IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

{z;l

Ål-ål

Statens offentliga utredningar MW 1995:68 [E Statsrâdsberedningen

IT-kommissionens

arbetsprogram

1995-96

Betänkande av IT-kommissionen Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

ISBN 91-38-13987-1 Graphic Systems AB. Göteborg 1995 ISSN 0375-250X

Till statsministern

Genom beslut den 19 januari 1995 bemyndigade regeringen statsministern att tillkalla en kommission med uppgift att främja en bred användning av informationsteknik. Samma dag tillkallades, med stöd av detta bemyndigande, kommissionen som antagit namnet IT-kommissionen SB 1995:01, dir. 1995:1. Den mycket snabba utvecklingen inom informationsteknikens område innebär att arbetsliv, levnadsmönster och industristruktur i samhället är på väg att förändras. De nya medlen för kommunikation och informationshantering genomsyrar alla industrialiserade länder. Det är en spännande utveckling som ingen med säkerhet kan förutspå eller styra i en entydig färdriktning. Men de länder som på bred front förmår utnyttja de nya hjälpmedlen kommer att vinna konkurrensfördelar och öka medborgarnas livskvalitet. IT-kommissionens uppdrag är mycket brett. Den skall vara rådgivande till regeringen i övergripande och strategiska frågor inom

informationsteknikens område. Kommissionen skall vara åtgärdsinriktad, sprida kunskap om informationstekniken och verka pådrivande

för att främja en bred IT-användning i Sverige. IT-kommissionen har i allt väsentligt arbetat vidare den grund som formulerades av den förra regeringens IT-kommission och som presenterades i betänkandet Vingar människans förmåga SOU 1994:118. Kommissionen har under sina första månader i arbete framför allt koncentrerat sig att analysera och konkretisera behovet av åtgärder inom några prioriterade områden. Denna redovisning skall ses som en första del i ett arbete som, enligt direktiven, skall pågå till och med år 1996. IT-kommissionens utgångspunkt är att Sverige har mycket goda förutsättningar att ligga i täten internationellt när det gäller utveckling och användning av informationsteknik. Kommissionen vill med sina förslag och rekommendationer bidra till att befästa och stärka denna position. IT-kommissionen överlämnarhärmed delbetänkandet IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96. Ett sammandrag av innehållet i betänkandet ges i skriften IT - Kommunikation utan gränser.

Betänkandet, skriften samt IT-kommissionens direktiv finns tillgängliga i regeringens informationsdatabas Information Rosenbad. Internet-adress: URL:http www sb gov se. . . . Telefonnummer för modemanslutning: 08-791 83 00. Stockholm i juni 1995

Jan Nygren Stig Hagström Lars Engqvist Boel Flodgren Margareta Foyer Ulla Frang Gunnar Hedborg Mona Hillman Pinheiro Eva Jacobsson Jan-Åke Kark Mirka Mikes Lindbäck Ann-Marie Nilsson Ingela Ronnheden

Peter Seipel Olof Ulander

Anne-Margrete Wachtmeister Eva Mittermai er

Innehållsförteckning

1 Inledning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Informationsteknik 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 IT-kommissionen 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 1994 års IT-kommission 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 IT-strategier i några andra länder 10 . . . . . . . . . . . . . 1.5 IT i Sverige 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Kommissionens överväganden och prioriteringar 13 . . . . . . . .

2.1 överväganden 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Prioriteringar 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Kommissionens arbetsprogram 1995-96 19 . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Utbildning, kunskap, kultur och media 19 . . . . . . . . . . 3.2 Rättsliga frågor 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Företag och förvaltning, tillverkare och användare 26 . . 3.4 Arbetsliv och arbetsorganisation 30 . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Konsekvensanalyser 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Ytterligare områden 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning

l Informationsteknik

IT står för informationsteknik. I bland talar man också om informationsteknologi. Orden markerar att tonvikten kan läggas både på teknisk utrustning för informationsbehandling och metoder och tillvägagångssätt för att utnyttja informationstekniken. IT har kommit att stå som sammanfattande benämning på ett komplext fenomen där nyckelorden är information, automation och kommunikation. IT avser alla slag och alla former av information register, tabeller, texter, bilder, filmer och musikstycken kan alla hanteras och förmedlas i både kända och nya former genom IT. Också automationen är mångsidig blixtsnabba beräkningar, urval och omvandlingar i stor skala utan mänskligt ingripande. Och kommunikationen mella världens datorer är nu självklart lika global som den länge varit mellan världens telefoner. IT är en internationell tjänst. Vi står inför en situation där IT har möjlighet att påverka och utnyttjas av var och en i samhället. Möjligheten att använda informationstekniken i bred skala påverkar alla samhällsområden. Användningsmöjligheterna är många och det utvecklas ständigt nya tillämpningar.

1.2 IT-kommissionen

Regeringen tillkallade den 19 januari 1995 en kommission för att främja användningen av informationsteknik. Kommissionen skall vara rådgivande till regeringen i strategiska och övergripande frågor inom informationsteknikens område. Kommissionen skall vara pådrivande och kunskapsspridande i fråga om informationsteknikens användningsmöjligheter i samhället. Kommissionen skall lämna förslag till åtgärder som främjar användningen av IT med särskild inriktning företagande och arbetsliv samt utbildning och kompetensutveckling. Kommissionen skall vidare följa nätverksutbyggnaden och ITanvändningen i offentlig sektor samt bidra till att de rättsliga frågor som är av betydelse för att få till stånd en ökad IT-användning, skyndsamt

kan lösas. Kommissionen skall belysa vilka följder IT-utnyttjandet kan få i samhällslivet i vid mening samt till följd av kommissionens förslag och överväganden. Kommissionen skall särskilt belysa utvecklingen inom kultur- och mediasektorn till följd av en ökad IT-användning inom denna sektor.

Kommissionen har följande sammansättning:

sarnordningsminister Jan Nygren ordförande

universitetskansler Stig Hagström, Kanslersärnbetet vice ordförande

verkställande direktör Lars Engqvist, Stiftelsen Svenska Filminstitutet länsdirektör Margareta Foyer, Arbetslivsfonden i Gävleborgs rektor Boel Flodgren, Lunds universitet direktör Ulla Frang, Telefrang AB näringslivschef Gunnar Hedborg, Näringslivscentrum i Arvidsjaur förbundssekreterare Mona Hillman Pinheiro, ABF direktör Eva Jacobsson, Handikappinstitutet verkställande direktör J an-Åke Kark, Ericsson Microwave Systems AB forskningschef Mirka Mikes Lindbäck, ABB Atom AB kanslichef Ann-Marie Nilsson, STATTEL-delegationen undersköterska Ingela Romiheden, Östra sjukhuset

professor Peter Seipel, Stockholms universitet

divisionschef Olof Ulander, Telia AB civilekonom Anne-Margrete Wachtmeister, EU-kommissionen

Kommissionens sekretariat består av Eva Mittermaier, sekreterare samt Ann-Kristin Hägglund, assistent. Ytterligare en sekreterare, Kjell Skoglund, har anställts fr.o.m. september 1995. Vid kommissionens sammanträden närvarar experter från regeringskansliet.

Kommissionen har under våren 1995 arbetat i fyra arbetsgrupper inom följande områden:

utbildning, kunskap, kultur och media, -

företag, förvaltning, tillverkare och användare,

arbetsliv och arbetsorganisation, konsekvensanalyser. -

Kommissionen har lämnat tre uppdrag.

SCB skall genomföra en studie över användningen av IT i Sverige. Studien baseras på intervjuer med ett stort antal personer. Dessa

personer skall svara på frågor om bl.a. kunskap om och tillgång till

datorer hemma och på arbetet. Resultatet av studien skall redovisas till kommissionen den 29 september 1995. Statskontoret skall redovisa pågående arbete inom EU kring Information Society informationssamhället, dvs. IT och dess tillämpningar. Kartläggningen skall omfatta syfte, inriktning och innehåll för EU:s arbete och vilka EU-organ som är engagerade i arbetet. Statskontoret skall även belysa vilka delar av det svenska samhället som berörs av EU:s arbete. En översiktlig redovisning skall lämnas till kommissionen den 29 september 1995 och slutredovisning en skall ske den 15 november 1995. Sveriges tekniska attachéer skall genomföra översikt över IT-läget en i några andra länder. Översikten skall innefatta

lagstiftning, utbildning

och offentlig förvaltning. Studien skall redovisas i oktober 1995.

