdirektivet, sådan bestämmelse åter-

men en finns inte i förslaget till distansavtalslag.

Elektronisk handel 67

Vad gäller frågan beviskrav torde i första hand genom praxis få

om avgöras vad krävs i fråga om dokumentation och värdet av elektro-

som niska dokument, skapade med eller utan digitala signaturer. Konsumenterna bör dock rekommenderas att, i vart fall beträffande mer ornfattande avtal, på hårddisk eller diskett eller annat extemminne spara relevant information. Det torde även enligt min mening finnas utrymme att i praxis ta hänsyn till de ofta mycket tekniskt komplicerade omständigheter det kan åligga konsumenten att bevisa och därmed

som medge denne en lättnad i fråga om beviskravet.

Former för betalning

Min bedömning: Utvecklingen av tillförlitliga betalningsformer är av stor betydelse för konsumentens tilltro till den nya marknaden.

Det arbete pågår för att utveckla säkra och samtidigt

som användarvänliga betalningssystem är av stor betydelse för tilltron till Internethandeln. Ett sådant system skulle gynna såväl konsumenterna som näringsidkare och kreditinstitut.

Resultatet av TEMO:s undersökning utgör visst stöd för att den osäkerhet som finns kring betalning med kontokort över nätet medför att de som handlar föredrar betalning mot postförskott eller faktura.

Arbetet med tillförlitliga betalningsmetoder är enligt min mening av största betydelse för konsumenternas tilltro till den elektroniska handeln och är en förutsättning för att Internet skall utvecklas som marknadsplats till nytta för konsumenterna. Det ligger därmed i marknadens intresse att utveckla nya och bättre lösningar.

2.3 Varor och Internet

tjänster

2.3.1 Varor

Den elektroniska handeln ger konsumenten möjlighet att köpa i stort sett vilka varor som helst. Varorna levereras till konsumenten via post eller annan transport, men även via Internet. Det mesta

som konsumenten kan köpa i den vanliga handeln finns också tillgängligt Internet, t.ex. livsmedel, kläder, skivor och böcker. Köp

av varor regleras i Sverige främst i köplagen och konsumentköplagen. En analys

68 Elektronisk handel SOU 19991106

v

av respektive lags tillämpningsområde utvisar i vilken omfattning de är tillämpliga elektronisk handel.

Köplagen

Den grundläggande regleringen köprättens omrâde utgörs

av köplagen 1990:931. Köplagen är emellertid inte skriven med tanke att konsumenter skall tillförsäkras visst minimiskydd. Den utgår i stället från att säljare och köpare fullt ut kan ta tillvara sina intressen och att det därför inte finns något särskilt behov att skydda någon

part mot den andres övermakt.

Köplagen gäller köp lös egendom l §. Med lös egendom

av avses alla förmögenhetsrättigheter inte är att hänföra till fast egendom,

som dvs. fastigheter med byggnad och tillbehör. Med lös egendom

avses alltså lösa saker, byggnader mark, arrende- och hyresrätter,

annans andra nyttjanderätter, panträtter, fordringar, aktier och andra värdepapper mm. Lagen omfattar således alla produkter

som man normalt kan tänkas köpa via Internet.

Köplagen är en dispositiv lag, dvs. dess regler blir tillämpliga endast om annat inte följer avtal, praxis mellan parterna eller

av av handelsbruk eller sedvänja måste bindande för

annan som anses parterna 3 §. Konsumenten åtnjuter därmed inget minimiskydd i avtalsrelationen.

Ett viktigt undantag från lagens tillämpningsområde följer

av att lagen inte gäller i fall då konsumentköplagen 1990:932 är tillämplig 4 §. Köplagen är således subsidiär i förhållande till konsumentköplagen och skall vid konsumentköp tillämpas endast för det fall

att

konsumentköplagen av något skäl inte är tillämplig. Köplagen skall

heller inte användas då lagen 1987:822 internationella köp

om är tillämplig 5 §.

Konsumentköplagen

Konsumentköplagen 1990:932 är en i princip uttömmande reglering vad gäller konsumentköp. Lagen gäller köp lösa saker

av som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet säljer till konsument

en huvudsakligen för enskilt ändamål. Lagen gäller även för det fall

att

23Hellner/Ramberg, Speciell avtalsrätt I Köprätt, andra uppl. 1991, 282

s. 24Prop. 1988/89:76 s. 60-61

Lagen 1987:822 om internationella köp är inte tillämplig konsumentförhållanden och behandlas därför inte närmare här.

SOU 1999: 106 Elektronisk handel 69

endast förmedlas en näringsidkare l §. Som framgår av varan av definitionen gäller lagen inte konsumenter emellan.

Med lös sak avses enligt lagens förarbeten varje slag av rörligt fysiskt föremål, t.ex. livsmedel, kläder, möbler, bilar, båtar och kemisktekniska produkter. Som lös sak räknas också gaser och vätskor, men inte elektrisk kraft. Genom definitionen undantas från lagens tillämpningsområde köp av fast egendom och köp av annan lös egendom än lösa saker såsom arrende- och hyresrätter, andra nyttjanderätter, panträtter, fordringar, aktier och andra värdepapper samt fasta saker t.ex. byggnad på mark m.m.2° Lagens tillämpningsområde är alltså

annans betydligt snävare än köplagens. I den utredning som låg till grund för 1990-års konsumentköplag förordades att lagen skulle omfatta köp av lös egendom, dvs. ett betydligt vidare tillämpningsområde." Utredningens förslag frångicks i denna del och skälen härför uppgavs vara att det inte skulle vara möjligt att upprätthålla samma skyddsnivå i lagen

med ett vidare tillämpningsområde.

Konsumentköplagen stärker konsumentens ställning genom tvingande bestämmelser som ger denne ett bättre skydd än för köpare i allmänhet 3 §. Konsumenten kan således åberopa lagens bestämmelser oavsett vad parterna har avtalat.

Vid indirekt elektronisk handel gäller konsumentköplagens regler samma sätt som om varan hade köpts i en vanlig butik eller via postorder.

Den direkta elektroniska handeln innebär dock, som nämnts ovan, att en ny typ av varor blir föremål för handel, nämligen s.k. digitala produkter som levereras över nätet. Det kan röra sig om datorprogram av olika slag eller musik och filmer. Datorprogrammen erbjuds ibland som s.k. shareware, dvs. konsumenten får ett program under en provtid, ofta 30 dagar, och har därefter att bestämma sig för att köpa eller inte. Handel med sådana produkter har tidigare skett att konsu-

genom menten sedvanligt sätt har köpt programvaran i butik lagrad diskett eller cd-rom, ibland med tillhörande tryckt manual. Ett sådant

en köp bör enligt min mening falla inom ramen för konsumentköplagens tillämpningsområde, dvs. att disketten eller cd-romskivan med innehåll betraktas som en lös sak.

Svårare är att bedöma sådan programvara överförs via Internet

som från säljaren till köparen. Det råder i litteraturen delade meningar

om hur dessa avtal skall bedömas rättsligt. Innebär ett avtal ett köp ett

av

26Prop. 1989/90:89 s. 59 27Se Konsumentköpsutredningens betänkande SOU 1984:25, 95

s. 28Prop. 1989/90:89 s. 28 f

70 Elektronisk handel SOU 19991106

exemplar av mjukvaran eller utgör det endast nyttjanderätt I fråga

en om konsumentavtal ligger det enligt min mening närmast tillhands att bedöma avtalet som köp av ett exemplar av mjukvaran, låt vara att konsumenten inte får framställa kopior m.m. i strid mot avtalsvillkoren och den upphovsrättsliga lagstiftningen. Vidare kan hävdas att tillhandahållandet av en digital produkt är en tjänst och den anled-

av ningen inte skall bedömas enligt köprättsliga regler. Mot detta talar att konsumenten själv måste tillgodogöra sig produkten, dvs. det är inte någon annan som genom att utföra en tjänst ger konsumenten nyttan av produkten jämför t.ex. köpet videofilm med ett biobesök. En

av en annan bedömning, dvs. att programvara som köps cd-rom är ett köp medan samma programvara levererad över Internet är en tjänst, skulle medföra ett godtyckligt resultat för såväl köpare säljare. Mycket

som talar därför enligt min mening för att de digitala produkterna i samband med konsumentavtal bör bedömas enligt köprättsliga regler. Meningarna är dock delade och rättsläget oklart.

De digitala produkterna stämmer emellertid dåligt på konsumentköplagens definition av lös sak. Det bör i sammanhanget påminnas att elektroniska varor knappast heller kända under

var lagstiftningsarbetet i slutet 1980-talet. Lagens tillämpningsområde

av är emellertid relativt snävt definierat och det mesta talar enligt min mening för att digitala produkter inte kan omfattas

anses av

konsumentköplagen.

Tjänster

En stor mängd olika tjänster tillhandahålls Internet. Vissa tjänster är därtill nödvändiga för att konsumenten överhuvudtaget skall kunna använda mediet som sådant, t.ex. ett Intemetabonnemang.

se t.ex. Lindberg/Westman, Praktisk IT-rätt, 1997, 209 f

s. 3° I engelsk rätt har uttrycket "goods", med vilket "all personal chattels other

avses than things action and money inte ansetts tillämpligt förvärv

rena av mjukvara. Se Konsumenträttigheter i informationssamhället, Det IT-rättsliga observatoriets rapport 2/97, s. 49, anförande docenten Lena Olsen, Uppsala

av universitet. Termen goods används vidare i FN:s konvention internationella

om köp av lösa saker CISG och har där ansetts betyda "moveables, tangible things". Med "goods" torde kunna jämställas det svenska uttrycket "lösöre" eller "lös sak se Herre, Konsumentköplagen en kommentar, 1999, 95

- s.

Elektronisk handel 71

Gränsdragning mellan regler för varor och tjänster

Konsumenten kommer, inte minst Internet, i kontakt med erbjudanden om kombinationer av varor och tjänster. Som exempel kan nämnas köp modem eller en dator och Internetabonnemang i ett

av paket. Fråga uppkommer om sådana avtal skall bedömas i enlighet med köplagstiftningen, tjänst eller två separata avtal.

som en som Användningen av Standardavtal kan utgöra en hjälp det sättet att om ett Standardavtal begagnas skall enhetliga regler tillämpas, medan användning av två olika Standardavtal medför motsatsen. Om avtalet skall tillämpas enhetligt uppkommer frågan om regler för köp eller tjänst skall tillämpas. Här får den funktionella betydelsen av avtalets olika delar avgöra, särskilt förhållandet mellan den skicklighet som fordras i olika avseenden. Såväl konsumentköplagen konsument-

som tjänstlagen innehåller vissa specialregler kring gränsdragningen. I konsumentköplagen anges t.ex. att lagen inte gäller för beställning av en vara som skall tillverkas om inte beställaren skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet och inte heller om den som skall leverera en vara även skall utföra arbete eller annan tjänst om tjänsten utgör den övervägande delen av hans förpliktelse 2 §.

Konsumenttjänstlagen

Konsumenttjänstlagen 1985:716 innehåller regler angående

avtal om tjänster som näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet utför konsumenter huvudsakligen för enskilt ändamål 1 §. Lagen ställer inga krav hur avtalet skall ha ingåtts. Avtal som sluts via Internet får därmed samma verkan som vilket annat avtal helst.

som

Lagen är begränsad till tre typer av tjänster. Inom tillämpningsområdet faller för det första arbete lösa saker, med undantag för behandling av levande djur. Med arbete närmast reparationsarbeten

avses av olika slag samt exempelvis målning och tvätt. För det andra omfattas arbete fast egendom, byggnader och liknande. För det tredje omfattas förvaring av lösa saker, dock inte levande djur l §.

Lagen innehåller dessutom betydande undantag från det angivna tillämpningsområdet. Lagen gäller för det första inte tillverkning

av lösa saker, om inte konsumenten skall tillhandahålla väsentlig del

en av materialet. För det andra undantas från lagens tillämpningsområde det fallet att installation, montering eller annat arbete utförs för att fullgöra ett avtal om köp av en lös sak. Slutligen undantas arbete till full-

som görande av ett avtal köp görs för att avhjälpa fel i den sålda

om egen-

3 Hellner, Speciell avtalsrätt Kontraktsrätt 1 häftet, 2.a uppl. 1993, 85 f

s.

72 Elektronisk handel

domen 2 §. De båda sistnämnda undantagen syftar till att avtalet skall bedömas enligt enhetliga regler. Den utförda tjänsten är i dessa fall antingen ett moment i köpeavtalet eller följd säljarens skyldig-

en av heter enligt konsumentköplagen.

Genom att lagen är tillämplig endast arbete lös sak tycks tjänster med avseende mjukvara, t.ex. installation och support av datorprogram, falla utanför tillämpningsområdet. Märk väl att om sådana tjänster har samband med köp av lös sak och utförs för att fullgöra köpavtalet, kan dessa tjänster komma att bedömas enligt konsumentköplagens eller köplagens regler. Inte heller omfattas sådana tjänster som innebär att konsumenten bereds tillgång till nätet, t.ex. Intemetabonnemang. En stor del av de tjänster som konsumenten är beroende av vid elektronisk handel faller således utanför lagens tillämpningsområde.

Immateriella tjänster

Många av de tjänster som kan köpas Internet är s.k. immateriella tjänster. Härmed avses tjänster som inte är knutna till fysiska föremål, t.ex. uppdrag till konsulter eller abonnemangstjänster. Tjänsterna kan indelas i två personliga uppdrag och företagsuppdrag.

grupper,

Beträffande de personliga uppdragen, där enskild skall

en person utföra uppdraget, kan stöd hämtas i bl.a. 18 kap handelsbalken

om sysslomän eller ombudsmän. Beträffande företagsuppdragen, där ett företag åtar sig att utföra uppdraget, saknas särskilda regler och Standardavtal är vanligt förekommande. Många de nödvändiga

av tjänsterna Internet, t.ex. Intemetabonnemang och e-postfunktion, torde kunna hänföras till denna kategori.

Det saknas således särskild konsumentskyddslagstiftning för de immateriella tjänsterna. Jämkningsmöjligheterna enligt 36 § avtalslagen om oskäliga avtalsvillkor får därmed särskild betydelse för

en konsumenten. På grund det frekventa användandet Standardavtal

av av torde även lagen 1994:1512 avtalsvillkor i konsumentförhållan-

om den kunna få stor betydelse.

32Hellner, a.a., s. 193

Elektronisk handel 73

Vissa finansiella tjänster

Konsumentkreditlagen 1992:830, bygger ett EG-direktiv,

som gäller kredit som är avsedd huvudsakligen för enskilt bruk och som lämnas eller erbjuds en konsument av en näringsidkare i dennes yrkesmässiga verksamhet eller som förmedlas av en näringsidkare 1 §. Lagen är tvingande till konsumentens förmån 4 §. Lagen förutsätter huvudregel att ett avtal om kredit skall ingås skriftligen

som och undertecknas av konsumenten 9 §. Enligt lagens förarbeten avses härmed att avtalsvillkoren vanligt sätt tas in i en skriftlig handling. Undantag gäller för vissa engångskrediter och krediter små

som avser belopp. Avtal som inte ingås skriftligen är i och för sig giltigt utom i fråga om villkor som är till nackdel för konsumenten. För att avgöra om ett enskilt avtalsvillkor är till nackdel för konsumenten skall en jämförelse göras med vad som skulle gälla om villkoret inte tillämpas. Kreditavtal på Internet gäller således som vilket annat kreditavtal som helst, men det förhållandet att villkoren inte är skriftliga medför en viss osäkerhet i förhållandet mellan konsumenten och näringsidkaren beträffande avtalsinnehållet.

Konsumentförsäkringslagen 1980:38 gäller alla de vanligt förekommande försäkringar som konsumenter tecknar hos försäkringsbolag för huvudsakligen enskilt ändamål l §. Lagen är tvingande till konsumentens förmån 3 §. Lagen innehåller inga legala formkrav vad avtalet. En försäkringsavtal ingås via Internet

avser som får därmed samma verkan som ett vanligt skriftligt avtal.

2.3.3 Särskilt gratisprodukter

om

Både köplagen och konsumentköplagen omfattar köp och i tillämpliga delar också byte. Med köp avses att någon förvärvar äganderätten till en vara mot betalning i pengar. Med byte avses att båda parter är s.k. naturagäldenärer, dvs. ingen av parterna skall prestera någonting med pengar, och de båda förpliktas enligt lagen såväl säljare

som som köpare. Även konsumenttjänstlagen torde förutsätta konsumenten

att betalar för tjänsten.

Konsumenten erbjuds emellertid i allt större utsträckning olika former gratisprodukter Internet, s.k. freeware. En mängd olika

av programvaror erbjuds gratis, även grundläggande mjukvara t.ex.

som webbläsare och t.o.m. operativsystem. Även gratistjänster förekommer.

33Rådets direktiv 87/ 102/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter 3 Prop. 1991/92:83, s.l1l

74 Elektronisk handel

Det finns ingen tydlig gräns mellan köp och gåva. Flera faktorer har betydelse för bedömningen. För att ett avtal skall bedömas som gåva måste det kunna tolkas in gåvoavsikt i avtalet. Om sådan

en en förklaring inte har uttryckts klart, får avtalet tolkas vanligt sätt. Såvitt här intresse kan gränsdragningsproblem uppstå beträffande

är av sådana avtal där vederlag skall utgå, men där vederlaget är litet i förhållande till s.k. blandad gåva. Sådana avtal torde

varan som huvudregel behandlas som köp. De krav som gåvotagaren kan ställa gåvogivarens/säljarens prestation med anledning av sådana avtal kan dock ha sänkts i någon mån jämfört med ett ordinärt köp. De produkter som erbjuds gratis, eller till snarast symboliska priser Internet kan alltså komma att betraktas antingen köp eller gåva

som beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. För det fall avtalet betraktas som gåva är varken köplagen eller konsumentköplagen tillämpliga. Det torde ligga näringsidkaren att visa att gåvoavsikt föreligger. Kan han inte visa det, har han att svara enligt köprättsliga

regler.

Ett löfte om gåva är, enligt lagen 1936:83 angående vissa utfästelser om gåva, som huvudregel inte bindande för givaren. Undantag gäller i vissa fall, bl.a. om erbjudandet var avsett att komma till allmänhetens kännedom. Det får anses oklart om ett erbjudande

om gratisprogram på Internet, vilket knappast var föremål för diskussion under lagstiftningsarbetet 1930-talet, kan bindande för

anses vara

gåvogivaren.

För det fall att avtalet skall betraktas gåva är huvudregeln att

som givaren inte ansvarar för fel i gåvan. Gåvotagaren kan därför inte göra gällande rättsliga påföljder p.g.a. att den mottagna egendomen är bristfällig eller att den är sämre än vad han hade att räkna med. Den konsument som mottar gåvor Internet i form olika

av programvaror kan således huvudregel inte göra gällande att inte

som programvaran fungerar eller att den annars inte stämmer med vad utlovats. Mer

som komplicerad blir bedömningen vid blandade gåvor. Även

om köprättsliga regler i princip skall tillämpas, är priset central faktor

en vid bedömningen vilken kvalitet köparen har rätt kräva." Det

av att torde således vara svårt att visa att är behäftad med fel i

varan

konsumentköplagens mening.

Det är därtill tveksamt gåvotagaren kan kräva skadestånd

om av gåvogivaren om gåvotagaren lider skada. Om gåvogivaren är i ond tro eller förfar svikligen torde ansvaret dock strängare. Det går dock

vara

35Hellner, a.a., s. 231 36Olsen, Konsumenten och kommersiella gåvor, Festskrift till Eschelsson s. 302 37Olsen a.a., s. 303 f

Elektronisk handel 75

inte att säkert säga vad som gäller. Vad gäller blandade gåvor är priset av betydelse även för skadeståndsbedörrmingen enligt konsumentköp-

lagen.

Gåvoreglema kan även appliceras gratistjänster, även de i

om första hand är tänkta för pengar och varor. Det finns en mängd olika gratistjänster Internet. Vid sådana tjänster torde möjligen ansvaret för gåvogivaren strängare. I princip torde skadeståndsskyldighet

vara kunna uppstå. Vad gäller sakskada har bedömningen i praxis varit relativt sträng, i vart fall mot företag.

2.3.4 Överväganden och förslag

Varor

Mitt förslag: En översyn av konsumentköplagen bör göras med avseende lagens tillämpningsområde. Utgångspunkten skall

vara att konsumenten skall åtnjuta samma konsumenträttsliga skydd vid köp av digitala produkter som vid köp av lösa saker.

Ovanstående genomgång har visat att svenska konsumenter

som handlar Internet inte till fullo åtnjuter skydd vid vanlig

samma som

handel. Konsumentskyddslagstiftningen är inte anpassad till

den nya informationstekniken, vilket innebär att det råder viss oklarhet kring vilka rättigheter och skyldigheter konsumenten har. I stora delar, åtminstone vad gäller den indirekta handeln, innebär dock den elektroniska handeln ingen egentlig förändring. Utgångspunkten bör emellertid vara att konsumenten skall ha skydd vid elektronisk

samma handel som vid handel.

annan

För det fall digitala produkter inte faller in under begreppet lös sak i konsumentköplagens mening, faller en viktig del den elektroniska

av handeln utanför konsumentköplagens tillämpningsområde. Valet

av regelverk som skall tillämpas på ett köp mjukvara måste från

av konsumentens utgångspunkt te sig närmast slumpmässigt. Om produkten har levererats via Internet gäller förmodligen den från konsumentsynpunkt oförmånliga köplagen. Om varan i stället har köpts i butik, dvs. på cd-rom eller diskett, torde enligt min mening i stället konsumentköplagens regler kunna gälla. För konsumenten är

38Hellner, a.a., s. 242 f 39Olsen, a.a., s. 307 4° Hellner, a.a., s. 242 f

76 Elektronisk handel

alternativet med leverans över Internet snabbare, enklare och därmed förmodligen billigare. Konsumenten bör givetvis i de båda fallen tillförsäkras samma konsumenträttsliga skydd. Den osäkerhet som råder området är till nackdel för konsumenterna. En översyn bör därför enligt min mening göras med avseende konsumentköplagens tillämpningsområde. I den mån konsumentköplagen visar sig inte vara tillämplig vid köp av digitala produkter, bör lagens tillämpningsområde breddas.

Tjänster

Mitt förslag: Frågan om eventuell reglering immateriella en av tjänster bör övervägas nämiare. Konsumentkreditlagen bör över ses med avseende på föreskrivna formkrav.

Utbudet av olika tjänster Internet är stort. Vissa typer tjänster är av konsumenten dessutom beroende t.ex. ett Intemetabonnemang och av, e-postfunktion. Det saknas dock särskild lagstiftning för dessa och andra s.k. immateriella tjänster. Konsumenten är i dessa fall hänvisade till standardavtal. Förutom jämkningsmöjligheter enligt 36§ avtalslagen och åtgärder enligt lagen 1994:1512 avtalsvillkor i om konsumentförhållanden står konsumenten utan särskilt skydd. Dessa s.k. immateriella tjänster är stor betydelse för den elektroniska av handeln och bör enligt min mening omfattas ett konsumenträttsligt av skydd i någon form. Skyddet kan förstärkas med antingen lagstiftning eller med hjälp Standardavtal utarbetade i samarbete mellan av branschen och företrädare för konsumenterna. En kombination dessa av åtgärder torde ge det mest ändamålsenliga skyddet och ligger väl i linje med svensk lagstiftningstradition. Vad gäller vissa finansiella tjänster torde konsument-försäkringslagen redan idag kunna tillämpas fullt ut Internettjänster, medan konsumentkreditlagens krav skriftlighet bör kunna till den anpassas nya tekniken. Det förekommer i stor utsträckning avtal kombinerar och som varor tjänster på Internet. Som redovisats finns det inga enkla och ovan tydliga regler som avgör frågan vilket regelverk skall tillämpas i som dessa situationer. Eftersom bedömning måste göras i de enskilda en fallen, måste det framstå betydande osäkerhet för såväl som en konsumenter som näringsidkare att inte vilket regelverk veta som gäller. Denna osäkerhet gäller rimligen även för näringsidkama i sin

Elektronisk handel 77

information till konsumenterna. Någon enkel lösning i form av rättslig reglering är dock svår att se.

Gratisprodukter

Mitt förslag: Frågan om reglering av konsumenternas rättigheter i samband med gratisprodukter bör övervägas nämnare.

Vad gäller det stora utbud av gratisprodukter som erbjuds konsumenter på Internet saknas särskilt skydd. Leverantören svarar således

som huvudregel inte för fel och brister i produkten. Även för det fall konsumenten betalar ett mindre, närmast symboliskt pris för exempelvis mjukvara är möjligheterna att göra gällande fel eller att få skadestånd något går fel begränsade. Möjligen kan hävdas att dessa

om gåvors kommersiella karaktär dvs. det handlar i allmänhet inte

- om givmildhet i vanlig mening från leverantörens sida skulle kunna

motivera att köprättsliga regler tillämpas analogivis i större utsträckning än annars. Det bör dock i sammanhanget påpekas att det finns gott om exempel på freeware utbjuds till helt ideellt.

som synes En sådan gränsdragning är dock fråga för rättstillämpningen.

en Sammanfattningsvis får nog konstateras att konsumenten, i avvaktan en utvecklad rättspraxis, får använda sig av s.k. freeware i huvudsak egen risk.

Genom det stora utbud av gratisprodukter erbjuds Internet

som kan det enligt min mening finnas skäl att överväga rättslig reglering.

en Frågor kring felansvar och skadestånd torde med IT-samhällets utveckling få en allt större aktualitet. Det kan därför finnas behov

av en rättslig reglering tillförsäkrar konsumenten ett visst minirniskydd

som även med avseende gratisprodukter.

2.4 Pågående lagstiftningsarbete

Distansavtalsdirektivet och förslaget till distansavtalslag

ny

EG-direktivet 97/7/EG konsumentskydd vid distansavtal behandlar

om frågor om distansförsäljning mellan konsumenter och leverantörer inom EU. Direktivet antogs i maj 1997 och skall implementerat i

vara svensk rätt senast i juni år 2000. Arbetet med implementering sker för Sveriges del i samarbete med de övriga nordiska länderna. Direktivet

är ett s.k. minimidirektiv, dvs. det står medlemsländerna fritt införa

att

78 Elektronisk handel SOU 19993106

eller behålla strängare eller mer omfattande regler i den nationella lagstiftningen artikel 14. Ett förslag till svensk implementering har som nämnts tidigare redovisats i departementspromemorian Distansavtalslag Ds 1999:45. Lagen, som föreslås heta lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal i kortforrn distansavtalslag, är avsedd att inkludera såväl distansavtal som hemförsäljningsavtal. Med distansavtal i direktivets mening förstås avtal ingås med som hjälp av "varje teknik som, utan att leverantören och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande, kan användas för ingående av ett avtal mellan dessa parter artikel 2. I bilaga till direktivet exemplifieras en sådana tekniker, varav e-post anges som en sådan. Konsumentavtal på Internet ingås emellertid endast undantagsvis användande genom av epost, utan beställningen sker i stället oftast att konsumenten genom fyller i ett beställningsformulär webbsidan. Det rör sig således om den teknik http hyper text transfer protocol används generellt - - som för att överföra webb-dokument Internet. Genom den allmänna definitionen av tillämplig teknik torde dock avtal över Internet generellt omfattas direktivet. Även den föreslagna distansavtalslagen är enligt av motiveringen avsedd att omfatta handel Internet se promemorian s. 87. Med distansavtal i direktivet vidare avtal köp avses om av varor eller tjänster mellan leverantör och konsument artikel 2. Med en en varor torde avses lösa saker och det kan därför tveksamt vara om digitala produkter omfattas. Eftersom direktivet är ett minimidirektiv kan dock den svenske lagstiftaren besluta att den svenska lagen skall omfatta lös egendom generellt eller särskilt digitala produkter. Den föreslagna distansavtalslagen är tänkt att omfatta lös egendom och tjänster, och avsikten är att lagens tillämpningsområde skall omfatta även digitala produkter se promemorian 85. s. Det krävs enligt direktivet vidare att avtalet har ingåtts inom ramen för ett system med distansavtalsförsäljning eller erbjudande tjänster av distans artikel 2. Det tycks därmed så att leverantören måste vara ha en plan och en viss kontinuitet i sin försäljning. Vidare har det ansetts att det ursprungliga initiativet måste komma från näringsidkaren, dvs. konsumenten måste något t.ex. reagera epostreklam eller postorderkatalog så att kontakt etableras med en säljaren. Näringsidkaren skall således uppfordra konsumenten att ta ett initiativ genom att något sätt kontakta näringsidkaren. Ett företags webbsida torde därvid kunna jämställas med postorderkatalog och en bör därmed betraktas som ett utbud. Webbsidan innehåller vanligtvis, förutom en presentation och tjänster, instruktioner för av varor att konsumenten skall kunna göra sin beställning, fylla i t.ex. genom att ett

SOU 1999; 106 Elektronisk handel 79

elektroniskt formulär. Säljaren måste därmed anses ha uppfordrat konsumenten att ta ett initiativ. Vad som har föregått konsumentens besök på webbsidan skulle därmed sakna betydelse. Den föreslagna Cistansavtalslagen innehåller ingen definition i detta avseende. Avsaknaden av en sådan definition har motiverats med att en definition skulle kunna sätta snävare gränser än vad som var avsett i direktivet ch att det är EG-domstolen som i sista hand avgör vilket innehåll som begreppet skall anses ha se promemorian s. 32 ff.

Vissa avtal är undantagna från direktivets tillämpningsområde, exempelvis auktionsköp och finansiella tjänster artikel 3.

Som redan nämnts i avsnitten 2.2.2 och 2.2.3 tillförsäkras konsumenten genom direktivet rätt till viss information innan avtalet ingås. Informationen skall alltså i samband med erbjudandet, t.ex.

ges

webbsidan, eller därefter men innan avtalet ingås. Information skall lämnas om bl.a. leverantörens identitet och kostnader inklusive skatter och leveranskostnader artikel 4. Säljaren är därtill skyldig att, i samband fullgörandet av avtalet, ge konsumenten informationsbekräftslse, skriftlig eller i annan varaktig form denna information artikel 5. Det är oklart vad som avses med varaktig fonn. Klart är att detta omfattar skriftlig information och telefax. Förmodligen är även epost tillfyllest, eftersom denna finns tillgänglig för konsumenten och enkelt kan skrivas ut papper. Enligt motiveringen till förslaget till cistansavtalslag, vilket innehåller motsvarande bestämmelse, skall

en kravet anses uppfyllt om näringsidkaren har överlämnat informationen lagrad på diskett, cd-rom eller e-post i varaktig form se promemorian

101.

Som nämnts i avsnitt 2.2.5 tillförsäkras konsumenten vidare

en ångerrätt, dvs. en rätt att frånträda ett ingånget avtal. Fristen till

anges minst sju arbetsdagar och räknas enligt huvudregeln från den dag konsumenten mottar varan eller det datum då säljaren har

senare skickat den ovan nämnda informationsbekräftelsen. Om säljaren underlåter att skicka informationsbekräftelse, är ångerfristen i stället tre månader från mottagandet Motsvarande gäller för tjänster,

av varan. men fristema räknas då i stället från avtalets ingående. Konsumenten skall vid utövandet ångerrätten inte kunna drabbas kostnad

av av annan in den direkta kostnaden för att skicka tillbaka Det finns ett

varan. antal undantag avseende ångerrätten, bl.a. för tjänster påbörjats

som

4 Vad gäller finansiella tjänster har kommissionen lagt fram ett förslag till ett särskilt direktiv om distansförsäljning finansiella tjänster till konsumenter,

av KOM1999 385 slutlig 43 Nordisk implementering av distansavtalsdirektivet, Nordiska ministerrådet, Tema Nord 1998:532, s. 54 f

80 Elektronisk handel SOU 19993106

inom de sju dagarna, varor som har tillverkats speciellt enligt konsumentens önskemål samt skivor och datorprogram

vars plombering har brutits artikel 6. I förslaget till distansavtalslag har fristen enligt huvudregeln satts till 14 dagar.

Om inte annat har avtalats skall näringsidkaren fullgöra avtalet inom 30 dagar från den dag konsumenten lämnat sin beställning. Om avtalet inte kan fullgöras p.g.a. att varan eller tjänsten inte är tillgänglig skall konsumenten underrättas om detta och köpeskillingen skall återbetalas inom 30 dagar artikel 7. Motsvarande bestämmelser har intagits i förslaget till distansavtalslag. Näringsidkarens skyldigheter då avtalet inte kan fullgöras har i förslaget emellertid givits generell

en tillämpning och avser således inte enbart de fall då eller tjänsten

varan inte är tillgänglig.

Direktivet reglerar vidare användningen betalkort vid

av distansavtal. Med betalkort torde här alla typer kontokort i vid

avses av bemärkelse/Medlemsländema är därvid skyldiga till

att se att konsumenterna, vid bedräglig användning kortet dels kan begära

av annulering av en betalning inom ramen för ett avtal omfattas

som av direktivet, dels få utbetalda belopp återkrediterade eller återbetalade artikel 8. Idepartementspromemorian med förslag till distansavtalslag har anförts att svensk rätt redan idag uppfyller dessa krav och att någon lagregel därför inte är nödvändig se promemorian 70 ff.

s.

Medlemsländema är vidare skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder för att förbjuda s.k. negativa säljmetoder, dvs. fall där säljaren levererar varor eller tjänster utan föregående beställning och därvid kräver

en reaktion från konsumenten artikel 9. Även beträffande denna artikel har i departementspromemorian anförts att svensk rätt redan idag innehåller motsvarande bestämmelser promemorian 72.

se s.

Alla bestämmelser i direktivet gäller inte för alla typer avtal.

av Reglerna om förhandsinformation, informationsbekräftelse, ångerrätt och fullgörande gäller inte för avtal leverans livsmedel, drycker

om av och andra varor för daglig konsumtion till konsuments bostad eller

en arbetsplats distributörer regelbunden utkörning. Inte heller

av genom gäller dessa bestämmelser för avtal tjänster inkvartering,

om som avser transport, serveringsverksamhet eller fritidsaktiviteter leverantören

om enligt avtalet skall tillhandahålla tjänsten viss dag eller under

en en angiven tidsperiod artikel 3. I stort sett motsvarande undantag har föreslagits beträffande distansavtalslagen.

43 Nordisk implementering av distansavtalsdirektivet, Nordiska ministerrådet, Tema Nord 1998:532, s. 99

Elektronisk handel 81

E U-kommissionens förslag till direktiv vissa rättsliga aspekter på om den elektroniska handeln på den inre marknaden

Kommissionen presenterade den 23 december 1998 ett förslag till ett direktiv vissa rättsliga aspekter den elektroniska handeln den om inre marknaden. Förslaget innehåller bestämmelser som tar sikte underlätta elektronisk handel att införa enhetliga regler som att genom syftar till ett fritt flöde informationssamhällets tjänster information av society services mellan medlemsländerna. Härmed avses en stor mängd olika ekonomiska verksamheter som kan bedrivas Internet, försäljning eller tjänster eller tjänster som är gratis för t.ex. av varor användaren, tjänster för inköp via Internet gallerior m.m. och andra mycket varierande verksamheter uppslagsböcker, Sökverktyg, underhållning m.m.. Förslaget torde därmed omfatta hela det utbud erbjuds konsumenten Internet. Den näringsidkare som erbjuder som och tjänster över Internet benämns leverantören och det företag varor eller den konsument använder sig av tjänsten eller köper varan som benämns användaren. Förslaget innehåller rad regler om handeln Internet. Av en särskild betydelse från konsumentskyddssynpunkt kan nämnas

följande.

0 Förslaget innehåller bestämmelse artikel 3 om vilket lands lag en leverantör enligt direktivförslaget en leverantör av en informationssamhällets tjänster skall följa, den s.k. ursprungslandsprincipen. Principen innebär att det land där leverantören är etablerad ekonomiska kriterier och inte

avser

tekniska skall utöva kontroll över verksamheten och tillse att den överensstämmer med de nationella bestämmelser som är tillämpliga i denna medlemsstat. De nationella myndigheterna skyddar således såväl sitt eget territorium övriga gemenskapens och som medborgarna i de andra medlemsstaterna. En medlemsstat får heller inte begränsa den fria rörligheten de informationssamhällets av tjänster har i annan medlemsstat. Viss oklarhet som ursprung en råder ännu vad principen är tänkt att omfatta och om den om kommer att påverka det föreskrivs i den internationella som privaträtten lagval och jurisdiktion. Såvitt framgår av förslaget om omfattas dock inte avtalsförpliktelser enligt avtal som ingåtts av konsumenter ursprungslandsprincipen. Det har därtill föreslagits av möjlighet att undanta konsumentskyddet från principen om en

44KOM 98 586 slutlig

82 Elektronisk handel SOU 19991106

ursprungsland och att därvid i stället tillämpa hemlandsprincipen, se närmare kapitel O Leverantörerna åläggs att enkelt och stadigvarande hålla följande

uppgifter tillgängliga för användaren: adress där företaget namn, är etablerat, uppgifter inkl. e-postadress hur kontakt med om tas säljaren, uppgifter registrering i handelsregister, eventuella om tillstånd och medlemskap i yrkesorganisationer avseende lagreglerade verksamheter mervärdesskattenummer. Priser samt skall anges klart och otvetydigt. 0 Nya avtalsrättsliga bestämmelser införs. Dels kriterierna anges för att ingå ett elektroniskt avtal i vissa fall, dels åläggs leverantören att informera formerna för ingående avtal elektronisk om av väg. Det skall därmed inte kunna råda något tvivel avtal ingås om när ett och hur detta praktiskt skall till. Vidare skall leverantören ställa medel till användarens förfogande för att korrigera handhavandefel. 0 Användarnas rätt få sin att sak prövad skall garanteras. Medlemsstaterna skall därvid

uppmuntra att branschorganisationer

utarbetar etiska principer, underlätta användningen extrajudiciell av prövning t.ex. skiljedom via Internet, tillhandahålla snabb och enkel möjlighet till anmälan till vanliga domstolar och utse kontaktpersoner inom myndigheterna för konsumenter.

2.5 Gränsöverskridande

handel

Inledning

Den elektroniska handeln medför

ofrånkomligen att svenska

konsumenter köper produkter från utländska säljare. Svenska konsumenter har naturligtvis handlat utomlands redan tidigare, t.ex. via postorder eller på semesterresor, de problem men som kan uppstå torde få en större aktualitet den informationstekniken. genom nya Genom Internet är det lika enkelt beställa från att en vara utlandet som från en svensk leverantör, vilket torde medföra konsumenten att köper där det är mest förmånligt oberoende

av nationsgränser. Detta leder

oundvikligen till att frågor uppkommer vilket om lands lag som skall gälla vid en tvist, vilket lands domstol skall som avgöra tvisten och huruvida dom från ett land går verkställa i en att ett annat land. För det fall rättssäkerheten brister i dessa avseenden kan den elektroniska handelns utveckling komma hämmas eftersom att konsumenten inte litar på att rättssystemet kan användas för att lösa uppkomna tvister. Den svenska internationella privat- och processrätten innehåller regler för att avgöra situationer där det föreligger en lagkonflikt, dvs.

Elektronisk handel 83

rättsfrågan anknytning till två eller flera länders rättsordningar. där har internationella privat- och processrätten utgör därvid det Den svenska regelsystem, med hjälp vilket sådana lagkonflikter skall svenska av innehåller således endast s.k. kollisionsregler och lösas. Regelverket inte den egentliga tvisten. Andra länder har motsvarande löser dessa gäller endast för respektive land. Den kollisionsregler, men internationella privat- och processrätten är alltså inte, vilket är av stor betydelse, någon internationell rättsordning. elektroniska handeln upphov till delvis nya frågor inom den Den ger internationella privat- och processrätten. Avtal kan ingås utan någon köpare och säljare befinner sig i olika länder med egentlig tanke att skilda rättsordningar. följande beskrivs kollisionsreglema beträffande tre olika I det områden: lagval, jurisdiktion samt erkännande och verkställighet. Framställningen koncentreras de regler har betydelse för som svenska konsumenter handlar Internet. Redovisningen är inte som avsedd uttömmande redovisning den svenska att vara en av internationella privat- och processrätten. De åberopade regelverken innehåller ofta rad undantagsbestämmelser och specialregleringar. en Så långt sådana bestämmelser saknar betydelse för framställningen har

de bortsetts ifrån.

2.5.2 Lagval

Då tvist med internationell anknytning uppstår skall den lösas med en stöd vanliga civilrättsliga regler, det behöver inte nödvändigtvis av men innebära domstolslandets lag skall tillämpas. Den svenska att egen internationella privaträttens uppgift är att avgöra vilka rättsförhållanden skall lösas enligt främmande rätt och vilken som rättsordning det i så fall skall röra sig om. Genom internationella konventioner, vilka införlivats i svensk lagstiftning, finns för EU:s medlemsstater regler som är gemensamma för samtliga konventionsstater. Genom konventionema har svenska konsumenter handlar inom EU uppnått ökad rättssäkerhet som en det går att förutse vilket lands lag skall gälla. genom att som För Sveriges del styrs dessa lagvalsprinciper av främst två lagar, vilka Sverige har införlivat internationella konventioner i genom svensk rätt. Primärt gäller lagen 1964:528 tillämplig lag om beträffande internationella köp lösa saker IKL, genom vilken av Sverige införlivade 1955-års Haagkonvention tillämplig lag om

45Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, uppl. 1999, s. 22

84 Elektronisk handel

beträffande internationella köp lösa saker med svensk Den av rätt. mest betydelsefulla för konsumenter är dock lagen 1998: 167 tillämplig om lag för avtalsförpliktelser, vilken 1980-års konvention genom om tillämplig lag för avtalsförpliktelser

Romkonventionen har

inkorporerats i svensk rätt. Lagen trädde i kraft den 1juli 1998.

Romkonventionen är generellt subsidiär i förhållande till IKL. sett Vad gäller mitt uppdrag, dvs. konsumentens rättsliga ställning, är dock av betydelse den ändring i IKL gäller från den 1 juli som 1998, genom vilken konsumentköp undantas från IKL:s

tillämpningsområde. Undantaget omfattar dels köp omfattas konsumentköplagen,

som av dels köp omfattas Romkonventionens särskilda som av bestämmelser om konsumentavtal. Detta har motiverats med Romkonventionen att innehåller särskilda regler för konsumentavtal och att alla konsumentavtal därför bör bedömas enligt dessa regler. Med detta undantag framstår Romkonventionen som det viktigaste instrumentet vad gäller lagval i tvister med anledning

av konsumentköp.

IKL

Som nämnts har IKL sin grund i internationell ovan en konvention, l955-års Haagkonvention, den tillämpas men av Sverige i förhållande till världens alla länder. Lagen saknar särskilda regler för konsumentförhållanden, vilka heller inte primärt omfattas av lagens tillämpningsområde. Konsumenter jämställs således fullt ut med andra avtalsparter.

IKL omfattar köp lösa saker. Härmed av uppstår samma

tolkningsfråga som beträffande konsumentköplagen, dvs.

hur denna definition förhåller sig till digitala produkter se avsnitt 2.3.1. På samma sätt som beträffande konsumentköplagen torde digitala produkter kunna falla utanför IKL:s

tillämpningsområde. Från

tillämpningsområdet undantas bl.a. köp värdepapper av och, vilket redovisats de flesta ovan, typer av konsumentköp. Inte heller tjänster omfattas av lagen. Vidare omfattas inte frågor om parternas

rättshandlingsförmåga, köpeavtalets form eller

sakrättsliga

frågeställningar.

Enligt 3 § kan parterna fritt bestämma vilket lands lag skall som tillämpas köpet. Detta uttryck för den s.k. partsautonomin, dvs. parternas rätt att själva bestämma vilket lands lag som skall gälla, är en

46Se artikel 21 i Romkonventionen ‘7 Lag 1998:169 4 Prop. 1997/98:14, s. 23

Elektronisk handel 85

sedan länge vedertagen princip både i Sverige och utomlands. Det vanligaste torde parterna väljer lagen i ett land där någon av vara att dem hör hemma eller till vilket avtalet har en naturlig anknytning. Vidare kan välja att peka ut ett tredje lands lag som är särskilt parterna välutvecklad eller där den dominerande marknaden finns. Principen i 3 § är emellertid inte särskilt konsumentvänlig. Säljaren, som normalt har övertaget vid formuleringen konsumentavtal, torde med stöd av av denna bestämmelse kunna styra lagvalsfrågan tämligen fritt till nackdel för konsumenten, exempelvis att i avtalet anvisa en lagstiftning genom med svagt konsumentskydd. Om parterna inte har avtalat vilket lands lag som skall gälla, om skall enligt 4 § lagen i det land där säljaren har sitt hemvist då han tar beställningen tillämpas. För det fall säljaren har ett fast driftställe emot i land och han där tar emot beställningen skall dock lagen i det annat landet tillämpas. Om säljaren mottar beställningen i köparens hemland, skall detta lands lag tillämpas.

Romkonventionen

Genom konventionen har skapats regler lagval för gemensamma om hela EU-området. Även lagar i icke-fördragsslutande stater skall tillämpas sådan lag anvisas enligt konventionens bestämmelser. om en Konventionens tillämpningsområde omfattar i princip alla typer av förmögenhetsrättsliga avtal, varmed avses alla typer av avtal och avtalsrättsliga spörsmål som rör förhållandet mellan partema. Romkonventionen omfattar därmed alla typer av avtal angående varor och tjänster som kan erbjudas Internet. I konventionens artikel 3 anges huvudregeln att ett avtal tillämpas den lag parterna har valt jfr ovan angående huvudregeln som enligt IKL. För det fall parterna inte har anvisat tillämplig lag i avtalet skall enligt artikel 4 i konventionen avtalet vara underkastat lagen i det land som det har närmast anknytning till. Detta innebär att en rad omständigheter blir relevanta för valet av tillämplig lag, t.ex. parternas hemvist och medborgarskap, platsen där avtalet ingicks och platsen där

49Pålsson, Romkonventionen tillämplig lag för avtalsförpliktelser, 1998, 5.44 - 50Se angående fast driftställe Bogdan, SVJT 1998, 825 ff. Bogdan för i artikeln s. fram tanken att en webbsida under vissa förutsättningar t.ex. att språket är på svenska, att priserna anges i SEK, att domännamnet är .se och att webbsidan automatiskt tar emot och bekräftar beställningar kan tänkas utgöra ett fast driftställe i IKL:s mening. 51Pålsson, a.a., s. 32

86 Elektronisk handel

avtalet skall fullgöras. En helhetsbedömning får slutligen avgöra vilket lands lag som har den närmaste anknytningen till avtalet och som därmed skall tillämpas.

Artikel 4 innehåller emellertid flera hjälpregler till stöd för bedömningen. Enligt den mest betydelsefulla hjälpregeln skall det

lands lag gälla där den skall utföra den part som för avtalet karakteristiska prestationen har sin vistelseort, sin centrala förvaltning eller sitt verksamhetsställe. Vid köp lös av egendom och tjänster innebär hjälpregeln att lagen i det land där säljaren finns som huvudregel skall tillämpas på avtalet. Denna regel givetvis är till nackdel för konsumenten, kanske tvingas lita till som lagstiftningen i ett för denna relativt okänt land. Om emellertid säljaren har ett verksamhetsställe på ort och avtalet skall fullgöras därifrån, annan skall lagen den orten tillämpas.

Som framgått tar varken artikel 3 ovan eller 4 hänsyn till att någon av parterna skulle vara typiskt sett än den andra. Reglerna svagare är därmed direkt ofördelaktiga för konsumenter, som i praktiken skulle ha små möjligheter att tillvara sin ta rätt enligt dessa bestämmelser. Romkonventionen innehåller dock i artikel 5 särskilda bestämmelser till skydd för konsumenter och dessa träder i stället för de ovan

beskrivna lagvalsprincipema.

Enligt artikel 5 med konsumentavtal avtal menas om leverans av varor eller utförande tjänster av en person konsumenten för ändamål som kan ligga utanför hans anses affärsverksamhet eller yrkesverksamhet och avtal kredit för sådana om prestationer. Genom definitionen undantas fast egendom, och lös egendom i form av värdepapper och immateriella rättigheter. Sådan egendom kan nämligen knappast betecknas varor. som Det är även beträffande Romkonventionens artikel 5 tveksamt om digitala produkter omfattas

av begreppet varor. Från tillämpningsområdet

görs vidare ett antal generella undantag, nämligen för transportavtal t.ex. vanliga tåg- och flygbiljetter, artikeln omfattar dock s.k. men paketresor och tjänster som skall utföras i ett land än där konsumenten annat har sin vanliga vistelseort.

För det fall att avtalet faller inom artikelns tillämpningsområde skall lagen i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort

tillämpas

52Pålsson, 53 f a.a., s. 53 Se fotnot 50. Bogdan för i artikeln fram tanken att en webbsida, under de

angivna förutsättningarna, kan tänkas utgöra ett verksamhetsställe även i Romkonventionens mening. 54Pålsson, a.a., s. 72 55Herre, a.a., s. 95 f

Elektronisk handel 87 SOU 1999: 106

för svenska konsumenter skall svensk lag gälla. För det avtalet, dvs. avtalet har annat lands lag får detta inte fall parterna i angett ett medföra konsumenten berövas det skydd tillförsäkras honom att som regler i lagen i det land där han har sin vanliga enligt tvingande Sistnämnda regel innebär parterna avtalat lagval i vistelseort. att ett av sig gäller, svensk konsument aldrig behöver nöja sig och för men att en skydd i den tvingande svenska med ett sämre än som ges

konsumentskyddslagstiftningen. De angivna principerna torde ge de

betydande trygghet vid internationell svenska konsumenterna en handel. de särskilda konsumentskyddsreglema i artikel 5 skall vara För att tillämpliga fordras emellertid att avtalet har ingåtts under en av tre alternativa omständigheter: 1 Avtalet har föregåtts ett särskilt av riktat till konsumenten i det land där konsumenten har sin anbud vanliga vistelseort eller annonsering där och konsumenten har där av vidtagit de åtgärder nödvändiga för avtalets ingående. 2 som var Säljaren eller dennes representant har mottagit konsumentens beställning i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort. 3 har för konsumenten till ett annat land i Säljaren arrangerat en resa syfte få konsumenten köpa och konsumenten gjorde sin att att beställning där. En dessa tre förutsättningar måste således vara av uppfylld för konsumenten skall kunna åtnjuta hemlandets att konsumentskydd. Med särskilt anbud och annonsering menas exempelvis att en utländsk näringsidkare bedriver hemförsäljning i Sverige, använder tvreklam riktad till Sverige, bedriver postorderförsäljning riktad till svenskar kataloger eller liknande samt annonserar i tidningar genom och har spridning i Sverige. Även i utländska som utges annonser tidningar kan få verkan den i någon mån riktat sig till svenska om konsumenter. Med nödvändiga åtgärder för avtalet avses främst således skall ske från konsumentens hemland. beställningen, som Fråga är i vilka situationer svensk konsument som handlar en Internet kan åberopa dessa konsumentskyddsregler och därmed få

svensk rätt tillämpas avtalet. I det första fallet skall avtalet ha att föregåtts ett särskilt anbud till den svenske konsumenten. Detta kan av ske exempelvis via e-post eller via direktreklam med vanlig post annan eller telefon. Om konsumenten därefter besöker företagets per webbsida och köper produkt torde bestämmelserna i artikel 5 vara en tillämpliga. I det andra fallet skall avtalet ha föregåtts annonsering i av konsumentens hemland. Annonsering vanligt sätt i t.ex. tidningar

och liknande har beskrivits Det är mer oklart i vilken ovan.

56Pålsson, a.a., s. 74 f

88 Elektronisk handel SOU 19993106

utsträckning annonsering Internet kan riktad till svenska anses vara konsumenter. Samma torde enligt min mening kunna föras resonemang som beträffande marknadsföringslagens tillämpningsområde, avsnitt se 2.2.3. Ännu fråga hur en är de nya möjligheterna med direktmarknadsföring via e-post skall bedömas i detta sammanhang. I

stället för att rikta sin annonsering till ett eller flera länder kan säljaren

välja att rikta sig till utvalda individer i flera länder. En rimlig tolkning

av bestämmelserna torde enligt min mening medföra detta får att betraktas som särskilda anbud riktade till respektive konsument. Även

det förhållandet att artikel 5 stadgar anbudet skall ha riktats till att konsumenten i det land där han har sin vanliga vistelseort eller av annonsering där kan tyckas medföra tolkningssvårigheter.

Klart verkar emellertid att för det fall svensk konsument vara en utan föregående anbud eller annonsering besöker utländsk webbsida en som saknar svensk anknytning är konsumentskyddet i artikel 5 inte

tillämpligt.

Valet mellan IKL och Romkonventionen

Sammanfattningsvis är konsumentskyddet inom den internationella

privaträtten beroende flera faktorer. Vad gäller konsumentavtal av skall i första hand Romkonventionens artikel 5 tillämpas. Om avtalet faller utanför tillämpningsområdet för denna artikel, men ändå är ett

konsumentköp som omfattas konsumentköplagens

av tillämpningsområde skall Romkonventionens allmänna regler gälla. Om avtalet faller utanför

även konsumentköplagens

tillämpningsområde skall IKL tillämpas. Eftersom IKL endast gäller lösa saker kan köp av digitala produkter komma falla utanför att även IKL:s tillämpningsområde. Konsumenten därvid, är återigen, hänvisad till Romkonventionens allmänna regler, som omfattar alla typer av

förrnögenhetsrättsliga avtal.

Sammanfattningsvis kan lagvalet beträffande

ett konsumentköp via

Internet, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, komma att bedömas på fyra olika sätt. Exemplen nedan har som utgångspunkt att digitala produkter inte utgör lösa saker. För det fall detta antagande inte stämmer blir självfallet resultatet För samtliga ett annat. exempel gäller

57 I sammanhanget bör också nämnas regeln internationellt om tvingande bestämmelser i artikel 7 i Romkonventionen. Enligt artikeln kan i vissa fall svensk domstol tillämpa svenska regler även om lagvalsreglerna anvisar lands ett annat lag. Det får oklart detta innebär anses om att det svenska, tvingande konsumentskyddet kan tillämpas ett avtal med hänvisning till denna artikel se Pålsson, 118 a.a., s.

Elektronisk handel 89

dessutom konsumenten i hemlandet skall ha vidtagit de åtgärder att är nödvändiga för avtalets ingående. som

Konsumentens köp lös sak föregås av ett särskilt anbud eller av en annonsering riktad till svenska konsumenter, vilket medför att konsumentskyddet i Romkonventionen blir tillämpligt och svensk rätt skall huvudregel gälla. som Konsumenten köper lös sak, utan föregående anbud eller en men annonsering riktad till svenska konsumenter. I detta fall blir Romkonventionens allmänna regler tillämpliga, vilket medför att det lands lag parterna har avtalat eller säljarens hemlands lag skall som gälla. Konsumentens köp digital produkt föregås ett särskilt av en av anbud eller annonsering riktad till svenska konsumenter. I detta fall blir Romkonventionens allmänna regler blir tillämpliga, vilket medför att det lands lag parterna har avtalat eller säljarens som hemlands lag skall gälla. 4. Konsumenten köper digital produkt, men utan föregående anbud en eller annonsering riktad till svenska konsumenter. I detta fall blir Romkonventionens allmänna regler tillämpliga, vilket medför att det lands lag parterna har avtalat eller säljarens hemlands lag skall som gälla.

Länder utanför EU

Som nämnts ovan tillämpar svenska domstolar IKL och Romkonventionen även i förhållande till länder som inte är anslutna till l955-års Haagkonvention respektive Romkonventionen. Vilka principer respektive land utanför EU-kretsen i sin tur tillämpar som skiftar från land till land. Distansavtalsdirektivet innehåller i artikel 12.2 en särskild bestämmelse lagval. Enligt bestämmelsen skall konsumenten inte om kunna berövas det skydd som distansavtalsdirektivet ger, även om lagen i ett land utanför EU skall tillämpas avtalet. Förutsättningen är dock att avtalet har nära anknytning till en eller flera medlemsstaters territorium. I den departementspromemoria innehåller förslag till som svensk implementering av direktivet har intagits en bestämmelse av motsvarande innehåll.

58 Enligt 20 i Romkonventionen är denna subsidiär i förhållande till art distansavtalsdirektivet, varför den angivna regeln i distansavtalsdirektivet tar över.

90 Elektronisk handel SOU 1999: 106

Dessutom innehåller lagen 1994:1512 avtalsvillkor i om konsumentförhållanden särskild regel lagval. Ett avtalsvillkor en om som anger att lagen i ett land utanför EU/EES skall tillämpas på ett avtal gäller inte i fråga regler oskäliga avtalsvillkor lagen i om om om ett EU/EES-land annars skall tillämpas på avtalet och denna lag ger ett bättre skydd 13 §.

2.5.3 Jurisdiktion

En tillämpning av de i avsnitt 2.5.2 beskrivna reglerna på ger svaret frågan vilket lands lag skall tillämpas på avtalet. En ytterligare som fråga som måste besvaras är emellertid vilket lands domstol som är behörig att avgöra tvisten. Frågorna hänger inte nödvändigtvis samman, dvs. det förhållandet att svensk lag skall tillämpas på avtalet innebär inte automatiskt att svensk domstol skall avgöra tvisten. Det alltså är möjligt för utländsk domstol tillämpa svensk medan att rätt, en svensk domstol kan avgöra tvist i enlighet med utländsk rättsordning. en en Enligt huvudregeln i 10 kap 1 § rättegångsbalken skall enligt svensk rätt talan väckas på den ort där svaranden har sitt hemvist. Enligt 10 kap 8 a § samma balk kan emellertid konsument i en de flesta fall alltid väcka talan sin hemort. Det finns emellertid egen särskilda regler som i vissa fall träder i stället för dessa bestämmelser. För Sveriges del

utgörs dessa regler i huvudsak de s.k. av Bryssel- och Luganokonventionema.

