Nya tider, nya förutsättningar

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

r

Nya tider,

förutsättningar.

nya

. .

IT-kommissionens 8/98

rapport

IT-kommissionerna 1994 1998

-

Den första IT-kommissionen tillkallades den

17 1994 den borgerliga regeringen,

mars av med dåvarande statsminister Carl Bildt som ordförande. Arbetet resulterade i betäna

kandet Informationsteknologi Vingar

-

människans förmåga SOU 1994:18 är

som

vision Sverige och det framtida infor-

en om mationssamhället.

I och med regeringsskiftet 1994 tillkallades

den andra IT-kommissionen den 19 januari

1995. Samordningsminister Jan Nygren blev ordförande. Enligt regeringens direktiv

Dir. 1995:01 skulle kommissionen råd-

vara

givande i övergripnade och strategiska frågor samt pådrivande, kunskapsspridande och

framåtblickande inom IT-området.

Mycket kommissionens arbete bestod i

av

att sätta upp riktlinjer för en handlingsplan och börja genomföra den. Stora delar

av

regeringens IT-proposition Prop. 1995/962125, riksdagen antog den 4 juni

som

1996, bygger överväganden och förslag

från den andra IT-kommissionen.

Regeringsombildningen i mars 1996 resulterade i tredje IT-kommission. Ny ordfö-

en rande blev kommunikationsminister Ines Uusman.

Den 6 juni 1996 beslutade regeringen

om förändrade och delvis direktiv för ITnya

kommissionen Dir 1996:46. Huvuduppgiften från det tidigare direktivet låg fast. Vissa uppgifter i tilläggsdirektivet tillkom följd IT-propositionen,

som en av

exempelvis att ta intiativ till ett IT-rättsligt

observatorium. Men framför allt koncentreras

kommissionens arbete till tre centrala frågor:

0 Hur IT-användningen kan bidra till tillväxt och sysselsättning.

0 Hur tillgängligheten till IT kan öka, oberoende bostadsort, kön, utbildning och

av ålder. 0 Hur scenariot för framtiden kan se ut,

vilka IT-användningens konsekvenser blir och vilka strategiska beslut ska fattas.

som

IT-kommissionen ska enligt direktiven slut-

rapportera sitt arbete den 31 maj 1998, då

förordnandet för den tredje IT-kommissionen

går ut. Kommissionen har valt att göra denna summering i form den skrift läsaren

av som

just håller i handen. För detaljerad

nu en mer

redovisning hänvisas läsaren till de enskilda

finns förtecknade i slutet rapporterna, som av skriften.

Statens offentliga utredningar WW 1998:65

w

Kommunikationsdepartementet

Nya tider,

förutsättningar

nya

8/98

IT-kommissionensrapport

Betänkande av IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds svarar

av

Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall svara på remiss.

- som

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20930-6 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Nya tider, nya förutsättningar...

När den tredje IT-kommissionen inledde sitt arbete under mitt ordförandeskap, var en av de första åtgärderna att ta fram ett handlingsprogram Sverige inför epokskiftet, SOU 1997:63. Med epokskifte menas att vi befinner oss vid en historisk brytpunkt där användandet av en ny teknikbas, informationstekniken, innebär en omfattande samhällsförändring.

Vi kommer att ställas inför nya frågor som vi måste lösa, men också nya förutsättningar och nya möjligheter för god ekonomisk tillväxt och fortsatt tryggad välfärd för alla. För Sverige är det därför en en nu viktigt att snabbt ta tag i de nya möjligheterna på ett kreativt och konstruktivt sätt. De tiderna låter nya inte vänta på sig. Vi kan inte luta oss tillbaka med i kors och tro att allting småningom löser sig. armarna

Det är min bestämda tro att vi kommer att klara av epokskiftet på ett bra sätt. Vi har i en internationell jämförelse utomordentliga förutsättningar med en omfattande IT-användning och hög IT-mognad. Våra telenät och andra infrastrukturer är jämförelsevis väl utbyggda. I det svenska näringslivet är beslutsvägarna ofta kortare, organisationerna plattare och tonen mellan anställda och företagsledning prestigelösare än i våra viktigaste konkurrentländer. Våra offentliga institutioner är vanligen smidigare och mindre byråkratiska än sina utländska motsvarigheter.

Vårt utgångsläge är gott. Det finns mycket att bygga vidare och förädla, kan ett relativt som ge oss försteg gentemot omvärlden. Det finns många nya verksamheter och företag, som kan utvecklas och växa sig starka och bidra till nya jobb, ökad tillväxt och välfärd. Förutsättningen är att vi i bästa samförstånd oförskräckta tar oss an de utmaningar och nya möjligheter som IT och epokskiftet för med sig.

Nya tider, nya förutsättningar. . är en sammanfattning av den tredje IT-kommissionens arbete och det . är vår förhoppning att skriften skall öka förståelsen för epokskiftet och stimulera utveckling. Den kommer att följas av ytterligare en skrift, Nya förutsättningar, nya möjligheter.. ., som i reportageform berättar om hur användningen informationstekniken skapat arbetstillfällen inom såväl gamla av nya som nya näringar.

Arbetet med denna skrift har utförts av Per Odebrant i samarbete med IT-kommissionens sekretariat och ledamöter.

Mmm..

Ines Uusmann ordf. IT-kommissionen Kommunikationsminister

På väg mot...

kontinent

Kunskapens

En ny epok bryter in. Framför oss ligger kunskapssamhället. En nästan

helt okänd kontinent, men fylld av möjligheter. Om vi lär vi oss att för-

stå och vågar ta till oss de förändringar som nu sveper över världen,

har vi en enastående chans att bli en betydande drivkraft i utvecklingen.

Vi är med ökande hastighet väg i orolig försäkringstagare ett bestämt

en

kunskapssamhället. Starka krafter driver besked. på. Informationstekniken utvecklas i För några är arbetsuppgifterna i prin-

en

takt saknar motstycke. TV- och cip desamma tidigare. För andra är

som som

radiosignaler, tele- och datakommunika- de Gemensamt är att alla är beroen-

nya.

tion smälter till Var jor- de IT för kunna utföra sina jobb.

samman ett. av att

den befinner och vilken tid dyg- De utför det annorlunda sätt än

oss ett

det är spelar inte så roll längre. tidigare och arbetet har blivit

net stor mer avan-

Den tekniken låter arbeta, stude- cerat, ansvarsfullt och kunskapskrävande.

nya oss

leva och uträtta hel saker Deras roll kuggar i maskineriet"

ra, en massa som

nästan och när helst. har minskat. Deras individuella förmåga

var som

Här öppnas kontinent och sig flera och skiftande arbetsup-

en av nya att ta an

ännu outforskade möjligheter. Men för pgifter har ökat. För många har det hitta dem måste röja vägar, betytt och starkare yrkesstolthet.

att oss nya en ny

våga tänka i banor. Jämfört med Så här säger Monica Nordqvist

nya

industrisamhället år det många sätt Svensson, ABB Atom, i IT-kommissio-

en

i grunden annorlunda verklighet 4/96 Kvinnor och IT

som nens rapport om

individer och samhälle, ekonomi och projekt i början 1990-talet för

ett av att

politik ställs inför. effektivisera dokumenthanteringen inom Om följer med i utvecklingen har företaget: alla chanser lyckas. Avstår och fort- Sekreterarna har haft för

att ansvaret att

sätter i de gamla spåren kommer utveck- utbilda den övriga personalen i det

nya

lingen hinna och iväg Med utbildningsfunktionen har

att upp svepa oss, systemet.

själva kan vår framtid. också följt högre status inom företaget

utan att styra

För de strömningarna är världsom- för yrkeskåren. Sekreterarna utgör

nya en

spännande. Och de har redan fått många stor anställda sin

grupp som nu ser

industrisamhällets handlings- och dyg- yrkesroll förändras

av

demönster, analys- och tankemodeller, organisations- och förvaltningsformer Men med förändringen följer också

att

börja vittra. Det finns inte längre sätt

oron. samma

som tidigare något tryggt och säkert att Vi det runt omkring Byggba- ha sin utgångspunkt och hålla fast

ser oss. som

flackar inte mellan olika vid. Frågorna inställer sig:

sen runt

arbetsplaster det sin tid, Vad händer med mig Får jag ha mitt

mesta av utan

sitter vid sin dator och sin kommunika- jobb kvar Hur ska det för mina barn tionsutrustning och håller ihop jobben. Vad ska de arbeta med Den trygghet och Inte bara Teknik Växeltelefonisten kopplar inte längre bara

en förkortningför informa- samtal, har med avancerade inforutan tionsteknik. brukardefinieras

mations- och kommunikationssystem till

som teknikenför att samla bear-

beta,lagraoch distribuerainforma- sin hjälp blivit kundernas allt-i-allo. En

tion. Hit hör datorer, program och kan alla

person som svara möjliga frå-

elektroniskakommunikatlonsnät,

ocksåtelefon,telefax,radio och kan göra jobbet helst dit

men gor var som

ochTV. telefonledning når.

en Definitionen ger en slagsida IT:s

Verkstadsarbetaren är inte längre

rent tekniskaaspekt.Detstrikt tekniskakunnandet, som i daghar den världsmästare att i förutbestämd en högsta statusen, år mindreviktigt utföra fem olika

ordning handgrepp, utan

för att förstå IT. Detväsentligaär

processövervakare med datorise-

att kunna se som en del av en som

något, snarare än som en teknisk rade kontrollsystem och maskiner och

lösning,

sitt eget säkra öga omedelbart upptäcker

IT-kunskap är i första handen

fråga helhetssyn att förstå och åtgärdar fel och flaskhalsar i produk-

om -

teknikensanvändning,det sam- tionen. Försäkringsbolagets skadereglera-

manhangdenanvändsi ochdeföljkan, med sin lilla dator och mobiltelederdetta får. re fon direkt ute fältet, rapportera in en

skada, reglera den och stående fot

ge

välfärd vid, blir den kvar IT enbart

vant oss För är inte något man sysslar

Kommer det något i stället, och med i k Och handlar

annat s IT-företag. IT bara

hur det ut i

ser en, visserligen grundläggande och avgö-

I framtiden gör med all säkerhet fler rande,

mening om teknik. Det som

och betydligt svårare saker tid, och samma avgjort avgör färdriktningen in i i dag utför färre och enklare som kunskapssamhället är lika mycket en rad arbetsuppgifter. Och gör också högst andra faktorer och invecklade samband, troligt våra saker ett helt annat sätt, djupt i vår tillvaro.

ner rotsystemet

under mycket större Där

eget ansvar. erbjuds dock ännu inga särskilt Några kommer ha jobb

av oss att som bärkraftiga underlag för säkra svar, jäminte går föreställa sig idag. Och många förelser och beslut i att företag och samhälle.

jobb för självklara kommer Men varken den

som nu tar äppelkindade opti-

att mycket svåra föreställa sig i mismens rosenröda framtidsvisioner eller

vara att

Mer bestämd än så går det inte den

morgon. hålögda pessimismens nattsvarta i de frågor berör och att vara som enga- undergångsscenarier lär bli verklighet.

alla. gerar oss

llall är ett IT-törelag

mått

och

SkandiaAFSbrukarbeskrivassom

Nya steg

Skandiakoncernens internationella

fondförsäkringsbolag, Menföretaget är mer än något annatett IT-

Mått och klassificeringar är viktiga. Det mäter kan påverka. företagoch dessutom med en man man vinst 1997 cirka2,2 miljarder Förutsättningen är att man vet vad och varför man mäter och hur mätkronor- betydligtIönsammareän resultatet ska tolkas. något annat i Sverige verksamtIT-

företag,Ericsson och Telia oräkna-

I IT-kommissionens 2/96 "IT- Våra mått och klassificeringar alltså de. Sätter man Skandia AFS, som

rapport ger kan beskri- startadeför elva sedani

mått. Hur IT-användning ingen entydig bild. Inte alla mått till-

ens Storbritannien,vinst i relationtill

vas redovisas omkring 500 mått med lyckas fram helhets- förhållandevis

sammans mana en det ringaantalet

direkt eller indirekt anknytning till IT- bild. Detta dock något anställda, omkring2 700, förtasäger oss viktigt:

get betydligtIönsammare

användning. Som väntat har författarna Vi har ännu inte funnit några mått- -

nya uttryckt som vinst/anställd än -

Nils-Göran Olve och Carl-johan Westin stockar känns pålitliga kom- Ericsson.

som nog att

inte funnit något mått berättar hela primerat beskriva de fenomen de Ett annat företag som med

som som ochvältrimmadekommunikations-

sanningen. flesta av oss, åtminstone intuitivt, vet är kanaler grundbultari verk-

som

Vad säger exempelvis ett ofta använt avgörande betydelse för vårt personli- samheten nått stora framgångar

av IT-mått antal OMGruppen.

som persondatorer per ga, våra barns och vårt samhälles framtida

Företagetär världsledande

invånare i landet Inte mycket, när välstånd. teknikför aktie-ochderivathandel samtidigt informationstekniken och liggerflera steg före allatradi-

vet att har saknar tionelladataföretag vadman

en utvecklingstakt som mot- Vi är i början av något nytt och det är självakallar transaktionsteknolostycke och den, elektriciteten, svårt färdriktningen. Till och gi. OMhar byggtde två förs-

att som att ta ut a kan användas för i elbörsernai världen.

stort sett allting. Utan med metaforerna, bilderna som griper

Av deflestauppfattasdock

hur och i vilket sammanhang bakåt det kända för ska förstå

att veta per- mot att företaget som ett börs-och clear-

sondatorerna används säger måttet i det kommande, sviker och för tanken inghus,NärOMGruppen av oss oss särskilt fel. Datavärldenoch lnduüstriförbundet

stort sett ingenting, som av oss

1997utnämndestill Aretssvenska

vågar ha uppfattning vad är Så talade för år sedan

en om som ett par om lT-företag, protesteradedelar av

en god datortäthet. informationsmotorvägar" för att beskri- den teknisktinriktadefackpressen.

OM var inte ett riktigt lT-företag,

Eller vad antalet IT-företag säger oss i va visionen av globala elektroniska för- hettedet.

landet än de är många När de bindelser, när menade fenomen Exemplenillustrerarvälvad

annat att ett som svenska ABB:s dåvarande koncernchef,

IT-företagens branschorganisa- varken liknar eller upplevs som en väg.

numera styrelseordföranden i ABB

tion SITO numera IT-företagen valdes Idag när talar denna misslyckade

om och lnvestor,PercyBarnevik mein i Industriförbundet 1997 metafors första manifestation, Internet, nadenär hanför ett par sedani sommaren blev den denamerikanskaaffärstidskriften

visserligen genast förbundets till använder en annan tvådimensionell

BussinessWeeksade:

omsättningen näst största branschorgani- bild nätet. Snart kommerdet inte att fin-

sation. nas någraicke-lT-företag.

Men de enskilda medlemsföretagen sysslar med vitt skilda saker. Villkoren för återförsäljare, konsultföretag

en ett

och ett programvaruföretag är mycket olika. Företagens storlek varierar kraftigt. Av Sveriges 500 största IT-företag 1996

hade de två största, Ericsson och Telia,

sammanlagt en större omsättning än de

övriga 498 tillsammans. Om Ericsson och

Telia skulle försvinna krävs det m a o

långt över 500 nya IT-företag för att väga

förlusten. upp

Men Internet påminner mycket blir den farlig i synnerhet när kombina-

mer om fackverk än nät och ändå tionen återfinns hos beslutsfattare i ett ett mer om

gångarna 1 en termitstack. offentlig sektor och i näringsliv.

