Kristallkulan : tretton röster om framtiden : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

MIN Statens offentliga utredningar

1997:31

Kommunikationsdepartementet

Kristallkulan

- tretton röster om framtiden

IT-kommissionens 3/97

rapport

Delbetänkande IT-kommissionen av Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets Ds svarar förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Susan Nilsson, Jupiter Reklam ISBN 91-38-20529-7 Graphic Systems AB, Göteborg 1997 ISSN O375-250X

Förord

Den här boken är inget vanligt dokument från regeringen. Den består av personliga intervjuer med tretton mycket olika människor. Det som förenar dem är förmågan och modet att sia framtiden. Informationsom teknikens frammarsch har orsakat ett epokskifte. Vad innebär det för vårt land För våra företag Myndigheter och organisationer För oss själva Idén till boken föddes under arbetet med IT-propositionen 1995/ 96:125 som överlämnades till riksdagen den 7 mars 1996. Materialet sammanställdes under förra året, men alla frågor tas i intersom upp vjuerna är och förblir högaktuella ett bra tag framöver. IT-kommissionen kommer i höst att anordna seminarieserie en om konsekvenserna av IT-revolutionen och olika framtidsscenarier. Vår om förhoppning är att även på detta sätt hålla debatten levande. Se denna skrift som en inbjudan och inledning till denna diskussion. en

Stockholm i februari 1997

nes Uusmann

I Platons allegori om den underjordiska grottan "Staten", försökte fångarna i en grotta bilda sig uppfattning Världen utanför en om genom att tolka skuggorna avspeglade sig på grottans väggar. Tolkningarna som ledde till fruktan för den okända omvärlden. Först fångarna när en av lämnade grottan förstod han att tolkningarna misstolkningar var av verkligheten och skuggorna endast reflektioner komplex av en mer värld. På samma sätt står vi idag inför omvärld och framtid sig en som ter

svårtolkad. Vi ser skuggorna, återspeglingen de mycket snabba för-

av ändringar som sker men vi har svårt att sammanhangen. Likt fångarse na i grottan kan vi känna rädsla, till och med fruktan, för oviss en framtid. Den här boken handlar framtiden. Den har kommit till om som ett resultat av arbetet med den k IT-propositionen, regeringen lade s som fram i mars 1996. I samband med det arbetet intervjuades urval ett personer som är visionära i sitt tänkande. Uppdraget att diskutera var det framtida, svenska samhället. Genom att välja med olika ut personer bakgrund och med olika referensramar hoppades vi fram "röd en tråd" som kunde bild vart samhällsutvecklingen är på väg. ge en av De intervjuade visste inte vilka andra intervjuats eller vilka som synpunkter som kommit fram. De visste att regeringen ville lyssna till deras uppfattning det framtida samhället inför arbetet med ITom propositionen, men de visste inget om vilken uppfattning regeringen hade. Samtliga intervjuade fick inledningsfråga och i den eftersamma följande diskussionen ämnesdiskussioner Istället för togs samma upp. att utgå från den intervjuades eget specialområde utgick vi från de frågor vi Ville ha svar på. Inledningsfrågan Sverige genomgår förändring vissa var: en som av uppfattas som ett epokskifte och vissa uppfattas naturlig som av som en utveckling av industrisamhället. Vad är din på detta Därefter följde syn resonemang kring samhällets ansvar och statens roll i det "nya" sam-

INLEDNING

hället, hot och möjligheter för Sverige och hur IT kan användas för att nå samhällsmål. Det mest förvånande med dessa intervjuer var kanske att alla dragit

slutsatsen att Sverige genomgår ett epokskifte. Ingen menade att det

idag sker är naturlig utveckling av industrisamhället. Epokskiftet som en därmed den röda tråd gick igenom i samtliga intervjuer. var som Men det finns fler röda trådar" i materialet: Sveriges framgångar i industrisamhället har förblindat oss och blivit black foten. Vi har mentalt svårare att ställa om till ett nytt en om samhälle. Det styrka för Sverige i industrisamhället blir en svaghet som var en vid skiftet till epok. Det heterogena samhället, inte det homogena, en ny får ett försprång i framtiden. Strukturer som bygger på individen blir framgångsrikare än de bygger på Därmed ställs också som grupper. större krav på individen. Teknisk struktur är förutsättning det är innehållet som blir en men avgörande för välståndet. Humanismen och tvärvetenskapen växer i betydelse. Hjälte i det samhället blir inte ingenjören men kanske nya kulturarbetaren. Nationalstaten minskar i betydelse till förmån för det lokala/regionala och det globala. Alla, inte bara elit, måste få del av det nya samhället annars finns en risker för nya klassklyftor. De intervjuade har på olika sätt och från olika utgångspunkter bildat sig uppfattning det framtida samhället. Den likartade och samen om manhängande bild många dem i sina beskrivningar är påfallande, av ger trots att de intervjuade har olika bakgrunder. Flera av dem ser mönster, där enstaka händelser in i helhetsbilden och gör det möjligt för passar dem att dra generaliserande slutsatser. Många uppfattar de förändringar Sverige genomgår av oss som nu obegripliga och oförklarliga. Vi saknar ett förklarande mönster och som tolkningarna förändringarna blir skrämmande. Metallindustriarbeav tarförbundets ordförande, Göran Johnsson uttrycker det så här: -Idag känner allt större del av befolkningen att de inte kan en påverka sina liv och samhällets utveckling. De gör aktiva val, t ex egna när det gäller utbildning, de vet inte det finns jobb att få. men om Det finns dock ytterligare en röd tråd i intervjuerna: en förtröstan att det samhället kan bli ett bättre samhälle än det vi har idag, ett nya samhälle fler människor möjlighet att, som Odd Engström som ger uttrycker det i citatet Branting, förverkliga sina bästa stämningars av längtan. De tretton visionära tänkarna delar i boken med sig av tankar, möns-

INLEDNING

ter och helhetsbilder som läsaren själv får dra slutsatser Förhoppav. ningsvis kan det bidra till mer positiva skuggor i Våra grottor. Slutligen, ett stort tack till de intervjuade som ställt upp med sin tid och sitt engagemang.

Lidingö i januari 1997

Suzanne Liljegren

PETER KEEN

Utbildning vägen till

välstånd

II-

nytt i

samhället

Om tio år är Sverige samma obarmhärtiga samhälle som England nu är på väg in l det samhället styr den grymma ekonomi som kännetecknas av överkapacitet och ökad produktivitet i industrin, med pressade priser och fortsatta nedskärningar av personal som följd.

Det tror en av världens främsta konsulter inom IT-strategi och -Iedarskap, professor Peter Keen. ska Sverige lyckas behålla sitt välstånd måste samhället satsa hårdare på utbildning, säger Peter Keen. sveriges framtid ligger i hur barnen mellan sex och l8 år utbildas

PETER KEEN

Peter

Keen har nyligen varit gästprofessor vid Stockholms universitet. Han minns sin första dag på universitetet då en regeringsrepresentant hävdade att IT var räddningen för Sveriges välstånd. -Att tro att IT är lösningen är kvalificerat vansinne, menar Peter Keen. Sanningen är snarare att den som står mellan kunden och datorn kommer att försvinna. Ta bankomaten som exempel. En gång i tiden var bankkassör ett kvalificerat yrke, nu ersätts det av datorer. Ett Sveriges problem, anser Peter Keen, är att politikerna inte av tillräckligt väl insett hur informationstekniken påverkar samhället. Se på England och USA. Trots relativt starka ekonomier så upplever arbetarna den värsta krisen någonsin. Jag vet inget storföretag som anställer fler än man haft tidigare. Samtidigt blir deltidstjänsternumera allt fler och karriärmöjligheter allt färre eftersom mellanchefsnivåerna na försvinner. För Sverige är IT-samhället en större utmaning än för många andra länder Peter Keen. Vår industriella struktur med många storföreanser tag och medelstora företag gör att många arbetstillfällen kommer att förlorade. Vi har heller inte varit framgånsrika när det gäller att stimulera småföretagens tillväxt. -Det svenska skattesystemet har tex uppmuntrat tillväxt i större företag hindrat många mindre företag från att växa. För att klara men övergången till IT-samhället måste Sverige snarare fråga sig vilka skatter ska ändras för att uppmuntra mindre företag. som

Avresleringen en styrka

Istället för storföretag, bygg- och exportindustri som ekonomisk motor är det, enligt Peter Keen, utbildning som är drivkraften i IT-samhällets ekonomiska utveckling. För lite satsning på utbildning är farligt för Sverige. I IT-samhället spelar geografisk placering ingen roll. Varför lägga ett företags verksamhet i Stockholm när städer och regioner slåss om att erbjuda god arbetskraft och goda villkor Banglore i Indien har blivit nytt centrum för programmering och i Irland finns Europas back-office funktion. Det är utbildning som ger det nya vålståndet. Om den industriella strukturen är ett problem för Sverige så har landet även fördelar gentemot andra länder. Enligt Peter Keen är vår utvecklade infrastruktur och den tidiga avregleringen inom teleområdet samt vårt sätt att handskas med arbetslöshet, en styrka i IT-samhället. Svenskar vet att arbetslöshet är ett jobb där det gäller att hitta en -

I 2

UTBILDNING VÄGEN TILL NYTT VÄLSTÅND I IT-SAMHÄLLET

alternativ social miljö till arbetsplatsen och att satsa på utbildning, säger Peter Keen. Statens roll i IT-samhället är i första hand att stödja de kluster av små och medelstora företag som växer fram bl a i skuggan av Internet. T ex ekonomiskt stöd för att utveckla verksamheter som har en kommersiell framtid. Däremot har staten ingen möjlighet att försöka styra marknaden, anser Peter Keen. Marknaden rör sig alltför fort för att en regering ska kunna spela en roll i dess utveckling, säger Peter Keen. Svenska staten borde istället satsa på utbyggnad av infrastruktur, underlätta kreditgivning till små och medelstora företag och uppmuntra utvecklingen av ett elektroniskt Hansa. Att hjälpa Estland till nätverks-PC kan vara en väg in i Ryssland för svensk företagsamhet.

Virtuella myndigheter

Peter Keen anser också att den svenska regeringen borde se över sin egen verksamhet och fråga sig vilka verk och myndigheter som kan ersättas av nätverk och virtuella organisationer. Dessutom menar han att regeringen måste göra allt för att underlätta den revolution som han ser i övergången från PC-nätverk till nätverks-PC och Internet. Gratis "vägar" Internet, lågkostnadscyklar nätverks-PC, körkort - IT-körkort och ekonomiskt stöd till s k set-top boxar skulle ge svenska tillverkare en marknad, men också skapa en bas för mindre företag. Internetutvecklingen kan inte stoppas menar Peter Keen. Därmed handlar det mer om vilken roll samhället ska spela för att dra nytta av den oundvikliga utvecklingen. -Att den svenska regeringen föreslår, satsa på informasom nu en tionsinfrastruktur där den offentliga sektorn ställer sin information till allmänhetens förfogande via Internet är en genial idé som kan skapa en stor, ny industri i Sverige. Upplösningen av tid och rum, globalismen och den samtidiga regionalismen, ger staten ytterligare en viktig roll: att bevara den svenska identiteten. -Vad är det som gör en människa trygg när allt runt omkring förändras allt snabbare Kanske vetskapen om vem hon är, vad det innebär att t ex vara svensk.

MADELEINE VON HELAND

Dags att riva

industrialismens

strukturer

Nostalgin över den långa och oerhört lyckosamma industriella period som Sverige har bakom sig är en svaghet i det epokskifte som vi är inne eftersom vi hellre vill gå tillbaka till 70-talet än gå in i 2000-talet. Istället för att se tillbaka borde vi omorganisera de stora industriella strukturer som vi byggt upp.

