Agenda 21 i Sverige : fem år efter Rio - resultat och framtid : slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Agenda 21 i

Sverige

år

Fem

M

efter Rio

fspqgpetänkañdeárrán

, ,e x C Nåtionalkommittén för Agenda

Agenda

21 i

Sverige

Fem år efter Rio - resultat och framtid

slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21 97 06 12

Statens offentliga utredningar 1997: 105 Miljödepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax:08-690 91 91 Ordertel:08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss - Broschyrenkan beställas hos: Regeringskanslietsförvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax:08-405 10 10 Telefon:08-405 10 25

Licensnummer341 009

Dennaskrift bär den nordiskaSvansymbolen.För att Svanmärka en trycksak måstesärskildamiljökravuppfyllas genom hela tryckprocessen.Dessakrav är uppställda av Nordiska samordningsorganetför frivillig positivmiljömärkning. Tryckeriet garanteraratt alla underleverantöreri sin tur uppfyller ställda krav.

Layout: Svensk Information ISBN91-38-20653-6 Tryck: LjunglöfsOffset,Stockholm, 1997 ISSN0375-250X

TiII regeringen

Vid FN:s konferens miljö och utveckling Engström from. 96-10-01, riksdagsledamot Eva om UNCED i Rio de Janeiro 1992 kom världens sta- Eriksson, sektionschef Lars Fladvad, förbundsordföter bl. a. överens ett handlingsprogram för det rande Kristina Hansson, Agenda 21-samordnare om 21 århundradet Agenda 21. Sverige deltog aktivt Roger Hildingsson, kommunalråd Arne Jonsson, uni- :a -

både under förberedelsestadiet och under själva kon- versitetslektor Bodil Jönsson, direktör Asa Lindell-

ferensen. En proposition riktlinjer för krets- Byström, vice ordförande Wanja Lundby-Wedin, om en

loppsanpassad samhällsutveckling prop. 1992/ konsult Sindre Magnusson, kommunalråd Gun-Britt

932180, JoU 14, rskr. 344 lades fram i februari Mårtensson, docent Örjan Nilsson, borgarrådssekre-

1993. Riksdagen antog vidare âr 1993 i bred politisk terare Staffan Norberg, generalsekreterare Ulrika enighet den dåvarande regeringens förslag till inrikt- Rasmusson, miljö- och hälsoskyddschef Kia Regnér, ning det svenska arbetet med genomförandet VD Roland Svensson, landstingsråd Ewa Söderberg, av av besluten vid Rio-konferensen prop. 93/ 94:1 l JoU VD Helene Wintzell, landshövding Rolf Wirtén och 19, rskr. 256. En ambition har från början varit att biskop Claes-Bertil Ytterberg tom. 97-04-01. arbetet i hög utsträckning ska ta avstamp i kommu- Sakkunnig har varit ambassadör Bo Kjellén. Experter lokala utvecklingsarbete. En serie regionala har varit departementssekreterare Gunilla Blomquist nernas

konferenser genomfördes i samarbete mellan Miljö- from 96-10-21, utredningssekreterare Kristina

och naturresursdepartementet och Svenska Kom- Bovin fr. 96-02-01, departementsråd Stellan o. m munförbundet till vilka kommuner samt andra loka- Kronvall from. 96-10-21, kansliråd Michael och regionala aktörer bjöds in för diskussion Odevall fr. 96-10-21, departementsråd Sture om o. rn UNCED-utfallet och det kommande lokala Agenda- Persson fr. 96-10-21, departementssekreterao. m. arbetet. Marcela Petkov tom. 96-10-21 och avdelningsre Den nuvarande regeringen beslutade den 16 direktör Inger Vilborg. I sekretariatet har ingått mars 1995 att tillkalla nationell Agenda ZI-kommitté. expert Kristina Bovin tom. 96-02-01, sekreterare en

Kommittén fick beslut den 21 april 1995 Urban Boije af Gennäs from 96-04-01, sekretera-

genom en

bred sammansättning med representanter för de poli- Helene Carlsson from 96-05-06, sekreterare

re tiska partierna, forskarsamhället, näringslivet och Gunnar Landbom from. 95-05-30, sekreterare

olika ideella organisationer. Till ordförande utsågs Ann-Marie Lidmark tom 96-05-15 och generalsemiljöminister Anna Lindh. Ledamöter i kommittén kreterare Rolf Lindell from 95-11-01. Assistent

har varit riksdagsledamot Sinikka Bohlin, professor har varit Anita Arnell from. 95-12-04.

Bert Bolin, Åsa Domeij, avdelningsingenjör Kommittén har enligt direktiv Dir 1995:34,

agronom sina Nina Ekelund Cronberg, bitr. statssekreterare Mats bifogas bilaga 2 huvuduppgifter haft som som att

medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa och det omfattande lokala Agenda-arbetet. Uppdraget ra förankra Agenda 21 och att medverka inför utarbe- har redovisats i Naturvårdsverkets rapport 4679

tandet Sveriges rapport till FN:s uppföljning Agenda 21 i den offentliga sektorn. av av UNCED i New York i juni 1997 UNGASS. Kommittén har inför UNGASS fungerat som Vidare har kommittén haft i uppgift att analysera Nationalkommitté. En särskild Nationalrapport

hur målen i miljöpolitiken har uppfyllts From Environmental Protection to Sustainable

m.m. Kommittén har fullföljt sina uppgifter att Development National Report the genom - on delta i seminarier, konferenser anordnats Implementation of Agenda 21 lades prelim.m. som som en

kommuner och andra organisationer. Kommittén minär utgåva fram vid CSD:s Commission for

av har även låtit regionala seminarier med Sustainable Development 5:e förberedande möte arrangera kommitténs ledamöter "värdar". Tillsammans inför UNGASS. En slutlig, mer layoutmässigt som med Svenska Kommunförbundet, Naturvårdsverket, utvecklad utgåva läggs fram vid själva UNGASS.

Industriförbundet, Stockholmsmässan organi- Kommitténs underlag till Nationalrapporten återges m. sationer anordnades i november 1996 ett treclagars i detta betänkande på svenska del II. som Agenda 21 Forum i Stockholmsmässans lokaler. Ett Regeringens Nationalrapport bifogas bilaga som stort antal kommuner, föreningar och organisationer

deltog och ett 50-tal seminarier genomfördes under Under arbetets gång har kommittén låtit publice-

dessa tre dagar. följande rapporter: ra Uppdraget att analysera miljömålen har redovisats I Goda exempel Information från National- -

i särskild rapport Rapport 1996:4 Mål för mil- kommittén för Agenda 21 februari 1996

en jön målstyming på miljöområdet. Naturvårdsverket I 1996:1 En Vägvisare till hållbar utveckling i har därefter fått regeringens uppdrag att, med bl.a. Sverige denna rapport underlag, föreslå nationella I 1996:2 Lokalt Agenda ZI-arbete i andra länder som nya och sektorsövergripande miljömål. I 1996:3 Lokalt Agenda Z1-arbete Ytterligare - I beslut den 25 januari 1996 regeringen exempel gav Naturvårdsverket uppdraget att i samråd med ett I 1996:4 Mål för miljön Målstyming på miljöom- stort antal sektorsmyndigheter följa och kommente- rådet

I 1996:5 Kommunerna och de nationella miljömålen Strategier och förslag för framtiden De rapporter kommittén har tagit fram åter- II. Agenda 21 i Sverige kommitténs underlag för som regefinns även på internet på hemsidan wwwagendaZLSe. ringens nationalrapport till UNGASS FN:s uppfölj- -

Via denna adress har också möjlighet att länka sig ning av Riokonferensen

man till antal lokala, nationella och även internatio- III. Fler exempel på lokalt Agenda 2 l-arbete ett stort nella Agenda-aktiviteter. Kommittén har vidare låtit ta Till betänkandet fogas 2 reservationer och 4 särskilfram broschyr kortfattat beskriver kommittén da yttranden. en som och dess arbetsuppgifter samt utställningsskärm som en använts i samband med olika seminarier, konferenser etc. Kommittén har haft 12 protokollförda sammanträden. Kommittén har fullgjort sitt uppdrag och övernu lämnar härmed sitt slutbetänkande som består av tre delar, nämligen

Stockholm den 12 juni 1997

Anna Lindh

Sinikka Bohlin Bert Bolin Åsa Domeij Nina Ekelund Cronberg Mats Engström Eva Eriksson Lars Fladvad Kristina Hansson Roger Hildingsson Arne Jonsson Bodil Jönsson Åsa Lindell-Byström Wanja Lundby- Wedin Sindre Magnusson Gun-Britt Mårtensson

Örjan Nilsson Staffan Norberg Ulrika Rasmusson

Kia Regnér Roland Svensson Ewa Söderberg Helene l/Vintzell Rolf l/Virtén

/Rolf Lindell Urban Boije af Gennäs Helene Carlsson Gunnar Landbom

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

DEL STRATEGIER OCH FÖRSLAG FÖR FRAMTIDEN 10 I.l EN HÅLLBAR UTVECKLING 11

FLER EXEMPEL PÃ LOKALT AGENDA 21-ARBETE 221 DEL III:

Del

Strateg ierri0ch

för

förslag

framtiden

Denna del består i huvudsak Nationalkommitténs förav slag till åtgärder. Förslagen riktar sig till instanser och aktörer som enligt kommitténs mening har ansvar för att vidta åtgärder och att engagera sig i arbetet. Dessa strategier och förslag kan sägas utgöra ett avstamp för det fortsatta arbetet med Agenda 21.

Del Strategier och förslag för framtiden

I.1 En hållbar

utveckling

|.1.1 Bakgrund har fram Sverige och innebär

som vuxit i som att Handlingsprogrammet Agenda 21 omfattar 40 kapitel Agenda-arbetet har startat lokalt och förts till den upp och spänner över alla samhällssektorer. Antagandet centrala nivån, har varit lyckosam. Bl. har den resulav a. detta handlingsprogram vid UNCED betydde inled- terat i ett brett folkligt knappast hade engagemang som ningen på intensiv verksamhet internationellt, natio- varit möjligt att uppnå på det traditionella sättet med en nellt och lokalt. I Sverige har strävan från första början, direktiv uppifrån och Detta arbetssätt har också ner. bl. bred remiss resultaten från UNCED väckt stor uppmärksamhet internationellt Den natioa. genom en av och serie konferenser med företrädare för landets nella uppföljning det lokala Agenda-arbetet en av som kommuner varit att förankra Agenda-arbetet under arbetets gång har efterlysts från flera håll är m. nu lokalt. Verksamheten kan därför beskrivas kon- att genomföras. Den görs redovissom en mogen nu genom sekvent tillämpning ett s.k. underifrånperspektiv, vil- ningen i detta betänkande bör också i samband av men ses ket är de ambitioner ingår i Agenda-beslutet. med andra viktiga steg regeringen har tagit när det en av som som I förhållande till det Agenda-dokument antogs gäller hållbar utveckling: som vid UNCED omfattar den svenska nationalrapporten I Ambitionen att utveckla ett ekologiskt hållbart Sverige

och de strategier och förslag kommittén lägger kunordes i 1995 och 1996 års regeringsförklaring-

som fram i detta betänkande omkring hälften de kapitel och i 1997 tillkallade statsministern deleav ar, mars en

som där behandlades. Det innebär inte att andra kapi- gation för hållbar utveckling inom regeringen med

tel är mindre viktiga, utan är ett uttryck för att kom- miljöministem ordförande. På grundval delesom av mittén bedömt att de frågeställningar och samhällsom- gationens förslag har sedan regeringen i 1997 års vårråden här berörs kan ha störst relevans för proposition angivit riktlinjerna för hur arbetet för som anses en det svenska arbetet med Agenda 21 och hållbar utveck- sådan utveckling bör utformas. Bl. ingår ett lokalt a. ling. Tyngdpunkten i kommitténs framställning ligger investeringsprogram omfattar 5,4 miljarder krosom på frågeställningar och ämnesområden har starka fördelat på tre år. Detta har direkt som nor program en samband med miljöpåverkan och användningen koppling till det lokala Agenda 21-arbetet. av naturresurser. Olika ekonomiska och sociala aspekter Härigenom har också koppling mellan den lokala en har därvid främst behandlats i ett miljö- och naturre- nivån och de centrala beslutsfunktioner utövas som sursperspektiv. Kommittén vill dock i detta regering och riksdag har etablerats. Vårproposamman- av hang framhålla vikten att Agenda-arbetet i enlighet sitionens riktlinjer kommer att konkretiseras i 1997 av med Riokonferensens intentioner kan breddas i det års budgetproposition. fortsatta arbetet. I Regeringen har i april 1997 lagt fram ett förslag till Kommittén vill stryka under att den arbetsmodell Miljöbalk. Förslaget är ett resultat flera års - som av

Del Strategier och förslag för framtiden

utredningsverksamhet baserat på förslag framlagda är därför naturligt att formerna för den fortsatta verkav Miljöskyddskommittén år 1993 och Miljöbalks- samheten över. Förslag i denna fråga lämnas i avsnitt ses utredningen år 1996 ska ett led i strävan l.3.l. - ses som att skapa ett regelsystem för ekologiskt hållbar en utveckling i Sverige.

I planerar under förelägga I.1.2 Begreppet hållbar utveckling

Regeringen att våren 1998 riksdagen samlad miljöproposition. Nationalen erfarenhe- Naturen basen för all mänsklig verksamhet kommitténs arbete, utfallet UNGASS, av terna från arbetet med att utveckla ett ekologiskt Hållbar utveckling är inget statiskt tillstånd utan en hållbart Sverige samt arbetet med utveckling eko- dynamisk Eftersom omvärlden ständigt föränav process. nomiska styrmedel kommer att utgöra viktigt under- dras måste även mål och medel utvecklas fortlöpande. lag för denna proposition. Det behövs också mångfald alternativa lösningar och en arbetssätt. Sammantaget kommittén att det med bl.a. dessa Under 1990-talet har bred enighet utvecklats anser en om initiativ och det betänkande kommittén lägger att hållbar utveckling måste den övergripande som nu vara fram har bildats bra bas för det fortsatta Agenda- inriktningen hela samhällsutvecklingen. Enigheten en av arbetet i Sverige. Kommitténs förslag präglas i hög sträcker sig över både nationsgränser och partipolitiska utsträckning att Agenda-arbetet till sin karaktär bör skiljelinjer. Samtidigt är definitionen hållbar utveckav av Precis Riokonferensens ling oklar och lämnar möjligheter för skilda tolkningar. ses som en process. som Agenda-dokument spänner förslagen över ett stort Därför är det viktigt att fortsätta att diskutera begrepantal samhällssektorer. De åtföljs adressat, dvs. vil- pet för att finna definition gör det praktiskt av en en som mer ken eller vilka instanser som ligger närmast till att utre- användbart. da och vidareutveckla viss fråga för att önskad Begreppet hållbar utveckling har sitt ursprung i en en

förändring ska kunna uppnås. Bruntlandkommissionens World Commission on

Kommittén har konsekvent hävdat att Agenda-arbetet Environment and Development rapport "Our till sin karaktär är att fortlöpande och Common Future" 1987. Där definieras hållbar utveckse som en process inte ett särskilt projekt. Det faktum att National- ling på följande sätt:

kommittén har fullort sitt uppdrag enligt

nu som direktiven är starkt kopplat till UNGASS, innebär inte att Agenda-verksamheten på central nivå upphör. Snarare kommer den fortsatta verksamheten efter UNGASS centralt och lokalt att in i fas. Det en ny

Del Strategier och förslag för framtiden

"En hållbar utveckling kan definieras utveckling "Sustainable development development that meets

som en tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kom- the need of the present whithout compromising the abisom mande generationers möjligheter att tillfredsställa sina lity of future generations to meet their needs. own behov. Det inrymmer tvâ nyckelbegrepp: contains within two key concepts:

begreppet "behov", särskilt de grundläggande behoven the concept of "needs", in particular the essential needs

- hos världens fattiga, måste allra högsta prioritet; of the worlds to wich overriding priority should be som ges poor, och given; and

tanken att teknologinivå och samhällsorganisation the idea of lirnitations imposed the state of techno-

- utgör begränsningarna miljöns möjligheter att till- logy and of social organisation the environmenfs abiav on fredsställa nuvarande och kommande behov." lity to meet present and future needs."

Sedan dess har många försök definiera hållbar Samtidigt är ekosystemens produktion och fungeranatt utveckling gjorts, utifrån olika utgångspunkter. En de naturliga kretslopp våra viktigaste basresurser. Om vi innebörd hos flertalet definitioner är att jor- lär nyttja dem effektivt och uthålligt, erbjuder det gemensam oss dens hållbarhet eller bärkraft är begränsad och sätter de stora möjligheter för mänskligheten. Exempel på områyttre för mänsklig verksamhet och expansion. den där det hållbara nyttjandet naturen kan och bör ramarna av Denna bärkraft definieras i sin produktionsför- utvecklas är förnybar energi och livsmedelsproduktion. tur av måga och motståndskraft hos ekosystem och andra livsändliga Agenda 21 pekar ut tre samverkande dimensioner uppehållande system samt tillgången på av naturresurser. Agenda 21 är Riokonferensens handlingsprogram inför Inom de naturen sätter för mänsklig- ZOOO-talet. Dokumentet pekar ut åtgärder inom ett ramar som upp heten och dess samhällsbygge måste fördelas brett spektrum samhällsområden, syftar mot resurserna av som på ett sådant sätt att alla människor kan tillfredsställa hållbar utveckling. Agenda 21 tar tre dimensioner upp

sina grundläggande behov. Samhället måste också hus- samhällsutveckling måste samverka för att

av som hålla med de begränsade så att både livsmil- utvecklingen ska hållbar: den sociala dimensionen, resurserna, vara jön, ekosystemens produktionsförrnåga och tillgången den ekonomiska dimensionen samt miljö- och naturtill lagerresurser bevaras för framtida generationer. resursdimensionen eller den ekologiska dimensionen.

Del Strategier och förslag för framtiden

Tre dimensioner av hållbar utvecking ders, och organisationers delaktighet måste gruppers

arbetsformema kontinuerligt utvecklas. En viktig förut-

De sociala, ekonomis- sättning är också fn tillgång till information från myn-

ka och ekologiska ekonomi digheter, t.ex. produkters och åtgärders inverkan på om dimensionerna i miljö och utveckling.

begreppet hållbar Exempel faktorer som medverkar till hållbar utveckling utvckling är ett läng- i

re perspektiv en förut- Sociala Ekonomiska Ekologiska

sättning för varandra.

Idealt prioriteras I Hälsa och livs- I Resursfördelning I Begränsa

åtgärder som gynnar kvalitet mellan länder och utsläpp av restpro-

flera av aspekterna människor dukter till luft,

och dubbla vinster. ;ekolânsiv i I Bostäder

ger g mark och vatten till l I Möjlighet till I Utbildning nivåer som natur arbete och försörjoch människor tål I Makt och infly- ning Det är naturligt att dessa tre dimensioner betonas olika tande över egen I Bevara biologisk mycket vid olika tidpunkter och i olika delar världen. I Internationellt av livssituation mångfald Exempelvis kan det nödvändigt att ekonomiska utvecklingssamarvara och sociala aspekter kortare perspektiv betonas I Demokrati/möj- bete / bistånd I Hushålla med i ett lighet att påverka ändliga resurser extra, t.ex. i länder under akut ekonomisk kris eller Internationell l I samhällsutveckkrigstillstând. Det gäller då att sörja för människors handel befor- I Bevara produksom Hngen grundläggande behov, t.ex. föda, hälsa och bostä- drar hållbar utv. tionsförmåga och som der. I längre perspektiv måste dock alltid den ekolo- I Tillgång till fri motståndskraft hos ett I Hållbara produkgiska aspekten finnas med. information ekosystemensamt tions och konsum- På motsvarande det naturligt i-länder med övriga livsuppehålsätt är att I Möjlighet att tionsmönster lande system hög resursförbrukning och miljöbelastning betonar de utöva sin kultur I Konsumenternas ekologiska aspekterna. I-ländema har här ett speciellt I Skydda och I Religions- och inflytande ansvar, som innebär att gå före i utvecklingen t.ex. bevara estetiska av yttrandefrihet miljöanpassad teknik och resurseffektivitet. I Näringslivets och kulturella vär-

Bland de faktorer Agenda framhåller viktiga I Jämställdhet betydelseoch den förknippade 21 som mellan könen ansvar med naturen förutsättningar för hållbar utveckling är demokrati en

samt brett och deltagande i demokratiska I Teknikutveckling engagemang

beslutsprocesser. För att stimulera både enskilda indivi-

Del Strategier och förslag för framtiden

Nya lösningar kan ge dubbla vinster 90-talet. Det har också blivit uppenbart att ekologisk De tre dimensionerna hållbar utveckling kan i ett hållbarhet på sikt den verkligt både av är stora utmaningen, kortare perspektiv samverka eller i vissa fall komma i för Sverige och övriga världen. konflikt med varandra, bl.a. beroende på hur lösningar- Samtidigt samhällsproblem arbetslöshet växer som utforrnas. I ett längre perspektiv förutsätter de dock och social segregation i hela Europa. En de na av stora varandra. En politik för hållbar utveckling måste därför utmaningarna för framtiden blir därför utveckla lösatt stimulera lösningar eller åtgärder flera ningar hanterar flera dessa problem samtidigt. som gynnar som av aspekter på hållbar utveckling samtidigt. Detta kan Inom det lokala Agenda 21-arbetet finns flera exempel exempelvis ske att skapa spelplan, där mark- på sådana lösningar förtjänar spridas och genom en som att nadskraftema och samhällsinsatser samverkar för att utvecklas vidare. utveckla sådana lösningar. Exempelvis kan miljöanpassning livsmedelspro- Fokus ekologiskt hållbar utveckling av duktionen eller användning förnybara energikällor Samtidigt kommittén konstaterar det svenska av som att

medföra både minskad miljöbelastning och ökad Agenda ZI-arbetet behöver breddas, ligger fokus

resurs- i hushållning samtidigt det innebär möjlighet till denna miljö- och naturresursomrâdet eller som rapport på

företagsutveckling och nya arbetstillfällen. Både i i-län- den ekologiskt hållbara utvecklingen. Detta beror dels

der och u-länder finns potential för lösningar på behovet uppgiften rimligt som ger att avgränsa på ett sätt, denna typ dubbla vinster. Lösningama dock olika dels på erfarenheterna från den svenska Agenda Zlav ser att ut i skilda delar världen och för storstäder och uppföljningen finns främst detta område. av t.ex. inom landsbygd. Samtidigt utgångspunktema för förslagen är en av ett utvecklat tvärsektoriellt arbete och alla aktörers gemen- Det svenska arbetet behöver breddas samma ansvar för att uppnå hållbar utveckling. en Begreppet hållbar utveckling jämställs i Sverige ofta

med miljöarbete. Den ekologiska dimensionen har

också dominerat kraftigt i det svenska Agenda 21-arbe- |.1.3. Resursanvändningen måste

tet hittills. Detta kan förklaras med att sociala och eko- bli effektiv och rättvis

nomiska dimensioner tidigare under lång tid betonats i En de hållbar av stora utmaningarna på vägen mot politik och samhällsutveckling, medan ekologiska utveckling uppnå markant effektivisering är att en av dimensioner prioriterats lägre. Växande insikt de råvaru- och energianvändningen. Samtidigt om måste reglobala miljöproblemen och kopplingen mellan miljö- sursanvändningen fördelas mellan individer mer rättvist och utvecklingsfrågor har dock medfört att den ekolo- och mellan länder. För åskådliggöra behovet att av giska dimensionen fått särskild uppmärksamhet under resurseffektivisering har flera olika pedagogiska verktyg

Del Strategier och förslag för framtiden

och beräkningsmodeller utvecklats. att stimulera till sådan utveckling.

en

Kommittén dessa värdefulla hjälpmedel för ser som Rättvist miljöutrymme belysa hur resursanvändningen måste förändras för att hållbar utveckling globalt Det är angelä- Organisationen "Jordens Vänner" har för ett trettiotal att uppnå en de analyser och beräkningar ligger bakom länder inom Europa och ett tiotal länder i övriga värlget att som beskrivningar detta slag granskas och vidareutvecklas den, främst Syd, sökt kvantifiera förändringsbehovet av forskare och berörda myndigheter samverkan med med utgångspunkt för vad benämner rättvist milav i man miljöorganisationerna. jöutrymme. Grundtanken är att varje individ har lika

utnyttja naturresurser och belasta miljön. stor rätt att Faktor 10 -begreppet Dessa rättigheter ska fördelas rättvist, globalt, regionalt

lO-begreppet har utvecklats forskare vid eller lokalt beroende på vilken typ det gäller. Faktor av av resurser

tyska Wuppertal-institutet Enligt dessa beräkningar Rapporten Towards Sustainable Europe, framtagen

av

i-ländernas resursanvändning räknat bli tio tyska Wuppertal-institutet på uppdrag Nederländska

måste grovt av effektivare period 25-30 år. Till Jordens Vänner, lägger grunden för fördelningsberäkgånger inom en av grund ligger bedömningen jorden klarar uthål- ningarna. I Sverige har Miljöförbundet Jordens Vänner att av att ligt bära halv miljard människor i-ländernas kon- utifrån metod ort uppskattningar hur en på samma av samtidigt redan idag tio gånger användningen energi och naturresurser behöver försumtionsnivå, som vi är av En radikal resurseffektivisering är därför ändras fram till år 2050. så många. en

förutsättning för u-ländema utrymme för att höja - att ge sin konsumtion och växa ekonomiskt, samtidigt som

mänsklighetens totala och energianvändning |.1.4. Utveckla kriterier för att prioritera

resurs

minskar till hållbar nivå. Beräkningarna bygger på jor- mellan olika miljöproblem

en dens nuvarande befolkning. I takt med världens Vi kommer alltid att behöva prioritera mellan olika att befolkning resursanvändningen effektivise- åtgärder, när det gäller att lösa miljöproblemen. I slutväxer måste ytterligare. World Council for Sustainable änden handlar det politiska prioriteringar i olika ras Buissness om Development talar behovet 20-faldig demokratiska församlingar. Vid sådana prioriteringar om av en resurseffektivisering för kompensera för befolkningsök- kommer det alltid att finnas källor till osäkerhet och att utrymme för värderingar. Därför är det viktigt att fatta ningen.

åstadkomma denna resurseffektivisering krävs beslut utifrån tillgängliga fakta även osäkerhet råder.

För att om Varken hushållning, utsläpp eller Detta ligger i linje med "försiktighetsprincipen" nya grepp. rening av

idag tillgänglig teknik räcker till. Det behövs utveck- Riodeklarationen, princip 15. en ling teknik och ekonomiska styrsignaler för Samtidigt är det viktigt att fram bästa möjliga av ny nya

Dei Strategier och förslag för framtiden

beslutsunderlag. Ett led i detta är att utveckla kriterier blem utvecklats under lång tid innan de som uppför att prioritera mellan olika miljöproblem och åtgär- märksammats. När åtgärder sätts in kommer det nu der. Kriterierna bör praktiskt användbara och så att ta lång tid innan de får effekt. vara långt möjligt vetenskapligt underbyggda. I Rumsaspekten tar hänsyn till miljöproblemets som geo- Sådana kriterier skulle göra det lättare att avgöra grafiska utbredning, från lokala effekter buller var som snabba åtgärder behövs, för att undvika irreparabla ska- eller markföroreningar, över regionala försurning som dor. De skulle också Visa insatser krävs idag, för att och övergödning till globala växthuseffekt och var som förebygga problem där effekterna ligger långt fram i ozonuttunning.

tiden. Många miljöproblem kommer förr eller senare att upphov till samhällsekonomiska kostnader, oavsett I EPA:s bedömning väger faktorer tid och ge som rum åtgärder vidtas eller inte. Strategiska satsningar mycket tungt vid rangordningen miljörisker. Problem om som av syftar till att förebygga och långsiktigt förändra blir ofta med stor utbredning tar lång tid att återställa innesom billigare än att försöka redan uppkomna skador bär de största riskerna. Därför kan åtgärder mot dessa reparera på miljön. Prioriteringar från central politisk nivå skulle på ett tidigt stadium investering för framtiden. ses som sända tydliga signaler till miljöarbetet inom centrala, De problem bedöms allvarligast, de får som som om regionala och lokala myndigheter samt näringsliv. Det fortsätta att utvecklas på lång sikt, är enligt EPA:s

är dessa aktörer i ett underifrånperspektiv fattar de bedömning: som flesta konkreta besluten, skulle på så sätt vägledning I Utsläppen växthusgaser av i sina prioriteringar. I Ozonuttunningen I Fysisk påverkan på biotoper och biologisk mångfald Kriterier för att peka ut de viktigaste problemen Spridning organiska miljögifter I av I USA har miljöskyddsmyndigheten EPA Environ- I Spridning metaller av mental Protection Agency utarbetat kriterier för I Försurning rang-

ordning miljöproblemen. Hur allvarliga problemen är I Övergödning

av bedöms utifrån tre olika aspekter: effekt, tid och I Marknära rum. ozon I Med "effekt" graden störning, dvs. hur avses av Naturvårdsverkets 2021-arbete många människor och andra organismer drabsom bas, sannolikheten för ska underlag för prioriteringar att störningar uppstå, samt hur allvarliga stömingama bedöms Naturvårdsverket arbetar för närvarande med projektet vara. I Tidsaspekten den tid det tar för problemet att "Sverige 2021". I projektet beskrivs vilken miljökvalitet avser uppstå, upptäckas och undanröjas. Växthuseffekten vi behöver nå och vi befinner idag. Med detta var oss och ozonuttunningen är exempel på ett miljöpro- bedömningssätt, är de största miljöproblemen sådana

Del Strategier och förslag för framtiden

där gapet mellan önskvärt miljötillstånd och dagens aktörer inget naturligt och det blir svårt att ansvar situation är störst. Därigenom kommer fram till att ställa någon till för bristande måluppfyllelse. man svars följande miljöproblem är de allvarligaste: I Miljömålen har otydlig koppling till sektorsansvaen I växthuseffekten utgör etablerad och viktig del den ret, som en av I marknära samlade svenska miljöpolitiken. ozon I försurning För att åtgärda detta föreslås bl.a. följande åtgärder: I övergödning I spridning organiska miljögifter och metaller I De nationella miljömålen bör struktureras i tydliga av I hot mot den biologiska mångfalden och markens hierarkier. långsiktiga produktionsförrnåga pga. användning I Det bör tydligare framgå vilka aktörer/sektorer av som

mark och vatten berörs av ett visst miljömål.

I Miljömålen bör formuleras på ett sådant sätt att de Man konstaterar att kraftigt ökad hushållning med är uppföljningsbara, exempelvis att de en genom både material och energi krävs för att uppnå det håll- uttrycks i kvantitativa termer. bara samhället. I De aktörer har ansvaret för att uppfylla målen, som delaktiga utformningen såväl mål måste vara i av åtgärder för att nå dem. som

I.1.5. En förbättrad målstyrning Utvecklingen från miljöpolitik till politik syf-

I en som En Nationalkommitténs huvuduppgifter har varit att tar till hållbar utveckling, medför att miljömålen bör av beskriva arbetet inom olika delar samhället för att kompletteras med hållbarhetsmål, där ansvarsfördelav uppnå hållbar utveckling samt hur olika aktörer kan ningen mellan olika samhällssektorer och verksamen medverka i detta arbete. I rapporten "Mål för miljön heter klart framgår. målstyrning på miljöområdet" rapport 1996:4 fram- I När regering och riksdag lägger fast miljömål bör de håller kommittén bl.a. följande problem: åtföljas de åtgärder krävs för att uppfylla av som I De miljömål antagits regering och riksdag är målet, alternativt ett uppdrag att utarbeta ett som av om

till antalet över 150 stycken och utgör en blandning handlingsprogram. Åtgärderna kan tvingande,

vara stort och smått. De är ofta dåligt kända och lagstiftning eller ekonomiska styrmedel, eller fnav som uttryckta i kvantifierbara termer. villiga åtaganden som bygger på överenskommelser I Det saknas tydlig struktur med logisk och hierar- med olika aktörer eller branscher. en kisk koppling mellan olika miljömål. I Ansvaret för att uppnå målen är oklart. Eftersom målen ofta saknar tydlig adressat känner berörda

Del Strategier och förslag för framtiden -

I.1.6. Slutsatser vägar hållbar utveckling både nationell och lokal

- på nivå.

vidare mot hållbar utveckling Dessa viktiga verktyg för bättre miljö-

är att väga in Det blir allt tydligare att vi måste söka efter integrerade aspekter i samhällsekonomisk redovisning. lösningar på miljöproblem och andra samhällsproblem. I Vidareutveckling det arbetssätt förstärkts av som Samhällets räcker inte till för att lösa dem Agenda 21-arbetet, med tvärsektoriellt resurser var genom samför sig. Rätt utformade kan åtgärder och investeringar arbete, dialog och gemensamt ansvarstagande från som gynnar miljön också bidra till t.ex. samhällsekono- olika aktörer. Nya former för deltagande och samråd miska vinster, förbättrad folkhälsa, utveckling behöver därför utvecklas, både på lokal, regional och av näringslivet och fler arbetstillfällen samt vitalisering nationell nivå. av demokratin. I En nationell samordning för att vidareutveckla arbe- Om vi inte lyckas lösa problem kring t.ex. samhälls- tet med Agenda 21 och hållbar utveckling. ekonomi och arbetslöshet kommer omvänt både de ekonomiska och politiska förutsättningarna för insatser som gynnar miljön att försämras. långsiktigt hållbar utveckling, där balans råder För en mellan ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter, krävs bland annat: I Ökad internationell samsyn och samarbete. EU och FN är viktiga forum för detta arbete. I Förändringar i skattesystemet effektivare som gynnar råvaru- och energianvändning, användning miljöav anpassad teknik samt minskad arbetslöshet. I Avveckling subventioner och avgifter medav som verkar till resursslöseri och miljöförstöring. I En utvecklad målstyming med klar ansvarsfördelning och uppföljningsbara mål.

I Åskådliga och praktiskt användbara kriterier för att

prioritera mellan olika miljöproblem samt sätta in där de gör mest nytta. Dessa kriterier bör resurserna så långt möjligt bygga på vetenskaplig grund. som I En ökad forskning kring miljö och hållbar utveckling. I Tillämpning gröna räkenskaper och indikatorer för av

Del Strategier och förslag för framtiden

l.2 sektorsvis

Förslag

Läsanvisning l detta avsnitt behandlas ett hundratal förslag till åtgärder och gare kända förslag. Denna förslagskatalog ska förhoppningsvis strategier för det fortsatta Agenda 21-arbetet. En av utgångs- komplettera andra angränsande utredningar och förslag samt punkterna för förslagen är de problem och behov som identifie- utgöra en grund för fortsatt arbete. rats i kommitténs genomgång av arbetet med Agenda 21 och Varje avsnitt inleds med en "visionsruta", där kommittén förhållbar utveckling sedan Riokonferensen -92 del av denna söker konkretisera de mål stävar mot. lidshorisonten 25 år rapport. motsvarar den tid räknar med för en generation och är natur- Förslagen spänner över ett brett spektrum av aktiviteter och ligtvis inget absolut. samhällssektorer. Därför kan de av naturliga skäl inte vara hel- Förslagen är uppställda i tabellform, där det konkreta förslaget täckande eller detaljer i genomförandet. Syftet är dels formuleras i vänsterspalten. Tänkbara aktörer som olika sätt att lyfta fram nya idéer, dels att betona vikten av vissa sedan tidi- kan omsätta förslagen i praktiken anges i högerspalten.

I.2.1 Internationellt utvecklingssamarbete

Svenskt bistånd bidrar till hållbar utveckling, både liksom deltagande och inflytande från enskilda orgagenom direkta insatser i mottagarländerna och genom nisationer NGO har förstärkts. De flesta svenska att stimulera utveckling av hållbara lösningar. kommuner är engagerade i internationellt utvecklings-

Formerna har förändrats i riktning mot ett ömsesidigt samarbete, både i bilaterala vänortssamarbeten och

samarbete, där insatserna utformas i kontinuerlig dia- som deltagare i multilaterala projekt. Bistånd för en

log och genom kunskapsutbyte mellan parterna. Ny hållbar utveckling är en central del av den svenska

miljöanpassad teknik samt resurs- och energieffektiv säkerhetspolitiken. produktion utvecklas och används i alla Världsdelar. Policy och kriterier för utformning av biståndsin- Ett allt intensivare internationellt samspel bidrar till satser utvecklas kontinuerligt för att bidra till hållbar den utvecklingen. Sverige drar också nytta av erfaren- utveckling. Instrument som miljökonsekvensanalyser

heterna från det internationella utvecklingssamarbetet tillämpas för allt bistånd, både programnivå och för

i det egna arbetet för hållbar utveckling. enskilda projekt. Olika former av indikatorer för håll- Inslaget av lokala och regionala samarbetsprojekt, bar utveckling används vid utvärderingar.

Bistånd i förändring som resulterade i rapporten "Hållbart bistånd - det sven- Efter Riokonferensen har ett omfattande arbete inletts, för ska biståndet efter UNCED". Biståndsmyndigheten Sida att inrikta det svenska biståndet mot hållbar utveckling. har därefter antagit övergripande policy och ett handen Regeringen tog 1994 initiativ till speciell utredning lingsprogram för hållbar utveckling och liknande arbete en

Del Strategier och förslag för framtiden

pågår inom flera sektorer verksamheten. Sida är också vård, kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad etc. av pilotmyndighetema för miljöledningssystem i statli- Eftersom ett omfattande utvecklingsarbete pågår, komen av myndigheter. Likaså stöds ett stort antal projekt med förslagen ofta att tangera åtgärder redan har ga mer som anknytning till Agenda 21. Biståndet till hållbar utveckling inletts. Ambitionen är dock att betona vikten dessa iniav omfattar förutom tekniskt inriktade projekt, bistånd till tiativ och att de drivs vidare. demokratiutveckling, jämställdhet mellan könen, hälso- Nivån biståndet Förslag I Nivån biståndet bör så snart som möjligt höjas för att åter Regeringen motsvara 1 procent av BNI. Denna ambition uttrycks av regeringen i vårpropositionen 1997.

Att integrera hållbarhetsperspektivet i allt bistånd Förslag I Stöd till långsiktigt hållbara projekt bör prioriteras konsekvent Regeringen och Sida i svenskt bistånd, medan stöd till icke hållbara projekt bör awecklas. Exempelvis bör stöd till utveckling av förnybara energikällor och energieffektivisering fortsätta, enligt den inriktning som anges i Sidas energipolicy. Stödet till utveckling av fossilbränsleanvändning bör avvecklas och försiktighet bör iakttas med stöd till vattenkraftanläggningar.

I Miljöaspekterna bör integreras i allt svenskt bistånd och kopp- Regeringen och Sida las till de sociala och ekonomiska aspekterna. Sidas arbete med att utveckla policy och kriterier för bistånd till hållbar utveckling inom områden som energi, transporter, informationsteknologi, jord-, skogs- och vattenbruk, urban miljö, vatten och sanitet samt skydd av hav och kustområden bör fortsätta.

Fortsättningnästasida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Att integrera hållbarhetsperspektivet i allt bistånd

m

I Miljökonsekvensanalyser bör tillämpas inom allt bistånd, både Sidas arbete med metodutveckling programnivå och för enskilda projekt. Här bör också använd- detta område bör fortsätta. ningen av miljöekonomisk analys öka. Miljöekonomisk analys bör också tillämpas vid utvärdering av biståndet.

I Dialogen med mottagarländerna om miljö- och utvecklingsfrå- Arbetet bör ske i samarbete mellan gor behöver intensifieras och utvecklas för att effektivisera Sida och andra aktörer inom biståndet, biståndet för hållbar utveckling. Detta kan bl.a. uppnås genom däribland enskilda organisationer. att nya samarbetsformer prövas samt att denna dialog fördjupas inom det befintliga utvecklingssamarbetet.

Utvecklingssamarbete via enskilda organisationer samt lokala och regionala aktörer

I Samarbete med enskilda organisationer som arbetar med miljö Arbetet bör ske i samarbete mellan och hållbar utveckling bör utvecklas. Dessa har en viktig roll Sida och enskilda organisationeri både som kunskapsförmedlare och i demokratiutveckling. Sverige och mottagarländerna.

I Bistånd och internationellt samarbete som stöder hållbar Sida, Svenska Kommunförbundet och utveckling genom insatser lokal och regional nivå bör vidare- kommunförbunden i länen, landsting utvecklas. l detta sammanhang bör den resursbas som finns i och kommuner. t.ex. kommuner och landsting utnyttjas. Likaså bör de erfarenheter och kontakter som knutits genom vänortssamarbeten och liknande lokala samarbetsprojekt tas tillvara.

Del Strategier och förslag för framtiden

Kopplingen mellan bistånd och säkerhetspolitik

I Kopplingarna mellan å ena sidan bistånd för bättre miljö och Arbetet med dessa frågor bör ske i hållbar utveckling samt å andra sidan säkerhetspolitik bör samarbete mellan regeringen Utrikesutvecklas. Miljöförstöring och konkurrens om knappa resurser är departementet och Sida. en källa till konflikter och flykti i många delar av världen. En långsiktig säkerhetspolitik måste därför hantera dessa problem.

Angränsande utredningar och förslag I Hållbart bistånd det svenska biståndet efter UNCED Ds 1994: 132. - I Sidas policy och handlingsprogram för hållbar utveckling -96 I Sveriges internationella samarbete för hållbar utveckling Regeringens skrivelse 1996/97:2 I Sveriges förslag till prioriterade områden inom CSD:s framtida arbete

Del Strategier och förslag för framtiden

I.2.2 Internationell handel

Internationellt samarbete Internationella handelsavtal och avtal miljöområdet kring handel och hållbar utveckling samordnas i hög grad och utgör tillsammans ett kraft- Internationell handel är den kanske viktigaste enskilda fullt instrument för att uppnå hållbar utveckling glofaktorn, skapar förutsättningar för utvecklingen balt. Därigenom har t.ex. "försiktighetsprincipen", som globalt. Det är därför nödvändigt att internationella "substitutionsprincipen" och "Polluter Pays Prinhandelsregler medverkar till hållbar utveckling. en ciple" fått brett genomslag, även i nationell miljöpoli- Reglerna för handel och internationella investeringar tik världen över. För statliga exportkrediter, kreditgamåste medverka till att upprätthålla miniminivå på en rantier och internationella investeringar finns internamiljökrav och arbetsförhållanden vid produktion.

tionellt harmoniserade regler som tar upp miljö- och

Samtidigt är det viktigt att enskilda länder ha rätt att hållbarhetsaspekterna. System för solidaritetsmärkföre med strängare regler. ning av produkter, som garanterar socialt och miljö-

mässigt acceptabla produktionsförhållanden, har fått

brett genomslag.

Genom att i bräschen med högt ställda gemen-

samma miljökrav och ekonomiska styrmedel, ligger

EU-länderna långt framme när det gäller både miljö-

politik och produktutveckling. Enskilda länder har

också möjlighet att före med hårdare krav. De tek-

niska kunskaper och erfarenheter som utvecklats till

följd av detta, gör att Europa lyckats hävda sig väl i

konkurrensen med växande ekonomier i andra delar

av världen. Tekniskt kunnande inom miljö och håll-

bar utveckling, liksom system för ledning och orga-

nisation av detta arbete hör till de viktigaste export-

områdena.

Del Strategier och förslag för framtiden

Internationellt samarbete kring handel och hållbar utveckling j

I Sverige bör i internationella sammanhang verka för att inter- Regeringen nationella avtal miljöområdet och internationella handelsavtal samverkar för en hållbar utveckling. Grundläggande miljöpolitiska principer bör i högre grad integreras i WTO:s arbete med multilaterala handelsavtal. De viktigaste av dessa principer är "Principen om att förorenaren betalar" PPP, "Försiktighetsprincipen", "Substitutionsprincipen" samt "Principen om internationellt samarbete och länders gemensamma men differentierade ansvar".

I Handels- och biståndspolitiken bör i högre grad integreras för Regeringen och Sida att bättre bidra till en hållbar utveckling globalt. För att åstadkomma detta bör regeringen i samarbete med Sida verka för att miljö- och utvecklingspolitiska aspekter samt u-ländernas intressen tillgodoses i svenska handelspolitiska positioner.

I Sverige bör fortsätta att stödja forum för dialog och informa- Regeringen och Sida, i samarbete med tion kring handel och hållbar utveckling. Likaså är det viktigt att icke-statliga organisationer i Sverige stödja icke-statliga organisationers tillgång till information och och internationellt. möjlighet att delta i diskussionen kring internationellt handelssamarbete. Exempel viktiga initiativ inom detta område är "Expert Panel on Trade and Sustainable Development", där WWF International är initiativtagare samt "International Center on Trade and Sustainable Development", som drivs av International Union for the Conservation of Nature lUCN i Geneve.

Del Strategier och förslag för framtiden

Miljöaspekter i multilateralt avtal om internationella investeringar MAI Det är angeläget att svenska regeringen med kraft driver miljö- och hållbarhetsaspektema i de förhandlingar som nu pågår inom OECD ett multilateralt avtal om om internationella investeringar MAI.

Miljöaspekter i multilateralt avtal om internationella investeringar MAI

I Sverige bör förorda ett generellt miljöundantag. Ett sådant Regeringen Utrikesdepartementetf

undantag skulle förhindra eventuella direkt negativa effekter av Nârings- och handelsdepartementet f

MAI, samt ge en viktig politisk signal. samt Miljödepartementeti samarbetelâ

I Sverige bör fortsätta att ställa krav regler som säger att Regeringen Utrikesdepartementetg"

"länder skall undvika att sänka miljökrav eller arbetsrättsliga Näringsv och handelsdepartementet 5 krav för att attrahera eller behålla investeringar". samt Miljödepartemeniteti samarbete.

I Sverige bör driva frågan om krav öppenhet och information Regeringen Utrikesdepartementet

från investerare. Det kan exempelvis gälla vilka miljöstandarder Närings- ochvhandelsdepanementet som tillämpas och vilka miljökonsekvenser investeringen har samt Miljödepartementet irsamarvbetelg

samt vilka bedömningar dessa uppgifter grundar sig på. i i

I Sverige bör driva kravet om miljökonsekvensanalys av MAI. Regeringen Utrikesdepartementet,

Detta skulle ligga väl i linje med 0ECD:s åtaganden om integre- Närings: och hande/ådepanemerrtet

ring av ekonomisk politik och miljöpolitik. En analys skulle ta samt MiljödepartementetisamárbetelQ

UPP såväl legala aspekter eventuella konflikter med millöregler i V a som indirekta miljöeffekter till följd av ökade och förändrade investeringsflöden.

Del Strategier och förslag för framtiden

Regler för statsstödd exportfinansiering j

I Statsstödd exportfinansiering i form av exportkrediter och kre- Regeringen i samarbete med svenska ditgarantier bör utformas så att den bidrar till bättre miljö och exportfrämjande organisationer Exporthållbar utveckling. Därför bör miIjökonsekvensbeskrivningar krä- kreditnämnden, AB Svensk Exportvas och beaktas vid kreditprövningen. Dessutom bör det kreditgi- kredit, Sida, Exportrådet vande landets miljölagstiftning tillämpas vid bedömningen av ett exportprojekt, i de fall den ställer högre krav än lagstiftningen i det land exporten går till. Alternativt bör särskilda regler för miljöhänsyn utvecklas för de exportfrämjande institutionernalorganisationerna, för att säkerställa att enbart miljömässigt acceptabla projekt finansieras.

I Regeringen bör i internationella sammanhang verka för harmo- Regeringen och Exportkred/tnämnden, niserade och skärpta regler för statsstödd exportfinansiering, AB Svensk Exportkredit, Sida, Exportsom tar hänsyn till miljö- och hâllbarhetsaspekter. Regeringen bör rådet. dessutom i samarbete med svenska exportfrämjande organisationer utveckla policy och program för den exportfrämjande verksamheten.

Del Strategier och förslag för framtiden

Förändringar av EU:s handelsregler

I Sverige bör verka för att undanröja konflikter mellan regler för Regeringen EU:s inre marknad och nationell miljöpolitik. Detta kan ske dels att öka möjligheten att upprätthålla strängare nationella genom krav t.ex. produkters miljöanpassning och dels genom att EU:s gemensamma regler skärps. Sverige bör samtidigt vidare och ställa strängare nationella krav, även om de går längre än EU:s gemensamma politik.

I En vitbok för hållbar utveckling bör utarbetas av EU-kommis- Regeringen bör ta fram en plan för arbesionen. Den bör ta hur förenliga dagens direktiv är med eko- tet med en sådan vitbok till 2001, då upp logiskt hållbar utveckling samt vilka förändringar krävs i Sverige är ordförandeland förslaget som framtiden. utvecklas i Kretsloppsdelegationens "Strategi för kretsloppsanpassade varor", Rapport 1997:14.

I EU:s regler för offentlig upphandling bör Regeringen och berörda myndigheter gemensamma utvecklas, för att öka möjligheterna att ställa miljökrav t.ex. sina EU-kontakter. tillverkningsprocesser och transporter. Sverige bör vara pådrivande för att aktuella EU-organ ska anta och tillämpa kriterier för miljö- och hälsoanpassad offentlig upphandling.

I För att gynna en hållbar utveckling globalt är det angeläget att Regeringen Sverige driver frågan om en liberalisering av EU:s handel med framförallt u-länderna.

Del Strategier och förslag för framtiden

Stöd till miljöanpassad produktion och export

I För att förbättra produktionsförhållanden och miljö i u-länder Regeringen i samarbete med Sida är det viktigt att skapa förutsättningar för export av produkter Sida har genom sitt regleringsbrev som producerats ett miljöanpassat sätt. Vidare bör aspekter uppdraget att utveckla arbetet med som löner och arbetsvillkor, arbetsmiljö, fackliga rättigheter etc stöd till miljöanpassad produktion och beaktas. Sverige bör verka för att EU-marknadens importkvoter, i export. de fall de begränsar u-ländernas export, prioritera produkter som producerats under goda sociala och miljömässiga förhållanden. Samtidigt är det viktigt att möjligheterna till självförsörjning förbättras i många u-länder och att detta inte motverkas av exportproduktionen.

I Stödet till miljöanpassad produktion, system för miljö- och Regeringen i samarbete med Sida. rättvisemärkning, försäljningsorganisationer för dessa produkter i Syd samt forum för dialog kring handelsfrågor bör utvecklas.

Angränsande utredningar och förslag I Pågående beredningsprocess inom regeringskansliet i samband med OECD-förhandlingarna om internationellt avtal om regler för internationella investeringar MAl I Rapport från OECD-förhandlingarna Main Features of the MAI Notes the Secretariat DAFFE/lNV/IME 96 44 - I Sidas policy och handlingsprogram för hållbar utveckling -96 I Sveriges internationella samarbete för hållbar utveckling Regeringens skrivelse 1996/97:2 I Strategi för miljöanpassade material och varor Kretsloppsdelegationens rapport 1997:14

Del Strategier och förslag för framtiden

|.2.3 Hälsa och miljö

Hälsofrågor och helhetssyn Om 25 år kommer inte längre människors livslängd att

förkortas miljöföroreningar integrera- Miljödebatten de senaste årtiondena har i stor utsträckav därför att det ning handlat människans utnyttjande och förstörelde förebyggande miljö- och folkhälsoarbetet varit om naturresurser och i mindre omfattning miljöframgångsrikt. inte bara bostäder utan även alla inne- se av om föroreningars inverkan på människors hälsa och livskvamiljöer har blivit sunda och energisnåla. litet. Debatten har exempelvis ofta fokuserat utomhus- Hälsofrågorna är en självklar del i all samhällsplafrågor medan inomhusfrågor inte fått ett utrymme nering och den nationella handlingsplan som

för att åtgär-

motsvarar problemets omfattning, trots att vi vistas da mil jörelaterad ohälsa som Sverige antog i slutet av inomhus i genomsnitt 90 0/0 vår tid. Nationalav

1900-talet har getts högsta prioritet och har genom-

kommittén vill i detta sammanhang särskilt hänvisa till förts inom alla sektorer. Sveriges Nationalrapport till FN:s globala konferens i Risken för att exponeras för miljöfarliga ämnen via Istanbul 1996, Habitat SOU 1996:48. arbetet har minimerats och väl tilltagna, hälsobefräm- Hälsoaspektema bör tydliggöras och beaktas inom

jande och barnvänliga utemiljöer har skapats bl. a. alla sektorer miljöarbetet. En helhetssyn inom på mängenom trafikens minskade yt- och resursbehov. niskan krävs för hälsoarbetet ska framatt en mer

Esbjergdeklarationens generationsmål har lupp- skjuten plats i samhällsutvecklingen. Ett underlag för

fyllts och inga miljöfarliga svårnedbrytbara eller gifti- detta har lagts fram Miljöhälsoutredningens betänav ga föroreningar som ackumuleras i levande organis- kande SOU 1996:124.

mer släpps längre ut i våra vattendrag. Det förebyggande hälsoarbetet bör högre priori-

ges Hanteringen hormonstörande ämnen och tet i arbetet för hållbar utveckling. I begreppet hälsa av gen- en modifierade organismer rigorösa säkerhets- ingår också social och mental hälsa samt välbefinnande omges av och vilken möjlighet den enskilde medborgaren har att bestämmelser och all genmodifierad mat har sedan i påverka livssituation. Motion och näringsriktig länge en tydlig märkning sin egen

kost viktig förutsättning för sundare livsstil är en en som

effekter folkhälsan även ger positiva på

Del Strategier och förslag för framtiden

Hälsofrågor och helhetssyn

I Agenda 21-arbetet bör systematiskt integrera folkhäl- Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Folkhälsosofrågor. Pilotprojekt som lokal nivå integrerar folk- institutet, Livsmedelsverket, Landstingen, komhälsoperspektivet med Agenda 21 bör ges större upp- munerna samt andra berörda myndigheter bör märksamhet och stöd. aktivt stödja denna typ av projekt och initiativ.

I Regeringen bör låta upprätta ett nationellt handlings- Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Kemikalieprogram för att förebygga ohälsa i befolkningen. Detta inspektionen, Folkhälsoinstitutet, Landstingen, kan vara ett redskap i det nationella, regionala och loka- Livsmedelsverket samt de kommunala Miljö- och miljö- och hälsoarbetet. Särskild uppmärksamhet bör hälsoskyddsnämnderna bör prioritera sin verkfästas vid s.k. livsstilsfaktorer som exempelvis tobak, samhet så att dessa frågor hela tiden är i fokus. alkohol, droger och olämpliga kostvanor. Enligt kapitel 6 i Agenda 21 bör ett handlingsprogram upprättas senast 2000. Samtidigt bör också samverkan mellan livsvillkor, miljörisker och levnadsvanor analyseras för att ett mer integrerat perspektiv miljöfaktorernas samspel med övriga bestämningsfaktorer för folkhälsan.

I Hälsokonsekvensanalyser bör utvecklas inom ramen Socialstyrelsen bör initiera ett utvecklingsarbete för miljökonsekvensbeskrivningar MKB, och integreras i tillsammans med Livsmedelsverket, Naturvårdsstatens, kommuners, landstings och näringslivets arbete. verket, Boverket och arbetsmarknadens parter.

I Befolkningens exponering för kemikalier och miljöför- Regeringen förutsätts, efter att ha tagit del av oreningar blir alltmer komplex. Samtidigt är kunskapen remissinstansernas synpunkter Kemikomom effekten av denna exponering begränsad. mitténs betänkande, lägga ett förslag till en ny Följaktligen måste kunskapen om miljöfaktorers effekter kemikaliepolitik tar hänsyn till dessa frågor. som människans hälsa undersökas vidare och följas av adekvata åtgärder.

Fortsättning nästa sida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Hälsofrågor och helhetssyn

I Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen bör be- Regeringen aktas vid alla beslut för att minimera riskerna för upplagring av svårnedbrytbara ämnen i människokroppen och i näringskedjor. l första hand gäller detta landstingen, näringsli- I Berörda instanser bör i fortsättningen prioritera det vets organisationer, Socialstyrelsen, Folkhälsoförebyggande arbetet med miljörelaterade problemområ- institutet, Högskoleverket, Skolverket, Statens den t.ex. astma och luftvägsbesvär, allergier och Institut för Handikappfrågor i skolan. som överkänslighet, lungcancer, malignt melanom, hormonstörande ämnen samt upplagring av svårnedbrytbara ämnen. Naturvårdsverket, Boverket, Högskoleverket, I Den miljörelaterade forskningen bör expandera för att Socialstyrelsen, MISTRA bör tillsammans med nuvarande hälsoproblem ska kunna bemästras. Mera andra lämpliga organisationer koordinera resurbör satsas forskning som tydligare klargör hur serna. resurser hälsan påverkas av olika samverkande miljöfaktorer. Områden som bör ges särskilt uppmärksamhet är ex. allergiutveckling och överkänslighet hos barn, tvärsektoriell forskning kring inomhusmiljön liksom förbättrad exponeringsbedömning och kvantifiering. Viktigt är också att studera effekter måttliga bullermängder och lågfreav kvent buller samt elektromagnetiska fält.

inomhusmiljön viktig miljöfråga är en Vid energieffektivisering fastigheter måste särskild av uppmärksamhet läggas på att inomhusmiljön inte försämras. Viljan att genomföra sådana investeringar motverkas av energieffektivisering leder till höjd fastighetsskatt att

Del Strategier och förslag för framtiden

lnomhusmiljön är en viktig miljöfråga

I lnnemiljön påverkas av många olika faktorer, som under Regeringen bör ge Boverket samt andra ogynnsamma omständigheter kan samverka och förstärka varan- berörda myndigheter i uppdrag att dels dras negativa effekter. Dessa faktorers inverkan hälsan bör bygga upp särskilda program för inomges större uppmärksamhet, och strategier för att förbättra inne- husmiljöforskning, dels utarbeta åtklimatet bör utarbetas alla nivåer. Särskild vikt bör läggas vid gärdsprogram inom respektive myndigatt belysa kopplingen mellan livsstil, inomhusmiljö och ekonomi. hets verksamhetsområde.

Hälsofrågor inom arbetslivet

I Långa arbetsdagar, stress, tunga jobb samt kemikalier är Socialstyrelsen samt Arbetslivsinstisedan länge erkända hot mot hälsa och livskvalitet. Den höga tutet och Folkhälsoinstitutet bör i samarbetslösheten har blivit ett nytt stort hot mot folkhälsan. Detta arbete med ett antal utvalda myndiggäller inte bara de arbetslösa utan också de som har arbete heter och arbetsmarknadens parter eftersom arbetsbelastningen per anställd har ökat liksom oron för analysera vilka framkomliga vägar som att bli arbetslös. Dolda samhällskostnader a försämrad folk- finns för att åtgärda problemen. hälsa bör lyftas fram i samhällsdebatten. Olika modeller för arbetsdelning och sänkt skatt arbete bör värderas.

I Forskningen och riskvärderingen behöver förstärkas, särskilt Boverket, Livsmedelsverket, Naturom samverkan mellan miljöfaktorer, levnadsvanor, arbets- och vårdsverket, Arbetslivsinstitutet och livsvillkor samt de svårnedbrytbara ämnenas långsiktiga hälsopå- berörda forskningsinstitut/anar. verkan.

I Arbetsmiljöfrågorna bör utvärderas och integreras ett mer Arbetarskyddsstyrelsen, Yrkesinspektiosystematiskt sätt än hittills i Agenda 21-processen. nen och näringslivet bör inom ramen för sina verksamhetsområden lyfta fram arbetsmiljöfrågorna.

Del Strategier och förslag för framtiden

Hälsa °°h trafik Agenda 21-arbetet tillfällen skapa ger många att Luftföroreningar och buller är ett stort hälsoproblem uppmärksamhet kring miljöanpassade transporter. mer framförallt i tätorter. Problemet med de stora mängder Nollvisionen för trafikolyckor bör vägledande i det vara stoft och partiklar slits loss från vägunderlaget fortsatta arbetet med Agenda 21. Bättre tillgång till som slitage från framförallt dubbdäck och tung trafik gång- och cykelbanor skulle innebära fördelar från såväl genom har inte uppmärksammats tillräckligt. Nya regler trafiksäkerhets- folkhälsosynpunkt. som som tar hänsyn till detta bör införas.

Hälsa och trafik. Förslag Regeringen, i

I Trots bindande gränsvärden för luftföroreningar saknar de .kommunernas i

lokala tillsynsmyndigheterna maktmedel. En förbättrad kollektivtrafik samt byten till andra bränslen som ex biogas och vätgas i framförallt städerna skulle kunna vända utvecklingen i positiv riktning. Regeringen bör utarbeta ett förslag till lagändring som ger miljö- och hälsoskyddsnämnderna i kommunerna ökade befogenheter att agera för att åtgärda problemen.

kommuner

Åtgärder nödvändiga för uppnå hälsobaserade mål och I som är att Tragfikmynd/gheterna

ifråga om luftföroreningar och buller bör prioriteras. i" s

Angränsande utredningar: I Miljö för en hållbar hälsoutveckling SOU 1996:124

Del Strategier och förslag för framtiden

I.2.4 Hållbara konsumtionsmönster

Resursanvändningen har effektiviserats med en faktor av livsmedel reducerats väsentligt och miljöbelastning- 10 i genomsnitt. Detta har åstadkommits både genom en har generellt sett minskat kraftigt. Huvuddelen av nyttjande av ny teknik, genom lämpliga ekonomiska näringsämnena återförs till lantbruket genom komposincitament och ett utvecklat producentansvar. tering av organiskt avfall, spridning av slam åkrarna, Spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen genom samt nya VA-Iösningar. konsumtion av produkter har nästan upphört, dels Miljömärkning spelar fortfarande en viktig roll för att genom att kretsloppen har slutits, dels genom att miljö- driva produktutveckling och förbättra konsumenterstörande ämnen har ersatts med mindre skadliga. möjligheter att välja. Den grundläggande nivån för nas Energianvändningen i bostäder och andra lokaler produkternas miljöegenskaper anges dock genom interhar reducerats med två tredjedelar. Miljöanpassade nationellt harmoniserade regler. Miljömärkningen byggnadsmaterial och energieffektivitet etc. gynnas av omfattar hela kedjan frän produktion, till transporter, miljödeklarerade byggnader och differentierade avgifter. användning samt avfall och återvinning. Samspelet Lokalt producerade livsmedel tar allt större del mellan producenter och ideella organisationer medveren av marknaden, produktionens inriktning har förändrats och kar till att upplysa konsumenterna. Konsumenternas två tredjedelar av åkerarealen odlas ekologiskt. Därmed möjligheter att leva miljövänligt och göra miljöanpassahar energianvändning från produktion och transporter de val har ökat inom alla områden.

Information och valmöjligheter viktiga förutsättningar möjligheter för den enskilde att leva miljöanpassat. En politik syftar till att förändra konsumtionsmön- Kunskap och information är vid sidan teknik och som av stren i hållbar riktning mäste skapa förutsättningar för infrastniktur, den viktigaste faktorn när det gäller att stikonsumenterna att välja miljöanpassade alternativ, mulera miljöanpassade val. Den snabba utvecklingen av genom att t.ex. sörja för kollektivtrafik alternativ ett miljöanpassat sortiment i dagligvaruhandeln samt en som till bilen. genomslaget för miljömärkningar visar på betydelsen i av Hushållens konsumtion står idag för stor del upplysta konsumenter. Hållbar konsumtion måste också en av utsläppen till luft, vatten och mark Hushållen har dock stimuleras ekonomiska incitament, genom som t.ex. en bara begränsade möjligheter att förändra denna konsum- beskattning och energieffektivitet, som gynnar resurstion i miljövänlig riktning. Exempelvis har de flesta hus- samt konsumtionsbaserade energi och avfallstaxor. håll små möjligheter att välja VA-system eller energileve- Tidsfaktom de viktigaste faktorerna forär en av som Därför måste centrala regionala och lokala livsstilar och konsumtionsmönster. Idag skapar tidsranser. myn- mar digheter arbeta för att undanröja hinder och ökade bristen i vardagen tidsbesparande konsumtion t.ex. ge som

Del Strategier och förslag för framtiden

ökat bilâkande, djupfryst och färdiglagad mat etc. Det är delning skulle det möjligt att fler människor förvara möjligt hållbar utveckling både med avseende på värvsarbetar, samtidigt fler skulle kunna tid över att som folkhälsa och miljö skulle stimuleras den tid för annat. En närmare undersökning framtida möjligom som av åt förvärvsarbete minskades och materiell kon- heter till arbetsdelning samt hur sådan skulle kunna ägnas att en sumtion därmed byttes fritid. Genom arbets- bidra till hållbar utveckling är därför viktig uppgift mot mer en

Avveckla användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen i produkter

I En stor del spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen Regeringen av sker via hushållens konsumtion av produkter. Användningen av miljöfarliga metaller och kemikalier i produkter bör därför avvecklas. Regeringen bör också driva krav om att enskilda nationer inom EU ska kunna före med sådan avveckling, i väntan att EU:s gemensamma regler skärps.

l

I Miljökonsekvensbeskrivningar MKB bör vara obligatoriska vid Regeringen Närings- och handelsole-

4 utarbetandet produktstandarder. Sverige bör också driva frå- partementet bör ta initiativ till dessa av ökade miljöhänsyn i EU:s standardiseringsarbete. förändringar. l gan om i

Miljöanpassa byggande och boende

I Kriterier för miljödeklaration byggnader/fastigheter bör Utvecklingsprojekt för miljödeklaratioav utvecklas, för att stimulera energieffektivitet och val av miljöan- ner pågår idag inom Byggforsknings-

passade byggnadsmaterial samt en hälsosam inomhusmiljö. En rådet och för energideklaration inom

sådan miljödeklaration innebär vägledning för både bygg- Boverket. Detta arbete bör fortsätta i en j bransch och konsumenter. Kriterierna bör ligga till grund för dif- samarbete med byggbransch och forskferentiering relevanta skatter och avgifter. ning och ligga till grund för ett regeav ringsförslag.

Fortsättning nästa sida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Miljöanpassa byggande och boende

I lillämpningen av konsumtionsbaserade taxor för el, vatten och Uppgiften att tillämpa och utveckla konavfall bör utvecklas, liksom användningen av individuell mätning sumtionsbaserade taxesystem åligger och debitering av och vatten i lägenheter. En sådan utveckling främst kommunerna i samarbete med understöds också av gällande EU-direktiv. l flera kommuner tilläm- t.ex. lokala energi- och avfal/sbolag samt pas redan differentierade taxor, främst avfallsområdet. entreprenörer. idag genomförs också en förstudie av NUTEK och Boverket, som kan utgöra underlag i detta arbete.

I idag försvårar i vissa fall den kommunala självkostnadsprincipen En översyn bör ske i samarbete mellan användningen av konsumtionsbaserade taxor som styrmedel. Dessa regeringen och Kommunförbundet i regler bör därför ses över för att möjliggöra en flexiblare tillämpning. samråd med t.ex. Boverket.

Åtgärder för hållbar livsmedelsförsörjning

en

I Hela kedjan av produktion och transporter av livsmedel står Regeringen, Konsumentverket, Jordför en stor del av den energianvändning och miljöbelastning som bruksverket samt övriga berörda centrala är kopplad till hushållens konsumtion. För en hållbar livsmedels- myndigheter, länsstyrelser, landsting försörjningen bör därför lokal och miljöanpassad produktion sti- och kommuner. muleras genom insatser från statliga, regionala och lokala myndigheter. Detta kan ske genom omställningsstöd för ekologisk livsmedelsproduktion, genom offentlig upphandling av närproducerade och ekologiskt odlade livsmedel samt genom förbättrad information till konsumenterna i dessa frågor.

I EU:s regler försvårar idag lokal upphandling av livsmedel. Regeringen Därför bör regeringen driva frågan om bättre möjligheter om att ställa krav bl.a. transportavstånd vid offentlig upphandling.

Del Strategier och förslag för framtiden -

Konsumentinformation och miljömärkning Aktörer I Konsumenternas tillgång till information är en viktig förutsättning för miljömedvetna val. Därför bör både statliga svanenmärkningen och enskilda organisationers arbete med miljömärkning av produkter och tjänster stimuleras och utvecklas vidare.

I Ideella organisationer och folkrörelsers möjligheter att arbeta med miljö- och solidaritetsmärkning av produkter och tjänster bör bevaras och stimuleras både i Sverige och inom EU. Detta arbete har stor betydelse för att driva utvecklingen och för att informera konsumenterna.

I De kommunala konsumentvägledarnas roll i att informera allmänheten om konsumtions- och miljöfrågor bör utvecklas. Vidare bör sådan information göras lättillgänglig genom en nationell grön konsumentdatabas.

Planera för minskat transportbehov Förslag Aktörer I Den fysiska planeringen bör medverka till att minska behovet av transporter och öka tillgängligheten vid utbyggnad och nylokalisering. Närhet mellan bostäder, arbetsplatser, service och affärer kan bidra till att minska hushållens bilberoende. Kommunerna bör också utnyttja sina möjligheter att undvika lokalisering av köpcentrum och service som ökar bilberoendet.

Del Strategier och förslag för framtiden - ---- i

Ekonomiska styrmedel för ökad resurseffektivitet

I Regeringen bör ta initiativ till långsiktig 1

att en och samlad Regeringen"

strategi utarbetas, för att genom lämpliga ekonomiska styrmedel i i i i stimulera ökad resurseffektivitet. För att uppnå hållbara produktions- och konsumtionsmönster, måste energi- och resursanvändning effektiviseras avsevärt. För att denna utveckling ska stimuleras bör beskattningen av energi, råvaror och arbetskraft förändras ett sådant sätt att resurseffektivitet gynnas.

Angränsande utredningar I Konsumenterna och miljön SOU 1996:108 I Strategi för miljöanpassade material och varor Kretsloppsdelegationens rapport 1997:14 I Sverige år 2021 Naturvårdsverkets rapport 4747

Del Strategier och förslag för framtiden

1.2.5. Näringsliv

Fokus hållbara affärskoncept och produkter Kravet ekologisk hållbarhet är de vikti-

ett av

Fortfarande likställer många miljöarbete med åtgärder gaste kriterierna i företagens affärsstrategi. sätts in i efterhand för att ta hand oönskat som om Mil jöfrågorna har integrerats i den dagliga verksamheavfall, utsläpp etc. Det uppfattas ofta självatt rena som ten och är en naturlig del av den. Denna utveckling höjda kostnader. I själva klart att dessa åtgärder orsakar gynnades att de svenska företag som tidigt började av verket kan miljöförbättringar och resurseffektivisering producera resurs- och energieffektiva varor och tjänäven innebära besparingar och god ekonomi. Det är

ster rönte stor framgång såväl nationellt som interna- därför viktigt skapa förutsättningar ör miljötän-

att att

tionellt. Nu är det inte miljöimage som företagen efter- älvs vid utform-

kandet kommer in tidigt i processen, strävar, utan marknadsandelar en marknad där mil- affärskoncept och produkter. Potentialen för ning av jöaspekter samt resurseffektivitet väger tungt både i ekonomiska samband med miljöåtgärder behövinster i den egna produktionen och för användarna. Företags därför förtydligas. ver ekologiska hållbarhet är också en viktig aspekt vid Företagens intresse för miljöanpassning kan också

upphandling, investering och kreditgivning. ökas kunderna börjar efterfråga bra miljöarbete och om tillhandahåller hela tjänstepaket miljöanpassade produkter. Fortsatt ch intensifierat Företagen snarare de bör arbete med miljökrav vid upphandling och miljömärkän varor och informerar kunderna om hur ning kan förskjuta fokus i företagens mijöarbete från att använda produkterna ett miljöanpassat sätt. följa lagstiftning och hantera avfall till miljöanpassning Leasing, uppgradering och reparation av produkter produkter, tjänster och processer. spelar stor roll för att förlänga varornas livslängd. Alla av

uttjänta produkter tas om hand av producenter och

deras returorganisationer.

Kraven för miljömärkning och miljöcertifiering .har

delvis harmoniserats internationellt samt skärpts avse-

värt jämfört med de svenska kraven 90-talet.

Miljömärkning finns för alla typer av produkter och

vidareutvecklas kontinuerligt. Möjligheten att läng-

nationellt när det internationella arbetet går långre

samt finns fortfarande kvar.

Del Strategier och förslag för framtiden

Fokus hållbara affärskoncept och produkter

I llllämpningen av producentansvaret bör skärpas Krets/oppsdelegationen utreder detta och kommer och införas generellt för alla produktgrupper. att lämna förslag till den 31 december 1997.

I Arbetet för att ytterligare miljöanpassa upphand- Här kan statliga, regionala och lokala myndigheter lingen bör fortsätta. Formella regler bör klargöras och liksom företag arbeta vidare när det gäller den egna vid behov utvecklas. verksamheten. Miljödepartementet bör informera om de faktiska möjligheterna.

I Möjligheterna att ställa miljökrav, även t.ex. vad Regeringen bör arbeta för detta, bl.a. inom ramen gäller transportavstånd och produktionsprocesser för EU:s inre marknad. måste bli bättre.

I Potentialen för miljövinster genom funktionsupp- Förarbete skulle kunna göras av Mi/jövårdsberedhandling bör undersökas, liksom vilka tjänster som ningen i samarbete med Nämnden för offentlig uppskulle kunna vara "pilottjänster" och hur man i så fall handling samt aktörer som påbörjat sådana försök, t går tillväga rent praktiskt vid avtal etc. ex NUTEK.

I För att miljöfrågorna ska bred förankring i företa- Enskilda företag, arbetstagarorganisationen såväl cengen krävs utbildning av de anställda och en arbetsor- tralt som lokalt, liksom branschorganisationerna bör ganisation som tar tillvara den resurs i det dagliga bidra aktivt till att skapa engagemang och förståelse för miljöarbetet som alla anställda utgör. miljöfrågorna hos anställda och inom organisationerna.

I Det är angeläget att ta hänsyn till miljöaspekterna i För närvarande utreder Näringsdepartementet hur såväl nationellt som internationellt standardiseringsar- man kan miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. bete. När man utarbetar nya produktstandarder bör man ett systematiskt och åskådligt sätt redovisa miljöeffekterna samt vilket sätt man försökt anpassa standarden för att minimera miljöpåverkan.

Del Strategier och förslag för framtiden

Visa att miljöarbete kan vara lönsamt Gynna miljöcertifiering/registrering av företag Genom att med konkreta exempel visa att miljöarbete Idag är kvaliteten på den frivilliga miljöredovisningen på företagen kan innebära effektivisering produk- från företagen högst varierande. Dessutom finns av en tion, rutiner och ledning och därmed även kan tendens att betrakta förekomsten miljöledningssysspara av kan öka företagens intresse för miljöarbe- tem på företag slags miljömärkning företapengar man som en av te. Likaså kan det öka finansmarknadens intresse för get, vilket är missuppfattning. Formellt sett betyder en miljöaspekterna, risk och möjlighet, vid värdering det att företaget följer miljölagama, arbetar enligt vissa som företag. rutiner samt ständigt förbättrar sitt miljöarbete. av

Visa att miljöarbete kan vara lönsamt Förslag

I En samling exempel lönsamt Kretsloppsdelegationen har sådana planer. Andra aktörer

miljöarbete bör sammanställas. kunna ta initiativ till detta är bl.a. Branschorganisatianeroçh Natti

verket, Miljödepartementet och Näringsdepartementet i samarbet

Gynna miljöcertifiering/registrering av företag Aktörer

I Det är angeläget att säkerställa att miljöcertifierade Näringslivet bör ha ett intresse avatt visa-;jpåtde

företag miljöanpassade andra företag. såsom resultat frivilliga Natunárcisve

är mer än av initia

undersöker under hösten 1997 hur EMAS-regi

påverkat miljöarbetet tio företag. i i

I Småföretagens deltagande i miljöcertifieringssyste- Näringsdepartementeti samarbete med texávlii

l

bör underlättas, t rådgivning och hand- ALMI fl. Kommunerna kan också. spelalengv

men genom ex m

ledning speciellt inriktad deras behov. Särskilda roll, t ex inom ramenför sitt AgendaZI-rarbejqter

utbildningsinsatser aviseras i bilaga 5 vårpropositio- inom olika näringslivsutvecklingsprojekt.5

nen 1997. i Fortsättning nästa sida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Gynna miljöcertifiering/registrering av företag

I Krav certifiering och registrering eller motsvarande miljö- Miljödepartementet och Näringsdepartearbete bör sikt ställas vid upphandling. Sverige bör arbeta mentet i samarbete. för denna möjlighet inom EU.

Förbättra miljörapporterna och gör jämförelser möjliga och en avsevärd "spontan" kvalitetshöjning är att vänta. Det är viktigt med relevanta och jämförbara uppgifter i Den betygssättning sker i olika tidskrifter och som rniljöredovisningama för att köpare och kreditgivare ska Företagsekonomiska institutets årliga nominering årets av kunna väga in företagens miljöprestanda i sina val. bästa miljörapport stimulerar sådan utveckling. Även en Förbättring den frivilliga rapporteringen enligt EMAS finansmarknadens krav på bättre redovisning med koppav och ISO-1400l sker till stor del utan statens inblandning ling till ekonomiska stödjer denna utveckling. termer

Förbättra miljörapporterna och gör jämförelser möjliga

I Kvalitetshöjning bör diskuteras med branschor- Staten skulle kunna bjuda till sådana diskussioner via t ganisationer och alla de aktörer som medverkar i ex Mi/jöstyrningsrådet eller att t Miljödepartegenom ex företagens miljörapportering ett första steg här mentet, Naturvårdsverket, och Näringsdepartementet tillkan vara den skrift om utformning av miljörappor- sammans ordnar seminarier/utfrågningar detta. om ter som Miljöstyrningsrådet tagit fram.

I Pâ sikt bör man enas om lämpliga, i viss mån Branschorganisationerna bör kunna ta fram rekommendabranschspecifika, nyckeltal att redovisa samt kri- tioner om vilka uppgifter miljörapporterna i en viss bransch terier för hur underlaget till dessa bör tas fram. bör innehålla för att underlätta jämförelse mellan olika företag i samma bransch. Finansmarknaden har redan tagit initiativ till att driva denna utveckling och har säkert en stor roll att spela även i framtiden.

Fortsättning nästa sida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Förbättra miljörapporterna och gör jämförelser möjliga

m

I Sverige bör driva frågan om bättre miljörapporter inom EU. För Regeringen inom ramen förr/EU

närvarande utarbetas ISO-standarder för miljörapportering samt för Standardlseringsorganen ,och

utvärdering miljöprestanda inkl nyckeltal och det är viktigt att samt berörda myndigheter i i

av följa det arbetet inte minst eftersom lSO-standarderna kan komma för iso-arbetet. i

att bli de specifikationer ger även EMAS mer innehåll såsom som skett med ISO 14001 när det gäller miljöledningssystem.

Stöd nätverk för miljöarbete eller medelstora och står för del tag är små en stor av i små och medelstora företag såväl miljöpåverkan arbetstillfällen. Särskilda som insat- Små och medelstora företag saknar ofta tid och kapaci- bör stödja kunskapsförmedling till små och medelser följa miljöutvecklingen. Många Sveriges före- stora företag. tet att av

Stöd nätverk för miljöarbete i små och medelstora företag

I Lokala nätverk har visat sig fungera bra för företagens miljöled- ;Akiâlârelrrhär kan varacéntt ningsarbete och kan troligen utvecklas för att arbeta med fler aspek- Miljö- Soch Näringsdepártemeh

ter miljöarbetet. "Hjälp till självhjälp" genom stöd till lokala före- gationen- för hållbara utveckling

.

tagsringar för Agenda 21-arbete kan vara en väg att i det lokala loch, Naturvårdsverket. regional,

investeringsprogrammet för hållbar utveckling som aviseras i vårpro- iigex. ALMI och liknande före

eller lokala. Ia"

olika

positionen kan stöd ges till uppbyggnad av lokala nätverk som ska som Lex.

stimulera näringslivets arbete för en hållbar utveckling. Ainam näringsliv och kommun.

Samarbete med näringslivet i utarbetande överläggningar mellan näringsliv och centrala myndighe-

av branschmål och -aktionsplaner Även Kretsloppsdelegationen framhåller detta i ter/ stat. För hållbar näringslivsutveckling krävs bred sin strategirapport. en samver-

kan mellan olika inom branscher och mellan Den plattform för ett hållbart Sverige som

grupper, näringsliv och stat. I Nationalkommitténs rapport "Mål Delegationen för Hållbar Utveckling att presenteavser för miljön" framhölls behovet samverkan och i samband med budgetpropositionen hösten 1997 av mer ra

Del Strategier OCh förslag fÖl framtiden “““ W-W " " “"

kan utgöra ett startskott för denna breda förank- omfattande överläggningar med lång rad olika typ av en ring och samordning. aktörsgrupper för att komma fram till frivilliga avtal, Här kan Holland förebild. I Holland arbetar målsättningar och handlingsplaner för de enskilda stå som regeringen sedan början 90-talet med nationella mil- aktörsgruppema. Även dessa följs utvärderas och av upp, jöplaner sträcker sig fyra år framåt i tiden. Dessa revideras med viss periodicitet som kompletteras med årliga miljöprogram. Till grund ligger

Samarbete med näringslivet i utarbetande av branschmål och aktionsplaner Aktörer I Utifrån de övergripande målen som delegationen avser att presentera bör områdesvisa mål, handlingsplaner och uppföljningsrutiner tas fram i bred samverkan med branscherna.

Angränsande utredningar och förslag I MiIjöinformationsutredningen I Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket om EMAS I Diverse pilotprojekt om utvidgning av EMAS koordinerade av miljöstyrningsrådet I Strategi för miljöanpassade material och varor Kretsloppsdelegationens rapport 1997:14 I Miljöteknikdelegationen I Utredningen om miljön i standardiseringsarbetet I Hantering av uttjänta varor i ett ekologiskt hållbart samhälle ett ansvar för alla - Regeringens proposition 96/97:172

Del Strategier och förslag för framtiden

1.2.6 Kemikalier

Nya produkter i så gott hela världen är fria från bedriver ett aktivt och förebyggande utbytesarbete som ämnen som lagras upp i levande organismer eller samt upplyser konsumenterna om eventuella kvarvasom är giftiga. rande miljörisker och om hur man hanterar produk- Producenter och importörer är väl insatta i vilka terna ett sätt som är bra för hälsa och miljö. ämnen och material deras produkter innehåller,

Fördjupa arbetet med substitutionsprincipen

I Den faktiska tillämpningen av substitutionsprincipen, vid tillsyn Kemikalieinspektionen är en lämplig och frivillig väg, bör utvecklas. Substitutionsprincipen bör tilläm- koordinator. pas i alla situationer med förhandsprövning bekämpningsmedel, läkemedel, livsmedelstillsatser etc.

I Substitutionsprincipen bör kunna tillämpas även utanför kemi- Regeringen, Naturvårdsverket och Kemikalieområdet. Ett förslag till utvidgning finns i förslaget till miljöbalk i ka/ieinspektionen. produktvalsprincipen: "När det är möjligt skall kemiska produkter och biotekniska organismer, liksom varor som behandlats med sådana produkter, ersättas med mindre riskabla produkter eller organismer."

I Verktyg som underlättar användningen av substitutionsprincipen i Att vidareutveckla detta är en uppgift praktiken bör vidareutvecklas. Det kan vara t.ex. OBS-listor, utbytes- för många olika aktörer t ex näringslivslistor, branschspecifika rekommendationer, upphandlingsriktlinjer etc. och konsumentorganisationer. il/synsmyndigheterna kan ha en uppmuntrande och stödjande roll.

