IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier : andrakammarsalen, riksdagen 1997-10-24 : rapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

WW

um Statens offentligautredningar WW 1998:20

w Kommunikationsdepartementet

IT-kommissionens

infrastrukturen

hearing om

för medier

digitala

Andrakammarsalen, 1997-10-24

Riksdagen

IT-kommissionens 2/98 rapport

Rapport av IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss.

- som svara

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20836-9

Elanders Graphic Systems AB, Göteborg 1998

ISSN 0375250X

IT-kommissionens

hearing om

infrastrukturen för medier

digitala

Andrakammarsalen, Riksdagen, 1997-10-24 Rapport

© IT-kommissionen, 1997

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infras trukturen

|nnehåH

Översikt

Detta dokument innehåller följande: Sida

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Förord

IT-kommissionen arrangerade den 24 oktober en hearing om infrastrukturen för digitala medier. Ett av syftena med hearingen att göra uppföljning den var en av hearing om infrastrukturen för information och kommunikation som IT-kommissionen genomförde 5-6 juni år 1996 Rapport 7/96.

Hearingen syftade till att belysta behov, nytta och möjligheter med en infrastruktur för digitala medier samt hur en sådan infrastruktur i stora drag bör utformas. Följande frågeställningar behandlades i hearingen: 0 Varför behövs infrastruktur för digitala medier en ny 0 Vem är närmast berörd av en utbyggnad av en ny infrastruktur för digitala medier 0 Vad är möjliga tekniska lösningar för en ny infrastruktur för digitala medier Hur skall en ny infrastruktur för digitala medier i realiteten införas i Sverige

Hearingen ger ett underlag för IT-kommissionens rekommendationer till regeringen om lämpliga åtgärder.

I hearingen medverkade 21 inbjudna personer med anknytning till digitala medier. Programmet framgår av rapporten. Cirka 120 åhörare var närvarande.

Hearingen anordnades på IT-kommissionens uppdrag av konsulten BG Wennersten som sammanställt denna rapport. Utfrågare under hearingen konsulterna Weje var Sandén och Nils Öhman. Ulla Åhs har varit projektledare.

Stockholm i januari 1998

Ines Uusmann Gunnar Hedborg ordförande kanslichef

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Inledning

Gunnar Hedborg, IT-kommissionen:

"Stor osäkerhet i en accelererande utveckling ställer krav"

nya

Vad finns det Nyligen arbetade vi några stycken med att ta fram skrift heter Fiber i gatan, trassel en som

bakom muren eller tillgång. I samband med det hade vi möten med de tekniska ledningarna för företag

som Telia, Tele2 och Global One, för att hjälp med att bedöma den framtida utvecklingen telekomområdet. Vi fick inte så mycket hjälp ingen vågade säga något bestämt i läng- - ett re perspektiv än tolv månader.

Efter dessa möten och samtal kändes det ungefär att stå med näsan tryckt hög som mot en mur och inte veta vad som finns andra sidan Min förhoppning är att vi under muren. hearingen ska hjälp att borra små titthål i att vi ska tankar och visioner den muren, om verklighet vi kommer att möta andra sidan.

Accelerationen Vi befinner i verklighet med starkt accelererande utveckling. Ingenting talar för oss en en att ställer nya krav denna accelerationstakt ska avta snarare tvärtom. -

Det ställer nya krav på oss i beslutsfattandet. Vi måste bli duktiga på att korrigera kursen när förutsättningarna förändras. Vi måste bli duktiga på att tänka flexibelt och att i vårt besluts-

fattande bygga in möjligheter till kurskorrigeringar. Vi måste ha känsliga fingertoppar med

vilka vi kan känna de nya vindar som blåser, vi måste lyhörda. Vi måste bli duktiga vara att analysera vad de nya vindarna innebär för kommande beslut och vilka konsekvenser de får för redan fattade beslut.

Vi måste bli duktiga att ett konstruktivt sätt utnyttja de förutsättningar teknikut-

som vecklingen skapar. Vi är duktiga i Sverige att ta till oss ny teknikutveckling. Men ofta gör vi det ett sådant sätt att vi förutsättningslöst adderar utvecklingen till det vi redan som har. Vi lägger det nya ovanpå istället för att lägga det i botten. En viktig utmaning är att se vilket sätt informationstekniken skapar för förutsättningar för företag och organisationer nya att organisera sitt arbete och förändra sin struktur. Gör vi inte det, blir effekten att vi klär en gammal kropp i moderna kläder. Det är en utmaning att på ett konstruktivt sätt utnyttja informationsteknikens djupare dimensioner.

Ofta cement En erfarenhet vi kan dra de senaste årens utnyttjande teknik, är att teknikutveckling

av av ny stället för olja att öka kapaciteten i ett systern, ofta verkar konserverande på och försom avser systemet stärker systemets traditionella egenskaper. Vi häller bildligt cement i systemet- när det ner istället borde vara smörjolja.

Vi måste utveckla känslan för timing och inte kliva på utveckling när den befinner sig en i en slutfas. Då är det klokare att avvakta och invänta den utvecklingen och utnyttja den nya när tiden år rätt.

Idag talas mycket integration. Gränser kommer att mjukas och bli diffusare. Det om upp innebär att vi får inte se isolerat olika former media och kommunikation. Vi kan inte av längre tala om TV, Internet, radio, tidningar, datatrafik eller telefoni för sig. Vi måste bli var duktiga att se samband och helheter.

Det är IT-kommissionens förhoppning att hearingen är givande och tankeväckande och vi kan borra så många titthål som möjligt i muren som vi trycker våra näsor mot. nu

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Del Slutsatser från hearingen

Översikt

Från IT-kommissionens hearing om utvecklingen av en ny infrastruktur för digitala medier, är några slutsatser att

Utvec/e/ingxkraft väl utformad och allmänt tillgänglig digital infrastruktur kan vara av vitalt värde för en Sveriges fortsatta utvecklingskraft

Mâlbilder måna: de reella behoven hos breda grupper av potentiella användare av en digital infrastruktur

är ännu inte särskilt synliga eller tydligt uttalade och det saknas i allt väsentligt en bred intellektuell diskussion om målen, vilket ger en allmän osäkerhet om vart utveckling av

efterfrågan och användning egentligen är väg

Extrem om"/eer/Jet det råder extrem osäkerhet bland aktörer teknikval, efterfrågan, affärsmodeller och om ekonomi och det innebär försiktighet i investeringar och risk för stora felsatsningar och så kan det fortsätta att se ut ännu några år

Globalt avgörande när det gäller utformningen av en digital infrastruktur kommer det strategiska slutspelet att äga rum en global spelplan och det innebär att Sverige inte rimligtvis kan satsa stort

teknik eller utvecklingsväg förrän världssamfundet accepterat den en

Statlig tycke/roll staten har nyckelroll i utvecklingen av infrastrukturen och bör a agera som Visions-

en

skapare, visionsförmedlare och resursförmedlare, b skyndsamt skapa tydligare regelverk

så att aktörerna säkrare kan bedriva utveckling och c ta ett tydligare ägaransvar för den

befintliga infrastrukturen telenät, kabel-TV-nät, marksändarnät, kraftnät, banverk, etc

som till dominerade del ligger under staten

’7/Ijméa frågorna de mjuka frågorna som lagstiftning, regelverk, standarder, betalningssystem, identifiering, o s v har stor betydelse för utformningen av infrastrukturen

Det tunga arvet marknadsmässigt och ekonomiskt är det vid utvecklingen infrastrukturen för digitala

av medier nödvändigt att ta hänsyn till den befintliga infrastrukturen

Dzgita/-TV-tuekan 8b det finns en allmän osäkerhet och tveksamhet kring bärigheten i den pågående utveck-

lingen av ett svenskt marksänt digital-TV-nät och dess mervärde som en del av en framtida digital infrastruktur.

IT-kommissionens hearing den digitala infrastrukturen om nya

Slutsats 1: Tro på att infrastruktur behövs för fortsatt ny utvecklingskraft

En väl utformad och allmänt tillgänglig digital infrastruktur kan vara av vitalt värde för Sveriges fortsatta utvecklingskraft.

Det finns allmänt företrädd uppfattning infrastruktur för digitala medier

en att en är viktig

för samhällets fortsatta utveckling och för skapa mervärden inom att t ex utbildning, admi-

nistration och arbetsliv:

IT-kommissionens hearing den digitala infrastrukturen om nya

Slutsats 2: Osäkerhet råder om reella behov och efterfrågan

De reella behoven hos breda potentiella användare av en digital ingrupper av frastruktur är ännu inte särskilt synliga eller tydligt uttalade. Det saknas i allt väsentligt bred intellektuell diskussion målen. Det ger en allmän osäkerhet om vart en om utveckling efterfrågan och användning egentligen är på väg. av

Det förefaller i förväg svårt rätt föreställa sig användningssätt, beteendemönster och vara att omfattning. Inte förrän investeringarna i infrastrukturen och tillhörande tillämpningar är mer eller mindre genomförda visar det sig vilka vägar som utnyttjandet tar. En offensiv handlingslinje därför bygga infrastruktur inriktad maximal flexibilitet, öppenhet och vore att en kommunikativa möjligheter. Ett sådant sätt att utforma infrastrukturen gör att många / alla kan bli såväl konsumenter producenter prosumenter innehåll och tjänster som av nätet. På så vis kan olika behov och tillämpningar efter hand öppna sig genom de förutsätt-

ningar infrastrukturen Detta kräver tydliga mål och genomgripande

som ger. gemensamma investeringar.

Flera användningsområden bedöms ha sådan potential att det motiverar nationell kraften samling för att förverkliga de Tillväxt och nya jobb inom olika gemensamma resurserna. sektorer kommer inte att kunnas förverkligas utan att förutsättningarna i infrastrukturen finns. En del tjänster och användningssätt ställer krav bandbredd, betalningsmekanismer och det gör det nödvändigt med ordentliga satsningar infrastrukturen om det ska ge re-

sultat.

Bland generella behovsornråden kan understödjas en väl utformad digital infrasom av struktur finns t ex

virtuella arbetsmiljöer är stort värde och nödvändiga för snabbväxande kun- 0 som av - skapsföretag

former utvecklad social kommunikation, som bygger att människor över nätet 0 nya av

söker människor i olika grupperingar och intressegemenskaper, kan komma att stor

efterfrågan Ökad fokusering vid "relationsteknik

utbildningsformer, bygger interaktiva tjänster och särskilt videokommunika- 0 nya som tion, kan leda till arbetssätt och kraftigt förbättrade resultat. nya

Interaktivitet kunna ge stora mervärden till flertalet tjänster och användningssätt. Men anses interaktiviteten i sig ställer betydande krav utformningen infrastrukturen. En motbild av är TV-konsumenten förmodligen inte är särskilt intresserad interaktivitet utan vill att t ex av ha bättre Ett betydande hinder för snabb utveckling av digitala tjänster är den program. en begränsade bandbredden än så länge är allmänt tillgänglig för användare i näten. Ett som hinder är förändringar i kund- och användarbeteende tar lång tid. Stor interaktiv kapaannat citet behövs i näten för behov i hushåll och arbete men g: är osäkert. -

En allmän på utvecklingen under år har varit att tele, data och medier kommer att syn senare konvergera något vis, det kan lika gärna bli kollision mellan mäktiga TV- och damen en torintressen i kampen marknaden. Det gör att utvecklingen för närvarande ser högst om osäker ut. Snart kommer emellertid antalet PC-tittare att vara fler än antalet TV-tittare.

IT-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

Slutsats 3: Extrem osäkerhet råder om vägval och utveckling

Det råder extrem osäkerhet bland aktörer teknikval, efterfrågan, affärsmodeller om och ekonomi och det innebär försiktighet i investeringar och risk För felsatsstora ningar och så kan det fortsätta att ut ännu några år. - se

Det finns en otålighet och frustration bland aktörerna området mycket den nödvän- - av diga tekniken finns framme eller inom räckhåll, det är ändå svårt komma till skott. men att

Det finns ingen självklar väg, utan många olika teknikvägar med sina tekniska, ekonomiska och affärsmässiga för- och nackdelar. Det finns ingen enda vinnare, varje teknik har sitt

utan tidsfönster då den är intressant. Ett centralt utvecklingsspår är TCP/ IP-standarden och

den är på väg att bli den universella kommunikationsplattformen. Det råder utöver det

en allmän osäkerhet som håller tillbaka de stora tunga investeringarna i infrastruktur för en ny digitala medier. Riskerna är stora. Lagstiftning och regleringar är inte heller särskilt väl anpassade till det nya.

Det innebär att vi befinner i instabil och kaotisk period verkar fortsätta oss en som ännu

några år, så länge det finns många olika standarder, överhettning vissa

svag consensus, av

marknader, okunskap, skiftande allianser marknaden och brist tillförlitliga marknadsdata. Ett dilemma är att tekniken fortsätter att utvecklas snabbt byter riktning ofta,

prövar

sig fram och det är svårt att massiv spridning för lösning.

Q11

En förändrin kan komma att ske när eller flera aktörer dels internationellt dels g en stora - ’ nationellt bestämmer . för infrastrukturella . . . kan vägledande för - sig investeringar som vara resten av utvecklingen. Men först då klarnar bilden. I allt väsentligt är detta internationell en

utveckling som Sverige behöver anpassa sig till. Det förefaller inte möjligt inte

vara att att - 8 enom att Sveri 8 e försöker hasta fram län offensiv vä avvika alltför cket från 8 s en e8 en 8 - m Y vare sig teknikval eller tempo utan att problem på sikt. ü

En väg att i någon mån minska denna osäkerhet utveckla öppnare

vore att en dialog som kan

s ra u PP marknadens a8 erande och böra bedriva demonstrations roekt konkretiserar l P l som användningsmöjligheter och underlättar ställningstaganden.

Några andra förhållanden som bidrar till osäkerheten är att

0 efterfrågan av framtida digitala tjänster är svårbedömd, liksom betalningsbenägenheten

0 en marknadsekonomisk infrastruktur för innehålls- och tjänsteproducenter saknas

0 det inte är självklart att utvecklingen går konvergerad sammanhållen och ideal

mot en digital infrastruktur. En sådan kan nämligen visa sig alldeles för dyr och

komplex för att

realisera. Alternativet är fragrnenterad infrastruktur. en

0 även om det finns förespråkare för offensiv utbyggnad bredbandigt fibernät till alla

en av hushåll, så existerar ingen stabil teknik för sådan fiberaccess.

En fingervisning om utvecklingen är att det idag råder tydlig bandbreddshunger bland

en många användare. Många tillämpningar i vardande är p g a infrastrukturens flaskhalsar ännu inte realistiska i stor skala och för allmän spridning. Det bör därför, offensiva bedömenar mare, vara fibernät för hushållens all teknik är begränsande. access - annan

lT-kommissionens hearing den nya digitala infrastrukturen om

Slutsats 4: Det strategiska slutspelet sker på global spelplan

När det gäller utformningen digital infrastruktur kommer det strategiska slutav en spelet äga på global spelplan och det innebär att Sverige inte rimligtvis att rum en kan stort på teknik eller utvecklingsväg förrän världssamfundet accepterat satsa en den.

Vägval och tempo i utvecklingen beror mycket teknikens pris och Standardisering. Det

bestäms internationellt. Det gör det vanskligt att utforma isolerade svenska lösningar. Men det hindrar inte att lokala svenska satsningar kan vara värdefulla.

Ökat samarbete och utblick världen behövs. Av särskild betydelse kan vara att, i högre mot utsträckning än vad förefaller ske, närmare följa och påverka utvecklingen inom EU. som

Slutsats 5: Staten har en nyckelroll som visionsskapare

Staten har nyckelroll i utvecklingen infrastrukturen och bör en av

visionsskapare, visionsförmedlare och resursförmedlare 0 agera som

snabbt skapa tydligare regelverk så att aktörerna säkrare kan bedriva utveckling 0

0 ta ett klarare ägaransvar för den befintliga infrastrukturen telenät, kabel-TV-nät, marksändarnät, kraftnät, banverk, etc som till dominerade del ligger under sta-

ten.

Marknadens aktörer går inte att släppa helt fria för att bygga infrastrukturen, om det ens

finns någon eller några har intresse ett så komplext åtagande. Staten måste formulera de

av långa målen, utforma och ordna Det är viktigt att staten offensivt utveckramarna resurser.

lar, beskriver och bedömer olika scenarier så att det klart framgår vilka vägval som sker och

möjliga effekter dessa. Frågan är sedan hur mycket utvecklingen som går att styra poliav av tiskt.

Det behövs tydligt och säkert regulativt ramverk för att skapa trygghet i utveckling och

ett investeringar. Det positiv utveckling. En regelkonvergens mellan tele och media är gynnar en

nödvändig vad gäller såväl innehåll distribution. Men lagstiftningsarbete och regeländ-

som

ringar kommer att ta tid och måste få ta tid. I vissa fall kan grundlagsändring behöva ske.

Flera behovsornråden kan antas ha sådan höjd och betydelse för Sveriges utvecklingskraft att

det kan motiverat med brett förankrade nationella kraftsamlingar för att förändringar

vara

och till stånd i form en ny digital infrastruktur.

resurser av

Ett viktigt framtidsområde är t utbildningen alla nivåer och det är viktigt att skapa en

ex

tydlig förändringsplan med utgångspunkt i vad digital infrastruktur kan innebära för

en ny utbildningen. hinder idag för förändringar inom utbildningsområdet är de ekono- Ett stort

miska Om inte det hindret undanröjs kan det vara svårt att i väsentlig grad utnyttja

ramarna. de möjligheter som den nya tekniken ger.

För offensiv utbyggnad infrastrukturen genom ett bredbandigt fiberbaserat accessnät en av till Sveriges hushåll, skolor och småföretag, borde staten ta initiativet till och finansiellt kunna stödja satsning k kanalisation, t i form ett "ROT-bidrag. - en s ex av

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Slutsats 6: De "mjuka" frågorna bör tacklas snabbt och beslutsamt

De mjuka frågorna som lagstiftning, regelverk, standarder, betalningssystem,

identifiering, 0 s v har stor betydelse för utformningen infrastrukturen.

av

Kommunikationssystem och andra systern är inte bara tekniska bör berent system, utan traktas som sociotekniska system, utöver de tekniska komponenterna också innefattar som människor och organisationer bygger, driver och utnyttjar anläggningarna rättsliga som samt och ekonomiska villkor som reglerar systemen. Utformningen mjuka instituav systemens tionella delar är minst lika viktig konstruktionen de hårda tekniska delarna. Den mjusom av ka infrastrukturens utveckling har avgörande betydelse för helheten. en stor

Ett exempel är den avvaktande hållningen inför elektronisk handel och affarskommunikation

det som framför allt bromsar utvecklingen är de mjuka infrastrukturfrågorna. Lagstiftning,

regelverk och fastlagda standarder för t betalningssystem och säker identifiering saknas än ex så länge för elektronisk handel i stor skala. Innehålls- och tjänsteproducenter har också utmaningar i att skapa fungerande och hållbara affärsmodeller för med full kraft kunna att investera i marknaden.

Fri kryptering, lagstödda digitala signaturer för säker identifiering och irnmaterialrättsligt

skydd, är något av det måste till och det kräver i allt väsentligt internationella överenssom kommelser. En aktivare svensk roll är önskvärd i det sammanhanget.

Det internationella perspektivet de mjuka infrastrukturfrågorna Sverige inte ska

gör att frestas att alltför långt före med fysisk utbyggnad och kanske skapa standarder i en egna Sverige. Risken är stor att hamna i återvändsgränd. en

Därför bör de mjuka infrastrukturfrågorna kring digital infrastruktur tacklas med snabben

het och beslutsamhet. Nar det så kommer fram anpassad lagstiftning, regelverk, öppnar

etc det för nya möjligheter. Den fysiska utbyggnaden kan den grunden drivas fram praktiskt av marknadens olika aktörer.

Il-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

utgå från den infrastrukturen Slutsats 7: Det är nödvändigt att befintliga

Marknadsmässigt och ekonomiskt är det vid utvecklingen av infrastrukturen för digitala medier nödvändigt att ta hänsyn till den befintliga infrastrukturen.

Inför det epokskifte är väg det onekligen mycket enklare att kunna utgå från ett som vore rent vitt papper. Men eftersom olika aktörer har investerat i dellösningar blir situationen

en annan. Ägarna till dessa investeringar försöker givetvis avkastning sina investeringar

även i framtiden att göra kompletterande investeringar. Detta gäller oavsett om genom nättjänsterna baseras satellit, radio, kabel-TV eller trådnät.

Trots flödet alla nyheter kommande möjligheter, går det inte att komma ifrån det av om tunga historiska arvet i form av befintliga telenät, radio- och TV-sändare, mobilnät, kabelnät etc. I det k accessnätet ligger ett enormt nedplöjt kapital och stor tillgång eftersom det i s en internationell jämförelse är synnerligen väl utbyggt och väl fungerande i Sverige.

Det positiva med arvet är att de närmaste årens utvecklingssteg går att göra billigare och snabbare än vad möjligt t uppgradera kabel-TV-nät och telenät, istället som annars vore - ex för att installera kostnadskrävande bredbandiga fibernät som ännu inte anses vara moget för storskalig investering. Men det sätter också gränser för vilka tillämpningar som är möjliga. Det negativa är också att en sådan linje för lång tid kan bromsa och försena ett allmänna införande fibernät den teknik som ger de ojämförligt största möjligheterav som anses vara na.

Men det är inte heller givet att uppgraderingar av befintliga nät- t ex införande av s k ADSL-teknik i telenätet eller utbyggnad ett digitalt marksändarnät för radio och TV av leder till önskad kommersiell framgång. Felaktiga investeringar kan stora långsiktiga ef-

fekter. Att uppgradera telenätet t ADSL innebär stor investering och kunderna

genom ex en måste Visa sitt intresse att betala vad det kostar. Marknaden för ADSL finns ännu genom inte.

Många tekniska vägar står idag öppna. Det avgörande är ekonomiska villkor, innehåll och konkurrens. Det som styr till slut är kundens efterfrågan och betalningsvilja och en central framgångsfaktor är kundnytta.

Mångfalden handlingsalternativ och kombinationsmöjligheter mellan gammalt och nytt är av grunden för den stora osäkerhet finns inför utvecklingen. Det kan kräva viss ödmjukhet som för att inte stora misstag ska begås.

Något att överväga att upprätta en investeringsfond för infrastruktur-utbyggnad som vore såväl kommuner teleoperatörer skulle kunna utnyttja. Skattelagstiftningen för avskrivsom ning kanalisation och transmissionssystem borde över, eftersom sådana investeringar av ses har betydligt längre teknisk livslängd än vad avskrivningstiden skattetekniskt medger. en Därutöver kan föra ett resonemang om rollfördelningar i framtiden där man kan särman skilja ägande, infrastrukturtillhandahållande, produktion av distributions- och kommunikationstjänster samt tillhandahållande innehållstjänster. Det senare arbetet bör ske i ett inav ternationellt perspektiv och inte nationellt eller inom EU.

IT-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

Slutsats Tvekan bärigheten i ett svenskt marksänt

om digitaI-TV-nät

Det finns en allmän osäkerhet och tveksamhet kring bärigheten i den pågående utvecklingen av ett svenskt marksänt digital-TV-nät och dess mervärde del som en av en framtida digital infrastruktur.

I en diskussion kring utvecklingen framtida infrastruktur för digitala medier, får den

av en

pågående satsningen ett svenskt marksånt digital-TV-nät kritik. Digital-TV är i grunden

mycket mer än TV-distribution det innebär eller kan åtminstone innebära spekt-

- ett stort rum av audiovisuella tjänster typ än så länge befinner sigi experimentellt av en som ett ut-

vecklingsskede Internet. Ett begränsning anförs den marksändarbaserade digital-

som om

TVn, så som den byggs ut i Sverige, är tjänsteutbudet vid sidan distribution

nu att av ren av TV-program kommer att vara begränsat. Internet-liknande tjänster kan komma finnas, att

men det kan allt att döma ta flera år innan dessa har nått någon spridning. Det förefaller

av än så länge vara ett lågt intresse för att utveckla tjänster för digital TV. Systemet kommer inte

heller att vara särskilt lämpat för interaktiva användningssätt. Det är, kritikerna, menar en övergångslösning och i allt Väsentligt utsändning färdiga

av program broadcast som ger ett

begränsat mervärde utöver det befintliga analoga TV-systemet.

Sverige har ett analogt TV-nät fungerar hyggligt bra för nästan alla svenska medborgare

som

och det finns utbyggda kabel-TV-nät når många hushåll. Det är svårt i objektiv

som att en

analys se vad ett snabbt och tidigt utbyggt digitalt mark-TV-nät kan tillföra. Det går inte

att ganska lång sikt se vilket ytterligare innehåll blir så intressant, så hushållen är besom att

redda att betala ett antal tusenlappar för dekoder. Förhoppningar etablera flera

en om att nya TV-kanaler kan bli svåra att infria på ekonomiska grunder den svenska marknaden för är liten. Risken med en snabb massiv satsning på digital-TV-nätet, är det leder in i återatt en vändsgränd när många hushåll köper på sig teknik efter 3-5 år år ganska oanvändbar. som

Det är svårt att lönsamhet med enbart TV-utbud. Det kommer behövas helt ett att ett

spektrum olika tjänster vid sidan och i kombinationen

av av med TV en tidig försmak av

sådana tjänster finns att studera på Internet. Konsumentmarknaden för tjänster nätet

alltså vid sidan av renodlad TV befinner sigi mycket tidigt utvecklingsskede, tjänar

ett

några pengar verksamhet där och investeringarna är försiktiga. Det kommer dröja

att många år innan det blir någon avsevärd verksamhet.

Den centrala frågan är om det kortsiktigt finns intresse för digital-TV. Finns affären Kom-

mer kunderna att köpa det och tjänsteutbud möjligen kommer i

program- som tillräcklig

utsträckning Tyska försök visar att det är tveksamt. Är det vettigt göra satsningar att stora

på marksänd digital-TV nu Eller ska avvakta och alternativa distributionsformer

man prova Ska hushållen betala direkt eller skatt för denna satsning Konsumenten köper genom typ av

inte digital-TV sådan utan köper bästa fall och tjänster det ställer krav

som program stora -

ett nytt och attraktivt program- och tjänsteutbud för investeringarna i

att digital-TV ska

bli framgångsrika. Endast de distributionssåtten tillgång

om nya ger till väsentligt fler intres-

santa program och tjänster, kommer konsumenten köpa -inte nya att annars.

När det gäller digital-TV år det stora problem för alla aktörer den

att ut digitala dekoder,

den k settopboxen, varje hushåll de närmaste åren måste ha till s som mottagarutrustningen för att kunna ta in digitalkanalerna. Operatören måste alltså motivera konsumenten att göra

en investering på kanske 4-6 000 kronor. Ett problem är kampen kring settopboxarnas

ut-

formning genom att aktörer försöker utesluta varandra från marknaden. Det leder till

en fragmenterad marknad. Bärkraften för varje enskild aktör riskerar bli och konsumentersvag

nas eventuella investeringar i utrustning blir inte hållbara. Kriget settopboxarna kan,

om enligt en branschbedömare, bli ett Waterloo några års sikt.

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Del 2: Referat från

hearingen

Innehållsöversikt

Sida

A. Behovet infrastruktur för digitala medier 25

av en ny Per F/orén,Kairo; Future AB: Digitala medier nya förutsättningar 26 ger Det går att många starka skäl till att utbyggnad en digital se en av infrastruktur kan ett betydande värde för Sverige. Men det finns också angelägna jämlikhetsfrågor olika slag, är viktiga att av som hantera. Det är därmed nödvändigt med ett aktivt ställningstagande, eftersom tekniken i sig inte automatiskt leder till något entydigt bra.

Martini H22’//:trzm,SIX U: "Konsumenterna har rad behov 29 en Människor har så många otillfredsställda behov av kompetensutveckling, social kommunikation och utvecklad demokrati, att det en motiverat med nationell kraftsamling för en ny digital invore frastruktur.

Karl-Einar 5j0"dzrz, Nutek: Nya möjliga tjänster ställer krav på infrastrukturen 33 Nya tjänsteområden elektronisk handel i vid mening, olika disom stansarbetstjänster, information, kommunikation och underhållning ställer olika krav den fysiska infrastrukturen. Mycket går dock göra med måttliga krav t bandbredd. Det som beatt ex höver utvecklas är de rnjuka egenskaperna, som t ex lagstiftning, regelverk, standarder, betalningssystem och identifiering.

Lane .ft/ankarg,.MedzaDe5.é Sweden Sum;/ea Fz’m’mrtithtet.‘ Den internationella utvecklingen påverkar Sveriges infrastruktur 37 I Sverige debatteras utvecklingen infrastruktur för digitala av en ny

medier från de i grunden felaktiga utgångspunkterna att digital-TV

är ungefär dagens television, fast mycket när det i själva som mer

verket blir ett helt nytt medium och att vi i Sverige själva kan av-

göra utvecklingen när det avgörande i själva verket sker internationellt.

Samhälleliga nyttoeffekter med digital infrastruktur 40 en Utfrågning behov och nyttoeffekter. om

Fartxättningpånästa :ida

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Sida

B. Vem bygger infrastruktur för digitala medier 45

en ny Innehalls- ochqånsteproducenters perspektiv Kit/Jard Galant/ei, Stockholm: aniverritet: Nya infrastrukturen för åtta eller åtta miljoner innehållsproducenter" 46 - Kunskapen om dagens s k innehållsindustri är låg. På längre sikt, 8-10 år, är det helt okänd värld med mängd nya aktörer vars en en problem och möjligheter vi idag svårligen kan föreställa oss. Internet som det fria globala gratisnätet kan vara borta lång sikt.

En rimlig utgångspunkt är att alla i någon mening är, eller blir, innehållsproducenter. Men det beror hur infrastrukturen byggs den utformas för att åtta mediegiganter eller åtta upp - om passa miljoner svenskar En klar vision saknas.

Teknikbyggares perspektiv Pål Fmmg, Arzderyen Conxu/ting AB: Kaotisk marknadssituation kan hålla tillbaka investeringarna några år 52 Det råder stor osäkerhet om utvecklingen. Dagens situation är närmast kaotisk, beroende bl många standarder för digitala a medier, ingen consensus och stora svårigheter att bedöma efterfråoch marknadsutveckling. gan

Därför avvaktar branschen i allt väsentligt med sina investeringar. Troligen tar det flera år innan det blir en consensus kring ett fåtal standarder, vilket är förutsättningen för att utvecklingen ska kontill enhetlig infrastruktur. Det är en öppen fråga om det vergera en blir konvergerad eller fragmenterad infrastruktur. Det är inte en uppenbart vilken linje är bäst. som

Lagstiftarens perspektiv joac/JimBenno, K0mJergemulredningen. Utmaningarna är omfattande och komplexa 61 En viktig del infrastrukturen anpassad lagstiftning och av är en nödvändiga regelverk. Det är en omställningsprocess som nya kommer att ta tid, eftersom den berör begrepps- och idéstrukturer måste analyseras. För att hitta balansen mellan behovet av som tempo och kravet kvalitet i lagstiftningen, är det viktigt att det Viss tid. arbetet tillåts ta en

Utbildningsområdet som avnämare ochpåverkare Margareta Gzlrxe/berg, Diytamutbz/dningy/éommittén: Multimedial kommunikation förutsättning för livslångt lärande 66 är en En utbyggnad multimedial kommunikation är en förutsättning av för att utbildningssamhället ska kunna förändras till den vision som diskuteras, d det livslånga lärandet. Digitalt baserad interaktion V s är ett kraftfullt verktyg för utbildningsvärlden och det ställer krav på att det finns en passande infrastruktur.

Førtrattningpå nalrta rida

lT-kommissioncns hearing den digitala infrastrukturen om nya

Sida

C. Tekniken för en ny infrastruktur för digitala medier 71

Tekniköversikt Marx Brune/l,AB Matt Bnme//. Accessnät till hushållen lite teknik, mycket ekonomi och politik 72 - 0 Dagens mätteknik har utvecklats från telefoni, radio och TV och nuvarande tekniska lösningar år endast början accelererande en teknisk utveckling. Det växer fram nya koncept baserade såväl

radio- och trådbundna medier fiberoptiska Under de

som system. senaste fem åren, med Internets genomslag, har telekom-industrin insett de verkliga behoven hög bandbredd för multimediala av tjänster.

0 Datortekniken utvecklas samtidigt med och oerhört kraftfulla nya system. Fiberoptikens laserdrivsystem kommer obegränsade att ge

överföringskapaciteter fiberkablar. Nya lösningari form

av

väggskårmar och glasögon förändrar förutsättningarna. Nya tilllämpningar kommer att utvecklas på basis dessa förutsättningar.

av

0 Tekniskt sett är det snart möjligt att bygga transrnissionssystem för

överföring av många Gbps mellan många användare till lägre kostnader än med dagens teknik. För kunna realisera detta krävs

att

delvis nya koncept för att bygga nät.

0 Aktörer marknaden försöker bredda sitt tjänste- och inne-

hållsutbud att utgå från redan gjorda investeringar i koppar-

genom och kabelnåt. Aktörerna vill dock inte upplåta sin infrastrukegen tur för andra genom settopboxar med flera gränssnitt ån nödvändigt. Deras framtida affärsverksamhet står spel.

0 Den internationella utvecklingen går inte svenska att styra genom

politiska initiativ Det går inte heller att fatta beslut storskaliga

om

tekniska satsningar vissa lösningar ISDN, 2 Mbps

som t ex access med ADSL eller settopbox till hushållen. Det skulle en vara bortkastade miljarder i ett 3-5-årigt perspektiv

I Staten kan stärka kvaliteten i infrastrukturen sätta regler genom att

och ekonomiskt stödja teleoperatörers och kommuners utbyggnad

av kanalisation och transmissionskapacitet i form fiber och högav kapacitets radiolanksystem i glesbygd och städer. Staten kan också se över skattereglerna för avskrivningar investeringar i kanalisaav

tion och fiberkablage.

0 Staten kan även stödja faltprov med teknik för öka kunska-

ny att

pen om ny teknik och skapa förutsättningar för teknisk utveckling.

Dessa faltprov går att utnyttja för analys såväl ekonomi, teknikav som anvåndningsrelaterade frågor. Om analyser kan ske löpande, är det möjligt att bättre kunna bedöma vilka juridiska och politiska förändringar i regelverket behöver ske. som

Famdttningpd rzairta rida

‘ Gbps innebär gigabits per sekund.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Sida

C. Tekniken för en ny infrastruktur för digitala medier forts

Internets tekniskautvecklingi Sverige jan Berner, Slam/kontoret: "Internet blir den dominerande infrastrukturen för kommunikation" 92 TCP/IPZ-arkitekturen och Internet är på väg att bli den i Sverige dominerande infrastrukturen för elektronisk kommunikation. Satsningar sker för skapa ett robustare Internet i Sverige. nu

Ericssons perspektiv Lari-Erik Eri/êmøn, Erimron Irfomm AB: Siktet är inställt på en symmetrisk kommunikativ struktur för tjänster 95 Det finns mängd tekniska lösningar för att bygga infrastruktuen alla med sina olika meriter. Ett företag Ericsson arbetar ren - som med produkter inom alla områden. Det centrala är att kunden/ slutanvändaren och dennes relation till innehållet är det som definierar marknaden det är knappast industrin. -

Net Insightsperspektiv Lari Gaøgjfn,Net ImigbtAB: Bara en fiberstruktur ger förutsättningarna för interaktiv bildhantering 99 En betydande förflyttning av fokus pågår från datorer till nät. Orsaken är tillgången fiberteknik och fiberkablar kommer efterhand att bli den informationsbärande strukturen. All annan teknik diskuteras för infrastrukturens utbyggnad är begränsad. Fiber som de nödvändiga förutsättningarna för att kunna arbeta med inger teraktiv videokommunikation öppnar för nya tjänster, nya läsom romedel och nya arbetsformer. Utan en infrastruktur för interaktiv video, är risken stor att förlora utvecklingskraft.

Teracomsperspektiv Per Mel/berg, Teracom XøemzéRandradiøAB:

Marksänd digital-TV får total rikstäckning 1999 102

Teracom håller att bygga ut marksändarnäten för digital radio och digital TV Enligt planerna blir det rikstäckning 2002 för radio och 1999 för TV. Marksändarnätet är en del den digitala inav frastrukturen. En förutsättning för trovärdighet och framgång på marknaden är utvecklingen öppna systemlösningar för digital av

TV griper över de olika plattformarna oberoende om det är

som satellit, kabel eller marksändning.

Telias perspektiv O/øf Ulander, Telia AB: "Vi måste utgå från att vi är en del av världssamfundet" 106

I utvecklingen bredbandsinfrastruktur måste Telia och

av en ny andra operatörer utgå från att vara en del av världssamfundet. Det går att antingen ta den teknik som utvecklas andra ställen eller att själva driva fram en teknik. Men det går inte att använda den tekniken till kunderna, förrän världssamfundet har accepterat den och därmed skapat de ekonomiska förutsättningarna som gör att det affärsmässigt går att driva utvecklingen vidare. Fønraltningpå rzarta rida

2 TCP/IP Transmission Control Protocol/Internet Protocol

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Sida

C. Tekniken för infrastruktur för digitala medier en ny forts

Kabel-TV-operatörernas perspektiv Ander; Jøbdfifføñ,Svemka Kalae/—TVfbrmingen. "Vidaresändningsplikten kan leda till att kabel-TV-branschen upphör 109 Kabel-TV-operatörerna förbereder sig för digitalisering sin en av verksamhet för att kunna erbjuda nya interaktiva tjänster. Detta kan komma att ske genom subventionerade settopboxar avsedda enbart för kabelnåtet. En kombinationsbox för distributionssätt är visserligen tekniskt möjlig att tillverka, blir dyr och bort konkurmen tar rensfördelen för operatören. Ett stort hot för kabel-TVoperatörerna inför den digitala framtiden är den lagstadgade vida-

resändningsplikt must carry innebär att operatörerna utan

som ersättning måste vidaresända allt från det marksända TV-nätet.

Gränssnittsproblematiken Bo Rydin, fverigeyRadio- 06/ H eme/ektronzk/euerantdrer, XRL; Marknaden är knappast intresserad universell settopbox 113 av en En universell settopbox, en multibox, för flera olika distributionssatt blir väsentligt dyrare än är avsedd för enda en som ett distributionssätt. Konsumenten år knappast beredd betala att extra för alla dessa funktioner. De kommersiella aktörerna kommer olika sätt att subventionera settopboxar. Hushållspenetrationen för nya produkter och tjänster tar tid erfarenheten visar att det tar dryga fem år att nå tio procent.

D. Hur en digital infrastruktur kan införas i Sverige 117

Statensroll Arne Kayker, KTH: Staten bör ta betydande ansvar för infrasystemens utformning 118 Det år svårt att dra några vägledande slutsatser historiska av satsningar infrastrukturen Dagens situation är unik och präglas av stor mångfald och osäkerhet. Helt klart kan inte marknadens krafter släppas helt fria. Staten, i form regering och riksdag, bör av spela en betydande roll när det gäller att inrikta och utforma den framtida infrastrukturen för digitala medier. För det ska kunna att ske behövs en bred politisk debatt, och inte där visionerna som nu i allt väsentligt formuleras av särintressena.

Digital-TVsmöjligheter utvecklas att Gunnel Färm, Dzgita/-TV-utredningen:

Ett stort hinder är oenigheten kring settopboxar för digital-TV 120

Enligt Digital-TV-utredningen bör Sveriges Television ägna sig åt betal-TV eftersom digital-TV-utvecklingen naturliga möjlig-

ger

heter. Nu startar utbyggnaden digital-TV i rad regioner.

av en

Ett stort hinder år att frågan konsumentutrustningen är osäker,

om bl a genom att Telia kommer att sprida settopbox avsedd endast en för kabel-TV och som utestänger mottagning marksänd digitalav TV.

Fortxdttning på nøirta .rida

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Sida

D. Hur digital infrastruktur kan införas i Sverige

en forts

Finns det en reell efterfrågan Gunnar Bergvall,Xjiber AB: Affären kommer endast när kundnyttan blir påtaglig 122 I första skedet är det i företagsvärlden som den stora efterfrågan av olika tjänster kommer. Tjänster till konsumentmarknaden typer av är än så länge i ett tidigt utvecklingsskede.

Det kommer att ta ett antal år och många förlorade miljoner innan människors konsumtionsbeteende förändras i riktning mot digitala medier. Vinnande tjänster kommer att vara sådana som sätter kundnyttan främst.

För att främja utvecklingen behöver det utvecklas ett regelverk som fungerar praktiskt. Ökad bandbredd är nödvändig för konsuatt menter i allmänhet ska bli användare av olika tjänster.

Investeringarochrisktagande jan Verdzzg, Aflred BergFondkommixyionAB.‘ Den tekniska utvecklingen gynnar småskaliga projekt 124 Bedömning och hantering av kommersiell, teknisk och politisk risk är det viktigaste från den privata kapitalrnarknadens utgångspunkt. Den tekniska utvecklingen gynnar småskaliga projekt på bekostnad av stora nätbyggnadsprojekt av typen fiber till hemmet som numera inte ens finns den övre delen av listan för kostnadseffektiva digitala distributionssätt.

Att praktisktbyggafibemättill hushållen Ann-Marie Ni/Hon, IT—Foretagen. "Statligt ROT-bidrag för kanalisation ger snabbare bredbandsutveckling 126 Genom att införa en ny ROT-bidragsform för att bygga kanalisering för fiberaccess, vore det möjligt att komma i gång snabbare med infrastrukturen för digitala medier.

Strategisk diskussion 128

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

A.

Behovet av en infrastruktur för digitala medier

ny

Översikt

Frågeställningar Temat för denna del är att diskutera behovet infrastruktur för digitala medier. av en ny

Bland frågeställningarna är

vilka nya förutsättningar som digitala medier kan

ge vilka behov som konsumenterna kan ha vilka krav som nya tjänster och användningssätt ställer på infrastrukturen

i vilken utsträckning den internationella utvecklingen bestämmer handlingsutrymmet.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Varför behövs infrastruktur

en digital

Per F/orén, Kairos Future AB:

Per F/orén är koma/t vid Kairos Future AB, Gbfeborg.