IT-kommissionen har under våren 1995 bett Ingenjörsvetenskaps-

akademiens IVA avdelning för informationsteknik XII, belysa frågor bl.a. om programvaruindustrins utveckling i Sverige och distansom arbete. Detta arbete redovisas kortfattat i arbetsprogrammet.

Denna rapport innefattar IT-kommissionens arbetsprogram för perioden 1995-96. Programmet är en första inventering av åtgärder och

förslag för att främja användningen av IT.

1.3 1994 års IT-kommission

Den 17 mars 1994 tillkallade den dåvarande regeringen en kommission

för att främja en bred användning av IT i Sverige. Kommissionen lämnade i augusti 1994 betänkandet Vingar människans förmåga

SOU 1994:118.

Kommissionen ansåg att statens uppgift är att undanröja hinder,

stödja och stimulera och att föredöme. Utbildning, rättslig vara

förnyelse och effektivisering av förvaltningen angavs kritiska

som områden för statliga insatser. Kommissionens rekommendationer har delvis överlämnats till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Denna stiftelse tillkom genom ett riksdagsbeslut våren 1994 prop. 199394:177, bet. 199394:UbU12, rskr. 199394:399. Stiftelsen skall bl.a. finansiera satsningar som främjar användningen av IT.

1.4 IT-strategier i några andra länder

En lång rad länder har uppmärksammat IT:s betydelse och arbetar med strategier och åtgärder för att öka användningen av IT i samhället. Motsvarigheter till Sveriges IT-kommission finns i flera andra länder. Det pågår också ett arbete inom Europeiska Unionen och ett världsomfattande arbete kring Global Information Infrastructure som bl.a. diskuteras av de s.k. G7-länderna.

Frankrike har arbetat med program för IT-användning sedan slutet av 1970-talet.

USA arbetar på att bygga nationell informationsinfrastruktur med en satsningar på kommunikationsnätverk, databaser, utbildning, administration, m.m.

I Danmark presenterade regeringen i mars 1995 en redogörelse till

Folketinget Info-samfundet år 2000 och en IT-politisk handom lingsplan. Genom redogörelsen vill den danska regeringen uppmana landet att från vision till handling genom de förslag som läggs i handlingsplanen. Områden berörs är bl.a. servicenät för offentlig som

förvaltning, utbildning, kulturnät, säkerhetsfrâgor, forskningssamverkan

och funktionshindrades möjligheter.

Kanada har ett National Information Highway Advisory Council motsvarande den svenska IT-kommissionen, som bl.a. arbetar med lagstiftning och andra regelverk. Det finns program för bl.a. skolorna och biblioteken syftar till att nå avlägsna platser i landet. som

I Nederländerna finns digitala städer i Amsterdam och Antwerpen. Dessa städer är elektroniska mötesplatser medger tillgång till bl.a. som allmän och administrativ information. Liknande telestäder eller digitala städer finns bl.a. i Singapore och Hong Kong.

EU-kommissionen arbetar med att implementera förslagen i den

aktionsplan presenterades under år 1994. En av huvudfrågorna

som dagordningen i EU:s arbete är avregleringen telekommunikationsav marknaden till år 1998.

Inom EU används begreppet Information Society, d.v.s. informationssamhälle, snarare än informationsteknologi, informationsmotorvägar, etc. Därmed vill betona användarnas betydelse, marknaden och man

tillämpningarna snarare än tekniken. 0rd som solidaritet och rädsla för ett tvåtredjedelssamhälle finns också med i EU:s överväganden.

1.5 IT i Sverige

Sverige befinner sig sedan den 1 juli 1993 i en unik situation med en

öppen telemarknad med många aktörer och operatörer. Förhoppningen är att den konkurrens som nu råder skall medföra en snabb utbyggnad av kommunikationsnät och tele- och datakommunikationstjänster.

Under år 1994 genomförde Kommunikationsdepartementet tvâ studier som bl.a. visade att Sverige, jämfört med vår omvärld, ligger

väl framme med avseende på infrastrukturutbyggnaden. Vissa variatio-

ner finns dock. Utbudet av publika, digitala nät och kvalificerade

tjänster är t.ex. vanligen lägre i glesbygden. Priset är också högre för kvalificerade tjänster utanför våra större tätorter.

Utvecklingen går dock snabbt och därför krävs en kontinuerlig uppföljning för att ge möjligheter att säkra tillgången i landet till

kapacitet och nättjänster och därmed till IT:s alla möjligheter.

För närvarande genomförs ett antal studier i syfte att klarlägga dagens situation. Riksrevisionsverket skall se över telelagens effekter

och Post- och telestyrelsens roll för att utvärdera om lagstiftarens intentioner att skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens uppfylls med nuvarande regelverk. Post- och telestyrelsen genomför en översyn av förutsättningarna för konkurrens på den svenska telemarknaden. Vidare har Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK fått i uppdrag att studera tillgänglighet till kommunikationstjänster i olika regioner inkl. samtliga kommuner.

En prissänkning på ISDN Integrated Services Digital Network genom-fördes i augusti 1994. Digitalisering av telenätet, inkl. AXE,

pågår. Telia AB:s utbyggnad av AXE kommer att vara klar i hela landet under år 1997. AXE medger större flexibilitet, möjliggör nya tjänster och lägre underhållskostnader men inte i sig någon högre datakapacitet på tele-linjerna. Försök pågår på olika håll med att utnyttja ny teknik och öka kapaciteten i tele- och kabel-TV-näten. Ett bredbandsnät där den nya

ATM-tekniken Asynchronous Transfer Mode utnyttjas är i drift mellan Stockholm, Malmö och Göteborg. Flera kommuner lägger idag

egna fibernät.

För att underlätta IT-användningen har Kommunikationsdeparte-

mentet tagit initiativ till en studie i syfte att utreda förutsättningarna för

att skapa nationell katalog för teleadresser. en Tillgången till datorer är totalt sett hög i Sverige jämfört med andra länder, det finns stora variationer mellan samhällssektorer. För men många sektorer saknas aktuell statistik. För övrigt säger inte tillgången till datorer så mycket om den faktiska användningen av IT som hjälpmedel, effektivitetshöjningar till följd av användningen eller om vilka attityder finns till IT. För detta behövs ytterligare studier. som IT-utvecklingen möjligheter till nya och effektivare arbetssätt i ger offentlig verksamhet samt förutsättningar för rationell administration och bättre information och service till medborgare och företag. Under senare tid har ett arbete inletts med att skapa en elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning i samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting. Arbetet leds av Toppledarforum, består av företrädare för några statliga myndigheter samt som Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Inom skolorna pågår för närvarande diskussion om tillgång till

datorer och kommunikationsnät. Skolornas användning av datorer har undersökts av Skolverket i en studie som presenterades år 1994. Tillgången till datorer i undervisningen varierade markant mellan skolformerna. Tillgången var lägst i grundskolan där 38 elever delade på dator. I den kommunala gymnasieskolan var tillgången betydligt en högre, där 10 elever delade en dator. Skolverket genomför en motsvarande undersökning för år 1995. IT-industrins läge redovisas bl.a. i årsboken från EU:s IT-industri, European Information Technology Observatory 1995. Enligt uppgift de svenska företagen med sina 204 miljarder kronor i omsättning svarar för åtta procent av den västeuropeiska marknaden. Enligt den danska rapporten Info-samfundet år 2000 är Sverige ledande när det gäller

IT-investeringar i förhållande till bruttonationalprodukten. Vi investerar

2,76% jämfört med 1,85% som genomsnitt bland EU-länderna. Regeringen avser att ta fram en nationell IT-handlingsplan för arbetet med att ytterligare utveckla IT-användningen i Sverige. Arbetet, som skall redovisas för riksdagen, beräknas vara färdigt under år 1995 eller i början av år 1996.

