Konsumenterna och miljön

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

miljön och Konsumenterna

BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM KONSUMENTERNA OCH MILJÖN SOU 1996: 108

i

74%

w Statens offentliga utredningar

1996: 108

Civildepartementet

Konsumenterna

och

miljön

Betänkande av

Utredningen om konsumenterna och miljön

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltnjngskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara pá remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20319-7 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet Leif

Blomberg

Genom beslut den 23 1995 bemyndigade regeringen statrådet och mars dåvarande chefen for Civildepartementet, Marita Ulvskog, att tillsätta en särskild utredare med uppdraget att utreda frågan hur miljömålet i om konsumentpolitiken ska uppnås samt att lägga fram forslag till en âtgärdsinriktad handlingsplan.

Med stöd detta bemyndigande förordnades statskonsulent Åsa Domeij av som särskild utredare. Torbjörn Lindersson anställd var som utredningens huvudsekreterare mellan l juni 1995 och 13 1996. mars Åsa Wadeskog Kockum anställd bitr. sekreterare var som under perioden 28 augusti 1995 till 12 februari 1996. För utfonnandet av utredningens betänkande dock följande i utredningens svarar personer sekretariat: avdelningsdirektören Lolo Heijkenskjöld, anställd som huvudsekreterare den 29 februari 1996, fil. kand. Kristina Julin, anställd som bitr. sekreterare den 15 november 1995 samt pol. kand. Carolina Malmerius, anställd som bitr. sekreterare den l april 1996.

Eva Blixt, dep. sekr. vid Näringsdepartementet, Per Törnqvist, dep. sekr. vid Miljödepartementet samt Elisabet Viklund, dep. sekr. vid Civildepartementet har varit sakkunniga i utredningen.

Charles Berkow, internationell samordnare i Miljöforbundet Jordens Vänner, Bertil Elenius, avdelningschef vid Konsumentverket, Maria Petersson, arkitekt vid Boverket, Ylva Reinhard, avdelningsdirektör vid Naturvårdsverket samt Louise Schöld, miljösamordnare i Akzo Nobel AB har varit experter i utredningen.

Härmed överlämnas betänkandet Konsumenterna och Miljön.

Stockholm den 27 juni 1996

Åsa Domeij

Lolo Heijkenskjöld

1 SAMMANFATTNING 4

2 INLEDNING, STRATEGIER OCH AVGRÃNSNING

2.1 HANDLINGSPLANENS STRATEGIER 2.2 AVGRÃNSNINGAR 12

3 MILJÖMÅLET I KONSUMENTPOLITIKEN 15

3.1 MILJÖMÅLET OCH ÖVRIGA MÅL I KONSUMENTPOLITIKEN 16 3.2 MILJÖMÅLETS PRECISERING 17 3.3 KUNSKAPSMÅL KOMPLETTERAR MILJÖMÅLET 18 3.4 DE GENERELLA MALEN 1 MILJÖPOLITIKEN 20 3.5 MILJÖANALYS AV FÖRSLAG I UTREDNINGAR OCH PROPOSITIONER 21 3.6 INFORMATION ÄR BRA MEN INTE NOG 22

4 AKTÖRERNA I KONSUMENTPOLITIKEN 23

4.1 PRODUCENT, KONSUMENT OCH MEDBORGARE 24 4.2 INRÃTTA EN DELEGATION FÖR KONsUMENTERNA MILJÖN OCH 25 4.3 FORMULERA KUNSKAPSMÅL 26 4.4 RENODLA ARBETSFÖRDELNINGEN KONsUMENTVERKET OCH GE SÄRSKILT ANSVAR 28 4.4.1 DATABASERAD KONSUMENT- MILJÖINFORMATION OCH 29 4.5 SAMMANLÄNKA KONsUMENT- MILJÖFRÅGORNA OCH LOKALT 30 4.6 STÖD FRIVILLIGT KONSUMENT- MILJÖARBETE OCH 31 4.7 BAKGRUND OM AKTÖRERNA 34 4.7.1 UTBILDNINGSVÄSENDET 34 4.7.2 DATABASERAD MILJOINFORMATION 37 4.7.3 SAMHALLSSEKTORERNAS ANSVAR FÖR MILJÖPOLITIKEN 38 4.7.4 KONSUMENTVERKET 40 4.7.5 ÖVRIGA MYNDIGHETER 42 4.7.6 KOMMUNALT KONSUMENT- MILJÖARBETE OCH 43 4.7.7 FRIVILLIGA ORGANISATIONER 47 4.7.8 KONSUMENT- OCH MJLJÖFRÅGOR I NORDISKT SAMARBETE 56 4.7.9 KONSUMENT— OCH MILJÖFRÅGOR INOM EU 57

SOU 1996: 108

5 UPPFÖLJNING OCH REDOVISNING 59

5.1 REGERINGEN SKA REDOVISA TILL RIKSDAGEN 59 5.1.1 MILJÖMALETS FÖRTYDLIGANDE 59 5.1.2 HUR KUNSKAPSMÅLET NAS 60 1.3 HUSHÅLLENS UTSLÄPP AV MILJOPAVERKANDE ÄMNEN 6 1 5.1.4 ÅTGÄRDER 62 I ENLIGHET MED DE TRE STRATEGIERNA 5.1.5 EFFEKTER AV FÖRSLAG I UTREDNINGAR OCH PROPOSITIONER 62 5.1.6 ANSLAG TILL MILJÖMÄRKNING OCH STANDARDISERING 63 5.1.7 ANSLAG TILL FRIVILLIGT KONSUMENT- OCH MILJÖARBETE 63 5.1.8 PRISER PÅ EKOLOGISKT ODLADE LIVSMEDEL 63 5.2 UTARBETA STATISTIK FÖR HUSHÅLLENS MILJÖPÅVERKAN 64 5.3 BEFINTLIG STATISTIK 65

6 EXEMPEL FRÅN TRE VIKTIGA OMRÅDEN 69

6.1 FÖRSLAG INOM VARUOMRÅDET 73 6.1.1 KONSEKVENSERNA FÖR KONSUMENTER OCH MILJÖ SKA ANALYSERAS I STANDARDISERINGSARBETET 73 6.1.2 KONSUMENTERNAS INFLYTANDE I STANDARDISERINGSARBETET SKA STÄRKAS 75 6.1.3 ALLMÄNNA MEDEL TEL STANDARDISERING OCH MILJÖMÄRKNING SKA FÖRDELAS SÅ ATT MILJÖMÅLET BEAKTAS 77 l KONSUMENTVERKET SKA VERKA FÖR ATT VILSELEDANDE MILJÖARGUMENT INTE ANVÄNDS I MARKNADSFÖRING 81 6.1.5 KONSUMENT- OCH MILJÖFRÅGORNA SKA SYNAS I TV 82 6.1.6 KONSUMENTERNA SKA ENKELT KUNNA FRÅNSÅGA SIG DIREKTREKLAM 84 6.1.7 KONSUMENTPRISINDEX SKA BEVAKA KMV-MÄRKTA VARORS PRIS 86 6.2 FÖRSLAG INOM BOENDET 87 6.2.1 BOSTÄDER SKA MILJÖDEKLARERAS 87 6.2.2 SLUTNA KRETSLOPP AV NÄRINGSÄIVINEN FRÄN HUSHÅLLEN SKA UNDERLÄTTAS 89 6.2.3 KONSEKVENSER AV DEN AVREGLERADE ELMARKNADEN SKA UNDERSÖKAS 90 6.2.4 HUSHÅLLEN SKA DEBITERAS EFTER FAKTISK ENERGIFÖRBRUKNING 90 6.2.5 MILJÖANPASSNnxIG AV BOSTADEN SKA GE RABATT PÅ FASTIGHETSSKATTEN 92 6.3 FÖRSLAG INOM RESANDET 92

SOU 1996: 108

6.3. l PERSONBILAR SKA MILJÖDEKLARERAS 93 6.3 KONSUMENTERNA SKA FÅ ANVÄNDBAR INFORMATION OM TRANSPORTER UTAN BILÄGANDE 94 6.3.3 ENSKILDA UTAN BIL SKA KUNNA DRA AV KOSTNADEN FÖR HYRBIL 95 6.3.4 SAMHALLETS PLANERING SKA INTE UTGÅ FRÅN BILÄGANDE 96 6.3.5 INNEHAVARE AV FÖRMÅNSBIL SKA KUNNA TJÄNA PÅ ATI KÖRA SPARSAMT 97 6.4 BAKGRUNDSBESKRIVNINGAR TILL FÖRSLAGEN 99 6.4.1 MARKNADSFÖRINGSLAGEN, STANDARDISERING OCH MILJÖMÄRKNING 99 6.4.2 ENERGISPARANDE I BOSTÄDER 112 6.4.3 MÄTNING AV ENERGIFÖRBRUKNING I BOSTÄDER 1 13 6.4.4 UTREDNINGAR OM BESKATTNING AV FÖRMÅNSBILAR 1 16 6.5 KONSEKVENSER AV FÖRSLAGEN 117

7 ANDRA VIKTIGA FRÅGOR FÖR MILJÖMÅLET 119

7.1 SAMHÄLLELIGA MÅLKONFLIKTER 119 7.2 ETT MILJÖPOLITISKT DILEMMA 120 7.3 SKATTEVÄXLING 121 7.4 PRODUCENTANSVARET 122 7.5 ARBETE, FRITID OCH MILJÖPÅVERKAN 122 7.6 FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE 123

8 BILAGOR 125

8.1 KOMMITTEDIREKTIV KONSUMENTERNA OCH MILJÖN 125 - 8.2 ÖVERSIKT ÖVER INFORMATIONSMATERIAL 161 8.3 DOKUMENTATION FRÅN UTREDNINGENS SEMINARIUM INFORMATION, MILJÖ OCH LIVSSTIL 130

1 Sammanfattning

Mitt uppdrag är att utforma en handlingsplan för det nya miljömålet i konsumentpolitiken. Miljömålet är formulerat: "att sådana konsumtionsoch produktionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna pá miljön och som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling". Detta är

ett mycket långtgående mål. I princip skulle det kunna gälla som ett

övergripande mål för hela miljöpolitiken. Konsumenten är den centrala aktören och i min handlingsplan har jag ett hushållsnära perspektiv. I hushållet produceras t.ex. mat och avfall parallellt med konsumtionen av lagad mat, vänne och el. På marknaden kan konsumenten välja att köpa miljöanpassade produkter. Som medborgare kan konsumenten agera opinionsbildande, organisera sig och uttrycka sin vilja i allmänna val. Min handlingsplan syftar till att stärka både konsument- och medborgarrollen.

Det nya miljömålet ger en ny dimension åt konsumentfrågoma. Fler ska

engageras att anta en livsstil som medger en hållbar utveckling. Därför måste den konsumentpolitiska verksamheten inriktas på alla grupper i samhället och mycket stora förändringar behövs. Det är ofrånkomligt att vår konsumtion och våra livsmönster också ska ses i ett globalt perspektiv, eftersom förbrukar ändliga resurser och eftersom miljöpåverkan går över nationsgränsema. Det är en vanlig föreställning att konsumenterna behöver mer infonnation för att kunna leva miljöanpassat. Men för att åstadkomma

sådana genomgripande förändringar av livsmönstren måste information

kombineras med andra styrmedel.

Jag har därför utformat tre strategier som tillsammans kan lägga

grunden för det fortsatta arbetet för miljömålet. Strategiema innebär att konsumentfrågoma ska få högre status, att konsumenternas engagemang ska underlättas och tas tillvara samt att konsumenterna ska få entydiga budskap i miljöfrågor. Mina generalla förslag handlar dels om hur processen i arbetet ska starta och utvecklas vidare, dels om hur ansvaret för arbetet ska fördelas

mellan aktöremar Redan är det många offentliga aktörer inom nu konsumentområdet och med miljömålet tillkommer ytterligare fler.

Vidare lämnar jag förslag på konkreta åtgärder inom några områden. Med dessa exempel vill jag visa på tillämpningen av de tre strategiema.

Processen i arbetet mot miljömålet

De viktigaste delarna i är enligt min mening att utveckla processen miljömålet, göra det mätbart och sedan redovisa hur nännar målet. oss För att närmare precisera miljömålet föreslår jag att det ska kompletteras med ett kunskapsmål. Kunskap och insikter om miljöproblemen är en av förutsättningama för konsumenternas Kunskapsmål kan engagemang

omfatta grundläggande naturvetenskapliga insikter det år lika

men viktigt att de globala sambanden mellan konsumtion och miljöpåverkan kan klarlåggas.

Miljömålet kan emellertid preciseras på flera sätt. Jag föreslår att det även ska kopplas till miljöpolitikens mål. Om konsumenternas andel av utsläppen av ämnen som påverkar miljön uppskattas, kan mätbara mål anges för hur mycket utsläppen från konsumentsektom ska minska. Sådana mål kan direkt följas upp och redovisas.

En konsumentpolitisk redovisning bör fortlöpande göras till riksdagen.

När det gäller miljömålet föreslår jag årlig avstämning ska visa

att en

kunskapsläget, förändringarna av konsumentsektoms utsläpp samt hur

den kombinerade strategin har kunnat följas. Dessutom föreslår jag avstämningen ska visa hur förslag i offentliga utredningar och propositioner beaktar effektema på hushållens miljöpåverkan. Genom den senare delen av redovisningen jag att framtida politiska beslut avser ska kunna konsumenterna samstämmiga budskap i miljöfrågor. ge

Ansvarsfördelning i arbetet mot miljömålet

Arbetsfördelningen mellan de olika aktörerna bör renodlas så att Konsumentverket får huvudansvaret för att konkretisera inriktningen för

arbetet mot miljömålet. Om miljömålet ska realiseras krävs bred att en

miljökompetens kan byggas upp inom verket. Detta kräver i sin tur

antingen att verksamheten omprioriteras eller får utökade resurser. Den kommunala konsumentverksamheten behöver ökade likaså. resurser Konsumentverket kan dock söka andra samarbetspartners utöver de som,

SOU 1996: 108

kommunala konsumentvägledama, skulle kunna fungera som en länk till konsumenterna.

Övriga myndigheter ska ha ett uttalat ansvar att samverka med

Konsumentverket i konsument- och miljöfrågor. Men jag ser att samarbetet mellan de olika aktörerna i konsumentverksamheten måste systematiseras och befástas ytterligare. En delegation för konsument- och miljöfrågor kan förutom att befästa samarbetet även ge ökad status åt frågorna samt, inte minst viktigt, skapa utrymme för det gränsöverskridande nytänkande som miljömålet i konsumentpolitiken kräver. Delegationen kan vara ett värdefullt stöd för Konsumentverket då deras verksamhet vidgas till att också omfatta miljömålet. Den kan vidare ha en pådrivande roll i framtagandet av underlag till regeringens årliga skrivelse till riksdagen.

Generella förslag

I sammanfattning är mina generella förslag för arbetet mot miljömålet alltså: att miljömålet ska ha samma tyngd övriga konsumentpolitiska mål som att miljömålets precisering ska över och uppdateras fortlöpande ses att miljömålet ska konkretiseras med ett kunskapsmål att miljöpolitikens mål ska relateras till konsumentsektom att förslagen i offentliga utredningar och propositioner ska beakta förväntade effekter på hushållens miljöpåverkan att regeringen årligen ska redovisa till riksdagen hur miljömålet utvecklas att regeringen ska inrätta en delegation för miljö och konsumentfrågor att Konsumentverket ska ges ett sektorsansvar för miljömålet i konsumentpolitiken att andra myndigheter ska samverka med Konsumentverket i frågor som rör konsumenterna och miljön att Naturvårdsverket ska bedöma hur konsumentsektom så som andra sektorer av samhället bör bidra till de nationella målen om minskade utsläpp att flera aktörer ska bidra till att kunskapsmålet nås. Konsumentverket ska ha huvudansvaret för utbildning och information riktad till

konsumenter i frågor om konsumtion och miljö. Utbildnings- och förlagsverksamhet ska myndighetsuppgificr för Konsumentverket. vara Högskolelagens portalparagraf ska kompletteras med att utbildningen ska förmedla kunskaper om miljön. Högskoleverket ska inrikta befintliga utvecklingsanslag på integrerade miljöinslag i utbildningar inom information, journalistik och media.

att Nationalkommittén för Agenda 2l ska verka för att det lokala miljöarbetet sammanlänkar Agenda 21 med konsumentverksamheten. att statligt stöd till frivilliga organisationers konsumentarbete ska fördelas med beaktande av miljömålet.

Exempel på åtgärder enligt handlingsplanens strategier

Vår konsumtion av varor, vårt boende och våra är tre områden resor som har stor betydelse för påverkan på miljön. Det är inom dessa områden som stora förändringar skulle kunna uppnås. De åtgärder jag föreslår inom dessa områden är inte de enda möjliga utan de är endast exempel. Jag vill med exemplen visa att förändringar blir möjliga om strategiema i min handlingsplan får samverka.

Följande är mina konkreta förslag inom varuområdet: Konsument- och miljöfrågor ska beaktas i standardiseringsarbetet genom att generella analyser konsekvenserna för konsumenter och miljö av

genomförs i svenska förslag till standarder utarbetas med statlig

som

finansiering.

att Sverige verkar för att generella analyser konsekvenserna för av konsumenter och miljö genomförs i europeiskt och internationellt arbete

med produktstandardisering.

Konsumenternas inflytande i standardiseringsarbetet ska stärkas genom att ansvaret för Konsumentrådet vid SIS vidgas till att inkludera miljöfrågor. Samtidigt kompletteras rådets kompetens så att den också inkluderar miljöfrågor.

SOU 1996: 108

att Sverige verkar for att Europeiska kommissionen förbättrar möjligheterna för frivilligorganisationer att delta i det europeiska standardiseringsarbetct. Allmänna medel till Standardisering och miljömärkning ska fördelas med beaktande av miljömålet genom att andel statsbidraget till näringslivsrelaterad Standardisering en av avsätts för miljöaspekter i standardiseringen. att användningen redovisas av medel speeialdestinerade till mandaterad Standardisering anknyter till konsumentfrågor och yttre miljö. som att KRAV:s infonnation ekologiska livsmedel blir berättigad till om statligt stöd i utsträckning som SlS:s information om nordisk samma miljömärkning. att del statsbidraget till nordisk miljömärkning avsätts för en av utveckling av kriterier för miljömärkning. Marknadsföring ska inte använda vilseledande miljöargument genom att Konsumentverket prövar sådana fall mot marknadsforingslagen. Konsument- och miljofrâgorna ska synas i TV genom att Konsumentverket verkar for att TV-reklam inte uppmuntrar till beteenden som är skadliga for miljön och prövar sådana reklaminslag mot marknadsföringslagen. att Konsumentverket verkar för att praxis för det infomierande TVprogrammet Anslagstavlan utvecklas så att också infonnation om miljö och livsstil kan sändas. Konsumenterna ska enkelt kunna frånsdga sig direktadresserad reklam genom att reglerna for SPAR-registrets användning utvecklas sä att enskildas önskemål om att slippa reklam kan vidarebefordras till andra registerhållare. Konsumentprisindex ska bevaka KRA V-märkta varors pris genom att Konsumentverket i samråd med Jordbruksverket verkar for en prisbevakning i handeln av ekologiskt odlade varor.

När det gäller boendet är mina förslag: Bostäder ska miljödeldareras genom

att Boverket i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket verkar för att konsumenterna får tillgång till miljödeklarationer av bostäder. Slutna kretslopp av näringsämnen frán hushållen ska underlättas genom att Naturvårdsverket i samråd med Boverket utvärderar försök med kretsloppstoaletter och underlättar lokala, kretsloppsanpassade avloppslösningar. Konsekvenser av den avreglerade elmarknaden ska undersökas genom

att Konsumentverket i samverkan med NUTEK undersöker

konsekvenserna för konsumenterna och miljön av en avreglerad elmarknad. att Konsumentverket uppmuntrar energiföretagens rutiner som tar till vara konsumenternas engagemang för att spara elenergi.

Hushållen ska debiteras efter faktisk energiförbrukning genom

att enskild förbrukning av vänne och varmvatten mäts. Miljoanpassning av bostaden ska ge rabatt pá fastighetsskatten genom att Boverket i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket tar fram ett system för diñerentiering fastighetsskatten för av miljöanpassade bostäder. Detta system samordnas med systemet för miljödeklaration av bostäder.

Inom resandet, slutligen är mina förslag: Personbilar ska miüädeklareras genom att Vägverket i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket verkar för att konsumenterna får tillgång till miljödeklarationer för personbilar.

Konsumenterna ska få användbar information om transporter utan

bilägande genom

att Konsumentverket underlättar för konsumenterna att få tillgång till användbar information om transporter utan bilägande samt samlar och sprider kunskap och erfarenheter om resenäremas villkor i kollektivtrafiken mellan bl.a. kommuner. Enskilda utan bil ska kunna dra av kostnaden för hyrbil genom

att enskilda skattskyldiga personer som inte äger bil får rätt att dra av kostnader för bruk av hyrbil mot kommunalskatten.

Enskilda som innehar förmánsbil ska kunna tjäna pá att köra sparsamt genom att Vägverket i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket tar fram ett system för differentiering beskattningen fönnånsbilar av av som utgår från bilens miljöegenskaper. Detta system samordnas med systemet för miljödeklaration av bilar. att värdet av fönnånsbil beskattas utgående från dels fömiånsbilens

miljöegenskaper, dels företagets bokförda kostnader för bilen, företagets

kapitalkostnader för bilens inköp samt bilens värdeminskning baserad på inköpspris och körsträcka. att innehavaren fömiånsbil själv betalar bensinförbrukningen. av en Körning av fönnånsbil i tjänsten ersätts sedan på liknande sätt som användandet av privat bil i tjänst.

ll

2 och

Inledning, strategier avgränsning

Konsumenterna och miljön är ett omfattande och vittförgrenat änme. Det handlar om så mycket mer än att alla ska köpa miljömärkta varor, lappa och laga kläder eller sortera sina sopor. Det handlar om vår konsumtionsnivå och hela vår livsstil. Där ingår bland annat val av bostad, behov transporter och drömmar om fritiden. av Därför har också ett mycket långtgående miljömål utformats for konsumentpolitiken av riksdagen 1995. Miljömålets fonnulering är "att sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling". Konsumtionsmönster innefattas i livsstilsbegreppet. Därutöver antyder målets fonnulering att med vår livsstil påverkar produktionsmönstren. Detta innebär en stor utmaning; vårt agerande påverkar produktionen och kommer genom detta att även nå utanför landets gränser och ge återverkningar globalt. Mitt uppdrag är att ta fram en handlingsplan for det arbete mot

miljömålet som nu ska påbörjas. En viktig del i planen är att utveckla

målet, göra det mätbart och sedan fortlöpande redovisa hur närmar oss målet. Detta kommer att klargöras i de kommande två kapitlen. Innan dess vill jag dock redogöra för de strategier jag har valt for planen.

2.1 Handlingsplanens strategier

Jag önskar att min utredning ska leda till att många människor av egen krañ och vilja kan ändra sina invanda levnadsmönster så att belastningen på miljön minskar. Om följande tre strategier får samverka så stärks konsumenternas medverkan i miljöarbetet och min plan kan ge effekt.

konsumentfrågorna ska ha högre status, konsumenternas ska underlättas och tas tillvara, engagemang det samlade budskapet till konsumenterna ska vara entydigt.

Miljöfrågor gäller oss alla, nu och i framtiden. Konsumentfrågor har hittills hafi en mindre framskjuten plats, de uppfattas i allmänhet gälla bara svagare grupper i samhället. När nu miljö- och konsumentfrågor kopplas samman genom miljömålet måste, enligt min uppfattning, konsumentverksamhetens inriktning förändras på ett genomgripande sätt. Verksamheten ska syfta till att engagera alla konsumentgrupper och bidra till att frågorna konsumenterna och miljön i ökad omfattning om förekommer i det offentliga samtalet. Oftast ñnns inga större motsättningar mellan aktiva och passiva konsumenters intressen. Alla har nytta av att fler konsumenter blir aktiva och driver konsument- och miljöfrågor. Fler aktiva konsumenter innebär en större medborgerlig opinion för miljöinriktade politiska beslut. Därför är det viktigt att undanröja eventuella hinder och på alla sätt ta till vara de aktiva konsumenternas engagemang i miljöfrågor.

Målkonflikter i samhället kan förhindra att konsumenterna agerar mer miljöanpassat. För att stärka konsumenternas tilltro till miljömålet i konsumentpolitiken är det viktigt att riksdag och regering håller en konsekvent linje. Miljöfrågoma är genomgripande till sin karaktär och ska tillåtas påverka också andra politikområden som exempelvis skatteoch finanspolitiken. Om detta inte sker kan ekonomiska signaler och uppmaningar om miljöanpassning komma att verka i motsatta riktningar. Jag vill betona att budskapet också måste vara entydigt över tiden så att konsumenter och producenter vågar göra miljöinvesteringar. Att välja rätt ur miljösynpunkt ska löna sig, även sikt.

2.2 Avgränsningar

Innan de ovan beskrivna strategiema kan tillämpas vill jag kort beskriva hur utredningens arbete har avgränsats.

Det finns ingen tydlig och självklar skiljelinje mellan miljömålet i konsumentpolitiken å ena sidan och miljöpolitiken å andra sidan. Miljömålet i konsumentpolitiken tar uttrycket minskar genom påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling egentligen sikte på hela miljöpolitiken och också på stora delar av den ekonomiska politiken. Dessutom visar begreppsparet konsumtions- och produktionsmönster i

målets formulering tydligt på den nära kopplingen dem emellan. Inte

heller här finns någon klar skiljelinje. Åtgärder riktade mot endera

påverkar bägge delarna i detta par, oavsett vilken del åtgärderna inriktats mot. Jag har utgått från hushållens direkta miljöpåverkan och strävar eñer ett konsumentnära perspektiv i denna utredning. Intresset inriktas på åtgärder for att stödja konsumenternas agerande. Jag kommer således inte att gå närmare på åtgärder riktas direkt mot produktionen så som kretsloppsdelegationen gör. Inte heller kommer jag att behandla som kommunernas, landstingens eller statens agerande som konsumenter.

Området miljö- och konsumentpolitik är alltså gränsöverskridande.

Samtidigt med denna utredning utreds rad mer eller mindre en nåraliggande frågor. För exempel på denna bredd kan jag nämna: att ge Konsumentforskningsutredningens betänkande SOU 1996:10 "Forskning for vår vardag" betonar vikten att fylla kunskapsluckor av och satsa betydligt mer på forskning om vardagslivet. Skatteväxlingskommittén har till uppdrag att analysera energi- och miljöskattemas samhällsekonomiska konsekvenser samt att undersöka möjligheterna att höja intäkterna från miljörelaterade skatter och sänka dem från andra, som t ex skatt på arbete. Miljöbalksutredningen har till uppdrag att föreslå sammanhållen en lagstiftning på miljöområdet, bl.a. ska möjligheterna att stärka miljöorganisationemas roll övervägas.

Kretsloppsdelegationen har fått i uppdrag att föreslå en strategi för en

kretsloppsanpassad varuproduktion, utarbeta både övergripande mål och delmål samt redovisa förslag till åtgärder for hur dessa mål skall nås på kort och lång sikt.

Konsumentprisindcxutrcdningen ska föreslå åtgärder for att få fram bättre analys och information om prisförändringar. I uppdraget

en av ingår också att utarbeta modeller för lokala undersökningar av prisnivå och prisspridning. Nationalkommittén for Agenda 2l sammanställer och sprider goda exempel på lokalt arbete för Agenda 2 Miljö och Hälsa utredningen har i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för att minska miljörelaterade hälsorisker i Sverige. Miljövårdsberedningen har till uppgiñ att stimulera debatten om miljöfrågor och har fått tilläggsdirektiv om informationsteknik i miljöarbetet, bl.a. för att främja fönnedfingen information mellan av stat, kommun, frivilliga organisationer, näringsliv och allmänheten.

Kommunikationskommittén ska föreslå nationell plan för - en kommunikationer medverkar till att uppnå ett miljöanpassat som transportsystem samtidigt som trafiksäkerhet, välfärd, långsiktigt hållbar utveckling och regional balans samt ett konkurrenskraftigt näringsliv främjas. Jag har inte för avsikt att fördjupa mig i sådant utreds andra. som av Vissa frågor av särskilt intresse för konsumenterna kommer jag dock att beröra kortfattat i ett avslutande diskussionsavsnitt. Resultatet av min utredning ska således grunden och inriktningen ange

för det fortsatta arbetet med miljömålet i konsumentpolitiken. Inom

några områden kommer jag att illustrera den allmänna inriktningen med exempel på konkreta åtgärder.

Resande, boende och varukonsumtion är områden som är betydelsefulla för miljön och som jag tror är viktiga för att påverka konsumenternas attityder. Jag väljer att lämna förslag till åtgärder inom dessa områden

för att visa hur strategiema i handlingsplanen kan samverka och på sikt

också skapa förståelse för andra miljöpolitiska åtgärder.

Jag har genomgående disponerat betänkandets text så att förslagen ska bli tydliga. Kapitlen är därför uppbyggda efter ett mönster där förslagen först sammanfattas inramade i ruta och sedan redovisas för sig. en var

Därefter ges i några fall en fördjupad bakgrund till förslagen.

SOU 1996: 108 15

3 i

Miljömålet konsumentpolitiken

Mina generella förslag miljömålet kan sammanfattas och inordnas om under de tre strategiema enligt nedan:

Konsumentfrågorna ska få högre status

Miljömålet ska ha tyngd övriga konsumentpolitiska mål. samma som Miljömålets precisering ska fortlöpande ses över och revideras. Regeringen ska årligen redovisa till riksdagen hur miljömålet utvecklas. Konsumenternas engagemang ska underlättas och tas tillvara Miljömålet ska kompletteras med ett kunskapsmål. Ansvariga myndigheter ska följa befintliga målsättningar gällande upp kunskaper konsumtion och miljö. om Det samlade budskapet till konsumenterna ska vara entydigt Miljöpolitikens mål ska relateras till konsumentsektom. Förslag i offentliga utredningar och propositioner ska beakta förväntade effekter på miljön.

Följande nationella mål har fastlagts för konsumentpolitiken: hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och effektivt, andra resurser stark ställning på marknaden,

- konsumenterna skall ha en

konsumenternas hälsa och säkerhet skyddas,

-

16 SOU 1996: 108

sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas minskar - som

påfrestningarna på miljön och som bidrar till långsiktigt hållbar

en utveckling.

De två sistnämnda målen har nyligen tillkommit i riksdagsbeslut prop. 1994/951140, bet. 1994/95:LU32, rskr. 1994/95:438.

Det nya miljömålet är mycket generellt formulerat. Som jag tidigare antytt skulle det i princip kunna gälla övergripande mål för hela som

miljöpolitiken. Miljömålet ska bidra till långsiktigt hållbar utveckling,

en d.v.s. till att en god utveckling är möjlig också för kommande generationer.

Att miljömålet konkret innebörd måste ett återkommande

ge en ses som

arbete där uppföljning kunskap och efterhand skapar möjligheter

ger ny till ytterligare preciseringar. Flera aktörer är inblandade i arbetet med att

kontinuerligt följa upp verksamheten. Mina förslag som rör denna

process behandlas utförligt i kapitlen aktörema och mer om om

redovisning.

3.1 Miljömålet och övriga mål i konsumentpolitiken

Miljömálet ska ha tyngd övriga konsumentpolitiska mål.

samma som

Vi har en ganska lång konsumentpolitisk historia i Sverige och jag kan

se klara paralleller mellan traditionell konsumentpolitisk verksamhet och

en ny verksamhet för miljömålet i konsumentpolitiken. De handlar båda om hushållning med resurser. Det finns emellertid också ett faktorer

par som vidgar perspektivet.

Konsumentpolitiken har hittills främst stöttat hushållen medan det

nya målet innebär att miljön ska skyddas från konsumtions- och produktionsmönstren. Eftersom miljöpåverkan kan förskjuten både vara i tid och leder detta till att perspektivet öppnas också rum mot morgondagens konsumenter och mot konsumenter i andra länder.

En annan faktor gäller motiven för verksamheten. Hushållning och återvinning har tidigare främst syftat till att förbättra ekonomin för det enskilda hushållet, medan motivet för miljömålet är att minska belastningen på miljön. Det kan i och för sig även enskilda

gagna hushåll, kanske först på längre sikt. men

Vi ska dock inte blunda för att miljömålet i konsumentpolitiken kan komma stå i konflikt gentemot de andra konsumentpolitiska målen. att För närvarande finns sådan inbyggd motsättning som gäller arbetets en inriktning. Enligt regeringens riktlinjer ska nämligen konsumentpolitisk verksamhet inriktas särskilt åtgärder hushållens som avser baskonsumtion och stöd till utsatta konsumentgrupper.

De skillnader jag har beskrivit behöver inte betyda att det är ovan omöjligt bedriva konsumentpolitisk verksamhet med nya förtecken. att en Men de motiverar översyn verksamheten på alla nivåer. en av

Jag vill anföra tvá huvudsakliga skäl till att den nya konsumentpolitiska verksamheten framöver ska inriktas mot alla i samhället, d.v.s. grupper konsumenter är inflytelserika i kraft sin kunskap eller även mot som av ekonomi. Konsumenter med god ekonomi är tongivande i samhället och kan samtidigt belasta miljön än övriga grupper. Aktiva konsumenter mer ställer större krav på myndigheter, konsumentvägledning, producenter samt på handeln och de har därför pådrivande roll. en

Riksdagen har inte rangordnat de fyra konsumentpolitiska målen. Men det finns alltid risk uppgifter har svårt att få utrymme när de en att nya ska integreras i befintlig verksamhet, inte minst i resursdiskussioner. en

3.2 Miljömålets precisering

Miljömâlets precisering ska fortlöpande ses över och revideras

Det miljömålet i konsumentpolitiken kräver således vidare nya perspektiv än de hittills gällt for konsumentpolitisk verksamhet och som

det kräver djupare insikter om miljön.

Miljömålet tillhör den kategori mål brukar kallas övergripande mål. som Sådana mål är svåra utvärdera kvantitativt kan i viss mån följas att men kvalitativt. För göra miljömålet användbart och det reell upp att ge en innebörd måste det fortlöpande revideras och följas upp. Uppföljning av fastlagda mål är något ofta åsidosätts eller glöms bort. som

Jag föreslår därför miljömålet ska preciseras på flera olika sätt. Ett att sätt är att fortlöpande följa och revidera målet. De två andra sätten upp dels fastlägga kunskapsmål för konsumenterna, dels bedöma vilken är att andel miljöpolitikens mål för belastningen miljön som kan läggas av på konsumentsektom.

3.3 Kunskapsmål kompletterar miljömålet

Övriga miljömål ska kompletteras med ett kunskapsmål.

Miljömedvetenheten bland svenskarna i allmänhet ganska god. sägs vara Det är emellertid oklart vad läggs i begreppet miljömedvetenhet. som Vissa att den uttrycks i viljan att köpa miljömärkta andra menar varor,

anser att det betyder att ha kunskap och insikter i miljöproblematiken.

Miljömedvetenheten är sannolikt mindre väljer den om man senare definitionen.

Även ett antal insiktsfulla entusiaster mycket uppoffringar om gör stora

kommer inte miljöstömingama att minska annat än marginellt. Om det

stora flertalet däremot kan engageras till att ändra lite kan

miljöstömingama som kommer av vårt vardagsliv att minska betydligt. En viktig förutsättning för är just kunskap. Dessutom

engagemang

lägger kunskap grund för kommande miljöpolitiska beslut.

en

Behovet kunskap lyfts fram i Agenda 21-dokumentets kapitel 36. Där av anges som mål bl.a. att snarast uppnå ett miljö- och utvecklingsmedvetande inom alla samhällssektorer i hela världen.

Bodil Jönsson, lektor i fysik vid Lunds universitet, har i olika sammanhang framfört att alla medborgare borde få djupare insikt om naturvetenskap som grundas på gedigna kunskaper. Kunskap, menar hon, kan möjliggöra beslut grundade på samförstånd, något är som omöjligt om man inte delar begrepp och insikter.

Jag finner att det är riktig åtgärd att formulera kunskapsmål en som ett

led i arbetet med handlingsplan för miljömålet. Med ett kunskapsmål

en kan nivån i miljödebatten höjas från symbolfrågor till systemfrågor. Mer

kunskap om konsumtion och miljö är nödvändigt, både ett

ur naturvetenskapligt och ett samhälleligt perspektiv. Ett kunskapsmål kan dessutom göras mätbart.

När konkreta kunskapsmål diskuteras blir den naturliga reaktionen att man vänder sig till skolan och säger att ska börja bland bamen. Emellertid finns redan de styrmedel behövs för att koppla som

miljökunskap till övrig utbildning i det svenska utbildningsväsendet.

Detta återkommer jag till i kapitlet aktörerna. Där bl.a. några om anges kompletterande åtgärder för utbildningsväsendet, framför allt men

åtgärder för andra aktörer inom konsumentpolitiken så

att

kunskapsmålet blir ett steg på vägen mot miljömålet.

I följande två delav-snitt jag hur kunskapsmålet konkret skulle anger kunna fonnuleras när det gäller dels naturvetenskapliga miljöinsikter, dels samhälleliga insikter om sambanden mellan konsumtion och miljö.

Allting sprids, ingenting försvinner

Alla medborgare ska pd sila känna till betydelsen av att allting sprids och ingenting försvinner,

växternas fotosyntes binder luftens koldioxid och markens vatten till

biomassa. Förbränning och förmultning av biomassa är den motsatta processen dd koldioxiod och vatten frigörs. förändringar i samhällens och individers beteenden påverkar automatiskt miljön, förändringar i miljö och natur påverkar inte automatiskt samhällenas och individernas beteenden. Insikter vissa grundläggande naturvetenskapliga samband om tillsammans med fonnågan att översätta dem till vardagssituationer skulle kunna leda till ökad motivation att ändra konsumtionsmönstren. Konsumenterna behöver veta hur ska förfara också varfor. man men Med sådana insikter är det möjligt att kritiskt bedöma infonnation av olika slag.

Vi har ett gemensamt miljöutrymme

Alla medborgare ska pá sikt känna till betydelsen av att

det finns gränser för förbrukningen av resurser och att vara

konsumtionsmönster påverkar den globala miljön.

En aspekt på sambandet mellan konsumtion och miljö handlar om annan våra konsumtionsmönster i förhållande till resten av världen. Den femtedel jordens befolkning lever i välfärd förbrukar hela fyra av som femtedelar naturresursema. Det är inte hållbart i längden. av På år har begreppet rättvist miljöutrymme introducerats. senare

Organisationen Jordens Värmer har tagit fram rapporten Towards a

Sustainable Europe syftar till att definiera miljöutrymmet for som Europa. I rapporten har beräknat och skattat själva utrymmet, d.v.s. man hur mycket används i olika länder och hur mycket resurser som förbrukningen måste minska. Metoderna for detta är fortfarande under

utveckling. Den grundläggande idén är att det finns globala gränser for

resursuttaget och att det måste fördelas rättvist. Det totala mer reursuttaget fördelat mellan de människor lever på jorden visar hur som stort miljöutrymme som finns till förfogande for var och en av oss.

Att jordens tillgångar sätter gränser för vårt sätt att leva är inte någon ny tanke. Redan på 1970-talet diskuterades limits to growth och beräkningar gjordes hur länge oljereserver och andra skulle om resurser räcka vid olika antaganden om tillväxten.

Som tankeredskap och pedagogiskt hjälpmedel är dock begreppet

miljöutrymme intressant för att det på ett enkelt sätt relaterar konsumtionen till både global solidaritetstanke och till miljön. Det är en

möjligt att föreställa sig sin beskärda del när den uttrycks ett antal

som liter bensin, knappast när det gäller ett antal ton utsläppt koldioxid men på nationell nivå.

3.4 De generella målen i

miljöpolitiken

Miljöpolitikens mål ska relateras till konsumentsektorn.

Den generella miljöpolitiken har sin grund i vision hållbar en om utveckling. Syftet är att komma tillrätta med befintliga miljöproblem men också att förhindra uppkomsten Principer och begrepp har av nya. vidgats, preciserats och etablerats över tiden. På 1970-talet stod den

ekologiska grundsynen i fokus, denna ersattes en hållbar

av utveckling och en miljöanpassad utveckling på 1980-talet och på

senare år strävar etter ett kretsloppssamhälle

.

Många miljöproblem måste lösas genom internationellt samarbete. Sverige deltar aktivt i upprättandet av internationella konventioner bl.a.

inom för Förenta Nationemas miljöprogram. Sedan Sverige blivit ramen

medlem av EU har förutsättningama for Sveriges medverkan i det

internationella miljöarbetet förändrats. I regeringens skrivelse l994/95:l67 redovisas fyra sakområden prioriteras i det svenska som arbetet inom EU. Dessa är:

kampen mot försurning och klimatfrågor, -

kretsloppsanpassning,

höjd ambitionsnivå för kemikaliekontroll och minskad användning - av

bekämpningsmedel,

bevarandet av biologisk mångfald. -

Dessa sakområden anknyter till de riksdagen fastlagda övergripande av målen i den nationella miljöpolitiken: att skydda människors hälsa,

1 "Ett miljöanpassat samhälle"Naturvårdsverkets aktionsprogram Miljö93, rapport 4234.

bevara den biologiska mångfalden, skapa en långsiktigt god hushållning

med naturresurser samt att skydda natur- och kulturlandskapz

.

Övergripande mål och riktningsangivclser slås fast av nationella

politiska eller internationella organisationer. Utifrån dessa organ av formuleras sedan konkreta mål, främst beträffande miljökvalitet och utsläpp ämnen påverkar miljön. Riksdagen har beslutat om en av som rad sådana nationella mål för miljöarbetet och regeringen redovisar årligen till riksdagen i vilken grad de har uppnåtts. För att följa miljömålet i konsumentpolitiken föreslår jag att upp konsumenternas andel miljöbelastningen fortlöpande ska beskrivas av och redovisas. Flera olika myndigheter är inblandade i frågor som gäller konsumenterna och miljön. Jag återkommer till den närmare fördelningen

myndigheternas uppgifter rörande miljömålet i nästa kapitel.

av

3.5 Miljöanalys av förslag i utredningar och

propositioner

Förslagen i oflentliga utredningar och propositioner ska analyseras utifrån förväntade eflekter på hushållens miljöpåverkan Det är viktigt att de politiska besluten ett samstämmigt budskap i ger miljöfrågor till konsumenterna. Dct första steget mot en sådan konsekvent linje att utredningar generellt skulle besvara frågan om vore förslagens förväntade effekter på miljön, och då även på hushållens belastning miljön. Statens offentliga utredningar har ofta av grundläggande betydelse för samhällets politiska beslut. Om analyser av konsekvenserna för konsumenterna och miljön genomförs och vidarebefordras i regeringens propositioner till riksdagen kommer långtgående effekter att uppnås. Men det kommer att ske först på lång sikt, just därför bör mitt förslag införas så snart som möjligt. Alla offentliga utredningar ska analysera och beakta de ekonomiska konsekvenser utredningsförslagen kan Egentligen är det märkligt som ge. att därutöver meddelas generella direktiv om jämställdhet och regionalpolitik inga helst direktiv om att miljöpolitiska aspekter men som ska belysas.

Miljökonsekvenser är lika genomgripande som de ekonomiska, men

med ett ännu längre tidsperspektiv. Om kommande generationers

2 Regeringens skrivelseI995/961120 "Vår miljö".

22 SOU 1996: 108

möjligheter till en hållbar utveckling förstörs så sker heller ingen ekonomisk utveckling i framtiden.

3.6 Information är bra men inte nog

Tidigare i detta kapitel har jag föreslagit att miljömålet ska kompletteras med ett kunskapsmål. Det kan finnas risk att detta missforstås, att en man uppfattar att det skulle vara tillräckligt med information. mer

Jag är tveksam till att infonnationskampanjer enda insats skulle

som kunna fonnå människor att ändra sina livsmönster i en mer miljöanpassad riktning. Sådana kampanjer effekt när det gäller ger

enklare budskap. Det finns gränser för informationens räckvidd och

information måste vara ett verktyg bland andra. Det är också viktigt att olika signaler från samhället syftar mål. Information hjälper mot samma

inte alls om konsumenterna saknar alternativa möjligheter till agerande.

På utredningens seminarium Infomation, miljö och livsstil se bilaga 3

efterfrågades ett sådant växelspel mellan olika samverkande strategier för påverkan t.ex information, mjuka och hårda stynnedel. som

Det gäller, för att citera professor P-O Sjödéns föredrag vid seminariet, att hjälpa människor att tycka resursbevarande livsstil. Då det är om en möjligt väljer att göra det tycker Varaktiga förändringar som om. av beteenden är ett outforskat område och det finns inga säkerställda samband mellan infonnation, upplysning, attityder och beteende. De som forskar inom ämnet menar att miljöarbetets inriktning på kollektiva nyttigheter och frågomas komplexitet gör att traditionella modeller for

marknadsföring -har mycket begränsade förutsättningar att fungera i

detta sammanhang. I

Professom i informationslära vid SLU, Ulrich Nitsch, poängterade vid seminariet vikten saklig och genomtänkt information miljö och av en om hushållning med resurserna. Miljöinfonnation skiljer sig från annan information främst genom att den inte kan åberopa omedelbara fördelar för målgruppen, d.v.s. att eñektema är förskjutna i tid och Den rum. enskilde kan då lätt tro att det inte spelar någon roll inte alla om agerar. Det är alltså skillnad, enligt Nitsch, på att vända sig till konsumenter

med ett köpbudskap och att ha ett budskap till individen

som

medborgare. Miljöinformation måste engagera medborgaren till

reflektion om vad är till långsiktig nytta för samhället helhet som som eller önskvärt etiska skäl. Jag ska återkomma till konsumenten av som medborgare i kapitlet om aktörerna.