Då är risken fram de stor att tar

Känslan av att vi rusar fram i blindo, beprövade analysmodellerna och applicefrån ordning till kaos, från trygghet till lösningarna symptom

rar vars grun-

osäkerhet, är därför stark hos många och dorsaker är helt Då är faran över-

nya.

återfinns alla nivåer i samhället. Det är hängande använder de verkty-

att nya

känsla i alla meningar måste för göra saker enligt de förutsätt-

en som tas gen att

djupaste allvar. ningar hittills gällt.

som

De investerade så mycket i Genom det viset förstärka exi-

som att

industrisamhället, sterande strukturer, lägger medvetet de som byggde

det

tycker i allmänhet sämre det eller omedvetet hämsko utvecklingen

om nya som

växer fram. Detta måste ha förstå- och bromsar förnyelse och omvandling. I

stor

else för. När däremot nostalgin förenas förhållande till vaknare omvärld tar

en

med likgiltighet, okunnighet och rädsla därmed ett steg bakåt.

C6

saker och

igen

samma om om

Nva villkor I mer än 30 år har det som en gång kallades datamaskiner använts i svenskt

För några sedansade dåvarande näringsliv och förvaltning. Sprungna ur industrisamhället förblev datorerna

koncernchefen,numera styrel- under lång tid utväxt på det industriella trädet. en seordföranden,ikemikoncernen PerstorpGöstaWiking här om

IT betraktades länge enbart ratio- Talet möttes applåder.

de dramatiskt nya villkorenför före- som en av varma

tagens överlevnad: naliserande teknik i traditionell mening, Auditoriet hade för tillfället glömt att

Vi kan inte basera vår planer- Vi investerade i IT för att sänka kostna- såväl Volvo nästan alla de andra ing historiskadata längre. som

Tidigare detjämförelsevisenkelt der, höja produktiviteten och förbättra svenska storföretagen i slutet

var startats av

att förutseekonomiska trender.Nu effektiviteten. Så här Sveriges 1800-talet och i början 1900-talet

sa en av av av det annorlunda.Viktigast att

välkända och respekterade industri- just entreprenörer.

måste bereddaatt förändra mest vara

mycket snabbt,samtidigt som ledare i ett tal den 10 november 1986: Den bild stabilitet och ständig

oss av uppinte tappar de långsiktigatillväxt- "Huvuddelen industriell verksam- detta vis målades för

av repning som upp

och lönsamhetsmålen ur sikte, En

het och huvuddelen samhällets under- drygt elva år sedan inte unik för

nyekelfaktorför att lyckasmed av var

dettaär faktiskt vår förmåga att håll bygger icke k entreprenörskap. Sverige. Den gällde i större delen den

s av samla analysera och sprida stabil, verksamhet industrialiserade världen.

Det rutinmässig

information i koncernen.Mankan är en

inteleva eller tvä produk- med begränsat utrymme för fantasi

en men

tidéer. måste ha många produk- mycket för kompetens. Vi skall Några år stod de gamla

utrymme senare santer underutveckling ochdärför

producera i vad producerade ningarna huvudet. Avregleringen och

krävssnabbareflöden av idéer och morgon

information.Den möjligheten igår, förhoppningsvis med något bättre globaliseringen valutamarknaden,

ger av

oss IT. kvalitet och till något lägre kostnad. Vi kommunismens sammanbrott i Osteurohar inte råd med snabba kast i produktio- det våldsamma konjunkturfallet i

pa,

Vi kan inte lägga den för att Sverige i början 90-talet och kronans dra-

nen. om

någon råkar komma idé. Då matiska försvagning medförde ett bryskt

en rasar

industri-Sverige och då också del uppvaknande till insikten infor-

rasar en om att

vår infrastruktur. Vi behöver litet kre- mation och IT mäktig och

av var en resurs

ativitet inte mycket förändrin i företag och samhälle.

-

De krafter då så dramatiskt gjorde

som

sig påminda är inte mindre starka Det

nu. enda kan göra inte ska bli om ett rov

dem och för dem, är att acceptera agera

så att de kommer till nytta. oss

I Sverige inför epokskiftet, IT-kom-

missionens rapport 5/97 SOU 1997:63,

IT-kommissionen första

menar att en

utmaning ligger i förädlar och ska-

att

par nya produkter och tjänster, att utvecklar företag och strukturer. I

nya den blir och beroprocessen mer mer

ende kunskap skapas i allt

av ny som ett

snabbare En andra utmaning är

tempo.

måste skapa mervärden med

att en

arbetskraft med hög kompetens och med intellektuell kraft och kapacitet. Bara att utveckla och utnyttja hög

genom en

kunskap blir konkurrenskraftiga och programvaruindustrin längre.

segment av

kan långsiktigt Öka sysselsättningen. Goda matematiker och kodskrivare i Indien klarar komplicerade uppgifter lika

Kreativitet, förnyelse och samverkan bra vi. som

är de nyckelorden. Individens Vi måste självfallet med djup med-

nya per-

sonliga egenska er och kunskaper växer i känsla stötta dem som grund av struk-

betydelse. För flöretag och förvaltningar turomvandlingar förlorar sina arbeten.

blir de anställdas individuella kreativitet Långsiktigt är det dock bara konkret och idérikedom och förmåga att arbeta handling hjälper.

som

tillsammans avgörande tillgång, lika Ett viktigt initiativ är de 1,3 miljarder

en

viktig som byggnaderna och maskinerna i kronor regeringen satsar en extra industrisamhället. arbetsmarknadsutbildning där 10 000 Det dygd i industrisamhäl- ska utbildas i IT. Utbildningen

som var en personer

let kan då bli odygd i det kunskaps- by överenskommelse med

en ger en

samhälle där ständig förändring och för- Inåustriförbundet även det positivt

- ett

nyelse är det enda som egentligen är grepp där olika IT-företag själva utbil-

-

beständigt. dar, exempelvis Telia, Enator och IBM.

Att till varje pris försvara "stora fabri- IT-kommissionen har i många

sam-

ker" försvara världsåskådning är att en manhang pekat just vikten av samverdär den ensartade, centraliserade produk- kan mellan den offentliga och privata

tionen står i fokus. Det synsättet leder in sektorn, i vår skrivelse till nu senast

i återvändsgränd. För när andra länder regeringen elektronisk affärsverksam-

en om

blir lika duktiga massproduk- het. Sverige kommer behöva mycket

som att

tion och monteringsjobb, och det är de sådan och utbildning i

mer av annan

redan, kan bara konkurrera med låg framtiden. Förnyelse utbildningen har

av

lön för att behålla industrijobben. alltid varit centralt i IT-kommis-

ett tema

På grund de stora löneskillnaderna, sionens arbete.

av förmår inte konkurrerar inom vissa ens

Som sår får skörda

man man

Tänk på ett äppelträd. Det våra traditionella nyckeltal mäter är skörden. Men hur är det med sådden, med rotsystemet Det är det som ska ge framtida skördar. Men rotsystemet mäter inte.", säger Leif Edvinsson, vice VD i Skandia.

Som sår får skörda, skulle bon- ställvis mycket goda till förnyel-

man man ansatser

den eller trädgårdsamatören Det lig- i fortfarande speglar industri-

sagt. se stort

stor sanning i det. samhället. Detta understryks i

ger en snart sagt Samhällets sådd, dess är alla IT-kommissionens rotsystem rapporter.

skola, högskola och universitet. Det mest bekymmersamma, menar vi, i den snab- I mer än hundra år har skolan utbildat ba förändringens tid befinner i är för industrisamhället. Människor har

oss

att utbildningssystemet den del av vår rustats för att fungera i den framgångsri-

-

samhälleliga infrastruktur där grunden ka industrination som Sverige en gång för vårt framtida välstånd läggs Tonvikten i utbildning och arbetsor-

- trots var.

ganisation låg homogenitet och ensar-

tade arbeten för det flertalet. stora

Dessa jobb har runnit industrin

ur sedan mitten 1960-talet. Enbart under av

innevarande årtionde har 250 000 jobb

försvunnit, medan endast 50 000-60 000

har skapats. Det nettoförlust

är en

cirka 200 000, samtidigt industrins

som

produktivitet nått historiskt höga nivåer.

Ta modern klassiker mobilteleen som fonen. För tio år sedan tog det timmar tre att tillverka mobiltelefon. För fem år en

sedan 40 minuter. Idag närmar det sig

fem. För varje generation apparater mins-

kar det klassiska arbetsinnehållet med 30

Samtidigt blir lätta-

procent. apparaterna mindre, snabbare, effektivare och re,

finessrikare än sina föregångare.

Ill slrolexemnel För tillverkaren är kostnaderna för vuxna., säger Göran Johnsson, ordfö-

pro-

Tyvärrkan gymnasistersom duktionen i egentlig mening och distribu- rande i Svenska Metallindustriarbetar-

MariaLarsson från Mönsterås tionen i det närmaste försumbara i för- förbundet, i IT-kommissionens rapport Gymnasiumgjordevid en hearing

som IT-kommissionen anordnade4 hållande till kostnaderna för forskning 3/97 "Kristallkulan tretton röster

- om december1997i samarbetemed framtiden" och utvecklin administration, mark- SOU 1997:31. Utbildningsdepartementet berätta ,

nadsanalys marknadsföring Göran Johnssons röst kunde gällt för

som följer om sin vardag: oc etc.

Allt arbeteskeri grupper och Och för den köper mobiltele- alla de övriga tolv medverkade. Här

som en som gruppen utformas utifrån intres-

fon är det funktioner, beror finns bred enighet, liksom mellan lan-

seområde,Förstväljer man ett som mer en

område,sedanförsöker til/- programutveckling och samspelet med dets riksdags artier, livslångt lärande

man ett att

sammans hitta en problemformu- aktor för framtida fram-

uppbyggt mobiltelenät än den fysiska är en nyckel ett

lering som täcker allas intressen.

Däreftergör planering produkten, som är det viktiga. Det är i gångsrikt Sverige.

manen av

kursen, varje/ektionstillfä//e,när tjänste- och kunskapsinnehåll Skolan exempel där IT kan

varans som är ett göra

man skaanalysera,presentera, beredd beta- det individuellt

det värde som kunden är att möjligt att bedriva ett liv-

göra studiebesök etc, väljer

områden utgångspunkt från för skapas. slångt lärande gör vi både kan

med som att

vad som ska ingå ikursen, De Resonemanget är likartat för i bredden också tillvara

stort satsa men ta delar av kursen som eventuelltinte

alla varutillverkande företag. De har våra begåvningar.", elvis Leif

täcks av våra arbetenbehandlas sett säger exem

att lärareneller någon förvandlats till slags tjänsteproducen- Johansson, då koncernchef i E ectrolux

genom ett

annanpersonsom är kunnig talar också sig och koncernchef i Volvo. ter. Många numera om numera

områdetföreläser Jag ochmin

själva kunskapsföretag och lärande Det är kloka ord. Det krävs breddut-

grupp har valt att titta frågeställ- som

ningenAr kvinnanalltid ett offer organisationer. bildning för motverka kunskapsmässi-

att samlarfakta genom böcker, och social samhället.

ga klyftor i Det

artiklar,TV,radiointervjueretc till

En växande del arbetet i dem, lik- krävs etsutbildning för underlätta

våraolikadelar Samtidigtdiskute- av s att

rar vad harkommit fram till i handelsföretagen och de renodlade utveck ingen näringar, branscher,

som av nya ochhjälper varandra. har också

änsteföretagen, går uttolka och tjänster och rodukter.

ett närasamarbetetmed ut att

Kvinnojoureni Mönsterås, Deär påverka våra behov, skapa varianter och Och fram ör allt krävs fortlöpande

en vårt bollplank. På det härsättetför- Räknar

kundanpassa erbjudanden. utbildning. Inte bara i ungdomen, utan

söker en helhetsbild kvin- av

industriföretagens tjänstemän till tjänste- livslångt lärande. Förmågan till och

noproblemisamhå/let,men också ett

av dagenskvinnosyn. sektorn så torde den redan idag omfatta intresset för livslångt lärande måste

Härefterföljer det kanskevikti- den arbetande skolan.

långt över 80 procent av grundläggas i

gaste arbetet,analysen.Detär nu

man binder samman de frågor man befolkningen. hadei inledningenmeddeslutsat- I denna verklighet blir det allt viktiga- Mycket av diskussionerna kring sko-

ser man kommitfram till under

med individens kunskap och för- lans förnyelse har handlat IT och

arbetets gångochanalyserardem. re egen om

försökerävenhitta lämpliga måga. Det är inte likformigt utbildade datorer. Men tekniken, den finns

om åtgärder gruppens ämnesområ-

individer som behövs, utan individer som lats, är egentligen ointressant. Det dis-

de.

kan utföra mångfald arbetsu pgif- ussionen bör handla är därför

Når haravverkat två tredjede- en av om en

lar av kursenår det dagsatt pre- ter som inte är rutinartade. Det gål er förändring av pedagogiken mot ett kun-

sentera vad kommit fram till. Det såväl roduktion och handel där individen

inom som skapsökande arbetsätt,

görs både skiftligt ochmuntligt.

innandenmuntligapresentationen offentlig privat tjänste- och service- enskilt och i samverkan med andra får ett

oc

har klassenlåstarbetet, så det är verksamhet och de utförs för för själv skapa sin

oavsett om stort eget ansvar att inte rena fakta man presenterar

inhemska behov eller för exportmarkna- kunska med IT ett självklart och

slutsatser som utangruppens ,

Hårdiskuterar medhelaklas- den. kraftfu hjälpmedel.

sen, för att se om någon har några medverka till

Mycket förädlingsvärdet i det Att en pedagogisk förny-

synpunkter kan vårdaatt av som vara

Sverige producerar är kunskap. Det är else och förändra skolan i riktning mot

beakta. försöker också engagera

helaklassenlarbetet, kanske förklarin till de enkla jobben ratio- kunskapssökande arbetssätt, måste bli

en att ett genom studiebesökeller genom att

naliseras ort. Därför kommer inte en prioriterad angelägenhet för staten och

ge demuppgifter att lösaochdis-

Sverige ha råd med medborgare landets kommuner. Lika litet IT

kuteradeolikalösningarnaoch att som som

eventuellaolikheteri resultaten." de inte vill utveckla sig. enbart eller huvudsakligen är tek-

säger att ens en Detkunskapssökande arbetssätt

Kunskap blir och färskvara. nisk fråga i näringsliv och förvaltning är

MariaLarsson redovisar ett, i alla mer mer en

tänkbarabemärkelser ordet,sko- av Därför måste alla i Sverige vänja den det i skolan.

oss Iexempei hur det borde vara, vid tanka

att kunskap, även när är

men baramycketsällanär. Notera

att hon inte en enda gång nämner

datorer eller Det självklarheter

för henne.

och Världen

Här

Vad är det då vi borde försvara, i stället för de nuvarande ordningarna

Det måste vara något som datorer och robotar inte kan, och som ännu

en tid inte till lägre kostnad kan göras i andra länder.