2 Kommissionens överväganden och prioriteringar

2.1 överväganden

En bred användning av IT kan ge ökad livskvalitet enskilda människor, ökad insyn i förvaltningen och i det politiska livet samt förbättrad konkurrenskraft Sverige som nation. IT-kommissionen som sin övergripande uppgift att stimulera ser användningen IT inom alla samhällsområden genom att bidra till ett av gynnsamt klimat för införande och utnyttjande av IT. Till grund för arbetet ligger bl.a. den förra IT-kommissionens betänkande. Detta innebär att kommissionen arbetat vidare med förslag till åtgärder som rör bl.a. utbildning, offentlig förvaltning och rättsområdet.

IT-kommissionens utgångspunkt är att Sverige har goda förut-

sättningar att nå en bred IT-användning. infrastrukturen är redan väl utbyggd kommissionen inte utesluter åtgärder kan komma även om att att behövas för att nä rikstäckning av informationstekniken. Kommissio-

att digitaliseringen är det nödvändiga steget för att, med

nen anser

dagens kunskap tekniken, nå en god IT-utveckling.

om Kommissionen tar fasta på att IT är ett verktyg för den enskilde, för

företag och organisationer och även ett redskap för att stärka förut-

sättningarna för nationell tillväxt och skärpt konkurrenskraft.

Samverkan och samsyn Mycket arbete för att främja användningen lT har redan genomförts av eller pågår och planeras av olika intressenter och aktörer. IT-kommissionen kommer att så långt möjligt kartlägga detta arbete samt göra uppföljningar och utvärderingar. Kommissionen skall i första hand sporra andra, inte starta projekt eller aktiviteter där andra aktörer redan verkar, men väl ta initiativ där andra inte Kommissionen skall snarare komplettera pågående agerar. satsning-ar, sprida kunskap händelseutvecklingen och visa goda om exempel. Staten, kommunerna, näringslivet och arbetsmarknadens parter måste alla på olika sätt bidra till att IT får ett brett genomslag i Sverige.

Kommissionen avser därför att samverka med flera av de organisationer som arbetar med IT-frâgorna och verka för en samsyn och uppslutning kring IT:s roll i samhället. Härav följer också att IT-kommissionen inte har någon egen stor budget.

Statens roll när det gäller att främja IT-användningen i Sverige vill kommissionen koncentrera till följande områden:

anpassa lagstiftning och regelverk som berörs av IT, säkerställa rikstäckande tillgänglighet till IT, utveckla statsförvaltningens IT-användning, initiera samverkansprojekt mellan staten och näringslivet, utforma en nationell policy för användningen av IT inom viktiga samhällssektorer, där skolan har särskilt hög prioritet.

Kommunerna har ett mycket stort ansvar när det gäller utvecklingen inom skolans område. Kommunerna har även ansvar för att den kommunala förvaltningen i ökad utsträckning utnyttjar IT som ett led i att öka effektiviteten men också för att öka kommunmedborgarnas möjligheter till insyn. För att lyckas krävs framsynta satsningar som binder samman informationsflödena i kommunen. Samverkan inom kommunerna med statliga och regionala förvaltningar och landsting är därför nödvändigt liksom med det lokala näringslivet. Kompetens för att driva teknikutvecklingen och verka för teknikspridning finns i näringslivet hos de många företag som tillverkar och levererar IT-baserade produkter och tjänster. IT-kommissionen avser att bidra genom att bl.a. initiera projekt mellan användare inom t.ex.

offentlig förvaltning och företag, projekt som stödjer de små företagens

IT-användning samt projekt som kan bidra till att stimulera svensk IT-

industri. Programvaruindustrin är enligt kommissionen en sektor som

behöver uppmärksammas särskilt. Arbetsmarknadens parter måste mer aktivt än hittills delta i debatten om det framväxande lT-samhället. Arbetstagare och arbetsgivare berörs av den förändring som sker av arbetslivet genom IT:s framväxt. Kompetensutveckling och utbildning i arbetslivet är en förutsättning för att man pâ arbetsplatserna ska kunna ta del av de möjligheter och möta de krav som följer av den nya tekniken. IT-kommissionen tar initiativ till att fånga upp parternas erfarenheter och krav den nya tekniken. Det är användarna som måste ställa krav tekniken och mer än hittills synas bland teknikerna och marknadens aktörer. Rätt och etikett

i det elektroniska samhället är inte bara något som kan formas med

hjälp lagstiftning. Här måste alla bidra. IT-kommissionen aktualise-

av dessa frågor i arbetsprogrammet genom projekt och konferenser rar m.m.

Medverkan i EU:s arbete på IT-området

IT-kommissionen anser att Sverige skall medverka aktivt i de projekt

inom IT EU stödjer och bedriva eget forsknings- och utvecklingssom arbete inom motsvarande områden. En sådan fokusering ger drivkraft

den offentliga uppmärksamhet dessa områden får och genom att

genom medel kan koncentreras till forsknings- och utvecklingsarbete inom dessa specifika områden.

IT-kommissionen vill särskilt peka ut telematik, transportinformatik,

hälso- och sjukvård, elektronisk handel, offentlig förvaltning och IT till hemmen områden där Sverige bör medverka i EU-projekt och som driva nationella projekt.

Telematik dvs. användningen av datorer och telekommunikation

för företag är mycket stor betydelse för att öka Sveriges konav kurrenskraft.

Transportinformatik dvs. användningen av IT för transporter är ett

viktigt område för Sverige där vi redan är relativt starka.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet återfinns telemedicin, progamvarustöd för vårdprocessen, handikappvänliga användar-gränssnitt,

medicinsk elektronik och hälsans marknadsplats som områden där Sverige har en stark och utvecklingsbar position.

Elektronisk handel är ett område där Sverige bör ha starkare drivkrafter att satsa än många andra länder med tanke de stora avstånden inom landet och till den europeiska marknaden. Projekt bör drivas kraftfullt är bl.a. affärsnät, offentlig upphandling, som konsumentmarknadsplatser och integrerade produktionssystem.

Inom svensk offentlig förvaltning pågår arbete med att främja användningen IT. Detta bör följas upp och spridas till det övriga av samhället. Förvaltning teleförbindelser bör drivas liksom projekt per för att göra statsförvaltningen och dess information elektroniskt tillgängligt. Arbetet bör bedrivas i samverkan med EU.

City Information Highway i svensk version, IT till hemmen. I

produkter och tjänster till hemmen ligger stor tillväxtpotential för en en inhemsk marknad liksom en betydande potentiell medborgarnytta.

2.2 Prioriteringar

Utbildning och kunskap

IT-kommissionen anser att området utbildning och kunskap den om nya teknikens möjligheter och användningsområden är centralt. Inom skolans område kan nämnas frågor som lärarutbildning, läromedels-

utveckling och distansutbildning. I arbetet med att nå ut med budskapet

om IT:s möjligheter måste också andra vägar än ordinarie utbildnings-

väsende utnyttjas. Det kan vara folkbildning, kompetensutveckling och fortbildning som bedrivs inom företagen. Biblioteken kan vara en annan

möjlighet liksom media, TV och radio. som

Rättsordningen

Också rättsordningen är ett centralt område när det gäller att främja

användningen av IT. Här pågår redan utredningsarbete, t.ex. om nya

medier och grundlagarna och datalagstiftningen. Kommissionen

om skall samverka med dessa utredningar. Det kvarstår dock rad en problem som kommissionen avser att beröra. En fråga med annan anknytning till rättsordningen, som kommissionen vill aktualisera, är användningen av IT för att göra författningar, rättsavgöranden och annan rättsinformation mer överblickbar och lättillgänglig.

Företag och förvaltning

IT-utnyttjandet i förvaltningen och bland företagen i Sverige, särskilt

inom de små och medelstora företagen, är betydelsefullt liksom utvecklingen av det svenska näringslivets IT-produktion. IT-innehållet i produkter och tjänster bör öka för att göra dem konkurrensmer kraftiga.

Svenska företag måste i ökad omfattning medverka i europeiska och

internationella upphandlingar. Sverige måste nå ut bättre med svenska

produkter och öka samverkan med utländska företag. Ökad interna-

tionell konkurrenskraft kräver kortare ledtider i utveckling, produktion

och distribution samt även i offentlig service. Kommissionen vill bidra

till att främja företagens konkurrenskraft, vidga deras marknader och främja nya marknaders uppkomst.

