Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag : ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet, Rotundan, Rosenbad 1997-11-18 : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

IT-användning kan

tillväxt för

skapa

mindre

företag

Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på

uppdrag av Kommunikationsdepartementet,

Näringsdepartementet och Industriförbundet

Rotundan, Rosenbad, 1997-11-18

IT-kommissionens rapport 5/98 En " - 14-31-

køaüümiLiz-iu°lå

Statens offentliga utredningar 1998:54 Kommunikationsdepartementet

Hur offensiv

kan

IT-användning skapa

tillväxt för

mindre

företag

anordnat IT-kommissionen

Ett rådslag av på uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och

Industriförbundet

Rotundan,

Rosenbad 1997-11-18

IT-kommissionens 5/98

rapport

Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar

Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall remiss.

- som svara

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20913-6 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN O375-25OX

Hur offensiv IT-användning

kan tillväxt för mindre

skapa företag

Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet

Rotundan, Rosenbad, 1997-11-18

Rapport

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Innehåu

Översikt

0 A: Utvecklingslinjer i omvärlden 0 B: Utmaningar för små och medelstora företag

0 C: Förslag till förbättringar

Diskussion: Vad går att göra för att skapa tillväxt och sysselsättning

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Förord

IT-kommissionen genomförde uppdrag Kommunikationsdepartementet, Närings- och av handelsdepartementet och Industriförbundet ett rådslag med inbjudna representanter för företag, organisationer och forskning den 18 november 1997 för diskutera att

0 vilken roll IT kan ha för utveckla tillväxt, konkurrensförmåga och sysselsättning hos att små och medelstora företag och

0 vad behöver göras i samverkan mellan näringsliv och samhälle för främja såsom att en dan positiv utveckling.

IT har två motsägelsefulla effekter sysselsättningen. Det är dels rationaliserande och en dels tillväxtfrämjande effekt. en

Den IT-relaterade tillväxten märks både det ökande antalet IT-företag och ITgenom att

användningen i företagen i sig ger nya förutsättningar till affärer, marknader och arbetssätt. IT bidrar till skifta karaktär företagen och deras beteenden. Förmågan exploatera IT

att att är en avgörande framgångsfaktor för Sverige. Samhället måste rimligtvis tillhandahålla den nödvändiga infrastrukturen och stödja utveckling. en

Frågan är om rationaliserings- och tillväxteffekterna tar ut varandra är det ett teoretiskt nollsummespel Eller leder IT-användningen till tillväxt och hållbara ökningar i sysselsättning Var finns nytillskotten Hur de ut Är det sådan utveckling visar sig ser t ex en som nu den medieindustrin bygger produktion webbtjänster eller Övertagande genom nya som av av tidigare statliga uppgifter som kartproduktion, förädling av grunddata, etc

Eller finns utvecklingen även inom traditionell företagsverksamhet där ett offensivt strategiskt utnyttjande IT skapar förutsättningar för tillväxt Ett grundläggande allmänt problem av nya är dock att förstå vad i realiteten kan tillväxt och sysselsättning. som generera

I arbetsgruppen för rådslaget har för de olika Dokumentaingått representanter parterna. tionen har utförts konsulten BG Wennersten. av

Gunnar Hedborg Kanslichef, IT-kommissionen

Bo Beckeström Projektledare

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Inledning

/nes Uusmann, kommunikationsminister:

"Elektronisk Som IT-minister och kommunikationsminister är jag samordningsminister för dessa IThandel är viktig frågor. De måste genomsyra allt arbete i departementen och också i samhället i övrigt, därför precis med elektriciteten, påverkar IT hela vår tillvaro och kommer göra det kan-

att utveckla" att, som att ske än mer.

Vår roll på Kommunikationsdepartement följa arbetet i regeringskansliet och fånga

är att upp

de frågor riskerar att hamna emellan stolarna de olika departementen. Vårt specifika

som

till det finns infrastruktur fungerar i det framväxande informa-

ansvar är att se att en som

tionssamhället. Det innebär inte ska bygga den. Men har ett för att den funge-

att ansvar

och den kan de mycket höga krav vi måste ha, både vad gäller säker-

rar svara upp emot som

het och kapacitet.

Ett mycket viktigt utvecklingsområde under de närmaste åren är elektronisk handel. Många olika departement är berörda den utvecklingen. I vår samordningsroll kommer vi att pre-

av

skrivelse elektronisk handel grund för det fortsatta arbetet för främja

sentera en om som att

elektronisk handel. Sverige har mycket goda möjligheter att utveckla någonting är bra

som kanske också för hela Europa.

Anders Sundström, näringsminister:

"Samspel mel- Det pågår diskussion den tekniken fler eller färre jobb. Flertalet att

en om nya ger tror nog

lan och den färre jobb. Trots ganska kraftig tillväxt i Sverige så ligger sysselsättningen ungefär

unga ger en

oförändrad sedan 1993. Det har tillkommit många jobb, samtidigt har det försvunnit

gamla behöver men

många jobb.

utvecklas"

Hur ska till de jobben kommer till, är fler än de försvinner -just i Sve-

se att nya som som

rige Med IT är det nämligen lättare flytta jobb både till och från vårt land. Vi till att

att ser

den tekniken verkligen inplanteras hårt i Sverige. Då vi i fall den växande de-

nya vet vart att len arbetsmarknaden finns hos av oss.

Det finns två viktiga drivkrafter för detta. För det första är det mycket generationsfråga.

en

Som alltid när kunskap ska in, har åldern stor betydelse. Då är det viktigt att har ett

ny en

i samhället där människor möter gamla människor. Gymnasieskolan t ska

system unga ex

organisera ett sådant sätt så hel del gymnasieskolans utbildning förläggs

att en av ute

arbetsplatser, så ungdomen lär sig lite arbetslivets villkor och människorna i arbetslivet

att om

lär sig lite ungdomarnas kunskap den tekniken. Arbetssättet kräver hel del för-

av om nya en

ändring, det är inte så svårt att genomföra. Samma kan gälla högskolan och högskole-

men systemet.

Den andra aspekten är att det finns tre områden driver och de är IT, kompetens

som varann

och arbetsorganisation dessa är mycket nära kopplade till varandra. Satsningarna bör-

- som

jade i Sverige under 1980-talet för utveckla den arbetsorganisationen av helt andra

att nya

skäl än inplantera IT är kanske det enskilt har betytt mest för att driva fram tek-

att som ny

nik de svenska arbetsplatserna. Det ännu inte har gjort i regeringen men som vi

som -

naturligtvis måste göra är att åstadkomma ett större och bredare kompetenslyft ute i arbets-

-

livet och hitta ett sätt att ytterligare stödja uppbyggnaden arbetsorganisation.

av en ny

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Del 1: Slutsatser från rådslaget

Översikt

Från rådslaget är slutsatserna att

Samlaa vision Sverige behöver samlad vision hur IT kan utnyttjas på offensivt sätt. en om ett mera Beskriv målet bättre och fokusera d offensivt tänkande och agerande - resurserna, v s mer

i alla politiska partier, företag, och organisationer och kommunicera detta.

-

Ny afarsløgi/e 2. Det växer IT fram affärslogilc är viktig för småföretagen att genom en ny som vara medvetna och börja arbeta efter. Det är möjligt att alltmer använda IT för att skaom intäkter, mervärden och marknader. pa Vi befinner i epokskifte, vilket är klokt medveten och därefter. - oss ett att vara om agera småföretagare måste i ökad utsträckning förstå ITS egenskaper och möjligheter. - Varje småföretag berörs förr eller den affärslogiken. - senare av nya Entreprenörskapet är en förmåga som är viktig att slå vakt om och utveckla. - Ny teknik möjliggör kundstyrd produktion. - en mera Med informationssystem kan småföretag bättre kontrollera affärsrelaterade flöden. - Globaliseringen är för småföretag inte alltid av betydelse, många marknader är lokala. -

Ny typ Det är möjligt att utveckla typ tjänsteproduktion effektivare av en ny av genom samverganstep rodu/etiøn kan mellan småföretag i alla led och därför är det nödvändigt att tänka i banor nya för att kunna skapa jobb. nya Småföretag föder fler småföretag i egna infrastrukturer. - Det utvecklas industriella system där alltfler småföretag kan verka i virtuella former. - Den traditionella storskalighetens fördelar minskar och istället främjas det småskaliga. -

Ändringar Det finns mycket som bör och kan göras med avseende regelverken, så att dessa är

z regelverken bättre anpassade till de framväxande kunskapsintensiva företagen.

Ett exempel är nödvändigheten skapa förutsättningar för elektroniska affärer. - att Om elektroniska affärer ska utvecklas behövs politiska insatser för rättslig reglering. - a Den associationsrättsliga regleringen behöver över för att underlätta särskilt det - ses kunskapsintensiva småföretagandet.

Generellt behöver politikerna i större utsträckning "våga rodret för göra de - ta att anpassningar krävs för att den typen kunskapsintensiva företag ska växa fram. som nya av

Statens roll Staten bör fortsätta utveckla sin roll för kompetent beställare att att agera mera som beställare och därigenom påverka marknaden. :om

Eñ/etiz/are Staten bör åstadkomma effektiva ingångar för företagens informationsinhämtning, etc

samverkan till högskolevärlden och myndigheter och till att kommunikationen kan ske förese tagarnas villkor. För de traditionellt utformade företagen handlar det administraom tionsunderlättande insatser och för den tidens företag är det främst informanya tionstillgång och kompetensutveckling.

Tillgång till rätt utbildning har för många nya företag en avgörande betydelse. - Relationen mellan högskolor och företag behöver förbättras. - nya Högskolornas forskningsprojekt bör finnas beskrivna och lätt åtkomliga. - vara Myndigheter bör vara mycket bättre tillgängliga för småföretagen. -

Kunnigt Det finns otillfredsställda behov av uthålligt, branschkunnigt och modigt riskkapital.

riskkapital Toleransen mot misslyckande bör vara större jämför Silicon Valleys annorlunda anda - Långsiktighet i satsningar saknas ofta. -

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt För mindre företag

Del 2: Referat från

rådslaget

Översikt

Innehåll Sida

Tema A: Utvecklingslinjer i omvärlden 13

Dagenstvå i världsbilder

Anders Ewerman, Ewerman Business Intelligence AB: Sverige är mentalt kvar i det döende industrisamhället 14

Dennya altärslogiken

Thomas Falk, Industrzfiirbundet: "Ny aHärslogik ger företagen helt nya förutsättningar 21

IT-utvecklingen

Ulf fonströmeø; I T-företagen:

Vi behöver vision vi ska lyckas positiv utveckling 24

en ny om en Entreprenörskapets ökandebetydelse utvecklingen för

Frédéric Delmar, Institutet för Entreprenärskaps- oc/y Smafåretagsforskning:

Småföretagen som står för nya jobb och förnyelse behöver framtidstro 26

Tema B: Utmaningar för små och medelstora företag 29

Konfektionsföretaget Kriss

Torgny Nilsson, Kriss AB: Offensiv IT-användning möjlighet till konsumentstyrd produktion" 30

ger Budföretaget Pedal

jimmy Tjärnlund Pedal AB: Det Hnns potential och chansen finns är 32

en enorm Programvaruföretaget IAR

Tomas lWlf; AR Systems AB: "Vårt problem kunna attrahera medarbetare med rätt kompetens 34

är att

Programvaruföretaget Idonex Lars Mårelius, Idonex AB:

Småföretagen saknar kuvös som stöd för snabb och säker utveckling 35

IT-företaget On Display

David Halldén, On Display Information Systems Sweden AB:

Det finns otrolig anda att skapa företag 36

en g nya

Tema C: Förslag till förbättringar 39

Diskussion

Vad går att göra för att skapa tillväxt och sysselsättning 40

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Tema A: i omvärlden

Utvecklingslinjer

Översikt

Denna inledande del behandlar trender, sysselsättning, tillväxtfaktorer, marknader och visiooch innehåller fyra presentationer:

ner

Framtidsforskaren Anders Ewerman de olika förutsättningarna för företagande i indu-

0 om stri- och informationssamhällena.

0 Industriförbundcts Thomas Falk den affärslogiken är väg.

om nya som

0 IT-företagens Ulfjonströmer förutsättningar IT-utvecklingen.

om nya genom

Entrcprenörskapsforskaren Frédéric Delmar entreprenörskapets Ökande betydelse för

0 om

småföretagens utveckling.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

De två olika världsbilderna

Anders E werman, E werman Business Intelligence AB:

Anders Ewerman är ømz/ärldsanalytiker ocbframtidsførskare.

"Sverige är mentalt kvar i det döende industrisamhället"

inledning Avsnittet belyser utvecklingen och sambanden i industri- och informationssamhällena.