Dit hör Vård och och Det gör endast slå omsorg, person- en. genom att oss

godstransporter och annat som måste ihop. Många små och blir några

svaga

utföras plats, sådant bara kan och starka, säger Ylva johansson,

som stora

göras "här". VD för CD-Media AB i IT-kommissio-

Det måste göra här" dock 7/97 SOU1997:124 från ger oss nens rapport en

sällan några exportinkomster. För hearing den medie- och

att om nya pro-

skaffa dem måste vi ut gramvaruindustrin i juni 1997.

oss arenan

världen. Där måste utföra något skotten och träden

som

uppskattas den internationella mark- kan Det högtid att slutatalateknik

av Hur mycket av detta som omsättas för teknikens egen skull. Detförsta

naden, något ett försteg i för- i den ofta mycket informationsintensiva

som ger oss man bör fråga sig är vilka mål hållande till andra aktörer. Sådant verksamheten organisationenhar.Därefter det

som offentliga är svårt att såga.

det dags att undersöka vilketsätt

oprogrammerade, kreativa och nya. Här gäller delvis andra formella regelverk

kanutgöra ett stöd i arbetetmed

Det gäller inte bara intellektuellt ska- än marknaden. Dessutom finns inte nå dessa.Detkräverledare

att

pande också mycket mänskligt sätt konkurrenstryck och vinst- som ser såvälskog som träd,det

utan av samma vill sägakanhanteraövergripande

samspel. Att läsa situationer och göra motiv, vilka är de två Viktigaste bakom-

mål och konkreta åtgärder samti-

det rätta i kan bero lika mycket liggande faktorerna till förändringarna i digt. Kvinnorharofta lättareatt

nuet se intuition och nya möjligheterjust för att de har

inlevelseförmåga som näringslivet.

lättare att se överfunktionsgrän-

hög specialistutbildning. Med samordning och arbetsfor- ser, säger professor DagEricsson

nya

Naturvetenskaplig och teknisk utbild- baserade grundläggande analys i IT-kommissionens rapport 4/96

mer, en "Kvinnor och IT.

ning är med andra ord inte allena saliggö- existerande arbets- och informa-

av

rande. Det krävs också kunskaper i tionsflöden, och effektivt och lätt

ett

språk, skapande och humanistiska förändringsbart IT-stöd, skulle dock

san-

ämnen. nolikt betydande suboptimeringar kunna

undvikas. Med ökad effektivitet i organi-

Men inte ens det räcker. Runt dessa sationernas administration skulle ekono-

färdigheter måste kunna organisera miska långsiktigt kunna över-

resurser

och organisera värdeska ande föras för de

om att bygga samhälleliga tillsystem. Också det blir viktigare gångarna kärnområden utbild-

om a som

med individens kunska och förmå- ning, infrastruktur,

egen fysisk/ teknisk vård så avgörs framgången väl indi- och

ga, av ur omsorg.

viderna lyckas samverka. Aven vår Genom framsynt användning IT

om en av

förhoppningsvis fortsatt höga levnadss- kan de offentliga institutionerna och förtandard kommer att bygga hur många valtningarna även förbättra och förenkla kan syssla med nyskapande och informationsutbytet med medborgare

som

uttolkande arbete, så är det i företag och och företag. Detta betonas starkt i

reger-

den offentliga verksamheten kan åstad- ingens IT-proposition rik-

som antogs av

komma än vad enskilda sdagen våren 19% och har också

mer summan av en individer kan. framträdande

plats i "Digital demokrati,

I vilken form denna samverkan ska ske IT-kommissionens 2/97 SOU rapport

är omöjligt att ge ett bestämt svar på. I 1997:23. näringslivet hur den hierarkiska

ser

och funktionsuppdelade organisationen ersätts av platta organisationer inriktade på projekt med tvärgående IT-stödda

arbets- och informationsflöden.

Här finns också exempel lösligt

mer sammanhållna samarbetsformer där for-

mellt fristående företag med olika kärnkompetenser med hjälp IT kors och

av

tvärs länkar ihop sig i k virtuella eller

s

imaginära organisationer till mycket kompetenta värdeskapande helheter. "En mycket stark uppmaning till både mig själv i fortsättningen och till andra företagare i branschen är att nätverka mycket mera, både nationellt och internationellt. Vi är många små producenter gärna vill komma gärdsgårdsseri-

som ur

Sammantaget skulle detta även kunna ha Många IT-investeringar, både i näringslipositiva effekter IT-industrin vet och i den offentliga verksamheten, stora och tillkomsten företag och liksom investeringar i forskning och av nya arbetstillfällen över huvud I utveckling och klassisk infrastruktur har taget. synnerhet den offentliga verksamheten karaktären optioner. De är sorts om av en intog öppnare attityd till dagens vadhållning framtiden. en mot mycket snabba förändringar IT-områ- IT har ingen lång historia framav det och de till och dra slut-

möjligheter organisa- gångar missl att

tionsförändringar dessa medger. från. Den har inte ett stabilt som satser ens Detta kräver emellertid beställar- utan utvecklas hela tiden. Varje att nu, prokompetensen är hög hos såväl personal blir därför extremt osäker. Att göra gnos ledning och börjar betrakta IT den gamla trygga investeringskalkylen som att strategisk för förnyelse och med sina plus och minus för diskonsom en resurs som utveckling. terade in- och utbetalningar utstrålar den Sådana tankar är i dag mindre främ- ovedersägliga förnuft bara den sorts som mande i kommuner och landsting enklaste matematiken skänker är lika stat, liksom näringslivet än de för några år omöjligt meningslöst. var som sedan. Principerna för den nödvändiga snabba strukturomvandlingen i riktning mot Under senhösten 1997 gjorde konsult- kunskapsintensiva verksamheter och mer företaget EuroFutures AB IT-kom- arbeten, måste därför mångfald och vara missionens uppdrag kartläggning eriment. För det krävs stora mått en av ex av

regionala IT-projekt i landet IT och ärfighet, kunnighet och djärvhet hos

regional utveckling. 120 exempel från beslutsfattarna. Sveriges län", IT-kommissionens Det duger inte politiker eller rapport att, som 1/98, SOU 1998:19. företagsledare, gömma sig bakom de Urvalet visar mångfalden överdrifter och

att är stor fels rena

både ifråga om proj ektens inriktning och stolligheter som varje betydande teknikstorlek. Några säkra slutsatser detta skifte för med sig, eller att något annat av kan inte dras. Det ligger i sakens sätt abdikera från sitt natur. ansvar.

Framtiden sedd i backspegeln

Genom att se bakåt kan vi få perspektiv på framtiden. Och tittar vi med ogrumlade ögon, upptäcker vi att det finns lärdomar att dra, som förhoppningsvis kan medverka till att höja vår handlingsberedskap.

Det Ingen gång har i ordning och epokskifte nu ser början av är inte startat det första hamnat i kaos. Vi har hela tiden slingi mänsklighetens historia. Vi har från och samlar- rande stigar rört allt djupare in i tidigare gått jägar- oss en samhälle, till hantverkar- och alltmer tillvaro. jordbruks- sammansatt samhälle, till maskin- och industrisamhäl- I början har dragit mot kaos, men från till och bevatt- under skapat allt solida pilbågen, plogen resan oss mer och modeller för hur vi ska inrätta vår tillvaningsanläggningen, till ångmaskinen järnvägarna och elektriciteten och för- Vi har organiserat att ro. oss genom bygga och i bruk fysiska och bränningsmotorn. upp ta nya immateriella infrastrukturer och system. Och dem har kunnat till genom ta vara möjligheterna och möta behoven som uppstått till följd de tekniska av nya landvinningarna.

Omställningarna har aldrig varit smärtfria. Industrialismen skapade förutsättningar för jordbrukets rationalisering, vilket människor för i sin tur frigjorde arbete i industrin. Och i varje skede av den senaste epoken vart och ett domi- tongivande och drivande teknerat av en nik har näringar, företag och yrkes- försvunnit för aldrig återgrupper att komma i sin gamla form. Det dröjde innan de ersattes av nya.

expansion. Den vägen är nu stängd. Bara

snabbt och alla samhällgenom att,

sområden, bygga kunskap och

ett klokt sätt använda IT kan arbetstillnya

fällen skapas bäddar för tillväxt och

som välstånd.

lllll snabbare. .. Medsamhälletstekniskaoch

Vi är i den allra första början av

vetenskapliga utveckling från tider-

utvecklingen. Det mesta är ogjort börjantill senaste sekelskiftet

nas

kunskapens och samarbetets världsarena. som enhetsmâtt, var utveckling-

ska bli kvar en lika omfattandemellan1900

Men om inte stampande i

och1950,mellan 1950och 1970,

kulisserna eller låta nöja med sta- mellan 1970och 1985 samt mel-

oss en

tistsplats i fonden, så måste raskt skapa lan 1985och1995.

Från 1995 till sekelskiftetkommer

möjligheter till bärande roll i det

oss en att ha en likaomfattande utveck-

globala spelet. För det händer sker hade från hedenhöstill

som ling som snabbare unionsupplösningen.

än någon gång tidigare. Och det

Ett annat sätt att uttryckasaken:

är genomgripande. Av alla vetenskapsmän fun-

som

Många mänsklighetens etapper mot nits, 90 procent fortfarandei

av människor och allt har livet

Förändringar av organisa- en större komplexitet i tillvaron tioner går långsammare än den tekniska varit så dramatiska. Men endast i

nog

utvecklingen. Angmaskinen uppfanns sällsynta fall har samspelet mellan den

och användes i decennier för tekniken och de formerna för ett par att nya nya

Så småningom blev den mänsklig aktivitet tekniken möjlig-

pumpa vatten. en som

kraftkälla i industrin, sedan för gör, sådan sprängkraft också

transpor- en att sam-

och därefter för alstra elektricitet hällets ekonomiska bas förskjutits och

ter att -

vilket den fortfarande gör i kol-, olje-, det vi kan kalla epokskifte inträffar.

ett

och kärnkraftverk i sin kunde Inte i den meningen de näringar

- som tur att användas kraftkälla i industrin och dominerat försvinner. I vår del som som av

för och utveckling världen lever med ojämförligt större

transporter av nya

produkter. effektivitet jägarsamhället kvar i yrkesfis- Det tid uppfinningar, ket, jordbrukssamhället kvar i jord- och

tar innan upp-

täckter, och tekniska skogsbruket, och industrisamhället i

innovationer en

genombrott känns igen och kan utnyttjas rad fortsatt välmående och sedan länge i sin fulla potential. Och detta sker när etablerade företag. den tekniken i tillämpningar til- Men det är inte där välståndet och

nya nya

låts samspela med Organisationsfor- tillväxten skapas längre. Det är med

nya nya

tankestrukturer och analys- produktionsmedel också blir den

mer, nya nya som

modeller. dominerande tillgången för människor, I omkring 35 år har arbetstillfällena företag och samhälle. minskat i Sveriges tillverkningsindustri. Det samlande namnet för de produk- Men svallvågen arbetslöshet dämpades tionsmedel ska utveckla och bruka i

av

nästan helt den offentliga sektorns framtiden är kunskap.

av

Framför OSS finns IEI nya 00h. . .

Kartan ritas om

När industrisamhället bröt igenom med full kraft blev jord och mark mindre viktiga som tillgångar. På samma sätt blir i dag klassiska anläggningstillgångar som byggnader, maskiner, fordon och råvaror mindre viktiga i förhållande till immateriella, "mjuka" tillgångar. Den ekonomiska kartan ritas om.

Tillväxten sker i stället inom kunskap, spektiv, överblick, helhetssyn och andra nu kreativitet, idéer, patent, varumärken, egenskaper kommer efterfrågas i som att förtroende i företaget och marknaden de framtida yrkesrollerna. och andra immateriella tillgångar. Möjligheter lagra, söka, analysera, att Ericsson, Astra, HennesöcMauritz, filtrera, sammanställa, distribuera, pre- IKEA och Skandia AFS är alla företag och kombinera information är sentera haft stora internationella framgångar. praktiskt oändliga. Sammantaget som taget Det tillhör också de företag ökat kan detta som ge en enorm kunskapsförstärkmest i antal anställda i Sverige 1988-1995. ning, har betydelse för organisasom stor Företagens användning av IT har varit tionernas inre verksamhet och styrning. helt avgörande för deras positiva utveck- Men, och kanske det viktigaste, det gör ling. Och näst intill uteslutande har de också information och kunskap till ett av haft sin tillväxt i sitt immateriella eller de viktigaste konkurrensmedlen. För intellektuella kapital, d kun- företagen och för individerna. v s genom skapsuppbyggnad, trogna kunder, patent, Det uppmärksammas sällan. De senare varumärkesodling, system- och mark- anställda är inte längre, när som masspronadskännedom duktionen förhärskande, kostnadsm m. var en När administrativa arbetsuppgifter faktor ska rationaliseras bort. I den som automatiserades med hjälp IT fick det ekonomin är de viktig del föreav nya en av ofta till följd kraven medarbetarnas och organisationens att tagets kunskapstillkunskap och kompetens minskade. Men gångar. med på IT i företagen och den De företag och organisationer en ny syn som offentliga verksamheten blir organisatio- lyckas bäst med att ta hand respekteom, allt kunskapsbaserade. Och och Visa uppskattning för sina medarnerna mer ra kraven ökar snabbt på individernas kun- betare kommer ha fördel att en stor skap och kompetens. framför sina konkurrenter.

Mycket kommer att handla om att IT är en hävstång för kunskap. Rätt bygga förtroenden. Och detta kommer använd kan IT höja allas förmåga fatta bli ännu viktigare i framtiden. För att att väl underbyggda beslut i alla livets ökade kunskaper kommer de egna genom skiften. IT kan bidra till stärka kreati- anställda förfoga över allt större att att en viteten, och medverka till skapa del produktionsmedlen. att per- av

explosionsmotorn

Den

tysta

IT är motorn för tillväxten av kunskap och kompetens och förändringen av samhället. Det hänger samman med IT:s explosionsartade utvecklingstakt och dess "möjliggörande" egenskaper.

En uppskattning gjorts Världssom av banken beräknin säger att en tion sekund i dator, i dag kostar per en mindre än hundradels vad en procent av den kostade för 25 år sedan. För pris då får således samma som man nu mer än 10 OOO gånger högre beräkningskapacitet. Det innebär ett prisfall med årligen i reala de 30 procent termer senaste decennierna. Den närmast svindlande hastigheten med vilken förhållandet mellan pris och prestanda förändras, betyder att fältet för teoretiskt möjliga produkter och nya

tjänster och förbättringar existerande, hur informationen lagras, överförs eller IT-Iaslhilen

av Det i dag svårt att tänka sig en

mogna", produkter och tjänster vidgas i presenteras.

produkt,tjänst eller process där

takt aldrig tidigare upplevt. Ett musikstycke kan packas upp inte ingår.

en som notskrift eller efter ha Lät systemet lastbil.

som som ljud att oss

användsför att designa, konstrue-

IT skapar i sig själv inga mervärden. skickats iväg via telekablar eller satelliter,

ra, producera och marknadsföra

Det kan bara dess användning göra. radio- eller TV-näten. Tidningar kan lastbil. användsför att betala

en hålla personalens lönerochför att kom-

Dessa förhållande är viktigt att isär. anpassas enligt prenumeranternas person-

municeramed underleverantörer

IT är, elektriciteten, kraftkälla. En liga önskemål och distribueras vart återförsäljare.

som en som och finns inbyggd

möjliggörande teknik. Och möjlighe- helst i världen sätt. Väder- i bileni exempelvisbroms- och

samma insprutningssystem, kontroll-och

är oändliga. kan återges diagram,

terna snart sagt prognoser som Varningssystem att för förbättra

Inte bara i IT:s inskränkta mening tabeller, kartbilder eller med röst. dessprestanda och

mer en att ge nya form hård- och funktioner.

som slutprodukt i av

Närlastbilen lämnas för ser-

mjukvara. IT kan användas i alla verk- |T:S förmåga att rätt använd höja kun-

vice använderverkstaden för att

samheter, i alla branscher och dessutom i skapen hos användarna, dess ojämförligt testa bilen.för att beställa reserv-

och delaroch för att fakturera trans-

alla funktioner i verksamheten i såväl snabba utveckling, generella karaktär

portföretaget.När chauffören tan-

företag förvaltningar. Nya affär- digitala informationshantering är fyra kar bränsle använderhanden

som

sidéer och verksamhetsprocesser utveck- grundläggande nyttigheter hos IT, som finns inbyggdi pumparna och

som fler närhanmedsitt kort registrerar

las med IT. Informationsinnehållet i ökar med svindlande hastighet

pro- köpeti oljebolagetsdatorsystem.

dukter och tjänster växer hela tiden. datorer kopplas i nätverk och kan Transporfföretaget använderofta

som kommunicera med varandra. mycket avancerade datorsystem och kommunikatlonskanaler för

IT hanterar aII information i digital Det är med telefonen. Ju fler

som som sina logistlktjänster.

form. Det kan fullkomlig är med i telenätet, desto användbarare Företagendär chauffören las-

se ut som en blir det för enskild abonnent. Man tar och lossargodset står med i

självklarhet, men är en självklarhet av varje

förbindelse medvarandraoch

fundamental betydelse. brukar ökar i kvadrat med

säga att nyttan användersig kanskeav sofistikera-

Informationen kan bestå ljud antalet användare. När antalet användare de system för order.lagerfakturer-

av text, telefonen ing och material-och produkeller bild. Och eftersom informationen nått viss nivå blev en t ex ett tionsstyrning.

nollor och kan den måste. Det håller att ske används för att samla representeras av ettor samma nu hanteras datorer i båda ändar med den elektroniska kommunikationen och bearbeta data om trafiken, av utan vilka i sin tur liggertill grundför

mänskliga mellanhänder. Denna digitali- Internets explosiva tillväxt.

genom lT-stödd konstruktion,utbyggnad

sering betyder också informationens och underhåll av vägnätet och,i de

att innehåll eller störrestäderna, styrning av hela

betydelse är oberoende av

tratiksystemet. Och vidare.