Informationsutbyte

Det bästa sättet att företag och myndigheter att ta till sig teknik ny är genom att visa goda föredömen. Dessa behöver inte innebära användning av avancerad ny teknik utan kan lika gärna vara bra

tillämpning av befintlig teknik.

Hinder för datautväxling mellan företag och statliga och kommunala

förvaltningar behöver minskas och de elektroniska kommunikationsmöjligheterna bör utnyttjas. Arbetet med att underlätta elektroniskt informationsutbyte i samhället hör också till de viktiga områdena. Hur

kan fler människor få tillgång till information via dator t.ex. genom bibliotekens, skolornas och medborgarkontorens försorg Hur kan man nå den sökta informationen genom bra kataloger och sökhjälpmedel I detta sammanhang möter också viktiga säkerhetsfrågor som rör t.ex. skydd av elektroniska meddelanden och förtroende för elektroniskt förmedlade betalningar.

Användarna

Tekniken skall vara användarvänlig. Detta måste alltid vara utgångspunkten. Kvinnor och män skall vara jämspelta. Funktionshindrade skall också kunna utnyttja möjligheterna med IT. Att ta fram tekniska hjälpmedel som underlättar för funktionshindrade brukar ofta leda till att enkla och praktiska lösningar sprids till andra i samhället. grupper IT-kommissionen understryker betydelsen av att människor i alla delar av landet får tillgång till IT.

IT-kommissionen skall också behandla frågor kring framtidens arbete och hur tekniken påverkar arbetsliv och arbetsorganisation. Konsekvensanalyser som följer upp IT-användningen inom olika

områden kommer att aktualiseras kommissionen. av

ä

nämns

3 Kommissionens arbetsprogram

1995-96

3.1 Utbildning, kunskap, kultur och media

Datakunskap länge ett eget skolämne, isolerat från andra ämnen. var Skolorna hade datasalar som skulle tillgodose elevernas behov någon gång i veckan. Nu först börjar datorn bli ett redskap i undervisningen och utnyttjas form av modern skriv- och räknemaskin. Målet mäste vara att som en

datorn blir ett hjälpmedel som öppnar möjligheter för ny pedagogik.

Det finns goda exempel från skolor i landet som kommit långt i detta avseende flertalet skolor, ett par tusen, har ännu inte kommit men igång. En stor del Sveriges elever har därför inte tillgång till datorn av

som hjälpmedel i skolan. IT-kommissionen skall verka för att hela skolsystemet ett bra sätt

utnyttjar IT i undervisningen. Kommissionen anser att Sveriges skolor inom några år bör utnyttja IT som ett användbart hjälpmedel i undervisningen och att lärare, elever och lärarutbildare därför måste ges

möjlighet att stifta bekantskap med IT:s möjligheter. Pedagogiken

.

lärarhögskolorna måste utvecklas och IT-frågorna tillåtas spela en

central roll i utbildningen. Det är nödvändigt med samverkan och samsyn från de centrala

myndigheter arbetar skolans område. Detta är en förutsättning

som för att arbetet med IT-användningen i landets skolor och kommuner skall genomföras ett tillfredsställande sätt. IT-kommissionen noterar att Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling inlett skolsatsning i vilken ett tjugotal skolor är på väg att en väljas ut modellskolor. Kommissionen avser att följa det arbetet som

och är även beredd att svara för utvärdering och uppföljning av

skolsatsningen. Användningen IT har kommit längre inom den högre utbildningen av och forskningen än de grundläggande nivåerna i utbildningssystemet. Utmaningen för den högre utbildningen är i stället att utnyttja IT på nya sätt och i former för att nå kunskap och samverkan. Det förenya

kommer också betydande skillnader mellan olika utbildningsområden

och pedagogiken för den datorstödda undervisningen är svagt och ojämnt utvecklad.

Grund- och gymnasieskolan

Skolans arbetsformer genomgår hela tiden förändringar. Förutom de ändrade målsättningar för skolarbetet som ges i form av läroplaner m.m. öppnar den nya tekniken vägar för ny pedagogik.

Läraren Lärarens roll påverkas av möjligheten att använda ny teknik. Läraren kommer alltjämt att vara en kunskapsbärare men kommer nu också i högre grad än tidigare att bli en handledare som hjälper eleven att själv söka kunskap. En förutsättning för att IT fungerar i skolan är att dess lärare har kunskaper om och motivation att utnyttja IT. Det är därför viktigt att satsa motivation och vidareutbildning av lärarna. En målsättning måste vara att den nya tekniken blir en möjlighet till utveckling och förnyelse av lärarrollen och inte en belastning.

Kommissionen skall främja det arbete som görs av t.ex. Skolverket och som syftar till att stödja lärarna.

Kommissionen föreslår att regeringen ger Skolverket i updrag att ansvara för att goda exempel kontinuerligt redovisas för lärare och utbildningsansvariga.

Lärarutbildningen Lärarhögskolorna har en viktig roll när det gäller att förmedla kunskap om den nya teknikens förutsättningar och möjligheter till lärarna. En målsättning måste vara att de nyutbildade lärarna kan ge stöd och hjälp till andra lärare i förändringsprocessen.

IT-kommissionen skall göra en kartläggning av situationen lärarhögskolorna när det gäller medvetenheten och kunskapen om de möjligheter IT ger för undervisningen och pedagogiken.

Läroplanema

1994 års läroplaner för de obligatoriska och frivilliga skolformerna lämnar stora möjligheter för skolorna att arbeta med IT-förmedlad

information. Läroplanerna belyser dock inte de stora förändringar som skolan står inför. Med tanke på läroplanernas roll som grundläggande dokument för skolans verksamhet, bör läroplanerna på ett tydligt sätt bidra till att underlätta IT-användningen i skolan.

IT-kommissionen föreslår att gällande läroplaner kompletteras med

avseende på den nya teknikens möjligheter att stödja förändringen

av skolans arbetssätt.

IT-baserade läromedel Det finns för närvarande ingen samlad bild av vad som sker i Sverige när det gäller IT-baserade läromedel. Traditionellt har läromedel arbetats fram av lärare för att sedan produceras och distribueras av läromedelsförlagen. I dagsläget är det få lärare som har kunskaper om den nya tekniken vilket medför att det också finns få lärare som på egen hand kan arbeta med IT-baserad läromedelsproduktion. Stora läromedelsförlag förefaller avvakta medan initiativ från små företag inte når så stor spridning p.g.a. svagheter i försäljnings- och distributionsleden.

IT-kommissionen avser att i samverkan med Skolverket, Kommun-

förbundet och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

anordna ett seminarium under hösten 1995 för att kartlägga

nuvarande produktion och användning av IT-baserade läromedel samt diskutera åtgärder för att påskynda arbetet med att få fram

bättre produkter för undervisningen.

Elever med funktionshinder IT kan i många fall ge elever med funktionshinder möjlighet att arbeta

på lika villkor som andra elever. Det krävs ofta kvalificerad hand-

ledning och anpassning av tekniken beroende funktionshindrens art.

Med en specialanpassad dator kan elever med grava rörelsehinder,

synskada, talskada eller utvecklingsstörning på ett helt nytt sätt delta i

undervisningen. Också elever med läs- och skrivsvårigheter har visat

sig ha stor nytta av datorstöd. För att IT skall komma funktionshindrade elever tillgodo krävs bl.a. att IT-systemens tillgänglighet beaktas, att pedagogiska metoder utvecklas för hur IT kan användas i undervisningen av funktionshindrade elever och att kunskap om detta förmedlas i grund- och fortbildning av lärare liksom i speciallärarutbildning.

IT-kommissionen föreslår att regeringen uppdrar Skolverket att ta fram underlag som kan vara till stöd för lärare som arbetar med elever med funktionshinder.

Högre utbildning och forskning

Den högre utbildningen och forskningen har kommit jämförelsevis långt i användningen av IT. Trots detta befinner man sig ändå bara i början utveckling mot det gränslösa, virtuella universitetet som av en underlättar och möjliggör det brukar kallas ett livslångt lärande. IT som har främst utnyttjats för att ersätta traditionella studiemöjligheter. Nu kommer IT att kunna utnyttjas för nya sätt att studera. Detta påverkar hur undervisningssystemet kommer att vara uppbyggt i framtiden.