Bryssel- och Luganokonventionerna

Brysselkonventionen från år 1968 utgör dåvarande EG:s regelverk om domstolars behörighet och trädde i m.m. kraft mellan EG:s ursprungliga medlemsstater år 1973. Redan vid denna tid uttryckte den svenska regeringen intresse för knyta Sverige att och andra EFTAländer till detta regelverk. Eftersom Brysselkonventionen stod öppen endast för EG:s medlemsländer dock

var en anslutning till

konventionen inte möjlig. I stället utarbetades, i samarbete mellan EG och EFTA, separat konvention vilken en antogs en konferens i Lugano år 1988 i närvaro medlemsländerna av i EG och EFTA, den

59 Regeln gäller endast om värdet det yrkas uppenbart av som inte överstiger ett halvt basbelopp 18 200 kr för år 1999.

Elektronisk handel 91

s.k. Luganokonventionen. För Sveriges del trädde Luganokonventionen ikraft den l januari 1993.60

Genom medlemskapet i EU förpliktigades Sverige att tillträda Brysselkonventionen, vilket också har skett med verkan fr.0.m. den l januari 1999.6 Brysselkonventionen har företräde framför Luganokonventionen och Luganokonventionen kommer för Sveriges del därmed att få betydelse endast gentemot de EFTA-länder som inte är medlemmar i EU, dvs. Island när landet tillträtt Luganokonventionen, Norge och Schweiz.

De båda konventionerna överensstämmer i det närmaste fullständigt med varandra. Den enda skillnaden av någon betydelse avser regler om säkerställande av en enhetlig tolkning av respektive konvention, genom vilka Brysselkonventionen hänvisar till EG-domstolen. Vad som sägs

Brysselkonventionen har därmed också giltighet beträffande nedan om Luganokonventionen.

Brysselkonventionen är enligt artikel l tillämplig privaträttens område, vilket innebär att Skatterätt, annan offentligrättslig lagstiftning och Straffrätt faller utanför. Vidare undantas bl.a. frågor rörande enskilda rättsliga ställning och familjerätten. Köprättsliga

personers frågor av intresse för utredningen omfattas dock.

Enligt artikel 2 i Brysselkonventionen skall talan mot den som har hemvist i en konventionsstat väckas vid en domstol i den staten. Bestämmelsen gäller oberoende av i vilken stat denne är medborgare. Det finns ett antal undantag till huvudregeln, som dock saknar större betydelse i detta sammanhang. En tillämpning av bestämmelsen innebär således att en svensk konsument som vill väcka talan mot en utländsk näringsidkare som huvudregel har att väcka talan i utländsk domstol.

Det finns i konventionens artikel 5 ett antal undantag till huvudregeln. Såvitt här är av intresse kan talan i stället väckas vid domstolen i den ort där en filial, agentur eller etablering är

annan belägen tvisten hänför sig till verksamheten därf

om

Brysselkonventionen innehåller i artiklarna 13-15 ett särskilt skydd för konsumenter. Bestämmelserna gäller "avtal som har ingåtts av en

60Lag 1992:794 om domstols internationella behörighet och om verkställighet av utländska domar enligt Luganokonventionen 61Lag 1998:358 om domstols internationella behörighet och om verkställighet av utländska domar enligt Brysselkonventionen 62 Luganokonventionen kan därtill göras tillämplig även länder som varken är anslutna till EU eller EFTA. 63 Se fotnoterna 50 och 53. Bogdan för i artikeln fram tanken att en webbsida, under de angivna förutsättningarna, även kan tänkas utgöra ett etableringsställe i Brysselkonventionens mening.

92 Elektronisk handel

person för ändamål som kan ligga utanför hans affärsverksamhet anses eller yrkesverksamhet. Det vidare förutsatt synes vara att medkontrahenten har uppträtt som näringsidkare Bestämmelserna är inte heltäckande vad konsumentavtal. På avser två områden är bestämmelserna dock otvetydigt tillämpliga. Detta gäller dels avbetalningsköp, dels lån eller kredit skall annan som finansiera köp av varor. Transportavtal är emellertid direkt undantagna från tillämpningsområdet och försäkringsavtal är speciellt reglerade. Vad gäller konsumentavtal i övrigt, dvs. flertalet de fall är av som aktuella för utredningen, är tillämpningen bestämmelserna beroende av av två villkor: 1 avtalet skall ha föregåtts ett särskilt anbud riktat av till konsumenten i den konventionsstat där han har hemvist, eller av annonsering där, och 2 konsumenten skall ha vidtagit de för avtalets ingående nödvändiga åtgärderna i det landet. Om avtalsparten inte har hemvist i en konventionsstat, räcker det i stället med denne har att en filial, agentur eller liknande i sådan för konventionen skall en stat att vara tillämplig. De angivna två villkoren uppfyllda ovan anses

exempelvis vid postorderförsäljning baserad tidningsannonsering i

konsumentens hemvistland, på kataloger har tillställts som konsumenten eller direktreklam.°5 annan För det fall de beskrivna förutsättningarna är uppfyllda, har ovan konsumenten valfrihet i fråga vilket lands domstol han skall en om väcka talan Enligt artikel 14 kan konsumenten välja väcka talan att antingen i det land där säljaren har sitt hemvist, eller i sitt land. eget Om säljaren vill väcka talan mot konsumenten, skall detta dock alltid ske i konsumentens hemland. Liksom fallet är med lagvalsreglema i Romkonventionen, är reglerna om konsumentskydd i Brysselkonventionen alltså inte utan vidare tillämpliga elektronisk handel Internet. De villkor som gäller för att de olika bestämmelserna skall vara tillämpliga är i stort sett desamma i de båda konventionema. Beträffande anbud och annonsering kan således hänvisas till resonemanget ovan avseende Romkonventionen. Således finns det beträffande även Brysselkonventionen alternativa, tänkbara bedömningar med anledning av elektronisk handel: l Köpet har föregåtts särskilt av ett anbud riktat till konsumenten i Sverige eller annonsering av i Sverige, vilket medför att den svenske konsumenten kan välja att föra talan i Sverige eller i säljarens hemland. 2 Köpet har inte föregåtts av ett riktat anbud eller av annonsering i Sverige. I detta fall är svensk konsument en

64Pålsson, Bryssel- och Luganokonventionerna, 1995, s. 122 65Pålsson, 123 a.a., s.

sou 1999;1o6 Elektronisk handel 93

hänvisad till att väcka talan i säljarens hemland, dvs. i en utländsk domstol.

Förslag till reglering vad gäller jurisdiktion

ny EU-kommissionen har i juli 1999 antagit ett förslag till ny reglering beträffande jurisdiktion. När förslaget har antagits av ministerrådet kommer Brysselkonventionen att ersättas med en förordning. Enligt kommissionen innebär revideringen flera förbättringar och förslaget innehåller bl.a. bestämmelser som omfattar alla konsumentavtal.

nya Särskilt beträffande den elektroniska handeln skall fortsatta diskussioner föras under hösten 1999 och målet är enligt kommissionen att införa regler skapar balans mellan konsumenternas behov av

som en skydd och intresset att utveckla den elektroniska handeln. Detaljerna

av i förslaget är i skrivande stund inte kända, varför någon redovisning inte kan ske i detta betänkande.

Länder utanför E U/EF TA-området

Beträffande jurisdiktionskonflikter utanför EU/EFTA-området gäller för svenska domstolar måhända försiktig, analog tillämpning av

en, reglerna i den svenska rättegångsbalken.

Enligt lO kap 1 § rättegångsbalken föreligger svensk domsrätt om svaranden har hemvist i Sverige. Detsamma gäller om svaranden är en juridisk och styrelsen har sitt säte här eller, sådant säte

person om saknas, om förvaltningen finns i Sverige. Enligt 10 kap 3 § föreligger svensk domsrätt även för det fall svaranden har egendom i Sverige. Också om avtalet har ingåtts i Sverige föreligger enligt 10 kap 4§ svensk domsrätt, liksom enligt 10 kap 5 § om ett företag har ett fast driftställe i Sverige och tvisten har uppkommit grund av verksamheten där.

Även rättegångsbalken innehåller regler till skydd för konsumenter. Enligt 10 kap 8 a § får en svensk konsument, under förutsättning att värdet av det omtvistade uppenbart inte överstiger ett halvt basbelopp, alltid väcka talan vid rätten på den ort där han har sitt hemvist. Bestämmelsen tar inte, såsom de internationella konventionema,

66 Enligt rättsfallet NJA 1981 s. 386 avses dock inte egendom avsedd för personligt bruk under tillfällig vistelse i Sverige. 67 Se fotnoterna 50, 53 och 63. Bogdan för i artikeln fram tanken att en webbsida, under de angivna förutsättningarna, kan tänkas utgöra ett driftställe även i rättegångsbalkens mening.

94 Elektronisk handel SOU 19992106

hänsyn till vad som föregått avtalet i fråga om anbud och annonsering och är därför mer vidsträckt än motsvarande bestämmelser där. Värdet av bestämmelsen bör dock uppskattas med beaktande av vad som nedan sägs om möjligheterna till verkställighet i tredje land.

2.5.4 Erkännande och verkställighet

Med stöd av de regler som redovisats i avsnitten 2.5.2 och 2.5.3

ovan kan man således fastställa dels vilket lands lag skall tillämpas på

som avtalet, dels i vilket land rättegången skall Med stöd detta

äga rum. av kan konsumenten således utverka dom mot säljaren. Domen kan

en fastställa exempelvis att säljaren skall återbetala köpeskillingen till konsumenten eller att konsumenten har rätt att få En

en ny vara. utgångspunkt bör självfallet att säljaren rättar sig efter domstolens

vara avgörande och infriar sina förpliktelser gentemot konsumenten. För att systemet med domar med anledning gränsöverskridande handel skall

av fungera krävs emellertid att det finns regler tvingar förlorande

som en part att, om så behövs efter ingripande myndigheter, rätta sig efter

av en domstols avgörande. Domen blir helt utan värde.

annars

För Sveriges del gäller enligt 3 kap 2 § utsökningsbalken att verkställighet av utländsk dom inte får ske det inte finns stöd för

om detta i särskilda föreskrifter. En rad sådana föreskrifter finns inom olika områden.

För Sveriges del har anslutningen till först Luganokonventionen och därefter Brysselkonventionen medfört förändring området.

en stor Tidigare har mer generella regler privaträttens område funnits endast beträffande nordiska, schweiziska och österrikiska domar, medan det i övrigt endast har funnits specialregler för vissa specifika områden.

För den svenske konsumenten är det förmodligen störst intresse

av huruvida en svensk dom kan verkställas i ett annat land än Sverige, dvs. det land där säljaren finns. Genom de båda konventionema har konsumentens möjligheter att förutse sådana möjligheter ökat, åtminstone i vårt närområde.

Bryssel- och Luganokonventionerna

I den internationella processrätten skiljer erkännande dom

man av och verkställighet av dom. Med erkännande domen vinner

avses att såväl positiv som negativ rättskraft i ett annat land, dvs. att domen får samma rättsliga verkan i det andra landet landets domar.

som egna

Elektronisk handel 95

Bestämmelserna erkännande och verkställighet i

om Brysselkonventionen omfattar alla domar som faller inom konventionens tillämpningsområde, bl.a. domar inom privaträttens område. Endast avgöranden har meddelats av en domstol omfattas.

som Liksom tidigare gäller att vad som sägs om Brysselkonventionen, gäller även Luganokonventionen. Det förhållandet att domen grundar sig ett rättsförhållande med anknytning till elektronisk handel har ingen betydelse för erkännande och verkställighet. Samma regler gäller för samtliga domar inom privaträttens område.

Enligt huvudregeln skall enligt artikel 26 en dom som har meddelats i en konventionsstat erkännas i de andra konventionsstatema utan att något särskilt förfarande behöver anlitas. Undantag gäller emellertid, såvitt här är av betydelse, för det fall att en domstol har avgjort en tvist med åsidosättande av de tvingande konsumentskyddsreglema i konventionen, i vilket fall domen inte får erkännas. Konsumenten ges därmed ett dubbelt skydd beträffande forumfrågan i Brysselkonventionen.

En svensk konsument har således som huvudregel att utgå från att en dom meddelad i Sverige har samma rättsverkan i samtliga konventionsstater. Något särskilt förfarande är i sammanhanget inte föreskrivet.

När det sedan gäller att få domen verkställd i en annan konventionsstat är förfarandet mer formalistiskt. Verkställighet kan enligt artikel 31 ske först sedan frågan har prövats genom ett s.k. exekvaturförfarande, dvs. att domen efter ansökan av part förklarats vara verkställbar. Frågan om verkställighet är inledningsvis inte beroende av att domen har vunnit laga kraft.

Syftet är att proceduren skall vara snabb och enkel. Varje land skall ange till vilken myndighet en part skall vända sig för få till stånd en sådan prövning, vilket för Sveriges del är Svea hovrätt i Stockholm. Sökanden är skyldig att uppge en delgivningsadress i den domstols domkrets som prövar saken, eller ställa ombud för sig den orten. Den angivna myndigheten skall därefter avgöra frågan utan att först höra motparten. Avgörandet skall sedan delges gäldenären, bereds

som tillfälle att överklaga avgörandet enligt nationella regler i det land där prövningen har skett. I Sverige överklagas beslutet först i Svea hovrätt och därefter till Högsta domstolen. I detta skede handläggningen

av kan målet också, parts begäran, förklaras vilande i avvaktan laga

68Svea hovrätt beslutar således såväl inledningsvis, efter överklagandet.

som Den domare som handlagt målet i det första skedet är dock jävig i fortsättningen. Vid den andra prövningen är förfarandet alltid kontradiktoriskt, dvs. motparten bereds tillfälle att bemöta talan se Pålsson, a.a., s. 222.

96 Elektronisk handel SOU 19992106

kraft. Domen kan därefter verkställas som en svensk dom. Eventuella kostnader för förfarandet bestäms i varje land för sig och hänsyn skall därvid tas till om parten har haft rättshjälp i målet tidigare.

Den svenska konsument som vill få en svensk dom verkställd i

en annan konventionsstat har således att igenom den beskrivna

ovan proceduren i detta land.

Ny reglering beträffande erkännande och verkställighet

Det förslag till förordning EU-kommissionen har antagit och i

som som korthet redogjorts för i föregående avsnitt innehåller också regler

nya beträffande erkännande och verkställighet. Förslaget innehåller enligt kommissionen regler ett enklare och snabbare sätt för att få dom

om en som meddelats i en medlemsstat omedelbart verkställd i

en annan medlemsstat. Som nämnts är detaljerna i förslaget i skrivande

ovan stund inte kända.

Länder utanför E U/EF TA-området

Konsumenten kan inom EU/EFTA-området utgå från att samtliga länder tillämpar de regler beskrivits En svensk dom erkänns

som ovan. och är verkställbar i hela området.

I vilken utsträckning svensk dom kan verkställas i ett land

en utanför detta område beror detta lands internationella processrätt och något generellt kan därför inte Möjligheten få domen

svar ges. att verkställd i ett sådant land måste undersökas i varje enskilt fall.

2.5.5 Alternativa

tvistlösningsmetoder

Mot bakgrund den relativt omständliga och det för

av process konsumenten svårtillgängliga regelverket avseende tvister vid gränsöverskridande handel torde det finnas behov flexibel

av en mer metod för tvistlösning mellan näringsidkare och konsumenter vid elektronisk handel. Sådana metoder kan tänkas i såväl offentlig

som privat regi.

Det ligger nära tillhands att inledningsvis göra jämförelse med

en Allmänna reklamationsnämnden. Nämnden är statlig myndighet

en och styrs dess instruktion. Närrmden har bl.a.

genom som uppgift att pröva konsumenttvister beträffande tjänster och andra nyttigheter

varor, samt

69Förordning 1998: 1583 med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden

Elektronisk handel 97

rekommendation för hur tvisten bör lösas. Vissa typer av varor ge en och tjänster har undantagits från nämndens prövning, t.ex. fast egendom, och för vissa ärendetyper finns fastställda minimibelopp. Ärendena avgörs ordförande jurist med domarerfarenhet

av en - en och ledamöter till lika antal företräder näringsidkar- och

som konsumentintressena. Förfarandet är avgiftsfritt för parterna och handläggningstiden är normalt 4-5 månader. Nämndens avgöranden är inte bindande för parterna och kan inte verkställas genom tvång. Avgörandena kan inte heller överklagas. Det synes dock som om de flesta företagare följer rekommendationerna och många har genom sin branschorganisation åtagit sig att göra detta. Nämndens avgöranden är därmed betydelsefulla från konsumentskyddssynpunkt.

Allmänna reklamationsnämndens verksamhet utgör ett exempel på tvistlösning i konsumentförhållanden som är relativt snabb, enkel och billig. Därtill synes nämnden ha såväl konsumenternas som näringslivets förtroende. Vad gäller elektronisk handel inom Sverige kan nämnden komma att fylla en lika viktig funktion som tidigare i samband med vanlig handel. Det synes däremot finnas behov av en snabb och enkel metod för tvistlösning avseende den gränsöverskridande elektroniska handeln.

Önskemål sådan modell har nämnts i avsnitt 2.4

om en som framställts av EU-kommissionen i förslaget till direktiv om vissa rättsliga aspekter den elektroniska handeln den inre marknaden, artikel 17. Av förslaget framgår att medlemsstaterna skall till att det

se är tillåtet att använda metoder för extrajudiciell lösning av tvister, bl.a. med hjälp av lämpliga elektroniska förbindelser. Kommissionen har motiverat förslaget med att sådana metoder tycks vara mycket lämpade för vissa tvister Internet med tanke de små belopp som är aktuella och parternas storlek. Parterna kan annars kan avskräckas från att inleda rättsliga förfaranden p.g.a. kostnaderna. Samma tankegång återfinns i kommissionens förslag till direktiv distansförsäljning

om av finansiella tjänster till konsumenter och i OECD:s förslag till riktlinjer konsumentskydd vid elektronisk handel".

om

7° KOM 1999385 slutlig 7 Draft recommendation of the council concerning guidelines for consumer protection the context of electronic commerce, DSTI/CP984/REV5

4 19-1555KonsumenternaochIT

98 Elektronisk handel SOU 19991106

2.5.6 och

överväganden förslag

Mitt förslag: Sverige bör inom ramen för det europeiska samarbetet verka för en förenkling av de särskilda konsumentskyddsreglema i de berörda konventionerna. Det är enligt min mening vidare önskvärt att man arbetar för tillskapandet av utomjudiciella tvistlösningsformer som erbjuder konsumenterna snabb, enkel

en öppen och kostnadseffektiv lösning Internetrelaterade konsumenttvister.

Den elektroniska handeln kommer med all säkerhet att innebära

en betydligt mer frekvent tillämpning de regler inom den svenska

av internationella privat- och processrätten innehåller

som konsumentskyddsbestämmelser. Det är därför av stor vikt att dessa är förutsebara och överskådliga. Konsumenten måste kunna lita att systemet för tvistlösning fungerar.

Liksom beträffande den svenska köplagstiftningen digitala

synes produkter kunna falla utanför tillämpningsområdet för IKL och Rornkonventionens artikel 5 konsumentavtal. Ãtskillnaden måste

om även här för den enskilde konsumenten framstå svårbegriplig.

som Tillämpningen leder till ett närmast slumpartat resultat.

Konsumentskyddet i såväl Romkonventionen Bryssel- och

som Luganokonventionema är därtill beroende vilket sätt säljaren har

av annonserat eller riktat anbud till konsumenterna. Vid traditionell handel, liksom vid postorderhandel, kan reglerna uppfattas

som logiska. Säljaren väljer de marknader vilka han vill saluföra sina produkter och koncentrerar sin marknadsföring till konsumenter i vissa länder genom kataloger, annonser i tidningar Säljaren har därmed

m.m. uppnått en förutsebarhet beträffande lagval och jurisdiktion, dvs. genom att rikta marknadsföringen till konsumenter i vissa länder är säljaren beredd att tillämpa dessa länders konsumentskyddslagstiftning vid en eventuell tvist. Med Internet och world wide web förhåller det sig annorlunda. Internet är till -sin internationellt och de

natur erbjudanden som ett företag väljer att lägga ut webbsidan kan läsas över hela världen. På detta sätt skiljer sig Internet påtagligt från traditionell annonsering i tidningar eller postorderkataloger. En

genom webbsida utformad engelska med priserna angivna i dollar kan vid en smal tolkning sägas rikta sig till amerikansk marknad. Man kan å

en andra sidan hävda att engelskan är ett universellt språk och att dollar är den internationellt mest gångbara valutan och webbsidan därför

att riktar sig till en betydligt bredare kundkrets. Samtidigt medger den

nya

Elektronisk handel 99

tekniken helt möjligheter till individuell marknadsföring via e-post.

nya I stället för att rikta sin marknadsföring till konsumenter i ett eller ett

olika länder, kan säljaren välja att rikta sig mot ett antal utvalda par individer i många olika länder. Konsumentskyddet, såsom det definieras i konventionema, således inte särskilt väl

passar Internet.

Fram till dess det har bildats rättspraxis området där gränserna

en för konsumentskyddet i konventionema har klargjorts, torde det därtill föreligga betydande osäkerhet beträffande vilket lands lag som skall

en gälla för avtal Internet och i vilket land eventuell tvist skall

en avgöras. Domstolama måste klargöra var gränsen går för vad som utgör anbud och annonsering riktade till konsumenterna i ett visst land och avgöra frågan de digitala produkternas rättsliga status mot

om bakgrund de i konventionema använda begreppen lös sak och vara.

av

Ett rimligt mål är enligt min mening att skapa en enhetlig

tillämpning konsumentskyddsbestämmelsema där näringsidkarens

av och konsumentens aktiva eller passiva agerande i marknadsföringen och avtalssituationen saknar betydelse jfr det svenska konsumentbegreppet. Åtminstone inom EU skulle sådant system

ett inte innebära alltför vittgående förändring för näringsidkama,

en särskilt det materiella konsumentskyddet genom en utökad

som lagstiftning på gemenskapsnivå blir allt mer enhetligt medlemsstaterna emellan. Ett exempel en sådan harmonisering är det nyligen antagna EG-direktivet l999/44/EG om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier, vilket innehåller en miniminivå för konsumentskyddet för den inre marknaden.

inom ramen

Vad gäller handel med säljare i länder utanför EU/EFTA-kretsen torde en svensk konsument även här i vissa fall kunna få tillstånd en rättegång i Sverige med tillämpning svensk rätt. Som framgått finns

av det dock betydande undantag från konsumentskyddets tillämpningsområde. Värdet av en sådan dom är dock mycket begränsat. För det fall den svenska domen inte är verkställbar i säljarens hemland, framstår en lång och kanske dyrbar process som meningslös. Den svenske konsumenten bör därför, innan en process inleds mot säljaren, undersöka möjligheterna att få domen verkställd.

Vad gäller alternativa modeller för lösning av konsumenttvister som har sitt ursprung i användningen av Internet är det viktigt att Sverige tar initiativ till tillskapa modeller fören utomjudiciell lösning. Arbetet bör

sikt syfta till att få fram internationella lösningar åtminstone

gemenskapsnivå även om modeller som är tänkta att fungera enbart i

- Sverige och vårt närområde skulle vara en angelägen början.

I förslaget till direktiv om vissa rättsliga aspekter den elektroniska handeln den inre marknaden har som tidigare nämnts

100 Elektronisk handel SOU 1999: 106

EU-komrnissionen uttryckt önskemål möjligheter till lösning om av tvister utanför domstol. Samma tankegång kommer till uttryck i

förslaget till EG-direktiv distansförsäljning finansiella tjänster om av och i OECD:s förslag till riktlinjer konsumentskydd vid elektronisk om handel. Det är enligt min mening viktigt att Sverige arbetar för att sådana modeller utvecklas och kommer i praktiskt bruk. uppnå För att största nyttan för konsumenterna är det förutsättning ett framtida en organ kan verka gränsöverskridande.

Det är dock enligt min mening angeläget i Sverige redan att man nu lägger grunden till sådan verksamhet. Sverige ligger i en ett internationellt perspektiv långt fram på IT-området, vad gäller t.ex. datortäthet och tillgång till Internet bland invånarna. Sverige har även

en tradition av tvistlösning utanför domstol, t.ex. Allmänna genom reklamationsnämnden har såväl konsumenternas som som näringsidkarnas förtroende. Behovet enkel och snabb av en tvistlösningsmetod vad gäller Internet torde stort. De frågor vara som en sådan instans enligt min mening bör kunna behandla är naturligtvis

frågor kring konsumentskyddet vad gäller handel med och varor tjänster på Internet. Härmed således avses samma typ av frågor som behandlas av Allmänna reklamationsnämnden. Till detta bör dock

läggas frågor faller utanför den konsumenträttsliga regleringen, som men som likväl är stor betydelse för konsumenterna. Härmed av avses vad som kan kallas etiska frågor eller stadfästandet av uppföranderegler på Internet, dvs. rekommendationer som sammantagna kan utgöra grunden för väl fungerande en kommunikation mellan konsumenter och näringsidkare Internet.

Organet skulle i denna del närmast kunna betecknas etiskt råd. som ett

En sådan tvistlösningsmodell kan antingen ha sin utgångspunkt i den

redan befintliga Allmänna reklamationsnämnden eller i ett helt nytt organ. Av största vikt är emellertid att förfarandet blir snabbt, enkelt, offentligt och utan särskild kostnad för konsumenten. Den tekniken nya bör därvid utnyttjas vid handläggningen, vilket torde gynna kravet på snabbhet, enkelhet och offentlighet. Arbetet med

framtagandet av ett

sådant skulle förutom framstår organ - staten som som en naturlig

initiativtagare kunna inkludera näringslivsorganisationer,

konsumentföreträdare och andra särskilda intressenter, t.ex. sammanslutningar datoranvändare. Det finns anledning av att i sammanhanget bygga vidare traditionen nordiskt av samarbete i

konsumentfrågor.

Anskaflning IT -utrustning 101

av

3 Anskaffning av IT-utrustning

l Inledning

Jag skall enligt mina direktiv undersöka om det uppstår några särskilda problem för konsumenterna vid köp av IT-utrustning och s.k. Intemetpaket, där både utrustning och abonnemang ingår.

Nedan redovisas olika frågeställningar kring köp hård- och

av mjukvara, Intemetabonnemang, support och produktansvar. I samband med de olika avsnitten redovisas avgöranden från Allmänna reklamationsnämnden. Det är inte möjligt att inom ramen för detta uppdrag presentera en fullständig bild av nämndens avgöranden på respektive område. Mängden ärenden hos nämnden är därvid alltför stor. Inom området köp av hård- och mjukvara fanns i juni 1999 drygt 700 avgjorda och pågående ärenden och inom området tjänster med anknytning till datorer fanns vid samma tid drygt 130 avgjorda och pågående ärenden. De ärenden refereras nedan är således endast

som exempel nämndens praxis och är avsedda att belysa de praktiska och rättsliga problem som behandlas.

3.2 Hård- och

mjukvara

För konsumenten framstår köpet av IT-utrustning säkert med all rätt som en tämligen komplicerad affär. Tekniken är för de flesta relativt ny och situationen underlättas knappast av den stora mängd facktermer och tekniska beskrivningar som används i branschen. Köpet kan också innebära en avsevärd utgift, vilket gör det än viktigare att konsumenten har tillgång till råd och stöd.

Enligt TEMO:s undersökning har unga datoranvändare ofta förkunskaper om datorer från föräldrar, skola eller datorintresserade vänner. Äldre användare har fått kunskap via arbetet. Arbetet och skolan tycks således ha fungerat som en inspirationskälla för datorköp. Vissa har uppgett att de förmånliga villkor som arbetsgivaren erbjuder för hyra eller köp av datorutrustning har varit avgörande för anskaffandet av IT-utrustning i hemmet.

102 Anskafihing IT -utrustning SOU 19991106 av

Beträffande anledningen till köpet IT-utrustning till hemmet har av deltagarna i undersökningen uppgett vill använda datorn för att man bl.a. arbete/skolarbete, kreativt skrivande, föreningsliv, underhållning, surfa Internet, kommunikation via Internet, informationssökning på

Internet, lära sig mer om IT samt att barnen vill spela spel. Enligt TEMO:s undersökning upplevde många deltagarna av problem i samband med köp IT-utrustning. Deltagare i undersökav ningen har uttryckt att försäljare ofta är okunniga och dåliga på föratt klara och att i stället söker information hos vänner, bekanta och man arbetskamrater. Försäljningen av persondatorer i Sverige har ökat mycket kraftigt de senaste åren. Enligt en relativt färsk undersökning har 51 procent de av svenska hushållen dator i hemmet och 70 procent dessa datorer är av inte äldre än två år. Antalet hushåll med dator har ökat med 300 000

på

ett ån

Tillämplig lagstiftning

Konsumentens anskaffning datorutrustning inbegriper köp såväl

av av hård- mjukvara förutsätter därtill tjänster. Konsumenten som samt kan välja att köpa ett s.k. datorpaket eller att själv sammanfoga olika delar till en fungerande utrustning. Datorpaketen kan ha olika innehåll och kan inbegripa såväl hård- mjukvara och

som samt Intemetabonnemang

support. Avtal om Intemetabonnemang ofta inklusive och

modem

support kan även träffas separat. Genom de många olika möjligheter som marknaden erbjuder är det inte möjligt att uttala sig vilka om regler som gäller i de olika praktiska situationema. Generellt kan dock sägas att köp hårdvara faller, liksom av andra köp av lösa saker, inom konsumentköplagens

tillämpningsområde.

Med hårdvara förstås t.ex. skärm, tangentbord, systemenhet dvs. den "låda" som innehåller datorns hårddisk och processor m.m. och modem. Anskaffning hårdvara erbjuder således inte av i sig några särskilda köprättsliga problem. Ofta finns mjukvara redan vid köpet lagrad datorns hårddisk, Även t.ex. ett operativsystem. sådan mjukvara torde utgöra en del av den köpta varan. Vad gäller annan mjukvara framstår rättsläget oklart. som mer Köp av mjukvara dvs. till datorn köps lagrat - program som på något extemminne såsom cd-rom eller diskett, torde kunna omfattas av

konsumentköplagens tillämpningsområde. Annorlunda förhåller

det sig

Källa: AB Stelacon, januari 1999

SOU 1999: 106 Anskaflhing av IT -utrustning 103

dock möjligen med sådan mjukvara levereras via nätet se avsnitt

som 2.3.1.

Ett särskilt problem från rättslig utgångspunkt utgör s.k. freeware, dvs. gratis mjukvara som levereras via Internet se avsnitt 2.3.3.

Genom införandet år 1997 av särskilda skatterättsliga bestämmelser beträffande datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller arbetstagare för privat bruk har många konsumenter erbjudits ett nytt sätt att anskaffa IT-utrustning.: Den skatterättsliga bestämmelsen innebär att den förmån som arbetstagaren får genom att arbetsgivaren tillhandahåller datorutrustning för privat bruk inte skall tas upp som intäkt och skall därmed inte beskattas. Tillämpning av bestämmelsen förutsätter enligt Riksskatteverkets rekommendationer att erbjudandet riktar sig till samtliga anställda en arbetsplats och att äganderätten till utrustningen inte övergår till den anställde. All datorutrustning omfattas av bestämmelsen, men normalt inte Internetabonnemang Genom att äganderätten inte får övergå till den anställde används t.ex. konstruktioner med bruttolöneavdrag, dvs. arbetsgivaren sänker lönen med ett visst belopp som får anses motsvara kostnaden för nyttjandet av datorutrustningen. Härigenom blir köplagstiftningen inte tillämplig dessa avtal. I stället grundas rättsförhållandet i allt väsentligt avtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare samt på allmänna rättsgrundsatser. Det saknas därmed tvingande konsumentskyddslagstiftning avseende dessa avtal.

Allmänna reklamationsnämndens praxis

Som nämnts inledningsvis är konsumenten i stort behov råd och stöd

av i samband köp IT-utrustning utgörs tekniskt avancerade

av som av produkter. Allmänna reklamationsnämnden har i ett antal fall prövat vilket ansvar en säljare av datorutrustning har i detta avseende:

a Konsumenten hade köpt ett datorpaket. Nämnden konstaterade att säljaren vid köpetillfället inte hade upplyst konsumenten att

om ytterligare minne krävdes för den avsedda användningen av datorn. Nämnden menade därför att säljaren hade brustit i sin skyldighet

att ge konsumenten yrkesmässig rådgivning. Närrmden rekommenderade att säljaren skulle ersätta konsumenten för den skada han lidit att

genom vara tvungen att köpa ytterligare minneskapacitet. 1996-3826

2 32 § 3 c mom kommunalskattelagen 1928:370 3 Se Riksskatteverkets rekommendationer, RSV S 1998:40

104 Arzskaflning av IT -utrustning SOU 19992106

b Konsumenten köpte programvara som visade sig ha andra egenskaper än vad han trodde från början och menade att han fick bristande information vid köpet. Säljaren menade att konsumenten inte hade begärt någon information. Nämnden konstaterade att konsumenten inte ens hade påstått att han hade begärt viss version

en av programvaran och att han alltså inte hade betingat sig några särskilda egenskaper hos det köpta. Att programmet visade sig ha andra egenskaper än vad han från början trodde innebär inte att det skall anses vara behäftat med ett fel i köprättslig mening. Konsumenten

vann således inte bifall till sitt yrkande att säljaren skulle återta den

om köpta programvaran. 1998-3692 c Konsumenten köpte en bandstation efter installation inte

som fungerade som avsett. På port bandstationen låg även

samma som en skrivare och Säljaren hävdade att inte hade någon

en scanner. man information om befintlig utrustning vid köpet och konsumenten

om hade upplyst om vilken utrustning han redan hade, så skulle säljaren troligen ha avrått honom från köpet. Nämnden konstaterade det vid

att en samlad bedömning inte har gjorts sannolikt att det förelåg något fel på bandstationen i sig och att det verkade sannolikt att problemen

mer berodde att tre enheter var placerade port, vilket säljaren

samma inte kunde lastas för. Konsumenten således inte bifall till sitt

vann yrkande om hävning köpet och ersättning för kostnader. 1998-

av 1932

Ett stort problem i samband med fel hård- och mjukvara är att utröna vari ett fel utrustningen består och huruvida felet ursprungligt

är ett fel som säljaren för eller konsumenten

ansvarar om genom handhavandefel själv har orsakat felet. Nämnden har i detta avseende tillämpat bevislättnadsregel till förmån för konsumenten jfr

en redogörelsen för det s.k. Leo-fallet i avsnitt 3.5.2 produktansvar:

om

d Konsumenten hade köpt dator och hårddisken gick sönder år

en ett och åtta månader efter köpet. Garantitiden år hade gått varför

ett ut, det ålåg konsumenten att visa att felet förelåg redan vid köpet. Nämnden konstaterade att det för konsument i allmänhet torde

en vara förenat med betydande svårigheter teknisk utredning eller

att genom annat sätt framlägga fullständig bevisning för att felet berott

en ursprunglig brist i varan. Detta gäller särskilt när det är fråga

om tekniskt komplicerade För att inte säljarens skall bli

varor. ansvar illusoriskt får beviskravet sättas lägre. Det bör sålunda tillräckligt

vara att den av konsumenten uppgivna orsaken till felet framstår klart

som mer sannolik än den som åberopas säljaren. Vid bedömning

av av sannolikheten måste hänsyn tas till samtliga omständigheter i det

SOU 1999: 106 Anskaffning IT -utrustning 105

av

enskilda fallet, t.ex. felets art, varans förväntade livslängd och hur snart felet visat sig efter köpet. Nämnden an såg vid en samlad bedörrming att det klart sannolikt att felet var att hänföra till en ursprunglig

var mer svaghet hos hårddisken än till yttre påverkan. Konsumenten fick därmed bifall till sin talan om att få en ny hårddisk. 1998-6110 e Konsumenten hade köpt en dator och hårddisken gick sönder efter ett år och månader. Garantitiden hade gått ut. Nämnden förde

sex inledningsvis samma resonemang om beviskraven som ovan. Nämnden konstaterade dock att konsumenten inte hade lagt fram någon utredning om orsaken till det uppkomna felet eller framhållit någon omständighet som skulle tyda att felet berott på en ursprunglig brist i datorn. Säljaren hade uppgett att det rörde sig om ett mekaniskt fel på hårddisken och att detta inte kunde ett ursprungligt fel. Nämnden

vara fann vid en samlad bedömning att det inte var klart mer sannolikt att orsaken till felet förelåg redan vid köpet, än att orsaken skulle vara av det slag som bolaget åberopat. Konsumenten fick därmed inte bifall till sitt yrkande om kostnadsfri reparation. 1998-2816

Det förhållandet att konsumenten själv på något sätt kan ha påverkat utrustningen vägs in i bedömningen:

f Konsumenten köpte en dator och upptäckte direkt att datorn hängde sig och att en dialogruta ibland inte gick att klicka bort. Konsumenten anmälde felet under garantitiden. Säljaren hävdade att det rörde sig om ett fel i skrivarinstallationen och att garantin därför inte gällde. Nämnden konstaterade att det av 21 § konsumentköplagen framgår att en säljares garantiansvar inte gäller om det görs sannolikt att försämringen av varan beror exempelvis onormalt brukande eller något liknande förhållande köparens sida. Nämnden menade att det inte framstod som sannolikt att felet kunde härledas till ett fabrikationsfel datorn utan att det i stället hänförligt till något

var förhållande köparens sida. Konsumenten fick således inte bifall till sitt yrkande om kostnadsfri reparation. 1998-5823 g Konsumenten köpte en dator och ett fel uppkom på hårddisken. Felet omfattades av garanti. Nämnden konstaterade att det inte

var utrett vilket fel som uppkommit hårddisken. Det ostridigt mellan

var parterna att konsumenten själv öppnat datorns centralenhet för att vidta olika åtgärder. Nämnden menade att säljaren under angivna förhållanden inte kunde vara ansvarig för det uppkomna felet, oavsett att detta uppkommit under garantitiden. Konsumenten fick således inte bifall till sitt yrkande om en fungerande hårddisk. 1997-5040 h Konsumenten köpte en dator och det visade sig att skrivbordet, dvs. arbetsytan skärmen, inte gick att bygga om efter egna behov.

106 Anskaflhing IT -utrustning SOU 19992106

av

Säljaren undersökte datorn och debiterade en kostnad för undersökning och reparation. Nämnden konstaterade att säljaren hade gjort sannolikt att felet var hänförligt till någon omständighet som har samband med användningen av datorn och hänvisade till att säljarens garantiansvar enligt 21 § konsumentköplagen inte gäller om det görs sannolikt att försämringen beror på en olyckshändelse eller något liknande förhållande köparens sida. Konsumenten således inte bifall till

vann sitt yrkande om kostnadsfri reparation. 1998-2941

Även frågor kring installation och reparation hård- och mjukvara

av är av stor betydelse för konsumenten. Nänmden har i ett par avgöranden prövat frågor om ansvaret för att information försvinner från hårddisken i samband med reparation:

i Konsumenten kunde inte visa att det var bolaget som vid en reparation orsakade att vissa program försvann från datorns hårddisk. Nämnden konstaterade att enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer och enligt 34 § konsumenttjänstlagen har konsumenten

en skyldighet att begränsa sin skada. Närrmden ansåg det vara allmänt känt att man bör ha back-up-disketter" av innehållet hårddisken. Bolaget kunde inte lastas för att konsumenten saknade originaldisketter till programmen. 1995-3282 j Konsumenten lärrmade in datorn till säljaren för reparation. Vid reparationen återställde säljaren hårddisken i ursprungligt skick. Konsumenten menade att hårddisken då inte motsvarade den prestanda den hade när han lämnade in den. Nämnden konstaterade att hårddisken såvitt framkommit hade åtgärdats på ett fackmannamässigt sätt och att det förhållandet att hårddiskens prestanda inte densamma efter

var reparationen inte kunde läggas säljaren till last. Nämnden menade nämligen att konsumenten borde ha tagit säkerhetskopior materialet

av

hårddisken. 1998-1706

Nämnden har därtill prövat frågor kring hur reparation och installation av datorutrustning utförs och vilka krav kan ställa på den

man som utför reparationen eller installationen:

k Konsumenten lämnade datorn för installation extra

av en hårddisk. Hårddisken fungerade inte och konsumenten kontaktade

en annan reparatör som kom fram till att ytterligare utrustning

var nödvändig för att den extra hårddisken skulle kunna fungera. Nämnden menade att konsumenten skulle få ersättning för kostnaderna för den andra reparatörens arbete, inte för kostnaderna för den extra

men utrustningen. 1998-4601

SOU 1999: 106 Anskaflning av IT -utrustning 107

l Konsumenten lämnade in datorn för uppgradering till 133 Mhz. Efter uppgraderingen uppstod problem med datorn. Bolaget hävdade att problemen berodde på att utrustningen inte kompatibel med de

var komponenter hade bytt ut vid uppgraderingen och detta

som man berodde att konsumenten hade lämnat felaktiga uppgifter om utrustningen. Parterna vid tidpunkten för nämndens avgörande

var överens att det inte möjligt att uppgradera datorn till 133 Mhz.

om var Nämnden hänvisade till 4 § konsumenttjänstlagen och anförde att en näringsidkare skall utföra tjänsten ett fackmannamässigt sätt och att denne skall ta tillvara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs. Nämnden anförde vidare i enlighet med 6 § konsumenttjänstlagen att om en tjänst med hänsyn till priset, värdet av föremålet för tjänsten eller andra särskilda omständigheter inte kan till rimlig nytta för konsumenten, skall

anses vara näringsidkaren avråda honom från att låta utföra tjänsten. Nämnden ansåg att bolaget var ansvarigt för att uppgraderingen utfördes ett fackmannamässigt sätt och att det därför var bolaget som hade det yttersta ansvaret för att befintlig utrustning var kompatibel med de komponenter som sattes in i datorn. Nämnden menade därför att bolaget borde ha avrått konsumenten från att låta utföra uppgraderingen. Konsumenten hade därför rätt att häva tjänsten p.g.a. att felet fick anses ha varit av väsentlig betydelse för honom. Bolaget skulle återställa datorn i det skick den var innan uppgraderingen. 1997-4629

3.3 Internetabonnemang

Ett Internetabonnemang är ett avtal med en Internetleverantör om tillgång till Internet. Tillgången till Internet sker i allmänhet mot avgift, men det förekommer även reklamfinansierade gratisalternativ.

I TEMO:s undersökning har deltagarna angett flera olika skäl för att skaffa Intemetabonnemang. Som framgår ovan är datorinköpet för många intimt förknippat med Internet. Den första kontakten med Internet har man ofta fått arbetsplatsen. Intresset tycks ha växt med den ökande exponeringen av Internet i samhället, t.ex. företag i sin

som vanliga reklam hänvisar till webbsidor och kampanjer som "årets julklapp". Bland mer konkreta skäl nämns i undersökningen nyfikenhet, tidsfördriv, möjligheten till gratisabonnemang, kommunikation, informationssökning och distansstudier.

108 Anskaflning av IT -utrustning SOU 1999106

Konsumentens anslutning till Internet kan ske flera olika sätt:

O Det absolut vanligaste bland privatanvändare är förbindelse över

en det vanliga telefonnätet via ett modem. Modemet omvandlar digitala signaler från datorn till en analog signal för en vanlig telefonledning och tvärtom. Modemet utgör idag det för privatanvändare billigaste sättet att få tillgång till Internet, är, borstett från mobila system,

men det långsammaste. O ISDN är typ abonnemang där utnyttjar vanliga

en av man telefonledningar, där användaren måste komplettera med viss

men teknisk utrustning i hemmet. Tekniken är ungefär dubbelt så snabb som ett ordinärt modem, är också något dyrare.

men 0 ADSL är abonnemangsform också utnyttjar vanliga

en som telefonledningar. Tekniken medger mycket snabb

en kommunikation, men är ännu inte tillgänglig i någon större omfattning för vanliga användare. 0 Fast innebär att användaren via fast anslutning är ständigt

access en uppkopplad mot Internet. O Tillgång till Internet via vanliga elledningar befinner sig på försöksstadiet. En fördel är att den vanliga telefonledningen inte blockeras och tekniken erbjuder relativt snabb kommunikation.

en 0 Internet via kabel-tv-nätet erbjuds vissa kabel-tv-bolag och

av innebär en relativt snabb kommunikation. O Tillgång till Internet kan även fås via mobiltelefonnätet. Tekniken

är idag emellertid långsam. 0 Tillgång till Internet via satellit är relativt företeelse och

en ny innebär en relativt snabb kommunikation. Ett vanligt modem utnyttjas för den utgående trafiken, medan satelliten används för inkommande trafik. Tekniken fungerar därför har mycket

om man inkommande trafik och mindre mängd utgående. Tekniken kräver

en att användaren har en villaparabol.

Andelen privatanvändare i Sverige anslutna till Internet via

som var modern uppgick i september 1998 till 89 Andelen med ISDN-

procent. uppkoppling uppgick till 3 procent och med fast anslutning till l procent. Antalet privata abonnemang avseende modem inkl. ISDN uppgick vid halvårsskiftet 1998 till 729 000 stycken. Av anslutningarna i hemmen betalades 20 procent användarens arbetsgivare

av

4 Källa: Internetmarknaden

i Sverige, Öhrlings Coopers Lybrand AB, september 1998

SOU 1999: 106 Anskaflning IT -utrustning 109

av

Tillämplig lagstiftning

Ett Intemetabonnemang är form av tjänst som faller utanför

en konsumenttjänstlagens tillämpningsområde och för vilken det saknas särskild civilrättslig konsumentskyddslagstiftning.

Inte sällan kombineras tecknandet ett Intemetabonnemang med

av köp av datorpaket eller modem. Det förekommer även att modem eller t.o.m. dator fås gratis vid tecknande av ett Intemetabonnemang. En

en rättslig analys sådan kombination och tjänst återfinns i

av en av vara avsnitt 2.3.2 och av gratisprodukter i avsnitt 2.3.3.

Allmänna reklamationsnämndens praxis

Tecknande Intemetabonnemang med löfte att få köpa ett modem för

av en symbolisk summa har prövats i följande ärende:

a Konsumenten hade tecknat ett Intemetabonnemang hos en Intemetleverantör och köpte samtidigt ett modem för 1 kr. Konsumenten lyckades inte koppla upp sig mot Internet. Konsumenten yrkade bl.a. att Intemetleverantören skulle återbetala abonnemangsavgiftema. Nämnden konstaterade att konsumenten inte hade visat att modemet var utan fel och att han därför borde vända sig till säljaren av modemet. Om det därvid fastställdes att det inte var fel på modemet menade nämnden att konsumenten var skyldig att betala abonnemangsavgiften till Intemetleverantören från datumet för fastställandet. Om det visade sig vara fel modemet borde konsumenten enligt nämnden vända sig säljaren av modemet för avhjälpande. 1998-2443

Allmänna reklamationsnämnden har även prövat flera ärenden avseende tolkning av avtalsvillkor:

b Konsumenten beställde av en Intemetleverantör tillgång till Internet under två betalningsfria månader, fick efter hand faktura

men en avseende abonnemangsavgift. Intemetleverantören menade att abonnemanget, i enlighet med abonnemangsvillkoren, övergick i ett tillsvidareabonnemang eftersom konsumenten inte gjorde någon uppsägning efter de fria månaderna. Abonnemangsvillkoren fanns enligt Intemetleverantören tillgängliga bolagets hemsidor och i butikerna samt tillsänds kunderna i samband med bekräftelse på beställningen. Nämnden menade att Intemetleverantören, mot konsumentens bestridande, inte hade visat att konsumenten hade fått

1 10 Anskafifling IT -utrustning SOU 19992106 av

någon hänvisning till abonnemangsvillkoren i samband med tecknandet

av provabonnemanget och att han därför inte skyldig att betala var någon abonnemangsavgift. 1997-6647

c Konsumenten köpte en dator efter att ha sett med en annons erbjudande köp datorpaket inklusive 12 månaders om av Intemetabonnemang. Säljaren påpekade inte vid köpet att några ytterligare kostnader för abonnemanget skulle tillkomma.

Konsumenten krävdes senare en abonnemangsavgift 150 kr/mån om från Intemetleverantören. Nämnden konstaterade det att av köpekontraktet framgick att ett års Intemetabonnemang ingick i köpet

och att säljaren var bunden detta köpeavtal. 1998-0162 av d Konsumenten hade tecknat ett Intemetabonnemang. Nämnden ansåg

det visat att konsumenten hade brutit mot allmänna villkor att genom göra vissa inlägg i nyhetsgrupper och därigenom brutit den etik mot som gäller Internet och som konsumenten hade åtagit sig att följa. Bolaget hade därmed rätt att omedelbart stänga tjänsten och säga av upp avtalet. Eftersom avstängningen berodde omständigheter som kunde hänföras till konsumenten denne inte befriad från var

betalningsskyldighet. 1996-5562

3.4 Support

Till de tjänster är aktuella vid anskaffning datorutrustning hör som av support, ofta i form av tekniskt stöd telefon. Supporten kan hänföra per sig till såväl hård- mjukvara eller till Internetabonnemanget och som innebär rätt att få råd och hjälp i samband med användandet ITav utrustningen. Supporten kan ingå vid köpet datorpaket, eller kan av vara kopplad till särskild hård- eller mjukvara. Man kan även tänka sig ett självständigt avtal om support. Konsumenten torde i stort behov tekniskt stöd vid vara av användning av IT-utrustning. Supporten också enligt TEMO:s synes undersökning vara en viktig fråga för konsumenten. Ingen av deltagarna i undersökningen ansåg sig ha fått något stöd från försäljaren vid installation hård- eller mjukvara. Hjälpen behövs av enligt deltagarna i hemmet och försäljama gör inte hembesök. Enligt deltagarna använder manualer endast i sista hand. Vad gäller man Intemetsupport via telefon tycks åsikten att det lång tid vara tar att komma fram och att det är praktiskt svårt inte kunna att vara uppkopplad och tala i den vanliga telefonen med samtidigt. supporten Det är i sammanhanget viktigt att skilja från de supporten nödvändiga instruktioner säljaren är skyldig enligt som att ge

konsumentköplagen. En skall enligt nämnda lag åtföljas de

vara av

SOU 1999: 106 Anskaflning IT -utrustning 111 av

anvisningar behövs för dess montering, användning, förvaring och som skötsel 16 § första stycket. För tillgång till sådan information i fråga köp lösa saker skall konsumenten således inte behöva teckna om av särskilt avtal support. Ett datorpaket eller produkt som om annan omfattas konsumentköplagen skall således åtföljas av en av bruksanvisning, dvs. instruktion för hur just den datorn skall en användas. Anvisningama behöver dock inte innehålla mer allmänna anvisningar hur använder av det aktuella slaget. I om man varor förarbetena till konsumentköplagen har angetts exemplet att den som säljer hobbysvarv skall lämna till den speciella svarven anpassad en en bruksanvisning, han behöver inte i övrigt lämna några allmänna men upplysningar hur svarvar.5 Vad gäller informationens om man omfattning blir bedömningen beroende flera faktorer. Vad gäller av standardvaror kan säljare i många fall utgå från att köparen har för en konsumenter i allmänhet normala kunskaper. Kravet anvisningar är dessutom större då saluförs i en form som riktar sig direkt till varan konsumenter jämfört med butik vänder sig till fackfolk.° en som Normalt kan förutsättas att informationen skall vara avfattad svenska. Av förarbetena framgår emellertid att när det gäller försäljning är avsedda för en begränsad kundkrets med av varor som speciella kunskaper, t.ex. avancerade elektroniska eller tekniska apparater, bör dock en bruksanvisning engelska godtas.7 Datorutrustning i allmänhet torde dock enligt min mening idag knappast avsedd för begränsad kundkrets med speciella vara en kunskaper. Konsumenten bör därför enligt min mening kunna kräva en bruksanvisning svenska, åtminstone såvitt avser Standardutrustning. Om det föreligger brister i fråga om bruksanvisning vid köp av datorutrustning föreligger ett fel i varan 16 § tredje stycket. Felet kan avhjälpas genom att säljaren överlämnar godtagbara anvisningar. I annat fall kan konsumenten göra gällande de påföljder gentemot säljaren som konsumentköplagen erbjuder.

Tillämplig lagstiftning

Supporten torde som utgångspunkt vara att betrakta som en immateriell tjänst, för vilken det saknas särskild lagstiftning och därmed konsumentskydd se avsnitt 2.3.2.

5 Prop. 1989/90:89, s.95 6 Prop. 1989/9039, s.96 7 Prop. 1989/90:89, s.97

l 12 Anskaflhing av IT -utrustning SOU 19991106

Arbete i form installation, montering eller annat arbete av som en näringsidkare utför för att fullgöra ett avtal köp lös sak faller om av en dock under konsumentköplagens tillämpningsområde. Sådana situationer, dvs. support med anledning köp hårdvara eller av av mjukvara lagrad diskett eller cd-rom, torde alltså falla under

konsumentköplagens tillämpningsområde. Köprättsliga regler gäller

även då supporten utförs för att avhjälpa fel i såld egendom. Reparation av hårdvara utan koppling till tidigare köpavtal, dvs. arbete lös sak,

faller under konsumenttjänstlagens tillämpningsområde.

Allmänna reklamationsnämndens praxis

Allmänna reklamationsnänmden har i ett avgöranden prövat frågan par

om svensk bruksanvisning:

aKonsumenten hade inte erhållit någon svensk bruksanvisning vid köp av en Detta enligt nämndens mening inte betrakta scanner. var att som ett fel i konsumentköplagens mening. 1996-061 1 b Konsumenten hade inte erhållit någon svensk bruksanvisning vid köp datorskärm och yrkade få svensk

av en att en bruksanvisning.

Konsumenten avböjde erbjudande hävning och demonstration om av skärmen. Det fanns enligt säljaren ingen svensk bruksanvisning att tillgå. Nämnden konstaterade att enligt 16 § konsumentköplagen är en vara felaktig om den inte åtföljs anvisningar dess användning av om och skötsel samt att det normalt kan krävas bruksanvisningen att är avfattad på svenska. Eftersom det inte fanns någon svensk bruksanvisning att tillgå borde dock konsumenten enligt nämnden låta sig nöja med en genomgång bruksanvisningen eller hävning. 1997-1388 av

Nämnden har även prövat ärenden angående kostnadsfri support:

c Konsumenten köpte dator och köpeavtalet omfattade kostnadsfri en support, vilket användes ett försäljningsargument. Datorleverantösom ren ändrade därefter sitt supportavtal på så sätt fri inte att support längre utlovades, vilket återförsäljaren inte kunde påverka. Nämnden ansåg att den fria supporten utgjorde del en av avtalet mellan återförsäljaren och konsumenten och konsumenten därför hade att rätt till fri support under den tvåårsperiod som säljaren har ett köprättsligt ansvar för den sålda 1996-5603 varan.

SOU 1999: 106 Anskaffning IT -utrustning 113

av

3.5 Produktansvar

3.5.1 Inledning

Jag skall enligt mina direktiv analysera om det uppstår några särskilda problem i samband med skador konsumentens IT-utrustning eller

eller i samband med andra skador som drabbar programvaror konsumenten vid köp, installation, service och abonnemang när det gäller IT-utrustning.

Skador konsumentens utrustning kan bestå dels i fel den köpta varan, dels skador som ny utrustning orsakar redan befintlig hårdeller mjukvara s.k. produktskador. Skada kan vidare uppstå p.g.a. felaktig rådgivning. Vad gäller fel i den köpta varan gäller felreglema i köplagstiftningen vanligt sätt.

3.5.2 Produktskador

Med produktskada avses skador som en vara orsakar på person eller annan egendom än den sålda varan. Såvitt här är av intresse avses således skador konsumentens befintliga IT-utrustning som orsakas av den hård- eller mjukvara konsumenten köper. Den hård- eller

som mjukvara som konsumenten anskaffar kan därvid påverka den befintliga programvaran i konsumentens dator eller medföra att den i befintliga hårdvaran inte fungerar som den ska. Regler om ansvar för produktskador finns i flera olika regelverk som i vissa fall är parallellt tillämpliga.

Konsumentköplagen

Skadeståndsansvaret för produktskador enligt konsumentköplagen omfattar skada som grund av fel på den sålda uppkommer

varan annan egendom som tillhör köparen eller någon medlem i hans hushåll och är avsedd huvudsakligen för enskilt bruk 31 §. Genom denna bestämmelse ansvarar säljaren i viss utsträckning således för

produktskador

Skadeståndsansvaret förutsätter, liksom hela konsumentköplagens tillämplighet, att konsumenten har köpt en lös sak. Såvitt här är av intresse torde omfattas hårdvara och möjligen mjukvara lagrad diskett eller cd-rom. För det fall konsumenten har köpt mjukvara som

8 Motsvarande ansvar finns inte i köplagen, se 67 §

l 14 Anskaflhing av IT -utrustning SOU 19992106

levererats via nätet talar det mesta för att skadeståndsansvaret enligt

konsumentköplagen inte gäller se avsnitt 2.3.1. IT-utrustning den som enskilde hyr av sin arbetsgivare kan inte heller utgöra grund för

skadeståndsansvar enligt lagen.

Vidare förutsätts att är behäftad med fel i varan konsumentköplagens mening. Om fel inte föreligger finns heller ingen

rätt till ersättning. Felet måste därtill ha reklamerats vanligt sätt

Näringsidkaren är inte skyldig att betala skadestånd han kan visa om att underlåtenheten att avlämna felfri berott hinder en vara ett utom hans kontroll och han inte skäligen kunde förväntas ha undvikit som eller övervunnit.

Säljarens ansvar omfattar endast sakskada, dvs. inte personskada

och förmögenhetsskada. Ersättning för sakskada omfattar sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, kostnad till följd annan av skadan och inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet 5 kap

7 § skadeståndslagen.

Konsumenttjänstlagen

Även enligt konsumenttjänstlagen föreligger ett visst för ansvar produktskador. Den näringsidkare utför tjänst kan som en bli skadeståndsskyldig för skada föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem hans hushåll av 31 §. En förutsättning är att tjänsten skall felaktig anses som i lagens mening eller att det föreligger dröjsmål.

Konsumenttjänstlagen, som i första hand arbete lösa saker, avser torde dock ha begränsad betydelse beträffande

en IT-utrustning.

Reparation etc. datorutrustning och av support avseende hård- eller mjukvara torde i de flesta fall del utgöra en i fullgörandet av ett köpavtal eller syfta till att avhjälpa fel i köpt en vara. I andra fall avser arbetet inte lös sak, t.ex. avseende

support ett Intemetabonnemang se

närmare avsnitt 2.3.2. Vad gäller sådana immateriella tjänster som orsakar skador konsumentens egendom saknas särskild

konsumentskyddslagstiftning. Skador orsakas sådana tjänster

som av måste därför bedömas enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer.