Digitala medier ger nya förutsättningar"

Inledning Detta avsnitt belyser varför det behövs en ny infrastruktur för digitala medier i Sverige.

Budskapet Det går att se många starka skäl till att en utbyggnad av en digital infrastruktur kan få ett betydande värde för Sverige. Men det finns också angelägna jämlikhetsfrågor av olika slag, som är viktiga att hantera. Det är därmed nödvändigt med ett aktivt ställningstagande, eftersom tekniken i sig inte automatiskt leder till något entydigt bra.

Har Vi ett val Varför behövs en ny infrastruktur för digitala medier

Frågan är om det finns något egentligt val. Hur skulle det ha sett ut om Sverige inte historiskt hade satsat järnvägar och flygplatser Går det att avstå utvecklingen Eller är altertekniken nativet endast bra eller dålig anpassning till den nya

Kan ge höjd En utbyggd digital infrastruktur leder rimligtvis till att Sverige kan fortsätta höja produktivi-

produktivitet teten som land. Om vi vill ha en höjd levnadsstandard i olika avseenden, bygger det att vi

var och en producerar mer. Framför allt industrin har åstadkommit mycket höga produktivitetsökningar de senaste fem åren, i stort sett helt beroende förändringar med hjälp av robotar, datorstyrd processtyrning, o s v.

Sannolikt ligger den största möjligheten att fortsätta öka produktiviteten även framgent inom området datorer, datakommunikation o s Vilka andra tekniker skulle kunna ge behövliga v. produktivitetsökningar Höjd produktivitet är ett viktigt argument för datakommunikation gm, om idag,m ka" I 41/4 och digitala medier, även om vi idag inte riktigt kan se alla hur. 10". för När ny teknik kommer och blir alltmer tillgänglig, skapar det möjligheter nya produkter och tjänster att uppfinnas, förändras, förnyas. Vi får helt nya möjligheter att producera saker,

att sälja saker och att skapa nya arbetstillfällen. Det är svårt att se någon annan teknik som skulle samma möjligheter, möjligtvis gentekniken och sikt nanotekniken. Men i dagslä-

ge get är digital teknik och digital kommunikation de absolut mest lovande teknikerna. Det ger nya högproduktiva högvärde-företag chansen att växa upp.

Öppnar för en En väl utbyggd infrastruktur ger små företag möjligheten att enklare nå ut på världsmarkna-

världsmarknad den. Det finns exempel redan idag svenska småföretag har börjat ta fram som programvaror och lyckats sälja till stora amerikanska koncerner, tack vare sin närvaro Internet.

Avstånden minskar i betydelse. Det går att bedriva en högkvalitativ produktion, t ex i Västerbotten, Dalsland eller delar av landet som inte är centrala rent geografiskt.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

E-handel spar Vilken teknik skulle kunna hjälpa den offentliga sektorn att spara utan att man minsannan tid och pengar kar antalet sköterskor eller lärare, d kärnan i själva verksamheten Vilken annan åtgärd än V s t elektronisk handel kan spara tid och pengar utan att kärnverksamheten skadas Vilken ex teknik människor i Åre eller Kiruna tillgång till bokhandlare, programvaruföannan ger t ex retag över hela världen och möjlighet att ta del litteratur, konst 0 s samma sätt 0 s v av v börjar Internet som nu ske genom

En teknik med öppna digitala nätverk också möjligheten för människor att ett helt

ger annat sätt än tidigare välja t leverantör produkt eller tjänst. Det kan sätta press på ex av en den svenska oligopolen att sänka priser. Det kan börja utvecklas nya elektroniska marknader ger ökad mångfald. Virtuella marknader ersätter fysiska mellanhänder. Det kan bli en som ökande "disintermedianon", som innebär att tillverkare och konsument knyts mer direkt till varandra. Färre mellanled kan skapa en billigare produkt för konsumenter och höjd ge en levnadsstandard.

Stora behov av Det ligger en stor utmaning i att utbilda, eller "om-utbilda, Sverige de närmaste åren. Det distanslärande finns behov kunskapsutbyggnad. Frågan är vilket annat sätt en sådan kunenorma av ny skapstillväxt över hela Sverige skulle kunna skapas till en rimlig kostnad, än genom en väl

utbyggd digital infrastruktur. Det finns givetvis situationer där det behövs mänsklig lärare.

en Men det finns också en mängd situationer där självstudier i olika former, distansstudier via nätet och datorstödd träning och utbildning kan skapa kvalificerade resultat för människor de nödvändigtvis måste bo i Stockholm. i utan att

Isolerar inte, En allmän tillgång till nätet skapar gemenskap mellan människor som har likartade intressen utan förenar eller situationer. Det ser vi exempel genom Internet. T ex autistiker och många andra

grupper vittnar om hur Internet och liknande tekniker hjälper dem att bryta sin isolering och

få kontakt med människor samma nivå med samma situation runt om i världen utan några geografiska hinder. Tekniken isolerar inte, den förenar. Det är enorma möjligheter att knyta

människor samman över nationsgränser, över kulturgränser och andra sätt.

Finns också Det finns också några men. Tekniken, den utvecklas fritt, ut att ha tendens att om ser en några "men" ojämlikhet. Det innebär att de har, får De inte har, får möjligt generera som mer. som om ännu mindre, i vart fall ingenting. Det handlar om utbildning. Vi ser tydligt genom Internet Värna omjzim/zk/Jeten att det är de högutbildade som tar till sig Internet, andra gör det inte. Utbildning är viktien gare faktor för att förklara Internet-användning än t ex kön. Det är alltså större skillnad mellan olika utbildningsgrupper än mellan olika kön när det gäller Internet-användning. Vem slår vakt utbildningsjämlikheten och könsjämlikheten i detta avseende om

Det finns också geografisk jämlikhet är hotad. Idag förfaller det att Telia har

en som som

slutat att underhålla sitt telenät i Bohuslän. Det görs inga nyinvesteringar. Underhållet är neddraget och Telia fokuserar de centrala områdena. Vem ser till att personer i glesbygd och perifera områden får tillgång till tekniken, kan ta den till sig, börjar använda den och dra nytta av den Vem ser till att Dals Ed får fiberkanal och att Sköldinge får ISDN, d att det

v s finns en geografisk jämlikhet Vem ordnar fram Internet-anslutning och datorer till Rinkeby och Hammarkullen så att det blir en jämlikhet mellan invandrare och svenska och att det

finns en jämlikhet mellan resurssvaga och resursstarka grupper

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Arbetarskydd Vern ser till så att inte min sexårige lånar min dator och råkar tag i bilder och material son

och hälsa jag absolut aldrig skulle låta honom se T barnporr eller likskändning. Hur hanterar

som ex vi det

Vem ser till så att inte unga hackrarna sitter och förstör sina kroppar framför datorn timme efter timme Det kanske går bra i 5-10 intensiva år, sedan kan handleder och annat men vara utslitna. Om några år kan vi ha hel kader högutbildade människor inte en av unga som kommer att kunna använda tangentbordet. Vem till arbetarskydd och hälsa ser

Den digitala Hur hanterar vi behovet integritetsskydd och den digitala skuggan, d alla spår jag lämav v s skuggan nar efter mig när jag t surfar runt Internet Om jag tillfälligt kopplar mig ex upp mot någon porrsajt någonstans ute i världen, hur ska jag kunna undvika blir utsatt för utpressning Vem kommer att skydda mot elektronisk terrorism oss

"Lyckan står Utan dessa men frågan utveckling digital infrastruktur enkel. Med dessa vore om av en den djärve bi "men" handlar det nödvändigheten aktivt ställningstagande. Tekniken blir inget bra om av ett i sig själv automatiskt. Men vi väljer rätt väg, finns alla möjligheter göra något bra om att av det, att skapa nya arbeten, att skapa geografisk jämlikhet, könsjåmlikhet en o s v.

Minns det gamla svenska ordspråket: Lyckan ;får den ajdrve bi.

Den som djärvt vågar ta initiativ och är också den har möjlighet dra agerar, som att nytta av

utvecklingen och skörda frukterna. Medan den är feg och drar sig tillbaka, bara får

som skörda de negativa sidorna.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Varför behövs

en digital infrastruktur

Mattias Hällström, SISU:

M attiar H a"//Itrfim drforI,éning1/edare vid I 5 SøemøêaI mfltutet fdr Jjxtemutveck/ing, Izn‘a.

Konsumenterna har en rad behov

Inledning Detta avsnitt belyser olika konsurnentbehov ställer krav utbyggd infrastruktur. som en

Budskapet Människor har så många otillfredsställda behov av kompetensutveckling, social

kommunikation och en utvecklad demokrati, att det vore motiverat med nationell kraftsamling för en ny digital infrastruktur.

Infrastrukturer Det finns historiskt tydlig koppling mellan bra teknisk infrastruktur och utvecklingen

en av skapar industri det näringsliv och samhälle följer konsekvens infrastrukturen. som som en av

Det var framför allt postförmedlings-infrastrukturen som möjliggjorde industrialismen, lik-

som även vetenskapen och den kunskapsutveckling vi Brevväxling från 1700- och som ser. 1800-talen är ett tydligt bevis på hur viktigt det var att bygga ut den postinfrastrukturen.

I Sverige finns en tydlig koppling mellan vår tidiga satsning transportinfrastruktur den industri som utvecklades med ABB och vår skogs- och gruvindustri. Likaså finns kopplingar

mellan våra tidiga investeringar i energiproduktion och dagens framgångsrika exportindustri. Den teleinfrastruktur Sverige har idag är visserligen till stora delar digital, den är

som men

föråldrad. Den har i alla fall hittills gett Sverige fantastisk tillväxt i mängd små och

en en stora företag.

Vad kan då en kommande infrastruktur för digital kommunikation leda till

Ingen kan naturligtvis idag säga vad den kommer för industri eller vad den kommer att ge ny att skapa för olika mervärden.

Därför blir allt tal mervärden och nyttigheter runt konsumentens behov mycket spekulaom tioner. Men helt klart kommer vi att industri växa fram. se ny

Mer utbildning Det byggs t upp utbildningsindustri Internet. Ett konkret exempel: För några

ex en ny

vid behov veckor sedan köpte jag via Internet viss typ kurs i ett för mig angeläget och aktuellt

en av ämne. Fem dollar betalade jag med kreditkort. Sedan kunde jag genast läsa kursen snabbt och elegant hemma datorskärmen. Genom att jag har ISDN hemma kunde jag också hjälpligt

ta del kursens multimediala avsnitt, t små videopresentationer och grafikanirneringar.

av ex

Detta är en gryende storindustri. Genom interaktiva multimediala tjänster får vi möjlighet till jmt-in-time learning. Det kommer att förändra mycket vår vardag. av

I svenskt perspektiv borde detta i sig motivera nationell kraftsamling.

en

På så vis kan vi i Sverige skyndsamt infrastruktur lämpar sig för att alla vill ha, en som som kan få enkel tillgång till multimedial utbildning närhelst de behöver den. Det är i grunden

frågan om individens rätt till kompetensutveckling.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Viktig social Ett annat viktigt behovsområde år social kommunikation. Idag år telefonen viktig i de kommunikation flesta människors liv, efterhand kommer bildkommunikation att vara det.

Ett exempel min vardag: Jag upptäckte att det via Internet var möjligt att för 99 dolur egen lar köpa ett litet videokonferenssystem till min bärbara dator och även till min fru som har likadan dator. På så vis kan vi bild- och ljudkommunicera över Internet når jag jobbar en kvällarna SISU och jag kan önska min tvååriga dotter godnatt. över om

Skeptisk

Ta inte fel. Detta dimension går långt utöver den vanliga lur-telefonen. Den ger en ny som lilla bärbara datorn fungerar som ett högtalartelefonsystem med hög kvalitet och det är betydligt givande att använda den än vanlig telefon. Detta är en möjlighet som kommit mer under de allra senaste månaderna.

Men det kan svårt att alla möjligheter. En klassisk anekdot år när chefen för Sveriges vara se Radio Oss emellan, Hyland, detta med television har ingen framtid. Jag tänker alltid sa: den repliken när jag talar möjligheter det är verkligen inte lätt att argumentera för om nya — att detta faktiskt kommer att hända och kanske brett genomslag.

Dessa möjligheter till en mer utvecklad social kommunikation snabbt och enkelt via Inter- net är så viktiga att de i sig motiverar nationell satsning infrastrukturen. Det är en - en fråga om utökad livskvalitet.

Når det gäller Internet är det väl idag egentligen endast den amerikanska porrindustrin som investerat i ordentliga för bildkommunikation. Därför vore det latt för mig att etabresurser lera videokontakt med prostituerad i USA, jag kan inte ännu göra det t ex med min en men Det är skandal, det ska naturligtvis inte vara så. mamma.

Mötesplatser På Internet har det nyligen kommit fram mycket som visar vilka många olika behov som för intressen finns bland konsumenter. Ett enkelt exempel amerikansk tjänst vänder sig till förär en som äldrar. Det är välfrekventerad mötesplats och informationskälla. Det är ett ställe på nätet en där människor i föräldrarollen finner gemenskap och möjlighet att diskutera alla möjliga frågor, lära sig skapa kontakter. Det växer fram oräkneliga liknande gemenskaper. mera,

Detta går att embryo till en typ demokrati, i alla fall ur den enskilde medborgase som ny av perspektiv. Nu märks det att amerikanska politiker börjar flirta med denna typ av tjånsrens Användarna eller kunderna är redan så många att de är politiskt viktiga här etableras ter. nämligen åsikter och de sprids ett mycket effektivt sätt. Det blir en sorts imaginärt eller virtuellt internationellt nätverk med stor slagkraft.

Ett exempel slagkraften gav årets fredspristagare Jody Williams nyligen. Hon hade jobbat

mycket hårt i fem år med kampanjen mot landminor, men det var först när den elektroniska kommunikationen kom in bilden det blev en snabb framgång Internet made the som difference", Williams. sa

Detta motiverar nationell satsning på snabb Internet-kommunikation till alla hushåll. en

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Nya virtuella För den snabbväxande mängden kunskapsföretag finns det eller mindre avancerade av mer arbetsformer behov att samarbeta elektroniskt över nätet. Det kan att arbeta i virtuella nätverk med vara varandra. Sälja och köpa tjänster. Billig och snabb Internet-kommunikation understödsom jer sådana beteenden är en viktig förutsättning för utvecklingen.

På SISU har vi utvecklat en pilottjänst ett slags elektronisk arbetsplats att hyra, virtuell - en arbetsplats eller ett virtuellt kontorshotell som utan egentlig marknadsföring redan har överträffar Våra förväntningar. Massor med småföretag i kunskapsbranschen använder efter kort tid tjänsten för att lagra elektroniska dokument, videokommunicera och arbeta tillsammans i olika konstellationer.

Detta är ännu i sin linda och kräver i grunden snabb, enkel och billig Internet-

kommunikation. Enbart detta arbetssätt är så viktigt för alla mindre företags utveckling, att

det skulle motivera en rejäl investering i infrastrukturen.

Slutsats: Det vi Slutsats: Den nuvarande infrastrukturen för telefoni är föråldrad och otillräcklig.

Den är ett har räcker inte hinder för personlig utveckling, ökad livskvalitet och personligt och inflytande engagemang — såväl lokalt som nationellt och internationellt.

Förslag: Snabb Internet-kommunikation kan ge människor ständig kompetensutveckling. I

mitt personliga fall funderar jag om ens hade behövt Tekniska högskolan. jag hade kunnat komma ut i arbetslivet fyra år tidigare de tjänster jag redan idag kan använda nätet lär mig så otroligt mycket. De ger mig utan svårigheter möjlighet att utveckla min kom-

petens. De är billiga. De är snabba. Med dagens utvecklingstakt många områden är

snabbheten och lättillgängligheten avgörande med traditionella utbildningsformer är kun- skapen överspelad när den väl kommer ut till eleven.

Kompetensutveckling, social kommunikation och demokrati är nyttigheter som vi alla värderar. Aven det nya näringslivet, de nya typerna av kunskapsföretag, behöver sådana tjänster för att kunna växa snabbt.

Behovsbilden är utöver detta synnerligen varierad:

0 Fråga en tonåring om vad som är viktigt "jag vill ha 23 000 nya TV-kanaler Det finns

idag om man har en snabb Internet-förbindelse det har ingen. Om vi alla hade - men det skulle man kunna ha oändligt många TV-kanaler på gång. Eller roliga utvecklande en nätverksspel där kan kombinera social kommunikation med tävlingar. man "Vi bar ett telenät

tal ochdetklarar data 0 Fråga min morfar han vill säkert ha automatisk Internet-baserad kameraövervakning

- av dd/zgt behöver trappuppgångarna i Kramfors. — istället ett datanät :om kan överföra tal bland 0 Fråga mig jag skulle vilja ha t ex video on demand eftersom jag tittar så lite TV. När jag /qytket annat mycke bra. ReedH unt, tittar skulle jag vilja precis vad jag vill Eftersom jag tittar så sällan TV kan jag — se se. ørrgfáranzie i amerikan:- gärna betala för det. /éaFCC.

Men här är Vi inte ännu. Den infrastruktur vi har år för dålig. Den är gjord för taltelefoni och den klarar dåligt att bära annan typ av kommunikation. Den infrastruktur vi har idag är faktiskt skrattretande. -

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Bygg ut snabbt Det behövs alltså snabbt ny digital infrastruktur i Sverige, för det finns många relevanta en till 2 Mbps behov bland konsumenterna. Frågan Sverige investera i infrastrukturen före alla andra är om

helst borde vi det eller vi ska komma längre listan efter offensiva länder.

- om ner mer

En rimlig ambitionsnivå är att alla svenska hushåll som vill ha det före år 2000 har tillgång

till 2 Mbps full duplex-förbindelse, d s man kan kommunicera både till och från sitt hem en v med 2 Mbps ungefär 200 gånger snabbare än dagens modem.

Vad kan det kosta för Sverige att så snabbt investera allmän sådan infrastrukturell uten byggnad Telia har ett svar. Det japanska televerket, t ex, har säkert ett helt annat svar. Att digitalisera Sverige är för ett så stort bolag är antagligen som att digitalisera en mindre japansk stad. Priset skulle förmodligen bli mycket intressant om Sverige går med en offertförfrågan till världens olika telebolag.

Men tio års sikt är 2 Mbps egentligen alldeles för lite. Visserligen är det 200 gånger snabbare än modern, men jag har idag 2 Mbps mitt arbete och känner redan klara begränsningar i hastigheten för flera av de tjänster jag använder.

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Varför behövs

en digital infrastruktur

Kar/-Einar Sjödin, Nutek:

Karl-Einar 5jo"dznhandlägger I Tjhfgor via Nutek, Stockholm.

ställer på infrastrukturen" "Nya möjliga tjänster nya krav

Inledning Detta avsnitt belyser tjänster och aktiviteter växer fram nätet och vilka krav dessa kan som ställa infrastrukturen i termer av t ex bandbredd, access, betalningsmekanismer och identifiering.

Budskapet Nya tjänsteområden elektronisk handel i vid mening, olika distansarbetstjånssom ter, information, kommunikation och underhållning ställer olika krav på den fysiska infrastrukturen.

Mycket går dock att göra med måttliga krav på t ex bandbredd. Det behöver som utvecklas är de mjuka egenskaperna, som t ex lagstiftning, regelverk, standarder, betalningssystem och identifiering.

Nytt arbete blir Tjänster delas traditionellt in i företagstjänster, konsumenttjänster och offentliga tjänster. Internet-inriktat Helt klart kommer det tjänster med krav digital infrastruktur inom alla tre kategoriernya na. Nutek har under flera år stött utveckling tjänster med användning IT. Den av av nuvarande programplanen har ett motto: IT för konkurrenskraft och tillväxt i tjänsteproduktion. Där är fokus innovation och samverkan.

Sänkt ifokm är EU har i sitt fjärde mycket tjänster och infrastrukturfrågor. ramprogram satsat nya e/ezétrortmé handel Inför femte ramprogrammet planerar EU en samlad satsning informationssamhället och pekar möjligheten att största delen sysselsättning Europa under de närmaste fem av ny åren kan komma att vara Internet-relaterad. Man pekar specifikt nya tjänster för medbord offentliga tjänster och betonar sätt att arbeta. Särskilti fokus är elektronisk garen, V s nya handel.

Olika grupper För att diskutera tjänster i relation till vilka krav de ställer infrastrukturen är det lämpnya av nya tjänster ligt att dela in tjänsterna i

handel i vid mening

andra arbetsrelaterade tjänster information kommunikation underhållning

Mycket kommer framgent inte att vara renodlat, utan det blir frågan om i många fall inen tegration mellan olika typer tjänster. Men det går ändå att särdrag och speciella krav av se från de olika kategorierna.

lir-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Elektronisk Elektronisk handel i vid mening, e/eczrønzk vommerce, omspänner många skiftande verksamheter handel i antingen

0 indirekt handel som är elektronisk beställning av materiella Varor som måste levereras fysiskt traditionell väg

eller

0 direkt handel där det går att göra beställning, betalning, leverans online med immateriella varor och tjänster, t programvaror, underhållningstjänster, informationstjånster. ex

En uppenbart framgångsrik indirekt handel idag i form av bokköp på Internet, kan bli en framgångsrik direkt handel imorgon i form print demand. Det ställer krav på infrastrukav on turen; t ex att immaterialrätt måste skyddas. Det leder i sin tur till krav avlyssningssäker överföring, d kryptering. V s

Företagsbehov Handel går att dela in i försäljning, leverans av online-innehåll och eftermarknadsservice. Det

dominerar kommer tjänster och möjligheter inom alla kategorierna och även i olika integrationsnya former.

Det finns också specialområden med utrymme för utveckling tjänster, t överav nya som ex föring av handelsdokument EDI, överföring av pengar betalningssystem, börshandel och auktioner. Även direktreklam till konsumenter har potential och snabb tillväxt. stor

Företagstjänsterna dominerar Företagstjänsterna dominerar i allt väsentligt. Konsumentmarknaderna väntas under flera år framöver inte ha än högst 20 procent den elektroniska handeln. mer av

Elektroniska handelns krav fysisk, hård infrastruktur som bandbredd och realtidsprestanda o s varierar ganska mycket. Men generellt sett är kraven oftast måttliga, vilket innebär en bandbredd upp till 2 Mbps.

Vid direkt handel kan det fråga mycket stora multimedievolymer ska överföras. vara om som Om det gäller t ex börshandel finns det krav realtidsöverföring.

Det allra mesta när det gäller elektronisk handel skulle alltså kunna hanteras med dagens eller morgondagens Internet, förutsatt att alla som är intresserade av att handla har åtkomst till Internet ett Vettigt sätt. Det behöver utvecklas är garanterad drifts- och leveranssom en säkerhet. Bristen på regelverk och standarder bromsar elektronisk handel Det framför allt bromsar utvecklingen elektronisk handel är de mjuka infrastruktursom av frågorna. Det finns helt enkelt inte den lagstiftning och det regelverk och de fastlagda standarder när det gäller t ex betalningssystem som behövs, för att de aviserade satsningarna elektronisk handel ska resultat i stor skala. ge

Fri kryptering, lagstödda digitala signaturer för säker identifiering och immaterialrättsligt skydd, måste till. Det krävs internationella överenskommelser. Det är ett problem EU som har uppmärksammat. En aktivare svensk roll är önskvärd i det sammanhanget.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Arbetstjänster Det kommer att uppstå många nya arbetstjänster av olika slag. Typiskt för dessa är att de Sambá//et måtte:alm kanske inte är så kommersiella, de kan mycket samhällsnyttiga. men vara om det :ka bli en im fungerar Distansarbete fraxtmktur mm Ett stort delområde är distansarbete. Det växer fram i många former och en sådan form är distribuerar grupparbete, t ex distribuerar konstruktionsarbete eller telemedicin där det går att hjälp online expertläkare. Denna användning kan ställa ganska stora krav den av fysiska infrastrukturen, på bandbredd och realtidsprestanda o s v. Distansundervisning Distansundervisning eller education on demand- andra säger just time learning är något som -

ingår i förändringsprocessen mot det livslånga lärandet. Det kan också ställa stora krav

bandbredd och realtidsprestanda, om man från sin arbetsplats eller hemifrån ska vara med i ett virtuellt klassrum eller virtuellt laboratorium. Kräver samhällssatsning Dessa områden kräver en samhällssatsning om man ska bygga upp en fungerande infrastruktur. Där går det inte att lita på de kommersiella krafterna sätt vid samma som elektronisk handel.

lnformations- I gränsområdet för utbildningstjänsterna finns olika typer av informationstjänster. Det är tjänster närmast synonymt med Internet och World Wide Web som informationsmedium det är -

där den enorma tillväxten har kommit. Redan idag finns mer information tillgänglig In-

ternet än man kan hantera. Det innebär också en framväxt av nya tjänster för att hjälpa till att komma åt den information man behöver. Det ger nya branscher, t ex elektronisk förlagsverksamhet som växer mycket starkt. Det kommer interaktiva multimediala informationstjänster och elektroniska tidningar som vidareutvecklas.

Inte minst finns stora aktiviteter väg inom den offentliga sektorns olika delar som rege-

ring och riksdag, hälso- och sjukvård, undervisning och kultur o s V som satsar nya informationstjänster och informationsspridning via nätet. Allmänt karakteriseras marknaden

för informationsinnehåll som ett av de mest lovande områdena för tillväxt och sysselsättning

under de närmaste åren.

Kraven på bandbredd är ganska måttliga. Två Mbps räcker till det mesta. Behovet är asymmetriskt, d v s det behövs mer bandbredd ut till konsumenten än vad som behövs tillbaka. Konsumenten vill gärna kunna vara mobil. Det räcker alltså inte att dra kablar till varje hushåll, utan det måste vara möjligt att information även rörlig fot.

Kommunikation Ibland vill man inte hämta färdig information vill kommunicera, social

utan man en mera

kommunikation. Det är ett Viktigt område för infrastrukturen. Hela telefonisystemet är

uppbyggt ett markbaserat telefonnät och numera också mobiltelefoni. Det har gjorts som och görs fortfarande stora infrastrukturinvesteringar. Telefonin har fått sällskap av fax och elektronisk post e-post och även videokommunikation.

För konsumenttjänster är kostnaden de allra viktigaste faktorerna. Det finns en marken av

nad för billig telefoni med ganska måttliga kvalitetskrav. Telefoni över Internet lät nästan

löjligt för något år sedan, det är idag framväxande realitet. Ett viktigt dlläggsområde men en

är integrerad meddelandehantering, d s att det finns en gemensam brevlåda inte bara tele-

v

fonsvarare för e-post, fax, röstrneddelanden och som kan ordna sådana saker att

o s v som konvertera text till tal.

De fysiska infrastrukturkraven för dessa kommunikationstjänster är måttliga när det gäller

bandbredd, även när det gäller video. Man kommer ganska långt med komprimering och

andra tekniker. Däremot är det ganska svåra realtidskrav, särskilt i videoanvändning.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Underhållning Underhållningstjänster har i form TV drivit fram den infrastruktur vi har idag av som som innefattar både marksändning, kabeldistribution och satellitdistribution. Det området väger tungt i diskussioner om krav infrastruktur. ny

Den nuvarande infrastrukturen har en stor bandbredd dessutom är garanterad och det som blir alltså inga problem med eftersläpningar och synkronisering bild och ljud Men av 0 s v. den bandbredd finns är enkelriktad ut till konsumenten. Marknaden för enkelriktad som passiv underhållning förefaller idag begränsad. Taket är nått särskilt många fler TVvara kanaler är inte realistiskt.

Interaktivitet är nyckeln här. Det finns ändå stora fallgropar när gör För bara man prognoser. 3-5 år sedan talade man mycket video demand skulle driva fram infrastruktur om on som en ny mer eller mindre sig självt. Men så blev det inte. Så kommer det heller inte att bli. Efterav frågan är helt enkelt för liten. Interaktiva underhållningstjänster, däremot, är frammarsch med fortsatta krav stor bandbredd och asymmetrisk kommunikation alltså med mer bandbredd ut till konsumenten, än tillbaka till leverantören.

En viktig del inom underhållningsmarknaden är spel olika slag. Det kan ungdomars av vara intresse för att spela interaktiva spel över nätet med kanske komponent social en av samvaro eller av undervisning. Eller det kan vara online-spel, gambling, på t hästar eller andra sådana ex aktiviteter. Underhållningstjänster online-spel, musik och film från spel- och nöjesinsom dustrin, är en ekonomiskt stark och mycket kommersiell marknad med stor, del säger en enorm, tillväxt. Det sluter cirkeln till den elektroniska handeln.

Nya tjänster Alla dessa tjänster med sina vidareutvecklingar och former, ställer krav den

nya gemenställer kraven infrastrukturen. Det är bland annat efterfrågan och betalningsförmågan avgör samma som hur hårt kraven kommer att drivas. Nya tjänster kan det sättet driva fram infrastruktur. ny Infrastrukturen möjliggör också för tjänster att utvecklas. nya

Exemplet Minitel i Frankrike visar etablering infrastruktur kan leda till utveckling att en av en av massor av nya tjänster. I Sverige förutsåg man motsvarande lysande utveckling för Telebild, men där misslyckades etableringen av den nödvändiga infrastrukturen och därmed uteblev också tjänsterna.

Slutsatser Slutsatserna är att

0 vi behöver mångfald tjänster och mångfald aktöre det krav flexibilien av en av - ger tet och kombinationer i infrastrukturen, alltså inte enda likriktande struktur. Vi har ett en övergripande krav: flexibel åtkomst för alla, och när helst. var som

0 vi bör satsa aktivitet istället för passivitet d aktiva tjänster att vi skapar interv s — en aktiv infrastruktur som i sin tur ger grogrund för ytterligare nya tjänster

0 de mjuka infrastrukturfrågorna är mycket viktiga, d fri kryptering och lagstödda digi-

v s tala signaturer, driftsäkerhet, skyddad immaterialrätt internationella resultat måste -— komma till stånd när det gäller lagstiftning, regelverk och standarder.

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Varför behövs infrastruktur

en digital

Lasse Svanberg, MediaDesk Sweden + Svenska Filminstitutet:

Laue Svanberg är .ri/arméreprexentantfdr EU; MEDL/1II—/brqgram ac‘/Jyer/émm vid SuemnéaFilminstitutet, Xtoøié/Jø/m.

påverkar

"Den internationella infrastruktur"

utvecklingen Sveriges

inledning Detta avsnitt belyser den internationella utvecklingens stora betydelse för digitala medier.

Budskapet I Sverige debatteras utvecklingen av en ny infrastruktur för digitala medier från två i grunden felaktiga utgångspunkter:

0 att digital-TV är ungefär som dagens television, fast mycket mer - när det i själva

verket blir ett helt nytt medium

0 att vi i Sverige själva kan avgöra utvecklingen när det avgörande i själva verket sker internationellt.

Samarbete med När den internationella utvecklingen nämndes under 1980-talet fick tanken något slags Europa viktigt automatiskt sätt långflygningsvingar och for till USA och Japan. Det var där det hände saker, speciellt inom branscher sorn hade med media, data och telekom att göra.

Till Europa for tanken inte. Det borde den göra idag, när Sverige är medlem i EU och har full tillgång till EUs handelspolitiska utvecklingstekniska resurser. Men Sverige har, för att använda ett folkligt uttryck, gått in i EU med röven före, d v s en aning motvilligt.

Nu efter ett par års medlemskap börjar det bli dags att vända den trevligare framsidan till och inte bara bidra med vår kunskap och våra resurser, utan också ta för de bidrag och oss av samarbetsmöjligheter som EU-medlemskapet erbjuder.

Men idag år vi inte särskilt bra det. Och Europa är det närmaste internationella perspektivet och Sverige är en integrerad del av Europas och världens telekommunikationsteknis- - ka infrastruktur.

Under fyra år har jag försökt höja den svenska film- och TV-branschens europamedvetande såsom nationell representant för EU-kommissionens MEDIA-program. Jag har mött del en motvind när jag har försökt svenska film- och TV-företag att höja blicken ur den natio-

nella trygga och statssubventionerade ankdammen och blicka söderut mot den gm värl-

den, och inte som tidigare västerut mot den nya världen, och att skärpa sina språkkunskaper. Språket är också en infrastruktur är oerhört viktigt i vårt gränssnitt mot omvärlden. som

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Debatten har Ur ett europaperspektiv lider den svenska digital-TV-debatten minst två grundfel: av tvâ grundfel

Grundfel 1 är att vi utgår från att digital-TV handlar det slags television v1 har idag, .

om som men multiplicerad med minst tiopotens, d mm/2 t/yeJame.’ en v s more

Det rätta är i realiteten, och på lång sikt, att det handlar ett helt nytt om medium som ställer alla gamla invanda TV-begrepp på huvudet. De traditionella TV-kanalerna tvingas redan inom den närmaste femårsperioden avhända sig sitt privilegierade tolkningsföreträde och ratta in sig i lång kö audiovisuen av ella tjänster, nationella och internationella, som konkurrerar om vår uppmärk-

samhet och tid. Sam Nilssons Sveriges Television femtioprocentiga tittarmål

för SVT-kanalerna inger i ett sådant perspektiv inte respekt, utan får snarare ett löjets skimmer över sig.

Grundfel 2 är att den offentliga debatten kring svensk digital-TV utgår från att det rör sig

om en inhemsk svensk uppgörelse, match mellan våra kabel-TV-operatörer, nätägare, en satellit-TV-företag och de starka intressen bevakar marksänd TV och sedan med som regeringskansliet som dornare.

Det rätta är att så förhåller det sig naturligtvis inte. Svensk digital-TVs fram-

tid och utveckling avgörs inte bara av Kulturdepartementet, Telia eller Tera-

com utan i lika hög grad av det som händer i Bryssel, i Strasbourg, hos ITU i

Geneve eller hos den handfull amerikanska datorföretag idag dominerar

som världsmarknaden.

Blir kollision De senaste årens mediekonferenser har präglats The Great Convergence Spirit, d att - av v s konvergens medie-, tele- och dataindustrin år i en stor global, kramgosig omfamning. Och det har låtit

förtröstansrikt och hoppingivande. Men blir det så

På det internationella planet verkar scenariot nu snarare börja handla om "The Great Collision en maktkamp mellan i första hand datorgiganterna och den traditionella TV- — industrin. Det är en kamp om främst vilket slags apparat vi ska använda. Ska det vara en PC- TV eller TV-PC D datoriserad TV-mottagare eller TV-utrustad PC. Och vilket v s en en slags kommunikaüonsteknisk infrastruktur ska backa upp ett sådant system Det finns 1,4 miljarder TV-mottagare i världen och bara 200 miljoner hemdatorer. Det tål att tänka på.

Kollisionsalternativet ligger främst de utspel som Microsoft, Intel och Compaq nu gjort med Intel-chefen Andy Groves stridsrop ledstjärna: PC mkv/ing /Jøurx will exveedTV wsom

cu/mg hour; b t/2eend t/725decade. Notera PC viewing PC-tittande, datortittande.

M Pcmmde ä , TV- mm i de ar ° 2000. Denna datortrojka . foreslar .. o ny TV-standard baserad pa datorvarldens .. tekniska . villkor . en

t ex progressiv avsökning bildskärmen istället för TVs delbildsavsökning. I masspro-

duktion kan persondatorn förvandlas till kompetent TV-mottagare för merkostnad en en som inte överstiger 100 USD. Betalar man TV—/zremrför fullskaligt TV-tittande i en PC

ITkommissioncns hearing om den nya digitala infrastrukturen

Svensk digital-TV Vad utgår den svenska digital-TV-debatten från att vi ska titta på jo, konventionell TVen

fár dystert öde kompletterad k settopbox kostar ungefär lika mycket som en video-

mottagare av en s som spelare. En dyr, svårsäljbar och teknoekonorniskt sårbar interimiteknik som riskerar att dystra öde till mötes HDTV och video demand om man ska tro de intersamma som on —— nationella trendnissar som är åt olyckskorpshållet.

Det verkar från konsumentsynpunkt inte finnas någon ei/ler app/zmtiøni ett markbundet digital-TV-alternativ ingenting år riktigt lockande. Det finns däremot i Internet och kommer på sikt också uppenbaras i DVD3. Denna teknik måste naturligtvis integreras i en nog att nya infrastruktur för digitala medier.

DVD är mycket mycket ån bara hemvideostandard. mer en ny

Digital-TV är mycket, mycket ån bara digitalt distribuerad TV i dagens tappning.

mer

Men exakt vad detta mervärde innebar, kan vi idag bara spekulera om.

Mångfald medier IT-kommissionens avsikt är försöka fram långsiktigt hållbar strategi för en resonera en i digitaldomänen svensk infrastruktur för digitala medier. Det år hedervärd ambition, vi bör räkna en men nog

med alla idag kända medier plus några till kommer att etablera sig i den digitala domi-

att och någon form elektronisk bildskärm sig den år stationär, högupplöst och nen av — Vare

högstatusdyr eller mobil, lågupplöst och lågstatusbillig.

jag befarar den struktureringsuppgiften överskrider den svenska IT-kommissionens, EU-

att

"Lug": låt kommissionens och förmodligen också Bill Gates kompetens. Den överskrider definitivt

ordnar g aldrign svenska film- och IV-branschen lever jag efter min. Efter 35 år som teknikspejare i den mottot: Lugn, lugn det ordnar sig aldrig. -

Relationsteknik Om denna hearing leder till att den svenska digital-TV-debatten förflyttar sitt fokus från TV

ersätter IT till begreppet digitala medier eller dzgmedia så har den gjort stor nytta.

Om IT-komrnissionen sikt dessutom byter ut IT mot RT, re/atiom lee‘/mo/ogy,har IT-

fg”’””’”t kommissionen varit lyhörd förhållande till internationella trender och anpassat sig till hur

zngen/or:teknz.rktguMI— d d , Id U . di, . l natver . k ht 1 k ommuni ations . t kn. k 1S a agens ung omar var en over utnyttjar gita a oc e e e begrepp in fras trukturer.

Gör det till RT-kornmissionen IT år ett gammalt ingenjörstekniskt gubb-begrepp

om det låter min sextonåriga dotter hälsa.

3DVD, Digital Versatile Disk, år kompaktskiva av CD-typ som har stor lagringskapacitet. en

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

samhälleliga nyttoeffekter med en digital infrastruktur

Utfrågning om behov och nyttoeffekter

Inledning Detta avsnitt belyser behov och nyttoeffekter kan motivera satsning utbyggnad som en av en digital infrastruktur.

Medverkande Per Florén Kairos Future AB, Mattias Hällström SISU, Karl-Einar Sjödin Nutek, Lasse Svanberg MediaDesk Sweden.

0 Vad är spekulation Vad är realistiskt För inte så länge sedan rosades framtiden med tjänster som video demand och 500 TV-kanaler. Det lär inte bli så. Finns verkligen behoven on och efterfrågan

Karl-Einar Sjo"dz}1. Min åsikt är behoven finns och efterfrågan finns. Problemet är i föratt att väg definiera exakt var det dyker upp. Därför måste vi ha flexibel inställning till det hela. en Vi måste satsa aktivt, d vi måste utgå från att hel del möjligheterna dyker inte V s en av upp

förrän vi skapar förutsättningarna för det. Det är en höna-och-ägget-situation.

Skulle vi ha byggt ut ett system med bandbredd fram till alla hushåll, är det mycket enorm möjligt att video demand skulle ha kunnat fylla den kapaciteten. Men det finns inte on upp en efterfrågan idag på det. Utvecklingen måste hand i hand, d lite efterhand och V s satsa se var efterfrågan dyker upp. Vi ska inte tro inte att vi vet precis vad kommer hända. som att Det kommer många överraskningar framöver.

Lane Svanberg, MediaDer/é Sweden: Behov Vems behov När Vi talar behov idag vi om menar vanligtvis näringslivets eller den yrkesarbetande befolkningens behov. Men glöm inte vi år att 2005 kommer att ha den svenska folkhemshistoriens största ålderspensionärsklass, de rikaste och friskaste ålderspensionårer vi någonsin har haft. Det finns risk för att Sverige för första gången i historien kommer den icke yrkesarbetande befolkningens behov. Som att styras av pensionär med gott tid och har jag helt andra behov digitala tjänster än vad om pengar, av en 17-åring har idag.

0 Om det finns ett samhälleligt behov digital infrastruktur hur bråttom är det av en ny -

Maltiax Hc‘z//.rlrbm,SIS U: En rimlig ambitionsnivå är att vi skaffar oss nya förutsättningar

inom par år. En analogi är investeringar i järnvägar mycket lång Men som var en process. var det bråttom med järnvägar Nej, det det väl inte. Men å andra sidan Sverige först i var var Europa med att bygga sådan infrastruktur och det fick stora konsekvenser. Det är frågan en om risktagande på nationell nivå.

Per F/orén, Kairox Future: Frågan är hur vi står relativt omvärlden. Har vi ett val att hålla oss oss avsevärt efter omvärlden Förmodligen inte. Har vi ett val att satsa avsevärt före omvärlden Förmodligen inte, för det blir för dyrt. Vår tidtabell är beroende A tekniken är av att mogen så att den har en rimlig prislapp och att vi varken kommer för långt före eller för

långt efter, gärna i framkant, för att kunna lyfta fram Sverige konkurrensmässigt.