Gränslöst

gränslöst

Datorer och nätverk finns överallt. Företagen, organisationerna och individer-

blir mindre beroende av tid och rum. Med Internet suddas gränserna ut. na

IT-kommissionen för kommunikation Internet är låg uppmärksammade och webbens otential och sjunker hela tiden. tidigt Internets medium och kanal ör elektro- Internet är i praktiken den mest bety-

som som

nisk affärskommunikation och affärs- delsefulla standardiseringen hittills ITverksamhet. Ett exempel år Affärsnyttan området.

med Internet", IT-kommissionens rap-

8/97 från seminarium i samarbete I takt som de elektroniska port ett samma

med Tekniska Attachéer i juni näten byggs ökar möjligheten arbe-

Sveriges ut att

antal svenska oberoende tid och

1996, som tar upp ett prak- ta mer av rum.

tikfall och utblick över den dåvager en rande internationella situationen. Samma

sak gjordes vid seminariets uppföljning

1997.

IT-kommissionens för engagemang

Internet väckte i början skarp kritik i vissa kretsar. För de flesta är det idag

enklare fördelarna. att se

Internet kräver inga dyra nyinvesteringar. Det räcker med tillgång till telefon,

standarddator med modem för en att

koppla datorn till telenätet och enkla standardprogram.

Kommunikationsstandarden år öppen.

Spontana kontakter kan tas utan

att man

i förväg gjort vilken teknisk

upp om standard ska användas. Kostnaderna som

Folksam de företag eller lärare

är ett av som satsat re

distansarbetande personal. För år sedan startade professor

tre

Tack telefon, PC och modem Henning johansson foskarutbildning i

vare en

kan bo och arbeta där vill, säger lärande vid Högskolan i Luleå, han

som

Christina Pettersson, Folksams berättade vid hearing IT-kommis-

om en

Möjakontor i Stockholms skärgård sionen tillsammans med Kommunikavarifrån företagets kundtjänst sköts. tionsdepartementet och Utbildnings- Christina Pettersson har departementet anordnade i februari i år.

sex

arbetskamrater, högst hälften dem Genom sina kontakter med den brasi-

men av

är arbetet samtidigt. De arbetar samtli- lianske pedagogikprofessorn Paolo halvtid medan Christina Pettersson Freire, hade Henning johansson tidigt

ga

arbetar heltid. Sju arbetstillfällen börjat diskutera den teknikens möj-

nya nya

betyder mycket Möja som har ligheter i forskarutbildningen. omkring 200 fast boende. Det mellan I början 90-talet diskussionen

tar av tog

två och timmar sig från fastare former. Det ledde till de utfor-

tre att ta att

Stockholms centrum. Med IT bara made distansutbildning och

ett par en satte ut en sekunder. liten för intresset för annons att testa en

Exemplet är hämtat ur IT-kommissio- internetbaserad forskarutbildning. rapport 4/97 IT och miljön Intresset visade sig överväldigande

nens - en vara

samling goda exempel SOU 1996:178. stort, 630 sökte 30 valdes

personer varav

I den finns fler just goda exempel

Ut. annorlunda arbetsformer än de Men vilka skulle handleda dem Luleå vant

vid, och IT:s mångfacetterade universitet ligger långt från de uni-

oss stora

användningsmöjligheter och tillämpning- versiteten och det krävs alltid en kritisk

med utgångspunkt i området miljö. massa kvalificerade forskarstuderan-

ar av

de och handledare för etablera god

att en

Genom Internet har möjligheten forskarmiljö.

att kommunicera via datanäten både inom

organisationer, mellan organisationer, Poängen med att förlägga utbildning-

mellan individer och organisationer och Internet inte behöver

en är att man

mellan individer ökat dramatiskt. I bygga hus där doktorander och hand-

syn- ett

nerhet tillämpningen World Wide Web ledare träffas och arbetar för skapa

att

och tillkomsten 1993 de första enkla denna goda forskarmiljö. Den kritiska

av

och funktionella sökprogrammen, har massan kan utspridd över hela värl-

vara

givit Internet en utvecklingstakt de senas- den.

te åren saknar motstycke i IT25 Det visade sig också alldeles

som snart ut-

50-åriga historia. märkt både rekrytera internationellt

att

"statenarbete" På områden exempelvis telemedi- namnkunniga professorer och skapa

som att Frihetsgraden störreän någonsin cin och

distansutbildning är därför möj- ett pedagogiskt rum nätet, och i dag

närdet gällerval av lokaliseringoch

Organisationsform. ligheterna helt andra idag än vad de var sitter Henning johansson som en sorts När ett problem uppstår ett för mindre än fem år sedan. spindel i nätet och koordinerar 30 dokto-

kraftverksbygge skickarABB:splat- Litet drastiskt kan det

uttryckas så här: rander i Sverige och Norge och 20 hand-

schefsinakonstruktionsritningar

via satellittill Västerås. Varför ska hundra patienter eller studen- ledare i världen detta sätt.

Samtidigt runt om

startar han en gruppkonferens ha läkare eller lärare, när patient De använder enkel

ter en en standardprogram-

ABB:sinternanät.Kollegornai eller student i stället kan ha hundra läka- för kommunicera med varandra. Västerås,Berlin,Sydneyeller var de vara att

i ögonblicket råkar befinna sig kal- Andå är tekniken så anpassningsbar

att las för att hjälpatill. Etttillfälligt den

ger många pedagogiska alternativ.

arbetsflödeoch en tillfällig mycket

Varje student har låda till vilken

målinriktadprojektgruppharstar- en tats som genom att "flytta" arbetet endast studenten, handledaren och över stora geografiska avstånd

Henning Johansson har tillträde. Andra

kort tid löserproblemet. lådor är konstruerade doktorand- ABBbörjadetidigt medvadman som kankallastafettarbetei Dettilläm- seminarier dit alla doktorander och handpasnu i många företagochmellan ledare har tillträde. företag som spridda runt jorden,

Här gör studenten sina inlägg i diskus-

sionen. De kan även sända med bilder

och diagram illustrerar det de skri-

som

Seminarierna kan naturligtvis

ver om.

även organiseras kring speciella teman

eller ämnen, eller i form litteratursemiav narier. Ibland har haft till 20 man upp

sådana seminarier igång samtidigt vilket är omöjligt i det etablerade

system.

Tekniken öppnar också möjlighe-

nya

för examination. Det är fullt möjligt

ter

alla yttranden dok-

att sortera ut som en

torand har gjort i de olika diskus- för alla, främst avsedd 55+ erövrar nätet

men som en möte-

sionsgrupperna. Handledaren kan sedan splats för att väcka nyfikenheten och Svenska SeniorNet ett initiativ

tillsammans med studenten av IT-kommissionen medförebildi

igenom uppmuntra till användning av IT bland det tolv

gamlaamerikanska

dessa, klargöra feltolkningar begrepp, äldre i

av personer Sverige. SeniorNet.SeniorNetSweden

Det finns behov sådana en ideellföreningoch bildadesi

0 s v. ett av många

november1996.

Sammantaget detta möjligheter till mötesplatser. IT får inte leda till några

ger att Föreningenskaförmedla kunskap

en Väldigt individuell prövning dokto- i samhället marginaliseras. om och underlätta äldres möte

av grupper randens medinformationstekniken,

förmåga och utveckling under IT-kommissionens 3/96 När a

rapport att ordnalokala elektronisgenom

kursen och högst personlig utform- det från himlen, har den

en regnar manna ka mötesplatser och genom

ning av studieplanen där doktorandens fattige ingen sked från workshop särskildaseniorsidor Internet.

en om Syftet att genomnya kontakter

tidigare praktiska och teoretiska erfaren- IT och handikapp visar hur IT alla

ur ökalivskvalitetenochöverbrygga

heter kan vägas in från början. aspekter kan hjälpa funktionshindrade generationsklyftor. socialisolering

Det finns tradition utbild- människor och ensamhet.

en av att att som professor Bodil

Den nya tekniken som ska-

ningen är någonting för sig och männi- Jönsson vid Lunds Tekniska Högskolas

padför äldre,fysiskt svagare, han-

skan kommer till den. Med den tek- Centrum för dikappade.Den ökar vår förmåga

nya Rehabiliteringsteknik

niken att vara med, attt göra olika saker

ges möjligheten att minska detta uttryckte saken makt över sitt liv".

eget snabbareochenklare, att kommuavstånd inte minst när vinsterna man ser niceraoftareoch billigare.Idag

både för individen och för utbildningen", Trösklarna till de beslutande försam- tekniken mogen att platsi våra

hem.Den ger oss ny gemenskap

säger Henning johansson. lingarna regering, riksdag, lands-

- a ochgör våra liv r0ligare, säger

ting och kommuner kan sätt ViviAnnLundberg,66, Seni0rNets

- samma Alla kan kommunicera med alla sänkas, inrättas styrelseordförande. en genom att rum nätet - IdagharSeniorNet500 med-

till många till många, till många för förbättra den

en, en att offentliga dialogen lemmar,10 lokalklubbarochytter-

och många till Och kommunikation och debatten. Många fler kan så vis ligare ett tjugotal gång. Den äld-

en. kan ske båda sta medlemmen en 91-årig kvin-

när är uppkopplade samti- komma till tals i små och samhäll-

stora na, den yngsta är född 1957.Det

digt eller genom att mottagaren kopplar sfrågor, vilket påpekas i IT-kommis- alltså ingetkravatt äldre

a man

sig sionens 2/97 än 55 år,

upp senare. rapport Digital demokra-

Underfebruari1998nylansera-

Sammantaget detta dimen- ti, 1997:23.

ger en ny sou desSeniorNetshemsida,med a

sion till kommunikationen. Till skillnad I dessa

meningar är Internet det mest bättremöjligheter att söka i med-

från elektroniskt brev, alltid demokratiska medium funnits. lemsregistretochhitta nya vänner ett som som Av som har samma intresseneller

skickas i något syfte från någon till någon det skälet, och med Internets kunskap- som bor i samma stad. annans brevlåda, eller de typer kom- shöjande potential och möjligheterna Samhällsinformationen medfakta

av att munikation kräver sändare och om pensioner,boendeocholika

som att via Internet skapa arbetstillfällen och

nya bidraghar också förbättrats.

mottagare är uppkopplade samtidigt verksamheter inte minst i glesbygden Utbildning satsning

- ny enannan

någon måste svara i telefonen för att ett ytterligare faktorer i vågskå- som efterhandkommer att byggas

som tunga med mer avancerade kurser. samtal ska bli så innebär Webben len, är det vikt alla landets av - av yttersta att Härfinns också avdelningarsom

också har möjlighet invånare får att mottagaren att ta tillgång till en modern tek- handlar om bridge,matlagning och

till sig informationen initiativ. nisk infrastruktur klarar hur det att vara far- och morför-

eget stora inforsom älderi dagensSverige.

Det är inte längre sändaren mationsmängder.

som styr

kommunikationen, utan mottagaren. I sin Tillgång till fungerande och modern

en

egenskap av massmedium kan Internet teknisk infrastruktur för elektronisk

användas på individens villkor. kommunikation

egna för alla har varit ett En helt mötesplatser kan skany sorts ständigt återkommande ämne för IT-

IT-kommissionens initiativ kommissionen. Bl i våra pas. a rapporter om

"Seni0rNet är sådan. Den är öppet infrastruktur och

en om företagande.

Den

nya affärslogiken

De fysiska kontaktytorna ersätts elektroniska. Alla kan kommunicera med av

alla till låga kostnader. Det är den behöver veta något tar initiativet. som som

Vad händer är helt a.. som att en ny

affärslogik håller att utvecklas,

som

starkt skiljer sig från industrisamhällets affärslogik. Alla fysiska strukturer är

som

uppbyggda för att förmedla information kommer drabbas. I den mån köpare

att

och säljare kan mötas elektroniskt, så

kommer de också göra det. Den att som

vill överleva måste tillföra förädling-

ett

svärde utöver bara känna till att vem som

kan köpa och sälja", säger Thomas Falk, professor och chef för Industriförbundets avdelning för infrastruktur. Annorlunda uttryckt: När antalet In-

ternetanvändare blir och Och inte heller lika många bank-

skivor nätet tillräckligt stort tor. l en inte alltför avlägsen framtid utbudet och tjänster tillräckligt tjänstemän

av varor som nu. kommer försäljningenoch distri-

attraktivt och enkelt komma åt, så Rese- och försäkringsbranschen är

butionen alla varor ochstandar- att av

mellanhänderna eller mellanle- exempel branscher utvecklas i

dtjänster som kanpaketeras digi- kommer som

talt att flytta över Internet och endast riktning. den vars uppgift i dag är att kopp- samma

webbeneller dess efterföljare.