IT-kommissionen avser att arbeta fram en essäsamling där några utvalda sina framtidsbilder av morgondagens högskolor och ger universitet i Sverige och internationellt. Essäsamlingen skall hjälpa till att skapa medvetenhet vad som står för dörren och beredskap om för förändringar inom den högre utbildningen och forskningen.

Folkbildning

Möten mellan människor och kunskapsinhämtning är de två pelare som

folkbildningen grundar sig på. De samtal som nu pågår i datanätverk Internet kan sägas ha grund som folkbildningen, d.v.s. det som samma fria samtalet och det frivilliga deltagandet. F0lkbildningsorganisationerna täcker in hela landet och en stor del

av befolkningen som har lämnat skolan. Folkbildningen kan därför vara

väg att erbjuda den del den vuxna befokningen som idag saknar en av kunskaper IT:s möjligheter delaktighet i utvecklingen. om

IT-kommissionen föreslår att studieförbunden tar initiativ till att utarbeta strategi för arbetet IT-området. Målet bör vara att en med krafter skall nå så långt som möjligt i man gemensamma

strävan att skapa ett kunskapsjämställt samhälle med utnyttjande av

IT.

Kultur

Med den hastighet och optimism nya produkter, interaktiva system,

som kommunikationsvägar och nya distributionsmetoder presenteras har nya det skapats föreställningar om ett helt nytt kulturmönster. Kvalitativa förändringar i både utbud och konsumtion av kultur kan väntas med hänsyn till den teknikens utveckling. För kulturnya konsumenten kan detta i bästa fall innebära att mångfalden i det

l

tillgängliga kulturutbudet ökar, att kontakterna med kulturinstitutioner utvidgas, att nya Servicetjänster inom kulturen tas i bruk och att den kulturella delaktigheten ökar. För kulturproducenten leder utvecklingen till att litteratur, konst, musik, film, teater och dans kan distribueras på nya vägar, att direkta dialoger med konsumenten blir möjliga i de interaktiva systemen och att multimedia ger möjlighet till nya konstformer.

IT-kommissionen föreslår att regeringen uppdrar Statens kulturråd att utarbeta vägledning och handbok som underlättar för kulturen institutioner och kulturarbetare att orientera sig om de nya villkor IT. Handboken, gärna i elektronisk form, bör kunna som ges av stimulera till utveckling av ny kultur och användning av nya inforrnationsvägar.

IT-kommissionen föreslår att regeringen ger Statens kulturråd i uppdrag att stödja kvalitetsinriktade multimediaproduktioner.

Bibliotek

Biblioteken har en lång tradition i att utnyttja IT som ett stöd i biblioteksarbetet. IT har hittills främst utnyttjats för att registrera och

göra tryckta alster lättare tillgängliga.

Nu befinner oss i en ny situation där stora mängder information dessutom kommer att vara lagrad digitalt. Det ställer nya krav

biblioteken och kräver nya arbetssätt och kunskaper.

Mängden tillgänglig dokumenterad information ökar dramatiskt. Vi är inte som tidigare beroende av att informationen finns tillgänglig på given plats. Informationen blir i allt större utsträckning universellt en

tillgänglig och kan nås av många fler människor. Utvecklingen kommer också att innebära nya problem. Tillgång till

de stora datanäten måste säkras av biblioteken. Tillgängliga infonnationsmängder kommer att vara så omfattande att man lätt förvillar sig eller drunknar i oceaner av lagrad data. Biblioteken har en tradition och ett unikt kunnande när det gäller att söka, värdera och sovra information. Denna form av kunnande kommer att bli än viktigare och det är utmaning för biblioteken att forma sin en verksamhet för att möta det växande informationsflödet.

IT-kommissionen föreslår att regeringen uppdrar Forskningsrådsnämnden att ta fram en skrift som belyser bibliotekens nya

möjligheter och utmaningar samt de strategier som kan leda utvecklingen in i framtiden. Skriften skall belysa situationen för

forskningsbiblioteken och folkbiblioteken.

Muséer

Syftet med museernas samlingar är att utnyttja dessa för att bevara och levandegöra Sveriges kulturarv. De sammantaget största museisamlingarna i landet består av kulturhistoriska samlingar alltifrån hembygdsgårdar till Nordiska Muséet. Svenskt museiväsende har inget enhetligt katalogsystem och därigenom inte heller någon gemensam databas i vilken man kan få överblick över det svenska kulturarvet, konstsamlingar och andra kulturskatter. Den kunskap som samlingarna representerar bör göras till en gemensam resurs för hela landet med stöd av IT. Kommissionen kommer att ta del av Kulturdepartementets pågående arbete med att upprätta ett samordnat system för museernas föremâlsregistrering och ett gemensamt datasystem baserat på digital teknik för registrering och dokumentation av samlingarna.

Media

Alla som bor i Sverige har tillgång till minst tre marksända TVprogram och minst fyra marksända radioprogram. Cirka tvâ tredjedelar hushållen är anslutna till kabelnät, normalt med kapacitet för ett av trettiotal program. För närvarande pågår försök med digitala ljudradiosändningar och med TV-distribution i telefonnätet. Den digitala

tekniken kan komma att i grunden förändra de förutsättningar som

gäller för radio och TV-sändningar till allmänheten. IT-kommissionen skall följa den utredning inom Kulturdepartementets område som behandlar frågan om tekniska förutsättningar för utökade sändningar till allmänheten av radio och television. Kommissionen skall också följa arbetet inom rådet för mångfald inom massmedierna.

Etik

De nya medierna ger upphov till etiska problem. Många av dessa anknyter till rättslig reglering, t.ex. inom yttrandefrihetens område.

Sverige har en lång tradition som kompletterar en generös tryck-

frihetslagstiftning med ett frivilligt ansvarstagande. Tidningsbranschen

har sedan länge ett väl fungerande regelsystem, inklusive Pressens Opinionsnämnd och allmänhetens pressombudsman, för att stävja missbruk av pressfriheten.

IT-kommissionen avser att samla operatörer, användarorganisationer och andra intressenter i de nya inforrnationsnäten för att försöka få till stånd en gemensam användarmoral med etiska regler som kan efterlevas frivillig väg.

3 Rättsliga frågor

En rad rättsliga frågor uppkommer i och med den snabba tekniska utvecklingen och de nya kommunikationsmönster som tekniken medger. Problemen olika slag. Många dem har internationell prägel, är av av andra är nationella. Många uppkommer på grund av snabbheten hos teknikutvecklingen och osäkerheten om vart den bär iväg. Tempot i rättsutvecklingen tenderar att drivas upp och det är ofta svårt att klara en rättslig framförhållning. Bland de risker kommissionen ser finns uppkomsten avarter av av IT-användning som i värsta fall kan leda till ett instabilt samhälle och nya former av kriminalitet. Det är viktigt att Sverige följer med i utvecklingen av det rättsliga området och att vi rent av kan leda den på vissa fält. Inom EU pågår sedan länge en legal samordning och infonnationsmarknadens juridik uppfattas där som en viktig angelägenhet som ägnas speciella ansträngningar. Sverige har värdefulla erfarenheter att bidra med på det IT-rättsliga området, t.ex. inom

områdena yttrandefrihet, offentlighetslagstiftning och persondataskydd.

Kommissionen anser att följande rättsliga frågor behöver analyseras vidare:

Behov av förändringar i den upphovsrättsliga lagstiftningen för att klara rättighetsskydd och rättighetsadministration i situationer där de fysiska verken i form av bok eller kassett, osv. betyder allt mindre, där skillnaden mellan original och kopior suddas ut och där omfattande kopiering kan ske utan större ansträngningar, svårigheter och kostnader.

2. Behov av att i internationell samverkan legalt bestämma hur autenticitet och integritet skall säkerställas, dvs. att garantera att avsändaren av ett visst meddelande verkligen är den som anges och att meddelandet inte har förvanskats under överföringen till mottagaren.

Behov överväga eller förändrade regler om beskattning av att nya och tullbehandling när de varor som förflyttas över nationsgränserna i växande omfattning utgörs elektroniskt förmedlad information. av

4. Behov anpassning bl.a. det arbetsrättsliga regelverket till nya

av av

former löne- och uppdragsarbete som lägger tonvikt resultat

av

än tid och i ökad utsträckning kan komma att präglas

snarare som individföretag med kompetens säljargument en internatioav som nell datanätsmarknad.

