IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin : andrakammarsalen, riksdagen, 1997-06-16 : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Om.. 5a

rim

w

Statens offentliga utredningar WW 1997:124 w Kommunikationsdepartementet

IT-kommissionens

den

hearing

om nya

medieoch

programvaruindustrin

Andrakammarsalen, Riksdagen, 1 997-06- 1 6

Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar

F ritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: F ritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den skall på remiss.

- som som svara

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 lO Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20693-5 Graphic Systems AB, Göteborg ISSN O37525OX

IT-kommissionens hearing den medie- och om nya programvaruindustrin Andrakammarsalen, Riksdagen, 1997-06-16 Rapport

© IT-kommissionen, 1997

IT-kommissionens hearing den medie- programvaruindustrin om nya

InnehåH

Översikt

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Förord

IT-kommissionen arrangerade den 16 juni 1997 hearing utvecklingen inom den

en om nya

medie- och programvaruindustrin.

Bakgrunden är denna industri växer mycket snabbt och är på väg att allt större att en betydelse.

Syftet med hearingen reda på vad kan behöva göras inom olika områden för var att ta som

främja snabb, kraftñtll och uthållig utveckling för ett spektrum sådana verksam-

att en av

heter i Sverige. Huvudsakliga frågor belystes var branschens utveckling, kompetensför-

som

sörjning, företagsutveckling samt den internationella marknadsutvecklingen för svenska företag.

IT-kommissionen har hearingen velat ett aktuellt underlag för att kunna

genom ge re-

kommendationer till regeringen om lämpliga åtgärder.

I hearingen medverkade 17 inbjudna med anknytning till medie- och programvapersoner

ruindustrin. Programmet framgår bilaga. Cirka 200 åhörare närvarande.

av var

Hearingen anordnades på IT-kommissionens uppdrag konsulten BG Wennersten

av som sammanställt denna rapport. Utfrågare under hearingen konsulterna Britt-Marie Ahrvar nell och Ulf Wickbom.

Stockholm i september 1997

Ann-Marie Nilsson kanslichef, IT-kommissionen

Louise Sjöström

projektledare

IT-kommissionens hearing om den nya medie- ö: programvaruindustrin

Inledning

Ann-Marie Nilsson, IT-kommissionen:

"Hur ska den nya växande industrin få ännu bättre fart"

Medverkande Ann-Marie Nilsson är kanslichef för IT-kommissionen.

IT är viktigaste IT-kommissionen har som en av sina huvuduppgifter att råd till regeringen i alla de ge tillväxtområdet avseenden kan bidra till att stärka Sverige IT-producerande och ITsom som en användande nation.

Sveriges möjligheter till utveckling och tillväxt ligger i att vi fortsättningsvis förädlar, skapar nya produkter och tjänster, att Vi utvecklar företag och strukturer. nya nya

En väl utvecklad IT- industri och hög grad IT-användning i samhället, i företag, en av organisationer och offentlig sektor är en förutsättning för social utveckling och industriell tillväxt under de kommande åren. IT är i särklass det viktigaste tillväxtområdet.

Globalisering Två stora trender förutsättningarna; dels globaliseringen, dels teknikkonvergensen. ger konvergens Goda telekommunikationer skapar allt större oberoende tid och Man arbetar ett av rum. och möts oberoende tid och plats. Vi kan göra det mötas fysiskt. Vi kan arbeta av utan att på distans. Handel med information och informationstjänster känner inga gränser, speciellt också kan distribueras över nätet. om varorna

Mycket tjänsteproduktion kan göras precis helst i världen, där det är bäst och var som billigast. Det kan gälla programvaruutveckling, forskning, rådgivning, informationstjänster, försäljning, bank och försäkring. Programmerare eller helpdesk-personal kan sitta praktiskt taget var som helst. De kan finnas i Roslagen, Estland eller Indien helst där - var som arbetskraften är tillräckligt kvalificerad och där det finns goda telekommunikationer.

Den andra trenden rör tekniken själv. Vi är i tid då tele, data och media konvergerar. Å en sidan handlar det innehåll, å andra sidan kommunikation, d hur vi distriena om om v s

buerar innehållet. Konvergensen kommer och redan i viss mån möjligheter

att ge ger nya till utveckling.

Detta är startpunkten för en ny växande IT-industri, den IT-industrin. Sverige har nya under de senaste två åren blivit snabbt växande region när det gäller den medieen nya branschen. Det är företag är specialiserade på digitala interaktiva medier, multimediesom program, CD-ROM-produktioner och produktioner för interaktiv digital TV. Det är inte minst tjänsteprodukter och design av webb-platser på Internet och företagsinterna intranät. Därtill kommer spelindustrin och hela den övriga programvaruindustrin kring Internetutvecklingen. Allt detta är redan på gång.

Vad kan vi göra Frågan vi ställer är vad går att göra ytterligare för den medie- och som att nya programvaför bättre fart ruindustrin i Sverige ska ta ännu bättre fart.

Får Företagen den kompetens de behöver för att kunna utvecklas bättre Hur industrialiserar vi denna begynnande programvaruindustri Hur kan de företagen orka med nya att exportera sina produkter och nå en större marknad Hur är det möjligt att stärka allmänna företagsvillkor för sådan verksamhet som inte alltid passar i traditionella organisatoriska strukturer.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

Sammanfattning

I hearingen Sverige har börjat snabbt växande medie- och programvaruindustri. Det bildas

en

framkom att många företag med inriktning utveckling och försäljning datorprogramvara,

nya av

multimedieproduktioner och tjänster Internet. Det affärsmässiga intresset för In-

nya

ternet och liknande teknik har växt kraftigt de senaste två-tre åren och är de stora

en av drivkrafterna bakom den företagsamheten. En central faktor är att nya annan programvara

sådan börjar komma in i praktiskt taget alla verksamheter och produkter. Det mesta

som

gestaltas i på ett eller annat sätt och är nyckeln för att skapa

programvara programvara

konkurrensfördelar. Därför är trycket mycket starkt inom programutvecklingsområdet

-

måste produceras allt snabbare till ett lägre pris och med högre kvalitet.

programvara

Företagen i industrin regel relativt och flertalet har betydande expansionspla-

är som små

inte sällan avser de växa tre-fyra gånger inom ett par år. Efterfrågan på utvecklings-

ner,

tjänster och produkter är inom vissa områden synnerligen stor och det kan svårt att

vara hinna med att tillfredsställa marknaden. Inom andra områden kan det å andra sidan vara

svårt att snabbt nå marknaden som ännu inte är tillräckligt mogen.

Ett viktigt hinder i utvecklingen är de generella svårigheter finns att hitta kvalificera-

som

de medarbetare. Utbildningssystemet får kritik för att inte tillräckligt snabbt och effektivt människor de kunskaper och kompetenser efterfrågas i medie- och programvaruin-

ge som

dustrin. Påfallande ofta rekryterar företagen självlärda med gott resultat.

Trots den unikt snabba tillväxten och den många gånger starka efterfrågan, är lönsamheten i företagen inte överväldigande. Entreprenörerna ser svårigheter i att rätt kunna riskfinansiera verksamheten. Att sunda grunder ordna ett för många medarbetare viktigt delägar-

skap är mycket i svårt Sverige, jämfört med t ex hos konkurrenterna i USA. Regelverket

kring småföretagen upplevs industrin det måste förenklas och förbättras. Även

av som att

om många förutsättningar är goda i Sverige för att bedriva medie- och programvaruföretag, är det lätt att bättre nettovillkor genom att flytta utomlands eftersom det i branschen utpräglat internationell arbetsmarknad. Det gäller såväl enskilda medarbetare

är en

den som vill starta företag. Det kan leda till en viss flykt från Sverige om inte villko-

som

ren blir mer konkurrenskraftiga.

Ett utbrett synsätt i industrin är att Sverige snabbt borde investera i digital in-

en ny frastruktur. Det finns allmän förväntan att staten ska ta initiativ. Det skulle kunna en ge

ett värdefullt lyft för vården, skolan, administrationen och handeln bland mycket annat och allmänt arbetsmarknadsbefrämjande. Medie- och programvaruindustrin skulle

vara

med sådan investering betydligt starkare förutsättningar för expansion såväl inom

en utanför Sverige. som

Värdefullt för branschen är också att fram tydligare vision vart Sverige vill på

en vara

väg i den IT-relaterade utvecklingen. För forskningens och kompetensutvecklingens skull behöver de idag splittrade samordnas och inriktas lämpligt sätt och det är

resurserna

kan avgörande för hela branschens utveckling på sikt.

något som vara

Ett problem för branschens småföretag är att många arbetar med ungefär saker och

samma det kan bidra till och osäker utveckling. Genom att finna olika samarbetsformer en svag

kan företagen nå fördelar, utan att för den skull sätta konkurrensen spel. Inte minst

ur

Internets expansion börjar förutsättningarna för ökad samverkan bli goda.

genom

Många företagen har stora problem att effektivt nå ut på marknaden. Här behövs olika

av

typer insatser och nytänkande. De olika organisationer brukar stödja entreprenöri-

av som ella verksamheter medie- särskilt

anses inte passa och programvaruindustrins behov väl.

i:

mwâ

ñø% aüâ%ä$#%* *% ä

amønøm-hwvwøpoøwmggwøwmmø

Ãxåáñâfâfv

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Del 1: Referat från hearingen

Översikt

Innehåll Hearingen omfattade följande avsnitt där varje medverkande gjorde inledande presentaen tion och sedan besvarade frågor:

Medverkande Sida

A: Trender industrins struktur, utveckling, utmaningar 8 johan Hjelm, jbrskningschá Bonnier Media Lab, Stockholm: Vi kan inte längre IT något för sig allt hänger ihop 8 se som - Henrik Åhlén, produasnt, Abead Multimedia AB, Stockholm och ordförande i Promise: Vi ska sluta att ha mindervärdeskomplex vårt utgångsläge är otroligt 13 - Pål Fevang, partner, Andersen Consulting, Stockholm: Vi behöver snabbt skapa en öppen och tillgänglig digital infrastruktur 27

B: Kompetensförsörjning utbildning, kompetens, arbetskraft 34 Lasse Svanberg, Svenska Filminstitutet och Media Desk Sweden, Stockholm: Debattera digital-TV-begreppet ur samhälleligt perspektiv 34

jonas Birgersson, VD, Framtidfabriken AB, Lund

Bygg ett svenskt bredbandsnät och vi blir världsledande 39 nu - Björn Pehrson, prcfessør, K TH, Kista: Trögheten i utbildningssystemet måste minska ska hänga med 45 om

C: Företagsutveckling villkor, finans, kultur, ledarskap, marknad 50 Dick Eriksson, VD, DaCapo AB, Göteborg: Stark kompetent ägare är avgörande för framgången 50 Ylva johansson, VD, CD-Media AB, Lidköping: Mera internationellt nätverkande bättre resultat 53 ger Uyjonströmer, VD, A USystem AB och ordförande i Sito 0 SPI: Sluta utveckla stimulera efterfrågan genom teknikupphandlingar 55 - Fredrik Amander, ledningskonsult, Icon Medialab AB, Stockholm: Viktigt att staten stödjer ;IQ delar i digital infrastruktur 61 en ny Lars Mårelias, VD, Infmnationsvävarna AB, Linköping: Vi måste fram mera svenskt ventreprenör-kapital 55

D: Internationell marknadsutveckling export, etablering, samarbete 72

Lars Klingstedt, VD, Trio Infwmation Systems AB, Gustavsberg:

Risken är att många unga duktiga flyttar utomlands till bättre villkor 72

Anders Gustavsson, vVD, Qlabs AB, Land:

Teknisk kompetens är hemligheten bakom framgången 77

U9 Eriksson, VD, SweSI Swedish Software Initiative, Stockholm:

Nödvändigt att Sverige får en vision för vad vi vill åstadkomma 81 Göran jansson, VD, Rational Scftv/are AB, Kista:

Nils-Old Ollevik, redaktör, Svenska Dagbladet: Stora frågan är ska betala den digitala infrastrukturen 98 vem som nya

IT-kommissionens hearing den medie- 8: programvaruindustrin om nya

A:

Trender

Johan Hjelm, Bonnier Media Lab:

"Vi kan inte längre se IT som något för sig- allt hänger ihop"

-

Inledning Detta avsnitt belyser hur arbete och utbildning kommer i framtidens informa-

att se ut tionssamhälle.

Medverkande Johan Hjelm är forskningschef vid Bonnier Media Lab, Stockholm.

Budskapet Allt hänger Det går inte längre IT något för sig. Det är del samman. att se som en av en

samhällsutveckling som politikerna måste främja landet ska överleva.

om

Allt samverkar Hur hänger Objektorienterade med livslångt lärande

program samman

På Bonnier Media Lab finns för närvarande fransk student. jag berättade för honom en att

jag skulle till IT-kommissionen för tala framtidens utveckling och jag förklarade

att om lite vad jag tänkte säga. Han tittade han på mig tvekande och "What IT" sa:

Frågan är en bra början, vad är det pratar om Vad är IT De tre teknikgrenarna data, tele och media konvergerar. Men det berör inte bara tekniker och det är inte bara

tre tre

branscher. Detta år förändring går hela samhället. i tekniker konverge-

en som genom

rar, alla branscher konvergerar. De är väg tryckas i någon slags mastig gröt och

att samman

kommer sedan att spridas ut igen på något sätt. På sätt och vis är detta

- nytt samma ut-

veckling som skedde med samhället när mekaniseringen kom i mitten 1800-talet. Det

av går att dra många paralleller.

Om informationssamhället har hört till leda, börjar tjänstesamhället nu man prata om

istället. Tjänster är den trenden, ska hjälpa varandra, vi betalt för det och det ska

nya ta bli så bra allting i framtiden. Och alla får jobb. De inte ligger på långvârden, de som vårdar de andra eller hur det skulle bli - nu

Karta över några

olika samband Dator- "Ya 5a" .. a

det mesta börjar användningen orgarusera hänga ihop. ökar arbete

Livslångt

lärande

Personliga

Nya sätt informationsatt arbeta rymde;

Virtuella

organisationer

Objektorienterade

å programvaror Nätverkssystem

nätverksekonomi

IT-kommissionens hearing den nya medie- 8: programvaruindustrin om

Nu har vi stött i Vårt samhälle och vår samhällsekonomi håller på förändras. Vi är väg in i informaatt

taket för tillväxt tionssamhället, in i det postindustriella och tjänsteekonomiska samhället. Vad betyder det

egentligen Varför vill inte storföretagen sysselsättningsmotorer i ekonomin längre vara

Varför kan vi allesammans inte platser på långvården antingen vårdare

trygga - som eller som patienter

Förklaringen är enkel. Vi har skapat ett samhälle bygger på tillväxt. Vi förutsätter att

som

det finns ständig mekanisk ökning allt. Men har vi stött på ett tak. Vi kan inte

en av nu i än två mobiltelefoner samtidigt. Vi kan inte äta än gris dag. Vi kan prata mer mer en per

all den information produceras. Vi har begränsning i tid och

inte ta till oss som nått en

mänsklig förmåga inte går göra något åt. Vi måste vårt samhälle till den.

som att anpassa

Informationen Informationssamhället vad är så märkvärdigt med det Enkelt: informationsinnehållet i spelar stor roll produkterna har blivit större och framför allt värt än det materiella innehållet. Det mer

gäller alla produkter. I när jag duschade, tittade jag min badrumsdörr. Där satt

morse, liten dekal med tillverkarens och jag mindes att när jag installerade dörren följde en namn det med bibba talade hur jag skulle installera dörren. Installera dörr, en papper som om en det kan väl alla människor göra Men icke, för denna dörr behövdes denna information.

Inforrnationsinnehållet även i dörr har alltså ökat jämfört med förr. en

Det är ökning fortsätter. Inforrnationsinnehållet i produkterna är mer värt än

en som

innehållet i form material. Värde skapas bara när människor använder produkter eller

av när de hjälper varandra. Ett värde är någon värderar något. Ett mervärde är inget Värde, att förrän det är värt något för någon. Det är därför det är svårt att sätta priser, och det är därför socialismen bankrutt central alla priser ingen vad

som är om en agentur sätter vet

något är värt.

Tjänster i fokus Samhället är på väg från produktion produkter till konsumtion tjänster. Men det är

av av -i produkter inte pigtjänster. Hur gärna jag än skulle vilja ha städhjälp är det inte ekonomiskt idag.

Utan det är tjänster är inbyggda i produkter. Det är de produkter som har lägst

som

tjänsteinnehåll inte kan produceras ekonomiskt i Sverige. Det är ingen skillnad ett

som

kylskåp produceras i Brasilien och ett som produceras i Sverige.

som

Det är ingen skillnad på kretskort görs i Skottland och ett görs i Norrköping. ett som som Det skiljer dem är det kretskortet används till, alltså de finns på som som program som kortet och de instruktioner följer med programmen. som

Personliga Samtidigt det produceras och information, inser fler och fler att de inte kan

som mer mer

info-rymder ta till sig all information som produceras. De skapar personliga informationsggder, ofta med datorns hjälp. Det kan också ske ett så enkelt sätt att kasta bort sportbilagan

som

när dagstidningen kommer. Om jag har en personlig informationsrymd, kommer jag inte

ha information mina Det inte länge sedan konversationsämatt samma som grannar. var

fikarasterna gårdagens TV-program. Så det, Vi hade bara två TV-kanaler, alla

net var var tittade på och vi hade alltid någonting kafferasterna. Nu samma program att prata om för tiden tittar folk knappt ens på TV.

Det har lett till att vi har kunskapsrymd än våra medarbetare. Därför måste

en annan

hitta sätt att samarbeta och organisera arbete. Idag år det sällsynt att vi har sett samma

nya sak på TV våra arbetskamrater vi har sett på TV. Det kan vara hanterligt om sorn - om ens

det bara är fikarastprat. Men om man ska arbeta i samma projekt, komplicerar det genast tillvaron. brobyggare hantera spiralvridna titanlegerade hanssonvajrar, får han

Kan inte en problem när spannet ska spännas.

Vi måste skapa samarbetsformer där och utifrån sin specialitet kan samarbeta med

var en de andra. Vi måste skapa sätt att organisera arbetet. Det leder till att också måste nya skapa miljö där lever i livslångt lärande. en

IT-kommissionens hearing den medie- 8: programvaruindustrin om nya

Det livslånga Livslångt lärande har blivit modeord det hänger alltså ihop med detta:

ett men att när jag lärandet inte har information ni har och jag ska samarbeta med måste jag samma som - om er lära mig vad ni kan och ni måste lära vad jag kan. Vi måste hela tiden hålla er att ut-

bilda varandra. Det gör att nästa konvergenssteg i kedjan är utbildning.

Det är mycket länge sedan det gick lära sig allting i livet gång för alla under studie-

att en

tiden och sedan använda det tills dog eller gick i pension. Idag måste jag lägga

man ner en stor del min tid på att lära mig saker, jag kan hänga med i de projekt där jag arbeav att tar.

En del min arbetstid är alltså studier. Inte så jag sätter mig på skolbänken, fast det av att kanske kunde nyttigt, utan att jag läser in, reda på, och försöker förstå. Om jag vara tar

behöver den här kunskapen formellt verifierad, då går jag kurs. Detta är inget unikt

en

för mig. Idag visar det sig företag helst anställer verkstadsarbetare inte för de

att unga att -

är billigare, utan för att de har färskare kunskaper. Om äldre verkstadsarbetare utbildades till samma kunskapsnivå, skulle de bli attraktivare. De har erfarenhet och det går inte

att att ersätta.

Arbetstiderna Konsekvensen är att får tillbringa del vår arbetstid på skolbänken, i varje fall

en stor av

blir flexibla virtuellt. Det gör att inte längre kan komma till jobbet klockan åtta och klockan fem.

Arbetstiderna blir flexibla. jag kanske börjar jobba klockan nio och slutar inte förrän nio

under en vecka. Men det viktiga för arbetsgivaren, han vill jag ska jobba kvar, är

om att att jag kan sluta klockan tre nästa vecka.

Skapar inte möjligheter till uthållig arbetssituation, kommer stå inför

man en man att en situation där de mest kvalificerade medarbetarna byter arbete titt tätt. Det kostar, inte som

bara i pengar. Arbetslaget bryts sönder och det är ansträngande sätta

att samman ett nytt.

Det kostar också i form tid. Det är så viktigt allt går fort idag. Det beror på all-

av att att

ting förändras; framför allt är medvetna förändringarna och kan

men att om göra något dem.

Vi har helt enkelt information förändringarna, och fler sätt hantera den, vi

mer om att än någonsin haft förut.

Bra telenät är Ett sätten att hantera information är med datorer. Det har blivit möjligt kommuniav att

förutsättningen cera mycket större informationsmängder än förr på mycket enklare sätt och mycket

ett oftare. Tyvärr har inte lärt att prioritera och selektera informationen i motsvarande oss grad. Det kommer med stor sannolikhet bli nästa och det berör

att steg, naturligtvis mig,

som arbetar med metoder för producera och paketera information. nya att

Hela denna utvecklingen har blivit möjlig fått datorer kan kommunicera

genom att som

med varandra. En de förutsättningar finns för den utvecklingen, är vi har

av som att ett så bra telenät. Nu råkar det så i Finland har de ännu bättre telenät och de har vara att ett

dessutom konkurrens mellan telebolagen. I Finland har de har kommit mycket längre

än vi, när det gäller sådana här saker. De är sämre på sälja dem, de har flera dataföreatt men tag bara lever på att sälja är större än många de svenska företasom programvara som av

gen. Det är värt att komma ihåg. Trots vi har ungefär förutsättningar, så kan

att samma

man utnyttja förutsättningarna på olika sätt och skapa fördelar.

Entreprenörerna De som jobbar med detta är mestadels småföretagare och de är måste börja

unga - man blir allt viktigare någonstans. Man måste ute och cykla lite, måste experimentera när det inte vara man

finns någon karta över verkligheten. Men måste också ha någon kanske lite

man som är längre, som kan lite över backkrönet. se

De människorna, normalt kallar för entreprenörer, blir viktiga i framtiden. som

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Objektorienterat Framtiden är ett informationssamhälle. Något bekymrar mig mycket när det gäller de

som

skapar lösningar personliga informationsrymderna, är frågan: hur skapar vi journalister produkter som

som tillfredsställer människor sitter och kastar bort hälften, eller rent av 95 procent av den som information de får Hur ska vi kunna dem något gemensamt att prata om Det är inte ge enkelt.

Det för tillbaka till de obiektorienterade Vi måste skapa en presentationsmil-

programmen.

och ett filtreringssystem i informationshanteringen, följer de nya sätten att arbeta

som och att organisera arbetet. När det gäller sådana personliga filtersystem handlar det ofta att ska kunna skära bort all information, tills har precis den lilla biten som om man man är intresserad man av.

Men om man skär bort alla bitar till bara den biten, kommer vi inte att ha någonting gemensamt med alla andra. Då kommer vi att ägna mycket tid att lära oss nya saker.

Därför måste man bygga system går ett steg längre. Det måste finnas en möjlighet att

som in information vi ii vill ha också. Men det är ett annat som resonemang.

Långt framme i Informationen kommer alltså tvinga förändra våra sätt arbeta. Det kommer i att oss att att virtuellt arbete sin leda till måste hitta sätt organisera arbetet för kunna hjälpa tur att att nya att att

andra människor om samtidigt råkar producera produkt, är det bieffekt. Redan

en en

idag talas det mycket om virtuella företag och organisationer. Faktum är, att våra forskare i

Sverige ligger väldigt långt framme på det här området, kanske beroende på att vårt sam-

hälle har kommit mycket långt på den vägen. Se till exempel företagsekonomiska institu-

tionen på Stockholms Universitet.

Ett virtuellt företag kännetecknas att vi samarbetar i mycket lösare former än förr. Det

av som binder tillsammans är inte längre de ekonomiska relationerna även vi natuross om ligtvis måste ta betalt för våra tjänster, utan att kan göra något för andra människor tillsammans. Kanske låter detta vi alla skulle jobba för Röda korset, och som om även om

gränsen mellan ideellt och professionellt arbete blir otydligare, kommer den att fortsätta vara klart märkbar. Vi måste leva också. Att arbetet ska engagerande kommer att

vara vara

nödvändigt det ska bli utfört. Ingen vill ha ett tråkigt jobb. Ungdomar går hellre

om arbetslösa, än att de lider med ett tråkigt arbete.

Virtuella företag hänger ihop på helt andra sätt än traditionella företag. När Volvo skulle tillverka sin PV för 1940-talet, de ett plåtslageri i uppdrag att producera stänkskärmar-

gav

De hamrade plåt och snart skärmarna klara, blev levererade och sedan tänkte plåt-

na. var

slagaren inte på det. När Saab idag lanserar 9-5, konstruerar underleverantörerna fly-

mer

geldetaljer, utformar verktygen och levererar Jhst-in-time. Om Saab fortfarande skulle ha köpt stänkskärmar, hade det kunnat vara i Brasilien eller Korea. De virtuella företagen samarbetar på ett helt annat sätt än traditionella företag. De deltar i varandras produktionsprocesser, och framför allt: De låter sina kompetenser samverka för

att generera en tjänstekombination på bästa sätt tillfredsställer kundens behov. som

Standardisera När man arbetar på det sättet, blir det mycket svårt att standardisera den kunskapen. Det kunskap svårt blir också lätt att samarbeta när man behöver kunskaper som kommer från någon annan. Det finns knappast ett företag eller en myndighet som inte har köpt konsulttjänster idag.

Denna nätverksekonomi leder i sin tur till tillsammans med de personliga informationsrymderna till att vi kommer att behöva individualiserade presentationer av allt detta som

vi ska lära oss att samarbeta med och allting. individualiserade presentationer är lättast att åstadkomma med objektorienterade program.

I själva verket kommer dessa kompetenser att handla att hantera information på fiffi-

om

gare och bättre sätt än förr. Kanske är det här som kan framtidens exportprodukter.

se

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

uppfinnare En uppfinnare kan hitta på saker löser hans problem. Det är inte förrän entrepre-

som en och utvecklare nör tar tag i dem de verkligen blir någonting. Frågan är, det är är dagens som vem som Ernest Thiel eller BA Hjort. Alla vet kanske inte de var BA Hjorts vi på vem namn ser skruvmejslar, BA Hjort 8: C0 eller Bahco det står. Det johan Petter johansson som var som

uppfann skiftnyckeln, men han är nästan bortglömd, utom i Enköping. Ernest Thiel var han som tog hand separatorn Gustav de Laval uppfunnit och gjorde någonting

om som av den. Många andra exempel finns. Lars Magnus Ericsson hade väl fortsatt att skruva ihop

telefoner om inte Wallenbergarna tagit honom under sina vingars skugga.

Det krävs en annan kompetens för att utveckla saker än för att uppfinna dem. Vi kommer att bli mer och mer specialiserade, vi får och definierade kompetenser. Vi kom-

mer mer mer att kunna se längre, höra bättre och veta bättre hur kartan ut ser

gm vi får en chans att lära saker inom vår kompetens hela livet, i ett bra öppet

0 oss nya

utbildningssystem där slipper forceras in i ett linjesystem och tvingas en kurs och

sedan vara färdig för resten livet och

av

vi istället kan börja och sluta lära när vi vill. 0 g oss

Varför arbeta Om jag råkar unik inom mitt område, varför skulle jag då arbeta för någon nu vara an-

för andra nan Det är mycket roligare arbeta för mig själv. Kanske kan jag också balansera

att om lönen mot andra förmåner och åka till Hawaii på konferens. Då kommer jag också att

generera mer sysselsättning. Ta bara en sådan sak som bokföringen. Det krävs fler människor för att hantera redovisningen i hundra småföretag än det gör i ett företag med hund-

ra anställda. En annan sak är att många drar sig för att starta eget, just för att det är så

krångligt. Men det är lätt att göra något åt.

En invändning är att detta bara gäller kunskapsarbetare, journalister och

som programme-

Vad gör svetsare Inget hindrar ha unika kunskaper. Men

rare. en som en svetsare att man

måste dels ha vilja och beredskap att lära sig något nytt, dels ha möjlighet göra det.

att

Den människa får möjlighet att utbilda sig och hela tiden tillgodogöra sig kun-

som nya

skaper, kommer att bli unik ganska snart. Det är inte många kan svetsa ihop alumini-

som um med titan, till exempel.

Kan man då tillgodogöra sig den kompetensen, och tillhandahålla den där den bäst be-

hövs, kommer att sitta i precis sits den är expert på att man samma som som programme-

ra om datorer inför år 2000. Det förutsätter dels att det finns möjlighet att lära sig allt det här, dels att det finns möjlighet att använda kunskaperna i form ett företag.

av

Fler småföretag Vi står i läge idag vi gjorde i slutet 1800-talet, fast idag är det datorn är

samma som av som

ger mer resultat bilen och är verkstadsindustrin. fler småföretag vi gör möjliga, desto

programvaran som

fler fiffiga uppfinningar kommer vi att Men måste också göra det möjligt för

se.

småföretagarna att sälja till dem som kan göra storföretag av deras produkter. Alfa-Laval

hade inte varit någonting utan Ernst Thiel, och Lars-Magnus Ericsson hade inte klarat sig

så länge Wallenberg. Är det Björn Nordstrand och Jan Carlzon är dagens Thiel

utan som och Hjorth Uppfinnaren behöver nämligen inte entreprenören. Han löser problem ett och det är oftast hans eget problem. han kan, desto lösningar kan han Därmer mer se.

för är det viktigt att uppmuntra dem lär sig mycket att starta eget. Det är viktigt

som att

de känner att det lönar sig att lösa andra människors problem.

Uppfinnaren kan gärna vara forskare. Vi behöver forskare kan mönster andra

som se som

människor inte kan se, och som vågar ta dem med sig utanför universiteten och skapa ett företag för att exploatera dem. Men det räcker inte med att bryta elfenbenstornen. Vi

ner

måste skapa cirkulation kring dem också. Det måste bli lika naturligt att komma tillbaka till universitetet och lära sig eller forska det är på kurs idag. Det är inget

som att ma-

giskt med att bli forskare och alla kan utforska saker även de inte kan bli doktorer

om om de bara får lära sig hur.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

Finns en unik Idag finns det unik marknad för datorprogram och information sträcker sig över en som

global marknad hela världen. De uppfinnare kan hitta något löser människors problem, har

som som

möjlighet att sprida sin uppfinning över hela världen bara några minuter. Det

en kommer att ställa krav på den entreprenör möjlighet att tjäna För nya som ser en pengar. entreprenören är intresserad att tjäna inte så mycket att lösa problemen. Han av pengar, av kunde lika gärna sälja jordgubbar datorprogram. som

Därför ska släppa uppfinnarna så fria möjligt och dem så stora möjligheter de

som ge någonsin kan kreativa. Entreprenörerna däremot kan reglera och beskatta att vara man för att styra dem till områden där de gör mest nytta.

Enklare förtjänst Idag gör fel. Vill man tjäna pengar finns det ingen anledning att starta företag. Det är

på lottospelande mycket enklare att spela på lotto, även sannolikheten att vinna är lägre. Den vars om

kompetens det är att vara entreprenör, ställer sig hellre utanför Kiss-konserten och säljer svarta halsdukar, än skapar företag säljer datorprogram.

som

Om entreprenörerna ska skapa sysselsättning för alla dem inte kan uppfinnare

som vara

för uppfinnaren klarar sig alltid, måste till att det blir intressant att vara ent-

man se

reprenör och inte skamligt, idag.

- som

"Vi bar få lära Vi har fått lära oss att inte ta det är att ta det handlar. Att aldrig ta

oss ansvar, men om ansvar att inte ta ansvar, är ett säkert sätt att inte våga växa. Vi måste belöna dem vågar för ansvar som ta ansvar,

mm detär om att ta sitt och andras liv. Vi måste göra uppfinnaren till hjälte. Där finns fel med

eget ett stort ansvar dethandlar."

vårt samhälle idag, ett som politikerna kan åtgärda att hjälpa människor att

genom unga rätt mål. Att ha som livsmål att vinna på bingolotto skapar inte särskilt mycket tillväxt.

Stärk svenska Det finns global jättemarknad i varje dator. Den blir med en ännu större när systemet

identiteten objektorienterade börjar fungera.

program

Redan idag finns det företag delvis har lyckats. Idédata ett 1980-talets svenska

som var av

framgångsföretag inom programvarubranschen. De satsade mot slutet på att göra skrivar-

drivrutiner andra, verksamhet faktiskt lönsam. Att underleverantör en som var vara av

delar till datorprogram blir möjligt bryts i funktioner. Kan

när programmen ner man vara bäst på det, kan skapa ett så bra företag och sysselsätta både och två säljare. man nog en

Men ska bli intressant, måste annorlunda. utslätade och likrikom man man vara mer tade vi blir, desto ointressanta blir vi. När inte har något annat att tala med mer man en

fransman kan alltid förklara bandy. Den har kulturell identitet, ett

om, man som en egen stabilt sätt att är förankrad i hans historia och språk, den kommer att kunna vara som tillföra något till det globala samfundet andra människor inte kunnat komma på. Det som gäller särskilt när det är så lätt att nå information andra människor idag. om som

Därför måste vi till varje pris stärka vår svenska identitet. Bättre kunskaper i historia och svenska språket kommer att göra oss intressantare på en världsmarknad. Vi kan ändå inte konkurrera i pris med Korea och Brasilien och vårt klimat är inte hälften så bra ens som det på Hawaii.

Kasta inte sand Det gäller att valla för det här loppet och inte kasta sand i skidspåren. Denna utvecklingen i skidspåren är något inte bara vår ekonomi, hela världsekonomin. Det är inget som genomsyrar utan kan göra något annat än att utnyttja det till det bästa. Det gäller att ta tillvara våra unika fördelar och använda dem för att fart i verksamheten innan det slår igenom i andra länder.

Den :om bromsari Sverige ligger före i loppet. Nu gäller det att hålla undan, definitivt inte göra tvärtom. Den Iltförsbackøkammar alltid pá øjhrkälkm." som bromsar i utförsbacke kommer alltid på efterkälken.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Fråga till Johan Hjelm, svar från Johan Hjelm, Bonnier Media Lab Bonnier Media Lab

Drar full nytta detta försprång ute i Inte alls, vi drar väldigt dålig nytta den

av av

industrin forskning har. Vi skulle behöva utnyttja forskningen mycket bättre. Och vi skulle behöva mer forskning, framför allt inom samhällsvetenskaperna.

Men vi har flest virtuella organisationer När det gäller virtuella organisationer finns och världens bästa forskning ändå blir ingen anledning för den sitter i virtuell

- som en det inte bra i slutändan, varför organisation att expandera den. Incitamenten saknas.

Idag är det ganska lätt att forma ett litet nätverk och producera något eller ännu hellre

utföra konsulttjänster. Snart når ett tak man

där utför så mycket arbete kan

man som man med bekväm insats. Sedan finns ingen an-

ledning fortsätta du har så mycket jobb du

behöver och du kan hem klockan fem osv. De virtuella organisationer vi har vill inte ex-

pandera.

Men behöver expandera Ska varje litet javisst behöver vi expandera. Ett stort företag företag med svensk tradition bli ett kan också amalgamering många små

vara en av Bahco, ett Ericsson, nu när kmall företag. Favoritexemplet är Richard Branson beautiful", vi ska jobba i nätverk och de och hans Virgin Enterprises. Nästan ingen i ett

stora strukturerna håller på att Virgin-företag jobbar i de andra

rasa vet vem som

samman företagen i eller att de andra företagen

ens finns. Det är en virtuell organisation på många sätt därför att de, när de behöver samverka, så gör de det. Men innan dess vet de inte om att de andra existerar. De har nätverket Virgin ovanpå sig. Sedan använder de det när det kommer behov. Det är alltså ett stort företag

som är ett virtuellt företag.

Vi lever i ett samhälle är byggt tillväxt. som Det förutsätts för att ska ut våra pensioatt hela ekonomin ska expandera hela tiner den. Därför måste värdetillväxten i samhället

ständigt öka.

Bara ett sätt finns för att göra det och det är

att skapa exportprodukter. Exportprodukter

kan man skapa på två sätt:

Antingen ska man industrialisera produk-

tionen och alltså standardisera produkterna så hårt att man kan skyffla ut dem i stora

volymer på världsmarknaden och stordriftsfördelar av det.

Eller så kan specialisera sig och göra så man

speciella produkter att får ett mycket

man högt värde på produkterna.

IT-kommissionens hearing den medie- 8: programvaruindustrin om nya

Fråga till Johan Hjelm, svar från Johan Hjelm, Bonnier Media Lab Bonnier Media Lab Definierar vi industrin på fel sätt Han tänkte inte att starta "kommunikagenom nog

tala IT jag kan tänka mig Lars tionsföretag" heller, han byggde telefoner.

att om att utan Magnus Ericsson sa inte att nu ska jag Verkstadsindustri, han ja, vi definierar industrin fel sätt och det starta en utan sa jag ska göra telefoner och sedan blev det beror på att vi kan inte se framåt. Vi tror att vi så småningom storindustri. vet så bra vad allting handlar om men egenten ligen har vi ingen aning om det.

Om du skulle försöka dig Temat idag, "medie- och programvaruindust-

på en annan

hållbar framtida definition än IT, rin" är ganska bra, också begränsat. Allt

mer men vad skulle det vara går in i detta sätt och vis. Det handlar om att skapa ett informationssamhälle. Det är inte

bara industri, det är alla industrier.

Q

Sverige är alltså bäst på virtuella organi- Att utnyttja de virtuella organisationerna för

sationer vad är då sämst på skapa mervärden vi kan exportera och

att som därmed skapa tillväxt i ekonomin.

Vilka aktörer spelar inte den roll de ska Om det är någon inte spelar den roll de som

ska göra, så är det väl politikerna som håller på

att tafsar på allting hela tiden.

Problemet småföretagare och det är

är att småföretagare helst bildar virtuella nätsom

verk antingen redan småföretagare

- är man eller också blir ziztraprenär, får man en man en liten verksamhet i en större organisation som

får fullständigt ansvar för har inget mo-

man

tiv att växa, specialisera sig och skapa mervär-

den. Den hittat sin nisch är nöjd med som

ganska små marginaler, för det går i alla fall

nästan ihop.

Politikerna ska hålla borta helt Inte helt. Skilj på två kategorier människor: tassarna

Den ena kategorin är uppfinnarna av produkterna. Den som uppfinner en ny produkt löser ett problem. De som är kreativa nog för att uppfinna saker, de ska uppfinna mycket de någonsin orkar.

Den på uppfinningen och

som tar vara

produktifierar den eller skapar någonting

identifierar detta mervärde som insom formationen bär med sig, den personen är som regel en entreprenör.

Entreprenörens enda motiv är att tjäna pengar. De är inte ute efter att lösa problem människor. Att tjäna är deras primära incitapengar

ment. Deras verksamhet måste man reglera så

att de inte roffar sig. Samtidigt får man inte reglera dem för mycket. Då ägnar de sig

något annat eller spelar bingolotto istället.

IT-kommissionens hearing den medieom nya 8: programvaruindustrin

Fråga till Johan Hjelm. svar från Johan Hjelm,

Bonnier Media Lab Bonnier Media Lab

Det står i tidningen idag företagen Å andra sidan hörde jag att häromdagen att Tetre Spray och Tetre går är detta höll på ramla ihop fullständigt, så jag

samman, ett att vet gammalt vanligt svenskt stordriftstän- inte hur mycket ska fästa sig vid sådant man kande eller det något nytt där. representerar

År frnansiärerna vid tänka i IT- Finansiärerna försöker ovana att räkna hem detta industri traditionellt sätt. Jag är inte säker det på att går. Å andra sidan, försöker räkna om man hem det på traditionellt sätt då ska inte man

investera i de företagen eller i varje fall

nya

inte i de företagen är reklambyråer

som som Spray egentligen är. Istället ska investera i man

företag som gör nya produkter. Då finns det

åtminstone någonting påtagligt kan som man räkna hem. Finansiärerna vet inte vad detta

handlar De försöker tillämpa sitt

nya om. gamtänkande på fel saker.

Vad skulle behöva är egentligen ameri-

mera kanskt venture capital-tänkande. Det handlar

verkligen om att riskera Man investerar

pengar.

lite i hundra olika företag.

