Skolan, IT och det livslånga lärandet : hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04 : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Mkeolan,each

iåvåiånga et Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen Rosenbad 1997-12-04 IT-kommissionens rapport 7/98 v

u to

0% :ry

3.9.

1%

Statens offentliga utredningar WW 1998:70 W Kommunikationsdepartementet

Skolan, lT och det

lärandet

livslånga

Hearing anordnad av

Utbildningsdepartementet

och IT-kommissionen Rosenbad 1997-12-04

IT-kommissionens 7/98

rapport

Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

-

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20935-7 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Skolan, IT och det livslånga lärandet

InnehåH

sid Förord

Slutsatser

Inledning

Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

1 Vilka krav och vilka mål finns

1.1 Vi måste minska utslagningen

Lise-Lott Hansson, Landsorganisationen

1.2 Samhället förändras skolan får inte halka efter 11 - Gustaf Richert och Thomas Falk, Industriförbundet 1.3 Måldokumenten för skolan 13

Leif Davidsson, Utbildningsdepartementet

Hur ser det ut idag 15

2.1 IT revolutionär eller evolutionär faktor 15 som

Ulla Riis, Uppsala universitet

2.2 Lärarna och de yrkesgrupperna 18

nya

Gunilla Jedeskog, Linköpings universitet

2.3 Informationsteknologin 22

kommer den att revolutionera skolan

Jens Pedersen, Linköpings universitet

Hur når vi målet 25

3.1 Skolans kunskaps- och informationsmonopol bryts ned 25

Lage Åström, Skolverket

3.2 Hur upprätthåller vi lärandet 29

Per Reinolf, Svenska Kommunförbundet

3.3 Förmedlare information och kunskap 31

av Håkan Levin, KK-stiftelsen 3.4 En för såväl lärare elever 34 process som Kenneth Johansson och Maria Larsson 3.5 Att starta kan leva kraft 38 processer som av egen

Lars Borelius, Nya Former, Ronneby Kommun

3.6 Att och bromsa samtidigt 39

gasa

Ingmar Johansson och J an-Erik Persson, Vara kommun

3.7 ABB:s Industrigymnasium 43

samverkan mellan skola och näringsliv

- Hans A Eriksson och Markus Sandin

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Förord

Användningen av IT i skolan har varit de viktigaste frågorna i

en av IT-kommissionemas arbete, allt sedan den första IT-kommissionen har dessa

frågor stått högt upp dagordningen.

Successivt har dock frågornas tyngdpunkt förskjutits från att IT ett redskap

se som

som alla elever lär sig hantera, till att IT är ett redskap kan utnyttjas för

som

pedagogisk utveckling.

Målsättningen med hearingen var att samla kunskap om hur mycket vi vet om, inte bara IT som redskap, utan också hur långt vi har kommit i den pedagogiska

utvecklingen i riktning mot ett mera kunskapssökande arbetssätt.

Vad säger forskningen och vilka behov ytterligare forskning finns

av

Hearingen arrangerades tillsammans med Utbildningsdepartementet.

På grundval de erfarenheter har kommit fram vid denna hearing har

av som

IT-kommissionen den 23 mars 1998 lämnat en skrivelse till regeringen

om

Skolan, IT och det livslånga lärandet.

Gunnar Hedborg

kanslichef

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Slutsatser

Innebär IT-satsningar en pedagogisk utveckling

De ekonomiska satsningarna har beslutats först och den eventuella samhälleliga debatten till vad skolan skall ha IT och varför, får komma i efterhand framom hölls professor Ulla Riis under hearingen. av

En frågeställning vi sökte få belyst satsningama på IT i skolan var en

var om genomtänkt pedagogisk satsning eller om det snarare var en teknisk satsning.

Dagen belägg för vår farhåga, att IT i stor utsträckning adderats till det redan

gav existerande pedagogiska arbetssättet. Belägg för att vi idag inte vet tillräckgavs

ligt för att ha någon uppfattning om hur långt det pedagogiska utvecklingsarbetet har kommit i landet. Vi vet ganska väl hur många datorer och Intemetanslutningar

det finns i landets skolor, men ytterst lite om hur IT används i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Detta innebär också att vi vet lite vad vi kan förvänta oss om

långsiktigt av de satsningar som nu görs. Det handlar om mycket tro och lite

vetande. Vi kan konstatera att IT i sig självt inte ger en pedagogisk utveckling det krävs en pedagogisk vision och ett sammanhang för att IT skall bidra till utvecklingen skolan. av

Framgångsfaktorer i utvecklingsprojekt

Skolans utveckling beror i högsta grad lärarnas och elevernas egna ambitioner. Lärarna är både nyckeln och flaskhalsen i skolans utveckling. Detta gäller även IT och dess användning i undervisningen. Exempel detta kan vi hämta från både Håkan Levins och företrädarnas från Ronneby och Mönsterås anföranden. Vilka är

framgångsfaktorema Vårt bestämda intryck är att de faktorer som Håkan Levin

förde fram har betydelse, d v

förväntan från lärare, skolledning, skolpolitiker, elever och föräldrar, 0 en d att medverkande i projektet vet att omgivningen, särskilt den nära v s

omgivningen, tror att det de gör kommer att påverka undervisningen i en

delvis förändrad riktning. 0 ett tryck inifrån, d v s att de medverkande har en klar vilja och ett intresse att projektet lyckas. att de medverkande får äga projektet, ta sig äran och driva projektet till 0 sitt slut.

Från Mönsteråsexemplet kan vi konstatera hur viktigt det är att det finns eldsjälar i projektet och hur lyckats sprida entusiasmen till eleverna. Det framgår

man alldeles klart att det kan ett IT-projekt i själva verket är ett som synas som pedagogiskt utvecklingsarbete. Från Vara kommun kan vi också konstatera att skolans omvärld, tex närliggande industri, är positiv till utvecklingsprojekt av detta slag. På ABB:s industrigymnasium har detta också lett till att skolans

arbetsformer har påverkats av industrin.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Spridningseffekter från utvecklingsprojekt

Även utvecklingsprojekten viktiga för skolans det

om är utveckling är frågan om

de har betydelse för andra skolor. Har KK-stiftelsens s k fyrtornsprojekt en ljus-

spridande inverkan på andra skolor Räcker det med ordentliga infonnationsinsatser Det är inte projekten som sådana som det är fel på, utan det faktum att vi människor kanske inte är så benägna att ta till det gör på andra ställen.

oss man Det kan ju, som Gunilla J edeskog framhöll, finnas grannavundsjuka. en

Utvecklingsprojektet kan dock ge en indirekt spridning. För forskningen har IT-projekten betydelse. Vi behöver samlade och strukturerade kunskaper om hur

IT påverkar undervisningen och hur undervisningen kan förbättras. Forskning

inom IT-ornrådet skapar också möjligheter till teoribildning inom området IT-pedagogik.

Longitudinell forskning

Det viktigaste måttet utbildnings kvalitet vet vi först när eleven har lämnat en utbildningen, när vi ser hur väl utbildningen har förberett eleven för arbetslivet

eller vidare studier. De kvalitetsbedömningar idag görs skolan utgår från

som av förhållandena i skolan. Denna kvalitetsbedömning är i sig betydelsefull värdeen

mätare, men den ger inte de viktigaste svaren på hur en skola fungerar och

effekterna utbildningssystemet. av

Jämförande studier av olika pedagogiska arbetssätt

Datorer och IT kan användas i såväl traditionella som i mer utvecklingsinriktade utbildningssammanhang. De finns inga jämförande studier av olika pedagogiska

arbetssätt, vilket innebär att det med säkerhet inte går att säga att den ena eller

andra undervisningsformen är bättre eller sämre. De nya satsningar som görs, sker

utifrån förmodan att de är riktiga. Det finns till exempel inga kända planer

en om

på att utföra jämförande studier av resultat från en traditionell utbildning med

resultat från en skola med ett arbetssätt präglat ett problemorienterat och av

kunskapssökande arbetssätt. Utgångspunkten för sådana studier skulle vara att ta

reda vilken utbildningsform de bästa förutsättningarna för livet efter som ger

skolan, och för det livslånga lärandet.

Många av de problem som diskuteras i skolan idag är ofta orsakade av förhål-

landet att eleverna tar för lite ansvar. Gemensamt för de skolor som arbetar med en kunskapssökande pedagogik är att eleverna tar ett större ansvar för sin egen inlärning. IT i undervisningen skulle stödja ett sådant arbetssätt. Det finns dock ingen uppföljning eller forskning som belyser detta.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Nya yrkesroller

Erfarenheterna från de projekt har följts visar också att befattningar

som nya

kommer in i skolans vardag. Bibliotekariemas betydelse har ökat. De blir i och

med ökad användning IT indragna i själva undervisningen och

av mer numera

utgör tillsammans med lärarna ett undervisningsteam. Andra kategorier som börjar märkas är teknikerna, därför att skolans allt komplicerade datorsystem kräver

mer underhåll.

Vad vi kan se framöver är att lärare, bibliotekarier och IT-tekniker tillsammans

har en gemensam viktig roll i undervisningen.

Räcker dagens måldokument för att styra skolan mot en IT-användning i undervisningen

Skolans måldokument, d v s läroplaner, programmål och kursplaner, är viktiga grundpelare i ett mål- och resultatstyrt skolsystem. I läroplanen finns åtskilligt

stöd för en undervisning där IT ingår som ett naturligt verktyg. De lärare

som

arbetar det sätt som exempelvis i Mönsterås finner stöd i läroplanen.

Frågan är om måldokumenten är tillräckligt styrande för att stimulera lärare att

utveckla sina undervisningsmetoder och använda IT ett verktyg.

som

Kort behövs tydligare mål i detta avseende

sagt -

Lage Åström från Skolverket hade här dualistiskt förhållningssätt.

ett

De politiska styrmedlen är tillräckliga, men man bör se över måldokumenten.

Per Reinolf från Svenska Kommunförbundet, ansåg att det krävs tydliga mål.

Lise-Lott Hansson, Landsorganisationen, såg också betydelsen att staten ställer

av

krav på kommunerna. Lika viktigt är att staten följer och värderar resultaten.

upp Detta framhölls av flera, inte minst Per Reinolf. av

För att kunna jämföra resultaten från skolan och kunna bedöma dem i fråga

om

kvalitet och likvärdighet behövs tydliga och entydiga mål. Vårt intryck från

hearingen är att måldokumenten bör över i syfte att tydliggöra samhällets krav

ses

vad gäller infonnationsteknikens roll i skolans undervisning.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Inledning

Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

Syftet med denna avstämning är att belysa var vi står idag, hur långt vi har

kommit i utvecklingen, vilka problem vi har och hur vi skall hantera dem. Det primära för oss idag är inte att sprida kunskap, utan att samla kunskap.

Den kunskap vi samlar in under dagen skall ligga till grund för hur vi går vidare.

Vi har medvetet valt att inte att ta lärarutbildningen, då den är föremål för en upp offentlig utredning.

Förra året i juni första gången någonsin, det fördes bred debatt i riks-

var som en

dagen gällande IT-frågor. Den innefattade samhällets alla områden, såsom utbildning, sjukvård och säkerhetsfrågor. Det fattades också ett beslut att en gång per år

debattera Årets

frågor kring IT i riksdagen. debatt ägde rum den 27 november.

Ines Uusmann sade under debatten följande, jag citerar: Det är en uppgift för skolorna att lära eleverna att värdera information och att navigera i det nya informationsflödet. Det är behov, som är svåra att tillfredsställa och där det är möjligt och viktigt att skolan hittar denna nya roll. IT-kommissionen och Utbildningsdepartementet kommer därför att i nästa månad genomföra hearing den en om

pedagogiska utvecklingen med IT som ett stöd. En avstämning av hur långt vi

kommit i Sverige och hur vi skall vidare."

Vi lever i ett samhälle där utvecklingen går allt snabbare. Det innebär att kunskap

allt kommer att bli färskvara, måste förnyas och underhållas. Det är mer en som en utmaning för landet att de elever som lämnar skolan har en kunskapssökande reflex i ryggmärgen. Blir vi i Sverige duktiga att utveckla en sådan reflex skapar vi goda förutsättningar för utvecklingen i landet.

Hur förbereder skolan det livslånga lärandet Barn kommer ihåg cirka 5 procent

av vad de hör, 10 procent av vad de läser, 80 procent av vad de gör och 90 procent vad de lär ut till andra. Detta säger att vi, för att nå ett bättre resultat och av oss en bättre inlärning, måste få eleverna att bli aktiva. Det innebär aktivt mer ett mer

och kunskapssökande arbetssätt. Jag vill också påstå att ett kunskapssökande arbetssätt ger en bättre förutsättning för det livslånga lärandet.

För mig är IT ett redskap och inte ett mål. Jag har ofta funderat på vi fokuserat

om för mycket IT, så att den pedagogiska utvecklingen har hamnat i skuggan av tekniken. Förhoppningsvis får vi ett svar det idag.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

1 Vilka krav och vilka mål finns

1.1 Vi måste minska utslagningen Lise-Lott Hansson, Landsorganisationen

Framtidens samhälle kommer att kräva ökad specialisering och bredare baskunskaper. Trots att vet detta satsas det för lite på skolan. Elever går idag ut skolan utan grundläggande kunskaper i att läsa, räkna och skriva. Det är viktigt att vi gör något åt den ökande utslagningen av svaga elever.

Rubriken Sk01an, IT och det livslånga lärandet anger tonen för hur viktig skolan Det är där grunden läggs för lyckad framtid, också för de eventuella en men misslyckanden som individen lever med hela livet. Rubriken är inte särskilt kontroversiell. Behovet av ett livslångt lärande är ett faktum och det är skolan som skall ge förutsättningarna; baskunskaper, grundläggande färdigheter, metoder och verktyg för att ständigt kunna lära nytt. Det är svårt att sia framtiden, det enda om som är säkert är att den inte ser ut som idag.

Framtidens krav på utbildning

Jag kan tycka att kraven på utbildning sätts orimligt högt, särskilt med tanke att det finns så många arbetslösa med bra utbildning. Dessutom är det väldigt många i arbetslivet inte får möjlighet att använda sin kompetens. Saknas förmågan att som nyttja kunskaper och kompetens hos de anställda De flesta är överens om att det idag behövs utbildning än tidigare för att kunna delta aktivt i samhälls- och mer arbetslivet.

Arbetsgivarna vill ha ungdomar med bred gymnasieutbildning, bredare baskunskaper, mer teori, språk, data, teknik och ekonomi. Dagens ungdomar skall ha problemlösningsförrnåga, kreativitet samt social kompetens, d v s förmågan att umgås, arbeta tillsammans, fatta gemensamma beslut, lyssna och ställa krav, dela

information, ge och ta emot kritik m m. Allt detta skall skolan ge Jag tror att vi

måste mot en ännu mer generell gymnasieutbildning. En utbildning, med färre och bredare ingångar än idag, där specialiseringen i större grad utvecklas efter gymnasiet. Det kommer att behövas en fortsatt expansion och en större mångfald i utbudet av eftergymnasial utbildning.

Satsningar eller besparingar

Kostnaden per elev i grundskolan varierade under 1996 från 39 000 till ca 76 000 kronor. Till viss del beror skillnaderna förstås på strukturella faktorer. Geografiska förhållanden och andelen invandrare är faktorer påverkar som kostnaden, även politiska prioriteringar ligger bakom dessa skillnader. men

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Under perioden 1991-1995 minskade kostnaderna för undervisning i grundskolan med 19 procent per elev. Specialundervisningen minskade med 30 procent, hem-

språksundervisningen med 55 procent, den vanliga undervisningen med 7 procent

och svenska som andra språk minskade med 33 procent. Besparingama har idag bromsats upp och det tycks vara en allmän uppfattning att skolan behöver mer Ändå kommer uppgifter de resurser. om att fyra extra statliga miljarder i 1/4 av

kommunerna inte alls går till skolverksamhet, trots att de är speciellt avsatta för

skola, vård och omsorg. Det behövs till skolan, elever får inte tillmer resurser räckligt stöd för att nå de mål satts regering och riksdag. som upp av

En likvärdig skola med hög kvalitet

Skolverket tar fram massor av intressant statistik som bland annat visar att nästan

6 procent av ungdomarna går ut nian med ofullständiga betyg, och den andelen

ökar. Vi vet också att flickor har bättre betyg än pojkar i grundskolan. Vi vet att andelen barn med särskilda behov har ökat och allt större andel sig inte få en anser den hjälp de behöver. Av de elever går ut gymnasiet idag har 5 procent ofullsom ständiga betyg. Det råder stora skillnader mellan olika program, de teoretiska programmen har en mindre andel elever med ofullständiga betyg. Idag avbryter en

allt större andel elever sina gymnasiestudier. Vi vet också att många elever mest

sitter och längtar efter rasten och skoldagens slut.

