Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet : hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14 : rapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

PROBLEM MED INBÄDDADE SYSTEM INFÖR

2000-SKIFTET

IT—k0mmissi0nens rapport 3/98

.

5%

Statens offentliga utredningar 1998:21 Kommunikationsdepartementet

Problem med inbäddade

inför ZOOO-skiftet

system

Hearing anordnad

av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14

IT-kommissionens 3/98 rapport

Rapport av IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den skall svara remiss.

som som -

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20837-7

Elanders Graphic Systems AB, Göteborg 1998 ISSN 0375-250X

Problem med inbäddade

system

inför 2000-skiftet

Hearing anordnad av

IT-kommissionen i samverkan med

Industriförbundet och Statskontoret

1997-11-14

Rapport

© IT-kommissionen, 1997

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

InnehåH

Översikt

"År 2000 och inbäddade IT-system är inte i första hand ett lT-problem det är ett samhällsproblem med inslag av lT.

"Alla är berörda på något vis."

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Förord

IT-komrnissionen arrangerade den 14 november 1997 tillsammans med Industriförbundet och Statskontoret hearing inbäddade system. en om

Med inbäddade system här tidsberoende mikroprocessorer eller s k realtidsklockor avses förekommer i olika slag tekniska system, t datorer och datorutrustning, också som av ex men i styr- och reglerutrustning inom industrin och olika delar av infrastrukturen i samhället.

Bakgrunden är att det råder en stor osäkerhet om hur tekniska system och infrastruktur med inbäddade system kommer att påverkas övergången till år 2000 och vilka funktionsstörav ningar som millenniumskiftet kan medföra.

Syftet med hearingen var att sätta in problemet i sitt rätta sammanhang och att ge det rätt proportioner. Huvudsakliga frågor som belystes var hur man ser problemet inom företag och myndigheter och hur långt har man kommit i arbetet med att åtgärda problemet. Hearingen syftade också till att ta reda vad som kan behöva göras för att minimera konsekproblemet med inbäddade systern i olika slag verksamheter som är känsliga venserna av av för driftstörningar. viktig fråga hur bedömer sannolikheten för störningar En annan var man och tänkbara konsekvenser av problem med inbäddade system.

I hearingen medverkade ett tiotal inbjudna personer med anknytning till produktion och användning av inbäddade system. Drygt 100 åhörare var närvarande.

Hearingen anordnades IT-kommissionens sekreterare Anders Forsbergi samverkan med av Industriförbundets Bo Ahnegård och Statskontorets Anders Johanson. Ordförande vid hearingen Gunnar Hedborg. Utfrågare konsulterna Weje Sandén och Karl-Åke Södervar var berg. Denna rapport har sammanställts konsulten BG Wennersten. Rapporten finns även av tillgänglig wwwitkommissionense.

Stockholm i december 1997

Gunnar Hedborg kanslichef, IT-kommissionen

Anders Forsberg projektledare

lT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Inledning

Gunnar Hedborg, I T-kommissionen:

Gunnar H edlamg är I T—/éommimonen: /éanJ/rc/yefor/yordförande vid bearzngen.

"2000-problemet blir värre mer man fördjupar sig i det"

När jag först hörde talas ZOOO-problemet under 1996 ryckte jag axlarna och tänkte att om det där klarar väl branschen. Men jag kommit att arbeta med frågan, desto större har mer problemet blivit.

Det visar sig att den erfarenheten gör alltfler ZOOO-problemet blir värre fördju- - mer man sig i det. Därför blir jag numera lite ängslig så snart jag hör någon säga att ZOOO-frågan par har vi under full kontroll det är inga problem. Det är för mig varningssignal om att allt - en kanske inte är som det ska.

Särskilt det gäller inbäddade system är det svårt utreda har Är när att vem som ansvaret. det leverantören ett system eller slutprodukt har ansvaret Eller är det köparen av av en som produkten

Ett exempel leverantör tagit mot sina kunder är Cisco, har gått igeen som ansvar som hela sitt produktsortiment, nuvarande och tidigare produkter, med avseende på 2000nom säkerheten. Produkterna finns listade webb-sida och det går att se om produkten klarar en ZOOO-skiftet, den är väg att testas eller om den inte klarar 2000-skiftet. om

Det är den typ information är stort värde, när alltfler börjar titta närmare av som av nu alla de olika inbäddade system kan finnas. Då är det bra att en leverantör tar ansvar mot som sina kunder. I Ciscos fall kanske det är relativt enkelt eftersom det rör sig om rätt så renodlade produkter. I andra fall kan det mycket svårt för leverantör att ge motsvarande vara en information.

Jag hoppas att denna hearing ordentlig belyser hur 2000-problemen med inbäddade system ut och vad går att göra åt dem. Helt klart är detta område mer svårarbetat än datorser som i allmänhet. Det förefaller inte alls lätt att hitta alla inbäddade system i organisystem vara en sation och det är endast vissa kan komma att orsaka problem vid 2000-skiftet. som

Inbäddade stem är ett stort P roblem. Men det finns förho PP nin g svis realistiska förutsättsY att det ska å att hantera. Det förutsätter att alla berörda verkh en tar itu med u PP nin g ar g g giften och arbetar hårt. För det kommer att krävas insikt, kunskap och engagemang.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

1: Slutsatser från

Del hearingen

Översikt

Från IT-kommissionens hearing förväntade problem med inbäddade system om inför 2000-skiftet, är slutsatserna att

Oøéam antal det finns i Sverige ett okänt antal hundratusen inbäddade system i många olika samman-

hang, där Vissa dessa alla är inte påverkade kommer att skapa svårigheter runt sekel-

av skiftet att de kan sluta fungera, bete sig felaktigt eller lämna felaktiga utdata med genom svårbedömbara effekter som följd

St0mzngm5zé samhällsviktiga funktioner t eldistribution, bevakning, transporter, telekommunika-

er ex

tion och verksamhetskritiska funktioner företag kan komma att störas om inte berörda

inbäddade systern i tid identifieras, kontrolleras och åtgärdas

Magen upptäckt upptäckten ZOOO-problemet gäller även för relativt inbäddade system och inte

att nya endast för större datorsystem och persondatorer är ganska färsk och det är hittills mest systemleverantörer, programutvecklare och större användande organisationer nylisom börjat arbeta med frågan medan flertalet, t alla mindre företag, är som regel ängen - ex inte medvetna att det kan bli störningar i deras olika inbäddade system nu om

I genvägar det finns inga enkla, snabba och billiga lösningar problemet och något tydligt och nga universellt handlingsmönster för effektiva åtgärder går ännu inte att se

i/ltmam det finns tendens att systemägare automatiskt utgår från att leverantören, någon ammar en annan, ska för till att systemet fungerar. ta ansvar att se

Ett problem är dock att många systemleverantörer själva tycks ha blivit sent varse 2000problemet och dessutom kan det svårt att i praktiken ta reda var ansvaret ligger vara

saa gång NU det gäller för varje organisation att ta detta potentiella problem på fullt allvar och skapa

visshet kraft snarast börja inventera vilka inbäddade system är kriav egen genom som tiska för verksamheten för att kunna åtgärda eller byta ut sådana system.

Arbetets omfattning är svår att bedöma, eftersom det gäller att hitta alla systern varav

merparten dessutom inte går att kontrollera och det innebär rimligtvis att kommer att

hinna bli helt klara före sekelskiftet.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Personliga reflexioner efter hearingen

Inledning Ger hearingen bild Eller har vi ännu inte hunnit reda på tillräckligt mycket för en sann ta att

rätt förstå omfattningen 2000-problemet med inbäddade system och vad det kan kräva

för insatser för att åtgärda.

Här följer några personliga reflexioner omedelbart efter hearingen från anordgruppen som nade hearingen:

0 Anders Forsberg, sekreterare, IT-kommissionen 0 Gunnar Hedborg, kanslichef, IT-kommissionen ordförande vid hearingen - 0 Bo Ahnegård, direktör och 2000-ansvarig, Industriförbundet 0 Anders Johanson, 2000-controller för statens myndigheter, Statskontoret Karl-Åke Söderberg, 2000-konsult utfrågare vid hearingen 0 - 0 Weje Sandén, journalist utfrågare vid hearingen -

Gunnar Hed/amg, Hearingen visar tydligt att de inbäddade systemen är nyupptäckt problem. Okunskapen är ett /éanr/iø/yeyf stor. Flera kritiska områden, är förutsättning för att samhället ska fungera, är eftersom en I T-/é:0mmzm0Izen.' satta i detta hänseende. Det framkom inte i klarspråk under hearingen och det kan bero "osäkerhet eller att 1 media och allmänhet närvarande och 2 ingen vill säga inte har kontroll var att man bagatellisering" över läget.

Mellan raderna är det dock tydligt att antingen 1 har kommit till insikt har man om att man ett mycket stort problem framför sig och är osäker hanteringen eller 2 ännu inte nått fram till denna insikt och därmed bagatelliserar frågan.

Min personliga slutsats är att det behövs mycket information missionerande karaktär. När av det gäller samhällskritiska system, måste speciellt stora krav ställas på arbetet bedrivs med att en ökad intensitet. Leverantörer produkter med inbäddade system måste att av uppmanas snarast redovisa för sina kunder vilka produkter kan ett problem eller inte. som vara

Bo Abnegård, Flera av respondenterna i sina vittnesmål under hearingen klart påverkade att tala var av 2000—;m.wa7zg, inför ett auditorium på drygt 100 åhörare, ett antal representerade Det bidrog varav pressen. Indørtrzförbøtndet: till att den verkliga "orosnivån" eller problemgradsnivån inte blev tydlig. Istället föreföll Svårt att nå det viktigare uppgift för talarna skapa lugn och förtroende för den organisation vara en att riktig visshet" representerade. man

Ett annat intryck var att ett antal yttranden inte verkade bygga faktisk kunskap utan tyckande visserligen ibland ett kvalificerat sådant. Jag fortsätter att förvånas över att det är så svårt att finna personer har övertygande kunskaper den inbäddade problematisom om ken.

En målsättning med hearingen att fram ett antal konkreta exempel skulle kunna var som användas i pedagogiken om riskerna med inbäddade system. I det avseendet nådde vi inte tillräckligt långt.

lT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Andm Forylmgg, Det moderna samhällsmaskineriet är i hög grad beroende det arbete som utförs av datorer av mézreterare, IT- och i synnerhet mikrodatorer, t i telefonväxel eller bil. Små osynliga elektroniska ex en ;ézm2mz.r.rz0ne7z.' tidsslavar inte eller hörs. De utför bara det de är programmerade att göra styra som syns - Tviv|a på dina och reglera elektronisk utrustning både i hemmet och arbetet. tidsslavar" Många mikroprocessorer har till uppgift att hålla rätt tiden. Hearingen lärde mig att dessa egentligen kallas rea/tidrk/øvkor och att problemet med inbäddade system avser de processorer varianter realtidsklockor arbetar med kalendariska uppgifter år, månad, dag. Det är av som alltså den klockor inte räknar årtal med fyra siffror kan ställa till problem då typ av som som de ska slå över till år 2000, eftersom de då bara förmår att tänka" 00 ett banalt fel kan tyckas, alltför vanligt för att lämna åt slumpen. men

Statistiskt sett går det minst mikroprocessorer på varje människa jordklotet. Västvärlsex den och i synnerhet Sverige har naturligtvis betydligt högre andel mikroprocessorer per en invånare än Kina eller Afrika. Vi har därför stor arbetsuppgift framför i att försäkra en oss ingen de mikroprocessorer inte är år 2000-anpassade sitter ställen där oss om att av som de kan orsaka driftstörningar med allvarliga konsekvenser. Driftstörningar inom verksamhetskritiska områden, t elförsörjningen i ett januarikallt Sverige, kan leda till obehagliga ex dominoeffekter.

Flera systemansvariga svarade under hearingen att det är osannolikt att det inträffar allvarliga konsekvenser problem med inbäddade system. Ingen kunde dock lämna några garantip g a Tage Danielsson har sagt att den aldrig tvivlar är inte riktigt klok. För Sveriges del er. som handlar det att tvivla tillförlitligheten hos halv miljon, kanske ända upp till fem om en miljoner, mikroprocessorer inte är år 2000-anpassade. som

Som verksamhetsansvarig för ett företag eller myndighet är beroende egna eller andsom av

tekniska elektroniska system, måste tvivla på tillförlitligheten hos de elektroniska

ras man tidsslavarna i dessa Är DIN verksamhetsprocess 2000-säker Testa och verifiera system. DINA systems år 2000-status. Varje verksamhet är systemspecifik. Skapa visshet av egen kraft

Anderyjø/yamøn, jag noterar att de framträdde under hearingen hade sett högre komplexitet och risker som 2000-vom‘ro//er, med år 2000 de arbetat med 2000-frågorna. Enda undantaget den medicintekniske mer var fiat;/éontorez‘: chefen. Kan bli mycket ödesdigert" Andra noteringar: 2000-analyser har startat först under senare delen av 1997. Anpassningsoch renoveringsåtgärder har knappt påbörjats. Systematiska riskbedömningar hade inget av företagen genomfört.

Mina farhågor före hearingen besannades dessvärre med råge. Det fordras ett stort analysarbete för att identifiera hur ett helt system med många delsystem många underleverantörer

med underleverantörer flera led kan störas av år 2000-övergången.

Allt för många förlitar sig att någon annan löser problemet.

Det kan bli mycket ödesdigert.

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Karl-Åke Säder- Som utfrågarna blev jag orolig efter utfrågningen. Med några undantag verkade de

en av berg, 2000-komu/t utfrågade omedvetna farorna med de inbäddade systemen. Jag att två faktorer vara om anser 00/7ugfifgam vid är särskilt viktiga för att kunna klara arbetet med de inbäddade systemen: av hearingen: 0 ansvarsfragan o och Ansvarsnykt 0 tiden som man har sig för åtgärder. ger fardrajningn

När det gäller ansvaret, så vill gärna att någon har ansvaret för att utrustningen man se annan med inbäddade system ska fungera. Användaren lägger ansvaret leverantören, i sin som tur går vidare till underleverantörer i enda lång rad. Till sist säger systembyggaren att 0 s v en han fick ingen kravspecifikation att systemet skulle klara av år 2000 Att från ansvaret leder bara till fördröjningar med åtgärderna.

Det är viktigt att användaren själv tar ansvaret för riskerna med inbäddade system. Denne

måste då inventera och byta ut de system som medför för stora risker. Med tanke det stora antalet inbäddade systern som finns, så blir det tidsödande en process.

Tiden är alltså en nyckelfaktor. Det är inte lång tid kvar till år 2000. För att hinna med arbe-

tet, måste man troligen hårdprioritera bland systemen.

Men ingen av de medverkande vid utfrågningen hade kommit så långt som till en riskbe-

dömning av samtliga sina inbäddade system.

Om så är fallet för alla organisationer i Sverige, är läget inför år 2000 ytterst allvarligt.

Waje Sandén, Som utfrågare fick jag känslan att flera de utfrågade mörkade, d framställde situ-

av av v s jouma/ist ationen betydligt bättre än den Flera tycks också förlita sig på att någon t leveannan - ex ac/2wflégare vid rantörer ska fixa problemet åt dem. hearingen: "Detta snarare Det verkar också uppenbart närmare problemen sitter d har större sakvara att man - v s

ökar min oro" kunskap desto och osäkerheten. mig personligen till

- större år oron För bidrog hearingen att snarare öka än mildra min inför sekelskiftesövergången. egen oro

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Del 2: Referat från hearingen

Översikt

Innehåll Hearingen omfattade följande avsnitt där varje medverkande gjorde presentation och

en sedan besvarade frågor:

Medverkande Sida

A: Teknik 15

Dettaär inbäddade system O//e Lundström, AR SystemsAB: Inbäddade system finns i många varianter och är ofta osynliga 16 Realtidsklockans roll i inbäddadesystem Bengt Andersson, National S emicondnetørAB: Kontrollera det finns realtidsklockor i systemen 22 om Programvarans roll i inbäddade systern Hans-Olov Ericsson, Enea Data AB: Programmerarna har nyligen upptäckt 2000-problemet 26 Analys av inbäddade system Lars Persson, Bergman d C0 AB: Den ännu inte börjat, får svårt att hinna i tid 32 som Styr- och processystem - Eriksson, ABB I ndastria/ SystemsAB: Utvärdera alla styr- och processystem så att de säkert klarar 2000" 37

B. Tillämpningar 41

Elförsörjning produktion distribution 8: - Björn Lindqvist, Vattery’a// AB: Vi kräver varje VD för de nödvändiga prioriteringarna 42 av att ta ansvar Flyg Lars Lztndbeøg,IJIfy’an‘wenéet: Vi koncentrerar på de flygsäkerhetsrelaterade systemen 47 oss Flyg S jakobsson, Lufy‘armmpe,étzonen.' ven Alla flygplanstillverkare analyserar systemen ombord 49 Sjukvård Lars Mauritzson, Uniuerxitetyyukbuxet MAS iMa/nzál Inbäddade system inga stora problem i medicinska apparater 52 ger Fastighetssystem

T/Jo/nas Hann, MI ADA S vmge AB:

I praktiskt taget varje fastighet finns något som inte klarar sekelskiftet 57

C. Övrigt 61

Utvärderingavprogramvara Hasse Samuelsson, Svensk Pmgramøamindustrz

Ny metod kan certifierad programvara 61

ge

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system A.

Teknik

Översikt

Temat för denna del är att diskutera de tekniska förutsättningarna i de inbäddade systemen. Bland frågeställningarna är mikroprocessorns roll i inbäddade system realtidsklockans roll programvarans roll hur analysen kan ske med avseende ZOOO-säkerheten styr- och reglersystemens ZOOO-säkerhet.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Detta är inbäddade system

Olle Landström, IAF Systems AB:

Olle Lanølrtroän ar utvecklingschefba: IAR SyxtemxAB z Uppsala som utvecklar or/7saferprøgrarnoamverka/gför programmering inbazldade .gutem an

"inbäddade finns i är ofta osynliga"

system många varianter och

Inledning Detta avsnitt definierar inbäddade systern och belyser processorns roll i inbäddade system.