Angränsande utredningar I Kemikommitténs slutbetänkande "En hållbar kemikaliepolitik" SOU 1996:153

Del Strategier och förslag för framtiden

1.2.7. Energi

Teknikutvecklingen har gjort energiproduktion ur förny- ter att utvecklas så att energislag såsom sol, vatten och

bárajkällor betydligt billigare jämfört med 90-talet. vind står för allt större del av energiförsörjningen.

Det. här medfört att energiförsörjningen baseras för- l takt med att energipr iserna stigit, kunskapen

om energislag. har därmed kommit ifrån beroen- energieffektivisering tilltagit och tekniken utvecklats fossila bränslen och kärnkraft. Uttaget av bio- och blivit billigare har även energieffektiviseringen o görs i samklang med naturen. Tekniken fortsät- kommit långt och energiförbrukningen halverats. y

Biobränsleuttag måste ske hållbart Förslag Aktörer I Växtrester och gamla träd måste finnas kvar i skogarna för att den Skogsstyrelsen bedömer för närvarande biologiska mångfalden och den långsiktiga produktionsförmågan ska mil jökonsekvenserna av uttag av hyggesbevaras. De näringsämnen som tas från skogen när man i ökad rester samt av näringskompensation och omfattning tar tillvara grenar, rötter och bark som biobränslen måste avser att återkomma med allmänna råd återföras till markerna. kring detta i slutet av 1997.

I Man bör noggrant följa ifall naturhänsynen i skogsbruket försäm- Naturvårdsverket, NUTEK eller nya ras eller hotas när biobränsleanvändningen ökar. Om den frivilliga energimynd/gheten och Skogsstyrelsen. vägen med allmänna råd samt frivillig miljöcertifiering av skogsbruket inte räcker för att trygga den biologiska mångfalden kan man överväga strängare/tvingande regler.

Vedeldning i dåliga pannor bör begränsas Förslag I Naturvårdsverket föreslår att såväl kommuner som regering ska kunna begränsa Regeringen möjligheterna att elda med ved i vissa områden och/eller i vissa typer av pannor liksom att förutsättningarna för ett generellt förbud för Vedeldning utan ackumulatortank bör undersökas vidare. Naturvårdsverkets förslag bör realiseras.

Del Strategier och förslag för framtiden

Målsättningar för energieffektivisering och förnybar energi

I Nationella och långtgående målsättningar för andel eller

mängd respektive värme ur förnybara källor bör tas fram.

I Likaså bör nationella målsättningar för effektivare energianvändning sättas upp.

I För båda punkterna gäller att det måste göras i samråd med

viktiga energiaktörer. Man bör då även, gemensamt med energibolagen och andra viktiga aktörer, utarbetaen handlingsplan för hur målen ska nås.

I Om denna typ av nationella mål sätts upp är det samtidigt viktigt att utveckla energistatistiken så att uppföljningar blir möjliga, gärna även lokal och regional nivå och branschvis.

Del Strategier och förslag för framtiden

Gynna energieffektivisering Så länge kostnaden för energianvändningen framförallt den fasta avgiften finns ingen ekonomisk vinst styrs av att göra att minska konsumtionen. genom

Gynna energieffektivisering

I En outnyttjad potential för att öka fastighetsägares Underlag till hur dessa krav skullekunna utformas

intresse för energieffektivisering från bl.a. NUTEK, Boverket och BFR. kan vara effektivitetskrav kan komma för såväl för- å

vid förhyrning av lokaler jfr miljöanpassad upphandling. Att ställa krav är en gemensam uppgift

information och råd omkring detta bör införlivas i den väg- valtning som näringsliv och i förlängningen kanske e ledning för miljöanpassad offentlig upphandling som tagits även för den enskilde konsumenten. fram Miljövårdsberedningens uppdrag.

I Möjligheten att ålägga statliga myndigheter att köpa Detta skulle kunna ingå eller bli en förlängning av, miljömärkt bör undersökas. pilotprojektet med miljöledning i statliga myndigheter. Nämnden för offentlig upphandling bör utreda möjligheterna för statliga myndigheter att göra detta. Alla företag myndigheter och organisationer har möjlighet att själva bli pionjärer inom detta område.

I Möjligheten att styra energikonsumtionen med hjälp av En första sammanställning av svenska erfarenheter konsumtionsbaserade eltaxor med låg eller ingen fast påbörjas nu av NUTEK och Boverket, se även avgift och taxor differentierade efter t.ex. tid dygnet, avsnittet om skatter och avgifter. veckodag, årstid och/eller temperatur bör undersökas.

I Ekonomiska styrmedel, energibeskattning etc. bör utfor- När/nga, Finans- och Miljödepartementen. mas så att de styr användningen mot hållbara alternativ.

Del Strategier och förslag för framtiden v- e e---v-v-e----w

Bra inomhusklimat Det är angeläget att vidareutveckla bygg- och ventila- viktigt att höja kunskapsnivån hos brukarna så att driften tionstekniker kombinerar hög energieffektivitet med blir optimal med avseende på båda dessa aspekter. som bra inomhusklimat Det gäller både nybyggnation och Styrmedel inom energiområdet behandlas även i avsnitt upprustning dagens byggnadsbestând. Det är också 1.3.4 Skatter och avgifter. av

Bra inomhusklimat Förslag Aktörer I De kriterier som enligt förslag i vårpropositionen 1997 ska gälla för stöd inom bostadssektorn bör kompletteras med kriterier för sunt inomhusklimat i bilaga fem till vårpropositionen föreslås koppling till kriterier för energieffektivitet, återanvändning av byggmaterial samt användning av miljöanpassade material och produkter som villkor för stöd.

Angränsande utredningar och förslag I En uthållig energiförsörjning Regeringens proposition 1996/97: 84 I En rad rapporter från Naturvårdsverket om biobränsle, miljökonsekvensbeskrivning av biobränsleuttag i samarbete mellan bl.a. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket

Del Strategier och förslag för framtiden

l.2.8 Transporter

Transportaspekterna väger tungt vid lokalisering har också bidragit till detta. Lokalt har distributions-

av

affärer, service och arbetsplatser samt utbyggnad av trafiken effektiviserats och samordnats. Detta har

bostadsområden. Detta har bidragit till att minska medfört miljöbelastningen från nya att lokal varudistributransportbehov och bilberoende. Kollektivtrafik och tion och avfallshantering reducerats kraftigt. cykel står för merparten av persontransporterna i tätort Samordningen mellan olika transportslag har förvilket minskat problemen med luftföroreningar och bättrats, både inom Sverige och för internationella trängsel. Miljöavgifter används till att styra trafikflöden transporter. En transportkedja kan därför optimeras ur O

och finansiera åtgärder för ett hållbart transportsys- miljö- och energisynpunkt, att lastbil, järnväg Z

genom tem. Alla transportslag bär sina egna miljökostnader, och sjötransporter kombineras. Järnvägen och sjöfarm

genom attlämpliga ekonomiska styrmedel och princi- ten dominerar de långa sträckorna.

01 pen om att förorenaren betalar tillämpas. Bilarna är betydligt lättare än idag, har lägre Ökad o användning av informationsteknologi har utsläpp och drar väsentligt mindre bränsle. :J ändrat transportmönstren. Mer distansarbete har min- Användningen fossila bränslen har minskat kraftigt av skat arbetsresorna och spritt resandet jämnare över och biobränslen är det dominerande drivmedlet. dygnet. En allt större del av näringslivets produktion är Elbilar har fått ökad betydelse, främst inom tätorter.

kunskapsintensiv och produkterna har högt förädlings- Utanför städerna har bilen fortfarande stor betydelse,

värde. Därigenom har godstransportarbetet totalt sett används i högre grad för att ansluta till kollektivmen minskat. En ökad lokal produktion t.ex. livsmedel trafik. av

Nya mål för ett hållbart transportsystem Transportsektom är i stor utstäckning beroende fosav Transportarbetet har fyrfaldigats sedan 1960-talet och sila bränslen, står för 90 energitillförsom ca procent av ökningen beräknas fortsätta. Detta medför att energian- seln. Detta medför bl.a. utsläpp miljöstörande och stora av vändning och utsläpp fortsätter öka eller endast minskar hälsofarliga ämnen. För att åstadkomma ett miljövänliga-

långsamt Ett mål för transportpolitiken bör att bryta transportsystem måste framtidens bilar bli både

vara re renare denna utveckling och på sikt minska behovet transpor- och bränslesnålare. Samtidigt måste övergång från fosav en ter. Detta kan bl.a. ske att stimulera ökad lokal sila bränslen till förnyelsebar energi ske. genom produktion basvaror samt samhällsplanering av en som Styr mot ett minskat transportbehov.

Del Strategier och förslag för framtiden

Nya mål för ett hållbart transportsystem Förslag I Ett mål för transportpolitiken bör att sikt minska behovet Regering tillsammans

vara av med

- a a. transporter. Regeringen bör därför tillsammans med berörda statliga myndig- statliga myndigheter. i heter se över hur lagstiftning och ekonomiska styrmedel kan skapa förutsättningar för en transporteffektiv samhällsutveckling.

I För att nya nationella miljömål och åtgärdspaket för transportsektorn ska bli Regeringen bör ta initiativ itililx;

effektiva bör de formuleras i en process där berörda myndigheter och andra arbete och det bör genomföra

aktörer inom transportsektorn deltar. Därför bör den typ arbete prövats samarbete mellan berörda ° i av som i MaTs-samarbetet

represe

samt vid rundabordssamtal nationell nivå utvecklas och myndigheter samt

tillämpas för kontinuerlig dialog i utvecklingen av ett hållbart transportsystem. näringsliv, kommuner och forskning

Kunskap och information Förslag

I En samlad informationsstrategi om sambanden mellan trans- Vägverket bör till uppgift att utveckla ;gett

porter och miljöproblem, samt möjliga lösningar bör utarbetas och tillämpa sådan strategi i samarbete med

en tillämpas. Ökad kunskap behövs både bland allmänhet och representanter för kommunerna, regionala beslutsfattare olika nivåer. myndigheter och t.ex. Naturvårdsverket.

I Informationen om kollektivtrafik, turlistor etc. bör förbättras. Lämpliga aktörer är Konsumentverket i sam- Detta kan åstadkommas genom att informationen blir tillgänglig arbete med t.ex. SJ och andra trafikföretag via Internet eller en central miljö- och konsumtionsdatabas. samt företrädare för regional- och lokaltrafik.

Del Strategier och förslag för framtiden

Styrmedel och offentlig upphandling inom transportområdet j

I Ökad insats ekonomiska styrmedel krävs för att nå uppsatta miljö- Regeringen bör utveckla sådana styrav mål och åstadkomma en hållbar utveckling inom transportsektorn. l detta medel i samråd med berörda statliga sammanhang är även en harmonisering inom EU viktig. myndigheter och näringslivet.

I Lokala styrmedel behöver utvecklas inom transportområdet. Det gäller Arbetet bör ske i samarbete mellan system för vägavgifter som kan styra trafikflöden och motverka trängsel- regeringen, Kommunförbundet, Vägproblem, miljözoner i innerstäderna och t.ex. parkeringsavgitter. verket och näringslivet.

I Miljökriterier för offentlig upphandling av transporttjänster, entrepre- Regeringen. Projektet kan bygga nörsavtal, fordon och bränslen bör vidareutvecklas samt i högre grad till- ett samarbete mellan berörda statliämpas inom stat, landsting och kommun. Sådana kriterier bör även gälla ga myndigheter samt Kommunför alla typer av tjänsteresor, där de mest miljöanpassade alternativen bör förbundet och Landstingsförbundet. prioriteras. Regeringen bör ta initiativ till ett pilotprojekt för att utveckla upphandlingskriterier.

infrastruktur samt planering och utveckling av kollektivtrafiken

I Extern lokalisering av köpcentrum och arbetsplatser bör minimeras samtidigt som Kommunerna levande stadskärnor med god service och tillgång till kollektivtrafik bör bevaras och gynnas. Kommunerna bör här utnyttja sina möjligheter enligt bl.a. plan- och bygglagen.

I Alternativ till bilen bör utvecklas och gynnas för att minska miljöbelastningen från de Kommuneri samarbekorta resorna under 5 km i tätorter. Förbättrad drift av kollektivtrafiken med avseende te med lokala arbetstaxesystem, turer, information och marknadsföring kan bidra till att öka kollektivåkandet. givare, Vägverket och Kommunen bör också gynna gång- och cykeltrafik t.ex. genom bättre tillgång till gång- och .transportföretagen cykelbanor samt förbättrad säkerhet. Användningen av cykel och kollektivtrafik kan också gynnas genom samarbete mellan kommun och lokala arbetsgivare. Fortsättning nästa sida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Infrastruktur samt planering och utveckling av kollektivtrafiken

I Användningen cykel och kollektivtrafik bör att Regering samt privata och offentl av gynnas genom i M den ersätts samma sätt som arbetsresor med bil. Detta kan ske, arbetsgivare. dels genom att regeringen tar initiativ till ändrade Skatteregler, dels genom att privata och offentliga arbetsgivare ändrar sina ersättningsregler.

I Lättillgängliga parkeringar vid t.ex. pendeltågs- och busstationer Kommunerna bör se över förutá bör anläggas där de kan underlätta anslutningen till kollektivtrafik. na för att anlägga sådana parkeri Detta ger resenärer som är beroende av bilen för en del av resan samarbete med t.ex. kollektivtrafr. ,J möjlighet att använda kollektivtrafik. landsting och länsstyrelse.

Energieffektiva och rena fordon samt introduktion av biodrivmedel ä

I Utvecklingen bör drivas mot bilar med mindre energiförbrukning och lägre Regering, berörda nr utsläpp. Minskningen i bränsleförbrukning hos nyregistrerade svenska bilar har ter samt bilindustrin stagnerat sedan slutet av 80-talet. Denna trend bör vändas genom användning arbetsmarknadens av lämpliga ekonomiska styrmedel, samt genom diskussioner mellan regering och berörda parter om hur förbättringar kan åstadkommas.

I Ett sänkt förmânsvärde för biobränsledrivna och energisnåla förmânsbilar bör Regeringen bör ta undersökas, som ett verktyg för att stimulera efterfrågan både fordon och bio- detta arbete. drivmedel marknaden. Fortsäthing nästa sida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Energieffektiva och rena fordon samt introduktion biodrivmedel av

I För att minska transporternas utsläpp av koldioxid och En sådan strategibör utvecklas av regeringen andra miljö- och hälsoskadiiga ämnen, bör användningen och berörda statliga myndigheten samråd med av fossila bränslen successivt minskas och en övergång till förny- offentliga och privata aktörer inom transportsekbara drivmedel ske. För att åstadkomma detta bör natio- torn. en nell politisk strategi utvecklas, som innehåller lämpliga åtgärder, investeringar och ekonomiska styrmedel. Regeringen bör även ta initiativ till en strategi för biodrivmedel EU-nivå.

I Möjligheterna till att snabbare bort äldre fordon Regeringen, Vägverket. som orsakar stora utsläpp, t.ex. genom ändrade skatter och avgifter m.m. eller högre krav vid besiktning bör undersökas.

I Fritidsbåtar; snöskotrar och arbetsredskap står för Regeringen oproportionerligt stora utsläpp av miljö- och hälsoskadiiga ämnen. Regeringen bör ta initiativ till att både emissionskrav och former för beskattning ses över och skärps.

Del Strategier och förslag för framtiden

Effektivisering och samordning av godstransporter Aktörer I Samordning och effektivisering bör förbättras i lokal gods- och distribu- Lokalt näringsliv tionstrafik. Det finns här stor potential för att minska antalet transporter med kommun och teven: en och deras miljöbelastningen att fylinadsgraden ökar. Lokala aktörer offentliga aktörer: i genom lösningar för att samordna godstransporterna. bör söka gemensamma

I System och infrastruktur för kombitrafik bör förbättras, för att möjlig- Ett sådant arbete-ln." göra en ökad andel godstransporter järnväg och till sjöss. lan bl.a. näringsrika

Banverket, samt forskare inom

I Forum för samverkan och dialog mellan aktörer inom godstransport- Regeringen bör uppmuntr

området bör stimuleras och stödjas, som en viktig förutsättning för miljö- sådant arbete. tillsamman

anpassade godstransporter och utvecklad kombitrafik. Exempel såda- transportören transporürö i i forum är olika typer rundabordssamtal samt "Nätverket för gods- stiI/verkare samt myndiga na av transporter och miljö". skare.

I Sverige bör ta initiativ för att förbättra samarbetet kring internationella Regeringen bör driva

godstransporter järnväg och utvecklad kombitrafik inom Europa. Ökat internationellt samarbete är en förutsättning för miljöanpassa de internationella transporterna och göra järnvägen konkurrenskraftig.

Angränsande utredningar och förslag I MaTs-samarbetets slutrapport "På väg mot ett miljöanpassat transportsystem" Naturvårdsverkets rapport 4636 I Kommunikationskommittén slutbetänkande "Ny kurs i trafikpolitiken" SOU 1997:35. I Alternativbränsleutredningens betänkande "Bättre klimat, miljö och hälsa med alternativa drivmedel" SOU 1996: 184 I Infrastrukturinriktning för framtida transporter Prop. 1996/97: 53

Del Strategier och förslag för framtiden

I.2.9 Skydd av biomångfald

Antalet hotade arter har minskat genom att fler viktiga vattendrag och diken samt dammar och våtmarker områden skyddas och genom att den biologiska mång- fångar upp näringsämnen och är tillflykter för vilda falden har ökat generellt, både i skogs- och jordbruks- djur- och växtarter. landskapet. Bevarandet av biologisk mångfald har bli- En miljöanpassad skogsnäring är ett av de viktigasvit, en integrerad del i brukandet och jämställs med te medlen för att bevara biomångfalden. Naturskog, O produktionsmålen. En rik naturmiljö har också fått allt som uppkommit genom naturlig föryngring, undantas E större ekonomiskt värde bl.a. genom att attrahera från awerkning genom skogsbranschens egna regler. N turism och friluftsliv. Näringarnas egna riktlinjer för brukande och mål ur l jordbruket har allt mer ekologisk odling och lokal för biodiversitet och bevarande av landskapet har fått livsmedelsproduktion bidragit till ett mer varierat land- stort genomslag. Dessutom finns olika bidragssystem :U skap. Betande djur och olika typer av odling är mer och skötselavtal med markägare och bönder. Lokalt är jämnt fördelade mellan olika regioner än i dag. både myndigheter, jord- och skogsbrukarnas organisa- Artrikedomen har ökat genom att man skapat sprid- tioner samt ideella organisationer engagerade i naturningskorridorer i det odlade landskapet. Kantzoner vid vården.

Ekonomi och biobränslen utmaningar för framtiden blem med att hitta rått i de ofta komplicerade nya, Arbetet med att bevara den biologiska mångfalden har bidragssysternen. Detta orsak till svårigheterna är en i utvecklats långsamt inom Agenda 21-processen. naturvårdsarbetet under 90-talet. I vissa fall är EU:s Generellt är arbetet med att bevara biologisk mångfald bidragsregler också dåligt anpassade till svenska förhål-

och kulturlandskap idag ett problemområde i Sverige. landen och i dag finns många rapporter att tillämp-

om För att kunna skapa de ekonomiska behövs ningen de reglerna leder till förluster naturvärresurser som av nya av i arbetet krävs sannolikt grepp. Olika former avtal den. nya av och frivilliga överenskommelser med enskilda brukare Uttaget biobränslen kommer att öka i framtiden. av samt skogs- och jordbruksnäringama blir därför allt vik- Därför blir det viktigt att utveckla regler för uttaget av tigare i det framtida arbetet. skogsråvara och därigenom undvika negativa konsekven- Genom EU-inträdet förändrades bidragssystemen för biomångfalden. Det är också viktigt att ser genom inom jordbruk samt natur- och landskapsvård kraftigt. forskning studera effekterna biobränsleuttaget förslag av Både myndigheter, jord- och skogsbrukare har idag inom detta område i kapitel 1.2.7 Energi. pro- ges

Del Strategier och förslag för framtiden "ev-w-w-evaaasev

Mål och handlingsprogram Förslag Aktörer I Arbetet med att utveckla uppföljningsbara mål och âtgärdsprogam

för biologisk mångfald nationen, regional och lokal nivå bör fortsât

ta samtidigt som det ges högre prioritet. Kommunernas målarbete och åtgärdsprogram är av stor betydelse och bör särskilt beaktas.

Ett ansvarstagande från skog, mark, vatten i

I ökat brukarna av

V

hav bör stimuleras, för att bevara den biologiska mångfalden och t

ett uthålligt nyttjande av dessa Regeringen bör därför initiativ till överläggningar med berörda branschorganisationer.

I Regeringen bör initiativ till ett handlingsprogram för att stimulera lokalt arbete med bevarande av biologisk mångfald. Här bör man såra i skilt sträva efter brett engagemang och deltagande samt ta tillvara allmänhetens naturintresse.

I Regeringen bör ta initiativ till att aktionsplaner för biologisk mångfald utarbetas inom alla berörda sektorer, däribland bistånd, energi och trafik. Sådana planer har redan tagits fram inom jord- och skogsbruk, för fisket, den urbana miljön och naturvärden.

Del Strategier och förslag för framtiden

Skydd av värdefulla naturområden samt hotade arter exempelvis i dag närmare fem miljarder kronor. Dagens De finansiella för inköp mark samt till anslagsnivå ligger långt ifrån behovet. Nya former resurserna av vård kultunnarker är inte tillräckliga i dag. Bara för behövs för bevarande naturvärden samtidigt av av som att köpa in de skogar bedöms skyddsvärda behövs brukamas ansvarstagande måste utvecklas. som

Skydd av värdefulla naturområden samt hotade arter

I Nya former för skydd av naturområden med stora naturvärden bör Regeringen, Naturvårdsverket, Skogsutvecklas, där brukarna tar ett större ansvar. Det kan gälla olika former företagen, branschorganisationerna inom av skötselavtal eller frivilliga åtaganden. Regeringen bör ta initiativ till jord och skogsbruket m. att nya skyddsformer utvecklas i samarbete mellan Naturvårdsverk och berörda branscher.

I l dag omfattar s. rödlistor främst hotade arter. Liknande rödlistor Jordbruksverket, Skogsvårdsorganisationen bör även upprättas för sammanhängande livsmiljöer betydelse för samt Fiskeriverketi samarbete med Naturav arternas fortlevnad. Dessutom bör ett prioriteringssystem utvecklas för várdsverket. urval av arter och miljöer där särskilda bevarandeinsatser behövs.

I Minskade anslag till kalkning försurade sjöar och vattendrag kan Regeringen och Naturvårdsverket. av tvinga fram prioriteringar mellan kalkningsobjekt. Det är därför angeläget att tillräckliga resurser snarast kan sättas så att ett långsiktigt skydd av dessa objekt kan upprätthållas.

I Konflikter kring bevarandet av varg, järv, björn, och säl måste Regering och Naturvårdsverki samarbete hanteras som en del av en sammanhållen nationell rovdjurspolitik. med berörda myndigheter samt bransch- Regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta förslag för och intresseorganisationer. detta. Särskilt viktigt är att olika sakägare och intressenter får komma till tals vid utformandet av denna politik.

Del Strategier och förslag för framtiden -w---w-i- v

Insatser inom jordbruket röra

I omställning av jordbruket i ekologiskt hållbar riktning bör stimuleras, Regeringen, Jordb

i både genom direkta bidrag och t.ex. offentlig upphandling ekologiskt Naturvårdsverket i av pro- saga ducerade livsmedel. branschorganisatio v:

I Regeringen och berörda myndigheter bör agera systematiskt och kraft- Regeringen, Jord

fullt inom EU för att skapa en majoritet för en mer miljöanpassad jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP har en avgörande betydelse för möjligheterna till en miljöanpassning av jordbruket.

I Arbetet med att genomföra den befintliga nationella bevarandeplanen för Naturvårdsverket, - i

odlingslandskapet bör prioriteras av berörda myndigheter olika nivåer. länsstyrelser och kom

I Regeringen bör ta initiativ till en sammanhållen policy för att bevara den Regeringen, Naturvår genetiska variationen hos kulturväxter och tamdjur. Denna genetiska varia- bruksverket och bl.a. tion finns framförallt hos gammaldags Iantraser och odlade växter och hotar Lantbruksuniversitet förlorad i det moderna lantbruket. Arbetet bör ske i samråd med berörda ken. myndigheter och institutioner.

Insatser inom skogsbruket Ett behöver läggas på skogsbransch och större ansvar markägare för skydd biologisk mångfald och naturav värden. Därför är det viktigt att berörda myndigheter som Naturvårdsverk, Skogsstyrelse, Skogsvårdsstyrelser, länsstyrelser mil. analyserar konsekvenserna den förav ändrade lagstiftningen inom sina verksamhetsområden.

Del Strategier och förslag för framtiden

Insatser inom skogsbruket Förslag Aktörer I skogsbruket bör ta större ansvar för bevarande av skogar med stor Branschorganisationer och skogsbolagi artrikedom och andra naturvärden. Branschorganisationer och skogsbo- samråd med Skogsstyre/se, Skogsvårdslag bör utarbeta en gemensam policy för skyddsvärda skogar. De bör styrelser, Naturvårdsverk och länsstyrelser också vidareutveckla de planeringsinstrument som behövs för att skyd- samt kommuner och ideella organisationer da den biologiska mångfalden i skogen.

Internationella insatser Förslag Aktörer I insatserna mot handel med utrotningshotade djur och växter Regeringen och Naturvårdsverketi samarbete bör intensifieras. Det internationella samarbetet detta område, med bl.a. Polisen och Tullverket. Samarbetet främst inom EU, bör också utökas. Utformning och tillämpning av bör också utvecklas med bl.a. zoohandeln och regelverket detta område bör också förstärkas. ideella föreningar inom området.

I Regeringen bör ta initiativ till att en EU-strategi för biologisk Regeringi samarbete med berörda myndigheter mångfald utvecklas. Detta är av stor betydelse bl.a. när det gäller att utveckla EU:s gemensamma jordbrukspolitik mot en ökad miljöanpassning. Sverige bör generellt vara en pådrivande kraft i olika internationella forum och ett föregångsland när det gäller att bevara och uthålligt nyttja biologisk mångfald.

Angränsande utredningar och förslag I Skydd av hotade arter samt aktionsplaner för biologisk mångfald Regeringens proposition 1996/97:75 I Miljövårdsberedningens rapport "Skydd av skogsmark" SOU 1997: 97 resp. 98

Del Strategier och förslag för framtiden e

I.2.10 Skydd av hav och kustområden

Östersjöregionen ett ekologiskt, ekonomiskt och göder sjöar, vattendrag och hav. Även ö i "

är socialt hållbart föredöme. Ett intensivt handelsutbyte från jordbruket har upphört genom enlöve

inom Östersjöregionen har minskat det totala trans- ekologiskt jordbruk. Samtidigt har dette

O portarbetet eftersom det samtidigt medfört att hela brukets metoder utvecklats så att de bättre E

regionen blivit mer självförsörjande inom bl. a. energi, rar med alla omgivande ekosystem. Slam

rv

livsmedel, skogsprodukter samt övrig råvaruförsörjning verken kan återföras till âkerjordar utan"

01 till industrin. mulering av metaller. J Oljeutsläpp i samband med oljetransporter till havs har Havs- och kustbiotopernas biologiska

:U m

upphört. Utveckling motorteknik och alternativa inte längre av giftiga eller långlivade ä av drivmedel har lett till att trafiksektorn inte längre över- lagras i levande organismer.

för utrikesministrama i de nordiska länderna, gan Baltikum, Polen, Ryssland och Tyskland samt den Internationellt samarbete för hållbar för Europeiska kommissionen. Rådet, som är uttryck

utveckling inom Östersjöregionen regionala samarbetet

politisk vilja att främja det en

Arbetet med att rädda Östersjön kan inte enbart på bred bas, har bl.a. antagit ett program för förbätt-

begränsas till att bekämpa direkta utsläpp i hav och rad miljö i Östersjöområdet.

kustområden utan bör fokuseras på i princip all miljö- Östersjögruppen tillkom efter det statsministerrnöte

belastande verksamhet inom avrinningsområdet. arrangerades i Visby 1996 på initiativ som av Problemens omfattning och karaktär kräver åtgärder Sverige, också samordnar nästa toppmöte i Riga som från alla berörda parter inom hela vattenavrinningsom- i början 1998. av rådet och dessutom internationellt samarbete inom Baltic 21 är samlingsnamnet på blivande aktions- - en

såväl Östersjöregionen EU. Produkters indirekta plan för hållbar utveckling för hela östersjöområdet.

som miljöpåverkan metaller och persistenta Ett förslag till plan för alla länderna inom regionen genom ex. organiska föreningar har alltmer uppmärksammats och utarbetas till våren 1998.

kräver sammanhållen strategi. Statsministerns Östersjörâd fördelar bl. den s.

en - a.

En rad initiativ har på senare år tagits för att för- Östersjömiljarden; till utveckling och samarbete i vandla hela Östersjöregionen till ett ekologiskt, ekono- Östersjöregionen. Hittills har man beslutat att, till-

miskt och socialt hållbart föredöme. med andra finansiärer Världsbanken sammans som

Östersjöstatemas råd är ett informellt samarbetsor- och dess systerorganisation EBRD European Bank

-

Del Strategier och förslag för framtiden

for Construction and Development Nordiska Problemets omfattning och karaktär det samt porter. gör

investeringsbanken, investera i ett fjärrvärmeprojekt i otillräckligt enbart via olika föreläg-

att agera typer av västra Ryssland och ett i Lettland. I Estland ganden från myndigheter. Endast kombinagår peng- genom en ar till ett projekt för rökgasrening. I Litauen satsas på tion informations- och frivilliginsatser aktiav samt ett ett energisystem som kan ersätta kärnkraftverket i nyttjande gällande regelverk kan den halvering vare av Ignalina. Pengar satsas också på ett avloppsrenings- närsaltsutsläppen riksdagen beslutade 1991 av som om system i Kaliningrad. uppnås. Nationalkommittén understryker probleatt mets omfattning gör det angeläget att inte stanna upp De diffusa utsläppen största när halvering närsaltsutsläppen väl har nåtts. en av boven bakom övergödningen Samtidigt ambitionen att minska närsaltsutsläppen som

Övergödningens skadeeffekter utgör ett de största skärps bör samarbetsformer och organisationer byg-

av nya

hoten mot Östersjöns ekosystem. I Sverige dominerar

gas de diffusa läckagen från skogs- och jordbruk samt trans-

De diffusa utsläppen största

bovenbakom övergödningen

I vattenvårdsförbund som omfattar alla berörda myndigheter lokal och regio- Länsstyrelserna och andra berör-

nal nivå har införts i en del regioner i Sverige. l dessa ingår dessutom företräda- da myndigheten kommuner,

re för olika verksamheter och aktörer som påverkar vatten- och Iuftmiljön inom näringsliv, bransch- och intresse-

vattenavrinningsomrâdet. Exempel sådana aktörer är ex. skogsbolag, större organisationer samt ideella orgaindustrier, kommuner, jordbrukare, transportföretag till lands och sjöss. nisationer.

Nationalkommittén menar att detta sätt att organisera verksamheten är resursef-

fektivt och dessutom kan det ge bättre möjlighet till inflytande för den lokala

Agenda 21-processen. Kommittén föreslår därför att de länsstyrelser ännu som ingår i vattenvårdsförbund tar initiativ till att vattenvårdsförbund införs i lan-

dets samtliga regioner.

I Det förebyggande miljöarbetet bör utvecklas inom respektive vattenavrinnings- Länsstyrelserna bör i uppdrag

område samtidigt som det administrativa samarbetet där stöttas genom att rikt- att genomföra detta.

linjer för gemensamma beslut utvecklas.

Fortsättningnästasida

Del Strategier och förslag för framtiden

De diffusa utsläppen största boven bakom övergödningen Fortsättning

Miljökvalitetsnormer inklusive åtgärdsplaner och uppföljningsmetoder för Naturvårdsverket I näringsläckage från jord- och skogsbruk bör utvecklas.

Berörda myndigheter bör uppmuntra lokala och regionala initiativ för att Sveriges Lantbruksuni I kretslopp. Olika metoder, urinseparering, för Naturvårdsverket SNV sluta näringsämnenas som ex. effektivisera fosfatets kretslopp bör utredas. Som ett led i att samla prak- Avloppsverksföreningen att tisk erfarenhet kring för och nackdelar t.ex. urinseparering bör SLU, SNV, andra berörda oigani av VAV och andra berörda organisationer uppmuntra och följa inte bara småska-

liga utan också storskaliga försök.

förutsättningar finns för kostnadseffektiva åtgärder, t.ex. anlag- Kommunerna, Delegationen

I Där genom

eller restaurerade våtmarker, bör kommunen ställa kvävereningskrav även logiskt hållbar utveckling

da mindre avloppsreningsverk. De kommuner som i sitt lokala Agenda 21arbete försöker minska övergödningen genom olika metoder bör beredas tillfälle att söka bidrag de medel Delegationen för ekologiskt hållbar ur som utveckling för närvarande utarbetar fördelningskriterier för.

I Det är stor vikt att den övergripande fysiska planeringen för Östersjöre- HELCOM, Östersjöstateri

av

tydligt Agenda 21-perspektiv. Östersjövisionen Östeisjögruppen m.

gionen genomsyras av ett i VASAB 2010 bör utvecklas så att perspektivet miljö och hållbar utveckling ges en mer framträdande plats.

i Östersjöregionen bör successivt awecklas till förmån för för- Sida, NUTEK, Naturvár

I Kärnkraften

energisystem. Reaktorer Tjernobyltyp i lgnalina och Sosnovy Statsministerns Östersjö

nybara av s. L Bar bör stängas och i första hand ersättas energieffektivisering och förny- uppdraget att tillsamman av bara energisystem. berörda myndigheter Li Ryssland utarbeta ett förs ,

Del Strategier och förslag för framtiden

Yrkessjöfart och oljeutsläpp olyckorna vilket bl. medförde över 60 000 alfåglar a. att Oljeutsläpp hot livet och vid dog utanför Öland. utgör ett mot i vatten. HELCOM:s samlade rapportering oljeutsläpp i hela I svenska havsområden har antalet verifierade av

Östersjöregionen inklusive Kattegatt 600 700 utsläpp Kustbevakningen ökat kraf-

visar som rapporterats av fall Utsläppen koncentrerade till de svenska, tigt under år, från något över 200 utsläpp under per år. är senare danska och tyska kusterna. Detta kan förklaras de 1991 till 482 registrerade utsläpp under 1995. av att viktigaste fartygsledema sträcker sig utmed dessa kust- Regeringen har sett över möjligheterna att ändra lagområden, liksom den intensiva flygspaningen stiftningen för att åklagarmyndigheten i framtiden med att mest efter oljeutsläpp utförs dessa länder. Antalet större framgång än hittills skall kunna väcka åtal av tre som oupptäckta utsläpp med all sannolikhet leder till påföljd. Samtidigt vill Nationalkommittén är stort. Även mycket oljeutsläpp kan ställa till understryka genomförandet HELCOMzs Östersmå stor att av skada de sker vid olämplig tidpunkt och i känsliga sjöstrategi är den viktigaste förebyggande insatsen för om områden. Som exempel kan nämnas att ett utsläpp på att minska oljeutsläppen. cirka 10 ton olja förorsakade de hittills värsta en av

Yrkessjöfart och oljeutsläpp

I Inga projekteringar oljeterminaler eller oljeprospekteringar Sjöfartsverket och Naturvårdsverket bör via regioav till havs får genomföras utan att tillräcklig beredskap för nala samarbetsorganisationer verka för detta. en bekämpning av oljeläckage byggts upp av berörda parter.

I Lågsvavliga drivmedel och katalysator bör lägsta godtag- Sjöfartsverket bör tillsammans med berörda komvara bara standard för sjöfarten. En obligatorisk internationell stan- muner, fackförbund och hamnorganisationer dard med bl.a. ekonomiska styrmedel bör införas i hela Öster- verka för detta.

sjöregionen.

I Farledssystemen i skärgårdarna bör över i syfte att göra Sjöfartsverket bör ges i uppdrag att tillsammans ses miljöanpassade. med Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser dem mer tillse detta.

Fortsättningnästa sida

Del Strategier och förslag för framtiden w -A -w--w--v--w--

Fortsättning Yrkessjöfart och oljeutsläpp

I Miljökonsekvenserna av trafik med höghastighetsfartyg bör uppmärk- Exempelvis bör vattenjetdrivna katamaraners miljöpåversammas mer. kan skyndsamt analyseras innan de har etablerats i alltför stor omfattning. Det är angeläget att denna fråga snabbutreds samt att tillräckliga åtgärder vidtas för att möta hotbilden.

I Buller från framförallt fritidsbåtar har blivit ett allt större problem senare år. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att begränsa störningj från motorbåtstrafik för bofasta samt i områden är särskilt värde- " " ii ar som fulla från natur- och rekreationssynpunkt. Eftersom befintligt lagutrym-

me är tillräckligt för att fatta beslut om regleringar är det anmärknings- öye

j

värt att regeringens uppmaning i skrivelse 1993 i så liten grad har bullerhän nmo ve omsatts regionalt. Behovet av att minska bullerstörningar bör också i eller förbud mot

högre grad beaktas i den kommunala översiktsplaneringen. i

I Det är oacceptabelt att antalet oljeutsläpp ökar. Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att minska riskerna för negativa miljöeffekter av den

förväntade ökade hanteringen av olja och oljeprodukter inom Östersjöre-

gionen. Skyddet för känsliga skärgårdsomrâden, däribland marina reser- 1 vat, fågel- och sälskyddsområden, bör stärkas. Enligt Miljövårdsbered- i ningens förslag bör verksamheten organisera så att tiden mellan larm och insats kan minska ytterligare i förhållande till vad som gäller i dag.

I Miljö- och säkerhetskrav måste skärpas för alla fartyg som trafikerar Regermgen oc

Östersjön. Bättre rutiner och en effektiv lagstiftning bör tas fram i sam- förjatt olika

arbete mellan Östersjöregionens alla länder, för att göra det möjligt att fartsverkilgen

identifiera och straffa de som gör sig skyldiga till utsläpp.

Fortsättning nästa sida

Del Strategier och förslag för framtiden

Yrkessjöfart och oljeutsläpp Fortsättning

I Anläggningar för att ta hand spillolja från rengjorda tankar Regeringen och Sjöfartsverket.

om ex.

Östersjöregionen. i

i hamnarna samt toalettavfall bör vara obligatoriska i i Vidare bör kostnaden för rengöring av tankar inkluderas i hamnavgiften. Hamnavgiften bör också användas som styrmedel för att stimulera användning av lågsvavlig bunkerolja etc.

Överfiskningen ett akut hot mot den biologiska mångfalden och fiskeindustrin -

I svårigheterna att gehör hos alla parter för att genomföra hållbara :jI-iskeriverket börta de initiativ som fiskekvoter har inte bara lett till ekologisk stress för havets ekosystem - behövs för att se till att ett sådant hand-

utan också medfört stora ekonomiska svårigheter för fiskeindustrin i :lingsprogram tas fram: Östersjöns handlingsprogram för att utveckla hållbar fis- i i i

länder. Ett en keindustri måste utarbetas och presenteras inför ministermötet vid HELCOM 1998

spridning av miljögifter antingen toxiska giftiga, persistenta långlivade eller Nordsjökonferensen bioackumulerbara lagras levande organismer. Öster- Vid den fjärde internationella i och miljö- sjöländemas miljöministrar mål för Österantog miljöministrama runt Nordsjön EU:s antog samma 1995 den Esbjergdeklarationen. sjön vid Visbykonferensen 1996. Till kornansvarige i juni sommaren Målet med deklarationen tillförsäkra Nordsjön EU-ländema sannolikt att bli bundna av är att ett mer ekosystem. Utsläpp och läckage Esbjergsdeklarationens mål i samband med att OSPARhållbart, sunt och friskt

farliga till Nordsjön skall ha upphört konventionen Oslo-Paris konventionen tar beslut

av ämnen inom en om dvs. Farliga definieras i dekla- målsättning och strategi för farliga ämnen. generation, 25 år. ämnen rationen ämnen eller grupper av ämnen som är som

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Spridning av miljögifter

I Sverige måste fortsätta att agera i internationella forum för att minska belast- Naturvårdsverket, länsstyrefl- . ningen eller hotet från miljögifter. Det är nödvändigt att skärpa kraven, inte serna minst regionalt, vid ex. omprövning av miljöfarlig verksamhet, avfallshantering och efterbehandling av förorenad mark. Naturvårdsverket bör presentera förslag för hur länsstyrelserna ett resurseffektivt sätt skall kunna följa skärpta upp krav.

I För att bukt med en ökande spridning kadmium bör kadmiumhalterna i Regeringen, Naturvårdsverket, av handelsgödsel minskas. Gödselindustrin, universitet och forskningsinstitutioner Kemikalieinspektionen. i " då har i pilotskala utvecklat metoder för rening visat att det är möjligt att j som komma ner till ett kadmiuminnehåll nära noll. Regeringen bör ge Naturvårdsverket och/eller Kemikalieinspektionen i uppdrag att föreslå lägre gränsvärden för kadmium.

I Användning av bottenfärger för fritidsbåtar innehåller giftiga ämnen bör Regeringen som upphöra 1999. Regeringen bör agera internationellt för att igenom ett gene-

rellt förbud i Östersjöregionen mot användning båtbottenfärger innehåller

av som tennorganiska föreningar.

I Förorenade sediment utanför kustnära industrilägen bör särskilt uppmärksam- Naturvårdsverket bör tillsammas vid muddring och liknande åtgärder. Forsknings- och utvecklingsarbetet bör med berörda myndigheter mans intensifieras för att utveckla rutiner för efterbehandling sådana områden och forskningsinstitutioner av skapa möjligheter för detta.

Angränsande utredningar

I Kemikommitténs slutbetänkande "En hållbar kemikaliepolltik" SOU 1997:84 I Delbetänkande från Utredningen avrinningsområden "En vattenadministration Vatten livet" SOU om ny - är 1997: 99 I Miljövårdsberedningens rapport "Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden" SOU 1996:153

Del Strategier och förslag för framtiden

l.3 rör styrmedel och verktyg

Förslag som

Samhällets och verktyg behöver utvecklas styrmedel

Samhällsutvecklingen påverkas olika faktorer, och miljöbelastning, analyser och räkav många resursuttag men ibland samverkar och ibland rikt- neexempel har ändå stor betydelse för att förmedla försom styr i motsatta

dessa faktorer kan påverkas olika ståelse miljöfrågomas betydelse för samhällsekono-

ningar. Några av av om sarnhällsorgan och alltså verktyg samhället kan min och samhällsutvecklingen i stort. Troligen är detta är som

för utvecklingen i önskvärd riktning. den viktigaste effekten monetära müjöräkenskaperi

utnyttja att styra av hör lagar, skatter, budgetar, mål- dagsläget Det krävs mycket ytterligare utvecklingsarbe- Dit t ex styrning via information och fått fram rättvis och allmänt accepterad

styming, myndighetsinstruktioner, te innan vi en

utbildning, demokratiska En del dessa metod vi kan använda direkt i nationalräkenskaprocesser mm. av som verktyg behandlas nedan. i företagens bokslut etc. i separata avsnitt pema, komplexa det oftast mycket Genom välja strategiska nyckeltal och indikatorer Den situationen gör att exakt vilken åtgärd har vilken effekt kan tydligt visa på utvecklingen inom rad olika svårt att säga som man en Dessutom det hur motsvarande verk- branscher och samhällsområden. Eftersom det i många är svårt att avgöra skulle ha verkat samhällsområde. fall handlar att belysa de stora trenderna och inte tyg inom ett annat om Därför det generalisera beträffande vilka förändringar går detta inom många områden går inte att smärre har bäst effekt den lämpligaste sannolikt göra sammanställning och kombistyrmedel som utan att genom

blandningen olika åtgärder från fall till fall. nation existerande uppgifter. Här finns potential

av varierar av en

anmärkningar kan dock för fram kraftfulla och pedagogiska instrument för

Några generella vara på sin att ta plats: öka förståelsen för behovet åtgärder. Man får att av M1Ijöskatter od: avgifter har ofta bra styreffekt, bl.a. också möjlighet att följa utvecklingen över tiden. för de överlåter "marknaden" välja kostnadsef- Den enskilde kan i många dagliga val påverka sin att åt att egen fektiva lösningar. En förutsättning dock de till- miljöbelastning. Många människor vill skona miljön, är att är räckligt kännbara och det nämnvärda inte riktigt de ska börja och hur de ska göra. att går att göra men vet var

ändra beteende, Förståelse för såväl miljöproblem orsakssamband

besparingar genom att investera i ny som teknik, byta produkt påverkar motivationen för den enskilde att förändra livsetc. har fått till- stilen hållbar riktning. Det också förutsättning för

Miljö- och hälsoskyddslagstiftningen inte i är en räckligt finns alltså för öka samhället ska kunna bedriva kraftfull politik genomslag. Här utrymme att att att en därför angeläget med samlad mil- för hållbar utveckling. En sådan politik kräver ett brett

styrverkan. Det är en jölagstiftning. stöd från allmänheten. Utbildning och information är

Idag har långt kvar till optimal prissättning viktiga verktyg för att åstadkomma detta. vi en av

Del Strategier och förslag för framtiden

Att ställa miljökrav vid upphandling är ett sätt att låta marknadskraftema verka för miljön. Här finns sannolikt stora potentialer eftersom vi idag bara har utvecklat miljömärkning eller upphandlingskriterier för bråkdel de produkter finns på marknaden. en av som När det gäller tjänster år det ännu sämre ställt. Samtidigt gäller det att i ökad omfattning använda de kriterier redan finns framtagna. En svårighet i detta som avseende är EU:s handelsregler för närvarande som orsakar viss oklarhet hur kan ställa miljökrav om man vid upphandling. Det sektorsövergripande och tvärsektoriella arbete på lokal Agenda 21-arbetet innebär har resultenivå som rat i kreativt samarbete och ökat från engagemang många, och i detta sammanhang delvis aktörer. nya Ökad samverkan tvärs över sektorer, mellan förvaltning och näringsliv, och med nära koppling till de direkt inblandade har stor inneboende potential för ökat en engagemang. Möjligheten att finna helhetslösningar kan förena mål inom olika samhällsområden skulsom öka väsentligt sådan samverkan. genom en

Del Strategier och förslag för framtiden

21-arbetet

l.3.1 Lokala och centrala åtgärder till stöd för Agenda

Arbetet för hållbar utveckling är de centrala ket fått effekter t.ex. konsumtionsvanor. Aktiviteten en en av uppgifterna för kommunen och väl integrerad i olika bland studieförbund och ideella föreningar är också fortdelar verksamheten. Det finns oftast central led- farande hög. Ett nära samarbete med forskning och högav en nings- och samordningsfunktion arbetar uppdrag skolor har också utvecklats i samband med lokala utvecksom kommunfullmäktige. Dessutom finns olika konstruk- lingsprojekt. av tioner med brett sammansatta projektgrupper och t.ex. På nationell nivå samordnas och utvärderas arbetet rundabordssamtal, där olika lokala aktörer och organisa- för hållbar utveckling av en hållbarhetsdelegation eller tioner är engagerade. En viktig fortlöpande uppgift är att hållbarhetsgrupp inom regeringskansliet. Delegationen utvärdera och revidera mål och åtgärder i det lokala har en referensgrupp av oberoende experter till stöd och handlingsprogrammet. information och idéer utbyts över inspiration. För fortlöpande dialog och för att föreslå mål hela landet och konkreta samarbetsprojekt pågår i de för hållbar utveckling anordnas också regelbundna rundaflesta regioner. bordssamtal nationell nivå inom olika nyckelområden, Det lokala arbetet för hållbar utveckling tar där privata och offentliga aktörer, samt forskare och polinu upp både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter och tiska företrädare deltar. Formerna för dialog mellan lokal, utformar lösningarna efter de behov och förutsättningar regional och central nivå har också utvecklats. finns inom kommunen. Olika lokala aktörer Information och forskningsrön kring miljö och hållbar som som t.ex. näringsliv och handel bidrar till utvecklingen av håll- utveckling är lättillgängligt via bl.a. databaser. De flesta bara lösningar. myndigheter och större företag informerar också inom Agenda 21- sina verksamhetsområden. Myndigheternas roll har fort- Den process som startade med det lokala arbetet har skapat vitaliserad lokal demokrati. satt att utvecklas alltmer mot rådgivande och stödjande en Kunskap och engagemang har vuxit hos allmänheten, vil- funktioner.

Stöd för det fortsatta arbetet betydelsefulla. Även bland regionala och centrala varit Det lokala Agenda 2 l -arbetet har varit basen i den myndigheter finns exempel på nyskapande initiativ. svenska uppföljningen FNzs konferens miljö och Arbetet för hållbar utveckling är dock inget projekt av om utveckling Rio. Det snabba genomslaget för Agenda Zl slutförs på fem år, utan kontinuerlig I i som en process. kommunerna och mångfalden initiativ har gjort det många kommuner har under de senaste åren tagit fram i av till framgång. I detta arbete har kommunen ofta lokala handlingsplaner och mål för hållbar utveckling. en stor haft samordnande och pådrivande roll, Nästa fas i Agenda 21-arbetet är att omsätta dessa plaen men även aktörer näringsliv och ideella organisationer har i praktiken. som ner

Del Strategier och förslag för framtiden

Agenda 21-arbetet har ofta betecknats I regeringens vårproposition 1996/97: 150, bilaga S som en "underifrånprocess". I detta begrepp betonas den enskil- föreslås ett investeringsprogram på 5,4 miljarder kronor des och det breda engagemangets betydelse i för ekologiskt hållbar utveckling, riktar sig direkt till processen. som Det innebär också att både positiva erfarenheter och de den lokala nivån. Pengarna fördelas på tre år. Som del en hinder identifierats på lokal nivå, tas tillvara i det detta kommer kommunerna att kunna ansösom av program fortsatta arbetet, lokalt, regionalt och nationellt. ka projektbidrag för lokal Agenda Zl-verksamhet om Förslagen i detta kapitel bygger till stor del på lokala Hur ska fördelas och till vilken typ projekt, pengarna av erfarenheter och syftar till att stödja det fortsatta arbetet kommer att preciseras närmare i budgetpropositionen för hållbar utveckling på alla nivåer i samhället. 1997.

Samordning och ledning av det lokala Agenda 21-arbetet Aktörer

bör kraftigt prioritera lokal samordningsfunktion för Agenda Kommunen och andra l i

I Kommunerna att en 21-arbetet upprätthålls och tillsammans med andra lokala aktörer avsätta resurser aktörer, som t.ex. ideel för detta. Eftersom Agenda 21-arbetet är en process, snarare än ett avslutat projekt organisationer och närin är det viktigt att denna funktion upprätthålls med långsiktighet och kontinuitet.

I Den politiska förankringen av det lokala Agenda 21-arbetet samt arbetet med Kommunerna lokala måldokument och handlingsprogram bör utvecklas. Därför är det viktigt att någon form ledningsgrupp med politisk representation och engagemang från av andra lokala aktörer skapas. En sådan grupp bör ha nära kontakt med kommunens politiska ledning och en bred sammansättning som stärker Agenda 21-arbetets tvärsektoriella karaktär.

Att stärka samarbete mellan olika aktörer den lokala, regionala och samt mellan sektorer och samhällsgrupper nationella behöver också förstärkas. Exempelvis nivån Det lokala Agenda 21-arbetet har hittills främst foku- har Agenda 21 stimulerat aktiviteter både på kommuserat på miljöfrågor. Aktiviteter kopplade till de sociala nal nivå och hos regionala aktörer som landsting och och ekonomiska dimensionerna i Agenda 21, samt inte- länsstyrelser. Kontakterna mellan dessa nivåer är dock grationen mellan de olika områdena, behöver utvecklas relativt outvecklade i miljö- och hållbarhetsarbetet. och stimuleras ytterligare. Samarbetet och dialogen

Del Strategier och förslag för framtiden

Att stärka samarbete mellan sektorer och samhällsgrupper

I Det sektorsövergripande inslaget i Agenda 21-arbetet bör förstär- Kommunerna och andra lokala aktörer, som kas. Detta kan ske att kommunledning samt olika sektorer t.ex. ideella organisationer och näringsliv. genom och aktörer är engagerade i ledningsgruppen eller olika projektgrupinom det lokala arbetet. För att vidga Agenda 21-arbetet bör per även sektorsövergripande samarbetsprojekt initieras, inom den kommunala organisationen och tillsammans med andra lokala aktörer.

I Att nå ut och alla medborgargrupper och utveckla den l detta arbete behövs troligen samarbete melengagera lokala demokratin viktig uppgift i det lokala Agenda 21- lan kommun och t.ex. arbetsförmedling, skola, är en är arbetet. Detta kan samtidigt motverka segregation sociala. etnis- studieförbund, bostadsföretag, lokalt näringsliv ka eller språkliga grunder. Kommunerna bör därför lägga särskild och ideella organisationer. vikt vid projekt omfattar aktiviteter l bostadsområden och som som riktar sig till invandrare/språkliga minoriteter.

I Samerna är ursprungsbefolkning viktig grupp att upp- Samernas organisationer; berörda kommuner som en märksamma i arbetet för hållbar utveckling Agenda 21:5 kapitel samt centrala och regionala myndigheter. 26. Det är därför viktigt att samerna och deras organisationer deltar i samarbetet kring hållbar utveckling olika nivåer i samhället.

I Regeringen bör avsätta medel för att stimulera sektorsövergri- Sådana bidrag bör fördelas i samråd med en pande verksamhet inom området hållbar utveckling och lokal referensgrupp där myndigheter, näringsliv, Agenda 21 i kommunerna. forskning samt företrädare för kommunerna och ideella organisationer är representerade.

I Regionala aktörer har viktig uppgift i Agenda 21-arbetet och Landsting, länsstyrelser samt t.ex. Skogsen deras deltagande bör utvecklas och stimuleras. De bör också spela vårdsstyrelsen, Vägverkets regionala avdelningaktiv roll för att samordna aktiviteter och samarbetsprojekt inom ar. en respektive region, samt fortsätta att integrera arbetet med hållbar utveckling i hela sin verksamhet.

Del Strategier och förslag för framtiden

Information och kunskapsförmedling Aktörer I Nationella samordnade insatser behövs för att nå ut till allmänheten och Regeringen bör ta initiativ olika aktörer med grundläggande information kring hållbar utveckling och sådan informationsstrategi e Agenda 21. Därför bör en nationell informationsstrategi övervägas, där t.ex. bör utformas i samråd med användning av olika typer av information via etermedia, tryckt informationsma- regionala och lokala. akt T " terial samt information via internet ingår.

I Ett nationellt informations- och inspirationscentrum för Agenda 21-arbetet Verksamheten bör bedrivas bör övervägas. Ett sådant centrum skulle stå till tjänst med information i frâ- arbete mellan t.ex. Naturvå gor kring miljö och hållbar utveckling, kontaktförmedling och information kring verket, Kommunförbundet, finansieringsmöjligheter. Målgrupper är både allmänhet, studenter och yrkes- organisationer och högskolan verksamma med behov av information. Sveriges Lantbruksuniversite

I Kanaler och metoder för att föra ut ny kunskap och forskningsresultat Exempelvis MISTRA och h av betydelse för lokalt arbete med hållbar utveckling behöver utvecklas. aktiva inom detta område bör

Samtidigt bör direkt samarbete/dialog med kommuner och den lokala nivån uppdraget att utveckla form,

inom ramen för forskningsprojekt stimuleras. forskningsinformation och

tiskt samarbete, i samråd m ., t.ex. Kommunförbundet 00/17

Del Strategier och förslag för framtiden

Centrala åtgärder för att stödja och följa Agenda 21-arbetet upp

I Regeringen bör snarast efter UNGASS i samråd med bI.a. de politiska partierna ta Regeringen ställning till hur det fortsatta Agenda 21-arbetet central nivå ska bedrivas. Det är viktigt att en funktion inom regeringskansliet inrättas, med uppgift att samordna det centrala arbetet. Samtidigt måste dialogen och samarbetet med lokala och regionala nivån vidareutvecklas.

I Tydliga signaler från riksdag, regering och statliga myndigheter, betonar vikten Regeringen som av arbetet för miljö och hållbar utveckling inom alla samhällssektorer, är ett viktigt stöd för det lokala Agenda 21-arbetet. Sådana signaler bör ges genom att regeringen lyfter fram åtgärder för hållbar utveckling i statsbudgeten och att detta arbete tilldelas speciella statliga medel inom olika verksamhetsgrenar.

I Nya verktyg och styrmedel behöver utvecklas och användas i det lokala i arbetet för Regeringen bör ta initiahållbar utveckling. Det kan gälla bättre stöd i lagstiftningen, skatter, differentierade tlv till detta i samråd avgifter och taxor samt hjälpmedel vid offentlig upphandling. med Kommunförbundet.

I En viktig statlig uppgift är att regelbundet följa upp och utvärdera arbetet med Regeringen Agenda 21 och hållbar utveckling, utifrån både ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Regeringen bör lämna förslag till hur en uppföljnings- och utvärderingsfunktion ska utformas.

Angränsande utredningar och förslag I Agenda 21 i offentliga sektorn Naturvårdsverkets rapport 4679 I Regeringens vårproposition Prop. 1996/97: 150, bilaga 5

Del Strategier och förslag för framtiden

I.3.2 Samhällsplanering och beslutsprocesser

Inriktningen mot hållbar utveckling gör att samhälls- samheten och nya former av lokalt deltagande i verkplaneringen regelmässigt innefattar miljö- och hälsoa- samheter har utvecklats i kommunerna. Byar, basta

spekter och klassiska välfärdspolitiska faktorer som områden och arbetsplatser deltar aktivt i utvecklin

arbetstillfällen, bostadsförsörjning och social utveck- betet samma sätt som etablerade organisationer och ling. Planering och utvecklingsarbete är demokratiskt ideella föreningar. Agenda-arbetet har utvecklats till en förankrat och bygger lokal medverkan och delaktig- av flera tunga ledningsfrågor med direkt anknytning till het. Lagstiftningen har vidareutvecklats och kommunledningen. Kommuner regionala och l utgör ett samt å övergripande regelsystem för hållbar utveckling. centrala myndigheter har anpassat sina informationso

Hållbarhetsanalyser och riktningsanalyser har blivit vik- rutiner så att det har blivit möjligt för alla intresserade l i

tiga verktyg i arbetet för hållbar utveckling. att delta aktivt i de former och verksamheter som de Den enskildes insikt om behovet och innebörden av berörs av. hållbar utveckling har vitaliserat den kommunala verk-

Reformeringsbehov för hållbar utveckling ställer krav sektorsöen ex. på De beslut togs i Rio de Janeiro 1992 och det vergripande angreppssätt. Av detta skäl har kommittén som Agenda-arbete sedan dess har bedrivits i Sverige tidigare föreslagit att bör utveckla tekniken med som man har visat att samhälls- och utvecklingsplaneringen behö- strategiska miljökonsekvensbeskrivningar och bres. utvecklas och breddas. En erfarenhet från det dare sektorsövergripande hållbarhetsanalyser, där förutver svenska Agenda-arbetet är att arbetet för hållbar utveck- miljö- och naturresursaspekter även sociala och en om ling bör innefatta ett mycket bredare spektrum ekonomiska faktorer tas med. I de fall data inte finns av samhällsinsatser än de hör till det traditionella miljö- tillgängliga i önskad utsträckning bör tekniken med som en

området. Välfärdspolitiken i bred bemärkelse bör syste- riktningsanalys kunna användas se del avsnitt

s. matiskt beaktas i det fortsatta Agenda-arbetet. Det gäl- 4.1. Kommittén har vidare sökt tillämpa de tankar som ler exempelvis hälsa och välbefinnande, integrering ligger bakom rundabordssamtal för två samhällsav s. inre och miljöfrågor, boendefrågor, sysselsättning, omrâden, nämligen och utbildning. Även yttre transporter trygghetsfrågor inte själva grundidén med denna typ m.m. om av sammankomster har kunnat tillämpats fullt ut, dvs. att deltagar- Verktyg och arbetssätt inom planeringen regelbundet träffas under längre tidsperiod na en för att Bl. Agenda 21-arbetet har visat på behovet att så småningom sig fram till enighet, har samtaa. av resonera utveckla olika planeringsmetoder och verktyg. Arbetet len gett många nyttiga erfarenheter, inte minst genom

Del Strategier och förslag för framtiden

aktörer aldrig träffas bord upphov till idéer. Om den kraft finns i det

att som annars runt samma nya som har möjlighet bryta sina åsikter lokala engagemanget ska kunna leva vidare och utveckpå samma gång att mot varandra. Rundabordssamtal arbetsmetod bör där- las, förutsätter det möjligheter till aktivt deltagande i de som för komma till användning utsträckning på såväl politiska beslutsprocesserna. Synpunkter från i större represen-

lokal central från olika geografiska områden byar,

som nivå. tanter som ex. stadsdelar och bostadsområden kan därvid pá ett natur- En samordnad lagstiftning ligt komplettera de etablerade intresseorganisatiosätt Arbetet med samordna miljö- och hälsoskyddslag- inflytande. Härigenom kan demokratin vitaliseatt nemas stiftningen särskild miljöbalk, och därvid och avståndet mellan invånare och förtroendevalda i en att sam- ras

ordna sådan lagstiftning har betydelse för ekolo- minska. Engagemang och brett deltagande i demokra-

som giskt hållbar utveckling, viktigt tiska beslutsprocesser är också faktorer framhålls är ett steg i strävan att som

skapa legalt för de avvägningar mellan särskilt i Riokonferensens Agenda 21, kapitel 23.

ett norrnsystem olika behöver Det finns behov Den snabba utvecklingen på datateknikens område intressen som göras. av

samlad och integrerad lagstiftning underlättar skapar möjligheter till samverkan mellan medbor-

en som nya utvecklingen långsiktigt hållbart samhälle. Den och myndigheter. Det är viktigt att statliga och mot ett gare fortsatta planerings- och utvecklingsverksarnheten och kommunala myndigheter sina Verksamhetsföranpassar fullföljandet miljöbalken med förordningar, föreskrif- och informationsrutiner till den tekniken. av mer nya likhet med vad gäller andra lagstift- Nationalkomrnittén har sitt sekretariat och i ter osv. blir, i som genom ningsområden, Viktiga i successiv vidareutveck- samverkan med bl. Naturvårdsverket och Svenska steg en a. ling denna lagstiftning. Kommunförbundet medverkat till att skapa särskild av en hemsida för Agenda Zl-verksamheten: wwwagen- Delaktighet och engagemang da21.se. I avsnitt 1.3.6 lägger kommittén fram förslag

lokala delaktigheten bygger människors syftar till skapa förutsättningar för hemsidans Den på många som att utifrån lokala förutsättningar. ofta fortsatta verksamhet engagemang Den ger

Del Strategier och förslag för framtiden

Delaktighet och engagemang

m

I Inom ramen för det internationella samarbetet bör Sverige Regeringen samt alla myndigheter och kommuner konsekvent verka för ökad demokrati genom offentlighet och som deltar i det internationella samarbetet lokal delaktighet. detta område.

I Sverige bör inom ramen för EU-arbetet stödja kommissio- Regeringen, Boverket och Naturvårdsverket nens strävan att utveckla regler och system för strategiska miljökonsekvensbeskrivningar samt utveckla förutsättningarna för tillämpningen av ett sådant system i Sverige.

I l de fall närmare utvecklade konsekvensbeskrivningar inte är Regeringen och Mi/jövårdsberedningen. Beredmöjliga eller tillämpliga kan riktningsanalyser utgöra ett bra ningen har sedan tidigare i regeringens vårproposialternativ som test att föreslagna åtgärder i ett visst fall kan tion fått i uppdrag att utveckla ett system för hållbedömas leda rätt håll. Miljövårdsberedningen bör i barhetsanalyser kommittén tidigare har föreupp- som drag att utveckla förutsättningarna för användning av riktnings- slagit. analyser.

I Erfarenheterna från det fortsatta arbetet för hållbar utveck- Regeringen, Naturvårdsverket. ling bör successivt tas till vara i en ytterligare utvecklad Miljöbalk. Naturvårdsverket bör som central miljömyndighet i uppdrag att följa tillämpningen av balken och redovisa erfarenheterna till regeringen.

I Rundabordssamtal som arbetsmetod bör komma till större Miljödepartementet bör lämpliga områden ta användning än vad som gäller i dag. Sådana samtal gagnar hel- initiativ till sådana samtal. hetssyn och samverkan mellan olika intressenter och kan användas alla nivåer. Erfarenheterna rundabordssamtal av som metod, jämfört med traditionella sammanträden bör också dokumenteras och utvärderas.

Fortsättningnästasida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Delaktighet och engagemang

I En vitalisering de demokratiska besiutsprocesserna är Svenska Kommunförbundet av angelägen. lokala Agenda-arbetet har gett flera vikti- Bl. a. det uppslag. Lokala hearings, inbjudan till aktiv medverkan av ga t.ex. byalag, skolelever, förvärvsarbetande inom ett visst geografiskt område är exempel initiativ som olika kommuner har komplement till den vanliga beslutsgången. använt som Införande av stads- och kommundelsnämnder, öppna sammanträden och återkommande dialog mellan förtroendevalda en och medborgarna är andra exempel som gagnar en sådan vitalisering. Svenska Kommunförbundet bör föreslås ta initiativ till ett särskilt projekt med avstamp i det lokala Agenda 21som arbetet syftar till att bredda deltagandet i det lokala beslutsfattandet.

Angränsande utredningar I Utvecklingsarbete inom EU-kommissionen rörande strategiska miljökonsekvensbeskrivningar I Hållbar markanvändningspolitik pågående utvecklingsarbete vid lnrikesdepartemente. - I Samordnad kulturmiljö och naturvård utvecklingsarbete vid Miljödepartementet -

Del Strategier och förslag för framtiden

1.3.3. Miljöräkenskaper

Hållbarhetsfrågorna är integrerad del i budgetpro- kompletterats med andra mått, en som ger information cessen. Fortfarande kan man inte alltid sätta exakta välfärd, resurshushållning, miljötillstånd etc. om priser olika typer av miljöpåverkan men medveten- Arbetet med att "sätta pris miljöpåverkan" har heten om kostnaderna för miljöpåverkan och överut- lett till att priset råvaror och energi återspeglar varor, nyttjande av resurser har ökat markant och avspeglas i deras effekter miljön. samhällsekonomiska prioriteringar. Det förekommer att Olika aktörer redovisar sin miljöpåverkan ett sätt man använder sig av särskilda "miljöbudgetar" för sär- möjliggör jämförelse mellan olika företag inom som skilt allvarliga miljöproblem. En miljöbudget kan till- bransch, mellan olika kommuner, mellan samma mynämpas lokalt, nationellt eller internationellt. digheter, Redovisningsmetoderna förfinas ständigt osv. På nationell nivå följer utvecklingen mot det och diskussioner förs vad man om som är relevant att redohållbara samhället med hjälp av hållbarhetsindikatorer visa medan långtgående koncensus råder hur en om och återkommande uppföljningar kopplade till uppsat- sifferunderlaget till nyckeltalen bör tas fram. ta mål för hållbarhet och välfärd. BNP har ersatts eller

Sätt pris miljöpåverkan

Eftersom miljöpåverkan inte i nationalräkenskaper syns och budgetår för olika verksamheter verkar den vara gratis, medan den i själva verket orsakar stora kostnader både för samhället i stort och ofta även för enskilda företag. Att sätta pris på miljön, med hjälp milt ex av jöskuldsberäkningar, är viktigt inte pedagogisk minst ur synvinkel. Att sätta pris på miljöpåverkan innebär dess-

utom att börja tillämpa ekonomiska styrmedel se

även avsnittet om skatter och avgifter. Därför bör ansträngningarna för att sätta pris på miljö och miljöpåverkan fortsätta och utvecklas.

Del Strategier och förslag för framtiden

Sätt pris miljöpåverkan

I l "Mål för miljön" skrev Nationalkommittén: Statistiska Centralbyrån, Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet "Arbetet med gröna nationalräkenskaper är vik- bör fortsätta och utveckla detta arbete som även i viss mån bör tigt och bör fortsatt hög prioritet". Det gäl- samordnas med t Miljövårdsberedningens arbete med hållbarges ex ler fortfarande. hetsindikatorer liksom med internationella aktiviteter.

olika

I Det är också angeläget att "sätta pris Folkhälsoinstitutet bör kunna fungera som motor och initiativohälsan". Tydliga exempel kostnader för tagare. ohälsa ställda i relation till kostnaderna för förebyggande åtgärder är angelägna.

Miljöredovisning och nyckeltal företag och bör I "Mål för miljön" framhöll stöttas. Arbetet med prissätta miljöpåverkan är svårt och Nationalkommittén behovet ett antal strategiska att av tidskrävande. Kompletterande miljöräkenskaper nyckeltal för hållbar utveckling på nationell nivå. som baseras på bl.a. icke-monetära storheter krävs därför. Miljövårdsberedningen har just fått i uppdrag att utar- Utveckling pågår bl.a. inom många kommuner och på beta sådana.

Miljöredovisning och nyckeltal

I Kommunernas arbete med Agenda 21-b0kslut och med nyckeltal för hållbar Kommunförbundet och Miljöutveckling bör uppmuntras. Kanske skulle ärlig tävling om bästa Agenda 21- rörelsen är exempel tänkbara en bokslut kunna fungera sätt korandet bästa mil- initiativtagare. som en sporre samma som av jöredovisning gör inom näringslivet.

Fortsättningnästa sida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Miljöredovisning och nyckeltal Aktörer I Aktiviteter för utveckling av miljönyckeltal och mått miljöprestanda som möjliggör jämförelse över tiden och mellan enskilda företag bör stödjas. Nyckeltal även

för personalens hälsotillstånd och välbefinnande bör

ges uppmärksamhet. Här är det viktigt att-följa utveck-

lingen av arbetet inom ISO se även avsnittet

om näringslivet.

I Nyckeltal för den egna verksamhetens miljöpåverkan, personalens hälsa och välbefinnande etc. kan vara en väg att sporra myndigheter att höja takten i den del av miljöarbetet som handlar om den egna förvaltningen. Nyckeltalen skulle naturligtvis även kunna användas av andra myndigheter och i den tjänsteproducerande sektorn.

Angränsande utredningar I Statistiska centralbyråns, Konjunkturinstutitets samt Naturvårdsverkets projekt för att utveckla nationella miljöräkenskaper I Miljövårdsberedningens uppdrag om hållbarhetsindikatorer I Projektet om miljöledningssystem i 25 pilotmyndigheter I Svenska Kommunförbundets bok "Gröna nyckeltal i kommunal miIjöred0visning"

Del Strategier och förslag för framtiden

1.3.4 Skatter och avgifter

káttnihgen har bidragit till en pris- omorientering av beskattningen. Sveriges strategi med våldtar hånsyntill miljöbelastning kompletterande nationella pålagor där det internatio-

.. en-tjânst/vara, dvs mindre nella samarbetet inte hade kommit så långt har resul- V

láätande beskattas lägre än de terat i att svenska företag nått långt när det gäller

och förbrukar mycket resurssnålhet och hållbarhet. Detta har bidragit till att a .jtekhar sänkts ett sådant de både behållit marknadsandelar och erövrat nya.

f Konsumtion och avspeglar - ,rämjasu av tjän- Prissättningen t ex el, värme vatten

ivvarukorisurntiortri

förbrukningen och schablontaxor koppling till

Laefr i utan

å

lisamarbetet har bidragit till denn använd mängd existerar inte längre.

Ekonomiska styrmedel för bättre miljö, kosta räknar det reda kan om man om i pengar man resurseffektivitet och sysselsättning det kostsamt belasta miljön med hjälp ekogöra att av Även exakt vad miljöbelastningen skulle nomiska styrmedel. utan att veta

Ekonomiska styrmedel för bättre miljö, resurseffektivitet och sysselsättning j

I Det är viktigt att arbeta internationellt för införande och harmonisering av Regeringen ekonomiska styrmedel så att inte konkurrensutsatt svensk industri förfördelas jämfört med utländska företag. Samtidigt bör Sverige fortsätta att egen hand införa och skärpa ekonomiska styrmedel alla håll där det är möjligt och bedöms effektivt för att minska miljöbelastningen.

I Skatteväxling kan möjliggöra höjda energiskatter och sänkta skatter arbete. Finans-, Närings och Miljöde- Genom att successivt förändra relationerna mellan olika skatter och avgifter partementen bör fortsätta utenligt en långsiktig plan som presenteras tidigt underlättas omställningen. veckla arbetet kring skatteväxling. Fortsättningnästasida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Ekonomiska styrmedel för bättre miljö, resurseffektivitet och sysselsättning

Idag saknas tillräckliga incitament för energieffekti- Närings bör

I Finans- och Mi/jödepartementen tillsammatw

visering inom industrin. Ytterligare verktyg och/eller undersöka potentialen för fler typer av ekonomiska ; annorlunda utformade energiskatter krävs stimu- del i i

som energiområdet.

lans. Kanske kan t ex gynnsamma avskrivningsregler för investeringar som effektiviserar energianvändningen vara en väg att gå.

I Skatteväxlingskommittén förordar att energiskatten Finans-, Närings- och Miljödepartementen i samarbete.

görs proportionell mot energiinnehållet i ett bränsle, 4 i att biobränsle särskilt uppmärksammas och att trafikoch miljörelaterade skatter differentieras för olika bränslen. Skatterna energi, bekämpningsmedel och naturgrus pekas ut som möjliga att höja. Alternativbränsleutredningen föreslår att även alternativa fordonsbränslen ska miljöklassas samt ges skattelättnader.Förslagen från Skatteväxlingskommittén och Alternativbränsleutredningen bör genomföras.

I Försök med lokala ekonomiska styrmedel, konsum- Här finns flera tänkbara koordinatorer. Branschföreningarna

tionsbaserade taxor etc. bör uppmuntras och resulta- för fjärrvärme, energiverk och VA respektive avfallssektoa

ten spridas. Kommunförbundet liksom Naturvårdsverket och NUTEK sitt arbete för att minska energiförbrukning och miljöpåverk, kan. i s .

Fortsättningnästasida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Ekonomiska styrmedel för bättre miljö, resurseffektivitet och sysselsättning

I Översyn och utvärdering av producentansvar bör ta hänsyn Miljödepartementet bör initiera en oberoende

till hur mycket pengar och arbete enskilda hushåll kan lägga uppföljning av producentansvaret när tiden är ner källsorteringen och relatera detta till de förväntade miljö- mogen dvs då systemen för t ex förpackningar vinsterna. Man bör också se över om producenterna kan göra verkligen existerar även i praktiken i hela landet. mer för att underlätta för hushållen att återlämna uttjänta produkter. De nya system som skapas måste i högre grad än hittills utgå från konsumenternas krav och möjligheter när det gäller återlämning av uttjänta produkter.

Angränsande utredningar I Miljöskatter i Sverige, rapport från sekretariatet för miljöekonomi, Naturvårdsverket I Skatter miljö och sysselsättning SOU 1997:11 I Bättre klimat, miljö och hälsa med alternativa drivmedel SOU 1996:184

Del Strategier och förslag för framtiden -

I.3.5 Miljöanpassad offentlig upphandling

Miljöanpassningen av den offentliga sektorn inom

har blivit en förebild i hela världen. Svensk offentlig passad offentlig

upp

och

sektor har i sin tur fungerat som pådrivare förebild ningsprocesser och för miljöanpassningen av EU:s offentliga upphandling. miljöanpassad offent

i

All offentlig upphandling miljö-

ochihälsoanpas-.P v

Offentlig upphandling och miljöhänsyn inom EU femte miljöhandlingsprogrammet offentliga förvaltatt Idag finns oklarheter gränserna går för vad ningar, offentliga företag, privata företag och allmänheom var man får och inte får göra i samband med miljöanpassad ten har gemensamt för miljön. Oklarhet kring ansvar offentlig upphandling. Olika besked lämnas olyckligtvis tolkningama dessa regler del bakgrunden till av är en av från till de motstridiga signalerna. olika delar av EU-kommissionen, vilket leder missförstånd. I Sverige har det oklara läget gett upphov De oklarheter har tagits bör utredas och klasom upp till många olika tolkningar och i vissa fall negativ atti- ut Sveriges arbete för miljöanpassad offentlig en ras en upptyd till direktiven och gemenskapsrätten. handling underlättas betydligt EU-kommissionen tar om Genom de förändringar skett i Romfördraget på ett samlat vad miljökrav vid offentlig som grepp avser uppgrund Enhetsakten och Maastrichtfördraget har mil- handling. Huvudfrågan bör besvaras är EU-komav som om jön kommit att tillmätas betydligt större betydelse än missionen att den offentliga upphandlingen kan anser vad tidigare varit fallet i EU. Vidare betonas i det användas ett instrument för att förbättra miljön. som som

Offentlig upphandling och miljöhänsyn inom EU

Aktörer

I EU-kommissionen bör göra förtydliganden av vilka miljö-

krav som kan ställas vid offentlig upphandling. Förhållandena deff 615153393

mellan artiklarna 3 och 130r i Romfördraget och upphand- riktas mötlEul

j lingsdirektiven bör särskilt uppmärksammas.

Enklare och tydligare regler efterlyses arbetet tidskrävande och komplicerat. Reglerna gör Många upphandlande enheter tycks tillämpa dagens inte heller ta tillräcklig hänsyn till att den uppanses regelverk motvilligt eftersom reglemas detaljeringsgrad handlande enheten får valuta för Även levepengarna.

Del Strategier och förslag för framtiden

rantörema att regelverket är alltför omfattande enheter. l situation då upphandlingsreglema anser en mera och komplicerat, vilket i sig begränsar antalet anbud och uppfattas belastning än effektivt som en som ett sätt att fördyrar Vidare är leverantörerna, främst de affärer, ökar risken för försöker kringprocessen. göra att parterna små och medelstora företagen, fortfarande regelverket. ovana att lämna anbud, i synnerhet till utländska upphandlande

Enklare och tydligare regler efterlyses

I Dagens regelverk, som följer EU reglementet, förenklas Regeringen bör Nämnden för offentlig upphandge och görs mer användarvänligt. ling NOU i uppdrag att föreslå sådana förändringar.

Miljömärknipgoch den, inte minst på världsmarknaden. Av detta skäl är det

mll°lednngssystem Vnmga hlalpmedel godo att företag i EU strävar efter att miljöanpassa sig, av Miljöñâgorna kommer att ökad betydelse i framti- eftersom detta på sikt kan stärka konkurrenskraften. en antas

Miljömärkning och miljöledningssystem viktiga hjälpmedel

I Det är angeläget att införa och främja miljökrav i Regeringen bör uppmärksamma EU-kommissionen europeiska standarder eller gemensamma tekniska speci- fördelarna av att miljöstandard ingår i kriterierna för en

fikationer. miljöanpassad offentlig upphandling.

I Miljömärkning är ett relativt enkelt verktyg att Regeringen bör verka för att miljömärkning ingår ett som använda för offentliga upphandlare. Det är viktigt att självklart hjälpmedel vid offentlig upphandling inom EU:s framhålla att flera nationella miljömärkningssystem länder. redan existerar i EU och att konsumenterna i allt större utsträckning efterfrågar denna typ av produkter.

I Arbetet med att förändra EU:s regler för offentlig Regeringen bör aktivt driva frågan inom EU-kommissioupphandling så att de underlättar hållbar utveckling en nen. bör prioriteras.

Del Strategier och förslag för framtiden e --

Krav tillverkningsprocesser hänsynstagande till i produkter. Om då inte ett procesvid offentlig upphandling medges vid offentlig upphandling innebär det sen en Regelverket för offentlig upphandling får verka klar konkurrensnackdel för företagen. Resultatet blir att inte

hämmande för land vill utveckla sina företag i upphandlingsreglema försämrar än förbättrar

ett som snarare miljövänlig riktning. En medlemsstat kan möjligheterna att bättre miljö. en mer ex. en lagstifta tillverkningsprocesser de Särskilt anmärkningsvärt blir det när det gäller tillom vissa som gör att

nationella företagen införa miljövänlig verkningsprocesser medför gränsöverskridande

måste en mer som tillverkning vilket i sin tur kan medföra ett högre pris på emissioner.

Krav tillverkningsprocesser vid offentlig upphandling

I Frågan om i vilken omfattning LOU, som följer EU reglementet, begränsar möjligheterna Regeringen

att ställa miljökrav bl.a. tillverkningsprocesser bör klaras ut. Regeringen bör aktivt driva denna fråga inom EU samtidigt möjligheterna att skapa ett eget generösare tolkningsutsom överensstämmer med Sveriges ambitioner i övrigt inom miljöområdet prövas. rymme som

Transporter och offentlig upphandling i samband med betänkandet remissinstanser Miljökrav vid upphandling utgör "Upphandling miljöfråga SOU 1996:23. på transporter av varor en angeläget område har utpekats ett stort antal ett som av

Transporter och offentlig upphandling

Förslag Aktörer

Miljökriterier för offentlig upphandling transporttjänster behöver vidareutvecklas samt i Regeringen I av . På grund stora avstånd och låg befolkningstäthet drabbas Sverige i högre grad tillämpas. av extra hårt att inte kunna ställa krav miljöanpassade transporter ex. vad gäller transav portavstånd, drivmedel och val transportsystem i samband med upphandling. EU bör snaav rast uppmärksammas nuvarande orimliga situation.

Angränsande utredningar

I "Upphandling en miljöfråga, Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan" SOU 1996:23

Del Strategier och förslag för framtiden

I.3.6 Information

Åinformationstekniken har påskyndat epokskiftet från där den offentliga sektorn ställer sin information till all-

.det traditionella industrisamhället till ett mer ekolo- mänhetens förfogande ex. via Internet har blivit ett

giskt hållbart samhälle med en starkare och mer levan- internationellt föredöme. System för myndighetsinfor-

landsbygd mation har blivit en ny stor exportvara för Sverige. i lnformationssamhällets barnsjukdomar och avarter Den höga data- och mobiltelefontätheten samt de

bl. ma.genom branschens egna åtaganden, sanerats låga teletaxorna har bäddat för att Sverige ligger långt

attjmedborgarna inte längre översköljs av ospecifi- framme när det gäller att utnyttja informationstekniken

reperadinformation utan känd adressat. i arbetet för en hållbar utveckling.

Sveriges satsning en informationsinfrastruktur

Det lokala informationsarbetet I det lokala Agenda 21-arbetet har kommuner med diskutera direkt med hyresgäster i bostadsområdet. ex varierande framgång prövat olika metoder för att nå ut Ett annat effektivt sätt har varit att via personal och med Agenda 21-infonnation till kommuninvånama. bam på dagis och förskolor nå fram till föräldrarna i Några de vanligaste metoderna använts har varit hemmen. Ett tredje exempel är att via enkäter skapa av som en lokalpress, Agenda 21-sidor eller faktarutor i kommu- tydlig bild läget. av trycksaker, direkta informationsfoldrar till Det är stort värde för den fortsatta Agenda 21nens egna av hushållen, informationsmöten, marknadsdagar för att de samlade erfarenheterna informaprocessen av Agenda 21 samt studiecirklar. En del kommuner har tionsarbetet analyseras och att infotmationsstrategier dessutom satsat på operation dörrknackning utarbetas både lokalt och på andra nivåer i samhället. att genom

Det lokala informationsarbetet

I En nationell informationsstrategi för Agenda 21-arbete bör Regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att utvecklas i syfte att stimulera hållbar utveckling. ta fram en sådan strategi.