4 Aktörerna i

konsumentpolitiken

Sammanfattning av mina generella förslag som gäller aktörema i konsumentpolitiken: Konsumentfrågorna ska få högre status Regeringen ska inrätta en delegation för konsument- och miljöfrågor. Konsumentverket ska ges sektorsansvar för miljömålet. Andra myndigheter ska samverka med Konsumentverket i frågor om konsumenter och miljön. Konsument- och miljöfrågoma ska sammanlänkas lokalt Konsumenternas engagemang ska underlättas och tas tillvara Högskolelagens portalparagraf ska kompletteras med att utbildning även ska förmedla kunskaper om ntiljön. Högskoleverket ska inrikta befintliga utvecklingsanslag till miljöinslag i infomiations- och mediautbildningar. Konsumentverket ska säkerställa att allmänheten får tillgång till användbar information om konsumtion och miljö. Det samlade budskapet till konsumenterna entydigt ska vara Naturvårdsverket ska följa upp hushållssektoms utsläpp, samt bedöma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv vilken sektor som ska minska utsläppen. Statligt stöd till konsumentrelaterad verksamhet ska fördelas så att även miljömålet beaktas.

Jag inleder detta omfångsrika kapitel med att beskriva konsumentrollen ur några olika perspektiv. I övrigt har kapitlet lagts upp så att förslagen först sammanfattas i rutan och därefter utvecklas de under ovan respektive rubrik. De bakgrundsfakta som ligger till grund för resonemangen återfinns senare i kapitlet.

4.1 Producent, konsument och

medborgare

Konsumentrollen är mångfaeetterad. Ibland övergår från att vara konsument till producent, exempelvis när kommer hem från

att vara

affären och lagar mat av inhandlade råvaror. Andra sådana tillfällen är

när underhåller och reparerar saker i hemmet. I samhällsstatistiken

brukar man använda sig av begreppet hushåll för att inbegripa både

konsumtionen och den produktion sker i hemmen. Energianvändning som och avfall som kommer av hushållens matlagning etc. kan ge betydande bidrag till hushållens miljöbelastning. I miljösanunanhang är det därför

viktigt att betona att faktiskt producerar en hel del i hemmet. Hushåll

är emellertid ett objekt gör det lätt för läsaren att i tanken utesluta som

sig själv. Jag har oftast valt att istället använda begreppet konsument.

Allmänhetens intresse är en grundläggande förutsättning för att

mer miljöanpassade levnadssätt ska utvecklas. En rad undersökningar visar att svenskarna är intresserade av miljön. Tre år i rad, 1987, -88 och -89 utpekade medborgarna "miljö" som den viktigaste samhällsfrågan. De

två påföljande åren angavs "landets ekonomi" respektive "sysselsättning"

som den viktigaste frågan, men miljö kom tätt därefter

Individens ansvar för att lösa miljöproblemen kan betraktas både

ur

konsumentens och medborgarens synvinkel. Den främst betonar

som

konsumentperspektivet hävdar att individens roll är att medvetet agera

som konsument på marknad. Genom att välja miljöanpassade en varor och tjänster uttrycker individerna sitt miljöengagemang och utövar på detta sätt sin konsumentmakt mot producentema.

Med medborgarperspektivet är individernas viktigaste roll i miljö-

sammanhang att opinionsbildande, organisera sig och att i agera

allmänna val uttrycka sin vilja genom att rösta politiker vars inställning till miljöfrågoma överensstämmer med den egna.

3 Lönngren Axelsson 1995 "Hinder ochmöjligheterför miljöarbete- kartläggning centrala en av aktörersproblembilder"

Vilken av de båda rollerna betonats har varierat över tid. Under som slutet 1980-talet lyftes konsumentrollen fram. Oavsett vilket perspektiv man utgår från så är utbildning, information och folkbildning viktiga instrument för att och ta tillvara engagera engagemang. Jämfört med befolkningen i andra europeiska länder lägger svenskarna

ett större ansvar på regering och industri för att lösa miljöfrågoma. Gfk

Marknadsforskning 1990 Samtidigt visar en annan undersökning att allmänheten har lågt förtroende för fönnågan hos myndigheter, näringsliv och politiker att lösa miljöfrågoma. SIFO 1990.

Svenskarna tycks alltså frånsäga sig ansvaret och att det är mena politikerna och näringslivet ska ta för miljön, aktörer de som ansvar som tydligen inte hyser förtroende för. Beslutsfattare hänvisar till allmänhetens bristande engagemang då de kritiseras för otillräckligt agerande. Det finns risk för att aktörema på så sätt väntar ut varandra vilket kan bidragande orsak till långsam utveckling på vara en en miljöområdet. Fenomenet har kallats "ansvarsfällan". Lönngren Axelsson 1995 Möjligen skulle denna fälla kunna undvikas med större förståelse för att agerar både som konsument och medborgare. De strategier jag använder i min handlingsplan syftar till att stärka både konsument- och medborgarrollen.

4.2 Inrätta för

en delegation konsumenterna och miljön

Regeringen ska inrätta en delegation för konsument- och miljöfrågor Konsumentpolitik i Sverige bedrivs många olika aktörer. Flera av departement, statliga verk, kommuner, organisationer och enskilda konsumenter är inblandade. Verksamheten kännetecknas bredd, av mångfald och inriktas på såväl övergripande individuella frågor. som Inom konsument- och miljöområdet förekommer ett omfattande samarbete mellan de olika instansema. Detta samarbete behöver befastas och systematiseras, för att höja arbetets status också för att men

effektivisera det. Jag är övertygad att miljöfrågoma kan ett

om ge

välbehövligt lyfi för konsumentpolitiken.

Min slutsats blir att regeringen måtte inrätta ett forum som kan

ge en

ökad tyngd konsumentfrågoma och ett utrymme för det nytänkande som konsumentpolitikens miljömål kräver. Jag har utformat mitt förslag

till ett sådant forum som en konsument- och miljödelegation inrättad av

regeringen. Det är likväl tänkbart att också en av Inrikesdepartementet sammankallad referensgrupp skulle kunna fylla samma funktion. Jag förväntar mig att det nya miljömålet i konsumentpolitiken kommer att innebära att såväl miljöfrågor som konsumentfrågor hanteras på ett nytt sätt. Delegationens roll är alltså att få igång tankeprocessen kring sambandet mellan konsumtion och miljö. Den omedelbara och mest centrala uppgiften for delegationen blir att samla delar av det underlag som behövs för en årlig redovisning av miljömålet i konsumentpolitiken. En sådan redovisning har jag föreslagit i kapitlet om miljömålet i konsumentpolitiken. Jag kommer att gå närmare på innehållet i den föreslagna regeringsskrivelsen till riksdagen i ett kommande kapitel om redovisning. Vidare ska delegationen utveckla och debattera konsument- och miljöfrågor, se över möjligheter och behov att samordna insatser på området samt bidra till erfarenhetsutbyte mellan aktörerna. Den ska varken vara beslutande eller utredande, utan fungera som brygga mellan de aktörer som i dag är inblandade i konsumentpolitisk verksamhet. Representanter i delegationen ska nomineras av Konsumentverket, Naturvårdsverket, Boverket mfl. berörda myndigheter, av Kommunförbundet samt andra organisationer med anknytning till miljö- och konsumentfrågor. En möjlig effekt av delegationens verksamhet kan bli att fler kommuner initierar arbete med nya konsumentpolitiska program där även miljömålet i konsumentpolitiken kan konkretiseras. l dag har endast ett fåtal kommuner konsumentpolitiska program.

4.3 Formulera

kunskapsmål

Flera instanser ska bidra till att kunskapsmálet näs: Konsumentverket ska ha huvudansvar för utbildning och

information som riktas till konsumenter i frågor kring miljö och

konsumtion. Utbildnings- och förlagsverksamhet ska betralaas som myndighetsuppgifier för Konsumentverket. Högskolelagens portalparagraf ska kompletteras med miljömål.

Integrerade miljöinslag ska utvecklas inom högskoleutbildningar

inom information, journalistik och media.

I tidigare kapitel har jag föreslagit att kunskapsmål ska formuleras för

att på sikt uppnå miljömålet i konsumentpolitiken. Ofta framförs vikten

av att börja med barn och ungdomar för att på sikt nå önskvärda

förändringar i samhället. Förskolan, skolan och lärarutbildningama har

viktiga uppgifter att fylla för att påverka attityder till miljöfrågoma hos barn och ungdomar.

Trots det jag inte att det krävs ytterligare statliga åtgärder på

anser skolans område. De styrdokument finns för skolan och högskolan som innehåller redan bra och täckande fonnuleringar miljö. om Utvecklingsarbete bedrivs också på många håll. Jag har emellertid noterat att Högskolelagens portalparagraf föreskriver att högskolans

utbildningar ska främja förståelse för internationella förhållanden samt

att jämställdhet alltid ska iakttas. Miljöaspekter tas däremot inte med.

Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom högskolelagen ändrades

så sent som år 1992. Riksdagen bör snarast åtgärda detta.

Det firms regeringsbeslut på att miljöinslag ska integreras i högskolans utbildningar och särskilda utvecklingsmedel har avsatts för att

åstadkomma detta. Det är strategiskt viktigt att framtida informatörer och journalister verksamma inom mediabranschen erbjuds utbildningar med miljöinslag är naturligt kopplade till utbildningamas övriga som innehåll. Jag därför att högskolans bidrag till uppnå det anser att föreslagna kunskapsmålet ska att styra detta anslag till utbildningar vara som förbereder för yrken med anknytning till information.

Information och utbildning riktad mot konsumenterna i syfte uppnå att miljömålet i konsumentpolitiken ska uppgift för vara en

Konsumentverket. Övriga myndigheter med anknytning till miljö eller

konsumenter ska ta fram bakgrundsmaterial kan ligga till grund för som

ytterligare preciseringar mil jömålct i konsumentpolitiken.

av

Konsumentverket och Naturvårdsverket bedriver såväl vidareutbildning

som förlagsverksamhet. Om slår fast kunskapsmål och myndigheterna får i uppdrag att verka för att nå detta, så är utbildning och

förslagsverksamhet att betrakta myndighetsuppgifter. Detta gäller i

som synnerhet för Konsumentverket utbildningar vänder sig till vars

lärarutbildare och konsumentvägledare, strategiskt

grupper som är

viktiga för att nå allmänheten.

28 SOU 1996: 108

4.4 arbetsfördelningen och

Renodla ge

Konsumentverket särskilt ansvar

Konsumentverket ska ha huvudansvar för att konkretisera det

konsumentinriktade arbetet med miljömålet i konsumentpolitiken.

Övriga myndigheter ska ha ett uttalat ansvar att samråda med

Konsumentverket i frågor om konsumenterna och miljön. Naturvårdsverket ska bedöma hur konsumentsektorn såsom andra sektorer av samhället bör bidra till de nationella målen om minskade

utsläpp.

De samarbetsprojekt för miljömålet i konsumentpolitiken som bedrivs mellan Konsumentverket och andra berörda myndigheter ska årligen

redovisas i regeringens skrivelse.

Syftet med den föreslagna ansvarsfördelning är att prioriteringsgrunden

för Konsumentverkets samarbete med andra myndigheter i ökad

utsträckning ska bli miljöpolitisk. En viktig del i Konsumentverkets

är alltså arbetet för kunskapsmålet och för information om en ansvar miljöanpassad livsstil. Att ansvarsfördelningen mellan Konsumentverket och andra myndigheter bör preciseras noterades också i "Konsumentpolitik i en ny tid" SOU 1994:14. Det finns i dag tre statliga instanser som tillhandahåller infomiationsmaterial riktat till konsumenterna om effektiv elförbrukning.

Materialet skickats till utredningen från respektive myndighet se

som bilaga 3 är bara ett exempel på onödigt dubbelarbete. Det innebär slöseri med knappa och det kan leda till att inga aktiviteter alls resurser

sker inom andra viktiga områden. Dessutom kan mängden information

skapa förvirring hos mottagarna. Naturvårdsverket har till uppgift att rapportera tillståndet i natunniljön. Verket identifierar miljöstömingar och relaterar dem till olika sektorer i samhället. Jag föreslår att Naturvårdsverket dessutom ska göra en

samhällsekonomisk bedömning av vilka sektorer som ska prioriteras när

det gäller att minska de olika utsläppen.

Jag förväntar mig att ett uttalat sektorsansvar för miljömålet i

konsumentpolitiken innebär att Konsumentverket deltar aktivt i det

offentliga samtalet om miljöfrågor och intar en drivande och utåtriktad

roll. En återkommande redovisning av det samarbete som bedrivs tillsammans med andra myndigheter drivkraft. kan här vara en viktig

SOU 1996: 108 29

Samarbetet med de kommunala konsumentvägledama ger goda förutsättningar för detta. Ska Konsumentverket leva upp till sektorsansvaret, krävs dock att breddar sin kompetens, följer man utvecklingen och tar initiativ gällande konsumentnära miljöfrågor. Konsumentverket arbetar till viss del med miljöfrågoma redan i dag men det har aldrig varit en uttalad uppgiñ. Konsumentverket får inte vara främmande för att söka nya partners för samarbete på nivå som konsumentvägledama. Det finns en rad samma organisationer skulle kunna bidra till att Konsumentverket når ut som mycket bredare. KRAV, hembygdsföreningar och bostads-organisationer är bara några exempel på möjliga sådana partners. Det är nödvändigt att miljöaspekter tillmäts minst samma vikt som alla andra aspekter i Konsumentverkets verksamhet. Exempelvis bör verket driva på också miljöaspektema i utvecklingen av metoder för varuprovning. Om det nya miljömålet ska realiseras så krävs att miljöfrågoma kan inta framskjuten och tydlig position i verkets en

organisation. Ett uttalat sektorsansvar för miljömålet innebär att

verksamheten måste omprioriteras, eller så krävs utökade resurser. Sammanfattningsvis ser jag att de resurser som Konsumentverket har till sitt förfogande inte på något vis står i proportion till förväntningarna på det nya miljömålet så som det fomiulerats av riksdagen.

4.4.1 Databaserad konsument- och miljöinformation

Konsumentverket ska ge allmänheten tillgång till information om

miljö- och konsumenzfrágor via modern informationsteknik. Man kan anta att ett par miljoner medborgare i dag saknar eller endast i

liten utsträckning har tillgång till kommunal konsumentvägledning se

vidare nästa avsnitt om den lokala verksamheten. Mot denna bakgrund ser jag att det är nödvändigt för Konsumentverket att hitta nya former för samarbete och även samarbetspartners. Att använda modern nya informationsteknik kan vara ett sätt att finna sådana nya vägar. Informationsservice måste utvecklas med stor lyhördhet för vad konsumenterna efterfrågar och det bör ske i nära samarbete med andra intressenter. För att upprätthålla intresset på sikt måste det gå att hitta användbara och aktuella uppgifter. Jag tänker mig en samlad databas med tester ur Råd Rön, miljöinforrnation om produktgrupper, tips på hur konsumenterna ska

2 16-0868

förfara för att värna miljön på andra sätt; exempelvis hur inrättar man en bilpool eller information hur vedeldning kan miljöanpassas. om

Denna databas bör vara en självklar del av det svenska miljödatanät som nyligen föreslagits i Miljövårdsberedningens betänkande "IT och miljön". Användaren ska genom detta nät enkelt kunna hitta även till andra infonnationskällor än Konsumentverket. Den lösning väljs måste som

vara tillgänglig, varaktig och trovärdig på sikt. Jag tror därför att det

vore lämpligt med ett samarbete i någon fonn mellan Konsumentverket, andra myndigheter samt berörda organisationer exempelvis som Naturskyddsföreningen.

I tidigare kapitel om miljömålet i konsumentpolitiken har jag motiverat

varför målet kräver ett arbete inriktas alla i samhället som grupper och inte bara på utsatta konsumentgrupper. De kommer att nyttja som databaserad miljöinformation är fönnodligen de konsumenter redan som är intresserade av miljöfrågor. De har viktig uppgift att de ofia en genom är pådrivande. En annan nyckelgrupp kan tänkas dra nytta sådan som av service är vidareinformatörer.

Jag vill understryka att ett databaserat informationssystem med konsument- och miljöupplysning inte är något slutmål, ett effektivt men och förhållandevis billigt sätt för Konsumentverket att nå ut till nya grupper.

4.5 Sammanlänka konsument- och

miljöfrågorna lokalt

Nationalkommittén för Agenda 21 ska verka för att det lokala miljöarbetet sammanlänkar Agenda 21 med konsumenrverksamheten.

I praktiken realiseras mycket konsumentpolitiken de kommunala av av

konsumentvägledama. Många av dem är också inblandade i arbetet med

Agenda 21. Kommunförbundets enkät till konsumentvägledama visar också att det finns intresse bland vägledama för Agenda 2

Många projekt i det lokala arbetet med Agenda 21 kommer snart att avslutas. Jag menar att det finns unik chans att stärka både nu en

konsumentvägledningen och kommunernas samlade miljöarbete genom

attsammanlänka dem.

Verksamheten inom Agenda 21 kan hos konsumcntvägledningen få en hemvist som har upparbetade kontakter med konsumenterna. Konsumentvägledningen kan i sin erfarenheter

tur dra nytta av de och

kontakter samlats hos projektanställda inom Agenda 2 Detta leder som till att konsumentvägledningen får "kundgrupper" vilket i sig verkar nya kvalitetsdrivande eñersom dc kommer att ställa andra krav.

Villkoren för den lokala konsumentverksamheten är mycket olika. I en storstadskommun har konsumentvägledningen 22 anställda till sitt förfogande medan det finns glesbygdskommuner inte har avsatt mer som än 14 timmar vecka. Det finns alltså kommuner med mycket liten per konsumenwerksamhet och det är tveksamt om de överhuvudtaget kommer att kunna avsätta for arbete med det nya miljömålet. resurser Mycket konsumentvägledamas tid går åt till skuldsanering, en av verksamhet inte låter sig rationaliseras. som

Jag har frågat konsumentvägledare i 70 kommuner om verksamheten och 45 svarade på mina frågor. En av nyckelfrågoma gällde hur de anser att verksamhetens status kan höjas. I huvudsak framfördes förslag på två konkreta åtgärder:

För det första ansåg några att det borde finnas särskild utbildning på en högskolenivå for konsumentvägledare. Om kommunerna ställde formella krav på att konsumentvägledare ska ha högskoleutbildning innehållande t.ex juridik och ekonomi så förbättrar det på sikt både verksamhetens kvalitet och status. För närvarande finns emellertid inte något sådant på högskolan. Det finns inte heller kurser högskolan som är program anpassade efter de behov redan verksamma konsumentvägledare som har. Högskolan kan idag erbjuda många olika möjligheter, t.ex att studera på deltid och på distans och det skulle kunna finnas intresse för en sådan vidareutbildning.

För det andra framfördes åsikten att kommunal konsumentvägledning måste bli obligatorisk en statushöjning eftersträvas. Jag menar dock om att det inte finns sig ekonomiska eller statusmässiga skäl att föreslå vare ett obligatorium; det år t inte belagt att bibliotekslagen fört med sig ex att biblioteken fått anslag. Alltför många obligatoriska uppgifter mer riskerar att urholka den kommunala självstyrelsen.

4.6 Stöd frivilligt konsument- och miljöarbete

Frivilliga organisationers konsument- och miljöarbete ska tas tillvara

genom att:

öronmärka befintliga medel speciellt för konsument- och miljöarbete -

- göra information om statligt stöd och om olika konsument- och

miljöprojekt lättillgänglig

redogöra för användningen befintliga medel till sådana projekt, - av samt för projektens resultat.

Många frivilliga organisationer arbetar med konsumentfrågor i Sverige.

Det finns organisationer med konsumentfrågor huvudsakligt syfte,

som men även många andra organisationer är verksamma på området. Exempelvis arbetar många pensionärs-, ungdoms-, handikapp- och

miljöorganisationer med konsumentfrågor.

Organisationemas konsumentverksamhet riktar sig dels till

medlemmarna for kunskap och inflytande i konsumentfrågor dels till

- hela samhället för att skapa opinion. Ett syfie med verksamheten är att bevaka konsumentintressen på marknaden. Ett syfte är bevaka annat att och påverka nationellt och internationellt beslutsfattande på konsumentområdet. Vanliga aktiviteter i organisationerna är informationskampanjer, utbildning och prisbevakning.

Ur statsmaktemas perspektiv år de frivilliga organisationerna viktiga kanaler for att sprida och ta tillvara kunskap och i engagemang

konsumentfrågor bland olika grupper i samhället. Regeringen och

riksdagen har i flera sammanhang uttryckt att det värdefullt vore om frivilliga organisationer spelade större roll i konsumentpolitiken. en

Statligt ekonomiskt stöd ges till organisationemas konsumentverksamhet

dels som organisationsbidrag exempelvis till Sveriges Konsumentråd

- -

dels som projektbidrag till konsumentfrämjande arbete.

Det finns idag inga projektbidrag specifikt är avsedda för som verksamhet där miljöaspekter knyts till konsumentfrågor inte - men heller några hinder for att medlen utnyttjas for sådana projekt. För att ta tillvara de frivilliga organisationemas arbete bör betydande andel en av

projektbidragen till konsumentfrämjande åtgärder "öronmarkas" speciellt

for sådana projekt som bidrar till att miljömålet i konsument-politiken

uppfylls. Exempel på projektbidrag är aktuella i det har som sammanhanget år det årliga bidraget drygt 2 mkr förmedlas om som av Civildepartementet via Konsumentverket, samt det bidrag ll mkr om ca

for konsumentfrämjande åtgärder förmedlas Jordbruks-

som av departementet.

Att medel avsätts speciellt för miljörelaterade konsumentprojekt hindrar inte att nuvarande mål samtidigt kvarstår bidra till - som t.ex. att ett aktivt och brett eller att främja konsumenternas intressen i engagemang, frågor rör livsmedelsområdet. som

Andra projektbidrag till frivilliga organisationer, som inte specifikt är avsedda för konsumentfrågor, bör även de delvis "öromnärkas" för konsument- och miljörelaterade projekt. I de fall detta inte anses möjligt bör speciella insatser göras för att organisationer ska ansöka även om dessa bidrag för konsument- och miljöprojekt. Konsumentverket och andra berörda organ bör därför tillhandahålla information om alla statliga stöd kan komma i fråga för sådan verksamhet. Samlad som information relevanta statliga bidrag samt pågående och om om genomförda projekt, innebär att organisationemas konsument- och miljöarbete kan uppmuntras, utökas och tas tillvara. Även de statliga organisationsbidragen till frivilliga organisationer bör ses över och samordnas. Det är viktigt att organisationemas konsumentoch miljöarbete tas tillvara på ett målinriktat och systematiskt sätt. Genom övergripande på organisationsbidrag till frivilliga en mer syn organisationer kan deras konsument- och miljöarbete kopplas till arbetet med att uppnå miljömålet i konsumentpolitiken. Vidare bör information om alla statsbidrag som kan komma i fråga för organisationers konsument- och miljöarbete finnas samlad och lätt tillgänglig för organisationerna. Informationen kan exempelvis ingå i den databas jag tidigare föreslagit. Där bör också finnas information om som frivilliga organisationers olika konsument- och miljöprojekt. Organisationemas erfarenheter och projektens resultat bör tillvara tas mer systematiskt. Projektresultaten kan användas av beslutsfattare, bidragsgivare och organisationer. Projektbidrag bör alltid knytas till krav på mottagaren att genomförande och resultat beskrivs samt att denna om information återförs till bidragsgivaren. I regeringens skrivelse arbetet med att uppnå miljömålet i om konsumentpolitiken bör ingå en redogörelse för de frivilliga organisationemas konsument- och miljöarbete. Genom en översikt över avsatta och tilldelade statliga medel för sådan verksamhet, de genomförda projekten samt uppnådda resultat, får riksdagen samlad en bild hur de frivilliga organisationemas konsument- och miljöarbete av bidrar till att miljömålet i konsumentpolitiken uppnås. Mitt förslag går ut på att betydande andel medel med en av konsumentpolitiska förtecken ska fördelas med miljömålet som utgångspunkt. Detta hindrar inte att andra konsumentpolitiska mål samtidigt kan vara utgångspunkt för de statliga insatserna.

4.7 Bakgrund om aktörerna

Utbildningsväsendet

Jag har tidigare hävdat att det inte behövs särskilda satsningar för att

stärka miljöfrågomas ställning inom skolan. Detta avsnitt redogör for

bakgrunden till mitt ställningstagande.

Miljöundervisning har funnits länge inom den svenska skolan, under

men andra ämnesbeteckningar. Geograñämnet hade stark ställning i den en

seminarietradition där folkskolans lärare utbildades. I hernkunskapen

var

kopplingen mellanimiljö, samhälle och hushållning naturlig och levande4

Såväl skollagen den läroplanen innehåller bra och täckande som nya fonnuleringar om vikten att skolan förmedlar kunskaper gör det av som möjligt for den enskilde individen att göra miljöhånseende medvetna ur val.

Såväl högskolan som skolan är i dag decentraliserade utbildningssystem där den enskilde individen i sin egenskap lärare eller skolledare har av möjlighet att självständigt utforma utbildningens innehåll.

Den miljöengagerade läraren har sammanfattningsvis stöd i de policyoch styrdokument och finns, och för skolans del finns dessutom som en tradition av miljörelaterad undervisning att falla tillbaka på.

Barnomsorg

Socialstyrelsen har bedrivit ett utvecklingsprojekt kring miljöfrågor

riktat till personal på olika nivåer inom barnomsorgen. Intresserade kommuner och enskilda bamstugor har kunnat söka projektmedel for att

kompostera och odla tillsammans med barnen. På högskolan i Halmstad

har en lärare halt projektmedel for att informera och ansvariga engagera

for barnomsorgen på kommunal nivå. Som resultat projektarbetet

av gav socialstyrelsen ut "Börja bland barn- miljöfostrande pedagogik" en av projektledaren Bertil Gustavsson. I

Ungdomsskola

4 Odéni Miljön har en historia,Aktuellt om historia1992 3.4. nr

SOU 1996: 108 35

Regeringen konstaterar i prop. 1990/91:90 "En god livsmiljö" att det finns stöd for att stärka miljöundervisningens ställning redan i den då gällande läroplanen for grundskolan. Där rekommenderas att miljöundervisningen ska vävas i karaktärsämnena. Det finns många tillvägagångssätt och på många skolor är det också vanligt och regelbundet förekommande. Temadagar, samarbete med kommunerna i forsumingsprojekt samt deltagande i internationella nätverk är bara ett par exempel på detta.

Miljömålet är uttryckt i skollagens första kapitel, §26: Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning for varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Av de ämnesvisa kursplanerna kan utläsa att grundskolans man

miljöundervisning ska vara handlingsinriktad;

Hemkunskap utvecklar respekt för hushållning med resurser och får förståelse för hur de enskilda hushållens beteende påverkar miljön både lokalt och globalt stimulerar eleverna så att de anlägger ett miljömedvetet och ekonomiskt perspektiv på olika uppgifter inom hushållet. Biologi... eleverna ges möjlighet att utfonna handlingsprogram, att utifrån ett biologiskt perspektiv bearbeta miljöfrågor och utarbeta handlingsmönster. Gymnasieskolan har just omdanats. läroplan ska genomföras En ny samtidigt som ett nytt betygssystem debatteras. Sammantaget innebär de senaste årens reformer en genomgripande Övergång från detaljstyming till ramstyming. Fort- och vidareutbildningar for skolans lärare som erbjuds bedrivs till stor del som extemfinansierad utbildning på högskolorna. Det är kommunernas ansvar att tillhandahålla sådan utbildning for lärama.

NoT-projektet, ett samarbetsprojekt mellan Skolverket och Högskoleverket gällande Naturvetenskap och Teknik, har pågått sedan 1993. Syftet är att öka intresset för dessa ämnen främst bland flickor. I projektets regi har idébytardagar anordnas och skolor som lyckats arbeta ämnesövergripande och bryta blockgränser har presenterat sina verksamheter. En viktig erfarenhet från NoT-projektet är att de goda exemplen ofta varit beroende av en eller flera eldsjälar for sitt förverkligande.

Högskolan

36 SOU 1996: 108

Flera budgetpropositioner gällande högskolan har betonat vikten av miljöundervisning och redovisat arbetet med att stärka miljöfrågomas ställning i högskolan 1987/881100 bil. 10 5.67, 1988/892100 bil. 10 s.162.

Propositionen "En god livsmiljö" 1990/91:90 att miljöfrågoma ska

anger

behandlas integrerat i all högskoleutbildning. Trots detta finns inte miljöoch utvecklingsperspektivet inskrivet i högskolelagens portalparagraf, ett

faktum också uppmärksammades miljövårdsberedningen SOU som av

1992: 104. För vissa av de yrkesutbildningar har speciñerade

som

målbeskrivningar finns däremot miljöperspektivet inskrivet.

Enligt förslagen i "En god livsmiljö" ska miljökonsekvenser och miljöhänsyn diskuteras i den omfattning är motiverat den som av yrkesverksamhet som utbildningen förbereder för. Det innebär ett nytt sätt att arbeta för högskolan. Riksdagen avsatte också särskilda utvecklingsmedel för att åstadkomma detta. Tre utbildningsområden utpekades som särskilt angelägna; matematiska/ naturvetenskapliga utbildningar, lärarutbildningar samt administrativa, ekonomiska och sociala utbildningar. Sedan 1992 har ett 20-tal projekt initierats med dessa medel, det har t.ex gällt att införa obligatoriska miljöekonomiska inslag på Handelshögskolans ekonomprogram, att använda miljöpolitiska beslut

som illustration vid undervisning i Statskunskap eller att använda mål med miljöanknytning exempel i Straffrätt på juristutbildningen.

som Högskolerefonnen 1993 innebar långtgående decentralisering. Varje en enskilt lärosäte beslutar vad ska ingå i utbildningarna, till stöd finns som

Högskolelagen och en allmänt hållen examensordning. l ett pressat läge

med omvälvande reformer har det blivit viktigare for lärosätet med externa forsknings-fmansiärer. Externa medel utgör därför stark en utvecklingspotential. På central nivå finns Högskoleverket har för tillsyn, som ansvar

uppföljning och utvärdering. Det är också Högskoleverket utfärdar

som examensrätter.

Folkhögskolor och studieförbund

200 000 människor studerar varje år på folkhögskola. Utbildningama är

på olika nivåer, från grundskolenivå till högskolenivå. Vid 47 landets av

136 folkhögskolor kan läsa utbildningar med inriktning på

man miljövård och eller ekologi. Folkhögskolomas verksamhet är inte bunden till centralt fastställda läroplaner; varje folkhögskola bestämmer

självständigt sin inriktning. Utbildningama finansieras med statsbidrag fördelas folkbildningsrådet. Majoriteten av folkhögskoloma drivs som av av folkrörelser, organisationer och stödtöreningar. 48 st drivs av kommuner och landsting. Studieförbunden intar en viktig position i den svenska folkbildningstraditionen. Det är svårt att få någon samlad bild över utbudet och i vilken mån det efterfrågas. Det finns exempel på förbund som har profilerat sig på miljöområdet. Den intresserade allmänheten erbjuds kurser som t.ex "Agenda 21", "Dennispaketet och bilen" samt Ekocirkel för en handlingsinriktad ekologisk livsstil. Exemplen är hämtade ur två av studieförbundens program for hösten 1996. ABF och Studiefrämjandet, det senare har profilerat sig miljö och natur.

4.7.2 Databaserad miljöinfonnation

Grönt informationskontor i Danmark

I Danmark har ett Grönt informationskontor inrättats. Fem instanser har gått samman och inrättat kontoret som ska ge medborgarna i Danmark tillgång till miljöinfonnation. Fyra personer arbetar heltid och kontoret får ungefär 4000 telefonsamtal per år. De ger också ut faktablad som allmänheten utan kostnad kan prenumerera på. Verksamheten kostade 3 miljoner danska kronor år 1994. Till största delen har finansieringen hittills varit statlig, men det finns inga garantier För en långsiktig statlig finansiering. Som jämförelse kan nämnas att konsumentverksamheten i en av våra mellansvenska kommuner med drygt 180 000 invånare hade sex tjänster till en kostnad av 2,1 Mkr 1996. De hade 5400 telefonkontakter under 1995 varav 400 gällde ekonomisk rådgivning. Förköpsrådgivning via broschyrer och infonnation sker i stor utsträckning via annan allmänhetens besök då vägledningen ligger lättåtkomligt i anslutning till stadens bibliotek där flera tusen personer passerar varje dag.

Svenska initiativ

Flera aktörer i Sverige har redan tagit initiativ till att utveckla databaserad miljörelaterad infonnation.

Miljövårdsberedningen utvecklar forslag miljödatanät. Tanken är att om länka samman miljödata för att för att fler intressenter ska få tillgång till oñiciell information från myndigheter, kommuner, organisationer och kanske även kommersiella databaser. Målgruppen är främst de som

arbetar professionellt med miljöfrågor och vidareinformatörer.

Naturskyddsföreningen har initierat projektet "Grön infonnation". Syftet är att skapa ett kontor dit allmänheten ska kunna ringa skriva, faxa eller via Internet få konsumentinriktad miljöinformation. Den beräknade kostnaden för Naturskyddsföreningens projekt är 8.300.000 kr och grundar sig på en preliminär uppskattning där tio ett personer anges som preliminärt riktmärke for att realisera förslaget.

I en skrivelse konsumentpolitiken i EU l995/96zl8l stödjer om regeringen en resolution där EG-kommissionen att undersöka uppmanas möjligheten till initiativ på gemenskapsnivå samarbete gällande om

konsumentutbildning och utbyte av information. Utgångspunktema ska

bl.a moderna kommunikationsmetoder och teknik. En vara ny av orsakerna till att regeringen vill att EU- konsumentarbetet ska inriktas på

utbildning är just att det kan leda till kunniga konsumenter som ställer

miljökrav.

4.7.3 Samhällssektoremas för

ansvar miljöpolitiken

Det övergripande syñet med miljöpolitiken fonnulerades redan i prop 1987/88:85: att trygga alla människors rätt till god livsmiljö, och i en nu framtiden. I samma proposition drog också riktlinjerna för man upp sektorsansvaret; att miljöpolitiken måste bedrivas sektorsövergripande utifrån en helhetssyn. Det betyder att alla statliga myndigheter har ansvar för miljöfrågor.

Regeringens skrivelse 1994/952120, Miljön, vårt ansvar gemensamma betonar att miljöansvar ska integreras i olika sektorer. För de statliga

myndigheterna uttrycks detta i verksförordningens §5:

"Myndighetens chef ska se till att verksamheten bedrivs

författningsenligt och effektivt och att den utvecklas och anpassas till de

krav som ställs på den. Därvid ska beaktas de krav ställs hänsyn som av till totalförsvaret, regionalpolitiken och miljöpolitiken."

Samhällscktoremas ansvar för miljöpolitiken har beskrivits i flera propositioner; bl.a. på följande sätt

Aktörema inom en samhällssektor bör ansvara för att nya miljöproblem undviks och att existerande problem blir lösta.

De centrala myndigheterna ska tillhanda hålla kunskap. Deras roll -

av att samordna, driva och följa upp åtgärderna inom olika sektorer

ska markeras tydligare.

Ansvaret för miljön och vård av naturresursema innebär också en skyldighet för såväl näringsidkare som myndigheter att anpassa sin verksamhet till de fastlagda miljömålen. Miljöhänsyn måste integreras i alla sektorer, vilket förutsätter att ekonomiska överväganden sammanvägs med miljöhänsyn i planering och beslutsfattande. Detta måste ske på alla nivåer och i alla delar av samhället. Utöver det generella ansvaret har vissa myndigheter ett uttalat sektorsansvar. När denna utredning skrivs har Banverket, Luftfartsverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Fiskeriverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen samt NUTEK skrivningar i sina instruktioner som närmare anger sektorsansvaret. Den myndighet som har ett uttalat sektorsansvar har alltså det övergripande ansvaret för att aktivt verka för att sektorn i sin helhet minskar sin miljöbelastning och att sektorn utvecklas i linje med de miljömål som riksdag och regering har fastlagt. Naturvårdsverket betonar i sin promemoria att de myndigheter som har ett uttalat sektorsansvar ska agera samordnande och pådrivande. Där betonas också att sektorsansvarct är ett ansvar inför regeringen och inte mot någon tredje part. i

Myndigheten förväntas därutöver förse regeringen med underlag för arbete med målbeskrivningar, utarbeta förslag till riktlinjer etc för miljöarbetet inom sektorn. Den ansvariga myndigheten ska samarbeta med övriga aktörer och påverka så att miljöbelastningen från den egna

sektorn i sin helhet minskar.

5 Sammanfattningama i punktform hämtade Naturvårdsverkets är ur PM Samhällssekzoremas ansvar fir miljön "

4.7.4 Konsumentverket

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor med huvudansvar för att genomföra den statliga konsumentpolitiken. De övergripande målen för verksamheten utgörs de fyra av konsumentpolitiska målen som beskrivits i tidigare kapitel.

Verket ska särskilt inrikta sin verksamhet åtgärder rör hushållens som

baskonsumtion, stöd till konsumentgrupper är ekonomiskt eller

som socialt utsatta eller andra skäl har behov särskilt stöd, samt att av av

främja konsumentintressena i det internationella samarbetet. Detta framgår av förordningen med instruktion för Konsumentverket SFS

1995:868.

Enligt regleringsbrevet ska verket därutöver

utveckla stödet till den lokala konsumentverksamheten - så att en effektiv budgetrådgivning och skuldsanering kan upprätthållas i kommunerna,

främja undersökningar pris- och servicenivån i - av dagligvaruhandeln. Antalet orter där sådana undersökningar kan utföras ska öka och en bättre geografisk täckning ska åstadkommas,

analysera konsekvensen for konsumenterna inom områden har - som avreglerats eller där offentlig verksamhet har utsatts för konkurrens,

verka för att konsumentskyddsintressena får genomslag i det internationella konsumentarbetet, bl.a. att delta i det europeiska genom standardiseringsarbetet,

öka insatserna För att service görs tillgänglig för handikappade och äldre bl.a. genom att tekniken efter deras behov, anpassas

göra insatser för att varor och tjänster i ökad utsträckning görs miljöanpassade, göra insatser för att stärka ungdomars kunskaper om

konsumentfrågor,

följa utvecklingen när det gäller aggressiva marknadsföringsmetoder och diskriminerande reklam,

åstadkomma en ökad och hög eñerlevnad den - av

konsumentskyddande lagstiftningen.

Konsumentverket är ålagda att spara 2,1 miljoner kr 1997 och 3,2 miljoner 1998. Myndigheten har just omorganiserats. Verkets avdelningar arbetar med hushållning, produktkvalitet och kunskapsförmedling. Utöver verksledningen och verkskansliet finns ett sekretariat för konsumentombudsmannen KO.

Hushållning, ett nyckelbegrepp i konsumentpolitiken

Trots att miljöfrågor inte har tillhört Konsumentverkets uttalade arbetsuppgifter så har de länge arbetat med dem. Resurshushållning och återvinning har ett historiskt perspektiv varit nyckelord för svensk ur konsumentpolitik. Det finns klara paralleller mellan hushållning i den

traditionella konsumentpolitiken och det nya miljömålet.

Den konsumentpolitiska historien visar att verksamheten byggt på samarbete med såväl hushållningssällskap med branchsom organisationer och företag. Den nämnaren har hela tiden gemensamma varit hushållning.

Utredningen Konsumentpolitik i tid 1994:14 föreslog att ny konsumentmyndigheten skulle ökad prioritet miljöfrågoma i ge konsumentinfonnationen.

Miljöfrågoma hanteras i dagsläget varje enskild avdelning men i

av samband den organisationen inrättades särskild handläggartjänst nya en

för att samordna miljöarbetet inom konsumentverket. Miljösamordnaren

arbetar med såväl externa interna miljöfrågor. Till stöd för arbetet som med miljöfrågoma har grupp inrättats, bestående av representanter en för de olika avdelningarna. Gruppens möten har karaktären av infonnationsmöten, principiella frågor med anknytning till miljö men diskuteras också.

Inrättandet den tjänsten med "miljö" ett uttalat arbetsområde av nya som har fört med sig att Konsumentverket i högre utsträckning än tidigare beaktar miljöaspekter i sin verksamhet. I dag finns miljöarbete inom samtliga verksamhctsgrenar.

I anslutning till marknadsrättsliga frågor granskar Konsumentverket

användningen och vederhäñigheten hos miljöargumenten i av marknadsföring.

Energiförbrukning, miljöpåverkan, inverkan på hälso- och säkerhet är några de aspekter testas inom för varuprovningen. Denna som ramen syfiar både till konsumenterna direkta råd och till att på sikt att ge

påverka producentemas produktutveckling.

Konsumentverket arbetar också med transporter och varudistributionsfrågor. Tillsammans med bilbranschen har de enats om att bensinförbrukning och miljöklass alltid ska i samband med anges marknadsföring bilar. Dessa parametrar ingår också i verkets av regelbundna presentation bilar på marknaden. Extemetablering av nya köpcentrum och dagligvarutransporter till glesbygden är också av föremål för Konsumentverket intresse.

Konsumentupplysning och utbildning bygger på myndighetens samlade uppgifter och har därför regelmässigt miljöanknutet innehåll. Konsumentupplysning syftar till att styra inköpen mot goda och ändamålsenliga varor och tjänster, vilket leder till förbättring eller

av, utmönstring mindre goda produkter. av

Konsumentverket producerar även material konsumentfrågor för

om skolan. Materialet är koncentrerat till fyra temaområden: reklam och

påverkan, konsumtion och miljö, hushållsekonomi och konsumcnträtt.

Reklam och miljö är för övrigt det efterfrågade mest av Konsumentverkets material.

Övriga

myndigheter

Förutom Konsumentverket finns rad myndigheter har

en som anknytning

till konsumenterna. Ett flertal myndigheter arbetar med produkters

säkerhet och ändamålsenlighet medan andra bevakar visst ämne eller

ett

en fråga. Sålunda är det en väldigt stor spännvidd på de myndigheter

som på något sätt berör konsumenterna, från Läkemedelsverket och

Boverket till Naturvårdsverket. Nedan följer exempel på några de

av myndigheter är nännast knutna till ämnesområdet konsumenterna som och miljön.

Naturvårdsverket ska samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet. vara

Verkets arbete syftar till att säkerställa god miljö och biologisk

en

mångfald. Naturvårdsverket ska förse riksdag och regering med underlag för det miljöpolitiska beslutsfattandet, också främja handlings-

men

mönster som leder till miljöanpassning i samarbete med andra sektorsmyndigheter och instanser. Under 1994/95 trafik, areella

var

näringar samt industri och handelssektorema prioriterade områden för

samarbetet.

Till verkets uppgifter hör att följa och utvärdera åtgärder för

upp att

förhindra eller begränsa miljöstömingar. Naturvårdsverket ska också sprida kunskaper miljöforskning och miljöövervakning belysa

om genom och ta fram uppgifter miljötillståndet. Verket ska därutöver bevaka om

hur miljövårdsintresset tas tillvara vid tillämpning plan -och

av

bygglagen samt lagen om hushållning med naturresurser. Verksamheten tar sin ugångspunkt i tretton miljöhot definierats utifrån de miljömål

som

som regering och riksdag fattat beslut om.

Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK har till uppgift att främja förnyelse och tillväxt i näringslivet, bl.a. att bidra till

genom

kunskapsutveckling och stödja företagsutveckling. Verksamheten bedrivs

inom följande Utredningar och utvärderingar, Teknisk program:

forskning och utveckling, Företagsutveckling, Regional utveckling,

Energiförsörjning och energianvändning samt Elmarknad och nätverksamhet. Inom för programmet energianvändning har ramen om ett nära samarbete bedrivits med Konsumentverket. Boverket ska arbeta för bostäder god kvalitet till rimliga kostnader, av för god bostads- och bebyggelsemiljö och för ett säkert, hälsosamt en och kostnadseffektivt byggande. Verket ska särskilt uppmärksamma grundläggande bostadssociala frågor. Verket tar bl.a. fram metoder för miljökonsekvensbeskrivningar MKB på och utveckla kvaliteter i den byggda miljön. Verket och för att ta vara följer och utvärderar hur Plan- och bygglagen samt Naturresurslagen tillämpas. Verkets byggregler samhällets krav på bostäder och anger

andra byggnader.