Karl-Einar 5/bdiiz, N;/te,é.ag betonar de mjuka infrastrukturfrågorna kräver internatio-

som nella överenskommelser, ett gemensamt regelverk och standarder Det gör vi inte o s v. att kan allt för långt före med fysisk utbyggnad och skapa vår standard i Sverige. Det en egen kommer inte att fungera. Då hamnar vi sannolikt i återvändsgränd. Takten bör alltså en vara snabb och i framkant det ska inte för snabbt. - men vara

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Ni pekar på möjligheter och effekter, alltifrån ökad demokrati, samhällsinformation, utbildning, nya 0 arbetstillfällen Vad är konkret samhällets och individens nytta en ny digital infrastruktur 0 s v. av

Lane Svan/mg, Meaz2zDe.rk Sweden: För mindre än tio år sedan hade vi debatt nyanalfaen om betismen, att människor lämnade grundskolan inte kunde läsa och skriva. Men nu V s som kommer signaler att i Internet- och datoråldern har skriv- och läsförmågan ökat betydom ligt. Det är rimligt med den effekten eftersom vi måste kommunicera med datorn skriftligen.

En digital infrastruktur är i första hand ett kommunikationsverktyg. Det är så dagens ungdomar utnyttjar det inte för att söka information, utan för att kommunicera. Det är något positivt.

Kar/-Einar .5‘/bdzn.Nyttoaspekten tjänsteproduktion, alltså möjligheten att skapa ny sysselsättning inom tjänstesektorn, är viktig. Tjänster är huvudsakligen en lokal eller regional företeelse och många tjänster uppstår direkt i mötet med kunden. Med digital infrastruktur, en med Internet, når kunden direkt över hela världen. man

Det innebär stor möjlighet, inte minst för små företag, att skaffa sig marknad som går en en långt utöver den lokala marknaden, i Sverige i många fall är alldeles för liten. Om vi inte som gör satsning att bygga upp förutsättningarna för små företag att arbeta på en stor en marknad med ett tjänste- och produktutbud, så kommer andra länders tjänsteföretag att komma in till Sverige och vi hamnar efter i förhållande till andra länder

Per F/orén, Kairos Future: Problemet med framtiden är ofta att det är mycket lättare att se hoin möjligheterna går att avfärda med "Ja, . Den absolut största nyttan för ten som men .. individen med digital infrastruktur kommer att utbildning, särskilt som kraven en vara utbildning och livslångt lärande kommer att Öka kraftigt i framtiden.

En mindre, ändå mycket viktig, personlig nytta är att kunna träffa likasinnade i olika men sammanhang. Ökad tillgång till olika kulturformer och underhållning är personlig nytta, en liksom lägre priser och bättre tillgänglighet t ex böcker och nyhetsförmedling.

Nar det gäller företag år det möjligheten till ökad produktivitet under förutsättning att man tar på den möjligheten, för det är ingenting kommer automatiskt. Historiskt sett, vara som t i tidningsbranschen, har det nästan alltid varit nya företag som har gjort framsteg genom ex att fånga möjligheterna med teknik. De gamla företagen inte förmått att dra nytta av den ny tekniken, utan i bästa fall kommit eftersläntrande. nya

Ökad tillgång till marknaden är stor nyttighet för företagen. Ett annat och ofta en annan relatera till kunden ligger inbyggt i detta. Relationsmarknadsföring och kundbättre sätt att vård blir allt viktigare. Detta är ett mycket centralt område med fantastiska möjligheter, men där det också finns problem. Det är inte lätt för många stora företag att börja tänka i enorma banor, i del fall verkar det absolut fullständigt omöjligt när idag säger att vi har inte nya man tid elektronisk post från kunderna. att svara

IT-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

0 Behövs verkligen en ny infrastruktur För digitala medier Eller räcker det med att uppgradera den befintliga infrastrukturen

Lane S1/uulver MediaDexk Sweden:Det å är rimligt g t i det statsfinansiella g et att undersöka alla ,

möjligheter som står till buds, för att utnyttja den befintliga infrastrukturen så väl möj-

som g Vi är lån g t framme i Sveri g e. Vi har redan en av världens finmaski aste och bäst fun g g erande telekommunikationstekniska j infrastrukturer. Men det finns saker inte har tittat som vi på, t ex att distribuera Internet via elnätet, men det verkar vara väg.

Vi kan lära av TV-historien. Det stort rabalder i mitten 1980-talet HDTV, var av om högupplösnings-TV. Enorma satsades på att utveckla denna framtidens TV. Men det pengar var upp som en sol och ner som en pannkaka, därför att kom fram till att TVman konsumenterna inte alls beredda att betala för fantastiskt skarp och tydlig bild med var en sexkanaligt ljud. Konsumenterna tyckte att den bildkvalitet som TV redan hade räckte, så man var inte villig att betala något för en högre teknisk kvalitet. Det bör vi komma ihåg.

Per F/ørérz,Kairo Future: Med dagens infrastruktur kan vi inte göra vissa saker fullt ut, som skulle vara möjliga att göra med morgondagens infrastruktur. Alltså kan vi idag inte det vi se skulle kunna göra med en bättre infrastruktur. Därmed inte sagt att vi ska nöjda, därför vara att vi inte idag gör någonting vi inte kan göra det är lite fel argumentation. som -

Men det finns alltid en risk att från teknisk utgångspunkt ta fram Viss lösning och så

en -

visar det sig att människor inte vill ha det nya. Samtidigt är det svårt att veta, förrän har

man gjort en satsning, om den verkligen år lyckosam. Egentligen skulle vi behöva prova olika lösningar för att kunna idéerna föds och kreativiteten flödar bäst. se var var som

0 Konsumenterna har begränsad tid och ekonomi och det innebär det kommer tjänster att om nya kommer något annat att försvinna. Skivindustrin t har tappat 10-20 procent och ungdomar köper ex mobiltelefoner istället. Internet tar tiden från TV. Vad kan hända på sikt

Per F/oréu, Kairo: Future: Det finns två viktiga principer. Det är att människa söker männiena

ska. Kommunikation mellan människor är alltid någonting kommer att efterfrågas,

som mobiltelefonins popularitet är exempel på att vi är beredda att betala för att kunna möta varand-

ra. Om vi får möjlighet att titta varandra också, t via videokonferens Internet, så

ex en kommer många att definitivt lägga tid det.

Den andra principen är att interaktivitet alltid är attraktivare än passivitet. Om mänsklig

kommunikation är viktigare än att bara ta emot, är interaktivitet maskin attraktivt mot en mer och lättare att betala för, än att bara konsumera.

Mattzai Hci//Itrtuu, SIS U: Det intressanta är väg handlar mycket social kommunisom om kation. Naturligtvis är vi beredda att betala för sådana tjänster. Jag skulle verkligen vilja att mina föräldrar hade en datorskårm ansluten till nätet och att vi kunde ha den påslagen om kvällarna och prata med varandra, t ex i köket medan vi lagar mat. Tekniskt sett kostar det inte mycket. Det tar inte tid från något annat. Det bara ett rikare liv. Det finns många, ger många sådana möjliga tjänster.

Lasse Svanberg,MediaDeLê Sweden:Cyberspace är taktilt torn och ett exempel det är video on demand-utvecklingen. Man trodde då för 7-8 år sedan att möjligheten att beställa videofilm hemma vid sin skärm, snabbt skulle spridas brett och snart slå ut videobutikerna och Videohandlarna. Men det visade sig att vi som Videokonsumenter har ett taktilt behov, d V s vi vill hålla i Videokassetten och titta på den, snacka med videouthyrarna, lite tips om nya filmer som har kommit in. Det är ett behov inte tillfredsställs via Internet. som

IT-kommissionens hearing den digitala infrastrukturen om nya

"ta det bara lugnt, det ordnar sig aldrig det kanske inte alls spelar någon roll Lasse Svanberg säger vi i Sverige gör utvecklingen de stora internationella marknadsaktörema vad utan styrs av

vanbeøgg, MediaDerk Sweden: Så är det, även det låter defaitistiskt. Efter att i 35 år ha Lame S om

följt utvecklingen k medier, journalist och teknikspejare, så är det min lite små-

av s nya som cyniska erfarenhet, det finns ingen anledning sig och bli skärrad för att saker att att oroa

eller revolutioner plötsligt dyker Det blir slags nollsummespel i alla fall i

havererar upp. ett

också uppenbar risk Sverige sätter foten och går in för en viss teknik eller Men det är en att om ner infrastrukturell lösning för tidigt, så slutar det med ett nytt Stålverk 80

Lame Svanberg, MedzaDe.r;é S22/edensjag är djupt skeptisk till det börjar ske när det gäller som nu

sälja settopboxar för digital-TV. Det kan bli ett Waterloo.

att

Vilken den kritiska faktorn för realisera digital infrastruktur med en uppsättning tjänster

är att en

Matz/ia: Hállxträm, SISU: Låt inte Telia behålla ägandet kopparkablarna till abonnenterna

av Lägg det i bolag och låt Telia köpa användningen nätet istället. ett annat av

Karl-Einar S/odzn, Nate/é:.Tack1a de mjuka infrastrukturfrågorna med betalningssystem, im-

materialrättsskydd Se till fram regelverk och det kommer att öppna möjlighe-

o s V. att ett Sedan kommer den fysiska utbyggnaden kunna drivas fram praktiskt marknadens ter. att av krafter.

F/oren, Kairo; Future: De mjuka faktorerna är avgörande och nödvändiga att lösa. Vi behö-

Per

lägga till utbildning. Generellt är också datalagen ett stort problem.

ver

Lame S1/zmberg, MedzaDe.r;é Sweden: En viktig faktor är konsumenternas attityd och relation till

högteknologi. Man kan teknikdyrkare och teknomaximalist eller som jag vara en

vara en teknominimalist och teknikskeptiker. en

Fundera över detta hur många teknikdyrkare finns det i Sverige som lever efter mottot att allt bra och det är är allra bäst Hur många finns det som jag, som är nytt är som nyast

är teknikskeptiker och värjer mig aning mot komplicerad teknik för teknikens egen

som en skull

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

B. infrastruktur för medier

Vem bygger en ny digitala

Översikt

Frågeställningar Temat för denna del är att diskutera problem, utmaningar och möjligheter för de olika aktöär, eller kan bli, involverade i att förverkliga infrastrukturen för digitala medier. rer som

Bland frågeställningarna är

innehålls- och tjänsteproducenternas perspektiv teknikbyggarnas perspektiv lagstiftarens perspektiv den tänkbara potentialen inom utbildningsområdet som avnämare och påverkare av en ny infrastruktur.

IT-kommissioncns hearing om den nya digitala infrastrukturen

Innehålls- och

tjänsteproducenters perspektiv

Richard Gatarski, Stockholms universitet:

Richard Galant/ei, fim/éare vzdfl2’retag5e/éonomméa zmrtztm‘z'omm, Stockholm; uniz/erritel.

"Nya infrastrukturen -för åtta eller åtta

miljoner innehållsproducenter"

Inledning Detta avsnitt belyser innehålls- och tjånsteproducenternas roller, problem, möjligheter och utmaningar i utvecklingen av infrastrukturen för digitala medier.

Budskapet Vi vet egentligen mycket lite om dagens s k innehållsindustri. På längre sikt, 8-10 år, är det en helt okänd värld med en mängd nya aktörer vars problem och möjligheter vi idag svårligen kan föreställa oss. Som utvecklingen nu ser ut kommer Internet

baserat på drömmen om det fria globala gratisnätet att vara borta 8-10 år. En

om rimlig utgångspunkt är att alla i någon mening är, eller kommer att bli, innehållsproducenter. Men det beror i grunden på hur infrastrukturen byggs ska den upp utformas för att passa åtta mediegiganter eller åtta miljoner svenskar Det saknas en klar vision som leder oss vidare.

Innehåll Flera olika synsätt finns begreppet innehåll: vad är det - 0 EUs projekt Info2000 definierar j innebâ//Jindørtri att I;17ze/J43//mid;/Jtmz bertår alt/föreen som lag mm är .9/Me/Jaltamed att riéapa, t/Z1/ewé/a, pazéetera00/9Iprida zImeba°//."I definitionen talas det vidare om data, text, ljud, bild eller multimediekombinationer framställda i analogt eller digitalt format olika sorters bärare mikrofilm, magnetiska eller optiska som papper, minnen. Innehållsindustrin omfattar olika områden inom tryckning och publicering tidningar, böcker, tidskrifter, publicering av förlagstexter och elektronisk publicering direktanslutna databaser, ljud-, bild- och texttjänster, telefax- och CD-baserade tjänster,

DVD-skivor, Internets World Wide Web, edutainment samt den audiovisuella sektorn

television, video, radio, ljud och biograffilrn.

0 En annan syn reflekteras i Harvard Business Review Sep-Oct 1997 där forskarna Evans och Wurs ter säger: Every bminem am information buizhem.Alla är innehållsskapare.

0 Så finns kanske det svenska synsättet, d inget synsätt alls. Vi har ingen statistik idag v s över någon eventuell innehållsindustri. Det florerar utsagor i massmedia om att Sverige exporterar mycket musik det finns inga siffror det. Inte heller finns siffror - men hur många som skapar innehåll däremot vet vi antalet jordbrukare. SCB har ingenting om utvecklingen i en innehållsindustri däremot vet vi nybilsförsåljningen -

Underförstådda På kort sikt, i en eventuell svensk innehållsindustri, verkar det finnas ett antal underförstådda aktörer i inne- aktörer som i industriell mening producerar innehåll. Den industrin består av hállsindustrin 0 massmedia, d v s TV-företagen, radio, tidningar, film o s v

förlagsproduktion i form av böcker, video, CD musik, nu även data

0 ett stort antal människor, alltså individuella skapare av innehåll som skribenter, fotografer, illustratörer, reklammakare, musiker, animatörer, redigerare svårt att hitta statistik m eftersom dessa grupperas med frisörer, städare och andra personliga tjänster

Hit kan även räknas professionella innehållsskapare, som t ex politiker, forskare och föreläsabörjar bli växande sysselsättning i industrisverige. Bland underförstådda aktörer re, som en finns också ett antal hushåll som konsumerar innehåll.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Osynliga På kort sikt finns ett antal osynliga aktörer hör till innehållsindustrin, t ex programvasom aktörer ruindustrin och dataspelsindustrin, är viktiga att lyfta fram. som

Exempel: På det internationella planet när det gäller tjänster, finns t ex Expedia, ett tjänsteföretag levererar flyg, hotell, taxi och all information relaterad till resor. Ett annat som annan exempel är General Electric, varuproducent, precis har ändrat stora delar av sitt inen som köpssystem och hanterar majoriteten sina inköp via Internet. Dataföretaget Dell skrämav slag på hela persondatorindustrin att skapa informationsinnehåll kring sina promer genom dukter Internet och levererar via Internet. I Sverige finns liknande exempel i Bokus och Bovision.

Även varuindustrin producerar i stor grad innehåll. T Arla har gett ut CDROM ex en som heter Myulk och de har även innehåll Internet. Sedan länge har Arla innehåll mjölkförpackningar, t matrecept. När det nyligen ett recept med couscous ledde det till att ex var tog slut i många BW-butiker. couscousen

Även mindre varutillverkande aktörer finns bland innehållsproducenterna, t Kalle som ex legotillverkar ett slags instrumentsyntar vilka han sedan säljer över hela världen tack vare den hemsida han har gjort på Internet.

Det går förlänga resonemanget de osynliga innehållsproducenterna ytterligare. Så går att om det t att inkludera alla telefonerar, alla skriver, ritar, fotograferar eller ljudar ex som som överhuvudtaget, alla kopierar, klipper och klistrar alla dessa skapar innehåll. Läs hemsom mafruar, läs lärare, läs elever och studenter. Vi tror att man i skolan endast konsumerar innehåll. Det är faktiskt tvärtom i skolan produceras innehåll än vad som konsumeras. - mer

Nyskapare På längre sikt, 8-10 år, är detta med innehåll och innehållsskapande svårt att sia om. Ett sätt på längre sikt är stöd i visioner skapar framtiden och dess aktörer. Tänk t ex visionären att ta som Douglas Engelbart, forskningsmiljön Xerox Parc och sedermera Apple Computer som korn med sin banbrytande persondator. De utvecklade visioner i en cementerad värld som inte alls intresserad persondatorer. Många har hört talas socialdemokraterna och Per-Albin var av om Hanssons vision folkhemmet. Jag har ingen aning om vad striden stod om, men gillar det om som det blev.

Vi däremot har idag ingen vision när det gäller digitala medier och vad vi ska ha dem till än att vi kanske ska ha dem. - mer

Vad vi också kan konstatera, tror jag, i förlängningen är att informationsindustrin eller innehållsindustrin är idag eller mindre invaderad eller konvergerad. Det är alltså inte den mer traditionella massmedieindustrin har varit nyskapande här, utan det är andra aktörer. I som Sverige är det idag Telia, Posten, Spray, Icon och till och med Kinnevik har gjort t ex som någonting. Stenbeck blev alltså tvungen att skapa innehållsindustri, för tidigare fanns det en ingen innehållsindustri som han kunde distribuera åt.

Så frågan år: Kommer alla att utveckla innehåll Ett fungerande exempel är IdeaMarket, är tjänst Internet, där helst kan skriva artikel, lägga ut den till marksom en vem som en naden och göra den tillgänglig för alla i hela världen att köpa så köpte jag igår en artikel för — fem dollar.

Ett annat exempel är CyberLife with Crearures är ett slags elektronisk värld som man

som odlar i dator, det är interaktiv tvålopera. Man bygger hela världen själv med dess en en

aktörer, får små ägg kläcka för att odla fram aktörer. På CyberLifes webbsajt

man att nya Internet kan byta aktörer med varandra. Det är ett innehållsskapande där själv man man aktivt deltar och producerar tvålopera alla som vill kan medverka. en -

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Utmaningar Bland problem, utmaningar och möjligheter för innehålls- och tjänsteindustrin finns på och möjligheter omedelbar sikt och något längre sikt följande:

Kort sikt 0-2 år Lång sikt g8—10 år

Problem tjäna Internet finns inte i form

att pengar 0 av hänga med och förstå det fria globala gratisnätet vad som händer, skaffa kompetens I världsekonomin beroende mer marknadsekonomisk in- aV digitala medier frastruktur saknas totalt, 0 problem är omöjliga att v s som en struktur för betalning, för förutse idag säkerhet, för leverans, för att ångra köp, m rn snabba förändringar skapar problem i sig Utmaningar övervinna tröghet eller när- hantera den universella spel- 0 synthet, d att individen el- planen, d att det faktiskt v s v s ler organisationen ser vad som kommer att vara en global håller att hända och marknad och blandning en av kan/ vill förändra sig innehåll, varor och produkter

skapa affärsmodeller finns OCh tjänster

ännu inga fungerar bra 0 behålla de förare styr

som som hantera nuvarande relationer, utvecklingen Och kanske annu resetjänstföretaget SVarare att byta dem 50m har V s som inte riktigt vad det ska göra styrt utvecklingen at fel han vet resebyråerna säljer de- under några år av som ras tjänster eller dataföretagen 0 utveckla vidare som vill börja sälja persondatorer själva på Internet Möjligheter komplementära fysiska for- Visioner, förhoppningar: mer, alltså en papperstidning o bättre liv, jobb, inkomster 50m kan bh digital eller ett 0 trådlösa digitala medier kan TV-program i

som gårlut stor betydelse

etern kan via satellit eller , högre bandbredder kabel-TV

0 symmetri/ interaktivitet

lättare agera globalt via digitala A medier

olika digitala medier finns allt

är inte Internet

lediga förarplatser finns ganska visionslöst än så länge och kör som

4 Begreppet"förarplats" bygger på följande metafor: Om vågen framför oss leder till framtiden och vi åker bil såår det någon som kör bilen. Denne ser vägen åtminstone en bit och omvägar, fattar beslut om vägval,hastighet, eventuella matpauser, våxelval och gaspådrag etc. När det gäller racet om digitala medier/TV, så finns det ett antal bilar banan.Sverigekan haka någon av bussarna som körs av Murdoch, Gates, Turner m Vi kan ocksåvälja ett annat race, med ganska tavlare ån så länge, men gott om lediga förarplatser. Det förefaller fortfarande finnas möjligheter att köra en eller flera av bilarna i det race som körs om 8-10 år. Dagens möjlighet består alltså i att välja race, bil och förare, Möjliga förare är enskilda individer med visionär styrka och direkt/indirekt makt att köra typ jan Carlzon som en gång körde SAS eller Per-Albin Hansson som körde Sverige.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Den mjuka Den mjuka infrastrukturens utveckling har stor betydelse för helheten. Vi känner till den infrastrukturen gamla världen. Vi har lärt i skolan att läsa, skriva och konsumera massmedia. Vi vet inte oss hur gör film, vi vet inte hur man gör ljud och av oss är duktiga på att teckna. Företag man är också vana att verka i stabilitet och vill ha det så.

Vi måste lära att hantera rörlig värld. Vi kan överhuvudtaget inte mycket om digitala oss en medier. Alltså måste vi lära oss alla dessa sakerna.

Skilj inte mellan En slutsats kort sikt är att "innehållsindustrin" har kända aktörer, problem och möjligheproduktion och ter. Vi vet vilka som just nu håller med innehåll i stor utsträckning. Vi känner t ex detta konsumtion med betalningsproblematiken eller att den marknadsekonomiska infrastrukturen saknas.

En slutsats är att det är sällsynt att etablerade aktörer vill förändra. Sveriges Television, annan l V4 och andra inte speciellt intresserade Internet. Det andra, som t Telia eller var av var ex först sig in det området. Alltså kommer nyskapande ofta utifrån. Posten, som gav

Vi får inte eller kan inte skilja det är till och med farligt att göra det hushåll från företag, för

det cementerar fast i ett gammalt synsätt. Det är också farligt att skilja produktion från oss konsumtion det är framgent möjligt att prommera istället för att producera eller konsumera. -

Frågan är: Ska vi stödja förändring Jag menar absolut att vi ska göra det, för då utnyttjar vi de nya möjligheterna.

Sammanfattning Innehålls- och tjänsteproducenternas perspektiv går att sammanfatta med att

0 innehålls roduktion håller alla å med alla producerar och konsumerar innehåll -

0 marknadsekonomisk infrastruktur är nödvändig att utveckla Internet är uppbyggt en helt utan en tanke detta och det är ett jätteproblem idag

0 mångfald inom digitala medier skapar förutsättningar Internet är ett de digitala en - av medier blivit populärt, det har funnits andra varav en del har dött och andra som nu men lever kvar

0 aktörer kommer att bli betydelsefulla därför är det viktigt att inte bara prioritera de nya nuvarande aktörerna utan även de kommande

0 Vi får inte glömma att lära nytt och frågan är skapar vilka visioner och i förläng- - vem ningen mängden aktörer Ska vi stödja åtta mediegiganter i Sverige eller ska vi stötta åtta miljoner medborgare

Utfrågning av Richard Gatarski, Stockholms universitet

Alla kommer att producera och konsumera innehåll det har väl "alla" alltid gjort 0 -

Några föregångarna till det Internet som vi ser idag, t ex CompuServe, Prodigy och Ameav rica OnLine, är har utvecklats efter varandra med ungefär liknande ansats. tre system som

Den stora skillnaden med Internet är möjlighet för alla intresserade människor att, till en ganska låg kostnad och med hjälp enkel teknik, skapa innehåll själv. I de andra exemplen av var/ är det ett fåtal aktörer skulle producera innehållet som systemet skulle förmedla till som konsumenterna. I Internet kan alla vara med och producera och konsumera.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

0 Vad är den samhälleliga nyttan av den utvecklingen

Vi bestämmer själva. Vad var den samhälleliga nyttan med folkhemmet Det att vi skulle var

ett bättre liv, ett bra boende, i förlängningen betydde t att vi fick kylskåpsin-

som ex en dustri eller en bilindustri.

0 Ett problem är att hitta fungerande affärsmodeller på nätet. Kan det istället bero på att många i sitt sökande har dåliga affärsidéer utan realism eller kundnytta, medan den har bra affärsidé tjäsom en

nar pengar

Exempel: Om jag idag vill sälja en burk soppa finns det ett tänkande kring hur tillverkar

man den och säljer den. Det finns ett antal distributörer, ett antal aktörer. Jag kan stoppa soppan burk. Om jag överlåter burken till ICAs distributionsled kan de ta hand om den och i slutänden får jag för soppan. Ett annat exempel är att jag vill starta tjänst i form om en av en frisersalong, så Vet jag ungefär hur det går till. Det finns gator där jag kan etablera min salong eller jag kanske vill betala extra och finnas i galleria. en

Den typen av modeller, liknande tänkande, finns inte när det gäller innehållsprosumtion.

0 Det saknas fortfarande en marknadsekonomisk infrastruktur

Ja, i förlängningen, eftersom vi inte har marknadsekonomisk infrastruktur för detta, har vi en heller inte några affarsmodeller.

0 Är detta den kritiska faktorn för utvecklingen av tjänster

På kort sikt, Det märks i de globala där det är kamp att makten resonemangen en om över t ex den rnarknadsekonorniska infrastrukturen. Historiskt sett, tog riksbankerna gång en över betalningssystemen. Idag har vi kommersiella aktörer, d kreditkortsföretagen och i v s viss mån några mediejättar, som vill ha betalningsinfrastrukturen i sin hand.

0 Du säger att ett problemen på lång sikt är att vi inte kommer att ha ett stort Internet är fritt. av som Men är inte det själva attraktionen i Internet Hur ska kunna behålla intresset när det inte finns man Hur kommer det att gå till

Om vi inte gör någonting kommer vi inte att ha detta fria vi har idag. Vi kommer inte

som att ha fria vägar att åka omkring och vi kommer inte att ha skog att ströva en

0 Varför inte

Nej, det märks att många innehållsproducenter idag välj att distribuera i Microsoft

genom er Network eller America OnLine definitivt inte är fria stem. Om aktör väler att som s Y en l etablera 8 P å Internet och helt P lötsli t blir stor och får kritisk så är det lån tifrån 8 en massa g gratis att hantera verksamheten. Någon måste bygga hög bandbredd tillh deras datorer. Någon måste betala för denna jätteinfrastrukturen. Inte idag är det gratis. ens

O Finns någon lösning

Nej, inte direkt. Jag har en magkänsla av att det vore kul om vi hade ett system som påminde

om vägnätet eller kanske telenätet. Det är ett tillgängligt system där vi gemensamt har hjälpt

till att betala systemet som gör att det är relativt gratis.

IT~kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Underförstått låter det på dig att staten har mycket viktig och aktiv roll i denna utvecklingen 0 en

Ja, vad ska vi annars med en stat till

På vilket sätt i så fall är det lagstiftning eller genom att bygga infrastrukturen

0 genom

Staten kan arbeta visioner för att stimulera, stödja och i viss mån konkret fördela genom åt olika håll. Staten kan stå både visionsskapare och visionsförmedlare men resurser som resursförmedlare likt järnvägen, likt rymdfärderna, likt folkhemmet. även som -

Etablerade innehållsproducenter är, säger du, sena att ta till sig den nya tekniken och det är, som det 0 brukar, de flyfotade groddföretagen är snabbast. Finns det en risk att nu när etablissemanget nya som sätter igång, så slår det ihjäl kreativiteten som finns hos en mängd små innehållsproducenter.

Vi redan nu hur t ex mycket av distributionen har glidit över mot gammalt tänkande,

ser t hur Microsoft talar en TV-modell med kanaler i sitt Microsoft Network. Eller hur ex om

hanteringen kring annonsering Internet som nu sugs upp i medierådgivningsbyråerna.

Trots det försöker göra allting precis som det var förut.

nya, man

0 Finns det inte något rationellt i det beteendet

Absolut. De flesta rationella också när Columbus drog iväg på sin resa. var

Vi saknar visioner, säger du hur ser din vision ut 0 -

Ett problemen är att vi saknar visioner kring de digitala medierna. Egentligen saknar vi en

av vision för hela det svenska samhället.

Personligen hade jag för 8-10 år sedan vision, att det skulle bli ungefär som idag för en om ökad insikt i och förståelse för det vi idag kallar IT. Problemen med det genomförandearbehar för min del gjort att jag har glömt att skaffa mig visioner efter min förra. tet egen nya Därför är jag svarslös. Ett målen med mitt forskningsarbete är att finna material och av grund till nya visioner.

Trots allt är det några saker jag gärna skulle och där det säkert går att konstruera som se

rationaler kring de samhällsekonomiska nyttoeffektema. Det är att

Sveriges alla lärare, 25 procent i taget, sabbatstermin för "IT-lek under två år ge en alla studenter personlig dator, helst bärbar ge en

tillgång till dator och 2 Mbps till alla för- och grundskolor

ge accelerera utbyggnaden trådlös datorkommunikation i Sverige nästa GSM. av

De första punkterna ligger inom den mänskliga strävan efter att dela med sig av det som

tre

vi upplever gott likt bina, och sista punkten år ett stort behov som jag upptäckt som

som aktiv forskare och användare digitala medier. av

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Teknikbyggares perspektiv

Pål Fevang, Andersen Consulting AB:

Pål Fel/ang är partner inom Anderren Canta/ting AB, ftoaé/70/m.

Kaotisk marknadssituation kan hålla tillbaka investeringarna några år

Inledning Detta avsnitt belyser perspektivet för de olika aktörer är närmast berörda utbyggsom av en nad den tekniska basinfrastrukturen för digitala medier. av

Budskapet Det råder stor osäkerhet utvecklingen. Dagens situation är närmast kaotisk, beom roende på bl a många standarder för digitala medier, ingen och svåconsensus stora righeter att bedöma efterfrågan och marknadsutveckling.

Därför avvaktar branschen i allt väsentligt med sina investeringar. Det dröjer troligen flera år innan det går att klar kring ett fåtal standarder, vilket är förse en consensus utsättningen för att utvecklingen ska konvergera till enhetlig infrastruktur. en

Idag är det en öppen fråga det blir konvergerad eller fragmenterad inom en frastruktur. Det är inte heller uppenbart vilken linje är bäst. som

Primära Aktörerna är eller mindre involverade i utbyggnad är i huvudsak väl kända. Det som mer en nätaktörer är ägare och operatörer befintliga infrastrukturer tänker uppgradera och utväxling av som av sina investeringar in i den infrastrukturen. nya

De primära aktörerna driver

0 tele- och datanät och överväger utbyggnad bredbandsnät möjlighet för två-

av som ger vägskommunikation med hög bandbredd och kan bilda basen för starkt ökat tjänsett teutbud

0 mobiltclenät redan år digitaliserade, att bandbredden är låg pågår som men genom forskning för att skapa mobila nät med hög bandbredd för interaktiva multimedia

0 marknät för TV och radio och där finns långt gångna planer för digitalisering

0 kabel-TV-nät står inför trolig övergång till digital teknik, delvis med möjlighet som en för interaktivitet

0 satellitnät, där det redan pågår lansering direktsändande digitalteknik. av

Sekundära Bland de sekundära aktörerna finns dem driver som nätaktörer 0 energinät, d energibolagen forskar för att använda elnäten för digital kommuni- V s som kation, men det förefaller inte finnas några nära planer för aktiva satsningar den svenska marknaden

0 fibernät det finns diverse lokala och regionala satsningar fibernät, i Stockholm, - t ex och kapacitet i dessa nåt hyrs i huvudsak ut till andra aktörer.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Internationella Det finns intressanta observationer när det gäller internationella aktörer kommer in och som aktörer går in i Sverige. Satellitmarknaden är den är mest uppenbara. Det är redan det som sker agerar som med TeleNordias satsningar.

Det kommer snart en intressant utveckling med s k lågbanesatelliter. Motorola skickar upp satelliter i sitt k Iridium-nät för globaltäckande mobiltelefoni. Bill Gates har annonserat s avsikten att skjuta upp ett stort antal lågbanesatelliter för att ge ett globalt täckande digitalt nät med interaktiva multimediemöjligheter.

Tillverkare av Utöver nätbyggare och operatörer finns ett antal viktiga aktörer bygger olika kompo-

som "byggstenar" nenter eller byggstenar för infrastrukturen det är -

0 datorfabrikanterna, framför allt tillverkare persondatorer och kommande s k nät-

av Verksdatorer. Här finns en trend med integration TV-tekniken in i dessa datorer. Anav nonseringen tidigare under 1997 från Intel, Compaq och Microsoft indikerar att TV kommer att vara en standardfunktion i datorerna inom kort

0 tillverkare bas P ro ramvara framför allt Microsoft även andra som Oracle och av g men a Netsca P e har storstilade satsnin 8 ar som förefaller g å ut P å att dessa aktörer försöker ä g a

plattformen programvaran. Det kommer i stor grad också att påverka hur den

genom

faktiska utbyggnaden av infrastrukturen kan komma att ske här hemma i Sverige

0 de traditionella TV- och videofabrikanterna, d konsumentelektronik, var länge v s fokuserade HDTV och sådana satsningar, de har börjat refokusera och nu handmen lar det handlar interaktivitet än förbättrad kvalitet i bild och ljud. Det kommer om om att våg teknik inom området, bl pågår en stark kamp mellan datorsidan mer ge en ny av a och konsument-TV-sidan

0 mobiltelefontillverkarna arbetar med att ta fram teknik som klarar mycket högre bandbredd än dagens mobiltelefoner

0 tillverkare olika slag nätkomponenter de nya näten förutsätter inte bara uppav av -

gradering i accessnätet som länge Varit i fokus, t ex hur man skulle uppgradera koppar-

nätet för att klara bredbandsteknik, utan man har börjat upptäcka att det kommer att

krävas switching-kapaciteter i det centrala nätet, beroende att uppkopplingsti-

enorma

derna5 blir troligtvis mycket längre än det det traditionella telenätet är anpassat för

som

0 ett snabbt växande antal tillverkare ett spektrum övriga teknikkomponenter som är

av av nödvändiga förutsättningar för digital infrastruktur, t ex för säkerhet, smarta kort, en betallösningar och annat.

Ny teknik ger Sammantaget ger denna pågående tekniska utveckling en rad nya möjligheter. I princip nya möjligheter kommer vi att ha terminaler som TV och persondator uppkopplade Via en digital anslutning som sikt blir integrerad i apparaten men som under en interimsperiod är separat. Ett antal

olika kanaler konkurrerar att nå terminalerna dels kabelnätet, dels telenätet, dels satelom -

literna. Det är osäkert vilken av de olika teknikerna som kommer att vara mest framgångsrik.

5De långauppkopplingstiderna är, och blir, en väsentlig faktor. Det är t ex en erfarenhet från Internet-användningen i Kalifornien där det har visat sig att telefonväxlar mattas Internet-trafik för att människor börjar vara uppkopplade mycket längre än vad näten är gjorda för. av Detta beteendekan man tänka sig kommer att skei ett bredbandsnätockså.Då år det formidabla investeringar som blir nödvändiga i basnätetockså,inte bara i accessnätet. Detta åstadkommerhög aktivitet hos företag som Ericsson och andra som utvecklar ny switchingteknik för att klara detta behov.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Stor osäkerhet Det råder stor osäkerhet om utvecklingen. Därför är branschen i allt väsentligt avvaktande kaos råder med sina investeringar. -

Dagens situation kan beskrivas som kaotisk eftersom den kännetecknas av

många standarder när det gäller teknik för digitala medier ingen eller svag consensus överhettning av marknaden vissa områden viss grad okunskap av skiftande allianser av ingående parter och aktörer att det är svårt med marknadsdata för att bedöma efterfrågan och marknadsutveckling.

Det förefaller att dröja ytterligare en tid troligen flera år innan det går att se en klar con- - -— sensus kring ett fåtal standarder, vilket är förutsättningen för att utvecklingen ska leda till en enhetlig infrastruktur.

Konvergerad Idag är det en öppen fråga huruvida vi kan konvergerad eller fragmenterad en en Fragmenterad infrastruktur med syftet att ge oss dessa nya tjänster.

Det är inte heller uppenbart vilken linje som är bäst i och med att alla de tjänster som diskuteras har olika egenskaper. En del år inriktade många-till-många-aktiviteter, medan andra är en- till-många. TV-sändningar kräver andra förutsättningar än t ex många-till-mångaiÅraktivitet. En infrastruktur för åtta innehållsproducenter ser annorlunda ut än en som är gjord för åtta miljoner innehållsskapare.

Det är inte uppenbart att konvergens kommer att bli utfallet, även många eftersträvar om detta. Det kan tänkas att konvergens kan bli för dyrt.

Problem 1: Aktörerna försöker planera med de stora grader osäkerheter som finns. av Osäker struktur i branschen Den mest väsentliga osäkerheten råder kring själva branschstrukturen. Frågan är det blir om

0 en fragmentering med många små aktörer

eller

0 en ytterligare konsolidering mot stora jatteaktörer, helintegrerade företag

Den utvecklingen påverkas av både teknik, reglering och affarsmodeller i marknaden.

Aktörerna kommer att anta olika strategiska roller, dels innehållsvärdekedjan och dels på infrastrukturvärdekedjan. En del aktörer kommer att försöka spela över hela galleriet och några helintegrerade kan nå framgång.

En alternativ utveckling är att nischade företag som fokuserar kärnkompetens

som t ex innehållssidan: innehållsproduktion, innehållsförpackning, market making"

eller infrastruktursidan: distribution, leveransstöd, gränssnitt och system som blir de

mest framgångsrika.

IT-kommissionens hearing den nya digitala infrastrukturen om

Problem 2: Den andra osäkerheten år kopplad till efterfrågan. Vilken tjänster kommer att stora typ av Osäker efterfrågas efterfrågan Kommer det att bli

stabil efterfrågan utvecklade former bastjänster, d digitala medier, digital 0 en av av v s TV, digital radio, förbättrad ljud- och bildkvalitet

eller

explosiv efterfrågan på höginteraktiva avancerade tjänster en ny karaktär 0 en av

En kritisk faktor är alltså hur konsumenter bedömer värdet eller nyttan med de olika tillämpningarna och hur de utbudet till sig. Detta innebär formidabel osäkerhet för intar en frastrukturbyggarna.

Fyra scenarier Genom kombinera de två dimensionerna branschstruktur och efterfrågan går det att att utforma fyra scenarier.

Dessa framtida, möjliga, verkligheter blir helt olika beroende om Vi tror en fragmenterad eller konsoliderad infra- eller branschstruktur och vi tror explosiv efterfrågan om en avancerade interaktiva tjänster eller stabil efterfrågan bastjånster i ny fason. av en mer av

Scenarierna har Andersen Consulting utvecklat under det senaste året tillsammans med ett stort antal branschspecialister globalt.

Scenarierna, sträcker sig bort mot år 2005-7, heter som

0 Det förlorade paradiset

0 Den gyllene buren

0 Gu1druschen

0 Kampen kunderna. om

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Scenario I Det förlorade paradiset är det år 2007 fragmenterad marknad i huvudsak efter-

en som "Det förlorade frågar bastjänster till låga priser. Den explosiva utvecklingen teknik har 1 gjort konsuav ny paradiset" menterna frustrerade och 2 skapat mardröm för telekomoperatörerna. en

Det började med att priserna bastjånster reducerades dramatiskt efter introduktionen av

ny fiberoptik och mobiltelefoni. Den stora efterfrågan avancerade, interaktiva bred-

bandstjänster som skulle rädda branschen, har uteblivit och i stället resulterat i ekonomisk

ruin för många telekomföretag efter gigantiska felsatsningar.

Marknaden efterfrågar bastjänster digital TV och radio samt DVD och CD-ROM. Teksom

niken har utvecklats till mycket låga priser och även små företag har råd spela myck-

att en

et fragmenterad marknad. Fallande marginaler har tagit död de stora integrerade företagsjåttarna. Värdekedjan är fragmenterad med många nischade spelare konkurrerar med

som en enda faktor priset. -

Det är en massmarknad där detaljistledet accessnätet och partihandelsledet transportnätet

har brutits ut från de integrerade telekomföretagen. Det råder fri konkurrens på varje nivå.

Tekniken är också i händerna snabbt växande mängd oseriösa spelare har en av som etablerat anti-nät. Bedrägerier och kriminalitet florerar på Internet och konsumenter börjar tveka inför användningen även elektroniska underhållningstjänster, för inte tala av att om elektronisk handel. Nätet är inte det ställe föredrar att göra affärer på. som man

Fokus kostnadsreduktioner har skapat telekomföretag måste hypereffektiva för

som vara

att överleva. Vinsterna och investeringarna är små och franchising har vuxit fram den

som primära finansieringsformen. Konsumenternas sökande efter trygghet till lägsta möjliga pris

har skapat vården för starka varumärken och många aktörer har blivit franchisetagare, enligt ett mönster som år känt närmast från fastfood-branschen med McDonalds och andra starka

varumärken.

A//txfi, en ep/oIz1/ efterfrågan på bayjdmler oc/2 retg/erarnafozémerarpé säker/Jet.Mau-

marknad med retaz‘/oc/7 u//yo/em/e. Transportndten är ’’gratzI, bar eva/dettmen prob/em. Finanyzkfing b a genomfrancbising.

Tecken på vägen till "Det förlorade paradiset är att

0 kostnad och komplexitet förknippad med utbyggnad teknik sjunker dramatiskt

av ny

0 konsumenternas lojalitet sjunker i takt med att prisfokus blir starkare

0 avancerade tjänster möts med skepsis medan bastjänster efterfrågas i ökande takt. -

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Scenario 2: I Den gyllene buren är det år 2007 attraktiv marknad efterfrågar avancerade breden som "Den gyllene bandstjänster och konsumenterna ser ut att vara beredda att betala vad det kostar. Denna buren" marknad har varit i stark tillväxt sedan sekelskiftet, dyr och avancerad teknik har bemen gränsat antalet aktörer till ett fåtal har tillräcklig finansiell styrka för att skapa och driva som dessa komplicerade infrastrukturer.

En växande hos myndigheterna för social orättvisa och förlorad kontroll ledde omkring oro sekelskiftet till förnyad reglering. Myndigheterna och konsumenterna har accepterat att stora investeringar bara kommer att göras utsikterna till vinst är tillräckligt säkra. Den starka om konkurrensen vid ingången till seklet gjorde det helt enkelt för riskabelt att skapa avancerade kommunikationstjänster. EU följer riktlinjerna från det Social Charter".