Fortsättning nästa sida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Det lokala informationsarbetet

I Sverige bör ta initiativ till ett internationellt samar- Regeringen börta upp frågan lämpligt sätt inom "EU,

j

bete med syfte att skapa större resurser för att nå ut OECD och FN samt se till att Statsministerns Östersjöråd

i i

med internationella reklam- och informationskampan- diskuterar möjligheten till internationell samf

jer för större global förståelse för betydelsen Östersjöregionens länderna i i i i i

en av i t hållbar utveckling samt för att lansera nya begrepp och kampanjer som ex. Agenda 21, arbete med klimatfrågor, resurseffektivisering samt faktor 10.

I Ett antal miljömyndigheter i andra länder bör kon- Naturvårdsverket taktas för att undersöka möjligheten att skapa gemensamma ekonomiska förutsättningar för sådana kampanjer som beskrivs ovan.

I Särskild uppmärksamhet bör ges frågan om hur lnvandrarverket, Arbetsförmedlingen, studieförbund samt g

främmande språkgrupper bättre kan nås och integre- invandrarorganisationer bör i samarbete med kommunerna-i: ras i Agenda 21-processen. uppmärksamma behovet av effektivare kanaler för att skapa;

en bättre dialog med främmande språkgrupper ipSverige.

I Olika typer av mil jöinformatörsutbildningar är ett Näringslivets organisationer bör i samarbete med tala.

i viktigt komplement till andra typer av informationsin- Svenska Kommunförbundet se till att sker. satser. Fler miljöinformatörer bör utbildas.

Reklambranschens roll i arbetet skapa behov. för hållbar utveckling nya En strategi en för en ekologiskt hållbar utveckling bör utnyttja branschens unika kompetens för att nå Reklambranschen expanderar snabbt över hela världen. fram till den enskilde medborgaren. Dagens budskap Branschen har stor kunskap hur på ett fokuserar ofta på slit och slängprodukter och leder en om man sameffektivt sätt kan nå ut till bred allmänhet för att hället i fel riktning. en

Del Strategier och förslag för framtiden

Reklambranschens roll i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling

w

I I dag finns krav att minst en medarbetare vid Reklamförbundets olika medlemsföretag Reklambranschens genomgår en grundkurs i juridik. Ett liknande frivilligt åtagande reklamföretag m.fl. bör organisationer av gälla i avsikt att skaffa sig ett ökat miljökunnade. Branschens egna initiativ för att utarbeta förslag till riktlinjer inom miljö, etik och Agenda 21-frågor bör stödjas. Kriterier för att säkra en minsta kompetensnivâ inom medlemsföretagen bör ingå i dessa riktlinjer.

I Reklambranschen bör i större omfattning förmås till en satsning att sprida positiva sig- Reklambranschens naler om att hållbara konsumtionsmönster och hållbar livsstil inte behöver innebära uppoff- organisationer ringar utan snarare ökad livskvalitet.

lT-samhället Sverige inför epokskift. - tionsverksamhet utan kanske främst för utvecklad en Internet är ett kostnadseffektivt hjälpmedel kan dialog med invånare och andra intressenter. som användas i arbetet med att sprida erfarenheter från På domänplatsen httpz//wwwagendazl har Agenda ZI-processen. Tekniken är dessutom särskilt Nationalkommittén bl. lagt ut samtliga rapporter och a. lämpad för att uppmuntra utveckling informa- tillsammans med andra aktörer byggt databas en av upp en tionsutbyte på lokal nivå. Avgörande för IT-samhällets med exempel på olika projekt samt öppnat länkar till demokratisering är allas tillgång till behövlig utrustning. rad myndigheter och organisationer. Dessutom finns en Internet bör utnyttjas systematiskt inte bara för det i dag goda möjligheter att via olika kommuners och mer kommuners och myndigheters utåtriktade informa- andra aktörers hemsidor knyta kontakter. nya Offentlig upphandling och miljöhänsyn inom EU

I För att även i framtiden kunna förmedla information och underlätta Miljödepartementet och Svenska Kommundirekta kontakter mellan olika aktörer i Agenda 21-arbetet bör domän- förbundet samt andra intressenter bör avsätplatsen http://wvvw.agenda21.se ekonomiskt stöd. ta resurser för att stödja verksamheten.

Angränsande utredningar: I IT-kommissionens rapporter ex IT och miljön SOU 1996:178, Kristallkulan -13 röster framtiden SOU 1997:31 om Sverige inför epokskiftet SOU 1997:63

Del Strategier och förslag för framtiden

I.3.7 Utbildning och forskning

Den mot det omgivande närsamhället öppna barn- och genom ett nära samarbete med näringslivet oc

ungdomsskolan är naturlig samlingspunkt och tan- lösningar för det hållbara samhället utvecklas i sa en

kesmedja inte bara för elever och personal utan också bete med bl. a. kommunerna. En av forskninfg för arbets- och föreningsliv. Skolbyggnaden är en före- huvuduppgifter är ny kunskap och teknik som und

O 5 bild för sunda energisnåla hus och tätortens skolgårdar lättar vägen till det ekologiskt hållbara samhället å

naturliga gröna samlingspunkter. Humanistisk forskning är en integrerad del i

N Skolan är självförsörjande vad gäller både kun- för ett ekologiskt hållbart samhälle. Inte bara v mer 01

skaper och produkter. De flesta skolor har t.ex. integre- skaper som ex. sociologi och beteendevetskap

I rat hantverk, odling livsmedel samt underhâllsarbe- också ett vardagligt språkbruk berikar och s av mer :U ten i den ordinarie verksamheten. förändringsprocessen ett avgörande sätt.

Universitet och högskolor är kraftfulla regionala Regionala forskningscentra ger viktig stimulans v kompetenscentra för hållbar utveckling. Vetenskapliga en levande landsbygd.

landvinningar omvandlas effektivt till affärsmöjligheter

går från det homogena till det heterogena samhället med mindre kunskap. Individer med högre kompetens

I industrisamhället det viktigt med homogenitet får bättre betalda arbeten. Samhällen kan tillgodovar - som inom såväl utbildning axbetsorganisation för att göra sig vetenskapens landvinningar har lättare att hansom industrins massproduktion skulle skaleffekter. I sina problem och förstärka ekologiskt hållbar ge s. tera en det framtida kunskapssamhället blir istället individens välfärd. Dessa förhållanden brukar benämnas den kunkunskap och förmåga allt viktigare. I länder skapsbaserade ekonomin och får vida konsekvenser för egen som Sverige med förhållandevis andel traditionell råva- utbildnings- och forskningspolitiken. en stor rubaserad industriproduktion kommer kunskapssamhälmedföra förändringar Forskning lets nya krav att större än i många andra industriländer. Det heterogena samhället, inte det En stark och framgångsrik forskning är förutsättning en homogena, kommer att ett försprång i framtiden. för att Sverige i framtiden skall kunna pådrivara en Kunskap är i det långa loppet huvudkällan till eko- vande kraft för ekologiskt hållbar utveckling. en nomiskt och ekologiskt hållbar tillväxt samt förbättrad Aktiviteter på nationell nivå krävs för att stimulera och livskvalitet. Nationer utvecklar och sköter sina understödja sådan forskning. Det är angeläget att anslasom kunskapstillgångar bättre andra. Företag till forskningen höjs och att de blir tillräckliga för presterar än gen med kunskap konkurrerar systematiskt ut företag såväl kort- långsiktig forskning. mer som

Del Strategier och förslag för framtiden

Forskning

I Forskning med anknytning till naturvetenskaplighet bör dra tyd- MISTRA bör i samarbete med Naturvårdsverket ligare konsekvenser av det faktum att en ekologiskt hållbar utveck- arbeta för att detta synsätt integreras i forskling är av central betydelse för det framtida samhällets utveckling. ningen. Energi- och resurseffektivitet faktor 10 bör bli en viktig färdriktningsvisare för forskningens framtida huvudinriktning.

I För att öka kunskaperna om vilka vägval som leder till en eko- Forskningsrådsnämnden logiskt hållbar utveckling behövs ett ökat tvärvetenskapligt forskningssamarbete samt en breddning av denna forskning utanför traditionella tekniskt/naturvetenskapliga områden. Program för forskning som bidrar till en ekologiskt hållbar utveckling bör även fortsättningsvis utvecklas och konkretiseras.

I Forskningens betydelse för den tekniska utvecklingen ökar Regering, näringsliv, MISTRA samt övriga forskbehovet av ett närmare samarbete med både näringsliv och de ningsbidragsgivande organisationen samarbete lokala myndigheterna. Ett effektivt samarbete ökar möjligheterna med kommunerna. att skapa nya affärsområden och fler arbetstillfällen. Uppbyggandet av regionala kompetenscentra för bl. a. forskning kring och utveckling av Agenda ZI-processen utgör ett viktigt steg för att påskynda Agenda 21-arbetet.

I En framgångsrik stadsmiljöpolitik förutsätter bl. a. ett tvärve- Naturvårdsverket, Kommunförbundet, Byggtenskapligt forskarsamarbete. Det är viktigt med fler forsknings- forskningsrådet bör tillsammans med MISTRA och utvecklingsprojekt som belyser olika frågeställningar kring och andra forskningsinstanser bevaka att forskhållbara städer. ningen kring hållbara städer prioriteras.

Fortsättning nästa sida

Del Strategier och förslag för framtiden

Fortsättning Forskning

I Den tvärvetenskapliga forskarkompetensen bör Högskoleverket bör ges i uppdrag att tillsammans med ges högre status inom forskarvärlden. siter och högskolor genomföra ytterligare åtgärder för att i den tvärvetenskapliga forskningens status. i

I Ett effektivt och systematiskt utnyttjande av Regionala forskningscentra i samarbete med Naturvårdst

nyckeltal och indikatorer för en hållbar utveckling samt berörda sektorsmyndigheter. är ett underskattat hjälpmedel och utvecklingen av sådana bör därför prioriteras.

I Det är angeläget att Sverige fortlöpande arbetar Regeringen bör genomföra generella åtgärder som kan un

för att EU:s ramprogram för forskning riktas lätta Sveriges deltagande i EU:s ramprogram för forskning betydelsen av forskning som stöder miljön och en hållbar utveckling. Humaniora och samhällsvetenskap, miljöforskning och stöd till små och medelstora företags deltagande i EU:s forskningsprogram bör prioriteras.

I Grundläggande kunskaper i frågor kring miljö Högskoleverkets grundutbildningsrád bör i samarbete och hållbar utveckling bör ingå i de flesta högre högskolor och universitet mandat att fortsätta detta u utbildningar och därmed i examensbeskrivningar. lingsarbete.

Utbildning Utbildningssektoms insats är i ett längre perspektiv den till alla god översikt de globala problemens att ge en av kanske strategiskt mest avgörande frågan för ett fram- verkliga innebörd, utan också handla överlevnadsom gångsrikt förändringsarbete i riktning mot ett ekologiskt frågor med både etiska, filosofiska, kulturella samt hållbart samhälle. En sådan utbildning förutsätt- naturvetenskapliga inslag. En viktig uppgift för utbildär en ning för ett effektivare förändringsarbete på alla nivåer. ningssektom är vidare att förmedla handlingsberedskap Detta ställer stora krav. Utbildningen bör inte bara syfta för hållbar utveckling en

Del Strategier och förslag för framtiden

Utbildning

I Utbildningsväsendet måste ett bättre sätt än hittills tyd- Skolverket bör i samarbete med pedagogiska instituliggöra för eleverna hur samhällets organisation samt vår livs- tioner och miljöoganisationer ta fram förslag till stil kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling. nationella kunskapsmål. Kunskapsmål bör fokuseras en ökad förståelse för sambanden mellan vår livsstil och miljö- samt utvecklingsproblematiken. Nationella kunskapsmål för en hållbar utveckling bör formuleras.

I Omprioriteringar av anslag bör genomföras inom skolväsen- På kommunal nivå bör sko/styrelser eller motsvarandet till förmån för miljö- och utvecklingsfrågor. Möjligheten till de aktivt driva denna fråga. integrering av dessa frågor i all undervisning bör samtidigt ges högre prioritet.

I Ett brett genomförande av Agenda 21 saknas ännu i det Skolverket och Svenska Kommunförbundet bör i

svenska skolväsendet. En riktad fortbildningsinsats mot lärar- uppdrag att tillsammans med kommunerna och kåren som betonar lärarens nyckelposition i det strategiska Iärarhögskolorna genomföra en sådan fortbildnings-

arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling bör genomföras. insats.- Det är också viktigt med en regelbunden återkoppling för att upprätthålla entusiasmen.

I Lärarhögskolornas kompetens och status i arbetet för ett Lärarhögskolorna bör tillsammans med Skolverket,

hållbart samhälle måste stärkas genom att kunskap om miljö- Högskoleverket, Lärarnas Riksförbund och Lärarföroch hållbarhetsaspekter införs bredden i lärarutbildningen. bundet arbeta för att så sker.

I Internationellt och inte minst inom EU bör Sverige hela Regeringen bör se till att Agenda 21 hålls aktuell

tiden arbeta för att ett Agenda 21-perspektiv integreras i olika inom bl. a. EU, OECD samt Östersjöregionens sam-

utbildningsprogram. arbetsorganisationer.

Del Strategier och förslag för framtiden

Folkbildning samhället kommer och många nya organisationer Välfärdssamhällets utveckling bygger i hög utsträckning arbetsformer att behöva samlas för att med hjälp ett av på visionen folkhemmet. Denna vision mobilisera- uttalat underifrânperspektiv driva vidare. Det om processen de många människor och institutioner till att arbeta för blir utmaning för traditionella folkrörelser att organien ett gemensamt nationellt mål. Studieförbunden, arbe- verksamheten på ett nytt sätt för att bättre kunna sera tarrörelsen och andra folkrörelser har här sedan 1900- möta de behov ekologiskt hållbar utvecknya som en talets början haft strategiskt viktig uppgift. ling medför. en Inför det framtida arbetet för det ekologiskt hållbara

Folkbildning

I Det är av stor vikt för bl. a. det lokala Agenda 21-arbetet Folkrörelser/idee/la organisationer att det breda folkbildningsarbete som bedrivs ges ekonomiska möjligheter att vara pådrivande i processen för en ekologiskt hållbar utveckling. Folkrörelserna i Sverige bör analysera vilka förändringar och omprioriteringar som behövs för att bättre kunna stödja och påskynda processer som leder till en ekologiskt hållbar utveckling.

I Näringslivet och den privata sektorn bör ta ett större ansvar Regeringen, näringslivets organisationer för ett livslångt lärande och integrering av miljö- och utvecklingsperspektiv. Regeringen bör undersöka förutsättningarna för att näringslivet genom frivilliga åtaganden bidrar till ett större ekonomiskt utrymme för folkbildning genom studier arbetstid.

Angränsande utredningar och förslag: I För närvarande pågår en översyn av Iäroplanerna samt arbete i en rad kommittéer inom skolans område. I Forskning och samhälle Prop 1996/97:5

Del Strategier och förslag för framtiden

|.4. lokalt mål

Exempel antagna

Att formulera mål är ett sätt att peka ut färdriktning att ett smakprov på vad åstadkommit på lokal ge man och tydliggöra ambitioner. När kommunen ställer sig nivå. Urvalet ska form rangordinte ses som någon av

bakom miljömål och mål för hållbarhet signa- ning och baseras inte på någon heltäckande genomgång. ger man ler till hela kommunens förvaltning samt till lokalt Är Mål för miijöanpassning av upphandlingen näringsliv och till enskilda. målen kvantiñerbara kan

de också till uppföljning hur långt O År 2000 ska kommunen ha och tillämpa miljökriteuppmana av man lyckats förverkliga ambitionerna. rier för upphandling alla och tjänav typer av varor

Detta avsnitt ägnas uteslutande åt exempel på målsätt- ster. Minst 50 procent potatis och rotfrukter i de av ningar kommit till stånd inom för lokalt kommunala köken ska KRAV-odlade eller motsom ramen vara Agenda 21-arbete. Konkreta åtgärder och projekt svarande Södertälje . beskrivs i sin i exempelrutoma i del samt i hela O Information miljöanpassad upphandling bransctur om del III i denna rapport. Samtidigt mål kan hvisa nätverksträffar, miljöteam och rundabordssamsom vara en

viktig kompass, kan självklart bedriva ett bra mil- tal ska genomföras 1998 2002 Norrtälje.

man jöarbete utan att ha formulerat bra miljömål. Slutligen O Alla företag och samarbetspartner med än 20 mer är det vad verkligen gör räknas, inte vilka mål anställda kommunen anlitar skall ha man som som en egen har. fastställd miljöpolicy/miljöstrategi år 2000 man Många kommuner har tagit fram lokala Agenda 21- Norrtälje.

dokument, miljöbokslut Ofta har då formu- O Andelen miljömärkta inköpts redovisas i mm. man varor som lerat rad miljömål. Målens status skiljer sig åt i olika årsredovisning Värmdö. en kommuner. Pâ vissa håll har kommunen ställt sig Mål som berör näringslivet bakom målen och på andra håll har de ännu inte anta-

gits, eller lever ett eget liv vid sidan kommunalpoli- O Senast år 2000 har kommunen, näringslivet och högav tiken. Vanligast är dock att målen framförallt berör den skolorna utvecklat kommunal näringsen gemensam kommunala verksamheten även exempel finns livsstrategi för miljöprofilerade tjänster och produkom även på mål kräver aktiv medverkan från många ter Södertälje. som en aktörer, såväl näringsliv hushåll, för att uppnås. I som kommuner har målat framtidsvisioner Mål för biobränsleuttag vissa man upp i

bred samverkan med många aktörer. Även dessa O Avverkningsavfall kan tas tillvara för energiproduken visioner kan ibland form mål. tion. På näringsfattiga marker skall dock avverkningsvara en av I det följande ett axplock exempel på lokala mål, avfallet samt döda träd lämnas efter 1997. Senast år ges företrädesvis sådana kommunen antagit. Syftet är 2000 skall all aska från biobränsleeldningen återföras som

Del Strategier och förslag för framtiden

till skogs- och parkmark eller energiskogsodling med brukning. Senast år 2007 har TN och TB erbjudit

kontroll tungmetallinnehåll Nontälje samtliga hyresgäster individuell mätning el-, av av Aska från biobränsleförbränning ska återgå till krets- vänne- och Vattenförbrukning Södertälje. loppet och inte deponeras Växjö. Mål för miljöräkenskaper Mål för Vedeldning räkenskaper ska utvecklas och Gröna integreras i den Värmepannor för ved installeras måste förses ekonomiska planeringen i Norrtälje kommun under som med ackumulatortank 1997. Gamla 1997 och 1998 Norrtälje. 0 rn pannor måste rustas med ackumulatortank senast 2005. Kommunen ska verka för att företag och organisatioupp Fr 1997 får bara miljögodkända värmepannor börjar med gröna räkenskaper Norrtälje. 0 m ner och braskaminer installeras Norrtälje. Metoder för gröna räkenskaper används i den ekonomiska planeringen i kommunen. Gröna nyckeltal Mål för förnybar energi fram. Kommunala beslut, planer, utvärderas tas mm 5:1:- Alla fossila bränslen inom kommunens verksamheter med miljörevision, planer innehåller mätbara mål ska avvecklas. För de totala koldioxidutsläppen inom revideras årligen Värmdö. som kommunens gränser, dvs från kommunal verksamhet, näringsliv och målet Mål för sjöar privatpersoner är att uppnå halvering under perioden 1993 till 2010 Växjö. v Andelen vitfisk braxen, mört, björkna etc. ska minen i Användningen av fossila bränslen ska minska med skas till förmån för rovfisk abborre, gös, gädda etc. ca

25 % från 1988 till 2003 Falun. Genom att 10 ton vitfisk/år tas bort Växjö-

ca ur Andelen förnybar energi är 50 0/0 år 2005 Nybro. sjön tills balans erhållits Växjö. Minst 6 breda bevuxna kantzoner där det inte m Mål för energieffektivisering sprids kemiska bekämpningsmedel eller ska gödsel 15-200/0 minskad energitillförsel till kommunen finnas längs vattendrag och sjöar år 2005 Norrtälje. som helhet samt 30% minskning elanvändning för av belysning och hushållsändamâl till Mål för skogs- och kulturlandskap uppvärmning, år jämfört med Falun. samt biologisk mångfald 2003 1988 nä". Kommunen ska verka för att den totala energian- Skogsbruket på kommunens mark ska år 1998 vara vändningen i bostäder är oförändrad år 2000 jämfört miljömärkt Norrtälje. med 1995 Lund. Ca 5 0/0 den produktiva skogsmarken i kommuav Från 1998 erbjuds hyresgästerna vid nybyggnation ägo ska undantas långsiktigt från skogsbruk år i nens individuell mätning el-, värrne- och vattenför- 2000 Norrtälje. av

Del Strategier och förslag för framtiden

O 2005 finns det ängsmarker med slåttergubbar och infrastruktur, till exempel och avlopp vägar, vatten gullvivefjärilar, våtmarker med sumpvioler och stor- Södertälje.

spovar, "naturskogar" med orangefläckiga brunbaggar O Tillgodose kommuninnevánamas behov parker av och vitryggig hackspätt och gott gamla ekar med och naturområden. Tillse lämpliga markområden om att ekoxar och blomskäggslavar Nybro. och iordningsställs vid samhällsbyggnaden. avsätts Verka för sammanhängande grönstruktur i stadsen Mål för trafik delar och bostadsområden Lund. O Cykeltrafiken ska öka 20 0/0 från 1995 till 2010 Växjö. Mål för miljö i skola och barnomsorg

O Eluttag för motorvärmare finns vid alla nybyggda 0 Inom varje enhet inom skola och barnomsorg bildas flerfamiljshus och arbetsplatser från år 1998 Söder- miljöråd Norrtälje. ett permanent täIje. O Enhetemas energi- och vattenanvändning ska kart-

O Kommunen skall successivt övergå till användning läggas år 1997 och minskas med 15% fram till av senast förnyelsebara bränslen och samtidigt minska använd- år 2000 Norrtälje.

ningen fossila bränslen i fordon med 25 0/0 till år av 2000 Norrtälje. Mål för vattenbehandling

O År 1998 har kommunen möjligheterna till Senast det dagvatten regnvatutrett att O år 2007 tas 25 % av kommunanställda med "lämpliga arbetsuppgifter" "tvättar av" hårdgjorda och därmed ten som ytor som ska kunna erbjudas att arbeta i hemmet 1-2 dagar förorenas idag går till reningsverken, omxhand som vecka Södertälje. lokalt Södertälje. per O Kommunen erbjuder gratis parkering för personbilar O Från år 2000 hand lokalt, istället tas regnvatten om drivs med biobränsle eller liknande Söder- för belasta reningsverken eller förorena och som att sjöar tälje. vattendrag, vid all nybebyggelse Södeztäüe.

O 90 0/0 av kommunens innevånare ska ha mindre än 500 till närmaste busshållplats Lund. Mål för buller m 0 2005 kan vi leva, föra ett lågmält samtal och i sova Mål för planering våra hus utan att väckas "konstgjort" ljud. Vi kan av O Miljömålen i Agenda 21-dokumentet skall arbetas in med varandra utanför husen prata utan att överrösvid revideringen översiktsplanen 1997 Norrtälje. sådant buller Nybro. av tas av O En grönstrukturplan upprättas under 1998 för Södertälje stad och för Mål för slam från reningsverk senast år 2000 övriga tätorter. Den gröna strukturen tyngd O År 2000 skall 50% avloppsslammet spridas ges samma som annan av på

Del Strategier och förslag för framtiden

odlingsmark förutsatt att föroreningshalten är tillräckligt lâg Falun.

Mål för hälsosam inomhusmiljö O 75% husen med radonvärden över gränsvärdena av ska åtgärdas. Radon ska mätas i 75 0/0 alla småhus av Falun.

Mål för avfall O Andelen enfamiljshus med kompost bör vara 90 0/0

Österåker.

21 Del Agenda i Sverige

"From

EnvironmentalProtection

Nationalkommitténs bilaga till

to Sustainable Development", Sveriges Nationalrapport till FN:s extra generalförsamling i New York, juni 1997, UNGASS

l I denna del beskrivs det svenska arbetet inom ett urval av de områden tas i Agenda 21-d0kumentet. som upp

i Tyngdpunkten ligger att beskriva pågående arbete inom

olika sektorer och lokala exempel. innehållet är utformat med tanke en internationell läsekrets. Del utgör kommitténs underlag för nationalrapporten till FN om uppföljningen av Agenda 21. Den presenterades . tillsammans med regeringens nationalrapport vid extramötet med FN:s generalförsamling UNGASS i juni 1997. Regeringens nationalrapport bifogas i detta betänkande som bilaga Hela UNGASS-rapporten, inklusive regeringens skrivelse återfinns internet under www.agenda21.se.

Del Agenda 21 i Sverige

Sammanfattande perspektiv

det fortsatta arbetet med 21

Agenda

Sociala och fall handeln begränsas av kvoter och försäljningsorgani-

sationer samt stöd till miljömärkningssystem. Export-

ekonomiska dimensioner

krediter kan behöva miljöprövas och enskilda organisa-

tioner NGOzs ges bättre förutsättningar att delta i

Internationellt utvecklingssamarbete internationellt handelssamarbete, bl. förbätta. genom Rioprocessen har världen över medfört rad åtgärder rad information och anordnande ett forum för diaen av för hållbar utveckling. Genom har allt fler log. processen länder, aktörer och enskilda människor blivit medvetna nödvändigheten utvecklingen till de Hälsa och livskvalitet om av att anpassa jordens ekosystem sätter. Det intemationel- I det fortsatta Agenda-arbetet bör eftersträvas längre ramar som en utvecklingssamarbetet är nödvändigt och bör intensi- gående integrering miljö- och hälsoperspektiven. av fieras för att inom ekosystemens också skapa för- Frågor rör hälsa och livskvalitet behöver i större ramar som utsättningar för rättvis global utveckling. utsträckning bli del i det lokala miljö- och folkhälen en Ett bärande inslag i Agenda-arbetet är människors soarbetet. Bl. är det angeläget med bättre tillgång till a. delaktighet och möjlighet att delta i demokratisk central kunskaps- och informationsfönnedling sådaen om Utvecklingssamarbetet bör vila på förutsätt- frågor samt stöd för nätverk i folkhälsoarbetet. process. na ningen att det stimulerar till stärkande eller uppkomst demokratiska av processer.

ll. Att bevara och

Internationell handel

förvalta resurser för utveckling

Den internationella handeln har stor betydelse för en inriktningen den globala utvecklingen. Det är angeläav get att regler och avtal utformas så att de bidrar till bätt- Hållbara konsumtionsmönster miljö och hållbar utveckling. Det kan betyda att re ex. utvecklingsländer bör beredas större möjligheter till En hållbar utveckling kräver hållbara konsumtionsmönexport produkter producerats på ett miljöan- ster. För i synnerhet I-länderna krävs förändring både av som av

passat sätt t.ex. tillgång till exportkvoter i de konsumtionsinriktning och nivåer när det gäller för-

genom

Del Agenda 21 i Sverige

brukning och Antalet miljömärkta Kemikalier av energi råvaror. produkter har ökat snabbt under år. Det är Användningen farliga kemikalier utgör ett stort senare ange- av proläget att ytterligare utveckla verktyg för konsumentin- blem. Internationella konferenser och överenskommelformation i form miljömärkning och upplys- mellan och företag har betydelse för av ex. ser stater stor en ningskampanjer. Härigenom kan antalet miljömedvetna ändrad utveckling. UNEP har nyligen beslutat att inlekonsumenter öka, vilket är förutsättning för att kon- da förhandlingar för att bort användning och utsläpp en sumtionsmönstren ska kunna förändras. långlivade organiska föreningar, bl. DDT, PCB och av a. En hållbar global framtid förutsätter stora ansträng- dioxiner. En allt större del spridningen kemiska av av ningar när det gäller att öka resurseffektiviteten, särskilt ämnen sker via användningen och produkter. av varor i de rika länderna. Internationella studier pekar på att Den globala handeln accelererar denna Detta process. det för hållbar global utveckling kan krävas att denna visar på nödvändigheten internationella överensen av effektivitet ökas med faktor 10 inom de närmaste kommelser begränsar användningen farliga en som av trettio åren. Detta skulle självfallet ställa stora krav på kemikalier och harmoniserar klassificeringssystem. det internationella utvecklingssamarbetet, på näringsli- Substitutionsprincipen bör skärpas och tillämpas oftare. vet och dess produktionssystem. Samtidigt kan konsta- Principen bör kunna tillämpas även på andra områden teras, att för det enskilda företaget kan miljö- och än kemikalieomrâdet. Samarbetet mellan stater, en resursanpassning förutsättning för på sikt näringsliv och organisationer bör fördjupas. Ett särskilt vara en en bibehållen nationell och internationell konkurrenskraft. vilar på I-ländema bör bistå U-ländema vid ansvar som kompetensuppbyggnad, inforrnationsstrategi m.m. Hållbart näringsliv Flertalet svenska kemiföretag har anslutit sig till bran- Grönt näringsliv innefattar företag och näringar schens miljö- och säkerhetsprogram Ansvar Omsorg. som aktivt arbetar för att utveckla miljöanpassade produkter och produktionssystem. Konsumenternas krav miljö- Energi på anpassade produkter och företag blir allt viktigare driv- En hållbar utveckling kräver utveckling hållbar en av enerkraft för förändringar. Tillsammans med producentansva- Det svenska energisystemet står inför utfasning en av ret för produkter ökar industrins incitament att miljöan- kämenergin, ökad hushållning och större användning en passa produkter och sluta Finansmarknadens förnybara energikällor. Pâ sikt behöver ändliga processer. av eneraktörer börjar allt oftare formulera miljökrav i samband gikällor frångås helt. Avvecklingen kärnkraften ska av med investeringar och kreditgivning. Ren produktion påbörjas inom de närmaste åren. Ett långsiktigt omställoch miljöanpassade blir sannolikt förutsättning ningsprogram ska inrättas för att utveckla teknik för varor en ny för fortsatt verksamhet och därmed för framtida syssel- tillförsel samt hushållning med energi så att energisyssättning och välfärdsutveckling. i huvudsak bygger på förnybara energislag skatem som

Del Agenda 21 i Sverige

underlätta omställningen krävs skärpta eko- arbetet kring angränsande hav. Politiska högnivåpas. För att våra

nomiska styrmedel. möten Östersjöområdets förhållanden och utveck-

om ling har vid flera tillfällen under svenskt värdskap Transporter genomförts under 1990-talet. Ett mål är att arbeta fram

Att utveckla för hållbara är de Agenda Zl för Östersjöregionen. Ett utvecklat

system transporter en av en samstörsta utmaningarna i Agenda-arbetet. Det är angeläget arbete med kuststatema utmed Nordsjön har också minskar sina utsläpp radikalt och genomförts, den s.k. Nordsjökonferensen. Där korn att transportsystemen på sikt baseras på förnybar energi drivkälla. berörda stater år 1995 överens att utsläpp, emissiosom om Transportsystemen bör också utnyttjas effektivare. En och förluster farliga kemiska ämnen till Nordsjön ner av väsentligt effektiv samordning gods- och ska kontinuerligt minska för att inom 25 år helt ha uppmer av persontransporter bör kunna uppnås. En större andel lokal hört, det s.k. generationsmålet. produktion, miljöanpassad upphandling och en mer kraftfull lokal fysisk planering, baserad på hållbar utveckling, bör kunna medverka till effektivare trans-

portsystem. lll. Att stärka viktiga

Bevarande biologisk mångfald samhällsgruppers roll

av Den biologiska mångfalden grundläggande betyär av delse för varaktigt liv. jordbruk och skogs- Näringar som Lokalt Agenda 21-arbete organisation bruk måste till de krav bevarad biolo- anpassas som en vidareutveck- och genomförande gisk mångfald ställer. Det är angeläget att planeringsforrner kan säkerställa långsiktigt Det framgångsrika Agenda-arbetet i Sverige beror till som en hållbar markanvändning. I det fortsatta arbetet med mycket stor del på det intensiva och omfattande lokala konventionen biomångfald det vidare angeläget Agenda ZI-arbetet Detta bygger i sin tur på självständiga om är befästa biosäkerheten och ursprungsländemas skäli- kommuner kunnat stimulera medborgare och orgaatt som rätt till den kommersiella användningen nisationer att delta aktivt i Agenda-processen. Samtidigt ga nytta av av redovisar lokala både positiva och negativa erfagenresurser. grupper renheter från detta omfattande arbete avd. V. Skydd av och kustområden

Skydd hav och kustområden särskild vikt för av är av Sverige med sin långa kuststräcka. Därför är också Sverige drivande när det gäller det internationella sam-

Del Agenda 21 i Sverige

Icke statliga organisationers behöver utvecklas. kan gälla hållbarhetsanaly- Det ex. engagemang i Agenda 21-arbetet planerade beslut, innefattande bl. budgetanalyser av a. Enskilda organisationers och folkrörelsers i välfärdsanalyser, miljö- och hälsokonsekvensbeengagemang ser, Agenda-arbetet har haft ett stort inflytande i arbetet i skrivningar och riktningsanalyser. Sverige med Agenda Zl. Man kan allmänt iaktta ett Agenda-arbetet visar på vikten att utveckla demoav ökat engagemang för miljö- och hållbarhetsfrågor till kratin och underlätta invånarnas deltagande i den lokaföljd Agenda-processen. Detta har i stor beslutsprocessen. Det är angeläget att inom för av engagemang ramen utsträckning kanaliserats de ideella organisatio- den traditionella representativa demokratin utveckla genom De har i många fall även varit värdefulla former för deltagande i denna nerna. samar- nya process. betspartners med kommuner och myndigheter. Erfarenheterna från det svenska lokala Agenda-arbetet Exempel på ideella organisationer har deltagit visar att där ett vidgat deltagande har underlättats, och som aktivt i det svenska Agenda-arbetet är miljöorganisatio- där det lokala Agenda-arbetet har haft direkt koppen studieförbund, kyrkliga organisationer och skilda ling till de centrala beslutsinstansema i kommunen, har ner, intresseorganisationer. Utmärkande för många dessa arbetet fungerat bäst. För att underlätta sådan av en organisationer är att de både driver lokala projekt och utveckling kan kommuner över rutinerna för m. se deltar i det internationella miljösamarbetet. information och beslutsprocesser så att allmänhetens, de ideella organisationemas, däribland ungdomsorganisationers, aktiva deltagande underlättas och stimuleras.

IV. Medel för

genomförande

Miljöräkenskaper

Arbetet med att koppla mått på miljöpåverkan till ekonomiska kostnader har påbörjats i Sverige. Bl. pågår a. Samhällsplanering och beslutsprocesser grundläggande utvecklingsarbete det gäller ett när sta- Samhällsplaneringen behöver inriktas och organiseras tistik och indikatorer för hållbarhet. Allt fler kommuner efter den övergripande principen att påverka utveck- och företag redovisar miljöbokslut eller särskilda miljölingen i hållbar riktning. Det gäller utvecklingspla- redovisningar. I det fortsatta arbetet bör utvecklingen ex. av neringen inom sådana sektorer energi, transporter monetära miljöräkenskaper fortsatt stöd. Det är som ges och industriell produktion. Utvecklingsinsatsema inom också angeläget att utveckla data och system för fysiska för Agenda-arbetet behöver, i enlighet med miljöräkenskaper. Arbetet med miljöbokslut och nyckramen Riokonferensens utfall, vidgas till att integrera olika väl- eltal på lokal nivå bör stödjas och så långt möjligt tas färdspolitiska aspekter. Sysselsättning, trygghet och tillvara på central nivå. hälsa är exempel på sådana aspekter. Nya instrument

Del Agenda 21 i Sverige

Ekonomiska styrmedel och skatter naden. ligger således allas miljöanpass- Det i intresse att I Sverige har utvecklingen ekonomiska styrmedel på ningen offentlig och privat upphandling fortsätter. av av miljöområdet varit omfattande under den senaste 15- Det är i detta perspektiv viktigt att miljöanpassad en årsperioden. Det gäller särskilt inom energiområdet. Ett upphandling inte begränsas till produkter utan också problemen har varit att styra konsumtion och omfattar tjänster, distribution, användning och avfallsav produktion i hållbar riktning utan att förstöra förutsätt- hantering. ningarna för den tunga basproduktionen. Erfarenhetfrån och miljörelaterade Information erna visar att intäkterna energiskatter ökar gradvis, att styreffekten hos de olika I det lokala Agenda-arbetet har särskilt uppmärksammen styrrnedlen varierar. Användningen ekonomiska styr- mats behovet information till allmänhet och olika av av medel bör utökas samtidigt deras styreffekter aktörer det pågående arbetet och behovet som om om av utvecklas. Det är angeläget skattesystemet hållbar utveckling. Många upplever mediabevakningen att anpassa så att det i högre grad bidrar till effektiv och hållbar ojämn. Ett sätt att påverka förutsättningarna för en som en och energianvändning. bättre inforrnationsspridning är att utveckla lokala och resursnationella informationsstrategier. En möjlighet att till Miljöanpassad offentlig upphandling rimliga kostnader information behovet hållut om av Att ställa miljökrav i samband med upphandling har i bar utveckling och det arbete utförs, kan en som vara Sverige visat sig ett viktigt instrument för att påver- systematisk internationell samverkan, gärna regiovara mer ka utvecklingen i riktning mot ett hållbart samhälle. nalt. Den offentliga sektorns upphandling i Sverige beräknades till miljarder kr. Utbildning och forskning år 1994 uppgå ca 300 Kommuner och landsting har haft stor betydelse för denna utveck- Det är viktigt att formulera kunskapsmål och ange ling. Ca 25 svenska myndigheter har nyligen utsetts för metoder för att uppnå ökad förståelse hos alla för en att utveckla miljöledningssystem i vilket rutiner för mil- sambanden mellan vår livsstil och nuvarande utveckjöanpassad upphandling blir viktig del. lingstendenser. Utbildning och forskning utgör i ett en Den miljöanpassade upphandlingen har på tid längre perspektiv grundläggande bas i arbetet för senare en en fått allt större betydelse även i det privata näringsli- hållbar utveckling. Utan dessa verksamheter blir det en vet. Tillsammans med verksamheten i den offentliga svårt att nå förståelse för nödvändiga inskränkningar i sektorn har denna inriktning betydelsefull inverkan vårt nuvarande konsumtions- och produktionsmönster. en på den allmänna miljömedvetenheten. En klar tendens Att utbilda för hållbar utveckling är i själva verket ett är att företag inte tillhandahåller miljöanpassade gigantiskt folkbildningsprojekt behöver mobilisera som som och tjänster får allt svårare att hävda sig på mark- inte bara det reguljära forsknings- och utbildningsväsenvaror

Del Agenda 21 i Sverige

det utan också vuxenutbildning, folkbildning, arbetsmarknadsutbildning, vidareutbildning och kompetensutveckling i företag och offentlig förvaltning.

Framgångar och hinder

i det lokala Agenda 21-arbetet

Positiva erfarenheter återfinns oftast där kommuner och ideella organisationer har funnit vägar för nära samarbete i demokratiska former. Negativa erfarenheter gäller ofta svårigheter för den lokala nivån att kunna vidta åtgärder på områden där statligt regelverk försvårar lokala initiativ. Kommuner och organisationer uppger här oftast transport- och energiomrâdena besvärlisom gast i detta hänseende. Det är viktigt att ta till dessa vara erfarenheter inför det fortsatta Agenda-arbetet.

Sociala och ekonomiska dimensioner

Del Agenda 21 i Sverige

I.1 Internationellt

utvecklingssamarbete

bar utveckling globalt fattigdom samt ökad industrialise- Nivån det svenska biståndet har sänkts sedan ring och urbanisering. De svenska insatserna för hållbar 1995, men uppfyller 1997 fortfarande Riokonfe-renutveckling tar sikte på dessa trender. Fattigdomen orsakar sens åtagande om 0,7 procent av BNI. Målsät-tningofta överutnyttjande mark för jordbruk, skogsbruk och m av en är att svenskt bistånd åter ska uppnå 1 procent av energiförsörjning, vatten- och sanitetsproblem på lokal nivå BNl. Stöd till mark- och Vattenvård samt utbildning och hälsoå En övergripande policy och ett handlingsprogram vård är exempel på åtgärder för att bekämpa fattigdomen. å har utarbetats för att integrera miljö och hållbar Snabb industrialisering och urbanisering leder på många

utveckling i allt bistånd. Miljökonsekvensbedömhåll i världen till akuta problem med bl.a. ökad miljöför- Z ningar är t.ex. obligatoriska för alla insatser. dåliga förhållanden och hälsoprostöring samt Sanitära -n Biståndsinsatserna för hållbar utveckling har blem. Ökade för förbättra och miljöanpassa insatser att

-l ökat och hundratals projekt med direkt anknytning energiförsörjning avfalls- och avloppshantering i växande

-I till Agenda 21 stöds för närvarande. städer samt för att skydda den marina miljön är nödvän-

Z Ca 300 icke-statliga organisationer får statligt stöd diga för att komma tillrätta med dessa problem.

till utvecklingssamarbete med länder i Öst och Syd. O Kopplingen mellan miljö och säkerhet Fortfarande återstår policyutveckling för att för-

ändra biståndet inom områden energi, Fred är grundläggande förutsättning för hållbar utvecksom trans- en

hållbar ling Riodeklarationem princip 25. Stöd till fredsproces-

porter samt jord- och skogsbruk i riktning.

är därför viktig del Sveriges bistånd och internaser en av

tionella samarbete. Miljöförstöring och konkurrens om

Utvecklingssamarbetet bidrar till knappa samtidigt orsak till konflikter och resurser är en hållbar utveckling globalt livsuppehållande flyktingströmmar. Att bevara jordens

En global hållbar utveckling förutsätter att utvecklingslän- system är därför viktig del politiken för global hållen av

derna får möjlighet till demokratisk, ekonomisk, teknisk bar säkerhet, vilket Sverige betonat i internationella sam-

och social utveckling. Resursanvändningen måste fördelas manhang.

jämnare och finansiella modem teknik samt kunresurser, för Internationellt samarbete och bistånd skaper göras tillgängliga alla länder. Här är intematio-

nellt utvecklingssamarbete viktigt verktyg. i Agenda ZI-dokumentet ett

Utvecklingssamarbetet måste därför utformas så att det Bland de kapitel i Agenda 21 speciellt behandlar som

bidrar till hållbar utveckling i mottagarländema. utvecklingssamarbete och bistånd finns kap. 2 interen om

Två parallella utvecllingstendenser hotar i dag håll- nationellt samarbete, kap. 3 "Fattigdomsbekämpning", kap en

Del Agenda 21 i Sverige

34 "Överföring av teknologi, samarbete och kapa-citets-

uppbyggnad" samt kap. 37 "Nationella mekanismer och internationellt samarbete för kapacitetsuppbyggnad".

Mål för svenskt bistånd Riokonferensens åtagande att I-ländema ska avsätta var 0,7 procent av bruttonationalinkomsten BNI till bistånd Sverige har tidigare under många år avsatt 1 procent BNI. Sedan 1995 har nivån på det svenska biståndet av sänkts och motsvarar 1997 0,7 procent BNI. Sverige är av dock fortfarande de länder lever till ett av som upp Riokonferensens biståndsmål. Ambitionen är att svenskt bistånd åter ska uppnå målet l procent BNI, så om av snart de statsfinansiella förutsättningarna föreligger. Sveriges anslag till internationellt utvecklingssamarbete uppgick 1995/96 till 11 430 miljoner kronor Prop. 1996/ 97:1. Därav gick till u-länder och ca 95 procent ca 5 procent till samarbete med Öst- och Centraleuropa. Det övergripande målet för svenskt bistånd är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. För att uppnå detta finns sex övergripande mål beslutats riksdagen: som av

Resurstillväxt: Att medverka till ökad produktion av varor och tjänster.

2. Ekonomisk och social utjämning: Att bidra till att skillnaderna mellan fattiga och rika minskar och att alla får sina basbehov tillfredställda.

3. Ekonomiskt och politiskt oberoende: Att bidra till att länderna själva ska kunna bestämma över sin ekonomi och politik samt skapa förutsättningar för självständighet.

Del Agenda 21 i Sverige

4. Demokratisk samhällsutveckling: Att medverka till Fördelning av biståndsanslaget 1995/96 att människor får bättre möjlighet att påverka utveck-

lingen såväl lokalt regionalt och nationellt. som

5. Miljöhänsyn: Att bidra till framsynt hushållning en med naturresursema och miljön. Multilataralt Bilatoralt bistånd bistånd viaSida54% 30% V 6. Jämställdhet mellan könen: Att könsrollsperspekti-

skall beaktas i planering, genomförande, uppföljning vet och utvärdering biståndet av

Annat bilateral bistånd 9% Program för att integrera hållbar Bilateralt bistånd utveckling i allt bistånd viaenskilda 7% org.

Ambitionen är att svenskt bistånd ska bidra till bätten miljö och hållbar utveckling. Huvuddelen det re en av

svenska biståndet ca 66 procent kanaliseras genom

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Sida. Fördelning av bilateralt bistånd via Sida 1995/96 För att integrera strävan mot hållbar utveckling i en allt bistånd har Sida utarbetat övergripande policy och en handlingsprogram betonar kopplingama mellan infrastruktur 15% socialövr12% ett som miljö- och utvecklingsfrågor samt sociala och ekonomis-

fattigdom, demokrati och jämställdhet ka aspekter som Hälsa10% mellan könen.

Naturbruk 13% Miljö- och hållbar utveckling ska integreras i alla

biståndsinsatser. Ansvaret för detta är decentraliserat Utbildning 9% inom organisationen och ligger på alla enheter inom Sida.

För att samordna arbetet iinns speciell miljöpolicyenen Förvaltnings- övrigt 7% het, bl.a. har för revidering handlingsprosom ansvar av uppbyunad 13% grammet för hållbar utveckling. Dessutom har ett arbete

med miljöledningssytem påbörjats inom Sida. Ekonomiska Katastrofbiälp15% reformer 6%

Del Agenda 21 i Sverige

Hur kan biståndet stödja hållbar utveckling Att förändra svenskt bistånd i hållbar riktning är en och vattenkraft innebär stora fördelar. Men storskalångsiktig process. Fortfarande återstår mycket liga energilösningar, som t.ex. kraftverksdammar arbete, både med policy och praktiska förändringar skapar samtidigt problem. Dammbyggen har blivit inom biståndsområden energi, transporter samt alltmer omdebatterade och ifrågasatta under 90som jord- och skogsbruk. För att vara trovärdig måste talet. De innebär stora ingrepp i naturen och leder biståndspolitiken även hand i hand med en ofta till stora befolkningsomflyttningar samtidigt nationell politik för hållbar utveckling. som livslängden för energiproduktion ofta är begrän- Dagens produktions- och konsumtionsmönster i sad. Debatten kring dammbyggen har medfört att Sverige och andra i-länder är inte hållbara. Därför bl.a. Sverige och Världsbanken omprövat sin politik har ofta svårt att bistå u-Iänderna med teknik och i dessa frågor. l dag är man inom svenskt bistånd utvecklingsmodeller som leder till hållbar utveck- mycket restriktiva med att stödja nya stora dammling. U-länderna är dessutom ofta ovilliga att satsa projekt. teknik inte är prövad i i-länderna. Följden För att biståndet effektivt ska kunna bidra till som kan bli att biståndet stöder traditionella tekniska hållbar utveckling behövs ökad internationell samlösningar i dag ifrågasätter utifrån miljö- och syn om vilken typ av lösningar som är lämpliga att som hållbarhetsaspekter. stödja. Detsamma gäller för exportkrediter. U-länderna har i dag mycket stora energibehov

Prioriterade områden i svenskt bistånd hundratals projekt med direkt anknytning har ökat och Prioriterade områden för biståndet under de närmaste till Agenda 21 stöds för närvarande. Ett särskilt miljöanåren är vattenresurser, hållbart jord- och skogsbruk, slag används främst till metodutveckling, försöks- och marin miljö, urbana miljöfrågor, miljöanpassad energi- pilotinsatser. konsumtion och -produktion Inom dessa områden beto- Miljökonsekvensanalyser är obligatoriska för alla särskilt kunskaps-, kapacitets- och institutionsutveck- biståndsinsatser. Det pågår också metodutveckling för att nas ling i samarbetsländema liksom stöd till enskilda organi- integrera miljöaspekter i utvärderingen biståndet, t.ex. av sationer. användning miljöindikatorer. genom av Insatser med Agenda 21-anknytning är uppbyggnad miljöekonomiskt och resursbas, miljöunderav program Praktiska åtgärder rad länder stöd till enskilda visningsinsatser i en samt Biståndsinsatsema med anknytning till hållbar utveckling organisationer i Syd. Sida har också inlett ett samarbete

Samarbete med svenska och internationella aktörer

Av det totala svenska biståndet går knappt fjärdedel en internationella främst inom FN-systemet genom organ, Sida samarbetar dessutom med både internationella

biståndsorgan och enskilda organisationer NGC.

"Global Water Partnership" är exempel på ett intematio-

nellt samarbete inom vattenresursområdet, där rad en aktörer ingår. Det sekretariatet är förlagt gemensamma till Sida i Stockholm.

Bland Sidas 1500 samarbetspartners är flertalet ca svenska. Det är företag, folkrörelser, organisationer, hög-

skolor och myndigheter, har expertkunskaper på som olika områden.

Exempel

Stöd till resurscentra i Nigerdeltat

Naturskyddsföreningen stöder sedan 1995 lokal-

befolkningens kamp för en god livsmiljö i

Nigerdeltat. Sedan två samarbetar man med

den nigeriska organisationen Environmental med Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Rights Action ERA i ett lokalt utvecklingspro- Exempel på projekt inom området hållbar utveckling är jekt. samarbeten kring marina miljöfrågor, utbildningsinsatser Fem resurscentran planeras i Nigerdeltat, där miljöstatistik samt samarbete mellan svenska och om lokalbefolkningen erbjuds information och utbildutländska kommuner på miljöområdet. Andra aktiviteter ning. De ska bl.a. kunna lära sig att odla nya gröär ramkrediter med miljöinriktning till vissa utvecklingsdor, som kan inbringa pengar vid försäljning. banker, exportfrämjande ekologiska produkter från av u- Projektet har hittills varit framgångsrikt och fyra länder samt insatser för att stimulera miljöanpassad hancentra är redan klara. Modellen med resurscentra del. Sida stöder också internationella kurser på miljöomkommer troligen att spridas vidare till andra rådet samt programmet för miljöinvesteringar i Centralområden i Nigeria.

och Östeuropa.

Del Agenda 21 i Sverige

Stöd via icke-statliga organisationer i i

Exempel

Omkring får statligt stöd till bistånds- , 300 organisationer verksamhet i Öst och Syd. Ca 15 det procent av svenska biståndet gick 1993/94 olika svenska icke- Polsk-svenskt samarbete om lokal Agenda 21 på sätt via statliga organisationer. Stödet till organisationer Sedan hösten -94 samarbetar kommuner i de sju som

arbetar inom området miljö- och hållbar utveckling i länen längs polska Östersjökusten och sju län i

mottagarländema kanaliseras till stor del via enskilda södra Sverige, kring lokal Agenda 21 och kommuorganisationer i Sverige. Detta har också bidragit till att nalt miljöarbete. l en första fas samarbetar åtta par bredda det svenska ideella arbetet med dessa frågor. av pilotkommuner genom kunskapsutbyte och kon- Exempelvis kyrkliga organisationer och Fackföreningar kreta projekt miljöområdet samt inom t.ex. ñnansierar dessutom biståndsinsatser bidrag från genom avfall, avloppsrening och energiteknik. Utbytet sker medlemmarna. både inom respektive vänortspar och vid gemen-

samma seminarier för hela projektet. Utvecklingssamarbete lokal nivå Kommunerna har också utbytt erfarenheter från Svenska kommuner har omkring 1000 vänorter varav ca skolområdet samt arbetet med att engagera all-

700 i norden och 200 i Östeuropa och Baltikum. Frågor

mänheten i Agenda 21-processen. Man har dessutsom Agenda 21 och miljö blir ett allt vanligare inslag i vånortssamarbetet. om tagit fram ett gemensamt studiematerial för Av ca 60 vänortssamarbeten med polska kommuner exempelvis flertalet från miljö- lokalt arbete. Som ett led i projektet har ett antal utgår frågorna. Andra vanliga samarbetsområden demokrati kurser temat Agenda 21 genomförts för målär och förvaltning, utbildning skol- och kulturutbyte. grupper som kommunala politiker och tjänstemän, samt Svenska kommuner kan statligt stöd för fördjupat journalister; -lärarfortbildare samt lärare och gym-

vänortssamarbete med kommuner i Östeuropa. Av de nasieelever.

totala bidragen till sådana vänortsprojekt 1991-96 gick l projektets andra fas sprids erfarenheterna

ca 36 procent till demokratiområdet, 25 procent till mil- vidare till alla de 300 kommunerna i Polens sju

jöområdet, 22 procent till skolan och sociala sektorn, 12 Östersjölän. Målet initiera lokalt Agenda 21-

är att procent till infrastruktur samt 5 procent till näringslivs- får arbete i samtliga kommuner. Samarbetet statsamarbete. Totalt utbetalades 70 miljoner kronor. På ligt stöd genom Sida och samordnas av Svenska regional nivå är flera landsting engagerade i samarbete kommunförbundet samt Foundation Support of

med Östeuropa, främst inom sjukvårdsområdet.

Local Democracy FSLD i Szczecin.

Del Agenda 21 i Sverige

I.2 Internationell handel

Handelspolitiken kan bidra till bättre förutsättning- handelsregler och avtal på miljöområdet i högre grad

hållbar utveckling globalt. stödja varandra. ar för en

Sverige verkar för att grundläggande miljöpolitis- Att förändra handelsvillkoren förutsätter ofta att inne- I ka principer ett bättre sätt ska integreras i det hållet i internationella avtal påverkas. De viktigaste avta- J internationella handelssamarbetet inom WTO och i len skapar förutsättningar för svensk utrikeshandel är E som

EU:s fördrag. EU:s handelsregler och GATT General Agreement on

Regler för handel EU:s inre marknad och Tariffs and Trade vilket tillsammans med andra multila-

J inom WTO kan komma i konflikt med nationell mil- terala handelsavtal förvaltas Världshandelsorganiav Z jöpolitik, bl.a. när det gäller handel med kemikalier, sationen, WTO. T1 livsmedel framställda genmodifierade organismer I dag är internationella handelsavtal och avtal på miljö- J av samt avgaskrav bilar. området fortfarande två separata system, i mycket -I som -l Sverige driver kravet miljö- och hållbarhetsre- liten grad samverkar. Regler på miljöområdet uppfattas

Z gler i det avtal internationella investeringar fortfarande ofta inskränkningar i frihandeln. Därför är om som som

förhandlas inom OECD. det viktigt att WTO i större omfattning integrerar de

Z Svenskt bistånd stöder miljöanpassad produk- grundläggande för internationella miljöavtal i principerna C7 från förbättrad infor- arbete. Det viktigaste dessa tion och export u-Iänder samt sitt av principer är:

mation och insyn i internationellt handelssamarbe- Principen att förorenaren betalar PPP om te. Försiktighetsprincipen

Substitutionsprincipen a Principen internationellt samarbete och länders om Miljö- och handelsregler måste samverka differentierade gemensamma men ansvar Svensk handel med länderna i Syd omfattar mycket stör- Förutom miljö- och naturresursaspektema på hållbar

belopp än biståndet Genom handeln påverkar vi utveckling är det viktigt att reglerna för internationell hanre produktionsförhållanden, miljö och ekonomi i andra delar del integrerar internationella konventioner som rör av världen, än på något annat sätt Därför måste handel arbetsförhållanden. Det gäller tex. friheten att organisera mer och bistånd samverka för hållbar utveckling. sig i fackföreningar ILO-konventionen, arbetsmiljö och en Sverige stöder frihandel, kan bidra till att skapa säkerhet samt regler mot barnarbete i FN:s barnkonvensom förutsättningar för hållbar utveckling. Frihandel kan t.ex. tion.

förbättra u-ländemas tillträde till exportmarknader och Likaså är det viktigt att icke-statliga organisationer

därmed öka välståndet Samtidigt måste internationella NGOzs får större insyn och möjligheter att påverka det

Del Agenda 21 i Sverige

internationella handelssamarbetet För detta ändamål behöver forum för dialog skapas. nya

Handel och hållbar utveckling i Agenda 21-dokumentet

Agenda handel och hållbar utveckling fram- 21 tar upp förallt i kapitel Där betonas bl.a. betydelsen hanav delsliberalisering för att hållbar utveckling, att gynna förbättra u-ländernas tillgång till exportmarknader, att internationell handelspolitik och miljöpolitik ska stödja varandra samt att främja dialogen mellan affärslivet, biståndssektom och miljörörelsen. Agenda 21 betonar att när handelsåtgärder har samband med miljön som vidtas, ska dessa inriktas på miljöproblemens grundorsaker, så att de leder till omotiverade handelshinder.

Konflikter mellan nationella miljökrav och EU:s inre marknad

EU:s harmonisering handelsregler går betydligt längav re än WTO:s. Reglerna för EU:s inre marknad har den största och mest direkta inverkan på Sveriges möjlighe- på handelsområde innefattar miljö- och hållbarsom ter att ställa miljökrav på produkter. Syfte med den inre hetsaspekter kan därför stor betydelse, inte minst för marknaden är att åstadkomma helt fri rörlighet för utvecklingen i Syd. Inom OECD pågår för närvarande Svenska miljökrav på produkter kan komma i förhandlingar ett avtal reglerar internationella varor. om som konflikt med principen fria rörlighet. investeringar, där Sverige lyft fram miljöfrågoma. Bl.a. om varors Exempel på konflikter uppstått rör handel med föreslås särskild bestämmelse ska förhindra att som en som kemikalier, livsmedel framställda genmodifierade länder sänker miljökrav för att attrahera utländska av organismer samt avgaskrav på bilar. investeringar. En del den svenska exporten till i första hand av u- Miljökrav vid internationella investeringar och stats- länder Öst- och Centraleuropa får statligt stöd samt stödd exportfinansiering exportkrediter och kreditgarantier. sådan genom För att Värdet internationella investeringsflöden är mycket statsstödd exportfinansiering ska bidra till bättre miljö av större än det samlade biståndet. Internationella regler och hållbar utveckling bör miljökonsekvensbeskrivning-

Del Agenda 21 i Sverige s

genomföras och beaktas vid kreditprövningen. ar

Exempel

Dessutom bör det kreditgivande landets miljölagstift-

ning tillämpas, i de fall den ställer högre krav lagän stiftningen i det land till. Stöd till internationella projekt för hållbar handel exporten går

AB Svensk Exportkredit SEK är ett halvstatligt Här följer exempel internationella projekt för att

institut för exportkrediter. SEK antog 1996 miljö- utveckla arbetet en med handel och hållbar utveckling. plan, ska bidra till att väga in miljöhänsynstaganden som Projekten finansieras Sverige det svenska av genom i exportfinansiering. biståndsorganet Sida, i samarbete med bistånds-

och handelsorganisationer i andra europeiska länder. Stöd till hållbar produktion i Syd

I dag pågår kortsiktig exploatering och av naturresurser

miljöförstörande produktion i både och u-länder. U- Expert Panel Trade and on

länderna är beroende exportinkomster, Sustainable Development av men i ett

längre perspektiv motsvarar inte inkomsterna värdet En expertpanel för handel hållbar av och utveckling det naturkapital utarmats rovdrift på som genom resur- organiseras av Världsnaturfonden WWF lnter-natio-

ser och miljöförstöring. Produktionen innebär dessutom nal. Panelen samlar representanter för enskilda ofta exploatering arbetskraften, dåliga löner av genom organisationer NGO:s och forskarvärlden liksom

och hälsofarlig arbetsmiljö. I vissa fall kan exportpro- regeringsrepresentanter i personlig kapacitet för att duktionen även motverka möjligheten till självförsörjbidra med analys och rekommendationer till WTO:s ning med t.ex. livsmedel. kommitté för handel och hållbar utveckling CTE. Ett sätt att på sikt förbättra produktionsförhâllanden

i u-ländema är att skapa bättre möjligheter att exporte-

ra varor producerats på ett miljöanpassat sätt. NGO Centre Trade and som on

Detta kan ske att EU-marknadens importkvoter, Sustainable Development genom

i de fall dessa begränsar u-ländemas export, prioriterar Ett center för information om handel och miljö drivs

miljöanpassade produkter. Svenskt bistånd stöder förav international Union for Conservation of Nature

bättrad dialog och information kring handel och miljö lUCN i Geneve. Centret ska särskilt sprida infor-

samt uppbyggnad miljöanpassad produktion, försäljav mation WTO:s arbete och är speciellt inriktat om ningsorganisationer och miljömärkningssystem i Syd. enskilda organisationer NGO:s i u-länder.

Del Agenda 21 i Sverige

Exe m pel fortsättning

siktiga avtal. Producenterna förbinder sig dessutom

Eco Trade Manual följa vissa sociala villkor. Övergång till ekologisk

att Eco Trade Manual är en handbok om handel och odling stimuleras också genom en särskild premie. miljö som tagits fram i samarbete mellan Sida och Liknande organisationer finns i flera länder. bistândsorganisationer i Norge och Holland. Mål- Grundare till den svenska rättvisemärkningen är en gruppen är främst exportörer och exportorganisatio- rad organisationer inom området internationell soliner i u-länderna. daritet och bistånd samt kyrkliga organisationer och konsumentorganisationer.

Environmental Quick Scan Textiles

- "Environmental Quick Scan Textiles" är en rapport - Bistånd till miljöanpassad produktion och export som ger detaljinformation om bestämmelser, miljöstandards, tekniska lösningar och förpackningskrav

Stöd för ekologiskt odlade produkter från Afrika

inom textilområdet. Målgruppen är producenter, Produktion och export av ekologisk bomull från leverantörer, exportörer och importörer inom textil- Uganda och Moçambique får svenskt stöd. Bomullen branschen. Rapporten är en samproduktion av holär den första exportprodukten i ett större projekt som ländska CBl och Sida. ska främja produktion och export av ekologiskt odlade produkter från Afrika. Rättvisemärkning Fair Trade 1995 deltog 4000 småbönder i Uganda och - ca

Rättvisa En certifieringsorganisation främjar 200 i Moçambique i projekt för odling och export av

som rättvis handel med främst jordbruks- ekologisk bomull och intresset var stort i båda länprodukter bildades i Sverige 1996. derna. Från Uganda exporterades dessutom ekolo- Rättvisemärkta produkter köps direkt giskt odlad sesam. Projekten genomförs i samarbete från småbönder och kooperativ till ett med lokala organisationer och Sidas stöd har främst minimipris ligger över världsmarknadspriset och inneburit teknisk rådgivning och marknadskontakter. som producenterna får möjlighet till krediter samt lång-

Del Agenda 21 i Sverige

1.3 Hälsa och livskvalitet

bättre sätt koordinera arbetet med hälsa, miljö och sam- Vårt välfärdssamhälle och vår goda utbildningsnivå, hällsekonomiska förhållanden. Istället för att enbart för-

lagstiftningen och en välutvecklad tillsynsorganisalita sig på rehabilitering och behandling är det särav tion har bidragit till att Sverige har en förhållandeskild betydelse att satsa på förebyggande program. vis god miljö och ett gott hälsotillstånd bland

befolkningen jämfört med många andra länder. Hälsotillståndet i Sverige

w Ojämlikheten i hälsa ökar emellertid. välfärdssamhälle och goda utbildningsnivå, lag- Vårt vår

Det lokala Agenda 21-arbetet fokuserar sällan stiftningen och en välutvecklad tillsynsorganisation har

å folkhälsofrågor. Men intresset för ett sektorsövergri- bidragit till att Sverige har ett förhållandevis gott hälso-

å befolkningen jämfört med andra pande förebyggande folkhälsoarbete ökar i kommu- tillstånd bland många

Många kommuner har bildat någon form länder. Hälsoläget förbättras för flertalet människor. nerna. av Z Samtidigt ökar skillnaderna i hälsotillstånd mellan olika hälsoråd och oftast landstingsanställda hälsosam-

-n sociala och det finns risk för ojämlikhetema ordnare finns många håll. grupper att J i hälsa ökar ännu i framtiden. Den miljöbetingade ohälsan ligger sannolikt mer 4 Flera våra vanliga sjukdomar beror delvis på felak- -4 oacceptabelt hög nivå. Kunskapen är fortfarande av en tiga kostvanor, stillasittande liv, monotona arbetsställ- Z dålig om hur hälsan påverkas av olika samverkande ningar och för lite fysisk aktivitet. I befolkningen i stort miljöfaktorer. Z har rökvanor, kostvanor, motion och bruk alkohol av Ett framgångsrikt Agenda 21-arbete förutsätter D och andra droger utvecklats i positiv riktning de senasen integrering av miljö- och hälsoperspektivet. te åren. Larmrapporter ungdomars drogvanor föreom

Internationell samverkan är också nödvändig, bl.a.

kommer dock. för att minska gränsöverskridande föroreningar samt

skapa gemensamma regler för miljö- och hälsofarli- Samband miljö hälsa ofta svåra att påvisa ga produkter. folksjukdomama hör hjärt- och Till de stora i Sverige

kärlsjukdomar, allergier och infektionssjukdocancer, Hälsa i Agenda 21 psykisk ohälsa. Miljöfaktoremas betydelse för mar samt

Kapitel 6 i Agenda 21 betonar det nära sambandet mel- uppkomsten dessa sjukdomar är relativt outforskad. av

lan hälsa och utveckling. En snabb befolkningsökning i Svårighetema att påvisa effekten miljöföroreningar av

kombination med fattigdom eller överkonsumtion för- innebär inte att samband skulle saknas. På sätt samma

värrar hälsoproblemen. I kapitel 6 framhålls bl.a. att är många föroreningars hälsoeffekter dåligt kända. Ofta

åtgärder över sektorsgränsema måste till för att på ett är också exponeringen för enstaka förorening för liten en

Del Agenda 21 i Sverige

för att kunna förklara eventuella hälsoeffekter. Det är Medellivslängd

den sammanlagda effekten många olika riskfaktorer av

är avgörande. som Japan

Ibland samverkar yttre riskfaktorer med livsstilsfakto- Frankrike

Schweiz radongas med tobaksrök. Därför behövs ofta rer, ex. V

kombination olika åtgärder för att minska viss "Spanien en av en Australien sjukdom eller ohälsa. Det finns också påtagliga typ av Norge

brister i kunskaperna vad människor faktiskt Nederländerna om expo- Italien för i miljön. Miljöövervakningen har tradition Kanada neras av inriktad miljön Finland mest varit på som sådan, och inte sär- Österrike

skilt studerat i vilken omfattning människor Beligen exponeras Storbritannien för olika ämnen. USA

Nyazeehnd

väsuysmand Sjukdomar orsakas miljöfaktorer som av Danmark

sökområdet till ohälsa med ganska tydlig Portugal Begränsas 2 Mån Hand ä koppling till miljöbetingade orsaker har följande ümyskhnd E: Kvinnor pro- Brasilien e blemområden utpekats särskilt angelägna. Q som Kenya i

Astma och luftvägsbesvär. De ökar snabbt och beror w 50 60 70 80

bl. på luftföroreningar såväl inom- utomhus. a. som

Lungcancer. Ökningen har ägt trots att såväl den domar och orsakar 50 000 respektive

3 rum cancer

aktiva passiva rökningen har minskat. 20 000 dödsfall år. Miljöfaktorer har säkerligen som per

° Maligna melanom. Antalet fall ökar, sannolikt på betydelse för sjukdomamas uppkomst, eftersom men

grund solningsvanor. sambanden är svåra att påvisa räknas de inte milav ogynnsamma som

Olycksfall och skador. jörelaterade. °

Upplagring svåmedbrytbara ämnen i människoav

kroppen och näringskedjor befaras påverka kom- Några miljöfaktorer ger hälsoproblem i som

mande generationer. Det finns misstankar påver- Till de många miljöfaktorer har betydelse för hälom som

kan på bl. immunologiska mekanismer, hormonsys- hör: a. san

tem, fortplantningen och fosterutvecklingen. Utomhusluft. Partiklar, kvävedioxid och marknära

I förhållande till hur många dör sjukdomar och upphov till försämringar tillståndet för som av ozon ger av

olycksfall totalt i Sverige står de fall betecknas med astma och luftvägsbesvär. Dieselsom som personer

miljörelaterade för blygsam andel. T.ex. dör 600 trafiken och småskalig Vedeldning är de största källoren ca

i trafiken årligen, medan hjärt- och kärlsjuk- till utsläpp cancerframkallande ämnen. personer na av

Del Agenda 21 i Sverige

Inomhusluft. Den svenska befolkningen befinner sig -w inomhus i genomsnitt nio tiondelar dygnet. Nästan av halv miljon svenskar upplever sig så besvarade en av inomhusklimatet att de får olika hälsoproblem. Fortfarande är kunskaperna otillräckliga hur olika milom jöfaktorer samverkar. Många småhus liksom lägenheter i flerbostadshus har högre radonhalt än Socialstyrelsens riktvärde för Sanitär olägenhet. Inom arbetslivet finns ett utvecklat system med gränsvärden, åtgärdsprogram och skyddsombud för att förbättra såväl inomhus utomhusmiljön. som

Strålning. Ökningen malignt melanom kan härledas

ü av till att vi i ökande grad utsätter för UV-strålning, oss och att UV-instrålningen ökar uttunnat p.g.a. ozonskikt i stratosfären. Om uttunningen ozonlagret av fortsätter kommer förhållandena att ytterligare för-

sämras. Under goda säkerhetsförhållanden är hälsoriskema vid drift kärnkraftverk låga, vid större olyckor och av men sabotage kan konsekvenserna bli mycket stora.

Hög arbetslöshet nytt folkhälsoproblem

Den höga arbetslösheten framstår ett nytt stort hot som mot folkhälsan. Den kräver vidare förståelse vad en av kan skapa ohälsa och fokusering på åtgärder mot som en ojämlikhet i levnadsvillkor, ekonomisk stress och dålig självkänsla bidragande orsak till ohälsa. Parallellt som med att många människor är arbetslösa arbetar många dem har arbete mycket övertid och riskerar därav som med också hälsoproblem.

Del Agenda 21 i Sverige

Trafikskador och hälsoeffekter. hur dessa skall prioriteras förslag till hur målen samt ge

Ca 28 procent d. 600 personer de dödliga ska förankras, uppnås, följas och utvärderas.

v. s. av upp

olycksfallen orsakas trafikolyckor. Dödsrisken för fotav gängare och cyklister 8 gånger och för Lokalt och regionalt folkhälsoarbete är större mope-

der och motorcyklister 15 gånger högre än för bilister, Traditionellt har landstingen, den regionala som är

räknat tillryggalagd sträcka. Trafiksäkerhetsarbetet myndighet med för vårdfrågor, också för per ansvar ansvarat

de senaste 20 åren har, trots ökande biltrafik, lett till folkhälsofrågoma på regional nivå. Alla landsting har, en

att antalet dödsfall inom trafiken totalt minskat. Fort- eller är i färd med, fram handlingsplaner för det att ta

farande förorsakar emellertid det stora antalet trafik- förebyggande folkhälsoarbetet.

olyckor stort lidande och oacceptabelt stora samhälls- På lokal nivå har intresset för det förebyggande folk-

ekonomiska förluster. hälsoarbete ökat markant det årtiondet. senaste

Luftföroreningar från trafiken har beräknats orsaka Framförallt handlar arbetet höja medvetandet om att

mellan 300 -och 2000 cancerfall år i Sverige. folkhälsofrågor inom för de existerande per om ramen

Att åtgärda trafikens bullerproblem är i dag både tek-

niskt svårt och mycket kostsamt. Nära 250 000 män- hälsoråd Kommuner med respektive

niskor lever med trafikbuller på minst 40 dBA i handlingsplan för folkhälsa

bostaden.

Antal Organisation av folkhälsoarbetet 120

I Sverige inrättades 1992 en särskild central myndighet

för folkhälsofrågor, Folkhälsoinstitutet, med uppgift 100 att hälsoråd förebygga sjukdomar och ohälsa och främja hälsa för

alla. Särskilt angeläget är att minska ojämlikheter i hälsa. 80

Man arbetar bla. med hälsofrågor kopplade till miss-

bruk/beroende, rökning, miljö, skadeprevention, och sex 60

samlevnad och har särskilda för kvinnors, man program bams, äldres respektive s invandrares hälsosituation. 40 g Arbetsrelaterad ohälsa handhas Handlingsplan på central nivå av å

Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetslivsinstitutet. Av å tra- 20 8 dition har även arbetsmarknadens parter ett stort enga- é arbetsmiljöfrågoma. o Q gemang i

En statlig utredning har nyligen tillsatts med uppgift NI aåâeåaåêaeeaåe LO l O F V V7 LD

v-l|-4F1r-|F1t-rrFr-1F|v-4u-(-l att förslå nationella mål för folkhälsoutvecklingen samt

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel på lokalt folkhälsoarbete

Stiftelse för folkhälsa i Helsingborg Möjligheten har utnyttjats av arbetslösa, av mindre

företag och av personer som under en tid tar tjänst- 1993 bildade Helsingborgs kommun en stiftelse för

ledigt för att förverkliga en projektidé. För närvaranfolkhälsa som också engagerar representanter från

de är tjugotre olika projekt igång eller under planebl.a. landsting, näringsliv, frivilligorganisationer,

ring inom projektvaggan. Några exempel är produkkyrka, försäkringskassa och arbetsförmedling. Man

tion av video och handledning för lokalt Agenda 21har ett tätt samarbete med kommunens Agenda 21-

arbete samt arbetsmarknads- och miljöprojekt för sekretariat. Grunden för arbetet är ett helhetsper-

invandrare. spektiv olika faktorer som är förutsättningarna för

hälsa och livskvalitet: gemenskap, personlig utveck- Livsmiljö Sundsvall ling och makt över sitt liv, men även t.ex. god livsen Det statliga Allergiutredningens demonstrationspromiljö.

jekt och folkhälsoprojektet Sunda Sundsvall utgjorde Huvuddelen av verksamheten går ut att stistartpunkterna för ett integrerat hälso- och miljöarmulera olika viktiga aktörer i samhället att arbeta

bete i Sundsvallsområdet under ledning av Miljömed hälso- och miljöfrågor, både i den verkegna och hälsoskyddskontoret plus landstingets sam-hällsamheten och i olika samarbetsprojekt. Exempel

smedicinska enhet. Landstinget i Västernorrland sådana aktörer är lärare, personer inom frivilligorga-

svarade för ett starkt stöd genom att hälsoplanerare nisationer och personalchefer företag. Ett viktigt

och samhällsmedicinska läkare deltog i projekten. arbetssätt är att skapa och stötta nätverk för att där-

Bland de konkreta projekten kan nämnas: Bostadsigenom utveckla nyckelpersonernas arbete med att områdesprojekt med inriktning boendeinflytande engagera medborgarna i hälso- och miljöfrågor. Som

och lokalt miljöarbete, intervju av medborgare i en inspirationskälla och verktyg har stiftelsen tagit fram

stadsdel i Sundsvall om deras synpunkter komolika studiematerial.

munal detaljplanering, allergiförebyggande insatser En framgångsrik aktivitet är den "Projektvagga"

med tyngdpunkt yttre miljö och bostadsmiljö man startat. Den som har projektidéer får tillgång till

Agenda 21-arbetet lever nu vidare med många kontorsplats med dator och telefon, fax och porto etc olika delprojekt under samlingsnamnet Livsmiljö samt råd och uppmuntran för att utveckla projeken Sundsvall. tidé, söka samarbetspartners och finna finansiering.

Del Agenda 21 i Sverige

kommunala förvaltningarnas verksamhet. Antalet

Exempel

kommuner bildat lokala folkhälsoråd ökar som snabbt. 1995 hade hälften kommunerna Svenskt nätverk för lokalt folkhälsoarbete mer än av

någon fonn hälsoråd. Vanligen fungerar dessa räd- Nätverket bildades 1991 samlar i dag 120 av som ca givande, sorterar under kommunstyrelsen. I två tredje- olika organisationer. Dit hör landstingen, ett 80-tal

delar kommunerna fanns eller flera hälsosamord- kommuner och organisationer och stiftelser av en en som

nare oftast landstingsanställd. En fjärdedel kom-

av arbetar med folkhälsa. Arbetet i nätverket bedrivs hade skriven handlingsplan för den lokala munerna en tvärsektoriellt. Viktiga uppgifter är att utveckla det folkhälsan. lokala folkhälsoarbetet, gynna erfarenhetsutbyte, Det lokala Agenda 21-arbetet saknar däremot ofta verka för att folkhälsofrâgorna förs i alla samuttalad hälsodimension. En viktig uppgift för framen hällssektorer och folkhälsofrågor beaktas inför att tiden blir att samordna lokalt folkhälso- och Agenda viktiga beslut. 21-arbete.

Samverkan och dialog krävs Miljö- och häIsoskyddstjänstemannaförbundet

Strategier inom området miljö och hälsa bör utgå från Miljö- och häIsoskyddstjänstemannaförbundet

människors faktiska livssituation vilket medför hänsyn MHTF yrkesorganisation för är en personer som till den dubbla belastning många utsätts för med föro- arbetar med miljö- och hälsoskydd, främst lokalt

reningar i såväl arbetsmiljö inom- och utomhussom men även regionalt och centralt samt privat. miljö. Huvuddelen av medlemmarna är tjänstemän inom Behovet samverkan inom miljö- och folkhälsofråav lokal och regional förvaltning och de arbetar oftast ökar, inte minst i besparingstider, för att förhindra gor både med yttre miljöfrågor och hälsoskydd. att olika åtgärder överlappar varandra istället för att för- Organisationen bildades redan 1920. En bärande stärka varandra. Olika nätverk spelar här stor roll, till en del i verksamheten är olika utbildnings- och inforexempel nätverken för skadeprevention och allergiföremationsinsatser. Många av förbundets medlemmar byggande arbete, Svenskt nätverk för lokalt deltar aktivt i det lokala Agenda 21-arbetet som Folkhälsoarbete, Folkhälsoarbete i medelstora städer samordnare, pådrivare och experter och har också en samt Folkhälsoarbete i större städer. Arbetslivets olika viktig roll när det gäller att mäta och redovisa resulparter bedriver ett omfattande arbete för att förbättra tat. Man har också ett omfattande internationellt miljön och hälsan.

samarbete genom the International Federation of

Environmental Health.

Del Agenda 21 i Sverige v §25

Att bevara och förvalta resurser för

utveckling

Del Agenda 21 i Sverige

||.1 Hållbara konsumtionsmönster

Agendans kapitel 9 under energi och transporter och i Många miljöproblem är i dag förknippade med kon-

kapitel avfall. sumtionen och energi, bl.a. orsakar 21 om av varor som

diffus spridning av avfallsprodukter och miljöstö- Hushållens konsumtion orsakar hälften utsläppen av m rande ämnen. I dag står de svenska hushållens konsumtion energi, av Vissa typer av produkter har börjat miljöanpassas transporter och produkter grovt räknat för hälften Z av under 90-talet. Utvecklingen har gått snabbt och en utsläppen till luft och vatten. Resultatet är bl.a. difen å viktig drivkraft har varit konsumenternas efterfråfus spridning avfallsprodukter och miljögifter av som gan. kan åtgärdas åtgärder punktkällor. inte genom mot z Utvecklingen miljömärkningssystem av har haft I det följande koncentrerar framförallt husvi oss på "fl stor betydelse för att vägleda konsumenterna och hållens konsumtion produkter. Energifrågorna av driva produktutvecklingen. behandlas i avsnitt H3, II.5, ekono- -l transporter i avsnitt

En grundläggande orsak till miljöproblemen är miska styrmedel, skatter och i avsnitt IV.3 -l pantsytem

z vår höga materiella konsumtion. För att lösa proble- samt offentlig upphandling i avsnitt IV.4.

men måste vår energi- och resursanvändning effek-

z Livsstil och konsumtion hänger tiviseras avsevärt. samman

rn kopplade Kommun, handel, lokala föreningar samt Konsumtionsmönster är nära till livsstil och

bostadsföretag samhällsutveckling. De svenska hushållen blir allt minhar varit viktiga aktörer i det lokala

dre och allt fler. I dag består genomsnittshushållet arbetet med miljöanpassad konsumtion. av

2,1 och enpersonshushållen utgör 40 personer ca pro-

cent. Mindre hushåll och bostäder innebär

mer resur- Konsumtionsmönster i Agenda 21-dokumentet skrävande byggande det krävs fler kök och badp.g.a.

Förändring konsumtionsmönster tas i kapitel 4 ytenhet och totalt boendeytor, av upp rum per sett större samt

i Agenda 21. Till de åtgärder och strategier rekom- högre energianvändning för och uppvärmning som per

menderas hör att utveckla miljömärkning, produktin- Den genomsnittliga boendeytan capita i person. per

formation och konsumentlagstiftning samt att öka Sverige är bland de i världen. största

medvetandet hos konsumenterna. Man förordar bl.a. Många svenskar upplever tidsbrist i Vardagen, vilket

för återanvändning, pant- och retursystem, leder till åker bil i utsträckprogram t.ex. man mer samt större

miljöanpassad offentlig upphandling, miljöavgifter och ning köper färdiglagad och djupfryst Detta bidrar mat.

-skatten Konsumtionsmönster tas också bl.a. i också till ökad miljöbelastning. Produktion och upp trans-

Del Agenda 21 i Sverige - w -r -

brukning, miljöfarliga kemikalier samt i vissa fall livs- Hushållens bidrag till olika miljöprobelm längd och prestanda.

Miljömärkning förbättrar konsumenternas möjlighe- Energi ställa miljökrav. för ter att Det är också ett sätt produ- TH-Å .VÖIÃT centen att visa att miljöanpassat produkter och tillvaravel man verkning. Framväxten miljömärkning har också givit av P till vatten större möjligheter att ställa miljökrav vid upphandling N till vatten " och sannolikt varit viktig förutsättning för den r en accelererande utvecklingen på detta område. voc . Under 90-talet har miljömärkta produkter fått ett NH: brett genomslag, framförallt i dagligvaruhandeln. Goda S miljöegenskaper har blivit ett viktigt försäljningsargu-

ment och i dag finns över 1400 miljömärkta produkter på marknaden. Naturskyddsföreningens arbete med

miljömärkning och informationskampanjen "Handla 0 10 20 30 40 50 60 70 30 go 18 miljövänligt" har haft betydelse. Sannolikt har det Procentuellt bidrag tillproblemet stor faktum att det funnits två parallella märkningssystem, porter livsmedel står i dag för nästan hälften hus- medfört konkurrens stimulerat utvecklingen. av av en som hållens energikonsumtion. Även fritidsresoma ökar och Medvetna konsumenter handel med miljöprofil en orsak till detta är att gav familj och vänner bor alltmer utspridda. En kan Ökad efterfrågan på miljöanpassade produkter från annan behovet att komma ut i naturen eller till medvetna konsumenter ställer krav på handeln och vara av som- nya marstugan, för att koppla efter stressig arbets- skapar även affärsmöjligheter. De flesta större av en nya grosvecka. Även fritidsaktiviteter tenderar bli sist- och butikskedjorna inom livsmedels- och dagligvasom sport att alltmer organiserade och specialiserade och kräver ofta ruhandeln har i dag miljöanpassade produktprogram i

resor till speciella anläggningar. sitt sortiment, snabbt ökat sin andel försäljningsom av I vissa fall har även arbetat med t.ex. varutranen. man Miljömärkning ger konsumenterna miljöpåverkan och avfallshanteringen sportemas i butimöjlighet att ställa miljökrav kerna. Miljömärkning innebär att den märkta produkten Ett exempel är den svenska konsumentkooperatiomåste uppfylla krav, specifika för varje produktgrupp, driver landets största kedjor livsmenen, som en av av beträffande exempelvis utsläpp, energi- och resursför- delsbutiker. Organisationen antog 1993 reviderat ett

Del Agenda 21 i Sverige

Konsumtionen i Sverige fördelning och utvecklingstrender -

Den privata konsumtionen står för den största delen av efterfrågan i Svensk ekonomi. 1995 motsvarade

den 52,4 procent av BNP. Både nivån och fördelningen av den privata konsumtionen har varit relativt

konstanta under 90-talet.