Produktansvarslagen

Även enligt

produktansvarslagen 1992:l8, bygger EG-

som ett direktiv, har konsumenten i vissa fall till rätt ersättning avseende

9 Herre, Konsumentköplagen kommentar, 1999, 326 - en s.

SOU 1999: 106 Anskaflning IT-utrustning 115 av

produktskador. Rätten till ersättning omfattar primärt personskador produkt har orsakat säkerhetsbrist l § första stycket. som en p.g.a. en Detta fall saknar intresse i detta sammanhang. Konsumenten kan emellertid också få ersättning för sakskada som produkt säkerhetsbrist har orsakat egendom som till sin en p.g.a. en vanligen är avsedd för enskilt ändamål, den skadelidande vid typ om tiden för skadan använde egendomen huvudsakligen för sådant ändamål 1 § andra stycket. Skador själva produkten ersätts dock inte. Av stor vikt i fråga konsumenter är dock att sakskada inte om ersätts till den del den understiger 3 500 kr. Konsumenten måste således bära i det här sammanhanget betydande självrisk. en Skadeståndsansvaret är strikt, dvs. den skadelidande behöver inte bevisa vårdslöshet för att få ersättning. Den produkt har orsakat skadan skall vara en lös sak 2 § första som stycket. Detta innebär att lagen möjligen inte är tillämplig för det fall sakskadan orsakas s.k. digital produkt. Den egendom som skadas av en kan däremot vara såväl lös som fast egendom. Utmärkande för IT-utrustning är att den består av en mängd olika komponenter såvitt gäller hårdvaran och därtill är beroende av mjukvara för att kunna användas. Konsumenten kompletterar efterhand sin utrustning med hård- och mjukvara. I samband härmed kan ny skador på den befintliga egendomen uppstå. Vad gäller då i dessa fall beträffande produktskador Lagen gäller nämnts ovan inte skador själva produkten. Här som måste således en gränsdragning göras mellan det köprättsliga ansvaret för skada på produkten själv och ansvaret enligt produktansvarslagen för skada egendom. Avgörande är förhållandet vid annan förvärvstillfället, dvs. den skadebringande beståndsdelen ingick i om huvudprodukten när denna förvärvades. I sådant fall skall köprättsliga regler gälla. Produktansvarslagen regler gäller i stället när något tillbehör har förvärvats för sig och därefter infogats i huvudprodukten. Den konsument som köper ett datorpaket utan att själv tillföra ytterligare hård- eller mjukvara, torde således inte kunna erhålla skadestånd enligt produktansvarslagen om det uppstår skada hård- eller mjukvara ingår i paketet. som Lagen blir däremot tillämplig för det fall konsumenten tillför andra produkter till paketet, t.ex. ett modem, som orsakar skada redan befintlig egendom. För det fall konsumenten anskaffar mjukvara som orsakar skada befintlig egendom blir bedömningen mer tveksam.

O Rådets direktiv 85/374/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister Blomstrand m.f1., Produktansvarslagen, 1993, s. 82

l 16 Anskaflhing lT-utrustning SOU 1999: 106 av

Om mjukvaran vid köpet finns lagrad på diskett eller cd-rom vilken torde kunna betraktas som lös sak och orsakar skada befintlig hård- eller mjukvara torde enligt produktansvarslagen möjligen kunna ansvar utkrävas. Om i stället konsumenten laddar ned mjukvaran via Internet vilken inte torde kunna betraktas lös sak är lagen dock som en möjligen inte tillämplig. Det råder dock, framgår närmare som av avsnitt 2.3.1, en stor osäkerhet i detta avseende.

Frågan om ansvaret för tillverkare datorprogram är emellertid av omdiskuterad och delade meningar finns i litteraturen. Bl.a. har hävdats

att "fast inbyggda program skall integrerad del i datorn anses vara en och att lagen därför skall kunna tillämpas sådan mjukvara, men att tillverkaren ett datorprogram inte kan göras ansvarig enligt lagen för av skador programmet orsakar. Från konsumentskyddssynpunkt kan som emellertid en sådan gränsdragning framstå godtycklig. Det torde som inte möjligt att tekniskt säkert bestämma skall vara var gränsen mellan fast inbyggd mjukvara och mjukvara. Det finns annan mjukvara i många delar dator och all mjukvara måste kunna av en uppdateras/uppgraderas eftersom datorn skulle kunna bli annars oanvändbar grund ett enda programmeringsfel. Redan idag det av är möjligt för användaren att redigera exempelvis filer används för som att starta upp datorn, dvs. filer kan sägas utgöra del som en av operativsystemet. Ett annat exempel är den finns i programvara som BIOS det chip startar datorn och håller reda på tiden - som - som och liknande basfunktioner. Denna kan uppgraderas, vilket programvara också sker idag i stor utsträckning för klara övergången till år att av 2000. Möjligheten att påverka mjukvaran är därtill beroende

rimligen

av den enskilde konsumentens tekniska färdigheter. Den tekniskt roade

konsumenten kan t.ex. använda sig öppna operativsystem, i vilka av all kod i systemet är fri. Man kan således hämta all mjukvara som ingår i operativsystemet och läsa koden och det är därmed också möjligt att ändra i koden och skapa ett eget operativsystem. Med hänsyn till vad

som nu sagts kan det framstå som vanskligt att detta sätt särskilja viss mjukvara från annan.

För att ersättning skall kunna utgå enligt lagen skall produkten vara behäftad med säkerhetsbrist. Med säkerhetsbrist produkten en avses att inte är så säker skäligen kan förväntas. Säkerheten skall som bedömas med hänsyn till hur produkten kunnat förutses bli använd och hur den

har marknadsförts samt med hänsyn till bruksanvisningar, tidpunkt då

produkten satts i omlopp och övriga omständigheter 3 §.

2 Blomstrand mfl., a.a., s. 89 f 3 T.ex. filer som config.sys och autoexec.bat

Anskaflning IT-utrustning 117 SOU 1999: 106 av

Det åligger den skadelidande att visa att produkten har en säkerhetsbrist och att skadan har uppkommit grund av denna säkerhetsbrist. Ett sådant beviskrav skulle emellertid i många fall medföra den skadelidande sätts stånd att hävda sina krav. Det att ur finns inte sällan flera tänkbara förklaringar till hur en skada har uppstått. Det kan praktiskt taget omöjligt för den skadelidande att vara få fram utredning med absolut visshet klargör vad som har en som orsakat skadan. För inte rätten till skadestånd skall bli illusorisk har att lagstiftaren därför ansett att beviskraven måste lindras. Lagstiftaren har dock överlämnat frågan bevislättnad rättstillämpningen, eftersom om har ansett det är alltför vansklig uppgift att bestämma man en tillämpningsområdet bevislättnadsregel. ‘4 för en I rättstillämpningen har den skadelidandes bevisskyldighet lindrats i sådana fall. Högsta domstolen har i ett fall om produktskada NJA 1982 421, det s.k. Leo-målet tillämpat regel om bevislättnad. s. en Regeln gäller enligt domstolen i fråga orsakssamband vid om svåröverskådliga och komplicerade händelseförlopp som berör invecklade tekniska och vetenskapliga spörsmål där sakkunniga kan ha skilda uppfattningar. Motiveringen till att beviskravet bör sänkas i dessa fall är att det inte är faktiskt möjligt att lägga fram full bevisning. Ett så högt ställt beviskrav skulle göra den skadelidandes möjlighet till ersättning illusorisk. Högsta domstolen formulerade bevisregeln så att den skadelidande i sådana fall får ha fullgjort sin bevisbörda anses beträffande ett visst påstått orsaksförlopp, detta framstår som klart om sannolikt än någon förklaring till skadan som lämnas av motsidan mer och därtill även i sig är sannolikt med hänsyn till omständigheterna i målet. Resonemanget framstår enligt min mening som rimligt även med avseende IT-utrustning, där det finns ett komplicerat samband mellan hård- och mjukvara. En tidigare installerad mjukvara kan därtill medföra negativa konsekvenser tillsammans med ny installerad mjukvara med följd att det kan vara svårt att visa säkerhetsbristen överhuvudtaget eller i vilken av mjukvaroma det finns ett fel. Att en mjukvara inte fungerar ihop med annan mjukvara kan visa sig t.ex. genom felmeddelanden eller genom att datorn utför åtgärder utan föregående kommando. Ansvarig enligt lagen är i första hand tillverkaren av produkten 6 § första stycket 1. Även importörer kan göras ansvariga, dock inte för import inom EU 6 § första stycket 2 och 3, och den som har marknadsfört produkten som sin genom att förse den med sitt namn eller varumärke eller kännetecken 6 § första stycket 4.

‘ Prop. 1990/91:197, s. 64

av

Detta innebär att konsumenten inte behöver stå i något avtalsförhållande till den ansvarige, dvs. det finns inget krav att konsumenten skall ha köpt den ersättningsansvarige eller varan av liknande. Även sådan IT-utrustning som den enskilde hyr av sin arbetsgivare kan alltså medföra till skillnad från ansvar,

bestämmelserna i konsumentköplagen.

För det fall skada orsakas produkt en av en som utgör en beståndsdel i produkt, skall båda produkterna ha en annan anses orsakat skadan 2 § andra stycket. De ansvariga solidariskt ansvarar gentemot konsumenten för den uppkomna skadan 6 kap 3 § skadeståndslagen. Näringsidkama får sedan sinsemellan fördela ansvaret mellan sig. Beträffande ett datorpaket kan således flera olika tillverkare och importörer ansvariga. vara

Skadeståndslagen

Som framgått är det gällande regelverket avseende ovan skador på ITutrustningen inte heltäckande. Skador mjukvara levererats p.g.a. som via Internet omfattas möjligen inte regelverket. Inte heller omfattas av skador p.g.a. felaktigt utförda tjänster, i mån t.ex. support, den sådana

tjänster inte omfattas konsumenttjänstlagen.

av Det förtjänar dessutom åter att påpekas att konsumenten får bära självrisk en om 3 500 kr vid

tillämpning av produktansvarslagen. I de fall produktansvarslagen eller annan konsumentskydds-

lagstiftning inte är tillämplig är konsumenten hänvisad till skadestånd enligt skadeståndslagen 1972:207. Kretsen av ansvariga är inte begränsad på det sätt följer

som av produktansvarslagen och det

behöver inte föreligga något fel eller säkerhetsbrist en i produkten. Någon självrisk föreligger inte. Ansvar

enligt skadeståndslagen

förutsätter dock uppsåt eller oaktsamhet från skadevållarens sida, vilket det åligger konsumenten att visa 2 kap 1 §.

Anskaflhing IT -utrustning 119 SOU 1999: 106 av

3.6 överväganden och förslag

Köp hård- och mjukvara samt support av

Min bedömning: Konsumenterna skall erhålla sådana anvisningar och/eller i samband med köp IT-utrustning som behövs support av för att kunna använda utrustningen.

Konsumentens köp hård- och mjukvara medför enligt min mening av inte några särskilda problem rättslig natur. Däremot är av konsumenterna i behov råd och stöd i samband med köpet och stort av därefter i samband med användningen. Som framgått redovisningen i avsnitt 3.2 har deltagarna i av TEMO:s undersökning i många fall upplevt att informationen från försäljama är bristfällig. Enligt redovisningen i avsnitt 3.4 har dock säljaren långtgående skyldighet konsumenterna de anvisningar en att ge behövs för att konsumenten skall kunna använda sin IT-utrustning. som Gränsdragningen mellan vad kan krävas i form av å ena sidan som bruksanvisningar och å andra sidan särskilt avtal support framstår om dock inte helt tydlig. Klart är att de instruktioner som är som nödvändiga för att kunna använda den individuella datorutrustningen skall följa köpet utrustningen. Konsumenten kan därvid enligt p.g.a. av min mening normalt kräva bruksanvisning svenska och den skall en avfattad ett sådant sätt att konsument med allmänna vara en kunskaper kan använda utrustningen med hjälp bruksanvisningen. av Genom att denna skyldighet följer tvingande konsumentskyddslagav stiftning behöver konsumenten således inte i detta avseende ingå något särskilt avtal support och anvisningarna skall tillhandahållas utan om särskild kostnad. För det fall support, varmed avses tekniskt stöd per telefon, behövs för att normal konsument skall förstå hur man en använder den köpta utrustningen torde denna kunna jämställas med bruksanvisning och skall därmed enligt min mening ges utan särskild kostnad köpet. Viktigt är att konsumenterna inte låter sig nöja p.g.a. med svårtillgänglig manual främmande språk som enda anvisning en från säljaren eller att bli hänvisad till ett särskilt avtal om support. Mer allmän information kring hur man använder datorn och hur man kan använda Internet etc. torde däremot ligga utanför säljarens skyldigheter enligt konsumentköplagen och konsumenten kan därvid i behov ett särskilt avtal om support eller annan form av vara av information eller utbildning.

120 Anskaflning IT -utrustning SOU 19991106 av

Intemetabonnemang

Mitt förslag: De Standardavtal används i samband som med tecknande av Intemetabonnemang bör över Konsumentverket ses av i samråd med branschen.

Intemetabonnemang är en tjänst för vilken särskild lagstiftning saknas.

Konsumenterna är i stället hänvisade till de Standardavtal som leverantörerna använder sig av.

Leverantörerna av abonnemang blir allt fler och tekniker för nya anslutning till Internet erbjuds marknaden. Det därför vore av stort värde för konsumenterna branschen och Konsumentverket om tillsammans utarbetade sådana villkor. Enligt Konsumentverket har erfarenheterna sådana förhandlingar inom andra av områden generellt varit goda.

Det är vidare av stor vikt, särskilt förhandlingar om enligt ovan inte kommer tillstånd, att avtalen granskas mot bakgrund av bestämmelserna i lagen 1994:1512 om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Konsumentverket handlägger enligt uppgift f.n. sådana ärenden efter anmälningar från enskilda om vissa villkor

avseende Intemetabonnemang.

Produktansvar

Mitt förslag: Produktansvarslagen bör

ses över med avseende

lagens tillämpningsområde. Det bör från

därvid konsumentens utgångspunkt inte någon skillnad på produktskador vara om orsakas av mjukvara eller lös sak. av

Den genomgång av produktansvaret enligt svensk rätt som redovisats ovan visar att konsumentens möjligheter att få ersättning för uppkomna skador IT -utrustning möjligen beroende är av om skadan orsakas av en lös sak eller av ren mjukvara. Rättsläget får dock betraktas som oklart. I enlighet med vad redovisats som i avsnitt 2.3.1 beträffande konsumentköplagens tillämpningsområde finns det risk resultatet en att av en rättslig bedömning framstår från som godtyckligt konsument-

skyddssynpunkt. Utgångspunkten måste enligt min

mening vara att konsumenten måste ha rättsliga samma skydd beträffande mjukvara som levereras via Internet vid produkter som som köps i butik. Det är

SOU 1999: 106 Anskaflning IT -utrustning 121

av

därvid ingen framkomlig väg att göra skillnad olika sorters mjukvara, dvs. hur och var den har lagrats.

Jag har i avsnitt 2.3.4 föreslagit att även konsumentköplagen bör ses över anledning. Detta förslag kommer självfallet också att ha

av samma betydelse med avseende lagens bestämmelser skadestånd p.g.a.

om fel i varan och produktansvar.

122 Anskafififing av I T-utrustning

Del

och

Marknadsföring personlig integritet

Internet

Del 11 SOU 1999: 106

Allmänt om marknadsföring 125

4 Allmänt om

marknadsföring

4.1 Inledning

Jag skall enligt mina direktiv undersöka och kartlägga vilka speciella problem av främst marknadsrättslig natur som konsumenten kan ställas inför i samband med elektronisk kommunikation i informationssamhället. För att en marknadsekonomi skall kunna fungera krävs ett system av rättsregler som drar upp rättsliga gränser för företagets handlande på marknaden genom ramregler för företagens etablering, konkurrens, marknadsföring, prissättning, produktutfornming, avtalsvillkor m.m. Detta system är marknadsrätten. Den grundläggande marknadsrättsliga regleringen är den nya marknadsföringslagen som trädde i kraft den l januari 1996. Lagen syftar till att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Med produkter avses varor, tjänster och andra nyttigheter inklusive t.ex. fast egendom, elkraft, aktier och rättigheter olika slag, liksom arbetstillfällen I begreppet ingår

av således alla de varor och tjänster marknadsförs Internet,

som inklusive s.k. digitala produkter,

dvs. programvara.

Marknadsföringslagen tar enbart sikte kommersiell marknadsföring och reglerar inte politisk propaganda, samhällsinformation, religiös förkunnelse eller verksamhet med vilken någon i tal eller

annan skrift vill bidra till opinionsbildning eller nyhetsförmedling. Den ickekommersiella informationen regleras i tryckfrihetsförordningen TF och yttrandefrihetsgrundlagen YGL. Kommersiella framställningar faller emellertid inte helt utanför det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Censurförbuden och vissa delar förbudet mot spridnings-

av hinder är exempel tryck- eller yttrandefrihetsrättsliga principer

som anses gälla också för framställningar kommersiell natur. Bedöm-

av ningen av om en framställning är rent kommersiell natur eller inte är

av många gånger förenad med uppenbara svårigheter. Det är viktigt

att

Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt, 6u, 1996 nedan citerad Svensson m.fl., s. 58.

126 Allmänt om marknadsföring SOU 1999: 106

marknadsföringslagen inte tillämpas ett sätt som kan te sig tvivelaktigt från tryck- eller annan yttrandefrihetsrättslig synpunkt. I förarbetena till marknadsföringslagen framhålls att man i tveksamma fall måste ge de grundlagsskyddade rättigheterna företräde och anse framställningen skyddad TF och YGL.: I detta betänkande används

av begreppet marknadsföring i marknadsföringslagens mening om inget annat uttryckligen sägs.

I mitt uppdrag ingår särskilt att behandla de frågor och problem från konsumentsynpunkt som har samband med gränsöverskridande marknadsföring och handel med hjälp av informationsteknik. Frågor som rör gränsöverskridande handel behandlas i del I i betänkandet. Frågor som rör gränsöverskridande marknadsföring behandlas i denna del. Det är huvudsakligen tre frågor av marknadsrättslig karaktär som jag enligt mitt uppdrag skall behandla, nämligen skyddet för den personliga integriteten vid marknadsföring Internet, marknadsföring Internet till särskilt utsatta grupper och obeställd reklam via e-post. Frågorna behandlas var för sig i kapitel 5-7.

4.2 territoriella

Marknadsföringslagens tillämpning

Marknadsföringslagen MFL gäller marknadsföring i alla medier, således även Internet. Utgångspunkten för den svenska marknadsföringslagstiftningens tillämpning är att marknadsföringen riktar sig till svensk publik, dvs. dels då marknadsföringen är direkt inriktad Sverige även reklamen inte är producerad här, dels då

om marknadsföringen är internationell och den delvis i inte helt obetydlig

grad riktar sig mot den svenska marknaden. Det finns rättspraxis ide

nordiska länderna som ger hållpunkter för sådan bedömning när det

en gäller andra media än Internet. Denna praxis torde fullt tillämplig

vara även vid marknadsföring via Internet som riktar sig till Sverige eller annat nordiskt land. Även tekniken för bruk

om av Internet kan vara olik den som förekommer vid bruk andra distanskommunikations-

av tekniker, finns det sådana påfallande likheter när till det

man ser praktiska förfarandet och resultatet det, att det knappast föreligger

av några nämnvärda skillnader i bedömningen grundar sig att olika

som tekniker utnyttjas. Marknadsföring webbsida engelska kan

en exempelvis jämföras med marknadsföring på språk i

samma en världsomspännande dags-, vecko- eller månadstidning eller i

en

2 Se t.ex. Svensson m.fl., s. 31

SOU 1999: 106 Allmänt marknadsföring 127

om

internationellt inriktad tv-kanal. I en sådan situation kan inte den svenska marknaden anses vara det speciella målet för marknadsföringen. Om däremot marknadsföringen sker genom t.ex. e-post som är direktadresserad, skiljer sig sådan inte nämnvärt från exempelvis tryckta reklamförsändelser eller marknadsföring via telefon. Direktadresserad och individuell marknadsföring via e-post till svenska konsumenter kan följaktligen i princip anses vara riktad till den svenska marknaden. Vid bedömningen av om marknadsföring är riktad mot den svenska marknaden bör också beaktas vilka språk, valutor och andra internationella kännetecken som används. Vidare bör beaktas i vilken omfattning verksamheten eller den aktuella presentationen i övrigt marknadsförs den ifrågavarande marknaden. Det kan också föreligga ett samband mellan marknadsföringen eller via Internet och andra marknadsföringsaktiviteter, vilka kan påverka bedömningen. Om näringsidkaren är beredd att följa marknadsföringen med

upp erbjudande om att ingå köpeavtal med konsumenter som är hemmahörande i Sverige, är det ytterligare en omständighet kan tala för

som att marknadsföringen är riktad mot den svenska marknaden Frågan får avgöras utifrån en helhetsbedömning omständigheterna i det

av enskilda fallet se även avsnitt 2.2.2.

I detta sammanhang kan det finnas skäl att kort även nämna förslaget till EG-direktiv om vissa rättsliga aspekter den elektroniska handeln den inre marknaden det s.k. e-handelsdirektivet. Som framgår

av avsnitt 2.4 finns i direktivförslagets artikel 3 en bestämmelse

om en s.k. ursprungslandsprincip. Enligt förslagets nuvarande lydelse är avtalsförpliktelser enligt avtal ingåtts konsumenter undantagna

som av från tillämpningsområdet artikel Principen dock omfatta

av synes

den marknadsrättsliga regleringen.

4.3 Vad är

tillbörlig marknadsföring

Marknadsföring skall enligt marknadsföringslagens generalklausul 4 § l st stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Med uttrycket god marknadsföringssed avses god affärssed och andra vedertagna

normer såväl rättsliga som utomrättsliga som syftar till att skydda konsumen-

ter och näringsidkare vid marknadsföring produkter. Dessa

av normer är i väsentliga delar förankrade i Internationella Handelskammarens

3 Se bl.a. de nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt

gemensamma om handel och marknadsföring Internet och andra liknande kommunikationssystem, dec. 1998. Se även t.ex. MD 1989:6 och 1998:17.

128 Allmänt om marknadsföring SOU 19991106

ICC Grundregler för reklam respektive Regler för säljfrämjande åtgärder. Begreppet god marknadsföringssed är tämligen nytt, det infördes med den nuvarande marknadsföringslagen. Tidigare hänvisades till god affärssed. Även andra etiska regler, såväl nationella intersom nationella, som förekommer i tillämpningen kan utgöra kompletteen rande normkälla. Inom för god marknadsföringssed faller även ramen myndigheters råd och rekommendationer. Vidare är Marknadsdomstolens praxis en viktig normkälla för vad är god marknadsföringssed. som Genom denna praxis har rad viktiga principer för vad är en som otillbörligt utvecklats. En sådan princip är den s.k. lagstridighetsprincipen. Den innebär att marknadsföringsåtgärd är otillbörlig, den en om strider mot annan lagstiftning Uttrycket även i övrigt tillbörlig" vara i generalklausulen att Marknadsdomstolen frihet i avser ge en rättsbildningen, dvs. att domstolen inte är låst till rådande läge eller bunden av värderingari näringslivet. Generalklausulen är utformad så att det är möjligt ingripa att mot alla reklam- och marknadsföringsåtgärder inte håller godtagbar som standard. Bestämmelsen uttrycker lagens allmänna krav marknadsföringen. Dessa kompletteras och preciseras i efterföljande regelen katalog 5-13 §§, t.ex. reklamidentifiering och avsändar-angivelse. om Vederhäftighetskravet enligt generalklausulen i 4 § l MFL innefattar st dels en skyldighet att avstå från att vidta vilseledande åtgärder, dels en skyldighet att lämna uppgifter i syfte att undanröja risken för vilseledande. Det är osäkert hur långt denna s.k. upplysningsplikt sträcker sig. Klart är dock att det inte är möjligt med stöd denna att av bestämmelse meddela självständiga påbud viss åtgärd skall om att vidtas eller utformas speciellt sätt. Generalklausulen täcker de särskilda reglerna i katalogen; dessa ligger så säga inuti 4§ l och att st utgör i själva verket exempel bristande tillbörlighet eller informationslämnande.5 Vid marknadsföring skall näringsidkaren lämna sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt 4 § 2 st, t.ex. produktinformation, information avtalsvillkor och information om om det kommersiella ursprunget. Bestämmelsen är inte i första hand avsedd att förhindra vilseledande utan är inriktad konsumenterna att skall få tillräckligt med relevant information för kunna att fatta rimligt underbyggda beslut om köp och andra transaktioner. Skyldigheten i 4 § 2 st att lämna information får komplement och ses som ett en

4 Svensson mfl., s. 87. 5 Svensson m.fl., s. 59.

i sou 1999:106 Allmänt marknadsföring 129

om

påbyggnad till det grundläggande vederhäftighetskravet i tillbörlighetsbestämmelsen

Vidare skall all marknadsföring utformas och presenteras så att det tydligt framgår det är fråga marknadsföring 5 § 1 st, s.k.

att om reklamidentitet. Det skall också klart framgå vem som svarar för marknadsföringen 5 § 2 st, s.k. avsändaridentitet. Den i praktiken mest betydelsefulla bestämmelsen i marknadsföringslagen är den om förbud mot vilseledande marknadsföring; näringsidkare får vid

en marknadsföringen inte använda påståenden eller andra framställningar

är vilseledande i fråga näringsidkarens egen eller någon annan som om näringsidkares näringsverksamhet 6 §. Av grundläggande betydelse är kravet vederhäftighet, dvs. kravet på rättvisande framställning i marknadsföringen. Det åligger annonsören att bevisa att hans påståenden i reklamen är riktiga. Denna omvända bevisbörda tillämpas i vederhäftighetsfrågor inför Konsumentverket/Konsumentombuds-

och i domstolama.7 mannen

4.4 Ansvaret för marknadsföringen

När det gäller frågan som enligt marknadsföringslagen har

vem ansvaret för marknadsföring är svaret i första hand avsändaren av reklamen. I fråga ansvaret för marknadsföring Internet torde

om rättsläget inte helt klart. Reklam egen webbsida torde

vara näringsidkaren själv för. Även ansvaret för reklam, i form t.ex.

svara av banners eller pop-ups, annans webbsida torde normalt ligga hos avsändaren/annonsören. Enligt lagens medverkansregler svarar dock även annan som agerar näringsidkarens vägnar samt var och en som väsentligen bidragit till marknadsföringen 14, 15 och 17 §§. Dessa regler torde i exemplet med banners och i första hand träffa

pop-ups webbsidans ägare. Reglerna medverkandeansvar torde vidare även

om träffa produktionsbolag, intemetkonsulter m.fl. som producerar webbsidor. Därutöver torde portaler som Torget och Passagen ha ett

motsvarande t.ex. tidningarnas för sådana sidor som ligger ansvar under deras kontroll

6 Svensson m.fl., s. 84. 7 66f.

Svensson m.fl., bl.a. s. 8 Se Carlén-Wendels, Nätjuridik Lag och rätt på Internet, 2u, 1998, 165. Jfr.

s. lagen 1998:112 om ansvar för elektroniska anslagstavlor, genom vilken den som tillhandahåller en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden åläggs bl.a. ett ansvar att ta bort meddelanden med visst brottsligt innehåll, t.ex. hets mot folkgrupp.

5 19-1555KonsumenternaochIT

I30 A//man murknuclsjöring SOU 19993106 om

4.5 Kontroll, och sanktioner

tillsyn enligt

marknadsföringslagen

Den svenska staten bedriver en tillsynsverksamhet för att styra och

kontrollera marknaden. Tillsynen handhas olika statliga av förvaltningsmyndigheter. De viktigaste när det gäller konsumentfrågor

är Konsumentverket och Konsumentombudsmannen. En näringsidkare

vars marknadsföring strider mot god marknadsföringssed eller något

annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare får förbjudas att fortsätta med den marknadsföringen eller vidta någon att annan liknande åtgärd. En näringsidkare vid sin marknadsföring som låter bli att lämna sådan information är särskild betydelse från som av konsumentsynpunkt får åläggas att lämna sådan information. En

näringsidkare får åläggas att betala särskild avgift s.k. marknadsen störningsavgift om denne bryter mot t.ex. regeln reklamidentifie- - om ring eller om marknadsföringen är vilseledande. Talan förbud eller om åläggande som nu sagts får väckas vid Marknadsdomstolen bl.a. av Konsumentombudsmannen eller sammanslutningar konsumenter. av Om part, eller i samråd med denna, väcker samma annan talan om

marknadsstörningsavgift eller skadestånd med anledning marknads-

av föringen. skall talan förbud eller åläggande väckas vid Stockholms om tingsrätt. Tingsrättens domar och beslut får regel överklagas hos som Marknadsdomstolen

Genom Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/27/EG om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen, kommer

Konsumentombudsmannen och godkänd annan inrättning att få större möjligheter att angripa överträdelser skadar konsumenternas som kollektiva intressen, bl.a. särskild ansökan genom mot företaget i den medlemsstat det har sitt säte. Direktivet torde kunna förbättra situationen för konsumenterna kollektiv de direkt som när konfronteras med vissa olagliga marknadsförfaranden kommer från som en annan medlemsstat. Ett system med offentliga

organ eller konsumentorganisa-

tioner som företrädare för konsumentkollektivet medför bättre förutsättningar att åstadkomma god efterlevnad. en Enligt direktivet är det lämnat Öppet vilket lands lag skall som tillämpas. Det gäller såväl för elektronisk handel och marknadsföring Internet som för andra former av handel och marknadsföring. Direktivet

skall vara implementerat

senast den 3| december 2000.9 En genomgång av Marknadsdomstolens refererade avgöranden under det senaste decenniet visar på brister när det gäller möjligheterna att vända sig och genomdriva sanktioner mot

U Sc bl.a. Bogdan. EU-dircktivet förbudsföreläggande om för att skydda konsumenternas intressen. SvJT l998 s. 532 ff.

SOU 1999: 106 Allmän mc1rkr1c1dsfrir2g I 3 l

om

näringsidkare i andra länder. I endast ett tiotal mål har utländska näringsidkare utan filial i Sverige varit inblandade, och de mål dar KO varit part har det rört sig näringsidkare i andra nordiska länder.

om Direktivet förbudsföreläggande kan förbättra situationen något men

om

än bättre lösning att föreskriva erkännande och en vore om verkställighet de marknadsrättsliga avgöranden meddelats i det

av som medlemsland där den berörda konsumentmarknaden iir belägen.

4.6 och förslag

Överväganden

Mitt förslag: Konsumentskydd generellt. inte enbart civilráittsliga

avtalsförpliktelser i konsumentförhållanden. undantas från

ursprungslandsprincipen i det kommande EG-direktivet om elektro-

nisk handel. Denna lösning är den enda acceptabla från konsument-

skyddssynpunkt. Regeringen bör i det fortsatta internationella

arbetet verka för en sådan lösning.

Gränsöverskridande handel innebär problem inte bara i civilriittsligt hänseende utan även marknadsriittens omrade. Dar Kommissionens förslag till direktiv vissa rättsliga aspekter den elektroniska

om handeln den inre marknaden e-handelsdirektivet se zivsnitt 2.4

- — ganska väl tar hand de civilrättsliga problemen. liimnzis marknads-

om rätten därhän. Den s.k. ursprungslandsprincipen i direktivlkirslziget innebär att svenska konsumenter får sanne möjlighet att med stöd av svensk marknadsrättslig lagstiftning hävda sig mot utländska niiringsidkare. Detta rimmar illa med den rådsresolution om konsumenten i informationssamhället EUzs konsumentministrar beslöt den

som 30 november 1998." Iden uttalades att vid gransöverskridande transaktioner genomförs med hjälp av informationsteknik "bör konsumen-

som terna, inom för gemenskapslagstiftningen och Bryssel- och

ramen Romkonventionerna, kunna åtnjuta det skydd som ges av lagstiftningen i det land där de vanligen vistas och ha obehindrad tillgang till förfaranden för gottgörelse, framför allt i det land dar de vanligen vistas 10:e skälet. Rådet uppmanade Kommissionen att "vidta alla de åtgärder är möjliga för att i Svereiisstammelse med

som gemenskapsrätten och gemenskapens internationella förpliktelser säkerställa att konsumenterna kan förlita sig de relevanta rättigheter

° Ibid.

12900/98

132 Allmänt marknadsföring SOU 1999: 106

om

som redan tillerkänns Bryssel- och Romkonventionema, bland

genom annat sådana som gäller tillämpligheten lagstiftningen i

av bosättningslandet, och sådana som gäller obehindrad tillgång till nationell rättsskipning, samt vid behov förstärka dessa rättigheter 3:e uppmaningen. Ursprungslandsprincipen går i viktiga hänseenden för tillvaratagande av konsumenternas intressen i IT-samhället stick i stäv med Rådets resolution och även mot tanken bakom flertalet konsumentdirektiv, bl.a. det förbudsföreläggande avsnitt 4.5. Enligt dessa

om se

direktiv har medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder och ingripanden mot överträdelser direktiven har effekter inom

av som respektive stat. Så långt konsumenträttsliga frågor inte är harmoniserade torde en regel ursprungslandets absoluta prioritet vid lagval

om vara till nackdel för svenska konsumenter. Det gäller i synnerhet i fråga

om de marknadsrättsliga konsekvenserna medan de civilrättsliga följ-

derna tills vidare är oklara till följd att, sades i avsnitt 4.2, civil-

av som rättsliga avtalsförpliktelser i konsumentförhållanden enligt den nuvarande lydelsen av förslaget till e-handelsdirektiv uttryckligen

undantas från en tillämpning ursprungslandsprincipen. Om förslaget

av genomförs enligt dess nuvarande lydelse kommer således svensk domstol aldrig att kunna hävda att svensk marknadsrättslig lagstiftning skall tillämpas på gränsöverskridande marknadsföring från medlems-

annan stat som riktar sig till den svenska marknaden. Nationella restriktioner, representerande ett av EG-domstolen erkänt allmänt intresse

som Lex. konsumentskydd förslagets artikel 22 3, får visserligen enligt

direktivförslaget i särskilda fall undantas från tillämpningen

av ursprungslandsprincipen. Med hänsyn till att allt harmoniserat

konsumentskydd inom ramen för s.k. elektronisk inforrnationstjänst

ingår i det föreslagna direktivets samordnade område,

kan man som regel utgå från att Kommissionen kommer vägra Från

att undantag.

konsumentskyddssynpunkt är därför enligt min mening den enda acceptabla lösningen att konsumentskydd generellt, inte enbart civilrättsliga avtalsförpliktelser i konsumentförhållanden, undantas från ursprungslandsprincipen. Regeringen bör i det fortsatta arbetet verka för en sådan lösning.

SOU 1999: 106 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 133

5 integritet vid Personlig marknadsföring Internet

l Inledning

Jag skall enligt mina direktiv närmare undersöka om det föreligger särskilda integritetsproblem för konsumenter i samband med att näringsidkaren eller marknadsföraren i och för sin verksamhet inhämtar och utnyttjar information om konsumenter genom användning av informationsteknik, dvs. i dessa sammanhang Internet. Undersökningar gjorda i USA och Kanada, där näthandeln är mycket större än i Europa, visar att ett allt större antal konsumenter är oroade för hur personuppgifter används och att konsumenternas förtroende för näthandeln är mindre jämfört med handel utanför nätet

Den rättsliga genomgång som följer avsnitten om personlig integritet och kränkning i allmänhet samt hur personuppgifter samlas in Internet, omfattar marknadsföringslagen och den nya personuppgiftslagen PuL liksom den internationella reglering och självreglering som finns området. I Sverige har ett antal branschorganisationer tagit fram riktlinjer om bl.a. god etik Internet och flera organisationer håller att utarbeta sådana regler. Av de organisationer som har riktlinjer färdiga kan nämnas Svenska IT-företagens organisation IT-företagen.2 Av de organisationer som håller att ta fram regler kan näm-

BitoS.3 Av särskilt intresse är den branschöverenskommelse nas som tagits fram på initiativ av SWEDMA och som kort beskrivs i avsnitt 5.6.

l Se Privacy Online: A Report Congress, FTC, juni 1998, http://www.ftc.gov/

to och även bl.a. hänvisningen däri till Commerce, Communication and Privacy Online, A National Survey of Computer Users, Westin/Harris, 1997. 2 Riktlinjerna redovisas i Datainspektionens rapport Frivilligt integritetsskydd Internet l999:2. 3Ett utkast till riktlinjer från BitoS redovisas i Datainspektionens

rapport Frivilligt integritetsskydd Internet 199922.

134 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

5.2 Vad är och

personlig integritet kränkning av den

Rätten till privatlivet de grundläggande fri- och rättigheterna. är en av Den svenska regeringsformen reglerar skyddet för personlig integritet gentemot myndigheter. I Europakonventionen föreskrivs har att envar rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

Begreppet personlig integritet har analyserats särskilt inom skadeståndsrätten. Termen integritet är intimt förknippad med

begreppet kränkning och kan sägas innebära okränkbarhet, oberoende och frihet från inblandning eller obehörig påverkan. I rättsliga

sammanhang har denna term från början främst förekommit med avseende på sådana bestämmelser slår vakt den kroppsliga som om eller fysiska integriteten, t.ex. straffstadganden misshandel. Med om tiden har den emellertid allt kommit att också skydd för mera avse rent immateriella/ideella värden.

Begreppet kränkning är inte mindre svårdefinierat. Rent allmänt innebär en kränkning att någon behandlas nedsättande genom angrepp

på den personliga hedem/integriteten handling.‘

i ord eller genom Begreppet personlig integritet definieras ofta utifrån vad som anses utgöra en kränkning av den. Enligt en inom skadeståndsrätten ofta citerad katalog Stig Strömholm5 kan integritetskränkningarna delas av in i tre huvudgrupper; i intrång i fysisk eller mening i annan en persons privata sfär, ii insamlande uppgifter privata av om en persons förhållanden och iii offentliggörande eller användning t.ex. annan som bevisning i rättegång av material privata förhållanom en persons den. Integriteten kan således kränkas många olika sätt. Kränkningar kan komma från eller från det allmänna. Gemensamt en annan person för alla kränkningar är att de innebär intrång i skyddad den en zon som enskilde är tillförsäkrad. Det grundpelama i vårt anses vara en av rättssystem att integritetsskydd i denna vida bemärkelse skall

upprätthållas.°

För att en kränkning den personliga integriteten vid

av behandling

av personuppgifter, såväl vid marknadsföring Internet vid marksom nadsföring i andra media, skall kunna konstateras krävs det till börja att med att behandlingen sker på ett sätt eller i utsträckning den en som enskilde uppfattar som obehörigt intrång i den privata sfären. Med

4 Nationalencyklopedins ordbok, band 1996, 222. s. 5 Individens skyddade personlighetssfär, i Om våra rättigheter, Antologi utgiven av

Rättsfonden, 1980, s. 30;jfr Strömholm i SvJT l97l 698. s. ° Se sou 1992:84 l87ff. s.

SOU 1999: 106 Personlig integritet via marknadsföring på Internet 135

detta synsätt torde möjligen oftare än bam och unga känna sig vuxna kränkta marknadsföring. Vad uppfattar som intrång av en person behöver dock inte nödvändigtvis uppfattas intrång av andra. som Frågan vad utgör intrång är från denna synpunkt således rent om som subjektiv. För kränkning skall kunna fastställas objektiv att en ur en synvinkel måste handlingen dessutom innefatta ett agerande som antingen är skadeståndsgrundande eller utgör ett brott mot en lag. Att bedöma kränkning den personliga integriteten har skett är såleom av des grannlaga uppgift. Marknadsföringsåtgärder som den enskilde en uppfattar kränkande kan leda till att den enskilde förlorar förtroensom det för mediet, oavsett det rent objektivt går att konstatera om en om kränkning den enskildes personliga integritet skett. Detta är dock av inget unikt för marknadsföring Internet. Det samma kan sägas om marknadsföring i tv och traditionell reklam i pappersform. om

5.3 Hur personuppgifter samlas in

Internet

Internet delvis kommersiellt och world wide web är delvis är numera reklamfinansierat. World wide web är således ett stort och viktigt reklammedium se avsnitt 1.6. Internet är även en spännande ny marknadsplats för konsumenter, erbjuder inte bara tillgänglighet som till ett stort utbud och tjänster, utan även enorm mängd av varor en information med potential för konsumenterna att göra bättre och mer väl avvägda köpbeslut. Internet dessutom konsumenterna möjlighet ger att handla från arbetet och från hemmet. Samtidigt är nätet en enorm källa för insamling personuppgifter enskilda.7 Enligt mina av om direktiv ger Internet marknadsförare ett verktyg för att ett billigt och effektivt sätt samla detaljerade uppgifter om konsumenter, bl.a. personuppgifter, som kan användas i marknadsföringen till dem. Marknadsföring i form reklam på hemsidor t.ex. i form av av banners och pop-ups som riktar sig till en bred mottagarkrets, torde normalt inte innefatta behandling av personuppgifter. Likaså torde interstitials mellansidor som kan liknas vid TV-reklam, som visserligen kan riktas mot särskilda målgrupper men som likväl inte är direkt riktade till enskilda, i många fall hamna utanför. Amerikanska Federal Trade Commission FTC har i ett förslag till regler för kommersiella transaktioner och marknadsföring via Internet, bl.a. ifrågasatt om inte interstitials borde jämställas med e-post och därmed

7 Se bl.a. Privacy Online: A Report Congress, FTC. juni I998, to http://www.ftc.g0v/.

136 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

med direktreklams Personuppgifter används dock ibland till att

skräddarsy reklam i olika former även t.ex. banners och på - pop-ups -

webbsidor. I sådana fall torde användningen personuppgifter av

innebära behandling i person-uppgiftslagens mening i se närmare

avsnitt 5.5. Reklam via e-post innefattar alltid behandling av

personuppgifter se närmare härom i kapitel 7.

En källa för insamling personuppgifter är konsumentens av

surfbeteende. Varje gång besöker webbplats registreras man en förutom att befinner sig just den nätplatsen och därför man sannolikt

är intresserad av det ämnet vilka webbsidor läser, vilken - man

webbplats besökte just innan, vilken och man typ version av

webbläsare man har och vilken nationalitet har. Nationaliteten kan man

normalt spåras den datoradress varifrån webbsidan begärts. genom Om

man använder sin e-postadress för få information eller att t.ex.

nyhetsbrev registreras givetvis även e-postadressen. När man rör sig

mellan webbsidor lämnar således nästan alltid spår efter man sig ett s.k. elektroniskt spår ofta i form korta - av dataslingor som för viss tid

eller mer permanent lagras den hårddisken. Exempel egna en

sådan dataslinga är den s.k. cookien, dvs. liten

en dataslinga som

skickas webbsidans dator och lagras av användarens hårddisk.

Cookies kan delas in i session cookies och persistant cookies. Den

första kategorin cookies används under av ett besök på en nätplats, t.ex.

när man handlar och lägger i varukorg. Denna varor en typ av cookie

försvinner normalt när avslutar besöket eller

man stänger anslutningen

till Internet. Den andra kategorin är cookie ligger en som kvar under en

längre tid och används för att hålla reda har varit var en person en

nätplats. Med hjälp denna cookies kan av typ av man t.ex. skräddarsy

reklam nätplatsen utifrån vilka sidor har tittat personen på. Det

senare användningsområdet är det normalt cookies som avses när

diskuteras. Rent tekniskt är det dock i princip ingen annan skillnad

mellan de olika kategorierna än livslängden hos cookien. Cookien i sig

innehåller ingen information sifferannan än en eller bokstavskod men den möjliggör således identifikation av användardatorn och därmed

ofta indirekt användaren. Mer surfvana av konsumenter känner till

detta och vet också hur man gör för att antingen slippa dem eller för att

då och då bort gamla cookies. rensa Om man vill delta i olika

aktiviteter nätet, diskussionsgrupper

t.ex. eller få del av elektroniska

nyhetsbrev, lämnar vanligtvis diverse uppgifter man som sig själv,

antingen direkt webbplatsen eller via e-post. Uppgifter om

konsumenters preferenser och köpvanor s.k.

konsumentprofiler kan

- -

http://www.ftc.gov/bcp/rulemaking/elecmedia/

Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 137

byggas även i samband med exempelvis inköp eller då

upp konsumenterna enkäter eller deltar i tävlingar.

svarar

Under tid har affärsidé med anknytning till cookie-

senare en ny tekniken tagit form. Affärsidén är att ingå avtal med ett stort antal webbplatser för att få administrera reklamen sidorna. Med hjälp av cookies samlar företaget in information från alla webbplatser om varje enskild besökare. Om någon besöker en av de webbsidor som företaget har träffat avtal med kommer reklamen ifrågavarande webbplats genast att beakta den information har sammanställts från alla andra

som webbplatser företaget administrerar. Med den här metoden kan

som företaget skapa en mycket exakt kundprofil.9

Ett annat mer och mer vanligt sätt är att en näringsidkare en webbsida tillhandahåller skräddarsydda reklampaket utifrån information som konsumenten lämnat. Några internetleverantörer erbjuder gratis internetabonnemang i utbyte mot att man fyller i en mycket avancerad konsumentprofil som lagras användarens dator. När man sedan surfar läses profilen av och intemetleverantörens dator gör i ordning ett reklampaket som lagras över användarens dator. Varje gång man sedan hoppar mellan olika nätsidor visas reklamen.

En ytterligare källa för insamling, som många konsumenter nog är omedvetna om, är den egna datorn. Under senare tid har en debatt pågått om integritetsfrågor och hur vissa beståndsdelar i datorn,

om t.ex. processor och operativsystem, kan användas för att utan användarens kännedom samla in uppgifter om enskilda. Om webbsidan kan registrera och identifiera konsumentens dator och om identifikationsuppgiften direkt eller indirekt går att härleda till konsumenten torde krävas att webbplatsens ägare i förväg fått tillstånd till att samla in personuppgifter se närmare i avsnitt 5.5. I början

av året visade det sig att en känd tillverkare bränt

av processorer, serienummer i vissa versioner av sina processorer. Företaget utsattes för stark kritik eftersom identifikationsnumret automatiskt kan spridas via Internet på ett sätt som påminner utbytet cookie. Ägare

om av en av en webbplats kan således se från vilken dator ett meddelande kommer eller vem som besöker webbplatsen. En liknande debatt blossade upp när det visade sig att ett välkänt operativsystem har en funktion som gör det möjligt att registrera information användaren. Det är med

om

9 Se t.ex. Komputer för alla 5/99, Vi ser vad du har för dig nätet, 50ff.

s. 10Se t.ex. Carlén-Wendels, Nätjuridik, Lag och rätt Internet, 2 uppl., s. 86. H Se Computer Swedens nyheter den ll 1999,

t.ex. nätet mars http://nyheter.idg.se

Se t.ex. Computer Swedens nyheter nätet den 10 mars 1999, http://nyheter.idg.se

138 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

stor sannolikhet varken första eller sista gången tekniken kommer att användas för att utan användarens kännedom möjliggöra insamling av information.

Oavsett vad gör Internet lämnar således i princip alltid uppgifter själva efter oss; ett elektroniskt spår. Många av

om oss teknikerna har ett positivt användningsområde genom att de förenklar för konsumenten att röra sig Internet, t.ex. att nätplatsen känner igen, dvs. identifierar, konsumentens dator och vad den tidigare visat intresse för. Cookietekniken, eller liknande tekniker, är dessutom i många fall nödvändig för att konsumenten skall kunna handla elektroniskt. I många nätbutiker förekommer varukorgar i vilka du skall lägga de varor du önskar handla. Om nätplatsen inte kan minnas/registrera vilka varor du lagt i korgen kan du inte handla. Samtidigt finns det webbsidor som vägrar tillträde om man inte accepterar cookies, trots att det saknas något egentligt behov av att kunna använda tekniken.

Att en stor mängd personuppgifter är i omlopp är visserligen inte unikt för Internet. I dagens samhälle där näst intill varje konsument har en uppsjö av plastkort t.ex. kontokort och bensinkort är det möjligt

- för den med teknisk kapacitet att kartlägga enskildas konsumtions- och rörelsemönster. Möjligheten att teknisk väg bygga upp omfattande konsumentprofiler finns således även utanför Internet. På grund

av mängden personuppgifter överförs via Internet torde riskerna dock

som vara större där än i någon annat reklammedium.

5.4 Marknadsföringslagen

Marknadsföringslagen MFL saknar regler som särskilt tar sikte skyddet för den personliga integriteten. Lagen är dock tidigare

som sagts i och för sig tillämplig på marknadsföring Internet.

Som sades redan i avsnitt 4.3 är Marknadsdomstolens praxis

en viktig norrnkälla för vad utgör god marknadsföringssed. Genom

som denna praxis har den s.k. lagstridighetsprincipen utvecklats. Den innebär att marknadsföringsåtgärd är otillbörlig, den strider

en om mot annan lagstiftning t.ex. personuppgiftslagen. Även marknads-

om föringslagen i sig inte innehåller regler direkt tar sikte på skyddet

som för den personliga integriteten kan lagen således bli tillämplig även frågor om personlig integritet. Detta förutsätter att näringsdkare i

samband med marknadsföring t.ex. Internet använder personuppgifter

- -

ett otillåtet sätt.

13Svensson m.fl., s. 87.

SOU 1999: l 06 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 139

5.5 Personuppgiftslagen

Skydd mot intrång i den personliga integriteten är en mänsklig rättighet och grundläggande frihet. Europaparlamentets och Rådets direktiv

en 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende behandling

personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter utgör av grunden för personuppgiftslagen PuL som trädde i kraft i oktober 1998. Lagen syftar till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgift. Det spelar ingen roll var eller för vilket ändamål personuppgifter behandlas, internt i ett företag eller mer offentligt i massmedia som t.ex. Internet. Behandlar någon personuppgifter är lagen tillämplig. Behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur undantas dock från lagens tillämpningsområde.

I artikel 4 i EG-direktivet finns det en i sina detaljer svårtolkad bestämmelse om det territoriella tillämpningsområdet för varje medlemsstats lagstiftning. Frågan om den närmare innebörden av artikeln har redan väckts av en särskild kommitté, vilken inrättats enligt artikel 31 i direktivet. Det är, för att undvika luckor och överlappningar, viktigt och nödvändigt att frågan löses i samförstånd mellan samtliga medlemsstater. Det får förutsättas att så sker. Den regel

som återfinns i personuppgiftslagen 4 § innehåller de huvudregler som otvetydigt framgår artikeln,5 nämligen att lagen gäller för sådana

av personuppgiftsansvariga6 som är etablerade i Sverige. Lagen är tillämplig också när den personuppgiftsansvarige är etablerad i tredje land, dvs. ett land utanför EU/EES, men för behandlingen av personuppgifter använder sig av utrustning som finns i Sverige. Vad

som nu sagts gäller dock inte om utrustningen används för att överföra uppgifter endast mellan länder utanför EU/EES.

Lagens definition av begreppet personuppgift är all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Härmed avses uppgifter om en enskild person som t.ex. upplysningar om namn, personnummer, födelsedatum, nationalitet,

4 EGT nr L 281, 23.11.1995, s. 31. Se även avsnitt 5.7 om EU:s Arbetsgrupp för dataskydd. 5 Se prop. 1997/98:44 s. 55. 16Med personuppgiftsansvarig avses den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. 7 Lagen om namn och bild i reklam innehåller förbud för näringsidkare att vid marknadsföring företa reklamåtgärd som innebär utnyttjande av annans bild eller namn utan dennes samtycke, se Svensson m.fl., s. 296. Förbudet omfattar reklamåtgärder överhuvudtaget och alltså även t.ex. publicering

av namn webbsida i marknadsföringssyfte.

140 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet

utbildning, familj och anställningsförhållanden. Även andra uppgifter av mindre personlig karaktär räknas personuppgifter. Enligt som regeringen avses även uppgifter bostadsförhållanden, om en persons banktillgodohavanden, fastighets- eller bilinnehav och upplysningar i övrigt om en persons ekonomiska ställning. En kan person vara identifierbar även kombination särskiljande kriterier genom en av ålder, yrke, bostadsort etc., vilka gör kan kännas att personen igen genom att den grupp han eller hon tillhör omfattar färre och färre

personer. Krypterade uppgifter omfattas lagen så länge någon kan av göra uppgifterna läsbara och därmed identifiera individer. Också sådana i sig uppgifter gör det möjligt anonyma som med s.k. bakvägsidentifikation fysisk omfattas. Det

av en person är tillräckligt

att en fysisk person kan identifieras med hjälp uppgifterna, inte av att den personuppgiftsansvarige själv kan förfoga över samtliga uppgifter

som gör identifieringen möjlig. Frågan är identifierbar

om en person är oberoende av kostnaden för att fastställa identitet. personens Definitionen omfattar även uppgifter utseende,

om röst, fingeravtryck

och genetiska karakteristika.

Vid diskussionerna kring integriteten på nätet ofta nämns cookies se avsnitt 5.3. Normalt torde cookie inte utgöra personuppgift. en en För det fall en cookie direkt eller indirekt, i eller kombination utan med annan information, kan knytas till enskild en person kan den utgöra en personuppgift. Begreppet behandling av personuppgifter är mycket vitt och definieras i lagen varje åtgärd eller serie som av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, sig det sker automatisk vare väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring,

bearbetning eller

ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller tillhandahållande annat av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller

förstöring. Den behandling träffas den som av nya lagstiftningen är

enligt huvudregeln sådan är helt eller delvis som automatiserad. Lagen gäller även för behandling personuppgifter, annan av om uppgifterna ingår i eller är avsedda ingå i att en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Detta torde innebära att även manuella register där det finns eller mindre utvecklade sökrutiner mer hamnar

inom lagens tillämpningsområde.

8 Se prop. 1997/98:44 s. 31. 9 sou 1997;39 338. s. 2 SOU 1997:39 s. 11Sf.

SOU 1999: 106 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 141

Bestämmelserna i PuL är givetvis inte tillämpliga i den mån de skulle strida mot bestämmelserna tryck- och yttrandefrihet i

om tryckfrihetsförordningen TF eller yttrandefrihetsgrundlagen YGL. PuL är i stora delar inte heller tillämplig sådan behandling av personuppgifter sker uteslutande för journalistiska ändamål eller

som konstnärligt eller litterärt skapande. Detta undantag har varit föremål för stor uppmärksamhet i media. Vad det är för journalistisk verksamhet utöver den som faller under TF som undantas får avgöras mot bakgrund EG-direktivets syften. Utgångspunkten måste enligt

av Datalagskommittén vara att det handlar om vedertagen journalistik som bedrivs i den ordning som ställs upp i TF och YGL med ansvarig utgivare osv. När det gäller litterär verksamhet kan man enligt kommittén utgå från att verksamheten i regel faller under TF, men precis som när det gäller journalistisk verksamhet bör sådant som för närvarande inte innefattas i grundlagsskyddet ändå omfattas av undantaget i PuL. Även konstnärlig verksamhet undantas,

annan t.ex. revymakare som skriver manus i ett ordbehandlingsprogram.

Grundläggande krav på behandling av personuppgifter är bl.a. att behandlingen skett i enlighet med god sed 9 §.

Personuppgifter får enligt huvudregeln behandlas endast om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen 10 § första punkten. Med samtycke avses i lagen varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade dvs. i vårt fall konsumenten, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne. Det synes alltså ställas krav på att samtycket i någon mening skall uttryckligt. Det torde

vara inte vara tillräckligt med ett underförstått eller presumerat samtycke. Inte heller ett konkludent samtycke torde mot lagens krav

svara frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring.

Lagen medger avsteg från kravet samtycke 10 § a-f när behandlingen är nödvändig för att

2 Se vidare SOU 1997:39 avsnitt 10.7.4. 22 Denna uppfattning delas av Datalagskommittén, se SOU 1997:39 s. 341. I direktivet bakom PuL tycks tanken dock vara att frivillig, särskild och otvetydig

en viljeyttring kan vara något annat än uttrycklig, jfr. kravet uttryckligt samtycke när det gäller behandling av s.k. känsliga personuppgifter artikel 8.2 15 §

resp. PuL. Hur en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring skall kunna manifesteras utan att vara uttrycklig nämns dock inte. 23 Denna uppfattning delas av Petersson/Reinholdsson i Personuppgiftslagen i praktiken, s. 102. Motsatt uppfattning har Öman/Lindblom i Personuppgiftslagen

- En kommentar, s. 36, och Peter Seipel i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 26 november 1998.

142 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

a ett avtal med den registrerade skall kunna fullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan ett avtal träffas, b den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra rättslig skyldighet., en c vitala intressen för den registrerade skall kunna skyddas, d en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras, e den personuppgiftsansvarige eller tredje till vilken en man personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning, eller f ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den

personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje till vilken man personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten.

Personuppgifter får, oavsett vad sagts, inte behandlas för som nu ändamål rör direkt marknadsföring, den registrerade hos den som om personuppgiftsansvarige skriftligen har anmält att han eller hon motsätter sig sådan behandling 11 §. Den enskilde har alltså en absolut rätt att slippa direktmarknadsföring oaktat endera av undantagen från kravet samtycke i 10 § är uppfyllt. När det gäller s.k. känsliga personuppgifter ställer lagen upp ytterligare begränsningar i möjligheten till behandling 13-20 §§. Den som behandlar personuppgifter skall enligt lagen regel som lärrma den enskilde information om behandlingen. För det fall uppgifter

om en person samlas från själv skall infonnation lämnas i personen samband därmed. Om information hämtats från någon källa skall annan information lärrmas senast när uppgifterna registreras eller för det fall uppgifterna är avsedda att lämnas ut till tredje när så sker. I inget man av fallen behöver dock näringsidkaren lärrma information sådan om behandling som konsumenten redan känner till. Informationen skall omfatta bl.a. vilka uppgifter skall behandlas, källan och ändamålet som med behandlingen. Om personuppgifter hämtats från källa annan än konsumenten själv behöver information inte lämnas vid tidpunkt som nyss sagts om detta skulle innebära oproportionerligt en stor arbetsinsats. Information skall dock alltid lämnas senast då uppgifterna används för att vidta åtgärder rör den registrerade, i form som t.ex. av direktreklam. Om konsumentprofil byggts konsumenten en upp utan att varit medveten om det exempelvis s.k. cookies

genom begreppet ges

en förklaring i avsnitt 5.3 torde uppgifterna hämtade från anses en annan källa än konsumenten själv. För det fall information hämtats från källa konsumenten annan än själv och det finns bestämmelser registrerandet eller om utlämnandet av personuppgifterna i en lag eller någon författning, gäller inte annan

Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 143

informationsskyldigheten. Enligt Datalagskommittén måste registreringen eller utlämnandet vara uttryckligen föreskrivet i författning. De regler som i Sverige utgör offentlighetsprincipen är enligt kommitténs mening inte så preciserade i fråga om till vilka personer uppgifterna skall lämnas ut eller vilka uppgifter som skall lämnas ut att de kan anses uppfylla kraven en sådan uttrycklig föreskrift som avses i EGdirektivet. Den som hämtar in personuppgifter med stöd av offentlighetsprincipen måste således enligt kommittén informera de registrerade om sin vidare behandling av uppgifterna om inte något av de övriga undantagen är tillämpligt."