Hur tar vi vara denna information Det behövs mer analys av de fakta som

redovisas och framför allt åtgärder som leder till förbättringar. Det finns en stor

uppslutning bakom principen att skolan skall styras lokalt, men det finns trots allt ett nationellt intresse, ett nationellt statligt att ingripa när något är fel. ansvar

Skillnaderna mellan kommuner i olika skolor måste analyseras och åtgärdas, så att

vi får en likvärdig skola med hög kvalitet.

Vad skulle det kosta att ge alla barn med särskilda behov den undervisning de behöver Varför är det så att flickor har bättre betyg än pojkar Varför har arbetarbam sämre betyg än tjänstemannabarn Varför sprids inte de goda pedagogiska formerna bättre och snabbare, än vad som är fallet idag Varför lyckas vissa lärare och skolor bättre med att entusiasmera eleverna

Jag tror inte att det rör sig om den tekniska utrustningen, utan om arbetssätt, människor, relationer och pedagogik. Eleverna måste känna att det är roligt att

till skolan. Det sa jag ett föräldramöte, min flicka går i fjärde klass, och möttes

av ett hånskratt från förälder. Har vi föräldrar inställningen att det inte kan en vara roligt att i skolan, då undrar jag vad vi förmedlar till våra bam. Att det inte alltid kan roligt att i skolan, det inser jag också, jag är övertygad vara men om

att det går att hitta arbetsformer, som gör skolarbetet mer spännande och lustfyllt.

En förutsättning tror jag är att undervisningen blir individualiserad, att läraren mer inte enbart ser hela klassen utan varje individs intresse, möjligheter och framför allt behov av stöd.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Lärarroll i förändring

Lärarna har uppenbarligen fått ett tyngre arbete de senaste åren i och med alla

nedskärningar. Trots det måste vi ställa höga krav på att lärarna utvecklar skol-

arbetet. Lärarrollen förändras, vilket är självklart eftersom även omvärlden förändras. Lärarna måste bli handledare. Undervisningen måste bli mer av mer projektinriktad och uppsplittrad i ämnen, vilket innebär kvalificerad använden ning av olika kunskapskällor. Lärarna måste vara mer pedagoger än ämnes-

specialister. I många ämnen kan och bör personer utanför skolan engageras i

undervisningen Lärarna bör arbeta mer i arbetslag för att stötta varandra, samla kompetens och åstadkomma ökad flexibilitet. De måste ges möjlighet att bli del-

aktiga i det utvecklingsarbete som pågår. Att sprida kunskaper om bra arbetssätt

måste bli viktig del i fortbildningen. Lärarfortbildningen och antagningen till en lärarutbildningen måste förändras. I dag behövs en helt annan social kompetens än den som var lämplig för katederundervisning.

Det pågår en diskussion om antalet elever i varje klass. Det går inte att ge ett

generellt svar på vilket antal som är rimligt. Det är enkelt att säga att det blir en bättre skola med fler vuxna, men det viktigaste är samspelet mellan elever och Ibland kanske det räcker med lärare 25 elever i ett annat fall vuxna. en men kanske det behövs två lärare 16 elever.

En annan viktig grupp är skolledarna, vilken roll skall de ha i framtidens skola Skall de vara administratörer, ekonomer, pedagogiska ledare eller allt en gång Rektorn skall vara chef, han eller hon skall finnas i skolan och ansvara för den pedagogiska utvecklingen, men behöver inte göra eller kunna allt. I en organisation som bygger på arbetslag kan rektorn komplettera den egna kompetensen. Vi skall heller inte glömma bort att det finns andra vuxna i skolan, som på olika sätt kan bidra till verksamheten med sin kompetens.

IT är ett av flera hjälpmedel i undervisningen

Slutligen vill jag påpeka att datorer inte är något självändamål, det är ett av flera hjälpmedel i skolarbetet. Jag hör inte till dem som förespråkar att varje elev ska ha

dator. Jag tror tvärtom att det främjar samarbetet det inte finns en en egen om dator till varje elev. Skolan har en kompensatorisk uppgift. Vi vet att innehav av datorer är starkt klassrelaterat. Eftersom datorer är vanligt i arbets- och samhällslivet, måste skolan se till att alla elever kommer i kontakt med datorer.

Rätt använt är IT viktig kunskapskälla och ett viktigt hjälpmedel, inte minst för en barn med särskilda behov. En Internetuppkoppling 800 elever är inte tillräck-

ligt, risken är att bara de elever har dator hemma får tillgång till den nya

som kunskapskällan. Det räcker inte heller att ställa ut en dator i varje klassrum. Det måste finnas strategi och den måste sättas in i ett sammanhang. Läraren skall en inte behöva dataexpert, utan självklart skall läraren få stöd och utbildning vara

samt teknisk kompetens som kan bistå med kunskaper. Många lärare känner sig

idag osäkra och det är ett hinder för utvecklingen.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Frågor till Lise-Lott Hansson

Sköter inte kommunen sitt åliggande vad gäller skolan

Nej, det finns mål uppsatta för vad skolan skall klara och vilka kunskaper

av

eleverna skall ha när de lämnar skolan. De följs inte idag, då elever går ut med

ofullständiga betyg eller inte har fullständiga läs- och skrivkunskaper.

Alla elever skall ha förutsättningar säger du, hur når vi dit

samma men

För det första måste det finnas en strategi från statens och regeringens sida för hur

detta skall lösas. För det andra måste det finnas resurser. Det kostar trots allt att

köpa datorer. När dessutom många lärare känner att de har bristfälliga kunskaper finns inte den där riktiga drivkraften någonstans.

De satsningar som t ex KK-stiftelsen eller Skolverket har gjort visar att för att lyckas krävs det handlingskraftig eldsjäl, arbetar hårt för att

en person, en som

driva utvecklingen framåt. När sedan denna slutar, kan dyra datorer stå

person

outnyttjade. Det räcker inte med att det finns en ensam människa som tror och driver utveckling. Det måste hela skolan. Alla lärare och skolledare

en genomsyra måste medvetna vad behövs. vara om som

Vad skulle staten kunna göra för att påskynda utvecklingen

Staten skall ta tillvara den information som Skolverket redovisar. De skall ana-

lysera och vidta åtgärder. Det är möjligt att det till och med måste till någon typ av

riktade insatser för att nå målen. Framför allt måste det bli tydligare för kommuner

att staten ställer krav.

Min uppfattning är att skolan redan har väldigt många krav på sig vilket kan skapa en frustration ute på skolorna. Ställer vi for mycket krav eller ställer vi fel krav på skolorna

Jag tycker inte att vi ställer för stora krav skolan. Skolans uppgift är att för-

bereda ungdomarna för livet efter skolan. Sker förändringar i samhället eller

arbetslivet måste skolan se till att ungdomarna är förberedda. Skolan är fortfar-

ande allt för isolerad från omvärlden, allt måste inte åstadkommas inom skolan,

det är viktigt att också använda de finns i omvärlden. Arbetsmark-

resurser som

nadens parter är intresserade av att delta och komma med synpunkter. Det finns

specialistkunskaper på företag och myndigheter som kan bidra till att stödja lärarna. Det är inte så att lärarna måste klara allt på egen hand.

Vilket är det främsta råd du vill att vi skall ta med härifrån oss

Det är viktigt att minska utslagningen. Att elever går ut med ofullständiga

som

betyg, hoppar av skolan, eller har särskilda behov får den hjälp de behöver.

Jag skulle vilja veta vad det kostar att ge dem nödvändiga resurser för att klara sig

i skolsystemet. Jag tror att många skulle är beredda att betala den kostnaden.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

1.2 Samhället förändras skolan får inte halka efter - Gustaf Richert och Thomas Falk, Industriförbundet

Detta inlägg levererades skriftligt då ingen från Industriförbundet hade möjlighet att närvara vid hearingen.

Samhällets förändringstakt ökar snabbt och det år viktigt att skolan inte

kommer efter i utvecklingen. Skolan måste stimulera eleverna att läsa vidare på

högskolor och universitet, framför allt inom tekniska och naturvetenskapliga

ämnen. Varje individ måste få utrymme att utvecklas så långt som möjligt, efter

sina förutsättningar. Sverige har inte råd med annat egna .

Industrin anställer endast ett fåtal direkt från skolan. De allra flesta kommer

närmast från någon mer eller mindre yrkesinriktad utbildning. Industrin riktar således i första hand kraven på vilka kunskaper som unga nyanställda skall ha till

de yrkesskolor, högskolor och universitet varifrån de förväntas komma. Dessa lärosäten förväntas i sin tur förmedla till skolväsendet vilka krav som ställs

specifika förkunskaper för att eleverna på ett bra sätt skall kunna tillgodogöra sig

den högre utbildningen. Ett krav skolan måste därför vara att ett bra sätt förbereda ungdomarna för en högre eller yrkesinriktad utbildning. I det följande redovisas sammanställning av de förväntningar som industrin har beträffande en människor skall anställas och de viktigaste krav som därför rimligen unga som -

måste ställas på skolorna.

Beredskap för förändring och lärande

Samhället, inte minst industrin, förändras ständigt och förändringstakten ökar

snabbt. Detta är stor utmaning för såväl lärare elever. Skolsystemet måste en som flexibelt så att kursinnehåll och hjälpmedel kan förändras snabbt. Först då vara kan de utexaminerade ungdomarna fortlöpande svara mot omvärldens föränderliga krav.

Skolan skall bibringa unga människor såväl kunskap som förmåga. Det är av

yttersta betydelse, inte bara för industrin utan för samhället i övrigt och för ung-

domarna själva, att de har eller ges förmåga att anpassa sig till förändring. Den

snabba utvecklingen inom teknik och samhälle gör att inlärda kunskaper i snabb takt kan behöva ersättas modernare sådana. Varje individ måste för att lyckas av

ha en beredskap och förmåga till ständigt lärande under hela sitt yrkesverksamma

liv. Skolan måste förbereda sina elever för ett sådant liv. Lärarna bör i dessa avseenden utgöra föredömen.

ll

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Specialister med förmåga att samarbeta

Samhället i sin helhet liksom industrins verksamheter och produkter utgörs allt mer av komplexa system. Utvecklingen av de enskilda komponenterna kräver ofta olika specialiserad kunskap. Industriell verksamhet sker därför i ökande grad genom att företag lika väl som individer samverkar i nätverk. Det är således av

stor betydelse att ungdomar redan i skolan bibringas god förmåga att aktivt sam-

verka med individer med andra kunskaper och intressen.

Skolan bör i avsevärt högre grad än hittills stimulera eleverna till intresse för ämnen som ger baskunskaper av fortsatt långsiktig betydelse för tekniska och industriella yrken. Matematik, svenska, engelska och datakunskap bör prioriteras mer än idag. Det gäller inte bara antalet lektionstimmar utan även engagemang och kompetens hos lärarna. Den andel av högstadieeleverna som söker sig till tekniska och naturvetenskapliga ämnen i gymnasiet måste öka ytterligare.

Samverkan mellan skola och näringsliv

Den bild av industriell verksamhet som skolan förmedlar måste positiv. vara Ett sätt att tillfredsställa detta och andra av de här anförda kraven är att varje - skola har nära och konstruktiv samverkan med det lokala näringslivet. De allra

flesta företag har insett betydelsen detta och ställer och på sin ort.

av upp, var en

Detta är en tillgång för skolan, men fråntar inte skolan dess ansvar att utveckla

förstklassiga ungdomar lämpade för vidare utbildning och yrkesliv.

Det är en självklarhet att svenska skolor skall arbeta med högsta effektivitet. Det innebär bland annat att såväl lärare som elever ett bra sätt skall arbeta med moderna, ofta IT-baserade hjälpmedel och metoder. Medel måste avsättas för att

skolorna skall kunna ha förstklassig utrustning och fönnåga att utnyttja den.

Vidare förutsätts att de elever ha särskilda förutsättningar att utvecklas som synes till ledande personer i samhället skall få goda möjligheter att utvecklas i sin takt

med den inriktning de väljer. Varje individ måste få utvecklas så långt

som möjligt efter sina egna förutsättningar. Sverige har inte råd med annat.

Det bör observeras att Industriförbundets synpunkter enligt ovan är krav, inte önskemål. Vår framtida välfärd hänger att de uppfylls.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

1.3 Måldokumenten för skolan

Leif Davidsson, Utbildningsdepartementet

Skolan har historiskt sett varit en lokal där det funnits samlad kunskap. Idag finns kunnandet i större utsträckning utanför skolan. Det gäller att fånga den

kunskapen och bidra till att alla får ta del av den. Skolan skall aktivt verka för att alla får lika möjligheter att orientera sig i det informationsflöde

som kunskapssamhället medför.

Det övergripande styrinstrumentet för skolan är läroplanen, vilken är skriven

utifrån ett mycket allmänt förhållningssätt, utan fokusering informations-

teknologi. I läroplanen går det dock att finna ett antal rubriker som kan innefatta informationsteknologin. Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra till kunskap. Undervisningen skall vara saklig och allsidig.

Likvärdig utbildning betyder inte att utbildningen överallt skall utformas samma sätt. Det behöver inte vara lika många datorer i varje klassrum eller i varje skola. Resursema skall snarare fördelas ett kompensatoriskt sätt. Där det behövs mer resurser, där skall det också finnas Skolorna skall också mer resurser. aktivt medverka till att pojkar och flickor får lika möjligheter. Det gäller i synnerhet informationsteknologin, hittills har varit pojkarnas domän. Skolorna skall som också förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Det är viktigt att alla är väl rustade för att ut i arbetslivet.

Eleven skall kunna orientera sig i komplex verklighet med ett stort inforrnaen tionsflöde och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att en använda ny kunskap är alltså viktiga. Det är nödvändigt att eleverna utvecklar sin

förmåga att kritiskt granska fakta. Ett undersökande arbetssätt behöver inte nöd-

vändigtvis förutsätta att eleverna har tillgång till datorer. Skolbiblioteket, verkligheten utanför skolan och andra källor kan undersökas och diskuteras. Informationsteknologin har skapat helt nya förutsättningar för oss att få både information och desinfonnation, detta ställer krav skolan att ge eleverna nödvändiga verktyg för att kunna värdera information och omvandla den till kunskap.

En förändrad skolmiljö

Skolan skall god miljö för lärande. Skolan skall verka i den omgivning där vara en

det finns många kunskapskällor. Den enskilda skolans utveckling hänger samman

med hur man följer upp, värderar, prövar nya metoder och diskuterar hur man

framgångsrikt går vidare. Många menar att skolans läroplan inte är kopplad till

informationsteknologin. Jag tycker att det finns mycket av grundläggande formuleringar som stöder användningen av informationsteknologin i skolan. Iden proposition som lades fram förra våren finns mycket starka kopplingar till läroplanen, också till den förändring informationsteknologin innebär för men som skolan. Det finns uttryckt den pedagogiska vidgas. som arenan

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Skolan har historiskt sett varit en lokal med böcker, lärare och annan samlad kunskap. Idag är scenariot ett annat, kunnandet finns i större utsträckning utanför

skolorna. Det gäller att fånga den kunskapen. Skolan har en viktig uppgift i att

motarbeta en samhällsutveckling där en del människor är invigda i kunskaps- och informationssamhället medan andra lämnas utanför.

Det förs ofta en diskussion kring lärarnas nya och förändrade roll, där läraren skall ha både pedagogens och handledarens roll och samtidigt stödja eleverna i deras kunskapssökande. Förut präglades skolan av att lära ut. Idag präglas skolan mer av vikten att eleverna skall lära in.