Fördelning av hushållens konsumtion 1995 Exempel fördelningen familjs aven totala energiförbrukning

Diverse och varor tjänster 8% ny: llygbrånsle l 3% Bostad Livsmedel. drycker, vânne, etc Fritid, underhållning, tobak 21% Fjårnåg 22% el 1% kultur 10% Pendeltåg3% el

Beklâdnad, Bilbensin Transport. skor6% 15% samfärdsel 16%

Fritidsbåt bensin1% Mal sjukvård produktion, Hälso- och 2% transporter Möbler, Bostad. 45% hushållsartiklar 7% -° bränslen,30%

Utveckla verktygen miljöprogram kallat "Konsumentkooperationens

Agenda 21". I denna betonas konsumenternas möjlig- För att minska hushållens miljöpåverkan måste de

heter att påverka, bl.a. att handla miljömärkta enskilda konsumenterna stimuleras att välja de alternagenom produkter, även arbetet med miljöanpassning tiv har minst miljöpåverkan. En förändrad efterfråmen av som de butikerna. leder i förlängningen till utveckling resursefegna gan av mer I det lokala arbetet har kommun, handel och lokalt fektiva och miljövänliga produkter och framställnings-

föreningsliv ofta samarbetat kring konsumtionsfrågor, metoder. Utveckling kan påskyndas politiska genom t.ex. ökad exponering miljömärkta produkter, beslut miljöanpassade alternativ. En långgenom av som gynnar inventeringar butikernas sortiment och tävlingar siktig utveckling mot hållbara konsumtionsmönster kräav mellan olika butiker. Butiker med bra miljöarbete har sannolikt förändringar i bl.a. skattesystemet. Även ver belönats med miljödiplom. andra styrmedel samt Standardisering behövs för att

stödja utvecklingen mot hållbara konsumtionsmönster.

Del Agenda 21 i Sverige

De viktigaste miljömärkningssystemen Marknadsandel märkt med Svanen eller Bra Miljöval 1996

för konsumentvaror Tväwie Svanen: Den nordiska miljömärkningen administreras i

Sverige av statliga SiS Standardiseringen i Rengöringsmedel .,,,..____ Sverige. Sedan den första licensen utdela- Toaleurengüringsmedel des i september 1991 har över 200 licen- .

"Ill/ godkänts. Svanen finns för produktgrup- Maskimfiskmedel

ser

per som kontorsmaskiner, pappersvaror, ren-

göringsmedel, möbler och inredning, värmepannor etc.

Bra Miljöval: Naturskyddsföreningen introducerade sin

miljömärkning 1988. I dag drygt

mo" finns

produkter

märkta med Bra Miljöval. Dit hor

dagligvaror, textilier och datorer, person- och e å tionell godstransporter samt elleveranser. / uppmärksamhet och spridning är ett z

7 KRAV- Kontrollföreningen för ekologisk odling KRAV resultat av den kravspecifikation datorer

är ideell förening har till uppgift som tjänstemännens Centralorganisation, en som , att kontrollera produktionen TCO, tog fram, ursprungligen motiverad av av ekologiska " livsmedel och certifiera arbetsmiljöskäl. producenter. KRAV-märkningen fått Nyckelhålsmärkning av mat. Produkter som har har ett genombrott under 90relativt sett låg fetthalt och mycket fibrer får förses med talet och ekologiska livsmedel av alla sorter finns i de flesta Nyckelhålet. Kriterierna har tagits fram större butiker. av Livsmedelsverket som också administrerar systemet.

Andra miljö- och hälsomärkningar Miljöanpassade produktserier ELOFF-strömsnål för energieffektiva produkter.

Flera butikskedjor har tagit fram egna produktserier Kriterier finns för kyl-frysar samt fönster. Denna märkning har utarbetats som man marknadsför som extra miljövänliga. Exempel och admisådana produkter är ekologiskt odlade livsmedel,

5/ nistreras av NUTEK.

. även miljömärkta med KRAV-symbolen. / TCO -95 fungerar miljömärkning som är som som

av datorutrustning. Märkningen som fått stort interna-

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

EkoTeam grannsamverkan för Tanken är att EkoTeamen ska utgöra en länk mel- miljöanpassad konsumtion lan människors ambition att leva miljövänligt och

praktisk handling. EkoTeamet prövar praktiska lös- Miljö- eller EkoTeam är modeller för praktiskt arbete ningar, som inte behöver innebära uppoffringar. med konsumtionsfrågor. En grupp hushåll, t.ex. från Lösningarna kan sedan sprida sig vidare i Iokal-samsamma bostadsområde, eller människor en arbetshället. Viktiga lokala aktörer som stöder arbetet med plats bildar ett team. Med hjälp av ett studiemateriai lär miljö- och EkoTeam är kommuner, studieförbund och sig deltagarna mer om konsumtions- och miljöfrågor. t.ex. bostadsföretag. Organisationen Global Action EkoTeamet går igenom områden som avfallshan- Plan GAP har lanserat och spritt modellen för tering, inköpsvanor, energianvändning och resande. EkoTeam i Sverige. Denna modell är också internatio- Samtidigt sätter de upp gemensamma mål för sin nellt spridd och bland de länder som har flest konsumtion, som t.ex. att halvera avfallsmängden EkoTeam finns Storbritannien, Holland, USA och eller att reducera energianvändning och bensinför- Sverige. brukning.

I framtiden bör och energiaspekter och resursanvändning måste minska. Det kräver i sin tur t.ex. transport- i störomfattning inkluderas i miljömärkningen. Märknings- att resurseffektiviteten måste öka dramatiskt. re sytem tar hänsyn till arbetsförhållanden och miljösom påverkan i produktens ursprungsland behöver också Konsumtionsfrågor i det lokala Agenda 21-arbetet utvecklas. Konsumtionsfrågor har varit viktig del det lokala en av Effektivisera resursanvändningen Agenda ZI-arbetet. Det har ofta handlat sprida om att De grundläggande problemen med konsumtionsmön- information hur hushållen kan minska miljöbelastom i Sverige och många andra länder består. ningen att ändra sina inköp. stren genom Samhällsekonomin i dag uppbyggd kring hög Arbete med avfall, källsortering och återvinning har är en materiell konsumtion. Samtidigt är konsumtionens mil- bidragit till att göra människor medvetna om konmer jöeffekter och kopplingen till förhållanden andra delar sumtionen och dess miljöeffekter. Även inköpsvanoma i världen fortfarande relativt osynliga i debatten. har påverkats hos dem källsorterar. av som En förändring konsumtionsmönstren i hållbar rikt- I flera kommuner liksom i enskilda butiker har av man ning innebär de totala nivåerna på samhällets energi- börjat redovisa försäljningen miljömärkta produkter, att av

Del Agenda 21 i Sverige

sortering avfall och återvinning förpackningar för av av

att visa effekten de insatserna och av gemensamma Faktor 10 vår resursanvändning motivera till fortsatt aktivitet. -

måste bli tio gånger effektivare

Bostadsföretagen nya aktörer Forskare vid tyska Wuppertal-institutet menar

Många större bostadsföretag har under första halvan att i-ländernas resursanvändning måste bli tio av

90-talet utvecklat miljöarbetet ofta i riktning gånger effektivare för tredje världens länen som att ge

inbegriper de boendes medverkan och samtidigt minska engagemang. der utrymme för tillväxt och

Bostadsföretagens miljöprogram omfattar t.ex. uppden totala resurs- och energianvändningen till

handling, skötsel fastigheter och parker, avfallshanteav hållbar nivå. l takt med att jordens befolken ring och källsortering för de boende samt energieffektining ökar måste resursanvandningen effektivivisering. Det ursprungliga motivet för satsningama har seras ännu längre. World Business Council for ofta varit att öka trivsel och gemenskap att genom behovet Sustainable Development talar om en hyresgästerna tar ett gemensamt för boendemilansvar ZO-faldig ökning av resurseffektiviteten. jön. Detta leder till minskat slitage och skadegörelse För att öka effektiviteten med en faktor 10 samt minskad omsättning hyresgäster. Som positiv av krävs helt grepp. Varken hushållning, rening bieffekt har bostadsföretagen dessutom nya sparat pengar av utsläpp i slutet av processer eller dagens på t.ex. avfallshanteringen.

existerande teknik räcker. Den tekniska potenti-

alen bedöms som stor, men med dagens ekono-

miska styrsignaler tas den inte tillvara. Faktor

lO-klubben, en internationell sammanslutning

av forskare och makthavare som stödjer faktor

IO-tanken, framhåller att beskattningen måste

förändras så att kostnaderna för arbetskraft i

länderna blir avsevärt lägre i förhållande till

energi och råvaror, för att denna utveckling ska

sätta fart.

Del Agenda 21 i Sverige

ll.2 Hållbart

näringsliv

näringsliv. Till åtgärderna nämns hör utveckling Förståelsen ökar för att industrins miljöarbete bör som

och produkter mindre resursförhandla att miljöanpassa produkterna och sluta av processer som ger om brukning och mindre föroreningar, metoder för att processerna och i mindre utsträckning om att rena inkludera miljökostnader i redovisning och vid prisutsläpp. Till denna trend bidrar producentansvar för sättning, samarbete mellan företag, med underleveprodukter. rantörer och inom företag, utbildning anställda, av Företagen börjar i större utsträckning strukturera w etablering riskkapitalfonder för projekt hållbar av om

miljöarbetet med hjälp av miljöledningssystem.-

utveckling, främjande ett aktivt ledarskap och bilav E Föreskriften om internkontroll ger motsvarande dande nationella râd för hållbar utveckling inom av Z trend arbetsmiljöområdet. näringslivet. Multinationella företag att uppmanas : Konsumenternas krav miljöanpassade pro- tillhandahålla miljöanpassad teknik till dotterbolag i

z dukter och företag blir en allt viktigare drivkraft. En utvecklingsländerna och samt uppmuntra ett öppet

T1 annan viktig drivkraft är rent ekonomisk. Många aktivt miljöarbete.

miljösatsningar förbättrar ekonomin redan i det Samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare

-l korta perspektivet effektivare resursanvänd- framhålls viktigt och här även arbetstagarnas genom som ges -i ning. organisationer viktig roll för att främja och stärka z en

Acceptansen för frivilliga avtal med näringslivet, arbetstagarnas deltagande och samråd mellan arbetsgi-

z och arbetstagare. Samverkan mellan arbetsgivare som komplement till lagstiftning, ökar. vare

och arbetstagare uppmuntras på alla nivåer i samhället. o Finansmarknadens aktörer börjar formulera mil-

jökrav vid investeringar och vid kreditgivning.

Grönt näringsliv Allt fler anser att ren produktion och miljöan- Gröna företag ligger först när det gäller att utveckla milpassade varor är en förutsättning för framtida sysjöanpassade produkter eller existerande selsättning och satsningar anpassar proatt detta innebär långdukter och produktionsprocesser hållbar riktning. siktiga välfärds- i en och sysselsättningsvinster. l Gröna företag kan finnas inom alla sektorer och bran-

scher och begränsas alltså inte till företag erbjuder som

renodlad miljö- och reningsteknik.

Det blir alltmer uppenbart att det inte räcker med

Agenda 21 och näringslivet att minska utsläppen. Också resursanvändningen måste

Agenda 21 framhåller produktion och ansvarsfullt effektiviseras. Detta utvecklas vidare "Faktor ren i rutan om

företagande två huvudområden för hållbart 10" i avsnitt II.1. som ett

Del Agenda 21 i Sverige

när det gäller att miljöanpassa sin verksamhet. I det föl- Industrins bidrag till olika miljöproblem jande görs några nedslag: 150 svenska företag har anslutit sig till Internationella Energi handelskammarens, ICCs, 16 punkters för program en hållbar utveckling. Av de börsnoterade företagen har en varav femtedel antagit ICCs punkter. Ptill vatten SO procent de svenska företagen noterade på av svenska börsen hade miljöchef eller mil- Ntill vatten 1996 utsett en jösamordnare. Antalet företag redovisar miljörelaterad infori som mation i årsredovisningar och miljöredovisningar har ökat kraftigt de senaste åren. Hittills har rapporteringofta varit begränsad och återspeglar inte företagens en miljöprestanda. I mindre företag domineras miljöarbetet fortfarande 100 avfallshantering. 8 g av Flera nätverk för "miljöproffs" har bildats under 90i talet. De bidrar till att höja miljöfrâgomas betydelse att stärka deltagarnas kunskap och position genom Värdet av miljöprofil ökar erfarenhetsutbyte och kompetensuppbyggnad. genom Marknadens krav är på väg att bli lika viktiga lag- Dit hör Näringslivets miljöchefer, Miljörevisorer i som stiftningen för att de svenska företagen att vidta mil- Sverige samt Näringslivets produktekologer. jöâtgärder. Trenden är tydligast bland de stora företa- Ca femtedel företagen har fungerande internen av . De små företagen däremot styrs fortfarande i hög kontroll arbetsmiljön, vilket innebär att man praktigen. av grad lagstiftningen. ett systematiserat arbetsmiljöarbete på ett sätt av serar Allt fler inser också många miljösatsningar direkt liknar ett förenklat kvalitets- och miljöledningssysatt som betalar sig i effektivare användning tem. rena pengar genom energi och råvaror. av Miljöledningssystem är dagens ledord Miljöarbetet blir mer organiserat Systematisering miljöarbetet för av inom ramarna ett Till del saknas uppgifter samlad och standardiserat miljöledningssystem är högaktuellt i stor som ger en kvantitativ bild hur långt svenska företag har kommit Sverige och antalet certifierade/registrerade företag av

Del Agenda 21 i Sverige

Andel svenska företag med miljöinformation i årsredovisning Prognos Antal EMAS/ISO-certifierade företag -

RegistreradeStockholmsbörsen Jämförelsegrupp 300

250 g i E 3 e .2 200 s å O E a iso å å

100 v g

E

ä 50 c E i l 1994 1995 1996 1997 1998

bedöms öka kraftigt de närmaste åren bl.a. därför att de tjänat ut minimeras. Det bör poängteras att producenföretag inför miljöledningssystem börjar ställa tansvaret i Sverige ofta omfattar fler än producenterna som mer miljökrav på sina leverantörer. I Sverige används fram- själva importör, försäljare mil. förallt miljöledningssystemen ISO 14001 och EMAS. För att producentansvaret ska fungera krävs de att Möjligheterna för utvidgning EMAS-systemet enskilda medborgarna sorterar och lämnar in uttjänta en av inom områdena skogsbruk, transporter, bygg- och produkter. En viktig del i många kommuners Agenda

anläggningssektor, fastighetsförvaltning offentlig förvalt- 21-arbete har varit att inspirera kommuninvånama till

ning, tjänstesektom och till kommuner utreds för när- detta. Det fordras också fungerande insamlingssystem varande. med bra täckning och närhet till medborgarna. Det

kommer att krävas stor omställning och ett omfaten Producenternas ansvar för produkterna tande arbete innan producentansvaret fungerar som I Sverige finns eller planeras lagstadgat producentansvar avsett. För vissa fraktioner fanns redan innan producen-

för rad produkter. Syftet är att påverka produktut- tansvaret infördes insamlingssystem beroende på att det en forrnningen så att produkternas miljöpåverkan då de fanns marknad för returrnaterialet. Kritiker en av pro-

Del Agenda 21 i Sverige

Flödeschema för arbetet med miljöledningssystem

Systematik i miljöarbetet

MIUÖUTREDNING Hur påverkar miljön

MIUÖPOLIGY Hur ser miljön

KONTINUELIG FÖRBÄTTRING

Hur ska förbättra oss

OPERATIVA MÅL REDOVISNING Vad ska förbättra ORGANISATION Vem gör vad HANDLINGSPLANER

ANSVARSFÖRDELNING H " a

UPPFÖUNING Hur går miföarhetet INFORMATION/ UTBILDNING

DOKUMENTATION

ducentansvaret hävdar denna marknad stationer för kostnad 1,5 miljarder kronor under att man nu satt en av spel tillåta monopolistiska tendenser. femtonårsperiod. Naturvårdsverket bidrar genom att ur genom att en Producentansvar pålaga samtidigt fram rekommendationer för hur saneringen bör utföär en men en upp- ta till branscherna till ansvarstagande. Ibland samt göra prioriteringar det är viktigast att maning eget ras av var har aviserat producentansvar ersatts ett frivilligt börja. ett av åtagande från branschen. Dit hör byggbranschens Från industrins sida framhålls miljöanpassning av t.ex. åtagande minska mängden byggavfall till deponering. produkterna de viktigaste uppgifterna. T.ex. att som en av exempel frivilligt åtagande, utanför samarbetar rad svenska företag kring utveckling Ett annat på pro- en stora ducentansvaret, de svenska oljebolagens åtagande metoder för livscykelanalys kan användas är att av som som

förorenad mark i anslutning till nedlagda bensin- ett verktyg för miljöanpassad produktkonstruktion.

sanera

Del Agenda 21 i Sverige

Produkt Status

Förpackningar Trädde i kraft hösten 1994

Bilar Träder i kraft 1/1 1998, f n awaktas EU-kommissionens reaktion

Elektronik och elektroniska produkter Regeringens förslag utarbetas under våren 1997

Byggavfall Regeringens förslag utarbetas under våren 1997

Batterier Regeringens förslag till producentansvar för

alla typer av batterier utarbetas under våren 1997

Däck Trädde i kraft hösten 1994

Tidningspapper Trädde i kraft hösten 1994

Textilier Utreds Kretsloppsdelegationen av

Möbler Utreds Kretsloppsdelegationen av redovisas sommaren 1997

Nya varor Kretsloppsdelegationen utreder miljöansvar

för nya varor som släpps ut marknaden. Redovisas vid utgången av 1997

Finansmarknaden börjar agera ökande grad till miljöaspektema både när det gäller för- Fyra svenska banker och fyra försäkringsbolag har skri- säkring och och det gäller investering när miljökrav vid vit på UNEPzs miljöåtaganden för banker respektive upphandling av tjänster.

försäkringsbolag. Flera de stora svenska affärsbanker- Ett problem för finansiella sektorns av aktörer och na tar nu fram kriterier för att miljögranska företag i andra det saknas relevant och tillförlitlig

är att inforsamband med kreditgivning. Några erbjuder olika det möjligt mation som gör att jämföra olika företag ur "gröna produkter" t.ex. miljöfonder eller konton miljösynpunkt. Förslag finns som om att lagstifta Viss om där viss del omsättningen går till miljöorganisatio- miljöinforrnation företagens en av i årsredovisningar. Enligt ner, samt särskilda miljölån riktar sig till småföre- svensk lag företag bedriver som är som vissa typer av verktag inom miljösektorn. Försäkringsbolagen också i samheter skyldiga lämna miljörapport ser att en till miljö-

Del Agenda 21 i Sverige

myndigheterna. Förslag finns att förändra kraven på hetssidan, i forskarvärlden och delvis även ute på föredessa miljörapporter så att de blir användbara även för tagen, speciellt på de större. På de mindre företagen

den finansiella sektorns aktörer vilket de endast i integreras miljö- och arbetsmiljöfrågoma i större

begränsad omfattning är i dag. Dessa förslag handlar utsträckning. Flera förbund representerar arbetssom hur staten på olika sätt kan skärpa kraven i framti- marknadens parter arbetar för samordning yttre om en av den. Från finanssektoms aktörer höjs också röster. och inre miljö samordning intemkontrolnu genom en av

Finansanalytikemas förening presenterade 1996 len med miljöledningsystem och ibland även kvalitets-

en önskelista på den miljörelaterade information system. man sig behöva från företagen. anser Fler aktiviteter för ett miljöanpassat näringsliv Lång tradition inom arbetsmiljöområdet Via Närings- och Teknikutvecklingsverket, NUTEK, I Sverige är de anställdas deltagande och i erbjuds små och medelstora företag rådgivning om milengagemang arbetsmiljöarbetet väl reglerat och organiserat. Företag jöledningssystem och certiñering/ registrering enligt ISO med än 5 anställda måste enligt lagen utse ett 14001 och EMAS. mer skyddsombud bland de anställda och företag med Alrni företagspartner stödjer företagsutveckling inom mer än 50 anställda ska ha skyddskommitté där arbets- små och medelstora företag. Almi har 22 regionalkonen tagare och arbetsgivare samråder skydds- och tor och finansieras Närings- och handelsdepartemenom av arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen. Administration och tet samt landstingen. Almi påbörjade 1996 ett projekt organisation arbetstagarrepresentationen har tradi- för miljöcertifiering företag inkluderar expertav av av som tion till stor del skötts fackförbunden. hjälp, utbildning och företagsanpassad rådgivning samt av Representanter från arbetsgivar- och arbetstagarorga- seminarier. Hittills har ett sextiotal företag deltagit i nisationer samarbetar inom ramen för en rad fors- projektet. knings- och utvecklingsprojekt på arbetsmiljöområdet. Regeringen tillsatte under hösten 1996 delegation en Sedan 1993 är alla företag enligt lag skyldiga för främjande miljöanpassad teknik Den ska stimuatt sys- av tematisera sitt arbetsmiljöarbete riktning liknar lera utveckling, upphandling och introduktion miljöi en som av kvalitets- och miljöledningssystem. Tillsynsmyndighet- anpassade produkter, processer och teknik som gynnar uppskattar att femtedel företagen uppfyller ekologiskt hållbar utveckling. Prioriterade områden ema en av en dessa krav. Samtidigt uppskattar att det endast är är i ett första led transporter, marksanering, byggsektorn man på två procent företagen arbetet lett till reella samt jordbruk/livsmedelsproduktion. av som förbättringar i arbetsmiljön. En samarbetsgrupp inom Närings- och handels- och Fortfarande är arbetet med arbetsmiljö respektive Miljödepartementet kommer våren 1997 att lämna förmiljöfrågor uppdelat i Sverige. Det gäller på myndig- slag i samlad form vad staten bör göra för att driva om

Del Agenda 21 i Sverige

på miljöanpassningen svenskt näringsliv. Exempel

av

1996 avsatte regeringen miljard kronor att under en

femårsperiod användas till projekt för bättre teknik en Näringsliv och Agenda 21 lokal nivå när det gäller till exempel avfallshantering, renovering,

vatten och avlopp i byggnader. Bidrag till investe- På många håll i landet har lokala eller regionala ges pro-

ringar förbättrar miljön, använder miljöteknik jekt eller nätverk för ett miljöanpassat näringsliv starsom ny

samt ger nya jobb. tats. Det lokala Agenda 21-arbetet har ofta varit en Kretsloppsdelegationen kommer under våren 1997 viktig katalysator i denna utveckling.

att föreslå både övergripande mål och delmål för ett På detta sätt vill man stärka konkurrenskraften i

kretsloppsanpassat samhälle samt åtgärder för hur regionens företag och man ser miljöanpassning som målen skall nås på kort respektive lång sikt. Man komett viktigt led i detta. Näringslivets egna organisatiopeka på material och bör uppmärksammer varor som central nivå, såväl arbetsgivar- arbetsner som samt förslag hur producentansvaret kan mas ge om tagarsidan har inte varit lika aktiva när det gäller att utvecklas. initiera nya samarbetsprojekt och nätverk lokal Våren 1997 tog statsministern initiativ till bildandet eller regional nivå. Men flera kommuner har framdelegation för ekologiskt hållbar utveckling i vilav en gångsrikt utnyttjat redan existerande nätverk och föreken fem ministrar ingår. Delegationen, leds milsom av tagarringar etc för spridning av idéerna från Agenda jöministem, ska formulera plattform för regeringens en samlade politik för ekologiskt hållbart samhälle och 21. Introduktion av miljöledningssystem är ett vanligt ett arbeta fram förslag till brett och långsiktigt tema i många lokala eller regionala miljö- och näringsett investe-

ringsprogram. Iivsprojekt.

Miljöanpassat näringsliv i Trollhättan

l Trollhättan har kommunen tagit initiativ till ett pro-

jekt som syftar till att stödja små och medelstora före-

tag som vill miljöanpassa sig. l projektet tar man fram

en miljöpärm som bl.a. innehåller checklistor för upp-

rättande av ett miljöprogram för det egna företaget.

Miljöprogrammet innehåller företagets planerade

åtgärder, ansvarsfördelning och tidsplan mm, dvs en

förenklad form av miljöstyrning. Pärmen kommer att

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

distribueras till samtliga företag i Trollhättan. l sam- na frukostmöten informerar man om pågående arbete, band med att miljöpärmen skickas ut kommer man att bjuder talare utifrån samt inte minst inspirerar varanerbjuda en nulägesanalys av miljösituationen och en dra. Flera företagarringar som samverkar med varandra kort utbildning till de företag som så önskar. De företag har nu bildats i Solna i samarbete med kommunens som deltar får använda logotypen "Trollhättan bärare Agenda 21-sekretariat. av god miljö" i sin marknadsföring. Målsättningen är att minst 25 företag ska upprätta miljöprogram under "Bra miljökvalitet i stora och medelstora företag 1997 och minst 50 fram till 1999. 1990 bildades Miljöresurs Linné med syfte att stimulera miljöarbetet alla nivåer i Smålandsregionens Vretem/åretaganirzg företag. initiativtagare var bl.a. Växjö kommun. l industriområdet Vreten i Solna har ett 25-tal företag Medlemmar i föreningen är ett 100-tal företag, ideella med sammanlagt över 4000 anställda gått samman i organisationer, kommuner, skolor och regionala miljöen företagarring för att samarbeta kring krets- myndigheter spridda över hela Småland. Föreningens loppstänkande i det egna kvarteret. Initiativet togs av verksamhet är projektbaserad och syftar till att göra mil- WASA Försäkring som har huvudkontor i området. jöfrågorna till något vill arbeta med företagen. man Under det första âret, 1996, bildades arbetsgrupper för Till de större projekt drivit hör "Bra miljökvalitet i man hyresgästanpassning, inköp, energi, transporter, käll- små- och medelstora företag". Ca 150 företag fick hjälp sortering och lokalvârd. Man har bl.a. tagit fram enkla att upprätta miljöhandlingsprogram En metodik m.m. och konkreta checklis- för miljöcertifiering företag enligt något miljöledav tor för bl.a. miljöan- ningssystem slutmålet. Nu planerar ett uppfölvar man passning av fastighets- jande projekt för miljökvalitet företag med högst 10 driften. Genom att anställda. Andra aktiviteter Miljöresurs Linné som samman har man över- bedriver är bl.a. miljöutbildning företag, arrange- V tygat kommunen om " konferenser seminarier och utställningar. mang av , behovet bättre käll- i av sorteringsstationer i området. På regelbund-

Del Agenda 21 i Sverige

ll.3 Kemikalier

l Sverige säger lagen att varje användare av kemiska informationsutbyte giftiga kemikalier och kemiska om produkter måste byta till mindre farlig produkt så fort risker, riskbegränsningsprogram, nationell förstärkning

ett alternativ existerar substitutionsprincipen. kompetensen och kapacitet för kemikaliehantering av

Huvudansvaret för kemikaliekontrollen ligger till- samt åtgärder mot illegal handel med giftiga och farliga

verkare och importörer också måste byta ut farliga produkter. som

ingredienser till mindre farliga när sådana existerar.

m i riskbegränsningsarbetet nationell nivå har man Substitutionsprincipen bl.a. arbetat framgångsrikt med begränsningslistor och

Z Substitutionsprincipen är i Sverige lagstadgad för kemisen OBS-lista med ämnen man uppmanar företag och

å ka produkter. Det betyder att varje användare kemisanvändare observanta och i möjligaste mån av att vara ka produkter måste byta till mindre farlig produkt så undvika. Z fort ett alternativ existerar. Efterlevnaden kan kontrol- Lokala projekt har bl.a. lyckats fram nya och min- -n leras genom inspektioner och övrig tillsyn, framförallt i dre miljöfarliga kemiska produkter genom aktivt samanvändarledet. Men mycket återstår att göra innan vi får arbete mellan användare, tillverkare och tillsynsmyn- -l vid tillämpning principen. Substititutionsen av -l digheter. principen har bl.a. bidragit till utbyte miljöfarliga batav Z Diffus spridning av många ämnen med okända terier, klor blekmedel i tvättmedel, nonylfenolesom egenskaper är i dag ett större problem än utsläpp från toxylater i rengöringsmedel samt klorfenoler i desinfek- Z enskilda punktkällor. Varor och produkter står för en tionsmedel. C stor del av spridningen. Den globala handeln bidrar till För marknadsföring eller användning import, av

ökad spridning. Det är viktigast att begränsa använd- bekämpningsmedel krävs särskilt tillstånd från

ningen av långlivade ämnen. Kemikalieinspektionen. Nya bekämpningsmedel god-

Större delen av den svenska kemibranschens före- känns inte de medför högre risker än redan existeom

tag har anslutit sig till branschens internationella mil- rande alternativ, och gamla godkännanden kan återtas

jöprogram Ansvar0msorg. mindre farliga alternativ dyker Denna om nya upp.

princip med jämförelse risker har också införts i av nu Kemikalier i Agenda 21 biociddirektiv och EU:s omnämns i rådsresolutionen

I Agenda 21 poängteras betydelsen snabbare och över det femte miljöhandlingsprogrammet. av

utökad internationell riskbedömning kemikalier, harav

monisering märkning och klassificeringssystem, av

Dei Agenda 21 i Sverige

Ansvar för kemikaliekontrollen Substitutionsprincipen 5 § - En särskild myndighet för kemikaliefrågor Lagen om kemiska produkter

Kemikaliefrågomas ökade betydelse har medfört att den hanterar eller importerar kemisk som en prop Sverige 1986 inrättade en särskild myndighet med dukt måste vidta de åtgärder och iaktta de försik- i för kemikaliefrågor, Kemikalieinspektionen, tighetsmått i övrigt behövs för att förhindra ansvar som som utfärdar föreskrifter, vägledning j ger samt har tillsyn över eller motverka skada människor eller i miljön. hur företagen sköter kemikaliekontrollarbetet. Därvid skall sådana kemiska produkter undvikas En omfattande del det svenska tillsynsarbetet av kan ersättas med mindre farliga produkter. som inom kemikalieomrâdet bedrivs lokalt och baseras till stor del på förebyggande arbete. Den väl utbyggda lokatillsynsorganisationen viktig förutsättning för avsaknad vetenskapliga bevis inte får användas är en av det framgångsrika lokala arbetet med kemikaliefrågor. ursäkt för att skjuta kostnadseffektiva åtgärder som upp För närvarande utreds riskbegränsningsarbetet med för att förhindra miljöförstöring". syfte förslag på hur den nationella kemikaliepoliatt ge tiken bör till förutsättningar och risker. Register över alla kemiska produkter anpassas nya Producenter och importörer måste för varje kemisk Tillverkare, importör och användare produkt de marknadsför anmälan till som göra en axlar ett tungt ansvar Kemikalieinspektionens datorbaserade produktregister.

I Sverige ligger huvudansvaret för kemikaliekontrollen Där lagras handelsnamn, försäljningsvolym, typ av på dem hanterar kemikalier. Tillverkare och kemikalie, avsedd användning, farliga ingredienser samt som importörer måste riskbedöma "sina" kemikalier och uti- klassificering. Registret är mycket värdefullt bl.a. för att från det resultatet ta ställning till de ska marknads- information kemikalieanvändningen i Sverige om om föra dem, förse produkterna med riskmärkning på för- och för kontroll efterlevnad kemikalielagstiftningav av packningarna. Om de säljs för yrkesmässigt bruk ska de Det är också viktig källa till information risen. en om också förses med varuinfonnationsblad. Informationen ker vilket underlättar både prioritering vilka kemikaav ska, till skillnad från praxis i många andra länder, lier bör begränsas och för val åtgärder och metoupp- som av lysa mindre allvarliga effekter. der minskar riskerna. även om som Användarens ligger i att välja de minst farliga ansvar kemikalierna och ordna hanteringen på ett sådant sätt att negativa effekter på människor och miljö undviks. Detta ligger i linje med försiktighetsprincipen, dvs. att

Del Agenda 21 i Sverige

och arsenik; bromerade flamskyddsmedel, ftalater, nonylfenoletoxylater samt klorparaffiner. I vissa fall handlar det förbud, i andra fall frivilliga överom om enskommelser med industrin. Kemikalieinspektionen kommer att föreslå ytterligaämnen för riskbegränsning. re Ett viktigt verktyg i Kemikalieinspektionens riskbegränsningsarbete är också den s.k. OBS-listan. OBS-listan innehåller ämnen med risk för hög exponering samt höga miljö- och/ eller hälsorisker. Den har ingen formell status utan har fungerat Vägvisare från snarare som en myndigheten om ämnen som företagen bör vakvara mot. OBS-listan har mottagits positivt och samma används på många håll t.ex. har de fått stor betydelse vid upphandling. På detta sätt har fått stort man genomslag byggt på frivillighet.

Riskpanoramat har förändrats

Under de senaste decennierna har uppfattningen risom Riskbegränsning kerna med kemikalier förändrats Tidigare koni Sverige. Ett omfattande arbete med riskbegränsning har minskat centrerade vi insatserna på utsläpp kemikalier från av användningen bekämpningsmedel inom jordbruket enskilda punktkällor och enskilda giftiga kemikalier. Nu av under den senaste tioårsperioden. Det gäller både den hamnar fokus allt på den diffusa spridningen mer av totala mängden och antalet bekämpningsmedel. många ämnen i låga doser. Mycket spridningen sker av

Skärpta krav för godkännande ett godkänt bekämp- via Det faktum att vi under lång tid byggt in allt

varor. ningsmedel måste omprövas vart femte år och ökade fler kemikalier i och produkter gör att vi i framtivaror krav på dokumentation miljöeffekterna har gjort att den kan förvänta att avfallet på våra tippar innehålom oss ett stort antal gamla och mycket miljöfarliga bekämp- ler en mängd ämnen som vi inte alls vet hur de kommer ningsmedel inte längre används. att uppföra sig eller vilka effekter de Exponeringen ger. Program för riskbegränsning finns för rad ämnen: för kemikalier berör alla i samhället, är diffus, en grupper bly, kvicksilver, kadmium och tennorganiska föreningar; mångfacetterad och svår att skydda sig mot. metylenklorid, trikloretylen och tetrakloretylen; kreosot Kemikalieexponeringen har konstaterats orsaka ökad

De| Agenda 21 i Sverige

frekvens och allergier. I dag misstänker for- anslutningsgrad, av cancer Kemiföretagens skarna svårgripbara problem såsom minskad Ansvar Omsorg även mer koncentrationsförmåga, sänkt mental kapacitet och

rubbningar i immunförsvaret följd diffus kemisom av kalieexponering. Den ökande globala handeln aktualiserar behovet av internationella överenskommelser för att minska kemi-

kaliespridningen, inte minst via Det är viktigast varor. begränsa användningen långlivade och bioackuatt av mulerbara ämnen, dvs. ämnen sprids globalt och 50 som

leder till exponering och skador långt efter det

som 40 slutat släppa ut ämnet. att man Ibland kan begränsningar kemikalieanvändningen 30 av betraktas handelshinder. Sverige har för översom en 20 gångsperiod fått dispens från EUzs frihandelsregler och kan ha strängare regler för vissa kemikalier. 10

0 Ansvar och omsorg 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Ansvar och Responsible Care är kemiindus-

omsorg trins internationella för miljöanpassning tionellt samarbete, harmonisering testmetoder och egna program av verksamheten. Av Kemikontorets 164 medlemsfö- bedömningskriterier, klassificering och märkning. av 145 direkt berörda innehållet, medan 129 Industrins delaktighet i riskbegränsningsarbetet framretag är av har anslutit sig till Andelen dessa hölls mycket viktig och ansåg att utökning programmet. av som som man en presenterade särskild miljöredovisning har ökat kraf- samarbetet mellan industri och regeringar bör diskuen av tigt, och 1994 uppgick den till 40 Ca fem- teras. Industrin framhöll sitt internationella miljöproprocent. en

tedel företagen har miljöledningssystem. Även Ansvar och Omsorg Responsible Care för att

av sats- gram ningarna på utbildning i miljöfrågor har ökat kraftigt hos uppfylla Agenda 21. Vidare ställde mötet sig bakom de anslutna företagen. krav på lagligt bindande globala instrument för långliva-

I början 1996 ordnades internationellt högni- de organiska ämnen, och för förhandsinformation inför av ett med internationella kemiindustriledare och export vissa kemiska ämnen. När det saknas vetenvåmöte av ledande politiker i Stockholm. Mötet resulterade i skapligt underlag för riskbedömningen ska försiktighetsen deklaration bl.a. poängterade behovet interna- principen tillämpas. som av

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

80 procent av storförbrukarna av diesel att övergå Lokala projekt för utbyte av miljöskadliga till miljödiesel, och handel och tillverkare att sluta kemiska produkter sälja kvicksiiver-kadmiumbatterier.

När bra miljöanpassade alternativ saknades star- Kentikaliesvepet tades pilotprojekt för utveckling av nya produkter. l Göteborg bedrev miljö- och hälsoskyddskontoret Exempelvis utvecklade man tillsammans med bilprojektet Kemikaliesvepet 1990-1992. Genom att tvättanläggningarna och bilvårdsmedelstillverkarna informera och ge råd och teknisk vägledning arbetaen helt ny generation av miljöanpassade bilvârdsde man för en övergång till miljöanpassade produkmedel som ger mindre utsläpp av giftiga och svårter. Under projektets gång fick det allt mer inriktnedbrytbara ämnen. Man fick också olika produktning samarbete. Man fokuserade ett antal tillverkare att vidareutveckla sina produkter så att de ämnen för vilka begränsningar fanns, rengöringsfungerar med uppladdningsbara nickel-metallhykemikalier, batterier, bekämpningsmedel, skärvätdridbatterier istället för de traditionella nickel-kadskor och diesel för vissa ändamål. Man riktade sig miumbatterierna. Sedan 1992 har man arbetat till leverantörer, tillverkare och importörer, handel vidare med biltvättmedel och batterier och startat och användare. nya projekt med samma arbetsmetod t.ex. för l riktade utskick uppmanade eller vädjade man hydrauloljor, däck och färger. till användare att sluta använda vissa produkter till

ett visst datum, informerade om riskerna och använ-

darnas skyldigheter att byta till mer miljöanpassade Kemilänken

alternativ enligt substitutionsprincipen samt gav Kemilänken är en regional arbetsgrupp som består

förslag mer miljöanpassade alternativ att byta av personer med praktisk erfarenhet av kemikalietill. På detta sätt lyckades t.ex. övertyga än man mer och riskbegränsningsarbete från regionala miljö-

Del Agenda 21 i Sverige

myndigheter, tre kommuner i Stockholms län, Kommunförbundet i Stockholms län samt Stockholms kommunala vatten- och avloppsreningsbolag. Genom Kemilänken samordnas insatser från olika aktörer för att uppnå en bättre kemikaliehantering. Kemilänken arrangerar seminarier som har en mycket konkret och handlingsinriktad karaktär. Syftet är att underlätta och effektivisera kemikaliearbetet genom att lyfta fram goda exempel och praktiska verktyg för det dagliga arbetet samt verka som katalysator och inspiratör. Man har fått stort gensvar bland både myndigheter och branschföreträdare som återkommer som deltagare seminarierna. l vissa fall ger Kemilänken gemensamma rekommendationer såsom oberoende expertpanel, t.ex. rekommenderade man strängare krav för amalgamavskiljning än Naturvårdsverket. En efterföljande undersökning visade att länets samtliga kommuner antagit Kemilänkens rekommendationer.

Del Agenda 21 i Sverige

II.4

Energi

miljömässigt sunda energikällor och energieffektiv tek-

nik samt för teknik- och kunskapsöverföring, särskilt till Den totala energianvändningen har länge varit ungeu-ländema. På nationell nivå ska länderna arbeta för att fär oförändrad i Sverige. Samtidigt har användningen öka andelen energi från miljömässigt sunda, särskilt förav för uppvärmning och utrustning ökat kraftigt. nybara energislag och för effektiv distribution miljöav Biobränsle är kraftig frammarsch inom fjärrm sund Energiplanering, nationella mässigt energi. normer

värmesektorn och också det förnybara energislag som

eller rekommendationer för utsläppsnivåer och energi- E förutses störst betydelse i Sverige inom överskådeffektivitet, utbildning på nationell, regional och lokal 2 lig framtid. nivå, samt produktmärkning är åtgärder framhålls. som Nyligen föreslog regeringen till riksdagen att

Z påbörja awecklingen av två av Sveriges tolv kärn- Den totala energianvändningen konstant

"FI kraftreaktorer inom fem år. Förslaget baseras en Den totala energianvändningen Sverige har i varit i stort

överenskommelse mellan tre partier, som tillsam- sett oförändrad den senaste tjugofemårsperioden. Till -l mans har en majoritet i riksdagen. Riksdagen de energislag på år ökat mest hör biobränssom senare -l behandlar förslaget under våren 1997. le. z Sedan drygt ett år finns miljömärkning för elleve- Sett i ett internationellt perspektiv ligger Sverige

Z i Sverige. bland de länder i världen har högst energianvändrenser som D ning. Andelen förnybara energislag är dock hög och koll det svenska arbetet för energieffektivisering har dioxidutsläppen är bland de lägsta i i-ländema. teknikupphandling, ekonomiska styrmedel samt Ur ett Agenda Zl-perspektiv är det intressant information varit viktiga verktyg. att se

hur hushållens energianvändning förändrats. Man kan

konstatera att den totala energianvändningen i bostäder,

service varit ungefär oförändrad under lång tid m.m. medan elanvändningen ökat stadigt, framförallt p.g.a. Energi i Agenda 21 till eluppvärrnning övergång ökad konsumtion men av I kapitel 9 i Agenda 21 åtar sig länderna att främja för drift diverse apparater och elektrisk utrustning. pro- av för miljömässigt sund energi och för energieffektigram Samtidigt utvecklingsländemas Avveckling av kärnkraften har länge debatterats visering. poängteras

behov utrymme för att öka energianvändningen. Villkoren för Sveriges framtida energiförsörjning har av Bland åtgärderna nämns samarbete för utveckling under lång tid varit oklara. 1980 folkomröstade av sven-

Del Agenda 21 i Sverige

Energiförbrukning per person i Primärenergitilllörsel i Sverige OECD-länderna 1995

Luxemburg

USA Elimport minus export v canada iv Kamkrafrverk, brutto Finland

Sverige Vattenkraft, bruno Australien pillvarme mm ifjärrvärme Norge

iobranslen, torvmm Belgien

Nederländerna Koiochkoks Nya Zeeland Naturgas Tyskland Råclia olieprodukter och Frankrike

Danmark

Japan

Storbritannien 8 Schweiz o Österrike

1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 Irland

Italien

Spanien

Grekland skarna kämkraftens framtid. Omröstningen mynnaom Portugal de ut i mandat för fortsatt användning kärnkraften Turkiet av

kombinerat med planering för avveckling på sikt. Inga 6 7 8 reaktorer skulle byggas och de reaktorer hade nya man Tonoljeekvivalenter capita per eller höll bygga skulle användas maximalt "den på att

tekniskt säkra livslängden", vilken då ansåg energi så att ett energisystem som i huvudsak bygger på man var ca

25 år. Hittills har dock alla reaktorema tillstånd till fort- förnybara energislag skapas.

har nyligen föreslagit riksdagen Det finns olika uppfattningar Sveriges framtida satt drift. Regeringen att om

första reaktor 1998 och andra 2001. energipolitik och det förs livaktig debatt i dessa frågor. en stängs av en en

Förslaget baseras på överenskommelse mellan tre en Energieffektivisering genom teknikupphandling partier, tillsammans har majoritet i riksdagen. som en Riksdagen behandlar förslaget under våren 1997. Ett Energieffektivisering minskar miljöeffekterna av energi-

långsiktigt omställningsprogram ska inrättas för användningen eftersom det minskar energianvändningatt

utveckla teknik för tillförsel samt hushållning med i sig. ny en

Dei Agenda 21 i Sverige

1991 anslogs 965 miljoner kronor för energieffektivi- ganisation, har tagit fram kriterier för datorer bl.a. som sering, att fördelas fram till 1998. Tyngdpunkten i omfattar energiförbrukning, och fått spridning pro- som stor grammet ligger på teknikupphandling och demonstra- även internationellt tionsprojekt och den största delen fördelas Ökad energihushållning har resulterat i ökade av pengarna provia NUTEK. Utanför detta ligger bl.a. byggfors- blem med allergier och andra besvär förknippade med program kningsrådets och del konsumentverkets arbete dålig inomhusluft. Detta har lett till debatt huruen av en om

med energieffektivisering. vida energieffektivisering minskade ventilations-

genom

I teknikupphandlingama specificerar beställargrupper, flöden är att rekommendera.

består experter och potentiella köpare teknisom av av ken, krav på den önskade produkten. NUTEK investeringsstöd har ökat biobränsleanvändningen agerar katalysator och koordinator aldrig köpare Förutom stöd för att fram teknik investeringsmen av pro- ny ges dukterna. För att stimulera till att produkterna i bidrag för fart på användningen kommersiellt tas pro- att av duktion garanteras de leverantörer lyckas bäst tillgänglig teknik för förnybara energislag. Det riktade som en

viss försäljningsvolym. Upphandlingsprojekten har resul- stödet till förnybara energislag har resulterat i investeterat i bl.a. extra täta fönster, energisnåla hushållsmaski- ringar i biobränslebaserad kraftvärme inklusive konver-

flera typer lågenergilampor och tering från fossila bränslen, småskalig vindkraft ner, nya av en ny gene- samt

ration små värmepumpar. Teknikupphandling pågår småskaliga solvärmeinstallationer.

eller planeras för bl.a. energieffektiva ventilationsanlägg- Storskaliga vindkrafts- respektive solvärmeanlägg-

ningar, hemelektronik, Varmvattenberedare, för ningar har rönt ringa intresse. Elproduktionskapaciteten

pumpar industrin, kyldiskar, bränslesnål personbil, el-hybrid- har ökat, främst i biobränsleeldade kraftvärmeverk

driven skåpbil/rninibuss. En utvärdering fem olika av upphandlingar visade fått fram produkter Biobränslen viktigaste alternativet kort sikt att man som i snitt 30 procent energieffektiva. Med den teknik i dag är tillgänglig är biobränslen var mer som NUTEK ger också ekonomiskt stöd till energieffekti- det förnybara energislag bedöms ha störst potentisom, viseringsprojekt inom industri och lokalförvaltning samt i Sverige. Användningen för fjärrvärmeproduktion har

energiföretag erbjuder effektiviseringstjänster. Man mångdubblats sedan 80-talet. Elproduktionen bio-

som ur har också tagit fram handledningar för energieffektivise- bränsle har ökat kraftigt under 90-talet och har också en ring inom verkstadsindustrin och inom kommunal verk- stor potential för framtiden även den i dag bara står om samhet. för mycket liten andel den totala elproduktionen. en av Ett nationellt märkningssystem för energieffektiva Vindkraften stod 1995 stod för mindre än en procent av produkter finns. Kriterier finns för vitvaror och är under den svenska elproduktionen. NUTEK förespråkar att utveckling för fönster. TCO, tjänstemännens centralor- den fysiska planeringen ska kalkylera med tiofaldig en

Del Agenda 21 i Sverige

ökning vindkraftskapaciteten och områden Fortfarande måste det finnas tillräckliga mängder växtav reservera med fördelaktiga vindförhållanden för detta. rester och gamla träd i skogarna för att den biologiska Att de förnybara energislagen och då framförallt bio- mångfalden ska bevaras. De näringsämnen tas från som bränsle inte tagit större marknadsandelar vad gäller skogen när i ökad omfattning tar tillvara grenar, man kan till viss del förklaras med att det inte funnits rötter och bark måste återföras till markerna. en behov utökad kapacitet på kort sikt. Det beror i sin Biobränsleuttaget måste ske på ett sätt är långsikav som tur på att vi har god eltillgång och ett elbehov inte tigt hållbart dvs. så att det inte hotar den biologiska som ökat under lång period. mångfalden eller skogens långsiktiga produktionskapacien Det ökade intresset för biobränslen har medfört tet. en utveckling tekniken. Inom t.ex. teknik för förgasning av Ekonomiska styrmedel energiområdet biobränslen och olika system för förädling trädav av bränslen intar svenska företag i dag ledande position. Ekonomiska styrmedel kan fungera incitament för en som I dagsläget är biobränslen för fjänvärmeproduktion energieffektivisering och övergång till miljöanpassamer befriade från den energiskatt belastar fossila bräns- de energislag vilket i sin tur kan minska utsläppen. Inom som len. Motsvarande fördelar saknas vid elproduktion. energiområdet finns flera miljörelaterade skatter och I takt med att biobränslena får allt viktigare posi- avgifter. Hit hör koldioxidskatt, elskatt, differentierad en tion höjs vamande röster för att ett ogenomtänkt biobränsleuttag kan stora negativa miljöeffekter. Energitiliförsei från biobränslen, torv m m.

investeringsstöd till anläggningar för förnybar energi sedan 1991

storskalig solärme Småskalig solvärme Andeltotala av energitiiifbrsein 1995: 18procent

Biobränsle für

1970 1974 1978 1982 1986 1990

Del Agenda 21 i Sverige

Energitjänster och miljömärkta elleveranser

Vindkraftens utveckling första avreglerades handeln med el. Den januari 1996

Detta har ökat energibolagens intresse för att profilera

MWh MW sig med hjälp miljödeklarerade elleveranser och olika av typer tjänsteproduktion, t.ex. belysning och 160000 120 av upp- Andel dentotala av värmning. Endast ett fåtal energibolag har dock börjat energitillförseln 1995: 140000 0,02 promille 100 erbjuda energitjänstekoncept komplement till som 120000 och fjärrvärme.

80 Naturskyddsföreningen har arbetat fram kriterier för 100000 EIproduktion/âr MWh bra miljöval elleveranser. E1 från vattenkraft utbyggd av 3°°°° z Installerad em: 50 före l januari 1996, biobränslen, vindkraft och solenervid åms slutMW kan utmärkas med bra miljöval. Kriterierna har till- 60000 40 ämpats sedan januari 1996. I 1997 hade mars 40000 Naturskyddsföreningen tecknat licensavtal med femton x 20 bolag för sammanlagt 22 TWh vilket 16 20000 g motsvarar v den totala eltillförseln. MMWLEHH procent av z O§ 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

Tekniköverföring till Baltikum och Östeuropa

bränsleskatt på bensin och eldningsolja, svavelskatt och Energikommissionen konstaterar att det kommer att bli

kväveoxidavgift. svårt för Sverige att hålla fast vid målet oförändraom Dessutom finns särskilda produktionsskatter på de, och på sikt minskade, koldioxidutsläpp vi om från kåmkraft. Elproduktion med fossila bränslen är avvecklar kärnkraften. Man frångår dock inte målet

emellertid befriad från både koldioxid- och produk- utan framhåller att den svenska klimatpolitiken måste

tionsskatt så här finns ingen relativ kostnadsfördel jäm- utformas i ett internationellt perspektiv och inbegripa

fört med biobränsle. mer ekonomiska styrmedel i internationellt samarbete. Vid klimatkonferensen i

om avsnitt V13 Berlin beslutades dessutom försök med gemensamt om Industrin är befriad från el- respektive bränsleskat- genomförande. Ett led i detta är programmet för enerten samt har lägre koldioxidskatt. Speciella nedsätt- gieffektivisering och ökad användning fönybara eneren av

ningsregler finns för energiintensiv industri. Förslag om gikällor i Baltikum och Östeuropa. att fördubbla koldioxidskatten för industrin behandlas Åtgärdsprogrammet omfattar 280 miljoner kronor

för närvarande. fram till år 1996. Beställare i mottagarländema får för-

månliga lån till investeringar effektiviserar produksom

De Agenda Sverige n.-. .,. .. . . . . ..

Energiskatter industrin Energiskatter, hushåll och service

l

1400 1800

1600 1200

l

m Eldningsolja 1000 krlm3 draw 1200 , m 1 .áwmam

800 1000 i

Kol,krllon Å

l

Kolkrlton

f

Naturgas krl1000 m3

;uPxaguurá-q

400 Naturgas, kr/I000m3 200 20° g ...MJ 2 . i ° i ° å 1 199519351937193g 1989 1990 1991 1992 1993 19941995 1995 1985 198519871988198919901991199219931994 1995 1996

uppvärmning. En mindre del kan lämnas i form av bidrag. Syftet är att undersöka vilka möjligheter till

utsläppsreduktion gemensamt genomförande som medför. 10 Utveckling beräkningsmetoder för hur mycket av koldioxidbespanng viss åtgärd upphov till och 3 en ger mm hur "tillgodohavandet" för sådan besparing skall fören

f delas mellan berörda länder är en viktig del i program-

e met. -9-5

Svenska strategier för framtiden

En central energimyndighet ska inrättas med 2 ny ansvar för samordningen energisystemets omställning. av 0 Till de åtgärder pekas ut viktiga inom den nuuuwwnvxamram som som 198519861987198819891990199119921993199419951996

Del Agenda 21 i Sverige

närmaste framtiden hör: minskad användning för

av Exempel

uppvärmning och ökad ñänvärmeanslutning, stöd till kommunal energirådgivning. Genom investeringsstöd Lokalt arbete med energifrågorna och teknikupphandling vill öka tillförseln från man av förnybara källor. De nationella satsningarna för utveckling av ett Ett långsiktigt för utveckling ett eko- hållbart energisystem har hämmats av oklarhetermer program av

logiskt och ekonomiskt hållbart energisystem ska stödja den framtida statliga energipolitiken. i

na om i såväl teknisk utveckling marknadsintroduktion. Oklarheterna har gjort det extra svårt att förutsäga i som Biobränsle ska prioriteras även vind- och vatten- framtidens energipriser. Det har i sin tur medfört men kraft och teknik för värmelagring kan komma ifråga i ett att marknadskrafterna ännu inte i någon större första steg. utsträckning verkat för förnybara energislag. På lokal nivå finns dock en del exempel samlade satsningar liksom energibolag som själva har gått före utan att invänta nationell styrning. Några av dessa beskrivs nedan.

Växjö kommun awecklar fossila bränslen l Växjö har kommunstyrelsen tagit beslut om att aweckla alla fossila bränslen inom kommunens verksamheter. Beslutet är en direkt följd av Agenda 21-arbetet i kommunen. För de totala koldioxidutsläppen inom kommunens gränser, dvs. från kommunalverksamhet, näringsliv och privatpersoner är målet att uppnå en halvering under perioden 1993 till 2010. Kommunens olika förvaltningar och bolag inventerar utsläppen och skall redovisa dessa i miljöbudgetar parallella med de ekonomiska budgetarna. Sedan kommer man att ansöka om utsläppsrättigheter för koldioxid samma sätt som man årligen anhåller om en viss budget. Kommunen har bl.a. investerat i en ny kraftvärmepanna för bio-

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

bränslen i kommunens fjärrvärmeverk. Det kommuna- effektiva, antal varvtalsreglerade pumpar som instalenergibolaget har också initierat ett närvärmepro- lerats i industrin, antal värmepumpar som ersatt jekt för biobränslebaserad "lokal fjärrvärme". Andra direktverkande elvärme i villor etc, och utifrån detta viktiga åtgärder kommer vara en successiv övergång beräkna de uppnådda energibesparingarna. till miljöanpassade fordon i kommunens fordonspark samt val av transportvägar med låga utsläpp. Genom Göteborg Energi informationskampanjer vill man motivera näringslivet Göteborg Energi var tidigt ute när det gäller gröna prooch privatpersoner att liknande sätt över till dukter. Bl.a. driver man flera vindkraftverk där kunmiljöanpassade bränslen och uppvärmningsformer. derna kan köpa andelar. Man har en ekofond där de kunder som anslutit sig betalar 1 öre extra per kWh. Energieffektiva Värmland Dessa går till stimulans produktion extra pengar av av Statliga NUTEK har tillsammans med Miljöaktion energi ur förnybara källor. Göteborg Energi står för Värmland, som är ett regionalt samarbete för miljöan- basinvesteringarna och den fristående ekofonden passning, startat projektet Energieffektiva Värmland. skjuter till de extra medel som behövs för att göra pro- Med informationskampanjer, tekniktävlingar, samar- jekten lönsamma. Företag erbjuds att bli "ekopartbete och kunskapsstöd vill man förmå hushåll, före- ners" för att samarbeta kring miljösatsningar, den förtag, kommuner och landsting att använda energief- sta gäller vindkraft. Företagskunder kan teckna avtal fektiv teknik. NUTEK erbjuder företag, kommuner för viss belysningsnivå och visst inomhusklimat istäloch landsting inventering och analys av energiflöde let för att betala för förbrukad mängd energi. och effektiviseringspotentialer mot att företaget/kom- Energibolaget tar då ansvar för drift och energieffekmunen/landstinget etablerar en långsiktig miljö- och tivisering och fakturerar kunden för tjänsterna uppenergipolicy med syftet att effektivisera energian- värmning respektive belysning. På försök införs nu vändningen. Man kommer att utbilda energieffektivi- samma typ av avtal för villakunder. Villakunderna seringsambassadörer skolor och inom kommuner- köper värme och betalar för antal grader istället för na. Projektet, som startade i november 1996, ska kWh. pågå tre år. För att ytterligare motivera deltagandet kommer man att sammanställa konkreta resultat som t.ex. antal: gamla kylskåp som bytts mot nya energi-

Del Agenda 21 i Sverige

II.5

Transporter

Trafikarbetet har ökat under 90-talet och beräknas l början av 1997 saknas ännu en övergripande w fortsätta öka. Trafikens utsläpp minskar därför strategi för introduktion av biodrivmedel, men ett endast långsamt eller t.0.m. ökar. flertal pilotprojekt pågår. ä lnfrastrukturpolitiken lades i mitten 90-talet Godstransporterna landsväg ökar. Järnvägen av 2 från stora investeringar i vägar till ökat väg- är i dag inte konkurrenskraftig beroende dåligt om nya underhåll och ökade järnvägssatsningar. fungerande kombitrafik och otillräcklig användning z Under 90-talet har allt fler köpcentrum ekonomiska styrmedel. och av TI arbetsplatser förlagts utanför vilket leder Det lokala Agenda 21-arbetet hjälpt till skapa tätorterna, att till ökade transporter. nya förutsättningar för hållbar utveckling trans- -l -l Minskningen i bränsleförbrukning hos nyregistre- portområdet, bl.a. genom ökad insikt, miljöanpassaz rade svenska bilar har stagnerat sedan 1987. de trafikplaner och utvecklad kollektivtrafik. Orsaken är en utveckling mot tyngre bilar med mer z extrautrustning. D

Transporterna ökar Teknisk utveckling skapar förutsättning för renare I Sverige har transporterna fyrfaldigats de senaste 30 bilar, denna potential äts delvis tyngre men upp genom åren och enligt dagens kommer ökningen att och energislukande bilar. Det totala trafikarbetet prognoser mer fortsätta. Under perioden 1990-2020 beräknas väg- fortsätter också att öka. Resultatet blir att de totala transporterna öka med 40 procent Kommunikations- utsläppen minskar långsamt eller t.0.m. ökar. Dagens kommittén, SOU 1996:26. utveckling inom transportområdet kan därför inte anses Transportsektom står för femtedel Sveriges hållbar. Samtidigt finns i dag förutsättningar en av som nya samlade energianvändning och denna energi kom- för ett trendbrott. Bl.a. det lokala Agenda 2 l -arbetet har av 90 procent från fossila bränslen. Detta medför att bidragit till ökande insikt miljöproblemen och de mer om transportsektorn är de största källorna till utsläpp förändringar krävs. en av som miljöpâverkande ämnen. Transporterna står t.ex. för av tredjedel de totala koldioxidutsläppen. ca en av

Del Agenda 21 i Sverige

portsektom, där sektorsmyndighetema också har ett

inrikes persontransporter speciellt miljöansvar. Dagens miljömål är dock formule-

rade på sådant sätt att kopplingen till transportsekett

torn är svag. 120 För stimulera gemensamt ansvarstagande i nyg att ett Agenda 21:5 anda, från mängd aktörer och olika Tåg en mo Naturvårdsverket M53 nivåer i samhället initierade MaTs-

samarbetet se faktaruta.

l

80 Nationalkommittén för Agenda 21 har genomfört

i E en

å B" rundabordssamtal inom området transporter och serie j mel- 60 hållbar utveckling. Syftet att stimulera dialogen var å lan olika aktörer samt fram idéer till lösningar för ett

hållbart transportsystem. Initiativet har tagits emot 40 5 de medverkande och det finns . for .. positivt . . av intresse utveckla denna arbetsform. 20 g att U E o Year 1980 1982 1984 1986 1990 1992 1994

Transporter i Agenda 21

Transportområdet berörs i Agenda 21 främst i kapitel

Bland de rekommendationer "Skydd av atmosfären". och mål här ñnns: att utveckla och främja som anges effektiva, säkra och miljövänliga transporter, att sörja för

tillgång till kollektivtrafik, integrera transportaspekatt i samhällsplaneringen, att samla in och analysera ter data transporternas miljöpåverkan samt att utveckom regionala samarbeten inom transportområdet.

Nya mål för transportområdet

En del de nationella miljömålen berör transstor av

Del Agenda 21 i Sverige

Exeimrp el Ett tydligt trendbrott har nu skett och i infrastruk-

. turpropositionen 1996 1996/97: 53 föreslås att nyin- MaTs samarbete för ett hållbart transportsystem - vesteringama i vägar ska minska till förmån för mer MaTs-projektet Miljöanpassat Transportsystem är pengar till Vägunderhåll. Samtidigt föreslås att järnvägs-

ett samarbete mellan rad myndigheter och investeringamas andel ska öka. Enligt propositionen ska en branschorganisationer inom området transporter lika stora investeras i vägar i järnvägar. summor som och miljö. Projektets syfte har varit Ett stort projekt med ringleder och motorvägstunnatt beskriva hur lar runt Stockholm bantades radikalt i februari 1997 ett miljöanpassat transportsystem kan se ut samt och i Göteborg pågår omprövning ett liknande vägatt föreslå mål och åtgärder för att nå dit inom 25- av projekt. I flera andra kommuner tex. Lund och Öre- 30 år.

bro har man beslutat avstå från kringfartsleder och

MaTs-projektet föreslår i sin slutrapport från nya miljöskäl. december 1996 både långsiktiga mål Vägar av och etapp- Den ökade användning modem inforrnationstekav mål för utsläppen av klimatpåverkande gaser, kvänologi, med bl.a. ökat distansarbete kan i framtiden förveoxider, svaveloxid och kolväten från respektive ändra transportmönstren och ställa krav på infranya transportslag. Dessutom anges mål för områden strukturen. Informationsteknologin erbjuder också nya som människors hälsa, buller samt markanvändmöjligheter att styra trafikflöden och samordna transning och påverkan av landskapet. Kommunika- Ännu porter. så länge är det dock svårt att förutsäga tionskommittén, som är en parlamentarisk trafik- effekterna av denna utveckling. politisk utredning, bygger vidare MaTs-arbetets

förslag. Fysisk planering

Ett mål för den fysiska planeringen bör att skapa vara en samhällstruktur minskar transportbehovet samt som transportemas miljöpåverkan och utrymmesbehov. Det

innebär bl.a. sammanhållna stadskämor, tillgång till Infrastruktur effektiv kollektivtrafik goda förutsättningar för samt Under 1990-talet har stora förändringar skett i den gående och cykeltrañk.

nationella infrastrukturpolitiken. I början perioden I dag finns dock trender går i motsatt riktning. av som ökade väginvesteringama och rad stora projekt med Under år har allt fler köpcentrum och arbetsen senare motorvägar planerades. Samtidigt har politiken ifråga- platser förlagts utanför tätortema. Drivkraften är främst

satts, både samhällsekonomisk synpunkt och mil- ekonomiska intressen och exploateringsintressen. Detta ur av jöskäl. driver på utvecklingen mot ökat bilberoende, utglesad

Del Agenda 21 i Sverige

bebyggelse och utarmning stadskämoma. Exempel på lokala aktiviteter för att utveckla bussav I Sverige har kommunerna huvudansvaret för fysisk trafiken är t.ex. att koppla entreprenöremas ersättning planering. Planarbetet regleras i plan- och bygglagen till antalet bussresenärer, öka turtätheten och förbättra PBL, säger att transportaspekter ska vägas in vid taxesystemet. Attitydundersökningar, förbättrad marksom planering och lokalisering. Från 1997 har kommunerna nadsföring och information är också verktyg för att öka

dessutom återfått möjligheten att motverka lokalisering nyttjandet. köpcentrum utanför tätortema. I flera regioner finns också satsningar på regioav nya naltåg, ofta i samarbete mellan kommuner och lands- Miljöanpassa de korta resorna främja ofta bekväma - ting. I tågsatsningama ingår nya tåg samt gång- och cykeltrafik förbättrade anslutningar till busstrafik.

De korta bilresoma står för betydande del transen av alla Miljözoner och vägavgifter portemas miljöbelastning. Ca 56 procent av resor är kortare än 5 km och dessa är hela 80 procent bilre- Under 1996 infördes miljözoner för tung trafik i av Potentialen är alltså stor för miljöförbättringar, Sveriges tre största städer, Stockholm, Göteborg och sor. att stimulera gång- cykeltrafik samt ökat nytt- Malmö. Målet är att minska utsläppen partiklar och genom av jande kollektivtrafik på kortare sträckor. cancerframkallande ämnen från trafiken med 25 av pro- Flera kommuner har satsat speciellt på att förbättra cent samt att minska halterna kväveoxider och bulav för cyklister t.ex. speciella cykelplaner, väl lemivåema. I princip får endast tunga fordon som uppgenom utbyggda cykelbanor, förbättrad Snöröjning på cykelba- fyller fastställda minimikrav för emissioner köra i zonen samt möjlighet att ta Cykel på tåg och bussar. Det och kraven kommer successivt att skärpas. noma, lokala Agenda 21-arbetet har ökat spridningen såda- Inget system för vägavgifter tillämpas ännu i Sverige, av projekt. I Örebro finns 500 kommunala cyklar diskussioner kring olika förslag pågår. Debatten na t.ex. men till uthyrning för både företag och enskilda. Alla kom- handlar bl.a. huruvida miljöavgifter ska utnyttjas till om förvaltningar har dessutom tjänstecyklar. att påverka trañkflöden och minska t.ex. trängselpromunens blem eller vägtullar ska användas för att finansiera om

vägbyggen. Fler exempel på ekonomiska styrmedel

nya Kollektivtrafik transportområdet kapitel IVB. på tas upp i I flera regioner och kommuner finns praktiska projekt Teknisk utveckling och bränsleförbrukning att utveckla kollektivtrafiken. Motivet är att minska transportemas miljöbelastning att styra över Genom den tekniska utvecklingen har vissa emissioner genom resandet från bil till kollektivtrafik, även att t.ex. från bilar minskat. Detta gäller exempelvis kvävemen nya binda regionerna. oxider. Vinstema den tekniska utvecklingen äts dock samman av

Del Agenda 21 i Sverige

delvis ett ökat trafikarbete. har skett under år. Potentialen för ytterligare upp av ar senare Samtidigt går utvecklingen på marknaden mot tyng- effektivisering är dock stor fjärdedelar den tota- - en av bilar med extrautrustning, vilket medfört att körningen med svenska lastbilar sker utan last. re mer minskningen den genomsnittliga bensinförbrukning Framförallt lokalt och regionalt är möjligheterna stora av hos nyregistrerade bilar stagnerat sedan 1987. Enligt att effektivisera bättre samordning och genom samver- Konsumentverket har de svenska reglerna för förmåns- kan mellan företag. I flera kommuner och landsting bilar marknadsföring inriktad på prestanda och finns i dag projekt med den inriktningen. Ett problem samt en i utrustning bidragit till denna utveckling. sammanhanget är låga transportkostnader inte som ger För att nå koldioxidmålen krävs åtgärder och styr- incitament till effektivisering. medel minskar bränsleförbrukningen. Modem informationsteknologi IT möjliggör effeksom Kommunikationskommittén föreslår det försiktiga tivare hantering beställningar och leveranser t.ex. av målet 0,63 liter mil genomsnitt för bilar år inom handeln. En studie utförd Kooperativa per som nya av

2005. Förbundet en Sveriges största kedjor livsmedels-

av av

butiker visar att upp till 75 procent av transporterna

Biodrivmedel kan bl.a. användning sparas genom av IT. Ökad användningen förnybara enegikällor kan min- Genom bättre möjligheter att kombinera olika transav ska både CO2-utsläpp och andra emissioner från trans- portslag, kan miljöbelastningen från långväga transporporterna. I Sverige finns ett stort antal pilotprojekt för ter minskas. Sjö- och jämvägstransporter på de långa introduktion biodrivmedel främst etanol och sträckorna är exempelvis bättre än lastbil miljösynav - raps- ur metylester RME även biogas. Lokalt har Agenda punkt. I dag fungerar dock samordningen mellan transmen 21-arbetet bidragit till att öka intresset för försök med portslagen ofta dåligt, både i Sverige och inom EU. biobränslen inom t.ex. kollektivtrafiken. Lastbilstransporter blir därför det snabbaste och billi- I början på 1997 saknas klar politisk strategi för gaste alternativet. en introduktion biodrivmedel. Kommunikationskom- I Sverige har godstransportema på lastbil ökat under av mittén föreslår att 15 procent transportemas energi- 90-talet, medan järnvägen har svårt att hävda sig i konav användning bör komma från förnybara energikällor år kurrensen. Den slopade skatten på dieselfordon relate- 2010. Även det gäller försörjning och produktion rad till körsträcka har bidragit till den negativa utvecknär av biobränslen är framtiden oviss. lingen. För att järnvägen ska bli ett konkurrenskraftigt alter- Samordning och effektivisering av godstransporter krävs bättre och infrastruktur för nativ t.ex. system Genom att öka lastfaktom blir godstransportema effek- omlastning samt möjligheter att köra lastbilstrailers på tivare och miljöbelastningen minskar. Stora förbättring- jämvägsvagnar. Samarbetet mellan aktörerna måste

Del Agenda 21 i Sverige

Inrikes godstransporter

i

Lastbil

Nätverket för godstransporter och miljö 0 1984 1986 1988 1990 1992 1994 Nätverket för Godstransporter och Miljö NGM är

ett forum för samverkan mellan alla större aktörer också utvecklas. Sannolikt krävs även lämpliga ekono- inom godstransportområdet i Sverige. Förutom

miska styrmedel. finns transportköpare, fordonstiiivertransportörer Både företag och offentliga transportköpare behöver kare, myndigheter och forskare representerade i bl.a. utveckla kravspecifikationer för att ställa miljökrav nätverket. på transporttjänster. Ett exempel på sådant arbete finns NGM har tagit initiativ till ett projekt för att i Skogskoncemen sTORAzs för bättre transprogram utveckla beräkningsmetoder och redovisning av portmiljödata och miljödeklarationer från transportlevetransporternas miljöpåverkan. Man arbetar också rantörer. Naturskyddsföreningen har också inlett ett med utveckling och framgångskriterier inom kombiför miljömärkning transporttjänster. program av trafiken samt försöker hitta de forskningsområden

som behöver prioriteras inom för att utveckla gods-

transporterna. Andra aktiviteter är seminarier och

konferenser, arbetsgrupper inom olika områden

samt ett nyhetsbrev.

Del Agenda 21 i Sverige

Transporterna i det lokala Agenda 21-arbetet

Exempel

Transportområdet har utvecklats relativt långsamt i det

lokala Agenda ZI-arbetet. Detta beror delvis på att det

lokala inflytandet när det gäller infrastruktur och styr-

medel begränsat. Åtgärder för begränsa bilåkandet Lokalt arbete för hållbart transportsystem

är att är också opinionsmässigt och politiskt kontroversiella.

Samtidigt har debatten samband med det lokala arbe- Miljöanpassad trafikplan i Karlstad i

tet bidragit till att höja medvetandet transportemas Målet för den miljöanpassade trafikplanen i om miljöproblem och behovet förändring i hållbar rikt- Karlstads kommun 78 900 invånare är att bort av ning. Många kommuner har också satt lokala mål 30 biltrafiken stadskärnan. Planen upp procent av ur för transportomrâdet. Några exempel på lokala aktiviteantogs av kommunfullmäktige 1995 och samordter för hållbara transporter år: nas med det lokala Agenda 21-arbetet. Den inne- Introduktion biodrivmedel i kollektivtrafik och av håller ett brett spektrum åtgärder: kollektivtrafiav kommunala fordon. ken förbättras, gator blir bussgator, genomfartstra- Förbättrad drift, information och marknadsföring - fik styrs över andra vägar, gång och cykeltrafik inom kollektivtrafiken. prioriteras, parkeringsplatser i centrum försvinner Miljökrav på drivmedel och fordon vid offentlig uppoch istället anläggs infartsparkeringar. En miljözon handling. införs i innerstaden som ett pedagogiskt hjälpmedel ö Förbättrade förutsättningar för cykeltrafik. och bilister rekommenderas att undvika genomfart p Miljötänkande i trañkplanering och bilfria centrum. och parkera utanför samt endast köra med kata- Miljözoner i innerstädema, där endast fordon som klarar utsläppskraven lysatorbilar. får köra in.

Stimulans samåkning och användning kollek- En viktig del i genomförandet är satsningen av av tivtrafik från arbetsgivare. information och engagemang för att uppnå målen.

Förbättrad regional jämvägstrafik. Kommunen skickade ut en enkät till hushåll och

arbetsplatser. Svarsfrekvensen blev hög och resulta-

tet var bl.a. att 72 procent tycker att centrum bör

vara bilfritt och 90 procent att alla måste bidra

genom att förändra sina resvanor. Enkätsvaren blev

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

en viktig signal till politikerna om att vidare med Fyrdubblade turer och nolltaxa inom trafikplanen. Kommunens Agenda 21-samordnare kollektivtrafiken i Ockelbo och miljökontor besöker nu arbetsplatser för att l Ockelbo kommun 6500 invånare har man sedan informera och en idétävling har genomförts. Hittills 1995 fyrdubblat turtätheten i kollektivtrafiken. har 200 Karlstadsbor också blivit "miljötrafikanter" Samtidigt infördes nolltaxa för resor inom kommugenom personliga åtaganden som minskar transpornen. Motivet för satsningen var att locka över reseterna. närer från bil till buss, samtidigt som man vill göra

kommunen attraktivare och behålla en levande EI- och biobränsledrivna fordon i Stockholms Stad landsbygd. Vid upphandlingen av en ny entreprenad Stockholms Stad 704 000 invånare håller att samordnades Iinjetrafik, Skolskjutsar och färdtjänst. byta ut sina konventionella fordon mot miljöanpassa- Det innebar bl.a. att skolskjutsarna blev tillgängliga de. Redan i dag är ett 40-tal av fordonen i stadens för alla resenärer. Samtidigt övergick man till lämpflotta eldrivna och lika många som drivs med olika ligare medelstora bussar. biobränslen. Under 1997 är målet att byta ut ytterli- Det nya entreprenörsavtalet och den ökade kongare 300 av Stockholms Stads 1500 konventionella kurrensen minskade kostnaderna, vilket medförde fordon mot sådana med miljöanpassad teknik. att turtätheten kunde byggas ut. Den ursprungliga Projektet Miljöbilar i Stockholm" startade 1994 förhoppningen var att människor skulle ställa bilen och omfattar bilar och arbetsfordon inom stadens och ta bussen istället. Detta har också infriats förvaltningar. I dag ingår det i samarbetsprojektet under första halvåret ökade antalet resenärer fyrfal- ZEUS Zero and Low Emission Vechiles Urban digt. Society tillsammans med sex andra europeiska stä-

der. ZEUS delfinansieras av EU-kommissionen och

Stockholms Stad är koordinator för hela projektet.

Del Agenda 21 i Sverige --w-

ll.6

Bevarande av biologisk mångfald

de biologiska och att genomföra landstudi- Den biologiska mångfalden av resurser, är av grundläggande.. bevarande den biologiska mångfalden. i er om av betydelse för varaktigt mänskligt liv. lillämpningen I det internationella miljösamarbetet har Sverige bl. a. konventionen för biologisk mångfald är

av en av def verkat för

aktivt en rättvis regim när det gäller

centrala delarna i svensk miljöpolitik. Detthardgøokøivl

m ursprungsrätten till ett lands Syftet är att genresurser.

varit svårt att utveckla lokala mål detta område

tillgodose dels rimlig nytta och rättvis fördelning vinav

å Näringar som direkt bygger användningen

ster för ursprungsländer och lokalbefolkning, dels ett

å mark och produktion av biomassa behöver stör; hållbart nyttjande de och ekosystem

av arter som

utsträckning anpassas till de krav som den. biologisáj berörs. Sverige har vidare verkat aktivt för riskerna

att

gjord-gill:

Z ka mångfalden ställer. Det gäller till exempel vid och introduktion genmodifierade provning av orga-

1 och skogsbruket, där också en omfattande miljöanifi nismer i naturen måste regleras. Ett särskilt protokoll

dessa

passning har påbörjats. Systemstudier för knutet till konventionen biologisk mångfald förom -l

sektorer pågår föratt visa vägar mot hållbarhetçg, handlas f.n.

-l

För skogsbruket pågår överläggningar mellan beröras Ett hållbart nyttjande av biologiska resurser kan sägas

z da frivillig certifiering. l röra själva grunden för fortsatt mänskligt liv. Olika parter om

S.k. rödlistor för hotade arter bör även upprå anspråk på naturresurser leder ofta till överexploatering

Z

och ibland till sammanbrott hela ekosystem.

O för sammanhängande livsmiljöer av betydelse av

Stratosfärens ozonskikt, världens regnskogar, delar de

arternas fortlevnad. Det är angeläget att vidareutiwfj av

marina ekosystemen och överutnyttjade odlingsarealer

veckla översiktliga planeringsformer som säkerstälagg

få är exempel på system är hotade och där katastroler långsiktigt hållbar markanvändning. i i som en fala konsekvenser för mångfalden kan inträffa om

utvecklingen till ekosystemens hållbarhet. inte anpassas Biomångfald i Agenda 21

Vid Riokonferensen uppmanades världens Nationella och lokala aktiviteter stater att bl. till konventionen för för skydd av biomångfald a. se att biologisk mångfald trä-

der i kraft, att utveckla nationella strategier för biologisk Sverige har verkat aktivt för konventionens ikraftträ-

mångfald och hållbart nyttjande biologiska dande och lagt fast strategi för biologisk mångfald. av resurser, en

att integrera sådana strategier med andra strategier för Strategin baseras dels på att alla samhällssektorer i sin

landets utveckling, att vidta lämpliga åtgärder för verksamhet ska ta hänsyn till de krav skyddet en som av

rättvis fördelning vinster från utveckling och nyttjan- den biologiska mångfalden ställer, dels på att skydda av

Del Agenda 21 i Sverige

värdefulla naturområden. En vetenskaplig kommitté, inventeringar genomförts i samband med EU-prosom omformad till ett vetenskapligt råd, knutet till jektet Natura 2000 kan utgöra grund för sådan typ senare en Naturvårdsverket, har bildats. En proposition fång- rödlistor. som av förslag från landstudier och aktionsplaner ar upp m.m. utarbetats för olika samhällssektorer förbereds i som nu

regeringskansliet. Exempel

I det lokala Agenda 21-arbetet hör den biologiska mångfalden till de områden där det har varit svårt att Lokalt arbete med bevarande av utveckla lokala mål för markanvändningen utifrån de biomångfald och landskap nationella målen, särskilt när det gäller relationen till de l Kungsörs kommun har man sedan länge arbetat areella näringama jord- och skogsbruk. Flera kommuner aktivt med att bevara det gamla kulturlandskapet har dock arbetat med dessa frågor, särskilt när det gäller med anor från medeltiden. En ambition har varit att restaurering lokala biotoper eller naturområden. faunavård av sätta flora- och i ett kulturhistoriskt Några kommuner har arbetat med mer strukturella frå- perspektiv. Miljöforum Kungsörs som bl. a. ger kurkring markanvändning utifrån ett övergripande bio- mångfalden gor ser i bevarandet av den biologiska har diversitetsperspektiv. Det kan gälla landskapsekoex. som mâl att vara ett kunskapscentrum för hållbar logiska planer, kommunala skogsbruksplaner, ökad bioutveckling. mångfald i tätorter, återskapande våtmarksområden, av Falu kommun har genomfört en landskapsekoloåterställande äldre kulturlandskap skogsområdena Granåsen Östav osv. gisk planering i och Man räknar med att det i Sverige finns 50 000 ca ansjö. Skogsbolaget STORA har påbörjat motsvaarter djur, växter och Av dessa är 3 500 Iimrå av svampar. ca rande planering egen mark. kommun har arter placerade på s.k. rödlistor, dvs. deras fortsatta exiinventerat arter och biotoper och analyserat olika stens är hotad eller osäker. De flesta dessa arter kan mångfalav skötselmetoder som gagnar den biologiska generella insatser inriktade på ekosystem tryggas genom den. och biotoper. De kan t.ex. skyddas naturresevat genom Oxelösunds kommun har som komplement till eller biotopskydd. När det gäller de mest utsatta arterverksamheten vid reningsverket tagit initiativ till är det närmast fråga att skydda vissa typer våtmark Våtmarken na om av att nyskapa för kväverening. är livsmiljöer utan vilka del arter inte kan fortleva. Det en drygt 20 ha och anläggs som en serie dammar efter kan gälla våtmarker eller sammanhängande omrâex. reningsverket. Utöver kostnadseffektiv kväverening den naturskog. En angelägen åtgärd är därför att inte av förväntas Våtmarken positiva effekter för vadarbara utarbeta rödlistor för enskilda arter, utan också att fåglar, smådäggdjur. groddjur och upprätta rödlistor för skyddsvärda livsmiljöer. Bl. de a.