Budskap Vi lever med två världsbilder idag. Dels är det människor lever i industrisamhällets som nedgång och dels är det människor som lever i informationssamhällets uppgång.

De människor styr nedgången har profilen: död/ förruttnelse, destruktion, förfall, som "jobless, självansvar, syndabock, roffare, knapphet.

De människor ån har helt rofil: tillväxtintresse och anisasom s r u PPg g en en annan P or g toriska intressen. De är intresserade att skapa yrken och ha social förändring, entreav nya prenörskap, innovatörskap. Detta passar också USA som hand i handsken, därför att det är i tillväxtfasen USAs ekonomi är inne som

Sverige befinner sig idag mentalt snarare än tekniskt-ekonomiskt högst på industri-

uppe samhällets avtagande S-kurva och vi vägrar att lämna den. -

Det är osäkert vilka idéer det etablerade har framtiden. Men det tydligt det myckom att et svårt för etablissemanget att släppa loss på det framväxande informationssamhällets utvecklingskurva. Utvecklingen där lyder under helt andra betingelser än vad som hittills gällt. Men alla fortsätter att tänka industriellt.

All utveckling Människan är biologisk varelse och allt människor företar sig följer den biologiska en som sker i Vågform ordningen födelse, uppväxt, mognad och död varefter följer nedbrytning och förruttnelse. -

Denna vågrörelse gäller för civilisationer cirka 1 000 år långa, idémässigá eller kärnteknologiska eror cirka 250 år, branscher cirka 60 år samt för enskilda företag, producentvaror, konsumentvaror 15 år och projekt 4 år.

5 5 5

S-kufwa

Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 fyra as

Födelse Uppväxt Mognad Nedgång

Informationssamhällct Industrisamhället

Tid

Efier nedgångsfzsen4fåljer slutfasen med död øebförruttnelse. Idag befinner sig industrisamhäller i sin slugfzs och dess synsätt dominerar fortfarande i många olika sammanhang Samtidigt växer infbrmatiønssam/øállez: med sina annorlunda synsätt, fram underifrån. Dessa naturliga utz/eeklingsuågør avlöser varandra eflerband

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Utvecklingskurvans faser i olika perspektiv

Utvecklingskurvans olika faser går i flera olika perspektiv.

att se

Fokus - Produktion Reproduktion Kvasi- Lokalt, amatörer Globalt, imitatörer situation

Helhetsfokus, ihopsättning Detaljfokus, isärtagning

i i

Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Slutet Perspektiv - Biologiskt Födelsc Uppväxt Mognad Nedgång Död/förruttnclse Teknologiskt Kärnteknologi Organisation Administration Kapitalisering Destruktion Företag Etablering Tillväxt Mognad Nedgång Förfall Arbete Hantverk Yrke Tempo Operatör "Jobless" Förnyelse Teknisk Social Ekonomisk Politisk Självansvar Debatt Ekonomisk Politisk Teknisk Social syndabock Aktör Uppfinnare Entreprenör Administratör Profitör Roffarc Planering Vision Strategi Struktur System i Kvasiförbâttring 8Cextrem storskalighet Mass- -kreativitet -nyskapande -produktion, -distribution, -"knapphet -transport -konsumtion

Industrisam/Jället kännetecknas i allt väsentligt egenskaperna i fi: 4 eller den kvasibetønade

av

slutfasen. Infzrmatiønssam/Jället befinner sig i fil: 2.

Teknologiperspektivet

Utvecklingens I det teknologiska perspektiv är utvecklingsfaserna kärnteknologi, organisation, administrafaser tion, kapitalisering och destruktion.

Kärnteknologi Först utvecklas kärnteknologf. Definitionen på kärnteknologi är att den behöver sig

en en

själv för utvecklas och den är tillräckligt bred och djup till sin för att kunna

att att natur sys-

selsatta människors fantasi och skaparkraft under tillräckligt lång tid. Exempel kärnteknologier är ångmaskinen och datorn. Det behövdes ångmaskiner för bygga fler och

att

bättre ångmaskiner, liksom det behövs datorer för att utveckla fler och bättre datorer.

En kärnteknologi är inte enstaka teknologi, utan ett antal enskilda teknologier kom-

en som

binerade med varandra upphov till teknoekonomisk infrastruktur i samhället ka-

ger en ny av

raktären systembunden användning. En kärnteknologi slår till stora delar ut den tidigare

ny -

inte tekniskt kunskapsområde, bas för sysselsättning och ekonomisk

som men som resurs-

fördelning.

All omvandling kärnteknologiska tankar till brukbara tekniker ting sker i interaktion

av

mellan idé teknologi och nytta teknik. Antalet vägvalspunkter i denna är stort.

process

Utvecklingen är inte i detalj förutsägbar, eftersom varje tekniskt genombrott genereras av en mängd för okända människor uppfinnare. Vi minns endast dem nådde fram

oss som

först de andra har fallit i glömska.

-

Teknologi är den tekniska tanken", inte de enskilda tekniska tillämpningar denna ger upphov till.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Entreprenörer Kopplingen mellan akademisk skolning och skapandet kärnteknologi Däre-

av en är svagt.

är intressanta mot är utvecklandet de enskilda teknologier, kombineras ihop till kämteknologi,

av som en

ofta höggradigt forskningsintensiv Uppfinnare ägnar sina tankar åt något

en process. som endast finns i sinnevärlden. Det går inte utbilda människor i något inte finns skolan som -

förvaltar "redan uppnått kunnande och är inte plats för nytänkande och nyskapande.

en Därför fokuseras intresset vid ett skifte renörer, innovatörer och finnare. av era mot entre P u PP

Organisation När det kärnteknologiska kunnandet omvandlats till brukbara ting, reorganiseras

nya sam-

hället så att ekvationen produktion och konsumtion åter maximeras. Först förändras produk-

tionen så att denna blir rationell.

Sedan förändras hela samhällen för att spegla de produktionsförutsättningama, först i

nya

form skrån" och slutligen i "politiska partier". Under 1700-talets industriella revolution

av

upprättades först fabriksmiljön med fabriksstäder och fabriksarbetare. Därefter organiserades fackförbund för att hävda kollektivets rätt. Slutligen organiserades den politiska nivån

so-

cialistiska arbetarpartier.

Produktion De båda första utvecklingsstegen är de egentliga "produktionsstegen. Det är då människor

åstadkommer något nytt. Det kännetecknande för dessa är att de sker lokalt inom "kritiska

massor" likatänkande kallas idag för "teknopoler".

av

De står för utvecklingen är amatörer, utbildning. Dessa amatörer försöker finna

som oavsett

helhet, allt ifrån teknisk till andlig. Slutligen sätter de ihop världen" ett

en ny en en nytt sätt.

Administration När majoritet blivit beroende den teknologiska utvecklingen, sätts målet förse alla

en av att med allt", dessa "oförvä amatörer" hittat en av som 8 na P

Marknaden är fylld företag tillverkar de producent- och konsumentvaror

nu av som som pas-

in under den teknologin. De nära marknaderna börjar bli mättade och företagen går

sar nya

över gränserna för att finna avsättning för sina produkter det sker globalisering.

- en

Kapitalisering Mot slutet kärnteknologisk uppstår överproduktion två skäl:

av en era av

0 den tillämpade tekniken är till fullo känd effektivitet

0 nästa tekniker används i den innevarande kärnteknologiska som idag

eras erans processer med IT i industrin", d automation. v s

Med hjälp IT kan den mekaniska verkstadsindustrin producera "mer samma" allt snab-

av av

bare med färre anställda, vilket leder till konkurrensen hårdnar marginaler och

att samt att

marknadsutrymme krymper. Allt fler prylar bjuds ut. Samtidigt har allt färre råd att köpa.

Den nya erans industri, den elektronikbaserade industrin, skapar efterhand sin mark-

egen

nad, sina värden och sätter sina priser. Dess beroende och koppling till, den

egna egna av,

gamla industrin minskas successivt. För att överleva slår företagen vakt om sina marknads-

andelar. Det sker antingen tillverka bättre och tjänster än konkurrenterna elgenom att varor

ler att köpa dem för att minska de interna kostnaderna. Strategiska allianser blir

genom upp

vanli Hyperrationalitet, likriktning och förskjutningar av kapitalbildningen sker.

Nya högre förädlingsvärden, slår ut gamla Mätetalet för den

resurser, som genererar resurser.

döende kärnteknologins sektor, den sektor betydelse snabbt eroderar då den infiltreras

vars av

den nyfödda kärnteknologin, input produktivitet. Mätetalet för den

är output genom nya

kärnteknologins sektor är output minus input förädlingsvärde.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Reproduktion De båda utvecklingsstegen är "reproduktionssteg. Inget åstadkommes, bara

senare nytt mer

förfinade varianter det redan finns. Skolor upprättas lär det nya. Världen

av som som ut

formaliseras och teknokratiseras. Den lokala nivån är mättad, globalisering vidtar. De

en som

står för utvecklingen är välutbildade imitatörer, förbättrar detaljer och isär värl-

som som tar

den med hjälp allt bättre instrument FoU, forskning och utveckling.

av

Näringslivsperspektivet

Utvecklingens Det ekonomiska framåtskridandet är spegelbild det tekniska. I ett näringslivsperspektiv

en av

faser sker utvecklingen i stegen etablering, tillväxt, mognad och nedgång.

Etablering Under etableringsskede är människor engagerade med "det nya. De är det, är det

ett som

initialt mycket hantverksmässigt sätt de är innovativa hantverkare med brett kun-

ett - ett

nande. När företag etableras är de många och små enmansorkestrar. Dagens tjänste-

- nya

sektor är främst hantverkssektor. Den tillverkar dataspel är inte förvaltande

en som ett en tjänsteman, hantverkare. De inte alltid vad de håller med. utan de känner sig utan en vet för.

Efterfrågan är alltid större än utbudet på eras hantverkare och det driver upp lönenivåen ny

Svårigheten rekrytera personal går utanför gängse ersättningssystem

erna. att gör att man -

särskilda anställningsförmåner skapas, vilket urholkar tidigare etablerade arbets-

normer marknaden. Den hantverkare blir trendbildare/stilbildare. Parallellt med eras nya erans en

etableringsskede pågår den tidigare nedgångsskede den gamla teknologins industrier

erans -

förlorar successivt i relativ styrka och betydelse.

Tillväxt När lärt sig tillämpa den tekniken blir spridningen större. Fler blir inblandade och

man nya

rationaliteten ökar. Nu sätts den teknikens komponenter ihop till och

nya mer sammansatta

hela produkter. Företagen växer och hantverket bryts i specialiserade yrken, new

upp nya

skills. Lönegapet mellan de högst och lägst betalda galopperar.

De småföretag grundades under etableringsskedet växer till sig kraft eller fusio-

som av egen

ihop med andra småföretag. De blir de dominerande företagen. De använder den

neras nya

tekniken i relativt skala och har oerhört snabb tillväxt. En del de småbolag som

nya stor en av

helt okända 5-10 år tillbaka i tiden, blir så stora att de går gårdagens storbolag.

var nu om

Samtidigt växer det också många tjänsteföretag, bidrar till effektiv spridning

upp nya som en

det tekniska kunnandet mellan de tillverkande företagen.

av nya nya

Mognad När den närmarknaden är mättad, går över gränsen till internatio-

egna man grannen, man

naliserar. Nu skall sälja, fakturera och kräva betalning långt utanför de domänerna

man egna

och det ställer krav god administration. Att etablera är inte längre lika intressant.

en nytt

Att göra och sälja till alla är desto intressantare. Det gör omvandlas till

mer av samma

vetenskap och de specialiserade yrkena bryts i än mindre delar till tempoarbeten. Ef-

upp -

fektiviteten ökar i nyttjandet mänskliga resurser. Verktygen omvandlas till allt mer komp-

av

lexa maskiner automation och med det teknikens egenbidrag till effektivitetsökning-

menas den k teknikfaktorn. en, s

Tillväxttakten avtar. Vinsterna ersätta manuellt arbete med maskinellt arbete ökar. Att av att

avsätta allt större produktion kräver ökad och/eller starkare position

en en export en

hemmamarknaden. Fördelning ekonomiska medel till så många möjligt blir avgöran-

av som

de för industrins framgång social rättvisa, pensioner och inkomstutjämning hamnar i fokus.