Sedan går 99 av dem omkull, det hundrade blir men tusen

gånger större. Det är så venture capital funge-

rar i USA och det är inte i Sverige att - som man sitter och räknar ränta.

Hur ska Sverige fler capital- Enda sättet politisk avreglering. venture är en

företag

Vad ska politikerna göra Det måste bli lättare investera riskkapital.

att

Idag finns i och för sig ett riskkapitalavdrag, men det är uppenbarligen inte tillräckligt och

vänder sig kanske till fel personer.

Slutligen, en kunskapsteoretisk fråga Det är frågan vad är kunskap och

om om som tyst

informationsinnehållet i dörrar. Jag häv- vad synlig kunskap, diskussion för

som är en dar att det finns exakt lika mycket insig. formation i 1600-talsdörr i en som en ny.

jag skulle återuppföra gammal fábod Visst finns det kanske lika mycket information

en och vi hade alla delarna När i 1600-talsdörren, varken du eller de andra utom en. men

skulle tillverka den gick bet. Det fanns kunde den informationen. se När jag köpte en civilingenjör, fortifikationsofficer min badrumsdörr såg jag i bunten

en genast av

och ett antal händiga Vi kalla- vad det hände. Vad

personer. papper var som som hänt

de bonden från byn. Han gick är informationen har synliggjorts,

upp runt att men den och tittade på detta halvtimme, sedan har också ökat. 1600-talsdörren snickrades

en ihop tog han sin yxa och högg bort en flisa på känsla. Min dörr är konstruerad med CAD.

-

och alla bitar föll på plats. Han kunde Det är helt bakomliggande struktur.

en annan inte förklara vad han hade gjort.

Är inte risken att får ett informations-

samhälle, där bara använder informa-

tion som kan sättas in i broschyrer

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

Fråga till Johan Hjelm, Svar från Johan Hjelm, Bonnier Media Lab Bonnier Media Lab Vi går alltså informationssamhäl- Informationen får visst plats i systemen. Det är mot ett

där mycket information inte får plats i här inne, i huvudena, informationen inte får våra perfekta system plats.

IT-kommissionens hearing den medieom nya 8: programvaruindustrin

Henrik Ahlén, Ahead Multimedia AB:

"Vi ska sluta att ha

mindervärdeskomplex - vårt utgångsläge är otroligt"

Inledning Detta avsnitt belyser utvecklingen inom den svenska multimediebranschen.

Medverkande Henrik Ahlén är producent inom Ahead Multimedia AB, Stockholm och ordförande i

branschföreningen Promise Producers of Multimedia in Sweden.

Budskapet Det finns mycket goda förutsättningar i Sverige utveckla expanderande multimedie-

att en

industri som är till för hela samhällsutvecklingen.

gagn

Sveriges goda Vi i Sverige ska sluta ha mindervärdeskomplex omvärlden.

att mot förutsättningar

Det sägs ofta att det är ingen idé att göra något här, för det finns företag ijapan

stora och USA osv vi har faktiskt ett otroligt bra utgångsläge för just medier och IT. - men nya Vi har skaffat del fördelar och har förlorat del nackdelar. oss en en

Sverige har hög datormognad. 75 alla svenskar sägs använda datorer i jobbet

en procent av

och en tredjedel hela befolkningen har tillgång till Internet. Det är unikt i världen.

av

Allmänbildningen bland befolkningen är god. Man klagar på den svenska skolan,

men

internationellt sett har god grund för skapa media. Det handlar kommunika-

en att om

tion. Allmänbildningen är grunden för det.

En fördel är också Sverige är litet land. Vår kultur är liten. Vi det finns att ett vet att

människor här i världen det konstiga språket svenska och därför

som pratar anpassar oss

när vi kommer ut i världen. Det är förmodligen förklaring till varför Ericsson och

en stor

andra stora multinationella svenska bolag har sådana framgångar internationellt När

sett. Ericsson bygger sin mobiltelefonfabrik i Malaysia gör de det på malaysiska villkor och

kanske inte som sina amerikanska motsvarigheter börjar med Coca-Colasom att montera

automaterna och sedan bygger fabriken runt den.

Vi har förhållandevis goda färdigheter i språk. Vi har varit till det. Bara detta

tvungna att

textar våra TV-program har hjälpt oerhört mycket när allting börjar köras på engels-

oss ka, åtminstone i medie- och programvarubranschen.

Vi har skickliga mediekreatörer, journalister, musiker, designers har gjort saker

osv som

fungerar internationellt. Även den lilla programvaruindustrin som är duktig och brukar vinna priser i internationella tävlingar det görs alltså bra datorprogram

- i Sverige som håller internationellt sett.

Det som åtminstone tidigare hindrat Sverige inte större i mediebranschen har varit

att vara

detta med språket. Den geografiska nackdelen befinner nästan vid Nordpo-

att oss uppe

len, långt borta från alla centra i världen, har i också försvunnit. Det inte

stort sett tar

"Vi bar mycketstörre längre tid skicka

att något från Stockholm eller Umeå ut i världen, än det från Silicon tar framtid inom dm nya Valley med hjälp online-tjänster av osv. mediebranschen, än vad vi bar inom Alltså, vi ska tro på själva. Medie- och programvaruindustri är något Sverige skgøpslgøggøn; bilar oøb oss som

dm traditionella verkligen ska satsa på. Vi har mycket större framtid inom den mediebranschen, än vad

nya

industrin. vi har inom skeppsbyggeri, bilar och den traditionella industrin.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

Kraftigt tillväxt Branschföreningen Promise Producers of Multimedia in Sweden omfattar 90 företag och

närmaste åren det kommer 5-8 i månaden. Enligt Svensk Industriförening, som är fadderorganisa-

nya

tion, är denna tillväxt unik för branschföreningar och det bådar gott. Arbetet med kart-

en

läggning pågår. Promise har tillsammans med Arbetslivsinstitutet genomfört kvalifice-

en

rad enkät bland medlemsföretagen och resultaten hittills går det att dra en del prelimi-

av nära slutsatser.

Företagen är spridda över hela landet, med viss koncentration till Stockholm. Stor-

men en

leken varierar kraftigt allt från tvåmansföretag till 40-50 Därutöver finns

- upp personer.

åtminstone 3-4 stycken företag som är ännu större, omkring 200 personer. Majoriteten är alltså fortfarande små företag, ganska jämnt fördelade mellan två och 40 personer.

Intressant är deras expansionsplaner för de närmaste 12-18-24 månader. Alla tillfrågade

i princip de ska växa 50-200 de är tvâ eller de svarar att procent, oavsett om personer om

är 50. Det betyder de flesta företagen räknar med i slutet 1998 tre, ibland

att att av vara

fyra, gånger större. Det finns alltså en enorm rekryteringskraft och växtkraft i denna bran-

schen.

Utbildning och Vad sysslar multimedieföretagen med Preliminärt är det 29 procent av produktionen som marknadsföring har varit utbildningsprogram. Det är förmodligen i utbildning stor del

som en av pengar- .

ligger. Där finns uppenbara rationaliseringsvinster. Det finns väldokumenterade projekt

na

där företagen med och tid, på att använda interaktiv utbildning istäl-

sparat massor pengar let för konventionella lärare, läroböcker osv.

Underhållning och spel, dominerat debatten, har bara varit 15 procent bland de föresom

tag som svarat. Marknadsföring är 31 procent och företagspresentationer 17 procent, samblir dessa likartade områden närmare 40 procent. Utbildning och marknadsfö-

mantaget

ring dominerar alltså multimedieproduktionen idag. Kulturorienterade produktioner är spegel resursfördelningen i samhället. Inom mitt företag har

bara två procent - en av

sedan länge försökt att att göra interaktiva utställningar, resultatet är

museerna mer men

mycket klent de har stort intresse, aldrig några Information uppger sex

- men resurser.

procent företagen att de sysslat med, d v s allmänna informationsproduktioner.

av

Slutsatsen: Branschen domineras fortfarande uppdragsproduktion för företag som

av

använder de medierna för utbildning, presentationer och marknadsföring. Endast i

nya

mindre omfattning förekommer mindre förlag med produktioner för allmänheten.

Jämnt mellan I fördelningen olika medier branschen arbetar med, har 54 procent de leverera-

av som av

CD och Internet de produktionerna under senaste året varit på CD-ROM, 40 procent Internet och

sex pro-

intranät. Kategorin för CD-I har ännu inte fått något Två produktioner har

cent svar. levererats diskett.

Fördelningen är ganska jämn mellan CD-ROM och Internet distributionsmedium.

som

Det har inte riktigt framgått debatten hittills. Det är inte meningsfullt att försöka ställa

av

dessa mot varandra, de är distributionsmedier kompletterar varandra och inget annat.

som Istället bör fokusera innehållet och sättet att använda medierna. man mer

Kvalificerad Vilka faktorer företagarna hindrar utveckling Alla har stark önskan att expande-

anser en

personal brist Majoriteten att främsta hindret är bristen på kvalificerad personal. Nästan lika

ra. anger

stort hinder är kundernas bristande kunskap om nya medier. Bristen riskkapital och

att allmänt finansiera företaget är god trea. Begränsningar i telekomtekniken, infrastruktuockså ett allmänt hinder för fortsatt utveckling av företaget.

ren, anges som

Slutsatsen är att det är brist utbildning det gäller fortbildning av produktionspersona-

-

len, nyutbildning och omskolning vidareutbildning mediemänniskor, och det gäller

av

utbildning uppdragsgivare och användare bör chansen att lära sig hur ska

av som man

kunna utnyttja fördelarna med dessa medier. Svårigheten att riskkapital är natur-

nya

ligtvis den största begränsande faktorn för att företagen att expandera, d att anställa

v s

personal och därmed kanske lindra lite arbetslöshetsproblem.

mer

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Normala löner Bland övriga kännetecken hos branschen är i princip inget företag har kollektivavtal. I

att

och hårt arbete några företag är delar personalen fackligt ansluten, oftast i SIF. En slutsats är fackfö-

av att

reningarna inte riktigt förstår sig på branschens utveckling.

Det ryktas att löner kan hur helst i branschen, 20-åringar om vara stora som som t ex att tjänar 45 000 kronor i månaden. Hittills visar enkäten bild, ganska normalt en annan ett

löneläge med snitt löner 20 000 kronor i månaden, för projektledare kanske 25 000. De

Illa jobbar bäcken

höga lönerna är väl myter än verklighet. Många företagen har någon form

rig helt enkelt mer av av av -

vinstdelning för personalemFå har övertidsersättning.

mina påsar under ögonen är ett exempel

Allt detta bottnar i att det är svårt att tag i personal och kapital. Därför jobbar alla

pd det." ny häcken av sig helt enkelt. Mina påsar under ögonen är exempel på det. ett

Mer samarbete Glädjande är att många företag de samarbetar med andra mediebolag för

anger att nya att ger tillväxt ta fram produkter och tjänster. Det visar alltså det finns behov organinya nya att stort av sationer och ett forum för att kommunicera mellan bolagen.

Det var därför vi drog i gång Promise, för skapa just det forumet. Tidigare har alla

att suttit i sina kammare och varit livrädda för alla former konkurrens. Väsentligt går av mer

att vinna på att samarbete. Hela branschen kan växa ofantligt mycket det sättet.

mer

Locka fler till Varför växer inte branschen ännu fortare Vad kommer hämma den framgent En vik-

att nya medier tig faktor är den stora bristen utbildade d grundverket i branschen. programmerare, v s

Det finns begränsat med ingenjörer och tekniker för skapa infrastrukturen

att osv.

Det mest väsentliga för att dra i gång utvecklingen ordentligt, är de är mediemän-

att som

niskor måste lockas att satsa på de medierna. Det är de har kunskap och anlag för

nya som

det, som är journalister, skribenter, fotografer, filmare Det är lättare dem

osv. att att göra kreativa saker, än att lära göra Internet-platser, bra en programmerare att snygga ut-

bildningsprogram osv.

Något måste göras problemet med riskkapital. Det måste möjligt våga lite

vara att satsa

"Något mästegörasdt mer på tjänsteföretag som inte har ett bokfört lager. Vi måste göra något okunnigheten problemet medrisk- fortfarande finns bland företagsledare och politiker vad medier egentligen

som om nya kapit " handlar Det är Promise viktigaste roller informera och visa på nyttigheterna. om. en av att

Satsa mera på En hel del finns det kommun och offentliga organisationer kan Men bran-

som stat, göra.

infrastrukturen schen behöver inga bidrag. Det behövs är inspiration och väl fungerande grund-

som en

läggande infrastruktur.

Staten måste satsa lite på de uttjatade digitala motorvägarna, de behövs faktiskt. Ska vi

inom medie- och programvarubranschen kunna samarbeta med varandra, så måste vi kun-

na skicka filer till varandra, måste kunna kommunicera Ska Vi något drömosv. av att folk ska kunna jobba hemma och i glesbygd, så måste det finnas kommunimarna om

kation. Det kan rimligen inte till varje företag skaffa sig helt själva, där måste

vara upp att

samhället hjälpa till. Det ska inte ske bidrag, skapa den infrastruk-

genom utan genom att tur som krävs.

Det offentliga Allra viktigast är att stat och kommun i Sverige borde före och visa vägen. En sådan bör visa vägen positiv sak år att satsa på EDI för offentlig upphandling, rationaliserad fakturering

osv.

Fortsätt på den vägen. Varför inte i princip lägga all offentlig kommunikation på Internet, så att medborgarna kan komma alla register, protokoll och alla underlag politiker-

som na har. Det kanske minskar pappersåtgången lite, framförallt blir det möjligt för men

medborgarna att vara med och styra sina liv och information. Det vänjer också

mer oss

vid att söka on-line och använda olika interaktiva medel i informationshanteringen. Inom hela utbildningssidan finns behov, både inom skolan och hos privatpersoner.

enorma Ynspirera allmänheten Tänk på alla patienter inom sjukvården kan skaffa sig bättre information sjuksom om mer till bred IT- domar och ställa större krav på vården och den. Allmänheten bör inspireras ut mer av anr/ündning " använda IT brett det inte bara handlar

mer att om att spela spel och verkligen an-

- -

vända den i sin dagliga gärning i rad olika avseenden.

mer en

IT-kommissionens hearing den nya medie- programvaruindustrin om

Chansen att ta Vi har Bahco och alla andra legendariska uppfinningar som har lett till starten av stora tätposition industrier i Sverige. Eftersom jag kommer från filmbranschen vill jag peka på utvecklingen

en

filmbranschen i Sverige 1910-talet. Det är svenskar idag vet att Sverige då

av som var filmnation. Vi ledde och startade egentligen hela den branschen i världen, med en stor

Sjöström och Stiller gjorde filmer visades överallt i världen. Då hade man inte

som som

språkproblemet, utan det text och musik istället för tal. De gjorde filmer som engage-

var rade folk. De utvecklade berättarkonsten. Sedan blev de så småningom ihjälslagna Holav lywood.

Nu har Sverige chansen tillbaka den positionen. Vi har möjligheterna. Vi har kompeatt ta tensen och kan bygga resurserna.

Fråga till Henrik Ahlén. Svar från Henrik Ahlén, Ahead Promise Ahead Promise Johan Hjelm de små företagen De flesta har fler idéer än vad de har kapacitet säger att och de virtuella organisationerna inte vill för. Därför vill de växa. växa därför att de har det bra det är. som Du säger nästan alla vill växa hur Endast ett fåtal företag vill bli hundratals peratt förklarar du det och komma ut börsen. Majoriteten av soner företagen, åtminstone Promise-medlemmar, har inte det primär målsättning, utan de som

vill växa för kunna förverkliga sina idéer.

att

Naturligtvis vill de också en viss stabilitet. Att entreprenör och arbeta i en- och tvåvara

mansbolag är ganska riskabelt i det långa lop-

pet. Då vill växa för att lite stabilare man företag och det kan man med 5-10 personer.

Så det finns vilja växa, det är Det finns otroligt stark kraft just nu. De en att men en

inte säkert det går därför att kapacite- senaste månaderna har i princip alla företagen

att ten saknas växt. Ingen avmattning tvärtom. -

Det finns alltså vilja växa och Sve- Sverige ska inte sig in i den globala underen att ge

rige har mycket bra utgångsläge hållningsbranschen. Vi ska inte göra häftiga

ett - var

är nischerna där vi kan bli duktiga interaktiva spel och det kräver

annat - stora

Det finns undantag, för ibland kan

resurser. hitta liten kreativ idé slår det man en som mesta och där har möjligheter i Sverige.

området kan omsättning har Det stora som ge

med organisationsstruktur att göra. Vi är bra pâ att organisera samhällsfunktioner och an-

nat i Sverige och det kan göra med hjälp

man medier. av nya

Utbildning är jättestor sak. Det finns stora en

internationella utbildningsbehov. Medicin till exempel är ett gigantiskt omrâde, där ligger

långt framme på forskning i Sverige och där vi

har pedagoger.

Det finns ett enormt behov både av utbildning

medicinsk personal och av allmänheten.

av

IT-kommissionens hearing den medie programvaruindustrin om nya

Fråga till Henrik Ahién, svar från Henrik Ahlén,

Ahead Promise Ahead Promise

Underhållningsområdet är intressant Vi kan lära att det behövs bara

en person, en därför att där har vi växande och Per Gessle, kan du nå över hela en numera ut

stark musikexport. Vad kan lära världen och tjäna miljoner, miljarder. Vi har

oss

därifrån förutsättningarna för det. Musiker är närbe-

släktade med vår verksamhet. Dels behöver vi musik och ljud i de olika produktionerna, dels är musikalitet form kreativitet är en av som närbesläktad. Det är bra att anställa musiker i

denna företag.

typ av

Talar inte det för att vi skulle kunna Jo, det gäller hitta nischprodukterna. vara men att

med på den globala underhållnings- Det är svårt fightas med Sony och Lucas

att

marknaden Arts med göra riktigt häftiga jättesimula-

att torspel där ska bygga kåkar och kliva in i man virtuella världar, det blir rätt tufft.

Däremot kan göra små kreativa saker. man

Sajfzcracker från Daydream i Umeå bra

är ett

exempel: tre killar hittar på en unik idé är

som

underhållande och fungerar i många olika

som länder och kulturer.

Ar det ett strategival Vi behöver både och därför vi är beroende som nu ser, att att alla säger att vi måste ha in fler varandra. pro av grammerare och du säger att egentligen ska ha in fler musiker, d sådana v s som svarar för innehållet

Frågan är i vilken ända vi ska börja. Lars- Visst, det börjar inte med en programvara, Magnus Eriksson började med visio- det börjar med idé. t ex utan en

nen och idén och skapade sedan den

teknik som behövdes.

Och den unga filmindustrin börjar med Helt riktigt. Samhället måste hjälpa till

att berättarna skaffar sig den apparatur stimulera. De går i skolan, gymnasiet, som som nu som behövs för att berätta jag har måste stimuleras till välja både medieuten att

känsla att vi fokuserar för mycket på bildningar och tekniska utbildningar med sikte problemet att fram programmerare. på media. Dessa utbildningar måste köras

nya

De kommer den dag det finns ett parallellt.

som behov att säga någonting, bara för men att vi har är det inte programmerare säkert att vi hittar på vad vi ska säga.

Den stora kommunala musikskolan i Ja, absolut. Det är tragedi lägga dessa

en att ner

Sverige, kan den ett skäl till vi skolor Det skulle möjligt hund-

vara att nu. vara att ta

har Per Gessle idag ratals initiativ inom medier är i stil

en nya som med musikskolan.

lT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Fråga till Henrik Ahlén, Svar från Henrik Ahlén, Ahead Promise Ahead Promise Vilken är den konkreta slutsatsen Med relativt små medel och visst stöd från samhället, från skolan kan uppmuntra m

barn och ungdom att tänka i dessa banor.

otrolig utveckling för ungdomars

Det är en användning Internet. TV-tittandet minskar av och Internet-användningen bland tonåringar

ökar. mycket positiv trend jag fö-

Det är en redrar att mina barn surfar på nätet istället för på Skilda världar och Melrose Place. att se Nätet utvecklar dem än vad TV gör. Det mer verkar de flesta föräldrar inne på förvara säljningen datorer och Internet-abonnemang av tyder på det. Det ska stödja.

På underhållningsområdet kan det hand- Internationellt sett är vi mycket duktiga. Vi

öka konsten berätta his- utgår nämligen i Sverige från att folk kan om att att en sa-

toria och föra in IT i journalistut- ker. Jag har producerat många utbildningspro-

att bildningar, musikutbildningar, konstut- och visat dem på internationella seminagram bildningar och kanske andra. Är vi duk- rier och fått kommentarer, framförallt i USA,

tiga i Sverige på pedagogik att "Wow, in Europe, make

you guys you can such interactive stuff .

Utbildningsprogram i USA utgår från att

människor är idioter och börjar extremt lågt

och bankar sedan in kunskap i folks huvuden. l Sverige har vi en större respekt för männi-

skan. för olika Vi anpassar programmen nivåer.

Vi har bra förutsättningar.

Var finns den pedagogiska kunskapen Det riktigt, lärarna i skolorna har tyvärr

är nog Med två skolbarn skulle jag inte släpat efter rätt mycket. egna vilja säga att den kunskapen finns i den

svenska skolan. Kunskapen finns rätt väl hos dels de nya utbildningsföretagen växer kraftigt inom IT-

som

branschen, dels inom de svenska storföretagen är bland de bättre i världen på att syssla

som med fortbildning.

En uppgift från Sandvik, som dammsuger

marknaden på civilingenjörer, är att halve-

ringstidenl för en civilingenjörs kunskaper är

bara två år. Du måste alltså börja fortbilda dig omedelbart efter för att hålla kunskaexamen levande. Svenska företag ligger bra till. perna

Där finns det pedagogik och kunskap om vad

fungerar. som

Men än så länge har vi inte ens skrapat på ytan och börjat använda interaktiva medier fullt ut. Visst är utbildning idag en stor del av multimediebranschens omsättning, men det är fortfarande att ett skrap på ytan.

Halveringstiden den tid det tar halften nyutexaminerad crvilingenjors kunskaper ar inaktuella for branschen. ar innan av en

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Fråga till Henrik Ahién, svar från Henrik Ahlén, Ahead Promise Ahead Promise

Tillbaka till frågan strategivalet: Vi absolut, dramaturgi och vanligt hederligt

om

säger hela tiden utbildning, författande, kommunikation, språkvård ska

mer mer osv

utbildning, mer utbildning men den är naturligtvis grunden.

- vara ändå gammal på två år. Då är frågan, är allt detta som är nytt egentligen Sakinnehållet i utbildningen blir gammalt efter oerhört gammalt att det för oss tillbaka sex månader eller ett år i denna branschen, -

till konsten att berätta historia, till ibland ännu fortare. I ett större perspektiv är

en

konst, musik, design, till retorik Är det det inte längre frågan skolan och

om att ut de gamla konsterna vi ska ha tillbaka i tillämpa det lärt sig tills blir pensioman man

utbildningen nar.

Den tiden är förbi. Nu ändras allt hela tiden. Nya medier handlar att träna förmåom upp

att lära sig, förmågan att ta till sig infor-

gan mation, att söka information och hur man sållar i den. Det börjar bli ett gigantiskt problem med övermängden av information. Vi måste utreda hur ska hantera denna enorma

explosion informationsvolymen, att

av inte kroknar längs vägen.

Vi pratar om okunnigheten hos företags- Javisst, lust och nyfikenhet och

- att ta vara

ledningar när det gäller nya medier de verktygen för att kommunicera

- nya mer vad ska vi egentligen lära dem Det vi interaktivt med både anställda och kunder. Det

idag lär dem att efterfråga, är redan går inte längre betrakta dessa några

att som gammalt efter månader eller ett år. skickar broschyrer till eller för linjär sex man en Ska istället lära dem, barnen och alla kommunikation med. andra, att känna lust och nyfikenhet Nu ha ständig interaktiv måste man en dialog med medarbetare och kunder. Man ska inte rädd för det. Det finns exempel på stora vara

svenska företag som öppnat Internet-platser,

där kunder får skriva öppna brev och berätta

om sin användning av produkterna. Men när det visade sig att kunder klagade på produkterna, drog företaget in denna kommunika-

tionsmöjlighet eftersom man tyckte att det var obehagligt att skylta med det.

Ett sådant företag har inte fattat att det i förlängningen kommer att vara nödvändigt att ha den dialogen med alla.

IT-kommissionens hearing den medie- 8: programvaruindustrin om nya

Fråga till Henrik Ahlén, Svar från Henrik Ahién, Ahead Promise Ahead Promise

Vilken den viktigaste åtgärden från Det är att vara föregångare, att se till att an-

vore eller det offentliga just nu vända multimedia, själva, så att alltfler får staten osv konkreta kontakter med tekniken. Jag missioofta för ledningar på större företag och nerar ser att det övre mellanskiktet av marknadsche-

fer är ganska väl insatta i detta. De åker på seminarier, de lär sig och läser mycket.

Men högsta styrelsen och företagsledningarna själva har lite för mycket sekreterare och ekpa-

neler skyddar dem mot utvecklingen. Om som

man lyckas tag på dem och får visa upp sig,

blir de positivt överraskade: Oj, kan man göra allt detta

En hel del finns kvar att göra.

Är kundernas bristande kunskap be- Ja, det är bara bland begränsningarna.

en en

gränsande faktor för branschens utveck- Bland Promise-företagen att beställar-

ser man ling oftast är informationsansvariga på na, som

företag, inte vet i vilken ände de ska leverera

underlag, hur man ska tänka interaktivt och allt detta. Det är än så länge en oerfarenhet.

Vad går att göra det Som producent multimedia har man ett av det går inte att sälja på folk något stort ansvar, annat än det de behöver. Man får analysera

deras behov noga och se till att man i projektet

lägger in för att utbilda kunderna. Det resurser räcker nämligen inte att göra världens bästa CD-ROM eller webbplats för ett företag, om

inte dess medarbetare och uppdragsgivaren

själv är med. De måste ha motivation och information hur de ska använda de om nya produkterna eller tjänsterna. Man måste följa upp det.

Till skillnad från andra tjänsteföretag där man efter själva tjänsteöverlämnandet inte har nåkontakt med kunden längre, måste man i gon multimediebranschen fortsätta att hålla kon-

takten med kunden. Det är dels att uppdatera

program, dels att hålla kundnyttan vid liv.

Hur får vi fram riskkapital Det skulle jag också vilja veta. Det är en svår

mer

fråga och mycket viktig.

jÄr kapitalförsörjningen verkligen Både och. Därför är det svårt. Riskkapitalis-

ett problem eller är det kanske bara terna är misstänksamma, för det finns många stort

företag med affärsidé klagar exempel affärsidéer inte bär.

svag som som

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

i inlägg Kommentar . UfE/clzmd Nutek: Det är sant att det görs många stora utbildjag har sett många interaktiva multime- ningsprogram för 1-2 miljoner kronor, men dieprojekt och de har alltid kostat på också många gånger fler för tiondel en av nivån 1-2 miljoner kronor. Det kan inte Produktiviteten har klart ökat. Verksumman. fortsätta så långsamt och lite skråak- har blivit mycket lättanvända. Datovara tygen mer tigt att fram sådana produktioner, har blivit snabbare så kan göra rerna osv, man utan det måste betydligt snabbare och timme idag än för 5-10 år mer program per smidigare om investerarna ska satsa. Hur sedan. utvecklas produktiviteten Det potentiella problemet är att producenter tenderar att försöka sälja på kunderna de allra mest avancerade lösningarna i alla lägen, för de är roligast att göra. Man kanske inte gör den riktiga behovsanalysen i början för att se om man verkligen behöver ha allting i 3D osv.

Men vad det gäller just utbildning så ska man inte stirra sig blind produktionskostnaderna. Utbildningar som jag producerat i miljonklassen har i samtliga fall varit extremt lönför kunden tjänat igen det belop samma som pet flera gånger I det perspektivet är det om. inte dyrt.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

Pål Fevang, Andersen Consulting:

"Vi behöver snabbt skapa en öppen och tillgänglig digital infrastruktur"

Inledning Detta avsnitt belyser framför allt utvecklingen inom elektronisk publicering, digital-TV och

infrastrukturella investeringar.

Medverkande Pål Fevang är partner inom Andersen Consulting, Stockholm.

Budskapet IT-kommissionen bör verka för utvecklingen den multimedieindustrin att

av nya genom

0 skapa tydliga spelregler för aktörerna och motivera nyskapande samverkan ekonomiska incitament.

0 genom

EU-studie om Andersen Consulting gjorde under 1996 för EU-kommissionen DGXIII/E den europeiska utvecklingen studien Electronic publishing, att intervjua ett stort urval nyckelpersoner inom

genom

branschen. Det finns i rapporten ett antal slutsatser vart utvecklingen är på väg.

om

Innehållet är En övergripande slutsats är, inte förvånande, att i framväxten informationssamhället är

av

drivkraft nr 1 det innehållet är styrande och drivande. Det är inte teknikdriven utveckling, även

som en det kan så. Det sätter tempot är kvaliteten på innehållet. Det är helt klart. om synas som

De slutsatser går att dra från olika experiment, stora och småskaliga, internationellt,

som

är att de enda har framgång är de haft rätt kvalitet på innehållet, inte nöd-

som som men

vändigtvis den bästa tekniken.

100 miljarder Studien har tagit utgångspunkt i electronic publishing eller elektronisk utgivning, d olika

v s SEK år 2000 former visuell och textbaserad information i medier. En uppskattning förväntaav nya av

de marknadsandelar för de medierna visar att 1996 är omfattningen ganska låg 1-3

nya

procent, medan strax efter sekelskiftet kan elektronisk utgivning komma i 15 procent

upp

inom företagssektorn och utbildningssektorn. Detta gäller framför allt dem som kommer tidigt Även inom andra sektorer, dags- och veckopress, kommer elektro-

att vara ute. som

nisk utgivning att ha obetydande volym strax efter år 2000.

en

I monetära värden utgör den elektroniska utgivningsmarknaden uppskattningsvis 100 mil-

jarder svenska kronor vid sekelskiftet i Europa.

Nästa vågen Nästa våg i denna utveckling är det vi, just kallar digital TV det ordet

nu, om är rätta eller

är interaktiv TV om vi får ett nytt begrepp är ovisst och det kommer att innebära stora förändringar. Hit-

tills har detta varit känt som Internet och det förknippas med Internet.

som

Nu växer nästa generationens Internet fram med del det innehåll redan känen av som

ner, men framför allt mycket i en ny skepnad där interaktivitet är det mest väsentliga. Interaktiv TV är kanske ett bättre uttryck än digital TV, eftersom det inte är den digitala aspekten i sig som är avgörande. Den infrastruktur som kommer att plattformen för

vara sådan marknad, kommer att först växa fram i storstadsområdena. Det kommer en att ta en

tid efter sekelskiftet, innan täckningen är fullständig inom hela Europa för denna teknik.

"Ritkmjinm att

Det är också konkurrerande tekniker som växer fram. Det är dels markbunden digital TV,

dekoderutrustningen

dels uppgradering av telenätet till bredbandsteknik, dels via digital-satellit-TV. Satellit-TV

intefür en gemensam

standard början kommer att ha täckning först, men då beroende av att anskaffar dekoderutrustning

i man -

ocbdettakan bromsa som är anpassad för detta. Det finns risk för att dekoderutrustningen inte får en gemenutvecklingen." sam standard i början och detta kan bromsa utvecklingen.

-

2 Rapporten EL-PUBZ bokupplaga eller CD är kostnadsfritt tillgänglig genom EU-kommissionen eller genom Andersen Consulting.

En sammanställning på engelska finns på http://www2.echo.lu/infoZOOO/eu/projectshtml.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

Inga vinster de Det kommer att svårt att tjäna mycket på denna marknad de närmaste åren vara pengar första åren möjligheterna öppnar sig först efter sekelskiftet. Ekonomiska indikerar detta. En prognoser

del intäkterna kommer också att annonsbaserade och troligen kommer annonsin-

av vara

täkter från TV-media att flytta över till interaktiva medier.

nya

Mediekonsumtionen kommer inte att totalt sett öka nämnvärt. Idag är det genomsnittligt

320 minuter per person per dag i Europa. Det kanske ökar till 400. En bedömning är att konsumtionen digitala interaktiva medier kan från blygsamma tre minuter

av per per-

son per dag upp till 20 minuter kring sekelskiftet. Det betyder att dessa 20 minuter komatt tas någonstans ifrån, förmodligen från TV-mediet. Någon dramatisk förändring

mer blir det troligen inte före sekelskiftet. Redan idag att människor som är storanvändaser

nätet, lägger tid på nätet än framför TV-rutan, så tendensen är tydlig.

re av mer

Marknadens Marknadssegmenten fördelar sig på aktiva användare med läsarbeteende och passiva an-

olika segment vändare med tittarbeteende. Dessa människor kan antingen ha rationella drivkrafter eller

emotionella drivkrafter. De fyra marknadssegmenten är nöjessökare, kunskapsarbetare, tidspressade och datorentusiaster.

Nöjessökaren, fritidsbläddraren, är den som idag använder TV-apparater. Det kundseg-

o

mentet är störst, ungefär 250 miljoner människor på europeisk basis. Dessa konsumenter har endast i liten grad penetrerats den tekniken hittills. Det är oexplo-

av nya en aterad marknad och troligen blir det ingenting förrän tekniken är mycket lättillgängliga-

fem knappar från fåtöljen och när det finns rätt informationsinnehåll. Vi kan

re se

konturerna av det på Internet idag, men det kommer i ny skepnad via digital-TV.

Kunskapsarbetaren, är egentligen den professionella arbetaren som idag till stor del

o redan är inne och använder den nya tekniken. Det är människor som är beroende av tekniken i eget arbete och aktivt söker kunskap, ofta är det forskare och andra som som har tid för användningen.

Den tids ressade är i en YP av t användare som har rationella skäl att söka information, o P ont tid. Dessa är inte benägna att använda sig det bjuds idag det men om av som går för trögt och är för tidskrävande. Denna grupp kommer först när nätet får högre hasti het och till än het, så att det 8 år att ta 8 i önskad information P å kort tid. g g g g

Den aktive datorentusiasten den är ganska bra penetrerad idag.

0 - gruppen

Väsentliga tillväxtmarknader är fortfarande inte exploaterade. Kanske endast tio procent

av

marknaden är exploaterad. Den största potentialen finns hos de PCkunniga, d v s främst bland fritidsbläddrare och de tidspressade. Den stora tillväxten kommer i nöjesindustrin. Men även de andra segmenten är signifikanta.

Utvecklingen För att skapa marknaderna, eller ta för sig av dem, behöver det ske med utgångspunkt i

av marknader innehållet. Det är olika typer medieinnehåll har och representerar det av som man som egentliga värdet. Runt detta skapar kommunikation mellan individer, då kan man som samverka i det elektroniska mediet.

Det gäller att skapa en elektronisk samverkan kring innehållet. Det ger en betydande utväxling kan fånga in individer ute på nätet deltar i olika chat-

om man grupper av som

d har diskussioner gående. Därtill kommer möjligheten för handel, där män-

grupper, v s

niskor kan och slutföra köp- och säljtransaktioner. Det är kopplat till och

agera varor

tjänster, som i sin tur är kopplat till innehållet.

Det handlar alltså om att skapa marknader via gemenskapsgrupper som består av medicin-

nehåll, kommunikation och handel.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8-: programvaruindustrin

Revirtänkande, För att detta ska lyckas, behöver de olika aktörerna spela utifrån sina egna kärnkompeten-

lite samarbete ser. Det finns ett antal roller man kan inta i denna nya världen.

Idag är det alldeles för mycket sektorisering. Man skapar revir, det är för lite samarbete. En

framgångsfaktor är att man erkänner sina egna styrkor och svagheter och sedan hittar sam-

arbetsparter. Det är nödvändigt att vara fler tillsammans för att åstadkomma den väl fun-

gerande helheten. Knappt något företag har självt den nödvändiga kompetensen med den bredd är nödvändig.

som

Det krävs infrastrukturkompetens det är IT- och kommunikationsområdet, det handlar

-

distribution, leveransstöd, gränssnitt och system. Det krävs också innehålls-kompetens

om

förmåga till innehållsproduktion, förpackning och marknadsföring av innehållet. Detta

-

är olika kompetenser. Idag finns alldeles för liten samverkan mellan dessa delar. Det finns

tendenser att vissa aktörer tror att de behärskar än vad de egentligen kan. Kanske är mer det tro pá att kan större marknadsandel denna intressanta marknad framöver en man av genom att ha en stor integrationsgrad.

Efterhand växer säkert insikten fram att det är nödvändigt med djup kompetens inom respektive specialområden. Då får se nya organisationsstrukturer växa fram, virtuella organisationer för samverkan mellan olika företag. Det krävs för att det ska bli ordent-

en

lig utveckling på marknaden.

Gemensamt l och med framväxten den interaktiva digital-TV-vågen möjligtvis dessförinnan även

av -

tänkande krävs en högkvalitetsversion av Internet kommer en hel del nya avancerade tjänster som ännu

inte finns på marknaden.

Nyckelfrågor som behöver lösas har kopplingar till upphovsrätt, betalningar och säkerhet.

De mekanismer som behövs för att enkelt kunna omsätta upphovsrättsligt material på ett

betryggande sätt är inte klara ännu, men det finns prototyper. IT-kommissionen bör verka

för att sådana mekanismer etableras möjligt så att svensk marknad kan växa snarast en fram.

För att skapa ett heltäckande nät i Europa, och gärna internationellt utöver det, behövs det

standarder och tjänster. EU-kommissionen kan i form direktiv och initiagemensamma av tiv pådrivare för att åstadkomma ett sådant nät. Medlemsstaterna har dock olika vara en

agerande och regelverk när det gäller konkurrensvård, infrastruktur och innehållet. IT-

kommissionen bör pådrivare för den svenska nationella infrastrukturen och sävara en -

kerställa dennas öppenhet och tillgänglighet.

Dztsøm kommer är Det är väsentligt att skapa ett gemensamt europeiskt tänkande och styrning denna ut-

av

"ügøl WW ä" Imdi- veckling. Naturligt vore om EU-kommissionen direktiv med riktlinjer hur

gav om man Iiønøll TV0511något bör agera annat än traditionell

8"7"i"8 "f" ä Dessutom, måste vi inse det kommer, är något än traditionell TV och något

att som annat "23" J än traditionell utgivning. Det är något Vi behöver tänka när det gäller annat nytt. om en del de spelregler finns inom utgivning och inom TV. IT-kommissionen bör ta iniav som

tiativ för att skapa klara spelregler i Sverige.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

Fråga till Pål Fevang, Svar från Pål Fevang, Andersen Consulting Andersen Consulting

Nästa generation Internet kommer att En publisher kan virtuellt organiserad.

vara

nya publishers och då är fast i ett Det behöver inte företag på ställe,

vara ett ett perspektiv redan har fastnat i innehållsproduktion kan som utan t ex vara uttidigare när säger att på utbildningssi- hos flera aktörer samverkar.

spridd som De

dan så skulle vi ha interaktivitet i mer kan ha kompetens på innehållsprogemensam slutänden, vi kanske får mycket

men mer duktionen. Andra har kompetens förpackinteraktivitet redan ute i produktionen.

ningen.

Hur ska själva det grundläggande mönst-

ret lösas i fall Hittills har publisher-begreppet haft mycket

med förpackning att göra. Det är att det är

nya

förpackning med nytt typinnehåll, det be-

höver utvecklas också ny kompetens där. Om

ord som "publisher" eller utgivare, "förlag, är relevanta eller inte, kan man ifrågasätta.

Men använder än så länge de begreppen.

Nya kompetenser inarbetas inom förlagen.

Kommer läsarna och kunderna också att ja, helt klart på vissa områden i och med att

ta större del i publishing i framtiden konsumenten kommer egentligen att samman-

ställa information själv efter eget behov. En del

av kompetensen hos ett förlag är att strukture-

information. ra

Idag är det väsentlig kompetens, därför att

en

den struktureras på ett tryckt medium. När

informationen ligger elektroniskt, så sker sammanställningen ofta i konsumentsituationen och då är det användaren själv som till stor del kan vara med och styra detta, dock med hjälp av redskap.