Dei Agenda 21 i Sverige

När perspektivet breddas från enskilda arter till till jordbrukslandskapet. Av grundläggande betydelse na skyddsvärda livsmiljöer blir också behovet s.k. sprid- för det svenska natur- och kulturlandskapets utveckling av ningskonidorer mellan sådana livsmiljöer allt tydligare. blir att påverka EUzs jordbrukspolitik gemensamma Det ställer särskilda krav på jordbrukets markan- CAP i riktning mot en miljöanpassning av jordbruket. ex. vändning och skogsbrukets avverkningsplanering. Ett Vid slutet år 1996 uppgick den ekologiskt odlade av viktigt exempel på spridningskorridorer är enligt arealen i Sverige till mellan 5 och 6 procent. Konen inventering Vägverket landets vägrener, har för sumenternas efterfrågan ekologiska livsmedel inneav som av stor betydelse för många arters möjligheter att röra sig bär att jordbrukets miljöanpassning påskyndas. Sverige mellan olika livsmiljöer. har satt mål att 10 procent åkerarealen ska som av vara ekologiskt odlad år 2000. Erfarenheter och framtida utmaningar svensk skogspolitik jämställs miljömål och produk- I Utvecklingen i landets olika delar visar att den biologis- tionsmål. Detta kan sägas tillämpning de s.k. vara en av ka mångfalden måste värnas i alla naturtyper. skogsprincipema antogs vid Riokonferensen 1992. som Planerings- och beslutsformer behöver utvecklas Produktionsmålet bygger på att skogen ska utnyttjas som gör det möjligt att åstadkomma ett hållbart nyttjande effektivt och ansvarsfullt och uthålligt god avkastav ge en biologiska Det är särskilt betydelsefullt att de ning. Miljömålet att skogsmarkens naturgivna resurser. anger areella näringama jord- och skogsbruk verk- produktionsförrnåga ska bevaras. Biologisk mångfald anpassar samheten till de förutsättningar och krav följer och genetisk variation ska säkras. Växt- och djurarter som av ambitionen att bevara den biologiska mångfalden. naturligt hör hemma i skogen ska förutsättsom ges Naturvårdsverket bedriver tillsammans med sektors- ningar att fortleva under naturliga betingelser och i livsmyndigheterna för jord- och skogsbruk, lantbrukarnas kraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skydintresseorganisation och lantbruksuniversitetet system- das. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och studier för att ytterligare integrera miljöhänsyn i dessa sociala värden ska värnas. näringars verksamhet. De konflikter mellan de båda målen förekomsom Jordbrukets markanvändning har både positiva och rör främst de rester gammelskogar eller naturmer av negativa återverkningar på natur- och kulturlandskapet skogar återstår samt behovet av anpassning av brusom och den biologiska mångfalden. Beroende på bruk- kandet så att de arter kräver särskilt stora som samningsfonner skapar det aktiva jordbruket viktiga varia- manhängande arealer skog ska kunna leva kvar i livsav tioner olika typer odlingslandskap. Samtidigt kan kraftiga bestånd. Nedanför ijällskogsgränsen är bara av av ca de intensiva brukningsformema belasta ekosystemen 0,8 procent den produktiva skogsmarken skyddad, av och utarma den biologiska mångfalden. Av drygt 400 vilket internationellt är låg andel. En högre andel en hotade och sällsynta kärlväxter Sverige är 300 knut- skyddad skogsmark kräver både särskilda för ca resurser

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

inköp skyddsvärd skogsmark och former för av nya ; säkerställande sådan mark. En utvärdering den av av svenska skogspolitiken pågår f.n. Miljöcertifiering av skogsbruk

Att verka för hållbar markanvändning För närvarande pågår överläggningar mellan skogs-

Erfarenheterna från det intensiva nationella och inter- bolag, skogsägare och miljöorganisationer syfsom nationella arbetet med biologisk mångfald visar att tar till att finna former för frivillig certifiering en av hållbar markanvändning måste planeringen skogsbruk. En internationell konsumentopinion har genomsyra på alla nivåer. Bevarande biologisk mångfald kräver av i hög grad bidragit till tillkomsten av dessa överett medvetet hänsynstagande från alla verksamheter läggningar. Skogsföretag som beslutar sig för att och samhällssektorer bedriver sådan aktivitet som som certifiera sitt skogsbruk måste acceptera kriterier har särskilt stor påverkan på mångfaldens förutsättningoch kontrollsystem för efterlevnaden av dessa krite- Aktionsplaner för biologisk mångfald för olika verkar. rier godtagna Forest Stewardship Council FSC. av samheter och samhällssektorer har viktigt visat sig vara

underlag för samlade beslut skyddet biologisk om av mångfald.

I den kommunala översiktliga planeringen har det och skogsbruk och fysiska kommunikationsstråk skilav nämnts ofta varit svårt att med mark för da slag. Det är därför angeläget att vidareutveckla plasom nyss jord- och skogsbruk i samlad framtidsinriktad plane- neringsinstrument beaktar de behov avvägningen som av ring, även några kommuner har tagit sig denna mellan olika intressen måste göras i ett expanom an ar som fråga i sitt Agenda-arbete. I de regionala övervägandena sivt samhälle. Kommande miljöbalk lägger legal en framträder oftast jord- och skogsbruket grund för sådana avvägningar, det kan tid som egna sam- men nu vara hällssektorer och sällan i ett samlat regionalt pla- att återkoppla till FRP och starta syftar mer en process som

neringsperspektiv. På nationell nivå har några generella till att aktualisera de inventeringar ordes

m.m. som planeringsriktlinjer inte behandlats samlat sedan den inom FRP:s ram. resultaten den fysiska riksplaneringens FRP arbete av fördes in i naturresurslagens NRL bestämmelser.

Den biologiska mångfalden kräver översiktlig en syn på landets markanvändning. Hotade arter och ekosys-

tem måste kunna ställas i relation till förväntad mark-

användning och dess konsekvenser för den biologiska

mångfaldens förutsättningar. Det gäller särskilt de sam-

hällssektorer har stor areell påverkan, jordsom ex.

Del Agenda 21 i Sverige

l|.7 kustområden

Skydd av hav och

system och en grundläggande för hållbar utveckresurs

Utsläppen av kända miljögifter såsom ling. En samlad strategi och ett internationellt samarbe-

organiskt klor från pappers- och massaindlå" te krävs för hantering av skadliga effekter på haven från

minskat avsevärt de senaste årtiondej, i luft, land och vatten. Den marina miljön måste också

skyddas utveckling ekonomiska styrmedel

Sverige är pådrivande i det internati genom av

arbetet för förbättra miljön enligt principen att förorenaren betalar.

m att i våta,

hav. De politiska högnivåmötene som: Övergödning stort problem i hav och kustområden

å värdskap

under svenskt sedan g

Östersjön, med sitt bräckta vatten, är artfattigare och ä till att Sverige tagit initiativ till en regijön

känsligt för störningar än andra akvatiska ekosys-

21 för Östersjöregionen. mer

j i

tem. Övergödningen från framförallt trafik, kommuna-

z Nationellt pågår systemstlldier

bl. a. .j avlopp, jord- och skogsbruk utpekas tillsammans med

1 te mellan miljömyndigheter, lantbrukarges

diffus spridning metaller och stabila organiska en av

muner för att uppnå minskad belastning

-l ämnen de största hoten mot våra hav. Under som

hav, kustområden och inlandsvatten. få

-l 1900-talet har tillförseln fosfor respektive kväve till av

Z att försöka återföra fosfor till åkermark

Östersjön ökat åtta respektive fyra gånger. Också i

separering från hushåll i olika småskaliga i Skagerack har fosfor- och kvävehaltema ökat kraftigt

Z

Alltfler kommuner kompletterar under motsvarande tid. Över hälften kvävebelast-

av D

genom att släppa ut det renade vattnet lien ningen och 70 procent fosforbelastningen i den

av

våtmark kvävefälla. i i delen Östersjön orsakas Polen, Baltikum

som öppna av av

och Ryssland. En jämförelse kväveutsläppen i Österav

sjön visar emellertid att de svenska utsläppen är tre ca

gånger större capita än de polska. per ex.

Organiska miljögifter

En samlad strategi för skydd av Östersjöns sälar och havsömar drabbades under

1970-

hav och kustområden och 80-talen hårt utsläppen miljögifter, främst av av

Kapitel 17 i Agenda 21 understryker att alla slags hav DDT och PCB. Genom de förbud införts i alla länsom

och kustområden utgör integrerad helhet är der runt Östersjön mot tillverkning och/eller använd-

en som en

oumbärlig del livet på jorden samt ett försörjnings- ning dessa ämnen har situationen under år av av senare

Del Agenda 21 i Sverige

avsevärt förbättrats. avgörande för hushållning med denna naturreatt vara Utsläppen klorerat organiskt material från i framtiden. av pap- surs och massaindustriemas blekerier har också minpersskat radikalt. Samarbete inom avrinningsområden

Många problem orsakade de långlivade miljö-gif- För att komma tillrätta med övergödningsproblematiav terna består dock Sjukdomen M7 sannolikt ken behövs ett nära samarbete, inte bara mellan berörsom orsakas miljögifter, stora reproduktionsstörningar da kustkommuner utan mellan alla kommuner och alla av ger av

lax. En överfiskning lax i Östersjön i kombination länder inom hela avrinningsområdet. Åtgärder för att

av

med M77 hotar beståndet av vild Östersjölax. minska utsläpp och läckage av näringsämnen från avrin-

Trots att utsläppen miljögifter minskat betydligt ningsområdena är minskad användning gödsel, kväav av under år finns stora mängder gifter lagrade i vereduktion i reningsverk, urinseparering, effektivare senare naturen, dels i olika form deponier på land, dels i stallgödselhantering samt anläggning våtmarker. av av sediment på bottnarna i de svenska havsområdena samt Arbetet med att till stånd ett kretslopp för växti innerskängårdama. Ökad omrörning i sedimenten bio- näring har hittills framförallt fokuserats på olika meto-

turbation orsakas bottendjur återkolonise- der och system för kompostering hushållsavfallet

som av som av de syrefria bottnarna kan leda till att del de Samtidigt är hushållsavfallets bidrag till övergödning rar en av av lagrade miljögiftema i de översta sedimentlagren åter- vattendrag marginellt jämfört med VA-sektoms cirkuleras till vattenmassan. Om utsläppen miljögif- utsläpp. av ter fortsätter att reduceras kommer halterna i ytsediminska. Med nuvarande sedimentationshas- Hållbara avloppssystem menten att tighet räknar med att det tar till 30 år i egent- Osäkerhet råder i dag hur skall kunna garanteman upp om man

liga Östersjön innan äldre och mer förorenade sediment ra att spridning av slam från reningsverk på åkermark i

täcks mindre förorenat ytsediment. Vid muddring i ett längre perspektiv leder till ackumulering av av farleder och hamnar kan de giftiga ämnena frigöras på metallhalter i matjorden. nytt. En systemstudie har inletts Naturvårdsverket tillav med Kommunförbundet, Lantbrukarnas rikssammans

Åtgärder mot övergödning av hav avloppsverksföreningen och

förbund, Vatten- och ett

Övergödningen våra älvar, sjöar och hav är fortfaran- antal kommuner och aktörer. Arbetet innebär bl. a. en

av de ett stort miljöproblem. Mycket återstår att göra för kunskapsuppbyggnad för bättre förståelse vad långav att åtgärda näringsläckaget från framför allt trañksek- siktigt hållbara VA-system kan innebära. torn och jordbrukssektom. Möjligheterna att åstadkomintegrerad på vattenresursfrågoma kommer ma en syn

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel ningar och för rening avloppsvattnet finns ett visst

av motstånd mot att i stor skala genomföra separering en

av urinen. Våtmark kvävefälla i Hässleholm som Alltfler kommuner anlägger i dag våtmarker som Hässleholm är ett av flera exempel kommuner slutsteg för de kommunala reningsverken. En positiv

med framgång anlagt Våtmark bieffekt dessa våtmarker kvävefällor är att de som senare av som kvävefälla. Här reduceras det kväve åter- floran och faunan i slättlandskap där öppna som som gynnar vatten och fuktiga miljöer nästan helt försvunnit till står efter rening i kommunens reningsverk, samtiföljd dikning. digt som dagvatten från tätorten renas, innan det av

släpps ut i en insjö. Våtmarken som ligger pro-

Internationellt samarbete runt Östersjön

menadavstånd från stadskärnan har lockat tillbaka

Ett internationellt miljöarbete för Östersjön bedrivs

många av traktens försvunna fågelarter. Det rika Helsingforskonventionen HELCOM, har genom som djurlivet i kombination med vackra promenadstigar

till syfte att skydda Östersjöområdets marina miljö mot

genom området har förvandlat ett besvärligt miljöföroreningar från olika källor. HELCOM trädde i kraft problem till ett populärt utflyktsmål för stadens 1980 och utvidgades 1992 till att även gälla kustnära invånare.

områden runt Östersjön.

Inom för HELCOM har ett åtgärdsprogram ramen

Våtmarker och alternativa avloppslösningar för Östersjön fram alla länder

tagits gemensamt av i

Insikten att fosfattillgångarna i världen förbrukas i avrinningsområdet i nära samarbete med bl. en a. allt snabbare takt driver fram olika försök att sluta krets- Världsbanken. Programmet innehåller åtgärder fram till

loppet av fosfor. Urinseparering som en av flera meto- omkring år 2012 för att återställa Östersjöns ekologiska

der att minska övergödningen i sjöar och hav har fram- balans. Utöver 132 konkreta utsläppskällor identisom förallt anammats lokala organisationer och fierats beskriver programmet också behoven lagar av grupper. av Genom att i separata system samla och återföra och regleringar, miljömedvetenhet, utbildning samt upp

urin till jordbruket kan över 90 procent av människans kunskapsöverföring till länderna i östra Östersjöregio-

utsläpp fosfater återföras till kretsloppet. I dag återav nen. står många praktiska frågor att lösa innan urinsepare- De områden Sverige anmält till HELCOM som som ringsmetoden kan bli ett komplement till de traditio- Baltic Sea Protected Areas bör i framtiden kunna ett ges nella avloppsreningsverken. Forskning kring hygien och tillfredsställande skydd, marina reservat. ex genom säkerhet pågår. Eftersom Sverige redan har investerat

stora belopp i storskalig infrastruktur för avloppsleden

Del Agenda 21 i Sverige

Transporter prioriterad fråga - en Exempel Transportsektom utpekas särskilt viktig när det gälsom

ler att skapa en hållbar utveckling i Östersjöomrâdet.

Tyskland värd för den tredje Baltic 21 en aktionsplan Våren 1997 står som -

transportministerkonferensen Östersjöregionen. för Östersjöregionen

i

I anslutning till miljöministermötet i Saltsjöbaden Östersjöländernas statsministrar initierade vid ett

hölls ett planministermöte kan stor betydelse för möte i Visby i maj 1996, rad åtgärder för ett ökat som en

den övergripande fysiska planeringen i Östersjöregio- Östersjösamarbete kring miljö- och utvecklingsfrå-

nen. På mötet enades man att arbeta fram vision träffades Östersjö-

om en gor. Som ett led i detta arbete

för Östersjön, VASAB 2010. Det är av stor vikt att halvår

ländernas miljöministrar ett senare i

denna Östersjövision, kallad VASAB

2010, genomsyras Saltsjöbaden för att utarbeta aktionsplan en ett tydligt Agenda ZI-perspektiv.

av Baltic 21 för Östersjöområdet. Miljöministrarna

- På senare år utgör markant utökad handelssjöfart en har beslutat att prioritera industri, transporter, jord-

med framför allt oljetransporter och miljöfarligt gods ett bruk, energi, skogsbruk, fiske och turism. Ansvaret växande miljöhot på grund både de utsläpp av som för att utarbeta uthålliga perspektiv och planer och transporterna orsakar och risken för olyckor med oljekriterier för de sju sektorerna är fördelade länutsläpp följd. m. m. som derna. Sverige ansvarar tillsammans med Ryssland

Internationellt samarbete Nordsjön för industrifrågorna. Agendan skall vara klar att antas våren 1998. Den år 1992 konventionen för skydd antagna nya av den miljön Nordostatlanten Sverige har, genom det geografiska och politiska marina i utgör en samman-

slagning och modernisering Oslokonventionen läget i Östersjöregionen, ett särskilt ansvar för

av som

syftar till förhindra dumpning från fartyg och flyg- utvecklingen inom Östersjöområdet. Ett sekretariat

att

plan samt Pariskonventionen strävar efter att för- har upprättats i Stockholm för att stödja och koorsom

hindra havsförorening från landbaserade källor. dinera hela processen.

Vid den Hårde Nordsjökonferensen i Esbjerg i juni

1995 formulerade miljöministrama det "generas.

tionsmålet". Det innebär att utsläpp, emissioner och mot enskilda ämnen och utgår istället från att åtgärder

förluster farliga kemiska ämnen till Nordsjön ska bör den kemiska belastningen miljön i dess helav avse av

kontinuerligt minska och skall ha upphört inom het. en

generation, v. s. inom 25 år. Den Esbjergdekla-

rationen avviker från traditionen att inrikta åtgärder

Dei Agenda 21 i Sverige

Kvävebelastning med avdrag för retention 1995 Exempel

Coalition Clean Baltic samarbete mellan -

organisationer kring Östersjön

Coalition Clean Baltic CCB, Seas at Risk och Deposition Världsnaturfonden WWF är exempel frivilligsjö och tätort 12% Avloppsreningsverk 27% organisationer som arbetat med olika internatio- Industri 4% nella samarbetsprojekt kring Nordsjön och Österskogsbruk sjön. antropogent 1% A CCB är en paraplyorganisation som koordinerar många miljöorganisationers arbete runt hela kogsbruk

naturligt 10% Östersjön. Särskild uppmärksamhet riktas mot

Enskilda avlopp 2% HELCOM och det nya internationella regerings- Jordbruk samarbetet Baltic 21. En allt intensivare båttrafik naturligt 7%

Östersjön har ökat miljöbelastningen i områ-

Jordbruk det. CCB har varit pådrivande för att bl. förmå a. antropogent 37% regeringarna att begränsa de senare snabbt Källa: Naturvårdsverket ökande oljeutsläppen. Denna typ av internationellt samarbete har spritt sig till andra hav. Hösten 1996 bildades European Seas and Environment Cooperation som är ett samarbete mellan CCB, Seas at Risk och Iiknande paraplyorganisationer i länderna runt Svarta Havet och Medelhavet.

Att stärka viktiga samhällsgruppers roll

Del Agenda 21 i Sverige

llI.1 21

Lokal Agenda

- organisation och genomförande

Arbete lokal nivå dominerar

Alla landets 288 kommuner har påbörjat lokalt

I det svenska samhället är det på lokal nivå Agenda 21-arbete. Ofta har kommunens tidigare som upp-

följningen Agenda Zl fått det bredaste genomslaget. miljö- av och hälsoskyddsarbete tjänat som utgångs- Det är här mängd aktiviteter kommit igång som en punkt. efter Riokonferensen. De kommunala myndigheterna

Kommunernas ansvar för Agenda 21 är politiskt och den lokala politiska organisationens engagemang och moraliskt, men regleras inte av formella, jurihar spelat avgörande roll. Kommunerna har arbetat en diska krav. både utåtriktat för och informera lokala att engagera

Två tredjedelar av kommunerna har placerat ledaktörer och medborgare aktiviteter inom samt genom

m ningsansvaret hos kommunledningen. den egna organisationen.

Hälften av kommunerna hade 1995 en speciell Enligt undersökning genomförd Statistiska en av E Agenda 21-samordnare. Centralbyrån 1996 har svenskarna hört 40 procent av

ä Ideella organisationer spelar viktig roll för att talas Agenda 21, 20 har skriftlig en om procent nåtts av

J sprida kunskap och samt tillföra idéer information och har själva medverkat i engagemang, tre procent ett

Z i det lokala arbetet. Agenda 21-projekt. Detta mått på den är ett stora

n Arbetet med lokala mål och handlingsprogram spridning Agenda 21-arbetet fått i samhället. som

för hållbar utveckling pågår i kommunerna. Alla Sveriges 288 kommuner hade tagit någon typ av -l miljöfrågor initiativ för att påbörja eller markera vikten det loka- Fokus har legat men även aktivi- av -| Agenda 21-arbetet 1995. Det finns dock Z teter inom områden som hälsa, arbetslöshet och sommaren

stor variation mellan de kommuner har flera års sociala frågor samt demokrati och näringslivsut- en som

Z erfarenhet och bedriver ett avancerat arbete och andra veckling har i varierande grad integrerats i det loka-

C7 nyligen tagit de första stegen. Agenda 21-arbetet. som

Områden med stor aktivitet är utbildning, Om lokala myndigheters ansvar i

avfallshantering och återvinning, miljöanpassad Agenda 21-dokumentet

offentlig upphandling, konsumtion och gröna räken- Lokala myndigheters i genomförandet ansvar av skaper. Agenda 21 tydligast i kapitel 28. De lokala anges myn-

dighetemas ta initiativ till demokratisk uppmanas en

med brett deltagande från olika aktörer och process

medborgargrupper. En sådan ska ha inletts före process

Del Agenda 21 i Sverige

Självständiga kommuner med brett ansvar avgörande för utvecklingen

Svenska kommuner har i ett internationellt perspektiv och tillsyn av flera lagar med anknytning till miljöområett långtgående självbestämmande och ett stort ansvar det, däribland miljö- och hälsoskyddslagen, renhållinom en rad samhällsområden. Detta har haft stor bety- ningslagen, lagen om kemiska produkter, livsmedelsladelse för den snabba utveck- gen liksom av plan- och Fördelningen av kommunala utgifter 1993 lingen av det lokala Agenda bygglagen. 21-arbetet. Kommunerna Förekomsten av lokala har egen beskattningsrätt miljö- och hälsoskyddsmyn- Arbetsmarknad. och finansierar därigenom näringsliv 3% digheter med egen, expertmerparten den verk- Bostäder. Gemensam kompetens har haft stor av egna fastigheter9% etc administration 10% samheten. En viktig del betydelse för utvecklingen av av det kommunala självstyret är Energi. vatten Agenda 21-arbetet. Ur- Kollektivtrafik, kommunikationer 4% ochavfall6% också det kommunala plan- sprungligen var kommunen Miljöochhälsa. monopolet, som innebär att räddningstjänst 5% främst tillsynsmyndighet, kommunerna själva beslutar Kultur och fritid 5% denna roll har gradvis men markanvändning och byggande inom sitt område. utvecklats mot alltmer förebyggande arbete och rådom av Kommunens arbete styrs ytterst förtroendevalda givning. Många kommuner har tidigare erfarenheter av av utsetts vid lokala val. Alla tjänstemän anställs sektorsövergripande arbete inom området miljö och som också lokala beslut. lnte heller andra kommu- hållbar utveckling Detta har varit en viktig grund för ett genom nala beslut behöver fastställas av staten. framgångsrikt lokalt arbete med Agenda 21. Kommunerna har huvudansvaret för verksamheten samhällsområden, Stora variationer i yta och folkmängd inom flera däribland social service och vård, utbildning samt bostäder. Dessutom är bl.a. Variationen mellan Sveriges 288 kommuner är stor, räddningstjänst samt kultur och fritid kommunala både i fråga om yta och folkmängd. Störst till ytan är ansvarsområden. Kiruna med 20 000 kvadratkilometer och minst Sundbyberg med 9 kvadratkilometer. Största befolk- Lång tradition av lokalt miljöarbete stad 700 000 invånare och ningen har Stockholms Svenska kommuner har traditionellt långtgående minsta Bjurholm 3000 invånare. Genomsnittsinom miljö- och hälsoskyddsområdet, liksom för kommunen har ca 30 000 invånare. Den stora variaansvar verksamheter energi, vatten och avfall samt kol- tionen mellan olika kommuner avspeglas i olika förutsom lektivtrafik. Kommunen ansvarar också för tillämpning sättningar, resurser och behov.

Dei Agenda 21 i Sverige

Startår bl.a. omfattade 50 kommuner. Miljödepartementet och för det aktiva Agenda 21-arbetet i kommunerna Svenska Kommunförbundet gick också ut med ett gemensamt brev till alla kommuner, med en presenta- 140 tion uppdraget från Rio och kort sammanfattning av en Agenda 21. Under våren 1993 genomförde departeav 120 och Kommunförbundet också mentet en serie regionakonferenser för att stimulera den lokala uppföljning- 100 en. Kommunernas ansvar är politiskt och moraliskt. Bakom den uppgift har ålagts kommunerna finns som 60 inga formella eller juridiska krav på hur arbetet ska bedrivas utan det står kommunerna fritt att utforma det efter behov och förutsättningar. egna

Ledning, samordning och finansiering

V 1 i i 95 Det stora genombrottet för kommunernas Agenda 21-

1992 engagemang kom 1994, då nära hälften landets av 1996 och leda fram till lokal handlingsplan för håll- kommuner att de inledde sitt arbete 127 en uppger av bar utveckling, lokal Agenda 21. Denna uppmaning 288 kommuner. Nästan alla kommuner 96 procent en har fått den största praktiska betydelsen i den svenska hade 1995 ett formellt politiskt beslut grund för som uppföljningen Riokonferensen. arbetet. Besluten är i regel tagna på hög politisk nivå och av har alltså fått hög politisk status. Snabb spridning till kommunerna för Ansvaret att leda Agenda 2 1 -arbetet har i två tre- Redan under föregick Riokonferensen djedelar kommunerna placerats direkt under komprocessen som av 1992 deltog ideella organisationer, centrala och lokala munledningen. Detta pekar på att arbetet uppfattats myndigheter samt näringsliv. Detta lade grunden för central angelägenhet, än sektorsfråga. som en snarare en den snabba spridningen resultaten från Riokonferen- Särskilda ekonomiska medel för Agenda-arbetet har av och det breda engagemanget i det fortsatta arbetet avsatts i tre fyra kommuner. Det är oftast mindre sen av på lokal nivå. avsedda för samordning och information. summor Agenda 21 och övriga Riodokument översattes Konkreta aktiviteter med anknytning till olika delar av snabbt till svenska och spreds till kommuner, myndig- den kommunala verksamheten finansieras i regel av heter och organisationer, bl.a. remiss, respektive förvaltning. Från statligt håll har totalt 18 genom en som ca

Del Agenda 21 i Sverige

miljoner kronor anslagits, främst för att stimulera och Kommunalt organ som leder det sprida lokala projekt kan tjäna goda exempel. lokala Agenda 21-arbetet som som

Speciella Agenda Zl-samordnare fanns 1995 i unge-

fär kommun. Flertalet samordnama var varannan av

projektanställda, vilket kan motverka långsiktighet och

Antal svarande: 280 kontinuitet i arbetet. I knappt hälften kommunerna av

fanns dessutom personal finansierades som genom

arbetsmarknadsbidrag.

Brett deltagande och engagemang

I Sverige råder stor enighet vikten att nå ut i om av

samhället och så många aktörer, medborgarengagera

och enskilda möjligt. Den kommunala grupper som 8 organisationen kan aldrig på hand eller traegen genom 10 ditionellt myndighetsarbete uppnå hållbar utvecken 0 ling. Det är därför främst katalysator, samordnare som Kommunstyrelsen Utskott eller Miljö- och Annat organ och pådrivare lokalsamhällets samlade beredning under hälsoskyddsnämnd av engagemang kommunstyrelsen eller motsvarande

kommunen har betydelse. som Lokala handlingsprogram och måldokument Studieförbund och miljöorganisationer är de katego-

generellt aktiva i det lokala arbetet. Många kommuner arbetar med lokala Agenda 21-prorier som är mest

Därefter följer näringsliv och handel lantbrukare. mål och konkreta projekt för det framsamt gram som anger

Barn under 15 år bedöms också engagerade i relativt tida arbetet. Arbetsformer och inriktning varierar mel-

hög grad, aktiviteter i skola och bamom- lan olika kommuner. Somliga kommuner baserar mest genom pro-

gramarbetet på ett brett Där har olika sorg. engagemang.

Omkring 90 kommunerna att de lokala aktörer, organisationer och enskilda deltagit och procent av uppger

på information till allmänheten. De informa- där kommunen haft samordnande funktion. I flera satsat en

tionskanaler lokalpressen, informations- kommuner har olika arbetsgrupper varit engagerade i som använts är

informationsmaterial till hushållen, miljömässa formulera lokala mål och förslag för det fortsatta möten, att

eller utställning miljöteam eller studiecirklar. arbetet samt lokala visioner för att tydliggöra begreppet samt

Riktade informationsinsatser förekommer främst till hållbar utveckling.

skolor, daghem, föreningar näringsliv och handel. Andra kommuner har börjat med att ta fram ett samt

internt handlingsprogram för den kommunala organisa-

Del Agenda 21 i Sverige

tionen eller ett för kommande arbete. finns inom kommunen. Generellt har arbetet ramprogram som Ambitionen är i regel att de lokala Agenda Zl-doku- utvecklats snabbast inom områden där kommunerna menten ska antas den lokala politiska församlingen. har ett stort samt välutvecklade arbetsmetoder av ansvar och verktyg. Fokus miljö i praktiskt arbete Agenda 21-aktivitetema har utvecklats långsamt

Det lokala Agenda 21-arbetet i Sverige har generellt inom områden där kommunens traditionellt

ansvar fokuserat på miljö- och naturresursaspektema i begrep- mindre tex. biologisk mångfald och jordbruk. pet hållbar utveckling. Orsakerna till detta är dels att Utvecklingen går dessutom ofta långsammare på ett det finns ett utbrett kring miljöfrågor i område där kommunen saknar verktyg för påverka, engagemang att samhället, överbryggar politiska skiljelinjer, dels t.ex. lagstiftning, ekonomiska styrmedel och som genom finns i Sverige aktiva ideella organisationer och väl inflytande över planeringen. Exempel på sådana områutbyggda kontaktnät inom miljöområdet. Agenda 21 den är transporter och energi. har dock ofta medfört att den lokala diskussionen har Generellt har det lokala Agenda Zl-arbetet medfört breddats från miljöperspektivet till det vidare begreppet att lokalt och ansvarstagande för miljö och engagemang hållbar utveckling. Den sociala dimensionen i Agenda hållbar utveckling har breddats till fler områden. Inom 21 motsvaras i många kommuner aktiviteter inom t.ex. energi och transporter aktiviteten låg början i av var av områden näringslivsutveckling, åtgärder mot både intresse och arbetsformer har som processen, men sucarbetslöshet och social segregation, integration invan- cessivt utvecklats. I dag tillhör dessa frågor de av mest drare, utveckling lokal demokrati och närdemokrati i aktuella i de ledande Agenda 21-kommunema. av bostadsområden samt hälsa och livskvalitet Det är Tabellen nedan innehåller kortfattad genomgång nya av att framförallt att dessa områden integreras med aktivi- sektorer eller verksamheter där det lokala Agenda 21teter på miljöområdet. arbetet haft stort genomslag samt områden där utvecklingen långsamt. gått mer Snabb utveckling där kommunen har erfarenhet och verktyg

Ofta har det lokala Agenda ZI-arbetet på ett tidigt stadium givit upphov till praktiska projekt eller kopplats till redan pågående aktiviteter. Förutom miljöförbättringar, tjänar projekten till att sprida engagemang. De arbetsområden valt varierar mellan olika man kommuner och beror bl.a. på vilka lokala miljöproblem dominerar samt vilken tradition och kompetens som

Del Agenda 21 i Sverige

Snabb utveckling/hög aktivitet Långsam utveckling/lägre aktivitet

Information och utbildning: Tre fjärdedelar kommunerna hade Energi: Energiområdet har ofta upplevts som svårt att arbeta med av 1995 satsat utbildning i Agenda 21-arbetet. Vanligast är lokalt. Kommunerna har små möjligheter att påverka priser och utbildning politiker samt tjänstemän, lärare och andra kom- beskattning området. Intresset har dock ökat och allt fler komav munanställda. Även allmänhet och lokalt näringsliv har utbildats i muner arbetar med energieffektivisering, inom egen verksamhet vissa kommuner. Information till allmänheten har oftast skett samt gentemot näringsliv och allmänhet. Det finns även exempel Iokalpress och informationsmöten. se kap. lV.5, IV.6 lokalt arbete med förnybar energi, främst biobränslen el- i och genom värmeproduktion. se kap. ll.4. Miljökriterier för offentlig upphandling: Två tredjedelar av komtillämpade 1995 miljökriterier för offentlig upphandling. Naturvård och biologisk mångfald: Utvecklingen i samband med munerna Agenda 21-processen har bidragit till att miljöanpassa lokalt Agenda 2l-arbete har generellt gått långsamt. Kommunerupphandlingen. Även landstingen har ofta liknande och flera nas traditioner och kompetens området varierar mycket. program exempel regionala samarbeten mellan kommuner finns. Exempel aktiviteter: bevarande av biomångfald i kulturlandse kap. lV.4, Il.2. skapet, miljöanpassat skogsbruk, kommunala initiativ till naturreservat etc. se kap. ll.6 Avfall, källsortering, återvinning: De lokala aktiviteterna har ofta startat inom detta område, där det varit lätt att skapa engagemang Trafik och transporter: Utvecklingen gick i början långsamt inom och där både hushåll och arbetsplatser kan bidra. Aktiviteter lokalt Agenda zl-arbete, men aktiviteten har nu ökat. avfallsområdet har kopplats till konsumtionsmönster och haft Aktiviteterna gäller främst lokala miljöanpassade trafikplaner, milpedagogisk betydelse. Starten det lokala Agendaarbetet jözoner, förbättrad kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik, introduksammanföll med att källsortering föreskrevs och att producentansva- tion av biodrivmedel samt regionala järnvägssatsningar.Flera stora ret aviserades. se kap. ll.1, ll.2. vägprojekt har också omprövats, bl.a. beroende lokal opinion. se kap. II.5 Konsumtionsmönster: Projekt för att informera om konsumtionsoch miljöfrågor, samt miljöanpassade produkter är vanligt i det Hållbart jordbruk och livsmedelsförsörjning: Kommunernas engalokala Agenda 21-arbetet, ofta ett samarbete mellan kom- gemang i jordbruksfrågor varierar mycket, men Agenda 21-arbetet som handel och lokala organisationer. Miljömärkta produkter har bidragit till ökade kontakter. Exempel lokala aktiviteter är: mun, inom områden rengöringsmedel, hushållskemikalier, papper- upphandling av lokalt producerade och ekologiskt odlade jordsom svaror och ekologiskt odlade livsmedel har fått ett genombrott. se bruksprodukter, kartläggning av livsmedelsförsörjning och transkap Il.1 porter, projekt för att minska näringsläckage från jordbruksmark och bevara biomångfald. se kap. ll.6 Gröna räkenskaper och miljöredovisning: En tredjedel av kommuhade 1995 börjat utveckla olika typer av gröna Näringslivets engagemang i det lokala Agenda 21-arbetet: aktivinerna räkenskaper eller system för miljöredovisning. Agenda 21-arbetet tetsnivån beror lokal företagsstruktur och hur utvecklade indikatorer för hållbar utveckling och kommunens kontakter med näringslivet är. Exempel lokala har tydliggjort behovet av förbättrade möjligheter att utvärdera genomförda åtgärder. aktivitet är att utvecklandet av kontaktnät och stöd miljöarbese kap. lV.2. tet i företag. se kap. Il.2.

Nya lösningar för avloppsrening: I många kommuner har Agenda Fysisk planering och byggande: När t.ex. nya Översiktsplaner tas 21 stimulerat arbetet med våtmarker för att minska utsläpp av fram präglas de av Agenda 21-arbetet. Perspektivet är en hållbar närsalter samt småskaliga, lokala lösningar för avlopp och dag- utveckling och med brett deltagande eftersträvas. Även en process vatten. Även projekt för att minska föroreningar i avloppsslam intresset för miljöanpassat byggande har ökat. Det gäller t.ex. samt försök med urinseparerande toaletter förekommer. se kap material, energi, avfall och VA-lösningar. se kap. l.4 II.7

Del Agenda 21 i Sverige

II|.2

Icke-statliga organisationers

i 21-arbetet

engagemang Agenda

Vid Riokonferensen deltog representanter för än Icke statliga organisationer och folkrörelser mer har en

50 svenska organisationer/folkrörelser. Den breda avgörande roll i det svenska Agenda 21-arbetet, reprem fick troligen betydelse för det fortsatta sentationen stor genom att tillföra idéer samt sprida kunskap och arbetet i Sverige. Somliga organisationerna har sedan av ä engagemang. dess aktivt drivit frågor kring miljö och utveckling inom Brett deltagande av icke-statliga organisationer Z landet, medan andra bidragit sprida mest genom att inför och under Riokonferensen bidrog till att sprida informationen vidare. kunskapen om Agenda 21 i det svenska samhället. z

Agenda 21-arbetet har medfört att många orga- Om icke-statliga organisationers "II

nisationer breddat sitt engagemang. Kopplingen roll i Agenda 21-dokumentet

-l mellan miljö-, utvecklings- och rättvisefrâgorna har Riokonferensen och Agenda 21 har lyft fram betydelsen -l utvecklats. icke-statliga av organisationers engagemang. Detta är z Bland dem som varit mest aktiva finns studieför- delvis FN-systemet. något nytt inom

bund, miljö-, bistånds- och solidaritetsorganisatio- Icke statliga roll arbetet för hållbar z organisationers i

o ner, kyrkliga organisationer, samt kommunförbun- utveckling behandlas i Agenda Zl främst i kapitel 27.

den i länen och nationellt. Där bl.a. att organisationemas erfarenheter, komanges

petens och kapacitet ska utnyttjas i den nationella upp-

följningen Agenda tillgodose detta bör av 21. För att

Bred representation vid Riokonferensen förutsättningar för dialog skapas på nationell nivå.

Engagemanget från icke-statliga organisationer och Organisationerna bör också tillfälle delta i utformatt

folkrörerlser har avgörande betydelse i det svenska ning, genomförande och utvärdering Agenda 21en av

Agenda Zl-arbetet. Organisationerna har tillfört idéer arbetet på alla nivåer i samhället. Särskilt viktigt är att

och drivit projekt bidragit till det konkreta innehål- stimulera organisationemas deltagande i olika former som av

let i uppföljningen Riokonferensens beslut. De har utbildning och opinionsbildning. av Icke statliga organisa-

också haft viktig roll spridare information och tioners roll även i bl.a. kapitel 25 "Bam och en som av tas upp ung-

engagemang i samhället. domars roll för hållbar utveckling", kapitel 28 "Lokala

Redan året innan UNCED aktiverade sig rad myndigheters initiativ till stöd för Agenda Zl" en orga- samt

nisationer. Flera samarbetsprojekt startades på nationell kapitel 29 "Att stärka arbetstagarnas och deras fackför-

nivå, för att samordna organisationemas förberedelser eningars roll".

och sprida information.

Del Agenda 21 i Sverige

Folkrörelsernas roll i svensk demokrati

Folkrörelserna viktig roll i svensk demokratisk relsen. Knutna till olika folkrörelser finns dessutom har en tradition. Med folkrörelse organisation med flera studieförbund som erbjuder kurser och utbildavses en bred folklig förankring, har mål att förändra ningar till vuxna inom områden som språk, kultur, som som samhället och samhällsinstitutionerna. De traditio- estetisk verksamhet, natur och miljö m.m. nella folkrörelserna växte fram i slutet av 1800- och Folkrörelserna och ideella organisationer har fortbörjan 1900-talet och de har även anknytning till farande en stor betydelse i den demokratiska procesav framväxten flera dagens politiska partier. Basen sen samt för att sprida kunskap och engagemang i av av i verksamheten är i regel lokala föreningar eller kret- samhället. Till dagens problem hör dock att de tensamordnas utvecklas från massrörelser till institutioner, sar som i en riksorganisation. derat att Till de ursprungliga folkrörelserna räknas t.ex. fri- med vikande gräsrotsaktivitet. Organisationerna är kyrkliga organisationer, nykterhetsrörelsen, den fack- också beroende av statliga bidrag, vilket minskar liga och politiska arbetarrörelsen, konsument- och deras oberoende. bondekooperationen, kvinnorörelsen samt idrottsrö-

Vidgat engagemang för hållbar utveckling erfarenheter från föreningslivet. anställt personer med Ett allmänt intryck Agenda ZI-arbetet har med- En stort antal ideella organisationer och intresseorgaär att fört ökat ideellt i frågor kring miljö och nisationer har på olika sätt engagerat sig i Agenda 21ett engagemang hållbar utveckling. Förståelsen för de globala sambanden arbetet på olika nivåer i samhället. Eftersom variationen mellan miljö-, utvecklings- och rättvisefrågor har också är stor, både mellan olika orter och när det gäller aktivifördjupats. Detta avspeglas i ökat intresse för tetemas inriktning, är det svårt att heltäckande t.ex. ett ge en globala rättvisefrågor inom miljöorganisationerna, bild. Generellt återfinns många de organisationer av medan kyrkliga organisationer bistånds och varit mest aktiva i Agenda Zl-uppföljningen i fölt.ex. samt som solidaritetsorganisationer med tradition socialt jande huvudgrupper: en av även börjat arbeta aktivt med miljöfrågor. Miljöorganisationer engagemang Eftersom arbetet med miljö- och hållbar utveckling Studieförbund samlat brett spektrum organisationer och aktörer, Kyrkliga organisationer samt bistånds och solidaritetsett av har också kontakter och samarbeten etablerats, både organisationer nya lokalt, nationellt och internationellt. Som samordnare i Kommunförbunden i länen och nationellt det lokala Agenda Zl-arbetet har kommunerna ofta

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

Organisationer och Agenda 21-aktiviteter ba utvecklingen för det lokala arbetet.

Detta är ett axplock av organisationer som olika De flesta aktiva i det nationella nätverket q2000

sätt deltagit i Agenda 21-arbetet. Förutom dessa är studerande gymnasier eller högskolor och

finns många fler som varit aktiva olika nivåer i många av dem arbetar även i olika ungdomsorganisa-

samhället. tioner. Exempel aktiviteter är: konferenser för att

lära ut och praktisera metoder för påverkan, en data- Naturskyddsföreningen bas för goda exempel och idéutbyte, temadagar om Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorgahållbar utveckling gymnasieskolor samt rapport en nisation, med ca 185 000 medlemmar och 270 lokaom hinder nationell nivå för det lokala Agenda 21kretsar. Naturskyddsföreningen har haft en viktig arbetet. internationellt har q2000 bl.a. arrangerat ett roll i Agenda 21-arbetet i Sverige, både som nationell ungdomsseminarium i samband med det femte mötet aktör och genom sina lokala kretsar. Exempel med FN:s Commission of Sustainable Development nationella projekt är samarbetet med Växjö kommun CSD i New York. som modellkommun för lokal Agenda 21 samt

nyhetsbrev och idéskrifter för lokalt arbete med håll- Studiefrämjandet bar utveckling. Dessutom arbetar man med miljö- Studiefrämjandet är ett av landets största studieförmärkning av produkter samt samarbete med miljöorbund och har traditionellt en omfattande verksamhet ganisationer i Syd. l många av landets kommuner delinom natur- och miljöområdet. På många orter har tar Naturskyddsföreningens lokala kretsar i Agenda Studiefrämjandet etablerat samarbete med kommu- 21-arbetet som idégivare och pådrivare. nen i olika typer av utbildningsprojekt. l flera kom-

muner har t.ex. arbetslösa ungdomar utbildats till q2000 ungdomskampanj för ett hållbart Sverige - "miljöinformatörer" i samarbete med Studiefrämjan- Ungdomsnätverket q2000 bildades under förberedet. Miljöinformatörerna har sedan arbetat med infordelserna inför UNCED och började tidigt arbeta med mation till allmänhet och företag i det lokala Agenda uppföljningen av Agenda 21 i Sverige. q2000 lyfte 21-arbetet. Det finns även projekt där invandrare tidigt fram målet att lokalt Agenda 21-arbete skulle utbildats till miljöinformatörer för att bl.a. sprida inledas i alla kommuner före 1996 och arbetade information inom sina respektive språkgrupper. aktivt med påverkan central och lokal nivå. Studiefrämjandet har också organiserat och utbil- Därigenom fick nätverket stor betydelse för den snab-

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

dat s.k. "miljöteam". Dessa består av en grupp hus- tar även i nordiskt och europeiskt kyrkosamarbete

håll som tillsammans ser över sin konsumtion och miljöområdet liksom samarbete med u-länder.

söker lösningar för att minska miljöbelastningen från

t.ex. varor, avfall, resor och energianvändning. Stöd i Svenska Kommunförbundet och de

arbetet är studiematerial och en handledare. I många regionala kommunförbunden kommuner har Studiefrämjandet dessutom ansvarat Svenska Kommunförbundet är en intresseorganisaför internutbildning av kommunpersonal inom det tion som företräder kommunernas gemensamma lokala Agenda 21-arbetet. intressen. Alla Sveriges 288 kommuner är medlem-

mar. Kommunförbundet har haft stor betydelse för Svenska kyrkan Kyrkans miljövärn - spridningen det lokala Agenda 21-arbetet i av Kyrkans miljövärn är ett nationellt projekt inom Sverige. Bland aktiviteterna märks kurser och konfe- Svenska kyrkan. Målsättningen är att miljö- och hållrenser, erfarenhetsåterföring, kontaktförmedling och barhetsanpassa all verksamhet genom Agenda 21rådgivning samt utgivning av informationsmaterial. arbete i församlingarna. Arbetet tar upp både andliga, l alla län i landet finns regionala kommunförbund. etiska, ekologiska och rättviseaspekter en hållbar Dessa har ofta en viktig roll som koordinatörer av utveckling. Som stöd och inspirationskälla för arbetet samarbete och erfarenhetsutbyte mellan länets komhar Svenska kyrkan givit ut boken "Den gröna postilmuner. l många fall har man organiserat regelbundna lan". Det praktiska arbetet i församlingarna innefattar 21-frågor träffar kring miljö- och Agenda för politiker miljöutbildning av kyrkans 22 000 anställda samt och tjänstemän. l t.ex. Västernorrlands län har komt.ex. energisparande, avfallshantering samt miljöanmunförbundet dessutom drivit ett stort projekt för passning av upphandlingen och resor. Församlingar miljöanpassad kommunal upphandling. Både och stift som uppfyller vissa villkor kan även bli mil- Svenska kommunförbundet och de regionala förbunjödiplomerade. Miljöarbetet i församlingarna har mött den organiserar även internationellt samarbete kring stort intresse och engagemang. hållbar miljö och utveckling. Svenska kyrkan är en stor skogsägare och en miljöanpassning skogsbruket har påbörjats. En Tjänstemännens Centralorganisation TCO av "Skogspostilla" som anger regler för ett miljöanpassat Tjänstemännens Centralorganisation TCO är en av skogsbruk håller att tas fram. Svenska kyrkan del- de fackliga organisationer aktivt engagerat sig i som

Del Agenda 21 i Sverige

el fortsättning

4 frågor kring miljö och hållbar utveckling. TCO orga- Metallarbetarförbundet och lndustrifacket har niserar tjänstemän inom näringsliv och offentlig för- genomfört kampanjer kring substitutionsprincipen valtning. l samarbete med andra organisationer och vad gäller hälso- och miljöfarliga kemikalier medan myndigheter driver TCO projektet "Miljöanpassat Lantarbetarförbundet bedriver ett omfattande invenkontor" med syfte att miljöanpassa inköp, material- teringsarbete kring farliga bekämpningsmedel. och energianvändning kontorsarbetsplatser. TCO Målarfacket och Grafiska fackförbundet har inlett driver också ett system för miljömärkning av datorer, särskilda Agenda 21-projekt. Runt om i landets som innefattar både energi-, material- och arbets- kommuner har Kommunalarbetarförbundet engagemiljöaspekter. Dessutom har TCO utarbetat och lan- rat sig i det lokala Agenda 21-arbetet. serat 6E en arbetsmodell för att integrera arbetet När LO hösten 1994 inventerade medverkan i med yttre miljö och arbetsmiljö en arbetsplats, Agenda 21-arbetet bland LO-sektionerna fackets samt att engagera hela personalen i miljöarbetet. samarbetsorgan kommunnivå deltog ca en tredjedel något sätt. Landsorganisationen LO Landsorganisationen LO är Sveriges största fackliga organisation och verkar som federation för fackförbund inom bl.a. tillverkningsindustri, byggsektor samt vård och offentlig verksamhet. LO:s arbete med miljö och Agenda 21 är främst inriktat arbetslivets miljöfrågor i vid mening. För att nå ut och engagera medlemmarna har LO tagit fram studiematerial samt ordnat kurser och informationsverksamhet. Flera förbund inom LO har motsvarande sätt arbetat med information och kurser arbetsplatserna. Pappersindustriarbetarförbundets medlemmar har haft möjlighet att läsa en miljöcirkel arbetstid, där 80 procent av medlemmarna deltog.

IV. Medel för

genomförande

Del Agenda 21 i Sverige

IV.1

Samhällsplanering och beslutsprocesser

mycket bredare spektrum samhällsinsatser än de Arbetet för hållbar utveckling bör innefatta ett bre- av som hör till det traditionella miljöområdet. Välfärdspolitiken dare välfärdspolitiskt spektrum av samhällsinsatser. i bred bemärkelse bör systematiskt beaktas i det fortsat- Erfarenheter från det lokala Agenda-arbetet visar att ta Agenda-arbetet. Det gäller hälsa och välbefinnande, det är viktigt att planering och utvecklingsarbete är integrering av inre och yttre miljöfrågor, boendefrågor, demokratiskt förankrat och bygger medverkan m sysselsättning, trygghetsfrågor Vid Riokonferensen m.m. och delaktighet. överenskoms också att staterna i det kommande arbetet Samhällsplaneringen bör inriktas mot att med- E skulle tillämpa ett underifrånperspektiv, dvs. Agendaverka till ett långsiktigt hållbart samhälle. l en arbetet skulle så långt möjligt utvecklas lokalt och föras i sådan strävan är det av stor vikt att utveckla en laguppåt i hierarkin.

stiftning som kan utgöra ett övergripande regelsys- Z tem för hållbar utveckling. Hållbarhetsanalyser och Samhällsplaneringen i Sverige -n riktningsanalyser kan bli viktiga verktyg i arbetet för Den lokala fysiska Samhällsplaneringen i Sverige bygger

-i hållbar utveckling. traditionellt på delaktighet och medverkan olika av sam- -i Agenda-arbetet hällsgrupper. Kommunerna har s.k. planmovisar vikten av att utveckla genom sitt Z demokratin och underlätta invånarnas deltagande i nopol initiativet i den fysiska planeringen och i plan-

lokala verksamheter och beslutsprocesser. Nya for- och bygglagen regleras bl. medborgarnas inflytande i Z a. kan utvecklas i kommunerna. planeringsprocessen. Berörda medborgare, föreningar O mer Kommuner och och organisationer har möjlighet till direkt påverkan myndigheter bör kunna se över bl. a. informations- av framlagda förslag vid särskilda samrådsmöten. rutinerna i syfte att göra det möjligt för alla intres- I ett fortlöpande samspel mellan olika aktörer och serade att delta aktivt. verksamheter är det rent generellt stor vikt att den av gemensamma strävan mot hållbar utveckling kan relate-

ras till ett övergripande regelsystem. I Sverige pågår

sedan flera år ett omfattande arbete med att samordna Rioprocessens konsekvenser miljö- och hälsolagstiftningen särskild miljöbalk. i en

En följd de beslut togs i Rio de Janeiro 1992 är Syftet är att samordna sådan lagstiftning har betyav som som att Samhällsplaneringen behöver utvecklas och breddas. delse för ekologiskt hållbar utveckling. I den meningen

En erfarenhet från det svenska Agenda-arbetet är också kan den planerade lagstiftningen första man se som ett att arbetet för hållbar utveckling bör innefatta ett steg i samlad Agenda-lagstiftning. en en

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

Brett deltagande i lokala planeringsprocesser

l Skarpnäck, en förort i Stockholm, har "MiljöIigan" i samarbete med stadsdelsnämnden utvecklat nya former för aktiv medverkan i miljöoch planeringsarbetet i ett storstadsområde. Miljöligan driver ett tiotal större projekt och har som mål att genom konkret handling väcka intresse och engagemang hos allmänheten. l "Miljöhuset" verkar olika miljögrupper. Miljöligan också utbildning i olika ämnesområden arrangerar med anknytning till hållbar utveckling. Örebro kommun har haft en särskild översiktsplanegrupp som bl. a. genom föreläsningar och Svenska erfarenheter lokala beslutsprocesser enkäter sökt integrera ett hållbarhetsperspektiv i av den översiktliga fysiska planeringen. Till grund för Den lokala delaktigheten bygger på många människors ofta denna planering ligger bl. a. en idé-inventering kalutifrån lokala förutsättningar. engagemang Den ger upphov till idéer. Om den kraft finns det lad "Gröna tankar för en bättre miljö". Kommunen nya som i lokala ska kunna leva vidare och utveck- har vidare sammanställt sysselsättningseffekterna engagemanget las, förutsätter det möjligheter till aktivt deltagande i de av olika miljöåtgärder. politiska beslutsprocessema. Den traditionella l Trollhättans kommun har man strävat efter att representativa demokratin kan utvecklas och förstärkas på med olika sociala aspekter i översiktsplaneringolika sätt. I bl. Stockholm, Göteborg och Malmö och lokala omrâdes- och utvecklingsplaner. a. en utvecklas systemet med Stadsdelsnämnden I Kommunen har också tagit initiativ till att ex. ge andra kommuner prövas andra vägar till decentrali- miljöfrågor för en näringslivet fri konsultation i en serad beslutsprocess. Det har gällt att involvera ex. framtidsinriktad miljöanpassning av företag. föreningar, byar direkt i Agenda-arbetet. osv. Ett mål bör att utveckla demokratin genom att vara underlätta invånarnas deltagande i beslutsprocessen och minska avståndet mellan invånare och förtroende-

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel valda. Det kan ske anordnande öppna

ex. genom av nämndsammanträden och återkommande öppna dis- Arbete med lokala handlingsprogram och visioner kussioner mellan de lokalt förtroendvalda och medbor- Marks kommun har man i samband med den fördju- Under-sökningar vid Institutet för framtidsstudigarna. pade översiktsplaneringen tagit initiativ till en bred visar bl. att fler ungdomar har engagerat sig i er a. representation från kommunens olika delar och orga- Agenda 21-arbetet än i de politiska partiernas verknisationer för att söka nya samarbetsformer i plane- samhet. Det visar på den stora potential för kommanringen. Under år 1995 deltog ca 400 personer aktivt de utveckling Agenda-arbetet har. som i olika grupper. Strävan har varit att finna nya arbetsformer för nå fler målgrupper. Habitat slår fast betydelsen av lokala processer att Bl. a. har startats ett visionsarbete där ca 150 personer har arbetat Internationella studier inom WHO understryker den fram en vision för önskad utveckling i ett 25-årsper- bredd Agenda Zl-arbetet bör ha. Studierna visar som spektiv. att stora klyftor mellan olika befolkningsgrupper långl Nacka kommun har man bildat ett särskilt siktigt leder till sämre och instabil utveckling totalt mer Agenda 21-råd som i nära samverkan med olika för hela samhället. Demokrati, jämlikhet och jämställdparter i kommunen verkar för hållbar utveckling i loka- het är därför grundläggande delar långsiktig hållbar i en planer och i kommunens olika verksamheter. utveckling. Ordförande i Agenda 21-rådet är en politiker, utsedd FN-konferensen i Istanbul 1996 boende, bebygom av kommunstyrelsen, sekreterare är kommunens gelse och Stadsutveckling Habitat slår fast - - att en

Agenda 21 samordnare. Övriga medlemmar i rådet hållbar utveckling i världen beror vad sker lokalt

av som är frivilliga personer från föreningslivet och olika där människor bor, där företag utvecklas och där olika intresserade organisationer. verksamheter bedrivs. Möjligheterna måste tas till vara l 77daholms kommun har man låtit gymnasieele- att förverkliga hållbar utveckling ekonomisk en genom verna delta aktivt i Agenda-arbetet genom att bl. a. och social utveckling och skydd miljö, naturresurser av hjälpa till med en enkät till kommunens invånare om och kulturella värden. En viktig rumslig dimension är deras syn Agenda 21 för lidaholm. Bl. a. enkäten att ñnna former för ett kretsloppsinriktat samspel melhar bildat underlag för en dialog i kommunen om vil- lan stad och land. De politiska huvudfrågorna från konken vision som invånarna har om det hållbara sam- ferensen slås fast i Istanbul-deklarationen. hället och hur man kan nå dit. Vidare har olika "byautvecklingsgrupper" tagit fram underlag till Nya arbetsformer och verktyg i planeringsprocessen

översiktsplan och grundskoleelever stimulerats delta Svenska erfarenheter från tiden efter 1972 års i kommunens samhällsplanering. Stockholmskonferens ligger helt i linje med vad som

Del Agenda 21 i Sverige

här redovisats från Habitat och WHO. God livsmiljö, självklar del i planeringsprocessen. Det gäller i förmera effektivare resuishushållning, full sysselsättning, god sta hand för projekt, också för strategiska beslut men av hälsa, goda bostäder och trygghet vad gäller utkomst olika slag, trañkprogram, energiförsörjningsom ex. och centrala inslag i hållbar utveckling. fysiska planer Ett utvecklingsarbete omsorg är en sprogram, m.m. Planeringen för bostäder, infrastruktur och arbetsplatser kring dessa frågor, i vilket Sverige deltar aktivt, pågår vid

behöver samordnas med miljöpolitiska åtgärder för ett EU-kommissionen. En motsvarande för övriga process miljöanpassat samhälle med luft och aspekter i ett systern för hållbarhetsanalyser behöver rent vatten, ren naturområden med biologisk mångfald. Det är vidare utvecklas. viktigt de åtgärder vidtas demokratiskt för- I vissa fall, då är övergripande till att som är ex. processen mer ankrade och de bygger på medverkan och delaktig- sin karaktär, kan s.k. riktningsanalys lämplig att en vara som het. ett förstadium till närmare konsekvensbeskrivning. I föl- Den genomgångna fasen Agenda 21 med det jande modifierade exempel på sådan analys, nu av en som sk underifrånperspektiv har tillämpats, visar på relaterar till traditionella miljö- och naturresursförhålsom vikten medborgarnas möjlighet påverka pla- landen, utgår från frågor. Om alla frågorna av att att man sex nering och politiska beslut kommer till uttryck även i besvaras med tyder det på att projektet åtminstone andra samhällsplaneringsprocesser den fysiska plane- inte strider mot hållbar utveckling. Blir svaret nej på än en ringen. En ofta framförd åsikt lokala Agenda-grupper eller fler frågorna kan vänta sig problem i av en av man är delaktighet och samarbetsmöjligheter med framtiden när det gäller hållbarhet m.m. att ansvariga instanser är betydligt svårare att uppnå för pla- Agenda-arbetet har tidigare framhållits visat att ex som och och energiförsörj- det är viktigt att det lokala engagemanget kan tas till ner program som rör transporter i den kommunala beslutsprocessen. Ingenting hinning. vara drar exempelvis att i denna knyter arbetsman process Hállbarhetsanalyser eller referensgrupper till ordinarie nämndorganisation

En slutsats blir samhällsplaneringen behöver organi- med möjlighet för boende och lokala föreningar skilatt av med målmedveten övergripande utgångspunkt: da slag att delta. seras en Att leda till det långsiktigt hållbara samhället. Ett sätt Erfarenheterna visar vidare att de kommuner där tilltänkt verksamhet leder Agenda-arbetet har haft direkt koppling till den att pröva om en rätt är att en cenutveckla för hållbarhetsanalyser. Sådana trala beslutsinstansen i kommunen, d.v.s. till kommunett system analyser kan bara omfatta miljörelaterade utvecklings- styrelsen och ansvariga nämnder, har lyckats bäst med inte aspekter, också beakta ekonomiska, demokratiska att integrera Agenda-arbetet i de olika kommunala sekutan och sociala aspekter. Att beskriva miljökonsekvenserna torema. innan beslut viss åtgärd ska har blivit allt Den inledda visar på möjligheterna till om en tas en processen en

Del Agenda 21 i Sverige

Riktningsanalysen visar om åtgärden bidrar till hållbar utveckling

Exempel frågor:

Minskar resurs- eller energianvändningen övergår till att använda förnybara resurser respektive energikällor Ökar naturens resursuppbyggande kapacitet Bevaras naturens biologiska mångfald Skapas slutna kretslopp för materia Håller oss inom gränserna för vad naturen och människan tål Löser flera problem samtidigt i ett helhetsperspektiv utan att samtidigt skapa nya Tillämpar försiktighetsprincipen Substitutionsprincipen

vidareutveckling den lokala demokratin och det av lokala aktiva deltagandet i utvecklingsarbetet. Kommunerna kan tex. över rutinerna för det fortse satta Agenda 2 1 -arbetet och pröva förutsättningarna för direkt koppling till kommunstyrelsen. Kommunerna en bör vidare kunna över formerna för allmänhetens se och de ideella föreningarnas möjligheter att komma till tals i beslutsprocessen. Det gäller särskilt de unga. Inforrnationsrutinema bör underlätta för alla intresserade aktörer att följa och påverka olika delar arbetet för av hållbar utveckling. Även myndigheterna bör se över sina informations- och beslutsrutiner så att lokala intressenter får ökade möjligheter att påverka beslutsprocessen. Alla instanser måste känna för att skapa ansvar goda förutsättningar för hållbar utveckling på lokal nivå.

Del Agenda 21 i Sverige

|V.2

Miljöräkenskaper

nationell nivå har arbete påbörjats för att koppla filer". Arbetet har kommit längst när det gäller utsläpp

w miljöpåverkan till kostnader. till luft, energianvändning samt miljöskyddskostnader.

nationell statistik och indikatorer Andra områden arbetar med är avfall, materialflöå Utveckling av man hållbarhet desanalyser, naturresurser samt indikatorer för hållbar

i för.. pågår.

utveckling.

;Allt fler kommuner redovisar imiljöbokslut -eller

Statistiska centralbyrån samt Naturvårdsverket tar att utnyttjar

Z rriizljöredovisningar. Vanligast man

fram nyckeltal/indikatorer för att översiktligt beskriva form

-n " av indikatorer eller nyckeltal. Det före-

utvecklingen i miljön i olika länder inom för ett

försöker ramen kommer också att man värdera miljöpåver-

-l nordiskt projekt

Kani pengar.

-4

Efterfrågan påijämförbar miljöinformation om miljöräkerzskaper

Z Monetära

företag, dessutom belyser kopplingen

som helst Konjunkturinstitutet arbetar med nationella

monetära

z miljö ekonomi, ökar.

miljöräkenskaper. Målet är att utveckla och utvärdera C metoder för kostnaclsvärdering med hjälp marknadsav priser, undvikandekostnader, betalningsviljestudier

Miljöräkenskaper i Agenda 21 respektive hypotetiskt produktionsbortfall. Man har i

Kapitel 8 i Agenda 21 handlar integrering miljö- olika pilotstudier värderat kostnaderna för skadeverkom av aspekter i de ekonomiska och i beslutsproces- ningar svavel och kväve på skogsvirke, jordbruksgrösystemen av Bland målen finns utvidgning de nuvarande dor, vattenekosystemen, korrosion, hälsa och rekreaserna. av för nationalräkenskaper för integrera mil- tionsvärden. Man utvecklar ekonomiska modeller systemen att som jömässiga och sociala aspekter. utnyttjar de fysiska miljöräkenskaperna, för att kunna

studera miljökonsekvenser ekonomisk politik och av Miljöräkenskaper nationell nivå Modellerna kan också användas för söka vice versa. att

den mest kostnadseffektiva mixen åtgärder förutsatt av Fysiska miljöräkenskaper kostnader och effektivitet för åtgärderna är kända. att Statistiska centralbyrån utvecklar fysiska nationella mil- Sverige deltar även i arbetet inom EU EUROS-

jöräkenskaper alltså sin utgångspunkt i olika TAT tar fram modell för miljöräkenskaper och som tar som en

fysiska parametrar. En viktig aspekt har varit att möjlig- miljöindikatorer.

göra koppling till de aktörer orsakar miljöpåverkan. som Resultatet detta presenteras i "aktörsvisa miljöproav

Del Agenda 21 i Sverige - i s a

Verkstads- och annan tillverkningsindustri Massa och papper, grafisk industri

A Produktionsvårde 1: Produktionsvärde l: Förädlingsvärtle E Förâdlingsvärde

I: Sysselsättning El

Sysselsättning Exportvärtle

Samtliga bränslen Biobränslen |:|

l co:

I so:

| m NOx o u: å 0 10 20 30 40 50 60 70 0 10 20 30 å 40 50 60 70 Procent av landet totalt Procent totalt ilandet av Exempel aktörsvisa miljöprofiler. Profilen visar branschens bidrag/betydelse för förbrukningen av energi uppdelat olika energibärare, utsläppen av olika luftföroreningar samt för olika ekonomiska parametrar.

Index för miljötillstånd i olika ekosystem jötillstândet omrâdet. Med denna i metod kommer Naturvårdsverket fick 1992 i uppgift att utarbeta ett kunna åskådliggöra hur miljöpåverkade olika man att system miljöindex samlad bild miljö- naturtyper är i olika regioner. Man har i dag kommit av som ger en av tillståndet i de svenska ekosystemen samt gör det möj- ganska långt när det gäller indikatorer för skog. Mer fullligt att följa förändringar över tiden. Modellen baseras ständiga förslag för skog och kommer ytvatten att prepå relevanta indikatorer med hjälp sedan gör senteras under 1997, för odlingsmark, våtmark och hav vars man bedömning miljötillståndet i landet helhet 1998, urban miljö och fjäll 1999. en av som samt och för större regioner. Slutligen ska pröva olika man metoder för att väga indikatorema för viss Miljöskuldsberäkningar samman en naturtyp till ett index. Slutmâlet är att med Ett kvantifiera kostnaderna för miljöpåverkan man en sätt att är enda sammanvägd siffra ska kunna sätta betyg på mil- beräkna miljöskulden. Miljöskulden har definierats att

Del Agenda 21 i Sverige

kostnad för återställa de miljöskador är Den beskrivs vidare i avsnittet politiska beslut och som att som om tekniskt-ekonomiskt möjliga att åtgärda, samt storleken beslutsprocesser. det kapital erfordras för att betala återkommanav som Miljöräkenskaper företag de reparationsinsatser. 1992 beräknades Sveriges ackumulerade miljöskuld uppgå till 261 miljarder kronor Hittills har svenska företag inte i större utsträckning öka med 6,6 miljarder kronor år. Jordbruket, kopplat sin miljöinforrnation till ekonomiska aspekter. samt per avfallsfrågor och försurning stod för de Nu ökar kraven på detta område, i första hand från tyngsta poster-

finansmarknadens aktörer och från kunder. se vidare

na. avsnitt II.2 Hållbart näringsliv. Miljöräkenskaper lokal nivå storföretag deltar nordiskt projekt Några svenska i ett Det lokala Agenda 21-arbetet har bidragit till allt för att ta fram företagsspecifika nyckeltal för miljöpreatt fler kommuner har börjat närma sig gröna bokslut i den standa. I detta projekt finns dock ingen ambition att redovisningen. I enkät från 1995 utveckla någon och generell metod kan egna en uppgav en gemensam som fjärdedel landets kommuner börjat arbeta användas alla företag. av att man av med någon form grön redovisning. Det rörde sig av både miljöinforrnation presenteras eller om som mer mindre fristående från den ekonomiska redovisningen, t.ex. i form nyckeltal, och olika försök att värdeav om miljökostnadema ra i pengar. De första kommunala miljöredovisningama kom i början 90-talet och går utvecklingen snabbt. av nu 1995 presenterade ett 40-tal kommuner någon form av miljöredovisning. Ungefär hälften dessa har kopplat av redovisningen till uppföljning och utvärdering besluav tade mål. I än hälften miljöredovisningama mer av används olika gröna nyckeltal för att beskriva utvecklingen. En metod fått bred spridning bland både komsom och andra aktörer är riktningsanalys. Metoden, muner presenterades redan 1990, används för att konsom trollera hållbarheten i projekt eller vid planering och ger övergripande uppfattning effekterna på miljön. en om

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

Miljöskuld och miljökapital i Eslöv Baserat ovanstående metod hamnar man i Eslöv följande resultat:

Långfristig miljöskuld 800 miljoner 20 miljoner/år ca + ca koldioxidutsläpp, kadmium i jordbruksmark, minskad humushalt i jordbruksmark, övergödning av hav och sjöar, miljöfarligt avfall, förorenad mark, bevarande av biologisk mångfald i våtmarker respektive ett reservat

Kortfristig miljöskuld ca 50 miljoner bullerdämpning, åtgärdande av dricksvattenkvalitet, sanering radonhus, ventilationsupprustning av Naturligt miljökapital ca 2150 miljoner

markens taxeringsvärde, fyndighet kaolin och naturgrus, rekreationsvärden,

existerande biologisk mångfald

Tekniskt miljökapital 200 miljoner låg uppfyllnad negativt värde - utsläpp till vatten från: reningsverk, avfallsupplag, jordbruksmark, enskilda avlopp; utsläpp till mark från reningsverk slam; utsläpp till luft från energiverket, avfallsupplag, småskalig oljeeldning, småskalig Vedeldning, freoner, tillståndspliktiga företag, krematorier; källsortering

Humant miljökapital 2 miljoner kommunal miljöinformatör, utbildning kommunens inköpare miljöutbildning i skola, gymnasiav um och förskola, miljöutbildning företag, information om källsortering

Källa: Gröna nyckeltal i kommunal redovisning, Svenska Kommunförbundet 1996.

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

Agenda 21-bokslut i Falun Falun tillhör de svenska kommuner som arbetat längst med miljöredovisning. l Falun görs redovisningen för att följa upp politiskt tagna beslut och mål inom miljö- och energiområdet samt för att ge en allmän bild av miljösituationen. Miljösituationen beskrivs bl.a. utgående från ett antal nyckeltal: Avfall deponering av vissa avfallsslag Faluns avfallsanläggning material till återvinning andel av avloppsslammet som sprids odlingsmark kompostering i daghem, fritidshem och skolor Energi energitiliförsel och energislag, bränsle i fjärrvärmen, energianvändning för uppvärmning i det kommunala bostadsbolaget, elanvändning i kommunen Trafik flöden några trafikleder växthusgaser koldioxidutsläpp från fossila bränslenkoldioxidutsläpp från den störste enskilde energianvändaren Metaller och utsorterat miljöfarligt avfall från hushållen/invånare zinkläckage från gruvavfall kemikalier indikerar totalt metalläckage utryckningar till olje- eller kemikalieolyckor Vatten vattenanvändning per person in- och utläckage i kommunala vatten och avloppsledningar Biologisk mångfald andel skogsmark med Iandskapsekologisk planering Försurning svavel från bränslen kvävedioxidutsläpp från bränslen utsläpp av Buller antal boende i områden med bullernivåer över viss gräns Utomhusluft kvävedioxidhalter i luft i centrala Falun km gång- och cykelväg Bygga och bo antal radonåtgärdade hus ackumulerat Dricksvatten andel godkända renvattenprover Friska Falun Andel rökare i årskurs nio Nyckeltalen relaterar till politiskt beslutade mål och utvecklingen kan följas över flera år. Miljöredovisningen innehåller också en konkret och tydlig genomgång av varje kommunnämnds planerade, påbörjade och avslutade åtgärder inom miljö- och energiområdet. Varje nämnds redovisning avslutas med en utvärderande kommentar från kommunens ledningsgrupp.

Del Agenda 21 i Sverige v

IV.3 Ekonomiska

styrmedel och skatter

m subventioner tas däremot inte i detta kapitel

Sverige har sedan slutet 80-talet arbetat allt upp

av mer Till fördelarna med ekonomiska styrmedel hör att:

å "med-i ekonomiska styrmedel speciellt inom energi-

åtgärder vidtas där det kostar minst, dvs. miljöbelast-

å området. j

, ningen minskas kostnadseffektivt. i j

J f :Många,eneçgçskattgrrvhárj Ökátzgradvis. förhushâll

utveckling miljöanpassade produkter stimuleras av

;foch- i :För i i

Z serviceriåjring. industrin. har délsånkts, eftersom de relativa kostnadsfördelar.

ges

skat-

ntâkterna

nergi-Ãochmiljörelatéradve

|1 â 2% administrativa kostnader vanligen är låga.

tárükáriigrjfádvisç. - Under nittiotalet har användningen ekonomiska

-I av

-i Stâyreffekten host styrmiedlen varierar och på-ver- styrmedel inom miljöområdet ökat kraftigt i Sverige

Z igkafsir bha. av-Ãhiliáf lättidetmjär byta till andra alter- tillhör de länder världen har flest miljö-

som nu i som

nativtåch hur höga avgifterna/skatterna är. i skatter och -avgiften Inom EU kan enskilda länder infö-

Z nationella miljöavgifter och skatter, så länge de inte ra G1 klassas handelshinder. Oron för försämrad konkursom

renskraft för det landets industri kan emellertid egna

hämma ett land de är att införa ekoom ensamma om Ekonomiska styrmedel i Agenda 21-dokumentet nomiska styrmedel.

I Agenda 21 framhålls behovet ett effektivt av

utnyttjande ekonomiska Till de Miljörelaterade skatter och avgifter av instrument. områ-

den pekas ut särskilt angelägna för detta hör: 1994 stod intäkterna från miljö- och energirelaterade som som

energi, transporter, jord- och skogsbruk, vatten, avfall, skatter för 3 procent BNP. Detta beräknas stiga till av

hälsa, turism och tjänstesektom samt globala och grän- 3,7 procent år 1998. Till de största intäktspostema hör

söverskridande miljöproblem. energiskatten på bränslen och koldioxidskatten. samt

Till de skatter är differentierade med miljösom Pris miljöpåverkan aspekter grund hör svavelskatten på bränslen, kolsom

I detta kapitel behandlas ekonomiska skatter och avgif- dioxidskatten, energiskatten på bränslen, fordonskatt

ter, dvs. extra pâlagor konstruerade så att miljöpåverkan skatt på gödsel- respektive bekämpningsmedel. samt

blir prisfaktor. Dessa styrmedel har syfte Syftet med differentieringen konsumtionen en som att är att styra

med hjälp marknadskraftema styra konsumtionen mot de miljöanpassade alternativen. av mest

och beteendet i miljöanpassad riktning. Bidrag och Till de miljöskatter differentierade hör en som inte är

Del Agenda 21 i Sverige

Intäkter från fordonsskatter Intäkter från energirelaterade skatter

Mkr Mk Prokuklionsskalt 7000 5°°°° kämkraftsel fastighetsskatt Vattenkraftverk

COZ-skatt, bränslen ,

W Sââiilfâäâl svaveism.

bränslen

20000 Energiskatt bränslen och elkran

Försäliningsskalr

10000 motorfordon

1980 1980 1984 1988 1992 1996 1984 1988 1992 1996

skatterna avfall till deponering beslutad övergång från fossila bränslen till biobränslen i fjärr-

på men ännu införd och liksom på och värmeverken, på naturgrus momsen Styreffekten här blir framförallt skatten viss återgång till olja då bränsle- och koldioxidtransporter. att i en

hushållning det gäller skatten sänktes för industrin. Återgången skedde fram-

gynnar samt, t.ex. när naturgrus, till alternativa material. förallt inom skogsindustrin, snabbt kan byta melövergång som Skillnaden mellan miljöskatt och miljöavgift är lan olja, och biobränsle, en en intäkterna från miljöavgifter öronmärkta för vissa minskad fosfor och kadmiumhalt i handelsgödsel, att är ändamål. Sverige bl.a. bilar och batterier belag- övergång till diesel i miljöklass ett och bensin i miljö- I är vissa da med miljöavgift bl.a. ska finansiera omhän- klass tvâ, en som dertagandet minskade kväveoxidutsläpp från de energianläggningnär de tjänat ut. Sverige har också ekonomiska styrmedel inom häl- berörs kväveoxidavgiften, ar som av soområdet. Dit hör hög beskattning tobak sänkt svavelhalt i olja. t.ex. en av och internationell synpunkt sett hög beskattning en ur på alkohol.

Till effekterna i Sverige miljöskattema hör: av

Del Agenda 21 i Sverige

Miljöskatt Beskrivning Effekt

Bränsleskatt bensin 1987 differentierades skattesatserna Den blyade bensinen minskade sin bensin så att blyad bensin blev marknadsandel ganska snabbt. I dag dyrare. Nu finns miljöklass 2 och 3 för säljs bara bensin i miljöklass två. oblyad bensin. Bensin i miljöklass två, som beskattas lägre, måste uppfylla vissa miljökrav.

Koldioxidskatt infördes 1991 fossila drivmedel Koldioxidskatten har minskat oljeanoch fossila bränslen för energiproduk- vändningen inom fjärrvärmesektorn tion. Så småningom sänktes koldioxid- fortlöpande till förmån för biobränslen skatten för industrin till en fjärdedel av som varken belastas med koldioxidden allmänna nivån. Orsaken var den eller bränsleskatt. På sikt förväntas internationella konkurrensen. En för- den effekt även utanför fjärrvärmedubbling för industrin, till halva den sektorn. allmänna nivån, planeras.

Allmän energiskatt Omfattar fossila bränslen för uppvärm- Miljöklassningen dieselolja har av eldnings- och dieselolja ning och drivmedel. Skattesatsen vari- påverkat konsumtionen så att 85 proerar beroende miljöklass. cent av all diesel som säljs är miljöklass ett.

Användning inom tillverkningsindustrin Oljeanvändningen inom industrin steg beskattas ej. något när industrin befriades och samtidigt fick sänkt koldioxidavgift.

Svavelskatt Baseras svavelinnehåll. Belastar Avgiften bedöms ha ökat andelen lågsfossila bränslen och oljor för energipro- vavliga oljor men däremot inte åstadduktion. Industrins processer samt sjö- kommit en övergång från olja till andra farten är befriade. bränslen.

Kväveoxidavgift Energiproduktionsanläggningar med Utsläppen kväveoxider från de en av produktion 25 GWh/år ursprungli- anläggningar som berörs av kväveoxidgen minst 50 GWh/år, belastas. avgiften har ungefär halverats sedan Intäkterna från avgiften fördelas åter avgiften aviserades. ut bland de avgiftsskyldiga anläggningarna i relation till deras energiproduktion.

Del Agenda 21 i Sverige

Miljöskatt Beskrivning Effekt

Årlig fordons-beskattning Differentierad för personbilar och lätta Differentieringen tros inte ha någon fordon, så att emissionssnåla fordon större effekt bilvalet, bl.a. för att de första fem åren. skillnaden är så marginell jämfört med gynnas hur mycket en ny bil kostar.

Skrotningsavgift bilar Tas ut nybilspriset. Sedan 1992 är Skrotningspremiens effekt ligger skrotningspremien högre för bilar som främst i att den minskar vild skrotning klarar besiktningen, för att stimulera i skogen. Den är sannolikt för låg för utskrotning av gamla bilar med dålig att motivera snabbare utskrotning av avgasrening. gamla, ännu körbara bilar.

Miljöavgift handelsgödsel En miljöavgift baserad Kväveanvändningen har varierat med kväveinnehåll. kväveavgiftens storlek. Den rådgivning och forskning som avgiften finansierat anses varit effektivare för att minska användningen än den prisökning som avgiften medfört.

avgift base- Kadmiumhalten i handelsgödsel har Handelsgödsel har även en rad kadmiuminnehåll. Tidigare nästan halverats vilket till stor del avgift fosfor i han- antas bero kadmiumavgiften. fanns även en delsgödsel. Fosforavgiften togs bort då fosforanvändningen ansågs ha minskat tillräckligt.

Frivillig miljöavgift miljöskadliga Tas ut tillverkare och importörer för En stor andel av de kvicksilverhaltiga av batterierbly, nickel-kadmiun, alka- att finansiera insamling och återvin- alkaliska batterierna har ersatts av batliska respektive kvicksilverbatterier ning. terier med lågt eller inget kvicksilverin- Nu föreslås att alla batterier nehåll. Troligen har inte batteriavgiften typer av ska samlas och att höjda miljöavgif- varit speciellt avgörande för denna ter alla typer av batterier ska finan- utveckling. siera insamling och omhändertagande. Insamlingen av nickel-kadmiumbatterierna fungerar dåligt.

Dei Agenda 21 i Sverige

Miljöskatt Beskrivning Effekt

Naturgrusskatt infördes 1996 För tidigt att avgöra

Avgift bekämpningsmedel Avgiften tas ut tillverkare och Sedan avgiften bekämpningsmedel av importörer. infördes har användningen minskat med 35 procent i landet. Minskningen bedöms i första hand bero rådgivning samt minskad dosering genom övergång till moderna Iågdospreparat. Prisökningen i sig p.g.a. avgiften har däremot inte haft någon större effekt användningen.

Pantsystem glasflaskor Är frivilligt lnsamlingsgraden för returglas är nästan 100 procent. Andelen drycker som säljs i returglas har minskat, särskilt när det gäller vin, och sprit.

Pantsystem för dryckesförpackning- Är lagstadgat Drygt 90 procent aluminiumburkarav ar i aluminium och PET na samlas och återvinns. Ca 70 procent av engångs-PET-flaskorna samlas och materialåtervinns och närmare 100 procent av PET-flaskorna för flergångsbruk återanvänds.

Nya förslag minskad beskattning arbete. Kommittén ställer sig av Ett förslag på avfallsskatt lades under hösten 1996. positiv till skatteväxling bör genomföras en som stegvis Enligt förslaget ska allt avfall deponeras beläggas över lång period. Kommittén konstaterar ökade som en att med skatt på 250 kr ton. Ingen skillnad mel- intäkter från miljöskatter för ganska en per görs ger utrymme en lan olika typer avfall. Förslaget bearbetas för blygsam sänkning skatten arbete. av närva- av på rande i regeringskansliet. Skatteväxlingskommitten förordar energiskatten att Skatteväxlingskommittén har utrett konsekvenserna omstruktureras den blir proportionell så att mot energiökad beskattning på t.ex. energi kombinerat med innehållet och biobränsle uppmärksammas särskilt. av en att

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

Ekonomiska styrmedel lokal nivå rering i den fastigheten att ge dessa egna genom har möjlighet att mil- lägre VA-avgift. Avloppsdelen i VA-taxan halveras. Till de avgifter som kommunen till förbruk- Tanken är att utsläppen näringsämnen till kusthajörelatera och i ökande grad koppla av avfallsavgift, VA-taxa, fjärr- vet ska minska samtidigt som man slipper dra rörning/belastning etc. hör elräkning. 1995 t.ex. två tredje- ledningar och minskar vattenförbrukningen. värme och uppgav delar av kommunerna att man arbetade med diffe-

Höjda rörliga och sänkta fasta avgifter på

rentierade avfallstaxor och en tiondel att man hade rörliga VA-avgifter. l Halmstad har det kommunala energiverket sänkt de fasta kostnaderna elräkningen för hushållskunder Viktrelaterad soptaxa och istället höjt avgiften kWh. Under 1996 har per I Varberg började försök med rörliga dessutom försök låtit kunder i ett bostadsman sop- man hämtningstaxor 1994 och sedan 1995 baseras område rapportera sin faktiska elförbrukning varansopavgifterna för samtliga hushåll den faktiska nan månad genom att själva läsa av sin elmätare. sopmängden. Taxan har fast del samt viktrelaterad Elräkningen baseras dessa siffror, som motsvarar en en del. Sedan den rörliga taxan infördes har sopmäng- den definitiva förbrukningen, istället för att som norden minskat med ungefär tredjedel. Samtidigt har malt är baseras uppskattad förbrukning. Pâ elräken insamlingen glas och ökat kraftigt. Man ningen grafisk presentation av den egna elförav papper ges en inte upplevt några problem med att hushållen, brukningen under året och jämfört med föregående har för att sänka sina sophämtningsavgifter, slänger sina år. Genom att utnyttja modern tele- och datorteknik någon annanstans. klarar man arbetet utan större administrativ insats. sopor Man hoppas påverka kundernas beteende så att Sänkt VA-taxa vattentoalett. har slagit så väl ut utan elförbrukningen sänks. Försöket Tanums kommun sedan 1995 hushåll att alla kunder kommer att erbjudas dessa möjlighegynnar som avstår från vattentoalett eller genomför urinsepa- ter under 1997.

trafik- och miljörelaterade skatter differentie- Altemativbränsleutredningen föreslår att även altema- Vidare att för olika bränslen. Skatterna bekämpnings- tiva fordonsbränslen ska miljöklassas samt skattelättras på energi, ges medel och pekas ut möjliga att höja. nader. naturgrus som

Del Agenda 21 i Sverige v ei e

IV.4

Miljöanpassad offentlig upphandling

toms upphandling är relativt stor. Den beräknades

Den offentliga sektorns upphandling beräknades

m 1994 till minst 300 miljarder kronor och utgör därmed 1994 till minst 300 miljarder kronor och utgör betydande andel den svenska handeln. en av E betydande del av den svenska handeln. i Z ,

Arbetet med miljöanpassning avden offentliga Möjligheter och begränsningar

å

upphandlingen har vfâttett- genombrott under 90- för att ställa miljökrav

:i

talet. 1995: tillämpade tvâl tredjedelar av kommu- Lagen offentlig upphandling LOU började

Z om gälla i

-n f nerna miljökriteriergvid upphandling. v25 statliga 1994 och konsekvens reglerna för offentlig

är en av

5 myndigheter har utsetts för att-utveckla metoder upphandling inom EU. LOU goda möjligheter

nya ger att

-l i erfarenheter gäller

och samla när det miljöanpassad ställa miljökrav vid offentlig upphandling, men dessa

-l i upphandling. krav måste specificeras mycket Inköparna i noggrant. Z l

Kravspecifikationer och andra hjälpmedel för behöver därför både bättre utbildning samt stöd i form

inköpare har tagits fram i t.ex. kravspecifikationer.