Behovet av en strategi

Det måste finnas strategi för IT-användningen i skolan. En strategi, bör en som kopplas till arbetsplanering, kommun och skola. Det måste finnas ett sammanhang där datorer kommer in. Jag läste om Tony Blairs strategi för att göra det engelska skolsystemet mer inriktat IT. Han säger där att Det finns mycket starka argument för att utveckla läromedel som är IT-baserade. Problemet är att Storbritannien är för litet för att få dessa läromedel lönsamma." Om marknaden i Storbritannien är för liten för att det skall löna sig att producera IT-baserade läromedel, hur skall det då kunna löna sig i Sverige Det finns alltså ett stort behov att samav verka internationellt för att utveckla denna typ av läromedel. Skolverket har bland annat fått till uppgift att stimulera denna utveckling.

Lärarutbildningen ses över

Lärarutbildningen måste förse skolan med lärare som kan hantera informationsteknologi som ett verktyg i sitt pedagogiska arbete. Riksdagens utbildningsutskott har diskuterat lärarutbildningen och slagit fast att det finns ett starkt behov av att se över målen med lärarutbildningen. Det har därför tillkommit en utredning, Lärarutbildningsutredningen, som leds av Jan Björkman, ordförande i utbildningsutskottet. De kommer att lägga ett betänkande i slutet våren 1998. Därför är det av inte nödvändigt att diskutera lärarutbildningen i denna hearing. Däremot är det

viktigt att ta upp lärarfortbildningen, den kompetensutveckling som vilar på

kommunernas ansvar och som skall inriktas läraren som förmedlare av denna nya kunskap.

I en skrivelse till riksdagen i höstas redovisade regeringen den utveckling som skett inom skolområdet. Regeringen menar att IT kan ses som en pedagogisk förnyelse, en pedagogisk utveckling av skolans verksamhet, i ett sammanhang där skolan skall ha till uppgift likvärdig utbildning till samtliga elever. att ge en

Det finns måldokument som klart ställer krav på ett utvecklingsarbete inom detta

område.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

2 Hur det ut

ser idag

2.1 IT som revolutionär eller evolutionär faktor

Ulla Riis, Uppsala universitet

Informationsteknikens påverkan på arbetsliv och samhälle innebär djupgående

förändringar. Vissa tror starkt på tekniken och dess revolutionära effekter,

andra tror att IT kommer att absorberas i skolan och bli ett hjälpmedel vid sidan av andra.

Datorer har funnits i den svenska skolan i nästan 20 år, men fram till idag har de

inte betytt särskilt mycket för skolarbetet. Tillämpningsområdena blir successivt

fler, datorerna blir lättare att använda och datanäten ger nya möjligheter. Intresset för den teknikens roll i skolan har ökat kraftigt under de senaste åren. nya Ny teknik fascinerar och fängslar det mänskliga intellektet. Datorn skiljer sig från

tidigare mekanisk teknik genom att den framstår som en psykologisk maskin. Detta reser frågor om inlärningens och kunskapens villkor. Kanske kan fler lära

sig mer kortare tid Kanske kan dagens unga lära andra saker andra sätt än föräldrarna gjort

Entusiastema tror starkt på IT. Deras retorik är högljudd och anspråksfull.

Den nya inforrnationstekniken skall eliminera en rad gamla kända pedagogiska problem. Elever skall bli mer motiverade, lärarna kommer att utveckla sin kompetens och bli "kunskapsnavigatörer", skolor kommer att omvandlas till medborgerliga kunskapshus. Samverkan med andra skolor, både i Sverige och utomlands, och med närsarnhället kommer att växa fram. Allt detta kommer i entusiastemas visioner att ske eller mindre av sig självt. Det måste naturligt- - mer vis till hel del det förstår till och med den mest inbitne teknikbejakare. en pengar, Mot detta står de svalas tro, att det mesta ändå kommer att bli vid det gamla och att de egenskaper som utmärker dagens skola är de som gör den till just skola.

IT kommer att absorberas och bli ett hjälpmedel vid sidan av andra hjälpmedel.

Vi har här två föreställningar står mot varandra: IT revolutionär som som alternativt evolutionär faktor i skolan.

Miljardsatsning på IT

För närvarande satsas mycket stora ekonomiska medel på att utveckla använd-

ningen av IT i skolan. KK-stiftelsen satsar en miljard kronor, redan det är mycket pengar. Till detta kommer de utomordentligt stora belopp som svenska kommuner

lägger på samma sak, det rör sig uppskattningsvis om ytterligare ett par, tre miljar-

der från år 1996 och fram till rnillennieskiftet. Här finns alltså den klirrande

realitet som är en förutsättning för att IT-förespråkamas visioner skall kunna bli

verklighet.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Uppföljande forskning

Hösten 1996 startade utvecklingsarbete kring IT i ett antal skolor och kommuner i Sverige. Mina medarbetare och jag följer sedan dess verksamheten i de 27 allra största projekten, finansierade av KK-stiftelsen och berörda kommuner. Vi kommer att fortsätta denna verksamhet inom ramen för vårt forskningsprogram ELOGIS, där Pedagogiska institutionen i Uppsala samarbetar med kollegor vid Linköpings universitet.

De 27 skolutvecklingsprojekt vi följer skall sammanlagt förbruka mer än 700 miljoner kronor under tre år. Så stora medel för utveckling kring ett enskilt tema har svenska skolor aldrig tidigare haft till sitt förfogande. Inte heller har vi tidigare sett så stark koncentration dessa medel till ett så begränsat antal en av kommuner och skolor. Ändå har denna satsning fram ha

växt utan att föregåtts av

en egentlig politisk genomlysning. De ekonomiska satsningarna har beslutats först och den eventuella samhälleliga debatten om till vad skolan skall ha IT och varför, får komma i efterhand. Eftersom dessa projekt förfogar över mer ekonomiska medel än skolor i andra kommuner och län är det rimligt att anta att de ligger i framkanten när det gäller att utveckla användningen av IT i skolan. Därför

kommer vi idag att tala något mer utifrån erfarenheter av dessa projekt och skolor

än vi talar om utveckling av IT-användningen i den svenska skolan i allmänhet.

Under förra läsåret, 1996/97, besökte vi vart och ett av dessa 27 projekt. Vi besökte dem i den ordning de hade startat, och den bild vi fick var därefter. På det pedagogiska planet hade inte särskilt mycket skett och en sjudande elevaktivitet kring IT har vi ännu bara sett vissa ställen. Det är inte så mycket att säga om. Först måste skolan skaffa den tekniska utrustningen, därefter skall kabel dras och program installeras, sedan behöver lärarna fortbildning för att kunna använda tekniken, och allt detta tar tid. Men det är uppenbart att elevanvändning av IT kommer, förr eller senare. Det är också uppenbart att lärarrollen, som har förändrats en hel del de senaste 10-20 åren, kommer att fortsätta att förändras.

Frågan är hur detta kommer att gestalta sig.

Kommer skolan att förändras i grunden

De framför sig revolution skolan att centrala förhållanden i som ser en av menar skolan kommer att förändras i grunden. Sådana förhållanden gör skolan till skola, det är de systemimmanenta egenskaperna. Det gäller sättet att organisera kunskaper för utläming och för inlärning, d v s skolämnena, innehållet i dem och gränserna mellan dem. Det gäller vidare skolans arbetsorganisation, lärarnas arbetsmetoder, lärar- och elevrollen samt elevernas arbetssätt, inlärning och kunskaper. Det är stora frågor med lång tradition och många försvarare.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Skolan är vårt samhälles största organisationer och förändringsarbete tar tid. en av Lärarna är skolans viktigaste aktörer, intar ofta den evolutionära ståndsom vuxna punkten och satsar på att den kommer att prägla den fortsatta utvecklingen. Naturligtvis finns det revolutionärer även bland vanliga lärare, andelen aktörer med men denna vision blir vanligare högre i den kommunala skolhierarkin man upp vänder blicken.

Enligt den kunskapssyn präglar dagens läroplaner är det eleven aktivt som som tillägnar sig kunskap, färdigheter och värderingar. Lärarens främsta uppgift är att stödja denna process, inte att vara katederperson och att hålla ett visst antal lektioner. Det inte längre helt nya läraravtalet från 1995 innebär att läraren skall ha årsarbetstid och inom ramen för den skall olika slags arbetsuppgifter utföras. Undervisningsarbetet blir varierat och läraren mer av en handledare. mer

Hur ser ungdomar på IT

IT har redan påverkat arbetsliv och samhälle ett sätt som innebär djupgående förändringar; hur djupgående återkommer jag till. Som del detta

pass en av samhälle finns också dagens ungdomar som aldrig upplevt en tillvaro utan datorer och som kanske också bär nya värderingar.

För ett par år sedan tillsatte regeringen ett Ungdomens IT-råd. I sitt första betänkande, SOU 1996:32 Möss och människor. Ett exempel på bra IT-användning bland barn och ungdomar, skrev de: "Tekniken är bara en naturlig del av livet.

Den är med i delar av skolgången, arbetet, under fritiden och i samband med

kommittéuppdraget. Tekniken är inte märkvärdig och alls inget underverk. Den bara används. I sitt slutbetänkande, SOU 1997: 185 Nyckeln till MEGA-

BYT ET, beskriver de "det gamla samhället" trögt: "Det tar lång tid att dis-

som

kutera och behandla frågorna. I det nya samhället kommer diskussionen snarare

efter det att besluten fattats." upp

Det ut här finns parallell till de stora och välfinansierade projekt ser som om en

som pågår kring IT i skolan. Dessa ungdomens förespråkare upplever kanske inte

att vuxensamhället experimenterar med deras skola, utan tycker snarare att de

själva är med och formar skolans IT-användning medan det hela pågår. Frågan är

dock hur pass representativa dessa ungdomar är.

Den poststrukturalistiska skolan

Här finns tydligen föreställning den poststrukturalistiska skolan. En skola en om där lärarrollen omvandlas och blir mångfasetterad, kanske också vagare i mer men konturerna. En skola där elever hämtar information via Internet. En skola där glesbygdselever ges möjligheten att studera hemma en dag i veckan samtidigt som

skolan kan minska kostnaderna för lokaler. Frågan är sådan utveckling är

om en

sannolik och önskvärd. I går deltog jag vid en konferens om universitetsutbildning

temat "Studenten i centrum".

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Tre föreläsare, varav två i åldern runt 50, tävlade att med olika estradöruppom lägg tala om för oss alla att vi står mitt uppe i ett paradigmskifte. De menade att ingenting mer kommer att bli sig likt, poststrukturalismen är här för att stanna, vi måste sluta planera den högre utbildningen utan hänsyn till varje students individualism, vi skall inte utbilda för vissa bestämda yrken några sådana kommer inte att finnas i framtiden. Vi måste studenterna alla möjligheter står till ge som buds att använda den nya tekniken och i stället för gamla mossiga 40-talistiska akademiker låta dem möta det praktiska livets människor med erfarenhet den av modernaste teknikens användning och tillämpningar.

Det intressanta var att de studenter som deltog i konferensen visade tydligt att de

blev provocerade och så småningom tog till orda: Vi tror faktiskt våra akade-

miska studier, i förväg diskuterade och fastställda kursplaner och framför allt vill vi få skolning i kritiskt tänkande, var ungefär vad de sa. De hade kunnat

tillägga att de inser att den poststrukturella hållningen förutsätter att strukturer

finns liksom att den postmaterialistiska attityden vilar erfarenheten att livets materiella förutsättningar kan tas för givna.

2.2 Lärarna och de nya yrkesgrupperna Gunilla Jedeskog, Linköpings universitet

Informationsteknologin sköter inte sig själv. På en del skolor, framför allt

gymnasieskolor, finns redan idag tekniker anställda. Bibliotekarierna har

under de senaste åren fått lära sig informationsteknologin för att

mer om

kunna hjälpa elever att söka information med hjälp av den nya tekniken. Vi ser också att nya yrkesgrupper växer fram och arbetar parallellt med

lärarna.

Det har sedan mitten av 80-talet varit i huvudsak tre motiv styrt ambitionen som att implementera datatekniken i skolan; demokrati, arbetsliv och inläming.

Det har betonats att informationsteknologin är en teknik som alla elever skall kunna hantera, oavsett var de bor i landet. Att söka infonnation och kommunicera via nätet jämställs idag med färdigheter som att kunna läsa, skriva och räkna. Argumentet att elever måste lära sig hantera datatekniken inför det kommande arbetslivet, uppfattar jag idag som nedtonat. Den IT-kompetens skolan som förutsätts ge eleverna, är så generell att behovet att peka ut bestämda användav

ningsornråden inför framtida arbetsuppgifter inte är särskilt starkt längre. Forskning visar idag knappast på några entydiga resultat om ett positivt samband

mellan IT-användning och förbättrad inlärning. Vad vi emellertid vet genom lärares erfarenheter är att IT har haft positiva effekter för elever med särskilt behov av stöd.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Kraft att förändra med hjälp av IT

Ett fjärde motiv som lyfts fram när det gäller kopplingen mellan IT och lärande är inforrnationsteknologins förändringskraft. IT ses som ett medel att förändra bland annat arbetssätt, elevroll och lärarroll. Eleverna skall söka information som skall bearbetas, värderas, analyseras och redovisas. Lärarens roll förändras och förutses bli handledare, coach eller navigatör i stället för kunskapsförmedlare. Förväntningarna på IT sträcker sig långt utanför skolans värld. Flera av KK-stiftelsens stora projekt ser till exempel möjligheter att med hjälp av IT hejda utflyttningen i glesbygdskommuner. Förhoppningen är att ungdomarna kan bo kvar, bedriva sina

studier på distans och efter avslutade studier starta eget företag i kommunen.

Förändringsarbete tar tid, vi kan redan i dag konstatera att allt fler lärare anmen vänder IT i undervisningen. Det finns tillämpningar som passar alla ämnen och nu liksom tidigare har den enskilde lärarens inställning till IT stor betydelse för elev-

ernas användning av IT i skolarbetet. Det går att dela in lärarna i grupper, beroende på deras intresse för ny teknik eller för förändringsarbete över huvud taget.

Nya yrkeskategorier i skolan

Vid sidan av lärarna har vi under det gångna året funnit andra yrkeskategorier vars

utrymme och inflytande i undervisningen växer grund av IT-användningen. Tekniken sköter sig inte själv. På del skolor, främst gymnasieskolor, finns det en tekniker anställda vars arbetsuppgifter är att serva datorer och se till att nätet fungerar. Grundskolorna saknar i regel denna tekniska support och är hänvisade till skolans datoransvarige lärare, vid sidan sin ordinarie undervisning har som av som uppgift att ansvara för skolans IT-utrustning.

Vi har också mött bibliotekarier IT-användningen blivit invol som genom mer verade i undervisningen än tidigare. Idag stödjer man inte bara eleven i dennes

sökande efter information på nätet och via cd-rom uttrycker också

utan man önskemål ett aktivt deltagande i själva undervisningen, både när det gäller om mer planering och redovisning av elevarbeten. Vi ser hur lärarens och bibliotekariens yrkesroller närmar sig varandra och i förlängningen anas en ny framväxande yrkesgrupp.

I några kommuner erbjuds arbetslösa ungdomar, ofta flickor, utbildning i kom-

munens IT- eller lärcentrum. Efter avslutad utbildning anställs de under en begränsad tid ute i skolorna dataassistenter och arbetar vid sidan av lärama. som

Förändrade ansvarsområden och roller nya

Ytterligare en yrkesgrupp som arbetar i skolan om än inte i bokstavlig betydelse är de k handledare anställs kommuners IT- eller lärcentra. Inom ramen för s som de projekt stöds KK-stiftelsen har kommunen byggt IT-centra i ett av som av tre av de kranskommuner som förser gymnasieskolan med elever.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

En dag i veckan stannar eleverna i sin hemort, de beger sig till IT-centret och får med teknikens hjälp möjlighet att sköta skolarbetet tillsammans med elever på övriga orter och med sina lärare, som är kvar på skolan. De anställda handledama, som alla har en pedagogisk utbildning, hade vid vårt besök i våras ännu inte hittat sin yrkesidentitet. De uppfattade att lärarna såg dem som tekniker och inte ville ge dem något pedagogiskt ansvar, medan de själva var beredda att ta en mer aktiv del i elevernas arbete.