Det anser författaren och docenten i konstvetenskap, Madeleine von Heland. Hon är skeptisk till den politik med industriell profil som är grunden för dagens politiska partier och efterlyser en "mental omskolning".

Det politiska systemet behöver folk som kan tänka nytt, som inte ser skiljelinjerna mellan arbetsgivare och arbetstagare utan som istället ser att skiljelinjen nu står mellan kunskap och information.

l 5

MADELEINE VON HELAND

l

sin bok "Från Aquilonia", beskriver Madeleine von Heland ett framtida samhälle där förädling av information blir det nav kring vilket samhället kretsar. Nationell identitet är inte längre beroende av geografiska gränser utan tar sin utgångspunkt i språk, historia och traditioner. För Madeleine von Heland råder det ingen tvekan om att Sverige är inne i ett epokskifte. -Först skulle jag vilja definiera vad jag menar med systemskifte, paradigmskifte och epokskifte. Ett systemskifte är något som sker inom ett givet system. När ett politiskt block får lämna över makten till ett annat politiskt block så är det t ex ett systemskifte. Ett paradigmskifte är när man tittar på sin roll på ett nytt sätt. Jag tror att man skulle kunna prata om ett paradigmskifte inom socialdemokratin just nu. Epokskifte är det mest omvälvande. Madeleine von Heland anser att varje epok karaktäriseras av att det finns ett nav runt vilket allting kretsar. I nomadkulturen stod tex individen i navet. Runt navet fanns de religiösa symbolerna, en given teknik, kommunikationssystem, livsmedel, den sociala ordningen osv. Varje individ hade själv ansvaret för att äta kulturen skapade inget överskott. -Av nomaden krävdes hög individuell kompetens att orientera sig geografiskt för att individen skulle kunna klara sig om han eller hon kom ifrån stammen. Nomaderna strävade efter att hålla stammen konstant kvantitativt eftersom det inte var en fördel för stammen att vara stor.

Makt över jorden

Nästa nav kom när människan blev bonde och den agrara kulturen uppstod. Då behövdes mycket muskelkraft vilket i sin tur krävde fler människor. En ny kult skapades kring den födande kvinnan. Makten försköts så att den som ägde jorden hade makten. I det politiska systemet hade också den makten som ägde jord. -När industrialismen kom flyttade det fria kapitalet in i industrin eftersom navet i industrisamhället var industriproduktionen. För Sveriges del skedde en dramatisk utveckling när adelsmannen de Geer tvingade sina adelsbröder att avstå från adelns privilegier. Han såg att industrialismen förde med sig att jordägandet inte längre var avgörande för vem som hade makten. Därmed förändrades den politiska maktstrukturen. Ståndsriksdagen fick ge vika för tvåkammarriksdagen. Sveriges relativt odramatiska övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle gynnande vår väl-

I 6

DAGS ATT RIVA INDUSTRIALISMENS STRUKTURER

ståndsutveckling. Speciellt efter andra världskriget skördade Sverige

frukterna av industrisamhället. Men i slutet av 80-talet stod enbart fyra de industrians- - procent av tällda på golvet, dvs verkliga "arbetare". Orsaken till förändringen var finns i informationstekniken. När IT påverkar informationsflödet och tillverkningsprocesserna, när hela industriproduktionen ändras så de att lågutbildade inte längre behövs, när nationen i och med informationstekniken förlorat kontrollen över sin ekonomi, då är vi inne i så egen en omvälvande process att det bara kan kallas epokskifte.

Informationsnavet

Navet är inte längre industriproduktionen hanteringen inutan av formation. Därmed krävs också ändrade samhällsstrukturer. -Bara för att vi är inne i ett epokskifte betyder det inte induatt strisamhället är borta. Vi måste bygga vidare på industrisamhället, på samma sätt som vi byggde vidare på den världen. Men de agrara stora industriella strukturerna måste omorganiseras. Vi måste ha t ex ett nytt utbildningssystem. Skolan idag är produkt industrialismen. en av Nu krävs en större individualisering. Det politiska systemet behöver göras och förnyelsen bör komma om från det politiska ledarskapet, Madeleine Heland. anser von Det behövs helt enkelt de Geer, någon kan klart och - en ny som se förstå vad epokskiftet kräver. Vi behöver också uppfinna en ny "Marx", dvs någon som kan analysmodell. Al Gore tidig med ge oss en ny var sitt IT-program men han har inget system att peka på.

Iliv offentliga institutioner

Madeleine von Heland att de politiska företrädarna borde menar se att skiljelinjerna inte längre går mellan arbetstagare och arbetsgivare utan mellan kunskap och information. -Med kunskap menar jag människans förmåga göra något att av informationen. Det informationen är abstrakt och kvantitativt, ena - det andra kunskap är mänskligt, kvalitativt. Den risken - - stora tror jag inte är att vi får ett 2/ 3-delssamhälle utan vi får 9/10-delssamatt ett hälle. 1/10-del har kunskapen och har informationen resten men inte kunskapen. Frågan vi borde ställa är: Var behöver vi sätta in för - oss resurserna att

l 7

MADELEINE VON HELAND

tudelningen så liten möjligt En stor pedagogisk uppgift blir att göra som den "vanliga" människan sig att både ha och kunna skaffa att tro om sig kompetens inte att människan ska be om att kompetens. - Grundstrukturerna i den offentliga sektorn kretsar kring den industriella strukturen och behöver anpassas till ett småskaligt behov, anser Madeleine Heland. Sjukhusen bör t inte vara stora institutioner von ex utan brytas ner i närmiljöer. Vilka delar industrisamhällets maktkoncentrat kan vi avveckla - av Hur mycket den offentliga sektorn är t ex nödvändig Diskussionen av finns redan jag inte att vi har tid att fram med osthyveln men tror utan snarare borde amputera mera.

Släpp kollektivet

de immateriella rättigheterna är ett annat område som Lagarna om måste över, Heland. Begrepp producent och konsuses anser von som upphör relevant eftersom den tekniken gör att de ment t ex att vara nya redan idag kan byta plats med varandra. Den som är publik i ena

ögonblicket producent i det andra. kan vara hindrar längre ett barn från att in i ett system och bli -Inget producent. Då faller också den delen industrialismen där vi delade av befolkningen i barn och Vad ställer det för krav på utupp vuxna. bildningen samhället är enligt Madeleine Heland en direktekonomi Det nya von där organisationer eller individer får betalt omedelbart. För del jag mycket handlar om en mental omskolning. statens tror måste släppa kollektivet och fram individen, släppa de storskaliga Vi ta lösningarna, minska övervakningen och bygga upp en ny identitet, ett nytt bygger på individualismen. ansvar som det här scenariot måste staten hjälpa individen att hitta sin roll i det -I globala samhället. Vi får immateriell frihet men för att det ska en fungera måste vi också ha fysiskt stabil bas. Därför måste samhället en komma tillbaka till det sociala fanns i det agrara samhället. ansvar som

Bönder

Här Heland fördel för Sverige att vår kultur i grunden inte är ser von en urban. "Flykten från landsbygden" började endast för två generationer

sedan.

DAGS ATT RIVA INDUSTRIALISMENS STRUKTURER

Vi bryr oss egentligen inte så mycket hur vi bor under veckorna - om bara vi får på landet på helgen. Utsikten är viktigare än hur huset vara ser ut. Vi vill se naturen. Som en konsekvens av epokskiftet får också nationen begrepp som en annan roll. -I det nya samhället ställs nationalism regionalism, individuamot lism mot globalism. Regionerna tror jag inte kommer ha att samma gränser som nationerna. Fram kommer istället regioner har sitt som ursprung i historia och kultur. Den kulturella, lokala särarten blir allt vi har och därför viktig. Den föragrara "stammen" återuppstår i det samhället benya men höver inte längre geografiskt begränsad. vara Stammen kan vara global och immateriell och bestå nätverk - av ett av likasinnade. Stamkänslan behovet för den enskilde svarar mot att hitta sin identitet. Judar och zigenare är exempel på sådana globala identiteter.

Religionen viktig

På många sätt påminner det samhällets struktur nomaderna. nya om Att orientera sig i omvärlden viktigt då och blir viktigt framöver. Den var religiösa ledaren var den kunde förutse framtiden. Von Heland som tror också att vi kommer att religiöst uppsving i framtiden. se ett nytt Jag tror att IT som sådan föder ett intresse för immateriella värden. - Resultatet av det blir att religionen kommer med stormsteg. Det betyder också att teknikerna, ingenjörerna inte längre är hjältar

som de varit i

industrisamhället. Nu handlar det innehåll. Vi måste skapa de mer om immateriella värden som människor vill ha. Därför bör staten stimulera den humanistiska delen IT. av I det framtida samhället Madeleine Heland visuell och ser von en ny intellektuell konsumtion växa fram. Hon tror människan därmed att behöver en bättre kulturell och estetisk kompetens jämfört med idag och vill därför göra den framtida elektroniska världen "visuell".

Ileotraditionell stad

-Jag tror att den nya människan kommer att leva på två, alternativa sätt. I det ena, ljusare framtidsscenariot minskar vårt behov av storstadens livsmönster. Istället utvecklas den neotraditionella staden 1700av och l800-talstyp med gångavstånd till det mesta och där arbetsplatsen är i hemmet.

MADELEINE VON HELAND

I denna stad återskapas levande stadskärna. Stora arbetsplatser en kommer inte finnas på sätt tidigare. Den storskaliga att samma som produktionen kommer istället att utföras med hjälp av robotar. Stockholm jag är lagom och skulle kunna bli en modellstad tror stor för den här neotraditionell stad som behövs i framtiden. typen av andra varianten, är ett mörkare och aggressivare framtids- Den som scenario, utgår ifrån klosterliknande strukturer. Umberto Ecco har mer beskrivit detta i boken "Rosens namn". -I sådant scenario bygger de privilegierade, dvs de som har kunett skap och tillgång till information, elektroniska borgar som står i global förbindelse med varandra. Runt borgarna finns fientlig kringbyggd. en Här finns det stora flertalet människor. De saknar vapen, kan inte ta sig in i borgarna och lever på resterna från borgarna.

Nostalgi nackdel

Madeleine Heland tycker att det är statens ansvar i detta epokskifte von

skapa miljöer lockar ut människorna från arbetsplatserna som

att som kanske är i hemmen. Här behövs det arkader med kaféer, inga supermarkets utan hallar, dvs mötesplaster enligt 1800-talets mönster. Det betyder också att transportsystemen bör vara rena, snygga och - Att vi skapar vackra arkitektoniska platser och att vi gör om tysta. många dagens lokaler till bostäder. av Sveriges förutsättningar återigen klara ett epokskifte på ett odraatt matiskt sätt är idag annorlunda jämfört med för hundra år sedan. Nostalgin över den framgångsrika industrialismen är nackdel, liksom en den offentliga sektorns uppbyggnad. Det är också nackdel att vi är så homogena, att vi har så svårt att - en in det ickesvenska. Därmed har vi svårt att ta tillvara den kompetens ta finns i det ickesvenska. En nackdel är att vi har ett så kort som annan kulturarv. Vi är det enda land i Norden som inte har haft en renässans gick direkt från medeltiden in i barocken. Därför har vi svårt att bli utan riktiga européer, vi känner inte riktigt lika starkt för klassicismen.

ODD ENGSTRÖM

Epokskifte kräver

större

statlig satsning

på utbildning

Om vi även i framtiden ska kunna ha något att fördela så måste vi inse att det viktigaste framöver inte är att fördela materiella tillgångar utan att fördela kunskaper och färdigheter.

Odd Engström, f socialdemokratiskt statsråd och numera arbetande styrelseledamot i Industriförvaltnings AB Kinnevik, är övertygad om att Sverige är inne i ett epokskifte. Han tror att industrisamhället ersätts av ett nytt samhälle som vi så småningom, enligt Engström, kommer att finna ett namn för.