Skivor ett intressant exempel. ihop producenter och konsumenter att

Förra året gjordeSonyi USAdelar bli I fallet med Internetbanken, hur

överflödiga. ser

av sin skivkatalog tillgänglig sedan etablerad enkelt kan

en länge tjänst

nätet. Man betalarmed kreditkort

till flyttas i elektronisk kanal. ochskivorna kommer posten. Nya och hittills oanade möjligheter över en ny Härfinns embryot till en nätkom- och kostnadsbes aringar Naturligtvis kan det omvända förhållanintäktsökningar

mers utan mellanhänder,komplet- etablerad kanal eller i elektronisk ärskom- det också tänkas. En

renodlad transportör företagen genom

teradeaven

hand den fysiskadis- munikation och affärsverksamhet öppnas. infrastruktur används för tjänster. Ett

som tar om nya

tributionen och en viss Iagerhåll- ATG:s och Svenska spels när- Och i dess motsvarighet den offentliga exempel är

ning när nödvändigt.

sidan finns i tobaksaffärerna med spel on-line. CD-skivor små och oömma och stora effektiviseringsvinster varo kanlätt skickas postpaket, hämta. Frågan är bara hur länge de blir kvar

som att

ochdet var länge sedan man Med elektroniska

Thomas Falks profetia gäller lika för där. betalnin

behövdetrampaner till skivaffären

lyss- den offentliga verksamheten. På sikt accepteras alla, kan vadhållningen

för att i klumpigahörlurar som av

na densenaste hiten.Radio, kommer de endast har till uppgift skötas från dator uppkopplad t ex

som att en MTVochtidningar har helttagit har redan distribuera och "fär- mobiltelenätet. ATG

marknadsföringskanaler lagra, presentera startat

översom

för musikoch artister. digpaketerad" information försvinna. försöksverksamhet med direktspel via

att På sikt kan Internet bli dendomi- ditåt har redan

Utvecklingen börjat. nätet.

nerandekanalen både för mark-

Självfallet kan också tänka sig nadsföring och distribution Bankernas satsning Internet är ett tyd- man en

av

musik, där får ochlyssna tiden. rad tjänster i den kanalen

man se ligt tecken i nya nya som

gratis en musikvideo, ochtanka interaktiva elektro-

När bankkunden kan utföra sina exempelvis tidningar,

ner helaplattan när man betalat.

transaktioner från datorn, så behövs niska marknadsplatser där roducent och

Tekniken för dettafinns redan.

Skivbolagen behöver i principinte vänder konsument möts direkt, infiormations-

ingen banktjänsteman som sig

längre förlita sig detaljhandeln, för-

skärmen och trycker knappar, och kunskapmäklare som sorterar,

vare sig för distribution, mark- mot

betalningsförmed- och bankontor heller eftersom kun- packar och förädlar information eller gör nadsföringeller inget

ling. med den utöver enbart

hemma och jobbet själv. något

den

sitter gör annat att

Atminstone inte för rutinärenden. distribuera den.

kommer behövas för de Men det inte är så helt enkelt visar Kontoren att att

kunder vill ha, och beredda den dåliga lönsamheten och kunder-

som är att a

för, ekonomisk ansikte låga förtroende för de tidigare så betala rådgivning nas omansikte med bankman. Men det och uppskrivna Webbyråerna och

mot en nya

kommer behövas lika många kon- mediaföretagen.

inte att

...och allt det andra

räcker inte med tjusig hemsida för att bli framgångsrik på nätet. Det en

Allt tidigare måste bra på för att lyckas, måste man

som man vara

klara minst lika bra i framtiden.

I ett kortare perspektiv är det långtifrån säkert rören mellan producent och

att

konsument blir så mycket rakare.

Sannolikt är det i handeln mellan före-

och elektronisk variant den tag som en av

traditionella postorderhandeln,

som

Internethandeln först slår igenom ett

som

billigt och effektivt rationaliseringsinstru-

ment.

kombinerade med företa- I s k extranet

interna webbar, intranäten, finns gens

vinster göra i form till det

stora att av

försumbaras gräns minskade kontakt-

kostnader inom och mellan företag.

Använt intranät Internet stora som ger

möjligheter samordna och effektivise-

att

utnyttjandet av information i befintliga

ra

i företag och förvaltningar. Med

system

kan delar systemen öppnas

extranet av

för och underlätta informationsutbytet

mellan kunder, leverantörer, nature: nätet

samar-

betspartner och allmänhet. Denamerikanskadatortillverkaren

Dell ett av företag som lyck-

Så används tekniken redan idag i flera

ats bramedhandel Internet.

svenska storföretag. Andra håller på Dell förra våren tog order

att som för miljondollar dagenöver

göra mycket radikala omläggningar av en om

Internet,tänkersig vid sekelskiftet sina system och sina informationsflöden ha hälften av orderingången via med Internet- och Webtekniken fun- natet.Omföretagetsförsäljsom dament. ningskurvautvecklasi samma takt

och riktning som underde senaste

Lika troligt är det de typiska åren

postor- fem skulledet betyda

derföretag, som först kommer att lyckas ordertill ett värde av 8 miljarder

dollar.

med storskalig konsumentvaru-

en mer Det ingethokuspokus.Dell handel Internet. De har redan de säljerbaratill företag,vilket stora ger

bakgrundssystem krävs och är sedan bättregarantierför kundernas

som betalningsförmåga. Produkterna,

länge vana vid att hantera omfattande persondatorer, är grundste-

enav

informationsflöden och fysiska flöden narna i webben,vilketbetyderatt

skilda kundernanormaltredanfinns

vägar.

nätet"och kanprodukten.

De är mycket skickliga intern och Företagetär hårdtrimmat

för ratio-

extern logistik, d v s att inom verksamhe- nell kundorderstyrdproduktion av

kundanpassade produkter långt

och med sina leverantörer kompo-

ten av i underleverantörsleden. Mansak-

nenter, speditörer och kunder organisera nar lageroch som ett renodlat

dessa flöden. För dem är den elektroniska kan visa hemsida postorderföretagharförsäljningen

upp annat än en snitsig

alltid byggt väl fungerande

kopplingen till kundens beställningar och och en smart beställningsfunktion kom- fysiska direktflödentill kunderna. betalningar endast det sista ledet i ett mer snabbt att driva bort i cyberrymden. Varornakommer inom några

dagar,precis som företagetlovat.

mycket större redan väl fungerande vär- Systemet bakom och runtomkring

Dörrentill internet således

deskapande system av företag och männi- måste fungera klanderfritt också. Och redaninslagen.Ju fler kunder

som skor i samverkan. kunden, är den har initiativet, konfigurerar och beställer sina som som varor sin egen datordestofärre

Det är den här sortens kunskaper alla måste det finns något unikt

veta att att fax- ochtelefonmottagare behöver

företag har att konkurrera med när de hämta, eller i alla fall produkt eller företaget.Ochnär kunderna, som i

ger en

sig nätet. Det därför USAoch numera också

ut är en grov tjänst eller en kombination produkter

av Storbritannien,kanbetalamed

överdrift att påstå alla företa är lika och tjänster just i ögonblicket inte

att som kreditkort från alla länder så

stora nätet. Det kostar visserfigen lika enkelt kan kopieras av andra. ytterligareadministrativa interna

mellanledkapade.

mycket, och det är nästan inget alls, för De relativt seriösa företag idag

som Internetkaneffektiviseraall

alla att presentera sig nätet. Och vid framgångsrikt bedriver affärsverksamhet slagsaffärskommunikation.

i Det

första anblicken det företaget inte å Internet, gör det långt mycket i amerikanska transportföretaget

ser ena mer

större ut än det andra. kraft av sin överlägsna kunskap de FederalExpresshemsidahar mer

om än 100000 besökarevarjedag,

Men när allt annat kommer omkring, komplicerade sammanhang de i som med några klickningar frågar

opererar så kan det snabbt visa storleken och får besked om var derasgods

att sig att än av smarta Webtillämpningar.

befinnersig. Var som helsti värl-

verkligen har betydelse. För allt det andra Systemkunskap och originell kreativi-

denoch när som helst dygnet.

kräver, precis i den "gamla" ekono- både i teknisk och generell FedEx:s spårningssystem har inget som tet, mening, är

min, hårt arbetet och finansi- mednäthandel göra, att menspa-

massor av huvudnycklar till en framtida god tillväxt

rar enorma kostnaderför telelinjer

ellt kapital. i Sverige. Den snabbt hittar sitt sätt

som ochtelefonisteroch ger bättre ser-

och förstår hur sig fram i för- vice kunderna.

man tar - När alla kan kommunicera med alla mår rita sina kartor över den egna - sam-

finns företag, organisationer, individer, föränderliga och till kao-

mansatta, synes

produkter, tjänster och information att tisk nya värld tidigare kallat kunskasöka över allt ifrån. Den då inte kontinent har alla chanser lyckas.

upp som pens att

Världen här

och

Trots ibland alltför optimistiska prognoser växer den elektroniska affärsverk-

samheten och andra aktiviteter på nätet Iavinartat. Vi ska inte försöka stoppa

den. I stället ska vi öppna för den, men också vara medvetna följderna. om

De satsningar regeringen aviserat, missionen anordnat med

som småföretagare och det tycks finnas bred politisk och och medieindustrin visar

som en program-

enighet om, entreprenörer och småfö- förenklade regler, bättre kommunika-

att

retag är i detta sammanhang välkomna. tion med olika myndigheter och forsk- Men för småföretag ska kunna växa, att ning, utbildningsatsningar och förbättranyanställa och bidra till den svenska eko- de möjligheter till samverkan mellan nomin krävs återigen hårt arbete och småföretag står högt önskelistan. kapital. Dessa hinder kan regeringen bidra till De rådslag och hearingar IT-kom- j som att undanröja med intensifierade sats-

j

tröstar från nåuslauet teknisk infrastruktur, ändringar globalt perspektiv området, vilket IT-

ningar

På uppdrag av Kommunikations- och kommissionen mycket tidigt uppmärki regelverken en utbildningspolitik

departementet och Näringsdeparsikte iska reformer sammade i 2/96 "IT-mått. Hur

tementet anordande lT-kommissio- som tar pedago rapporten i samarbete medindustriför- kunskapssökan arbetssätt. kan IT-användning beskrivas.

nen mot ett e

bundetden 16 november 1997 ett den brist Den mått och värderingsmo-

En svår snubbelsten är typ av rådslag medrepresentanter för

småföretag. Här rös- Verkligt riskvilligt kapital många deller som dessa företag systematiskt

svenska tre som

ter. hör använder kommer bli nödvändiga upplever. Mångfald och experiment att som tid till. Men finns de kan styrmedel i och underlag för utvär-

Lars Mårelius, ldonex AB, en ny var som som

Linköping: och vågar idén är värd satsa dering framtidens allt mer kunskapbe-

se som att av

Det gäller att minska ledtidernatill och vidareutveckla roende verksamheter.

lösningar grund av "strul" i ett Vilka mått och steg måste vi företags kontaktmed myndigheter, nya mer

olika specialister, 0 s v. Genom ett Här krävs ett nytänkande alla håll, ta

offensivt utnyttjande Internet av och ställvis invecklade frå-

ett aktivt raserande jämförelsemått Dessa mycket

det möjligtför småföretaget att av

har flera gånger berörts IT-kom-

närhet till informationoch kompe- analysmodeller som speglar ett svunnet gor av tent personal. Omdet enkeltoch och kreativt sökande missionen i exempelvis Utkast till ett

resonemang ett går snabbtblir det som regel också för elektronisk affärskommuniefter ramverk billigt, att företagaren har råd nya.

uppstår. Men det är utmaning. De kation" i början februari över-

när behovet l kontakten en stor som av

medmyndigheter behöver det ekonomisk redovisning och lämnades till den med underlag för grupp representan-

mestavara mycket enklare. arbetar

de finansiella nyckeltal fortfarande för flera departement

ter som

PedalAB, använder i allt desamma med frågan i regeringskansliet. IT-kom- Jimmy Tjärnlund, är väsentligt som

Stockholm: läroboken missionens "IT och nationalsta-

i den första i handelsräkning, rapport

Några problemför småföretagen

behöverlösas tillgång "Summa de arithmetica, geometrica, pro- tenSOU 1998:58, rapport6/98 tar

som att

till kapital. skullekunna anställa skri- också liknande spörsmål. portioni et proportionalita". Den är upp

100 1000 personer i Norden huvud det det

- den italienska munken Luca Over taget är viktigt att

tre års sikt om det barafunnes "rätt ven av

Pacioli och 1495. Och i bästa fall hos alla aktörer skapas förtroende

pengar" och"rätt investerare".Jag gavs ut ett

inte intresserad av att betala 70 visar dessa siffror hur det Men inte kring affärer och andra aktiviteter

var. procent av investerade pengar till-

hur det är, och än mindre vilken framtida Internet och kring IT positiv

baka i systemet. Detlederinte till som en

någon utveckling vår verksam- önskvärd. kraft och möjlighet på alla områden. av utveckling som är hetf Mått och modeller mäter Regering kan driva den utvecklingen

som mer

värdet idéer och kunskapsuppbyggnad med öppenhet söka

Tomas Wolf, IARSystemsAB, av genom att stor

Uppsala: används redan ban- samarbeten med näringslivet, företrädare i många företag, även

För att främja utvecklingen gene-

ker, i USA. för arbetsmarknadens parter, övriga poli-

rellt i Sverige gällerdet att:

Sverige de i företag tiska partier i Sverige och regeringar i etablera en visionför landet I praktiseras som

- Sverige och kommuniceradenna Electrolux, ABB, NCC och framför allt andra länder.

etablera vår platsoch positioni

- Skandia, är pionjär också i

världen och kommuniceradenna som en ett

beskriv måletbättreochfokusera resurserna, v s d tänkandeoch age-

kapitel

IT-rätten

i alla politiskapartier, företag,

ett

eget

rande

och organisationer och kommuni- -

cera detta

börja mäta "rätt" sakeroch befinner - Det brukar sägas att juridiken släpar efter i den utveckling som vi nu publiceradetta. Exempel: Mät hur Stämmer det Vet vi inte vilka lagar och regler som gäller Vad måste utvecklar kunskapsintensiv verk- oss

samhetvisavi andraverksamheter. göras

Mät nettoköpjämfört mednettoför-

kunskapsintensiva Det sägs ofta lagarna är föråldrade, sätt inte varit avsikten.

säljning av pro- att nas ett som

dukteroch tjänster. Mät antalet och tekniken För undvika detta måste börja

juristerna akterseglade att

sysselsatta, utbildade etc i attrakti-

herre täppan. Det stämmer till viss del. med att fråga oss varför rättsliga problem

va områden.

ingjuta stolthet över att vara Eftersom utvecklingen och användningen uppstår vid användningen IT. Kan

- av

svensk igen. reda det, kan också och regler IT går så väldigt snabbt finns det ut så lagar

av

och också ändamålsenliga för det förändnaturligtvis problem en trög- göras mer

het inom rade samhälle växer fram.

juridiken som vållar bekymmer. som nu

Det är å ena sidan viktigt att nya lagar

läggs fram i tid. A andra sidan får inte lagstiftningsprocessen alltför snabbt. Om lagändringar hastas fram är risken

Juridik i Iånoliiliaren inte hunnit tänka klart. Då stor att man Våra lagar och regler ett av de förtroende för riksdakanske vi tappar prioriterade områdena regeringens i

lT-proposifion våren1996. Två förmåga lösa problem

gens att genom

målsättningarfanns.Den ena var lagstiftning.

att inomtre söka lösningar ett

Illa genomtänkta lagar kan också leda

antal angivna rättsliga problemområden.Det målet delvis uppnått, till rättssäkerheten hotas. Det finns att Den andra var att försöka finna risk för bristande förståelse även en att en effektiva former för en löpande

för IT och dess verkningar omedvetet

rättslig uppföljning av den snabba

tekniska utvecklingen lT-omrä- kan komma snedvri den balans mel-

att det. lan olika tänkta

intressen som lagarna är

IT-kommissionen skulleför detta

inrätta ett rättsligt observatorium. att upprätthålla, så att exempelvis vissa

intressen medan andra missgyn-

gynnas

Samtidigt är det viktigt komma Observatoriet att

ihåg våra lagar och regler är DetIT-rättsligaobservatoriet står

att mer som varumärke för IT-

anassningsbara än vad många inser.

kommissionensarbete det

Lagens bokstav kan tyckas stel, rättsligaområdet.Observatoriets

men den finns andra delar rättsmaski- vision att skapa ökad förståelse runt av for legalaförändringsbehovoch

neriet med uppgift att tolka lagarna och

bidratill att lägga grundenför en

överväga deras syften. Med hjälp dessa framtida rättsordningdär in-

av ordnas ett bättresättan i dag".