Vi ser här några exempel hur nya yrkeskategorier kommer in i skolan och till viss del tar över lärarnas arbete eller arbetar parallellt med dem. De nya skolarbetarna är ännu inte särskilt många, men det är värt att fundera över hur lärarna, som professionell yrkesgrupp, och lärarutbildningen möter detta. Kommer lärarna att satsa att höja sin egen IT-kompetens Kommer lärarutbildningen att ge studenterna möjlighet till en adekvat IT-utbildning Upplever lärarna de nya yrkesgruppema i skolan som ett hot eller en möjlighet

Frågor till Gunilla Jedeskog och Ulla Riis

Modern teknologi behöver inte innebära pedagogisk utveckling. Hur långt anser ni att vi har kommit med den pedagogiska utvecklingen

Gunilla Jedeskog: Det är svårt att ett generellt svar, det är en del i det stora ge sammanhanget. Vi vet inte tillräckligt mycket idag för att och dessutom har svara vi långt kvar att gå.

Om vi kunde göra på något annat sätt, hur skulle vi då styra utvecklingen

Ulla Riis: Vi kan inte förändra historien. Vi har den situation vi har idag. Vi behöver kunskap bygger på praktisk erfarenhet. De empiriska, kaotiska som och svårfångade erfarenheterna behöver struktureras och göras överblickbara. Praktiken behöver förädlas med hjälp av teori för att vi skall kunna ge några goda råd. Forskningens metoder är de verktyg vi kan använda för att försöka på den se verklighet vi lever Teoretiska iakttagelser och slutsatser måste tillbaka till skolvardagen, till lärarutbildningen och till fortbildningen.

Tidigare har vi haft en lägre förändringstakt och idag går utvecklingen allt snabbare. Hur påverkar det oss

Ulla Riis: Vi har startat utan att veta vad vi egentligen har. Vi kan likna det vid introduktionen av järnvägen eller elektriciteten, ingen vet riktigt vilka konsekvenser den nya teknologin kommer att medföra på sikt. Vi forskare försöker nu springa i hälama praktikema för att ta reda på vart utvecklingen är väg. Det vore bra för oss om praktikema tyckte om att kartlägga verkligheten, det skulle ge oss en bättre helhetsbild. Många lärare som vi intervjuat säger att de inte har tid att reflektera och ännu mindre att dokumentera.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Går det att utveckla teori, då utvecklingen går så snabbt

en

Ulla Riis: Det tror jag. Seymour Papert skriver i The Childrens Machine följande The children are having a love affair. They are having a love affair with the computers. They realise that the computers belong to their generation. Och så är det. Lärarna, staten, IT-kommissionen och Skolverket skall ge lärarna det stöd som eleverna inte har. Skolan måste ge strukturer och stöd för kritiskt tänkande.

Då lärarna får individuell lönesättning, kan det inte bidra till att många

lärare känner sig tvingade att intressera sig for utvecklingen och att detta får en negativ effekt Tar de lärarna del av KK-stiftelsens information

Gunilla Jedeskog: Vi har sett exempel där lärarna har bett oss stänga av bandspelaren. De har då berättat de inte ställer den här utvecklingen, så att om upp kommer de att få lägre lön. De kan inte längre själva styra den pedagogiska

utvecklingen, som de anser att de är bäst på. Detta är ett konkret exempel på att

lönesättningen blir tekniskt inriktad.

Kan det finnas bättre vägar att sprida kunskapen

Gunilla Jedeskog: Vi har sett att skolor och kommuner har svårt att sprida kunskap och erfarenheter till sina grannar, bland annat grund avundsjuka. Däremot är andra intresserade av den lärdom skolorna har fått.

Ulla Riis: Vi vet inte exakt varför grannkommuner vill lära av varandra. Det kan finnas flera bakomliggande faktorer. En positiv möjlighet med till exempel individuell lönesättning är att grannkommuner kan köpa över lärare från en skola, som till exempel har drivit ett projekt med stöd från KK-stiftelsen. Det finns exempel på att detta skett och kanske är det mest effektiva och konkreta

sättet att sprida kunskaper och erfarenheter på.

Vad kännetecknar framgång och vilka hinder för utvecklingen finns det

Gunilla Jedeskog: I de skolor har kommit längst finns tradition att som en utveckla och förändra skolan. Ett olika nivåer, till exempel är engagemang lärarna vana att få göra sig hörda. En viktig är också skolledaren, det bör person

vara en person som vågar lyfta fram nya idéer och uppmuntra engagemang.

Hur viktiga är pengarna

Ulla Riis: De är viktiga för att mottagaren skall känna press från kommuninvånarna, andra skolor och andra kommuner. Skolan får ett förtroende att förvalta. Flera kommuner har fått mycket stora i förhållande till antalet summor pengar invånare. För att över huvud taget kunna göra med dessa måste i av pengar en sådan situation alla anställda i skolan engageras.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Hur har det sett ut gällande framgångsfaktorer som elev- och föräldratryck

Ulla Riis: Föräldratrycket har vi noterat frånvaro Det finns inte i organiserad av. form, men däremot individnivå. I en kommun fanns en pappa som hade en egen konsultfirma i databranschen, han hjälpte till att starta utvecklingsprocessen.

Gunilla Jedeskog: Om föräldrar får kurser eller blir mer insatta i problematiken engagerar de sig mer.

2.3 Informationsteknologin

kommer den att revolutionera skolan -

Jens Pedersen, Linköpings universitet

Informationsteknologin är inte första, och heller inte den enda, teknologi som

tillskrivits en revolutionär förmåga. Bakom många föreställningar och förhopp-

ningar om informationsteknologin döljer sig en önskan om att den skall medföra pedagogiska och kanske framför allt ekonomiska vinster.

Jag skall kortfattat redogöra för en rapport, som jag har skrivit uppdrag av Skolverket. Huvudsyftet kan sägas vara att studera den förmodat starka påverkan lärarroll, elevroll och skolans arbetssätt som IT har. Syftet är också att belysa den effekt datorer kan ha pojkar och flickor, samt effekter gällande elever och inlärning.

Det har forskats datorer i skolan sedan länge, men tekniken förändras hela om tiden och forskningen släpar efter den tekniska utvecklingen. Denna studie har i huvudsak varit inriktad forskning runt 1990 och framåt. Det betyder ändå att det är mycket som inte finns med i forskningen, till exempel frågor om hur vi

påverkas av att leva i ett samhälle där vi har tillgång till Internet.

Vi måste komma ihåg att den stora allmänheten började få tillgång till Internet först runt 1994. Andelen elever som har tillgång till Internet idag varierar väldigt

mellan länder och olika skolor, men effekterna av detta syns det ännu inga spår av

i några forskningsrapporter. Mycket av det som presenteras om ny teknik är inte

rena forskningsresultat, jag har försökt att undvika sådant material. Jag har heller inte tagit med forskning om distansundervisning i rapporten.

Teknikens revolutionära eller evolutionära förmåga

De senaste hundra åren har människan haft känslan av att leva i de yttersta av

dagar då allt går snabbare och snabbare. Infonnationsteknologin är inte den enda teknologin som har tillskrivits en revolutionär förmåga när det gäller skolan.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Tanken att tekniken i sig har en väldig kraft att skapa nya möjligheter och att skolan är en mossig institution är alltså inte ny.

Kommer IT att åstadkomma en revolution inom skolan Det finns många före-

ställningar om hur informationsteknologin kommer att påverka skolan. I framtiden kommer eleverna inte att behöva till skolan varje dag, de kan lära distans, de lär sig snabbare med hjälp IT, de kommer inte att behöva lika många lärarav timmar etc. Bakom dessa föreställningar ligger ett ekonomiskt intresse. Det finns en önskan om att informationsteknologin skall medföra en pedagogisk revolution och kraftig ekonomisk rationaliseringsvinst. Eller kommer vi att få uppleva en en evolution Vi har idag TV, video, bandspelare och informationsteknologin kommer precis som tidigare teknologi att assimileras med övriga tekniska hjälpmedel i skolan, enligt denna uppfattning.

Informationsteknologin är dock annorlunda än tidigare teknik. Framför allt på grund att det är teknik påverkar fler områden än radio, telefon och TV.

av en som När det gäller resultat kring de faktiska förändringar ägt är de förvånsom rum, ansvärt små, vilket kan bero att vi ännu inte har sett slutet den tekniska utvecklingen. Vi är intresserade av svaren, men det kan vara för tidigt att ge eller

se några svar. Forskning visar idag att det finns många idéer och framtidsvisioner,

men att det i praktiken har skett ytterst lite.

Flickor, pojkar och IT

När det gäller forskning om hur pojkar och flickor använder och ser informationsteknologin är forskarna samstämmiga. Resultaten är i och för sig inte så överraskande, de stämmer överens med tidigare forskning gällande kön och naturvetenskap. Flickor vill i större utsträckning se sammanhang och mening, de ser tekniken som ett medel att nå ett mål. Pojkar däremot ser oftare tekniken som ett egenvärde. Ur samhällets synvinkel är flickomas inställning mer sympatisk och

jag kan inte se någon anledning till att försöka förändra den. För att fler kvinnor

skall söka till naturvetenskapliga utbildningar krävs kanske ett ökat inslag av relevans för dem i de tekniska utbildningarna.

Visioner om framtiden

Gemensamt för framtidsvisionema är att eleven framställs som en renodlad rationell varelse. Skolans sociala betydelse eller betydelsen för fostran diskuteras

inte. Det beror antagligen på att svårigheterna hur informationsteknologin

att se kan användas i dessa sammanhang.

Bättre inlärning kan innebära väldigt många olika saker, det kan stå för billigare

skola, mer motiverade elever, ökad variation i undervisningen osv. Pedagogisk debatt handlar inte i första hand om det effektivaste sättet att organisera undervis-

ning; den är en fråga om värderingar och vilken skola vi vill ha.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

En del forskare har försökt göra kvasiexperimentella studier för att se om inlämingseffekten ökar när eleverna använder datorer. Problemet är att dessa studier är mycket svåra att tolka. Vi känner ännu inte till alla informationsteknikens användningsområden, precis som vi inte riktigt visste vad vi skulle använda elektriciteten och telefonin till när dessa tekniker Vi måste kunna var nya. skruva ned förväntningarna, jag tror inte att alla förhoppningar om kunskapslyft och rationaliseringar kommer att infrias.

Låt bra användning inforrnationsteknologin växa fram underifrån, det tror en av jag ger de bästa resultatet

Frågor till Jens Pedersen

Skall vi fortsätta tro och hoppas på en bra utveckling

Undervisningen kan bli roligare och bättre, men vi har fortfarande samma lärare och elever. Skolans arbete måste ut att få eleverna att förstå och förvandla information till kunskap.

Blir inlärningen bättre med hjälp av den nya tekniken

Nej, inlärningen behöver inte bli bättre. Maten blir inte godare för att vi till exempel använder mikrovågsugn, men vi får bättre förutsättningar, det blir enklare, att

laga mat. Vi i Sverige ligger väldigt långt fram i utvecklingen. KK-stiftelsens

satsningar kommer dessutom att ge oss ett stort kunskapsövertag.

Är allt görs bra som

Det händer mycket i svenska skolor idag. Allt är kanske inte bra men vi får vänta

och se. Det går inte att förhand säga vad är bra eller dåligt, vi måste få

som utrymme att pröva. Ett problem är att tekniken hela tiden förändras. Vi riskerar att hamna i en fortbildningskarusell, så att vi aldrig kan komma fram till handhavandet. Tekniken är bra, men den är inte lösningen allt. Det visar t ex stavningsprogrammen, som till viss del underlättar arbetet för elever med läs- och skriv-

svårigheter, men de kan naturligtvis inte garantera att stavfelen uteblir.

Finns det andra sätt att följa upp, som gör att vi snabbare kan tillämpa resultaten

Jag tror personligen inte att IT motsvarar de förväntningar finns tekniken, som förväntningarna har helt enkelt varit för höga.

Är den teknologin verkligen så viktig nya

Infonnationsteknologin är inte det enda skolorna behöver. Det är mycket som skolan behöver idag, allt från nya läroböcker till bättre. Skolan måste själva få

avgöra vad den vill lägga resurser på.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

3 Hur når vi målet

3.1 Skolans kunskaps- och informationsmonopol bryts ned

Lage Åström, Skolverket

Frågan är inte längre om IT är viktigt, utan hur IT implementeras på bästa sätt i skolan och undervisningen. Kunskaper om hur detta sker på bästa sätt måste

spridas. Många aktörer vet och kan mycket, erfarenheterna måste spridas

men via konferenser, tidningar, seminarier, rapporter etc.

Jag är i grunden positiv till läget i skolan idag och i framtiden. Även den om generella bilden inte är så ljus, händer det ganska mycket ganska många ställen. Jag vet inte så mycket läget än vad Ulla Riis och hennes medarbetare har mer om presenterat, det gör ingen heller, varken i Sverige eller andra länder. men annan Det visar den forskningsöversikt Jens Pedersen har gjort på vårt uppdrag. som

Vår avsikt med tidigare nämnda studie var att skaffa oss kunskap om vilken kunskap det finns inom området utbildning och IT. Med tanke på de stora satsningar görs i kommuner och skolor idag är det ett stort problem att vi vet så som lite om vilka effekter IT har på skola och undervisning. En sak vet jag dock, inköpen av datorer till skolan fortsätter i hög takt.

Fler datorer i skolan

Vi har tittat närmare på åren 1993, 1995 och 1997. Vi kan konstatera att det mellan 1993 och 1995 har skett en fördubbling av antalet elevdatorer i grundskolan. 1995 det cirka 20 elever dator och 1997 cirka 13 elever per dator. var per Antalet datorer i skolan har ökat med över 50 procent på två år. I gymnasieskolan går det 6 elever på varje dator. Dessa siffror visar att vi ligger bland de främsta nu i världen, vilket naturligtvis i grunden är något positivt. Jag vill ändå höja ett varningens finger. Det kan så att inköpen datorutrustning tämligen lättvara av ger köpta poäng för politiker och skolledare. Nästan alla kommuner satsar att bli k IT-kommuner, detsamma gäller många skolor. också s Det ger politiskt korrekta och pedagogiska bilder i lokalpressen, där den ansvarige syns tillsammans med datorer och elever.

Svenska skolor i världsklass när det gäller IT-utrustning

Situationen i Sverige skiljer sig från den i omvärlden, till och med i jämförelse med övriga länder i Norden, i ett eller två viktiga avseenden. För det första har staten inte fördelat några öronmärkta medel till IT-utrustning. Trots det har svenska skolor kanske världens bästa IT-utrustning.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Detta mycket medvetna ställningstagande från 70 och 80-talen, visar att det är

svårt att få stabil, långsiktig utveckling lokal nivå med hjälp stora

en av temporära statliga utvecklingsprojekt. Flera studier visar att verksamheten sjunker ihop när de statliga utvecklingsmedlen försvinner. Den nationella strategin och politiken under 90-talet har enligt min mening i detta avseende varit mycket

insiktsfull och framgångsrik. Vi befinner oss i en situation där vi i stort inte behöver bekymra oss för kvalitet och kvantitet på svenska skolors IT-utrustning.

Som nation är vi nästan ensamma om att befinna oss i det läget.

Den andra punkten vilken Sverige skiljer sig från andra länder är när det gäller synen datorer och IT i undervisningen. Istället för att fokusera IT i undervisningen har de nationella styrdokumenten betonat behovet av förnyade, elevaktiva arbetssätt och en förändrad arbetsorganisation. Förenklat uttryckt handlar det om att sluta undervisa datorn och istället undervisa med hjälp dem. om av Även denna strategi har varit

framgångsrik. Skolämnet data har tagits bort ur

grundskolan för att undervisningen inte skall fokuseras datorn. Följden blev att datorerna åkte specialsalarna och in i klassrummen, vilket naturligtvis gjorde ur dem mer tillgängliga för lärare och elever. Detta medför också bättre förutsättningar för att förändra arbetssättet i skolan.