Det finns många i Sverige idag som ser att vi är inne i ett epokskifte och som förstår att vi måste ändra oss, säger Engström. Men det är också förståeligt att många som har investerat så mycket i det gamla industrisamhället, de som byggde industrisamhället, tenderar att tycka sämre om den nya världen än om den gamla.

2 |

ODD ENGSTRÖM

°dd

Engström hade arbetat många år i det socialdemokratiska partiets innersta cirklar när han beslutade sig för att hoppa av politiken. Han ansåg att den samhällsförändring som han vill beskriva ett epokskifte, så viktig att han ville ägna all sin tid åt att lära sig som var förstå det "nya" samhället. Jag har lämnat mina poster och ser mig nu som en elev i en ny värld, säger Odd Engström. För det jag kunde och visste om den gamla världen räckte inte till för att förklara och förstå vad som händer nu. Odd Engström menar att den analysmodell som han och socialdemokratin utgått ifrån i formandet politiken under de senaste 100 åren, av inte längre fungerar. Jag, liksom många andra, är fostrad i en traditionell basanalys som bygger på intressekonflikten mellan arbete och kapital, säger Odd Engström. Den analysmodellen fungerade utmärkt under många år. Socialdemokraterna gjorde ett kanonjobb under ZS-årsperioden från 1950 till 1975 därför att analysmodellen levererade ett korrekt resultat. Problemet är att denna analysmodell inte längre fungerar. Den levererar inte på någon tidens stora frågor arbetslösheten, svar av - EU-frågan, miljö och energifrågorna och den går inte att använda för att närma sig frågan om relationen mellan män och kvinnor. Anledningen till att modellen inte längre fungerar är, enligt Odd Engström, att Sverige är inne i ett epokskifte. De strukturer som nationen byggt upp passar inte i det nya samhället. De grundläggande livsvillkoren för människorna har förändrats med elektroniken, säger Engström. Hittills har vi byggt våra strukturer på att det finns grundläggande fysiska avstånd. IT har ändrat detta och idag finns inte samband mellan tid och avstånd som tidigare. samma Centrum och periferi är begrepp som upphört att vara relevanta i och med IT. I industrisamhället byggde vi hierarkiska system kommu- ner, län, stat. Dessa begrepp upphör att vara relevanta för de individer som har utrustning och kunskap om IT. På det viset är det en samhällsomstörtande verksamhet när folk får tillgång och kunskap om IT.

Nationalstaten förlorare

Varje epokskifte har inneburit att människor har fångat upp ett tekniskt

genombrott. Ånga och elektricitet är exempel på detta. Men dessa skif-

ten har också inneburit förändringar i samhällsstrukturerna. När industrialismen kom gick det inte längre att ha skråväsendet kvar, inte heller ståndsriksdagen. Nationalstaten blev viktigare. Fattigvården flyttades från sockennivå till central nivå.

EPOKSKIFTE KRÄVER STÖRRE STATLIG SATSNING PÅ UTBILDNING

Vad vi nu ser är att nationalstaten kommer att förlora en del av sin betydelse, Odd Engström. Vissa beslut flyttas på Europeisk menar upp nivå tex stabiliseringspolitik, konjunkturpolitik andra kommer att - flyttas ner till regional eller lokal nivå. Individerna kommer i det framtida samhället att kräva ett större inflytande. Stora förändringar innebär också risker, nya klasskillnader mellan de som har och de som inte har kunskap. Ett epokskifte är inget gulligull, säger Odd Engström. Men processen är relativt långsam. Här måste vi försöka föra in ett långtidsperspektiv i det vi gör. Trots nackdelarna så tror jag ändå att det nya samhället ger människorna en större chans att förverkliga sina bästa stämningars längtan" än någon epok tidigare har lyckats göra. Även i denna annan epok måste vi kunna förmedla till människorna ett hopp om glädje i livet. I detta "nya" samhälle ser Odd Engström kunskapen som en nyckelfråga. Vi måste inse behovet av att ständigt förvärva nya färdigheter, lära oss saker hela livet. Vuxenlivet kommer att bestå av en växling mellan vad vi idag kallar arbete och utbildning. Men vi måste ändra attityd helt och hållet. Det roliga ska vara att utbilda sig och det nödvändiga att arbeta - inte tvärtom som det ofta är idag. Därmed borde vi också ha mer betalt när vi utbildar oss än när vi arbetar eftersom utbildningen gör att vi kan tillföra mervärde.

Skrota skolpolitiken

Statens blir därmed att bygga ett samhälle som får människor att ansvar drömma om utbildning. Politikerna borde besluta sig för att bygga ett samhälle där kunskaps- förvärvande är en central del av en människas liv, säger Odd Engström. För att genomföra detta bör staten ställa om hela sin resursanvändning. Pengar från den materiella standarden och från tillväxten bör användas för att bygga upp en helt ny kunskapsvärld. Det betalas genom sänkt materiell standard för vuxna. De strukturförändringar han föreslår bygger på kunskapssamhällets behov och krav snarare än industrisamhällets. Lägg ner det som kallas skolpolitik och bygg en kunskapsvärld för alla som sträcker sig genom hela livet, föreslår Odd Engström. Bygg något som börjar på dagis och använd de bästa pedagogiska resurserna till barnen mellan 6 och 10 år så att de får en lust att lära sig saker i livet. Dessa lärare ska också ha bäst betalt av alla.

ODD ENGSTRÖM

Skolorna måste göras om. Skolbyggnaderna ska vara de vackraste husen, skolan servera den godaste maten. I skolan ska de mest spännande finnas. Staten måste med och driva forskning hur vuxna vara om utbildning och lärande ska bäst till innan arbetslivet. Lika övertygad som han är att utbildning är den enda framkomliga vägen för ett Sverige som befinner sig i en övergång till ett kunskapssamhälle, lika pessimistisk är han över möjligheterna för dagens vuxna att anpassa sig till det nya. -Här finns nog inte mycket att göra för staten annat än visa social barmhärtighet, säger Odd Engström. Visst ska vi fortsätta med den traditionella arbetsmarknadspolitiken och erbjuda utbildning till de som är öppna för en förändring. Men vårt primära måste att ansvar vara fånga den generation kommer. upp som

För-språng

Odd Engström menar att epokskiftet gör att alla nationer plötsligt får liknande villkor. Fördelar från industrisamhället i Sveriges fall t ex en stark fackföreningsrörelse och samförståndsanda ger inte längre ett försprång. Och det blir en rättvisare värld. Bara den som kan mest får det bäst. Ingen nation kan kräva mer om den inte också bidrar med mer. Om vi däremot lyckades bygga om strukturerna och skapa en stäm- ning av kunskapsförvärvande först av alla, då skulle vi få ett försprång, tror Odd Engström. Men då måste vi agera nu. Ett konkret exempel på vad vi kunde göra är att ge alla gymnasister ett eller två års studier utomlands för att de ska bli globalister och lära sig ytterligare ett språk. För det multinationella företaget söker någonsom stans att placera sin verksamhet blir då Sverige attraktivt eftersom vi har en arbetskraft som är globalister och flerspråkiga. -En sådan satsning skulle kanske kosta fem-tio miljarder årligen, vilket motsvarar ungefär vad samhället betalar ut i arbetslöshetsersättning i fem-tio veckor. Det finns naturligtvis ingenting som hindrar att en kommun gör det här själv idag. Det handlar om prioriteringar. - Kan då de som byggt och fostrats, utbildats i industrisamhället, föra in Sverige i kunskapssamhället -Kanske Men inget epokskifte har hittills funnits där de som varit ledande inom det gamla lyckats klara av övergången och blivit de ledande också i det nya, säger Odd Engström.

LEIFJOHANSSON

Helautomatiserad

produktion och Il bryter ner hierarkierna

- Det sker en verklig förändring av vårt samhälle just nu. Det är inte längre fråga om en naturlig utveckling av industrisamhället utan om en övergång till ett nytt samhälle. Och om IO-IS år står vi inför ett avgörande skifte.

Det tror Leif johansson, koncernchef för Electroluxkoncernen och tillträdande koncernchef för Volvo. Han drar sina slutsatser från de erfarenheter han har av industriell tillverkning i global miljö.

På I980-taIet tog det 50 minuter manuell arbetstid för att bygga en dammsugare. Idag tar det O minuter. Faktum är att det inte är några problem vare sig tekniska eller ekonomiska - att skapa en helautomatiserad, småskalig och decentraliserad produktion.

LEIF JOHANSSON

Electrolux

ställer idag sin produktion så att den passar de nya om strukturerna i en ny tid. Hierarkiska organisationsformer ersätts direktkontakter följer tillverkningsprocessens olika steg. av som -IT gör det möjligt att på organisation på ett dramatiskt anse en norlunda sätt, Leif Johansson. Förr behövde tex våra återföranser säljare ringa chefen för återförsäljarkedjan för att beställa kylskåp. nya Chefen ringde sedan till chefen för kylskåpstillverkaren som i sin tur skickade beställningen i organisationen till dess den nådde proner duküonen. -Idag beställer återförsäljaren sina kylskåp, via datorkommunikation, direkt från produktionen. Hela den hierarkiska strukturen bryts upp. Människor kommunicerar på ett naturligt sätt istället. Leif Johansson tycker att Internet är ett annat exempel på hur hierarkierna förlorar i betydelse. Information blir med Internet omedelbart tillgänglig och inte förbehållen ett fåtal i hierarkierna. vi ska bejaka den här utvecklingen och jag också att Jag tror att tror vi har överdramatiserat riskerna. Vår utmaning är snarare hur vi ska utnyttja IT ett konkurrensmedel för att kunna mäta oss med de som bästa i världen.

Färre jobb

Med helautomatiserad produktion försvinner allt fler av de traditioen nella industrijobben. Samma produktion kan utföras av färre, men mer välutbildade människor, med säkert roligare arbeten. Vad ska vi då göra med de blir över Efter 20 års ivrigt resande - som runt i världen så är jag övertygad om att vi måste igång nyföretaom gandet. Ta Italien exempel. I Italien är företagaren hjälte och norra som hela familjen jobbar i företaget. I Sverige är det närmast asocialt att vara egenföretagare. Det finaste är istället att arbeta i ett stort företag. Lösningen måste ligga i att utveckla nya tjänster och produkter, nya företag, nya strukturer. Leif Johansson att det behövs ett nytt synsätt som bättre passar menar ett nytt samhälle. Sveriges förbannelse är de små, små steg i fel riktning har pågått som under så lång tid och är svåra att ändra. Förmögenhetsskatten som som hindrar nyföretagandet, inställningen att företagande inte är fint, uppfattningen jobb är något går till, att arbeta gör i åtta att ett som man man timmar, fem dagar i veckan osv.

HELAUTOMATISERAD PRODUKTION OCH IT BRYTERNER HIERARKIERNA

Mental förändring

Arbetstidsbegreppet tycker Leif Johansson är förlegat. Varje individ har många olika roller och ansvarsområden som borde styra arbetstiden på ett annorlunda sätt än idag. Vad är det som gör att vi har definierat ett bra samhälle ett där - som Vi antingen arbetar heltid eller halvtid Vi vet ju att livet också består av annat än arbete: barn som ska hämtas och lämnas, föräldrar besom höver hjälp osv. Här tror jag att staten måste aktivt verka för att bryta ned den syn som vi har idag och se att vi med hjälp IT kan luckra av upp alla de här strukturerna. De mentala förändringar som behöver genomföras i Sverige tror han till viss del kommer med en ny generation van vid IT och Internet. Jag kan tänka mig att man kommer att arbeta hemifrån, blanda - mer arbetsuppgifter mer, och ha en tillvaro som mer påminner jordom brukssamhällets. Redan idag så är jag själv uppkopplad hemifrån och sköter en del av arbetet därifrån över helger och kvällar. De hierarkiska strukturerna finns överallt, Leif Johansson. I menar företagen, fackföreningsrörelsen, politiken och, inte minst, i skolan. Skolan är ett exempel där IT kan göra det möjligt att bedriva ett individuellt och livslångt lärande som gör att vi både kan satsa på bredden men också ta tillvara våra begåvningar.