Konsumentnära frågor för Boverket kan t.ex. gälla samråd och medborgarinflytande, tillgänglighet och användbarhet i byggnader och den offentliga miljön, bamsäkerhet i byggnader, kretsloppsanpassning av byggandet, inomhusmiljön. Livsmedelsverket har till uppgift att bevaka konsumenternas intressen på livsmedelsområdet, bedriva livsmedelskontroll, undersöka livsmedlens sammansättning och näringsvärde, råd och anvisningar samt vägleda ge konsumenterna mot bättre matvanor. Verkets infonnationsverksamhet behandlar bl.a. sambandet mellan kost och hälsa. Kemikalieinspekzionens arbete går ut på att förbättra kontrollen av de kemikalier släpps ut på marknaden. Kemikalieinspektionen inriktar som sig mot företag, vilket också återspeglas i det informationsmaterial som

produceras, men det finns exempel material även till konsumenter.

4.7.6 Kommunalt konsument- och miljöarbete

Kommunal konsumentverksamhet har sin styrka i den nära anknytningen till konsumenterna och till den lokala marknaden. Den lokala förankringen verksamheten är förutsättning för framgångsrik av en konsumentpolitik prop. 1994/952140. Utgångspunkt för resonemanget är att det är på lokal nivå konsumenter och individer bäst kan som stödjas. Regeringen har också vidtagit åtgärder för att stödja den lokala

verksamheten. Skrivelse 1990/91: 143

Den kommunala konsumentverksamheten har successivt utvecklats från 1970-talet och framåt. Eñer en topp är 1989-1990 då 271 kommuner

bedrev lokal konsumentverksamhet, gick antalet ned till 233 stycken år 1994. Den nedåtgående trenden har brutits, några kommuner har

återupptagit konsumentverksamheten och i januari 1996 hade 237

av landets 288 kommuner sådan verksamhet.

Skuldsaneringslagen har befäst den förskjutning innebär att den

som

lokala konsumentverksamheten inriktas mot ekonomisk rådgivning

mer

och skuldsanering. Det framgår Konsumentverkets

av rapport 1995/96:l7.

I prop 1994/95:l40 "Aktiv konsumentpolitik" betonar dock regeringen att den förebyggande och utåtriktade verksamheten också kan ett vara sätt att kontakt med konsumenter inte själva söker kontakt med som konsumentverksamheten.

Samtidigt som det är en styrka att Konsumentverket har nära kontakter med konsumentvägledama, är det den länken

svaga sett ur ett

konsument- och miljöperspektiv:

"Mellan 2 och 3 miljoner konsumenter saknar eller har endast tillgång till kommunalt stöd i konsumentärenden i ringa utsträckning.

Bevakningen av marknaden fungerar inte på ett tillfredsställande sätt

i alla kommuner. De externa kontakterna med skolan, organisationer och media har minskat."

Beskrivningen härrör sig från 1993 prop 1994:14 då 237 kommuner

bedrev konsumentverksamhet, dvs lika många i januari 1996.

som

Konsumentpolitik tillhör tyvärr lågstatusfrågoma, ett faktum får

som

återverkningar inte bara på kommunal nivå. Det finns naturligtvis rad

en

förklaringar till detta. En dem är att konsumentpolitikens historia till

av stor del handlar kvinnor. Det är ett välkänt faktum områden där om att de verksamma i huvudsak år kvinnor inte uppmärksammas på samma sätt som mansdominerade verksamheter.

Att konsumentpolitik forskningsområde hävdar sig dåligt

som noteras

också i betänkandet "Forskning vår vardag" SOU 1996:10. Där

om

finns jämförelse mellan anslagen till forskning inom "mjuka områden"

en

och hårda samhällssektorer. Forskning inom exempelvis socialvetenskap

och folkhälsa får ytterst begränsade i jämförelse med sektorer resurser som försvarsmakten och vägverket.

SOU 1996: 108 45

Kommunförbundets verksamhet inom miljöområdet

Svenska kommunförbundets huvuduppgifter är att företräda kommuner och tillvarata deras intressen, att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen samt att främja samverkan mellan kommunerna.

Miljöarbetet inom förbundet har bl.a. bestått i stöd till kommunernas utfomming arbetet med Agenda 21. De har medverkat i utredningen av den miljöbalken och i kretsloppsdelegationens arbete samt stött om nya kommunerna i dess arbete med producentansvaret. År 1995 tillsattes en programberedning för kommunernas ansvar för miljöpolitiken.

Miljöarbetet kommer också till uttryck i Kommunförbundets kursutbud; ett 15-tal kurser och konferenser har hållits inom området miljö- och hälsoskydd. De har exempelvis handlat kommunernas roll i om avfallsarbetet. Därutöver har Kommunförbundet arrangerat seminarier och kurser Agenda 21-arbetet och Gröna räkenskaper. om om Kommunförbundets utgivning innehåller exempel på handböcker om kommunala avgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet liksom skrifter och råd gällande miljömedvetenhet vid upphandling.

Agenda 21

Agenda 21 är slutdokumentet från FN:s konferens i Rio de Janeiro 1992. Dokumentet är att betrakta kraftig uppmaning till handling och som en

den innefattar ett uppdrag såväl till stater till alla grupper och

som individer i samhället. Avtalet har starka moraliska och politiska förpliktelser eftersom samtliga länder deltog i Rio-konferensen står som bakom Agenda 21. Dokumentet anger mål och riktlinjer för hur arbetet mot miljöanpassad samhällsutveckling ska ske. Programmet ska en utvecklas på lång sikt och sträcker sig i nästa århundrade, därav namnet. Alla Sveriges kommuner ska senast vid utgången av 1996 presentera planer för det lokala arbetet med Agendan.

På central nivå har Miljödepartementet tillsatt Agenda 21 kommitté

en

bland annat ska ta fram en rapport inför FN:s generalförsamlings

som extra möte 1997. Enligt planerna ska den beskriva de mål som Sverige satt för Agenda 2 Kommittén eftersträvar ett aktivt arbetssätt, som upp exempel kan nämnas rundabordssamtal och s.k. hearings. Kommittén förväntas också utarbeta metoder för uppföljning och utvärdering och framtagning av miljöindikatorer.

Miljövårdsberedningen har tagit fram rapporten Lokal Agenda 21 en

vägledning SOU:l994:l28 för att underlätta detta arbete. Regeringen

46 SOU 1996: 108

har avsatt 7 miljoner kr till 39 olika projekt drivs kommuner eller som av ideella organisationer. Resultatet dessa projekt ska redovisas till av Naturvårdsverket.

Kommunförbundets enkät5 besvarats alla kommuner visar som av att det finns ett stort intresse för miljöfrågor. Enligt enkäten har samtliga kommuner påbörjat arbete med Agenda 21. De allra flesta har placerat

ansvaret hos kommunstyrelsen eller hos beredning under

en kommunstyrelsen.

Ungefär hälften av kommunerna har projektanställd för en person samordning av Agenda-arbetet. Kommunförbundets analys är att de egen flesta kommuner betraktar arbetet med Agenda 21 ett tidsbegränsat som

projekt. När handlingsplanen ska omsättas till verksamhet finns därför

risk for att frågorna inte är tillräckligt förankrade.

I "Goda exempel", information från Nationalkommittén for Agenda 21 Nr 1/I996, presenteras kommunernas Agenda-arbete. Den bygger på exempel som kommunerna själva skickat in. Flera kommuner har satsat på sitt egna, inre miljöarbete; miljövänlig lokalvård och premier till de av kommunens anställda tar cykeln eller åker kollektivt. Andra som redovisar samarbete med bönder kretsloppslösningar, kompostering om och regionala miljörevisioner. För att intressera allmänheten har

exempelvis miljökataloger, nyhetsbrev och konferenser initierats.

Samarbete mellan konsumentvägledare och miljö- och hälsoskydds-

förvaltningama har hittills i första hand varit av infonnell karaktär.

Konsumentvägledama tycks ha varit de tagit initiativ till som samarbetet. Miljöfrågoma tycks ha naturlig del konsumentsetts som en av vägledningamas arbete, ingen upplever det ytterligare belastning. som en

Av Konsumentverkets rapport Det hänger i hop konsument- och miljösamarbete i kommunerna" framgår också att miljöarbete i huvudsak har kommit till på tjänstemännens initiativ. Politikerna har varit positivt inställda till verksamheten när den väl initierats.

70 av landets konsumentvägledare att de arbetat med Agenda 2

uppger

91 konsumentvägledare anger att de arbetat med miljöfrågor Konsumentverkets rapport 1995/96:17, Det finns också exempel på

kommuner där överväger att anställa projektledaren för Agenda 21 man

vid konsumentvägledningen.

6 Resultaten enkâtundersökningen av finnssammanställda i kommunförbundets rapport; AGENDA 21 i Sveriges Kommuner.

4.7.7 Frivilliga organisationer

Syftet med det här avsnittet är att översiktlig bild av de frivilliga ge en organisationemas arbete med konsumentfrågor och hur miljöaspekter knyts till konsumentfrågoma. Begreppet frivilliga organisationer ska här ett samlingsnamn för ideella organisationer, intresseses som organisationer, folkrörelser och liknande. Först beskrivs olika frivilliga organisationer och deras på konsumentområdet. Främst engagemang kommer rikstäckande organisationer att tas upp som exempel. Efier detta belyses några centrala frågor; Vilken roll har de frivilliga organisationerna inom konsumentpolitiken

Vilket statligt stöd finns till frivilligorganisationers konsument-

verksamhet I vilken mån kopplar organisationerna miljöaspekter till konsumentfrågorna

Konsumentfrågor som huvudsaklig verksamhet

För det första finns det rad frivilliga organisationer som har en konsumentfrågor sitt huvudsakliga verksamhetsområde. Organisasom tionemas syfte är att stärka konsumenternas ställning och inflytande samarbete i konsumentfrågor. Några exempel på dessa genom organisationer är: Sveriges Konsumentråd Konsumenter i samverkan Underverket - Husmodersförbundet Hem och Samhälle

Konsument-Forum Konsumentgillesförbundet Organisationerna skiljer sig åt när det gäller ålder och storlek ursprung, -

och även till viss del när det gäller arbetssätt och inriktning.‘ De två

äldsta är Konsumentgillesförbundet och Husmodersforbundet Hem och

Samhälle som bildades redan under tidigt l900-tal, i sina ursprungliga

former. Konsumentgillesförbundet har sina rötter i konsument-

kooperationen och var ursprungligen en kvinnoorganisation. Husmodersförbundet Hem och Samhälle inriktade sig i sin ursprungliga

verksamhet på den tekniska utvecklingens betydelse for hemarbetet. - Idag omfattar förbundens verksamhet bland annat utbildning pris-

bevakning, och information. Förbunden har ca 2.700 respektive ca

20.000 medlemmar. Husmodersförbundets 20.000 medlemmar är ca

organiserade i omkring 400 lokalföreningar.

Konsument-Forum, Konsumenter i samverkan-Underverket och Sveriges

Konsumentråd är alla konsumentorganisationer bildats under de

som senaste tio åren. Konsument-Forum, som bildades 1987, har cirka 2.000 medlemmar och driver bland annat ett inköpskooperativ tillsammans med andra ideella organisationer. Sveriges Konsumentråd och Konsumenter i samverkan Underverket är båda samarbetsorgan för flera frivilliga organisationers konsumentverksamhet. Konsumenter i samverkan Underverket bildades 1993 för att vara ett nätverk för samverkan i livsmedelsfrågor. Bland organisationens drygt 15-tal medlemsorganisationer finns t.ex. Konsument-Forum, Miljöförbundet Jordens Vänner, Riksförbundet Unga Allergiker och Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök. Verksamheten omfattar bland annat information, kampanjer och utbildning. Sveriges Konsumentråd bildades 1992 åtta riksomfattande av organisationer, däribland Kooperativa Förbundet, Svenska Naturskydds-

föreningen, Hushållningssällskapens Förbund, Pensionäremas Riks-

organisation, TCO och LO. Konsumentrådet ska verka för upplysning och opinionsbildning i konsumentpolitiska frågor. Sveriges konsumentråd deltar i det av Nordiska rådet upprättade konsumentutskottet N KU. Rådet är vidare medlem i den europeiska konsumentorganisationen Bureau Européen des Unions de Consommateurs BEUC för bevakning och inflytande i den konsument- politiska utvecklingen i EU. Sveriges Konsumentråd är även Sveriges representant i konsumentorganisationen för Standardisering Associoation de Norrnalisation Européenne les - pour Consommateurs ANEC.

Inriktning på en viss vara eller tjänst

Vår andra grupp frivilliga organisationer arbetar med av som

konsumentfrågor är de som inriktar sig på viss eller tjänst.

en vara Exempel på den här typen konsumentorganisationer är Hyresav gästernas Riksförbund, Villaägamas Riksförbund och Motonnännens Riksförbund. Även dessa organisationer har syfte som att stärka de aktuella konsumenternas främst de medlemmarnas ställning och - egna -

inflytande. Viktiga verksamhetsområden är även här opinionsbildning,

information om konsumenträtt, marknads- och prisbevakning samt

SOU 1996: 108 49

utbildning. Kontroll och besiktning, tvistelösning och kollektiva forhandlingar med motparter for medlemmarnas räkning, är däremot mer speciella verksamhetsområden i den här typen av konsumentorganisationer. Hyresgästemas Riksförbund och Villaägamas Riksförbund har ca 480 000 respektive drygt l00 000 medlemmar medan Motomiärmens Riksförbund har 190 000 medlemmar. ca

Konsumentfrågor som en del av verksamheten

Utöver de ovannämnda konsumentorganisationema som arbetar med konsumentfrågor huvudsakligt syfte är många andra frivilliga som organisationer också verksamma på konsumentområdet. Svenska Naturskyddsföreningen t.ex., främsta syfte är naturvård, är till stor vars del inriktad på konsumentfrågor i sin verksamhet. Nordiska Ministerrådets kartläggning frivilliga organisationers av konsumentarbete idé arbetets omfattning och art.7 I den ger en om svenska delen undersökningen ingick 66 rikstäckande organisationer av varav 46 besvarade rådets frågor. Två tredjedelar av organisationerna angav att de hade bedrivit aktiviteter inom konsumentområdet under det föregående året. Aktiviteterna på konsumentområdet hade främst bedrivits inom området "miljö". Den vanligaste typen aktiviteter infomiationskampanjer, följt av av var prisundersökningar och bojkotter. En lika stor andel angav också att de ville ha stöd från Konsumentverket, dels i fomi av projektbidrag men även i form infonnationsmaterial och sakkunskap till projekten. av En tredjedel organisationerna att de var representerade i av angav myndigheters styrelser, nationella och internationella standardiseringslokala konsumentråd, ARN, olika näringslivsorgans kundråd och organ, liknande. Lika många hade besvarat konsumentpolitiska remisser under de senaste åren. En fjärdedel organisationerna i kartläggningen angav att de hade av konsumentansvariga eller konsumcntombud for medlemmarna på distriktsnivå eller lokal foreningsnivå. En lika stor andel hade bedrivit studieverksamhet inom konsumentområdet. De fackliga organisationerna har vanligen konsumentpolitiska mål och är verksamma på konsumentområdet. Landsorganisationen i Sverige LO, och Tjänstemännens Centralorganisation TCO är medlemmar i

7 NordiskeSeminar Arbejdsrapporterl993:529 Kartläggning konsumentpolitiskt arbete i frivilliga og av organisationer.

50 SOU 1996:108

Sveriges Konsumentråd samt är representerade i Konsumentverkets

styrelse och i andra konsumentorgan. Vanlig konsumentverksamhet inom

fackliga organisationer på alla nivåer är information, rådgivning, - -

utbildning och prisbevakning.

Produktionsinriktade organisationers konsumentverksamhet

Konsumentkooperationen har något särställning bland de frivilliga

av en organisationerna på konsumentområdet eftersom den, förutom sitt

engagemang i konsumentfrågor, även har utvecklat omfattande

en kommersiell verksamhet. Även andra organisationer, till som stor del inriktar sin verksamhet på produktions- och producentintressen, är samtidigt verksamma på konsumentområdet. Ett exempel på detta är

Hushållningssällskapen som har som syfie att främja jordbruket med binäringar. En betydande del av sällskapens verksamhet inriktar sig emellertid även på konsumentfrågor. Såväl Kooperativa Förbundet

som

Hushållningssällskapens förbund ingår i Sveriges Konsumentråd. Detta

innebär att flera marknadens arbetar tillsammans i av parter en organisation representerar svenska konsumentintressen. som

Betydelsen av det frivilliga arbetet

Sammanfattningsvis kan man säga att de frivilliga organisationerna har fem huvudsakliga "måltavlor" med konsumentarbetet;

medlemmarna, för samverkan, kunskap och inflytande -

andra grupper eller hela samhället, for opinionsbildning och kunskap -

- företagen och marknaden, for att bevaka och påverka

svenskt politiskt beslutsfattande, for att bevaka och påverka -

internationella organs beslutsfattande, for att bevaka och påverka -

Ur statsmaktemas perspektiv är de frivilliga organisationerna viktiga kanaler for att sprida och ta tillvara kunskap och i

engagemang

konsumentfrågor bland olika grupper i samhället.

Regeringen och riksdagen har i flera sammanhang uttryckt det att vore värdefullt frivilliga organisationer spelade roll i om en större

konsumentpolitiken. Eftersom frivilliga organisationer tillvara

tar enskilda konsumenters önskemål, intressen och kan de engagemang

5l

komplettera de .kommunala och statliga insatsema. Organisationernas inflytande i konsumentfrågor bör därför både fördjupas och engagemang och breddas enligt regeringen. 8

Statligt ekonomiskt stöd till det frivilliga arbetet

Det statliga ekonomiska stödet till frivilliga organisationer ges i fonn av organisationsbidrag, uppdragsersättning och projektbidrag. Enligt

Statskontoret det totala statliga stödet till ideella organisationer de

var politiska partierna inräknande cirka 5,7 miljarder kr budgetåret -

1994/95. Av detta var ca 60 procent organisationsbidrag, 12 procent

projektbidrag och 28 procent uppdragsersättning Uppdragsersättning

innebär ekonomisk ersättning for att utföra ett viss uppdrag samt som stöd från landsting och kommuner, tas inte upp här.

Organisationsbidrag

Organisationsbidrag utifrån allmänna mål som t.ex. jämlikhet och

ges folkhälsa till vissa organisationer verkar för dessa mål. Det är - som svårt att säga hur mycket statligt organisationsbidrag totalt som går till konsumentverksamhet. Detta beror dels på att så många organisationer arbetar med konsumentfrågor del sin verksamhet och dels på som en av

att organisationsbidrag inte är kopplat till någon specifik verksamhet i

organisationen.

Två exempel organisationsbidrag som är intressanta ur ett konsument- och miljöperspektiv är bidragen till Sveriges Konsumentråd

och till Naturskyddsföreningen. För verksamhetsåret 1995/96 har

Sveriges Konsumentråd beviljats bidrag om ca 3 miljoner kronor vilket

2 miljoner kronor för tolvmånaders period. Bidraget motsvarar ca en utgör speciell post i anslaget Stöd till konsumentorganisationer och en

disponeras Civildepartementet. Det allmänna, övergripande målet

av

med bidraget konsumenternas och deras organisationers

är att gynna aktiva och inflytande på konsumentområdet. Sveriges engagemang Konsumentråd erhåller detta bidrag bland annat för att företräda konsumenterna i Europaarbetet.

Naturskyddsföreningen erhåller organisationsbidrag via en särskilt post

under anslaget Bidrag till miljöarbete. Anslaget disponeras av

8 bil. 1992/932100 bil.15, 1994/95:140. Prop. 1989/90:lO0 15, prop. prop. 9 Statskontoretl995:l2 Projektstöd till ideella organisationer allt från fostran barn till skutstöd - av

52 SOU 1996:108

Naturvårdsverket och har övergripande syfte arbete inom som att gynna verkets ansvarsområde. Under 1990-talet har detta bidrag till

Naturskyddsföreningen legat på drygt 2 miljoner kronor år. Medlen

per

har bland annat gått till infonnationsprojekt handla

om att miljövänligt.

Projektbidrag

Ett projektbidrag är, till skillnad från organisationsbidrag, knutet till

ett

visst projekt organisationen utför. Bidrag beviljas vanligen for

som ett

verksamhetsår utifrån mål bidragssökaren själv fonnulerar. som Statligt projektstöd kan beviljas departement och andra myndigheter. Stats-

av

kontoret konstaterar i sin undersökning bidragsgivama många

att är på den- centrala nivån och samverkan dem emellan är begränsad. De

finansierade projektens mål ofta är oklara och

statsmaktemas möjlig-

heter att styra är begränsade. Detta begränsar möjligheterna att veta hur

mycket statliga medel i fonn projektbidrag faktiskt går till

av som konsument- och miljöarbete.

Det finns åtminstone tre projektbidrag kan komma ifråga för

som

organisationers arbete med konsumentfrågor. Dessa

är Konsument-

verkets bidrag till frivilliga organisationers konsumentverksamhet, Jordbruksdepartementets bidrag till konsumentfrämjande åtgärder

samt

speciellt avsatta medel for projektverksamhet syñar till stärka

som att ungdomar i deras roll konsumenter. Utöver som detta kan organisationer

även erhålla andra projektbidrag inte är direkt knutna till

som

konsumentfrämjande arbete. Dessa behandlas dock inte här.

Projektbidrag via Konsumentverket

Genom riksdagens beslut livsmedelspolitiken våren

om 1990 infördes ett särskilt stöd till ideella organisationers konsumentverksamhet. Syftet var

inledningsvis att stimulera och stärka konsumenternas inflytande i livsmedelsfrågor. Senare har riksdagen beslutat stödet också kan

att

beviljas organisationer med verksamhet på andra konsumentområden.

Årligen har drygt 2 miljoner kronor anslagits till detta

bidrag som disponeras av Konsumentverket. Det övergripande målet med bidraget

är enligt regleringsbrevet att bidra till ett aktivt och brett på engagemang

konsumentområdet. Befintliga konsumentorganisationer och

uppbyggandet av ny verksamhet ska stödjas.

På Konsumentverkets uppdrag har projektstödet till frivilliga

organisationers konsumentverksamhet under åren 1991-1994 ut-

värderats. Utvärderingen visar att Konsumentverket tagit initiativ till ungefär hälñen av projekten, genom att bland annat kontinuerligt skicka ut infonnation att bidraget finns. Under perioden hade 47 projekt om genomförts av 35 organisationer, 7 lokala, 12 regionala och 16 varav var riksorganisationer. Då riksorganisationema beviljades bidrag kanaliserades dock medlen ut till lokala projekt enligt utvärderingen. Ungefär en tredjedel av de beviljade bidragen hade gått till projekt inom de organisationer som har konsumentverksamhet med allmän inriktning som sitt huvudsakliga syfte. Ungefär lika mycket hade beviljats för projekt inom LO för att bedriva priskontroll tillsammans med PRO. Resterande bidrag beviljades for projekt inom länens Hushållningssällskap samt organisationer verksamma inom miljö-, nykterhets- pensionärs- och kvinnofrågor. Projekten riktades enligt utvärderingen främst till organisätionemas egna medlemmar, men även i hög grad till allmänheten. De projektaktiva uppgav i de flesta fall att projekten uppnått avsedda resultat men vissa påpekade att Konsumentverkets personalresurser inte räckt till för att stödja projekten tillräckligt. I 6 av de 47 projekten kopplades miljöaspekter till konsumentfrågoma. Exempel på detta är projekt kring sambandet mat och miljö, en konferens om källsortering och studier av förpackningsretursystem.

Projektbidrag via Jordbruksdepartementet

Hösten 1995 beslutade regeringen att totalt 30 miljoner kronor skulle avsättas för Konsument- och marknadsföringsâtgärder inom livsmedelsomrádet under budgetåret 1995/96. Inom detta anslag inryms två delposter; dels 19 miljoner kronor för bland annat exportfrämjande marknadsföringsåtgärder, dels ll miljoner kronor för Konsumentfrämjande åtgärder. Medlen för konsumentfrämjände åtgärder får enligt regleringsbrevet användas för insatser främjar konsumenternas som intressen i frågor rör livsmedelsområdet. som Det är Jordbruksdepartementet som disponerar medlen och tar emot ansökningar detta bidrag för projekt främjar konsumentom som intressen. I november 1995 hade regeringen fattat beslut att fördela om drygt 5,5 miljoner kronor till 41 projekt i 32 organisationer. Mottagama var inte bara frivilliga organisationer utan även ett projekt inom ett

10 Örebro Novemus-Högskolani rapport 1995:2 Frivilligorganisalioner.projektarbete och konsumentpolitik.

landsting. Av de frivilliga organisationerna ll lokala, 2 regionala var och 18 riksorganisationer.

Drygt en sjättedel av medlen beviljades till organisationer med miljöinriktad verksamhet vars projekt bland annat bestod matav en

miljökampanj och konsumentinfomiation om bioteknik och ekologiska

livsmedel. Även i andra organisationers projekt kopplades emellertid i vissa fall miljöaspekter till konsumentfrågoma, t.ex. information om ekologisk mat, seminarium livsmedel i kretsloppet och utbildning om rörande sambandet hälsa-miljö. I ungefär fjärdedel alla projekt en av som beviljades bidrag kopplas miljöaspekter till livsmedelsfrågoma.

Bidrag till konsumentprojekt i ungdomsföreningar

Barn- och ungdomsdelagationen, som inrättades under Civildepartementet 1983, avsatte totalt 6 miljoner kronor under perioden 1991/92l993/94, för projektverksamhet syñar till att stärka ungdomar i som deras roll som konsumenter. Projektbidraget skulle stödja ungdomars hushållsekonomiska fostran eller ta frågor kommersiell upp om påverkan. Enligt delegationens riktlinjer skulle olika arbetsformer, organisationsforrner och organisationer med olika geografiskt läge stödjas. Bam- och ungdomsdelegationen beslutade bidrag i om samarbete med representanter från Konsumentverket, Civildepartementet

och en grupp med konsumentvägledare.

I en rapport producerats på uppdrag Konsumentverket, att som av anges i början av 1995 hade totalt 47 ungdomsprojekt påbörjats 32 varav genomförs i lokala föreningar. Av dessa projekt rör fem stycken ca miljöfrågor inom konsumentområdet, t.ex. miljöinformation och som

skolans miljöanpassning.

Den speciella satsningen på ungdomars konsumentverksamhet

avslutades 1994. Sedan 1994/95 fördelar Arvsfondsdelegationen bidrag till bland annat konsumentprojekt i ungdomsforeningar. Medlen är inte

avsedda specifikt for konsumentverksamhet utan kan beviljas olika sorters projekt som främjar barns, ungdomars och funktionshindrades ideella verksamhet. Denna delegationen inrättades 1994 under Socialdepartementet, med uppgift att fördela medel allmänna arvsfonden. ur Budgetåret 1994/95 fördelade delegationen drygt 220 miljoner kronor totalt varav ca 60 miljoner kronor till ungdomars projekt. Av de medel

11 Konsumentverkets rapport UngKonsument1995

som gick till ungdomars verksamhet beviljades drygt 400 000 kronor för konsumentprojekt och drygt 760 000 kronor för miljöprojekt.

För budgetåret 1995/96 har Arvsfondsdelegationen totalt 180 miljoner kronor att fördela till ovannämnda målgrupper. Av detta fjärdedel är en ca 45 miljoner kronor avsedda för ungdomars ideella verksamhet. -

Kopplas miljömål till det frivilliga arbetet

Sarmolikt arbetar en stor del de miljöinrildade organisationerna med av konsumentfrågor eftersom området är så brett och eftersom det finns en naturlig koppling mellan konsumtion och miljö. Men i vilken omfattning ingår miljöaspekter i andra frivilligorganisationers konsumentarbete

De projekt som beviljats statliga medel kan ge en uppfattning i vilken om mån miljöaspekter ingår i konsumentarbetet. Bland dessa finns nämligen exempel på projekt där miljöfrågor knyts till konsumentfrågor. När det t.ex. gäller projektbidraget som beviljats Konsumentverket under av perioden 1991-1994, ingick miljöaspekter i konsumentfrågoma i drygt en tiondel av projekten. Miljöaspekter kopplades till livsmedelsfrågoma i ungefär en fjärdedel av alla projekt beviljades bidrag via som Jordbruksdepartementets anslagspost för Konsumentfrämjande åtgärder hösten 1995.

Det finns inget projektstöd som specifikt är avsett för just konsumentoch miljöarbete. Bidragen är oña kopplade till andra sakfrågor på konsumentområdet. Det bidrag förmedlas via Konsumentverket som var inledningsvis specialdestinerat till projekt med anknytning till den nya livsmedelspolitiken som skulle genomföras i början 1990-talet. av Projektbidraget som fömiedlas via Jordbruksdepartementet är avsett för att främja konsumenternas intressen i just livsmedelsfrågor.

Vissa tecken på att miljöaspekter kopplas till konsumentarbetet i de

frivilliga organisationerna framgår av Nordiska Ministerrådets kartläggning. Av de organisationer som svarade att de hade arbetet med

konsumentfrågor rangordnade tre fjärdedelar miljöfrågor viktigast som på konsumentområdet. Först efter detta följde sakfrågor boende, som livsmedel och priser.

4.7.8 Konsument- och miljöfrågor i nordiskt samarbete

De nordiska länderna samarbetar i konsumentfrågor sedan 1958 inom Nordiska rådet och sedan 1974 inom Nordiska Ministerrådet. Ansvaret for konsumentfrågoma ligger under konsumentministramas ledning på Nordiska Ämbetsmannakommittén for Konsumentfrågor EKkonsument. Kommittén ansvarar for att samarbetet på konsumentområdet uppfyller de mål som fastställs i speciella handlingsprogram. Vidare ska kommittén sitt arbete bidra till en nordisk genom konsumentpolitisk hållning och ett gemensamt nordiskt agerande i internationella sammanhang. Sedan 1993 finns det även ett rådgivande konsumentutskott knutet till kommittén. Utskottet som är sammansatt av representanter från myndigheter och frivilliga organisationer samt forskare ska fungera som idéforum for kommitténs konsumentarbete.

Konsumentpolitiska mål

De övergripande målen for det nordiska samarbetet är, enligt handlingsprogrammet for 1994-1998, att förbättra konsumenternas rättsliga och ekonomiska ställning, utvidga och bredda konsumentforskningen, påverka den europeiska utvecklingen på konsumentområdet samt tillgodose konsumenternas krav på miljöhänsyn. Liksom i den svenska konsumentpolitiken har man således även inom det nordiska konsumentsamarbetet enats om ett miljörelaterat mål.

Åtgärder för att uppnå miljömålet

För att tillgodose konsumenternas krav på miljöhänsyn arbetar de nordiska länderna gemensamt med åtgärder för att konsumenterna ska få tillgång till trovärdig information om produkters miljöegenskaper. Detta sker på olika sätt; dels ska marknadsförare fomiås att använda miljöargument på ett enhetligt och vederhäñigt sätt, genom rådgivning

och lagstiftning. Dessutom finns ett samnordiskt, frivilligt miljö-

märkningssystem med uppsatta regler för produkter och marknadsföring. Utöver dessa åtgärder samarbetar de nordiska länderna for att utveckla s.k. miljövarudeklarationer ett komplement till miljömärkning. som

12 TemaNord 1994:562 Miljöargumenti marknadsföringvägledningfråndenordiska konsumentombudsmärmen.

Miljövarudeklarationer innebär rad fakta produktens miljöatt en om belastning "från till graven" deklareras på produkten. vaggan Konsumenten får avgöra produkten är acceptabel eller miljöom ur hänseende, utifrån omfattande information än vid miljömärkning. mer

Inom det nordiska konsumentsamarbetet arbetar även med man att utveckla gemensamma metoder for att integrera miljöaspekter i produkttester. En undersökning danska Forbrugerstyrelsen genomförde som 1993 visar nämligen att konsumenterna i allt högre grad efterfrågar miljövärderingar i de produkttester ländernas konsumentsom myndigheter utför.

Enligt regeringen och det uppsatta handlingsprogrammet för konsumentsamarbetet är huvuduppgift för det nordiska samarbetet utöva

en att

inflytande på EU:s konsumentpolitik.

4.7.9 Konsument- och

miljöfrågor inom EU

Inom EU handläggs konsumentfrågor, produktsäkerhet och reklam,

som sedan 1995 av ett eget generaldirektorat inom Europeiska kommissionen. Många konsumentrelaterade frågor handläggs emellertid inom andra generaldirektorat.

Konsumentpolitiska mål

Sedan 1975 har fem konsumentprogram antagits for det gemensamma

arbetet med konsumentfrågor inom EU. De två första

programmen

räknade upp en rad konsumenträttigheter gemenskapen skulle sträva

som efter att uppfylla. Exempel på dessa rättigheter är rätten till skydd för hälsa och ekonomiska intressen samt till infonnation och utbildning.

De tre påföljande konsumentpolitiska områden programmen angav som skulle prioriteras på konsumentområdet under programperioden. Det nuvarande programmet för perioden 1994-1998 nio sådana - - anger områden. Ett av dessa är att underlätta miljövänlig konsumtion.

Åtgärder för att uppnå miljömålet

13 Avsiktslörklaringfråndenordiskakonsumentministrama1996-01-26Miljöaspekteri dennordiska konsumentpolitiken.

Det finns inget speciellt åtgärdsprogram inom EU för att underlätta miljövänlig konsumtion. I konsumentprogrammet framgår dock att utbildning och information ses som viktiga medel för att stärka konsumenternas medvetenhet. Vidare framhålls att EU:s system for miljömärkning och energideklarationer och andra liknande märkningar bör vidareutvecklas. - EU:s miljömärkningssystem är en frivillig miljömärkning av varor med syfte att vägleda konsumenter att ñnna produkter med reducerad miljöpåverkan. Reglerna för obligatorisk energimärkning av vissa varor innebär att uppgifter om energiförbrukning måste finnas på varorna. Sedan 1991 finns förordning ekologisk produktion. Detta även en om innebär att marknadsföring vissa jordbruksprodukter inte får av innehålla uttryck syftar på ekologisk produktion om inte som förordningens regler for produktion och konstroll uppfylls.

Sveriges konsumentpolitiska arbete i EU

Enligt regeringen ska Sverige verka for att man inom Europeiska

kommissionen utarbetar en tydlig strategi för att utveckla sådana produktions- och konsumtionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön. Strategin ska med andra ord bygga på det svenska miljömålet i konsumentpolitiken. Genom att sätta upp tydliga mål för konsumentarbetet inom EU ska resultaten fortlöpande kunna följas upp. Vidare ska Sverige verka for att man inom EU:s konsumentpolitik genomför insatser för konsumentinfonnation och -utbildning Orsakerna till denna bedömning är att kunniga och kritiska konsumenter kan driva fram nya produkter och tjänster, vilket är särskilt positivt när det gäller

att få konsumtion belastar miljön så lite möjligt.14

en som som

14 Regeringensskrivelse1995/961181

5 och

Uppföljning redovisning

5.1 ska redovisa

Regeringen till riksdagen

Regeringen ska årligen redovisa till riksdagen hur arbetet med

miljömålet i konsumentpolitiken fortlöper. Skrivelsen ska bl.a.

innehålla uppgifter om

hur miljömålet förtydligas och utvecklas, -

hur arbetet med kunskapsmåletförlöper,

-

hur hushållens utsläpp av miljöpåverkande ämnen förändras samt hur hushållens andel av utsläppen förhåller sig till andra sektorer av samhället,

hur åtgärder har vidtagits i enlighet med de tre strategierna, -

hur förslag i utredningar och propositioner har analyserat -

förväntade effekter för hushållens miljöpåverkan,

hur allmänna medel som fördelats till frivilligt konsument- och miljöarbete har använts,

hur medel fördelas till Standardisering och miljömärkning, hur miljökonsekvenser redovisats i samband med utveckling - av standarder,

hur priset på ekologiskt odlade livsmedel utvecklas i förhållande till konventionella livsmedel.

5.1 Mil jömålets förtydligande

Att ett miljömål införts i konsumentpolitiken jag ett beslut att ser som starta en process. Det är viktigt, inte minst för trovärdighetens skull, att

1996:108

i

60 SOU

kommer igång snarast. Ett sätt kan vara att direkt starta processen uppföljning och redovisning av hur arbetet mot miljömålet förlöper. Miljömålet i konsumentpolitiken tillhör de övergripande målen. För att göra miljömålet användbart och ge det en reell innebörd måste det göras mätbart. I tidigare avsnitt har jag beskrivit att det kan ske genom

kunskapsmål och genom att bedöma vilken andel av miljöpolitikens mål som kan läggas på konsumentsektom.

Den konkret ivmebörden av miljömålet är inte konstant utan det måste . vara ett återkommande arbete att revidera den. Ny kunskap skapar efter

hand anledning till uppdatering. I dag finns begränsade kunskaper om

vår vardag ur miljösynpunkt. Vi vet dock att det vi konsumerar och producerar hemma har stora effekter på miljön. Naturvårdsverkets rapport 4542 Biff och bil är ett första försök att bedöma hushållens

miljöpåverkan.

Det är min förhoppning att mer kunskap om hushållens miljöbelastning på sikt ska ge bättre underlag för att utforma lämpliga stynnedel. En återkommande regeringskrivelse som sammanställer sådan kunskap får utomordentligt stor betydelse för att höja temperaturen i konsumentfrågorna.

Lämpligen bör regeringens skrivelse behandla konsumentpolitikens

samtliga mål och inte enbart dess miljömål. Inrikesdepartementet får i så fall en central roll i redovisningen. Jag ser emellertid att den föreslagna Delegationen för konsument- och miljöfrågor kommer att vara en viktig motor och samordnare i den del av redovisningen som gäller miljömålet.

5.1.2 Hur kunskapsmålet nås

Behovet av att fortlöpande arbeta med måldefinition och uppföljning gäller även för kunskapsmålet. Det är mest angeläget att grundskolan och gymnasieskolan redovisar och följer upp läroplanemas intentioner om färdigheter inom området konsumtion och miljö.

Enligt läroplanen ska eleverna kunna omsätta sina kunskaper i

vardagslivet. Undervisningen ska också syfta till att skapa engagerade och delaktiga medborgare som sätter sig i frågor, tar ställning och handlar. Skolverkets egen slutsats är att nuvarande ämnesvisa utvärderingar som mest fokuseras på begreppsförståelse inte räcker för att mäta de vidare mål som finns för elevernas .kunskapsnivå

Skolverkets rapport 19: 1992 "Ekologi och människokroppen".

SOU 1996: 108 61

Jag förutsätter att diskussionerna om hur skolan ska knyta i hop teori och praktik fortsätter, särskilt inom de ämnen som har anknytning till konsumtion och miljö. Metoder för att följa upp dessa kunskaper bör utvecklas så att de kan utgöra en del i regeringens skrivelse till riksdagen om uppfyllelse av kunskapsmålet. Jag förväntar mig inte att skolverket ska byta ut befintliga utvärderingsprogram, men att den aspekt som kallas "hem och vardag" ska få större utrymme.

Miljöperspektivet bör uppmärksammas även bland elever som inte särskilt intresserar sig för ämnet naturkunskap. Jag tänker speciellt på de praktiskt inriktade programmen på gymnasienivå.

Varken konsumtion eller miljö är egna ämnen, utan förekommer som aspekter av traditionella ämnen. I vilken grad "miljö" faktiskt integreras i övriga ämnen är också något som bör belysas.

Myndigheternas fortbildning

Både Konsumentverket och Naturvårdsverket bedriver sådan fort- och vidareutbildning som har anknytning till konsumtion och miljö. Konsumentverket vänder sig till konsumentvägledare och till lärarutbildare. Konsumentverket har också satsat på utvecklingsstöd tar som sin utgångspunkt i elevernas faktiska kunskaper för att bättre nå ut med sin fortbildning till andra lärargrupper än hemkunskapslärama. Naturvårdsverket har i samarbete med Konsumentverket arrangerat kurser i anslutning till Agenda 21. Insatser av denna karaktär är väsentliga inslag för att nå kunskapsmålet då de riktar sig till grupper som är strategiskt viktiga för att nå kunskapsmålet. Regeringsskrivelsen

bör därför redovisa uppgifter om denna verksamhet.

5.1.3 Hushållens utsläpp miljöpåverkande ämnen

av

Naturvårdsverket har till uppgift att rapportera om tillståndet i miljön. Jag föreslår att myndigheten fortlöpande ska uppskatta hushållssektoms, d.v.s. konsumenternas, bidrag till de olika utsläppen samt hur hushållens andel förhåller sig till utsläppen från andra sektorer av samhället.

För att resultaten ska kunna jämföras över tid är det lämpligt att Naturvårdsverket i samråd med Konsumentverket, Boverket och SCB utarbetar några nyckeltal för hushållens belastning på miljön. Energiförbrukning och utsläpp koldioxid eller kväveoxid kan av exempelvis vara några användbara mått. Vidare är det angeläget att

3 16-0868

sådana nyckeltal ingår i utvidgad konsumentredovisning i SCB:s

en publikation Natumiiljön i siffror.

5.1.4 Åtgärder i enlighet med de tre strategiema

De tre strategiema går ut på att

konsumentfrågoma ska få högre status,

konsumenternas engagemang ska underlättas och tas tillvara, -

det samlade budskapet till konsumenterna ska entydigt.

- vara

I utredningens betänkande redovisas förslag till åtgärder i anslutning till

dessa tre strategier. Vissa förslag är generella medan andra är exempel på åtgärder i enlighet med strategiema. Det här är den första statliga utredningen behandlar konsumtion och som

miljö ur ett konsumentperspektiv. I begreppet "konsumtion" inbegriper

jag även vårt boende och det producerar hemma, och resor

fritidsysselsåttningar. Med den vida tolkningen konsumtionsbegreppet

av finns flera myndigheter vars verksamhet har anknytning till miljömålet i

konsumentpolitiken.

Jag vill särskilt betona det finns flera möjliga andra åtgärder skulle som

kunna genomföras för att nå miljömålet i konsumentpolitiken. När

åtgärder vidtas inom andra områden har betydelse för konsumtion som och miljö bör de också ingå i skrivelsen. Jag vill återigen hänvisa till delegationen för konsument- och miljöfrågor beskrivs i kapitel 3:2. som

5.1.5 Effekter

av förslag i utredningar och

propositioner

Ett av mina generella förslag gäller att budskapet från regering och

riksdag till konsumenterna ska vara entydigt. Det har utvecklats närmare

i kapitlet om miljömålet. Ett steg vägen till sådana entydiga besked är att utredningar och förslag i propositioner ska analysera förväntade effekter för hushållens miljöpåverkan. Regeringens skrivelse ska kommentera hur detta har kunnat uppnås.

SOU 1996: 108 63

5.1.6 Anslag till miljömärkning och Standardisering

I nästa kapitel kommer jag att närmare diskutera miljöanpassningen av varor och bl.a. lämna förslag om fördelningen av statliga medel till miljömärkning och standardisering. Regeringen ska redovisa vilka statliga medel som avsätts för miljömärkningssystemen. Standardiseringsarbete finansieras med statliga medel ska enligt som mitt förslag innefatta analyser miljökonsekvenser. Regeringen ska av redovisa hur detta krav har beaktats.

5.1.7 Anslag till frivilligt konsument- och miljöarbete

De frivilliga organisationerna har en viktig roll för att stärka och ta till vara engagemanget i miljö- och konsumentfrågor. Flera av dessa organisationer får också statligt stöd för verksamheten, antingen som generellt organisationsbidrag eller i fonn av projektbidrag. I kapitlet aktörers roller föreslår jag att det miljömålet i om nya konsumentpolitiken också ska beaktas vid fördelning av projektmedel. Hur dessa medel fördelas ska redovisas i skrivelsen och när projekten har genomförts ska resultatet av projektet ingå i redovisningen.

5.1.8 Priser på ekologiskt odlade livsmedel

Konsumentverket har i år kompletterat sina prisundersökningar med

prisuppgifter för ekologiskt odlade livsmedel. Prisundersökningar fyller en viktig funktion för att pressa priserna. Fram till i år har möjligheterna varit begränsade att jämföra prisutvecklingen mellan matkorgar fyllda med miljömärkta varor respektive med det traditionella utbudet. Det finns en risk att ekologiskt odlade varor blir onödigt dyra för att handeln utnyttjar konsumenternas vilja att betala mer för dessa produkter. För att stävja sådan utveckling är det viktigt att en Konsumentverket fortsätter att bevaka priserna KRAV-märkta varor.

Konsumenternas efterfrågan måste kunna upprätthållas ska nå det om av riksdagen uppsatta målet att lO procent livsmedelsproduktion ska av vara ekologisk år 2000.

5.2 Utarbeta statistik för hushållens

miljöpåverkan

Ett basprogram för statistik hushållens miljöbelastning ska om utvecklas.

I inledningen kapitlet aktörer diskuterade jag begreppsparet av om konsument och producent. Det faktum att konsumenter blir producenter gör att statistiken blir missvisande eftersom allt gör hemma faller utanför beräkningar t.ex. BNP. av

Energiåtgång och hushållsavfall som kommer matlagning, tvätt och

av städning utgör betydande delar hushållens miljöbelastning. Det är av också denna producerande andel av vårt dagliga liv är sämst belyst som både i den befintliga statistiken och i forskningen vardagslivet. om

Avsaknaden av kontinuerligt framtagna data bidrar till att det finns lite kunskap om hushållens dubbla roll producenter och konsumenter. som Bristen på statistik uppmärksammades också i "Forskning for vår vardag" SOU 1996: 10.