Varför går det ändå så långsamt

Trots dessa goda förutsättningar går det långsamt. Eller gör det inte det I jäm-

förelse med utvecklingen inom vissa samhällssektorer går det långsamt, jämfört

med andra sektorer går det inte långsamt. Jämfört med andra länders skolväsende

gör det definitivt inte det, men det går ändå trögt om man betänker att våra skolor

kanske har bättre resurser området än något annat land.

Att implementera IT i skolan och undervisningen är mycket större och svårare en

fråga än den om hur man skall använda datorer i undervisningen. Det ställer frågan om skolans arbetssätt och arbetsorganisation sin spets. IT, och främst

dess nya kommunikativa möjligheter, låter sig inte utan vidare infogas i den traditionella skol- och undervisningskulturen.

Det är inte längre alldeles självklart att undervisning skall ske i form av förmedlingspedagogik från kateder, det inser också de flesta lärare. Åtminstone de en som försökt att använda till exempel Internet i undervisningen. De flesta lärare är positiva till att använda IT i undervisningen, det visar bland annat KK-stiftelsens senaste attitydmätningar. Så har det inte alltid varit. Lärarnas förändrade attityder till datorer och IT i undervisningen har kommit under de senaste åren och sammanfaller med Internets snabba utveckling i Sverige.

Det är svårt att förändra skolans organisation och arbetsmetoder. Sättet att undervisa och organisera undervisningen bygger en kultur som är både gammal och

universell. I dag ser det ungefär likadant ut i många skolor som då jag gick i Skellefteå stads försöksskolor i slutet på 50-talet, och det ser förvånansvärt lika ut

över hela världen. Åtminstone tränger in bakom formalia och retorik. om man

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Vad som nu sker är att skolans monopol informations- och kunskapsöverföring håller på att brytas ned. Medvetenheten detta har format den nationella om strategin för utveckling av skolan under l990-talet. Ändå går utvecklingen långsamt.

Frågan är alltså inte längre om IT är viktigt för skolan. Frågan är hur IT skall implementeras i skolan och användas i undervisningen. Skolans eventuella motstånd är brutet. Men skolans lärare och ledning frågar sig hur skall vi göra - Problemet är att ingen kan Eftersom utvecklingen IT har gått så rasande svara. av fort finns ännu ingen forskning eller beprövad erfarenhet kan som ge något svar på frågan. På ett nationellt plan arbetar vi naturligtvis med att ta fram resultat genom att initiera utvärderingar och forskning. För Skolverkets del görs det mesta av

detta arbete ELOlS-gruppen. Tyvärr det ofta

av tar tar lång tid innan forskning och utvärdering kan redovisa användbara resultat.

Att sprida kunskaper och erfarenheter

Det finns många aktörer kan göra väldigt mycket, både för sig och tillsom var sammans. I dagens läge, då vi saknar empiri av datoranvändningen i skolan, bör vi sprida de erfarenheter som görs i landet. Metoderna kan och bör många; vara konferenser, seminarier, tidningar Distributionen skall både rapporter, etc. ske på nätet och i tryckt form samt de redan etablerade och relativt resursstarka genom kanaler finns, t Utbildningsdepartementet, Svenska Kommunförbundet som ex KK-stiftelsen, och Skolverket. Det är också viktigt fortsätta det samarbete och att den samordning idag finns mellan de nämnda aktörerna och de som nyss gemensamt genomförda projekten.

Fortsatt satsning på kunskapsproduktion

Vad förväntar jag mig framtiden Jag hoppas den nationella av att strategi, som idag finns för att implementera och utveckla IT-användingen i skolan får fortleva ytterligare några år. Det är inte säkert, valrörelsen närmar sig och nationella politiker börjar uttala ambitioner för IT i skolan. Tyvärr finns det i del nya en kommuner förväntningar på att staten skall lösa genuint kommunala problem inom detta och andra områden. Idéer överstatliga om projekt för att intervenera på klassrumsnivå finns det flera av.

Jag önskar att staten och andra aktörer på nationell nivå får fortsätta tidigare, som d v s syssla med kunskapsproduktion, framför allt initiera genom att forskning och utvärdering inom området, sprida erfarenheter, skapa goda förutsättningar och utveckla tjänster skolorna goda som ger förutsättningar att utveckla användningen av IT i undervisningen. Slutligen tror jag att användningen Internet i skolans av undervisning kommer att växa kraftigt under de närmaste åren.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Åström

Frågor till Lage

Anser du att de politiska styrmedlen är tillräckliga

Jag tror i stort att de räcker. Det finns tendenser att politiker vill ingripa nästan klassrumsnivå. Jag att de styrmedel vi har idag är tillräckliga, jag är rädd tror men för att vi skall få för stort fokus datorer och IT.

Hur långt upplever du att utvecklingen i Sverige har kommit när det gäller

det kunskapssökande arbetssättet

Jag kan inte några absoluta tal. KK-stiftelsen har nyligen gjort en omfattande

ge undersökning IT och arbetssätt i skolan. Undersökningen visar att det om synen har skett svängning vad gäller lärarnas attityder till förändrat arbetssätt och en

deras förhållningssätt till datorer. Det finns ytterst lite motstånd mot ny teknologi i

skolan, tvärtom är lärarna mycket positiva. Problemet är att de inte vet hur de skall göra och det finns ingen kunskap vad är ett bra eller dåligt arbetssätt. om som Därför är erfarenhetsutbytet så viktigt.

Kommer kunskaper och erfarenheter att föråldrade när vi väl får dem vara

Jag tror inte att det primärt är ett problem, utvecklingen är i det fallet ganska snabb. Vi får arbeta trots att vi inte vet effekterna av allt, det tror jag att vi kommer vara tvungna att vänja oss vid.

Anser på nationell nivå inte skall göra någonting Skall staten

du att man vara passiv

Man bör titta över måldokument, framför allt kursplaner. Ibland måste också nog den nationella politiken förtydligas. Jag vill inte att staten skall styra kommuner

och skola detaljnivå, skolan måste själv få prioritera. Det viktigaste är kanske

inte att köpa datorer, det kan finnas problem helt andra slag som först måste av prioriteras.

Hur skall vi för att komma till rätta med den ojämlikhet råder när agera som det gäller hur elever konfronteras med datorer och informationsteknologi

Skolverket har till uppdrag att utöva tillsyn, det innebär att vi skall se till att en kommun sköter sitt uppdrag gentemot staten. Jag tror att de flesta elever som lämnar skolan har en tillräcklig kompetens vad gäller informationsteknologi. Det

kan finnas enstaka exempel där skolor har undennålig undervisning området,

då sköter inte den kommunen och skolan sitt åtagande. men

Receptet anser du skulle vara att pröva tillsynsmöjligheten

Att framåtsträvande tror jag är viktigt för de flesta kommuner idag, ingen vill vara det motsatta i alla fall. var

Skolan, IT och det livslånga lärandet

3.2 Hur upprätthåller vi lärandet

Per Reinolf, Svenska Kommunförbundet

framtiden måste individen ta varje tillfälle till att lära. Min personliga förhoppning är att när vi i framtiden talar skolan kommer att mycket

om avse mer än vad gör idag. Om skall lyckas förändra och utveckla skolan, krävs tydligare mål.

Jag är numera projektchef för det skolutvecklingsprojekt Svenska Kommunsom förbundet driver i samarbete med framför allt lärarnas fackförbund. Utifrån den infallsvinkeln har jag för avsikt att berätta hur vi arbetar och vilka intryck vi har framtiden. Vi hämtar vår av kunskap från skolor och från lärare, inte i första hand från forskning, praktiska erfarenheter. utan mer i

Vi skall tala det livslånga lärandet. om Jag har fått vara med att lägga ett nytt upp system för lärarnas löner och arbetstid, inte fokuserar som på enskilda lektioner. Under förhandlingarna med lärarförbunden har vi haft mycket svårt att hantera löne- och arbetstidsfrågan. Vi har tillfört 6 miljarder kronor extra under avtalsperioden i löneökningar till de lärare särskilt som bidragit till skolans utveckling och förnyelse. Det är jättelik satsning. en

Två bilder skolan av

Jag vill inledningsvis återge två bilder. Den ena är företaget Volvo med en tänkt underleverantör i Gnosjö. Tänk underleverantören efter er att detaljerade ritningar tillverkar en viss plåtbit. Underleverantören får kontinuerligt nya ritningar att tillverka nya plåtbitar efter, de medverkar inte alls i men utvecklingsarbetet, det står Volvo för. Idag ställs det krav nya på dessa företag, de måste själva börja fundera

över hur de skall utveckla plåtbiten, hur den hänger med samman andra plåtbitar och hur den bildar system. På så sätt växer underleverantören och får en ny relation till kunden, vilket interna konsekvenser ger nya på företaget. Den som sköter maskinerna måste börja fundera på hur han eller hon kan arbeta smartare, och bidra till att göra saker bättre.

Individen måste ta varje tillfälle att hela tiden lära sig mer. Individen måste arbeta lärande. Dessa förhållanden möter företagen idag och medarbetarna är ännu inte vana vid situationen. Vi kan fråga vilken oss organisation i samhället har ett lärande arbetssätt Skolan Har ni någonsin hört talas om ett företag som sökt upp sin närmaste skola och frågat den hur arbetar lärande - man

Den andra bilden är ett hus. Ett hus där vi utbildar människor. Vi stoppar in dem som 6- eller 7-åringar och sedan kommer de de ut när är myndiga, fostrade och rustade för ett gott liv i samhället. Detta synsätt tillhör ett tidigare samhälle, nu måste skolan öppna sig.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Barnen har lärt i många år innan de börjar skolan. Hur upprätthåller vi det lärandet Min personliga förhoppning är att när vi om några år pratar om skolan

kommer vi att mycket än vad vi gör idag. Samtidigt är jag medveten om

mena mer

att vi kontinuerligt ålägger skolan allt mer ansvar och arbetsuppgifter.

Förändra tydligare mål

genom

En slutsats jag utifrån mina erfarenheter har kommit fram till är att om vi

som

skall lyckas förändra och utveckla skolan krävs tydligare mål. Vad är det vi skall åstadkomma Är det tydliga mål att ha skolplan, timplan, läroplan, kursplan,

arbetsplan, utvecklingsplan etc Någonting måste bort Hela skolsystemet tenderar upprätthålla gamla värderingar vi måste förändra och utveckla. Vi måste

att som också bli medvetna att de kan förändra skolan är lärarna och ledarna. Det om som

är vår uppgift att hjälpa dem att ställa sig vid sidan av sin vardag och granska sig

själva, sina arbetssätt och mönster.

Vi har också full ställa krav bra resultat. Vi bör nationell nivå ha rätt att

tydligt uttalade krav kommuner, vad vi behöver är inte ett jättelikt

men

nationellt kontrollsystem. Jag att vi skall ställa krav kommuner att de

menar

skall visa att de når resultat. Vi kan också ställa krav på skolan, att de på ett

trovärdigt sätt skall kunna visa att de når resultat.

Har vi inte centralstyrt och regelstyrt hur saker skall göras och vad som skall

åstadkommas, då måste vi öka förutsättningarna för det ömsesidiga lärandet. Vi

måste finna former där det går att lära varandra, former där den ena skolan

av

ett smidigt sätt kan lära den andra. Denna överföring av erfarenheter skall inte

av alltid behöva passera genom Stockholm.

Frågor till Per Reinolf

Vilka är framgångsfaktorerna för bra utveckling av skolan

en

Jag tror inte att det finns någon enkel lösning som ger framgång. Fler lärare

betyder inte att vi får tid, dessutom finns inte tillräckligt med pengar.

mer

Vi måste finna olika former för att belöna de gör bra saker, som lyckas och

som

som satsar av hela sitt hjärta.

Ibland kan det svårt att lärare, att professionell. Det är lätt att ta

vara vara vara

sig barnens bekymmer. Det är viktigt att lyfta fram professionens utveckling samt

lärar- och yrkesrollen. Det är viktigt att samverka, arbeta i grupper och nätverk.

Skolledaren är viktig vi måste satsa på, de är fast i sina traditionella

en grupp som

roller och jag att de arbetar alldeles för mycket idag.

ser

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Entusiasterna bland lärarna, kan du några mönster se

Det finns skolledare driver på och som styr utvecklingen. Det är viktigt att vi har skolledare efterfrågar utveckling och som förändring.

Att förvandla skolledaren från administratör till ledare

Ja, vi behöver bättre ledare.

Hur ser Skolverkets roll i utvecklingsarbetet ut

Jag tror att det är väldigt viktigt att Skolverket fokuserar på resultat som åstadkommits och att vi hjälper skolor fokusera att på resultaten. Det tror jag är den största utmaningen.

3.3 Förmedlare information och av kunskap Håkan Levin, KK-stiftelsen

Utvecklingen mot att varje elev har en egen dator kommer att gå mycket snabbare än vad många spekulerat Datorer kommer också att spela en stor roll i vårt livslånga lärande. En god grund är lagd i Sverige, men måste

sprida våra erfarenheter nationellt och internationellt.

-

Vi går in i en ny tid. En tid då datorn är lika vanlig telefonen är som idag, en tid då vi kommer att ha datorer i varje hem. Datorer kommer inte de datorer att se ut som vi känner till idag, de kommer att förmedlare information och vara av kunskap. Datorer kommer att spela stor roll i vårt livslånga lärande, det de redan en gör idag.

Idag används informationsteknologin i stor utsträckning för lärande i företag. För mig är det självklart att vi inom framtid kommer använda en snar att samma teknologi även vid lärandet i skolan. Därför är det viktigt att ta reda på vilka metoder kan resultat, och vilka inte gör det. Vi behöver som ge som skapa forskningsprojekt som prövar och utvärderar dessa metoder.

Forskning och förebilder

KK-stiftelsen började arbeta med praktiska exempel, ganska kom men snart forskning med i bilden. Samtidigt som vi drog igång olika skolutvecklingsprojekt startade vi forskningsprojekt. Ulla Riis forskning och resultat från andra forskare har gett oss en god kunskapsgrund från början och allt eftersom arbetet fortlöper blir bilden allt tydligare.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

KK-stiftelsen har i 27 skolutvecklingsprojekt och 48 mindre satsat pengar stora blir Även små projekten förhållandevis

projekt, som något fler efter hand. de är

till 6 miljoner kronor till enda skola under treårsperiod. Varför stora, upp en en

satsas det enbart på några få skolor Syftet är att hitta förebilder, de metoder och

idéer växer fram inom projekten skall kunna överföras till andra skolor. Det som är denna kunskapsöverföring vi kommer att fokusera under de närmaste åren.

KK-stiftelsens satsning forskning ökar kraftigt. Idag har 7 doktorander stöd för att forska IT och lärande. Vi vet idag för lite detta område och vill veta om om Forskning finns också runt alla de projekt som KK-stiftelsen genomför. Allt mer. utvärderas för att bygga kunskapsbas, kan komma alla skolor till del. upp en som Efter vad vi ser idag kan de stora skolutvecklingsprojekten komma att förlängas ytterligare ett år, utveckling tar tid.

Nya Iäroprocesser med hjälp av IT

IT är möjliggörare för pedagogiska sätt att arbeta. En teknik en nya processer, nya med vilken vi kan samla information, producera möten och kommunicera. Vi kan med teknikens hjälp skapa helt läroprocess. Att IT finns i samhället utanför en ny skolan är i sig inget skäl till att IT skall integreras i skolarbetet. De pedagogiska vinsterna däremot är skäl nog.

Utvecklingen mot situation där varje elev har en egen dator går snabbare än vad en

många spekulerat För mig är det väldigt naturligt med en egen dator och jag

känner mig främmande då jag tvingas sitta vid någon dator. Att varje elev annans skall ha dator behöver inte ett mål är särskilt brådskande att uppen egen vara som fylla. Det är mycket annat skolan skall tillgodose. Men jag tror ändå att det är som så framtiden kommer att ut. När vi tänker läromedel har vi ofta traditiose en nell bild, till exempel böcker. I morgondagens skola kommer läromedel att vara Databaser, spel och simuleringar kommer stå

något helt annat. är nya resurser som

till lärarnas förfogande.