Z regionala och lokala pro- av

LOU tillåter inte krav speciell miljömärkning.

G7 jekt. Vissa av dessa har fått stor spridning. på en

Däremot kan köparen kräva produkt ska uppfylatt en

kriterierna för miljömärkning eller motsvarande. en

På liknande sätt kan ställa krav livsmedel ska man på att Agenda 21 betonar miljöanpassad vara ekologiskt odlade och åberopa kriterierna i ett god-

offentlig upphandling känt kontrollsystem.

Kapitel 4 i Agenda 21 framhåller bl. vikten att den LOU kan innebära begränsningar det gäller mila. av när

statliga upphandlingen blir ett föredöme miljöhän- jökrav berör tillverkningsprocesser och ur som transporter.

seende. Samtidigt betonas att miljöförbättring den Här dock tolkningen oklar eftersom sådaen av är ännu nâgra

statliga upphandlingspolitiken inte får bryta mot inter- fall ännu inte i domstol. na prövats

nationella handelsprinciper. Samtidigt LOU introducerades inrättades

som

Att miljöanpassa den offentliga upphandlingen inne- Nämnden för offentlig upphandling. Denna myndighet

bär att systematiskt välja de och tjänster har till uppgift kontrollera den offentliga varor som att att upp-

innebär den minsta belastningen på miljön. Genom handlingen sker enligt reglerna, tillhandaatt men även att

successivt höja miljökraven växelverkar den offentliga hålla information och vägledning. I nämndens uppgifter

upphandlingen med produktutvecklingen och bidrar till ingår också stimulera miljöanpassningen den

att av

alltmer miljöanpassade produkter. Den offentliga sek- offentliga upphandlingen.

Del Agenda 21 i Sverige

Den offentliga sektorn skall bli ett föredöme Offentlig upphandling

25 statliga myndigheter har pilotmyndighe-

utsetts som upphandling och införa miljöter för att miljöanpassa ledningssystem. En sammanhållen strategi gör det som

lättare ställa miljökrav på den offentliga upphand-

att lingen och de olika aktörerna skall utarbetas. Några exempel på åtgärder är miljöhänsyn högre i myndigheternas O att ges status regleringsbrev, tydlig och kompetent miljöpolicy större O att en ger befogenhet att ställa miljökrav, inköpama utbildning för att ställa miljökrav O att ges Kommuner och utvärdera anbud med avseende på miljöaspekatt Landsting uch ter. landstingsfria kommuner Inköparen har en nyckelroll

Inköparen har inflytande när det avgörs vilken

ett stort vikt ska läggas vid miljöanpassning vid valet som av promiljöanpassat och dera miljökrav. Leverantörerna upplever att den stora dukt. Att bedöma vad som är väga

dessa egenskaper önskemål kräver inte bara variationen miljökrav från olika upphandlande enhe-

mot övriga av också förmåga hålla försvagar utvecklingen miljöanpassade och kunskap och kompetens utan att ter av varor sig jour med det omfattande informationsflödet inom tjänster. á sällan motsägelsefulla En mall för miljökrav ställa vid inköp och miljöområdet. Nya och inte upp- att av varor gifter vad miljöanpassat tjänster kan bl. innehålla: om som är presenteras av myn- a. branschorganisationer, miljöorga- krav produkten: ämnen/komponenter inte får

digheter, leverantörer, O på som

livslängd, återvinningsbarhet, energi-, kemikalie nisationer, fack- och dagspress. ingå, och Vattenförbrukning vid tillverkningen. Dessutom bör Hjälpmedel för miljökrav underlättar för alla parter produkten uppfylla kriterier för miljömärkning, det krav på anbudsgivaren. t.ex. beträffande internt mil- Både inköpare och leverantörer anser att är ett stort O finns enhetliga och samordnade jöarbete såsom miljöpolicy, handlingsplaner, redovis-

problem att det inte miljökrav. I dag sker mycket dubbelarbete inom den ning samt uppföljning, miljöcertiñering.

offentliga sektorn när det gäller att formulera och vär-

l

Del Agenda 21 i Sverige

I lI l i

Miljöanpassning av upphandling upphandlingen. Även landstingen har ofta liknanpassa lokal och regional nivå de och flera exempel pâ regionala samarbeten program

Miljöanpassning upphandling på lokal nivå har ökat mellan kommuner finns.

av

kraftigt under 90-talet. Två tredjedelar kommunerna I dag finns bra exempel aktuella hjälpmeav många på

tillämpade 1995 miljökriterier för offentlig upphand- del för offentliga upphandlare när det gäller att ställa

ling. Agenda 21-processen har bidragit till att miljöan- miljökrav. Pâ sidan 205 exempel detta. ges några på

Del Agenda 21 i Sverige

Exempel

Lf Direkt databas för Erfarenheterna från projektet i Västernorrland visar miljökrav vid upphandling dock att det inte räcker med policy och kriterier. För

Landstingsförbundets databas Lf Direkt är att miljöanpassade upphandlingsregler ska fungera i en uppskattad mall för miljökrav i samband med upphand- praktiken krävs även mycket information och utbild-

ling. Ett miljökravssystem för i första hand landsting ning.

har arbetats fram och kan användas vid all upphand- Eskilstuna följer upp andelen ling och alla inköp. Systemet finns tillgängligt i miljöanpassade uppköp Landstingsförbundets databas Lf Direkt och kom- Eskilstuna kommun beslutade i kommunfullmäktige pletteras successivt med nya varugrupper och tjän- 1995 att all upphandling av varor och tjänster skall ster samt uppdateras kontinuerligt med ändrade och miljöanpassas. Allt eftersom kommunens avtal nu nya miljökrav. Stockholms läns landsting har varit löper ut kompletteras riktlinjerna med specifika mildrivande i detta arbete. En samordning med jökriterier för de varugrupper eller tjänster som blir Stockholms Stads centrala upphandlingsenhet har aktuella för central upphandling. Riktlinjerna anger inneburit ökad tyngd gentemot leverantörerna. bl. a. att leverantörer så långt möjligt skall redovisa

förpackningar, transporter, avfall m. m. som påverkar Miljöanpassad kommunal bedömningen av produkten ur miljösynpunkt. upphandling i Västernorrland För att en bättre uppfattning om hur miljöan- Kommunerna i Västernorrlands län har tillsammans passningen kommunens upphandling fortskrider av med Kommunförbundet i länet utarbetat ett material har ett uppföljningssystem byggts upp. Produkter för miljöanpassad upphandling. Materialet har sameller tjänster som inhandlas och som uppfyller kommanställts i en pärm tillsammans med kriterier för miljökriterier eller produkter som är mi|jömunens 21 olika produktområden, som ex. kemikalier, förmärkta konteras under en särskild kod. Vid det årliga packningar, transporter, kontorsmaterial och livsmemiljöbokslutet kan sedan varje nämnd och kommunal del. Dessutom innehåller pärmen information om bolagsstyrelse relativt enkelt redovisa hur stor andel nationella miljömål och lagstiftning samt olika miljöav inköpen som varit miljöanpassade. märkningssystem.

Pärmen har varit mycket efterfrågad och har i dag

sålts till över 220 av landets totalt 288 kommuner.

Del Agenda 21 i Sverige

IV.5

Information

Att nå ut med information har varit de strategi kan ett viktigt hjälpmedel i den fortsatta Agenda en av vara

stora uppgifterna i inledningsskedet av det 21-processen.

m lokala Agenda 21-arbetet. 1995 hade 90 Ett internationellt samarbete mellan ett antal länder med

procent av kommunerna satsat informa- syfte att producera reklamfilmer kan ett ekonom.m. vara ä tion till allmänheten via Iokalpressen, infor- miskt rimligt sätt att med skattemedel finansiera reklam- och

ä mationsträffar, informationsmaterial till hus- informationskampanjer för en större global förståelse av

hållen, miljömässor eller marknadsevene- behovet faktor 10 och hållbar utveckling. av ex. Z studiecirklar mang samt och liknande. Användningen av datorer och internet för spridning av -n Information om miljö och hållbar utveck- information om Agenda 21 och hållbar utveckling ökar kraf-

ling måste ständigt konkurrera med t.ex. tigt i Sverige, är ett de datortätaste länderna. -r som av

-l kommersiella budskap. Medias intresse för Reklambranschen expanderar kraftigt. På några håll har

Z Agenda 21-arbetet är sällan lika stort som de de lokala Agenda 21-aktiva samarbetat med ortens reklam-

aktiva önskar sig. Många som arbetar med byråer tagit fram annonskampanjer. Samarbetet har som Z Agenda 21 lokal nivå upplever att de sak- väckt ett intresse hos reklamfolket för att lära sig mer om D nar kunskap om hur man effektivt når ut med miljö.

ett budskap i samhället. En informations-

Information i det lokala Agenda 21-arbetet informationsmaterial till hushållen, miljömässor eller

I kapitel 31 i Agenda 21 understryks betydelsen marknadsevenemang studiecirklar och liknande. av att samt informationen förbättras till allmänheten för öka Speciella informationsinsatser har främst riktats till att förståelsen för politik och beslut har till syfte elever och lärare skolan, barn och personal barnsom att i inom åstadkomma hållbar utveckling. näringsliv och handel. Inom bamomsoren omsorgen samt Att nå ut med information i samhället har har generellt haft mycket aktiviteter kopplade varit en gen man

de stora uppgifterna i inledningen det lokala till miljö och Agenda Zl. Detta har visat sig av av vara ett Agenda ZI-arbetet. 1995 90 kom- effektivt sprida kunskap och information till uppgav procent av sätt att att de satsat på information till allmänheten i både personal, barn och föräldrar. munerna samband med Agenda 21. De vanligaste informations- Andra nå med information det lokala sätt att ut i kanalerna har varit Iokalpressen, informationsträffar, arbetet är via arbetsplatserna. Kommunen har ofta varit

Del Agenda 21 i Sverige

föregångare att sprida information till de egna Exempel

genom

anställda, liknande aktiviteter finns även hos landsmen Regional samverkan om information ting och privata arbetsgivare. -

"Förbundet Agenda 21" och "Gröna Draken" Skriftlig information kommunens miljö- och om

Agenda Zl-arbete sprids ofta i kommunens egna Förbundet Agenda 21 i Västmanlands län bildades

nyhetsbrev eller t.ex. "miljösidor" i den lokala 1994. Medlemmar är b|.a. landstinget, läns-styrelgenom

telefonkatalogen. I exempelvis Sundsvall är det lokala kommunerna samt företag och organisationer sen, miljöbokslutet inriktat på att informera allmänheten. Förbundet har syfte att ut i Västmanland. som ge

Därigenom redovisar utvecklingen inom t.ex. kolman en västmanländsk natur- och miljötidning som ver-

lektivtrafikresande, källsortering och försäljning milav kar i anda som de lokala Agenda 21-prosamma jöanpassade produkter, för återkoppling kring att ge Tidningen heter "Gröna Draken" och ges cesserna. effekten kollektiva ansträngningar. Ett annat vanligt av ut gratis till alla hushåll i länet varje kvartal. Den

sätt att informera är utställningar på t.ex. bibliogenom till utökat samarbete mellan olika medverkar ett tek. aktörer miljöområdet både inom den egna kom-

och i hela regionen. Dessutom ökar tidmunen

ningen miljömedvetenheten och aktiviteten hos all-

mänheten. Information till allmänheten i Agenda 21-arbetet

Svårt att informera i hård konkurrens Genom Iokalpressen Svårigheten med information upplevs ofta att nå ut

Info. muren problem i det lokala Agenda Zl-arbetet. I som ett Seminarier dagens mediasituation är konkurrensen uppmärkom Info.material samheten stenhård och informationen miljö och liilällållen om till hållbar utveckling måste ständigt konkurrera med t.ex.

Mlljtlmlssa/ kommersiella budskap. marknaadsavønemang arbetar lokalt upplever dessutom De personer som

Mlljölearrl/ ofta att de saknar kunskap hur effektivt når ut om man studiecirklar Stöd nationella med ett budskap i samhället. genom N i Annat informationskampanjer, exempelvis TV-reklam genom

efterfrågas ofta från lokalt håll. 100 ä Antalkommuner

Del Agenda 21 i Sverige

Exilen

P91 jekt. Uppgifter eller utvärderingar tydligt visar på

som

f

resultatet breddsatsning skulle ha större möjlighet av en Miljö och hållbar utveckling TV och radio att nå ut via media. Informationsstrategier bör utarbetas och befintliga "Effekt" informationskanaler effektivare utnyttjas i Agenda 21- TV1 har under flera sänt detta populära TV-pro- arbetet. gram som varannan vecka under Iättsamma former frågor Datoranvändningen ökar snabbt tar upp om den enskilda människans närmiljö och vardagsliv. Programmen har ett positivt Mängden information i samhället flerdubblas i allt snabanslag och innehåller många goda exempel. bare takt. Samtidigt det blivit svårare att tränga igesom ett allt starkare informationsbrus har det tack vare nom "Hållbart" utveckling blivit lättare tillgång till datorteknikens att TV 2 har under ett antal veckor sänt programserien information och att hitta rätt bland mycket informa- "Hållbart" med Agenda 21 som huvudtema. tion. Samtidigt har radioserie sänts temat Sverige är ett de sju datortätaste länderna i värlen av "Hållbar ekonomi". Programmen har producerats den i dag. Varannan i åldersgruppen 16 64 år person av Utbildningsradion. använder PC i arbetet. Var fjärde yrkesverksam har tillgång till dator i hemmet. Inom telekommunikations- Media området ligger Sverige långt framme. Antalet internet- När det gäller att följa, beskriva och kritiskt granska användare i Sverige har ökat exponentiellt de två senas- Agenda 21-processen har media viktig uppgift. På åren. År 2001 beräknas det finnas minst miljard en te en lokal nivå har media visat ett relativt stort intresse för intemetanvändare i hela världen. den Agenda 21-process pågår. Nationellt har det Den tekniken öppnar möjligheter att nå ut som nya nya inte varit lika självklart för media att bevaka och analy- med information Agenda 21 och hållbar utveckling. om

ett spirande omställningsarbete för hållbar Den kan också väg att intressera en datorspels-

sera en vara en utveckling. intresserad generation för miljöfrågor. En förklaring till detta kan att Agenda 21-pr0vara består mängd projekt. Det Reklambranschen expanderar cessen av en små största nyhetsvärdet ligger inte alltid i att beskriva något Reklambranschen har via kanaler expanderat krafav nya dessa enskilda små projekt. Men många små framsteg i tigt på senare år. 1995 omsatta den 31 miljarder svenflera små projekt kan sammantaget medföra större ska kronor vilket är betydligt än det statliga anslaen mer förändring än enstaka stora framsteg inom några get för utbildning och universitetsforskning och 30 pro- ca

Del Agenda 21 i Sverige

gånger än de medel avsatts 1996 i statsbud-

mer som Exempel

geten för Sveriges miljö- och naturvård. Jämförs de medel staten avsätter för informasom http://www.agenda21.se svensk tion miljöarbete i allmänhet och hållbar utveckling om internetsida om Agenda 21 i synnerhet med reklambranschen blir skillnaden än större. Ett internationellt samarbete mellan ett antal lnternettekniken ger nya möjligheter att utveckla ett länder med syfte att producera reklamfilmer m.m. skul- medborgarperspektiv i samhället. Nationalkommitkunna utgöra ett ekonomiskt rimligt alternativ för tén har tillsammans med Svenska Kommunförbunmyndigheter att med positiva framtidsbilder, skatteme- det, Naturvårdsverket, Utbildningsradion fl. m. del finansiera reklam- och informationskampanjer för det byggt upp en organisation för att informera om större global förståelse faktor 10 och hållbar en av ex. arbetet med Agenda 21 samt underlätta erfaegna utveckling. renhetsutbyte och direktkontakt via internet för dem som är intresserade av Agenda 21-processen. En databas "Guldkorn" som beskriver olika intressanta projekt, Agenda 21-nyheter m.m. har byggts denna mötesplats internet. lnternetupp adress: http://www.agenda21.se.

"Agent 21 med rätt att rädda miljön" - "Guldmusen" tävling om bästa simulerings och dataspel trä- - "Agent 21" är ett som Agenda 21-annonsen långsiktigt nar beslutsfattare att integrera ett mer Borås kommun anordnade 1996 "Guldmusen", en perspektiv i beslutsprocessen. Spelet är i första tävling inom kommunen om bästa annons för hand avsett för personer som olika sätt arbetar Agenda 21. 31 reklambyråer lämnade bidrag. De med Agenda 21-frågor inom kommuner, näringstio bästa fick varsin helsidesannons i Iokalpressen. livet, organisationer, utbildningssektorn. En timmes Reklambranschens representanter har fortsatt spel motsvarar fyra i kommunen. Spelet har proatt hålla kontakt med kommunens Agenda 21-sam- ducerats Utbildningsradion. av ordnare. Samtliga reklambyråer i kommunen har fått en Agenda 21-utbildning och nu vill man vidare med en tävling i positiva framtidsbilder.

Del Agenda 21 i Sverige

lV.6

Utbildning och forskning

Det är nödvändigt att formulera kunskapsmål Utbildning och forskning utgör i ett längre perspektiv

för en ökad förståelse för sambanden mellan basen i utvecklingsarbetet för hållbar utveckling. Fokus en vår livsstil och miljö- och utvecklingsproble- forskningen förskjuts i dag från grundforskning till mer matiken. ämpad forskning. i . Att utbilda för hållbar utveckling är ett Många skolor försöker möta de snabba samhällsför

m gigantiskt folkbildningsprojekt inte bara för dringar informations- och kunskapssamhället med som J detreguljära utbildningsväsendet utan också problemorienterad undervisning. i genom en mer å vuxenutbildning, folkbildning, arbetsmark- Det har hittills varit svårt att finna arbetssätt i skolans

ä nadsutbildning, vidareutbildning samt kom- uppmuntrar eleverna till ett aktivt deltagande i beslu

J petensutveckling i företag och offentlig för- processer. Lärarna, har nyckelroll, bör därför stödja

som en z valtning. riktade fortbildningsinsatser. genom 1 På central kommunal nivå finns etablera- En omfattande folkbildningsverksamhet bedrivs i

landet

de kontakter och fungerande samverkan mel- och miljö och hållbar utveckling har de senaste åren blivit -i lan skolans administration och kommuner- viktigt tema. -i nas Agenda zl-samordnare. Båda parter Miljöinslaget i arbetsmarknadsutbildningen har ökat ser Z skolan som en viktig miljöaktör. senare år.

Förskolan och skolväsendet har del I näringslivet har intresse för att utbilda personalen i Z en , håll tagit till sig Agenda 21. Det beror till stor jöfrågor väckts och deltagandet i miljöutbildningar skjutit 1 C3 del engagerad skolpersonal och intresse- de åren. i senare rade elever.

Högskoleväsendet har inte kommit lika

långt när det gäller integrering av Agenda 21

och hållbar utveckling.

Utbildning i Agenda 21 kapitel 28 betonas de lokala myndigheternas för ansvar I Agenda 2 1 -dokumentet betonas utbildning och forsk- förverkliga Agendan. att ning i en rad olika avsnitt. I kapitel 25 beskrivs barns I kapitel 31 understryks betydelsen vetenskap och av och ungdomars roll i arbetet för hållbar utveckling. I teknik för hållbar utveckling. Forskningens en att uppnå en

Del Agenda 21 i Sverige

och utbildningens betydelse för hållbar utveckling

en Exempel

framhålls också i kapitel 35 respektive kapitel 36.

Utbildningssektorns och forskningens roll i ett Miljödaghemmet "Täppan" i Klippan

Agenda Zl-perspektiv består till stor del att inom av Daghemmet Täppan i Klippans kommun har haft en

utbildning, forskning och utveckling utveckla insikt och genomtänkt miljöprofil redan vid projekteringen av

kunskap miljön och handlingsförmåga för att skapa om byggnaden. lnteriörer och inventarier har granskats

förutsättningar för hållbar utveckling. Nedan följer en en miljösynpunkt. Personalen har ambition att ur som kort beskrivning hur Agenda Zl-Arbetet fortskrider av fostra fram miljöansvar. med lekens hjälp ett på de olika nivåerna i utbildningssystemet. Barnen är mycket ute och lär av naturen och käll-

sorteringen har blivit naturlig del i den dagliga Förskolan en

verksamheten. Förskolan skall enligt direktiven bidra till att barnen

känner för naturen och får erfarenheter och ansvar

grundläggande kunskaper bl. människan i förhål- för den miljö de själva direkt kan påverka och

om a. ta ansvar

lande till andra och till att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergriarter naturen.

Barnomsorg och förskola områden tidigt visa- pande och globala miljöfrågor. "Undervisningen bör är som

de för arbeta med miljöanpassning den belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva intresse att av

verksamheten och samtidigt barnen för och arbeta kan för att skapa hållbar utveckling." egna engagera anpassas

miljön.

Skolan kommunalt ansvarsområde Runt i landet pågår utvecklings- och förnyelsear- - ett om bete syftar till i den dagliga verksamheten Ansvaret för skolan har decentraliserats ut till kommusom att ge

barnen möjlighet själva uppleva delaktighet i i dag beslutar resurstilldelning och att natu- nerna som om om

kretslopp. kommuner har mål och hur Agenda 21 skall knytas till skolans verksamhet. rens I många pro-

för miljöfostrande arbetssätt lagts fast. Skolverkets uppgift är att bidra till att skolan utveckgram ett

las de nationella målen kan uppnås. En viktig del så att Skolområdet arbete därför kontinuerligt utvärdei Skolverkets är att

Redan i de inledande paragrafema i skollagen är den lokala skolverksamheten. som ra överordnad läroplanema fastslås "var och Den lokala rektorn på skolan har skyldighet att att en som som

verkar inom skolan skall främja respekt för vår pedagogisk ledare till att Agenda Zl-perspektivet

gemen- se

miljö". integreras i undervisningen. samma

I läroplanen konstateras att eleverna ett milgenom

jöperspektiv på undervisningen får möjligheter både att

Del Agenda 21 i Sverige

Miljöundervisningen fimgerar bragenom seminarier som via IT. Skolverkets skoldatanät

men mycket återstår att göra bara exempel detta. är ett på

Jämfört med många andra länder har Sverige förhålen

landevis god miljöundervisning. Fortfarande återstår

dock mycket arbete M Exempel

innan skolan kan erbjuda eleverna i l., :K 5 råkar : v

en gentemot omvärlden öppen skola med Internationellt samarbete kring skola och miljö en mer pro-

blemorienterad undervisning. Erfarenheten visar att "The Baltic Sea Project" nätverk för resultatet det lokala utvecklingsarbetet av ofta står och

skolor runt Östersjön

faller inte bara med rektors utan också de eldsjälar-

The Baltic Sea Project är ett skolnätverk som iniförmåga att lärarkollegoma. nas engagera tiativ från UNESCO Associated School Project I dag finns det tillräckligt formellt stöd engaett på natio-

gerar 214 skolor runt Östersjön för en bättre miljö.

nell nivå för att motivera skolor att arbeta med Agenda

Sverige är det land med flest antal projektskolor. Zl det saknas fortfarande ett brett genomförande. men Skolverket har ett internationellt samordningsansvar En positiv trend är att frågor miljö och hållbar om för hela projektet sedan flera tillbaka. Deltagande utveckling uppmärksammas inom såväl naturvetenskolor undersöker olika biotopers utveckling samt skapliga många andra ämnen. som utbyter information med vänskolor inom projektet. Bam- och ungdomsgrupper tillhör de grupper som

lättast arbetet med Agenda MUVIN nordiskt samarbete engageras i 21-processen. -

Ännu länge har elevernas och kring miljöundervisning så stora intresse engage-

för dessa frågor inte tagits tillvara tillräckligt i MUVIN Miljöundervisning i Norden är ett miljöpromang ute

skolorna. Det finns dock många undantag, nedan. jekt initierats Nordiska Ministerrådet och se som av som

bl.a. syftar till att ta fram goda exempel undervis-

Nätverk öppnar skolan mot omvärlden ningsförlopp förhållandet där man fokuserar mel-

Olika nätverk för miljö undervisning har haft lan miljöproblem och samhälleliga, demokratiska, en stor

betydelse för utvecklingen miljö- och hälsofrågor i estetiska och etiska värden. 1996 deltog 26 svenska av

undervisningen såväl i Sverige internationellt. skolor. l projektskolorna arbetar lärarna tvärvetensom

Skolor deltar i nätverk tenderar att öppna sig skapligt i lärarlag. Eleverna har stort inflytande över som mer

mot det omgivande lokalsamhället, att omfatta och projektet och de väljer själva ut lokala miljöproblem.

engagera fler personalgrupper på skolorna i miljöarbetet Enda villkor är att miljöprojektet skall behandla

och att perspektiv på miljöundervisningen. intressekonflikten kring utnyttjandet naturresurnya av

Spridning de olika nätverkens erfarenheter och kun- serna. av

skaper till landets skolor, elever och lärare sker såväl

Del Agenda 21 i Sverige

,áçyjz/je/ifgitsjjji

t

Exempel Agenda 21-arbete verka nedskräpning och uppmuntra återvinning. Utsom barn, ungdomar och skola bildningspaketen har varit uppskattade och har i dag engagerar nått ut till de flesta skolor i Sverige. Många miljöorganisationer deltar aktivt i kommuner-

nas arbete med Agenda 21 och miljöundervisning. några framgångsrika projekt Lokal miljärevision av skolor Nedan ges exempel Botkyrka kommun har 1996 utarbetat en detaljerad inom skolområdet: handledning för miljörevision av kommunens skolor. Ren påverkan Handledningen, i form av en pärm, har hittills efter- Fältbiologerna är Sveriges största ungdomsorganisafrågats av 40 kommuner. Synpunkter och erfarenhetion miljöområdet med ca 4000 medlemmar över ter återförs successivt till pärmen och konturerna av hela landet. Ett exempel aktivitet med Agenda ett spontant nätverk mellan intresserade kommuner 21-anknytning är skolprojektet "Ren Påverkan" som kan redan skönjas. innehåller lärobok och en lärarhandledning för en arbete med miljöfrågor gymnasieskolan. Materi- Agenda 21 och skolgården alet beskriver metoder för att påverka myndigheter Stiftelsen Skolans Uterum, arbetar sedan några år och företag samt ger förslag konkreta projekt inom tillbaka med att sprida information om aktuella aktiområden som transporter, konsumtion och lokal viteter och forskning kring uterummet som pedago- Agenda 21. Ca en tredjedel av Sveriges gymnasiegisk, social och estetisk plats. Projektet "Agenda 21 skolor har köpt materialet. och skolgården" syftar ex. till att lyfta fram och

koppla samman sociala frågor med ungdomars infly-

Grön Flagg låta eleverna medtande och delaktighet genom att Projektet "Grön Flagg" miljöcertifierar skolor. verka i planering och utformning av skolgården. Deltagande skolor bör uppfylla vissa kriterier ex.

när det gäller elevinflytande och andelen elever som Barn- och ungdamspanel diskuterar deltar i projektet. Skolan väljer att arbeta med ett framtiden med Iakalpolitiker tema avfallsfrågor och återvinning. När som ex. l Österåkers kommun har barn- och ungdomspaen resultatet redovisats och godkänts stiftelsen Håll av nel inrättats miljö- och hälsoskyddsnämnden. l av Sverige Rent kan skolan certifieras med en Grön

panelen träffas en mindre grupp barn och ungdomar

Flagg-symbol. Håll Sverige Rent arbetar med olika samt politiker regelbundet och diskuterar om hur det miljökampanjer och utbildningspaket för att göra framtida samhället bör se ut. människor mer miljömedvetna genom att bl. a. mot-

Del Agenda 21 i Sverige

E x e pgfeülw

m

Stöd till forskning för hållbar utveckling ter. Dessutom finns klart ökad ambition en att öka forskningen om förnybara resurser, tätorter och infra- "Forskning och utveckling för bättre miljö" sektorsöver- struktur. Arbetet sammanfattas i rapporten gripande nationellt forskningsprogram "Forskning och utveckling för en bättre miljö 1996" "Forskning och utveckling för bättre miljö" Naturvårdsverkets rapport 4514. är en arbetsgrupp bestående av tretton svenska finansiärer av miljöforskning har samverkat i ett sektorsövergri- MISTRA stiftelse för miljöstrategisk forskning pande forskningsprogram med inriktning uthållig Den nyinrättade miljöstrategiska stiftelsen MISTRA

utveckling. Naturvårdsverket har sam-ordnat arbetet. inriktas åtgärder och lösningar för att påskynda

Stöd har givits till forskning inom temaområdena ekologiskt hållbar utveckling. Stiftelsen stödjer långkunskap för miljöanpassning, uthållig markanvänd- siktiga projekt av strategisk karaktär. För att erhålla ning, nordiska kusthav, uthålliga städer, miljöanpas- stöd krävs att projekten är tvärvetenskapliga och sat energi- och transportsystem samt miljöanpassad innebär samarbete mellan olika forskningscenter produktion och konsumtion. Stor vikt läggs samt näringsliv. Man stödjer bl. a. projekt för hållbart samhällsvetenskaplig forskning, systemtänkande och skogsbruk, energiproduktion i massa- och pappersinhelhetsperspektiv. Forskning styrmedel inriktas dustrin, hållbara byggnader, vägar till hållbar utveckom mot jordbruket, transporterna och och produk- ling m. m. varor

Högre utbildning och forskning Sedan 1992 har särskilda medel avsatts varje år för På högskole- och forskningsnivå har miljöfrågomas mål åstadkomma integrering miljöaspekter i högatt en av i undervisningen i initialskedet gått betydligt långsam- skolans utbildningar. Drygt 20 landets universitet av än på grund- och gymnasieskolan. En rad refor- och högskolor har genomfört projekt med detta syfte. mare mer inom det högre utbildningsväsendet har möjliggjort Mälardalens högskolas "Ekologisk ekonomi" ex. är för lärosätena att profilera sig inom exempelvis miljö- bland studenterna populärt alternativ till traditionell ett området. De mindre högskolorna har regel nått ekonomiutbildning. Umeå Miljöhögskola som är ett annat längre med att integrera miljö i utbildningen. exempel nystartad högskola med miljöinriktning. på en Lärarhögskolomas kompetens och status i arbetet för ett hållbart samhälle måste emellertid stärkas Samordning forskningsinsatserna genom att av kunskap miljö- och hållbarhetsaspekter införs i Samhällets omställning till hållbar utveckling kräver om en lärarutbildningen. stöd samordnande forskningsinsatser. Behovet av av

Del Agenda 21 i Sverige

forskning utanför den traditionella miljöforskningen miljö inom näringslivet Deltagare grundkurser ökar. Forskningsinsatser inom området hållbar utveck-

ling vidareutvecklas och konkretiseras bl. a. av Forskningsrådsnämnden. I dag föreligger det dessutom

ett allt större behov ett närmare samarbete mellan av a näringslivet och forskarvärlden, resursskäl. D r: inte minst av .D grad ä Det statliga stödet till forskningen går i allt högre s s till tillämpad forskning. E

Exempel på områden behöver studeras närma- V som .u E är miljö och hälsoriskema hos miljögifter med hor- G2 re å för utveckling ekologisk .C monella effekter. Forskning av 8

produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen är 3

ett annat exempel. å

Kompetensutveckling

både kunna bibehålla och utveckla hög bild- För att en livslångt lärande nödvändighet. Att Företagen efterfrågar alltmer fort- och vidareutningsnivå är ett en klara detta bara för det traditionel- bildning inom miljöområdet. Den miljöutbildär en utmaning inte utbildningsväsendet, studieförbund och folkhögskolor ningsverksamhet som bedrivs inom Amu-grup-

också för näringslivet. Det naturliga steget, Håll Sverige Rent och utan pen, Jämfört med andra OECD-länder är deltagandet i M-gruppen är bara några exempel företag och

personalutbildning högt i Sverige längden på organisationer år inriktat sig men per- som senare sonalutbildning är kort. En förklaring till den korta företag inom miljö och hållbar utveckper- att utbilda sonalutbildningen i Sverige är att den i hög grad bekosling. arbetsgivarna utan bidrag från de anställda. tas av Arbetsmarknadsutbildning utbildning v. s. av arbetslösa bekostnad viktig del i för närvarande. Satsningen motsvarar 100000 arbetspå statens är en Sveriges strategi för kunskapsuppbyggnad. Den har visat platser per år.

sig ha störst effekt för lågutbildade och som personer Folkbildningen saknar tidigare yrkesutbildning.

En särskild femårssatsning på i första hand Folkbildningen har lyckats frigöra sig från traditionell vuxna en arbetslösa gymnasiekompetens genomförs kunskapsförrnedlande pedagogik och istället satsat på utan treårig

Del Agenda 21 i Sverige

att utveckla förståelse. Agenda 21 handlar i hög grad att skaffa ett nytt perspektiv på omvärlden om - att tolka världen i ett nytt ljus och utifrån detta ställa vik- tiga frågor inför framtiden. Utbildningsinsatser inom Agenda 21 med andra 0rd väl in med det arbetspassar

och förhållningssätt folkbildningen utvecklat sedan

som ganska lång tid tillbaka. Statens omfattande satsning inom folkbildningsområdet har varit framgångsrik. Statsbidraget till folkbildningen stödjer 136 folkhögskolor och elva studieförbund. För bild omfattningen den totala att ge en av av verksamheten kan nämnas att läsåret 1994/95 anordnade studieförbunden totalt 340 000 studiecirklar med

nästan 2,9 miljoner deltagare inte personer. Samma år

deltog över 200 000 i folkhögskolomas olika personer kurser.

I konflikt med tiden Erfarenheten har visat att det har tagit lång tid på att alla nivåer genomföra läroplan. Det inte en ny är ovanligt att det efter tre decennier fortfarande återstår bety-

dande förändringsarbete i många skolor. Den allt snab-

bare samhällsutvecklingen gör det nödvändigt att förändra själva undervisningssituationen. Den traditionella undervisningen betonar som reproduktion kunskaper bör systematiskt av ersättas av en kunskapsproducerande skola bygger på som en mer flexibel och dynamiskt problemorienterad undervisning. Vidare bör grundläggande och nödvändiga kunskapsmål beträffande Agenda 21- och miljöfrågor preciseras och konkretiseras.

Framgångar och hinder i lokalt 21-arbete Agenda

Del Agenda 21 i Sverige

V.1.

Analys av framgångar och

hinder i lokalt Agenda 21-arbete

Kommunledningens krav inför det fortsatta arbetet. Både i kommunerna och engagemang är en av de vikti-

gaste faktorerna för framgångsrikt på nationell nivå krävs handling för att föra ett lokalt Agenda processen

21-arbete. vidare.

Kommuner Här följer genomgång faktorer gjort det med tradition av ambitiöst miljöarbe- en av som

m lokala Agenda 21-arbetet framgångsrikt och de hinder te har snabbt nått framgång i Agenda 21-arbetet,

utvecklat identifierats. Genomgången bygger på Naturp.g.a. tvärsektoriellt arbete och bred poli- som Z vårdsverkets tisk förankring. sammanställning Agenda 21-arbetet i av å i den offentliga sektorn från december Där kommunen fungerar samordnare och på- 1996, samt ett som

drivare i antal enkäter och intervjuundersökningar genomförda en bred samrådsprocess är engagemanget i

Z organisationer och högskolor. De på fråolika delar av lokalsamhället störst. av som svarat

-n är framförallt tjänstemän och Agenda 21-sam- Små ekonomiska resurser och tidsbrist är domi- gorna

nerande ordnare i kommunerna är aktiva i det lokala arbeproblem, tillsammans med brist engage- som -l

mang från politiker och förvaltning. tet. -l

Kommunerna efterfrågar stöd genom ekonomiska Z Engagerade politiker och pådrivande bidrag och information till allmänheten från central

kommun ger framgång Z nivå.

C En konsekvent Kommunledningens och stöd till det lokanationell politik för en hållbar engagemang

utveckling Agenda 21-arbetet är de viktigaste faktorerna är ett viktigt stöd för det lokala arbetet, en av

liksom för att nå framgång. Stödet kan innebära politiska styrmedel som understödjer denna utveck- mar-

ling. keringar arbetets betydelse eller att politiker från av

kommunstyrelsen deltar i ledningsgruppen. Den politis-

ka ledningens är också viktig förutsättengagemang en

ning för tilldelningen ekonomiska och tjänav resurser

ster.

Framgångsrik start Kommuner med tradition höga ambitioner på en av

Det lokala arbetet har varit den framträdande miljöområdet ligger ofta långt framme Agenda mest i 21-

delen i den svenska Agenda 21-uppföljningen. Detta arbetet. Många kommunerna har tidigare av erfarenhet

arbete har varit framgång på kort tid har brett sektorsövergripande arbete miljöområdet och en - ett av på

engagemang uppnåtts och mängd aktiviteter har goda kontakter med lokala aktörer. Ett målen mångårigt

kommit igång. Men den positiva upptakten ställer också medvetet miljöarbete har ofta lagt grunden till brett ett

Del Agenda 21 i Sverige --

politiskt I vissa fall det uppmärksamhe- betydelse inspiratörer och kunskapskällor. Det gälengagemang. är som kring lokala miljöproblem väckt engagemanget. ler t.ex. naturbruksgymnasier och högskolor med miljöten som Tolkningen uppdraget i Agenda Zl har haft också utbildning. av betydelse. Det största engagemanget finns i kommuner En majoritet de framgångsrika Agenda 2l-komav uppfattat Agenda 21 bred samrådsprocess. återfinns i kategorierna medelstora och större som som en munerna Där har ofta Agenda 21-arbetet möj- städer 20 000 200 000 invånare. Orsaken kan man sett som en - vara lighet att fördjupa demokratin samt utveckla kontakter- att dessa kommuner kan avsätta tillräckliga resurser, med olika lokala samhällsgrupper och aktörer. I för- samtidigt förhållandena är för att nå na som gynnsamma längningen också miljöåtgärder kan bidra till till lokala aktörer och medborgare, starka forser man att ut genom arbetstillfällen och ett utvecklat näringsliv. mella och informella nätverk nya

Kommunen och samordnare Hinder lokal nivå resursbrist och sektorisering som motor - Agenda 21 har utvecklats snabbast i kommuner Bristande ekonomiska och tidsbrist för tjänstesom resurser uppfattat sin roll och samordnare i arbetet. män och Agenda 21-samordnare de största som motor anges som Samtidigt är det betydelsefullt att kommunen är öppen problemen i det lokala arbetet De lokala samordnama för initiativ från lokalsamhället och den förvalt- är dessutom ofta korttidsanställda vilket motverkar egna ningen, samt att forum för diskussioner och idéutbyte kontinuiteten i arbetet. skapas. I fall har det lokala Agenda 21- I somliga kommuner har det varit svårt att åstadgynnsamma arbetet varit plantskola för okonventionella lös- komma samarbete över sektorsgränsema. Lågt intresse en nya ningar. från tjänstemännen i de kommunala förvaltningarna har

Kommuner använt sina informationskanaler på upplevts ett problem Agenda 21-samordnama i som som av målmedvetet sätt har också lyckats bäst med att nå tredjedel kommunerna. Bristande intresse och ett en av i samhället. De vanligaste informationskanalema är förankring hos lokala politiker är ett ungefär lika vanligt ut lokalpress olika lokala och informa- problem. Allmänhetens intresse förefaller större samt evenemang vara tionsträffar. och endast i sjätte kommun upplevs det otillvar som Föreningslivet har också stor betydelse för det lokala räckligt. engagemanget och deltagandet Bland de föreningar De lokala tjänstemännen känner i många kommuner är viktigast finns studieförbund och miljöorganisa- att de saknar kompetens när det gäller att förändra attisom tioner. Föreningslivet har även inflytande kon- tyder och beteenden samt att nå ut med information genom takter med lokalpolitiken och därigenom möjlighet att och väcka i samhället. engagemang föra frågor på den politiska dagordningen. upp nya I vissa kommuner har skolor och högskolor haft stor

Del Agenda 21 i Sverige

Önskemål stöd från central nivå om ofta hinder, för miljöanpassad offentlig som t.ex. upp- Större statliga bidrag står högt på kommunernas önske- handling. Även skatter och avgifter måste förändras så lista. Det gäller både stöd till basverksamheten och till de verkar för hållbar utveckling. att en pilotprojekt. Speciellt stort är behovet bidrag för Kommunerna efterfrågar vidare starkare nationell av en tvärsektoriellt arbete. samordning Agenda 21-arbetet, knuten till av rege- Kommunerna upplever problem med att nå ut till ringskansliet eller central myndighet. Man önskar en allmänheten med information Agenda 21 och håll- också länsstyrelserna ska aktiva. om att vara mer bar utveckling. Därför efterfrågar insatser man som

nationella informationskampanjer och marknadsföring

via TV och massmedia från central nivå. I det lokala arbetet finns efter erfarenheter och även ett sug nya forskningsresultat inom miljö och hållbar utveckling, bör förmedlas centrala myndigheter. som man anser av

Tydligare nationell politik till stöd för lokal Agenda 21

Tydliga signaler från central nivå, att arbetet för om en hållbar utveckling är högprioriterat, efterfrågas. Detta skulle ett viktigt stöd i det lokala arbetet, både vara inom kommunen och i kontakten med andra aktörer. Den nationella politiken upplevs ofta inkonsesom kvent. Det är svårt för kommunerna för att agera en hållbar utveckling när beslut inom rikspolitiken kan i motsatt riktning. Energi samt trafik och infrastruktur är exempel på områden där nationell politik lokalt av verksamma ofta uppfattas stå i strid med eller försvåra hållbar utveckling. Till stöd för det lokala arbetet efterfrågas många av en nationell Agenda 21 ett samlat nationellt hand- lingsprogram för hållbar utveckling. För att understödja arbetet både lokalt och nationellt efterfrågas också bättstöd i lagstiftning och regelverk. EU:s regler upplevs re

Del lll: Fler exempel lokalt

21-arbete

Agenda

del och 16 exempel lokalt Agenda 21-arbel denna beskrivs analyseras med fördjupad inblick i vad Agenda 21te. Syftet exemplen är att ge en för den övergripande beskrivarbetet kan innebära, att komplettera mer ningen i del av rapporten. har ofta pågått under några år. Därigenom har de De projekt som beskrivs värda föra vidare. Exemplen kan också tillskapat erfarenheter som är att till det ofta abstrakta resonemanget "hållbar föra en konkret dimension om utveckling". till del lIl är fem frilansskribenter. Urvalskriterier har tagits Författare fram i samarbete mellan Nationalkommitténs sekretariat och journalisten också varit för arbetet. Författarna står Fredrik Holm, som projektledare urvalet innehållet i texterna och ensamma för det slutliga av exempel, eventuella värderingar

Del III: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Inledning

Det konkreta exemplets betydelse

Agenda-processen är inte slut i och med att

nu man

Denna del slutrapporteringen från Nationalkommit- första och

av gör en avstämning rapportering till FN. De

tén för Agenda 21 beskriver Agenda-processen i form inspirerande exemplen behövs fortfarande. av Samtidigt

ett antal exempel på konkret miljö- och utvecklingsarbe- börjar det bli allt problematisera mer intressant att

te i Sverige. Agenda-processen, söka dess strukturer och analysera

I denna första uppbyggnadsfas i Agenda-processen har dess funktion samhällsutvecklingen.

i En sådan analys

exempelsamlingar och goda idéer publicerats vid ett fler- kan också erfarenheter såväl hinder för

ge nya av som tal tillfällen. Nationalkommittén har själv skrif- möjligheter med de och gett ut tre många nya oprövade arbetssätt

ter med olika exempel samt deltar i underhållet data- Agenda-processen fört av som med sig.

basen "Guldkorn" på hemsidan Agenda2l.se. del slutrapporten Denna av tar ett antal exempel upp

Naturskyddsföreningen har beskrivit många lokala belyser hur Agenda

exem- som 21 gripit in i sarnhällslivet, ur

pel i a rapporten "Kommuner går före" samt via olika aspekter och i olika sammanhang. som Samman-

nyhetsbrevet "Agenda 21 i din kommun". Naturvårds- ställningen anspråk gör inga pâ att vara någon genomar-

verket har presenterat goda exempel nyhets- betad analys genom t ex av den totala Agenda-processen, försömen brevet Vändpunkten, skriften "En liten bok ker ändå den antal perspektiv kan viktigenom om se i ett som vara

stora idéer" samt Idébytardagama april 1996. förstå och dra lärdomar genom i ga att inför det fortsatta arbeav Listan kan göras längre. med skapa tet att en hållbar utveckling.

Därmed kan det finnas skäl att ifrågasätta ännu en

sammanställning goda exempel. Man bör dock ha utgångspunkter av

klart för sig i vilket syfte de olika sammanställningama Agenda-processen kännetecknas ett antal honnörsord, av

görs. där "underifrånperspektiv" och "sektorsövergripande"

Merparten av de tidigare sammanställningar-na har sannolikt de flitigast förekommande. har varit Vi vid

skett för att sprida idéer och entusiasm till alla dem som genomgången av de olika exemplen försökt att så långt

är inbegripna i Agenda-processen. Detta har givetvis varit möjligt beskriva dem utifrån ett antal generella frågeställ-

viktigt i ett inledningsskede, inte minst Agendasom ningar:

verksamheten till del baseras okonventionella

stor på 0 kunskapstillförsel på vilket sätt har de projektansva-

arbetssätt både är svåra hantera för dem till- nödvändig som att som riga tagit in information och kunskaper för

ämpar dem och kan väcka misstänksamhet och osäker- projektet Hur har kontakterna med forskarvärlden t ex het bland dem möts desamma. skett Hur har kunskaper vidareförmedlats som av till t ex

Del III: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete -- -------------

beslutsfattare eller allmänhet 1990-talets svenska miljö- och utvecklingsarbete, i kom-

O underifrånperspektiv hur har enskilda människors, i stadsdelar och byar, i föreningar och i näringsliv, - muner, organisationen eller kommuners initiativ och i statliga myndigheter m Uppgiften är givetvis oöverengage- m kunnat tas tillvara och stärkas Vilket reellt infly- stigligt svår att hantera på ett alltigenom rättvist sätt. Tidmang tande har initiativ "underifrån" haft på i stort och resursbrist har tvingat att fokusera på eller processen oss mer O demokratiutveckling har projektet haft betydelse för mindre välkända exempel, vilket har nackdelen att intres- att stärka demokratin på lokal eller nivå Har santa i detta sammanhang mindre kända exempel - annan men projektet lett till att normalt röstsvaga fått ökade inte kunnat lyftas fram. grupper möjligheter till inflytande Vi har dock försökt styra vårt urval utifrån följande

O resursutnyttjande hur har projektet hanterat sina nyckelord: ofta begränsade i form och 0 konkretion exemplen ska handla projekt som egna, resurser av pengar per- - om sonal Har olika samarbetsformer horisontellt, vertikalt, leder till praktiska, fysiska, uppenbara förändringar - i sam-

tvärsektoriellt, kanske "diagonalt" inneburit bättre hållet - en effektivitet i form nytta för insats 0 tvärsgående arbetsformer framgångsrika projekt av mer samma - som O dubbelvinsteffekter vilka problem har projektet bygger på samarbete över sektorsgränser och mellan tacklat eller försökt lösa Vad, utöver ett miljöproblem "omaka" aktörer inorn/utorn/ mellan offentlig förvaltning, av något slag, har projektet gett sig på att åtgärda medve- ideella organisationer och näringsliv tet eller omedvetet O samhällsutveckling de utvalda exemplen bör belysa varaktighet hur och på vilka grunder kan anta ett bredare sarnhällsutvecklande perspektiv än att "bara" O - man att projektet lett till bestående förändring Vari består beröra rniljöskydd/miljöåtgärder. Projekt löser flera en som

förändringen t teknik, infrastruktur, organi- angelägna problem samtidigt inte minst arbetsmark-

ex ny ny ny -

sation, nytt medvetande, nytt beteende nadsproblem är särskilt intressanta

återkoppling på vilka sätt har projektets resultat O beständighet så långt detta går att värdera bör 0 - - prokunnat återföras till alla inblandade parter Vilken bety- jekten leda till varaktiga förändringar i riktning mot en

delse har återkopplingarna haft för projektets genomfö- hållbar utveckling.

rande och framtid Samtliga kommittéledamöter har beretts tillfälle att

Samtidigt har det varit viktigt att tillåta lämna kompletterande underlag för urval. Inforrnella fören beskrivning exemplen för att göra dem väl och allsi- frågningar har gjorts till Naturvårdsverket, Svenska av a digt belysta kommunförbundet samt Naturskyddsföreningen.

Exempelsamlingen under rubriken "Guldkom" på hem- Urvalsmetoder sidan Agenda2l.se för sökning. Skriftlig har utnyttjats

Hur väljer ut handfull exempel på Agenda-verk- dokumentation från Idébytardagama i april 1996 man en a samhet de tusentals projekt initierats under samt Agenda-forum i november 1996 har ingått i urvalsur som

Del III: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete -----------:

underlaget, liksom de exempelsarnlingar tidigare som publicerats Nationalkommittén för Agenda 21, av Naturvårdsverket samt Naturskyddsföreningen, samt en stor mängd enskilda projektbeskrivningar, nyhetsbrev inom Agenda 2 l -området m.m

Medverkande

Utgångspunkten urvalsmetoder och ett första urval har tagits fram i samarbete mellan Nationalkommitténs sekretariat och Fredrik Holm. Slutligt urval, faktainsamling och beskrivning har utförts Eva Bingel, Fredrik av Holm, Maria Holm, Jan Lothigius och Ann-Helen Meyer Bremen, samtliga frilansskribenter inom sakomrâdevon miljö, energi, teknik samt jord- och skogsbruk na Redigeringen har utförts Fredrik Holm, också av som varit projektledare för delrapporten.

Det lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete ------- ----------- ---------

Biologisk mångfald:

Landskapsekoiogisk utgångspunkt i Karlstads naturvårdsprogram

JAN LOTHIGIUS

Karlstad har sedan 1995 modernt naturvårdspro- Naturvårdsprogrammet har ett antal särdrag som gör ett med bred förankring hos alla berörda markäga- det modernt och troligen till de mest utvecklade gram - ett av miljöorganisationer, länsstyrelse, skogsvårdsstyrelse i landet: re, och antal kommunala förvaltningar. O Det pekar de strukturer, funktioner och samband ett ut När arbetet med naturvårdsprogrammet inleddes i landskapet är bärare den biologiska mångfalsom av kommunalt projekt den blott geografiskt avgränsade biotoper.

drevs det som ett traditionellt utan snarare än

inflytande från andra intressenter, medan däre- Denna landskapsekologiska bäst förutsättstörre syn anses ge flera kommunala förvaltningar fanns med arbets- ningar klara den biologiska mångfalden på lång sikt. mot i att Ju kom utkast till O Vid sidan målet att skydda biologisk mångfald gruppen. närmare man ett natur- om vârdsprogram, desto fler blev dock kontakterna med finns målet skydda mark för friluftslivet, slå vakt att om omvärlden. parker och grönområden och att skydda och uthålligt

Hans Wennerholm, i arbetet, har nyttja naturresurser matjord och vatten. som var motorn som grus, kommunen och träffad företrädare för LRF, O Naturvårdsarbetet ska samordnas så att alla medvervarit runt i naturskyddsföreningen, hembygdsföreningar och andra kande har på naturförhållanden och hotgemensam syn lokala föreningar, skogsbolag, länsstyrelse och bild, prioriteringar och att ansvarsfördelsamt gemensamma skogsvårdsstyrelse både innan och efter det ningen blir tydlig. att prokommunfullmäktige. Dessutom O Naturvárden ska process. När programmet är grammet antogs av vara en hade alla möjlighet lämna sina remiss- tryckt ska det genomföras och så småningom ska resulintressenter att

synpunkter. utvärderas. Därför är allmänt tyckande och

taten Naturvårdsprogrammet upprättades visserligen önskande bannlyst varje uttryckt mål ska motsvaras av det ska genomföras och betalas konkreta åtgärder och det ska att mäta målen kommunen, men av, av, av om många olika parter. Därför är det nödvändigt, för fram- uppfylls eller inte. alla bakom För fram- Kartläggning och analys kommunens natur har gång, att står programmet. att även av behålla och reda eventuella kontro- orts med modern teknik. Främst har flygfoton med gent samsynen ut sammanträffar intressentema då och då för film känslig för infrarött ljus använts och kompletterats verser att utbyta information hittills under informella former, med uppgifter från kommunens naturdatabank och ska skarpare konturer. undersökningar i fält. I naturdatabanken har naturtyper, men meningen är att gruppen ges

Del III: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

iakttagna arter och diverse andra observationer rara samlats under flera år. Många observationema har av rapporterats in naturintresserade kommuninvånare. av Karlstads kommun har lagt stor vikt vid att sprida information naturvárdsprogrammet. Alla hushåll om har fått vacker och välgjord broschyr med en som många bilder beskriver kommunens naturvärden och hur de är tänkta att skyddas. De riktigt intresserade har kunna studiecirklar för att fördjupa sig i frågor om naturvård och Karlstads naturskatter. När naturvärdsprogrammet ska förverkligas måste dess mål och åtgärder tas i beräkning även när kommunen upprättar andra planer berör den fysiska milsom jön. Därför bevakar exempelvis naturskyddsföreningen att naturvårdens intressen tillgodoses när kommunens översiktsplan upprättas. Kontakt: Karlstads kommun, Hans Wennerholm 054-29 50 OO

Del lli: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Boende:

för

Olika vägar miljöanpassad

renovering i Kaimarhem

ANN-HELEN MEYER VON BREMEN

Hur ska framtidens miljövänliga bostäder ut och hur olika sätt se mycket ska de kosta Det ska hyresgästerna i O Den renoveringen innebär utbytt ledningssnart varsamma kvarteret Inspektoren i Kalmar avgöra. Under system och bibehållen planlösning, förutom att badrumsomma- 1997 kommer fastighetsägaren Kalmarhem att visa met fått något större yta. Vitvaroma har ersatts ren en av olika miljöanpassade lägenheter. mindre energislukande alternativ. Väggarna är målade upp tre typer av Idén kom ursprungligen från hyresgästerna själva. De eller tapetserade med miljömärkta material och de gamla

159 lägenheterna från 1956 stod på tur att och parkettgolven och linoleummattoma är kvar upprenoveras men kanske kunde det ske miljövänliga anda fräschade. i mer Vi ville hitta någorlunda bra kretslopp O Norrnalrenoveringen innehåller några systemlös- - ett men sam- nya tidigt måste folk också ha råd bo kvar. Vi vill ha ningar. Köket har efter hyresgästemas önskemål flyttats. att grad återflyttning i övriga kvarter, nämli- Det har också utrustats med ett källsorteringsskåp för samma av som mellan 80 och 90 säger Tomas Eriksson, elva fraktioner och avfallskvam. Denna kombination gen procent, en VD för Kalmarhem. ska enligt Kalmarhems beräkningar minska med sopoma Arbetet startade 1995 och fem olika projektgrupper 90 procent Rummen är målade i olika miljöanpassade

tillsattes med från kommun, hyresgäster, färger och här finns också på flera typer trägolv. representanter prov av hyresgästförening, Kalmarhem och näringsliv. Grupperna Badrummet har fått våtrumskassett innehåller en som arbetade bland med teknikfrågor, boende, mät- samtliga rörledningar, vilket underlättar dragning annat av nya ningar olika kretslopp och attitydundersökningar. ledningar och tid och Badrummet har utöav sparar pengar. Dessutom startades ett antal miljöteam bland hyresgäs- kats och fått kakel och klinkers, liksom separationstoen i samarbete med Naturskyddsföreningen och studi- alett Tanken är att urin och fekalier så småningom ska terna eförbund. tas hand i den biogasanläggning kommunen bygom som Ibland är det svårt att de boende, i det - engagera men ger. här fallet har det gått överraskande bra, säger Tomas Förutom att vi hoppas kunna driva våra egna bilar - Eriksson. på biogas vill vi också ta steget fullt ut i kretsloppet och

Arbetet har skett på rad olika plan. Det mest hand- återföra del näringen till lantbruket, säger Lennart en en av fasta exemplet är de tre visningslägenheter står Holm, byggchef på Kalmarhem. som nu färdiga. De identiska lägenheterna har på O Spetslägenheten har utrustats med ytterligare miljöanrenoverats tre

Del III: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

passade lösningar. Tekniken har hämtats från Danmark kretsloppsmätningar gällande avfall, avlopp vatten, etc. och bland annat resulterat i klimatrum utanför fönstren Allt gammalt byggmaterial har miljödeklarerats och då ska luft och vatten. Klimatrummen är fyllda upptäcktes hel del tungmetaller. som rena en med växter och där cirkulerar även del vattnet Vi vet exakt hur de olika kretsloppen kommer en av som - att se återanvänds till dusch och toalett ut, vi har också lärt miljöarbete inte enkelt men oss att är Köket har ett svalskåp får sin kyla att luf- Det är betydligt svårare att vad är miljöriktig som genom se som en

ten leds ner i marken. Svalskåpet håller åtta grader och är åtgärd än vad vi från början insåg, säger Tomas Eriksson.

också utrustat med liten konventionell kyl. I kvarteret ska det också byggas ekologisk lekplats, en en Skillnaderna i kostnader är stora Spetslägenheten ett bytesrum för prylar folk tröttnat på och dagsom en beräknas bli dubbelt så dyr normalrenoveringen, vattenanläggning. Takvattnet ska ledas till som ett stort som i sin tur är dubbelt så dyr den vattentom sedan portionerar ut vattnet i små bäcksom varsamma reno- som veringen. Vattnet kan sedan återanvändas i de planerade ar. Däremot vet ännu inte vad de tre olika typerna odlingslottema. man renovering innebär för "miljökontot", eftersom den Under tiden har även Kalmarhem på miljöav passat att slutliga analysen ännu inte är 0rd Denna redovisning sig att bland annat använda rapsolja anpassa genom som ska dock klar när lägenheterna visas för hyresgäster- drivmedel och välja Svanen-märkta produkter vara etc. na. Kalmarhem hoppas också på andra effekter att som Allt material, cirka 300 produkter, har miljödeklarerats engagerade hyresgäster. Redan pågår diskussioner nu efter femgradig skala, baserad på Naturvårdsverkets bland hyresgästerna självförvaltning. En de boenen om av lista och OBS-listan. Dessutom har tillverkningsföreta- de ska också second-hand butik kvarteret starta en i miljöarbete, transporter, förpackningar vägts in i Bygger vackra områden folk trivs i så tjägens osv - man som bedömningen. Arbetet har utförts tekniker, på det Omflyttningen minskar och fastigheterav en grupp nar man kemister och läkare i samarbete med Institutionen för bli lättare att sköta, säger Tomas Eriksson. na Byggekologi i Stockholm. Ett problemen är de kommunala av taxorna. Förutom att kartlägga alla produkter har detta arbete Kalmarhem efterlyser stimulans reducerade avgifgenom också haft mål att påverka tillverkarna. En del leve- ter för vatten, avlopp etc. som rantörer har hörsammat detta och bytt ut ingredienser till Systemen måste också på sikt förändras för - att uppmiljöanpassade alternativ. fylla det långsiktigt hållbara samhället, säger Tomas mer Det var i början ett trögt arbete. Vi har till exempel Eriksson. inte kunnat fram någon miljöanpassad fogmassa. Kalmarhem hoppas på att arbetet ska resultera i en Däremot gick det oväntat lätt med målarfärgema, säger mångfald lägenheter, avgörandet ligger hos av men nu Lennart Holm. hyresgästerna. Projektet har även inneburit rad olika omfattande Kontakt: Kalmarhem, 0480-44 75 00 en

Del IH: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Boende:

Egna drivkrafter i Kristineberg

ANN-HELEN MEYER VON BREMEN

Stadsdelen Kristineberg i Stockholm är ett de miljö i stadsdelen, både miljömässigt även socialt. av men exempel på Agenda 21-projekt där initiativet har kom- En strategiema för att öka delaktigheten bland av mit underifrån, från människorna själva. invånarna är att sprida information vad sker i om som Målet med arbetet är att långsiktigt förvandla omrâdet. Föreningen ut väggtidning sätts ger en som

Kristineberg till ekologiskt hållbar stadsdel. i alla portar. Formen har valts för att minska

en upp resur-

Vi jobbar inte med de jättelika miljöproblemen sanvändningen. Där informerar föreningen om sina

med människors vardag, för kanske aktiviteter också vad sker inom stadsdelsutan mer att senare men som närma de större frågorna, säger Eva Lindberg, 0rd- nämnden och stadsdelen i övrigt oss förande i Kristinebergs Ekostadsdelsförening. Ett annat mål är att föreningens lokal ska kunna fun- Eva Lindberg startade tillsammans med ett medborgarkontor. Redan i dag finns en annan gera som proprivatperson i Kristineberg 1993 ett projekt blev tokollen från de politiska nämnderna för genomläsning som embryot till den ideella föreningen. Gruppen växte och snart hoppas kunna koppla sig på suc- man upp cessivt och började inventera stadsdelens miljö- Internet. man problem och undersöka med kommunen vilka möjlig- Delaktighet kan också handla att utforska sin om heter till förändring fanns. stadsdel. som Våren 1995 bildades så Kristinebergs Ekostadsdels- Därför har föreningen genomfört inventering en av förening. Samtidigt fick det första Agenda 21- fåglar, kärlväxter, insekter och träd och repeteras ett man nu

bidraget från miljöförvaltningen och kunde anställa historiskt bygdespel Kristineberg. Bygdespelet ska

en om projektledare och antal "gröna jobbare", ALU-arbe- ha premiär under våren 1997 och hoppas bli ett årligt ett tare. inslag. Texten är skriven två invånare och totalt delav Föreningen har 80 medlemmar stadsdelens 2 300 tar cirka 40 av personer. invånare. Fester, Valborgsbål, Sagostunder för barnen och

Det kan tyckas lite, betydligt fler, cirka 200 andra upptåg är ytterligare sätt att öka gemenskapen. - men är involverade i våra projekt. Vår målsättning Vid starten genomförde föreningen undersökning personer, en har inte varit medlemmar utan vi vill i bland kristinebergsboma vilka miljöfrågor de att en massa om som stället uppmuntra, utbilda och underlätta för folk i ansåg viktiga. Trafiken fick hög prioritet och dessutom Kristineberg leva ekologiskt hållbart, säger Eva efterfrågades ett återbrukscentrum och möjlighet att att Lindberg. låna cyklar.

Arbetet går på forma trevligare och rikare Aterbrukscentret och bilpool ska förverkligas

ut att en en

Del lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

under hösten 1997. Ett lånecykelprojekt har redan sätta parkbänkar för underlätta deras promenader.

star- ut att tats. I Konsumbutiken kan den vill låna någon I brukaravtalet ingår också förvandla trafiksom av att en de tio cyklarna under ett dygn eller helg, gratis. korsning till för skapa mötesplats. en ett torg att en ny Det har blivit rejäl succé. Utlåningen är stor och På energisidan har föreningen genomfört enkät - en en folk rädda cyklarna

är om och vi ska därför fördubbla gentemot fastighetsägarna för att ta reda på vilka ener-

antalet cyklar. Jag tror detta är ett alternativ för dem gislag används, hur förbrukningen

som stor är osv.

har tröttnat på att sin cykel stulen, säger Eva Det finnas effektiviseringsvinster och

som ser ut att vi - Lindberg. skulle vilja jobba vidare med detta, gärna men ett av

Föreningen har så småningom sökt samarbetspart- våra problem fastighetsägarna,

stora är just att nå säger ners inom stadsdelsnämnd och förvaltningar, handel, Eva Lindberg.

skolor. Tillsammans med Studiefrämjandet har antal En finansieringen lokalen.

ett annan oro är av Just nu ekoteam startats. Studieförbundet Vuxenskolan och bidrar miljöförvaltningen med med pengar, men som

Naturskyddsföreningen är också involverade i delar alla stöd är det osäkert

av ett arrangemang verksamheten. Projektet har också arbetstillfällen och sysselsätgett

God har föreningen fått från de två lokala anställd och fem ALU-arbetare. Eva Lindberg

respons ter en livsmedelsbutikema, Vivo och Konsum. Båda butikerna skulle önska del verksamheterna cykelatt en av som är nu KRAV-auktoriserade och har ett stort sortiment verkstaden och det planerade ekologiska cafét sikt på av KRAV-godkända livsmedel. Vivo har dessutom mil- skulle kunna bli självbärande verksamheter, gärna i egna jöutbildat nästan all personal och ska kom- företag. snart starta postering. Konsum komposterar redan och sköter dess- Hur då kristinebergsboma den ekologiska ser på utom uthyrningen lånecyklar. stadsdelsföreningen för av som ger sig ut att representera Föreningen samarbetar också med de två skolorna invånarnas på miljöarbete syn Kullskolan och Stefansskolan. I Kullskolan bedriver Vi vill verka för demokratin, samtidigt - som vi man regelbunden undervisning i miljö inom elevens fria inte är valda hela Kristineberg bara föreningav utan av val. Elever från Stefansskolan deltar i bygdespelet Jag dock har ganska rykte, efterom en. tror att vi ett gott Kristinebergs historia. vi tabbe, som tursamt nog ännu inte gjort någon säger Ett exempel på när sociala och miljömässiga aspekter Eva Lindberg.

korsar varandra är det brukaravtal föreningen slutit som Kristinebergs ekostadsdelsförening 08-618 41 44

med parkförvaltningen. Föreningen hålla

åtar sig att vissa grönområden från skräp och får i gengäld rena sätta upp holkar för fåglar och fladdermöss och plante-

växter. Förra hösten sattes 2 000 olika lökar. I ra sam-

arbete med de äldre kristinebergsboma ska också

man

DeI. III: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Trafik:

Inte dyrare med nolltaxa i Ockelbo

ANN-HELEN MEYER VON BREMEN

Ockelbo Kommun i nordvästra Gästrikland har lyckats trafiken. och del färdtjänsten. Dessutom beslöt en av med till omöjlig ekvation. Genom att planera att göra allt resande gratis för att öka resandet en synes man kollektivtrafiken inom kommunen har antalet Intäkterna har dessutom inte varit särskilt höga, om rese- men närer femfaldigats, antalet turer fyrfaldigats och den däremot kostnaderna för att ta betalt. Det fanns också geografiska täckningen blivit än dubbelt så stor. administrativa hinder för att ta ut avgifter. mer Trots denna expansion och att allt resande är gratis har Trots att avgifterna försvann ligger kostnaderna på ändå inte den totala kostnaden för lokaltrafiken ökat. nivå innan införandet Kuxa-trafiken. samma som av Dessutom uppskattas antalet privatresor med bil ha Detta har åstadkommits att kommunen har genom minskat med cirka 200 000 km, mil- upphandlat trafiken från flera mindre konkurrerande något som gagnar jön. företag och att många transporterna lagts från av om Projektet går under namnet Kuxa-trafiken och star- taxi till mellanstora bussar. Följaktligen sker 90 procent tade hösten 1995 ett försök Prövotiden föll väl ut Skolskjutsar med buss, mot tidigare 50 procent som av och från och med hösten 1997 blir Kuxa-trafiken Detta har också resulterat i antalet anlitade entreprepermanent och fortsatt utveckling pågår. nörer har minskat från stycken till två. sex

Den tidigare situationen inom kollektivtrafiken Självklart är det påtvingad rationalisering,

var - en men inte den bästa. Glesbygdstrafiken hotad och trafik- vår förhoppning är att de entreprenörer blir var som nu splittrade på ett antal olika trafikformer kvar också kommer att överleva. Tidigare situatioresurserna var var och entreprenörer. även för entreprenörerna mycket osäker, säger Olle nen En noggrann analys genomfördes de olika typerna Tiderman. av resande. Målet att förbättra kommunikationerna, Antalet linjer har blivit fler. Fem områden tidiav var som

miljön och att göra Ockelbo mer attraktivt. gare saknade lokaltrafik finns nu med i linjenätet. Likaså

Naturligtvis är det inte så enkelt att folk flyttar hit har antalet ökat och den största ökningen har skett - resor bara för att vi har bra kollektivtrafik, det är ett bland från 9 000 till 50 000 år. en men vuxna, resor per led i vårt arbete att profilera kommun med Ockelboborna själva är mycket positiva. Det visar den oss som en idéer. Kuxa-trafiken har också blivit ett mycket stora enkätundersökning kommunen har genomnya som

uppmärksammat projekt och gett oss goodwill, säger fört.

Olle Tider-man, ansvarig för Kuxa-trañken på kommu- Mig veterligen finns det ingen glesbygds- - annan kommun har byggt ut lokaltrafiken. Jag tror att vår nen. som Lösningen blev att slå skolskjutsarna, linje- framgång beror på att vi har analyserat resandet grundsamman

OCKELBO rcnstilløl i Gasuiuláud

5uxABussAnmA-

OJ ,

ligt, avskaffat och slagit alla i huvudmannaskap över regionaltrafiken, för att kunna taxoma samman resurser påse. Dessutom har skolan haft mycket viktig förbättra trafiken mellan Ockelbo och grannstädema en en nyckelroll att bland annat tidsförskjuta skolstar- Sandviken och Gävle. genom för olika skolor så det ska med transpor- Planer finns också på att så småningom över till ter att passa Olle Tiderman. miljöanpassade fordon drivs på exempelvis terna, säger mer som För skolans del har Kuxa-trafiken inneburit rad lokalt producerad biogas. en förbättringar, enligt Tiderman. Kostnaderna har kunnat Eftersom trafiken sker i glesbygd med dåliga vägar

hållas låga, administrationen kring skolkorten har för- uppstår vintertid del förseningar. En ide diskuen som svunnit och bamen själva tycker det är bättre åka teras är att förse alla fordon med färddator att att en som skolbuss taxi. registreras ett antal "telefonstolpar" vid de olika hållän av På minussidan finns ökade gångavstånd. platsema. Genom att ringa "stolpe" kan då resenären en Det försämring, frågan den exakt bussen befinner sig och när den beräkär en men är om är veta var acceptabel. För de flesta skolbarnen ligger anslutnings- anlända till aktuell hållplats. nas platsen inom 300 och den längsta sträckan någon Kommunen kommer också fortsätta att bearbeta meter elev behöver 1,3 kilometer, säger Olle Tiderman. vissa större arbetsplatser för att samordna arbetstider är Motståndet finns främst hos lanthandeln miss- med restider. som tänker fler kunder bussen in till tätorten i stället Planeringsarbetet kan tyckas omfattande, utgör att tar men för att handla hos den lokala handlaren. Detta är något bara 5-10 procent heltidstjänst, eller cirka 30 000 av en kommunen kommer undersöka närmare. kronor totalt 3,5 miljoner kronor Kuxa-trafiken som att av som Utvecklingen lokaltrafiken fortsätter. Nu startar kostar. av arbetet med även integrera sjukresor, resterande Eftersom vi dessutom kunnat hålla kostnaderna på att färdtjänst och även kompletteringstrafiken, dvs den exakt nivå tidigare, är den här typen av samma som beställningstrafik finns i de glest befolkade projekt inte bara miljömässigt utan även rent ekonosom mest områdena. miskt intressanta, säger Olle Tider-man.

Likaså förs förhandlingar med landstinget, har Kontakt: Ockelbo kommun, Olle 1|derman 0297-555 00 som

Del ill: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Livsmedel:

Lokal bättre

produktion gav

kvalitet i Tidaholm

ANN-HELEN MEYER VON BREMEN

Att lokalt producerade livsmedel höjer kvaliteten Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, vid den tiden satsa på var ökar arbetstillfällena och böndernas heller inte positivt till idén, är attitydförändpå maten, vässar men nu en konkurrenskraft inom och utom Sverige. Det hävdar Lars ring på gång. Westermark på Tidaholms kommun. Westermark sig dock inte utan tog kontakt med gav Under 1988 började Tidaholms kommun att fundera bönderna själva och de med på noterna. Då anordvar stängdes alla nade han bussresor med politiker och potentiella kunder i mer miljövänliga banor. Två år senare soptippar, för hushållsavfall i säck Resten ut till gårdarna och islossningen startade. utom en av soporhänvisades till återvinningscentral. I dag levererar ett 15-tal lantbrukare och förädlingsföna en ny Något år det dags för avloppsvattnet retag i Tidaholm livsmedel direkt till ortens butiker, ressenare var

Reningsverket behövde byggas till kostnad 21 och kommunens storhushåll. Bland produkter-

ut en av tauranger miljoner kronor och inga fanns. Samtidigt började finns exempelvis nötkött, fläskkött, charkvaror, mejepengar na fundera på fler bassänger och kemikalier riprodukter, bröd, grönsaker, pajer och ägg. man om mer verkligen framtidens melodi. Lösningen blev att låta När jag startade detta jag också intresserad av att var - var våtrnark hand kvävet och fosfom, något öka sysselsättningen och vi har fått åtta-tio arbetstillen ta om som nya har fungerat mycket bra, enligt kommunen. fällen, bland annat ett nytt minimejeri. Flera av genom Därefter började Agenda Zl-samordnaren Lars bönderna har också börjat förädla och ta fram spännya Westermark att snegla på livsmedelssektom. Han hade nande produkter. märkt konsumenterna började bry sig hur Westermark tror att detta är lantbrukets framtid Små att om maten

producerades och etik- och miljöperspektivet blev allt producenter kan produktutveckla mycket snabbare och

att

Viktigare. Att lokalt nätverk mellan bönder kanske även ta fram produkter de stora livsmedels-

upprätta ett som och kunder borde minska företagen skulle kunna och föra ut till vara ett sätt att transporterna anamma och höja kvalitén Europamarknaden. Om det fanns ett samarbete.

1990 försökte han därför intressera Konsum och ICA För Konsum, är den butik köper mest närsom som för idén, blev "körd på porten". producerat, har detta blivit ekonomisk succé. men en Nu prisar Konsum detta den bästa grejen Kunderna strömmar till och omsättningen ökar. Ett pro- - som som har hänt dem tiderna, Lars Westermark, blem är dock att Gröna Konsum egentligen inte tillåter genom säger jobbar konsult i rniljö- och föränd- lokala avtal. Butiken i Tidaholm har dock fått dispens tills som numera som ringsfrågor åt kommunen. vidare.

Del lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Nästa steg i miljöarbetet är att fler bönder att ställa betalt för det Vi diskuterar just med butikerna att nu om till ekologisk produktion. Det är både Konsum och införa olika prissättningar för olika kvalitet och ifrån om kommunen angelägna Kommunen trycker på dagens system där allt kött säljs för pris. om. samma att vid sin upphandling kräva att bönderna ska Westennark är dock övertygad att livsmedelskvagenom om sträva mot att bruka ekologiskt Daghem och förskolor liteten har höjts. Genom att mellanleden hoppats över köper enbart in KRAV-godkända produkter. I dag är 3-4 och transporterna blivit kortare är maten färskare. En lantbrukare KRAV-godkända. liten producent är också sårbar än stor och kan mer en Ett annat steg i miljöarbetet är att jobba vidare med därför inte slarva med kvaliteten. transporter och administration. Visserligen minskar de Bönderna har också utbildat butikspersonalen i att långväga leveranserna, samtidigt ökar de lokala hantera produkterna rätt för att bibehålla kvaliteten ändå men transporterna i och med att varje bonde leverera för ut till konsument var sig. Kommunen ansökte därför via SIC forsknings- Lantbrukama upplever att de har blivit synljggjorda om från MISTRA för att undersöka hur transpor- och myndiga eftersom de själva sköter mycket den pengar se nu av terna från "jord till bord" kan lösas på ett miljöan- marknadsföring och kundkontakt tidigare hanteramer som passat sätt. MISTRA dock nej planerna finns kvar. des föreningsföretagen inom lantbrukskooperationen. sa men av En tanke är att utnyttja IT-tekniken. Kunderna skul- Processen är igång. Förändringen kommer inte läng- - kunna beställa via Internet och även betala elektro- uppifrån utan från gräsrotsnivå, från bönder, butiker, re niskt På sikt kanske bönderna levererar del direkt till restauranger och konsumenter själva en konsumenterna via IT, säger Lars Westermark. I Tidaholm har också insett att miljöarbete måste man Konsum har också funderat på frågan och idé är att kopplas till total samhällsförändring. Därför arbetar tio en en införa ett lokalt gemensamt varulager i kombination med bestående kommunalpolitiker och gymnasiegrupper av varubil. elever fram vision och handlingsplan för hur en gemensam en en Arbetet har problemfritt Efter diverse dis- 4 Tidaholm ska 2000-talet Dessa ska utökas inte varit möta grupper kussioner lyckades kommunen frikoppla upphandlingen med representanter från handel, lantbruk, industri och kött och grönsaker från landstinget ytterligare ungdomar. Därefter kommer hundra lokala av som annars ansvaför all livsmedelsupphandling. opinionsbildare att tycka till, liksom den övriga befolkrar Vi vill sköta hela vår upphandling själva. Landstinget ningen. är stort och stelbent och storskaliga lösningar där Demokratin är hotad och många vänder poligynnar - unga de små inte kan med tiken Vi tror att detta arbetssätt i förlängningen är vara ryggen. Ett annat problem är att lantbrukarna, särskilt kött- ett sätt att stärka demokratin och att det ska tändas ett producentema, tvekar inför att ställa till ekologisk antal stjärnor i skyn leder kommunen in i 2000om som produktion. De sig inte betalt för sitt merarbete. talet, säger Lars Westermark anser Ska vi välja hög kvalitet måste också bönderna Kontakt: Tidaholms kommun, Lars Westermark 0502-421 15 -

Del III: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Skola:

Miljö som utvecklingskraft i Lund

JAN LOTHIGIUS

Tre låg- och mellanstadieskolor i stadsdelen Östra Torn Lärare och personal har deltagit fortbildning övrig i i Lund har använt miljöfrågor ett medel för och studiebesök för fylla med kunskaper och som att att på utveckla pedagogiken, personal på skolan, idéer. engagera träna barnen i demokratiskt arbete och för vidga Ett samarbete med Lunds tekniska högskola har att varit skolans kontakt med övriga samhället. En forskare vid inriktat förbättra kemiundervisningen låg- och på att på Lunds universitet dokumenterar och analyserar utveck- mellanstadium. En lärare från högskolans Kemicentrum

lingen. har utbildat lärare och hållit lektioner för även egna att En grundtanke i arbetet är att skolan i konkreta pedagogiska idéer. Förståelse kemi har varit prova av en handlingar måste föredöme för elever- viktig grund för eleverna ska komma underfund vara ett gott att att ska inse hur viktigt det tänka på miljön. Det med de naturliga materiella kretsloppen. elever na är att är Några i den också sedan köks- och Städpersonal och 10-årsåldem dramatiserade det kemiska förloppet numera i ett vaktmästare steg för steg har miljöanpassat verksamhe- brinnande stearinljus kabaréns form med inslag i av rapten. Avfall komposteras vid skolloma, med elevers med- pande och dansande och molekyler. atomer verkan, och lokal odlare levererar ekologiskt odlad Eleverna har praktiskt utveckling en engagerat sig i utanmat och hämtar matrester att mata sina ankor med. för skolan sälja kakor till förmån för lökgrogenom att Eleverna har själva bidragit med att handdukar i dan och loppmarknad för ihop sy arrangera att pengar slöjden, för att kunna ersätta skolans pappershanddukar. till fadderverksamhet i Afghanistan.

Ambitionen är att miljöaspekter ska komma in i under- Ett miljöråd, med för elever i

representanter majori-

visningen i alla ämnen. Samhällsundervisningen har tet och personal, träffas vecka. Det har

varannan tagit exempelvis uppehållit sig kring aktuell debatt till många elevernas idéer, vilket har en om vara av inspirerat trafiken i Lunds centrum. dessa bli aktiva. Eleverna hade bland att än mer annat Ryggraden i förändringsarbetet, sedan det inleddes inflytande på hur den skolgården skulle utforstort egna 1993, har varit de återkommande lärarträffar där ett Några elever kontaktade Skånemejeriet för mas. att trettiotal lärare kommer tre till fyra gånger dem tillbaka tömda mjölkförpackningar, vilket samman per att ta termin för att kläcka idéer och utbyta erfarenheter inte omedelbart resultat, startade dialog om gav men en undervisningen. Skolans miljöarbete har varit fram- förhoppningsvis leder vidare. som gångsrikt därför att så många Varit engagerade I samverkan med Hem Skola och Östra personer Torns och därför att samarbetet har hämtat näring ut verk- Riogrupp den lokala Agenda ZI-gruppen har sko- - samheten ute i de enskilda klasserna och i närsarnhället. lan deltagit i "framtidsverkstäder" där avsikten varit att

Del |I|: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

i Agenda 21 anda lyssna till och ta till barns och :s vara ungdomars åsikter och framtiden. visioner om Arbetet vid Östra Torns skolor har drivits med hjälp extra anslag och stöd från nyckelpersoner. Men av många faktorer talar för att inriktningen att lokal vara miljöskola ska kunna bli beständig. Tyngst väger att skolledning, stora delar personalgruppen samt elever av och föräldrar har anammat ett delvis nytt arbetssätt och att eleverna är delaktiga och kan påverka miljöarbetet på påtagligt sätt. Vidare har skolorna skaffat vad ett kallar "miljöpedagogisk infrastruktur" i form man en av komposter, vindkraftverk, hönshus, regnvattentunnor, solceller, böcker osv. Inom rektorsomrâdet ska högstadieskola tas i en ny bruk hösten 1997. Skolbyggnaden kommer i sig att bli del den "miljöpedagogiska infrastrukturen" en av genom den uppförs med långt driven ekologisk anpassning, att exempelvis solvärrnefångare, jordkällare, urinseparerande toaletter, lokalt omhändertagande dagvatten och av självdragsventilation. Östra Torn rektorsområde, Annika Karlsson Hertz 046-35 75 05

Del Ill: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete ----w---------

Integration:

Invandrare har nyckelroll i Bergsjön

ANN-HELEN MEYER VON BREMEN

I Bergsjön, förort till Göteborg, är invandrarna inte flytande. en enbart passiva mottagare i Agenda Zl-arbetet. Ett Nyckelordet är samverkan. I arbetet deltar bland annat exempel är Assyriska Föreningen har nyckelroll i för- skolor, kommunala förvaltningar, daghem, fastighetsbosom en ändringsarbetet förvandla Bergsjön till ekologisk lag, Svenska Kyrkan, industrifollç invandrarföreningar och att en stadsdel. andra ideella organisationer och de boende själva.