-

Vid sidan växer icke-produktiv tjänstesektor fram, såsom delar den offentliga, som

om en av

buffert i rationaliseringsprocesser. Utvecklingen stelnar och teknisk utveckling blir

tjänar som

förfining av en redan etablerad basteknik.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Nedgång När alla har allt och nyinköp utbytesköp förslitna prylar, hamnar samhället

ersätts av av i

ett nedgångsstadium. Full kunskap om teknik och produktion råder. Den som arbetar sitter bakom knappar och monitorer och operatör hela Utvecklingen blir

styr som processer.

svårhanterlig och det råder oöverblickbar superautomation med hög sårbarhet.

en

Superautomationen drivs successivt till med sin yttersta spets

0 globalisering allt snabbare modellbyten

manuellt arbete ersätts allt snabbare med maskiner

skalstorleken växer

varje investering kräver kapital än den föregående

ny mer

kapitalet åldras allt snabbare

den ekonomiska livslängden

avtar

investeringarna blir allt riskfyllda.

mer

I detta sammanhang framstår arbete flexibelt än kapital och människan tenderar ånyo

mer att

bli den värdefullaste produktionsresursen. Stora mängder ekonomiska medel frigörs

och an-

talet möjliga investeringsobjekt minskar.

nya

Administratören ersätts av "profitören". Koncentrationen blir monumental i slutet av en era, inte minst den ekonomiska. Pensionsfonder blir de dominerande institutionerna. De mest

investerar inbetalade pensionspremier i aktier i den gamla storskaliga industrin och i statliga obligationer med hög ränta.

Finansmän dyker grund obalanser mellan olika marknader på och tjänar

av upp arenan

"pengar pengar och påskyndar nedgången. Mer sällan bidrar de aktivt till eta-

en ny eras

blering.

skiftet mellan Samtidigt som en era dör, föds en ny. Den gamla konsumenter skall omvandlas till den

erans

är svårt nya erans producenter, ett alla aspekter svårt skifte. I samband härmed dör del gamla

gror ur en samhällen och uppstår. nya

Mycket förändras attityder och sociala och politiska mönster tekniska och

- normer, samt

ekonomiska förhållanden vilket avspeglas - i tingen runt omkring oss, t ex byggnader, transportleder, livsstilar, organisationsformer och människors värde.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Industrisamhället dör och informationssamhället växer fram

Vi lever med Vi lever med två världsbilder idag. Dels är det människor lever i industrisamhällets nedsom två världsbilder gång och dels är det människor lever i informationssamhällets uppgång. som

De människor styr nedgången har profilen: död/förruttnelse, destruktion, förfall, "jobsom less, självansvar, syndabock, roffare, knapphet.

De människor som styr uppgången har helt profil: tillväxtintresse och organisatoen annan riska intressen. De är intresserade skapa yrken och ha social förändring, entrepreav att nya nörskap, innovatörskap. Detta passar också USA som hand i handsken. USAs självständighetesförklaring skrevs 1776 precis gränsen till social omställningsfas. Det viktig en var en händelse för amerikanerna. Idag är USAs ekonomi åter inne i tillväxtfas. en

I slutet 1700-talet nådde det gamla fysiokratiska eller merkantila samhället sin högsta av punkt och dog definitivt 1815 vid Waterloo. England skulle från merkantilism till industrialism, medan USA vid bagage vid industrialismens uppgång. Idag är utvecklingen tog utan inne i sådan fas, där den amerikanska ur-andan stämmer väldigt väl. en ny

I USA är förmögenhetsbildningen enligt Forbes 400-lista sådan att de tio rikaste människorbefinner det växande informationssamhällets utvecklingskurva och de hade na 1997 en samlad förmögenhet 102 miljarder dollar. De gamla industrialisterna är kvar högst som industrisamhällets avtagande kurva, sysslar inte med industri längre, ägnar sig åt upp utan välgörenhet och annat. De inte det De har sålt sina anläggningstillgångar. De tio riser nya. kaste har samlad förmögenhet 15 miljarder dollar och den eroderar mycket snabbt. en

Värdesystemets snabba förändring

Ny ekonomi Den ekonomi växer fram är baserad värden utan någon helst koppling som nu nya - som till det gång Informationssamhället blir något helt än industrisamhället. som en var. annat

Knäckpunkten Den genombrytande komponenten var mikroprocessorn som kom från Intel 1971. Sedan dess har den utvecklingen dragit iväg kraftigt och det har gått göra allt bättre grejer kommer snart att av processortekniken. Apple korn med sin första persondator 1977. Microsoft lanserade DOS 1981 födde helt programvaruindustri. Netscape Navigator kom 1993 som skapade som en ny kommunikationsvaruindustrin på Internet.

Nu kommer usen/Vare ungefär innehållsindustrin i och med att världen ska göra något av alla dessa tekniska förutsättningar byggts de senaste 20-30 åren. Därmed kommer som upp värdena öka mycke kraftigt. Intel 1995 värt 353 miljarder kronor börsen. Inom tio att var år, från 1995 räknat, kommer alla dessa framväxande userware-företag alltså de föreett av tag som tillämpar tillämpningsprogrammen, som ger IT ett innehåll och gör något som konvill ha. Ett alla dessa företag kommer värderat kanske till hundra sumenten av nya att vara gånger än vad Intel värt 1995. Så någonstans emot 35 300 miljarder kronor mer var upp en

kommer kanske flera företag värderat. Volvo i januari 1997 värt 85

ett av tusen att vara var miljarder kronor börsen. Fram till 2005 har kanske Volvo fördubblat sitt värde till 170 miljarder kronor. Jämfört med dessa helt userware-företag framstår Volvo mycket nya som ett litet bilbyggarbolag Hisingen närmast museal karaktär. av

Det är den framtid Sverige har. Vi har framför sysselsättnings- och socialskifte och oss ett har värdemässigt skifte. Vår tids knäckpunkt ligger ganska nära i tiden, någonstans före ett 2001. Det gäller efter den och när den utvecklingen börjar ta ordentlig fart. att spana se nya

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Sverige mentalt i Sverige befinner sig idag mentalt snarare än tekniskt-ekonomiskt högst industri-

uppe

industrisamhället samhällets avtagande S-kurva och vägrar att lämna den.

-

Det är osäkert vilka idéer "det etablerade" har framtiden. Men det tydligt det mycket

om att

svårt för etablissemanget släppa loss det framväxande informationssamhällets utvecklings-

att

kurva. Utvecklingen där lyder under helt andra betingelser än vad hittills gällt.

som

Men alla fortsätter att tänka industriellt. Den kanske har tänkt längst bland industrialis-

som terna är Percy Barnevik. I DN-intervju han att måste lära inom de svenska storföen sa oss retagen att använda IT för att det, jag tolkar det, därmed går bli med alla - som att av an-

ställda. Det i princip vad han Då går det köra bolagen med lönsamhet. Vem ska då

var sa. att

förse konsumenterna med och köpkraft

pengar

Var finns då utvecklingskraften i Sverige Svenska folket är tradition uppfinnande

av ett

folk. Vi är duktiga människor, måste släppas loss.

men

Just nu är det inte så enkelt. Det är svårt att starta företag. Dels är det höga krav från

t ex

skattemyndigheten. Dels måste det finnas en marknad för produkter och tjänster bland privatpersoner med köpkraft. Den amerikanska nymarknaden har växt fram tack att dessa

vare

svårigheter är mindre där.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Den affärslogiken

nya

Thomas Falk, Industriförbundet:

Professor Thomas Falk är direktör vid Industrifdrbundet.

"Ny affärslogik ger företagen helt nya förutsättningar"

Inledning Detta avsnitt belyser hur IT bidrar till skapa affärslogik och att det utvecklas k inatt en ny s dustriella system där mindre och medelstora företag kan verka.

Budskap Omvärlden ställer rad krav företagen och det centrala i denna utvecklingen är IT. en nya Därmed är förändringsförmågan och IT-utnyttjandet kritisk faktor för praktiskt taget en varje företag. Genom IT växer det fram helt añärsförutsättningar. Internet global nya är en infrastruktur är tillgänglig för alla och där kan och liten stor skapa sin som var en - som egen marknadsplats.

Omvärlden Hur kan IT påverka tillväxt i små och medelstora företag Svaret är: Information konger ställer krav kurrenskraft. IT idag är mycket teknik och det finns ingen teknologibas i historien nya en ung har utvecklats så snabbt informationstekniken har gjort. som som

Svenska företag är i detta avseende generellt mycket duktiga, det sker viktig strukmen en turförändring som berör både stora och små företag.

Omvärlden ställer krav företagen därmed behöver nya som

kundorienterad marknadsorganisation en flexibel system- och produktutformning en successiv koncentration i den industriella produktionen kärnverksamheten en optimerad lokalisering globalt vilket påverkar alla funktioner i företagen en ökad fokusering nätverk, partnership och k industriella system. s

Själva kittet i denna utvecklingen är IT.

Därmed är förändringsförmågan och IT-utnyttjandet kritisk faktor. en

Industriella Ett industriellt systern består dels kärnverksamhet och dels alla med denna kärnverkav av en samhet sammanhängande tjänsteföretag inte i statistiken. Det är när lägger system som syns man alla dessa olika Verksamheter kartan blir helt annorlunda. samman som

Andelen sysselsatta i Sverige i den traditionella tillverkande industrisektorn är cirka 19 procent enligt SCBs nationalräkenskaper avseende arbetade timmar och Sverige är därmed enligt OECD ingen industrination längre. Men andelen sysselsatta i k industriella är s systemen enligt Industriförbundets beräkning cirka 35 procent av sysselsättningen. De delbranscher är medräknade är sådana direkt hänger med industrin, d skogs- och som som samman v s jordbruk, byggindustri, konsulter, delar transportväsendet, finanssektorn, Beräkav m m. ningarna är gjorda basis av SCBs input/output-statistik samt statistik över industrins inköp av varor och tjänster.

Industriförbundet arbetar med Närings- och handelsdepartementet för att tillsammans med SCB tydligare och bättre statistik. Vi har identifierat ett antal industriella system, en som livsmedel, metall, bygg, information läkemedel och energi. Totalt papper, transport, svarar dessa industriella system för tre fjärdedelar den svenska exporten. av

l

i Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

l

Nätverk är IT är förutsättning för dessa industriella ska fungera. Informationstekniken har en en att system förutsättning teknikbas rad egenskaper skiljer den från tidigare teknikbaser att den som en som genom

0 har exempellös utvecklingstakt en 0 är möjliggörande teknik används överallt en som 0 ger oss en obegränsad kommunikationsförmåga 0 är kunskapshöjande teknik ökar vår analysförmåga och förmåga att fatta beslut en som 0 hanterar information i digital form.

Det mest fundamentala IT möjlighet hantera information i digital form. Vi är att ger oss att kan spela in ett musikstycke digitalt, lagra det digitalt, spela upp det som musik om vill också skriva ut musikstycket i notskrift. Det skapar oanade möjligheter inom områden men affärskommunikation, ritningar, överförande kunskap och elektronisk handel som av o s v.

Ny affärslogik Därför växer det fram affärslogik kännetecknas en ny som av

0 gränslöshet

Digitala informationsfläden går inte att stoppa vid tullen i Helsingborg och de går

inte att i traditionell mening sig beskatta eller fårtulla. Det finns gränslöshet i

vare en valet organisationsform. Det blir branschglidning, d traditionella branscher av en v s utsatts för påverkan. Frågan år också nationalstatens auktoritet börjar och slutar. var

0 alla kan kommunicera elektroniskt med alla

Internet öppnar dessa möjligheter får såväl det allra minsta företaget det största. som Internet innebär den mest betydelsefulla standardisering I branschen har givit som

vårlden. I princip finns det inga hinder fiir elektronisk kommunikation med alla

aktörer marknad på en

0 att fysiska strukturer för informationsförmedling ersätts obönhörligt av elektroniska

Företagens kontaktkostnader minskar. Det år lätt att nå global marknad, det en men

år också lika låttfär den globala marknaden att nå Det får fundamental bety-

oss. delseför hur branscher utvecklas och får det lilla företagets möjlighet att göra sig gållande på den stora marknaden.

0 initiativet i kommunikationsprocessen vänds från sändare till mottagare tagare". att

Det år kunden på eget initiativ säker upp företaget, inte tvärtom därför år besom greppet tagare" adekvat ån det traditionella "mottagare. Det ställer alla våra mera vanliga begrepp om hur man organiserar såljarbetet i ett företag på huvudet. Det

skapar en oerhörd möjlighet fiir det lilla företaget.