tolknings- och tillämpningsverktyg går

Huvuduppgiften att lyftafram

det ofta att undanröja det i förstone och beskriva områden och frågor.

som

kan verka hinder för lagarna däranvändningen av innebär

vara ett att juridiska svårigheter. Framförallt

ska tillämpa också i cyberrymden.

att sådana som idag ofullständigt

Men det finns alltså eftersläpning kändaochdiskuterade.och då

en snabbt måste råda bot det försöka se längreäntill de rättsliga

som på. För

aspekter som aktuellajust

krävs förstår både de rättsliga

att man för dagen. Observatoriet skallmao

och de informationstekno- ägnasig rättslig futurologi dvs resonemangen framtidsskádning som syftartill att

logiska. Kravet kombinerade kunska-

kommatill rättameddenkritik

förbises lätt i lagstiftningsutredningar. ofta hörs juridikenslä-

per som om att

Det visar sig inte sällan det inte räcker par efter.

att DetlT-rättsligaobservatorietskall

att placera några kunniga jurister och alltsåspekuleraoch medsikte några kunniga tekniker tillsammans i framtidenövervägarättsliga

ett nykonstruktioner som kangöra

arbetslag. Begreppsvärldarna är för åtskil- vara när det är fel den. Eller vart

man diskussionen de lagar gälom som

da, de möjliga missförstånden för många, ska vända sig marknadsföringen är

om ler i dag ochargumentationför

tankeutbytet går trögt. Det tar tid att vilseledande eller annat sätt blivit föreslagnaändringar fylligareoch

man den kombinerade mer komplett.lVlankansägaatt

bygga upp juridiska lurad. Det gäller särskilt när säljaren finns

observatorietsanalys av lagenska

och tekniska expertkunskapen. i land. spekulerande ochprövande

ett annat vara - Vilken det i en lex ponderanda

lagstiftning gäller Ar

Syftetmeddettaär att formulera

Konvergensfrågorna är ett exempel säljarlandet" eller i köparlandet I

strategierför framtidenutanatt

där det krävs stor förståelse för såväl juri- synnerhet också kan distribue- begränsasig till de idagexiste-

om varan diken tekniken. Med randerättsligahindrenför IT-

som konvergens ras elektroniskt är svaret långtifrån alltid

användningen.Dethör också till

att det sker sammansmältning självklart.

menas en observatoriets uppgifter att lyfta

olika slags tekniker för distribution Det är främst frågor integritet och fram positivamöjligheteratt an-

av av om vändalagstiftningenför att bidra

information. Konvergensen resultat

är ett ansvar vid marknadsföring, behovet av till god ocheffektivIT-använd-

en

av digitaliseringen av informationen, nya och ändrade lagar för avtals- och ning.Ytterligare angelägen en uppbl signaler kan dis- gift att stimuleratill debatt om som a gör att samma köprätt samt frågor om vilket lands reg-

lT-rättsliga frågor.

tribueras valfritt sätt. Exempelvis i ler skall användas och i vilket land

som

telenätet, mobiltelenätet, radionätet, TV- tvist skall prövas behöver analy-

en som

nätet eller via satelliter. närmare. seras

Följderna av sammansmältningen är

att gränser mellan olika traditionella Internet förutsätter kunskap och a att

tjänster blir otydli Av det följer i konsumenten Men för

mer tar eget ansvar. att

sin tur att frågan vilken lagstiftning konsumenter skall kunna tillgodogöra

om

skall tillämpas när i fördelarna med Internet behöver

som man t ex en snar oss

framtid surfar nätet via TV-n inte ändå visst stöd. Och lagstiftning är

ett

enkelt kan lösas. Ar det telelagen eller de allt fortfarande det verktrots viktigaste lagar som reglerar etermedia som gäller tyget för att hantera det växer

nya som Konsumentmakt nätet Det finns således behov när- fram. Konsumenternasställningkan ett av att

över problematiken såväl tek- bör dock inte stärkas genom Internet, somger mare se ur Man lagstifta för snabbt

konsumenterna stora möjligheter.

nisk juridisk synvinkel och ställa och sätt ställer för

som ett som upp stora kan bli " världensstarkastekon-

frågan om även en sammansmältning av restriktioner som kan skada IT15 tillväxt. sumenter",eftersomvi:

olika behövs för blir bättreinformerade,även om

regelverk att möta den Det finns därför just nu ett starkt behov -

Internet svårt att hitta

tekniska konvergensen. låta producenter och konsumenter får

av att ett större urval,tack vare -

själva komma fram till vilka regler för nätetsglobalautsträckning;

behöver - får störremakt,tack vare ökad

Konsumentskydd också utre- god affärssed ska gälla nätet.

som jämförbarhetmellanolikaleveran-

Clas. Vi har starkt konsumentskydd. Men lagstiftningen måste finnas med törer;

ett

Men räcker det handla -förhoppningsvis får betala

när börjar som en juridisk ram och som ett stöd när

mindreför olika varor grund av

elektroniskt över nationsgränserna marknaden sätter sina spelreg-

upp egna ökad Genom det utbudet Internet ler. Det kommer också behövas fort- konkurrensochbättreförutsättstora en kan kundens roll stärkas bekostnad diskussion ningarför pressadepriser;

av satt innebörden självre-

om av får bättreservice företagen - av

säljaren. Vi kan jämföra mellan fler lik- glering, exempelvis hur ska tack möjlighetentill

man garante- vare

nande och tjänster. Det kan leda till rättssäkerheten i möj- direktkommunikation; och

varor ra ett system utan konkurrens mellan - sparar tid.

större säljarna lighet till rättsliga sanktioner och

som utan Denna målsättningen kan sam-

gör att priserna sjunker och servicen för- möjligheter att överklaga. Därför är det manfattai uttrycketmarknads-

bättras. demokrati.

viktigt att konsumentorganisationer och

Det lT-rättsligaobservatorietsrap-

Samtidigt kan det vara svårt att veta andra intressenter aktivt deltar och ställer 2/97,Konsumentråttigheteri

port

hur och till skall reklamera krav när reglerna utarbetas. informationssamhållet

vem man en

På så vis skapas förtroende för

ett reg-

Datarättenomfattarnäranog lerna underlättar de följs. Statens

som att all juridik men maste ända roll blir då närmast att bevaka utveckavgränsas.

lingen och endast lagstifta när allt för

Datarättenskallgärnavara

teknikoberoende men måste missförhållanden uppkommer.

stora ändå kunna normera och styra tekniken. Sammanfattningsvis är det alltså Desshantering förutsätterhög

angeläget eringen, i vår snabbt för-

juridisk ochtekniskkompetens att re

men lösningarna måste vara änderli a och gfobaliserade tillvaro, skagoåa

enklai bådetillämpningoch

par möjligheter att granska de

förståelighet.

inhemska regelverken i alla tillämpliga

Denkräverförutseendemen

delar för att grund för de juridiska

möter svårigheterredannärdet en

gälleratt förutspå utvecklingen. överväganden IT-utvecklingen

som ger

Den speglar önskemål om en ny upphov till. Det kan gälla att till att

se juridik men måstesamtidigt

nya lagar initieras och att existerande

bygga traditioner och

gällanderätt. regelverk justeras snabbare än idag, utan

rättssäkerheten hotas. Denskalllösa omedelbaralokala att

och nationellaproblemmen har Men eftersom utvecklingen är global

samtidigtatt hänsyntill och avstånd

betydelsen av geografiska

globala förhållanden och

och nationella gränser minskar med

förutsättningar.

Internet, är det inte mycket mening att

Denskall utformas snabbareän

fort och måste samtidigt vara skapa lagar och regler bara för Sverige

noga genomtänktoch hållbar. verka

eller för EU. Regeringen måste

ens Ur "Den nya Datarätten av

för att en internationell samordning av

Peter Seipel.

arbetet med lagar och regler för alla verk-

samheter Internet kommer till stånd.

välfardssamhället

Det internationaliserade

Den snabba IT-utvecklingen och en ökande globaliseringen av världsekono-

min för med sig nya möjligheter och nya begränsningar för politik och för människor.

sannolik delar färden. Hur skall in inkomster i

En högst utveckling är att staten den svenska ekonomin ekonomi med lättrörliga företag och av som tidigare en

endast varit för lokal konkurrens människor Vad är eller mindre utsatta mer

kommer lämpligt beskatta i framtiden Vilka att påverkas av internationell att konkurrens i svårigheter och möjligheter innebär detta betydligt större omfattning.

Genom tjänster och de rodukter för Sverige

att som kan distribueras elektronis kan hämtas Och vidare. Kan det så att Ökad t vara direkt via de också konkurrens utifrån, är fördel

öppna näten, påverkas snarast en

för skatteintäkter direkt. leder till ökad välfärd Kan det

underlaget som vara

Indirekt kan den växande Internet- så välfärdskittet torkat och att det inte att

handeln komma slå hårt lokala längre räcker med hälla det

att mot att mer av

butiker och och det gamla. När individens betydelse verkar tjänsteföretag göra

svårare nationella öka och minska, borde inte då

att upprätthålla sär-reg- statens ler det leta efter kitt hålla ihop t ex när gäller moms. ett nytt att sam- Genom handeln över gränserna hället med

att

med kan förväntas öka, och Aven dessa frågeställningar måste på fysiska varor då är såväl bred bas diskuteras och genomlysas

trots att varorna moms- som

kanske bara den loka- grundligt. Dessa diskussioner måste tullpliktiga, så inte skivbutiken modebutiken får komma igång och föras med hög

utan även snart

det svårt. intensitet.

För slutligen måste också den frågan Rörligheten bland människor och ställas det styrelseskick vant oss

om företa kan också komma vid behöver förändras. Så det när

att påverkas. var Indire kan detta industrialismen bröt igenom. Då föll t mycket svåra följder före- ståndsriksdagen, skråväsendet, kungaom exempelvis kreativa, nystartade

med makten och I stället korn all-

tag personal flyttar ut ur Sveri e. I censuren. den elektroniska världen är de intel ek- män rösträtt, modern riksdag, näringsfri-

tuella het och åsiktfrihet.

tillgångarna mycket lättflyttade. vad denna Vad kommer följd det Frågan är utveckling bety- som en av der för möjligheterna finansiera väl- gränslösa kunskapssamhället

att

Nålen darrar, men det finns...

framåt

Kompassriktningar

Frågetecknen är många. Några säkra svar finns inte. Men blundar vi, vänder vi bort huvudet eller ställer oss utanför tidens ström kan vi vara säkra på en sak. Att svaren kommer för sent. Vi måste därför vara djärva och våga gå framåt.

Att våga röva ett vinnande koncept i

om

od tid, det ännu fungerar, är det

me an

klarar. Alltså måste djärva

som vara

och den grånslösa kartan över kunskakontinent börja med att ta ut bär-

pens

ingarna för färden framåt.

Kunskap år den tillgång vilken tillväxt och välfärd byggs. Alltså

ny

måste lära bygga kunskap. Och

oss att använder den, desto större blir mer den. Samverkan och förståelse för det sam-

manhang verkar i år nycklar till fram-

gång. Alltså måste effektiva

satsa

politiska samverkansformer nationellt

och internationellt, för inte motverka att

svåra sociala störningar och obalanser.

Förtroende år alltmer det kitt hålsom

ler ihop företag och individer. Alltså måste vi individerna och företagen

ge förtroendet att under större eget ansvar forma sin framtid.

Det som ligger framför oss år nytt och

oprövat. Alltså måste kunna pröva nytt

i anda experiment och mångfald,

en av

och komma ihåg att även begångna fel bygger ny kunskap. Utvecklingen sker .1 en allt mer uppskruvad hastighet. Alltså måste

reagera snabbare för de hinder finns, som utan att förlorar dem sikte inte ur som

orkar följa med.

Världen har med IT inte blivit enklare.

Det finns inga enkla lösningar. Alltså...

IT-kommissionen:

Rådgivande, kunskapsspridande

framåtblickande

och

IT-kommissionens arbetsfält det bredast kunskap och kompetens för de for är - nya

tänkbara. Informations- och kommunika- för arbetets organisation, merna tionstekniken berör idag hela samhället och erfarenhetsutbytet kring IT:s möjligheter. alla liv. Formulera konkreta insatser bidrar till nästan aspekter av våra 0 som

tillgänglighetens till IT ökar och förhåll- Detta återspeglas i IT-kommissionens rap- att

skrivelser till regeringen, hearingar och ningssättet förändras hos idag porter, grupper som aktiviteter. och väsentligen står utanför IT-samhället. övriga De griper över många

ibland till vitt skilda ämnen. Bedöma behovet organisation för långsynes 0 av en betraktade finns det dock antal siktigt utveckling god och effektiv IT- Närmare ett av röda trådar hål- användning samhället. som ständigt återkommer och 1

ler all verksamhet i IT-kommissionen. samman Hur kommissionen nått målen Det är frågeställningar om utbildning, tillväxt

och och demokrati, IT-kommissionen har under åren 1995 1998 företagande, tillgänglighet -

genomfört antal aktiviteter inom de mål samt regelverket, juridiken. ett

Det är denna centrala och i sig kommissionen formulerat. Redogörelsen varp av som frågor alla aktiviteter vävts. som följer är inte fullständig. Främst saknas sammansatta som Ibland konkreta och relativt aktiviteter i vilka ledamöter kommissionen är svaren entydiga, av

ibland och och sekretariatet medverkat enskild eller flera så spekulativa mångtydiga som man -

kan Eftersom den såsom konferenser och möten och antal vänta sig. ena frågan svårli- - ett

kan ställas även de andra beaktas, projekt med olika aktörer i samhället för att gen utan att så är sällan enkla. informera, diskutera, delta i debatter, påverka svaren ytterst Därmed IT-kommissionens arbet- attityder med kring IT och samhälle. sagt att mera

suppgifter knappast kan bli spännande. mer Aktivt råd till regeringen de åtgärge om Tre huvuduppgifter och vision der bidrar till att uppfylla visionen. en som

IT-kommissionens huvuduppgifter kan sammanfattas de orden IT-kommissionens har i flertal hearingar, i tre rådgivande, kunskap- ett

detta arbete seminarier, rådslag och samtal samlat sspridande, framåtblic/eande. För experter

har IT-kommissionen och företrädare för olika intressen för fria disantagit följande vision:

"IT-kommissionen skall aktivt kussioner valda ämnen och trender. ITfölja, initie- om

och kommissionen har under 1995-98 resultat ra stödja utvecklingen mot ett samhälle som

där IT dessa lämnat 12 skrivelser till regeringen är ett naturligt och integrerat verktyg av

för alla, vilket höja med förslag kring olika frågor: ger möjligheter att vår

livskvalitet, fördjupa demokragemensamma tin och stärka Sveriges konkurrenskraft Utkast till ramverk för elektronisk affär - ett skommunikation

Vad kommissionen velat uppnå Beskattning datorer i hemmen - av har antal mål IT-problem inför 2000-skiftet För att förverkliga visionen ett -

varit vägledande för IT-kommis- IT och rättsinformation satts upp, som sionens arbete: Infrastruktur för information och kommuni - Aktivt råd till regeringen de åtgärder kation 0 ge om bidrar till EU-IT, telekommunikation och medier som att uppfylla visionen. - nya

Med framförhållning och överblick lyfta IT och handikapp ° fram och värdera valda viktiga IT-relaterade Distansarbete - IT i små och medelstora företag utvecklingar och trender för att medvetan- -

degöra och sprida kunskap till regeringen Om kryptering och övriga samhället. Om digitala identiteter - Stimulera till insatser för Skolan, IT och det livslånga lärandet ° utbildningsamhäl- -

lets övergång från utlärning till inlärning.