Det skydd som EG-direktivet ger sträcker sig enligt huvudregeln inte utanför EU/EES. När det gäller behandling av personuppgifter, t.ex. genom uppbyggande av konsumentprofiler, utanför EU/EES är således skyddsnivån beroende av det enskilda landets reglering eller avsaknad därav. I fråga om överföring av personuppgifter till land utanför EU/EES föreskriver PuL som huvudregel att det är förbjudet att till tredje land föra över personuppgifter som är under behandling. Förbudet gäller också överföring av personuppgifter för behandling i tredje land. Det är dock tillåtet att föra över personuppgifter för användning enbart i en stat som har anslutit sig till Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter. Dessutom får regeringen i fråga om automatiserad behandling av personuppgifter meddela föreskrifter om att överföring av personuppgifter till tredje land är tillåten, om överföringen regleras av ett avtal som ger tillräckliga garantier till skydd för de registrerades rättigheter. Förbudet är försett med ett antal ytterligare undantag, utan intresse i detta sammanhang, som delvis motsvarar de situationer i vilka samtycke inte krävs för behandling av personuppgift. Förbudet riktar sig till den som behandlar personuppgifter och tar inte sikte den enskilde. Denna kan givetvis överföra personuppgifter om sig själv till vilket land han eller hon önskar. Detta resonemang torde vara direkt tillämpligt Internet. Genom att publicera personuppgifter en webbsida görs uppgifterna tillgängliga för alla som är uppkopplade mot nätet. Publicering av personuppgifter Internet torde således vara liktydigt med överföring av personuppgifter till annat land.

En förutsättning för att en marknadsförare skall göra sig skyldig till en kränkning av en konsuments personliga integritet vid marknadsföring på Internet är användning av en eller flera personuppgifter. Personuppgiftslagen ger konsumenten rätt att i princip helt kontrollera användningen av personuppgifter. Under förutsättning att personuppgiftslagen efterlevs vid marknadsföring Internet torde således risken

2‘ Se sou 1997:39 s. 387.

144 Personlig integritet vid marknadsféring på Internet SOU 1999: 106

för att kränkningar den personliga integriteten sker relativt av vara liten.

Den l mars 1999 överlämnade Datainspektionen till en rapport regeringen med förslag till undantag från förbudet i 33 § PuL, dvs. huvudregeln att det är förbjudet till tredje land föra om att över personuppgifter som är under behandling eller för behandling i tredje land. I

rapporten anger Datainspektionen att publicering person-uppgifter av Internet är att likställa med överföring till tredje land eftersom vem som helst jorden runt med tillgång till Internet kan del uppgifta av terna. Datainspektionen har föreslagit särskild bestämmelse med en ett generellt undantag för s.k. harmlösa uppgifter:

För informationsspridning eller kommunikation får personuppgifter i löpande text föras över till tredje land via Internet eller annat nät om texten framställts för sådant ändamål och omständigheterna är sådana att det är uppenbart att det saknas risk för kränkning den personliga integriteten. av

Förslaget är föremål för behandling i regeringskansliet. Ijuni 1999 överlämnade regeringen till lagrådet remiss ändringar i PuL. en om I lagrådsremissen föreslås lagens bestämmelse att om förbud mot överföring av personuppgifter ändras. Överföring personuppgifter av till ett land inte ingår i EU eller är anslutet till EES som tredje land skall inte längre var förbjuden det tredje landet har adekvat nivå om en för skyddet personuppgifter. När det gäller av att avgöra om skyddsnivån är adekvat skall enligt lagrådsremissen alla omständigheter kring överföringen beaktas.

5.6 Svensk branschöverenskommelse

På initiativ av SWEDMA Swedish Direct

Marketing Association har

regler för användningen personuppgifter vid direktmarknadsav m.m.

föring för försäljnings-, insamlings-, medlemsvärvningsändamål och

liknande, tagits fram. Reglerna syftar till bakgrund att mot av gällande lagstiftning och allmänt omfattande etiska värderingar närmare ange dels vad som kan anses god sed vid behandling personuppgifter vara av

för direktmarknadsföringsändamål, dels det

ansvar som åvilar företag, organisationer eller den utför sådan som annars behandling. Förutom SWEDMA har vid utarbetandet av förslaget deltagit Annonsör-

föreningen, Direkthandelsföretagens Förening,

Frivilligorganisa-

tionemas Insamlingsråd, Näringslivets Delegation för marknadsrätt, Industriförbundet, Svenska Postorderföreningen.

Sveriges Reklam-

1999:106 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 145 SOU

förbund, Tidningsutgivarna, Posten AB och Telia InfoMedia Tele- Vision AB. De etiska reglerna bygger bl.a.

Direktivet bakom Pul se avsnitt 5.5 Teledataskyddsdirektivet se avsnitt 7.8.2 Distansavtalsdirektivet se avsnitt 7.8.1 Personuppgiftslagen PuL Personuppgiftsförordningen PuF Internationella Handelskammarens ICC Grundregler för reklam, Regler för säljfrämjande åtgärder, Regler för Direktmarknadsföring samt Internetregler: riktlinjer för reklam och marknadsföring se bl.a. avsnitt 5.1 l O FEDMAs European principles for the of the telephone as a marketing use medium by business

Reglerna är tillämpliga behandling personuppgifter sker för av som direktmarknadsföringsändamål då marknadsföringen är avsedd att riktas mot enskilda individer i deras egenskap såväl som privatperson befattningshavare vid företag, i organisation eller liknande och som den svenska marknaden såväl elektroniskt som i manuella som avser register. Förhållandet att reglerna antagits branschorganisationer och av andra frivilliga organisationer innebär att de inte i alla avseenden överensstämmer med vad följer motsvarande regler i som av lagstiftning. De dock givetvis inte i något fall rätt att behandla ger - personuppgifter ett sätt som strider mot gällande lagstiftning, praxis enligt denna eller mot särskilda villkor meddelade av t.ex. Datainspektionen. Däremot går de längre än lagstiftningen, t.ex. genom att i vissa avseenden omfatta flera företeelser och verksamheter än motsvarande lagregler. Datainspektionen har granskat reglemas förenlighet med personuppgiftslagen. Härigenom är all behandling personuppgifter som sker i av överensstämmelse med branschöverenskommelsen undantagna från anmälningsskyldighet enligt 36 § första stycket PuL till Datainspektionen.

5.7 EU:s Arbetsgrupp för dataskydd

Med stöd i artikel 29 i direktivet bakom PuL se avsnitt 5.5 har Rådet inrättat Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende en behandlingen personuppgifter, vanligen benämnd Arbetsgruppen för av dataskydd. Arbetsgruppen är tänkt att ha rådgivande och en självständig roll. Arbetsgruppen fick genom teledataskyddsdirektivet

146 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

se 7.8.2 sitt uppdrag vidgat. Arbetsgruppen skall bestå av en representant från varje medlemsstats tillsynsmyndighet, företrädare en för den eller de myndigheter har inrättats för gemenskapens som institutioner och samt representant från kommissionen. I organ en februari 1999 antog arbetsgruppen rekommendation osynlig och en om automatisk behandling personuppgifter på Internet med hjälp av av mjukvara och hårdvara.

Som bakgrund till rekommendationerna lämnar Arbetsgruppen

följande beskrivning.

För närvarande är det nästan omöjligt att använda Internet mötas utan att av inslag som kränker den personliga integriteten och behandlar som personliga uppgifter utan att i fråga kan detta. personen se Internetanvändaren är med andra ord inte medveten om att personuppgifterna har samlats och behandlats och att de kan komma att användas för okända ändamål. En sådan användare känner inte till att databehandling pågår och kan själv inte fatta beslut i frågan. Ett exempel

denna teknik är den så kallade cookien. Den kan definieras som ett dataregister över information skickas från webbserver till som en en användares dator för senare identifiering denna dator när användaren i av framtiden besöker webbplats. Bläddrare applikationsprogram samma är som bland annat grafiskt visar det material finns Internet. Bläddrare som kommunicerar mellan användarens dator klienten och den dator där informationen finns lagrad webbservern. Bläddraren skickar ofta mer information till webbservern än vad är absolut som nödvändigt för att etablera kontakt. Klassiska bläddrare skickar automatiskt ut uppgifter om bläddrarens typ och språk, andra applikationsprogram och Systemprogram på användarens PC, via vilken länk användaren kommer, befintliga cookies

etc. Sådana uppgifter kan bläddrarprogrammet också osynligt och systematiskt föra vidare till tredje part. Med denna teknik kan skapa man en "klickkarta" över Internetanvändaren. Denna karta innehåller information

om en persons beteende, vägar och val under ett besök webbplats. en Kartan innehåller de länkar som en användare har följt och registreras på webbservern. EU:s direktiv datasäkerhet 95/46/EG om och 97/66/EG innehåller utförliga bestämmelser individens om säkerhet när det gäller skydd av personuppgifter. Bägge direktiven är relevanta för de situationer som tagits upp i denna rekommendation eftersom databehandlingen av Internetanvändarens personuppgifter sker i detta sammanhang. Cookies eller bläddrare kan innehålla eller ytterligare behandla sådana uppgifter med vilkas hjälp direkt eller indirekt kan identifiera man den enskilde Internetanvändaren. Tillämpningen bestämmelserna av om öppen databehandling, legitima skäl för behandling och användarens rätt att fatta beslut om databehandling personuppgifter av egna är aspekter som lett fram

Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 147 SOU 1999: 106

till denna rekommendation. Arbetsgruppen med särskild oro de ser förknippade med behandling personuppgifter om sådan risker som är av användare är helt omedvetna denna behandling. Utformare av som om mjukvara och hårdvara därför att ta hänsyn till och respektera uppmanas principerna i dessa direktiv och därigenom förbättra skyddet av Internetanvändarnas personliga integritet.

Arbetsgruppen lämnar följande direkta rekommendationer.

Arbetsgruppen tillverkare mjukvara och hårdvara att utveckla uppmanar av Internetprodukter skydd den personliga integriteten och som garanterar av därmed överensstämmer med europeiska regler om datasäkerhet. som Personuppgifter kan endast databehandlas ett legitimt sätt när uppgiftslämnaren blivit informerad sådan behandling och således är om medveten denna. Arbetsgruppen därför med särskild oro alla om ser databehandling för närvarande genomförs med mjukvara och typer av som hårdvara på berörd vetskap och således "osynligt" för Internet utan persons honom eller henne. Typiska exempel sådan osynlig behandling är chattering HTTP-nivå, automatiska hyperlänkar till tredje part, aktivt innehåll t.ex. Java, ActiveX eller klientbaserad scripting-teknik och annan "cookies" såsom dessa för närvarande förs in via vanliga bläddrare. I produkter med mjukvara och hårdvara för Internet skall man ge Internetanvändaren information de uppgifter man bestämt sig för att om samla in, lagra eller överföra och hur dessa uppgifter kommer att användas. I dessa produkter skall också ge användaren möjligheter att ett man stadium lätt få tillgång till de uppgifter som samlats in om honom senare eller henne. Detta skulle exempelvis kunna innebära:

När det gäller mjukvara för bläddrare skall användaren informeras om 0 vilka uppgifter skall överföras och för vilka ändamål när som användaren fått kontakt med webbservern när skickar en förfrågan man eller tar emot en webbsida. När det gäller alla slags hyperlänkar webbplats skall användaren i I en sin bläddrare kunna se dessa länkar. När det gäller cookies skall användaren informeras om när en sådan 0 kommer att tas emot, lagras eller skickas ut internetprogrammet. Av av meddelandet skall det ett enkelt sätt framgå vilket slags information i cookien och för vilka ändamål. som kommer att sparas

25Noten i rekommendationerna lyder: Detta innebär att protokollet innehåller mer information än vad som behövs för att ta kontakt med servern.

l

148 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

l

Standardinställningen i hård- och mjukvaruprodukter skall inte tillåta

insamling, lagring eller överföring så kallad "client av persistent inf0rmation".3° Några exempel:

Standardinställningen i mjukvara för bläddrare skall sådan vara att bara den information som är absolut nödvändig för Internetkontakt

behandlas. Enligt standardinställningen skall det inte skickas eller lagras

några cookies.

Det utrymme i bläddraren är till för lagra och skicka information som att om användarens kommunikationsbeteende användarprofil får under installationen inte fyllas i automatiskt med uppgifter som tidigare lagrats användarens utrustning.

Hård- och mjukvara för Internetprodukter skall den användare ge som är föremål för datainsamling friheten att själv välja hur behandlingen av dessa personuppgifter skall ske. Detta kan ske genom att man erbjuder användarvänliga verktyg för filtrera dvs. att avvisa eller förändra mottagande, lagring eller överföring av "client persistent information" efter vissa kriterier inklusive profiler, Internetserverns domän eller identitet, vilken typ av information kommer som att samlas in, lagras eller överföras och under hur lång tid etc.. Några exempel:

Det skall finnas alternativ i bläddraren så att användaren själv kan välja

och specificera vilken information bläddraren får eller inte får samla

och överföra.

I fråga om cookies skall användaren alltid ges möjlighet att acceptera eller tillbakavisa överföring eller lagring av cookien i sin helhet. Användaren skall också möjlighet avgöra vilken information ges att som skall sparas i cookie eller avlägsnas, en exempelvis beroende hur länge cookien är aktiv eller hur länge den aktuella webbplatsen kommer att finnas.

I mjukvaru- och hårdvaruprodukter för Internet skall man ge användaren möjlighet att ett enkelt sätt avlägsna "client persistent information" utan att avsändaren görs uppmärksam på detta. Om det inte går att avlägsna

26 Noten i rekommendationen lyder: "Client persistent information" är en teknisk och inte rättslig term rör sådan information som klienten användarens PC som finns kvar längre än under ett datorutrustningen. pass Ett pass börjar när klienten skickar efter sida från en en viss webbplats och avslutas när klienten stänger av bläddrarprogrammet eller datorn eller skickar efter en ny sida från en annan webbplats. En cookie är typisk client persistent information och samma sak gäller så kallade "privacy preferences".

i

Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 149 SOU 1999: 106

i

information måste det finnas tillförlitliga sätt att förhindra överföring och

obehörig läsning av informationen.

Cookies och "client persistent information" skall sparas ett 0 annan standardiserat sätt och enkla att radera var för sig från klienten. vara

5.8 Europarådet

Europarådets ministerkommitté rådets beslutande organ antog år 1980 konvention till skydd för enskilda vid automatisk en databehandling personuppgifter, den s.k. dataskyddskonventionen. av Till konventionen fogad förklarande rapport av den expertgrupp var en inom Europarådet utarbetat konventionstexten. Konventionen som som trädde i kraft den 1 oktober 1985 har ratificerats av bl.a. numera samtliga EU-länder, utom Italien. Konventionens tillämpningsområde är enligt huvudregeln automatiserade personregister och automatisk databehandling av personuppgifi allmän och enskild verksamhet. Varje konventionsstat kan dock ter göra vissa allmänna inskränkningar eller utvidgningar i tillämpningsområdet för konventionen i dess helhet. Därutöver finns viss möjlighet till undantag från några enskilda bestämmelser. Reservationer mot bestämmelserna i övrigt får inte göras. Däremot är det ingenting som hindrar registrerade tillerkänns omfattande skydd att personer ett mer föreskrivs i konventionen. än som Personuppgifter undergår automatisk databehandling skall som inhämtas och behandlas ett korrekt sätt och relevanta med hänvara till ändamålet. Vissa typer uppgifter får inte undergå automatisk syn av databehandling, inte den nationella lagen ett ändamålsenligt om ger skydd. Det gäller uppgifter politiska åsikter, religiös tro eller om ras, övertygelse, hälsa, sexualliv samt brott. Lämpliga säkerhetsannan åtgärder skall vidtas för att skydda personuppgifter gentemot oavsiktlig eller otillåten förstörelse Vissa ytterligare skyddsåtgärder för m.m. registrerade föreskrivs. Vidare föreskrivs bl.a. att alla som är personer registrerade i ett personregister skall ha möjlighet till insyn i registret och möjlighet att få felaktiga uppgifter rättade. Enligt konventionen får vissa undantag göras i fråga om kraven uppgiftemas beskaffenhet och dylikt. För sådana avvikelser krävs dock dels att de har stöd i nationell lagstiftning, dels att de är nödvändiga i demokratiskt samhälle för att skydda statens säkerhet eller dylikt ett eller för att skydda den registrerades eller andra personers fri- och

27Beskrivningen konventionens innehåll är hämtad från SOU 1997:39 s. 172 ff. av

150 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

rättigheter. Rätten till insyn och rättelse får också i vissa fall m.m. inskränkas i fråga personregister för statistikändamål eller om vetenskapliga forskningsändamål. Den nationella lagen skall också innehålla lämpliga sanktioner och rättsmedel.

Reglerna i konventionen dataflödet över gränserna, syftar till om att förena kraven fritt informationsflöde och dataskydd. Huvudregeln är att överföring mellan konventionsstater skall fri. Det inte tillåtet vara är att ställa upp vare sig förbud eller krav särskilt medgivande uteslutande i syfte att skydda den personliga integriteten. I två fall är det emellertid tillåtet att göra undantag från huvudregeln. Den ena grunden för undantag är att avsändarlandets lagstiftning innehåller särskilda bestämmelser för vissa kategorier personuppgifter av men mottagarlandets lagstiftning inte likvärdigt skydd. Den ger ett andra grunden är att det egentliga mottagarlandet står utanför konventionen men överföringen dit sker via konventionsstat. I sådant fall en ett är det möjligt för avsändarlandet att, för undvika dess

att att lagstiftning

kringgås, exempelvis kräva tillstånd för överföringen.

Av intresse är även Europarådets rekommendation om skydd för personuppgifter som används för direktreklamändamål från år 1985.28 Sverige har utan reservation ställt sig bakom rekommendationerna.

Huvuddragen i rekommendationerna är den enskilde skall ha att rätt att

vägra låta uppgifter rör honom/henne ingå i marknadsföringslistor, som vägra att uppgifter som finns med marknadsföringslistor lämnas ut till tredje man,

ovillkorligen och begäran sådana uppgifter utplånade eller avlägsnade från flera eller alla de marknadsföringslistor som innehas av användaren, ta del av och få rättat uppgifter hänför sig till honom/henne. som

Europarådets Ministerkommitté i februari antog 1999 rekommendationer för hur den personliga integriteten skall Intemet. skyddas på Rekommendationema vänder sig både till användare

och Intemetopera-

törer och talar om hur dessa kan bete sig för maximalt att skydd för den personliga integriteten skall kunna upprätthållas även vid utlämnande av personuppgifter på Internet. Användare rekommenderas bl.a. att

28 Recommendation No. R 85 20 of the Committe of Ministers to the Member States on the Protection of Personal Data used för the purpose of Direct Marketing. Rekommendationema finns intagna som bilaga 3.2.3 i SOU 1993: 10. 29 Recommendation No R 99 5 of the Committy of Ministers to Member States

för the Protection of Privacy on the Internet.

106 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 151 SOU 1999:

försiktiga med lämna kreditkortsnummer och andra vara att ut personuppgifter Internet samt att hålla sig ä jour med de möjligheter

webbläsare erbjuder att stänga mottagande av s.k. cookies m.m. som av service providers, dvs. intemetleverant6rer3° rekommen-

ISP Internet

bl.a. informera sina kunder och prenumeranter risker och deras att om säkerhetsnivån att hålla uppgifterna uppdaterade och systemen, korrekta och inte publicera personuppgifter webbplats om det att nödvändigt. Rekommendationema är tänkta att implementeras i inte är särskilda föreskrifter i de länder som är med i Europarådet. Rekommendationema är uppdelade i två delar, del riktar sig en som till användama/konsumentema, och del vänder sig till interneten som leverantörema. Rekommendationema till konsumenterna innehåller

handfasta råd och det finns därför anledning att här redovisa dem i sin

helhet.

Remember that the Internet not secure. However, different means exist and being developed enabling you to improve the protection of are data. Therefore, all available to protect your data and your use means communications, such legally available encryption for confidential eas mail, well codes personal computer. as as access to your own Remember that transaction you make, every site you visit on the every Internet leaves traces. These "electronic tracks" can be used, without knowledge, to build profile of what sort of person you are and your a interests. do not wish to be profiled, you are encouraged to your you the latest technical which include the possibility of being use means informed time you leave traces, and to reject such traces. You every also ask for information about the privacy policy of different may and sites and give preference to those which record few programmes data or which can be accessed in an anonymous way. Anonymous to and of services, and anonymous means of access use making the best protection of privacy. Find out about payments, are technical to achieve anonymity, where appropriate. means 4. Complete anonymity not be appropriate because of legal may constraints. In those cases, permitted by law, you may use a pseudonym that your personal identity known only to your ISP. so Only give your ISP, or any other person, such data as are necessary order to fulfill specific purpose you have been informed about. Be a

3° I rekommendationerna att med ISP likställs andra aktörer Internet. anges 3 The word data refers personal data which and other people. to concern you 32For example, passwords and change them regularly. use 33 For example by using public Internet kiosks pre—paid and payment or access cards.

152 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

especially careful with credit card and numbers, which be account can used and abused very easily the context of the Internet.

Remember that your e-mail address personal data, and that others

may wish to use for different such inclusion directories purposes, as or user lists. Do not hesitate to ask about the of the directory purpose or other use. You request to be omitted do can you not want to be listed. Be wary of sites which data than request more are necessary for accessing the site or for making a transaction, which do tell or not you why they want all these data from you. Remember that you are legally responsible for the processing of data,

for example, you illicitly upload download, and or that everything may be traced back to you even pseudonym. you use a D0 not send malicious mail. bounce back can with legal

consequences. 10. Your ISP responsible for of data. Ask ISP what proper use your data he/she collects, processes and stores, what and for what way purpose. Repeat this request from time to time. Insist that your ISP change them they are wrong or delete them they excessive, of date are out or no longer required. Ask the ISP to notify this modification to other parties

to whom he or she has communicated data. your 11.If you are not satisfied with the way your current ISP collects, uses, stores or communicates data, and he she refuses change his her or to or ways, then consider moving to another ISP. believe that you your ISP does not comply with data protection rules, you can inform the competent authorities or take legal action.

12. Keep yourself informed of the privacy and security risks on the Internet

as well as the methods available reduce such risks. to 13. If you intend to send data another to country, you should be aware that data may be less well protected there. data about you are involved, you are free, of course, to communicate these data nevertheless.

However, before send data about others you to another country, you should seek advice, for example from the authority of your country, on whether the transfer permissible. You might have to ask the

34 Data protection laws, following Article 5 of the Council of Europe Convention

on the Protection of Individuals with regards Automatic to Processing of Personal Data ETS No. 108, give responsibility for the accuracy and updating of data to the person who them. processes 35The laws of numerous European countries forbid transfers to countries which do not ensure an adequate equivalent level of or protection to that of country. you Exceptions are nevertheless provided for, particular the person concerned has concented to the transfer of his her data or to such countries.

SOU 1999: 106 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 153

recipient to provide safeguards necessary to ensure protection of the

data.

5.9 Förenta nationerna

År 1990 FN:s Generalförsamling riktlinjer avseende datoriserade

antog personregister. Skyddet avser i första hand datoriserade personregister men kan utsträckas till att gälla även manuella register. Riktlinjerna ställer upp de minimikrav som varje medlemsstat skall förse sin nationella lagstiftning med. Riktlinjerna tar närmast liksom person-

uppgiftslagens föregångare datalagen sikte personregister och inte

-

personuppgifter som sådana. Huvudprincipen är att information om personer inte får samlas in eller behandlas på något oetiskt eller olagligt sätt, och inte heller användas för något ändamål som strider mot syftet och principerna bakom FN:s grundfördrag om mänskliga rättigheter. Den som är ansvarig för insamling eller förvaring av personregister har en skyldighet att regelbundet kontrollera att personuppgifterna är korrekta, fullständiga och adekvata i relation till ändamålet med registret samt att uppgifterna så länge registret används är aktuella. sammanställningar av personuppgifter skall komma till den enskildes kännedom så att denna kan kontrollera att registret inte innehåller andra uppgifter än sådana är adekvata utifrån ändamålet

som med registret, att uppgifterna inte används för andra ändamål än det specificerade samt att personuppgifterna inte sparas sedan ändamålet med registret uppnåtts. Varje enskild har rätt att efter ha identifierat sig, utan dröjsmål eller kostnad, tillgång till uppgifter i personregister som berör honom/henne. Upptäcks fel eller onödiga uppgifter skall den enskilde ha rätt till korrigering. Vad ibland

som kallas känsliga personuppgifter, t.ex. etniskt politisk

om ursprung, uppfattning, religiös uppfattning, sexuell läggning, får inte ingå i personregister.

Avvikelse från ovan får förekomma endast det är motiverat

om utifrån nationell säkerhet, allmän ordning, allmän hälsa eller moral, eller för det fall uppgift i register skulle komma i konflikt med andras mänskliga rättigheter, såsom i fråga om t.ex. politiska flyktingar, förutsatt att sådana hänsyn föreskrivs av offentlig reglering. Avvikelse såvitt gäller skyddet för s.k. känsliga personuppgifter kräver dessutom

36These safeguards may be developed and/or presented particular a Contract on transborder data flows. 37 UN Guidelines for the Regulation of Computerized Personal Data Files, resolution nr 45/95 den 14 december 1990 A/RES/45/95.

154 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet

att avvikelsen är förenlig med FN:s deklaration mänskliga om rättigheter och andra regelverk med motsvarande syfte. Befintliga register skall förvaras ett säkert sätt, till skydd för t.ex. dataintrång och datavirus. Överföring person-uppgifter mellan olika länder får av enligt huvudregeln ske endast länderna har skydd motsvarande det om här redovisade. Imina direktiv nämns UNCITRAL:s FN:s handelrättskommission s.k. modellag om elektronisk handel från år 1996. Denna innehåller regler som huvudsakligen tar sikte att jämställa elektroniska meddelanden med fysiska dokument.

5.10 OECD

The Organisation for Economic Cooperation and Development - OECD grundades år 1961 dess föregångare OEEC med - var målsättningen att genom analys och utbyte erfarenheter stimulera till av långsiktig ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt vidgad världshandel på multilateral och icke-diskriminerande basis. OECD:s råd antog år 1980 riktlinjer för skydd den personliga av integriteten. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har godtagit rekommendationen och därmed åtagit sig att följa den. Enligt rekommendationen skall medlemsländerna i sin nationella lagstiftning beakta de principer personlig integritet och individens om grundläggande rättigheter har presenterats i de riktlinjer som som fogats till rekommendationen. Medlemsländerna skall vidare försöka undanröja opåkallade hinder för internationell datakommunikation som gäller personuppgifter och undvika att sådana skapas under nya förevändning av behov av skydd för personlig integritet. Samarbete skall bedrivas vid verkställigheten riktlinjerna och så av snart som möjligt skall länderna avtala särskilda procedurer för

om överläggningar

och samarbete som gäller tillämpningen riktlinjerna. av Syftet med riktlinjerna är att söka undvika de risker för personlig integritet och individens frihet personuppgifter kan som utgöra grund av det sätt vilket de behandlas, grund uppgiftemas av natur eller på grund av det sammanhang i vilket de används. Riktlinjerna är tillämpliga på personuppgifter både inom den offentliga och den

38Nationalencyklopedin, 14:e bandet, 1994, 394. s. 39 Guidelines Governing the Protection of Privacy and Transborder Flows of Personal Data, 23 september 1980. 40 Beskrivningen av rekommendationen i detta avsnitt är hämtad från SOU 1997:39 s. lO0ff.

SOU 1999: 106 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 155

privata sektorn. De är tillämpliga både för uppgifter som lagras automatiskt och uppgifter förs manuellt. Det finns inget hinder

som mot att tillämpar olika skyddsåtgärder för olika slag av persondata,

man att man från riktlinjemas tillämpning undantar persondata som uppenbart inte innebär någon risk för personlig integritet eller att man tillämpar riktlinjerna endast på automatisk databehandling av personuppgifter. Undantagen från riktlinjemas grundläggande principer för nationell och internationell tillämpning skall vara så få som möjligt och göras kända för allmänheten. Riktlinjerna skall betraktas som minimiregler, varför ingenting hindrar att integritetsskyddet görs mer omfattande.

Riktlinjerna innehåller särskild avdelning behandlar åtta

en som grundläggande principer rörande skyddet för personlig integritet, bl.a. om att insamlingen av personuppgifter, när det är skäligt, skall ske med den enskildes kännedom eller samtyckef"

En avdelning riktlinjerna innehåller principer för internationell

av tillämpning. Här föreskrivs bl.a. att medlemsländerna skall vidta alla rimliga och lämpliga åtgärder för att se till att personuppgifter kan passera gränserna säkert och utan avbrott. Vidare skall medlemsländerna avhålla sig från att göra inskränkningar i fråga om flödet av personuppgifter från det landet till andra medlemsländer. Sådana

egna inskränkningar är dock tillåtna i förhållande till ett annat land, om detta inte iakttar riktlinjerna eller om personuppgifter bara skall passera genom det andra landet till ett tredje land och avsändarlandets integritetslagstiftning därigenom kringgås. Ett medlemsland får också göra inskränkningar i fråga om personuppgifter för vilka den inhemska integritetslagstiftningen innehåller särskilda skyddsregler, om sådana uppgifter inte har ett likvärdigt skydd i mottagarlandet. Medlemsländerna skall undvika att under åberopande av skydd för personlig

integritet och individens friheter i lag, tillämpning eller förfarande

ställa upp hinder för flödet av personuppgifter över gränserna som går utöver vad som är nödvändigt för sådant skydd.

Vid OECD:s Ministerkonferens i Ottawa förra hösten antogs bl.a. aktionsplan för elektronisk handel." I aktionsplanen bekräftas prin-

en ciperna som ligger till grund för riktlinjerna från år 1980. I ett annat officiellt dokument antaget i Ottawa om konsumentskydd vid elektro-

4 Principerna redovisas ingående i SOU 1997:39 s. 100f. 42 "A borderless world: Realising the potential of global electronic Commerce OECD action plan for electronic Commerce, SG/EC989/REV5.

156 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

nisk handel behandlas bl.a. skyddet för den personliga integriteten i ett avsnitt som är av särskilt intresse. Det finns därför anledning att citera det i sin helhet:

Privacy Protection

The growth of electronic commerce and the global expansion of digital and network technologies encourage information exchange, increase consumer choice, and facilitate the ways which data can be generated, accessed, compiled, processed, linked and stored global networks. While this data

on processing offers benefits,

also allows the creation of detailed online user profiles that track online activities and electronic transactions that threaten privacy. As consumers become increasingly and concerned about the

aware potential online threats to personal privacy, they need about the

assurances fair collection and use of their personal data.

The interactive characteristics of digital and computer network technologies can help consumers to develop skills to protect themselves and exercise choice with respect to privacy protection online. However, technology alone will not provide with sufficient online privacy

consumers protection. Both governments and the private sector have important role

an to play to ensure that consumers benefit from seamless privacy protection on global networks. Governments, the private and

sector consumer representatives should work to ensure that commercial activities conducted over global networks at least consistant with the effective

are implementation of the 1980 OECD Privacy Guidelines.

ställningstagandet i första stycket elektroniska spår och skyddet för

om den personliga integriteten är särskilt viktigt.

43 Consumer protection the electronic marketplace, DSTI/CP9813/REV2. Se även Ministerial Declaration the Protection of Privacy Global Networks,

on on

DSTI/ICCP/REG9810/FINAL

SOU 1999: 106 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 157

ll Internationella handelskammaren

The International Chamber of Commerce ICC kom redan år 1937

- — med allmänna riktlinjer avseende marknadsföringspraxis; Grundregler för reklam. Den senaste versionen kom år 1997. I dess inledning anges att medier är olika och att reklam som accepteras i ett medium inte nödvändigtvis är acceptabel i ett annat medium. Reklam skall därför bedömas utifrån dess sannolika påverkan konsumenten i det specifika mediet. Grundreglernas huvudprincip är att all marknadsföring skall vara laglig, hederlig och vederhäftig. Med laglig skall förstås i överensstämmelse med regleringen i ursprungslandet. Reklam och marknadsföring skall utformas med vederbörlig känsla av socialt ansvar och vara förenlig med vad som inom näringslivet uppfattas som god marknadsföringssed. Grundreglema reklam

om innehåller endast artikel integritetsskydd artikel 9. Artikeln i

en om fråga berör avbildande eller åberopande eller viss person eller dennas egendom vid marknadsföring utan tillstånd och saknar därför intresse i dessa sammanhang.

Av större intresse är ICC:s grundregler om direktmarknadsföring vilka kom i sin första upplaga år 1992 den senaste versionen kom år 1998. Dessa grundregler gäller alla former direktreklam, oavsett

av form och innehåll, och skall läsas i relation till ICC:s övriga rekommendationer rörande marknadsföring. När ICC använder begreppet konsument avses inte enbart konsumenter i strikt bemärkelse, utan samtliga adressater direktreklam. Med begreppet personuppgift

av avses varje uppgift som direkt eller indirekt kan hänföras till enskild.

När personuppgifter samlas från enskilda skall näringsidkaren tillförsäkra att den enskilde görs medveten behandlar

om vem som personuppgifterna, syftet med insamlingen och eventuell avsikt att vidarebefordra uppgifterna till utomstående. Den enskilde skall informeras härom så snart det kan ske, i första hand i samband med insamlingen. Enbart personuppgifter är korrekta, adekvata, relevanta,

som nödvändiga och aktuella får behandlas och inom för det specifi-

ramen cerade syftet. Personuppgifter får bevaras bara så länge det är nödvändigt för att uppfylla syftet med behandlingen. Enskilda skall ha rätt att säga nej till direktreklam och till att personuppgifter lämnas ut till utomstående. Enskilda skall vidare tillförsäkras möjlighet att korrigera felaktiga uppgifter. Vid e-post, fax eller kommunikation "on-

annan line skall särskild hänsyn tas för att minimera varje olägenhet kan

som

44 Begreppet laglig definieras inte i grundreglerna. Den här lämnade definitionen återfinns i ICC:s internetregler. Begreppet får ha betydelse i

anses samma grundreglerna.

158 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

orsakas obeställd reklam. Rekommendationer innehåller regler även

av om säkerhet till skydd mot dataintrång etc. Vid överföring av personuppgifter till annat land skall särskild omsorg tas av den som behandlar personuppgifter för att försäkra sig om att skyddet i ICCreglema följs. Om det upprättats system till vilket enskilda kan vända sig för att anmäla att de inte önskar oadresserad direktreklam, skall detta respekteras av näringsidkaren.

ICC antog år 1996 riktlinjer specifika för reklam och marknadsföring Internet. En av grundtankama i dessa rekommendationer är att Internets karaktär möjliggör för konsumenten att lämna adekvat information om sig själv, och därigenom få tillgång till relevant produktinformation. Reklam och marknadsföring får inte utformas eller överföras ett sätt som kan skada allmänhetens förtroende för Internet som medium och marknadsplats.

Intemetreglema anger att marknadsförare till den enskilde skall ange syftet eller syftena med insamlingen och användningen

av personuppgifter. Dessa får inte användas annat än i enlighet med syftet med insamlingen. Informationen, dvs. i detta sammanhang närmast

en konsumentprofil, skall vara korrekt, komplett och aktuell. Liksom enligt ICC:s grundregler om direktmarknadsföring skall den enskilde ha rätt att få del av personuppgifterna samt kunna få till stånd rättelse av felaktig eller ofullständig information. Den enskilde skall även kunna förhindra användningen personuppgifter, dock utan att det

av närmare anges under vilka förutsättningar den enskilde skall kunna förhindra användning eller vilka kategorier personuppgifter

av som avses. Den som behandlar personuppgifter skall vidta rimliga åtgärder för att skydda informationen. Enskilda skall ha möjlighet att neka till vidarebefordran av personuppgifter till utomstående. Undantag härifrån gäller om vidarebefordran medges i lag. I internetreglema

uppmanas marknadsförare att på hemsidor redovisa, och göra lätt tillgänglig, deras inställning till frågan skyddet för den personliga integriteten.

om Elektroniska online-funktioner" skall installeras så att användare kan utnyttja sin rätt att invända mot att personuppgifter lämnas ut.

Även i andra berörs

ICC-riktlinjer skyddet för den personliga integriteten, se t.ex. ICC:s regler säljfrämjande åtgärder. I sak

om innehåller dessa riktlinjer dock inget utöver vad redovisats.

som nu

MarknadsEtiska Rådet MER för tolkning och tillämpning

svarar av ICC:s marknadsföringskoder i Sverige. MER:s uppgift är främst att genom prövning av principärenden göra uttalanden vad är eller

om som bör anses vara god affärssed.

ICC har tillsammans med ESOMAR tagit fram regler för

marknadsundersökningar se avsnitt 5.12.

SOU 1999: 106 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 159

5.12 ESOMAR

European Society for Opinion and Marketing Research ESOMAR är

- den internationellt ledande sammanslutningen för marknads- och opinionsundersökningar. Dylika undersökningar utgör inte marknadsföring i egentlig mening utan närmast, i vissa fall, förarbetet inför marknadsföringsåtgärder. Här redovisas kort den praxis som gäller området för marknads- och opinionsundersökningar, eftersom sådana ur konsumenternas synvinkel kan uppfattas som en del av marknadsföringen och då dylika undersökningar innefattar behandling av personuppgifter. Det kan därför vara av intresse att göra en jämförelse med de etiska regler denna bransch infört i fråga om skyddet för den personliga integriteten.

Av intresse är först ESOMAR/ICC-reglema marknads-

om undersökningar generellt. Marknadsundersökningar skiljer sig från andra former av insamling av information, såtillvida att identiteten hos den som försett undersökningsinstitutet med information är hemlig för beställaren. Den som deltar i en marknadsundersökning skall göra det frivilligt och måste således medveten att det är fråga

vara om om en marknadsundersökning. Marknadsundersökningar får således inte utföras utan att konsumenten är medveten om det, t.ex. genom registrering teknisk konsumentens beteende Internet. Om

väg av intervju gjorts och denna upptagits teknisk eller väg, skall

annan upptagningen eller motsvarande förstöras eller raderas den enskilde

om så önskar.

Personuppgifter som samlas inom för marknadsunder-

ramen en sökning får behandlas endast inom för syftet med denna. All

ramen information om den enskildes identitet skall fysiskt förvaras separat från den information den enskilde lämnat. Undantag får göras om den enskilde medgett det eller det är nödvändigt för fortsatt bearbetning

av undersökningsresultatet.

Personuppgifter får inte vidarebefordras utan den enskildes samtycke såvida inte offentlig reglering medger det. Om den enskilde samtyckt till vidarebefordran får mottagaren använda person-uppgifterna enbart till ändamål i enlighet med dessa regler.

ESOMAR har egen hand tagit fram regler för marknads- och opinionsundersökningar Internet. I ingressen sägs att alla sådana undersökningar skall beakta, förutom ESOMAR/ICC-reglema, såväl nationella som internationella regler till skydd för den personliga integriteten. Liksom tidigare poängteras skyddet för den enskilde och att dennes medverkan alltid skall frivillig. Särskilt för

vara undersökningar via Internet är bl.a. att deltagare skall informeras

om eventuella kostnader som kan följa t.ex. för den tid den enskilde är

160 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

uppkopplad och att undersökningsinstitut skall vidta särskilda åtgärder för att skydda sig mot dataintrång, exempelvis genom s.k. brandväggar.

5.13 De nordiska Konsumentombudsmannen

De nordiska konsumentombudsmännen lade i december 1998 fram en gemensam ståndpunkt om handel och marknadsföring Internet. Ståndpunkten innehåller följande rekommendationer när det gäller registrering och behandling av upplysningar. i Konsumenten bör kunna operera fritt Internet. Det bör endast förekomma registrering av personuppgifter om konsumenten särskilt har lämnat sitt samtycke. ii Näringsidkare som registrerar uppgifter Internet bör på Internet lämna upplysningar om hur denna registrerar och behandlar personuppgifterna. Denna information bör lämnas för registrering och behandling av både personanknutna och icke personanknutna uppgifter. Näringsidkare bör härvid informera om vilka upplysningar som registreras, hur upplysningarna registreras, vad det registrerade används till, hur länge upplysningarna sparas, om upplysningarna vidarebefordras och i sådana fall till vem samt andra omständigheter av relevans för konsumenten. iii Näringsidkare som registrerar personuppgifter Internet bör ge utrymme för att de rättigheter konsumenten har enligt datalagstiftningen kan göras gällande vid

en elektronisk förfrågan. Näringsidkaren bör lämna tydlig och tillräcklig information om dessa rättigheter.

Vidare rekommenderas näringsidkare i riktlinjerna att till att

se personuppgifter som skall användas för särskilt riktad marknadsföring företrädesvis inhämtas genom upplysningar från konsumenten själv. På så sätt tillförsäkras enligt riktlinjerna att konsumenten själv har inflytande över vilka kriterier personuppgifter databehandlas utifrån.

5.14 De nordiska konsumentministrarnas

resolution

De nordiska konsumentministrarna antog den 25 augusti 1999

en resolution och ståndpunkt marknadsföring Internet riktad till

om barn och unga. Ståndpunkten preciseras i nio punkter finns i

som en bilaga till resolutionen. I bilagan finns även kommentarer till de enskilda punkterna.

U å

SOU 1999: 106 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 161

Av särskilt intresse i detta sammanhang är punkten

Barn och ungdomar bör inte uppmanas att lämna upplysningar om sig själva, hushållet eller andra personer. Det bör inte förekomma att barn och ungdomar avkrävs uppgifter villkor för att tillgång till innehållet i

som marknadsföringen.

Punkten ges i bilagan till resolutionen följande kommentar.

Registrering av upplysningar

Konsumenter bör kunna operera fritt på Internet. Det bör endast förekomma registrering av personuppgifter, om konsumenten särskilt lämnat sitt samtycke. Näringsidkare som registrerar uppgifter Internet bör Internet lämna upplysningar om hur denne registrerar och behandlar uppgifterna. Denna information bör lämnas för registrering och behandling av både personanknutna och icke personanknutna uppgifter. Näringsidkare bör härvid informera om vilka upplysningar som registreras, hur upplysningarna registreras, vad det registrerade används till, hur länge upplysningarna sparas, om upplysningarna vidarebefordras och i sådana fall till vem samt andra omständigheter av relevans för konsumenten.

Vad sålunda anförts anses vara uttryck för god sed vid behandling

av personuppgifter och upplysningar som har samband med enskilda personer. Det anförda får än större relevans när personkretsen barn och

utgörs av ungdomar. Denna grupp bör därför inte uppmanas via Internet att lämna upplysningar om sig själv, hushållet eller andra personer. Det bör inte heller förekomma att barn och ungdomar avkrävs uppgifter som förutsättning för att uppehålla sig eller delta i aktiviteter Internet.

6 19-1555KonsumenternaIToch

162 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

5.15 och

överväganden förslag

15.1 Kränks den personliga integriteten på

Internet

Min bedömning: I takt med att fler och fler får tillgång till Internet och att marknadsföringen Internet liksom den elektroniska handeln utvecklas, kommer mängden personuppgifter överförs som via Internet att öka. Så länge konsumenterna inte har fullständig kontroll över användningen personuppgifter kommer risken för av att personuppgifter behandlas på ett för konsumenterna kränkande sätt sannolikt att bli allt större i takt med att mängden personuppgifter som överförs via Internet ökar.

Tekniker varigenom personuppgifter samlas Internet är i många fall antingen nödvändiga för eller underlättar den elektroniska handeln se avsnitt 5.3. Såvitt jag kunnat finna har inga svenska studier gjorts över hur många webbplatser som samlar in personuppgifter och vad de använder uppgifterna till. Jag har inte heller kunnat finna något stöd för att kränkningar den personliga integriteten sker i större utsträckning av vid marknadsföring på Internet jämfört med marknadsföring i andra media. len amerikansk undersökning, i vilken än 1.400 nätplatser i mer USA studerats, ges en fingervisning frekvensen insamlandet. om av Studien visar att 85 % nätplatsema samlade in personuppgifter, av att endast 14 % av dessa informerar den enskilde insamlandet och om att endast ett par procent nätplatsema hade genomarbetad policy i av en fråga skyddet för den personliga integriteten. Procenten om av nätplatser som samlade in personuppgifter högre när det gällde de var drygt 200 nätplatser riktade sig till barn 15 år och yngre. Av de som mest populära adresserna hade cirka 70 % uttrycklig integritetsen policy. En slutsats man skulle kunna dra är att det lönar sig att informera konsumenterna vilka principer har i fråga om man om skyddet för den personliga integriteten. Visserligen är förhållandena i USA förmodligen speciella med hänsyn bl.a. till dess långa tradition av icke-reglering på området, samtidigt har FN:s, OECD:s och ICC:s men och andra liknande rekommendationer i fråga skyddet för den om personliga integriteten funnits under lång tid. Enligt dessa internationella riktlinjer krävs bl.a. insamlade uppgifter regelbundet att kontrolleras så att de är korrekta och adekvata för ändamålet FN:s

45Se Privacy Online: A Report to Congress, FTC, juni 1998, http://www.ftc.g0v/.

SOU 1999: 106 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 163

riktlinjer, avsnitt 5.9 och att näringsidkaren tillförsäkrar sig om att

se den enskilde är medveten insamlingen ICC:s riktlinjer, se avsnitt

om 5.11. Av den amerikanska undersökningen kan man dra slutsatsen att dessa rekommendationer uppenbarligen inte haft önskad genomslagskraft.

I takt med att fler och fler svenska konsumenter får tillgång till Internet och med hänsyn till att marknadsföringen på Internet liksom den elektroniska handeln utvecklas, vilket bl.a. sannolikt kommer att medföra elektroniska betalningsmetoder införs, kommer mäng-

att nya den personuppgifter svenska konsumenter som överförs via Internet

om att öka. Med hänsyn även till att konsumenterna i många fall är omedvetna insamlingen, är det min uppfattning att risken för att

om personuppgifter vid marknadsföring Internet behandlas ett för konsumenterna kränkande sätt kommer att bli allt större. Denna uppfattning vinner stöd i den bakgrund EU:s Arbetsgrupp för

som dataskydd lämnat till sina rekommendationer avsnitt 5.7 liksom i de rekommendationer som Europarådets ministerkommitté nyligen antagit

avsnitt 5.8.

5.15.2 Hur kan risken för kränkningar minskas

Mitt förslag: Regeringen tar fram och verkställer en långsiktig informationsplan om frågor som rör behandling av personuppgifter vid marknadsföring Internet samt följer frågorna uppmärksamt.

Utvecklingen av Internet som marknadsplats står vid ett vägskäl. Om frågan om konsumenternas förtroende och skyddet för den personliga integriteten inte uppmärksammas ytterligare, kommer den elektroniska marknaden sannolikt inte att nå sin största potential. I mina direktiv sägs att det är angeläget att konsumenten inser konsekvenserna av att personuppgifter om honom eller henne samlas in. Ett fullgott skydd för den personliga integriteten leder inte enbart till att konsumenterna skyddas, utan även till att konsumenternas förtroende för Internet ökar till förmån för den elektroniska handeln. Oavsett hur information samlas in torde det vara klart att så länge konsumenten är införstådd med att personuppgifter samlas in och att insamlingen har ett klart syfte, kan denna form av samspel mellan marknadsföraren och konsumenten vara till fördel för båda parter. Säljaren får veta vad den enskilda kunden vill ha och kunden kan precisera sina önskemål. Risken för kränkningar av den personliga integriteten torde i denna

164 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

situation vara minimal. När det däremot inte råder jämvikt mellan en parterna får säljaren ett övertag som kan utnyttjas i otillbörligt syfte. Exempel fall där det kan råda obalans är när konsumenten är ung eller ett barn eller när uppgifterna konsumenten samlas under om falska förespeglingar eller konsumenten är omedveten om om att uppgifter samlas in. Frågan är då det redan idag finns fullgott om ett skydd mot kränkningar av den personliga integriteten. Om inte hur kan ett sådant skydd uppnås Som framgår redovisningen i avsnitt 5.5 personuppgiftslagen av ger konsumenter inom EU/EES ett visst skydd. Om näringsidkama följer regleringen i personuppgiftslagen har enskilda ett etiskt godtagbart skydd mot kränkningar den personliga integriteten. Lagen är dock av inte tillämplig behandling personuppgifter sker utanför av som EU/EES och de fall då konsumenter medvetet eller omedvetet lämnar personuppgifter vid besök på webbplatser i tredje land, USA. t.ex. Lagen är dessutom och inte okontroversiell. Det kvarstår många ny frågetecken när det gäller lagens tillämpning. De internationella överstatliga överenskommelser liksom de internationella etiska koderna som finns på området har inte haft önskad genomslagskraft. De internationella organen bakom de överstatliga överenskommelsema är olika till sin karaktär och sina syften, vilket i många fall leder till regelverk som är svåra att tillämpa i kombination med andra liknande regelverk. Flera länder är medlemmar både i EU och i OECD och har samtidigt åtagit sig att följa Europarådets konvention. EG-direktivet bakom personuppgiftslagen förbjuder i princip överföring av personuppgifter till tredje land inte regeringen i föreskrift landets om ansett skydd motsvara EG-direktivets jfr. lagrådsremissen ändringar i om PuL, avsnitt 5.5 Enligt Europarådets konvention det, det är när gäller informationsflödet mellan konventionsländerna, regel inte tillåtet som att ställa upp sig förbud eller krav på särskilt medgivande vare uteslutande i syfte att skydda den personliga integriteten. I OECD:s riktlinjer återfinns liknande princip. När det gäller konflikten mellan en EG-direktivet och Europarådets konvention har frågan formellt lösts på så sätt att EG-direktivet, uttrycklig bestämmelse, genom en gjorts subsidiärt i förhållande till Europarådets konvention. Detta innebär samtidigt att EG-direktivet urholkats i väsentligt ett avseende. EGdirektivets skydd, får sägas det starkaste, som nog vara gäller således inte vid överföring mellan EU-länder följer som Europarådets

46 Enligt förslaget till direktiv om e-handel se avsnitt 2.4 skall detta förslag inte vara tillämpligt det område omfattas EG-direktivet som av om skydd för personuppgifter, dvs. PuL. Enligt förslaget till e-handelsdirektiv kan vissa konflikter uppstå mellan detta och PuL. I sådana situationer skall PuL ha företräde.

Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 165

konvention. Frågan hur de EU-länder är medlemmar i OECD skall

som förhålla sig till OECD:s riktlinjer i nu aktuellt avseende är formellt inte löst, och torde i praktiken medföra svårigheter. Samma gäller för de OECD-länder som även åtagit sig att följa Europarådets konvention. Ett annat problem är att olika länders tillämpning av en internationell överenskommelse ofta skiljer sig grund av olika rättskulturer etc. Såvitt gäller de internationella regelverken kvarstår således flera svårhanterliga praktiska och juridiska problem.

När det sedan gäller de etiska regler som antagits av näringslivet internationell nivå är problemet dess karaktär av frivillighet. Självreglering är inte i någon rättslig mening bindande för näringsidkama annat än om regelverket görs till en del av avtal med konsumenterna. En ytterligare aspekt är att det finns många företag som inte deltar i de olika branschorganisationema och många som inte följer de etiska regler som ställs upp. Det går därför inte att göra nivån för skyddet mot kränkningar av den personliga integriteten beroende av enbart självreglering.

I USA läggs mycket arbete ner frivilliga lösningar. Exempel organisationer som arbetar med sådana är TRUSTe och BBB Online Better Business Bureau. Huvudtanken bakom deras respektive arbete är ett granskat webbsideinnehåll och en godkänd näringsidkare. Medlemmama får förse sina webbsidor med ett märke, ett integritetsskyddssigill, under förutsättning att de följer vissa riktlinjer för bl.a. marknadsföring. BBB Online har ett särskilt märke för webbsidor riktar

som sig till bam. Det krävs bl.a. att medlemsföretaget förvissar sig att

om barn har föräldrarnas tillstånd att göra inköp. Inte heller dessa eller liknande lösningar kan enligt min mening göra annat än att bidra till

en etiskt godtagbar nivå för skyddet av den personliga integriteten vid

marknadsföring Internet.

Slutsatsen är att lagstiftningen, de överstatli överenskommelsema,

ga näringslivets etiska riktlinjer och tekniken inte räcker till för

att ge konsumenterna ett fullgott skydd mot kränkningar den personliga

av integriteten vid marknadsföring Internet. Grundprincipema för ett fullgott skydd för den personliga integriteten vid marknadsföring i detta medium är att konsumenterna görs medvetna hur

om personuppgifter samlas in, att konsumenterna rätt att bestämma

ges över vilka personuppgifter och i vilka syften dessa får behandlas samt att personuppgifterna skyddas mot utlämnande utan den enskildes samtycke genom adekvata säkerhetsåtgärder. Ett fullgott skydd kräver global reglering och sannolikheten att sådan uppnås är inte särskilt

stor.

47 Se http://www.truste.org/ respektive http://www.bbb.org/, även Computer

se Swedens nyheter nätet den 21 mars 1999.

166 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

Konsumenterna, inte bara de som är känsliga för användning av personuppgifter och kränkning den personliga integriteten, kan dock

av informeras om hur man kan skydda sig, t.ex. genom att vägra ta emot cookies. Ett acceptabelt skydd mot kränkningar av den personliga integriteten vid marknadsföring på Internet kan uppnås genom kombinationen nationell lagstiftning, internationella regelverk och etiska riktlinjer, tekniska lösningar samt information till enskilda. Jag föreslår att regeringen tar fram och verkställer långsiktig informa-

en tionsplan om behandling av personuppgifter vid marknadsföring Internet samt följer frågan uppmärksamt. En bra utgångspunkt för inforrnationsinsatsema är innehållet i rekommendationerna från Europeiska Rådets Arbetsgrupp för dataskydd avsnitt 5.7, från Europarådets Ministerkommitté avsnitt 5.8 och från de nordiska konsumentministrama avsnitt 5.14. Ansvaret för att genomföra sådana informationsinsatser kan t.ex. läggas Konsumentverket, Datainspektionen eller en konsumentorganisation, förutsatt att erforderliga resurser för ändamålet ställs till förfogande. Informationen bör nå ut till hem, skolor, daghem, förskolor, etc. Det förhållande att konsumenterna blir upplysta kan inte helt förhindra att kränkningar

av den personliga integriteten sker. Information kan dock bidra till att göra konsumenterna medvetna om de risker som finns. Därigenom kan spridningen av personuppgifter nätet begränsas och risken för kränkningar minskas.

I dagsläget sker för svenska konsumenters vidkommande

en avgörande del av den elektroniska handeln inom EU och med USA. I USA finns ingen heltäckande lagstiftning vad skyddet vid

avser behandling av personuppgifter. I stället finns det blandning

en av lagstiftning, administrativa föreskrifter och självreglerande åtgärder. De s.k. safe harbor-principema kan betraktas sådana

som självreglerande åtgärder. Det rör sig ett antal principer avseende

om dataskydd som USA:s handelsdepartement har utarbetat i samråd med näringslivet och allmänheten för att underlätta handel mellan USA och EU. Det är frivilligt att ansluta sig till principema. Det pågår

en dialog mellan USA:s regering och EU liksom mellan branschorganisationer i Europa och i USA samt mellan konsumentorganisationer båda sidor Atlanten. Syftet och

av förhoppningen är att EU och USA kan enas om ett gemensamt system där riskerna för att konsumenterna utsätts för kränkningar den

av personliga integriteten vid behandling personuppgifter minskar.

av

48 Principerna redovisas i sin helhet i Datainspektionens rapport Frivilligt integntetsskydd Internet l999:2 finns tillgänglig http://www.din.se

som under nyheter den 2 juli 1999

U

SOU 1999: 106 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet 167

Även inom USA pågår arbete med att över behovet av regler för

se marknadsföring på Internet, bl.a. Federal Trade Commission FTC

av

i maj 1998 lade fram ett förslag till lagstiftning om som marknadsföring Internet.

Barn och är särskilt utsatt konsumentgrupp även när det

unga en gäller skyddet för den personliga integriteten se kapitel 6 om marknadsföring till barn och unga. Barn är oerfama och godtrogna och att det är därför lätt att locka dem information om sig själv och sin

av familj. Mycket talar för att det bästa skyddet för barns och ungas personliga integritet är välinformerad familj. I detta avseende

en behövs särskilda informationsinsatser riktade mot barnfamiljer. Nämnas kan det arbete som sker i USA inom olika organisationer som t.ex. Center for Media Education CME och Childrens Advertising Review Unit CARU. Båda organisationerna har gjort undersökningar och tagit fram riktlinjer för marknadsföring till barn och unga Internet, syftar till att göra barn och unga och föräldrar medvetna

som

bl.a. hur marknadsföringen används för att olika sätt samla in om

personuppgifter.

Se http://www.ftc.g0v/ "O Se t.ex. http://www.cme.org/ och http://bbb.org/advertising/caruguidhtml, Web of Deception Threats to Children from Online Marketing,

http://www.cme.org/cmwdec0v.html och Tapscott, Growing up digital, 1998, s. 200f.

168 Personlig integritet vid marknadsföring på Internet SOU 1999: 106

Marknadsföring på Internet till... 169

6 Marknadsföring Internet till

särskilt utsatta konsumentgrupper

l Inledning

I mina direktiv sägs följande under rubriken marknadsföring s. 8f: Beträffande IT reklammedium aktualiseras särskilda frågeställ-

som ningar som kan vara problematiska sett från konsumentsynpunkt. Det interaktiva inslaget, dvs. samspelet mellan användaren och datorn vid användningen, är t.ex. en sådan fråga som bör uppmärksammas genom att den får särskild verkan mot exempelvis barn och unga, som är speciellt påverkbara och utsatta konsumenter. Det finns därför

som behov av att särskilt undersöka om det finns speciella problem förknippade med reklam i de nya medierna riktad till denna grupp. Även konsumentproblem i detta sammanhang kan behöva

andra slag av belysas.

Man brukar allmänt nämna barn och unga som en konsumentgrupp

är särskilt utsatt vid marknadsföring eftersom dessa har svårare att som värdera och förstå den information reklamen innehåller. Till kategorin särskilt utsatta bör dock även föras sjuka som i vissa situationer kan vara särskilt mottagliga för vilseledande information.