Budskapet Inbäddade system finns i många olika varianter. Ofta är de osynliga och arbetar kontinuerligt. Vissa dessa system, men långt ifrån alla, kommer att förorsaka proav blem i samband med sekelsldftet.

Någon enkel billig generell metod finns inte för att lösa själva grundproblemet. Det gäller istället att leta rätt på alla de inbäddade system som är kritiska för verksamheten för att kontrollera varje system om det behöver åtgärdas eller bytas ut.

Utmaningen är att veta hur många system finns och de mest kritiska för som ;g verksamheten finns. Det är viktigt att börja inventera systemen gi för att hinna bli klar i tid.

Ju Företaget IAR Systems gör programvaruverktyg för att inbäddade system och mer ser, programmera

desto större arbetar därmed tillsammans med de flesta stora mikroprocessorleverantörerna i världen.

blir problemet

Vi har stor kunskap inom området. Men att sekelskiftet innebär ett problem för många in-

bäddade upptäckte vi ganska nyligen när vi började undersöka saken närmare. system,

Ju vi studerar problemet, desto större är det. mer

Definitioner Ett inbäddat system är

enligt NASA ett datorsystem a"r inbaddat z ett större .9I.rtem, varsprimzirafunktion inte ar att 0 som bearbeta data

enligt engelska ingenjörsorganisationen IEE ett gaten: innehåller dator eller en da-

0 en ;om en

torlzknande komponent anoánaüfär att .rg/ra orb kontrollera driften cwfizbrizéer,may/éiner eller an-

.torn nan utrustning"

enligt min allt proreuorbarerat normalt inte betraktar dator 0 syn .rom .rom en

Exempel Inbäddade system finns överallt, ofta där de inte syns. Några exempel är

tangentbordet till en PC mobiltelefon en en svetsrobot bil en växellåda i en en automatiserad fabrik

inpasseringssystem

trafikljus telefonväxel en en defibrillator.

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Egenskaper Bland egenskaperna hos inbäddade system är att de ofta är i kontinuerlig drift. De är delar av större system och kan vara väl dolda. Det är inte alls säkert att inser att det sitter man en processor eller ett datorbaserat system bakom diskmaskinens kontrollpanel eller liknande. Det kan alltså finnas väldigt många sådana här system. De kan antingen vara omprogrammerbara av användaren eller så kan de vara inbäddade ett sådant sätt att man över huvud taget inte kan programmera dem, d de senare är statiska och arbetar helt för sig själva. v s

De arbetar ofta med tidsintervall, t ex skillnad mellan klockslag, varannan dag eller var fjärde timme eller liknande och inte med linjär tid, d är inte så beroende det är t 31

V s av om ex januari eller 7 september. De har ofta lång livstid efter installation kan ett system fungera utan någon dramatik i väldigt många år.

Det kan också vara mycket svårt att reda ut leverantörs förhållanden. Ofta är inbäddade system sammansatta av delkomponenter. Vem som har gjort vilken delkomponent i första ledet går kanske att spåra. I andra och tredje ledet blir det svårare. Vem egentligen konstruesom rat nyckelkomponenten inne i systemet kan vara mycket svårt att reda ut.

Inga enkla Alla vill hitta enkla lösningar problemet det finns ingen enkel, generell och billig - men lösningar finns lösning hela problemet sådant. En tröst kan att det är inte alla inbäddade system som vara som är påverkade av att det blir ett nytt årtusende. Vissa systern är berörda på något sätt och det innebär ett problem som behöver klaras ut. Det kommer givetvis att vara lättare att beskriva vari problemet bestod efteråt t ex år 2002 då det mesta kommer att ha hänt. -

Risker En stor risk är att det är svårt att veta bur många finns och de finns. Det är system som var även svårt att veta vilka av dessa system som består av datumberoende komponenter. Ingen har egentligen som regel något samlad bild över detta.

Systemen visar också upp helt olika typer symptom alltifrån att de inte plötsligt fungerar av låser sig till att de smygande beter sig konstigt med mer eller mindre allvarliga konsekvenser. Systemet kanske inte går att starta. Det är svårt att veta exakt vilka effekterna blir ens om ett system inte klarar år 2000.

Det blir troligen ganska system problem. Det svåra är att hitta vilka, därför att det som ger är så många system som man måste undersöka.

Det är också relativt nyligen som det blivit känt att vissa inbäddade systern får problem med sekelskiftet. Det finns ännu inte så mycket erfarenhet att falla tillbaka på.

Processorns Processorns roll i ett inbäddat system år att vara både hjärta och hjärna. Processorn har alltid roll klocka i sig inte har något att göra med datum och tid den används bara för att en som hålla takten.

Problemen med år 2000 har att göra med den använder processorn eller programvara som den maskinvara som tillhandahåller tid i den vanliga bemärkelsen. Det är realtidsklockor, operativsystem och olika tillämpningar. Det är här problemet ligger.

Slutsatser slutsatserna är att

0 det finns inte några generella, enkla och billiga lösningar problemet 0 processorn i sig är inte orsaken till problem 0 det finns många system att undersöka 0 alla system kommer inte att påverkas y 0 det krävs metodik och kunskap för att förstå hur man ske ge sig problemet.

ITkommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Mer information Mer information finns att få på Internet

0 2000-problemet generellt om

http: www.year2I0. com http:www.softWare.ibm.com/year2000

0 om 2000-problemet för inbäddade system

http:www.iee.org.uk/ 2000risk/ guide http:www.epri.cm/y2k

AB

Utfrågning Olle Landström,

av IAR Systems

Enligt Gartner Group är det 50 miljoner komponenter i världen kommer att ha problem detta som totalt 30 miljarder levererade komponenter under de senaste tio åren. En tumregel säger att Sverige av borde ha cirka 1/2 miljon komponenter gömda lite här och var. Hur kan en användare som identifierar ett inbäddat system veta om det ir farligt eller ej

Det krävs att får hjälp. Man måste ha en ganska bra teknisk insikt i hur det inbädnog man dade systemet fungerax och hur det är uppbyggt. Det behövs säkert hjälp av konsulter för att reda på det finns problem i dessa system. Man kan också ta kontakt med leverantören ta var och försöka begära information. En del leverantörer, t ex Cisco, publicerar listor över sina produkter som har bevisats klara år 2000-skiftet.

Var ligger ansvaret hos användaren eller leverantören -

En bra fråga. jag är inte tillräckligt insatt i den frågan för att kunna svara juridiskt på vem har ansvaret. Personligen jag att ansvaret ligger hos den som har levererat prosom anser dukten. I viss mån i alli fall.

Kan användare testa ett inbäddat system en

Ja, ibland kan systemen själv. Om kan ställa in tiden, t ex på videon hemma, man prova man går det att systemet till 1999 och sätta klockan till strax före att prova genom programmera midnatt och der. klarar att över i god ordning. Men detta ska man inte göra se om av system är i drift, är beroende eller kan ställa till något elände om man som som man av som provar. Det framgår ganska klart när det är enkelt att prova.

Kan enbart utgöra fara Kan programmera den klocka som finns för att hålla reda processorn en man på kalenderfunktionen eller måste den vara inbyggd med en realtidsklocka

Man kan mikroprocessor i sådana fall där inte har realtidsklocka, programmera en man en

ändå försöker håla reda på tid. När det finns ett tidssystem implementerat i prograrnva-

men

räknar kalendenid o s är det nog en av de större källorna till problem. Det är svårt

ra som V, att veta om det fungerar eller inte.

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

0 Innebär det att processorleverantörer svär sig fria från att processorn skulle vara ett problem, som därför att den innehåller bara en räknare, inte kan göra så De hänvisar nämligen till att problemet uppstår först när man har en realtidsklocka inkopplad.

Som processorleverantör har de förmodligen lyckats svära sig fria och kanske ska göra det också. Däremot den, ofta tredjepart, har skrivit kan inte svära sig fri. som programvaran

0 Vad bör en användare göra om finns en processor med inbyggd realtidsklocka

Då kommer vi in metodik för hur man kan analysera sina system. Till att börja med gäller det att konstatera om systemet är viktigt för verksamheten. Spelar det någon roll om enheten fungerar eller inte när vi byter århundrade Allt oviktigt går faktiskt att ignorera.

De system är viktiga för verksamheten kan man försöka titta på. Det kanske t ex går att som dem med klockinformation, alltså lura systemen att tiden är programmera om en ny en annan än den verkligen är.

0 Hjälper det att strax före kl 24.00 den 31 december 1999 slå av systemet och för att sedan sätta på det några timmar inpå år 2000

Det beror på det är viktigt att det startar när det blivit nytt århundrade eller inte. Ett av om symptomen kan uppstå är att systemet inte går igång. Om är rädd för konsekvensom man sen av att det skulle spåra ur och ställa till något elände före sekelskiftet men det inte är så viktigt om det startar eller efteråt kan man slå av systemet. -

0 Det innebär att man undandrar sig inte problemet genom att stänga av och starta på nytt Samma problem är fortfarande kvar

Det finns ett antal delproblem. Det är att många system arbetar med skillnad mellan ena tider. Man loggar tiden i realtid så att det är kalendertid. Om man försöker räkna ut skillna-

den mellan ett datum som finns före år 2000 och ett datum som finns efter, kan det om

har tagit lite genvägar finnas fel i algoritmerna så att man räknar baklänges, programmeraren d tolkar det som en skillnad mellan 1900 och 1999 istället för mellan 2000 och 1999. v s man

0 Om en produkt med ett inbäddat system inte klarar 2000-skiftet vilka är de realistiska följderna -

Det finns många realistiska följder. Det beror Vilken uppgift systemet är gjort för att utföra. En naturlig sak är t ex att det inte går att starta för att något är fel i uppstartstester eller i kontroller gentemot förra starten av systemet. Andra saker som kan hända är att systemet

helt enkelt missuppfattar hur länge sedan en Viss händelse inträffade och väntar på nästa händelse först 100 år. Det fungerar inte det ska.

om som

Vilka konsekvenser det kan ha och det innebär att det inte kommer att komma elström om ur vägguttaget eller att vattnet slutar rinna ur kranen, är beroende vad systemet används till. Ofta finns de inbäddade systemen insatta i stora system med många samverkande delar och alla dessa delar måste oftast fungera för att systemet som helhet ska fungera. Det blir helt klart känsligt.

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Ökar sannolikheten för problem det är komplexa med många inbäddade följer 0 om system system som på varandra

Ja. Sannolikheten för att det ska krångla för helheten är större, när systemet är beroende av full funktionalitet hos alla delsystem.

0 Vad bör leverantörer av inbäddade system göra inför 2000-skiftet

En bra idé är att göra som Cisco har gjort, d försöka tala för kunder vad de kan förv s om vänta sig av dessa system. Men alla har det inte lika enkelt som Cisco, som säljer i någon mening färdigförpackade produkter.

Det är mycket värre för sådana som säljer delkomponenter, som är till för att sätta ihop till större system. Det kan vara så att även om en delkomponent är hur bra som helst och det är den delkomponenten man identifierar i första hand, behöver inte systemet fungera i alla fall. Det kan bero på fel användning eller fel tolkning resultaten. Även realav ett system, t ex en tidsklocka, som inte klarar år 2000 ett korrekt sätt, kan ofta klaras i programvara om av programvaran tar hänsyn till problemet.

0 Vad bör industriella användare göra

Ta reda på vilka system som finns och vilka som är kritiska för verksamheten, d s vad är v det som inte får fallera och ställa till elände. Ett exempel är att det slutar komma produkter från det löpande bandet eller om det inte kommer fakturor ur faktureringssystemet. Däremot kanske det inte är så viktigt om de senaste tidrapporterna har gått in för månaden lönerna — kan betalas ut precis som förra månaden.

Alltså, koncentrera arbetet det är kritiskt för verksamheten. som

0 Inbäddade system arbetar oftast med tidsintervall och inte med klockslag -innebär det att problem kan uppstå långt före sekelskiftet alternativt långt efter sekelskiftet

I princip Det kan mycket väl kan uppstå problem långt efter sekelskiftet och före också, men då beror det på andra saker än just sekelskiftesberäkningarna. Vi har redan idag problemet att de som är födda i slutet 1800-talet och de som är födda nu har sammanblandats i vissa personregister.

0 I USA testades nyligen två, till synes, identiskt lika inbäddade system och det visade sig att det ena var 2000-säkert och det andra inte måste man därför gå igenom varenda produkt - Förmodligen var dessa två produkterna identiska i något slags perspektiv, men de var up-

penbarligen inte det när man tittade under ytan på dem. Det kan vara olika programvarurevi-

sioner och maskinvarurevisioner delkomponenter i systemet påverkar. Det är nödav som vändigt att ha kontroll över alla de delkomponenter som bygger upp varje enskilt inbäddat

0 Var finns de kritiska inbäddade systemen

Nej, jag har ingen bra uppfattning det. Men jag vet vilka områden jag skulle vilja underom söka mycket noga t ex inom flyg och kärnkraftverk. Däremot min bils bromssystem vågar — jag lita på, för det är inte beroende datum. av

IT-kommissionens hearing ZOOO-problem i inbäddade system om

Vilket råd du till 1 företag och organisationer har problemet och 2 staten/ regeringen 0 ger som

Till företag och organisationer är mitt råd att ta problemet allvar. Undersök de systern som finns och är viktiga för verksamheten.

Till och erin vill a föreslå ökad inforrnationss ridnin P roblemet, t ex att staten re g 8 en 1 g P g om göra i England. Ge så mycket hjälp möjligt. Det är svårt att skapa insikt . om att som som detta verkligen är problem. Därför behövs det insatser från statens sida. ett

0 Finns en reell chans att åtgärda allt före sekelskiftet

Vi kommer att problem. Men jag hoppas, och tror, att det inte ska behöva bli några stora katastrofer.

Det är småsaker kommer att krångla. Vi kommer inte att ha hittat allting som kan ställa som till problem. T kommer det att många privata apparater som kan krångla, eftersom de ex vara inte blir åtgärdade i tid eller överhuvudtaget. Men de kritiska systemen tror jag vi klarar av.

Ett riskscenario för samhällets infrastruktur, är att t eldistributionen skulle få störningar, kan 0 om ex det leda till att vattenförsörjningen upphör att pumparna stannar och trycket i vattenledninggenom upphör. Avloppsvatten kommer in i renvattnet 0 s v. Hur stor är den risken arna

Om inte gör något åt problemet alls och inte tar det allvar, tror jag att risken är man mycket stor.

Min bedömning år att det finns medvetenhet hos dem håller i de stora och viktiga en som Därför finns alla möjligheter att råtta till problemen, så att det inte blir sådana systemen. allvarliga störningar.

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Realtidsklockans roll i inbäddade system

Bengt Andersson, National Semiconductor AB:

Bengt är applikationyingeryâr ba: National SemiconductorAB, Stock/yo/m.

Kontrollera om det finns realtidsklockor i systemen"

Inledning Detta avsnitt belyser realtidsklockans roll i inbäddade system.

Budskapet Det finns fasta och programmerade realtidsklockor i mängd olika system och en produkter. För att få visshet ett system klarar 2000-skiftet gäller att kontrollera om om den har en realtidsklocka och sedan kontakta leverantören för att få information. Det går att själv testa realtidsklockan och hur systemet uppför sig. Ett problem se kan emellertid vara att hitta alla de system där realtidsklockor kan finnas, i många fall är det inte uppenbart att det finns en klocka i systemet även klocka är om snarare regel än undantag.

Olika typer Det finns två typer klockor och alla har någon typ tidsreferens: av av av klockor 0 fasta klockor, där komponenttillverkaren har förutbestämt hur många tidsregister som finns att tillgå dessa klockors beteende har tillverkaren full kontroll över, de går nämli- g en inte att ändra

0 programmerade klockor, där programmeraren väljer hur många tidsregister som ska finnas här är det svårt för tillverkaren att veta hur programmeraren slutligen utnyttjar - Processorns olika re ster.

Ytterligare en aspekt är förekomsten k kundspecifika kretsar ASIC. Där vet inte av s ens tillverkaren det ligger realtidsklocka i komponenten. Kunden ett designunderlag om en ger till halvledartillverkaren som producerar, paketerar och levererar kretsarna till kunden. Tillverkaren vet inte det fungerar. Hur klocka i sådan krets fungerar vet i bästa fall ens om en en endast kunden. De flesta klockor går att ställa till önskad tid.

Klocka med två Vad händer med fast klocka med två årtalsiffror vid övergången mellan 1999 och 2000 en årtalssiffror

Vad händer jo, klockan rullar bara över från 99 till 00 och visar följande:

Om det någon annanstans i systemet finns lagrat sekelsiffran 19, så kommer systemet att visa 1900 istället för 2000, men det har inget med själva klockan att göra. Denna typ klocka av började levereras 1979-80 och är mycket vanlig. Problem uppstår alltså i de fall där är man beroende av hundraårs- och tusenårsinfonnation i något avseende. Används ingen sådan information är det alltså inget problem. Det betyder att för klockor visar tiotals år, som måste det överordnade systemet uppdatera hundra- och tusenårsregistret den informaom tionen krävs för funktionen utrustningen d har lagt 1900 av - v s om en programmerare någonstans, ska det ändras till 2000.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Senaste årens De klockor kommit under de åren tar hänsyn till det förestående 2000-skiftet. som senare klockor är OK I dessa har lagt till 19 och de slår helt enkelt till 20. Klocktypen finns i alla PC som man om levererats sedan åtminstone 1-2 år tillbaka. I alla äldre PC däremot, är det klockor med endast två siffror för århundrade.

Följande händer vid 2000-skiftet:

Åt Mån Dag Tim Min Sek 1 9 99 12 31 23 59 59 O OO O 1 01 00 OO OO 2 O O0 O1 01 OO OO 01

Det betyder att denna typ klockor normalt inte behöver åtgärdas. av

Vanligt problem Är allt detta problem eller inte ett med tidsuppgift Det att diskutera. Klockor har i alla tider visat fel tid eller stannat, vilket i sig år ett problem. Men det verkliga problemet ligger i hur vi använder tidsinformation i nästa led.