Formulera konkreta insatser relaterade till 0 kan öka tillväxt och syssel- IT som uthålligt

sättning att stimulera: genom nyutveckling och förnyelse av produkter, tjänster och där IT ökar kvaliteten processer och effektiviteten,

l het i vilken andra företagstrukturer än de är

vid byggs Den elektroniska affärs- Ä vana upp. verksamheten förändrar långsamt våra han-

delsvanor. Allt detta kan effekter de tradi-

tionella skattebaserna. Vad händer då Vad kan

göra för att vända detta till fördelar för

Sverige samtal i början juni skall IT- I ett av kommissionen tillsammans med företrädare för Visioner olika delar näringsliv, offentlig sektor och av Sverige inför epokskiftet SOU 1997:63,rap- söka dessa inför forskning fånga frågeställlingar port 5/97. Här skisseras det traditionella eventuell hearing. en industrisamhället övergång till det nyindustri-

ella kunskapssamhället". Ett antal utmaningar

som Sverige står inför för att klara övergången Näringsliv

ringas in och utvecklingen inom vissa viktiga Föreningen Swebizz. förstod IT-kom- Tidigt områden belyses närmare. missionen Internets betydelse handelspsom lats. På initiativ kommissionen bildades 1996 av Kristallkulan tretton röster framtiden den icke vinstdrivande föreningen Swebizz - om - en SOU 1997:31, rapport 3/97. En skrift mötesplats för utbyta erfarenheter och som att om består personliga intervjuer med till elektronisk affärsverksamhet av tretton uppmuntra mycket olika personer. Det som förenar dem är Internet.

förmågan och modet sia framtiden. att om Kärnfrågan är informationsteknikens fram- Infrastrukturen för information och komom marsch orsakat ett epokskifte eller vilken munikation. I september 1996 lämnade kom-

besvaras med u cc missionen flertal rekommendationer till ett ja ett . regeringen ett resultat första hearing som av en Nya tider, förutsättningar... SOU i juni centrala rörde behovet nya 1996. Den frågan 1998:65, 8/98. Ett försök i journali- framtida lagstiftning för telerapport att av en gemensam tisk form berätta över ången från industri- kommunikation, data och media. om Tillgången till samhälle till kunskapssam älle och de följder näten var en annan viktig punkt. Utbyggnad av detta får för individer, samhälle och näringsliv, digital marksänd TV tredje. Slutligen var en med rad exempel beskriva den tred- aktualiserades multimedialaborasamt att en frågan om ett IT-kommissionens verksamhet och stånd- torium rapport 7/96.

punkter. Avsikten ska följas är att rapporten med del II, Nya förutsättningar, Den programvaruindustri. Behovet upp en nya nya av en möjligheter...", bestående av ett antal reportage digital infrastruktur även ett centralt ny var svenska företag idag bedriver verksam- vid den hearing den medieom som spörsmål om nya het med IT avgörande framgångsfaktor. och som en programvaruindustyrin som IT-kommis-

sionen anordnade i juni 1997 SOU 1997:124,

rapport 7/97. Nationalstaten

IT och nationalstaten. Hur påverkas natio- Digitala medier. IT-kommissionen har även nalstaten epokskiftet Flödet information anordnat infrastruktur och av av en hearing om digioch tjänster över datornäten och utvecklingen tala medier i oktober 1997 SOU 1998:20, rapelektronisk affärsverksamhet påverkar natio- 2/ 98 av port nella kärnområden beskattning, lagstiftsom

ning, arbetsmarknad, demokratifrågor med IT i små och medelstora företag. se nedan

Vad håller hända och hur bör mera. att förbereda i Sverige denna utveckling med

oss Affärsnyttan Internet. se nedan

IT-kommissionens rapport "IT och nationalsta-

ten" SOU 1998:58, rapport 6/98 kommer att

ligga till grund för fördjupade studier av enskil- Rättsordningen

da områ Det IT-rättsliga observatoriet. Ett IT-rättsligt

observatorium bildades hösten IT- 1996 av Teknik, demokrati och delaktighet. Ett semi- kommissionen. Observatoriets ift upp är att narium i december 1996 belyste frågan hur om urskilja och beskriva områden och rågor, där IT kan bidra till vitalisering demokratin innebär en av användningen av IT juridiska svårighe- SOU 1997:23, rapport 2/97. framför allt sådana i dag är ofullstänter, som digt kända och diskuterade. Syftet formuär att Finansiering välfärden i globaliserat lera för framtiden enbart av ett strategier inte att informationssamhälle. Informationssamhället hinder för avlägsna existerande IT-användningpekar ut vissa förändringar i människors rörlig- Observatoriets arbete skall till grund en. ga het. Sedan tidigare känner till kapitalets rör- för IT-kommissionens förslag regeringen i

lighet. Informations- och kommunikationstekrättsliga frågor. niken möjliggör former affärsverksamnya av

I sitt projekt Cyberrymdens juridik" söker finns i det i dagligt tal tänker

sorerna som

observatoriet fånga de grundläggande föränd- datorer, resterande finns

som 95 procent som

ringarna i informationssamhällets rättsordning. inbäddade i bilar, industrirobotar, hissar

system

I projektet ingår bland Därför arrangerade IT-kommissionen

annat: o.s.v. en

° en rap- om system

ort av Joachim Benno som söker svar på SOU1998:21, rapport 3/98.

firågan varför rättsliga problem uppstår vid Inriktnin en arbetet har varit att i första användningen av IT. hand bygga fgungerande nätverk och inte en

Lagstiftning och självreglering; organisation. Nätverket består två

° en rapport egen av

från samtal den 9 september 1997, huvudgrupper, Sekelskiftesgruppen och

ett

Rättspolitik och IT. Generalsgruppen.

0 Ny associationsrätt vilka associationsfor- Sekelskiftesgruppens främsta syfte är att dis-

-

kan informationssamhället behöva kutera strategifrågor, i ingår

mer gruppen represen-

0 Ramverk för "elektronisk affärsverksamhet för offentlig sektor och representanter

tanter

påverkas avtals- och köprätten denna för näringslivets organisationer.

- av

utveckling Generalsgruppens arbete rör såväl strate-

0 Lagvals- och jurisdiktionsfrågor central gifrågor praktiskt inriktade frågor. I

- som mera

fråga i informationssamhällets rättsordning ingår är ansvariga för

gruppen personer som

Andra rojekt är: omställningsarbetet. Så gott alla svenska

som

0 Inteiligenta agenter vilka regelverk påver- storföretag och offentliga verksamheter är

-

kas att vi alltmer börjar använda dessa representerade.

av

dataprogram nätet. Under dessa båda träffas

grupper, som en

° Missbruksmodellen ett annat sätt att lösa ång i månaden, finns arbetsgrupper

- som

sokyddet för personuppgifter. behandlar olika delfrågor som rättsliga frågor, Atgärder "spamming" vad behöver inbäddade testning m.fl.

0 mot - system,

göras I 2000-arbetet har IT-kommissionen funge- Ovriga projekt och information finns på i hjulet och har därigenom bidra-

annan rat som navet

observatoriets hemsida: git till detta arbete har skjutit fart i Sverige.

att

bttpM/wwzø.itkommissionense/observ I januari 1998 gjorde IT-Kommissionen en presentation 2000-frågan å ett regeringssam-

av

Rättsinformation och IT. blåa. speciell

En hearing enom- manträde. Då föreslogs att en

fördes våren 1996 där frågan ställdes viäken 2000-delegation skulle bildas, där näringslivet

strategi samhället bör ha för spridningen och offentlig sektor fanns representerade.

av

rättsinformation, rapport 5/96. I början Delegationen höll sitt första sammanträde i

av oktober 1996 överlämnade kommissionen Detta innebär att IT-Kommissionen sucen mars.

skrivelse till regerin med förslag till åtgärder cessivt lämnar 2000-frågorna i takt med

en att

för förbättra igital spridning rättsin- 2000-delegationens kansli byggs Detta

att en av upp.

formation. En arbetsgrupp tillsatt regeringen kommer att samlokaliseras med IT-kommissio-

av

har i början 1998 lämnat förslag med övervä- kansli.

av nens

ganden rörande rättsinforma-

ett nytt

tionssystem.

Ett seminarium hölls i 1998 vid Kryptering och säkerhet

nytt mars

vilket förslaget från arbetsgruppen Säker elektronisk kommunikation. Ett semi-

a presen-

terades. Observatoriet fortsätter sitt samarbete narium ägde i december använd-

rum 1996 om

med Stiftelsen för rättsinformation under våren ningen kryptering SOU 1997:73, rapport

av

1998 med samtal med 6/97. Det mellan IT-

a ett gemensamt nya var ett samarrangemang

aktörer rättsinformationsmarknaden. kommissionen, Närings- och handelsdeparteoch föreningen SEIS. Det svenska lik-

mentet

det globala regelsystemet behöver

som anpassas

Ål 2000 till den ökade användningen elektrokraftigt av IT-problem inför sekelskiftet. Den 18 decem- nisk kommunikation. Företagens, individens ber 1996 genomfördes hearing IT-pro- och brottsbekäm krav måste vägas mot

en om ares

blem inför år 2000. Det första gången varandra. Dessa rågor to bland annat

var som s upp

dessa problem diskuterades ett övergripande under seminariet. En för företag och individer

plan i Sverige. Det framkom tydligt proble- säker, global kommunikation är viktig för att

att

allvarligare än vad många informationssamhället skall kunna utvecklas.

met var trott

SOU1997:12, port 1/97. IT-kommissionen

ra

skrev detta l regeringen och på sig Identifiering och identitet i digitala miljöer.

om tog

rollen samordnare år 2000-frågan i En fortsättning föregående hearing

som av av genomsamarbete med Statskontoret och fördes i november 1997 SOU 1998:36, rapport

Industriförbundet. 4/98 IT-kommissionen tillsammans med av

Under 1997 uppmärksammades Kommunikationsdepartementet, Närings- och

ett nytt

problemområde. Det visade sig de så kallade handelsdepartementet, SEIS, EDIS och

att

inbäddade också behäftade med Swebizz. Om många olika typer angelägen

systemen var av

2000-problemet. Ungefär 5 procent av proces-

alla-till-alla-kommunikation ska bli verklighet samhälle. På uppdrag IT-kommissionen av för förvaltningar, näringsliv och enskilda i gjordes inventering cirka 500 IT-mått. Av en en av kommande nätbaserad ekonomi, är det helt den anledningen arrangerade IT-kommissionen nödvändigt att kunna säkerställa aktörernas ett seminarium den 5 1996 för att diskutemars identitet. Bland väsentliga frågor belystes i IT-mått olika aspekter rapport 2/96. som ra ur hearingen och analyseras i ra porten är: varför det behövs sätt ör identifiering i i När IT inte fungerar. IT-kommissionen har - nya informationssamhället låtit utarbeta "ERRORc När IT inte rapporten vilka är berörda och vilka behov det fungerar IT och dess använd- - som - en rapport om finns identifiering för tillämpningar barhet. I konstateras bland av nya rapporten annat att vad krävs för införande i Sverige och vad användbarhet kan och mätas - som testas samt att lean införas insikten användbarhetens som om betydelse är hur bäst ska införa för identifiering medelmåttig bland svenska företag rapport - system och hur berörda intressen ska avvägas. 6/96.

Affärsnyttan med Internet. Ett seminarium i samarbete med Sveriges Tekniska Attachéer hölls i juni 1996 där det konstaterades att Utbildningsfrågorna har alltid varit högt priori- Internet redan marknads lats, främst i är en

terade i IT-kommissionens arbete. Utmaningen USA. En mängd konkreta, god: exempel

är att ett världens bästa utbildningssystem affärsnyttan med Internet från hela världen togs vad det gäller utnyttjandet IT. En hearing och finns redovisade i rapport av j upp en ra port som ägde rum i november 1995 tog upp frågan 8/96 endast finns i digital ITsom orm den teknikens möjligheter kräver änd- kommissionens hemsida. om nya rad pedagogik eller Seminariet följdes med ytterligare upp ett Förändringstakten i omvärlden är starkt 1997. Erfarenheter från seminarierna ligger accelererande vilket innebär att förmå bland till grund för kommissionens skrian att annat

utveckla sina det ärandet

kunskaper, livslånga velse till regeringen i februari 1998; Utkast till blir allt viktigare egenskap. IT redskap ramverk för elektronisk affärsverksamhet". en är ett ett i detta sammanhang och inte mål. Därför är ett målsättningen att föra en diskussion om den Programvaruindustrin En hearing ägde i rum pedagogiska utvecklingen, om utbildningssyte- december 1995. Ett konkret förslag lades som mens grundläggande arbetssätt. En förändring i fram behandlade bland annat att staten bör riktning mot ett kunskapssökande arbetssätt är stödja exporten för att styra den svenska pronödvändig om framtiden skall kunna hävda gramvaruindustrins arbete mot de internatioi den internationella konkurrensen. En elev nella marknadsbehoven. Ett förslag gälloss annat under hela sin utbildning har arbetat de behovet stimulerar handling som ett av att staten up sådant sätt får kunskapssökandet och marknadsutveckling syftar l som en natur- som nyutreflex och är förberedd för det livslånga veckling svensk under affärsav programvara lärandet. mässiga former. En kraftfull forskningssatsning IT-kommissionen har under december 1997 software engineering diskuterades också och februari 1998 genomfört två hearingar rapport 1/ 96. En fortsatt hearing den om nya kring IT och utbildningsfrågor i samarbete med IT-industrin hölls i juni 1997 SOU1997:124, Utbildningsdepartementet SOU 1998:70, rap- rapport 7/97. port 7/98. Rapporten från den hearingen senare beräknas klar under 1998. I skrivel- IT i små och medelstora företag. IT-kommissommaren sen 5kolan, IT och det livslånga lärandet till sionen genomförde uppdrag av regeringen i mars 1998 ges en rad förslag Kommunikationsdepartementet, Närings- och åtgärder för att gagna den pedagogiska utveck- handelsdepartementet och Industriförbundet i lingen med IT som redskap. november 1997 ett rådslag temat "Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt i mindre företag" SOU 1998:54, 5/98. rapport Problemen för all verksamhet i mindre företag är huvudsakligen generella. IT-kommissiohar utifrån hearingen i juni 1997 och rådsnen laget i november 1997 identifierat ett antal problemområden inom vilka åtgärder, från ITett perspektiv, kan behöva vidtas för att bidra till att skapa goda förutsättningar för tillväxt och i sysselsättning:

Regelverket. Det finns mycket som bör och kan göras med avseende lagar och regler, så att dessa är bättre anpassade till de framväxande IT-mått. Mått beskriver IT-användning är kunskapsintensiva företagen. som viktiga för jämförelser och beslut i företag och Kapitalförsörjningen. Det finns otillfreds-

ställda behov uthålli branschkunnigt och Handikappinstitutet i uppdra att utarbeta ett av riskkapital. lemet det inte IT-program för funktionshin rades och äldres modigt Pro är att finns något äkta riskkapital eller äventyrligt användning IT. av kapital i Sverige. Det kapital finns tillgå som att saknar i allt väsentligt mod, djärvhet och kom- Kvinnor och IT. Med syfte att diskutera kvin-

inställnin till IT, hindren för ökad petens. nors Kompetensförsörjningen. Minst lika viktigt användning åtgärder kan förbättra oc som till kun- kvinnors möjlighet påverka teknikutvecksom kapitalförsörjningen år tillgången att och för skapandet tillväxt i lingen och användningen genomfördes i skap kompetens av samarkunskapsföretaget. betet med Socialdepartementet dialogkonfeen till information. och under dagar i december 1995. En Tillgång De små rens ett par medelstora företagen måste förutsättningar rad olika förslag lades fram, bland annat att ges snabbt och enkelt tillgång till relevant datorteken borde öppnas för yrkesgrupper att up

information exempelvis forskningsresultat, som normalt inte kommer i fzontakt med IT

som myndighetsinformation IT-centra bör inrättas i varje kommun etc... samt att Regionala satsningar. IT-kommissionen rapport 4/ 96. avser identifiera framgångsfaktorer för regionala att IT-satsnin En första "IT och SeniorNet Sweden. Kommissionen har lagt ar. etap är regio- ner

nal utveck ing 120 exempel från Sveriges ett stort arbete för att skapa en ideell förening