Det finns många föreställningar konsumtion och miljö, t.ex. att

om om sparsamhet i allmänhet alltid är bra for miljön, att småskalighet alltid om ger mindre belastning än storskalighet. I dag går det inte att bekräfta eller förkasta påståenden detta slag, helt enkelt for att vet for lite av om hushållens miljöpåverkan.

Hushållssektom eller konsumentsektom uppvisar stora variationer. Levnadsvanor och konsumtionsmönster skiljer sig mellan olika delar av landet och mellan generationer. Utvecklingen går också mot fler hushåll med färre medlemmar. Förutsättningarna skiljer sig även beroende på hur man bor, på landsbygd eller i stad, i hus eller lägenhet och på vad

man tjänar.

Först när har fått mer kunskap olika hushålls möjligheter och om intresse for miljöanpassning är det möjligt att välja effektiva stynnedel. Sådana uppgifter kan gälla varor som faktiskt inhandlas, hur hushållen

använder tiden, och hur ut. Tillsammans med befintlig

resvanoma ser statistik kan sådana data användas for att urskilja olika hushålls typer av miljöpåverkan.

5.3 Befintlig statistik

Konsumenternas miljöbelastning

Miljöstatistiken i SCBs publikation "Naturmiljön i sifiror" beskriver mängd av utsläpp. Konsumenternas miljöbelastning redovisas splittrat. Kemikalieanvändning, avfall, transporter och konsumtionsmönster redovisas under skilda rubriker, vilket gör att det är svårt att få en heltäckande och sammansatt bild konsumenternas miljöpåverkan. Vi av kan till exempel få reda på hur stor ökningen av engångsmaterial har varit under 20-års period och hur långt olika livsmedel köper har en transporterats på lastbil. Det går också att få reda på hur mycket av vissa kemikalier som fanns i hemmen under hösten 1992. I Naturvårdsverkets rapport "Biff och Bil" nr 4542 har för första gången hushållssektoms andel av miljöbelastningen uppskattats och redovisats på ett samlat sätt. Rapporten uppgiñ hushållssektom i ger om förhållande till andra sektorer. Utsläppen har beräknats för hushållens transporter, elanvändning, uppvämining bostäder avlopp, utsläpp av från vid användning och avfall. För vissa ämnen, organiska varor som miljögifter och ozonnedbrytande ämnen, kan man inte ange hushållens andel. Gränsen mellan de miljöbelastningar som kommer av konsumtion i hemmet och de orsakas tidigare/andra led är inte självklar i som av rapporten.

Attityder till miljön

Det finns flera undersökningar som försökt mäta konsumenternas attityder till miljöfrågor. SCB har inkluderat frågor om miljövänlig konsumtion vid omnibusundersökningar, men resultatet av detta redovisas kortfattat och går inte att jämföra över tid.

Marknadsinstitutet GfK gör sedan flera år en europeisk miljöbarometer. I den kopplas attityder till miljö och till miljövänlig konsumtion i hop med uppgiven konsumtion av produktgrupper. Konsumentverket har under ett par år uppdragit Eureka research att göra undersökningar konsumtion och miljö. Den visar att de grupper om identifieras miljöengagerade har ökat från 17 procent till 38 som som procent mellan 1993 och 1995. De som ingår i gruppen är företrädelsevis kvinnor och de har högre utbildning än genomsnittet av befolkningen.

66 SOU 1996: 108

Ungdomsbarometem har sedan 1991 genomfört attitydundersökningar bland ungdomar på gynmasiet. Man kan urskilja antal ett ungdomsgrupper där attitydema är lika inom skillnaden är gruppen men stor mellan olika ungdomsgrupper. De har ett uttalat intresse för som natur och miljö utgör 10 procent i 1995 års undersökning. Miljöfrågor

har inte varit det huvudsakliga intresset för Ungdomsbarometem, ett

men

par frågor miljö har funnits med varje år. Eftersom miljöfrågomas

om antal är begränsat så går det inte att uttala sig säkert resultatet, om men intresset för miljön bland ungdomar tenderar att minska.

Handeln har också gjort attitydundersökningar som gäller miljömärkta

varor. Dessa utförs i speciella syften, t.ex. inför att lansera företagsegna märken eller inför att beräkna lönsamheten i samband med att marknadsföra företaget med miljöprofil. Sådana undersökningar t.ex. ger uppgift om hur mycket mer konsumenterna att vill betala för uppger en miljöanpassad vara. En av KFs undersökningar visar att konsumenterna

tycker att miljömärkning är bra, att märkningen är förvirrande.

men

Man kan räkna ut hur mycket olika utsläpp kan reduceras genom att hushållen byter till andra uppväminingssystem, ändrar eller matvanor nyttjar kollektivtrafik. Men vet inte vilka konsumenter faktiskt är som villiga att göra dessa ändringar och under vilka förhållanden.

Attitydundersökningama som genomförs grundar sig på vad individerna

säger att de gör, hur de faktiskt agerar och varför vet inte. De svarande vet oftast vad förväntas dem och de försöker medvetet som av eller omedvetet tillmötesgående. Det finns därför risk för - vara att undersökningarna innehåller systematiska mätfel.

I undersökningarna utgår vanligtvis från faktor; miljö. Men det man en finns flera andra faktorer än just konsumenternas attityder till miljön som kan påverka deras agerande. Andra möjliga bevekelsegrunder kan vara att

konsumenterna tycker att de redan tar tillräckligt för miljön och - ansvar

vill inte agera mer miljövänligt,

konsumenterna kan inte handla miljövänligt för att det inte finns - mer några alternativ,

konsumenterna får inte; det kan t.ex. finnas förbud - mot egna

avfallslösningar som hindrar dem från att agera mer miljövänligt,

miljöanpassade varor är dyrare och konsumenterna har inte råd eller vill inte att betala merkostnaden,

konsumenterna tycker inte att det spelar någon roll vad de själva gör om inte andra gör likadant.

konsumenterna tror att produktion och infrastruktur upphov till de - ger största miljöstömingama och tycker att andra ska för miljön, ta ansvar

konsumenterna vet inte på vilket sätt eller varför de ska - agera mer miljöanpassat.

När attitydundersökningama täcker åtminstone några dessa hinder för av konsumenternas miljöengagemang kan de bli användbara. mer

Tidsanvändning

Under hösten 1990 genomförde SCB en undersökning hur den del om av

befolkningen som då var i yrkesverksam ålder använde sin tid. Syftet var

främst att belysa kvinnors och mäns olika deltagande i förvärvsarbete, hemarbete, omsorg barn etc. om

När undersökningen gjordes, ägnade män 24 procent sin tid åt av förvärvsarbete. Motsvarande siffra för kvinnor 16 procent. Kvinnor var använde 17 procent av sin tid hemarbete medan männens insatser hemma upptog 12 procent deras tid. Mannen å sin sida ägnar tid av mer åt reparationer hemma än kvinnan. Det är också intressant att notera att kvinnors fria tid är mer uppdelad än mannens.

När studien om tidsanvändning gjordes 1991 det första gången var som sådan statistik sammanställdes i Sverige. Uppgifiema i undersökningen lär oss mer om konsumentpolitikens hushållsekonomiska perspektiv. En betydande del av det som är konsumtion i affären är också råvaror eller insatsvaror i hemproduktion; bakning, matlagning, tvätt och städning. Men vet för närvarande inte vad de sammanlagda

miljöefTektema skulle bli om fler övergick till en mer omfattande

hemproduktion.

Resvaneundersökningar

Statens institut för kommunikationsanalys började genomföra

resvaneundersökningen RiksRVU under andra kvartalet 1994. Under-

sökningen ska pågå t.0.m. 1998. I resvaneundersökningen studeras resmönstren för kvinnor och män mellan 16- 84 år. Där tas en mängd bakgrundsvariabler i beräkningarna, exempelvis ålder, som utbildning, inkomst, tillgång till bil och antal bam.

Undersökningen för 1994 visade sammanfattningsvis att olika i grupper samhället har olika resmönster. En del skillnaderna beror på faktiska av skillnader mellan vad gäller inkomst och vilka alternativ grupperna som

står till buds for resande. En av de skillnader som är oforklarade gäller mäns och kvinnors bilåkande. Män åker mer bil och spenderar mer pengar på bilåkande och bilinnehav. Om en man och en kvinna planerar att göra en likartad resa väljer mannen att ofiare att färdas i bil än kvinnan.

SOU 1996: 108 69

6 från områden

Exempel tre viktiga

I detta kapitel behandlar jag några exempel på hur de valda strategiema kan samverka. Exemplen hämtas från mycket väsentliga områden i livet, nämligen vår varukonsumtion, vårt boende och våra resor. Dessa områden har som jag tidigare nämnt stor betydelse för konsumenternas bidrag till påverkan på miljön. Aktivitema inom dessa områden är uttryck för den livsstil väljer och för våra attityder till miljöfrågor. Det är inom dessa områden stora förändringar skulle kunna uppnås. Jag som vill med exemplen visa att sådana förändringar blir möjliga om de tre strategiema får samverka. De åtgärder jag föreslår är inte de enda möjliga inom dessa områden, långt därifrån. De är som sagt endast exempel. En del av förslagen har varit uppe till diskussion i tidigare utredningar men har inte utvecklats vidare, sannolikt beroende på att konsument- och miljöaspektema inte värderats tillräckligt. Kapitlet är upplagt så att direkt eñer en sammanfattningsruta redovisas förslagen inom varje område. I slutet av kapitlet kommer så en fördjupad bakgrund inom vissa delområden. Men allra först något mer om de tre områdena.

Mer varuområdet

om

Insikten ökar att miljöproblemen inte enbart orsakas av industrins om varuproduktion utan även våra konsumtionsmönster. Vårt agerande av som konsumenter har mycket stor betydelse för miljön. Hushållen har uppskattats stå för nära hälñen de miljöpåverkande av utsläppen i Sverige. En del av dessa kommer från vår konsumtion av varor, antingen medan de används eller när de blir avfall.

Att härleda utsläpp på detta sätt inbegriper att dra en tänkt gräns mellan konsumtion och produktion. Vanligen dras gränsen vid butikshyllan. Emellertid kan med vår konsumtion också påverka varuproduktionen

och de utsläpp som varorna upphov till innan de når butikshyllan. ger Sett ur detta perspektiv kan våra konsumtionsmönster med krav på produktionsmönstren påverka lOO procent utsläppen orsakas - av som av varor.

När det gäller konsumtionen dagligvaror styr visserligen marknadens av utbud produkter vad köps konsumenterna kan få stark av som men inverkan på utbudet. Konsumenternas val kan påverka hur miljön belastas vid användningen Vi kan även påverka vilken av varorna. mängd och typ avfall upphov till. Genom att köpa av som varorna ger miljöanpassade dagligvaror kan bidra till att påverkan på miljön från produktionsledet minskar på sikt. Ett annat sätt att minska miljö-

belastningen är att köpa varor som producerats i närheten hellre än

sådana som färdats land och rike kring. Vi kan ofta välja vilka varor och tjänster vill använda samt hur använder dem. Vi kan oss av också välja att avstå från vissa köp.

Modern konsumtion handlar alla slags och tjänster. Givetvis är om varor konsumenternas val dagligvaror påtaglig vikt då de säljs i mycket av av stora volymer. Jag kan nämna att år 1990 tillverkades i vårt land sammanlagt 158.500 ton tvätt-, disk- och rengöringsmedel enligt uppgifter från SCB:s Natunniljön i siffror. Men det är mindre enkelt för konsumenten att direkt möjligheterna till inflytande när det gäller se varor som köps sällan, t.ex. större utrustningar och maskiner. mer

Min avsikt med framställningen här är inte att visa konsumenterna att ensamma ska klara biffen. Det finns alldeles uppenbart gräns för hur en mycket enskilda klarar och vill bidra med i miljöarbetet. Exempelvis av har utfonnningen producentansvaret i dagens version lett till av en kanske alltför tung börda för konsumenterna att sortera, lagra och forsla bort sorterat avfall.

De resonemang jag fört konsumenternas inverkan på ovan om produktionen understryker vikten miljöanpassning. l av varomas avsnittet om varor kommer jag därför att behandla de styrmedel kan som användas på samhällsnivå för att nå sådan miljöanpassning. De en faktorer som påverkar vår konsumtion ligger nämligen inte bara på individnivå kunskaper, värderingar och atttityder också på utan en samhällelig nivå.

Den gemensamma europeiska marknaden har ökat andelen importerade varor. Detta förväntas kunna ge fördelar för konsumenterna det men medför också ökade risker när det gäller produkters säkerhet och miljöpåverkan.

SOU 1996: 108 71

Min slutsats är att miljöaspekter och konsumenters behov i än högre grad måste räknas i det helhetsansvar för varomas livscykel som producentema axlar. Det gäller alltså både i utvecklingen i av nya varor, varomas användning och i avfallshanteringen. Mina förslag inom varuområdet kommer att röra statens stynnedel inom såväl utvecklingen av nya produkter som produkternas marknadsföring.

Mer om boendet

Vårt boende har förändrats hel del under det senaste halvseklet. en Byggnademas långa livslängd gör visserligen att de fysiska förhållandena inte kan ändras särskilt snabbt. Man kan dock se att hushållsstrukturen har förändrats mot allt större andel hushåll med ett en mindre antal medlemmar. Mer än två tredjedelar hushållen bestod av av l-2 personer år 1990. Fler hushåll innebär fler bostäder, fler apparater och fler transporter. Hushållen är jämnt fördelade mellan småhus och flerfamiljshus men något mer än hälften hela befolkningen bor i småhus. Den av sammanlagda bostadsytan i småhusen är större än i flerfamiljshusen. År 1994 bodde cirka sextio procent landets befolkning, och då främst av barnfamiljer, på 226 miljoner m bostadsyta i småhus medan fyrtio procent av befolkningen bebodde 156 miljoner m i flerfamiljshus Fastigheter och boende i siffror 1995. Man har uppskattat att bostadsytan i genomsnitt har ökat från cirka 32 till 49 kvadratmeter per person mellan åren 1969 1995. Större bostadsytor innebär ökad förbrukning av energi. År 1990 hade omkring 600.000 hushåll utöver den bostaden permanenta också fritidshus, vilket innebär ökad energianvändning för uppvämuning och transporter. Fritidshusen kan ibland vara lika välutrustade som den ordinarie bostaden.

Huvuddelen av boendets miljöpåverkan beror på energianvändningen när bostäderna brukas. Mina förslag rör framför allt hur de tre strategiema kan samverka inom detta område. I viss mån har jag också studerat hur organiska restprodukter från hushållen tas om hand. De hus som byggs i dag kan komma att stå i många årtionden, kanske till och med i hundratals år. Det byggs så lite för närvarande att det inte på något avgörande sätt går att förhindra miljöproblem genom nybyggnad. Även med den tidigare höga produktionsnivån tillfördes bara cirka två procent nya bostäder år. per

Min slutsats är att åtgärder mot miljöpåverkan framför allt måste genomföras i det befintliga beståndet bostäder. Jag vill understryka av vikten av att resurssnåla och metoder används vid varsarmnma reparationer och ombyggnader. Samtidigt vill jag betona att de

miljömässigt bästa teknikerna måste sökas vid nybyggnation. Om och

när byggandet bostäder åter ökar kan de erfarenheter teknik av av ny som samlats och dokumenterats komma att få stort värde.

Mer om resandet

Vårt vardagliga resande har förändrats kraftigt under det senaste halvseklet. En stor rörlighet är ett viktigt inslag i vår livsstil. Vi nu reser längre till vardags och går snabbare. Snabbare transportmedel resorna har utvecklats används för ökad rörlighet än för vinna som snarare att tid. Det är nästan helt och hållet personbilama står för den ökade som rörligheten.

Befolkningens inrikes resande har ökat från i genomsnitt l mil dygn i

per början av 1950-talet till drygt 4 mil dygn år 1990. Den tid per dagligen avsätter för att resa är i genomsnitt 80 minuter per vuxen

person. Denna tidsåtgång har varit relativt stabil över årtiondena och den

skiljer sig inte nämnvärt mellan olika sig geografiskt, grupper, vare socialt eller efter bilinnehav.

Resandet och bilåkandet bidrar förbränningen fossila bränslen

genom av till utsläppen av koldioxid, kväveoxid och flyktiga organiska föreningar från konsumentsektom. Utsläppen koldioxid är direkt beroende av av

förbrukad bränslemängd, medan övriga utsläpp till del kan minskas

en med avgasrening.

De flesta hushåll i Sverige har bil. När bilen väl har anskaffats används den ofta eftersom kostnaden för själva användandet är liten i jämförelse de fasta kostnaderna. Därtill kommer att bilen ofta upplevs som ett privat utrymme där kan njuta stund för sig själv. Man har man av en kunnat konstatera att omkring 80 procent alla bilresor är mindre av än

en mil långa. Biff och bil

Min slutsats är att den för miljön allra viktigaste livsstilsförändringen i detta sammanhang att fler väljer att inte skaffa bil till hushållet.

vore

Mina förslag kommer främst att inriktas på hur de tre strategiema kan

samverka och det stöd kan behövas för sådan förändring. I ge som en mindre utsträckning berör jag åtgärder mindre miljöpåverkande som ger bilar.

6.1 inom varuområdet

Förslag

Konsumentfrågorna ska få högre status

Konsument- och miljöfrågor ska beaktas i standardiseringsarbetet Konsumenternas inflytande i standardiseringsarbetet ska stärkas

Allmänna till Standardisering och miljömärkning ska fördelas så

medel

att miljömålet beaktas Konsumenternas ska underlättas och till vara engagemang Konsumentverket ska verka for att vilseledande miljöargument inte används i marknadsföring Konsument- och miljöfrågoma ska synas i TV Konsumenterna ska enklare kunna frånsäga sig direktadresserad reklam Budskapet till konsumenterna ska vara entydigt Konsumentprisindex ska bevaka KRAV-märkta varors pris

6.1.1 för konsumenter och miljö ska

Konsekvenserna

analyseras 1 standardisenngsarbetet

Generella analyser konsekvenserna för konsumenter och miljö ska av genomföras i svenska förslag till standarder som utarbetas med statlig finansiering. Sverige bör verka för att generella analyser av konsekvenserna för konsumenter och miljö ska genomföras i europeiskt och internationellt

arbete med produlastandardisering.

Miljöproblem förorsakas i stor utsträckning produkter. För en del

av

produkter är det användningen som ger den huvudsakliga miljöpåverkan,

personbilen är ett bra exempel på detta. TV-apparater är å andra sidan exempel på produkter främst upphov till problem i övriga delar som ger livscykeln. Dessa typer miljöproblem kan i viss utsträckning av av

förebyggas med miljöanpassning varoma. Standardisering av

av

industrins produkter är möjlighet till sådan anpassning. Jag kommer en att beskriva standardiseringsarbetet i ett bakgrundsavsnitt i slutet av detta kapitel.

Standardiseringsarbetet är en öppen emellertid förutsätter

process som stora ekonomiska och personella hos dem deltar. Merparten resurser som

av svenskt standardiseringsarbete ingår i europeiska projekt. Vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för industrifrågor förs

redan vissa diskussioner om förbättrade möjligheter till deltagande från

små- och medelstora företag, från fackliga organisationer från

samt

konsumentorganisationer. Men jag att det är helt otillräckligt

anser att

frivilliga organisationer skulle granska standardiseringsarbetet

ur miljöhänseende.

En långsiktigt hållbar Standardisering måste komma innefatta också

att

principiella överväganden om konsekvenserna både för konsumenterna

och miljön.

Det svenska standardiseringsarbetet sker via SIS, Standardiseringen i Sverige, är ideell förening med medlemmar från näringsliv,

som en myndigheter och andra institutioner. Arbetet i de projekt bedrivs som finansieras organisationerna deltar. Staten delfinansierar arbetet, av som dels myndigheternas avgifter och deltagande, dels via genom ett centralt anslag fömiedlat Näringsdepartementet. Jag användningen av anser att av dessa medel kan inverka väsentligt på hur arbetet för uppnå att

konsumentpolitikens miljömål lyckas.

Miljökonsekvensbeskrivning MKB är en beprövad metod för att ta

fram beslutsunderlag. Den används exempelvis inom kontrollen

av

naturresursemas exploatering. Metoden ställer krav på beslutsunderlaget

och på hur det presenteras. Den visar på vilka överväganden ska som göras, bl.a. ska olika alternativ, inklusive ett noll-altemativ, utredas och beskrivas. Det viktigaste i metoden

är att konsekvensbeskrivningen utgör

en kontrollstation.

När det gäller produktstandarder bör miljökonsekvensema av varans

utfomining redovisas från "vaggan till graven". Konsekvenserna

av en varustandard kan sträcka sig långt utanför standardens ursprungliga syfie. Ett exempel som nämns i "Den smala vägen" Sverker Lindbo av är att säkerhetsstandarder för tåg resulterar i europeiska tåg dubbelt att är så tunga japanska utan någon säkerhet som att större uppnås. Miljökonsekvensema skulle i detta fall inkludera ökad energiåtgång för tågtrafiken och strukturella effekter tågets konkurrenskraft genom att försämras.

SOU 1996: 108 75

Utredning av miljökonsekvenser av Standardisering har tidigare föreslagits i den s.k. Kretsloppspropositionen prop. 1992/932180. I propositionen pekar att beskrivningar av miljökonsekvenser man ...ligger i linje med de förslag presenterats inom ISO och av som CEN:s arbetsgrupp för miljö. Förslagen har sedan dess utvecklats inom ISO till Guide for the inclusion of environmental aspects product standards, draft ISO Guide 64. Guiden rekommenderas komma till användning i CEN:s tekniska kommittéer. Vikten av att miljöhänsyn förs in i standardiseringsarbetet har också omnämnts nyligen i regeringens sysselsättningspropostion prop. 1995/96:222. Arbete pågår alltså, både internationellt, europeiskt och nationellt, med att generellt beskriva konsekvenserna för miljön av standardisering. Analys av en standards konsekvenser för konsumenterna och miljön ger ett bättre beslutsunderlag. Sådana analyser kan därför öka effektiviteten

i bevakningen av standardiseringsarbetet, både hos myndigheter och

frivilligorganisationer. Ett fungerande system med konsekvensbeskrivningar kommer att leda till att konsumenter och inköpare inte ställs inför ett så stort ansvar for att finna de bästa alternativen ur miljöhänseende.

6.1.2 inflytande i

Konsumenternas

ska stärkas

standardiseringsarbetet

Ansvaret för Konsumentrádet vid SIS ska vidgas till att inkludera miljöfrågor. Samtidigt ska rådets kompetens kompletteras så att den också inkluderar miljöfrågor.

Sverige bor verka för att Europeiska kommissionen ska förbättra

möjligheterna för frivilligorganisationer att delta i standardiseringsarbetet. Konsekvenserna för konsumenterna och miljön ska alltså beaktas i

nationellt såväl som europeiskt arbete med produktstandarder. Ett stärkt

inflytande för konsumenterna kommer att vara en viktig faktor i denna

utveckling.

Det behövs svensk instans bevakar metodfrågor i analyserna av en som konsekvenser för miljö och konsumenter produktstandarder. Mitt av förslag är därför att den statliga finansieringen till SIS ska villkoras med krav på plattform för myndigheter, industri och frivilligorganisationer en kan bevaka konsument- och mil jöfrâgoma. Konsumentrådet vid SIS som skulle kunna fylla denna funktion dess ansvarområde vidgades och om

76 SOU 1996: 108

deltagarnas kompetens kompletterades. Uppgifterna för konsumentrådet

i dess nya form skulle innefatta att:

bevaka metodutvecklingen för analyser produktstandarders

- av konsekvenser för konsumenterna och miljön

vara sakkunnig för SIS i dess ställningstaganden inför förslag till

produktstandarder tas fram i nationellt, europeiskt och som

internationellt standardiseringsarbete

verka för ökad kunskap standardiseringsarbetet hos intressenter

- om

som bevakar konsument- och miljöfrågor

1990 inrättade regeringen ett konsumentråd vid SIS. Syftet stärka

var att

konsumenternas deltagande och att öka medvetenheten

om

konsumentfrågomas betydelse i standardiseringsarbetet. Rådet har i huvudsak fördelat medel till konsumentrelaterad Standardisering

samt

genomfört vissa utbildningar.

Ett miljörâd vid SIS har föreslagits bl.a. i Kretsloppspropositionen prop. 1992/93:l80. Det har också funnits ett sådant miljöråd, Policygruppen för Standardisering inom Miljöområdet. Syñet med detta

råd var främst att kanal mellan SIS och berörda myndigheter. vara en

Rådet fördelade även statliga anslag till miljöarbete inom standardiseringen Rådet lades ned under 1995 med motiveringen

att

prioriteringar och bedömningar i stället skulle göras myndigheterna

av

enligt Britt-Marie Urve, sekreterare i policygruppen.

Representanter från konsument- och miljöorganisationcr kan, jag

som redan antytt, ha viktig uppgift i att bevaka standardiseringens en rniljökonsekvenser. Men samtidigt är det mycket svårt få inblick i att arbetet. Det krävs betydande för kunna följa resurser att

miljökonsekvensema de förslag utarbetas. Organisationer har

av som svårt att finansiera detta. Även deras ekonomiska skulle om resurser

räcka till har de frivilliga organisationerna inte tillräckligt många personer som är tillräckligt insatta i det långvariga och komplicerade standardiseringsarbetet.

Förbättrade möjligheter för representanter från frivilligorganisationer

att delta i det europeiska arbetet kan bidra till att konsekvenserna för miljön

i högre utsträckning beaktas i det europeiska arbetet med produktstandarder. Ett ökat deltagande kan dessutom bidra till

att

standardiseringens arbetssätt förenklas och förnyas.

Behovet av konsumentinflytande har betonats många gånger

av

regeringen. I skrivelsen Konsumentpolitiken i EU mål och inriktning

-

för det svenska arbetet skr.l995/96:l8l deltagandet i

anger man att

SOU 1996: 108 77

standardiseringsarbetet måste breddas och att konsumentorganisationer och andra frivilliga organisationer måste få tillräckliga möjligheter att medverka. Konsumentpolitik i tid SOU 1994:14 föreslog stöd till ny frivilligorganisationer i form utbildning och ekonomiskt bidrag till av resor.

6.1.3 Allmänna medel till Standardisering och miljömärkning ska fördelas så att miljömålet beaktas

Jag kommer nännare beskrivning standardiseringen och att ge en av

miljömärkningen i bakgrundsavsnitt i detta kapitel. Här avser jag

senare

att jämföra hur allmänna medel används för att styra mot en miljöanpassning inom Standardisering och inom några olika

av varor, system för miljömärkning.

Statlig finansiering av Standardisering

En andel statsbidraget till näringslivsrelaterad standardisering ska av avsättas för miljöaspelaer i standardiseringen.

Användningen allmänna medel specialdestinerade till mandaterad

av Standardisering anknyter till konsumentfrágor och yttre miljö, som ska redovisas.

Statlig finansiering av Standardisering sker främst i fonn av statsbidrag

till SIS. Statsbidraget till SIS utgår dels för näringslivsrelaterade, dels

for mandaterade standardiseringsprojekt. Bidraget fönnedlas av Näringsdepartementet och SIS fördelar medel vidare till standardiseringsorganen. För budgetåret 1995/96 har drygt 33 miljoner kronor avsatts i statliga

bidrag för näringslivsrelaterade projekt vilket motsvarar 22 miljoner kronor for tolvmånaders period. Medlen för dessa projekt ska enligt

en

regleringsbrevet i princip fördelas i proportion till näringslivets bidrag.

Näringslivets bidrag består de avgifter och andra kostnader som av företagen och organisationerna har for att delta i arbetet.

Enligt regleringsbrevet är målet med standardiseringsverksamheten att bidra till öppna marknader samt höja produktiviteten och

att konkurrenskraften hos Svenskt näringsliv. Ett annat mål är att bidra till

att statens specifika tillgodoses när det gäller medborgarnas

ansvar skydd för liv, hälsa, miljö och egendom. Statsbidraget till mandaterade

standardiseringsprojekt år avsett for Standardisering anknyter till

som dessa statliga ansvarsområden. För budgetåret 1995/96 har drygt 14

miljoner kronor avsatts for sådana projekt vilket 9 miljoner

motsvarar kronor for tolvmånaders period. I princip fördelas dessa medel till en projekt i proportion till de deltagande myndigheter avdelar resurser som

for att administrera standardiseringsverksamheten.

Standardiseringen erhåller alltså även statliga medel via deltagande myndigheters anslag. Enligt undersökning Statskontoret

en som genomfört uppgav 43 myndigheter att de sammanlagt lade 55 miljoner kronor på eget deltagande i standardiseringsarbetet via SIS och

standardiseringsorganen under budgetåret 1992/93. Utöver detta bidrog vissa myndigheterna till standardiseringsverksamhetens administra-

av tionskostnader med 11 miljoner kronor år. ca samma

Under budgetåret 1995/96 har några konsumentrelaterade myndigheter avsatt följande medel för sitt deltagande i arbetet med mandaterad

Standardisering. Siffrorna inom parentes medel omräknade för

anger en period på tolv månader.

Konsumentverket 4,4 2,9 miljoner kronor

Boverket 4,4 2,9 miljoner kronor

Naturvårdsverket 1,8 1,2 miljoner kronor

Livsmedelsverket 1,6 1,1 miljoner kronor

Kemikalieinspektionen 0,15 0,1 miljoner kronor

En viss del statsbidraget på 14 miljoner till mandaterade av

standardiseringsprojekt är avsedd för särskilt angivna områden. Enligt

regleringsbrevet ska minst 4,5 miljoner kronor användas for

arbetsmiljöfrågor, 3 miljoner kronor for konsumentfrågor och 1 miljon

kronor för yttre miljöfrågor. Regeringen bör enligt min mening ställa krav på en särskild redovisning av resultaten dessa specialdestinerade av

medel till konsumentfrågor och yttre miljöfrågor. Dessa resultat ska beskrivas i den årliga redovisningen till riksdagen.

Även del

en av bidraget till näringslivsrelaterade standardiseringsprojekt

bör enligt min mening på sätt målstyras så miljöaspekter samma att beaktas i arbetet. Detta skulle kunna innebära viss del bidraget att en av

avsätts för standardiseringsprojekt där miljöaspekter ingår, för

samt

15 Statskontoret1994:13Standardiseringen och staten Konsekvenser av standardiseringens - nya organisation

insatser så att miljöorganisationer i högre grad kan delta och få insyn i arbetet.

Statlig finansiering av miljömärkning

KRAV- märkning

KRAV:s information ekologiska livsmedel ska i samma

om

utsträckning som SIS.s information om nordisk miljömärkning vara

berättigad till statligt stöd. På branschens eget initiativ arbetar föreningen KRAV sedan 1985 med

ett system för märkning ekologiska livsmedel och hjälpmedel för

av livsmedelsproduktion. Föreningen består av ett tjugotal medlemmar som representerar producenter, distributörer, återförsäljare samt konsumentoch miljörörelsen. Drygt 2.000 anslutna företag och producenter märker sina godkända produkter med KRAV- märket. KRAV:s verksamhet finansieras huvudsakligen med avgifter från de anslutna producentema och företagen. Aven föreningens medlemmar bidrar till finansieringen med speciella insatsavgifter och årsavgiñer. Det i dag inget speciellt statligt stöd för KRAV:s arbete med ges miljömärkning. Eftersom föreningen omfattar både producenter och konsumenter är det ofta svårt för KRAV att få statligt projektbidrag. Föreningen har dock beviljats 350.000 kronor för budgetåret 1995/96 från Jordbruksdepartementets anslag för konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdct. Medlen beviljades för KRAV:s information om ekologisk livsmedelsproduktion. Riksdagen har fastlagt mål för jordbruket att år 2000 ska en tiondel som åkerarealen odlas ekologiskt. Detta mål kan svårligen nås utan aktiv av information och marknadsföring, för närvarande är cirka 4 procent av arealen ekologiskt odlad. Ökad efterfrågan från konsumenter och mellanliggande led producenter kan till del stimulera omläggningen av en till ekologisk produktion, det krävs också information och men marknadsföring som riktas till de primära producentema. KRAV är det officiellt erkända systemet för kontroll och miljömärkning ekologiska livsmedelsprodukter. Föreningen sköter uppdrag av av Jordbruksverket bl.a. kontrollen i samband med statligt omläggningsstöd. I konsekvens med att stöd utgår till information och marknadsföring för det nordiska miljömärkningssystemet borde KRAV

enligt min mening också berättigad till statligt stöd för vara informationsinsatser.

Naturskyddsföreningens Bra Miljöval Falken

-

Naturskyddsföreningen driver projektet Handla Miljövänligt sedan 1989.

I projektet arbetar med utbildning, seminarium och kampanjer kring man

konsumtionens och livsstilens miljökonsekvenser. I och med detta projekt inledde föreningen sitt samarbete med dagligvaruhandeln omkring miljömärkningen Bra Miljöval. Inledningsvis bestod miljömärkningen

av

hyllkantsmärkning i affärema. Sedan 1992 kan producentema även

ansöka om licens att få använda märket med pilgrimsfalk och en texten Bra Miljöval direkt på varorna.

Naturskyddsföreningen erhåller inget statligt bidrag specifikt är

som

avsett för miljömärkningsarbetet. Föreningen får emellertid bidrag via

Naturvårdsverket, vilka delvis har använts till arbetet. Föreningen uppskattar att ungefär femtedel projektkostnadema för en av

miljömärkningsarbetet har finansierats med statliga medel under

perioden 1993-1995.

Naturskyddsföreningens miljömärkningsverksamheten finansieras alltså

till största delen med producentemas avgifter och dagligvaruhandeln. av

Nordiska miljömärkning Svanen -

En del av statsbidraget till nordisk miljömärkning ska avsättas för kriterieutveckling.

År 1989 beslutade de nordiska konsumentministrama inom Nordiska

Ministerrådet att inrätta ett nordiskt system för frivillig miljömärkning. Det övergripande målet är att stimulera till utveckling och användning

av

miljömässigt bättre produkter. Kriterierna för märkning ska lika i

vara de nordiska länderna, hur arbetet ska organiseras nationellt beslutar men

länderna till stor del själva. I Sverige inrättades Miljömärkningsstyrelsen

inom SIS genom riksdagsbeslut 1989. Verksamheten regleras i avtal ett mellan staten och SIS.

Samtidigt som det nordiska miljömärkningssystemet inrättades fattade riksdagen beslut om statlig finansiering. Bidraget till miljömärkning,

som fomiedlas via Civildepaitementet, 3 miljoner kronor de första två var ca verksamhetsåren. Från 1993/94 har det årliga bidraget varit 5 ca miljoner kronor. Bidraget är avsett för det arbete med nordisk

miljömärkning utförs inom SIS. Det arbete utförs av det som som nordiska samordningsorganet för miljömärkning finansieras Nordiska av Ministerrådet.

Miljömärkningen finansieras även med avgifter från de företag som

ansöker eller innehar licens att använda märket. En undersökning om Statskontoret genomfört visar att ansökningsavgifter och årsavgiñer som täckte drygt två tredjedelar miljömärkningens totala kostnader 1994. av

Resten kostnaderna täcktes det statliga bidraget.

av av

Utgångspunkten för det ovannämnda avtalet mellan staten och SIS var

den nordiska miljömärkningen på sikt skulle bli ekonomiskt att

självbärande. Under femårigt uppbyggnadsskede bedömdes

ett verksamheten behöva ekonomiskt stöd. Verksamheten har emellertid beviljats fortsatt statligt stöd eftersom avgifiema inte täcker

verksamhetens kostnader. Detta beror bland annat på att utvecklingen av kriterier varit och tidskrävande än vad som förutsågs när mer resursavtalet ingicks. Jag därför att det statliga bidraget måste styras till menar kriterieutveckling. Deltagande företag och producenter bör finansiera

infonnation och marknadsföring av miljömärket.

Statskontorets undersökning visar att kriterieutvecklingen stod för

ungefär två tredjedelar verksamhetens totala kostnader 1995.

av Resterande utgifter gällde kontroll samt infomiation och

marknadsföring, stod för vardera drygt tiondel kostnaderna. som en av

Under 1995 genomfördes dessutom speciella reklaminsatser för miljömärkningen, finansierades med fonderade medel 4 miljoner

som om kronor.

Konsumentverket ska verka för att vilseledande

inte används i marknadsföring miljöargument

Konsumentverket ska verka för att vilseledande miljöargument inte

används i marknadsföring. Sådana fall bör prövas mot

marknadsföringslagen.

Det finns ytterligare rad olika system för miljömärkningar förutom

en KRAV, Falken och Svanen jag berört i avsnittet ovan. I ett avsnitt som

i detta kapitel kommer jag att ge en fördjupad bakgrund om

senare

16- Statskontoret1995:121Svanen ochblomman Miljömärkningens organisationi Sverige - 17 Brev 1995-10-04 från SIS miljömärkningtill Statskontoret i samband medStatskontorets undersökning

miljömärkningen. Här avser jag att beröra den förvirrande bild

som mångfalden miljömärken skapar. av

De erkända miljömärkena och företagens miljömärken redan de egna ger en för stor mängd information att hålla i sär. Därtill kommer risken att

miljömärken sammanblandas med andra näraliggande märkningssystem

som t.ex. tar sikte på hälsoegenskaper hos produkterna eller på etisk

produktion och distribution de saluförda produkterna. av

Mångfalden av märken minskar enligt min mening de etablerade

systemens trovärdighet. Konsumenternas för välja engagemang att

miljöanpassade varor underlättas inte utan försvåras den ökande

av

mängden märken. Dessutom är företagens miljöargument

egna mer eller mindre innehållslösa och konsumenternas engagemang kan bli vilsefört

även på detta sätt.

Jag föreslår därför att Konsumentverket inom för sektorsanvaret ramen ska motverka detta. Det kan göras på flera olika sätt. Ett sätt vore att

förhandla med branschen så att inga ytterligare märkningar kommer till användning i handeln. Ett annat sätt att pröva användandet

vore av

företagsegna miljömärken och miljöargument mot marknadsföringslagen. Slutligen kunde en skärpning marknadsföringslagen tänkbar,

av vara

med målet att stävja användningen vilseledande symboler

av och oklara

ntiljöargument.

6.1.5 Konsument-

och miljöfrâgoma ska i TV

synas

Reklam är företeelse i samhället starkt bidrar till en som allmänhetens

attityder och Marknadsföringens intensitet ökar alltmer.

nonner. Ett mått på reklamens stora betydelse är dess kostnader. Företagen investerar

mycket stora i marknadsföring. Enligt branschens

resurser statistik för

år 1994 kostade köp reklamplatser cirka 14 miljarder kronor

av för

svenska företag. Därutöver tillkom kostnader i minst

samma

storleksordning för andra metoder exempelvis direktreklam och

som sponsring. Det är konsumenterna och miljön får bära de

som slutliga kostnaderna för denna marknadsföring.

Innan TV-reklam infördes i Sverige denna form var av marknadsföring mycket omdebatterad. Den förbjöds under l960-talet. Motiven

var då att

den skulle hota dagstidningamas ekonomi, den att var påträngande och

informationsfattig samt att den skulle leda till ett utslätat programutbud

prop. 1990/9l;140.

Det är intressant att jämföra SIFO:s opinionsundersökning från 1984, där 72 procent den befolkningen positiva till planerna på av vuxna var svensk TV-reklam, med Konsumentverkets undersökning från 1993, där 80 de tillfrågade ansåg att reklaminslagen återkom för ofta. procent av Det ñnns begränsade möjligheter att styra reklamen. Medborgarnas grundläggande kunskaper kan i viss mån motverka marknadsföringens manipulativa Arbetet för att uppnå det kunskapsmål jag föreslagit grepp. får därför mycket stor betydelse. Myndighetstillsyn efterlevnaden av av

marknadsföringslagens generella regler dessa gäller också för TV-

utsändningar har likväl stort principiellt värde.

TV-reklam ska inte uppmuntra sådant är skadligt för miljön som

Konsumentverket ska verka för att TV-reklam inte uppmuntrar till beteenden år skadliga för miljön. Sådana reklaminslag bör som prövas mot marknadsföringslagen. Dessutom bör det prövas huruvida TV-direktivets bestämmelser införlivas genom marknadvdringslagen. Inom EU regleras TV-sändningar i direktivet 89/552/EEG om utförandet sändningsverksarnhet for television. Detta s.k. TV-direktiv innehåller av bestämmelser TV-reklam. I direktivets artikel l2.e stadgas att reklam om inte får uppmuntra till ett beteende är skadligt för miljön. som Reglerna i TV-direktivet Kulturdepartementet vara införlivade i anges av svensk lagstiftning genom marknadsföringslagen. Bestämmelserna i denna lag syfiar dock främst till att det anförs i reklamen ska vara som sant, d.v.s. till att skydda konsumenter från otillbörlig marknadsföring.

Miljöinformation iAnslagstavlan

Konsumentverket ska verka för att praxis för det informerande TVprogrammet Anslagstavlan utvecklas så att också information om

miljö och livsstil kan sändas. Att reklam få människor att styra över sin konsumtion till någon genom näraliggande produkt är betydligt enklare än att få människor att ändra invanda levnadsmönster, särskilt om förändringen kan upplevas som en standard- eller statussänkning. För att få genomslag för budskapet om en miljöanpassad livsstil, är det rimligt att utnyttja IV-mediet som visat sig så verksamt i andra sammanhang.

13 inställningtill TV-reklam;Rapport1993/94:11 från Konsumentverket Såfsbâck + Allmänhetens

TV kan nämligen i vissa fall användas för sådan myndighetsinfonnation som har svårigheter att nå fram på annat sätt. Genom avtal med Sveriges Television AB har staten möjlighet att sända information i programmet Anslagstavlan. Detta har sina rötter i gamla Radiotjänst och program genom åren har man utvecklat praxis for vad får sändas. en som

Sändningstiden ska användas för infonnation är vikt for

som av allmänheten. Det ska röra sig om individens rättigheter och skyldigheter, om aktiviteter som medför sanktioner för individen eller individens om liv och hälsa. Informationen ska med andra ord ha bred målgrupp. en Myndigheter ansöker om att få sända. Sändningstiden är kostnadsfri, men kostnaderna for att producera materialet bärs myndigheterna. av

Miljöinformation passar emellertid ofia dåligt i den praxis som utvecklats. Det mest näraliggande kriteriet liv och hälsa har hittills om tolkats till att gälla mycket konkreta faror, t.ex. isar. som svaga Tolkningen skulle dock kunna göras vidare än så, exempelvis kan allergier kopplade till många miljöstörande aktiviteter. vara

Två omdiskuterade exempel på att det är svårt att få miljöfrågor att passa är dels Naturvårdsverkets information vikten att samla om av

miljöfarliga batterier, dels information från SIS miljömärkta

om produkter. Batteri-infonnationen diskuterades eñersom insamlingen inte är direkt kopplad till någon sanktion for den enskilde. Utfommingen av SIS film om Svanen ansågs inte tillräckligt seriös och inslaget stoppades efter bara någon enstaka sändning.

6.1.6 Konsumenterna skaenkelt kunna

frånsäga sig

direktreklam

Reglerna för SPAR-registrets användning ska utvecklas så att

enskildas önskemål om att slippa reklam kan vidarebefordras till

andra registerhállare.

Mycket stora resurser spenderas på företagens direktreklam, d.v.s. adresserad och oadresserad reklam distribueras direkt till enskilda. som Enligt branschens statistik för år 1994 satsade svenska företag cirka 5 miljarder kronor på direktreklam. Det är konsumenterna och miljön som

får bära de slutliga kostnaderna också för denna marknadsföring.

typ av

För ett företag som vill sända adresserad direktreklam kan andras

kundregister intressanta eftersom de innehåller kunder vara som

bevisligen är köpbenägna. Eñer att exempelvis ha köpt något via

postorder är det mycket troligt att kunden också får reklam från andra

företag, antingen i paketen när de levereras eller i ett separat utskick med

etikett köpt från postorderföretaget. Företagen kan även köpa adresser från andra register som bilregistret eller Telia. Det är i och för sig möjligt för den enskilde att redan i dag se till att slippa direktreklam. Konsumentverket har avtalat med Posten att reklam inte ska delas ut i brevlådor där man markerat att man vill slippa. En liknande överenskommelse har träffats med Svensk Direktreklam AB. Dessa två avtal fungerar och respekteras. Men för att bli fri från adresserad direktreklam man måste skriva till flera leverantörer av adresser. Om man handlar via postorder, går med i en bokklubb eller likande måste man varje gång bifoga en notering om att man inte vill att företaget säljer adressen vidare.