Telekom- och mediejättarna har att hjälpa myndigheterna att nå politiska mål, förgenom handlat sig till position säkrar avkastning investeringarna. Man erbjöd massiv en som utbyggnad avancerade tjänster i heltäckande nät i utbyte mot subventionering och skyddaav de marknader. Starka allianser har etablerats mellan telekomföretag och medieföretag som arbetar i kartelliknande former.

Näten är trygga. Elektronisk handel är den dominerande affärs formen. Myndigheterna erbjuder distansutbildning, telemedicin och subventionerar distansarbete.

A//mi, mabbwixarzde oe/axtzkzé eftwfrflgan på røbaxta lösningar med bög kvalitet ac}; en partner:/cap med myndzgg/yeterföruerøêaggarpa/ifiyøêa 00/7 yada/a mål. Ett litet antal /ye/integrerademitz/erk5— orb zmzebzf//.foretag drframgzftggnika. Vcirde/éezfian dominerar av tranrpørtnafet 00/2det :ker planerad utbyggnad av bredbandzg infraxtm/etur. Kapita/inen ve:tenngarg6r.r med Jaøêervimt.

Tecken på vägen till "Den gyllene buren är att

0 avancerade tjänster utvecklas leverantörsspecifika plattformar och att exklusiva avtal

mellan innehållsproducenter och nätverk dominerar

avancerade tjänster efterfrågas i takt skapar väntelistor 0 en som

politisk retorik uttrycker otillfredsställelse över konkurrensmodellen och förespråkar 0 man statlig reglering för att säkra snabb och heltäckande utbyggnad av nya tjänster.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Scenario 3: I Guldruschen är det år 2007 attraktiv marknad med explosiv efterfrågan avancerade en av GuIdruschen bredbandstjänster levereras ett stort antal aktörer i fri konkurrens. Nätverken är helsom av täckande.

Alla har tillgång till avancerade tjänster. Dator-till-dator- och många-till-många-tillämpningar har exploderar och drivit bandbreddsbehoven till tidigare oanade nivåer. Konsumenterna efterfrågar avancerad interaktivitet framför digitala bastjänster. Efterfrågan är så stor rena att myndigheterna har fortsatt sin avreglering och uppsjö aktörer spelar i mycket nien av en schad marknad domineras innehållsproducenter och innehållsförpackare framför som av infrastrukturågare och telekomoperatörer. Annonsfinansiering är dominerande, även om konsumenterna också är beredda att betala direkt för vissa tjänster.

Alltiå, exp/anv efterfrågan på innovativa ökningar 0c’/9 marknaderna Jr avreg/erade. en Uppge av Inzkroniye/Jade"inne/yÄZZyEJreIag. Tranrportnalen a"r ’’gratzJocb optimerade för ti//anzpningar Finanizeringen ikergenøm til/vakt.

Tecken på vägen till Guldruschen år att

0 företag med starka kundrelationer börjar köpa telekomtjänster för konsumenternas räkning och medieföretagen blir allt starkare spelare marknaden

0 alternativa accessnät blir tillgängliga trådlös abonnentanslutning, direktsändande satelliter etc

0 standarder blir accepterade och möjliggör fri konkurrens och avancerade tjänster utvecklas öppna plattformar

0 utbyggnadstakten går tillräckligt snabbt för att väntelistor tjänster inte ska uppstå och politiker förespråkar fri konkurrens.

Scenario 4: I Kampen kunderna misslyckas satsningarna avancerade interaktiva multimediala om "Kampen tjänster antingen är det efterfrågan sviktar eller tekniken räcker inte till, eller båda - som om kunderna" orsakerna. Kvarvarande aktörer plockar ihop efter förlorade investeringar, konsoliresterna derar och kämpar hårt att behålla sina kunder. Detta är den typ marknad känom av som

ner igen från läskbranschen där giganterna CocaCola och PepsiCola kämpar marknads-

om andelar.

Allliå, det Jtabzi/ti//1/dxt på efterfrågan baryaniler oe/aregleringenarfø/énrerad ar en av på prirtak. 5/éafirde/ar med bag marøênadrande/øv/Jettyêfla/ ;tara aktörer dominerar. Utbyggnaden natet Jr ;êønrervatzvAv/eailningarna ar .rtabzi/aor/7låga. av

Tecken på vägen till Kampen kunderna är att om

0 ett antal avancerade pilotsatsningar misslyckas konsumenterna ser inte nyttan nya - av tjänster och marknadsprognoser ändras dramatiskt

0 Internet-tjänster har för dålig kvalitet och säkerhetsproblem och det medför att konsumenterna vänder till sådana tjänster så snart de har förlorat nyhetens behag ryggen

0 det blir enklare för konsumenter att byta leverantör att det t införs personliga genom ex telefonnummer och e-postadresser som kan behållas livet ut

O reklamfinansiering blir allt mer dominerande där alla tjänster erbjuds gratis mot att

- man är beredd att ta emot reklambudskap.

lT-kommissionens hearing den nya digitala infrastrukturen om

"vinnande" Vilket dessa scenarier är det sannolika är inte lätt att säga och det är inte heller Ett av som mest scenario det viktiga.

väsentliga använda sådana scenarier hjälpmedel för att bedöma hur utveck- Det år att som lingen kan gå. Därför gäller det bevaka utvecklingen för att vilka delar scenarierna att se av visar sig inträffa. som

Pål AB

Utfrågning av Fevang, Andersen Consulting

Är Det förlorade paradiset effektiv marknadsekonomi där kunden får tjänster till låga priser, O en alltså ett paradis för konsumenter

ja, det är riktigt. Det är teleoperatörerna har förlorat sitt paradis. Dagens relativt höga som marginaler bastjänster kommer borta, så det nuvarande paradiset de att vara att som flesta telejättarna lever i har gått förlorat. Samtidigt har konsumenterna gått miste om det av avancerade mediesamhället. Det elektroniska paradiset med avancerade och höginteraktiva

tjänster blev inte Istället blev det ett massivt utbud av billiga bastjänster. av.

Förbereder sig aktörerna sig för samtliga scenarier 0

Scenarierna används för investeringsbeslut, för att hur olika investeringar kan att testa se tänkas falla i olika scenarier och för bedöma risker. Man vet inte säkert vilket av scenaut att rierna inträffar och de kommer inte heller att inträffa i sina renodlade former. De är som avsiktligt skapade för kontraster, för det ska lättare att analysera effekterna av att ge att vara olika investeringsbeslut.

Det är för de flesta aktörer ganska och komplexa beslut är mycket riskfyllda. stora stora som Det kan frågan konsolidera eller fragrnen tera delar företaget, göra inkremenvara om att av tella investeringar i befintliga nåt kontra göra parallella stora investeringar, satsa nya hemma- eller bortamarknad, i tredje världen eller ska in för bastjänster eller o s v, om man avancerade tjänster hemma. Denna typ pågår idag bland samtliga satsa av resonemang aktörer.

Är det möjligt minska den stora osäkerhet som nu råder 0

Situationen kommer så småningom förtydligas att några aktörer bestämmer sig att genom och gör satsningar därigenom framkommer tydligare bild vart utvecklingen är stora - en väg. Frågan är gör dessa satsningar och eventuellt lyckas eller misslyckas. Det vem som som kommer dock under lång tid framöver råda osäkerhet och vi kommer inte ha en staatt stor bil situation ett bra tag.

Är det fördel låta marknadskrafterna lösa detta själv eller vad kan staten göra 0 en att

Det är mycket väsentligt för bedöma syftet med att och möjligheten för att staten att agera bedöma scenario-utvecklingen rätt alltså har råd att ta konsekvenserna av en stor - om man felsatsning. Det ska mycket tydligt syfte med vad staten gör, man väljer att agera vara ett om investeringsmässigt aktör marknaden som är möjlighet eller om man tungt som — en väljer sitta i regleringssätet och låta aktörerna arbeta och andras pengar investeras. att ner

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

0 Staten ska alltså medveten vad väljer bort vara om man

Ja, helt klart.

0 Är det de internationella aktörerna som i allt väsentligt bestämmer utvecklingen

Till stor del är detta ett internationellt spel. Stabiliseringsperioden kommer att vara ett strategiskt slutspel global spelplan. Den kommer inte lokala satsningar. Det kan en att styras av emellertid vara stora effekter över tidsperioder, där kan ha fördelar lokala satsningar. man av Även det kan återvänds kan det under period om vara en en ge rätt gynnsamma resultat. Sedan kan det återkomma ett stort investeringsbehov när det visar sig att det återvar en vändsgränd och man är styrd den globala strategiska spelplanen. av

0 Frågan står öppen om en konvergerad eller fragmenterad infrastruktur spelar det någon roll -

Det finns argument som kan peka för det eller det andra. Ska vi sträva efter skapa ena att en

konvergent infrastruktur Det finns många fördelar med det. Det går omedelbart

att se framför sig en ekonomiskt rationell struktur, tänker sig det skulle den om man att vara mest

samhällsekonomiska strukturen. Det förutsätter emellertid att vi får teknikutveckling

en som understöder det resonemanget och det är inte givet just - nu.

0 Vilken är statens roll i utvecklingen

För det första har staten reglerarens roll.

För det andra är public service, framför innehållsproduktion, väsentlig för tillvara-

staten att

ta. Den digitala medieutvecklingen helt och förbättrad möjlighet för pub-

ger en annan att ge lic service på ett ekonomiskt sätt. Vi kan t idag stora public service-investeringar i ex se uppsättningar för radio och TV som mer än väl motsvarar sådant sätter Dramaten, man upp men det i TV bara eller ett gånger. Det skulle löjligt med tänk syns en par vara samma typ av Dramaten. Där måste man ha ett stort antal föreställningar för att ekonomi. Med de nya interaktiva medierna, repriseringsmöjligheter, utspridning material, blir det av o s v en helt annan ekonomi för public service-verksamhet.

En tredje väsentlig faktor är effektivisering statens tjänster gentemot samhället. Det

av egna finns stora möjligheter med att ta digitala medier till hjälp i statens eget tjänsteutbud för att skapa ett Samhället direkt".

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Lagstiftarens perspektiv

Joachim Benno, Konvergensutredningen:

Joar/aim Benno är /Jm/udrekreterare z Kømzergemutrednángen.

"utmaningarna är omfattande och komplexa"

Inledning Detta avsnitt belyser lagstiftarens roll i den pågående utvecklingen, de rättsliga problemen

vid användningen informationsteknik relationsteknik, digitala medier samt den s k kon-

av

vergensproblematiken.

Budskapet Detta är omställningsprocess kommer att ta tid, eftersom den berör been som grepps- och idéstrukturer som måste analyseras.

För att hitta balansen mellan behovet av tempo och kravet på kvalitet i lagstiftningen, är det viktigt att det arbetet tillåts ta en viss tid.

IT kan rubba Att den tekniska utvecklingen medför genomgripande förändringar i samhället är sliten

en grundstrukturer kliché inte desto mindre Det gäller inte minst för det rättsliga området. De - men sann. flesta traditionella rättsområden berörs ofta med gemensamma och samtidigt övergripande

problemställningar rubbar eller har förmåga att rubba grundläggande strukturer i

som rättssystemet.

Ofta hörs kritiska röster att lagstiftaren inte hänger med och att gällande lagstiftsom menar ning utgör ett hinder för den tekniska utvecklingen. Andra pekar på behovet av eftertänksamhet och riskerna med utveckling, där pressad lagstiftare vidtar förhastade åtgärder en en ett bristfällig beslutsunderlag. Ytterligare kategori talar om att lagstiftaren i möjligaste en mån ska avhålla sig från lagstiftning och pekar istället behovet av självreglering.

Ger lagstiftaren Informationssamhällets framväxt ställer lagstiftaren inför utmaningar omfattning, och

en

utmaningar med komplexitet, är svårt att hitta motsvarighet till i historien. Mer aktualiserar än

en som tidigare år behovet att finna balans mellan tempo och krav på kvalitet i lagstiftningsarav en

betet. Det handlar inte enbart att hitta svar eller lösningar de problemställningar som

om ställs inför, utan även att identifiera och försvara den roll lagstiftaren vill spela i utveckman lingen och som också är ifrågasatt.

I centrum för dessa problemställningar står informationstekniken, IT, inte bara som drivkraften bakom utvecklingen och dess möjligheter, utan också genererande faktor till som en de rättsliga problem måste hanteras. I förhållande till de rättsliga problemen handlar det som

för det inte och oreglerade rättsliga företeelser, utan redan etablerade ex-

mesta om nya om

isterande företeelser där gällande rätt vid användning IT förlorar sin förmåga att fylla sin

av avsedda funktion.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Nya miljöer och För att kunna lösa de problem uppstår och hantera denna situation, måste man utöver som förutsättningar problemidentifiering även rikta in sig problemförklaring.

Vi måste ställa oss frågan: "Varfor uppnår rättsliga problem när vi använder informationstek-

nik Om det är möjligt att hitta en gemensam nämnare, kan det hjälpa oss till mer insikts-

fulla och mer generella lösningar som inte bara är inriktade enskilda rättsområden.

Det relevanta är också att ställa sig frågan: Vad tz/fir informationstekniken transaktionen

olika aktiviteter och handlingar jämfört med mer traditionella sätt att utföra dessa transak-

tioner och handlingar på"

För det första går att konstatera att informationstekniken medför nya förutsättningar för själva genomförandet. För det andra förändrar den också miljön inom vilken transaktionen

äger rum.

Transaktioner De effekter detta skapar gör att transaktioner blir svåra att spåra, identifiera och särskilsom svåra att spåra jämfört med traditionella sätt att utföra olika typer av transaktioner på. Från en och samma stol kan man utföra banktransaktioner, köpa, sälja, sprida information eller hämta information. I många fall kan det vara lättare att sitta framför datorn, än att runt kvarteret och köpa den CD man vill ha eller liknande.

Dessa effekter visar sig framför allt två nivåer, dels för de inblandade parterna och dessutom för lagstiftaren.

Parterna får det svårare att förstå den aktivitet de håller med, t ex att identifiera sina motparter. För lagstiftaren är det framför allt att transaktionerna och handlingarna blir svåra att spåra och identifiera, definiera, klassificera och karaktärisera vid utvecklingen av nya rättsregler och modifiering gällande rätt. av

Lagstiftaren har vidare att vid utvecklingen ta hänsyn till de problem som detta medför för den enskilde, genom att lagstiftningen ofta bygger just dennes möjligheter att förutse detta.

Detta kan sammanfattas i de klassiska frågorna: vem, vad, var, när och hur. Anledningen till

att vi får rättsproblem här, är att det är just dessa begrepp som regelverken bygger och ska representera de bakomliggande intressena.

som

Det finns flera exempel olika rättsområden, där kan identifiera dessa element. En man utveckling detta tema finns i det IT-rättsliga observatorietsö rapport 1/97, Benno, av Transaktionens anonymisering och dess påverkan på rättsliga problemställningar.

6Det IT-rättsliga observatoriet är i princip en kommission under lT-kommissionen som enbart sysslarmed IT-rättsliga frågor.

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Konvergensens Resonemanget är giltigt även i förhållande till konvergensproblematiken. Konvergensproproblematik blematiken är ett bra exempel ITs förmåga att inte enbart påverka enskilda rättsregler och rättsområden, utan även rubba grundläggande strukturer i rättssystemet.

Digitaliseringen och komprimeringstekniken medför att traditionellt olika och urskiljbara tjånstetyper kan integreras och förmedlas infrastrukturer som tidigare har varit tekgenom niskt avgränsade för en viss typ av tjänst.

Effekten blir att det blir allt svårare att skilja mellan de klart avgränsade data-, tele- och mediemarknaderna. Man brukar tala nätverkskonvergens, tjänstekonvergens och marknadsom konvergens.

Utifrån lagstiftarens perspektiv skapar detta problem grund att de olika marknaderna av olika regelverk med olika utgångspunkter och bakomliggande motiv: styrs av

den oreglerade datamarknaden utifrån närings- och konsumentpolitiska incitament O som styrs av den marknadsrättsliga lagstiftningen,

0 telemarknaden liberaliseras eller omregleras med syfte att till stånd en konkurrens som för uppfyllandet särskilda telepolitiska målsättningar och av

mediemarknaden styrs demokratiska och kulturpolitiska målsättningar och där 0 som av staten påtagit sig ett särskilt public service-ansvar radio och TV-områdena.

De problem vi ställs inför rör dels detaljnivå i lagstiftningen, t frågor om ansvar, som som ex innehåll och marknadsaccess. Det handlar också problem ett mer övergripande plan i om

förhållande till bakomliggande politiska målsättningar och hur de ska realiseras.

Utredare igång Regeringen beslutade 1997 att tillsätta utredning, för att se dessa problem-

sommaren en om konvergens ställningar. Utredningens uppdrag är att

utreda behovet förutsättningarna för samt konsekvenserna av en samordning av lag- 0 av stiftningen för radio-, I V- och televerksamhet

bedöma det behövs ytterligare lagstiftning för att säkerställa yttrandefrihet, tillgäng- 0 om lighet, mångfald och för att motverka skadliga konkurrensbegrånsningar

lämna förslag hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. 0

Slutdatum år satt till den 31 oktober 1998. Jag är huvudsekreterare och särskild utredare är Leif Andersson.

Mot bakgrund den förhållandevis begränsade tid utredningen fått, är det primära av som syftet göra kartläggning och problemidentifiering, peka områden, måla upp scenariatt en och olika utvecklingsalternativ. Arbetet har idag pågått endast två veckor, och bland det vi er hittills gjort är relativt brett utskick till berörda parter och intressenter vi inbjudit att ett som synpunkter utredningen. ge

omställningen Man måste att detta är omställningsprocess kommer att ta tid, eftersom acceptera en som kommer ta tid den berör begrepps- och idéstrukturer måste analyseras. Just för att hitta balansen melsom lan behovet och kravet kvalitet i lagstiftningen, är det viktigt att vi tillåter att det av tempo viss tid. Av- och omregleringen telemarknaden har det europeiska planet tagit tar en av

cirka tio år och det återstår att hur lång tid en konvergensanpassad omställning tar om

se det är dit utvecklingen år väg. nu

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Behövs ändring Det är också viktigt att beakta att detta arbete kan omfatta vidare behov ändring i grundav i grundlagen lagen. Då står vi inför möjlig grundlagsändring först efter valet 2002. en

Men omställningen det europeiska planet kommer knappast att snabbare. Det är viktigt att Sverige redan tar tag djupet med frågorna och har klar uppfattning i den nu en europeiska diskussionen.

Utfrågning

Joachim Benno,

av Konvergensutredningen

0 Behöver anpassningen av lagstiftningen ta kanske tio år Marknaden verkar ha bråttom än så. mer

Det kommer inte att ta tio år, men det är viktigt att problemförklaring innan identifieen ring. När vi väl har problemidentifierat, måste vi problemen. En förhastad förändta oss an ring av regelverket kan skapa en ökad frustration och större problem ån förändring en som

kanske tar i förhållande till marknaden vad vill ha lite längre tid, är

men som mer genomtänkt.

Hela lagstiftningsprocessen måste ske i symbios med olika marknadskrafter och intresseorganisationer som representerar olika intressen. Rimligtvis borde det lagstiftning vara en som är mer öppen än tidigare, men med klara fasta ramar och där de olika intressena vill som man värna om är klara också. Då kan utvecklingen fram i takt med lagstiftningen, inom de fasta ramarna.

0 Kommer en konvergenslagstiftning att kräva förändringar i grundlagen

jag kan inte svara eller nej den frågan, därför att vi har inte kommit så långt till som en

egen problemidentifiering ens. Men grundlagsfrågor berörs.

0 Kan vi leva med nuvarande lagstiftning och köra på som hittills

Rådande lagstiftning uppenbarligen reser en hel del osäkerhet. Det är viktigt att marknadsaktörerna känner en säkerhet hur ska och ska förhålla sig till, i man agera vem man förhållande till vilken tjänst tillhandahåller eller vilket distributionssätt väljer. man man

Vi behöver i varje fall en förklaring, ett förtydligande, i lagstiftningen dessa rollerna. Om av vi får en lagstiftning i dess nuvarande form med modifierad begreppsbildning inom respektive lagstiftningsram eller om vi får samordning mellan de olika lagstiftningarna eller en ge-

mensam lagstiftning det återstår att se.

-

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

O Finns det risk att verkligheten underhand kommer i konflikt med lagstiftningen, ungefär t som ex datalagstiftningen kommer i konflikt med många aktörer

De konflikterna finns redan. Men de konflikterna får inte leda till att vi får lagstiftning en som inte är ändamålsenlig. För att ändamålsenlig lagstiftning krävs det ett relevant been slutsunderlag.

Den största risken i utvecklingen i förhållande till rättssystemet är att vi får omedvetna förändringar i de intressebalanser och etiska och moraliska värderingar dagens lagstiftning som ska ge uttryck för.

Om vi vill andra det om vi ser att det finns grund för att utvecklingen leder till att vi ska —— ha nya värderingar som ska komma till uttryck i lagstiftningen då ska vi göra det medvetet och i den offentliga och demokratiska debatten. Det ska inte ske att vi inte har förgenom stått problemet och med felaktig begreppsbild. en

0 Vi har exempel på lagar som många människor anser vara felaktiga. T enligt lagen är det inte möjex ligt att skriva en bok på en dator eftersom det då räknas personregister. En kommun ska inte som kunna lägga sina protokoll på nätet. Är det inte allvarligt problem människor den vägen kan ut ett att tappa respekt för lagen

Där tror jag att lagstiftarna har en viktig uppgift i att informera. Exemplen visar något som är ett nödvändigt och viktigt element i den dynamiska utvecklingen ett rättssystem som måste ha. Det går inte att förutse alla problem som kommer att uppstå. Det är del den en av

offentliga debatten som får peka problemen. Sedan får vi acceptera att det tar tid med

omställningen.

0 Att begå brott är ett sätt att kommunicera med lagstiftarna alltså

Nej, men att skapa debatt om möjligheten. Sedan är det klart att lagstiftningen måste tillämpas så som den gäller.

0 I debatten kring utvecklingen av en ny instrastruktur uttrycker många behovet av en snabb förändring och att en hindrande faktor är att det inte finns en klar lagstiftning och ett tydligt regelverk. Om det inte går att forcera fram en ny lagstiftning, är det då möjligt att gå någon medelväg, att under resans gång lappa och laga på det vi har för att inte hindra den i någon mening önskvärda utvecklingen

Det är inget självändamål att saker och ting ska ta tid. Jag kan inte svara idag vad år som möjligt eller inte. Men vi i vår utredning möjligheter eller kommande utredningar ser möjligheter, år det klart att vi ska ta dem. Det ingår också i uppdraget att översynen och analysen ska göras mot bakgrund behovet att skapa bra atmosfär för utvecklingen av av en och tillhandahållandet av elektroniska tjänster av olika slag, samtidigt som man ska beakta olika allmänna intressen.

Det talas ofta om hinder för den tekniska utvecklingen. Men vad år ett hinder Det finns både onödiga och nödvändiga hinder. Det absolut viktigaste i förhållande till marknaden är att det inte är hinder som diskriminerar olika aktörer i förhållande till varandra.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Utbildningsområdet som avnämare och påverkare

Margareta Gisselberg, Distansutbildningskommittén:

Margareta Carte/berg, Umeå univerritet, är ledamot av DinanJutbi/dnmgyøéømmittán DUKOM

"Multimedial kommunikation är en förutsättning för livslångt lärande"

Inledning Detta avsnitt belyser utbildnin behov infrastruktur för kommunikation och

av en

potentialen som finns i ett nytt digitalt baserat utbildnin

Budskapet En utbyggnad av multimedia kommunikation är förutsättning för att utbilden ningssamhället ska kunna förändras till det som vi har tänkt oss, d s det livslånga v lärandet. Digitalt baserad interaktion är ett kraftfullt verktyg för utbildningsvärlden och det ställer krav på att det finns en passande infrastruktur för detta.

Förändringar De strukturella IT-satsningarna är nödvändiga, inte tillräckliga, för att vi ska i gång

men

möter motstånd det livslånga lärandets samhälle. Vi är inne i ett pedagogiskt paradigmskifte. Vi förändrar

De rtmkture//aIT- kunskap, lärande, synen o s v. mtmingamaär nödvändzga, men inte ti/lränê/i- Men varje försök att förändra etablerade strukturer möter omedelbart motstånd. Vi är inte ga, får att røêafåi gång det lir/Många läran- ens medvetna hur hårt vi sitter fast i det förgångna. Ett paradigmskifte inom vetenskapen detrJam/Jd//e. följer på revolutionärt skede gamla föreställningar bryts och världsbild ett när upp en ny grundad i nya tankemönster byggs upp.

Om målet i sådan förändringsprocess ska att människor villigt och glatt söker kun-

en vara skap livet igenom, måste t ex fenomen som klassrum, kateder, schema, ämne, kurs, utbildningsprogram o s v omprövas. För de har alla sin grund i föreställningen att någon har makt att bestämma vad andra ska kunna. Det är inte förenligt med ett aktivt kunskapssökande i IT-sarnhället.

Kommunikation Informations- och kommunikationstekniken har revolution. Hur långt vi har kvar startat en revolutionerar till ett utbildningsväsende, som kan möta en ny tids krav, beror hur och i vilken utsträckning man satsar dem ska genomföra förändringarna nämligen lärarna. som -

Utbildnin stemet kommer att förändras under de kommande tio åren, än det har g ssY mer gjort under de senaste hundra åren. Det som driver fram denna utveckling är informationsoch kommunikationstekniken. Digital kommunikation at/Jinteraktionär

kraftfullaver/egg. Digital informationslagring och digital informationsbearbetning har funnits länge. Det var ett

viktigt första steg, men det är inte det som förändrar några strukturer. Det är visserligen en teknik som är effektivare än Gutenbergs blocktryck, men det är i grunden ingen större skillnad när det gäller utbildning.

Digitalt baserad interaktion däremot är ett kraftfullt verktyg. Det varje människa möjligger het att själv komma åt databaser, aktuell information, att själv bygga upp sin kunskap tillsammans med levande människor överallt i världen. Det är något nytt i utbildningsvärlden.

Det är också anledningen till att informations- och kommunikationsteknik är att föredra

framför informationsteknik. Också Lasse Svanbergs uttryck relationsteknik ansluter jag mig till för det är just att bygga upp relationer som är det intressanta i ett mediesamhälle. - Det är det förändrar strukturerna. som

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Multimedia är Utbildningssamhället i form den samlade lärarkåren, alla kategorier, har idag kommit i av förutsättningen gång hyfsat med informationsteknik, d de befinner sig det första trappsteget i utveckv s lingen. Några har tagit sig vidare upp till nästa stegi trappan, till kommunikationstekniken. Enstaka arbetar de tredje nivån med bildmedia eller multimedia.

För att en Verklig utveckling ska komma till stånd måste Vi arbeta alla tre nivåerna.

Alltså, en utbyggnad av multimedial kommunikation är en förutsättning för att utbildningssamhället ska kunna förändras till det som vi har tänkt oss.

Makt över kun- Ovanför portalen till Uppsala universitet finns devisen Att tänka fritt är stort, att tänka rätt skap förskjuts är större. Det är en rätt belysande illustration till den ännu efter drygt 500 år rådande - föreställningen, att det finns ett rätt sätt att tänka. Våra lärosäten och skolor har samhällets fullmakt att att tänka just detta sätt. oss

När informations- och kommunikationstekniken kommer på tal som förändringsagenti samhället, hamnar inte sällan i diskussion makt. Det är nämligen förskjutning man om en av makten över kunskapen, som vi ser ske just från lärarsidan till studerandesidan. nu -

On‘/J ti//I/6/1/7/t a /Jr,I Det är inte bara det faktum att människor är bättre än sina lärare att hantera den digiunga den z/árfdeu, .rtiizre al an tala tekniken. intressanta den möjlighet tekniken och enskild Det än mer är som ger var en tänka rail. studerande, att fritt söka svar sina frågor och själv välja källa till information. Läraren som har rätten att bestämma över kunskapen, har fått sällskap av en ogripbar Virtuell värld av information, erfarenhet och idéer. Och att tänka fritt är, i den världen, större än att tänka ratt.

Hittills har den ofta begränsade informationen till studerande kunnat ägas av utbildningssystemet. När min mor började skolan, rymdes läroplanen i Luthers lilla katekes. Men än idag när informationsmängden för länge sedan har nått ett omfång gör den fullständigt som omöjlig att presentera samlat, så agerar utbildningsinstitutioner som om den gick att deñniera och ringa in den i kunskapsmått.

Oavsett den studerandens inlärningskapacitet och behov, erbjuds denna kunskap som något utmätt och definierat. Vi talar om betyg, årskurs, lärobok, utbildningsprogram. Det går att plugga in rätta Instuderingsfrågor och gamla tentor styr inlärningen. Reproduktion svar. premieras före produktion och självständigt tänkande. Vi för vidare en undervisningstradition helt oreflekterat.

Information är Men informations- och kommunikationstekniken har slagit in kil i detta. Aldrig förr har en fri och obunden informationen varit så fri och obunden. Bland 25 elever kan 25 problem formuleras och lösas 25 olika sätt, utan begränsningen färdigställda läromedel av något slag CDROM av inräknat. Kurs och klassrum tappar betydelse. Det är den springande punkten i den pedagogiska revolutionen.

Det är inget Redskap har funnits länge, de har varit förbehållna elit. Det fåtal nytt. men en akademisk grundutbildning har gått in i forskningsvärlden. Den naturliga som har passerat nyfikenheten finns hos barn, hålls sparlåga i sådär 15 år och sedan förväntas den blomma ut, dock i vetenskapligt beprövade former.

Det klagas att Sverige har för lite innovatörer och forskare. En skolgång och utbildning, hela tiden hejar nyfikenheten, skulle kunna förändra den saken. som

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Behovet av Utbildning i kunskapssamhället är massutbildning. Först idag har den breda tillgång massan massutbildning till redskapen och den breda knackar dörrarna till utbildningsinstitutionerna. massan

Men inte för ett ögonblick tror jag att politiker över hela världen driver utbyggnad nu av informations- och kommunikationstekniken, därför att de har något slags pedagogiskt paradigmskifte för ögonen.

Man a visserligen om detta. Men i själva verket är det framför allt problemet att i tider

av minskande resurser utbilda fler och fler. Man sneglar distansutbildningen och hoppas att det ska vara lösningen. Man hoppas datorer och datornät, så att ska slippa bygga fler man skolor och universitetsbyggnader. Man lyfter fram elevaktivitet och problembaserad inlärning som pedagogiska föredömen och man hurrar om allt detta förenas i olika projekt.

Etablerad skola Under tiden kämpar det etablerade utbildningssamhället med näbbar och klor för kvalitet. och nya former Minskande lärartäthet och större klasser betraktas tecken sänkt kvalitet. som i maktkamp

V1 är mitt inne i en . maktkamp där utbildarsidan . g som 1 Vårhundraden har haft kunskapsmo-

nopolet med samhällets goda minne och stöd finner sig både hotad och negligerad. Myndigheter och inte minst IT-kommissionen låter förstå att skolan och den högre ut- - - oss bildningen, ska acceptera IT.

Men med tanke hur lite förbereder utbildningssystemet, är det lätt att förstå varför man svenska lärare slår bakut och bävar inför tanken att låta eleverna och studerande härja fritt i cyberspace. Om det hade funnits alternativa valmöjligheter på arbetsmarknaden idag hade vi kunnat stark krympning lårarkåren. se en av

Ny infrastruktur Utbyggnad av datornät, utveckling maskiner och programvara år nödvändigt och inte av ger bildmedia minst satsningar att bygga ut infrastrukturen. Det är förutsättningen för att vi ska kunna använda t ex bildmedia ett pedagogiskt sätt.

Sålt lärarnai centrum Men det är lika viktigt vi under uppbyggnadstiden ställer tillbaka lärarna i och att centrum och dem:baraatt ge ger dem en chans att vara med och påverka. påverka.

Evolution är bättre än revolution. Därför är det viktigt att snarast åstadkomma tydlig en riktning och en sammanhängande plan för förändringsarbete på alla nivåer i utbildningsväsendet.

För ska man förändra system, så måste medveten mil och medel. Så länge ett

man vara om förslag om t slopad timplan i skolan omedelbart väcker förstasidesnyheter och trycks neri ex skoskaften så har man inte ens tagit ut kompassriktningen i det förändringsarbetet. -

Utfrågning av Margareta Gisselberg, DistansutbiIdningskommittén

0 Visionen med en skola där man får lära sig att söka sin egen kunskap och så småningom bli en månniska som fortbildar sig genom livet ligger inte den långt ifrån dagens tröttkörda skola -

Lärarkåren är snart körd i botten, genom att det hela tiden krävs allt utan att det sätts till mer resurser.

Detta är en resurskrävande omställning. Men det går egentligen inte att göra annat än att i de riktningar som jag antyder. Ska vi komma till rätta med den svenska skolans problem, måste vi låta lärarna en chans på nytt.

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

0 Med datorn är det möjligt att anpassa undervisningen efter individerna, men idag verkar många skolor ha bara ett fåtal datorer används för patiensspel ska det bli någon väsentlig förändring som o s v handlar det kanske om stora investeringar med nätanslutningar, en dator per elev 0 s v

I skola där låter eleverna spela patiens i någon vrå, har man fullständigt missförstått en man vad det handlar Datorn är förutsättning ska elever att arbeta med IT. Men om. en om man den andra förutsättningen är att de har handledning som är värd namnet. När inte läraren en själv möjlighet att både tekniskt och pedagogiskt förbereda sig för detta, blir det mycket ges patiensspelande i korridorerna.

0 Du att ska investera i datorer till alla elever Eller räcker med en per klass menar man

Det är inte antalet datorer som det hänger på. Det kommer att bli fler datorer i skolan, det är vi säkert alla övertygade om. Men det kanske är en långsammare process än vad vi skulle vilja, eftersom det är ont om pengar.

0 En dator per lärare istället

Ja, det är ett betydligt bättre försla så att lärarna åtminstone själva kan arbeta med datorer.

Problembaserad inlärning bygger mycket att man tillsammans i grupper söker kunskap och löser problem. ha handledning i denna form pedagogik. Man kan Men måste man en av mycket väl grupparbeta med hjälp endast dator och därför behöver inte alla sitta och av en knappa. Periodvis kan ett barn behöva arbeta ensamt framför en dator, t ex med att träna sin läs- och skrivinlärning.

Det är bra barn har tillgång till dator hemma. En viktig sak för skoldatorn är att den är om inkopplad nätet, för det år i kommunikation med andra som det verkligen uppstår någonting. Ett aktuellt exempel distanskurs från Växjö högskola visar att när man får möjligen heten att kommunicera med varandra i bild då lyfter kursen. När lärarna sin dator och eleverna sin dator kan vinka till varandra, bildligt talat, uppstår detta samspel som är så oändligt viktigt. Det gäller inte i första hand barnen i skolan för de och lärarna finns i sko- — lan utan det intressantaste är att bygga ut kommunikationsmöjligheterna för distansstude- rande.

Det är först när vi kopplar datorerna via digital infrastruktur till världen utanför de traditionella 0 en skolväggarna, det går att åstadkomma pedagogisk revolution och ett lyft som en

ja, kan föra in världen i skolan ett sätt som man aldrig har kunnat tidigare, därför att man tidigare har det funnits ett såll någon har tolkat världen och ställt in den i skolan, i bästa fall i form bra TV-film eller skolplansch. Men nu kan man alltså välja verklighet av en en

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Vilka är hindren för att få till stånd den pedagogiska revolutionen

De ekonomiska Kommunerna kämpar med dålig ekonomi. Det innebär lärarna ramarna. att ges idag ingen som helst vettig fortbildning idag, annat än enstaka insatser. Få kommuner har

råd att sätta sina lärare i den fortbildning de skulle behöva.

som

Vi har alltså en inkompetent lärarkår när det gäller IT-samhällets utbildning. Det gäller i mycket hög grad även universitet och högskolor, inte minst lärarutbildningarna ska

som bygga för en kommande skola. Inte där kan använda dessa medier. ens man nya

Dessutom man diskuterar mediepedagogik och IT-pedagogik, det är ingen har

- men som

lyckats definiera ens vad det är för någonting. Forskningen är tämligen obefintlig. Än så länge

finns bara enda professor -i Norge. en

Om vi inte får till stånd en förändring, vilka risker finns med den svenska skolan

Vi halkar efter. Vi får en klyfta i samhället. Det sker grodsprång fram tekniksidan, den kommersiella sidan, mediesidan. Men skolan traskar i snigelfart.

Skolan får allt mindre legitimitet i ett samhälle allt distanserar sig. Det märker bar-

som mer nen. De är inte dumma. De ser vad pappa och håller på med hemma och de vad mamma ser kompisar kan. Så kommer de till skolan och läraren har inte susning. en

Finns klyftan redan idag genom att vissa föräldrar håller sitt barn med dator och andra hjälpmedel

ja, naturligtvis. De barn har hjälp hemma och riktiga redskap kommer snabbare fram. som

Så tiden är en kritisk faktor det måste till offensiv utveckling ganska snabbt - en

Ja, om man inte vill att klyftan ska öka ännu mer. Klyftan är stor nog redan. Återigen, vi

måste börja högskolan -inte där har varje lärare dator. ens en

Vi ser på Internet att det är svårt att klara sig utan god kunskap i engelska måste inte prioritera - man baskunskaperna också

jo. Men bara det faktum att du måste kunna engelska för att ta dig ut i världen via de nya medierna, gör att du får en motivation att lära dig språk. Du får levande träning. Du hör en språket talas och skrivas dem kan det. Det behöver inte silas lärare där av som genom en heller. Du har den verkliga världen framför dig.

Med den pågående samhällsutvecklingen där tiden blir en kritisk faktor i näringslivet, så blir instant

education på arbetsplatsen allt viktigare hur kan distansutbildning användas där

-

I Distansutbildningskommittén har vi följt 42 högskoleprojekt inom området. I början hade de ganska låg profil när det gällde IT-användning, sedan har än hälften gått över

en men mer till webb-buren utbildning. Praktiskt taget alla har höjt teknologinivån.

Därför, om man bara lät lärarna chansen att ta till sig dessa möjligheter och vad de nya se skulle kunna åstadkomma med dem, hade mycket varit vunnet. Det är den tiden måste som avsättas. Tiden är dyr, den är nödvändig. men

IT-kommxssionens hearing den nya digitala infrastrukturen om

C. Tekniken för en infrastruktur för digitala medier

ny

Översikt

Frågeställningar Temat för denna del är att diskutera de tekniska förutsättningarna för infrastrukturen.

Bland frågeställningarna är

vilka problem, möjligheter och utmaningar finns för att skapa de framtida access- 0 som näten till hushållen vilken roll som Internet-tekniken kommer att olika teknikleverantörers Ericsson och Net Insight perspektiv

som

olika operatörers Telia, Teracom och kabel-TV-operatörer perspektiv

som

gränssnittsproblematiken mot användarnas utrustningar.

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Tekn|kövers|kt

Mats Brunell, AB Mats Brunell:

Karim/ten Mali Brune/Z, AB Mali Bmne//, Uppm/a.

"Accessnät till hushållen lite teknik,

- mycket ekonomi och politik"

Inledning Detta avsnitt belyser de tekniska lösningarna för utvecklingen accessnät till hushållen och av

förutsättningarna för en marknadsutveckling för digitala tjänster och teknik aktörernas,

ur den enskildes och politiskt perspektiv En inblick ges också i relevant utveckling i Europa och USA.

Budskapen De huvudsakliga budskapen är att

dagens mätteknik har utvecklats från telefoni, radio och TV och nuvarande tekniska lösningar är endast början på accelererande teknisk utveckling. Det växer en fram nya koncept baserade på såväl radio- och trådbundna medier fiberopsom tiska system. Med Internets genomslag har telekomindustrin insett de verkliga behoven av hög bandbredd för multimediala tjänster.

datortekniken utvecklas samtidigt med och oerhört kraftfulla Fibernya system. optikens laserdrivsystem kommer att ge obegränsade överföringskapaciteter på fiberkablar. Nya lösningar i form väggskärmar och glasögon förändrar förutav sättningarna. Nya tillämpningar kommer att utvecklas på basis dessa förutav sättningar.

tekniskt sett är det snart möjligt att bygga transmissionssystem för överföring av många Gbps7 mellan många användare till lägre kostnader än med dagens teknik. För att kunna realisera detta krävs delvis koncept för att bygga nät. nya

aktörer på marknaden försöker bredda sitt tjänste- och innehållsutbud att genom utgå från redan gjorda investeringar i koppartrådsnät och kabel-TV-nät. Aktörerna vill dock inte upplåta sin infrastruktur för andra t settopboxar egen genom ex med flera gränssnitt än nödvändigt. Deras framtida affärsverksamhet står på spel.

den internationella utvecklingen går inte svenska politiska initiaatt styra genom tiv. Det går inte heller att fatta beslut storskaliga tekniska satsningar på vissa om lösningar som t ex ISDN, 2 Mbps access med ADSL eller settopbox till husen hållen. Det skulle vara bortkastade miljarder i ett 3-5-årigt perspektiv.

staten kan stärka kvaliteten i infrastrukturen att sätta regler och ekonogenom miskt stödja teleoperatörers och kommuners utbyggnad kanalisation och av transmissionskapacitet i form fiber och högkapacitets radiolänksystem i glesav

bygd och städer. Staten kan också se över skattereglerna för avskrivningar in-

av

vesteringar i kanalisation och fiberkablage.

staten kan även stödja fältprov med ny teknik för att öka kunskapen teknik om ny och skapa förutsättningar för teknisk utveckling. Dessa fåltprov går att utnyttja för analys av såväl ekonomi-, teknik- som användningsrelaterade frågor. Om analyser kan ske löpande, är det möjligt att bättre kunna bedöma vilka juridiska och politiska förändringar i regelverket behöver ske. som

7Gbps innebär gigabits per sekund.