Exempel: Om jag frågar annan person "Hur mycket är klockan och får svaret att Den

en är minuter i ett och jag vet att det tar mig fem minuter för att hinna till bussen som går sex klockan ett, så kommer jag i god tro missa bussen om det är så att den svarandes klocka två minuter efter.

Det är alltså följdverkningar i kommande led som kan ställa till problem.

Förslag Förslag till åtgärder för realtidsklockor i inbäddade system är att till åtgärder

0 kontrollera det finns realtidsklockori de system som köpts eller producerats och det

om kan vara nog så svårt att komma på

0 läsa igenom dokumentationen från leverantören databladet för klockfunktionen

0 något är oklart hur klockan fungerar vid 2000-skiftet, kontakta leverantörens om om kundsupport, antingen lokalt eller vid huvudkontoret att använda telefon, e-post genom eller World Wide Web på webben går att söka på t RTC, realtidsklocka, för att få en ex lista med typnummer klockor leder vidare till databladen där det går att se hur som klockorna fungerar.

Testning av De fasta klockorna går att testa att ställa klockan önskad tid så nära ZOOO-skiftet genom klockfunktion möjligt. Tidsreferensen går också att ställa om så att klockan går fortare. som

De programmerade klockorna går att undersöka översyn programkoden eller ge-

genom av nom att ställa klockan önskad tid före 2000-skiftet.

Utfrågning av Bengt Andersson, National Semiconductor AB

0 Det finns alltså tre typer klockor: fasta, programmerade och kundspecifikt utvecklade kretsar av ASIC där klockor kan finnas var används dessa —

Det beror hur mycket kunden vill spendera på klockfunktionen som vi bygger in. pengar

T klockan på videoapparaten kan realtidsklocka eller en programvarubaserad eller

ex vara en en ASIC det är helt beroende hur stor insats som kunden vill göra. -

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problern i inbäddade system

0 Som köpare/ användare av en produkt så vet man egentligen inte vad det är för typ av klocka

Nej, en vanlig slutanvändare som köper en färdig produkt har ingen aning om vad tillverkaren har använt för teknik. Själv kan jag givetvis öppna produkten och titta kretsarna och kanske se direkt av typnumret om det är en standardklocka. Men är klockan gömd i proces-

sorn eller i en ASIC kundspecificerad krets måste jag ha tillgång till den information som

finns där. Standardklockor är det lättare att identifiera genom typnummer och det går att relatera till leverantören.

0 Hur vanliga är de olika klocktyperna

Merparten är antingen fasta standardklockor eller programvaruimplementerade och de för-

delar sig ungefär lika. ASIC kundspecificerad krets är minst vanlig.

0 Hur många klockkretsar kan det totalt finnas ute i drift idag

Det är mycket svårt att ange. Det är lättare att räkna upp system som inte innehåller klockfunktioner.

0 Flertalet kan säkert klara sig även om videobandspelaren inte fungerar men hur stor andel system kan tänkas vara kritiska

Besvärlig fråga. Allmänt kan jag tänka mig och det bekymrar mig våldsamt att det finns - en del inom Försvarsmakten och flyget.

0 Det finns kritiska system var som helst i samhället

ja. Ett exempel är att vissa hissar är kontrollerade med klockor. Anta hiss går sönder. att en Att fastna i hissen är kanske inte så farligt, men att på ett sjukhus plötsligt inte kunna flytta sig mellan olika plan för operation kan vara ett ännu större bekymmer. Slutanvåndningen är densamma, det är ändå olika sätt att använda hissen. Så är det med alla system har men som klockor. I vissa fall gör det inget mer än att det blir stopp några minuter, i andra fall kan det vara en katastrof.

0 Är det möjligt att kontrollera alla dessa inbäddade system en del verkar t sitta hundra meter - 0 m under vattnet i oljeplattformar

Detta är det intressanta. Det är svårt att hitta alla dessa klockor. Det är lätt om det finns en display en apparat där man ser att det är klocka som rullar på. Men i många dessa en av system syns aldrig klockfunktionen. Om man som slutanvändare inte har kunskap och vet hur systemet är uppbyggt internt, kan inte avgöra det finns klockfunktion. Då är man om en det inte säkert att man ens uppfattar att det skulle vara ett problem.

0 Vad borde användare av produkter med inbäddade system göra

Jag representerar en leverantör av komponenter till dem som producerar större system. Mitt

förslag till dessa producenter använder i l

är att läsa databladen för komponenterna som de produkterna. Informationen finns där. Skulle det ändå finnas oklarheter, gäller det att ta j kontakt med leverantörens supportavdelning.

En orolig slutanvändare, av t ex en hemutrustning, ska vända sig till det inköpsstället för att få information och om information inte finns, be säljaren att spåra bakåt mot tillverkaren. -

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

0 Men att inte vet det är en fast klocka eller en programmerad klocka, är det svårt att genom man om veta vart man ska vända sig

Om utrustningen är så väsentlig att det inte får bli några störningar då måste det ske en engineering, d att spårar baklänges i konstruktionen tills man får en uppfattning reverse v s man vad gäller. Det är kostsam det måste göras i sådana fall där inte om som en process, men finns någon dokumentation.

0 Med bara två år till sekelskiftet vad bör nu ske -

Ta detta fullt allvar, utan att panik.

Gå igenom de processer finns och identifiera de kritiska systemen. som

Analysera dessa system så långt det är möjligt.

Är osäker i något fall kan det enklare att köpa utrustning som är 2000man vara ny årssäkrad.

System från början 1980-talet kommer uppenbarligen inte alltid att fungera. Ett företag som har ett 0 av in- och utpasseringssystem baserat gammal ABC800-dator bör alltså byta ut det sekelskiftet en

En hel del in- och utpasseringssystem har mycket gamla klockor, för generellt har inbäddade system tendens att kvar mycket länge. Det är inte PC för skrivbordet som en vara som en byts ut med 2-3 års intervall. Ett inbäddat system kan "stå och tugga i 10-15 år. Det kan utrustning och där klarar klockorna alltså finnas olika system som bygger väldigt gammal definitivt inte 2000-skiftet.

ITkommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Programvarans roll i inbäddade system

Hans-Olov Ericsson, Enea Data AB:

Ham-Olov E rimma ar komm rant rea/z‘zas.9I.rtem vid Enea Data AB1,

Tab

"Programmerarna har nyligen upptäckt 2000-probIemet

Inledning Detta avsnitt belyser betydelse och utformning i olika inbäddade programvarans system.

Budskapet Antalet inbäddade system har växt mycket kraftigt under år. I takt med senare mer avancerad processor- och programvaruteknik, och att vi närmar 2000-skiftet, har oss medvetenheten och förmågan att representera datum på rätt sätt utvecklats. Sammantaget har dock antalet system med potentiellt 2000-problem ökat.

Det förefaller allmänt som att systemkonstruktörer och systemtestare i bästa fall uppmärksammat problematiken ganska nyligen. Dessa är därför än så länge relativt oinsatta i vad kan behöva göras. som

Typer Huvudtyperna inbäddade är av system av inbäddade 0 säkerhetsktitiska system där tillförlitligheten måste hög absolut ingenting får system vara någonsin fallera

Sådana aystemjimzx z ;éa‘m/éraflvené,fb/gp/an, bilar oe/yandra miáber da Jtorapermn/zga t ex eller ekonomirka vården .rtårpå Jpel. Syxtemen bar ofla maykinvara backar uppför eventumm e//aprqgramvarmérascber øe/yandra konxtzgbeter mm kan intrafiz. Samza/z,é/Jeterzfiir alt dena .gzrtem 11år at be/z‘ ar därmed mycket låg. Daiemot kan det 17/2 problem med att de inte går igång Join de Jvéa.Om det Léerz ett ;é:rafz‘ver,ékan det b/zproblem med efdrsägaingeø. ex

0 högtillgängliga system

Det kan t ex vara te/eg/.rtemetdar raknar med att 99,7proeent alla telefomamtal .råa

man av kopp/ar upp øe/ydär det a//trâ går att til/åta att detfa//erar ibland Det kan tranIa/etiorzxvara system, t exför börsen, där def/erta gystemea:om regel.r/éafzmgera.

0 icke-kritiska system

A//a dynga çystem.

Programvara Inbäddade kan system vara i inbäddade O enkla styrande systern t ex programverk i tvättmaskin system - en

0 synkrona system förutsägbara styr- och reglerutrustningar

-

0 asynkrona oförutsägbara och avbrottsstyrda

system -

0 parallella oförutsägbara och parallella skeenden

system - 0 kommunicerande parallellt synkrona system — 0 distribuerade parallellt samverkande. system -

1Enea Data har sedan starten 1968arbetat med inbäddademikroprocessorsystem underleverantör till industrin och till att programmera som företag som tar fram produkter för slutanvändare.Huvudverksamheten för 340 medarbetare är konsulting mot svenskindustri. Enea Data utvecklar och säljerdet egna realtidsoperativsystemetOSE för inbäddadesystem.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Bakgrunden till I början 1960-talet fanns inga mikroprocessorer, de började inte komma förrän i början dagens problem 1970-talet. De flesta kärnkraftverken specificerades under 1960-talet och då förlitade man sig mest på analoga system.

Men på 1970-talet så började det komma generella mikroprocessorer som kunde program- De första systemen ofta ganska små. En begränsande faktor var det lilla och dyrmeras. var bara minnet. Därför skrevs i maskinkod. Då fanns oftast inte heller några programvaran realtidsklockor, utan klockfunktionen skrevs in i till stor del. De system som programvaran det då företrädesvis handlade var mätinstrument och larmutrustningar. om

Från 1980-talet och framåt började bygga lite större system. Man övergick till högnivåman språk. Det fanns lite minne till förfogande, det var fortfarande ganska dyrt. Det mer men gjorde att det inte gick att ta så stora hänsyn när det gäller datum. Man sparade in där man kunde systemen. Det fanns heller inga standarder för hur tid skulle lagras. Uppenbara skillnader är än idag hur Europa respektive Amerika representerar tid och datum.

Under 1990-talet börjar situationen bli bättre när det gäller minnen och plats för datum. Det kommer viss standard för datum och tid. Det är först börjar ta hänsyn till år nu som man 2000-problematiken. Det är kommunicerande stora system som hänger ihop med nya TCP/ IP-kommunikationslänkar. Det går att komma åt realtidsklockor och datuminformation via t C-bibliotek levereras med kompilatorer. Märk väl att implementationen av ex som sådant görs fortfarande kunden beroende den maskinvara använder. av man

Inför 2000-talet sker övergång till distribuerade system och k lig/y level Jpeczfimtiofl languaen s där grafiskt kan representera programflöden och tid. Stödet och kompilatorer för ger man realtid och klockor är mycket bra.

System med Antalet inbäddade system har växt mycket kraftigt under år. De finns överallt senare potentiella i hemmet, arbetsplatsen och fabriken. I mängd situationer i samhället finns det - en

2000-probIem mikroprocessorer som styr och övervakar.

I takt med avancerad och programvaruteknik, och att vi närmar oss 2000-

mer processorskiftet, har medvetenheten och förmågan att representera datum rätt sätt utvecklats. Men sammantaget har antalet potentiellt innehåller 2000-problemet ökat. system som

Svårigheter att Bland svårigheter finns med inbäddade systems programvara är att som hantera ingen vet hur många system som finns ingen vet vilka är beroende datum som av de system är beroende datum, vet ingen exakt vilka som kan problem av som av ingen exakt vilka problem kan uppstå i de system kan att sluta fungera. vet som som

Dessutom är i inbäddade system ofta mycket svår att uppdatera. Den kan programvaran

ligga k hårdkodad maskinkodad i eller vara svårligen åtkomlig, gömd och

s processorerna bortglömd i fabriksanläggning. Jämför detta med t PC där programvaran som regel en ex en är mycket lätt att uppdatera.

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Olika symptom Ett symptom kan uppstå i ett inbäddat system är slutar fungera. Den som att apparaten att går inte igång på rätt sätt efter millennieskiftet eller den står bara stilla. Eller den gör kanske inte alls det den ska eller beter sig mycket konstigt. Det går att ett felaktigt beteende, t ex att signalsystemet i järnvägskorsning visar grönljus för såväl tåg vägtrafik någon en som p g a konstighet i systemets programmering.

Ett annat symptom, som kan vara särskilt avigt och svårupptäckt, är att det kommer felaktiga utdata från instrument och liknande. Om stålproduktionen för plåt till Volvos bilar t ex skulle ha ett kvalitetsproblem i sina mätsystem, skulle det inte visa sig förrän långt framåt i tiden när bilarna börjar rosta sönder.

Ett annat exempel kan vara system för insamling av meteorologiska data, försti eftersom hand visar sig vara felaktiga och en lång periods data kan därmed ha gått intet. om

Datumproblem Några exempel datumproblem som man känner till eller kan tänkas arbeta med är att exempel - 0 vissa GPS-mottagare slutar att fungera 1999-01-21 grund en programmeringsbeav gränsning i systemen

0 bankkort är utfärdade till efter år 2000 00 inte tas emot vissa kassasystem eller som av bankomater

0 datummärkningar 00 av livsmedel och mediciner kasseras automatiska lagersystem på av grund av att datumet inte verkar att stämma

0 några av de vanligaste passersystemen för arbetsplatser inte kommer att fungera efter nyår 2000

0 felaktiga mätdata från olika instrument i industrin ger kvalitetsproblem i produkter eller störningar i produktionen

0 medicinsk utrustning på sjukhus slutar att fungera.

Så förbereder Det finns olika sätt att säkerställa så att störningarna ska bli så små möjligt sekelsom runt sig företagen skiftet och några exempel är att

0 en del flygbolag inte flyger mellan 1999-12-31 och 2000-01-01, utan de parkerar planen för att vara på säkra sidan

0 kontokortsföretagen sätter press, genom hot böter, på sina kortutfärdare för att dessa om ska göra sina kortsystem klara för 2000

0 teleoperatörer, t ex British Telecom, tvingar sina 1 600 underleverantörer att garanteraz att de klarar omställningen av sina system så att dessa säkert klara sekelskiftet

0 sjukhus upprättar katastrofplaner utrustning, transporthissar, skulle sluta att om m m fungera

0 stora fastighetsägare går igenom sina fastigheter för att försöka upptäcka och åtgärda eventuella problem.

Dock de flesta mindre företag, och del större, gör absolut ingenting alls i dagsläget. - en

2Man kan fråga sig vad sådanagarantier är värda, sedan en amerikanskundersökning hävdar att 30 procent av de företag som betecknat sig som problemfria inför 2000-skiftet, vid en 2000-revision,visat sig inte vara det.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Enea Data AB

Utfrågning av Hans-Olov Ericsson,

Hur vanligt är att mindre och medelstora företag inte har tagit hänsyn till övergången till år 2000 0

De flesta mindre företag i Sverige har ännu inte aktualiserat problemet. De har helt enkelt

inte fått någon information om det.

Er bransch inbäddade system hur länge har ni varit medvetna om problemet 0 som programmerar -

Mycket kort tid har vi känt till det.

jag gjorde nyligen kontroll bland systemkonstruktörer och systemtestare de hade tagit en om

hänsyn till ZOOO-problematiken. Svaren skiftade mellan A a, det fungerar gg till a,

det var en bra idé det ska vi titta pa. -

Hur vanligt är det att använt 99 i årtalsfältet för andra operationer än för att räkna årtal 0 man

I inbäddade system år det inte alls så vanligt det är i öppna datorsystem där man nog som använt 99 som t ex slutmarkering i databaser.

Vi behöver alltså inte befara alltför stora händelser 1 januari 1999 när det gäller inbäddade system 0

Nej, inte jag kan det. som se

0 Kan användaren testa ett inbäddat system fungerar eller ej om

jag betraktar det mycket svårt. Man kan enkla saker videoapparater och PCsom prova som där har kontroll över klockan. Men många andra system fungerar inte så. En apparater, man del kan helt enkelt inte ställa klockan på. Man kan möjligtvis stega fram den system man om eller stega tillbaka den ett antal steg så mycket mer kan man inte göra. - men

0 Ska användaren istället göra en riskanalys

rodukt- och rocessä bör över sina rodukter och för att identifiera P P ga re se P P rocesser potentiella problem. Dessutom är det viktigti att fråga de leverantörer, som man kan fråga, om tillståndet hos deras inbäddade system.

0 Hur vanligt är det att dokumentation saknas till inbäddade system

Användardokumentation brukar ofta finnas. Men systemdokumentation är något som har

försummats mycket under framför allt 1970- och 80-talen, så att system från den tiden kan svåra sätta sig in Dokumentation kanske inte alls finns. De programmerare som hade vara allt i huvudet, har kanske slutat eller flyttat till andra företag. Eller källkoderna till de profinns kanske inte kvar. Då är det problem. grammen

0 System är gjorda före 1990-talet kan man alltså i princip glömma som

Ja, jag skulle inte förlita mig att de fungerar.

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

0 Om det blir problem vad kan det bli för konkreta följdverkningar ute i samhället -

Ett P otentiellt hot är att kraftindustrin inte klarar av att leverera elström. Likaså att trans- P orter inte fun En svåru PP täckt effekt är att mätdata vi förlitar å g erar. mera som oss P 1 Processer 0 s v är felaktiga och leder till felaktiga beslut och handlingar. i

Sannolikheten är ganska stor för att det kommer att finnas sådana problem efter år 2000.

0 Vad borde en processägare göra

Först och främst; undvik panik.

Ta dessa potentiella problem allvar. Kontakta de systemleverantörer är berörda och som försök information systemen. Känner sig osäker eller inte kan lita på indikatioom man byt ut systemen helt enkelt. nerna -

0 En del anser problemet är starkt överdrivet håller du med det - om

0 Andra anser att problemet växer arbetar med det. mer man

Det är precis den känslan jag får jag arbetar med det. mer

0 Hur ofta är det fel på skottårsberäkningen

Skottår3 är också en problematik och den blir absolut inte lika vanlig millennieproblesom men. Men det kan vara nog så allvarligt. Det finns ett aktuellt exempel på ett aluminiumsmältverk Nya Zeeland stannade skottåret 1996. Samma fanns i som programvara en fabrik två timmar västerut och det blev också där stopp två timmar Effekterna senare. genom förödelse och produktionsstopp blev enorma.