Därutöver bör man skriva till Statens Person och Adressregister SPAR och begära att den egna adressen inte lämnas ut till reklamändamål, s.k. reklarnspärr. Sedan möjligheten till reklamspärr öppnades har antalet personer som på detta sätt frånsäger sig direktadresserad reklam stadigt ökat med 10.000 per år, trots att SPAR inte infonnerar aktivt om detta. Under 1995 begärde 120.000 personer en sådan notering. SPAR kan, enligt gällande regler, för närvarande inte vidarebefordra enskildas önskemål om att slippa reklam till andra registerhållare. Man har tidigare diskuterat möjligheterna att begränsa SPAR-registrets användning inom vissa etiskt kontroversiella områden, som t.ex. reklam till dödsbon. Konkurrenslagstiñningen minskar dock handlingsutrymrnet genom att inga företag får diskrimineras. Nu köper företagen färre adresser idag än för ett par år sedan. Man försöker i stället att välja ut adresserna mer noggrannt än tidigare. I ett antal europeiska länder, bl.a. Storbritannien, finns system med s.k. Mail Preference Service och Telephone Preference Service, dit medborgarna anmäler sin önskan att inte få direktreklam. Dessa register används av företag som vill skicka sin reklam till adresser där den inte hamnar direkt i pappersinsamlingen. Swedish Direct Marketing, SWEDMA, är en svensk sammanslutning av 300 företag och 30 producenter av tjänster som har med direktreklam att göra. De undersöker för närvarande möjligheterna att upprätta en svensk motsvarighet till det ovan beskrivna systemet. Att genomföra detta med användning av SPAR kräver dock en ändring i eller en omtolkning av nu gällande regelverk. Jag anser att initiativet är lowärt och bör uppmuntras. Det ligger i allas intresse att på enklast möjliga sätt åstadkomma en kostnadseffektiv lösning. En mycket enkel åtgärd vore att omtolka gällande regler. Att tacka nej till reklam betraktas idag som en åsikt som får registreras. Begreppet

86 SOU 1996: 108

åsiktsregistrering har emellertid nyligen omtolkats i flera känsliga frågor,

exempelvis möjligheterna att registrera partnerskap och önskemål om organdonation.

En annan möjlig åtgärd är att SPAR:s myndighetsuppgifter kompletteras

i datalagen. För närvarande utreds behovet förändringar i datalagen

av av Datalagskommittén Ju 1995:08.

Konsumentprisindex ska bevaka KRAV-märkta

varors pris

Konsumentverket ska i samråd med Jordbruksverket verka för

prisbevakning i handeln av ekologiskt odlade varor.

Riksdagen har som jag redan nämnt i ett tidigare avsnitt fastlagt målet

att år 2000 ska en tiondel av den svenska åkerarealen odlas ekologiskt. Ekologiskt odlade livsmedel har typ miljömärkning alltså en av som är mycket smal per definition, den siktar i första hand på tiondel en av marknaden. Kraven på produktionsmetodema är högt ställda från början och kriterierna för märkning ändras inte i någon större omfattning. l

detta avseende skiljer sig KRAV-märkning av ekologiska livsmedel från

andra typer av miljömärkning.

De primära producentema ekologiska livsmedel har något högre av priser på sina produkter än andra odlare. Genom procentuella påslag i distribution och handeln kan de KRAV-märkta komma att få varorna ett mycket högre konsumentpris. Jag att handelns påslag rimligen bör anser vara desamma i kronor räknat, oberoende livsmedlets av produktionssätt.

För närvarande cirka 4 procent den svenska åkerarealen ekologiskt av

odlad. Om konsumentprisema på ekologiskt odlade livsmedel uppfattas

som för höga är risken stor att det uppsatta målet inte kan nås.

Många har redan uppfattningen att miljöanpassade i allmänhet

varor är dyra. En sådan uppfattning hindrar ändrade köpvanor. Konsumenternas

medvetna produktval förutsätter bl.a. ändamålsenlig prisinfonnation.

en Sådan information prisjämförelser kan samlas på flera Ett om sätt. sätt kan vara att skapa index även för konsumentprisema på KRAV-märkta varor så som har föreslagits inom SCB. Ett annat sätt kan vara att

frivilligorganisationer jämför priser, några sådana har redan genomförts och lett till prisförbättringar i handeln.

Ett flertal offentliga gör i dagsläget prisundersökningar, SCB

organ

publicerar månadsvis konsumentprisindex och sammanställer uppgifter

SOU 1996: 108 87

som gör det möjligt att jämföra prisnivåer mellan länder. Konsumentverket har sin varukorg där de regelbundet undersöker priset på 130 varor. Konsumcntberedningen ska följa utvecklingen vad avser pris, kvalitet och sortiment gällande livsmedel. Beredningen har presenterat ett antal rapporter om prisutvecklingen for olika livsmedel. När detta skrivs pågår också utredning hur konsumenternas en om ställning på marknaden kan stärkas förbättrade prisgenom undersökningar. I uppdraget ingår att utarbeta modeller för lokala prisnivå- och prisspridningsundersökningar.

6.2 inom

Förslag boendet

Konsumentfrågorna ska få högre status Bostäder ska miljödeklareras

Konsumenternas engagemang ska underlättas och tas till vara Slutna kretslopp av näringsämnen från hushållen ska underlättas Konsekvenser av den avreglerade elmarknaden ska undersökas Budskapen till konsumenterna ska entydigt vara Hushållen ska debiteras efter faktisk energiförbrukning Miljöanpassning bostaden ska rabatt på fastighetsskatten av ge

6.2.1 Bostäder ska

miljödeklareras

Boverket ska i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket verka för att konsumenterna får tillgång till miljödeklarationer av bostäder.

88 SOU 1996: 108

Den viktigaste delen av boendets miljöpåverkan kommer av att använder energi när brukar bostaden. Energin används främst för att värma luften i bostadens utrymmen. Dessutom förbrukas energi för att vänna vatten och för att driva elektriska apparater i bostaden.

Energin kan härstamma antingen från förbränning olika bränslen, av eller från vattenkraft och kärnkraft. Utsläppen vid förbränning varierar mycket, både i storlek och utsläpp, beroende på vilket bränsle och art av vilken förbränningsteknik använder. Fossila bränslen, inte man som förnyas, bidrar mest till växthuseffekten. Ved är visserligen en förnyelsebar resurs men förbränning kan större utsläpp flyktiga ge av organiska ämnen än andra bränslen. Vattenkraft och kärnkraft kan i sin tur ge helt andra typer av miljöpåverkan.

Den energi som förbrukas i boendet motsvarar fjärdedel landets en av totala energiproduktion. Boendet uppskattas följdaktligen stå för cirka en femtedel av utsläppen koldioxid, fjärdedel utsläppen flyktiga av en av av organiska ämnen och en mindre andel av utsläppen kväveoxider. av

Enligt artikel 2 i det s.k. koldioxid-direktivet om begränsningar av

koldioxidutsläpp genom förbättring av energieñfektiviteten

93/76/EEG, även förkortat SAVE, ska EU:s medlemsländer utarbeta och genomföra program för energideklarationer byggnade ska av som upplysa eventuella användare byggnads energieffektivitet. I om en Sverige ansvarar NUTEK i samråd med Boverket för arbetet med SAVE-direktivet när det gäller byggnader.

Våra bostäders egenskaper debatteras och till intensivt. Oña av framställs den boende konsumenten i underläge i debatten. Det är svårt att direkt vid anskaffningen bedöma bostads miljöegenskaper. Den en boende blir ofta den som får stå ut med eventuella problem som uppdagas senare.

En allmän miljödeklaration av bostäder skulle höja frågans status och

sikt ge konsumenterna en mer betydelsefull roll i bostädemas utfomming. Boverket har nyligen fått ett regeringsuppdrag att utfonna ett liknande system rörande kvalitetsdeklaration bostäder. Det rör av dock främst inomhusmiljön. Det naturligt att samordna detta arbete. vore Jag ser att utvecklingen av ett system för miljödeklaration av bostäder förutsätter nära samverkan med andra myndigheter. Utvecklingen bör därför ingå i regeringens redovisning till riksdagen.

6.2.2 Slutna kretslopp näringsämnen från hushållen

av

ska underlättas

Naturvårdsverket ska i samverkan med Boverket utvärdera försök med kretsloppstoaletter och verka för att lokala, kretsloppsanpassade avloppslösningar underlättas. Stora mängder näringsämnen passerar genom hushållen. Hittills har möjligheterna för enskilda boende att kretsloppsanpassa hanteringen av organiskt avfall varit inriktade främst på kompostering av köksavfallet. Näringsmängden i hushållets köksavfall utgör emellertid endast en mindre del av näringsmängden i hushållens avfall från toalettema. Dagens tekniska avloppslösningar leder till att en stor del av näringsämnena i urin och fekalier går förlorade som växtnäring för jordbruket eftersom de inte återgår till åkennarken. Många konsumenter anser att toalettavloppet ska ingå i kretsloppet i större utsträckning än vad som för närvarande sker i form av slam från reningsverken. En mängd sådana projekt pågår nu i mindre skala. Nya lösningar kan innebära både stora vattenbesparingar och resurshushållning med näringsämnen. De kan också vara speciellt lämpade för hushåll som inte är anslutna till kommunala avloppssystem. Det görs alltså en hel del satsningar på nya lösningar, men det finns oña inte resurser att utvärdera försöken. Det är angeläget att sådana erfarenheter utvinns för framtidens lösningar.

För att nya system för hanteringen av toalettavfall ska kunna provas i större utsträckning krävs ytterligare forskning och utveckling. Naturvårdsverket deltar i ett sådant samarbetsprojekt där smittspridning, miljöpåverkan och resurshushållning undersöks. Det är angeläget att redovisningar och utvärderingar görs av de försök som pågår, eftersom de kan få stor framtida betydelse. I regeringens proposition om sysselsättningen, prop. 1995/962222, föreslås ett femårigt med bidrag bl.a. för miljöförbättrande program åtgärder med småskalig teknik området för vatten och avlopp. Det är ny angeläget att sådana medel även utnyttjas till utvärderingar av pågående försök. Sådana utvärderingar bör göras Naturvårdsverket, gärna i av samarbete med universitet och högskolor. En ökad samverkan mellan kommunerna och jordbrukssektom skulle kunna leda till lokala lösningar som underlättar för dem vill satsa på som ett sådant kretslopp. Naturvårdsverket kan verka för ett sådant samarbete genom den delegation för konsument- och miljöfrågor jag som föreslår.

90 SOU 1996: 108

6.2.3 Konsekvenser den avreglerade elmarknaden

av

ska undersökas

Konsumentverket ska i samverkan med NUTEK undersöka konsekvenserna för konsumenterna och miljön avreglerad av en elmarknad.

Konsumentverket ska uppmuntra energiföretag att införa rutiner som

tar till vara konsumenternas engagemang for att spara elenergi.

Syftet med den reform avreglerat elmarknaden att skapa fri som var konkurrens. Avregleringen verkar hittills ha lett till att leverantörerna höjt de fasta avgifterna för nät och installationer. Sådana förskjutningar från rörliga till fasta avgifter fråntar konsumenterna möjligheten att se ekonomiska resultat av sparsamhet och minskad elförbrukning.

Avregleringen genomfördes utan att förslagets konsekvenser för miljön hade analyserats, så som jag förslagit ska ske i fortsättningen. Konsekvenserna måste därför analyseras i efterhand och därefter eventuellt åtgärdas. NUTEK har i uppdrag att följa avregleringens konsekvenser men arbetet behöver kompletteras med konsument- och miljöaspekter. Konsumentverket bör inom för sitt sektorsanvar ramen genomföra en sådan analys och lämna förslag om eventuella åtgärder. Analysen bör också redovisas i regeringens skrivelse till riksdagen. I samband med denna analys bör Konsumentverket i samverkan med NUTEK initiera ett utvecklingsarbete för mer pedagogisk utfomming av leverantörernas elräkningar. Konsumenternas för att engagemang spara elenergi underlättas om besparingarna blir synliga elräkningama. Avläsning av elförbrukningen i bostäder sker oftast gång året. en om Däremellan baseras elräkningen på schabloner för att sedan årligen korrigeras mot den avlasta faktiska förbrukningen. Resultatet blir att det kan ta upp till ett år innan resultatet av ökad förbrukning eller besparing redovisas. I många fall är räkningens uppgifter komplicerade och svåra att uttyda för konsumenterna.

6.2.4 Hushållen ska debiteras efter faktisk

energiförbrukning

Hushållens faktiska förbrukning värme och varmvatten ska mätas

av och debiteras enskilt.

Som jag tidigare nämnt används energi i boendet främst för att värma upp bostaden. Dessutom används energi för att värma och for vatten att driva en rad elektriska apparater i bostaden.

En rad rapporter, utredningar och infonnationsmaterial visar hur kan minska användningen energi i boendet. I några studier visas också av

vad detta skulle kunna innebära i reella besparingar för hushållen. Detta

är mycket värdefull information, eftersom hälften hushållen i men av är

flerfamiljshus kommer inte informationen till användning i tillräckligt

stor utsträckning. I bostäderna i flerfamiljshus kan enskild man som boende oftast inte påverka kostnaderna sig för eller vare värme varmvatten. Kopplingen mellan boendets kostnader och individens

förbrukning av värme och varmvatten är helt enkelt osynlig då mätning

och debitering sker kollektivt i flerfamiljshus.

En viktig strategi i min handlingsplan för miljömålet är att konsumenterna inte ska få motsägelsefulla budskap. Sparsamhet i

förbrukningen av energi ska kunna löna sig. Energikostnaden i boendet

får då endast i mindre utsträckning fast kostnad. Jag alltså vara en ser

att för att ge verkan måste infonnationen energihushållning

om kombineras med ekonomisk uppmuntran direkt till dem minskar en som sin förbrukning. Även Energikommissionen pekade i sitt betänkande SOU 1995:139 på att infonnation behöver knytas till andra åtgärder för att få genomslag.

En rättvis metod för att sådan ekonomisk återkoppling är den ge en att faktiska förbrukningen vänne och varmvatten mäts och debiteras i av alla hushåll. Detta kan göras genom att krav på mätning individuell av

förbrukning införs i lämplig takt, både för nybyggnad flerfamiljshus

av och i befintlig bebyggelse.

Detta är ett sådant förslag jag berörde i inledningen till detta kapitel: som det har varit uppe till diskussion tidigare utan att ha utvecklats vidare. Jag kommer att lämna närmare redogörelse för dessa utredningar i en ett bakgrundsavsnitt längre fram. De aspekter jag vill anföra här är dels nya att andra länder genomför motsvarande åtgärder och att teknik och pris på mätutrustning utvecklas, dels att konsumentpolitikens miljömål leder till att förslaget måste betraktas i dager. en ny

Det tidigare nämnda SAVE-direktivet 93/76/EEG ställer krav

på att medlemsländerna skapar för att tillse att värme och program varmvatten faktureras med utgångspunkt från varje användares faktiska

förbrukning. Flera europeiska länder har infört eller arbetar för att införa regler om mätning av energiförbrukningen i bostäder.

92 SOU 1996: 108

I Danmark mäts förbrukningen och mäts individuellt i större av gas delen av bostadsbeståndet. Vannvattenmätning är ovanlig. Lagstiftning har nyligen införts for mätning av el, gas och värme. I nybyggnation gäller kraven från första juli 1995 och i befintlig bebyggelse från sista december 1998. För vannvatten gäller att all nybyggnation ska vara

förberedd för individuell mätning den första juli 1995. Möjligheter till

dispens finns i samtliga fall. Lagstifiningen föreskriver att det ska ske en

kompensation for lägenheter i utsatta lägen som takvåningar,

hömlägenheter m.m. Lagstiftning individuell vännemätning har även införts i Tyskland om

och Schweiz. Arbete pågår även i Frankrike, Österrike och Spanien for

att utforma sådana bestämmelser om individuell mätning.

6.2.5 Miljöanpassning bostaden ska rabatt på

av ge

fastighetsskatten

Boverket ska i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket ta

fram ett system för diflerentiering av fastighetsskatten för

miljöanpassade bostäder. Detta system samordnas med systemet för miljödeklaration av bostäder. Många investeringar är avsedda energi i ett småhus kan som att spara lönsamma. Några exempel är isolerglas i fönstren och solfångare vara for varmvatten. Sådana investeringar ger dock extra standardpoäng i bedömningen fastighetens taxeringsvärde. Slutresultatet för den som av gör miljörelaterade investeringar blir då högre fastighetsskatt. en Detta är ett olyckligt resultat som strider mot min strategi om att undvika dubbla budskap till konsumenterna. Vi vet redan att flera statliga myndigheter arbetar med att sprida information om hur energi ska sparas i bostäderna. Det bör enkelt att utarbeta ett system som inte automatiskt överför var värdet av gjorda investeringar till en högre fastighetsskatt via husets taxeringsvärde. Taxeringsvärdet bör givetvis höjas efter värdet på gjorda investeringar. Fastighetesskatten ska däremot differentieras efter husets miljöegenskaper.

6.3 Förslag inom resandet

Konsumentfrågorna ska få högre status

Personbilar ska miljödeklareras

Konsumenternas engagemang ska underlättas och tas till vara Konsumenterna ska få användbar information om transporter utan bilägande Enskilda utan bil ska ha rätt att dra kostnaden for hyrbil av Budskapen till konsumenterna ska vara entydiga

Enskilda innehar förmånsbil ska kunna tjäna på att köra sparsamt

som

6.3.1 Personbilar ska miljödeklareras

Vägverket ska i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket verka för att konsumenterna får tillgång till miljddeklarationer för personbilar. Bilarnas miljöegenskaper komplicerad och teknikfylld fråga. En är en allmän miljödeklaration personbilar skulle konsumenterna av ge en mindre utsatt roll och på sikt öka deras inflytande. Utvecklingen av arbetet med miljödeklarationer bör därför ingå i regeringens redovisning till riksdagen. Information om nya personbilars bränsleförbrukning och miljöklassning lämnas enligt en branschöverenskommelse i all marknadsföring. Detta övervakas av Konsumentverket, också sprider infonnation som om bilarnas bränsleförbrukning.

Ett system för miljöklassning av bilar har infördes 1992 genom bilavgasförordningen 1991:1481. Den innebär att försäljningsskatten differentieras i miljöklasser efter bilens avgasutsläpp. Utsläppen av koldioxid omfattas dock inte, systemet därför inte tillräcklig ger

information om bilens miljöegenskaper.

En förbättrad miljödeklaration skulle kunna bygga på ett ändrat system

för miljöklassning. Deklarationen bör då inkludera energiförbrukning,

faktiska utsläpp under belastning, materialval, säkerhetsaspekter och

4 I6-0868

möjligheter till återvinning. Den kan alltså inte vara en okomplicerad miljömärkning. Vägverket är den myndighet som har sektorsansvaret för trafikens andel i de nationella miljömålen. Vid verket har ett arbete påbörjats med att ta fram information och märkning som ska underlätta för konsumenternas val vid bilköp. Informationen ska avse bilarnas miljöegenskaper, energieffektivitet och säkerhet. Hittills har arbetet främst inriktats på säkerheten. Jag finner det angeläget att miljöarbetet också bedrivs. Enligt den ansvarsfördelning som jag tidigare föreslagit i kapitlet om aktörema, ska Vägverket utföra arbetet i samverkan med Konsumentverket och Naturvårdsverket. Vidare har regeringen har nyligen tillsatt särskild utredare som bl.a. ska se över möjligheten att en differentiera skatten på fordon med hänsyn till bränsleförbrukningen.

6.3.2 ska få användbar information

Konsumenterna om

transporter utan bilägande

Konsumentverket ska inom ramen för sektorsansvaret underlätta för

konsumenterna att få tillgång till användbar information om transporter utan bilägande. Dessutom ska Konsumentverket verka for att samla in och sprida kunskap och erfarenheter om resenärernas villkor i kollektivtrafiken mellan bl.a. kommuner.

Att äga bil ger kostnader och bekymmer kan ändå nödvändigt i men vara många situationer. Om transporterna i stället kunde göras utan eget bilägande skulle många onödiga resor sedan kunna undvikas. Alternativen kan dock verka besvärligare än att äga bil. Bristande kännedom alternativa färdsätt och aktuell information om om tidtabeller kan vara ett hinder. Konsumenterna har föga inflytande på

hur den kollektiva trafiken läggs upp. Ändringar i invanda rutter och

resor till nya resmål kräver merarbete för att ta reda på bästa fardsättet. Informationssystem för kollektivtrafiken provas för närvarande i större tätorter. Exempelvis testar Stor-Stockholms Lokaltrafik för närvarande ett system med svar via knapptelefon. Start och mål samt tid för resan anges på telefonens knappsats och svaret ges i telefonen av en dator. Göteborgs Lokaltrafik har gjort ett försök med information via Internet inom det s.k. Kom Fram-projektet. Inom projektet används olika former

av informationsteknologi för att få trafiken i Göteborg att flyta.

SOU 1996: 108 95

I Örebro finns sedan 1982 känt exempel på framgångsrik ett en bilpool. Erfarenheterna från denna bilpool pekar på att minskar sin man

bensinförbrukning med en tiondel jämfört med vid eget bilägande. Ett

annat exempel är Majornas bilkooperativ i Göteborg. Även i Stockholms kommun finns ett begynnande intresse for bilpooler. Kooperativa institutet och Gröna Bilister har tagit fram handbok for dem vill en som skapa ett kooperativ. Skriften behandlar lämpliga administrativa konstruktioner, taxesättning m.m.

Konsumentverkets sektorsansvar innebär bl.a. ett huvudansvar för informationen omkring frågor rör miljön och konsumenterna. En som förbättrad tillgång till information transporter utan bilägande är om en inte oväsentlig del i min plan för att minska bilresandets belastning på miljön.

Mitt förslag blir alltså att Konsumentverket ska underlätta för allmänheten att få tillgång till information kollektivtrafiken. om Informationen ska även beröra andra fonner transporter utan av bilägande som exempelvis hyrbil, samägande bil, samåkning av samt cykel- och gångtrafik. Konsumentverket ska vidare verka för samla att och sprida kunskaper och erfarenheter kollektivtrafikresenärers om villkor, bl.a. mellan kommuner.

För dessa informationsuppgifier kan den föreslagna gröna databasen,

kopplad till det svenska Miljödatanätet, lämplig form. vara en

6.3.3 Enskilda utan bil ska kunna dra kostnaden för

av

hyrbil

Enskilda skattskyldiga inte äger bil ska ha rätt dra

personer som att av kostnader för bruk hyrbil kommunalskatten. av mot

I inledningen till detta kapitel har jag framhållit hur viktigt det är att

konsumenter ska kunna välja att inte skaffa bil. Ett sådant val får betydelse för miljön eftersom inte på sätt förleds företa man samma att onödiga bilresor bilen inte är tillgänglig omedelbart. om

En viktig strategi i min handlingsplan alla former är att av engagemang hos konsumenterna ska underlättas. Att äga bil kostar mycket kan men ändå upplevas nödvändigt i många situationer. Avsikten med mitt som

förslag är alltså att stödja dem som vill utföra sina nödvändiga

transporter utan att skaffa egen bil. Minskade kostnader för hyrbil är ett

symboliskt viktigt stöd.

Möjligheterna att dra av sådana kostnader mot kommunalskatten ska begränsas till personer som inte har bil inregistrerad. Förslaget kan väntas leda till en ökad efterfrågan på hyrbil, vilket i sin tur ger ökade skatteintäkter.

6.3.4 Samhällets ska inte från

planering utgå bilägande

Om ska uppnå miljömålet i konsumentpolitiken är det viktigt att

ohållbara lösningar inte etableras. På sikt måste hela samhället vara

organiserat så att miljöanpassade handlingsmönster blir självklara och

enkla för konsumenterna. För att åstadkomma detta krävs förebyggande

arbete. Samhällsplaneringen är ett av de viktigaste instrumenten för att

styra mot lösningar som gör det möjligt för konsumenterna att föra ett

miljöanpassat leverne.

Kommuner och länsstyrelser har här en betydande roll. Kommunerna

ansvarar för översikts- och detaljplaner och länsstyrelsen arbetar med regionplanering i samarbete med kommunerna. Tillsammans har de stort

inflytande över var bostäder och arbetsplatser lokaliseras samt över hur kollektivtrafiken utformas.

Samhällets planering har avgörande betydelse för konsumenternas möjligheter att ersätta bilen med andra transportmedel. Ett belysande

exempel utgörs av hur handeln med dagligvaror utvecklats under det senaste halvseklet. År 1950 fanns 83.000 butiker inom detaljhandeln. Under 60-talet lades många av dem ned eller slogs samman till snabbköpsbutiker. År 1990 fanns 8.000 butiker för dagligvaror och en

fjärdedel av dem var stonnarknader, varuhus och liknade.

Resultatet av denna utveckling har blivit att konsumenterna nu tvingas använda mer tid och färdas längre sträckor för att handla dagligvaror. Detta har uppmärksammats i "Klimatförändringar i trafikpolitiken" SOU:l995:64 och transportforskningen t.ex. Forsberg m.fl. "Effekter av externa köpcentra" Chalmers rapport 1994: Plan- och byggutredningen har i sitt delbetänkande SOU 1996:52

föreslagit en återgång till tidigare lagstiftning ger kommunerna

som möjlighet att förhindra nyetablering av externa köpcentra om särskilda

skäl föreligger. Ett sådant skäl kan enligt utredningen vara ambitionen

att begränsa den totala vägtrafiken.

Det är enligt min mening mycket positivt att Plan- och byggutredningen

föreslagit att denna möjlighet ska återinföras. Det skapar ett större

handlingsutryrnme för de kommuner som har höga ambitioner

miljöområdet. Det är emellertid viktigt att också på andra sätt tillgodose konsumenternas intressen samhällets planering. Kollektivtrafiken bör exempelvis utformas utefter resenärernas villkor i högre grad. Det kan bli en följd av mitt forslag Konsumentverkets uppgift att samla ovan om och sprida kunskaper och erfarenheter kollektivtrafikresenäremas om villkor.

Att genom samhällsplanering underlätta miljöanpassning är konkret

en tillämpning av min tredje strategi: Det samlade budskapet till

konsumenterna ska entydigt. För att uppnå detta har jag i kapitel

vara

två också föreslagit att statliga utredningar och propositioner ska

innehålla en analys förväntade effekter på hushållens miljöbelastning. av

6.3.5 Innehavare förmånsbil ska kunna

av tjäna på att

köra sparsamt

Vägverket ska i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket

ta fram ett system för diflerentiering av beskattningen av förmånsbilar

utgående från bilens miljöegenskaper. Detta system samordnas med

systemet för miljödeklaration av bilar.

Värdet av förmånsbil ska beskattas utgående från dels förmånsbilens

miljöegenskaper, dels företagets bo/Jörda kostnader för bilen,

företagets kapitalkostnader för bilens inköp bilens samt värdeminskning baserad på inköpspris och körsträcka. Värdet ska även inkludera andra förmåner knyts till förmånsbilen som som

parkeringsplats och framtida avgifter för biltullar.

Innehavaren av en förmånsbil ska själv betala bensinförbrukningen.

Körning av förmånsbil i tjänsten ska sedan ersättas på liknande sätt som användandet av privat bil i tjänst.

Totalt 3,6 miljoner fordon är registrerade personbilar, dessa är som av

0,5 miljoner företagsägda och ungefär 160.000 är s.k. fömiånsbilar enligt Klimatförändringar i trafikpolitiken SOU 1995:64.

Förmånsbilama är överrepresenterade i storstadsområden som

Stockholm och Göteborg.

Begreppet fömiånsbil kopplar till beskattningen den nytta bilförmån

av som innehavaren medges av det företag äger bilen. Idag är reglerna som for beskattning utfonnade så att innehavaren beskattas efter schablon en för värdet av en fönnånsbil om den körs 1500 mil år. Det innebär per en avsevärd kostnad och det kan tänkas leda till tendensen hos innehavare av fönnånsbilar att åtminstone köra den sträcka betalar for. som man

Därefter är kostnaden för en ökad privat körsträcka obefintlig. Antalet förmånsbilar minskar emellertid, vilket kan tyda på att det trots allt inte är något fönnånligt sätt att ha tillgång till bil. När utfominingen av beskattningen av föimånsbilar ändrades senast uttalade regeringen att schablonen innebar problem ur miljösynpunkt vilket bekräftas av den mängd utredningar som behandlat trafikens miljöpåverkan. Utredningama beskrivs närmare i bakgrundsavsnittet i slutet av detta kapitel.

Utfonnningen av beskattningen har sagts leda till ökade körsträckor,

större bilar och underbeskattning av dem som innehar fönnånsbilar. Jag anser dock att den allra viktigaste invändningen mot beskattningens

utfomming är att den inte medger lägre kostnader för den enskilde av en

sparsam bilkörning.

Konsumentverket har visat att utsläppen av koldixid från nya bilar inte har minskat de senaste åren. Fönnånsbilama utgör en stor del av de nya bilarna. Jag har utfonnat mitt förslag så att att värdet av bilförrnånen ska påverkas av den privata kömingen. Förslaget kommer antagligen inte att påverka den totala efterfrågan på fönnånsbilar. Däremot avser jag att förslaget ska driva på efterfrågan på förmånsbilar som är bränslesnåla eller som inte drivs av fossila bränslen. Därigenom kommer marknaden att förses med miljöanpassade andrahandsbilar. mer Mitt förslag är alltså, när det gäller de fasta kostnaderna, att beräkningen av fömiånsbilens värde även ska beakta bilens miljöegenskaper, exempelvis dess utsläpp av koldioxid. De rörliga kostnaderna, d.v.s. bensinförbrukningen, föreslår jag att innehavaren av fönnånsbilen själv ska bekosta. Det senare är en konkret tillämpning av min strategi att det ska kunna löna sig för den enskilde att miljöanpassa sitt beteende. Ett likalydande förslaget om rörliga kostnader har helt nyligt framlagts i Beskattning av

bilfönnån Ds 1996:34 från Finansdepartementet. I frågan om

fönnånsvärdet framför man emellertid i departementets skrivelse att endast starka skäl skulle kunna motivera att principerna i 1990 års skatterefonn frångås principerna innebär att man ska betala skatt för exakt den fönnån man får. Jag anser att det faktum att inte klarar att nå uppsatta nationella av miljömål är ett sådant starkt skäl. Ett annat är att någon kraftig höjning av koldixidskatten inte bedöms vara aktuell, en sådan skulle annars ersätta flera av mina förslag till åtgärder.

6.4 Bakgrundsbeskrivningar till förslagen

Marknadsföringslagen, Standardisering och Miljömärkning

Marknadsföringslagen

Syfiet med Marknadsföringslagen 1995:450 är att främja

konsumenternas och näringsidkamas intresse i samband med marknadsföring av varor och tjänster. Lagen ska motverka otillbörlig

marknadsföring. Konsumentverket/KO har till uppgift för

att ansvara tillsyn enligt marknadsföringslagen. Verket har också fått regeringens uppdrag att redovisa utvecklingen aggressiva marknadsföringsav metoder och diskriminerande reklam.

Tillsynsarbetet har hittills varit framgångsrikt i så motto verket

att vunnit ett antal principiellt viktiga mål i marknadsdomstolen. På så sätt har en tydlig praxis etablerats. Detta till trots har lagen varit uddlös, efiersom företagen endast drabbats sanktioner de den av om upprepar marknadsföring fällts i Marknadsdomstolen. som

Det antal fall som Konsumentverket under 1990-talet fört till marknadsdomstolen framgår nedan;

1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 22 14 13 8

De 8 fall som fördes till Marknadsdomstolen under 1994/95 handlade

om tillsvidareabonnemang 2 fall, otjänliga produkter 2 fall,

naturläkemedel och kosttillskott, leasing i konsumentförhållanden, förbud att sälja leksaksvapen samt förbud att sälja ett blöjspänne.

Det stora flertalet ärenden avgörs emellertid frivilliga rättelser genom från företagens sida. Under 1994/95 handlades alltså 1549 3591 av

ärenden enligt rutin för snabbhandläggning innebär att ärendet

en som avslutas inom två dagar. Merparten dessa är ärenden enligt av lagstiftning. 14 procent de rättsliga ärendena är ärenden på verkets av eget initiativ.

Under 1994/95 var miljöargumentation i marknadsföring ett de av områden specialgranskades. Granskningen gjordes med hjälp de som av

kommunala konsumentvägledama under period samlade exempel

som en

på hur miljöargument används i marknadsföringen. De fall där

Konsumentverket fann skäl att ingripa och begära yttrande avslutades frivillig rättelse. Ett fallen har nyligen gått vidare för prövning genom av i Stockholms tingsrätt. Verkets sammanfattande bedömning var enligt årsberättelsen 1994/95 att sådana granskningar leder till en höjd nivå på marknadsföringen.

Marlmadsföringslagen infördes först 1970. Den nya marknadsföringslagen trädde i kraft 1996. I sin nya form syftar lagen till att ge

generella regler för marknadsföring, oavsett medium och produktslag.

Reglerna har sanktionerats på ett effektivt sätt genom direktmer verkande s.k. marknadsstömingsavgifter. Lagen är också tydligare utformade än tidigare.

Lagen bygger på principen att det är näringsidkama själva som förväntas lämna tillräcklig information sina produkter. Informationen

om Av lagens förarbeten

ska vara av särskild betydelse för konsumenten. framgår att det är fråga privatpersoners intresse och att det gäller

om införskaffande och liknande för enskilt bruk.

I generalklausulen förbjuds otillbörlig marknadsföring. De krav som

specificeras i lagen gäller reklamidentifiering, vilseledande reklam,

vilseledande förpackningsstorlekar, vilseledande eñerbildningar, konkursutforsäljningar, utförsäljningar, realisationer, obeställda

produkter, samt förmånserbjudanden.

"Miljö" nämns i samband med bestämmelserna vilseledande reklam i

om

lagens §6. Bestämmelserna ska säkerställa att uppgifter om produktens

egenskaper, beskaffenhet, mängd, inverkan på hälsa och miljö, ursprung, pris, betalningsvillkor samt näringsidkarens kännetecken, kvalifikationer, utmärkelser etc inte är vilseledande.

Den bryter mot marknadsföringslagen kan dömas att betala en som marknadsstömingsavgiñ. Avgiften kan variera mellan 5.000 kronor och

5 miljoner kronor, dock högst tiondel näringsidkarens omsättning

en av under föregående år.

Den lagen innebär vidgning talerätten eftersom det tidigare nya en av enbart Konsumentombudsmannen hade rätt att föra talan i vissa var som typer mål. Enligt 1994/95:l23, finns skäl talar för att av prop som

tidigare praxis verkat hämmande på olika intressenters förmåga, vilja

och kraft att nyttja sin rätt att gå till domstol.

Talan får väckas Konsumentombudsmarmen, näringsidkare som nu av berörs marknadsföringen samt sammanslutning av konsumenter, av näringsidkare eller löntagare.

lOl

Standardisering

Standardiseringen har på tid kommit att fa allt större betydelse senare en för inverkan på människors liv, hälsa och säkerhet. 1985 varomas infördes nämligen the approach i EU:s regelarbete. Den nya new metoden innebär att produktdirektivet endast ska fastställa de mest väsentliga kraven produkten ska uppfylla för att fritt få föras ut på som marknaden. Mer detaljerade tekniska specifikationer för produktgruppen fastställs sedan i standarder.

Sådana specifikationer, standarder, utarbetas av de europeiska

standardiseringsorganen på uppdrag mandat av EG-kommissionen. I

Europa samarbetar nationella standardiseringsorgan inom EFTA och EU i de västeuropeiska standardiseringsorganen CEN Comité Européen de Normalisation, CENELEC Comité Européen de Nonnalisation Electronique samt ETSI European Telecommunication Standardisation Institute. CEN är viktigast bland de europeiska organen när det gäller standarder för konsumentprodukter.

Initiativet till ett standardiseringsarbete i de nämnda europeiska nyss tas vanligen EG-kommissionen, industrin eller något av de organen av av

internationella standardiseringsorganen ISO International Organisation for Standardization och IEC International Eleetrotechnical Committee.

Nationella standardiseringsorgan ansöker om sekretariatsansvar för projektet. Ett sådant sekretariat får stor inverkan på arbetets resultat ansvaret för planläggningen av arbetet, utfommingen av genom preliminära förslag och remisser till berörda Arbetet kan ofia organ. pågå i flera år och innefatta många remissomgångar.

Medlemsländema har förbundit sig att överföra europeisk standard till nationell standard. Om alltså utformas enligt standarder som en vara i ett direktiv antas också direktivens krav uppfyllda. Systemet anges vara är frivilligt så tillvida att tillverkarna inte behöver följa den angivna

standarden, men de måste kunna visa att den produktutfomining de valt

uppfyller direktivets grundläggande krav. Genom att följa standarden kan tillverkaren å andra sidan säker att direktivets krav är vara uppfyllda. Systemet kan också sägas frivilligt genom att det är vara möjligt för alla intressenter att medverka i standardens utarbetande och på så vis påverka kravnivåema.

I det dokument reglerar samarbetet mellan EG-kommissionen och som

standardiseringsorganen, Rådsresolution 92/C 173/01 av den 18 juni

1992, markeras vikten ett brett deltagande i standardiseringsarbetet. av Arbetet ska karaktäriseras öppenhet och konsensus. Det ska dessutom av oberoende kapitalintressen. Standardiseringsarbetet är alltså en vara av

102 SOU 1996: 108

öppen process som emellertid förutsätter stora ekonomiska och personella resurser hos dem som deltar.

Bureau Européen de l’Environnement, EEB, paraplyorganisation är en

som samlar vissa europeiska miljöorganisationer. EEB har försökt få

en

observatörsplats i Enviromnental Planning Committee, den kommitté som övervakar alla miljömässiga aktiviteter inom det europeiska standardiseringsorganet CEN.

Merparten av svenskt standardiseringsarbete ingår i europeiska projekt.

Arbetet sker via SIS, Standardiseringen i Sverige, är ideell

som en

förening med medlemmar från näringsliv, myndigheter och andra institutioner. Ordförande i SIS fullmäktige utses regeringen efter

av

förslag från Industriförbundet.

Arbetet i de projekt bedrivs finansieras organisationerna som av som deltar. Staten delñnansierar arbetet, dels myndigheternas avgifter genom

för deltagande, dels via ett centralt anslag fönnedlat

av

Näringsdepartementet.

Konsumentverket har för budgetåret 1995/96 avsatt cirka 4,4 miljoner

kronor motsvarar 2,9 miljoner kronor för period på tolv månader för

en deltagande i det europeiska arbetet med mandaterad Standardisering av produktsäkerhet. ANEC, European Association for the Coordination of Consumer Representation Standardisation, arbetar för öka att

konsumentinflytandet över standardiseringen på europeisk nivå. Verket deltar i ANEC:s samordningsgrupper och innehar ordförandeskap i

ANEC:s Coordination Group. Sveriges Konsumentråd år representant i ANEC:s General Assembly.

Naturvårdsverket har för period avsatt 1,8 1,2 miljoner kronor samma

för deltagande i mandaterad Standardisering: vattenfrågor, utsläpp och utomhuslufit, markundersökningar, specifikationer motorbränslen och

av

motorprovning, förpackningar och miljöledning.

Boverket har avsatta 4,4 2,9 miljoner kronor för deltagande i bl.a.

arbetet med ett byggproduktdirektiv, Standardisering relaterad till

emissioner från byggmaterial och till energihushållning.

Kemikalieinspektionen har avsatt 0,15 0,1 miljoner kronor för sitt

mer begränsade deltagande i arbetet med mandaterad Standardisering av

bioteknik, miljörevision nickel utlöses

samt av som ur smycken.

Miljömärkning

Då miljömärkning varor, och andra närliggande frågor, tas upp i den av internationella diskussionen utgår man vanligen från tre definierade typer miljömärkning; av Typ I är miljömärkning i fonn symbol eller kort text som baseras - av en på flera bestämda kriterier. Märkningen är certifieriad tredje part. av en

Typ är producenters och marknadsförares egna påståenden om varans miljöegenskaper i ord eller symboler.

Typ III är kvantifierad deklaration av flera bestämda parametrar, - en certifierad tredje part. Exempel på denna typ märkning är s.k. av en av miljövarudeklarationer och ekoproñler som visas i form av diagram eller tabeller. Märkningens syfie är att konsumenten eller uppköparen själv

jämför olika miljöaspekter och avgör är acceptabel i

varors om varan miljöhänseende. De miljöaspekter som redovisas på deklarationen är vanligen miljöpåverkan under hela dess livscykel, dvs. råvaruvarans framställning, tillverkning, distribution, användning, deponering och återvinning.

I den fortsatta texten beskrivs några exempel på miljömärkning av typ I och II. Inom typ I återfinns exemplen KRAV, Bra Miljöval- Falken, Svanen och Blomman. Exempel miljömärkning av typ är märkningama "Sälen", "Pandan" och returpilen, samt varumärken som

Fauna, Änglamark, Sunda och Skona. Miljömärkning av typ III är

fortfarande under utveckling. Såväl i Sverige internationellt som diskuteras olika system for sådana deklarationer, bland annat i standardiseringsarbetet.

KRA V- märkningen

Föreningen KRAV Kontrollföreningen för ekologisk odling bildades - 1985 fyra organisationer arbetar med ekologisk odling. Syñet av som med KRAV är att tillhandahålla en trovärdig kontroll och märkning av ekologisk produktion och de insatsmedel används för produktionen. som På detta sätt ska producentema kunna nå ut med sina ekologiska varor och konsumenterna hitta dem. Arbetet går ut på att fastställa regler för ekologisk produktion, kontrollera att reglera följs och utfärda bevis för godkännande. Reglerna ska stimulera till utveckling av ekologiska produktionsmetoder.

KRAV är idag ekonomisk förening med ett tjugotal medlemmar. en Medlemmarna är riksorganisationer representerar lantbrukare, som

förädlingsföretag, distributörer, återförsäljare, samt konsument- och

miljörörelsen. Föreningens arbete leds partssammansatt styrelse. av en Styrelsen och föreningsstämman fastställer KRAV-reglema för ekologisk produktion. Styrelsen utser vidare föreningsledningen, som godkänner eller underkänner producenter vill ansluta sig till KRAVsom kontrollen.

Reglerna för märkning av varor utgår från föreningens definition av ekologisk odling som en "långsiktigt hållbar produktion goda och av hälsosamma livsmedel och andra jordbruksprodukter hög kvalitet. av

Det ekologiska lantbruket är miljöanpassat och djuretiskt försvarbart".

En grundläggande regel för KRAV-märkningen är att konstgödsel och

kemiska bekämpningsmedel inte får användas.

Styrelsen antar KRAV-reglema efter det att de har förankrats hos medlemsorganisationema och andra centrala aktörer. Reglerna gäller tills vidare och de ska revideras i lämplig takt och utsträckning så att den ekologiska produktionen utvecklas.

När reglerna fastställts kan producenter och förädlingsföretag ansöka om att få deltaga i kontrollen och använda KRAV-märket på sina produkter. För att få delta i kontrollen utgår fast avgift, samt rörlig avgift en en baserad på t.ex. odlingsareal eller djursort. Efter intresseamnälan och en KRAV:s första kontrollbesök kan produktionen godkännas efter viss en karenstid, förutsatt att reglerna följs och att producenten lämnar fullständiga uppgifter produktionen. om

Idag är drygt 2000 lantbrukare och förädlingsföretag anslutna till

kontrollen. Även importörer kan ansöka få KRAV-märka sina om att varor. KRAV är nämligen ackrediterad kontrollorgan IFOAM som av -

International Federation of Organic Agriculture. IFOAM är det

internationella samarbetsorganet för organisationer .inom ekologiskt lantbruk, kontroll och forskning. Ackrediteringen innebär att KRAVgodkända varor kan säljas med andra ackrediterade organisationers märken i andra länder, och vice KRAV:s regler är hamioniserade versa. med IFOAM:s regler för ekologisk odling.

Det varumärkesskyddade KRAV-märket finns i tre varianter. Det vanliga KRAV-märket används för KRAV-kontrollerade livsmedelsprodukter och märket "KRAV-import" används för importerade livsmedel. Dessutom finns ett märke i fonn pil, med texten "KRAVav en godkänd för ekologisk odling" används för produktionshjälpmedel. som

Marknadsföring av livsmedel med hjälp av miljömärken, eller fomiuleringar om produkternas miljöegenskaper, är detaljreglerad än vid

mer andra sorters Sedan 1991 finns det nämligen EG-direktiv hur varor. om

livsmedelsprodukter ska framställda för att få säljas som vara "ekologiska", "naturenliga" och liknande benämningar. KRAV:s regler överensstämmer i stort sett med dessa regler. Föreningen är nu

auktoriserad Jordbruksverket att kontrollera livsmedelsproduktion

av marknadsförs mcd miljöargument eller som erhåller statligt stöd som riktat till sådan produktion.

Det är produktionsmetodema kontrolleras i KRAV-kontrollen, inte som produkterna. Vid misstanke att reglerna inte följs förekommer det om dock att själva produkten undersöks, t.ex. i form av resthaltsanalyser.

KRAV:s kontroll omfattar hela produktionskedjan ñån produktions-

hjälpmedel, växtodling eller djurhållning, förädling, distribution och försäljning. Kontrollen sköts kontrollanter som är anställda av av föreningen.

En viktig del KRAV:s arbete är att sprida information om den egna av

verksamheten och produkterna, för att på så sätt främja ekologisk

produktion.

Naturskyddsföreningens Bra Miljöval Falken -

Den ideella organisationen Naturskyddsföreningen arbetar sedan 1988

med frågor kring konsumtionens och livsstilens miljöpåverkan inom projektet Handla Miljövänligt. Samtidigt påbörjades arbetet med det miljömärkningssystemet Bra Miljöval. Föreningens arbete sker i egna samarbete med handeln, dvs. ICA, Dagab och KF.