IT-kommissionen att följa utvecklingen inom det rättsliga området avser

fortgående diskussioner med regeringskansliet och med pågående

genom utredningar. Kommissionen skall bl.a. vara rådgivare till datalagsutredningen. IT-kommissionen kan i detta sammanhang bidra till att

helheter beaktas så också problem skär tvären genom olika

att som traditionella rättsområden blir belysta. Pâ det rättsliga området uppmärksammar kommissionen också möjligheterna med hjälp IT stödja normgivningen och underlätta att av och effektivisera tillgången till rättskällor och annan rättsinforrnation.

Kommissionen ett hjälpmedlen för att klara de växande

menar att av krav, bl.a. rättens internationalisering ställer på rättmaskineriet, är som i omfattning än idag utnyttja IT. Vissa uppgifterna i detta att större av sammanhang kan uppfattas naturliga för staten medan andra som

bör lösas i andra fora. I båda fallen är kommissionens uppgift

snarare att identifiera behoven och driva på utvecklingen.

3.3 och förvaltning, tillverkare och Företag

användare

Ett brett och effektivt utnyttjande IT är betydelse för Sveriges

av av

produktionsförmåga och för den svenska ekonomins konkurrenskraft. För detta krävs IT får vid spridning i företag och förvaltning och

att en IT i ökad utsträckning används till att överbrygga gränser mellan att

offentlig förvaltning, näringsliv, undervisningsväsende och allmänhet.

IT-kommissionen har valt behandla frågor IT i förvaltning att om och företag tillsammans och i detta sammanhang även frågor om

användarvänliga produkter. Utvecklingen svensk programvaru- och

av

utrustningsindustri hänger enligt kommissionens synsätt nära samman

med dessa frågor. IT-kommissionen vill år ett antal konkreta exempel på om ett par se

ökad produktivitet och lönsamhet i företag till följd av ny och ökad ITanvändning samt ökad sysselsättning i företag som producerar ITbaserade produkter och tjänster. Kommissionen vill också ett antal se exempel ny IT-användning i Sverige som ger internationell uppmärksamhet. IT-kommissionen vill att den offentliga förvaltningen arbetar målstyrt och systematiskt med att förkorta handläggningstider för att erbjuda snabb offentlig service till låg kostnad och med god kvalitet.

IT-kommissionen vill att den offentliga förvaltningen lägger ut

mätbart allt större delar av sin IT-produktion entreprenad. Detta breddar basen för en privat tjänsteproduktion inom IT, ökar konkurrensen samt driver myndigheterna till att bli bättre beställare.

Mäta och skaffa kunskap

Statistiken över IT-användningen i Sverige är otillräcklig. Kommissionen har mot den bakgrunden initierat ytterligare studier ITom

användning i Sverige och internationellt se avsnitt 1.2.

IT-kommissionen skall också ta initiativ till svensk IT-barometer. en

IT-kommissionen avser att bidra till att utveckla mått för ITanvändningen som kan användas för att mäta måluppfyllelse. Dessa mått bör vara av såväl kvantitativ som kvalitativ natur. Måtten bör även kunna utnyttjas för internationella jämförelser av användningen av IT i olika länder.

IT-kommissionen föreslår att regeringen tar initiativ till ett samlat program för IT-användningsstatistik.

För att arbetet med att främja de mindre företagens IT-användning skall nå framgång är det nödvändigt att identifiera och analysera de faktorer som påverkar hur företagen kan växa med hjälp IT. av

Kommissionen avser att kartlägga forskningsfronten IT:s

var om betydelse för tillväxt i företagen befinner sig idag och hjälpa till att sprida kunskap om goda exempel.

Dialog och informationsspridning

I IT-kommissionens uppdrag ingår att sprida information, kunskap och medvetenhet om IT.

IT-kommissionen skall stödja svenska företags engagemang i EU genom att ta initiativ till en studie om företagens kunskaper idag och till insatser för att få spridning av kunskap från företag som ökat sin tillväxt genom EU-projekt IT-området.

På uppdrag av IT-kommissionen har IVA:s avdelning XII diskuterat hur IT kan göra små och medelstora företag mer effektiva och konkurrenskraftiga. Mål som ställts upp är att bättre överlevnadsförmåga hos dessa företag, ett ökat nyföretagande samt stigande sysselsättning. Enligt IVA krävs bl.a. en ökad samverkan mellan företagen och riktade upphandlingar för att fånga upp idéer och offerter

för bred kompetensutveckling och teknikupphandlig.

IT-kommissionen ställer sig bakom IVA:a förslag och kommer att fortsätta samarbetet med IVA och med andra berörda organisationer i dessa delar.

Elektronisk handel och elektronisk marknadsplats

IT-kommissionen anser att ett snabbt införande av elektronisk handel är de mest tillväxtstimulerande IT-åtgärderna. Kommissionen en av konstaterar med tillfredsställelse att Toppledarforum driver ett projekt för att utveckla elektronisk handel. Denna satsning är ett utmärkt

exempel samverkansprojekt i offentlig förvaltning.

Kommissionen skall i nära samverkan med Toppledarforum bidra till att arbetet med dessa frågor och till ett snabbt införande av elektro-

nisk handel, bl.a. att stimulera olika näringslivsinitiativ,

genom

stödja utveckling av paktetlösningar för småföretagare och skolor,

stimulera öppna elektroniska marknadsplatser.

IT-kommissionen skall kartlägga kommersiella aktörers tillgång till offentlig information kan användas i kommersiell verksamhet. som

Telematik

TV, telefon och persondatorer utvecklas till integrerade terminaler för att lagra och distribuera information och för kommunikation. ITkommissionen att Sverige, med sin styrka inom telekommunikaanser tion, bör fokusera på användning av telefonen som terminal för ny dessa funktioner. Pilotförsök för att nå hemmen med hjälp av ny teknik bedrivs redan men bör enligt kommissionen stimuleras ytterligare.

IT-kommissionen avser att bidra till utveckling av telematik för små och medelstora företag genom pilotförsök.

IT-kommissionen avser att utreda hur användarnas medverkan i standardiseringsarbete kan stödjas. Det gäller bl.a. telestandardisering, idag helt domineras av operatörer och tillverkare. som

Svensk programvaruindustri

Programvaruinnehållet ökar i snart sagt alla produkter. Nya verktyg,

datorer och programspråk kan bara marginellt minska ledtider i programvaruutvecklingen. För att förkorta ledtiderna ytterligare krävs utveckling av arbetsorganisationer och återanvändning av programdelar.

Skall Sverige befästa och utveckla sin position inom programvaruutvecklingen måste programvaruföretagen bli starkare. Här finns en tillväxtpotential.

IT-kommissionen skall initera samarbete och informationsutbyte

mellan företag och forskningsinstitut inom prograrnvaruomrâdet.

Kommissionen avser att ta initiativ till en kartläggning av pågående

forskning inom programvaruområdet.

På uppdrag IT-kommissionen har IVA:s avdelning XII diskuterat av åtgärder för att stärka svensk programvaruindustri. IVA vill bl.a. satsa vidareutveckling redan befintliga programvaror samt fokusera en av studier och insatser några processer där Sverige har ett specifikt kunnande. Det gäller t.ex. processer inom hälso- och sjukvård, bankoch försäkringsverksamhet samt kommunal service.

IT-kommissionen ställer sig bakom IVA:s förslag och kommer att fortsätta samarbetet med IVA och med andra berörda organisationer i dessa delar.

Användarna

Användarvänliga lösningar kan främjas genom utmärkelser till företag

lyckats särskilt väl med användaranpassade lösningar. Medvetenhet

som behov och möjligheter kan också skapas genom studier och om utställningar.

IT-kommissionen föreslår att regeringen uppdrar Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK och Konsumentverket att främja och uppmuntra användarvänliga lösningar.

IT-kommissionen att ta initiativ till att skapa ett Användaravser forum.