Där kommer in i bilden, så en programvara

viktig del kommer att vara att skapa den pro-

ett intelligent och bra sätt gramvaran som kan användaren själv möjlighet att struktuge informationen. Det är mycket vad den rera nya förlagsverksamheten handlar om.

Vad är Sveriges starka och sidor i Det beror på vilken marknad det gäller. Den svaga den framtida rollfördelningen internationella marknaden har jag svårt att ge

klar bild men inget tyder på att Sverige

en av,

ligger längre bak än någon annan snarare

tvärtom. På flera områden verkar Sverige ligga långt framme med möjlighet att hävda sig.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- ö: programvaruindustrin

Fråga till På Fevang, svar från Pål Fevang,

Andersen Consulting Andersen Consulting Vilka områden är detta Det gäller att hitta nischer och kvalitet

alltså inte ut brett i den stora nöjesindustrin. Utbildningsmaterial är en nisch som ligger nära. Det är väsentligt att fokusera vad som händer på den svenska hemmamarknaden och vad sker med utländska aktörer här kontra som

egna svenska aktörer. Det är nödvändigt att

hålla kvar hemmamarknaden om svenska -

företag förlorar hemmamarknaden till utländska aktörer blir det mycket svårt.

Du visar att potentialen är ganska be- Ja, det är riktigt på finansie-

nog om man ser

gränsad hos rationella och aktiva använ- ringsmodellen bygger dels på annonsfi-

som

dare och ganska stor för passiva och nansiering, dels på konsumentfinansiering och emotionella, d v s fritidsbläddrarna eller andra finansieringskällor.

nöjessökarna. Dock är fritidsbläddrarna rätt stora konsumen- Är fritidsbläddrarna beredda att betala ter. Därför om man sammantar informa- Eller är de rationella aktiva de mest in- tionsinnehåll, kommunikation och handel,

tressanta ändå de är kanske inte så är detta marknadssegment rätt intressant. Det

-

många, men de är beredda att lägga upp finns ganska mycket köpkraft där, så därför

pengarna kan det vara attraktivt för annonsörer.

När det gäller potentialen idag

måste man se

på vilka som redan är påkopplade och som har

möjlighet att ta till sig ett utbud. Det är främst

kunskapsarbetare och PC-entusiaster.

Den överväger att göra något på marknasom den, ska börja och förbereda sig för att göra nu någonting för nöjeskonsumenten när infrastrukturen beredd för detta. Inär mer

frastrukturen vi har idag kan nöjessöka-

inte ge tillräckligt bra stöd. ren

Var borde Sverige kraftsamla Satsa på de professionella informationsarbe-

tarna har ont tid. Det kan handla som om om

att skapa effektiva sökmotorer, skapa effektiva

sätt att strukturera och bearbeta information.

Det kan att erbjuda ett bra och kompetent

vara informationsinnehåll inom nischade, smala områden då är det möjligt att hävda sig. -

Vad har vi för chans att hävda på den Svensk industri ligger långt framme. Både Telia oss

tekniska plattformen, när det gäller allt och Ericson har långt framkommen teknik. från bredbandsnätverken till Det finns också andra områden, ett exempel är

programva-

filtrerar vårt fram personliga ett företag i Sverige idag marknadsför TV-

ra som som

informationsinnehåll. kameror, kan kopplas direkt på nätet

som som

en webbplats. Det är en fix färdig liten billig

enhet, helt i världsklass. Flera andra svenska

företag har framme produkter för infrastrukturområdet och de har alla möjligheter att lyckas.

IT-kommissionens hearing om den medie- 8: programvaruindustrin nya

Fråga till Pål Fevang, Svar från Pål Fevang,

Andersen Consulting Andersen Consulting Där skulle alltså ha kompetens och Det beror det handlar maskinvara

på om om

möjlighet vad behöver göras på kan ganska kapitalkrävande. Pro-

- mera som vara det området är det där gäller det egentligen gramvaror - att

skapa utrymme och miljö som kan ge lyft för

kreativa personer.

Här det intressant med att skapa medielab vore och främja kreativa miljöer av den typ som Silicon Valley representerar, där har korsman

befruktning av olika kompetensbakgrunder är nödvändiga för att denna typ

som av industri växa fram. i att

Vad kan IT-kommissionen göra i detta Dels reglering, dels avreglering. Vi behöver

sammanhang klarhet spelreglerna där det råder oklarhet. om

Vad ska påregleras och vad ska avregleras Ett exempel: Risken finns att utvecklingen

av infrastrukturen bromsas, därför att det saknas

standardisering. jag är kluven om man ska

tvinga fram standardisering. Det kan svårt vara att tvinga fram det, men det bra att vore upp-

mana till standardisering.

Det revirtänkande pågår, påminner som nu fenomenet vid introduktionen videoom av

bandspelare med olika format och standarder.

Konsumenterna får olika standarder att välja mellan och det blir ett allmänt trevande tid en när detta kommer.

Så om intresse finns att accelerera markav

nadsutvecklingen, skulle man uppmana till standardisering dels för sammankopplings-

standarder, dels för att säkerställa att det finns fri åtkomst till basstruktur för alla vill som agera på marknaden.

Utöver det bör det endast konkurrensreg-

vara lerna som ska reglera aktörernas möjlighet till vertikal integration. Om aktörer vill ha vertikal integration och ser möjligheter att göra detta borde OK, så länge bara tillåter åtvara man komst till infrastrukturen för andra aktörer också.

lT-korrmissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

inlägg Kommentar från Pål Fevang, Andersen

Ann Westfült, Visiorzargif Det är mycket man absolut inte ska reglera.

Det är viktigt med reglering. Vi får inte Och det är viktigt att skapa en trygghetskänsla

glömma att det är ett nytt tänkande, en inför detta som nu kan kännas osäkert. Det

ny samhällsordning som är väg in behövs en informationskampanj. Det gäller att

Därför får inte fastna i att reglera se till att denna tekniken blir tillgänglig ute,

exempelvis de fysiska näten. blir lättillgänglig och avmystifierad.

Se över även den samhällsinformation Därtill är det viktigt att klara av detta med behövs, därför att människor i allsom copyright, upphovsrätt, och åtkomsten till

mänhet har inte perspektiven på vart vi

gemensamma infrastrukturer. är på väg. Folk är vilsna i denna nya

samhällsordning.

IT-kommissionen borde kunna ut med samhällsinformation och försöka sätta lite fasta konturer på vart vi är väg. Då är det lättare att motivera läraren i skolan att faktiskt börja använda datorn, därför att att samhället i man ser allmänhet kräver det.

Fråga till Pål Fevang, Svar från Pål Fevang.

Andersen consulting Andersen consulting Nu jobbar vi flugan till oxen" Vi ska inte driva detta hand, det måste

sa - egen lite den känslan finns inför tanken att internationella standarder, i alla fall av vara eurovi i Sverige ska driva standardisering. peiska standarder. Vad är nyttan med att Sverige driver

standardiseringsfrågor när det gäller den Men det är viktigt att se vad som nu sker på

tekniska plattformen Handlar det inte den svenska marknaden. Parallella infrastrukmer om att vara med i arbetet i USA, i turer är redan väg att växa fram. Asien Kan verkligen göra något på egen hand här Faktum är att svenska aktörer idag tar beslut

som i praktiken skapar standard i Sverige och

låser investeringar för framtiden. som

IT-kommissionen bör verka för öppenhet och

motverka att enskilda aktörer försöker skapa

tekniska spärrar som hindrar konkurrens mellan innehållsproducenter och distributörer.

Osäkerhet idag på detta område bromsar utvecklingen.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

B:

Kompetensförsörjning

Lasse Svanberg, Svenska Filminstitutet:

"Debattera digitaI-TV-begreppet ur samhälleligt perspektiv"

Inledning Detta avsnitt belyser kompetensutvecklingen och utmaningarna för film- och TV-industrin.

Medverkande Lasse Svanberg är ansvarig för Media Desk Sweden vid Svenska Filminstitutet, Stockholm.

Budskapet För att film- och TV-industrin ska klara utmaningarna framgent behöver den

snarast ett

svenskt Media Lab. Det är helt medier växer fram och därför är det viktigt

nya som att

börja debattera den digital-TV-utvecklingen från ett samhälleligt perspektiv. Men den väntade konvergensen mellan data, tele och media, kan bli kollision istället.

en

Filmindustrins USAs stordatortätaste område är inte längre Nasas, Pentagons eller Lockheeds högkvarter

utmaningar utan Hollywood, eller Silyzøoøf som det numera kallas efter den gradvisa konvergens

som

har skett mellan de amerikanska film-, spel- och datorindustrierna under de fem

senaste åren. Nu handlar det att göra film utan filmkamera. om

Det är den största berättartekniska omvälvningen sedan ljud- och färgfilmen introducerades. Spelfilmsregissörerna erbjuds totala frihet animatörerna alltid har

nu samma som

haft. Allt blir plötsligt möjligt att gestalta. Hela yrkeskategorier är därför på väg slås

nu att

ut och helt skapas. Att framställa datorgenererad film ut film det

nya en som ser som -

kräver långt specialiserade och filmkunniga datoroperatörer, det kallas rendering artists.

som Dessa är idag Hollywoods mest eftertraktade och högst betalda yrkesmänniskor bakom

kameran. Och de här cineast-nördarna skapar inte bara rymdmonster, skräcködlor eller naturkatastrofer, utan på kort sikt också hela långfilmer. Det är filmer till övervägan-

som de del befinner sig i den digitala domänen, inklusive virtual alltså konstvactors, actors,

gjorda skådespelare.

Pixar/Disneys Toy Story var världens första helt datorgenererade långfilm och den gav oss en föraning under 1996 om vad som är på väg. En sådan film med datorgenererade mänskliga skådespelare kommer att innan år 2000. Om härmed har öppnat

se en

guldgruva eller Pandoras Ask återstår att Skådespelarnas fackföreningar kommer inte

ny se.

att ge upp frivilligt. Mycket står på spel. Det är nämligen det som i Internet-, digitaI-TV-

och 500-kanalsåldern är på väg att bli världens största industri 7h Entertainment Indushy. -

Sverige behöver Vad händer med kompetensutvecklingen "Silywood" har efter några års trevande och

ett Media Lab kostsamma försök, kommit till insikten att denna elit digitala filmmakare måste nya av

byggas upp av filmfolk som lär sig jobba med datorer inte tvärtom, trenden tycks

- som

vara i dagens Sverige, åtminstone på forskningsnivâ. Ett undantag är KTH och Björn Pehrson som åtminstone knutit filmteknisk konsult till forskningen inom för

en ramen Stockholm Gigabyte Network. Det saknas inte kraftfull bildbehandlande datorkraft i Sve-

rige tvärtom. Men den kompetens har idag, finns i form i Sverige.

- av små öar runtom Den bör samordnas och målinriktas. Traditionella TV- och filmmakare bör involveras.

Skapa därför en svensk motsvarighet till det Media Lab finns hos MIT i Boston. Idén

som

är inte Den har funnits i Sverige minst fem år, verkar på väg självdö på grund

ny. men att

näringsbrist från prestigeladdade högskoleledningar och Visionslösa departementsbyrå-

av

krater. Inrättandet ett svenskt Media Lab, där spjutspetskompetensen inte behöver

av sam-

las i hus eller stad grund den moderna lT-tekniken och det idag kallas

samma av som

för dzgimedzkz, uppfattar jag IT-kommissionens viktigaste uppgifter på sikt.

som en av

3 Efter silicon, dvs datorutvecklingen.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Samarbeta med På hemmaplan får vi dessutom möjlighet att pröva vår nationella och internationella

sam-

kultursatsning arbetsförmåga i samband med Stockholm Arts IT Lab som ska drivas på Skeppsholmen

under kulturhuvudstadsåret 1998.

Det kan mycket viktiga erfarenheter därför att det handlar just kompetensut-

ge oss om

veckling. Men IT-kommissionen och kulturhuvudstadsåret pratar uppenbarligen inte med

varandra.

TV-industrins Tanken på ett Media Lab gäller också TV-industrin, därför att ett väl fungerande Media utmaningar Lab skulle nämligen kunna lösa många TVs utvecklingstekniska problem med en helt

av

bredd, djup och framför allt öppenhet, än det SVTs FoU-verksamhet kan

annan som egen åstadkomma.

Digital-TV kommer att på ganska kort sikt skapa helt förutsättningar för oss som TV-

nya

tittare, för dem producerar TV-program, för dem säljer TV-reklam och inte minst

som som

för de etablerade traditionella allmän-TV-kanalerna. Digital-TV handlar på sikt inte om

tbe same, utan det blir ett helt nytt medium, där det traditionella TV-tittandet blir more något helt annat än vad det är idag.

Men ingenting denna förmodligen tids- och kostnadskrävande synvändan d v s att se

av - TV-mediet med helt ögon har framkommit i den i övrigt så ordrika svenska digitalnya -

TV-debatten. Mycket skrivs i ämnet, men ingenting just detta.

om

En tjusigt arrangerad digital-TVdebatt på Berns i veckan med på papperet mycket tung

en

panel, urartade till en lysande uppvisning i kramgosig icke-information mellan mördande konkurrenter. Det var ett PR-jippo för branschtidning. Så tenderar digital-TV-

en

seminarierna idag att se ut tyvärr. Ingen vågar att säga vad de verkligen tycker alla passar

-

på varandra. jag befarar att Rosenbad av den anledningen hålls oinformerat om hur det verkligen förhåller sig.

Behövs bättre Därför borde IT-kommissionen, i kompetensutvecklingens ett välbehöv-

namn, arrangera

digitaI-TV-debatt ligt, efterlängtat och riktigt debattseminarium kring digital-TV-begreppet ur ett samhälleligt perspektiv. Med adrenalinflöde och gärna del näsblod rinner inget tassande

en som -

kring heta grötar längre. Gärna under senhösten, gärna i tvådagarsformat där första dagen ägnas det nationella perspektivet och andra dagen det europeiska och internationella perspektivet. En arbetsrubrik vore "TV-mediet i IT-åldern, alternativt IT i TV-âldern.

IT-branschen tenderar nämligen att i sitt högteknologiska Övermod och med den massme-

diala medvinden i dra förtida växlar på den traditionella televisionens död. Detta ryggen

gör IT-industrin under neofilernasl slagkraftiga motto: Allt är nytt är bra och det

som är nyast är allra bäst." som

Det blir ingen Glöm inte att den traditionella kinematografiska filmen har dödförklarats elektroni-

av konvergens kindustrin i minst tre omgångar och ända sedan TV-introduktionen i början 1950-talet. av

Filmen fortlever än idag både inspelnings- och visningsmedium och kommer att fort-

som leva en bra bit in på nästa århundrade.

Microsoft-chefen Bill Gates är övertygad att PCn kommer att svälja TV-mottagaren. jag

om Här gällerfamlidnø

tillhör den teknikskeptiska minoritet som tror att det blir tvärtom åtminstone inom ett

Henrik Tik/ramen:ord: -

tioårigt utvecklingsperspektiv.

"Här gäller det fan inte att :øfmmát eller s: bakat bär gäller Framför mig ser jag inte "Nye Great Convergence" utan snarare "Hae Great Collision", dvs en -

det att se upp" kommande kollision mellan mäktiga medie-, tele- och datorintressen.

4 Neoñli: överdriven beundran för allt nytt.

IT-kommissionens hearing om den medie- programvaruindustrin nya

Fråga till Lasse Svanberg, Svar från Lasse Svanberg, Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Hur skulle ett svenskt Media Lab kunna Ett svenskt Media Lab innebär vi samlar att

se ut den beaktansvärda kompetens redan finns

som i landet. Det handlar att samordna och om målinrikta. Med ett Media Lab kan vi lära oss att jobba med digitala bilder på ett mycket

kompetent sätt än tidigare och vi kan

mera börja göra digitala filmer. Om fem år blir vi nog mer eller mindre tvungna att jobba på detta sättet kanske inte hela lângfilmer, - men åtminstone bitvis.

Detta håller redan på att hända i det lilla re-

klamfilmsformatet. Kompetensen är mycket

viktig att utvecklar i Sverige och jag ingser möjlighet att göra det än att en annan sam-

ordna våra spridda i ett Media Lab.

resurser

MITs Media Lab i Boston har i sin mycket

breda uppdragsflora de intressantare

ett av

projekten i "The Television of Tomorrow" som

handlar att utveckla något kan bli om som framtidens television.

Om skulle klara detta, vilka möjlighe- Även gör filmer helt och hållet i den om man ter har Sverige att vara med i denna digitala domänen så kvarstår de ursprungliga branschen framöver Kan ta tillbaka problemen, d att berätta historia på v s en ett en position vi hade inom filmen övertygande, roande eller fascinerande sätt som

1910-talet möjligt. Vi har inte längre den spjutspets-

som kompetens vi hade 1910, på Sjöströms och

Stillers tid. De uppfann den exteriöra filmningen, d att ut i verkligheten med

v s filmkameran istället för att filma i studio. en Sverige kan idag inte den internationellt ledande funktionen igen vi hade då. som

Däremot kan vi mycket väl lära tekniken oss

för att producera digitala filmer, inte bara

långfilmer utan att arbeta med rörliga bilder generellt inom områden som informations-

film, vetenskap och teknik.

Med IT behöver inte sitta på Det är viktigt det finns i Sveri-

man sam- att ett centrum

ma ställe utan kan kommunicera pá där sådan här kompetensutveckling sker.

ge en

andra sätt. Är även nationsgränsen Men självklart ska koppla sig i

en man samman

gammal tanke har Sverige kapacitet för internationella nätverk. Den tekniken är väl-

ett Media Lab eller kan det göras på etablerad idag. en annan basis

IT-kornmissionens hearing om den nya medie- 8c programvaruindustrin

Fråga till Lasse Svanberg, svar från Lasse Svanberg, Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet

Sverige och Sverige och Sverige varför Det är mycket praktiskt att vi pratar samma

-

pratar vi i denna gammaldags national- språk till exempel och det har vissa kommuni-

statliga dimension Varför inte möj- kationstekniska fördelar. Jag är nationell represe ligheterna att i något sammanhang skapa sentant för EU-kommissionens MediaIInågot nytt. Vad är affärsidén i Sverige program och sköter MediaDesk Sweden. jag ser idag hur det EU-initiativet har bidragit till att hjäl-

pa svenska filmer och produktionsbolag att

tänka långt utanför nationsgränserna. Att t ex

lära sig att tala bättre engelska är viktigt idag,

därför att den internationella film- och TV-

branschens lingua franca är engelska. Endast

fransmännen har inte begripit det ännu.

Kan det tänkas att en svensk 23-åring i Media Labs modell i Boston är att uppdrags-

en framtid väljer mellan att ansluta sig forska industrin och de forskar inte bara

till ett svenskt Media Lab eller ett ameri- amerikanska bolag utan japanska och många

kanskt eller ett gränsoberoende Media andra. Lab

Det är självklart att vi med vår högteknologiska kompetens i Sverige skulle kunna skapa ett Media Lab som också gör uppdragsforskning

på den internationella nivån.

Ofta ser vi detta som en angelägenhet för barn och ungdom 23-åringar" och deras behov av IT-utbildning och -utveckling, Snarare är det

tvärtom så att det är 50-åringar som behöver IT-utbildningen eftersom de ofta sitter i en

maktställning i riksdagshus och kommunsty-

relser.

Jag brukar beskriva detta "gammal

som man

gör så gott han kan, knappar fan så illa

men hela rister han, den står musen men cursorn stilla". Men det beror på att min kärlek till datorn inte har besvarats datorn. Många 50av

åringar upplever detta idag. Så är det inte för

15- och ZO-åringarna för dem är datorn något fullständigt omärkvärdigt och självklart.

Men hur ska ett svenskt Media Lab ut- Det sig väl själv när vi inser att måste ger

vecklas framöver för att behålla de börja producera film med digitala hjälpmedel i

svens-

ka kompetenserna och förhoppningsvis ökande omfattning. Då blir vi tvungna att

en

även rekrytera amerikanska och andra skaffa verktygen och kompetensen.

oss kompetenser

Det gäller att mota Olle i grind eller möta framtiden högt med forecheckning. Om fem år så blir nämligen dessa problem betydligt

aktuella, både på film- och TV-området. mer

Vad hindrar oss Är det fråga Revirtänkande det uppfattar det.

om pengar är som jag

Revir Vad

IT-kommissionens hearing om den medie- 8: programvaruindustrin nya

Fråga till Lasse Svanberg, Svar från Lasse Svanberg, svenska Filminstitutet svenska Filminstitutet Varför är svaret på alla stora framtidsfrå- Svaret är enkelt: Hela digital-TV-begreppet ännu konferens Odd Engström borde genomlysas på sätt inte gor en snarast ett som säger: Vi ska inte fråga mycket har gjorts tidigare. Ställ det oss i ett samhällspers-

hur det ska bli det är bättre att vi pektiv, därför digital-TV är inte bara TV. På

- mar- att scherar ivåg. Alltid blir det någonting lång sikt är TV den minsta funktionen. Det är där framme." så mycket vad är allt "detta annat annat, men Vilka är maktkrafterna Aktörerna Hur vill vi ha det Hur kommer det att påverka hela den samhälleliga infrastrukturen

Det är oerhört viktiga frågor. IT-kommissionen vore en lämplig inbjudare till ett sådant evenemang. Men jag delar generellt synpunkten på seminarier.

Det pågår en branschglidning mellan Det är det ett seminarium skulle kunna belysa. film, TV och datorer går i Vi tänker alldeles för mycket på TV i traditiosom samman enda bransch, ett enda medium nell bemärkelse. Det blockerar hela vårt en - syn-

vilken aspekt på digital-TV har inte sätt. Det borde inte heta digital-TV, något

utan kommit fram tillräckligt annat.

Vi skulle behöva stimulera de tankebanorna, framför allt på det politiska området. Lars Jedings digital-TV-utredning har inte fört saken framåt alls. Viss klarhet kanske kommer att skapas när Leif Furhammar lägger fram sin enmansutredning om kvalitets-TV-begreppet. Då kanske vi får lite tydligare klart för Ed oss det är vi vill använda TV-mediet till.

Det finns 1,3 miljarder TV-mottagare i världen idag. Vårt behov att titta på TV och de vanebindningar som har skett i relation till att titta på TV, är mycket bredare och djupare än vad datorknappandef och CD-ROM-andet är.

IT-kommissionens hearing den nya medie- programvaruindustrin om

Jonas Birgersson, Framtidsfabriken AB:

ett svenskt bredbandsnät och blir världsledande"

"Bygg nu -

Inledning Detta avsnitt belyser företagares kompetensförsörjningen i medieindustrin.

en syn

Medverkande Jonas Birgersson är VD för Framtidsfabriken AB, Lund.

Budskapet En svensk satsning på bredbandsnät 100 000 jobb och tusentals miljarder i nya ger nya intäkter till AB Sverige. Exempel: NMT-satsningen kritisk GSM och gav en massa som gav

idag står mobilteknik för 20-25 Sveriges totala export år 2000 kan det 30-

procent av vara 35 procent.

Bredbandstekniken kommer 100-1 000 gånger större effekter eftersom det medför att ge

möjligheten till digitala tjänsteyrken". Sverige bör förbereda inför okänd framtid

en ge-

bygga den nödvändiga digitala infrastrukturen bredband, öppna standarder

nom att

omedelbart och det bör ske med vetskap vi idag inte kan framtidens applikatio-

om att se

ner.

Dessutom: Öppna datorsalarna på skolorna. Släpp fram de ideella eldsjälarna.

Personlig Jag heter Jonas Birgersson och har drivit riksförbundet Sverok rollspel från 3 000

upp bakgrund medlemmar till 25 000 på mindre än fyra år. Jag omvandlade 1995 en förening till företag

på uppdrag Telia och har idag stora uppdrag för Volvo och Saab.

av

Svårt att förstå Det är svårt förstå vår tid. Vi är oerhört blinda för de stora förändringar håller att som sin samtid ske. Folk kommer att ha roligt bara några år. att oss om

Jag har historisk bakgrund, född och i den akademiska bondbyn Lund. Jag har

uppvuxen

sysslat mycket med paradigmskiftesforskning och tittat på de stora förändringarna i historien. För endast 300 år sedan Sverige ett fattigt land. Vi kunde inte försörja vår befolk-

var

ning med de basala nödvändigheter, t mat och någonstans att bo. Det var t o

mest som ex

så under perioder det så dåligt ställt att prästerskapet fick ett speciellt uppdrag att

m att var

åka till de gamla hade dött och titta dem i öronen det hände nämligen att

runt som barnen hällde smält bly i örat på de gamla för att det inte fanns med mat för att förnog sörja hela familjen.

I det samhället jobbade i princip alla människor gamla, och barn med att fixa

- vuxna -

försörjning. Det gick ändå inte. De jobbade i princip all tillgänglig tid. Om någon då hade

till dem 300 år kommer 3,5 den gånger större svenska befolksagt att om procent av tre

ningen producera mycket mat att det inte skulle att äta upp den även om alla

att

dygnet ingen skulle ha kunnat förstå det. Det hade varit stor pedagogisk uppgift.

runt - en

Vi saknar koll Lika omöjligt är det för förutsäga framtiden. Men det svåraste att förklara för de

oss att på det okända stackars bönderna för 300 år sedan hade varit fenomenet frisör. Hur skulle vi ha nog kunnat förklara 1997 finns dubbelt så många människor kallas frisörer än vad det att som

finns jordbrukare och att de dessutom får betalt för att klippa folks hår

Den utmaning har på sådana här möten när står och gissar framtiden. Vi sortens om måste våga erkänna det okända. Vi har inte koll på detta.

Senast när jag medverkade i ett liknande möte detta, blev jag så förbannad så att jag som inte kunde hålla mitt föredrag. Det berodde när kliver in här, får att man man ibland otäck känsla folk sitter här inne, olika liknande inrättningar och de en av att som

här mötena och kommittéerna, tror att de styr denna utvecklingen. De har fel. De megatrender vi är i princip lika kraftiga naturkrafter. Man kan ställa sig framför,

som ser som det är inte att rekommendera. men

IT-kommissionens hearing om den medie 8: programvaruindustrin nya

Detta borde Vad borde Sverige göra för att stå starkt i den fortsatta utvecklingen Detta är vad IT-

Sverige göra kommissionen borde verka för:

0 Skaffa den nödvändiga infrastrukturen omedelbart. Bygg de bredbandsnät krävs.

oss som Låt näten kommunicera med öppna standarder, dvs lP-standard. en

- Öppna datorsalarna på skolorna. Släpp fram de ideella eldsjälarna. Och sedan till

se att

flytta på er, ska ni se att det kommer att hända grejer.

Det är rent att tro att kan peka med hela handen och utreda, med de bästa

nonsens man

diagram i världen, hur framtidens tjänsteutveckling kommer att ut eller hur de digitala

se tjänsteyrkena blir beskaffade rent nonsens -

Däremot kan bygga med vetskap inte Man kan bygga för snabbhet och

man om att vet. att vi hela tiden ska bäst på snabbt idéer och göra dem till något konkret. vara att ta nya

Det har varit duktiga på i Sverige hittills.

Vårt välstånd Hur står vi då rustade inför det stora samhället Vi hade kunnat stå mycket, mycket

nya är inget givet bättre.

Hela vårt svenska välstånd är ingalunda givet. Men vi med det förblinär uppvuxna och

dade av det det någonting Gud givet. Föreställningen vårt välstånd inte

som vore av om att

skulle kunna försvinna är naturligtvis Sveriges välstånd är uppbyggt på

rent nonsens. ett

oerhört skickligt hanterande stora teknikförändringar. I paradigmskiftestider har

av svens-

kar varit oerhört framgångsrika, bland de absolut ledande i historien och därmed i världen. Vi genomförde skiftesreformen på synnerligen skickligt och det

t ex ett sätt gav oss mer brödföda och sin tur energi till på mer att satsa annat.

I industrialismen byggde vi den nödvändiga infrastrukturen i järnvägen och på mindre

än

60 år lyfte vi oss från ett fattigt jordbruksland till obetydlig industrination.

en

Jag hade kunnat förlåta det k etablissemanget inte har koll på basala fakta, för

s att man historia är inte modernt, inte inne. Till Lunds universitet, där jag ibland föreläser, kommer unga lovande människor till och säger: Gör mig, gör mig till internationell oss om en ekonom, gör mig till affärsjurist. Är det jag har mottagning på

som expeditionen säger jag:

Bli någon, korn tillbaka sedan, så kan lära dig och trick. ett annat

Etablissemanget Det jag inte kan förlåta etablissemanget, är oförmågan förstå faktiskt har facit i

att att

förstår inte hand. Vi har nämligen i Sverige den oerhört framgångsrika NMT-satsningen som byggde

på att två svenskar hade delad vision den bärbara telefonen. Det Östen Mäkien om var ur

talos och Åke Lundqvists arbete och deras snabbhet att skapa en standard och kritisk

en

massa världens första stora mobiltelefonnät växte fram. Idag är 20 Sveriges

procent av tota-

export direkt relaterade till det strategiska beslutet och den visionen.

Hur tror ni det fungerar rent intellektuellt när de oerhört duktiga tjejerna och killarna, i sitt anletes svett, sitter och uppfinner morgondagens innovationer De sitter inte på någon institution, oavsett tjusigt centralt läge eller De sitter istället i sin lilla

namn, stora resurser.

närmiljö, för på nätet finns det kreativa klimat andra slåss bygga med

som om att sten

och betong. På nätet finns alla de behöver idag för bygga det

resurser att nya.

IT-kommissionens hearing den medie- programvaruindustrin om nya

Dinosaurier Dagens situation är har dinosaurier och däggdjur. Vi är så förblindade dinosauri-

att av

och ekorrar för de är de är mäktiga, de har tänder svärd och marken darrar när de går.

erna stora, som När Ericson eller Volvo säger någonting då det på allvar. Men det ekorrarna tar man var

som vann.

Ekorrarna kommer vinna denna gången också. Vad gör vi för dem Inte mycket. Men

att vi kan hel del. Vi kan skaffa infrastrukturen och vi kan titta på vad vi kan göra göra en

kring skolorna. tack svenskt utbildningsväsen så har världsledande

För trots, inte vare,

kreatörer, har unika kompetenser inom många områden i den digitala världen. Det

nya beror subkultur. Det beror på ideella eldsjälar. på en

Ett exempel från min barndom i Lund, har 33 procent av befolkning jobbande vid

som

eller är beroende universitetet. Jag gick till min rektor och att jag är med i basketla-

av sa

get, har dräkter, vi har buss, vi har egna nycklar till alla gymnastiksalar. jag

egna egen

skulle även vilja ha nyckel till klassrum så att vi kan köra dels historieföre-

en egen ett en ning och dels datorförening kväll i veckan. Då säger rektorn: Men Birger, du förstår en en väl detta är ingen elitskola, sådant kan vi inte hålla på med. att

Vad skickar det för signaler Vi får börja massproducera Peter Forsberg ska leva

nog om

på sälja hockeyspelare. För i idrotten, där går det att satsa på folk. Där finns engagerade

att sluter på kvällar och på fritid. För idrott är samhällsdanande, det är fint vuxna som upp slå varandra på käften med bit trä. Och har du brutit ett revben på en kille i ett att en

skollag, gjorde du det för skolans bästa och det fet retur och vi matchen

annat var en vann bra gjort min son - "Etablissemanget

ha 81.0" bo sig så Men vill du låna bibliotek, då är det för stjäla böcker. Om du slipper in i datasal,

ett att en gång

:ámga få

så är det för att leka. Etablissemanget har inför dessa kretsarna gjort bort sig så många

et att reparera gånger, så jag undrar det går om att reparera.

Prag ill Jonas Svar från Jonas .BÃYQEISSQIYL Framtidsfabriken .Framtidsfaâiriken

. . . .. .

Vilka unika kompetenser finns i den jag vet inte vad det är, men det viktigaste är subkulturen du beskriver hastigheten och respektlösheten och att vi inte

som

är rädda. jag har många exempel. Vårt lilla

företag Framtidsfabriken, för att ta ett exem-

pel, gick från ideell förening till att

att vara en

vi idag sitter och sköter både Volvo och Saab nätet. De uppdragen har vi fått i konkur-

med byrå i New York sålde reklam rens en som förra året för sju miljarder kronor. För att försöka de då de skaffa-

slå oss, vad gjorde jo,

de sig nörd från Lund de också, han en men

kompis med oss och tipsade oss. Så det

var blev inget med det.

Kompetensutvecklingen handlar att hela

om

tiden jaga efter det nya. Allt som är möjligt

kommer nätet. Det är därför det att provas

är så viktigt. Samhället ska bygga infrastruktudet ursprungliga första nätet, kritisk

ren,

på det och sedan ska man flytta sig. För

massa sedan kommer kreatörer saker och att prova

ting, hela tiden. För utbildningsväsendet är

detta intressant.

IT-kommissionens hearing den medie- programvaruindustrin om nya 8:

Fråga till Jonas Birgersson, svar från Jonas Birgersson,

Framtidsfabriken Framtidsfabriken

Kan vi förena betonghäckarna och sub- Det är vacker tanke, det inte vi

en men är som kulturernas nördar till någon form inte vill samarbeta. Vi har ingen Vi av prestige.

gemensam kompetens har inte hunnit uppnå den ålder när urinet får en viss doft, så att det verkligen går att markera

ett revir med det.

Men när ni blir äldre så kommer ni Det jag inte, jag brukar hoppa mi-

vet men av

att göra. karriärer efter bra satsade år och byta för

na att undvika just detta.

Allvarligt, är detta ungdomsföreteelse De flesta människor på storföretagen tycker

en eller är det något nytt Kommer Jonas eller mindre illa det finns mer om mig, men Birgersson vid 40 års ålder likar gjort oerhörda och då har att vara en som satsningar

betonghäck eller evig nörd försö- ålder ingen betydelse det handlar

en som utan om en

ker förändra underifrån. inställning.

För storföretagen går det att darwinistiskt räk-

na fram på basis det interna innovationskav

limatet företagen kommer klara utveck-

om att lingen eller inte.

Ett exempel: Idag råder trainee-bysten i

en

företagen och alla ska bli kunskapsföretag. I

god institutionell anda säger att i företaman gen ska vi inte anställa folk med mindre än

120 högskolepoäng. En traineer består

grupp av människor som verkar exakt likadana, vara klonade. En sådan fin och som stor man som Östen Mäkitalo, som talar finlandssvenska,

skulle knappast kunnat plats framti-

en i ett

da kunskapsföretag kan inte ha

- man re-

spekt för kille bryter på finska ironi.

en som

Om du mot förmodan i IT- Jag skulle för Sverige blir ledanvar ta ansvaret att kommissionen, vad skulle du göra då de och de första länderna en av i världen som

bygger bredbands-IP-infrastrukturen.

För med 1,5 Mbps megabits sekund får

per VHS-kvalitet i nätet, 3 Mbps direktsänd TV ger

och med 24 Mbps får vi HD-TV. Sedan behö-

ver vi inte diskutera vad vi ska kalla det eller hur det ska se ut. Alla kan i princip publicera allt på nätet.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Fråga till Jonas Birgersson, Svar från Jonas Birgersson, Framtidsfabriken Framtidsfabriken

Vad sker när får detta bredbandsnät Då kommer oerhörd mängd kreatörer, som

en

inte har sett röken av idag. Alla kan bli sina

publicister, alla kan komma med sitt egna upp eget innehåll nätet. Sverige kommer att kritisk och folk från USA åker till oss en massa istället för tvärtom. Med bredbandsnät i Sveriär det här det nya händer. ge

Vi är i grunden duktiga på detta och med NMT i bakgrunden vet vi att vi har klarat det

innan. Återigen detta är mycket, mycket

större än NMT och betänk att verkningarna av

NMT står idag för 20 procent den svenska

av exporten.

Varför är detta mycket större jo, nätet skulle

skapa möjligheter för nya digitala tjänsteyrken. Om tittar krasst på tidszoner, ligger vårt

konkurrensområde inom Europas åttatim-

marszon. De globala nätverken gör att du job-

bar åtta timmar när du vill. Tre likadana centruntom i världen är detsamma som 24 ra timmars täckning.

Då gäller det att Sverige är den viktiga noden i Europas åttatimmarsfält.

Bygg infrastrukturen och släpp kreativi- Vad har hänt med de statliga pengarna Säkert

teten fri och hur utveckla skolorna har det imponerat på någon EU-byråkrat att

- Sverige har med datorer i skolorna. massor

Men var finns datorerna som regel I ett rum

som dessutom är låst. jag tillhör generationen i skolan fick sitta med disketten högt som upp i höger hand, för hade den i datorn när man startade den så kunde datorn krascha. man Och det visste min lärare.

Helt enkelt, öppna datorsalarna, låt ideella föreningar på skolorna sköta dem på kvällarna. Låt Telia komma in och med sponsra upp-

kopplingar, ihop med något försäkringsbo-

lag folk är så rädda att datorerna ska bli om stulna. Ge folk hårddisk när de börjar en egen skolan och låt dem använda den när de vill, på raster eller på kvällar. För det är inte den svenska högskolan som har skapat kreationer-

det är den svenska högskolans öppna da-

na,

torsalar har skapat våra kreationer.

som

lT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

inlägg Kommentar

Ronny Fransson, Multimediateketf Helt rätt vid givna bandbredd så är

- samma För infrastrukturen är det bättre att mobilitet lagt ovanpå det alltid föredra. att

direkt till satellitöverföring istället för Men det är komplext med satelliter, det

men

bredband, det är betydligt kraftful- spelar ingen roll. Välj rätt teknik. Telia har

mera

lare digital överföring. Då kan jag I-IDSLS göra idag en teknik som som gör det möjäven applikationer direkt på Internet. jag ligt att köra 50 Mbps över vanlig koppartrâd.

kan göra distansskolor och andra mycket

tunga grejer. Det handlar också hastighet. Din satellit-

om

lösning är den bästa. Men det viktigaste är att Det är det jag väntar på Där måste snabbt får lösning med tillräcklig band-

nu. en

Sverige komma med. Det finns flera bredd, för då har vi chansen bygga något.

som att

kommer med satellittelefoner. Nuvaran- Mitt exempel NMT inte perfekt, det

var men

de kostnad på satellittelefon är 60 kronor tillräckligt bra i rätt tid. Sedan fick

var

per minut och det har utlovats till chansen bygga GSM och vi jobbade vidare

ner att

åtta kronor i minuten plus kostnad med framgång.

en för telefon på tusen US dollar. En sådan

utveckling kommer att betyda mycket för

oss åtminstone, som programmerar

tunga program.

Hakan Hjelm, Bonnier Media

Intressant att höra Telias traineer. om Tänk om inte unika i Sverige, vore tänk om vi var något slags

billighetsamerikaner då hade Fram-

tidsfabriken kanske inte fått något jobb av Volvo och Saab. Det är extremt viktigt, och det gäller särskilt i ett nät som

är globalt uppkopplat som Internet där

kan nâ alla hela tiden, att är man man annorlunda har identiatt man en egen tet och framhäver den.

Vi måste i Sverige komma tillbaka till vår identitet. Vi måste sudda ut historielösheten har forcerats på de senaste som oss

20 åren. För vår historia är det viktigaste i vår identitet näst språket och språket

bör vi också återerövra för övrigt.

Richard Gatan/ei, företagsekonomiskt: insti- Vi har jobbat med dessa saker i sju år ideellt,

tutionen på Stockholm universited: innan vi började med det kommersiellt. Volvo

Varför väljer ni att hjälpa kunder, och Saab är förutom viktiga kunder

som - att vara

Volvo, från den gamla industrin istället kan hjälpa lite och dra in till

som pengar

för den industrin vi frågar efter svenska nationalstaten framför allt makt-

nya som - en

idag plattform. Krav från sådana Volvo och

som

Saab är det enda betonghäckarna lyssnar

som pa.

5 HDSL är en teknik för bredbandig överföring, t video, det i vanliga telenätet. av ex

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Björn Pehrson, KTH:

i utbildningssystemet måste minska vi ska hänga med" "Trögheten om

Inledning Detta avsnitt belyser kompetensförsörjningen inom medie- och prograrnvaruindustrin.