I de följande avsnitten lämnas en beskrivning av bl.a. begreppet interaktivitet och Internet som reklammedium samt en översiktlig redovisning av regleringen och näringslivets etiska normer området. Därpå följer en redovisning av den hittillsvarande forskningen om reklam till barn och unga samt en jämförelse med reklam till barn och unga i tv, köp-tv och bio liksom regleringen de områdena. Sist kommer mina överväganden. Redovisningen liksom övervägandena rör i stora delar konsumentgruppen barn och unga. l viss mån kan reglerna som berör barn och unga tillämpas även sjuka eftersom även dessa ibland är särskilt påverkbara av reklam. Exemplen särskilda regler om sjuka och reklam i lagstiftning eller etiska koder är dock få.

170 Marknadsföring på Internet till... SOU 19991106

6.2 Påverkar reklam

oss

Reklamens centrala syfte är att få köpa, dvs. konsumera. Reklam oss att är i denna mening företeelse syftar till övertalning eller en som påverkan. I dagens samhälle är det endast politisk propaganda, som också förmedlas till i form reklam, har lika oss av som ett tydligt övertalande syfte. Många frågar sig överhuvudtaget påverkas om av reklam eller den får att köpa saker egentligen inte behöver om oss eller kanske inte vill ha. Påverkar reklamen våra behov, ens önskningar, normer och värderingar Frågor den här hör ofta av typen till dem som uppfattas mest angelägna få reklamen som att svar när debatteras. När vi spontant försöker besvara dessa frågor utgår vi gärna från oss själva. Svaren brukar pendla mellan kategoriskt fömekande ett av att vi själva påverkas reklam till ett visst tvivel. De eller av mer mindre tvärsäkra kommer framförallt från dem svaren som har tagit ställning, antingen för eller emot. Företrädare för reklambranschen har i många sammanhang ett intresse reklamens av att tona ner inflytande och eventuella påverkan. Ofta framställer de den

som ett oförargligt

inslag i vardagslivet, samtidigt de givetvis är beroende deras som av att uppdragsgivare tror på reklamens förmåga fånga att potentiella konsumenters uppmärksamhet och också påverka dem. På motsvarande sätt överbetonar många gånger reklammotståndarna och -kritikema

reklamens förmåga att påverka samtidigt oss, som de själva utgör ett levande bevis för att det finns relativt utbredd en skepsis och till och med ett motstånd mot den.‘ Självklart påverkar reklamen oss. Dess primära syfte är kommersiellt och reklamen inte hade om haft någon effekt hade branschen inte spenderat enorma summor att försöka och lyckas sälja produkter till avsnitt l.6.2 - oss se Fritt översatt betyder ordet reklam påkalla att uppmärksamhet. Det härleds från latinets reclamare betyder ideligen som ropa. Iden härledningen ligger del reklamens effekt; en av genom att upprepa ett budskap eller varumärke minns konsumenterna budskapet/varumärket. Vil-

ken effekt ett reklambudskap får mottagaren beror dock till stor del

vem mottagaren är. Det beror även vilken produkten är, i vilket

medium budskapet framförs, hur budskapet

är utformat etc. Det får anses troligt att vissa konsumenter kännetecknas av hög övertalbarhet, andra av lägre. Upplevelsen budskap, dess intensitet av ett och effekt är således inte beroende enbart vad sägs och hur det av som presenteras.

l Bjurström, Barn och tv-reklam, Konsumentverket, rapport l993/94z29, 21 och s. 5f. 2 Børn og tv-reklame, Nord 1992:4, 28. s.

SOU 1999: 106 Marknadsföring på Internet till... 171

6.3 Begreppet interaktivitet

Begreppet interaktivitet är inte närmare definierat i mina direktiv. Ur allmän språklig synvinkel betyder interaktion ett socialt växelspel en mellan i kontakt. Begreppet är dock redan så vanligt i ITpersoner sammanhang det finns eller mindre officiell definition, att en mer nämligen det samspel sker i samarbete mellan datoranvändare och som dator Interaktiviteten Internet i dessa sammanhang kan alltså sägas det samspel sker mellan konsumenten och näringsidkaren där avse som respektive dator fungerar mellanhand. I praktiken går det persons som normalt till så att användaren med hjälp musen och muspekaren av pilen skärmen klickar sig fram nätet. Användaren kan genom olika aktiviteter spel, lekar, tävlingar lockas att delta och få del - etc. information ett sätt skiljer sig från andra media. En av de av som faktorer gör Internet interaktivt än andra medier är de s.k. som mer hyperlänkama, dvs. aktiva områden text eller bild som, om jag av klickar dem, förflyttar mig till annan webbsida. Hyperlänkarna en bestämmer i stor utsträckning hur vi surfar nätet.

6.4 Marknadsföringsmetoder Internet

Reklam Internet förekommer i form t.ex. banners och pop-ups. av Reklam via e-post används i Sverige ännu inte i någon större utsträckning. I nära framtid kommer vi sannolikt att få allt fler en marknadsföringsmetoder även Internet. Metoder som t.ex. produktplacering, sponsring, gratistidningar, kompositionering, eventmarketing vilka idag blir och vanliga i andra media,‘ etc., mer mer kommer tillsammans med nya metoder att bli vanliga även Internet. I traditionella medier tv, radio och tidningar är det företrädesvis som redaktion eller motsvarande som bestämmer vad publiken/en konsumenterna skall för. På Internet är valet i viss mån överexponeras lämnat till användaren. Den största utmaningen för reklamföretagen är därför att sig webbplatser som besöks av målgruppen. Den exponera utgör grunden för de annonsfinansierade webbplatserna. Kännedom om webbplatser kan ges användarna på flera sätt. Information kan finnas andra webbplatser och den kan finnas i traditionella reklammedier.

3Nationalencyklopedins ordbok, andra bandet, 1996, 64. s. 4 Morgondagens konsument marknadsföring till Generation X, Tomas Se t.ex. - Lönn och Anna Olofsson, 1998 och Trix och trender i reklamen, Konsumentverket, februari 1999.

172 Marknadsföring på Internet till... SOU 1999: 106

Reklam på nätet är oftast endast beståndsdelar i total en

reklamstrategi.5

Marknadsförare torde väl medvetna interaktivt lärande vara om att

är effektivare än opåverkbara studier och söker eftersträva sådant ett

reklamutbud. Om konsumenterna erbjuds möjlighet aktiva att vara klicka på nätplats innehåller reklam torde konsumenterna - en som

påverkas reklamen än de helt passivt mer av om matas med ett

reklambudskap. Det interaktiva momentet kan således göra det att är

lättare att locka konsumenterna del

att ta av marknadsföringen. I och

med att konsumenterna också deltar och utforskar genom spel,

frågesport etc. kan det enklare för marknadsförare nå vara att ut med

sitt reklambudskap.

6.5 Marknadsföringslagen

MFL saknar bestämmelser särskilt sikte som tar enskilda

konsumentgrupper lagen är tillämplig men om marknadsföring till

särskilt utsatta i något avseende strider dess grupper mot bestämmelser.

En aspekt kan medföra strängare som en bedömning vid frågan om vad

som är tillbörlig respektive otillbörlig

marknadsföring se avsnitt 4.3,

är om marknadsföringen vänder sig mot typiskt personer som sett är mindre kritiska eller har mindre erfarenheter än konsumenter i

allmänhet. Inom svenskt näringsliv har man under lång tid avstått från

att sända direktreklam till under 16 år. personer Denna praxis

fastställdes Marknadsdomstolen i början 1980-talet av av Domstolen

justerade år 1997 denna praxis såvitt gäller direktreklam i tryckta

skrifter. Förbudet ansågs utgöra

ett spridningshinder som stred mot

tryckfrihetsförordningen. Enligt uppgift fortsätter näringslivet dock att tillämpa förbudet mot direktreklam till barn under 16 år även

beträffande tryckta skrifter.7 Med direktreklam eller egentligen det

vidare begreppet direktmarknadsföring sådan

avses marknadsföring

som söker direkt kontakt med konsumenten, t.ex. genom adresserade

försändelser telefon eller per

Ett av marknadsföringslagens generella krav

är att reklamen för

konsumenten skall lätt identifierbar reklam vara som se avsnitt 4.3.

Det skall alltså klart framgå det att är fråga om reklam. Det skall

5 Borch, Reklame barn Internett rettet mot en forstudie, SIFO arbeidsrapport nr. 1998, s. 24.

6 MD 1983:16.

7 MD 1997:4.

8 Svensson m.fl., s. 441.

SOU 1999: 106 Marknadsföring på Internet till... 173

dessutom klart framgå är avsändare reklamen se avsnitt

vem som av 4.3. Dessa krav har särskild betydelse när det gäller barn och unga. Kravet reklamidentifiering skall upprätthållas fristående från lagens allmänna vederhäftighetsanspråk. Det är ofta genom själva utseendet hos framställningen omedelbart klart att det rör sig om reklam. Ibland är denna identifiering dock inte lika lätt och självklar. I sådana fall måste särskilda åtgärder vidtas så att budskapets reklamkaraktär tydligt framträder. Reklammarkering, dvs. en speciell upplysning om framställningens art, kan ett sätt att åstadkomma detta, ett annat att

vara reklamen avgränsas från det omgivande materialet med en iögonenfallande bård eller liknande. Vissa situationer kan tänkas fordra en direkt ändring av reklamens utfomining. Vilken av dessa eller andra möjliga metoder som i det enskilda fallet är den lämpliga och riktiga blir i stor utsträckning beroende det medium som används. Det anses vara ett väsentligt konsumentintresse att reklam inte ger intryck av att vara information fri från kommersiella syften, utan öppet framträder som det partsbudskap det är. Brister i reklamens identifierbarhet medför i regel vilseledande budskapets karaktär

om

6.6 Europeiska unionen

Inom EU har under lång tid pågått arbete med harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning marknadsföringsområdet. År 1984 kom Rådets direktiv 84/450/EEG om tillnärmning medlemsstaternas

av lagar och andra författningar om vilseledande reklam. Detta är implementerat i svensk rätt. I oktober 1997 kom Europaparlamentets och Rådets direktiv 97/55/EG ändring i direktivet vilseledande

om om reklam, innehållande nya regler jämförande reklam. Arbetet med att

om implementera det direktivet pågår inom regeringskansliet se Ds 1999:35.

Distansavtalsdirektivet och förslaget till e-handelsdirektiv se vidare om dessa i avsnitt 7.8 innehåller vissa regler tar sikte på mark-

som nadsföring generellt och förhandsinformation i samband därmed, t.ex. när det gäller reklamidentifikation och sändarangivelse art. 4 i distansavtalsdirektivet och art. 5-6 i förslaget till direktiv e-handel. Av

om särskilt intresse när det gäller marknadsföring till barn och är

unga en del av artikel 4 i distansavtalsdirektivet. Arbetet med att implementera detta direktiv pågår inom regeringskansliet se avsnitt 2.4 och 7.8.1.

9 Svensson m.fl., s. 92.

174 Marknadsföring på Internet till... SOU 19991106

Artikel 4 punkt 1 och 2 i distansavtalsdirektivet lyder:

I god tid innan ett distansavtal ingås skall konsumenten information

om följande:

a Leverantörens identitet, och när det gäller avtal där förskottsbetalning

krävs, dennes adress.

b Varans eller tjänstens väsentliga egenskaper.

c Varans eller tjänstens pris, inbegripet alla skatter.

d Eventuella leveranskostnader.

e Sättet för betalning, leverans eller fullgörande.

f Ångerrätt, utom idet fall i artikel 6.3.

som avses

g Kostnaden för att använda tekniker för distanskommunikation, när

kostnaden inte är beräknad efter normaltaxa.

h Den tid under vilken erbjudandet eller priset gäller.

i I tillämpliga fall, avtalets minsta löptid när det gäller avtal för leverans

av varor eller utförande av tjänster som fullgörs ständigt eller

regelbundet.

Den information som anges i punkt 1 och kommersiella syfte klart

vars

skall framgå, skall ges ett klart och begripligt sätt i någon form

som

är lämplig för den teknik för distanskommunikation används, under

som

särskilt hänsynstagande till principerna om god sed i affärstransaktioner

och om skydd för personer som enligt den nationella lagstiftningen inte

kan ge ett giltigt samtycke, exempelvis underåriga.

Viktig i detta sammanhang är alltså skydd för underåriga:

passusen om

som anges ges

om departementspromemorian Distansavtalslag Ds 1999:45 föreslås

en särskild paragraf i den nya distansavtalslagen för genomförande ani-

av kel 4 8 §. I paragrafens andra stycke återfinns motsvarigheten till sista ledet i artikel 4 punkt dvs. den skydd för bl.a. underåriga:

om "Marknadsföringen skall ta särskild hänsyn till behovet skydd för

av underåriga". I promemorian föreslås inte att den svenska lagen går längre i informationsskyldigheten än vad direktivet kräver. Föreskriften tycks således ta sikte näringsidkarens informationsskyldighet och synes inte omfatta exempelvis marknadsföringens form och utseende. I kravet ligger att särskild hänsyn skall tas till att underåriga kan antas var mindre kritiska och bli lättare vilseledda än andra konsumenter, inte minst vid distansavtal. Enligt promemorian skall marknadsföring som syftar till distansavtal med underåriga måttfull och inte för-

vara ledande eller överdrivet frestande. När det gäller målgrup-

andra svaga

Marknadsföring på Internet till... 175 SOU 1999: 106

marknadsföringslagens allmänna bestämmelser om kraven per anges att marknadsföring får tillämpas. Genom implementeringen av artikel 4 skyddsnivån vid marknadsföring till underåriga att höjas. kommer

6.7 Internationella handelskammaren

ICC:s grundregler för reklam avsnitt 5.1 skall marknads- Enligt se föring utformas så konsumenternas förtroende eller deras brist att erfarenhet eller kunskap, inte missbrukas. Denna rekommendation tillämplig bl.a. reklam riktad till barn och unga. När det torde vara kallar sociala värderingar föreskrivs att reklam inte får gäller vad man medverka till någon form diskriminering vare sig det gäller ras, av nationalitet, religion eller ålder. Reklam får inte heller i något t.ex. avseende underminera mänsklig värdighet. Reklam får vidare inte utan vägande skäl spela rädsla eller fruktan. Denna riktlinje torde möjtillämplig sjuka. Av särskilt intresse är vidare riktlinjernas ligen vara regel barn och ungdomar som här återges i sin helhet. om

Hänsyn till godtrogenhet och oerfarenhet

a Reklam får inte utnyttja barns och ungdomars naturliga godtrogenhet eller deras bristande erfarenhet. b Den färdighet, skicklighet och ålder normalt krävs för att använda som viss produkt får inte underskattas i reklamen. en

Särskild aktsamhet skall iakttas för att säkerställa att reklamen inte 0 vilseleder barn och ungdomar den annonserade produktens verkliga om storlek, värde, beskaffenhet, hållbarhet och prestanda. Krävs extra tillbehör t.ex. batterier, färg för att använda produkten 0 eller för uppnå ett illustrerat eller beskrivet resultat skall detta tydligt att anges i reklamen. Ingår produkten i serie skall detta klart framgå, liksom hur denna 0 en serie kan anskaffas. Illustreras eller beskrivs resultat kan uppnås med produkten eller 0 som vid dess användning skall framställningen återge vad som, typiskt sett, rimligen kan åstadkommas barn/ungdomar i den aktuella av åldersgruppen.

176 Marknadsföring på Internet till...

c Prisuppgifter får inte utformas så att barn och ungdomar kan en överdriven uppfattning om produktens verkliga värde, t.ex. genom användning av ordet endast. Reklamen får inte heller sken att ge av produkten utan vidare ryms inom varje hushållsbudget.

Säkerhet och trygghet

Reklam får inte innehålla framställning i 0rd eller bild kan som medföra att barn eller ungdomar utsätts för fysiska skadeverkningar eller påverkas negativt i psykiskt eller moraliskt avseende. Reklamen får inte heller vara sådan att den kan förleda barn eller ungdomar att försätta sig i riskfyllda situationer eller stimulera dem att söka sällskap med främmande eller att beträda okända eller farliga platser. personer

Sociala värderingar

0 Reklam får inte ge intrycket att själva innehavet eller användningen av en viss produkt ger ett barn eller ungdom fysiskt, socialt eller en psykologiskt övertag över jämnåriga eller att avsaknad produkten av kan få motsatta följder. Reklam får inte i strid med rådande sociala värderingar undergräva föräldrars auktoritet eller och inte heller deras för ansvar normer omdöme och smak. Reklam får inte innehålla direkta uppmaningar till barn eller ungdomar att övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa den annonserade produkten dem.

ICC:s riktlinjer marknadsföring Internet avsnitt 5.11

om se

innehåller särskilda regler barn och om unga:

Annonsörer och marknadsförare, erbjuder och tjänster online till som varor barn, skall:

inte utnyttja barnens naturliga godtrogenhet, ungdomars brist på erfarenhet eller fresta deras lojalitet; inte inkludera något innehåll skulle kunna skadligt för barn; som vara markera material som endast är avsett för vuxna; uppmuntra föräldrar och/eller vårdnadshavare att delta i och/eller leda sina barns aktiviteter online;

Marknadsföring på Internet till... 177 SOU 1999: 106

mindre barn erhålla föräldrarnas och/eller 0 uppmuntra att vårdnadshavarnas tillåtelse innan de tillhandahåller information online, och vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att vårdnadshavarnas

medgivande lämnas; lämna information till föräldrar och/eller vårdnadshavare om olika sätt 0 skydda sina barns personliga integritet online. att

Regler med motsvarande innehåll med sikte på marknadsföring till barn och generellt återfinns i ICC:s regler säljfrämjande åtgärder, unga om regler sponsring och regler direktmarknadsföring. om om

6.8 ESOMAR

ICC/ESOMAR-reglema marknadsundersökningar se avsnitt 5.12 om innehåller regel särskilt tar sikte marknadsundersökningar en som där barn eller deltar: Undersökningsinstitutet skall visa särskild unga barn och intervjuas. Föräldrar/vårdnadshavare skall omsorg när unga informeras i förväg och sitt samtycke till barns deltagande. ge ESOMAR har även tagit fram särskilda regler som rör marknadsundersökningar där barn och unga deltar:

Undersökare måste iaktta alla relevanta lagar gäller minderåriga. som ESOMAR har i sina Internationella Regler uppställt krav försiktighetsåtgärder vid intervjuer med minderåriga. Enligt dessa regler artikel 12 måste tillstånd inhämtas en förälder innan en person som är av under 14 år intervjuas. Ämnen kan känsliga bör undvikas och som anses under alla omständigheter hanteras med största varsamhet. Undersökare måste vidta alla mått och steg för att försäkra sig att ESOMAR:s regler om följs, exempelvis tillämpa speciell kontaktrutin för att förvissa sig om en vuxentillåtelse innan intervju med ett barn påbörjas. När så bedöms en nödvändigt, skall undersökare rådfråga ESOMAR centralt eller dess nationella organisation.

6.9 De nordiska konsumentombudsmännen

Konsumentombudsmanneni de nordiska länderna lade i december

1998 fram ståndpunkt handel och marknadsföring en gemensam om

178 Marknadsföring på Internet till... SOU 19993106

Internet och andra liknande kommunikationssystem.

Ståndpunkten tar särskilt marknadsföring riktad

upp till barn och unga:

Marknadsföring bör utformad sådant vara sätt att det är uppenbart för

den åldersgrupp är målgruppen det sig - som att rör om marknadsföring. - Näringsidkaren bör sin marknadsföring anpassa till målgruppens

utvecklingsnivå och bör därför inte utnyttja barn och ungdomars naturliga

godtrogenhet och brist erfarenhet. För det fall det ingår

underhållningsmoment i marknadsföringen som t.ex. lek, spel och liknande bör underhållningen inte kombineras - med eller avbrytas av

reklaminslag.

Barn och ungdomar bör inte uppmanas att lämna upplysningar sig om själva, hushållet eller andra personer. En förutsättning för tillgång till att innehållet bör inte utlämnande uppgifter. vara av

Barn och ungdomar bör inte lockas med möjligheter till belöningar

pengar, presenter eller annat med ekonomiskt värde för att uppehålla sig

eller delta i aktiviteter Internet. Bestämmelsen hindrar inte

pristävlingar varken direkt eller indirekt som medför att barnet uppehåller

sig längre tid näringsidkarens hemsida.

Näringsidkaren bör använda för var tid befintlig teknik kan som ge föräldrar möjlighet begränsa det en att material deras barn har tillgång till

via Internet.

Barn och ungdomar bör inte uppmanas att köpa eller ingå avtal en vara via Internet, och det bör finnas anordningar tillförsäkrar barn som att och ungdomar inte handlar och träffar avtal via Internet.

Näringsidkare, marknadsföring är riktad vars mot barn och ungdomar, bör inte använda länkar till platser som innehåller material som inte är avsett för barn och ungdomar eller inte i som är överensstämmelse med gällande rätt.

Interaktiv marknadsföring på Internet är särskilt problematisk i förhållande till barn och ungdomar. Interaktiv marknadsföring är något

annat än bara produktpresentation och produktorientering. Det innefattar

sofistikerade former för marknadsföring som t.ex. består av spel, lekhjälpmedel och tävlingar där djurfigurer, dockor, andra bilder och

varumärken m.m. som är knutna till produkten som typiskt ingår i marknadsföringen. Denna form marknadsföring av har en tendens att vara dold för barnet och varumärket m.m. leks därmed i barnets

undermedvetna. Näringsidkare bör inte använda teknik som syftar till att påverka barn och ungdomars undermedvetna. Näringsidkaren bör beakta att

reklam riktad mot vuxna också kan intressera barn.

Det bör noteras att avtal ingåtts som av barn och omyndiga som huvudregel inte är giltiga.

Marknadsföring på Internet till... 179 SOU 1999: 106

6.10 De nordiska konsumentministrarnas

resolution

konsumentministrama den 25 augusti 1999 en De nordiska antog marknadsföring Internet riktad till resolution och ståndpunkt om Ståndpunkten preciseras i nio punkter finns i en barn och unga. som I bilagan finns även kommentarer till de bilaga till resolutionen. Innehållet i ståndpunkten är i mångt och mycket enskilda punkterna. innehållet i de nordiska konsumentombudsmännens det samma som ståndpunkt från december 1998 avsnitt 6.9 såvitt gäller gemensamma barn och unga.

särskilt intresse i detta sammanhang är punkterna 2 och Av

Marknadsföringen skall klart identiñerbar som sådan. Det betyder vara utformad sådant sätt att det är uppenbart för att den bör vara barn och det rör sig marknadsföring. målgruppen att om - unga - Uppgifter bör lämnas tydligt identifierar den marknadsför. som som

För det fall marknadsföringen innehåller underhållningsmoment som lek, spel och liknande bör underhållningen inte kombineras med t.ex. eller avbrytas av reklaminslag.

Punkterna kommenteras i ståndpunkten enligt följande.

Identifikation

En grundläggande princip är att all marknadsföring skall utformas och så det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. presenteras att gäller givetvis även vid marknadsföring via Internet. När det gäller Det sådan reklam till barn och finns anledning att ställa strängare krav än unga eljest. Internetreklam gäller inte enbart produktpresentation och produktorientering. Det innefattar möjligheterna till interaktivitet genom sofistikerade former för marknadsföring t.ex. består av spel, som lekhjälpmedel och tävlingar där det förekommer djurñgurer, dockor, andra bilder och varumärken är knutna till en eller flera produkter. m.m. som Denna form marknadsföring har tendens att dold för barnet, och av en vara leks därmed i barnets undermedvetna. Barn riskerar då varumärket m.m. mindre kritiska i sitt förhållningssätt till reklam via Internet än vad att bli än kan ha lärt sig förhålla sig till när det gäller reklam via andra liknande de att media, dvs. TV i första hand. Teknik bör därför inte användas som syftar till påverka barns och ungdomars undermedvetna. Det bör som att

180 Marknadsföring på Internet till... SOU 1999: 106

beträffande TV-reklam gälla klar åtskillnad en mellan underhållning

inbegripet lek och spel, å ena sidan, och reklam, å andra sidan.

Reklaminslag under underhållningsmoment

I TV-lagstiftning grundad EU:s TV-direktiv finns bestämmelser som syftar till att skilja reklam från underhållningsmoment lek, spel och

liknande i marknadsföringen. I Norden finns denna typ av lagstiftning. Det

synsätt och de värderingar som härigenom har kommit till uttryck, nämligen

att det med tanke TV-mediets speciella och förutsättningar art bör göras

en mer strikt åtskillnad mellan reklam och underhållning, bör överföras

även till den reklam som sänds via Internetmediet. Underhållningsmoment i

reklamen bör därför inte kombineras med eller avbrytas av reklaminslag.

l l Hittillsvarande

forskning

6.1 1.1 Allmänt

Resultat av forskning

om reklam/marknadsföring måste alltid

behandlas med största försiktighet. De teoretiska och metodologiska

komplikationer är förenade

som med forskningsansatser ökar betydligt

så snart behandlar frågor man som gäller något annat än reklamens

faktiska omfattning och hur stor andel av en given befolkning som tar del av eller uppmärksammar den. Många av de studier har försökt som kartlägga olika delar reklamens påverkan av eller effekter kännetecknas

exempelvis av att det är svårt att bekräfta giltigheten och

tillförlitligheten hos slutsatsema. I reklamdebatten hänvisar man

ibland till forskningsresultat för

att understryka eller kraft olika ge argument. Ofta förutsätter också man att forskningen kan bekräfta eller

tvärtom vederlägga de förekommer argument som i debatten. Det

område som går att avgränsa som reklamforskning all forskning - som i någon mening har reklam

som undersökningsobjekt dock

- ger knappast några entydiga på svar mer övergripande frågor reklamens om påverkan och effekter. Dessutom är det oerhört svårt att skaffa sig en överblick över den forskning som har bedrivits inom detta område. Inte

ens de flesta forskare sysslar som med forskning på området torde ha

överblick över än begränsade mer delar det." De av svar som

0 Bjurström, Granskning av forskningen reklamens påverkan

om och effekter, i Nord 1993:558, s. 65.

Bjurström, Barn och tv-reklam, Konsumentverket 1993/94:29, rapport s.

Marknadsföring på Internet till... 181 SOU 1999: 106

begränsad räckvidd och är behäftade forskningen ger har överlag en rad reservationer. Detta beror inte i första hand att med en bristfällig, på att verkligheten är forskningen är utan snarare Ingen kan definitivt svar frågan om

komplicerad. ge ett mer

och effekter, allt finns är en rad pusselbitar reklamens påverkan som klarlägger del verkligheten. Detta innebär som tillsammans en av forskningen inte har några alls. Inom vissa dock inte att gett svar kunskaperna relativt solida, medan de är betydligt mer vaga områden är också motsägelsefulla inom andra områden. Forskningen ger svar och långt ifrån alla. Detta till trots kommer jag i detta på vissa frågor, men redovisa de slutsatser är förhållandevis solida, dvs. där avsnitt att som fristående undersökningar pekar i riktning. det finns flera som samma del forskningen området har skett inom ramen för En stor av initierade Nordiska Ämbetsmannakommittén för olika projekt av Konsumentfrågor NÄK eller NEK, under Nordiska Ministerrådet som för samarbetet mellan de nordiska länderna det har ansvaret konsumentpolitiska området. De nordiska länderna har en lång tradition skydda barn och mot kommersiell påverkan. av att unga Under decennier har stora insatser gjorts för att avgöra om senare i så fall vilket eller vilka sätt barn och påverkas av reklam. och unga inleddes i USA 1970-talet har under de senaste två Forskningen men decennierna ökat i omfattning även i Europa och i Norden. Motsvarande forskningsinsats när det gäller reklam till sjuka har inte

gjorts. Översikten i detta avsnitt tar därför sikte endast på

konsumentgruppen barn och unga. Begreppet barn och lider viss oklarhet när det gäller unga av en vilka åldersintervall Med barn avses i allmänhet ett som avses. åldersintervall till 12-14 år. Begreppet täcker åldersintervallet upp unga till 18 år eftersom myndighetsåldem internationellt sett tenderar att upp ligga vid denna ålder.

2 Bjurström, Barn och tv-reklam, Konsumentverket rapport 1993/94:29, s. 13Björnebekk, Det kommersielle fjernsynets barnreklame, i Børn og tv-reklame, Nord 1992:4., 49 och Borch, Reklame rettet mot barn Internettet en s. förstudie, SIFO arbeidsrapport nr. 1998, s. 7m. M Bernitz, Åtgärder otillbörlig reklampåverkan barn och unga, NEKmot rapport 198916, s. l2yn.

182 Marknadsföring på Internet till... SOU 19993106

Barn och unga kan vara huvudföremål i reklamsammanhang olika sätt. De kan framstå som

målgrupp för marknadsföringen, dvs. konsumenter, målgrupp för att utöva köptryck föräldrarna,

redskap i reklamen, dvs. barn och används i reklamen unga för att marknadsföra produkter.

I alla dessa avseenden har särskild kritik riktats mot reklam till barn och unga och särskilt i tv grund att tv reklammedium har av som egenskaper närmast kombinationen text, ljud bl.a. musik och rörliga bilder som tidigare inget annat medium haft. När det gäller punkten finns det forskningsresultat tyder på att barn uppträder i som om reklamen påverkas barn och i större utsträckning än barn inte unga om

uppträtt.

Merparten av forskningen har inriktat sig reklam till bam och

unga i tv. Jag redovisar nedan huvudlinjema i forskningsresultatet när

det gäller sådan reklam eftersom jag tror tv-reklamen är den bästa att parallellen till framtidens reklam på Internet. Genom exempelvis teknikerna Real Audio och Real Video har barn och tillgång till unga musik, film och andra sändningar över nätet i realtid, s.k. streaming

media, precis som tv-sändningar, även det inte är direktsändning i om egentlig mening. Du kan och lyssna samtidigt det sänds till se som datorn. Teknikema har blivit standard och de går använda med de att flesta operativsystem. Barn kan vidare Virtual Reality Modeling genom Language VRML ladda tredimensionella objekt via ner nätet. Objektet kan man sedan navigera i och vrida och vända på. En annan teknik som används framförallt är MPEG Audio Layer Med av unga denna teknik sänds s.k. mp3-filer,8 består komprimerad musik, som av över Internet. Ljudåtergivningen är mycket bra. Dessa och liknande tekniker kräver visserligen viss kapacitet på datorn. Nya datorer har idag dock ofta erforderlig prestanda. Kvaliteten blir bättre med ökande

hastighet på modem, nät och processor. Det utvecklas hela tiden och bättre tekniker för överföra nya att text, bild och ljud. Samtidigt utvecklas hårdvaran och det blir allt enklare att använda även oerhört komplicerad hård- och mjukvara. I framtiden

5 Bernitz, Åtgärder mot otillbörlig reklampåverkan barn och NEKunga, rapport 1989:6, s. 11. 16Bøm og tv-reklame, Nord 1992:4, s. 37ö. 17 Se Borch, Reklame rettet mot barn Internett forstudie, SIFO - en arbeidsrapport nr. 1998, lOyn. s. 8 Filsuffixet .mp3 används för att identifiera ljudfilerna.

Marknadsföring på Internet till... 183 SOU 1999: 106

sannolikhet del teknikerna att finnas kommer med stor en stor av Kombinerat med möjligheten för färdiga och installerade i datorerna.

det Internet sannolikt kommer att bli konsumenten att vara aktiv gör att

reklammedium än digital-tv. Möjligheten att ett flexibelt t.ex. mer med och tekniker kommer snabbare uppdatera en dator nya program

fördel. Reklam sprids redan idag i form av sannolikt att ge datorn en

nätet. Allt sammantaget gör att jag anser att spel och tävlingar har potential i framtiden bli minst lika Internet reklammedium att som Kombinationen ljud, musik och rörliga bilder gör stort tv. av text, som den eventuella påverkan reklam Internet har att effekterna och som

tv-reklamens. Detta är den primära orsaken sannolikt inte är mindre än

studie reklam i tv till barn och unga till varför jag valt att göra en av

eventuella effekt och påverkan barn och unga. liksom av dess

reklammedium skiljer sig dock från tv i ett avseende och Internet som

det är interaktiviteten se avsnitt 6.3.

reklam till barn och i

6.1 1.2 Forskning om unga

allmänhet

komplicerad och diffus och verkar i samspel Reklamens påverkan är

andra sociala faktorer. Det är därför regel omöjligt med ett flertal som

tillbaka till särskilt reklarninslag. Många att spåra verkningar ett

tv-reklamens förmåga att fånga barns och ungas forskare menar att t.ex.

förändras, eller visar sig allvar, först när ett

uppmärksamhet

åtskilliga gånger. En del dessa forskare reklaminslag har upprepats av

också barn upp till 5 år uppfattar repetitioner i framhåller att yngre

både njutnings- och meningsfullt, ungefär samma sätt de sig som höra eller film gång gång. Medan älskar att samma saga se samma

reklam förutsättningar för bättre produktval, leder informativ ger

suggestiv reklam ofta till mindre välgrundade köp.

En hel del forskningen barn och och reklam präglas mer av om unga

mindre omedvetet grundsynen att barn och unga begriper eller av

medieinnehåll än Situationen kan mindre och påverkas mer av vuxna.

alltid sådan, eftersom förståelse och påverkan också rimligtvis inte vara

aktivitet från individens sida, och mycket medieinnehållet kräver av

och Rimligtvis är förståelsen och de intryck intresserar inte barn unga.

i stället annorlunda i olika åldrar i livet. Dessutom har barn och man tar därför de dels grund det föränderliga unga, dels att är unga, av

9 Barn och tv-reklam, Konsumentverket, rapport 1993/94:29, s. 25. Bjurström, 20Fmrden/Stokke, Kriterier för värdering reklame, i Barn, ungdom och reklam, av

NEK Nord 1988:20, s. 4f.

184 Marknadsföring på Internet till... SOU 1999: 106

samhället, ofta kunskaper saknar. I mycket behöver som vuxna vuxna lära av och sina liv till barnen. Eftersom barn och i vissa anpassa unga avseenden blir bättre rustade för den nära framtiden än vuxna som växte upp i ett annorlunda samhälle, kanske ibland begriper vuxna medieinnehållet sämre och påverkas det än barn och Detta mer av unga. resonemang har använts för att motivera behovet forskning med av barn, unga och samtidigt. vuxna Forskningen när det gäller reklam till barn och är i många fall unga inriktad undersökning reklamens effekter dels på en av lång sikt, dels kort sikt. Den kortsiktiga effekten är påverkan önskan att konsumera och långsiktiga effekter är den eventuella påverkan mer på barns eller ungas värderingar. De långsiktiga effekterna reklam kan ha

påverkar den s.k. socialiserings- eller socialisationsprocessen,

dvs. utvecklingen från biologisk varelse spädbamet till samhälls-

medborgare den individen.23 Socialiseringsprocessen idag

vuxne är mycket mer påverkad medier än för några decennier sedan. En av stor del av de värderingar skapas på väg till den individen som vuxne understöds av stereotyper i massmedia, för närvarande kanske

huvudsakligen tv.

Det finns forskningsresultat tyder föräldrarnas som att syn reklam inverkar hur barnen på reklam. ser Synen på reklam skiljer sig från kultur till kultur, från land till land. Exempelvis visar en nordisk undersökning från år 1992 svenska föräldrar att är mer kritiska mot reklam till barn än vad danska föräldrar är. Även den sociala och ekonomiska bakgrunden kan spela in. Enligt en svensk undersökning är det föräldrarnas utbildningsstatus upphov till som ger de mest tydliga skillnaderna. De lägst utbildade och högre tjänstemän är mest positiva till reklam medan däremellan är negativa till reklam. grupperna mest

21 Feilitzen, Forskningen om barn och medier, status, perspektiv och framtid, i

Nord 1993:558, s. 52f. 22Jarlbro, i Børn og tv-reklame, Nord 1992:4, 121. s. 23Fzerden/Stokke, Kriterier för värdering av reklame, i Barn, ungdom och reklam,

NEK Nord 1988:20 sida Se även närmare socialisationsprocessen om i Andrén/Eriksson, Barn, ungdom och rörlig reklam, i Barn, ungdom och reklam, NEK Nord 1988:20 s. 93. 24Faerden/Stokke, Kriterier för värdering av reklame, i Barn. ungdom och reklam,

NEK Nord 1988:20, s. 9ff. 25Børn og tv-reklame, Nord 1992:4, 24. s. 26Jarlbro, i Børn og tv-reklame, Nord 1992:4, 125. s.

SOU 1999: 106 Marknadsföring på Internet till... 185

6.11.3 Forskning tv-reklam till barn och

om unga

Under många år såg barn i svensk bam-tv inte annat än snälla, vänliga och ibland pedagogiska några timmar i veckan. I slutet av 80-

program, talet kom tv via kablar och satelliter. Den kommersiella bam-tvzn har under flera decennier utvecklats och förfinats den internationella marknaden för att bli så effektiv som möjligt. Genom TV3 kom år 1987 den kommersiella tvzn i svenska hem och svenska. De politiska partierna var eniga om att man inte ville ha tv-reklam riktad till bam. Men genom att sända via satellit från Storbritannien till Sverige undgår TV3 de svenska reglerna och kan fortsätta med reklam till barn se mer

detta i avsnitt 6.12.1.27 om

En rad undersökningar har visat att tv-reklamens förmåga att fånga barns och ungas uppmärksamhet skiftar mycket påtagligt beroende deras ålder. Generellt sett minskar tv-reklamens förmåga att fånga barns och uppmärksamhet med stigande ålder." Det finns

ungas framförallt två konsumentskyddsaspekter när det gäller reklam till barn och unga i tv, dels har tv som medium större påverkanspotential än tryckta medier, dels ses tv av alla och det är därför svårare att skydda särskilda grupper som barn och unga.

Föräldrarnas inställning till reklam är en viktig faktor när det gäller vad bam tv och hur barnen och uppfattar reklam.

ser ser

Tv-reklam tycks för närvarande vara den reklamfonn som har störst inflytande på barn och unga. Detta bekräftas forskningsresultat från

av flera olika länder. Reklaminslagen i tv är ofta utformade så att de knyter an till barnens fantasi. Inslagen utgår från barnens lust att vilja leka. I inslagen ser barnen leksaker, oftast i närbild, och händer som leker med dem. Betoningen ligger användningen leksakema.

av Reklaminslagets övertalningsförsök bygger sålunda att skapa en kort bildhistorik tror liknar barnets leksituation. Genom tv kan

som man reklambudskapet föras in i hemmiljön där konsumenten är särskilt avspänd och mottaglig. Tv-reklam innehåller normalt andra medel för påverkan än andra media då tv för fram reklambudskapet både i ljud,

27Wall, Vad sänder TV3 till barnen, Konsumentverket, rapport 1995/96:12, s. 28Bjurström, Barn och tv-reklam, Konsumentverket, rapport 1993/94:29, s. 25. 29Børn og tv-reklame, Nord 1992:4 s. 16y. m Børn og tv-reklame, Nord 1992:4, s. 16, se även Björnebekk i Det kommersiella fjernsynets barnreklame, s. 91 och 109 i samma rapport. 3 Bjurström, Barn och Tv-reklam, Konsumentverket, rapport 1993/94:29, s. 19. 32Wall, Vad sänder TV3 till barnen, Konsumentverket, rapport 1995/96: 12, s. 30.

186 Marknadsföring på Internet till... SOU 1999: 106

text och bild. Reklamen kommer ofta överraskande och tittaren har små

möjligheter att direkt värdera reklamen på grund det höga tempot. av Karaktäristiskt för tv-reklam är också att den i stor utsträckning

appellerar till känslor i stället för att konkret produkt- eller ge

köpinformation.

Många undersökningar har visat att den primära effekten är

påverkan av viljan att köpa. Nordiska undersökningar har visat att

barn och unga känner särskild påverkan behovet att konsumera, en av framförallt när det rör sig saker de redan känner till, saker om som t.ex. kamrater har. Medan några barn har

som en kunskapsmässig fömiåga

att skilja mellan reklam och program redan vid 3-4 års ålder, utvecklas

denna förmåga hos de flesta barn först vid 6-8 års ålder och det är först

vid 10 års ålder som så gott alla barn har utvecklat denna som förmåga. Större barn 9-åringar kan, enligt svensk undersökning en av 7-9-åringar, i allmänhet redogöra för vuxenreklamens syfte och

innebörd. Beträffande reklam riktar sig direkt till barn hade, enligt som samma undersökning, dock inte någon av de studerade den grupperna klarsynthet kunde noteras för den s.k. vuxenreklamens som vidkommande. Barnen förstod att det reklam, syftet var men att var detsamma som för vuxenreklam upplevdes däremot inte.

Leksaksreklam upplevdes närmast någon form bruksanvisning som av eller saklig information att produkten fanns i handeln. Barnen om nu 7-9 år kunde sålunda inte tänka tanken leksaker visades i ens att tv ett kommersiellt syfte. Sammantaget visar de undersökningar har som genomförts på ett relativt entydigt sätt att de flesta barn inte kan

förklara reklamens bakomliggande syfte verbalt före 7-8 års ålder. Barn

förstår avsikten med reklam vid 8-9 års ålder

men t.o.m. 14-16-åringar

kan ha problem med att identifiera och känna igen dolda former tvav reklam som saknar reklamens traditionella kännetecken. En rad

33Bernitz, Åtgärder mot reklampåverkan barn och NEK-rapport 1989:9, unga, s. 11. 34 Bernitz, Åtgärder mot otillbörlig reklampåverkan på barn och NEKunga, rapport 1989:9, s. llf. 35 Se Børn og tv-reklame, Nord 1992:4, 15 och hänvisningen till Filipsson, s. 1988. 36 Børn og tv-reklame, Nord 1992:4, 28my och Faerden/Stokke, Kriterier för s. värdering av reklame, i Barn. ungdom och reklam, NEK Nord 1988:20, 8f. s. 37Bjurström, Barn och tv-reklam, Konsumentverket, rapport 1993/94:29, 28. s. 38 Jarlbro, i Børn og tv-reklame, Nord 1992:4, l39ff, och i Barn, ungdom och s. reklam, Arbetsrapport 47, 1995, Institutet för journalistik och nr masskommunikation, Göteborgs Universitet, 14. s. 39 Borch, Reklam rettet mot barn Internett forstudie, SIFO arbeidsrapport - en nr. 1998, s. 7yn.

Marknadsföring på Internet till... 187 SOU 1999: 106

undersökningar visar barn inte förstår reklamens bakomliggande att om syfte sannolikheten för att de inte ifrågasätter det budskap som är stor förmedlar. Förståelsen reklamens övertalande syfte förefaller den av 0rd viktig förutsättning för att barn skall kunna med andra vara en ifrågasätta och kritiskt värdera olika reklambudskap.

I forskningen diskuteras mycket marknadsföringsmetod vad som en ibland kallas totalreklam eller totalmarknadsföring. Begreppet syftar blandning reklambudskap och exempelvis lek/spel, dvs. där en av bara enkelt budskap blandat med underhållning, reklam inte är ett utan spel, målarböcker, godis etc. Med begreppet brukar även avses marknadsföring där reklam förekommer i än ett medium samt där mer tecknade figurer eller liknande marknadsförs även med hjälp av andra produkter. Enligt forskningsresultaten har barn svårare att förstå det kommersiella syftet med sådan i viss mån dold reklamj och det gäller

för 10-12-åringar. Barn har således svårt att särskilja reklam från även underhållning. Typiskt för tv-reklamen till barn är dessutom att den i princip inte innehåller någon saklig information utan i stället

kombinerar ljud och bild ett sätt kan antas ha särskild text, som attraktionskraft barn och ungaf Totalreklam förekommer ibland i form ofta tecknade bamserier. Seriema är skapade och av - finansierade leksaksindustrin, med det primära målet att sälja t.ex. av

de figurer ingår i handlingen. Upphovsrättsinnehavaren till

som serierna säljer sedan licensrättigheter till andra företag, använder som seriefigurema vid marknadsföring av helt andra produkter.

Typexempel från år är Disneys olika tecknade filmserier och senare för de minsta barnen Teletubbies från engelska BBC. Man säljer alltså symbol eller figur och filmen/serien är ett dragplåster när en en

40Bjurström, Barn och tv-reklam, Konsumentverket, rapport 1993/94:29, s. 30. Se även Bernitz, Åtgärder mot otillbörlig reklampåverkan barn och unga, NEK-

rapport 1989:9, s. 12. 4‘ Forbrukerombudet, Orientering praksis Marknadsforing Barn og unge, om — - 1999, 25, Borch, Reklame rettet mot barn Internett en förstudie, SIFO mars s. arbeidsrapport 1998, 7 och även Tufte, i Børn og tv-reklame, Nord nr. s. 1992:4, s. 186. 42Børn tv-reklame, Nord 1992:4, 37m. og s. 43Fwrden/Stokke, Kriterier för värdering reklame, i Barn, ungdom och reklam, av NEK Nord 1988:20, s. 12x. 44Borch, Reklame rettet mot barn Internett forstudie, SIFO arbeidsrapport —en nr. 1998, s. 12. 45Tufte, Tv-reklame medietekst mediepedag0gik, i Nord 1993:558, - ny - ny 58. Se även Ekman Konsumentverket Reklamens utveckling, i Kommersiell s. påverkan barn och NEK-rapport 1988:9, s. 20. unga, 46Konsumentverket, Dold reklam till barn och ungdomar, 1991, s.

188 Marknadsföring på Internet till... SOU 19991 106

det gäller att sälja licensierade produkter. Denna totala marknadsföring

är en mycket medveten marknadsföringsmetod med bindningar mellan produkter, företag och medier som byggs Syftet är att göra upp. produktreklamen till en icke särskiljbar, naturlig del den vardagliga av miljön." Användningen av seriefigurer i tv-reklam också som förekommer i programinnehållen, gör det generellt svårare för barn att skilja mellan reklaminslag och medan tydliga visuella och program, auditiva markeringar när ett reklaminslag börjar och slutar gör det lättare för dem att göra denna åtskillnad. Detta är tanken bakom några

av bestämmelserna i radio- och tv-lagen se avsnitt 6.12.1 bl.a. den om förbud mot att personer eller figurer spelar framträdande roll i som en program som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år, uppträder i tv-reklam. En faktor som blivit allt viktigare del i marknadsföring till barn en och unga i tv är musik. Musiken har, visar dansk studie, mycket en en större betydelse än man tidigare antagit.

Utan att närmare det vill jag dessutom nämna att forskningsresultaten entydigt visar att reklam till barn och ofta är unga könsrelaterad, dvs. riktad till enbart pojkar eller flickor, och att könsrollerna i reklam till barn och är oerhört stereotypa. unga Pojkarna och flickorna matas med olika värderingar. Det finns klar en risk för att könsroller befästs redan i låg ålder. Här föreligger dock ett komplicerat samspel med hur könsrollerna ut i den familjen ser egna och det närmare umgängeLS Några slutsatser hur reklamen om påverkar barns och värderingar i dessa avseenden har jag därför ungas inte dragit.

Begreppet livsstilsreklam förekommer ofta i forskningen bam om och unga, och framförallt när det gäller tonåringar. I reklamvärlden liksom i verkligheten finns vissa återkommande strukturer, i form t.ex. av könsrollsvärderingar, attityder till våld, sexualitet, kärlek och olika

sysselsättningar, samt uppfattningen om det goda livet och det goda samhället. Dessa värderingar och attityder, det kan kallas som reklamvärldens ideologi, visar sig främst i form frekvenser för vissa av handlingar, miljön, sysselsättningar, personlighetsdrag och relationer i det samlade utbudet reklam. Den effekt reklaminslag har på barns av och ungdomars värderingar, och livsstil kommer förmodligen normer

47 Konsumentverket, Dold reklam till barn och ungdomar, 1991, 35. Se även s. Wall, Vad sänder TV3 till barnen, Konsumentverket, 1995/96:12, 31. rapport s. 48Bjurström, Barn och tv-reklam, Konsumentverket, rapport 1993/94229, 27. s. 49Wall/Tufte, I hovedet en ung trendsetter, TemaNord 1994:586. 50Se t.ex. Faarden/Stokke, Kriterier för värdering av reklame, i Barn, ungdom och reklam, NEK Nord 1988:20, s. 31. 51Bjørnebekk, Det kommersielle fjernsynets barnreklame, i Nord 1994:2, s. 109ff.

SOU 1999: 106 Marknadsföring på Internet till... 189

till stånd just kontakt med det samlade reklamutbudets innehåll,

genom snarare än genom att de utsätts för något enskilt reklaminslag.

6.11.4 Forskning reklam till barn och på om unga Internet

Internet blev öppet för kommersiell information först år 1991. Några svenska studier om hur marknadsföringen ser ut Internet riktad till barn och unga ser ut, har såvitt jag kunnat finna, inte gjorts. Såväl traditionella som nya mindre vanliga marknadsföringsmetoder förekommer Internet se avsnitt 6.4. Exempelvis sprids reklam Internet via spel och tävlingar. En slutsats man kan dra av Internets interaktiva karaktär är att framförallt äldre barn ogillar eller inte är

som intresserade av reklam, lättare kan undvika reklam på Internet jämfört t.ex. med tv-reklam.

I en färsk norsk undersökning har en analys gjorts av tre kommersiella webbplatser Kalle Ankas, Tine Norske Meierier AS:s

och LEGO:s. Undersökningen visar att marknadsföringen blandar reklam med sakinformation, underhållning etc. ett sätt som gör det svårt för barn och unga att avgöra var gränsen går för vad är

som reklam. Samma slutsats har jag själv kunnat dra när jag studerat olika webbplatser som huvudsakligen riktar sig till barn och Någon

unga. större undersökning har jag dock inte haft möjlighet att utföra inom ramen för mitt uppdrag.

6.12 områden

Närliggande

6.12.1 Radio- och tv-lagen

En jämförelse kan göras med radio- och tv-lagen innehåller några

som regler som tar sikte marknadsföring till barn och i tv.

unga

Enligt radio- och tv-lagen får reklam i tv inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år. Inte heller får det i tv-reklam uppträda personer eller figurer spelar framträdande roll i

som en program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år. Reklam får slutligen inte förekomma omedelbart före eller efter ett tv-program

52Andrén/Eriksson, Barn, ungdom och rörlig reklam, i Barn, ungdom och reklam, NEK Nord 1988:20, s. 163. 53Borch, Reklame rettet mot barn Internett en förstudie, SIFO arbeidsrapport

nr. 1998, s.

190 Marknadsföring på Internet till... SOU 1999: 106

eller del ett tv-program som huvudsakligen vänder sig till barn

en av under tolv år. Förbudet mot bamreklam är närbesläktat med frågan om annonsidentifikation. Bakgrunden till förbudet barn har

är att yngre svårt att skilja mellan reklam och andra program samt att barnen inte alltid förstår att avsikten med ett reklaminslag är att locka dem till

köp.

uppmärksammat mål i Marknadsdomstolen de Agostini-

I ett målet lämnade EG-domstolen 1997 ett s.k. förhandsav-

- sommaren görande, av vilket man kan dra slutsatsen att EU:s tv-direktiv, som är implementerat i radio- och tv-lagen, i princip inte hindrar att en medlemsstat ingriper med stöd av generella konsumentskyddsföreskrifter mot en annonsör till följd av reklam som sänts från en annan medlemsstat, âterutsändning i egentlig mening av tv-sändningar som härrör

om från den andra medlemsstaten inte hindras genom ingripandet och det följaktligen inte införs en andra kontroll av tv-sändningar utöver den

den sändande medlemsstaten är skyldig att utföra enligt tv-direktisom vet. I fråga om tillämpningen av barnreklamförbudet i radio- och tvlagen gäller dock att den mottagande medlemsstaten inte längre, under några omständigheter, får tillämpa bestämmelser som särskilt har till syfte att kontrollera innehållet i tv-reklam riktad till underåriga eftersom detta skulle innebära en sådan andra kontroll som nyss sades.

En parallell är köp-tv. Enligt EU:s tv-direktivsö är

annan nya - som implementerat i radio- och tv-lagen får köp-tv inte uppmana under-

åriga att ingå avtal om köp eller förhyming av varor och tjänster nya artikel 16 p. 2. Köp-tv skall dessutom uppfylla de krav som ställs all tv-reklam till underåriga.

54Se prop. 1990/91;149 s. 121 och 1995/96:160 s. 116. 55MD 1998:17. 56 Det ursprungliga TV-direktivet, 89/552/EEG samordning vissa

om av bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, reviderades år 1997 genom direktivet 97/36/EG om ändring av det tidigare direktivet, det s.k. nya tvdirektivet. 57 Prop. 1997/98:l84. Enligt regeringen s. 51 täcktes aktuell del av det nya direktivet redan av reglerna i radio- och tv-lagen. 58Artikel 16 i dess ursprungliga lydelse i direktivet 89/552/EEG.

106 Marknadsföring på Internet till... 191 SOU 1999:

Tv-reklam skall inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos underåriga och måste därför uppfylla följande kriterier.

Den skall inte direkt minderåriga att köpa en produkt eller a uppmana tjänst att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet. genom b Den skall inte direkt uppmuntra minderåriga att övertala sina föräldrar eller andra att köpa de utannonserade varorna eller tjänsterna. c Den skall inte utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser till föräldrar, lärare eller andra personer. d Den skall inte utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.

Vid köp-tv har försäljaren rimlig chans att bedöma köparens ålder en rösten i telefonen. I detta avseende är skillnaden stor mot genom Internet där underåriga endast behöver klicka för att utföra beställningen. Det bör anmärkas att avtal träffas av underårig som normalt inte är bindande för den underårige eller för föräldrarna. En del praktiska olägenheter kan dock uppstå.

6.12.2 Reklam till barn bio

En ytterligare parallell är reklam till barn bio. I Sverige saknas regler direkt tar sikte reklam till bam. Före visning av filmer för som barn visas reklaminslag ibland riktar sig till barn. som Konsumentverket och Filmbranschens Samarbetskomrnitté ingick redan i slutat 1970-talet överenskommelse om principer för av en marknadsföring av biograffilm. Biografreklam skall enligt dessa principer utformade med socialt och beakta vilken ålder vara ansvar den aktuella filmen är avsedd för samt anpassa reklamen därefter.

192 Marknadsföring Internet till... SOU 19991 106

6.13 och beträffande

överväganden förslag

guka

Mitt förslag: Regeringen tar fram och verkställer

en infonnationsplan som klargör hur reklam kan påverka sjuka. Sverige bör i det internationella samarbetet verka för införande av särskilda skyddsregler avseende läkemedelsreklam på Internet.

Det ställs höga krav vederhäftighet och hederlighet i fråga

om framställningar riktade till grupper antas mindre kritiska än

som vara konsumenter i allmänhet, t.ex. sjuka. Denna princip återfinns i ICC:s grundregler för reklam. Reklambudskap riktade till sjuka innehåller ofta ett livsuppehållande budskap. Redan idag riktas stor uppmärksamhet mot Internet som handelsplats för mediciner. Det kan röra sig om i Sverige receptbelagda respektive icke-receptbelagda läkemedel men även s.k. mirakelprodukter i Sverige inte är

om som klassificerade som läkemedel. På utländska nätplatser kan

trots

man att det som regel krävs tillstånd för att importera läkemedel till Sverige

handla mediciner som inte finns eller är förbjudna i Sverige. - som

Läkemedelslagen ställer vissa krav information läkemedel.

om Sådan information har särskild betydelse för att förebygga skada

som eller för att främja en ändamålsenlig användning läkemedel lämnas

av skriftligen när ett läkemedel tillhandahålls konsumenten. Information som utgör ett led i marknadsföringen ett läkemedel skall

av vara aktuell, saklig och balanserad. Information får inte heller

vara vilseledande.

En jämförelse kan även beträffande denna konsumentgrupp göras med reklam i tv. Enligt radio- och tv-lagen får reklam för receptbelagda läkemedel och sådan medicinsk behandling endast är tillgänglig

som efter ordination, inte sändas i tv. Om ett läkemedelsföretag tv-

sponsrar program får sponsringen endast främja företagets eller anseende

namn men inte receptbelagda läkemedel eller sådan medicinsk behandling som endast är tillgänglig efter ordination. Vidare får försäljningsprogram för läkemedel eller för medicinsk behandling inte sändas i

tv.

Även när det gäller sjuka det viktigt

är att de har tillgång till adekvat infomiation. Förutom probleminriktad information krävs

en information de läkemedelsprodukter finns marknaden.

om som Behovet av en saklig och vederhäftig läkemedelsinformation kan enligt

59Se t.ex. Mirakelmedicin, Konsumentverket, 1995.

SOU 1999: 106 Marknadsföring på Internet till... 193

min mening knappast överdrivas. Den information jag talar här är

om dock inte information enskilda läkemedel, naturmediciner,

om behandlingar etc., utan information om reklam för hur dessa produkter kan vara utformad etc. Reklam bygger ibland på vår osäkerhet och söker få att uppfylla vissa psykologiska behov, t.ex. förhoppning

oss en om att bli fri från sjukdom eller ett längre liv. Reklamen

en om utnyttjar alltså våra svagheter. De särskilt utsatta behöver

grupperna information om detta. Ansvaret att informera ligger i första hand på staten. Jag föreslår att regeringen tar fram och verkställer

en informationsplan om reklam för läkemedel och liknande på Internet som klargör hur reklam kan påverka sjuka och leder till större

som ett kritiskt tänkande hos de särskilt utsatta. Tanken är inte peka eller

att ut identifiera utan avsikten är informationen skall finnas

svaga grupper att tillgänglig för de som önskar information, t.ex. apotek, sjukhus och distriktsläkarrnottagningar. Även tv-mediet bör kunna utnyttjas

för att sprida information. Ansvaret för att ta fram och verkställa inforrnationsplanen kan läggas på t.ex. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket eller Konsumentverket, under förutsättning att erforderliga ställs till

resurser förfogande.

Det skydd som konsumenterna läkemedelslagen när det

ges genom gäller information torde gälla även för reklam svenska nätplatser. Det skydd konsumenterna radio- och tv-lagen när det gäller

ges genom förbud i tv mot reklam för receptbelagda mediciner och sådan medicinsk behandling som endast är tillgänglig efter ordination, bör få sin motsvarighet såvitt gäller reklam för läkemedel Internet. Reklamen finns dock ofta på utländska nätplatser och riktar sig inte specifikt mot svenska konsumenter. Det torde således inte möjligt

vara att komma tillrätta problemet svensk reglering. Sverige bör i det

genom internationella samarbetet verka för införande särskilda

av skyddsregler

avseende reklam Internet för läkemedel och sådan medicinsk behandling som endast är tillgänglig efter ordination.