Ger affärs- Slutsatsen är att får helt affärsförutsättningar. Internet är global infrastruktur är nya nya en som förutsättningar tillgänglig för alla det behövs några ytterligare investeringar. Det gäller i lika - utan att stor utsträckning det lilla företaget som det stora. På Internet framstår alla företag som lika stora". Var och skapar sin marknadsplats. en egen

Men det betyder också att den globala marknaden lika lätt når och det radikalt oss ger en annorlunda konkurrenssituation. I den offentliga upphandlingen är det särskilt viktigt. Det är lätt att föreställa sig att när vi får fart den offentliga upphandlingen i Europa, kommer lokala svenska företag alltid har kunnat sälja till sin" kommun att konkurrens från som mycket oväntat håll.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Tillfälliga in- Den ökande tillgängligheten Internet gör det allt enklare bilda tillfälliga inköpsföre-

av att

köpsföreningar ningar". Vi ser idag hur amerikanska konsumenter spontant kommer samman på nätet, skickar e-post till Chrysler och ber offert 150 bilar. Den traditionella mellanhanden

om som

kopplat ihop en säljare med många köpare finns inte med, utan nu är det många köpare som går för att förhandla med säljare. Intelligenta år kommande teknik

samman en agenter en

kan betydelse för denna utveckling.

som

Den traditionella mellanhandsrollen förändras. Vissa mellanhänder som postkontoret

kommer att försvinna och andra mellanhänder cyber intermediators kommer att dyka

upp.

Stora krav Slutsatsen är naturligtvis att det lilla företagets konkurrensförmåga stärks IT, än i

av om ter-

på vår förmåga mer industriella system. I det industriella systemet kommer det stora företaget att

av vara

mycket drivande. Det lilla företaget kan med teknikens hjälp finnas med i det industriella

systemet, i nätverket kring det stora företaget.

Det ställer krav vår förmåga organisatoriskt hantera denna utvecklingen. Det är

stora att

stor skillnad att ta för både det lilla företaget och det företaget, när vi är så bero-

ansvar stora

ende nätverket. Aven mycket små företag kan globala. Vissa väljer redan från

av vara att start

ha lokalisering i olika länder.

Globaliseringen kommer att accentueras. Det lilla företaget i Sverige kommer konkurrera

att

med det lilla eller företaget någon Informationstekniken skapar viktig

stora annanstans. en

plattform för förändring. Den stora utmaningen för Sverige och svenska företag är att rätt

kunna utnyttja den tekniken.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

IT-utvecklingen

Ulf Jonströmer, lT-företagen:

Ulf jonsträmer är ordförande får I Tföretagen och VD iAU-System AB.

"Vi behöver vision ska få utveckling" en ny om lyckas en positiv

Inledning Avsnittet belyser möjligheten utnyttja IT för skapa intäkter, jobb och marknader.

att att nya

Budskap Tiden är förbi då företagen kan använda IT enbart för effektivisering och rationalisering. För positiv utveckling är det nödvändigt ändra vision och fokusera IT för

att en att

ökad konkurrenskraft och för ökad export. En viktig del i IT-utvecklingen är elektronisk

handel Internet, med offensivt synsätt än det nuvarande, kan leda till stora som ett mera

framgångar för svenska företag, såväl små som stora.

Vi behöver I industrisamhällets barndom ersatte maskinerna människor. Men relativt snart kom den po-

sitiva effekten kunde tillverka helt produkter. Det skapade markna-

ändra fokus genom att man nya nya

der, jobb och exportintäkter.

nya

Samma utveckling sker i informationssamhället. I dess barndom, d fram till idag, har det

v s

varit klar effekt sysselsättningen datorer människor. Men efterhand

en genom att ersatt

vänder den utvecklingen rimligtvis uppåt. I bästa fall befinner idag vid vändpunkten

oss

vad gäller sysselsättningen det förutsätter vi ändrar fokus. Alltför många i

- men att av oss,

Sverige och Europa, förknippar fortfarande IT alldeles för mycket med effektivisering och

ra-

tionalisering.

För positiv utveckling är det nödvändigt ändra vår vision och vårt fokus.

att en att

Ett aktuellt område är elektronisk handel. Idag förknippas Toppledarforums satsning elektronisk handel att ska miljarder kronor per år i den offentliga sektorn. Det in-

man spara sex

nebär 20 000 jobb försvinner inför detta. För amerikan innebär elektronisk handel

om en något helt det är öka amerikansk handel ut mot världsmarknaden och förannat - att en

bättrad balans vad gäller just import och Det handlar inte bara IT-produkter, utan

export. om

överhuvudtaget använda IT ett medel för att förbättra distribution och försälj-

om att som ning av varor och tjänster.

De och Idag är ungefär i skede 1922 när bilen hade svårt att genomslag. Det ansågs

vassa samma som

då många det inte så märkvärdigt kunna sig med bil till Söder-

specianserade av att var att transportera en

tälje 45 minuter jämfört med den halvannan timme det tog med häst och

bm- Vinnarna som vagn.

Så är det också när vi talar PCn och Internet. Ska det så märkvärdigt att via Internet

om vara kunna beställa 15 sekunder, istället för minut skicka fax Det en vara en ett som egent-

ligen blev så avgörande för bilens betydelse bilarna och vägarna skapade in-

var att en

frastruktur flyttade kunderna närmare butiken. Därför kunde överge diversehandeln

som

till förmån för specialbutiker och så småningom köpcentra etc. Det blev helt typ

en annan av

varuflöde, distribution och försäljning.

På motsvarande sätt måste ögonen för att med PC och Internet och den inupp

frastruktur vi har, kan kunderna snabbt kunderna flytta sig tusentals mil till de alltmer specialiserade butiker och köpcentra växer fram. Köpare och säljare befinner sig ett avstånd

som

i praktiken är näst intill lika med noll. Det är inte givet de drakarna vinner.

som att stora

Tvärtom är det de kan riktigt och specialiserade vinner.

som vara vassa som

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Internet Nu måste vi detta agendan. Nu gäller det alla på något sätt kan de möjlig-

ger upp att se

unik marknad heter ligger i denna utveckling Internet innebär. Det är unik marknad många

som som en

sätt, det inte bara ett distributionssätt till marknad. Plötsligt ligger marknad kanske

en en

hundra miljoner människor minst lika den lokala svenska marknaden. Vi har fått

nära som

en mångdubbelt större hemmarnarknad.

Andra egenskaper hos Internet marknad

som är att

0 alla säljare framstår lika eller lika små

som stora

0 det finns chans etablera globala fåmansföretag

att

0 det glesbygden konkurrensfördelar

ger

0 det Sverige

passar

0 det är viktig företag-till-företag-marknad.

en

Främja offensiv Om ska positivt Sveriges möjligheter är det bra minnas det inte alltid de

se att att var

e|ektronisk bäst kunde tillverka ångmaskiner blev de främsta industrinationerna, det

som som utan var

de lyckades tillämpa tekniken blev framgångsrika. Det gör vi kan optimis-

handa som som att vara

tiska fortsättningen, för i Sverige är generellt mycket duktiga på tillämpa informa-

om att tionstekniken.

Men ska lyckas, behöver alltså skaffa vision än den dominerar. Ett

en annan som nu ex-

empel är den fortsatta utvecklingen av elektronisk handel där fokus idag ligger för mycket och jobb.

att spara pengar spara

Ett annat kompletterande synsätt mycket IT redskap för ökad

vore att mera se som ett

konkurrenskraft och för ökad Om vi därigenom kan öka med

export. exporten en procent

per år, betyder det sju miljarder kronor extra. Varje procent betyder också 20 000 jobb.

nya

Tekniken för sådan elektronisk handel är Internet, är små- och storföretagsvänlig

som samt internationell till sin karaktär.

Den nuvarande satsnin å elektronisk handel i Sveri är däremot endast storföreta vängen P ge gs

lig. . Den är mestadels nationell . till . sin . karaktär. Den är defensiv . a,rationalisera . . n, istället för .

Internet är offensivt marknadsutveckla. som

Det krävs, är inte fler skickliga administratörer och byråkrater, framför allt

som nu utan

skickliga ledare som kan ge både näringsliv och även politiker ett sådant kompletterande

upplägg för elektronisk handel.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

ökande för

Entreprenörskapets betydelse utvecklingen

Frédéric Delmar, Institutet för Entreprenörskaps- och Småföretagsforskning:

Ekan dr Frédéric Delmar árfzrs/eare via Institutet för Entreprenärs/eaps- och Småföretagsførxkning

Stockholm.

står för och förnyelse behöver framtidstro"

"Småföretagen som nya jobb

Inledning Avsnittet belyser vad entreprenörskap är, vilka arbeten skapas, vilka blir företa-

nya som som

gare och vad det är som skapar tillväxtföretag.

Budskap Sju tio arbeten skapas små företag. Särskilt sker stark expansion i tjänstesek-

av nya av en

torn. I den kunskapsintensiva delen tjänstesektorn är det regel högt kvalificerade

av som

och bra arbeten. Flertalet företag håller sig mycket små. För tillväxtföretagen är inte skatter, regleringar eller finansiering det största problemet, utan det är att tag människor med rätt kompetens.

Småföretagssektorn är intressant och viktig eftersom den står för mycket förnyelsen. För

av

främja entreprenöriell utveckling behövs fler bra förebilder. Tron framtiden är

att en

central för framgångsrikt företagande. En allmänt positiv tro att den svenska

ett mera om ekonomin går utveckla stort värde. att vore av

Entreprenörskap Entreprenörskap är ett begrepp med många olika definitioner beroende vilket perspektiv det har. Det går studera varför företag startar. Eller hur innovationer från vissa före-

vad är man t ex att -

sprids i samhället. Eller varför vissa företag växer och hur dessa påverkar ekonomin. Det

tag

går också företag från ett makroekonomiskt perspektiv, d hur kan samhället på-

att se v s

verka dessa företagen i form lagar, skatter,

av o s v.

Ett ektiv är hur människor i företa fun tillsammans eller vad det är annat PersP ett g g erar som ör att företa kan samarbeta cket bra med andra företa Annu ett ersP ektiv är P å g vissa g m y g p .

mikronivå i beskriver det enskilda företagets särdrag och hur människorna företaget

som i ar-

betar. I olika kombinationer dessa perspektiv olika definitioner vad entreprenörskap är.

ger

Vilka arbeten Småföretag skapar fler arbeten än vad de företagen gör. Idag är det sju tio arbeten

stora av nya

skapas små företag. I den väldiga strukturomvandlingen är storföretagen de för-

skapas som av stora

lorarna. 1996 skapades i Sverige 28 000 företag 30 000 arbeten. De flesta företa-

som gav nya

är alltså enmansföretag människor anställer sig själva och kanske någon till. De flesta

gen förblir den nivån.

Dessa företag skapas framför allt i tjänstesektorn som expanderar kraftigt. De gamla industrioch tillverkningssektorerna är förlorarna. Det är den mest kunskapsintensiva tjänstesektorn är viktig, främst IT, högteknologi och finansiella tjänster också inom vård

som annan - men

och utbildning. Det beror nedrustningen den offentliga sektorn.

senare av

Det är regel högt kvalificerade arbeten, vilket i sig är ett problem. Tillväxtföretagens

som

största problem är inte skatter, regleringar eller finansiering, det är tag männi-

utan att

skor med kompetens. De nya företagen skapas framför allt i storstadsregionerna.

En fråga i den akademiska debatten vad är intressant för samhället. Är det det

är som mest att

många små företag Eller är det de snabbväxande företagen bör

startas nya som man satsa

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Vilka blir De som startar företag är i åldern 25-44 år. Könsfördelningen är sned, endast 30 procent är företagare kvinnor. Nästan alla dessa kvinnor företaget eller med kvinna och startar ensamma en annan ett fåtal startar tillsammans med Entreprenören är oftast gift, har barn och några års en man. arbetslivserfarenhet. Man har börjat stabilisera sig och vill Ofta finns redan prova något nytt. en viss företagarerfarenhet och många har haft föräldrar som varit företagare.

Förebilder är viktigt. Det kan orsak till den sneda könsfördelningen. De flesta företavara en gare är tradition män, varför kvinnor har bra företagarförebilder. av

Den viktigaste egenskapen bland företagare är att de har positiv uppfattning ekonya en om nomins utveckling, d v s tron framtiden är central. Det gäller såväl tron att den egna affärsidén kommer bära, den ekonomiska utvecklingen i form den potentiella att som att av marknaden kommer fungera bra. att

Vilka skapar För att skapa tillväxtföretag krävs att det finns en motivation att expandera. Det har bara ett tillväxtföretag fåtal. Den absoluta majoriteten nyföretagare vill inte skapa eller större företag. De stora ens trivs bra i det lilla. Att driva större företag skulle för många leda till problem, och ett oro konflikter, eftersom entreprenören då måste bli någon administratör istället för ägsorts - att sig det startade företaget för, d att göra någonting intressant. na man v s

Företagaren tror starkt att det finns efterfrågan marknaden och den går en att att utveckla. Märk väl tror, det behöver inte finnas någon faktisk efterfrågan. En tillväxtföretagahar positiva förebilder och vet hur tillväxt fungerar. Oftast har arbetat i växande re man ett företag eller haft framgångsrika föräldrar. Själva framgångskonceptet är centralt.