Internet

Leif Johansson tycker det är nödvändigt att IT blir tillgängligt för många för att undvika ett elitsamhälle. Utbildningen är ett oerhört viktigt område för staten att satsa på. - Varje elev som går ut gymnasiet borde bevandrad i Internet, kunna vara skapa ordbehandlingsdokument och skicka elektronisk post, Leif anser Johansson. Staten bör dessutom stimulera IT-användningen i samhället genom att kommunicera mer elektroniskt och ställa information till medborgarnas förfogande via direktkanaler. -Informationen borde inte bara via media utan direkt via t ex Internet, t ex riksdagens beslut. Det borde också självklart att staten vara investerar i en informationsinfrastruktur med information via Internet och lägre pris på ISDN -anslutningarna, säger Leif Johansson. Om offentlig information sedan ställs till medborgarnas förfogande elektroniskt så tror jag att vi kommer att många produkter och se nya tjänster. Men informationen ska inte vara gratis. Risken för missbruk är då alltför stor.

LEIF JOHANSSON

Reglering

Leif Johansson har svårt att förstå varför IT ibland uppfattas som ett hot. Däremot är han för Viss reglering, också av Internet. en Jag tycker det är rätt att rensa i floran, t ex när det gäller barnporr. - Samhället ska ha rätt att plocka bort avarter. Men detta är inte den stora uppgiften för staten utan snarare att se till att alla får tillgång till IT och till Internet.

ROLF SKOGLUND

Strategiskt viktigt

för

Sverige att

alla lär

II

sig

Samhällets ansvar borde vara att nå ut med IT till den breda massan. jag är övertygad om att det är strategiskt viktigt för Sveriges utveckling att vi satsar på att den breda massan lär sig IT.

Det säger Rolf Skoglund, ansvarig för Microsoft Europas företagsdivision. Den tidigare chefen för Microsoft Svenska AB har idag en unik utblick över informationsteknikens absoluta frontlinje.

- Kommunikation och kompetens, inte nationell tillhörighet, blir avgörande faktorer för de svenska företagens konkurrensförmåga. Förmågan att kommunicera i bild, ljud och text blir en plattform. Till detta ska läggas det intellektuella kapitalet.

Vad blir då det adderade värdet framöver jag tror att vi måste ha en bättre balans mellan teknik, ekonomi och humaniora än vad vi har idag. Vi kan inte bara satsa på att utbilda tekniker och ekonomer. Vi behöver också förstå hur människor fungerar.

ROLF SKOGLUND

nya

företag med växtkraft är nödvändigt för att Sverige även i framtiden ska vara ett välmående land att leva Rolf Skoglund tror att IT har en viktig roll att fylla när det gäller att fram nya, livskraftiga företag. Sverige behöver nya "Ericsson" och "Pharmacia". Det finns inget, som jag ser det, som säger att ett stort företag ska lyckas bäst med att knoppa av verksamhet som kan växa till ett nytt "Ericsson". Det som behövs för att skapa ett större förädlingsvärde är riskkapital och kompetens. Och kompetensen i IT-samhället blir att vara van vid att jobba med - IT och se på IT med erfarna ögon, anser Rolf Skoglund. Vi vet inte var de människor finns som kan skapa de nya företagen. Därför måste vi satsa på att den breda massan blir IT-kompetent. Rolf Skoglunds ansvar är Microsofts verksamhet i hela Europa men mycket av hans hjärta och engagemang finns i Sverige. Otaliga är de kvällar då han predikat IT ute på de svenska skolorna. Utmaningen vi står inför är utbildningen, anser Rolf Skoglund. Hur ska vi hantera omskolningen av de människor som inte befinner sig i den "nya" verkligheten Hur undervisar jag som lärare med hjälp av ny teknik Måste vi kanske ha en annan typ av undervisningsmetodik För att skolan inte ska släpa efter i IT-utvecklingen vill han skapa en dialog mellan näringsliv och skola. Kanske måste vi ha större rotation mellan företag och undervisning för att vi ska kunna klara kraven på kompetensutveckling. Vi måste också lära oss samarbeta skickligare mellan forskning och industri.

Humaniora viktigare

Om staten ska satsa på utbildning vad är då arbetsgivarnas ansvar Jag anser att det är arbetsgivarnas ansvar att medarbetarna får ett livslångt lärande och blir anställningsbara. Utbildningen och framför allt det livslånga lärandet har också en koppling till produktiviteten. Vilken produktivitet får Sverige ut ur individen Under sin livsperiod ska denna individ betala tillbaka den satsning som samhället gjort på honom. Rolf Skoglund tror att det nya IT-samhället innebär något stort, ett epokskifte. Framför allt tror jag det därför att mikroprocessorerna gör att all vår kommunikation blir digital röst, bild, text. De människor och sam- hällen som utnyttjar denna mikroprocessorkraft på ett kreativt sätt får ett försprång. Men han anser inte bara att det är nödvändigt med IT för att Sverige

STRATEGISKT VIKTIGT FÖR SVERIGEATT ALLA LÄR SIG IT

ska klara ett epokskifte. Humaniora blir allt Viktigare liksom förmågan att organisera verksamheter enligt de strukturer informations- och som kunskapsamhället kräver. Vi måste ta tillvara de människor kan tillgodogöra sig kunskap - som och se sammanhangen. Utnyttja t ex Virtual Reality-världen bättre och jobba med flera olika kompetenser. Eftersom den globala konkurrensen ökar så måste vi också snabbare svara upp mot förändringar. Här tror jag Sverige har fördel. Vi har i en Sverige en ledarstilstradition som innebär att vi är vana vid att föra ut ansvaret i organisationen. Därmed kan det intellektuella kapitalet bättre tas tillvara. Denna ledarstil gör det också lättare att bygga team över gränserna. Idag sker en hel del arbete över tidszonerna, där arbetet flyttar från team till team över dygnet och jordklotet.

Moms

Staten har, enligt Rolf Skoglund, även andra, angelägna uppgifter som rör IT-utvecklingen. T ex lagstiftningen och på hur beskattningen synen i det nya samhället ska ske. -Att sprida produkter globalt sker idag blixtsnabbt. Företaget Netscape spred t ex 1 miljon program via Internet på veckor. Plötsligt är sex det inte distributionen är problemet utan andra saker, hur som tex försäljningen ska hanteras när den går över gränserna på sätt vi ett som inte är vana vid. Ska samhället underlätta denna försäljning eller försvåra den Hur gör samhället med momsen Framöver får vi inte tex bara nya tjänster utan också företag rör sig elektroniskt över nya som gränserna. Ska staten i bräschen för IT-utvecklingen eller ska samhället överlåta marknadskrafterna att verka Jag anser att staten måste i bräschen, säger Rolf Skoglund. Av två skäl; dels för att effektivisera sin verksamhet, dels för att utbilda medborgarna och stimulera till rätt typ av upphandling. -Stat och kommuner kan vara nyckelspelare. Elektroniska deklarationer och elektronisk röstning är några exempel på vad myndigheterna kan göra. Ställa krav på att läromedel även ska publiceras elektroniskt och inte bara i pappersform, är ett annat.

3 I

PETER LÖTHBERG

Brist på säkerhet och

kvalitet i den svenska

delen av Internet

Det saknas tillräcklig kvalitet i den svenska delen av Internet. Det anser världens främsta Interneten av experter, Peter Löthberg.

- Idag byggs det mycket i landet med bristfällig design vad gäller stabilitet och driftsäkerhet. Inte minst ute i kommunerna. Det gör mig mörkrädd när jag tänker på att vi en dag ska vara beroende av den lT-struktur som nu byggs upp, säger Peter Löthberg.

PETER LÖTHBERG

Peter

Löthberg arbetar i företaget Svensk TeleUtveckling Er egna

Produktinnovation AB och har många års erfarenhet av Internet-

kommunikation. Han är bl arkitekten bakom världens första transata lantiska 34 MB-förbindelse, sattes i drift i juli 1995, och dess som efterträdare, den 155 MB-förbindelse sattes i drift i september 1996. som Den förbindelsen är inte bara den bredaste transatlantiska senare förbindelsen idag även den första förbindelsen som använder den utan teknik Peter Löthberg själv varit aktiv med att ta fram: IP över SDH, som eller "packet SDH/SONET". Denna teknik används för att undvika over de problem ATM skapar i publika nät. Peter Löthberg också en som var de drivande bakom tillkomsten den första publika av personerna av

Internetoperatören i Sverige, Swipnet, som startade 1992.

Löthberg är inte nådig när det gäller omdömet hur det står Peter om

till med Internetkunskapen hos såväl vissa operatörer som stat, kommu-

ner och företag.

Sverige har idag försprång gentemot andra länder i och med att ett vi har fungerande högskolenät, Peter Löthberg. Men när nu ett menar Internetanvändningen exploderar så visar sig allvarliga brister i säker-

heten och kvaliteten i den svenska delen av Internet.

Grundproblemet är bristen på kunskap Internet. Idag bedrivs det om -

ingen utbildning inte ens på högskolenivå när det gäller hur man

- hanterar nätutbyggnad och nätdrift. Däremot träffade jag 23-årig tjej en

från Portugal nyligen utbildat sig i att bygga routernät vid sin som högskola. Och Portugal väl många ligga efter Sverige i ITanses av

utvecklingen...

Löthberg både företagen, operatörerna, staten och Peter menar att kommunerna har att till att säkerhet och kvalitet förbättras. ett ansvar se Löthberg, borde riktlinjer för standarder och säkerhets- Staten, anser ge krav när myndigheter och kommuner ska bygga sina IT-strukturer.

Ett minimikrav borde att hålla sådan kvalitet i sin elektronisvara en ka kommunikation funktionerna kan garanteras. Idag är inte det att fallet. Inom vissa områden är det tvärtom vilda västern mentaliterena Ett exempel är när Telia under flera års tid saboterade arbetet med ten. de elektroniska adresserna samordnade så att trafik mellan olika att skulle kunna ske på ett, för användarna, transparant sätt. e-postsystem Myndigheterna kan och bör också i bräschen för användningen - IT. Men vi borde göra i USA där de federala anslagen användes av som för köpa nättjänster befintliga leverantörer. Det är ett misstag att t ex av

myndigheterna själva bygger sina nättjänster. om

BRIST PÅ SÄKERHET OCH KVALITET I DEN SVENSKA DELEN AV INTERNET

BBS-problem

Bristen på relevant kunskap Internet och IT visar sig också vid om lagstiftningen, menar Peter Löthberg. Mitt intryck är att de som stiftar lagar inte fattar hur IT fungerar, säger Löthberg. Ta tex utredningen tittade på bestämmelserna som kring BBS-system. Där skrev att den ansvarige för BBS-systemet man skulle ta bort information verkar stötande. Dessutom skrevs som att om en mailinglista är mer än tio lång, ska informationen arkiveras. namn Problemet med vem är ansvarig är att BBS:en kan virtuell - som vara

dvs informationen ligger fragmenterad i olika datorer och är då

vems ansvaret De tio namnen är det lätt att kringå, det är bara att skapa mailinglistor med nio i varje och sedan länka dessa. samman Lagar och regler borde utformas så att det är olagligt är olagligt, - som vare sig man använder IT eller elektricitet. Peter Löthberg anser att staten ska garantera skydd information av snarare än att leta efter vägar att begränsa informationsflödet. -Inom Europa finns en trend att försöka förbjuda användandet av fungerande kryptosystem. Eftersom kryptering är den enda metod som finns tillgänglig för att åstadkomma ett "kuvert" för elektroniska meddelanden kan denna utveckling leda till att samhället helt blottläggs, då man av brist på insikt valt att inte kräva användning starka kryptoav system för såväl identifiering skyddande information. som av Staten bör säga att nuvarande lagar även gäller all elektronisk kom- munikation. Samhället borde därmed skydda informationen under transporten så att folk vågar använda elektronisk kommunikation. Lagen måste utformad så att största möjliga skydd till information vara ges som är under befordran inom nätet. Jämför med hur hanterar man vanliga brev

GÖRAN JOHNSSON

Kvalitetssäkrad

utbildning nödvändig i kunskapssamhället

För Göran Johnsson, ordförande i svenska Metallindustriarbetareförbundet, är kunskap idag lika viktigt för tillväxten i Sverige som landets naturtillgångar. Han vill därför kvalitetssäkra den svenska utbildningen och ser generell kompetensökning som solidaritetspolitik. - Mycket av förädlingsvärdet i det Sverige producerar är kunskap. Det är förklaringen till att de enkla jobben inom industrin rationaliseras bort. Därför kommer Sverige inte att ha råd med medborgare som säger att de inte vill utveckla sig.