Bergsjön har haft ett dåligt rykte. Betong, arbetslöshet, Att minska arbetslösheten är extra viktig uppgift

en social utslagning, våld och invandrarproblem vad stads- Under förra året fick cirka 160 människor sysselsättning är delen brukar förknippas med i olika projekt typer av

Här talas 54 olika språk och hälften de 13 200 Hur efter projekttiden har kunnat bryta

av många som invånarna är födda i ett annat land Arbetslösheten är hög, arbetslösheten vet man inte. Däremot ser Marianne särskilt bland ungdomar. Det råder brist på arbetsplatser Hermansson att olika insatser olika resultat Hon ger och kommersiell service. Bebyggelse och utemiljö är i tycker att Göteborgs förlängda variant ALU-anställav behov upprustning, samtidigt här finns stora ning, "vesstidare", där den arbetslöse får sysselsättning av som naturområden. under nio i stället för månader bra modell. sex är en 1993 bestämde Stadsdelsnämnden för vända Även inte alla får jobb efter nio månader så hinsig att om trenden. Från och med detta år beslöts att "all Verksam- de bli mycket starkare under denna tid, säger hon. ner het skall ha ekologisk inriktning". Däremot har de olika utbildningarna miljöinformaav -Det handlar mycket livsrniljön, inte bara törer inte resulterat i särskilt mycket arbete. Marianne om om utsläpp även folk ska må bra, ha sysselsättning Hermansson tror att detta främst beror på att fastighetsäutan att och vilja sig i sin stadsdel, säger Marianne inte varit för att ta emot denna arbetsengagera garna mogna nya Hermansson, rniljösamordnare. kraft Förbättras både den inre och miljön hoppas Ett framgångsrikt arbetslöshetsprojektet bedrivs i yttre man människor ska vilja bo kvar i Bergsjön eftersom från- Returhuset Här brukar cirka hälften varje "kull" med att av flyttningen är ett stort problem. Redan har liten 35-50 deltagare arbete efter periodens slut Den nuvanu en dock förändring börjat märkas. Människor från andra rande har större andel invandrare och kommen gruppen en områden har efter att deltagit i något Bergsjöns arbets- troligen ha svårare att arbete. av mer löshetsprojekt valt flytta till stadsdelen. Returhuset är mötes- och arbetslokal där integraatt en I Bergsjön pågår många olika verksamheter. Bostäder tion, miljöarbete och sysselsättning korsas. Stads-

odlingslotter och mötesplatser skapas, män- förvaltning, två hyresgästföreningar, Familjebostäder och rustas upp, niskor utbildas i miljö och de boende brukarin- Studiefrämjandet backar verksamheten. Lokalen ligges mer upp

invandrare och hälften svenskar. Nu har andelen invandrare ökat.

Det har stundtals arbetsam för del- - varit en process tagare och ledare på Returhuset. Många deltagarna av kunde inte svenska och kommunikationsproblemen var samtidigt vi tydligt hur människor har blistora, men ser vit starkare.

Förutom Returhuset finns ytterligare tre integrationsmitt i ett storskaligt bostadsområde med l 200 hus- projekt finansieras med statliga "Blomman-pengar": ger som håll. Här driver de arbetslösa återvinningsverkstäder, mil- å Bågskytten miljöpedagogiskt förär namnet på ett nytt jöbibliotek, butik och ekocafé och köksträdgård. I projek- eningshus är präglat kretsloppsanpassade lösningsom av tet ingår också utbildning Studiefrämjandet håller Här finns växthus, kompost, solfångare, vedspis, som ar. sepa- I syfte att stärka sin position på arbetsmarknaden får del- rationstoaletter och mycket möjlighet till annat som ger tagarna välja vad de vill lära sig. Det kan handlar allt ett konkret miljöarbete. Assyriska Föreningen är värd för om från att ta körkort till att läsa svenska. Dessutom ingår huset och bedriver omfattande miljöutbildning för en en grundläggande miljöutbildning och att lära känna sin både svenskar och invandrare. stadsdel både naturen och historien i Bergsjön. Assyriska föreningen har verkligen betytt mycket för - - "Lär känna ditt Bergsjön" har varit mycket populärt, utvecklingen. De har öppnat sina dörrar för andra före- särskilt bland invandrare är imponerade över att ningar, säger Marianne Hermansson. som en förort har historia ända tillbaka till stenåldern, säger Föreningen Galaxen driver stadslantgård och fritidsen Marianne Hermansson. gård och vill tonårstjejer. Tillsammans med engagera Parallellt med studiema får deltagarna välja vilken verk- Stadsdelsnämnden, Familjebostäder och invånarna håller

samhet de vill arbeta med textilier, utesnickerier, möbel- på att bygga häststall. - man ett renovering eller att sköta cafét eller köksträdgården. En ü En gammal Gärdsmossen, håller på att förmosse, tanke är att deltagarna ska utveckla företagsidé för att vandlas till våtmarkspark Syftet synliggöra och en är att rena kunna starta eget, detta har hittills visat sig svårt dagvattnet också skapa rikare miljö, både men men att en Visserligen får Returhuset del "kommersiella" uppdrag, att "bruka" jorden odlingsplatser, beteshagar för en genom inte i tillräcklig omfattning för att någon ska våga sig Galaxens hästar också öka den biologismen men genom att på att bygga ett företag kring verksamheten. ka mångfalden. I det arbetet deltar föreningsliv, fastigupp Det största vinsten är främst samhällelig, att män- hetsägare, kommunala förvaltningar och hyresgäster. niskor inte mår dåligt. Ska vi igång företag måste vi ha

mera resurser, säger Marianne Hermansson. Kontakt: Stadsdelsförvaltningen Bergsjön, miljösamordnare Från början bestod i Returhuset hälften Marianne Hermansson 031-32 87 08 grupperna av

Del lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Boende:

Ringar vattnet i Ladugårdsängen

ANN-HELEN MEYER VON BREMEN

Stadsdelen Ladugårdsängen i Örebro exempel upplevs Ladugårdsängen högstatusomär ett på negativt är inget hur genomförda insatser kan fler ringar på vattnet Ur råde och det heller inget mål, säger Lars Bjurström. ge var de boendes behov har bland annat bilpool och Kommunen strävade också efter att bygga en en upp en kooperativ ekologisk butik växt fram efter att området social gemenskap. De framtida invånarna inbjöds därför byggts färdigt tidigt till diskussioner och i samarbete med ett studie- När stadsdelen med 2 200 invånare och 500 arbets- förbund anordnades ett tiotal studiecirklar. platser började att planeras 1988 existerade inte Hyresgästföreningen och HSB också inblandade. var begreppet Agenda 21, projektet utvecklades ändå En tanke att integrera bostäder och föremen annan var i denna riktning. tag, dels för att minska trafiken, dels för att området I den arkitekttävling utlystes skulle de tävlande skulle bli levande. Läget, endast 1,5 km från som mer cenlösa tre problem inom miljöområdet: Omhänder- trum, ansågs attraktivt och området fick ett telenät som tagande dagvatten, källsortering och trafiken. med hög standard för att ytterligare locka företagen. av Dessutom Ville att området rent estetiskt skulle Alla företag inbjöds också till att med i planeringman vara ekologisk prägel och att miljöanpassade byggnads- Resultatet blev, enligt Bjurström, betydligt högre en en. en material skulle prioriteras. Resultatet blev mångfald andel arbetstillfällen än vad är brukligt vid en som nyexlösningar från de 22 olika byggherrarna ploatering. Däremot gjorde lågkonjunkturen i början av som var av inblandade. 1990-talet att ansatsen mattades något Miljökraven med dagens mått inte särskilt På miljöområdet gjordes följande insatser: - var genomtänkta och skulle vi göra liknande satsning O Trafiken och parkeringsytoma skulle minskas och i en idag skulle vi ha betydligt högre ambitioner. Däremot stället har satsat på cykelbanor och cykelgarage på man hade vi tydliga sociala mål, säger Lars Bjurström, kom- varje gård. I området finns bara 0,5-0,75 parkeringsmunalråd i Örebro. platser/ 100 m2 lägenhetsyta 1,2 platmot normen Den bärande tanken att stor blandning ser/ 100 m2. Parkeringsplatsema är dessutom de enda i var en av invånare. Därför byggdes flera olika sorters bostäder. I Örebro är avgiftsbelagda dygnet Ur detta har som runt. Ladugârdsängen finns hyresrätter, bostadsrätter, radhus, behovet bilpool väckts. Poolen administreras av en av villor, ett kollektivhus, särskilda ungdomslägenheter och det kommunala fastighetsbolaget Örebrobostäder och bostäder för äldre, utvecklingsstörda, döva och psykiskt omfattar bilar och 40 hushåll. Medlemmarna i sex poosjuka. len betalar 2 000 kronor i insats, månadsavgift på 50 en Vi har fått bra blandning de boende och vi kronor och 18-25 kronor mil. - en av per har också relativt stor andel invandrare, vilket inte O Dagvattnet tas hand via nyanlagda bäckar med en om

Del lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

dammar bromsar flödet och till viss del Gunilla Molin Gustafsson. som upp renar Ett hand från Efter att området stod klart väcktes också tanken vattnet större system tar om vattnet gator och och varje gård lokalt hand sitt dag- bland de boende att starta kooperativ ekologisk vägar tar om om en

Bäckama rinner sedan ut i ett större vattendrag butik Initiativet kom från den lokala socialdemokratis-

vatten. i nyanlagd park Koppar och andra material kan ka föreningen. HSB upplät lokal och subventionerade en som

utfällningar får inte användas till tak och stuprör. del hyran och alla fastighetsägare sponsrade star-

ge en av Att varje gård har vattendrag är ett stort ten butiken att betala 25 kronor lägenhet nu ett eget av genom per värde i sig. Dessutom är vi många tillbaka Butikens syfte är att sälja miljöanpassade produkter, som pumpar och använder det för bevattna våra odlings- förutom kött och fisk, till rimliga priser. Cirka 220 husvattnet att lotter, säger Gunilla Molin Gustafsson. håll deltar och 40 turas att hålla öppet fyra personer om

Hon arbetade vid planeringen området med dagar i veckan.

av samordning miljöfrågor inom kommunen och bor Det har slagit mycket väl ut. Folk handlar och av nume- - uppi Ladugårdsängens kollektivhus. skattar att slipper åka bil för att handla. Men det är ra Källsorteringen också olika lösningar. Här minst lika viktigt social synpunkt. I butiken träffas O rymmer ur finns allt från miljöstationer till kollektiv- pratar och lär känna varandra, säger Gunilla Molin gemensamma man, husets sortering i hela 17 olika fraktioner. Gustafsson. Kompostering och odlingslotter finns på de flesta Kontakt: Örebro kommun, kommunalråd Lars Bjurström egna gårdar. 019-21 10 00 O Energin utgörs fjärrvärme plus lokala lösningar som av solfångare, miljögodkända vedpannor etc. Vissa tekniska satsningar gick dock fel. Ett exempel de ekologiska villomas toaletter med var separering av urin och fekalier. Hyresgästema vägrade totalt att använda dem. De fick ersättas med vanliga toaletter. Ett annat exempel några kvarter satsade på sopsug, var som vilket visade sig bli mycket dyr historia. en Kollektivhuset med 61 lägenheter har blivit områdets spjutspets. Härifrån kom idén till bilpool och en här finns hönshus, växthus, omfattande kompostering

och källsortering. Hyresgästema sköter även trappstäd-

ning och snöskottning. Jag är övertygad att något så enkelt trapp- - om som städning är ett bra sätt att ett socialt skyddsnät, säger

Del lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Forskning:

21-arbete

Forskning befruktar Agenda

JAN LOTHIGIUS

Michaeli och forskare på demokratin kan vitaliseras. Agenda 21 är Inga Benny Hjem är två som, var tet om en och håll, granskar hämningar och hinder för fråga social organisation och rättvisa. Om vi inte en på sitt om Agenda 21-arbetet och för slutsatser till klarar lösa miljöfrågoma mobilisering inisom ut sina att genom av tiativ underifrån så hotas vi snart diktatoriska lösdem de berör. av Benny Hjem verkar vid Internationella Handels- ningar. högskolan Jönköping där han professor i imple- Inga Michaeli, är filosofie doktor i planeringstei är som mentationsforskning, disciplin behandlar frågan ori och Verksam vid Uppsala universitets institut för en som för efter- bostadsforskning, forskar brytningen mellan

om hur människor kan organisera sig att nå om var-

strävansvärda mål. dagslivets logik och de byråkratin verkar normer som land och rike och föreläser, för för- under. Om tankarna i Agenda 21 ska förverkligas så Han turnerar runt och kommuner och lands- innebär det ständiga möten mellan de två världama och troendevalda tjänstemän i demokrati kris. ofta leder dessa till kollisioner än verkliga ting, om en i snarare Ibland är åhörarna Agenda 21-samordnare eller möten. kommunala miljöchefer fått tilldelat uppdraget Medan vardagslivets företrädare, det vill säga enskilsom sig Agenda-arbete kommunen. De brukar känna da medborgare, också kommunanställda långt att driva i men ner väl beskrivning hur Agenda- i hierarkin, tänker i termer relationer, nätverk, känsigen sig i Benny Hjems av av arbetet kolliderar med det kommunens tradi- lor och unicitet, så är byråkratens förtecken snarare mesta av tionella arbetsgång. regler, opartiskhet, rationalitet och utbytbarhet Det

För genomföra Agenda-uppdrag måste finns också ett könsperspektiv på denna brytning av

att rätt sitt dessa ständigt bryta revir och på tvärs inställningar, där det är kvinnorna som står närmast tjänstemän befästa maktkonstellationer. De har fått uppdraget "vardagsmänniskan". mot kommunens politiker, kallar det viktigt. Snart Inga Michaeli att det är uppenbart att av som menar cenfinner de arbetet eller ibland omöjligt tralbyråkraten, är dominanten i mötet, måste föratt är tungrott att som det politiska stödet eller ändra sitt tankarna i Agenda 21 ska

genomföra, därför att är svagt angreppssätt om

obefintligt. förverkligas. råder dessa konflik- De intervjuer Inga Michaeli gör med människor Benny Hjem tjänstemän att göra som

klar; peka det orimliga överordnade i Borlänge och på andra orter kan i sig leda till

ten att på i att sam- senare hindrar arbetet och för det förändringar, därför att de frågor hon ställer väcker fråtidigt säger sig vara Kommunpolitiker får från Benny Hjem höra hos de intervjuade. I förlängningen hon att att gor avser lösa miljöfrågoma det verkliga sammanföra människor med skilda roller i Agendaderas förmåga att är tes-

Del Ill: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

arbetet för att de ska kunna varandra bilder skege av endet sina respektive perspektiv. ur Inga Michaeli granskar särskilt de svårigheter som möter när kommunen ska genomföra miljöpolitik en samtidigt verksamheten är utsatt för nedskärningar. som Uppsala universitet, Institutet för bostadsfoskning, Inga Miachaeli 026-14 77 00 Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Benny Hjem 036-15 77 OO

Del lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Ursprungsbefolkningar:

Enigt om skoterbegränsningar i Härjedalen

MARIA HOLM

Det mest konkreta hittills kommit ut arbetet som ur med Fjällagendan i Härjedalen är ett antal väl utmärkta och rejält spångade vandringsleder. Men det mest anmärkningsvärda hittills kommit projektet är som ur att de olika intressegruppemas representanter numera är helt eniga att skoteråkningen måste begränsas. om Arbetet med Fjällagendan drivs Härjedalens kornav med ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket. Det mun startade hösten 1995 efter ett tvâdagarsseminarium kombinerat med exkursioner i fjällområdet och redan från början lades mycket stor vikt på att med så många intressegrupper möjligt. som Rennäringen representeras Tännäs sameby och av Mittådalens sameby samt Sameföreningen. De fastbo-

ende deltar via sina byalag Bygdesamrådsgruppen och

LRF, medan turistnäringen deltar via Funäsdalsfjäll AB. Därtill ingår i arbetsgruppen representanter för den ideella naturvärden Naturskyddsföreningen, den lokala

skoterklubben Team Walles, den lokala företagarföre-

ningen FiFu, kyrkan, miljö- och byggnämnden, skolan, barnomsorgen och länsstyrelsen. Den överordnade uppgiften för Fjällagendan är att ta fram lokal handlingsplan för långsiktigt hållbar har allt oftare råkat i konflikt. Och eftersom samten en gare utveckling med ekologisk balans och bevarande bio- liga näringar ökat sitt slitage på marken, kan vi konstaav logisk mångfald i Härjedalen. Vägen dit går ovill- tera att vissa områden skadats. Detta har skapat västra oro korligen ökad förståelse mellan olika intresse- bland ortsbefolkningen, och många är bekymrade för över en och ökad respekt för de olika näringamas framtiden. Man sig för miljön, också för grupper en oroar men behov, projektledare Roger Nääs: arbetstillfällena och möjligheterna till försörjning. menar Konkurrensen marken har ökat stadigt under Varannan månad har arbetsgruppen träffats, oftast - om de sista årtiondena. Rennäring, turistnäring och markä- med inbjuden "expert" dragplåster. Därtill har en som

Del lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

man informerat allmänheten via miljökvällar, ord- En del mycket brännande diskussionsfrågor, som som t ex nats i samarbete med byalagen och ABF. vargflockens eller icke i Mittådalen, har arbetsvara vara De olika fann relativt snart att beslutat lämna därhän: grupperna man var gruppen att det nödvändiga i att försöka styra huvudparten Besluten måste ändå på nivå. ense om - tas en annan fjällvandrama till de utstakade ledema. Rennäringen Diskussioner pågår mellan länsstyrelsen och Naturav störs alltför utspridd turism, även turistnäringen vårdsverket. Samma behov övergripande riktlinjer av men av ser en långsiktig fara. Om turismen får breda ut sig allt- från regering, naturvårdsverk och länsstyrelse behövs för fritt påverkas alltför stora områden och därmed tap- också vad gäller myskoxamas status, säger Roger Nääs. par man något attraktionskraften. Arbetsgruppen har konstaterat det behövs av att mer Man håller därför på med översyn skyltningen forskning kring vegetationsförändringama i Hällen. Vilka en av av samtliga leder, och försöker dra fram dem där de effekter har t renbetet, trampskadoma, erosionsskaex orsakar minsta möjliga skada för miljön. Vid blöta doma och klimatförändringama Det framtida arbetet pasoch vid särskilda utpekade sevärdheter byggs för långsiktigt hållbar utveckling i fjällen kommer sager en att spänger för att minimera markslitaget. Erfarenheterna kräva betydligt bättre underlag vad finns idag, än som visar att ledema är väl markerade och försedda med och arbetsgruppen har fört diskussioner med länsstyrelom skyltar informerar sevärdheter vad gäller och Mitthögskolan särskilt Fjällforskningssom om natur sen om ett och kultur, väljer också huvuddelen av fjällvandrama att institut. följa dessa leder. På sikt bör därför vegetationen lyckas Dessutom har haft inledande diskussioner gruppen att återkolonisera de skadade områdena. med Röros kommun på andra sidan den svenskom Skoterâkningen stör också rennäringen, och orsakar norska gränsen. Röros är just i färd med utarbeta att en dessutom stora konflikter med skidåkningen: lokal Agenda 21, och här bör finnas möjligheter till För bara fyra fem år sedan det mycket samordningsvinster och kanske till och med något - - var en kraftig opinion mot varje förslag till inskränkning gemensamt projekt. av skoteråkamas frihet. Detta har diskuterats utförligt i Kontakt: Fjällagendan, Roger Nääs 0680-161 00 arbetsgruppen kring Fjällagendan, och råder numera faktiskt enighet att skoteråkningen måste begränsas, om säger Roger Nääs. Arbetet med Fjällagendan har också lett till positiva samordningseffekter. Eftersom träffas kontigrupperna nuerligt, blir det lätt att hålla varandra underrättade om när, och händelser t kalvmärkning ska ske. var, som ex Därmed kan olika aktiviteter samordnas, så att de stör varandra så lite möjligt. som

Del Ill: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Energi:

EKO-energiavtal spar energi

och stärker lönsamheten

MARIA HOLM

Genom att koppla arbetet för effektivare energian- att vi lyckats intressera så många och så stora en pass - pass vändning inom industrin till EUs miljölednings- och koncerner att delta. Men nyckeln till framgångarna miljörevisionsordning, EMAS, samt den internationella vad gäller faktiska energibesparingar i de deltagande standarden för miljöledning, ISO 14001, har Projekt företagen är att de, via EKO-energi, börjat att tillämpa EKO-energi hittills lyckats med sig 16 stora koncer- livscykelanalyser istället för traditionell pay-off. Vi visar med sammanlagt 60 produktionsenheter. konkret på de stora kostnader viss utrustning har ner en Projektet drogs igång under hösten 1994 och stöds över hela sin livscykel, och jämför den bilden med det Närings- och teknikutvecklingsverket, Nutek, via resultat får enbart fokuserar på kostnaav man om man dess enhet för effektivare energianvändning. EKO-ener- dema för inköp och installation. Det gör energikostnahar övergripande mål att effektivisera industrins derna synliga och därmed även de besparingar blir som som energianvändning för att därigenom ned koldioxi- möjliga med ett energieffektivt alternativ, säger mer dutsläppen till 1990 år nivå i linje med Rio-konferen- Lars Kjellin är projektchef för EKO-energi. - som Faktum är att sig EMAS eller ISO 14001 är sen. - vare Företagen erbjuds att teckna EKO-energiavtal, vilka särskilt tydliga vad gäller energi. Det är lätt att fastna i från Nuteks sida innebär att bekostar invente- beräkningar kring emissioner, Vattenförbrukning m.m. man en ring och analys företagets energiflöde. I utbyte mot EKG-energi hjälper till att hålla energifrågan i fokus, av energiinventeringen åtar sig företagen att fastställa och det behövs eftersom den är den kanske allra viltien miljö- och energipolicy samt att göra handlingsplan gaste miljöfaktom. en för att effektivisera sin energianvändning. I samband En entydig och klart uttalad viljeyttring från föremed inventeringen naturligtvis även förslag till tagsledningen energieffektiviseringens välsignelse är ges ener- om gibesparande åtgärder, det är företagen själva absolut förutsättning för deltagande i projektet: men som en fattar beslut och bekostar eventuella investeringar. Det måste finnas tydlig strategi, tydligt uppsatom - en Energiutredningen utgör första steget mot miljö- ta mål och ett tydligt riskerar effeken engagemang, annars certifiering enligt EMAS och ISO 14001. En mycket tiviseringsarbetet att förtvina till några enskilda insatser stor del Projekt EKO-energis attraktionskraft består i och trave pärmar samlar damm, säger Lars av en som att det erbjuder hjälp ligger i linje med företa- Kjellin. en som övergripande miljösträvanden. Av de deltagande företagen har cirka 75 procent gens mer Kopplingen till EMAS och ISO 14001 förklarar kommit så långt att de gjort handlingsplan. En preli- - en

Del III: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

minär beräkning visar att dessa företag har användare. Med EKO-energianalysen blev det en samman- uppen-

lagd besparingspotential på 1 15 200 MWh år, bart för företaget att kunde energi och där-

per varav man spara 50 000 MWh är el. med att ta hand skärven själva. pengar genom om Det handlar främst besparingar kan göras i En effekt EKG-energi, är helt omöjlig att om som - av som stödsystemen, dvs ventilation, belysning, tryckluft med värdera, är att de deltagande företagens miljöchefer tar Erfarenheterna hittills visar att företagen, med kontakt med varandra och utbyter erfarenheter. Det mera. relativt enkla medel, kan minska stödsystemen energi- kan gälla allt från konkreta energispartips till idéer om användning med 11 20 procent EKO-energi kon- hur ska sina respektive företagsledningar eller - man centrerar sig på stödsystemen, allt enligt den förhär- inköpsavdelningar att förstå vitsen med att granska en

skande föreställningen från framför allt industrins bran- investering utifrån ett livscykelperspektiv, säger Lars

schorganisationer att företagen själva har god kontroll Kjellin. över sin användning processenergi. En allmän Kontakt: Nutek, Lars Kjellin 08-681 91 00 av bedömning från de hittills genomförda EKO-energianalysema är dock att det finns potential på cirka 10 en procent att även på den används i spara som produktionsprocessema. Hittills har 16 koncerner med sammanlagt 60 produktionsenheter tecknat EKO-energiavtal med Nutek, nämligen Alfa Laval, Delicato, Fagerhult, FM Mattsson, Fundia, Hexagon, IFÖ Sanitär, Kährs, Orrefors Kosta Boda, Scania, Stora, Sveriges Radio och Television Fastigheter AB, Södra, Tetra Pak och Thorn. EKO-energiprojektet har även lett till rad "spinen off-effekter i form samarbete mellan de deltagande av företagen. har den småländska golvtillverkaren T ex Kährs kontaktat Orrefors med ett förslag att starta om biobränsleeldad glassmältningsdegel. Kährs har träen pulver i överskott och Orrefors värmer sina deglar med gasol eller olja. På Orrefors har projektet också lett till större medvetenhet energi- och resurshushållning. Idag tas om mer av "skärv", dvs kasserat eller sekunda glas, in i produktionen nytt glas. Tidigare har "skärven" sålts till andra av

Del lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Energi:

Borlänge vill spara femton procent

MARIA HOLM

Borlänge Energi har föresatt sig att minska energianvänd- En sak har dock redan ändrats för samtliga borlängeningen i kommunen med femton procent till år 2000. bor, och det är eltariffen. De fasta avgifterna har sänkts Metoden är densamma när fick hela kommu- betydligt, medan den kostnad beror på energiförsom man som nen att källsortera, nämligen att rikta insatserna till brukningen höjts. Därmed har, i ett slag energieffektiviseen målgrupp i taget och att till att riktar dem väl. ring blivit betydligt lönsam aktivitet för såväl pri- - se man en mer Därtill ändras eltariffen, så att de fasta avgifterna blir lägre företag. vatpersoner som medan de rörliga höjs. Liksom i källsorteringsprojektet kommer Borlänge Vi vet att 15 20 procent hushållens energiför- Energi att bearbeta villaägare för sig, de bor i lägen- - - av som brukning i första hand beror på farniljemedlemmamas heter för sig och företagen uppdelade i olika branscher. och Nu ska vi försöka göra borlängeboma Samtliga företag är verksamma i kommunen omfatvanor ovanor. som till smartare energianvändare, och därigenom kapa kom- sparmålet Undantagen Domnarvets Jämverk tas av är totala energiförbrukning med 15 procent, säger och Kvarnsvedens Pappersbruk, köper sin från munens som Peter Samuelsson leder projektet andra leverantörer. som Borlänge har tidigare visat framföttema i miljösam- Kommunen har 11 000 villaägare, och den inventemanhang att först i landet med att uppnå ring Borlänges energianvändning genomfördes genom vara en av som 99-procentig källsortering avfall. hösten 1996 visar att villaägarna är den störav som grupp Källsorteringsprojeldet blodad tand Det sta energianvändaren. Man har därför valt att börja med - gav oss var väl knappast någon trodde att vi skulle klara att att bearbeta dem, och det görs med hjälp serie som av av en ändra folks beteende så radikalt på så kort tid. Nu vet lokalt förankrade kampanjer. pass vi att det är fullt möjligt. Eftersom energisparandet i långt "Ge ett timmar din tid och du kan oss par av spara högre grad än källsorteringen låter sig märkas i folks plån- många tusenlappar på ett enda år" står det på den enkla böcker, har vi stora förhoppningar att vi ska lyckas folder kallar till informationsträff, och delas om ro som som ut vårt sparmål i hamn, säger Peter Samuelsson. till cirka 1 000 villor åt gången. Ett sparduschhandtag Den kanske allra viktigaste erfarenheten från källsorte- utlovas i present för varje familj kommer till träffen. som ringsprojektet är att måste arbeta lugnt och meto- Varje duschhandtag installeras kommer att man - som diskt och till att på alla sätt undvika övergripande och fem tio procent villans förbrukning. De kan se spara - av diffus information. Det gör bäst att hela alltså rivstart på väg mot IS-procentsmålet, man genom ge oss en tiden ytterst med att informationen samtidigt de tjänar lockbete, säger Peter vara noga anpassa som som och de konkreta exemplen till den grupp människor man Samuelsson. för tillfället vill nå. De träffar hittills hållits har lockat 300 350 som -

Del lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

besökare. På Borlänge Energi inte nöjda I källsorär man teringsprojektet kom cirka 600 l 000 kallade och det av rimlig målsättning även för denna kampanj. ses som en En avgörande skillnad för de olika informationsträffar-

inriktning är förstås huruvida området har eller ska nas ijärrvärme. Om så är fallet, informerar man om fjärr- värmekonvertering, medan de bor i övriga områden som får rika möjligheter att bekanta sig med värmepumpar. Fem anställda arbetar med projektet, två huvudvarav sakligen "på fältet". I den första huvudsaklietappen, som riktar sig till villaägarna, erbjuder Borlänge energi gen energibesiktning via hembesök för liten penning 450 en kronor. Kampanjen ska pågå till år 2000, och beräknas kosta miljon kronor året Eftersom Borlänge är först i en om Sverige med att sätta ett kommunalt energisparmâl, upp får i egenskap pilotkommun viss uppbackning i man av form fritt informationsmaterial från Nutek, via dess Den vill kan också hyra eller köpa "Kronometem", av som enhet för effektivare energianvändning. kopplas till den vanliga elmätaren och visar som som 15 energiminskning till år 2000 är bara ett energiförbrukningen omräknad i kronor timme. - procents per första etappmål. Självklart ska vi försöka vidare med Den är ett bra sätt att synliggöra energiförbrukning- effektiviseringsarbetet efter sekelskiftet Men Med Kronometem direkt att t dammsuäven om erL ser man ex projektet ska långsiktig verkan, är det viktigt det drar tio gånger energi är färg-TVn. Eftersom att garen mer lokala näringslivet kan mot de krav, vår viktigaste ambition med det här projektet är att göra svara upp nya som kommer ställas. Folk måste veta vart de ska vända sig, borlängeboma till smartare energianvändare, tror vi att att vilka produkter och finns och vad dessa kos- Kronometem kan bli viktigt hjälpmedel, säger Peter tjänster som ett åtminstone på ungefär, säger Peter Samuelsson Samuelsson. tar - ett En hel del arbete läggs därför knyta kontakter Vid sidan arbetet på hemmaplan, har Borlänge på att av med olika företag, och tillsammans med dem utarbeta Energi tecknat samarbetsavtal med tre kommuner i färdiga koncept installation värmepump, fjärr- Chile. Dessa ska hjälp med såväl miljötekniska installa- - t ex av värme eller pelletsbrännare, eller t.ex. utförande tioner vissa effektiviseringsåtgärder. av som tilläggsisolering och fönsterbyten till fasta priser som Kontakt: Borlänge Energi, Peter Samuelsson 0243-730 00 möjligt

Del III: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Näringsliv:

Vretenföretagare vinner samarbete

MARIA HOLM

I Vretens industriområde i Solna samarbetar sedan våren O Källsortering, kartlagt avfallsmängdema och som a 1996 ett 30-tal företag kring miljöfrågoma i s.k. före- planerat kretsloppsstation en en gemensam tagsring. Nu försöker nå samtliga företag i området 0 Lokalvård, arbetet samråd med arbetsman som i nära via respektive fastighetsägare. De aktiva företagen före- för källsortering gruppen slår att samtliga byggnader i området miljöinventeras, O Transporter, ordnat seminarium kring som a ett och att fastighetemas drifttekniker utbildas de kan transportfrågoma med hjälp ALU-anställda så att samt av bli nyckelpersoner i det fortsatta miljöarbetet. miljöinforrnatörer undersökt hos de anställresvanoma I Vretens industriområde finns 80 företag med da på några företagen. sam- av manlagt cirka 6 000 anställda. Ett 30-tal företagen Vi är många företag kommit igång ordentligt av - - som med gemensamt 4 000 anställda bildade i januari och alla tycker att det finns mycket vinna på den här - att 1996 Vretens företagsring. initiativtagare Wasa samarbete. Men vi har inte orkat kommunicera var sortens Försäkringar samt kommunens Agenda 21-samordnare. med samtliga företagare, för här i Vreten finns många Syftet med ringen att komma igång med är mycket små. När vi går vidare, ska vi försöka var ett sam- som nu arbete kring kretsloppstänkande, redan vid det för- med hela Vreten förmå fastighetsägarna men genom att sta mötet kunde deltagarna konstatera att många fungera samordnande länkar, Wasa av att som säger företagen redan igång med ett relativt flitigt miljö- Försäkringars miljöchef Dan Danielsson. var arbete. Alla menade dock att det fanns mycket att Detta ska förhoppningsvis komma till stånd genom vinna på ett samarbete. Inte minst de mindre företagen nyutvecklad metod för miljöinventering byggnaen av sade sig behöva stöd i form samordning för att klara der Miljöstatusmetoden. Två områdets fastigheter av - av av att gå vidare på ett effektivt sätt. har redan granskats enligt metoden, och resultatet av Vid det tredje mötet bildade företagsringen olika dessa inventeringar kommer för samtlisex att presenteras arbetsgrupper: företag och fastighetsägare i området. ga O Hyresgästanpassing, som diskuterar miljöfrågor Stommen i miljöstatusbedömningen är inventesom en är viktiga vid planering, bygge och idrifttagning ring byggnaden, utifrån färdigt formulär av nya av som görs ett lokaler samt vid rivning med 87 frågor. Frågorna behandlar inomhusmiljö,

O Energi, letar möjligheter till effektivare energian- utomhusmiljö, energianvändning samt den förbrukning som vändning och även gjort översiktliga energikartläggning- naturresurser sker i byggnaden. Resultaten dataav som ar av några fastigheter i området bearbetas, och sammanställs i serie diagram en som 0 Inköp, gjort checklista för att hjälpa före- visar byggnadens miljöstatus. Det blir enklare idensom a en att tagens inköpsavdelningar att ta miljöhänsyn tifiera miljöbristema, det blir också enklare men att

Del HI: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

dagars utbildning och i Vretens företagarring ser man

möjligheter till extravinster denna utbildning stora om

sker gemensamt.

Om områdets drifttekniker lär känna varandra, blir det naturligtvis mycket enklare att för dem att t ex sam-

ordna sina inköp. Det större inköpsvolymer och då ger det betydligt enklare att ställa hårda miljökrav, säger är

Dan Danielsson.

Eventuellt kan miljöinventeringama utföras korsvis,

undersöker varandras fastigheter. dvs att driftteknikema

Så har Wasa försäkringar låtit göra när tillämpat man metoden på koncernens cirka 80 byggnader runt i om

landet.

Det finns viss risk blir hemmablind, en att man och den risken skulle vi komma runt på det här sättet.

Därtill jag stort extra värde i att driftteknikema ser ett 44 lär känna varandras byggnader, och därmed kan disku-

kostnadseffektiva åtgärderna. varandras problem på ett konkret plan, säger upptäcka de mest tera mer

Miljöstatusmetoden täcker in allt det våra Dan Danielsson.

- som med under det Vreten har tjugotal olika fastighetsförvaltare, arbetsgrupper sysslat år som gått. ett Metodens styrka den synligt både det några varit med i det tidigare miljöarbetet inom är att gör som är varav dåligt, och den de företagsringen. Inventeringarna ska, allt går enligt bra och det som är ger ett mått på om

olika miljökvalitetema kan användas vid jämförel- planerna, ha genomförts till hösten 1997. som

får samtliga fastighetsägare med på inven- Då har vi miljöstatusbedömning för hela

ser. Om vi att - en ha slags Miljöstatus- Vreten. Förhoppningsvis kan vi inspirera de övriga tre tera hela Vreten, skulle vi ett hela området. skulle, hjäl- företagsringama här i Solna till slags inventering, bedömning för Den i sin tur, samma

angelägna åtgärderna och och då skulle vi ha miljöstatusbedömning för i stort

att prioritera de mest en pa oss för formulera hela kommunens näringsliv. Därmed skulle vi ha den skulle också göra det möjligt oss att sett målsättningar för det fortsatta arbetet, bra underlag för målsättningar, och mycket konkreta ett gemensamma en Danielsson. metod följa vårt arbete. Samtliga Solnaföretag säger Dan att upp

fördel med miljöstatusmetoden inven- skulle stärka sin miljöproñl och, inte minst, sin trovär-

En stor är att fördel kan utföras de drifttekniker dighet vad gäller miljöfrågor, säger Dan Danielsson. teringen med av som

redan känner fastigheterna. Detta kräver dock några Kontakt: Vreten, Dan Danielsson 08-635 47 22

Del lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Arbetsplatser:

Matsalen banbrytare i Scanias miljöarbete

MARIA HOLM

Jag tror att det är folket på sonalmatsal, och vi har fått min nivå, dvs mellanchefer- pris för landets bästa. att vara är det stora proble- I båda fallen spelade na, som vårt met när det gäller att fart miljöarbete avgörande roll en på ett företags miljöarbete. för utmärkelsema. har Så nu Det är vi ska till att i jobbar här helt enkelt som se vi som de fina orden från företags- bestämt för hela tiden oss att ledningen förvandlas till ligga före, Eva steget säger konkret verklighet, säger Eva Johansson.

Johansson, chef för restau- Men vill dra andra man rangen vid Scanias lastbilsfa- avdelningar med sig i arbetet. brik i Luleå. Lastbilsfabriken, har som På Scania i Luleå ligger 600 anställda 525 kolvarav restaurangen främst i miljö- lektivanställda, har i numera arbetet. Källsortering är självklarhet sedan länge, 14 flera återvinningsstationer i verkstaden. I och med en att ton sopor år till deponi har förvandlats till 10 kilo börjat går det också skaffa sig detalper man sortera att en per år. Resten återvinns på ett eller annat sätt, och här jerad bild vad avfall det egentligen handlar av sorts om finns t storkompost, växthus och och vilka mängder. ex en ett eget ett stort i inglasat uterum med damm och planteringar. Till exempel fick vi för hur olji- - upp ögonen många Därtill har restaurangen föresatt sig att, trots det handskar det handlar dag. Varför blir det då ga om per besvärliga geografiska läget, till att hälften alla så många oljiga handskar Jo, därför läcker se av att pressama inköpta livsmedel ska producerade i olja. Men de slutar läcka vara norra om pressama tätas, så att att Västerbotten. Till nästa år höjs ribban, och då ska 70 olja, har vi inte bara blivit kvitt med avfallsproblemet

procent vara lokalt odlat eller producerat. oljiga handskar, utan också snålat in på oljeförbrukning-

Och de 42 ton grönsaker går åt varje år är 30 av som en. procent ekologiskt odlade. Nästa år är målsättningen 50 När det väl visat sig sorteringen något att var som procent. också kunde tog intresset verkligen fart, spara pengar, Det tar mycket energi att tidigt ute. Men det Eva Johansson. - vara menar har också stora fördelar, att bli uppmärksammad Så mycket svårare än så här är det egentligen inte, som ex. Vi har fått pris för att koncernens bästa Eva Johansson. Åtminstone inte till början. vara per- menar en

Del HI: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Och början blir tydlig och W detalj. Därför måste varje

om konkret, det lätt folk avdelning diskutera fram sin är att

rimliga målsättning och med sig: egen,

Pojkarna och flickorna bedöma vad detta kommer att på golvet verkligen med på kräva i form tid och eventuär av

Här finns viljan. Men ella övriga Avdelningsnoterna. resurser.

det visste vi redan tack chefen måste hålla samman disvare det fick började kussionen och till att de nödgensvar vi när vi se

Så vändiga förutsättningarna finns. sopsortera i restaurangen. när

koncernen arbetar med miljöledningssystem och Men klara uttalanden från företagsledningen är ett nu ISO 14001 har försprång här i Luleå efter- absolut måste, blir jobbet för tungt. Eva vi ett stort annars

har jobbat länge med frågorna. Johansson berättar hon fick den klarsignal hon som vi så pass att

Restaurangens miljösträvanden har hjälpt till lära behövde redan 1991, då dåvarande VDn för Scania att

grunderna, Eva Johansson. Framför allt Lastvagnar uttalade att "miljöarbetet är mycket viktigt ut menar genom

miljöarbetet kan konkreta, mätbara och och har högsta prioritet på alla nivåer". att visa att ge

tydliga resultat. Jag kopierade den där textsnutten, förstorade - upp I början hade restaurangpersonalen svårigheter den och den på anslagstavlan. Så snart jag korn vissa satte upp

hörd eftersom sidoverk- i trångmål, hänvisade jag till det där uttalandet. Det var att göra sig restaurangen är en

samhet tillhör själva produktionen. Å andra oerhört viktigt att ha det i för i början fick vi som inte ryggen,

sidan "mat" utmärkt åskådningsexempel, efter- brottas rätt hårt med den där bara vill kriär ett gruppen som

alla frågetecken kring föda så involverade i tisera och tala länge och mycket allt är fel. som vår är om som

frågorna kring den totala miljön. Scania har fattat beslut att samtliga 20 000 om

Jag det ligger hel del börja med de anställda ska ha genomgått minst fyra timmars miljötror att en i att enkla sakerna först. Att bort de små plastbyttoma undervisning före år 1999. I Luleå började man redan i ta

med Att bort Att börja höstas, och uppdraget är snart genomfört. smör. ta pappmuggama. sortera

Det människor ska det här jobbet och Marknaden för lastbilar kommer att krympa framsopor. är som göra -

då gäller det med sig dem, Eva Johansson. över, det tycks ett ovedersägligt faktum. Ska Scania att säger vara

finns det fortfarande del problem. Fast klara konkurrensen, måste vi bäst på allt. Precis Men visst en sig i vara

koncernledningsnivå, och inte heller på golvet. allt och naturligtvis även miljöarbetet, säger Eva inte på -

Problemen finns bland linjechefema, är de Johansson. som som

har att verkställa besluten: Kontakt: Scania Luleå, Eva Johansson 0920-766 00

Koncernledningen konkreta mål. - kan inte sätta upp

Det kan bara den känner verksamheten i göra som

Del III: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Integration:

informatörer nådde Fäladen

invandrare i

MARIA HOLM

I kommundelen Norra Fäladen i Lund är cirka 40 förändringen. proinvånarna invandrare. Här hjälp De sorterade och bearbetade förslagen presenteras nu cent av tog man av nyutbildade miljöinformatörer, på sina respektive i Arbetsbok utgör den lokala Agendan för som som modersmål försökte till möjligt i Kommundel Norr. Den överlämnas till såväl alla komnå ut så många som arbetet med den lokala Agenda 21-planen. munala nämnder och förvaltningar till områdets som I början 1996 ställdes alla dem bor i kom- samtliga butiker, affärer, företag, fastighetsägare, bensinav som mundel Norr i Lund, inför lång rad öppna frågor stationer, skolor, föreningar en m.m. kring miljön. Det skedde i form enkel skrift, Drygt tvåhundra har aktivt deltagit i de av en som - personer fick "Arbetsbok 1". Alla ombads och, olika arbetsgruppema. Och även invandrarna varit namnet att svara om framför allt, komma med förslag på lämpliga insat- för lågt representerade jämfört med befolkningsgenomegna för förbättrad miljö. snittet, så har de i alla fall funnits med i nästan samtliga ser en I Norra Fäladen bor 4 000 hushåll, 40 säger Ulf Lundwall. - varav pro- grupper, invandrare, och vi hade förstås bekymmer Förutom den handfasta hjälp Kommundel Norr cent stora om som hur vi skulle bära åt för kontakt också med fått i sitt Agendaarbete, har miljöinforrnatörema arbetat oss att dem, berättar Ulf Lundwall från Miljögrupp Norr i tillsammans med Naturskyddsföreningen i kampanj en

Lund. att handla miljösolidariskt, och med hyresgästföre-

om Men turligt hade Studiefrämjandet i Lund under ningen i informationskampanj sopsortering och nog en om fyra terminer utbildat arbetslösa invandrare till miljöin- kompostering. Därtill har ett femtiotal skolor fått besök

fonnatörer. Totalt femtio hade deltagit i kur- inforrnatörema. personer av omfattade 21 veckor. Dessa informatörer Några fasta arbeten har de utbildade informatörema serna, som korn bli arbetet. De gick och knack- dock inte lyckats ännu, för många deltagarna att stommen i runt men av ade dörr, och hjälpte sina respektive landsmän har utbildningen inneburit att de blivit bättre rustade för att svara på frågorna. att ta sig in på arbetsmarknaden. Svarsfrekvensen blev relativt hög 600 ifyllda arbets- Ett integreringsprojekt helt karaktär och i - av annan böcker lämnades Synpunkterna sammanställdes i betydligt mindre skala har bedrivits i Sundsvall. I ett in. - av Arbetsbok och har därefter bearbetats olika arbets- miljonprogrammets bostadsområden avsattes mark för i Gruppema har bland förslagen odlingslotter, hälften skulle brukas flyktingfagrupper. annat sorterat varav av efter hur snabbt de möjliga genomföra inte miljer och hälften svenskar. Det handlade totalt är att samt, av om minst, definierat eller vilka myndigheter, företag, 22 lotter, och projektet startade i maj 1995. vem

fastigheter, enskilda har möjlighet genomföra Odlingen sker användning konstgödsel eller

som att utan av

Del Ill: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

bekämpningsmedel, och deltagarna har beslutat att

om odla ekologiskt Intresset är stort, och det står familjer på kö för att överta lediga lotter. Men arbetet har inte varit problemfritt Kulturskillnadema har kommit i dagen, och det gällde särskilt i starten. Svenskamas initiativ att snabbt försöka bilda en

odlingsförening t främmande lösning för

var ex en många invandrarna. En källa till konflikt av annan var att invandrarna lika intresserade inte var som svenskarna av den delen arbetet gemensamma av Sociologen Kerstin Sellén Johansson har utvärderat projektets betydelse för den sociala i området samvaron

Hon konstaterar att ytliga bekantskaper uppstått mellan

de flesta deltagarna, och att samtliga tillfrågade sig anser ha fått viss förståelse för varandras kultur. Hon pekar också på tecken tyder på att den sociala kontrollen som i området ökat, och att det uppstått överbryggande länkar mellan olika etniska Däremot har projektet grupper.

ännu inte lett till att svenskar och flyktingar börjat

umgås med varandra utanför projektets aktiviteter. Samtliga deltagare visar dock mycket stor en uppskattning över att de har fått möjlighet att bedriva egen trädgårdsodling, och därmed en naturlig anledning till att vistas utomhus sommartid Vad gäller projektets betydelse för deltagarnas miljöintresse, verkar det inte ha spelat så stor roll. Knappt hälften de intervjuade att av uppger de börjat för miljön, och då handlar det intressera sig mer

främst ekologisk odling och kompostering.

om Kontakt: Studiefrämjandet i Lund, Ulf Lundwall 045-32 08 55 Kommundel Norr, Lars Persson 046-35 65 51 Studiefrämjandet i Sundsvall 060-12 07 54

Del Ill: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

Beslutsprocesser:

revansch i Trollhättan lndustristadens

FREDRIK HOLM

Å sidan Trollhättan känd industristad byggt på dem hade motivationen varit avsevärt ena är som en tung processen med många problem. Å andra sidan har Trollhättan ort mindre.

sig känd den kommun kanske bäst i Sverige Navet i Trollhättans Agenda-arbete är den arbetsgrupp som som lyckats göra Agenda-arbete till något besjälar såväl för Agenda 21 tillsattes redan tidigt i processen. Här som som kommunledning många invånare. Även det ingår tiotal från olika förvaltningar i komsom om ett personer det sker i Trollhättan också sker på andra alla med starka befattningar och med möjlighet mesta av som munen håll i landet, finns det kommuner kan visa och vilja att "gå hem och jobba" efter det att bestämt som upp en man sådan bredd i Agenda-arbetet. Hur har denna förän- sig för ett nytt projekt dringsvilja uppstått och utvecklats Och varför är det Det har också rått stor politisk enighet kring inrikten tunga industristäder Trollhättan har den tydli- ningen på Agenda-arbetet. Kommunstyrelsen har antagit som som viljan visa modern miljöprofil fem övergripande miljömål varit vägledande för alla gaste att upp en som Jag tror att våra framgångar ligger i god balans Agenda-projekt: - en mellan strategiska beslut "uppifrån" och ett brett O Bilden Trollhättan: Trollhättan ska kommun engage- av vara en "underifrån", säger Agenda-samordnaren Karin är bärare god miljö mang som av Stenlund. Ingen beståndsdelarna är särskilt unik eller O Hållbart samhälle: Trollhättans miljö skall i ekoloav vara märkvärdig, vi har fått dem mötas och utvecklas gisk balans. Vi skall skapa ett hållbart samhälle med kretsmen att ihop. loppstänkande En grundläggande strategi är därför stöd och O Livskvalité: De ska gött å leva i Trollhättan att ge va såväl "uppåt" till enskilda politiker och O Kunskap och information: I Trollhättan skall vi ha stora uppmuntran beslutande församlingar "nedåt", i form rådgiv- kunskaper och hög medvetenhet god miljö - som av om ning information och utbildningar. Hela tiden har O Miljöekonomi: I Trollhättan skall ekonomisk utveckman varit med lyfta fram de enskilda individerna ling och ekologisk balans förenas. Om det uppstår konnoggrann att och på deras idéer för förändring. flikt mellan dem bör hänsyn till miljön företräde. ta vara egna ges Visst hade vi Agenda-samordnare kunnat Miljömålen konkretiseras i årliga handlingsprogram, - göra oss breda och försökt göra hela förändringsprocessen till vårt följs i årliga miljöredovisningar. Varje kommusom upp verk, säger Karin Stenlund. Men det dels fel, dels nal arbetsenhet ska upprätta miljömål för den verkvore egna otaktiskt Bredden och omfattningen Agenda-arbetet samheten. av hade vi aldrig klarat utveckla och hålla igång själva. Bredden i Trollhättans Agenda-arbete är alltså impoav att Det är ett resultat att så många människor på så många nerande. Här är några axplock: av skilda håll haft så många idéer förverkliga. Hade inte O Bussar och sopbilar drivs biogas från reningsatt som av

Del Ill: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete

verket Minst elva bussar och två sopbilar ska använda O Ekologiska livsmedel används i hög utsträckning i kom-

gasen. storkök Den totala merkostnaden för detta munens upp- O En suventionering bussbiljettema med 50 procent går till 250 000 kronor. av

ökning bussresandet med 25 procent. 0 Översiktsplanen baseras på de k kretsloppsvillkoren.

gav en av s O I stadsdelen Kronogården har på de boendes ini- Man lokaliserar arbetsplatser så att god kollektivman - nya en tiativ arbetat med att starta såväl bilkooperativ och trafik kan ordnas, och föreskriver möjligheten till - egna odlingslotter med ekologisk odling. Initiativen leder till odlingar, till källsortering och lokal dagvattenhantering en effektiv och billigare bilanvändning, samtidigt vid nyplanering bostadsområden. mer som av transporterna för livsmedel kan minskas. Odlingslottema O Urinseparerande toaletter är ett krav för numera att bidrar dessutom till ökad social gemenskap i området bygglov på landsbygden. en O Fjärrvärmen bestod 1996 till 75 procent biobräns- O I det näringspolitiska programmet ingår kretsloppsproav len. Flisen hämtas från närområdet, på högst tio mils duktion och miljöteknik ett prioriterade som av sex avstånd områden.

0 Kommunens elförbrukning består till 90 procent Vart och ett projekten har säkert sina likar på andra av av klassas bra miljöval Naturskyddsföreningen. håll i Sverige. I vissa fall kanske andra aktörer varit som som av mer 0 De kommunala gräsmattoma betraktas framgångsrika än Trollhättan. Bredden och mångfalden numera som är slåttermarker. Det minskar behovet motorgräsklipp- ändå unik Karin Stenlund förklarar detta med varje av att ning med vidhörande utsläpp och utvecklar den biologis- förvaltning och bolag inom kommunen haft vilja en egen ka mångfalden. att utveckla och driva projekt Ofta har denna drivkraft

O Man har antagit naturvårdsinriktad skogsbruksplan, kommit från förvaltningens kontaktperson i arbetsgrupen och prioriterar ekologisk odling vid utarrendering jord- Ibland, inte alltid, har kontaktpersonen varit av pen. men bruksmark enhetschef.

O Alla miljökontaktpersoner och enhetschefer inom I arbetsgruppen ingår med genuin vilja - personer en kommunen har fått tvådagars miljöutbildningar, att förändra, och med förmåga och position förändra, som att utformats efter förvaltningens specifika behov. För detta vilket förutsättningarna, Karin Stenlund är en av menar ändamål har ett internt utbildningsmaterial tagits fram. Denna samverkan till måste det faktum trots att 0 I Insarnlingscentralen har 120 fått syssel- Trollhättan satt två heltidstjänster för Agenda-samca personer av sättning med att samla in och demontera uttjänt utrust- ordning ha sin betydelse. Det är förhållandevis en stor ning allt från telefonväxlar till cyklar. Överskottet satsning, - som givetvis inte gjorts utan protester. skänks till Moçambique. Vår ekonomi är ansträngd, precis i de flesta - som 0 Selektiv rivning, där olika byggmaterial och detaljer kommuner, säger Karin Stenlund. På så vis satsningen är återanvänds eller återvinns, ska bli standard för de riv- på Agenda 21 naturligtvis tydlig. extra ningar som kommunen genomför. Kunskapstillförseln är något Agenda-processens av

Del lll: Fler exempel lokalt Agenda 21-arbete -- - -

stöttepelare Trollhättan. De olika utbildningarna, ningarna dyker med jämna mellanrum. i som upp arbetsplats och återkommer I takt med vårt Agenda-arbete blir allt större och anpassats till respektive som att med mellanrum, skapar griper bläckfisk runt allt fler delar kommunen, jämna successivt ett större enga- som en av och alla anställda "påminns" de kan- märker vi naturligtvis ett ökat motstånd. Vi kommer gemang gör att om av ske avlägsna och diffusa målen utveckla Trollhättan alltmer i kontakt med dem inte är entusiaster, att - som lätt glömmer bort i det vardagliga arbetet. inte omfattas miljövisionema, säger Karin något man som av Även kommuninvånama kunskapstillför- Stenlund. Många detta slag har en trög gentemot är processer av sel nyckelord. I Trollhättan har valt med mycket förankringsarbete, innan förändringarnågot av ett man start bostadsområdena utgångspunkt för kommunikatio- börjar ta fart. Värt att komma ihåg är också att man som na med allmänheten. boendet alla kan motstånd efter tid framgångar. För Via når man på ett möta nytt en av nen samtidigt gäller det denna skepsis, oftast grundar naturligt och konkret sätt, som gemensamma oss att möta som solfångare och kolonilotter sig på osäkerhet och okunskap, med än utbildning aktiviteter kring sopsortering, mer gemenskapen. vidare och och samtal. Behovet information, motivation och stärker den sociala Nu går man av

erbjuder visionsverkstäder och skapar ungdomskonvent. ökar exponentiellt.

engagemang Man har också genomfört miljömässa där målsätt- Kontakt: Trollhättans kommun, Agenda-kontoret en ningen från början att göra så många möjligt del- 0520-874 75 var som aktiga i planeringen. Ett stort antal föreningar, skolklasser

och företag kom på så sätt att delta i ett gemensamt pro-

jekt. Målsättningen är att inom treårsperiod ha påveren kat minst hälften kommunens invånare "påtagligt". av Från bilden och sliten industristad strävar av en tung Trollhättan mot bilden "bärare god miljö". nu av en av Hösten 1996 skördade stor lön för mödan man genom kung Carl Gustafs miljöpris, i konkurrens med att vinna lång rad andra kommuner. Trollhättan har också fått en visa sitt miljöarbete i lång rad andra sammanhang. upp en Under våren 1997 deltog tre svenman a som en av ska kommuner med miljöutställning i en Europaparlamentet i Strasbourg.

Framgångar och berömmelse på nationellt och inter-

nationellt plan innebär dock inte evig uppskattning på

hemmaplan. Kritik mot de stora och omfattande sats-

Reservationer och särskilda

yttranden

Reservationer och särkilda yttranden

Reservation av ledamoten självfallet negativt av det faktum att allt färre är delaktiga

i detta arbete.

Örjan Nilsson m Det finns skäl arbetslösheten och de sociala

att tro att och ekonomiska problemen för hushållen följer av som arbetslösheten lägger hinder i vägen för utvecklingen, inte

minst på miljöområdet Dålig ekonomi har alltid innebu- Allmänna synpunkter hinder för miljömässigt sund utveckling. Detta rit en borde gälla även hushållen. Arbetslösheten och de eko- Arbetet och dispositionen nomiska problemen kan skapa utanförskapsproblem även Slutarbetet med nationalrapporten har präglats tids- försenar eller hindrar utvecklingen. Med arbetslösheav som brist Kommittén har givits alltför kort tid för att komma ten följer relativ ekonomisk fattigdom, vilket är oroen med synpunkter på de texter producerats sekre- väckande eftersom fattigdom hör till de allvarligaste som av protariatet blemen för hållbar utveckling. en Nationalrapportens disposition borde utgå från Agenda 21-dokumentets 4 kapitel och 40 En Underifránperspektivet avsnitt sådan disposition skulle underlätta bedömningen I nationalrapporten används vid några tillfällen begreppet av Agenda 21-arbetet i Sverige och jämförelsen situatio- "underifrânperspektiv". Begreppet är viktigt eftersom av i Sverige inom olika samhällsområden med intentio- Agenda 21 innehåller rekommendationer att utvecknen om i handlingsprogrammet Agenda 21. Flera viktiga lingen skall drivas med detta perspektiv. Tyvärr redovisar nerna kapitel har relevans för Sverige, t.ex. kapitlet inte nationalrapporten det miljö- och utvecklingsarbete som stor om stärka näringslivets roll, saknar motsvarighet i natio- sker i det civila samhället och i företagen. Därmed att som nalrapporten. intrycket att Agenda 2 1 -relaterat arbete i Sverige bara ges sker politiska initiativ och inom officiella organ. genom Agenda 21 inte bara ett miljödokument Det betydelsefulla arbetet för skapa hållbar - mest att en Agenda 21 är handlingsprogram har ett bredare utveckling har under år förmodligen skett i företaett som senare perspektiv än enbart miljöfrågor. Dokumentet betonar samt enskilda individer. I företagen har förändgen av utvecklings-, demokrati- och fredsfrågor lika starkt ringens vind blåst kraftigt de senaste åren. En mycket som miljöfrågor. Detta borde speglas bättre i den svenska omfattande rniljökompetens har byggts och stora upp nationalrapporten. Exempelvis borde korn- ansträngningar har gjorts för att undvika utsläpp och rapporten mentera det faktum att arbetslösheten har stigit i Sverige skapa kretsloppslösningar samt resurssnålare processer. under den tid sedan vi började arbeta med Även bland allmänheten har miljömedvetande som gått ett stort Agenda 21. Arbetet för hållbar utveckling påverkas byggts vilket har omsatts i efterfrågan på miljöen upp en

Reservationer och särkilda yttranden

vänliga och tjänster. och förklarande. varor mer Nationalrapportens redovisning är därför inte balanse- Det borde därför framhållas att Sverige i många avserad, vilket inte minst är olyckligt de signaler detta enden är hållbarare än de flesta u-länder. Våra skogstillp.g.a. sänder till företag och enskilda individer anstränger gångar ökar, vår jordbruksmark är inte hotad erosion som av sig för att skapa hållbar utveckling. och förödelse, befolkningsutvecldingen är stabil, folkhälsan en är tillfredsställande jämfört med andra länder, produk- E U-inträdet effektiva och produktionsanläggningtionsprocessema är EU-inträdet är mycket genomgripande händelse är miljömässigt konkurrenskraftiga. en som arna inträffat sedan Sverige började arbeta med Agenda 21. Påståendena att resursanvändningen är för hög om Det är därför märkligt att EU-inträdet och de förändring- behöver ställas mot det faktum att Sverige industrisom ar och möjligheter detta medför inte redovisas i national- land nätt stora framgångar i utvecklingen just att genom rapporten. I ett internationellt perspektiv kan det uppfat- kraftigt öka resursförbrulmingen. Det är inte självklart att tas märkligt denna händelse förbigås med tystnad hög resursförbnrltning är ett hot mot sig miljön som om en vare i rapporten. eller utvecklingen, sambandet är det motsatta. Det snarare viktiga är hur används, vad de används till och resurserna Fredsbevarande insatser hur restprodukter tillvaratas och återbrukas.

I Agenda 21-dokumentet betonas betydelsen fred för av positiv utveckling. Det är brist denna national- 5137771918 en en att rapport inte redovisar de omfattande insatser orts På många ställen i texten talas det "ändrat konsumsom om Sverige de senaste åren när det gäller fredsbevarande tionsmönster" och "ändrad konsumtionsnivå", det av men arbete, exempelvis deltagandet i den internationella Ifor- saknas närmare förklaringar till vad detta innebär konkret , styrkan det forna Jugoslavien i samt det allt närmare Att detta inte redogörs närmare är stor brist då dessa sam- en arbetet med försvarsalliansen Nato inom Partnerskap för frågor är betydelsefulla. fred. Dessa oavslutade lämnar många obesvararesonemang de frågor: Varför skall konsumtionsnivân minskas Vem Resursanvändningen skall och planera förändringarna och varifrån skall styra Nationalrapporten förmedlar på flera ställen mycket detta skötas Vilken konsumtion är lämplig och vilken en negativ på resursanvändning. Påståendet att Sverige är skall avvecklas eller minskas Hur mycket skall konsurnsyn ett i allra högsta grad ohållbart samhälle inte tionsnivån minskas och hur skall minskningen genomföras anses ens behöva bevisas. Det är anmärkningsvärt att frågorna i praktiken om resursanvändningen och det svenska samhällets hållbarhet Av särskilt stort intresse är förändringarna skall om tas upp på detta sätt utan att framställningen är djupare verkställas ökad statlig styrning samhället Ur genom av

Reservationer och särkilda yttranden --e-w-e-w---------

företags- och individperspektiv är det stor brist att Enligt min uppfattning är fattigdomsproblematiken av en nationalrapporten inte redovisar vad de genomgripande grundläggande betydelse för all framgångsrik rniljö- och

förändringarna kommer att innebära för ett företag och för utvecklingspolitik Det är därför glädjande att fattigdomsindivid hushåll. frågorna alltmer kopplas till miljöfrågoma. Exempelvis en eller ett nämns denna koppling i regeringens skrivelse

1996/ 97:1 69 De fattigas rätt vårt gemensamma ansvar. - Synpunkter del Strategier och förslag Fattigdomsproblematiken borde därför också fått mer för framtiden denna utrymme i rapport

1.1.1 Bakgrund 1.1.3 Resursanvändningen

Införandet miljöbalk med samlad miljölagstift- Det så kallade faktor IO-begreppet presenteras i rapporten. av en en bra åtgärd och viktigt led Agenda 2 l -arbe- Utgångspunkten för begreppet är resursanvändningen ning är en ett i att Därför är det beklagligt att miljöbalken försenats med bör bli 10 gånger effektivare de närmaste decenniema. tet ca minst tre år att den socialdemokratiska regeringen En sådan effektivisering resursanvändningen är genom av drog tillbaka den proposition införande miljö- naturligtvis önskvärd Ingen skulle motsätta sig sådan om av en en balk den borgerliga regeringen överlämnade till riks- utveckling. Det är därför förvånande att faktor 10-begrepsom dagen 1994. I dag saknas färdigt förslag till miljöbalk, pet ägnas utrymme i rapporten. Problemen på såväl miljöett sådant länge utlovats. utvecklingsområdena ligger knappast i avsaknaden trots att ett som av goda målsättningar. Snarare är det kring metoderna och 1.1.2 Begreppet hållbar utveckling verktygen för uppfyllandet målsättningarna de av som Rapporten sk samverkande dimensioner stora frågetecknen finns. presenterar tre alla har utomordentligt stor betydelse för utveck- Faktor 10-begreppet borde utmönstras ur rapporten som en lingen; social utveckling, ekonomi och ekologi. Det är posi- eftersom det är onödigt Det råder ingen tvekan vart om tivt vidgar Agenda ZI-perspektivet till fler handlingsprogrammet Agenda 21 strävar i frågan att rapporten om utvecklingsfrâgor än miljöfrågoma. Men för att diskussio- effektiv resursanvändning.

kring dessa tre dimensioner skall bli meningsfull måste nen fördjupas. 1.2.1 Internationellt utvecklingssamarbete den Det saknas inte konfliktpunkter i skärningen mellan I rapporten används begreppet "hållbarhetsanalyser". En

social-, ekonomisk- och ekologisk utveckling. Sådana möj- sådan analys skilja sig från miljöanalys samt uppges en liga målkonflikter mellan de dimensionerna måste föreslås bli tillämpad för utvärdering projekt i samband tre av identifieras och analyseras. Dessvärre berör knappast med internationellt utvecklingssamarbete. rapdessa konflikter överhuvudtaget. Det saknas dock närmare definition begreppet porten en av

Reservationer och särkilda yttranden - e- - - - w

eller beskrivning vad hållbarhetsanalys är. negativa miljöpåverkan från Ett införande en av en transportema. Därmed är det också oklart vad användandet hållbar- möjlighet att ställa krav på transportavstånd vid av av en hetsanalyser skulle innebära för det internationella utveck- offentlig upphandling riskerar dock att uppenbart strida

lingssamarbetet mot den inre marknaden och kommer innebära att ett återinförande handelshinder. av 1.2.2 Internationell handel Upphandlingen bör avståndskrav. inte styras av De Resonemangen kring reglerna för statsstödd exportfinansi- lägre transportkostnadema för lokala producenter utgör i ering är oklara. Frågan döljer uppenbara målkonflikter sig fördel dessa ett försprång i konkurrensen. som en som ger borde ha belysts bättre. Stöd till exportprojekt torde Förslaget kommunerna utvidgade möjligheter att ge att exempelvis i många fall innebära subvention någon motarbeta lokaliseringar butiker är företagsfrentligt en av av nya form exploatering naturen. Sådana exploateringar och leder till sämre konkurrens, högre priser för konsuav av behöver inte oskäliga utvecklingssynpunkt Det är menterna och högre vinster för redan etablerade företag. vara ur heller inte självklart att vi skall hindra länder, befin- Dessutom saknas miljöskäl att genomföra förslaget som sig i ett tidigt skede välståndsutvecklingen, att Slutsatsen att transportbehoven kan minskas ner av genom en genomföra projekt Sverige restriktivt på hårdare central planering boendet och företagande är i som numera ser av men som alltjämt betyder mycket för vår välstånds- grunden falsk och bygger på uppfattningen att det i framegen utveckling. Ett exempel på sådana projekt är vattenkrafts- tiden inte kommer att finnas resurseffektiva transportlösutbyggnad ningar i anslutning till kommersiella nya centra. Jag ställer mig också tveksam till att införa särskilda mil- Jag motsätter mig även slutsatsen i avsnitt 1.3.5 jöregler för de exportfrämjande institutionema. Miljöanpassad offentlig upphandling, Sverige som säger att När det gäller EU:s handelsregler jag inte att det är extra hårt drabbat att inte kunna ställa krav på milanser av finns något självändamål med att ställa "strängare" natio- jöanpassade transporter. Slutsatsen felaktig och sakär rent nella miljökrav än vad EU:s krav En saklig grund Tvärtom är den fria rörligheten för gemensamma anger. nar varor sådan målsättning kan skada EU-samarbetet och försvåra grundförutsättning för Sveriges välstånd och utveckling. en fullföljandet den inre marknaden. Däremot bör Sverige Få länder är så beroende Sverige fritt kunna av som av att ställa "stränga" krav, till skydd för hälsa och miljö. Sådana exportera och sälja på världsmarknaden. varor stränga krav kan i vissa fall längre än EU:s gemensamkrav, medan de i andra fall sammanfaller med EUzs 12.5 Näringsliv ma krav. Miljöcertifiering företag är ofta dyr och omständlig av en process för företagets ägare. Drivkraftema för miljöcertifi- 1.2.4 Hållbara konsumtionsmänster bör därför stärkas. certifierade företag ering Jag anser att Jag delar intentionerna i rapporten att minska den skall kunna lättnader i tillsynen och därmed lägre kostom ges

Reservationer och särkilda yttranden

nader. Ett sådant skulle skapa incitament för fler jag inte att införande stads- och kommundelsnämnder system av företag att genomföra miljöcertiñering. leder till vitalisering demokratin. Snarare finns det en en av eller inga tecken tyder på att människors deltasom 1.2.8 Transporter gande i den politiska ökat i de kommuner processen som Transportemas betydelse för välståndsutvecklingen borde genomfört kommundelsnärnndsreforrner. Samtidigt har ha belysts bättre i rapporten. Det är mycket angeläget att dessa reformer lett till ökade administrativa problem i minska de negativa miljöeffektema från transporterna och kommunerna på sikt hotar att undergräva förtroensom att åstadkomma effektivare transporter, att minska det för den kommunala beslutsprocessen. men omfattningen transporterna bör inte betraktas ett av som överordnat mål. 1.3.7 Skatter och avgifier

Jag delar de synpunkter på transportfrågoma läm- Rapporten överskattar vinsterna med sk skatteväxling som en nats ledamoten Rolf Wirtén. samtidigt problemen underskattas. Den statliga skatav som teväxlingskommittén tvingades efter nästan tre års utre- 1.210 Skydd hav och kustområden dande överlämna slutbetänkande till regeringen av ett utan En stängning de hårt kritiserade kärnkraftverken i något konkret förslag till skatteväxling. Detta berodde på av Ignalina och Sosnovy Bor är önskvärd åtgärd bör att förhoppningama stora positiva effekter skaten som om av en ingå i det fortsatta miljö- och utvecklingsarbetet i Öster- teväxling varit kraftigt överskattade, enligt skatteväxlingssjöregionen. Det är enligt min mening däremot fel att kommittén. Bland annat konstaterade skatteväxlingskomföreslå och arbeta för att kärnkraften helt avvecklas mitten att det främst är låginkomsthushåll med många som

energikälla i Östersjöområdet, utan att konsekvenserna barn i glesbygd som förlorar på en skatteväxling.

av detta är kända Tyvärr avspeglas inte skatteväødingskommitténs slut- Såväl miljömässiga ekonomiska skäl talar för ett satser i rapporten. som fortsatt utnyttjande kärnkraften. Dels kan användningav förnybara belasta och skada miljön 1.3.7 Forskning en av energiresurser överutnyttjas. Exempelvis kan den biolo- Forskningsresursema bör stärkas, inte minst när det gäller om resurserna giska mångfalden utarmas snabb utbyggnad bio- detta den miljörelaterade forskningen för närvarande av en av som bränsleanvändningen. Dels kan ekonomiskt omotiverade vidkänns stora neddragningar. Det är speciellt den kortsatsningar på energiteknik skada välståndsutveclding- siktiga forskningens finansiering måste stärkas. ny som Denna forskning, har stor betydelse på exempelvis en. som biomångfaldsomrâdet, kan inte kompenseras för regering- 1.3.2 Samhällsplanering och beslutsprocesser från miljöens besparingar på forskningen genom medel Till skillnad från kommittémajoritetens uppfattning forskningsstiftelsen MISTRA. Därför borde det tydligare anser

Reservationer och särkilda yttranden

ha framhållits i rapporten att den kortsiktiga rniljöforsk- Formuleringen antyder vidare det handlar att om en ningen måste säkras. slags global fördelningspolitilc vilket naturligtvis är orim-

ligt

I rapporten påstås också att ökad industrialisering och Synpunkter del II: Agenda 21 i Sverige urbanisering hotar hållbar utveckling globalt. en Påståendet saknar underbyggnad och skulle det - om var 1.1 Internationellt utvecklingssamarbete föranleda förbud tillverkningsföretag sant mot att starta - Tyvärr utelämnas betydelsen marknadsekonomiska och växa samt förbud för enskilda individer att flytta från av reformer i beskrivningen det fortsatta internationella landsbygden till städer. Bara det faktum att påståendet av utvecklingssamarbetet Detta år märkligt eftersom mark- finns med i nationalrapporten pekar på rapportens nadsprissättning är det enda visat sig fungera uppenbara logiska brister eftersom den politiska system som majoritet

när det gäller att hushålla med och skapa står bakom formuleringen inte är beredd att stödja resurser nya som resurser. sådana förbud.

Demokrati och marknadsekonomi är enligt Agenda Zl I redogörelsen över svenskt biståndsarbete borde rapnödvändiga förutsättningar för hållbar utveckling. Det porten utförligare ha beskrivit de viktiga frivilliga insatser en är bara i demokratiska länder med fri ekonomi väl- görs utan statligt stöd. Eftersom de statliga biståndssom som stånd för medborgarna och effektiv resursanvändning insatserna dras kraftigt statsfrnansiella skäl är det en ner av kunnat kombineras. viktigt att uppmärksamma det arbete görs och kan som - Texten bör också tillföras konstaterandet att krig är göras på frivillig väg. den mest miljö- och utvecklingsförstörande verksamhet Ståndpunkten vattenkraftutbyggnad inte skall subatt människan kan bedriva. Demokratiaspekten är där- ventioneras kan motiveras flera skäl, att dessutom som av men för central i allt miljö- och utvecklingsarbete. Två demo- påstå att vattenkraft teknisk lösning ifrågaär en som vi kratiska stater har aldrig startat krig mot varandra. sätter hållbarhetsaspekter är märklig mot bakgrund ur av Påståendet i avsnitt I.l att resursanvändningen "måste" att Sverige de länder i världen hårdast är ett av som fördelas jämnare är alltför hårddraget Användningen exploaterat denna energikälla på sitt eget territorium. av ordet "måste" antyder att resursanvändningen med tving- Det finns mellan 6000 och 10000 dammbyggnader i

ande nödvändighet måste utjämnas. Detta är inget tving- Sverige och förändringen landskapet till följd av av ande villkor för hållbarhet eftersom användningen vattenkraftutbyggnaden är mycket genomgripande. av olika resurser kan variera kraftigt mellan olika länder även Storskalig vattenkraft ett stort bidrag till det svenska ger inom för god utveckling i alla länder. Olika län- välståndet I nationalrapportens energikapitel påpekas ramen en ders naturliga förutsättningar ställer exempelvis krav på dessutom att det finns miljömärkning för elleveranser i

skillnader i resursanvändningen. Sverige. Vattenkraften tillhör de energislag klassas som

Reservationer och särkilda yttranden

11.2 Hållbart näringsliv miljövänliga. Det är därför inte rätt att anlägsom av oss moraliska aspekter u-ländemas vattenkraftsut- Inom företagen sker omfattande konkret arbete med ga mot ett

byggnad. miljöfrågoma inte redovisas i rapporten. Den faktissom ka miljöbelastningen har minskat tack detta arbete. vare

1.2 Internationell handel Rapporten utelämnar tyvärrdetta ämnesområde. Under

nationalrapporten borde ha framgått Sverige rubriken "Hållbart näringsliv" beskrivs i stort sett endast Av att som

driver aktiv frihandelspolitik En ökad frihandel de politiska initiativen berör näringslivet nation en som avgörande betydelse för u-ländemas möjligheter Begreppet "gröna företag" används utan att det definiär av att

öka välstånd. Av rapporten framgår därför inte antalet sådasitt erats. om

företag i Sverige ökar samt hur stor andel företagen na av

1.3 Hälsa och livskvalité kan sägas gröna företag. Rapporten borde som vara vara

I nationalrapporten formulering okun- faktamässig och mindre subjektiv i beskrivningen av påstås i samma att mer

skapen den miljöbetingade ohälsan att företagen. om är stor men

den sannolikt ligger "oacceptabelt" hög nivå. En så på en ha 11.4 Energi långtgående slutsats borde inte presenterats utan ett

tillförlitligt underlag. Rapporten försummar inte tillfället att påpeka att mer Problemet med "sjuka" hus vilket har på Sveriges koldioxidutsläpp är bland de lägsta i i-ländema. uppstått , grund ventilationsproblem och rnissriktade energispar- Det bör därför också påpekas att koldioxidutsläppen kunav kampanjer borde ha belysts detta kapitel. minskas tack omfattande utbyggnad i nat vare en av

och kärnkraft, vilket möjliggjort kraftig minskvatten- en

HJ Hållbara konsumtionsmänster oljeanvändningen sedan 1970-talet ning av

Påståendet Sverige har den största genomsnittliga Det är också uppseendeväckande att rapporten beskri-

att boendeytan världen felaktigt. Flera andra förslaget börja avveckla svenska kärnkraftsreaktoi per person är ver att

länder har boendeyta. från och med 1998 nämna vilka omfattande en större rer utan att

faktum den materiella konsumtionen hög negativa effekter avvecklingen kommer att i form Det att är är av

knappast "grundläggande" problem, min- ökade utsläpp. Under arbetet med rapporten har exemett även om en

skad materiell konsumtion till följd ökad resurseffekti- pelvis Sveriges miljöminister förhandlat med EU:s miljöav godo. Breda fackförenings- ministrar framtida svensk ökning koldioxidutvitet är av organisationer, t.ex. om en av

rörelsen, konsumtionsnivån för låg och borde släppen med 5 procent, medan EU helhet har anser att är som som

höjas. Tack hög materiell konsumtion har män- målsättning att minska sina utsläpp med 15 procent vare en niskor fått det bättre. dock det Sveriges ökning motiveras inom EU med planerna på Detta motsäger inte att är en

resurseffektiviteten förbättras. kärnkraftsavveckling i Sverige. önskvärt att

Reservationer och särkilda yttranden

Rapporten dessutom felaktigt att bioenergi är vidare inget på frågan huruvida antalet rödlistade anger ger svar det viktigaste energialtemativet på kort sikt. ökat eller minskat sedan arter arbetet med Agenda 21

Kärnkraftsawecldingen visar tvärtom att det inte är så. påbörjades i Sverige.

Huvuddelen den avvecklade kämkraftselen kommer, En mycket brist också nationalrapporten av stor är att enligt den svenska regeringens beräkningar, att ersät- inte beskriver den omvandling skogsbruket egna stora av som tas fossila bränslen. skett på och underlättats de av senare år som av genomgri-

pande förändringama skogsvårdslagstiftningen

av som H.5 Transporter skedde 1993. Omvandlingen har medfört ett nytt, miljö- Genom påståendet att järnvägstransportema inte är kon- bruka skogen där vardagshänanpassat sätt att en större kurrenskraftiga på grund otillräcklig användning till känsliga biotoper. av av syn tas ekonomiska stynnedel, bortser från flera andra I samband med förändringen skogsvårdslagen rapporten av

tänkbara anledningar till järnvägens konkurrensproblem. undantogs de s.k irnpedimenten från aktivt skogsbruk vil-

Jämvägstrafiken i Sverige har tex. sedan länge bedrivits i ket tillsammans med åtgärder innebär övriga att uppemot ett statligt monopolföretag, vilket knappast påskyndat 20 den svenska skogsarealen undantagen procent av är

effektiviseringar. från skogsbruk Den mycket låga siffra nationalrap-

som Rapporten borde bättre redogöra för de speciella för- redovisar det gäller skyddad skogsmark porten när är hållanden råder i glesbefolkat land Sverige. missvisande. Den bland hänsyn till som ett som tar annat inte irnpedi- Överlevnaden för glesbygden beroende möjligheten är av mentskyddet Den tar heller inte hänsyn till att stora priatt använda bil inom arbetslivet och på fritiden. Bilens arealer frivilligt undantagits från brukande. vata beroende för nödvändiga godstransporter på glesbygden När rapporten berör reservatsfrágan diskuteras tyvärr får inte heller underskattas. inte problemet de statliga för vård att resurserna av I transportavsnittet utelämnas dessvärre det transport- befintliga inte står i samklang med kraven reservat på relaterade miljöproblem ökat mest i Sverige under avsättningar som av nya reservat senare år, nämligen oljeutsläppen till havs. Här återstår Nationalrapporten förbigår det faktum Sverige, att

stora insatser för Sverige och övriga Östersjöländer. hård dragit anslagen till kalkning

trots ner på av sjöar och vattendrag. Eftersom de försurande utsläppen H.6 Skydd biologisk av riskerar att öka till följd förslaget att avveckla kärnkrafav Sverige har under år genomfört stora projekt när detta oroväckande. senare ten är det gäller inventering berörda sektorers och av ansvar åtgärder för den biologiska mångfalden. Detta berörs inte IV.1 Samhällsplanering och beslutsprocesser

i rapporten. Det centrum för forskning biologisk Den riktningsanalys presenteras i kapitlet saknar om som en mångfald inrättas omnämns heller inte. Rapporten närmare beskrivning, vilket väcker frågor. Det som är tex. inte

Reservationer och särkilda yttranden

önskvärt att skapa slutna kretslopp för all material punkt Reservation av ledamoten

3. Man bör för politik upphöjer kretsloppsvarna en som

Staffan Norberg

tänkandet till mål i stället för medel i miljöpolitiken. Att v

recirkulera all kontraproduktivt rniljösynmateria vore ur punkt

Nationalkommittén för Agenda 21 beslutar att IV.6 Utbildning och forskning

Sverige har det senaste året beslutat gör stora neddrag- 1.i huvudsak tillstyrka de strategier och åtgärdsförslag ningar forskningssatsningama, bland miljöforskningen. presenteras i Nationalrapporten av som Rapporten utelämnar detta, vilket missvisande bild 2.Regenng och Riksdag konkret avsätter ekonomiska ger en svensk forskningspolitik med direkt destination för Agenda 21-verkav resurser samhet 3.Regering och Riksdag snarast beslutar nationell om

Agenda-Z l -organisation

4.Regering och Riksdag snarast antar en nationell handlingsplan för Agenda 21 5.Regeringen snarast anslår för nationella inforresurser mationsinsatser för att bekantgöra och accelerera Agenda-2 1 -processen i Sverige. 6.Regering och Riksdag beslutar att Sverige träder ur den Europeiska unionen. Regering och Riksdag initierar grundläggande disen kussion tillväxt, välfärd och uthållig utveckling om samt därutöver anföra följande:

Den Nationalrapport presenteras som av Nationalkommittén för Agenda 21 är ett gediget utgângsmaterial för Sveriges fortsatta arbete med Agenda 21. I Nationalrapporten finns stor mängd en goda och helt nödvändiga förslag och uppdrag. De har dessutom försetts med tydlig adresslapp vad poliavser tisk ansvarsnivâ på lokal eller central nivå, vilket är bra.