0 Vems är ansvaret om systemen fallerar

Det är en intressant fråga, eftersom jag representerar programmerarna. Men vårt arbetssätt g år att 1 jämföra snickare får veta exakt hur han ska snickra för att fram sternen. en som sY Därför är det m Y cket svårt att komma efteråt och så g a det blev inte l a tänkt m1 som g g .

Ansvaret ligger mycket de konstruktörer och kravstållare som står bakom systemet från början. Har man t inte ställt kravet att systemet ska fungera efter år 2000, är det kanske ex mycket begärt att den enskilda programmeraren som kommer sist i kedjan att ska tänka på den problematiken.

0 Är inte risken stor att alla skyller på alla och ingen vill ta ansvar samtidigt tiden går - som

Mycket sannolikt. I verksamhetskritiska fall där det finns tveksamheter, måste man planera för att byta ut dessa system där det går att göra det. -

3 År 2000 är skottår vilket visar sig allmän överraskning. vara en

IT-kommissionens hearing om 2000—prob1em i inbäddade system 0 Vad bör politiker, myndigheter och andra göra för att säkerställa t ex samhällsviktiga funktioner Informera. Skapa möjligheter för att råd, tips och stöd. Det sker i t England med ge ex mycket goda resultat.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problcm i inbäddade system

inbäddade

Analys av system

Lars Persson, Bergman Co AB:

Lan Permm är {y5z‘emJprc‘za/zn‘ vid Bergman 2’ Co AB, Stockholm.

"Den ännu inte får svårt hinna i tid"

som börjat, att

Inledning Detta avsnitt belyser ett tillvägagångssätt för att inventera och analysera inbäddade system.

Budskapet Vid genomgången alla olika inbäddade system i ett företag är det viktigt att kartav lägga vilka knytningar finns mellan olika system, så att inte ett fel i en utrustsom ning påverkar även andra utrustningar som i sig är 2000-säkra.

Det kan bli svårt atti tid hinna med att gå igenom alla system ordentligt. Därför är nödvändigt att prioritera.

Bedriv arbetet Bergman Co är ett konsultföretag arbetar praktiskt med att analysera processystem som som projekt eller inbäddade systern hos industriföretag.

En viktig utgångspunkt är att driva arbetet med millennieskiftet ett projekt med budget, som

projektledning, Ett typiskt millennie består av

m m.

0 inventerings

0 rapport 0 åtgärdsprogram.

Inventering Inventeringen är genomgång all utrustning i företaget innehåller någon form en av som av mikroprocessor och det sker med hjälp ett databasverktyg. av

Vid sådan inventeizng brukar vi finna en oerhörd massa utrustning och för att någon en helst struktur är det nödvändigt att gallra i mängden. Vi lagrar information om maskinsom och programvarai databasen för den fortsatta analysen. Viktigt är också att ange var vara

systemen finns och vad de tillhör t vilken maskin eller övergripande system.

ex

Analysarbete Efter kategorisering systemen går det att börja analysarbetet. Det är en relativt svår del av eftersom den dels kräver god processkännedom hos analytikerna och dels kräver en stor en allmän produktkännedom. Eftersom det finns så väldigt mycket utrustning, så måste någon känna till allmänt hur sådana produkter fungerar. Vår erfarenhet är att med god produktkännedom går det att snabbt nå resultat.

En sammanställning sker att dela in utrustningarna i naturliga grupper eller objekz‘. På genom högre nivå sammanställer vi sedan ett antal objekt till automaliønráán I en fabrik finns ofen tast objekten inte bara ett ställe, utan flera ställen. Då är det möjligt att dra lärdomar att analysera gt systemen. Ofta kanske det skiljer någon liten detalj, genom av det är olika versioner eller maskinvaror, logiskt sett i sitt samt ex att av programvaror men manhang fungerar de troligtvis på ungefär samma sätt.

Alltså går det att med relativt god säkerhet att säga att vi har undersökt en maskin med om resultat, så bör även övri liknande maskiner i anlä in eller mindre g ott g a ggn g en vara mer godtagbara.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Knytningen till Att konstatera knytningar mellan objekt eller automationsöar är nödvändigt. andra system Exempel: Det finns två objekt i fabrik, t PC-baserad bildskärm på ett ställe och ett en ex en styrsystem eller en logisk beräkningsenhet som står ett annat ställe. De är kopplade till varandra genom en kommunikationslänk. Anta att vi kan konstatera att PCn är ZOOO-säker, men att styrsystemet inte är 2000-säkert. Det innebär alltså att det gemensamma systemet inte är ZOOO-säkert.

Det är lätt att villa bort sig bland olika komponenter där flertalet kanske är 2000-säkra, men där en enhet med knytning till de övriga ii: är 2000-säker och därigenom kan påverka alla andra utrustningar. Knytningen är sålunda mycket viktig att klarlägga.

Prioritering När antalet objekt i fabriken är reducerade till hanterbar mängd och bedömning är en en gjord av vilka system eller objekt som inte är ZOOO-säkra, behövs en prioritering objekten. av

Företaget kanske anser att vissa utrustningar är särskilt svåra att analysera och att behöman ver inrikta sig att analysera de svåraste objekten först. Produktionen kanske vill selektera produktionskritisk utrustning. Man kanske kommer fram till att Vissa utrustningar har inte så

stor betydelse för att ut en slutprodukt och därför får dessa en lägre prioritet. En förpackningsmaskin, däremot, som paketerar färdiga varor kan vara mycket viktig för affärerna. Steg

för steg kommer man så fram till klar uppfattning vilka system ytterligare måste en om som analyseras.

Tester När det gäller tester och analyser utrustning är det mycket svårt och det skiljer sig från av och analyser företag till företag. Det kan bero på att det finns så många olika automationsflöden i typer av olika företag.

Omfattningen av lika maskiner kan skilja sig åt. I vissa fabriker finns det massor av identisk

utrustning, medan andra miljöer kan bestå enda stor maskin t ett smältverk.

av en ex

En annan aspekt är att vissa objekt kan ha maskinvaruleverantör, en en annan programvaruleverantör och är satt i sitt sammanhang av en tredje leverantör.

Att hinna med Men framförallt tiden är det allra svåraste. Börjar inte arbetet med 2000-problemet - man blir det svåra förrän under nästa år, blir det svårt att noggrant analysera all den utrustning finns på som en större industri.

Viktiga punkter Bland viktiga punkter att beakta är att att beakta 0 kontakta leverantören och ta reda på det finns det leverantörsgarantier för år 2000. om Finns inte det, kanske det går att leverantörsgaranti. Leverantören vet nämligen allen tid bäst vad produkten kan utföra och har dokumentation slutkunden inte har. Finns som

det ingen tydlig leverantör eller om företaget självt har utvecklat systemet, gäller det att

försöka leta rätt den som varit med om utvecklingsarbetet för att den vägen information om det finns någon kalenderfunktion inprogrammerad eller motsvarande.

0 ta reda på dokumentationen som i vissa fall kan ge viktig information. Finns inte någon dokumentation ska man ska tillbaka ända till inköpet. Hur köptes utrustningen upp från leverantören Köptes det extra faciliteter till grundutförandet Eller skickade leverantören, utan att berätta det, med extrafunktioner till systemet Det är mycket vanligt att för industriella system kan köpa till tidkanaler, räknare, datumfunktioner och man realtidsklockor olika slag. Det gäller alltså att skaffa sig ordentlig kunskap systemen av om

finns i företaget.

som

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problcm i inbäddade system

Rapport I rapport sker sammanställning som fungerar som beslutsunderlag inför kommande en en och åtgärder åtgärder. Rapporten reviderar förmodligen den ursprungliga proj ektplanen och det går kanske att konstatera att kostnaden blir betydligt mindre än vad hade räknat med eller man tvärtom.

När sedan ska göra åtgärd är det viktiga att planera den åtgärden. Ska t i man en noga man ex produktionen överproducera för att köpa sig lite extra tid för att kunna utföra åtgärden Ska låta leverantören utföra åtgärden Ska leverantören vara med Det finns också en man del regler hur kan genomföra denna åtgärder. om man typ av

Därefter är det nödvändigt att testa det har reviderat. Det bör ge ett lyckligt avslut som man projektet inför år 2000.

AB

Utfrågning av Lars Persson, Bergman Co

Hur många inbäddade system kan det finnas i ett typiskt industriföretag

I ett företag där vi arbetar har vi i produktionslinjerna identifierat 1 082 stycken inbäden av dade system. Det är relativt stor produktionslinje, den år inte exceptionell något en men sätt.

Är det nödvändigt kontrollera samtliga dessa 1 082 system att

Ja, det är nödvändigt.

Det går alltså att spara arbete genom att gruppera likartade system tillsammans och konstatera att om ett system är ZOOO-säkert så är rimligtvis även de övriga i det också såvida det inte gäller gruppen kritiska funktioner för då måste man kontrollera 100 procent

Precis. Man får ställa arbetsinsatsen i förhållande till kostnaden, d V s vad det kostar att noggrant undersöka ett system kontra att under kommande två år byta ut systemet mot ett som är 2000-säkert.

Har ni i ert analysarbete konkret träffat på system inte skulle komma att fungera vid sekelskiftet som och därmed kunna skapa allvarliga produktionsstörningar eller katastrofer

Vi har inte hittat något sådant i uppdrag vi har för närvarande. Men det har funnits tidigare fall som kunnat stora konsekvenser.

Så detta är ett rejält problem

Javisst. Ett fall transformatorreglering hos ett energibolag avsedd för att kompensera var en spänningen ut nätet till kunder beroende på årstiden. Når vi experimenterade med klockatt ställa till den efter år 2000, Visade det sig att transformatorn löpte amok an genom om och helt okontrollerbar när det gällde höga spänningar. Konsekvenserna hade kunnat bli var stora om det inte hade gått att stoppa.

IT-kommissioncns hearing om ZUUU-problcm i inbäddade system

0 Uppenbart kan det bli tidsmässigt kärvt för den som inte redan idag börjar analysera sina inbäddade system. Handlar det istället om att göra en riskbedömning och säkerställa bara det som är verksamhetskritiskt

Allt är en ekonomisk fråga. Man kan låta en hel del system och hoppas på det bästa. Förmodligen kommer de flesta systemen inte att några större effekter. Ytterst system ge kommer att exp1odera. Kanske år det ytterst system som egentligen har någon effekt på produktionen. Men frågan är vågar att riskera det. om man

0 System från 1970-80-talen tar uppenbarligen inte hänsyn till sekelskiftet men är ett system som vi köper idag självklart 2000-säkert

Absolut inte.

0 Så inte ens det system jag köper idag tar nödvändigtvis hänsyn till det nära förestående sekelskiftet

Nej, det beror mycket vad tillämpningsingenjören har hittat på i programvaran. Det är rått vanligt i industriella styrsystem att man tillverkar sin egen klocka för att utföra någonting periodiskt eller vid vissa tillfällen. Detta med sommartid och vintertid har engagerat mången programmerare under åren och det är idag samma programmeringstekniska principer som på 1 970-talet.

0 Det går alltså inte att känna sig trygg bara för att investeringen gjorts nyligen

Nej, inte enligt mitt sätt att se det. Om vi ser till helheten och inte bara till ett enstaka

individuellt kort i en dator någonstans, måste man vara helt övertygad om att den inte ställer till problem. Det finns många komplexa maskiner i en industri. En pappersmaskin är mycket komplicerad och innehåller fruktansvärt många olika inbäddade system. Som i de flesta sammanhang finns det mer eller mindre goda programmerare som sätter händerna i dessa

0 En strategi är att ersätta gamla system med nya 2000-säkra system. Finns det idag tillräckligt med 2000-säkra system klara

Ja, det finns tillräckligt med system klara. Det är fråga kostnad. Man får göra risken om en bedömning och uppskatta kostnaden för genomgång, analys och åtgärd. Är det värt det Eller år det bättre att direkt tala med en ZOOO-säker leverantör om en ny utrustning, för att sedan kunna glömma bort problemet. Det är en penningfråga.

0 Går det att hinna med detta före år 2000

Nej, inte ska byta ut all utrustning finns på typisk industri. om man som en

Men det bör möjligt att hinna enligt Vissa erfarenheter och principer, koncentvara om man, rerar sig på de kritiska systemen, d v s de system som verkligen måste fungera dygnet runt 365 dagar per år.

IT-kommissionens hearing om 2000—pr0b1emi inbäddade system

0 Hur allvarligt är problemet för industrin

Det är klart det är allvarligt. Förutsatt att man sätter igång och ser det som ett problem som måste lösas, tror jag att effekterna inte kommer att bli så fruktansvärt allvarliga ekonomiskt sett. Det kommer inte att kosta särskilt mycket pengar att åtgärda de relativt system som det rimligtvis är frågan på de flesta ställen. om

Det tar tid och är just att komma fram till vilka system som är de kritiska. Ett som pengar problem är att de flesta industrier egentligen inte har fullt de ska börja leta. grepp om var Inte heller vet de flesta vad det är gör ett system mer kritiskt än ett annat. som

0 Var är det klokt att, övergripande sett, göra särskilt ordentliga insatser för att vi ska kunna känna oss trygga på nyårsnatten till år 2000

De samhällsnyttiga inom Vägverket, Banverket, flyget, elkraftförsörjning, systemen, t ex vattenreningsverk och liknande verksamheter. Givetvis är det också alla industrier som anser sig ha råd, tid och kunskap för att till att inte äventyra produktionen. Allt det som är allse varligt för människors tillvaro, måste man bara se till att det fungerar.

Ill-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Styr- och processystem

Leif Eriksson, ABB Industrial Systems AB:

Lezf E mémon ärproduzéfrtrateg vid ABB I ndmtrial Systems AB, Vizkterzix.

"Utvärdera alla och så att de säkert klarar 2000

styr- processystem

lnledning Detta avsnitt belyser hur leverantör olika typer styrsystem hanterar 2000-frågan. en av av

Budskapet Företag bör utvärdera alla sina styr- och processystem för att klara sekelskiftet.

ABB går igenom och verifierat sitt produktsortiment. En teknik- och marknadsorienterad projektgrupp hjälper kunderna.

Utvärdera Oberoende Gartner Group i USA säger generellt om OCS4-tekniken att fig styrsystem 0 den innehåller ett spektrum system, från specialbyggda kontrollogikprocessorer till mer av generella system

0 den inte är befriad från 2000-problem, men inte heller mer drabbad

0 i de flesta fall kommer dock inte 2000-problemen att förorsaka produktionsbortfall

0 i den stora majoriteten fallen är datum/ tid och 2000-problemen relaterade till rapporav tering och inte till styrning därför blir störningarna i produktionen minimala -

0 det vanligaste problemet kommer att kundspecifik programmering, för att extrahera vara information från OCS för överföring till ekonomiska system, där problemet med årtal representerade med två tecken finns

0 även äldre specialbyggda OCS generellt inte är ZOOO-känsliga, rekommenderar Gartom försiktighet med tanke att systemen sköter styrning och övervakning och därför ner bör företag utvärdera all sin OCS-teknik för att klara år 2000.

2000-problem Exempel generella 2000-problem som kan uppstå är exempel fel vid tidberäkningar, t ex tiddifferens

0 fel vid tidsorteringar

0 felaktigt datautbyte med andra system och produkter

0 förbisett att år 2000 är skottår det år nämligen ett undantag undantag

man

känsliga datum 1/1/99, 9/9/99,31/12/99, 1/1/00, 29/2/00, 31/12/00

O

0 att planerings- och simuleringssystem måste klara övergången minst en planerings- och simuleringsperiod före 1 januari 2000.

4OCS, Open Control Systems, år olika slag av styr- och reglersystem.

IT-kommissionens heating om 2000-problem i inbäddade system

Flera De OCS-produkter som ABB Industrial Systems AB arbetar med har flera programvaruprogramnivåer nivåer som

0 operativsystem vissa har också databaser

0 egen standardprogramvara som i vissa fall kan ha mycket operativsystemnära funktioner

eller kundnära funktioner som g ån tidsmätnin 8 0 s V

0 tredjeparts programvara för rapportering o s v.

ABB arbetar med dessa tre nivåer för att Verifiera att de är år 2000-säkra. Sedan tillkommer det oftast ytterligare en nivå. Det beror på att ABB Industrial Systems AB är underleverantörer internt inom ABB-koncernen. ABB-intema kunder lägger sedan självständigt till sina tillämpningar som respektive kund efterfrågar för att kunna styra ett valsverk, en pappersmassafabrik, en oljeplattform, o s v.

Sådana bransch- och kundspecifika tillägg och ändringar måste också analyseras och eventu-

ellt rättas med avseende på år 2000.

ABB-arbetsplan En särskild projektgrupp inom ABB Industrial Systems AB arbetar sedan tid tillbaka med en inför år 2000 större genomgång produkter för kunna lämna information till ABB-intema kunder en av att

all försäljning av styrsystem sker till interna ABB-kunder om hur plattformsproduktcrna

klarar år 2000. Projektgruppen kommer ABB-kunder viss information hur de även att ge om ska arbeta vidare med att verifiera sina tillägg och kundspecifika tillägg med avseende år 2000, så att de externa slutkunderna kan få besked avseende de produkter de har.

Vi arbetar med de ändringar och tester som vi behöver göra. Vi gör dessa ändringar och sedan testar vi komponent- och produktnivå. En intern oberoende kvalitetsinstans gör en sista systemverifiering i en större konfiguration.

Levererade Inom olika delar ABB-koncernen pågår arbete olika omfattning med år 2000-frågor av av system avseende redan levererade system. På olika sätt undersöks vilka produkter som klarar 2000 utan ändringar, vilka versioner som behöver en programvaruuppdatering, Vilka Versioner

som även behöver kompletteras med ny maskinvara t ex mer minne och vilka äldre genera-

tioners produkter som inte finns möjlighet att uppgradera. I det senare fallet kan det Vira nödvändigt med ett byte till aktuella produkter.

Detta är inte bara ett teknikproblem, så därför har vi bildat en grupp där även deltagare från marknadsföring, försäljning och service deltar för att rätt hantera år 2000-problemet. Vi arbetar internationellt och projektgruppen består medarbetare från flera olika länder. av

Utfrågning av Leif Eriksson, ABB Industrial System AB

0 Är ABBs kunder medvetna om problemet med den utrustning som ni har levererat

ja, vi får rätt mycket frågor.