- SOU 1998:19, 1/98 är kart- och mötesplats Internet för över rapport som en en personer läggning pågående IT-projekt i Sverige. 55 år skall främja seniorers användning av av som IT-kommissionen har i informationsteknik och öka möjligheterna till mars 1998 genomfört IT-projekt kommunikation och användning informatre regionala hearingar om som av till regional utveckling. Granskade tionstjänster. Förenin bildades hösten 1996 syftar pro- en jekt ingår i kartläggningen Teman för de och styrelse valdes det första årsmötet den ovan. 1997. SeniorNet Sweden har cirka tre hearingarna var: 11 mars nu I T för bättre medborgnrservice, Eksjö 500 medlemmar i tio lokalföreningar. en den med kommun värd och Ytterligare tju lokala föreningar är under bil- 9 mars Eksjö som o medarrangör. dande. Mer in ormation finns på:

IT och den regionala Luleå http://www.seniornet.se

den 25 med IT-Norr ingmstm/eturen, värd och

mars otten som medarrangör. Oland användning 17: ett medel för ioav re

nal utveckling, Vänersborg den meg

31 mars Västra Götaland värd och medarrangör. som Vid samtliga tillfällen redovisades och utfrå-

gades olika projekt bedöms ha intressex som erfarenheter förmedla. Hearingarna santa att dokumenteras och kommer grund för att ge en IT-kommissionens rekommendationer till

hur IT kan underlätta den regio-

regeringen

om utvecklingen. Rapporten beräknas na a vara klar i början juni 1998. av

IT och miljön samling goda exempel. En - en skrift vill sprida goda exempel hur som om skilda verksamheter kan bedrivas ett miljö-

mässigt bättre sätt med hjälp IT. av Kommissionen vill också denna genom exempelsamling visa vad kan göras för att som ytterligare underlätta utvecklingen mot en mer miljöanpassad verksamhet SOU 1996:178, rap-

port 4/97.

IT och handikapp. En skrivelse har överläm-

till regeringen förslag till åtgärder nats om som kom att inarbetas i IT-propositionen rapport

3/96. Därefter har regeringen givit

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. 29. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa . Tänder hela livet fall en översyn. UD. . nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 30 Utlandsstyrkan. F ö. - . b Välfärdens genusansikte. A. 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och . Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. . processer med exempel från handeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. . maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomi och forskning. Ty makten är din Myten om det rationella Fem rapporter om idrott. ln. . arbetslivet och det jämställda Sverige. A. 34. Företagare med restarbetsfönnåga.

Översyn rörelse- och tillsynsregler for kollektiva 35 Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. M.

av . . försäkringar. Fi 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer

Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker Referat från en hearing den 12 november 1997. . och Systembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98. K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott. Fi. 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. . 10. Campus för konst. U. 38. Vad får vi for pengarna Resultatstyming av ll Fristående utbildningar med statlig tillsyn statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala . inom olika områden. U. området. S. Å

12. Självdeklaration och kontrolluppgifter 39. Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. M. förenklade förfaranden. Fi. 40. BROTTSOFFER. - 13. Säkrare kemikaliehantering. Fö Vad har gjorts Vad bör göras Ju. 14 E-pengar näringsrättsliga frågor. Fi. 4l. Läkemedelsinformation för alla. S. . - 15. Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning för hållbart samhälle. M. framtida krav. Fö. 16. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverige må bättre bemötande av personer med funktionshinder. forsta steget mot nationella folkhälsomål. - 17. Samordning av digital marksänd TV. Ku. 44. En samlad vapenlagstiftning. Ju. 18. En gräns en myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö. - 19. IT och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju. 120 exempel från Sveriges län. K. 47. Bulvaner och annat. Ju. 20. IT-kommisionens hearing om infrastrukturen 48. Kontrollerad och ifrågasatt for digitala medier. Andrakarnmarsalen, intervjuer med personer med funktionshinder. S. - Riksdagen 1997-10-24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas 21 Problem med inbäddade system inför ZOOO-skiftet. inom EU. K. . Hearing anordnad av IT kommissionen i 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1900-talet och annat underlagsmaterial till 1997-11-14. K. Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. 22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Ett garantisystem för försäkringsersättningar. Fi. Situationen inför och under forsta året med 23. Staten och exportfmansieringen. N. kunskapslyftet. U.

24. F iskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52. Utstationering av arbetstagare. A.

Översyn av fiskeriadministrationen Jo. 53. Ta på möjligheterna i Östersjöregionen. N.

m.m. vara 25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. 54 Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt . + 4 st bilagor. för mindre företag. Ett rådslag anordnat av 26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations-

fakta om ungdomar och svartsprit. departementet, Närings- och handelsdepartementet - 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet. försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-1 1-l8.K. 28. Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett och samordnad läkemedelsforsörjning. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB.

56. Avdrag for ökade levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt arbete. Fi

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. U. 58. IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT-kommissionens rapport 6/98. K. 59. Räddningstjänsten i Sverige Rädda och Skydda. Fö. - 60. Kring Hallandsåsen. M. 61. Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. 62. Kampanj med kunskaper och känslor. Om kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. M. 63. En god affär i Motala. Demokratiutredningens skriftserie. SB. 64. Bättre och mer tillgänglig infonnation. Småföretagsdelegationens rapport N. 65. Nya tider, nya förutsättningar... IT-kommissionens rapport 8/98. K.

Statens

offentliga utredningar

1998 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Hur skall Sverige må bättre

första steget mot nationella folkhälsomål. 43 Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium. Kontrollerad och ifrågasatt Demokratiutredningens skriftserie. 55 intervjuer med personer med funktionshinder. 48 En god affär i Motala. - De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under Demokratiutredningens skriftserie. 63 1900-talet och annat underlagsmaterial till

Justitiedepartementet Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. 50

BROTTSOFFER.

Kommunikationsdepartementet

Vad har gjorts Vad bör göras 40 IT och regional utveckling. En samlad vapenlagstiftning. 44 120 exempel från Sveriges län. 19 Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. 46 IT-kommisionens hearing om infrastrukturen Bulvaner och annat. 47 för digitala medier. Andrakammarsalen,

Utrikesdepartementet Riksdagen 1997- l 0-24. 20

Problem med inbäddade system infor 2000-skiftet. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall Hearing anordnad av IT kommissionen i en översyn. 29 - samverkan med Industriförbundet och

.Statskontoret

1997-11-14. 21 i

Försvarsdepartementet

Identifiering och identitet i digitala miljöer. Säkrare kemikaliehantering. 13 Referat från en hearing den 12 november 1997. Utlandsstyrkan. 30 - IT-kommissionens rapport 4/98. 36 Försvarsmaktsgemensam utbildning for Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas framtida krav. 42 inom EU. 49 Sotning i framtiden. 45 Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt Räddningstjänsten i Sverige för mindre företag. Ett rådslag anordnat av Rädda och Skydda. 59 - IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikations-

Socialdepartementet departementet, Närings- och handelsdepartementet

och lndustriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-1 1-18. Tänder hela livet 54 nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 - lT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och IT-kommissionens rapport 6/98. 58 Systembolagets produkturval. 8 Nya tider, nya förutsättningar... När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om IT-kommissionens rapport 8/98. 65 bemötande av personer med funktionshinder. 16

Tre städer. En storstadspolitik för hela landet.

Finansdepartementet

+ 4 st bilagor. 25 Omstruktureringar och beskattning. l Från hembränt till Mariakliniken.

Översyn av rörelse- och tillsynsregler for kollektiva

fakta om ungdomar och svartsprit. 26 försäkringar. 7 Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel Integritet Effektivitet- Skattebrott. 9 och samordnad läkemedelsförsörjning. 28 - Självdeklaration och kontrolluppgifter Det gäller livet. Stöd och vård till barn och förenklade förfaranden. 12

Försäkringsgaranti. Företagare med restarbetsförmåga. 34

Ett garantisystem för forsäkringsersättningar. 22 Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37

Nya ledningsregler för bankaktiebolag och Vad får vi for pengarna Resultatstyming - av försäkringsbolag. 27 statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala

Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa området. 38

Läkemedelsinformation for alla. 41 och tillfälligt arbete. 56

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet

Campus for konst 10 Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden. 1 1 Vuxenutbildning och livslångt lärande. Situationen infor och under första året med kunskapslyftet. 51 DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. 57

Jordbruksdepartementet

Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv.

Översyn ñskeriadministrationen m.m. 24

av Livsmedelstillsyn i Sverige. 61

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfardens genusansikte. 3 Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka processer med exempel från handeln. 4 Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. 5 Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. 6 Utstationering av arbetstagare. 52

Kulturdepartementet

Samordning av digital marksänd TV. l 7

Närings- och handelsdepartementet

Staten och exponñnansieringen. 23

Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. 53

Bättre och mer tillgänglig information. Småforetagsdelegationens rapport 2. 64

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. 33

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal- Indikatorer for ett ekologiskt hållbart samhälle. 15 Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Kring Hallandsåsen. 60 Kampanj med kunskaper och känslor. Om kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. 62

från IT-kommissionen

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram Säker elektronisk kommunikation

SOU 1995:68. Delbetänkande om kommissionens övervägandeoch SOU 1997:73. Referatfrån seminarium anordnat IT-kommisett av prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställashos Fritzes sionen,Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 decem-

kundtjänst. Fax:08-69091 91. Telefon: 08-690 91 90. ber 1996. Rapport 6/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax:08-

690 91 91. Telefon: 08-69091 90. Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 IT-kommissionens hearing den medieom nya Skriften är ett sammandrag av kommissionensarbetsprogram. 15 och programvaruindustrin

sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, SOU 1997:124. Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97.

Fax: 08-2028 04. Telefon: 08-405 1851. Kan beställashos Fritzes kundtjänst.

Fax:08-69091 91. Telefon: 08-69091 90. Communication Without Frontiers report the Swedish - IT-Commission, june 1995 IT och regional utveckling från Sveriges län - 120exem Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. SOU 1998:19.Rapport1/98. Kan bestäl hos Fritzes kundtjänst. as Kan beställashos lT-kommissionen, Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Fax: 08-2028 04. Telefon: 08-4051851.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri för digitala medier

inför 2000-talet SOU 1998:20. Referatfrån hearing anordnad IT-kommissionen en av Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, den 24 oktober 1997. Rapport 2/98. Kan beställashos Fritzes kund-

Fax: 08-2028 04. Telefon: 08-4051851. tjänst. Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Problem med inbäddade inför ZOOO-skiftet system Av Nils-Göran Olve 8C Carl-JohanWestin, CEPRO AB. Rapport SOU 1998:21. Hearing anordnad IT-kommissionen samverkan i av 2/96. 65 sidor. Kan beställas hos lT-kommissionen, med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. Rapport 3/98.

Fax: 08-2028 04. Telefon: 08-4051851. Kan beställashos Fritzes kundtjänst.

Fax:08-690 91 91. Telefon: 08-69091 90. När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked.

Om IT och handikapp. Identifiering och identitet i digitala miljöer

Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, Fax: 08- SOU 1998:36. Referat från hearingden 12 november 1997. en 20 28 04. Telefon: 08-405 18 51. Rapport 4/98. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax:08-69091

91. Telefon: 08-690 91 90. Kvinnor och IT

Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, Fax: 08- Hur offensiv IT-användning kan skapa

20 28 04. Telefon: 08-405 18 51. tillväxt för mindre företag

SOU 1998:54.Ett rådslaganordnat av lT-kommissionen uppdrag Rättsinformation och IT Svårigheternas advokater eller Kommunikationsde artementet, Närings- och handelsdeparte-

- av lndustriföräunclet

möjligheternas ambassadörer och 1997-11-18. Rapport 5/98. Kan bestälmentet Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, Fax: 08- las hos Fritzes kundtjänst. Fax:08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

20 28 04. Telefon: 08-405 1851.

IT och nationalstaten, ERROR, När IT inte fungerar en rapport IT och SOU 1998:58.Fvra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas - om dess användbarhet hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Av Per Gustafsson å uppdrag av lT-kommissionen. Rapport 6/96.

bestäffas

50 sidor. Kan hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Skolan, IT och det livslånga lärande Telefon: 08-4051851. SOU 1998:70. Hearing anordnad Utbildningsdepartementetoch av IT-kommissionen 1997-12-04. Rapport 7/98. Kan beställashos IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för Fritzes kundtjänst. Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90. information och kommunikation.

Dokumentation från IT-kommissionenshearingden 5-6 juni 1996. Nya tider, förutsättningar... nya Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, .Rapport 8/98. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-2028 04. Telefon: 08-405 1851. Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Affärsnyttan med Internet

Sammanfattning av det seminarium anordnades IT-kommissom av

sionen, Swebizzoch SverigesTekniska Attachéer den juni 4 1996. eller

Rapporter utgivna pa° uppdrag av i

Rap ort 8/96. Rapporten är publicerad IT-kommissionens hemsi-

da ttp://www.itk0mmissionen.se. samar ete

med I T-kommissionen

IT-problem inför ZOOO-skiftet

SOU 1997:12. Referatoch slutsatserfrån hearing anordnad ITen av Data IT i Sverige kommissionenden 18 december 1996.Rapport 1/97. Kan beställas om Statistisk sammanställning om IT gjord StatistiskaCentralbyrån hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90. av uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag,

701 89 Orebro. Fax: 019-1769 32. Telefon: 019-1768 00. Digital demokra@ti

SOU 1997:23. Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den november 8 anordnat Folkomröstningsutredningen, Datorvanor 1995 1996 av ITkommissionen Undersökning svenskafolkets datorvanor utförd Statistiska och Kommunikationsforskningsberedningen.Rapport av av Centralbyrån å uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor.

2/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. fiån

Kan beställas SCB Förlag, 701 89 Orebro. Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90. Fax:019-1769 32. Telefon: 019-1768 00.

Kristallkulan framtiden - 13 röster om IT världen Nationella initiativ SOU 1997:31.Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. runt - Undersökning av SverigesTekniska Attachéer uppdrag Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90. av IT-kommissionen och Näringsdepartementet.

Kan beställas från STATT, Box 5282, 10246 Stockholm. IT och miljön en samling goda exempel - SOU 1996:178. Rap ort 4/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst.

Teliefon: IT världen runt Regionala initiativ

Fax: 08-69091 91. 08-69091 90. - Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer

av uppdrag av

inför epokskiftet IT-kommissionen och Näringsdepartementet.Stenci Sverige . SOU 1997:63.Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. IT världen runt Statligt stöd till mjukvaruindustrin Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-690 91 90. - Undersökning av SverigesTekniska Attachéer uppdrag av

Sweden IT-kommissionen och Näringsdepartementet.Stencil. in the Information Society

SOU 1997:67. The SwedishIT Commission report 5/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst.

Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

lT-kommissionen 103 33 Stockholm

Besök: Regeringsgatan 30-32

E-post: itkommissionen@communicationsministryse

Hemsida: http://www.itkommissi0nen.se