Ill-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Situationen idag

Bakgrunden Historiskt sett har det utvecklats flera tekniska system för distribution och kommunikation. Först utvecklades telegrafen som sedan blev telefoni. Telefonin blev den dominerande tekniken under lång tid. Det kabelsystem som hittills dragits ut till hushållen för telefoni, koppartrådsnätet, är det mest heltäckande till dags dato. Radio, och sedan TV, utvecklades parallellt med telefonin.

Datakommunikationen utvecklades på 1960-talet med i första hand ARPA-projektet som ledde till Internet och den s k paketförmedlingstekniken. Man försökte använda det befintlitelenätet med modem för överföring eftersom detta fanns att tillgå. TV-sidan utvecklades ga med satellit-tekniken som allvar öppnade landsgränserna för såväl TV-sändningar som telefoni. För att enklare kunna förmedla det utökade TV-utbudet och undvika individuella antenner alla hushåll utvecklades kabel-TV-näten.

Ny teknik Förutom de traditionella tjänsterna radio- och TV som i stort sett inte har ändrats till dags

utvecklas starkt dato består det nya av Internet. Fram till 1995-96 var försäljning och marknadsföring av IT

och Interneti stort sett riktad till den professionella sektorn. Konsumentmarknaden bedömdes mindre intressant såväl teknik Internet-tjänster för dyra. Parallellt vara - som var med detta har marknaden försökt pröva nya TV-koncept såsom video-on-demand", med från hushållen. dåligt gensvar

Under 1996-97 har Internet-marknaden skjutit fart allvar. Många privatpersoner har investerat i datorer och främst uppringbara Internet-tjänster.

Flera kommuner har byggt lokala stadsnät och börjar nu koppla upp bostadsområden med olika former nätlösningar, oftast genom samarbetsprojekt med en kabel-TV-aktör eller av speciella fastighetsnät kopplade till stadsnäten i samverkan med eller flera telekogenom en moperatörer. Några kommuner försöker driva dessa tjänster i egen regi.

Runt hörnet finns förutom nämnda aktörer även satellitägare och Teracom med fältprov med digital sändningsteknik och den traditionella medievårlden börjat intressera sig för som hushållen som marknad.

Alla som har datorer och Internet kan nu kommunicera med andra över nätet ett helt nytt sätt. I praktiken kan varje dator bli liten "TV- eller radiokanal" nätet. Det innebär att en

istället för att ha några sändande källor som alla lyssnar på, kommer vi att ha i varje fall

teoretiskt lika många sändare som mottagare kanske till och med fler sändare.

-

Det ställer den gamla nätbyggartraditionen ända.

Idag lever i historiskt förklarad burkvärld med TV, radio, telefon och nu dator. en en Många försöker nu utveckla hybrider av dessa system till nya burkar såsom PC- eller webb- TV. Många kommer att misslyckas, mycket beroende dålig analys av marknadens behov.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Flaskhalsars Utvecklingen tekniken är ett stegvis sätt att eliminera flaskhalsar. Det gäller datorn eller av

som förflyttas termina1ernas kapacitet, accessnäten, växelteknik/nätkonceptet och nätets kärna ska

som kunna hantera all aggregerad trafik. Var flaskhalsarna har befunnit sig har varierat över tiden.

Dagens flaskhalsar i Internet-trafiken är bl a

0 de uppringbara modemen

0 begränsningar i Internets interna kapacitet och uppbyggnad

0 att visst webb-innehåll är svårt att nå, kapaciteten hos servrar m m.

Teknikens utveckling med såväl nya möjligheter dellösningar problem förflyttar dessa som flaskhalsar mellan datorsystemet, eventuellt lokalt nätverk, in i fjärrnätets olika delar, vidare mot mottagarens nät och dator. Det är ett mycket komplext tekniskt system med många leverantörer och aktörer involverade till skillnad från den relativt enkla telefonin.

Vägarna Via telefonnätet går det idag att uppringbara Internet-tjänster till cirka 56 kbps ISDN upp

till access upp till 128 kbps. Det går att Internet via kabel-TV-nätet till några hundra kbps

upp samt

TV och i vissa fall telefoni. Via satellit/Eutelsat och radio/ Teracom går det vissa

m att

surfnings-möjligheter med servrar för antingen unikt innehåll eller buffert för spegling

som av Internet-innehåll. Interaktionen ska ske via telenätet/ Internet. Inom kort går det att via telenätet tillgång till högre bandbredder med den k ADSL-tekniken medger 8 Mbps s som till hemmet och 384 kbps till nätet.

En slutsats är att alla typer teknik går att använda inom rimliga gränser. Mycket beror

av priset för såväl nätoperatören som den enskilde. Inte minst avgörs intresset vilket innehåll av som tillhandahålls. Givetvis påverkas också priset hur många tror tekniken, d av som v s marknadens efterfrågan och volym. En avgörande faktor år vilka tjänster eller innehållsslag som distribueras med just denna teknik jämför musik- och videosystemens utveckling. Problemet liggeri att /Je/a tiden får :yta eryu- Problemet ligger i att vi hela tiden får erbjudanden teknik. Det är allt från modern damlen teknik. nya om ny omI} eller satellitlösnin ar och snart flera k xDSL-baserade9 lösnin I ett rivatekonomiskt g s 8 ar. P .R_P ers ektiv är det omöli -lå t att investera åtskilli tusentals kronor vare år bara för "burkar". -å a _______________ ___________________ ____________________ _________________________ -

Marknaden Det går idag att uppringbara Internet-tjänster i stort sett gratis står ut med

om man repressar priser klam, telefonkostnaden tillkommer dock. Annars kostar de uppringbara Internet-tjänsterna 100-200 kronor per månad exklusive telefonkostnader.

Genom den ökade konkurrensen, såväl inom Sverige globalt, minskar också rörelsemarsom ginalerna för telekombranschen. Konkurrensen ökar också då aktörer går in nya nya områden. Teleoperatörer blir medieaktörer, medieaktörer blir telekomaktörer. Det är särskilt tydligt Internet-området, det sker även i mediebranschen helhet. Denna förändmen som

ring omfattar bolagsbildningar och partnerskap. Skälen är bland för kunna till-

nya annat att handahålla tjänster med ny teknik såväl i ett tekniskt, innehållsmässigt kapital- och som ägandemässigt perspektiv. Till detta kommer också intresset för investeringar i branschen

och globaliseringen strukturellt.

5 Flaskhalsar innebär tillväxthämmande egenskaperhos tekniken.

9 xDSL innebär olika varianter av bandbreddshöjandeteknik för koppartrådsnätet.

Ill-kommissionens hearing den nya digitala infrastrukturen om

Befintlig teknik Det mycket enklare ha rent vitt papper att utgå ifrån. Men eftersom olika aktö-

vore att ett

viktig tillgång redan har investerat i dellösningar blir situationen en annan. Ägarna till dessa investering-

rer försöker givetvis få avkastning sina investeringar även i framtiden genom att göra ar kompletterande investeringar. Detta gäller nättjänsterna baseras på satellit, radio, oavsett om kabel-TV eller trådnät.

Den avgörande frågan är det går att kombinera flera olika tjänster genom samma distriom butionssystem och så sätt utöka kundens nytta samt öppna marknader. Eftersom alla nya aktörer har börjat över gränserna mellan medierna, särskilt Internet och dess möjgenom ligheter, ökar också konkurrensen och osäkerheten hur marknaden reagerar. Dettagärall man blir tveksam infor :tom Detta gör blir tveksam inför stora investeringar. För att ytterligare komplicera beinventeringar. att man slutsbilden aktörernas synvinkel finns olika politiska synsätt som antingen nationellt, ur — EU-nivå eller möjligen också globalt kan påverka möjligheterna att utveckla marknasnart den i ett långsiktigt perspektiv.

andra Marknaden kommer vidare i sin iver överösa med teknik och tjänster och dess Vad ger att att oss förutsättningar aktörer är beredda kapitalförluster för att de centrala frågorna: att ta stora svar

Vilket innehåll vill användarna ha

Vilken teknik kan använda för att tillhandahålla dessa tjänster ett rimligt sätt man

Reklamen börjar allvar invadera även de medierna. I USA finns reklamfinansierad nu nya börjar också alltmer reklam. Kan medie- och teknikägare video on demand. Internet andra intäkter än bara från användarna kan teknikens pris minskas. Vi kommer att se en snabbare introduktion ny teknik och tjänster. av

Tekniska förutsättningar för en digital infrastruktur

Traditionellt Infrastrukturens utveckling har hittills baserats i huvudsak två olika behov:

sett två behov distribution information från normalt mycket punkter: t ex radio och TV samt 0 av

två- eller flervägskommunikation: t ex telefoni och Internet.

Nätets utformning beror helt bara optimera för distribution eller om man om man avser vill skapa möjligheter för alla sända bilder eller video till varandra i reell tid. Det att t ex för användningsområden såsom samarbete eller gruppmöten, i storskalig senare kan vara

distansutbildning eller i olika nöjes- eller kulturtillämpningar.

Tekniska All kommunikation sker över någon slags medium har olika fysiska egenskaper. som begränsningar ofta. Har koppartrådsnätet fördelar framför radio Är det inte

Kapacitetsfrågan diskuteras

bättre med fibernät

Men själva det fysiska mediet är bara en faktor av många som påverkar nätets totala prestanda. Den följande översikten bild visar på komplexiteten i det tekniska system ger en som kan kallas den digitala infrastrukturen. som

iF-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Fysiska medier

Inledning Hår följer översikt över de tekniska komponenter utgör begränsningar eller flaskhal-

en som sar i den tekniska infrastrukturen idag. De fysiska medierna för transmission år kopparkabel, koaxialkabel, fiber, radiovågor och satellit. Med dessa medier går det bygga kommunikaatt tionssystem för normal punkt-till-punkt kommunikation. Satellit och radio kan även sända storskaligt till många samtidigt, d /aroadcaxt. V s

Kopparkabel Kopparkabel har medellånga sträckor kapacitet på några tiotal Mbps, beroende en

kvalitet och transrnissionsteknik. På kortare sträckor inom huskropp kan några hundra-

en tal Mbps överföras. Avgörande för kapaciteten är kabelns uppbyggnad och kvalitet, störningar, jordning, skärmning samt kvaliteten i installationen.

På telenätet erbjuder dagens modemteknik 56 kbps och ISDN med 2x64 kbps. Inom rimlig

tid kommer vi att kunna tillgång till Internet och tekniskt även rimlig TV- - en sett utsändning via koppartrådsnåtet med den k ADSLw-tekniken. Det finns flera kommande - s tekniker varför man generellt kallar denna xDSL. Detta är inte modem, drivett utan ett system. I telestationen måste placera Internet-routrar eller växlingsteknik i direkt man anslutning till ADSL-utrustningarna.

I ett längre tidsperspektiv kommer den k VHDSL med högre ännu högre kapacitet. Denna s

teknik har högre kvalitetskrav kabelnätet och mindre del det befintliga koppartråds-

en av nätet kan användas bl på grund avståndet till telestationen. a av

El-nätet är ett specialfall kopparkabel. Den k Echelon-tekniken börjar bli stabil av s en standard ILON. Det medger att man lågströmssidan kan överföra data med bandbredd en

upp till några tiotal Mbps. Överföringen sker till elcentralen i fastigheten. Där sker antingen

koppling till ett internt separat datanät eller anslutning för styrning i huset. Kaav apparater paciteten är cirka 9 600 bps.

Fiberoptik Fiberoptiska kablar medger idag i kommersiellt bruk med dagens laserteknik 2,5 Gbps per

kanal I en fiber. För att bygga ett tvåvags kommunikationssystem behövs två fibrer idag. Snart finns k våglångdsmultiplexering marknaden.

s

Denna kommer att medge får cirka 100 kanaler med vardera 2,5 Gbps överföatt man ringskapacitet per fiber. Inom några år kan kapaciteten 40 Gbps kanal möjlig. per vara

0 ADSL, Asymmetric Digital SubscriberLine, är en teknik för att överföra data över koppartrådskablar.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Radio kan användas för punkt-till-punkt kommunikation synfaltet är rimligt fritt. Det

om finns kommersiella system för Gbps-kapacitet för punkt-till-länksystem idag. En särskild teknik baserat på frekvenshopp är Spread Spectrum-tekniken medger bandbredder som några Mbps, med begränsad utbredning. Baserat rundstrålande kanalindelade system men finns tillämpningar såsom kopplad telefoni t ex GSM och DECT. Kapaciteterna är några kbps till några hundra kbps beroende utnyttjat frekvensområde. upp

Nu utvecklas den k UMTSll-standarden i Europa. UMTS ska utvecklas för upp till 2 Mbps s kanal nära sändaren. Längre från sändaren beräknar mellan 144-384 kbps. Sändarper man effekt och antenntekniken samt frekvensområdet avgör räckvidd och lämplighet för olika nas användningsområden. UMTS-tjänsten kommer först i början av 2000-talet.

Rundstrålande radio är att betrakta webb-surfningskanal. Returkanalen som en gemensam måste antingen via telenätet eller radio. Nu introducerar Eutelsat tjänster riktade till per företag och privatpersoner baserade just detta koncept. De blir i huvudsak desamma som

dem planerades med avseende Internet. Man har stor server vid jordstationen

som en

speglar eller mellanlagrar frekvent använda data närmare användaren. Eventuell använ-

som darinteraktion sker via telenätet/ Internet.

Satellit Det finns i grunden två olika satellitsystern, de geostationära och de lågflygande LEO.

Geostationära satelliter Allt sedan satellittekniken slog igenom 1960-talet har den använts för såväl telefoni som radio- och TV-utsändningar. De första satelliterna geostationära, d de ligger så hög var v s höjd att de följer jordens rotation och därmed ligger de stilla" i förhållande till jorden. Detta innebär att de endast täcker delar jordytan. P avståndet till jorden så tar det tid för av g a signalen att först komma till satelliten, sedan igen. Det är den k länkvändningstiden upp ner s är cirka 400 millisekunder för geostationära system. som

Alla satelliter använder någon form accessteknik för hantering kanaler och frekvenser. av av Dessa tekniker avgör hur bandbredden / kanalerna kan användas och viken kapacitet som ges. Normalt används satelliter för distribution från sändningsplats eller jordstation anslutning en

till marknäten, till punkt jorden. Kapaciteten är med normal kanalindelning begrän-

annan sad till någon Mbps per kanal.

Lågflygande LEO-satelliter Dessa satelliter cirkulerar jorden i lägre bana än de geostationära satelliterna. Skillnarunt en

den geostationära satelliter är att de är billigare och enklare att skjuta upp. Däremot

gentemot behövs flera LEO-satelliter för att täcka upp jordens yta.

LEO-system har funnits i drift för t ex satellitnavigering och positionsbestämning sedan flera år, Global PoxitiorzingSystem. LEO-satsningar planeras främst från aktörer i USA under

t ex nu 1997.

satsningarna Iridium 66 satelliter, GlobalStar 48 satelliter, Calling Communi- Några av är:

cation 840-900 satelliter plus ytterligare ett tiotal projekt. Dessa system avses användas för

såväl mobiltelefoni för kombinerade data/medietjänster för i första hand fasta punkter

som såsom företag.

UMTS är Universal Mobile Telecommunications System.

Ill-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Transmissionsteknik

Principer och För dessa medier behövs någon form transmissionssystem överför signaler antingen av som svårigheter de är genererade elektricitet, radiovågor eller ljus i fibrer. De transrnissionssystem av av som används för de flesta kommunikationssystem idag baseras uteslutande den gamla s k plesi-synkrona tekniken, PDH. Den har begränsningar då den är gjord med utgångspunkt i 64 kbps kanaler för bl a telefoni som i steg om 34 eller 140 Mbps byggs till cirka 1 upp

200 Mbps i det totala systemet. PDH-system kräver mycket och dyr multiplexor-utrustning.

Numera byggs transmissionsnät enligt standarden Synchronous Data Hierarchy, SDH, som medger högre bandbredder såväl per kanal totalt. De vanligaste är 155-622 Mbps, med som en högsta kapacitet idag 2,5 Gbps.

För att ett kommunikationssystem behöver man något som skickar signaler över mediet på

ett standardiserat sätt. Man skiljer mellan synkrona eller asynkrona transmissionssystem. Ett

synkront system innebär att någonstans i nätet finns eller flera masterklockor en som ger synkronisering. En svårighet ligger i att hantera klockningen över långa sträckor.

I varje utrustning som passeras idag sker dessutom omvandling av signalerna, antingen "optiskt till elektriskt, eller elektriskt till elektriskt för hantering data och signaler i transav missions- och växelutrustningarna. Denna omvandling sker normalt i anslutning till utrustningarna. Till detta kommer omvandling den sända bitströmmen är seriell, till en av som parallell intern representation, för bearbetning i minnen register och växling. Varje sådant omvandlingssteg kan ta 5-10 millisekunder i hanteringstid. Det innebär att anta/et me//anrtegi nätet via modem, växlar/ routrar i hela kedjan mellan två punkter i nätet, avgör genom m m kvalitet och prestanda i nätet.

Växlingsteknik För att kunna utbyta trafik mellan två användare krävs inte bara punkt-till-punkt-transrnissionsteknik, utan även växel/ router förmedlar trafik mellan delnät/ användare en som basis av någon adresserings- och vägvalsmetod. Exempel: telefonnummer eller Internet IPadresser. I växeln finns tabeller för hur ska sända vidare data för att nå tilltänkt adress. man Begränsningar finns på flera nivåer i växlingsutrustningarna.

Idag finns router-teknik som klarar några Gbps i aggregerad trafik. Dagens AXE-systern singel-processor-baserade klarar ungefär 100 uppkopplingar per sekund. För att säkerställa vissa kapacitetsbehov mellan två användare har man historiskt använt växlingsteknik med kanaler. Exempel: ISDN och vanlig telefoni. En hybridvariant av detta är ATMtekniken, som genom att kombinera små celler till större enheter, skapar möjligheter till variabelt bandbreddsutnyttjande. Router-tekniken däremot tillhandahåller Växling av samma logiska enheter, paket, som ursprungligen skickas från det lokala nätet eller datorn.

Nättopologier För att bygga transmissionssystem i ringar kan man använda s k add-drop-multiplexore: som

och access förmedlar ut t ex den totala kapaciteten idag 2,5 Gbps till de droppunkter som finns

i ringen. Det är inte frågan om växling utan att fördela ut kapacitet/ kanaler till olika punkter i

ringen.

Man skiljer också olika nättopologier: ringar, bussar och stjärnnät. Topologin, i kombinationen med hur man sänder och tar emot, är också en begränsande faktor. Normalt kan bara en sända och ta emot samtidigt i t ex Ethernet eller Token Ring. I växlade stjärnstruktuier används s k koppel och där kan flera parallella koppel ske.

Begränsningar i dagens lokala nätverkstekniker ligger praktiskt mindre än 100 Mbps per

användarsystem. Lägger sedan till accessmetodernas inverkan blir kapaciteten betyclligt

man mindre per användarsystem.

IT-kommissionens hearing den nya digitala infrastrukturen om

Bandbredd Ibland talar Öka hastigheten i nätet. Egentligen handlar det om att öka den siman om att inte lika med multana överföringskapaciteten. Eftersom ljushastigheten är konstant kommer inte första hastighet databiten fram fortare. Däremot kommer stor mängd data fram inom kort tid. en

Det medför att gamla koncept för design av kommunikationsprotokoll inte kan användas på

sikt. T är buffertstorlekarna i för 155 Mbps transatlantiska länkar åtskilliga ex routrarna Mbps idag. Dessa rninneskretsar är dessutom mycket dyra, då vill ha bra prestanda. man Likaså fungerar inte protokollkoncept omsändning vid fel. Eventuellt kan man behöva som sända mängder data överföringskapaciteten "befinner sig i luften. om stora som p g a

Bild- och ljud- För enklare överföra stora bilder och ljud över nät har man utvecklat olika former av att

hantering komprirneringsmetoder såsom MPEG. Det är standard beskriver hur man överför

en som

bilder och ljud. MPEG lämpar sig för användningsområden media där ögat ska vara

som

betraktaren. MPEG lämpar sig däremot inte för överföring av röntgenbilder. För detta ändamål finns andra bildhanteringsmetoder garanterar att varje punkt överförs.

som

Ljud har också speciella krav I realtid, vid telefoni, är örat känsligt för svaj. Likaså är det

omöjligt sända delar förlorat samtal då ordningen är viktig. Vid videokonferenser att om av ljudöverföring och mikrofonteknik avgörande för användningen. För videokonferensei: är finns standarderna H.32X beskriver bild- och ljudhanteringen. som

Kommunikation I praktiken har vi hittills använt kopplade systern för kommunikation. Det innebär att man

för kommunicera mellan flera multicasting måste koppla upp sig till antingen med flera parter att parter brygga eller skapa koppel "alla-till-alla". Det fallet fungerar normalt inte för större en senare grupp er.

På data/ paketförmedlingsbas har över Internet utvecklat k multicasting-grupper,

man s Mbone, kanaler skapar kommunikation mellan alla deltagarna utan att behösom genom replikera data. va

Multicast-teknik är intressant för möten, samarbete och utbildning över nät. t ex

Analys av marknadsförutsättningarna

för marknadsbedömningarna och för investeringar i tekniska system riktat

Marknadens Utgångspunkten

förutsättningar till de svenska hushållen är att

cirka 2 000 000 svenska hushåll har tillgång till kabel-TV 0 några hundra tusen har satellit-antenner 0

några hundratusen har modem, Internet-koppling och mobiltelefoner

0 0 varje hushåll har minst en TV-apparat

C

särskilt distributionen TV och den digitala radiotekniken DAB.

TV-distribution Ett problemområde är av nya sändningstekniken använder radiofrekvenser skulle kunna användas för Den gamla som

mobila tjänster. .

‘2 MPEG Moving Pictures Expert Group.

13 Mbone är teknik för att överföra videobilder till många mottagare Internet. en

IT-kommissionens hearing den digitala infrastrukturen om nya

Behovet av För att komma i åtnjutande tjänster krävs oftast anpassningslåda dekoder, av nya en separat

anpassning settopbox, etc för TV eller dator. Denna låda har normalt anslutningar för ström, anslut-

ningar till olika nät antingen via telenätet eller till satellitantennen och uttag för åtrninsto-

ne en TV eller dator. I flera fall vill bygga in kortläsare för accesskort för satellitkaman t ex naler. Vissa burkar har nu börjat kombinera olika nätgränssnitt, t modem, ADSL, som ex

Ethernet, ISDN -uttag för telefoni, video/TV-anslutning olika

samt antennuttag.

Kommentar: Det finns flera beslutsproblem förknippade med framtagande anpassnings-

av lådor. Beroende vilken aktör låter utveckla den, kan denne välja inre med som att ta gränssnitt för andra aktörers tjänster. En andra svår fråga är köparen vill ha alla funktioom ner. Det kostar normalt flera hundralappar för varje gränssnitt och komplexiteten i den tekniska lösningen ökar. Tillgången till elektroniska kretsar kanske inte finns i tillräckligt stor mängd eller så är vissa standarder ännu inte stabila. Vid någon tidpunkt måste alltså tillverkaren eller beställaren fatta ett beslut hur burken ska ut/ bestyckas. om se

Ett aktuellt samtal med komponentleverantör visar intresset för kretsar för

en att digital-TV

burkar gått från svalt till jättestort för att sedan dö tvärt. Denna ryckighet och osäkerhet är

besvärande i flera led och ökar givetvis kostnaden för tekniken. För låga kostnader att

krävs långa serier och stabila standarder. Likaså måste man göra bedömning hur

en om många funktioner tror användarna/ marknaden verkligen vill ha och är beredd betala man att Firm; det1/erk/zgen ett för samma burk intrmrefårdigital-TV

Den stora frågan är om det verkligen finns ett intresse för digital-TV. Enligt tyska försök är detta m Y cket tveksamt. Frå är det är vetti öra satsnin eller g an om g t att g stora g ar nu om man ska avvakta och prova alternativa distributions En fråga är också hushållen ska om betala direkt eller skatt för denna typ satsning. genom av

Terminaler Den sY nnerli starka utvecklin å webb-TV, nät-PC PC/TV kommer medfög en g en P 0 s v att a 2 ra många misslyckanden marknaden. Man kan själv ställa sig frågan, skulle köpa om man en webb-TV-apparat och TV för cirka 10 000 kronor, sedan enbart kan användas en ny som för att surfa Internet. Troligen kommer flertalet på dator går att satsa en som att

använda för spel, bokföring och för "hemläxor".

I det längre perspektivet kan tro att systemen, idag består mängd burkar med man som av en likartade funktioner, blir ännu modulärt uppbyggda. Delsystem, kopplas ihop i mer som ett lokalt datanät eller via kablar, som består minne, skärmar, skrivare och interaktionssystem av kan komma att uppstå. För att detta ska ske måste ett antal tekniska standarder utvecklas och accepteras av såväl data-, medie- hemelektronikbranschen. Dessutom måste marknasom den/ kunderna vilja köpa dessa systemkomponenter istället för hela idag. system som

Aktörerna har Problemet är inte bara tekniken. Man måste samtidigt titta hur aktörerna "äger" inolika positioner frastruktur och de har bolag tillhandahåller nät- och innehållstjänster. om egna som

I fallet Telia har man direkt tillgång till ett fast nät med den största geografiska täckningen.

Telia har också kabel-TV-bolaget, Svensk kabel-TV. I flera fall äger Telia fastighetsnät.

Tele2 äger ett visst eget marknät och är delägare i Kabelvision, den näst största kabel-TV-

aktören. Båda kan så vill kombinera sina tjänster närliggande och om man genom partners bolag inom satellittjänsteområdet. Tele2 har Kinnevik tillgång till satelliter och genom produktionsbolag för media. Telia har Telemedia börjat bredda sitt utbud. genom

lill-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Radio I dagsläget är det ett begränsat utbud tjänster. Flertalet är informationskaraktär via av av mobiltelefonen. GSM använder normalt en talkanal, d V s 9 600 bps. Det är synnerligen dyrt dessutom.

I andra länder kan DECT vara alternativ till trådbunden telefoni för hushållen. Det kan, om det finns ekonomi i det, bli ett alternativ till att lägga mer kopparkabel. DECT har en begränsad utbredning till några hundra meter men medger bättre överföringskapacitet för data än GSM. I Sverige har DECT mest förekommit som trådlösa telefoner för hembruk och som alternativ till arbetsplatsens fasta telefon.

Det har under en längre tid experimenterats med mobila Internet-lösningar. I dagsläget finns inga stabila standarder för routing och framför allt inga tjånsteoperatörer som tillhandahåller äkta mobila Internet-tjänster. Den kommande UMTS-standarden kan förutsättningar för ge det.

Kabel-TV Den till dags dato rådande lösningen har varit ett gemensamt Ethernet för 4 eller 10 Mbps. Detta Ethernet har delats mellan alla användare. Därför har säkerhetsproblem uppkommit. Numera finns även punkt-till-punkt-teknik om några hundra kbps per användare till lägre priser. Tele2 planerar introduktion Internet-tjänster och telefoni i form radiobaserad en av av ISDN i stor skala. Problemet för kabel-TV-aktörerna är att måste avstå från TV-kanaler man för att kunna erbjuda Internet- och telefonitjänster om man vill använda befintliga analoga system.

Kopparnätet Enligt Telia kommer cirka 70 procent av det befintliga koppartrådsnätet att kunna använda ADSL 8 Mbps från nätet och 384 kbps för returkanalen. Avståndet mellan abonsom ger nenten och telestationen avgör vilket kapacitet som faktiskt går att ut. Rent tekniskt skulle det att sända TV över ADSL, sannolikt är det Internet-tjänster med hög kapacitet men som kommer att erbjudas.

Fiber ända in Taktiken från teleoperatörerernas sida med xDSL-tekniken är att återanvända investeringen i i hushållen kopparkablarna. Dessutom finns det, såvitt känt, inte någon bra och billig teknik för access direkt till fibern för hemmabruk.

Däremot finns det anledning för kommuner och dem bygger nät att noga tänka igenom som topologi och kopplingspunkter för såväl ring- stjärnnät samt att ha god kanalisation för som

framtida kabeldragningar. Fiber går att använda för anslutning t fastighetsnät eller till

av ex större företag och offentliga verksamheter. Det är möjligt att den kommande DTM-tekniken utvecklas i faltprovsversioner kan ändra detta förhållande. som nu

4 DECT Digital European CordlessTelecommunication Standard.

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Investeringar Med en utvidgad tillväxt i accessnätsledet kommer krav på följdinvesteringar i nätets kärna. i nätets kärna Det gäller såväl för Internet som för andra tjänster som TV-distribution. Ett sannolikt scenario är att telekomoperatörerna inom 1-3 år måste planera för följande volymökningar nätet: :

0 56 kbps modem ersätter alla 9,6-28,8 kbps, vilket innebär än dubblering jämfört mer en med idag

0 samtliga fasta anslutningar till fasta punkter som skolor, kommunkontor och företag blir

baserade på ADSL eller 155 MbpsiSDH inom tre år

0 antalet användare ökar med 500 000 per år under de närmaste tre åren.

Konsekvenserna blir för de flesta aktörer, att man måste investera i fibersystem oci / eller nya

nya transmissionstekniker samt nya växel/router-system i det centrala fjärrnätet.

Att inom det fasta nätet bära ett antal kanaler om några tiotal eller hundratal Mbps för TVdistribution är alltså inte avgörande faktor. Det är snarast fråga politisk kontroll en en om och ekonomi. Till detta kommer också ytterligare behov internationell kapacitet. av

Accessnät och En central fråga blir hur man skapar tillgång till koppartrådsnätet för flera teleoperatörer infrastrukturen utan att skapa flera tekniska flaskhalsar. Dessutom behövs sammankoppling i varje större ort mellan de olika aktörernas k intercity-nät, lokala stadsnät och eventuellt förekommande s kabel-TV-nät. En fråga blir placering mängd utrustning nära hushållen, i källarna annan av en eller i fastigheterna.

För flera av satsningarna som nu planeras av teleoperatörerna, vill man placera kraftfulla

serversystexn så nära användarna som möjligt med god tillgång till nätkapacitet. Tillgången till knutpunkterna kommer att bli en konkurrensfördel.

Om sammankopplingen av de olika näten inte blir hög kvalitet, blir följden sämre kvalitet av i hela den samlade infrastrukturen och minskade möjligheter för utvecklingen mot ett äkta "kommunikationsnät". Vi får ett antal olika distributionsnät som försvårar kommunikationen mellan användarna.

Ny nätteknik Dagens tekniska lösningar för ny nätuppbyggnad har svårt att lösa de långsiktiga behoven

behövs tillåter höga volymer sändning från många punkter i nätet kräver. Vi befinner som av oss bara i början av en stark teknisk utveckling.

Ett nytt koncept som kombinerar såväl accessnätet, växlingsteknilçen och fjärrnätet är den i Sverige utvecklade DTM15-tekniken. Inom ett år kan det bli större faltprov med denna radikala teknik.

5 DTM Dynamic Time Multiplexing.

lTWkommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Stort steg till Förutom de självklara investeringskostnaderna så behövs resurser för planering, installation storskalig drift och drift. Personalen måste utbildas. Reservdelshantering och eventuellt kundstöd måste byggas Uppskattningsvis är kostnaderna i storleksordningen 10-30 000 kronor per upp. användare för nät och burk samt del i växlingsutrustning. Detta gäller för i stort sett all dagens teknik: xDSL, ATM eller kabel-TV-baserade lösningar. Eftersom denna teknik med största sannolikhet inte längre kommer att vara aktuell om 3-5 år bör avskrivningstiden vara högst tre år. Med internränta tio procent blir kostnaden för kapitalet cirka 3-10 000 en kronor per år. Till detta kommer kostnader för nättjänsten i övrigt, personal, underhåll m m. Sannolikt ligger månadskostnaden därmed väsentligt över 500 kronor per månad.

Vem är beredd att betala för detta En subventionering å mobiltelefoner eller modem för

Internet tick d trafikintäkter i telenätet i detta fall minskar- snarast tick-

genererar v s en. En avgörande fråga är om staten år villig att upphandla distribution av TV via flera alternativa aktörer och tekniker sikt.

Ekonomi och Ur aktörernas synvinkel måste ta med i planeringen redan gjorda investeringar i teknik man marknadssyn eller tjänster. Främst görs detta för att addera värde till redan gjorda investeringar och kanske förlänga tiden för den investeringens täckningsbidrag.

Det andra övervägandet är att man inte vill introducera konkurrerande tjänster till dem som redan tillhandahåller i varje fall inte innan dessa skrivits av ekonomiskt. Givetvis kan man aktörer tvinga fram satsningar. Ny teknik kan också rationalisera befintlig nätdrift nya nya och förbilliga tjänster. Exempel detta är SDH-transmission istället för den gamla PDHtekniken. Av skäl planeras för helt optiska transmissionssystem i nätets kärna. samma

Den enskildes perspektiv

Vad vill vi ha Vad vill människor ha och inte ha och inte ha Är det Internet Eller något nytt Idag förefaller det enda marknaden vill ha vara Internet. För de allra flesta innebär nya som ständigt utvecklas till innehåll och funktion. Följdinvestedetta något nytt, som dessutom ringen blir i modem och dator. Det innebär ofta krav ytterligare ett teleabonnemang.

Som alternativ kan det finnas ett marknadsintresse för bättre Internet-anslutningar via t ex kabel-TV-nätet. Frågan är dock till vilket pris det kan ske. Nästa fråga är om/ när det kommer fram burkar för t xDSL-tekniken medger både Internet-access och 1-2 telefonuppex som kopplingar samtidigt. Kan dessa förmedla TV parallellt Troligen är allt detta intressant förutsatt att priset inte blir alltför högt i relation till det man redan har. - Vissa kommuner har börjat satsa i nätaccess till hushållen genom sina bostadsbolag, bl a för

öka trivseln i bostadsområdena och minska segregationsklyftor. Fastighetsägarna är också

att möjliga aktörer kan göra viss basinvesteringi fastighetsnät och ta risk för att höja atsom traktionskraften i bostadsområdena. För att sänka kostnaderna kan även reklam användas.

Knappast mer av samma utbud Försök har gjorts med video demand. Konkurrensen finns med 2-3 långfilmer per kväll on redan, med möjlighet att spelas in hemmavideon inte hinner dem. Kostnader om man se för teknik och upphovsrätten till filmerna gör också att det blir dyrare än videobutiken.

Trots detta görs storskaliga investeringar i teknik för hemmabruk baserat traditionell storskalig tillverkning och marknadsföring. Ett försök har nyligen gjorts i Tyskland med digital- TV utsändningar. Privatpersoner kunde köpa en settopbox för 5 000 kronor subventionerad. Av 100 000 lär 90 000 finnas kvar idag ingen vill köpa. som

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Europa: yrvakenhet kring Internet och roller

Vem ska betala Under 1980-talet försökte EU-komrnissionen DGXIH bromsa Internets utbredningi

i

genom merparten Europa. Man försökte olika industriforskningsprogram utveckla och tvinga framför genom x

i

allt forskningssektorn att använda ISO CSI-baserade nättjänster. Det lyckades inte. I Europa har avreglereringen och Internet-utvecklingen inte hunnit så långt som i Norden.

finns sedan 1980-talet flera k akademiska nätverk tjänster till forsk- I Det separata s som ger l ningssektorn. I Sverige är det Sunet. Dessa nätverks framtida roller är en öppen fråga. De kan antingen avvecklas och överlåtas till att tillhandahållas av marknadens tjänsteaktörer eller få utökat stöd och bygga vidare infrastrukturer. Denna diskussion pågår just egna nu EU-nivå i samband med Internet-2 och Next Generation Internet-satsningarna i USA. I EUs stöds numera flera FoU-projekt som relaterar till Internet. ramprogram

Frågan är dock vilken roll statsfinansierad verksamhet ska ha i förhållande till industrins egen utveckling. Det är inte självklart att så mycket skattepengar ska läggas på att utveckla ting marknaden redan har utvecklat eller har ett starkt incitament för att utveckla. som

Ingen åter- Flera projekt att utveckla lösningar för Internet. I de flesta fall har ansökningarna en avser koppling till behandlingstid inemot ett år. Dessa projekt är vanligen inte alls återkopplade till det stan- Standardisering dardiseringsarbete endast bedrivs inom Internet Engineering Task Force. som

I varje fall kan inte utveckla teknik eller lösningar som syftar till standarder för Internet

man

utanför standardiserin IETE Ny teknik kan går inte beordra fram genom

politiska initiativ utan möjligen att klok köpare tjänster och teknik. genom man agerar av

Diskussioner i Internet-2 initiativet diskuteras i olika sammanhang i Europa, nordisk basis och i Svenu

Euro Norden rige. Intresse för ett Sunet2 har framförts från akademiska kretsar. Faran är att nytt bygga

och Sverige ett separat nät för just dessa brukargrupper. Argumenten är att utvecklingen av nya former användning är unik. Så är inte fallet. av

Näringslivet och marknadens aktörer utvecklar nu i snabb takt nya tillämpningar såsom in-

formationssystem och samarbetssystem för näringslivets behov. Givetvis får inte skolorna

och högskolorna halka efter, men frågan är om det är nätkapacitet som är problemet.

Två olika behov är

0 allmänt förbättrad kunskap och organisation av IT-baserad verksamhet inom och mellan universitet och högskolor. Detta omfattar också utveckling informaav tionstjänster svarar mot företags och andra behov av forskningsinformation och disom stansutbildning.

utveckling teknik och tillämpningar. Det senare är inte en akademisk fråga utan

0 av ny teknisk utveckling görs idag till minst lika stor del, om inte större, av företag. Detta som

innebär ska har ett experimentellt nät så bör detta omfatta alla ut-

att om man som teknik och tjänster, inte bara universitet- och högskolor. vecklar ny

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Undervisning Starkt förknippad med Internet-2 initiativet är distansundervisning. Den snart 20-åriga visio-

på distans det virtuella klassrummet börjar nå ut bred front. Från ha varit fråga för nen om nu en några universitet för några år sedan, är nu samtliga universitet- och högskolor rimligt verksamma. Dessutom har intresset vaknat i ungdomsskolan. Däremot är det lång väg kvar tills Det är lång våg kvar

detta blir ett naturligt sätt att bedriva utbildning med hög kvalitet och storskalig omfattning.

ti/Årdetblir ett naturligt :ätt att bedrivautbild-

ning merbogkm/itet orb Den avgörande frågan är vilka incitament finns för individer, företag och institutioner

som

:tanka/tgomfattning. börja använda teknik. Ett de största hindren idag är frågan äganderätt till utbild-

att av om

ningsmaterial utvecklade på tjänstetid av offentligt anställda lärare. Oavsett hur många

nya projekt som syftar till att tekniskt utbyta utbildningsmaterial, kommer detta inte lösas att förrän rättighets- och ersättnings är reglerade.

Vilka incitament finns Detta problem kan antingen ske reglering eller frivilligenom genom

ga avtal. Dessutom tillkommer hinder förknippade med den tekniska utvecklingen. På kort sikt behövs också en teknisk och metodmässig lösning ska kunna utväxla kursmate-

om man

rial och utbildningar mellan producenter utbildning. På detta sätt skulle i varje fall under-

av visningsmaterial och undervisning kunna utbytas enklare mellan utbildningsorganisationerna.

I dagsläget saknas riktigt bra och enkla lösningar. Vi har dels dagens datorbaserade system

som ofta är leverantörsspecifika eller synnerligen dyr TV-produktionsteknik. Till råga på allt vill man nu satsa den nu kommande digital-TV-tekniken. Däremot kan konstatera man att datorteknik och Internet är avsevärt billigare för såväl producenter för distributionen som och för oss användare.

Konsekvensen är att vi med skattemedel kan komma att ha byggt produktions- och

upp en distributionslösning som A inte är intressant ett pedagogiskt perspektiv och baserat ur gårdagens teknik.

USA: Nästa Internet är

generationens på väg

USA driver på I USA har vice presidenten Al Gore annonserat ytterligare satsning på flera miljonu en stor utvecklingen ner USD på "Next Generation Internet", NGI. Satsningen ska bl finansieras med övera skottet från registrering Internet-domännamn och utveckling Internet-teknik av avser av ny

och tillämpningar. 35 namngivna universitet och forskningsinstitut ska tillgång till ett eget

utvecklingsnätverk baserat olika delnät och tekniker, bl The high speed Backbone a very Network Service vBNS, sedan tidigare stöttat National Science Foundation. Man har av

också identifierat behovet att sprida tillämpningar till hela utbildningssektorn och

av nya

vidare. Totalt blir det 64 ledande forskningsinstitutioner kan utveckla nätteknik och

som ny demonstrera nya tillämpningar såsom telemedicin, distansundervisning och samarbetssystem.

Alla dessa tillämpningsområden använder gemensamma tekniska grundfunktioner besom höver vidareutvecklas. Meningen är att man utgående från erfarenheter i dagens Internet ska "re-engineera" nättekniker, routing, Quality of Service"-funktioner och hur kan se man bygga datorsystemens operativsystemoberoende middleware samt utveckla protokoll nya för dessa typer av tillämpningar.

Det övergripande målet är att hitta tekniska lösningar de områden identifierat

man som problem idag.

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Vilka blir I ljuset denna USA-satsning år frågan: Vad kommer hända med Ericsson, Siemens och av att effekterna Alcatel fem år, då efterförsåljningen telefoniprodukter avstannat om av

Företag som Cisco, Sun, IBM, Fore, MCI, Sprint lyckas med stor sannolikhet att in- Vad komm hända m a Md Edman; sikt i och påverkan kommande tekniska lösningar och Standardisering för en ny generations viktiga tekniska system.

Marknaden för Internet- P rodukter bedöms mån att mån faldi såväl när det åller av 8 a g g as g produkter tjänster. Idag är det få, några, svenska produkter finns för denna som om ens som marknad.

Frågan är dock politiska initiativ verkligen spelar någon roll. Drivkraften i marknaden år om avsevärd.