Nätverket dessa företagare har är bra. Tillväxtföretag uppkommer inte i vakuum, som ett utan i ett nära samarbete med kunder och leverantörer. Möjligheten till att växa kommer oftast efterhand. Det är när företagaren byggt förtroendet hos kund och från denne får upp en erbjudande om en betydligt större order, som den avgörande frågan ställs: finns det en motivation att expandera eller inte

I tillväxtföretaget till skillnad från vanliga småföretag tar man in den kompetens som behövs, eftersom entreprenören inser han inte klarar göra allting själv. Man är också långatt att siktigt försiktigt tänkande, d v s man försöker se vad som kommer att hända i framtiden och sätter mål. Vägen framåt har företagaren oftast inte riktigt klar för sig, försöker men man framför allt att nå målet utan att äventyra verksamheten och det sker i små genom att satsa steg för isen håller. att se om

Framtidstron Småföretagssektorn g viktig. Det är där nyheterna kommer. De stora etablerade företagen är det centrala står inte för förnyelsen, eftersom de inte vågar riskerna. Många varit anställda i storföta som

retag, har startat företag just för att det stora företaget inte har velat på idé. Så det

satsa en ny

är newness ana not smal/nes: som är det intressanta med småföretagssektorn.

Det är Q. arbeten skapas inom kunskapsintensiva sektorer. För främja den utvecksom att lingen behövs fler bra förebilder. Vi måste det går bra företag, det går veta att att starta att att

företagen att växa. Ett problem är den sneda könsfördelningen. Kvinnorna är underut-

nyttjade inom företagssektorn.

Tron framtiden är central för framgångsrikt företagande. Därför är det nödvändigt ett att allmänt positiv tro att den svenska ekonomin går utveckla. Det går göra en mera om att att bra och spännande saker i Sverige. Därför är det tröttande med den vanliga jämförelsen med att skulle så mycket sämre än USA. Det är mycket är duktiga och det ska vara som ta fram. Att alltid poängtera att är dåliga, leder inte någonstans.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

B: små

Tema Utmaningar för och medelstora företag

Översikt

Denna del behandlar ett urval småföretagares erfarenheter och möjligheter och

syn pro-

blem. Två företag industrisamhällets utvecklingskurva och in-

representerar tre representerar

formationssamhällets utvecklingskurva. Kriterierna för företagen är

0 Traditionella företag produkter eller tjänster där IT på ett progressivt sätt har förändrat affärsidé eller verksamhet produktion, marknadskommunikation, etc och medfört till-

vaxt

0 Kunskapsföretag från grunden är byggda efter de förutsättningar den

som som ges genom

nya IT-utvecklingen nya start- och organisationskoncept, virtuella sarnverkans- och ar-

betsformer.

De traditionella företagen konfektionsföretaget Kriss AB och budföretaget

representeras av Pedal AB.

Kunskapsföretagen representeras av informations- och dataföretagen IAR Systems AB, Idonex AB och On Display Information Systems Sweden AB.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Konfektionsföretaget Kriss

Torgny Nilsson, Kriss AB: Torgny Mlxxon är grundare och VD för konfe/etiønsjødretaget Kriss AB z Sparsön

"Offensiv IT-användning ger möjlighet till konsumentstyrd produktion"

Inledning Kriss AB arbetar i traditionell bransch, har utvecklats mycket bra att ta fasta

en men genom

de möjligheter offensiv IT-användning ger.

som en

Budskap Företaget har att skapa informationssystem kunnat närma sig en praktiskt ta-

genom egna

konsumentstyrd produktion i den kapitalintensiva modebranschen tradition är

get som av

både produktionsstyrd och inriktad på stora serier. Genom att koppla samman design, produktion och distribution blir det helt kraft i företagandet. Det har därigenom

en annan

gått att med framgång etablera sig i rad länder.

en

Designen är Företaget Kriss startade 1982 i konfektionsbranschen vilken då befann sig nästan i fritt fall.

Idén med in i denna bransch försöka utnyttja det svenska, Made in Swedet centra|a att mogna var att

den, del marknadsföringen.

som en av

Företaget är från början inte uppbyggt ett traditionellt tillverkningsföretag, utan istället

som

designföretag. Tillverkning, administration, marknadsföring och försäljning är underord-

ett

nade funktioner till designfunktionen. De första åren sålde Kriss via traditionella kana-

mest

ler med alla de traditionella mellanleden. Men när andra företag 1980-talet såg kost-

-

nadsläget och handelspolitiken huvudproblemen för den svenska konfektionsbranschen,

som valde Kriss sig framför allt distributionssidan då bedömde det väsentatt ge som man vara

liga hindret för utvecklingen. Därför började Kriss bygga distributionskanaler. Idag

upp egna

går 60 produktionen via butiker och 40 procent via externa återförsäljare.

procent av egna

Fokus ligger på att etablera sig med eget inredda shopar de stora prestigevaruhusens dammodeavdelningar. Där går det med säljare maximalt kollektionen di-

att egna exponera rekt slutkunden. Genom IT går det olika sätt avläsa konsumenternas reaktioner mot att

försäljningsställena och låta det styra produktionen. Via kontinuerliga informationsflöden från shoparna går det när helst sammanställa önskad information, vad efter-

att som t ex som

frågas i München, Köpenhamn eller Oslo med fördelning modeller, färgställningar

o s v,

och även storlekar, eftersom det ofta varierar mycket kraftigt mellan olika serier hur de säljer storleksmässigt.

Kriss kan därmed under säsongen tillverka det konsumenterna efterfrågar, till skillnad

som

från traditionellt tekoföretag producerar kläderna långt i förväg. Kriss arbetssätt när-

ett som

sig helt konsumentstyrd produktion.

mar en

IT innebär framför Kriss kan kontrollera hela kedjan från design till produktion och

allt att

distribution. Genom IT har Kriss kunnat etablera sig med många försäljningsställen.

IT är också grunden för utvecklingen produktionen är så högt automatiserad det

av som som

någonsin går. Det är kapitalintensiv produktion är starkt modeinriktad. Förädlings-

en som

graden är mycket hög, ungefär 60 procent.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Arbetssättet Kriss sätt att arbeta har lett till tillväxt. Eftersom det går göra detta i konfektionsbranschen att har gett tiuväxt som är så extremt konkurrensutsatt, bör det att göra även i andra branscher.

Det finns mycket designkunnande i Sverige, många duktiga designers har ingen tillgång

men

till produktionsapparat. I många företag betraktas designers något nödvändigt

en som ont

ska kosta så lite möjligt. Därtill har det varit total produktionsorientering och fokus

som som stora serier.

Kriss har vänt på detta desi nfunktionen hela företa desi är lokomotigenom att g s ry r g et - gn

och hos andra företa inte bara teko, även mån andra områden.

vet inte en va gn som g utan ga

Genom att koppla design, produktion n n och distribution n n 0 blir det o helt kraft v

samman en annan i

företagandet. Den traditionella vägen hade Kriss inte kunnat nå med budskapet. Den vä-

ut

hade det inte gått att överhuvudtaget komma in den hårda tyska marknaden, där

gen t ex

Kriss idag omsätter 25 miljoner kronor.

Några direkta begränsningar för utvecklingen finns inte, utöver de begränsningar ligger

som

hos själva. Det stora hindret idag är hitta kompetenta tekniker och operatörer. När det

oss att

gäller designfunktionen är nämligen teknikerna en mycket viktig del. Tekniken utvecklas våldsamt snabbt och den möjligheter på designområdet. Därför är det kombina-

ger nya en

tion tekniker och designer skapar det Kriss gör idag.

av som som

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Budföretaget Pedal

Jimmy "Härnlund, Pedal AB:

jimmy Härnlund är grundarna och VD för buga/företaget Pedal AB, Stockholm.

en av

"Det finns en enorm potential och chansen finns m"

Företaget startades 1990 fyra kamrater det sättet ville finansiera studierna. En bak-

Inledning av som

grund tyckte budbranschen kunde behöva lite nytänkande det alltför

var att man att - var

mycket "kepsen bak och fram, trädojor och snus". Pedal skulle komma innebära

en att en

förnyelse i branschen offensiv användning IT.

genom av

Budskap Nyckeln i Pedals expansion är de för hantera informationsflödena.

egna systemen att

Verksamheten i Pedal bygger expansion. En viktig del i utvecklingen kom 1993 då Pedal

Utvecklar egna

byggde informationssystem, för effektivt hantera det informationsflöde sker i

informations. ett eget att som samband med transport. system en

Nästa eHektiviseringssteg vidareutveckla för sända informationen till

var att systemet att ut

budbilarna. Det sker GSM-mobiltelefonsystem skickar textmeddelanden till

genom ett som terminal. Att utveckla allt detta hand i den takt behövs är dock för för en egen som tungt

så litet företag. Pedal har projekt med flera de inom telekomindustrin är in-

ett av stora som

tresserade den idé, kunskap och kompetens Pedal har. Den här utvecklingen har

av som nya

Pedal expansion från 10 miljoner kronor i omsättning till 35 miljoner och från 20 an-

gett en ställda till 75.

Det försteg i konkurrensen är informationssystemet hela tiden mycket

som ger att ger en

viktig kontroll på vad händer i verksamheten. Det går att när helst in och hur

som som se

många enheter jobbar, hur mycket kunder finns, vid vilka tider de ringer, vilken typ

som som

leveranser det gäller och vad det för täckningsbidrag. Allt finns i de digitala systemen

av ger

och uppdateras automatiskt i varje sekund. Framgången bygger att kontrollera flödena.

Nästa innebär expansion till Göteborg, Malmö och i Norden. Det leder till fort-

steg även ut

utveckling informationssystemet så det går ha kontroll hela informationsflö-

satt av att att

det ifrån olika platser.

Vill etablera En verksamhet Pedal utvecklar tillsammans med partners är virtuell restaurang, annan som en

Aptit", är 25 i Stockholm uppkopplade till hemsida. Kunden kan mel-

virtueua butiker som restauranger en

lan 10 och 21 vardagar beställa och den utkörd. I denna digitala handel sköter Pedal

mat

betalningstransaktioner och transporter.

Detta är exempel hur det är möjligt ihop olika affärssystem. Det är egentligen

ett att para

vad Pedal sysslar med. Det är intressant samarbeta med andra företag för bygga

extremt att att virtuella butiker där Pedal kan hand distributionen. Som det är, åker alla mänupp ta om nu

niskor med sin bil för handla olika ställen. Det är ineffektivt. Ett transportföretag

runt att

kan sköta det mycket bättre. Det går vidare effektivisera i vården och hemtjänsten, t för

att ex

distribuera medicin och Det finns potential att använda IT.

att mat. enorm genom

I det marknadsperspektivet globaliseringen inte så viktig för Pedal. Även Internet gör

är om världen liten, är det inte intressant för Pedal vad går göra i Kina. Norden är som att t ex en

tillräckligt marknad. Den dag när Pedal är tio gånger större och omsätter 300-400 mil-

stor

joner kan Nordeuropa intressant marknad.

vara en

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Förväntan Ett hinder för småföretag Pedals är motståndet är Alla med kapital

om att starta av typ att stort.

snabba är intresserade att snabb avkastning. Vi behöver kapital kan verka i 10-15 år och

pengar av en som

är problem där det finns ett intresse företag inte ska säljas kort sikt. Först då är

ett av att satsa som ut

det möjligt hitta dynamiken i använda informationstekniken för skapa effektivt

att att att ett

logistiksystem.

Pedal upplever ett annat hinder i utvecklingen många företag hellre arbetar med

genom att

kortsiktiga viktigare frågor, än att ta tag i utvecklingen sin egentliga framtida verksam-

av

het. Många är rädda för nytänkande IT-diskussion och för de radikala förändringar

en som IT kan leda till.

Det finns Det finns idag kraft och vilja göra något. Men det är så enkelt

en en enorm en enorm att att

potential flytta sig för den vill. Det är enkelt flytta till marknad. Det händer

enorm som att en annan som

nu är att otroligt duktiga och begåvade ungdomar lämnar Sverige det år för komplicerat

p g a

att göra något nytt här. De flyttar till San Francisco där det finns många möjligheter in-

t ex IT-området. om

Men det är svårt att fungera i dagens regelverk. I ett större perspektiv är det nödvändigt att göra regler som är anpassade för dessa verksamheter. För att minska trögheten i

nya systemet

är det nödvändigt precis bra chef- släppa medborgarna fria. I företagsperspekti-

att - som en

vet måste ganska stora handlingsutrymmen. Man måste innovera, måste

man man

testa och göra fel. Men varken kapitalmarknaden, regleringar, skatter, anställningsvillkor

o s v

tillåter inte det. Mycket debatten är också inriktad felfrihet och det leder till misslyck-

av ande.