3.4 Arbetsliv och arbetsorganisation

IT har redan påverkat arbetsorganisationen på många arbetplatser. Vi

kommer ytterligare förändringar. IT-användning i arbetslivet att se innebär bl.a. att nya former av avtal mellan arbetgivare och arbetstagare behöver utvecklas och att arbetet i ökad utsträckning kommer att mätas i form resultat snarare än tid. Det blir också vanligare med av distansarbete och med deltidsarbete, tillfälliga anställningar och återkommande utbildning. IT-utvecklingen kan också innebär att arbetet

kommer att vara mindre bundet till en enda arbetsgivare.

Utvecklingen inom arbetslivet ställer bl.a. krav på kompetensutveckling och anpassning av lagstiftning inom det arbetsrättsliga området.

Arbetsorganisation och kompetensutveckling

Arbetsmarknadens parter har under många år förhandlat fram och

förädlat avtal för många områden som påverkar arbetets organisation. Parterna pâ arbetsmarknaden kommer på motsvarande sätt att behöva sätta regler för arbetsorganisationer och arbetsformer till följd

upp nya ökad IT-användning i arbetslivet. av en

I den pågår är det viktigt att alla som arbetar i

process som nu företag eller förvaltning diskuterar utformningen av den framtida arbetsplatsen. Här krävs samverkan mellan arbetsliv och universitet och högskolor.

Kommissionen att ta initiativ till en stuudie av framtidens avser

arbetsplatser och belysa de frågor dessa studien ger upphov till.

Kommissionen skall bjuda in representanter förr arbetsmarknadens parter till samtal arbetslivets nya villkor :och särskilt ta upp om

frågor om distansarbete och behov av kompetensutveckling.

Kommissionen att samla in och sprida erfarenheter från några avser

kompetensutvecklingsprojekt i offentlig förvaltning och företag.

Kommissionen att undersöka möjligheterna till att ökade avser

avsätts för kompetensutveckling i syfte att underlätta

resurser införandet teknik i arbetslivet. Kommissionen avser i denna av ny del att samverka med bl.a. branschorganisationer samt universitet och högskolor.

Distansarbete

På uppdrag IT-kommissionen har IVA:s avdelning XII behandlat

av frågor distansarbete. IVA föreslår bl.a. en översyn av lagstiftning om som berörs av distansarbete och ett program för att uppmuntra

arbetsmarknadens parter att finna fungerande formler för distansarbete

inom ramen för befintlig lagstiftning.

IT-kommissionen kommer att föra en dialog med utredningen om

arbetsrättslagstiftningen med IVA:s material sorm grund.

IT-kommissionen att fortsätta samarbetet: med IVA rörande avser distansarbete och också söka samverkan med andra intressenter som kan ha erfarenheter från distansarbete.

Funktionshindrade

IT skapar helt möjligheter för människor med funktionshinder att nya

delta i arbetslivet lika villkor som andra. På griund av den gedigna

grund som arbetslinjen inneburit i Sverige har IT planerad genom en satsning medverkat till att flera tusen gravt funktionshindrade personer idag ofta har avancerade arbeten. Många fler med funktionspersoner hinder skulle dock kunna få arbete med hjälp av IT. Distansarbete kan också ge nya möjligheter för funktionshindrade. Det finns dock också risker med införandet av ny teknik. De grupper som inte behärskar tekniken riskerar att stängas ute från arbetslivet. Det är därför viktigt att främja en utveckling där datorerna används för att underlätta arbetet för alla. Det finns idag många exempel mycket lyckade projekt där t.ex. arbetsplatser utrustas med ny teknik och där arbetsorganisationen förändras för att t.ex. passa utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade, döva m.fl. grupper. I många fall har dessa lösningar visat sig kunna förenkla och förbättra arbetets organisation även för icke funktionshindrade. IT-kommissionen anser att samhällets särskilda satsningar på arbetsplatser med ny teknik för funktionshindrade bör fortsätta och att ett samlat grepp bör tas för att främja långsiktig forskning och teknikoch kunskapsutveckling om den nya teknikens betydelse för funktionshindrade i arbetslivet. Det är också angeläget att studera vilka konsekvenser ny produktionsteknik, distansarbete och arbetsorganisation får för funktionshindrades möjligheter att delta i arbetslivet. Kommissionen anser att resurser bör avsättas för ett fortsatt svenskt deltagande i det europeiska och internationella samarbetet detta område.

IT-kommissionen avser ta initiativ till att information och kunskap sprids om teknikens möjligheter för funktionshindrade arbetsmarknaden.

IT-kommissionen anser att regeringen skall göra AMS datortek tillgängliga även för funktionshindrade.

3 Konsekvensanalyser

Det ingår i kommissionens uppdrag att belysa de följder som utnyttjandet av IT får samhällsutvecklingen i vid mening. I detta ingår att belysa potentiella risker med den snabba utvecklingen inom IT-området, i form av t.ex. ökad sårbarhet och utanförskap, och att föreslå åtgärder för att motverka dessa risker. Frågan om vilka konsekvenser IT-användningen får är komplex. IT påverkar samhället i bred skala, alla nivåer och i ett otal hän-

seenden. Man kan utgå från att påverkan är av varierande slag, ytlig

eller djupgående, snabbt eller långsamt verkande. För att möjliggöra en meningsfull analys måste därför IT:s påverkan så långt möjligt delas

upp i enheter. Likaväl som IT påverkar olika förhållanden i samhället så påverkas IT i sin tur av sådana, omgivande förhållanden. Påverkan går alltså i båda riktningarna och inte sällan i växelverkan. Det kan också vara svårt att urskilja vad som är vad i fråga om IT och omgivning. Konsekvensstudier kan inriktas på att få grepp om hur IT skall utformas för att nå vissa syften eller undvika vissa effekter och kan då omfatta pilotstudier, fyrtornsprojekt och liknande. Vanan styr vårt sätt att se förändringar och därmed vår förmåga att se och att ge nanm konsekvenser. Önsketänkande problem. Många länder är ett annat ser nu IT som lösningen på tidens problem. Flera konsekvensstudier med anknytning till IT har utförts eller pågår, både i Sverige och på andra håll. Den som överväger ännu en konsekvensanalys måste först ställa sig frågan vad som finns gjort och vad som kan tänkas ha relevans för just de synvinklar som en ytterligare studie är tänkt att anlägga. Kommissionen kommer därför att kartlägga genomförda konsekvensstudier och bedöma deras användbarhet i kommissionens arbete. IT-kommissionen har tidigare lämnat åtgärdsförslag i form av konsekvensstudier, t.ex. inom arbetslivets område. En uppgift för kommissionen bör följaktligen vara att diskutera idéer om konsekvensstudier som kommer fram i det fortsatta arbete och att koordinera dessa idéer inbördes och med uppslag till mer generella konsekvensstudier. IT-kommissionen avser att speciellt uppmärksamma konsekvensstudier som tar sikte på klyftor och obalanser i samhället. Hit hör problemen med kunskapsmässiga skillnader mellan grupper och med regionala obalanser. Kommissionen kommer att studera behoven av särskild forskning om dessa frågor. Säkerhetsfrågorna, integriteten och liknande frågor står också på dagordningen. Kommissionen har redan varit i kontakt med forskare i Sverige och utomlands i dessa frågor. Kommissionen vill också skärpa uppmärksamheten på förbisedda möjligheter och utvecklingstendenser och återkommande pröva om fokuseringen på IT är motiverad. Lite tillspetsad kan frågan ställas så här: Betyder t.ex. goda daghem och förskolor mer för att ge unga människor någorlunda likvärdiga förutsättningar i livet än tillgången till datorer i skolan Kommissionen kan även utföra konsekvensanalyser i form av scenarier. Sådana scenarier är visserligen hypotetiska och ibland

spekulativa kan hjälpa till att formulera mål för utvecklingen och

men blottlägga möjliga konflikter. Beprövade arbetsmodeller fims att hämta från t.ex. området sårbarhetsanalyser.

3.6 områden

Ytterligare

Jämställdhetsaspekten och kvinnors användning av IT är en del av kommissionens uppdrag. Detta område har hög prioritet, men kräver ytterligare faktainsamling och analys innan kommissionen kan lämna nägra rekommendationer och förslag till åtgärder. Kommissionen skall

på detta område samarbeta med J ämställdhetsdelegationen och Kvinnomaktsutredningen. Hälso- och sjukvård är ett annat område där kommissionen ännu inte är beredd att utforma förslag och rekommendationer. Kommissonen arbetar vidare med detta område med utgångspunkten att det krävs gemensamt arbete kring IT-frâgor bl.a. sjukvårdshuvudmärmen och av centrala myndigheter.