I USA finns en mängd praktisk forskning och ingenjörer kvar i universiteten kan bidra som till den tekniska utvecklingen en praktisk nivå. Man har också historik att bedriva k en av s talked: faltprov i samarbete med IT-industrin. I Europa finns mycket liten erfarenhet av samarbete mellan industrin och IT-forskningen. I de tidiga RACE-programmen låses mycket

av projektverksamheten av omfattande inle//ettua/property rzég/3t.r—avtal, vilket minskar intresset

för samverkan med den öppna forskningen. Av de pågående diskussionerna i EU, och även nordisk basis, kan man befara att endera två scenarier förverkligas: av

Scenario 1 år att ytterligare till de k akademiska datornätsorganisationerstora resurser ges s na som tvärt emot USA-strategin har som mål att bygga nätverk USA-strategin år att egna köpa istället för att bygga.

I värsta fall blir det tidigare uppgradering de akademiska nätens stamnät. Flasksom ren av halsar har uppkommit från dessa stamnät ut till slutanvändare, såväl i utbyggnaden de av

lokala näten inom respektive stad/ universitet/ högskola. Dessa satsningar

har inte heller om-

fattat tillåmpningsprojekt och kompetensutveckling hos användarna. Få FoU-aktiviteter har

skett i samverkan med industrin tillämpningsområdet.

Scenario 2 år att industrirelaterad forskning, via t DGXIII, IT-industrin ex ger stora resurser och att man försöker utveckla egna europeiska lösningar. Förra gången hette lösningen ISO OSI.

Inget av scenarierna leder utvecklingen framåt.

Möjliga De möjliga strategierna skulle kunna att

vara strategier 0 samarbeta öppet med USA-forskare och aktivt arbeta att förbättra svensk och europe-

isk IT-industri befintlig eller ny i hur denna typ av utveckling sker. Detta innefattar ak-

tiv medverkan i Internet-standardiseringsgrupper samt forskningsutbyte. Det innebär också en satsning mer tillämpningsutveckling och systemkunskap och mindre akademisk/ teoretisk inriktning och mer ingenjörsinriktning.

eller att

0 inrikta sig att snabbare se till att användningen mogen/ nästan teknik blir av mogen bättre. Idag genomförs i Sverige mängd IT-projekt år kvar på stadiet e-post, First en som Class, ISDN bildkommunikation och hackning webbar. av

IT-kommissionens hearing den nya digitala infrastrukturen om

Tidsaspekten

Minst tio år för Vilka tidskalor är det som gäller att ná stabilitet Teknisk mogenhet tar minst tio år En uppskattning är att det tar minst tio år innan den tekniska mogenheten och stabiliteten i Vi bara början i marknaden är någorlunda uppnådd. Skälet är främst ekonomiskt. Aktörerna vill bevara redan år av enrg: teknisk utveckling gjorda investeringar. Vi är också bara i början teknisk utveckling startade med av en ny som mm Jtartademeddet det Internet och de datorer som vi känner till idag. Internetor/2dedatorer mm känner till idag. Dagens oklara spelregler, medför att aktörerna också tar större ekonomiska risker genom att vidgar sina satsningar andra delar inom det kan betecknas telekom- och medieman som

sektorn. Med detta följer högre risker för kapitalförluster som kan äventyra framtida möjlig-

heter för investeringar i den tekniska infrastrukturen. Ytterligare ett skäl till att det tar så lång tid, är företag vill konkurrera ut sina produkter innan de har betalat sig. att egna

Det kan också medföra att marknaden kommer att utvecklas i huvudsak på basis av dagens teknik teknik får inte alls slå igenom i den takt det skulle tekniskt möjligt. — ny som vara

På 1890-talet fördes diskussion att varje hem borde ha en elmotor. Sannolikt är den en om aktuella frågan dator till varje hem, varje skolelev, etc också övergående art. Om nu om en av

med tekniken framför allt tjänsterna Internet ökar, samtidigt som kostnaderna

nyttan

minskar, kommer detta inte att ett problem 3-5 års sikt. Likaså är intresset för tekni-

vara fråga. ken en övergående

I längre perspektiv, 5-20 år, har alla skolor tekniken och det blir en naturlig del i såväl det

ett professionella livet som privat.

Idealbilden tveksamt vi någonsin når dit - om Den avgörande frågan år det verkligen blir sammansmältning de tekniska delsysom en av telefoni, TV, radio och Internet till ett enda sammanhängande informationshantetemen ringssystem.

Det är fullt möjligt måla tekniskt scenario med ett morgondagens nät för allt,

att upp ett överallt det vill med accessteknik och "terminalteknik i hemmet såga ett nåt en gemensam integrerar telefoni, TV, arkivtjånster, tidningar, böcker. som

detta ska ske måste flera aktörer idag för sig utvecklar teknik och innehåll

För att som var

de äger investeringar i nät och tjänstebolag samarbeta. Det är tveksamt om samt som stora det blir verklighet.

IT-kommissionens hearing den digitala infrastrukturen om nya

Sverige: Vad går att göra

Fältprov I Sverige har sedan tidigare bedrivits k faltprov med teknik i det s ny öppna samarbetet kallat Stockholm Gigabit Network, även med utgreningar till Göteborg och Sundsvall. Denna text-

bed har använts för utveckling och utprovning i första hand teknik allt från våg-

av ny -

längdsmultiplexering och optiska växlar till demonstrationsprojektet "Distributed Interactive Media. Med i samarbetet har varit antal forskningsinstitutioner såsom KTH, SICS,

ett

Kungliga konsthögskolan. På företagssidan har Ericsson, Telia och Stokab deltagit. Planering

finns för en utökad verksamhet.

Rätt uppbyggda fältprov ska också sträcka sig till hushållen med bra utvärdering

såväl i an-

vändningsmässigt som tekniskt och marknadsmässigt hänseende. Tillämpningsområden

som utbildning, offentlig service och kulturaktiviteter skulle kunna statligt stöd genom pröva ny teknik. Projekten böri så fall genomföras kombinerad kompetens från IT-industri, som

IT-forskningsaktörer och problemägarna i slutanvändarprojekt. Detta kan framkom-

vara en

väg för att minska osäkerhet i beslut såväl tekniskt marknadsmässigt och politiskt.

som

Denna typ aktiviteter finns delprogram i EUs fjärde ACTS, National

av som ramprogram

Host och Telematik-programmets Digital Sites. Problemet har bl varit intresset för

a samverkan mellan avancerade användare och forskare samt IT-industrin i Sverige. Användarna vill helst köpa lösningar utan att blanda in forskare. IT-industrin i Sverige har traditionellt sett inte varit intresserad av Internet eller forskning och utveckling. Sannolikt finns det bättre

förutsättningar idag för en mer omfattande och framåtsträvande verksamhet.

Investeringsfond Vid IT-kommissionens hearing infrastrukturen i juni 1996 framfördes idén fond

om om en

för investeringar områden marknadsmässiga skäl, eller geografisk som av av belägenhet, är mindre intressanta att investera En sådan fond skulle, enligt förslaget, kunna

byggas upp genom avsättningar från operatörernas vinster och kunna användas för projektering och

installation av kanalisation och fiber samt för vissa radiolänktransmissionssystem med

typer hög kapacitet.

Samtidigt kan man konstatera att behoven infrastrukturuppbyggnad i städer och kommu-

av

ner behövs för att tillgodose behoven transrnissionskapacitet medellång sikt.

av

I samband med ny- eller ombyggnad fastigheter och stadsdelar, bör även denna in-

av

frastrukturresurs kanalisation för kablar och fiber

m m bli en naturlig del i den fysiska pla-

nering som normalt sker på kommunal nivå.

Av detta följer utvecklingen ett lämpligt regelverk för hur kanalisation och fiberanslut-

av

ningar mot fastigheter bör ske. Hänsyn bör också tas till placering kopplingspunkter,

av te-

lemaster och olika aktörers telestationer. Planeringen bör syfta till underlätta

att samman-

koppling och aktörsneutrala lösningar så att de olika tekniska transmissionssystem

orten kan sammankopplas.

Några idéer om villkoren för fondens användning är

att

0 de aktörer som skulle kunna låna fonden bör antingen licensierade teleoperatörer i ur vara landet eller kommuner

0 villkor för ett lån är att infrastrukturen ska kunna tillhandahållas för alla tjänsteproducenter av t ex telefoni, Internet och övrig mediedistribution radio, TV till självkost-

etc

nadspris eller i enlighet med samtrafikavtal enligt telelagen

0 planer för utbyggnad bör i likhet med byggnadslagstiftningen godkännas".

IT-kommissionens hearing den nya digitala infrastrukturen om

Skattelagar En översyn skattelagstiftningen bör också ske. Regeln för anläggningar denna typ är tio av av års avskrivning. Den tekniska livslängden för fiberkablar kan 40 år eller En god vara mer. kanalisation kan ha teknisk livslängd än 40 år. Av dessa skäl bör man se om aven mer skrivningstiderna fiber och kanalisation går att förlänga.

Rollfördelning Marknadens aktörer har börjat investera i och i varandras områden telekom, innenya -

håll, Internet, TV, tidningar. Det innebär samtidigt ökad risk för stora kapitalförluster i

som nationalekonomiskt perspektiv kan betyda att investeringar i infrastruktur inte går att göra ett i den takt bör ske. som

Exempel ändrade roller är att

0 Telia blir innehållsaktör genom Telemedia

0 medieaktör köper produktionsbolag för TV

en 0 medieaktör köper telekombolag. en

Lägg därtill till ägande kabel-TV-bolag samt GSM-tjänster, så blir bilden komplex. av

Politiskt kan därför reflektera över rollfördelning godo för sektorns man om en ny vore av

utveckling och för undvika nationalekonomiska misstag med stor kapitalförstöring som

att följd.

Grovt sett är rollerna:

ägare följande och tjänster + kapitalaktörer nationellt/ internationellt

av system infrastrukturtillhandahållare, kablar, radiolänk etc tjänsteoperatörer och mediedistributörer, telefoni, Internet innehållsproducenter, radio- och I V-bolag, tidningar och Internet-baserade tjänster.

Oron för dominerande ägande är riktig såtillvida inte vill ägarkoncentration eller

att man se dominans marknad eller mediesektorn helhet. Det behöver dock inte som idag en som utgå från varje tekniskt eller form innehåll, i fallet GSM-telefoni-tjänster eller system, av som TV enskilt medium. Det ideala scenariot hade minst två aktörer sett som ett vore om man för varje de definierade rollerna. av ovan

Svårigheterna med detta scenario är Sverige inte kan genomföra alltför långtgående säratt lösningar. Dessa frågor är internationella. Det räcker inte att lösa dessa frågor EUens nivå, då kapital kan över alla gränser. Förmedling innehåll och tjänster sker också agera av över landsgränser. Med dagens synsätt är detta satellit- eller Internet-baserade tjänster.

Brunell, AB Mats Brunell

Utfrågning av Mats

Varför behöver och kommun sig i utbyggnaden av infrastrukturen 0 stat engagera

Det nödvändigt med investeringsmedel för kommuner för att t att bygga ut en vettigt är ex planerad fiberinfrastruktur. Om det planeras ett bostadsområde eller en industrilokalitet är det alldeles uppenbart klokt planera för rätt kanalisation och fiberdragningar från början. att

Kan inte marknaden sköta om det 0

Marknaden inte ska bygga förrän kommunen vet det. Det är också möjligt att vet var man planera för ett längre tidsperspektiv.

lT-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

I IT-kommissionens rapport från den förra hearingen den digitala infrastrukturer heter det: Om om

behoven av interaktiva tjänster, digital-TV sammanvägs med kommande penetrering

m m en som närmar sig 90-100 procent täckning, går det att konstatera att det inte finns idag någon teknik eller ens tekniska koncept som löser dessa utmaningar." Idag säger du att allt är möjligt

Allt år möjligt att använda idag, beroende på vad är beredd betala. Om konsumenten

man att vill använda t kabel-TV-nätet och är beredd att betala för det och det är ex anser att ger nytta, det klart att det går att använda.

Det går inte att säga att ska satsa alla ISDN eller 2 Mbps-lösningar, det man pengar vore fel, men allt går att använda så länge någon i det. Det kan inte avgöra, om ser en nytta staten det kan bara slutkonsumenten betalar göra. som

Står slutsatsen kvar

Det finns ett antal osäkerheter kvar när det gäller switching-system och koncept för högbandbreddsteknik. Det finns ett antal möjliga tekniska lösningar borde experi-

som man

mentera med, för att kunskap vad de innebär.

en om

Finns det skäl att idag vara mer optimistisk än för 1,5 år sedan

och nej. Marknaden har visat betydligt större intresse. Men politisk förståelse saknas. Den

nuvarande politiken skapar mer osäkerhet än nödvändigt. Dessutom finns det

en tro att

forskningsprogram som tar två år sig bara för att formulera första ansökan

en om pengar ska lösa problemen. Det tror inte jag på.

Däremot tror jag att marknadens behov återkopplar teknikutveckling. Det måste finnas

en

kunskap hos forskningssystemet att titta de viktiga frågorna. Det fanns tidigare

en styrning på att man ska forska ATM. Men frågan är vilka de verkliga kommunikationsproblemen är på sikt.

Du talar mycket om ADSL-teknikens möjligheter. Samtidigt finns möjligheten att satsa på fiber in i

varje hushåll. Räcker det med ADSL för att få bredband Eller måste dra fiber till hushållen man

Skälet till ADSL är återanvändningen det befintliga kopparnätet. Det blir för dyrt i

av att dagsläget dra fiber överallt.

De tekniska förutsättningarna kommer med extrema högkapacitetsdatorer, skärm-

som stora

system och tillämpningar faktiskt kan använda bandbredd, kommer driva fram

som mer att behovet av att bättre bandbredd ut i hushållen. Men vi har ännu ingen bra kommersiellt gångbar teknik är stabil och Standardiserad för tibernivå direkt in i hushållen. som access

60-70 procent svenska hushåll skulle kunna nås ADSL. Vad ska göra med resten av av man

Till att börja med finns redan idag diskrepans telefonisystemsidan. Glesbygd går

en att

täcka ganska bra med radiolösningar. Men då måste vettiga frekvensområden för användning av fast radiolänkkapacitet reserverade för dessa områden. Det går också bygga

var att ut

fiberinfrastrukturen. Men då måste det finnas riskdelning från samhället, investeringsbi-

typ

drag, för att in där det inte finns affärsmässig grund.

en

En rationalitet finns i marknaden också. Det finns inte två aktörer på marknaden drar som fiber parallellt så länge inte affärerna finns där. Då försöker de istället göra Det är upp. en

form av frammatchning kan lösa problemet. Men då krävs dialog, inte enkla modeller.

som

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

0 ISDN, är det en död teknik

storskalig lösning hushållsaccess. Ja, som

Har Sverige människor med rätt kompetens för att arbeta med de tekniska delarna av infrastrukturen 0

Det är ett stort problem att Sverige har ett kompetensmässigt underskott. Det visar sig på flera kanter, när det gäller drift, planering, utbyggnad i det befintliga systemet, teknikframförhållning och arbete med nya systemlösningar. Det är oftast samma människor som jobbar med de här frågorna i många organisationer idag.

Vi har hela utvecklingen framför säger du, och det kommer att ta tid så det lär inte bli en konver- 0 oss,

inom tio år. Samtidigt kan låsning till en standard för tidigt hindra utvecklingen t ex tyska

gens Kirchs problem hur ska vi då praktiskt få till stånd infrastrukturen - men

En öppnare dialog om marknadsutvecklingen kommer att styra upp marknadens intressen.

Demonstrationsprojekt är mycket viktig del för att faktiskt kunna se människors accepen tans tjänster. Men de måste läggas upp ett klokt sätt så att människor verkligen kan av nya jämföra olika tekniska lösningar och innehåll.

Det finns flera åtgärder för att minska osäkerheten, både när det gäller statens intressen, marknadens intressen och privatekonomiska eller kundintressen. Men då måste man konkretisera detta så att människor ser vad det verkligen är.

Staten ska alltså ha ganska passiv tillbakalutad roll- kanske investeringsbidrag och understödja

0 en ge demonstrationsprojekt och i allt väsentligt låta marknaden lösa problemet -

Staten varken kan eller borde inte besluta teknik. Däremot kan man underlätta för markom nadsutveckling och säkra geografisk spridning.

Men spelar det så stor roll vad vi gör i Sverige bestäms inte merparten av förutsättningarna utanför 0 våra nationella gränser

Det spelar roll vad vi gör för att inte förlora mycket felaktiga beslut om tek-

pengar genom nik. Omvänt gäller att vi kan visa möjligheterna med ny teknik.

I Vilka är de kritiska faktorerna i denna utveckling

Kunskap om frågorna politiskt.

En arbetsmetodisk kan föra utvecklingen framåt och det är inte att fatta ansats som beslut typen: "Nu gör vi så här" Så enkelt är det inte. Frågorna är komplexa. av

I Hur skulle arbetsmetodiken se ut

Att vi gör praktiska experiment och använder dem istället för utredningar. Ur dessa aktiviteter kan vi sedan göra analyser de politiska besluten borde basera sig på. som

IT-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

Internets tekniska utveckling i

Sverige

Jan Berner, Statskontoret:

Jan Berner är orgam5atzomdire;ét0"rvia’ Statxkontoret, Stockholm.

"Internet blir den dominerande infrastrukturen för kommunikation"

Inledning Detta avsnitt belyser Internets tekniska utveckling i Sverige.

Budskapet En färsk utredning bedömer TCP/IP15-arkitekturen och Internet att kommer att vara den i Sverige dominerande infrastrukturen för elektronisk kommunikation. Rekom-

mendationen är att använda TCP/IP vid utveckling tillämpningar. av nya Satsningar sker nu för skapa ett robustare Internet i Sverige.

Utredning med På uppdrag Kommunikationsdepartementet har Statskontoret tillsammans

av med branmånga parter schen den svenska delen Internet med inriktning utrett av på struktur, säkerhet och regler.

Utredningen behandlar inte tillämpningar. Syftet är skapa robust Internet i Sverige.

att ett

Med i utredningen har bl funnits SNUS Swedish Network User Society, SEIS Säkrad

a

elektronisk information i samhället och STUPI Svensk teleutveckling och produktinnova-

tion. Det är detsamma Peter Löthberg är något Chefsarkitekt för det

senare som som av

som händer i Sverige när det gäller Internets nätutbyggnad. Utöver dessa har antal

ett stort parter medverkat i utredningen.

TCP/IP ger en Utredningens rekommendation är TCP/IP-arkitekturen, d att V s Internet, ska gälla framenhetlig miljö gent. Det är den enda öppna kommunikationsarkitektur uppfyller de kraven som som man bör ställa på sådan. TCP/ IP används inte bara Internet även inom koncernnät, k en utan s intranät. TCP/ IP bör användas vid utveckling tillämpningar. Vitsen med det av nya är att det går att välja olika transmissonsmedier Internet, ATM, SDH13, ISDN, XDSL, Det som m m. går att köra över koppartråd, koax och fiber.

Fördelarna är att det blir enhetlig miljö för samverkan mellan utveckling och drift

en system,

av tillämpningar samt för säkerhetsfrågor. Det går att åstadkomma kostnadsbesparingar

genom konkurrens mellan leverantörer.

Svenska delen Huvudkomponenterna i den svenska delen Internet är

av av Internet 0 olika operatörers nät med tillhörande stödsystem

0 användarnas kundernas nät

0 gemensamma resurser för alla operatörer och användare, kmtlpuméter för samtrafik t ex och DNS-Ierurar för toppdomäner.

Idag finns en sådan knutpunkt i Stockholm byggts från central lösning till

som om en en

distribuerad lösning, där utrustning för knutpunkten står på två olika ställen i Stockholm

nu för att få redundans och reservkapacitet.

1‘ TCP/IP Transmission Control Protocol/ Internet Protocol

17ATM Asynchronous Transfer Mode

15 SDI-I Synkron Digital Hierarki

lir-kommissionens hearing den nya digitala infrastrukturen om

Satsning på ett Utredningens förslag till branschen är att robustare nät etablera nationella knutpunkter i bergrum i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och 0 Sverige. sedan norra

ordna hanteringen DNS Domain Name System för landskoden .se

I av

inrätta tidservrar och klockor för nationell tid 0

upprätta vägvalsregister routingregister används vid felsökning 0 som

och index-server övergripande katalog till andra e-kataloger

0 inrätta s k Whois-server en

ordna domännamnshanteringen för landskoden .se 0

finansiera de operatörerna och dem som registrerar do- 0 gemensamma resurserna genom männamn ska börja kosta 250 kronor om året. som

Kartlägg behov Utredningen föreslår också regeringen kartlägger utbildningsbehovet för personer som att

kan bygga och driva IP-nåt. Idag finns fempoängsutbildning KTH. Det behövs

av utbildning stora en endast tiotal har kompetensen i Sverige. De är

fler. Det är uppskattningsvis ett personer som

överlupna med jobb.

provnings- och forskningsinstitut föreslås den ska driva klockorna vid

Sveriges vara som

knutpunkterna. En utvärdering bör ske hösten 1998 hur väl förslagen genomförts.

av

Utfrågning av Jan Berner, Statskontoret

all kommunikation ska bygga på TCP/ IP finns det avvikande åsikter 0 Rekommendationen är att -

idag det inte kontroversiellt. För tio år sedan trodde vi att OSI skulle slå igenom, Nej, är det gjorde inte det. men

Finns några tekniska kapacitetsproblem i den svenska delen Internet idag

0 av

Utredningen gäller dimensioneringen de Dimensioneringen av av gemensamma resurserna. respektive operatörs nät får de göra själva.

Det centrala har varit det har bara funnits knutpunkt i Stockholm, KTH. Nu har att en den distribuerats till två olika lokaler i Stockholm. Sedan kommer detta att byggas ut och i Göteborg för redundans. Trafiken i Göteborg ska kunna ta över om etableras även att den i Stockholm går ner.

Hur långsiktig är den förändringen 0

svårt Men det är inga investeringar. För knutpunkten i Stockholm är det

Det är att säga. stora utrustning för knappt fyra miljoner kronor.

19OS Open Systems Interconnection

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Vad är klockorna i Internet bra för

De nationell tid och kan användas för tidstämpling vid t ex elektronisk handel eller när ger lämnar in deklaration. Det finns inte idag. De finns redan i andra länder. man en

Finns det specifikt svenska problem i den svenska delen av Internet eller har vi samma problem som alla andra

Generellt har Sverige ett unikt tillstånd genom att det är ett gott informellt samarbete mellan

operatörerna. Det fungerar mycket bra teknikernivå. Men de är å andra sidan inte så

många, kanske tio stycken.

Hur bra är den svenska delen Internet jämfört med andra länder av

Sverige ligger mycket bra till, speciellt efter den föreslagna utbyggnaden.

iii-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Ericssons perspektiv

Lars-Erik Eriksson, Ericsson /nfocom AB:

Lari-Erik Erikuøn âr teknzkk direktör vid Erimron I rzforømAB, Stark/yo/m.

Siktet är inställt på en symmetrisk kommunikativ struktur för tjänster"

Inledning Detta avsnitt belyser Ericssons syn utvecklingen av en ny digital infrastruktur.

Budskapet Det finns en mängd tekniska lösningar för att bygga infrastrukturen alla med sina olika meriter. Ericsson arbetar med produkter inom alla områden. Det centrala är att kunden/ slutanvändaren och dennes relation till innehållet är det som definierar marknaden det är knappast industrin. -—

Symmetrisk För att diskutera möjliga tekniska lösningar för en ny infrastruktur för digitala medier går det struktur på sikt att göra vissa antaganden. Det finns idag stor installerad bas PC och Mac och dessen av snabbt växande kunskap för kunna använda dessa datorer många olika sätt. utom en att En mängd programvaror är tillgängliga gör det möjligt för i princip var och en att göra som nya tillämpningar och det blir allt lättare. -

Våra ungdomar växer upp i en öppen teknologisk miljö, som gör det möjligt att konstruera världar, omgivningar, identiteter och personligheter går att dela med andra och skapa som gemenskap.

Tecknen 9/11/zga. är Var anställd bidra Företag, stora som små, utvecklar sina intra- och extranät med krav varje att och en blir lika mycke med sin information och att själv söka den information som behövs. prødurenl :om kom ment. Tecknen är tydliga. Var och en blir lika mycket producent som konsument.

Bredband blir En viktig egenskap hos framtida infrastruktur är, att den måste byggas så, att den kan en snart ett krav utvecklas symmetrisk kommunikativ struktur för tjänster och tillämpningar. mot en

Symmetrin behöver dock inte åstadkommas med samma teknik i fram- respektive returriktningen. Implicit i resonemanget ligger också att infrastrukturen ska öppen, d den ska vara V s bygga allmänt tillgängliga standarder tillhandahålls icke-diskriminerande. som

Andra önskvärda egenskaper kommande infrastruktur år att den ska en

vara robust helst vara användartillgänglig ha potential att vidareutvecklas för högre prestanda t ex ta hänsyn till upphovsrätter och privatlivet erbjuda säkerhet

ta hänsyn till användande villkor t tjänster on demand, mobilitet

egna ex bredbandig. vara

Bandbredd är viktigt. Den snabba takt med vilken Internet-användarna gått från 14,4 till 56 kbps modem, och i vissa fall till ISDN, visar är ganska så bandbreddshungrig. Bredatt man band kommer att bli ett centralt krav.

IT-kommissionens hearing den digitala infrastrukturen om nya

Internet ger nya Verkligheten består mycket komplex flora tillämpningar, medier, av en av terminaler och egenskaper underliggande strukturer. När vi talar infrastruktur för digitala medier det i överföom är

ringsmekanismerna och accessnätet där de investeringarna kommer ligga kanske

stora att till 70 procent eller mer.

I tjänste- och tillämpningsperspektiven pågår idag rask förflyttning med fokus bred-

en mot band och användande av Internet-teknik. Vi ska dock komma ihåg dagens Internet och att

TCP/ IP-protokollet endast tillhandahåller konnektivitetzo, ingenting Internet tillhan-

annat.

dahåller ii prestanda i så måtto det är konkurrenskraftigt i vissa nischmarknader,

att t ex

vissa realtidstillärnpningar för framtiden. Men Internet tillhandahåller för första gången helt

nya egenskaper genom att det finns struktur går använda när helst, en som att som var som

helst och ett mångwtill-många-medium. Utvecklingen pågår dock för

som att Visa att Inter-

net-tekniken är framtidssäker och användbar för realtidstillämpningar. Uppenbart

är dock att här behövs teknik. Man talar IP-switchar, IP ATM,

ny om routrar, över IP-ATM-hybrider,

DTM, o s v.

Plats Tid Räckvidd Tal Samma plats Samtidigt Få till

Skrift Dokumenttillgång När helst Få till

som Trycksaker Dokumenttillgång När helst som Få till många Telefon Var helst Samtidigt Få till som Radio/ TV Var helst Samtidigt Få till många som Internet-tillåmpn. Var helst När helst som som Många till många

Finns många I det komplexa utbudet olika byggstenar för av att bygga infrastrukturen erbjuds det, bero-

teknikalternativ ende vad väljer studera, olika egenskaper. man att

I telefonisystemen finns outnyttjad bandbredd. ADSL-tekniken visar det i och accessnäten WDM2‘-tekniken i fibernäten. Här finns mängder standarder av att bygga på. Här finns erfarenheter kommunikativa tjänsters krav och egenskaper. av

Kabel-TV-näten har också imponerande kapacitet erbjuda, att men finns det inga modemstandarder. En returkanal saknas också, vilket gör vägen kan bli lång gå. Både i telefoatt att

ni- och kabelsystem erbjuder fiberoptik stora möjligheter till vidareutveckling.

Broadcast/ rundradio kan också erbjuda imponerande bandbredder. Med DAB- och DVBteknik blir det god bild- och ljudkvalitet. Viktigt är dock dessa verksamheter

att notera att

använder samma frekvensspektrum de mobila tjänsterna GSM. Det primärt

som av typen är

en envägsteknik som behöver kompletteras med returkanal. Här behöver tänka på

en man frekvensekonomi och att öka utrymmet för mobila tjänster.

Nya typer av kommunicerande apparater kommer också. De kommer vilja frekvensutatt ta rymme i anspråk. I vissa frekvensområden, 40 GHz, finns begynnande tekniker t ex som kan erbjuda både hög bandbredd och returkanal för interaktivitet.

Trådlös mobil teknik har idag modesta bit-hastigheter, några år

men om ett par Mbps. Det iår gränsen till bredband. Slutet utvecklingen är inte nådd något sätt.

I elnätet finns mycket begränsad bandbredd och bit-hastighet i anspråk. Men det

en att ta intressanta är att elnätet underliggande struktur når praktiskt representerar en som taget in alla vrår i hushållen och detta dessutom på avreglerad marknad. en

20Konnektjvitet innebär uppkoppling alla-till-alla..

2‘ WDM innebär fler våglängder på samma fiber med mångfaldigad kapacitet följd. som

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Kunden är den Slutsatsen är att det finns mängd tekniska lösningar alla med sina olika meriter. en som avgör Det centrala är att kunden slutanvändaren och dennes relation till innehållet är det som definierar marknaden det är knappast industrin. -

AB

Utfrågning av Lars-Erik Eriksson, Ericsson Infocom

Är Ericsson intresserad alla, eller endast vissa, delar i infrastrukturen 0 av

Ericsson har inte avfört någonting från dagordningen. Vi har produkter under utveckling inom alla områden för närvarande.

Beträffande bristen på frekvensutrymme vad bör gå på radio respektive på tråd - Ett exempel är frekvensområdet omkring gigahertz och det är användbart för tvåvågsen kommunikation och kan tränga in i byggnader Broadcast-tillämpningar tar upp stor o s v.

bandbredd i spektret, medan den cellulära tekniken som ökar kraftigt i användning förfogar

över ganska lite. Digital teknik minskar bandbreddsbehovet broadcast-området.

Så med digital-TV går det att få bandbredd över

Det är en möjlighet att minska bandbreddsbehovet.

Eller borde digital-TV gå i kabel istället

Det är hugget stucket. Man kan göra det också. Det är inga helst problem att ansom som vända koaxialkabel eller fiberoptik och till viss mån även på annan kabel.

De tekniker står till buds för att ansluta hushållen till Internet är ISDN, ADSL och kanske något som vi nu Är ISDN överspelat nästa steg - var står

ISDN är ingalunda överspelat. Men det år inte lika enkelt att köpa ett ISDN-paket som att köpa ett modem. Vore det enkelt skulle ISDN möjlighet. vara en

Vad kostar det relativt sett i telestation att installera ADSL jämfört med ISDN en

Det beror förutsättningarna, d vilken massmarknad man når. Ett ADSL-modem borv s de inte än två gånger så dyrt ett vanligt modern idag. Jag vill inte uttala mig om vara mer som kostnaderna i en IN-telestation för ADSL jämfört med ISDN.

Finns några skäl för att dra fiber ända ut till hushållen de närmaste åren Eller räcker det med ADSL

Vi har ännu inte kommit särskilt långt när det gäller att använda interaktivitet och att sända TV-bilder o s V.

Ivlin bedömning är ADSL-tekniken eller snarare VDSLZZ-tekniken för symmetrisk kommunikation säkerligen fyller de faktiska bandbreddsbehoven som går att uppskatta till några

hundra kbps de närmaste åren. På lång sikt ökar bandbreddsbehoven och fiber behövs.

33VDSL Very high bit rate Digital SubscriberLine.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Vilken är den kritiska faktorn för Ericsson för att klara konkurrensen med företag som t ex Cisco23 0

Det behövs är kompetens datakommunikationsområdet. Vi gör allt för att utbilda som själva. Ericsson är globalt företag försöker skapa kompetens runt i världen. ett som om

Innebär Ericssons aktuella etablering utvecklingslab i USA att ni flyttar IP-utvecklingen 0 av

Vi lägger utvecklingen där vi har möjlighet att tag på rätt kompetens och successivt kan utvecklas vidare.

0 Finns det för få människor i Sverige med rätt kompetens

Både och nej. Det är kostnadsfråga och rekryteringsfråga. De som finns är inte för en en dyra, men det är konkurrens om dem.

Vilka är de kritiska tekniska faktorerna för att få till stånd den digitala infrastrukturen 0

Två saker är mycket viktiga:

Utvecklingen den nätterrninal framgent kommer att finnas i hushållet och vad den av som ska klara i relation till A ett lokalt nät i hemmet och vad man kommunikativt av kommer att ägna sig åt hemma.

Utvecklingen av IP-switching eller routing.

23 Cisco är ett amerikanskt företag som snabbt kommit att bli ledandeinom ny mätteknik.

IT-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

Net Insights perspektiv

Lars Gauffin, Net Insight AB: 141m Cem/jfr: är teknisk chef via’ Net I mzg/JtAB i Kz.rta.

Bara en fiberstruktur ger förutsättningarna för interaktiv bildhantering"

Inledning Detta avsnitt belyser Net Insights den tekniska utvecklingen infrastrukturen. syn av

Budskapet En betydande förflyttning fokus pågår från datorer till nät. Orsaken är tillgången

av på fiberteknik. Fiberkablar kommer efterhand att bli den informationsbärande strukturen. All annan teknik som diskuteras för infrastrukturens utbyggnad är be-

gränsad. Fiber ger de nödvändiga förutsättningarna för att kunna arbeta med inter-

aktiv bild.

Interaktiv videokommunikation öppnar för tjänster, läromedel och nya nya nya arbetsformer. Om inte Sverige snarast bygger infrastrukturen för hantera interaktiv att video, är risken stor att internationellt förlora utvecklingskraft på rad områden. en

Interaktiv bild Företaget Net Insight AB är avknoppning från forskningsvärlden och arbetar med idéer

en är nyckeln hur med avancerad switching-teknik ska bygga morgondagens kommunikationsnät om man primärt för att möjliggöra interaktiv bildkommunikation. -

Det väsentliga är att skapa kommunikativa förutsättningar för människor ska kunna

att arbeta med information att interagera bilder och med rösten den interaktiva genom mot bilden är nyckeln. För det behövs det interaktiva terminaler. Datorer behöver vi inte längre ha med Den interaktiva terminalen kan billiga lätta glasögon. Själva tekniken oss. vara ett par som det vanligtvis talas så mycket om är i det sammanhanget helt i bakgrunden. - -

Satsa på fiber Det pågår är att fokus flyttas snabbt de närmaste tio åren från datorer till det bara som nu att och få resurser blir nät gäller. Inget det gamla kommer finnas kvar när den omvandlingen klar. som av att är Orsaken är den optiska fibern.

Fiberkablarna kommer att bli den informationsbärande strukturen. Det år just väl utforen mad och kapacitetsstark informationsbärande struktur vi behöver ha, inklusive allmän som access till den även till alla hushåll. Då kan vi koppla på hur mycket terminaler helst. -— som

Varför fiber All teknik är begränsad. Det gäller är frigöra fiberns

annan som nu att resurser.

Det pågår en kraftig utveckling av bandbredden och ett steg Vägen är WWW d World

V s Det kommer behöva; att Wide Web, som har gett kanske 2-3 gånger bandbredd i näten, inte mycket jämfört mer mer, 5- 70000gångermer med vad som tidigare funnits. Sedan kommer interaktiv video är öppningen till inforbandbredd för att kunna som hanterainteraktivbild. mationssamhället. Där behöver vi 5-10 OOOgånger bandbredd i näten. Fiberkablarna, mer

som idag är underutnyttjade, kommer att vara fulla. Bandbredden sjunker därmed kraftigt i

kostnad.

Det är informationen, innehållet, är det viktiga inte vi har den som - om gamla typen av

terminaler som TV eller PC. En mobiltelefon kan vi köpa för några kronor trots att den

kostar 12-15 000 kronor i nåtinvestering det finns alltså förräntningsbarhet. Samma sak gäller i ett bredbandsnät. En större tidning kostar kanske 800 Mkr år i pappersinköp och per distributionen lika mycket. Över nätet är det nästan gratis. Och vi skogen. spar

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Interaktiv video Interaktiv videokommunikation skapar behov tjänster, läromedel och arbetsformer. av nya ger ny marknad De är först och utvecklar dessa tjänster kommer att leda utvecklingen. Tidiga exempel som på det är Microsoft och kommer Cisco. Deras affårsmodeller är helt inriktade nätet. nu Den är först med rätt affärsidé tjänar Alla andra är sekundära. som stora pengar.

Terabit-nätverk Utvecklingen går fort och rimlig ansats för de närmaste åren är att från dagens 64 nu en inom några år kbps ISDN till bredband till 30 Mbps person. Redan före år 2000 planeras upp per starten för byggande terabit-nätverk miljoner Mbps. Vi som företag ska vara med. av Men i Sverige för detta är låg. Utomlands är efterfrågan tydligare och större. responsen

Om vi skulle bygga ett terabit-nätverk över Sverige, inklusive accessnät olika slag, går det av

att nå kapacitet på 30-100 Tbps d s 30-100 miljoner Mbps. Det gör Sverige 10,5 milli-

en v sekunder långt. Det interaktiv bild, d möjligheten för människor att hantera informager v s tion och kommunicera på mycket bättre sätt. Får vi inte snart möjligheter till att arbeta en med interaktiv bild, blir vi snart ett u-land inom IT.

Nätet ger teknik När vi lägger över tyngdpunkten nätet, kommer den som har tillgång till nätresurserna att

för upplevelser ha ett stort försprång framför den som bara har datorer. Det finns ingen "levandegörande del i dator bordet, kan matcha de datorkrafter går att lägga inne i nätet. På så en som som vis går det att levandegöra vad helst. Vi kan köra Formel 1 hemma i vardagsrummet. som Ungarna kan lära sig att köra bil via glasögon och rörlig stol hemma. Vi kan uppleva semesterrninnen att ligga i badkaret och via glasögon simma runt bland korallreven. genom

Detta är inte längre informationsteknik, det är upplevelseteknik. Och genom upplevelser

kommer vi att kunna lära mycket mycket enklare och mera lustfyllt. En massiv satsoss mer, ning att bygga fibernät är vägen dit.

Utfrågning av Lars Gauffin, Net Insight AB

Sverige borde alltså bygga fibernät direkt och hoppa över ADSL m m 0

ja, massiv satsning fibernät är den rätta vägen. Motivet år mycket enkelt fibern ger en möjlighet till alla framtida tjänster. Datorkraft går att tillföra via nätet till låg kostnad och därför behöver användaren endast interaktiva terminaler för att information eller arbeta med information. Kostnaden för terminalen blir mycket låg. Det betyder många användare.

Skulle istället uppgradera kopparnäten med ADSL, kan det aldrig bli annat än ett be-

man gränsat antal användare. Det är människor har en modern dator eller kan investera 20som

25 000 kronor. För denna begränsade användarkrets måste nätoperatören investera i informa-

tionsgeneratorer, kanske 1-3 miljarder kronor för videoservrar. Det blir för dyrt och kan aldrig bli lönsamt.

Ett problem är att konstruera bra och attraktiva tjänster och de som ska skapa interaktiv video be- 0 höver lång tid på sig för att fylla på med innehåll.

Tjänsteutvecklingen tar inte så lång tid, när bredbandsnäten väl år plats.

Vi ska alltså bygga bredbandsnäten först och sedan kommer tillämpningarna 0

definitivt det är enkelt och billigt. -

Ill-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

0 Din ansats är djärv, många idag att vi måste utgå från den befintliga infrastrukturen och menar uppgradera kopparnätet, 0 s v.

Kostnaden för ñberdragningen år en funktion kommande intäkter, kan av men ses som en snabb investering i likhet med kabel-TV-nät där delade medier kan skapas kort tid i städerna. Vinstintressen hos företag gör att de inte bryr sig glesbygden. Vill fördelom man att ningen av bandbredd ska täcka Sverige måste det finnas stöd för infrastrukturen.

En "Silicon Valley-anda" kan att skapa runt ñberresurser på sätt gör samma som man

idag runt datorresurser. Arbete kan sedan ske platser där det finns kompetent personal.

0 Vad kostar det att dra fiber till hushåll och företag i Sverige

Fiber i sig är en relativ billig. I Stockholmsområdet finns redan rätt mycket kanalisering. Det går att upp Stockholm ett halvår med delade medier. I det perspektiv jag finns det ser möjligheter för 100 Mbps till varje hushåll. Adaptern kostar under 1 000 kronor.

0 Hur blir det en affär

Tillämpningarna utvecklas nära systemens prestanda idag. PCn tillför resurser och alla som sitter i knät utvecklarna får ett försprång. Funnes det nät med så det

stora resurser, vore

lätt att skaffa sig tillämpningsförsprång sätt.

samma

Utan resurser kan man inte skapa tillämpningar som går att sälja. Med kan

resurser man skapa tillämpningar som driver behovet av resurser som man gör för PC-området idag. Det går att skapa nya behov och nya marknader. Skulle vi nöja med enkel ADSLoss en

utbyggnad av telenätet, kommer vi att tvingas importera nättekniken om några år.

Nätresurser kan skapa en ny exportindustri där vi själva har procent marknaden och en av resten ligger utanför. T Silicon Valley har 60 000 vakanta ingenjörsjobb, så Sverige har ex en chans att skapa en marknad nu. Imorgon är vi bara konsumenter. annars

0 Så allt från ADSL i telenätet till marksänd digital-TV är återvändsgränd och hinder i utvecklingen

en

Totalt. Fibernät år det enda som gäller.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Teracoms perspektiv

Per Mel/berg, Teracom Svensk Rundradio AB:

Per Mel/berg air utvecklingschef vid Teracom Svein/é Rmzdmdzb AB, Stockholm.

"Marksänd får

digital-TV total rikstäckning

Inledning Detta avsnitt belyser Teracoms på utbyggnaden marksänd digital radio och TV. syn av

Budskapet Teracom håller på att bygga ut marksändarnäten för digital radio och digital TV. Enligt planerna blir det rikstäckning 2002 för radio och 1999 för TV. Marksändarnätet är en del av den digitala infrastrukturen.

En förutsättning för trovärdighet och framgång på marknaden är utvecklingen av öppna systemlösningar för digital TV som griper över de olika plattformarna oberoende om det är satellit, kabel eller marksändning.