Jag vill hänvisa till Gallupundersökning som visar lärarnas inställning till

en IT. När denna undersökning redovisades blev reaktionerna att lärarna var okunniga. Det jag är fel. Den största andelen lärare är mycket positiva till anser

informationsteknologin och dess möjligheter för pedagogisk utveckling i skolan,

även många att det finns hinder i deras egen fortbildning. Lärarna säger om menar också att utrustningen är ett hinder, men där kan man nog säga att utvecklingen

går så snabbt den kan. Det satsas väldigt mycket datorer i skolorna just nu.

Framgång genom yttre och inre tryck

Typiskt för de projekt varit framgångsrika är att det finns stark förväntan som en

på projektet, från lärare, kommun, elever, föräldrar och andra lokala aktörer.

Denna förväntan har starkare effekt utvecklingen den kommer från nära en om håll. Projekten skall också ha ett tryck inifrån.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Vi bör ta tillvara initiativ hos eldsjälarna, belöna

driftiga personer och låta dem ta

sig äran. Det är viktigt att de får äga sitt projekt och driva det till sitt slut.

En god grund är lagd för svensk skolutveckling. Per Reinolf har varit inne

på

några av dessa faktorer. Leif Davidsson talade läroplanen. Den decentralise-

om

ring som skett av svensk skola är något vi måste slå vakt det lokala

som om,

frirummet är viktigt. Jag har tilltro till de lokala skolorna, en deras möjligheter, resurser och vilja att utveckla verksamheten. Även de medel KK-stiftelsen

om

ställer till förfogande tycks stora, är de nationellt ur ett perspektiv små.

Vad skolan behöver för behålla frirummet

att är ett långsiktigt program för kompetensutveckling.

Frågor till Håkan Levin

Kompetensöverforingen, fungerar den

Det är svårt för kommun

en att vara föregångare i det egna länet. Kanske är det något i skolans tradition som man bör bearbeta. I dag tar grannkommuner del

av

varandras kunskap i ökande grad, vi har alltså nått bit

en en vägen.

Tyvärr finns inga enkla lösningar, vi kan bara fortsätta erbjuda den möjligheten.

Hade inte alla KK-stiftelsen pengar som satsar gett större effekt om de hade

spritts som Stimulansbidrag Då hade kanske fler fått ta del

av pengarna.

Det kan man naturligtvis spekulera Ulla Riis framhöll de

att summor som satsas

vissa projekt är Avsikten få fram

enorma. är att förebilder, som vi kan lära oss av och ta del av erfarenheterna. Rätt eller fel, det är så vi har valt men att arbeta.

Hur skall hantera de inte vill med förändra man som vara att och utveckla

skolan Känner de trycket och är det så starkt de måste

av nu att ändra

inställning

80 procent av lärarna tror att skolan kommer utvecklas de åren. att närmaste

71 procent tror positiv påverkan på lärarrollen och 6

en procent tror att lärarrollen kommer att utvecklas ett för dem

negativt sätt. Det anser jag tyder att Sveriges lärare vill ta till sig teknologi och arbetssätt. Jag har

ny nya en

mycket positiv bild av vad lärare vill åstadkomma. Det sjuder aktivitet i landet.

av

Att nå resultat och skapa förväntan också gör att besvikelsen i vissa fall kan bli väldigt stor. Hur hindrar det

man

Hur vi än gör kommer det att ta tid. Många lärare deras menar att kompetens och

utrustning är ett hinder för skolans utveckling. Vad det gäller den tekniska

utrust-

ningen kan vi knappast få snabbare utveckling än den vi har i en Sverige idag.

När det gäller kompetensutvecklingen måste vi avvakta. Vi skall ha klart

för oss

att den kompetensutveckling vi talar skall ske 5-10 års

om över en period.

;m

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Ibland får man intrycket att IT är något man lägger på det man redan har.

Följden blir ett konserverande gamla arbetssätt, istället för att bidra till

av

en utveckling. Har du stött på det

Det tycker jag är riktig beskrivning. Jag tror att skolan skulle kunna ta emot

en

väldigt många datorer utan att det skulle ske någon förändring över huvud taget.

Det finns risk i maskinerna används traditionellt, d konserverande. en att v s

Jag har hört någon siffra på att en av 20 multimediaproduktioner går ihop

ekonomiskt. Vad skall göra för att ha råd att producera läromedel

man nya

Jag tror att måste samarbeta internationellt. Det vi behöver är globala

man

lösningar. Samtidigt måste vi kulturanpassa programmen. Hår finns en mot-

sättning och jag tror att vi måste finna former där tar hänsyn till dessa

man

motsättningar från början.

Finns det risker att interaktiva läromedel efterliknar de traditionella läromedel vi redan har

Det är naturligtvis risk. Det ligger nära till hands att ta det man har och lägga in

en

multimedia. Samtidigt vill jag påpeka att producenter och förlag av multi-

mediaproduktioner är mycket receptiva och tar till sig nya tankar och ny pedagogik. Jag vi i framtiden kommer att kombinationsläromedel.

tror att se mer av

Vad är det gjort att vissa KK-stiftelsen projekt har avstannat eller

som av

inte fallit särskilt väl ut, trots att har fått gott om resurser Vilka

man

faktorer har gjort att projekten misslyckats

Jag vet faktiskt inte vilka projekt du åsyftar. Däremot vet vi att framgångsrika

projekt har haft ett stort yttre och inre tryck, vilket varit viktiga framgångsfaktorer.

3.4 En för såväl lärare som elever

process

Kenneth Johansson och Maria Larsson

Kenneth är lärare och Maria går sista året på Mönsterås gymnasium.

arbetar lärande där teknologi integreras i skol-

Vi utifrån ett problembaserat ny arbetet. Vi kunskapsinhämtandet för såväl lärare som elever

ser som en process

en process där ingen är, eller någonsin kan bli, fullärd.

-

På Mönsterås gymnasium tillämpar vi ett undersökande arbetssätt och vi använder

datorn verktyg. Vi betonar elevaktivitet där intryck, upplevelser, Internet,

som ett

intervjuer, böcker, tidningar och cd-rom hjälper eleven att få en bild av den

verklighet vi lever Eleverna skall alltid möta verkligheten i skolan, inte bara läsa

eller höra den via andra källor. om

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Vi tillämpar också PBL, problembaserat lärande, bl innehåller:

som a 0 ett undersökande arbetssätt

en vetenskaplig utgångspunkt

elev- och individansvar

samarbete och integrering verklighetsanknytning

Arbetsmetoden bygger på följande fem

steg:

0 formulera ett problem

samla fakta

bearbeta och analysera

presentera och diskutera

värdera och åtgärda

Problembaserat lärande ur elevens perspektiv

Jag heter Maria och går tredje och sista året Mönsteråsgymnasiet. Jag skall

berätta om hur vi arbetar. Till att börja med får vi själva, utifrån intresse, välja

arbetsområde. Allt arbete sker i och formas utifrån intresseornråde. grupp gruppen

Först väljer vi ett intresseornråde, sedan försöker vi tillsammans hitta en problem-

fonnulering som täcker in allas intressen. Därefter gör vi planering kursen.

en av

Vi planerar vad vi skall göra vid varje lektionstillfälle, när vi skall analysera och presentera de fakta vi samlat in, när vi skall göra studiebesök Vi väljer

etc.

områden med utgångspunkt från vad skall ingå i kursen. De områden

som som eventuellt inte täcks in våra arbeten behandlas läraren, eller

av genom att någon annan inom området kunnig föreläser.

person,

Jag och min grupp har valt att titta närmare frågeställningen Är kvinnan alltid

ett offer Jag undersöker våldtäkt och pornografi, medan de andra arbetar med sjukdomar som följer av olika tiders kvinnoideal, kvinnor och droger invand-

samt

rarkvinnors situation i Sverige. Vi samlar fakta till de olika delarna

genom att

använda böcker, artiklar, TV, radio, intervjuer etc. Samtidigt diskuterar vi vad vi har kommit fram till och hjälper varandra. Vi har också

ett nära samarbete med

Kvinnojouren i Mönsterås. De är vårt bollplank, med vilka vi diskuterar det vi

kommit fram till. På detta sätt försöker vi få helhetsbild

en av kvinnoproblem i

samhället, men också dagens kvinnosynHärefter följer kanske det av viktigaste arbetet analysen. Det är vi binder de

- nu samman frågor vi hade i inledningen

med de slutsatser vi kommit fram till under arbetets

gång och analyserar dem. Vi försöker även hitta lämpliga åtgärder inom ämnesområde.

gruppens

När vi har avverkat två tredjedelar kursen är det dags vad vi har

av att presentera kommit fram till inför klassen. Detta görs både

skriftligt och muntligt. Innan den

muntliga presentationen har klassen läst vårt arbete. Vi slut-

presenterar gruppens satser och diskuterar med hela klassen för

att se om någon har några synpunkter

eller åsikter kan värda att beakta. Vi försöker också hela som vara engagera klassen i arbetet, kanske studiebesök eller dem

genom genom att ge en uppgift att

lösa, varpå vi diskuterar de olika lösningarna och eventuella olikheter i resultaten.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Utvecklingshinder ur lärarens perspektiv

Tidsaspekten har väldigt stor betydelse. Jag arbetar betydligt än 40 timmar

en mer

vecka, förmodligen någonstans mellan 60 och 80 timmar per vecka. Det gör

per

mig ingenting, tvärtom. Tillfälligt går det att arbeta så, men i längden är det omöjdet roligt lära mig dataprogram på min fritid, alla

ligt. Jag tycker att är att nya men lärare tycker inte att det är kul, det måste acceptera. Det finns de som vill

man

arbeta sina 40 timmar vecka och sedan hem och ledig. De vill inte

per vara

lägga sin fritid utbildning. Tyvärr finns det inte tid till kompetensutveckling

inom den normala arbetstiden i skolan i dag.

Ett utvecklingshinder är den lärarrollen. Dagens lärare har helt

annat nya en

roll än för bara några år sedan. Dagens lärare skall igängsättare, hand-

annan vara

ledare, observatör, informatör, överförare etik och moral, betygsättare och

av

konstruktör. Förr läraren främst en förmedlare av kunskap. Tyvärr har vi lärare

var

inte fått ordentlig information och kunskap hur vi skall arbeta för att motsvara

om

de krav ställs idag. Här spelar också lärarutbildningen en stor roll.

som oss

Den bristfälliga datorhanteringen är också ett utvecklingshinder. Kunskapen hos

vissa lärare är mycket bristfälliga och tyvärr är det svårt att hinna med kompetens-

utveckling. Många elever är väldigt duktiga att hantera den nya teknologin, ofta är lärare dåliga att använda och dra nytta den kompetens eleverna

men av

har. Där blir social kontroll ett utvecklingshinder.

Andra hinder för utvecklingen skolan är stora klasser, lärare som alltid vet bäst,

av

den begränsade tillgången på material och kunniga människor, 40 minuters-

lektionerna och att skolan den enda verkligheten. Flera har idag talat om

ses som

vi skall lära eleverna överleva i det samhälle och den verklighet råder.

att att som

Det håller jag inte alls med De skall lära sig att leva och verka i det samhälle

om.

de själva kommer att bygga. Därför är det så viktigt att de får vara med och

som

forma dagens skola. Vi skall inte fostra elever klarar sig i det samhälle som

som

byggts 40- och 50-talister, vi skall lära dem att leva i det samhälle som

upp av oss

de själva skall bygga.

Frågor till Kenneth Johansson och Maria Larsson

Ansvar tycks ett begrepp Mönsterås Gymnasium

vara som genomsyrar

Vi lämnar ett stort till eleverna att planera sina studier och även att genom-

ansvar

föra dem, det är viktigt att vi då lärare till att de tar det ansvaret.

men som ser Ett stort eget gör eleverna medvetna och kommunikativa, de blir vana att ansvar argumentera för olika val och alternativ.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Hur ser ni på den pedagogiska utvecklingen

Vi ser kunskapsinhämtningen för både lärare

som en process och elever, vilket

betyder att vi alltid lär något nytt ingen blir någonsin oss - färdiglärd.

Vi bygger holistisk

en kunskapssyn, vilket gör att vi integrerar antingen i eller

mellan ämnen för att skapa helhetsbilder, för få

men även att fördjupade kunskap-

er i respektive ämne. Vår pedagogik bygger på eleverna att själva väljer ämne efter intresse inom kursens detta medför ram, ett större engagemang och en större aktivitet, vilket i sin tur

genererar kunskaper som höjer intresset. Vi skapar en

situation där motivationen för införskaffandet

av kunskaper kommer från eleven själv. Vi arbetar också med frågeställningar och i projektform och i

teman grupp. Vi väljer ämne efter intresse och därefter bildas de olika

projektgruppema, vilket

medför ökad social kompetens för eleverna.

Hur viktig är tekniken för den pedagogiska utvecklingen

Vi individualiserar mycket, vilket är stimulerande både för mig som lärare och för eleverna. Detta gör att vi utvecklas hela tiden, både lärare och elever, eftersom vi hela tiden

anpassar undervisningen till ämne, grupp, lärare och elev. Vi har

datorer, vilket är mycket utvecklande för vårt

kunskapsinhämtande. Datorema

stimulerar eleverna och lärarnas kreativa och estetiska sinnen i större grad än vad vi hade möjlighet till innan datorernas inträde i

undervisningen.

När jag besökte skola mitt er var viktigaste intryck att jag aldrig hade upplevt en skola där eleverna tog så mycket

ansvar. Samtidigt kan man inte låta bli att fundera på att många de

av problem som diskuteras i skolan idag är ett resultat att eleverna tar för lite Du Kenneth

av ansvar. har lång

erfarenhet av olika skolformer, tror du att skolan idag befinner sig i ett ekorrhjul där problemen tar så mycket tid och kraft lärarna de inte av att har kraft kvar att hitta sätt att arbeta skulle lösa nya som de problem som har orsakats det gamla sättet att arbeta av

Du har redan svarat frågan själv. Många lärare säger att de har stora problem

med elever inte sköter skolan och de får inte stöd hos föräldrarna. som Man går till sitt arbete för att hantera konflikterna så åtminstone pass att man kan vara i klassrummet. De har inte tid att prata skolans arbetssätt, pedagogiken. om om "Vi orkar inte med det säger de, därför kommer de heller aldrig att lösa problemen.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

3.5 Att starta kan leva kraft processer som av egen

Lars Borelius, Nya Former, Ronneby kommun

Vi ville skapa ett övergripande projekt som kunde överleva på lång sikt och som

också kunde tillämpas utanför skolans verksamhet och bryta barriärer i samhället. Strategi, visioner och samarbete är viktiga komponenter för att

I T-utvecklingen skall bli framgångsrik.

Projektet Nya former instiftades för 10 år sedan för att bidra till och styra kommunens utveckling. Syftet att starta som sedan kan leva av egen var processer kraft. Därför har vi medvetet valt att inte anställa en duktig ADB-kille som kan

på alla frågor. Vi ville starta ett övergripande projekt, som kunde överleva

svara lång sikt och också kunde tillämpas utanför skolans verksamhet och som som kunde bryta barriärer i kunskapssamhället. Vi ville bygga broar mellan kunskaps-

klyftor, klassklyftor och generationer. Långsiktiga insatser börjar nu ge frukt. Det

gick bra och ganska snabbt att bygga nätverk och teknik, däremot har den upp

mentala uppbyggnaden tagit längre tid. Pengar har också haft stor inverkan på

utvecklingstakten.

Framgångsfaktorema har varit flera. Strategin är viktig, likaså visioner från central

nivå IT-utvecklingen skall nå ut till hela samhället. Trycket från föräldrar om att

har påverkat utvecklingen i positiv riktning, liksom de kommunen fått från

pengar KK-stiftelsen. De har betytt mycket för att starta processer som sedan har kunnat leva kraft. Det nära samarbetet med högskolan är viktig framav egen en annan

gångsfaktor. Ett exempel är de studenter har haft k IT-fadderskap, vilket

som ett s bidragit till att sprida kunskap ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.