Chansen är stor att lyckas det är tillåtet än vad det är idag misslyckas. Det

om mera att ut-

kristalliseras vad är bra och dåliga idéer. Vi inte idag, måste pröva

snart som vet svaret utan fram. Vi har Internet kommer förändras och har ingen aning vad oss t ex ett som att om

det är fyra år. Vi måste något sätt försöka släppa loss all den utvecklingskraft

om som

finns. Det kan förstås kännas ganska läskigt. Och vi får ställa frågan villiga

oss om är att

göra det. Men är det, kan vi nå framgångar.

enorma

Det finns potential. Chansen finns och förmodligen finns den inte kvar

en enorm ng samma sätt om fem år.

Det gäller att vi entusiasmerar och underlättar för dem vill företag. För det är

som starta nu

tåget går.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

IAR

Programvaruföretaget

Tomas Wolf, IAR Systems AB:

Tomas Wolf är VD får pragramvaruföretaget IAR Systems AB, Uppsala.

"Vårt problem är att kunna attrahera medarbetare med rätt kompetens"

IAR Systems arbetar världsmarknaden utveckla och marknadsföra verktyg för

Inledning genom att

programmering mikroprocessorer i k inbäddade Drygt tio år efter starten sker

av s system.

försäljning i 35 länder och endast går till Sverige. Antalet anställda är 60 och

tre procent av

dessa tillkom 20 under 1997. Även företaget arbetar bred marknad, d alla

om en v s som

gör produkter där det ingår mikroprocessorer, är det ett nischföretag med mycket begränsad hemmamarknad och det har varit viktigt tidigt komma världsmarknaden.

att ut

Budskap Att arbeta världsmarknaden och att inte kunna locka utländsk personal till Sverige är ett

stort hinder för positiv utveckling.

en

Bland frarngångsfaktorerna finns företaget tidigt med sin första produkt. Det var

Faktorer att var ute

låg ingångströskel och det behövdes inga för nå Det räckte med

för framgång en stora pengar att ut. en an-

i Byte Magazine 1986 och sedan ringde världen. När försäljningen fart så koncent-

nons tog

rerade sig företaget sin nischprodukt, utan att t börja investera i fastigheter som andra

ex

gjorde 1980-talet. Den fortsatt hårda fokusering har lett till företaget idag kan le-

gärna att

spetskompetens inom sitt område.

verera en

Konstant utveckling affärsmodellen, våga bryta skolboken, är också fram-

av att mot en

gångsfaktor. Hade lyssnat andra, hade överhuvudtaget inte etablerat kontor i England, Tyskland och USA. Det hade inte lönat sig med vår storlek. IAR har expanderat utomlands vi för små, det går naturligtvis inte att göra samma sätt som SKF

trots att var men

eller Tetrapak. Internet kommer fortsättningsvis betyda mycket för arbeta och

att nya sätt att det kommer vinster. att ge stora

Motiverad och kompetent personal viktig framgångsfaktor. Det gäller förmodligen all

är en

kunskapsintensiv verksamhet. Ägarnas tålamod har också visat sig väsentligt värde.

vara av

Det är kunskapsintensiva branscher/ företag lämpar sig för investera 10 miljoner

som att

året för kunna 20 miljoner året därpå. Det fungerar inte så. Det den tid det tar.

ena att ta tar

Bland hindren upplever inom IAR är vår hemmamarknad är alldeles för liten. Det

Hinder för som att

dyrt och svårt vägledning hur ska göra. Någonting har

utvecklingen är att exportera att om man som

blivit väsentligt bättre de två åren mycket eftersatt för tio år sedan är

senaste - men som var -

outvecklad infrastrukturf i Sverige för IT-företag, d allt från advokat kan li-

en v s en som

censrättsfrågor världsmarknaden, försäkringsbolag kan produktansvarsfötsäkringar

ett som

för våra produkter eller ett företag kan paketera programvaror.

som

Bristen på branschspecifik personal är det största hindret för att expandera. Duktiga tekniker visserligen ganska lätta attrahera. Men det är så omöjligt hitta affärs-

är att gott som att

människor med teknikbakgrund och internationell erfarenhet. Det är mycket svårt att attrahera utländsk personal. Det handlar i grunden köpkraft. Vi betalar väsentligt mycket

om

högre löner till våra medarbetare i England, Tyskland och USA än vad är möjligt att göra

som

i Sverige för motsvarande jobb. Det är kanske dags våga den rättvisediskussion blir.

att ta som

Men det är svårt i kunskapsintensivt företag där är så beroende rätt attityder och

ett man av kultur. Att in konflikter kan förstöra än vad vinner. Det håller i alla fall mig rätt mer man tillbaka.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Programvaruföretaget ldonex

Lars Mårelius, ldonex AB:

Lars Mårelius är VD för programvarufåretaget ldonex AB, Linköping.

"Småföretagen saknar kuvös som stöd för snabb och säker utveckling"

Inledning ldonex är kunskapsföretag med affärsidén ligga allra längst fram i ett att utvecklingen och ar-

beta med datorstödd kommunikation för Internet. Historien började 1992, äldre så inte

än är

denna specifika bransch. De första medarbetarna i det sedan skulle bli ldonex, startade

som

våren 1993 världens tionde webb-sajt och det Sveriges första webb-sajt. Idag har ldonex

var 37 medarbetare motsvarande 16 heltider.

Budskap På internationell och hysteriskt snabb marknad lyckas företaget bra medarbetare,

en genom

bra organisation och bra verktyg. Ett problemen det inte finns kuvös"

av är att någon i

Sverige som kan stötta växande småföretag.

Internationell ldonex består av och hysteriskt

0 "brain-delen är konsultverksamhet och alltså säljer kompetens i form projekt

snabb marknad som av

0 "brand-delen varumärken, produkter innebär utveckling generell

som av programvara

som paketeras och säljs marknaden.

Marknaden är internationell. Men det handlar mycket demografi än geografi. Vi

mer om

väljer ut en målgrupp och bearbetar den först i Sverige, sedan målgrupp i Europa,

samma

USA Så nästa målgrupp i Sverige,

o s v. tar o s v.

Marknaden är hysteriskt snabb. Ett Internet-år hundår, sju vanligt år. Under

som ett ett 1995-97 tillväxten antalet webb-servrar 7 400 var procent.

ldonex lyckas marknaden bra medarbetare, bra organisation och bra

genom verktyg. Or-

ganisationsidén bygger att blanda människor och till att de kommunicerar, "tjabbar"

se

och diskuterar så det inte blir några dåliga beslut. Organisationsstrukturen uppbyggd i

att är

informationen, inte i fysiska eller juridiska strukturer. Den

främjar flexibilitet och resursutnyttjande. Det återspeglas företagets tre anställningsformer: embryon lärlingar, timslavar

av

studenter eller medarbetare andra företag och livegna de arbetar över 100 procent.

som

Sverige saknar Ett problem har stött år det saknas kuvös för den här företag i Sveri-

som att en typ av

kringtjänsterna Med kuvös alla de kringtjänster behövs för snabbt och säkert kunna

ge. menas som att ut-

veckla företaget. Det är allt från kompetenta jurister till produktpaketerare.

Vi är tillverkande och uppfinnande folk i Sverige, är dåliga marknadsföra.

ett men att

Det är svårt att i marknadsförare och affärspersonal, speciellt idag.

tag

Det är problem med lagar som inte hänger med, eller rättare sagt tolkningen av lagarna. Ido-

är f drabbat exportförbud produkt innehåller kryptoteknik och det

nex n av en som är ex-

tra besvärligt eftersom större delen av marknaden finns utomlands. Den svenska marknaden är alldeles för liten för ldonex att leva på. För att ekonomi i expansionen är det nödvändigt

att minst nå ut i Europa. Det är inte fritt sälja produkten inom EUs inre marknad. Nu

ens att

finns kring varje land, när den istället bör sättas Europa. jämförelsevis har USA-

muren runt

företagen till att börja med en gigantisk hemmamarknad innan de stöter några administ-

rativa problem exportmarknaderna.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

IT-företaget On Display

David Halldén, On Display Information Systems Sweden AB:

David Halldén är grundare och VD får I Tfliretaget On Display AB, Stockholm.

"Det finns en otrolig anda att skapa företag"

nu nya

Inledning On Display är endast år gammalt och affärsidén är att effektivisera företags mestadels stoett svenska industriföretag interna kommunikations- och informationsprocesser med hjälp ra av IT, framför allt intranät- och Internet-teknik. Det startades fyra kamrater med kompetens av inom området. Finansieringen första halvåret skedde med studiemedel och med löner från andra arbeten, och därefter har företaget börjat Nu har bolaget tolv heltidsgenerera pengar. anställda och 5-6 deltidsanställda. Omsättningen är 7,5 miljoner kronor med vinst före skatt 1,3 miljoner. Målet fyra år 100 miljoner kronor och ha 100 medarbetaär att om omsätta

Budskap Det finns otrolig anda skapa företag. Det finns otroligt mycket idéer och det en nu att nya är ett dagligt flöde spännande verksamhetsidéer. Det viktiga är att ge dem en möjav nya lighet verka, tillvara chanser finns just för de finns och det är bara att att att ta som nu - ta för sig.

Men problem för att starta företag är att det finns inga möjligheter till kapital utan ett kopplingar till mycket höga krav.

Problem med Några väsentliga problem för On Display under startperioden var att

finansiellt stöd 0 det fanns ingen möjlighet att finansiellt stöd inte kopplat till väldigt höga som var krav. Vi fick propåer från privata investerare, deras villkor ville inte ställa på. men upp krav snabb lönsamhet och långsiktighet företagsdrivandet. Vi har Det var ingen i fortfarande inga lån och har inte tagit in externt kapital. Det går, men är väldigt krångligt, och driva företag det sättet. Det är oerhört viktigt att det finns att starta ett bra finansiellt stöd för nyföretagande även för inte har problem att - personer som jobb eller som är välutbildade.

0 saknade tillgång plats där nystartade teknikföretag kan stöd med marknadsföring, en ekonomisk och juridisk rådgivning och motsvarande sätt kan marknadsföringsbolag kan stöd med teknik. Det finns väldigt framgångsrika exempel detta, i Lund a och många platser utomlands. Men generellt saknas mycket för företag i Sverige. unga

0 kompetent personal. Det är inte bara svårt att hitta kompetensen, utan det är även krångligt och dyrt anställa. Det fordras likviditet hos ett storföretag, för att en som om det blir två dåliga månader riskerar företaget i konkurs, det inte finns att om en stor flexibilitet i anställningsförfarandet.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Möjligheterna Det finns många möjligheter för småföretag idag:

är många M

0 Det viktigaste är tankesättet. IT rationaliserar och elTektiviserar. Det innebär att tillväxtföretag som On Display kan anställa. Men andra håll försvinner också mycket arbetsplatser rationalisering. Trots detta måste utvecklingen IT för med sig

genom som ses som

något positivt, för det händer i världen. Oavsett hur vi i Sverige så kom-

runt om agerar

mer IT-utvecklingen att påverka oss. Rationaliseringar som kort sikt ger färre arbeten måste vi acceptera, för i längden IT-användningen arbeten. I företag finns

genererar nya ofta förståelsen för effektivisera olika IT. Men i kommuner märker att processer genom

att det är svårare effektivisering det får inte över arbetstillfällena. Det är

- men ut inte rätt tänkt.

O Internet-teknik och intranät små företag stora möjligheter. Ett litet tiomannaföretag i

ger

Sverige får plötsligt möjlighet nå otrolig marknad, d det går konkurrera

att en v s att att

villkor storföretagen Internet. Det oerhört möjlighet för

samma som genom ger en

försäljning av tjänster och produkter och spridande av affärsidéer. När det gäller intranät har första gången även mycket små företag möjligheten att bygga typ in-

upp samma av

terna informationssystem de företagen.

som stora

O Det finns otrolig anda att skapa företag. Det finns otroligt mycket idéer, det är

en nu nya

ett dagligt flöde spännande verksamhetsidéer. Det viktiga är dem möjlig-

av nya att ge en het att verka, att ta tillvara chanser finns just för de finns det är bara att ta som nu - -

för sig.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

C:

Tema Förslag till förbättringar

Översikt

Denna del redovisar avslutande diskussion vad kan göras för att bättre föruten om som ge

sättningar för tillväxt och fler jobb bland mindre och medelstora företag och vad kan

staten

göra utvecklare, infrastrukturbyggare, beställare,

som uppmuntrare, o s v.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

Diskussion: "Vad går att göra för att skapa tillväxt och sysselsättning"

"Vi utnyttjar Kurt Lundgren, Arbetslivsinstitutet: Sverige har helt klart många goda förmågor och kunskaper inte våra när det gäller IT. Vi har det högsta antalet webbsidor invånare. Vi har mycket bra ITper en användning i ekonomin. IT-användningen i industrin är den näst högsta i världen. Inom ofcapabilities" fentlig förvaltning har vi den högsta IT-tätheten alla länder. Vi har platta organisationer, av är att människor Vi har alltså goda capabilities. vana ge ansvar.