Egenskaperna Viktiga egenskaper hos marksänd digital ljudradio DAB och digital TV är att hos marknätet 0 accessen till informationstjänster olika slag är lokaloberoende, d mottagningen kan av v s ske under mobila förhållanden

0 det snabbt går att nå en täckning över hela landet och samtidigt går att bryta distribuner tionen regionalt och lokalt

0 infrastrukturen går att anpassa flexibelt efter behov täckning eller kapacitet av

0 interaktivitet kan ske via det fasta eller mobila telefonnätet och det stödjer individen mer orienterad kommunikation

0 ett marknät är väl lämpat för olika behov asymmetrisk kommunikation där det går ut av mera information till konsumenten än tvärtom

I det väl kompletterar andra nätstrukturer i ett framtida medielandskap där det råder

en

sammansmältning av rundradio- och multimedietjänster.

När det gäller utbyggnaden av den digitala infrastrukturen år det alltså inte frågan den

om

ena eller andra lösningen, utan det är kombination olika nät kommer att finnas i

en av som framtiden precis som idag. Det är i det avseendet olycklig polarisering i debatten. - en

Planer för Teracoms preliminära planer för DAB- och DVB-utbyggnaden innebär att

utbyggnaden

0 digital radio, DAB, idag täcker ungefar 45 procent Sverige i fyra områden och i slutet

av

av 1997 ungefär 75 procent. Den fortsatta utbyggnaden kommer att baseras markna-

dens behov

0 digital TV, DVB, kommer att ha täckning i slutet 1997 ungefär 55 procent fyra en

regioner: Stockholm, Göteborg, Skåne och Östergötland. I maj 1998 tillkommer Kiruna-

regionen. Total täckning blir det i slutet 1999. av

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Fortsatt arbete Det sker med digital TV är ett fortsatt standardiseringsarbete och introduktion som en med standarder internationell arena. DVB, som är specifikationsorganet för digital TV i Europa, arbetar vidare med att standardisera de öppna multimedieplattformarna som man behöver. Dessa är desamma oberoende om det är kabel, satellit eller marksändning. av

DigiTAG är ett forum för europeiskt införande av digital marksänd TV. Det har 60 med-

lemmar från ett 20-tal länder, t ex tillverkare, operatörer, programbolag. Pilotsändningar pågår på ett antal ställen i Europa och de operativa sändningarna startar under 1998. Förutsättningarna för frekvenskoordineringen grundlades sommaren 1997 inom den europeiska frekvensorganisationen. Mottagare är under utveckling. Färdiga mottagare blir klara för marknadsintroduktion 1998 från en mängd olika tillverkare.

TV-satsningar Bland länder utöver Sverige introducerar marksänd digital TV under 1998 är som i flera länder

0 England som startar sex multiplexorer med vardera 24 Mbps 24-30 program

0 Tyskland där det är stort intresse från Deutsche Telekom och public service-bolagen ARD/ ZDF för introduktion marksänd digital TV särskilt med inriktning mobila av tjänster och planer också finns vissa s k push-tjänster

0 Spanien och Finland.

Dessutom finns planer för pilotnät i bl a Holland, Frankrike, Portugal och Norge.

Digitalradio går Digitalradio, DAB, har kommit något längre. Det finns operativa sändningar i ett antal länder att köpa 1998 och standardiseringen avslutas 1997 med de interaktiva funktionerna. Det finns ett antal mottagare som kommer ut marknaden i början 1998. av

Mobil interaktiv Ett exempel ett aktuellt utvecklingsprojekt är MEMO Teracom driver tillsammans som

multimedia med Ericsson. Det är inriktat mobila interaktiva multimedietillämpningar och kombinerar

digitalradio DAB med GSM för returkanalen.

Ett annat exempel från Teracom är ett just introducerat pilotnät för mobil-TV tillsammans med S och Sveriges Television. Det kommer att finnas tillgängligt för passagerarna tågen mellan Stockholm och Uppsala och ge olika typer av mobila videotjänster.

Viktiga Några frågeställningar som är viktiga att arbeta med framöver är att frågeställningar 0 hitta öppna systemlösningar för digital TV griper över de olika plattformarna oberosom ende om det är satellit, kabel eller marksändning det är en förutsättning för att ge tro- värdighet och framgång en bred nordisk/ europeisk konsumentmarknad

0 kunna kombinera det som är traditionellt från TV-sidan, d v s enkelhet och användarvänlighet, med tjänsteflexibilitet och utbyggnadsmöjligheter är nödvändiga i den digitala som världen

0 skapa goda förutsättningar för tjänstetillväxten genom de digitala konkurrerande och kompletterande plattformarna

0 utveckla nya mobila interaktiva video-, multimedie- och Internet-liknande tjänster t ex

push-tjänster

O driva fram ett tydligt och framtidssäkert regelverk, såväl i Sverige Europa som

0 slutligen göra allt för att övergångstiden ska bli så kort som möjligti frekvenshanteringen

från analoga till digitala sändningar.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

AB

Utfrågning av Per Mellberg, Teracom

Blir det möjligt att använda digital-TV för att surfa på Internet

Ne vi det inte rirnärt så. Däremot kommer det Internet-liknande tänster l med olika ser P typer av generell information.

0 Hur kan digital-TV konkurrera med Internet

Genom att erbjuda informationstjänster är gemensamt intresse för många. som av

0 Konkreta exempel

Det kan typ puJ/J-yáhrt ger mycket information av generell natur. I innehållet vara en av som finns olika länkar till mera specifik information, ungefär som Internet. Länkarna går att aktivera returkanalen, som idag är telefonlinjen. Det ger en kombination av omedelgenom bar och individuell kommunikation. access

Digital-TV innebär primärt ett bättre frekvensutnyttjande är de nya tjänsterna som läggs ovanpå

0 egentligen intressanta

Det kan diskutera. Helt klart blir det ett bättre frekvensutnyttjande och det kan bli en man bättre funktionalitet t mobiliteten för traditionella TV-tjånster som TV representegenom ex Sedan går det att lägga del tjänster via de interaktiva kanalerna, förstärker rar. en som nyttan med mediet och kan göra även TV-tjänsterna lite mer individuella än vad de är som idag utan att det därför kräver något extra i kapacitet. -

Digital-TV kommer alltså med Internet-liknande tjänster kan det finnas en reell efterfrågan på

0 sådant med tanke på väl utvecklad text-TV och att det kommer att kosta konsumenterna en del en Erfarenheterna i USA av t ex webb-TV är katastrofala.

Webb-TV är egentligen traditionell Internet-tjänst som man tar emot TV. Text-TV är en ett utmärkt interaktivt medium idag lokal basis. Den digitala TV-världen kommer att ut-

veckla det, så med text-TV lokal basis går det att nå ganska långt när det gäller interakti-

vitet. Som användare upplever du det att du egentligen får all den information som du som behöver.

Det kommer att krävas ganska mycket på tjänsteutvecklingssidan för att komma något steg

vidare jämfört med webb-TV. jag är övertygad om att man kommer att kunna göra det, men

det kräver ett antal år av tjänsteutvecklingsarbete.

Om några år blir det bredband i och då har vi löst mobiliteten huvud-

mobiltelefonerna

0 som är ett av

numren när det gäller marksänd digital-TV. Ar marksänd digital-TV i det perspektivet en långsiktigt

hållbar teknik

Det finns ett kostnadselement som man måste beakta. Det är inte bara vad som är tekniskt möli är inte över ad om att man via den en av bredbandi g a individuella mobil-

l g a g g

kommunikationssystem i ersätter broadcarl- eller rzarrowøart-möjligheterna.

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

O Finns det konkreta förslag på Internet-liknande tjänster som kommer eller blir inriktningen att sända TV till att börja med

Det är viktigt att med utgångspunkt i vad TV är idag se vad TV kan vara imorgon. I och med att denna typ av plattform etableras, så kommer TV-tjänsterna att utvecklas.

Exakt vilka tjänster som kommer kan jag inte säga. Men en kategori tjänster kommer att vara en sorts avancerad text-I databaser, där det via länkar i materialet går att individuellt söka upp den information man behöver.

0 Finns det konkreta planer på tjänster

Nej, men vi diskuterar en mängd olika tillämpningar, utan att för den skull ha en konkret plan för införande. Deutsche Telekom ska snart lansera push-tjänster.

0 Du säger att debatten kring den digitala infrastrukturen är polariserad på ett olyckligt sätt. Kan man

tolka det som att digital-TV bara är gg komponent i den digitala infrastruktur som vi behöver

Ja, och när vi talar om digital TV gör vi det ofta synonymt med digital marksänd TV. Men digital TV är också Via satellit och kabel. De olika distributionssätten kommer att komplettera varandra.

Men det är mycket viktigt att terminalsidan hitta mesta möjliga kompatibilitet, så att den P lattformar vi inför får trovärdi het hos konsumenten. en av som en g

0 Vilket är hotet från satellitsänd digital-TV som kommer med mängder av kanaler när marksänd digi-

tal-TV kan erbjuda bara åtta kanaler de närmaste åren

Det är inte mängden av kanaler som är det avgörande, men helt klart finns en viss kritisk som år nödvändig för att ett tillräckligt stort utbud. Det går att komma mycket långt massa med tio kanaler. Så hotet om 500 kanaler via satelliterna är inte så allvarligt. Det är naturligtvis vad man gör av det man har som år det viktiga.

IT-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

Telias perspektiv

Olof Ulander, Telia AB:

O/øf Ulander dr c/fly’för N dtja"mter vid Te/ia AB.

Vi måste utgå från att vi är en del världssamfundet"

av

Inledning Detta avsnitt belyser Telias på problem och möjligheter med högre bandbredder. syn

Budskapet I utvecklingen bredbandsinfrastruktur måste vi utgå från vi del av en ny att är en av världssamfundet. Vi kan antingen ta den teknik utvecklas på andra ställen eller som vi kan själva driva fram en teknik. Men vi kan inte använda den tekniken till våra kunder förrän världssamfundet har accepterat den och därmed skapat de ekonomis-

ka förutsättningarna för att vi affärsmässigt ska driva utvecklingen vidare.

Mángnationellt Telia arbetar med utveckla telenätet inte längre strängt nationellt att ur ett perspektiv, utan perspektiv alltmer ett mångnationellt perspektiv sätt Telias konkurrenter samma som verkar. När vi bedömer framtiden bär vi alla med bild det generella och överallt

oss en av tillgängliga tele-

nätet. När vi försöker förstå vad kommande informationsstrukturen kan innebära, det just är telenätsstrukturen vi Telenätet från början konstruerat för som ser. var en enda terminal, det smalbandiga telefonnätet med sin telefonterrninal.

Idag är det många fler och varierade möjligheter. Nätet består smalmer sammantaget av bandsnät för fasta tjänster, smalbandsnät för mobila tjänster, datatjänstenät, kabel- TV/satellitnät och nät för bredbandstjänster. Dessa olika vilar på

typer en underliggande

struktur, ett gemensamt transportnät.

Med dessa nät går det att lösa många olika problem med olika sätt. Dessutom finns flera

andra operatörer samverkar med Telias olika nät. Sammanlagt är det och kom-

som en stor

plex struktur, där det historiskt enhetliga likadana kunderbjudandet successivt försvinner.

När Telia fortsätter att bygga ut den totala strukturen för utvecklat tjänstenät, finns det ett

befintliga nätet att utgå från och det specifika begränsningar och möjligheter.

ger

ATM-nätet ger En viktig byggbit i utvecklingen högre bandbredder är ATM-tekniken

mot som används för

interaktiv video att koppla höghastighetsdata. Det är hastigheter åtminstone

2 Mbps, Vanligen 10-20

Mbps. Det motsvarar distribution fyra samtidiga TV-program med hög kvalitetsnivå.

av

Telia har idag ATM-nät över Norden och i någon omfattning i Baltikum och i Europa.

nere Det är ett nät som är kvalitetssäkrat och kan bära fram t interaktiv video med bra som ex en

och förutsägbar kvalitet.

Bygger Internet Bland andra byggbitar för framtidens infrastruktur är Internet den kanske

allra viktigaste. förutsägbart Internet har fenomenal tillväxt. en

Men det råder en uppfattning att Internet-utvecklingen i någon mening är oförutsägbar.

om

Det är en myt.

Telia bygger ett nät med förutsägbara egenskaper och vi till på inom

ser att, samma sätt som telefonin, träffa avtal med andra operatörer, t i USA eller Europa för det sättet ex att att tjänster hos deras nät. Det viktiga är att kunna erbjuda Internet med dels

förutsägbara pres-

tanda och dels möjlighet till mycket låg distributionskostnad.

hearing den digitala infrastrukturen lT-kommissionens om nya

tiden fasta de tekniska möjligheter finns. Därför har Telia Ta fasta på det Det handlar hela om att ta som

möjligheter i nätet för bredband, det enkla skälet att det inte tekniskt möjliga ännu inte byggt in fler t ex av

teknik köpa till priser där kunderna vill med och betala. finns att vara

det sker viktig grundläggande utveckling gör att det går att ta steg framåt. Det

Men som

utvecklat kunnande kodning signaler, mycket snabba signalprocessohandlar t ex om om av

signalanalys och standardisering. Resultaten från denna utveckling håller metoder för rer, nya

införas digital överföring vid höga hastigheter och kommer att ge ett förändrat på att som

satelliter, radio, koaxkablar, kopparkablar, elkablar, och framför allt optisk fiber. utbud från

med olika tekniker är de erbjuder egenskaper är ekonomiskt Det viktiga typer av att som

tidsfönster. Det måste kunna utnyttja. Att föra in t optisk fiber till alla

möjliga i vissa man ex

lång tid. Det är oerhört och trög apparat, totalt kanske det kostar 20abonnenter tar en stor

Andra tekniker däremot, ADSL, går att utnyttja ett ekonomiskt 30 miljarder kronor. t ex

sätt i ett visst tidsfönster.

Ulander, Telia AB

Utfrågning av Olof

hearing i juni 1996 du optimistisk när det gällde kapacitetsutvecklingen

0 Vid IT-kommissionens var

bedömning för 1997-98 på telenätet klara 10 Mbps och terminal-

och prisutvecklingen. Din var att

1998 skulle i 1 000 kronor abonnent. Håller det kostnaden vara nere per

juni 1996 gällde utvecklingen kostnaden för transmissionsdelen mellan Min bedömning i av

och telefonstation. Men det är endast del i total kedja och den kedjan användaren en en en

kostar mer.

det kommer finnas möjlighet erbjuda mycket höga

jag är fortfarande övertygad om att att att

det vanliga telenätet de närmaste åren till stor del befolkningen. hastigheter i en av

1998 skulle 50 abonnenterna kunna ha I juni 1996 visade Telia en ambitiös plan om att procent av 0

ADSL-teknik i telejacket och 2004 skulle hela Sverige kunna vara täckt. höghastighetsförbindelse via

Sedan dess har det varit vad händer med ADSL-satsningen tyst,

skulle kunna erbjuda delar Sverige ADSL-

Vi har samma uppfattning idag att vi stora av

marknad. Det är kunden ställning till Vårt erbjudande lösningar. Men vi jobbar en som tar

med andra erbjudanden. Och vi har ännu inte sett vad det blir av det.

i konkurrens

ADSL leverantörerna ännu inte är klara med Tekniskt sett visar de prov som vi gör med att

utrustningen att det krävs fmjusteringar. utan

ADSL-anslutning att beställa i Telebutiken 0 När går en

Det kommer jag vill inte säga någonting exakt.

Det beror orten. men -

Ä: det före 2000-skiftet o

kunna erbjuda del Sveriges befolkning hög has- De närmaste åren kommer vi att en stor av

tighet telenätet.

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

0 Tekniskt sett går ADSL alltså att ordna någorlunda men finns affären -

ADSL kostar rått mycket pengar att införa och det betyder att kunden faktiskt måste visa ett klart intresse för att vi ska bygga ut.

Det är skillnaden mot tidigare. I monopolet kunde vi satsa framåt på ett kraftfullare sätt, vi var ensamma och kunde dominera. Men eftersom vi arbetar i en konkurrens och eftersom tekniken utvecklas så fort, finns egentligen ingen given vinnare längre. I varje tidsfönster gäller en viss teknik och ett Visst erbjudande till marknaden och där gäller det att hem satsade pengar. Det år viktigt att komma ihåg.

Även vi kan börja leverera höga hastigheter, så är det del i vårt totala erbjudandet. Det om en finns annat som också är viktigt.

Bl måste innehållsleverantörerna kunna leverera tjänster, så att kunden upplever att kapaa citeten i nätet ett mervärde. Teknik och innehåll måste hand i hand, så att det blir ger en harmonisk utveckling.

0 Varför är ISDN inte lika billigt i Sverige som i Tyskland

Det beror hur mycket man är villig att subventionera. Det finns en medveten strategi hos del monopolföretag att försöka plantera ut ISDN marknaden, så att man domineen rar marknaden även efter monopolets slut.

0 Varför vill inte Telia göra det

Vi har inte monopol.

ITS-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

KabeI-TV-operatörernas perspektiv

Anders Johansson, Svenska Kabe/-TV-fören/ngen:

Anderx jo/Jammn air l/Djör branxc‘/Jorgganixationen Svenska Kabe/-Tl/fáreningen, flock/90/772.

"Vidaresändningsplikten kan leda till att kabel-TV-branschen upphör"

Inledning Detta avsnitt kabel-TV-operatörernas digitaliseringens problem och möjligheter. ger syn

Budskapet Kabel-TV-operatörerna förbereder sig för en digitalisering av sin verksamhet för att kunna erbjuda nya interaktiva tjänster. Detta kan komma att ske genom subventionerade settopboxar avsedda enbart för kabelnätet. En kombinationsbox för distributionssätt är visserligen tekniskt möjlig att tillverka, men blir dyr och tar bort konkurrensfördelen för operatören. Ett stort hot för kabel-TV-operatörerna inför den digi-

tala framtiden är den lagstadgade vidaresändningsplikt must carry som innebär

att operatörerna utan ersättning måste vidaresända allt från det marksända TV-nätet.

Bakgrund Svenska Kabel-TV-föreningen är branschorganisation för de svenska kabel-TV-operatörerna. Det finns ett sjuttiotal operatörer sedan 1986, då kabel-TV blev tillåtet i Sverige, har som investerat tio miljarder kronor att bygga bredbandiga accessnät till ungefär 2,5 miljon svenska hushåll sammantaget får ett fyrtiotal analoga TV-kanaler. som

Motivet för Anledningen till att kabel-TV-operatörerna nu digitaliserar sin verksamhet är en önskan om digitaliseringen att förbättra marknadspotentialen och tjäna pengar typer tjänster. Det är framför nya av allt tjänster där interaktiviteten är viktig. Internet är en sådan tjänst. Det finns redan idag ett antal nät i Sverige erbjuder höghastighets-Internet-uppkopplingar till mycket konkursom renskraftiga priser och till hastigheter upp till 10 Mbps. När Internet är tillgängligt med sådan hastighet är det någonting helt annat än vad de flesta är vana vid.

Andra tjänster som kommer in i kabel-TV-näten är home I/Jopping, home banking, olika typer av utbildningstjänster och vanlig telefoni. Telefonin är kanske en enkel tjänst, men telefoni i kabelnät kommer att det kommer priset lokalsamtal. vara som att pressa ner

Digital TV, är det TV Nej, vi tror inte det. Människor har idag den TV de vill ha och mer framför allt den TV man är beredd att betala för. Mer TV kommer på köpet för kunderna.

Mervärde motiv Vilka är svårigheterna med att i gång den digitala tekniken Huvudsakligen går det ut för investering att det är konkurrensutsatt marknad. En kabeloperatör verkar den konkurrensutsatta en marknaden liksom satellitoperatörerna har gjort och liksom Teracom och marknätet kommer göra. i att

När det gäller digital-TV är det stora problem för alla aktörer att ut den digitala dekoder,

den k settopboxen, varje hushåll måste ha till mottagarutrustningen för att kunna ta in s som digitalkanalerna. Operatören måste alltså motivera konsumenten att göra en investering kanske 4-6 000 kronor och måste därför kunna erbjuda ett mervärde.

Vi vill helst kabel-TV-operatör kunna erbjuda inte bara ett mervärde i förhållande till som analog kabel-TV, mervärde i förhållande till andra distributionsformer. Lönutan också ett samheten ligger i ett erbjudande är så intressant för hushållen så att de gärna investerar som för att ta del av erbjudandet.

IT-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

Kombiboxen Det talas behovet kombinationslösning, universell k kombinationsbox

om av en en s kom-

en omöjlig affär bibox, multibox för till de olika distributionsnåten. Tekniskt

accessen sett skiljer sig de olika

distributions formerna kabel, satellit, marksåndarnät, ADSL och MIVIDS rnikrovåg något

när det gäller digital distribution. Man måste alltså ha olika mottagarutrustning. typer av Rent tekniskt går det bygga alla till typ kombinationsbox. samman en av

Problemet med det är att varje distributionsteknik, med sina fördelar, automatiskt bort ger

sin konkurrensfördel med ett bättre erbjudande till de andra mindre konkurrenskraftiga dist-

ributionssätten.

Kan fördröja Det kommer leda till företagen kommer inte är särskilt villiga investera

att att att att i teknidigitala tjänster ken, vilket i sin kommer fördröja spridningen

tur att av digital-TV och digitala tjänster. Den

svenska konsumenten kommer inte tillgång till dem på sätt kan komma att samma som att ske i andra länder.

just konsumentbehovet den k kombinationsboxen är något valsat i debatten av s som runt senare tid.

Intressant är att se hur t Nokia, tillverkar digitala settopboxar, bedömer priserna ex som beroende innehållet i kombinationsbox: en

0 Grundboxen 3 000 kronor 0 Kabeltuner 500 kronor 0 Satellittuner 500 kronor 0 MIVIDS-tuner 500 kronor O ADSL-tuner 500 kronor 0 Marksändartuner 750 kronor

Summa 5 750 kronor

Ska det verkligen vara en kombinationslösning ska i princip kunna in signaler från alla

man ta

de distributionsformer finns, vilket gör boxen blir betydligt dyrare än vad den skulle

som att ha varit om man bara t ex skulle ta in kabel eller marksånd TV. Konsumenten kommer därtill ha begränsad glädje av att kunna ta in alla fem distributionsmetoderna, därför i att stort sett

kommer samma innehåll, i varje fall för TV, att distribueras. En kabeloperatör har inget in-

tresse av att ii sända ett människor vill bara därför det går i det markprogram som se, att TV-nätet.

Möjliga hinder Hinder finns för en snabb digitalisering TV-mediet och särskilt kabel-TV-mediet är

av för digitalisering

0 en återreglering av TV-marknaden. Där har vi del idéer. Radiotjänst i Kiruna

sett en

har beslutat om att starta ett statligt betal-TV-företag. Nu återstår sådant

att se om ett

betal-TV-bolag är i enlighet med Rikabs bolagsordning.

0 är politiska hinder för bolagen dessa marknader att erbjuda tjänstepaket på egna

villkor det är en fråga diskuteras och inte har fått någon lösning. Kabelope-

- som som

ratörerna är idag underkastade en vidaresändningsplikt alla de programtjänster

av som sänds i marknätet. Det innebär alltså att allt sänds i det digitala marksändarnätet ska som

också sändas i kabelnätet, enligt nuvarande lagstiftning must carry-principen.

-

0 är önskemålet om kombinationsboxen, d att statsmakten har intresse v s av att styra valet konsumentens hårdvara. av

llvkommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Utfrågning av Anders Johansson, Svenska KabeI-TV-föreningen

Vilken är risken med att styra marknaden till att välja en box som bara passar kabelnätet

Problemet finns för alla distributionstekniker. Standarden har beslutats inom EU av DVB. En kombinationsbox blir dyrare för konsumenten, utan att ge något egentligt mervärde. Konsumenten får ändå i princip det utbud som denne vill ha.

Mervärdet måste vara tryggheten att ha tillgång till alla distributionssätt

ja, men konsumenten får vara beredd att betala för detta. Som kabeloperatör har vi inget egenintresse att hindra kunden från att köpa dyrare lösning kunden väljer att göra av en om det. Men vi vill inte påtvinga honom den dyrare lösningen, utan vi vill ge honom möjligheten att välja den enklare lösningen.

Det är förvånande att ni förordar ett slutet system, när världen går mot Standardisering och öppna

Vi förordar in et slutet stem. Vi har inom den euro P eiska samarbetsor g anisationen Eurog sY pean Cable Communication Association tagit fram en standardlösning en sådan box som b å helt ö korn P onenter. Det enda slutna i denna box är det faktum att den är Ygg er P PP na tillverkad för att demodulera en kabelrnodulerad signal.

Precis och du säger att en kombibox vore att ge bort konkurrensfördelar. -

Ja, naturligtvis.

Men är det inte innehållet tjänsterna är konkurrensfördelarna Är det i boxen konkurav som som rensfördelen ligger

Det är inte i boxen som konkurrensfördelen ligger, utan det är i våra tjänster. Svårigheten med att digitalisera TV-mediet är att ut boxar till hushållen. Det innebär en marknadsinvestering för företagen. En kabeloperatör eller en satellitoperatör som tvingas ställa ut en subventionerad box kan ta in rad olika distributionsmetoder har därmed gjort en som en investering sin marknad som även kommer konkurrenterna till del.

Står Telia, som dominerar kabel-TV-marknaden, bakom detta

Telia är den största aktören, jag skulle inte påstå att de dominerar kabel-TV-marknaden. men Telia har marknadsandel ungefär 50 procent, men det finns även andra stora aktörer en marknaden. Marknaden är också avreglerad. Vad som nu ofta händer är att de fem- eller tioåriga kontrakt finns uppkopplingar fastigheter och bostadsrättsföreningar håller som av att ut. Då år det återigen fri marknad för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar en att välja operatör. en ny

Kommer Telias andel att minska

jag har ingen uppfattning om det.

IT-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

0 Om vi tittar bakom settopboxen, så är ett kabel-TV-nät inte byggt för interaktivitet. Det har kvalitetsproblem med läckage 0 s Vilka är kostnaderna för att uppgradera nät och hur lång tid det v. ett tar

Tidsperspektivet är också beroende på efterfrågan de tjänsterna. En generell siffra är

av nya att det kostar ungefär 500 kronor per hushåll.

0 Vilken kapacitet talar vi om

När det gäller kapacitet år jag inte rått Men vi klarar i alla fall interaktivitet. man att svara.

0 Men näten är som re g el inte b da i ärnfOrmP Ygg en s

Visserligen, samtidigt är kapaciteten i kabelnät så hög det primärt inte

men ett pass att utgör något problem.

0 Vilken kritisk faktor gäller för kabeloperatörerna för bygga sin del den digitala infrastrukturen att av

Den enda kritiska faktorn finns idag år de frågetecken finns för de regler vi som som som

verkar under. Must carry-lagstiftningen innebär att vi tvingas distribuera även alla de

tjänster kommer finnas i det digitala marksända nätet. Kommer vi framgent ha den som att skyldigheten kommer kabel-TV-branschen att upphöra existera. att

0 Varför

Därför att vi är skyldiga att enligt lagen distribuera dessa tjänsterna kostnad för

att utan mottagaren. Vi ska alltså göra det gratis. Det år alltså då någon betalt. I detta annan som tar fall kommer det att den det digitala marknätet har rått betalt. vara som opererar som att ta

0 Är det skälet till kabel-TV-branschen ännu inte har börjat erbjuda de boxarna med möjlighet till nya interaktivitet

Must carry" eller vidaresåndningsplikten omfattar idag TV1, TV2 och TV4. Når det gäller ettan och tvåan det ingen kabeloperatör när började bygga kabelnät trodde

var som man att man skulle kunna ta betalt för dessa tjänsterna. TV4 dock sådan kanal. När det införvar en

des must carry på TV4 någon gångi början 1990-talet innebar det naturligtvis

ett stort ekonomiskt avbråck för kabeloperatörerna.

Det går inte att utesluta att det inte har påverkat tempot med vilket har kunnat investera man i ny teknik.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Gränssnittsproblematiken

Bo Rydin, Sveriges Radio- och Heme/ektronikleverantdren SRL:

Bo Rydin är VD for aranm/Jorganixationefl H eme/ektronzk/e1/erantbrema5 RL, Stockholm.

"Marknaden är knappast intresserad av en universell settopbox"

Inledning Detta avsnitt belyser gränssnittsproblematiken terrninalsidan, mera specifikt om att i teori och praktik skapa länken settopboxen mellan den infrastrukturen och befintlig TV. nya

Budskapet En universell settopbox, en "multibox, kombibox", för flera olika distributionssätt blir väsentligt dyrare än en som är avsedd för ett enda distributionssätt. Konsumenten är knappast beredd att betala extra för alla dessa funktioner.

De kommersiella aktörerna kommer på olika sätt att subventionera settopboxar. Hushållspenetrationen för nya produkter och tjänster tar tid erfarenheten visar att det tar dryga fem år att nå tio procent.

Valsituationer Valsituationerna kring settopboxarna ligger fyra olika nivåer: om settopboxar 0 olika såndningsstandarder för olika sätt att överföra signalerna i marksändarnät, satellit eller kabel

0 olika krypteringsteknik antingen kan vara låst eller öppen som

olika mjukvaruplattformar för avancerade tjänster låst idag, men kan bli öppen 0 mer —

0 betalningssystemet.

Multiboxen är Når det galler sändningsstandarder år det endast tekniska skäl olika standarder för de tre

av möjlig, dyr distributionssätten marksåndning, satellit och kabel. Det innebär att måste ha olika delar men man i mottagarna.

Det innebär flerkällemottagare multibox eller kombibox blir väsentligt dyrare än

att en år avsedd för ett distributionssätt. Frågan är konsumenten är beredd att betala en som om extra för alla dessa funktioner. Finns det något reellt behov av en multi- eller kombibox

På sikt, det hade funnits stor marknad, skulle förmodligen kunna göra en multiom en man box nästan lika billigt box för bara standard. Men det förutsätter att man har så som en en stora serier att får ekonomisk utveckling de integrerade kretsarna. man en av

Sverige är förmodligen inte tillräckligt stor marknad även Vi skulle enas om en lösning - om för att bara sådan utveckling. Så långt år allt standardiserat, tydligt och klart. — en

IT-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

Krypteringen Vad inte är klart i samband med den europeiska DVB-standardiseringen är krypteringsom

saknar en enda en. Där finns det ett stort antal system att välja på. I princip råder ett fritt val och det varierar

standard mellan olika länder. Det går antingen att ha ett fast krypteringssystem i boxen eller så kan man lägga det som instickbar eller utbytbar enhet, t ett PCMCIA-kort. en ex

Större delen av kontinenten har fasta inbyggda krypteringslösningar med undantag.

ett par I Norden förordar många utbytbar teknik, även kallad interface. Det talar för fast common som kryptering är att det är billigare att bygga och att det är kommersiellt intressant för den som är störst och först med det.

Common interface för kryptering något dyrare settopboxar. Men för konsumenten är det

ger

framtidssäkrare. Det finns möjlighet sig till marknaden eller förhållandena

att anpassa om

ändras. Det år även lite säkrare mot piratproblematiken.

Öppnare Nästa är mjukvaruplattformen k API för de interaktiva

steg s tjänsterna och annat i framti-

standarder den. Idag är lösningarna slutna, förhoppningsvis är öppen specifikation väg. Det

men en vore till fördel för många operatörer och andra.

För betalningssystemen, alltså möjligheten att t ta betalt "per view, är det även där olika ex komplexa möjligheter att bygga in sigi boxen eller välja flexibla lösningar gör flera som att operatörer kan genom samma box, resten tekniken. om man enas om av

Påminnelse: Det i radio- och hemelektronikbranschen lång och väl dokumenterad erfarenhet hur lång

om Allt tar tid tid det tar för att konsumentintresse för viss teknik eller produkt. en

Exempel: Färg-TV kom 1966 och det tog 5,5 år att nå tio procents hushållspenetration. Färg-

TV var en stor och bred produkt hela branschen stod bakom ordentligt. CD-spelare är som

en något smalare produkt och introducerades med något mindre rnarknadsföringsinsats

en — men blev ungefär samma resultat. En ännu smalare företeelse med nästan ingen marknadsfö-

ring alls är RDS-funktionen i bilstereo ger information vilken sändare lyssnar på.

om man RDS har ännu inte funnits så många år, följer precis utvecklingskurva inmen samma som

nebär ungefär tio procents hushållspenetration efter drygt fem år och 50 efter tio år.

procent

Sedan varierar det efter produkttypen penetrationskurvan planar ut vid 50-80

om procent.

Regeln är gdlig: de första tio åren förfarande lika ut för i stort sett alla produkter ser - vare sig man marknadsförare jobbar med stora insatser eller bara låter det hela löpa framåt. Ett undantag från finns och det är videobandspelaren ansågs moraliskt ful när den som vara kom. Så efter ett par år samlade staten sig till att lägga 1 000 kronors straffskatt varje såld videobandspelare och det höll tillbaka utvecklingen något. -

utfrågning av Bo Rydin, Hemelektronikleverantörerna SRL

0 I Vägvalet mellan en öppen settopbox för alla distributionssätt eller sluten box avsedd gemensam en för ett speciellt system vilket av dem kan vara lättast att sälja in till konsumenterna -

Frågan uppstår nog inte renodlad. Färg-TV, CD och annat har alltid sålts utan subventione-

ringar. Nu ser vi alltmer av subventioneringar från Internet-, GSM- och satelJit-TV-

operatörer framför allt. Det kommer att bli blandförsäljning här också. Den väsentliga frågan är vilka aktörer som är beredda att subventionera.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

0 Det behövs alltså subventionering för att få fart på försäljningen

Kommersiella aktörer, som kabel-TV och liknande, kommer sannolikt att välja den vägen för att snabbare återbetalning sina investeringar. en

0 Hittills har det handlat om nya tjänster och nya produkter. I digital-TV-fallet är det inledningsvis

marginalförbättringar på existerande produkter, typ TV och Internet-relaterade tjänster är det till- räckligt attraktivt för konsumenterna

Konsumenterna köper inte digital-TV de köper tillgång till program. Endast om de nya

sätten att distribuera tillgång till väsentligt fler intressanta program, kommer konsumenger ten att köpa inte annars. Det var en lärdom av de stora investeringarna på 1980-talet på — utvecklingen högupplÖsnings-TV-standard i Europa. Så småningom upptäckte man, av en frånsett tekniska problem, att konsumenterna inte alls intresserade högre en massa var av bildkvalitet bilderna. Däremot ville de få fler och bättre program.

0 Det måste alltså ett innehållsmässigt mervärde för konsumenten det räcker inte med en teknisk vara förbättring

ja, konsumenten är i allmänhet nöjd med den tekniska kvalitet som nuvarande teknik ger.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

D.

Hur en digital infrastruktur kan införas i Sverige

Översikt

Frågeställningar Temat för denna del är att diskutera vilka problem, möjligheter och utmaningar finns som för att bygga digital infrastruktur i Sverige. en

Bland frågeställningarna är

vilket ansvar som staten hari förhållande till marknadens aktörer

digital-TVS möjligheter att utvecklas som en del av infrastrukturen

om det kan finnas tillräcklig efterfrågan tjänster så att utbyggnad är möjlig

en en investerings- och riskperspektivet om det är möjligt att offensivt bygga ett fibernät till landets alla hushåll.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Statens roll

Arne Kaijser, KTH:

Arne Kayker är te/érzzk/z.rtorz,éeror/9biträdande profmor vid KTH, Stockholm.

Staten bör ta betydande för infrasystemens ansvar utformning"

Inledning Detta avsnitt belyser vilken roll respektive marknaden bör spela vid utbyggnad staten en av infrastrukturen.

Budskapet Det är svårt att dra några bra slutsatser historiska satsningar på infrastrukturer. av

Dagens situation är unik. Den präglas stor mångfald och osäkerhet. Helt klart av

kan inte marknadens krafter släppas helt fria. Staten, i form regering och riksdag,

av bör spela en betydande roll när det gäller att inrikta och utforma den framtida infrastrukturen för digitala medier.

För att det ska kunna ske behövs en bred politisk debatt, och inte där visiosom nu nerna i allt väsentligt formuleras av särintressena.

Var försiktig Frågan är vad vi kan lära historien när det gäller infrastrukturell utveckling. Svaret är vi

av att med historien måste försiktiga med att dra slutsatser vad varit. Historia skrivs nämligen till vara av som stor del av segrarna. Vi känner alltså till mycket järnvägarnas och elektricitetens historia, om men mycket mindre om sådana tekniska system misslyckades eller bara fick kort livslängd. som en Vad var orsakerna till misslyckandena Det är ofta glömt.

Dessutom är det alltid svårt att dra historiska paralleller. Att stora statliga satsningar järnvägar och elsystem varit framgångsrika i det förflutna, innebär inte automatiskt att framtida satsningar t ex fibernät till alla hushåll skulle bli det också. Vi måste alltså försiktiga

vara med slutsatser historiska exempel. av

Glöm inte bort Det andra är fokuseringen teknik. Vårt samhälle präglas stark fascination just

ny av en av vårt tunga arv ny teknik. Benägenheten att i första hand hoten med teknik är inte alls framträdande se ny som en del hävdar. På IT-området är den tekniska utvecklingen snabbare än inom något annat område. Intresset för att blicka framåt alla och kommande nyheter är därför nya särskilt starkt här.

Trots flödet av alla nyheter, får vi absolut inte glömma bort vårt tunga historiska i form arv

av befintliga telenät, radio- och TV-sändare, mobilnät, kabelnät etc. Inte minst det s k ac-

cessnätet innebär ett enormt nedplöjt kapital och väldig tillgång. Accessnätet är synnerlien gen väl utbyggt i Sverige.

Det är av avgörande betydelse att vi ett bra sätt utnyttjar de befintliga systemen, när vi väljer och bygger nya tekniska system. Innan vi t bygger helt ledningssystem, ex upp nya måste vi först noga utreda om vi inte istället kan utnyttja befintliga ledningar bättre, t med ex ADSL-tekniken eller om vi kan bygga upp nya sändare. Också nya sändare är betydligt billigare att bygga upp än helt nya ledningsnät till alla hushåll.

Det är alltså en stor skillnad mot när vi byggde ut järnvägar och elsystem då det inte fanns några system att bygga vidare på. just denna mångfald system vi har idag och kombinaav

tionsmöjligheternas mångfald skapar en väldig osäkerhet. Vi måste vara ödmjuka inför det.

lT-kommissionens hearing den digitala infrastrukturen om nya

Mjuka frågorna Kommunikationssystem och andra är inte bara rent tekniska systern, utan bör besystem viktiga traktas sociotekniska utöver de tekniska komponenterna också innefattar är lika som system, som människor och organisationer bygger, driver och utnyttjar anläggningarna samt rättsliga som och ekonomiska villkor reglerar systemen. som

Utformningen mjuka institutionella delar är minst lika viktig som konstruktioav systemens de hårda tekniska delarna. nen av

Marknaden kan I Sverige har vi traditionellt låtit kommunalt och statligt ägda verk svara för en stor del av

inte släppas fri byggandet och driften olika infrasystem. Men sedan mitten 1980-talet är vi med raska av av kliv väg helt marknadsinriktad modell. Denna modell kan säkert mot en ny mer nya

komma hel del positiva effekter, inte minst kan ökad konkurrens komma att stimu-

att en lera till nytänkande och effektiviseringar.

Men marknadens aktörer kan inte släppas helt fria. Någon har sagt att krig är alldeles för viktigt för överlämnas åt generaler. Samma kan sägas infrasystem och direktörer. att om

Staten måste ta Infrasystemens genomgripande och långsiktiga effekter samhällsutvecklingen kräver att

betydande roll i form regering och riksdag sig ett betydande för infrasysternens staten av tar ansvar framtida utformning och inriktning.

Staten bör när det gäller infrasystemen

Dilemmatär att defleyla uixionema formulerar av formulera långsiktiga mål och strategier för olika system. En förutsättning för det 0 xdrintrexxena. bryts varandra. Som bränsle för bred politisk debatt där olika framtidsvisioner mot är en

sådan debatt behövs studier och utredningar utifrån skilda utgångspunkter och

en som värderingar skisserar alternativa framtidsvisioner och vägar för att nå fram till dem. Dadilemma är att de flesta visioner formuleras särintressena. gens av

utforma lämpliga institutionella för olika infrasystem kan bidra till att 0 ramar som

målen kan uppfyllas. Det gäller stifta lagar ett tydligt och klart regelverk för

att som ger marknadens aktörer och bygga kompetenta statliga som kan kontrollera att att upp organ aktörerna håller sig inom detta regelverk.

till det finns tillräckliga i form bland annat kunskap och kom- 0 se att resurser av för uppnå målen. Inte minst behövs det ökad kunskap hur olika inpetens att en om fras åverkar samhällsutvecklin i och vice hur samhället eller Y stem P 8en stort versa om kan påverka och infrasystemens utveckling. Vidare behöver det byggas upp staten styra

kompetens inom organisationer företräder allmänintresset så att de kan göra själv-

som ständiga analyser och inte bli beroende marknadsaktörernas bedömningar. av

intresserad historiska studier infrasystem rekommenderas att läsa: Lästips Den som är av om

Genom tråd och eter Stockholm 1997 Nina Wormbs handlar om framväxten

0 av som distribuiionsnåtet för radio och TV av

Arne Kaijser handlar den svenska in-

0 I fadrens spår Stockholm 1994 av som om

frastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar.

lTkommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Digital-TVs möjligheter att utvecklas

Gunnel Färm, D/gitaI-TV-utredningen:

Gunnel Fdrm drgmera/azre/élo"rfo'r RzidetfirArl7elI/ii/g%rJvéI1z‘I1g mm utredare z Dzgzta/-TV—ulredningen,

Xtack/70/771.