0 Vilka branscher är mest illa ute, med tanke på företags- och samhällsekonomiska konsekvenser

Förhoppningsvis ska det inte vara några svåra problem när vi kommer fram till sekelskiftet. Men det är inte möjligt för oss att säga generellt. De branscher inom vårt verksamhetsområ-

de som vi ser är mest aktiva är olja och Medvetenheten enligt vad jag sett förefaler

gas. vara lite mindre inom vissa andra branscher.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Ett aktuellt exempel gäller ett svenskt pappersbruk 2000-testade vattensystemet i produktionen som

normalt ska gå cirka minut och efter 15 minuter manuellt stänga

som en var man tvungen att av

för att inte få översvämning i fabriken hur vanlig är den typen av problematik och hur pumparna medvetna år kunderna möjligheterna att testa på det sättet om

Det är svårt att säga. jag antar att den typen tester kan förekomma en del ställen. av

Informerar ABB aktivt kunderna

Så Vår försäljningsstruktur ut ABB Industrial Systems AB säljer till interna ABBsom ser —kunder i sin tur säljer till externa slutkunder går vi ut med information om våra prosom dukter till våra interna kunder parallellt med vårt arbete med basprodukterna ska verifiesom sina branschvisa tillämpningar och tillägg. De har alla direkta kundkontakter och ra branschkunskap och informerar sina externa slutkunder.

Hur stort kan problemet bli redan i början på 1999

Det blir inte så stort problem i denna typ av system. Jag tror inte att styrsystem använnog der 99 med innebörden "end of file och liknande. Vi tittar även på denna fråga. Probleför inbäddade systern blir nyårsnatten och sedan skottdagen i februari 2000. men nog

ABB är stor leverantör Käppalaverket vatten och avlopp klarar det år 2000

en -

jag har inte varit inblandad i den specifika leveransen, så jag kan inte svara det. För att besked bör kunden tillbaka till den säljinstans vilka man köpt systemet. De vet Vilka av produkter sålts och status hos produkterna. som

Går det att fortlöpande få information om ABBs testresultat, t ex via Internet

Idag går det inte att få den informationen Internet. Det beror att informationen som kunden egentligen behöver, är just hans / hennes specifika installation kommer att klara om sekelskiftet. Då är det viktigt att E. systemet inklusive de branschspecifika tillämpningar och tillägg och kundspecifika modifieringar finns i anläggning tas med i en sådan som en information. Att bara lägga ut information hur våra basprodukter klarar sekelskiftet ger om inte hela bilden för kund. Kunder uppmanas därför att kontakta den ABB-instans som en sålt systemet för att diskussion om helhetsbilden. en

Dessutom är det inte säkert, bara för information finns Internet, att kunden får att en den. Den kompletta informationen bör komma direkt till kunderna från dem som har

kompletterat produkterna med bransch- och kundspecifika tillämpningar och tillägg.

Kommer det allmän information från ABB på Internet längre fram

Det kan jag idag inte svara på.

lill-kommissionens hearing om ZOOO-problcm i inbäddade sjstem

0 Om jag vore ABB-kund skulle jag bli ganska orolig eftersom ni först ska gå ut med infomation internt och sedan ska nästa led gå ut till kunden. Intrycket är att ni nyss har börjat ZOOO-arletet och att mycket återstår att göra. Hur ligger ABB till tidsmässigt

Det är missuppfattning. Det är styrka att kunder i olika delar världen h.r lokal en en av en ABB-partner som de får all information och hjälp av. På så sätt byggs en nära readon upp och den lokala ABB-partnern får god känsla sin kunds verksamhet. Den nformation en om som tas fram centralt inom ABB blir betydligt enklare att ut till kunden i olik: delar av världen genom denna kundrelation.

l år 2000-arbetet har vi hållit tid med att inventera våra produkter. Hela oganisationen en

är medveten 2000-problemen och vi arbetar med dessa. Många de prOduLter som vi

om av har idag är väl år ZOOO-säkra, vi måste verifiera mera innan vi kan ut ochdeñnitivt men säga det. Ingen är betjänt ett tidigt besked det år alltför generaliserat de är bättre att av om veta med säkerhet innan vi lämnar besked.

0 "Väl ZOOO-säkra" säger du ni tror det, men ni vet inte -

Nej, därför kvalitetsgruppen ännu inte har gjort slutveriñeringen. Även ala tecken att om

O När kan jag som ABB-kund få ett klart och verifierat besked

Det är inte möjligt att generellt fastställa idag. Det beror den typ anläggnirg kunden av har.

Allmänt gäller att kunden bör utnyttja planerade stopp för att göra eventuella uppdateringar

för år 2000. För industrier har sommarstopp bör försöka planera för rt så är som man om möjligt göra eventuella uppdateringar under stoppet sommaren 1998. Sedan fims en andra möjlighet 1999 något problem skulle inträffa. sommaren om

IT-kommissioncns hearing om 2000—prob1em i inbäddade system

B.

Tillämpningar

Översikt

Temat för denna del är hanteringen ZOOO-problem inom olika tillämpningsområden som av elförsörjning flyg sjukvård fastighetsdrift.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade systen

Elförsörjning - produktion distribution

Björn Lindqvist, Vattenfall AB:

Bjäm Lindqvist air /éomemanwarzégfir Vattenfall: ZOOO-mtmirøg.

"Vi kräver VD för

av varje att ta ansvar de nödvändiga prioriteringarna"

Inledning Detta avsnitt belyser arbetet med att 2000-anpassa inbäddade system inom Vattenfall AB.

Budskapet Efter att ha genomfört omfattande inventering för att identifiera samtliga inbäden dade system inom Vattenfall, pågår nu en hårdhänt prioritering för att på lämpligt sätt åtgärda systemen. Det sker bl a genom samarbete med systemleverantörena.

Bakgrund Vattenfall har arbetat med 2000-problemet i 1,5 åri ständigt stegrande Ännu är ett tempo. maximal hastighet inte nådd. Samtliga de har bedömts kritiska i Vattenfall system som vara är nu inventerade. Samtliga dessa system ligger i en koncerngemensam databas och ur den hämtar vi information till våra respektive leverantörer.

Tuff prioritering Nu pågår ett ganska tufft prioriteringsarbete med utgångspunkt i den gjorda inventerirgen. pågår just nu Men ute fältet visar det sig inte alldeles enkelt att medarbetarna att ta till sig vara aroblematiken. De har visserligen insikten om 2000, men det är bekymmer med att den att prioritera just detta arbete.

För att sätta press på organisationen, begär vi att prioriteringen ska undertecknas respekav tive VD. Det går alltså inte skicka in prioriteringslista till utan att den är sanktitnerad en oss, av respektive VD eller motsvarande.

Kriterier vid De kriterier vi föreslår vid prioriteringen är som prioriteringen säkerhet för samhället, kunderna, koncernen miljö för samhället, kunderna, koncernen —— affarskritiskt konkurrensutsatt marknad ekonomi ägarens avkastningskrav —— legala skäl juridiskt regelverk ~ tiden när infaller kritiskt datum resurser finns resurser kvar -

Resultatet i november 1997 detta arbete är att koncernens 23 enheter är det nio av av som

skickat in fullständiga prioriteringslistor. Av dessa har listor gått tillbaka. Det betyder att

sex många ute i organisationen nu funderar över dessa frågor det gäller att hålla tungan ritt i mun och prioritera rätt.

Arbetsgången För att struktur i prioriteringsarbetet, får varje systemägare börja prioritera och sedan göra

vid prioritering ytterligare prioritering tillsammans med den sekelskiftesansvarige. Det resulterar i et för-

en slag till en total prioritering för respektive affärsområde eller bolag.

VD eller affarsområdeschef fastställer tillsammans med ledningsgruppen prioriteringstrdningen. I den mån det uppstår problem, är det styrgruppen för Vattenfalls millennieprojekt som fattar beslut. Kan inte där uppnå går fallet vidare till Vattenfalls v:rkman consensus,

ställande ledning för slutligt avdömande. Hittills har vi inte behövt ta till verkställande ed-

ning i det avseendet, den är kontinuerligt informerad vad händer på omradet. men om som Vi har inte fått några negativa signaler detta arbetssätt.

IT-kommissionens hearing om 2()—prob1cmi inbäddade system

Indelning av Vattenfall delar in inbäddade system i delområdena olika s y stem fastighetssystem, inklusive, kontorssystem Enkla att åtgärda.

0 transportsystem Enkla att zfzjgdrda.

0 kommunikationssystem

I nte £1//J‘ enkelt. .få Framfar allt firm; många olika radiogvtem z anlaggning-

ljper av ale ar or/9fordon.

0 styr- och reglersystem. "Den tunga biten atan tvekan. Detfimzy mängder aa tillämpningar /erafi‘xtatzoner, dammar, Jtallverøê,Z7/oaédatorer,drzfttentm/er, /éraflndt 00/9inom energgilnalnlng orb yimu/atorer.

För att kunna hantera alla dessa system arbetar vi inte med problemen komponentnivå det finns inga som helst praktiska möjligheter för det. Vi har valt är att lägga oss på en ganska hög nivå och det kommer att ställa mycket stora krav våra leverantörer av styr- och reglersystem.

Svårt att hitta Vi har haft problem med att hitta alla berörda system. Men vi tror att vi har identifierat nu alla system dem alla göra inventeringen vi år ganska nöjda med. Å andra sidan vi genom att - som vet inte förrän efteråt om vi gjort rätt.

Arbetssättet är det följande:

Problem Lösning

0 Hur hittar vi systemen 0 Inventera och lagra informationen i den koncerngemensamma databasen.

0 Vad är verksamhetskritiskâ 0 Prioriteringen.

0 Hur ska vi åtgärda 0 Analysera, kontakta leverantören, bilda leverantörsgrupp, skriftlig bekräftelteckna försäkring sämsta lösning, se, samverka.

0 Hur hittar vi rätt kompetens Internt nätverk och kompetensregister.

Externt: Personligt nätverk och annonsering.

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Svårt ibland att De uppenbart verksamhetskritiska har vi börjat analysera invänta någon systemen utan att få kompetens prioritering de måste bara fungera. Olika aktiviteter pågår i viss mån parallellt. Även - om prioriteringen inte är avslutad väntar vi inte den för att trycka startknappen för analysen, utan den pågår. Vi har valt ett antal pilotsystem som vi arbetar med parallellt.

När det gäller kompetensen för åtgärdandet har vi mycket fin kompetens inom Vattenfall. Men det är vissa områden där kompetensen behöver in djupare i systemen för - om man åtgärder bara inte finns. Det kan också vara knepigt att hitta de personer som har varit med att utvecklat vissa system. om

Ett exempel är vattenkraften. Där använde man en gång analoga system, för att sedan över till digital teknik. Det är som regel ganska gammal digital teknik och det betyder att den kompetens som fanns då den infördes är borta. Leverantörerna är kanske borta. På kärnkraftssidan är det annorlunda. Där pågår ständigt revisioner och uppgraderingar till tekny nik. Här finns både kompetens och vetskap var systemen och problemen finns. För om - - Vattenfall är vattenkraftssidan alltså ett särskilt svårbemästrat område.

Nära samarbete Vi attackerar problemet att via vår koncerngemensamma databas urskilja genom processerna med leverantör och vilka är leverantörer dessa Det är inte än handfull mycket som av processer. mer en stora leverantörer som vi har. Vi bildar arbetsgrupper tillsammans med dessa för att i nära samarbete åtgärda problemen.

Svenska Mellan Vattenfalls produktion och kundens två hål i vägen finns stor mängd styr- och en Kraftnät måste reglersystem. Längs vägen från älvarna, dammarna och kraftstationerna och driftscentralerna också fungera finns mycket viktig spelare stor del för transmissionen, nämligen Svensen som svarar en av ka Kraftnät som är en myndighet.

Vattenfall konkurrerar med alla andra kraftföretag om att transitera kraften via Svenska Kraftnät. Det betyder i sin tur att oavsett om det är vatten- eller kärnkraft måste Svenska Kraftnäts hantering av sekelskiftesproblemet fungera om det ska bli någon i ute hos förbrukaren.

Nyckelbegrepp För att alla viktiga system ska fungera vid sekelskiftet gäller det för att oss 0 göra en riskanalys och en prioritering

0 samarbeta även om Vattenfall arbetar i konkurrensutsatt marknad måste vi kunna samarbeta utan att för den skull avslöja affärshemligheter

0 Visa och känna förtroende om en systemleverantör säger att en utrustning år 2000-säker

måste vi acceptera detta för vi har inga möjligheter göra enskilda tester.

Utfrågning av Björn Lindqvist, Vattenfall AB

0 Kan Vattenfall garantera att det kan levereras tillräckligt med el dagarna efter sekelskiftet

ja. Men anta att de första dygnen i januari 2000 blir extremt kalla, säg minus 25 grader, i hela Sverige och hela Norden kanske. Med ett sådant köldtåcke är elförbrukningen extremt stor och det har ingenting med själva sekelskiftet att göra. Då kanske vi måste köpa kraft. - Då kan man fråga sig hur det ser ut hos våra kraftproducerande kolleger runt om i Skandina- Vien Har de sina system i fullgod ordning

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

0 Hur kommer det sig att Vattenfall är så mycket mer optimistiska än vad man är internationellt när det gäller sekelskiftet. I London har man gjort en studie som visar man skulle kunna upprätthålla halva energiförsörjningen i London efter sekelskiftet. En liknande dansk studie visar samma sak för Köpenhamn. Ligger vi bättre till i Sverige än vad man gör i Danmark och Storbritannien

Vi har inte studerat danskarna i detta avseende. Vattenfall ligger bra till. Vi har bra kontroll

läget och vi är optimistiska. Vi har internt ropat vargen kommer en enda gång och det

när verkställande ledningen begärde att detta sitt bord och vi gjorde en dragning. var Då använde vi faktiskt rätt så hårda 0rd. Sedan har vi inte behövt göra det. Ledningen har tagit till sig problemet och arbetar intensivt och förtroendeingivande med det. man

Det sägs att arbetar med 2000-problemet, desto mer skrämd blir man över hur mer man mycket det finns att göra. Men det gör mig fundersam eftersom vi har borrat rätt ordentligt i området och har fått bra kontroll över det. Det fanns en fas då vi var rätt upprörda, men nu är vi inte fullt så upprörda.

0 Men du säger försiktigtvis att du tror att ni har hittat alla kritiska ställen. Kan ni garantera att hela kedjan kan upprätthållas så att det inte blir någon form av domino-effekt och störningar.

Nej, naturligtvis inte. Det finns inga möjligheter att garantera att vi hittar 100 procent.

0 Innebär det att Vattenfalls inventering och åtgärdsprogram bygger på någon form av kalkylerad risk vad som är sannolikt och inte sannolikt

Vi har ännu inte prioriterat och därmed kalkylerat risker. Normalt har vi beredskap som naturligtvis går in och hanterar svårigheter. Den beredskapsstyrkan, där talar vi om människor, kan hållas större just över sekelskiftet än vad den är normalt. Och det innebär att en hel del av våra medarbetare kommer förmodligen att vänta ett tag med sitt sekelskiftes firande.

0 Ny Teknik skrev nyligen att Svenska Kraftnät som äger svenska stamnätet ger mycket svävande svar på frågor hur långt de har kommit i genomgången av sina egna system. Om ni ringer om ett halvom år kommer vi kunna ge mer detaljer, säger Svenska Kraftnäts Erland Holmquist. Om ett halvår är det ett år och åtta månader kvar till sekelskiftet. Om ska vara orolig eller inte är en läggningsfråga, man säger han. Det finns saker som kan gå fel varje sekund och vi arbetar hela tiden för att elnätet ska fungera. Nu måste vi göra analys med stort allvar."

Svenska Kraftnät har alltså ännu inte påbörjat det egentliga arbetet. Analysen är bara 4-5 procent av totala projektet. Jag blir orolig av detta vad blir du - Svenska Kraftnät och Vattenfall sitter samma hus i Råcksta och vi har nu olika sätt försökt att aktivera Svenska Kraftnät. Artikeln i Ny Teknik har inneburit en helt annan aktivitet från Svenska Kraftnäts sida.

Samtidigt går Vattenfall och övriga kraftbolag en balansgång eftersom vi inte har någon exklusiv rätt till Svenska Kraftnät. Alla kraftbolagen måste aktiva och vi har via Svenska vara Kraftverksföreningen initierat ett arbete som innebär att föreningen på övergripande nivå håller ihop arbetet. Det måste säkerställas är Svenska Kraftnäts stamlinjenät, d 400som v s och ZZO-kilovoltsledningarna.

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Även Vattenfall skulle 2000-säkert så ni för cirka 50 energiforsörjningen. om vara svarar procent av Vad är din riskbedömning när det gäller hela eldistributionen i landet

De stora leverantörerna är lika seriösa Vattenfall och hanterar sekelskiftesproblemet som med samma respekt och aktning som det fordrar.

Vad skulle ett bortfall av elkraften få för konsekvenser

Mycket allvarliga konsekvenser, men det är osannolikt att så sker.

Du säger att Vattenfall måste lita på systemleverantörerna, men om elkraften är samhällskritisk kan ni i er roll då låta dessa ta ansvaret

Nej, det är klart att vi inte kan. Därför måste vi, så snart som vi har fått besked från våra systemleverantörer, göra riskanalys för att bedöma deras trovärdighet. Det innebär en ny också en kraftansträngning från vår egen sida, när det gäller att ha kompetens på området. Vi

kanske behöver rekrytera in tillfällig kompetens. Men det är ett problem.

Även systemleverantörerna verkar ligga i sin Är du orolig för ni kan få knappt tid sent process. att om när ni ska göra denna förnyade riskanalysen

ja, när det gäller vattenkraften så känner jag viss en oro.

Men när det gäller kärnkraftssidan finns leverantörerna fysiskt på plats. Vid t ex Ringhals finns ständigt en representant från Westinghouse. Därigenom finns också en direkt länk in till leverantören som ger trygghet.