Reservationer och särkilda yttranden

Arbetet i Nationella Agenda Zl-kommittén har till stor Agenda 21 är än katalog med en process snarare en del präglats de principer präglat Agenda Zl regler och lagar. Det allra viktigaste inför det fortav som nya generellt; Många och samhällsaktörer har involve- satta Agenda 21-arbetet är att hitta former att starta nya rats, vilja att studera hinder för framgång och olika i syfte att fördjupa demokratin, inflytanen nya processer motsättningar råder, ett försök att integrera ekono- det och kunskapsnivån i Sverige. Nationalrapportens som mi, ekologi och social utveckling i ett globalt perspektiv avsnitt "Framgångar och hinder i lokalt Agenda 21om samt slutligen strävan att uppnå koncensus. Ett del- arbete" och "Medel för genomförande" innehåller själva en vis nytt förhållningssätt och arbetsmetod funge- kärnan i dagens situation också de Vägskäl en som men som rat bra. Kanske kan den bidra till förnyelse den Agenda 2 l-processen i Sverige står inför. en av delvis traditionella utredningsinstitution och tradition Den övergripande slutsatsen rapporten är integraav finns i Sverige. tionen ekonomi, ekologi och social utveckling, vilket som av I Nationalrapporten finns rad långsiktiga förslag för Sveriges del bryter aning mot den gängse en en uppjag delar, jag vill betona Agenda 21 roll fattningen att Agenda 21 enbart är ett miljöprojekt som men :s som accelerator av nya processer på en mängd områden. För med komposten främsta symbol. som att inte Sverige ska tappa tempo och för att påskynda Agenda Zl-processen så finns några beslut är som av strategisk och där tyd- Från miljöskydd till hållbar utveckling natur regeringen snarast måste ge liga signaler. Att invänta miljöproposition och framtida Det är nödvändigt med insikter och värderingar; nya budgetar räcker inte. En del signaler och beslut bör Tanken att människan behärskar naturen måste ersättas snarast initieras för att Agenda 21-processen inte ska tappa med insikt där naturens gränser respekteras. Den en tempo. sedan 40 år bärande tanken att ekonomisk tillväxt är Av underlagen till Nationalrapporten framgår att 40% målet och naturen är ett medel måste ersättas med en Sveriges befolkning idag har hört talas Agenda 21. där kretslopp och resursbevarande är målet och av om syn 20% har fått skriftlig information och 3% har själva med- ekonomin ett medel. Den mentala förvissningen att verkat i något projekt sker inom för Agenda inga restriktioner ska finnas för marknadskraftema som ramen 21. Siffrorna är vissa aspekter bra och ett flertal ersätts med grundläggande kunskaper och utbildning ur förändringsprocesser och projekt pågår. Siffrorna visar kretsloppsvillkor. om också att Nationalrapporten endast kan bör- Agenda 21 är i sig ett synsätt. Det är förståelse för ses som en en

jan på omställningsprocessen. De största bristerna på att mycket riskerar att över styr förändring mot

om nationell nivå bristen på samlade informationsinsat- hållbar utveckling inte sker. Det är medvetenhet avser en om och vad uppfattas avsaknad konse- att vi alla har roll. Framför allt behöver ser som som av en en en samsyn kvent nationell politik för hållbar utveckling. utvecklas vad i praktiken med hållbar en om som menas

Reservationer och särkilda yttranden

utveckling. arbetet för utveckla detta begrepp i skapa aktivt deltagande och förändra grundläggande I att Sverige och utveckla denna rad olika attityder nyckeln till långsiktig framgång. samsyn måste en är aktörer delta. Agenda 21 mycket varierat fält Regeringen satsar idag mycket blygsamma resurser rör ett av utvecklingsfrågor. Det såväl demokrati och trygghets- för att ekonomiskt stöd åt Agenda 21-processen. De är ge frågor det traditionellt kallar miljöfrågor framtida på ett flertal ställen hänvisas till i som vi exem- resurser som pelvis utsläpp till luft och cirkulation skadli- slutrapporten i form flermiljardsatsningar på olika vatten, av av och bullerfrågor. områden finns inte fastslagna i konkreta budgetförslag, ga ämnen Sverige har bl. tradition långsiktiga då de har placerats i opreciserade framtidsbudgetar på a. genom sin av planer och kommunalt självbestämmande påverkat och betryggande avstånd efter nästa val. Finansieringen så

avseenden föregångsland Agenda 21- här långt består i verkligheten till stor del löften och i vissa varit ett i av arbetet. Det långsiktiga resultatet dock i hög grad förhoppningar. Vad däremot framgått är att reellt avgörs som företag och enskilda för anslagna flyttas från ämbetsverk till departeav hur organisationer, engageras resurser hållbar utveckling. Staten, regelverk och för direkt politisk bedömning och fördelgenom egna ment en mer verksamheter underlätta för alla dessa driva ning. En metod bryter mot de traditioner beslumåste att som av verksamhet långsiktigt hållbart tande och verkställande instanser präglat svensk sin på ett sätt. som fåtal sedan handlade miljödebatten främst miljövård. Risk finns för att fördelning medel fram- För ett år av industrins utsläpp och miljöproblemen hängde kommer att präglas politiskt godtycke. om som gent mer av med detta. Idag talar ofta I flera avseenden framgår emellertid att det finns samman man om att en stor från de enskilda indivi- målkonflikter mellan såväl överstatliga regelverk och del av miljöproblemen kommer demas livsstil och de resursflöden kopplade till olika specifikt svenska företeelser, exempelvis motorsom är denna. Agenda Zl-arbetet i hela landet med- vägssatsningar, broprojekt och subventioner till förrunt om verkar till tydliggöra miljöfrågans förändrade karak- månsbilar helt saknar koppling till miljöprestanda att som vid offentlig upphandling och tjänster där tär. samt av varor viktigt Agenda uteslu- miljökrav kolliderar med Romfördragets fundament. Ett memento är att 21 inte tande handlar miljöfrågor och det vi traditionellt En vanlig invändning till vad upplevs som hinom som med det. Agenda 21 förhållningssätt. Det der i Agenda 2l-arbetet i Sverige är avsaknaden menar är ett av en handlar både hur vi exploaterar mark och hur konsekvent nationell politik för hållbar utveckling t ex om en lyhört lyssnar och till berördas synpunkter och här befinner sig bara i början. vi på tar oss processen förslag handlar lika mycket Nationalrapporten pekar på motsättningar, vilket är bra, på våra om detta. Det om låta den enskilde hörd för- vad slutligt avgör Agenda 21-processens fortatt göra sin röst som att men som valta skattekronan bra Att involvera levnad är vilka de många goda förslag som på ett sätt. nya av till aktiviteter, skapa förebilder, Nationalkommittén presenterar också kommer till grupper, ge inspiration som

Reservationer och särkilda yttranden

konkret uttryck i kommande miljöpropositioner och bereds arbetssökande viktiga miljöjobb arbetsgenom regeringsbeslut och här finns goda historiska skäl platsintroduktion/ API, beredskapsarbete eller arbetslivsatt

hysa stort tvivel själva genomförandet förslagen. utveckling/ALU. Utvärderingar om av som orts visar att

Agenda Zl-projekt måste ständigt utvärdera och dessa arbeten i osedvanligt hög utsträckning leder till

granska de verksamheternas former och organisa- arbete på den "ordinarie arbetsmarknaden" egna tion. Även organisation framtiden Arbetet med lokala Agenda statens egen måste i Zl har slutförts eller

komma till uttryck i Agenda 2 1 -arbetet Det förslag pågår intensivt i landets kommuner. Den avgörande om nu att regeringen snarast efter UNGASS tar ställning till frågan är hur dessa lokala Agendor handling, omsätts i

hur det fortsatta arbetet på central nivå ska bedrivas är vilka dessa upphov till. Vika signaler processer som ger mycket angeläget. Målet måste finna balans regering och riksdag kommer till lokala aktörer vara att en att ge

mellan risken att institutionalisera "underifrånpro- såväl regelverk ekonomisk: en genom som rent vet ingen

cess" och viljan att låta krafter och idéer komma till idag. Studier genomförts inför lokala Agenda 21 nya som

tals. Det faktum att den nationella Agenda Zl- kom- har bl. upphov till följande frågor: Hur kan a. gett en

mittén genomfört sitt uppdrag får inte innebära att frå- tillvaro skapas Hur kan miljöbelastningen trygg av vårt

läggs på regeringskansliet utan att den breda för- resande minska Hur kan leva resurssnålt kan gan vi Hur

ankring hittills präglat fortsätter. varnas Hur kan människa som processen om naturen varje mer

Vänsterpartiet står för samordning ekologiska, inflytande över tillvaron en av ekonomiska och sociala frågor med utgångspunkt i Inom hela landet råder osäkerhet komn. stor om människans grundläggande behov. Helhetssynen är för- fortsatta Agenda 21-processen. munernas engagemang i

utsättningen och grunden för det hållbara samhället. De flesta kommuner driver de lokala Agenda 2l-pro-

Det kommer att kräva stor förändringsvilja, framför allt jekten med tillfälligt anställda och projektform. i

från i de rika länderna. Solidariteten med komman- Kontinuiteten har blivit lidande och osäkerhet oss stor

de generationer jämställs med strävan minska råder idag vad ska hända de lokala Agenda en att om som när

skillnaderna mellan olika länder, människor och 21-planema Risken uppenbar dugliga sam- antagits. är att

hällsklasser. Agenda 21 är väl uppfyller och kompetenta försvinner de lokala en process som personer samt att detta mål. Agenda 21-planer enbart blir dokument som antas utan

styrkraft. Det är mycket stor vikt att regering och av

riksdag signaler vilka prioriteringar och vilken ger om Sveriges kommuner status det kommande Agenda 21-arbetet i Sverige. ges I Sverige är kommunerna bärare Agenda 2l-proces- Helt klart emellertid hela av är att processen i Sverige

sen. I åtskilliga kommuner har k gröna jobb tillskapats. burits landets kommuner och deras s upp av utan enga- Arbeten gjort mängd aktiviteter möjliga. Här hade den Agenda 21-process som en gemang som nu pågår inte

Reservationer och särkilda yttranden

kommit till stånd För att undvika negativ utveckling porten. Där visas med all önskvärd tydlighet hur överen

är det viktigt att regering och riksdag snarast tydliga statliga bestämmelser motverkar berättigade miljökrav ger signaler Sveriges Agenda Zl-insatser även fortsätt- vid bl. offentlig upphandling. Ett Sverige utanför EU, att a.

ningsvis ska ha minst omfattning idag och har större möjligheter att såväl påverka självstänsamma som som

dessutom accelereras, formerna kontinuerligt digt fatta beslut utveckling i Agenda 21men att som gynnar en

kommer att omprövas. Här räcker det inte med hänvis- anda. Att knyta förhoppningar till förändringar i grund-

ningar till framtida beslut, utan det behövs särskild läggande Romfördrag kan inte kallas visionärt utan snaen

behandling inte hela i Sverige ska avstan- naivt om processen rare

att regeringen inte tar sitt ekonomiska och na p. a.

moraliska Målet måste att ytterligare föransvar. vara Informationsinsatser stärka demokratiprocessen att Agenda 2l-arbegenom ytterligare förankras på nivåer under ett kommunalt I Nationalrapporten framgår att de informationsinsatser tet

perspektiv, även kommunerna också fortsättnings- från central nivå genomförts i syfte att nå grupom som nya

vis kommer att utgöra drivkraften i och de 60 0/0 inte överhuvudtaget känner till processen. per som

Byalagsrörelsen och några stadsdelsprojekt från såväl Agenda Zl-begreppet varit i stort sett obefintliga och

Danmark Sverige har visat på den stora potential viljan att utnyttja media och reklam har mycket övrigt

som

finns på detta område att önska. som Förslaget internationella reklam- och inforrnaom

tionsinsatser i all för Sveriges del problemet ära, men är

EU total avsaknad central nivå och sådant kostar en på

I slutrapporten beskrivs EU i såväl visionära dags- Idag utnyttjas miljöbegreppet i rad tveksamsom pengar. en

politiska delar hävstång och vikten att via EU kommersiella reklamkampanjer och hela Agenda som en ma påverka utvecklingen betonas. EU är i realiteten kon- 21-processen riskerar att fläckas inte centrala prioen om

struktion grundfördrag motverkar utveckling i riteringar görs. Därför och mot bakgrund att 60% vars en av av

Agenda 21-anda i och med att fri rörlighet överordnats Sveriges befolkning inte känner Agendabegreppet ens

kretsloppskrav och andra miljökrav, vilket bl. inne- bör storskalig insats på informationsområdet a. en genom-

burit att möjligheter att ställa krav på såväl transporter föras.

produkter begränsas ett underifrånperspektiv. som ur

De visioner och förhoppningar i rapporten tillsom Hinder och möjligheter för Agenda 21 skrivs EU måste betraktas som närmast utopiska och

lokal och central nivå orealistiska. Ett talande exempel är de resonemang om

krav på och transporter återkommer i Bristande ekonomiska och tidsbrist bland kortvaror som rap- resurser

Reservationer och särkilda yttranden

tidsanställda är stora problem på lokal nivå. Medel för kan. Motsättningen mellan traditionell ekonomisk teori tvärsektoriellt arbete saknas, liksom förmedling och resursbevarande ekonomi består i att vår av nya en mer erfarenheter och forskning. På central nivå saknas tydli- välfärd sägs bero på årlig tillväxt på 2-4%. Ökad en ca signaler att arbetet för hållbar utveckling är tillväxt sätts sällan in i ett kvalitetsresonernang förga om en utan prioriterat. Den nationella politiken upplevs inkon- utsätter också konsumtionsökning motsvarande som en av sekvent. Det är svårt för kommunerna att för grad. Enkel exponentialräkning säger då att konsumtioagera en hållbar utveckling när beslut inom nationell politik, på 30 år ökar med 100% och 50 år med 500% nen exempelvis på trañkområdet upplevs i motsatt rikt- med utgångspunkt i dagens konsumtiorsnivå. Intuitivt ning. Det saknas ett samlat nationellt handlingspro- inser då att konsumtionsnivå år 2040 ökat man en som gram. EU:s regler upplevs också ett hinder liksom med 500% inte är förenligt med faktor IO-resonesom skatter och avgifter inte miljöanpassats. Man sak- manget. Sambandet mellan konsumtion och resursförsom också starkare nationell samordning. brukning är tämligen linjärt och hur ett samhälle med nar en

Nationalrapportens förslag skulle kunna utgöra femdubblad konsumtion ut har vi idag svårt att före-

en ser

grund för ett sådant nationellt handlingsprogram. ställa Vår uppgift måste att förbereda och bana

oss. vara Flera de framgångsrika Agenda Zl-kommunerna vägen för ett trendbrott och våga ifrågasätta sambandet av återfinns bland medelstora och större städer. Orsaken är mellan välfärd och tillväxt i ett högutvecklat industrisannolikt att dessa kan avsätta tillräckliga samhälle. Arbetarrörelsens och näringslivets traditionellt resurser samtidigt som förhållandena är att nå ut till tillväxtinriktade måste brytas faktor-IG gynnsamma syn om resonemedborgare starka formella och informella nät- manget ska ha någon långsiktig verkan. genom verk Kommunledningamas är också engagemang en mycket viktigt faktor.

Faktor 10 och tillväxtbegreppet

I samband med utarbetandet Nationalrapporten har av det begreppet "faktor 10" getts aktualitet. Det innenya bär att vi ska minska vår resursförbrukning och effektivisera vårt utnyttjande energi, råvaror med 90% av mm och denna ambition är lovvärd och sannolikt helt nödvändig. I Sverige används idag tillväxtbegreppet på ett sådant sätt att faktor 10 resonemanget saknar långsiktig ver-

Reservationer och särkilda yttranden

Särskilt ledamoten

yttrande

tiv på nationell nivå och staten bekostar,

av som tas som

beslut fattas på kommunal nivå. Det är vidasom som

Bert Bolin viktigt åtgärder utformas så att de uppfattas

re att som ändamålsenliga både näringsliv och enskilda männisav kor. En andra fas arbetet för att skapa förutsättningar av Agenda 21 kommittén har färdig- för på lång sikt hållbar utveckling i Sverige bör där- Den rapport som nu en ställt, bör enligt viktigt första för, enligt min mening innebära, systematisk min mening ses som ett en mer för utforma för hållbar utveckling i strukturering problemet, genomgång de beslut steg att strategier en av en av Arbetet hittills har framför allt innefattat tagits Riksdag och regering för att bättre hur Sverige. en som av se de arbeten pågår i Sverige baserade de bidrar till den långsiktiga lösning vi alla strävar inventering av som som existerande beslut Riksdag och Regering och det efter och prioritering åtgärder, så att insatser frampå av en av har också lett till förslag ytterligare åtgärder. Arbetet för allt kommer att göras där de gör bäst nytta. Det är om har varit stimulerande och betydelsefullt för att skapa viktigt att kunna skilja på stort och smått. En närmare engagerad samverkan mellan många människor i det samverkan med näringslivet än hittills varit fallet är en som svenska samhället. Detta är i sin tur nödvändigt för att också nödvändig. kunna komma vidare och framför allt för Det är med dessa synpunkter på vad den föreligsuccessivt att nu kunna från ord till handling. gande har uppnått och vad det fortsatta arberapporten Arbetet hittills också hur allomfattande frågan framför allt bör omfatta, jag ställer mig bakom visar tet som hållbar utveckling i verkligheten är. Det är givetvis de arbetet avslutats. om som nu svårt att i sådan situation formulera strategier. De en förslag hittills gjorts måste uppfattas som i många som fall preliminära. Redan mångfalden de beslut som av Riksdagen fattat och är betydelse i sammansom av hanget visar detta. Det finns t.ex. säkerligen motsättningar mellan vissa dessa, inte blir uppenbara av som förrän åtgärder ska sättas i verket. Det är vidare viktigt att gripa sin den rad olika fråan aktualiseras på ett så rationellt sätt möjligt, gor som som inte minst för att också minimera kostnaderna och för därigenom kunna åstadkomma mesta möjliga för de att medel ställs till förfogande. Detta gäller såväl initiasom

Reservationer och särkilda yttranden

êärskilt

yttrande av ledamoten har uppfyllt sina åtaganden eftersom rapporten inte tyd-

ligt följer det internationella Agenda 21 dokumentets

Asa Domeij

mp struktur. Det hade varit bättre den svenska

om rapporten systematiskt hade gått igenom Agenda 21 överenskommelsen punkt för punkt och redovisat vad Sverige åstadkommit, alternativt förklarat varför vissa punkter inte en Kommitténs betänkande innehåller ett brett spektrum relevanta för svenska förhållanden. av var förslag till åtgärder syftar till att åstadkomma som en mer hållbar samhällsutveckling. I ett betänkande spänner som

Särskilt ledamoten över ett så stort område är det naturligt att bredd går före yttrande av

fördjupning och många förslagen behöver preciseras av

Kristina Hansson C

ytterligare. Den följt samhällsdebatten inom områsom det känner igen de flesta förslagen sedan tidigare, inte av bara i form debattinlägg utan också från statliga utredav ningar och löften från ministrar. Men trots att löften ställts både från den nuvarande och tidiga- Del Strategier och förslag för framtiden ut regeringen har de ofta inte infriats. En orsakerna är upplevda När nationalkommittén formellt avslutar arbete re av nu sitt i och verkliga målkonflikter. Betänkandet hade fått större finns det några centrala punkter där förslagen tillinte är tyngd och kunnat bättre vägledning för hur genomfö- räckligt långtgâende. Samtidigt finns det, enligt ge min randet skulle kunna till ett antal viktiga målkon- mening, principiella där nationalom ett par resonemang flikter hade belysts och analyserats. I början kommit- kommittén motsägelsefull. Likaså upplever det av är jag att téns arbete gjordes översiktlig analys målkonflikter finns "glapp" mellan de visionära mål och de medel en av som hade kunnat underlag för diskussion kommittén har landat Dessa synpunkter har som vara en om på. jag målkonflikter i betänkandet Det räcker inte med goda framfört både muntligt och skriftligt under arbetets idéer. En strategi för förverkligandet behövs också. gång. Men jag vill också framföra sammanfattning en i En del i kommitténs arbete har varit att redovisa inter- följande yttrande. nationellt vad Sverige åstadkommit med anledning I det inledande kapitlet LI EN HÅLLBAR av om

Agenda 21 överenskommelsen. I den internationella UTVECKLING finns bakgrundsbeskrivning där det

rap- en porten, också utgör del slutbetänkande, redo- bl. framhålles den blivande miljöbalken ska bli som en av a. att en visas delar den svenska politiken. Tyvärr är upplägg- viktig bas för det fortsatta Agenda-arbetet i Sverige. För av ningen sådan att det är svårt att klart utläsa, särskilt för ordningens skull vill jag påpeka det fanns förslag en att ett internationell läsekrets, i vilken utsträckning Sverige till miljöbalk på regeringens bord redan 1994. Den som en

Reservationer och särkilda yttranden

miljöbalk läggs fram är visserligen välkommen, SEKTORSVIS 12. Därmed har nationalkommittén som nu samtidigt är det trist vi har behövt vänta på lagt sina förslag i gammal struktur. Sá länge de gamla men att en en samlad miljölagstiftning i fyra år. strukturerna legitimeras förhindras den integrerade närmare I kapitel 1.12 görs ett försök till definition samhällssyn är förutsättningen för att Agenda 21samma som begreppet hållbar utveckling. Enligt min mening idén ska genomslag. Helhetssyn får stå tillbaka för av framskymtar här konflikt ofta dyker i sektorslösningar. Orsaken till att nationalkommittén en som upp debatten hållbar utveckling. Vi måste bestämma valt att låta sektorsvisa förslag dominera dokumentet är, om oss för vi hållbar utveckling dynamisk enligt uppgift, att olika inblandade parter i miljöarbetet om ser som en proeller vi det meningsfullt söka efterfrågar tydligare signaler 1.1.4 från myndigcess om anser att är att ex. efter absolut definition. Enligt min mening kan heterna. Men så länge miljöarbetet går ut på att invänen begreppet hållbar utveckling aldrig bli någonting annat ta signaler hur tydliga de än är ovanifrån så riskerar dynamisk Så fort vi gör Agenda 21-arbe- miljöarbetet och framförallt ett vidare Agenda 2 1 -arbeän en process. till statiskt projekt á Folkhemmet eller dylikt te att stupa på halva vägen. Idén med Agenda 21 är att tet ett riskerar vi blockera den dynamik är själva för- ska starta underifrån, inte att mängd att som processer en cenutsättningen för Agenda 21-idén. Så dokumentet trala myndigheter ska bli tydligare i sina ovanifrånpersom år formulerat kvarstår konflikten. Läsningen vid det spektiv. Därmed är jag också tveksam till värdet av att nu gamla samhällets ideal kommer i konflikt med det peka ut speciella kriterier 1.1.4 för de viktigaste milnya samhällets och då hindras framväxten det jöproblemen. Om absoluta kriterier ska formuleras risav nya. Sammantaget är det olyckligt att tyngdpunkten kerar också idén dynamik och med ett om processer kommit hamna på de miljö- och brett deltagande att hamna på undantag. Ambitionen att rena naturresursaspektema 1.1.2. Agenda 21 handlar egentligen måste istället att arbeta för ett decentraliserat om vara samintegrera såväl miljömässiga, sociala och ekono- hälle att så många människor möjligt kan hjälpas åt att som som miska aspekter. Också demokratiaspekter med ett tyd- att lokalt identifiera och lösa de miljömässiga, sociala ligt underifrånperspektiv, dvs synsätt på med- och ekonomiska problem uppstår. Konsekvensen ett nytt som borgaren borde nationalkommittén ha utvecklat ytterli- detta är att de myndigheter idag otydav som anses ge Även nationalkommittén uttalar det liga signaler helt läggs eller radikalt omorganiseras så gare. om att sven- ner ska Agenda 21-arbetet måste breddas så lyser innehål- de bättre in i ett integrerat och sektorslöst att passar let i ett sådant breddat arbetssätt med sin frånvaro. samhälle. Tyvärr har nationalkommittén inte varit i En aspekt riskerar att hindra framväxten närheten sådana tankegångar, utan fastnat i sektorsannan som av samhälle är nationalkommittén inte har visa förslag samt diskussioner rangordning och av ett nytt att om ex. pekat på några medel för att nå ökad integration kriterier för olika problem. en mellan olika sektorer. I stället läggs många FÖRSLAG De visioner eller mål nationalkommittén forsom

Reservationer och särkilda yttranden

Särskilt ledamoten

yttrande

mulerat i ett antal rutor för 25-årsperpektiv är väl-

ett av

lovliga. Men sammantaget saknar jag strategi för att en

dessa mål. En sådan skulle, enligt Rolf Wirtén

nå strategi min mening bl. innehållit starkare skrivningar skattea. om växling. Nu har kommittén bara sträckt sig till skriven ning där pekar på att höjda miljöavgifter och man energiskatter möjlighet till sänkta arbetsgivaravgifter, dvs Särskilt yttrande avseende transporter ger inga förpliktande skrivningar i denna avgörande fråga. Transportsektom spelar central roll i miljöpolitiken, en Jag hade gärna sett att producentansvaret och beho- är också hömpelare i samhällets funktion och men en vet att sluta kretsloppen hade fått framskju- välfärd och kan således inte behandlas från ekoav en mer som en ten roll än vad de har fått. Dessa två principer är nomin avskild parameter. nu nämligen, tillsammans med skatteväxling, de tre avgö- Nationalkommittén slår också fast att alla transportrande principerna nationen Sverige har att ta slag skall bära sina miljökostnader. Det står i översom egna för i arbetet för hållbar utveckling. I princip alla ensstämmelse med principen i trafikpolitiken att de ansvar övriga projekt måste på sikt läggas pâ nivå än olika trafikslagen sinsemellan skall konkurrera på lika en annan den nationella. Idén med Agenda Zl förutsätter att den villkor. Med vårt medlemskap i EU är det viktigt att

lokala och globala nivån får dominera över den natio- också beakta denna lika behandling utifrån ett europenella nivån. Olika undersökningar visar också att den iskt perspektiv. nationella politiken i många fall hindrar, än Enligt min mening har kommittén och snarare i sina texter stödjer, det lokala Agenda 21-arbetet. Jag tycker det är förslag inte följt denna likställdhet mellan trañlslagen.

synd att nationalkommittén inte kunnat föreslå Biltrafiken, utför det klart största trafikarbetet i mer som långtgående förändringar när det gäller att undanröja Sverige, utsätts för extrabelastning. Från ekonomiska en hinder för det lokala Agenda Zl-arbetet. och sociala utgångspunkter är detta olyckligt. För att

internationella konkurrenskraft kan värna om vår inte Sverige ensamt vidta åtgärder negativt riktar sig som mot transportsektorn. För att uppnå önskade resultat skall åtgärderna internationellt harmoniserade. vara

Bnagor

Bilaga 1

Från

miljövård

till hållbar samhällsutveck

ing

Sveriges nationalrapport till FN inför General- Huvudlinjer i Sveriges politik för hållbar utveckling

församlingens extra möte 1997 om genomförandet Riokonferensen år 1992 har betytt mycket lär Sveriges av Agenda 21 miljö- och biståndspolitik Principema i Riodedarationen och Agenda 21:s rekommendationer och ntegrerade, Inledning breda har påverkat diskussionen rad angreppssätt av en Sveriges insatser för att genomföra Riobesluten behand- frågor. Det gäller tex. arbetet med biståndspolitiken, en las i bifogade rapport från Nationalkommittén för miljöbalk, energipolitiken, trafikfrågor, kemkalier och Agenda 21, tillsattes våren 1995. I kommittén ingår användningen ekonomiska styrmedel. Ãen på det som av företrädare för de politiska partierna, ideella organisatio- lokala kommunala planet har Agenda 21 stimulerat ett intresseorganisationer, näringsliv och forskning. Dess aktivt och brett deltagande från invånarnas sida i arbetet ner, uppgift är att stimulera Agenda 21-arbetet i Sverige, bl.a. på hållbar utveckling. en att sprida goda exempel, att analysera det svenska På det internationella området har Sverige tagit aktiv genom miljömålsarbetet och att medverka i förberedelserna inför del i arbetet inom för de globala komentionema ramen Generalförsamlingens extra möte UNGASS 19. klimat, skydd ozonskiktet, biologisk mångfald, om av Kommitténs rapport har inte syftat till att hel- transport farligt avfall, kämsäkerhet etc. Inom EU drivara av täckande. Den vill främst lyfta fram sektorer och erfaren- Sverige aktivt miljö- och biståndsfrågoma. Det regiover

heter från Sverige kan intresse för andra län- nala samarbetet med ländema kring Östersjön har bred-

som vara av der. Kommitténs rapport bifogas i sin helhet ett dats och fördjupats på svenskt initiativ. som annex till denna skrivelse. Sverige deltar vidare aktivt i internationellt utveck- Rapporten god översikt utvecklingen i lingssamarbete. Det övergripande målet hållbar ger en av cm Sverige i fråga genomförandet Riobesluten. utveckling och att bekämpa fattigdom är vägledande för om av Regeringen delar i allt väsentligt kommitténs övervägan- prioriteringen insatsema. av den och att återkomma till de frågor Ett långsiktigt arbete med inriktning på nå avser senare som mera att kommittén tar hållbar utveckling har alltså inletts i Sverige efter upp. Med utgångspunkt i kommitténs rapport redovisar Riokonferensen. Arbetet utgör, mycket har även om regeringen i det följande några huvudlinjer i politiken uträttats, endast början början oclså har präen en som , efter Riokonferensen år 1992. Vidare redogörs översikt- glats svårigheter bl.a. att Sverige ur.der 1990av genom ligt för svenska prioriteringar när det gäller internationellt talet haft lågkonjunktur. Målkonflikter och sektorintres-

miljösamarbete och utvecklingsamarbete. har vidare i del fall skapat hinder. sen en Det finns växande insikt sviktande naturresurser en om

Bilaga 1

och hotade ekosystem. Nationella och internationella råd för främja ekologiskt hållbar utveckling. att en

bekräftar utnyttjandet Delegationen har nyligen lämnat förslag för samrapporter att av naturresursema, om en

ändliga såväl förnyelsebara, fall ligger på hällssektorema plattform, struktur med som i många en gemensam en

kritisk alltså alltjämt mycket angeläget och både miljömål och medel. Delegationen har vidare förenivå. Det är

aktuellt fortsätta och finna effektiva former för arbe- slagit sammanlagt 6 miljarder kronor får användas att att

hållbar utveckling. Budskapet från Rio vikten under år till de första i ett brett och långsiktigt tet på om tre stegen

detta arbete, både nationellt och internationellt, har investeringsprogram för ekologisk hållbarhet och ökad av samhället vilket sysselsättning. Regeringens samlade förslag till politik för vunnit starkt gehör i det svenska ger

anledning till försiktig möjligheterna för hållbar utveckling lämnas till riksdagen under 1997. en optimism om

fortsatta verksamheten. Förslag till konkreta åtgärder kommer vidare att redoviden

Samtliga kommuner har inlett arbetet i särskilda propositioner under 1997 och 1998. En Sveriges 288 sas

med besluten från Riokonferensen i prakti- energiproposition har lämnats till riksdagen under våren att omsätta

ken och utveckla lokala handlingsprogram för hållbar 1997 och miljöpolitisk proposition är planerad till

en utveckling lokala Agenda 21. Genom det genomslag våren 1998. I de båda fallen kommer tonvikten senare - Agenda 21-arbetet fått finns unik möjlighet ligga uppnå och vidmakthålla hållbar utvecksom en att att på att en

arbeta med frågor kring hållbar utveckling på lokal nivå. ling.

regeringsförklaringen den 17 september 1996 fram- En betydelsefull del i arbetet på hållbar utveck- I annan

höll den tillträdande "att Sverige skall ling är översynen de svenska miljölagarna. Frågan om regeringen vara en av

föregångsland skapa arbeta och skärpa de olika bestämmelserna i

pådrivande kraft och ett i strävan att att samman

ekologiskt hållbar utveckling. Välståndet skall byggas enhetligt lagverk, miljöbalk, påbörjades år 1991 av en ett en

effektivare användning energi, särskild parlamentarisk kommitté. Efter tilläggsdirektiv

på en av naturresurser - en och från regeringen har kommittén år 1996 föreslagit milvatten råvaror." en

återkom till frågan håll- jöbalk syftar till att både levande och komman- I januari 1997 regeringen om som nu

utveckling redovisning till riksdagen arbetet de generationer skall tillförsäkras hälsosam och god bar i en av en

under 1996 med omställningen Sverige till ekolo- miljö. Förslaget utgår från och kan i vissa delar sägas vara av ett

hållbart samhälle. viktig del arbetet tyd- svensk kodifiering de principer beslutades vid giskt En i är att en av som

samhällssektorernas för hushåll- Riokonferensen. Proposition miljöbalk lämnas till liggöra de olika ansvar om en

med och för integrera rniljöhän- riksdagen under 199 Förslaget kommer även att inneningen naturresurser att hålla skärpta kravregler och regler tillsyn, brott och inom varje sektor. I en lägesbeskrivning gör regering- om syn klart från miljöpolitik till bre- straff en att steget måste tas en

dare politik för ekologiskt hållbar utveckling.

Regeringen har tillsatt särskild delegation statsen av

Bilaga 1

Sociala och ekonomiska dimensioner Målsättningen är vidare att Sveriges aktiva miljöpolitik Grunden för allt utvecklingssamarbete är fattigdoms- skall stödjas och internationell spridning samtidigt som bekämpning. De riksdagen beslutade biståndspolitiska handelsförbindelser skall intakta eller förbättras. av våra vara målen för det svenska utvecklingssamarbetet främjar håll- Svenska företags miljöanpassning skall kunna utgöra en bar utveckling. Det övergripande målet, att bekämpa fat- konkurrensfördel. Arbetet med handel och miljö skall tigdom, bör vägledande för prioriteringen insatser också främja hållbar utveckling utvecklingsländema. vara av en i även i fortsättningen. För att främja hållbar utveckling Genom utvecklingssamarbete bistår Sverige bl.a. dessa krävs att miljöaspekter integreras i all verksamhet. länder tillvarata de exportmöjligheter skapas att som av Styrmedlen för biståndsinsatsema är i huvudsak land- den ökade miljömedvetenheten hos konsumenter i väststrategier inkluderar bedömningar insatser för världen. som av

hållbar utveckling. Åtgärder inom fem områden är sär- Det finns också konflikter mellan miljö och frihandel.

skilt viktiga att prioritera för hållbar utveckling: En fortlöpande diskussion med och sötvat- pågår EU WTO om tenresurser, jord- och skogsbruk inkl. markvård, marin delar de svenska miljöreglema bl.a. det gäller hanav när miljö, urban miljö samt energiförsörjning. Den närmare del med kemikalier avgaskrav bilar, där Sverige samt på prioriteringen görs vid val biståndsinsatser och hävdar det enskilda landets fall tillämpa av resurs- rätt att i vissa fördelning och gäller såväl det landramsfinansierade miljöregler de som är strängare än gemensamma reglerna biståndet annat samarbete. det handelshinder. verkar som utan att anses som Sverige Riokonferensen bekräftade det tidigare FN-åtagandet vidare för regler hänsyn till miljön och kravet som tar på att industriländema årligen skall avsätta 0,7 0/0 brutto- hållbar utveckling det avtal internationella av i om investenationalprodukten till bistånd. Det svenska biståndet ringar förhandlas inom OECD. som motsvarar det angivna åtagandet. Den nationella ambi- En särskild utredning har uppdrag på regeringens år tionen är att Sverige när de statsfinansiella förutsättning- 1996 föreslagit handlingsprogram för minska milett att föreligger skall återgå till tidigare enprocentmål för jörelaterade hälsorisker Sverige. Av utredningens arbete ama i biståndsramen. framgår miljöbetingade faktorer bidrar till ohälsa att på f Den svenska utrikeshandeln påverkar produktionsför- icke acceptabelt flera olika områden och ett sätt inom att

hållanden, miljö och ekonomi i andra länder. Handel och utökad integrering miljö- och hälsoperspektiven

en av miljö är ett prioriterat område för Sverige i WTO och i behöver genomföras i Sverige. andra internationella fora. En viktig övergripande svensk Hälsotillståndet hos befolkningen kan förbättras

målsättning i handel och miljöarbetet är att så långt lokalt arbete, förebyggande arbete för som genom t.ex. genom möjligt undanröja risk för konflikt mellan miljöpolitiska förhindra uppkomst allergier och trafikskador. att av En och handelspolitiska beslut, så att de blir ömsesidigt stöd- samhällsplanering inkluderar bredare välfärdsposom ett jande i syfte att uppnå hållbar utveckling. litiskt perspektiv kan bidra till långsiktigt hållbar en att en

Bilaga 1

utveckling nås. En sådan samhällsplanering kan hjälp gånger effektivare. Syftet är tredje världens länder att ge

särskilda hållbarhets- och riktningsanalyser. utrymme för tillväxt samtidigt den totala och av som resurs- Inriktningen konsumtionen och produktionen energianvändningen hålls på nivå är förenlig med O av av en som betydelse för uppnå hållbar utveck- hållbar utveckling. En sådan effektivisering bör ske på ett varor är av stor att en ling. Exempelvis finns beräkningar visar att hushål- sätt innebär optimal användning samhällets som som en av len står för nära hälften de svenska utsläppen En totala Siffran 10 är endast approximation, ett av suc- resurser. en cessiv rniljöanpassning konsumtionen har påbörjats i närmevärde ett genomsnittligt mått på den förav som ger Sverige under 1990-talet Denna har till del skett ändring generellt är nödvändig i olika industrisektostor som konsumenternas efterfrågan i allt större och länder. Det innebär att vissa länder måste försögenom att rer utsträckning har riktats miljöanpassade produkter ka komma längre i effektivisering än andra. Målet är att mot varit miljömärkta i något de frivilliga miljömärk- på 30 till 50 års sikt kunna producera nyttigheter som av samma ningssystemen. Producentema har snabbt anpassat sig till idag med användning endast bråkdel som men av en av den ändrade inriktningen efterfrågan. Även finans- den nuvarande resursanvändningen. Vissa forskare av anser marknadens aktörer har börjat formulera miljökrav vid att faktor 4 redan har nåtts på utvecklingen om man ser investeringar och kreditgivning. Förståelsen har ökat för sedan 1970-talet Faktor l0-konceptet måste givetvis

industrins miljöarbete utsträckning skall hand- utryckas i åtgärder och kombineras med metoder för att att i större

att rniljöanpassa produkterna och i ökad utsträck- följa förbrukningen t.ex. indikatorer visar om av resurser, som ning sluta med bättre hushållning med råva- hur långt kommit mot hållbar utveckling. processerna man följd Till denna utveckling bidrar företagens ror som prorniljöpåver- Att bevara och förvalta får utveckling ducentansvar syftar till att produkternas resurser som kan skall minimeras under hela livscykeln. Svenska före- I varje samhälle är tillgång användning och hushållning

tag börjar också i ökad utsträckning strukturera sitt miljö- med energi avgörande betydelse för utvecklingen. Den av arbete med hjälp det frivilliga rniljöledningssystemet totala energianvändningen har varit i stort sett oförändrad av EMAS är för EU-ländema. För att nå i Sverige under de senaste 25 åren. Trots detta ligger som gemensamt hållbara konsumtion- och produktionsmönster återstår Sverige bland de länder i världen har högst energisom dock alltjämt och tidskrävande omställning.. användning. Andelen förnybara energislag är dock hög i en stor förändring produktions- och kon- % och ökad användning har skett

En ytterligare av Sverige ca 20 en

, sumtionsmönster är angelägen. Den s.k. faktor 10 under 1990-talet Utsläppen koldioxid är bland delägsom av ursprungligen lanserats forskare vid det tyska sta i industriländema; capita utsläppen är 7,16 ton. av per Wuppertalinstitutet och tagits World Styrmedel används är skatter och avgifter samt som upp av som Business Council for Sustainable Development och information. För att effektivisera energianvändningen

OECD innebär resursanvändningen måste bli tio sker också samordnad teknikupphandling stöds med

att som

Bilaga 1

statsmedel och sker utifrån specificerade effektivi- Sverige och i EU, bl.a. i samband med behandlingen som av tetskrav. Ett förslag till riksdagen att inom fem år det sk AUTO-OIL programmet. Utveckling kollekom av avveckla två de 12 kärnkraftsreaktorema i Sverige har tivtrafiken pågår i de största städerna i Sverige. Under av lämnats i 1997. 1996 har införts miljözoner i Sveriges tre största städer mars 0 Transportsektom står för femtedel Sveriges Stockholm, Göteborg och Malmö. Målet är att minska en av samlade energianvändning. Av denna energi kommer 90 0/0 utsläppen partiklar och cancerframkallande ämnen av från fossila bränslen. Transporterna är i Sverige de från trafiken med 25 % minska halterna kväen av samt att av största källorna till utsläpp rniljöpåverkande ämnen veoxider och sänka bullernivåema. I princip skall endast av såsom klimatpåverkande ämnen orsakar för- fordon uppfyller fastställda minimikrav för emissiogaser, som som surning och övergödning mark och vatten samt skador köra i av ner zonerna. på växtligheten. Alltsedan 1989 är katalysatorer obligato- O Den biologiska mångfalden år grundläggande betyav riska på bilar i Sverige. Den tekniska utvecklingen har delse för allt liv. Tillämpningen konventionen för bionya av skapat förutsättningar för bilar, denna poten- logisk mångfald är de centrala delarna i svensk milrenare men en av tial äts delvis användning tyngre och jöpolitik Näringar direkt bygger på användningen upp genom av mera som av motorstarka bilar drar bränsle. Det totala tra- mark och biologiska och innefattar produktion som mera resurser fikarbetet fortsätter också att öka. Utsläppen från trafiken biomassa måste succcessivt till de krav av anpassas som av kväveoxider, kolväten, bly och partiklar har trots detta bibehållandet rik biologisk mångfald ställer. Det av en bättre motorer och avgasrening minskat väsent- gäller t.ex. inom jordbruket och skogsbruket vilka båda genom ligt Utsläppen koldioxid har dock inte minskat Inom genomgår omfattande miljöanpassning bl.a. för att av en . EU är utvecklingen likartad En bidragande orsak till komma till rätta med intensiva brukningsforrner som utvecklingen koldioxidutsläppen är ökade landsvägs- kan belasta ekosystemen för hårt och utarma den av annars transporter. Trafiksystemet belastar också miljön biologiska mångfalden. Av grundläggande betydelse för genom att ta i anspråk betydande markområden, särskilt i tätbe- det svenska natur- och kulturlandskapets utveckling är byggelse där tillgången på grönområden redan är begrän- att påverka EU:s jordbrukspolitik CAP i gemensamma sad. riktning miljöanpassning jordbruket Den mot en av Utvecklingen inom transportsektorn kan i dagsläget nuvarande jordbrukspolitiken inom EU riskerar att för-

inte sägas vara förenlig med hållbar utveckling. Genom sämra förutsättningarna för den biologiska mångfalden. ökad beskattning bränslet och utsläppen främst 0 I svensk skogspolitik jämställs miljömål och produkav av av koldioxid nationellt och även i EU samt lokalt tionsmål. Detta kan sägas tillämpning de genom vara en av arbete med miljöanpassning trafikplaner och stadspla- skogsprinciper antogs vid Riokonferensen 1992. De av som finns förutsättningar att vända utvecklingen. Frågan konflikter mellan de båda målen förekommer rör ner som om användning biobränslen har stor aktualitet både i främst de rester icke skyddad urskog, äldre skog eller av av

Bilaga 1

naturskogar Vidare behövs anpassning År 1992 antog b1.a. Sverige konventionen skydd som återstår. en av om

brukandet de kräver särskilt den marina miljön i Nordostatlanten skall hindra så att arter som stora sam- av som

manhängande arealer skog skall kunna leva kvar i livs- dumpning från fartyg och från luften och även hindra av kraftiga bestånd. Större skogsområden hittills behöver havsförorening från landbaserade källor. Vid den Hårde än

skydd för bibehålla biologisk mångfald. En utvärdering Nordsjökonferensen 1995 antog de nordeuropeiska milatt

den svenska skogspolitiken pågår för närvarande. jöministrama det sk generationsmålet innebärande att av långa kuster, skärgårdar och hav. utsläpp, emissioner och förluster farliga kemiska O Sverige är omgivet av av

Arbetet med skyddet hav och kustområden ämnen till Nordsjön skall kontinuerligt minska och skall av samt

har inriktats begränsa utsläppen klor, ha upphört inom generation. Åtgärder skall riktas mot

insjöar mot att av en

metaller och syreförbrukande från industri- den kemiska belastningen miljön i sin helhet och inte ämnen stora av

begränsa belastningen från övergödning från framför- endast mot enskilda ämnen. er, allt trafik, kommunala avlopp, jord- och skogsbruk En säker kemikaliehantering är de viktigaste faksamt O en av

diffus spridning metaller och stabila organiska i arbetet på hållbar utveckling. Åtgärderna i

av en av torerna en

Belastningen härrör förutom från Sverige från Sverige för att begränsa kernikalierisker och förhindra eller ämnen. en

rad andra länder också har kust motverka skada på människor eller i miljön följd som som gränsar mot som av

Östersjön eller Nordsjön. Sverige har aktivt drivit kemikalieanvändning har varit förhållandevis framgångsri-

ett

internationellt samarbete för minska föroreningen ka under 1990-talet Sedan 1986 finns särskild central att av en

Östersjön och Nordsjön. Det politiska högnivårnöte myndighet för kemikaliekontrollfrågor och också

som som

genomfördes under svenskt värdskap 1996 skapa- håller databaserat register över kemiska produkter och i maj ett

de politiskt ramverk för hållbar utveckling i Öster- deras egenskaper Substitutionsprincipen inneett en m.m. som

Östersjöregionens bär den hanterar eller importerar kemisk

sjöregionen. Senare samma år möttes att som en pro-

miljöministrar Saltsjöbaden utanför Stockholm för dis- dukt skall byta till mindre farlig produkt så snart ett alteri

kussion utveckla Agenda 21 för Östersjön. Vid nativ finns har varit viktigt hjälpmedel. Bl.a. har den

om att en ett

slog fast sektoremas skall bidragit till ett utbyte miljöfarliga batterier, klor som mötet ministrarna att ansvar av

utvecklas och definieras aktionsprogram. De sekto- blekmedel i tvättmedel, nonylfenoletoxylater i rengöi ett

pekas särskilt viktiga energi ringsmedel samt klorfenoler i desinfektionsmedel. rer som ut som är transpor- , jordbruk, skogsbruk, industri fiske och turism. Arbetet fortsätter med ytterligare utbyten farliga kemiter, av , Arbetet skall harrnoniseras med arbetet kalier. Regeringen tillsatte år 1996 kommitté skall inom en som

Helsingforskommissionen HELCOM. En Agenda 21 översyn kemikaliepolitiken och förslag till göra en av ge

för Östersjön skall kunna 1998. hur denna skall förändras. Kommittén skall redovisa sitt

antas våren

skall till Östersjöregionens statmi- uppdrag senast juni 1997. Förslag till riksdagen planeras

Lägesrapporter avges

1997, till CSD-5 och UNGASS. till 1998 i den tidigare nämnda miljöpropositionen. nisterrnöte år

Bilaga 1

Att stärka viktiga samhällsgruppers roll Ideella organisationer spelar en viktig roll i det svenska O Ett viktigt inslag i Riobesluten betoningen det Agenda 21-arbetet tillföra idéer sprida var av genom att samt lokala arbetet med deltagande från olika i kunskap och Brett deltagande organisagrupper sam- engagemang. av hället I det svenska samhället är det på lokal nivå tioner inför och under Riokonferensen bidrog till kunsom Agenda 21-arbetet har fått det bredaste genomslaget skapen Agenda 21. om Landets alla 288 kommuner har påbörjat lokalt Agenda O Ett antal ideella organisationer och intresseorganistort 21-arbete. De kommunala myndigheterna och den loka- sationer har sig i Agendaarbetet. Bland dem engagerat politiska organisationens har spelat varit mest aktiva rniljöorganisationer, studieförengagemang en som är avgörande roll. Kommunerna arbetar både utåtriktat för bund, kyrkliga organisationer bistånds- och solidarisamt att och informera lokala aktörer och medborga- tetsorganisationer. Vidare märks centrala fackliga engagera organire samt aktiviteter inom den organisationen sationer tjänstemän TCO arbegenom egna som representerar samt och verksamheten. LO inom bl.a. tillverkningsindustri, byggsektor, tare Svenska kommuner har i ett internationellt perspektiv samt vård och offentlig verksamhet Den förstnämnda ett långtgående självbestämmande och organisationen har drivit frågor miljöanpassning ett stort ansvar om av inom rad samhällsområden. Detta har haft stor bety- arbetsplatser och miljömärkning integrering arbeen samt av delse för den snabba utvecklingen det lokala Agenda tet med yttre miljö och arbetsmiljö. LO:s arbete med av 21-arbetet. Kommunerna har beskattningsrätt och dessa frågor har främst inriktats arbetsmiljöfrågor egen mot i finansierar därigenom merparten den verksam- vid mening. av egna heten. En viktig del det kommunala självstyret det För förändra produktions- och konsumtionsmönav är O att kommunala plamnonopolet, innebär att kommu- är det angeläget stärka konsumenternas roll. I som ster att nerna själva beslutar markanvändning och byggande Sverige sker detta bl.a. kunskap och informaom genom att inom sitt område. Kommunens arbete styrs ytterst tion i olika konsumentfrågor sprids den statliga av av mynförtroendevalda utses vid lokala val. Kommunerna digheten Konsumentverket, kommunala konsumentorsom har huvudansvaret för verksamheten inom flera ideella organisationer, media, industrin och lokala sam- gan, hällsområden, däribland social service och vård, utbild- konsumentgrupper. Någon omfattande konsumentorga-

ning samt bostäder. Dessutom är bl.a. räddningstjänst nisation finns inte i Sverige. samt kultur och fritid kommunala ansvarsområden. Den kommunala Agenda ZI-verksamheten har inled- Medel för genomförande

ningsvis bestått i att utarbeta lokala mål och handlings- De politiska besluten och beslutsprocessema O är av program för hållbar utveckling. Arbetet har fokuserats på mycket stor betydelse för framgång i arbetet mot hållbar miljöfrågor innefattar även områden hälsa, utveckling. Agendaarbetet har visat på vikten men som av att arbetslöshet och sociala frågor samt demokratifrâgor. utveckla demokratin och underlätta invånarnas deltagan-

Bilaga 1

de i den lokala beslutsprocessen. Det s.k. underifrånper- nell politik ofta uppfattats stå i strid med eller försvåra spektivet rekommenderades vid Riokonferensen för hållbar utveckling, regionalt eller lokalt som arbetet med Agenda 21 har visat sig framgångsrikt 0 Under 1990-talet har användningen ekonomiska vara av Agendaarbetet har i många fall utvecklats lokalt och där- styrmedel inom miljöområdet ökat kraftigt i Sverige som efter förts i den politiska hierarkin. Möjligheter till tillhör de länder i världen har flest miljöskatter upp nu som aktivt deltagande i den politiska beslutsprocessen och avgifter. Oron för försämrad konkurrenskraft för det är en förutsättning för att den kraft finns i det lokala landets industri kan emellertid hämma ett land som enga- egna om gemanget skall kunna leva vidare och utvecklas. Parallellt det är ensamt att införa ekonomiska styrmedel. 1994 om med Agendaarbetet har bl. i de största städerna stod intäkterna från miljö- och energirelaterade skatter a. Stockholm, Göteborg och Malmö utvecklats ett system för 3 % BNP. Dessa beräknas stiga till 3.7 °/o år 1998. av med stadsdelsnärnnder övertar del beslutsfunk- Till de största intäktspostema hör energiskatten på bränssom en tioner tidigare legat centralt i kommunen. I andra len och samt koldioxidskatten. De skatter är difsom som kommuner prövas andra vägar till decentraliserad ferentierade med miljöaspekter grund är bl.a. svavelen som beslutsprocess, t.ex. att föreningar, bya- skatten på bränslen, koldioxidskatten, energiskatten på genom engagera lag etc. direkt i Agendaarbetet Målet är att utveckla bränslen för fordonsdrift och fordonskatten. demokratin att underlätta invånarnas deltagande Odifferentierade miljöskatter är skatterna på avfall till genom

i beslutsprocessema och minska avståndet mellan invå- deponering och på naturgrus liksom momsen på och

och förtroendevalda. transporter. Olika aspekter på skatteväxling har i Sverige nare Otillräckliga har setts ett viktigt hinder undersökts närmare den år 1994 tillsatta resurser som av dem arbetar med det lokala Agenda ZI-arbetet I Skatteväxlingskommittén analyserat skattesystemet av som som somliga kommuner har det varit svårt att åstadkomma bl.a. med hänsyn till effekterna på sysselsättning, internasamarbete över sektorsgränsema. Bristande intresse och tionell konkurrenskraft och inkomstfördelning. I komförankring hos lokala politiker och hos tjänstemän i de mitténs nyligen lämnade slutbetänkande föreslås ökad lokala förvaltningarna har konstaterats i ungefär tredje- beskattning miljöskadlig verksamhet och överutnytten av del kommunerna. Tydligare signaler från central nivå jande av av resurser. att arbetet för hållbar utveckling är prioriterat lik- O Miljökrav vid offentlig upphandling är ett annat viktigt om en ett samlat nationellt för hållbar utveckling instrument i Sverige för att påskynda hela samhällets som program har efterlysts under arbetets gång både kommuner och strukturomvandling i riktning mot ett hållbart samhälle. av ideella organisationer. Som tidigare nämnts har regering- Den offentliga sektorns upphandling beräknades 1994 en Delegationen för hållbar utveckling påbörjat uppgå till minst 300 miljarder kronor och utgör en betygenom ett samordning- och programarbete. Energifrågor samt dande del den svenska handeln. Lagen offentlig av om trafik och infrastruktur är exempel på områden där natio- upphandling visst utrymme för att ställa miljökrav i ger

Bilaga 1

samband med upphandling. En EUzs direktiv med fattigdom, befolkningstillväxt och snabb urbaniseöversyn av aviseras i den politiska överenskommelsen EUzs ring är fortfarande svåra. Användningen fossila bränsom av femte rniljöpolitiska handlingsprogram i syfte att öka len stabiliseras visserligen långsamt i industriländema, möjligheterna att ta miljöhänsyn i samband med ökar i del utvecklingsländer. Många utsläpp upp- men en av handling. föroreningar fortsätter att öka, särskilt utsläppen koldiav 9 Miljöledningssystem kommer successivt att införas oxid har viktig roll i uppkomsten växthusefsom en av inom den statliga förvaltningen. Miljöstyming statsför- fekten. Snabb ekonomisk tillväxt i många utvecklingslänav valtningen bygger på principer i näringslivet der är positivt kan också negativa effekter i form samma som men ge är anpassad till den statliga verksamheten. svåra miljöföroreningar på lokal och regional nivå och men av Regeringen har utsett ett tjugotal pilotrnyndigheter påverkan på människors hälsa. som skall påbörja utvecklingen miljöledningssystem och Fortsatt nedbrytning basen för de biologiska naturav av arbeta med miljöanpassad upphandling. på vilka ekonomin och livsmedelsförsörjningen resurser O Utbildning och forskning utgör i ett längre tidsperspek- vilar utgör det allvarligaste hoten mot människans välav tiv basen i utvecklingsarbetet för hållbar utveckling. Ett färd i framtiden. Föroreningen och knappheten på sötav arbete har påbörjats med att formulera kunskapsmål vattentillgångama, förstörelsen produktiv jord, utñsksom av skall ökad förståelse för sambanden mellan livsstil ning fiskbestånden och för hårt nyttjande skogsge en av av och rniljö- och utvecklingsproblematiken. Att utbilda för mark reducerar grunden till välfärd för länderna och för hållbar utveckling är ett folkbildningsprojekt behöver framtida utveckling. som mobilisera inte bara det reguljära utbildningsväsendet Samtidigt finns det andra utvecklingstrender som ger utan också vuxenutbildning och fortbildning olika slag. potential att bidra till hållbara utvecklingsmönster. av mera Sådan utbildning har startat på många håll bl. inom Många regioner har utvecklats positivt demografiskt, ekoa. för Agenda 21-arbetet och vid större företag nomiskt och socialt Födelsetalen har sjunkit snabbare än ramen men mycket återstår fortfarande att ta sig Betydande insat- väntat i flertalet utvecklingsregionema. Höga födelsean. av har gjorts för att integrera miljöutbildning i universite- tal består dock alltjämt i ett antal länder där naturresurser ser tens studieplaner. jordbruksmark, skog och fiske fortfarande är domisom nerande källor för den nationella välfärden. Svenska prioriteringar inför det extra mötet med länder har utbildning och hälsa förbättrats I många FN:s Generalförsamling 1997 om genomförandet av kraftigt ekonomiska utsikterna sikt för De är på positiva Agenda 21 de flesta utvecklingsområdena. Ekonomisk tillväxt av ger Av generalsekreterarens rapport inför General- för den miljövård krävs för att undvika förresurser som församlingens extra möte UNGASS framgår att hoten giftning och förorening begränsar användningen som av mot miljö och utveckling alltjämt kvarstår. Problemen naturresursema. Behov finns investeringar i förebygav

Bilaga 1

gande miljövårdsåtgärder och för möjliggöra effek- och skogsbruk marina och sötvattenresurser, att ett resurser resursutnyttjande. Även sådana hållbar markanvändning och bebyggelse samt riskminitivt om investeringar är kostsamma initialt de regel billigare än åtgärder i mering vid kernikaliehantering. är som efterhand Andra förändringar 0 Miljöhänsyn bör integreras i regelverket för den interpositiva som ägt rum är teknologiska och ökad demokrati. nationella handeln för att främja hållbar utveckling. Detta innovationer har skapat unika förutsättningar för kan ha betydelse även för att förbättra u-ländernas Rioprocessen att

angripa långsiktiga globala problem. De närmaste 50-100 exportrnöjligheter.

avgörande för mänsklighetens långsiktiga överlev- 0 Sötvatten är livsnödvändig global resurs som utsätts åren är en enskilda människornas kreativitet och för ökande tryck både vad gäller tillgång och kvalitet nad De initiativ- ett

kraft viktigt för nödvändiga förändring- Vatten är nyckelfaktor bla för att klara livsrnedelsför-

är ett incitament en

internationella arbetet syfta till stödja sörjningen för växande befolkning på jorden. Vid

ar. Det mäste att en samhällen präglas ekologisk, social och ekonomisk UNGASS skall behandlas kommissionen för hållsom av en av hållbarhet bar utveckling CSD till detta möte begärd global

svenska lägger vikt vid det vatteninventering. Den svenska regeringen att detta 0 Den regeringen stor extra anser

med FNzs generalförsamling juni i år för uppfölj- arbete måste följas med slutsatser med förslag till

mötet i upp Riokonferensens beslut Mötet åtgärder på basis ett internationellt handlingsprogram. ning av väntas stor av

betydelse för de fortsatta genomfö- O Sverige välkomnar det arbete den mellanstatliga

ansträngningama att som

besluten och rekommendationerna från Rio- skogspanelen IPF uträttar. Från svensk sida hoppas vi

ra konferensen liksom kommande förhandlingar globa- UNGASS skall fatta beslut leder till ytterligare om att som miljö-och utvecklingsfrågor. Vid det kom- internationella överenskommelser i skogsfrågor. Skogen extra mötet

från svensk sida första hand prioriteras frågor är ett nyckelområde i arbetet med hållbar utveckling och

mer att i rörande produktions -och konsumtionsmönster, handel skogsfrågoma representerar också viktiga ekonomiska

och miljö, sötvatten, skog samt kemikalier. Stor intressen. uppmärksamhet också fästas vid kampen fattig- Skydd vattentillgångar från föroreningar förutsätter måste mot O av stärka kvinnornas roll arbetet för hållbar förstärkt säkerhet i kemikaliehanteringen, särskilt när dom, att i en en

utveckling militärens miljöansvar. det gäller PCB, vissa växtskyddsmedel och stabila

samt orga- Utveckling hållbara konsumtions- och produktions- niska kemiska föroreningar sk POP:s. Ett viktigt steg är 0 av , har fortsatt hög I-ländema har här arbetet på legalt bindande överenskommelse om mönster prioritet ett en före och ändra ohållbara livsstilar och kon- POP:s. Riskerna med okontrollerade utsläpp stabila ansvar att av Hög har också biståndssamar- organiska ämnen måste reduceras till noll. sumtionsmönster. prioritet betet för utveckla metoder och handlingsprogram för Sverige fäster också stort avseende vid att säkerhetspoatt O effektivisera hushållning med inkl. jord- litiska aspekter på miljö- och utvecklingsfrågoma i vissa att naturesurser,

Bilaga 1

regioner beaktas liksom att arbetet inom den militära sektorn med riktlinjer för miljöpolicy fortsätter. en Kampen mot fattigdomen i vissa utvecklingsregioner måste fortsätta Dessa ansträngningar måste stödjas av den internationella gemenskapen förnyade genom ansträngningar att nå målet att industriländema avsätter 0,7 0/0 av BNP till utvecklings- och biståndsarbete.

Vidare bör sökandet efter finansieringskällor fortsät-

nya ta och den privata sektorns investeringar i hållbar utveckling öka. O Sverige att verka för att UNGASS skall avser ge ett starkt stöd till den globala miljöfonden GEF. Fonden används för att finansiera åtgärder med syfte att minska de globala miljöproblemen. Den också möjlighet att ger finansiera och åtgärda vissa oförutsedda sådana behov. I

de kommande påfyllnadsförhandlingama bör resultaten

från generalförsamlingens extra möte beaktas. O Montrealprotokollets multilaterala fond har avgörande betydelse för genomförandet u-ländemas åtaganden av inom Montrealprotokollet Sverige att fortsatt avser ge starkt stöd till fonden.

www

Kommittédirektiv

M

Agenda 2 1-kommittén Dir.

1995 :34

Beslut vid regeringssammanträde den 16 mars 1995

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté för hållbar utveckling tillkallas för att medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa och förankra Agenda 21 och för att medverka inför utarbetandet Sveriges rapport till av FN :s extra generalförsamling hållbar utveckling år 1997. om

Bakgrund

Vid FN :s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 UNCED antogs Agenda 21, långsiktig handen lingsplan för hållbar utveckling. Agenda 21 innehåller 40 kapitel med handlingsprogram och riktlinjer för individuellt, lokalt, nationellt och internationellt handlande under resten av detta sekel och in i det 21:a århundradet. Agenda 21 är ett uppdrag till alla regeringar, kommuner, grupper och individer i samhället att arbeta för målet om en hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Betydelsen demokrati och medverkan i av beslutsprocessen understryks liksom av individers och olika folkgruppers ansvar och medverkan i genomförandet. Agenda 21 var föremål för en bred remissbehandling som låg till grund för propositionen Med sikte på hållbar utveckling prop. 1993/942111. I propositionen föreslogs vissa grundläggande element i en nationell strategi för hållbar utveckling,

Bilaga 2

en svensk Agenda 21. Det fastslogs samtidigt att denna strategi

fortlöpande skall utvecklas. Riksdagen beslöt i enlighet med

förslagen. FN:s generalförsamling kommer år 1997 att ha en extra

session som på grundval av bl.a. ländernas rapportering skall

värdera genomförandet av besluten från UNCED och ange

riktlinjerna för det fortsatta arbetet med en övergång till hållbar utveckling. Riksdagen har understrukit betydelsen av kommunernas medverkan i arbetet för en hållbar utveckling prop.

1992/93:180, bet. l992/93:J0U14, rskr. l992l93z344 och prop. 1993/942111, bet. 1993/94:JOU18, rskr. l993/94:256.

I Sverige har merparten av kommunerna redan påbörjat arbetet

med handlingsplaner för hållbar utveckling i lokala Agenda 21. Detta görs i dialog och samarbete med medborgare, näringsliv,

ideella föreningar m.ñ. På så sätt får varje invånare, kommunala myndigheter m.ñ. möjlighet att själv bidra med idéer och förslag till hur kommunens utveckling skall kunna bli hållbar.

Uppdraget

En nationell kommitté inrättas för att medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa och förankra arbetet med Agenda 21 inför FN :s extra generaltörsamling 1997. Kommittén skall:

Hålla sig informerad om arbetet i myndigheter på lokal,

regional och nationell nivå samt i föreningar och näringslivet

med att utforma lokala Agenda 21 och med uppföljningen av

UNCED. Kommittén skall medverka till att många engageras

i detta arbete och till att goda exempel sprids, främst genom

konferenser, seminarier och samtal med olika intressenter. Särskild vikt skall kommittén där lägga vid det frivilliga arbetet.

Ge regeringen underlag för den rapport som skall föreläggas den extra sessionen med FN :s generalförsamling. Underlaget skall innehålla en beskrivning av hur långt man har kommit

inom olika delar det svenska samhället för att nä målen av om

hållbar utveckling. Kommittén skall här stämma hur de

av

miljömål som riksdagen beslutat uppfylls och hur olika aktörer

kan medverka i arbetet. Underlag för arbetet bör vara bl.a.: Den av UNCED antagna Agenda 21 - Kommunernas mil. arbete med att upprätta lokala Agenda 21 -

EU:s 5:e miljöhandlingsprogram

-

Av riksdagen antagna miljömål och handlingsprogram

-

Regeringens skrivelse Miljön värt gemensamma ansvar skr.

- 1994/95: 120

Svenska åtaganden i det internationella miljöarbetet

-

Länsstyrelsernas miljövärdsarbete och strategier för miljö-

vården i länen

Kommittén skall på lämpligt sätt hälla sig informerad om

utvecklingen av det globala miljösamarbetet och särskilt de frågor som är aktuella i uppföljningen av UNCED inom FN :s olika organ och andra forum. Kommittén skall särskilt samråda med Statens naturvårdsverk och i tillämpliga delar med Riksantikvarieämbetet,

Boverket, Kemikalieinspektionen, Folkhälsoinstitutet, NUTEK, Miljövärdsberedningen Jo l968:A, Kretsloppsdelegationen

M l993:A, Energikommissionen N 1994:04 och Kommunikationskommittén K 1995:01.

Kommittén skall beakta det regionalpolitiska direktivet dir. 1992:50 om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser. Kommittén skall beakta direktivet till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Kommittén skall ha slutfört sitt arbete före FN:s extra

generalförsamling 1997.

Miljödepartementet

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolanfor - steg steg. U. 32. Följdlagstiñning tillmiljöbalken. M. lnkomstskattelag, dell-lll. Fi. 33.Att lära övergränser, En studieoECDzs av Fastighetsdataregister. Ju. forvalmingspolitiska samarbete. Fi. Förbättrad miljöinforrnation. M. 34. Övervakning av miljön. M,

AktivtIönebidrag. Ett effektivare stöd för 35.Nykursi uafikpolitiken + bilagor. K. . 36. Bekämpande penningtvätt. Fi. arbetshandikappade. A. av Lånsstyrelsemas roll itrafik-ochfordonsfrágor. K. 37.En tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. U. Byråkratin i backspegeln. av Femtio ar förändring38. Myndighet eller marknad. sex förvaltningsområden, Fi. Statsförvaltningens olika verksamhetsformer. Fi.

Röster om barns ochungdomars psykiska S. hälsa. 39.Integritet offentlighet Informationsteknik. .Iu.

Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- 40,Unga ocharbete. ln. hetsanpassning av statsförvaltningens 4l.Staten och trossamfunden

struktur, Fi, Rättslig reglering Ansvaret förvalutapolitiken. Fi. - Grundlag Skatter, miljöoch sysselsättning. Fi. - Lag om trossamfund . Referat och Lag Svenska kyrkan. Ku. lT-problem införZOOO-skiñet. - om . trossamfunden slutsatser från hearing en anordnad av 42.Staten och IT-kommissionen den18decembe Begravningsverksamheten, Ku. lT-kommissionensl/97.K. rapport 43.Staten och trossamfunden Regionpolitik förhela Sverige. N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen . arkiven. lT i kulturens tjänst, Ku. ochdekyrkliga Ku. , samspelet. Resultatstymingens framväxt 44. Staten och trossamfunden Detsvåra . Svenska kyrkans personal. Ku. och problematik. Fi. Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 4 Staten ochtrossamfunden . . finansiering. Ku. Skatter, tjänster och sysselsättning. Stöd, skatter och . Fi. 4PStaten ochtrossamfunden + Bilagor. Granskning av granskning. Statlig medverkan vidavgiñsbetalning. Ku. . ochtrossamfunden Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. Fi. 4 Staten , egendomen. Bättre information om konsumentpriser. ln. Den kyrkliga Ku. . Konkurrenslagen 19934996. N. 48, Arbetsgivarpolitik i staten, . kompetens och resultat. F Växa i lärande. Förslag tillläroplan förbarn och För . Gmndlagsskydd för medier. Ju. unga 6-l6 U. år. 49. nya Aktiebolagets kapital. Ju, 50. Alternativa utvecklingsvägar förEU:s , gemensammajordbrukspolitik, lo Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, . i demokrati ochdelaktighet den8 november 1996 5 Brister omsorg . äldre. anordnat av Folkomröstningsutredningen, lT- - en fråga bemötande om av kommissionen och Kommunikationsforsknings- 5 NOmsorg med kunskap ochinlevelse . beredningen. lT-kommissionens2/97. rapport K. - en fråga bemötande om av äldre. S. 24. Välfärd i verkligheten Pengar räcker inte. 53. Avskaffa reklamskatten Fi. - 25. Svensk mat- EU-fat, Jo. 54. Ministem ochmakten. 26.EU:s jordbrukspolitik ochdenglobala livsmedels- Hur fungerar ministerstyre i praktiken Fi. försörjningen. Jo. 5 Staten ochtrossamfunden, Sammanfattningama av , 27. Kontroll Reavinst Värdepapper. Fi. förslagen fråndestatliga utredningarna. Ku. 28.I demokratins tjänst, Smistjanstemannens rolloch 56. Folket rådgivare som ochbeslutsfattare.

vårtoffentliga Fi. etos. + Bilagaoch Ju. l 2 Bampomograñfrågan. 57.I medborgarnas tjänst. lnnehavskriminalisering m.m. Ju. Ensamlad forvalmingspolitik för staten. Fi.

30.Europa ochstaten. Europeiseringens betydelse för 58. Personaluthyrning. A. svensk statsförvaltning. Fi. 59.Svenskhemmet Voksenåsens forvaltningsfonn. Ku, 3 Kristallkulan -tretton röster om framtiden. 60. Betal-TV inom Sveriges Television. Ku. ,lT-kommissionens3/97.K. rapport

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

6 Attväxa bland betong ochkojor. 90. Ändrad organisation fördetstatliga pIan-, bygg- . bostadsväsendet. Ett delbetänkande om barns ochungdomars och ln. uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områden från 9 Jaktens villkor utredning en om vissa - Storstadskommittén. S. ,Jo. 62, Rosor av betong. 9N Medieföretag i Sverige - Ägande och . Enantologi till delbetänkande bland Attväxa strukturlörändringar i press, radio TV. och Ku. betong ochkojor frånStorstadskommittén. S. 9w Hanteringfeli utjämningssystemet av för . 6wSverige införepokskiñet. kommuner och landsting. ln. . 9 Konkurrensneutralt transponbidrag, N, lT-kommissionens5/97, rapport K. . 64. Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd 95.Forum förvärldskultur + Bilagedel. A e en rapport ett om rikare kulturliv. Ku. 65. Polisens register. Ju. 9 Lokalförsörjning och fastighetsägande. 66. Slatsskuldspolitiken. Fi, En utvärdering av statens fastighetsorganisation. Fi. 67. Återkallelse av uppehållstillstånd. UD. 97. Skyddskogsmark. av Behov ochkostnader. M, 68. Grannlands-TV i kabelnät, Ku. 98.Skydd av skogsmark. Behov ochkostnader, 69.Besparingar i stort och smått. U. Bilagor. M. 70. Totaltörsvaret ochfrivilligorganisationema 99,En ny vattenadministration.livet,M. Vatten är - uppdrag. stöd ochersättning. Fo. 100. Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska 7 Politik unga, för museiverksamheten. Ku. . Behandling personuppgifter + st 2 bilagor, ln. l0 av om 72.Enlagom socialtörsakringar. S, .totalförsvarspliktiga. Fö, 73.Inför svensk en policy om säker elektronisk l02.Mat Miljö.Svensk strategiEU:s för kommunikation, Referat frånett seminarium jordbruk i framtiden. Jo. anordnat av lT-kommissionen. Närings- och I03.Rapport med förslag om sändningsorter. Ku, handelsdepartementet ochSElS denll december I04,Polis i fredens tjänst. UD. 1996. lT-kommissionens6/97. rapport K. IOS. Agenda 2| i Sverige. 74.EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional Fem årefterRio resultat - ochframtid. M, utveckling. Jo. Bosättningsbegreppet, Skatterättsliga regler för 7 . Fi. fysiska personer. 76. Invandrare i vård och omsorg - en fråga om bemötande av äldre. 77. Uppföljninginkomkattelagen. av l Fi. 78. Medelsförvaltning i kommuner ochlandsting. ln. 79. Försäkringsmäklare. En lagöversyn av FörsäkringsmäkIarutredningen. Fi. 80.Reformerad stabsorganisation. Fi. 81.Allmannyttiga bostadstöretag. + Bilaga. ln. 82. Likamöjligheter, ln. 83.Ommakt ochkön i spåren - av offentliga organisationers omvandling. A. 84.En hållbar kemikaliepolitik. M. 85. Förmån eñerinkomstsamordnat inkomstbegrepp förbostadsstöden ochnya kvalifikationsregler för rått tillsjukpenninggrundande inkomst. 86.Punktskanekontroll av alkohol, tobak och mineralolja, Fi. m.m. 87.Kvinnor, och män inkomster. Jämställdhet ochoberoende. A. 88. Upphandling förutveckling. N, 89,Handeln med skrot och begagnadeN. varor,

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. 23

Fastighetsdataregister. 3 Kristallkulan - tretton röster om framtiden.

IT-kommissionens3/97. rapport 3 l Aktiebolagets kapital. 22 Bampomograftfrägan, Ny kursitrafikpolitiken + bilagor. 35

Sverige införepokskiñet. lnnehavskriminalisering m.m. 29 Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik, 39 lT-kommissionens5/97. rapport 63

Grundlagsskydd för medier. 49 Inför svensk en policy säker om elektronisk nya kommunikation. Referat från anordnat Folket rådgivare ochbeslutsfattare. ett seminarium av som Bilagaoch S6 I lT-kommissionen, Narings- ochhandelsdepunementet + Polisens register. 65 ochSElS den december 1996.

IT-kommissionens6/97. rappon 73

Utrikesdepartementet Finansdepartementet Återkallelse av uppehållstillstånd, 67 Polis i fredens tjänst. l04 lnkomstskanelag, dell-lll.2

Byråkratin i backspegeln. Femtio år förändring av sex

Försvarsdepartementet förvaltningsomräden. 7

Flexibel Rtrvaltning, Förändring ochverksam- Totalförsvaret ochfrivilligorganisationema hetsanpassning av statsförvaltningens srmktur, 9 - uppdrag, stod ochersättning, 70 Ansvaret förvalutapolitiken, 10 Behandling av personuppgifter om Skatter, miljöochsysselsättning, l I totalförsvarspliktiga. l0l Det svara samspelet. Resultatstymingens framväxt

Socialdepartementet ochproblematik, IS

Skatter, tjänster ochsysselsättning, Röster om barns ochungdomars psykiska hälsa. 8 Bilagor. l7 + Välfärd i verkligheten - Pengar räcker inte. 24 Granskning granskning. av Brister i omsorg Denstatliga revisionen i Sverige ochDanmark. 18

v en fråga bemötande om av äldre. 5l Kontroll Reavinst Värdepapper. 27

Omsorg med kunskap ochinlevelse ldemokratins tjänst. i rolloch fråga bemötande man emannens - en om av äldre. 52 värtoffentliga 28 etos.

Attväxa bland betong ochkojor. Europa och Europeiseringens betydelse for staten, Ettdelbetänkande om barns ochungdomars svensk statsförvaltning. 30

uppväxtvillkor i storstädemasområden utsatta från lära Enstudie0ECD:s förvaltnings- Att övergränser. av Storstadskommittén. 61 politiska samarbete. 33

Rosorbetong. av Bekämpande penningtvätt, 36 antologi tilldelbetänkandet bland av En Attväxa Myndighet ellermarknad, betong ochkojor Storstadskommittén. från 62 Statsförvaltningens olikaverksamhetsfonner. 38

En om lag socialförsäkringen 72 Arbetsgivarpolitik i staten.

Invandrare i vård ochomsorg Förkompetens ochresultat. 48

- en fråga bemötande om av äldre, 76 Avskaffa reklamskatten 53

Förmån efterinkomstSamordnat v inkomstbegrepp Ministern ochmakten.

förbostadsslöden och kvalilikationsregler nya för Hurfungerar ministerstyre i praktiken 54

rätt tillsjukpenninggntndande inkomst. 85 l medborgarnas tjänst.

Kommunikationsdepartementet En samlad förvaltningspolitik för staten, 57

Statsskuldspolitiken. 66 Länsstyrelsemas rolli trafik- ochfordonsfrågor. 6 Bosttttningsbegreppet. Skatteränsliga regler för

lT-problem inför2000-skiftet. Referat ochslutsatser från fysiska 75 personer. en hearing anordnadlT-kommissionen av den Uppföljninginkomstskattelagen. av 77

I8december. lT-kommissionensl/97.l2 rapport Försäkringsmäklare. EnIagöversyn av Digital demokr@ti, EttseminariumTeknik. om Försäkringsmaklarutredningen. 79

demokrati ochdelaktighet den8november 1996 Reformerad stabsorganisation. 80

anordnat av Folkomröstningsutredningen. IT- Punktskattekontroll alkohol, tobak och av kommissionen ochKommunikarionsforsknings-

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Lokalförsörjning och fastighetsagande. Staten ochtrossamfunden En utvärdering av statens fastighetsorganisation, 96 Den kyrkliga egendomen. 47 Staten ochtrossamfunden. Sammanfattni av Utbildningsdepartementet förslagen fråndestatliga utredningarna. 55 Den nya gymnasieskolan steg steg. för l Svenskhemmet VoksenÅsens törvalmingsform. 59 - Växa i lärande. Förslag tillläroplan förbarn och Betal-TV inom Sveriges Television. 60 unga 6-16 år. 21 Grannlands-TV ikabelnät. 68 Entekniskt forskningsinstitut i Göteborg. 37 Mediefbretag i Sverige Ägande och - Besparingar i stort och smått, 69 strukturförändringar i press, radio ochTV. 92 Forum förvärldskultur Jordbruksdepartementet - en rapport ett om rikare kulturliv. 95 Svensk EUfat.25 Nya samverkansfonner inom den Sjöhistoriska mat- museiverksamheten, 100 EUzsjordbrukspolitik ochden globala livsmedelsförsörjningen. 26 Rapport med förslag sändningsorter. om 103 Alternativa utvecklingsvagar for EU:s Närings- och handelsdepartementet gemensamma 50 EU:s jordbmkspolitik, miljön och regional Regionpolitik förhela Sverige. 13 utveckling. 74 Att utveckla industriforskningsinstituten, 16 Jaktens villkor utredning en om vissajaktfrågor. 9l Konkurrenslagen 1993-1996. 20 - Mat S:Miljö.Svensk strategi förEU:s Upphandling för utveckling. 88 jordbruk i framtiden. 102 Handeln med skrot ochbegagnade varor. 89 Konkurrensneurralt transportbidrag. 94 Arbetsmarknadsdepartementet Inrikesdepartementet AktivtIönebidrag. Ett effektivare stöd fbr arbetshandikappade. 5 Bättre information om konsumentpriser. 19 Personaluthyrning. S8 Unga ocharbete. 40 Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd Politik för unga. + Bilagedel, 64 + st 2 bilagor. 71 Om makt ochkön i spårenoffentliga av Medelsförvaltning i kommuner ochlandsting. 78 organisationers omvandling. 83 Allmännyttiga bostadsföretag. Kvinnor, man ochinkomster. + Bilaga. 81 Jämställdhet ochoberoende. 87 Likamöjligheter. 82 Ändrad organisation fördet statliga plan-. bygg- Kulturdepartementet ochbostadsväsendet. 90 lT i kulturens tjänst. 14 Hantering av feli utjlimningssystemet för Staten och trossamfunden kommuner ochlandsting. 93 Rättslig reglering Miljödepartementet - Grundlag Förbättrad miljöinfonnation, 4 - Lagom trossamfund Lagom Svenska kyrkan. 41 Följdlagstiñning till miljöbalken. 32 - Övervakning miljön. 34 Staten ochtrossamfunden av Begravningsverksamheten. 42 En hållbar kemikaliepolitik. 84 Staten och trossamfunden Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. 97 Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och Skydd skogsmark. av Behov ochkosmader. dekyrkliga arkiven. 43 Bilagor. 98 Staten och trossamfunden En ny vattenadministration.livet. Vatten är 99 Svenska kyrkans personal. 44 Agenda 21i Sveriges Staten ochtrossamfunden Fem ar efterRio resultat - ochframtid, 105 Stöd. skatter ochfinansiering. 45 Staten och trossamfunden Statlig medverkan vidavgiñsbetalning, 46

Bildförteckning

70 Stig Almqvist 100 John Wahlbärj, Bureau 21 108 Per westergård, Vetenskapsjournalisterna 111 Bertil Hagert, Megapix 114 Sara Leigh Lewis 117 Nicholas Pitt, Megapix 122 Sören Fröberg, Megapix 126 Bertil Hagert, Megapix 144 Björn Malmberg, Megapix 154 Hans Berg 157 lndustrifotografen AB 204 Peter linnert 216 Steve Bicknell, Megapix 227 Hans Wennerholm 249 Per westergård, Vetenskapsjournalisterna 287 Bertil Hagert, Megapix

l detta Emtänkande lamnai lvatlollallttällililllléll tor /ägenda tors sig till atgärder och stralegiiár töi del fortsatta arbetet med Agenda 21. Koirtinitteri ger cicksa en översikt det svenska Agiáanda 2 arbetet av inom. olika äalTlhällsSelá orer. Raimorten tar aven upp exempel, trämst pá lokala initiativ for ha lbar utveckling. Efter FNzs Riokonterens 1992 har arbetet för bättre lmljö och ha bar isitveckling tatt ett brett geanomslag i hela det svenska samhället. Agenda 21, det stora handlingsprograniiriet frän Rio, har varit en inspirationskälla och ett viktigt verktyg i detta arbete. Framförallt: kommunerna har Agenda Zlearbetet tätt stor spridning l och sängagei-at både enskilda medborgare samt olika lokala aktörer. i hela landet har ideella organisationer. företag och myndigheter olika nivåer deltagit i arbetet. Den törsta fasen i det svenska Agenda âlsarbetet har varit en trarngáiwg, samtidigt som mycket återstår att göra. Fäñrhoppningsvis kan denna rapport bli en. inspirationskälla i det fortsatta arbetet.

Fotografiernaomslag: bl illaii lvñiiilslreiiiill-leiliiiuill lila lllllril; zhlixisriiliiiii iliiiii låriiigtllcdläizigNiitiirhilrl lnrlustritclogralrin /illi StallaiiWirlstraiitçl, Nriilllll.l FLTPica ikoporrei: lx.lliiifilllg är l ett rjxenmel pa iiiilioa ipassadombyggnad av Slllfri lororlsoinráarteri. Stallanii.iilslreiiiit.Natiirljiiçl TomasSoçlergicézi. lvlira - -- lll , l-.l l Q. - Äli lx