Medverkande Björn Pehrson är professor i teleinforrnatik vid KTH, Kista.

Budskapet Det är nödvändigt olika sätt minska trögheten i utbildningssystemet inom områden

att

är stadda i snabb utveckling, att göra utbildningen mera problemoriente-

som a genom

rad och interdisciplinär. Det behövs flera utbildningar i praktiskt entreprenörskap, så att det blir naturligt att starta företag istället för att till de etablerade företagen.

Tre teknologier Den konvergens pågår mellan industriområdena data, tele och media med sina

som nu

konvergerar olika teknologier har sin yttersta tekniska grund i digitaliseringen. Konvergensen är något måste också utbildningssystemet för ska fram den kompetens-

som genomsyra att man

försörjning som man behöver.

I många avseenden är det traditionella utbildningssystemet trögare mekanism än många

en

andra i samhället. En viktig orsak till den långsamma Förändringen är att de

processer

olika kulturer är förknippade med de olika områdena är mycket olika.

som

Vid KTH utbildar telekom-människor och data-tekniker. Det går faktiskt att se skillnad

på teknologer det eller andra slaget när de kommer på gatan. De beter sig olika, de

av ena

är olika klädda. Nollningsproceduren förstärker kanske den skillnaden att under-

genom stödja de skaffar sig identitet att lära sig spotta lite på varandra. Det att en genom grann

försvårar att denna konvergensen till stånd ute i näringslivet. Sedan finns det olika tra-

ditioner telekom-kulturen och -identiteten går över hundra år tillbaka och datasidan med sin kultur och identitet har utvecklats för sig sedan några decennier. Skapa rapektför d: olika kompetenser som

Viktigt är att skapa respekt för de olika kompetenser som behövs. Det är kanske inte så

behövs. "

konstigt och ovanligt, det är inte första gången många olika kompetenser behöver

som

samverka för att tillverka olika typer produkter. Ett problem är nu att det är nya kultu-

av

ska bildas att smälta ihop gamla eller att åtminstone kombinera gamla för

rer som genom

det är inte alltid säkert att de ska smälta ihop.

Multikulturellt En viktig fråga när det gäller att diskutera kompetensförsörjning, är vilka de

nya varorna

kompetenskrav och tjänsterna egentligen ár och vilka yrkesroller behövs för att producera dessa.

som

Det är inte alls klart. Därför är det turbulent i delar industrin. Det är på framkanten av

det spännande händer. Och det är framkanten saknar utbildning och

som som

kompetens. De springer först i utvecklingen och har denna kompetensen, har inte

som

alltid tid att hjälpa till med att utveckla utbildningssystemet.

Timmar på isen När formar de nya yrkesrollerna är det viktigt att skapa respekt för de olika typer av

man

det som räknas kompetenserna. Precis vid hockey-träning är det timmar på isen räknas. Träning

som som

och endast träning färdighet och kvalitet. Det går inte att hålla på med att fuska i för

ger

mycket. Man måste identifiera de olika kompetenserna och vad det är kräver timmar

som

för att kvalitet för att fram de nya yrkesrollema.

ge

De sätt vi har funnit ändamålsenligt att jobba efter, när det gäller att forma nya ut-

som

bildningar, det är naturligtvis problemorientering. Det handlar att kombinera olika

om

kompetenser och upptäcka olika kompetenser del i utbildningsprocessen. Det gäl-

som en

ler att ha klara mål och tidsbegränsade uppgifter att genomföra.

IT-kommissionens hearing den medie 8: programvaruindustrin om nya

Entreprenörer En viktig insikt för oss fyrkantiga tekniker, är att tekniken står sig slätt allena. Vi har inom möter krokben den relativt utbildningslinjen för industriell ekonomi och organisation särskild

nya en

kurs heter Teknik, ekonomi od: ledarskap. Till del handlar konvergensen

som stor om ent-

reprenörskap, d v s att trots de strukturer som finns skapa och ta fram produkter och

nya

hitta marknader. Det kräver utbildning i praktiskt entreprenörskap, åtminstone

en som högskolenivå har lyst med sin frånvaro och kanske många andra ställen också.

Under många år har det varit kutym, åtminstone bland E-teknologerna, efter avslutad

att

högskoleutbildning till något av de stora företagen. D-teknologerna, började ut-

som examineras för drygt tio år sedan, har haft det lite svårare att bli accepterade de äldre Eav

ingenjörer som anställer. Därför har de i större utsträckning tvingats utveckla sina ent-

reprenörstalanger. Det är en del i omgivningen är stor utmaning för entrepresom en en

nör de möjligheter, framför allt hot omgivningen Det är min erfarenhet

- men som ger.

när sett entreprenörer försökt sig på skapa företag och dem växa. Även

som att nya att

de stora företagen säger att de positivt på sådant och på alla sätt vill stödja det, så

om ser

gör de inte det i handling. De sätter ofta krokben för entreprenörer, på olika sätt. Ibland sker det inkompetens. Men ofta sker det det företaget faktiskt hell-

genom genom att stora

vill köpa det lilla företaget för ha kontroll över det hellre det än låta det

re upp att - att

växa fritt till möjlig framtida konkurrent.

en

stödsystemet Det institutionella stödsystemet är viktig bit när det gäller stödja skapandet

en att av nya

har viktig roll möjligheter. Det handlar dock inte bara entreprenörskap för åstadkomma det och

om att stöd till entreprenörer, utan också uppmuntran och stimulans Ltrgprenörer kan av som runt de stela strukturerna i sina organisationer.

Det gäller inte minst utbildningssystemet i många stycken är konservativt än

som mer "Vi übâwr m m

omgivningen. Här ingår också att belöna framgångsrika initiativ.

pmbhmødmunld Mb intørdtkaplinär utbild-

ning." Mitt önskemål är att stöd i utbildningssystemet för problemorienterad och in-

en mer

terdisciplinär utbildning.

Fråga till Björn Pehrson, KTH Svar från Björn Pehrson, KTH

Det traditionella utbildningssystemets Det är riktigt, inte riktigt vad finns

vet som

tröghet kanske är dygd i föränder- på andra sidan. Kanske är det så många

en en att

lig värld traditionella begrepp överlever. Men det krävs också öppen inställning till förnyelse.

en

Har den dubbla uppgiften Det kollegiala på högskolan

man att vara systemet som styr

trög och anpassningsbar vad är har väldig styrka i kvalitetskontrollen,

att vara - en men det ska slå vakt och har svaghet i möjligheten förändra som man om vara en stor att ovillig att förändra i universitetssystemet sig. Det jag önskar är vi skulle kunna ägna att tid att studera andra kompetenser för mer

att skapa respekt för dem. Där brister det fak-

tiskt när det går snett. Man erkänner helt en-

kelt inte att andra områden har kompetens som är viktig.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

till Björn Pehrson, KTH Svar från åjöm Pehrson, KTH

Fråga

Ska skapa interdisciplinära områden Området ter idag tvärvetenskapligt, men jag

man

i skärningsområdet mellan konvergeran- skulle vilja påstå att det finns discipliner att de media, tele och data upptäcka där

Ett exempel: Normalt kanske teleteknik

vi ser

och datateknik ganska likartat, i den

som men

vetenskapliga världen står människor som sysslar med teletrafikfrâgor mycket långt ifrån

människor ägnar sig datorarkitektur. som En teletrafikmänniska kastar sig över den nya trafik kommer från webbverksamheten som nu med stort intresse och utvecklar metoder nya för att beskriva och analysera den, vilket inte

är lätt men mycket hedervärt.

Datorteknikerna försöker arkitektubygga nya för att kunna hantera denna trafik på ett rer effektivt sätt. Dock är det som tänker på att

genom att bygga arkitekturerna med kunskap

vilken trafik kanske om som genereras, man

kan bygga bort många av de egenskaper som

trafiken idag har. Det har också förutsättning-

att bli en smal vetenskap, men som ligger i

ar

detta skärningsområdet och är oupptäckt.

Däremot är jag den förste att framhålla att det är bara timmar isen kvalitet och som ger

tvärvetenskap i den meningen försöker

att man

att odla alltför många kompetenser samtidigt

är naturligtvis inte bra.

Är det KTHs uppgift vaska fram Det tycker jag absolut.

att entreprenörer

Vilka är de svenska medie- och I den industriella nischen i Sverige, sedd överprogram-

varuföretagens starka sidor gripande, är naturligtvis sådant har kopp-

som

ling till telekommunikation stor styrka.

en

Räcker det för att hävda sig på en fram- Ja, men en förutsättning är att man söker sig tida marknad in mot skärningsområdet mellan media, data och tele. Det går knappast att hålla till ute i periferin av dessa renodlade områden.

Svagheterna i Sverige Orörligheten. Vi saknar industriell erfarenhet

datortekniksidan, även det idag finns av om en

växande programvaruindustri. Tyvärr står de

traditionella telekom-människorna och pro-

gramvaruindustrin relativt långt från varandra.

Sedan finns det mer kulturella svagheter som jantelagen, missunnsamhet och oviljan mot

misslyckanden som bromsar många entrepre-

nörer.

lT-kommissionens hearing den medie- 8c programvaruindustrin om nya

Fråga ti Björn Pehrson, KTH Svar från Björn Pehrson, KTH

Var ligger trögheten i detta På alla nivåer, inte minst i utbildningssystemet.

Programvaruteknikerna utbildar vi för sig och telekom-människorna för sig. Det är inte bra.

Är det ett nationellt intresse att utbilda helt klart. Samhället ska ha stark roll när en

fram dessa programvarutekniker det gäller kompetensförsörjningen.

Vad borde IT-kommissionen göra Det minska hel del trögheterna är att en av i

kompetensförsörjningssystemet det kanske

krävs innovationer för att hitta morötter och piskor. Här kan IT-kommissionen ha viss en

förmåga att manövrera och stimulera.

Vad ska IT-kommissionen inte göra Var lyhörd för tekniska och ekonomiska driv-

krafter och försök inte göra våld på dem.

Här finns ett dilemma: Alla pekar på att Människor är kreativa och det finns intrapre-

utbildningen ska före, eftersom kom- nörer och entreprenörer förr eller

som senare

petens är så avgörande utbildningssek- naturligtvis mal denna trögheten. Sedan

- ner torn ska vara en motor eller lok i denna får vad är kvar. Det bra de se som vore om utveckling. Samtidigt utbild- stela strukturerna

ser att som till en del ska vara stela,

ningssektorn är konservativ och en stor det är inte bra de är alltför mjuka mjukas

om

tröghetsfaktor. Hur får vi de två perspek- upp en del i den förändring pågår. Pro-

som

tiven att ihop klarar utbildningssys- blemet just är att de traditionella hög-

- nu mest temet av att vara loket skolorna har mycket svårt hänga med i att

denna utvecklingen.

I utbildningssammanhang talar Inte drivkraft kanske, det är mycket

man om en men en

vikten bygga bredbandsnätet. Ãr stark eftersläpning där. Det naturligtvis

av att ut vore

det drivkraft för utveckling företag bra hann i kapp lite. Men det är inte

en av om man och IT-verksamhet bredbandsnätet är drivkraften. som

Är det så enkelt som det låter att bygga Det finns hel del tekniska frågor, de är

en men

ut ett sådant nät eller är det fråga ett inte avgörande. Istället rör det sig ekono-

om om

kritiskt teknikval miska och organisatoriska frågor på ganska

hög nivå. Hur ska strukturen operatörsbranav schen egentligen se ut

inlägg Kommentar

Lars Göran Larsson, Business Navigatorj: jag kan bara hålla med. jag är kraftigt inblan-

Jag har sedan ett år byggt virtuell dad i bygga virtuell utbildningsor-

upp en att upp en organisation från fyra till 23 personer. ganisation och är bara i början. Det finns Frågan är: vad ska utbilda till Vad ska göra. Vi är relativt bra långt fram i massor att använda tekniken till På något sätt Sverige, ska förhäva även om inte oss.

har hoppat direkt

på en massa lösningar, jag känner inte att vi är men

mogna att säga vilka frågor vi ska lösa. När jag jobbar med ett virtuellt företag,

blir jag förvånad över att höra att Sverige

är längst fram i världen på området. Jag

betvivlar det. Men är det så, är

skrämmande dåliga. Det betyder det

att finns oerhört mycket att göra. Utbild-

ning är en mycket tung faktor framöver.

lT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustri n

inlägg Kommentar

Inlägg UlfEri/cüon, SweSlj: Vi ligger mycketiefter. Men idag det är många

När det gäller USAs framgångar inom arbetar med detta och det börjar lite

som

medie- och programvaruindustrin fram- fortare framåt.

hålls ofta den nära kopplingen mellan

företagsverksamhet, entreprenörer, hög- Det saknas i stort sett nästan helt är

som en

skolor och teknikparker Vi har inte kompetens alltså inte riskkapital inom hur

osv. alls kommit lika långt i Sverige. Vad faktiskt driver, organiserar och leder man

beror det på Vad går göra det avknoppningsverksamhet från ett kom-

att mer

mersiellt perspektiv.

IT-kommissionens hearing om den medie- 8: programvaruindustrin nya

C:

Företagsutveckling

Dick Eriksson, DaCapo AB:

"Stark kompetent ägare är avgörande för framgången"

Inledning Detta avsnitt belyser erfarenheter från och utveckla litet programvaruföretag.

att starta ett

Medverkande Dick Eriksson är VD för DaCapo AB, Göteborg.

Budskapet För att de små företagen ska klara utvecklingen med framgång behövs satsningar

på ut-

bildning och FoU, sänkning arbetsgivaravgiften bättre tillgång på riskkapital

en av samt

med koppling till kompetens.

Historien DaCapo AB startade för drygt fyra år sedan tio ville vingarna kring

av personer som prova

bakom DaCapo en affärsidé. Ägandeformen var från starten sådan att de tio delägarna hade lika äga-

stora

randelar. Synen pâ tillväxt något splittrad, det fanns i företaget ingen uttrycklig ambi-

var

tion eller motivation att växa. Ledningsförmågan ganska

var svag.

Idag, fyra år senare, är ägarbilden förändrad. Av de tio delägarna finns fyra inte

personer

kvar längre, varken anställda eller med något aktieinnehav. Ägarsituationen har däri-

som

genom förbättrats, företaget borde aldrig ha med många delägare. När det gäller

startat

synen på tillväxt har DaCapo skaffat medveten vilja växa. Ledningsförmågan

en mera att

har utvecklat, dels fyra års erfarenhet, dels rekrytering och förstärkning.

genom genom

DaCapo har vuxit med tio under det senaste året, är totalt 28 Vi personer personer. finns i Göteborg och från hösten finns även kontor i Stockholm. Verksamheten är ett

huvudsakligen nationell. Tio procent av omsättningen vänder sig mot den internationella

marknaden, företrädesvis den europeiska. Fem omsättningen investerar vi i procent av

forskning och utveckling. Vi är stolta över att ha kommit så här långt, inte nöjda.

men

Mål Bland mål och ambitioner för det närmaste året finns DaCapo ska växa till 40 att perso

och ambitioner ner, med en trolig och lämplig fördelning på 30 i Göteborg och i Stockholm. Det

resten

kan komma att bli avknoppning, där det finns affärsmöjligheter gör sig

en tror att som

bättre i ett fristående bolag. Vi diskuterar vi ska släppa in ägare och kapital för

om externa

att skapa tillväxt. På lång sikt är kompetens och kompetensutveckling grundläggande för vår framgång.

Fråga till Dick Eriksson, DaCapo Svar från Dick Eriksson, DaCapo

Vad säljer DaCapo Vi säljer kvalificerade konsulttjänster och

skräddarsydda affårslösningar, främst baserat på webb-teknologi.

Med ägande och finansiering hur skul- Vi utgick från tio med ganska olika

- personer

ni ha gjort ni startat idag värderingar och målsättningar. Det gjorde

om ekvationen omöjlig. Med hade tio personer också stor kostnadsmassa och tröghet en en

inbyggd i företag hindrade förändringar.

som

En start idag skulle bygga på stark ägare,

en antingen ett fåtal eller att yttre intrespersoner senter är med. En stark ägarroll är viktig som

motkraft till alla kreativa idéer och förmågor

att göra saker.

lT-korrmissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Fråga till Dick Eriksson, Dacapo Svar från Dick Eriksson, Dacapo

Vad är viktigast den starke ägaren i Inledningsvis är det en stark ägare i form av

form kompetens och möjligheter eller kompetens, alltså erfarenhet och kunnande om av

den starke ägaren i form kapital hur utvecklar affärsidén, effektiviserar

av man

organisationen och skapar bra förutsättningar.

Riskkapitalet är självklart nödvändigt, men först när det finns något tror tillräcksom man ligt på, ett embryo kan växa bra. som

Vilket slags kompetens behövs av Det är svårt att hitta bra modeller för att stötta

mera småföretagande. Bra personliga kontakter mellan stat, myndigheter och olika företag är av godo. Det ska finnas ett antal som personer

har god uppfattning dels branschen,

en om

dels det speciella företaget och åtminstone

som kan länk för att skapa nätverk eller ge vara en råd vad finns. om som

En del detta kanske finns på nätet ja, det viktiga är att från stat och av men man myndigheter är uppsökande själva också och

inte lägger allt ansvar på företaget att ta initia-

tiv och kontakt.

Sedan är nätet inte alls moget för att kunna

hantera detta idag. jag är tveksam till dels kva-

liteten den information finns där och av som dels kvaliteten på dem använder nätet. som

Kompetens är viktigt ja, på flera sätt är utbildning och FoU viktigt.

Vi har företag behov kompetenta som av människor vi vill locka till Därför som oss.

behöver mängden kompetenta människor öka,

eftersom det är en växande marknad.

Det finns ett stort behov också kund- och

konkurrentsidan och det är viktigt att det där finns tillräcklig kompetensutveckling.

en

duktigare kunder, desto lättare är det att ge-

mensamt göra bra saker.

staten går in och stöttar utveckling mer

av högskola/ gymnasium/ grundskola, desto mer ökar efterfrågan producenter att med-

oss

verka i förändringsprocessen. affärer.

Det ger

Vi kommer att utbilda varandra under Det tror jag inte. Det gäller att hitta kombinahela livet tills döds, eller tionen traditionell utbildning och det nya av lärande med medier på ett vettigt sätt. nya

Trots allt är vi människor den största tröghets-

kraften. Förändringsprocessen, där tar till oss nya hjälpmedel, kommer att ta sin tid.

Även vi är duktiga och har ganska lång

om

erfarenhet idag, så har mycket är lära.

IT-kommissionens hearing den medie- programvaruindustrin om nya

Fråga till Dick Eriksson, Dacapo Svar från Dick Eriksson, DaCapo

Hur är ett politiskt beslut om sänkning Troligen för alla företag. En sänkning

som av

av arbetsgivaravgiften kopplat till fram- arbetsgivaravgifter är direkt kopplad till lön-

gång för Da Capo samhet. Det ger oss pengar.

Att lägre skatter ger mer pengar kvar i Kanske inte så direkt kopplat. Men DaCapo är

den plånboken är ett enkelt bättre skickat för den investeringegna sam- att ta ansvar

band finns det dynamik i det- än vad är. Den investeringen skapar

- men en en staten ta Skulle ni börja anställa mer männi- större tillväxt hos än vad kan en oss staten ge.

skor och expandera arbetsgivaravgif-

om terna sänktes

Hur stor sänkning behövs Så mycket möjligt.

som

lT-kommissionens hearing om den nya medie- Bc programvaruindustrin

Ylva Johansson, CD-Media AB:

"Mera internationellt nätverkande bättre resultat"

ger

Inledning Detta avsnitt belyser erfarenheter från att starta och utveckla ett litet multimedieföretag.

Medverkande Ylva Johansson är grundare och VD för CD-Media AB, Lidköping.

Budskapet Branschens många små företag skulle ha mycket vinna på att nätverka och

att genom sam-

arbeta såväl nationellt som internationellt. Ett stort problem för nystartande småföretag är bristen på riskkapital. Okunskapen hos banker och skattemyndigheter immateriella

om

värden är hämmande för utvecklingen.

Uppgång, fall Företaget CD-Media AB är historia. Det levde tre år och vi fick del lärdomar. numera en

och omstart Vi några entusiaster startade 1994, ett sysselsättningsprojekt i Lidköping.

var som som

Snabbt vi fem och började producera multimedia presentation hem-

var personer en av

kommunerna Götene och Lidköping. Den distribuerades först via CD-ROM i cirka 5 000 exemplar och gick sedan ut i informationskiosker och till vissa delar även på Internet.

Vi hade enligt Macromedias leverantör utvecklingsverktyg folk i England hittat

av en

unik programkoppling mellan relationsdatabas och multimedia. De "Ni sjut-

sa: är ett av bolag i världen har denna kompetens kör fort och utnyttja den fördelen ni har, ton som -

för är dom andra ikapp er." Så gjorde det. Vi trodde mycket på detta.

snart

Vi bolagiserade i maj 1995 och då nio Första konsumenttiteln kom till julen

var personer.

1995 efter rekordkort produktionstid. Den gjord för den svenska marknaden och

en var sålde i 3 000 exemplar, ganska hyggligt 1995. Trots det vi besvikna, hade högre förvar

väntningar. Sedan kom ett stort projekt med Trygghetsrådet. Det handlade att utveckla

om

företagsdatabaser för arbetsförmedling. Vi utökade med sju projektanställda och så vi

var

totalt 23. Trygghetsrådsprojektet slutfördes ungefär kring semestertiden 1996 och de sju

lämnade Under den tiden vi hade brådast, korn även vår andra konsumenttioss. som som

tel producerad tillsammans med Kolmårdens djurpark. Den förespåddes mycket stor för-

säljning.

I november 1996 förstod vi att försäljningsprognoserna totalt fel. Ekonomin började

var också bli fel detta. Vid årsskiftet personalen i 13. Under vintern 1997 diskup g a var nere

terade nytt delägande. Vi grundat bolaget, två privatpersoner, kunde inte vare sig

som

finansiellt eller ledningsmässigt driva utvecklingen vidare. För att bädda för ett Övertaganbegärde vi företagsrekonstruktion hos tingsrätten. Förhandlingar med bank och övriga fordringsägare pågick. Det strandade. Banken nej. Vår främsta tillgång var producerad

sa

källkod på skivminne och banken klarade inte att värdera det. Så banken hoppade

m av.

Så gjorde också intressenten vi hade för delägande. Det var inte mycket mer att göra än att begära bolaget i konkurs i april 1997.

Vi hade fram till dess hunnit med att producera ganska mycket, till exempel för Dun 8: Bradstreet, Catella, flera företags- och kommunpresentationer. Produktionerna det

var

säkert inget fel på. Vårt problem likviditet och ledningsförmåga. Plus att hade ett

var

mycket oförstående legalt system runt omkring

oss.

Framgång med En ljuspunkterna under CD-Medias tid var att hälften av omsättningen var grundad på

av

export till EU i form EU-projekt. Sådana pågående projekt finns inom Employment- och

export - av

Esprit-programmen. Två projekt finns också inom Info-2000 och just dessa har gett företa-

Mødizindustrin skull: många värdefulla samarbetspartner. Utan att förringa något är CD-Medias internatioget glimt på att :tänjer/ca nella kontakter och samarbeten vidare och aktivare vad de är nationellt. Vi i större, än mera. medieindustrin i Sverige skulle tjäna nätverka att mera.

IT-kommissionens hearing om den medie- programvaruindustrin nya

Rekonstruktion När CD-Media idag är begravt i sin gamla form, fortsätter verksamheten del inom

som en

i nytt företag ConDesign AB är ett företag för i huvudsak konstruktionstjänster till verkstadsföretag

som i Sverige. ConDesign är också Sveriges största leverantör när det gäller teknisk illustration

och dokumentation. Där finns innehållsmässigt mycket nära koppling till de medi-

en nya

erna och multimedia. Det är den naturliga kopplingen till innehåll ofta gör det svårt

som

för mediebolag att prata med våra kunder. Vi är ofta för teknikfixerade, det ska så

oss vara mycket flash och blip överallt.

Intressant är att får typ diskussionsbas när hittar naturlig man en annan av man en

koppling till användningen av medier som har kunnat göra här. Därför har fått

en mycket bra lösning trots allt. Nu kan vi, mer än tidigare, koncentrera på att skapa inoss nehåll och tekniken är endast ett medel att nå dit.

Erfarenheter Efter utvecklingen med CD-Media under år har jag främst dragit följande slutsatser:

tre

En mycket stark uppmaning till både mig själv i fortsättningen och till andra företagare

0 i branschen är att nätverka mycket både nationellt och internationellt. Vi är mera många små producenter vill gärna komma gärdsgårdsserien. Det gör endast ur genom att slå ihop. Många små och blir några stora och starka. oss svaga

0 Uppmuntran och stöd inte bara finansiellt, utan i flera olika avseenden behövs ända

till det enskilda företagets nivå det är först då det känns konkret.

ner - som

Under den sista CD-Media så lärde jag mig mycket människor i det 0 resan om att

legala systemet banker, jurister, skattemyndigheter ofta är mycket okunniga de vill-

om

kor medie- och tjänsteföretag lever under. Bland ställer immaterialrätten till

som annat

stora bekymmer och det är något som behöver belysas grundligare.

Fråga till Ylva Johansson, CD-Media svar från Ylva Johansson, CD-Media

Hade CDMedia också kommersiella Kunderna mestadels Husqvarna, Catelvar typ

kunder eller mest olika projektuppdrag d större svenska företag och kommuner.

V s

Ni hamnade i likviditetsproblem. Hur Det främsta vi borde ha gjorde hade varit

att

skulle du velat ha pengar Som lån Brast finansierat de olika produktionerna för sig,

var

bankerna Saknades stark ägare Risk- d grojektfinansiering på sätt

en v s ett som man

kapital Skulle det ha funnits bidrag jobbar mycket med i USA. Det svenska sättet

att finansiera verksamheten är att smeta ut allt

över alltihop och då får man sno pengar mel-

lan de olika projekten på ett litet konstigt sätt.

Hur kan projektfinansiering ut Det kan någon intresserad

en se vara som av att

Vem är intressenten bakom delfinansiera och även ha delägande. Det är

ett

alltså riskkapital, projekt. Den är

men per som med och finansierar får del i projektet. en

En konsekvens det skulle att även Nej, tittar på hur gör detta i USA av vara man

den juridiska formen blir annorlunda bygger bolag kring varje projekt

- man ett av

det är inte längre företaget är parten dignitet. Projektet hanteras isolerat

som som ett

utan även den juridiska formen blir ett bolag. I vårt fall det enda produkt

var en som

projekt, virtuellt projekt Ãr det så fick CD-Media blöda och hela företaget

ett att blödde ihjäl denna. Men hade produkgenom

ten legat separat, i ett eget bolag, vid sidan

av

CD-Media, hade den inte dragit hela balet-

ten i fördärvet.

lT-kommissionens hearing den medie- programvaruindustrin om nya

Fråga till Ylva Johansson, cD-Media Svar från Ylva Johansson, CD-Media

Vad kostade den produkten tillverka Den kostade 1,3 miljoner kronor.

att

Hur många exemplar å vilket pris skulle Marknadspriset är 495 kronor, distribu-

varav ni behöva sälja tören ska ha sitt. Vi behöver sälja 10-12 000 exemplar.

Har denna distribution någon CD är ett komplement till nät och vice versa. sorts framtid kan liknande infor- Det är inte antingen eller. Olika situationer när man mation eller mindre gratis på nätet har olika distributionsformer. Teknikerna är mer Kan CD hävda sig andra distribu- fortfarande inte desamma. I detta fall är det mot

tionsformer framgent en utbildningsprodukt och den kan inte

mera

nätdistribueras idag från teknisk synpunkt.

Tanken på projektfinansiering och delä- Ingen skillnad. Projekten ligger isolerade i

vad får det för konsekvenser för bolag. Men styrningen bolagen sker fortfa-

gande av

-

tillväxt och ledningsfrågor rande utifrån ägandet. Om det sker direkt i

multimediebolaget eller det ger via ett om

antal projektbaserade bolag spelar ingen roll.

Vad är ditt råd till andra nyföretag Lägg inte alla ägg i korg.

samma

Vad kan IT-kommissionen göra för Uppmuntra riskkapital. Se över de legala vill-

att

stötta dessa företag koren gör att projektbolag och finansie-

som dem underlättas. ring av

Är EU-projekt bra för dessa EU-pengar är inget bidrag. Man får de facto

en väg att

företag för hitta pengarna Eller är jobba hårt både för att och för att

att pengarna det sätt bygga sig in i bidragstän- göra det lovat. Det är precis som med ett att man kandet och därmed riskposition vilken order helst. en annan som

EU-projekten är ett medel att nå mycket samarbete, att hitta projektpartners runt om. På

det sättet kan jobba med utveckling tillman

i ett konkret projekt. Det går att se

sammans

hur man fungerar ihop. Det växer fram en

modell kan att använda vidare. som

Det går alltså att hitta partners vill som man jobba vidare med i icke-EU-fmansierade projekt. Och det är precis vad hänt med som oss bland annat IMmedia, Sowatell, Tocano och

staden Nürnberg till exempel. Vi har fortsatt att jobba tillsammans i andra projekt.

Ar det också projekt fått utländska ja. Det är projekt som antingen våra partners

som

kunder eller vi lyckats att kunder till.

En vanlig uppfattning är vikten Det gäller säkert för flertalet inom näringen.

av att först ha stark hemmamarknad för Men Vi har gått lite mot strömmen och satsat en att sedan Ar det korrekt på de kontakter har inom EU. Vi har ut export. mest varit snabba med internationaliseringen och

det känner det riktiga.

vi som

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8a programvaruindustrin

Ulf Jonströmer, AU-System AB:

"Sluta utveckla stimulera efterfrågan upphandlingar"

- genom

Inledning Detta avsnitt belyser företagsutvecklingens villkor i medie- och programvaruindustrin.

Medverkande Ulf Jonströmer är grundare och VD för AU-System AB, Stockholm, ordförande i dels

samt

IT-Företagen f d Sito, dels SPI Svensk Programvaruindustri.

Budskapet Sverige är en onödigt liten marknad skulle bli mycket större marknad sti-

som en genom

mulans av efterfrågan och många fler upphandlingar. Det leder till ökad effektivitet och konkurrensförmåga. Det skulle ge en sund och fortsatt växande programvaruindustri.

Svårt att bli en Förutsättningarna för bedriva programvaruindustriell verksamhet i Sverige har flera

att på riktig industri sätt förbättrats under de senaste två åren, på område står det rätt stilla det är men ett svårt att bli riktig industri. en

Om att ta betalt Först en anekdot: Picasso satt någon gång 1940-talet kafé i Paris och blev där ett

för kompetens uppvaktad rik amerikanska stack i handen på honom och Rita

av en som en servett sa: en

teckning och jag betalar vad du tycker den är värd. Picasso ritade, signerade, lämnade över

det hela och Tusen dollar, tack. Tusen dollar, protesterade kvinnan, det bara 40 sa: tog sekunder. Nej, det tog 40 år, säger Picasso. Problemet med detta är hon tycker det att att är

så fruktansvärt oförskämt att ta så mycket betalt, så det blir ingen affär. Båda är i den situationen förlorare. Hon kunde aldrig i sitt liv köpa billigare Picasso och Picasso

senare en förlorade han säkert då behövde för fortsatta kafêbesök pengarna som osv.

Konsten att komma förbi detta problem är väsentligt. Det grundläggande problemet

är att

betalt för den kompetens och den erfarenhet bygger Om inte hittar verk-

man upp.

samhetsformen gör det möjligt kunderna det vi har byggt under

som att att acceptera

lång tid då kan vi inte bygga någon industri, då kan inte systematiska, metodiska

- vara

och återanvända programkod, kunskaper och erfarenheter

osv.

Lösningen heter paketering. Hade Picasso tagit med sig hem, ritat teckningen

servetten ner

precis lika snabbt tidigare, lämnat in den till rambutiken och levererat detta efter

som

någon vecka eller två, då hade det säkerligen inte blivit några speciellt det

protester, om

varit ett vackert paket med rosett på.

Återanvändning Just återanvändning är nyckeln för kunna kalla sig industri. Visst, vi kan bedriva

att en

är nyckeln programvaruverksamhet under många år framöver på det rätt hantverksmässiga

sätt som

gör. Men det är inte effektivt. Det bidrar definitivt inte till näringslivets och den offentliga förvaltningens konkurrenskraft, vi inte kan återanvända så mycket möjligt den

om som av

kompetens, erfarenhet och kunnande finns i olika företag.

som

Verksamhetsformen bestämmer effektiviteten. Hög återanvändning hög effektivitet. ger

Det finns ett samband mellan graden industrialisering och vad det kostar fram

av att en programrad räknat i kronor. "Att samma program-

kod användsav Anledningen till det är billigare i den primära programvaruindustrin

att som till största

manga, sänker nm-

delen lever på egenutvecklade programprodukter, d produktifiering beror på återan-

ligtvis kostnaderna." v s

vändning. Att programkod används många, sänker kostnaderna drastiskt.

samma av

IT-kommissionens hearing den medie- 8: programvaruindustrin om nya

I de interna ADB- och utvecklingsavdelningarna, kan konventionella IT-

Skillnad mellan som vara avdelningar på storföretag eller sådana bedriver utveckling bilar eller nya tid och resultat ett som av nya kylskåp, telefonväxlar betydligt större del det kalla intern ITnya osv, ryms en av man

utveckling. den interna och sekundära delen programvaruindustrin. Andra

Detta är av verksamhetsformer är resurskonsulter och systemintegratörer. Den kategorin använsenare

der och andras produkter för utveckla färdiga lösningar för kunderna. Systemin-

egna att

tegratörerna säljer oftast sina uppdrag i paketerad form med hög grad av återanvändning.

Kostnaden programrad är förhållandevis hög när interna ADB- och utvecklingsavdel-

per ningar och resurskonsulter arbetar. Det beror på fokuseringen på tid. De lever på att

betalt timme. Endera är det intern utvecklingsbudget finansierar arbetet eller så

per en som betalar konsulter att hyra in dem för ett visst antal kronor per timme. man genom

Systemintegratörer och den primära programvaruindustrin är mycket fokuserade vid

mer

resultatet. Systemintegratören är normalt utsatt för konkurrens. Han är med i en upphand-

därmed jämförs hans pris och med andra alternativ. Ännu tydligare är ling och prestanda det för dem jobbar med produkter där det blir direkt jämförelse. Resultatet är både

som en

ökad effektivitet och lägre kostnad programrad. Det ökad industrialise-

en en per ger en ring och återanvändning.

Det trista för Sverige företag sysslar med programprodukter är i minoritet de

Utan konkurrens är att som -

ingen effektivitet interna ADB- och utvecklingsavdelningarna på storföretag och i offentlig förvaltning är

fortfarande dominerande.

Bedrivs inte utvecklingen i full konkurrens är det mycket svårt att bli riktigt effektiv. Har inte incitament bli effektiv vilket rimligtvis inte finns för den som hela

man att mer -

tiden får betalt timme är det så projektet vinner ekonomiskt på att bli både

per att rent -

utsträckt i tiden och på bredden när det gäller funktioner

mer osv.

Marknaden är Sverige har onödigt liten marknad, därför att det görs alldeles för teknikupphand-

en onödigt liten lingar. Det köps alltför mycket utvecklingsresurser på rot, istället för i form färdiga av

lösningar och produkter. Genom det är upphandlingar, blir det betydligt mindre

att konkurrens än vad det skulle kunna bli för denna industri. Om inte har konannars man

kurrens, har incitament för öka sin produktivitet och därmed är det en låg

man att

produktivitet och låg grad industrialisering.

av

Föregångaren Detta gällde också på 1950- och 1960talen i verkstadsindustrin. Men då beslutade sig

man

bilindustrin på Volvo, Saab och andra typiska verkstadsindustrier detta inte sunt för just kon-

är att var

kurrensen och i skenet bli effektiv. Man då vi ska bygga verksam-

av att mer sa att upp en

het där vi specialiserar på hålla det hela. Och Volvobil

oss att samman om ser en

idag är det inte mycket tillverkas inom Volvo, tvärtom, köper delarna från

som man upp

specialiserade underleverantörer och utsätter dem för hård konkurrens. Så har det gått att åstadkomma hög konkurrenskraft och hög grad effektivitet. Detta gjorde alltså

en en av

bilindustrin mycket medvetet.

Motsvarande är precis vad skulle behöva göra i Sverige när det gäller programvara. Vi skulle behöva innebär vi såg värde i att lägga ut utvecklingen, istället för

en syn som att ett

behålla den inom väggar. Det gäller inte minst stora utvecklingsprojekt, eller delar

att egna

utvecklingsprojekt, finns inom Ericsson, ABB osv. Mer skulle upphandlas

av stora som

med hög grad konkurrens och därmed ökat incitament för att skapa bättre konkur-

av ge renskraft.

Därmed finns det alla skäl i världen återanvända både det vi har i huvudet och det vi att

har i form programkod. Vi skulle kunna bli industri med hög produktivitet och

av en internationell konkurrenskraft.

IT-kommissionens hearing den medie- 8: programvaruindustrin om nya

Många arbetar Lite elakt kan säga de interna utvecklingsavdelningarna och de hela tiden

man att som blir

i skyddad form uppköpta timme, är form skyddad verkstad. Det skulle för hela

per en av som vara sunt

programvaruindustrin, och för Sverige, näringslivet och offentlig förvaltning,

är att mer

in i för den industrialiserade formen.

Kan flytta från den interna och sekundära programvaruverksamheten

mera de interna

IT- och utvecklingsavdelningarna och andra utvecklingsavdelningar till den primära

pro-

gramvaruverksamheten kan också öka vår produktivitet totalt

sett.

Råd: Stimulera Förutsättningarna för svensk programvaruindustri

är att

efterfrågan

0 det tekniska kunnandet är mycket högt

o produktiviteten är hög

kundernas kunnande är mycket högt inom diverse områden

o

o kapitaltillgången är tillräcklig.

Det saknas är marknad och mod. Ska stimulera något och det bör som man göras på -

vissa områden så är det inte tekniken och utbudet, framför allt efterfrågan. Det

- utan

gäller att stimulera en marknad skulle efterfråga produkter och färdiga lös-

som mera av

ningar än utveckling rot. Teknikupphandlingar är tydligt sådant sätt stimulera.

ett att

Alltså: Sluta utveckla, börja upphandla.

Här finns mycket stor makt hos politiker och hos beslutsfattare inom offentliga verk-

en

samheter och inom näringslivet kunna säga: Nu är det dags sluta bedriva

att att att ut-

vecklingsprojekten på banken, försäkringsbolaget eller myndigheten i regi. Låt

egen oss

upphandla, istället för att egenutveckla.

Det skulle ge en sund och fortsatt växande prograrnvaruindustri.

Internet skapar Under de två åren har Internet åstadkommit klar

senaste en förändring. Få har ännu insett marknadsplats att Internet erbjuder helt marknadsplats. Det en ny är ungefär som att vår hemmamarknad plötsligt har blivit fem eller åtta gånger större två år. Vi har tillgång till den

samma

marknaden konkurrentländerna, amerikanska som som t ex företag, men det verkar inte som vi riktigt insett detta. Det är amerikanska företag vi köper våra böcker från via

som

Internet, trots att det är egalt den butiken ligger på andra sidan Atlanten eller i Europa

om huvudsaken är att jag får mina böcker i tid och på snabbt - ett sätt.

Chans: globala För oss som jobbar med kommunikation i praktisk tillämpning det är roligt att se så enmansföretag många de stora svenska företagen på Internet av som satsar som en kontaktväg med sina

En amerikansk kunder Men det är fortfarande synsätt inriktat på nå de

osv. ett att befintliga kunderna

skämmcbxingvikar och kanske några de svenska konkurrentemas. sno av Istället borde att här öppnas man se twl hundar vid en en helt finansiell marknad där svensk bank kan internationell

ny en vara en spelare utan

Internet-kopplad att behöva sätta ett kontor, varken i Europa eller i USA, bara upp utan vara på nätet. bildskärm ochdenma

bunden säger till den

andra: "On Spelföretag som ATG och Tipstjänst borde ha utomordentlig förutsättning etablera

theInter- en att

nal nobody btotøsyøu sig på nätet i jämförelse med de rätt skumma bookies finns i dagens läge och erbjuder

som

are a dog " sina speltjänster.