Miljö och IT är ett tredje område som kommissionen ännu inte hunnit beröra. Regeringen har givit Miljövårdsberedningen i uppdrag att utarbeta samlad strategi rörande kopplingen mellan IT och miljö.

en

Redan pågår arbete som behandlar ITs betydelse inom transport-

nu området, nämligen Kommunikationskommittén och Transportinformatikdelegationen. Kommissionen har att överväga även andra sam-

hällssektorers miljöpåverkan och den roll som IT kan spela för att minska miljöbelastningen och effektivisera resursutnyttjandet.

Enligt direktiven skall IT-kommissionen lämna ytterligare ett delbetänkande den 1 oktober 1995 och ett slutbetänkande den 31 december 1996. Kommissionen föreslår att tidpunkten för delbetänkandet flyttas fram till den l februari 1996.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnâringsförbud.N. 40. Älvsäkerrhet. K. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa. A. 41.Allmän behörighetför högskolestudier. U. . - Grön diesel miljö- och hälsorisker. Fi. 42. Framtidisanpassad Gotlandstrafik. K. . - Lángtidsutredningen 1995. Fi. 43.Sambandet Redovisning Beskarming.Ju. . - Vårdenssvåraval. 44.Aktiebolagets organisation.Ju. . slutbetänkande av Prioriteringsutredningen.S. 45.Gnmdvattenskydd.M. Muskövarvets framtid. Fö. 46. Effektivare styrning och rättssäkerhet Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen.A. . Pensionsrättigheteroch bodelning.Ju. 47.Tvângsmedelenligt 27 och 28 kap. RB . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samt po-lisllagen.Ju. ..Översyn skattebrottslagen.Fi. .EG-anpassadekörkortsregler. K. av .Nya konsumentregler.Ju. .Prognoser över statens inkomsteroch utgifter. Fi. .NMervärdesskatt Nya tidpunkterför .Kunskapsläget kärnavfallsområdet1995. M. redovisningoch betalning. Fi. .Elförsörjniing i ofred. N. Analys av Försvarsmaktensekonomi. Fö. .Godtrosförvärv av stöldgods Ju. Ny Elmarknad + Bilagedel.N. .Samverkanför fred. Den rättsliga regleringen. Fö. Könshandeln.S. .Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat . - Socialt arbete mot prostitutioneni Sverige.S. ochkommun. M. Homosexuell prostitution. S. .Ett samlatverksamhetsansvar för asylârenden. A. Konst i offentlig miljö. Ku. .Förmåner och sanktioner Ett säkraresamhälle. Fö. utgifter för administration.Fi. hO.Utan stannar Sverige. Fö. 57.Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- .Stadenpå vatten utan vatten. Fö. universitet i Norrköping-Linköping. U. .Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.Fö. 58. Kompetens och kunskapsutveckling om yrkes- - .Brist elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S. .Gasmoln lamslår Uppsala. Fö. 59.Ohäls0försäkring och samhällsekonomi .Samordnadoch integrerad tågtrafik olika aspekterpå modeller, finansiering - Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament. S. 26. Underhállsbidrag och bidragsförskott, .KvinnofridL Del A+B. S. Del A och Del B. S. .Myndighetsutövning vid medborgarkontor.C. 27. Regional framtid + bilagor. C. renat Skåne. M. 28. Lagen om vissa internationella sanktioner .Oversyn atv skattereglemaför stiftelser och ideella en översyn. UD. föreningar. Fi. - 29. Civilt bruk av försvarets .Klimatförändringar i trafikpolitiken. K. resurserregelverken. erfarenheter, helikoptrar. Fö. .Näringslivets tvistlösning. Ju. 30. Alkylat och Miljöklassrting av bensin. M. .Polisens användning av övervakningskamerorvid 31 Ett vidareutvecklarmiljöklassystem EU. i M. fönmdersökning.Ju- . 32. IT och verksarnhetsfömyelse inom rättsväsendet. 67.Naturgrus§kart, m.m. Fi. Förslagtill nya sarnverkansfonner. Ju. 68.lT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.SB. 33 Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. . 34. Kompetensför strukruromvandling.A. 35 Avgifter inom handikappområdet.S. . 36 Förmåneroch sanktioner en samladredovisning. . - Fi. 37 Vårt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. . - 38 Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial . yrkesutbildning. U. 39. Somereflections on Swedish Labour Market Policy. A. Några utländskaforskares syn svensk arbetsmarknadspolitik.A.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kommunikationsdepartementet

IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.[68] Samordnadoch integrerad tågtrafik Arlandabananoch i Mälardalsregionen.[25]

Justitiedepartementet Älvsäkerhet. [40]

Pensionsrättigheteroch bodelning. [8] Framtidsanpassad Gotlandstrafilc.[42] Nya konsumentregler. [ll] EG-anpassade körkortsregler. [48] IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Klimatförändringar i trafikpolitiken. [64]

Förslagtill nya samverkansformer.[32]

Finansdepartementet

Ersättning för ideell skadavid personskada. [33] Sambandet Redovisning Beskatming.[43] Grön diesel miljö- och hälsorisker. [3] - - Aktiebolagets organisation. [44] Långtidsutredningen 1995. [4] Tvängsmedelenligt 27 och 28 kap. RB Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] polislagen. [47] Översyn skattebrottslageu. [10] samt av Mervärdesskatt Nya tidpunkter för Godtrosförvärvav stöldgods [52] - Näringslivets tvistlösning. [65] redovisning och betalning. [12] Polisens användning övervakningskameror vid Förmåner och sanktioner en samladredovisning. [36] av förundersökning. [66] Prognoseröver statens inkomster och utgifter. [49] Förmåner och sanktioner

Utrikesdepartementet utgifter för administration. [56]

sanktioner Översyn skattereglerna för stiftelseroch ideella Lagenom vissa internationella av översyn. [28] föreningar. [63] - en Naturgrusskatt,m.m. [67] Försvarsdepartementet

Utbildningsdepartementet

Muskövarvets framtid. [6] Försvarsmaktens ekonomi. [13] Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Analys av - Ett säkrare samhälle.[19] yrkesutbildning. [38] Utan Sverige. [20] Allmän behörighet för högskolestudier.[41] stannar Stadenpå vatten [21] Förslag om ett internationellt flygsäkerhetsutan vatten. Radioaktivaämnen slår jordbruk i Skåne. [22] universitet i Norrköping-Linköping. [57] ut Brist elektronikkomponenter. [23] Arbetsmarknadsdepartementet Gasmoln lamslår Uppsala.[24] Civilt bnik försvarets Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa. [2] av resurser - regelverken, erfarenheter, helikoptrar. [29] Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen. [53] Kompetens för stiukturomvandling. [34] Some reflections on SwedishLabour Market

Socialdepartementet Policy. [39]

svåraval. Några utländska forskares syn svensk Vårdens arbetsmarknadspolitik. [39] slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen.[5] Könshandeln.[15] Effektivare styrning och rättssäkerhet Socialtarbetemot prostitutionen i Sverige. [16] i asylprocessen. [46] [17] Ett samlatverksainhetsansvar för asylärenden.[55] Homosexuellprostitution. Underhållsbidragoch bidragsförskott, Kulturdepartementet Del A och Del B. [26] Avgifter inom handikappområdet.[35] Konst i offentlig miljö. [18] Kompetens och kunskapsutveckling yrkes- Vårt dagliga blad Pstödtill svensk dagspress.[37] - om roller och arbetsfältinom socialtjänsten. [58]

Ohälsoförsälcring och samhällsekonomi Näringsdepartementet

olika aspekter modeller, finansiering Ett renodlat näringsförbud. [l] och incitament. [59] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14] Kvinnofrid. Del A+B. [60] Elförsörjning i ofred. [51]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Civildepartementet

Regionalframtid + bilagor. [27] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Miljödepartementet

Alkylat och Miljöklassning av bensin.[30] Ett vidareutvecklat miljöklassystemi EU. [31] Gnmdvattenskydd. [45] Kunskapslägetpå kärnavfallsomrádet1995. [50] Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun. [54] Ett renat Skåne.[62]