Säg att svensk kärnkraft klarar sekelskiftet utan problem. Men hur är det med omvärlden Gorbatjov har rest frågan när det gäller de ryska kärnkraftverken

Det är en mycket besvärlig fråga. De ryska kärnkraftverken är inte i närheten av den svenska säkerhetsnivån. Men samtidigt pågår väldigt mycket arbete, inte minst genom ett samarbete mellan amerikaner, engelsmän och svenskar när det gäller att in och ersätta utrustning på de ryska kärnkraftverken. Det sker enligt en plan för att byta ut gamla blockdatorer o s v och det görs konsekvent utifrån sekelskiftet.

Det innebär att vi ska hoppas på västliga vindar omkring år 2000

Ja, kanske det.

Jan-Jöran Stenhagen beskrev i boken År 00 hur dammar och älvar plötsligt öppnar. Kan du garantera att inte Dalälven svämmar över

Dalälven kan svämma över av andra skäl. Men jag garanterar att Vattenfalls utrustningar inte kommer att förorsaka en sådan flodvåg Jan-Jöran Stenhagen redovisar i sitt kapitel 25 som och jag har studerat det kapitlet mycket noga.

lir-kommissionens hearing om ZOOO-problcm i inbäddade system

Flyg

Lars Lundberg, Luftfartsverket:

Lam Lundberg ar teknzlrk direklorpd Lufyfaritoerket.

"Vi koncentrerar oss på de flygsäkerhetsrelaterade systemen"

Inledning Detta avsnitt belyser hanteringen 2000-problematiken inom flyget. av

Budskapet Koncentrationen i arbetet ligger på de flygsäkerhetsrelaterade Förmodlisystemen. gen finns inga 2000-problem hos dessa system, eftersom flygbtanschen rutinmen mässigt betraktar en fråga kritisk så länge det inte finns ett klart besked, pågår som nu undersökningar av samtliga system.

Luftfartsverkets Luftfartsverkets uppgift är bl a att uppgifter

0 driva och utveckla statens 19 flygplatser Arlanda, Landvetter, Sturup till Kiruna

o s V

0 svara för flygtrafiktjänst i fred för all luftfart 33 flygplatser och k Area Control tre s Centers där flygledarna övervakar luftrummet och följer varje enskild flygrörelse

0 utöva tillsyn över flygsäkerheten inom den civila luftfarten och för det finns Luftfartsinspektionen är fristående från Luftfartsverket inom sin huvuduppgift. som

Gruppering av Verksamheten är utspridd över landet och för allt arbete kring millennieatt garantera att olika system problemet går i rätt takt och riktning är det organiserat i projekt. ett

De system som finns är, från år ZOOO-synpunkt, grupperade i

0 flygsäkerhetsrelaterade system radio, talkommunikation, radar, radarpresentation, fardplanedata, informationssystem, navigations- och landshjälpmedel, inflygnings- och banljus samt räddningsfordon. Inga ao dena ij/Ilem arfZJgIaker/Jetxkritzkka med undantagfrån mark /rzft- /

radzokommunzkauon. A//a omga yitem ooer/appar oarandrapå olika ;nu Med de arbeta"- :du anvander om ao, finne/från Jakerbetxgynpunki znga kritiska .g/Jlem med undantag

ao

funktionen radio, men ddrfinm d andra sidan dubb/enade glsfem. Att raddningxfordon

bmndbi/arfinm med detta Jamrnanbang z berorpå att detjinnx datoriserade Jgrrgrxlemfor ina/andningen ikumoafska vid .r/aeknzng.Vi tror inte att detfinm något 2000-pm/7/em ao

for detta gwtem, men if/yg/rranre/yen utgår o rulznmalrxzglfrân at .td lange inre vet, .rd er det en kritisk fråga. V2 undersöker darfor dena gzrtem.

0 kapacitets- och regularitetsrelaterade system Om f/ygmaxkinerna inte kan doeka oe/ø bygga inte kan angoraféøgmarkznen .rå att manen niykor kan komma in oe/J ul. Det ar inre yakerbetyfrâga, utan det påverkar regu/ariteten en oe/yti/ggang/zg/yeten lmfl,é.9/Hamel.Det ao ar ine/yeeknzng,bagagebantering,parkering o x o. Ekonomzl- oe/Jpersona/adminiytratron ar andra exempel

0 övriga system PC, Internet, statistik v. 0 s

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Många system I huvudsak ägnar vi tiden åt de flygsäkerhetsrelaterade systemen. Efter en nedbrytning på

sorteras bort delsystemnivå, ställer vi frågor 2000-säkerheten till systemleverantörerna. De enda svar om vi egentligen kan lita från leverantörernas sida, är de säger att vi har problem. Då som om vi att vi ska fokusera ett djupt tekniskt arbete i ett tidigt skede. vet

omfattande konstruktionsgranskning med avseende processorförekomst. Bara Vi gör en med den enkla frågan kan vi bort ganska många systemen. En stor del radiosortera av av kommunikationssystemen har inga Samma sak gäller telefonisystemen. processorer.

För med sker djupare konstruktionsgranskning, för att noggrannare system processor en klarlägga vad händer med avseende 2000-skiftet. I den mån vi inte själva har tillsom en fredsställande dokumentation, gör vi granskningen tillsammans med leverantören. Därefter kommer ett skede test och verifiering. När ett system är klart, skriver respektive systemav

förvaltningsansvarig under ett certifikat som tecken godkännande.

Tidsplan Hittills har vi under våren 1997 analyserat sammantaget 167 system med avseende hur dessa hanterar datum. Resultatet den genomgången blev handfull vi av en system som nu ersätter respektive modifierar. Anpassningar och ersättningar kommer att pågå successivt fram till början av 1999.

En utökad inventering och analys startade i oktober 1997 särskilt med avseende på inbäddade Eventuella åtgärder i januari 1998. Under sista halvåret 1999 sker verifisystem. startar en ering övergripande Dä kommer vi också att genomföra de eventuella förändringar av system. krävs i den operativa verksamheten för att vi med säkerhet ska kunna hantera sekelsom skiftet.

Viktiga frågor Bland viktiga frågor som vi arbetar med är att

rätt kompetens tillgänglig till att bryta ner till rätt systemnivå se ha rätt uppgift systemversion om ha information eventuella modifieringar om analysera försörjningen av ventilation o s v utreda gränsytor i kommunikationen så att det är korrekt datum som sänds och tas emot ta reda på om tidsfunktion används vid leverantörskontakter hålla till är auktoriserade. oss personer som

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Sven Jakobsson, Luftfartsinspektionen:

Sven jako/anton izrffi/gtezénzkzé inspe/éflir vid Lnfy‘amznJpe;étz"onen.

"Alla flygplanstillverkare analyserar systemen ombord"

Inledning Detta avsnitt belyser 2000-problematiken med avseende flygmaskinernas olika system.

Budskapet

Tillverkarna gör Luftfartsinspektionen har tillsyn över flygsäkerheten och den påverkas datorer i både av systemanalyser marksystem och flygbuma system.

Luftfartsverket gör en genomgång marksystemen. För de flygburna systemen har Luftav fartsinspektionen för närvarande information från Saab, McDonnell Douglas, Boeing, Airbus och Canadair. Det är olika kvaliteter på Från Saab finns i princip bara muntlig svaren. information. Från McDonnell Douglas finns ett enkelt skriftligt Från Boeing finns svar. seriös tung information. Airbus har också gett bra Canadair har gett muntlig informasvar. tion. Boeing har meddelat att de sedan början 1997 arbetat med analyser sina totalt av av 2000 system. I juni hade de gått igenom 70 procent de analyserna. De har inte hittills av antytt om det är några problem, rapport väntas tidigt 1998. men en

Airbus har ett underhållssystem där de kan förvänta sig vissa bekymmer, det har inte men med flygsäkerheten göra. Canadair har från leverantör F/zg/atManagement S

att en av /£16777 som

är ett avancerat navigationssystem fått indikation vissa problem. Det är typ en om en av navigationssystem där 2000-skiftet kan påverka flygningen eftersom de systemen hanterar fardplanedata.

Flygbolagen har intresseorganisationer arbetar med sekelskiftet ett gemensamt som som problem. Flygplanstillverkarna har aktiviteter. Det innebär bl att många flyggemensamma a planstillverkare skriver till sina elektronikleverantörer och frågar vad det kan finnas för nu eventuella problem. Samtidigt skriver alla flygbolag till sina flygplanstillverkare saken. om

Det pågår alltså ett stort arbete inom flygbranschen och vi är långt ifrån färdiga. Men skulle det bli problem i något avseende, har vi alltid möjlighet att sätta stopp innan det får effekter i verksamheten.

I Europa finns JAA, Joint Aviation Authorities, har arbetsgruppen Design and som Construction and Equipment Study Group arbetar med 2000-problemet från myndigsom

hetsgemensam synpunkt. Luftfartsinspektionen är inte medlem i arbetsgruppen, vi är

men en av de 27 europeiska myndigheter med intresse tar del de resultat kommer fram. som av som

Utfrågning av Lars Lundberg och Jan Brask, Luftfartsverket

samt Sven Jakobsson, Luftfartsinspektionen

Utöver Lars Landberg oe/7Svenjakølmon besvarayfbfiandeflégor aven jan Braik ar e/9q’fbrffi/{gav mm trzzfizéylznxtenyte/énzk/eaenbet øe/yanwarzgfdr den te/etekninéa iiflaxtrzzzétnren vid Lztfgfamvenéet.

0 Det sägs att många flygledningssystem i världen är över 20 år gamla och inte klarar år 2000. Och av det sägs att Lufthansa bestämt sig för att inte flyga över sekelskiftet. Stämmer det

Våra stora flygtrafikledningssystem Arlanda och i centralen i Malmö är ungefär 20 år.

Vi håller på att analysera dem bäst de klarar övergången till 2000 och, inte, vilka som om om åtgärder som krävs för att dem att klara övergången.

lT-kommissionens hearing om ZOUO-problem i inbäddade system

Du kan alltså inte ett klart besked idag Flygledningssystemen är nödvändiga för att överhu- 0 ge vudtaget ge en säker flygtrafik.

jag kan inte ett exakt besked vi klarar det eller inte. Vi håller att analysera enligt ge nu om en arbetsplan.

Förutsättningen för säker flygning bygger flygtrafikledningssystemet som har tre deleen lement. Det är A människan i form flygledare och ingenjörer ska upprätthålla av som en viss kompetens, procedurer, arbetsmetoder och luftrumsindelning samt C själva utrustningen, består dels markbunden, dels flygbunden utrustning. som av

Dessa delelementen ska samverka för att nå den flygsäkerhet vi bestämmer att de tre som ska nå. Systemdelarna är dubblerade, ibland tripplerade. Vi har också förmågan att rent operativt hantera delsystem faller Faller t radarbild går vi över till andra arsom ur. ex en ur, betsmetoder och arbetar manuellt. Det får konsekvens att vi reducerar trafikvolymera som men.

Att enskilda faller är något vi lever med dagligen i det operativa livet. Det i sig får system ur inte påverka flygsäkerheten. Det påverkar däremot kapaciteten.

Hur är sannolikheten vi inte kommer att kunna flyga över sekelskiftet Hur bedömer ni stor att

Sannolikheten för ;IE kunna flyga runt sekelskiftet bedömer jag mycket liten. att som

Chefen för USAs luftfartsverk har förklarat att flyget i USA är 2000-säkert. Det sätter han sitt huvud i på. Han tänker i luften under det kaotiska dygnet. Kommer ni också att vara i luften pant vara uppe

Personligen skulle jag inte ha något emot det alls. Trafikstatistik över 31 december och 1 januari visar att det är mycket trafikrörelser i svenskt luftrum. Men den som anser sig ha anledning att flyga just den kvällen, kan göra det.

Finns det risk för att vissa länder kommer att stängas för flygtrañk Hur sårbar är världen i övrigt

inte, det flygs inte mycket under nyårsnatten. Alla de hjälpmedel vi har kan till- Jag vet men klara viss volym. fler hjälpmedlen tar bort, desto mindre volym kan sammans en av man hantera. Vi hanterar aldrig större volym än vad säkerheten tillåter, d så länge det man v s finns flygledare har radiokontakt med flygmaskinen flyger man säkert. Det är en av en som grundprinciperna bakom vårt sätt att arbeta.

Nyligen KLM första flygbolag att de sannolikt kan komma att ställa ett antal flygplan över 0 sa som sekelskiftet. Det lär inte så mycket för flygplanen, för systemen inom och utanför vara av oro som flygplatserna.

jag skulle det är fråga marknadsanpassning eller personalvård. Det är snarare tro att en om normalt inte så många flyger just då, så därför ställer planen. Sett vårt perspektiv som man ur och den del världen, vi kan över, förutser vi inte den typen problem, som skulle av som se av sådan dignitet att det skulle finnas skäl till att stanna kvar marken. vara av

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

0 Hur är det att sitta i flygplan i augusti 1999 när GPS-systemets tideräkning börjar om

Det är en helt annan fråga än 2000-skiftet. Den borde människor bekymra sig för vissa ställen. Från del tillverkarna har vi fått information att deras utrustningar är en av nu om klarade och att vissa andra utrustningar ska modifieras och en tredje kategori tar man inget ansvar för. De utrustningar som berör luftfarten är väg att klaras ut.

Det är inte millennieskiftet som ställer till problem i detta fall, utan det beror helt andra egenskaper GPS-systemen. Däremot kan det effekter på andra ställen i samhället, än där man tror, därför att man använder GPS-tid till mycket.

Flygsäkerheten påverkas inte av GPS roll over date, eftersom alla de utrustningar som är certifierade för flygbruk ska klara omslaget.

Ill-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Sjukvård

Lars Mauritzson, Universitetssjukhuset MAS i Malmö:

Lari Mauritzyan är medziinte/eniy/e c/ycfwd U nz’z2erxztet.r5juk/ymet MAJ" z Malmö.

"inbäddade system inga stora problem i medicinska apparater"

ger

Inledning Detta avsnitt belyser hanteringen 2000-problemet i medicinteknisk utrustning. av

Budskapet De undersökningar gjorts på sjukhuset visar att inbäddade system i medicinsom teknisk utrustning inte kommer att orsaka några större 2000-problem och definitivt inte några hälsovådliga problem.

Det kan bekymmer är tillämpningar på olika tekniska plattformar, t ex i persom ge sondatorer och arbetsstationer samt administrativa system i stordatormiljö.

Lagen om Det finns lag medicintekniska produkter, SFS 1993:584. Den definierar en medicinen om medicintekniska teknisk produkt något enligt tillverkaren ska användas separat eller i kombination som som produkter med annat för att

0 påvisa, förebygga, övervaka, behandla och lindra sjukdom det är röntgenapparater, - EKG-apparater, respiratorer och pacemakers 0 s v

O påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder det är olika former av handikapphjälpmedel -

0 undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process det kan vara en knäled, pacemaker en o s v.

När det gäller medicintekniska produkter finns alltid en patient inblandad. Det finns olika

typer apparater för analys t blod, urin, vävnad, diagnostik EKG, röntgen s v och

av ex o terapi patienten får något från apparaten, t ex luft från respirator, ström över hjärtat, medicin, strålning.

Leverantör har Lagen ställer kravet på medicinteknisk produkt att den ska vara lämplig för sin använden ansvar i teorin ning. Socialstyrelsen detaljanvisningar detta i form föreskrifter. Det finns ett antal ger om av föreskrifter hur medicintekniska produkter ska konstruerade. Det handlar om säom vara kerhet, och kvalitetssäkring. Lagen säger också att medicintekniska produkter får inte ansvar släppas ut marknaden eller tas i bruk de inte uppfyller kraven enligt föreskrifterens om na. Det är tillverkaren som avgör.

Tillverkaren / leverantören har alltså ett teoretiskt ansvar för sin produkt och får inte sälja en produkt inte den är säker. Verksamhetschefen, ofta chefsöverläkare, har det formella om en för användningen. Sjukvårdens användare, d sjuksköterskan och läkaren, har det ansvaret v s praktiska bekymret med utrustningen. Patienten är den eventuellt kan råka ut för skada. som

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Medicinteknikens Det medicintekniska millennieproblemet berör

millennieproblem medicintekniska produkter inbäddade system Apparater hanterar personnummer, dagensdatum, tidigare datum, gär beräkningar :om ålder eller tidsperiod Denna kategori innehåller minst bekymmer inom .yukvården av

tekniska plattformar Persøndatorer ac/7arbetmtatiøner: Olika zperativyytem. Tillampningxxpeajikapmgramvakan egentillverkadeellergenerella. I denna kategori kommer det att uppstå ror som vara en del bekymmer beroende på vad det arför dator oe/J operativayrtem. Många egentillverkade program från 797 0-8 0-talen innehåller säkert en del .rmå "bomberf men arjbr-

modlzgen inte .råjarlzga Det kan oekxå lrliprvblem t ex iExeel-tillámpningar 00/2bildbebandlingiprogram.

nätverk, stordatorer, journalsystem.

Har kommer det att uppxtå en del arab/em, inte mimt i natverken.

Så arbetar Inbäddade system inom medicinteknisk utrustning

systemen tar emot data namn, personnummer, läkemedel, via tangentbord för dokumentation - 0 s v

"soft keys skärm för att styra olika åtgärder och inställningar

-

dagens datum och aktuell tid korrigera för sommartid/ vintertid/ skottår

mätsignaler, tryckkurva, EKG, bilder - t ex mätvärden, t ex analys- och provresultat, hjärtfrekvens -

bearbetar data beräknar ålder eller tidsperioder signalbehandlar jämför i tabeller fattar beslut datum och tid -

lagrar data lagrar data i batteriuppbackat internminne, lagra Via modem - -lagrar data på diskett eller hårddisk

presenterar eller sänder ut data

visar resultat på bildskärm — visar resultat på skrivare eller film — styr process och aktivitet i apparat eller till patient sänder till en bordsdator sänder via nåt eller modem. -

lT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Problem som Några exempel på problem kan uppstå är att som kan uppstå 0 apparater räknar fel på ålder eller tidsperioder EKG-apparater tolkar EKG efter ålder genom att utgå från patientens födelsenummer och dagens datum. Det betyder att är tolv år idag kan år 2000 bli betraktad som en som en minus 85-åring andra problem kan analys radioaktivitet, inbyggda serviceloggböcker och hante- - vara av ring av normalvärden efter ålder

0 dokumentation kan bli ett bekymmer t ex en röntgenfilm kan det stå personnummer 000101 och frågan är då om detta är nyfödd eller hundraåring, med all säkerhet den doktor tittar filmen en en men ser som vad som är fallet

0 det blir sorteringsfel hundraåringar kommer före nyfödda i stigande ordnings följd - en

0 skottåret inte hanteras korrekt risken finns att den 29 februari kan försvinna - 28 februari 2000 är måndag, men den l mars 2000 kan bli en tisdag - en

0 processorn slutar fungera utrustningar tvärstannar. —

Så löser Vi Universitetssjukhuset MAS i Malmö Sveriges nio regionsjukhus. Här finns mediär ett av 2000-problem cintekniska apparater för 500 miljoner kronor. Det år cirka 10 000 apparater. Alla har inte mikroprocessorer.