Paradoxalt är den svenska utvecklingen under 20-25 år i termer ekonomisk nog senaste av tillväxt, produktivitetsförbättringar och skapande jobb inte alls så imponerande. Trots av nya alla dessa goda "capabilities, får vi inte tillräckligt dem. Vad kan det bero på ut ur

1 En jämförelse med i första hand Finland, Danmark och Holland, visar Sverige haft att en mycket svag tillväxt av tjänstesektorn under 1980-95, speciellt handelssidan. Delvis beror det har hög andel befolkningen i arbetsför ålder är förvärvsarbetande. Det att en av som gör det svårt, inlåsningseffekter att expandera. Men även med hänsyn till den genom m m, aktivitetsgraden arbetsmarknaden så ligger Sverige under den k regressionslinjen i s en analys med jämförbara länder. Erfarenheterna från USA visar att utveckling viktiga en av områden inom tjänstesektorn kan underlättas IT-stöd, i form god logistik. Inte av ett gott t ex av bara låga löner i vissa segment förklarar tillkomsten jobb. av nya

2 Svenskar inte kunna sälja. Vi är duktiga produktion och bra tekniker sämre anses - men marknaden. Vad Sverige behöver tillföra är "jäklar anamma" inom marknadsföringen för att utdelning för de goda capabilities som har inom andra områden.

3 En mycket stor del av ny sysselsättning amerikanska västkusten ligger i små hightechföretag är baserade snabb kommersialisering forskningsresultat. Sverige har i intersom av nationellt perspektiv utomordentlig teknisk forskning och i förhållande till befolkningsen mängden står inte USA efter. Men får inte speciellt mycket detta. Vi är dåliga ut av att kommersialiseringssidan.

Det finns ingen brist på riskkapital, däremot saknas kompetent riskkapital, äkta venture men capital Ett bättre begrepp för det saknar är venture management, d aktörer inte bara v s som kan in och bedöma projekt, entreprenörer och marknader, dessutom kan komputan som lettera entreprenörens kompetenser inom områden denne inte själv besitter. Denna som typ kompetent riskkapital finns f ö inte i resten Europa. av av

Men just i Sverige skulle ett sådant kompetent riskkapital kunna göra stor nytta, därför att har denna outnyttjade potentialen i vår goda tekniska forskning. Vi måste också något sätt kompensera oss jämfört med t ex USA för den vår lilla hemmamarknad.

4 Humankapitalbildningen har många aspekter. Vi behöver lärandesystem i företagen. Vi behöver använda IT också ett verktyg för vidareutbildning för redan yrkesverksamma. som Många företagare pekar svårigheten att rekrytera kompetent personal.

Sverige behöver förmodligen öka den andel befolkningen har längre akademisk utav som en bildning d år för vi ska utdelning den potential vi faktiskt har v s mer än tre att som då det gäller etablera företag baserade teknik. att ny

Vi behöver människor bättre avkastning investeringar i humankapital. Hur lyckas ta ge tillvara ITs möjligheter beror humankapitalet. Potentialen är stor, bara förmår att utnyttja den.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

"Stor brist på Katarina Almquist, Nutek: Sverige har ganska bra IT-infrastruktur, när det gäller den

en men utbildat folk" mentala infrastrukturen finns hel del göra. Ett hinder i utvecklingen för många en att stort företag är bristen utbildad personal av olika slag. Det är g som gäller, det underlåter att göra idag kommer att se effekterna av om fem år. Det är nödvändigt att satsa ännu mera än vad gjort entreprenörskap i skolan och företagsutbildningar. Ska det bli bättre en utveckling i Sverige behövs ett marknadskunnande. Förnyelseförmågan är viktig att underhålla och där finns många goda förebilder och drivkrafter i USA. Vi behöver olika sätt lyfta fram de goda exemplen för skapa förebilder för den bredare företag. att massan av

"Värna om ent- Gunnar Hedborg, I Tkømmissiønen: Vi resonerar fel sätt när vi talar om att ska utbilda reprenören i entreprenörer. Människan är född entreprenör, vi har ett utbildningssystem slår men som barnen" ihjäl entreprenören inom människan. Sedan måste vi börjar från början igen för att bygga det. Låt värna entreprenören i barnet och utveckla det istället för försöka upp oss om - att bygga upp något som har raserat.

"Använd IT för Claes I/Jre, Almi: Några vägar för öka tillväxt och sysselsättning hos småföretagen är att att ny arbetsform" 0 göra det attraktivt för svenska privata finansiärer in i ett tidigare skede när det mera att gäller nya produkter. Det måste finnas mera intelligent långsiktigt kapital.

0 öppna ögonen hos företagen när det gäller IT i marknadsföringen med tanke de nya möjligheter som Internet ger

0 uppmuntra offensiv IT-användning utveckla den inre effektiviteten i att genom mera ett företag det ofta drar även om ner sysselsättningen

0 genom upplysningsinsatser se till att småföretagen genom IT får möjlighet att skapa helt

samarbetsformer och annorlunda strukturer kan positiva för utvecklingen. nya som vara

"Ny företags- Anders Ewerman, Ewerman Business Intelligence: Ett steg för att främja småföretag och egenanform behövs" ställningar vore att se över bolagslagstiftningen. Det behövs en helt ny typ av företagsform, ett nytt juridiskt rum, där dessa kan verka. Utvecklingsföretag bör inte behöva efter den gamla årsrytmen "så på våren, skörda hösten, betala in skatten till jul", utan istället ha ett flexibelt redovisningssystem med skatteinbetalning vartannat år eller vart tredje år. Det skulle

ge mycket större uthållighet och högre självförsörjningsgrad.

"Internet Thomas Falk, Industrifdrbundet: Vi befinner mitt i ett teknikskifte. IT skapar möjger oss uppe arbetssätt" ligheter för ett förändrat arbetssätt. Tiden är förbi när enbart använder IT för att automatinya olika arbetsprocesser. sera

Nu handlar det använda IT för skapa intäkter. Man talar det i detta om att att om att avseende skulle generationsklyfta, det är mycket motivationsklyfta. Vi måste förvara men mera en stå vi skapar helt plattform för affärsverksamhet. Det förändrar de grundläggande att en ny sätten för att jobba på marknaden. När de fysiska strukturerna för att förmedla information elektroniska, blir det totalt ändrad förutsättning för verksamheten. Hur det ersätts av en kommer att slå sysselsättningen kan vi bara gissa.

En viktig utveckling är att flertalet av de stora svenska företagen använder Internet för nya arbetssätt. Det uppstår denna plattform industriella system där många småföretag är underleverantörer eller insourcade i verksamheten. Att bemästra detta arbetssätt är nödvändigt. nya

Nu skapas också nya marknader. Flera av dagens produkter och tjänster fanns inte och var överhuvudtaget inte var tänkbara för några år sedan. -

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

"Skapa vision Tomas Wolf IAR SystemsAB: Den svaga utvecklingen i tjänstesektorn handlar säkert om lo-

för Sverige" gistik, men också om att konsumenter inte har råd att köpa service. När det gäller handeln, lever i hörn Europa och talar minoritetsspråk. Att riskkapitalmarknaden i Euett av ett ropa jämfört med USA fungerar som den gör, kan bero att gammalt ärvt kapital finns i gamla strukturer och är kontrollerat av gammal kompetens. En entreprenörs överkapital kan leda till mycket djärvare nedärvt Wallenberg-kapital. satsningar än ett

För att främja utvecklingen generellt i Sverige gäller att

0 etablera vision för landet Sverige och kommunicera denna en - 0 etablera vår plats och position i världen och kommunicera denna beskriv målet bättre och fokusera d tänkande och agerande i alla politiska 0 resurserna, v s partier, företag, och organisationer och kommunicera detta - 0 börja mäta rätt saker och publicera detta Exemgel: mat /øur vi utvecklar kunskapsintensiv verksam/yet visavi andra verksamheter, mat nettøkbpjämfårt med nettofårsääning kunskapsintensiva proav dukter ac/ø tjänster, matpå antalet sysselsatta, utbildade ete i attraktiva områden.

0 ingjuta stolthet över svensk igen. att vara

I USA, England, Sverige är bristen kvalificerad arbetskraft det största hindret för tillrn växt. Är det slump Samhället bygger alltmer kvalificerad produktion. Det har vi inte en allvar uppmärksammat. Det är parallell med diskussionen ålderspyramiden i en om t ex Sverige och Japan, d att alltfler pensionärer ska leva färre produktiva. v s

För att få bättre tillgång på rätt kompetens bör i Sverige

0 utbildningen mycket bättre motivera/ premiera vissa utbildningar och styra genom att demotivera andra utbildningar leder till arbetslöshet. studielån för som Ge t ex gratis utbildning till bristyrken. Andra utbildningar ska fullfinansieras. Varför kan acceptera hårda och utslagningar i de konstnärliga yrkena och inte för andra tester

0 för internationalisering utbildningar. Vad händer när näthandel starta stora program av kommer igång allvar De kommer att lyckas bäst, är självklart de förstår det som som internationella perspektivet bäst. Ingen produkt säljer sig själv Internet - inte ens

skapa motsvarighet till JÖK juridisk översiktskurs inom IT-utveckling och IT- 0 en användning. Gör denna kurs obligatorisk för alla företagsledare och beslutsfattare, oavsett bransch. Att idag inte kunna ordbehandlingsprogram och kalkylprogram betraktas som analfabetism inom många företag.

När det gäller etablering av företag bör

0 attrahera flera internationella företag till Sverige

0 skapa tydligare regler för företagandet i Sverige och om det ska finnas bidrag, skattelättnader är det viktigt dessa är fasta över längre period, tio år o s v att en t ex

0 subventionera utbildning inom bolagen allt från "omskolning" till interna utbild- - egna ningsprogram så kompetensnivån höjs totalt. Det snabbt hävstångseffekt att ger en

0 förbättra villkoren för ny-teknikföretag och det bör finnas differentiering start av en mellan sådana företag och traditionella verksamheter även det är inom IT-sektorn. om

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

"Bättre tillgång jimmy järn/und Pedal AB: Några problem för småföretagen behöver lösas är

som att till rätt kapital"

0 priset för entreprenör är högt. Jag arbetar i princip ständigt och skulle behöva ha

att vara

personlig hjälp med diverse saker sex timmar i veckan. Men det skulle kosta bolaget 12

000 kronor att sysselsätta det sättet. Det är ganska befängt.

en person

0 till ån till ka ital. Vi skulle kunna anställa 100-1 000 ersoneri Norden å tre års g g p

p

sikt - det bara funnes rätt och n rätt - Jag är - intresserad - att om pengar investerare inte av . betala 70 investerade tillbaka in is stemet. Det leder inte till nå P rocent av P en 8ar Y 8on

utveckling av vår verksamhet.

0 vi är många småföretag som gör ganska lika saker i liten skala men var och en för sig.

- Det går liten inte alla håll. Att och försöker åka i världen och som att vara var en runt

sälja sitt fungerar inte. Vi skulle behöva ha ett Microsoft verka flera under. Vi

som skulle behöva hitta former för göra brands, varumärken för tillsammans inatt att ut ternationellt.