Vi har också haft ett mycket inspirerande samarbete med Sölvesborgs kommun. Det är intressant att jämföra varandras arbete, då ibland drar olika håll eller man väljer olika vägar. Vi har kunnat ta lärdom varandras erfarenheter. av

Frågor till Lars Borelius

Saknas det direktiv från central nivå

Det behövs inte central styrning, att IT skall finnas på alla skolor, är ett

mer men viktigt beslut. Sedan är det också viktigt att veta hur vi skall finansiera kommunikationskostnadema. Hur skall skola och bibliotek ut i framtiden och vem skall se stå för kostnaden

Är det viktigt att få ned kostnaderna för användandet

Absolut Det är viktigt att finansiera det långsiktiga användandet av Internet.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Saknar du stöd från central nivå, vad gäller den pedagogiska utvecklingen

Hög stimulans är viktigt. Vi fungerar som ljustom sprider kunskap, studie-

som

besök, kunskapsnätverk och workshops. Det arbetet underlättas med

respons och stöd från central nivå.

Du beskrev ert samarbete med Sölvesborgs kommun, kan vi dra slutsatsen

att vi kan ta lärdom varandra erfarenheter av

Ja absolut, vi lär och inspirerar varandra.

3.6 Att och bromsa samtidigt

gasa

Ingmar Johansson och Jan-Erik Persson, Vara kommun

Vi sökte från KK-sttftelsen

pengar men fick avslag. Vi var dock så långt gångna

i processen att valde att gå vidare, trots att det egentligen inte

fanns resurser

till det. Vi tvungna att och göra

var spara neddragningar på vissa områden, samtidigt som satsade på något annat. Detta ett beslut varken lätt

var som var

att fatta eller genomföra.

Vara kommun hade stora problem 1993. Det lågkonjunktur, vi hade

var ont om

pengar och framför allt flyttade invånarna från kommunen, vilket innebar vi

att

fick allt fler pensionärer och allt färre betalade kommunalskatt.

som Under en

femårsperiod försvann 20 procent av arbetstillfällena. Kommunen tvungen att

var

spara, samtidigt insåg vi att vi var tvungna att satsa på utveckling för

att kommunen skulle överleva. Vi tvungna att och bromsa

var gasa samtidigt.

Vi ville satsa IT-utveckling i skolan och sökte från KK-stiftelsen,

pengar men

vi fick avslag. Vi hade dock kommit så långt i vi inte kunde

processen att stanna.

Vi fick politikerna att satsa 48 miljoner. Satsningarna skulle komma alla till

nytta,

d v s alla kommunens invånare skulle möjlighet del ges en att ta av utvecklingen

av den nya tekniken.

IT-utbildning för alla

All personal i skolan, från lokalvårdare till lärare, fick

utbildning inom IT.

Lokalvårdaren kanske inte hade

nytta av utbildningen i sitt arbete, däremot som medborgare i kommunen. Varje person som var anställd i skolan fick minst 40 timmars utbildning. Vi utbildade särskilda IT-pedagoger. Deras uppgift var inte att

fungera som dataansvariga, utan pedagoger. Iden 8 poängskurs de fick

snarare skulle minst hälften tiden ägnas diskussion den

av om pedagogiska utvecklingen i undervisningen.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

i kommunen. Mellan åren

Vi har arbetat mycket hårt med kompetensutveckling satsade vi 70 miljoner kronor kompetensutveckling, vi var mer

1993 och 1995 vi sökte inom detta område. Dessutom har kommunen lyckosamma när pengar med i Skövde drivit projekt där vi bland tillsammans Högskolan gemensamma 20 tekniker, från början inte lärare utan kontorister och annat har utbildat som var Vi i varje samhälle bör finnas har

vårdpersonal. ansåg att det en person som

teknisk kunskap.

har fått datavetenskaplig det naturvetenskapliga

Gymnasieskolan en ny gren

vi i framtiden inte behöva ha dataundervis-

programmet. Förhoppningsvis skall

del i undervisningen alla

ningen separerad, utan den skall vara en integrerad Vi har också tillsatt ett antal tjänster; projektledare, kognitionsvetare,

program. och nätverkstekniker för att skolorna skall få en helhet. systemvetare, system-

Mjukvaran är viktigast

i första hand på mjukvara i stället för hård-

Vi har märkt att det är viktigt att satsa därför valde vi inte köpa datorer och satsa pengar teknologi. vara, att en massa krävs det viss hårdvara för att kunna driva utvecklingen, men det är Naturligtvis fokus för bör ligga. De enda datorer vi köpte till dagheminte där satsningen var datorer. Lärare och förskollärare fick själva berätta men, där fanns nämligen inga ville utveckla i verksamheten. På så sätt fick vi förklarat för oss vilken typ vad de hårdvara de behövde. av

i Projekten skulle framför allt gälla hur

I övrigt lade vi alla pengar projekt. man kan förändra arbetssättet för barnen. Vi ställde krav mål, rapport och uppfölj-

särskilt enkelt, eftersom lärare är inte de bästa ning. Tyvärr visade det sig inte vara

dokumentera. De är till och med dåliga det. Idag pågår 140-150 projekt,

att

inblandad i eller flera projekt. Det är framför

vilket innebär att varje lärare är ett små några större. Vi arbetar helst i små projekt, större

allt projekt, men även

projekt kan bli så stora att vi inte orkar med dem.

Kan skolan medelpunkten i IT-samhället

vara

både och lyckosamt integrera olika verk-

Det är många gånger nödvändigt att

samheter. Vi hade redan ett kommunbibliotek och vi hade planer att starta två olika beslöt vi för slå ihop

datastugor. I stället för att satsa projekt oss att

de skolorna och kvällstid är de öppna för dem. Under dagtid används av På kvällar kan således kommunens invånare söka sig till närmaste allmänheten. få infonnationsteknologin. På detta sätt blir skolan den

skola för att tillgång till

medelpunkt i samhället vi arbetar för att den skall vara. som

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Erfarenhetsutbyte med vänorter

Vi har också inlett ett samarbete med Estland. Det är

viktigt för oss att tala med

våra vänorter i Estland och att fungera förebilder.

som Jag har aldrig sett så entusiastiska lärare under de sista dagarna vårt besök i Estland. Under de

som av

närmaste två åren kommer vi att ha kontinuerlig kontakt med vänortema, dels via

besök men också via e-post. Vi har även knutit kontakt med i

en ort England, där

vi med hjälp av den nya tekniken kan ha ett erfarenhetsutbyte.

Framgångsfaktorer

Vara kommun vågade satsa fast det egentligen inte fanns för det. Det

utrymme är

oerhört nyttigt att fortfarande få slösa någonstans när måste in allt

man spara

annat. Att ständigt behöva göra nedskärningar är och därför det

tungt är uppmunt-

rande att det finns någon annanstans.

pengar

Ett tätt erfarenhetsutbyte mellan alla de pågående projekten har också varit

väldigt viktigt för att ta såväl goda resultat eventuella

vara som misslyckanden. Vi har

arbetat i ämnesgrupper, där t svensklärare från förskolan och ända till

ex upp

gymnasiet har hjälpt varandra möjligheter.

att se nya

Det är också viktigt att skolan är del den kommunala helheten. Vi har

en av

tidigare intervjuat elever, föräldrar och lärare. I slutet på nästa år skall vi

göra

uppföljande intervjuer för att det har skett några förändringar. Politikerna

se om

vill naturligtvis veta vad hände med de 48 miljoner kronor de satsade.

som

Vad kan hindra utvecklingen

Det främsta hindret har varit kraven på att spara samtidigt som vi har drivit en

utvecklingsprocess. Ett annat hinder är att den tekniska utvecklingen går så snabbt

att tekniken konstant är omodern. Än så länge också

är forskningen ganska dålig,

men vi ser nu att det börjar hända saker, bland tack KK-stiftelsen.

annat vare

Traditioner inom skolan kan också ett problem. Där har vi haft då vår

vara tur,

gymnasieskola precis som Mönsterås gymnasium inte är särskilt gammal. De

byggnader vi har idag kan också ett problem och hindra utvecklingen

vara av

skolan. Dagens skolor byggs och ritas arkitekter i

av som är uppvuxna ett annat

samhälle med andra värderingar.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Johansson och Jan-Erik Persson

Frågor till Ingmar

Hur är inställningen bland era politiker idag

beslutet i kommunfullmäktige 45 48 för och 3 Ingmar Johansson: När togs var av tuff med flera politiska avhopp, då avstod från att rösta. Det var en oerhört period försvara utbyggnad infrastrukturen bekostnad av t ex är det tufft att en av inställningen både förväntansfull och besviken, vi ligger

åldringsvården. Idag är halvår efter i generellt sett tror alla

cirka ett utvecklingsprocessen, men vi 1993-1997 har vi konsumerat 600

kompetensutveckling. Summerar perioden

fortfarande är det svårt att förstå vad utvecklingen

000 utbildningstimmar, men

kommer innebära. Trots det vill ingen utan utvecklingen.

egentligen att vara

Jan-Erik Persson: Någon tidigare talade orättvisa, att alla inte har tillgång till

om de huvudsakliga anledningarna till att vi har satsat datorer hemma Det är en av datastugor.

kommuninvånarna politikernas satsning, där de valt bort Vad säger om

något annat till fördel for IT

Industrin satsningen är positiv. Vi har en mycket hög

Ingmar Johansson: anser att Människor kommer i kontakt med skolan kan inte IT-mognad i näringslivet. som

händer saker i skolan, det finns olika uppfattningar om undgå att se att det men

huruvida eller dåligt. Många tycker att vi stjäl från till exempel det är bra

åldringsvården, vilket vi kanske gör.

effekter utöver satsningars resultat, t ex

Har ni sett några konkreta era egna

de projekt ni själva har drivit följdprojekt tack vare

Vi har fått

Jan-Erik Persson: Vi vet att våra satsningar har genererat följdprojekt.

med Telia och Ericsson söka deltagande i ett stort

ett erbjudande att gemensamt

rörande näringslivets utveckling och IT. Vi hoppas

internationellt EU-projekt vi skall kunna hitta fortsättning den process vi har satt igång.

naturligtvis att en hitta för fortsätta IT-utvecklingen och

Det största problemet idag är att pengar att från Det är ett svårt politiskt dilemma.

vi måste hela tiden ta dem något annat.

osäker inför IT-satsning på förskola och

Ingmar Johansson: Jag var mycket en hade svårt barn i två- till treårsåldem använda datorerna, men daghem. Jag att se Vi har också fört biblioteken betydligt

personalen har varit oerhört engagerad.

bibliotek har vi flyttat in i skolan. Det är heller inte närmare skolan än tidigare, ett förskolan och

särskilt vanligt driver kompetensutveckling med lärare

att man samtidigt, det har fungerat mycket bra.

gymnasiet men

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Det tycks ni har varit tvungna att som om anstränga er extra mycket tack

vare att ni inte fick några från KK-stiftelsen.

pengar

Jan-Erik Persson: Det är möjligt att det blev viktigt för extra oss att vara seriösa, eftersom vi fick avstå från externa medel och i stället använda kommunala medel,

som hade kunnat användas någon annanstans. Det är också viktigt att komma ihåg att förändringskraften kom underifrån.

Ingmar Johansson: Vi den på det skulle gav oss att fungera. Jag vet också utifrån vår kontakt med engelska skolor att vi har relativt goda resurser. I England gjorde de ett utomordentligt arbete med

betydligt sämre resurser än vi har i Sverige.

3.7 ABB:s lndustrigymnasium

samverkan mellan skola och näringsliv

- Hans A Eriksson och Markus Sandin

Hans är projektledare och Markus går tredje och sista året på ABB:s industri-

gymnasium i Västerås. Vi vill öka intresset för tekniska och

naturvetenskapliga ämnen samt hjälpa våra elever att få den sociala kompetens så

som är viktig i arbetslivet idag. Vi vill skapa skola påminner en som om den verklighet och det arbetsliv kommer att möta ungdomarna

som efter gymnasiet.

ABB ger ofta association till det multinationella en stora företaget med massor av anställda. ABB har idag 250 000 anställda fördelade

på 1000 företag i 140 länder. I Sverige har ABB ungefär 100 företag och 27 000 anställda.

ca Vi har verksamheter i nästan varenda kommun i

Sverige. Västerås, Ludvika och Finspång är orter

där ABB har mycket sin verksamhet. av

Skolfrågoma har i vårt företag och inte minst i ABB Sverige markerats

mycket starkt. Vår koncernchef, Percy Bamevik, har egen sagt: Det viktigaste vi har här i Sverige är

numera utbildning, en utbildad befolkning."

Att starta en skola från grunden

Jag har aldrig arbetat som lärare eller skolledare, har hela tiden arbetat inom utan industrin. De senaste åren har jag fått äran med och att vara bygga upp skolor i samverkan med näringslivet. I juni 1993 blev det klart vi skulle att få starta friskolor i Sverige. En vecka

senare tog koncemledningen beslutet att ABB skulle

starta ett gymnasium. Den 14 juni fick jag uppdraget att projektledare fram som ta ett koncept. Mina erfarenheter från industrin samt förälder till barn och som tre

klasspappa i ll år fick ligga till grund när jag planerade verksamheten.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

startade verksamheten i Västerås 1994, året

ABB har idag tre gymnasieskolor. Vi vi i Ludvika och ytterligare ett år i Finspång. därpå öppnade gymnasiet senare

och vi in 100 elever varje år. Det första Idag har vi totalt 300 elever tar ca nya kullen studenter gick ut i våras.

Varför startar ABB en gymnasieskola

framtidstro i Sverige. 1993 det lågkonjunktur i

Huvudargumentet var att visa var det inte många tänkte att starta

Sverige och i dessa dåliga tider var som en

skapa samverkan mellan skolans verksamskola. Det andra argumentet var att en Vi ville också öka intresset för de tekniska och naturveten-

het och näringslivet.

ville vi lära eleverna den sociala kompetens och skapliga ämnena. Dessutom kundorientering behövs i näringslivet. som

Målstyrning, delaktighet och engagemang

skolan, framför allt vad gäller arbetsformema. Grunden Arbetslivet står modell för arbeta i vår skola är metod som kallas T50. Pedagogiken för det nya sättet att en låta eleverna reflektera över vad de gör

går ut att varva teori med praktik och

Förståelsen för vad det är eleverna samlar kunskap om är viktig för att och lär sig.

använda den kunskapen i arbetslivet. N yckelorden i verk-

de sedan skall kunna samheten är målstyming, delaktighet och engagemang.

individanpassad och arbetsförberedande utbildning integrerad,

söker till tekniska utbildningar. Det är utbildningar där klasser, Nästan bara killar många mycket traditionella. Vi ville skapa

scheman och undervisning gånger är en fokus, skola inte utpräglat schemabunden,

skola med ämnesintegrering i en som var mellan de olika ämnena. I arbetslivet ägnar jag

en skola som visade kopplingen

engelska och eftermiddagen matematik, där till exempel inte förmiddagen integreras mina kunskaper.

eftersom alla våra elever är olika.

Utbildningen skulle också vara individanpassad

konsekvens T50 d att arbeta decent-

Målstyrda grupper var en av processen, v s

blir väldigt relationsupp-

raliserat, med fokus uppgiften. Dessutom grupperna Utbildningen skulle också arbetsförberedande istället för yrkesförbyggande. vara

skolan borde till sig då vi i fram-

beredande, något som jag anser att generellt ta

få arbetsliv där skola och arbete kommer att samman. Idag tiden kommer att ett

och i framtiden krävs än bara yrkeskompetens. Vi måste redan gymnasie-

mer hos eleverna och bygga god grund för ett nivå betona den sociala kompetensen en

livslångt förhållande till lärandet.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

ABB:s industrigymnasium elevens

ur perspektiv

Vårt schema inte alls ut traditionellt schema. ser som ett Dagarna är mycket längre

och istället för att utgå från traditionella delas

ämnen dagen in i pass med olika lärare. Klassen går tillsammans med läraren igenom vad som skall göras inom ett område, t matematik och fysik, under den ex närmaste veckan eller månaden.

Vi kan med hjälp schemat utläsa när viss lärare finns av en tillgänglig, men sedan

är det upp till oss att planera hur och när vi skall utföra arbetet. kan alltså Jag välja

om jag vill ha matematik eller fysik måndag, tisdag eller

torsdag. Har jag mycket

att göra i matematik, ligger långt fram i fysik, kan

men jag ta tid från fysiken och lägga på matematiken så att jag hamnar i fas. I årskurs 3 har jag möjlighet att arbeta med det ämne jag mig behöva ägna tid åt, då måste anser mest jag själv se

till att jag har tillgång till de lärare jag behöver.