GÖRAN JOHNSSON

Göran

Johnsson ser tydliga tecken på att Sverige lämnar industrisamhället och går in i ett kunskapssamhälle. Rationaliseringarna inom industrin är ett sådant tecken. Under 1990-talet har 250 000 jobb försvunnit inom industrin samtidigt som 50 000-60 000 har skapats. En förlust på nära 200 000 arbetstillfällen samtidigt som industrin producerar större volymer idag jämfört med på 1980-talet. Förändringarna inom industrin är så påtagliga, säger Göran Johns- - Förr i tiden fanns det alltid jobb på fabriken för de inte längre son. som orkade arbeta i produktionen. De kunde t ex arbeta i trädgården eller i vaktkuren. Idag är alla sådana jobb bortrensade. När sysselsättningen inom industrin stadigt minskar så blir det också tydligare att arbetstillfällen i de stora företagen kommer att minska. Storföretagens betydelse i det svenska kunskapssamhället blir istället att tillföra ökad kompetens, forskning och utveckling, tror Göran Johnsson. -När industrisysselsättningen går under 20 procent då är vi inte längre ett industrisamhälle. Förändringen från det gamla industrisamhället till det nya kunskapssamhället kommer att bli tuff. Men om vi kan anta utmaningen i det kunskapssamhället så behöver inte nya omställningen bli så dramatisk.

Jobb saknas

Ett första steg i omställningen är, enligt Göran Johnsson, att lära svenskarna känna trygghet i den samhällsförändring som nu sker. Samtidigt krävs av samhället att förändringarna genomförs på ett sätt som hindrar människor från att duka under. -Idag känner en allt större del av befolkningen att de inte kan påverka sina egna liv och samhällets utveckling. De gör aktiva val, t ex när det gäller utbildning, men de vet inte om det finns jobb att få, säger Göran Johnsson. Jag skulle önska att vi genom ökad kunskap i alla led kunde ändra den situationen. Kompetensutvecklingen skulle bidra till att både individer, företag och samhälle växer. Då kunde Sverige öka sin konkurrenskraft och nya jobb kunde skapas. Göran Johnsson menar att Sveriges kunskapslyft är så viktigt att människors förmåga att lära sig lära blir avgörande både för individens framtida möjligheter och det svenska samhällets konkurrenskraft.

KVALITETSSÄKRAD UTBILDNING NÖDVÄNDIG I KUNSKAPSSAMHÄLLET

Solidaritet

Solidaritet med de svaga i samhället har hittills bestått i att skydda och omfördela resurser. Det räcker inte i kunskapssamhället. I solidaritetspolitiken måste hädanefter också ingå att kraftigt driva på kunskaps- och motivationslinjen. För om vi lämnar förlorarna bakom oss, eller låter enbart marknadskrafterna styra kunskapssamhällets utveckling, då får vi ett skräckscenario. Sveriges möjligheter att klara övergången till kunskapssamhället är beroende av att den offentliga sektorn blir mer medveten om de förändringar som sker, anser Göran Johnsson. Den offentliga sektorn måste ha en uppfattning vad händer - om som i omvärlden, måste kunna se att det krävs spjutspetskompetens för att klara konkurrensen, säger Göran Johnsson. Jag tycker t ex att det finns mycket damm på hyllorna inom utbildningssektorn. Lärarna vet knappt vad som sker ute på företagen. Större krav borde, enligt Göran Johnsson, ställas på skolorna och svensk utbildning borde kontinuerligt jämföras med det bästa i världen, s k bench marking. -Liksom i industrin borde vi mäta kvalitet och produktivitet i utbildningssektorn, säger Göran Johnsson. Dessutom bör vi kvalitetssäkra vår utbildning. Här har staten en viktig uppgift, nämligen att stå som garant för kvaliteten i undervisningen. Statens roll borde bl a vara att garantera barnen tillgång till datorer både i hemmen och i skolorna.

Ändra strukturerna

Göran Johnsson vill också förändrad inställning när det gäller det se en livslånga lärandet och att ansvaret för detta ligger både på staten, anser föräldrarna, dagis, skola och elever. Cirka tio procent av arbetstiden tycker han borde användas för kompetensutveckling. Kunskap blir mer och färskvara. Därför måste vi alla i - mer en Sverige vänja oss vid att tanka kunskap även när vi är vuxna. Kompe- tensutvecklingen kommer att behöva genomföras på många olika sätt. Grundläggande är naturligtvis gymnasiekompetens. Men vi borde också göra upp rotationsprogram mellan skola och näringsliv. Företagen pratar mycket om detta men det sker inte mycket i praktiken. För att genomföra de förändringar som behövs anser Göran Johnsson att strukturerna behöver förändras. De nuvarande strukturerna, t ex departementsindelningarna, passa- de för 20-30 år sedan men inte idag. Gör en ny indelning, slå ihop

GÖRAN JOHNSSON länsorganisationerna och låt den operativa verksamheten ske ute i kommunerna. Ministrarna kan sedan målstyra verksamheten.

ANDERS L JOHANSSON

Organisera om Sverige

för

kunskaps-

samhällets behov

- Staten måste sluta tro på de storskaliga, centrala lösningarna med en näringspolitik inriktad på storföretagen. Reglera gick bra l industrisamhällets fasta strukturer. Nu gäller det att bli omställningsorienterad.

Det anser Arbetslivsinstitutets generaldirektör, Anders L johansson. Han ser framför sig ett Sverige som är fundamentalt annorlunda organiserat jämfört med idag. -jag är övertygad om att vi är mitt i ett uppe epokskifte och inte längre vandrar vidare i industrialismens fotspår. Och det nya kunskapssamhället med sina lösa strukturer kräver en annan organisation.

4 I

ANDERS L JOHANSSON

Anders

L Johansson flera tecken på kunskapssamhällets framser växt och industrisamhällets tillbakagång. Vårt minskade beroen-

de "rummet" i värld "krymper" med hjälp av IT är ett av en som exempel. Den allt snabbare innovationstakten gör att kunskap blir som

färskvara och företagen inte längre 100 år, är ett annat.

organisera arbetet förändras dramatiskt. Lärarna har vi t Sättet att ex fått hushålla med därför vi varit bundna till rummet. Tidigare har att därför tolvåring lärt sig lika mycket alla andra tolvåringar. Med en som teknikens hjälp kan lärarna individanpassa undervisningen och barnen

lära sig i sin egen takt.

förändrat arbetssätt och teknik påverkar också arbetsrätten. Ett ny

Arbetsrätten och sysselsättningsfrågorna förändras och det gamla väl-

färdsbegreppet behöver ersättas av något annat.

Förr kunde du duktig Svetsare och klara dig hela livet på det. vara en - Framöver får vi projektliknande anställningsformer. Då handlar mer av det inte längre livstidsanställningar eller arbetsrättsliga regleringar om att värna individens anställningsbarhet. utan om

Jobben försvinner

Anders L Johansson tror inte att tillverkningsindustrin kommer att

för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. svara Vi rationaliseringar inom industrin som är sjufaldigt större än - ser nu vad vi hittills och antalet sysselsatta inom verkstadsindustrin är sett sannolikt i 7-8 procent i början 2000-talet. De produktivitetsnere av stegringar vi i Sverige haft under 90-talet uppgår i många fall till som 30-50 En fortsatt sådan utveckling betyder mindre arbetsprocent.

kraftsbehov inte större. - Vår förändrade på internationell arbetsdelning har också påverkat syn det svenska industrisamhällets nedgång.

Hongkong exempel. I 20-25 år har Hongkong haft ett Ta som investeringsvänligt klimat på grund den billiga arbetskraften. Nu är av Hongkong minst lika tekniskt avancerade vi. Många av de 100 000 som jobb vi har förlorat finns helt enkelt någon annanstans i världen. som Anders L Johansson att det sker och har skett stora förmenar ändringar i samhällsstrukturerna att vi inte har tagit till oss förmen

ändringarna.

Idag har vi tredjedel arbetslösa, tredjedel jobbar hårdare en en som än någonsin och tredjedel går kvar i de gamla jobben. Trots alla en som de förändringar sker runt omkring så håller vi fortfarande kvar som oss vid det gamla: åtta timmars sömn, åtta timmars arbete och åtta timmars

ORGANISERA OM SVERIGE FÖR KUNSKAPSSAMHÄLLETS BEHOV

fritid. Istället för att forma politik både är drivande och underen som stödjande till utvecklingen har vi fått politisk debatt där den en ena halvan av befolkningen tror att vi kan återgå till det gamla.

Humankapitalet viktigare

En konsekvens av epokskiftet är att nationalstaten förlorar i betydelse. Vilken roll kan då staten spela i den utveckling sker som Frågorna måste på ett lokalare plan, Anders L Johansson. - ner anser Jag tycker mig se nationalstatens sönderfall å sidan, det interena nationellas samt det lokalas och det regionalas framväxande betydelse å andra sidan. Men om staten ska ta ett för utvecklingen så nu ansvar tycker jag att socialpolitik, inre säkerhet och medborgarnas möjlighet att utvecklas i takt med samhällets utveckling, bör prioriteras. Strukturerna måste dock ändras för att kunskapssamhället. passa Anders L Johansson vill t att de specifika kunskaperna ska integreras i ex arbetslivet. -Investeringar i humankapitalet blir en allt viktigare del också för företagen. Idag sätter många företag sina civilingenjörer på skolbänken redan efter två år i arbete. Vi måste därför sluta att ha bodelning en mellan skola och arbetsliv, eller rättare sagt, mellan kunskap och arbetsliv.

nyfikenhet och förändrinssvilja

Men det livslånga lärandet, kräver andra utbildningsstrukturer än som de vi har idag, gäller inte bara civilingenjörer utan alla yrkeskategorier. -Yrkeskunnandet, tidigare kunde ha alternativ till som man som teoretisk utbildning, blir i framtiden färskvara. Färdigheten, den en

speciella kompetensen, måste hela tiden återuppbyggas.

Även den grundläggande utbildningen förändras. Fakta, dvs räkna, skriva, läsa, förblir viktigt undervisningen blir datorbaserad men mer och problemorienterad, dvs att lära sig hur löser problem. man ett Lärarnas uppgift blir att stimulera barnens kreativitet och förmåga att umgås i sociala miljöer. Om Europaprocessen fortsätter får också språkliga och kulturella färdigheter en större tyngd. Det finns ett antal ungdomar rör sig nu som i Europa. Den som inte vänjer sig vid detta riskerar att bli framtidens landsbygdsbarn ungefär för 50 år sedan när vi skiftade från landssom

ANDERS L JOHANSSON

bygdssamhälle till storstadssamhälle. Det handlar inte bara om att kunengelska också att fostras till nyfikenhet och utvecklingsvilja na utan om och att ha ett självförtroende.