7 19-1555KonsumenternaochIT

194 Marknadsföring på Internet till... SOU 1999: 106

6.14 och förslag beträffande

Överväganden

barn och unga

14.1 Generella krav internetreklam till barn och

unga

Mitt förslag: De internationella etiska riktlinjer som näringslivet

antagit bör tillsammans med de krav som ställs av de nordiska

konsumentombudsmännen och av de nordiska konsument-

ministrarna grundläggande för marknadsföring riktad till barn

vara

och Internet. Med dessa krav som utgångspunkt bör Sverige

unga

i det internationella samarbetet verka för införande av särskilda

skyddsregler för marknadsföring riktad till barn och unga

Internet.

Barn och strävar kontinuerligt med att få ordning tillvaron

unga mentalt sett och kan i reklamsammanhang ses som en särskilt utsatt

både eftersom de upp alla intryck och då deras kritiska grupp, suger sinne är dåligt utvecklat. Särskilt gäller detta de yngsta barnen, som varken klarar av att skilja mellan reklam och andra upplevelser, eller att skilja reklamen från verkligheten. Gemensamt för de yngsta barnen är att de vill ha omedelbar behovstillfredsställelse. De är därför särskilt

för påtryckningar konsumera. utsatta att

Forskningen hur mindre barn påverkas av reklam t.ex. i tv är

om - betydligt mer omfattande än den som har genomförts bland ungdomar och vuxna. Ett betydelsefullt resultat som denna forskning har gett är att framförallt yngre barn ofta bokstavligt tror det som sägs om olika

produkter.

Genom olika former totalmarknadsföring se avsnitt 6.11.3

av präntas varumärken in i barnen. Föräldrar är ganska ofta lyhörda för barns och ungas önskemål om och val av produkt. Fenomenet brukar kallas pester power dvs. barnens förmåga att genom tjat övertala föräldrar eller andra närstående.°2 Detta gäller särskilt i fråga om dagligvaror. Det finns därför en uppenbar risk för att produkter väljs

60 Feerden/Stokke, Kriterier för värdering reklame, i Barn, ungdomar och

av reklam, NEK Nord 1988:20, s. 6 Bjurström, Barn och Tv-reklam, Konsumentverket, 1993/94:29, 23.

rapport s. 62Se Tufte, Genom tjat har barnen tagit makten bland storkonsumenterna",

t.ex. Sydsvenska Dagbladet den 6 februari 1999.

106 Marknadsföring på Internet till... 195 SOU 1999:

utifrån de figurer finns förpackningen. På detta sätt m.m. som utnyttjas barn och näringsidkare till att påverka föräldrarna i unga av deras val produkter. De nordiska konsumentombudsmännen har i av sina riktlinjer från december 1998 liksom de nordiska konsumentministrarna har i sin resolution från augusti 1999, pekat problemet och rekommenderat att näringsidkama inte använder denna typ av marknadsföring. Jag delar denna uppfattning. Föräldrar eller andra är inte alltid närvarande och kan se vilka vuxna webbplatser barn och besöker. Till föräldrars hjälp håller på att unga utvecklas olika hjälpmedel i form filter. Ett sådant är PICS av Platform for Internet Content Selection ett system utvecklat av The - World Wide Web Consortium, bl.a. med EU-stöd. Det är fråga om en standard, vilken ursprungligen avsåg att föräldrar möjlighet att ge filtrera bort nätplatser de inte ville att deras barn skulle kunna se, men utvecklats till att även beröra frågor som den personliga som integriteten. Systemet innebär i praktiken form varudeklarering en av nätplatsen. Med filtret inkopplat skall webbläsaren kunna läsa av endast PICS-kontrollerade nätplatser. Ett problem med detta och liknande system är att ett effektivt system skulle kräva en global standard och omfattande föräldramedverkan. Detta system och även en liknande torde dock föräldrar till stöd främst när det gäller att sålla vara bort olämpligt material, t.ex. våld och Internet. De torde porr, dessutom inte kunna användas i någon större utsträckning av de föräldrar vill att deras barn inte skall komma i kontakt med viss som reklam eller reklam överhuvudtaget Internet. Andra system som liknar PICS är t.ex. Surfwatch, Netnanny, Cybersitter och Cyberpatrol. Av dessa, inklusive PICS, är det i skrivande stund endast Cybersitter har svensk ordlista. som en Det ställs särskilt höga krav vederhäftighet och hederlighet i fråga framställningar riktade till som kan antas vara mindre om grupper kritiska än konsumenter i allmänhet, t.ex. barn eller sjuka. Reklam får inte utnyttja barns naturliga godtrogenhet eller ungdomars bristande erfarenhet. Inte heller skall dessa gruppers lojalitetskänsla utsättas för påfrestning. Vidare får reklam riktas till eller är ägnad att påverka som barn och ungdom inte innehålla framställning kan medföra fysiska som skadeverkningar eller påverka dem negativt i psykiskt eller moraliskt

63 Se Børn, markedsføring, Forbrugerstyrelsen, Danmark, augusti t.ex. unge og 1998. 64Se http:// www.w3.org/PICS/. 65 Se www.surfwatch.com/, www.netnanny.c0m/, www.cybersitter.c0m/ alt. www.cybersitter.nu/ samt www.cyberpatro1.c0m/.

196 Marknadsföring på Internet till... SOU 1999: 106

avseende.°° Dessa krav följer de internationella av etiska regler som näringslivet antagit, huvudsakligen ICC:s olika regler om marknadsföring, och gäller för marknadsföring i alla medier, dvs. även

Internet. Tillsammans med de rekommendationer de nordiska som konsumentombudsmännen antagit i sin

gemensamma ståndpunkt

avsnitt 6.9 och de rekommendationer de nordiska konsumentsom ministrama antagit i sin resolution avsnitt 6.10, bör dessa vara de grundläggande kraven all reklam riktad till barn och unga Internet. Sverige bör med dessa krav utgångspunkt i det som internationella samarbetet verka för införande särskilda

av skyddsregler

för marknadsföring riktad till barn och Internet. En början unga till ett internationellt regelverk med skydd för underåriga finns inom EU i distansavtalsdirektivet se avsnitt 6.6. Enligt dess artikel 4 8 § i

förslaget till lag konsumentskydd vid distansavtal ny om och hemförsäljningsavtal skall näringsidkare vid länmande information av om bl.a. säljarens identitet samt produktens pris och väsentliga egenskaper, särskilt ta hänsyn till de principer skydd för underåriga om som finns t.ex. i ICC:s regler avsnitt 6.7. Räckvidden den av nya bestämmelsen marknadsföring till barn och torde bli om unga en fråga

för rättstillämpningen.

En särskild fråga är hur begreppet direktreklam skall definieras och vad som skiljer sådan från marknadsföring webbsidor som skräddarsytts efter konsumentens uttryckliga önskemål eller genom att webbplatsen registrerat konsumentens aktivetet på webbplatsen och med utgångspunkt därifrån tolkat intressen Denna etc. fråga har särskild betydelse när det gäller direktreklam till barn och unga under 16 år se avsnitt 6.5. En fråga inte löst

som är är om skräddarsydd

reklam webbplats bör betraktas direktreklam som eller inte. I traditionell mening skall direktreklam adresserad vara och avsänd direkt till enskild. Nätreklam är visserligen inte adresserad i traditionell bemärkelse, samtidigt är syftet men och resultatet snarlikt det vid mer traditionella former direktreklam. På portaler av som Passagen och Torget kan intressen och information så man uppge annan att man varje gång man surfar dit får reklam de intressena. Frågan om egna är om inte denna typ marknadsföring borde jämställas av med direktreklam. I så fall skulle det åtminstone i Sverige förbjudet med

vara skräddarsydd

reklam på nätsidor till barn och under 16 år. unga Frågan får lösas i

rättstillämpningen.

66Svensson m.fl. s. 73.

SOU 1999: 106 Marknadsföring på Internet till... 197

6. 14.2 Reklamidentifiering

Min bedömning: Tyngdpunkten och fokuseringen hos internetreklam riktad till barn och unga måste, för att kravet reklamidentitet skall uppfyllas, ligga den annonserade produkten och inte mängd stimulerande och fantasieggande element en kring produkten kan vara vilseledande. Viss marknadsföring till som barn och Internet blandar reklam med sakinformation, unga underhållning etc. ett sätt som gör det svårt för barn och unga att avgöra vad är reklam och vad som inte är det. Sådan som marknadsföring bristen reklamidentitet otillbörlig. är genom

Ett grundläggande konsumentkrav är möjligheten att kunna identifiera såväl avsändare kommersiell kommunikation som avsikten med den. av Detta är av grundvalama för den nordiska lagstiftningen på en marknadsföringsorrlrådetf I den svenska marknadsföringslagen uttrycks det så att all marknadsföring skall utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Det skall enligt lagen också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen. Det kan närrmas att förslaget till direktiv om vissa rättsliga aspekter den elektroniska handeln den inre marknaden e- handelsdirektivet innehåller motsvarande regler förslagets artikel om uppgifter som skall tillhandahållas vid marknadskommunikation, se avsnitt 2.4. Kravet avsändaridentifiering i reklam Internet kommer genom framförallt e-handelsdirektivet att bli någorlunda väl tillgodosett. Se även mitt förslag härom i avsnitt 2.2.8. När det gäller kravet reklamidentitet, dvs. att det kommersiella budskapet skall vara avgränsat från andra element, finns mycket att önska. Kravet på reklamidentitet är också huvudpunktema i den helt nyligen av de en av nordiska konsumentministrama antagna resolutionen om marknadsföring Internet riktad till barn och unga se avsnitt 6.10. Den ringa forskning som gjorts när det gäller internetreklam till barn och unga visar att marknadsföringen blandar reklam med sakinformation, underhållning etc. ett sätt gör det svårt för barn och unga att som

67Se Svensson m.fl., 92 och bl.a. MD 1992:19 tv-programmet Båtlivet. Se s. även Otraditionella marknadsföringsmetoder mot barn och unga, Nord 1993:24, s. 20.

198 Marknadsföring på Internet till... SOU 1999: 106

avgöra gränsen går för vad är reklam. Detta poängteras

var som särskilt i kommentaren till de nordiska konsumentministramas resolution avsnitt 6.10. Även det således saknas

se om mer omfattande forskningsresultat är det klart att det finns behov ökad

av klarhet och tydlighet. Tyngdpunkten och fokuseringen hos intemetreklam skall ligga den annonserade produkten och inte

en mängd stimulerande och fantasieggande element kring produkten

som kan vara vilseledande. I vissa fall är reklamen dold såtillvida att gränserna mellan det kommersiella budskapet och tävlingar, lekar, frågesporter, målarböcker, reklam och produktinformation är otydliga och ibland obefintliga. Reklamen kan bestå t.ex. tävling utan att

av en någon produkt uttryckligen är till försäljning. I stället viss

exponeras en miljö, en livsstil eller ett varumärke. Det kommersiella budskapet dvs.

att ett företag önskar sälja sina produkter är i dessa fall långtifrån

tydligt, allra minst för barn och Denna form marknadsföring

unga. av riktad till barn och unga är enligt min mening otillbörlig och således förbjuden enligt marknadsföringslagen. För det fall otydligheten rör

väsentlig produktinformation, torde marknadsföringen även strida

mot artikel 4 i distansavtalsdirektivet och komma att strida 8 § i den

mot kommande lagen om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal se avsnitt 6.6. Ansvaret för efterlevnaden

av marknadsföringslagen ligger främst Konsumentombudsmannen och Konsumentverket. Implementeringen distansavtalsdirektivets

av artikel 4 och den uttryckliga reglering föreslås såvitt gäller skydd

som för underåriga vid lämnande av produktinformation, torde kunna bidra till ökad klarhet. De rekommendationer de nordiska konsument-

som ombudsmännen antog i december 19998 avsnitt 6.9 liksom den

se

ståndpunkt som de nordiska konsumentministrama antog i augusti 1999

om marknadsföring Internet riktad till barn och se avsnitt

unga 6.10 torde kunna bidra till den fortsatta rättsutvecklingen området.

68 Borch, Reklame rettet motbarn Internettet forstudie,

en SIFO

arbeidsrapport nr. 1998,

s. 69Förordning 1995:868 med instruktion för Konsumentverket.

SOU 1999: 106 Marknadsföring på Internet till... 199

14.3 Behov

av forskning

Mitt förslag: Regeringen utarbetar plan för behovet forskning

en av

om barn och unga och marknadsföring på Internet samt stimulerar

aktivt forskning området.

Medan några barn har en kunskapsmässig förmåga att skilja mellan reklam och program redan vid 3-4 års ålder, utvecklas denna förmåga hos de flesta barn först vid 6-8 års ålder och det är först vid 10 års ålder som så gott som alla barn har utvecklat denna förmåga. Större barn 9-åringar kan i allmänhet redogöra för vuxenreklamens syfte och innebörd. Beträffande reklam som riktar sig direkt till barn har de dock inte den klarsynthet som beträffande vuxenreklamen. Barn förstår att det är reklam, men inte att syftet är detsamma för vuxenreklam.

som Leksaksreklam upplevs närmast någon form bruksanvisning

som av eller saklig information att produkten fanns i handeln. Barnen i

om nu 7-9 års ålder kan inte tänka tanken att leksaker visas i

ens tv ett kommersiellt syfte." Sammantaget visar de undersökningar har

som genomförts på ett relativt entydigt sätt att de flesta bam inte kan förklara reklamens bakomliggande syfte verbalt före 7-8 års ålder. En rad undersökningar visar att barn inte förstår reklamens

om bakomliggande syfte är sannolikheten stor för att de inte ifrågasätter det budskap som den fömiedlar. Förståelsen reklamens övertalande

av syfte förefaller med andra ord viktig förutsättning för barn

vara en att skall kunna ifrågasätta och kritiskt värdera olika reklambudskap." När det gäller den mognadsgrad och ålder krävs för att barn skall förstå

som att reklam är reklam och att även leksaksreklam är reklam, finns det således ett förhållandevis solitt forskningsunderlag.

Ett område som det emellertid saknas forskning på är hur

en mer teoretisk förståelse hos barn utvecklas till insikt reklamens syfte

en om och vilka faktorer kognitiva, psykologiska, sociala och kulturella

som är viktiga i denna De resultat forskningen har säger

process. som gett med andra ord i första hand något när ett barn förstår syftet med

om reklamen, men mycket lite hur deras förståelse utvecklas eller

om varför denna är begränsad i olika åldrar. Att få kunskap detta är

om av

Bjurström, Barn och tv-reklam, Konsumentverket, rapport 1993/94:29, 28.

s. l Jarlbro, i Börn og tv-reklame, Nord 1992:4, l39ff, och i Barn, ungdom och

s. reklam, Arbetsrapport 47, 1995, Institutet för journalistik och

nr tnasskommunikation, Göteborgs Universitet, 14.

s. 2 Bjurström, Barn och tv-reklam, Konsumentverket, rapport 1993/94:29, 30.

s.

200 Marknadsföring på Internet till... SOU 1999: 106 ’

stor betydelse eftersom reklam kan betraktas de faktorer som en av som bidrar till att forma människors livssyn, grundläggande värderingar, attityder och de kulturella föreställningar dominerar i samhället. som Den påverkan som reklamen utövar i detta avseende är livslång." Kunskap detta område är förutsättning för att kunna förstå hur en reklam på Internet påverkar. Som en av nätets mest entusiastiska användargrupper representerar

barn och unga ett potentiellt segment på den elektroniska marknadsplatsen. De är förhållandevis köpkraftiga, dels dels genom egen, genom föräldrarnas konsumtion. De är tidiga användare teknisk utrustning av och kanske viktigast av allt, de är framtidens konsumenter. Ju tidigare man får dem som lojala kunder, desto fler produkter kommer de att köpa under sin livstid." Det saknas närmare forskning hur reklamen om Internet ser ut och dess effekter och påverkan barn och

framförallt om huruvida, och i så fall hur och varför, interaktiviteten spelar in. Även det förhållande Internet att är ett nytt och för många spännande medium, kan innebära att konsumentens normala beredskap

mot reklam är lägre. Jag har tidigare sagt att jag tror att det är sannolikt att reklam på Internet har liknande påverkan och effekter reklam i som tv. Något större stöd av forskningen har jag dock inte för denna uppfattning. Som jag ser det finns det ett stort behov forskning av ny om reklam till barn och Internet för skall kunna unga att man göra jämförelser med reklam i andra media och i vilka avseenden

intemetreklam skiljer sig från reklam i andra media, när det gäller t.ex. interaktiviteten. Det är inte osannolikt det när det gäller reklam att Internet behövs ett skydd motsvarande det finns i radio- och som tvlagen, även Internets internationella karaktär medför särskilda om svårigheter när det gäller möjligheten att åstadkomma sådant skydd. ett För att kunna avgöra vilket konsumentskydd är rimligt och som om reglering är nödvändig krävs empiriskt underlag. För kunna förstå att hur intemetreklam påverkar barn och behöver unga även veta mer om varför kunskap reklam inte tycks hindra påverkas om att av reklam. Det finns även behov kvalitativa

ett av undersökningar av hur

barn och unga upplever reklam Internet. Jag föreslår därför att regeringen utarbetar plan för behovet forskning marknadsen av om föring till barn och unga Internet samt att regeringen aktivt stimulerar forskning området.

73Bjurström, Barn och tv-reklam, Konsumentverket, rapport 1993/94:29, 45f. s. 74Borch, Reklame rettet mot barn Internett förstudie, SIFO arbeidsrapport - en nr. 1998, s. 11. 75 Werner, Hva betyr kunnskap om reklame for påvirkningar fra reklame, i

forskerkonference bøm tv-reklame, Nord 1993:558, 41. om og s.

SOU 1999: 106 Reklam via e-post 201

7 Reklam via e-post

7. l

Inledning

Genom den informationstekniska utvecklingen har konsumenter och enskilda fått ett nytt och effektivt sätt att kommunicera på, nämligen elektronisk post eller e-post. En av de stora fördelarna med e-post är att den inte stör på sätt som ett telefonsamtal kan göra. En stor del

samma av kontakterna med omvärlden behöver inte ske simultant eller i realtid. Man kan svara avsändaren när man själv vill. Mediet uppmuntrar till snabb och kort kommunikation.

Elektronisk post är vid sidan av world wide web en av de funktioner hos Internet som har fått störst genomslagskraft. Enligt en undersökning gjord uppdrag Post- och telestyrelsen hösten 1998 använder

av 80 procent av dem som är uppkopplade mot nätet e-postfunktionen för att skicka e-post privat.‘

Många ser e-posten som ett potentiellt stort reklammedium. Den elektroniska posten möjliggör billig och specifik reklamadressering. Epost som reklammedium är dock ännu inte utvecklad i Sverige. Det går idag inte heller att säkert avgöra i vilken utsträckning mediet kommer att utnyttjas för marknadsföring. Det talas mycket om s.k. one-to-onemarketing, dvs. i praktiken en form av direktreklam, där näringsidkaren etablerar en personlig kontakt med den tänkte kunden. Näringsidkare har genom flera nya informationstekniker förutom e-post även t.ex.

cookies möjlighet att i samarbete med den enskilde konsumenten

bygga upp en konsumentprofil om konsumentens specifika intressen så att reklamen skräddarsys utifrån konsumentens önskemål och behov. Ur denna synvinkel torde e-post som reklammedium vara förhållandevis unikt. Traditionellt åsyftas med begreppet direktreklam eller direktmarknadsföring sådan marknadsföring till skillnad

som från masskommunikation söker direkt kontakt med konsumenten t.ex.

-

adresserade försändelser Med Internet och möjligheten genom att skicka elektronisk post har denna distinktion delvis förlorat sin betyd-

l Se Internetmarknaden i Sverige, Öhrlings

Coopers Lybrand AB, september 1998. 2 Se Svensson m.fl., s. 441.

202 Reklam via e-post SOU 19991106

else. E-post kan användas till masskommunikation samtidigt som ebreven är adresserade direkt till konsumenterna.

Enligt mina direktiv skall jag överväga vilka möjligheter det finns för konsumenter att undgå obeställd reklam. Frågan e-postreklam om och obeställd sådan är fråga för den svenska lagstiftaren i samband en med att EG-direktivet om konsumentskydd vid distansavtal skall genomföras. Direktivet innehåller bestämmelse begränsningar en om av användningen av vissa tekniker, bl.a. telefax, för distans-kommunikation jag återkommer till detta direktiv i avsnitt 7.8. För att kunna analysera frågan måste först ställning till vad man ta begreppet obeställd reklam innefattar. En omtalad form direktreklam av är vad som brukar benämnas Begreppet har ingen vedertagen spam. definition, det omfattar allt från skräpreklam i form massutskick av av e-post och s.k. bombning e-postlåda med massvis till av en av e-post, all reklam via e-post inte är beställd. Spam delas ofta, framförallt i som USA, upp i två delar, nämligen unsolicited commercial e-mail UCE

och unsolicited bulk e-mail UBE. Den första formen avser kommersiell reklam, den andra e-brev från opinionsbildare, tiggare och s.k. bondfångare. Ett annat begrepp ibland används oönskad som är reklam. Detta begrepp innefattar dock subjektivt och ett moment lämpar sig därför illa i dessa sammanhang. I detta jag

kapitel avser

endast obeställd reklam utifrån kriteriet jag begärt få reklamen om att skickad till mig eller inte När det i fortsättningen talas reklam om via e-post avses således enbart obeställd reklam inget uttryckom annat ligen sägs.

Jag har inte funnit några belägg för att obeställd reklam via e-post idag är ett problem för någon större andel svenska konsumenter. Det är ett problem för många konsumenter i USA, där mycken energi

läggs

ner olika åtgärder att stoppa företeelsen. Staten Virginia antog som första stat i USA i februari i år lag kriminaliserar

en som otillbörlig

användning av e-post. I Europa har redan flera länder antagit lagstiftning förbjuder e-postreklam som utan föregående samtycke, senast Österrike. I takt med att Intemetanvändningen liksom användningen av e-postfunktionen ökar, är det dock sannolikt obeställd reklam via att epost kommer att bli ett problem även för andel svenska konsuen stor menter. Konsumenter som är mycket aktiva nätet och frekvent lämnar ut sin e-postadress t.ex. i chat-grupper eller haft - som oturen att hamna på olika sändlistor kan ha problem redan idag. -

3 Jfr. Ds 1999:35 där begreppet obeställd reklam s. 15 används med en betydligt

vidare innebörd och omfattar även sådan reklam konsument genom sitt som en tidigare uppträdande köp etc. får ha visat något helst intresse för". anses som

1999: 106 Reklam via e-post 203 SOU

En fördel med reklammedium är att kundrelation kan e-post som en byggas enkelt och billigt för båda parter. Samspelet mellan upp näringsidkare och kund kan leda till oerhört precis och skräddarsydd en profil konsumentens intressen och önskemål. Med Internet torde över det dessutom så möjligheten för näringsidkare att nå nya kunvara att der betydligt större än med andra traditionella media. Sannolikt komär e-postadressen få allt större betydelse kommunikationsmer att som instrument. Det redan idag möjligt för de så önskar att få är t.ex. som sin e-postadress i telefonkatalogen. Med tanke att e-posten dessutom är relativt billigt sätt att kommunicera är det sannolikt att näringsett idkare i allt större utsträckning att utnyttja mediet för reklam. avser En nackdel är den enskilde kan uppleva det irriterande eller att som kränkande att få hem obeställd reklam i sin dator. En annan t.o.m. nackdel och sannolikt den viktigaste är kostnadsaspekten. - - Elektronisk post via Internet måste ibland laddas ner för att kunna läsas, vilket kostar och tid. Även du kan läsa din e-post pengar tar om på måste du lägga tid att granska dina e-brev och sortera servern ner bort de brev innehåller begärd reklam se detta i avsnitt som mer om 7.2. Traditionell direktreklam i den fysiska brevlådan, dvs. pappersreklam, betalas endast de konsumenter som handlar i den av aktuella butiken. Reklam via e-post är visserligen billigare än pappersreklam, den stora skillnaden är att alla konsumenter som men får reklamen inte bara de handlar av näringsidkaren får bära en - som kostnad för den. Åtskilligt arbete pågår med att söka tekniska vägar att stoppa obeställd reklam via e-post. En vanlig teknik går ut att identifiera massutskick e-post innehållande reklam för att därigenom kunna av stoppa den. Tekniken finns i olika former. En annan teknik är s.k. kollaborativ filtrering, vilket innebär att många användare samarbetar med filtrera bort begärd e-post. Dessa och liknande metoder går att att använda till att gallra bort visst obeställt och oönskat material. Teknikerna är inte helt okomplicerade att använda och alla är inte heller kostnadsfria för konsumenterna. Näringslivets etiska koder ornrådet går i princip ut att man skall respektera konsumenternas önskemål att slippa reklam, vilket torde följa redan av god affärssed. om Konsumenterna har alltså möjlighet att tacka nej till reklam men saknar möjlighet att helt slippa obeställd reklam. Runt om i världen pågår arbete för att upprätta såväl nationella internationella spärregister som till vilka konsumenter skall kunna anmäla att de inte önskar reklam via e-post. Några aktörerna det området är Direct Marketing av

4 Se även Oönskad reklam via e-post konsuments synpunkter, Sveriges - en Konsumentråd, 1997.

204 Reklam via e-post SOU 19991106

Associations DMA i USA, FEDMA Federation of European Direct

Marketing på europeisk nivå och SWEDMA

Swedish Direct

Marketing Association i Sverige.

När det gäller reklam som är beställd eller avtalad har höjts röster

för att det finns behov att över frågan

av se ur konsumentsynvinkel. Då

denna fråga torde avtalsrättslig vara av rent natur och inte har någon

särskild bäring på IT har jag valt inte på att närmare området.

I de följande avsnitten kommer jag redovisa den

att lagstiftning

området kan bli tillämplig

som marknadsföringslagen

- och personupp-

giftslagen och därefter de etiska koder näringslivet - som självt antagit.

Jag redovisar även de nordiska konsumentombudsmännens rekommen-

dationer på området liksom Europarådets konvention om skydd för

personuppgifter och EU:s direktiv och direktivförslag området.

7.2 Marknadsföringslagen

Marknadsföringslagen MFL är framgått tidigare

som tillämplig på all

marknadsföring som helt eller delvis är inriktad den svenska

marknaden. Marknadsföringens således

ursprung är utan betydelse se

avsnitt 4.2. MFL saknar bestämmelser som särskilt tar sikte på

direktreklam. I detta sammanhang, dvs. e-post, är MFL:s bestämmelser

om reklam- och avsändaridentitet avsnitt 6.5 se av betydelse.

Avsändarangivelse bör så tydlig läsaren vara att genast kan

fastställa marknadsföraren vem är. Normalt åstadkoms detta med en

upplysning i klartext dennes eller firma. om namn Ibland kan det dock

vara tillräckligt med ett välkänt varumärke, direkt som associerar till ett

visst företag och således därigenom

ger den nödvändiga

identitetsupplysningen. Grundprincipen för tryckta skrifter

är att namn

och adress skall sättas Praxis har

ut. varit att adressuppgiften i

allmänhet kan bytas telefonnummer. ut mot t.ex. Vad nämnare kan som gälla för andra medietyper är dock osäkert tämligen Beträffande

fysisk direktreklam har Marknadsdomstolen slagit fast att det inte krävs

någon sändarangivelse ytterkuvertet. Det räcker att detta lätt kan

identifieras reklam och innehållet som att ger klart besked om vem som är avsändare

Hur denna praxis kan tillämpas på direktreklam via e-post är inte

helt klart. I ett e-brev anges avsändare normalt automatiskt. Varje

seriös näringsidkare fyller i korrekta

uppgifter om avsändarföretag i

sitt e-postprogram. Att även ärendemeningen fylls i korrekt, dvs. det att

5 Se Svensson m.fl., s. 101.

6 Se MD 1983:16, 1991:2 och 1996:28. Se även Svensson mfl., s. 103.

Reklam via e-post 205 SOU 1999: 106

det är fråga reklam, torde självklarhet för en klart anges att om vara en seriös näringsidkare. Det finns således inte något vägande skäl mot reklam- och avsändarangivelse redan i e-brevets motsvarighet till tydlig pappersbrevets ytterkuvert, dvs. brevhuvudet. Innehållet i e-brevet skall besked företaget, dess e-postadress, fysiska adress etc. ge närmare om så konsumenten vid behov enkelt kan komma i kontakt med att näringsidkaren även förslagen i avsnitt 2.2.8.

se

Marknadsföringslagen torde således konsumenterna ett visst ge skydd såtillvida kan kräva att det brevhuvudet klart och att man av tydligt framgår det är fråga reklam och skickat brevet. att om vem som För marknadsföringslagen skall ett fullständigt skydd mot att ge obeställd reklam via e-post krävs emellertid att konsumenten kan läsa vilken han eller hon har lagrad sin e-postserver innan den post hämtas. Så är möjligt endast med vissa e-postprogram. Den standard för datorkommunikation språk, metod e-postläsaren använder som kallas protokoll och det finns flera olika sådana. Ett sådant är POP3 Post Office Protocol 3. Posten samlas då av intemetleverantören. För konsumenten skall kunna läsa posten måste den först hämtas ned att från till hårddisken. POP3-versionen finns inbyggd i servern den egna flera webbläsare, bl.a. Netscape. Ett alternativt protokoll är IMAP Interactive Mail Access Protocol. Med IMAP kan du se vilka meddelanden finns och välja att hämta hem de du är som servern intresserad Om således har POP3-versionen kan man inte av. man utnyttja märkningen till att sålla bort begärd reklam utan drabbas av kostnaden för hämtningen under alla förhållanden. Med IMAP får du kostnad endast för den tid det tar att sålla bort den reklam du inte en vill ha. Oavsett vilket protokoll man använder drabbas konsumenten dock av en viss om än liten kostnad.

7.3 Personuppgiftslagen

Personuppgiftslagen PuL syftar som tidigare framgått till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling personuppgifter se avsnitt 5.5. Med personuppgift avses varje av upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk levande dvs. all slags information direkt eller indirekt kan hänföras person, som till en fysisk person som är i livet, t.ex. genom hänvisning till ett identifikationsnummer eller till en eller flera faktorer som är specifika för hans eller hennes fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet se närmare om begreppet i avsnitt 5.5. En privatpersons e-postadress oavsett om den innehåller en namnuppgift eller inte är en personuppgift eftersom den går att -

206 Reklam via e-post SOU 19991106

härleda till den enskilde. Detta sägs också uttryckligen i Europarådets Ministerkommittés rekommendationer beträffande personuppgifter Internet se avsnitt 5.8. Att den näringsidkare som vill skicka reklam via e-post har tillgång till konsumentens e-postadress är en nödvändig och tillräcklig förutsättning för att kunna skicka e-brevet.

När det gäller de generella krav som gäller för behandling av personuppgifter 9-10 §§ hänvisas till framställningen i avsnitt 5.5. PuL innehåller en särskild regel om direktreklam 11§: Personuppgifter får inte behandlas för ändamål rör direkt

som marknadsföring, om den registrerade hos den personuppgiftsansvarige skriftligen har anmält att han eller hon motsätter sig sådan behandling. Konsumenterna kan således med stöd av denna bestämmelse förhindra att de tillsänds ytterligare reklam via e-post från den näringsidkare

som skickat ett e-brev med reklam.

Vilket skydd personuppgiftslagen ger konsumenterna när det gäller obeställd reklam via e-post är oklart. Det torde i sig inte oetiskt att

vara e-postreklam åsamkar konsumenterna kostnader eller att reklamen är obeställd, jfr. 9 Kämpunkten torde i stället ligga i frågan

om samtycke 10 §. Utgångspunkten för lagens tillämpning är att den enskilde

konsumenten kontrollerar användningen personuppgifterna. För - - av att en marknadsförare skall få använda t.ex. e-postadress i samband

en med marknadsföring, krävs således regel konsumentens samtycke.

som I lagen ges emellertid näringsidkaren möjlighet att behandla

en personuppgifter utan att först efterfråga samtycke näringsidkaren frågat

om

och fått nej till får denne aldrig behandla personuppgifterna.

svar Situationen avser det fall att behandlingen är nödvändig för

att ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos näringsidkaren eller hos annan till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse skydd

av mot kränkning den personliga integriteten. Frågan är då när

av ett rent kommersiellt intresse väger tyngre än den enskildes intresse skydd

av mot kränkning av den personliga integriteten. Enligt lagtexten skall näringsidkaren pröva det kommersiella intresset väger

om egna tyngre än det ideella intresset. Näringslivet hävdar förståeligt den

- nog att

enskilde näringsidkaren generellt skall kunna utgå från det

att kommersiella intresset väger tyngre än det ideella det inte i det

om särskilda fallet finns något talar den presumtionen. Denna

som emot uppfattning grundar sig sannolikt bl.a. uttalanden

av Datalagskommittén och att det vid intresseavvägningen bör kunna beaktas att den enskilde enligt 11§ PuL har ovillkorlig slippa

en rätt att vidare behandling av personuppgifter. Intresset hos de enskilda

som inte har motsatt sig behandling personuppgifter för direkt

av marknadsföring kan enligt kommittén ofta antas väga lätt i jämförelse

106 Reklam via e-post 207 SOU 1999:

med marknadsförarens kommersiella intresse.7 En faktor som möjligen kan spela in är den produkt skall marknadsföras. Datalagskomrnitsom tén uttalar samtidigt att när t.ex. kommersiella intressen skall vägas mot enskildas intressen få ha sina uppgifter i fred, bör det i allmänhet av att krävas de kommersiella intressena ett tydligt sätt överväger De att två uttalandena förefaller delvis motstridiga; å sidan skall det ena enskilda intresset väga lätt och å andra sidan skall det kommersiella intresset tydligt väga över. Den synpunkten har framförts att den ursprungliga svenska direktivtexten skiljer sig från texten i PuL, dvs. att direktivet närmast talar för presumtion för det kommersiella intresset. Den aktuella en lydelsen i direktivet är utom när sådana intressen uppvägs av den registrerades intressen eller dennes grundläggande fri- och rättigheter, dvs. i sak identisk med lydelsen i lO§ punkt PuL. För att komplicera frågeställningen kan göra jämförelse med den engelska man en versionen. Där det i den svenska versionen används begreppet uppvägs, lyder den engelska versionen overridden. Den engelska texten leder alltså till presumtion för det kommersiella intresset, dvs. det ideella en intresset behöver väga tyngre än det kommersiella för att kravet samtycke skall gälla. En hastig blick den tyska respektive den franska versionen leder till slutsats. Det torde föra för långt att i samma detta sammanhang närmare in frågan. Slutsatsen är dock att det inte är klart i vilken mån, om någon, personuppgiftslagen skyddar de konsumenter inte önskar obeställd som reklam via e-post. Den omständigheten är naturligtvis otillfredsställande från konsumentsynvinkel.

7.4 Svensk branschöverenskommelse

På initiativ SWEDMA Swedish Direct Marketing Association har av regler för användningen personuppgifter vid direktmarknadsav m.m. föring för försäljnings-, insamlings-, medlemsvärvningsändamål och liknande, tagits fram se avsnitt 5.6.

7SOU 1997:39 362f. Petersson/Reinholdsson tycks hålla med, l05ö. s. se s. 8sou 363 1997:39 s.

208 Reklam via e-post SOU 1999: 106

Av särskilt intresse i detta sammanhang är regeln i punkt 6.1 första

stycket:

Vid all insamling och behandling annan av personuppgifter för direktmarknadsföringsändamål måste den personuppgiftsansvariges intresse

av att behandla uppgifterna för sådant ändamål alltid vägas risken mot av att de registrerade kan uppleva användningen uppgifterna av som ett otillbörligt intrång i sin personliga integritet. Det skall därvid beaktas att risken för ett otillbörligt intrång är större då personuppgifterna de avser registrerade i deras egenskap privatpersoner i av än egenskapen av befattningshavare vid t företag eller organisation. Intresseavvägningen ex skall ske både i fråga vilka personuppgifter kan om som användas och i fråga om hur uppgifterna kan användas för det aktuella direktmarknadsföringsändamålet.

Av intresse är även regel 6.4.1 andra stycket där e-post inte ingår i uppräkningen över tekniker kräver samtycke i

som förväg:

Gentemot enskilda får faxnummer, personer samt automatiska uppringningsanordningar utan mänsklig medverkan användas för direktmarknadsföringsändamål bara om den registrerade samtyckt till detta iförväg.

7.5 Internationella handelskammaren

ICC har antagit särskilda riktlinjer för

marknadsföring Internet

se

avsnitt 5.5. Dessa utgör revidering ICC:s

en av tidigare Intemetregler

vilka i sin tur i stora delar bygger ICC:s

Grundregler för reklam I Sverige har ett antal näringslivsorganisationer

som är verksamma inom direkt-marknadsbranschen inrättat gemensamt Näringslivets etiska

nämnd för direktmarknadsföring DM-nämnden.

Nämnden består - av representanter från Annonsörföreningen, Sveriges

Telemarketing

Förening, SWEDMA och Svenska

Postorderföreningen. DM-nämnden

prövar ärenden som rör tillämpningen marknadsetik av i samband med direktmarknadsföring. I sin verksamhet använder nämnden främst olika ICC-regler.

9 Se Svensson mfl., s. 441f.

1999: 106 Reklam via e-post 209 SOU

ICC:s riktlinjer marknadsföring Internet innehåller bl.a. om följande artikel.

Annonsörer och marknadsförare skall inte sända begärda onlinemeddelanden till användare har indikerat att de inte önskar mottaga som sådana meddelanden. Annonsörer och marknadsförare skall tillhandahålla online-funktion gör det möjligt för användare att meddela en som annonsörerna och marknadsförarna att de fortsättningsvis inte önskar bli kontaktade. Det skall tydligt framgå begärda reklam- och av marknadsföringsmeddelanden att de är kommersiell natur. Vidare skall av de annonsören eller marknadsföraren ange vem

7.6 ES OMAR

ESOMAR har tagit fram regler marknadsundersökningar på om Internet avsnitt 5.12. Reglerna innehåller särskild bestämmelse

se en

om oombedd e-post:

Undersökare skall begränsa oombedd e-post till ett minimum och reducera obekvämligheter och irritationer av sådan e-post för mottagaren genom att uttryckligen dess syfte i den första meningen och göra budskapet så ange kort möjligt. Möjlighet att bli utesluten från fortsatt e-post relaterad till som undersökningen, liksom från varje uppföljning av undersökningsresultatet skall närhelst det är praktiskt möjligt. ges,

ESOMARs riktlinjer har antagits bl.a. av US Marketing Research Association, Advertising Research Foundation och Sveriges Marknadsförbund.

7.7 De nordiska konsumentombudsmännen

Konsumentombudsmannen i de nordiska länderna lade i december 1998 fram gemensamma riktlinjer om handel och marknadsföring Internet och andra liknande kommunikationssystem se även avsnitt

10 Översättning John Örtengren, Ordf. FSM, Föreningen för Svenska Marknadsundersökningsinstitut, Se Tendens Special, Sveriges Marknadsförbund, nr51998.

210 Reklam via e-post SOU 19991106

5.13 och 6.9. Riktlinjerna innehåller särskild rekommendation en beträffande e-post:

Näringsidkare bör endast sända marknadsföringsmaterial via e-post och liknande om konsumenten har lämnat sitt samtycke till detta.

Marknadsföringsmaterial till konsument bör tydligt markeras en som sådant. Ett minimikrav bör att det framgår titeln/överskriften. vara av Näringsidkaren bör inte konsumenten vidaresända uppmana att näringsidkarens marknadsföringsmaterial till andra konsumenter.

I system som är skapade med syfte att utbyta information mellan privata

parter exempelvis nyhetsgrupper och 1ist-servers bör näringsidkare inte skicka marknadsföringsmaterial. Detta gäller dock inte det otvetydigt om framgår av omständigheterna att får användas för systemet utskick eller exponering av sådant material.

Anmodan om samtycke bör utformat sådant vara ett sätt att konsumenten vet vilka former marknadsföringsmaterial av denne kan förvänta sig att ta emot- samt i vilken omfattning.

Näringsidkaren bör inrätta systemet sådant konsumenten sätt att utan besvär kan frånsäga sig ytterligare material.

7.8 EG-direktiv

7.8. 1

Distansavtalsdirektivet

Europaparlamentets och Rådets direktiv 97/7/EG av den 20 maj 1997

om konsumentskydd vid distansavtal det s.k. distansavtalsdirektivet

eller DAD se det i avsnitt 2.4 mer om innehåller en bestämmelse - -

artikel 10 begränsningar

- om av användningen av vissa tekniker för distanskommunikation jfr. artikel 12 i teledatadirektivet, avsnitt 7.8.2. Enligt artikel 10 punkt 1 får näringsidkare en använda sig av telefax,

och även s.k. uppringningsautomat, endast

om konsumenten lämnat sitt

samtycke s.k. opt-in. Tekniken automatiska

- uppringningssystem utan

mänsklig betjäning förefaller inte användas i Sverige eller används endast i mycket begränsad utsträckning. I artikelns andra punkt sägs att medlemsstaterna skall säkerställa sådana att andra tekniker för

distanskommunikation än de

som anges i punkt och som möjliggör individuell kommunikation endast får användas när konsumenten inte

klart motsätter sig detta. För förhindra att begärd reklam via e-post krävs enligt DAD således konsumenten att är aktiv s.k. opt-out. Att man valt att lägga till kriteriet möjliggör individuell kommunikation förefaller naturligt, eftersom det knappast är möjligt att genomföra ett förbud mot erbjudanden via radio,

tv och tidningsannonser.

Reklam via e-post 211 SOU 1999: 106

Ändringar i marknadsföringslagen Ds

Departementspromemorian

1999, innehåller förslag som 1999:35, kom under sommaren som

10 i distansavtalsdirektivet och artikel

syftar till att genomföra artikel

avsnitt. I promemorian föreslås

12 i teledataskyddsdirektivet se nästa

marknadsföringslagen s.k. obeställd

inför paragraf i om

att man en ny obeställd reklam sådan reklam reklam. I promemorian definieras som

till utan att denne varit eller marknadsföring som vidareförs mottagaren

denne sitt tidigare aktiv för att få reklamen eller utan att genom

visat något helst intresse för att uppträdande köp etc. får anses ha som

föreslås bl.a. att e-post jämställs med de få reklamen". I promemorian

näringsidkare vid direktmarknadsföring till en andra tekniker som en 10 punkt 1 inte får använda om inte konsument enligt artikel

har medgett detta förhand. konsumenten

7.8.2 Teledataskyddsdirektivet

Rådets direktiv 97/66/EG den 15 december Europaparlamentets och av

och skydd för privatlivet inom 1997 behandling av personuppgifter om telekommunikationsområdet det s.k. teledataskyddsdirektivet är - behandling personuppgifter i samband med tillämpligt av

allmänt tillgängliga teletjänster inom allmänt

tillhandahållande av

Sådana telenät definieras i tillgängliga telenät inom gemenskapen.

transmissionssystem och i förekommande fall, direktivet som

och utrustning möjliggör överföring av

kopplingsutrustning annan som

bestämda nätanslutningspunkter via tråd, via radio, signaler mellan

andra elektromagnetiska media, utnyttjas helt optisk väg eller via som

tillhandahålla allmänt tillgängliga teletjänster. Med

eller delvis, för att

"tjänster tillhandahållande helt eller delvis "teletjänster avses vars

överföring och dirigering signaler i telenätet, med består av av

radio- och TV-sändningar. Hänvisningen i den senare undantag av

telenätet torde det föregående begreppet allmänt definitionen till avse

tillgängligt telenät. Med allmänt tillgängliga teletjänster torde avses

teletjänster och kan teckna avtal om, dvs. en tjänst som som var en allmänheten. Möjligen omfattar begreppet allmänheten även en erbjuds

krets landets studenter. Tillgång till så pass öppen som t.ex.

SUNET kräver i princip att är student eller universitetens datanät man

universitetet. Denna krets torde dock så stor att den kan arbetar för vara

likställas med tjänst är allmänt tillgänglig. en som artikel 12 icke begärda samtal innehåller regel Direktivets om en

delvis korresponderar med artikel 10 i distansavtalsdirektivet se som

212 Reklam via e-post SOU 19991106

föregående avsnitt. Artikel 12 lyder i de delar den är av intresse i

detta sammanhang:

Användningen av automatiska uppringningssystem utan mänsklig

medverkan automatisk uppringningsutrustning eller telefaxapparater

fax för direkt marknadsföring kan bara tillåtas i fråga om abonnenter

som i förväg har gett sitt samtycke.

Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att kostnadsfritt

säkerställa att icke begärda samtal för direkt marknadsföring som sker

andra sätt än de som i punkt l inte tillåts den berörda anges utan

abonnentens samtycke eller med avseende abonnenter som inte

önskar få sådana samtal; vilken av dessa möjligheter väljs skall som avgöras genom nationell lagstiftning.

Att artikeln innehåller ordet samtal bör inte lägga man någon större

vikt vid. Av punkt l framgår klart att det inte handlar samtal i om egentlig mening. Artikelns sakinnehåll intill är näst identiskt med det i

artikel 10 distansavtalsdirektivet. De olika direktiven skiljer sig

endast i två avseenden. Det sikte ena tar tekniker för

distanskommunikation medan det andra avser teletjänster. Vissa

innefattas i båda dessa begrepp och andra gör det inte. Den andra

skillnaden är att medlemsstaterna i

teledataskyddsdirektivet

uttryckligen möjlighet när det gäller ges att andra teletjänster än de i

punkt 1 föreskriver opt-in bestämma - som om samtycke skall krävas eller inte antingen opt-in eller opt-out. I DAD ges den möjligheten

inte uttryckligt utan följer att direktivet är minimidirektiv, av ett dvs.

medlemsstat är oförhindrad införa starkare att ett skydd än det som ges i direktivet. Artikel 12 i

teledataskyddsdirektivet är föremål för

beredning inom regerings-kansliet i samband med genomförandet av

distansavtalsdirektivet. I de delar

teledataskyddsdirektivet inte berör

frågor obeställd reklam har om direktivet genomförts genom lagstiftning som främst berör telelagen.

Begreppen allmänt tillgängliga telenät och teletjänster torde

begränsa tillämpningsområdet för direktivet på reklam via e-post. Access till Internet sker inte alltid via ett allmänt tillgängligt telenät

och e-post överförs/dirigeras inte alltid via ett allmänt tillgängligt

telenät. Allt fler konsumenter får dessutom fast uppkoppling till

Internet via kabelnät eller elnät. Det finns således exempel på fall då e-

post inte överförs eller dirigeras via allmänt

ett tillgängligt telenät.

Sommaren 1999 kom

departementspromemorian Ändringar i

marknadsföringslagen Ds 1999:35 vilken innehåller

förslag som

syftar till att genomföra bl.a. artikel

12 i teledataskyddsdirektivet

se

mer om förslaget i föregående avsnitt.

Reklam via e-post 213 SOU 1999: 106

7.8.3 till EG-direktiv e-handel

Förslaget om

kommissionens förslag till direktiv vissa rättsliga aspekter Enligt om elektroniska handeln den inre marknaden det s.k. eden det i avsnitt 2.4 skall handelsdirektivet se närmare om i sin lagstiftning föreskriva att icke önskad medlemsstaterna marknadskommunikation e-post klart och otvetydigt skall vara per identifierbar sådan, så snart användaren tar emot den. som som icke önskad marknadskommunikation är mindre lyckad Uttrycket en översättning. Den engelska versionen talar unsolicited vilket om begärd eller obeställd. Enligt kommentarerna till de enskilda betyder artiklarna i direktivförslaget kräver konsumentskyddet lösningar utöver redan finns i distansavtalsdirektivet och artikel 12 punkt 2 i dem som

teledataskyddsdirektivet se avsnitt 7.8.2.

7.9 överväganden och förslag

Mitt förslag: Vid implementeringen EU:s distansavtalsdirektiv av och teledataskyddsdirektiv används rätten att ge konsumenterna ett starkare skydd än det direktivet Näringsidkare skall vid ger. marknadsföring till konsument inte få använda e-post eller andra liknande tekniker för distanskommunikation om inte konsumenten har samtyckt till det förhand. Regeringen bör verka för att det sikt införs skydd motsvarande denna s.k. opt-in-lösning inom ett hela EU.

Obeställd e-postreklam är särskilt påträngande såtillvida att den kommer till dig i din dator och den inte är lika lätt att skilja från ickereklam det är när det gäller tryckta alster. För den som inte önskar som reklamen är det därför tidsödande och komplicerat att bli kvitt den. mer Obeställd e-postreklam medför dessutom omotiverad kostnad för en konsumenterna. Detta är inte acceptabelt konsumentsynvinkel. ur Frågan är det redan är möjligt teknisk väg eller genom frivilliga om regler eller offentlig reglering för konsumenterna att slippa reklam via e-post. Ett systern med spärregister är enligt min mening inte tillräckligt från konsumentsynpunkt eftersom man därigenom tvingas ett första reklambrev. De tekniska lösningar som idag står till acceptera buds avsnitt 7.1 liksom internationella etiska riktlinjer, främst

se

ICC:s avsnitt 7.5, är inte heller de tillräckligt effektiva. Det finns

se

214 Reklam via e-post SOU 19991 106

därför anledning att det finns rättsliga medel kan förhindra se om som att konsumenterna får obeställd reklam via e-post. Marknadsföringslagen ger som redovisades i avsnitt 7.2 ett visst

men inte tillräckligt skydd mot obeställd reklam via När det e-post. sedan gäller frågan om konsumenterna med stöd personuppgiftsav lagen kan förhindra att obeställd reklam via harrmar i deras e-post datorer, talar enligt vad sades i avsnitt 7.3 det för som mesta att intresse-avvägningen, mellan näringsidkarens kommersiella intresse

och den enskildes ideella intresse, i normalfallet utfaller till förmån för

det kommersiella intresset. För att kunna utnyttja den absoluta rätten enligt personuppgiftslagen att slippa direktreklam ll§ måste man som konsument känna till att näringsidkaren tänker skicka reklam

vilket man normalt inte gör. Om denna tolkning av personuppgiftslagen står sig i rättstillämpningen lagen ger konsumenterna inte något skydd utöver vad redan följer som av internationella etiska regler och god affarssed.

Tanken bakom förbuden i distansavtals- och teledataskydds-

direktiven mot obeställd telefaxreklam är sådan att ansetts särskilt påträngande och att den dessutom belastar konsumenten ekonomiskt.

Dessa aspekter kan appliceras även på reklam via e-post och talar således för ett krav förtida samtycke i fråga även om direktreklam via e-post. Visserligen kan telefaxreklam möjligen innebära sägas ett större irritationsmoment eftersom inte på väljer man samma sätt när man skall ta emot sådan beträffande och eftersom som e-post, det tar tid och papper i anspråk. E-postreklam går normalt mycket snabbare att hämta hem den tid det får konsumenten men tar betala för via telefonräkningen. En annan omständighet talar för som att e-post likställs med telefax är att många skickar och tar emot telefax via datorer, med hjälp särskild mjukvara av utan att ha tillgång till traditionell telefaxapparat." Rent tekniskt skillnaderna är små mellan telefax där traditionell telefaxapparat en används och där telefaxprogram i en dator används. Det rör sig två om tekniker att skicka dokument över telenätet eller annat nät för datakommunikation. I teledataskyddsdirektivet sägs uttryckligen med telefax att fax avses en telefaxapparat och inte mjukvara i dator

en en som möjliggör

sändande av dokument med telefaxfunktion. Motsvarande

förtydligande finns inte i distansavtalsdirektivet,

men sannolikt är tanken att begreppet även i det direktivet

avser telefaxapparater. Om distansavtalsdirektivet och teledataskyddsdirektivet

implementeras enligt dess respektive lydelse, kommer det således att krävas samtycke

H Se t.ex. gratisprogrammen www.efax.com/, www.callwave.com/ Faxwave och www. fax4free.com/.

Reklam via e-post 215

med hjälp traditionell för få skicka reklam till en konsument av att reklam skickas mellan datorer med telefaxapparat, inte för det fall men Skyddet blir alltså beroende av hjälp e-post- eller telefaxprogram. av har. Detta är ytterligare ett skäl till vilken hård- och mjukvara man

föregående samtycke är oacceptabelt från

varför e-postreklam utan

Ändringar i

konsumentskyddssynpunkt. I departementspromemorian

1999:35, avsnitt 7.8.1 lämnas förslag i marknadsföringslagen Ds se

linje med detta resonemang. medier tillgå för de näringsidkare som vill Det finns ett otal att

bara dem. För seriösa näringsidkare marknadsföra sig. E-post är ett av

hinder i verksamheten att behöva fråga om torde det inte utgöra ett elektroniska används för reklamändamål. I tillstånd före den posten reklam generellt att veta vilken om någon stället för att skicka ut utan -

har, har näringsidkaren möjlighet att bygga en effekt budskapet kunder där kan utgöra viktig varaktig relation till sina e-posten en

kommunikationslänk. Man får dessutom inte glömma bort att Internet

web medger informationssökning i utsträckning som och world wide en

inte varit möjlig i något reklammedium. Den konsument som tidigare viss kan således själv förhållandevis önskar information om produkt

information produkten. Den näringsidkare som har lätt söka efter om

använda för reklamändamål kan t.ex. sin önskemål om att e-post

den konsument är intresserad reklam möjlighet att webbsida ge som av

skicka sin e-postadress till näringsidkaren.

föreslår konsumenterna ett starkare skydd än det Jag att rätten att ge

direktivet används vid implementeringen distansavtalssom ges i av

direktivet och teledataskyddsdirektivet. Detta trots att e-posten som

inte utvecklad i Sverige eller att obeställd ereklammedium ännu är

inte upplevs ett problem av en större andel konsumenter. post ännu som Med hänsyn till det irritationsmoment obeställd e-postreklam som många, framförallt till kostnadsaspekten, bör frågan innebär för men

redan idag. Näringsidkare bör vid marknadsföring till regleras

inte få använda elektronisk post inte konsumenten har konsument om

samtyckt till det förhand.

distansavtalsdirektivet genomförs bör detta ske så att När

regleringen blir teknikoberoende. Det enligt min mening olyckligt vore valde definitiv uppräkning de tekniker som skall om man att göra en av

omfattas förbud direktreklam utan föregående samtycke. av ett mot

Exempelvis skulle textmeddelanden via mobiltelefon och, som nyss

sades, telefaxmeddelanden befordrades via telefaxprogram som troligen falla utanför. Så skulle även framtida tekniker som liknar e-

och telefax. Det finns därför all anledning att göra den nya post regleringen teknikoberoende jfr. förslaget i Ds 1999:35, se avsnitt

föreslår således även näringsidkare inte heller bör få 7.8.1. Jag att

216 Reklam via e-post

använda tekniker liknar för

som e-post marknadsföringsändamål om

inte konsumenten har samtyckt till det på förhand. Åtminstone artikel

10 punkt 2 i distansavtalsdirektivet torde medge sådan en lösning.

Teledataskyddsdirektivet förutsätter användning av ett allmänt

tillgängligt telenät och är möjligen därför inte lämpligt bygga att en

teknikoberoende lösning på, med tanke på utvecklingen av framtida

överföringssystem. Oavsett hur distansavtalsdirektivet och teledata-

skyddsdirektivet implementeras bör relationen mellan direktiven i nu

aktuellt avseende och 10 §/ll § PuL klargöras.

I och med att distansavtalsdirektivet är minimidirektiv ett är det

sannolikt att nivån konsumentskyddet det när gäller reklam via e-

post kommer att variera mellan olika medlemsstater, dvs. att vissa

länder kommer att välja den opt-out-lösning som föreskrivs i direktivet

medan andra kommer välja den högre att nivån opt-in, vilken jag

föreslår i detta betänkande. Regeringen bör verka för att det sikt

införs ett skydd motsvarande opt-in-lösningen inom hela EU.

EU kan utifrån dels EG-direktivet skydd för enskilda om personer

med avseende på behandling personuppgifter av och om det fria flödet

av sådana uppgifter, dels distansavtalsdirektivet fortsätta

dialogen med

USA, för att därigenom söka komma till rätta med den obeställda epost som riktas till Europa. Regeringen bör inom EU och även i övrigt

på det internationella planet, stödja den tekniska utvecklingen och

verka för att påskynda utvecklingen

av bättre och enklare tekniker vilka

kan fungera som ett komplement till den rättsliga

regleringen.

III

Del

Övrigt

Del III

SOU 1999: 106 Konsekvenser 219

8 Konsekvenser

8.1 Generella direktiv

Jag har i mitt arbete beaktat regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare

att pröva offentliga åtaganden dir.1994:23,

att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50,

att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.l994:124 och

att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brotts-

förebyggande arbetet dir.1996:49, i jämförelse med

kommittéförordningen 1998:1474,

vilken trädde i kraft den l januari 1999 och genom vilken de nyss nämnda direktiven upphävdes. Jag har även enligt mina direktiv beaktat att förslag lämnas skall i linje med regeringens målsättning

som vara med från miljösynpunkt hållbar utveckling i samhället. Jag har

en vidare i analysarbetet beaktat regeringens beslut den 1 september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet av företagsregler, liksom de checklistor m.m. som anges i beslutet.

8.2 Kostnadskonsekvenser

I avsnitt 2.2.8 lämnas bl.a. förslag om viss upplysningsskyldighet. Dessa förslag torde inte leda till några ytterligare kostnader för näringsidkarna. Förslaget i avsnitt 3.6 om översyn av standardvillkoren för intemetabonnemang torde kunna genomföras inom ramen för Konsumentverket ordinarie anslag. Vad gäller förslaget i avsnitt 2.5.6

alternativa tvistelösningsformer har jag inte funnit det möjligt att om nu uppkatta kostnaden för ett sådant initiativ.