Syfiet med arbetet är att konsumenterna möjligheten att välja de varor ge belastar miljön minst. Ett annat syñe är att stimulera producentema som

att utveckla produkter som är mindre miljöbelastande.

Inledningsvis bestod märkningen endast av hyllkantsmärkning i

butikerna. Tillsammans med infomiationsfoldrar fungerar dessa vägledande för konsumenterna. Sedan 1992 kan producenter även ansöka att få använda föreningens märke Bra Miljöval direkt på varan. om

Inledningvis miljömårkningsarbetet inom infonnell struktur

bedrevs en

sedan 1992 speciell styrelse för verksamheten.

men ansvarar en Styrelsen består representanter från Naturskyddföreningen och av handeln i lika delar. Producentintressen finns inte representerade i

styrelsen. Naturskyddsföreningen att styrkan i föreningens arbete

menar

istället ligger i samarbetet med handeln. Det är dagligvaruhandelns

efterfrågan på miljöanpassade utgör det starka trycket på varor som producentema att anpassa sina varor.

Utgångspunkten för kriteriearbetet är att bedöma produktens miljö-

effekter under hela dess livscykel. Bedömningen

avser dock bara miljö-

aspekter, inte kvalitet och funktion. Föreningen betonar vidare

att man ska sträva efter att premiera kreativitet och nytänkande i produkt-

utvecklingen.

Kriteriearbetet är fördelat så att styrelsen beslutar vilka produktom

kriterier som ska tas fram medan föreningen självständigt utarbetar och

fastställer kriteriema. Arbetet med att göra utkast till kriterier ofta görs

av konsulter. Kriterieförslagen går sedan på remiss till föreningens olika

experter. Även producenter möjlighet lämna ges att sina synpunkter.

Föreningen utarbetat även kriterier utanför samarbetet med handeln. Så är t.ex. fallet med kriterierna för persontransporter och dagstidningar.

Kriterierna fastställs slutligen föreningens generalsekreterare.

av

Kriterierna skärps när föreningen detta befogat. Våren 1995 farms

anser

ett 25-tal kriterier för olika produktgrupper. Det rör sig främst

om dagligvaror som olika rengöringsmedel, batterier och pappersprodukter.

Efter att kriterierna fastställts fattar styrelsen för Bra Miljöval beslut om när kriterierna ska börja gälla, vanligen efter halvår. Under den ett

perioden samlar föreningen infonnation olika bedömer

om varor, samt vilka varor uppfyller kriterierna. De godkända på som varorna sätts upp

en lista som distribueras till handeln, där hyllkantsmärkningen sker. Samma lista finns med i föreningens förteckning över Bra Miljöval

som riktar sig till konsumenter och andra intresserade.

Producenter kan även ansöka licens att få använda miljömärket på om produkterna. För licensen utgår årlig avgift betalas märkt en som per produkt. Producentema betalar inte för hyllkantsmärket vilket innebär att även små producenter kan få Bra Miljöval-märket vid sina varor.

Naturskyddsföreningens miljömärke är ett skyddat varumärke i form

av en pilgrimsfalk och texten "Bra miljöval". På märket också anges att

varan uppfyller miljökriteriema föreningen har fastställt. Hyllkants-

som

märkningen består bara texten "Bra miljöval". Naturskyddsföreningen

av gör stickprovskontroller för att analysera de märkta innehåll. varomas

Parallellt med miljömärkningsarbetet bedriver föreningen

ett

kampanjarbete inriktat på opinionsbildning och producentpåverkan för miljöanpassning av varor. Infomtationsarbetet sker inom för

ramen

projektet Handla Miljövänligt och är lika viktig del i arbetet

en som

kriterieutvecklingen och miljömärkningen.

Nordiska miljömärkningen Svanen -

Hösten 1989 beslutade de nordiska konsumentministrama, inom Nordiska Ministerrådet, att införa enhetlig, frivillig nordisk miljöen

märkning produkter. Finland, Island, Norge och Sverige deltar i

av arbetet. Danmark har hittills inte deltagit i samarbetet utan valt att

arbeta inom EU:s miljömärkningssystem.

Syftet med den nordiska miljömärkningen är detsamma som med Bra Miljöval- märkningen, dvs. att vägleda konsumenter att välja de minst

miljöbelastande produkterna och att stimulera till en produktutveckling

tar hänsyn till miljön. Eftersom märkningen sker frivilligt på som producentemas eget initiativ är det fråga att utnyttja marknadsom

krafiema uppnå miljömål. Den nordiska miljömärkningen ska på

for att

så sätt ett komplement till andra miljöpolitiska stynnedlen.

vara

Arbetet samordnas i ett speciellt nordiskt samordningsorgan. Samordningsorganet fungerar ett forum för principiella diskussioner som rörande märkningen. Det är också där beslutar om vilka produktman är aktuella i kriteriearbetet, samt fastställer kriterier. grupper som

I varje land finns nationellt ansvarig organisation. De nationella en organisationerna för licensiering och kontroll, samt marknadsansvarar föring märkningen. Den svenska regeringen har beslutat att arbetet av med den nordiska miljömärkningen ska bedrivas inom SIS - Standardiseringen i Sverige. Verksamheten regleras genom ett avtal mellan SIS och dåvarande Civildepartementet.

SIS Miljömärkning är den avdelning inom SIS som sköter sekretariatsuppgiñema for märkningssystemet. En partssammansatt styrelse utser bland annat de expertgrupper arbetar fram förslag på som

kriterier for olika produktgrupper. Miljömärkningsstyrelsen utses på

förslag från rad myndigheter samt organisationer företräder en som producenter, handeln och konsument- och miljörörelsen. Det är

regeringen utser styrelsens ordförande.

som

Som rådgivande har Miljömärkningsstyrelsen referensgrupp

organ en består företrädare från ett tjugotal olika företag, myndigheter och som av organisationer.

Inom det nordiska samordningsorganet beslutar de deltagande länderna vilka produktgrupper ska utarbeta kriterier for. Kriteriearbetet om man inleds vanligen med nationell utredning i samråd med övriga länder. en Kriteriearbetet sker sedan antingen i nationellt baserade expertgrupper, eller i sarnnordiska expertgrupper utnämns samordningsorganet. som av

I gruppema deltar experter från handel, industri, myndigheter, miljö- och

konsumentorganisationer.

Vid urvalet produktgrupper är utgångspunkten det ska av att vara ett omfattande produktområde är betydelsefullt miljöhänseende och som ur att man genom märkningen ska kunna förändra marknadssituationen. Produkter bedöms relativt, i jämförelse med andra inom samma

produktgrupp. Kriterierna baseras på produktens miljöpåverkan under

hela dess livslopp, samt även dess kvalitet och funktion. En annan utgångspunkt är att högst tredjedel totalmarknaden i norden for en av

den aktuella produktgruppen, ska förväntas uppfylla kriterierna då de

fastställs.

När kriterieforslaget är klart går det ut pä remiss till intressenter i de

deltagande länderna. Kriterierna fastställs slutligen det nordiska av

samordningsorganet. Kriterierna är sedan giltiga, i alla deltagande

länder, i en period 2 eller 3 år. Eñer detta ska kriterierna skärpas, om tas

bort eller förlängas med ett år i taget.

I mars 1995 fanns kriterier för ett trettiotal produktområden. Ytterligare ett tiotal var samtidigt på remiss och for ett tiotal produktgrupper pågick förstudier inför kriteriearbetet. Kriterierna gäller främst for dagligvaror och kontorsmaterial, t.ex. rengöringsmedel och pappersprodukter. som

När kriterierna för en produktgrupp är utarbetade och fastlagda kan producenter ansöka licens att få använda märket på de om varor som uppfyller kriterierna. För att ansöka licens krävs och om tester noggrann dokumentation från oberoende provningsinstitut. Den sökande står for

dessa kostnader.

Även producenter och företag utanför länderna kan ansöka om licens, i första hand hos den nationella organisation for det aktuella som ansvarar kriteriedokumentet. Det är de nationella godkänner organen som produkten och utfärdar licens. När produkt godkänd i de en är ett av deltagande länderna är den automatiskt godkänd i de andra.

Företag och producenter som vill använda miljömärket sina

varor

betalar dels en ansökningsavgiñ och dels årsavgift baserad på den

en

miljömärkta årsomsättning. Årsavgift betalas till de nationella

varans

organen i alla deltagande länder där ska säljas miljömärkt.

varan

Det märke används for att visa produkt uppfyller de som att en uppsatta kriterierna är stiliserad "miljömärkt". Märket, en svan, samt texten som är ett skyddat varumärke, är variant Nordiska Rådets symbol. en av

Miljömärket kompletteras vanligen med kort förklarar i

en text som

vilket avseende är mindre miljöskadlig än alternativen.

varan

SOU 1996: 108 109

Kriterierna för olika produktgrupper innehåller regler för hur produkten ska vara testad och hur test och produktegenskaper ska dokumenteras. Det nationella miljömärkningsorganen ansvarar för kontrollen av att kriterier och andra regler följs.

E Uss miljömärkning Blomman -

EU:s system för miljömärkning etablerades våren 1992 genom att miljömärkningsförordningen antogs av Ministerrådet. Arbetet med att inrätta ett miljömärkningssystem inleddes på initiativ av de europeiska konsument- och miljöministrama. Syftet med EU:s miljömärkning är detsamma som med det nordiska systemet. Genom en frivillig miljömärkning ska man vägleda konsumenter att ñnna produkter med mindre påverkan på miljön, samt förmå producenter att utveckla mer miljöanpassade produkter. Ett centralt syñe med EU:s miljömärkningssystem är att harmonisera nationellt baserad miljömärkning, eftersom den kan vara handelshindrande. Nationellt baserade system är tillsvidare tillåtna men kan komma att regleras på olika sätt i den mån detta anses nödvändigt. EU:s miljömärkningssystem överensstämmer i hög grad med det nordiska systemets mål, principer och procedurer. En viktig skillnad är dock att EU:s system bygger på lagstiftning och att kommissionen intar en central ställning i beslutsprocessen. Miljömärkningen handhas inom kommissionens generaldirektorat XI, som ansvarar för miljö-, atomskydds- och civilvskyddsfrågor. Medlemsländema ska inrätta ett behörigt organ För att förvalta EU:s

miljömärkning nationellt. Det behöriga organet tar emot ansökningar om

att få använda märket, fattar beslut om att tilldela märket samt underrättar kommissionen och de andra medlemsländerna om detta. I Sverige har SIS-Miljömärkning fått i uppdrag regeringen att av vara behörigt organ för EU:s miljömärkning. SIS-Miljömärkning deltar bland annat i arbetet för att ta fram produktkriterier. Kriteriearbetet initieras de nationella behöriga eller av organen av kommissionen. Kommissionen listar produktgrupper som är aktuella för kriterier, i samråd med en kommitté som består av representanter från de olika behöriga Även rådgivande med representanter organen. en grupp, från industri, handeln, miljö- och konsumentorganisationer, konsulteras i arbetet.

De behöriga organen i medlemsländerna kan delta eller mindre mer aktivt vid utarbetandet kriterier. Ett behörigt leder av nya organ kriteriearbetet för viss produktgrupp, och de andra behöriga en organen följer arbetet i en arbetsgrupp. Resultatet redovisas för kommissionen

som sedan presenterar ett slutgiltigt kriterieförslag. Kriterierna fastställs

slutligen av regleringskommitté, består företrädare från en som av medlemsländema. Kriterierna gäller fram till viss angiven tidpunkt. en Efier detta revideras de, eller så fattar kommittén beslut förlängning. om

Hittills har man inom EU:s system fastställt kriterier för ett tiotal

produktgrupper. Kriterierna gäller främst dagligvaror men även ett

par andra produktgrupper tvätt- och diskmaskiner. Systemet infattar som

inte livsmedel och inte heller läkemedel eller drycker. Enligt relativt samstämmiga bedömningar är kravnivån i EU:s regler lägre än i det

nordiska systemet, och kommer att så förbli under överblickbar en framtid.

Producenter kan ansöka att få använda EU:s miljömärke på sina om varor. Märket är stiliserad blomma. Det behöriga organet tar emot en ansökningar, fattar beslut om att tilldela märket samt underrättar kommissionen och de andra länderna detta. De andra ländernas om behöriga organ kan invända mot beslut licens att använda märket. om För licensen utgår dels en fast ansökningsavgiñ och dels en omsättningsberoende avgifi. Avgift betalas bara till det land där ansökan gjordes. Hittills har endast ett fåtal licenser utfärdats.

Respektive lands behöriga organ för kontrollen att ansvarar av

förordningens regler för märkning uppfylls.

Fauna, Ãnglamark, Sunda och Skona

Under 1990-talet har de tre största företagen inom dagligvaruhandeln, Dagab, KF och ICA, lanserat s.k. "miljövarumärken" eller "miljöegna varusortiment". Vissa produkterna ingår i sortimenten är av som

kontrollerade och märkta något erkänt miljömärkningsorgan,

av som

KRAV, Bra Miljöval eller nordiska miljömärkningen. Eftersom detta

inte alltid är fallet är "miljövarumärken" exempel på typ II-märkning,

dvs. företagens egna miljöargument.

Fauna är namnet på Dagabzs miljöprofilerade varusortiment. Sortimentet

består av produkter kontrollerats och miljömärkts fristående och

som av

oberoende kontrollorgan, främst nordiska miljömärkningen och KRAV.

Produkter saknar miljökriterier ingår inte i "Fauna"-sortimentet. som

lll

Änglamark är KF :s produktserie for varor som antingen uppfyller

Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval eller KRAV:s kriterier för ekologisk odling. För produkter där sådana kriterier saknas utarbetar

KF kriterier. Även Änglanmark-sortimentet består vissa

egna av livsmedelsprodukter och rengöringsprodukter. Sunda och Skona är ICA:s varumärken. I Sunda-sortimentet ingår KRAV-märkta livsmedel och i Skona-sortimentet främst rengöringsmedel som kontrollerats och godkänts av nordiska miljömärkningen Svanen eller av Naturskyddsföreningens Bra Miljöval.

"Pandan "

"Pandan" är Världsnaturfondens märke. Sedan mitten av 1980-talet kan företag ingå avtal med Världsnaturfonden att få märka sin vara, mot om viss del varuintäktema går till fondens miljöarbete. Märket får att en av enligt Världsnaturfonden inte användas på vilka varor som helst. Papper ska exempelvis klorfritt och framställt av 100 procent returñber för vara att kunna komma i fråga för märkning. Några mer specifika miljökriterier ligger dock inte bakom märket utan bedömningsgrundema avgörs från fall till fall. Märket är således främst ett "insamlingsmärke" för miljöarbete.

"Sälen "

En symbol med en säl introducerades av företaget Pappersgruppen AB 1988, för att profilera klorfria pappersprodukter. Det finns dock ingen tredje godkänner och kontrollerar produktion och produkter. part som

Returpilar

Returpilar och liknande symboler finns i de flesta länder. Returpilen är intemationell symbol kan användas helst utan någon en som av vem som form av kriterier, godkännande eller kontroll. Det förekommer att

returpilen används för att indikera produktens miljöegenskaper,

exempelvis för att den är tillverkad returpapper. Returpilen kan också av användas med syfte att visa hur varan eller förpackningen ska källsorteras eller hand för bearbetning. Speciellt i det sistnämnda tas om fallet kan varan vara såväl mer som mindre miljöbelastande än andra alternativa varor.

6.4.2 Energisparande i bostäder

Programmet för energihushållning

Efter oljekrisema på 1970-talet inleddes för energisparande. ett program Bostadsdepartementet, dåvarande Bostadsstyrelsen, Statens planverk och de dåvarande länsbostadsnämndema agerade när det gällde bostäder. Regeringen upprättade energisparplaner och bedrev sparverksamhet med

miljardbelopp i bidrag. Mycket av arbetet var framgångsrikt, men det skapades också problem: täta hus med dålig inomhusmiljö och oseriösa

installationer av värmepumpar. I en rapport Energihushållningsprogrammets effekter", Statens Energiverk 1984:2, konstaterades att det var svårt att fastställa effektema programmet. Man att: av angav "Ingenting i vår analys talar... emot att den grundläggande drivkraften bakom de förändringar har ägt de dramatiska som rum var prisökningama på energi under ett par perioder under 1970-talet". En del av arbetet inriktades på att lära befolkningen att att vara sparsam:

släcka lampor och att hålla låg inomhustemperatur. Detta fungerade så

länge oljekrisen fortfarande var aktuell. Med förbättrad ekonomi och en elöverskott vittrade spareffekten snart bort.

Energiföretag

Vattenfall genomförde under 1989-92 ett försök i 350 småhus med direktverkande eluppvämming. Försöket ingick i energisparkampanjen

"Uppdrag 2000" och det visade att det var möjligt att spara upp till 10

procent av elförbrukningen enbart genom ändrade vanor. Man använde både information, ekonomiska incitament och återkoppling av

besparingsresultat som medel. I över hälften av hushållen minskade

elförbrukningen mellan 7 och 9 procent. Möjligheterna att kontrollera

elförbrukningen hade stor betydelse för resultatet

. Helsingborg Energi har tillsammans med NUTEK genomfört ett försök med förbättrad information till 600 kunder i småhus. Kunderna fick energiräkningar som kompletterades med infomiation statistik, både i om siffror och i diagram, och om jämförelser med likvärdiga hus. Tendenser till besparingar kunde noteras på ett tidigt stadium försöket. av

19 PM av Stig Hedénfrån Boverket .

Potential till energieffektivisering i bostäder

NUTEK har gjort på möjliga effektiviseringar och prognoser besparingar i hushållens energianvändning. Man utgår från två scenarier, med prishöjningar på 25 respektive 70 procent. Skillnaderna i besparingar rör sig då endast om ett fåtal procent, priskänsligheten är alltså låg. Enligt NUTEK skulle detta bero på att kostnaderna för hushållsel är låga i förhållande till hushållens övriga kostnader och att de boende i mycket begränsad omfattning fattar beslut vitvaror i om bostaden. NUTEK beräknade att användningen hushållsel totalt sett av skulle kunna minska med cirka 20 procent av dagens användning.

Omställning av energisystemet

Energikommissionen tillsattes 1994 för att "granska de pågående energipolitiska för omställning och utveckling av energisystemet". programmen Avvecklingen kämkrañen och klimatfrågorna var centrala av utgångspunkter för arbetet. Kommissionen lämnade sitt slutbetänkande SOU 1995: 139 i december 1995.

I betänkandet informations- och hushållningskampanjer som anger man viktiga åtgärder och refererar till den forskning som visar att infonnation bör kopplas till andra åtgärder eller insatser för att få verkan. Som förslag till åtgärder utöver information nänmer man bl.a.:

Energi- och miljömärkning av vitvaror - Direktiv till förvaltare offentliga fastigheter att genomföra - av energisparåtgärder är lönsamma med rimliga återbetalningskrav" som

Översyn av fastighetstaxeringens inverkan på investeringar i

energieffektivisering

Krediter med långa återbetalningstider för hushållens investeringar i energieñelctivisering

6.4.3 bostäder

Mätning av energiförbrukning i

Lagstiftning som rör mätning av värme och varmvatten

I förordningen för bostadsfinansiering från 1975 angavs att bostadshus skulle "förses med anordning gör det möjligt att mäta och debitera som

leveranser av varmvatten, och för varje lägenhet". De mätare gas som senare installerades enligt dessa regler användes dock sällan för debitering. Kraven slopades vid halvårsskiftet 1979 eftersom mätning

och debitering inte längre ansågs ekonomiskt motiverat. Bestämmelserna

för statliga lån ändrades så att förberedelse för sådan installation skulle göras. Sedan 1988 är också kravet på förberedelser borttagna ur bestämmelserna.

Enligt hyreslagen måste hyresbelopp fastställda i hyresavtal eller i

vara

överenskommelse enligt hyresförhandlingslagen. Undantag från denna

regel kan göras för kostnaderna för bränsle, hushållsel samt vatten och

avlopp. Sedan slutet av 1970-talet har hyresavtalen utvecklats mot

en "totalhyra", vilket har gjort energikostnaderna osynliga för de boende. I

bostadsrättsföreningar är avgiftssättningen fri enligt bostadrättslagen så länge principerna anges i föreningens stadgar.

Utredningar om mätning förbrukning värme- och varmvatten av av

Den senaste utredningen mätning hushållens förbrukning om av av

värme- och vannvatten Värmemätningsutredningen Ds Bo 1983:4.

var Ur utredningens direktiv kan läsa följande:

"...FÖr att främja energihushållning i bebyggelsen är det angeläget

att den enskilde, ifråga om energi till uppvämining och varmvattenberedning ges ansvar och möjlighet att direkt påverka kostnadema."

Utredningen visade på avsevärda möjligheter till besparingar och på samhällsekonomisk lönsamhet för vannvattenmätning i stor del av bostadsbeståndet. De möjliga besparingarna ligga mellan 15 och angavs 25 procent.

Ett alternativ till vännemätning övervägdes att införa som var en

förändrad hyresdebitering skulle skapa incitament för hyresgästerna

som att spara energi. Kostnaderna för värme och vannvatten skulle redovisas skilda från hyran fortfarande mätas kollektivt. Utredningen men underkände resonemanget med motiveringen att individen får mycket en begränsad ekonomisk avkastning på sina sparinsatser besparingen om

kommer hela kollektivet till del. De fördelningspolitiska effektema

av

individuell mätning vannvatten ansågs obetydliga. Utredningen

av vara framhöll i stället mätning ett sätt att öka hyresgästemas inflytande som över sin situation.

Utredningen föreslog en "bmksvärdesbaserad bashyra", vilken skulle

bestå av dagens bruksvärde minus schablon för kostnaderna för en varmvattenförbrukningen. Man ansåg att ett antal aspekter behövde

klargöras innan lagstiftning matning vänne kunde övervägas, om av bland annat installationsmöjlighctcr och rättviseaspekter. Under årens lopp har många argument framförts både för och emot mätning av vänncförbrukningen. Min syn är: att den orättvisa kan uppkomma vänneväxling mellan - som genom lägenheter är mindre än orättvisan i att all värrneförbrukning debiteras kollektivt. att det är möjligt att kompensera eventuella skillnader i lägenhetemas vämieegenskaper. att medicinska eller sociala skäl till att ha en vannare bostad kan kompenseras på liknande sätt som för skillnader i lägenhetemas vänneegenskaper. att risken för fuktskador i byggnaderna kan bedömas vara liten eflersom så mycket 10-15 graders temeraturskillnad krävs. Få som skulle välja den låga komfortnivå som en så kall bostad innebär. att risken för sabotage är densamma som vid andra former av mätning. - Tillämpningsregler kan medge att sabotage sanktioneras genom en hög schablondebitering utöver ersättning för mätaren. Schablondebitering kan också vara en lösning för bostadsinnehavare som är ovilliga att släppa någon för avläsning av mätaren. att tvister mellan värd och hyresgäst vid värmemätning inte skiljer sig från tvister vid andra former av debitering såsom telefonrälcningar och elräkningar.

Mätning av värme och varmvatten i olika länder i Europa.

I direktivet 77/7l2/EEG att alla nybyggda lägenheter med anges centralvärme ska förses med utrustning för fördelning vänne- och av varmvattenkostnadema på lägcnhetsinnehavare eñer deras respektive förbrukning. Enligt artikel 3 i i det s.k. koldioxid-direktivet om begränsningar av

koldioxidutsläpp genom förbättring av energieffektiviteten

93/76/EEG, även förkortat SAVE, anges att: Medlemsstatema skall utarbeta och genomföra program för fakturering kostnaderna för uppvärmning och varmvatten, beräknade i lämplig av omfattning på underlag av den faktiska förbnikningen. Dessa program skall göra det möjligt att fördela kostnadema för dessa tjänster...med hänsyn till varje bostadsinnehavares förbrukning... Det skall gälla

byggnader...som förses med värme... eller hushållsvarmvatten från en kollektiv anläggning.

Flera europeiska länder har infört eller arbetar för att införa regler om

mätning av energiförbrukningen i bostäder.

I Danmark har man en lång tradition när det gäller mätning av

energiförbrukning. Förbrukningen av och gas mäts individuellt i större

delen av bostadsbeståndet. Förbrukningen vänne mäts i alla av

enfamiljshus och i cirka hälften av i bostäderna i flerfamiljshus. Mätning av varmvattenförbrulmingen är ovanlig. I "Betänkning om obligatorisk individuell målning forbrugsposter", Boligministeriet 1286:1995,

av har man utrett individuell mätning skulle göras obligatorisk. Man om fann att mätning och vänne skulle lönsamt både

av vara samhällsekonomiskt och privatekonomiskt, såväl i nybyggnation vid

som

ombyggnad. Individuell mätning av vattenförbmkningen befanns inte lönsamt. Den huvudsakliga anledningen till detta är att mätama riskerar

att sättas igen av ledningsvattncts kalkhalt.

Utredningen resulterade i lagstiftning mätning förbrukningen

om av av el, gas och vänne. I nybyggnation gäller kraven från l/7 1995 och i befintlig bebyggelse från 31/12 1998. För varmvatten gäller att all nybyggnation skall förberedd för individuell mätning l/7 1995. vara

Dispensmöjligheter finns i samtliga fall. Lagstiñiiingen föreskriver att det skall ske en kompensation för lägenheter i utsatta lägen takvåningar,

hömlägenheter m.m.. - Lagstiftning om individuell mätning har också genomförts i Tyskland och Schweiz. Kompensationen för lägenhetens belägenhet i förhållande

till grannlägenheter görs via hyran i Tyskland. I Schweiz används komplexa modeller för att räkna ut kompensationstal. Arbete för att

utforma bestämmelser individuell mätning pågår även i Frankrike, om Österrike och Spanien.

Utredningar om beskattning av fönnånsbilar

"Reformerad inkomstbeskattning" SOU 1989:33 fastslog att förmåner skulle beskattas efter marknadsvärde neutralitetsprincipen. Man

avstyrkte dock ett förmånsvärde baserat på privat körsträcka med

hänsyn till administrativa kostnader. Miljöavgiñsutredningen SOU

1989:83 gjorde samma bedömning.

"Beskattning av bilfönnån" Ds 1993:53, Finansdepartementet föreslog

att: "Värde bilförmån skall bestämmas på grundval den faktiska av av

körsträckan". Regeringen valde att inte följa förslaget utan beslöt om vissa förändringar schablonen. Detta kommenterades i prop. av 1993/94:90 på följande sätt:

"Fortfarande kvarstår i viss utsträckning de tidigare påtalade problemen.

Dessa frågor bör skyndsamt beredas vidare. Beredningen bör ske så att

ett eventuellt förslag skall kunna träda i kraft den l januari 1995. En

naturlig utgångspunkt är att förmånen i princip skall värderas till ett

belopp de kostnader den skattskyldige skulle haft om han

som motsvarar själv för dem. Syftet är att uppnå korrekt beskattning och svarat en mer positiva miljöeffekter." Trafik och klimatkommittén SOU 1995:64 föreslog en beskattning grundad på miljöklass, bränsleförbrukning och säkerhetsegenskaper. Utöver de nämnda utredningarna finns det mängd andra ovan en utredningar behandlar beskattningen fömiånsbilar som ett som av miljöproblem. Till dessa hör Storstadstrafikutredningen SOU 1990:16,

Miljökonsekvensutredningen EU SOU 1994:7 och

av Klimatdelegationen SOU 1994:138. Kommunikations-kommittén berör frågan i sitt delbetänkande SOU 1996:26 och anför att fömiånsvärdet på privat körsträcka. bör vara grundat Beskattningen fönnånsbilar har varit föremål för rapporter skrivna av även utanför statsförvaltningen. Till dem hör en rapport skriven för Naturskyddsföreningens räkning och prof. Nils Brunssons inlägg i debatten. Huvudförslagen i dessa två utredningar sammanfaller: en krañig höjning schablonen för att motivera det stora flertalet av förmånsbilsinnehavare att äga sin bil.

Tjänstebilsförlaget har föreslagit att fönnånsvärdet ska grunda sig på

företagets faktiska kostnader för bilen samt schablon för en värdeminskning. Förmånsbilsinnehavaren betalar bensinen själv och skriver reseräkning till företaget för bensinkostnader. Fördelen är då att det inte finns några incitament varken för företaget eller för den som

innehar fönnånsbil att överdriva tjänstekömingen. Körning i tjänsten

en skulle inte påverka fönnånsvärdet och dämied inte heller skatt och sociala avgifter.

6.5 Konsekvenser av förslagen

Miljömålet i konsumentpolitiken är mycket ambitiöst fomiulerat av

Riksdagen. Varken de generella åtgärderna eller de tre strategier som jag har föreslagit går att utvärdera sig ekonomisk, regionalpolitisk

vare ur

118 SOU 1996:108

eller jämställdhetsaspekt. De konsekvenser jag kan diskutera gäller därför de förslag som är exempel på konkreta åtgärder.

Jag har på annat ställe i utredningen tagit det faktum upp att

Konsumentverket har belagts med kraftiga sparkrav för de kommande

verksarnhetsåren, och att det finns risk för inte kan att resurser avsättas för något ambitiöst arbete med det miljömålet. nya

Ekonomi

Ett konkret exempel är den gröna databasen jag föreslår ska inrättas. Kostnaderna för sådan varierar givetvis med ambitionsnivån. Det

en

danska initiativet kostar 3 miljoner kr år har ambitionsnivå

som per en

som är jämförbar med medelstor konsumentvägledning i

en Sverige. Naturskyddsföreningens förslag är betydligt ambitiöst och beräknas

mer

kosta 8 miljoner kronor år. Det bör dock de har räknat

per nämnas att med att verksamheten ska samfinansieras.

Förslagen som gäller fönnånsbilar och fastighetsskatt är möjliga

att finansiera inom respektive system, exempelvis de belastar genom att som

miljön mer får finansiera de lättnader medges för miljöanpassning.

som

Kostnader för förslaget individuell mätning kan hållas

om nere om mätning krävs i samband med nybyggnation, eller

om mätning kan finansieras via de så kallade ROT-bidragen.

I den så kallade sysselsättningspropositionen, 1995/96:22,

finns program för omställning till hållbar utveckling. Förslaget innehåller femårigt ett

program med investeringsbidrag för miljöförbättrande effekter bl.a. inom

avfalls- och va-området.

Regionalpolitik och jämställdhet

Det är svårt att finna några regionalpolitiska konsekvenser bland

de

exempel på åtgärder jag föreslagit. I den mån det finns några så det

är

positivt för landsbygden. Den gröna databasen kan underlätta

för

konsumenter i glesbygd att få tillgång till information. Förslaget om att utvärdera småskaliga avloppssystem kan på sikt leda till fler hushåll

att i

landsbygd kan finna lösningar för sina avlopp.

att rena

87 procent av de som har fönnånsbilar är män.

Andra för

7 viktiga frågor miljömålet

I samband med det inledande kapitlet nämnde jag att det finns frågor visserligen redan utreds andra återkommer och verkar som av men som särskild betydelse for att miljömålet i konsumentpolitiken ska vara av uppnås. Jag har valt att här peka ett par av dem men jag gör inga anspråk på att heltäckande. Detta avsnitt kan ses som några vara närmare beskrivna exempel ämnets beröringspunkter med andra områden.

Anledningen till att jag tar upp dessa frågor år att jag vill visa hur strategiema i min handlingsplan har beröringspunkter med andra sakområden.

7.1 målkonflikter

samhälleliga

För många finns klyfta mellan miljömedvetenhet på det av oss en intellektuella planet och miljömcdvctet beteende. Vårt faktiska agerande skiljer sig ofia från våra intentioner. Det finns många orsaker till att det är så, i kapitlet uppföljning och redovisning har jag berört några om möjliga anledningar till att konsumenterna inte mer miljöanpassat. agerar Motsvarande glapp mellan intentioner och faktiska handlingar finns även på samhållsnivå.

En orsak till uteblivna åtgärder målkonflikter. Man kan tänka kan vara sig att kraven god miljö kan komma att stå i strid med krav på en en rimlig levnadsstandard och vad upplevs som socialt acceptabla som samhällsforhållanden.

Ibland återfinns målkonfliktema inom samma politikområde. Till exempel förespråkar regeringen och ansvariga myndigheter en ökad livsmedelsimport eftersom konkurrensen förväntas pressa priserna. Men ökad import betyder transporter vilket för med sig ökad belastning mer på miljön. Dessutom kan produktionsmetoder som är tveksamma ur miljöhånseende Det ekonomiskt lönsamma är inte alltid samma gynnas.

sak som det ekologiskt önskvärda. Målet att livsmedelsprisema pressa står därför i konflikt med miljömålet i konsumentpolitiken.

Det händer också att politiska beslut underlättar ett miljöskadligt beteende samtidigt som stynnedel införs som försöker dämpa de negativa miljöeñektema av samma beteende. Ett exempel är att riksdagen nyligen beslutat bygga flera trafikleder, strax därefter fattades beslut höjning om av bensinskattema.

Målkonflikter, både verkliga och upplevda, gör att konsumenterna inte känner sig motiverade att ändra beteende. Individer i ett samhälle med många motsättningar och målkonflikter försöker dämpa känslan av otillfredsställelse, ett vanligt sätt är inlärd hjälplöshet. Det att reagera man upplever obehagligt och motsägelsefullt förhåller man sig passiv inför. Om det däremot finns samstämmighet i det samlade budskapet en stärks den enskildes intentioner till goda miljöhandlingar och därmed

ökar sannolikheten för att individen också genomför sina intentioner. Se

vidare Lindén 1994, "Märmiskor och miljö

Det är inte möjligt att undanröja målkonfliktema, jag att de men anser ska lyftas fram och debatteras Detta kan åstadkommas exempelvis mer.

genom att statliga utredningar analyserar miljöaspektema förslagen.

av

7.2 Ett ansvarsfälla i trafiken

Jag har i kapitlet om aktörer berört hur bristande miljöpolitiska åtgärder kan förklaras av begreppet "ansvarsfällan". Situationen uppstår då allmänheten förväntar sig att beslutsfattarna ska för miljön ta ansvar samtidigt som politikerna säger sig behöva stöd från medborgarna mer för att kunna bedriva offensiv miljöpolitik. Medborgama och en politikema väntar ut varandra.

Jag har funnit belägg för verklig ansvarsfälla i studie genomförd en en

Svenska Lokaltrafikföreningen "Ökad kollektivtrafik eller ökad

av bilism" KFB rapport 1994:22. Det originella med undersökningen är att såväl politiker som medborgare har fått uttala sig vad de om anser

om varandras inställning i trafikpolitiska frågor.

Det visar sig att både medborgare och politiker är kritiska mot bilismen.

De båda missbedömer grovt varandras inställning. Politikerna

grupperna tror att medborgarna är mer bilvänliga än vad de egentligen är. På motsvarande sätt tror medborgarna att politikerna är bilorienterade. mer Den ömsesidiga felbedömningen är särskilt tydlig när det gäller

inställning till kollektivtrafikens möjligheter.

Övriga frågor som ställdes i undersökningen gällde begränsningar av

biltrafiken och parkcringsmöjligheter i centrum, ökad satsning cykel och gångtrafik samt fler gågator i centrum. Resultatet ett dylikt miljöpolitiskt dilemma blir i värsta fall politiska av beslut varken medborgarna eller politikerna egentligen önskar. som

7.3 Skatteväxling

Syftet med ekonomiska stynnedel är att producenter och konsumenter ska betala för skador uppstår på miljön vid olika verksamheter eller som ekonomiskt mindre miljöbelastande. Eftersom miljön gynnas av att agera inte har ett pris så hamnar miljövärden utanför alla lösningar som bygger på möjligheten att köpa och sälja. Staten måste då sätta upp långsiktiga mål och spelregler för hur ska handskas med värden som ren luft, man rent vatten och biologisk mångfald.

En skatteväxling skulle innebära att skatter systematiskt införs på

miljöskadliga verksamheter. Samtidigt skapas möjlighet att minska skatt på arbete. När detta skrivs, utreder skatteväxlingskommittén möjligheten att ytterligare miljöanpassa skattesystemet för att se om det är möjligt att förbättra förutsättningarna både för miljön och för sysselsättningen. Det viktigaste skälet för skatteväxling är att det skapar ett högre pris en på ändliga samtidigt arbetskraften, som har god tillgång resurser som på, kan bli billigare. En effekt är att skatteväxling förväntas ge annan mer arbetstillfällen. För närvarande arbetar 83 procent av Sveriges befolkning inom branscher som skulle gynnas om skatteväxling infördes. Man kan också anta att det blir mer intressant att lämna saker på reparation, på så sätt ökar motivationen för att hushålla med resurserna. Dagens höga pris på arbete gör att det blir dyrt att reparera. Som exempel kan jag nämna att år 1995 var en mellanstadielärare tvungen att arbeta tre timmar för varje timme han eller hon ville anställa en hantverkare. Naturskyddsföreningens rapport 0392 om skatteväxling. En skatteväxling kan enligt min mening bidra till att lösa några av de problem som utpekats av de som arbetar med miljöfrågor på kommunal nivå. Ofia kan konsumentema inte klara sig utan bil om tågstationer läggs ned eller kollektivtrafiken är dåligt utvecklad. Många upplever också att de är omotiverade att låta bilen stå så länge som företagen transporterar på långtradare.

7.4 Producentansvaret

Kretsloppsdelegationen utformar strategier för hur arbetet med

en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling ska bedrivas. Kretslopps-

samhället syfiar till ökad resurshushållning och minskad miljöbelastning.

När producentansvaret nu införs, irmebär det stor omställning för en samhället.

De som importerar tillverkar och säljer viss ska enligt en vara grundtanken med producentansvar ett incitament att utveckla ges mer

miljöanpassade produkter genom att de tar ansvara för sina produkter

också när de är förbrukade. Systemet förväntas leda till mindre och färre

förpackningar.

Det har emellertid uppstått del praktiska problem, bl.a. gällande en

insamling av sorterat material och producentemas samspel med

kommunerna. Flera intressenter har också uppmärksammat detta. För att

råda bot på situationen har Naturvårdsverket i sin rapport nr 4518

föreslagit obligatoriskt samråd mellan producenter och kommuner.

I realiteten är det den enskilde ska sortera och hålla reda på ett som

flertal olika materialslag. Trots detta är insamlingssystemen

som nu byggs upp för återanvändning och återvinning skapade utan att konsumenterna hafi något inflytande.

Resultatet har blivit ett system i många fall kräver att som konsumenterna har bil. Utan bil får gå långa sträckor, cykla eller ta man bussen om för att lämna sorterat avfall, vilket innebär svårigheter för t.ex äldre, handikappade och småbamsfamiljer.

Det är viktigt att den fortsatta utvecklingen i högre kan fånga och ta

upp tillvara konsumenternas intresse och engagemang.

7.5 Arbete, fritid och

miljöpåverkan

I debatten nämns ibland kortare arbetstid och/eller flexibel arbetstid mer som ett medel för att minska miljöbelastningen. Man antar att den fria tiden belastar miljön mindre än arbetstiden, t.ex. det möjligt att vore minska arbetsresandet med bil. Mer fritid antas också förutsättning ge

att kompensera en eventuell inkomstminskning med minskad total

konsumtion. Vi skulle få tid över till att och laga istället för att reparera

köpa nytt. Vi skulle också få tid att odla i köksträdgård och fylla

egen frysen med långkok och hembakt istället för att köpa halvfärdiga produkter.

Men det är också tänkbart att effekten fritid blir den motsatta; att av mer miljöstömingama från konsumenterna ökar. Mycket det ägnar vår av fritid åt är synnerligen miljöbelastande. Nöjesresor sker med flyg som eller bil, motorsporter och turism i fjäll och skärgård är bara några exempel. Ett annat möjligt antagande är att distansarbete gör att väljer att byta lägenheten i staden mot ett större hus på landet. Därför behöver resa längre och kommer dessutom att konsumera och vänne i mer vår större bostad.

För att kunna uttala sig om huruvida kortare och/eller flexibel arbetstid har gynnsamma miljöeffekter behöver veta: vad konsumenterna väljer att göra med den extra tiden, hur mycket de alternativa aktiviteterna belastar miljön, hur mycket de sammanlagda alternativa sysselsättningama belastar miljön i förhållande till lönearbetet.

Tidsanvändningsstudier är ett led vägen att veta vad minskad

arbetstid gör för miljön, förutsatt att det finns sätt att uppskatta

miljöbelastningen för olika aktiviteter.

Det är intressant att kort beröra hur den fria tiden används idag. Om utgår från befintlig statistik så kan slutsatsen bli att det i stor utsträckning blir kvinnorna får bidra till vardagslivets som

miljöanpassning. Kvinnor använder nämligen i större utsträckning än

män sin fria tid till icke organiserade aktiviteter är till för hela som gagn familjen. Kvinnors fria tid kan betraktas ett antal som summan av pauser mellan olika plikter, medan män i högre grad ägnar sig åt organiserade

aktiviteter som kräver planering fritiden. Se Fritid i Förändring,

SOU 1996:3, samt tid och otid" rapport 79 från SCB Som jag tidigare påpekat vet emellertid inte hur människor skulle prioritera förhållandet mellan arbete och fritid ändrades. Det om vore värdefullt det kunde undersökas närmare, exempelvis om av arbetstidskommittén.

7.6 Forskning och utvecklingsarbete

I stycket innan har jag diskuterat arbetstidens möjliga effekter på

hushållens miljöbelastning. Under utredningsarbetet har jag ofta slagits av hur stor efterfrågan kunskap är när det gäller hushållens påverkan

på miljön.

Vi behöver veta mer om vilka stynnedel är mest lämpade för att som förändra denna påverkan. Miljömålet i konsumentpolitiken motiverar därför en ökad satsning på forskning och kunskapsutveckling. Utredningen om konsumentforskning har också föreslagit kraftig en

ökning av anslag till forskning om vår vardag.

Naturvårdsverket har identifierat ett antal temaområden de anser vara

viktiga att satsa mer forskningsresurser på. Se Forskning och

utveckling för en bättre miljö 4515-8. Många dem har av beröringspunkter med de kunskapsbrister jag noterat bl.a. i kapitlet om redovising:

- kunskap om hushållens resvanor,

- kunskap om lämpliga och verkningsfulla styrmedel,

- kunskap om konsumentbeteende och attitydförändringar.

Jag förutsätter att konsumentbeteende i detta avseende åsyftar den vidare tolkningen av konsumenter innefattar vårt boende, vårt resande och som hur agerar hemma konsumenter råvaror i hemproduktionen. som av Inom transportområdet vill jag som exempel nämna att det behövs mer kunskap om effektema av en kraftigt utbyggd kollektivtrafik. Kanske väljer att bosätta oss ännu längre från våra arbetsplatser. Konsumenternas skilda livsformer eller livsstilar kan också förväntas ställa nya krav på utrymme och utrustning i bostaden, i utemiljön, på service och läge. Detta motiverar mer kunskap om vår boendemiljö.

Bostadsvaneundersökningar syftar till att krympa avståndet mellan de som planerar och de som brukar bostäderna. De kan även utgöra en grund till förändring av bostädernas utfomining och rätt utfonnad kan den bli användbar vid konsumentvägledning eller miljödeklaration av bostäder. Exempel på frågor som kan relateras till miljömålet är sopsorterings-

och komposteringsmöjligheter eller hur möjligheterna till utevistelse och odling kringskurits trafikfrämjande åtgärder.

av

8 Bilagor

8.1 Kommittédirektiv Konsumenterna och

-

miljön

Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 1995

Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall utreda frågan om hur miljömålet i

konsumentpolitiken skall uppnås och lägga fram förslag till en åtgärdsinriktad handlingsplan.

Bakgrund Regeringen kommer inom kort att lägga fram en proposition med förslag till riktlinjer för den framtida konsumentpolitiken. Regeringen avser i det sammanhanget att föreslå att de konsumentpolitiska målen också skall innefatta ett miljömål. Sådana konsumtions- och produktionsmönster

måste utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en

långsiktigt hållbar utveckling. Produktions- och konsumtionsmönstren måste förändras utifrån

vetskapen att jordens resurser är ändliga. Kommande generationer har

rätt till en god miljö. Det handlar i hög grad att få människorna att om utveckla sådana konsumtionsmönster som belastar miljön så lite som

5 16-0868

möjligt och att efterfrågan på marknaden leder till att de m.m. varor som

produceras belastar miljön så litet som möjligt.

Det är därför viktigt skapar förutsättningar för och stimulerar

att man en utveckling av långsiktigt hållbara produktions- och konsumtionsmönster. I det sammanhanget är det inte minst viktigt att konsumenterna blir medvetna om betydelsen av att handla i dubbel bemärkelse - -

miljöanpassat trots att ett sådant handlande kan komma i strid med kortsiktiga intressen.

Regeringen har nyligen i skrivelse till riksdagen 1994/95:l20 en

redovisat inriktningen av det miljöpolitiska arbetet. Där betonas att

en politik för hållbar utveckling måste utgå ifrån människans villkor och

ekosystemets långsiktiga bärighet i Sverige och i världen.