Man kunde säga också Ännu

större möjligheter har de mindre företagen Internet får förutsätt-

som genom nya att "On tbc Internet

ningar att skapa tjänster i hög grad kan bli internationella. Vi kan många glo-

som nya nobødybxorøryøx are bala

enmans- och fåmansföretag då måste också ögonen för möjlighe-

a Sunda" - men upp att terna finns.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Fråga ti Ulf Jonströmer, ;AU-system Svar från Ulf Janströmer, Auasystem

alltså för ändrat hos beslutsfatta-

Det är upphandlingar hur Det behövs ett synsätt

-

kan ändra på detta förhållande re, där man måste vara betydligt mera bestämd.

man

Det finns ett inneboende motstånd hos varje tekniker att släppa från sig någonting. Vi är

uppfostrade, inte minst i detta landet, med att

vi kan själv, att göra själv är både bra och nyttigt och någonting ska stimulera. Att man lämna från sig någonting, då tappar man kontrollen och känner osäker. Det borde vi man ändra på.

Beror det på att programvaruföretagen Det finns inte tradition att amerikans-

en som

sig konsulter och inte små ka bolag tänka i produkter. Det tror jag är en

ser som som

industriföretag viktig orsak.

Utbildningen är inte heller inriktad programvara som en produkt, utan mera pro

gramvara som en framställnin

Behövs samarbete mellan Man skulle gärna vilja tro så och det finns ett mera progarn-

varuföretagen antal områdenldär det definitivt finns förut-

sättningar. Dock har jag själv varit med att om försöka dra i gång saker internationellt i sam-

verkan. Det fungerade inte. Att samarbeta kring mässor går, när det gäller att göra

men

produkter ihop finns alltför mycket problem mellan de enskilda bolagen.

Däremot skulle det finns samverkan som är en

mycket viktigare för oss alla och det är om vi

kan samverkan mellan de stora svenska en

företagen kanske har upparbetad

som en marknad.

Mer konkurrens är marknaden O, För dagligdags att det är en

- mogen oss som ser

för detta redan nu total brist på folk och det köps resurser hejvilt.

Vad skulle vilja hushâllande man vore ett mer

med kompetensen genom att man tänkte lite i

termer Hur kan vi göra något flera av: som kan använda sig av"

Hur länge till får svenska Ändrar synsättet från sådana Ericsprogramvaru- man som

företag behålla den svenska marknaden ABB ökat utrymme för

son, osv, ger man

så mycket för sig själva hittills ökad konkurrens utifrån.

som

Den hittillsvarande arbetsformen skyddar oss

på sitt sätt. Sá länge vi bedriver verksamheten på detta sätt får vara kvar, men då kan

inte kalla programvaruindustri då har vi

oss -

programvaruverksamhet.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Fråga till Ulf Jonströmer, AU-system svar från Ulf Jonströmer, AU-System

Det förefaller finnas många idéer för att Riskkapital är förutsättning. Samtidigt fören göra produktifieringar, men att det krävs står jag dem ska satsa att de är som pengarna, hel del riskkapitalet för att våga sig försiktiga för det finns för många dåliga en av exin i programvaruindustrin empel där det inte fungerat.

Kompetensen kring hela detta område är för tunn. Om är lite insatt i branschen, kan man man säga att det är rätt många börsprospekt under de senaste månaderna känns som som rena bondfångeriet. Fortsätter det det sättet kommer inte att något riskkapital. nog

Ar det korrekt att vi inte behöver Bidrag den gått inom IT-sfåren mera av typ som ut skydd i form kapital, utbildning eller har snedvridit konkurrensen än skapat av mer andra bidragstänkande åtgärder företa- konkurrenskraft. Konkurrens för de - år sunt behöver kastas ut i kylan ännu flesta. Det är naturligtvis mycket viktigt de gen mer att och utsättas för Ökad konkurrens små företagen får komma fram också. Konventionella upphandlingar, på det sättet hittills sett dem, det stimulerar verkligen inte de små företagen. Utan det gäller att tänka i det mindre perspektivet i form upphandlingar och av då skulle små företag kunna komma fram.

inlägg Kommentar

lan-Erik Lundström, Realtizlsgrafikf Ulf jonströmei". Det ligger i linje med det jag

I den medie- och programvaruin- efter från företag verkligen nya är ute att man ett dustrin är det mest bara småföretag. Det vill ha perspektivet produkter istället för finns jättestor marknad närmast tjänster. en som är stängd för små företag. oss

Chanserna för att med i de ofoss vara fentliga upphandlingar som görs idag är mycket små, såvitt man inte styckar sönder upphandlingarna att olika spetskompetenser kan samverka. SMHI är ett exempel på en kund som har just det modet att samla ihop olika företag och samverka i utveckling produkter. Det av är ett råd till IT-kommissionen att göra någonting detta.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Fredrik Arnander, Icon Medialab AB:

att staten ä delar i infrastruktur"

"Viktigt stödjer en ny digital

Inledning Detta avsnitt belyser företagsutvecklingens villkor i medie- och programvaruindustrin.

Medverkande Fredrik Arnander är ledningskonsult inom Icon Medialab AB, Stockholm.

Budskapet De gamla strukturerna dominerar fortfarande över de det är dinosauriernas dans i nya -

IT-industrin. Råd: Satsa på den digitala infrastrukturen och skapa nya symbolprojekt.

mera

Skattelagstiftningen leder till människor idag inte i första hand vill ha lön,

att unga

de vill ha aktier i växande företag vi helt klass kapitalister Växa fram

utan - ser en ny av som man borde stödja.

I kunskapssamhället är det tröttande med allt detta tal utbildning inte för att

om -

utbildning är fel, för kunskapssamhället är något mycket än plats där

men att mer en man

stoppar in kurser och utbildning. Satsa på tillväxtmotorer.

mer mer nya

Dominans från De gamla strukturerna dominerar över de Kommunikationsdepartementet har

nya. en gamla strukturer budget på 25 miljarder kronor årligen. Endast bråkdel går till digital infrastruktur. en ny Visst, det detta ska ske näringslivet och i form Telia det är mesta av genom av osv - men ändå talande att så lite budgeten går till typer av infrastruktur. av nya

När jag nyligen talade med kommunikationsministern Uusmann om att satsningarna mestadels sker i gammal infrastruktur, hon: "jag förstår inte att det finns konflikt, för sa en både gammal och infrastruktur behövs för att allt ska fungera kan faktiskt inte ny - man

skicka sillen över Internet. Självklart, däremot kan man skicka sillreceptet och förmodliär det värde i sillrecepten än i själva sillen. Man tar betalt för kunskapsinnehållet,

gen mer inte själva varan.

Den amerikanska ekonomin har vuxit ungefär tre procent år i rad. Produktiviteten sex växer i amerikanska företag med ungefär 2-3 procent årligen. Förklaringen är att de stora investeringar gjorts i IT och digital infrastruktur börjar avkastning. Visst, ska ha som ge

vägar, järnvägar och broar, måste medvetna att det är i den digitala in-

men vara om

frastrukturen som värdeskapandet sker.

Kommunikationsdepartementet sände ut ungefär etthundra pressreleaser under det senaste året. Tio av dessa handlade om IT ganska konstigt med så under denna period som

-

präglats mycket debatt hur vår IT-framtid ska ut och dessa tio IT-pressreleaser

av om se av

handlade hälften personalförändringar i IT-kommissionen.

om

Jämför med Malaysia: där finns stark vision IT-framtid. De bygger en

en om en multimediekorridor". Än så länge är det bara på det är ändå mesta papperet, men en

vision flugit runt världen på ett sätt ingen svensk politiker har lyckats med än.

som som

Det är bättre med dålig vision än ingen vision alls. Mitt råd till IT-kommissionen är att

en

försöka förmå Kommunikationsdepartementet att satsa lite sin budget på den digi-

mer av

tal infrastrukturen och skapa andra symbolprojekt än det största infrastrukturprojektet

är gigantisk cementbro över Oresund. Det är fortfarande cementmaffian som stLr.

som en

Dinosaurierna, de stora jättarna, står för det gamla tänkandet. Men dinosaurierna för- Vissa har sagt det berodde meteor, andra hävdar att det berodde på deras lilla svann. en

hjärna. Dinosaurierna behövde inte tänka efter, eftersom de störst och farligast. Men

var de försvann ändå så småningom.

IT-kommissionens hearing den medie- 8: programvaruindustrin om nya

Skatter stoppar I många de IT-företag växer fram speciellt inom Internet-industrin, försöker

av som nu,

delägarskapet göra medarbetarna till delägare. Det är för att stimulera Att medarbe-

man engagemanget.

tarna är delägare är ett naturligt sätt att samarbeta.

Vad sakta sker är omfördelning gammalt kapital, till klass kapitalister

som en av en ny som

inte har slips har t-shirt och tänker sätt kring sina För-

men som som annat pengar.

modligen är de ganska riskbenägna, därför att de skapat sina i riskbransch. Där-

pengar en

för är de ganska benägna att själva investera i riskbransch.

nog pengar en

"Wktigt 4115154911 d: Det är viktigt att IT-kommissionen och andra Företrädare för det offentliga stödjer de

nya

nya küøfühmm i kapitalisterna. Om politikerna stödjer dem så kommer de nu, kapitalisterna att stödja Sve-

rige sedan då de ska investera sina De satsar dem här och inte någon pengar. annanstans.

Nya tillväxten Kunskapssamhället är inte plats ut det gör idag, där in kurser

en som ser som man stoppar

finns i det nya och mer utbildning. Istället råder totalt kaos. Kunskap hela tiden.

genereras

Problemet: Under de senaste 5-6 åren har Sverige förstärkt sin produktionskultur. I

en

ökande global konkurrens har Företagen trimma produktionsapparaterna.

svarat genom att

De har introvert stirrat in i sina maskiner, de har ökat produktiviteten, ägnat sig åt

egna

downsizing, sparkat personal. Visst, det kanske behövdes. Men det är också ett tecken på att när konkurrensen ökar trimmar företagen i första hand produktionsapparaten och de går

inte ut för att försöka hitta marknader, kunder, idéer nya nya nya osv.

Lösningen: Men vad som egentligen behövs är att skapa kunskapskultur, än

en snarare en

produktionskultur. I en kunskapskultur investerar i det okända, gör investering-

man man

där inte riktigt vet vad avkastningen blir. Man på risk, på det

ar man satsar man satsar

ofta bara för att skapa kunskap. Grunden för det är framtidens

nya, ny att man vet att tillväxt och lönsamhet finns bara i det inte trimma på gamla nya, genom att samma maskin.

Utbildningen, visst är den viktig. Jag gick själv på Handels och lärde mig mycket där

-

men det inte förrän efteråt jag började verklig kunskap. Utbildningen är

var som generera

en viktig grund. Men det är sättet bygger och leder företag på, sättet

som man som man

investerar på, sättet vågar experimentera på den verkliga kunska-

som man som genererar pen som ger tillväxt.

intellektuella Välfärd i det gamla industrisamhället byggde mycket på materiella transfereringar, d

v s att

transfereringar man skeppade pengar från dem rika till dem fattiga. Om någon blev

som var som var

ger fler jobb rikare, sågs det ofta ett bevis på någon blev fattigare. I kunskapssamhället är det

som att

precis tvärtom. Om någon är rik så blir oftast de andra runt omkring också rikare, därför att det sker mängd intellektuella transfereringar. På Icon Medialab sker tusentals intel-

en

lektuella transfereringar varje dag, därför olika människor med olika kompetenser

att art -

directors, webbdesigners, ledningskonsulter hela tiden lär sig varand-

programmerare, - av

ra.

Så här skulle det kunna att göra: Ta budgeten för arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

som

idag går till att upprätthålla arbeten till 230 000 och satsa på, säg,

personer pengarna

20 000 mänskliga tillväxtmotorer istället. Utbilda dessa med lärare flygs in från Kali-

som fornien Se sedan till dessa tillväxtmotorer transfererar intellektuellt till sin omgivosv. att

ning. Förmodligen går det att skapa fler riktiga arbeten än med dagens politik.

Kunskapssamhället är för övrigt ganska likt det gamla välfärdssamhället. Det är bara det att stödåtgärderna ser lite annorlunda ut. Min rekommendation till IT-kommissionen är att verka för att bygga det digitala folkhemmet, till det finns infrastruktur,

att se att en att

avancerade hushåll kan ta till sig informationen. Slopa bostadsbidrag, inför istället

ett

modembidrag. Sedan kan industrin fixa resten och fylla det hela med innehåll

IT-kommissionens hearing om den nya medie- Bc programvaruindustrin

Fråga till Fredrik Arnander, Svar från Fredrik Amander, Icon Medialab Icon Medialab För infrastrukturen vilka satsningar står För det första ska staten ska stödja alla typer av högst listan infrastruktur, inte bara digitalt marknät utan

även satelliter, bredbandsöverföring via telenätet, fiberoptisk kabel.

Framför allt gäller det att koppla hushållen till

denna utvecklingen till denna utvecklingen för de har inte råd att göra det själva. Företagen har råd själva.

Hur ska veta att väljer rätt Det kan man aldrig veta. I en kunskapskultur

man man risken är att satsning kan visa sig måste man satsa nästan allt. Det går inte att en nu fel bara ett par år utreda sig fram till rätt beslut. vara om

Vad gör föredömet Malaysia vi kan Malaysia gör flera saker. För det första har de som lära av idé vart de vill någonstans. De har beräten en telse vart vill komma. Bara det är om man en bra start. Deras Multimedia Corridor är ett stort

område utanför Kuala Lumpur, där man kopplar upp hela området med fiberoptisk kabel,

man ger skattelättnader och olika etableringsstöd till internationella företag vill komsom dit. Framför allt finns helhjärtad satsma en

ning från det politiska hållet att verkligen göra Malaysia till ett konkurrenskraftigt IT-land.

Det räcker med att de har denna idén, för att

det ska mycket investeringar och in-

generera tresse för landet.

Frankrike på 1980-talet satte ut Mi- Ja, det har hjälpt att sprida Minitel. Det är det

som nitel-terminaler i många franska hushåll, enda jag kan säga.

har detta hjälpt Frankrike

Vad är skillnaden i detta avseende mellan Malaysia är på många u-land fortfaransätt ett

Malaysia ett något utvecklingsland de. IT-satsningen är deras sätt att komma in i

yngre

än Sverige och Sverige med ganska matchen.

industri, ganska moget samhälle mogen

Om Sverige skulle göra som Ma- Inte alls, men skulle kunna ha en vision. samma laysia, så skulle egentligen ta ett steg Inte att ett världens främsta IT-länder, vara av tillbaka utan IT-landet nummer ett. Det har vi verkli-

gen förutsättningar att bli ett helt annat sätt

än USA.

Vad uppnår Sverige att bli IT- Det är bra att ett på någonting genom vara nummer landet ett i världen än ishockey. Fördelen med att känd nummer mer vara för någonting, får investeringar och är att man alla länder behöver investeringar, även Sverige. Sverige är duktiga på att investera själv i andra länder.

Vad framför allt behöver är investeringar från internationellt kapital.

IT-kommissionens hearing den medie- å: programvaruindustrin om nya

Fråga till Fredrik Arnander, Svar från Fredrik Arnander, Icon Medialab Icon Medialab

Är det sådana här korridorer som i Infrastrukturen är viktig. Men det är minst

Malaysia vi ska skapa lika viktigt till exempel Posten varje

som att som ge

medborgare en e-post-adress på postnumret.

Posten dem är en av som har en förutsättning

att göra insats för det digitala folkhemmet.

en

Är hos hushållen

det som avgörandet Utvecklingen kan inte fart förrän hushållen

står Ar det när kommer dit dessa är med. Företagen är redan god väg. som marknader börjar öppnas ordentligt

Vilken drivkraft kan teknikupphandling- Det sker ganska kraftig upphandling

en nu ar ha inom Internet. Det är bra. Det finns antal ett

föregångare som lärt sig mycket de investe-

ringar som gjorts i Internet. Nu satsar de en ny omgång basis av de erfarenheterna.

Hjälper det till att förvandla Absolut. Denna förvandling sker i samarbete

programva-

ruföretagen från att vara konsultföretag mellan IT-företagen och deras kunder. I Intertill industriföretag net-industrin sker snabb professionalisering,

mer av en just därför att det investeras Kraven blir mer. högre på att leverera värden.

Professionalisering, är det Internet-branschen är helt klart industri

samma som en

industrialisering Är det industri med idag

en konkurrens, med produktivitetsutveck-

ling och med ett slags respekt från de

andra aktörerna

Om upphandling inte är ett problem, Internet-industrin växer rätt snabbt redan, vad är nästa nödvändiga steg för att därför den växer tillsammans med företa-

att denna industri att växa investerar. Det behöver komma i gen som som nästa steg är hushållen och där behöver staten insats i första hand. göra en

Kommentar

Ulf jonströmer; /1 U-Syslem

Det är riktigt att Internet utveckling leder

som

till upphandlingar och därmed ökad

mer av

industrialisering. Men kom ihåg att det är

fortfarande bara 5-10 procent av IT-

utvecklingen som berörs av Internet-bitar än så länge. Dessutom är det oerhört svenska före-

är produktorienterade inom området. tag som

Fråga till Fredrik Arnander, Svar från Fredrik Arnander, Icon Medialab Icon Medialab

Icon har sökt nytt kapital utifrån hur Det har gått bra. Intresset är det

- stort, men har det gått finns naturligtvis också misstänksamhet en mot denna bransch därför att den är så pass ung.

Räcker riskkapitalet i Sverige Nej.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

Fråga till Fredrik Arnander, Svar från Fredrik Arnander, Icon Medialab Icon Medialab Har Icon gått utomlands Delvis. Generellt sett finns för lite riskkapital i Sverige. Dessutom är riskbenägenheten alldeles för liten. I Kalifornien räknar med succéman

faktorné 1 I Sverige är den ungefär 1 på

Villigheten att ta risk i företag är betydligt nya lägre här. Det beror delvis på att största delen kapitalet i Sverige finns inte hos riskkapiav talbolag utan hos banker. De har konservaen tiv bedömning av denna branschen.

Du säger vi ska släppa fram de Malaysia gör detta att skapa förutatt nya genom en

kapitalisterna bättre så de kan tillåtas sättning för att kapital kan växa i det landet.

att bli rika sätt och så kommer de Det är sak här. Om det finns rätt förnya samma förhoppningsvis detta tillbaka till utsättningar, så kommer fler företag att startas ge Sverige. Hur realistiskt är det Kapitalet också här. Man ska som land fungera som

känner idag inga gränser. magnet för globalt kapital.

Det finns företeelse ibland Jag vet inte om det är någonting att hantera en som man kallar the winner takes all"-society. egentligen. Varje ekonomi drivs ett antal av Det är att på nätet i dessa branscher tillväxtmotorer i form av individer. Det är inte nya

kan bli ohyggligt rik, modell Per ett kollektiv skapar tillväxten, utan det är

man som

Gessle inom musiken. Hur ska poli- ett antal högproduktiva individer.

man tiskt hantera detta

Det är fråga är ganska brännbar för

en som

politiken huruvida ska satsa på dem eller

man

inte. Ska inledningsvis tillåta större klyf-

man tor för att efterhand öka välståndet Det är en fråga är förmodligen lika brännbar som som kärnkraftsfrågan, den har ingen vågat ta i men

än riktigt.

Frågan är hur IT-kommissionen och andra

drivkrafter kan bidra till att skapa ett digitalt

folkhem med både entreprenörer och någon sorts jämlikhet.

6 Andelen framgångsrika satsningar.

IT-kommissionens hearing den medie- programvaruindustrin om nya

Lars Mårelius, Informationsvävarna AB:

"Vi måste få fram svenskt

mera ventreprenör-kapital"

Inledning Detta avsnitt belyser erfarenheter från att starta och utveckla programvaruföretag.

ett

Medverkande Lars Mårelius är VD för Informationsvävarna AB, Linköping.

Budskapet Ett problem är att det inte finns något äkta riskkapital i Sverige. Det kapital finns

som

saknar mod, djärvhet och kompetens. Vi saknar också marknadskompetens och kompetens runt entreprenörskap. Sverige behöver förutsättningar för ventreprenör-kapital för de små företagen som inte är enbart utan även kompetens. Vi behöver också fler paketerare

pengar, för ut produkterna på den internationella marknaden. som

Bakgrund jag är 29 år och nörd, trots slipsen idag. Formellt är jag VD på kunskapsföretag i Linkö-

ett

ping som heter Informationsvävarna. Vi jobbar med dels konsulting, dels

prograrnvaruut-

veckling inom Internet-tekniken.

Det är tillsammans med amerikan utvecklar tekniken till det företaget Mir-

som en nya ror Image, kanske något tunna prospekt ni har läst när de gick till SBI-listan nyligen. vars Vi är kända för Roxen är vår plattform för informationsdistribution och den som mest

kända delen är Roxen Challenger är den trettonde använda webbservern i värl-

som mest den. Så har vi ett egenutvecklat, objektorienterat, interpreterande programmeringsspråk

heter Pike. som

Informationsvävarna har mycket virtuell organisation, bland med anknytning till

en annat

Linköpings universitet och forskningen finns där virtuella organisationer. Jag har

som om

gått och är snart klar på sådan utbildning på Industriell Ekonomi och den är mycket bra.

Dock har jag designat Informationsvävarna mycket efter idéer jag haft länge. Vi

egna som

har tre typer anställningssätt och det är embryo, timslavar och livegna. jag tillhör den

av

senare kategorin. Det gemensamma för alla anställningssätt är får jobba när

att man man

vill och i den omfattning krävs för lösa uppgiften.

som att

Hysteriskt Marknaden inom Internetområdet utvecklas hysteriskt snabbt och det märker alla som

snabb marknad arbetar med framför allt marknadsföring och produktutveckling. Den lokala marknaden finns knappt, i varje fall inte den kunde förr. Tidigare kunde företag befästa

som se ut ett

sin position i alltfler nischer, innan det utomlands. Sanningen

tog steget ut att man

först måste äga sin lokala marknad gäller inte längre.

Dock är de lokala marknaderna fortfarande viktiga, på sätt. De men nu ett annat fungerar mer som testmarknader för speciell demografisk nisch. Om lyckas i lokal nisch,

en man en

fortsätter inte till nästa närliggande, går på nisch utomlands. man utan samma Nischning- "Det räckerinte mad är alltså betydligt demografisk än geografisk. Det bättre välja typelement

en mer är att ut att barafinnar pa och för marknadsföra grupper att på, kanske i Sverige ligger långt fram, för sedan som att nätet, utan man man:

ta samma grupper utomlands. Men att i långsam takt vidare i Sverige för sedan

puttra att marknadsförasom till Norge, Danmark,

ta steget Finland osv de möjligheterna finns inte idag.

vanligt. Internetär -

idag mer m distribu-

tiøns-ocbInforma- Det gör att har högre tröskel för att kunna och verkligen vinna markna-

en ta steget ut Iiønskanal, än vad det der och tjäna mycket Tröskeln är svårare komma över, å andra sidan finns pengar. att men är m marknadsfö- mycket att vinna. Läget i Sverige är inte det saknas teknisk höjd och idérikedom på mer att ringxkanal. produkter, inte heller brist

på utbildningskompetens och infrastruktur. Infrastrukturen räcker gott och väl för att sälja prylar vi har idag. Men behöver inte ha fiber till vartenda

Sá vad spelar det för

hushåll. Det skulle underlätta vissa delar. Idag är Internet massmedium där

roll det gar ett man egentom .mligen inte säljer någonting, men folk köper. permabbl att ladda

ner rvmsk programva-

ingen w att Det som saknas idag i Sverige är marknadskompetens, kapital och kompetens

ra om snarare runt dmjinns" entreprenörskap.

lT-kommissionens hearing om nya medie-åc programvaruindustrin

Idag i Sverige ett antal små

företag, ofta med

lysande produkter ocb kompetens. I sin marknadsbear- Marknaden

betning bar de

mäjlzgtvis till sin hjälp reklambyrån nja vars kompetens inte räcker till.

Marknadsföring

Problemet är att Reklam företagen saknar

byrå

marknadskompetensför att komma ut pa° Rekiam marknaden. V byrå

O

O Utvecklande bolag

Riskkapitalet Så här Sverige ut: Det finns ett antal små aktörer med produkter och kompetens ser som tar inga risker ofta är lysande. De försöker bearbeta marknad och det är oftast Sverige. Till sin hjälp i en

marknadsföringen kan de möjligtvis söka sig till ett antal reklambyråer. Men ett företag som arbetar med utveckling kan från byråerna ibland frågor "Vad

av programvara som:

är programvara Vad är en webbserver"

Vi saknar idag marknadskompetens och det tydligast att reklambyråerna haft

syns som

initiativet för marknadsföring, marknad till företag Icon Medialab och

nu tappar som

Spray kombinerar Internet-kompetens och marknadsföring. Lyckas företagen väl

som

komma ut och någon att köpa sina produkter, så siktar de framför allt på Sverige. Men

steget vidare ut i världen är inte intressant i många fall. Man kan i Sverige finns se att

antal små Xerox Parc har lysande produkter inte kan sälja dem. Re-

ett som men som klambyråer har kreativ höjd. Men de har inte särskilt förståelse för produkterna. stor

"Som att sgzrajetplan

För att komma vidare behövs förutom kompetens också kapital. Det finns hel del aktö-

via korrespondens. " en i Sverige kallar sig venture capitalzlsts. Om de riktigt förstått vad venture innebär är rer som

osäkert. Så mycket mod och djärvhet har de regel de laidback

som inte, utan representerar capital.

Dessa bekväma kapitalister vill mestadels läsa rapporter. De försöker värdera företaget efter historien än efter dess möjligheter i framtiden. Det är försöka

mer som att styra ett

jetplan via korrespondens. Det är ganska svårt även använder Framtiden

om man e-post.

för ett programvaruföretag är såpass oviss att det är livsfarligt titta på gamla data.

att

Det istället gäller att analysera är marknaden kontra produkter och marknadskraft.

som

Värdena ligger ofta i varumärken.

Det finns alltså inget äkta venture capital i Sverige.

7 Xerox Parc är Xerox forsknings- och utvecklingsenhet i Kalifornien som i flera decennier har utvecklat framstående produkter som sedan sällan eller aldrig har gått att kommersialisera inom Xerox. Andra företag har däremot tagit fasta på flera idéerna och av senare kunnat lansera banbrytande produkter. Ett sådant exempel är Apple fick mycket gruriddragen till den första Macintoshsom av datorn från just Xerox Parc.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrim

Fult misslyckas Varför finns inga modiga och aktiva kapitalister jag vet faktiskt inte. En anledning kan i Sverige att det i Sverige är fult att misslyckas. I Amerika är det att tio startade företag går

vara av

åtta omkull, ett lever vidare lite smått det tionde är lysande komet. I Sverige går det

- en

inte att komma och säga att jag har misslyckats åtta gånger. I USA kan tjänar mycket

man pengar en oneJyitJzz/onder.

Det kanske saknas kompetens för att förstå bola Riskka vänder sig mycket till

konsultverksamheter och det framstår trygga branscher. Vad beror det på Modet som som kanske saknas. Eller de kanske att det inte går att tjäna några på våra typer ser pengar av

företa Eller det kanske inte går att tjäna några pengar p g a de Skatteregler eller liknande har. Kanske vill de inte in och smutsa händerna med entre för att

ner programvaruindustrin är väl Verkstadsindustri i viss mån där oljefläckarna på kläderna som

bytts ut mot cocacola-fläckar möjligtvis.

Vi saknar även vulture capital. Det är sådana kapitalister som köper upp företag. De tar

helt enkelt över produkter och paketerar dem. I sin mest obscena form väntar de helt

en-

kelt ut företagen tills de misslyckats sälja produkterna, eller går i konkurs, för att billigt kunna köpa de mesta lovande produkterna, förpacka dem och köra ut. Sådana här marknadsmaskiner, liknande Microsoft, inte har så mycket egenutveckling saknar vi helt i

som Sverige.

Det saknas kur/ös för Det behövs för att vi verkligen ska en programvaror. en programvaruindustri i Sverige.

Vi behöver ett Hur bör vi göra för att försöka uppnå den kritiska massan Kanske är det så att, istället för

Marketing Lab etablera ett Media Lab behöver vi ett Marketing Lab helt enkelt omvandlar tekniken

som till guld för de entreprenörer som jobbar.

I viss mån saknar Sverige venturepreneur capitaly eller VEntrCap, d V s ett kapital är

som

uppsökande, som försöker hitta de små företagen. Det är ett arbetande kapital, d v s man skickar inte bara in utan till att in kompetens vågar ta i den stora

pengar, ser som upp-

giften att bygga ett litet företag till att bli tillräckligt stort och rätt struktur för att kunna vidare. Framför allt är det nödvändigt kompetent inom entreprenör-skap.

att vara

Vi kan lära av Hur kommer vi dit Vi har i mångt och mycket den organisation, filosofi och sådant

som

musikbranschen fungerar mycket bra. Alla de små svenska företagen i programvarubranschen påminner

om

musikindustrin. Där fungerar det så att ett antal små aktörer, kanske 4-5 sitter

personer,

och spelar musik ihop. Sedan har de en central organisation har ordentligt spridda

som

nätverk över världen för distribution och marknadsföring sköter paketeringen

som av

deras produkter.

Små företag arbetar i virtuell Organisationsform och det kanske är bästa sättet att såväl

kreativ höjd teknisk höjd på produkterna. Men det är definitivt inte det bästa sättet som

för att företaget ska ordentligt djup i marknadspenetrationen. Företaget behöver ha

en

stark marknadsorganisation att lämna över produkterna till. På så sätt kan företaget ha rätt

organisation för rätt inriktning.

8Vulture betyder garn. Vulture Capitalists är uppköpande marknadsmaskiner. Sådanafinns inte i Sverige. I framför allt USA exis--

terar de i två varianter, dels sådana som köper upp företaget, dels sådana som väntar ut tills företaget misslyckas med att marknadseföra sin produkt och går i konkurs, då köper gam-kapitalisten tekniken billigt. Inte kanske bra för entreprenören, men det skulle kunna vara bra för Sverige.

9 Ventrepreneur Capital, VEntrCap, innebär uppsökande kapital och arbetande med eller i bolaget. Med kapitalet Följer komiett stor petens inom entreprenörskap.

lT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

.Sa

borde detwzra: Marknaden

precis som z I ex musikbranschen

tar pakelerareWtl

produkterna till Marknadsföring

marknaden.

Produktifiering

I

Försäljning behöver

a paketering och

O

Entrepenör struktur

O

O

O Entrepenör

OC

Entrepenör

O O

Tillväxt behöver

Pengar 00h Utvecklande bolag

O kompetens

VEntrCap

Fler paketerare Utbildningen i Sverige är i viss mån inriktad att de bästa våra studenter ofta söker sig

av ger framgång till Ericsson och liknande. I USA är det annorlunda, där vill de bästa tjäna mer pengar

genom att starta egna företag.

Att bygga ett bolag handlar entreprenörskap. Det är ett gigantiskt steg i många fall att

om bygga organisation. Där behöver vi duktiga ledare vågar in och ta detta steget en som

och vågar misslyckas. Vi uppskattar inte mycket misslyckanden i Sverige. Vill vi

som egentligen ha ledare är bara bra på att leda i medvind När behöver man sina vänner som bäst när det går dåligt eller har det bra - när man

Vad behöver fler är paketerama, de är duktiga på att lyfta fram kompetensen eller

av som rättare de tekniska argumenten och omvandla dem till argument den besagt: att ta som

römda marknaden kan förstå. Marknaden kallar på jobbet de dumma med pengarna".

Oss själva kallar vi de dumma med produkterna". Kunderna förstår sällan vad är bra som

med våra produkter och vi förstår sällan kunden helt. På något sätt måste förstå varandoch till stånd kommunikation. Här kommer paketerarna in i bilden.

ra en

Sverige är bra utgångspunkt för att nå världsmarknaden, tack den höga datormogen vare

naden. Men det behövs paketerare. Får vi fram folk som är duktiga på detta är det en samarbetsform skulle många inom programvaruindustrin. Det finns väldiga stor-

som gynna

driftsfördelar inom marknadskompetens och marknadsföring. Företagen behöver distribu-

tionsnät, de behöver kontaktnät.

Koppla kapital Hur hittar ventreprenör-kapitalet I viss mån behövs mäklare. Vårt företag jobbar just

och kompetens på att ta in och har hittat vår mäklare. Att enbart in bidrag är nu pengar pengar som

inte korrekt det entreprenörsmässigt. Det behövs mycket kompetens också.

om man ser Det är inte säkert att pengar och kompetens sitter ihop.

Jag efterlyser mäklare är beredda att hitta rätt kompetens och hitta rätt och ge

som pengar detta paket samtidigt och också tjäna på det jobb de utför. Kanske behöver i ett pengar skattereglerna över för detta sättet att tjäna En idé att kompetensinventera ses pengar. vore ett företag innan det får stöd.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8c programvaruindustrin

slutsatserna Slutsatserna är att

omrikta utbildningen att sikta på entreprenörskap istället för de stora struk-

o genom mer turerna det sker alltmer, inte minst universitet i Linköping -

tänka på att virtuella organisationsformen är mycket bra för att kreativ höjd, är

0 men

inte särskilt bra att djup marknadspenetration

det vore värdefullt att ytterligare lyfta fram bra ledare, i media och på annat sätt, så att 0

deras erfarenheter och idéer kommer till nytta också misslyckanden kan lära

- av

o arbetsrätten behöver ses över för vi har problem på vårt företag att folk vill jobba

genom

när de vill och vara lediga när de vill fackföreningar skulle acceptera att för vissa

-

personer på vårt företag ligger den obekväma arbetstiden från 7 på morgonen fram till

12 på dagen. Folk vill jobba på natten och en del har helt egna tidszoner. De jobbar i 36-

timmars dygn.

o det behövs mer samverkan mellan företag och universitet för snabbare teknikutveck-

en

ling, för mycket av den forskning som finns idag på universiteten är kommersiellt gång-

bar.

Fråga till Lars Mâretius, Svar från Lars Mârelius.

Informationsvävama Informationsvävarna

Varför lockar branschen så lite riskkapi- Det stämmer inte på I virtuell organisa-

oss. en tal Beror det kanske att ni utstrålar tion vår, är folk delägare och lägger undan som

för lite entreprenörskap och riskvil- pott att de kan göra kul projekt

av en pengar

lighet själva Att själva kulturen i de nya som kanske lyckas bli kommersiella. I vår or-

företagen är trygghetsnarkomanins visio- ganisation är det många vill tjäna som pengar, än den stora risken och till- faktiskt allihop många vill kunna köpa ner, snarare - en växtpotentialen Ingen tror kanske att ni liten helikopter och liknande grejer. kan sexfalt igen på på fem ge pengarna sikt. Däremot är allmänna förståelsen svår att för års det klimat den organisationen medför som nya och den nya viljan att hellre delägare än vara tjäna bra med pengar delägarna ser helt en- kelt att kickbacken kommer senare. De har förstått att det inte går att tjäna pengar på lön. En starkt bidragande orsak är att de vill ha del av uppsvängen.

Om har följt introduktionerna De företag gått in på börsen, och blivit man av som

IT-företag på olika börslistor senaste året övertecknade, är ganska mogna organisationer.

så har merparten övertecknats någon- Undantagen är Daydream och Mirror Image

stans runt 30 gånger. Är det myt att också är mycket tidiga. Mirror Image är

en som

det inte finns kapital de har produkter. Det är

en av som egna

inget problem att kapital, när bolaget uppnått mognad organisation och struktur.

Problemet är att de små lysande tekniska idéerna att nå ut och att kunna bygga dem upp

till större företag. Det är ett annat kapital som

behövs. Det är definitivt inte ett publikt kapital. Det som behövs är privata placerare med kompetens och nätverk som kommer in och

hjälper till att dra runt lasset. Alternativet är att andra köper upp företaget och fortsätter med att arbeta ut produkterna.

IT-kommissionens hearing den medie- 8: programvaruindustrin om nya

svar från Mårelivus,

Fråga till Lars Mårelius, Lars

tnfomtationsvävarna lnformationsvävama

ska företagskuvös byggas behövs internationell marknadsin-

Hur en upp Det en frastruktur, paketerare/kringkompetens samt

VEntrCap, alltså kompetent riskkapital. Här är

receptet för att fart på detta.

A. Marknadsföringsinfrastuktur

Belys behovet, efterlys idéer om lösningar.

Gå i frontlinjen och kartlägg dem som ut-

vecklar intressant programvara. Koppla samdessa utvecklingsbolagen. Förmå dem att

man samordna marknadsinsatser och distribution.

Marknadsför Sverige som kompetent programvaruland.

B. Paketerare/kringkompetens Skapa Software Marketing Lab vid någon

ett

högskola, Linköping. Den enda svenska

t ex

generella sålts internationellt

programvara som

är Graph-In-A-Box. Den paketerarkompetens vi

behöver, måste byggas kanske med lärare upp från USA.

De bäst kan bli de som förstår prosom

gramvaruproblemen är med all sannolikhet

den generationen har naturlig nya som en

kompetens kring datorer. De har annorlunda

önskemål jobb och anställning därmed om -

sätter arbetsrätten käppar i hjulet. Många vill kunna jobba/vara lediga när de vill, de vill

kunna jobba inom flera bolag och själv be-

stämma arbetssätt och mängd för att lösa uppgiften. Bara det faktum att det inte längre är

arbetsgivaren bestämmer arbetstiden som

Arbetstidslagen gör att nuvarande arbetsrätt faller ganska hårt. Problemet är ännu värre för

dem vill fackanslutna. Det kan de som vara

de vill behålla vi jobbar idag.

inte om sättet

Att starta kringbolag till programvaruindust-

rin innebär risker och snabb marknad. stora en

Där spelar både riskkapitalbeskattning och

arbetsrätten centrala roller. Virtuella organisationer har fördelar, sättet att lösa anställmen

ningsformen är att alla har sina enskil-

genom da firma. Detta är inte positivt.

C. VEntrCap Se till att det går att tjäna pengar, trots den stora risken. Rätta till ett saker: Bortsett par

från risken att förlora insatsen, får man idag

betala för att ha optioner trots att de kan bli värdelösa. Det går inte heller att kvitta förlust

på aktier i onoterade bolag på samma sätt som

vid handel med värdepapper.

IT-kommissionens hearing den medie- programvaruindustrin om nya

D:

Internationell marknadsutveckling

Lars Klingstedt, Trio Information Systems AB:

"Risken är att många duktiga flyttar utomlands till bättre villkor"

unga

Inledning Detta avsnitt belyser förutsättningarna för programvaruutvecklande entreprenöriella

rena

företag i Sverige kontra ett internationellt perspektiv.

Medverkande Lars Klingstedt är grundare och VD för Trio Information Systems AB, Gustavsberg.

Budskapet Nu är det enda global marknad gäller och i varje nisch är det endast fåtal spelaen som ett

re som klarar sig. Kapitalmarknaden i Sverige för programvaruföretag har på år

senare

utvecklats positivt och närmar sig något är konkurrenskraftigt med USA. Men befint-

som

lig och befarad beskattning minskar motivationen. Många kompetenta människor

som

industrin behöver kan mycket förmånligare villkor utomlands.

Entreprenörens Jag är 43 år, civilingenjör från industriell ekonomi i Linköping och har jobbat med IT hela bakgrund min karriär. jag är renodlad entreprenör. Efter högskolan jag med och startade var bolaget Turnkey Data, där jag var marknadschef och det blev sedan del i Owell är pub-

en som ett

likt företag, uppköpt WM-Data. Därefter gick jag till entreprenörsföretag,

av ett annat

Datatronic, där jag startade dotterbolag och alla internationella distributörskanaler i

ett

världen. Sedan ville jag ta det lite lugnare och startade importföretaget Accret inom bildbehandling och kommunikation. Det sålde jag till stor distributör i Sverige och startade

en så för fem år sedan Trio Information Systems där jag är VD och grundare.