ÖSTEN MÄK|TALO

Bråttom med att

staten gör sitt om

Sverige ska förverkliga möjligheterna

II

med

svenska staten måste snabbt ta sitt ansvar till att förverkliga möjligheterna med IT. Det är nu, och den närmaste tiden framöver, som chansen finns att svenskarnas liv kan förändras till det bättre med hjälp IT. Det Östen Mäkitalo, av anser teknisk direktör på Telia.

-Vi kan skapa välfärd i det här landet genom att stimulera till tidig och allmän användning av IT. Här kan staten medverka. Och det behövs en bred majoritet i riksdagen för de åtgärder som staten ska göra inom IT-området.

ÖSTEN MÄKITALO

en

ökande användningen av datorer, Internet och mobiltelefoner betraktas ibland naturliga steg i ett samhälle står inför som som ett epokskifte från industrisamhället till ett informations- och kun- skapssamhälle. Ibland betraktas talet ITs betydelse för Vårt framtida om välstånd som ett "troll" som ska avslöjas och som egentligen snarare inte är avgörande för utvecklingen. För Östen Mäkitalo är den framtida utvecklingen inte given trots att han att IT är det mest positiva som inträffat på länge och att vi inte anser kan göra nog mycket för att ta till oss möjligheterna. Jag tror att vår framtid antingen kan bli ett epokskifte eller också ett - "troll" inte hanterar situationen rätt. Ta utbildningsområdet - om man exempel. IT ger människor i olika delar av landet en möjlighet till som högskoleutbildning, tex på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm KTH, trots att de bor i Arjeplog. Med hjälp IT kan vi tillåta männiav skor att arbeta där man bor och trivs. IT ger oss en chans att skapa ett välstånd. Kraften i teknikutvecklingens påverkan på samhället kan, enligt Östen Mäkitalo, ske sig självt. Men det finns också risk att det inte av en sker automatiskt. Risken finns att utvecklingen istället blir ett elakt troll, att IT kom- bara till del, att vi får ett A- och ett B-lag. Jag menar inte att vi mer behöver styra utvecklingen för att undvika det elaka trollet. Däremot tror jag att vi måste skapa förutsättningar för en bred användning av IT. Det viktigaste är att se till att alla i någon form kommer i kontakt med IT. Detta kommer inte sig självt utan samhället måste hjälpa till. av Det finns risk att det under tidsperiod kan bli stora klyftor i annars en en samhället. Klyftor blir det under alla omständigheter men det gäller att göra den tidsperioden så kort som möjligt.

Hinder

Östen Mäkitalo pekar på telefonins utveckling som ett avskräckande exempel på hur bland annat bristen på åtgärder fördröjde telefonins totala genombrott. Telefonen introducerades i början l900-talet. Då det de mest - av var vålbeställda hade råd att skaffa sig telefon. Inte förrän på 1960som en talet hade vi i Sverige i princip 100 procents hushållstäckning, dvs "alla" hade telefon. Innan gapet mellan de som hade och de som inte hade telefon stängdes, gick det 60 år. Det gapet måste bli så kort som möjligt när det gäller IT.

BRÄTTOM MED ATT STATEN GÖR SITT

Bland de Viktigaste åtgärder staten kan göra är enligt Östen som Mäkitalo att undanröja hinder både artificiella och verkliga. - Jag anser att det är statens ansvar att sätta sig in i ITs påverkan och se hur man varsamt kan skapa förutsättningar för en utveckling i rätt riktning. Inte detaljreglera i onödan utan hindren finns snarare se var och röja dessa ur vägen. Radioteknik ökar snabbt i användning. Myndigheten måste genom ett proaktivt agerande sörja för att frekvenser blir tillgängliga för de nya behoven. Myndigheten får inte bli flaskhals i utvecklingen. en

Effektivare utbildning med II

Bland verkliga hinder Östen Mäkitalo utbildningen ett område ser som där staten kan spela en stor roll för positiv IT-utveckling. en Sverige har ett utbildningsbehov. Vi har inte hängt med och har idag för akademiskt utbildade jämfört med våra viktigaste konkurrentländer. Det finns i Sverige ett antal högskolor vi borde använda men utbildningsanstalterna på ett bättre sätt. Universiteten borde vara mer IT-orienterade, effektivisera mer med hjälp av IT så att produktiviteten höjs. Med IT och distansutbildning kan det att både höja kvaliteten och sänka kostnaderna för utbildningen på högskolenivå. Vi borde också skapa kontrakt med andra högmer skolor och ta viss del av undervisningen därifrån. Staten kan också före i användningen IT. Enligt Östen Mäkitalo av bör staten koncentrera sina insatser till områden där näringslivet har svårt att räkna hem pengarna. -Inom kulturområdet kan tex IT spela en stor roll. Sjukvård och äldreomsorg är andra exempel. Under många år har sjukvården brottats med nedskärningar. Med hjälp av IT kan mycket göras för att sänka kostnaderna såväl vid vård på sjukhus vård utanför sjukhuset. Så som kan t ex sjukhuset med IT-stöd övervaka patienterna när de är hemma.

Informatiensinfrastruktur

Någon måste också ta ansvar att strukturera informationen finns - som så att det går att komma åt den. På sikt bör all sådan struktur och information betalas av användarna i början betalar det sig inte men självt. Staten måste alltså för att ställa ordning informationsinansvara frastrukturen. Östen Mäkitalo också att det krävs statligt stöd till forskning, anser tex beteendevetenskaplig forskning, när det gäller lättillgängligheten i

ÖSTEN MÄKITALO

informationen för gemene man. Liksom forskning kring mekanismerna i samband med omställningen till IT-samhället. Statens forskningssatsningar i slutet av 80-talet, tex IT4, gav Sverige ett försprång på telekommunikationsområdet. På sätt då samma som borde staten idag fundera på vad man vill ska känneteckna Sverige inom IT-området och därefter prioritera sina satsningar. Vi sitter geografiskt i utkanten av Europa och måste göra vad vi kan för att inte bara bli ett ställe för turister. Om vi ska kunna påverka utvecklingen inom IT-området så måste vi vara kunniga. Vi behöver några områden där vi ligger före. Då drar vi till oss "hjärnkapacitet". Här måste vi prioritera vilka dessa områden bör vara.

Från bildtelefcni till

holosram

Östen Mäkitalo är helgjutet positiv till IT-utvecklingen. Han tror att människors liv kommer att förändras väsentligt till det bättre med hjälp av IT. -Låt mig göra jämförelsen med telefonen. Telefonen har väsentligt ändrat våra liv. Kan någon idag föreställa sig ett liv utan telefonen I framtiden blir "datorerna" inte bara en burk på ett skrivbord utan delar vår vardag. "Datorn" blir skärm där den du är i någorlunda av en ser normal storlek. Med hjälp av 3-D effekt finns personen du talar med i rummet holografiskt. Sedan länge har detta varit verklighet när det gäller ljudet. Det är bara att sätta en högtalare till den vanliga telefonen och blunda och kvaliteten på ljudet är så bra att det är i det närmaste omöjligt att avgöra den talar är i rummet eller inte. IT gör det möjligt att också lägga om som till bilden. Farmor kan inte hålla i barnbarnet men att se barnbarnet är ganska trevligt i alla fall. Varför är då "holistiska illusioner" en positiv utveckling som människan ska bejaka och uppmuntra Är det inte fysisk, mänsklig mer av kontakt som behövs Jag tror inte någon har träffats mindre för att telefonen finns. - Snarare är det tvärtom. Telefonen upprätthåller kontakterna, människor känner ett större behov av att träffas när man talats vid på telefon.

Tillbaka till byn

-Det är likadant med datorer, Internet, mobiltelefoner och 3-D-kommunikation. Men vi får mer kontakter utan att belasta miljön eftersom IT oss chansen att träffas utan att fysiskt förflytta oss. ger

BRÅTTOM MED ATT STATEN GÖR SITT

Östen Mäkitalo drar paralleller med bondesamhällets bygemenskap och menar att IT ger unik chans att ta tillbaka till "byn". oss en oss -Med IT finns en chans att städerna inte behöver växa eftersom vi inte är lika beroende av en arbetsplats för att sköta våra jobb. Samtidigt är det viktigt att arbetsgivarna inte blir giriga och för fort plockar bort arbetsplatserna på företagen. Vi vet trots allt ännu för lite hur om distansarbetet påverkar oss socialt.

BJÖRN PEHRSON

Internet och

multimedia viktigast i

II-

morgondagens

Sverige

Om det är processorkapaciteten svarat för de som senaste årens "kliv" inom IT-området så är det kommunikationskapaciteten som står för morgondagens mest betydelsefulla framsteg. Därför kommer Internet och multimediala tillämpningar att växa i betydelse.

Det tror Björn Pehrson, professor vid KTHs institution för Teleinformatik och expert på Virtual och Augmented Reality. -I framtiden får vi mobiltelefonen integrerad med ljud och bild, kopplad till Internet, inbyggd i våra glasögon och med kapacitet att klara bandbredder på IOO MBls, spår Björn Pehrson. Du har ständigt information tillgänglig.

5 I

BJÖRN PEHRSON

Förstärkt

verklighet, Augmented Reality, kallas den utveckling som Björn Pehrson tror är ett naturligt nästa steg när ökningen av kommunikationskapaciteten sker i den hastighet som vi nu kan över-

blicka. -Vårt scenario bygger bl på de tekniska förutsättningar som styr a IT-utvecklingen, nämligen ökningen och kommunikaav processortionskapaciteten. Processorkapaciteten har fördubblats artonde måvar nad och kommer fortsätta att göra det. De närmaste tio åren får vi att är drygt snabbare än vad vi har idag. processorer som 10 ggr Kommunikationskapaciteten däremot ökar på tid tusenfalt. samma - Hittills har vi haft kommunikationskapaciteten flaskhals varför som en vi har byggt växlar kompenserat flaskhalsarna genom att räkna lite som med hjälp komprimering, multiplexering och paketväxling, mer, t ex av med ATM-teknik. Men kommunikationskapaciteten ökar så tex om kommer det i framtidens system att löna sig att använda mer kommunikationskapacitet och räkna mindre. Och detta gynnar text multimediala tillämpningar som kräver stora bandbredder. Med bandbredd och Internet skulle AR-glasögonen kunna kalla stor fram tidning, "se" den, bläddra i den och läsa den. en Vill så projiceras denna tidning på tredidu tex läsa en tidning ett mensionellt sätt. Du kan till och med tidningen att prassla, säger Björn Pehrson.

Sun KTH-lektioner

köper

Men det är inte bara sättet att läsa tidningen på som kommer att förändras för Björn Pehrson är övertygad att Sverige är inne i ett oss. om epokskifte kommer att kräva strukturer inom bl a utbildningssom nya väsendet. Det är att vi blir oberoende av produktionsapparaten, vilket - nya nu vi inte har varit i industrisamhället. Det finns ett växande antal människor arbetar oberoende tid och tex på distans. I framtiden som av rum, är det inte säkert att föreläsningen som undervisningsform övert ex lever. KTH därför undervisningsformer och har bl a skrivit avtal provar nya med Sun Microsystem i USA att leverera grundkurs i teleom en kommunikation via Internet. -Internet skulle även kunna användas för att försöka nå längre ner i skolåldrarna med teknik och därigenom förhoppningsvis intressera fler för teknikstudier. Vi på KTH skulle t ex kunna utforma undervisningen i

INTERNET OCH MULTIMEDIA VIKTIGAST I MORGONDAGENS IT-SVERIGE

teknik också för gymnasielever och erbjuder denna via nätet, menar Björn Pehrson.