- Regeringen pekar i skrivelsen att ett hållbart samhälle inte bara är en nödvändighet utan också möjlighet och utmaning. En god livsmiljö en en

är en del av välfärden. En aktiv miljöpolitik kan bidra till en ekologiskt

hållbar tillväxt och till att skapa nya arbeten ökar välfärden och som tryggar sysselsättningen. Visionen är att Sverige i början av nästa sekel är föregångare för det uppdraget ett ekologiskt hållbart samhälle. nya -

En viktig utgångspunkt för det fortsatta miljöarbetet är det allt tydligare

sambandet mellan konsumtion, produktion och miljöpåverkan.

Miljöproblemen är globala och beror i högre grad än tidigare på de

enskilda märmiskornas dagliga livsföring.

Information miljöfrågor bidrar till att öka medvetenheten

om om sambandet mellan konsumtion, produktion och miljö. Infonnation och utbildning där miljödimensionen förs efterfrågas allt mer av allmänheten och vidareinformatörer i skolor, bibliotek, kommunens av

förvaltningar och i organisationer. I många kommuner finns det s.k.

miljöinfonnatörer uppgift är att informera konsumenter vars om miljöanpassade alternativ. Det gäller bl.a. frågor miljöinformationen om

till konsumenterna, energiåtgång, kemikalieanvändning, livsstilsfrågor

och risker med avfall.

Men allmän infonnation är inte tillräcklig. Det behövs också information om varors miljöskadlighet för att konsumenterna skall välja de alternativ

som är skonsammast för miljön.

Ett ökat miljömedvetande hos konsumenterna ökar behovet saklig av infonnation. För att konsumenterna skall känna sig trygga i sina val av varor och kunna åstadkomma en reell förändring sitt beteende med av

hänsyn till miljön är det av avgörande betydelse att informationen om

varors miljöpåverkan är seriös och väl underbyggd. Här är den positiva

miljömärkningen ett hjälpmedel för medvetna konsumenter.

Miljöargument används numera allt oftare i marknadsföringen av produkter. Det kan vara positivt både för företagen och konsumenterna. Men ibland används vilseledande miljöargument. Konsumentombudsmännen i de nordiska länderna har nyligen utarbetat kriterier för bedömning av miljöargument i marknadsföringen i enlighet med marknadsföringslagstiñningen.

För att marknaden skall fungera effektivt är det viktigt att

konsumenterna lätt kan få en korrekt uppfattning vad företagens

om miljöinformation och miljösymbolema står för. Efter hand som miljöargumenten och antalet miljösymboler ökar finns det risk för att en konsumenterna får allt svårare att överblicka marknaden. Konsumentverket har under senare år ökat sina insatser inom miljöområdet. Det är viktigt att detta arbete fortsätter.

Regeringen ñnner det mot denna bakgrund angeläget att konkretisera hur miljömålet i konsumentpolitiken skall kunna uppnås. I detta syfte bör en åtgärdsinriktad handlingsplan utarbetas. En särskild utredare bör tillkallas för uppgiften.

Utredarens uppdrag

Utredaren skall föreslå en åtgärdsinriktad handlingsplan för hur

miljömålet i konsumentpolitiken skall uppnås. Inom ramen för detta uppdrag skall utredaren särskilt uppmärksamma och belysa följande frågor. Genom ökade kunskaper om de miljömässiga konsekvenserna av sin konsumtion kan konsumenterna påverkas att utveckla

konsumtionsmönster som ger en minimal negativ påverkan miljön.

Genom konsumenters, konsumentorganisationers och myndigheters insatser kan också produktionsmönster med denna inriktning utvecklas. Utredaren skall belysa de problem och lösningar kan finnas i detta som sammanhang. Utredaren skall lyfta fram olika hinder kan finnas för som konsumenterna att välja den sorts konsumtion som belastar miljön minst

och föreslå lösningar som undanröjer hindren. Spännvidden på de

problem konsumenterna kan ställas inför är stor. Det kan röra sig som om att det inte produceras eller marknadsförs miljöanpassade altemativ, att nya fakta och nya tekniker inte är kända, att bostäder inte planeras på ett sådant sätt att konsumenterna har praktiska möjligheter att leva upp

till sina ambitioner etc. Varor och tjänster som är centrala ur både ett miljö- och ett konsumentperspektiv bör lyftas fram.

De konsumtionsmönster som utvecklas är inte bara beroende av konsumenternas attityder och handlande. De är också i hög grad beroende av företagen producerar och distribuerar och som varor tjänster. Handlingsplanen bör därför innefatta åtgärder stimulerar som

företagen att få fram miljöanpassade produkter samt vilken roll

konsumentmyndighetema bör ha i detta avseende. I detta sammanhang är trovärdigheten i de olika miljömärkningssystemen stor betydelse.

av

Standardiseringsarbetet är centralt för hur varor utfonnas. Det har ökat i

betydelse genom den europeiska integrationen. Det är följaktligen angeläget att stor vikt läggs vid miljökrav när det gäller standardiseringen på konsumentvaruområdet. Utredaren bör belysa hur och i vilken utsträckning miljökraven beaktas i standardiseringsverksamheten. Vid behov skall utredaren lämna förslag till hur miljöperspektivet i standardiseringarbetet inom konsumentsektom skall kunna förstärkas. Konsument- och miljöorganisationemas roll i detta sammanhang bör särskilt uppmärksammas.

Regler och system som skall hjälpa konsumenterna att ändra sina konsumtionsmönster och välja de minst miljöbeiastande konsumtionsaltemativen måste vara effektiva. Utredaren bör belysa i vad mån

förstärkningar i dessa avseenden behövs exempelvis för att ställa större krav på företagen när det gäller märkningssystem, miljödeklarationer,

information i reklamen m.m. Det kan finnas konflikt mellan miljöintresset och andra intressen en som konsumenterna kortsiktigt kan ha. Det kan t.ex. gälla pris, funktion och tillgänglighet. Utredaren bör belysa hur denna konflikt kan ta sig uttryck och på vilket sätt den kan reduceras. När det gäller att främja konsumtions- och produktionsmönster som belastar miljön så lite möjligt samverkar många aktörer med som varandra, bl.a. statliga myndigheter, kommuner, frivilliga organisationer,

folkbildningen och företagen. Ett särskilt problem som har

uppmärksammats är att det finns en tendens att infomiationen till konsumenterna splittras när det gäller olika aspekter på eller en vara en tjänst. Det kan gälla pris, kvalitet, säkerhet, energiåtgång och andra miljösapekter. Utredaren skall därför belysa vilken roll Konsumentverket bör ha när det gäller att få fram en sammanhållen infomiation till konsumenterna vilken också omfattar miljöaspekter. Utredaren skall dokumentera erfarenheter och lyfta fram goda exempel från länsstyrelsemas, kommunernas och frivilliga organisationers arbete lokalt exempelvis inom för Agenda 21. ramen

En prioritering bör göras av de förslag som läggs fram for att främja konsumtions- och produktionsmönster som är så lite miljöbelastande som möjligt. Utredaren skall också ange hur det fortsatta arbetet skall bedrivas praktiskt. Det bör stå utredaren fritt att ta upp och behandla frågor som inte berörts i det föregående men som har samband med uppdraget. Utredningsarbetet skall bedrivas i samråd med Konsumentverket,

Miljövårdsberedningen Jo l968:A och Kretsloppsdelegationen M

l993:A. Utredaren skall hålla nära kontakt med övriga berörda myndigheter, kommuner och frivilliga organisationer.

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50.

Utredaren skall lämna förslaget till handlingsplan till regeringen senast den l april 1996.

8.2 Dokumentation från

utredningens seminarium Information, miljö och livsstil

Förord

Ofia nämns begreppet livsstil i samband med miljö. Utredningen arrangerade i november 1995 ett seminarium på Rosenbad för att

diskutera kring infonnation, miljö och livsstil. Över i

80 personer deltog seminariet. De inbjudna föredragshållama var: Ann-Christin Nykvist, statssekreterare, Civildepartementet Inledningsanförande Ulrich Nitch, professor i infonnationslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Miljoinformationens utmaningar Per-Olow Sjödén, professor i omvårdnadsforskning, Uppsala universitet Sambanden mellan kunskap, vilja och handling

Ulla Öhrn, konsumentvägledare, Västerviks kommun Erfarenheter från miljöarbetet i Västerviks kommun

Gunilla Molin Gustavsson, miljöchef, Örebro kommun

Erfarenheter från miljöarbetet

Love Lundquist, copywriter Reklamens beteendepáverkan Bengt Graaf, miljöansvarig, Svenska Bostäder

Erfarenheter från praktiskt miljöarbete i bostadsområden

I dokumentationen återfinns föredragen följt ett sammandrag den av av

efterföljande paneldiskussionen. Dokumentationen gjordes av

frilansjournalist My Laurell.

l3l

Inledningsanförande

Ann-Christin Nykvist, statssekreterare Civildepartementet

Från att ha varit fråga fabriksutsläpp har miljöproblemen allt en om mer kommit att handla konsumtionsmönster och konsumtionsnivåer. om Många av dagens miljöproblem hänger med människors samman livsföring och konsumtion vilket också konstaterades under FN:s världsmiljökonferens i Rio de Janeiro. Västvärlden måste ändra sina

produktions- och konsumtionsmönster hållbar utveckling ska

om en uppnås. Sverige har anslutit sig till detta globala åtagande, formulerat i

det handlingsprogram antogs vid Rio-konferensen, Agenda 21.

som

Nytt miljömål i konsumentpolitiken

Ansvaret för miljön kan inte läggas helt och hållet på hushållen och enskilda konsumenter. Ansvaret måste fördelas mellan olika aktörer; politiker, myndigheter, näringsliv och konsumenter.

Givet är att producentansvaret ska utvecklas. Men även hushållen och konsumenterna måste få stöd i sökandet efter livsstil och en en konsumtionsnivå som belastar miljön så lite möjligt. som

Konsumentpolitiken kompletterades i våras med ett miljömål: "Sådana konsumtions- och produktionsmönster ska utvecklas minskar som påfrestningarna på miljön och bidrar till långsiktigt hållbar en utveckling."

Utredning ska handlingsplan ge

Regeringen har givit Åsa Domeij uppgiften fram åtgärdsinriktad att ta en

handlingsplan för hur det konsumentpolitiska miljömålet ska kunna uppnås.

Det ñnns hel del kunskap sambanden mellan produktion, en om konsumtion och miljöpåverkan. Däremot behövs kunskap vad mer om som hindrar konsumenterna från att välja livsstil med ringa en miljöbelastning. Vi behöver analysera vilka styrmedel finns och som vilka lösningar som effektivast tar bort de hinder konsumenterna möter.

Många aktörer bidrar redan i dag till att stimulera utveckling en av hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Men konsumenterna får en splittrad information om de olika aspekterna på en vara eller tjänst; pris, kvalitet, säkerhet, energiförbrukning och andra miljöaspekter redovisas på olika sätt. Vi behöver utveckla former for en sammanhållen konsumentinformation. Konsumenten ska inte behöva göra en egen sammanvägning vid varje köptillfalle.

Många frågor att ventilera

Det finns också en rad viktiga frågor som behöver besvaras. Vilka produkter behöver vi Vad kan avstå ifrån Vad kan åstadkommas med ny teknik och bättre samhällsplanering Hur kan företagen stimuleras att producera och tillhandahålla miljöanpassade produkter Hur ska miljökraven beaktas i standardiseringsarbetet Hur kan konsumenternas kunskaper, attityder och handlingar påverkas Detta seminarium fokuserar på frågor som rör informationens räckvidd och begränsningar. Intresset för seminariet är glädjande. Vi hoppas att dagen inlägg och diskussioner ska ge värdefulla bidrag till det fortsatta utredningsarbetet.

Miljöinfonnationens utmaningar

Ulrich Nitsch, professor, Sveriges Lantbruksuniversitet Den marknadsorienterade infonnationen är vanligtvis inriktad på människors omedelbara och individuella behov. Miljöinfonnationen ska däremot hantera komplexa frågor som i hög grad rör samhällets kollektiva behov, i ett långt tidsperspektiv. Problemen är komplexa snarare än enkla, osynliga snarare än synliga, diffusa än avgränsade och kroniska än akuta. Även snarare snarare åtgärderna är komplexa snarare än enkla, effekterna är långsiktiga snarare än omedelbara, den kollektiva nyttan dominerar över den individuella nyttan och ofia handlar det dyrbara än billiga om snarare åtgärder. För att förstå informationens roll måste i stort sett förstå allt, dvs man både människan och människan i interaktivt samspel med omgivningen. Det finns med andra ord inte några enkla infonnationslösningar.

Människan är ofullkomlig

Den människa utifrån dagens miljösituation ska förmås ändra som att livsstil är:

-möjlig och ofullkomlig

-benägen till omedelbar behovstillfredsställelse

-tycker komfort är viktigare än det är korrekt

som -är benägen till självbedrägeri -har en operfekt varseblivning och ett operfekt beslutsfattande.

Det är alltså denna ofullkomliga mänskliga människa ska men som förmås att ändra livsstil och ta det långsiktiga ansvaret för miljöeffekter som inte alltid och kanske inte drabbat individen på syns som ens ett

påtagligt sätt. Det är denna oñillkomliga människa måste vidta

som åtgärder som kanske inte någon direkt och upplevd nytta i ens ger nuet.

Rutiner formar vår livsstil

Den operfekta människa lever i situation. Vår livsföring kräver

en ett

samspel mellan många faktorer. Tiden är knapp, ska hinna jobba, äta,

motionera, tvätta, städa, umgås med vänner, sköta bam, roa oss, fortbilda oss, läsa tidningen etc. För att klara vardagens många krav utvecklar ändamålsenliga vanor.

Miljöåtgärder kan inordnas i vardagen utan livsrutinema som att behöver förändras är relativt lätta att införa. Infonnation pläderar som för sådana åtgärder kan få ganska stort genomslag; Det handlar då om åtgärder som kan ge omedelbar effekt och till nytta för individen på vara

ett billigt och enkelt sätt. Exempel på denna typ åtgärd är gå över

av att till oblekt papper eller börja köpa miljömärkta rengöringsmedel.

På dessa områden kan information till konsumenterna få ett snabbt och stort genomslag. Det är lätt att förändra sig, det kostar inte mycket och det för det goda med sig att individen känner egen tillfredsställelse i att

vara en miljövänlig konsument.

Livsstilsförändringar kräver medborgaransvar

Det är betydligt svårare att få ett snabbt och starkt för

gensvar

förändringar som kräver ett nytt beteende och rutiner. När det gäller

nya

livsstilsförändringar måste människors medborgarsida aktiveras.

6 16-0868

Som konsumenter är i första hand individer, benägna till omedelbar behovstillfredsställelse. Som medborgare är del ett större en av kollektiv. Det är som medborgare kan uppleva att den kollektiva och långsiktiga nyttan är väsentlig.

Men det räcker inte med information och utbildning. I stället krävs en kombination av olika åtgärder; information också lagstiftning och men ekonomiska styrmedel. Förändringarna kan bara komma till stånd inom ett samhälleligt ramverk som också påverkar våra värderingar. Värderingar har en stor betydelse för hur förhåller Men det är inte oss. lätt att förändra värderingar. Med hjälp samhälleliga styrmedel kan av olika värderingar tonas ner, förstärkas eller aktualiseras.

Medborgaransvaret kan stärkas samhälleliga av ramar

Människans val och livsstil påverkas kunskaper, värderingar av m.a.o av samt de möjligheter situationen erbjuder. Dessa faktorer påverkas i sin tur av ramverket; dvs institutionella faktorer som lagstiftning, ekonomiska styrmedel, marknaden, utbildning mm. Faktorer som påverkar livsstilen:

Kunskap Värderingar Möjligheter vet/vet vill/vill kan/kan

Individ Utbildning inställning till ålder, erfarenhet miljö, natur, hälsa hälsa, rättvisa

Situation social värderingar, bostad, arbete, interaktion, normer, inkomst, tillgång till sanktioner, familjeinformation belöningssyste situation m institu- massmedier, samhälls- infrastruktur tionella politisk debatt opinion, lagar faktorer S k alter utbildning, . . massmedier . marknad konsumentinformation Om ska nå framgång i arbetet med att påverka människors livsstil i miljövänlig riktning måste arbeta med samtliga rutor i ovanstående diagram. Konsumentinfonnationen är bara faktor kan påverka en som

kunskaper och aktualisera olika värderingar. Den stora uppgiften är att se till så att människor verkligen orkar, har råd och möjlighet att leva miljövänligt.

Regelverket kan göra miljöfrågorna påtagliga

mer

Vi behöver kunskap förstärker våra värderingar och intemaliserar som ett personligt ansvar för framtiden. Lagstiftning och ekonomiska styrmedel kan föra samhällets ramverk till nivå gör att ner en som miljöfrågoma påtagliga i vardagliga beslut. mer

Sammanfattningsvis kan ren infonnation ensamt bara leda till miljöriktig

handling när det gäller enkla, synliga och omedelbara problem. Diflusa problem vars förändring i första hand kollektiv nytta måste läggas ger en i ett ramverk stärker medborgaridentiteten och ett solidariskt som tänkande.

Frågor och svar

Kan du återföra det du sagt till hur myndigheter och samhälle kan organiseras och samverka

Miljöfrågoma inte i de politiska traditionerna eller i passar marknadsekonomin. Miljöfrågoma förutsätter ett nonnsystem som sanktionerar ett långsiktigt tänkande och åtgärder inte någon som ger omedelbar nytta . Miljöproblemen kräver ofta tvärsektoriella åtgärder. Det rimmar dålig med myndigheternas ofta specialiserade arbetssätt.

För att kunna tackla miljöproblemen måste söka fonner för nya samverkan. Olika intressenter måste mötas i gemensamma diskussionsfomm. Vi måste intressera för hur ska hantera oss mer konflikter och försöka lära att identifiera vilka intressen har på oss kort och lång sikt.

Vi måste ta del varandras intressen och ställa frågan vilka av grundläggande värderingar vill förverkligade i framtiden. Vilka se grundläggande principer ska gälla Att använda de termodynamiska grundprincipema som ram, vilket gör i Det Naturliga steget kan man vara en utgångspunkt.

Det måste lära är att gå bakom olika ståndpunkter och sluta fakta oss om vad som är rätt eller fel. På miljöområdet går det nästan alltid att

hitta vetenskapligt stöd for olika ståndpunkter. Men det är inte konstruktivt att försöka slå varandra i huvudet med vetenskapliga argument. Du pratar om den ofullkomliga människan som har behov av

omedelbar behovstillfredsställelse. Jag vill ställa frågan vad som är

sunt och bra hos människor, om något i människans natur kan få

henne an handla och tänka mer långsiktigt

Den ekonomiska vetenskapen har förstärkt bilden av människan som en

konsument, starkt inriktad på omedelbar ekonomisk vinning. Jag tror personligen att människan är god och att människor egentligen inte kan känna tillfredsställelse med ett välbefinnande sker på bekostnad som av andra. Jag tror det finns en kraft i människan som heter kärlek och som riktar sig utanför den egna personen. Vi behöver nog börja tala om att vårt välbefinnande och vår överlevnad ytterst hänger på vår kärlek till andra människor och den planet lever på.

Sambanden mellan kunskap, vilja och handling

Per-Olow Sjddén, professor, Uppsala universitet Utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv kan man konstatera att infonnation har begränsad räckvidd när det gäller möjligheterna att påverka människors beteende. Samtidigt är det människors beteende som kommer avgöra hur framtiden gestaltar sig. För att ska få en uthållig utveckling måste människan leva så att jordens resurser bevaras. Människor väljer ofta livsstil hon tycker en om. Den stora uppgiften är med andra ord att hjälpa människor att utveckla och tycka resursbevarande livsstil. om en

Livsstilen formas många olika faktorer av

Hur ska då gå till väga Beteendeforskama vet hel del hur

en om man

kan skapa kortsiktiga beteendeförändringar, mindre hur

men om man åstadkommer långsiktiga beteendeförändringar. Information är ett bland många instrument for att påverka människors beteende. Vi vill gärna tro att det finns ett linjärt samband mellan information och beteendeförändring enligt nedanstående modell:

"Budskap om miljövänligt beteende Mottagande/acceptans av

budskapet Ökning av kunskaper Miljövänliga attityder

Miljövänligt beteende.

Om alla tog till sig budskapet att handla miljövänligt så skulle först miljö-vänliga attityder och därefter miljövänliga beteenden och livsstilar spontant utvecklas. Så är inte fallet.

Informationsmodellen information/upplysning kunskaper attityd

beteende fungerar bara undantagsvis och då framförallt när det gäller enkla förändringar. Modellen har sin grund i vår önskan att allt ska stämma och hänga ihop. Men människan är inte så enkelt konstruerad. Det är många olika faktorer som påverkar vårt beteende.

Varför räcker det inte med information

-Vi har en starkt begränsad fömiåga att hantera mycket information. -Attityder är motståndskrañiga mot förändring Allmänna attityder har lågt samband med faktiskt beteende -Infomfationsbehovet förändras över tid Människor är inte benägna att ändra sitt beteende förändringen känns om besvärlig eller ineffektiv, även om de har kunskap som motiverar en förändring. Inte heller ändrar människor gärna på sitt beteende om många andra traskar på i gamla banor. Man kan hävda att det är fel på infonnationen den inte når fram. om Men oavsett budskap är det alltid fler som är ointresserade än intresserade. Information ensamt är sannolikt ett av de minst effektiva sätten att påverka människors beteende. Kanske är det också därför det är så okontroversiellt att syssla med infonnation. Hade infonnationens haft starka effekter på det vardagliga handlandet skulle sannolikt ha haft en mer omfattande lagstiftning inom detta område.

Information påverkar inte beteende

Information kan påverka både kunskaper och attityder, når inte men man lika lätt beteendet med infonnation. Sannolikt för att beteendet påverkas av många andra faktorer än dem som är känsliga för infonnation. Beteendeforskama arbetar med tre modeller för hur beteendeförändringar kan komma till stånd:

Kunskap attityd beteende Kunskap i form av insikt i sakförhållanden kan leda till attitydförändringar vilket kan leda till ett förändrat beteende.

Beteende attityd kunskap En beteendeförändring kan uppkomma av triviala skäl. Det nya beteendet kan sedan påverka attityden vilket i sin tur kan leda till att människor aktivt böljar söka efter kunskap som placerar det nya beteendet i ett sammanhang. Kunskap beteende attityd

En beteendeförändring kan också uppstå utifrån kunskap om hur man

bäst gör rätt saker, dvs beteendekunskap. Kunskapen ger ett förändrat beteende vilket i sin tur påverkar attitydema. Attityden blir då en effekt av beteendet snarare än en förutsättning för en beteendeförändring.

Lokalt förändringsarbete framgångsrikt

Alla dessa vägar måste utnyttjas om man vill påverka människors beteenden. Ett praktiskt arbetssätt är många gånger mest effektivt. Tell them and they ll forget Demonstrate and they ll remember Involve them and they ll understand Bäst påverkar människors beteende i ett lokalt förändringsarbete man som utgår från individemas situation och upplevda problem med eget vardagsbeteende. lnfonnation IM ska göra är mycket viktigt, om man men tyvärr ofia förbisett. Frågorna vad, varför och framförallt hg måste besvaras på individnivå. en

Modell för beteendepåverkan

Det finns en teoretisk modell Geller et al för hur människor påverkas

av interventioner på olika nivåer. Den översta nivån kan t ex representera massmedia. Man når många människor till låg kostnad. Men chansen att påverka dem man når är liten. De som inte nåtts på denna nivå en första gång gör det sannolikt inte heller en andra gång.

Den tredje, och näst högsta, motsvarar en nivå där människor får feed back på sitt beteende, antingen i form bestraffning, belöning eller

av insikt i vad beteendet har för konsekvenser. Detta mycket viktig är en

nivå. Ska intressera oss för att minska vår energiförbrukning behöver ganska omedelbart se hur vår förbrukning påverkas av olika aktiviteter. Vi behöver också få bekräftelse att vattenkvalitén blir bättre när använder miljöanpassade tvättmedel. Den högsta nivån består av människor som arbetar lokalt med direkta individkontakter. Sannolikheten för dem att nå fram är hög och kostnaderna likaså. Kostnaderna för insatser de olika nivåerna kan minskas om man tar hjälp av personer som fångats upp en tidigare mva.

Naturliga och artificiella konsekvenser

Det finns naturliga och artificiella konsekvenser av ett beteende. De naturliga konsekvenserna är att får reda på effektema av sådant utför, t.ex. vad sopoma väger om inte komposterar. De artificiella konsekvenserna består olika samhälleliga belönings- eller av bestraffningssystem. Naturliga konsekvenser har stor betydelse både for att få igång och vidmakthålla en förändring av beteendet. De artificiella är effektivast för igångsättning men effekten upphör ofta då de dras bort. Samhället uppmuntrar inte miljöanpassad livsstil. Vardagen en innehåller positiva förstärkningar av ur miljösynpunkt negativa beteenden. Detta kan belysas av följande exempel som skildrar positiv och negativ förstärkning av olika transportbeteenden:

Konsekvenser av beteende bilåkning/ andra transportsätt

Förstärkande Aversiva

Att Kort restid, slipper dåligt väder, Trafikhinder

köra bil Hcig. .stalus° Höga kostnader för

Möjligheter att valja fardvag, N , N drivmedel . och avresetid, ankomsttid. underhall o Kostnader är oftast fördröjda Får vara ifred Kan ta med mycket bagage

Att ta Frihet från ansvar att köra, Lång restid annat parkera, välja väg etc Låg status färdmedel Hälsosam vardagsmotion gå, färre cykla etc valmöjligheter Spara pengar Omedelbara kostnader Trångt Svårt att ta med mycket bagage Vi sitter fast i ett system som premierar privatbilism framför andra transportsätt. Systemet måste ändras innan kan komma någon vart med infonnation.

Konsumenter är individer

Vi talar om konsumenter som en stor grupp. Men olika individer och olika grupper har olika beredskap att förändras. Forskarna brukar definiera 6 stadier på vägen mot en beteendeförändring: Innan individen ens funderat på att göra saker på ett visst sätt När individen börjat fundera att.. Förberedelser för att.. Handling Vidmakthållande Avslutning Individens eller gruppens läge i denna skala avgör vilka åtgärder som behövs för att driva processen vidare. De som befinner sig i läge l och 2 behöver kanske framförallt allmän infonnation. Längre ner behövs mer beteendeinriktad kunskap; hur gör man när ingen vill gå ut med komposten På dessa nivåer kan människor också behöva feed back på sitt beteende. Modellen påminner om marknadsföramas begrepp "segmentering" av marknaden. Det handlar om att undersöka målgruppens stadier av beteendeförändring. Modellen har använts för beteendepåverkan i hälsostudier och där givit resultat.

Faktorer styr effekten beteendepåverkan som av

Följande styr möjligheterna att påverka ett beteende:

Graden mätt antal aktörer/antal i målgruppen. av engagemang som Ju fler är engagerade, desto bättre resultat. som Socialt stöd. Ju socialt stöd, t många aktiva grannar, desto mer ex större genomslag Mängden beteendekunskap. Ju praktiskt information om vad, ny mer och framförallt hur, dess bättre var Yttre kontroll. Ju yttre kontroll dess sämre effekter på sikt. mer

Inre kontroll upplevelse autonomi och fritt val. Ju mer människor

av känner att de eget val bytt, dess bättre resultat i långsiktig av beteendeförändring.

I arbetet med att påverka människors beteenden måste individen sättas

i ett sammanhang. Människor måste känna självförtroende, känna sig

hemma i och uppleva att de kan påverka saker och ting. en grupp

Frågor och svar

Hur ska för undvika att stryka människor mothárs, med agera att tanke på den genetiska konstitutionen Vad är egentligen genetiskt inbyggt

Människans kognitiva system har sannolikt ingen beredskap att hantera problem den komplexa karaktär miljöproblemen är. Den

av som historiska människan har inte varit i stånd att ställa till med de

miljökatastrofer som ska försöka tackla i dag.

Pá halsoomrddet har försökt utveckla hälsosamma belöningsman

system. Kan man inte göra detsamma pá miljöområdet

Det är alldeles klart att människor behöver få ganska omedelbar feed en back på vad deras beteenden har för konsekvenser för miljön. De som har elmätare i köket kan lättare konsekvenserna av sin egen en se

energiförbrukning och, får bättre och snabbare feed back än genom

en elräkningen kommer gång i kvartalet. Jag tror att också som en

behöver direkt miljöinfonnation kopplad till t.ex. någon form av

varorna,

livscykelanalys i pedagogisk form illustrerar hur varan påverkar

som miljön.

Erfarenheter från miljöarbetet i Västerviks kommun

Ulla Öhrn, Konsumentsekreterare Västerviks kommun

Ulla Öhm har jobbat med konsument- och miljöfrågor i Västerviks kommun sedan 80-talets mitt. Utöver dessa frågor jobbar hon som

Överförmyndare, med infonnationsfrågor och trafiksäkerhetsfrågor.

Ytterligare tre personer är engagerade i områden, kommunens samma

Agenda Zl-samordnare är lokalmässigt knuten till konsumentområdet. Detta arbetslag jobbar mot tre politiska nämnder och har ett brett

kontaktnät mot många konsumenter. Totalt bor 40 000 människor i Västerviks kommun, kommun en med mycket vacker natur.

Miljöarbete kräver eget engagemang

Den som ska driva miljöfrågor måste ha ett Själv stort eget engagemang.

har Ulla Öhrn varit engagerad i miljöfrågoma sedan 70-talet. Den första

officiella miljöinformationen i Västervik gick stapeln 1983. Då av handlade det tvättmedel och fosfater. Först 1988 miljöarbetet om tog med konsumentförtecken ordentlig fart. Då inleddes samarbete med ett kommunens miljö och hälsoskyddsnämnd.

Aktiviteterna 1988 genomfördes på internationella konsumentdagen. Den

handlade att få Västerviksboma att bli miljönärer. Ulla Öhm och om hennes kolleger ordnade utställning och genomförde flera olika en aktiviteter; föredrag och diskussioner med handeln. Boken Handla miljövänligt hade då kommit i sin första upplaga. Genomslaget i pressen blev stort, vilket är betydelsefullt för verksamhet med små en resurser.

Kontinuerligt och riktat upplysningsarbete

Sedan dess pågår ett kontinuerligt upplysningsarbete, riktat till många olika barn föräldrar, pensionärer via skolor, bamavårdsgrupper;

centraler och pensionärsföreningar. Ulla Öhm uppskattar att hon når

ett tusental personer år med dessa aktiviteter. I början inte per var gensvaret

det bästa. Många ifrågasatte det med hänvisning till

egna ansvaret

bristande från industrins sida och med hänvisning till den

engagemang dåliga situationen i öststatema.

Detta ledde till breddning aktivitetema. Ett samarbete med en av

Naturskyddsföreningen inleddes, genomförde tillsammans

a man en

kampanj på temat "Dra ditt strå till stacken" hösten 1990. Informatörer

och handlare utbildades, informatörema ute och jobbade i samtliga var

dagligvarubutiker, direkt mot kunderna men också mot leverantörerna. Affischer, foldrar och skyltmaterial till butikerna producerades. Kommunens ungdomsverkstad sydde förkläden och kassar. Kampanjen blev mycket lyckad och många butiker hörde av sig för att få mer utbildning för personalen. En miljöinfonnatör projektanstålldes i 6 månader. Denna person jobbade både mot skolor, handel men också mot stora intresseorganisationer villaägare förening och hyresgästsom förening.

Samarbete med andra kommunala enheter

Efter avslutad projekttid återgick infonnatören till sitt lärarjobb. Han bildade då ett skolands miljölag jobbat vidare med utbildning av som andra lärare och med att ta fram idéer om hur man kan jobba med miljö i skolan. De har utarbetat miljökursplan För skolan. Ulla Öhrn en fortsätter samtidigt att jobba mot skolvårlden. Där efterfrågas framförallt hennes vardagsnära kunskaper om konsumtion och miljö. På senare år har ett samarbete med tekniska kontoret också utvecklats. Till en början med visst motstånd eftersom man på denna förvaltning inte hade erfarenhet jobba med direktinformation. Ulla Öhrn har av att dock lyckats visa att det är effektivare att gå ut och träffa folk än att skicka långa informationsbroschyrer Nu står Ulla Öhrn för det kreativa arbetet och kontakterna, tekniska kontoret gör praktiska insatser som att hålla med material och köra ut grejer till utställningar. Många olika grupperingar i Västerviks kommun genomför numera regelbundet olika miljöaktiviteter; de politiska partierna, studieförbunden och sist men inte minst tekniska kontoret i samverkan med konsumentkontoret. Kommunens köpmannaförening är mycket engagerad i dessa aktiviteter. De flesta aktiviteter går ut på att komma nära människor och praktiskt visa hur man kan göra sådant som är bra för miljön.

Exempel på aktiviteter

I Västervik har man jobbat med att föra ut direkt information om tvätt och rengöringsmedlenas betydelse i reningsverken. Teman om sortering, kompostering, återvinning och återbruk är oña aktuella. Bl i form av a

utställningar och studiecirklar, exempelvis bland föräldragrupper på

dagis.

Kommunen har också inrättat verkstäder där tar hand och man om

reparerar kasserade men fungerande grejer. Kommunens tjänstecyklar är

containerfynd.

Västerviks kommun har byggt återvinningsgårdar där folk kan

upp

lämna sitt miljöfarliga avfall. Öppettidema har anpassats till människors

behov och önskemål.

Ulla Ohms erfarenhet är att bekvämlighet ofia hinder för

är ett ett förändrat beteende. En enkät bland killar på gymnasiet visade mindre att än hälften av dem brukade bära sina returflaskor till butiken. Den

ekonomiska vinningen inte tillräckligt intressant, de tyckte det för

var var

jobbigt att gå tillbaka med flaskorna.

Tävlingar och lekar skapar engagemang

I Västerviks kommun ordnar regelbundet olika tävlingar med

man

miljöanknytning, t ex tipstävlingar och teckningstävlingar system-

om villkor. Det är ofta kvinnor vinner dessa tävlingar. Priserna brukar som vara olika typer av miljöprodukter: komposter, sorteringsställ etc.

I Västervik tar hjälp sk ALU-anställda för att genomföra man av

inventeringar och för att knacka dörr och infonnera miljöfrågor.

om

De ALU-anställda har t fört infonnation sopsortering och ex genom om

återvinningsgårdama i flera bostadsområden. Denna typ direkt

av information har gett goda resultat.

Ulla Öhrn planerar försöka nå de svåmådda nu att mer grupperna; dit räknar hon pensionärer, invandrare och killar. I början unga var

budskapet inriktat på att få människor att förstå betydelsen att välja

av

bra rniljöval. Nu jobbar Ulla Öhrn med inriktning få människor

mer att att inse att de måste avstå. Det svår uppgift är en som kräver konkreta

infallsvinklar. Samarbete är också viktigt i dagens budskap. Många äldre har svårt att klara sopsortering och pappersåtervinning, andra måste hjälpa till.

Ulla Öhrn tror att det är viktigt många eldsjälar i

att engageras

miljöarbetet. De måste jobba hårt och samtidigt fungera goda

som förebilder i valet livsstil. Att förändra människors livsstil är av ett

långsiktigt arbete, närmast att likna vid droppen urholkar stenen.

som

SOU 1996: 108 145

I Västervik är politikerna inte särskilt engagerade. De ger inte något aktivt stöd, inte heller än ett passivt motstånd. men mer

Frågor och svar

Ser du att olika har olika förutsättningar att jobba med grupper miljöfrågor

Ja, jag försöker återkomma till en del grupper med jämna mellanrum. Dessutom vinnlägger jag mig att utveckla ett eget beteende som gör om att folk vågar fråga mig hur jag gör i olika situation. Jag tror att det behövs många förebilder och att behöver bygga upp nätverk i olika Det är vad vårt Agenda 21 arbete syñar till. grupper. Vilken beteende är lätt respektive svårt att påverka typ av Svårast att påverka är bilåkandet. Många har långt till jobbet. Jag vill

belysa det här med ett exempel. En kille på gymnasiet gjorde som

specialarbete enkät där han undersökte hur folk åkte till jobbet. Sedan en gjorde han ett dataprogram för att visa hur kunde samordnas. resorna Alla tyckte det mycket intressant. Men så kom de individuella var awikelsema; På onsdagar måste jag hämta min på tennis, det son passade inte övriga samåkare. Små problem blir stora när man ska försöka samordna arbetsresor.

När det gäller uppdraget att få människor att välja bra miljöval har det varit betydligt lättare. Butikerna har varit lyhörda. Vi har också fått stark på de här med sortering och kompostering. Hälften av alla respons villaägare i kommunen har vamikomposter. Vi har också fått en stor begagnatmarknad i Västervik tack aktiva studieförbund som jobbat vare med återbruk.

Erfarenheter från i Örebro kommun

miljöarbetet

Gunilla Molin Gustavsson, miljöchef Örebro kommun

Grundläggande för miljöarbetet i Örebro kommun är ett brett

angreppsätt, alla ska känna sig delaktiga i förändringsprocess som en syfiar till att skapa ett uthålligt samhälle.

Örebro kommun har 120 000 innevånare varav 100 000 bor i centrala staden. Det finns 8 000 företag, dem är 10 större industrier. Den av

offentliga sektorn svarar för 40 procent av sysselsättningen.

Örebro ligger i område

ett transportsätt vilket ger goda förutsättningar för etableringar. Avståndet till storstäderna Göteborg och Stockholm

gör samtidigt att kommuninnevånama har geografisk identitet, de en egen värnar om sin stad.

Redan 1985 beslöt kommunpolitikema i Örebro kommunen ska bli

att en ekologisk kommun. Beslutet möttes viss skepsis, både från tjänstemän av

och allmänhet. Frågan ställdes det verkligen går göra stad till

om att en

en ekokommun. Politikerna svarade att det både är möjligt och önskvärt

eftersom allt fler människor bosätter sig i städerna. Till skillnad från

Västervik är det politikerna driver miljöarbetet framåt i Örebro

som kommun.

Ekokommunmålet följdes med ett första miljövårdsprogram 1986.

upp

Detta har sedan dess reviderats åtskilliga gånger och kompletterats med andra program och planer där miljömålen förtydligas; Översiktsplaner och trafikplaner är exempel. Denkommunala organisationen har också

utvecklats så att ansvaret för miljöfrågoma tydliggjorts.

Kommunstyrelsens miljö- ekonomi- och planutskott sköter den strategiska ledningen av kommunens miljöarbete. Samtliga nämnder utom överfönnyndamämnden har dessutom ansvarsområden,

egna liksom de kommunala bostads- och energibolagen. Alla enheter är

skyldiga att samarbeta med varandra och ska årligen redovisa

vad som

gjorts. Uppföljningen dokumenteras också i årligt miljöbokslut.

ett

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Örebro kommun har för

ansvar

Agenda 21-arbete, konsumentrådgivning och naturvårdsfrågor.

Representanter från samtliga politiska partier samlas regelbundet i en

särskild miljödelegation. Mötena genomförs dagordning,

utan

politikernas uppgift är att förutsättningslöst utveckla idéer hur

nya om man kan uppnå miljövinster.

Miljövårdsprogram

Miljövårdsprogramrnet innehåller mål och genomförandeplaner för miljöarbetet i Örebro kommun. Ansvarsfördelning

och genomförandetider preciseras i detta dokument. Naturvårdsverkets problem och

målbeskrivning för miljöarbetet på global och nationell nivå lägger grunder för det lokala åtgärdsförslagen. Inom i stort alla områden

sett där kommunen har möjlighet finns i dag exempel på praktiska att agera

tillämpningar. Alla förslag ska ekologiskt realiserbara, ekonomiskt

vara möjliga och socialt acceptabla.

Några exempel på lokala miljömål:

l47

Andelen människor som cyklar till jobbet året runt ska öka från 40 till 50 procent 1997. Elanvändningen i kommunen ska minska med 30 procent på tio år. Den totala sopmängden i Örebro kommun ska minskas med 40 procent.

Användningen av sol- och vindbaserad energi ska öka också inom tjärrvänneområdet. Varje kommundelsnämnd har i uppdrag att inrätta minst bilpool till en 1997

Trafiken

Trafiken allvarligt miljöproblem i Örebro liksom i de flesta andra är ett kommuner. För att få flera att cykla i stället for att åka bil försöker man skapa goda förutsättningar för cykelåkande. Nätet av cykelvägar har byggts ut, till ganska hög kostnad. I dag finns det 20 mil cykelväg i kommunen, att jämföra med 40 mil bilväg. Det finns cykelvägar i stan också cykelvägar leder till ñna men som närströvområden. När snön kommer plogas och sändas alltid cykelvägama före bilvägama. 40 procent Örebroboma cyklar redan av nu till jobbet. Det kommunala bostadsbolaget ÖBO erbjuder alla cyklar som regelbundet till jobbet gratis cykelhjälm och gratis service av cykeln varje år. De som cyklar till jobbet ibland får 100 kr rabatt på cykelhjälmar. Örebro är ett invandrartätt område, få invandrarkvinnor kan cykla. Örebro kommun erbjuder invandrarkvinnoma cykelkurser och kommunen tillhandahåller cyklar under kurserna. En mycket uppskattad verksamhet.

Kommunen betalar bara ut resersättning for tjänsteresor som är längre än 4 km. Kortare resor ska utföras med tjänstecykel. Många behöver bara tillgång till bil vid speciella tillfällen, t för att ex åka och hälsa på släktingar. Kan man få tillgång till bil via en bilpool är chansen stor att fler avstår från att äga en bil och då också avstår från de oplanerade och onödiga bilresor som görs pga. dåligt väder eller lättja, så i Örebro kommun. resonerar man Redan finns flera bilpooler drivs i kooperativ form. Örebro nu som Bostäder och 35 ÖBO-hushåll startade gemensamt ett bilkooperativ

1994. ÖBO använder föreningens bilar tjänstebilar under vardagar, som på kvällar och helger är det mest privatpersoner som kör föreningens bilar.

Boende

Att bo och leva belastar på många sätt miljön. Det allmännyttiga bostadsföretaget ÖBO, ÖrebroBostäder har definierat problemen och vill

skapa förutsättningar för förbättringar. 40 procent av alla bor i

som Örebro bor hos ÖBO.

ÖBO satsar på införa sopsortering i alla sina fastigheter. I att steg ett

bygger ett nytt system för insamling. När allt är klart anlitar ÖBO

man miljöinfomiatörer som ger sig ut i det aktuella bostadsområdet för att infonnera om sopsorteringen. De knackar dörr hos alla och har med sig källsorteringskärl som gåva. De informerar muntligt om sorteringssystemet men passar också på att prata annat, hur om om man kan spara el, eller ändra inköpsvanor i miljövänlig riktning.

Miljöinfonnatörema jobbar i område i månaders tid och samma sex återkommer till varje hushåll flera gånger. Normalt uppstår kaos när sopsorteringen inleds, men med ihärdigt arbete från informatörema går det att komma vidare. Den enda skriftliga infonnation delas ut är som

enklare upplysningar hur olika saker ska sorteras.

om ÖBO fonnedlar också miljötips i samband med utskicket varje av hyresavi, en åtgärd som energibolaget också infört. Dessutom sätter ÖBO fågelholkar for stärka miljöprofilen och skapa positiva upp att associationer.

Energi och avfall

Örebroboma erbjuds andelar i vindkraftverk. Målsättningen är att man med deltagande från kommunboma ska kunna bygga ett vindkraftverk året. Örebro energi byggde det första vindkrañverket for få om att ett konkret underlag för fortsatt arbete. De kunde sedan presentera kalkyler och skapa intresse för andelsägande. När kommunen ordnade infomiationsmöte om vindkraft i våras kom fler än fick plats i som lokalen. Det har gjort att kunnat öka tempot i utbyggnaden. man Många arbetar med direkt rådgivning för att få folk att sortera sitt avfall. När soptransportörema får mindre att göra omskolas de till miljötekniker och kompostrådgivare. De har byggt komposter alla daghem har som

möjlighet att odla. I bostadsområdena bygger de växthus så att människor ska få någonstans att placera sin kompost.

Utvärdering

I Örebro försöker fortlöpande utvärdera effektema olika insatser, man av bl a med hjälp av statistiska centralbyrån. Resultaten redovisas fortlöpande i en egen direkttidning som går ut till alla hushåll. De positiva effekterna lyñs fram, hur mycket sopmängdema minskat, t ex hur många villor som vanns med vindkraft etc. Detta betraktade Gunilla Molin som ett mycket centralt område som ska utvecklas.