När det gäller förslagen konsumentinformation i avsnitt 5.15.2

om och 6.13 har jag inte närmare tagit ställning till omfattningen av den information som bör ut och inte heller storleken insatserna. Förslaget om information beträffande behandling av personuppgifter Internet och om hur man kan skydda sig mot kränkningar av den

220 Konsekvenser SOU 19993106

personliga integriteten kräver sannolikt större insatser än den information som föreslås i fråga sjuka och läkemedelsreklam Internet. En informationsinsats behandlingen personuppgifter på

om av Internet kan ha formen av t.ex. kortare inslag i tv, liknande Anslagstavlan, med hänvisning till informationsbroschyr och vart

en man skall vända sig för att rekvirera den. Informationen bör givetvis finnas tillgänglig även på Internet. Med upplaga 10.000 behöver

en de totala kostnaderna för sådan informationsinsats inte uppgå till

en mer än en halv miljon kronor under förutsättning att det relevanta textmaterialet tas fram inom regeringskansliet eller den myndighet

av eller organisation regeringen finner lämplig En informations-

som insats beträffande läkemedelsreklam Internet kan göras betydligt

mindre, i form av t.ex. en broschyr hålls tillgänglig på apotek,

som vårdcentraler, bibliotek etc. samt även Internet. En sådan inforrna-

tionsinsats torde inte kosta än maximalt 100.000 kr. Eftersom jag

mer inte gjort upp någon plan för informationen och inte heller tagit ställning till omfattningen informationsinsatsema är de angivna

av uppskattningama högst preliminära. En exakt kostnadsberäkning torde

mer inte kunna göras förrän tagit ställning till dessa frågor.

man

När det sedan gäller förslaget om forskning i avsnitt 14.3 har

regeringen och riksdagen möjligheter att inom för den offentliga

ramen forskningspolitiken besluta om vad det skall forskas Forskning i

om. fråga om reklam på Internet till barn och torde således kunna

unga finansieras inom för befintliga forskningsanslag.

ramen

Kommittén för konsumentpolitiken inför sekel Fi 1999:01

ett nytt har i uppdrag att bl.a. analysera och lämna förslag hur samhällets

om ansvar för konsumentinformation, konsumentutbildning och forskning bör utformas och finansieras dir. 1999:1. Frågan hur konsument-

om forskning och informationsinsatser generellt skall finansieras kommer således att besvaras kommittén.

av

8.3 och EU:s

Förslagen regler om

handelshinder

EG-rätten möjliggör ingripande direkta eller indirekta

mot hinder mot fria varurörelser och importkonkurrens mellan medlemsstaterna. Ingripande sker med stöd reglerna i andra kapitlet

av i Fördraget om upprättandet av Europeiska Gemenskapen

Romfördraget. Enligt

-

l Jfr. t.ex. Konsumentverkets reklaminsats Mördande reklam

under åren 1989- 1995, se Konsumentverket, Kostnadstäckning för

Konsumentverkets informationsverksamhet 97/K3461 -3.

SOU 1999: 106 Konsekvenser 221

artikel 28 f.d. artikel 30 är kvantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan förbjudna mellan medlemsstaterna. Artikel 29 f.d. artikel 34 förbjuder motsvarande vis exporthinder. Förbuden omfattar varje åtgärd härrör från offentliga myndigheter, som vilken beskaffenhet den är t.ex. ett beslut av Marknadsoavsett av, domstolen. Förbuden omfattar både allmänna regler och konkreta åtgärder, och gäller oberoende regeln är bindande eller ej.2 av om Artikel 30 f.d. artikel 36 medger undantag från dessa båda förbud om hindren kan nödvändiga för att tillgodose en rad närmare anses bestämda offentliga intressen, t.ex. allmän ordning, hälsa och ensamrätter. Undantag kan i importsituationen medges även enligt den s.k. Cassis-doktrinen se nedan. EG-domstolen har i ett stort antal rättsfall tilldelat förbuden i artikel 28 och artikel 29 förhållandevis klara konturer Vanligtvis aktualiseras frågor i vad mån nationella föreskrifter och andra åtgärder utgör om förbjudna importhinder och huruvida sådana kan vara berättigade med hänsyn till undantagsreglema. Frågor exporthinder förekommer om relativt sällanf Såvitt gäller importhinder har domstolens rättspraxis sin utgångspunkt i det s.k. Dassonville-målet Belgisk lag innehöll krav att importerade spritdrycker skulle åtföljas av viss specificerad officiell dokumentation. Fransk lag innehöll liknande krav. Far och son Dassonville importerade till Belgien via Frankrike whisky åtföljd av - dokumentation i enlighet med fransk rätt. Myndigheterna i Belgien ansåg dock att kraven i belgisk rätt inte var uppfyllda. Den senare regleringen ansågs utgöra ett otillåtet handelshinder. I domen definierades vad som utgör ett handelshinder i den mening i artikel 28. Domstolen uttalade: All trading rules enacted som avses by Member States which capable hindering, directly or are indirectly, actually or potentially, intra-Community trade are to be considered as measures having an effect equivalent to quantitative restrictions. Denna formel har upprepats i åtskilliga senare avgöranden, dock utan ordet trading. Det skall framhållas att domstolen genom att fastslå att en specifik åtgärd är handelshindrande därigenom inte också slagit fast att åtgärden är förbjuden. Det är ett

2 Mål 249/81 Kommissionen mot Irland, REG 1982, s. 4005. Se även EU- Karnov 1998/88, s. 130. 3 EU-Karnov 1998/99, s. 129. 4 Quitzow, Fria varurörelser och statliga handelsmonopol, Kommentar till EGrätten, 1996, s. 7:3. 5 Mål 8/74 Procureur du Roi v. Dassonville, REG 1974 s. 837.

222 Konsekvenser SOU 19993106

nödvändigt inte tillräckligt rekvisit för tillämpning av artikel 28 att

men den ifrågavarande åtgärden är handelshindrande

Om åtgärden är diskriminerande är den förbjuden, om den inte under speciella omständigheter kan anses berättigad med stöd av artikel 30. Avgörande för bedömningen av om en åtgärd är diskriminerande eller ej, är inte utformningen av åtgärden utan den verkan åtgärden har. Föreligger en formell skillnad i utformningen av åtgärden mellan behandling inhemska och varor från andra medlemsländer till

av varor de utländska varomas nackdel föreligger som regel en diskriminering som strider mot gemenskapsrätten.7 I princip är det endast intressen som följer av artikel 30 som kan rättfärdiga diskriminerande handelshinder Undantag enligt artikel 30 medges dock inte det är

om fråga om godtycklig diskriminering eller om åtgärden innefattar en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna.

En handelshindrande åtgärd som inte är diskriminerande är som regel även den otillåten. En sådan åtgärd kan dock tillåten

vara förutsatt att harmonisering med hjälp av direktiv inte skett om

åtgärdens tillämpning utländska varor är oundgängligen nödvändig för att tillgodose skyddsvärda nationella hänsyn t.ex. skydd för konsumenters ekonomiska intressen och om åtgärdens tillämpning importerade varor inte är orimlig eller överflödig under den givna förutsättningen att samma krav ställs på inhemska varor som importerade varor, dvs. att åtgärden inte är diskriminerande.9

Denna rättspraxis vilken kan ses som en komplettering till artikel

- 30 uttrycktes för första gången klart i det s.k. Cassis de Dijon-målet

- Enligt västtysk rätt fick spritdrycker säljas i landet endast om de hade en alkoholhalt minst 32 procent. Rewe-Zentral AG avsåg att importera och marknadsföra likören Cassis de Dijon med

en alkoholhalt 15-20 proecnt. Tyska myndigheter uttalade att sådan försäljning skulle strida mot tysk rätt. Domstolen fann att regleringen av alkoholhalten utgjorde ett otillåtet handelshinder eftersom regleringen inte ansågs motiverad av hänsyn till folkhälsan eller liknande intresse som väger tyngre än kravet fri rörlighet för

varor och tjänster.

6 EU-Karnov 1998/99, s. 132. 7 Allgårdh/Norberg, EU och EG-rätten, 3 uppl., 1999, avsnitt 3.4. 8 EU-Karnov 1998/99, s. 138. 9 Se EU-Karnov 1998/99, s. 129, Allgårdh/Norberg, EU och EG-rätten, 3 uppl., 1999, avsnitt 3.4, Quitzow, Fria varurörelser och statliga handelsmonopol, Kommentar till EG-rätten, 1996, s. 7:23 och Pålsson/Quitzow, EG-rätten, 1993

s. 157. O Mål 120/78 Rewe-Zentral AG mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwien, REG 1979, s. 649.

106 Konsekvenser 223 SOU 1999:

De riktlinjer drogs domstolen benämns ofta Cassis de som upp av Dijon-doktrinen eller -principen eller bara Cassis-doktrinen. Denna rättspraxis i synnerhet betydelse i de situationer där är av handelshindren beror olikheter mellan export- och importstatens beteckning, märkning, emballage etc." regler rörande varors kvalitet, Cassis-doktrinen är dock i motsats till artikel 30 tillämplig endast i - importsituationen. Vid prövning handelshindrande åtgärd diskriminerande av om en eller inte kan tillåtas, tillämpas även en proportionalitetsprincip, nämligen de handelshindrande verkningarna inte får vara mer att långtgående än vad är strikt nödvändigt för att uppnå åtgärdens som syfte. Frågor handelshinder kan uppkomma bl.a. det om marknadsrättsliga området. På detta område är en fullständig harmonisering inom EU avlägsen. När olikheter mellan medlemsnationella lagstiftningar har skapat hinder för att sälja eller staternas marknadsföra produkt över gränserna har det strängaste landets en lagstiftning eller åtgärd med anledning därav förbjudits med stöd av - artikel 28 eller i förekommande fall artikel 29. uppmärksammat mål i EG-domstolen Keck-målet drog I ett - domstolen riktlinjer när det gäller marknadsföring. I målet upp aktualiserades fransk reglering förbjöd försäljning varor till en som av priser understeg anskaffningsvärdet "resale at a loss. Keck och som Mithouard åtalades vid fransk domstol för att ha brutit mot detta förbud. Artikel 28 ansågs inte vara tillämplig. EG-domstolen skiljer alltsedan domen i Keck-målet mellan nationell varurelaterad lagstiftning rör varans utseende, kvalitet, som innehåll, typ, förpackning etc, och mellan nationell lagstiftning som

H Rättsfallet har bl.a. föranlett särskilt meddelande från Kommissionen ett om konsekvenserna domen, se EGT 1980 C 256/2. Enligt EU-Karnov 1998/99 s. av 13l f not 15 gör Kommissionen förmodligen en något långtgående tolkning av rättsfallet. 2 Frågor marknadsföringsområdet där harmonisering skett är t.ex. vilseledande reklam, direktiven 84/45/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas och genom andra författningar om vilseledande reklam och 97/55/EG om ändring av det tidigare direktivet så att detta omfattar jämförande reklam. Viss harmonisering av marknadsföringsfrågor har skett även t.ex. i gamla och nya tv-direktiven se avsnitt 6.12.l samt i distansavtalsdirektivet se avsnitt 7.8.1, teledata-skyddsdirektivet se avsnitt 7.8.2 och direktivet bakom personuppgiftslagen se avsnitt 5.5. 3 Mål C-267/9l och C-268/91 Keck och Mithouard, REG 1993 6097. s. M I Keck-målet används uttrycket "requirements be by such goods such to met as those relating to designation, form, size, weight, composition, presentation,

224 Konsekvenser SOU 19991106

rör marknadsföring i vid mening. Den första kategorin omfattas av artikel 28 dvs. kategorin utgör i och för sig handelshinder och kan - förbjudas oavsett om den verkar diskriminerande eller Den andra

kategorin omfattas inte av förbudet i artikel 28 dvs. utgör inte handelshinder med mindre det kan visas att de nationella bestämmelserna har särskild verkningar på diskriminerar importerade varor och utgör hinder för importvaromas fria rörlighet. Tidigare

omfattade artikel 28 varje hinder av samhandeln, även detta inte om var annorlunda än det hinder som åtgärden innebar för den interna omsättningen av varor producerade i importstaten. Genom Keck-

domen modifierades således tidigare praxis marknadsföringsområdet. I domen uttrycks den kategori regler skall falla av som utanför artikel 28 som national provisions restricting prohibiting or certain selling arrangements.8 Det torde inte helt klart vad vara som ligger inom för detta uttryck. Enligt uttalanden i doktrinen ramen omfattar det i vart fall nationella regler marknadsföring i vid om mening. I detta begrepp torde ingå regler t.ex. lojal marknadsom föring, reklam och butikers öppethållande samt informations-

skyldighet i samband med marknadsföring. När det gäller konsumenternas rätt till information har denna accepteras domstolen av som en av de grundläggande tankarna bakom unionens konsumentprogram.

Vid införande av ny reglering marknadsföringsornrådet måste således EG-reglema om handelshinder hållas i minnet. Först måste en prövning göras av om regleringen eller tillämpningen den kan utgöra av handelshinder. Om handelshinder kan uppstå måste prövas det är om ett förbjudet eller tillåtet handelshinder. Om harmonisering skett ett område är artikel 28 och artikel 29 i princip inte tillämpliga det

label/ing, packaging Se även EU-Karnov 1998/99, 139 och där, i 42, s. not angivna rättsfall. 5 Mål C-267/9l och C-268/92 Keck och Mithouard. REG 1993 6097. Se s. även EU-Karnov 1998/98, s. 133 och Svensson m.fl., 582 samt Quitzow, Fria s. varurörelser och statliga handelsmonopol, Kommentar till EG-rätten, 1996, s. 7:16. 6 Se Cassis de t.ex. Dijon-målet mål 120/78 /Rewe-Zentral AG mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwienl, REG 1979, 649. Se EUs. även Karnov 1998/99, s. 133. EU-Karnov 1998/99, s. 1695 not 9 och mål 382/87 Buet, REG 1989, 1235. s. Mål C-267/91 och C-268/92 Keck och Mithouard, REG 1993 6097, punkt s. 16. ‘9 EU-Kamov 1998/99, s. 134 och de där, i not 21, angivna rättsfallen. 2° EU-Kamov 1998/98, s. 133. 2 Mål C-362/88 GB-INNO-BM, REG 1990, 667 och däri, i punkt 14, gjorda s. hänvisningar.

SOU 1999: 106 Konsekvenser 225

harmoniserade området. Denna regel gäller dock inte det EU-

om direktiv som implementeras är ett s.k. minimidirektiv, vilket tillåter att strängare regler införs i medlemsstaternas olika nationella lagstiftning, och sådana strängare regler införts. För den högre nivå

av skyddsregler måste en prövning göras handelshinder föreligger i

av om strid med artikel 28 eller artikel 29. Även regleringen således är

om tillåten enligt direktivet kan regleringen eller dess tillämpning strida mot Romfördraget. Som framgår ovan accepteras dock skillnader i nationell lagstiftning, om bestämmelserna är nödvändiga med hänsyn till viktiga offentliga intressen artikel 30 och även konsumenters ekonomiska intressen Cassis-doktrinen.

Vissa av förslagen som lämnas i detta betänkande bl.a.

- om informationskyldighet i samband med marknadsföring torde de

- om genomförs bli tillämpliga även importerade Såvitt jag har

varor. kunnat bedöma strider mina förslag inte mot bestämmelserna i Romfördraget och EG-domstolens rättspraxis i fråga handelshinder.

om

22Svensson mfl., s. 584.

8 19-1555KonsumenternaochlT

226 Konsekvenser SOU 1999: 106

SOU 1999: 106 Slutord 227

Slutord

På Humanistdygnet 1986 slutade Linköpings universitets dåvarande rektor Sven Erlander ett panelsamtal om Hindrar eller främjar datorer kreativitet med ungefär dessa 0rd: Nu skall jag till mitt arbete och läsa min e-post. Jag hörde vad han sa men jag begrep det inte. Jag lärrmade samtalet med känsla av obehag över att jag över huvud

en taget inte kunde förstå hur det skulle till.

I år, 1999, har jag PC både i stan och på landet. Jag tycker mig ha

en kommit till insikt att alla försök till global kontroll av IT-mediet i

om framtiden kommer att fruktlösa. Den obegränsade mängden av

vara nätverk och aktörer på IT-marknaden samt olikheter mellan länders rättskulturer, måste med nödvändighet komma att innebära att varje försök till global reglering är utesluten. Låt vara att vi innan dess har vandrat över tider av lagstiftning och kontroll inom begränsade områden i en omfattning som är möjlig och rimlig. I det långa loppet är världsomspännande regleringssträvanden dömda att misslyckas.

228 Slutord SOU 1999: 106

Särskilda yttranden 229

Särskilda

yttranden

Särskilt av Edward af yttrande experterna

Geijerstam, Marianne Reuterskiöld, Nicklas

Skår, Inger Soldéus och Anders Stenlund

Inledning

Utredningen har haft ett omfattande uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder beträffande de nya frågeställningar som IT -samhället för med sig för konsumenterna. Utredaren har därvid tolkat direktiven så att det huvudsakligen är problem som skall redovisas i betänkandet. Positiva effekter berörs i liten utsträckning även om fördelar från konsumentsynpunkt nämns här och var. Enligt vår uppfattning har utredaren inte i tillräcklig omfattning anlagt en sådan helhetssyn på frågorna direktiven utrymme för. Problem för konsumenterna

som ger måste ses mot bakgrund av de fördelar som IT-utvecklingen för med sig. Först då blir det möjligt att bedöma vilka behov som finns av åtgärder och hur dessa bör utformas för att undvika oönskade bieffekter eller att de rent av motverkar sina syften. I betänkandet lämnas flera förslag som vare sig gagnar konsumenterna eller näringslivet. I detta yttrande vill särskilt ta upp frågorna om effektlandsprincipen och förbudet mot obeställd e-postreklam.

Frågan om effektlandsprincipen avsnitt 4.6

Utredaren förespråkar i avsnitt 4.6 att Sverige bör verka för att den s.k. effektlandsprincipen, dvs. reglerna i konsumentens hemland,

skall vara vägledande när man skall avgöra enligt vilket lands lag marknads-

en föringsåtgärd skall bedömas.

Vi delar inte denna uppfattning. Särskilt för små företagare är det svårt att sätta sig in i varje annat lands nationella konsumentlagstiftning på ett tillfredsställande sätt. Osäkerheten och komplexiteten blir allt för stor. De förtjänster som kan skapas tillgången till större

genom en marknad och lägre hanteringskostnader riskerar att ätas kostna-

upp av der förknippade med att erbjudanden skall ske i enlighet med flera län-

230 Särskilda yttranden SOU 19993106

ders lagstiftningar. Det finns därför en stor risk att framför allt mindre företag underlåter att göra affärer utanför områden de känner väl som till. En sådan begränsning marknaden är till nackdel för konsumenav terna som får ett reducerat utbud i förhållande till vad är möjligt. som Av anförda skäl anser att man som utgångspunkt bör ha ursprungslandsprincipen, dvs. att lagstiftningen i det land där näringsidkaren befinner sig skall tillämpas i första hand.

Reklam via e-post kapitel 7

Utredaren föreslår i avsnitt 7.9 att regeringen skall verka för det att införs ett skydd mot obeställd e-postreklam bygger s.k. som en optin lösning, dvs. att näringsidkare skall inhämta tillstånd från konsumenten för att få sända e-postreklam till denne. Vi motsätter förslaget eftersom det riskerar begränsa den oss att elektroniska handeln och teknikutvecklingen på ett icke önskvärt sätt. Vi vill här erinra regeringens skrivelse skr. l997/98:190 om om elektronisk handel vari att utvecklingen den elektroniska hananges av deln skall drivas av marknadens aktörer och att reglering endast bör tillgripas när branschstandarder och avtal inte är tillräckliga åtgärder. Utredningens förslag lämnas inte kunnat finna stöd för trots att man att obeställd e-postreklam är ett speciellt problem för de svenska konsumenterna i dagsläget. Det kan därför knappast sägas marknadens att aktörer inte vidtagit tillräckliga åtgärder. Eftersom den aktuella marknaden är global och reklam kan komma från hela världen riskerar förslaget att medföra konkurrensnackdelar för svenska företag utan att någon motsvarande fördel uppnås för konsumenterna. En opt-in lösning är vidare till nackdel för konsumenterna genom att den fördyrar och begränsar marknadsföring via vilket e-post, medför dyrare och tjänster. Dessutom kan andra fördelar varor som konsumenten får handeln Internet, bl.a. utbud, riskera av större att reduceras. Om konsumenten måste aktivt för få del utbudet agera att av och erbjudanden kommer detta kända att gynna varumärken och försäljningsställen. Det är enklare att minnas på dessa och därnamnet med att söka dem eller begära att få information från dem. upp Mindre företagare som vill komma in marknaden liksom företag erbjusom der helt nya varor med egenskaper och användningsområden får nya det därmed svårare med opt-in lösning. Konsumenterna en riskerar alltså att miste erbjudanden från företag om som de inte känner till. Det berättigade anspråket att få slippa reklam kan enligt vår uppfattning tillgodoses fullt ut genom s.k. opt-out lösning där konsumenten en anger att denne inte vill motta reklam. Detta kan lösas flera sätt,

106 Särskilda yttranden 231 SOU 1999:

exempelvis finns idag automatiska och sorteringssystem som kan

svars-

i de flesta Även hantera obeställd e-postreklam e-postprogram. mer avancerade system finns marknaden eller är under utveckling.

Sammanfattningsvis att näringslivet i enlighet med rege-

anser ringens intentioner bör få möjlighet att självt hantera frågan om obeställd e-postreklam innan en reglering övervägs.

232 Särskilda yttranden SOU 19991106

Särskilt yttrande av

experten Kjell Skoglund

E-post som verktyg för

marknadsföring

Utredaren har haft uppdrag att undersöka och kartlägga vilka som speciella problem av främst marknadsrättslig natur kan uppkomma som vid konsumentköp över Internet eller andra öppna nätverk samt att analysera om konsumentens skydd i detta avseende behöver stärkas och, om så är fallet, på vilket sätt detta lämpligen bör ske.

När det gäller frågan om hur en reglering användningen e-post av av som ett verktyg för marknadsföring bör ut, utredaren att se menar regeringen vid genomförandet de EU-direktiv där denna fråga behandlas, av bör utnyttja möjligheten att föreskriva att näringsidkare vid marknadsföring till konsument inte får använda eller andra liknade teknie-post ker för distanskommunikation inte konsumenten har medgett det om förhand.

I en nyligen utkommen departementspromemoria Ds 1999:35

Ändringar i marknadsföringslagen 1994:450 har frågan behandlats

och konkreta lagförslag lämnats hur direktiven i denna del skall genomföras. Promemorian är föremål för remiss och IT-kommissionen har möjlighet synpunkter. att avge Användningen e-post i marknadsföringssyfte är fråga ITav en som kommissionens IT-rättsliga Observatorium tidigare har behandlat i ett projekt. Resultatet därav finns dokumenterat i Observatoriets rapport nr 5/98 Spam l Dokumentation från två samtal företeelse - om en ny och dess rättsliga konsekvenser. Denna rapport låg till grund för en skrivelse från Observatoriet till IT-kommissionen. I skrivelsen pekade

Observatoriet några omständigheter borde beaktas i det vidare som arbetet. Kommissionen överlärrmade Observatoriets skrivelse och rapport till regeringen och pekade då behovet internationell aktualiav sering och möjligheten av att använda olika tekniska hjälpmedel för

att hantera inkommande e-post på ett sätt begränsar den enskildes som behov av att ta del obeställd av e-post. Både av utredaren och i promemorian förs resonemang om varför den föreslagna modellen är att föredra. Vad jag saknar dock är en analys av hur den föreslagna metoden i praktiken skall fungera i den utveckling kan skönjas och både Observatoriet som som och IT-kommissionen pekade på i sina skrivelser. På ett ställe i promemorian orrmänms exempelvis att näringsidkare först skriftligen skall konen takta konsumenten, för få använda att senare e-posten för marknadsföring Ds:en sid. 97.

Jag är således inte helt övertygad argumenteringen av att det sätt på vilket denna fråga föreslås regleras utredaren av och i promemorian är

Särskilda yttranden 233

det mest lämpliga sättet. Jag vill med mitt yttrande därför enbart peka på att jag inte idag kan ställa mig helt bakom utredarens förslag, när det gäller hur frågan om regleringen av användningen e-post ett

av som verktyg för marknadsföring bör lösas.

I arbetet med remissen över förslagen till ändringar i marknadsföringslagen kommer Observatoriet och IT-kommissionen att diskutera frågan vidare.

234 Särskilda yttranden

SOU 1999: 106 Källförteckning 235

Källförteckning

Departementsserien 1986:2 U Effekter reklam Betänkande av TVav reklameffektutredningen 1996:7 Romkonventionen 1998: 14 Digitala signaturer teknisk och juridisk översikt - en 1999:35 Ändringar i marknadsföringslagen 1994:450

1999:45 Distansavtalslag

Statens offentliga utredningar

1972:7 Reklam H Beskrivning och analys, delbetänkande av reklamutredningen 1973:10 Reklam III Tv-reklamfrågan, delbetänkande av reklamutredningen 1984:25 Ny konsumentköplag 1987:31 lntegritetsskyddet i informationssamhället delbetänkande av Data- och offentlighetskommittén 1990:7 Lagstiftning för reklam i svensk TV, delbetänkande av radiolagsutredningen 1992:31 Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program, delbetänkande av radiolagsutredningen 1993:10 En ny datalag, slutbetänkande av Datalagsutredningen 1994:66 Finansiella tjänster i förändring, delbetänkande av Betaltjänstutredningen 1994:118 Informationsteknologin Vingar människans förmåga 1995:69 Betaltjänster, slutbetänkande av Betaltjänstutredningen 1995: 121 Riksdagen, regeringen och forskningen 1996:29 Forskning och pengar

236 Källförteckning SOU 1999: 106

1996:40 Elektronisk dokumenthantering, betänkande ITav utredningen 1997:39 Integritet Offentlighet Informationsteknik, betänkande av Datalagskommittén 1997:49 Grundlagsskydd för medier, betänkande nya av Mediekommittén 1998: 14 E-pengar näringsrättsliga frågor, delbetänkande - av Utredningen om elektroniska pengar 1998:65 Nya tider, förutsättningar..., IT-kommissionens nya rapport 8/98 1998:11 1 E-plikt Att säkra det elektroniska kulturarvet, -

betänkande E-pliktutredningen

av 1998:122 E-pengar civilrättsliga frågor, delbetänkande - m.m., av Utredningen elektroniska om pengar

1998:128 Forskningspolitik

1998:133 God etik nätet, IT-kommissionens 11/98 rapport

1999:55 Konvergens och förändring, betänkande från

Konvergensutredningen

1999:85 Bredband för tillväxt i hela landet, betänkande från

IT-infrastruktruutredningen

Propositioner

1970:57 med förslag till lag otillbörlig

om marknadsföring,

m.m.

1975/76:34 Marknadsföringslag

1988/89:76 köplag om ny

1989/90:89 konsumentköplag

om ny

1990/91 :149 om radio- och TV-frågor

1990/91: 197 produktskadelag

om

1991/92:83 konsumentkreditlag

om ny

1991/92: 107 läkemedelslag

om ny

1992/93:75 Satellitsändningar TV-program av

1992/932200 Telelag och förändrad verksamhetsform en för Televerket, m.m.

1994/95: 123 Ny marknadsföringslag

1995/96: 125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik

1999:106 Källförteckning 237

SOU

1995/96: l 60 Radio- och TV-lag 1996/97 :61 Översyn telelagen 1993:597 m.m.

av 1996/97:67 Digitala TV-sändningar 1997/98: 14 Romkonventionen tillämplig lag för avtalsförpliktel-

-

ser 1997/98: 15 Ansvar för elektroniska anslagstavlor 1997/98:44 Personuppgiftslagen 1997/98:58 Amsterdamfördraget 1997/98: 102 Sveriges tillträde till Brysselkonventionen 1997/98: 167 Ändringar i lagen 1993:599 om radiokommunika-

tion, m.m. 1997/982184 Ändringar i radio- och TV-lagen 1996:844, m.m. 1998/99:2 Informationssamhället inför 2000-talet 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor

Regeringsskrivelse

1997/98: 190 Elektronisk handel

Litteratur

Allgårdh, Olof/Norberg, Sven, EU och EG-rätten, 3 uppl., 1999 Bengtsson, Bertil/Ullman, Harald, Det nya produktansvaret, 2 uppl.,

1993 Bemitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 6 uppl., 1993 Bemitz, Ulf, Marknadsföringslagen, 1997 Bemitz, Ulf, de Agostini II- Om TV-reklam och räckvidden av svenska

marknadsrätt, Europarättslig tidskrift, nr 1999 s. 363 Bemitz, Ulf/Kamell, Gunnar/ Pehrson, Lars/Sandgren, Claes,

Immaterialrätt, 6 uppl., 1998 Blomstrand, Severin/Broqvist, Per-Anders/Lundström, Rose-Marie,

Produktansvarslagen, 1993 Bogdan, Michael, Svensk internationell privat- och processrätt, 5 uppl.,

1999 Bogdan, Michael, Gränsöverskridande förtal i Cyberspace, SvJT 1998

s.1

238 Källförteckning SOU 1999: 106

Bogdan, Michael, EU-direktivet om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen, SvJT 1998 532 s. Bogdan, Michael, Kan en Intemethemsida utgöra ett driftställe vid bedömningen av svensk domsrätt och tillämplig lag, SvJT 1998 s. 825 Carlén-Wendels, Thomas, Nätjuridik Lag och rätt på Internet, 2 uppl., 1998 Carlén-Wendels, Thomas, Några kommentarer till jurisdiktions- och lagvalsproblem på Internet, JT 1997-98 883. s. Dotevall, Bengt, Modern marknadsföring, 1997

EU-Kamov 1998/99

Forssén, Björn, CE-märke, strikt produktansvar och kvalitetssäkring, Ny Juridik 4/95 s. 118ff. Gyllenstiema, Ellinor/Welander, Gunilla, Reklamjuridik, 2 uppl., 1998

Hellner, Jan, Skadeståndsrätt, 5:e uppl., 1995

Hellner, Jan, Speciell avtalsrätt Kontraktsrätt 1 häftet, 2 uppl., 1993

Hellner, Jan/Ramberg, J Speciell avtalsrätt I Köprätt, 2 uppl., 1991 an, Herre, Johnny, Konsumentköplagen kommentar, 1999 - en Hultmark, Christina, Elektronisk handel och avtalsrätt, 1998

Hultmark, Christina, Konsumentskydd Internet rättsekonomiska synpunkter, JT 1997-98 80. s. Kallersand, Eva, TV-reklam riktad till barn regler och attityder, IFIM, - 1998 Levin, Marianne, Suggestiv reklam otillbörlig marknadsföring - eller ett naturligt sätt att påverka konsumenten, 1980 Lindberg, Agne/Westman, Daniel, Praktisk IT-rätt, 1997

Nzeribe, Demen, Reklam över Internet, Juridiska Fakulteten, Uppsala Universitet, 1998 Olsen, Lena, Konsumentskyddets former, 1995

Olsen, Lena, Konsumenten och kommersiella gåvor, i Festskrift till Eschelsson, 1997 Petersson, Roger/Reinholdsson, Klas, Personuppgiftslagen i praktiken, 1998 Pålsson, Lennart, Bryssel- och Luganokonventionema, 1995

Pålsson, Lennart, Romkonventionen tillämplig lag för avtalsförpliktelser, - 1998 Pålsson, Sten/Quitzow, Carl Michael, EG-rätten, 1993

Källförteckning 239

SOU 1999: 106

Quitzow, Carl Michael, Fria varurörelser och statliga handelsmonopol, Kommentar till EG-rätten, Publica, 1996 Seipel, Peter, En strategi för datarätten IT:s juridik, IRI-PM 1995: 13 - Semer, Anna, de Agostinil-målet,ett mål med bara förlorare, JT 1997-98 s. 799. Stangendahl, Peter, Konsumentkreditlagen, 1993

Svensson, Carl Anders, Den svenska marknadsföringslagstiftningen, 8 uppl,1997 Svensson, Carl Anders/Stenlund, Anders/Brink, Torsten/Ström, Lars-Erik, Praktisk marknadsrätt, 6 uppl., 1996 Åkerman, Rickard/Thunman, Åsa, Jurisdiktions- och lagvalsproblem Internet, JT 1997-98 s. 432. Öhman, Harriet, Produktansvar, 1994

Öman, Sören/Lindblom, Hans-Olof, Personuppgiftslagen En kommentar, - 1998 Österberg, Carl-Johan, Produktsäkerhet och produktansvar, 1995

Övrigt

A Borderless World: Realising the Potential of Global Electronic Commerce OECD Action Plan for Electronic Commerce, OECD, - SG/EC989/REV5, okt 1998 A Global Action Plan for Electronic Commerce, BIAC/GIIC/ICC/INTUG/WITSA, 1998 Barnens TV-kanal Sagor eller reklam, Jonas Wall, Institutet för egen massmediestudier, 1991 IT-markedsføring, Forbrukerombudet, Norge, april 1998 Barn og

Barn och reklam, Konsumentverket, 1988

Bam och TV-reklam En introduktion till forskningen om TV-reklamens påverkan barn, Erling Bjurström, Rapport 1993/94:29, Konsumentverket, 1994 Barn och ungdomar i det nya medielandskapet Statistik och analys, - NORDICOM- Sverige, Göteborgs Universitet, Nr 1998 Barn, ungdom och reklam, NEK Nordisk Embetsmannskomité for - Konsumentspørsmål, arbetsrappoit 1998 Barn, ungdom och reklam, Gunilla Jarlbro, Arbetsrapport Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet, Arbetsrapport nr 47, 1995 Børn tv-reklame tre nordiske undersøkelse, Nordiska Ministerrådet og - Nord 1992:4

240 Källförteckning SOU 1999: 106

Børn, unge og markedsføring, Forbrugerstyrelsen, Danmark, 1998 aug Commercial Television and European Children, Scott Ward/Tom

Robertson/Ray Brown, 1986 Consumer protection Electronic Commerce, Principles and Key Issues,

The Australian National Advisory Council Consumer Affairs, on april 1998 Consumer protection the Electronic Marketplace, OECD,

DSTI/CP9813REV2, okt 1998 Cybershoppare, intermediärer digitala handelsmän Elektronisk handel i ett hushållsperspektiv, Lennart Forsebäck, Teldok 120, 1998 rapport De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt gemensamma om handel och marknadsföring Internet, december 1998 Det blå skenets stad barn och TV-reklam Erfarenheter från - om daghemmet Flygledaren i Skarpnäck, Konsumentverket, 1989 Det IT-rättsliga observatoriets rapport 1/97: Transaktionens anonymisering

och dess påverkan rättsliga problemställningar Joachim

Benno

Det IT-rättsliga observatoriets rapport 2/97: Konsumenträttigheter i IT-

samhället, dokumentation från hearing en Det IT-rättsliga observatoriet: Cybenymdens juridik Lagstiftning och självreglering ett seminarium den 9 september 1997 den framtida - om rättsordningen Dold reklam till barn och ungdomar, Konsumentverket, 1991

Draft recommendation of the Council concerning guidelines for consumer protection the context of electronic Commerce, DSTI/CP984/REV5 Electronic Commerce and Canada’s Tax Administration, Minister’s

Advisory Committee Electronic Commerce, april 1998 on Elektroniska marknader dagligvara och vision,

- Bengt-Ame Vedin,

Teldok Info 15, 1995 Elektronisk betalning i forbrugerforhold, Nordiska ministerrådet, TemaNord 1998:590 Elektronisk handel rättsliga aspekter, Nordisk årsbok i Rättsinformatik - 1997 Elektronisk handel: Status och trender, Peter Fredholm, Teldok rapport 121, 1998 Europeiska kommissionen, Verkningar tv-reklam för leksaker, av hösten 1998 Forbruk på Intemett, 1999 landsomfattende mars en undersøkelse, Anita - Borch, SIFO, Norge, 1999 Forskerkonference bøm tv-reklame, Nordiska Ministerrådet, om og Nordiska seminar- arbejdsrapporter 1993:558 og

Källförteckning 241

SOU 1999: 106

Fritid i skilda världar, Per Nilsson, Ungdomsstyrelsens utredningar ll, 1998 Från grovarbetare till nätsurfare, Via Teldok 30

For vår framtid, Undomsriksdagen 1996, rapport gemensamma Growing digital The rise of the Net Generation, Don Tapscott, 1998 up trendsetter pilotundersøgelse af 14-16 åriges I hovodet en ung en inspiration til vmlge musik tøj, Nordiska Ministerrådet att og TemaNord 1994:586 Informationsteknik reflexer det mänskliga, Bengt-Ame Vedin, Via - av Teldok 29, 1997 Intemetanvändningen i Sveriges befolkning, Utvecklingen av attityder och användningen beträffande vissa tekniska hjälpmedel, Torsten Österman/Joachim Timander, Teldok rapport 115, 1997 Internet för dummies, John R. Levine m.fl, 1998

Internethandel ett detaljhandelsperspektiv, Handelns utredningsinstitut

ur HUI, april 1999 Internet Industry Code of Practice, Internet Industry Association IIA, Australien, 8 dec. 1998 Internet i svenska hushåll, hösten 1997, Annika Bergström, Arbetsrapport 90, Institutionen för journalistik och masskommunikation, nr. Göteborgs Universitet, 1999 Intemetmarknaden i Sverige, Öhrlings, Coopers Lybrand AB, september 1998 Internet och demokratin, Lars Truedson, Världspolitikens Dagsfrågor Utrikespolitiska Institutet, 1999 IT i skolan vision eller verklighet, Arvid Höglund K-G Karlsson, - Teldok rapport 126, 1998 IT-ism Informationstekniken vision och verklighet, Via Teldok 32, - som 1998 IT Data 1999, Lexikon, Jerker Thorell

IT och framtidens lärande, Lars Bolander, Teldok Rapport 125, 1998

IT-rätten i 1900-talets sista skälvande år, Nordisk årsbok i rättsinformatik 1998, Peter Blume red., 1999 IT-visioner i verkligheten, Inger Stjernqvist, Teldok rapport 111, 1997

Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden, Teldok rapport 118, 1998 Kommersiell påverkan barn och serninarierapport, NEK-rapport unga - 1988:9

242 Källförteckning

SOU 19991106

Kommersiell verksamhet Internet USA:s virtuella näringsliv, Utlandsrapport från Sveriges Tekniska Attachéer, Johan Rune, 1995 Konsumentkrav TV-reklam till barn och konklusioner från unga - ett nordiskt seminarium, NEK-rapport 1989:5 Legislation for the Electronic Highways, Ministry of Justice, Nederländerna, 1998 Leva digitalt, Nicholas Negroponte, 1995

Lättbok om IT, Jesper Ek/Anna Maria Ström, 1998

Man-Computer Symbiosis, J .C.R. Licklider, 1960

Markedsføring Barn orientering praksis,

- og unge - om Forbrukerombudet, 1999 mars

Morgondagens konsument marknadsföring till Generation

- X, Tomas Lönn/Anna Olofsson, 1998 Multimedieteori de mediers - om nye teoriudfordringer, Henrik Juel red., 1997 Myter om IT, Bengt-Ame Vedin, Teldok rapport 94, 1995

Nordisk implementering distansavtalsdirektivet av särskilt ur -

konsumenskyddssynpunkt, TemaN Konsument, 1998:532

Ny tid, tankar ungdomars värderingar nya - och framtidstro,

Ungdomsstyrelsens utredningar 10, 1998

Nätet som marknadsplats De svenska pionjärema, - Weje Sandén, TELDOK rapport 123, 1998

Otraditionella marknadsföringsmetoder

mot bam och unga, Nordiska Ministerrådet Nord 1993:24 Privacy and Human Rights An International - survey of Privacy Laws and Developments, Global Internet Liberty Campaign, oktober 1998 Privacy Online; Report to Congress, Federal Trade Commission FTC, juni 1998 Rapport om skyddet för enskilda personers privatliv samlat - ett mer

begrepp, Jan Freese, rapport till Justitiedepartementet

den 15 mars 1995 Recommendations for Promoting the Use of Electronic Commerce, Global Information Infrastructure Commission GIIC, sept 1998 Regardless of Frontiers, Global Internet

Liberty Campaign GILC, sept

1998 Reklame rettet mot barn Intemett,en forstudie, Anita Borch, Arbeidsrapport 1998, SIFO Statens institutt nr. for -

forbruksforskning

Smarta kort den lösningen, - smartaste Ulla-Karin Höynä, Teldok Info 17. 1997

SOU 1999: 106 Källförteckning 243

Tecken i tiden sju texter ungdomskultur, Tove Holmqvist red., 1989 - om The Canadian Electronic Commerce Strategy, The Government of Canada, 1998 The legal framework for electronic selfregulation, Electronic Commerce: Commerce Platform, Ministry of Economic Affairs, Nederländerna, juni 1998 Towards Australian strategy for the information economy, Ministerial an report for The Information Economy, juli 1998 Trix och trender i reklamen, Konsumentverket, 1999

Unga visionärer tio ungdomars tankar om framtiden, Ungdomens IT- -

råd/Bam- och ungdomsdelegationen/Ungdomsstyrelsen, 1997

Ungdomar tolkar reklam, Gunilla Jarlbro, Rapport 1994/95:3, Konsumentverket, 1994 Untangling the web, Electronic Commerce and the Consumer, Federal Bureau of Consumer Affairs, Australien, mars 1997 Utlåtande i samband med mål dnr 12/93, Konsumentverket/De Agostini Svenska Förlag AB, Gunilla Jarlbro, aug 1988 av Vad kostar en limpa nätet så kan intemethandeln pressa priser, - Handelns utredningsinstitut HUI, 1999 Vad sänder TV3 till barnen En innehållsanalys av TV3s reklam och program till barn, Jonas Wall, Rapport 1995/96: 12, Konsumentverket, 1996 Vill du bli nådd för och emot att vara ständigt uppkopplad, Via Teldok - 31, 1998 Välfärd via nätet Hushållen och Internet- om näthandel och elektroniska civila nätverk, Carl-Öije Segerlund, TELDOK rapport 124, 1998 The White House Framework for Electronic Commerce, President William Clinton/V ice President Albert Gore, Jr., 1998 Åtgärder mot otillbörlig reklampåverkan barn och unga, Ulf Bemitz, NEK Nordisk Embetsmannakomité for Konsumentspørsmål, NEK- rapport 1989:6

244 Källförteckning

sou 1999:106

sou 1999:106 Bilaga 1 245

Kommittedirektiv

i IT-samhället Dir.

Konsumenträttigheter

1998:64

Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall undersöka och kartlägga vilka speciella problem främst marknadsrättslig natur som konsumenten kan ställas

av inför i samband med elektronisk kommunikation i informationssamhället. Resultatet av denna inventering skall följas av en analys om konsumentens skydd i detta avseende behöver stärkas och, så är

om fallet, på vilka sätt detta lämpligen bör ske.

Bakgrund

Inledning

Användning informationsteknik IT innebär stora möjligheter för

av konsumenterna att stärka sin ställning marknaden. De får lättare tillgång till viktig information och tillgång till ett större utbud av varor och tjänster, vilket sikt kan främja konkurrensen och ge lägre priser. Informationstekniken kan även medföra förbättrad tillgång till service för vissa grupper såsom äldre och boende i glesbygd. För att konsumenterna skall kunna dra nytta av tekniken krävs emellertid att de kan och vågar använda den. Konsumenterna måste känna förtroende för IT.

Utvecklingen av marknadsföring och handel genom Internet

Internet används bl.a. för marknadsföring. Genom Internet kan företag skapa och vidmakthålla kundrelationer, sprida information, lansera varumärken och bedriva försäljning. Internet kan också utnyttjas i kombination med andra medier. Inom området för s.k. interaktiv marknadsföring används kombinationer av olika medier. Exempelvis kan man i TV-reklam hänvisa till en webbplats som innehåller

ytterligare reklam/inforrnation. Företagen vill med den tekniken nya uppnå bättre och mer kostnadseffektiva relationer med konsumenterna. En av de senaste metoderna kommit till användning är s.k. som one-toone marketing, dvs. riktad marknadsföring till enskild Denna en person. typ av marknadsföring är billigare än den traditionella och gör det dessutom möjligt för företagen att skräddarsy information och reklam till konsumentema. Hösten 1997 hade uppskattningsvis två miljoner användare tillgång till Internet i Sverige. Man räknar med att handeln Internet genom kommer att öka explosionsartat.

Tidigare och pågående utredningsarbete m.m.

Inrikesdepartementet arrangerade hösten 1997 i samarbete med bl.a. IT-kommissionen ett seminarium konsumenträttigheter i informaom tionssamhället. En rapport från seminariet publicerades i januari 1998 Det IT-rättsliga observatoriets rapport 2/97. Utredningen om elektronisk dokumenthantering

IT-utredningen

behandlade i sitt betänkande Elektronisk dokumenthantering SOU 1996:40 olika avtalsrättsliga frågor kan aktualiseras som i IT-miljön, t.ex. i samband med avtal träffas via Internet. fann

som IT-utredningen

att avtalslagens regler i huvudsak kan tillämpas och fungera även vid elektronisk kommunikation. Utredningen föreslog i sitt betänkande endast den ändringen i avtalslagen att frågan står risken om vem som för att ett meddelande förvanskas under befordran skall regleras på samma sätt som när ett meddelande försenas eller inte kommer fram. Betänkandet i denna del bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Utredningen om elektroniska överlämnade i januari 1998 sitt pengar

delbetänkande, E-pengar näringsrättsliga frågor SOU

- 1998:14. Utredningen skall i det fortsatta arbetet kartlägga vilka

civilrättsliga

bestämmelser i svensk lagstiftning som är tillämpliga digitala pengar. Departementspromemorian Digitala signaturer teknisk och juri- - en disk översikt Ds 1998: 14 är avsedd utgöra underlag för

att Regerings-

kansliets fortsatta arbete med svensk politik en inom området för digitala signaturer. Regeringen överlämnade i juli 1998 skrivelse till

en riksdagen om

elektronisk handel skr.1997/98: 190. I skrivelsen redovisar regeringen utgångspunkter för samlad politik för elektronisk en att främja handel och ger en sammanhållen översikt över olika frågor som berörs av

utvecklingen av handeln.

Bilaga 1 247 SOU 1999: 106

Internationella aspekter

samband med elektronisk kommunikation och Marknadsföring i

sin gränsöverskridande. Det leder till

elektronisk handel är till natur reklamens direkta verkan utsatta konsusärskilda överväganden om kan komma till rätta med vilseledande ment grupper och om hur man otillbörlig reklam eller oönskad reklam förmedlas över gränsoch som via den nya tekniken. erna både marknadsföring och elektronisk handel kan man När det gäller vilket lands lag skall tillämpas såväl aktualisera frågor om som vilseledande eller otillbörlig marknadsföring som avtal ifrågasatt köp. Vidare kan frågan uppkomma vilket lands domstolar som är och ifrågasätta reklamen eller att slita tvister. Sådana behöriga att pröva den till följd inforrnationssamhällets utveckling. Men frågor är inte nya av får förnyad aktualitet i och med att kan kommunicera de numera elektroniskt med ökade internationella kontakter som följd. Dessutom informationsteknik alltjämt ganska nytt. Detta leder till att frågor av är internationell varit aktuella tidigare kan aktualiseras natur som återigen.

Norden

nordiska konsumentrninistermötet i Stockholm i februari 1998 Vid det beslutades att söka nå lösningar genom framtagandet av ett gemensamt nordiskt förslag till bestämmelser god marknadsföringssed, vilka om Internationella Handelskammarens regler i ämnet och skulle bygga uttryck för ett etiskt förhållningssätt i marknadsföringen. Ett vara ett sådant förslag skulle kunna utgöra underlag för ett eventuellt nordiskt initiativ i EU. Skälet för EU-regler god marknadsföringssed är att om med sådana skulle kunna uppnå minimikrav inte bara för man vilseledande marknadsföring även för otillbörlig sådan. Reglerna utan skulle kunna gälla för bl.a. marknadsföring via IT-medier. På detta nya beslöts i nordiskt samarbete bör undersöka om det möte även att man finns behov över de nordiska avtals- och köplagama i ljuset av ett att se IT-utvecklingen. På de nordiska konsumentrninistramas möte i Oslo i juli 1997 beslutades förslag skall tas fram regler för marknadsföring att ett om riktad barn och när det gäller IT. Ett sådant förslag skulle mot unga kunna utgöra underlag för ett eventuellt nordiskt initiativ i EU. Ett arbete har påbörjats med att jämföra de nordiska ländernas regler om marknadsföring riktad till barn och unga.

248 Bilaga 1

EU

I maj 1997 antogs ett EG-direktiv konsumentskydd om vid distansavtal

EGT L 144, 4.6.97, 5.19. Direktivet syftar till att underlätta varors och tjänsters fria rörlighet och stärka

konsumentskyddet vid köp

av varor och tjänster i de fall köpare och säljare inte träffar varandra i

samband med att avtal ingås t.ex. vid

postorderförsäljning, telefonförsäljning och försäljning via Internet. Direktivet,

som skall

vara genomfört senast den 4 juni 2000, innehåller bl.a. bestämmelser

om säljarens inforrnationsskyldighet och konsumentens

ångerrätt.

Arbete med att genomföra direktivet pågår och sker i samråd med de

övriga nordiska länderna.

Ett direktiv förbudsföreläggande för

om att skydda konsumenternas

intressen antogs slutligt konsumentrninisterrådet den 23 april 1998

EGT L 166, 11.6.98, s.51. Enligt direktivet ges offentliga organ och

konsumentorganisationer rätt att föra talan i andra

medlemsstater vid

gränsöverskridande överträdelser enligt vissa i direktivet angivna andra

direktiv till skydd för konsumenter.

Vid detta konsumentrninisterråd presenterade Sverige också not en om konsumenträttigheter i informationssamhället. Syftet med rege-

ringens initiativ bl.a. framhålla var att frågans vikt och att verka för att den blir de prioriterade en av frågorna i framtidens gemensamma

konsumentpolitik.

Slutligen bör här nämnas det inom EU att pågår arbete med att ta

fram ett direktiv digitala signaturer. om

OECD

Inom OECD pågår ett arbete beträffande elektronisk handel för fastatt

ställa riktlinjer för

konsumentskydd i det globala informationssamhäl-

let. Syftet med riktlinjerna är bl.a. att säkerställa att konsumenter har

samma skydd vid kommersiella transaktioner över de elektroniska

näten som de har vid form handel. annan av

UNCITRAL

FN:s handelsrättskommission,

UNCITRAL, har arbetsgrupp en för elektronisk handel. Gruppen har utarbetat en modellag för elektronisk

handel som antogs 1996. Inom UNICITRAL pågår för närvarande ett arbete med att ta fram modellregler för digitala signaturer.

106 Bilaga 1 249 SOU 1999:

Problemställningar och utgångspunkter för uppdraget

Inledning

Alltfler konsumenter kommer i kontakt med nya tjänster via de elektroniska näten. De upptäcker de stora möjligheter som dessa tjänster erbjuder. Samtidigt medför de möjligheterna också nya nya problem för många konsumenter. För att användningen av tjänsterna skall kunna ske rimliga villkor för konsumenterna och få en stor spridning i samhället måste analys göras vilka problem och en av svårigheter finns eller kan tänkas uppstå. Leder analysen till som som bedömningen att sådana problem finns, bör man undersöka hur man bästa sätt kan komma till rätta med dem. Det finns således behov en probleminventering och analys. Det av gäller främst situationer och frågeställningar som har beröring med vissa delar marknadsrätten. I första hand bör behovet av att stärka av konsumenternas ställning när det gäller marknadsföring och reklam övervägas. Även de problem konsumenter kan ställas inför när de ingår som överenskommelser eller handlar elektroniskt, t.ex. via Internet, eller när de köper datorutrustning bör utredas. Det kan därvid visa sig motiverat att undersöka vilka områden som det finns behov av någon form av ökat konsumentskydd. Informationstekniken kan utnyttjas till gränsöverskridande information och handel, vilket innebär fördelar för konsumenterna. Emellertid kan den gränsöverskridande handeln även ge upphov till särskilda problem för konsumenterna. Marknadens aktörer har det internationella planet men även nationellt tagit initiativ till att utveckla t.ex. etiska riktlinjer och andra former av självreglerande åtgärder i de sammanhang som här är aktuella. När informationstekniken utnyttjas över landgränsema, bör de särskilda problem som detta kan ge upphov till uppmärksammas.

Personlig integritet

Internet ger marknadsförare ett verktyg för att på ett billigt och effektivt sätt samla in detaljerade uppgifter om konsumenter som kan användas i marknadsföringen till dem. Uppgifter om konsumenter kan registreras dels genom att konsumentprofiler byggs upp i samband med konsumenternas inköp, dels genom att konsumenterna lämnar information när de t.ex. svarar på enkäter eller deltar i tävlingar. Registrering kan även ske genom bruk av s.k. elektroniska spår.

250 Bilaga 1

Så länge konsumenten är införstådd med att uppgifter samlas och

att insamlingen har ett klart syfte kan denna form samspel mellan av marknadsföraren och konsumenten vara till fördel för båda parter. Säljaren får veta vad den enskilda kunden vill ha och kunden kan precisera sina önskemål. När det däremot inte råder jämvikt mellan en parterna, exempelvis när konsumenten är eller ett barn eller när ung uppgifter om konsumenten samlas in under falska förespeglingar, får företaget ett övertag som kan utnyttjas i otillbörligt syfte. Det är angeläget att den registreras inser konsekvenserna som av att registeruppgiften om honom eller henne samlas in. Om detta inte sker, riskerar tilliten till IT-systemet att snabbt förlorad. Skyddet mot intrång i den personliga integriteten är viktigt. Den riksdagen av nyligen beslutade personuppgiftslagen 1998:204, träder i kraft som den 24 oktober 1998 och genomför EG-direktivet skydd för som om enskilda personer med avseende på behandling personuppgifter och av om det fria flödet sådana uppgifter EGT L 281, 23.11.1995, av nr s. 31, är ett betydelsefullt verktyg för skydda människor att mot att deras personliga integritet kränks behandling personuppgifter. genom av Ett skydd detta slag är angeläget i samband med av att näringsidkaren eller marknadsföraren i och för sin verksamhet inhämtar och utnyttjar information konsumenter användning om genom av IT. Det kan finnas behov av att undersöka det kan föreligga speciella om integritetsproblem för konsumenter i anslutning till sådan en näringsverksamhet.

Marknadsföring

Marknadsföringslagen innehåller regler för marknadsföring gäller

som generellt oavsett reklammedium. Lagen gäller för reklam inom Sverige, oavsett varifrån den kommer. Den gäller också för de fall när reklamen endast delvis riktar sig till den svenska marknaden. För reklam med hjälp IT gäller krav av samma som för annan reklam. Det skall finnas reklamangivelse,

sändaruppgift, relevant

information m.m. Beträffande IT som reklammedium aktualiseras emellertid särskilda frågeställningar som kan problematiska från

vara sett konsumentsyn-

punkt. Det interaktiva inslaget, dvs. samspelet mellan användaren och datorn vid användningen, är t.ex. sådan fråga en som bör uppmärksammas genom att den får särskild verkan mot exempelvis barn och unga, som är speciellt påverkbara och konsumenter. utsatta som Det finns därför behov att särskilt undersöka det finns av om speciella problem förknippade med reklam i de medierna riktad till nya denna grupp.

Bilaga 1 251 sou 1999: 106

Även slag konsumentproblem i detta sammanhang kan behöva andra av belysas.

Oönskad reklam via e-post

möjliggör billig och specifik reklamadressering till exempelvis e- IT förekommer konsumenter får e-postreklam från postadresser. Det att företag de tidigare inte haft kontakt med eller visat något intresse som för. De flesta hämtar sin e-post med hjälp av ett modem, personer varigenom Intemetleverantör rings Konsumenterna får genom en upp. debitering på telefonräkningen betala för reklam de i vissa fall inte som vill ha. Liknande problem kan uppkomma vid oönskad telefaxrekalls lam. Frågan e-postreklam och oönskad sådan blir en fråga för den om svenska lagstiftaren när EG-direktivet konsumentskydd vid distansom avtal skall genomföras. Direktivet innehåller nämligen en bestämmelse begränsningar användningen vissa tekniker, bl.a. telefax, för om av av distanskommunikation.

Vissa andra frågor

Den information tillhandahålls IT kan vara svår att tränga som genom igenom grund den ofta är omfattande och dessutom förändras av att snabbt. Det kan därför många gånger vara svårt för konsumenten att veta vad gäller. Mediets speciella egenskaper och förutsättningar som kan möjligen leda till förhastade beställningar och beställningar av t.ex. misstag. Vidare kan det uppkomma andra negativa konsekvenser för

konsumenterna till följd av tekniken. Ett problem är att säljaren ofta inte kan avgöra vem den annat riktiga köparen är. Säljaren vet därmed inte om köparen exempelvis är behörig att ingå ett avtal. I samband med att avtal ingås efter skriftlig beställning, telefon och orderbekräftelse, får det numera per genom tillhöra god affärssed att näringsidkaren frågar efter om anses avtalsparten är underårig. Det finns behov att undersöka om denna av sed tillämpas eller bör tillämpas även vid elektronisk handel. Vidare kan konsumenten ofta inte känna till säljaren är och var vem han eller hon befinner sig. Konsumenten kan därmed riskera att t.ex. förlora möjligheten att avbeställa en vara eller att reklamera en köpt vara som visat sig vara felaktig.

252 Bilaga I SOU 1999:l06

Eftersom den elektroniska handeln mellan företag och konsumenter

i ökande utsträckning är internationell kan exempelvis frågan uppkomma om var ett köp har ingåtts, fråga måste bedömas en som mot bakgrund de speciella förhållanden kännetecknar den av som nya teknik som används. Det är också många gånger förenat med praktiska

svårigheter för en konsument att vid gränsöverskridande elektronisk

handel få sin sak prövad, det uppstår tvist. Att säljaren befinner om en sig i utlandet eller talar ett främmande språk kan bidra till svårig-

heterna. Emellertid kan det även finnas andra omständigheter försom svårar eller omintetgör konsumenternas möjligheter till

tvistlösning

vare sig den nu kan ske i domstol eller utanför denna annat sätt. I traditionell handel uppkommer ibland frågor och i vad mån om en konsument är bunden standardvillkor han eller hon inte har av som sett. Vid köp i exempelvis butik är det åtminstone möjligt en att före avtalets ingående ta del köpeavtalsvillkoren. Vid av köp på Internet däremot har möjligheten att ta del villkoren i förväg hittills av inte varit självklar. Det kan svårt vara att både hitta och granska villkoren innan

ett avtal träffas. Men samtidigt bör den tekniken medföra det nya att blir enklare för företag att göra det möjligt för konsumenter att ta del av och granska avtalsvillkor.

Vid det nationella genomförandet EG-direktivet konsumentav om skydd vid distansavtal kommer frågor har samband som med konsumentens avtalsbundenhet att behandlas.

Det finns också behov att undersöka konsumenter av om på annat sätt eller på andra områden är utsatta än i övrigt. Exempelvis mer kan det till följd den tekniska utvecklingen IT-området av behöva resas vissa informationskrav i samband med den elektroniska handeln. Det finns behov att undersöka konsumenten bör ha av om ett särskilt skydd vid överföring av s.k. mjukvaror till honom eller henne, eftersom

det exempelvis kan svårt att konstatera fel i vara om ett en mjukvara fanns innan konsumenten förde mjukvaran över till den egna persondatorn. Köp t.ex. ett Intemetpaket, där både av utrustningsvaran och abonnemangstjänsten ingår, kan också aktualisera särskilda problem

som kan behöva undersökas från ett konsumentperspektiv.