Det vi har gjort inom Universitetssjukhuset MAS i Malmö för att komma underfund med dessa bekymmer är att ställa enkät till 31 leverantörer och 14 medicintekniska avdelen, en ningar med frågan: Hur står det till

Vi sprider information till våra 50 medicintekniska chefer. Vi startar en Webb-sida. Vissa landsting har redan börjat inventera och gjort riskbedömningar. Vi sprider denna kunskapen på kurser och föredrag.

Leverantörer Vi har skrivit till leverantörer och begärt information om deras produkters 2000-säkerhet ger försäkran och vi får in bl med försäkran att deras produkter inte har några problem. Sådan svar, a om information avser vi lägga ut på webb-sidan.

2000 blir inget För att sammanfatta det medicintekniska millennieproblemet kommer det att stort problem 0 bli ett problem vi måste ta på allvar det blir. A 1 vårt fall j inget stort problem som - men 0 möjligen bli ett irriterande problem men det år inget hälsovådligt problem. -

Alla i vår bransch är medvetna 2000-problemet. om

Det är mest journalisterna är oroliga. De ringer mig ideligen och frågar om inte någon som kommer att dö. Jag säger nej. Då blir de besvikna och lägger på.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

MAS Malmö

Utfrågning av Lars Mauritzson, Universitetssjukhuset i

0 I somras en representant från Socialstyrelsen i Svenska Dagbladet att det inte går att upprätthålla sa sjukvården på samma nivå som idag på grund av sekelskiftesproblemet. En dansk undersökning säger att sjukhusen kommer att få köra på nödfart första månaden. Samma sak gäller i en engelsk undersökning: halvfart och bara akutfall. Vad gör dig betydligt mer optimistisk än omvärlden

Vi har börjat undersöka vad händer på sjukhusen. Det finns ungefär 90 sjukhus i Sverige och på 50 dem finns det medicintekniska avdelningar. Vi har börjat skrapa på ytan och det av har varit ett jättestort problem har blivit allt mindre för var dag som går. som

Vi hittar bara några enstaka apparater kan problem. Vi kategoriserar riskerna och som ge tittar de livsuppehållande utrustningarna i första hand. Det handlar respiratorer, paom cemakers 0 s v.

Med de livsuppehållande apparaterna finns det några bekymmer. Men vi vet att de problekommer att klaras De risker vi än så länge, bedömer vi inte som stora. men av. ser

0 I vissa fall kan det hända att processorn bara slutar att fungera. Det går inte att starta apparaten. Hur är det med den risken

Vi har inte hittat någon sådan utrustning och har inte fått någon indikation från något företag att utrustning kommer att stanna. Det som kommer att hända med de flesta apparater en är ett litet bekymmer att de kommer att från 99 till 00, d s det kommer inte att stå 20 V framför. Det år ett litet bekymmer i vårt sammanhang. Men det är ett irriterande problem.

0 När du säger att ni inte hittat någon utrustning betyder det att ni har testat -

Vi har testat en del, inte allt. Vi kommer att sprida information från leverantörer och men tester webb-sidan. Vår viktigaste uppgift är att prestigelöst sprida all den information egna vi har.

0 Hur många mikroprocessorer finns det på ditt sjukhus, inklusive fastighet och allt

Det finns cirka 10 000 apparater olika slag på ett regionssjukhus. I kanske 2 000 av dem av finns mikroprocessorer. Av dessa har troligen 100 någon kritisk funktion. Uppskattningsvis är det 50 som kräver någon åtgärd.

0 Har ni identifierat problem i hissar, luftkonditionering, energiförsörjning o s v

jag arbetar med medicinsk teknik. Det är inte mitt bekymmer hur husen fungerar. Det finns en fastighetsgrupp som arbetar med det. De säger att det finns bekymmer. Det kommer att finnas i några enstaka hissar, men dessa har man identifierat.

0 Det stora problemet finns i de administrativa systemen

Så bedömer jag det. Det är befolkningsregister, kösystem, sjukhusinformationssystem 0 s v som kommer att bekymmer.

lT-kommissionens hearing om ZOOO-problcm i inbäddade system

0 Finns det risk för att det blir fel i mätdata och att patienten får fel behandling

Det finns det. Det behöver inte vara ett millenniebekymmer, utan över huvud taget kan det vara det vi kallar för buggar och fel i programvaror. Det är mycket sällan jag har sett bekymmer där man ändrat värde från t ex 5,5 till 5,8. Ska det vara 5,5, men plötsligt blir 999 eller 888, så märker man det direkt. Det är ofta orimliga värden kommer ut maskisom ur nerna när man får den typen av bekymmer.

0 Det sägs att så sent som i maj 1997 kände inte Malmö landsting till 2000-problemet stämmer det -

Vi gjorde enkäten i midsomras och begärde in svaren till september.

0 Det finns en uppgift om att på en medicinteknisk avdelning gick det inte att i verkligheten hitta 45 procent av det som fanns i inventarieregistret. Ar det sådana diskrepanser inom sjukvården

Det låter mycket. Det finns nog vita fält kartan. Men det gäller inte de kritiska systemen. Min roll är att främst titta på de kritiska systemen. Sedan går vi neråt.

0 Innehåller t ex en pacemaker en mikroprocessor Det finns risk för att en processor som slår om till noll kan stanna. Har ni tittat på det

Vi har inte tittat på det. Men vi vet att en del pacemakers innehåller mikroprocessorer. De innehåller i regel inte datum, utan datumfunktionen finns ofta i den yttre utrustning som kopplas till för att läsa hur pacemakern är inställd. Där kan det ett bekymmer, av vara men det kommer inte att bli ett bekymmer för patienten.

IT-kommissionens hearing om ZOOO-problem i inbäddade system

Fastighetssystem

Thomas Hahn, MIJADA Sverige AB:

T/Jømar H alm är konsult vid MI jADA SverigeAB, Stock/Jo/721.

praktiskt taget varje fastighet finns något som inte klarar sekelskiftet"

Inledning Detta avsnitt belyser 2000-problem med olika fastighetssystem från ett användarperspektiv.

Budskapet Det finns system i praktiskt taget varje fastighet som inte kan hantera sekelskiftet. Genom att prioritera de mest kritiska funktionerna, bör det inte vara några svårigheter att hinna åtgärda eller byta ut systemen. Men det förutsätter att man inte väntar för länge.

Snabba beslut Fastighetsbolagen har vaknat sent och del förefaller att känna viss panik. Rimligtvis går en

om åtgärder det att med vettig konsekvensanalys kunna dämpa oron och ge rätt prioriteringar. Det är

en inte så att allting i fastighet är kritiskt även det inte fungerar. Det är inte nödvändigt att om kontrollera varenda utrustning.

I första hand gäller det att utreda sina kritiska behov, innan börjar leta efter all utrustning

kan berörd 2000-problem. Även detta säkert kommer att kunna lösas, är det som vara av om viktigt att komma till snabba beslut vad ska göra. Det finns idéer bland fastighetsom man bolagen för att skapa branschsamarbete.

Problemen De tidiga undersökningar vi har gjort, visar de som styr Värme, hissar 0 s V normalt som ur finns överallt inte kan hantera sekelskiftet. Sådana finns i princip i varenda fastighet.

Exempel I stor högt datoriserad kontorsfastighet i centrala mellansverige har man

en konstaterat att den inte kommer att hantera sekelskiftet korrekt. Hissar kommer att stanna. Larm kommer att utlösas. Larm borde ha utlösts gör det förmodligen inte O s v. som

Exempel En typisk lågdatoriserad fastighet i Stockholm har bara olika typer av ur som

hissar och värme. I den fastigheten finns det goda manuella rutiner, så att det visar styr om

sig att något fallerar kan fastighetsskötaren agera. Beredskapen kommer att vara förhöjd

under den kritiska perioden runt sekelskiftet.

Ett svårbedömt problem däremot, är inte vet fastigheten blir försörjd med

att man om ventilation, vatten o s v.

Hyreslagen En pådrivande faktor för fastighetsägarna är hyreslagen. Hyresgästen har, enligt hyreslagen,

driver på möjlighet till hyresreducering och möjlighet till skadestånd för allvarlig skada. I hur många fall kommer inte fungerande fastighet att innebära allvarlig skada en

Det har varit dåliga tider inom fastighetsmarknaden. Det har hämmar nyinvesteringar och många lever med mycket gammal utrustning. Det innebär att det finns en risk för att det uppdämda behovet kan ett stort tryck leverantörer före sekelskiftet. Det kan vara svårt

ge

att hinna leverans och installation beslutar sent utbyte gamla system. Idag

om man om av

är det dock inga problem att byta ut utrustningar som är i riskzonen.

IT-kommissionens hearing om 210problcmi inbäddade system

Okänd risk med De olika systemleverantörernas inventeringar pågår. De ligger något halvår efter datortillverlokal lösning karna. Det är osäkert när det kommer klara besked, det bli under första hälfmen ser ut att ten av 1998. Sen information är en riskfaktor.

En annan riskfaktor är det som ligger utanför leverantörernas kontroll, d v s lokalt anpassade

system. Många har programmerat lokala lösningar och förändrat standardsystem att genom sätta om parametrar o s v. Det är svårt för leverantören att veta vad fastighetsägaren har

Exempel Exempel utrustning är på utrustning kopplingsur som normalt inte fungerar över sekelskiftet olika PC- eller minidatorstyrda övervakningssystem larmsystem hisstyrsystem underhållssystem tidregistreringssystem inpasseringssystem värme- och kylanläggningar ventilationssystem.

Bland leverantörerna finns Landis Staefa, TA Control, Exomatic, Bay Mitsubishi, Danfoss, Siemens, ABB Industrial Systems, Alma och IVT.

Utfrågning av Thomas Hahn, MIJADA Sverige AB

0 Hur ser riskscenarierna ut för olika slag fastigheter av

Det kan hända vad som helst. Det är ett stort spann som sträcker sig från obetydliga konsekvenser till att det är sannolikt att det blir mycket allvarliga konsekvenser.

Om man gör detta rätt sätt, kommer absolut att över sina kritiska system. Det kan man se vara att kontrollera hissen på sjukhuset som går mellan förlossningen och kirurgen så att den fungerar säkert. Däremot kan lämna därhän många andra typer hissar, t där cet man av ex finns alternativ trappa. en

Hur är problemet i Sverige Är fastighetsägarna medvetna Är hyresgästerna medvetna 0 stort

Nej. Sedan mitten av hösten 1997 verkar fastighetsägarna ha varit igång. När det gäller lyresgästerna har jag ännu inte hört någon reaktion.

0 Går det att hinna med allt arbete återstår som

Ja, det tror jag faktiskt. Men det förutsätter att man fattar besluti tid.

0 Om alla fastighetsägare ska hinna åtgärda sina system finns det inte risk för resursproblem jag har svårt att bedöma den eventuella resursbristen. Det känns det skulle kuma som om vara hanterbart. Dilemmat är att besluten kommer att fattas mycket sent nödvändiga om nyinvesteringar, kan det bli ett hårt tryck leverantörerna så att de inte hinner med.

lT-kommissionens hearing om ZOOO-problcm i inbäddade system

Det förefaller att det behövs mycket konsultinsatser för att lösa 2000-problematiken och att behosom vet är särskilt stort för inbäddade system. Kommer konsulterna att hinna med

Det år mycket fastigheter inte kan hantera med manuella rutiner. Därför är inte som man fastighetssystem så kritiska som t ex många styr- och reglersystem. Det år där insatserna måste prioriteras.

Kan inte fastigheter bli kritiska det är en bister Vinter om

Absolut. Om vi fortfarande är i detta läget som fastighetssystemen befinner sig idag i no-

vember 1998, är jag mycket oroad för vad kan hända. som

Problem för villaägare

Ja. Själv installerade jag värmepump vintern 1997 med tio års garanti. Jag år osäker hur en mycket reglerteknik finns i den och vad garantin egentligen är värd. Ingen verkar ännu som ha undersökt det. jag ska till leverantören för att begära besked.

Rådet till Sveriges villaägare

Om har någon typ värmepump eller speciellt modell och inte har man av panna, av senare något backupsystem, ska man vända sig till sin V V S-firma eller installatören.

Om 1,5 miljon villaägare börjar intressera sig för detta imorgon, kommer problemet att då vara praktiskt hanterbart

ja, det tror jag. Om vi flyttar framåt ett år och ingenting har hänt blir det problem. Men i oss dagsläget är det inga problem.

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade systern

Övrigt

C.

Utvärdering av programvara

Hasse Samuelsson, Svensk Programvaruindustri:

Hane Samuelrsøn är verksam inom SøemvéI nduItr2fbrenzngor/9S PI S1/enL € Programøaminduxtri, Stock- /20/m.

Ny metod kan certifierad programvara"

ge

Inledning Detta avsnitt belyser metod för utvärdering programvaruprodukter.

en av

Budskapet SPI Svensk Programvaruindustri har utvecklat en ISO-standardiserad metod för utvärdering av programvaruprodukter. Metoden går att använda för att utvärdera en programprodukt i samband med millennieskiftet.

Vad innebär En central fråga är hur en leverantör kan garantera att en produkt är sekelskiftessäker. 2000-säker Enligt IT-kommissionens definition på en produkt som är sekelskiftessäker kan produkten, när den används såväl före skälig tid efter sekelskiftet enligt produktdokumentationen, som med bibehållen funktionalitet lagra, bearbeta, lämna och ta emot datum och tidsangivelser för såväl 1900-talet 2000-talet. som

Det innebär att sekelskiftet inte ska orsaka driftstörningar för produkten och att produkten hanterar år 2000 skottår. Det förutsätter att produkten får för produkten korrekta dasom tum- och tidsangivelser i kontakten med andra produkter. Uppgift om att produkten är sekelskiftessäker Avtal mellan kund och leverantör bör framgå av produktspecifikationen. reglerar hanteringen av fel och brister.

Det är självdeklaration görs leverantören enligt IT-kommissionens definition för en som av

speciell produkt med angiven modellbeteckning, versions- och releasenumrner, o s v.

en

Leverantörens Leverantörens deklaration innebär markering att leverantören finner att kraven enligt

en självdeklaration definitionen är uppfyllda hos den eller de 2000-märkta produkterna.

Men det finns ett fakta är värda att notera; dels är IT-kommissionens dels par som ansvar, 2000-märkning enligt definitionen inte bygger någon certifiering. IT-kommissionen att en har alltså skickat med ett par brasklappar.

0 Brasklapp Varken IT-kommissionen eller någon medverkat till definim annan som tionens tillkomst och utformning har, sig direkt eller indirekt, medverkat i det arbete Vare som föregått någon viss leverantörs beslut att använda definitionen och symbolen.

0 Brasklapp nr Varken IT-kommissionens eller någon annan som medverkat till definitionens tillkomst och utformning, har testat eller på annat sätt kontrollerat att någon viss leverantörs produkt uppfyller kraven enligt definitionen.

Med andra ord, IT-kommissionens 2000-märkning är inte en certifiering något slag. Anav

vändning definitionen och symbolen prövas och beslutas således varje enskild leve-

av av rantör och under dennes fulla och uteslutande ansvar. Alltså innebär det att tillförlitligegna heten är helt beroende av leverantörens trovärdighet.

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Ansvarsfrågan Det finns ingen ansvarsbegrånsning enligt lag och det är huvudregeln vid inbäddade system. Något annorlunda med programvara i allmänhet. När det gäller programprodukter levereras de i regel som nyttjandelicenser. I licensvillkoren, t ex i EDEL 98, finns en ansvarsbegränsning hos garantin innebär att licensgivaren bara åtgärdar sådana fel i programvaran som som i icke oväsentlig mån påverkar användningen av licensobjektet. Det kan följder. Spelar det inte någon större roll, är egentligen inte leverantören tvungen att åtgärda det.

Tillämpat på rnillennieproblematiken finns alltså inte något absolut strikt ansvar för programproducenten att åtgärda varenda liten bugg, även om denne har garanterat det i licensavtalet. Det kommer att finnas sådana tillämpningar och bör medmassor av man vara veten om att det finns inte den skyldigheten i licensavtalet, men det är ett strikt ansvar när det gäller inbäddade produkter.

Generell metod Slutsats: generell utvärderingsmetod behövs. Den bör definierad i deklarationen. En en vara är önskvärd sådan metod ska allmänt accepterad och godkänd även internationellt. Metoden bör vara kunna verifieras av ett fristående certifieringsorgan, t ex Semko, Norske Veritas eller liknande. Att använda ISO-standarder är en stor fördel. De är allmänt accepterade, definierade och det är möjligt att en oberoende certifiering.

Programvaru- Det som finns är ISO-standarden 9126 och det som är intressant i 2000-sammanhanget är egenskaper egenskaperna funktionalitet och tillförlitlighet. När det gäller funktionalitet är det främst säkerhetsdelen i standarden som går att tillämpa. För tillförlitlighet är feltolerans i fokus.

Det finns också olika utvärderingsnivåer enligt ISO-standarden 14598-5. Det är trygghetsaspekter, ekonomiska aspekter, säkerhetsaspekter och miljöaspekter.