Själv använder jag min s k resurstid till engelska.

I arbetslivet bedrivs allt arbete i projektfonn, därför måste mer även vi lära att oss arbeta i projekt. Under årskurs l och 2 inhämtar vi

kunskaper, för att sedan i

årskurs 3 genomföra ett större projekt, skriva och rapport presentera det.

Vi lär mycket IT och datorer eftersom vi oss om att använder datorn i alla ämnen.

Kulturella kunskaper får vi framför allt den genom utlandspraktik vi gör mellan

årskurs 2 och I

somras var jag i England och bodde inackorderad i familj.

en Det var en viktig och nyttig erfarenhet, eftersom det inte alls är otänkbart att jag i framtiden kommer att arbeta utomlands.

Företagsamhet lär vi oss genom att driva ett eget företag. Alla elever måste

ha ett

eget företag, där lär vi oss allt från ekonomi till hur praktiskt driver

man ett företag. Kommunikation och presentationsteknik, jag ägnas som mig just nu, har vi också. I vissa ämnen måste vi lära vårt oss att presentera arbete inför publik.

Problemlösningsförmåga kommer automatiskt eftersom vi har mycket

naturveten-

skapliga och tekniska ämnen på schemat. Planering är något vi måste lära vi-

oss, planerar själva hela arbetsveckan. Ibland måste vi också planera i grupp och fördela ansvarsområden för att klara

av en arbetsuppgift.

Jag vill avsluta med ett citat: Dont teach let learn Det me, me tycker jag är bra. Om jag jämför den skolan jag går i idag med hur

jag hade det på högstadiet, då jag

blev matad med infonnation, är skillnaden På enorm. högstadiet fick jag aldrig

någon aha-upplevelse. Läraren matade mig med information även om jag inte

riktigt förstod. Idag använder jag läraren ifall det

som en resurs är något jag inte

förstår.

Skolan, IT och det livslånga lärandet

Markus Sandin och Hans A Eriksson

Frågor till

elev har dator i Västerås. Vilken betydelse har det haft Varje en egen

Markus Sandin: När började årskurs l kunde jag ingenting datorer. I jag om hade vi datakunskap. Idag använder vi datorn integrerat i många början mycket alla elever har dator få de plats där de känner sig hemma, där de kurser. När en en har sina dokument och sin infonnation, det är viktigt.

Då du kom från högstadiet hur upplevde du de nya krav som gymnasie-

skolan ställde

positivt. Jag vill gärna mycket och det Markus Sandin: För mig var det ta ansvar vad jag skall göra. Jag planerar själv och får får jag göra idag. Ingen säger mig också sota för det jag inte gör det jag skall. om

Ni får antagligen ganska mycket och sponsring. Vilken betydelse har resurser det haft Var har ni lagt de ni fått resurser

Eriksson: IT kopplat till alla våra produkter. Vi använder IT i vårt

Hans A är dator och det finns till och med fler datorer än elever i arbetssätt. Varje elev har en Alla kan nätet från de stationer vi har skolan. Elever och lärare skolan. ut kommunicera via Visst detta stor investering för ABB, men vi kan nätet. var en satsning. Hade vi enbart tagit de vi fått via såg det som en nödvändig resurserna elevpengar hade dessa inte räckt.

Hur kostar elevplats på skola i jämförelse med en vanlig

mycket mer en er

gymnasieplats

Eriksson: Räknar vi med allting, lokaler, teknik etc, har vi en kostnad per Hans A

elev är ungefär 1,5 gånger dyrare än en vanlig elevplats.

som

Är går på ert gymnasium skall börja arbeta

målsättningen att de elever som eller skall de studera vidare hos er efter studenten

Vår första årskull gick i våras. Av 50 elever det tolv Hans A Eriksson: ut var till antal läste vidare högskolan

studenter som gick militärtjänstgöring, ett som

och övriga sökte sig uti arbetslivet, inom ABB.

De lärare arbetar i gymnasier, har de arbetat på andra gymnasie-

som era

skolor tidigare

Vi vill samverka med så många vi kan. Totalt har vi runt 40

Hans A Eriksson: våra skolor. Tio lärare är anställda, övriga är konsulterade från andra lärare tre i vår omnejd. De är alltså lärare vandrar mellan vår friskola och ett gymnasier som kommunalt På så byter vi erfarenheter med varandra.

gymnasium. sätt

Skolan, IT och det livslånga lärandet

De här lärarna går alltså mellan två undervisningstraditioner

Hans A Eriksson: Jag vill påstå att det händer väldigt

mycket i den kommunala gymnasieskolan också. Det är egentligen bara positivt att lärarna kommer från en traditionell skola, visst finns det traditionella men mönster som gärna vill återkomma. Det får hela tiden peka och lyfta fram, så vi inte fastnar att i gamla strukturer.

Är det ett stort eller litet ett problem

Hans A Eriksson: I början, för fyra år sedan, problemet I var större. dag, allt eftersom fler förstår det här arbetssättet minskar det problemet. Eleverna vill arbeta på det här sättet och det förstår lärarna. Idag har jag Markus med mig hit,

men jag hade lika gärna kunnat ta med mig någon de andra eleverna,

av alla är

lika positiva. Vi gör kontinuerligt enkätundersökningar och ställer frågor till

eleverna och det har det visat sig de negativa få. att rösterna är ytterst

Är intresset stort bland elever som söker till gymnasiet

Hans A Eriksson: Vi hade fem sökande till varje plats, vilket gjort att vi har

väldigt höga intagningspoäng. En del påstår att vi driver någon slags elitskola.

Tyvärr har vi endast betygsurval att ta till när vi antar elever. Vi har fri provat

intagning för elever med särskilt stort intresse för data och teknik, de har också

klarat sig bra.

Hur könsfördelningen ut ser idag

Hans A Eriksson: Första året hade vi tre tjejer sökte, idag har vi cirka som 30 procent tjejer och de stortrivs. De vill absolut inte från killarna för de separeras tycker att de har mycket att lära av varandra.

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande kommissionens övervägande och om prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90. Kan

Kommunikation gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 utan sammandrag kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Skriften är ett av beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51. Kan

Communication Without Frontiers report by the Swedish - IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning sammandraget. 15 sidor. av Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla framgångsrik programvaruindustri en infor 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Av beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51. Kan

När det från himlen, har den fattige ingen sked regnar manna Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51. Kan

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Rättsinformation och IT Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dess användbarhet Per Gustafsson på uppdrag IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Av av beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51. Kan

IT-kommissionens hearing infrastrukturen for om information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Affársnyttan med Internet Sammanfattning det seminarium anordnades av IT-kommissionen, av som Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad på IT-kommissionens hemsida http://www.itkommissionen.se.

557g:

IT-problem infor 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad IT-kommissionen av den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och

Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97.

Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster framtiden, SOU 1997:31 - om Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön en samling goda exempel, SOU 1996: 178 - Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige infor epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat IT-kommissionen, av Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing den medieom nya och programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19 - Rapport 1/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing infrastrukturen om for digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad IT-kommissionen av den 24 oktober 1997. Rapport 2/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Problem med inbäddade system infor 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. Rapport 3/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt for mindre företag, SOU 1998:54 rådslag anordnat IT-kommissionen uppdrag Kommunikations- Ett av av departementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet 1997-11-18. Rapport 5/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och nationalstaten, SOU 1998:58 Fyra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Skolan, IT och det livslånga lärandet, Hearing anordnad Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen av 1997-12-04. Rapport 7/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Nya tider, förutsättningar..., SOU 1998:65 nya Rapport 8/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

eller i samarbete

Rapporter utgivna på uppdrag av

med I T-kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisk sammanställning IT gjord Statistiska Centralbyrån om av Kan beställas från SCB Förlag, på uppdrag av lT-kommissionen. 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska av Centralbyrån IT-kommissionen. 102 sidor. uppdrag av Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen Nationella initiativ runt - Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

IT världen Regionala initiativ runt - Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin runt - Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning och analys gjord Statskontoret uppdrag av av IT-kommissionen. 111 sidor.

Statens

offentliga utredningar

1998 Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. . 29. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa

Tänder hela livet fall . en översyn. UD. nytt ersättningssystem för vuxentandvård. S. 30. Utlandsstyrkan. - Fö.

b Välfärdens genusansikte. A. . 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och

Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika . ungdomar med psykiska problem.

processer med exempel från handeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid

Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska och . resurser psykiatrisk tvångsvård.

maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomi och forskning.

Ty makten är din Myten det rationella Fem . om rapporter om idrott. In.

arbetslivet och det jämställda Sverige. A. 34. Företagare med restarbetsfönnåga.

Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva

. av 35. Förordningar till miljöbalken. Bilagor. M. + försäkringar. Fi. 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer.

Alkoholreklam. Marknadsföring alkoholdrycker Referat från . av en hearing den 12 november 1997. och Systembolagets produkturval. S. IT-kommissionens rapport 4/98. K.

Integritet Effektivitet Skattebrott. Fi. . - - 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S.

10. Campus för konst. U. 38. Vad får vi för pengarna Resultatstyming av - 11. Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala

olika områden. U. området. S.

12. Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade - 39. Det finsk-svenska gränsälvssarnarbetet. M.

förfaranden. Fi. 40. BROTTSOFFER.

13. Säkrare kemikaliehantering. Fö. Vad har gjorts Vad bör göras Ju.

14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Fi. 41. Läkemedelsinformation - för alla. S.

15. Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam - utbildning för

hållbart samhälle. M. framtida krav. Fö.

16. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverige må bättre

bemötandet av personer med funktionshinder. S. första steget mot nationella folkhälsomål. S. - 17. Samordning digital marksänd TV. Ku. av 44. En samlad vapenlagstiftning. Ju.

18. En gräns en myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. - Fö.

19. IT och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju.

120 exempel från Sveriges län. K. 47. Bulvaner och annat. Ju.

20. IT-kommissionens hearing infrastrukturen för 48. Kontrollerad om och ifrågasatt

digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen intervjuer med personer med funktionshinder. - 1997-10.24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas

21. Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. inom EU. K.

Hearing anordnad av IT-kommissionen i 50. De 39 Läkemedelsutredningar stegen. under

samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1900-talet och underlagsmaterial annat till

1997-11-14. K. Läkemedel vård i och handel, SOU 1998:28. S.

22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande.

Ett garantisystem för försäkringsersättningar. Fi. Situationen inför och under första året med

23. Staten och exportfinansieringen. N. kunskapslyftet. U.

24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52. Utstationerin av arbetstagare. A.

Översyn av ñskeriadministrationen m.m. Jo. 53. Ta vara mijlighetema i Östersjöregionen. N.

25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. 54. Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt

+4 st bilagor. S. för mindre företag. Ett rådslag anordnat av

26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikations-

fakta om ungdomar och svartsprit. S. - departementet, Närings- och handelsdepartementet

27 Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet. . försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-11-18. K.

28. Läkemedel i vård och handel. Om säker, en 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett

flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt arbete. Fi. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering distansutbildningsprojekt med av IT-stöd. U. 58. IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT-kommissionens rapport 6/98. K. 59. Räddningstjänsten i Sverige Rädda och Skyddas. Fö. - 60. Kring Hallandsåsen. M. 61. Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. 62. Kampanj med kunskaper och känslor. Om kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. M. 63. En god affär i Motala. Demokratiutredningens skriftserie. SB. 64. Bättre och tillgänglig infonnation. mer Småföretagsdelegationens rapport N. 65. Nya tider, nya förutsättningar . . . IT-kommissionens rapport 8/98. K. 66. FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. U. - 67. Socialavgiftslagen. S. 68. Kunskapsläget kämavfallsområdet 1998. M. 69. Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbamomsorg. U. 70. Skolan, IT och det livslånga lärandet. Hearing anordnad Utbildningsdepartementet och av IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, IT-kommissionens rapport 7/98. K.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Hur skall Sverige må bättre

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett första steget mot nationella folkhälsomål. 43 seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 55 Kontrollerad och ifrågasatt

En god affär i Motala. intervjuer med med funktionshinder. 48 - personer Demokratiutredningens skriftserie. 63 De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under

1900-talet och annat underlagsmaterial till

Justitiedepartementet Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. 50

BROTTSOFFER. Socialavgiftslagen. 67

Vad har gjorts Vad bör göras 40

En samlad vapenlagstiftning. 44 Kommunikationsdepartementet

Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. 46 IT och regional utveckling.

Bulvaner och annat. 47 120 exempel från Sveriges län. 19

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för

Utrikesdepartementet digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen

1976 års lag immunitet och privilegier i vissa fall 1997-10-24. 20 om en översyn. 29 Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. - Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan

Försvarsdepartementet med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14.

Säkrare kemikaliehantering. 21 13 Utlandsstyrkan. 30 Identifiering och identitet i digitala miljöer.

Försvarsmaktsgemensam utbildning Referat från en hearing den 12 november 1997. för framtida krav 42 IT-kommissionens rapport 4/98. 36

Sotning i framtiden Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas 45 Räddningstjänsten i Sverige inom EU. 49

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt Rädda och Skyddas. 59 för mindre företag. Ett rådslag anordnat av

Socialdepartementet IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations-

departementet, Närings-- och handelsdepartementet Tänder hela livet och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-11-18. nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 - 54 Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT- Systembolagets produkturval. 8 kommissionens rapport 6/98. 58 När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om Nya tider, nya förutsättningar bemötandet av personer med funktionshinder. 16 . . . IT-kommissionens rapport 8/98. 65 Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. Skolan, IT och det livslånga lärandet. +4 st bilagor. 25 Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, fakta om ungdomar och svartsprit. 26 - IT-kommissionens rapport 7/98. 70 Läkemedel i vård och handel. Om säker, flexibel en och samordnad läkemedelsförsöijning. 28

Finansdepartementet

Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. 31 Omstruktureringar och beskattning. 1

Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva

Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid av psykiatrisk tvångsvård. 32 försäkringar. 7

Företagare med restarbetsförmåga. Integritet Effektivitet Skattebrott. 9 34 - - Den framtida arbetsskadeförsäkringen. Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade 37 - Vad får förfaranden. 12 för pengarna Resultatstyming av statsbidrag till vissa organisationer E-pengar näringsrättsliga frågor. 14 inom det sociala området. 38 En gräns en myndighet 18 - Läkemedelsinformation för alla. 41 Försäkiingsgaranti.

Ett garantisystem för försäkringsersättningar. 22

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

ledningsregler för bankaktiebolag och Inrikesdepartementet

Nya försäkringsbolag. 27 Historia, ekonomi och forskning. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa och Fem rapporter om idrott. 33 tillfälligt arbete. 56

Miljödepartementet Utbildningsdepartementet Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt

- Campus för konst. 10 hållbart samhälle. 15 Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 områden. 11 Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Vuxenutbildning och livslångt lärande. Kring Hallandsåsen. 60 Situationen inför och under första året med Kampanj med kunskaper och känslor. Om kunskapslyftet. 51 kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. 62 Distansutbildningskommittén. Kunskapsläget kämavfallsområdet 1998. 68 DUKOM Utvärdering distansutbildningsprojekt med lT-stöd. av 57 FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. 66 - Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbamomsorg. 69

Jordbruksdepartementet

Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av fiskeriadministrationen m.m. 24 Livsmedelstillsyn i Sverige. 61

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärdens genusansikte. 3 alltid Nivå- och organisationsspecifika Män passar med exempel från handeln. 4 processer Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska resurser och som maktdiskurser. 5 Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. 6 Utstationering av arbetstagare. 52

Kulturdepartementet

Samordning av digital marksänd TV. 17

Närings- och handelsdepartementet

Staten och exportfinansieringen. 23

möjligheterna i Östersjöregionen. 53

Ta vara Bättre och tillgänglig information. mer Småföretagsdelegationens rapport 64

m a

IT-kommissionen

103 33 Stockholm

Besök: Regeringsgatan 30-32

E-post: itkommissionen@c0mmunicati0ns.ministry.se

Hemsida:

http://www.itk0mmissionen.se

ISBN 91-38-2 ISSN 0375