Vid installation i köparens av ett program persondator kan man tänka sig att köparens befintliga utrustning skadas till följd av problem i samband med installationen. Det kan kanske även förekomma negativa konsekvenser för konsumenter till följd

av att de får bristfälliga

anvisningar och dålig service i samband med att de får datorstöd vid installation. Konsumentproblem och därav föranledda

ansvarsfrågor i

samband med konsumenters köp IT-utrustning av bör undersökas.

Bilaga 1 253

Uppdraget

En särskild utredare skall undersöka och kartlägga vilka speciella problem främst marknadsrättslig natur som konsumenten kan ställas av inför i samband med elektronisk kommunikation i informationssarnhället. Resultatet denna inventering skall följas av en analys om konsuav skydd i detta avseende behöver stärkas och, om så är fallet, på mentens vilka sätt detta lämpligen bör ske. Utredaren skall särskilt analysera följande frågor.

Om det kan föreligga speciella integritetsproblem för konsumenter i 0

samband med att näringsidkare/marknadsförare i och för sin

verksamhet inhämtar och utnyttjar information om konsumenter genom användning av IT. Om det i samband med marknadsföring via Internet föreligger 0 skyddsbehov för särskilt utsatta konsumentgrupper såsom barn och ungdom. Om vilka möjligheter det finns för konsumenter att kunna undgå 0 oönskad reklam via e-post.

Utredaren skall vidare inventera de problem som konsumenter kan ställas inför vid elektronisk handel, t.ex. via Internet, eller när de köper datorutrustning och därvid särskilt uppmärksamma följande frågor.

Om konsumenter är utsatta när de handlar med hjälp av 0 mer informationsteknik, t.ex. via Internet, och om det uppstår svårigheter för konsumenten därför att säljaren är okänd eller befinner sig på okänd plats eller därför att säljaren i sin tur inte kan avgöra vem den riktige köparen är. Om utvecklingen informationsteknikens område i övrigt medför 0 andra negativa konsekvenser för konsumenterna vid elektronisk handel. 0 Om det uppstår några särskilda problem för konsumenterna vid köp av IT-utrustning och s.k. Intemetpaket, där både utrustning och abonnemang ingår. 0 Om det uppstår några särskilda problem i samband med skador konsumentens IT-utrustning eller programvaror eller i samband med andra skador som drabbar konsumenten vid köp, installation, service och abonnemang när det gäller IT-utrustning.

Analysen skall utmynna i en bedömning om det finns behov av någon form av ökat konsumentskydd i aktuella fall. Utgångspunkten skall vara att stärka konsumenternas rättigheter i informationssamhället. Det ingår dock inte i utredarens uppdrag att lämna lagförslag.

254 Bilaga 1

Internationellt perspektiv

Utredaren skall slutligen behandla de frågor och problem från konsumentsynpunkt har samband med gränsöverskridande

som marknadsföring och handel med hjälp av informationsteknik.

Arbetets bedrivande

Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och beakta det internationella arbete pågår på området. Utredaren skall

som vidare samordna sitt arbete med det nationella arbete pågår i fråga

som om elektronisk handel och genomförande EG:s direktiv

av om konsumentskydd vid distansavtal samt hålla sig underrättad det

om nordiska projektarbete som pågår beträffande konsumenter och IT.

Utredaren bör föra en dialog med konsumenter och deras företrädare samt andra intressenter såsom företrädare för näringslivet.

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir.l992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.1994: 124 och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir.l996:49. De förslag lärrmas skall

som vidare vara i linje med regeringens målsättning med från

en miljösynpunkt hållbar utveckling i samhället.

I analysarbetet och vid konsekvensbeskrivningar regleringama

av skall utredaren i tillämpliga delar följa regeringens beslut den l september 1994 om ordning för systematisk genomgång i

en

Regeringskansliet av företagsregler, liksom de checklistor

m.m. som anges i beslutet.

Utredarens förslag skall redovisas den 1 oktober 1999.

senast

Inrikesdepartementet

IT

Konsumenter och - en undersökning

TEMO AB

gjord av

på uppdrag av Utredningen konsumenträttigheter i IT-samhället In. 1998:06

om

256 Bilaga 2

Inledning

Bakgrund och syfte

Regeringen gav 1998-07-30 särskild utredare i uppdrag

en att undersöka och kartlägga vilka speciella problem främst

av marknadsrättslig natur konsumenten kan ställas inför i samband

som med elektronisk kommunikation i inforrnationssamhället. Genom användandet av informationsteknik får konsumenten lättare tillgång till viktig information, och tjänster. Detta kan sikt främja

varor konkurrensen och ge lägre priser. IT kan också bidra till bättre service för vissa grupper, exempelvis äldre, funktionshindrade och boende

som i glesbygd. För att konsumenterna ska kunna dra tekniken

nytta av krävs dock att de kan och vågar använda den. Därför ombeds utredaren i direktiven att analysera vilka problem och svårigheter existerar

som eller kan tänkas uppstå i samband med den nya IT-tekniken.

Denna undersökning ska bidra till beskrivning och

en av en förståelse för IT-teknikens positiva och negativa sidor för konsumenten. De områden belyses i studien är främst inköp IT-

som av utrustning samt kommunikation och handel på Internet. Ett viktigt problemområde är konsumenternas upplevelse integritet och

av säkerhet i samband med Intemetanvändning.

Målgrupp

De personer ingår i undersökningen är rekryterade

som enligt följande generella krav:

0 har eget Intemetabonnemang eller tillgång till Internet 0 har handlat/funderat på att handla på Internet

varor 0 bör ha egen, privat inköpt dator

Med utgångspunkt från dessa generella krav, har

gruppdeltagama rekryterats med strävan jämn ålders- och

mot en könsfördelning.

Gruppdeltagama är rekryterade via telefon. Urvalsbasen

är TEMO:s databas för postala

orrmibusundersökningar PO. Från PO:n valdes de

ut som uppgivit att de har dator hemma och surfar

en Internet regelbundet. Vidare rekryterades några

gmppdeltagare via

datautbildningar vid ABF i Stockholms län.

grupperna hängivna dator- och Intemetanvändama.

Tid och plats

Samtliga gruppdiskussioner genomfördes i Stockholm vid City Hotel, Slöjdgatan, två måndagen den 7 december och två tisdagen den 8 december.

Kontaktperson

Kontaktperson hos kunden har varit Ulf Ljungdahl vid departementens utredningsavdelning i Malmö.

Angående rapporten

I rapporten finns en mängd citat är kodade så att kan

som man se gruppdeltagarens kön och ålder. Undersökningen är genomförd ett mycket begränsat antal personer och resultaten bör därför tolkas med stor försiktighet. Resultaten från en kvalitativ undersökning kan inte generaliseras, utan ska ses som en indikation hur enskilda individer förhåller sig till ett problem eller frågeområde.

Sammanfattning

För många konsumenter är Intemetanvändningen huvudorsakema

en av till datorinnehav. Internet har öppnat kommunikationskanal

en ny som används för fritidsaktiviteter, upprätthållande och utveckling sociala

av

9 19-1555KonsumenternaochIT

258 Bilaga 2

kontakter och arbete, informationssökning och handel med tjänster och

varor.

För många av gruppdeltagama är e-postkommunikation och

informationssökning på nätet de viktigaste sidorna Intemetanvändav ningen. Internet är kommunikationsform, både kompletterar en ny som

och ersätter andra kommunikationsformer. Den öppnar möjligheter nya att få information i olika ämnen, tjänster och produkter. om

Vad gäller handel med och tjänster är Internet till delar varor stora

dock oprövat. Konsumenterna tvekar fortfarande inför bristande data-

säkerhet vid beställningar och kortköp och problem med leveranser.

Man är också osäker konsumentens rättigheter någonting går om snett nätet. Osäkerheten blir större längre det geografiska och

kulturella avståndet är till försäljaren. Många varor anser man heller

inte lämpade för handel Internet, vill och känna på man se varan.

Tidsbesparande tjänster är dock uppskattade. Hit hör biljettbokning och

banktjänster.

Reklam på Internet betraktar användarna ungefär samma sätt som

annan reklam; värjer sig för mängden. Gruppdeltagama man önskar

filter, men diskuterar också möjligheterna till skräddarsydd reklam.

Flera reflekterar över att reklam på Internet är mer effektiv, då

konsumenten är koncentrerad framför datorn vid mer än TV:n eller bakom tidningen. Å andra sidan är Internet interaktiv en kommunikationsform du kan välja vad du söker - upp eller vad du vill

lämna.

För att fler ska kunna njuta de positiva av följderna av IT-

användning och Internet behövs möjligen bättre ett stöd till

konsumenten från försäljama, vid både inköp och installation av utrustning samt vid problem med hård- och mjukvara.

Med ledning

av de genomförda gruppdiskussionema blir IT endast annars en förmån för dem med ITV-kunniga vänner och anhöriga.

Resultaten i

sammandrag

Orsaker till

datorinköp

Många unga deltagare i gruppdiskussionema

har förkunskaper

om datorer från föräldrar eller skola och inte minst från datorintresserade

vänner. De äldre deltagarna har ofta inhämtat kunskap via arbetet. Arbete och utbildning har på det sättet utgjort en inspirationskälla för

datorköp. Några uppger också att huvudorsaken till

datorinköpet var

förmånliga erbjudanden datorköp via arbetsgivaren. om

Bilaga 2 259 sou 1999:106

"Jag skaflade dator för det billigt jobbet. Jag hade ingen att var genom vad jag skulle använda den till. Så fick man Internetaning om abonnemang på köpet, det verkade kul. " M 25

"Ett bra erbjudande från jobbet inte kunde motstå. " K 43 som man

För andra är det livsnödvändighet att ha dator. en

"Man måste ju ha dator. Annars klarar man sig inte. K 49

konkreta orsaker till datorköpet nämndes. Flera mer

Skolarbete/Arbete hemifrån Kreativt skrivande Föreningsliv Underhållning, spela spel Surfa för surfandets skull Informationssökning via Internet Kommunikation via Internet Lära sig datorer, web-design mer om Barnen vill spela spel

"A får inte ha sin egen dator ifred. M 50 med barn nnars man

"Jag köpte datorn främst för att surfa, jag kan inte surfa på arbetstid. " M 27

"Egentligen för rent noje, för spel och för att jag har många utlandskontakter. M 26

Orsaker till internetabonnemang

Som framgår föregående avsnitt är datorinköpet för flera intimt av förknippat med lntemetanvändning. Den första kontakten med Internet har ofta skett på arbetsplatsen. Många har Internet arbetet, men vill ha möjligheten att surfa ohejdat.

"Vi hade fått det på jobbet och då var det så himla nytt och spännande, så då ville jag ha det hemma också. På jobbet kan man ju inte leka hela tiden och lära sig saker. " M26

260 Bilaga 2

Andra respondenter uttrycker att deras intresse växte i takt med att Internets exponering ute i samhället ökade. Företag började skylta med sina WWW-adresser i reklamsammanhang och allt fler privatpersoner

köpte Intemetabonnemang efter kampanjer Årets julk1app. På

som

detta sätt påverkades många att själva köpa abonnemang.

"I början var det kul grej, intressant. " M 26 en

"Man var nyfiken på allting i början. " M 58

"Det är klart ska ha det. " M 27 att man

Många attraherades också av möjligheterna vad gäller kommunikation

och informationssökning:

"Det blir som att ha ett helt uppslagsverk hemma. ViII något loggar man veta man in och kollar. " M 27

Bland orsakerna till Intemetabonnemanget nämndes:

Nyfiken, nyhetens behag, spännande Fördriva tiden

Gratisabonnemang

Kommunikation med vänner och bekanta Kommunikation vid utlandsresor/utlandsarbete/utlandskontakter Söka information Distansstudier

Inköp och installation

Försäljare okunniga och svåra förstå sig på att Vänner, bekanta och arbetskamrater får informera före och under

inköp

Försäljaren inte stöd hemma vid installation ger Vänner och familj hjälper till med installation Manualema används i nödfall Support för Internet har långa väntetider Svårt att kommunicera med support om problem med Internet, då man inte kan vara uppkopplad samtidigt i telefon som man pratar

SOU 1999: 106 Bilaga 2 261

Försäljare har fel attityd och är svåra att förstå

De flesta med mindre förkunskaper söker information inför datorköp bekanta och arbetskamrater. Ingen har något till övers för hos vänner, försäljare. De flesta att försäljama är okunniga, dåliga att anser förklara och har fel attityd.

"Jag använde min kompis gränssnitt mot försäljaren. Han som försäljaren förstod inte att jag inte förstod någonting. Han hade lättast att kommunicera medförkortningar. M 30

De blir Peter 19, direkt från gymnasiet, vet inte vad han pratar sura. om. " K 23

"Jag gick in på Thorn. De är mest att sälja TV-apparater, så de vana visste ju inte sådär jättemycket. " K 27

"På City Stormarknad är det unga, tuffa killar som vet lite bättre. Den som hjälpte mig var en riktig besserwisser. " M 26

"Man vetju inte riktigt vad man ska fråga efter heller. K 29

"De är bra på datorer jobbar inte med försäljning. De sitter på som något dataföretag med 30-40 000 kronor i månaden. " K 27

Ingen sig ha fått något stöd från försäljama vid installation av anser hård- eller mjukvara, eftersom försäljama inte kommer hem. Den information du får i butiken är för teoretisk. Hjälpen behöver du hemma, när du sitter vid datorn.

"De kommer ju inte hem, så det är ingen ide att fråga. De skulle bara hänvisa till manualerna. K 27

"Alla paket är ju inte precis plug and play. Man måste ju ha kunskaper i att installera även om detfinns bra manualer. " M 20

Även de datorkunniga gruppdeltagama att installation är ett mer anser problemområde.

"När väl en dator funkar är den ju jättebra, men det är hemskt om man absolut inte är kunnig alls och får problem. Jag är fascinerad över när folk sätter på sin PC att de klarar av det. " M 26 nätverksansvarig

262 Bilaga 2 SOU 1999: 106

Någon kommenterar ovanstående med:

"Ja, det är ju ingen tillfällighet att Lap Power tar 9 kronor i minuten för teleservice. " M 26

Kompis bästa

support

Många använder vänner eller familj installatör. som

"Jag tog hem en väninna visste hur installerade drivrutiner. som man K 27

Detta har dock sina sidor.

"Man kan dra sig lite för det. Jag har med vänner kan massor som data. När man har frågat flera gånger, så känner det man att är som att ringa någon som är läkare, alla ska ha konsultationer hela tiden. " K 27

Manualema använder då problem uppstår och man man inte kan klara av dem med trial and error.

"Jag tror inte att tittar på manualer överhuvudtaget. gemene man M 26

"Man har oftast inte tid att läsa manualerna direkt får när man grejorna. M 27

"Till sist använder man dem. " M 50

Problem vid inlämning datorer för reparation av kommer också i upp detta sammanhang

"Jag är inte så rädd för dem manualerna. Jag är av den inställningen att det är klart att det går...Det är bättre använda att manualer än att lämna in datorn, då försvinner den månad en K 25

De lovade att det skulle vecka, det Ia en tog tre." K 27, lämnat in dator för att disketten fastnat i diskettstationen

Några har använt Internet-support, det råder delade

men meningar om

hur det fungerar. Någon har haft problem vid installationen manualen har inte samma termer i Problem som setup-menyn. med modemet före-

Bilaga 2 263

kommer också, flera beskriver hur datorn kopplas ner mitt i pågående surfning.

Många klarar installationen, men kommer inte ut nätet. av Det svårt kommunicera med Intemet-support om de problem är att har, eftersom inte kan uppkopplad samtidigt som man man man vara med support, inte har ytterligare ett telefonabonnemang. pratar om man Dessutom tar det tid att komma fram.

"Man får ringa och såfår försöka och såfår man ringa igen. upp man och så har suttit och väntat för att komma fram till Det funkar inte man helpdesken. " K 27

"F mig har det gått smidigt, när väl kom fram gick det bra. " K ör man 29

Man ska helst inte ringa efter klockan sexpå kvällen. " K 20

"Det går relativt fort, får sitta ett tag. " K 27 men man

E-post

Viktigaste funktionen Internet

Många användningsområden

Tidseffektivt kommunikationssätt Kompletterar och till och med slår brev och telefon som kommunikationssätt Ger möjligheter att underhålla det sociala nätverket som aldrig förr Viss bristande säkerhet, precis som för andra kommunikationsformer Krypteringsprogram för krångliga 0

Ny kommunikationsfonn

E-post används arbetsplatsen och i skolan, både för yrkesmässiga och privata kontakter. Privat används e-post främst för att underhålla de personliga relationerna, men också för att få information och delta i diskussioner t ex newsgroups, diskussionsgrupper, söka arbete och tippa.

264 Bilaga 2 SOU 19992106

Många tar den effektiva kommunikationen via Du kan upp e—post. skicka brev när du vill och svara när du vill. En e-post kontakt behöver inte betyda stor tidsåtgång. Du slipper artighetsfrasema och onödigt prat. Det är enkelt att kommunicera flera samtidigt med hjälp av epost.

"Jag tycker nästan mail är bättre än telefon och brev tillsammans. Du får det sagt som du vill säga. M 26

"Jag tycker det är lättare att hålla stor umgängeskrets vid liv via en email än via telefon. M 26

"Man kan läsa dem när vill och skriva dem när vill. M 25 man man

"Skickar Du vanligt brev tar det lång tid. Ringer du så kommer du inte fram. Att maila går snabbt. " M 45

Säker e-post

En osäkerhet finns vad gäller leverans och säkerheten i av e-post systemen. Felmeddelanden kommer ibland, inte alltid. Du kan men dessutom själv skicka posten fel adress. Oron finns också att systemadministratörer eller hackers gör intrång i brevlådan.

"Man kan låtsas att man är någon M 30 annan.

"Man skickar inte såjättehemliga saker. " K 23

"Jag litar inte på posten och jag litar fan inte på dem sköter som eposten. De kan läsa min e-mail. " M 25

Många tycker dock att sannolikheten att någon skulle intressera sig för just din post är liten.

"informationsflödet är ju så Vem skulle kunna enormt stort. sitta och plocka ut ditt e-mail, det är näst intill omöjligt. " M 26

Någon har använt krypteringsprogram jobbet, Även

men inte privat. om programmen finns betraktas användandet krångligt, som mottagaren måste ha Några tycker säkerheten samma program. att är en viktig fråga för e-post i framtiden. Precis du behöver rekommendera som ett brev vill du kunna skicka e-post säkert.

Bilaga 2 265

"Om det är något lätt krypteringsprogram som sker automatiskt så är det något man ska välkomna. " M 27

Många har hotmail-adress, vilket ur datasäkerhetssynpunkt betraktas som mer problematiskt än en privat e-postadress. Å andra sidan är adressen anonym, du behöver inte uppge ditt namn.

Handla på internet

0 Att handla är inte den stora poängen med Internet De som handlar handlar i första hand "trygga", oföränderliga produkter 0 Vissa varor lämpar sig inte för handel distans Avgifter för frakt mm gör att det inte alltid lönar sig att handla Internet Det ska vara enkelt att handla på nätet, tillgänglighet är poängen Man impulshandlar inte Internet Leverantörerna slarvar inte med beskrivning av avtal och garantier Man slarvar själv med att läsa avtal och garantier Tveksamhet till säkerheten i systemen Oro för konsumentens rättigheter vid fel i systemen Stor misstänksamhet mot kort som betalningssätt Tro på ökande säkerhet för transaktioner på Internet Det är ännu mer osäkert att handla från en utländsk leverantör Flera använder Internet för informationssökning och

om varor tjänster

Handla säkra varor

De flesta som handlat på Internet har köpt oföränderlig

varor av mer karaktär, som inte varierar med försäljare, exempelvis böcker eller skivor. Andra varor köpt är fotoutrustning och datautrustning,

som man såväl mjuk- hårdvara. Man kan också tänka sig köpa

som att exempelvis märkesvaror direkt från producenten, husgeråd eller

som kläder. Märket står för kända produkter, vet vad köper.

man man Många varor vill man titta på innan köper. En metod är att studera

man varorna ute i affären för att sedan köpa dem billigare på nätet. Somliga gör också tvärtom, dvs söker information på Internet och

om varorna går sedan ut och köper dem. Mat hör till varor många är skeptiska

som

l

l

266 Bilaga 2

till att handla på nätet. Kött, grönsaker vill känna och osv man se, klämma på, basvaror kan möjligen handla distans. man

"Fortfarande vill jag nog se varan rent fizsiskt. Skivor och böcker går bra, men mat M 38

Det finns ju egentligen ingen marknad för typ kläder och sånt, det vill man ju prova. Det är ju på standardprodukter marknaden finns. " M 26

Avgifterna vid Intemetbeställning avseende frakt/hemköming

mm anses av flera för höga för att köpen ska löna sig. Detta är ett skäl till att flera inte handlat nätet överhuvudtaget. De flesta är tveksamma till att köpa kapitalvara Internet. Ingen har gjort det. Varorna en är för dyra för att man ska ta några risker. Får verkligen den produkt man man beställt Man är orolig för transport och betalningssätt. Om varan skadas, vem är ansvarig Kortköp är otänkbart.

Avtal och garantier

Alla uppger att de fått bekräftelse beställningen via Man är e-post. dock enig om att avtal med säljaren beställning sker vid om ivägsändande av beställningen, inte vid bekräftelsen. På frågan det är för enkelt att handla, det skulle behövas fler om om steg innan beställning sker, alla att det inte behövs. Det fullt svarar är

tillräckligt att man får se sin totala beställning och kontrollfråga

att en kommer innan klickar för beställning. Någon tycker upp man att det snarare kan vara svårt att komma fram till beställningen, layouten på hemsidan kan krånglig. Det måste också lätt vara vara att handla, annars faller hela idén med att handla Internet det är tillgängligheten som är hela poängen, både vad gäller tider dygnet

och tidsåtgång.

"Det är klick, klick, klick och så beställer jag och så det klart. " K är 27

"Jag tycker inte att man kan beskylla företagen för ha gjort det för att lätt. Det ska ju vara lätt. De vinner ju på göra så det klart för att att är båda parter vad som händer. " K 20

Risken att köpa för mycket när betalas först varorna senare finns på Internet, precis vid postorder. Å andra som sidan finns en sista

Bilaga 2 267

möjlighet inte hämta ut eller sända tillbaka varan så länge du betalar att postförskott eller faktura. med hjälp av Varorna är inte lika lockande i affären. Någon tycker till och som med att försäljama på Internet är dåliga att få folk att impulshandla. Följande citat speglar kanske Internet marknadsplats: som

"Jag skulle kunna tänka mig att spendera en stor summa pengar, men jag vet inte på vad. " M 22

"Man handlar inte bara för att det är på Internet. " M 26 mer

"Det är positivt, bra haussat. Alla de här tror att de kommer men som att tjäna de kommer inte att göra det. " K 27 pengar,

Vad gäller redovisning avtal och garantier anser man att försäljama i av Sverige sköter sig, att kanske själv är lite godtrogen eller men man slarvig när det gäller kontrollen av uppgifterna.

"De flesta sidor vill ha med så mycket som möjligt om garantier och öppet köp för att slippa deproblem som kan uppstå. " M 18

"Det ska väl hända något innan man börjar kolla villkoren. " M 27

"Det är till själv. Det är mitt fel omjag inte läst på ordentligt och det upp en vet man. " K 20

Ingen har råkat ut för någon oseriös försäljare.

Datasäkerheten vid handel

Det finns även här en skeptisk inställning till datasäkerheten. Man ser inte säljaren och kan osäker på hemsidan är äkta. Generellt vara om anser flera att man har svårare att hävda sina rättigheter som konsument vid elektronisk handel. Vem tar sig ansvaret om någonting går snett i systemet

"Det finns så mycket klåpare på nätet som inte vet vad säkerhet är. " M 25

Någon berättar om hur han loggat in någon hemsida där han handlat tidigare, med hjälp Datorn bekräftade då inloggningen

av lösenord.

med fel användarnamn Ar Du Herman i Skärholmen". Vad hade

268 Bilaga 2

hänt med Herman om någon annan beställt för 2000 kronor under varor hans lösenord Betalningssättet är för de flesta postförskott eller faktura/postgiro. Få kan tänka sig att i dagsläget betala med kort via nätet. Samma diskussion förs vad gäller banktjänster. Vem någon tar ansvaret om knäcker min kod

"Det känns som ett lotteri när lämnat ut sitt VISA-kortnummer. " man K 25

"Jag skulle kunna tänka mig att chansa med att betala på VISA, jag om inte har så mycket kvar på kontot. " K 27 pengar

"Det känns osäkert att mina kontokortsnummer lagras på något litet företag. Jag vet inte vad de har för säkerhet. " M 26

Vad gäller banktjänster är förtroendet ändå större än för

kortköp.

Många utnyttjar denna tjänst. Många tror att betalning med hjälp kort och också

av banktjänster

kommer att bli allt säkrare. Då blir det möjlighet flera kan tänka en som sig att utnyttja. Vissa påpekar att det också finns osäkerhet en även då man lämnar sitt kort på affärer eller i restauranger för detta

betalning,

är inte unikt för handel Internet.

Ju bort desto osäkrare

längre

En diskussion runt att handla svenskt kontra handla utländskt att visar att osäkerheten vid köp från utländsk leverantör är större. De flesta anser sig veta huruvida de är inne på utländsk hemsida/leverantör, en men en viss osäkerhet finns.

"Sidan kan stå på svenska samtidigt som det inte är ett svenskt företag. " M 22

Få har handlat från försäljare utanför Sverige. Det fysiska och kulturella avståndet medför svårigheter reda att upp eventuella problem vid köpet, flera. Skillnader i konsumentens anser rättigheter mellan olika länder, bristande avtal, tullkontroller mm är andra orosmoment. Ju längre bort från Sverige kommer desto blir man större osäkerheten. EU-ländema och USA är mindre ett problem än länder utanför västvärlden.

Bilaga 2 269

"Man blir ju något osäker surfar omkring i något skumt

mer när man

land, inte vet något I Sverige har du kanske någon adress

som man om.

eller vet var de håller hus. M 22

"Jag skulle rädd för att de skulle salta notan. " M 26

vara

Programvara Internet

Några gruppdeltagare har plockat ned programvara till hårddisk från Internet, dels spel och dels uppgraderingar av program. Man uppger att det i och för sig fungerar, tar lång tid. Ingen har heller betalat för

men programvaran, utan endast hämtat gratisprogram. Därmed föll frågan om garantier och reklamation för denna typ av produkter.

"Det har gått bra, det är ingenting man betalar för. " M 25

men

Reklam och integritet internet

Reklam via E-post tröttsamt Delade meningar cookies/elektroniska spår

om Skräddarsydd reklam skulle kunna vara positivt Reklam anfaller inte Intemetanvändaren du väljer själv

-

Reklam på gott och ont

Många söker företagsinformation och reklam aktivt. Många har fått reklam med e-post därför att man lämnat ut sin e-postadress till olika företag, diskussionsgrupper etc. Flera ångrar att de uppgivit sin adress på för många ställen, vill freda sig mot för mycket reklam.

man

"Man blir mest trött på det. " M 25

"Man passar sig för vad man kryssar Jag lärde mig att inte registrera

mig. " K 27

Någon nämner möjligheten att företagen betalar adressaten för att öppna reklambreven. Det skulle ersätta kostnaden för vanliga postala utskick och ändå adressatema ett incitament för att öppna breven.

ge Samma person tror också att utvecklingen kommer att medföra filter i systemen av karaktären Nej tack till reklam".

270 Bilaga2

Genom cookies eller elektroniska spår kan bland samla man annat information hur användare använt olika hemsidor För någon om en mm är begreppet cookies/elektroniska spår okänt och flera känner inte

heller till att själv kan reglera möjligheten till cookies sin man egen dator.

"Cookies, vad är det" K 43

Flera tycker att insamlingen uppgifter känns obehaglig, av eftersom man inte själv alltid vet var man hamnar när surfar. Någon berättar man hur han försökte hitta försäljning Playboy-skor på Internet av och hanmade på tidskriften Playboy i stället. Om elektroniska spår samlar information detta, riskerar han då om att få hem pomografisk reklam, om någon finner en metod för att spåra adressaten

Flera anser dock att bristande möjligheter koppla att samman cookies med uppgifter användaren medför cookies inte om att är något stort problem.

"Jag känner mig inte så jättekränkt. Det är fortfarande svårt koppla att ihop cookies med min person. " M 22

Några tycker också cookies kan att vara positiva, hemsidan blir skräddarsydd efter dina behov.

"Om de vet att jag är intresserad av stereoapparater och nästa gång jag kommer in på sidan leds direkt på dem, då det är ju smidigt. M 27

Integritet

Allmänt vad gäller reklam, pornografi eller andra företeelser som av vissa kan betraktas integritetskränkande som är meningarna blandade om hur stort problemet

Några tror att reklam och påverkan annan via dator är mer effektiv än den som kommer via exempelvis TV, eftersom man är mer koncentrerad vad håller på vid man när man sitter vid dator. en Datorn är å andra sidan interaktiv, mer man kan välja när vill man se något annat, kan också men man stanna så länge man vill.

"Sitter vid dator är man en man mer inne i det man gör. " M 26

"Det är inget hoppar på Dig Du som om inte vill ha det. K 20

Bilaga 2 271 SOU 1999: 106

"Pedofilerna påverkar inte mitt liv. " K 27

Det finns dock reklam inte går att stänga av, exempelvis typer av som reklamflashar på hemsidor. Den upplever många som irriterande. Inte heller föräldrarna i reklamen Internet som grupperna ser något problem. Man förstår att reklamen har blivit tillgängligt stort mer för exempelvis barnen, att det trots allt ändå handlar om att man men måste söka aktivt för hamna denna typ sidor. På samma sätt att av också vad gäller exempelvis pornografi. resonerar man Ett problem integritetsfrågoma är kedjebreven, annat som tangerar vissa uppfattar obehagliga. Hot om olyckor och datorkrasch som som förekommer med jämna mellanrum.

Den kommunikationsformen

nya

Huvudintrycket gruppdeltagamas synpunkter är att deras liv av förändrats positivt med hjälp datorer och inte minst Internet. av Tillgänglighet och tidsvinster i kommunikation, informationssökning och till viss del handel. har öppnat möjligheter. Flera beskriver en nya rikare fritid både följd datorn i sig och grund av den som en av information kan få Internet. Biljettbokning, banktjänster, man diskussionsgrupper, kulturföreningar Internet är sådant som nämns. Många också att har stor hjälp av e-post i upprätthållandet anser man sitt personliga kontaktnät. Kommunikation som aldrig skulle ägt av sker med hjälp e-post, grund dess tidseffektivitet och rum av av användarvänlighet. Att många använder Internet för informationssökning är tydligt. Många gånger handlar det information inte skulle orkat ta om som man del av utan Internet.

"Det är information är den större grejen. M 26 som

Oflentlighetsprincipen får en helt annan innebörd när man slipper gå till en registrator och tjata. " M 30

Många tror att olika medier kommer att integreras med Internet i framtiden, exempelvis digital-TV.

"Medieformerna kommer att fusioneras ihop. M 18

"All form av informationsutbyte och kommunikation kommer att gå via nätet. " M 30

272 Bilaga 2

Bland problemområden med Internet för både konsumenten och individen finns, förutom integritets- och säkerhetsproblem, också tidsåtgång och pengar.

"Det kostar för mycket och tar för lång tid. " M 25

"Så går man vidare på länk inte alls hade tänkt och en som man så hamnar man jättelångt borta från det på till

man var väg egentligen...Man

märker plötsligt att det gått timme. Man kan bli helt en uppsugen av att sitta med Internet. Man tänker på telefonräkningen och att man skulle gjort massor med saker. " K 27

Det är dyrt, sitter på nätterna. Jag skulle kunna tänka man mig att ha enfast avgift för Internetuppkoppling, kommer som varje månad " M 22

Å andra sidan beskriver flera att man använder Internet på bättre ett sätt, mer erfaren man blir.

"Man är mer målinriktad inte lika lättlurad längre. " K 20 nu,

"Jag söker mer aktivt efter information " M 45 nu.

Som kommunikations- och

informationssökningsmedel kommer

Internet att få allt större betydelse i

konsumentsammanhang, p.g.a.

tidsvinster och god tillgänglighet. Handeln Internet har

begränsningar. Vissa säkerhetsproblemen kommer möjligen

att lösas i framtiden, osäkerheten inför tjänster och men transaktioner inte som övervakas av konsumenten personligen kan svår vara att eliminera helt. Alla varor lämpar sig inte heller för distansköp.

Intemetanvändningen är idag för många huvudorsaken

till datorinnehav, särskilt i de åldersgrupperna. yngre

"Jag tycker det är Internet hela livet till min dat0r...En som ger dator utan lnternetabonnemang kan jag inte tänka mig att gå tillbaka till någonsin. " K 27

sou 1999:106 Bilaga 2 273

Bilaga till TEMO AB:s rapport

för konsumenter och IT

Intervjuguide undersökning om

Gruppdiskussionen inleds med att deltagarna ger en kort presentation

sig själv och får berätta kort dator och intemetanvändning. av om egen

Varför köpte Ni egen dator

a användningsområden, ex för barnens skull, annan orsak b dator arbetet inspirerat/erbjöds personalköp

2. Vilka förkunskaper om datorer och IT hade ni innan dator

köptes

a förkunskaper via arbetet b skaffat kunskaper fritiden c allmänt intresse av ny teknik

3. Vid inköp av Din dator, stötte Ni på några särskilda problem

eller svårigheter

a Information från försäljaren vid inköp samma säljare

hårdvara/programvara b Installation av hårdvara. Vem gjorde den Hur fungerade det c Installation av programvara. Vem gjorde den Hur fungerade det d Manualer. Hur fungerade de e Support från försäljaren.

4. Hur fick Du tillgång till Internet

a Genom arbetet b Inköp av privat abonnemang. Orsak till inköp

5. Vid inköp av Internetabonnemang, stötte Ni på några särskilda

problem eller svårigheter

a Installation/Uppkoppling. Vem gjorde den Hur fungerade det b Ingick modem i abonnemanget Problem med modemet c Support från leverantör. Hur fungerar det

274 Bilaga 2 SOU 1999: 106

Skickar Ni e-post Vid e-post försändelser, stöter Ni på några . särskilda problem eller svårigheter

a Vad använder ni e-postfunktionen till

Information från olika håll Kommunicera med vänner och bekanta Något annat

b Hur upplever Ni säkerheten med jämfört med e-post att skicka brev posten

Använder ni krypteringsprogram Känner ni till något krypteringsprogram

Har någon Er fått reklam via e-post av

Hur upplevde ni/skulle uppleva det Fått icke önskvärd reklam via e-post Vad tyckte ni det om

d De som säljer eller tjänster Internet varor kan samla information om konsumenter på olika sätt, dels direkt från konsumenten, dels genom olika tekniker elektroniska som spår eller sk cookies. Detta insamlande uppgifter kan ske konsumenten av utan att är medveten om det. Hur ser Ni det

Handlar Ni varor/tjänster på Internet . Vilken typ av varor/tjänster Vid elektronisk handel, stöter Ni på några särskilda problem eller svårigheter

a Varför/varför inte handla Internet b Ar det lätt att göra förhastade köp

Borde det t krävas fler klick ex än en för ivägsändande order av

C Får bekräftelse på de

beställningar ni gör

När uppfattar Ni att Ni fattar avtal med säljaren Vid klick eller vid ev bekräftelse

d Om Ni köpt livsmedel eller andra dagligvaror, har Ni fått den info/vamdeklaration Ni ville ha

Bilaga 2 275 SOU 1999: 106

Har Ni köpt/kan Ni tänka Er att köpa en dyrare kapitalvara

e

Internet

köpt, har Ni haft tillgång till de standardvillkor säljaren Ni som tillämpar Om ja, vilket sätt Om nej, har Ni efterfrågat dem

Har Ni handlat svenskt eller utländskt eller både och

Uppfattar vilket land man handlar med man Finns det särskilda problem vid handel med annat land Är det skillnad mellan att köpa från säljare i Sverige och

någon en

från säljare utomlands en Är det någon skillnad mellan köpa från EU-land och land utanför EU Tar Ni reda andra länders regler för hävning av köp etc

Hur har betalat då handlat Internet från svensk eller

g

utländsk försäljare

Kontokortsnummer, postförskott, girobetalning, faktura Problem

Har ni råkat för någon oseriös försäljare Vilka problem hade ni h ut då i Är konsumenterna utsatta vid handel Internet än vid andra mer traditionella former handel, postorder eller hernförsäljmer av t ex ning j Medför utvecklingen på IT-området andra negativa konsekvenser för konsumenterna i samband med elektronisk handel

Har Ni använt Internet för att plocka ner programvara till hårddisk

a Hur fungerade det b Betalade ni för och i så fall, kontrollerade t ex vad programvaran det fanns för garantier och vad gällde för reklamation som

276 Bilaga 2

10.Hur ser ni på reklam riktad till barn och andra utsatta

konsumentgrupper på Internet

a Finns det några särskilda problem b Skiljer sig reklam Internet från reklam på TV t ex

I Samspelet användare/dator vid marknadsföring mot barn och andra

utsatta konsumentgrupper.

l1.Vilka är fördelarna med datorer och Internet

a Vad använder ni huvudsakligen datorer till b Vad använder ni huvudsakligen internet till c Har datorer och Internet förändrat fritid er d Upplever ni att ni har bättre tillgång till information av olika slag genom Internet e Tar ni del av informationen i större utsträckning än tidigare f Hur ser ni på reklam via direkt till och e-post er skräddarsydd enligt era önskemål g Har möjligheterna att handla på Internt förändrat

något i era

köpbeteenden h Hur ser ni framtiden och utvecklingen av Internet som en

marknadsplats

Bilaga 3 277

Internet sammanställning av Köp på enkätundersökning

l Inledning

vid Institutionen för hushållsvetenskap vid Göteborgs uni- Studeranden versitet under november 1998, initiativ av Konsument-

genomförde

enkätundersökning inköp eller tjänster verket, en om av varor Intemet. Underlaget för enkäten och undersökningen genomfördes av lärarstuderanden 3:e terminen vid grundskollärarlinjen 4-9, dels 21 med inriktning Hemkunskap och annat ämne, dels ll studeranden som fristående kursen "Konsumentekonomi Hållbar deltog i den hushållning 10 poäng, distanskurs/kvartsfart. Båda kategorier av

fick arbetsuppgift att genomföra enkätundersök-

studeranden som en ning sammanställa och analysera resultatet. De flesta enkätsamt att erhölls den första kategorin studeranden och i bl.a. svaren av Malmö, Lund, Svenljunga och Ljungskile. Några Göteborgstrakten, valde och köpcentra för att genomföra undersökningen. att ut torg valde den eller någon arbetsplats. Några valde ett Andra egna annans bostadsområde. De lärarstuderande redovisade sammanställning och en analys till den kursansvarige institutionen. Distanskursens studerande redovisade sitt arbete till Christina Hark vid Konsumentvererhöll deras analyser och reflektioner. ket, som Förevarande sammanställning enkätsvaren sammanlagt 298 st av - har gjorts sekretariatet i Utredningen konsumenträttigheter i ITav om samhället In. 1998:06 med tillstånd Konsumentverket. av

2 Tillgång till Internet

Av de besvarat enkäten har 87 procent angett att de har tillgång till som Intemet. Svaren och resultatet i det följande utgår således från de som de har tillgång till Intemet. De svarat att de inte har angett att som

1 I

278 Bilaga 3

tillgång till Internet har rensats bort. På frågan om var de har tillgång till Internet har de deltagande enligt det följande: svarat

På arbetet: 59 procent I skolan: 23 procent I bostaden: 64 procent Hos anhöriga/vänner: 6 procent På biblioteket: 2 procent I datastuga: enstaka personer

Många deltagare har flera svarsalternativ angett och dessa fall är det vanligt att tillgången till dator och Internet finns både i hemmet och på arbetet eller i skolan.

På frågan hur ofta de är

om uppkopplade på Internet har deltagarna

svarat enligt det följande:

Dagligen: 37 procent Flera ggr per vecka: 22 procent Varje vecka: 19 procent Varje månad: 11 procent Någon gång per år: 3 procent Nästan aldrig: 8 procent

3 Hur

många handlar på Internet

Av de deltagare som har tillgång till Internet har 27 procent uppgett att de handlar nätet. De som uppgett att de inte handlar 73 procent - har som skäl till detta uppgett bl.a. följande:

De tycker att säkerheten är bristfällig 13 personer. De ser inga fördelar 12 personer. De vill se och känna på varorna 6 personer. De har bristfälliga tekniska kunskaper 4 personer. De har tillgång till Internet endast på arbetet och vill inte handla därifrån 3 personer. De tycker att det är krångligt 2 personer. De vill i stället den lokala handeln gynna 2 personer. De tycker att det är dyrt med fraktavgifter m.m. 1 person. De tycker att utbudet är dåligt 1 person.

De tycker att betalningssätten

är dåliga 1 person.

Bilaga 3 279

4 Hur ofta handlar man

På frågan hur ofta de handlar har följande angetts:

En gång: 12 procent Några gånger år: 76 procent per Några gånger i månaden: 9 procent Några gånger i veckan: 3 procent

frågan hur många köp har gjorts de senaste tolv När det gäller om som månaderna har följande uppgetts:

1 köp: 30 procent 2 köp: 32 procent 3-8 köp: 24 procent 10-12 köp:9 procent 30 köp: en person 52 köp: en person 80 köp: en person

5 Vad handlar man

Deltagarna har följande beträffande vilka varor och tjänster de uppgett brukar köpa Internet:

Böcker 34 personer Skivor 18 personer

Hård- och mjukvara 10 personer Resor, hotellbokning m.m. 4 personer

Mat 4 personer Kläder 4 personer Aktier 3 personer

Enstaka har uppgett att de köpt följande och tjänster: personer varor

Blommor Elektronik Biljetter till teater m.m. Kosmetika Bildelar Leksaker Banktjänster

280 Bilaga 3 SOU 1999: 106

Telefonkort Drycker Tidskrifter Cigaretter

6 Handel från utlandet

På frågan de handlat från utländska nätplatser om har deltagarna uppgett följande:

Nästan ingen utländsk handel: 72 procent Ungefär hälften utländsk handel: 11 procent Det mesta från utlandet: 17 procent

7 Problem vid handel

Av deltagarna har 80

procent uppgett att de inte har stött på problem när de handlat. De som har uppgett att de haft problem har specificerat dessa enligt följande:

Långa leveranstider 5 personer Fel vara har levererats 2 personer

Beställningar har inte bekräftats 2 personer Svårigheter med att ångra sig 2 personer Betalningsmetodema har fungerat dåligt 1 person Hanteringen nätet tar lång tid l person

Tekniska avbrott 1 person Fel i varan 1 person Obehöriga har fått tillgång till kortnummer 1

person

Utebliven leverans 1 person Brister i annonsering och prisuppgifter 1

person

Betalning

Av deltagarna har följande

uppgetts angående vilka betalningssätt man har använt:

Kontokort: 24 personer Postförskott: 23 personer Faktura eller räkning: 35 personer

SOU 1999: 106 Bilaga 3 281

0 Mot bankkonto: 4 personer 0 Faxat kontonummer: l person

Många deltagare har angett att de använt mer än ett betalningssätt.

9 Hur fungerar handeln på Internet

Deltagarna har uppgett följande beträffande frågan hur de anser att Internethandeln fungerar:

Mycket bra: 49 procent Ganska bra: 48 procent Ganska dåligt: 1,5 procent Mycket dåligt: 1,5 procent

10 Allmänna kommentarer

Deltagarna har lämnat följande allmänna kommentarer:

Säkerhetsriskema är stora. 8 personer o Det behövs mer information om vilka regler som gäller vid handel

Internet. 3 personer Det är lätt och bekvämt att handla Internet. 2 personer Kostnader för frakt m.m. inverkar hämmande på handeln. 2

personer

0 Man kan inte undersöka varan före köpet och saknar ångerrätt. 2

personer

Man saknar personliga kontakter med försäljare. 2 personer Man litar inte näringsidkama. l person Webbsidoma är otydliga. 1 person Den personliga integriteten hotas. l person Lång leveranstid. l person

l l Slutsatser

Tillgången till Internet är mycket stor 87 procent. Vanligast

är att man har tillgång till Internet arbetet eller i hemmet eller både och. Även skolan har betydelse för till datorer

stor tillgången och Internet. De som har tillgång till Internet tycks i stor utsträckning utnyttja

282 Bilaga 3

möjligheten till att surfa, skicka e-post etc.. Mer än hälften kopplar

upp sig dagligen eller i vart fall flera gånger i veckan.

Omkring var fjärde de har tillgång till Internet handlar

av som Internet. Skälen till varför vissa inte handlar varierar, vanligast

men tycks vara att de är skeptiska vad gäller säkerheten, att de vill och

se känna på varorna samt att de att Intemethandeln saknas egentliga

anser fördelar jämfört med vanlig handel. Det flertalet handlar i

stora begränsad utsträckning, dvs. några få gånger år. Böcker och skivor

per dominerar stort. Handeln sker till stor del inom Sverige.

Det vanligaste betalningssättet tycks mot faktura eller räkning,

vara men även betalning genom användning kontokortsnummer och

av postförskott är vanliga betalningssätt.

Endast var femte har handlat Internet har upplevt

person som att det varit problematiskt. Problemen varierar vanligast tycks

men vara att leveranstidema är långa, att inte får rätt beställningar inte

man vara, att bekräftas och att det är svårt att ångra sig.

De konsumenter handlat elektroniskt förefaller överlag nöjda.

som Nästan samtliga har uppgett att det tycker handeln på Internet

att fungerar mycket bra eller ganska bra.

KUNGL BlBL.

.-10 l 2

199g; t

3§Q§i;:l7ll

1999 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nyaförrnänsrättsregler+ Bilagor. Ju. 32 Utvecklingssamarbetepårättsområdet.Ju. . Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975. 33.Botryggt Betalarätt.Särskildaboendefonnerför - . avgifterforäldre-ochhandikappomsorg. Ekonomiskersättning.S. äldresamt

Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. 34.Svensktmedborgarskap.Ku. ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamänmdeneffektivaretillsyn. Fi. Effektivavärme- - EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36.Likvidationavaktiebolag.Ju.

Märk väl Fi. 37.Underrättelsetjänstenenöversyn.Fö. lnvandrarskapochmedborgarskap. 38 Följdleveranseri sambandmedexportav . . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD.

Attslaktaettfår i Guds Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningför alla Andraåretmed namn. . Kunskapslyñet.U. ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Ju. 40.Demokratinidenoffentligasektornsförändring.

Rasism,nynazismochfräunlingskap. Demokratiutredningensskrifiserie.Ju. . dokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförs- Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 4 Bevara . Bördemokratinavnationaliseras lagsamtförslagtill ettcentrumfor dokumentärfilm . och ñlmvårdscentral.Ku. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. en 12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42.Ny lufifartslag.N.

skriftserie.Ju. 43.Oberoende,ägandeochtillsyni revisions-

13.Etikochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45.Slutforvaringavkämavfall.Kommunernaoch

15 Nytt systemför prövning hyres-och platsvalsprocessen.M. av . Ökade studie inkomsteroch arrendemål.Ju. 46. socialbidrag.En om

16.Ökadrättssäkerheti asylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.

17.GarantipensionochBosätmingstilläggforpersoner 47.Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi. föddaår 1937eller tidigare.S. 48 LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch . 18.Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N.

19.Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv. 49.Invandraresomföretagare.Ku.

Ändringar varumärkeslagen.i Ju. 50.Skyddsjaktpåvarg.M. 20.Sverigeochjudarnastillgångar.UD. 51 Smittskydd,samhälleochindivid. DelA+B. S. . 21.Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet 52.Inkomstprövningavbostadstilläggtill pensionärer. avpersonermedfunktionshinder.S. 22. Denskyddadeprovinsen.En essä demokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju. om värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54.Ennytullag.Fi. skriftserie.Ju. 55.Konvergensochförändring.Samordningav

23.Utveckling mänskliga iarbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku. av resurser Förslagtill inriktning mål 3 inom EG:s 56.Globaliseringenochdemokratin. av nya strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- 57 Rikstrafiken Ennymyndighet.N. . fisktavgränsadesuukturfondsprogrammen.N. 58.Löserjuridikendemokratinsproblem

25. Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. - 26.Införsel beskattade Fi. 59.Begränsadfastighetsskatt.Fi. av varor. 27.Delta Utredningen deltidsarbete,tillfälliga 60.Kundvänligaretaxi. N. - om jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 61.Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.

28.Kontantmetodfor småföretagare.Fi. 62.Bilen,miljön ochsäkerheten.Fi.

29.Internationellkonflikthantering attförberedasig 63. Att läraoch leda Enlärarutbildningfor samverkan - tillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill 64.Representativdemokrati.Demokratiutredningens mediekoncentrationslag. m.m. Ku. skriftserie.Ju.

31.Tillsyn överadvokaterm. m.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65. Barnombudsmannenföreträdareför barnoch- 90. Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehov av ungdomar.S. information narkotikautveckling. om 66. Godvårdpå lika villkor omstatensstyrningav 91. Enöversyn jämställdhetslagen.N. - av hälso-ochsjukvården+ 2bilagor.S. 92. Premiärför personval.Ju. 67.KÃRNAVFALL metod plats 93.Det folkstyret. - - - unga ForskarvolymVI. miljökonsekvens.KASAMs yttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju. FUD-program98. M. 94. Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi. 68. Brandkatastrofeni Göteborg. 95. Småskaligelproduktion mätningoch samt DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debiteringavelförbrukning.N. 69. Individenocharbetslivet.Perspektiv det 96. Statistikreformen.Utvärderingochförslagtill samtidaarbetslivetkring sekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför 70.Gentekniknärnnden.U. utvärderingen reformen.Ju. av 71. oseriösabostadsförrnedlare. 97. Socialtjänst utveckling. 72. Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Del A ochB Bilagor. S. — rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch 98. Likvärdigavillkor U. egnahem.S. 99.Översyn stiftelsenför internationell av 73. Handikappombudsmarmensframtida rapportering läkemedelsbiverkningar.av förutsättningarocharbetsuppgifter. 100.Bibeln texterna. - 74.Demokratinochdetgemensammabästa. Gamlatestamentet Volym Demokratiutredningensskriftserie.Ju. GamlatestamentetII. Volym 75. Rättplatsför vindkraften.Del l och Del M. Tillägg till Gamlatestamentet.De apokryfa 76.Maktdelning.Forskan/olym eller deuterokanoniskaskriñema.Volym Demokratiutredningen.Ju. Nyatestamentet.Volym 4. Ku. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- 10l Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare . volym II. Demokratiutredningen.Ju. ochdjurrättsalttivistcr. 78.Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför Demokratiutredningensskriftserie.Ju. jordbruket.Jo. 102.Ansvarsfördelningför internationellaprogram 79. Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat påutbildnings-ochungdomsområdet.U. skattskyldiga.Fi. 103.Regionrefonnpåförsök förstastegenmot— 80.Demokratiopinioner. ennyregionalsamhällsorganisation.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 104.Nya samboregler.Ju. 8l Förhandlingsersättrtingtill hyresgästorganisation. 105.Skatt Tull Exekution Normerför behandling . - - Ju. personuppgifter.Fi. av 82.Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibanker 106.KonsumenternaochIT utredning datorer, - en om m.m.Fi. handelochmarknadsföring.Fi. 83.Globaliseing.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen.Ju. 84. Civilsamltället.ForskarvolymVIII. Demokratiutredningen.Ju. 85.Bredbandför tillväxt i helalandet. Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska aspekterpåIT-infiasI:ukturen.N. 86.PC:närdöd längelevePC:n Nya möjligheter för Sverige. Enrapportfrånhearingen"EñerPC:n"anordnad avIT-kommissionenjuni 1999.N. 87.Vagnbolagförjärnvägen.N. 88.Granskningskommissionensbetänkandeianledning avBrottsutredningeneftermordet statsminister Olof Palme.Ju. 89. statsbidragtill handikapporganisationer.

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Granskningskommissionensbetänkandeianledningav

Brottsutredningenefiermordet statsminister Nyaförmånsrättsregler+Bilagor. 1 Olof Palme.88 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Premiärför personval.92 utredningensskriftserie.8 DetungaFolkstyret.ForskarvolymVI. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch Demokratiutredningen.93 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Utvärderingochförslagtill Rasism,nynazismochfrämlingskap. Statistikrefonnen.-

utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför utvärderingen Demokratiutredningensskriñserie.10 avreformen.96 Bördemokratinavnationaliseras Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare Demokratiutredningensskiñserie.l 1 ochdjurrättsaktivister. Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Demokratiutredningensskriftserie.101 skriftserie.12 Regionreformpåförsök förstastegenmot Etik ochdemokratiskstatskonst. ennyregionalsarnhällsorganisation.103 Demokratiutredningensskriftserie.13 Nyasamboregler.104 Nytt systemförprövningavhyres-ocharrendemål.15

Artikel 7i EGzsvarumärkesdirektiv. Utrikesdepartementet Ändringari varumärkeslagen.19

Denskyddadeprovinsen.En demokratins Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16 essäom värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskrifiserie Sverigeochjudamastillgångar.20

22 Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel.

Tillsyn överadvokaterm. m. 31 3 8

Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32 36 Försvarsdepartementet Likvidation avaktiebolag. Demokratini denoffentligasektornsförändring. EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöornrådet.6

Demokratiutredningensskriftserie.40 Internationellkonflikthantering att förberedasig - Oberoende,ägandeochtillsyn irevisionsverksamhet.43 tillsammans.29

Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Underrättelsetjänstenenöversyn.37 - Globaliseringenochdemokratin. Demokratiutredningensskriftserie.56 Socialdepartementet

Löserjuridiken demokratinsproblem Steriliseringsñ-ågani Sverige1935-1975.Ekonomisk

Demokratiutredningensskriñserie.58 ersättning.2

Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 GarantipensionochBosättningstilläggför personer

Representativdemokrati.Demokratiutredningens födda år 1937eller tidigare.17

skriflserie.64 Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav - Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- medfunktionshinder.21 personer utredningensskriñserie.74 Betalarätt.Särskildaboendeformerför äldre Bo tryggt — Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33

76 Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

Demokratiteoriochmedborgarskap.ForskarvolymII. socialbidragåren1990till 1996.46

Demokratiutredningen.77 Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. 51

Demokratiopinioner. bostadstilläggtill pensionärer.52 Inkomstprövningav Demokratiutredningensskriftserie.80 Barnombudsmannenföreträdareför barnoch - Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.8 l ungdomar.65

Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. Godvårdpå likavillkor omstatensstyrning - 33 avhälso-ochsjukvården 2+ bilagor.66

Civilsamhéillet.ForskarvolymVIII. Demokrati- Oseriösabostadsfönnedlare.71

utredningen.84 Boendesocialaeffekteravkonkurseroch

bostadsrättsföreningaroch rekonstruktioner-

egnahem.72

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Handikappombudsmarmensframtidaförutsättningaroch Svensktmedborgarskap.34

arbetsuppgiñer.73 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag

statsbidragtill handikapporganisationer.89 samtförslagtill ett centrumför dokumentärfilmoch en Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovavinformation filmvårdscentral.4 l

omnarkotikautveckling.90 Invandraresomföretagare.49

Socialtjänsti utveckling.Del A. ochB Bilagor.97 Konvergensochförändring.Samordning lagstiñ-av - Översyn stiftelsenför internationellrapportering ningenför medie-ochtelesektorema.55 av av läkemedelsbiverkningar.99 Brandkarastrofeni Göteborg.

DrabbadeMedierMyndigheter.68

Finansdepartementet Bibeln texterna.

- Märk väl 7 Gamlatestamentet Volym

Införsel GamlatestamentetII. Volym 2. avbeskattadevaror.26 Kontantmetodför småföretagare. Tillägg till Gamlatestamentet.Deapokryfaeller 28 deuterokanoniskaskrifiema.Volym 3. Fastighetsmäklamänmdeneffektivaretillsyn. 35- Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47 Nyatestamentet.Volym 4. 100 - Ennytullag. 54 Näringsdepartementet Begränsadfastighetsskatt.59 Bilen, miljön ochsäkerheten.62 Effektivavärme-ochmiljölösningar.5

Källskatt utdelningoch Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. royaltytill begränsat° skattskyldiga.79 Förslagtill inriktningavnyamål 3 inomEG:sstruktur-

Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibanker 82 fonder.23 m.m. Förmånerochökadelevnadskostnader.94 EG:sstrukturstöd.Nyorganisationfördegeografiskt

Skatt Tull Exekution Normerför avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 - - - behandlingav personuppgifter.105 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb — KonsumenternaochIT utredning datorer, ocharbetslöshetsersättningen.27 - en om handelochmarknadsföring.106 Nyluftfartslag.42 Öppenelmarknad.44

LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

Utbildningsdepartementet

slutredovisning.48 Godsedi forskningen.4 Rikstrafiken Ennymyndighet.57 Vuxenutbildningför alla Andraåretmed - Kundvänligaretaxi. 60 Kunskapslyfiet.3 9 Individenocharbetslivet.Perspektivpådet samtida Att läraochleda Enlärarutbildningför samverkan - arbetslivetkring sekelskiftet2000.69 ochutveckling.63 Bredbandför tillväxt i helalandet.Närings-,regional- Gentelmilmänmden.70 ochvälfärdspolitiskaaspekterpåIT-infrastrukturen.85 Likvärdigavillkor. 98 PC:närdöd längelevePC:n Nyamöjligheterför - Ansvarsfördelningför internationellaprogram Sverige.Enrapportfrånhearingen"Efter PC:n" påutbildnings-ochungdomsområdet.102 anordnad IT-kommissionenjuni l999.86av

Vagnbolagförjärnvägen.87 Jordbruksdepartementet Enöversynavjämställdhetslagen.9 l

Yrkesfisketskonkurrenssituation.3 Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering

Samema ettursprungsfolki Sverige.25 elförbrukning.95 - av Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför- jordbruket. 78 Miljödepartementet

Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch Kulturdepartementet platsvalsprocessen.45

Denframtidakommersiellalokalradion.14 Skyddsjakt varg.50

Frågortill det industriellasamhället.18 KÄRNAVFALL metod plats miljökonsekvens. - - - Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill KASAMs yttrandeöverSKBsFUD-program98.67 mediekoncentrationslagm. m.30 Rättplatsför vindkrañen.Del l ochDel 2. 75

..

fakta info direkt

Tel 08-587 671 00. Fax 08-587 671 71.

Box 6430. r13 82 Stockholm.

order@faktainfo.se www.fa.ktainfo.se