Möjlighet För denna utvärderingsmetod finns SPI-manual och möjlighet till tredjepartscertifieen en till certifiering ring. Det finns också möjlighet att märka programprodukten, antingen med deklaraen egen tion eller ett certifieringsorgan. Fördelen är att det är en internationell standard och en genomarbetad utvärderingsmodell med definierade egenskaper och utvärderingsnivåer. Det finns möjlighet till ansvarsbegränsningi och med att man åberopar en standard och en treddefinierat enligt manualen. jepart, som man

Användbart En workshop5 i november 1997 i Stockholm med internationella ISO / IEC-experter inom för 2000 området mätning och utvärdering konstaterade att modellen och metodiken av programvara enligt ISO-standarder är tillämpningsbar även för att certifiera egenskaper som klarar en programprodukt över millennieskiftet.

Utfrågning av Hasse Samuelsson, Svensk Programvaruindustri

0 Det är mycket bra att finns en certiñeringsmöjlighet och en standard för utvärdering av programvara. Men finns det tid för denna typ av arbete med tanke på millennieskiftet

Det är en investering i ett kvalitetssystem och kan bli ett led i företagets ordinarie kvalitetsarbete. Förr eller senare kommer marknaden att ställa krav att programprodukter är utvärderade. Vår erfarenhet var, under arbetet med manualen Utvärdering av programprodukter, att när vi utvärderade programprodukt från ett programvaruföretag så tog det tid att en planera utvärderingen, men sedan gick själva utvärderingen ganska snabbt.

5 httpz//iso1400l.net/stckholm/future.html 6 Manual ISO9126 och ISO14598

IT-kommissionens hearing om 2000-problem i inbäddade system

Bilaga

2000-märkning av dataprodukter

IT-kommissionen, Industriförbundet, Statskontoret och IT-Företagen har tillsammans tagit fram en definition för vad utmärker sekelskiftessäkra dataprodukter. som

Definition Med sekelskiftessäker produkten, när den används såväl före skälig tid efter menas att som sekelskiftet enligt produktdokumentationen, kan med bibehållen funktionalitet lagra, bearbeta, lämna och ta emot datum- och tidsangivelser för såväl 1900-talet 2000-talet. som

Det innebär

0 att sekelskiftet inte ska orsaka driftsstörning för produkten 0 att produkten hanterar år 2000 skottår. som

En förutsättning är att produkten får, för produkten, korrekta datum- och tidsangivelseri kontakten med andra produkter. Uppgift att produkten är sekelskiftessäker bör framgå om av produktspecifikationen. Avtal mellan kund och leverantör reglerar hanteringen fel och av brister.

Deklaration Självdeklaration görs leverantören enligt IT-kommissionens definition för specifik av en

produkt med angiven modellbeteckning, versions- och releasenummer,

o s V:

JA Innebörd: produkten är sekelskiftessäker enligt denna definition

NE Innebörd: produkten är inte sekelskiftessäker enligt denna definition

Erinran IT-kommissionen erinrar tänka detta när definitionen används: om att

0 Definitionen är ett sätt att beskriva vilka krav bör ställas produkt för den som en att

problemfritt ska klara sekelskiftesövergången. ZOOO-säkerhets-symbolen markering

är en att en leverantör finner att kraven enligt definitionen är uppfyllda den eller de märkta av produkterna.

0 Definitionen och symbolen ställs till alla leverantörers förfogande för användas när att en

leverantör finner anledning att göra beskrivning sina produkters förmåga att klara

en av

sekelskiftesövergången.

0 Om definitionen används ska den användas i sin angivna ordalydelse och i sin helhet.

0 Varken IT-kommissionen eller någon medverkat till definitionens tillkomst annan som

och utformning har, sig direkt eller indirekt, medverkat i det arbete föregått nå-

vare som g on viss leverantörs beslut att använda definitionen och mbolen. sY

0 Varken IT-kommissionen eller någon annan som medverkat till definitionens tillkomst och utformning har testat eller annat sätt kontrollerat att någon viss leverantörs produkt uppfyller kraven enligt definitionen.

0 Användningen av definitionen och symbolen prövas och beslutas således varje enskild av leverantör och under dennes fulla och uteslutande egna, ansvar.

Märkning Se nästa sida. Säker 2000

2000-märkning av dataprodukter Säker

IT-kommissionen, Industriförbundet,

2 0 0 0 IT

Statskontoret och SITO numera

-

Deklarerad Företagen har tillsammans tagit fram

av 9V"3"t5"’ mig för utmärker en definition vad som IT-kommissionens

sekelskiftessäkra dataprodukter.

definition

Definitionen har följande lydelse:

Definition

sekelskiftessäker den används såväl före Med menas att produkten, när tid efter sekelskiftet enligt produktdokumentationen, kan med som skälig bibehållen funktionalitet lämna och datum- och lagra, bearbeta, ta emot såväl 2000-talet. tidsangivelser för 1900-talet som

Det innebär: Ö sekelskiftet ska orsaka för produktionen att inte driftsstörning Ö hanterar skottår. att produkten år 2000 som

produkten får, för produkten, korrekta datum- och En förutsättning är att tidsangivelser i kontakten med andra produkter. Uppgift om att produkten är sekelskiftessäker bör framgå produktspecifikationen. Avtal mellan av kund och leverantör reglerar hanteringen av fel och brister.

Deklaration

leverantören enligt IT -kommissionens definition Självdeklaration görs av för specifik produkt med angiven modellbeteckning, versions- och en releasenummer, etc:

JA Innebörd: produkten är sekelskiftessäker enligt denna definition

NEJ Innebörd: sekelskiftessäker denna definition produkten är enligt

IT-kommissionen

erinrar att på

om tänka

detta när definitionen används

O Definitionen är sätt beskriva vilka krav bör ställas ett att som på en för produkt att den problernfritt ska klara sekelskiftesövergången. 2000-säkerhets-symbolen är en markering att en leverantör finner att kraven enligt definitionen är uppfyllda av den eller de märkta produkterna. Definitionen och symbolen ställs till alla leverantörers förfogande för användas leverantör finner att när en anledning att göra en beskrivning av sina produkters förmåga att klara sekelskiftesövergången. Om definitionen används ska den användas i sin angivna ordalydelse och i sin helhet. Varken IT-kommissionen eller någon annan som medverkat till definitionens tillkomst och utformning har, vare sig direkt eller indirekt, medverkat i det arbete som föregått någon viss leverantörs beslut att använda definitionen och symbolen. Varken IT-kommissionen eller någon annan som medverkat till definitionens tillkomst och utformning har testat eller på annat sätt kontrollerat att någon viss leverantörs produkt uppfyller kraven enligt definitionen. Användningen av definitionen och symbolen prövas och beslutas således enskild leverantör och under dennes fulla och av varje egna, uteslutande ansvar.

1997-10-16

STA TUSRAPPORT

o

per

År 2000-frågan är ett affärs- och verksamhetsproblem. Syftet med en verksamhetsdeklaration är att tydliggöra för organisationens intressenter både externt och internt, verksamhetens status beträffande år 2000-problematiken. Se definition av år 2000-problemet i bilagan. Med objekt avses programvara eller utrustning innehållande elektronik som påverkas av tidsrelaterad programvara eller mikroprocessorsystem för sin funktionalitet. Vi har i vår styrelse, eller verksamhetsledning, utsett en person som ansvarar för att tillse att vår förmåga att bedriva vår verksamhet inte äventyras som en följd av övergången till år 2000.

JAD NEJ D KOMMENTAR:

Vi har i vår organisation tillsatt en operativt ansvarig som arbetar med att övergången till år 2000 inte ska äventyra vår verksamhet.

JA D NEJ D KOMMENTAR:

I vårt sätt att hantera problematiken ingår fortlöpande avrapportering till, och uppföljning av, verksamhetens ledning eller styrelse.

JA D NEJ D KOMMENTAR:

Vi har genomfört en inventering av lT-stöd som används i vår verksamhet.

JA D NEJ D KOMMENTAR:

Vi har genomfört en inventering av objekt som kan tänkas innehålla mikroprocessorsystem, s.k. inbäddade system, som används i vår verksamhet.

JA D NEJ D KOMMENTAR:

Vi har identifierat alla viktiga datautbyten mellan våra verksamhetskritiska objekt såväl internt externt, hos underleverantörer eller myndigheter bilaga.

som ex. se

JA D NEJ D KOMMENTAR:

Vi har genomfört en analys för att klarlägga vilka objekt som berörs, respektive inte berörs, av år 2000-problematiken.

JA D NEJ D KOMMENTAR:

Vi räknar med att alla objekt som är kritiska för vår verksamhet och som behöver

korrigeras eller bytas ut kommer att vara åtgärdade, testade och driftsatta i produktion

senast den Vi har säkrat resurser för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder.

JA D NEJ D KOMMENTAR:

10. Våra revisorer är engagerade i vårt sätt att hantera år 2000-problematiken.

JA D NEJ D KOMMENTAR:

11. År 2000-problemet är beaktat i reservrutinerna för vår verksamhet.

JA D NEJ D KOMMENTAR:

12. Våra inköpsrutiner har kompletterats för att år 2000 säkra nyanskaffade objekt enligt IT- kommissionens definition.

JA D NEJ D KOMMENTAR:

13. Vi har inventerat och analyserat kontrakt med externa partners med avseende på år 2000 och fått tillfredsställande utfästelser från våra verksamhetskritiska partners. JA NEJ KOMMENTAR: 14. Vi har år 2000-deklarerat produkter eller tjänster som levererar enligt IT-kommissionens definition.

JA D NEJ D KOMMENTAR:

VÅRA LEVERERADE PRODUKTER OCH TJÄNSTER D

BERÖRS EJ AV ÅR 2000-PROBLEMET.

Utöver dessa frågor finner särskild anledning att lämna följande upplysningar av väsentlig betydelse:

verksamhetens verkställande

Undertecknas av ledning

till STA TUSRAPPORT ÅR 2000

Bilaga

STA TUSRAPPORT ÄH 2000

gäller vidtagna åtgärder för säkring av objekt som kan störa verksamheten före, under eller efter år 2000 p.g.a. felaktig hantering av datumrelaterad information. Med objekt avses olika typer av hård- eller mjukvara såsom programvaror, utrustning innehållande elektronik som är beroende av programvara eller mikroprocessorsystem för sin funktionalitet.

Är 2000-problemets innebörd kan beskrivas enligt följande:

att årtal endast anges digitalt programmerats med två i stället för fyra siffror vilket innebär att logiska operationer såsom multiplikation och division samt sortering och jämförelser av data år "00" blir felaktiga, 2. att det är oklart vilka mikroprocessorsystem som klarar att slå om till år 2000 och om dessa kommer att relatera till år 1900 eller 2000 problemet med inbäddade system, att "98" eller "99" i programmeringssammanhang ofta har använts till mycket annat än just årtal, ex. kan "99" vara kod för "slut på indata", "kontroll", "maximum och/eller oändlighet", "skräp" etc. samt 4. att år 2000 är skottår.

STATUSRAPPORT AH 2000 för Syftet med är att tydliggöra ex. styrelsen, ägarna, underleverantörer, distributörer, kunder och allmänheten samt den egna organisationen, verksamhetens status beträffande är 2000-problematiken. Statusrapporten är avsedd för periodisk rapportering.

STATUSHAPOPPOHT ÅR 2000 så

har utformats generell som möjligt och på en miniminivå. Statusrapporten kan anpassas till specifika branscher genom tillägg. Branschorgan bör kunna utfärda ytterligare anvisningar eller tillämpningsregler för denna.

._. 16 October 1997

STATUS REPORT

Measures taken to adapt our operations to the year 2000, as of date

The year 2000 issue both a business and an operations problem. The aim of an operations declaration to clarify the status of the organization concerned with regard to the year 2000 issue, for the benefit of stakeholders

both inside and outside the

see

organization definition of the year 2000

problem in the Enclosur . Items " refers to software equipment containing

or

electronic components which depend time-related software

on or

microprocessor systems.

Our Board executive management has appointed to be in

or a person

charge of ensuring that our capacity to conduct our operations not threatened by the transition to the year 2000.

YES NO COMMENTS:

We have appointed who operationally responsible for ensuring

a person

that the transition to the 2000 will not jeopardize our operations.

year

YES NO COMMENTS:

Our approach to the problem includes regular reporting to, and monitoring by, management or the Board.

YES NO COMMENTS:

We have carried out an inventory of IT support used in our operations.

YES NO COMMENTS:

We have carried out an inventory of items that may conceivably contain

microprocessor systems embedded systems used in our operations.

YES NO COMMENTS:

We have identified all important data transfers occurring between the

internal and external items which crucial to operations located,

are our -

for example, suppliers’ public authority Enclosure.

at our or premises see

YES NO COMMENTS:

We have analyzed which objects and which not, affected by the

are, are

year 2000 problem.

YES NO COMMENTS:

We expect that all items which crucial to operations and call for

are our

corrective action replacement will be attended to, tested and utilized in

or

production, not later than

YES NO COMMENTS: We have secured the to carry out the necessary measures. resources YES NO COMMENTS: 10. Our accountants involved in 2000 strategy. are our year YES NO COMMENTS:

11. Responses to the year 2000 problem have been integrated into our backup

routines. YES NO COMMENTS:

12. Our purchasing routines have been revised that purchases of

to ensure

items comply with Year 2000 requirements, in accordance with the IT

Commissions definition. YES NO COMMENTS:

13. We have carried out an inventory and analyzed contracts with external partners, with regard to the year 2000, and we have received satisfactory

declarations from partners crucial to our operations.

YES NO COMMENTS:

14. We have issued Year 2000 declarations for the products or services we

deliver, in accordance with the IT Commissions declaration. YES NO COMMENTS: THE PRODUCTS AND SERVICES WE DELIVER ARE NOT AFFECTED BY THE YEAR 2000 PROBLEM.

In addition to these questions, we believe the following key points should be

made:

To be signed by executive management

Enclosure the YEAR 2000 STATUS REPORT to

The YEAR 2000 STATUS REPORT corrective for concerns measures items that can disturb operations before, during or after the year 2000, due to incorrect treatment of date—related information. Items refer to various types of hardware software, namely computer programs and equipment or containing electronic components which dependent on software or are microprocessor systems.

The essence of the year 2000 problem might be described as follows:

Year-numbers are exclusively indicated programmed digitally, with two

digits instead of four. This means that logical operations such as multiplication and division, and sorting and comparison of data relating to the year O0 will be incorrect not clear which microprocessor systems manage the transition to can the year 2000, and whether they will relate to the year 1900 or 2000 built-

in systems problem

The codes 98" or 99 can mean end of data feed, control, maximum and/ infinity, scrap, etc. or The year 2000 a leap-year.

The of the YEAR 2000 STATUS REPORTis the purpose to clarify organizations status in respect of the year 2000 problem, for the benefit of the Board, owners, suppliers, distributors, customers, the general public and the organizations own personnel. Status reports should be prepared and issued at regular intervals.

The YEAR 2000 STATUS REPORT has been formulated in terms which are as general as possible and represent a minimum level. The status report can be tailored to the needs of specific sectors by making additions. Trade associations, etc. should be able to issue further instructions or rules concerning application.

YEAR

2000 COMPLIANT

Declared the

supplier accordance

with the Swedish

Commissions definition

YEAR

2000 STATUS REPORT

Self assessment accordance with the Swedish Commissions checklist

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers report by the Swedish - IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning sammandraget. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51. av

Så kan Sverige utveckla framgångsrik programvaruindustri en infor 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Rättsinformation Svårigheternas och IT advokater eller möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dess användbarhet Av Per Gustafsson uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Affársnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad IT-kommissionens hemsida http://www.itkommissionen.se.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från hearing anordnad IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. en av Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen.Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 9191. Telefonz 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 - Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön en samling goda exempel, SOU 1996: 178 - Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige inför epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rapporter utgivna på uppdrag eller i samarbete med

I T-

kommissionen

Data om IT i Sverige Statitsitisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen Nationella initiativ runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm

IT världen Regionala initiativ runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt runt stöd till mjukvaruindustrin Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning och analys gjord av Statskontoret uppdrag av IT-kommissionen. 111 sidor.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. . Tänder hela livet . nytt ersättningssystem för vuxentandvård. S. - Välfärdens genusansikte. A. . Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika . processer med exempel från handeln. A.

Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och . maktdiskurser. A. Ty makten är din Myten om det rationella . arbetslivet och det jämställda Sverige. A. Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva av . försäkringar. Fi.

.Alkoholreklam Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagets produkturval. S. Integritet Effektivitet Skattebrott. Fi. . - - 10. Campus för konst. U. ll Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom . olika områden. U. 12. Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade förfaranden. Fi. 13 Säkrare kemikaliehantering. Fö. . 14 E-pengar näringsrättsliga frågor. Fi. . ~ 15. Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. M. 16. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om

bemötandet av personer med funktionshinder. S. l7. Samordning av digital marksänd TV. Ku.

18. En gräns en myndighet Fi. - 19. IT och regional utveckling. 120 exempel från Sveriges län. K.

20. IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-1024. K.

21 Problem med inbäddade systern inför 2000-skiftet. . Hearing anordnad av IT-kommissionen i

samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. K.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Försvarsdepartementet Miljödepartementet

Säkrare kemikaliehantering. 13 Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. 15

Socialdepartementet

Tänder hela livet nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 - Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagets produkturval. 8 När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om bemötandet av personer med funktionshinder. 16

Kommunikationsdepartementet

IT och regional utveckling. 120 exempel från Sveriges län. 19 IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10-24. 20 Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. 21

Finansdepartementet

Omstruktureringar och beskattning. 1

Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva

försäkringar. 7 Integritet Effektivitet Skattebrott. 9 - ~ Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade förfaranden. 12 E-pengar näringsrättsliga frågor. 14 — En gräns en myndighet 18 -

Utbildningsdepartementet

Campus för konst. 10 Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden. 11

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärdens genusansikte. 3 Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka processer med exempel från handeln. 4 Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. 5 Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. 6

Kulturdepartementet

Samordning av digital marksänd TV. 17

IT-kommissionen

103 33 Stockholm

Besök: Regeringsgatan 30-32

E-post: itkommissionen@communications.ministry.se

Hemsida:

http://www.itkommissi0nen.se

ISBN 91-38-20837-7 lSSN O375~25OX