Om Trio Trio är ett programutvecklingsföretag gör generella för marknaden

som programvaror

inom fax, telefoni och personsökning på mobiltelefoner, Internet och Affärsidén är

e-post. att förenkla kommunikation mellan människor förena persondatorer och telegenom att

foni. Bolaget grundades 1992 började utveckla produkter 1991. Vi anställda,

men är 100 hälften utanför Sverige och hälften i Sverige. Vi har hittills levererat fem miljoner närmare programpaket på 16 språk i över 100 länder. Leveranstakten är över 100 000 i program månaden. Trio är inofficiellt på Stockholms Börsinformations lista SBI och noterat ägarär till 50 procent institutioner, 35 aktierna handlas på öppna marknaden na procent av och resten ägs grundarna. av

Programföretag Detta med IT är ofta förvirrande för många människor och det kan skilja vara svårt att

vad är det olika IT-bolag åt. Det finns tre huvudtyper och de är

-

konsulter WM-Data, Enator, Måldata, Mandator,

0 Enea som arbetar mot kunder speci-

fikt i projekt och de finns inte på volymmarknaden för programprodukter

återförsäljare Facit, Lap Power, Martinsson,

0 Scribona som vidaresäljer program och

datorer

o rena programvaruföretag Trio, IBS, Scala, Daydream.

Ofta börjar det Den historiska utvecklingen för de svenska programföretagen har ofta varit börjat

att man

som konsulteri med ett konsultuppdrag för kund. Det har kommit kund velat ha lik-

en en ny som en

nande lösning. Så småningom företaget möjligheter produktifiera lösningen. Denna

ser att

typ av bolag, som IBS och Intentia, kännetecknas att de har stor del inkomsterna

av en av fortfarande konsultintäkter. IBS har 60 intäkterna från konsulteri och som procent av

endast 20 procent från programlicenser. Trios intäkter är till 100 från sälja

procent att licenser.

Så har det sett ut. Men har förutsättningarna radikalt förändrats i och med har

nu att kommit in global

i en mer marknadsutveckling.

hearing den medie- 8: programvaruindustrin IT-kommissionens om nya

Utvecklingen i

programföretag

Självklart ar att

det inte går att

tjäna pengar i den Tekniskt: i

k

M3"°"°43c

första rön-verk;

Idé

etablering

:

gande

mycke Det är en

bag risk att vara

med i starten.

Vinst/förlust Det innebar att

det mårtefzlnnar

ett system som ger

bra avkastning en

för entreprenörer

som tar dessastora

risker.

I USA och tecken finns även i Sverige får idé och bygger en affärsplan. Ofta är

Fungerande - man en -

det någon har varit med i liknande verksamhet tidigare. Ett typiskt exempel är bil-

kapitalmarknad som

dandet Netscape. Trio är exempel, kanske inte lika renodlat. av ett annat

kommer in riskkapital i form ägare i början. I USA har gått så långt att Det av man

betalar kunderna för med under den första utvecklingsfasen. Man

man numera att vara

försöker sälja produkterna och för kunna ställa krav på kunderna betalar man dem

inte att för med. Det självklart det inte går tjäna i den första fasen. alltså att vara är att att pengar

också risk med i Det innebär det måste finnas ett

Det är en mycket hög att vara starten. att

bra avkastning för de entreprenörer tar dessa stora risker. Detta att system som ger en som

kan tidigt fungerar mycket bra i USA. man pengar

kunna och det tekniska förverkligandet är fönstret till marknaden. På

Att pengar göra

global marknad gäller det hänga med och göra det tekniska förverkligandet av prc

en att

dukten så snabbt möjligt. som

Efter den fasen mycket renodlad entreprenörsmässigt kommer nästa fas in

som är - -

behöver till marknadsetableringen. Ofta gör man en publik notering av

när man pengar fram här i Sverige, Reuter eller SBI. Bolaget är fortfarande rätt någon typ som har växt t ex

breddar ägandet rejält. Under den fasen ökar förlusten för denna typ av

omoget, men man

bolag, för det kostar att etablera sig. pengar

stabiliseras verksamheten och det går den mycket bra återväx-

Förhoppningsvis snart att ling är typisk för programvaruföretag. Marginalerna är nämligen mycket höga när

som ett

kommer i volym. man upp

viktigt denna kapitalmarknad fungerar för att ska kunna konkurrera här i Det är att

Sverige med amerikanska företag.

lever i och det känner verkligen på Trio är att det är enda En enda global Den situation som vi - en -

marknad. nisch det fåtal spelare. Vi jobbar i kommunikationsnischen

marknad gäller global I varje är ett

likadan i hela världen. Det gäller nästan alla andra system,

telefoni som ser i stort sett ut

påverkas EU-regler och global konkurrens. Det

även t ex administrativa system som av en

och sådana marknadsplatser förutsätter företag kan konbetyder att Internet att ett vara

och företaget måste ha förutsättningar, oavsett ursprungsland. kurrenskraftigt att samma

-

IT-kommissi onens hearing den medie om nya programvaruindustrin

Förutsättningar De viktiga förutsättningarna för programvaruföretag på global marknad

en är som är viktiga

o tillgången på kapital för att tiden till marknaden accelererar och det har skett tack

vare det amerikanska attackera detta sättet att

0 tillgången på utbildade människor och arbetskraft

0 ett fungerande företagsklimat så att de tidiga har chans med tanke

venture-personerna en

på den risk de tar på idé redan innan den förverkligad

enorma att satsa en är

0 ett konkurrenskraftigt skattesystem.

Förutsättningar Hur förutsättningarna för just svenska programvaruföretag

ser ut i Sverige Kapitalmarknaden

Vi i Trio var ute tidigt under bankkrisen och försökte hitta och det ingen rolig pengar var upplevelse. Därför vi runt mycket i USA också, blev slutligen finansierade var men av när-

stående familjefonder delägarna. Det unik möjlighet, eftersom det inte

av en av gav oss en

fanns något kapital på marknaden otroligt stängd i början 1990-talet.

som var av

Men har sett mycket positiv utveckling i Sverige och närmande hur det fun-

en ett mot

gerar i USA. SBI-listan och Reuter-noteringar har ökat intresset kring denna bolag.

typ av Idag känns det mycket annorlunda än för några år sedan. Vi börjar närma någonting oss

som är konkurrenskraftigt med USA.

Det som skrämmer mig och skulle förstöra marknaden är det skulle bli be- - som - om

skattning SBI- och O-listan. En förutsättning när denna av man noterar typ av bolag är

nämligen att grundarna oftast inte får sälja sina aktier. Pengarna ska in i

egna företaget. Skulle då grundarna bli förmögenhetsbeskattade, innebär det de inte skulle ha

att en

chans. Då måste de placera ut aktier och in till sig själva för kunna betala

ta pengar att

skatterna. Det skulle förmodligen minska motivationen.

Det är ett typiskt motto hos investerare grundarna ska ana lean och att vara mean sin

belöning i slutet, inte i början något annat skulle helt fel signaler. Därför blir jag

- ge

mörkrädd bara tanken på beskattning SBI/O-listan det skulle förstöra

av av förutsätt- ningarna direkt.

Företagsklimat

Reglerna för fåmansföretag i Sverige är sorgliga helt enkelt.

Tillgången på utbildade människor Utbildade människor finns i Sverige och de är mycket konkurrenskraftiga kompetensmäs-

sigt jämfört med vad finns på olika ställen utomlands. som

Ett konkurrenskraftigt skattesystem Problemet är skattesystemet. Problemet är helt enkelt dessa synnerligen att kompetenta människor som vi behöver att stanna i Sverige. De har val idag på internationell

ett en

marknad. Det är människor kan globalt efterfrågade tekniker Internet, Java,

unga som som C++, World Wide Web och de har inte alls lojalitet med landet förr. samma som De tän-

ker globalt och är lättrörliga. Det skrämmer mig. Inom Trio har

mer också redan sett konsekvenserna detta. av

Denna typ av människor vill också ha andel i det de arbetar med. Det är inte förr en som

då det räckte med att anställd. Det sorgliga är när vi gör optionsprogram,

vara att ett så blir dessa vanliga människor med vanliga löner beskattade när de sina optioner. tar emot Det blir inte medarbetarna på vårt USA-kontor. Det fortfarande mycket

är hög risk i dessa bolag och att då bli beskattad för någonting kanske blir värt noll är inte rimligt. Det

som

krävs när konkurrerar med våra amerikanska kolleger har som ett fungerande optionsoch delägarskap och där är det otroligt viktigt. Allt medan

här i Sverige lever utan att kunna den motivationsfaktorn.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Många flyttar Vi har sett inom Trio att vår utvecklingsavdelning hamnar och i USA. Våra utmer mer

till bättre villkor vecklare kräver, för att stanna kvar i företaget, att flytta till vårt amerikanska kontor. Det

innebär att vår utveckling flyttar successivt och huvuddelen finns redan i USA. Där får medarbetaren vid kostnadsmassa betydligt högre levnadsstandard. Det är jobbigt samma en

från kontrollsynpunkt och sorgligt. de farhågor har.

Det är en av som jag

Fråga till Lars Klingstedt. Trio Svar från Lars Klingstedt, Trio

Vad behövs för att medarbetarna att Delägarskap att ett vettigt sätt kan erbjuda stanna i Sverige medarbetare högre motivationsfaktor. en

Men samtidigt, hur än arbetar i Sverige så man kan inte någonting över. Våra medarman betare lever i Raleigh i North Carolina som där vi har vårt kontor, har levnadsen annan standard än i Sverige när det gäller maten, försäkringar, bilar, hus. Vädret kan inte man göra någonting tyvärr det är soligt och skönt i Raleigh, de andra bitarna skulle men det att göra någonting i Sverige.

Det är skattetrycket som gör att det blir ingen-

ting över här, medan medarbetarna i Raleigh

får ordentlig skillnad på bottenraden en -

säkert har de dubbla köpkraften mot i Sverige.

Att tjäna entreprenör hur Produktförverkligande och att lyckas är

pengar som - nog

stor vikt har det viktigare än Därför är det viktigt att

pengarna. denna typ entreprenörer många av - om av dem jobbar i företagen har liknande värsom deringar vill äga del verksamheten. - en av Därför är det sorgligt att bli beskattad när man får option. Man kan inte utsätta sig för en

risker på hundratusentals kronor som det lätt

blir för att del bolaget när får ut

en av man 10-15 000 kronor månad. per

Självklart ska bli beskattad när man har man lyckats inte innan. Det är alldeles för stora risker i dessa bolag. Det handlar inte som stabila verksamheter Ericson eller Electrolux, som utan det är mycket stora risker. De flesta av dessa bolag kommer inte att bli långvariga om utgår från historien. man

Vi har fått enda global marknad Med de förutsättningarna spelar det ingen en - nya

inom vilka områden eller nischer kan roll längre sitter. I Sverige har en

var man

hävda med svensk programvara mycket hög utbildningsnivå, mycket duktiga

oss människor världsledande inom området. -

Problemet är att skattetrycket gör att de unga mycket duktiga utvecklarna inte vill stanna

kvar. Problemet är också att riskkapitalet inte

är lika effektivt och snabbt på de andra som marknaderna.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Fråga till Lars Klingstedt, Trio Svar från Lars Klingstedt, Trio

Vad har de små aktörerna för chanser på Det risk för alla programvaruföretag.

är en

en global marknad Ta faxprogramvara Microsoft har blivit otrolig jätte är svår

en som som under en period fristående att hantera. Och alla andra möjligtvis kan var en programvara, men som sedan Microsoft IBM sätta emot lite är råttor eller små - som byggde in i sin nästa version. En stor möss och när elefanten Microsoft rör sig så aktör bara över. Är det risk för de gäller det smita undan in i nisch tar en att en annan

små så att inte blir trampad på. Så det är ett

man unikt företag.

Om inte råkar ut för Microsoft, hävdar man

jag att vi svenskar är konkurrenskraftiga på alla

områden. Fördelen vi svenskar har är vår som lilla hemmamarknad gör att vi tänker som

direkt på många språk och global marknad. Trio levererar på 16 språk och hösten

o m

på 20 språk. Detta internationella tänkande

och kvaliteten i vårt sätt att arbeta plus In- ternet och hela det sättet att sälja produkter -

ger oss samma förutsättningar som alla andra

förutom Microsoft.

Språkbruket export och "att ut ut- Det räcker inte längre att ha produkternas omlands" är kopplat till gamla nations- avsättning bara i Sverige. Det finns ingen

gränser där fraktades, tullades och chans utveckla produkt med de investevaror att en

allt detta. Finns det ett ut" idag eller är ringar krävs och bara sälja den i Sverige.

som man ute i världen så fort man har gjort

något Det blir 3-4 spelare kvar i varje nisch

som verkar worldwide på lite sikt när branschen mognar. Man måste ha 10-20 procent marknadsandel för att klara sig. Men de komvar

mer från är inte givet. De flesta produkter

nya görs inte inom Microsoft eller Novell, utan

de köps ofta från olika håll i branschen.

upp

Kan stimulera branschen rätt här i Sverige har vi otrolig chans att mycket en vara en

framgångsrik aktör i världen inom

programvarusidan.

IT-kommissionens hearing om den nya medie programvaruindustrin

Anders Gustavsson, Q-Iabs AB:

"Teknisk kompetens är hemligheten bakom framgången"

Inledning Detta avsnitt belyser programvaruföretaget Qlabs AB och dess utveckling som internatio-

nellt bolag.

Medverkande Anders Gustavsson är vVD för Qlabs AB, Lund.

Budskapet För ledande inom sin nisch är internationalisering nödvändig. Genom att Växa att vara

etablering små enheter nära marknad och kompetens, går det att bevara konkur-

genom av

renskraft och entreprenörskap. Den virtuella organisationsformen är mycket viktig.

Q-Iabs marknad Idén med företaget Qlabs är att vara en brygga mellan forskningsvärlden och industri-

världen. Vi paketerar kunskaper, kompetenser och metoder, ännu inte blivit införda i

som

industrin, för hur företag och organisationer ska förbättra sin programvaruutveckling.

Många frågar idag det verkligen finns marknad för bolag Qlabs, när det på In-

om som går hitta all den information behövs olika metoder och olika ternet att som om processer.

Det är faktiskt tvärtom. Genom universitet och forskningsinstitut publicerar sin infor-

att

mation, och gör den lätt åtkomlig, så har vi fått större marknad. Dessutom har den

en snabbt blivit global. Problemet är att organisationer hittar teknik och metod de som som

tror kan kan inte införa det i sin organisation. Vi hjälper dem att paketera dessa

passa, tekniker och metoder och att aktivt införa dessa i organisationen.

Målet är att Då 1991 blev bolagiserade, satte vi och funderade på vad ska vi göra. Hur ska vara oss ner

bäst i världen vidare Vart vill vi komma med Qlabs Vi bestämde ganska snabbt när vi tittade oss

oss

runt i världen. Vi ville sticka ut hakan. Det finns bara ett mål för Qlabs ska bli

om oss.

programvaruvärldens McKinsey eller Andersen Consulting. Vi ska bäst. Vi ska vara

vara störst. Vi ska vackrast i vår nisch. vara

Hur åtstadkommer vi detta Vi måste internationalisera Vi måste ut den internaoss.

tionella marknaden. Vi kan inte enbart ett lundabaserat svenskt företag. Och på den

vara vägen har vandrat.

EU-projekt som För att komma ut i Europa, har vi använt EU-projekt som en språngbräda för att etablera

språngbrädor kontakter och identifiera kunder.

Det är oerhört viktigt att lära sig hur arbetar internationellt. Vi hade från början inte man

den internationella bakgrunden. EU-projekten vi fick ganska stora och också en

var gav oss möjlighet att knacka på de stora bolagens dörrar, t Daimler-Benz och Bosch, ute i som ex Europa.

Expanderar Ganska snart insåg att måste etablera bolag internationellt. En policy redan från bör-

internationellt jan att ville behålla entreprenörskapet i Qlabs. Vi vill inte växa i Lund. Vi vill inte

var jätte på ett ställe. Vi insåg att växer till än 25-30 samma vara en om mer personer

ställe, blir tvungna att dela in i avdelningar och får därmed direkt ett tapp i konkur-

oss

rensförmågan. Vi vill istället ha tvärvetenskaplighet inom och samma enhet.

en

Ingen enhet bör större än 25-30 När behöver Växa än så, så flyttar

vara personer. mer

nära marknaden och nära de kompetenscentra finns ute i Europa. Idag har ett

som

bolag i Tyskland, Kaiserslautern, nära ett forskningsinstitut vi har mycket nära samar-

som

bete med. Vi har stor marknad i Tyskland och kontrakt med på alla de stora tyska bola-

en

deras huvudleverantör för denna kompetens. 1995 startade vi ett bolag i

gen som typ av

USA, strax utanför Washington DC, nära University of Maryland.

IT-kommissionens hearing den medie- 8: programvaruindustrin om nya

Samarbete Vår idé har hela tiden varit att söka kontakter och samarbetspartner kan ger som ge oss en snabb expansion synlighet på marknaden och kan möjlighet att expandera och utnyttja deras som ge oss en

nätverk för vidare expansion. Idag är vi 60 och det finns expansionsplan

en personer en

både i Sverige med satellitkontor, England, Irland och inom östländerna. Inom 2-3 år

räknar vi med 150 på världsbasis. För har det varit mycket viktigt personer oss att ut den internationella marknaden. Vi hade varit mycket litet nisch-företag idag och annars ett hade inte växt till de 60 medarbetare är, vi kanske hade varit 20. som

I och med spridningen Internet och användningen Internet så kan folk hitta lös-

av av

ningar. Dagligen kommer e-post från potentiella kunder sett på nätet och blivit

som oss intresserade vad vi har gjort. De frågar också hur vi på olika tekniker de av oss ser som

hittat på andra ställen. Så Internet är katalysator för vår business, helt säkert.

en

Experimenterar Det är mycket viktigt för också att etablera det virtuella bolaget. Ett virtuellt bolag

oss som med virtuell form sträcker sig över landsgränser. Det är något vi experimenterar med sedan drygt som ett halvåret. Det är mycket gjort redan inom Sverige, saknar den praktiska erfarenhemen ten. Det går att läsa uppsjö böcker inom området. Men tyvärr, inget än den en av ger mer egna praktiska erfarenheten. Hur inför virtuell organisation i Tyskland Hur gör man en

jag med amerikaner inblandade Nätverksbyggnaden är mycket viktig för Hur gör

oss.

etableringen utomlands Hur gör med vår tillväxt Utan nätverk, utan koppling till de

kända personerna vi sökt samarbete med, hade vi inte kunnat växa. som

Mycket viktigt för oss är kopplingen till teknikerna. Vi får inte bara finnas synliga på marknaden genom att ha tillgång till Internet och webben. Vi måste också finnas där forskarna finns. Så den fysiska kopplingen i världen är också viktig. När vi bedömer fortsatta etableringar, så tittar vi på de enheter och de orter i världen där de etablerade forskarna och institutionerna finns för att koppla till dem för ett samarbete. På det viset får

oss

tillgång till deras nätverk och får en språngbräda vidare ut i världen.

Fråga till Anders Gustavsson, Q-labs svar från Anders Gustavsson, Q-labs

Hur fördelar sig omsättningen 55 i Sverige och 45 utomlands. procent

Lönsamheten Lönsamheten mycket god fram till ifjol. I var år har stora kostnader för etableringen av

kontaktnät och infrastrukturer. Mycket

pengar går till resor.

Skiljer sig lönsamheten i verksamheten Idag är Sverige vår lönsamma marknad

mest utomlands och i Sverige vi redan är etablerade här. På sikt genom att kommer Tyskland följt segla av USA att upp som mer lönsamma. Personligen tror jag mest

på Tyskland.

Har Qlabs någon särskild exportchef Nej, vi har helt virtuell organisation. VD

en

Geir Fagerhus är personalansvarig för alla 60

medarbetare. Jag är en av tre vice VD och mitt huvudområde är att etablera nätverk över värl-

den och arbeta med vissa nyckelkunder är

som

spridda över världen. När vi säljer Qlabs i

USA eller Tyskland, så säger jag inte att är

15 i USA och 18 i Tyskland utan jag säger

osv,

att är ett bolag på 60 personer där vissa är

lokaliserade i Lund, vissa i Kaiserslautern och vissa i USA. Och så plockar in de experter vi har, oberoende praktiskt de sitter fysiskt. av var

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindusrrin

Fråga till Anders Gustavsson, Q-Iabs Svar från Anders Gustavsson, Q-labs

Hur viktig är den geografiska närheten I vissa fall är den viktig. I vissa lägen behöver

vi t ex tysktalande personer i Tyskland och

fransktalande i Frankrike.

Varför finns inte fler företag med svenskt Det är oerhört slitigt att ta sig in. Det är inget

på världsmarknaden Qlabs får gratis. Vi har jobbat så det stänkt

ursprung av man om

sort oss. Uthållighet, tur och lite skicklighet.

Handlar det finansiering, att hitta Vi har styrelse sagt att vi får lov att

om en som någon som är beredd att vara med tills etablera oss hur och var vi vill så länge vi ger -

framgången kommer vinst. Styrelsen har sänkt det ursprungliga

kravet på 30-procentig avkastning till 20.

Varför blev det inte 30 procent Vi har haft det tyngre att komma i gång i USA än vad räknade med från början. Det är framför allt kostnaden för persontransporter, folk flyger fram och tillbaka över Atlanten.

Dessutom var den amerikanska marknaden inte så lätt att ta sig in på som vi trodde från början. Vi hade inte i början heller EUprojekten, som var en bra språngbräda för oss inom EU.

Ãr EU-projekten bra D de goda Det inga goda De EU-projekt vi

v s ger ger pengar.

utan allt för mycket byråkrati och har är 50 procent finansierade. Vi måste lever-

pengar krångel ett resultat till kommissionen. jag brukar era räkna med att vi får lägga motsvarande 200 000 kronor ansökan och ganska mycket på en mantid och i Europa. resor

Vi har också mål att vi aldrig går in med som etablerad kund i ett nytt EU-projekt. Istället en väljer vi alltid kunder för att visa vad nya går för. Det skulle ha varit lättare att annars välja mellan de redan etablerade kunderna. Men skiljer på kunder vi har och på kunder vill ha.

Du talar vikten etablera mänskliga Teknisk kompetens. Du måste ha tekniskt

om av en

nätverk och ha rätt kontakter. Det hand- kompetent organisation och kunna visa det.

lar alltså bara tekniska nätverk. inte om

Vad är hemligheten för att nå framgång Bryggan mellan forskningsvärlden och indust-

rin är faktiskt binär relation. Vi tar från en

forskarna, vi kan också paketera erfaren-

men heten från introduktion teknik i organiny en sation och tillbaka till forskarna. Det kanske ge

visar sig att den tekniken inte fungerar i en stor organisation utan den fungerar bara på

små organisationer och därför skruvar vi lite

grann.

På det viset kan etablera relation med en forskarna, där inte bara tar utan att vi ger också.

lT-kommissionens hearing om den medie- 8: programvaruindustrin nya

Fråga till Anders Gustavsson, Q-Iabs svar från Anders Gustavsson, Q-Iabs

Det är mycket arbete också att bygga Vi går inte in i ett samarbete vi tar ett

upp om

mänskliga relationer. På vilket sätt kan konkret projekt att jobba med. Att bara skriva

IT-kommissionen bidra med kontakter memorandum understanding eller motsvarande

och nätverk ingenting i längden. Sá när vi etablerar

ger en

kontakt, gör det via ett projekt där vi

ny

verkligen släpper lös våra tekniker tillsammans

med den tänkta partens tekniker. Vi får jobba tillsammans. Ta friktionen. Lära oss hur de

olika kulturerna fungerar

osv.

Så det stöd vi egentligen behöver är att vi har

möjligheten att söka den typen av tekniska EUprojekt där vi kan välja partner ute i Europa och jobba nära tillsammans under period.

en Sedan beslut: Är det vill tar en partner jobba med Ger samarbetet någonting Ãr det

Vinstsituation för båda Sådana frågor är

en centrala för oss.

Det finns flera sorters företagskuvöser", Vi har haft lite stöd från Nutek i form all-

av

som t ex Almi, Nutek, och andra har mänt stöd och tidigare också finansiering och

-

ni använt någon av dessa inledningsvis också med att etablera EUprojekten.

Varför har ni avstått Passar inte de Många de stödformer finns idag är

gam- av som av

stödformerna företag kanske utredningskaraktär. Du får

nya som en summa pengar

har svårdefinierade produkter än för utreda det är möjligt etablera

mera att om att ett vad den traditionella industrin har samarbete. Det inte i vårt arbetssätt. passar oss Vi går in i samarbete med detsamma. Vi tar friktionen och lära känna partnern från början. Och vi ska skilda vägar snart ser om eller om vi kan jobba vidare tillsammans.

I-Iar Exportrådet det marknadskunnande Vi vet konkurrenter till försökte in oss som

som ni kan dra nytta av i Tyskland och spenderade två miljoner

som

kronor på en utredning. På det viset jobbar vi

inte. Vi följer en kundkontakt. Vi väljer samar-

betspartner och jobbar oss in i marknaderna.

Istället för att via den typen vägar av som

Exportrådet representerar.

Om nu dessa organisationer ändå finns, Det skulle att får stöd med att identifivara

skulle du kunna tänka dig att dom arbe- partner och att etablera kontakten. Del-

era en tar i någon form skulle vis så stödjer EU-kommissionen sådant, annan som vara men

intressant för dig det bra med ett svenskt fokus.

vore

Det skulle kunna begränsa antalet deltagare och kunde slippa termerna kring den

euro-

peiska dimensionen. Det kunde leda till att vi finner partner och kan ordentligt försöka

en

jobba igenom det hela. Vi har haft problem vid etablering med att finna etableringsfor-

merna, osv. Där hade kanske kunnat lite

hjälp om vi hade gått den vägen.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Ulf Eriksson, SweSI Swedish Software Initiative:

"Nödvändigt att Sverige får en vision för vad vi vill åstadkomma"

Inledning Detta avsnitt belyser förutsättningarna för TIME-industrin Telekom, IT, Media, Enter-

tainment och vad staten bör göra för att främja dess utveckling.

Medverkande Ulf Eriksson är ledare för SweSI Swedish Software Initiative, Stockholm. Syftet med Swe-

SI är att stärka svenskt programvaruindustri genom att dels fungera som kopplare, dels bedriva konkreta marknadsinriktade projekt.

Budskapet Det är nödvändigt att skapa en vision för vad Sverige vill åstadkomma inom IT-omrádet. Stödsystemen för företagande behöver moderniseras, liksom utbildningssystemet. Reglerna för småföretagande behöver förändras och förenklas. En profilering IT-landet Sverige av behöver ske, syrnbolprojekt och fler teknikupphandlingar. a genom Bristerna hos Den största bristen hos industrin är ett systemfel bygger på att utveckling är fint som "AB Sverige" och marknad är fult. Idag är det för lätt för entreprenör att stöd till den tekniska en utvecklingsfasen, t ex för att göra en nollserie eller prototyp. Men att ut produkten på marknaden är svårare. Då överger nämligen det offentliga nätverket, stödsystemen, entreprenören i hög grad. Stödsystemen lägger ofta för liten vikt på att det finns en affärsoch marknadsplan. Det leder till risken att entreprenören blir bortskämd och kan ägna orealistiskt lång tid att utveckla produkten. Det innebär också att entreprenören är ovan vid de krav privat kapitalförsörjare kan ställa. Och resurserna är ofta slut när prosom en dukten ska ut på marknaden. Allt brukar då vara intecknat upp över skorstenen. Plus att produkten ofta är försenad. Med amerikansk mentalitet är det tvärtom OK, skeppa ut produkten, tjäna pengar, skruva ytterligare konstruktionen, bugga av den, lägga till nya funktioner och tjäna ytterligare pengar på uppgraderingen.

Situationen i Sverige är att entreprenörerna allmänt har dålig kunskap, svagt stöd, ingen erfarenhet och ett tunt nätverk i den avgörande marknadsutvecklingsfasen inom områden affärsutveckling, finansiering och internationalisering. Det är faktiskt marknaden som som avgör utfallet produkten blir bra. Produkten kan hur tekniskt bra helst, om av vara som inte marknaden accepterar den spelar det hela ingen roll. I multimedie-industrin men om är det dessutom så att utveckling/produktion sker samtidigt med marknad/konsumtion.

Det är också brist på nytänkande. Det är när människor säger att Internet är flusom en

ga eller när någon är stolt över att inte använda PC. Det är fel tänkande. Det måste

markeras från alla håll att IT är viktigt.

Skattelagama Hela regelverket kring smâföretagande, framför allt skattelagstiftningen, har brister som orsakar problem skapar problem för företagarna i denna industri. Jag stöter på detta hela tiden bland företagen i branschen. Det är förmögenhetsbeskattningen, dubbelbeskattning av utdelningar, pestbesmittade fâmansbolag, reavinstskatt, pensionsbegränsningar och anställning av närstående. Det är problem med optioner och konvertibler. Allt detta är tillväxthämmande för medie- och programvaruindustrin.

Kompetent folk Det finns en brist kompetent folk. Det gäller programmerare och civilingenjörer på är en bristvara tekniksidan, framför allt är det den stora bristen på erfaret, rutinerat marknadsfömen ringsfolk på internationell basis.

Stödformerna Stödformerna och stödorganisationerna är i hög grad omoderna. Det är ett splittrat stöd. är omoderna Det finns ett antal öronmärkta säckar liggande som man kan tillgång till om man designar projektet på ett mycket speciellt sätt.

Sedan finns NIT-syndromet, Not Invented There, d v s i Sverige är det ingen fördel utan tvärtom nackdel att svensk utvecklare. En produkt som kommer från USA har en vara större trovärdighet på marknaden.

ITkommissionens hearing den medie- programvaruindustrin om nya

Möjligheterna Det finns ett antal tendenser mycket stora möjligheter för svenska företag i medie-

som ger för företagen och programvaruindustrin:

Internet är otrolig marknadskanal. Där finns stora möjligheter att skapa applikatio

0 en ner. För tre år sedan så pratade bara distribution. Det är på väg försvinna. man om att Internet kan, rätt använt, ersätta stor del den traditionella distributionen, i vilket en av

fall kan Internet komplettering.

vara en

Sverige är mycket bra bas för utvecklare. Vi har hög IT-penetration, vi har duktigt

0 en folk inom vissa områden osv.

Högkonjunkturen skapar ökade Det är väldig skillnad träffa företag

resurser. en på att

idag jämfört med under lågkonjunkturen. Vi börjar flaggskepp Trio och Qlabs

som inte fanns för några år sedan. Det är viktigt det finns några titta till. som att att upp

Finansmarknaden vaknar och blir kunnigare.

o

Vi börjar bli internationellt erfarna. Framför allt ungdomar helt mer reser på ett annat

sätt än tidigare generationer och skaffar sig ett internationellt nätverk.

o Den interaktiva multimedieindustrin är bättre på nätverkande än programvaruindustrin. Organisationen Promise är ett exempel på det och den har växt till 80 medlemmar på ett "Sømskajörøtag bar år och har en otroligt aktiv styrelse. Där sker ett fantastiskt nätverkande. få ökat självförtroend b 5h m Allt detta har gjort

att svenska företag idag har ett ökat självförtroende och ett ökat mod.

Vad staten kan För att främja utvecklingen inom medie- och programvaruindustrin kan och bör staten och bör göra

modernisera själva grundsynen kring marknadsutveckling, IT och småföretagande. IT-

0 kommissionen eller regeringen ska sätta vision. Vi måste alla ha någonting höja en att

blicken mot. Och det är inte småföretag ska göra det. Utan höj blicken och

som som tala om att detta ska Sverige uppnå inom ITområdet.

modernisera "stödsystemet. Det finns mycket kompetenta inom verksamheter

0 personer som Nutek, Exportrådet, Sverige Tekniska Attachéer, KK-stiftelsen, de har inte osv, men alltid de marknadsorienterade verktygen och den struktur de behöver. som

modernisera och satsa på utbildningssystemet, ända från grundskolan och hela

0 nere vägen upp till tekniker, programmerare, internationella marknadsförare. jag är livrädd

som trebarnspappa för den pågående nedrustningen i skolan.

förändra och förenkla reglerna för småföretag, framför allt optionsreglerna. Det är

o

mycket viktigt för tillväxtföretagen måste möjligheten behålla duktigt folk.

som att Bra optionsregler är nyckeln.

o profilera IT-landet Sverige. Vi behöver symbolprojekt. Vi är några försöker

som en

kraftfull manifestation på Comdex amerikansk branschmässa, något Sverige inte

som

haft tidigare. Det är något staten skulle kunna stödja.

som

o återuppta teknikupphandlingar.

Huvudbudskapet till staten: inse att informationssamhället är här och därefter

agera

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Fråga till Ulf Eriksson, Swesl svar från Uti Eriksson, Swesl

Ge IT-kommissionen ett tips: Hur ska jag har varit i kontakt med alla ITen

vision om ett framtida IT-Sverige ut kommissionerna. De tidigare ägnade sig mest

se bara användande och så småningom utbildning. Denna IT-kommissionen tittar också på

producenter, utvecklare och tillverkare. Det är viktigt. Att satsa också på industrin.

Men visionen Visionen, hakan, ungefär

måste sätta upp som Kennedy gjorde om att sätta en man på

månen. Carl Bildts profilåtgärd att sticka fram hakan den 3 juni otroligt viktig.

1994 var

Vi behöver skapa en vision om att Sverige ska

år 2002 ha en viss omsättning inom svensk ITindustri, eller ska ha så och så många anställda eller något liknande.

Du pekar på närhet och tid till markna- Ja, det är modell. Det finns två olika typer

en

den. Ãr vi för fokuserade i Sverige på företag. Den är hög

av ena typen Qlabs som i

utveckling, utredning och "göra färdigt" grad är ett konsultföretag säljer tim-

som man

först Ska på Qlabs modell att först Och Qlabs är otroligt fokuserade och

mar. skaffa kund och utveckla sedan dessutom världsledande inom sitt segment. Den andra typen är Trio och Informationsvä-

har ambitionen att paketera och

varna som om

sälja i volym. Två helt olika företagstyper och

de måste på olika sätt. agera

Men ett saker är viktiga för båda typerna

par

och det är 1 fokusering sina styrkeområden

och 2 att komma ut snabbt på marknaden.

Du vill återuppta teknikupphandlingar jag är dåligt insatt på området, jag hör

- men

ska göra det i samarbete med andra det nämnas så ofta bland företag. Internatioländer nellt samarbete upphandlingar

om Jag vet

inte, det är möjligt. EU-regler och annat kanske sätter käppar i hjulet.

Är grundfelet vi kan Helt riktigt. jag är själv involverad i mycket

att tror att styra,

vilket kan göra när alla ska amerikanskt riskkapital. Egentligen är det den

man som styras är exakt lika när vi i själva verket modellen har där. Man tittar på - man ent-

borde säga till staten: "Släpp så mycket reprenörerna, tittar på Sedan

man personerna.

möjligt fritt, därför att här rör det bygger förtroendet på dessa

som man personerna

sig om galningar, entusiaster, vildhjär- och sedan låter dem köra egentligen. Men

man

kort sagt entreprenörer. Om den med daglig kontakt, så långt från controller-

nor, starkaste drivkraften är entusiasmen, så funktionen kan komma. man

ska inte detaljstyra och reglera

man

IT-kommissionens hearing om den nya rnedie- 8: programvaruindustrin

Fråga till Ulf Eriksson, Swesl Svar från Ulf Eriksson, Swesl

Men kan IT-kommission avstå från jag problemet. Men det behövs är att en ser som att försöka främja utvecklingen de stödorganisationer finns får bättre som

verktyg de har mycket bra folk men ge dem

- verktygen. Ta.bort Dsackarna J u t- specialsom ar

gjorda så att entreprenörerna måste anpassa sin

ansökan på ett visst sätt.

Bygg på två saker, dels personerna och teamet

och dels framför allt marknads- och affärspla-

nen. Utgå från att investeringen någon gång kommer att generera åtminstone pengarna tillbaka till de organisationerna eller ännu bättre vinst för de inblandade och för organisationerna.

Finns det inte målkonflikt hos IT- Rättvisefrågorna är min sämsta Ska en gren. man kommissionen att å sidan främja kunna lyfta denna industrin måste lämna ena man

utvecklingen hos entreprenörsföretagen det bakom sig. Vad uppnår är att Sverige

man

och å andra sidan till att skapa rättvisa får ett antal entreprenörer, företag med

se an-

i framgångens kölvatten ställda och produkter som går förbaskat bra en världsmarknad. Sådana flaggskepp drar med

sig nya entreprenörer. Dessa personer kan på amerikanskt vis bli ganska välbeställda, så de kanske hoppar av och startar nya företag. De är andra-gångare" när det gäller att starta nya

företag.

Ett av Sveriges problem är att vi har andragångare. Vi har mycket har personer som lyckats gång och är på väg med en som nu

företag eller projekt nummer två. Det skulle vi

behöva mycket mer av.

Två nyckelfaktorer är entusiasm och Det är ett problem. Sverige kommer inte att riskvillighet. Hur är det med Sverige AB de flaggskepp behöver, är trygg-

som om

i den frågan, vi är landet lagom med hetsnarkomaner och rättvisekämpar. Utan det

som trygghetsnarkomani måste mycket bra för några stycken, för att vi ska denna tillväxten.

För ett par år sedan gjorde Martin Leimdörfer

på Industri-Matematik IVA-utredning med

en

förslag om att satsa på några intressanta företag

och se till att de växer för att på det sättet skabransch. Det bra effekter pa en ger en massa och är helt rätt. Låt hoppas att vi inte står oss här igen tvâ år och att fortfarande har om ser inget hänt inom området.

lT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Göran Jansson, Rational Software AB:

måste få mycket bättre förutsättningar" "Riskkapitalmarknaden

Inledning Detta avsnitt belyser utmaningarna för svensk programvaruindustri i ett internationellt utvecklingsperspektiv.

Medverkande Göran jansson är VD för Rational Software AB, Kista.

Budskapet Om svensk programvaruindustri ska kunna utvecklas framgångsrikt behöver riskkapitalmarknaden bättre förutsättningar, Skatteregler ses över, utbildningssystemet bättre villkor och klimatet för små entreprenöriella företagare förbättras och förenklas.

Svensk vilja till Rational är ett företag arbetar med att ta fram metoder och verktyg för programut-

som

IT-konsumtion veckling. Vi arbetar alltså mycket med ingenjörskonsten kring programutveckling.

Historiskt är verksamheten i Sverige ursprunget till Rationals internationella verksamhet, totalt sett. Det i Sverige Rational hittade sin första kund, på den tiden Philips var som Elektronikindustrier, och det blev gnistan till fortsatt internationell expansion. Det som en intressant och fortfarande är intressant med Sverige för många i branschen, är att var - -

har förhållandevis hög investeringsvilja i högteknologi, d är konsumenter. Vad

en v s

däremot är sämre ställt med, producera högteknologi. Undantaget är informa-

som är att tions- och telekommunikationsteknologi. Bra det för Sverige med stark tillväxt vore en

kring produktinriktad programutvecklingsindustri.

Allt hårdare De tunga trenderna i dagens affärsvärld styr vår typ marknad är globaliseringen

som av

affärsklimat och snabbrörligheten och det ställer oerhörda krav på konkurrensförmåga. Utvecklingen

går mot ett allt hårdare affársklimat. Det är detta de flesta brottas med på olika sätt. som

Det gäller att behålla sina positioner i det hårdnande affärsklimatet. Det kräver nytänkande på många olika sätt med beröring till IT. Affärsprocesser och tjänster måste vara rationella och värdeskapande. Produkter måste flexibla och anpassade för en massmark-

vara nad.

Programvarans Det intressanta inom alla dessa områden är allt beroende Den är är att av programvara.

stora betydelse central enabler i industrin. Allting gestaltas i ett eller annat sätt. Vare sig

programvara

det handlar informationssystem vi använder slutanvändare Microsoft-

om som som

produkter exempel bland tusentals andra eller det handlar konsumentelek-

är ett om om

tronikprodukter, ficktelefoner eller vad det är. Det är programvaran som bestämmer

nu

vilka egenskaper dessa system och produkter får och det är alltså i mycket hög grad proär nyckeln för att skapa konkurrensfördelar.

gramvaran som

Det är därför ett oerhört tryck inom just programutvecklingsområdet programvara måste

produceras allt snabbare till ett lägre pris och med högre kvalitet.