"Ett stort hinder är oenigheten kring settopboxar för digital-TV"

Inledning Detta avsnitt belyser utvecklingen det marksända digital-TV-nåtet i Sverige. av

Budskapet Sveriges Television bör få ägna sig åt betal-TV för utnyttja de möjligheter att som

digital-TV-utvecklingen ger. Nu startar utbyggnaden digital-TV i rad regioner.

av en

Ett stort hinder är att frågan konsumentutrustningen är osäker, bl om a genom att Telia kommer att sprida settopbox avsedd endast för kabel-TV och utestängen som er mottagning av marksänd digital-TV.

Syften med Digital-TV-utredningen från proposition lades för knappt år sedan i emanerar en som ett utredningen riksdagen och sedan togs under våren 1997. jag skulle i princip göra saker: som tre

0 tala för regeringen ifall det är bra Sveriges Television får ägna sig åt betal-TV, om om vilket flera andra deras konkurrenter redan får av

0 peka ut sändningsorter ett uttryck inte är adekvat eftersom sändningstekniken inte

som är så punktvis att det går att peka ut några orter utan det måste bli större områden

och i så fall ta hänsyn till sådant storstad, glesbygd, tekniska och frekvensmässiga

- som möjligheter

0 ordna samarbete kring vissa tekniska företeelser som dekodrar eller settopboxar.

Betal-TV När det gällde frågan betal-TV det ganska naturligt att konstatera det borde Sveriom var att ges Television ägna sig åt. jag bestämde mig för att koppla betal-TV-verksamheten till den

gradvisa utbyggnaden av digital-TV för Sveriges Televisions del och framhöll redan

att man från början bör se till att ha dekoder eller settopbox för ;in distributionssätt. Det förslaen get jag fram i april 1997 och det har ännu inte resulterat i något förslag från regeringen.

Val av orterna För sändningsorter, regioner, jag ett förslag försommaren 1997 omfattar

snarare som

för digital-TV

0 Stockholm motivet j år framför allt befolkningsmångden

-

0 Göteborg motivet är främst satsning högskoleutbildning

-

0 Linköping och Norrköping motivet är ett välutvecklat koncept fanns just där med

- som

ganska mycket interaktiva tjänster påhängda TV-konceptet. En reflektion är i vårt

att glesbefolkade land är det svårt att lönsamhet renodlad TV lokalt och regionalt, och därför är det nödvändigt att hänga ytterligare tjänster. nog

0 de fyra lapplandskommunerna motivet är att i denna utpräglade glesbygd finns starka önskemål om att svetsa kommunerna kulturellt och socialt samman

0 Skåne motivet är två före detta län kulturellt och socialt även - att svetsa samman om glesbygdheten inte är lika utpräglad som i norr.

IT-kommissionens hearing den digitala infrastrukturen om nya

Settopboxar Om det ska finnas något intresse från programföretagen att nappa på regeringens erbjudan-

hinder de söka såndningstillstånd, bör det naturligtvis ytterst finnas konsumentutrustning stort om att en så någon kan programutbud och alla andra tjänster det då fanns intresse för. att ta emot som

Där såg jag att det finns ett stort hinder i form av Telias beslut att satsa en settopsnart

box för endast kabelrnottagning och inga andra sändningssätt. Där står det nu.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Finns det en reell efterfrågan

Gunnar Bergvall, X yber AB: Gunnar Bergvall är VD fdr Xy/øer AB z Stockholm.

"Affären kommer endast när kundnyttan blir påtaglig"

Inledning Detta avsnitt belyser efterfrågeperspektivet i utbyggnad infrastrukturen för digitala medier av kommer det nya attraktiva tjänster och en reell efterfrågan, d V s finns affären" -

Budskapet I första skedet är det i företagsvärlden som den stora efterfrågan kommer. Tjänster till konsumentmarknaden är än så länge i ett tidigt utvecklingsskede. Det kommer att ta ett antal år och många förlorade miljoner innan människors konsumtionsbeteende förändras i riktning mot digitala medier. Vinnande tjänster kommer att vara dem som sätter kundnyttan främst.

För att främja utvecklingen behöver det utvecklas ett regelverk som fungerar i praktiken. Okad bandbredd är nödvändig för att konsumenter i allmänhet ska bli användare av olika tjänster.

Inte så stor Frågan är: Finns det en affär Finns det någonting som gör att investerare kommer att satsa som man tror sina digitala medier och utveckling infrastrukturen pengar av

Svaret: Ja, det finns efterfrågan. Men den år inte alls så stor och den utvecklas inte heller en så snabbt kan uppfattningen att följa medier eller konferenser. - som man av genom Fortfarande är det en synnerligen begränsad volym. Tillväxten är i och för sig snabb, men det är från en ganska liten bas.

Företagen blir Det mest omtalade år konsumentmarknaden och hur man olika sätt kommer ut till konförst och störst sumenten med de tjänster. Men det är inte här den stora efterfrågan kommer att nya som finnas inom överskådlig framtid. Det är istället tjänster rör /7u.rz’r1e;5—to—b¢/Jzrm.r som är som omfattande idag och som med säkerhet kommer att vara dominerande under åtminstone de närmaste 3-5 åren. I många år har det funnits olika EDI-tjänster där man har använt bl a X.400-protokollet. Det har varit verksamhet som mest kanske har varit inriktad mot stören re företag och i viss mån deras underleverantörer. Det har varit ganska dyrt och komplicerat genom att man använt dedicerade linjer.

Det som händer nu, när man kan använda Internet och TCP/IP-protokollet, är att dessa

möjligheter blir tillgängliga för i princip alla företag. Eftersom det finns mycket stora fördelar att över till olika former Internet-baserad digital hantering, ser man att den affärsvolyav men kommer att vara den riktigt intressanta kort sikt. Bmzhm-to-conmmer är däremot fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede.

Traditionella De affärsmodeller som finns idag, och är väg, nätet är i stor utsträckning kopierade affärsmodeller från traditionella affärsmodeller för redan befintlig verksamhet. Egentligen år det ännu ingen har funnit de riktigt bra lösningarna. I USA, som ligger före oss och som är en 30 gångsom större marknad, är det mycket verkligen tjänar pengar Internet-baserad verker som samhet.

Det kommer att ta ett antal år och ett antal förlorade tiotals eller hundratals miljoner innan så småningom börjar finna hur man borde arbeta med detta nya medium. man

lT-kommissionens hearing den nya digitala infrastrukturen om

kommer spela mycket viktig roll för möjligheten att skapa affaren, är vi Nya regelverk Något som att en

får fram regelverk är anpassade till realiteten och trygghet i att arbeta nytt

måste fram som som ger en

ska skapa olika digitala tjänster med inriktning konsumenter, finns några fram- Kundnytta ger Om man

framgången gångsfaktorer och några bromsande faktorer.

centrala framgångsfaktorn är faktiskt kan påvisa påtaglig kundnytta jämfört

Den att man en

med traditionellt tjänsteutbud det ska bekvämare eller billigare än alternativet. Det

ett — vara räcker inte det är någonting eller kul många tycks tro detta området. Det att nytt - som

gäller verkligen använda gammaldags analys kundnytta för att se vad det egentligen är

att av kommer att från marknaden. som en respons

synnerligen centralt. Det måste lättanvänt. Det måste intu- Användargränssnittet är vara vara

itivt. Den icke-frekventa användaren ska direkt kunna in och utnyttja en tjänst utan att först behöva läsa manual. Säkerhet är också viktigt för konsumenterna, dels när det gäller en

det personliga integritetsskyddet, dels när det gäller att de pengarna inte far iväg

egna okontrollerade sätt.

Ökad bandbredd Den främsta bromsande faktorn är den otillräckliga bandbredden. Ett faktum idag är att användningen de tjänster ändå finns framme, än inte i fullständig form, är central fråga nya som om hemskt långsam. En vanlig användare sig inte tid att sitta så länge vid sin dator. Att bygga tar bandbredden är därför en central fråga. ut

Hämmande för utvecklingen digitala medier är också att de traditionella affärsmodellerna

av utvecklas för möta den konkurrensen. De traditionella företagen kommer inte att att nya lägga sig och dö, bara för det finns nytt sätt att ut med tjänster. Sedan är det bra ner att ett ihåg det tid införa tekniska lösningar. Förändringar i kundbeteende att komma att tar att nya lång tid. Det år inte fråga 2-4 år gärna tror. Det tar kanske 10-15 år innan tar om som man förändras. l människors beteenden

digitala tjänster kan tidigast bli affär Troligen finns de bland dem redan har börjat Vinnande Vilka som utvecklas. Det är transaktioner olika slag: bank, börs, finans, försäkring, bokningstjänster, digitala tjänster av

hotell, flygbiljetter, andra biljetter och det idag går som eftertextannonseringi tidning-

som

kan bli killer application är olika former spel. Vi t hur ATG redan

arna. Det som en av ser ex

år mycket aktiva för att undersöka hur man kan utveckla spel nätet.

Viktigt med en ordentlig

mb ’e"d’9"‘” vill lyckas med sina affärer inom digitala medier måste ha fantasi för att kunna se

"V De som

vilka möjligheter finns. Men de måste balansera den fantasin med en ordentlig analys av

som

ha ordentlig respekt för konsumenternas beteenden förändras

kundnytta. Man måste att mycket långsamt.

Man måste ha tålamod och uthållighet.

Och uthållighet.

Och uthållighet.

Därtill är det bra med rätt stora finansiella resurser.

iii-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

Investeringar och risktagande

Jan Werd/ng, Alfred Berg Fondkommission AB:

jan IVerazng är anafi/tzker vid Aflred Berg Fond/éommzkxionAB, Itoaé/Jo/m.

Den tekniska utvecklingen

gynnar småskaliga projekt"

Inledning Detta avsnitt belyser investeringsperspektivet vid utbyggnad infrastrukturen.

en av

Budskapet Bedömning och hantering kommersiell, teknisk och politisk

av risk är det viktigaste från den privata kapitalmarknadens utgångspunkt. Den tekniska utvecklingen gynnar småskaliga projekt på bekostnad stora nätbyggnadsprojekt fiber till av av typen hemmet som numera inte finns på den övre delen listan för kostnadseffektiva ens av digitala distributionssätt.

Anledning till Det behövs finansiella för arbeta med infrastrukturen. resurser att Min uppgift är att företräförsiktighet da de privata placerare ska lägga detta och kan förlora som ut pengar som pengar om

visionärernas och utredarnas ritningar inte håller. Det finns anledning att vara försiktig.

Bara för några år sedan, innan Internet påtaglig realitet, räknade vi åt många

var en teleope-

ratörer projekt med fiberoptiska nåt till hushållen baserade på video demand och andra on interaktiva TV-tjänster. Tämligen visade det sig video demand inte hade den snart att on kommersiella bärkraft operatörerna först trodde. Och fiber till hemmet finns inte som numera ens den övre delen listan för kostnadseffektiva digitala distributionssätt. av

Teknik gynnar Förutom den kommersiella risken

rent som är osäkerheten om att tilltänkta tjänster kan

småskalighet säljas i tillräcklig volym till förväntade priser

etc finns den tekniska risken. Det är osäkerhe-

ten om den valda tekniken kommer att vara konkurrenskraftig under det aktuella projektets

livstid.

just i fråga om fiber till hemmet ett stora amerikanska operatörer för 3,5 år sedan, var par

tämligen nära katastrofal felbedömning. Teknikutvecklingen är mycket snabb och ändrar

en

hela tiden de ekonomiska förutsättningarna för infrastrukturinvesteringar. Det innebär

t ex

att den lista över bärkraftiga accesslösningar vi har idag är mycket större än den

som som fanns för bara 1-2 år sedan.

För de ekonomiska konsekvenserna teknikutvecklingen är det inte bara så kostnaderna

av att

för tekniska lösningar sjunker generellt, utan också att den ekonomiska utvecklingen ändrar

kostnadsstrukturen i de olika projekten. Möjligen kan tendensen till den fasta man se att

delen i investeringarna minskar på bekostnad den rörliga delen, d de investeringar

av v s som

är direkt proportionella mot antalet uppkopplade abonnenter.

Det innebär i så fall att den tekniska utvecklingen småskaliga projekt bekostnad

gynnar av stora nätbygggadsprojekt typen fiber till hemmet. av

Legal stabilitet Politisk risk i Sverige handlar stabilitet i de legala förutsättningarna:

mest om t ex tele-, me-

svår att uppnå die- och konkurrenslagstiftningen, över ganska lång tid. Infrastrukturella projekt har

en en livslängd på 10-15 år åtminstone. En sådan legal stabilitet kan i sig svår åstadkomma vara att justi denna dynamiska miljö när data-, tele- och medieindustrierna konvergerar, något som av allt att döma kommer att fortsatta ett tag framöver. Det går inte egentligen idag förutse att vilka problem, behov och regler kommer uppstå inom år och hur just nya som att ett par tre de reglerna kommer att påverka gjorda investeringar.

IT-kommissionens hearing den digitala infrastrukturen om nya

Med denna samlade osäkerhet i form kommersiell risk, teknisk risk och politisk risk kan Konsten att av

varför infrastrukturprojekt överhuvudtaget har kunnat genomföras med

hantera risk man fråga sig stora privat finansiering under de 5-7 åren. Anledningen till det är fråga om att kunna senaste en hantera risk. Det är det viktigaste elementet idag när vi tittar den typen av projekt.

exempel område, där har investerat mycket år mobiltelefoni. Mobilte- Ett ett man pengar, lefoni är lättbegriplig tjänst; det är ingenting behövs säljas in. Människor vet redan en som hur telefon fungerar. Utvärderingar projekt går att basera tidiga positiva erfaen av nya renheter. Detta innebär den kommersiella risken har upplevts som begränsad av kapitalatt marknaden. Till det kommer frågan radiofrekvenser och andra regler för radiotrafik som om

i praktiken begränsat konkurrensen denna tjänstemarknad.

tekniska risken har begränsats operatörerna har ålagts att hålla sig till vissa Den genom att standarder, GSM i Europa och vissa delar Asien. Standarden har man upplevt som en t ex av för mycket lång tid framöver. Tekniken har kunnat vidareutvecklas

garanterad teknisk nivå inom standardens medan helt och konkurrerande teknik i praktiken har utestängts.

ram, ny

De politiska riskerna för mobiltelefoniprojekt har varit förhållandevis låga. Det har varit ett

tjänsteorruåde har varit och förblivit föremål för relativt regleringar. Det har

helt nytt som

funnits några betydande politiska intressen har kommit i konflikt med kommersiella

inte som bedömningar av tjänsten.

IT-kommissionens hearing den digitala infrastrukturen om nya

Att praktiskt bygga fibernät till hushållen

Ann-Marie Nilsson, IT-Företagen:

Ann-Marie Ni/.rron dr VD för I T-Färetagen, branxdyoøgganiration inom I ndurtnför/øundet

en

"Statligt ROT-bidrag för kanalisation snabbare

ger bredbandsutveckling

lnledning Detta avsnitt belyser möjligheterna skapa plattform för interaktiva

att en bredbandstjänster

till hushållen.

Budskapet Genom att införa ROT-bidragsform för bygga kanalisering för ñberac-

en ny att cess, vore det möjligt att komma i gång snabbare med infrastrukturen för digitala medier.

Utbyggnad är Utgångspunkten är att utbyggnad infrastrukturen är vital för en av att Sverige ska fortsätta

av vitalt värde att framstående IT-nation och god användare. Det vara en en var ett av de centrala budskapen som fördes fram när IT-kommissionen nyligen hade hearing den medie- och en om nya

programvaruindustrin. Det år till den industrin vi sätter del våra förhopp-

som en stor av ningar när det gäller tillväxten i landet.

Hög interaktiv Vi kommer behöva interaktiv kapacitet såväl till hem till arbete. att en stor som Vi kan diskapacitet krävs kutera tidpunkten, vi vet att det kommer. Vi också kraven och anspråken men vet att på bandbredd och kapacitet ökar hela tiden i takt med utvecklingen tjänster. av nya

Vi vet också att konvergensen mellan tele och media år nödvändig i innehållsreglering och i distribution. Tekniskt sett år den redan hår. Vi nästa konsumentkrig sannolikt kommer

ser att

att stå mellan PC-leverantörerna som att PCn också ska ta TV och TV-

anser emot

apparatleverantörerna som att de ska tillhandahålla framtidens apparat.

anser

Reglering av Konvergensen innebär bl måste fundera över statlig reglering gränssnitt. a att man av Det gränssnitten finns generellt tre områden år berörda: Innehåll, tjänster för distribution och den fysiska som

distributionsapparaten. Det år en uppdelning som fungerar för såväl TV-, tele- data-

som kommunikation. Beroende vad det år för tjänster griper de olika delarna i varandtyper av ra lite olika sätt. Bebävrkontra/lrå att inte dominerande aktörer En

konvergens måste handla om att fokusera gränssnitten mellan de tre delarna för

att rgr marknaden. skapa valfrihet. Det gäller också att skapa kontroll så att inte alltför dominerande aktörer en blir alltför styrande marknaden.

Bland olika sådana grånssnittsfrågor att reglera, finns TV-området must

t ex carr principen som bör vara neutral, nummerportabilitet, sarntrafikvillkor, frekvensutnyttjande,

settopboxarnas utformning, smarta kort, 0 s v.

lill-kommissionens hearing den nya digitala infrastrukturen om

Statlig satsning Vilken roll borde ha för stimulera utbyggnad infrastruktur staten att en av kan öka tempot det främst ske generellt arbete med lagar, och andra villkor och sedan låter Ska genom ramar

marknadskrafterna hand hela utbyggnaden Eller ska med och inves-

man ta om staten vara bred utbyggnad i landet tera för att snabbare en

Marknadskrafterna kommer hand ganska mycket. Men de kommer inte ett beatt ta om tryggande och tillräckligt snabbt kunna hantera utbyggnaden bredbandsaccessnät sätt att av över landet.

Här skulle kunna göra insats, kan väl så viktig som att arbeta med regelstaten en som vara verket i gränssnitten. Det är stimulera den utbyggnad fibernät till hushållen som förr att av eller kommer att behövas. senare

Genom statligt borde det för Sverige att snabbare och säkrare klara en ett engagemang sådan satsning. Det bör i grunden ske sätt stimulerar fortsatt konkurrens mellan ett som teleoperatörer, kabel-TV-bolag, Internet-operatörer och alla andra aktörer.

Viktigast för utbyggnaden är tillgången till attraktiva tjänster. Utbyggnaden bör skapa valfri-

het hos användaren.

Ge ROT-bidrag En väsentligt underlätta utbyggnaden den tekniska infrastrukturen kan vara att sätt att av

för kanalisation inrätta form nätbyggnadsbidrag till kanalisation.

en av

Kanalisation och fiber kommer aldrig omodernt, det kommer alltid att behövas. att vara

Genomförandet kan ske olika sätt, att fastighetsägare eller kommuner som

t ex genom ge företräder antal medborgare eller enskilda medborgare form ROT24-bidrag ett stort en av för till infrastrukturen. På så vis är med och betalar för utbyggnad av en kaaccessen staten

nalisation och dragning rå fiber. Det skala Stokab-modellen det fibernät som

av vore att upp

byggts i Stockholm till ett nationellt svenskt perspektiv.

sådan satsning skulle kunna påverka En del ansvaret och styrningen av hur En tempot. av ha sin infrastruktur till hemmet kan användarna, eftersom det rimligtvis är de man vill tas av kontrollerar bestyckar kanalisationen med tjänster. Positivt är dessutom att det som vem som skulle kunna arbete till mängder av byggnadsarbetare. ge

2 ROT renovering, ombyggnad, tillbyggnad.

IT-kommissionens hearing om den digitala infrastrukturen nya

Hur ska en digital infrastruktur införas

ny

Strategisk diskussion

Inledning Detta avsnitt belyser olika aspekter möjlig utbyggnad infrastrukturen. en av

Medverkande Arne Kaijser KTH, Gunnar Bergvall Xyber AB, Jan Werding

Alfred Berg Fondkommis-

sion AB, Ann-Marie Nilsson IT-Företagen, Gunnel Färm Digital-TV-utredningen och

Lars-Erik Eriksson Ericsson Infocom AB.

0 Arne Kaijser, du framhåller att dagens situation är unik eftersom det vid tidigare infrabyggen inte har funnits något att bygga på och staten har därmed behövt betydligt aktiv roll. Du pekar

ta en mer på tre områden där staten borde och skapa ramverk. Vad precist ska och det ofnu agera mera staten

fentliga göra Och vad kan marknaden göra Klarar marknaden att finansiera in-

ensam en ny frastruktur

Arne Kaglrer, KTH: För det första ska formulera mål och strategier. En sådan målforstaten mulering måste ske utifrån bred debatt vad vi vill ha de till och vilka en om nya systemen tjänster vi vill ha. Dagens debatt om informations- och kommunikationsteknik är inte en bred allmän debatt den domineras specialister och många särintressen. Skillnaden är —— av stor

mot järnvägsdebatten 1850-talet och energidebatten 1970-80-talen.

När målen är formulerade är det dags att börja fundera över strategier. Det är möjligt de att strategierna kan innebära att staten ska in aktivt och bygga fibernäten. Men det t ex ut är absolut inte givet.

Det är inte riktigt att dra enkla historiska paralleller med järnväg och elektricitet.

Det var en

annan situation då. Idag är det betydligt komplex situation när det finns möjlig-

en mer t ex

heten att uppgradera det befintliga telenätet ADSL-tekniken. Det gör det kan

genom att mycket fortare att bygga ut kapaciteten.

Skulle vi istället satsa från grunden fibernät kan det leda till tempoförlust. Att bygga

en ett

sådant bredbandsnät ända in i varje hushåll tar lång tid. jämför utbyggnaden telefon- och

av elnäten tog många decennier. Utbyggnaden radio och TV gick på 15 år. Fax gick som av ännu fortare. Att bygga ut fibernät kan således omväg jämfört med bygga och vara en att ut

satsa de befintliga kopparnäten.

Men det är mycket svåra avvägningar att göra. Därför behövs tydliga mål och strategier. Visar dessa att staten bör aktiv roll, då ska staten aktiv roll. en ta en

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

I Telia äger två accessmöjligheterna till konsumenten, nämligen kabel-TV och telenätet. När British av Telecom privatiserades bröts kabel-TV-verksamheten ut och BT förbjöds att ägna sig åt kabel-TV på tio år. Är det rimligt göra sak i Sverige för öka konkurrensen att samma att

Arne Kayker, KTH:ag kan inte bedöma konsekvenserna ett sådant konkret handlingsalav ternativ. Istället vill jag kommentera den institutionella situation vi har idag.

Vi har avreglerat, vi har bara gått halva vågen. Det år ett dilemma. Det gäller inte bara men Telia, utan även Vattenfall och Posten som år helt dominerande aktörer respektive marknad. Men de kontrolleras inte aktiemarknadens aktörer som ett ordinarie börsnoterat av bolag och de styrs inte heller tydligt av politikerna.

jag år lite rädd för att de tidigare statliga verken, nuvarande statliga bolagen, får en väldig maktställning och blir rått så opåverkbara. Vi har inte heller någon lång tradition i Sverige med kontrollerande myndigheter. I USA år det annorlunda. Våra kontrollerande organ är rimligen till början ganska Kompetensen ligger i hög grad hos de tidigare statliga en svaga. verken.

Det finns all anledning att fundera över den institutionella struktur som vi har byggt upp. Vi bör utvärdera den.

Kapitalmarknaden har kompetens att bedöma kommersiella, politiska och tekniska risker. Erfarenheten hittills gäller etableringen de förhållandevis enkla mobiltelefonisystemen. Men den digitala av infrastrukturen innebär ett mycket bredare spektrum, där vi ofta inte ens vet riktigt vad vi ska använda den till eller det finns affait. Vad skulle kapitalmarknaden önska från statens sida för att om en minska riskerna

jan Werding, Aflred Berg Føndkommiyxáon: svår fråga. Men den viktigaste aspekten år Det är en att staten ska garantera stabilitet det politiska riskområdet, så att aktörerna vet vad som gäller under rimligt lång tid för att kunna genomföra investeringar och ha någorlunda säkerhet i kalkylerna och någorlunda möjligheter att kontrollera risker som uppstår under resan.

Man kan bara påminna sig att den dramatiska förändring av teletransportnätens kapacitet om och kostnader har skett under de senaste 15 åren. Kostnadsnivån idag är en hundradel som den för 15 år sedan. Detta har skett helt utan statlig styrning eller inblandning. Det börjaav de i huvudsak när konkurrensen uppstod den amerikanska långdistansmarknaden och MCI bestämde sig för att investera i helt teknik, fiberoptisk förbindelse, då var en ny som någonting nytt och okänt.

0 Bör staten sig ekonomiskt i den digitala infrastrukturen på olika sätt engagera

jan Werdzhg, Alfred Berg Fondé027z77zzmon.' Det beror helt vilka politiska preferenser man har.

En personlig bedömning är att det inte går att uppnå någon acceleration av utvecklingen det sättet.

Däremot går det statliga regelverket att använda för att korrigera ofullkomligheter i marknadens funktionssätt. Om t vill ha en bred användning geografiskt över hela landet, kan man ex

det behöva ske korrigeringar för vissa geografiskt avlägsna områden. Det gäller också att se

till att konkurrensen Verkligen fungerar som den är tänkt att göra.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

0 Skulle en uttalad politisk vision bidra till att minska osäkerheten

jan Wêrding, Alfred Berg Føndzêommixxiøn: dagens läge, I när den kommersiella osäkerheten och

den tekniska osäkerheten år så pass hög, blir det lite binär situation. grann en

En del människor anser att i det läget behöver man en politisk vision, någonting att hålla sig till i all denna osäkerheten.

Andra och för min del tycker ska låta dem dessa områden själva - - att man som agerar komma fram till vad som är bäst för framtiden. Därför är det ingen enskild statsmakt som kan göra det.

0 Ann-Marie Nilsson, hur realistiskt är ditt förslag ROT -bidrag för kanalisation för fibernät om

Arm-Marie Ni/Jmn, I T-Färezagen: Det skulle kunna realistiskt och kan genomföras med vara olika ambitionsnivåer. Inget säger att det ska hela landet och full täckning rakt över. gynna ge

Det kan vara ett sätt att stödja vissa regioner där marknadskrafterna inte riktigt kan leverera. Eller det kan gälla andra mer befolkningstäta regioner där att det finns ett specifikt man ser intresse och ett behov, men där rnarknadskrafterna inte räcker till riktigt.

Parallellen med Stokab är bra. Den satsningen har bidragit påtagligt till att öka konkurrensen

och sänka etableringströsklarna för ett flertal operatörer i Stockholmsområdet. Det har medfört ett betydligt bättre urval tele- och datatjänster. Det är i sig väg för att snabbare av en kunna komma i gång med bättre lösningar. ROT-bidrag för kanalisation är alltså framen

0 Blir effekten demonstrationskaraktär eller går det att nå riktig penetration av en

Arm-Marie Ni/mm, I T-Fáretagen: Det kan inte den enda riktiga insatsen gör. Sam-

vara man tidigt måste man fortsätta med att jobba med tjänster och där kan staten ha roll att driva en en viss typ av tjänsteutveckling. Kommunen har roll när det gäller skolan och en annan annat. Det är inte antingen eller, utan ett ROT-bidrag är något som kan läggas till övriga satsningar.

Vi är alltfler som ser ett ökande behov av en väl utbyggd digital infrastruktur och då behö- ver det grävas, då behöver det göras ett antal investeringar. Det skulle kunna arbetsgenerera tillfällen i en sektor som idag till stor del betalas av arbetslöshetsbidrag.

0 Är det tekniskt sett rätt tidpunkt att bygga kanalisation för fibernät till hushållen

Lari-Erik Brf/euron, Erimon Iøyføm/øz: Kanalisation är alltid bra att ha tillgång till. Sedan är det en fråga om hur man reglerar tillgången till kanalisationen. Vem får komma först och får vem komma sist och vem får dra fiber när det är fullt v Hur sköter den delen Det är ur o s man bara ett av spörsmålen.

Vi ska inte heller förbise de elektriska ledningarna som kan ge en modest bandbredd, men i gengäld är en struktur som når in i varje vrå.

IT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

I ett läge där vi inte är säkra på vare sig utvecklingstakten eller hur själva "affaren ser ut vad 0 ens kan staten i realiteten ha för roll

Gunnar Bergz/a/i,Xj/ber: Väl definierade regelverk är centralt. Då vet de olika aktörerna, som vill sig in, vilka yttre kommer att gälla under en rimlig tid. Då går det att göra

ge ramar som kalkyler där bara behöver ta hänsyn till de kommersiella och tekniska riskerna. Kanske man

ger det en säkrare kalkyl och det går att locka investerare. Oerhört viktigt.

Självklart tillgång till bandbredd en möjlighet för tjänster att utvecklas samtidigt som ger tjänsterna i sin tur genererar ett behov av bandbredd. Så det är möjligt att man måste ha någonting sätter i gång den goda cirkeln där man både får många intressanta, användbasom och lönsamma tjänster och bandbredd som når ut till många människor i Sverige. ra en

Nilssons föreslagna ROT-bidrag för kanalisation kan vi med Svanbergs 0rd kalla RT-bidrag

relations

Konvergensutredningen tidsindikation som visar att det i värsta fall kan dröja upp till tio är

0 ger en innan väsentliga delar lagstiftningen är anpassad till nya förutsättningar är det tillfredsställande av -

Gunnar Ber oa/l, X ber: Så lån tid tio år är naturli tvis inte tillfredsställande. Ändå å J 8 som g tror jag att ganska snart kan grundkonturer vi kan röra innanför. man se vissa som oss

Det som man egentligen står inför är ett slags total omprövning av den traditionella intellektuella rätten, ett rättssystem som egentligen är uppbyggt för det tryckta ordet. Där kom-

det att ta generationer innan man har arbetat sig igenom det totalt. På kort sikt, 1-2 år mer från bör vi åtminstone ha något slags fundament uppmonterat. nu,

Rekapitu/ation: Vadfoae/Jinz Benno, .rekreterare i Konoergenrntredningen,påpekar, dr att borförbereda

ompâ att förändring till konoergenranpanad /agrtiftning kan ta tid t ex on: det :ku/le bebooaxytterâen en

grund/agxandringar kan dena trada i kraft tidigast ryter rikrdagroa/et 2002 oi/ket iir ett faktum ingen

gare råder om. Ao- oeb ornrezg/eringen te/ekonzrnarknaden bar tagit cirka tio ârpå EG-nioå från grönbok ao 798 7 till 7 januari 7998 Aven konoergemornrtal/ningenkan fo‘rw’znta.r att ta tid på EG-nioå. Benno

påpekar vidare att det inte dr något .yki/oandarnâ/ att jorandringrarbetet :ka ta lång tid. I den mån behovet forandringar inte grundlagen, kan dena genomförarjore 2002 underjämtráttning att detfimz: ett

ao anser fullgott beJ/ntJnnder/ag.

Gunnel Färm, när det gäller digital-TV-utvecklingen vi idag positionering där Kabel-TV-

0 ser en föreningen och Telia säger att: Nej, vi vill ha egna subventionerade settopboxar som vi kan dela ut. Men vi vill inte släppa in t det digitala marknätet i boxarna. Vad är det för slags strid som vi ser ex

Gunnel Farm, Dzgita/-TV-ntredningen: Vet inte, barnen i sandlådan kanske, där man sitter i varsitt hörn med sitt distributionssätt och säger att "Du får inte vara på vår gård". var

Den låsning Telias val box innebär, eftersom Telia är så stor aktör, gör att det blir

som av en

svårt att utveckling digital marksänd TV överhuvudtaget. Vilket programföretag

se en av

med självbevarelsedrift kommer att anmäla sitt intresse för sändningar inte vet att

om man det finns öppna konsumentvånliga utrustningar i andra änden

Regeringen måste här ta ställning fråga naturligtvis är ganska känslig för regeringen. en som

Ill-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

0 Beror kabel-TV-bolagens vägran att inkludera de kanalerna på ovilja

nya

Gunnel Färm, DzgiZa/-TV-ntredningen: Från mycket snävt affärsmässiga principer är det kanske rätt av dem. Men det är inte min sak att bedöma. Det Viktiga är att staten ägare som av ett av de stora kabel-TV-företagen bör utöva ägaransvar. Annars tycker inte jag att staten ska äga detta bolag.

0 Gunnar Bergvall, som har gedigen erfarenhet från att starta TV-kanaler, hur bedömer du digital-TVutvecklingens möjligheter

Gunnar Bergz/a//,Xyber: Vi har ett analogt TV-nät som fungerar hyggligt bra för nästan alla svenska medborgare och vi har utbyggda kabel-TV-nät når många hushåll. som

jag har personligen mycket svårt att vad ett digitalt marknät egentligen har tillföra. se att

För det första kan jag inte ganska lång sikt Vilket ytterligare innehåll blir så intresse som sant att människor är beredda att betala ett antal tusenlappar för dekoder. Sedan jag en tror inte förhoppningar TV-kanaler och det bygger ekonomiska grunder. om en massa nya Det är oerhört svårt att starta särskilt många kanaler i vårt lilla land. nya

Lasse Svanberg pekar risken att hamna i återvändsgränd när många människor köper en sig en dekoder för dyra kanske efter 3-5 år är ganska oanvändbar. Jag delar pengar som den uppfattningen. Om jag ska mycket personlig det nästan bättre bygga vara vore att ett "Stålverk 2000 i Luleå än att köra i gång det planerade digitala mark-TV-nätet.

0 Kan en digital-TV-satsning understödd av staten försena eller hindra utvecklingen digital in-

av en frastruktur med större mått

jan lVerding, Aflred Berg Føndøêaønønøktiøn: Det är möjligt. Det mest effektiva sättet skapa vore att regler som ser till att den konkurrens behövs marknaden verkligen fungerar. Det är som

viktigaste är konkurrenslagstiftning och annat regelverk staten kan bistå med

en som snarare än ekonomiska satsningar av olika slag.

0 Arne Kaijser, vad kan vi lära från historien när det gäller utbyggnaden infrastrukturen av

Arne Kayker, KT H: Hur många känner idag till trådradio I början 1950-talet fördes av en intensiv diskussion om införandet andra radiokanal. Skulle då satsa FM eller på av en man

trådradio Det svåra var att nå ut till glesbygderna. En begränsning också tillgången

var frekvenser.

I det läget föreslog Televerket kraftfull satsning trådradio och byggde snabbt Lrådra-

en ut dio till 400 000 abonnenter. Det ett system fungerade fram till mitten 1960-talet var som av då det avvecklades. Idag skrattar vi kanske åt satsningen, det är lätt att efterklok. men vara

FM visade sig nämligen mycket snabb utbyggnad. Det berodde på att TV korn som en raket. Fotbolls-VM i Sverige 1958 bidrog till att TV-intresset Ökade snabbt. IV-utbyggnaden överträffade alla Det krävdes TV-master över hela landet och dessa TV-master prognoser. kunde man gglggi sätta upp FM-antenner. Trådradio blev därmed onödigt.

Detta var omöjligt att förutse i början 1950-talet. Exemplet belyser just svårigheten att se samverkan mellan system, där ett system kan dra med sig ett helt annat system.

lT-kommissionens hearing om den nya digitala infrastrukturen

Rundfråga Är samordning nödvändig/ önskvärd mellan det offentligas och marknadens intres-

I en sen

Lari-Erik Erikmøn, Edman Infoconz: Nej, en samordning är inte nödvändig.

Ann-Marie Ni/Jron, I T-Foretagen: Vad med samordning Man ska vara försiktig med menas samordning, det kan finnas vissa områden där ska det. även om man göra

an Werding, Alfred Berg Fondkommission: Samordning, nej.

Gunnar Bergvall, Xyber: Det år centrala år att det behövs ett regelverk.

mellan offentliga och Gunnel Farm, Dágila/-TV-atredningen: Vi behöver inte mer av samordning näringslivets intressen än vad redan finns. Det ligger heller inte i mina direktiv att åstadsom komma en sådan starkare styrning.

Arne Kayker, KTH." Nej, samordning är inte det viktiga.

0 Rundfråga Vad är det mest angelägna för IT-kommissionen att nu gå vidare med till regeringen

Lari-Erik Eri/euon, Erimon Irzfomm: Mycket teknik finns tillgänglig, men däremot lite med

tjänsteutveckling och illustrativa experiment skulle kunna Visa vägen och dessutom som borde vi låta ungdomarna komma till tals i mycket högre utsträckning. Vi tänker nog inte så rätt i mycket det vi gör idag. av Ann-Marie Ni/rson, IT-Foretagen: Utred möjligheten till mitt föreslagna ROT-bidrag för att underlätta utbyggnaden av fibernät över Sverige. En annan viktig fråga är "must carryprincipen. Vi behöver ett system som ger alla som distribuerar TV1, TV2 och TV4 ersättning för detta. Det får inte vara så att enbart Teracom får betalt och andra genom must carry-principen tvingas distribuera dessa kanaler gratis. Det måste lösas nu och inte genom konvergensutredningen.

jan lVerdzng, Aired Berg Fond/éornrnmzon: Försök att ytterligare förbättra miljön för privata initi-

ativ detta område där vi kan spets. Konkurrens har visat sig goda effekter generellt ge sett. Stokab i Stockholm är inte något unikt i världen, utan motsvarande carrier’ carrier finns i privat regi både i USA och under utbyggnad i Europa nu under avregleringen.

Gunnar Bergvall, Xyber: Se inte dessa frågor teknisk synvinkel, utan utifrån det allra mest ur Viktigaste: nämligen kund- eller användarnyttan hur verkliga människor av kött och blod -— när de möter alla dessa eller mindre fantastiska utvecklingar som vi ser framför reagerar mer Det år ytterst angeläget. oss.

Gunnel Fann, Dzgáta/-TV-atrednzngen; Som ord vägen vill jag skicka med en aftonbön:

Gode Gud, fräls oss ifrån settopboxen och gör så att himlen, d v s etern, klarar alla sorters kommunikationer istället en PC åt alla hem i Sveriges - ge land och låt KK-stiftelsen betala. Amen.

Arne Kayler, KT H: Väsentligt år att inte bara särintressena får driva debatten. Det behövs en

kompetensutbyggnad inom statliga kontrollorgan och inom alla organisationer som repre-

senterar allmånintresset. Det kan grunden för bredare politisk debatt. Allmänintresset ge en måste ta över initiativet.

En °

30%

mm

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande kommissionens övervägande och om prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Skriften är ett sammandrag kommissionens atbetsprogram. 15 sidor. Kan av beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers report by the Swedish - IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning sammandraget. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51. av

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri infor 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Rättsinformation Svårigheternas advokater eller och IT möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dess användbarhet Av Per Gustafsson uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Affársnyttan med Internet Sammanfattning det seminarium anordnades IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska av som av Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad IT-kommissionens hemsida http://www.itkommissionen.se.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från hearing anordnad IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport l/97. en av Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen.Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 - Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön samling goda exempel, SOU 1996: 178 - en Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige inför epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet av och SEIS den ll december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing den medie- och programvaruindustrin, SOU 1997:124 om nya Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rapporter utgivna på uppdrag eller i samarbete med I T-

kommissionen

Data om IT i Sverige Statitsitisk sammanställning om IT gjord Statistiska Centralbyrån av på uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd Statistiska av Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen runt Nationella initiativ - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm

IT världen runt Regionala initiativ - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen runt Statligt stöd till mjukvaruindustrin - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och medier - nya En kartläggning och analys gjord av Statskontoret uppdrag av IT-kommissionen. 11 l sidor.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. . Tänder hela livet . nytt ersättningssystem for vuxentandvård. S. — Välfärdens genusansikte. A. . alltid Nivå- och organisationsspeciñka Män passar . med exempel från handeln. A. processer Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska resurser och som . maktdiskurser. A.

Ty makten är din Myten om det rationella . arbetslivet och det jämställda Sverige. A.

Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva av . försäkringar. Fi

Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker . och Systembolagets produkturval. S.

O Integritet- Effektivitet Skattebrott. Fi. . 10. Campus for konst. U.

Fristående utbildningar med statlig tillsyn . inom olika områden. U.

N Självdeklaration och kontrolluppgifier . förenklade förfaranden. Fi. — Säkrare kemikaliehantering. Fö . näringsrättsliga frågor. Fi. . E-pengar — Gröna nyckeltal Indikatorer for ett ekologiskt . hållbart samhälle. M.

c När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om . bemötandet personer med funktionshinder. av Samordning av digital marksänd TV. Ku. . En gräns en myndighet Fi. . - IT och regional utveckling. . 120 exempel från Sveriges län. K.

O IT-kommisionens hearing om infrastrukturen . för digitala medier. Andrakammarsalen,

Riksdagen 1997-10-24. K.

Problem med inbäddade system inför ZOOO-skiftet. . Hearing anordnad IT kommissionen i av samverkan med Industriforbundet och Statskontoret

1997-11-14. K.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Försvarsdepartementet Miljödepartementet

Säkrare kemikaliehantering. 13 Gröna nyckeltal- Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. 15

Socialdepartementet

Tänder hela livet nytt ersättningssystem for vuxentandvård. 2 — Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagets produkturval. 8 När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om bemötandet med funktionshinder. 16 av personer

Kommunikationsdepartementet

IT och regional utveckling. 120 exempel från Sveriges län. 19 IT-kommisionens hearing om infrastrukturen for digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10-24. 20 Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Hearing anordnad av IT kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. 21

Finansdepartementet

Omstruktureringar och beskattning. 1 Översyn rörelse- och tillsynsregler for kollektiva av försäkringar. 7 Integritet- Effektivitet- Skattebrott. 9 Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade förfaranden. 12 näringsrättsliga frågor. 14 E-pengar - En gräns en myndighet 18 -

Utbildningsdepartementet

Campus for konst 10 Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden. 1 l

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärdens genusansikte. 3 alltid Nivå- och organisationsspecifika Män passar med exempel från handeln. 4 processer Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska resurser och som maktdiskurser. 5 Ty makten är din Myten det rationella om arbetslivet och det jämställda Sverige. 6

Kulturdepartementet

Samordning av digital marksänd TV. 17