Fel utbildning

IT-utvecklingen sker just nu i konvergensen mellan data, tele och media. Björn Pehrson menar att vi i Sverige idag utbildar fel vi vill om fram individer som kan ta tillvara denna konvergens och skapa nya, livskraftiga företag. Han att utbildningen inte sker i konvergenmenar sens medelpunkt utan i respektive disciplins periferi. Den kompetens som behövs framöver därför annorlunda ut jämfört med vad vi har ser idag och vad vi utbildar för. Ta t ex Telia. Telefoni är tekniskt sett rätt enkelt, men det är svårt att hålla reda på alla trådarna. Alltså har Telia hittills haft många anställda som varit duktiga på att hålla ordning och reda. Men denna kompetens är fel när företaget nu är inne i dynamisk förändring där tele och data en och media går ihop. Björn Pehrson anser att Telias förhållningssätt till Internet år ett exempel på att rätt kompetens saknas: Den amerikanska teleoperatören ATErT anser att den Internettrafik genererad av World Wide Web, som går över ATErTs nät, redan ett år om 1997 är större än all deras övriga trafik sammantaget. Ändå dis- - kuterade Telia, så sent som i augusti 1994, hur företaget skulle förhålla sig till Internet.

Kunskapseentra

De nya möjligheterna med ökad processors- och kommunikationskapacitet tvingar oss också att fundera kring hur vi organiserar Nationaloss. statens uppbyggnad är inte längre given. Nya kulturer utvecklas har som sitt ursprung i samlingsplatser som uppstår kring de kunskapscentra som växer upp runt om i världen. Dessa centra t ex Silicon Valley i USA, Tsucumba City och Kansai teknikcentrum i Japan och Sofia Antopolis i

Frankrike växer upp antingen genom medveten satsning eller för att

det "råkar bli så". Det är frågan om transnationella centra utvecklat kultur där - som en man utbyter idéer oberoende politiska intressen, Björn Pehrav anser son. Men för att dessa centra ska bli kunskapscentra måste man vara ohyggligt öppen och informell och akta sig för att bli provinsiell.

BJÖRN PEHRSON

Björn Pehrson tror att stödet till kunskapscentra måste komma från storföretagen och/ eller det allmänna -trots att dessa centra i första hand behöver inriktas på småföretagen. -Det är de små företagen måste en chans. Här ser jag ett som problem med Sverige i vår Jantelag. Men det är inte bara de stora strukturerna som ändras i det framväxande samhället. När produktionsapparaten inte längre är skälet nya till varför vi behöver samlas på våra arbetsplatser, ska då all kontakt ske virtuellt Mötesplatser behövs också i IT-samhället även om dessa kanske ska annorlunda ut än de vi är vana vid. På KTH har forskarna se byggt sina "mötesplatser" utifrån det nya sättet att arbeta. om -Istället för att och har där man arbetar i och att de var en rum utrymmena används när man samlas, så gör vi tvärtom. gemensamma Vi kommer normalt in i det gemensamma utrymmet där vi arbetar och går in i små rum när vi ska vara i fred.

Ileutrala i Gyberspaee

Om strukturerna ändras och nationalstaten sjunker undan i betydelse, vad är då samhällsansvaret i detta nya samhälle Att ge människorna chansen att leva det liv de önskar, säger Björn - Pehrson. Och för att kunna göra detta så är kompetensutveckling viktigt. Staten måste se till att det finns ett fungerande utbildningssystem. Staten bör naturligtvis reglera de avarter som kan uppstå i IT-samhället lika viktig uppgift är att undersöka vad som bromsar utveckmen en lingen och försöka ta bort hindren. När det gäller informationsinfrastrukturen så tycker jag inte att staten ska sätta standardgränssnitt utan snarare satsa på att utbilda människor. Däremot borde det vara statens ansvar att digitalisera det svenska kulturarvet. Björn Pehrson möjligheten att utnyttja IT för att nå de mål som det ser svenska samhället valt, tex en lägre arbetslöshet. Teknikutvecklingen orsakar ökad arbetslöshet. Men nya jobb kan - en också skapas. Vad vi behöver ta reda på är hur de meningsfulla arbetstillfällena ser ut i den nya världen. Sverige har styrka i vårt kunnande på telekommunikationssidan, - en Björn Pehrson. Men också i vår förmåga att vara öppna och menar informella. Jag skulle kunna tänka mig att Sverige även i den globala, virtuella världen kan ha en roll som neutrala världsmedborgare.

HELENE BOSTRÖM

Krav på nya,

demokratiska strukturer och större individuellt ansvar när

Sverige går in i mångl-aldens epok

Problemet med IT och Sverige är att allt för många försöker bygga den nya världen med den gamla världens strukturer. Men det är dömt att misslyckas. Det bipolära, hierarkiska industrisamhället faller sönder. Det säger Helene Boström, f d cyberspaceforskare som i flera år har följt Internets utveckling och i USA studerat hur man befolkar Cyberspace. - Sverige kan inte längre vara ett bipolärt samhälle antingenleller utan ett mångfaldens samhälle. Om vi kan bejaka mångfalden, om vi kan ändra vår perception och "se" mångfaldens epok då skulle Sverige kunna bli ett föregångsland. Vi skulle kunna omdefiniera demokratin, revidera parlamentarismen och ge människorna tillgång till den nya världen.

HELENE BOSTRÖM

Det

svenska samhällsbygget vi känner det idag luckras upp som och faller sönder därför att det i grunden är byggt för en annan epok, anser Helene Boström. Det finns inte längre eller nej utan en skala allt emellan och nej. - Till och med det tidigare så bipolära kvinna är inte längre två man separata enheter. Men vårt samhälle, våra lagar, våra strukturer är byggt utifrån en bipolär strategi. För Helene Boström är det därför helt följdriktigt att de politiska partier vi känner börjar luckras upp och långsamt kollapsa, att som nu gamla institutioner faller sönder, att stereotypen "Svensson" inte längre är ett relevant begrepp och att det allt rikligare antalet särgrupper inte kan hanteras lika enkelt som tex de stora organisationerna. -Kollektiven kämpar så förtvivlat för att hålla fast vid det gamla istället för lyssna, ta åt sig röster och ta sig tid att förstå vad att av nya den världen innebär. Så är tex mycket av utbildningen i Sverige nya praktiskt IT-orienterad men den livsviktiga teorin saknas.

Her humanism

Helene Boström att mångfaldens epok innebär en renässans för menar humanismen och att kraven ökar på att all utbildning blir mer tvärvetenskaplig. vetenskaperna måste dessutom integreras i de gamla De nya disciplinerna. Generellt i Sverige går inte utvecklingen inom utbildningsområdet snabbt mot tvärvetenskap. Linköping ligger väl framme men jag nog tycker det känns det arbetet motarbetas istället för att uppsom om muntras. Samhällets i den nya världen måste, enligt Helene Boström, ansvar skapas utifrån ett mångfaldens betraktelseperspektiv. Juridiska och ekonomiska förutsättningar som gynnar mångfald är därför positivt. -Att homosexuella får rättigheter, att kvinnor stimuleras att starta eget, att småföretagare får det lättare eller att ravare och andra särbejakas är exempel på hur samhället ger förutsättningar för grupper mångfald.

Internet till alla

Mångfaldens samhälle betyder enligt Helene Boström inte anarki utan är lagar baserade på humanism. Här Helene Boström att det finns menar

KRAV PÅ NYA, DEMOKRATISKA STRUKTUREROCH STÖRRE INDIVIDUELLT ANSVAR

vissa humanistiska "överenskommelser" samhällsmål som tex i - synen på nynazismen och strävan att skydda demokratin, kvarstår som även vid ett epokskifte. -Men i mångfaldens epok krävs det den enskilda mer ansvar av individen. Vi måste diskutera de grundläggande demokratifrågorna, våga säga: Jag tycker. Vi måste börja ställa frågor Vad är det oss som: att vara medborgare, att svensk Vad betyder det människa vara att vara Avregleringen av telemarknaden är enligt Helene Boström ett steg i rätt riktning mot mångfaldens samhälle. Skolorna måste däremot snabbare in mer IT och telependling borde stimuleras. Ett primärt mål för staten är att till alla får tillgång till - se att Internet, säger Helene Boström. Att ställa information, jag medborgare som som y är med och betalar, till mitt förfogande är också rätt väg. Tillgänglighet till information är viktig i den världen. nya

Saknar forum

Helene Boström ser möjligheter för Sverige klara epokskifte vår att ett i väl uppbyggda infrastruktur, vår homogena samhällsstruktur och det faktum att vi är ett litet land. Men det är också nackdel att vi är så homogena. är - en Det nästan alltid samma grupper hörs och vi blir lätt ignoranta och har svårt som att lyssna på andra. Finland, Danmark och Norge däremot skapar forum för diskussioner och samtal, speciellt på akademisk nivå, och känner inget hot av att ta in röster. Jag skulle önska också vågade nya att Sverige göra detsamma.

LARS INGELSTAM

II

kan skapa nya,

djupa klassklyftor

Hotet om nya slag av klassklyftor när Sverige lämnar industrisamhället har inte tillräckligt beaktats. Tendenserna i det IT-präglade samhället leder inte av sig själva mot ett gott samhälle. Vi måste motverka splittrande tendenser politiskt. Det anser Lars lngelstam, professor i Teknik och social förändring vid Linköpings universitets

tvärvetenskapliga Tema-institution.

- Det nya klassamhället handlar inte bara att om vara informerad utan även om att förstå hur saker fungerar, att använda informationen, få ordning på den och göra system av den. Om klyftorna ska kunna undvikas måste såväl politiker som enskilda ta ett och hålla ansvar fast vid de humanistiska värdena.

LARS lNGELSTAM

påverkan på män-

Lars

Ingelstam har i många år studerat teknikens

niska och samhålle. Idag han att Sverige är inne i ett skifte av anser

samhällstyp. Industrisamhället övergår i något annat: ett tjånstesam-

hälle något slag, där informationstekniken är invävd i mycket av av men

tjänste- och industriproduktionen.

kommer skynda på förändringen de mönster vi är vana vid. -IT att av

Arbetstider, uppdelningen arbetsgivare-arbetstagare, livslånga yrkeskar-

riärer är begrepp kommer att ifrågasättas och ändras. Men även om som förändringarna är djupgående pekar Lars Ingelstam på att sociala struk-

är "sega". Det betyder att varken framtidsbilden av ett folk av turer

lekfullt kreativa konsulter, eller de mörkaste visionerna om "slavliknan-

virtuella proletariat kommer att bli verklighet på de" arbetstagare - -

mycket länge.

flesta kommer ha kvar ett fast yrke, men vi kan dra ner till De att kortare arbetstider för klara vår materiella försörjning. Arbetsmarkatt

bli fläckig och ryckig. Om det skulle bli så naden kommer nog att mer

beror det inte så mycket på IT utan på att arbetskraften kommer i mera

den tekniska utvecklingen och bristande efterfrågan. underläge p g a

Distansarbete

påverkan på arbetslivet idag bl på ökningen av distans- ITs syns a

arbetare. Men Lars Ingelstam att bilden det distansarbetande anser av

svenska folket är kraftigt överdriven i media och i reklamen.

Distansarbete är i själva verket mycket obetydlig del av arbetsen tiden. lite flexibelt arbetsliv det är fortfarande Det ger ett mer men

rimligt de flesta svenskar även i framtiden kommer att ha en att tro att

förankring fast arbetsplats. i en

Tekniken visserligen möjligheter att "gå loss" individuger extrema ellt också risker med ut arbetsgivaren eller i allmän men att puttas av

konkurrens. det även i framtiden fordras varaktighet i Jag tror att en

relationerna, trofasthet mellan människor arbetar tillsammans, en som

för att arbetsresultatet ska bli bra.