Ny arbetsform: Denna komplexiteten tvingar fram ett nytt sätt att arbeta med programutveckling, nämlikomponenter en komponentbaserad programutveckling. Egentligen är detta ett gammalt fenomen

gen

tittar andra industrier vad programvaruindustrin är. Ett

om man som är mer mogna än

exempel är bilindustrin på ett självklart sätt arbetar med sammansättningsfabriker och

som

köper komponenter från underleverantörer, t konkurrenter. Bilindustrin samverkar

o m

kring att bygga förädlingsvärde. Det sker i stora industriella grupper där enskilda företag effektivt och framgångsrikt kan specialisera sig olika komponenter för att bygga bilar.

Detta arbetssätt kommer nu också inom programutvecklingsindustrin. Det är bra. Branschanalytikerna säger att det är ett faktum. Vi har redan sett denna utveckling inom elek-

tronikindustrin, gått från transistorer till integrerade kretsar till större monolitiska som integrerade kretsar till mikroprocessorer Det är i de sista den riktigt stora osv. stegen som

utväxlingen sker och där den riktigt stora ekonomiska återbäringen kommer.

IT-kommissi onens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

Ny industri Tidigare har fokus i programvaruutveckling varit att producera kod. Det har handlat om

växer fram att hacka kod. Nu börjar istället bygga system baserade på komponenter i stor

man som

utsträckning går att köpa eller återanvända.

Det kommer att uppstå, och det finns redan del, stor industri komponenter för

en en av nischade applikationsområden eller generella komponenter för basteknologier. Till detta

kan man bygga egna komponenter eller specialiseringar komponenter köper

av som man

och fokuserar områden där har hög kunskap och ett högt förädlingsvärde.

man

Det som har hänt är att det har skapats kommersiell plattform för denna typ arbetsen av

sätt. De teknologiska fundamenten har egentligen funnits ganska länge. Till och med Microsofts Bill Gates har komponentbaserad programvaruutveckling nyligen konstaterat

om att "The Industrial Revolution software finally us. upon

utmaningarna Några utmaningar för dem som verkar på denna sortens marknad är att för Sverige

den k riskkapitalmarknaden har låg kunskap IT i synnerhet produkt-IT. Skillna-

0 s om

den är stor jämfört med kolleger på andra sidan Atlanten. Riskvilligheten är frapperande

låg. När man satsar på IT-bolag inom medie- och programvaruindustrin är det att som borra efter olja. Nio av tio hål är torra, men det tionde kan vara en riktig guldkalv. Fullt så illa är det inte, men någonting det hållet.

o kunskapsindustrin eller individers kompetens beskattas hårt. En av de faktorer som driver framgångsrika programvarubolag i USA är just delägande, personaloptioner och så-

dana saker. Det är en gemensam nämnare som vi ser stadigt överallt. Problemet är att

detta fungerar inte i Sverige. Kompetens beskattas oerhört hårt. Sá till den milda grad

att

folk i princip inte vill ha några personaloptioner de har inte råd.

-

utbildning pratar vi mycket nästan så att tröttnar, och det är ett oerhört viktigt o om, man

område. Utbildning i alla former strategisk framtidsinvestering. skrämmer

är en Det som mig, har små barn just börjat skolan, är den spariver tycks finnas mycket som som som långt i åldrarna. Det är spariver har ett mycket högt pris. Vi har i i Svener en som stort

rige ett hyggligt utbildningsväsende och den typ av människor som vi anställer inom fö-

retaget är välutbildad.

Men jag blir orolig för framtiden när jag hur det i grundskola, förskola och ser sparas liknande och sedan uppåt. Ett exempel på hur tokigt det kan gå, fick jag kollega av en som har ett barn i mellanstadiet. På ett föräldramöte framkom att skolan behövde fler

datorer, inte hade råd. Föräldrarna ställde några jobbade i IT-branschen och

men upp

snart korn utrustningen fram. Då skolmyndigheten plötsligt nej tack. Det skulle skapa

sa orättvisor eftersom grannskolan inte heller hade råd

0 småföretagarklimatet måste förbättras och förenklas. Vi har hela detta enorma regelverk, på beskattningssidan, när det gäller anställningstryggheten osv. Många kolleger ser detta som ett stort problem när det gäller att sätta entreprenörskap i sjön för att skapa de första företagsenheterna.

IT-kommissionens hearing den mcdic- programvaruindustrin om nya

Möjligheter till Allt är inte dåligt. Sverige har tveklöst fin tradition i ingenjörskonst och i systemkun-

en

fler produkter skap. Vi har byggt med framgångsrika stora verksamheter som är internatio-

upp massor

nellt betydande.

Möjligheten är omsätta denna kunskap i det ändå är mycket stor fram-

att sortens som en

tidsindustri, nämligen programvaruindustri och programvaruintensiva produkter. Just kring produkter borde det hända mycket Vi har omfattande konsultbransch för

mera. en

tjänster i Sverige. Det är inget fel, där finns mycket duktigt folk. Men kunde

om mer

energi från detta kunnandet resultera i produkter vi kan sälja på export då skulle

att som -

kunna känna oss betydligt nöjdare.

Förutsättningarna för kunna göra det i stort och smått är trots allt bättre nu än tidiga-

att

Internet är fenomen ökar möjligheterna på olika sätt, bl för exportindustrin.

re. ett som a Internet har många innebörder det är inte bara teknik eller ett kommunikationssätt i - en

teknisk mening, utan det är helt ny sorts marknadsplats och distributionskanal. Sverige

en

litet land i den världen borde lägga förbaskat mycket energi på att lära

som stora ner mera detta snabbare än andra. oss

Komponentbaserad programutveckling gör det lättare för också små aktörer att bygga kvalificerade produkter, helt enkelt därför att återanvändningsgraden av programvara ökar.

Effektiviteten för bygga programsystem ökar. Det blir billigare och alla som håller på i att denna verksamheten behöver inte längre behärska de fundamentala teknikerna i allsom mänhet är mycket dyra utveckla. I fortsättningen är det enkelt att köpa in de kompoatt

behöver för bygga Detta ökar möjligheterna till förbättrad kon-

nenter man att ett system. kurrenskraft.

Fråga till Göran Jansson. Rational Svar från Göran Jansson, Rational

Så ditt fältrop är ska industriali- Om kunde exploatera det kunnande som

att man

konsulterna och deras produkter, att ändå har i Sverige kring ingenjörskonsten i

sera

de ska bli entreprenörer stort och särskilt kring programutveckling till bli orienterad att producera produk-

att mer så skulle kunna börja spela på helt nya ter,

bollplaner.

Du pekar på brister hos riskkapitalmark- Ja, helt klart. Det är inte bara struntprat, utan

naden inte förmår identifiera jag hur folk i mitt eget företag och kollegg som att ser entusiasten och entreprenören och därtill söker sig till utlandet med sina idéer, helt ensvårigheten delägarskap, vilket är kelt därför att det är lättare där att riskkapiatt annat sätt att hämma entusiasmen. Q. ett

Det är lättare att motivera inte bara entreprenörerna, utan alla dem arbetar tillsamsom med entreprenören, d vanliga hedermans v s liga anställda, till att göra överpresteringar, därför att har delägarskap, har perman man sonaloptioner och stimulansmedel. annat som Detta är också något aktieägarna gillar. som

Denna utflyttning folk är svårare Det jag är orolig för är när de stora horderna av att

identifiera, än när Ericsson hotar med börjar röra på sig. Någon sådan massflykt har flytta sitt huvudkontor. vi inte ännu, däremot jag tenden-

att ut sett men ser till det. ser

IT-kommissionens hearing den medie- programvaruindustrin om nya

Fråga till Göran Jansson. Rational Svar från Göran Jansson, Rational

Om vi har tradition mycket kon- Det kanske är insikt detta been av mest om som

sultorienterad tidsförsäljning, hur väl hövs, därför kunnande finns i hög grad.

att

rustade är vi inför trenden med kompo- Men det gäller i dessa trender

att tag som nu

nentbaserad programvaruutveckling ändå är verkliga och lite snabbfotad

vara mer än vad våra konkurrerande grannländer är. USA har kommit långt, självklart. Men ännu är marknaden Det är ett fenomen ung. som har kommit för Det är så här alla att stanna.

de stora programvaruindustrierna bygger sina

systern numera.

Har IT-kommissionen någon nyckelroll i IT-kommissionen kan arbeta med de in-

detta komplexet frastrukturella plattformarna och arbeta för

att

utveckla utbildningssidan. Vidare är det nödvändigt att skapa ett än bättre företagarklimat

för denna industri och verksamheter. typ av

Däremot ligger det mycket i industrins egna händer att ta tag i trenderna, de fenomenen vi ändå och att göra någonting med som ser,

det. Riskkapitalmarknaden kan kanske inte IT-

kommissionen göra något åt. Möjligen är det

en mognadssak, möjligen är det så att

man måste öppna dörrarna för utländska investera-

re ytterligare.

Ulf Eriksson, SwcSU: Nej, jag tror inte det och delvis beror det på

Rational är för mig är det amerikanska några de punkter jag berörde. Det

av som som

programvaruföretaget som köpte Objectory saknade kunskap kring mark-

upp var

något som kunde ha blivit ett svenskt nadsföring och marknadsetablering internatioflaggskepp, nämligen det svenska företa- nellt. get Objectory. jag lägger inga värderingar

i det. Dessutom är just den branschen Objectosom ry var och som Rational är extremt ni-

Men frågan är de hinder och schad när det gäller just objektteknologi och

om problem du talar inte hade funnits, därför hårt konkurrensutsatt också. som om extremt

hade då Objectory idag kunnat Branschen är fruktansvärt svår lyckas i

vara ett att om

framgångsrikt svenskt företag på världs- inte verkar för att med kraftansam-

man stor marknaden ling konsolidera marknaden. Det är också vad Rational försökte göra. Det kunde blivit någon annan för Objectory, men det blev Rational.

hearing den medie- programvaruindustrin lT-kommissionens om nya

från åhörarna

Öppet

forum och idéer

- inlägg

Inlägg Kommentar

Ann Wesgfált, Vzsionagøf:

Vi talar att det saknas programmerreom Jag har tio års erfarenhet som surser. multimedieproducent och har under den tiden hur roll har sett programmerarens förändrats när det gäller multimedia. För tio år sedan överdrift 80 procent var utan

produktionskostnaden och -tiden

av ren programmering. Idag är programmerarinsatsen 15-20 procent, därför nere

alla ingående i själva produk-

att resurser tionen lär sig programmering. Alla designers jobbar med programmering, fo-

tografer jobbar med programmering,

filmare jobbar med programmering. Sedan har man programmerare som gör

sluttouchen på produktionen.

Alltså, det behövs utbildning i programmering inom alla till grupper en

viss nivå. Sådan programmeringsutbild-

ning för icke-programmerare finns inte i tillräcklig omfattning. Man måste börja i nästan alla utbildningar att föra in IT och datorer, d utbildning v s i en designsidan så måste de lära en del programmering för att förstå den processen.

Ann Wesgffêll, Visionagøf

under hösten 1997 högsko- Det startar en leutbildning heter Masters of Media som

inriktad på att fram projektledare. Det

behövs för att förbättra administrationen

för produktionsbolagen, därför

att man är där traditionellt inte så bra projekthantering. Det behövs bättre utbilda-

de projektledare för beställarsidan. ä

problem är nämligen beställarkunstort

skapen.

Mastersutbildningen är tvåårig 90 poäng och i Stockholm. Utbildäger rum ningen samarbete mellan Utbildär ett ningsdepartementet och Macmeckarna är ett börsintroducerat utbildningssom

företag. Det är 30 veckors praktik ute på företag. 80 praktikplatser ska erbjudas

dem går utbildningen och 70 är som klara innan utbildningen har börjat.

IT-kommissionens hearing den medieom nya programvaruindustrin

inlägg Kommentar

Herbert Söderström, SeniorN et Sweden Dennis Nyström, Studio Inspirati0n:

När gymnasieutbildningen vidgades från Vi jobbar med projekt i Vara kommun

ett stort

75 procent årskull till idag ungefär med interaktiva läromedel över intranät. Det

av en

95 procent, så steg behovet komplette- sker bland i samråd med KK-stiftelsen

av annat

rande stödundervisning i första årskursen utveckling och interaktiva

en programvaror

i gymnasiet från 10-15 till idag läromedel den för

procent av typen som passar gymna-

30 procent. sieutbildningen.

Det har börjat komma enstaka läromedel Pilotprojektet ska klart i oktober och

vara

på CD-ROM repeterar varje enskilt provköras fram till årsskiftet för sedan i

som att tas

kärnämnes kunskapsomfattning från bruk i januari. Kärnämnena svenska, år engels-

grundskolan, skulle kunna ka och matematik. som man individuellt sätta in på gymnasierna. Jag har inte sett några initiativ från den

offentliga sektorn för att säkra denna tillgången av kompletterande utbildning. Det är en nyckelfråga, för kommer

man

in gymnasiet med kunskapsluckor i

kärnämnena, så får under man resten av

livet påtagliga svårigheter hinna i fatt.

att

Min fråga är, är det någon

som vet om det någonstans i Sverige finns något

initiativ på den offentliga sektorn

att åstadkomma effekter denna sorten av

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

inlägg Kommentar

lo/mn Hjelm, Bonnier Media Lab:

Det gäller inte bara att repetera multiplika-

tionstabellerna fick lära sig i skolan i som man all oändlighet, utan det gäller att lära sig nya

saker, skapa kunskaper, och bygga ut den

nya kunskap redan har med sådant man som kommit till sedan gick ut skolan. Vi får man absolut inte fixera vid det traditionella oss utbildningssystemet. Tvärtom borde göra allt kan för att bryta sönder det, bryta upp de utbildningar har i små element så att kan ta till sig informationen när det man pasnär har tid. Där har vi faktiskt chans sar, man

att göra världsledande exportprodukter utan

att anstränga alltför mycket. För är oss mycket duktiga på pedagogiken.

Mastersutbildningen är jättebra är

om man

arbetslös, jag skulle aldrig hinna

men en

mastersutbildning för de där

jag är en av som jobbar 24 timmar dygnet. Alla kan inte om heller lika duktiga på allt. Visst behövs det vara repetition, får inte fixera sig vid den. men man

Exemplet från Vara visar på nyttan av KKstiftelsen. De har verkligen ruskat i den svenska

utbildnings-, forsknings- och utvecklingsvärl-

den. Om verkligen vill stödja denna utman

vecklingen skulle man ge dem ännu mer

och hålla tassarna borta från dem. pengar

Britt-Marie Abmell lo/Jan Hjelm, Bonnier Media Labj:

Ska inte ska skilja mellan grundkun- Var går gränsen Att läsa är en sak. Men i ma-

skaper i faktaämnen och sådana grund- tematik, vad är grundkunskaper och vad är kunskaper sorn många grundskole- och fortbildningskunskaper gymnasieelever saknar idag, nämligen att kunna läsa, att kunna beräkna de enklas- För ingenjörer är grundkunskaper att kunna te saker integrera och derivera, men det är det knappast för den som gått en humanistisk utbildning,

det kanske kommer att bli lika nödvänmen

digt som att kunna programmera.

Just när det gäller detta med programmering, är det viktigt att också andra hållet och

föra in medietänkande i programmerarutbild-

ningar, så att de inte kommer ut därifrån med huvudet fullt av C++-kommandon. Programmåste också förståelse för vad merare en kunderna kommer att vilja ha.

IT-kommissionens heari ng om den nya medie- aa programvaruindustrin

Inlägg Kommentar

Hmmm Goos, MacPartner Research-

Jag har jobbat länge som pedagog och att anser det viktigaste att lära sig i skolan är de grundläggande principerna för hur man får tag på information. Har den träningen både man från grundskola och gymnasium, kan man sedan bygga på med det nya som händer. Men vet man inte hur man ska till sig information, inte har någon träning i det på något sätt, så kommer man ingenstans.

Henrik Åhlén, Ahead T Pr0mise:

Integreringen i skolan är oerhört viktig. Men

baskunskaperna måste finnas. Glöm inte att grunden för allt vad vi håller på med är kommunikation och att man då måste man kunna uttrycka sig i tal och skrift. Att kunna skriva

svenska språket och använda det på ett klokt

sätt, är också basen för att kunna lära sig andra språk.

jag blir lite nervös när till Ahead får massor med ansökningshandlingar från folk med akademisk utbildning där det vimlar stavfel av

och meningsbyggnadsfel. De får inte jobb hos

inte varje fall inte projektledare. oss, som

Nu när mycket riktigt har satsat på teore-

man tisk utbildning för i princip alla går i som skolan, bildas det ett gigantiskt stödbehov för dem har lite svårare att lära. Det kommer som aldrig att att göra det, hur mycket lärarresurser som än finns. Vi måste ta hjälp interav

för att hjälpa det stödet. Pa-

ge rallellt med det är det nödvändigt att transformera lärarkåren.

Herbert Söderström, SeniorNet Sweden- Johan Hjelm, Bonnier Media L414:

En varning för den optiska villa Man måste skilja på grundkunskaperna och

som

håller på att bli offer för. Det är de duk- fortbildningskunskaperna. Det är alldeles

up-

tiga idag behöver anpassningen till penbart. Skolan är förmodligen inte rätt forum

som

medier. De dåliga får inga jobb. att förmedla fortbildningskunskapen. Den ska

nya Problemet är att med de klenare ligga kvar i grundskolan. oss nog

och där är det baskunskaperna blir

som

helt nödvändiga. Det är inte alls säkert att det är det etablerade

skolsystemet som är lösningen detta. En del

Det är ett lyxproblem detta med att lära av den utveckling vi nu ser, är att vi måste lära

folk att till medier, för det att tänka bort alla gamla kasta anpassa nya oss ramar, upp är begåvat folk som kommer att klara det tärningen i luften och vilka siffror vi får. se ändå. Vi måste försöka hitta strukturer. Inlärnya ning sker inte främst sitter och lyssnär man nar en lärare, den sker när själv gör man

något och använder de kunskaper

som man skaffar sig.

lT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

inlägg Kommentar

Lars Mårelius, lnjbrmationsváivamaf Arm Vñøsyelt, Vzkionaryf

Det hävdas många företag i bran- Beträffande beställarkompetensen förstår inte att

schen har svårt sälja, därför kun- näringslivet riktigt att det är väg ut

att att en geneden är för okunnig. Det ligger fara i ration gameboys i näringslivet. Pojkarna en av som försöka lägga för mycket på haft sin PC sedan de tolv år, har helt att ansvar var en

kunden. För jobbar i kunskaps- ryggrad när det gäller hur ska arbe-

oss som annan man företag ligger det i sakens natur att kun- ta i företag. den är dummare än vad vi är.

Inom näringslivet behöver utbilda sig för

man Lösningen ligger i de mjuka värde- att kunna ta emot de unga entreprenörer som mera

med retorik, pedagogik och kanske kommer ut, för de kommer inte att sätta sig

na marknadsföring. Vi fyrkantiga tekniker Ericsson och säga tack, sätter oss i er orkanske behöver in folk klarar ganisation och gör ni vill. Detta är definisom att som

översätta våra tekniska lösningar till tivt ett samhällsproblem att titta på.

en-

kelt förståeliga argument för kunden. Vi

kommer alltid att ha betydligt större intresse att sälja, än de har att köpa. av

Vi är specialiserade på vårt, medan kun-

derna lever i värld där de ska en ta en olika beslut utöver beslutet att massa om köpa våra prylar.

Det är farligt att försöka lägga över ansvaret på köparen, det ligger definitivt hos säljaren.

Dag Walters, Sverzges Yieleøisionf Det saknas är framför allt att insom formationssamhället inte har någon

infrastruktur är anpassad efter in-

som formationssamhället. Det sker är att som försöker lösa de moderna probleman

med gammal logik, bland annat

men

genom att digitalisera broadcastnätet.

Ett annat problem är konverteringen av

tänkandet från industrisamhället till någon form informationssamhällstänav kande, IT-tänkande. Det är process en måste försöka lösa för att driva som man detta framåt. På sätt insamma som

dustrisamhället byggde motorvägar och

järnvägar, det naturligt att dra vore nu fiber till vartenda hushåll.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

inlägg Kommentar

Mats Rosen/tvist, dels Filma 06/7dels Kun-

skapsmedzáf

jag fortbildar lärare på skolor runt i om landet i hur de kan använda läromenya del. Det råder oerhörd övertro kring en de medierna. Det är inte så nya att man

skapar några program som plötsligt löser kunskapsluckorna. Endast lärarna till-

sammans med läromedel kan skapa nya det.

Den största insatsen måste göras som nu

är att fortbilda skolpolitiker, skolledare

och lärare i kombination IT och pedago-

gik.

Hinder att komma över är både bristen och mentaliteten ute i kolleresurser gierummen. Framför allt är det brist på

tid. Med alla de förändringar sker

som ute i skolan idag, hinner inte lärarna med just denna extra bördan IT är. som

Det måste skapas tidsrum för lärare och skolpolitiker.

Sá IT ofta presenteras i media, är som det klart många lärare också IT att ser som något som hotar deras ställning. När de har levt i en värld där datorn inte varit en del av deras vardag, så är egen det klart att det känns hot när som ett steget är så långt för dem. Det handlar i princip om att omskola hel lärarkár. en

De har sina pedagogiska kunskaper,

men måste de omskolas till att använda de nu

kunskaperna på ett nytt sätt. Vi ska inte anklaga lärarna, utan det är många andra

som måste ta sitt ansvar.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

inlägg Kommentar

Ronny Fransson, Multimediateketj: Ann Wesdêlt, Visi0na7y:

jag sysslar med multimedietillverkning Utbildningen Masters of Media har rektor

en

med Macromedia-verktyg. Det finns som på halvtid kommer att jobba som produklara brister hos grundskola, gymnasium cent och på halvtid kommer att driva högskooch universitet att rätt kunskap de leutbildningen. Den kommer enbart att drivas

ge om interaktiva programmeringssätt marknadsanpassat, d i samarbete med som v s

ñnns Stockholms universitet när det gäller de rent praktiska delar i utbildningen som måste ge-

Det måste till något helt annorlunda i nomgâs, det övriga kommer men att vara

stort sett, som är anpassat till den mycket marknadsanpassat i samarbete med

mera

snabba kunskapsutvecklingen. näringslivet.

jag efterlyser en typ av lärlingssystem, d V s att vi tar in elever i företagen mot be-

talning och att vi lär dem. Bara upp under senaste året har det väl kommit två nya versioner på Director, man får nästan lära om sig från början igen. Skul-

man sätta in eleverna i utbildnings-

en situation i tre år så kommer de ut i stort sett och måste börja lära sig igen. Det om

kostar det också för företagen.

Företagen är bättre på att ta hand om detta än utbildningsväsendet när det

gäller direkt produktion. Då är man

tvingad att in eleverna i de modernaste versionerna som finns. Det är mycket tricksande med programmering och allt nytt kommer hela tiden. Det är ett som

ständigt kunskapsutbyte via Internet med

utlandet där kommer pâ man nya programmeringssekvenser allt eftersom. Det är bra. Det går snabbt. Internet är fantastiskt användbart.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- ö: programvaruindustrin

inlägg Kommentar

Ken Ccder, Framtialfábrikenf

jag håller med att vi behöver ha om mer

kompetens, både baskompetens och programmeringskompetens. Men det räcker

inte. Det spelar ingen roll har om en nation världens skickligaste av programhar inte entreprenörer, mänmerare niskor kan lämna högskolorna och som

beredda att starta företag, så blir

vara nya det inget. Fler måste känna för det, mera än att drömma att bli trainee om Ericsson eller Telia.

Vi måste kunna marknadsföra detta och förstå att det är global ekonomi. en Kommer inte produkterna ut och vi marknadsför våra produkter så spelar det ingen roll vad gör. Ta Microsoft som exempel: De har aldrig gjort de bästa produkterna, de är absolut störst men och bäst.

jag har ingen aning hur bäst ska om främja entreprenörer, incitamenten men måste finnas där. Fler måste våga att direkt från högskolorna starta företag. jag tror goda exempel. Det hänsom

der nu, med ett antal företag poppat

som upp ganska snabbt, kommer att göra att detta kan förändras, flera vill att starta

företag direkt från högskolan.

Olof .SJbktröm, rådgivare, Grossisyårbundzt

Svensk Handel- Något som IT-kommissionen borde göra

är att bygga på all den fantastiska entusi-

finns i industrin och lyfta fram asm som vad olika människor har lyckats med. Exemplets makt är mycket stor. Gör det gärna under mottot: "Envar sin egen

helikopter, men först idogt arbete.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

inlägg Kommentar

Olof rådgivare, Grossisyörbundet Svensk Handel

riskkapital återkommer och Frågan om jag har känslan att man blandar äppav len och päron.

1 Flera klagar på bankerna. Men bankerna har inga egna pengar, de lånar ut andras De måste till att de får pengar. se tillbaka dem.

2 Det finns fullt med riskpengar i upp

helst brist kapital

Sverige, ingen som på sådant. Däremot, i ett litet land som som

Sverige, är kunskapen om just denna

branschen begränsad.

3 Förmågan hos dem som agerar i branschen att presentera sina problem, sina

förslag och sina möjligheter att tjäna är då och då bristfällig. Det finns

pengar

säkert anledning att från båda håll försöka förbättra sin förmåga att förklara för

varandra.

Om det lyckas är det ett stort steg framåt

för bättre försörjning av riskkapital.

Björn Hellström, /IIVO:

Mitt företag utvecklar traditionella da-

torprogram. Mitt förslag är att arbetsgivaravgifterna kan förvisso de vara som är, men låt företagen avsätta pengarna -

hälften eller allt på investeringskonton

för exportsatsningar. Företagen genererar därmed sina exportpengar. Om det egna

var politikerna som visste var pengarna skulle satsas, skulle de företagare

vara

och politiker. Nu är det tvärtom. Låt företagen styra pengarna.

Dessutom, arbetsgivaravgifter och utbildning hör ihop. Risken är stor att

utbildar människor, som vi en massa sedan inte kan konkurrera i Sverige. om Om kostar företaget 15 000 en person kronor, får han behålla 4 000. Risken är att den lämnar Sverige och går personen någon annanstans. Då har Sverige stått

för hela utbildningsdelen, intäkter-

men hamnar i ett annat land. Vi exporterar na

våra människor och inte våra produkter.

lT-kommissionens hearing om den medie- 8: programvaruindustrin nya

E:

Avslutande reflexioner

Nils-Olof OIIevik, Svenska Dagbladet:

"Stora frågan är vem som ska betala den digitala infrastrukturen"

nya

Inledning Avsnittet omedelbara sammanfattande reflexioner och kommentarer hearingen.

ger om

Medverkande Nils-Olof Ollevik är redaktör på Svenska Dagbladet Näringsliv.

Finns förebilder Det finns i Sverige, visar det sig i denna breda exposé över svensk medie- och programva-

för framtiden ruindustri, en rad företag kan tjäna förebilder för hur framtidens företag och

som som

företagsgrupper kan gestalta sig till exempel att enskilda eller företag kan arbeta

- genom tillsammans i nätverk. Vi har fått höra vad saknas för den här industrin ska kunna som att

lyfta och bli den bas för framtidens svenska näringsliv många hoppas och

som anser att

den har möjlighet till. jag är därför glad slippa sammanställa alla råd IT-kommis-

att som

sionen har samlat in och ska framföras till regeringen för eventuell verkställighet.

som

Spretiga krav IT är i hög grad internationell bransch med mycket snabb utveckling. Detta ställer

en stora

på utbildningen krav på samhället i form infrastruktur i form teknik kommunikationsnät, kapi-

av av som

talmarknad, utbildningsväsende

osv.

Snällt sagt kan jag beteckna de krav och den kritik har framförts här idag spreti-

som som

ga. Det gäller inte minst kraven på utbildningen i Sverige. Trots vad skulle kunna

man tro

har det svenska utbildningssystemet skapat förutsättningar för den traditionella svenska storindustrin att utvecklas framgångsrikt, samtidigt har fått rad företag i

som en pro-

gramvaru- eller mediebranschen. Ericsson är i sammanhanget bra exempel. Ericsson är

ett

idag ett programvaruintensivt företag och framgångsrikt det svenska högskolesys-

så att temet inte räcker till för att försörja det med kvalificerad arbetskraft.

Storföretagen Ofta får storindustrin skulden för mycket allt från felaktig tyngdpunkt på utbild-

- en gör bra insats ningssystemet till bristen entreprenörer. Men låt hålla i minnet de svenska oss att stor-

företagen, och den tradition som hör till dem, också har företag i programvaruin-

gett oss

dustrin. Flera de mest framgångsrika programvaruföretagen, internationellt

av sett, som

Intentia, IFS, IBS och Industri-Matematik bygger på kluriga affärsstödjande och administrativa program. Inspiration och inte föraktlig marknad för dessa har just

en program

kommit från svenska storföretag.

Entreprenörerna Till utbildnin och inriktnin å den hö utbildnin hör väl det återkommande sen sen s re sen

viktiga framgent påpekandet . . Sverige . har brist på entreprenörer och svenska studenter saknar

att V1 1 en att

entreprenörskap.

I USA gjordes för ett par år sedan enkät bland studenter skulle sin en som snart ta examen. Frågan var vart de siktade med sin och hur de ville sin framtid. Av dem examen se som

svarade ville omkring 40 procent starta eget företag och att de såg sig själva

som entrepre-

nörer. När i Sverige ungefär samtidigt gjorde liknande enkät ville än 90

man en mer pro-

cent så snabbt möjligt anställning i något storföretagen.

som av

Att ändra den attityden är viktig fråga för Sveriges framtid. Entreprenörskap är nämli-

Det är säkertinga: en

tillfalliglm gen en viktig tillgång antingen man är sin arbetsgivare eller jobbar i större

al :a egen ett sam-

manga entreprenö- manhang, företag eller nätverk. Det är säkert ingen tillfällighet många entreprenö-

av att av

rmza i de mest fram- rerna i de mest framgångsrika programvaruföretagen i Sverige har sin bakgrund i I-linjen gángsrikzz programva- vid Linköpings tekniska högskola. En bra idé reda vad den

vore att ta på gemensamma nyörelagmi Svcrigr nämnaren är hos dessa entreprenörer och föra den vidare till andra. I grunden borde det bar :in bakgrundi

svenska utbildningsväsendet alltså hålla sig ganska bra även i internationell jämförelse.

linjirrz71121 linköping en

Låt vara att det finns oroande tecken samhällets besparingar tycks drabba just sko-

trkniska högskola. som att

lor och högre utbildning i större grad än vad är nyttigt för landet.

som

l T k o rn rn i s si onens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin -

Virtuella företag En nyhet idag är att vi i Sverige ligger så väl framme på virtuella företag. Det låter hoppframgångsrika fullt. Många av de företag som idag är mest framgångsrika i sina branscher, till exempel Virgin Enterprises och Cisco, är just exempel virtuella företagsbildningar. Från sådana företag kommer nya företagsbildningar att uppstå och även gamla etablerade företag bör kunna lära sig hur de ska omvandlas för att bli mer dynamiska.

Skattelagarna Ett genomgående tema när man talar med, eller hör, representanter för medie- och proger problem gramvaruindustrin, är svårigheterna kring finansieringen entreprenöriella företag, dit de av flesta i dessa branscher hör.

Begreppet riskkapital, som är en etablerad ekonomisk term, som egentligen täcker allt det egna kapitalet. Men i detta sammanhanget handlar det om ett helt nytt slags kapital vi skulle kanske för enkelheten skull kalla det för äventyrlig: kapital. Att det verkligen finns har väl den senaste tidens hausse för k IT-företag på de olika börserna visat. pengar s

l USA, ha den bäst fungerande kapitalmarknaden, har satsningar äventyrligt som anses av kapital skattelättnader, vilket vi inte har här i landet. Vilka effekter det har gett i USA kan vi lätt frågan är det är rätt lösning också för med vår kultur. se, men om oss,

Under alla omständigheter; åtminstone del lösningen på entreprenörsföretagens en av problem finns iust i skattelagstiftninøen.

Ett närliggande problem drabbar just de företagen i och mediesom unga programvarubranscherna är hur skattelagstiftningen gör det svårt att låta de anställda bli delägare i sina företag. De flesta människorna i de här branscherna är unga och ser det som ett krav att vara med att dela framgångarna de är med att skapa. som om

Eftersom de här frågorna är politiskt känsliga kan de svåra att lösa, inte desto vara men mindre är det viktigt att ta också i känsliga frågor allvar med att stötta om man menar programvaru- och mediebranscherna.

Vem ska betala Ofta framförda krav från IT-industrin är att Sverige behöver satsningar på 1 digital en ny ny infrastruktur infrastruktur och 2 form teknikupphandling. en ny av

Själv blir jag alltid lika förvånad över dessa krav. För frågan är hur det egentligen ska till rent ekonomiskt. Vem ska betala dessa satsningar Vem ska betala för den fiberkabel som ska dras till alla svenska hem Och fast där finns det kanske frivilliga man menar vem - ska ta hand vinsterna från dessa massiva tekniksatsningar om

Tidigare gjordes sådana satsningar av staten via sitt telebolag, Telia. Telia hade då ett slags samhällsutvecklande uppdrag i nationens intresse och byggde infrastrukturen till medborbästa. Idag är Telia ett teleföretag bland andra på avreglerad marknad och garnas en uppdraget är nu att tjäna så mycket pengar som möjligt till staten. Telia har inget intresse av att dra kabel till alla människor i Sverige det inte finns sannolik avkastning på inom en vesteringen.

Det är nog riktigt att det behövs infrastrukturella satsningar för att Sverige ska framstå som ett framsynt och ledande IT-land i Europa.

Men hur det ska ske behöver vi fortfarande på. ett svar

lT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Del 2: Slutsatser från hearingen

Översikt

Inledning Från IT-kommissionens hearing den medie- och programvaruindustrins villkor om nya och utveckling, är slutsatserna att

staten bör i högre grad vara föredöme i IT-användningen genom att stimulera efterfråbedriva effektiva upphandlingar och starta symbolprojekt fungerar som goda gan, som exempel

staten har en viktig roll när det gäller utvecklingen av småföretagsklimatet och den nya digitala infrastrukturen

staten bör utveckla klar och för alla begriplig vision för IT-användningen i samhället en och snabbt skapa samverkan för en konvergerad digital infrastruktur ett bredbandsnät till alla hushåll skulle ge industrin en välbehövlig plattform för produkt- och tjänsteutveckling

trögheten i utbildningssystemet måste minskas för att medie- och programvaruindustrins särskilda krav på kunskap och kompetens ska kunna tillgodoses

utökat samarbete mellan småföretagen i medie- och programvaruindustrin är nödvändigt för en positiv och hållbar utveckling det behöver komma till stånd bättre mötes- platser och nätverkande såväl nationellt internationellt mer som

de företagarna/entreprenörerna inom IT-området behöver bättre informånga nya mation om möjligheterna till riskkapital, legala aspekter, osv samt modernare uppbackning från befintliga stödsystem för entreprenörskap och marknadsutveckling företagskuvöser

riskkapitalbolagen behöver bättre villkor för att industrin ska ha rimliga förutsättningar i det internationella perspektivet

det är nödvändigt med ökat utrymme till incitament för medie- och programvaruin-

dustrins arbetare hantverkare, hjämverkare kreatörer, ledare så

som programmerare, att många dessa inte efterhand flyr Sverige för bättre villkor. av

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

Slutsats Efterfrågan behöver stimulans bättre upphandlingar

genom

Staten bör i högre grad föredöme i IT-användningen att stimulera eftervara genom frågan, bedriva effektiva upphandlingar och starta symbolprojekt fungerar som som goda exempel.

Förutsättningarna för svensk programvaruindustri borde goda högt tekvara a genom niskt kunnande, god kreativ kompetens och bra produktivitet.

Det som saknas är förmågan att identifiera och nå ut på marknaden på rätt sätt. Det gäller här att stimulera en marknad skulle efterfråga produkter och färdiga lösningar som mer av än att beställa utveckling på rot för enda annämare där produkten sällan eller aldrig en kommer ut till flera. Bättre genomförda offentliga upphandlingar är tydligt sådant sätt ett att stimulera. Sverige är liten marknad, den skulle bli mycket större stimuen men genom

lans av efterfrågan tekniken och utbudet behöver ingen nämnvärd fortsatt stimulans

genom flera delade upphandlingar eller fler upphandlingar standardprodukter. Det kan av leda till ökad effektivitet och konkurrensförmåga i medie- och programvaruindustrin och efterhand skapa sund och fortsatt växande svensk industri. en

Ökad efterfrågan på standardprodukter i stället för skräddarsydda konsultlösningar utveckling på rot, skulle driva fram en mer genomgripande återanvändning av programkod och därigenom påskynda industrialiseringen och stärka den internationella konkurrenskraften inom programvaruindustrin.

Ett annat problem med de upphandlingar sker idag, såväl de offentliga de som som som industrin gör, är att småföretagen i praktiken sig eller mindre utestängda. anser vara mer Småföretagens nischkompetens går aldrig att tillvarata på rätt sätt i stor, bred en ramupp handling. Ett exempel på en lyckad uppstyckning offentlig upphandling har av en genomförts SMHI handlat flera små företag med spetskompetens och av a som upp sammanfört dessa i ett gemensamt projekt.

Stat och kommun borde här i ökad utsträckning före och Visa vägen. Satsningen elektronisk upphandling i offentliga sektorn kan många efterföljare. I sådana liknande

satsningar kan även de små programvaruföretagen bidra, de bara finge de praktiska om och formella möjligheterna. Inom t utbildningen och vården finns behov ex stora som behöver lösas och där kan medie- och programvamindustrin bidra. Allmänheten bör överhuvudtaget inspireras mer att använda IT i sin dagliga gärning i rad olika avseenden. en Sverige skulle kunna bygga det digitala folkhemmet, så alla hushåll kan bli delaktiga i att en mer avancerad informationshantering.

Av väsentligt värde för medie- och programvaruindustrins utveckling vore att staten satsar på nya symbolprojekt, t att snarast stimulera till utbyggnad den digitala inex av nya frastrukturen. En central fråga emellertid, i allt väsentligt obesvarad, är hur det ska till

rent ekonomiskt. Vem ska/vill betala

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Slutsats 2: behöver bättre för hållbar utveckling Företagsklimatet bli en

Staten har viktig roll när det gäller utvecklingen av småföretagsklimatet och den en nya digitala infrastrukturen.

Flertalet Företag inom medie- och programvaruindustrin är små och de upplever att små-

företagarklimatet i Sverige måste förbättras. Regelverket måste förenklas. Aven det för om närvarande många företag inom området, möter dessa snart problem. Hela startar nya regelverket kring småföretagande, framför allt skattelagstiftningen, har brister som skapar problem för företagarna i denna snabbt utvecklande och påfallande internationellt präglade industri. Det är förmögenhetsbeskattningen, dubbelbeskattning av utdelningar, pestbesmittade fåmansbolag, reavinstskatt, pensionsbegränsningar och anställning av närstående. Det är problem med optioner och konvertibler. Bra optionsregler är nyckeln för att tillväxtföretag ska kunna behålla duktigt folk.

Allt detta är tillväxthämmande för den svenska medie- och programvaruindustrin. Många människor, som har kompetens att framgångsrikt kunna ägna sig eget företagande, säger sig avstå inför tanken på de stora problem det skulle innebära för dem att entreprenösom rer skapa sina företagsenheter.

En risk, primärt framkallad skattesystemet, är att alltfler synnerligen kompetenta annan av människor väljer att flytta utomlands där nettovillkoren är betydligt formånligare. Det handlar människor väl behövs i den svenska medie- och programvaruindustrin. om som Det är och mediekreatörer med lätthet har en internationell arbetsprogrammerare som marknad.