Frågor och svar

Hur kom ni igång, det måste ha varit svårt när så många är engagerade Jag tror att det i Örebro finns tradition gör duktiga på en som oss planering. När det gäller miljöarbetet tror jag att en tidig insikt bland politikerna har haft en avgörande betydelse. Tjänstemännen underlättade till en början inte förändringsarbetet, men programmen har och kraven på uppföljning gör att alla ändå dragits i arbetet. I grunden är de flesta tjänstemän också ganska lojala. Revisionsmöten är viktiga, då får alla både ris och ros, känner att det gör syns och är betydelsefullt. Det var motigt i början men nu tycker de flesta att det är roligt. Jag undrar om tjänstemännens motstånd tryckts ner och nu ligger latent Politikerna har krävt samverkan. 1989 hälsade tjänstemännen på tekniska respektive miljö och hälsa inte på varandra. Men så tvingades till samarbete kring ett vattenprojekt, det gällde Svartån. Vi hade ansvar för olika delar av aktiviteterna i detta projekt. Då tvingades prata med varandra och när man pratar vill man lära känna varandra. Man har inte lyckats inrätta bilpooler på särskilt många ställen. Hur jobbar ni får att förverkliga målet att varje kommundelsnämnd ska se till så bilpool inrättas Vilka väljer bilpoolen Är det hushåll att en

som inte haft bil och därför gått med eller är det folk som valt bort

bilen Hur motiverar ni människor att ansluta sig till en bilpool Vi har tagit hjälp av en ekobilist som fått pengar för att skriva en handbok om hur man ska göra for att starta en bilpool. Vilka som går med i bilpoolen vet inte, men vet att det är människor i alla åldrar,

7 16-0868

vet att de kör mellan 300-700 mil året vilket är mindre än de om som äger privatbilar. De är med i bilpoolen planerar sina de kan som resor, inte ta bilen bara för att de och de är också regnar mer kostnadsmedvetna än de äger bilen själv. Det kostar 20 kr milen som att

köra bilen i bilpoolen.

Reklamens beteendepåverkan

Love Lundquist, Copywriter, Love Lundquist AB

Love Lundquist jobbar med reklam och marknadsföring, ett arbete som

går ut på att hjälpa företag att sälja på marknaden.

varor Reklammänniskor är inga missionärer, utan opportunister, med ett men personligt ansvar som individer och privatpersoner.

I dag är miljöargument verksam del i försäljningen produkter. Det en av är ett särskilt viktigt område för de företag behöver flytta fram sina som positioner. Många är kunniga och engagerade i miljöfrågor än unga mer tidigare. Respekten för vad tycker och känner har ökat, miljö är unga alltså en viktig trend.

Eftersom reklammakama ofia är trendkänsliga än sina mer uppdragsgivare kan de indirekt bidra till miljöanpassning en av samhället. De kan upplysa sina uppdragsgivare hur produkt kan en utvecklas för att bli bättre anpassad för miljön.

Miljökommunikationen måste trovärdig vara

Det finns exempel på hotell som upprättat miljöprogram bygger på som naturliga stegets fyra grundvillkor. Alla gratis engångsförpackningar har slängts ut. Hotelledningen strävar efter att göra hotellrummen återvinningsbara och ställer också miljökrav på sina underleverantörer. T ex beträffande valet tvättmedel och tvätteknik. av

Dessa åtgärder kommuniceras med reklamens hjälp till hotellgästema. Många väljer dessa hotell av miljöskål.

Men begreppen natur och miljö missbrukas också i reklamen. Det finns ett stort behov av strikta Spelregler detta område. Miljökommunikatörema har tills vidare själva upprättat etisk en egen checklista:

Mottagarens oro och känsla för miljön respekteras och missbrukas inte

Mottagarens brist på kunskap i miljöfrågor utnyttjas inte Mottagaren vilseleds inte när det gäller de miljöegenskaper eller miljöfördelar som presenteras. De miljöargument som används är sakliga och klarar en granskning ur ett kretsloppsperspektiv Miljöargument används inte intryck att hänföra sig till fler som ger av stadier i en produkts livscykel eller till fler produktegenskaper än de är giltiga för. 6 De uttryck och budskap kommuniceras är inte förskönande eller som överdrivet positiva till sin natur. Enstaka miljöargument används inte i syfie att skapa en grönare image än vad är giltigt för avsändarens hela verksamhet som Då miljömärken eller miljösymboler används framgår deras innebörd och status tydligt. 9 Faekuttryck och vetenskapliga termer är begripliga för mottagaren och de faktauppgifter som används är aktuella och lätta att styrka 10 De kommunikativa medel används är så långt det är möjligt som miljöanpassade. Reklam är en partsinlaga men miljökommunikatören är skyldig att se till så att de etiska reglerna och gällande lagstiftning följs.

Livsstilsförändring måste stöttas lagstiftning av

Arbetet med att försöka påverka människors livsstil handlar ytterst om vilket samhälle vill ha och vad kan tänka oss att avstå från i bekvämlighet. Det är moralfråga och informationens möjligheter att en nå fram är avhängig avsändarens konsekventa och trovärdiga uppträdande. Lagstiftning behövs som plattform. Bestående förändringar kräver delaktighet. Politikerna måste vara föregångare. Skolan måste jobba med belöningssystem på miljöområdet, t.ex. årliga skolmästerskap i miljökunskap och miljövårdsaktioner. Miljöproblemen kan inte informeras bort. Batteriholkar måste finnas där folk bor. Sorterade får inte blandas med osorterade sopor, sopor insamlade batterier får inte hamna på en soptipp. Människor måste få se att deras aktiviteter leder till resultat.

Lagbrott måste lagföras, det är också trovärdighetsfråga och en näringslivet behöver klara regler för att gå framåt. Signalema måste vara entydiga och rättvisa. Inför pant och skrotavgiñer på samtliga produkter som påverkar miljön. Varför finns t ex ingen pant på batterier

Information och kommunikation skilda saker

Det finns en stor skillnad mellan information och kommunikation.

Skillnaden ligger framförallt i att kommunikationen är mottagar-

orienterad och användar-orienterad. Att nå ut är inte det samma som att

nå in eller nå fram. Nå ut är ett distributionsproblem, för att nå måste

man tala så folk förstår vad man säger. Kommunikationen måste ske på mottagarens villkor. Detta vet reldambranschen. Därför kan reklamen spela en viktig roll i förändringsprocessen. Reklamen sprider kunskap produkter. Miljöreklamen kan, rätt om nya använd, bli marknadskrafi. Kunskap och etiskt uppförande krävs en av dem som jobbar med miljökommunikation. De små stegen har stor betydelse. De globala miljöfrågoma är oöverskådliga, all information måste utgå från den enskildas situation. Medborgare och politiker måste sitta vid samma bord. Annars finns en stor risk för att får militanta utbrytargrupper. De i England visar unga med sina utomparlamentariska miljöaktioner sitt förakt mot samhällets miljöansvariga. De har inte genomfört sådant som utlovats och de gör inte det dom borde göra.

Frågor och svar

Huvuddelen av miljöinformationen är kommersiell. Mängder av företag påpekar i sin reklam att vad de gör är bra för miljön.

Dessvärre är informationen ofla irrelevant och vilseledande. Därför

anser jag att samhället måste satsa pengar pd kommersiellt oberoende

miljöinfonnation. Annars riskerar att matas med reklaminformation som leder in pá fel spar.

Om reklamen är irrelevant kan inte jag för. De har svara som pengar infonnerar mest, de resurssvagaste gör det inte. Reklamen arbetar inte med rationella argument utan känslomässiga. Människan är inte en rationell robot, hon har ett stort okänt innanhav grumliga drömmar av och önskningar inte kan nås utan reklamens språk. Ytterst som innehåller reklamen en viktig moralaspekt, måste följa de etiska reglerna.

Erfarenheter från praktiskt miljöarbete i bostadsområden

Bengt Graaf, miljöansvarig Svenska Bostäder Bengt Graaf arbetar med miljöfrågor för Svenska bostäder, vilket innebär ett arbete riktat mot 100 000 hyresgäster.

Svenska folket tar i dag stor hänsyn till ett företags miljöbeteende.

Svenska bostäders slutsats är att god miljöimage är ett viktigt en marknadsinstrument. Miljökraven kommer öka och det kommer sannolikt gå fort. SB bryr sig inte i första hand om myndighetskraven,

hyresgästerna rör sig i samma riktning som lagstiftningen, men

snabbare.

Miljöfrågoma utesluter information som strategi, det är Bengt Graafs ståndpunkt. Det är svårt, nästan omöjlig att infomiera fram ett

miljövänligt beteende. Svenska bostäder har jobbat med andra strategier.

Bengt Graaf har inriktat sig på den andel av svenska folket som är mest engagerad i miljöfrågoma. De är inte bara miljökämpar utan också pålästa elitkonsumenter. Dessa är de viktigaste personerna att lokalisera i miljöarbetet. De kan driva processen framåt.

Kompostering aktiverar miljömedvetande

Bengt Graaf har sökt upp miljökämpama med hjälp av komposterings-

projekt. För att en miljökämpe ska få dra igång kompostering i ett bostadsområde kräver Svenska bostäder att minst 5 hushåll ansluter sig i

starten. Normalt brukar över 50 hushåll ha anslut sig 6 månader efter att

kompostering har inletts i ett område.

Kompostering engagerar människor på ett bra sätt i miljöarbetet. Det

finns en viktig social och pedagogisk aspekt knuten till komposteringen. Hyresgästema börjar prata med varandra när de ska kompostera. De använder komposten till att anlägga vackra blomrabatter på gården. De boende på granngårdama blir intresserade och så är processen igång.

Just nu pågår ett jättearbete ute i bostadsområdena. Få tror politiker, myndigheter och företag. Många litar hellre till sig själva, människor vill delaktiga i att göra sitt boendet miljövänligt. Agenda 21 har

vara mer gett processen fart eftersom man fått tillgång till pengar till utbildning och information via Agenda 21.

Fokus på känslor och moral i bostadsområdena

I bostadsområdena handlar miljöarbetet i stor utsträckning etik,

om moral och känslor. Det måste alla arbetar med miljöfrågor ta som

hänsyn till. När det gäller miljö grundas konsumenternas uppfattning

om

företagen på orsaker som ligger långt bortom lagar och förordningar. Även den mest rationella och miljövänliga skrotningen Shells

om av

oljeplattfonn är att sänka den så strider ett sådant agerande mot människors moraluppfatming. Alltså är det fel, lika fel det är att

som

bränna returpapper, av känslomässiga skäl.

"PVC-maffian" har lagt stor kraft på att bevisa att PVC är ett

miljövänligt och ofarligt material. När Svenska bostäder ville

introducera detta material i planerade bostadsområden sade de tilltänkta

hyresgäster definitivt nej. De sa också nej till aluminiumfönster, trots att bägge detta leder till fördyringar.

Större miljöintresse bland högutbildade

Miljömedvetandet ökar enligt Bengt Graafs erfarenhet med utbildning och inkomst. Detta märks hos svenska bostäder har ett segregerat som

boende. 70 procent av all kompostering sker i innerstaden.

Intresset är svalare i förorten och framförallt i områden med mycket

invandrare. Komposteringen kan för nyinflyttad invandrare te sig

en som

en återgång till stenåldern; varför all världen ska svenskarna släpa ut sin mat på gården Svenska bostäder försöker lösa denna kulturkrock

genom att påverka barnen, via dagis. Barnen får i uppgift att förklara for föräldrarna. Bengt Graaf instämmer inte i tesen att anden är villig köttet svagt. men Om människor får den praktiska chansen att påverka sitt beteende och

sin närmiljö i miljövänlig riktning så sker det också.

En torfiig närmiljö kan däremot hämma människors initiativkrafi. Bengt

Graaf exemplifierar med ett eget experiment:

Han valde gård i Vällingby där det inte fanns några miljökärnpar.

ut en Svenska bostäder gjorde gräsmattan till sommaräng. Samtidigt om stängdes gården av med grindar som kan öppnas och stängas. Ingen information lämnades. Men ganska snart efter dessa åtgärder började

hyresgästerna höra av sig. De började ifrågasätta sakemas tillstånd; de ville inte ha ut bilarna från gården, de ville sandlådan innehöll

veta om

tryckimpregnerat virke etc.

Tillgång till revir ökar engagemanget

När man skapar ett revir börjar människor ställa krav och vilja saker, det är Bengt Graafs slutsats. Han tror att Homsgatans familjer kommer gå ut och sätta sig gatan för att hejda trafiken om motsvarande känsla kan skapas på gårdarna längs Hornsgatan. Det är egentligen orimligt att föräldrarna accepterar att deras barn har 50 microgram bly per liter blod. Slutsats är att miljömedvetande leder till en bestående attitydforändring.

Paneldiskussion

Panelen bestod de hållit föredrag. Åsa Domeij stod för av personer som utfrågningen.

Hur långt går det att komma med information

Åsa Domeij: Jag tänker mig att hushållen står för ungefär hälften

av dagens miljöpåverkan. Om man ska halvera de miljöeffekter som hushållen förorsakar, hur stor del tror kan åstadkomma genom man förbättrad kunskap, dvs information och utbildning som huvudsakligt styrmedel Ulrich Nitsch: Frågan känns omöjlig att besvara. Det behövs ett växelspel mellan infonnation, mjuka stynnedel och hårda styrmedel. Lagstiftningen ger information om vad som är tillåtet och otillåtet, ekonomiska styrmedel fomiar priset som också är en typ av information. Vi måste arbeta med alla medel och låta dem förstärka varandra. Ett plus ett kan ibland bli tre, det är ett faktum som dokumenterats inom forskningen. Information har begränsad räckvidd. Innan bälteslagen infördes gjordes en studie där man jämförde effekten av olika typer av infonnation. En grupp fick via starkt känslomässigt laddade olycksfilmer infonnation om nyttan med bilbälte. En annan grupp fick samma budskap presenterat i form av kort och saklig infonnation. Inga av dessa inforrnationsvägar fick en majoritet att använda bilbälte nästa dag

Bengt Graaf Mina erfarenheter från vad som sker i bostadsområdena

får mig att tro att man kan nå väldigt långt frivillig bas. Däremot kan jag inte kvantifiera hur långt.

Ulla Öhrn trodde också att det går nå långt med direktfönnedlad att infonnation. Men det är en process som tar tid, frågan är det finns om tillräckligt med tid

Per 010W Sjddén trodde inte det kommer att räcka med infonnation; våra vardagsbeteenden sitter fast i ett nät vardagsorsaker inte av som låter sig påverkas av infonnation.

Information allmänt ökar kunskaperna vad är bra

som om som respektive dåligt för miljön kan bidra till att miljöfrågoma bibehålls på

dagordningen. Däremot påverkas inte människors beteenden.

Information som kommer nära folk och feed back på vad beteenden ger leder till är effektivast för att åstadkomma beteendeförändringar. Men det tar läng tid att fonnedla den eftersom det måste ske i dialog med människor på lokal nivå. en

Love Lundquist framhöll att det sannolikt inte räcker med infonnation. Infonnationen måste kompletteras med ett regelverk på sätt samma som man lagstifiat kring trafiksäkerhetsfrågoma. Regelverket förtydligar vad samhället förväntar sig medborgarna. av

Gunilla Molin Gustavsson efterlyste även hon ett samspel mellan information och andra stynnedel. Framförallt fler centrala beslut som

gör det möjligt att styra mot miljövänliga bränslen och centrala

mer beslut gör bilåkandet mindre attraktivt. som

Kommunerna har ett stort måste med sin planering till så att det blir se praktiskt möjligt for kommuninnevånama att göra miljövänliga val. Attityder och värderingar bygger på solidaritet måste också som förstärkas.

Kerstin Schelerbeck, Husmodersforbundet Hem och Samhälle ansåg att det både behövs morötter och positiv information. Agenda 21-pengar till utbildning och projekt kan bli det sätter fart på hyresgästerna i som

mindre fastigheter.

Dick Tillberg, Nacka miljöteam pläderade för god kombination en av teori, praktik och regelverk. Detta både på individnivå, foretagsnivå och myndighetsnivå. Särskilt inom området transporter behövs bättre en kombination av teori, praktik och regelverk. Dick Tillberg kallar detta ekologisk professionalism, behöver ett ekologiskt styrsätt med samma verkan som den ekonomiska styrningen.

Gunilla Molin Gustavsson invände mot begreppet ekologisk professionalism och framhöll att alla måste kunna ställa sina liv utan om att det egentligen märks. Samhället måste skapa förutsättningar för denna omställning.

Styrmedel och opinionsbildning i samverkan

Åsa Domeij: Kan tänka sig ha dubbel målsättning; att dels man att en inrätta styrmedel påverkar hushållen direkt och att dels arbeta med som opinionsbildning Vi kanske ska försöka få människor att längta efter ett högre bensinpris så att de tvingas sluta köra bil Ulrich Nitsch instämde. Exemplen från Örebro Västervik och Svenska , bostäder visar vilken typ av infonnation som är funktionell. De konkreta exemplen måste lyfias fram och spridas. Opinionsbildningens främsta uppgift blir att visa hur konstunentpolitiken

går i de större sammanhangen. De två perspektiv på konsumtionen; det ekonomiska och det ekologiska skapar i dag problem som kanske kan lösas med hjälp av opinionsbildning.

Gunilla Molin Gustavsson framhöll att de som driver miljöfrågoma på myndighetsnivå också måste jobba med opinionsbildning som riktar sig

mot den verksamheten. Folk måste lära sig ställa krav på egna kommunen, det är dialog förhoppningsvis ska springa fram ur en som Agenda 21 arbetet.

Behövs kontroll över prisutvecklingen

Gunilla Molin Gustavsson påpekade att det finns en risk att företagen

passar på att ta ut högre priser på de miljöanpassade produkterna, bara

för att det finns en större betalningsvilja för varor som är miljöanpassade.

Ãsa Domeij ställde därför frågan det finns behov central

om av en prisstyming: Hanne Simonsen, Naturskyddsföreningen ansåg att det finns en stor risk

att företagen missbrukar konsumenternas ökade betalningsvilja Det

ligger i företagandets natur att ta ut de pengar det finns utrymme för att ta ut på marknaden.

Bengt Graaf berättade att svenska bostäder försöker tillhandahålla

miljöanpassade produkter till låga priser för att nå hyresgästerna. De

säljer miljömärkta till självkostnadspris. Försäljning av

varor

akrylatbensin till mopedburen ungdom har däremot gett politiska reprimander. Bensinen blev for billig och politikerna ansåg att Svenska

bostäder då trampade över gränsen för hur mycket marknadsekonomin får manipuleras.

Love Lundquist konstaterade att priserna i dag inte speglar de sanna kostnaderna om miljöeffektema räknas in. Transporterna är t ex alldeles for billiga. Ulrich Nitsch och Bengt Graaf instämde.

Ger vi konsumenterna ett alltför stort ansvar

Ãsa Domeij: Finns det risk att lägger över ett alltför stort

en ansvar på konsumenterna

Det ansåg Hanne Simonsen. Projekt Handla miljövänligt har gett många vinster, men greppet kan släppa om inte politikerna följer upp och rensar bort det som är dåligt. Det behövs en tuffare politisk attityd på marknaden .

På k td i våra livsmönster ver ar en

Ãsa Domeij; Kan kortare arbetstid leda till det blir lättare

att att upprätta en miljövänlig livsstil eller kommer i stället använda den Ökade fritiden till att konsumera mer Gunilla Molin Gustavsson tror att kvinnor kommer ägna mer tid åt att utveckla miljövänlig livsstil, att odla, laga kläder, plocka en genom lingon och svamp, Männen kommer däremot konsumera mer, i form av golfspel och semesterresor.

Per-Olow Sjddén trodde inte på någon nettoeffekt. En del människor skulle sannolikt ägna sig konsumtion medan andra utvecklar ett mer mer miljöanpassat beteende. Ulrich Nitsch ville inte gå med på problemfomiuleringen. Vi måste formulera målen, vart ska hän. Hur det blir är avhängigt våra föreställningar.

Erbjuds hyresgästerna odlingslotter och medbestämmande i trappuppgångama finns mycket större möjligheter att de faktiskt ägnar sig åt detta om de får mer tid. Publikkommentarer: Avgörande för vad människor gör med sin tid är vad olika saker kostar. Genom att sätta pris miljön styr man undan från de konsumtionsvanor inte är bra för miljön. Mer tid behöver då som inte innebära mer konsumtion i negativ bemärkelse. Genom att utveckla nonner och värderingar får människor att som uppskatta icke kommersiella värden kan faran att konsumtionen ökar om tiden ökar awäijas.

Är vi för rika

Åsa Domeij ställer frågan det möjligt miljöanpassa livet med om är att de inkomstnivåer har i dag. Gunilla Molin Gustavsson har i ett inlägg påpekat att det är vår rikedom gör att kan konsumera stora som mängder energi och rovdriñ i andra länder. ägna oss Tänk om på att minska energiförbrukningen i pengarna man sparar stället går till långa och miljöforstörande resor År det kanske så att de resursfattigaste hushållen i själva verket är de mest miljöanpassade; de har inte råd att köpa kött, eller ha bil och de är hänvisade till att bo på små ytor. Min fråga är alltså om det går att kombinera miljövänlighet med rikedom

Love Lundquist tror inte att höga inkomster i sig skapar ett resursslösande beteende. Snarare handlar det om värderingar, vad prioriterar i livet - Ulrich Nitsch år inne på samma linje; det beror på vad kan uppfatta av omgivningens utbud. Ser oss själva enbart som konsumenter är målet att konsumera så mycket som möjligt. Värderar andra ting, som att ha tid att med våra bam, så behöver inte rikedom innebära ett vara hot mot miljön.

Lars Jonsson, Konsumentverket, påpekade att konsumentpolitiken i viss utsträckning piskat på konsumtionshysterin. Men egentligen ligger bristerna kanske i konkurrenspolitiken, det är där det skulle behövas ett miljömål. Konsumentens fulla valfrihet har blivit helig ko. en Konsumentpolitikens ursprungliga syfte var att hjälpa hushållen hushålla med knappa resurser. Det är kanske dags att återknyta till den målsättningen.

Hanne Simonsen framhöll att det kanske inte är rikedomen i sig som skapar problem, utan snarare den ojämlika fördelningen rikedom. Den av fattiga världen hotas av miljökatastrofer orsakas fattigdom och som av rovdrifi. I-världens miljöproblem orsakas överkonsumtion. av

Dialog och närhet viktigt för attitydförändringar

Gunilla Molin Gustavsson aktualiserade behovet av att skapa dialog mellan politiker och medborgare, fråga flera andra i publiken en som nappade på. Ira Sundberg, Nätverket "Psykologer för miljön" utvecklade

frågeställningen. Dialogen är mycket viktig, inte minst för att människor

växer i en dialog.

160 SOU 1996: 108

Åtgärdsñrslag

Åsa Domeij avslutar med be panelen föreslå näraliggande exempel på

att

vad handlingsprogrammet för att nå miljömålen i konsumentpolitiken ska

innehålla.

Ulla Öhrn: Tvångsutbildning politiker, det behövs politiskt stöd för av miljöarbetet och konsumenterna kan på detta sätt förvandlas till medborgare.

Per-Olow Sjödén: Vi måste utveckla metoder som enkelt illustrerar vilka miljökonsekvenser den eller andra eller det eller ena varan ena

andra beteendet förorsakar.

Love Lundquist. Vi måste sluta betrakta oss som konsumenter och

återupprätta den flerdimensionella människan. Satsa mer pengar på

biblioteken. Se till så att människor kan fortsätta drömma Vårt efiennäle får inte bli: Jag köper alltså finns jag-

Bengt Graaf konkret skulle jag vilja jobba med invandrarfrågor,

mer jag behöver för att utbilda miljötolkar kan jobba med pengar som Agenda 2 l -arbete i våra invandrartäta bostadsområden.

Ulrich Nitsch: 5 min meditation varje kring frågorna Vilka är morgon vi, hur är den här planeten beskaffad, vad gör livet värt att leva

Gunilla Molin Gustavsson: Försök räkna ut vilket livsutrymme som finns för och Hur mycket kan konsumera och ska var en av oss. vara solidariska Så vill jag att ska använda min mamma som förebild

för den verkliga människan. Min mamma kunde konsten att hushålla.

Långt mellan attityd och handling

En ganska lång diskussion om diskrepansen mellan attityder och

handling utspann sig. Många ungdomar t.ex. säger att de tycker miljöfrågoma är intressanta och de har förtroende för enfråge-

stort organisationer som Greenpeace och Amnesty. Men förtroendet för politiker är mycket lågt. Ungdomarna följer dock inte sitt upp engagemang med handling. Det ansågs viktigt att politikerna jobbar för

att minska förtroendegapet och upprätta sig själva.

En ansats till förklaring diskrepansen mellan attityder och handling av kanske är att svenskar lärt vad förväntas när besvarar oss svara enkäter. Förtroendet för politiker är lågt allmänt sett, ändå litar på att

myndigheter och politiker ska fixa miljöproblemen. Detta går inte ihop.

"Gapet" mellan attityd och handling kan sannolikt bero på att attityder man undersöker är av allmän karaktär. Beteendet är sällan nära relaterat till folks allmänna inställning. De allmänna attitydundersökningama

jobbar med kartläggning på fel nivå om man vill kunna sia om människors faktiska förändringsbenägenhet.

8.3 Översikt över infonnationsmaterial

Exempel på inforrnationsbroschyrer och annat material

som organisationer, kommuner tillhandahåller. Oversikten gör inga anspråk på att vara heltäckande.

Energirådgivare hos kommunala energibolag

Exempelvis Uppsala Energi "Vad Kwh", "Det

är en nya vänliga ljuset"

NUTEK/Konsumentverket Sparboken för Dig i lägenhet -

Byggforskningsrådet

BFR ger ut "Energiråd"

"Information om Vedeldning" 6

nr "Information vattenbesparing" 9 om nr

Kemikalieinspektionen

"Rent- men inte på bekostnad miljön" tips hushållskemikalier av om

"Hitta rätt bland lagar förordningar, broschyrer

- rapporter, mm om kemikalier"

ICA

ICA har en miljöpolicy. Varje enskild ICA-handlare avgör vad butiken skall utrustas med. De handlare lever till miljöpolicyn kan bli

som upp

miljödiplomerade. Ett kriterium är att de har informationsmaterial till

kunderna placerade på strategiskt riktiga platser i butiken. LÄR DIG MER OM Förpackningar och miljön

SOU 1996: 108 163

LÄR DIG MER OM Maten och miljön LÄR DIG MER OM Kretslopp och kompostering LÄR DIG MER OM Tvättmedel och miljön

Konsum Varje butik har för det material ñnns för intresserade ansvar som kunder. "Tjäna på att veta" är en serie material från Gröna Konsum Miljövänligare hemma Miljö/ Spara Miljö/ Matkvalitet Miljö Fritidsodling Miljö/ Vardagskemikalier Miljö/ Förpackningar

OBS stormarknader "Kompostera nyttigt nöje" Handbok i kompostering BW har tagit fram klädmärket Cotton Care med kriterier för miljöanpassningen och mål for framtiden.

Jordens vänner Mudimums-guiden, guide i fickformat som pekar ut multinationella en företag konsumenten bör undvika miljömässiga och etiska skäl. som av Jordens vänners ideologi grundar sig även på ett solidaritetstänkande.

Naturskyddsföreningen Handla miljövänligt, Holm och Thunberg Klä dig miljövänligt, Svensson, Westberg och Karlsson Det miljövänliga kontoret, Holm och Thunberg

Gröna Ögon, Åström

Fältbiologerna

Handboken för miljöhjältar, Alarik unga

Zapp konsten att miljöanpassa din skola, Gustavsson

-

Konsumentverket läromedel för skolan:

Hetslopp eller kretslopp", Fredrik Holm fl

m "Klä av reklamen genom m0tbilder" - "Det rationella paradiset", Delin

Framtiden börjar idag film konsumtion i ett globalt miljöperspektiv

om med diskussionshätte KonsuMera Mindre.

"Köpta drömmar" lärobok i samhällskunskap.

Naturvårdsverket I verkets rapportserie finns varken livsstil eller konsumtion som

ämnesområde. Trots det finns det i den stora utgivningen titlar med nära anknytning till hushållets miljöbelastning:

"Bort med sopberget"

"Lokal kompostering i flerfamiljshus"

"Nya grepp om ekonomi, energi och miljö på lokal nivå"

Övrigt

"Ekologi börjar hemma" av Archie Duncansson

"Miljösmart, idématerial om kompostering mm", SMU-Scout

Gröna konsumentguiden, Julia Hailes John Elkington

Källor

Regeringens skrivelser

1995/96: 120 Vår miljö miljrmrbetet under året. - 1995/96: 181 Konsumenlpolitiken i EU mål och inriktning för det svenska arbetet. 1994/95: 120 Afiljrbn, vårt gemensamma ansvar. 1990/91 143 Den : lokala konsumenrverksamheten.

Propositioner

1990/91 :90 En god livsmiljö. 1994/95: 140 Aktiv konsumentpolitik. 1992/93: 180 Riktlinjer för kretsloppsanpassad samhällsutveckling. en 1994/95: 123 Ny marknadsféringslag. 1995/96 222 : Sysselssdttningspropositionen 1987/88: 100 bil. 10. 1988/89: 100 bil 1. 1994/95: 100 bil. 14.

Regleringsbrev

Statsliggaren C1V11-. Näringsg Miljö- och Jordbruksdepartementet 1995/96.

Statens offentliga utredningar

SOU 1994: 14 Konsumentpolitiken i en ny tid.

SOU 1992: 104 Vår uppgift efter Rio svensk handlingsplan inför 2000-talet.

-

SOU 1996: 10 Forskning för vår vardag. SOU 1994: 128 Lokala Agenda 21 vägledning. - en SOU 1983:56 Naturresursers utnyttjande och hävd. SOU 1995:31 Ett vidareutvecklar miljöklassystem inom E U. SOU 1995:64 Klimatförändringar i trafikpolitiken. SOU 1989:33 Reformerad inkomstbeskattning. SOU 1989:83 Miljdavgiftsutredningen. SOU 1994:7 Miljökonsekvensutredningen av E U. SOU 1996:3 Fritid i förändring. SOU 1992:43 Kretslopp basen för hållbar stadsutveckling. - SOU 1993: 19 Kommunerna och miljöarbetet. SOU 1996:23 Upphandling en miljofråga. - SOU 1995:64 Klimatförändringar i trafikpolitiken. SOU 1995:139 Energikommissionens betänkande. SOU 1990: 16 Storstadstrafikutredningen. SOU l996:26 Kommunikationskommittiéns delbetänkande. SOU 1994:138 Klimatdelegationens betänkande.

Departementsserien

Ds 1995:32 Svensk konsumentpolitik i E U-perspektiv Ds faror. 1992:58 Varor som Ds Bo 1983:4 Värmemätningsutredningen.

Lagar, förordningar

Konsumentverkets instruktioner SFS 1995:868 Marknadsföringslagen SFS 1995:450 Bilavgasförordningen SFS 1991 1481 : Högskolelagen SFS 1992:1434, ändrad 1994:267; 1995:96, 817

SOU 1996: 108

Konsumentverket

Kommunernas konsumentverksamhet 1995 statistiska fakta, rapport 1995/96: 17. - Det hänger ihop konsument- och miljösamarbete i kommunerna, 1995. - Fakta om kommunal konsumentverksamhet l 994, rapport 1994/95:20. Tema konsumtion och miljö Konsumentverkets årsbok 1994. , Ung konsument- konsumentprojekt i ungdomjöreningar, 1995. Konsumenten och miljön resultat från en undersökning av svenska konsumenters miljömedvetenhet, rapport 1994/95:6. Allmänhetens inställning till TV-reklam, rapport 1993/94:11. Konsumentverkets årsredovisning 1994/95.

Naturvårdsverket Ett miljöanpassat samhälle, Naturvårdsverkets aktionsprogram Miljö 93, rapport 4234. Bifl och bil om hushållens miljöval, rapport 4542. - Samhällssektorernas ansvar för miljön, PM 1995-12-12. Forskning och utveckling för en bättre miljö, rapport 4515-8. Nationella miljömål -förteckning över mål för miljöarbetet beslutade av riksdag och regering, rapport 4398. Forskning och utveckling för bättre miljö, rapport 4514-8

Boverket

Värmemätningsutredningen PM Boverket, Stig Hedén. Eleffektivitet i byggnader, 1995.

Kommunförbundet Agenda 21 i Sveriges kommuner- redovisning av enkätundersökningen 1995.

Årsredovisning 1994 samt verksamhetsplan och budget 1996.

Statskontoret

Projektstöd till ideella organisationer allt - från fostran av barn till skutstöd, 1995: 12. Standardiseringen och staten konsekvenser standardiseringens - av nya organisation, 1994: 13. Svanen och Blomman miljömärkningens organisation Sverige, - i 1995: 121. Brev daterat 1995-10-04 från SIS till Statskontoret i samband med Statskontorets undersökning miljömärkning. av

Nordiska Ministerrådet

Kartläggning konsumentpolitiskt arbete i frivilliga av organisationer Nordiske Seminar , og Arbejdsrappn 1993:529. Miljöargument i marknadsföring vägledning från de nordiska konsumentombudsmännen, TemaNord 1994:562. Miljöaspekter i den nordiska konsumentpolitiken, avsiktsförklaring från de nordiska konsumentministrama 1996-01-26.

Statistiska centralbyrån

Naturmiljön i sipror, 1993. Fastigheter och boende i siffror, 1995. I tid och otid en undersökning om kvinnors och mäns tidsanvändning - 1990/1991, rapport nr 79.

Organisationer

Towards Sustainable Europe. Studie av Friends of the Earth Jordens Vänner 1995. Nationella hinder för Lokala Agenda 21- och åtgärder behövs för att som undanröja dessa, Naturskyddsföreningens rapport 96/9308.

Ekologisk skattereform för bättre miljö och ökad sysselsättning,

Naturskyddsföreningens rapport, 1995. ABF:s och Studieförbundets för hösten 1996. program Informationsmaterial från KRAV.

Informationsmaterial från Naturskyddsföreningen om Bra Miljöval.

Övriga källor

sammanfattning. UNCED-Biblioteket volym III. Miljö- och Agenda 21- en naturresursdepartementet 1995. Goda exempel, information från Nationalkommittén for Agenda 21, nr 1996. Ökad kollektivtrafik eller ökad bilism Såhär tycker vi svenskar och våra politiker. Kommunikationsforskningsberedningen rapport nr 1994:22. Arbets-RM resvaneundersökningar, SIKA- Statens institut för om kommunikationsanalys. 1995-09-28. Naturorienterade ämnen- ekologi och människokroppen, Skolverkets rapport nr 19 1992. Människa och miljö, Lindén A-L. 1994. Börja bland barnen miljöfostrande pedagogogik, Gustavsson B. - en

Hinder och möjligheter for miljöarbete kartläggning centrala aktörers

- en av problembilder, Lönngren M. och Axelsson S.,1995. Miljön har historia, Odén B., Aktuellt om historia 1992 nr 3-4. en Frivilligorganisationer, projektarbete och konsumentpolitik, Novemus - Högskolan i Örebro, rapport 1995:2. Energihushållningsprogrammets effekter, Statens energiverk 1984:2 Betänkning obligatorisk individuell mätning av forbrugsposter, om Boligministeriet, 1286:1995. Den smala vägen, Lindbo.

Effekter externa kopcentra, Forsberg m.fl., Chalmers rapport l994:l.

av

Statens

offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken Bilagor. K. . - + Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. . finansiering.U. U.

Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet. U.

Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten översyn ll kap. - en av Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 31.Attityder och lagstiftningi samverkan

Ett är medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Möss och människor.Exempel bra

Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningblandbarnoch ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll K. m.m. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga. . - + A. Om järnvägenstrañkledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskning för vár vardag.C. DNA-register. Ju.

ll EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför . 36. Högskolai Malmö. U. tvâ- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S.

12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M.

svårigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen1995.

13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M.

14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. fmansmaktens område.Fi. 41. Statensmaritimaverksamhet.Fö.

Union för bådeöst och väst.Politiska,rättsliga 42 Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament . . och ekonomiskaaspekter EU:s sjätte av och offentligheti EU. UD.

utvidgning. UD. 43.Jämställdheten i EU. Spelregleroch

16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD.

utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked. Fi.

17.Bättre trafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen.Ju.

18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K.

efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U.

.Sverige, EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin Urbanizing an bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatII. N.

UD. 49. Reglerför handelmedel. N . 20.Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats Ju. m.m. U. 51.Grundläggandedrag i arbetslöshetsförsäken ny 2 .Reform . och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamâlet i detaljplan.M.

1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöaroch vattendrag.M.

22. Inflytandepå riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 55.Sverige, framtiden och mångfalden.A.

23.Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns 55. Päv väg mot egenföretagande. A.

upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägarin i Sverige.A.

miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A.

EU-ländersförslag ochdebattinför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. Fi.

regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen det civila försvaret. Fö. av 25.Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensktelevision. Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgrund. 88, Kameraövervakning.Ju. En principdiskussion utifrån 89. Samverkanmellan högskolan och de småoch EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. medelstora företagen.N. 60, Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och 90. Sammanhållet studiestöd,U. utvidgningens effekter den 91. Den privata vårdens omfattning och framtida gemensamma jordbrukspolitiken. UD. ersättningsformer En översyn av de nationella — 6 .Olika länder olika takt. Om flexibel integration taxorna för läkare och sjukgymnaster. S, — och förhållandet mellan stora och små stater i EU. 92. IT i miljöarbetet.M. UD. 93. Ny yrkestrafiklagstiftning.K. EU, konsumenterna och maten 94. Nationell teleadresskatalog. K. . Förväntningar och verklighet. Jo. 95. Botniabanan, K. - 63. Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. 96. Strukturförändring och besparing. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn En uppföljning av genomförda förändringar - av socialförsäkringens administration, S. inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. 65. Administrationen EU:s jordbrukspolitik 97. Effektivare försvarsfastigheter av i Sverige,Jo. Utvärdering av en reform. Fö. 66, Utvärderat personval.Ju. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av 67 .Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. effekterna av LEMO-reformen. Fö. Fi. 99. Avveckling med inlärning. Erfarenheter från 68. Några folkbokföringsfrågor. Fi. LEMO-reformens avveckling av personal. Fö. 69. Kompetens och kapital + bilaga. N. 100.Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. .Samverkan mellan högskolan och näringslivet.N. Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. 71 Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder Författningsförslag, författningskommentarer . bilagor. Fi. och landsbygd. In. och 72. Rättspsykiatriskt forskningsregister.S. 10 .Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs ~ 73. SwedishNuclear Regulatory Activities. yttrandeöver SKBs FUD-Program 95, M. Volume l An Assessment. M. 102.TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar, U. — - 74. SwedishNuclear Regulatory Activities. 103. Miljöbalken. En skärpt och samordnad Volume 2 Descriptions. M. iniljölagstiftning för en hållbar utveckling. — 75. Värden i folkhögskolevärlden.U. Del 1 och M. 76. EU:s regcringskonferens procedurer, aktörer, 104. Konsumentskydd elmarknaden. C. — formalia. Sammanfattning av ett seminariumi 105.Att främja donationer till universitet april 1996.UD. och högskolor. U. 77. Utländska försäkringsgivare med verksamhet i 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sverige.Fi. Sammanfattning av fyra regionala möten 78, Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning 199596. UD. och finansiering.N. 107.Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, - 79. Översyn rcvisionsreglerna. Fi. problem, Sammanfattning av ett seminarium i av 80. Viktigt meddelande. november 1995.UD. Radio och TV i Kris och Krig. Ku. 108. Konsumenterna och miljön. C. 81. Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. Fi. 82, En översynav luft- sjö- och spártrafikens tillsynsmyndigheter,K. 83. Allmänt pensionssparande. 84 .Ekobr0ttsforskning.Ju. 85.Egon Jönsson en kartläggning av lokala sam- — verkansprojekt inom rehabiliteringsomrádet.S. 86. Utveckladsamordning inom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden och förslag. Fö. 87. Tredimensionell fastighetsindelning, Ju.

Statens

offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU och Sverige från Kiruna till Malmö.

- Mössoch människor.Exempel bra Sammanfattning fyra regionalamöten av

199596. 106 IT-användningblandbarnoch ungdomar.32 Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, -

Justitiedepartementet problem. Sammanfattning av ett seminariumi

november1995. 107 Kriminalunderrättelseregister

DNA-register. 35 Försvarsdepartementet Elektroniskdokumenthantering.40 Presumtionsregelni expropriationslagen.45 Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier

Förbud allmänplats efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, mot vapen m.m. 50 Utvärderatpersonval.66 försäkringar. 18

Ekobrottsforskning.84 Statensmaritima verksamhet.41

Finansieringen det civila försvaret. 58 av Tredimensionellfastighetsindelning.87 Kameraövervakning.88 Utveckladsamordninginom det civila försvaret

och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändringoch besparing. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför En uppföljning av genomfördaförändringar regeringskonferensen 1996.4 inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Politikområdenunderlupp. Frågor om EUzsförsta Effektivare försvarsfastigheter pelareinför regeringskonferensen 1996.5 Utvärdering av en reform. 97 Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns Vem styr försvaret Utvärdering av erfarenheter av arbeteti EU. 6 effekterna av LEMO-reformen. 98 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Avveckling med inlärning. Erfarenheterfrån säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 LEMO-reformensavveckling av personal.99 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga

och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte Socialdepartementet utvidgning. l5 Sverigesmedverkani FN:s familjeár. 37 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga Kooperativamöjligheteri storstadsomráden. 54 Försäkringskassan Sverige Översyn rättigheteri EU. 16 - av Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs socialförsäkringensadministration.64

bedömningarinför regeringskonferensen 1996.19 Rättspsykiatrisktforskningsregister.72

Allmänt pensionssparande. 83 Fran Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga EgonJönsson en kartläggning av lokala EU-ländersförslagoch debattinför regcringskonferensen 1996.24 samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85

Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament Den privata vårdensomfattningoch framtida

och offentligheti EU. 42 ersättningsformer En översynav de nationella jämställdheteni EU. Spelregleroch taxorna för läkareoch sjukgymnaster.91

verklighetsbilder.43

Kommunikationsdepartementet

Europapolitikenskunskapsgrund. En principdiskussionutifrån Omjärnvägenstrafikledning m.m. 9 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför EU 96-kommitténserfarenheter.59 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och tvâ- och trehjuliga motorfordon. l l

utvidgningenseffekter Bättretrafik medväginformatik. 17 den gemensamma jordbrukspolitiken. 60 Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26

Olika länder olika takt. Om flexibel integration Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 och förhållandetmellan stora och små i EU. Enskilda vägar. 46 stater 61 En översyn av lufI~sjö- och spârtrafikens

EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, tillsynsmyndigheter.82 formalia. Sammanfattning ett seminariumi Ny yrkestrañklagstiftning.93 av april 1996.76 Nationell teleadresskatalog. 94

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Botniabanan.95 Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige.65 Finansdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Kommuneroch landsting med betalningssvarighetcr.12 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Budgetlag regeringensbefogenheter Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring - — finansmaktensomrâde.14 alternativoch förslag.51 Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. Sverige,framtidenoch mångfalden.55 — brottsbalken.30 Pá väg mot egenföretagande. 55 Översyn skattetlyktslagen. Vägar i Sverige.55 av Reformeratförhandsbesked. 44 Hälften vore nog om kvinnor och män - Pensionssaniordning för svenskari EU-tjänst.57 90-taletsarbetsmarknad.56 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Några folkbokföringsfrågor.68 Utländska försäkringsgivare med verksamheti Kulturdepartementet Sverige. 77 Från massmediatill multimedia - Översyn av revisionsreglerna.79 att digitaliserasvensk television. 25 Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. 81 Viktigt meddelande. Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. RadioochTV i Kris och Krig. 80 Ett nytt systern för skattebetalningar.Del B. Författningsförslag,författningskommentarer Näringsdepartementet och bilagor. 100 Kartläggningoch analys den offentliga sektorns av upphandling av varor och tjänstermed Utbildningsdepartementet miljöpåverkan.23 Den nya gymnasieskolan hur går det l ShapingSustainableHomesin an Urbanizing - Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. World. SwedishNationalReport for Habitat Il. 48 121 Regler för handelmedel. 49 Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. Kompetens och kapital + bilaga. 69 1201 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.70 Reform och förändring.Organisationoch verksamhet Elberedskapen. Organisation,ansvarsfördelningoch vid universitetoch högskolorefter 1993 års finansiering.78 universitets-och högskolereform. 21 Samverkanmellanhögskolanoch de småoch Inflytande riktigt Om eleversrätt till medelstoraföretagen.89 inflytande,delaktighetoch ansvar. 22 En strategiför kunskapslyft och livslångtlärande.27 Civildepartementet Det forskningspolitiska landskapet i Norden Fritid i förändring. 1990-talet.28 Om kön och fördelning fritidsresurser. 3 av Forskningoch Pengar,29 Forskningför vår vardag.10 Högskolai Malmö. 36 Attityder och lagstiftningi samverkan Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelser för bilagedel.31 + individ och lokalsamhälle.47 Konsumentskydd elmarknaden.104 Värden i folkhögskolevärlden.75 Konsumenterna och miljön. 108 Sammanhálletstudiestöd. 90 TUFF Teckensprâksutbildning för föräldrar. 102 Inrikesdepartementet — Att främja donationertill universitet demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch Lokal och högskolor. 105 landsbygd.71

Jordbruksdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn.13 EU, konsumenterna och maten Förväntningar och verklighet. 62 ~

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga. 8 - Nationalstadsparken38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Precisering av handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53 SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 1 An Assessment.73 - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 2 Descriptions.74 - IT i miljöarbetet.92 Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs yttrande över SKBs FUD-Program 95. 101 Miljöbalken. En skärptoch samordnad miljölagstiftningför en hållbar utveckling. Del och 1 2. 103

L 1

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX+46-8-205o 21, TELEFON +46-8-69o 9190 ISBN 91-38-20319-7 ISSN 0375-250X