"Minska Lars Mårelius, Idonex AB: För att nystartade småföretag bättre förutsättningar att växa

ge vore strultiden" det värdefullt att

0 lära sig mycket marknadsföring och paketering tjänster och

mera om av programvara,

och förmodligen skulle det mycket vinna på importera kompetens från USA

vara att att

0 identifiera potential, d det behövs uppsökare hjälper till att identifiera intres-

v s som

teknik programvaruområdet, lyfta fram den, hjälp till med paketeringen och

sant t ex

börja bygga svenska varumärken

marknadsföra svensk och andra tjänster, såväl utomlands 0 gemensamt programvara som

gentemot de stora svenska företagen

tillgång till modigt riskkapital Teknikbrostiftelsen i Linköping går in

0 mera av typ som

tidigt i bolag och därmed håller borta det avkastningskapitalet.

rena

det ska kunna fler och bättre småföretag För att starta

behövs bredare tillgång till längre utbildningar mycket den spännande tillväxten

0 - av

bland småföretagandet sker kring universiteten och högskolorna i Linköping, Stockholm, Uppsala, Lund och Malmö

0 bör den kunskapsmassa finns universiteten spridas djupare in i landet och det bör

som

mycket lättare nå den. Idag är dessa kunskapsborgar alldeles för stängda. Använd

vara att

IT. Se till slussa studenter under till olika företag i Sverige, istället för

att ut sommaren att

de ska plocka jordgubbar eller sälja glass. På så vis lär sig studenten verkligheten och småföretaget får in ett akademiska tänkande. Kontaktytan mellan företag och studenter kan Internet. företagare och andra ska ökad närhet till kunskapen behövs

vara För att

kompetensdokumenterande Gula Sidorna över universitet och högskolor webben

ett

0 gäller det att minska ledtiderna till lösningar strul i ett företags kontakt med myndigheter, olika specialister, Genom offensivt utnyttjande Internet är det möj-

0 s v. ett av

ligt för småföretaget närhet till information och kompetent personal. Om det är enkelt och går snabbt blir det regel också så billigt företagaren har råd när behovet

som att upp-

står. I kontakten med myndigheter behöver det mycket enklare.

vara

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

"Öppna ögonen Ulfjønströmer, I TFäretagen: En väsentlig sak vore att småföretagare, och egentligen varje

för IT-hävstång medborgare, får upp ögonen för att IT inte längre bara är till för att effektivisera och rationai exporten" lisera utan att det i hög grad är för att öka intäkterna. Inte minst är det viktigt för landet. Vi bör skapa kring hur ska utnyttja IT för utveckla Rege-

ett gemensamt tema att exporten.

ringen och politikerna är betydligt bättre förmedlare sådant budskap än vad industrin

av ett

"Värdetillväxt Lars Mårelius, Idønex AB: Några reflexioner

är att sker snabbt"

0 det visar sig svårt att in Her kvinnor inom IT Sedan några år har jag undervisat i

vara

IT vid universitetet i Linköping och arbetat hårt för tjejer hänga med lika bra

att att

killarna. Men det är mycket svårt. Samma tendens är det i företaget. Tjejerna kräver

som

mer projektledning och det är tufft att dem att hänga med tekniken. Vi försöker att

hitta kvinnliga rekryteringar, det är oerhört svårt.

men

0 vi går in i tid när värdetillväxten för Vissa företag kommer ske mycket snabbare

en nya att

än hittills. Det ställer krav det modiga kapitalet, eftersom det står mycket

stora mera

spel. I och med globaliseringen måste det in mer pengar tidigare i företaget. Det är

dessa större riskerna Alrni, Nutek och regeringen måste titta närmare på. Det kan

som

handla många miljoner enbart för bygga varumärke.

om att ett

"Politiker ska 722mm Wolf; AR Systems AB: Svenska politiker måste börja våga rodret, våga besluten,

nu ta ta

ta rodret" våga driva frågorna. En politiker till mig att kan inte göra annat än det blir vald

sa man man

till att göra. Det betyder inte det är det ska göra.

att man

Vi behöver idag mycket starkare politiskt ledarskap. På sätt andra ska ha rätt

ett samma som

att misslyckas och kalla det för att experimentera med utvecklingsprogram så bör vi också ge

politikerna den möjligheten. Det är bara att uppmuntra en sådan utveckling.

"Det kräver Anders Sundström, näringsminister: Vi är helt klart väg in i någonting avlöser nånya nytt som bättre klimat för ontin ammalt. Det kräver klimat stöder finnare, innovatörer och renög g g ett som u PP entre

uppfinnare, in- rer. Frågan är hur gör det. Bilden att är så oerhört framgångsrik . USA och är så

v1 av man 1 v1 missl ckade i Sveri är inte rikti obben i USA har växt cket resultat USA novatörer och y g e g m som ett av att . har växt o befolknin u Antalet sselsatta andel befolkningen i Sveri J är n sämre än entreprenörer" 1 g sY som av g en 1 g e inte . 1 USA .

Samhället har t utbildningsområdet mycket Utbildning uppfinnare,

ex ett stort ansvar. av

innovatörer och entreprenörer i den tekniken är viktigt. Likaså utbildningen går

a nya att

in i arbetslivet och arbetslivet går in i utbildningen. Det naturliga entreprenörskapet hos barn och ungdomar måste vi slå vakt Där sker revolution. En färsk studie visar 75

om. en att pro-

cent dem går ut gymnasiet idag kan tänka sig bli företagare. Det är

av som att egna enorm ut-

veckling senare år.

Samhället är också beställare och jämförelse Sveriges största kund. Om det är så IT är

utan att

viktig för utvecklingen, ska vi politiskt kunna lägga krav beställare att vårt köpbeteende

som

ska ut ett visst sätt. Som politiker är regelbyggare. En spännande fråga är hur våra

se

regler står i samklang med den nya tidsandan. Säkert är det så att de är i samklang med

mer

storindustrin och storskalighetens samhälle än med det växer fram.

nya som

Svårare är det att hantera t frågan hur företagare ska kunna råd att köpa personliga

ex om

tjänster. Det kommer i konflikt med andra värderingar, den utför tjänsten måste

t ex att som

oerhört låg lön. En del sysselsättningsökningen i USA är resultat myck-

acceptera en av ett av

et låga löner och det känns inte så spännande. Det är sysselsättningen i USA som ett resultat den avancerade tekniken känns spännande. Det är inte alltid sak och vi blan-

av som samma

dar ofta ihop detta. Vi ska inte ha ett proletariat tillbaka i Sverige.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag

"Nu är det nes Uusmann, /eømmuni/eatiønsminister: Nu är det bråttom göra det behöver göras. att som

bråttom" Några långa utredningar finns det inte tid för.

En vä röva fram tidsan assad bola sla stiftnin är bättre lämg att P vore ta att ta en n y p g g g som ad för renörer. Hur skulle sådant els kunna kombinera flexibilitet med P entre P ett reg Y stem en

grundtrygghet

Bland entreprenörer är det 70 män och när det gäller IT-entreprenörer eller de

procent nya

företagen är det troligen ännu större andel män. Min erfarenhet av kvinnliga entreprenörer är de ägnar sig hantverk och liknande. Utmaningen är åstadkomma kvinnliga IT-

att att

entreprenörer. Ett allmänt problem är bristen kompetens. Om vi ska utnyttja den svenska kompetensen, så måste vi också med de många tjejerna.

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers report by the Swedish - IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri infor 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kormnissionen, 08-405 18 51.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Rättsinformation Svårigheternas och IT advokater eller möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dess användbarhet Av Per Gustafsson uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen for information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Affärsnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad IT-kommissionens hemsida http://www.itkommissionen.se.

IT-problem infor 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 - Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön en samling goda exempel, SOU 1996: 178 - Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige infor epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT -kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19 - Rapport 1/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen for digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad IT-kommissionen den 24 oktober 1997. Rapport 2/98. av Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Problem med inbäddade system infor 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-1 14. Rapport 3/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08- 690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt for mindre företag, Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag Kommunikationsdepartementet, Närings- och av handelsdepartementet och Industriförbundet 1997-1 1-18. Rapport 5/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rapporter utgivna på uppdrag eller i samarbete med

I T-

kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen Nationella initiativ runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm

IT världen Regionala initiativ runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning och analys gjord av Statskontoret uppdrag av IT-kommissionen. 111 sidor.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. 29. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa . Tänder hela livet fall en översyn. UD. . nytt ersättningssystem för vuxentandvård. S. 30. Utlandsstyrkan. Fö. - Välfärdens genusansikte. A. 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och . Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika ungdomar med psykiska problem. S. . processer med exempel från handeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. S. . maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomi och forskning. Ty makten är din Myten om det rationella Fem rapporter om idrott. In. . arbetslivet och det jämställda Sverige. A. 34. Företagare med restarbetsförmåga. S.

Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva 35. Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. M.

av . försäkringar. Fi. 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer. Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker Referat från en hearing den 12 november 1997. . och Systembolagets produkturval. S. IT-kommissionens rapport 4/98. K.

Integritet Effektivitet Skattebrott. Fi. 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. . - - 10. Campus för konst. U. 38. Vad får vi för pengarna Resultatstyming av - 11. Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala

olika områden. U. området. S. 12. Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade 39. Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. M. förfaranden. Fi. 40. BROTTSOFFER. 13. Säkrare kemikaliehantering. Fö. Vad har gjorts Vad bör göras Ju. 14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Fi. 41. Läkemedelsinformation för alla. S. - 15. Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning för hållbart samhälle. M. framtida krav. Fö.

16. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverige må bättre bemötandet av personer med funktionshinder. S. första steget mot nationella folkhälsomål. S. - 17. Samordning av digital marksänd TV. Ku. 44. En samlad vapenlagstiftning. Ju.

18. En gräns en myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö. - 19. IT och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju.

120 exempel från Sveriges län. K. 47. Bulvaner och annat. Ju. 20. IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för 48. Kontrollerad och ifrågasatt

digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen intervjuer med personer med funktionshinder. - 1997-10.24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas

21. Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. inom EU. K. Hearing anordnad av IT-kommissionen i 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under

samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1900-talet och annat underlagsmaterial till 1997-11-14. K. Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. S. 22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Ett garantisystem för försäkringsersättningar. Fi. Situationen inför och under första året med

23. Staten och exportñnansieringen. N. kunskapslyftet. U. 24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52 Utstationering av arbetstagare. A. .

Översyn ñskeriadministrationen Jo. 53. Ta på möjligheterna i Östersjöregionen. N.

av m.m. vara 25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. 54. Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt

+4 st bilagor. S. för mindre företag. Ett rådslag anordnat av 26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikations-

fakta om ungdomar och svartsprit. S. departementet, Närings- och handelsdepartementet - 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet. försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-11-18. K. 28. Läkemedel i vård och handel. Om en säker,

flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. S.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

BROTTSOFFER. IT och regional utveckling. Vad har gjorts Vad bör göras 40 120 exempel från Sveriges län. 19 En samlad vapenlagstiftning. 44 IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. 46 digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen Bulvaner och annat. 47 1997-10-24. 20 Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet.

Utrikesdepartementet Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan

1976 års lag immunitet och privilegier i vissa fall med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. om översyn. 29 21 - en Identifiering och identitet i digitala miljöer.

Försvarsdepartementet Referat från en hearing den 12 november 1997.

- IT-kommissionens rapport 4/98. 36 Säkrare kemikaliehantering. 13 Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas Utlandsstyrkan. 30 Försvarsmaktsgemensam utbildning inom EU. 49 för framtida krav 42 Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag. Ett rådslag anordnat av Sotning i framtiden 45 IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations-

Socialdepartementet departementet, Närings- och handelsdepartementet

och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-11-18. Tänder hela livet 54 nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 - Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och

Finansdepartementet

Systembolagets produkturval. 8 När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt Omstruktureringar och beskattning. 1 om

Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva

bemötandet av personer med funktionshinder. 16 försäkringar. 7 Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. +4 bilagor. 25 Integritet Effektivitet Skattebrott. 9 st - - Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade Från hembränt till Mariakliniken. förfaranden. 12 fakta om ungdomar och svartsprit. 26 - E-pengar näringsrättsliga frågor. 14 Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. 28 En gräns en myndighet 18 - Försäkringsgaranti. Det gäller livet. Stöd och vård till bam och ungdomar med psykiska problem. 31 Ett garantisystem för försäkringsersättningar. 22 vårdbehov Nya ledningsregler för bankaktiebolag och Rättssäkerhet, och samhällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård. 32 försäkringsbolag. 27

Företagare med restarbetsfönnåga. 34

Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37 Utbildningsdepartementet

Vad får vi för pengarna Resultatstyming Campus för konst. 10 - av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika området. 38 områden. 11 Läkemedelsinformation för alla. 41 Vuxenutbildning och livslångt lärande. Hur skall Sverige må bättre Situationen inför och under första året med första steget mot nationella folkhälsomål. 43 kunskapslyftet. 51 - Kontrollerad och ifrågasatt

intervjuer med med funktionshinder. 48 Jordbruksdepartementet

- personer

De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn

1900-talet och annat underlagsmaterial till av fiskeriadministrationen m.m. 24 Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. 50

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärdens genusansikte. 3 Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka processer med exempel från handeln. 4 Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. 5 Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. 6 Utstationering av arbetstagare. 52

Kulturdepartementet

Samordning av digital marksänd TV. 17

Närings- och handelsdepartementet

Staten och exportñnansieringen. 23

Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. 53

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. 33

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. 15 Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39

ägg

IT-kommissionen

103 33 Stockholm

Besök:

Regeringsgatan 30-32

itkommissionen@communications.ministry.se