Medie- och programvaruindustrin behöver inga bidrag, utan en bättre fungerande riskkapitalmarknad. Det som dessutom behövs är en grundläggande digital infrastruktur. Om medie- och programvaruföretagen ska kunna samarbeta med varandra på ett kvalificerat sätt, så behövs tidsenlig infrastruktur. Likaså behövs denna medarbetare ska kunna en om arbeta hemma och företag ska kunna göra sig gällande i glesbygd. Det ska inte mer om till varje företag att skaffa sig dessa grundläggande förutsättningar, utan här förvara upp väntar sig industrin att samhället hjälper till inte bidrag, utan genom att snarast - genom skapa den infrastruktur som krävs.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Slutsats 3: En ny digital infrastruktur skulle vara av värde för industrin

Staten bör dels utveckla klar och för alla begriplig vision för IT-användningen i

en

samhället och dels snabbt skapa samverkan för konvergerad digital infrastruktur

en -

ett bredbandsnät till alla hushåll skulle industrin välbehövlig plattform för

ge en

produkt- och tjänsteutveckling.

För medie- och programvaruindustrin skulle det värde att fram nationell

vara av en vision för vad Sverige vill åstadkomma inom IT-området.

Utgångspunkten i industrin är att Sverige bör skaffa den för framtiden nödvändiga digita-

infrastrukturen utan vidare dröjsmål. Se till att bygga de bredbandsnät som krävs. Låt näten kommunicera med öppna standarder, vilket bör vara en IP-standard. Bredbandstekniken kommer att kunna stora positiva effekter för hela Sverige, eftersom det medför ge

möjligheten till digitala tjänsteyrken. Sverige bör förbereda inför en okänd framtid genom att börja bygga den nödvändiga digitala infrastrukturen bredband, öppna standar-

der omedelbart och det bör ske med vetskap om att vi idag inte kan se framtidens appli-

kationer. Ingen kan idag beskriva framtidens tjänsteutveckling eller de digitala tjänsteyrkena. Därför ska vi inrikta byggandet på framgent hållbara nät och att vi hela tiden ska vara

bäst att snabbt ta nya idéer och göra dem till något konkret.

För säker utveckling multimedieindustrin är det nödvändigt att snarast skapa tydliga

en av

spelregler för aktörerna och att motivera nyskapande samverkan. Annars finns risken att det blir för alla parter hämmande splittring och avvaktan i ett kommande byggande

en av

infrastrukturen. Viktigt är att staten stödjer alla delar i konvergerande infrastruktur.

en

När interaktiv digital-TV och högkvalitativt Internet växer fram, kommer flera helt

ett mer

nya avancerade tjänster på marknaden. Men dessförinnan behöver ett antal nyckelfrågor om upphovsrätt, betalningar och säkerhet lösas. Mekanismer för detta behöver etableras

snarast möjligt, så att en svensk marknad kan utvecklas.

För att även skapa ett heltäckande nät i Europa, och gärna internationellt utöver det, behövs det standarder och tjänster. EU-kommissionen driver visserligen på gemensamma

detta, medlemsstaterna olika och har skilda regelverk när det gäller konkur-

men agerar

rensvård, infrastruktur och innehållet, vilket kan fördröja utvecklingen. Ett önskemål är att

i varje fall den svenska nationella infrastrukturen blir maximalt öppen och tillgänglig.

Helt nya medieformer kommer att uppstå. Därför är det viktigt att börja debattera digital- TV-utvecklingen från ett samhälleligt behovsperspektiv och inte som hittills mest från det tekniska perspektivet.

För att t ex den svenska film- och TV-industrin ska klara utmaningarna framgent det

som

kommer är radikalt nytt och det är nödvändigt att tänka om behöver den snarast till-

gång till ett multimedielab. En svensk motsvarighet till det Media Lab finns hos

som

MIT i Boston är det många pläderat för i flera år. Idén riskerar dock självdö

som genom

näringsbrist från högskolor och departement. Genom att inrätta ett svenskt Media Lab går det att samordna befintliga och spjutspetskompetenser, möjligen i utspridd

resurser en

virtuell organisation. Att det sker något i denna riktning kan avgörande för utveck-

vara

lingen på sikt.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- G: programvaruindustrin

behöver omriktas för att få rätt fokus

Slutsats 4: Utbildningssystemet

Trögheten i utbildningssystemet måste minskas for att medie- och programvaruindustrins särskilda krav på kunskap och kompetens ska kunna tillgodoses.

Utbildning är ett oerhört viktigt område och är i alla former en strategisk framtidsinvestering. I grunden förefaller det svenska utbildningsväsendet hålla ganska bra i en internationell jämförelse. Den typ människor medie- och programvaruföretagen anställer är

av som välutbildad, det förefaller att många medarbetare skaffar sig sin kompetens utanmen som

för det reguljära utbildningssystemet inte kan tillgodose behoven tillräckligt snabbt

som och rätt.

Det är därför nödvändigt att på olika sätt minska trögheten i det svenska utbildningssys-

särskilt högre nivåer, inom områden är stadda i snabb utveckling, a getemet, som

göra utbildningen problemorienterad och interdisciplinär. Det behövs fler

nom att mera

utbildningar i praktiskt entreprenörskap, så att det blir naturligt för fler nyutbildade att och driva företag istället för att oftast till de etablerade företagen.

starta som nu

Paradoxalt är många frågar efter och bättre utbildning, samtidigt dömer

att mer som man

det befintliga utbildningssystemets förmåga till att den kunskap och kompetens som

ut ge

medie- och programvaruindustrin i allt väsentligt måste skaffa på annat sätt. Bekymmer-

är de besparingar och resursneddragningar äger på alla nivåer. IT i skolan samt som rum

har allmänt svårt fart befintliga IT-resurser i skolorna borde att utnyttja bättre,

att ta

liksom den pedagogik är nödvändig i ett informationssamhälle. Lärarhögskolor-

nya som

låga i medier och IT är faktor ytterligare fördröjer föränd-

nas engagemang nya en som en

lärandet. Utbildade människor finns i Sverige och de är konkurrenskraftiga kom-

ring av petensmässigt jämfört med vad finns på olika ställen utomlands, de är en bristsom men

vara.

Generellt efterfrågas omriktning, förnyelse, g utbildningssystemet ända från

en en av

grundskolan och hela vägen till tekniker, internationella marknadsför

upp programmerare, för bättre behoven den takt de förändras. Visionen är öppet och

rare att passa i som ett

flexibelt utbildningssystem som alltså är mer problemorienterat och tvärvetenskapligt än dagens system. För medie- och programvaruindustrins specifika behov ligger utbildningslångt efter. Vid denna frontlinje saknas mycket utbildning och kompetens. Ett

systemet

problem för utbildningssystemet är dess oförmåga att attrahera många dem arbetar

av som i frontlinjen till att bidra i utbildningens utveckling och förnyelse.

Medieutbildningen behöver också utvecklas mycket mer. En satsning på grundläggande färdigheter läsa, skriva, räkna är självklart nödvändiga, konstarter retorik,

som att men som

konst, musik behöver ett större utrymme. En god parallell är den svenska musik-

osv

branschen med sin kraftiga utveckling under decennierna och kopplingen till vad

senaste

den kommunala musikskolan haft för betydelse för denna miljardindustri. Det skräm-

mande är å andra sidan den nuvarande nedrustningen musikskolan. av

Till för medie- och programvaruindustrin och då inte endast för kunskaps- och

nytta -

kompetensutvecklingen, utan också för den kommande teknik- och tjänsteutvecklingen

inrättandet svenskt multimedielab, Media Lab, samordnar och målinvore av ett ett som

riktar de kompetenser som finns runt om i Sverige.

Industrin växer snabbt och omsättningen kunskap är hög. Det främst hindrar

av som me-

die- och programvaruföretagens förmåga att expandera vilket nästan alla företag säger sig

vilja göra är bristen på kvalificerad personal, framför allt utbildade programmerare som är grundverket i branschen. Det finns också begränsat med ingenjörer och tekniker för att skapa infrastrukturen. Ett nästan lika stort hinder för expansion är kundernas/beställarnas

bristande kunskap medier. i

om nya

Farträllning pd nästa .tizIa

IT-kommissionens hearing om den nya medie- programvaruindustrin

Det råder således brist på rätt utbildning det gäller fortbildning produktionstyp av - av personalen, nyutbildning, omskolning och vidareutbildning mediemänniskor, och det av gäller utbildning av uppdragsgivare och användare som bör chansen att lära sig hur ska kunna utnyttja fördelarna med dessa medier. Det behövs bättre utbildade man nya projektledare för beställarsidan. Det kanske allra allvarligaste, för vissa företag, är den stora bristen på erfaret, rutinerat marknadsföringsfolk på internationell basis.

Generellt behöver utbildning i någon form programmering till viss nivå komma in av en inom alla grupper. Sådan programmeringsutbildning för icke-programmerare finns inte i Sverige i tillräcklig omfattning.

En idé för att praktiskt lösa del den kompetensutveckling krävs i medie- och en av som programvaruindustrin, kan vara att skapa en typ av lärlingssystem innebär att företasom gen mot betalning tar in elever. Utvecklingen i frontlinjen är så snabb, att konventionella utbildningar överhuvudtaget inte hinner med i tempot. Företagen sig bättre kunna anser ta hand om viss kompetensutveckling än vad utbildningsväsendet kan.

lT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Slutsats 5: Ökat samarbete och internationalisering är nödvändigt

Utökat samarbete mellan småföretagen i medie- och programvaruindustrin är nödvändigt För en positiv och hållbar utveckling det behöver komma till stånd bättre

-

mötesplatser och mer nätverkande såväl nationellt som internationellt.

Branschens många små företag skulle ha mycket att vinna på att nätverka och

genom mera samarbeta såväl nationellt som internationellt. För att ledande inom sin nisch är nåvara

form internationalisering nödvändig.

gon av

Förutsättningarna har sedan ett par år radikalt förändrats i och med global marken mer

nadsutveckling. Internet har åstadkommit mycket av denna förändring och erbjuder en helt marknadsplats. Hemmamarknaden är plötsligt antal gånger större. Svenska

ny ett

företag har samma tillgång till denna globala marknad konkurrentländerna, t

som ex arne-

rikanska företag. Frågan är alla riktigt insett detta och börjat därefter. På glo-

om agera en

bal marknad gäller det att ut produkten så snabbt möjligt och här kan nätet spela

som

en viktig roll. Det ställer dock krav på samarbetsformer, kompetens, tempo och rätt finan-

siering.

Små samverkande medie- och programvaruföretag har stora möjligheter Internet

att genom

nya förutsättningar att skapa tjänster som i hög grad kan bli internationella. Sverige kan många nya globala enmans- och fåmansföretag då måste vi också ögonen

- men upp

för att möjligheterna finns. Här kan staten och andra intressenter på lämpligt sätt infor-

mera och uppmuntra utvecklingen i rätt riktning.

Det behövs också samverkan mellan företag och universitet för snabbare teknikut-

mer en

veckling. Mycket av den forskning som finns idag på universiteten är kommersiellt gång-

bar. Formerna för sådan samverkan behöver utvecklas.

IT-kommissionens hearing den nya medie- 8: programvaruindustrin om

Slutsats 6: Stödsystemen för entreprenörer behöver moderniseras

De många företagarna/entreprenörerna inom IT-ornrådet behöver bättre innya formation möjligheterna till riskkapital, legala aspekter, osv samt modernare om uppbackning från befintliga stödsystem for entreprenörskap och marknadsutveckling f;retagskuvöser.

Utgångsläget för den svenska medie- och programvaruindustrin får anses vara mycket bra. Sverige har hög datormognad, hög IT-penetration, god allmänbildning, bra språkkunskaoch det finns många skickliga och mediekreatörer ofta gör bra per programmerare som ifrån sig även på internationell nivå. Som liten kultur har vi lätt till en att anpassa oss andra kulturer ute i världen. Sveriges geografiska nackdel minskar i takt med allt bättre internationella kommunikationer Internet, m.. Sverige är alltså i grunden en mycket m bra bas för utvecklare. Det finns duktigt folk inom vissa områden och svenska medie- och programvaruföretag har börjat ökat självförtroende.

Men det finns problem. Situationen för entreprenörerna är att de ofta har dålig kunskap, svagt stöd, ingen erfarenhet och ett tunt nätverk i den avgörande marknadsutvecklingsfainom områden affärsutveckling, marknadsföring, finansiering och internationalisen som sering. Det saknas ofta kompetens hur driver, organiserar och leder företag i ett om man kommersiellt perspektiv alltmer snabbrörlig och konkurrensutsatt marknad. mer på en

Fungerande svenska företagskuvöser saknas för denna industri och det behövs för typ av livskraftig och expansiv programvaruindustri i Sverige. Nuvarande stödformer att en och stödorganisationer anses bland entreprenörer vara i hög grad omoderna. Det är ett splittrat stöd, framför allt i marknadsutvecklingsfasen. Och stöd är endast möjligt att i det fall att man designar projektet på ett mycket speciellt sätt så att det passar stödorganisationen. Det finns visserligen mycket kompetenta personer inom sådana verksamheter Nutek, Exportrådet, Sverige Tekniska Attachéer, KK-stiftelsen, osv, men de har inte som alltid de marknadsorienterade verktygen och den struktur som de behöver. Dessa organisationer är anpassade för traditionella branscher och de är mer utredande än projektinriktade. De kan behöva moderniseras för medie- och programvaruindustrins behov. att passa

En infrastruktur för marknadsföring behöver utvecklas i Sverige för att medie- och ny programvaruföretagen ska komma ut på den globala marknaden ordentligt. Det kan ske att identifiera och koppla de mest intressanta utvecklingsbolagen och genom samman distribution. Därtill behövs aktiv marknadsfödem att samordna marknadsinsatser och en ring av Sverige som ett kompetent programvaruland.

Det behövs fler paketerare den typ t finns i musikindustrin, sådana som i av som ex princip kan omvandla bra tekniska lösningar till goda affärer. Det skulle gynna många företag inom programvaruindustrin, eftersom det finns betydande stordriftsfördelar inom marknadskompetens och marknadsföring. Företagen behöver distributions- och kontaktnät. Den i industrin allt vanligare virtuella organisationsformen mycket bra för anses vara kreativ höjd vid produktutveckling, är inte särskilt bra för att djup markatt men nadspenetration.

Likväl det kan behövas inrättas ett Media Lab till för teknik- och tjänsteutvecksom gagn lingen, kan industrin behöva ett Software Marketing Lab utvecklar formerna för att som omvandla tekniken till affär. Ett sådant lab skulle kunna startas vid någon högskolorna. av

Det finns dock överdriven förväntan och tillit till att företagsstöd och utbilden mer mer ning alltid är den rätta vägen. I det kunskapssamhälle växer fram är det allt viktigare som på mänskliga tillväxtmotorer och dessa så goda förutsättningar möjligt. att satsa nya ge som Det kan större utbyte än enbart konventionella stöd-, utbildnings- och arbetsmarknadsge insatser.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin

Slutsats 7: Det svenska riskkapitalet behöver kompetens och bättre villkor

Riskkapitalbolagen behöver bättre villkor för att industrin ska ha rimliga förutsättningar i det internationella perspektivet.

Det viktiga för medie- och programvaruindustrin är att riskkapitalmarknaden fungerar så att det går att konkurrera fullt ut med t ex amerikanska företag. Riskkapital är en förutsättning. Många företag i branschen upplever brist på riskkapital och att det är allmänt en svårt att finansiera verksamheten. Detta är den största begränsande faktorn för att företagen att expandera.

I grunden finns dock ingen som helst brist på riskkapital som sådant. Däremot, i ett litet land som Sverige, är kunskapen om just medie- och programvaruindustrin begränsad. Förmågan hos dem som agerar i branschen, att presentera sina förslag och möjligheter att tjäna pengar kan vara bristfällig. Flera börsprospekt på senare tid har tydligt visat detta och mot den bakgrunden är det klart att kapitalet blir försiktigt. Det finns anledning att både företagare och riskkapitalister försöker förbättra sin förmåga att kommunicera och lära sig mer om varandra. Det kan leda till bättre försörjning av riskkapital.

Problemet är att det inte finns något älg riskkapital eller äventyrligt kapital i Sverige. Det kapital som finns att tillgå saknar i allt väsentligt mod, djärvhet och kompetens. Nära kopplat till detta är bristen på marknadskompetens och kompetens runt entreprenörskap.

Riskkapitalmarknaden har låg kunskap om IT i synnerhet produkt-IT. Skillnaden är stor

jämfört med t USA. Riskvilligheten är frapperande låg. Det beror delvis på att största ex delen av kapitalet i Sverige inte finns hos riskkapitalbolag, utan hos banker har som en konservativ bedömning branschen. Generellt är okunskapen hos banker och skattemynav digheter immateriella värden hämmande för utvecklingen. om Sverige behöver förutsättningar för ventreprenöF-kapital för de små företagen, d v s entreprenöriellt riskkapital som inte enbart är pengar, utan även innefattar kompetens för att klara uppgiften att utveckla ett litet företag på rätt sätt. För att denna kapital ska nå typ av fram, kan det behövas mäklare i paketform förmedlar rätt kompetens och rätt som pengar. Skattereglerna kan behöva ses över för att detta ska fungera. De legala villkoren för projektbolag behöver också ses över så att projektfmansiering blir möjlig på ett annat sätt än hittills. Generellt måste det bli lättare att investera riskkapital. Idag finns riskkapitalavdrag, det är uppenbarligen inte tillräckligt och vänder sig kanske till fel men personer. I USA, ha den bäst fungerande kapitalmarknaden för denna typ industri, har som anses av satsningar äventyrligt kapital skattelättnader, vilket inte finns i Sverige. Vilka effekter av det har gett i USA är lätt det är rätt lösning för Sverige går att diskutera. En se, men om del av lösningen på entreprenörsföretagens problemfinns i skattelagstiftningen. En effekt är därför att människor med entreprenöriella idéer söker sig utomlands.

Det sker dock förbättringar på vissa områden. Kapitalmarknaden för programvaruföretag har på senare år utvecklats positivt i Sverige och närmar sig något som är konkurrenskraftigt med USA. SBI-listan och Reuter-noteringar har ökat intresset kring medie- och programvaruföretag och det går den vägen att viss typ av riskkapital. En beskattning en av SBI/O-listan skulle emellertid förstöra förutsättningarna.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- 8: programvaruindustrin:

Slutsats 8: Utan incitament är det risk för att "hjärnverkarna" flyr Sverige

Det är nödvändigt med ökat utrymme till incitament för medie- och programvaruin-

dustrins arbetare hantverkare, hjärnverkare kreatörer, osv så

som programmerare, att många dessa inte flyr Sverige för bättre villkor. av

Med befintlig och befarad beskattning av riskkapital, delägande och optioner minskar motivationen till att arbeta i den svenska medie- och programvaruindustrin. Många kompetenta människor inom industrin kan mycket förmånligare villkor utomlands. Flera internationellt verksamma svenska bolag kan rapportera hur allt deras verksamhet mer av hamnar i framför allt USA. Svenska medarbetare kräver för att stanna kvar i företaget att arbeta i dotterföretaget i USA istället för i bolaget i Sverige och får då, med omsamma kostnadsmassa för företaget, en betydligt högre levnadsstandard för sig själva.

Utmaningen i industrin är att synnerligen kompetenta människor att stanna kvar och arbeta i Sverige. De har ett val idag på internationell marknad. Det är människor en unga har globalt efterfrågad kompetens inom dataområdet. De tänker mer globalt och är som lättrörliga och har inte heller lojalitet med Sverige kanske fanns förr. samma som

Ett närliggande problem som drabbar de unga medie- och programvaruföretagen, är hur skattelagstiftningen gör det svårt att låta de anställda bli delägare i sina företag. De flesta människorna i den här branscherna är unga och kräver att dela framgångarna som de är med om att skapa. Skattesituationen leder till att dessa medarbetare idag inte i första hand vill ha lön, utan de vill ha aktier eller optioner i ett förhoppningsvis växande företag. En av de faktorer som driver framgångsrika medie- och programvarubolag i USA är just delägande, personaloptioner och liknande. Problemet är att detta inte fungerar i Sverige. Kompetens beskattas så hårt att medelinkomsttagare i princip inte vill ha några personaloptioner de har inte råd. Bortsett från risken att förlora optionsinsatsen, får de även betala skatt för att ha optioner trots att dessa kan bli värdelösa eftersom risken i denna typ av bolag är mycket hög. Att då bli beskattad för någonting kanske blir värt mycket lite som i framtid är inte rimligt. I bransch där kontinuerligt kan jämföra sig med framen en man för allt amerikanska kolleger, är det nödvändigt att ha ett fungerande system för optionsoch delägarskap. Idag saknar den svenska medie- och programvaruindustrin den konkurrensfaktorn för att behålla kompetent personal.

Även dessa frågor kan politiskt känsliga och därmed svåra lösa, är de viktiga om vara att konkurrensförutsättningar för den fortsatta utvecklingen medie- och programvaruinav dustrin.

Arbetsrätten företagen andra problem. De bäst kan göra sig gällande inom pro ger som gramvara är sannolikt den unga generationen med sin naturliga kompetens kring datorer. De har annorlunda önskemål jobb och anställning, där kan arbetsrätten sätta om men käppar i hjulet. Många vill kunna arbeta och vara lediga när de vill. De vill kunna arbeta inom flera bolag samtidigt och själva bestämma arbetssätt och -mängd för att lösa uppgifterna. Bara det faktum att det inte längre är arbetsgivaren bestämmer arbetstiden, gör som att nuvarande arbetsrätt inte fungerar så väl. Att fackligt ansluten är sällan möjligt, vara med de arbetsformer finns i många de medie- och programvaru-företagen. som av nya

T-knmmissinncns hearing om den nya mcdic- 8a progrumvaruindustrin

Bilaga

Hearingens program

Medverkande Under hearingen medverkade följande personer:

Inledning Ann-Marie Nilsson, kanslichef l T-kommissionen

Om hearingens programprocess, BG lVennersten

Tema: Trender industrins struktur, utveckling, utmaningar

johan Hjelm, forskningse/ye/C Bonnier Media Lab, Stockholm

Henrik Ablén, producent, A/Jead Multimedia AB, StoLk/olm oeb ordförande Promise Pål Fevang, partner, Andersen Consulting, Stoek/Jolm

l Öppet forum - frågor, inlägg och idéer från åhörarna l

Tema: Kompetensförsörjning utbildning, kunskap ocb kompetens, arbetskraft

Lasse Svanberg, Svenska Filminstitutet oebMedia Desk Sweden, Stockholm

jonas Birgersson, VD, Framtidsfabriken AB, Land

Björn Pehrson, professor, KTH, Kista Tema: F villkor, kultur Dic VD AB, n va o nsson VD CD-Medza/JB onströmer VD AU-S lem/JB oe/a Sito eb SPI t F Arna lednin skonsult leon Media/ab AB Stockholm Lars Mår VD I nsvavarna AB Ian

Tema: Internationell marknadsutveckling export, etableringar, samarbete

Lars Klingstedt, VD, Trio l or/nation .YirslenzsA Gustavsberg

n

Anders Gustavsson, vVD, Q-labs AB, Land

Ulf Eriksson, VD, SweSI Swedish Software Initiative, Stoekbo/m

Göran jansson, VD, Rational Software AB, Kista

Avslutande reflexioner

Nils-Olof Ollevik, redaktör, Svenska Dagbladet

Avslutning, ytterligare frågor, Ann-Marie Nilsson

Utfrågare: Britt-Marie A/Jrnell oe/J Ulf Wiekbom, konsulter

Programplanering och dokumentation: BG LVennersten,konsult

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Skriñen är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers report by the Swedish - IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 5

Rättsinformation och IT Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dess användbarhet Av Per Gustafsson på uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 5

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Affärsnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad på IT-kommissionens hemsida http://www.itkommissionen.se.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra@ti, SOU 1997:23

Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av F olkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen.Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 - Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön en samling goda exempel, SOU 1996: 178 - Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige inför epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

utgivna på eller i samarbete med

I T-

Rapporter uppdrag

kommissionen

Data om IT i Sverige Statitsitisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen Nationella initiativ runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm

IT världen Regionala initiativ runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen runt Statligt stöd till mjukvaruindustrin Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning och analys gjord av Statskontoret uppdrag av IT-kommissionen. 11 1 sidor.

;äga

boka

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg for steg. U. 32. Följdlagstiftning till miljöbalken. M. . - Inkomstskattelag, del I-III. Fi. 33. Att lära över gränser. En studie OECD:s . av Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiska samarbete. Fi. .

Förbättrad miljöinfonnation. M. 34. Övervakning miljön. M.

. av Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande penningtvätt. Fi. av O Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor. K. 37. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. U. . Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring 38. Myndighet eller marknad. . på sex förvaltningsområden. Fi. Statsförvaltningens olika verksamhetsformer. Fi.

Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik. Ju. . Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- 40. Unga och arbete. ln. . hetsanpassning av statsförvaltningens 41. Staten och trossamfunden

struktur. Fi. Rättslig reglering

10. Ansvaret for valutapolitiken. Fi. Grundlag ll Skatter, miljö och sysselsättning. Fi. Lag om trossamfund . - 12. IT-problem infor ZOOO-skiftet. Referat och Lag om Svenska kyrkan. Ku. slutsatser från en hearing anordnad 42. Staten och trossamfunden av IT-kommissionen den 18 december. Begravningsverksamheten. Ku.

IT-kommissionens rapport 1/97. K. 43. Staten och trossamfunden

13. Regionpolitik för hela Sverige. N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen

14. IT i kulturens tjänst. Ku. och de kyrkliga arkiven. Ku.

15. Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt Staten och trossamfunden . och problematik. Fi. Svenska kyrkans personal. Ku.

16. Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 45. Staten och trossamfunden

17. Skatter, tjänster och sysselsättning. Stöd, skatter och finansiering. Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Staten och trossamfunden

18. Granskning av granskning. Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. Ku.

Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. Fi. 47. Staten och trossamfunden

19. Bättre information om konsumentpriser. In. Den kyrkliga egendomen. Ku.

20 Konkurrenslagen 1993-1996. N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten. . 21. Växa i lärande. Förslag till läroplan for barn och För kompetens och resultat. Fi.

unga 6-16 år. U. 49. Grundlagsskydd for nya medier. Ju.

22. Aktiebolagets kapital. Ju. 50. Alternativa utvecklingsvägar för EU:s

23. Digital demokr@ti. Ett seminarium Teknik, jordbrukspolitik. Jo. om gemensamma demokrati och delaktighet den 8 november 1996 51. Brister i omsorg

anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- en fråga bemötande äldre. S. - om av kommissionen och Kommunikationsforsknings- 52. Omsorg med kunskap och inlevelse

beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97 K. en fråga bemötande äldre. - om av . 24. Välfärd i verkligheten Pengar räcker inte. 53. Avskaffa reklamskatten Fi. - 25. Svensk mat EU-fat. Jo. 54. Ministem och makten. - 26 EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- Hur fungerar ministerstyre i praktiken Fi. . forsörjningen. Jo. 55. Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av 27. Kontroll Reavinst Värdepapper. Fi. förslagen från de statliga utredningarna. Ku.

28. I demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och 56. Folket som rådgivare och beslutsfattare.

vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga l och Ju.

29. Barnpomografifrågan. 57. I medborgarnas tjänst.

Innehavskriminalisering m.m. Ju. En samlad forvaltningspolitik for staten. Fi.

30. Europa och staten. Europeiseringens betydelse for 58. Personaluthyrning. A.

svensk statsforvaltning. Fi. 59. Svenskhemmet Voksenåsens forvaltningsform. Ku.

31. Kristallkulan tretton röster framtiden. 60. Betal-TV inom Sveriges Television. Ku. - om IT-kommissionens rapport 3/97. K.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61. Att växa bland betong och kojor. 89. Handeln med skrot och begagnade varor. N. Ett delbetänkande om barns och ungdomars 90. Ändrad organisation för det statliga plan-, bygguppväxtvillkor i storstädemas utsatta områden från och bostadsväsendet. ln. Storstadskommittén. 91. Jaktens villkor en utredning om vissa jaktfrågor. - 62. Rosor av betong. Jo.

En antologi till delbetänkandet Att växa bland 92. Medieföretag i Sverige Ägande och

betong och kojor från Storstadskommittén. strukturförändringar i press, radio och TV. Ku. 63. Sverige inför epokskiftet. 93. Hantering av fel i utjämningssystemet för IT-kommissionens rapport 5/97. K. kommuner och landsting. ln. 64. Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd 94. Konkurrensneutralt transportbidrag. N. + Bilagedel. A 95. Forum för världskultur 65. Polisens register. Ju. en rapport om ett rikare kulturliv. Ku. - 66. Statsskuldspolitiken. Fi. 96. Lokalförsörjning och fastighetsägande. 67. Återkallelse uppehållstillstånd. UD. En utvärdering statens fastighetsorganisation. av av 68. Grannlands-TV i kabelnät. Ku. Fi. 69. Besparingar i stort och smått. U. 97. Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. M. 70. Totalförsvaret och frivilligorganisationema 98. Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. uppdrag, stöd och ersättning. Fö. Bilagor. M. - 71. Politik för unga. 99. En ny vattenadministration. Vatten är livet. M. + 2 st bilagor. In. 100. Nya samverkansformer inom den Sjöhistoriska 72. En lag om socialförsäkringar. S. museiverksamheten. Ku. 73. Inför en svensk policy om säker elektronisk 101. Behandling av personuppgifter om kommunikation. Referat från ett seminarium totalförsvarspliktiga. Fö. anordnat av IT-kommissionen, Närings- och 102. Mat Miljö. Svensk strategi för EU:s handelsdepartementet och SEIS den 11 december jordbruk i framtiden. Jo. 1996. IT-kommissionens rapport 6/97. K. 103. Rapport med förslag om sändningsorter. Ku. 74. EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional 104. Polis i fredens tjänst. UD. utveckling. Jo. 105. Agenda 21 i Sverige. 75. Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler för Fem år efter Rio resultat och framtid. M. fysiska personer. Fi. 106. En fond för unga konstnärer. Ku. 76. Invandrare i vård och omsorg 107. Den nya gymnasieskolan en fråga om bemötande av äldre. problem och möjligheter. U. - - 77. Uppföljning av inkomstskattelagen. Fi. 108. Att lämna skolan med rak rygg Om rätten till - 78. Medelsförvaltning ikommuner och landsting. In. skriftspråket och om förskolans och skolans 79. Försäkringsmäklare. En lagöversyn av möjligheter att förebygga och möta läs- och Försäkringsmäklaxutredningen. Fi. skrivsvårigheter. U. 80. Refonnerad stabsorganisation. Fi. 109. Myndighetsansvaret för transport av farligt 81. Allmännyttiga bostadsföretag. gods. Fö. + Bilaga. In. 110. Säkrare obligationer Fi. 82. Lika möjligheter. In. lll. Branschsanering och andra metoder mot - 83. Om makt och kön -i spåren av offentliga ekobrott. Ju. organisationers omvandling. A. ll2. En samordnad militär skolorganisation. 84. En hållbar kemikaliepolitik. M. 113. Mot halva makten elva historiska essäer om - 85. F ömiån efter inkomst- Samordnat inkomst kvinnors strategier och mäns motstånd. A. begrepp för bostadsstöden och nya 114. Styrsystem och jämställdhet. Institutioner i kvalifikationsregler för rätt till förändring och könsmaktens framtid. A. sjukpenninggrundande inkomst. 115. Ljusnande framtid eller ett långt farväl 86. Punktskattekontroll av alkohol, tobak och Den svenska välfärdsstaten i jämförande mineralolja, m.m. Fi. belysning. A. 87. Kvinnor, män och inkomster. 116. Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention Jämställdhet och oberoende. A. om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. S.

88. Upphandling för utveckling. N. 116. Barnets bästa en antologi. S.

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117. Nobelcenter i Stockholm ett informations- och aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och samhälle. Ku. 118. Delade städer. 119. En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet. 120. Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, utveckling. En Kartläggning. U. 121. Skolfrågor Om skola i en ny tid. U. - 122 Rättigheter i luftfartyg. K. . 123. Ett effektivare näringsförbud. N. 124. IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin. Andrakammarsalen, Riksdagen, 1997-06-16. K.

ä: 4

åâäüêzgkj

:in v

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Fastighetsdataregister. 3 Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor. 6 Aktiebolagets kapital. 22 IT-problem inför 2000-skiftet. Referat och slutsatser från Bampomografifrågan. en hearing anordnad av IT-kommissionen den Innehavskriminalisering m.m. 29 18 december. IT-kommissionens rapport 1/97. 12 Integritet Offentlighet Informationsteknik. 39 Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, Grundlagsskydd för nya medier. 49 demokrati och delaktighet den 8 november 1996 Folket som rådgivare och beslutsfattare. anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- + Bilaga 1 och 2. 56 kommissionen och Kommunikationsforsknings- Polisens register. 65 beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. 23 Branschsanering och andra metoder mot ekobrott. 111 Kristallkulan tretton röster om framtiden. - - IT-kommissionens rapport 3/97. 3 l

Utrikesdepartementet Ny kurs i trafrkpolitiken + bilagor. 3 5

Återkallelse uppehållstillstånd. 67 Sverige inför epokskiftet. av Polis i fredens tjänst. 104 IT-kommissionens rapport 5/97. 63 Inför en svensk policy om säker elektronisk

Försvarsdepartementet kommunikation. Referat från ett seminarium anordnat av

Totalförsvaret och frivilligorganisationema IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet uppdrag, stöd och ersättning. 70 och SElS den 11 december 1996. - Behandling personuppgifter IT-kommissionens rapport 6/97. 73 av om totalförsvarspliktiga. 101 Rättigheter i luñfartyg. 122 IT-kommissionens hearing om den nya medie- och Myndighetsansvaret för transport av farligt gods. 109 skolorganisation.l 12 programvaruindustrin. Andrakammarsalen, En samordnad militär Riksdagen, 1997-06-16. 124

Socialdepartementet Finansdepartementet

Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. 8 Välfärd i verkligheten Pengar räcker inte. 24 Inkomstskattelag, del I-III. 2 - Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring på sex Brister i omsorg fråga bemötande äldre. 51 förvaltningsområden. 7 - en om av Flexibel förvalming. Förändring och verksam- Omsorg med kunskap och inlevelse fråga bemötande äldre. 52 hetsanpassning av statsförvaltningens struktur. 9 - en om av bland betong och kojor. Ansvaret för valutapolitiken. 10 Att växa delbetänkande barns och ungdomars Skatter, miljö och sysselsättning. 11 Ett om uppväxtvillkor i storstädemas områden från Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt utsatta Storstadskommittén. 61 och problematik. 15 betong. Skatter, tjänster och sysselsättning. Rosor av En antologi till delbetänkandet + Bilagor. 17 Att växa bland betong och kojor från Storstadskommittén. 62 Granskning av granskning. En lag socialförsäkringar. 72 Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. 18 om Kontroll Reavinst Värdepapper. 27 Invandrare i vård och omsorg fråga bemötande äldre. 76 I demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och - en om av Förmån efter inkomst Samordnat inkomstbegrepp vårt offentliga etos. 28 för bostadsstöden kvalifikationsregler för Europa och staten. Europeiseringens betydelse för och nya till sjukpenninggrundande inkomst. 85 svensk statsförvaltning. 30 rätt bästa i främsta konvention Att lära över gränser. En studie av OECD:s förvaltnings- Barnets rummet. FN:s barnets rättigheter förverkligas i Sverige. 116 politiska samarbete. 33 om Bekämpande av penningtvätt. 36 Barnets bästa en antologi. 116 - Delade städer. 118 Myndighet eller marknad. En tydligare roll för hälso- och sjukvården i Statsförvaltningens olika verksamhetsformer. 3 8 folkhälsoarbetet. 119 Arbetsgivarpolitik i staten. För kompetens och resultat. 48

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Avskaffa reklamskatten 53 Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd Ministem och makten. + Bilagedel. 64 Hur fungerar ministerstyre i praktiken 54 Om makt och kön -i spåren av offentliga I medborgarnas tjänst. organisationers omvandling. 83 En samlad förvaltningspolitik för staten. 57 Kvinnor, män och inkomster. Statsskuldspolitiken. 66 Jämställdhet och oberoende. 87 Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler för Mot halva makten elva historiska essäer om fysiska personer. 75 kvinnors strategier och mäns motstånd. 113 Uppföljning av inkomstskattelagen. 77 Styrsystem och jämställdhet. Institutioner i Försäkringsmäklare. En lagöversyn av förändring och könsmaktens framtid. 114 Försäkringsmäklarutredningen. 79 Ljusnande framtid eller ett långt farväl Reformerad stabsorganisation. 80 Den svenska välfärdsstaten i jämförande Punktskattekontroll av alkohol, tobak och belysning. 115 mineralolja, m.m. 86

Lokaltörsörjning och fastighetsägande. Kulturdepartementet

En utvärdering av statens fastighetsorganisation. 96 IT i kulturens tjänst. 14 Säkrare obligationer 110 Staten och trossamfunden Rättslig reglering

Utbildningsdepartementet Grundlag

- Den nya gymnasieskolan steg för steg. 1 Lag om trossamfund - - Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och Lag om Svenska kyrkan. 41 unga 6-16 år. 21 Staten och trossamfunden Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. 37 Begravningsverksamheten. 42 Besparingar i stort och smått. 69 Staten och trossamfunden Den nya gymnasieskolan Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och problem och möjligheter. 107 de kyrkliga arkiven. 43 - Att lämna skolan med rak Om rätten till Staten och trossamfunden rygg skriftspråket och om förskolans och skolans Svenska kyrkans personal. 44 möjligheter att förebygga och möta läs- och Staten och trossamfunden skrivsvårigheter. 108 Stöd, skatter och finansiering. 45 Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, Staten och trossamfunden utveckling. En Kartläggning. 120 Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. 46 Skolfrågor Om skola i en ny tid. 121 Staten och trossamfunden - Den kyrkliga egendomen. 47

Jordbruksdepartementet Staten och trossamfunden. Sammanfattningama

av Svensk mat- på EU-fat. 25 förslagen från de statliga utredningarna. 55 i EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- Svenskhemmet Voksenâsens törvaltningsfonn. 59 försörjningen. 26 Betal-TV inom Sveriges Television. 60 Alternativa utvecklingsvägar för EU:s Grannlands-TV i kabelnät. 68

jordbrukspolitik. 50 Medieföretag i Sverige Ägande och

gemensamma - EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional strukturförändringar i press, radio och TV. 92 utveckling. 74 Forum för världskultur Jaktens villkor utredning vissa jaktfrågor. 91 en rapport om ett rikare kulturliv. 95 - en om - Mat Miljö. Svensk strategi för EU:s Nya samverkansforrner inom den Sjöhistoriska jordbruk i framtiden. 102 museiverksamheten. 100 Rapport med förslag om sändningsorter. 103

Arbetsmarknadsdepartementet En fond för unga konstnärer. 106

Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för Nobelcenter i Stockholm ett infonnations- och arbetshandikappade. 5 aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och Personaluthyrning. 58 samhälle. 117

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Närings- och handelsdepartementet

Regionpolitik for hela Sverige. 13 Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 Konkurrenslagen 1993-1996. 20 Upphandling for utveckling. 88 Handeln med skrot och begagnade varor. 89 Konkurrensneutralt transportbidrag. 94 Ett effektivare näringsforbud. 123

Inrikesdepartementet

Bättre information om konsumentpriser. 19 Unga och arbete. 40 Politik for unga. + 2 st bilagor. 71 Medelsforvaltning i kommuner och landsting. 78 Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga. 81 Lika möjligheter. 82 Ändrad organisation for det statliga plan-, byggoch bostadsväsendet. 90 Hantering av fel i utjämningssystemet for kommuner och landsting. 93

Miljödepartementet

Förbättrad miljöinfonnation. 4 Följdlagstiftning till miljöbalken. 32

Övervakning miljön. 34

av En hållbar kemikaliepolitik. 84 Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. 97 Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. Bilagor. 98 En ny vattenadministration. Vatten är livet. 99 Agenda 21 i Sverige. Fem år efter Rio resultat och framtid. 105 -

IT-kommissionen

103 33 Stockholm

Besök: 30-32

Regeringsgatan

E-post: itkommissionen@communicationsministryse

Hemsida:

httpJ/wwwjtkommissionemse

ISBN 91-38-20693-5 ISSN 0375-25OX