ändrade villkoren i arbetslivet skapar konkurrenspråglat De ett mer

samhälle, Lars Ingelstam. Han efterlyser därför en större vaksamhet tror

från fackföreningarnas sida ett nytt klassamhälle, uppdelat efter mot

delvis nya linjer.

IT KAN SKAPA NYA, DJUPA KLASSKLYFTOR

lllassklyftor

Till ändrade villkor i såväl arbets- som samhällsliv hör också de krav nya som framtiden ställer på medborgarna. Krav hotar att skapa djupare som klassklyftor än de vi nu ser. -Vem kommer att kunna hävda sig när det gäller arbetsvillkor, inflytande och resurser i framtiden Vi kan redan se en början på en klassuppdelning mellan de har - som kunskaper och de som inte har. De som kan ordning på informationen och bygga upp sitt kunnande till system kan ett enormt försteg. Och de skillnaderna kommer att Visa sig i inkomstförhållandena, vilket möjligen inte är det viktigaste, å andra sidan redan har visat sig. men -I en inflytelserik bok skriver Robert Reich, f d arbetsmarknadsminister i USA, om en informationssamhällets överklass "symboliska analytiker" som kommer att kunna segla ifrån andra medborgare och bilda en elit utan fosterland och utan lokala förankringar. Politikerna får inte bli för flata mot vinnarna i det kommande samhället, och inte lägga sig platt för teknikens förespråkare, säger Lars Ingelstam. Det måste finnas rimliga villkor också för dem inte kan som hävda sig. Samhället är till för alla. Lars Ingelstam tror dock att en negativ utveckling kan undvikas om såväl politiker som enskilda individer tar ett större ansvar. Politikernas ansvar är fortfarande de eviga mänskliga behoven. "Än- kor och faderlösa", rättvist och medmänskligt. Konkret betyder det att om bilar och datorer kommer i vägen för det mänskligt omistliga måste bilar och datorer ge vika. Om valet står mellan mobiltelefoner och bättre hemtjänst så borde det vara lätt.

Omfördela kunskap

Det innebär även att politikerna bör hålla fast vid de humanistiska värdena och undvika att satsa resurser på verksamheter kan besom tecknas som "strunt", anser Lars Ingelstam. Därför oroar det mig när EU i sitt White Paper 1993 förhoppnings- fullt talar om att underhållningsindustrin kommer att växa kraftigt, och bidra till sysselsättningen. Det är för mig att satsa på strunt. Lars Ingelstam anser att politikerna har ett speciellt för omföransvar delningen av resurserna i samhället. Hittills har man talat om ekonomisk omfördelning. Nu måste politi- kerna börja tänka på kunskapens fördelning, annars blir ekonomisk en omfördelning inte möjlig i det nya samhället. Det är både lättare och svårare. Kunskap kan utan att tar ifrån någon något. Å andra ges man

6 I

LARS INGELSTAM

sidan kan kunskapsbrister inte avhjälpas aldrig så generösa genom "transfereringar". Det är mödosamt att ta till sig det man inte redan kan. Därför går mina tankar till skolan. Visst är datakunskap viktigt men grundbulten är behärskningen kommunikation mellan människor, av främst genom det egna språket, svenskan. En förnuftig tanke är att skynda på användningen av IT i skolan. En högt utvecklad informationskultur är bra klangbotten för en konkuren renskraftig industri- och informationsbransch. Men det bygger på att hela folket är med och att det inte bara är en elit som hänger med i utvecklingen. Det är trots allt inte superfronten som byggt upp vårt välstånd. Den enskilde individen måste enligt Lars Ingelstam ta sitt ansvar för utvecklingen det samhället. En förutsättning för detta är dock att av nya politikerna värnar demokratin och alla medborgare rätt och möjligger het att göra sig gällande. -IT-samhället ställer större krav den enskilde medborgaren, på individernas humanistiska och demokratiska etos. Visserligen måste det bli synergi mellan den ansvariga staten och den ansvarige meden borgaren, sund balans mellan det civila samhället och staten. Men en den enskildes etiska kvaliteter kommer att ställas på större prov. Möjligheten att "kasta loss" från mänskliga förpliktelser och ansvaret för andra blir större. Därför växer den etiska utmaningen.

STIG HAGSTRÖM

Homosent Sverige

II-

förkastligt i nya

samhället

När Sverige går in i det digitala samhället så måste industrisamhällets homogenitet ersättas av heterogenitet. Det är inte likformigt utbildade medborgare som behövs utan individer som kan utföra arbetsuppgifter som inte är rutinartade.

Den epok vi nu är på väg in i karaktäriseras av det gränsöverskridande samhället, säger universitetskansler stig Hagström, vice ordförande i regeringens IT-kommission. Därför behöver vi få hit människor som tänker annorlunda, människor som vågar gå över gränserna

STIG HAGSTRÖM

stig

Hagström är övertygad om att Sverige är inne i ett epokskifte och han tror att just 90-talet blir avgörande för hur Sveriges framtid ska se ut. Jag tror att 90-talet kommer att uppfattas som det decennium då fler förändringar sker än under de senaste 50 åren. Det är under detta årtionde det bestäms hur vår framtid kommer att se ut, det är då som begrepp t arbete och studier, får en annorlunda innebörd. som som ex -Vi går under 90-talet från grupptillhörighet till individualisering, från centralisering till decentralisering. Utbildningen, som hittills har varit oerhört centraliserad, ersätts av systern där undervisningen komut till eleverna. interaktivitet, t ex genom digital-TV, förändrar våra mer möjligheter att komma ner på individnivå. Individualiseringen syns även inom industrin. Möjligheten att tillverka individuellt anpassad bil på ett rationellt och kostnadseffektivt en sätt är ett exempel på sådan förändring. Kulturens decentralisering, en där konserter och teatrar kommer till konsumenten, t ex genom CDskivor och TV, är ett annat exempel.

Men det är inte bara och tjänster som anpassas. strukturerna från varor industrisamhället kommer att förändras eftersom övergången till det digitala samhället är mer än en "teknisk sak". I industrisamhället var homogenitet viktigt för att industrin skulle skaleffekter. Homogeniteten innebar att varje arbetare var en kugge i maskineriet som kunde bytas ut mot en liknande kugge. Det därför viktigt för Sverige att medborgarna fick en homogen var utbildning. En svetsare var en svetsare och hade vissa kunskaper. Därmed kunde han anställning vid vilket företag som helst som sökte just en svetsare. Sverige är idag fullt med medborgare som gått igenom denna form homogen utbildning och inte längre efterfrågas. För i IT-samav som hället blir det viktigare med heterogenitet. Den enskilde måste i större utsträckning ha förmåga att se sig själv i ett sammanhang, att kunna samarbeta och att kunna utföra arbetsuppgifter som inte är av rutinkaraktär utan som förändras.

HOMOGENT SVERIGE FÖRKASTLIGT I NYA IT-SAMHÄLLET

Arbetsskapare

En orsak till att Sverige idag både har en hög arbetslöshet och samtidigt brist på arbetskraft är vår oförmåga att ändra strukturerna från att passa industrisamhällets önskemål till IT-samhällets krav. -I det nya samhället handlar det att hitta arbetsskaparna. Inte om nödvändigtvis entreprenörerna, förväntas skapa företag där fler som nya kan anställas, utan snarare individer skapar sitt eget arbete. som Många små firmor växer just inte vill växa utan - upp nu som vara kvar som enmansföretag. Visst måste vi uppmuntra företag att växa men jag tror att dessa enmansföretag är ett uttryck för att det kommer fram arbetsskapare som endast skapar sitt eget arbete. I industrisamhället var ingenjören den viktigaste personen. Han konstruerade och byggde maskinen och när den gick sönder så visste han hur den skulle lagas. I IT-samhället är det kunskapskrafterna blir som viktiga. Detta synsätt att placera ingenjören i centrum var så framgångs- - rikt för Sverige att vi också använde synsättet till att bygga det svenska samhället. Samhällsbygget blev ingenjörskonst och vi konstruerade en skolsystem, sociala system osv.

Demokratins former

Även samhällssystemens strukturer behöver enligt Stig Hagström förändras. Politikerna måste lämna det politiska ingenjörsskrået och skapa nya former som passar IT-samhället. Det är inte de storskaliga lösningarna, bestämda i riksdagen, som skapar dynamiken i IT-samhället även om det också i framtiden kommer att finnas projekt tex som Öresundsbron. -När det gäller demokratin så tror jag att det är nödvändigt att förändra formerna för demokratin i det nya samhället. Tvåkammarriksdagen var t ex ett rationellt val av Organisationsform i ett Sverige på väg in i industrisamhället. Men är riksdagen en relevant form idag Är partierna, som vi känner dem idag, en riktig Organisationsform i framtiden IT-samhällets viktigaste person är biologen, trädgårdsmästaren. Denna trädgårdsmästare skapar inte liv livet förutsättningar för att men ger växa. På samma sätt måste IT-samhället utbilda människorna så att de kan växa och sig till olika yttre omständigheter. anpassa -I industrisamhället var det den fysiskt starke som överlevde och samhällets ansvar var att ge de svaga möjlighet att överleva. I IT-samhället är de starka de besitter kunskap. För mig är det oroande att som se

STIG HAGSTRÖM

den polarisering sker i IT-samhället mellan de som har kunskap och som de inte har. Nya uppdelningar blir i attityder till IT och till kunskap. som Samhället borde därför ta ansvar för att polariseringen mellan de starka och inte blir för stor, att se till att det inte i onödan skapas svaga orättvisa fördelar för de starka.

Dyslektiker

Men IT också möjligheter för kategorier av människor som haft det - ger svårt i industrisamhället. Jag tänker på den gräns som i industrisamhället gått mellan de litterata och de illitterata. IT gör det möjligt för tex handikappade eller dyslektiker, att komma in i samgrupper som hället på ett annat sätt än hittills. Med individuellt lärande möjliggörs IT så blir heller inte - ett som av ålder lika viktigt. Ett barn kan lära sig i sin takt. Ett sådant här egen synsätt ställer frågor ska vi ha kvar allmän skolplikt som; Stig Hagström tror att det är en sådan kraft i IT att tekniken kommer att driva människorna framför sig om vi inte själva tar kommandot över utvecklingen. Det är människans behov som bör driva den tekniska utvecklingen, tycker Stig Hagström. Här har Sverige ett visst ansvar. Vi är en avancerad nation som bl a utvecklat den sociala välfärdsstaten. Nu måste vi känna utmaningen att också utveckla IT-samhället utifrån de samhällsmål vi har. Vi behöver placera människan i centrum i en kunskapsmiljö där hon kan växa.

Fler invandrare

Karaktäristiskt för epokskiftet är enligt Stig Hagström det gränsöverskridande samhället. Utifrån individens horisont finns två perspektiv: det lokala och det globala. Vi kan det i många de småstater växer upp, oberoende se av som att rationella överväganden kanske skulle talat för stora enheter. Men av också i att begrepp, tex Sverige, inte bara betyder en geografisk som plats utan också gemensam kulturell tillhörighet. en På samma sätt som den homogena utbildningen och den homogena produktionen och tjänster ersätts med individualisering, så av varor måste den svenska kulturen och samhällsmiljön bli mer heterogen för att anpassas till IT-samhället. Det "svenska" måste bli miljö, omgivning där individen kan - en en utvecklas. För att lyckas med det behöver vi hit fler utländska företag och människor som tänker annorlunda, t ex invandrare.

HOMOGENT SVERIGE FÖRKASTLIGT I NYA IT-SAMHÄLLET

Redan idag har dock Sverige fördelar i övergången till IT-samhället. Det är positivt att vi tidigare lyckats ta oss igenom förändringar utan -

några större störningar revolutioner etc. Vi har kultur utveckling

en av i harmoni. Positivt är också vår känsla för miljön och för varandra.